Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1911/lS: 52 Regeringens proposition

1911/lS: 52

om förlängning av tiden för utnyttjande av särskilt investeringsav­drag, m. m.;

beslutad den 20 oktober 1977.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som ell led i regeringens ålgärder för atl stimulera näringslivels investe­ringsaktivitet föreslås att giltighetstiden för det särskilda invesleringsav-dragel och del statliga investeringsbidraget - som enligt nuvarande regler uppbörden31 december 1977-skall förlängas intill utgångenavår 1978. Vid leverans under sisla kvartalet 1978 förutsätts all skriftligt avtal om leverans har iräffals före den 1 oktober 1978. Föriängningen gäller dock inte för båtar och inte heller för motordrivna fordon. Avdrag eller bidrag för anskaffning av motordrivna fordon skall dock med vissa undanlag kunna medges, om skriftligt avtal om leverans har träffats före utgången av november 1977 och leverans sker senast den 31 mars 1978.

Samtidigt föreslås en ändring i de under våren 1977 införda reglerna om invesleringsavgift för vissa byggnadsarbeten. Enligt nu gällande regler utgår inte invesleringsavgift på byggnadsarbete för vilket den lolala byggnadskosl-naden uppgår lill högsl 100 000 kr. Denna beloppsgräns föreslås höjd lill 500 000 kr. för byggnadsarbeten som påbörias fr. o. m. den 20 oktober 1977. För fritidshus och idrottsanläggningar skall dock den hittillsvarande belopps­gränsen kvarstå.

1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 52


 


Prop. 1977/78:52

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag

vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives all 1-3 SS lagen (1975:1147) om särskill invesle­ringsavdrag vid taxering lill statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.


!§'

Nuvarande lyddse

Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogs­bruk och som under perioden den 15 oktober 1975-den 31 december 1977 anskaffar eller tillverkar maskiner eller andra döda inventarier avsedda för siadigvarande bruk i verksamhe­len, äger vid taxering lill statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt inves­teringsavdrag vid inkomstberäk­ningen för den förvärvskälla vari verksamhelen ingår


Föreslagen lydelse

Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogs­bruk och som under perioden den 15 oktober 1975-den 31 december 1978 anskaffar eller tillverkar maskiner eller andra döda inventarier avsedda för siadigvarande bruk i verksamhe­len, äger vid taxering lill statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt inves­leringsavdrag vid inkomstberäk­ningen för den förvärvskälla vari verksamheten ingär.


 


2 §2

Särskilt investeringsavdrag ulgör lio procent av anskaffningskostnaden för inventarier som anskaffats under den period som anges i 1 §. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Avdraget utgör dock ljugofem procent av anskaffningskostnaden för inventarier som levererats under perioden den 1 maj 1976-den 31 december 1977 under fömtsättning att skriftligt avtal om anskaffningen ej har upprättats före den 1 maj 1976.

1        fråga om inventarier, som närings­
idkaren tillverkar själv, lillämpas
sislnämnda procentsats på den del av
tillverkningskostnaden som ned­
lagts under perioden den 1 maj
1976-den 31 december 1977 under
förulsättning att tillverkningen ej

'Senaste lydelse 1977:104.

2        Senaste lydelse 1977:104,


Avdraget ulgör dock tjugofem procent av anskaffningskostnaden för inventarier som levererats under perioden den 1 maj 1976-den 31 december 1978 under fömtsättning alt skriftligt avlal om anskaffningen ej har upprättats före den 1 maj 1976, 1 fråga om inventarier, som närings­idkaren tillverkar själv, tillämpas sislnämnda procentsats på den del av tillverkningskostnaden som ned­lagts under perioden den 1 maj 1976-den 31 december 1978 under förutsättning alt  tillverkningen ej


 


Prop. 1977/78:52                                                      3

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

har påbörjats lore den 1 maj 1976.       har   påböriats   före   den   I    maj

1976.   Har    inventarier    levererats

efter den 30 september 1978 åtnjutes

avdrag endast under förutsättning att

skriftligi avlal om leverans har träffats

senast denna dag.

Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår

under vilket inventarierna har levererats eller kosinaderna för tillverkningen

nedlagts. Avdraget får dock åtnjutas högsl med belopp som svarar mol

skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan.

3§ Särskilt   invesleringsavdrag   åtnjutes   icke   för   följande   inventarier, nämligen inventarier med en beräknad varaktighetslid av högsl tre år, begagnade inventarier,

personbilar som avses i väglrafikkungörelsen (1972:603) och som icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,

inventarier som den skattskyldige tillverkar själv, om tillverkningen har påbörjats före den 15 oktober 1975,

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avlal upprättat före den 15 oktober 1975,

inventarier som icke har levererats under den period som anges i I §, inventarier för vilka anskaffnings- eller lillverkningskoslnaderna under beskattningsåret ej har uppgått lill sammanlagt minsl 10 000 kronor.

