Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1977/78: 26 Regeringens proposition

1977/78: 26

om inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Industriellt Utvecklings­centrum i övre Norrland, m. m.;

beslutad den 13 oktober 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upp­tagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland, med verkan fr. o. m. 1972 års taxering, befrias från skattskyldighet på inkomst och förmögenhet med undantag för skyldig­heten att erlägga kommunalskatt för inkomst av fastighet.

De erkända arbetslöshetskassorna utgjorde tidigare understödsför­eningar och var i den egenskapen inskränkt skattskyldiga. I propositio­nen föreslås att kassorna skall få åtnjuta inskränkning i skattskyldigheten trots att de numera inte utgör understödsföreningar. Förslaget avses bli tillämpligt fr. o. m. 1973 års taxering.

1    Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 26

 

Prop. 1977/78: 26

Förslag till

Lag om lindring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrives att 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lyddse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

53 §

1 inoin. Skyldighet att eriägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han värn här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvär­vats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkoiTist av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av an­ställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket be­driven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smhtbärare samt enligt annan lag eUer författning, som ut­gått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statiigt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvär­vad inkomst av tjänst;

för vinst ä icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör tiU sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit på­förda avgifter, samt reslituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

1 Senaste lydelse 1977: 572.

 

Prop. 1977/78: 26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkrings­rörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c)     landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings­
sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammar­skjölds Minnesfond, så ock allmän­na undervisningsverk, sådana sam­manslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällan­de stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankom­ma på sammanslutningarna, sjö­manshus, svenska skeppshypoteks­kassan, skeppsfartens sekundärlå­nekassa, företagareförening som erhåller statsbidrag, norrlandsfon­den, statens utvecklingsfond, Apo­tekarsocietetens stiftelse för främ­jande av farmacins utveckling m. m.. Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, Sveriges turist­råd, järnkontoret, så länge konto­rets vinstmedel användas tUl all­mänt nyttiga ändamål och konto­ret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebo­lag, allmänna sjukförsäkringsfon­den, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensions­utfästelse m. m., allmänna försäk­ringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personal­stiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslös­het, sjukdom eUer olycksfaU, stif-

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammar­skjölds Minnesfond, så ock allmän­na undervisningsverk, sådana sam­manslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällan­de stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fuUgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömans­hus, svenska skeppshypotekskas­san, skeppsfartens sekundärlåne­kassa, företagareförening som er­håller statsbidrag, norrlandsfon­den, statens utvecklingsfond, Apo­tekarsocietetens stiftelse för främ­jande av farmacins utveckling m. m.. Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt Utvecklings­centrum i övre Norrland, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, järn­kontoret, så länge kontorets vinst­medel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktie­bolaget tipstjänst, svenska pen­ninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensions­stiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, un­derstödsföreningar, som icke be­driva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med än-

It    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 26

 

Prop. 1977/78: 26                                                                    4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

lelser som bildats enligt avtal mel- damål uteslutande att lämna un-
lan organisationer av arbetsgivare derstöd vid arbetslöshet, sjukdom
och arbetstagare med ändamål att eller olycksfall, stiftelser som bil-
utgiva avgångsersättning till fri- dals enligt avtal mellan organisa-
ställd arbetstagare eller främja åt- tioner av arbetsgivare och arbets-
gärder till förmån för arbetstaga- tagare med ändamål att utgiva av-
re som blivit uppsagd eller löper gångsersättning till friställd arbets-
risk att bliva uppsagd till följd av tagare eller främja åtgärder till
driftsinskränkning, företagsned- förmån för arbetstagare som blivit
läggdse eller rationalisering av fö- uppsagd eller löper risk att bliva
retags verksamhet ävensom såda- uppsagd till följd av driftsinskränk-
na ömsesidiga försäkringsbolag, ning, föreiagsnedläggelse eUer ra-
som avses i lagen om yrkesskade- tionalisering av företags verksam­
försäkring:                        het   ävensom   sådana   ömsesidiga

försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;                   för inkomst av fastighet;

e)    kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst­
syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt
ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka
rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer
eUer bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna
understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva
hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,
ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna an­
givna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f)     svenska akiiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författ­
ning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,
samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska
personer, dock såvitt gäUer sådana juridiska personer som enligt för­
fattning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfäl­
lighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxerings­
enhet och avser marksamfäUighet eller regleringssamfällighet, samtliga
här under f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den
mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utiändsk ort förvärvats;

g) utiändska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eUer tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medd, som förvaltas av fjärde fond­styrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan för­klara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller för­ening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när

