AU 1978/79:15

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:15

med anledning av propositionen 1978/79:50 om inriktningen av den
ekonomiska politiken, m. m. såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

I betänkandet behandlas dels den till propositionen 1978/79:50 om
inriktningen av den ekonomiska politiken, m. m. fogade bilagan 4 (arbetsmarknadsdepartementet),
dels fem motioner som har väckts med anledning
av propositionen i förevarande del.

I sammanhanget tar utskottet också upp de vid riksmötets början väckta
motionerna 1978/79:1, yrkandena 10 och 11, samt 1978/79:2, yrkandet 17.
Motionerna har i aktuella delar överlämnats till utskottet från finansutskottet,
som dessförinnan inhämtat yttrande från näringsutskottet (NU 1978/
79:1 y), vari behandlats bl. a. yrkandet 10 i motionen 1978/79:1.

Propositionen

I propositionen föreslås riksdagen att

dels - under rubriken Särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen
under vinterhalvåret 1978/79 —

1. godkänna de i propositionen föreslagna ändrade reglerna för flyttningsbidrag,

2. godkänna de i propositionen föreslagna reglerna för bidrag till utbildning
i företag vid permitteringshot under första halvåret 1979,

3. godkänna vad som har anförts om fortsatt tillämpning under första
halvåret 1979 av nuvarande bestämmelser om s. k. äldrestöd till tekoindustrin,

4. godkänna vad som har anförts om fortsatt tillämpning under första
halvåret 1979 av nuvarande bestämmelser om tillfälliga sysselsättningsbidrag
till företag som dominerar på sin ort,

5. godkänna vad som har anförts om rätt till utbildningsbidrag för anställda
vid företag som har varslat om uppsägningar,

dels - under punkten B 2 - till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av
1 000 000 000 kr.,

dels - under punkten B 3 - till Sysselsättningsskapande åtgärder på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 2 135 000 000 kr., varav förslagsvis 200 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 15

AU 1978/79:15

Motionerna

Vid riksmötets början väckta motioner

1978/79:1 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

10. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att sysselsättningen inom
textilbranschen ej skall minska,

11. att hos regeringen hemställa om förslag till bidrag för kommunerna och
landstingen att anordna ungdomsarbeten, bl. a. genom tidigareläggning av
angelägna investeringar intill 20 000 nya arbetstillfällen.

Motionen behandlas i övriga delar av finans- och näringsutskotten.

1978/79:2, yrkandet 17, av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen antar de förslag till åtgärder som motionärerna
förordat i avsnittet Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.

Motionsyrkandet innebär

- att ytterligare tjänster omedelbart tillförs AMV. I april och sedermera i
augusti 1978 har verket begärt en personalökning med 150 tjänster. Utgifter
för ändamålet bör belasta förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice (B 1
Arbetsmarknadsdepartmentet)

- att den uppsökande studie- och yrkesorienteringen (SYO) förstärks.
Fr. o. m. den 1 januari 1979 bör statsbidragen för 1978/79 höjas med 0,8 milj.
kr. Medel fördetta ändamål bör belasta förslagsanslaget Bidrag till studie- och
yrkesorientering m. m.,(C 9 Utbildningsdepartementet)

- att de lokala planeringsråden för samverkan mellan skola och arbetsliv
(SS A-råden) stärks. Verksamhetsbidraget för 1978/79 bör höjas med 1,7 milj.
kr. fr. o. m. den 1 januari 1979 och finansieras som den förstärka SYOverksamheten -

att regionala SSA-råd inrättas i hela landet. Statens bidrag från
nyssnämnda anslag bör för andra halvåret 1978/79 räknas upp med 1,5 milj.
kr.

- att ett centralt SSA-råd tillskapas

-att rätten till försök med varvad utbildning och praktik vidgas till samtliga
kommuner

- att särskilda insatser görs för att bereda handikappade ungdomar
möjlighet att delta i denna utbildning

-att medel anvisas för uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer,
i syfte att erbjuda rehabilitering, utbildning och arbete. För återstoden
av budgetåret 1978/79 bör i detta syfte 1,0 milj. kr. belasta förslagsanslaget
Arbetsmarknadsservice (B 1 Arbetsmarknadsdepartementet)

- att unga förtidspensionärer som deltar i försöksverksamhet med varvad
utbildning och praktik samt korta påbyggbara yrkesinriktade kurser får
vilande pensionsrätt

- att särskilda resurser anvisas för utbildning av socialt handikappade

AU 1978/79:15

ungdomar. Förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor (C 17
Utbildningsdepartementet) bör för andra halvåret 1978/79 belastas med
ytterligare 2,0 milj. kr. för ändamålet

- att särskilda kurser för arbetslös ungdom ger meritvärde vid ansökan till
gymnasieskolan

- att praktikanställning lår en entydig definition i lagen (1974:12) om
anställningsskydd. Praktik bör således

O vara föreskriven i läroplan/utbildningsplan eller vara godkänd av avtalsslutande
parter som en del av en utbildning
O vara handledd
O gälla viss bestämd tidsperiod
O vara förlagd utanför skolan

- att AMV får befogenhet anskaffa praktikplatser. Detta kan lämpligen ske
genom en komplettering av lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande
åtgärder för att ge länsarbetsnämnderna befogenhet att anskaffa platser åt
dem som behöver praktik som en obligatorisk del av sin utbildning

- att privata och offentliga arbetsgivare på försök blir skyldiga att vid
anfordran från AMV upprätta och förete planer för att anställa unga i
beredskapsarbete. Förslag bör framläggas om försöksverksamhetens rättsliga
reglering

- att alla unga i beredskapsarbete skall få handledning, yrkesvägledning
och möjlighet till regelbunden kontakt med förmedling samt facklig information -att

de ungas samlade utbildningsbehov kartläggs under hösten 1978 samt
att nya kurser läggs ut för vårintagning i gymnasieskolan.

Motionen behandlas i övriga delar av finans-, skatte-, social- och socialförsäkringsutskotten.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1978/79:72 av Hans Nyhage m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen avslår förslaget i proposition 1978/79:50 att
äldrestödet till tekoindustrin även skall utgå till företag inom Eiserkoncernen.

1978179:93 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om en
omgående översyn av de arbetsmarknadspolitiska stödinsatserna i enlighet
med vad i motionen anförts.

Motiveringen till motionen återfinns i motionen 1978/79:88.

1978/79:100 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att reglerna för
företagens utnyttjande av utbildningsbidrag skärps.

AU 1978/79:15

Motiveringen till motionen återfinns i motionen 1978/79:96.

1978/79:109 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om förslag innebärande att starthjälp och
flyttningsbidrag skall finansieras genom en strukturavgift som belastar
företagen,

2. att hos regeringen hemställa om att en översyn av arbetsmarknadsutbildningen
omedelbart genomförs föra» förbättra möjligheterna för dem som
genomgår utbildning att få anställning inom utbildningsyrkena,

3. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att omedelbart inleda ett
samarbete mellan regeringen och kommuner inom regioner med hög
arbetslöshet, för att ta fram industriprojekt i statlig eller kommunal ägo, som
är lämpliga som objekt för beredskapsarbete.