Har personbilar, som enligt föregå­ende stycke icke har undantagits från avdragsräu, eller andra motordrivna fordon som avses i väglrafikkungö­relsen   (1972:603)   levererats   efter utgången av år 1977, åtnjutes särskill investeringsavdrag endast under förut­sättning att skriftligt avtal om leverans har upprättats före den 1 december 1977 och leverans har skett före den 1 april 1978. Vad nu sagts gäller dock ej för personbilar som används i uthyr­ningsrörelse. För sådana bilar och för båtar som avses 12 § sjölagen (1891:35 s. 1) och som icke används i yrkesmäs­sigt bedrivet fiske åtnjutes  särskilt

3 Senaste lydelse 1976:390.

\* Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 52


 


Prop. 1977/78:52                                                      4

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

investeringsavdrag endasl under förut­säuning att leverans har skell före den 1 januari 1978. Föreligger synneriiga skäl, fär regeringen medge atl särskill inveslerings­avdrag lär åtnjutas för inventarier som levereras efter utgången av den period som anges i 1 §. Avdraget skall därvid efter regeringens bestämmande medges med lio eller ljugofem procent av anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda skäl, fär riksskatteverket medge atl särskill investe­ringsavdrag fär åtnjutas för anskaffning av begagnade inventarier. Mol riksskatteverkets beslul i sådan fråga fär talan icke föras.

För inventarier, som har förvärvals från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, åtnjutes särskilt investeringsavdrag endast om inventarierna har tillverkats av säljaren. Avdrag åtnjutes med tjugofem procent om tillverkningen påbörjats efter den 30 april 1976 och med lio procent om tillverkningen påbörjats tidigare men efter den 15 oktober 1975.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.


 


Prop. 1977/78:52                                                                 5

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1149) om statligt investeringsbidrag för

inventarieanskaffning

Härigenom föreskrives atl 1-3 §§ lagen (1975:1149) om statligt investe­ringsbidrag för invenlarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.


§'

Nuvarande lydelse

X Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogs­bruk och som under perioden den 15 oktober 1975-den 31 december 1977 anskaffar eller tillverkar maskiner eller andra döda inventarier avsedda för stadigvarande bmk i verksamhe­len, äger efter ansökan erhålla stat­ligt investeringsbidrag i enlighel med bestämmelserna i denna lag.


Föreslagen lyddse

Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller skogs­bruk och som under perioden den 15 oktober 1975-den 31 december 1978 anskaffar eller tillverkar maskiner eller andra döda inventarier avsedda för siadigvarande bruk i verksamhe­len, äger efter ansökan erhålla slal­ligt investeringsbidrag i enlighet med beslämmelserna i denna lag.


Investeringsbidrag enligt denna lag skall icke räknas som skattepliktig inkomst enligt kommunalskaltelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

2§

Investeringsbidrag får icke ulgå om näringsidkaren för beskattningsår under den period som anges i 1 ij kunnat hell utnyttja avdrag enligt lagen (1975:1147) om särskill invesleringsavdrag vid taxering lill statlig inkomst­skatt. Investeringsbidrag får heller icke utgå, om näringsidkaren för beskatt­ningsåret hell eller delvis har åtnjutit avdrag som nyss nämnts. Bedömningen av frågan humvida nämnda avdrag kunnat utnyttjas eller har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens beslut.

Investeringsbidrag ulgör fyra procent av anskaffningskostnaden för inven­tarier som har anskaffats under den period som anges i I §, I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Bidraget ulgör dock lio procent av Bidraget ulgör dock tio procent av anskaffningskostnaden för invenla- anskaffningskostnaden för inventa­rier som levererats under perioden rier som levererats under perioden den 1 maj 1976-den 31 december    den 1 maj 1976-deh 31 december

'Senaste lydelse 1977:117, 2 Senaste lydelse 1977:117.


 


Rjcijp. 1977/78:52


Nuvarande lydelse

/977under förutsättning all skriftligt avtal om anskaffningen ej har upprättals före den 1 maj 1976. I fräga om inventarier, som näringsid­karen tillverkar själv, lillämpas sist­nämnda procentsats pä den del av tillverkningskostnaden som ned­lagts under perioden den 1 maj 1976-den 31 december 1977 under förutsättning att tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj 1976.

Investeringsbidrag utgår för del beskattningsår under vilket inventa­rierna har levererats eller kostna­derna för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högsl tre beskatt­ningsår och fåi- ej beräknas på högre anskaffnings- eller tillverknings­kostnad än 500 000 kronor för varje beskattningsår.


Föreslagen lydelse

1978 under fömtsättning att skriftligt avlal om anskaffningen ej har upprättals före den 1 maj 1976. I fräga om inventarier, som näringsid­karen tillverkar själv, lillämpas sisl­nämnda procentsals på den del av tillverkningskostnaden som ned­lagts under perioden den 1 maj 1976-den 31 december 1978 under förutsättning alt tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj 1976.

Investeringsbidrag utgår för det beskattningsår under vilket inventa­rierna har levererats eller kostna­derna för tillverkningen nedlagts. Del kan utgå för högst fyra beskatt­ningsår och får ej beräknas pä högre anskaffnings- eller tillverknings­kostnad än 500 000 kronor för varje beskattningsår. Har inventarier le­vererats efter den 30 september 1978 åtnjutes investeringsbidrag endast un­der förutsäuning att skriftUgt avtal om leverans har träffats senast denna dag.


