Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1977/78: 32

Regeringens proposition

1977/78: 32

om särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen under vinter­halvåret 1977/78;

beslutad den 13 oktober 1977

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

PER AHLMARK

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen redovisas de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen anser nödvändiga för att motverka arbetslösheten under vin­terhalvåret 1977/78. Åtgärderna ingår i det stabUiseringspolitiska pro­gram vars huvuddrag regeringen lade fram den 29 augusti 1977.

Utgifterna för de extra åtgärderna på arbetsmarknaden beräknas till sammanlagt ca två miljarder kr. utöver vad som tidigare har anvisats för budgetåret 1977/78. Av det beloppet avser 900 milj. kr. beredskapsar­beten, 450 milj. kr. arbetsmarknadsutbildning, 220 milj. kr. industribe­ställningar och 120 milj. kr. en förlängning till den 1 juli 1978 av det tillfälliga sysselsättningsbidrag som kan utgå under 1977 till vissa indu­striföretag. Av medlen för beredskapsarbeten avser högst 300 milj. kr. arbeten på vägar.

I propositionen föreslås att utbUdningsbidragen vid arbetsmarknads­utbildning höjs med upp tUl fem kr. per dag från den 1 januari 1978. Det tidsbegränsade bemyndigandet för regeringen att medge bidrag med upp till 25 kr. per timme för utbUdning i företag vid risk för permittering föreslås förlängt till den 1 juli 1978. Reglerna för detta bidrag föreslås samtidigt ändrade så att det till 25 kr. förhöjda bidraget kan utgå för upp till 480 timmars utbUdning om den är yrkesinriktad och annars som f. n. för 160 timmars utbildning. För utbildning därutöver — intill sam­manlagt högst 960 timmar — utgår som f. n. bidrag med 15 kr. per timme. Det bidrag som kan utgå till företag som utbildar anställda och samtidigt anställer ungdomar som ersättare föreslås höjt från 19 till 25 kr. per timme från den 1 januari 1978.

1    Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 32

 

Prop. 1977/78: 32

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-13

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahl­gren, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande: statsrådet Ahlmark

Proposition om särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78

Inledning

Regeringen beslöt den 29 augusti 1977 att lägga fram ett stabUiserings-program för den svenska ekonomin. Programmets syften var att trygga sysselsättningen, dämpa prisstegringarna, minska underskotten i bytesba­lansen och förstärka industrins konkurrenskraft. Programmet omfattade bl. a. en devalvering av kronan med tio procent, en stegvis avveckling av den allmänna arbetsgivaravgiften, överläggningar med arbetsmarknadens parter och ett arbetsmarknadspolitiskt program med syfte att trygga sys­selsättningen under hösten och vintern. Jag ber nu att få anmäla mina förslag till sådant arbetsmarknadspolitiskt program.

AMS

har i skrivelse den 23 september 1977 redovisat sin bedömning av ar­betsmarknadsutsikterna och behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgär­der inför vinterhalvåret 1977/78.

AktueUa tendenser på arbetsmarknaden

Den utdragna lågkonjunkturen har — anför AMS — medfört en fort­satt svag efterfrågan på arbetskraft. Tillströmningen till arbetsförmed­lingen av lediga platser inom tUlverkningsområdet har under de senaste månaderna dämpats ytterUgare. Detta har medfört ökade sysselsättnings­problem för främst ungdomar och andra nytillträdande på arbetsmark­naden och för arbetshandikappade. Samtidigt redovisar många företag alltjämt brist på yrkesarbetare.

De strukturella problemen har skärpts under det rådande konjunktur-

 

Prop. 1977/78: 32                                                     3

läget i bl. a. järn- och stålindustrin samt textil- och konfektionsindustrin. I dessa branscher har det skett en kraftig ökning av antalet varsel om personaUnskränkningar hittills i år. Även inom verkstadsindustrin har betydande nedskärningar av personalstyrkorna aktualiserats på flera håll. Det totala antalet varsel om uppsägningar inom industrin ligger för när­varande på en hög nivå. Inte sällan rör det sig om omfattande uppsäg­ningar i företag som har en dominerande ställning på den lokala arbets­marknaden.

För hösten och vintern finns enhgt AMS bedömning inga påtagliga tecken på en förbättring av läget. Även om förväntningarna om en ökad orderingång inom olika delar av industrin infrias torde det dröja innan produktion och sysselsättning påverkas. Många företag redovisar näm­Ugen stora inneliggande färdigvarulager och en betydande överkapaci­tet. I stället synes risken för friställningar ha ökat emedan företagens möjUgheter att hålla kvar arbetskraften minskar ju längre konjunktur­svackan dröjer sig kvar. Detta bekräftas av de senaste månadernas ut­veckling, vilken kännetecknats bl. a. av en ökad arbetslöshet inom de industrianställdas arbetslöshetskassor.

Byggnadsverksamheten har på många håll präglats av en relativt hög aktivitet i början av året. En kraftig minskning av igångsättningen av nya objekt har emellertid ägt mm. Framförallt gäller detta bostadsbyggandet. Men även på andra områden har byggnadsinvesteringarna sjunkit vilket hänger samman med konjunkturutveckUng och åtstramning på kredit­marknaden. Samtidigt har den investeringsavgift som infördes i våras verkat återhållande på vissa delar av byggnadsverksamheten.

