Prop. 1977/78:134

Regeringens proposition

1977/78:134

med anledning av beslut fattade av internationella arbetskonferensen år 1977 vid dess sextiotredje sammanträde;

beslutad den 16 mars 1978.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åigärder som föredraganden har hemställt om.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den av intemationella arbetsorganisationen (ILO) antagna konventionen (nr 148) om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration. Genom propositionen ges riksdagen tillfälle att yttra sig över den av ILO antagna rekommendationen (nr 156) i samma ämne. Vidare föreslås att riksdagen godkänner konventionen (nr 149) om sjukvårdspersonalens sysselsättning, arbets- och levnadsförhållanden. Riksdagen bereds även möjlighet att yttra sig över rekommendationen (nr 157) i detta senare ämne.

I Riksdagen 19771 78. I saml. Nr 134

Prop. 1977/78:134

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten. Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition med anledning av beslut fattade av internationella arbetskonferensen år 1977 vid dess sextiotredje sammanträde

Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde Sverige som medlem av intemationella arbetsorganisationen (ILO).

ILO:s beslutande församling — internationella arbetskonferensen — sammanträder i regel en gång per år. Ärenden på dagordningen kan enligt artikel 19 i organisationens stadga föranleda beslut antingen om intemationella konventioner, avsedda att ratificeras av organisationens medlemmar, eller om rekommendationer, avsedda att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den bindande karaktär som tillkommer en ratificerad konvention. Om beslutet är av mindre räckvidd eller huvudsakligen av formell innebörd, t. ex. då det gäller en begäran om utredning, bmkar det ges formen av en resolution.

Varje medlem skall inom ett år (undantagsvis arton månader) från avslutandet av ett konferenssammanträde underställa antagna konventioner och rekommendationer vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för lagstiftning eller andra åtgärder. Varje medlem har vidare skyldighet att underrätta internationella arbets-byråns generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits för att underställa konventioner vederbörlig myndighet samt om vilka åtgärder som i övrigt har vidtagits. Medlem som inte har ratificerat viss konvention skall tid efter annan rapportera om denna konvention till intemationella arbetsbyråns generaldirektör. Härvid skaU lagstiftning och praxis beträffande de i konventionen behandlade frågoma redovisas. Vidare skall en redogörelse ges för i vilken omfattning konventionens bestämmelser har genomförts eller avses bli genomförda genom lagstiftning, administrativa åtgärder, kollektivavtal eller på annat sätt, samt för de omständigheter som förhindrar eller fördröjer ratificering av konventionen. Motsvarande gäller i fråga om rekommendationer med det tillägget att redovisning skall lämnas även för sådana jämkningar som befunnits eller kan befinnas nödvändiga vid antagande eller tillämpning av dem.

Prop. 1977/78:134 3

De konventioner och rekommendationer som har antagits av ILO skall deponeras hos Förenta nationernas gcneralsekreterjue. Varje ratifikation av sådan konvention skall sändas till generalsekreteraren för registrering i enlighet med artikel 102 i FN:s stadga.

InternationeUa arbetskonferensens se.xtiotredje sammanträde hölls i Geneve under tiden den 1—22 juni 1977. I sammanträdet deltog delegationer från 126 av lLO:s 135 medlemsstater saml representanter för mänga mellanstatliga och internationella icke statliga organisationer. Arbets- eller socialministrar frän flera i konferensen deltagande länder bevistade konferensen. Sverige deltog i samman-Uädet på sedvanligt sätl med en fullständig delegation, dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbetslagarombud samt ett antal experter.' I debatten om generaldirektörens rapport gjorde statsrådet Ullsten ett inlägg.

Konferensens dagordning upptog följande ämnen:

I. Generaldirektörens rapport (stående punkt)

II. Program- och budgetfrågor (stående punkt)

III. TiUämpningen av konventioner och rekommendationer (slående punkt)

IV. Arbetsmiljö (andra behandling)

V. Arbetsmarknadsadministration (första behandling)

VI. Sysselsättning samt arbets- och levnadsförhållanden för sjukvårdspersonal (andra behandling)

VII. Organisationsfrihet och metoder för fastställande av anställningsvillkor i den offentliga sektom (första behandling)

VIII. ILO:s organisationsstmktur

' Genom beslut den 28 april och den 18 maj 1977 hade regeringen utsett följande personer att delta i konferensen, nämligen

for regeringen: som ombud rättschefen Åke Bouvin och kanslirådet Ben Isacsson, båda i arbetsmarknadsdepartementet, som experter tillika ersättare för ombuden ambassadrådet vid Sveriges ständiga delegation hos de intemationella organisationerna i Geneve Tom Tscher-ning och hovrättsassessorn Gerhard Wikrén, arbetsmarknadsdepartementet, samt som experter hovrättsassessorn Lennart Aspegren, budgetdepartementet, avdelningsdirektören Inga Johnsson, socialstyrelsen, departementssekreterama Elizabeth Lundberg och Kerstin Ödman, båda i arbetsmarknadsdepartementet, departementssekreteraren Klas Stenström och kanslisekreteraren Ruth Jacoby, båda i utrikesdepartementet, och ambassadsekreteraren vid Sveriges ständiga delegation hos de intemationella organisationerna i Geneve Lars Gnind-berg;

för arbetsgivarna: som ombud direktören i Svenska arbetsgivareföreningen Gullmar Bergenström och som experter direktörerna Gunnar Westermark och Johan von Holten, professorn Gideon Gerhardsson, direktören Hans-Göran Myrdal, jur.kand. Bjöm Lilliehöök och fru Stina Dall, alla i Svenska arbetsgivareföreningen, samt direktören Lars Ylander, Handelns arbetsgivareorganisation, direktören Eric Johansson, Landstingsförbundet, och sektionschefen Lennart Grudevall, Svenska kommunförbundet;

för arbetstagarna: som ombud internationelle sekreteraren i Landsorganisationen i Sverige Thorbjöm Carlsson och som experter med.lic. Erik Bolinder och utredningssekreferaren Anders Bäckström, båda i Landsorganisationen, utredningssekreteraren Sigvard Marjasin, Svenska kommunalarbetareförbundet, utredningschefen Erik Berglund, Statsanställdas förbund, internationelle sekreteraren Jan Olsson, Svenska metallindustriarbetarcförbundet, ombudsmännen Monica Breidensjö och Tor Nitzelius, båda i Tjänstemännens centralorganisation, och sjuksköterskan Ulla Stolt, Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund.

Prop. 1977/78:134 4

Vidare lades den rapport om apartheidpolitik som generaldirektören årligen skall utarbeta fram inför konferensen. Rapporten föranledde ingen åtgärd frän konferensens sida.

Arbetskonferensen fastställde organisationens budget för åren 1978—1979 till 169 074 000 dollar. Sveriges bidrag uppgår år 1978 till 1 035 741 dollar, vilket motsvarar 1,19% av budgeten. Som min företrädare tidigare har anmält (prop. 1977/78:100, bil. 15, sid. 14) har villkoren för lLO:s verksamhet kommit att ändras drastiskt genom Förenta statemas beslut att lämna organisationen. Beslutet innebär bl. a. atl en fjärdedel av budgeterade medel för åren 1978—1979 faUer bort. TiU följd härav har ILO:s styrelse i november 1977 fattat beslut om en mycket omfattande reduktion av organisationens verksamhet. Samtidigt har lLO:s generaldirektör bemyndigats att hos medlemsländerna söka utverka frivilliga bidrag för att finansiera verksamheten på den nivå som styrelsen har fatlat beslut om. Regeringen har tidigare i dag (prop. 1977/78:125, bil. 10) hemställt att riksdagen anvisar medel till ett frivilligt bidrag lill ILO.

Under en följd av är har förändringar i organisationens struktur diskuterats av säväl ILO:s styrelse som av arbetskonferensen. Debatten har främst gällt kompetensfördelningen mellan styrelsen och konferensen, humvida ordningen med fasta platser i styrelsen skall behållas samt arbetsgivar- och arbetstagargmppemas sammansättning i styrelsen. Sedan år 1974 har mellan konferenserna en särskild trepartisk arbetsgrupp behandlat problemen utan att nä några resultat. Arbetet försvårades ytterligare av USA:s anmälan om utträde ur organisationen. Inte heller 1977 års konferens lyckades slutbehandla stmkturfrågorna. Mandatet för den trepartiska arbelsgrappen förlängdes och gruppen skall inrikta sig pä en slutlig rapport till 1978 års konferens.

I de ämnen som behandlades under punkterna IV och VI på dagordningen antog konferensen följande intemationella instrument, som enligt artikel 19 i ILO:s stadga skall underställas riksdagen:

1. Konvention (nr 148) om skydd för arbetstagare mot yrkesriskcr i arbets
miljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration

2. rekommendation (nr 156) i samma ämne

3. konvention (nr 149) om sjukvårdspersonalens sysselsättning, arbets-och levnadsförhållanden

4. rekommendation (nr 157) i samma ämne.