33

Investeringsbidrag utgår icke för följande inventarier, nämligen

inventarier med en beräknad varaktigheislid av högsl tre år,

begagnade inventarier,

personbilar som avses i väglrafikkungörelsen (1972:603) och som icke användes i yrkesmässig trafik eller ulhyrningsrörelse,

inventarier som näringsidkaren tillverkar själv, om tillverkningen har påbörjats före den 15 oktober 1975,

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal upprättat före den 15 oktober 1975,

inventarier som icke har levererats under den period som anges i 1 iJ,

inventarier för vilka anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna under beskattningsåret ej har uppgått lill sammanlagt minsl 10 000 kronor.

Senaste lydelse 1976:391.


 


Prop. 1977/78:52


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Har personbilar, som enligt föregå­ende stycke icke har undantagits från rätt till bidrag, eller andra motor­drivna fordon som avses i väglrafik­kungörelsen (1972:603) levererats efter utgången av år 1977, åtnjutes statligt investeringsbidrag endast un­derförutsättning att skrifiligt avtal om leverans har upprättats före den 1 december 1977 och leverans har skett före den 1 aprd 1978. Vad nu sagts gäller dock ej för personbilar som används i uthyrningsrörelse. För så­dana bilar och för båtar som avses 12 § sjölagen (1891:35 s. 1) och som icke används i yrkesmässigt bedrivet fiske åinjules statligt investeringsbidrag en­dast under förutsättning att leverans har skell före den 1 Januari 1978. Föreligger synneriiga skäl, får regeringen medge atl investeringsbidrag fär utgå för inventarier som levereras efler ulgången av den period som anges i I §. Bidraget skall därvid efler regeringens bestämmande medges med fyra eller tio procent av anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda skäl, fär riksskatteverket medge alt investeringsbidrag fär åtnjutas även för anskaffning av begagnade inventarier.

För inventarier, som har förvärvals från någon med vilken förvärvaren är i väsenllig ekonomisk intressegemenskap, kan investeringsbidrag ulgå endast om inventarierna har tillverkals av säljaren. Bidrag åtnjutes med tio procent om tillverkningen påböriats efter den 30 april 1976 och med fyra procent om tillverkningen påbörjats lidigare men efler den 15 oktober 1975.

Denna lag träder i krafl dagen efler den dag, då lagen enligt uppgifl på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.


 


Prop. 1977/78:52                                                                 8

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:322) om investeringsavgift för vissa

byggnadsarbeten

Härigenom föreskrives att 2 S lagen (1977:322) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lyddse

2S

Investeringsavgift enligt 1 S eriägges icke för

). kommunalt ellerenskilt beredskapsarbete för vilket statsbidrag utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368),

2.    byggnadsarbete, för vilket stöd utgår enligt kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd,

3.    byggnadsarbete till den del arbetet avser åtgärder, för vilka utgår stöd enligt förordningen (1975:632) om lånegaranti för arbetsmiljöförbältringar eller kungörelsen (1973:400) om slalligt stöd lill allmänna samlingslokaler eller statligt stöd för energibesparande åtgärder,

4.    byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av skada för vilken ersättning utgår enligt försäkringsavtal,

5.    arbete, som avser inslallalion av elektriska ledningar eller andra elektriska anordningar, måleriarbele eller arbete, som avser mindre komplet­tering (s. k. lapparbele) av befintlig värme-, vatten-, avlopps- eller ventila­tionsanläggning, om arbeiei icke har samband med annal byggnadsarbete,

6.    reparations- eller underhållsar- 6. reparations- eller underhållsar­bete i andra fallän som avses i 5, om bete i andra fall än som avses i 5, om sammanlagt högst tre personer sys- sammanlagt högst tre personer sys­selsattes för arbetet, eller      selsätles för arbetet,

7. byggnadsarbete för vilket 7. byggnadsarbete enligt 1 första
den lolala byggnadskostnaden upp- stycket punkterna 5 eller 6 för vilket
går lill högsl 100 000 kronor.
    den totala byggnadskostnaden upp-

går till högst 100 000 kronor,e//er

8. byggnadsarbete enligt 1  första

stycket någon av punkterna 1-4 för

vilket den totala byggnadskostnaden

uppgår tid högst 500 000 kronor.

Om lägel på arbetsmarknaden motiverar del, fär regeringen föreskriva atl

investeringsavgift icke skall eriäggas för arbete inom viss del av landet.

Vidare fär regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer för särskill

fall medge befrielse hell eller delvis från avgift, om del är motiverat med

hänsyn lill  läget på arbetsmarknaden eller om andra synneriiga skäl

föreligger.

Denna lag träder i kraft dagen efler den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och lillämpas i fråga om byggnadsarbeten som har'igångsatts efter den 19 oktober 1977.


 


Prop. 1977/78:52

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET
           PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-20

Närvarande: slalsminislern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Gustavsson, Anionsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Ullsten, Wikström, Johansson

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om förlängning av tiden för utnyttjande av särskilt investeringsavdrag, m. m.

1 Inledning

Under de två-tre senasie åren har den svaga internationella konjunkturen och vårt försämrade konkurrensläge medfört en låg efterfrågan på svenska varor. Enligt den senasie konjunkturbaromelern rapporterade endast ca en fjärdedel av förelagen inom industrin all de hade fulll kapacitetsutnyttjande. Därtill kommer att många företag har en svag finansiell ställning och alt den internationella konjunklurupphämtningen går relalivt långsamt.