Nu finns tendenser till en minskad efterfrågan på byggnadsarbetare, samtidigt som arbetslösheten inom byggnadskassorna har visat tecken att öka. Om inte kraftfuUa åtgärder vidtas för att öka igångsättningen av nya projekt, speciellt inom bostadssektorn, bedömer AMS att det under vin­terhalvåret kommer att uppstå allvarliga sysselsättningsproblem inom branschen. Även andra delar av näringslivet som är beroende av bygg­sektorn kommer att påverkas.

AMS räknar med sysselsättningssvårigheter även inom den privata tjänstesektorn och varuhandeln. Däremot präglas den offentiiga tjänste­sektorn alltjämt av expansion. Bristen på utbildad personal inom vård­området är besvärande. Stora krav kommer att ställas på utbUdning och arbetsförmedling för att tillgodose den arbetskraftsefterfrågan som här finns.

För arbetslöshetens utveckling spelar också utbudet av arbetskraft en väsentlig roll. Detta utbud kommer sannolikt att öka något även i nu­varande konjunkturläge. Men det finns även anledning att framhålla de stora flöden som ständigt äger rum till och från arbetsmarknaden samt mellan olika sektorer. Den betydande dynamik som trots lågkonjunkturen kännetecknar arbetsmarknaden ger fortfarande arbetsförmedlingen möj-

 

Prop. 1977/78: 32                                                     4

ligheter att med platsförmedlande insatser lösa sysselsättningsproblemen för många sökande.

De sysselsättningsproblem som kan väntas under återstoden av inne­varande budgetår blir i huvudsak av sådan karaktär att de bör angripas med arbetsmarknadspolitiska medel. För att under de närmaste kvartalen kunna hindra en fortsatt väsentlig ökning av arbetslösheten krävs enligt AMS bedömning en förstärkt beredskap som gör det möjligt att i utbild­ning, beredskapsarbeten oeh andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder be­reda meningsfull sysselsättning för 30 000—50 000 fler personer än vid motsvarande tidpunkter ett år tidigare. Liksom hittills bör åtgärderna vara individinriktade, samtidigt som det finns anledning att styra insatserna mot företag, branscher och regioner som berörs av allvarliga sysselsätt­ningsproblem. AMS vill också betona nödvändigheten av åtgärder, som främjar den geografiska och yrkesmässiga rörligheten hos arbetskraften.

Liksom de ekonomisk-politiska åtgärderna bör även de arbetsmark­nadspolitiska åtgärderna i hög grad inriktas mot att stärka sysselsättningen i industrin. De bör samtidigt utformas så att de blir tiU gagn för industrin även i ett längre perspektiv. Således finner styrelsen det angeläget att de åtgärder som nu vidtas får en sådan inriktning att de långsiktigt tryggar industrins behov av arbetskraft.

Det är likaledes viktigt att klara växande arbetsmarknadsproblem för ungdomar och andra nytillträdande. Även för arbetshandikappade behövs i ett dämpat konjunkturläge ökade insatser.

A rbetsförmedling

Förekommande arbetstillfällen måste tas till vara. Hinder för arbets­kraftens rörlighet måste så långt möjligt undanröjas. En intensifierad satsning på platsförmedlande åtgärder är nödvändig, särskilt för ungdo­mar och andra nytillträdande. Arbetsförmedlingen kommer också att behöva en hög beredskap för insatser vid driftinskränkningar i företag.

För att kunna motsvara de ökade kraven under hösten och vintern anser styrelsen det nödvändigt att ytterligare förstärka personalresurserna vid de mest utsatta förmedlingskontoren. AMS hemställer därför om medel som möjliggör en tidigareläggning av anställning av 200 arbets-förmedlingsaspiranter under innevarande budgetår till en kostnad av 7 milj. kr. Därutöver hemställer styrelsen om regeringens medgivande att under innevarande budgetår få överskrida den ram som anvisats för lönekostnader och personalutbildning med 4 142 000 kr.

Arbetsmarknadsutbildning

Under andra kvartalet i år deltog i genomsnitt ca 100 000 personer i arbetsmarknadsutbildning, varav mer än hälften i företagsutbildning av permitteringshotad personal. AMS bedömer att behovet av arbetsmark-

 

Prop. 1977/78: 32                                                     5

nadsutbildning kommer att vara mycket stort även under de närmaste kvartalen.

För närvarande deltar ca 22 000 elever i utbUdning i AMU-kurser, vU­ket innebär en 80-procentig beläggning. Det anses praktiskt möjligt att ta in ytterUgare ca 3 000 elever i utbildning vid AMU-center. Genom för­hyrning av tillfäUiga utbildningslokaler torde ca 3 000 utbildningsplatser kunna tillskapas. Vidare torde köp av utbildningskapacitet hos företag eller andra utbildningsanordnare kunna ge ca 2 000 platser. Slutligen be­räknas ca 4 000 utbildningsplatser kunna beredas genom s. k. saxad ut­bildning vid AMU-center.

