12 §

ningsliden.

Fordonsskatt eriägges före ingången av skatleår eller skatteperiod. Regeringen får medge undantag härifrån för gmpp av fordon.

Fordonsskatt utgår för skatleår enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten utgår för skatleperiod med en Qärde-del, för kalendermånad med en tolftedel och för dag med 1/360 av skatten för helt år. Överstiger fordonsskatt och särskild fordonsskatt enligt lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt för ell fordon 1 500 kronor för helt år utgår fordonsskatt för skatteperiod.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordonsskatt och särskild fordonsskatt uppgår till minst 4 800 kronor för helt skatleår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställ-

Fordonsskatt utgår för skatleår enligt bilaga I lill denna lag. Skatten utgår för skatleperiod med en fjärdedel, för kalendermånad med en tolftedel och för dag med 1/360 av skatten för helt år. Överstiger fordonsskatten för ett fordon 1 500 kronor för helt år utgår fordonsskatt för skatleperiod.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordonsskatten uppgår lill minst 4 800 kronor för helt skatleår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.

Prop.1977/78:94

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)
Nuvarande lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor
	kilogram
	kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
I Tvåhjulig motorcykel	0- 75	75	0
utan sidvagn	76-	100	0
2 Annan motorcykel	0-	150	0
B Personbilar	0- 900	280	0
	901-	355	75
C Bussar
1 Buss som är inrättad	0- 1600	165	0
for drift endast med	I60I- 3 000	203	. 38
bensin eller gasol	3001-	704	7
2 Annan buss	0- 1 600	165	0
	1601- 3 000	203	38
	3 001- 7 000	715	18
	7 001-10 000	1449	32
	10 001-30 000	2 424	47
	30 001-	II 783	II
D Lastbilar
I Lastbil som är inrättad	0- 1 600	165	0
för drift endast med	1 601- 3 000	204	39
t)ensin eller gasol	3 001-	719	8
2 Annan lastbil
2.1 med anordning för
påhängsvagn
med tvä hjulaxlar	0- 1600	165	0
	1601- 3 000	204	39
	3 001- 7 000	728	17
	7 001-10 000	1 431	40
	10 001-15 000	2 663	72
	15 001-20 000	6 287	96
	20 001-	11001	10
med tre eller flera	0- 1600	165	0
hjulaxlar	I60I- 3 000	204	39
	3 001- 8 000	728	17
	8 001-12 000	1595	34
	12 001-18 000	2 981	60
	18 001-27 000	6 596	75
	27 001-	13281	10

JSenaste lydelse 1977:60.

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	Skattevikt, kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2.2 utan anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar	0- 1600	165	0
	I 601- 3 000	204	39
	3 001- 6 000	722	n
	6 001-10 000	1066	25
	10 001-14 000	2 094	53
	14 001-17 000	4 256	95
	17 001-20 000	7 129	118
	20 001-	10 564	13
med tre eller flera	0- 1600	165	0
hjulaxlar	I 601- 3 000	204	39
	3 001- 6 000	721	10
	6 001-11000	1029	18
	Il 001-15 000	1955	44
	15 001-18 000	3 749	78
	18 001-27 000	6 100	89
	27 001-	14 032	11
E Traktorer och
motorredskap
1 Trafiktraktor och regi-	0- 1300	300	0
strerat motorredskap	1301- 3 000	345	45
	3 001- 7 000	1 140	75
	7 001-	4 200	135
2 Traktor klass II	0- 2 500	120	0
	2 501-	180	0
F Släpvagnar
1 Släpvagnar med skalte-
vikt högst 3 000 kilogram
påhängsvagn	0- 1000	180	0
	1 001- 3 000	205	25
annan släpvagn	0- 1000	120	0
	1 001- 3 000	137	17

3 001-

3 001-13 000 13 001-

693

690

1680

2 Släpvagnar med skatle-vikt över 3 000 kilogram, som dragés uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon' 2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel med två eller flera hjulaxlar

1 Dragés släpvagn även av kilomelerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av irafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

Prop.1977/78:94

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	Skattevikt, kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001-	469	9
med tvä hjulaxlar	3 001-13 000	467	7
	13 001-	1 160	0
med tre eller flera	3 001-13 000	465	5
hjulaxlar	13 001-	960	0
3 Kilometerskatte-
pliktiga släpvagnar
3.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel	3 001- 4 500	358	18
	4 501- 6 000	643	18
	6 001- 8 000	965	25
	8 001-	1508	38
med tvä eller flera	3 001- 4 500	353	13
hjulaxlar	4 501- 6 000	573	13
	6 001- 8 000	804	14
	8 001-10 000	I IIO	20
	10 001-14 000	1635	35
	14 001-18 000	3 183	43
	18 001-19 000	5 090	50
	19 001-23 000	5 535	0
	23 001-28 000	5 860	0
	28 001-	6 185	0
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001- 5 000	244	14
	5 001- 8 000	549	14
	8001-	1023	28
med två hjulaxlar	3 001- 5 000	238	8
	5 001- 8 000	440	10
	8 001-11000	765	15
	Il 001-14 000	1308	23
	14 001-17 000	2 088	28
	17 001-	3018	38
med tre eller flera	3 001- 5 000	227	7
hjulaxlar	5 001- 8 000	392	7
	8 001-11 000	627	7
	11 001-14 000	914	9
	14 001-17 000	1285	15
	17 001-20 000	1814	19
	20 001-25 000	2 487	22
	25 001-30 000	3 806	31
	30 001-32 000	5 539	39
	32 001-35 000	6 280	0
	35 00 MO 000	6 450	0
	40 001-	6 640	0