 

Prop. 1977/78: 26                                                     5

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över be­slut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tUlämpas fr. o. m. 1972 års taxering såvitt gäller Stif­telsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland och fr. o. m. 1973 års taxering såvitt gäller erkända arbetslöshetskassor. Har nämnda stiftelse vid taxering åren 1972—1977 eUer har erkänd arbetslöshets­kassa vid taxering åren 1973—1977 beskattats i vidare omfattning än som följer av denna lag får besvär anföras över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen (1956: 623).

 

Prop. 1977/78: 26

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-13

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahl­gren, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Industriellt Ut-vecklingsceutrum i övre Norrland, m. m.

1    Inledning

1.1      Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland

Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland (lUC) bildades den 14 maj 1971 genom avtal mellan statens institut för före­tagsutveckling, statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling (STU), Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting samt norrlandsfonden. Stiftelsen, vars verksamhetsområde främst är Väster­bottens och Norrbottens län, har tUl ändamål att på olika sätt inom verksamhetsområdet underlätta den mindre och medelstora industrins expansion.

Stiftelsen har i framställning den 15 april 1977 till budget- och eko-noinidepartementen hemställt att stiftelsens skattskyldighet med verkan fr. o. m. 1972 års taxering skall inskränkas genom att stiftelsen tas upp bland de juridiska personer som avses i 53 § 1 mom. d) kommunal­skattelagen (1928: 370), KL.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgivits av riksskatte­verket (RSV), STU, statens industriverk samt länsstyrelserna i Väster­bottens och Norrbottens län.

1.2      Erkända arbetslöshetskassor

I Sverige finns f. n. 46 erkända arbetslöshetskassor. Kassorna är i allmänhet organiserade av de försäkrades fackliga organisationer inom olika yrkesområden. Erkända arbetslöshetskassor handhar det ekono­miska stöd som vid arbetslöshet utgår på grund av arbetslöshetsförsäk­ringen. Kassorna står under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen.

Skattechefen vid länsstyrelsen i Stockholms län har i skrivelse den 3

 

Prop. 1977/78: 26                                                                    7

augusti 1977 till budgetdepartementet väckt fråga om inskränkning i skattskyldigheten för erkända arbetslöshetskassor. I skrivelsen framhålls att erkända arbetslöshetskassor inte längre är understödsföreningar och att den regel om inskränkt skattskyldighet som gäller för sådana för­eningar numera inte är tillämplig på erkända arbetslöshetskassor.

2    Nuvarande bestämmelser

En stiftelse är liksom flertalet andra juridiska personer oinskränkt skattskyldig till statlig och kommunal inkomstskatt, om den inte kan hänföras till något av de rättssubjekt som räknas upp i 53 § 1 mom. d) och e) KL och 7 § e) och f) lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, SI.

I 53 § 1 mom. d) KL — vartill 7 § e) SI hänvisar — anges vissa rättssubjekt som ansetts ha så starkt allmännyttigt ändamål att in­skränkning i skattskyldigheten är motiverad. Dessa rättssubjekt utgör inte någon enhetlig grupp. Flertalet bedriver verksamhet som har nära anknytning till vitala samhällsfunktioner, t. ex. utbildning. Se­dan gammalt har sådana rättssubjekt varit helt eller delvis befriade från skattskyldighet till stat och kommun. Senare har vissa andra insti­tutioner med allmännyttigt ändamål fått samma skatterättsliga status, t. ex. Svenska skeppshypotekskassan, norrlandsfonden och Sveriges ex­portråd. De i 53 § 1 mom. d) KL och 7 § e) SI avsedda rättssubjekten är inte skattskyldiga för någon inkomst vid den statliga inkomstbeskatt­ningen och är skattskyldiga endast för inkomst av fastighet vid den kommunala beskattningen.

