AU 1978/79:1

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:1

med anledning av motion 0111 arbetstagares rätt till ledighet för
utbildning

I motionen 1977/78:274 av Karl Hallgren m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
med bifall till motionen beslutar anta följande ändringar i lagen (1974:981) om
arbetstagares rätt till ledighet för utbildning beträffande 5, 6, 10 och 13 §§:

Nu varamle lydelse

5 § Är eller brukar arbetsgivaren
vara bunden av kollektivavtal beträffande
den kategori som arbetstagaren
tillhör och vill han att ledigheten
skall taga sin början senare än
sex månader efter arbetstagarens
framställning, fordras samtycke till
uppskovet av den berörda lokala
arbetstagarorganisationen eller, om
frågan hänskjutits till centrala överläggningar,
av vederbörande huvudorganisation
på arbetstagarsidan.

I fråga om ledighet som sammanlagt
motsvarar högst en arbetsvecka
fordras samtycke som avses i första
stycket så snart den frist arbetsgivaren
önskar är längre än två veckor.
Detsamma gäller beträffande ledighet
som avses i 3 § andra stycket.

Vad som

6 § Har arbetstagare ej fått påbörja
sin ledighet inom två dr efter det att
framställning gjorts, har han rätt att
påkalla domstols prövning av frågan
om ledighetens förläggning.

Prövning som avses i första stycket
får påkallas sedan ett är har
förflutit efter arbetstagarens framställning,
om ledigheten samman -

M otionärernas förslag

5 § Är eller brukar arbetsgivaren
vara bunden av kollektivavtal beträffande
den kategori som arbetstagaren
tillhör och vill han att ledigheten
skall taga sin början senare än
tre månader efter arbetstagarens
framställning, fordras samtycke till
uppskovet av den berörda lokala
arbetstagarorganisationen eller, om
frågan hänskjutits till centrala överläggningar,
av vederbörande huvudorganisation
på arbetstagarsidan.

I fråga om ledighet som sammanlagt
motsvarar högst en arbetsvecka
fordras samtycke som avses i första
stycket så snart den frist arbetsgivaren
önskar är längre än en vecka.
Beträffande ledighet som avses i 3 §
andra stycket föreligger ingen rätt för
arbetsgivaren till uppskov.
ny arbetsgivare.

6 § Har arbetstagare ej fått påbörja
sin ledighet inom sex månader efter
det att framställning gjorts, har han
rätt att påkalla domstols prövning av
frågan om ledighetens förläggning.

Prövning som avses i första stycket
får påkallas sedan två månader har
förflutit efter arbetstagarens framställning,
om ledigheten samman -

1 Riksdagen IÖ7S/79. IS sami. Nr I

AU 1978/79:1

lagt motsvarar högst en arbets- lagt motsvarar högst en arbetsvecka.
vecka.

Vad som ny arbetsgivare.

10 § Arbetstagare som avbryter sin 10 § Arbetstagare som avbryter sin
utbildning har rätt att återgå i utbildning har rätt att återgå i

arbete. arbete.

Vill arbetstagaren utnyttja den rätt Vill arbetstagaren utnyttja den rätt
som tillkommer honom enligt första som tillkommer honom enligt första

stycket, skall han underrätta arbets- stycket, skall han underrätta arbetsgivaren
om han vill återgå. Arbetsgi- givaren om han vill återgå. Arbetsgivaren
är dock ej skyldig att låta varén är dock ej skyldig att låta

arbetstagaren återgå tidigare än två arbetstagaren återgå tidigare än två

veckor efter det att han mottog veckor efter det att han mottog

underrättelsen. Vill arbetsgivaren underrättelsen om arbetstagaren utan

utnyttja sin rätt att uppskjuta åter- skälig anledning avbrutit utbildningen.

gången, skall han genast underrätta Vill arbetsgivaren utnyttja sin rätt att

arbetstagaren om detta och samtidigt uppskjuta återgången, skall han

ange när återgången kan ske. genast underrätta arbetstagaren om

detta och samtidigt ange när återgången
kan ske.

Andra stycket en arbetsvecka.

13 § Åsidosätter arbetsgivare om anställningsskydd.

Arbetstagarorganisation kan Utgår.

insett felaktigheten.

Gällande rätt

Lagen om rätt till ledighet för utbildning behandlades av 1974 års
höstriksdag (prop. 148, InU 31, rskr399). Lagen trädde i kraft den 1 januari
1975.

Genom lagen har anställda fått lagfäst rätt till ledighet för utbildning. Lagen
omfattar i princip alla anställda och innehåller inte några begränsningar i fråga

om utbildningens längd eller art. Arbetstagare får alltså i princip på egen hand
avgöra längden och inriktningen av utbildningen. Rena självstudier faller
dock utanför lagen.

För rätt till ledighet fordras normalt att arbetstagaren varit anställd hos
arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv
månader under de senaste två åren.

Lagen innehåller utförliga bestämmelser om förläggning av ledighetstid.
Arbetstagarorganisationer med kollektivavtal på arbetsplatsen har tillförsäkrats
ett stort inflytande i sådana frågor. Reglerna innebär att, om parterna inte

AU 1978/79:1

kan komma överens, arbetsgivaren ensam bestämmer om ledigheten skall
beviljas de första sex månaderna efter ansökan (14 dagar vid facklig
utbildning eller korttidsutbildning). Därefter avgör vederbörande arbetstagarorganisation
när ledigheten skall tas ut. Saknas arbetstagarorganisation
bestämmer arbetsgivaren på egen hand. Enskild arbetstagare som inte fått
påbörja sin utbildning inom två år efter framställning därom (ett år i vissa fall)
kan påkalla domstols prövning av förläggningsfrågan. Frågan skall avgöras
med hänsyn till dels arbetstagarens önskemål, dels intresset av att verksamheten
på arbetsplatsen kan fortgå utan allvarlig störning. Vid konkurrens om
ledighet mellan olika arbetstagare skall företräde ges åt facklig utbildning och
i andra hand åt utbildning av arbetstagare som saknar grundskolekompetens.