Ungdomars möjligheter att gå in på vakanta platser i AMU-kurser kommer troligen att bli mindre under hösten och vintern i takt med att kapaciteten där tas i anspråk för vuxna. Det är därför angeläget att söka andra möjligheter att erbjuda en för ungdomarna lämplig yrkesutbild­ning. AMS finner förutsättningarna för detta goda. Ledig utbUdnings-kapaeitet kan nämligen förväntas vara tillgänglig inom ett relativt stort antal företag i skilda branscher. Fördelen med sådan utbildning är att den sker i reel] arbetsmiljö i företagen. Inom ramen för arbetsmarknadsut­bildningen bör kursstyrelsen i varje län kunna upphandla förslagsvis 1-åriga yrkesutbildningar av olika företag. Kursplanerna bör fastställas av skolöverstyrelsen i nära samarbete med berörda parter och AMS. TUlsyn av utbildningen bör ägnas särskild uppmärksamhet och ske genom skol­överstyrelsens försorg och under medverkan av de fackliga parterna. Ar­betsmarknadsutbildning i denna form bör kunna möjliggöra utbUdning av i genomsnitt ea 4 000 arbetslösa ungdomar i vinter.

Regeringen har den 3 februari 1977 bemyndigat AMS att intill ut­gången av år 1977 bevilja utbildningsbidrag till ungdomar under 20 år som inte är berättigade till kontant arbetsmarknadsstöd eller uppfyller övriga bidragsvillkor enligt arbetsmarknadskungörelsen. Bemyndigandet gäller för ungdomar som antas tiU vakanta platser i AMU-center, genom­går kursen Arbetsliv och utbUdning (ALU-kurs) eller går i kurs på högst 10 veckor inom gymnasieskolan. UtbUdningsbidraget har i samtiiga dessa fall normalt samma nivå som studiehjälpen, dvs. f. n. 175 kr./mån. Där­jämte utgår särskild engångspremie om 200 eller 400 kr. efter avslutad utbildning. Arbetslösa ungdomar som har varit arbetslösa minst en månad men i övrigt uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd kan få utbUdningsbidrag på 65 kr./dag.

Under budgetåret 1976/77 var det endast ca 1 100 ungdomar som bör­jade AMU-kurser med förstnämnda bidrag på 175 kr./mån. Orsaken är framförallt de aOtför låga bidragen. AMS hemställer därför att det nu­varande UtbUdningsbidraget om 175 kr./mån. jämte därtill knutna premier ersätts med utbildningsbidrag om 65 kr./dag för alla ungdomar som fram till den 30 juni 1978 påbörjar AMU-kurser, kurser i företag, eller kor­tare kurser i gymnasieskolan. Samma regler bör dessutom gälla vid en-

 

Prop. 1977/78: 32                                                                    6

oeh tvåterminers introduktionskurser som anordnas för invandrarung­domar.

Stöd till utbildning av permhteringshotad personal i företag utgår med 25 kr./tim. under de första 160 timmarna. För utbildning dämtöver — dock högst 800 timmar — utgår stöd med 15 kr./tim. Dessa bidragsbelopp gäller enligt bemyndigandet till utgången av år 1977. Under första halv­året 1978 gäller bidragsbeloppen 10 kr. resp. 15 kr. per timme.

Höjningen av stödet till 25 kr./tim. i början av år 1977 ledde till en markant ökning av arbetsmarknadsutbildning i företag. Under första halvåret i år fattade arbetsmarknadsverket beslut om stöd till utbildning av ca 100 000 anställda. Den utbildning som stötts har haft ett mångskif­tande innehåll. Förutom egentlig yrkesutbildning har den inrymt bl. a. medbestämmandefrågor, arbetarskydd, miljöfrågor och arbetslivskun­skap. AMS har i sina anvisningar framhållit att även sådana ämnen kan stödjas med "25-kronan". Emellertid vill AMS nu föreslå att egentiig yrkesutbildning i fortsättningen får en viss prioritering. Det är viktigt att nu skapa fömtsättningar för industrin att mera långsiktigt trygga behovet av yrkesutbildad personal. Under innevarande lågkonjunktur upplever många industriföretag svårigheter att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Dessa svårigheter kommer att accentueras ytterligare i ett förbättrat kon­junkturläge.

AMS föreslår att stödet till utbildning av permitteringshotad personal under första halvåret 1978 fastställs tiO 25 kr./tim. för yrkesinriktad ut­bildning under sammanlagt högst 960 timmar per person. För utbildning i allmänna ämnen bör nu gällande bidrag behållas, dvs. 25 kr./tim. under de första 160 timmarna och därefter 15 kr./tim. upp till totalt högst 960 timmar.

Kostnaderna för de föreslagna ökningarna av utbildningskapaciteten vid AMU-kurser med 16 000 platser beräknas för budgetåret uppgå till 175 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för en förlängd tillämpning av 25-kronan, vUka kan beräknas tUl 285 milj. kr.

Beredskapsarbeten

I beredskapsarbeten sysselsattes under andra kvartalet i år i genomsnitt ca 33 000 personer, vUket var något 1 OOO-tal fler än ett år tidigare. Unge­fär hälften var ungdomar under 25 år, av vilka 9 000 återfanns i kommu­nala beredskapsarbeten och 3 000 vardera i statiiga praktikarbeten resp. enskilda beredskapsarbeten.

Under senare år har särskilda insatser gjorts för att anordna beredskaps­arbeten för ungdom. Dessa åtgärder har slagit väl ut. Enligt en uppfölj­ning hade ungefär hälften av de ungdomar som slutade beredskapsarbete i januari anställning på den öppna marknaden tre månader senare. Särskilt hög var denna andel när det gäller de enskilda beredskapsarbetena.