Motiven för företagen alt öka sina investeringar är därför svaga. Närings­livets investeringar har också i stort sett stagnerat på 1974 års nivå. För innevarande är tycks del renl av bli fråga om en minskning av investerings­nivån. Konjunkturinstitutets prognos i den aktuella höslrapporlen, baserad främsl på enkätinformalion, lyder på en minskning i näringslivels investe­ringar på ca 4 96. För industrins del är nedgången väsentligt större eller närmare 14 96. Enligt konjunkturinstitutet tyder förelagens planer för år 1978 på en fortsatt minskning på ca 7 % för näringslivet i sin helhet. Industrikon­junkturens långsamma förbättringstakt leder lill en fortsatt försiktighet i industrins invesleringsbeleende. De föreliggande planerna har antagits innebära en fortsatt volymminskning på ca 11 96 för industrin. Dessa investeringsprognoser bygger dock på ell anlagande om en oförändrad ekonomisk politik, dvs. alt nuvarande invesleringsslimulanser upphör vid årsskiftet 1977/78.

Mol den nu skisserade bakgrunden är del angeläget all statsmakterna även i fortsättningen genom olika ålgärder ger stöd ål näringslivels investeringar. Som ell led i denna politik kommer jag i del följande atl föreslå en föriängning


 


Prop. 1977/78:52                                                     10

av giltighetstiden för det särskilda invesleringsavdragei och del statliga investeringsbidraget. Enligt de nu gällande reglerna upphör båda dessa stödformer vid årsskiftet 1977/78.

Under våren 1977 infördes bestämmelser om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. Syflel var all hålla tillbaka investeringar i vissa s. k. oprioriterade byggnadsarbeten och atl därigenom dämpa kostnadsstegring­arna inom byggnadssektorn och underiätta bostadsbyggandet och industri­investeringarna. Med hänsyn lill de nu tillgängliga prognoserna över konjunkturutvecklingen och situationen på byggnadsmarknaden finns det skäl all på ell par punkter mjuka upp avgifisbeslämmelserna. Jag föreslår i delta syfte bl. a. all gränsen för avgifisplikl bör höjas frän nuvarande 100 000 kr. till 500 000 kr. För fritidshus och idrottsanläggningar anser jag dock all den nuvarande gränsen på 100 000 kr. bör kvarstå.

I del följande behandlar jag frågorna om fortsatta invesleringsslimulanser för maskininvesteringarna resp. lättnader i fråga om invesleringsavgiften var för sig.

2 Fortsatta stimulanser för maskininvesteringar

Regler om särskill investeringsavdrag och statligt investeringsbidrag för alt stimulera näringslivels maskininvesleringar infördes under hösten 1975 (prop. 1975/76:61, SkU 1975/76.26, rskr 1975/76:101, SFS 1975:1147, 1149). Ursprungligen begränsades såväl avdraget som bidraget till anskaffningar eller tillverkning som skedde under perioden den 15 oktober 1975-den 31 december 1976. Denna period har sedermera förlängts i olika omgångar. F. n. gäller all giltigheten går ut den 31 december 1977 (prop. 1976/77:73, SkU 1976/77:33, rskr 1976/77:173, SFS 1977:104, 117).

Del särskilda invesleringsavdragei åtnjuts vid laxeringen lill statlig inkomstskall för det beskattningsår under vilket leverans eller tillverkning har sketl. Det utgår lill näringsidkare som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk. F. n. uppgår avdraget till 25 % av anskaffnings- eller tillverk­ningskostnaden.

Det statliga investeringsbidraget är att se som elt komplement lill invesleringsavdragei. Bidraget - som är skattefritt - uppgår i dag lill 10 96 av anskaffnings-eller tillverkningskostnaden. Det äravsetl främsl förde mindre förelag och jordbruk där det inte finns skattemässigt utrymme för all utnyttja investeringsavdraget. Bidraget utgår till samma kategorier näringsidkare som omfattas av bestämmelserna om investeringsavdrag. Bidraget kan utgå för sammanlagt högst tre beskattningsår och del fär inte beräknas på en högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad än 500 000 kr. för varje beskatt­ningsår. Avdrag och bidrag kan inte utgå jämsides med varandra. Frågorom bidrag prövas av riksskatteverket efter taxeringsperiodens uigång.

Som villkor för alt kunna utnyttja avdrag eller bidrag gäller atl leverans skall ha skell före anskaffningsperiodens uigång. F. n. gäller således alt en


 


Prop. 1977/78:52


11


maskinleverans måste ha verkställts senast den 31 december 1977. I undantagsfall - t. ex. om en investering är av belydande storlek och kan förväntas ge en belydande stimulanseffekt - kan dock regeringen medge dispens från kravel på leverans före anskaffningsperiodens utgång.