Lagen innehåller vidare regler om anställningsskydd och återgång i arbete
efter avbrutna studier samt skadestånd. För rätt till återgång i förtid till arbetet
gäller att arbetstagare skall underrätta arbetsgivaren minst 14 dagar i förväg
eller, om ledigheten varat minst ett år, en månad i förväg.

Vid sidan om bestämmanderätten i fråga om ledighets förläggning har
lokal kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation tillerkänts tolkningsföreträde
vid tvist om lagens tillämpning eller om innebörden av kollektivavtal
som träffats med stöd av lagen. Organisation som föranlett felaktig tillämpning
av lag eller avtal kan åläggas att utge skadestånd om organisationen
insett eller uppenbarligen bort inse felaktigheten.

De grundläggande reglerna i lagen, bl. a. om rätt till behövlig ledighet,
anställningsskydd och tolkningsföreträde, är tvingande. I övrigt är reglerna
dispositiva och kan modifieras genom kollektivavtal på förbundsnivå.
Lagreglerna om krav på viss anställningstid, ledighetens förläggning, företräde
för ledighet till viss utbildning och förfarandet vid avbruten utbildning
kan sålunda ersättas av kollektivavtalsbestämmelser.

Motionen

Motionärernas ändringsförslag innebär i huvudsak följande. De vill
minska den tid vilken en arbetsgivare har möjlighet att skjuta på begärd
ledighet till hälften i förhållande till vad som f. n. gäller. De vill vidare
avskaffa uppskovsmöjligheten när det gäller facklig utbildning. Domstolsprövning
skall kunna påkallas om uppskovet överstiger sex månader i
normalfallen eller två månader vid korttidsledighet. Arbetstagare som
avbryter studier och har skälig anledning därtill skall ha rätt att omedelbart
återgå i arbete. I motionen kritiseras slutligen reglerna om skadeståndsansvar
för facklig organisation i samband med utövande av tolkningsföreträde.

Tidigare riksdagsbehandling

De i motionen framförda ändringsförslagen har tidigare behandlats av
utskottet. I samband med att lagen antogs år 1974 avstyrkte utskottet

AU 1978/79:1

liknande krav från vpk:ssida vad beträffar 5,6 och 10 §§. Utskottet framhöll i
sitt av riksdagen antagna betänkande InU 1974:31 bl. a. när det gäller
ledighetens förläggning att systemet förutsätter överläggning mellan
parterna. Mot bakgrund av traditionen på svensk arbetsmarknad finns det
anledning räkna med att det skall vara möjligt att därvid sammanjämka
uppfattningarna så att rimliga önskemål om studieledighet kan förenas med
intresset att verksamheten på arbetsplatsen kan fortgå utan allvarliga
störningar, framhöll utskottet vidare. Propositionens förslag ansågs utgöra en
lämplig avvägning mellan olika intressen. Vidare erinrades om att reglerna
om förläggning av ledighetstid i 5 § är dispositiva.

När det gäller frågan om återgång i arbete i förtid - 10 § - menade utskottet
att regeln om underrättelse 14 dagar i förväg förutom att ge arbetsgivaren
respittid får betydelse för vikarie som tjänstgör i den studielediges ställe. Ett
bifall till motionärernas ändringsförslag skulle enligt utskottets uppfattning
medföra osäkrare anställningsförhållanden för vikarier.

Med anledning av motionsyrkanden från vpk togs frågan om ändring i
studieledighetslagen åter upp av utskottet två år senare (AU 1976/77:1).

Utskottet fann inte skäl frångå sin år 1974 avvisande hållning till vpk:s krav
på ändring i 5 och 10 §§ angående ledighetens förläggning resp. reglerna för
återgång i arbete i förtid.

Frågan om ändring i 13 § om skadeståndsskyldighet aktualiserades av vpk i
det sammanhanget. Motionärerna ville avskaffa regeln om skadeståndsansvar
för facklig organisation vid felaktigt utövande av tolkningsföreträde.
Utskottet konstaterade att skadeståndsskyldigheten är begränsad till de fall
då organisationen insett eller uppenbarligen borde ha insett att den hävdade
tolkningen var felaktig. Någon anledning att avskaffa denna regel ansåg
utskottet inte föreligga. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Studieledighetslagen trädde i kraft den 1 januari 1975. Vid 1976/77 års
riksmöte väckte vpk en motion med ändringsförslag av samma innebörd som
den nu aktuella. Flertalet av dessa förslag prövades f. ö. redan i samband med
att lagen antogs. Vid båda tillfällena avslog, som framgår ovan, riksdagen
motionsförslagen. Det har inte inträffat något som föranleder utskottet att
ändra sin tidigare intagna ståndpunkt. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:274.

Stockholm den 10 oktober 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

AU 1978/79:1

Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Torsten Stridsman (c),
Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m),
Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), Elver Jonsson (fp).
Frida Berglund (s) Margaretha af Ugglas (m), Anna-Greta Leijon (s), Sune
Johansson (s) och Eric Hägelmark (fp).

GOTA B 58536 Stockholm 1978