Genom beslut av regeringen har AMS bemyndigats att intill den 31 december 1977 dels anordna arbetsmarknadsutbildning i kombination

 

Prop. 1977/78: 32                                                                    7

med beredskapsarbete inom den primär- och landstingskommunala sek­torn, dels anordna tillfälliga praktikplatser hos statliga myndigheter och verk, dels betala 75 o/o statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten för i första hand ungdomar under 25 år och andra nytillträdande inom natur­vård, landskapsvård samt tjänste- och vårdsektorerna, om den samman­lagda dagsverkskostnaden uppgår till högst 300 kr. eller i undantagsfall till högst 350 kr., dels anordna enskilda beredskapsarbeten för ungdomar under 20 år enligt särskilda föreskrifter som meddelats i regeringens beslut den 11 mars 1976.

AMS hemställer att regeringens bemyndiganden med vissa i det följande berörda förändringar förlängs till halvårsskiftet 1978.

De dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbetena bör inte särskilt inriktas på ungdomar utan stå öppna även för andra arbetslösa. Därmed skulle också öppnas möjligheter för sysselsättning av arbetshandikappade. Nuvarande begränsning till vissa typer av arbeten bör också tas bort. Kost­nadsgränserna för de dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbetena bör höjas till 350 kr. eller i undantagsfall till 400 kr. per dagsverke.

Till övriga kommunala beredskapsarbeten utgår f. n. statsbidrag mot­svarande 33 % av kostnaderna. I vissa kommuner tillämpas en högre bidragsprocent. Med hänsyn tiU dels den förväntade utvecklingen på ar­betsmarknaden — inte minst inom byggnads- och anläggningssektorn — och dels det begränsade ekonomiska utrymmet i kommunerna hemstäl­ler styrelsen, att statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten generellt skall utgå med 50 % under resten av budgetåret 1977/78.

AMS förfogar över 1 500 milj. kr. för beredskapsarbeten under inne­varande budgetår (inkl. reserverade medel). Föregående budgetår upp­arbetades ca 1 700 milj. kr., vilket gav något mer än 6 miljoner sysselsätt­ningsdagar. De för innevarande budgetår disponibla medlen beräknas medge omkring 5 miljoner sysselsättningsdagar. Under tiden november 1976—juni 1977 sysselsattes i genomsnitt 31 000 personer i beredskaps­ arbeten. Med den utveckling på arbetsmarknaden som nu kan förutses bör sysselsättningsnivån under samma månader innevarande budgetår höjas till genomsnittligt närmare 40 000 personer. Det innebär, att man vissa månader kan ligga inte oväsentiigt över detta tal.

För att kunna uppnå denna sysselsättningseffekt hemställer styrelsen om ytterligare 900 milj. kr. för beredskapsarbeten. Fördelningen bör vara Uka på allmänna resp. särskilda beredskapsarbeten. 100 milj. kr. av be­loppet bör få användas för mindre omläggnings- och förbättringsarbeten på statliga vägar för äldre lokalt bunden arbetskraft i områden med otill­räcklig tillgång på andra objekt.

Särskilda .sysselsättningsbidrag till industriföretag

Regeringen beslutade i maj i år om ett särskilt sysselsättningsbidrag med 75 % av lönekostnaderna för övertalig personal i företag med domi­nerande ställning på den lokala arbetsmarknaden. Bidrag kan utgå fram

 

Prop. 1977/78: 32                                                     8

till årsskiftet 1977—1978. En förutsättning för sysselsättningsbidrag är att meddelade varsel om uppsägningar eller permitteringar återkallas och att den övertaliga arbetsstyrkan sysselsätts med uppgifter som ligger utanför den ordinarie produktionen. Sysselsättningsbidrag utgår före­trädesvis tiU större företag inom järn- och stålindustrin samt verkstads­industrin. Textil- och konfektionsindustrin samt varvsindustrin är undan­tagna. Hittills har AMS beslutat om sysselsättningsbidrag till ett 20-tal företag för en övertalig arbetsstyrka om ca 5 000 personer.

Företagen har hittills under lågkonjunkturen visat en betydande vilja och förmåga att behålla sin personal. Det finns nu tecken på att uthållig­heten börjat svikta. En subvention tiU sysselsättningen kan otvivelaktigt diskuteras från principiella synpunkter, särskilt om den har direkt sam­band med löpande produktion. Hänsyn måste dock tas tiU de enskilda ar­betstagarna och svårigheterna att i nuvarande läge finna alternativ sys­selsättning efter verkställd uppsägning. AMS fiimer det därför angeläget att under resten av budgetåret 1977/78 gå vidare med någon form av sys­selsättningsstöd tUl vissa industriföretag. Om företagen reducerar sin per­sonal alltför mycket, kommer detta att medföra problem i en uppåtgående konjunktur.

Tillämpningsområdet för det nuvarande sysselsättningsbidraget är allt­för snävt. En svaghet är vidare att bidraget är begränsat till uppgifter som ligger helt vid sidan av produktionen. Det skulle i många faU te sig rimli­gare att med hjälp av stödet vidmakthålla den egentliga produktionen. Mot detta kan å andra sidan anföras betänkligheter med hänsyn till den effekt som en subvention kan få på konkurrensläget företagen emellan.