Prop.1977/78:94

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	Skattevikt, kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
4 Släpvagnar med skatte-
vikt över 3 000 kilogram.
som dragés av trafik-
traktor eller registrerat
motorredskap
4.1 pähängsvagnar
med en hjulaxel	3 001- 4 500	798	33
	4 501- 6 000	1 369	34
	6 001- 8 000	1969	44
	8 001-	2 967	67
med tvä eller flera	3 001- 4 500	790	25
hjulaxlar	4 501-6 000	1226	26
	6 001- 8 000	1682	27
	8 001-10 000	2 306	51
	10 001-14 000	3 566	71
	14 001-18 000	6 715	90
	18 001-19 000	10 637	97
	19 001-23 000	11 535	25
	23 001-28 000	13 181	16
	28 001-	14 646	16
4.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001- 5 000	537	25
	5 001- 8 000	1 102	25
	8 001-	1941	47
med tvä hjulaxlar	3 001- 5 000	530	18
	5 001- 8 000	945	18
	8 001-11000	1552	33
	Il 001-14 000	2 746	49
	14 001-17000	4 406	59
	17 001-	6 383	71
med tre eller flera	3 001-5 000	527	15
hjulaxlar	5 001-8 000	882	15
	8 001-11 000	1389	20
	II 001-14 000	2 170	28
	14 001-17 000	3 202	40
	17 001-20 000	4 591	49
	20 001-25 000	6 251	59
	25 001-30 000	9579	77
	30 001-32 000	13 818	81
	32 001-35 000	15 382	25
	35 0010 000	16 488	16
	40 001-	17 648	16

Dragas släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

0- 1600	165	0
I 601- 3 000	204	39
3 001- 7 000	728	17
7 001-10 000	I43I	40
I0001-I5000	2 663	72
15 001-20 000	6 287	96
20 001-	11 001	10
0- 1600	165	0
1 601- 3 000	204	39
3 001- 8 000	728	17
800I-I2000	1595	34
12 001-18 000	2 981	60
18 001-27 000	6 596	75
27 001-	I328I	10

Föreslagen lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	Skattevikt, kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
I Tvåhjulig motorcykel	0- 75	75	0
utan sidvagn	76-	100	0
2 Annan motorcykel	0-	150	0
B Personbilar	0- 900	280	0
	901-	355	75
C Bussar
1 Buss som är inrättad	0- 1600	165	0
för drift endast med	I60I- 3 000	203	38
bensin eller gasol	3 001-	704	7
2 Annan buss	0- 1600	165	0
	I 601- 3 000	203	38
	3 001- 7 000	715	18
	7 001-10 000	1449	32
	10 001-30 000	2 424	47
	30 001-	Il 783	II
D Lastbilar
I Lastbil som är inrättad	0- 1600	165	0
för drift endast med	I 601- 3 000	204	39
bensin eller gasol	3 001-	719	8
2 Annan lastbil
2.1 med anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar	0- 1600	165	0

med tre eller Oera hjulaxlar

Prop.1977/78:94

Fordonsslag	Skaltevikl, kilogram	Skatl, kronor
	Skaltevikl, kilogram
		grund-	tilläggst)elopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2.2 utan anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar	0- 1600	165	0
	1601- 3 000	204	39
	3 001- 6 000	722	II
	6 001-10 000	1066	25
	10 001-14 000	2 094	53
	14 001-17 000	4 256	95
	17 001-20 000	7 129	118
	20 001-	10 564	13
med tre eller flera	0- 1600	165	0
hjulaxlar	1601- 3 000	204	39
	3 001- 6 000	721	10
	6 001-11000	1029	18
	11001-15 000	1955	44
	15 001-18 000	3 749	78
	18 001-27 000	6 100	89
	27 001-	14 032	11

E Traktorer och motorredskap

1 Trafiktraktor och regi
strerat motorredskap
som inrättats för drift
med annat drivmedel

än brännolja

2 Trafiklraklor och regi
strerat molorredskap
som inrättats för

drift med brännolja

3 Traktor klass II

0- 1300	300	0
1301- 3 000	345	45
3 001- 7 000	1 140	75
7 001-	4 200	135
0- 1 300	388	0
1 301- 3 000	450	61
3 001- 7 000	1 487	99
7 001-	5 447	175
0- 2 500	120	0
2 501-	180	0

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skali, kronor
	Skattevikt, kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2 Släpvagnar med skatte-
vikt över 3 000 kilogram,
som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon'
2.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel	3 001-	693	13
med två eller fiera	3 001-13 000	690	10
hjulaxlar	13 001-	1680	0
2.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001-	469	9
med två hjulaxlar	3 001-13000	467	7
	13001-	1 160	0
med tre eller fiera	3 001-13 000	465	5
hjulaxlar	13 001-	960	0
3 Kilometerskatte-
pliktiga släpvagnar
3.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel	3 001- 4 500	358	18
	4 501- 6 000	643	18
	6 001- 8 000	965	25
	8 001-	1508	38
med två eller fiera	3 001- 4 500	353	13
hjulaxlar	4 501- 6 000	573	13
	6 001- 8 000	804	14
	8 001-10 000	I 110	20
	10 001-14 000	1635	35
	14 001-18 000	3 183	43
	18 001-19 000	5 090	50
	19 001-23 000	5 535	0
	23 001-28 000	5 860	0
	28 001-	6 185	0
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001- 5 000	244	14
	5 001- 8 000	549	14
	8001-	1023	28
med tvä hjulaxlar	3 001- 5 000	238	8
	5 001- 8 000	440	10
	8 001-11 000	765	15
	11 001-14 000	1308	23
	14 001-17 000	2 088	28
	17001-	3018	38