Texterna på engelska och svenska till dessa fyra instrument bör fogas som bilagor 1 — 4 till regeringsprolokollet i detta ärende. En förteckning över samtliga resolutioner som antogs vid konferensen bör tas in i bilaga 5.

Jag tar i fortsättningen upp lill behandling först de båda instrumenten om arbetsmiljön och därefter de båda instmmenlen om sjukvårdspersonalen.

Prop. 1977/78:134 5

1—2. Konvention och rekommendation om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration

Frågan om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön togs upp till en första diskussion vid arbetskonferensen år 1976 och ledde efter ytteriigare överväganden vid 1977 års konferens till att en konvention och en rekommendation antogs i ämnet. Konventionen antogs med 405 röster för, ingen emot och sex nedlagda. Rekommendationen antogs med 399 röster för, ingen emot och tre nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för båda instmmenlen.

I det följande ges en sammanfattning av konventionens och rekommendationens huvudsakliga innehåll.

Konventionen är generellt tillämplig. Enligt artikel 1 har medlemsstat dock möjlighet all, efler hörande av representativa fackliga organisationer, utesluta ett visst område av ekonomisk verksamhet. I artikel 2 anges att instrumentet kan antas separat i fråga om envar av faktorerna luftförorening, buller och vibration. Dessa begrepp definieras i konventionen.

I lag eller annan författning skall föreskrivas att åtgärder skall vidtas till förebyggande av och skydd mot skada på grund av luftföroreningar, buller och vibration (artikel 4). Enligt artikel 5 skall varje regering ha frihet att i samarbete med de fackliga organisationerna ordna med tillämpningen av dessa bestämmelser pä lämpligt sätt.

Artikel 6 stadgar att arbetsgivaren skall ansvara för att bestämmelserna följs. Samverkan skall äga mm på gemensamma arbetsställen. Arbetstagama skall enligt artikel 7 åläggas att följa givna säkerhetsföreskrifter i nu aktuellt hänseende. Vidare anges atl arbetstagarna eller deras representanter skall ha rätt att lägga fram förslag, alt få information och utbildning samt att vädja till högre instans.

1 fräga om förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder slås i artikel 8 fast att vederbörande myndighet skall ange vilka kriterier som skall gälla för att bedöma yrkesrisker som avses i konventionen. Där detta är lämpligt skall den även fastställa gränsvärden. I denna verksamhet skall myndigheten bl. a. beakta synpunkter frän sakkunniga som har utsetts av de mest representativa organisationerna. Gränsvärdena skall regelbundet följas upp.

Enligt artikel 9 skall föreskrivas att arbetstagares exponering för luftföroreningar etc. skall hällas inom tillåtna gränser genom tekniska och administrativa åtgärder. Förtur skall alltså ges ål förebyggande åtgärder. Räcker inle dessa skall enligl artikel 10 arbetsgivaren tillhandahålla lämplig skyddsutrustning. Arbetstagare skall inte få förmås atl arbeta utan sädan utrustning.

I konventionen anges vidare i artikel 11 att kostnadsfri hälsokontroll skall ske med lämpliga intervaller av sädan arbetstagare som utsätts för eller riskerar att utsättas för fara som avses i konventionen. Den reservationen görs att detta skall gälla på de villkor och under de förutsättningar som vederbörande myndighet bestämmer. Begränsningarna kom lill på förslag av bl. a. flera regeringsombud

Prop. 1977/78:134 6

mot bakgrund av att en anpassning måste ske till tillgängliga medicinska resurser och den fördelning av dessa som varje land för sig önskar göra,

1 konventionsiexlen (artikel 12) finns även en bestämmelse om underrättelseskyldighet för arbetsgivare, samt auktorisations- och förbudsmöjlighet för vederbörande myndighet. Även i detta hänseende gäller begränsningen att del har lagts i den ansvariga myndighetens hand att bestämma på vilka proces.ser, maskiner eller utrustning i övrigt bestämmelsen skall tillämpas. Vidare finns en bestämmelse (artikel 13) om information och instruktion ät alla berörda personer. Forskning pä det aktuella området skall enligl artikel 14 uppmuntras, med beaktande av varje lands möjligheter.

Slutligen finns i artiklarna 15 och 16 bestämmelser om tillämpningen av konventionen. I lag eller annan författning skall finnas bestämmelser om utseende av person inom företaget eller anlitande av extem service för alt handha skyddsverksamheten. Delta gäller dock endast på de villkor och under de förutsättningar som vederbörande myndighet bestämmer. I övrigt skall varje medlemsstat genom åtgärder som stär i överensstämmelse med dess praxis vidta de åtgärder — inklusive införande av straffsanktioner — som behövs för att ge verkan åt konventionen. Likaså skall en lämplig ordning för inspektion inrättas.

Rekommendationen innefattar en mer detaljerad beskrivning av de åtgärder som avses i konventionen. Hämtöver kan nämnas bestämmelser i följande hänseenden.

Det bör eftersträvas att egenföretagare fär samma skydd som arbetstagare (punkt 1). Detaljerade bestämmelser ges om bl. a. mätning, ansvar för mätnings-utmstning och tillgäng till mätresultat (punkterna 2—4). Skadliga ämnen bör sä långt som möjligt ersättas av mindre skadliga ämnen (punkt 5). En procedur för godkännande av skyddsutrustning bör införas (punkt 12).

Hälsokontrollen bör, i den utsträckning som vederbörande myndighet bestämmer, omfatta undersökning före anställningen, periodiska undersökningar saml biologiska och andra test under denna liksom undersökningar m. m. efter anställningens upphörande. Resultaten bör hällas tillgängliga för arbetstagaren. Ett system av data från undersökningarna bör upprättas och fortlöpande föras (punkterna 16 — 19). En liknande bestämmelse fmns i konventionen (nr 139) om yrkescanccr med tillhörande rekommendation.

Rekommendationen avslutas med en uppmaning till medlemsländerna att så skyndsamt som möjligt förverkliga innehållet i de båda instmmenlen.

Yttranden till ILO-kommiltén

Efter remiss har yttranden avgetts till ILO-kommiltén av socialstyrelsen, sjöfartsverket, arbetarskyddsslyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Prop. 1977/78:134 7

Samtiiga remissinstanser tillstyrker att Sverige ratificerar konventionen nr 148 eller har ingen erinran mot ratifikation.

Sjöfartsverket erinrar om att gällande bestämmelser för fartyg om de förhållanden som konventionen behandlar finns i lagen (1965:719) om säkerheten pä fartyg med tillhörande tillämpningskungörelser och detaljbestämmelser utfärdade av sjöfartsverket. Detaljbestämmelser om buller och hygieniska gränsvärden för luftburna ämnen finns utfärdade. Ett förslag om normer för vibrationer är på väg att remitteras till sjöarbetsmarknadens parter för yttrande. Föreskrifterna om buller pä fartyg är under överarbetning och nya bestämmelser väntas bli underställda regeringen under år 1978.

LO menar att inga skäl talar för att någon sektor av arbetslivet skulle uteslutas vid ratifikation. Inte heller bör någon av de tre miljöfaktorerna undantas. Visseriigen kan sägas alt normer och kriterier i fräga om vibrationer än så länge är svåra att erhålla i brist på vetenskapliga data. Å andra sidan ges i konventionstexten stora friheter åt myndigheten — i samverkan med arbetsmarknadsparterna — att successivt utveckla sitt regelsystem. Redan med nuvarande kunskaper som grund bör här en utveckling av föreskrifter och anvisningar kunna ske.

Konventionens sladganden är enligl LO väl i linje med de principer om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare som uttrycks i den svenska arbetsmiljölag som träder i kraft år 1978.

Även TCO anser att Sverige bör ratificera konventionen i sin helhet. För att skydda arbetstagarnas hälsa och för att förhindra illojal konkurrens på arbetsmarknaden anser TCO att det är angeläget att likartade krav kan ställas pä arbetsmiljön i alla länder. Föreliggande konvention innehåller de gmndläggande krav som bör ställas på lagstiftning och kontroll av arbetsmiljön, samverkan mellan parterna samt samråd mellan myndighetema och arbetsmarknadens parter. Innehållet stämmer väl överens med den målsättning på arbetsmiljöområdet och de riktlinjer för samverkan i arbetsmiljöfrågor som råder i Sverige.

SAF konstaterar att instrumenten behandlar tre typer av miljörisker som normalt inle sammanförs i ett instmment. När så sker måste man begränsa sig till allmänna riktiinjer som inte motverkar varandra.

När del gäller möjligheten alt utesluta en viss sektor av näringslivet från tillämpning av konventionen pekar SAF pä sjöfarten. Sjöfarten torde vara mera betjänt av egna regler än en överföring av regler från indusU-iella aktiviteter. De regler som i Sverige utarbetats av arbetarskyddsstyrelsen och sjöfartsverket torde emellertid täcka de allmänna krav som anges av konventionen.

