AU 1978/79:14

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:14

med anledning av propositionen 1978/79: 52 om ändring i lagen
(1970: 742) om lönegarantiavgift, m. m.

Propositionen

I propositionen 1978/79: 52 (arbetsmarknadsdepartementet) föreslås
att riksdagen skall

1. antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift,

2. medge att kammarkollegiet får disponera en rörlig kredit av
200 000 000 kr. i riksgäldskontoret för det ändamål som har angetts i
propositionen.

Lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§i

Arbetsgivare erlägger årligen lö- Arbetsgivare erlägger årligen lönegarantiavgift
med belopp som negarantiavgift med belopp som

motsvarar tolv hundradels procent motsvarar två tiondels procent av

av summan av vad arbetsgivaren summan av vad arbetsgivaren un under

året utgivit som lön till ar- der året utgivit som lön till arbets betstagare

i pengar eller natura- tagare i pengar eller naturaförmå förmåner

i form av kost eller bo- ner i form av kost eller bostad,
stad.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars
lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna
beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt
lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring.

. Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del
lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare
äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962: 381) om
allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare
utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall
avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

1 Senaste lydelse 1977: 1099.

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 14

AU 1978/79:14

2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

Gällande bestämmelser

För att säkerställa arbetstagares lönefordran i arbetsgivares konkurs
beslöt statsmakterna år 1970 (prop. 1970: 201, 1LU 1970: 79, SFS
1970: 741, 742, 745) att införa lagstiftning om statlig lönegaranti vid
konkurs. Garantin avser sådana löne- och pensionsfordringar som har
förmånsrätt i konkurs samt vissa konkursansöknings- och konkurskostnader.
Lönegarantin gäller sedan den 1 januari 1976 med högst tolv
basbelopp för varje arbetstagare såvitt avser fordran med förmånsrätt
enligt 12 § förmånsrättslagen (1970: 979, 12 § ändrad senast 1977: 482)
men är i övrigt obegränsad. Prövningen av lönegarantianspråk sker hos
kronofogdemyndigheten vid s. k. fattigkonkurs och konkursförvaltaren
vid ordinär konkurs.

Länsstyrelsen är utbetalningsmyndighet. I fråga om utbetalat belopp
inträder staten i arbetstagarens rätt mot konkursgäldenären.

Lönegarantin finansieras med arbetsgivaravgifter enligt lagen (1970:
742) om lönegarantiavgift (ändrad senast 1977: 1099). Avgifterna förs
till en fond som förvaltas enligt grunder som regeringen fastställer. Från
fonden rekvirerar länsstyrelserna medel för utbetalning enligt garantin.
Fondens inkomster utgörs förutom av arbetsgivaravgifter av främst räntor
och de medel som staten erhåller genom utdelning i konkurser på
grund av övertagna arbetstagarfordringar. Lönegarantifonden förvaltas
av kammarkollegiet.

Genom riksdagens beslut år 1976 (prop. 1976/77: 15, AU 1976/77: 13,
rskr 1976/77: 100) höjdes lönegarantiavgiften fr. o. m. den 1 januari 1977
från 0,02 till 0,07 % av avgiftsunderlaget. Samtidigt ställdes en rörlig
kredit i riksgäldskontoret om 50 milj. kr. till kammarkollegiets förfogande.
Bakgrunden till beslutet var den ökning av utbetalningarna från lönegarantifonden
som hade ägt rum. Av samma anledning beslutade riksdagen
år 1977 (prop. 1977/78: 66, AU 1977/78: 20, rskr 1977/78: 109)
att lönegarantiavgiften skulle höjas från 0,07 till 0,12 % av avgiftsunderlaget
fr. o. m. den 1 januari 1978. Den rörliga krediten höjdes vid samma
tillfälle till 150 milj. kr.

Bakgrund till propositionens förslag

Kammarkollegiet har anmält att lönegarantifonden vid utgången av
budgetåret 1977/78 visar ett underskott på ca 184 milj. kr. Utbetalningarna
av lönegarantimedel under innevarande budgetår beräknas till 296
milj. kr. Härtill kommer räntekostnader på den rörliga krediten om 16

ÅU 1978/79:14

3

milj. kr. Kammarkollegiet uppskattar att lönegarantiavgifterna under
budgetåret 1978/79 kommer att uppgå till ca 220 milj. kr. med oförändrat
avgiftsuttag. Återbetalningarna i form av utdelningar i konkurser
uppskattas till 56 milj. kr. Förutsatt att dessa enligt kammarkollegiet
osäkra uppskattningar är riktiga, skulle fondens underskott vid utgången
av innevarande budgetår uppgå till ca 220 milj. kr.