I Dragas släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	Skattevikt, kilogram
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för värja helt hundratal kilogram över dan lägsta vikten i klassan
med tre eller fiera	3001- 5000	227	7
hjulaxlar	5 001-8 000	392	7
	8 001-nOOO	627	7
	II 001-14000	914	9
	I400I-I7000	1285	15
	17 001-20 000	I8I4	19
	20 001-25 000	2 487	22
	25 001-30 000	3 806	31
	30 001-32 000	5 539	39
	32 001-35 000	6 280	0
	35 001-40 000	6 450	0
	40 001-	6 640	0

4 Släpvagnar mad skattevikt över 3000 kilogram, som dragas av trafik-traktor eller registrerat motorredskap 4.1 pähängsvagnar

mad en hjulaxel	3 001-6 000	928	43
	6 001- 8 000	2 239	64
	8 001-	3 534	79
med tvä eller fiera	3 001- 8 000	919	34
hjulaxlar	8001-11000	2 668	83
	11001-20 000	5180	105
	20001-	14 563	38
4.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001- 8 000	629	31
	8 001-	2 208	60
med två hjulaxlar	3 001- 8 000	621	22
	8 001-11000	1749	50
	11001-17 000	3 270	71
	17001-	7554	95
med ira ellar fiera	3 001- 8 000	618	19
hjulaxlar	8001-11 000	1578	29
	11 001-14 000	2 462	43
	14 001-20 000	3 774	65
	20 001-25 000	7 690	81
	25 001-30 000	II 766	107
	30 001-35 000	17 084	75
	35 001-	20 759	30

■ Dragés släpvagn ävan av kilometerskattepliktigt fordon utgår skait enligl 3.

3 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dragés av kilometerskattepliktigt fordon med en hjulaxel

mad två hjulaxlar

med tre eller fiera hjulaxlar

3 001-8 000	35.7	0.1
8 001-	40,7	0,3
3 001-8 000	34,8	0
8 001-11000	35,0	0,2
11 001-14 000	47,0	0,3
14 001-17000	60,5	0,3
17 001-	72,2	0.3
3 001- 8 000	33.2	0
8001-11000	33,3	0.1
11001-14 000	40.3	0.2
14 001-17 000	50.4	0.2
17001-20 000	59.1	0.2
20 001-25 000	69.0	0.2
25 001-30 000	84,6	0.2
30 001-35 000	100,5	0.2
35 0010 000	113,3	0.2
40 001-	126,4	0,2

Föreslagen lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, öre	för 10 kilometer
	Skattevikt, kilogram	grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram övar den lägsta viktan i klassen
1 Personbil	0- 900 901-	62 67.50	0 5,50
2 Buss	0- 1 600 1601-	80 80.50	0 0.50
3 Lastbil	0- 1 600 I 601- 9 000 9 001-	80 80.75 132,55	0 0,70 0.80

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dragés av kilometerskattepliktigt fordon

mad en hjulaxel	3 001-	38	0.30
mad tvä hjulaxlar	3 001-11000	37	0.20
	11 001-	58	0.50
med tre eller fiara	3 001-11 000	36	0.20
hjulaxlar	11001-	52	0.40

A r kilomeierskaiieplikiig bil in rättad för drift med annat drivmedel än brännolja utgår skall med 80 procent av angivna belopp.

Denna lag träder i kraft den I maj 1978 då lagen (1973; 602) om särskild vägtrafikskall skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen gäller forifarande i fråga om förhållande som hänför sig till tid före den 1 maj 1978.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,

som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen(1976: 338)om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Nuvarande lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag	Totalvikt,	Skatt, kronor för
	kilogram	10 kilometer
I. Brännoljadriven lastbil eller	O-IOOOO	0.80
brännoljedriven buss	10001-15 000	1.20
	15 001-20 000	1.50
	20 001-	1,80
2. Släpvagn kopplad till eller	10 001-15 000	0,20
avsedd au kopplas lill bränn-	15 001-20 000	0,30
oljedrivan lastbil ellar bränn-	20 001-	0,50
oljadriven buss
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag	Totalvikt,	Skatt, kronor för
	kilogram	10 kilometer
I. Brännoljedriven lastbil eller	0-10 000	1,10
brännoljedriven buss	10 001-15 000	1,60
	15 001-20 000	2.00
	20 001-	2,40
2. Släpvagn kopplad till eller	10 001-15 000	0,25
avsedd att kopplas till bränn-	15 001-20 000	0,40
oljedriven lastbil eller bränn-	20 001-	0,65
oljedriven buss

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978.

8 §2

Deklaration lill riksskatteverket skall lämnas för varje kalendermånad eller, där verket så medger, för varje kalenderkvartal, varunder skattskyldighet uppkommit.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskaltningsperiods utgång. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva, att deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom två månader efter utgången av den beskaltningsperiod deklarationen avser.

I deklaration skall lämnas uppgift om den myckenhet skattepliktiga varor för vilka skattskyldighet har inträtt. Från denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser och som visas hava tidigare blivit påförda utjäm-ningsskatt;

b) återiagits;

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbulik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser och för vilka skattskyldighet tidigare inträtt;

b) återiagits / samband med återgång av köp;

c) utförts ur landet eller förts till svensk frihamn /or annat ändamål än att förbrukas där eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik;

d) försålts 011 den som enligl 7 §
lullförordningen (1973:979) åtnjuter
tullfrihet vid införsel av varor;

e) såvitt gäller starköl, förvärvats
för ålerförsäljnlng och för vilka skatt
skyldighet tidigare inträtt;

O .försålts med förlust förden skallskyldige, iden månförlusten hänför sig lill bristande betalning från köparen.