Som jag inledningsvis har påpekat finns del med hänsyn lill landels ekonomiska situation starka skäl som talar för att statsmakterna även fortsättningsvis genom olika ekonomisk-politiska åtgärder bör stödja näringslivets investeringar. Regeringens beslut i dag om etl generelll frisläpp av investeringsfonderna för konjunkluruljämning är atl se som etl led i denna strävan. Enligt min mening krävs del emellertid ytteriigare åtgärder för att under år 1978 ge stimulans åt maskininvesteringarna. Jag förordar därför att giltighetstiden för del särskilda invesleringsavdragei och del statliga inves­teringsbidraget - med vissa begränsningar lill vilka jag återkommer i det följande - föriängs t. o. m. utgängen av är 1978. För all kunna få avdrag eller bidrag för leveranser som sker under det sista kvartalet 1978 bör gälla all skriftligt avtal om anskaffningen skall ha träffals före den 1 oktober 1978. På samma sätt som nu gäller bör avdraget och bidraget uppgå lill 25 % resp. 10 % av under årel nedlagda anskaffnings- eller tillverkningskostnader.

Det har i lidigare sammanhang ansetts önskvärt atl reglerna om invesle­ringsavdrag och investeringsbidrag skall fä ell så brett tillämpningsområde som möjligt. Genom atl ge reglerna en sådan vid uiformning har man försökt stimulera benägenheten alt investera i maskiner inom alla sektorer i del svenska näringslivet. Denna inriktning har varit motiverad främsl av konjunkiurpoliiiska skäl. I del nu gällande regelsystemet finns därför inte några bestämmelser som begränsar användningen av de båda stödformerna endasl till vissa lyper av investeringsobjekt eller vissa branscher. Det enda undantaget från dessa principer gäller personbilar som inte används i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse. Dessa har hell uteslutits från såväl avdrag som bidrag.

Såväl avdraget som bidraget har nu funnits under drygt två års tid. Det är min uppfattning all dessa stödformer verksamt har bidragit lill att maskin-investeringarna - trots den besvärliga konjunktursituation som har rått under en längre tid - har kunnal hållas uppe på en någoriunda acceptabel nivå, 1 vissa branscher har stimulanserna emellertid lett till en del inte önskvärda effekter. Särskilt inom motorbranschen har man från flera håll framfört klagomål om alt avdrags- och bidragssystemen lett lill snedvridningseffekler av olika slag. En sådan effekt är all många leverantörer nu sitter med slora överlager av begagnade fordon. En myckel slor del av dessa fordon är endast obetydligt begagnade men trots del ytterst svärsälda, vilket sägs samman­hänga bl. a. med del förhållandet att avdrag och bidrag i princip endasl kan ulgå för nya inventarier. En annan effekl, som synes ha märkts främsl inom lastbilsbranschen, sammanhänger med kravel på all leverans skall ha skell före ulgången av en bestämd period. Systemet uppges ha lett lill alt del inom branschen har uppstått "konstlade högkonjunkturer" när perioden har


 


Prop.1977/78:52                                                      12

närmat sig silt slut. Samtidigt har man befarat atl del föreligger risk för undersysselsältning den närmaste liden efter periodens uigång.

Med hänsyn till de nu nämnda komplikationerna och lill det faktum att avdrags- och bidragssystemen egentligen främsl bör ses som instrument för atl ge stöd åt sådana investeringar som leder lill höjningar av industrins produktionskapacitet anserjag all de motordrivna fordonen i princip inte bör omfattas av den föreslagna förlängningen. En mjuk övergång synes dock önskvärd för all undvika vissa icke önskvärda effekter. Bl. a. bör förhindras alt vissa svenska förelag, som på grund av hög orderingång under senare delen av perioden inte kan utlova leverans under normal tid, av den anledningen föriorar marknadsandelar lill utländska konkurrenlföretag. En möjlighel alt mildra övergången skulle vara all regeringen i fråga om vissa typer av motordrivna fordon tillämpade en generös dispensgivning såvitt avser kravel på leverans före utgången av år 1977. Ett sädant tillvägagångssätt har emellertid vissa nackdelar, bl. a. därför atl det försämrar förelagens planering och kan medföra vissa svårigheter all uppnå en likformig behandling. Dispensmöjlighelen bör därför enligt min mening reserveras för sådana fall däi investeringarna i det enskilda fallet är särskill omfattande och där starka samhällsekonomiska skäl talar för all del är motiveral att göra etl undanlag från huvudregeln.

Jag förordar i stället atl problemen inom motorbranschen fär en generell lösning genom lagstiftning. Reglerna bör få följande utformning. De motordrivna fordonen bör inte omfattas av den föreslagna generella föriäng­ningen under år 1978. Däremot bör rällen lill invesleringsavdrag och investeringsbidrag för motordrivna fordon utsträckas till att omfalla leve­ranser som sker under del försia kvartalet 1978. Som villkor för all näringsidkaren skall kunna komma i åtnjutande av avdrag eller bidrag för leveranser som sker under denna period bör gälla all han har träffat skriftligt avlal om leveransen senast den 30 november 1977. Begreppei motordrivet fordon bör i della sammanhang ges samma innebörd som i 2 i? väglrafik-kungördsen (1972:603).

Detta begrepp omfattar inte bara motorfordon utan även traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. För personbilar bör gälla all avdrag eller bidrag skall kunna komma i fråga endasl under förutsättning alt bilen är avsedd att användas i yrkesmässig trafik. Enligt nu gällande regler är del möjligt alt även erhålla avdrag eller bidrag för personbilar som används i uthyrningsrörelse. Denna möjlighet all erhålla stöd från det allmänna har främsl utnyttjats av förelag som bedriver ulhyrningsrörelse genom s. k. leasing. Jag anser del inte vara befogat med fortsall investeringsstöd för anskaffande av personbilar i sådan verksamhet. Jag föreslår att personbilar som använts i uthyrningsrörelse ej skall berättiga till avdrag under förläng­ningsperioden.