AMS föreslår att nuvarande regler för sysselsättningsbidrag upphör vid ingången av år 1978. Styrelsen förutsätter emellertid att övergångsbestäm­melser utformas som gör en smidig avveckling möjlig. För det fortsatta stödet föreslår AMS följande regler. Företaget bör ha varslat om upp­sägning och varseltiden ha gått ut. Antalet berörda anställda bör vara sådant att uppsägningens verkställande skulle väsentligt försämra syssel­sättningsläget på den lokala arbetsmarknaden. Man bör inte fordra att sysselsättningen är förlagd utanför den ordinarie produktionen. Stödet bör utgå med 50 "/o av den totala lönekostnaden för den personal för vil­ken anställningen eljest enligt varslet skuUe ha upphört. Med hänsyn till de invändningar som kan göras mot en lönesubvention till löpande pro­duktion anser styrelsen, att stödet skaU återbetalas när förutsättningar härför föreligger. Styrelsen räknar med att förutsättningarna och for merna för det här föreslagna stödet blir föremål för närmare utredning.

Arbetsgivarrepresentanterna i AMS har reserverat sig mot styrelsens förslag på denna punkt. Enligt reservanterna bör det nuvarande syssel­sättningsbidraget upphöra att gälla vid utgången av år 1977 och det föreslagna nya sysselsättningsstödet bör enligt deras mening ej införas. Reservanterna tillstyrker emellertid föreslagna övergångsarrangemang för företag som nu uppbär sysselsättningsbidrag.

 

Prop. 1977/78: 32                                                     9

Sedan i maj i år kan länsarbetsnärrtnderna bevilja särskilt sysselsätt­ningsbidrag under resten av år 1977 till företag inom textil- och konfek­tionsindustrin. Bidrag utgår då med 15 kr./tim. för varje anställd som fyllt 50 år, dock med högst 10 % av de totala lönekostnaderna i före­taget. HittUls har drygt 300 företag beviljats detta bidrag. På grund av de stora svårigheterna inom denna bransch hemställer AMS om en för­längning av bemyndigandet intUl den 30 juni 1978. Medelsbehovet för detta bedömer styrelsen tUl 150 milj. kr. Företagen bör inte samtidigt kun­na uppbära det tidigare föreslagna sysselsättningsstödet och det särskUda bidraget till teko-industrin.

IndustribestäUningar

För att stödja sysselsättningen i framförallt verkstads- och tekoindu­strierna är det viktigt att möjligheterna tillvaratas att påskynda och tidi­garelägga statliga och kommunala upphandlingar. Styrelsen anhåller där­för om fömyat bemyndigande att i sarnråd med statiiga myndigheter och kommuner finansiera tidigareläggningar av industribeställningar. En all­män riktpunkt bör vara att beställningarna kan utläggas före utgången av år 1977 oeh levereras under år 1978. Styrelsen bedömer en beställnings­summa om 500 milj. kr. som realistisk, varav ca 300 milj. kr. för statliga och ca 200 milj. kr. för kommunala beställningar. Statsbidraget till kom­munala upphandlingar bör utgå med 20 % av beställningssumman. AMS medelsbehov uppgår till 340 milj. kr.

Föredraganden

Under rådande konjunkturavmattning ute i världen har vi i Sverige lyckats håUa arbetslösheten på en jämförelsevis låg nivå och noterat en ständig ökning i antalet sysselsatta. Detta har varit möjUgt genom arbets-marknadspoUtiska insatser som beslutats under bred poUtisk enighet. Svå­righeterna på arbetsmarknaden för d(2m som är nytillträdande, framför allt ungdomar, har emellertid blivit allt påtagUgare i takt med att nyrekryteringsbehovet inom delar av vårt näringsliv har minskat. Denna utveckling har under senare tid lett till ökade svårigheter också för den etablerade arbetskraften i den mån den drabbats av driftin­skränkningar och nedläggningar och de berörda tvingats söka nya arbe­ten. Arbetslösheten bland medlemmar i arbetslöshetskassor har i år varit högre än i fjol och arbetskraftsundersökningarna visar för åldersgruppen 25 år och äldre något högre arbetslöshetstal under de senaste månader­na jämfört med motsvarande tid förra året. Det ökade antalet varsel om driftinskränkningar oeh nedläggningar liksom de sjunkande talen för nyanmälda lediga platser tyder på att situationen på arbetsmarknaden kan komma att kraftigt försämras under den närmaste tiden om inte särskilda motåtgärder vidtas. Länsarbetsnämndernas nyligen framlagda prognoser för vinterhalvåret pekar i samma riktning.

 

Prop. 1977/78: 32                                                    10

Att trygga sysselsättningen är ett gmndläggande mål för regeringens ekonomiska stabiliseringsprogram; Arbetslösheten måste bekämpas med kraft. Jag anser det nödvändigt att under vinterhalvåret vidta arbetsmark­nadspolitiska åtgärder utöver vad som har beräknats i statsbudgeten i så­dan omfattning att ytterligare minst 30 000 personer kan få arbete eller utbildning. Mina förslag har två inriktningar.

För det första måste vi nu fullfölja och förstärka de olika åtgärder som syftar till att ge arbete eller utbildning åt ungdomar och andra nytillträ­dande på arbetsmarknaden. Dessa gmpper drabbas nämligen i särskilt hög grad när företag i konjunktursvackan begränsar sina nyanställning­ar. Likaså måste vi fortsätta ansträngningarna att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet.