Sammanfattningsvis anser SAF att det med vissa klarlägganden skulle vara möjligt att ratificera konventionen med avseende på buller och luftföroreningar. Humvida det är möjligt att ratificera konventionen med avseende pä vibration är mera osäkert så länge de kriterier som förutsätts i konventionen inle finns tillgängliga. Detta kriteriearbete är emellertid en fräga för i första hand arbetarskyddsverket.

SAF fäster uppmärksamheten pä att konventionen förutsätter kompletterande nationella riktlinjer. Som exempel pekar föreningen på att det anges i a r t i k e 1 3 att

Prop. 1977/78:134 8

konventionen omfattar ämnen och agenser som är skadliga för hälsan eller på annal sätt farliga ulan att någon förklaring lämnas lill vad "på annal sätt fariiga" innebär.

I en kommentar till artikel 4 härwisar arbetarskyddssryreisen till bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) som innefattar luftföroreningar, buller och vibration. Av lagens tredje kapitel framgår de allmänna skyldigheter som åligger arbetsgivare (2 och 3 §§) och arbetstagare (4 §) för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Vidare påpekar styrelsen att i 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) bemyndigas arbetarskyddsstyrelsen att meddela dels föreskrifter enligl vissa närmare angivria lagrum i arbetsmiljölagen och dels ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagen.

Arbetarskyddssryrelsen framhåller atl det samråd som anges i artikel 5 inle finns uttryckligen reglerat i den svenska arbetsmiljölagstiflningen. Denna bygger dock pä grundtanken att en god arbetsmiljö skall åstadkommas genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Departementschefen har gett uttryck för denna gmndtanke i prop. 1976/77:149 (sid. 350 f). 1 praktiken medverkar representanter för arbetsgivare och arbetstagare alltid i författningsarbetet. Regler motsvarande artikelns punkt 4 finns i avsnitt 3.3 i arbetsordningen för yrkesinspektionen. Enligt 16 § arbeismiljöförordningen skall tiUsynsmyndighet vid förrättning på arbetsställe kontakta skyddsombud som kan anttäffas på arbetsstället.

SAF menar atl konventionen föreskriver ett mera långtgående trepartssamarbete än vad som är bmkligt i vårt land när det gäller myndighetsansvaret för kriterier och riktvärden. I artikel 5 sägs sålunda att myndigheterna vid genomförandet av bestämmelserna i konventionen skall handla "i sanuåd" med partema och inle "efter sanuåd".

I en kommentar till artikel 6 hänvisar arbetarskyddsstyrelsen till 3 kap., 2 och 3 §§ arbetsmiljölagen, i vilka arbetsgivarens allmänna ansvar för arbetsmiljön regleras. Samordningsansvaret behandlas i lagens tredje kapitel, 6 och 7 §§.

Sjöfartsverket erinrar om att lagen om säkerheten pä fartyg väntas få en delvis ny lydelse den 1 juli 1978. Ändringama kommer att innebära att regeln i konventionens artikel 6, punkt 2, om gemensamma arbetsplatser blir uppfylld.

Arbetarskyddsstyrelsen påpekar i en kommentar till artikel 7 att av 3 kap. 4 § arbetsmiljölagen framgår att arbetstagare skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Enligt lagens 3 kap. 3 § skall arbetsgivaren se till att arbetstagare får god kännedom om de förhållanden under vilka arbetet bedrivs och upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall också förvissa sig om alt arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskema i arbelel. Arbetstagarnas rätt att lägga fram förslag regleras i 6 kap. arbetsmiljölagen, som omfattar reglema om skyddsombud, skyddskommitté och skyddsverksamhet i övrigl. Enligt lagens 9 kap. 3 § får talan mot yrkesinspektionens eller arbetarkyddsstyrelsens beslut i vissa fall föras av

Prop. 1977/78:134 9

skyddsombud eller, under vissa omständigheter, arbetstagarorganisation. Styrelsen erinrar slutligen om att frågan om skyddsombuds och skyddskommittéledamots rätt att göra framställning i skyddsfråga till arbetsgivare och yrkesinspektionen regleras i 7 och 9 §§ arbeismiljöförordningen.

Arbetarskyddssryrelsen framhåller beträffande artikel 8 att styrelsen enligt 18 § arbetsmiljöförordningen kan meddela föreskrifter om gränsvärden för planering och kontroll av arbetsmiljön. 1 övrigl hänvisar styrelsen lill sina kommentarer till artikel 5.

SAF påpekar att i artikel 8 åläggs myndighetema skyldighet att utarbeta kriterier och gränsvärden för aktuella ämnen och agenser med beaktande av uppfattningen hos partemas experter. Detta innebär ett mer långtgående trepartssamar-bete än vad som är brukligt i värt land.

Arbetarskyddsstyrelsen anför när det gäller artikel 9 att miljöfaktorerna luftföroreningar, buller och vibration anses innefattade i den allmänna regeln i 2 kap, 4 § arbetsmiljölagen enligl vilken luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbelshygieniska förhållanden skall vara tillfredsställande. Styrelsen och yrkesinspektionen utgär i sitt arbete från att detta skall åstadkommas med de metoder som tas upp i artikeln, i angiven ordning.

Arbetarskyddsstyrelsen påpekar att bestämmelser motsvarande artikel 10 finns i 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen.

I en kommentar tiU artikel 10 framhåller arbetarskyddsstyrelsen att den allmänna bestämmelsen i 3 kap. 2 § arbelsmiljölagen anses innefatta ett allmänt ansvar att se till att hälsoövervakning och medicinska kontroller kommer lill stånd i behövlig omfattning. Enligt lagens 3 kap. 15 § och enligt 18 § arbetsmiljöförordningen får arbetarskyddsstyrelsen föreskriva om läkarundersökning av dem som sysselsätts eller skall sysselsättas i visst slag av arbete som innebär risk för ohälsa eller olycksfall. Sådan föreskrift bör enligl departementschefen (prop. 1976/77:149, sid. 298) kunna omfatta såväl undersökning före anställningen som regelbundna undersökningar under anställningstiden. Några regler om allmän och generell övervakning av arbetslagamas hälsa finns dock inle utfärdade f. n. Däremot torde sådan övervakning i viss uisträckning förekomma inom företagshälsovården.

Sjöfartsverket påpekar atl läkarundersökningar av sjöfolk visserligen sker på det sätt som förutsätts i artikel 11 men framhåller att dessa undersökningar inte lar direkt sikte på särskilda yrkesrisker. Punktvisa insatser har dock skett inom sjöfarten. Frågan hänger samman med hur förelagshälsovården skall organiseras inom sjöfarten. Denna fråga är föremål för överväganden inom fartygsmiljöutredningen (K 1973:04). Sjöfartsverket anser dock att artikel 11 är så allmänt skriven att man inom ramen för texten kan acceptera en relativt lång verkställighetsperiod. Under sådana förhållanden anser verket att artikel 11 inte bör utgöra ratifikations-hinder för sjöfartens del. Formellt kommer hindret att vara undanröjt när lagen om säkerheten på fartyg anpassats till den kommande lydelsen av arbetsmiljölagen, ett arbete som pågår inom fartygsmiljöutredningen.

Prop. 1977/78:134 10

Socialstyrelsen anser att regelbundet återkommande allmänna hälsokontroller har ett mycket begränsat värde. Vederbörande myndighet bör därför utforma sina bestämmelser om sädana kontroller med hänsyn lill aktuella rön rörande deras värde när det gäller personer utan subjektiva tecken pä sjukdom. Ansträngningarna bör i stället koncentreras pä riktade kontroller av gmpper med särskilda yrkesrisker.

SAF påpekar att den medicinska övervakning som behandlas i artikel 11 i vårt land berör dels de särskilda yrkesrisker som arbetarskyddsmyndigheten föreskriver hälsokontroller för, dels den hälsoövervakning som sker frivilligt utanför lagstiftningen inom företagshälsovårdens ram. Eftersom den svenska förelagshälsovården i viktiga avseenden skiljer sig från andra länders finns det anledning att vid rapporteringen till ILO vid eventuell ratificering skilja på dessa tvä varandra kompletterande former av medicinsk övervakning.

Med anledning av artikel 12 påpekar arbeiarskyddsstyrelsen att enligt 3 kap. 12 § arbelsmiljölagen och 18 § arbetsmiljöförordningen kan arbetarskyddsstyrelsen föreskriva att arbetsprocess, arbetsmetod eller anläggning, avsedd för verksamhet av visst slag får användas endast efler tillstånd, samt att viss anordning eller visst ämne endast får användas efler godkännande. Sådant tillstånd eller godkännande kan förenas med villkor för ömkandet. Är det av särskild betydelse från skyddssynpunkt, kan styrelsen enligt lagens 3 kap. 14 § och förordningens 18 § föreskriva förbud att använda viss arbetsprocess, arbetsmetod, anordning eller visst ämne.