Prop. 1977/78:94 21

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar

Härigenom föreskrivs att 1 och 9 SS lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avgift eriägges enligt denna lag till staten vid omsättning inom landet av förpackning för konsumlionsfärdig dryck hänföriig till tulltaxenr 20.07 eller 22.01-22.09 och vid införsel av sådan förpackning med eller utan dryck, om förpackningens fyllnadsvolym överstiger 0,2 men ej 3 liter.

Bestämmelserna i 1 förordningen Bestämmelserna i 1 § lagen
(1973:981) om frihet från införselav- (1973:981) om frihet från införselav
gift gäller ej i fråga om avgift enligt gift gäller ej i fråga om avgift enligt
denna lag. denna lag.

9 §
Uppkommer förlust på fordran. Uppkommer föriust på fordran,
som avser förpackningar för vilka som avser förpackningar för vilka
avgift redovisats, får avdrag göras för avgift redovisats, eller har sådana
det antal förpackningar som svarar förpackningar återiagits I samband
mot den avgift som belöper på den med återgång av köp, får avdrag göras
uppkomna föriusten. Avdraget får för det antal förpackningar som
göras i deklaration för den redovis- svarar mot den avgift som belöper på
ningsperiod, under vilken förlusten den uppkomna förlusten eller de
uppkommit. Har avdrag gjorts och återtagna förpackningarna. Har av-
inflyter därefter betalning, skall drag gjorts för förlust på fordran och
redovisning åter lämnas fördel antal inflyter därefter betalning, skall
förpackningar som svarar mot det redovisning åter lämnas fördel antal
betalda beloppet. förpackningar som svarar mot det

betalda beloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978. Bestämmelsen i 9 S i den nya lydelsen, såvitt avser avdrag för förpackningar som återiagits i samband med återgång av köp, tillämpas dock från ingången av mars 1973.

'Lagen omtryckt 1975:144. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:144.

Prop.1977/78:94 22

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs alt 4 och 13 §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Skattskyldig är

1. i fråga om spritdrycker och vin, det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna partihandelsbolaget,

2. i fråga om malt- och läskedrycker, den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga drycker.

Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skaltskyldig importör enligt 8 §.

Skattskyldighet föreligger dock ej för sådan tillverkning av dryck för omedelbar konsumtion som sker på serveringsställe i särskild automat (postmix-aulomat eller liknande).

13 § 1 deklaration för skatt på malt- och läskedrycker får särskilt för varje varuslag avdrag göras för myckenhet, som

1. har utförts ur landet eller har 1. har utförts ur landet eller har förts lill svensk frihamn för annat förts lill svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller, ändamål än atl förbrukas där eller såvitt avser starköl, levererats för har lagts upp på tullager som inrättats försäljning i exportbutik eller lagts förförvaring av proviant eWer, sävitt upp på tullager som inrättats förförva- avser starköl, har levererats för ring av proviant, försäljning i exportbulik,

2. har försålts till den som enligt 7 ij tullförordningen (1973:979) åtnjuter tullfrihet vid införsel av varor,

3. har förvärvats för ålerförsäljnlng och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

4. har tagits i anspråk för provning,

5. har återiagits i samband med återgång av köp,

6. har försålts med förlust för den skatlskyldige, i den mån föriusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978. Den nya bestämmelsen i 4§ tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1978.

Prop.1977/78:94 23

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-01-19

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Söder, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om höjning av bensinskatten, m. m.

Inledning

Vid min anmälan till budgetpropositionen av budgetförslaget för nästa budgetår (prop. 1977/78:100, bil. 2) aviserade jag alt regeringen skulle lägga fram förslag om höjning av skatten på bensin och en häremot svarande höjning av kilomelerskallen för brännoljedrivna fordon och deras släpvagnar. Vidare förutskickade jag ett förslag om särskild skatt på utrikes charterresor med flyg.

Jag avser nu att la upp frågan om bensinskatten och kilomelerskallen till närmare behandling. Jag tar också upp förslag lill ändrade avdragsbestämmelser i vissa punktskalleförfaltningar. Frågan om charterskall avser jag att återkomma lill inom kort.

Beskattningen av bensin

Skatt på bensin utgår med 43 öre per liter enligt lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 1975:274) och med 34 öre per liter enligl lagen (1957:262)om allmän energiskatt (omtryckt 1975:272, ändrad senast 1977:57). Vidare utgår avgift med 7 öre per liter fr. o. m. den 1 januari 1978 enligt lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter (ändrad senast 1977:941). För brännoljan utgår endast 4 öre per liter i form av energiskatt och 1,8 öre per liter i form av särskild beredskapsavgift.

I budgetpropositionen har jag redogjort för budgetens samhällsekonomiska bakgrund. Jag förutskickade därvid bl. a. en höjning av skallen på bensin med 25 öre per liter. En sådan relativt kraftig höjning kan beräknas ha positiva effekter även i energipolitiskt hänseende. Jag föreslår att den genomförs med verkan från den 1 maj 1978.