1978/79:114 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c)

1 motionen yrkas att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79:50 i
den del som avser förslag till höjda flyttningsbidrag beslutar att ställa
motsvarande medel till statens industriverks förfogande för regionalpolitiska
satsningar i stödområdet i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen.

AU 1978/79:15

Arbetsmarknadsläget

3:e kv. 3:e kv. oktober oktober

1977 1978 1977 1978

medeltal/månad

Antal sysselsatta enligt AKU

Totalt	4 143 000	4 170 000	4 087 000	4 115 000
Män	2 342 000	2 330 000	2 301 000	2 296 000
Kvinnor	1 801 000	1 840 000	1 786 000	1 819000
Deltidssysselsatta	872 000	941 000	929 000	976 000
Industrisysselsatta	1 108 000	1 077 000	1 083 000	1 058 000
Nyanmälda lediga platser
Totalt	43 600	48 000	44 000	49 700
Därav inom industrin	4000	5 300	3 200	5 600
Kvarstående lediga platser
Totalt	30 900	28 400	23 100	25 400
Därav inom industrin	5 500	5 600	3 200	5 800
Arbetslöshet enligt AKII
Totalt	81 000	106 000	88 000	89 000
Kvinnor	45 000	54 000	47 000	45 000
Ungdomar	37 000	49 000	39 000	38 000
Arbetslösa kassamedlemmar	31 200	44 000	35 900	44 800
Varsel	13 300	13 000	6 000	3 700
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder1
Beredskapsarbeten	18 900	27 700	30 200	46 100
Därav ungdomar	8 200	14 200	16 600	30 700
Utbildning i företag	57 100	20 6002	48 200	16 2002
AMU exkl. företagsutbildning	32 000	39 000	52 000	55 000
Därav ungdomar	11 900	14 700	19 300	22 300
Skyddat och halvskyddat arbete	45 400	47 000	45 700	47 500
Summa personer i arbetsmarknads-
politiska åtgärder	153 400	134 300	176 100	164 800

1 Innevarande budgetår har införts ett tillfälligt nyrekryteringsbidrag. T. o. m. utgången
av oktober har arbetsförmedlingen fått in anmälningar från företagen om planerade
nyanställningar av ca 38 000 personer. Hälften av nyanställningarna hänför sig till
tredje kvartalet 1978. Eftersom utfallet av bidragsverksamheten kan fastställas först
efter budgetårets utgång redovisas den inte i sammanställningen.

2 Delvis uppskattade siffror.

1* Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 15

AU 1978/79:15

Utskottet

För att motverka arbetslöshet under vintern 1977-1978 visade det sig
nödvändigt att sätta in omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Under
det forsta kvartalet 1978 var i medeltal per månad ca 145 000 personer
sysselsatta i arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten. Behovet av
stödinsatser kulminerade i april då 155 000 personer omfattades av åtgärder
av nämnda slag. Men även i maj och under sommarmånaderna kvarstod
behovet av betydande utbildnings- och sysselsättningsskapande åtgärder.

Utgångsläget inför den kommande vintern är knappast bättre än förra
hösten. Situationen på arbetsmarknaden är alltjämt allvarlig. Antalet sysselsatta
fortsätter visserligen att öka (huvudsakligen i form av fler deltidsarbetande),
men arbetslösheten låg under tredje kvartalet på en högre nivå än
tidigare under året. Särskilt bekymmersam är den höga arbetslösheten bland
ungdom. Arbetslöshetstalet för unga under tredje kvartalet i år, 49 000, är det
högsta som registrerats under hela 1970-talet. Under oktober sjönk arbetslösheten,
även bland ungdomar. Den fortsatta utvecklingen får visa om
oktoberresultatet är tecken på en begynnande återhämtning på arbetsmarknaden
eller endast en återspegling av ökade insatser av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, bl. a. beredskapsarbeten. Det bör också noteras att nedgången
i arbetslöshetstalen under oktober inte gäller de arbetslöshetsförsäkrade.
Antalet arbetslösa kassamedlemmar var under oktober liksom hela tredje
kvartalet ca 10 000 högre än under motsvarande tid förra året.

Efterfrågan på arbetskraft har varit svag under hela den gångna delen av
året. I höst märks en viss uppgång. Det sker emellertid från en låg nivå,
särskilt markant inom industrin. Att arbetsförmedlingen i höst registrerar ett
stigande antal lediga platser kan också vara en följd av att systemet med
obligatorisk anmälan av lediga platser nu omfattar tio län mot endast tre förra
hösten. Orderingången till industrin har förbättrats sedan i våras, men det är
en allmän bedömning att det kommer att dröja innan ökad varuefterfrågan
och stegrad produktion medför påtaglig ökning i efterfrågan på arbetskraft på
grund av det låga kapacitetsutnyttjandet inom industrin.

De berörda faktorerna innebär sammanfattningsvis att det nu är lika
angeläget som förra hösten att hålla en beredskap för omfattande arbetsmarknadspolitiska
åtgärder inför den kommande vintern för att minska arbetslösheten.
Enligt propositionen kan det i vinter bli nödvändigt att sätta in
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att sysselsätta mellan 200 000 och
250 000 personer. Insatserna gäller stöd till utbildning och sysselsättning i
företag, traditionell arbetsmarknadsutbildning,beredskapsarbeten samt olika
former av skyddat arbete. Därtill kommer sysselsättningstillskott genom
andra åtgärder, bl. a. tidigareläggning av offentligt byggande.

För att finansiera de ökade insatserna föreslås i propositionen att de medel
som innevarande budgetår anvisats för dessa ändamål, ca 3,5 miljarder kr.,
förstärks med ca 3,1 miljarder kr. Dessutom föreslås förbättringar och

AU 1978/79:15

förlängda tider för vissa arbetsmarknadspolitiska stödformer. Utskottet
övergår nu till att behandla sistnämnda förslag och därtill knutna motionsyrkanden.
Därefter behandlas dimensioneringen av de arbetsmarknadspolitiska
insatserna och anslagsfrågorna.

Särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen under vinterhalvåret
1978/79

Som framhålls i propositionen har lågkonjunkturen främst drabbat industrin.
Därför har de arbetsmarknadspolitiska insatserna i hög grad inriktats på
att stödja sysselsättningen för dem som arbetar där. Detta brukar anges som
”den första försvarslinjen inom arbetsmarknadspolitiken”. De traditionella
medlen med det syftet är frisläppande av investeringsfonder samt statliga och
statssubventionerade kommunala industribeställningar. Dessa medel
används fortfarande.