SAF hävdar atl artikel 12 är något oklar och att en partssamverkan är nödvändig för en rationeU och flexibel tillämpning. Anmälningsskyldighetens omfattning mäste nämligen både preciseras och begränsas om den inte skall leda till en orimlig byråkrati.

När det gäller artikel 13 \är\v\&-dr arbetarskyddsslyrelsen till sin kommen-tai till artikel 7.

Arbetarskyddsstyrelsen påpekar med anledning av artikel 14 att frågan om forskning inte behandlas i arbetsmiljölagstiftningen. En omfattande forskning bedrivs dock på arbetsmiljöområdet inom ramen för bl. a. arbelarskyddsstyrelsens och arbetarskyddsfondens verksamhet.

Arbetarskydds.styrelsen framhåller i en kommentar till artikel 1 5 att det inte finns någon regel i arbetsmiljölagstiftningen med stöd av vilken arbetsgivaren kan åläggas att utse person eller anlita utomstående organ för dessa angelägenheter. Enligt praxis kan arbetsgivaren personligen handlägga arbetarskyddsfrågor eller överlåta detta till annan. Några regler om handläggarens kompetens finns inte i lagstiftningen. Möjlighet finns dock för arbetarskyddsstyrelsen att inom ramen för lagstiftningen om riksprovplalser ge föreskrift om att teknisk kontroll, provning och besiktning skall utföras av sådant organ.

LO förutsätter att stadgandena i artikel 15 gäller arbetsgivarens skyldighet att under vissa fömtsättningar, som fastsläs av myndigheten, inrätta företagshälsovård. LO tolkar dessa sladganden sä att de ålägger arbetsgivaren ansvaret atl ta på

Prop. 1977/78:134 11

sig kostnaden för sådan verksamhet, men att formema för företagshälsovårdens organisation i företagel överlämnas lill del nationella planet att lösa. Detta innebär enligt LO:s mening all konventionen inte påverkar de förhållanden avseende företagshälsovårdens funktion och organisation som fastställts i vårt land.

AvcnSAF menar att artikel 15 har betydelse för förelagshälsovården. Det finns enligt föreningen anledning att vid tillämpningen göra en distinktion mellan de åtaganden som arbetsgivaren kan åläggas enligt lagar och myndighetsföreskrifter och de åtaganden som arbetsgivaren frivilligt ikläder sig genom företagshälsovården.

När det gäller rekommendationen har arbetarskyddsstyrelsen ingen erinran.

Sjöfartsverket anför att rekommendationen synes ge lämpliga riktlinjer vid tillämpningen av konventionsiexlen. Den är dock så allmänt hällen att åtskilliga implementeringsproblem för sjöfartens del mäste behandlas särskilt.

LO anser att rekommendationen är ett värdefullt komplement till konventionen. De principer som där uttrycks är i huvudsak i linje med vad som i dag omfattas i vårt land.

Beträffande avdelning II vill SAF fästa uppmärksamheten på punkt 8 som behandlar emissionsnormer. I Sverige föreligger ännu endast enstaka exempel på emissionsgränsvärden och föreningen vill påpeka att arbetarskyddsmyndighetema i detta avseende bör öka sin aktivitet.

Socialstyrelsen påpekar i en kommentar till avdelning III att de läkamnder-sökningar som där behandlas har tvä syften. De skall dels utgöra ett skydd för den enskilde arbetstagaren som vistas i riskmiljö. Dels skall de medicinska uppgifter som erhålls vid undersökningarna pä lämpligt sätt registreras och bilda underiag för epidemiologisk och annan forskning. Ett sådant register måste enligt socialstyrelsen anses angeläget med tanke pä de långtidsverkningar av kemiska ämnen och andra miljöfaktorer som i ökande grad börjar uppmärksammas.

LO vill .särskilt understryka de rekommendationer som uttrycks i avdelning III om medicinsk övervakning, särskilt avseende de långtidseffekter som är knutna till kemiska hälsorisker. Motsvarande syslem för uppföljning som här skisseras är f. n. under uppbyggnad i vårt land och bör successivt utvecklas och förstärkas.

SAF tar upp punkt 16(1 d) som säger att läkamndersökningar bör göras även .sedan arbetet upphört. Enligt föreningen torde det i många fall vara omöjligt att åstadkomma en sädan fortsatt övervakning.

SAF kommenterar även punkt 18 i vilken anges att medicinska uppgifter från de hälsoundersökningar instrumenten föranleder skall .ställas till förfogande för epidemiologisk och annan forskning. SAF påpekar att det finns anledning för myndigheterna att noga skilja mellan de rutinkontroller som görs och som inte lämpar sig för forskningsändamål och de undersökningsresultat som utgår frän ändamålsenliga parametrar och lämplig metodik för epidemiologisk forskning. När del gäller expositionsmätningar är mätmetoder för epidemiologisk användning ännu relativt outvecklade och de skiljer sig avsevärt frän de förenklade metoder som vanligen används för mtinövervakning pä arbetsplatserna.

Prop. 1977/78:134 12

ILO-kommitténs yttrande

ILO-kommittén konstaterar att remissinstansema är eniga i uppfattningen att Sverige kan ratificera konventionen för tUlämpning på alla områden av ekonomisk verksamhet. Kommittén är av samma åsikt och förordar ratifikation utan undantag för någon sektor.

Konventionstexten lämnar möjligheten öppen för medlemsstat att vid ratifikation begränsa sina förpliktelser till att gälla endast en eller två av de tre faktorerna luftföroreningar, buller och vibration. För Sveriges del kan frågan ställas om faktorn vibration borde undantas. I konventionen anges nämligen atl kriterier skall fastställas för bestämmande av riskema för exponering för luftföroreningar, buller och vibration. Vad gäller kriterier för vibration pågår ett internationellt normska-pande arbete som kan väntas utgöra underlag för kommande svenska bestämmelser. Texten lämnar vidare utrymme åt vederbörande myndighet att, i samråd med arbetsmarknadens parter, successivt utarbeta kriterier och pä grundval härav utveckla lämpliga föreskrifter. Arbetarskyddsstyrelsen har inle anfört att det skulle föreligga något ratifikationshinder i denna del. Mot denna bakgmnd förordar kommittén att Sverige vid sin ratifikation inte undantar någon av de tre miljöfaktorerna.

Kommittén föreslår att texterna till konventionen och rekommendationen samt de däröver avgivna remissyttrandena överlämnas av regeringen till fartygsmiljöutredningen liksom till utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten för beaktande i deras fortsatta utredningsarbete. Vidare föreslår kommittén att instrumenttextema överlämnas till arbetarskydds-verket samt till arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer för kännedom.

3 — 4. Konvention och rekommendation om sjukvårdspersonalens sysselsättning, arbets- och levnadsförhållanden

Frågan om sjukvårdspersonalens viUkor behandlades första gången av arbetskonferensen år 1976. Efler andragångsbehandlingen antogs år 1977 en konvention och en rekommendation i ämnet. Konventionen antogs med 332 röster för, ingen emot och 64 nedlagda. Rekommendationen antogs med 363 röster för, ingen emot och 36 nedlagda. Samtiiga svenska ombud röstade för de båda instrumentens antagande.

I det följande ges en kortfattad redovisning av konventionens och rekommendationens huvudsakliga innehåll.

Konventionen är kort och innehåller bara vissa särskilt vikliga bestämmelser. Efter en inledning, vari redogörs för de motiv som lett till att ILO antagit en intemationell reglering i ämnet, anges i den första artikeln konventionens tillämpningsområde och definitioner. 1 artikel 2 sägs att varje medlemsstat skall ställa utbildning till förfogande för sjukvårdspersonalen och vidta åtgärder för atl anställningsvillkor och arbetsförhållanden skall bli sädana att personal kan rekryteras och behållas. Artiklarna 3 och 4 säger att den nationella lagstiftningen skall

Prop. 1977/78:134 13

fastställa kraven beträffande utbildning för sjukvärdsyrket och kontrollen över denna utbildning liksom viUkoren för rätten att utöva yrket. Artikel 5 rör sjukvårdspersonalens medverkan vid planeringen av sjukvårdsarbetet, förhandlingar mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer om anställningsvillkor samt proceduren för avgörande av tvister som uppslår i samband med fastställandet av anställningsvillkor. Artikel 6 slår fast alt sjukvårdspersonalen skall åtnjuta förmåner som är minst likvärdiga med dem som gäller för andra arbetstagare i fråga om arbetstid, semester, studieledighet, ledighet vid havandeskap och barnsbörd, sjukledighet och social trygghet. I artikel 7 sägs att existerande lagar om arbetarskydd skall om så behövs anpassas till sjukvårdsarbetets särdrag.