För det andra är det i nuvarande konjunkturläge viktigt att stödja sys­selsättningen i industrin. Om industrisysselsättningen tillåts minska avse­värt i en lågkonjunktur finns stor risk för att det senare uppstår rekryte­ringssvårigheter och flaskhalsproblem i ekonomin. Arbetsmarknadspoli­tiken måste därför utformas med tanke på industrins personalbehov på lång sikt. Åtgärder som syftar till att upprätthålla sysselsättningen i in­dustrin bör såvitt möjligt utformas så att de samtidigt underlättar rörlig­heten på arbetsmarknaden.

Regeringen har den 6 oktober 1977 beslutat om en rad åtgärder med syfte att stödja främst de nytillträdande på arbetsmarknaden. Sålunda har utgiftsramen för arbetsmarknadsverkets lönekostnader m. m. under inne­varande budgetår ökats med drygt fem milj. kr. AMS skall använda medelsförstärkningen för att anställa 150 förmedlingsaspiranter ca sex månader tidigare än planerat. Syftet är att erfarna förmedlare skall kunna frigöras för de särskilda förmedlingsinsatser som är påkallade i nuläget. Regeringen har vidare förlängt en rad tillfälliga insatser för främst ungdomar fram tiU den 1 juli 1978. För det första erbjuds ung­dom under 20 år utbildning vid AMU-kurser med utbildningsbidrag på särskilda villkor. AMS får vidare ge utbildningsbidrag på samma villkor till ungdomar som börjar gymnasieskolekurser på högst tio vec­kor. Regeringen har dessutom på förslag av AMS medgett att styrelsen får ordna ettåriga yrkeskurser i företag och betala utbildningsbidrag till eleverna i den mån motsvarande utbildningsplatser saknas i det regul­jära utbildningsväsendet. Hos kommuner och landstingskommuner får även under första halvåret 1978 ordnas arbetsmarknadsutbildning av anställda i kombination med anställning av ersättare som beredskaps­arbete.

För att tillgodose behovet av praktikplatser för ungdomar som inte är beredda att omedelbart genomgå ytterUgare utbildning får även i fortsätt­ningen ordnas e.xtra praktikplatser hos statiiga myndigheter. Vid vissa dagverksbilliga kommunala beredskapsarbeten som ordnas för ungdom och andra nytillträdande utgår statsbidrag med 75 % av kostnaderna i

 

Prop. 1977/78: 32                                                    11

hela landet. Även den verksamheten har regeringen förlängt tUl den 1 juli 1978. Med hänsyn till pris- oeh löneutvecklingen har regeringen höjt den maximala dagsverkskostnad för vilken bidraget är 75 % från 300 (i undantagsfall 350) till 350 (400) kr. AMS förslag om att 75 % statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten med låg dagsverkskostnad skall kunna utgå även för andra än ungdomar oeh övriga nytillträdande och utan begränsning till vissa områden kan jag inte biträda med hän­syn till pågående översyn av statsbidragsbestämmelserna för kommu­nala beredskapsarbeten. Däremot bör regeringen kunna medge förhöjda statsbidrag i de fall det framstår som motiverat för visst område eller för vissa grupper av arbetslösa.

Sedan år 1976 ordnas enskilda beredskapsarbeten för ungdom under högst sex månader i form av praktikplatser i företag, varvid bidrag ut­går till företagen med 75 % av lönekostnaden, dock högst tio kr./tim. Verksamheten har haft stor framgång. Över 70 % av de sysselsatta har efter praktiken fått fast anställning i resp. företag. Regeringen har där­för beslutat att höja det högsta bidragsbeloppet till 15 kr./tim. från den 1 november 1977.

För att stödja industrins sysselsättning har regeringen med stöd av fi­nansfullmakten (prop. 1976/77: 100, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) beslutat att anvisa ytterligare 220 milj. kr. för tidigareläggning av offentliga industribeställningar, varav 180 milj. kr. till statliga beställ­ningar och 40 milj. kr. till bidrag med 20 % för kommunala beställ­ningar som läggs ut senast den 1 mars 1978. Jag anser dessutom att stödet till utbildning av anstäUda i företag bör höjas. Det tillfälliga sys­selsättningsbidraget till vissa industriföretag bör kunna utgå även under första halvåret 1978. Dessa förslag behandlas i det följande under resp. anslag.

1 byggsektorn är arbetsmarknadsläget splittrat. 1 bl. a. storstadsom­rådena är sysselsättningen god. I vissa andra delar av landet behövs kraftiga sysselsättningsfrämjande åtgärder inför vintern. Regeringen har nu beslutat att tidigarelägga statliga byggen för ca 180 milj. kr. och att öka låneunderlaget för bostadsbyggen. Dispens från investeringsavgiften för oprioriterat byggande kommer givetvis även i fortsättningen att ges i de fall då byggena behövs för sysselsättningen. En tillfällig höjning av statsbidraget till kommunala beredskapsarbeten i vissa delar av landet är motiverad från samma utgångspunkt. I det följande redovisas under punkten B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder förslag till ökade anslag för beredskapsarbeten inkl. vägbyggen och olika kommunala investe­ringar.