Utbetalningen av lönegarantimedel uppgick 1974/75 till ca 24 milj.
kr., 1975/76 till ca 60 milj. kr., 1976/77 till ca 134 milj. kr. och 1977/78
till ca 294 milj. kr. Omfattningen av utbetalningarna från lönegarantifonden
har således ökat kraftigt under senare år. De nyss redovisade
uppskattningarna av utbetalningarna för innevarande budgetår tyder på
att utbetalningarna även i fortsättningen kommer att ligga på en hög
nivå.

Mot denna bakgrund framhålls i propositionen att en avsevärd förstärkning
av fondens intäkter är nödvändig, om fonden skall kunna
fylla sin uppgift. Härtill kommer att den nuvarande bristen i fonden
måste täckas. Lönegarantiavgiften föreslås därför bli höjd till 0,2 % av
avgiftsunderlaget. Höjningen bör gälla fr. o. m. den 1 januari 1979. Förslaget
innebär en ändring av 2 § första stycket lagen om lönegarantiavgift.
För att övergångsvis täcka den föreliggande bristen hos fonden
bör den rörliga krediten för kammarkollegiet i riksgäldskontoret höjas
till 200 milj. kr. Sedan bristen har reglerats med de avgifter som flyter
in bör krediten få utnyttjas för att tillfälligtvis täcka underskott hos
fonden.

Utskottet

Vid arbetsgivares konkurs garanteras arbetstagarnas löner enligt bestämmelserna
i lagen om statlig lönegaranti vid konkurs. Lönegarantisystemet
började tillämpas år 1971. Det finansieras med arbetsgivaravgifter
enligt lagen om lönegarantiavgift. Avgifterna tillförs en särskild
fond som förvaltas av kammarkollegiet. För att övergångsvis täcka brist
som uppstår hos fonden står en rörlig kredit hos riksgäldskontoret till
kammarkollegiets förfogande.

Fram till mitten av 1970-talet uppgick de årliga utbetalningarna från
lönegarantisystemet till 20—25 milj. kr. Utbetalningarna täcktes helt av
arbetsgivaravgifterna. Under budgetåret 1975/76 ökade utbetalningarna
till 60 milj. kr. och steg sedan till 134 milj. kr. budgetåret 1976/77 och
294 milj. kr. budgetåret 1977/78. Under innevarande budgetår väntas
utgifterna fortsätta att öka, om än inte så drastiskt som de senaste åren.

Arbetsgivaravgiften var ursprungligen 0,02 % av lönesumman. För
att täcka lönegarantifondens ökade utgifter höjdes avgiften till 0,07 %
från den 1 januari 1977 och till 0,12 % från den 1 januari 1978. Avgiftshöjningarna
har emellertid visat sig otillräckliga. Vid utgången av

AU 1978/79:14

4

budgetåret 1977/78 visade lönegarantifonden ett underskott av ca 184
milj. kr. Detta underskott måste täckas. Utbetalningarna under innevarande
budgetår beräknas ligga kvar på oförändrat hög nivå. Mot denna
bakgrund godtar utskottet att avgiften i enlighet med propositionens
förslag höjs till 0,2 %.

Den rörliga krediten hos riksgäldskontoret uppgick från början till
50 milj. kr. På förslag av utskottet förra året ökades den till 150 milj. kr.
Den bör nu, såsom föreslås i propositionen, vidgas till 200 milj. kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar i propositionen redovisat förslag till ändring
i lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift samt

2. att riksdagen med bifall till propositionens förslag medger att
kammarkollegiet får disponera en rörlig kredit av 200 000 000
kr. i riksgäldskontoret för det ändamål som har angetts i propositionen.

Stockholm den 28 november 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Alf Wennerfors
(m), Torsten Stridsman (c), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s),
Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson
(s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), tredje vice talmannen Karl
Erik Eriksson (fp), Frida Berglund (s), Rune Johnsson i Mölndal (c)
och Olof Johansson (c).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780058