Den kompletterande rekommendationen innehåller 71 punkter och omfattar mer detaljerade anvisningar om sjukvårdspersonalens anställnings- och arbetsvillkor. Tyngdpunkten är lagd på anvisningar om arbets- och vilotid, skydd för hälsan och den sociala tryggheten. Till rekommendationen är fogad en bilaga med förslag angående dess praktiska tillämpning.

Yttranden till ILO-kommittén

Efler remiss har yttranden över instmmenlen avgetts av socialstyrelsen. Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska kommunalarbetareförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Svenska hälso- och sjukvärdens tjänstemannaförbund.

Socialstyrelsen anser att de i konventionen fastiagda bestämmelserna i princip är tillgodosedda för sjukvårdspersonalen i Sverige och att det bör vara möjligt alt ratificera konventionen.

Landstingsförbundet understryker att en konvention bör - när det gäller rent allmänna villkor- gälla lika för aUa arbetstagare. Endast när det gäller viUkor som med hänsyn till arbetets art måste vara speciella för en viss gmpp arbetstagare är det motiverat med en särskild konvention. Från den synpunkten är konventionen i detta fall inle motiverad. Däremot synes konventionen inte innehålla villkor som materiellt sett är besvärande från svensk synpunkt, under förutsättning att vissa oklara formuleringar i konventionstexten blir klarlagda och tolkade. Förbundet vill sålunda inte motsätta sig en ratificering av konventionen.

SAF erinrar om att föreningen tidigare framfört som sin uppfattning att det inte finns behov av någon konvention i del aktuella ämnet. När emellertid ett sådant instmment nu utarbetats har föreningen dock inle några invändningar mot texten.

LO liksom även Svenska kommunalarbetareförbundet tillstyrker ratifikation av konventionen.

TCO anser det angeläget atl regeringen ratificerar konventionen. Samma mening framförs av Svenska hälso- och .sjukvårdens tjänstemannaförbund.

I en kommentar till artikel 1 betonar Landstingsförbundet att begreppet "sjukvårdspersonal" i punkt 1 inte är klart definierat. Där sägs att med uttrycket "sjukvårdspersonal" avses "alla personalkategorier som ombesörjer sjukvård". I punkt 2 sägs dessutom att konventionen gäller "all sjukvårdspersonal".

Prop. 1977/78:134 14

oavsett var den arbetar. För att kunna tillämpa konventionen måste landstingen ha klart för sig för vilka den är tillämplig. Såvitt Landstingsförbundet kan förslå skall den inte gälla läkare. Att konventionen gäller för sjukvårdsbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor synes inte råda något tvivel om. Den torde också utan vidare vara tillämplig för skötare inom mentalsjukvården. Men är, frågar förbundet, konventionen tillämplig för avdelningssköterskor, avdelningsföreståndare, sjukvårdsföreständare, klinikföreståndare, hygiensköierskor, laboratorieassistenter, medicinsk-tekniska assistenter, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer m. fl. liknande gmpper? En annan fråga är huruvida ambulansförare är alt hänföra till sjukvårdspersonal.

Landstingsförbundet anser del oklart om innehållet i artikel 2 innebär att medlem genom att ratificera konventionen ocksä gör ett sjukvärdspolitiskt åtagande. Enligt den svenska sjukvårdslagstiftningen är landstingen och vissa kommuner ansvariga för sjukvården. Förbundet vill fästa uppmärksamheten på de konsekvenser som innehållet i artikel 2 eventuellt kan ha för landstingen vid utformningen av den svenska sjukvårdspolitiken.

Landstingsförbundet framhåller att tillämpningen av artikel 3 , punkt 2, kommer att bereda landstingen ännu stöne bekymmer än innehållet i artikel I när det gäller tolkningen av begreppet sjukvårdspersonal. I punkt 2 är utsagt att "utbildningen för sjukvårdsyrket skall samordnas med utbildningen för andra arbetstagare inom hälso- och sjukvärden". Svårigheten här ligger i alt avgöra vad som avses med begreppet "andra arbetstagare inom hälso- och sjukvärden".

Vad därefter gäller rekommendationen anser socialstyrelsen att det bör vara möjligt att anpassa föreskriftema i den till svenska förhållanden.

Landstingsförbundet anser att stadgandena i fråga om de allmänna villkoren bör gälla lika för alla arbetstagare. Rekommendationens innehåll bör enligt Landstingsförbundet i allt väsentligt kunna tillämpas inom den svenska sjukvården. 1 mänga avseenden görs sä redan i dag. Förbundet påpekar dock atl definitionsproblemen i artiklarna 1—3 i konventionen har tillämplighet också i fräga om rekommendationen. I fräga om de delar i rekommendationen som berör medbestämmande vill Landstingsförbundet fästa uppmärksamheten pä lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580). Frågor som rör verksamheten, dvs. sjukvårdens mål, omfattning, inriktning och kvalitet skall inte regleras i medbestämmandeavtal. Det kan innebära en begränsning i förhållande till den omfattning medbestämmandet enligt rekommendationen avses få. När det gäller lönefrågor kan konstateras att dessa avgörs av partema på den kommunala arbetsmarknaden inom ramen för ett fritt avtals- och förhandlingssystem. I fråga om särskilda anställningsformer bör noteras att möjlighetema till tillfällig anställning och deltidsanställning är reglerade i lagen om anställningsskydd (1974:12) och i avtal mellan partema.

De av Landstingsförbundet här refererade påpekandena innebär enligt förbundets uppfattning att rekommendationen i vissa fall inte utan vidare kan tillämpas på den kommunala sektorn i Sverige.

Svenska kommunalarbetareförbundet konstaterar att rekommendationen tar upp

Prop. 1977/78:134 15

en hel rad detaljbeslämmclscr som kanske inte alltid är av den digniteten att de hör hemma i ett internationellt instmment. Ä andra sidan är mänga av dessa punkter till nytta för arbetslagarna i framför allt utvecklingsländerna.

Förbundet föreslår att i alla samrådssituaiioncr som anförs i rekommendationen bör konsekvent avses .sjukvårdspersonalens fackliga organisationer. Delsamma gäller i alla de situationer där det talas om företrädare för sjukvårdspersonalen.

ILO-kommitténs yttrande

ILO-kommiltén erinrar om att den i tidigare yttranden har betonat att det bör höra till undantagen att ILO antar normer som är begränsade till en bransch eller ett yrke. När emellertid nu en konvention och en rekommendation har utarbetats vill kommittén tillstyrka alt konventionen ratificeras av Sverige. I detla ställningstagande utgär kommittén från att begreppet "sjukvårdspersonal" enligt konventionens artikel 1 för svensk del skall anses betyda sjuksköterskor, undersköterskor, skötare inom mentalvärden samt sjukvårdsbiträden. Kommittén gmndar sig därvid pä förarbetena till instrumenten, dvs. de fyra rapporter som arbetsbyrån utarbetade inför konferenserna 1976 och 1977. Rapporterna avser visserligen endast en tänkt rekommendation men den diskussion som fördes där om definitionsproblemet torde vara relevant även för konventionen. Byrån konstaterade att den i sitt arbete utgått frän den definition som utarbetats av ett expertmöte anordnat av ILO och WHO år 1973. Enligt denna definition delas sjukvårdspersonal upp i tre gmpper, som i Sverige motsvaras av sjuksköterskor, undersköterskor och skötare inom mentalvården samt sjukvårdsbiträden. Byrän påpekade att denna tredclning inte finns i alla länder, varför det vore olämpligt att direkt ta in definitionen frän expertmötet i textförslagcls lillämpningsavsnitt. I stället fördes de tre kategorierna av sjukvårdspersonal in i rekommendationens avsnitt "Politik för sjukvård och sjukvårdspersonal" och i ulbildningsavsnittet anges kategoriindelningen säsom ett mål att sträva mot.

Mot denna bakgmnd förefaller del klart att de båda instmmenlen för svensk del skall tillämpas pä sjuksköterskor (inkl. avdelningsskölerskor, avdelningsföreståndare och hygiensköterskor), undersköterskor, skötare inom menlalvården saml sjukvårdsbiträden. Läkare liksom andra gmpper med uppgifter inom hälso- och sjukvården omfattas däremot inte av instrumenten. För svenskt vidkommande finns det dock ingenting som hindrar att instrumentens principer tillämpas också för dessa gmpper.

I artikel 2 åtar sig ratificerande stat att pä ell sätt som överensstämmer med förhållandena i landet anta och tillämpa vissa allmänna sjukvärdspolitiska riktiinjer. Sverige uppfyller enligt kommitténs mening genom sjukvårdslagstiftningens utformning och den sjukvårdspolitik som landstingen bedriver inom ramen för denna lagstiftning de krav konventionen ställer på ratificerande stater. Härtill kommer att tillämpning av denna konvention är en angelägenhet inle bara för regeringen utan även för organisationer och andra, i första hand landstingen och sjukvårdspersonalens organisationer.