Till de rättssubjekt som är inskränkt skattskyldiga enligt nämnda be­stämmelser hör även understödsföreningar. Enligt lagen (1938: 96) om understödsföreningar utgjorde de erkända arbetslöshetskassorna sådana föreningar och hade därför inskränkt skattskyldighet. Är 1972 ge­nomfördes ny lagstiftning om understödsföreningar. Den nya lagstift­ningen innebar bl. a. att erkända arbetslöshetskassor som bildades efter lagstiftningens ikraftträdande den 1 juli 1972 inte skulle anses som un­derstödsföreningar (prop. 1972: 69, NU 1972: 29, rskr 1972: 215, SFS 1972: 262). Erkända arbetslöshetskassor som hade registrerats före den nya lagstiftningens ikraftträdande skulle däremot alltjämt behandlas som understödsföreningar. I beskattningshänseende fick den nya lagstiftning­en till följd att de äldre erkända arbetslöshetskassorna t. v. förblev inskränkt skattskyldiga såsom understödsföreningar medan däremot kassor som registrerades efter den 1 juli 1972 blev oinskränkt skatt­skyldiga. När lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring (prop. 1973: 56, InU 1973: 23, rskr 1973: 251) trädde i kraft den 1 januari 1974, förlorade även de äldre kassorna sin egenskap av understödsför-

 

Prop. 1977/78: 26                                                     8

eningar och blev därmed oinskränkt skattskyldiga från samma tidpunkt. I fråga om skattskyldighet för förmögenhet gäller enligt 6 § 1 mom. b) lagen (1947: 577) om statiig förmögenhetsskatt, att annan stiftelse än familjestiftelse samt föreningar och samfund vars medlemmar inte äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet är skyldiga att betala förmögenhetsskatt endast om och i den mån de är skattskyldiga till statlig inkomstskatt. Stiftelse som avses i 7 § e) SI jämfört med 53 § 1 mom. d) KL är således befriad från förmögenhetsskatt. Detsamma gäl­ler i fråga om bl. a. understödsföreningar.

3    Framställningarna

3.1 Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland

lUC har i sin framställning anfört bl. a. följande.

Enligt stadgarna har stiftelsen, vars verksamhetsområde är främst Västerbottens och Norrbottens län, till ändamål att verka för att öka i första hand den inom verksamhetsområdet befintliga mindre och medel­stora industrins expansionspotential genom att tUlhandahålla teknisk och personell kapacitet som kan stimulera och underlätta företagens pro­duktutvecklingsförmåga. Stiftelsen skall dessutom inom de fackområden som styrelsen själv anvisar och genom samarbete med redan befintliga serviceorgan kunna erbjuda kvalificerade personella och tekniska re­surser för marknadsanalys, konstruktions- och beräkningsarbete, prov­ning, kvalitetskontroll, utbildning m. m. Vidare skall stiftdsen följa sådant utvecklingsarbete och sådan forskning som bedrivs utanför stif­telsen på områden av intresse för dess verksamhet. Stiftelsen skall där­vid samarbeta med exempelvis industriella och andra laboratorier, delta i forsknings- och utvecklingskommittéer och medverka i lämplig central teknisk informations- och dokumentationsverksamhet.

Stiftelsens verksamhet finansieras av de medel som har anvisats ge­nom stiftarnas beslut eUer kommer att anvisas av stiftarna eller andra, samt av de medel som uppkommer i stiftelsens verksamhet.

Stiftelsen förvaltas av en styrelse som består av elva ledamöter, varav sex utses av stiftarna. Industridepartementet, Umeå universitet och Or­ganisationskommittén för högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland utser vardera en styrelseledamot medan Sveriges industriför­bund utser två ledamöter.