Under 1970-talet har tillkommit statligt stöd till utbildning i företag av
anställda samt lagerstöd, dvs. bidrag till företag för att täcka merkostnaden
vid produktion på lager. Båda stödformerna har syftet att göra det möjligt för
företagen att undvika permitteringaroch uppsägningar. Lagerstödet används
inte längre. Utbildningsstödet i form av den s. k. 25-kronan (bidrag med 25 kr.
per utbildningstimme) har tidvis utnyttjats i mycket stor omfattning men har
i år fått en successivt minskad betydelse. Den tid under vilken 25-kronan får
användas löper ut vid årsskiftet. Frågan om förlängning behandlas nedan.

Under år 1977 introducerades tillfälliga sysselsättningsbidrag. Det är fråga
om dels det s. k. 75-procentbidraget, dels det s. k. äldrestödet inom tekoindustrin.
Det förstnämnda bidraget riktar sig till industriföretag som på grund av
strukturförändringarna måste göra betydande personalinskränkningar.
Bidraget kan sättas in om personalinskränkningen skulle hårt drabba den ort
där företaget är beläget, därför att företaget har avgörande betydelse för
sysselsättningen på ortens lokala arbetsmarknad. Bidrag kan i sådant fall utgå
med 75 % av den totala lönekostnaden för personal som inte sägs upp utan
sysselsätts i verksamhet som hålls skild från företagets ordinarie produktion.

Äldrestödet inom tekoindustrin är ett bidrag som avser att trygga fortsatt
sysselsättning för anställda som är 50 år eller äldre. Bidrag utgår med 20 eller
25 kr. per timme enligt särskilda regler.

Både 75-procentbidraget och äldrestödet inom tekoindustrin är tidsbegränsade,
och frågan om förlängning av stödformerna har aktualiserats i
propositionen.

Innevarande budgetår har införts ett bidrag till företag med annan
inriktning än de nu beskrivna. Det är det tillfälliga nyrekryteringsbidraget.
Syftet med bidraget är att stimulera företagen att inför den väntade
konjunkturuppgången tidigarelägga nyanställning av personal. Inte bara
industriföretag kan komma i fråga för bidrag utan även företag inom

AU 1978/79:15

varuhandel och den privata tjänstesektorn. Bidrag utgår med 12 000, 8 000
eller 4 000 kr. för varje person beroende på om anställningen sker under tredje
kvartalet 1978, fjärde kvartalet 1978 resp. första kvartalet 1979. Det bör
uppmärksammas att bidrag endast utgår om nyanställningarna medför en
nettoökning av antalet fast anställda. Denna nettoökning skall upprätthållas
under hela bidragsperioden och bestå vid utgången av juni 1979. Först
därefter betalas bidraget ut.

Om åtgärder för att stödja sysselsättningen för dem som har anställning
kan kallas den första försvarslinjen inom arbetsmarknadspolitiken så utgörs
den andra försvarslinjen av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten.
Dimensioneringen av insatser av det slaget berörs senare i detta avsnitt
av betänkandet.

Det rådande arbetsmarknadsläget som karakteriseras av å ena sidan
fortsatt hög arbetslöshet och svåra strukturella problem inom vissa branscher
och å andra sidan ökad efterfrågan på arbetskraft inom andra branscher ställer
stora krav på en effektivt arbetande arbetsförmedling. Frågan om ökad
satsning på arbetsförmedlingen kommer i betänkandet att behandlas i
avsnittet om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. Slutligen tas också upp
frågan om vissa förbättringar av flyttningsbidragen m. m.

25-kronan

Som nämnts inledningsvis löper tiden för det förhöjda bidraget till
utbildning i företag vid permitteringshot (25-kronan) ut vid årsskiftet. Därefter
är avsett att bidraget skall återgå till reguljär nivå, dvs. till 10 kr. per timme
under de första 160 timmarna av utbildningstiden och till 15 kr. per timme vid
fortsatt utbildning. 1 propositionen föreslås att bidraget temporärt får utgå
med 20 kr. per timme under det första halvåret 1979. Bidragets nivå och
utformning kommer att tas upp på nytt i 1979 års budgetproposition.

Utskottet biträder förslaget i propositionen. Till ett i en motion framställt
krav på skärpning av bidragsbestämmelserna återkommer utskottet längre
fram i betänkandet.

Flyttningsbidrag m. m.

Propositionens förslag till förbättringar av flyttningsbidragen innebär
följande.

a) Starthjälpen höjs från 4 500 till 5 000 kr. för personer vars hushåll består
av mer än en person och från 2 000 till 2 500 kr. för ensamstående person.

b) Traktamentet till den som på grund av flyttning får kostnad för bostad
på två orter höjs från 42 till 50 kr. per dag.

c) Bidrag bör kunna utgå till två hemresor per månad mot f. n. en
hemresa.

d) Flyttningsbidrag utgår i princip till dem som är arbetslösa eller hotas av

AU 1978/79:15

arbetslöshet. Ett avsteg från huvudregeln har medgetts för anställda vid
företag som varslat om uppsägningar. Även anställda som inte berörs av
varslet kan få flyttningsbidrag vid byte till anställning på annan ort under
förutsättning att varslet har viss minsta omfattning. I propositionen förordas
att flyttningsbidrag skall kunna ges alla anställda vid ett företag som varslat
om uppsägningar oavsett antalet varselberörda.

Kostnadsökningen för föreslagna bidragsändringar beräknas till 10 milj. kr.
för återstoden av budgetåret.

Jan-lvan Nilsson m. fl. (c) yrkar i motionen 114 avslag på propositionens
förslag. Motionärerna säger sig kunna acceptera sådana höjningar av
flyttningsbidragen som motiveras av penningvärdeförsämringen. De menar
emellertid att propositionens förslag syftar till att stimulera till ökad flyttning,
och ett dylikt syfte strider enligt deras mening mot intentionerna i riksdagens
beslut på hösten 1976 om riktlinjerna för en samordnad sysselsättnings- och
regionalpolitik. Motionärerna föreslår att medel motsvarande kostnadsökningen
för förbättringen av flyttningsbidragen ställs till statens industriverks
förfogande, att av verket användas för att via de regionala utvecklingsfonderna
stödja speciella sysselsättningsskapande projekt inom det allmänna
stödområdet.

Utskottet vill med anledning av motionen till en början erinra om att
nuvarande starthjälpsbelopp gäller sedan den 1 juli 1977. Den i propositionen
föreslagna uppräkningen av starthjälpen är inte större än att den på sin höjd
täcker de stegrade levnadsomkostnaderna under tiden därefter. Förslagen om
höjda traktamenten och fria hemresor underlättar för långpendlare att behålla
sin anknytning till hemorten. Att flyttningsbidrag ges även s. k. ombytessökande
som av egen vilja önskar lämna företag som varslat om personalinskränkningar
är en anordning som vilar på tanken att det härigenom öppnas
möjlighet för varselberörda att stanna kvar i anställningen på hemorten.