Prop. 1977/78:134 16

I artikel 3 punkt 2 sägs att utbildningen för sjukvårdsyrket skall samordnas med utbildningen för andra arbetstagare inom hälso- och sjukvården. För tillämpningen av denna artikel utgär kommittén frän den definition som getts ät begreppet sjukvårdspersonal i artikel 1.

Beträffande rekommendationen anser ILO-kommittén att den i mänga avseenden redan nu tillämpas i den svenska sjukvärden. Det torde i första hand ankomma pä arbetsmarknadens parter att avgöra vilka åtgärder rekommendationen bör föranleda. Kommittén vill emeUertid peka på att rekommcndationslexten i vissa avseenden inte återspeglar den syn på jämställdhet mellan könen som vi har i vårt land.

Texterna till konventionen och rekommendationen saml däröver avgivna yttranden bör för beaktande i det fortsatta utredningsarbetet överlämnas till .sjukvärdskostnadsutredningen (S 1970:32), medicinalansvarskommittén (S 1974:02), regionalsjukvårdsutredningen (S 1974:07), häksovårdsstadgeutredningen (S 1974: 08), hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04), kommittén om sjukvårdens inre organisation (S 1977:02) och utredningen om vissa värdutbildningar inom högskolan (U 1977:06). Därvid bör kommittén om sjukvärdens inre organisation särskilt göras uppmärksam på de definitioner och avgränsningar som gjorts vid utarbetandet av instmmenlen. Texterna bör även överlämnas till socialstyrelsen. Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO/SR för kännedom inom respektive myndighet och organisation.

Föredraganden

Intemationella arbetskonferensen antog vid sitt sextiotredjc sammanträde dels en konvention (nr 148) och en rekommendation (nr 156) om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration, dels en konvention (nr 149) och en rekommendation (nr 157) om sjukvårdspersonalens sysselsättning, arbets- och levnadsförhållanden.

Sverige har tiUsammans med övriga nordiska länder länge drivit arbcismiljö-frågoma i ILO och därvid verkat för att organisationen skulle anta ett åtgärds-program. Ett sådant antogs år 1976 och de nu föreliggande arbetsmiljöinstrumenten fär ses som ett led i dess förverkligande.

När min företrädare anmälde förslaget till arbetsmiljölag (prop. 1976/77:149), anförde han atl förslaget var så utformat att det skulle ge underlag för anslutning från svensk sida till intemationella instmment som siktar till en god arbetsmiljö. Han ansåg att den föreslagna regleringen skulle kunna bli av stor betydelse även när det gäller atl la ställning till svensk ratifikation av den dä emotsedda konventionen om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration. Lagförslaget godkändes av riksdagen (SoU 1977/78:1, rskr 1977/78:18), och arbetsmiljölagen (1977:1160) träder i kraft den Ijuli 1978.

ILO-kommittén och övriga remissinstanser är eniga i uppfattningen att Sve-

Prop. 1977/78:134 17

rige kan ratificera konventionen nr 148 för tillämpning pä alla områden av ekonomisk verksamhet och med avseende pä alla i konventionen behandlade miljöfaktorer. Kommittén föreslår att texterna till de båda arbetsmiljöinstmmenten skall överlämnas till fartygsmiljöutredningen saml till utredningen om företag.s-hälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten för beaktande i deras fortsatta arbete liksom även till arbetarskydds verket och organisationerna pä arbetsmarknaden för kännedom. Jag kan, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, ansluta mig till kommitténs förslag och förordar dessutom att texterna lill instmmenlen överlämnas till sjöfartsverket för kännedom.

Beträffande de båda instmmenlen om sjukvårdspersonalens villkor anför ILO-kommittén all det bör höra till undantagen alt ILO antar normer som är begränsade till en bran.sch eller ett yrke. Kommittén förordar emellertid att konventionen ratificeras av Sverige. Vårt land uppfyller genom sjukvårdslagstiftningens utformning och genom den sjukvårdspolitik som bedrivs av landstingen de krav som konventionen ställer på ratificerande stater.

Efter gemensam beredning med statsrådet Troedsson ansluter jag mig till ILO-kommitténs ståndpunkt i ratifikationsfrågan. Jag utgår därvid liksom kommittén från att begreppet "sjukvårdspersonal" enligl konventionens artikel 1 för tillämpningen i vårt land skall anses innefatta sjuksköterskor/sjukskötare, undersköterskor/underskötare och mentalskötare samt sjukvårdsbiträden. Som kommittén påpekar finns det dock ingenting som hindrar att inslmmentens principer tillämpas på andra närstående gmpper inom sjukvården. ILO-kommittén föreslår att texterna till de båda instmmenlen om sjukvårdspersonal liksom yttrandena däröver skall överlämnas lill ett antal nu arbetande utredningar på sjukvårdens område m. fl. Jag ansluter mig även till detta förslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslär riksdagen att godkänna konventionen (nr 148) om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration och konventionen (nr 149) om sjukvårdspersonalens sysselsättning, arbets- och levnadsförhållanden,

dels lämnar riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag i övrigl har anfört om de vid intemationella arbetskonferensens sextiotredje sammanträde antagna instmmenlen.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.

2 Riksdagen 19771 78. I .aml. Nr 134

Convention (No. 148) conceming the protection of workers against occupational hazards in the working environment due to air poUu-tion, noise and vibration

The General Conference of the Intemational Labour Organisation,

Having been convened at Geneva by the Go-veming Body of the Intemational Labour Office, and having met in its Sixty-third Session on 1 June 1977, and

Noting the terms of existing intemational labour Conventions and Recommendations which are relevant and, in particular, the Protection of Workers" Health Recommendation, 1953, the Occupational Health Services Recommendation, 1959, the Radi ation Protection Convention and Recommendation, 1960, the Guarding of Ma-chinery Convention and Recommendation, 1963, the Employment Injury Benefits Convention, 1964, the Hygiene (Commerce and Offices) Convention and Recommendation, 1964, the Benzene Convention and Recommendation, 1971, and the Occupational Cancer Convention and Recommendation, 1974,and

Having decided upon the adoption of certain proposals with regard to working environment: atmospheric pollution, noise and vibration, which is the fourth item on the agenda of the session, and

Having determined that these proposals shall take the form of an intemational Convention,

adopts this iwentielh day of June of the year one thousand nine hundred and seventy-seven the following Convention, which may be cited as the Working Environment (Air Pollution, Noise and Vibration) Convenlion, 1977:

Bilaga I

Översättning

Konvention (nr 148) om skydd for arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration

Intemationella arbetsorganisationens allmänna konferens,

som av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till Geneve och där samlats den 1 juni 1977 lill sitt sexliotredje sammanträde,

som hänvisar till bestämmelsema i relevanta av intemationeUa arbetsorganisationen antagna konventioner och rekommendationer och särskilt till 1953 års rekommendation om skydd för arbetarnas hälsa, 1959 års rekommendation om företagshälsovård, 1960 års konvention och rekommendation om strålskydd, 1963 års konvention och rekonunendation om maskinskydd, 1964 års konvention om förmåner vid yrkesskada, 1964 års konvention och rekommendation om hygien (handels- och kontorsverksamhet), 1971 års konvention och rekommendation om bensen samt 1974 års konvention och rekommendation om yrkescancer,

som beslutat anta vissa förslag om arbetsmiljön: luftföroreningar, buller och vibration, en fråga som utgör den fjärde punkten på sammanträdets dagordning,

och som beslutat att dessa förslag skall ta formen av en intemationell konvention,

antar denna den tjugonde dagen i juni månad år nittonhundrasjuttiosju följande konvention, som kan benämnas 1977 års konvention om arbetsmiljön (luftföroreningar, buller och vibration):

activity in respect of which special problems of a substanlial nature arise.

3, Each Member which ratifies this Convention shall list in the first report on the application of the Convention submitted under article 22 of the Constitution of the Intemational Labour Organisation any branches which may have been exduded in pursuance of paragraph 2 of this Article, giving the reasons for such exdusion, and shall state in subsequent reports the position of its law and practice in respect of the branches exduded, and the extent to which effect has been given or is proposed to be given to the Convention in respect of such branches.

vilkatillämpningenföranledersärskilda problem av väsentlig betydelse.

3. Varje medlem som ratificerar denna konvention skall i den första rapport om konventionens tillämpning som lämnas enligt artikel 22 av intemationella arbetsorganisationens stadga förteckna alla områden som kan ha uteslutits med tillämpning av mom. 2 av denna artikel och samtidigt ange skälen för sädana undantag och skall i efterföljande rapporter ange dels den ståndpunkt dess lagstiftning och praxis intar i fräga om de uteslutna områdena, dels i vilken utsträckning konventionen har getts verkan eller avses att ges verkan i fråga om sädana områden.