Prop. 1977/78:94 24

Det kan i delta sammanhang nämnas alt bensinpriset i Sverige även efler en sådan höjning framstår som lågt jämfört med priserna i flertalet övriga länder i Västeuropa. Omkring årsskiftet kostade premiumbensin, räknat i svensk valuta, mellan 212 öre per liter(Finland)och 276 öre per liter (Italien) i dessa länder.. I Storbritannien och Västtyskland var dock priset 168 resp. 199 öre per liter. I Sverige kostar motsvarande bensin f. n.ca 174 öre per liter vid självbetjäning utan sedelautomal.

Den nu föreslagna höjningen bör göras i lagen om bensinskatt och inte i lagen om allmän energiskatt. Jag vill i delta sammanhang erinra om all den s. k. specialdeslinalionen av bl. a. bensinskatten enligl riksdagens beslut (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19)skall upphöra budgetåret 1980/81.

Vägtrafikskatt

En höjning av skatten på bensin med 25 öre per liter bör, för att inte rubba konkurrensförhållandet mellan olika fordon eller förhållandet mellan deras bidrag lill kostnaderna för vägväsendet, förenas med en ökad beskattning av de brännoljedrivna fordonen och släpvagnarna till sådana fordon. Enligt vägtrafikskallelagen (1973:601) (ändring föreslagen senast i prop. 1977/ 78:78), VSL, och lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt (ändrad senast 1975:277), SVSL, utgår skatt i form av fordonsskatt, särskild fordonsskatt, kilometerskalt och särskild kilometerskalt. Av intresse i detta sammanhang är främst de skatter som motsvarar tidigare bränslebeskattning. Dessa skatter är kilometerskatterna för brännoljedrivna personbilar, bussar och lastbilar samt för släpvagnar med skattevikt över tre lon lill sådana fordon och fordonsskatterna för trafiktraktorer, registrerade motorredskap och släpvagnar med skattevikt över tre ton till sådana fordon. Den fordonsskatt som utgår för bensindrivna fordon och för övriga släpvagnar, dvs. släpvagnar med skattevikt om högst tre ton och släpvagnar som dras endast av bensindrivet fordon, är däremot inte en ersättning för bränslebeskattning.

Jag förordar atl kilomelerskallen för de kilomelerskattepliktiga fordonen och fordonsskatten för trafiktraktorer, motorredskap och deras släpvagnar höjs i samma mån som bensinskatten.

I samband med nu behandlade skatleändringar börenligt min mening den nuvarande uppdelningen i vägtrafikskatt och särskild vägtrafikskatt slopas. VSL och SVSL bör fogas samman till en författning. Delta innebär i sig själv ingen förändring av beskattningen för flertalet fordon. För kilometerskattepliktiga fordon som drivs med annat drivmedel än brännolja, t. ex. gengas, eller med elektricitet, skulle delta dock innebära en skattehöjning, eftersom särskild kilometerskatt inte utgår för sådana fordon. Jag föreslår att detta förhållande beaktas schablonmässigt på det sättet att kilometerskatten i dessa fall skall utgå med 80 % av annars utgående kilometerskall.

Genom sammanslagningen av vägtrafikskatten och den särskilda vägtra-

Prop.1977/78:94 25

fikskatten kommer den specialdestinerade och den ej specialdestinerade skatten att redovisas på samma inkomsttitel. Jag föreslår därför att av inkomsten på denna inkomsttitel schablonmässigt 90 % t. v. anses utgöra automobilskattemedel. Detta innebär atl aulomobilskattemedlen i princip kommer att uppgå till samma belopp som skulle ha varit fallet om skallen höjdes men tidigare uppdelning behållits.

Särskild fordonsskatt utgår inle för bensindrivna trafiklraktorer eller bensindrivna motorredskap. Fordonsskatten för dessa fordon bör därför inle ändras. Vid inarbetandet av den särskilda fordonsskatten i VSL bör skilda skatteskalor därför användas för å ena sidan bensindrivna trafiktraktorer och motorredskap och å andra sidan övriga trafiklraktorer och motorredskap.

Sammanslagningen kräver vissa följdändringar i lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m. m.

1 det följande behandlar jag de olika fordonskategorierna för sig eftersom förhållandena för dem är olika.

Personbilar

Bensinskatten och energiskalten på bensin beräknad per kilometer är f. n. högre än skatten för en brännoljedriven personbil med samma skaltevikl. För den sistnämnda personbilen utgår skatten i form av kilometerskalt, särskild kilometerskalt och energiskatt på brännolja.

Om kilometerskalten höjs procentuellt lika mycket som bensinskatten kommer skillnaderna atl bli än större. Detta är enligl min uppfattning inle motiverat. I stället bör för varje viktklass kilomelerskallen höjas med ett belopp för kilometer som svarar mot höjningen av bensinskatten omräknat lill öre för kilometer. I det förfallningsförslag som upprättats inom budgetdepartementet har denna metod använts. Vid beräkningarna har bränsleförbrukningen för bilar i olika viktklasser uppskattats främst med ledning av uppgifter i rapporten (Ds 11977:12) Energibesparingar inom transportsektorn, som har upprättats av en expertgrupp inom energikommissionen.

Lastbilar

Bensindrivna lastbilar har vanligen mycket låg skattevikt under det att brännoljedrivna har väsentligt högre skaltevikl. Av de lastbilar som den 31 augusti 1977 var registrerade och ej avsiällda hade ca 97 % av de bensindrivna och ca 16 % av de brännoljedrivna en skaltevikl om högst 4 ton.