 

Prop. 1977/78: 32                                                              12

B 2.    Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

Under denna mbrik har för budgetåret 1977/78 anvisats ett obetecknat anslag på 1 276 250 000 kr. Anslaget förs över tiU arbetsmarknadsutbild­ningsfonden, vilken också innehåller medel som staten får in från arbets­givare enligt lagen (1975: 335, ändrad 1976: 82) om arbetsgivareavgift till arbetsmarknadsutbildningen. Utgifterna för arbetsmarknadsutbild­ningen betalas från fonden.

Behållningen på arbetsmarknadsutbildningsfonden uppgick vid ut­gången av budgetåret 1976/77 tiU 542 milj. kr., varav ca 250 milj. kr. var disponerade genom vissa fattade beslut om utbildning i företag.

Föredraganden

Som AMS anför måste antalet AMU-kurser ökas kraftigt i vinter. Det kan delvis ske genom ett effektivare utnyttjande av de resurser som redan finns på AMU-centren. AMS utnyttjar också andra möjligheter där så­dana finns, t. ex. i företag och hos diverse andra utbildningsanordnare. Som jag nyss har nämnt har AMS också bemyndigats att i vinter köpa utbildningskapacitet i företag för ungdom som behöver yrkesutbildning. Sammanlagt beräknar jag att antalet utbUdningsplatser i AMU-kurser i vinter kommer att kunna uppgå tiU ca 34 000, dvs. 9 000 fler än vad jag räknade med i årets budgetproposition eller ca 12 000 fler platser än som f. n. utnyttjas. Härutöver beräknas 4 000 platser tillkomma i form av särskilda ettåriga yrkeskurser för ungdom i företag.

Utbildningsbidragen höjdes senast den 1 januari 1977. De uppgår nu till 65 kr. om dagen för de flesta ungdomar och mellan 130 och 170 kr. för vuxna elever. Bidraget består av en dagpenning, som i flertalet fall motsvarar vad vederbörande har rätt tUl som ersättning vid arbetslöshet, samt ett stimulansbidrag på 10 kr. Frågan om arbetslöshetsersättningamas framtida konstruktion behandlas av 1974 års utredning (A 1974: 08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring, vilken väntas lägga fram sitt be­tänkande i början av år 1978. Utredningens förslag kommer att få be­tydelse också för dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning. Stimu­lansbidraget är som namnet anger avsett att göra det fördelaktigare för den arbetslöse att gå i arbetsmarknadsutbildning än att lyfta arbetslös­hetsersättning. Med hänsyn härtill förordar jag att stimulansbidraget höjs med fem kronor per dag från den 1 januari 1978.

Vid utbildning i företag av anställda som hotas av permittering eller av­skedande utgår bidrag enligt huvudregeln med 10 kr./tim. under 160 timmar och därefter med 15 kr./tim. i ytterUgare högst 800 timmar. Under år 1977 får bidraget enUgt särskilt beslut (prop. 1976/77: 65, AU 1976/77: 21, rskr 1976/77: 179) i stället uppgå till 25 kr./tim. under de första 160 timmarna. Utbildningsstödet enligt dessa regler har fått stor

 

Prop. 1977/78: 32                                                                  13

omfattning. Som mest deltog under våren bortåt 70 000 personer i ut­bildning som omfattades av stödet.

AMS föreslår nu att detta förhöjda bidrag med 25 kr. skall få utgå till företagen även under första halvåret 1978. AMS föreslår vidare att bidra­get vid yrkesinriktad utbildning skall vara 25 kr. under hela utbildnings­perioden på upp till 960 timmar, medan bidraget till utbildning i allmänna ämnen liksom f. n. skall utgå med 25 kr. i 160 timmar och därefter med 15 kr./tim. Jag delar AMS uppfattning att det är lämpligt att högre bidrag utgår till yrkesutbildning än till utbildning i allmänna ämnen. Däri­genom främjas sådan utbildnirig som underlättar företagets långsiktiga utveckling och som ökar tillgången på arbetskraft med de kvalifikationer som kommer att behövas när konjunkturen går uppåt. Enligt min mening bör bidraget under första halvåret 1978 utgå med 25 kr./tim. för 480 timmars yrkesutbildning, vilket enligt gällande kursplaner ger utrym­me för ett flertal klart yrkesinriktade utbildningar. För utbildning i all­männa ämnen bör bidrag även i fortsättningen utgå med 25 kr. i högst 160 timmar. För återstående delar av utbUdningstiden intill sammanlagt 960 timmar skall bidraget utgå med 15 kr./tim. Det ankommer på ar­betsmarknadsverket att efter samråd med arbetsmarknadsparterna av­göra vilka utbildningar som har sådant yrkesinnehåll att de berättigar till 25 kr./tim. under 480 timmar. En särskild arbetsgrupp i regerings­kansliet skall pröva erfarenheterna av verksamheten.

Jag anser det också motiverat att stimulera ökade utbildningsinsatser i de mera expansiva företagen. Om ett sådant företag, vilket räknar med ökat behov av utbUdad personal något längre fram i tiden, bestämmer sig för att redan nu utbilda anställda och samtidigt tidigarelägga nyanställnuig av ungdom, så kan företaget få ett bidrag på 19 kr. i timmen. Detta bidrag har hittills utgått i relativt liten omfattning, nämligen för utbildning av ca 700 personer. Jag anser att bidraget bör höjas så att det bUr attrak­tivare än hittills för de expansiva företagen. Bidraget bör under första halvåret 1978 få utgå med 25 kr./tim., dvs. samma belopp som bidraget till utbildning vid permitteringshot.