Article 2

1. Each Member, after consultation with the
representative organisations of employers and
workers, where such exist, may accepl the obli
gations of this Convention separately in respect
of—

(a) air pollution;

(b) noise; and

2. A Member which does not accepl the obligations of the Convention in respect of one or more of the categories of hazards shall specify this in its ratification and shall give reasons in the first report on the application of the Convention submitted under article 22 of the Constitution of the Intemational Labour Organisation; il shall state in subsequent reports the position of its law and practice in respect of the category or categories of hazards exduded and ihe extent to which effect has been given or is proposed to be given to the Convention in respect of each such category of hazards.

3. Each Member which has not on ratification accepted the obligations of this Convention in respect of all the categories of hazards shall subsequently, when it is satisfied that conditions permit this, notify the Director-General of the Intemational Labour Office that it accepts the obligations of the Convention in respect of a category or categories previously exduded.

Artikel 2

1. Varje medlem kan, efter samråd med repre
sentativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisatio
ner där sådana finns, åtaga sig de förpliktelser
som avses i denna konvention var för sig i fråga
om

(a) luftföroreningar;

(b) buller;

2. En medlem som inte åtar sig i konventionen avsedda förpliktelser beti-äffande en eller flera kategorier av risker skall ange detta i sin ratifikation och redovisa skälen härför i den första rapport om konventionens tillämpning som lämnas enligt artikel 22 av intemationella arbetsorganisationens stadga; medlerrunen skall i efterföljande rapporter ange dels den ståndpunkt dess lagstiftning och praxis intar i fråga om den eller de utesluma kategorierna av risker, dels i vilken utsträckning konventionen har getts verkan eller avses att ges verkan i fråga om varje sådan kategori av risker.

3. Varje medlem som inte vid sin ratifikation har åtagit sig de förpliktelser som avses i denna konvention avseende samtliga kategorier av risker skall senare, då den finner att förhållandena så medger, meddela intemationeUa arbetsbyråns generaldirektör att den åtar sig de förpliktelser som avses i konventionen såvitt gäller en eller flera av de kategorier som tidigare uteslutits.

Part II. General Provisions Artide 4

1. National laws or regulations shall prescribe
that measures be taken for the prevention and
control of, and protection against, occupational
hazards in the working environment due to air
pollution, noise and vibration.

2. Provisions conceming the practical imple
mentation of the measures so prescribed may be
adopted through technical standards, codes of
practice and other appropriate methods.

Del 11. Allmänna föreskrifter Artikel 4

1. Genom nationella lagar eller andra författ
ningar skall föreskrivas att åtgärder skall vidtas
till förebyggande och begränsande av samt skydd
mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av
luftföroreningar, buller och vibration.

2. Bestämmelser som rör det praktiska ge
nomförandet av sålunda föreskrivna åtgärder kan
antas genom tekniska normer, råd och anvisning
ar och andra lämpliga metoder.

Article 5

1. In giving effect to the provisions of this Convention, the competent authority shall act in consultation with the most representative organisations of employers and workers concemed.

2. Representatives of employers and workers shall be associaled with the elaboration of provisions conceming the practical implementation of the measures prescribed in pursuance of Article 4.

3. Provision shall be made for as close a colla-boration as possible at all levels between employers and workers in the application of the measures prescribed in pursuance of this Convention.

4. Representatives of the employer and representatives of the workers of the undertaking shall have the opportunity to accompany inspectors supervising the application of the measures prescribed in pursuance of this Convention, unless the inspectors consider, in the light of the general instmctions of the competent authority, that this may be prejudicial to the performance of their duties.

Artikel 5

1. Vederbörande myndighet skall, då den genomför bestämmelsema i denna konvention, handla i samråd med de mest representativa berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.

2. Representanter för arbetsgivare och arbetstagare skall beredas tillfälle att medverka vid utarbetandet av bestämmelser om det praktiska genomförandet av de åtgärder som föreskrivs med tillämpning av artikel 4.

3. En så nära samverkan som möjligt mellan arbetsgivare och arbetstagare skall anordnas på alla nivåer vid genomförandet av de åtgärder som föreskrivits med tillämpning av denna konvention.

4. Representanter för arbetsgivaren och representanter för arbetstagama vid företaget skall ha möjlighet att åtfölja inspektörer som övervakar genomförandet av de åtgärder som föreskrivits med tillämpning av denna konvention, såvida inle inspektörerna finner, mot bakgrund av allmänna instmktioner frän vederbörande myndighet, atl detta kan medföra förfång för effektiviteten i deras övervakning.

Article 7

1. Workers shall be required to comply with
safety procedures relating to the prevention and
control of, and protection against, occupational
hazards due lo air pollution, noise and vibration
in the working environment.

2. Workers or their representatives shall have
the right to present proposals, to obtain informa
tion and training and to appeal to appropriate
bodies so as to ensure protection against occupa
tional hazards due to air pollution, noise and vi
bration in the working environment.

Artikel 7

1. Arbetstagama skall åläggas atl iaktta föreskrivna säkerhetsåtgärder till förebyggande och begränsande av saml skydd mot yrkesrisker som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration i arbetsmiljön.

2. Arbetstagama eller deras representanter skall ha rätt att lägga fram förslag, att få information och utbildning och att vädja till högre instans för att säkerställa skydd mot yrkesrisker förorsakade av luftföroreningar, buller och vibration i arbetsmiljön.

Part 111. Prevenlive and Protective Measures Article 8

1. The competent authority shall establish cri
teria for determining the hazards of exposure lo
air pollution, noise and vibration in the working
environment and, where appropriate, shall spe
cify exposure limits on the basis of these criteria.

2. In the elaboration of the criteria and the determination of the exposure limits the competent authority shall take into account the opinion of technically competent persons designated by the mosl representative organisations of employers and workers concemed.

3. The criteria and exposure limils shall be established, supplemented and revised regularly in the light of curtent national and intemational knowledge and data, taking into account as far as possible any increase in occupational hazards resulting from simultaneous exposure to several harmful factors at the workplace.

Del III. Förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder Artikel 8

1. Vederbörande myndighet skall fastställa
kriterier för bestämmande av riskerna för expo
nering för luftföroreningar, buller och vibration i
arbetsmiljön och skall då sä är lämpligt ange
gränsvärden för exponering på gmndval av dessa
kriterier.

2. Vid utarbetandet av kriterier och vid angivandet av gränsvärden för exponering skall vederbörande myndighet beakta uppfattningen hos tekniskt sakkunniga personer som utsetts av de mest representativa berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.

3. Kriterier och gränsvärden för exponering skall fastställas, kompletteras och regelbundet revideras mot bakgmnd av nya nationella och internationella kunskaper och data, varvid i möjligaste mån skall tas hänsyn till varje ökning av yrkesriskerna som orsakas av samtidig exponering för flera skadliga faktorer på arbetsplatsen.

Article 11

1. There shall be supervision al suitable inter-vals, on conditions and in circumstances determined by the competent authority, of tiie health of workers exposed or liable to be exposed to occupational hazards due lo air pollution, noise or vibration in the working environment. Such supervision shall include a pre-assignment medical examination and periodical examinations, as determined by the competent authority.

2. The supervision provided for in paragraph 1 of this Article shall be free of cost to the worker concemed.

3. Where continued assignment lo work involving exposure lo air pollution, noise or vibration is found to be medically inadvisable, every effort shall be made, consistent with national practice and conditions, to provide the worker concemed with suitable altemative employment or to maintain his income through social security measures or otherwise.

4. In implementing this Convention, the rights of workers under social security or social Insurance legislation shall nol be adversely affected.

Artikeln

1. Hälsotillståndet hos arbetstagare som är el
ler kan förväntas bli utsatta för yrkesrisker föror
sakade av luftföroreningar, buller eller vibration i
arbetsmiljön skaU övervakas med lämpliga mel
lanmm under fömtsättningar och förhållanden
som bestäms av vederbörande myndighet. Denna
övervakning skall, under föratsättningar som be
stäms av vederbörande myndighet, innefatta dels
en läkarundersökning innan vederbörande hänvi
sas till arbete, dels periodiska läkarandersökning-
ar.

2. Den övervakning som avses i mom. 1 av denna artikel skall inte vara förenad med kostnader för den berörde arbetslagaren.

3. När fortsatt hänvisning till arbete som medför exponering för luftföroreningar, buller eller vibration befinns inle vara tillrådlig från medicinsk synpunkt, skall alla med nationella .sedvanor och förhållanden förenliga ansträngningar göras för att ge den berörde arbetstagaren lämplig altemativ sysselsättning eller för att upprätthåUa hans inkomst genom sociala trygghetsåtgärder eller på annat sätt.