Beslut om ändring av stiftelsens stadgar fattas av stiftarna. Om stif­tdsen skulle upphöra med sin verksamhet, skall dess tillgångar över­lämnas till stiftarna och fördelas i proportion till vad resp. stiftare har tillskjutit tiU grundfonden.

Stiftelsen befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede i huvud­sak enligt de riktlinjer som fastiades vid grundandet. Vissa ändringar

 

Prop. 1977/78: 26                                                     9

av inriktning och ämnesområden har gjorts som en naturlig anpassning till behovet av tjänster inom verksamhetsområdet och efterfrågan på så­dana tjänster. Som förutsades i de undersökningar som föregick grun­dandet, har stiftelsen hittills haft och kommer även i framtiden att ha betydande årliga driftunderskott. Täckning av dessa underskott har skett med medel från stiftelsens grundfond. En stor del av driftunder­skottet är att hänföra till den samhällsnyltiga verksamhet och allmänna service som stiftelsen ger i verksamhetsområdet.

Enligt stiftelsens mening bör stiftelsen på grund av sitt ändamål och sin inriktning att inte ta ut vinst åtnjuta skattefrihet. Stiftelsen har er­hållit lokaliseringsstöd till byggnadsinvesteringar och har genom för­skotterade ÄMS-bidrag och utbetalt stiftelsekapital erhållit vissa ränte­intäkter. Enligt gällande regler kan den sammanlagda skattebelastningen i form av fastighetsskatt och förmögenhetsskatt på stiftelsekapitalet bli betydande om skattefrihet inte lämnas. Med hänsyn till sitt ändamål torde stiftdsen närmast vara att hänföra till sådan juridisk person som omfattas av bestämmelserna i 53 § 1 mom. d) KL. Vid bifaU till stif­telsens framställning bör skattefrihet gälla fr. o. m. 1972 års taxering.

3.2 Erkända arbetslöshetskassor

Skattechefen i Stockholms län har i sin skrivelse angående beskatt­ningen av erkända arbetslöshetskassor framhållit bl. a. att kassorna en­ligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring inte längre utgör un­derstödsföreningar och att vad som i beskattningshänseende gäller för understödsföreningar således inte längre kan tiUämpas på arbetslöshets­kassor. Det torde enligt skattechefen inte ha varit lagstiftarens mening att arbetslöshetskassorna, som t. o. m. 1974 års taxering endast var skatt­skyldiga kommunalt för inkomst av fastighet, numera skulle vara obe­gränsat skattskyldiga.

4    Remissyttrandena angående Stiftelsen Industriellt Utvecklings­centrum i övre Norrland

Samtliga remissinstanser tillstyrker bifall tUl stiftelsens framställning.

Med hänsyn till hur stiftelsen finansieras, dess syfte och bedrivna verk­samhet samt de former under vilka verksamheten bedrivs får stiftelsen enligt RSV anses uppfylla kravet på allmännyttigt ändamål i samma grad som de organisationer som redan har upptagits i KL, t. ex. 53 § 1 mom. första stycket d) företagareförening som erhåUer statsbidrag, norrlandsfonden och Stiftelsen Industricentra. Länsstyrelsen i Norr­bottens län anser att stiftelsens ändamål är av starkt intresse för sam­hället även om det inte kan sägas vara renodlat samhällsnyttigt.

Statens industriverk anför att stiftelsen med avseende på ändamåls-

 

Prop. 1977/78: 26                                                                  10

och verksamhetsinriktning karaktäriseras av att den inte är vinstdrivan­de och att stora delar av verksamheten finansieras med statsmedel. Dessa förhåUanden kommer enligt verket sannolikt att råda också i framtiden, även om man f. n. överväger andra former för statsfinan­siering (t. ex. årUga anslag) än de nuvarande. Verket framhåller att det i december 1976 fick i uppdrag av regeringen att utreda frågor om regional produktutvecklingsservice till bl. a. mindre och medelstora företag. I utredningsdirektiven anges särskilt att olika alternativa finan­sieringsvillkor skall presenteras och att förslag till framtida finansiering av lUC skall speciellt redovisas.