En ökad skillnad i skattebelastning mellan de lättaste lastbilarna beroende på drivmedel bör undvikas bl. a. av hänsyn till konkurrensen mellan olika fordon. Eftersom skatten på bensindrivna lastbilar f n. är högre än på brännoljedrivna med samma skattevikt skulle en mot bensinskattehöjningen svarande procentuell höjning av kilometerskatten förstärka skillnaden. Vidare bör beaktas alt de lättaste lastbilarna i viss utsträckning är substitut till

Prop. 1977/78:94 26

personbilar. Jag anser att en lämpligt avvägd höjning bör vara att de lättaste lastbilarnas skatt höjs med ett belopp för kilometer som svarar mot höjningen av bensinskatten beräknad för kilometer. För de tyngre fordonen bör skattesatserna emellertid i stort sett höjas procentuellt lika mycket som bensinskatten.

Bussar

De skäl som enligl min mening talar för att höja beskattningen av vägtrafikfordonen skulle i och för sig också motivera en skattehöjning för bussarna. När det gäller de fordon som används för kollektivtrafik och annan yrkesmässig passagerarbefordran talar dock starka skäl för all begränsa skattehöjningen. Även om skatterna utgör en liten del av bussföretagens totala kostnader bör en mindre skattehöjning än för personbilstrafiken i någon mån bidra till att stärka bussföretagens konkurrenskraft.

Det bör dock beaktas att de lättaste bussarna kan vara antingen bensindrivna eller brännoljedrivna under det att de tyngre så gott som undantagslöst är brännoljedrivna. Över 94 % av de bensindrivna bussarna har en skattevikt om högst 4 ton. Motsvarande siffra för de brännoljedrivna bussarna är drygt 9 %. Vidare bör beaktas atl de lättaste bussarna, de lättaste lastbilarna och en del personbilar i viss mån är utbytbara. Dessa omständigheter talar för att kilometerskatten förde lättaste bussarna bestäms till omkring samma belopp som för de lättaste lastbilarna. Skattesatserna bör sedan bestämmas så att flertalet bussar, vilka återfinns mellan 13 och 16 ton, får måttliga skattehöjningar och de tyngsta bussarna, med en skattevikt omkring 23-24 ton, får i stort sett oförändrad skatt.

Trafiklraktorer och registrerade motorredskap

Kilometerskatt utgår inte för trafiktraktorer och registrerade motorredskap. När skatterna på brännolja lades om till kilometerskatten höjdes i stället den åriiga fordonsskatten schablonmässigt med 50 % och för brännoljedrivna sådana fordon infördes särskild fordonsskatt. Den sistnämnda skatten bestämdes också schablonmässigt till 20 % av fordonsskatten före höjningen. Den del av fordonsskatten för dessa fordon som svarar mot förutvarande brännoljebeskattning bör höjas i ungefär samma utsträckning som bensinskatten. Eftersom de bensindrivna fordonen träffas av höjningen av bensinskatten bör, som jag redan har berört, de nya skattesatserna för dessa fordon motsvara nu gällande skatter. Detta bör ske genom att en särskild skatleklass införs för dem.

Prop.1977/78:94 27

Släpvagnar

Släpvagnar upp till en skattevikt om 3 ton beskattas lika oavsett dragfordon. Flertalet av dessa släpvagnar är husvagnar och mycket små släpvagnar, som till en helt dominerande del dras av bensindrivna personbilar. 62 % av dessa släpvagnar har en skaltevikl om högst 900 kg och 97 % har en skaltevikl om högst 1 300 kg.

Bensinskatlehöjningen träffar indirekt de flesta av dessa släpvagnar. Någon anledning att höja fordonsskatten för dem finns därför inte. Detsamma gäller enligt min uppfattning släpvagnar över 3 tons skattevikt som dras av bensindrivet fordon. Bensinförbrukningen stiger så kraftigt i dragfordonei när släpvagn kopplas till detta all bensinskatlehöjningen ger tillräcklig höjningseffekt även för släpvagnarna.

Vad nu sagts gäller emellertid inte släpvagnar över 3 tons skaltevikl som dras av kilometerskattepliktigt fordon (kilomelerskattepliktiga släpvagnar) eller av irafiktraktor eller registrerat motorredskap. För sådana släpvagnar bör en höjning göras av kilometerskatten resp. fordonsskatten.

Kilometerskatten för de kilometerskattepliktiga släpvagnarna bör höjas i ungefär samma mån som skatten på de kilomelerskattepliktiga lastbilarna. Med hänsyn lill att kilometerskatten för släpvagnar innefattar också omkring hälften av den fordonsskatt som togs ut före den 1 juni 1976 blir dock den procentuella höjningen av kilometerskalten väsentligt lägre för släpvagnarna än för lastbilarna. Detta innebär all den totala skaltehöjningen för en fordonskombination också blir lägre. Detta är ett förhållande som kräver särskild uppmärksamhet och jag avser all senare i år återkomma lill frågan om en uppjustering av kilometerskalten på släpvagnar i samband med att förslag läggs fram om atl den femte etappen i den sedan år 1970 pågående omfördelningen av fordonens skattebelastning skall genomföras.

Skattetabellerna bör i detta sammanhang förenklas så att antalet steg i skatteskalan minskar.

Släpvagnar till trafiklraktorer och registrerade motorredskap beskattas lika oavsett dragfordonets drivmedel. Någon skillnad görs inte mellan släpvagnar som dras av bensindrivna trafiktraktorer eller motorredskap och släpvagnar som dras av brännoljedrivna sådana fordon. Med hänsyn till bensinskattehöjningen skulle del i och för sig kunna motiveras att fordonsskatten höjs endast för de brännoljedrivna fordonens släpvagnar. Detta är dock inle praktiskt möjligt med nuvarande fordonsindelning. Jag förordar därför en procentuellt sett lika stor skattehöjning för dessa fordon som för trafiktraktorerna och de registrerade motorredskapen. 1 samband därmed bör skatteskalorna förenklas.