Avgörande för möjligheterna till arbete har i stora delar av vårt land visat
sig vara kraftfulla regionalpolitiska insatser. På denna väg har tusentals
arbeten kunnat nyskapas och icke önskad flyttning kunnat förhindras. Viss
flyttning blir ändock nödvändig. Den kan framtvingas genom bristen på
arbetstillfällen på hemorten. Den kan också vara uttryck för den enskildes
önskan om nytt och bättre arbete. Oavsett skälen bör det vara en rättighet för
de berörda att flyttningen kan genomföras på rimliga ekonomiska villkor.

Den uppräkning av flyttningsbidragen som nu föreslagits skall ses i denna
belysning och blir därmed självklar. Avgörande för morgondagens befolknings-
och sysselsättningsutveckling i skogslänen blir inte statens bidrag vid
flyttning utan våra regionalpolitiska insatser, som de lagts fast av riksdagen i
1976 års beslut om samordnad regional- och sysselsättningspolitik.

Med åberopande av det ovan anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet biträder sålunda propositionen i den nu aktuella delen.

Vpk ställer sig i partimotionen 109 starkt kritiskt till regeringens arbetsmarknadspolitiska
förslag, som i förevarande del karakteriseras som ”en

AU 1978/79:15

renässans av den gamla flyttlasspolitiken”. Partiet godtar dock att flyttningsbidragen
behålls och förbättras men anser att denna arbetsmarknadspolitiska
stödform bör finansieras genom en strukturavgift som läggs direkt på
företagen. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag härom.

Flyttningsbidragen har alltsedan sin tillkomst finansierats direkt över
statsbudgeten. Det finns inte skäl att frångå denna princip, och utskottet
avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Som föreslås i propositionen bör regeln om flyttningsbidrag till alla
anställda vid företag som varslat om uppsägningar ha motsvarande tillämpning
vid arbetsmarknadsutbildning och därtill knutna utbildningsbidrag.
Även vid arbetsmarknadsutbildning gäller som huvudregel att utbildning ges
endast åt den som är arbetslös eller hotas av arbetslöshet.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det finns liknande regler om
traktamentsbelopp och fria hemresor inom arbetsmarknadsutbildningen som
beträffande flyttningsbidragen. Det torde ankomma på regeringen att i
samband med ändringarna av bestämmelserna om flyttningsbidrag göra
motsvarande ändringar beträffande bestämmelserna om utbildningsbidrag
(jfr prop. 1975:45 s. 94, InU 1975:14 s. 21).

Äldrestödet inom tekoindustrin m. m.

Äldrestödet inom tekoindustrin skall enligt vad som tidigare förutsatts
upphöra med utgången av år 1978. Det föreslås i propositionen att stödet skall
få fortsätta att utgå även under första halvåret 1979. Som motivering anförs
att den negativa sysselsättningsutvecklingen i branschen har fortsatt och att
regeringen avser att under våren lägga fram en proposition med förslag till
åtgärder inom tekoområdet. Utskottet biträder förslaget om fortsatt tillämpning
av äldrestödet.

Vidare förordas i propositionen att äldrestöd - i motsats till vad f. n. är fallet
- under första halvåret 1979 skall kunna beviljas även till företag inom den
statliga Eiserkoncernen. Hans Nyhage m. fl. (m) yrkar i motionen 72 avslag på
detta förslag och anför bl. a. att Eiser redan i samband med förstatligandet fick
så stora subventioner att det skapade en snedvriden konkurrenssituation för
de privata företagen. Beviljas koncernen också äldrestödet innebär det en
dubblering av det statliga stödet med en osund konkurrens som följd.
Motionärerna framhåller att koncernen genom propositionens förslag får en
extra subvention på inte mindre än 15 milj. kr.

Utskottet vill inledningsvis påpeka att kostnaderna för det förlängda
äldrestödet inom tekoindustrin i propositionen har beräknats till 130 milj. kr.
Häri ingår även kostnaden för stöd till Eiserkoncernen. Den kostnaden har
inte specificerats. Det belopp om 15 milj. kr. som åberopas i motionen torde
hänföra sig till kostnaden för den nedan behandlade förlängningen av 75-procentbidraget, som inte kan utgå till företag inom tekobranschen.

1 sak vill utskottet anföra följande. Statsföretag AB fick år 1977 ett

AU 1978/79:15

kapitaltillskott på 190 milj. kr. för att bilda en tekokoncern med Eiser som
moderbolag och samtidigt rekonstruera företagsgruppen. Kapitalbehovet
beräknades under förutsättningen att företagsgruppen inte skulle få fler
statliga lån eller bidrag under åren 1978 och 1979. Samtidigt uttalades att en
snedvridning av konkurrensförhållandena mellan statliga och övriga tekoföretag
hindrades bäst genom att de statliga företagen fick samma möjligheter,
rättigheter och skyldigheter som övriga företag. När dessa ställningstaganden
gjordes var det fastställt att äldrestödet till de icke statliga tekoföretagen
skulle utgå till utgången av år 1978, och någon förlängning var inte då
planerad. Om äldrestödet nu förlängs att gälla även under första halvåret
1979, ändras förutsättningarna för bedömningen av Eisers ställning i
förhållande till övriga företag i branschen. Det kan därför inte hävdas att vad
som nu föreslås skulle få den effekt som motionärerna gör gällande.

Utskottet avstyrker därför motionen och ansluter sig till propositionen i
motsvarande del.

1 motionen 1 om åtgärder inom den ekonomiska politiken har vpk lagt fram
ett program som man påstår skall ge minst 100 000 nya arbeten under de
närmaste 12 månaderna. Ett led i det programmet är att sysselsättningen skall
garanteras inom bl. a. textilbranschen. Vpk yrkar att riksdagen skall av
regeringen begära åtgärder mot minskad sysselsättning inom textilbranschen.

Motionens förslag om en sysselsättningsgaranti för textilbranschen liksom
för vissa andra i motionen angivna branscher har avstyrkts av näringsutskottet
i dess yttrande NU 1978/79:1 y(s. 11). Med hänvisning härtill och till
den aviserade propositionen om åtgärder inom tekoområdet avstyrker även
arbetsmarknadsutskottet vpk-motionen i den aktuella delen.

75 -procentbidraget

Det tillfälliga sysselsättningsbidraget till företag som dominerar på viss ort
-75-procentbidraget - används främst inom stålindustrin. Bidraget kan utgå
till företag inom denna industrigren liksom inom gruvindustrin under år
1979, medan bidragsgivningen till andra typer av industriföretag är avsedd att
upphöra med utgången av innevarande år. Utskottet tillstyrker propositionens
förslag om fortsatt tillämpning av 75-procentbidraget under första
halvåret 1979 även beträffande andra industriföretag än stål- och gruvindustrier.