Genom kravel på alt motordrivna fordon måsle ha anskaffats genom skriftligt avtal som har ingåtts senast den 30 november 1977 kommer de


 


Prop.1977/78:52                                                      13

tidigare påtalade icke önskvärda effekterna i samband med anskaffningspe­riodens utgäng alt elimineras eller i vart fall atl starkt mildras. Jag vill understryka viklen av alt de uppgifier som sökandena har all avge på denna punkt är hell korrekta. Om en näringsidkare i samband med atl investerings­avdrag yrkas lämnar orikliga uppgifter om t. ex. den tidpunkt vid vilken etl skriftligt avlal har ingåtts kan påföljder för broll mol skaitebrotislagen (1971:69, ändrad senast 1977:324) eller skallelillägg inlräda. När det gäller investeringsbidragen kan i ell sådanl fall brottsbalkens reglerom osann eller vårdslös försäkran bli lillämpliga.

Del har förekommit all del nuvarande regelsystemet har utnyttjats för atl erhålla avdrag eller bidrag vid anskaffande av fritidsbåtar som sedan kommit till användning i uthyrningsrörelse. Det har inte varit lagstiftarens avsikl alt investeringsslimulanserna skall kunna användas för sådana ändamål. Jag föreslår alt bålar - dvs. sådana fariyg som enligt 2 S sjölagen (1891:35 s. 1, omlrycki 1975:1289) inte är att anse som skepp -som anskaffas för all ingå i annan rörelse än yrkesmässigt bedrivet fiske skall undantas från avdrag eller bidrag efler utgången av år 1977.

Enligt de nu gällande beslämmelserna är en näringsidkare berättigad att åtnjuta avdrag eller bidrag även för sådana maskininvesteringar som finansieras med medel ur investeringsfond för konjunkluruljämning, särskild investeringsfond eller arbelsmiljöfond (jfr prop. 1975/76:61 s. 8). Jag har inledningsvis påpekat all regeringen i dag - som elt led i strävandena alt stimulera industriinvesteringarna - har fattat beslul om ell generelll frisläpp av investeringsfonderna. Frisläppet omfattar fömtom investeringar i bygg­nader och markanläggningar även maskininvesleringar som genomförs under perioden den 20 oktober 1977 - den 31 december 1978.

De lillslånd atl utnyttja medel ur investeringsfonderna som hittills har lämnats under 1970-lalel barsken med stöd av 9 ij 3 mom. lagen(1955:256) om investeringsfonder för konjunkluruljämning. Del nu aktuella frisläppet avses emellertid - för att ge slörsia möjliga stimulanseffekt - ske med stöd av 9 ij 1 mom. nämnda lag. Denna nyordning innebär inte bara alt de tidigare s. k. 75-procenlspärrarna kommer att bortfalla. Ell förelag som fär tillstånd atl taga i anspråk fondmedel är nämligen dessutom berättigat lill ett invesle­ringsavdrag vid inkomsttaxeringen motsvarande 10 % av de utnyttjade fondmedlen.

Av olika skäl är det inte lämpligl all två typer av invesleringsavdrag skall kunna ulgå samtidigt för en och samma investering. Bl. a. med hänsyn härtill bör - för en och samma investering - särskill invesleringsavdrag inte kunna ulgå jämsides med ell fondutnyttjande som sker med stöd av 9 § 1 mom. lagen om investeringsfonder för konjunklumljämning. Den smidigaste lösningen för atl undvika kollisioner av della slag är enligt min mening all arbetsmarknadsstyrelsen i sina beslul om utnyttjande av fondmedel för viss investering ställer som villkor all förelagel inte för samma investering kommer i åtnjutande av särskilt investeringsavdrag. Eftersom del statliga


 


Prop.1977/78:52                                                      14

investeringsbidraget är att se som etl komplement lill avdraget, bör begränsningen gälla även här. Jag kommer därför senare i dag all förorda all regeringen i den förordning där villkoren för fondfrisläppel skall utformas tar in etl förbehåll av nämnda innebörd. För atl undvika varje missförstånd vill jag understryka alt den av mig förordade begränsningen är avsedd att lillämpas endasl när del är fråga om kollision till följd av ell fondulnytljande som sker med stöd av 9 § 1 mom. lagen om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Det skall alltså inte heller i fortsättningen möta några hinder att för en maskininvestering - vid sidan av invesleringsavdrag eller investeringsbidrag - utnyttja fondmedel enligt 9 § 3 mom. nämnda lag eller medel ur särskild investeringsfond eller arbetsmiljöfond.