5    Föredraganden

5.1 Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland

Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland (lUC) bil­dades i maj 1971 av statens institut för företagsutveckling, statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling, landstingen i Norr­bottens och Västerbottens län samt norrlandsfonden. Stiftelsens syfte är att på olika sätt främja expansionen av mindre och medelstora företag, främst i Västerbottens och Norrbottens län. Verksamheten i stiftelsen finansieras förutom av uppdragsintäkter även av stiftarna, vilket innebär att finansieringen till en del sker med statsmedel.

Stiftelsen har i framställning den 15 april 1977 hemställt att stiftelsens skattskyldighet skall inskränkas genom att stiftelsen tas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen (1928: 370), KL, samt att inskränkningen skall gälla även för stiftelsens tidigare verksamhetsår eller fr. o. m. 1972 års taxering. De remissinstanser som har hörts i ärendet tillstyrker bifall till framställningen.

För egen del vill jag framhålla följande. lUC har bildats för att skapa en gynnsam industriell miljö i övre Norrland. Stiftelsen har regionalpolitisk betydelse genom att den medverkar till ett mer dif­ferentierat näringsliv i skogslänen. Med hänsyn till stiftelsens ändamål och dess nära anknytning till den statliga näringspolitiken på regional nivå är det enligt min mening önskvärt att den får en gynnsam skatte­mässig ställning. Jag förordar därför att stiftelsen tas upp bland de rättssubjekt som omfattas av bestämmelserna i 53 § 1 mom. d) KL samt 7 § e) lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, SI. Detta innebär att stiftelsen blir frikaUad från skyldighet att betala statiig inkomstskatt och förmögenhetsskatt och blir skattskyldig för kommunal inkomst­skatt endast såvitt avser inkomst av fastighet.

Stiftelsen påbörjade sin verksamhet den 1 september 1971. De skäl som motiverar inskränkning i skattskyldigheten har förelegat under hela verksamhetstiden. De nya bestämmelserna bör därför göras retroaktivt

 

Prop. 1977/78: 26                                                    11

tillämpliga fr. o. m. 1972 års taxering. Har stiftelsen blivit taxerad i vi­dare omfattning än som följer av de nya bestämmelserna, bör stiftelsen få rätt att anföra besvär över taxeringarna i särskild ordning enligt 100 § taxeringslagen (1956: 623).

5.2 Erkända arbetslöshetskassor

Erkända arbetslöshetskassor handhar det ekonomiska stöd som utgår vid arbetslöshet på grund av arbetslöshetsförsäkringen. Kassorna står under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen.

Skattechefen i Stockholms län har i skrivelse den 3 augusti 1977 fram­hållit att erkända arbetslöshetskassor inte längre utgör understödsför­eningar och att de bestämmelser om inskränkt skattskyldighet som gäl­ler för sådana föreningar inte längre är tillämpliga på arbetslöshetskas­sorna.

Fr. o. m. den 1 januari 1974 synes satnlliga erkända arbetslöshets­kassor vara oinskränkt skattskyldiga. Detsamma gällde redan tidigare för sådana kassor som registrerades under tiden den 1 juli 1972—den 31 december 1973. Jag delar uppfattningen att det inte kan ha varit avsett att de erkända arbetslöshetskassornas skattemässiga ställning skulle förändras i samband med att ny civilrättslig lagstiftning genom­fördes på arbetslöshetsförsäkringens område. Jag förordar därför att även de erkända arbetslöshetskassorna tas upp bland de rättssubjekt som omfattas av bestämmelserna i 53 § 1 mom. d) KL och 7 § e) SI. De nya bestämmelserna bör bli tillämpliga fr. o. m. 1973 års taxering. I likhet med vad jag har föreslagit beträffande Stiftelsen Industriellt Ut­vecklingscentrum i övre Norrland bör arbetslöshetskassa som har taxe­rats i strid mot de nya bestämmelserna få rätt att föra talan mot taxe­ringarna i särskild ordning.

6    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege­ringen föreslår riksdagen

att   antaga   inom   budgetdepartementet   upprättat   förslag   till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

7   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu­tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM  1977 770541