Medelsbehovet för arbetsmarknadsutbildning under innevarande bud­getår kan mot bakgmnd av vad jag nu har anfört beräknas uppgå tiU ca 450 milj. kr. utöver vad som angavs i årets statsbudget. Av beloppet avser ca 300 milj. kr. ökad utbildningskapacitet och högre utbildnings­bidrag i AMU-kurser m. m. samt ea 150 milj. kr. ökade kostnader för stöd till utbildning av anställda i företag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.     godkänna det redovisade förslaget till höjning av utbildningsbidragen,

2.     godkänna de av mig förordade ändrade reglerna för utbildning i före­tag,

3.     till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till stats­budgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 450 000 000 kr.

 

Prop. 1977/78: 32                                                              14

B 3.    Sysselsättningsskapande åtgärder

Under denna punkt har riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisat ett reservationsanslag av 1 320 700 000 kr. varav förslagsvis 200 000 000 kr. skall räknas av mot automobilskattemedlen. Av anslaget har 600 milj. kr. beräknats för allmänna beredskapsarbeten, 650 milj. kr. för särskilda be­redskapsarbeten och 10 milj. kr. för industribeställningar.

Föredraganden

Såvitt nu kan bedömas bör AMS under vintern i genomsnitt per månad sysselsätta åtminstone ca 40 000 personer i beredskapsarbeten. I likhet med AMS bedömer jag medelsbehovet för detta tiU ca 900 milj. kr. Däri ingår kostnaderna för beslutad förlängning och utvidgning av de särskilda insatser för ungdom m. fl. som jag inledningsvis redogjorde för. Halva beloppet, dvs. 450 milj. kr., kan beräknas gå åt för allmänna beredskaps­arbeten och lika mycket för särskilda beredskapsarbeten. AMS har beräk­nat att av det totala medelsbehovet ca 100 milj. kr. behövs för arbeten på vägar, i huvudsak i mindre ombyggnads- och förbättringsarbeten (s. k. MOF-arbeten). Eftersom arbetsmarknadsläget för byggnads- och anlägg­ningsarbetare i vissa delar av landet kan motivera mera omfattande upprustningsarbeten på vägar vill jag för min del föreslå en väsentUg ökning av ramen för beredskapsarbeten på vägar. Av det nu begärda anslaget bör sålunda upp till 300 milj. kr. få användas för vägarbeten och räknas av mot automobilskattemedlen.

Från anslaget bekostas vidare det tillfälliga sysselsättningsbidrag som infördes under våren 1977 (prop. 1976/77: 95, AU 1976/77: 26, rskr 1976/77: 281). Det kan utgå tiU slutet av år 1977 till större industriföretag med dominerande ställning på en ort, vilket måste minska produktionen avsevärt och därför har en långsiktigt övertalig arbetsstyrka som måste sägas upp. Villkor för bidrag är att företaget inte varslar om permittering eller uppsägning. Bidraget utgår med 75 % av lönekostnaden för den över­taliga arbetsstyrkan om denna sysselsätts med arbeten utanför den egent­liga produktionen. Bidrag har hittills utgått till drygt 20 företag för ca 5 000 anställda.

Jag anser liksom AMS att tillfälligt sysselsättningsstöd bör kunna utgå även under första halvåret 1978. Med hänsyn till risken för besvär­liga övergångsproblem kan jag däremot mte tillstyrka AMS förslag tiU ändring av villkoren för stödet. Jag förordar således att det tillfälliga sys­selsättningsbidraget får utgå under första halvåret 1978 på samma vill­kor som nu gäller.

Medelsbehovet för tUlfälligt sysselsättningsbidrag under första halvåret 1978 kan beräknas tiU 120 milj. kr. Utgiftema betalas från anslagsposten Allmänna beredskapsarbeten.

 

Prop. 1977/78: 32                                                    15

AMS har också föreslagit att det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre anställda i tekoindustrin skall förlängas. Jag avser att inom kort återkomma till denna fråga i annat sammanhang.

På anslagsposten IndustribestäUningar har regeringen den 13 okto­ber 1977 med stöd av sin finansfullmakt för budgetåret 1977/78 ställt 220 milj. kr. till AMS förfogande. Det gäller dels statliga beställningar för högst 180 milj. kr. och dels bidrag med 20 % till tidigareläggning av kom­munala beställningar för högst 200 milj. kr. Regeringen bör nu begära ett anslag av riksdagen med 220 mUj. kr. för att täcka de utgifter som har beslutats med stöd av fullmakten.

Medelsbehovet under punkten Sysselsättningsskapande åtgärder kan således beräknas tUl 1 240 milj. kr. Därav avser 570 milj. kr. allmänna beredskapsarbeten inkl. tillfäUigt sysselsättningsbidrag, 450 milj. kr. sär­skilda beredskapsarbeten och 220 milj. kr. industribeställningar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.     godkänna vad jag har förordat rörande tillfälligt sysselsättningsbidrag till industriföretag med dominerande ställning på orten,

2.     till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget 1 tUl statsbud­geten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1 240 000 000 kr., varav förslagsvis 300 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före­draganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM  1977 770538