1 detla sammanhang vill jag ta upp en annan fräga som kan aktualiseras i del fall att det för en maskininvestering-vid sidan av investeringsavdrag eller investeringsbidrag - utgår någon annan form av statsbidrag. Frågan gäller huruvida den anskaffningskostnad på vilken avdraget resp. bidraget beräknas skall minskas med del i annan ordning erhållna statsbidraget eller inte. I sammanhanget bör påpekas att riksskatteverket (RSV) såvitt gällde tillämp­ningen av 1971 års förordning om särskill investeringsavdrag (SFS 1971:50) har uttalat all med en tillgångs anskaffningsvärde bör förslås endast den del av kostnaden som inte har täckts med etl utgående statsbidrag (jfr RSV 19721 2:12). Enligt RSV borde således invesleringsavdrag enligt 1971 års förordning inte fä beräknas på den del av kostnaden som svarar mot ett erhållet bidrag. Jag anser del ligga i sakens nalur all den av RSV förordade ordningen bör gälla även för den nuvarande formen av invesleringsavdrag saml givelvis då också för investeringsbidraget. Jag har erfarit atl man vid den praktiska tillämpningen av avdrag- och bidragssystemen har följt den ordning som förordades i RSV:s anvisningar från år 1972, varför det enligt min mening inte finns skäl alt nu införa några särskilda bestämmelser i ämnet.

Som en konsekvens av atl anskaffningsperioden föriängs med etl år och för all uppnå slörsia möjliga likformighet med avdragssystemel föreslår jag slutligen att investeringsbidrag skall kunna ulgå under sammanlagt - i stället som f. n. högsl tre - högsl fyra beskattningsår.

De nya reglerna bör träda i krafl så snart som möjligt.

De av mig föreslagna åtgärderna föranleder ändringar i 1-3 ijij lagen (1975:1147) om särskill invesleringsavdrag vid taxering till statlig inkomst­skatt samt i 1-3 ijvj lagen (1975:1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning.

Kostnaderna för investeringsbidragen bestrids frän del i statsbudgeten under åttonde huvudtiteln uppiagna förslagsanslaget Bidrag lill vissa inves­teringar, Detla anslag har - med hänsyn lill svårigheterna atl göra en tillföriitlig anslagsberäkning - förts upp med ett formellt belopp i statsbud­geten för innevarande budgetår. Belastningen på anslaget torde givetvis komma all öka på gmnd av de nu föreslagna åtgärderna.


 


Prop. 1977/78:52                                                               15

3 Lättnader i investeringsavgiften för vissa byggnadsarbeten

Bl. a. för atl dämpa den snabba kostnadsutvecklingen inom byggnadssek­torn och för atl begränsa anspråken på produktionsresurserna inom denna sektor tog regeringen under våren 1977 initiativ till all införa en investerings-avgift om 15 % pä s. k. opriorilerade byggnadsarbeten (prop. 1976/77:144, SkU 1976/77:48, rskr 1976/77:302). Åtgärden ingick som ell led i regeringens ekonomisk-politiska åtslramningsprogram. Bestämmelserna om investe­ringsavgift är intagna i lagen (1977:322) om invesleringsavgift för vissa byggnadsarbeten (LI). Avgiften avser sådana byggnadsarbeten som sätts igång under liden den 23 maj 1977 - den 30 juni 1978.

Som oprioriterat och därmed avgiftsbelagt byggnadsarbete räknas enligt 1 § Ll sådana arbeten som hell eller lill övervägande del avser

1.   bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostadsbe­byggelse,

2.   butiks-, kontors-, bank-, holell- eller restauranllokaler, i den mån lokalerna icke ingår i låneunderlag för bostadslån enligt 24 § bosladsfinan-sieringsförordningen (1974:946),

3.   kommunal förvallningsbyggnad,

4.   samlingslokaler, som icke är avsedda för kyrkliga eller andra religiösa ändamål, saml nöjeslokaler,

5.   sporthall eller annan idrottsanläggning, eller

6.   bostadshus som är avsell uteslutande för fritidsändamål, om huset genom arbeiei erhåller en bostadsyta-däri inräknad till bostad inredningsbar yla - överstigande 80 kvadratmeter,

I 2 § försia styckel LI har vissa särskill angivna arbeten undantagils från avgift. Undantag har sälunda gjorts för statsunderstödda kommunala och enskilda beredskapsarbeten och för byggnadsarbeten till den del de omfattas av vissa statliga stödåtgärder (t. ex. i form av statligt regionalpolitiskt stöd) eller har föranlelts av skada för vilken ersättning utgår enligt försäkringsavtal. Vidare har undantagits elinslallalioner, måleriarbelen och vissa smärre komplelleringsarbelen som inte har samband med annat byggnadsarbete samt vissa andra reparations- eller underhållsarbeten som sysselsätter högst tre personer. Slutligen gäller atl även byggnadsarbete för vilket den totala byggnadskostnaden uppgår lill högst 100 000 kr. har undantagils från avgifisplikl.

Enligt 2 § andra slyckel LI har regeringen bemyndigats att - om lägel på arbetsmarknaden motiverar del - föreskriva all invesleringsavgift icke skall eriäggas förarbete inom viss del av landet. Regeringen har med stöd av della bemyndigande i 1 S förordningen (1977:323) om invesleringsavgift för vissa byggnadsarbeten föreskrivit atl invesleringsavgift inte skall erläggas för byggnadsarbete som utförs inom Norrbottens län. Vidare har regeringen -eller den myndighet som regeringen bestämmer - fått rätt att i enskilda fall


 


Prop. 1977/78:52                                                     16

medge befrielse helt eller delvis från avgift, om del är motiverat med hänsyn lill lägel på arbetsmarknaden eller om det föreligger andra synneriiga skäl.