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Riksdagen fattade i våras beslut om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet
med anledning av propositionen 1977/78:164 och ett antal motioner. Ärendet
bereddes av arbetsmarknadsutskottet (AU 1977/78:40), som inhämtade
yttrande av utbildningsutskottet (UbU 1977/78:5 y). Propositionens förslag

AU 1978/79:15

hade sin utgångspunkt i en framställning från sysselsättningsutredningen
och kan ses som en vidareutveckling av det system av åtgärder för att främja
sysselsättningen bland ungdom som presenterats i bl. a. propositionerna
1975/76:39 om skolans inre arbete och 1975/76:211 om en samordnad
sysselsättnings- och regionalpolitik.

Ungdomsarbetslösheten har, som förut nämnts, under sensommaren och
förhösten legat på en mycket hög nivå. Regeringen fattade i september beslut
om en rad åtgärder inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Gymnasieskolans
intagningskapacitet har vidgats med drygt 11 000 årselevplatser.
En stor del av dessa platser är avsedda för specialkurser som är kortare än ett
år eller för kortare yrkesinriktade kurser. Den kommunala vuxenutbildningen
har fått ökade möjligheter att anordna yrkesinriktade gymnasieskolkurser,
och antalet platser för lärlingsutbildning får ökas väsentligt.
Ungdomar kommer liksom tidigare att få gå in på lediga platser vid AMUcentra.
Yrkesutbildning under en tid av upp till ett år skall också kunna
beredas hos företag. Åtgärder har vidtagits för att öka beredskaps- och
praktikarbeten hos staten, landstingen, kommunerna och hos privata företag
och organisationer. Genom beslut i juni och september har regeringen vidare
medgivit arbetsmarknadsverket att anställda sammanlagt 600 arbetsförmedlingsaspiranter.

Avsikten med det redovisade regeringsprogrammet är att i vinter kunna ge
utbildning, praktik eller sysselsättning åt 100 000 ungdomar.

Socialdemokraterna har i den vid riksmötets början framlagda motionen 2
presenterat förslag till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten, som de vill att
riksdagen skall anta.

Förslagen spänner över såväl utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken.
De utbildningspolitiska inslagen utgörs av förstärkning av den uppsökande
studie- och yrkesorienteringen (syo), utvidgning av verksamheten med SSAråd
(planeringsråd) lokalt, regionalt och centralt. De i höst inledda försöken
med individualiserad utbildning åt vissa ungdomar varvad med praktik bör
enligt motionärerna bedrivas i alla kommuner och inte bara i begränsad skala.
Särskilda insatser bör också göras för att handikappade ungdomar skall kunna
delta i denna utbildningsform, och speciella resurser bör avsättas för att på
annat sätt ta hand om socialt handikappade ungdomar. Därutöver tas upp
frågor om meritvärdet av vissa kurser i arbetsmarknadsutbildningen vid
ansökan om utbildning i gymnasieskolan samt om kartläggning av de ungas
samlade utbildningsbehov med sikte på nya kurser i gymnasieskolan för
intagning på vårterminen.

Den arbetsmarknadspolitiska delen av socialdemokraternas förslag utgörs
av förstärkning av arbetsmarknadsverket med 150 nya tjänster och vissa
åtgärder för att underlätta för unga förtidspensionärer att återgå till arbetslivet.
Vidare ingår att praktikbegreppet skall definieras i lagen om anställningsskydd
och att praktikplatser skall kunna tas fram med stöd av den s. k.
främjandelagen. Försök bör också göras med att ålägga privata och offentliga

AU 1978/79:15

arbetsgivare att utarbeta planer för beredskapsarbeten åt unga. Slutligen
begärs att inslag av handledning, yrkesvägledning, förmedlingskontakter
m. m. skall ges åt alla ungdomar som sysselsätts i beredskapsarbeten.

Utbildningsutskottet, som beretts tillfälle att avge yttrande över förslagen i
motionen, har avstått från att yttra sig med hänvisning till det i våras avgivna
yttrandet UbU 1977/78:5 y.

Utskottet konstaterar att de åtgärder som socialdemokraterna presenterar i
huvudsak är en upprepning av de förslag partiet lade fram i motionen 1977/
78:1926 med anledning av den ovannämnda propositionen om åtgärder mot
ungdomsarbetslöshet.

Förslagen prövades alltså av riksdagen så sent som i våras och lämnades
därvid utan bifall. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att nu
ändra ställningstagandena. En stor del av förslagen täcks f. ö. av det
åtgärdsprogram regeringen beslutat om tidigare i höst.

I vpk-motionen 1 yrkas att regeringen skall lägga fram förslag till bidrag till
ungdomsarbeten i regi av kommuner och landsting med sikte på att skapa 20 000
nya arbetstillfällen, bl. a. genom tidigareläggning av angelägna investeringar.

Motionärerna har inte närmare utvecklat hur de tänker sig att deras förslag
skall genomföras i praktiken. Vad bidragsfrågan beträffar kan erinras om att
kommuner och landsting numera uppbär ett statsbidrag som täcker 75 % av
den totala lönekostnaden för beredskapsarbeten som anordnas särskilt för
ungdom. För anläggningsarbeten ges därutöver tilläggsbidrag. Det förutnämndaregeringsprogrammet
från september i år har som mål att kommuner
och landsting i vinterskall ge sysselsättning åt 25 000 ungdomar i olika former
av beredskapsarbeten. Med hänvisning härtill finns det inte anledning föreslå
någon åtgärd på grund av motionsyrkandet.

Omfattning och kostnader för de sysselsättningsfrämjande åtgärderna under
vinterhalvåret 1978/79

Som nämnts inledningsvis har regeringen ställt upp ett program för de
arbetsmarknadspolitiska insatserna i vinter. Insatserna beräknas omfatta
mellan 200 000 och 250 000 personer. Dessa insatser inkluderar huvuddelen
av regeringsprogrammet för att ge utbildning, praktik eller beredskapsarbete
åt 100 000 ungdomar. De båda programmen sammanfaller alltså inte helt. I
den senare siffran ingår nämligen ungdomar som får möjlighet till längre
utbildning genom vidgad intagning till gymnasier, lärlingsutbildning
m. m.

Av de 200 000-250 000 personer som beräknas få sysselsättning genom
arbetsmarknadspolitiska åtgärder väntas 70 000-90 000 vara sysselsatta i
företag med stöd av sysselsättningsbidragen och olika bidrag till utbildning. I
övrigt beräknas 60 000 personer bli sysselsatta i beredskapsarbeten och lika
många i arbetsmarknadsutbildning vid AMU-centra m. fl. utbildningsformer

AU 1978/79:15

utanför företagen. Därtill kommer 40 000 personer i olika former av skyddat
och halvskyddat arbete. Statens kostnader för skyddat och halvskyddat
arbete täcks från anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Någon
uppräkning av det anslaget har inte aktualiserats i föreliggande proposition.
Däremot väntas inte tillgängliga medel förslå för att bedriva arbetsmarknadsutbildning
och beredskapsarbeten i angiven omfattning. Ytterligare medel
behövs också för att täcka merkostnaderna för den fortsatta tillämpningen
under första halvåret 1979 av förut behandlade former av stöd till företag.