Uilandsregisirerade fordon

Enligt lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket utgår kilometerskalt för brännoljedrivna lastbilar och

Prop. 1977/78:94 28

bussar och för släpvagnar som har högre totalvikt än 10 ton och som dras av sådan lastbil eller buss.

Kilometerskatten utgör förde utländska fordonen en motsvarighet till den skatt som tidigare togs ut på brännolja. Jag anser att kilometerskalten för dessa fordon bör höjas i samma utsträckning som för fordon, registrerade i Sverige. Av praktiska skäl bör dock skattesatserna kunna avrundas.

Ikraftträdande

Höjningen av kilometerskalten bör träda i kraft den 1 maj 1978 eftersom en extra avslämpling av kilometerräknaren då behöver göras för endast hälften av de kilomelerskattepliktiga fordonen. Höjningen av bensinskatten och övriga justeringar bör träda i kraft vid samma lidpunkt. Det ankommer på regeringen alt utfärda föreskrifter om extra uppbörd av fordonsskatt och extra avslämpling i kilometerräknare, m. m.

Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, m. m.

Enligt förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon (omtryckt 1973:886,ändring förslagen senast i prop. 1977/78:78) utgår i vissa fall bidrag lill handikappad till skatten på bensin. Bidraget motsvarar skallen på 700 liter bensin i fråga om bil och skatten på 250 liter bensin när del gäller motorcykel. Höjningen av bensinskatten med 25 öre för liter innebär därför automatiskt motsvarande höjning av bidragsbeloppen. För år 1978 blir höjningen knappt 22 % av nuvarande bidragsbelopp.

1 förslaget till statsbudget för nästa budgetår har under åttonde huvudtiteln förts upp ett förslagsanslag av 5 670 000 kr. lill bidrag lill vissa handikappade ägare av motorfordon (prop. 1977/78:100,bil. 11 s. 109). Genomalt höjningen av bensinskatten automatiskt slår igenom i form av en motsvarande bidragshöjning kommer belastningen på anslaget att öka. Denna merbelastning beräknar jag lill ca 300 000 kr. för nästa budgetår. Helårseffekten av bidragshöjningen, som uppgår till ca 1,8 milj. kr., uppkommer först under budgetåret 1979/80.

Enligt lagen (1974:870) om kompensation för skatt på bensin i vissa fall utgår kompensation med vissa årliga belopp till den som förbrukat bensin vid användning i jordbruk av bensindriven traktor eller skördelröska eller av skördelröska med bensindriven hjälpmotor. Kompensationen motsvarar endast den specialdestinerade bensinskatten, 43 öre för liter.

Jag föreslår att de nuvarande kompensationsbeloppen höjs med ca 58 % (25/43). Beloppen blir då följande.

Prop.1977/78:94 29

Nuvarande belopp Förslag

Traktor som ägts av sökanden hela året och under hela den tiden varit registrerad som bansindriven och försedd

med gummihjul 270 425

annan traktor 135 215

självgående skördelröska 300 475

skördelröska med hjälpmotor 100 160

Även kungörelsen (1968:440) om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg (ändrad senast 1975:779) berörs av den föreslagna bensinskatlehöjningen. Kungörelsen bör bli föremål för en materiell och teknisk översyn. Jag avser därför att i annat sammanhang ta upp denna fråga.

Från driftbudgetens tionde huvudtitel utgår vissa anslagsmedel för kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukas inom trädgårdsnäringen, rennäringen och yrkesfisket. Efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet förordar jag att de obetecknade anslagen Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen och Kompensation för bensinskatt till rennäringen samt reservationsanslaget Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 förs upp med 187 000 kr., 163 000 kr. resp. 525 000 kr. utöver vad som har föreslagils i prop. 1977/78:100 (bil. 13).

Övriga frågor

Den åriiga fordonsskatten för personbilar och motorcyklar höjdes våren 1977 med omkring 75 % (prop. \916/11M, SkU 1977/78:22, rskr 1977/ 78:136, SFS 1977:60). Någon ändring av skattesatserna i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt gjordes inte samtidigt. Jag föreslår därför att motsvarande höjning nu görs av dessa skattesatser. Av praktiska skäl bör dock dessa nya skattesatser tillämpas först när saluvagnsskatt nästa gång skall betalas, dvs. för kalenderåret 1979.

I flertalet punktskatleförfattningar finns bestämmelser som medger skattskyldig rätt till avdrag i deklaration för vissa omsättningar som inle ansetts böra medföra all skatt skall utgå. Sådan avdragsrätt föreligger för exempelvis exportförsäljningar och varor som återiagits i samband med återgång av köp. F. n. föreligger vissa skillnader i avdragsreglema mellan de olika punktskat-leförfaltningarna. Då del i princip inle bör finnas några sådana skillnader och för atl förenkla både de skattskyldigas och beskaltningsmyndighetens tillämpning anser jag all bestämmelserna i delta avseende i lagen (1941:251) om särskild varuskatt (omtryckt 1960:612, ändrad senast 1977:1046)och lagen (1960:258) om uljämningsskatl på vissa varor (ändrad senast 1977:980) bör ändras så all de stämmer bättre överens med dem i lagen (1977:306) om dryckesskattochlagen(1961:394)om tobaksskatt (omtryckt 1975:141, ändrad senast 1977:979). Sistnämnda lagar har i stort sett likformiga avdragsregler.