Sveriges Köpmannaförbund har i en framslällning till budgetdeparte­mentel hemställt atl byggnadsarbeten för lokaler för handelsändamål undantas från avgift, Förbundet har i andra hand yrkat atl avgiften görs avdragsgill vid taxeringen eller all den skall fä inräknas i anskaffningskost­naden vid beräkning av avdrag för värdeminskning. Arbetsmarknadssty­relsen har förordat all avgiften skall slopas generellt eller i vart fall alt dispensreglerna tillämpas exlensivi under den återstående giltighetstiden.

För egen del fär jag anföra följande. Invesleringsavgiften har visat sig vara elt verksamt medel för all dämpa kostnadsslegringarna inom byggnadsbran­schen och frigöra resurser för industrins och bostadssektorns anspråk. De skäl som föranledde atl avgiften infördes föreligger i princip fortfarande. Jag anser därför inte all avgiften nu bör slopas. Inte heller anserjag det motiveral att -på sätt köpmannaförbundet har yrkat - undanta butikslokaler. Jag vill vidare tillägga alt syftet med avgiften skulle delvis molverkas om den gjordes avdragsgill eller fick inräknas i avskrivningsunderlaget vid beräkning av värdeminskning. Jag är därför inte heller på dessa punkler beredd all föreslå några ändringar.

De rapporter som på senare lid inkommit om sysselsättningsläget i vissa delar av landet visar dock all del från arbelsmarknadssynpunkl kan finnas skäl att göra vissa uppmjukningar i lagsliflningen.

Mindre byggnadsarbeten kan på många orter särskilt under vintertid ge värdefulla sysselsällningslillskolt för den lokala byggarbelskraften. F. n. undantas byggnadsarbete för vilket den totala byggnadskoslnaden uppgår till högsl 100 000 kr frän avgift. Enligt min mening finns del skäl att nu höja denna beloppsgräns. Jag föreslår att gränsen för avgifisplikl fortsättningsvis sätts vid 500 000 kr. För arbeten som avser idrottsanläggningar och fritidshus enligt 1 § försia styckel Ll bör dock den nuvarande gränsen på 100 000 kr. kvarstå. Mitt förslag i denna del föranleder ändring i 2 § LI.

Som jag lidigare har nämnt har regeringen med stöd av bemyndigande i 2 § andra styckel Ll föreskrivit all invesleringsavgift inte skall eriäggas för arbeten inom Norrbollens län. Enligt inkomna rapporter är sysselsättnings­läget särskill inom Värmlands och Västerbottens län f. n. myckel ansträngt. Jag kommer därför senare i dag att förorda all regeringen med stöd av del nämnda bemyndigandel generellt undantar arbeten även inom dessa län från avgift.

Som framgår av det föregående har regeringen fått rätt att medge dispens i enskilda fall. När lagstiftningen genomfördes framhölls att tillämpningen av dispensregeln borde vara mycket restriktiv (jfr prop. 1976/77:144 s. 12), Samtidigt uttalade skatteutskottet all man förutsatte alt den omständigheten all en dispensansökan avser industriinvesteringar bör tillmätas slor belydelse vid dispensgivningen. Dispensgivningen har följt dessa rikllinjer. Dispens har medgivits när det har ansetts önskvärt från sysselsättningssynpunkt.


 


Prop.1977/78:52                                                      17

Skatteutskottets uttalande har beaktats vid prövningen av ansökningar som avsett investeringar i lokaler som varit nödvändiga för industriproduktionen eller i övrigt stått produktionen nära.

1 övrigi har dispensgivningen i huvudsak begränsats lill de fall då etl byggnadsarbete av särskilda skäl har bedömts nödvändigl för atl sökanden skall kunna fortsätta viss verksamhei, t. ex. när lokalen dömts ut av yrkesinspeklionen eller av hälsovårdsmyndigheten, samt då arbetet av annan anledning har hafl särskild betydelse för företaget eller orten. I huvudsak bör dessa rikllinjer fortfarande följas. Delta innebärbl. a. atl arbetsmarknadsläget pä orten - liksom hittills - bör tillmätas slor belydelse.

Intresset all stimulera industrins investeringar bör föranleda att dispens­givningen är generös för de investeringar som har anknytning lill denna sektor, I övriga fall bör - om utvecklingen visar sig motivera del - en viss uppmjukning kunna ske. Jag vill dock framhålla att tillämpningen inte får leda till all man motverkar lagstiftningens syfte, nämligen atl verka återhållande på prisutvecklingen inom byggnadssektorn och samtidigt ge ökat utrymme för industrins resursanspråk.

Den föreslagna höjningen av beloppsgränsen för avgifisplikl bör lillämpas i fräga om byggnadsarbeten som igångsätts efter den 19 oktober 1977.

4  Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anföri hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt antaga inom budgetdepartementel utarbetade förslag till

1.   lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskill invesleringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,

2.   lag om ändring i lagen (1975:1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning,

3.   lag om ändring i lagen (1977:322) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.

Med hänsyn till att det torde vara önskvärt atl della lagstiftningsärende behandlas samtidigt med regeringens proposition 1977/78:45 om inrikt­ningen av den ekonomiska politiken bör motionstiden förkortas till tio dagar,

5  Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.