Det föreslås sålunda i propositionen att anslaget Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
förstärks med 1 miljard kr., varav 950 milj. kr. avser ökad
verksamhet i allmänhet och 50 milj. kr. för merkostnader för att bidraget till
utbildning i företag vid permitteringshot utgår med 20 kr. per timme under
första halvåret 1979.

Vidare föreslås att anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder förstärks
med 2 135 milj. kr. Huvuddelen av beloppet, eller 1 880 milj. kr., har därvid
beräknats för beredskapsarbeten. 1 övrigt har upptagits påslag med 70 milj. kr.
för industribeställningar och 40 milj. kr. för detaljplaneringsbidrag. Fortsatta
utbetalningar under första halvåret 1979 av äldrestödet inom tekoindustrin
och 75-procentbidraget uppskattas kosta 130 resp. 15 milj. kr.

I propositionen begärs sålunda för vidgade arbetsmarknadspolitiska
insatser under vinterhalvåret (1 000 + 2 135) 3 135 milj. kr. Till det beloppet
skall läggas merkostnaden för förbättrade flyttningsbidrag, i propositionen
angiven till 10 milj. kr. Merkostnaden kommer att belasta förslagsanslaget
Arbetsmarknadsservice. Samma anslag kommer också att få täcka merkostnaden
för den personalförstärkning som har medgetts arbetsmarknadsverket
i form av ytterligare 600 arbetsförmedlingsaspiranter.

En del av beredskapsarbetena utförs som byggnads- och anläggningsarbeten
och främjar därmed sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. För att
ytterligare stödja sysselsättningen på denna del av arbetsmarknaden har
regeringen beslutat tidigarelägga offentligt byggande för sammanlagt 1 300
milj. kr.

Det bör slutligen noteras att de betydande kostnaderna för utbildningspolitiska
åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten (vidgad intagning i
gymnasieskolan m. m.) faller utanför ovan redovisade kostnadsberäkning.

De i propositionen begärda anslagsförstärkningarna har inte ifrågasatts i de
motioner utskottet har att behandla i detta ärende. Med ovan gjorda
noteringar om merkostnader på vissa andra anslag kan utskottet för sin del
också godta att anslagen för arbetsmarknadsutbildning och sysselsättningsskapande
åtgärder förstärks i den föreslagna omfattningen. Det bör i
sammanhanget anmälas att regeringen tidigare i år med anlitande av
finansfullmakten har ställt 1 690 milj. kr. till arbetsmarknadsverkets förfogande
för beredskapsarbeten m. fl. sysselsättningsskapande åtgärder utöver
de belopp som anvisats för dessa ändamål i riksstaten för innevarande
budgetår. Avsikten är nu att de medel som anvisats med stöd av finansfull -

AU 1978/79:15

makten skall täckas av det nu begärda tilläggsanslaget om 2 135 milj. kr.

Som nyss påpekats har motionsledes inte rests några invändningar mot
kostnadsramen för de arbetsmarknadspolitiska insatserna i vinter. Däremot
ifrågasätts i tre av de föreliggande motionerna åtgärdernas inriktning.

Moderata samlingspartiet vill i motionen 93 ha en omgående översyn av
tillämpningen av de arbetsmarknadspolitiska stödinsatserna. Man gör därvid
gällande att det på många håll har visat sig att den nödvändiga flexibiliteten på
arbetsmarknaden har kommit att hämmas av det sätt på vilket dessa
stödinsatser har kommit att tillämpas.

I propositionen har redovisats kraftiga personalförstärkningar till arbetsförmedlingen,
en massiv satsning på arbetsmarknadsutbildningen och
förbättringar av flyttningsbidragen. Sådana åtgärder liksom det nyligen
införda nyrekryteringsbidraget kommer sammantaget att främja en rörlighet
mellan företag och branscher som motionärerna förespråkar och som från
allmänna synpunkter är önskvärd. Det är sant att vissa av de stödformer som
har behandlats i det föregående i sig kan sägas motverka rörligheten på
arbetsmarknaden. Utskottet tänker på de tillfälliga sysselsättningsbidragen
inkl. äldrestödet till tekoindustrin. Men när dessa stödformer introducerades
av den förutvarande trepartiregeringen var tanken att ofrånkomliga personalinskränkningar
hos berörda företag skulle kunna uppskjutas till dess
efterfrågan på arbetskraft på nytt börjar öka och den personal som måste
lämna sina anställningar skulle få lättare att finna nytt arbete. Det fanns
dessutom starka regionalpolitiska och sociala skäl för dessa bidrag.

Utskottet har mot bakgrund av det anförda inte kunnat övertygas om att
det föreligger ett verkligt behov av en särskild översyn av det slag som begärs
av moderata samlingspartiet. Det bör noteras att det pågår en kontinuerlig
utvärdering av den förda arbetsmarknadspolitiken i både utrednings- och
forskningssammanhang. Exempelvis har 1974 års arbetslöshetsförsäkringsutredning
tidigare i år avlämnat sitt betänkande, och sysselsättningsutredningen
väntas inom kort avge sitt slutbetänkande. Expertgruppen för
utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA) har tidigare i höst
publicerat en omfattande rapport om forskningsresultat på en rad centrala
arbetsmarknadspolitiska områden. Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet motionen.

Vpk vill enligt motionen 109 inte motsätta sig att arbetsmarknadsutbildning
eller beredskapsarbeten får den omfattning som har angivits i propositionen.
Men inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen bör vara sådan att
utbildningen garanterar arbete inom utbildningsyrkena och beredskapsarbetena
inriktas så, att de utvecklar näringslivet i eftersatta regioner. Regeringen
bör enligt vpk få i uppdrag att omedelbart dels göra en översyn av
arbetsmarknadsutbildningen för att förbättra möjligheterna för dem som
genomgår utbildning att få anställning inom utbildningsyrkena, dels i
samarbete med kommuner i regioner med hög arbetslöshet vidta åtgärder för
att ta fram sådana industriprojekt i statlig eller kommunal ägo som är

AU 1978/79:15

lämpliga objekt för beredskapsarbeten.

Arbetsmarknadsutbildningen planeras på regional och central nivå i nära
samverkan med näringslivet och de fackliga organisationerna. Grundläggande
för hela planeringen är att utbildningen inriktas på yrken med
efterfrågan på arbetskraft. En kontinuerlig anpassning till efterfrågeläget
måste givetvis ske. Den rent yrkesutbildande delen av arbetsmarknadsutbildningen
har hittills gett goda resultat på det sättet att en hög andel av dem
som fullföljt sin utbildning placerats i det eftersträvade yrket eller i något
närbesläktat yrke. En formlig garanti för anställning i det yrke som avses med
utbildningen kan dock svårligen utfärdas. Utskottet avstyrker därför vpkmotionen
i denna del.