Prop. 1977/78:94 30

För en sådan samordning talar också all den som är skaltskyldig lill uljämningsskatl kan vara skattskyldig också för dryckesskatt eller särskild varuskatt. En ändring i sistnämnda lag har också begärts av Broströms Handels AB, som påpekat att avdrag i likhet med vad som gäller för tobaksskatten även bör medges i fråga om särskild varuskatt när skattepliktiga varor läggs upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant. Visserligen kan skallefrihet f. n. uppnås genom all varorna först förs-till frihamn vilket ger avdragsrätt och därefter till tullager. Detta anses dock vara ell både för de skattskyldiga och myndigheterna omständligt förfarande. Riksskatteverket och generaltullstyrelsen har tillstyrkt framställningen. Jag anser också all förslaget bör genomföras. I lagen om dryckesskatt och lagen om uljämningsskatl finns motsvarande möjlighet endast för starköl. Även här bör, i enlighet med vad generaltullstyrelsen har föreslagit, avdrag medges för alla enligl dessa författningar skattepliktiga varor som läggs upp på tullager.

Med utgångspunkt i lagen om dryckesskatt bör lagen om särskild varuskatt och lagen om utjämningsskatt dessutom kompletteras med bestämmelser som medger avdragsrält för varor som säljs lill den som enligt 7 § tullförordningen (1973:979) åtnjuter tullfrihet för varor som införs. I lagen om uljämningsskatl bör också införas bestämmelser om avdrag för skaltskyldigs kundföriust. Vidare bör avdragsrält i likhet med vad som gäller för dryckesskatten införas för starköl som skallskyldig förvärvat för ålerförsäljnlng och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt.

Skallskyldig som begagnar sig av avdragsmöjlighelerna skall givetvis kunna dokumentera att han är berättigad till visst avdrag. I lagen om särskild varuskatt och lagen om uljämningsskatl finns f. n. inskrivet att utförsel m. m. skall dokumenteras genom bevis av tullmyndighet. Någon motsvarande föreskrift finns inte i lagen om tobaksskatt eller lagen om dryckesskatt. Jag anser inte alt föreskriften behövs i de förstnämnda författningarna och föreslår därför atl den utgår ur dessa. Självklart krävs ändå alltid all den skattskyldige har ett av beskatlningsmyndigheten accepterat underiag som visar riktigheten av gjorda avdrag.

I övrigt föreslås vissa smärre justeringar av författningarna som också syftar lill att göra bestämmelserna likformiga.

Enligt lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar (omtryckt 1975:144) föreligger avdragsrätt endast i det fall att föriust uppkommer på fordran som avser förpackningar för vilka avgift redovisats. Vidare finns restitutionsmöjlighei i de fall dryck i avgiftspliktig förpackning ulförts ur landet och i de fall avgiftspliktig förpackning utförts för förnyad användning hos utländsk dryckestillverkare. Nu nämnda bestämmelser som medför att förpackningen i vissa fall inte belastas med förpackningsavgift bör emellertid kompletteras med avdragsrält för avgiflsskyldig som återtar förpackningar i samband med återgång av köp. Det kan här vara fråga om felaktiga eller på annat sätt oanvändbara förpackningar. Denna bestämmelse borde ha varit

Prop.1977/78:94 31

med redan vid författningens tillkomst. Avdragsmöjlighelen bör därför ges retroaktiv giltighet och gälla från den tidpunkten.

Det förekommer att t. ex. läskedrycker tillhandahålls på serveringsställen i automater. Drycker blandas i automaten och tillhandahålls konsumenten för omedelbar konsumtion. Automaterna benämns postmixautomater.

Drycker som utlämnats från sådana automater har hittills inte beskattats enligt lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Beskattningsreglerna finns numera i lagen (1977:306) om dryckesskatt, som trätt i kraft den 1 januari 1978. De har delvis annan utformning än de äldre bestämmelserna.

Fråga har uppkommit om atl skatteplikten också skulle omfatta drycker som tillhandahålls från nämnda automater. En sådan utvidgning av beskalt-ningsområdet har inte avsetls. Lagen om dryckesskatt torde kräva kompletteringar på flera punkter för all drycker som levereras från dessa automater över huvud skall kunna beskattas på ett acceptabelt sätt. Frågan om en utvidgad dryckesbeskatining på delta område kommer att övervägas inom budgetdepartementel och i avvaktan härpå bör liksom hittills drycker som levereras från nämnda automater inte beskattas. Jag föreslår alt en bestämmelse härom införs i 4 § lagen om dryckesskatt. Bestämmelsen bör gälla från den nya lagens ikraftträdande.

Inkomstberäkning

Den föreslagna höjningen av bensinskatten, kilometerskalten och fordonsskatten beräknas förslärka budgeten budgetåret 1978/79 med ca 1 200 milj. kr. Härifrån bör avräknas ökade kostnader för kompensation för bensinskatt lill handikappade och jordbrukare med 3 milj. kr. resp. 300 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels alt antaga inom budgetdepartementel upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

3. lagom ändring i lagen (1976:338)om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

4. lag om ändring i lagen (1974:870) om kompensation för skall på bensin i vissa fall,

5. lag om ändring i lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m. m.,

6. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

7. lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt.

Nuvarande lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, öre	för 10 kilometer
	Skattevikt, kilogram	grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viktan i klassan
1 Personbil 2 Buss och lastbil	0- 900 901-0- 1 600 I60I-	33.5 36,5 37,9 38,3	0 3,0 0 0,4