Industriella beredskapsarbeten har bedrivits sedan mer än ett årtionde
tillbaka. Dessa arbeten har främst haft till syfte att ge sysselsättning åt äldre,
ortsbundna eller handikappade arbetstagare. Dessa beredskapsarbeten har i
många fall varit ett alternativ till skyddade verkstäder. De kommer i
fortsättningen också att inordnas i den verksamhet som skall bedrivas av de
blivande regionala stiftelserna för skyddat arbete.

Det bör framhållas att beredskapsarbetena primärt har till syfte att ge
temporär syssselsättning. De lämpar sig därför inte särskilt väl för att, som
motionärerna vill, mer långsiktigt utveckla näringslivet genom att driva
industriföretag i denna form. Att främja en utbyggnad i industrin i eftersatta
regioner är en fråga som bör prövas i industri- och regionalpolitiska
sammanhang.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet även motionen i
fråga om inriktningen av beredskapsarbeten.

Apk begär i motionen 100 en skärpning av reglerna om bidrag till utbildning i
företag. Yrkandet har inte närmare motiverats men torde avse användningen
av 25-kronan. I kammaren förekom en interpellationsdebatt i ämnet den 17
november i år. Det förutskickas i propositionen att åtgärder kommer att
vidtas ”för att hindra att bidrag utgår när det inte kan anses nödvändigt för att
det avsedda syftet skall nås”. Motionen får därmed anses tillgodosedd och det
saknas anledning att ta något initiativ med anledning av densamma.

Anslag till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett obetecknat
anslag av 1 734 550 000 kr.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående tillstyrker utskottet
att anslaget på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
förstärks med ett belopp av 1 miljard kr.

AU 1978/79:15

Anslag till Sysselsättningsskapande åtgärder

Under denna rubrik har för budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag
av 1 792 400 000 kr., varav förslagsvis 200 milj. kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Som redovisats i den tidigare framställningen begär regeringen på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 en anslagsförstärkning av
2 135 milj. kr. Av det beloppet avses ytterligare 200 milj. kr. bli avräknade mot
automobilskattemedlen. Beloppets fördelning i övrigt framgår av vad
utskottet tidigare anfört.

Med åberopande av vad som anförts i det föregående tillstyrker utskottet
den av regeringen begärda anslagsförstärkningen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna reglerna
för bidrag lill utbildning i företag vid permitteringshot under första
halvåret 1979,

2. att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:114 godkänner
de i propositionen föreslagna ändrade reglerna för flyttningsbidrag,

3. beträffande finansiering av flyttningsbidragen med en strukturavgift
att riksdagen avslår motionen 1978/79:109, yrkandet 1,

4. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om rätt
till utbildningsbidrag för anställda vid företag som har varslat om
uppsägningar,

5. att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:72 godkänner
propositionens förslag om s. k. äldrestöd till företag inom
Eiserkoncernen,

6. att riksdagen i övrigt godkänner vad som anförts i propositionen
om fortsatt tillämpning under första halvåret 1979 av nuvarande
bestämmelser om s. k. äldrestöd till tekoindustrin,

7. beträffande åtgärder mot minskad sysselsättning inom textilbranschen
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1, yrkandet 10,

8. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
fortsatt tillämpning under första halvåret 1979 av nuvarande
bestämmelser om tillfälliga sysselsättningsbidrag till företag som
dominerar pä sin ort,

9. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2, yrkandet 17,

10. beträffande ungdomsarbeten i regi av kommuner och landsting att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1, yrkandet 11,

11. beträffande översyn av tillämpningen av de arbetsmarknadspoli -

AU 1978/79:15

tiska stödformerna att riksdagen avslår motionen 1978/79:93,

12. beträffande inriktningen av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten
att riksdagen avslår motionen 1978/79:109, yrkandena
2 och 3,

13. beträffande skärpning av reglerna om bidrag till utbildning i företag
att riksdagen avslår motionen 1978/79:100,

14. att riksdagen till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget
1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett
anslag av 1 000 000 000 kr.,

15. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 2 135 000 000 kr., varav förslagsvis
200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Stockholm den 7 december 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Alf Wennerfors (m),
Torsten Stridsman (c), Gördis Hörnlund (s), Erik Johansson i Simrishamn (s),
Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson
(s), Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Anna-Greta Leijon (s), Eric
Hägelmark (fp) och Olof Johansson (c).

Reservationer

1. Flyttningsbidrag (mom. 2)

av Torsten Stridsman, Arne Fransson, Pär Granstedt och Olof Johansson
(alla c) som anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionen 114 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c)
understryka att samhällets möjligheter att hävda kravet på en regional balans
är beroende av samhällets vilja att genom aktiva insatser styra tillgängliga
ekonomiska resurser, så att en balanserad sysselsättningsutveckling kan
uppnås i olika landsdelar. Det är särskilt viktigt att i ett läge med en förväntad
konjunkturuppgång de insatta stimulansåtgärderna inte medför att koncentrationstendenserna
ökar i samhället. I propositionen framhåller föredraganden
att det är nödvändigt att nu förbättra flyttningsbidragen för att bl. a.

AU 1978/79:15

underlätta definitiva flyttningar. Han uttalar sig i det sammanhanget för en
ökad geografisk rörlighet. Detta innebär att regeringen tillgriper den ovanliga
åtgärden att i en tilläggsbudget, endast några månader innan en aviserad
regionalpolitisk proposition läggs fram, föreslå förändringar i den långsiktiga
inriktningen av regionalpolitiken. Utskottet finner ingen anledning att
förändra den inställning som kom till uttryck i riksdagens beslut 1976, där det
uttalades att regionalpolitiken måste få en mera decentralistisk inriktning.
Utskottet vill i detta sammanhang i likhet med motionärerna understryka att
ingen skall mot sin vilja vara tvingad att flytta för att erhålla sysselsättning
och en rimlig standard.

Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning att de som av arbetsmarknadsskäl
tvingas flytta skall hållas skadeslösa för penningvärdeförsämringen.
Höjningen av flyttningsbidragen bör anpassas därefter. Med utgångspunkt
häri bör starthjälpen enligt utskottets mening höjas till 2 250 kr. för
ensamstående och till 5 000 kr. till person vars hushåll består av mer än en
person. Av övriga i propositionen föreslagna ändringar tillstyrker utskottet att
traktamentsbeloppet höjs till 50 kr. och att två fria hemresor per månad
medges. De sistnämnda stödformerna underlättar för långpendlare att
behålla kontakten med hemorten.

Utskottet beräknar kostnaden för de nu tillstyrkta ändringarna av reglerna
för flyttningsbidragen till 7 milj. kr. under återstående del av budgetåret.
Kostnaderna för propositionens förslag har för samma tid beräknats till 10
milj. kr. Den besparing med 3 milj. kr. som uppkommer genom utskottets
förslag bör i enlighet med vad som sägs i motionen användas till speciella
stödprojekt av regionalpolitisk natur. Detta kan lämpligen ske genom en
förstärkning av anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder (posten Stöd till
regionala utvecklingsfonder).

Utskottet instämmer slutligen med motionärerna i att de regionala
utvecklingsfondernas resurser behöver förstärkas ytterligare så att fonderna
kan driva en effektivare verksamhet i stödområdet. Behovet av medel bör
prövas av regeringen i samband med beredningen av frågor om anslag på
tilläggsbudget II. Regeringen bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande flyttningsbidrag att riksdagen med anledning av
propositionen och motionen 1978/79:114
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om ändrade regler för flyttningsbidrag och ytterligare förstärkning
av resurserna till regionala utvecklingsfonder,
dels till Särskilda stödåtgärder i glesbygder på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

AU 1978/79:15

2. Xldrestöd till företag inom Eiserkoncernen (mom. 5)

av Alf Wennerfors (m) och Filip Fridolfsson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”1 sak” och på s. 11
slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Statsföretag AB Fick för mindre än ett år sedan (prop. 1977/78:73) ett så
betydande kapitaltillskott som 190 milj. kr. för att ta på sig ansvaret för de
statliga tekoindustrierna. Därvid förutsattes uttryckligen att de statliga
tekoföretagen under åren 1978 och 1979 inte därutöver skulle erhålla statliga
lån, lånegarantier eller bidrag av industriell eller sysselsättningspolitisk natur
inkl. s. k. äldrestöd. Det framräknade behovet av kapitaltillskott grundade sig
på dels kravet att inte ställa statliga tekoföretag i en särställning gentemot
andra företag inom branscherna, dels på möjligheterna till finansiering av
verksamheten på kommersiella villkor. De risker för konkurrensmässiga
orättvisor som kunde uppstå för andra företag uppmärksammades och
utvecklades i ett nyanserat resonemang av dåvarande industriministern i den
nyssnämnda propositionen.

Det är sålunda klart fastlagt att de statliga tekoföretagen inte skall få
ytterligare statliga lån eller bidrag. I föreliggande proposition görs försök att
vända tidigare förda resonemang därhän att det är de statliga företagen som
skulle få ogynnsamma konkurrensförutsättningar om de inte får äldrestöd.
Detta gör mot angivna bakgrund ett konstlat intryck och kan inte läggas till
grund för avsteg från den huvudprincip för finansieringen av de statliga
tekoföretagen som riksdagen fastställt. Med biträdande av yrkandet i
motionen 72 av Hans Nyhage m. fl. (m) avstyrker utskottet alltså propositionens
förslag att äldrestödet skall komma tekoföretagen inom Eiserkoncernen
till del under första halvåret 1979.

dels ati utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:72 avslår propositionens
förslag om s. k. äldrestöd tillföretag inom Eiserkoncernen,

3. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (mom. 9)

av Bengt Fagerlund, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid
Ludvigsson, Bernt Nilsson, Frida Berglund och Anna-Greta Leijon (alla s)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”i höst” bort ha följande lydelse:

Det är i och för sig tillfredsställande att regeringen beslutat om åtgärder mot
ungdomsarbetslösheten. Det måste dock beklagas att åtgärderna har satts in
sent med en utomordentlig hög arbetslöshet bland de unga i höst som följd.
Regeringens paket av åtgärder är dessutom långtifrån tillräckligt. Det är helt

AU 1978/79:15

inriktat på kortsiktiga lösningar för vintern. Det program för att bekämpa
ungdomsarbetslösheten som presenteras i den socialdemokratiska partimotionen
innehåller en rad inslag som får verkan även på sikt. Det tillgodoser
också angelägna åtgärdsförslag som har aktualiserats av delegationen för
ungdomens sysselsättningsfrågor i början av september.

Utskottet ställer sig alltså bakom det program för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
som har förordats i motionen 1978/79:2 och föreslår att
riksdagen antar detsamma.

dets att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79:2, yrkandet 17, antar det
genom motionen framlagda programmet för åtgärder mot
ungdomsarbetslöshet,

4. Översyn av tillämpningen av de arbetsmarknadspolitiska stödformerna
(mom. 11)

av Alf Wennerfors (m) och Filip Fridolfsson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”1 propositionen”
och slutar "utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Förslagen i propositionen kan sägas ha en allmän inriktning på att öka den
geografiska och yrkesmässiga rörligheten hos arbetskraften. En ökad
rörlighet är viktig redan i nuvarande arbetsmarknadsläge med ett ökande
rekryteringsbehov hos företagen. Den kommeratt bli än angelägnare inom en
nära framtid. Mot den bakgrunden kan det vara motiverat att, som föreslås av
moderata samlingspartiet, förutsättningslöst pröva i vad mån de arbetsmarknadspolitiska
stödinsatserna underlättar en önskvärd rörlighet mellan företag
och branscher eller om de i något avseende hämmaren nödvändig flexibilitet
på arbetsmarknaden. Det bör ankomma på regeringen att avgöra i vilken form
en översyn av nu avsett slag bör komma till stånd. Regeringen bör
underrättas om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande översyn av tillämpningen av de arbetsmarknadspolitiska
stödformerna att riksdagen med bifall till motionen 1978/
79:93 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Ali 1978/79:15

Särskilt yttrande

Åtgärder mot minskad sysselsättning inom textilbranschen (mom. 7)

av Bengt Fagerlund, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid
Ludvigsson, Bernt Nilsson, Frida Berglund och Anna-Greta Leijon (alla s)
som anser:

Vi har inte kunnat ställa oss bakom vpk:s i programmatisk form ställda
yrkande i motionen 1978/79:1 om bevarad sysselsättning inom textilbranschen
motsvarande 2 000 årsarbeten. För att komma till rätta med krisen
inom tekoindustrin behövs en samlad plan för denna industris utveckling.
Socialdemokraterna har upprepade gånger krävt att en sådan plan skall
utarbetas, senast i den till näringsutskottet remitterade motionen 1978/
79:159.

AU 1978/79:15

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 2

Vid riksmötets början väckta motioner 2

Motioner väckta med anledning av propositionen 3

Arbetsmarknadsläget, tabell 5

Utskottet 6

Särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen under vinterhalvåret
1978/79 7

25-kronan 8

Flyttningsbidrag m. m 8

Äldrestödet inom tekoindustrin m. m 10

75-procentbidraget 11

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet 11

Omfattning och kostnader för de sysselsättningsfrämjande åtgärderna
under vinterhalvåret 1978/79 13

Anslag till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 16

Anslag till Sysselsättningsskapande åtgärder 17

Utskottets hemställan 17

Reservationer 18

1. Flyttningsbidrag (c) 18

2. Äldrestöd till företag inom Eiserkoncernen (m) 20

3. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (s) 20

4. Översyn av tillämpningen av de arbetsmarknadspolitiska stödformerna
(m) 21

Särskilt yttrande 22

Åtgärder mot minskad sysselsättning inom textilbranschen (s) .. 22

GOTAB 58894 Slockholm 1978