4. De åtgärder som vidtas vid tillämpandet av denna konvention får inte inverka ogynnsamt pä arbetstagarens rättigheter enligl lagstiftning om social trygghet eller socialförsäkring.

Artide 16

Each Member shall—

(a) by laws or regulations or any other melhod consistent with national practice and conditions take such steps, including the provision of appropriate penalties, as may be necessary to give effect to the provisions of this Convention;

(b) provide appropriate inspection services for the purpose of supervising the application of the provisions of this Convention, or satisfy itself that appropriate inspection is carried out.

Artikel 16

Varje medlem skall

(a) genom lagstiftning eller på annat sätt som är förenligt med landets sedvanor och förhållanden vidta sådana åtgärder, däri inbegripet införande av lämpliga straffbestämmelser, som kan vara erforderliga för all föreskriftema i denna konvention skall efterkommas;

(b) uppdra åt lämpliga inspektionsorgan att övervaka tiUämpningen av föreskriftema i denna konvention eller förvissa sig om att lämplig inspektion utförs.

Artide 18

1, This Convention shall be binding only upon
those Members of the Intemational Labour Orga
nisation whose ratifications have been registered
with the Director-General.

2, It shall come into force twelve months after the date on which the ratifications of two Members have been rcgisterid with the Director-General ,

3, Thereafter, this Convention shall come into force for any Member twelve months after the date on which its ratification has been registered.

Artikel 18

1. Denna konvention är bindande endast för de
medlemmar av intemationella arbetsorganisatio
nen vilkas ratifikationer har registrerats av gene
raldirektören.

2. Den träder i krafl tolv månader efler det att ratifikationer från två medlemmar har registrerats av generaldirektören.

3. Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem tolv månader efter den dag dä dess ratifikation har registrerats.

Article 19

1. A Member which has ratified this Conven
tion may denounce it, in whole or in respect of
one or more of the categories of hazards referred
lo in Article 2 thereof, after the expiration of ten
years from the date on which the Convention first
comes into force, by an act communicated to the
Director-General of the Intemational Labour
Office for registration. Such denunciation shall
not take effect until one year after the date on
which il is registered.

2. Each Member which has ratified this Con
vention and which does not, within the year fol
lowing the expiration of the period of ten years
mentioned in the preceding paragraph, exercise
the right of denunciation provided for in this Ar
ticle, will be bound for another period of ten years
and, thereafter, may denounce this Convention at
the expiration of each period of ten years under
the terms provided for in this Article.

Artikd 19

1. Medlem som ratificerar denna konvention kan, sedan tio år förflutit från den tidpunkt då konventionen först trädde i kraft, säga upp den, helt eller beträffande en eller flera av de kategorier av risker som räknas upp i dess artikel 2, genom en skrivelse som sänds till internationella arbetsbyråns generaldirektör för registrering. Uppsägningen träder inte i kraft förtän ett är efter det atl den har registrerats.

2. Varje medlem, som ratificerar denna konvention och inte inom ett år efter utgången av den tioårsperiod som har nämnts i föregående moment gör brak av den uppsägningsrält som medges i denna artikel, skall vara bunden för en ny period av tio är och kan därefter, pä de i denna artikel föreskrivna villkoren, säga upp konventionen vid utgången av varje tioårsperiod.

Artide 23

1. Should the Conference adopt a new Con
vention revising this Convenlion in whole or in
part, then, unless the new Convention otherwise
provides—

(a) the ratification by a Member of the new revising Convention shall ipso jure involve the immediate denunciation of this Convention, notwithstanding the provisions of Article 19 above, if and when the new revising Convention shall have come into force;

(b) as from the date when the new revising Convention comes into force this Convention shall cease to be open lo ratification by the Members.

2. This Convention shall in any case remain in
force in ils actual form and content for those
Members which have ratified it but have not rati
fied the revising Convention.

Artikel 23

1. Om konferensen antar en ny konvention,
varigenom denna konvention helt eller delvis re
videras, och den nya konventionen inte föreskri
ver annat,

(a) skall, under förutsättning att den nya konventionen har trätt i krafl, en medlems ratifikation av den nya konventionen i sig innefatta omedelbar uppsägning av denna konvention, utan hinder av bestämmelserna i artikel 19;

(b) skall, frän den dag dä den nya konventionen träder i kraft, denna konvention inte längre kunna ratificeras av medlemmama.

2. Denna konvention skall likväl förbli gällan
de till form och innehåll för de medlemmar som
har ratificerat den men inte har ratificerat den nya
konvention varigenom denna konvention revide
ras.

Recommendation (No. 156) conceming the protection of workers against occupational hazards in the working environment due to air pollution, noise and vibration

The General Conference of the Intemational Labour Organisation,

Having been convened at Geneva by the Goveming Body of the Intemational Labour Office, and having met in its Sixty-third Session on I June 1977 and

Noting the terms of existing intemational labour Conventions and Recommendations which are relevant, and, in particular, the Protection of Workers' Health Recommendation, 1953, the Occupational Health Services Recommendation, 1959, the Radiation Protection Convention and Recommendation, 1960, the Guarding of Machinery Convenlion and Recommendation, 1963, the Employment Injury Benefits Convention, 1964, the Hygiene (Commerce and Offices) Convention and Recommendation, 1964, the Benzene Convention and Recommendation, 1971, and the Occupational Cancer Convention and Recommendation, 1974, and

Having decided upon the adoption of certain proposals with regard to working environment: atmospheric pollution, noise and vibration, which is the fourth item on the agenda of the session, and

Having determined that these proposals shall take the form of a Recommendation supplemen-ting the Working Environment (Air Pollution, Noise and Vibration) Convention, 1977,

adopts this twentieth day of June of the year one thousand nine hundred and seventy-seven the following Recommendation, which may be cited as the Working Environment (Air Pollution, Noise and Vibration) Recommendation, 1977:

Bilaga 2 Översättning

Rekommendation (nr 156) om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration

Intemationella arbetsorganisationens allmänna konferens,

som av styreKsen för intemationella arbetsbyrån sammankallats tiU Geneve och där samlats den 1 juni 1977 lill sitt sextiotredje sammanträde,

som hänvisar till bestämmelserna i relevanta av internationella arbetsorganisationen antagna konventioner och rekommendationer och särskilt till 1953 års rekommendation om skydd för arbetarnas hälsa, 1959 års rekommendation om företagshälsovård, 1960 års konvention och rekommendation om strålskydd, 1963 års konvention och rekommendation om maskinskydd, 1964 års konvention om förmåner vid yrkesskada, 1964 års konvention och rekommendation om hygien (handels- och kontors verksamhet), 1971 års konvention och rekommendation om bensen samt 1974 års konvention och rekommendation om yrkescancer,

som beslutat anta vissa förslag om arbetsmiljön: luftföroreningar, buller och vibration, en fräga som utgör den fjärde punkten pä sammanträdets dagordning,

och som beslutat atl dessa förslag skall ta formen av en rekommendation som kompletterar 1977 ärs konvention om arbetsmiljön (luftföroreningar, buller och vibration),

antar denna den tjugonde dagen i juni månad år nittonhundrasjuttiosju följande rekommendation, som kan benämnas 1977 års rekommendation om arbetsmiljön (luftföroreningar, buller och vibration):

//. Prevenlive and Protective Measures

2. (1) The competent authoriiy should pre
scribe the nature, frequency and other conditions
of monitoring of air pollution, noise and vibration
in the working environment to be carried out on
the employefs responsibility.

(2) Special monitoring in relation lo the expo-sure limits referted to in Article 8 of the Working Environment (Air Pollution, Noise and Vibration) Convention, 1977, should be undertaken in the working environment when machinery or installations are first put into use or significantly raodi-fied, or when new processes are introduced.

3. It should be the duty of the employer to arrange for equipment used to monitor air pollution, noise and vibration in the working environment to be regularly inspected, maintained and calibrated.

4. The workers and/or their representatives and the inspection services should be afforded access to the records of the monitoring of the working environment and to the records of inspection, maintenance and calibration of appara-tus and equipment used therefor.

5. Substances which are harmful to heallh or otherwise dangerous and which are liable to be arrbome in the working environment should, as far as possible, be replaced by less harmful or harmless substances.

6. Processes involving air pollution, noise or vibration in the working environment as defined in Article 3 of the Working Environment (Air Pollution, Noise and Vibration) Convention, 1977, should be replaced as far as possible by processes involving less or no air pollution, noise or vibration.

7. The competent authority should determine the substances of which the manufacture, supply or use in the working environment should be pro-hibiied or made subject to ils specific authorisa-tion, requiring compliance with particular measures of prevention or protection.

8. (1) In appropriate cases the competent authority should approve standards for the emission levels of machinery and installations as re-gards air pollution, noise and vibration.

//. Förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder

2. (I) Vederbörande myndighet bör föreskriva
arten och frekvensen samt förfarandet i övrigt vid
den kontroll av luftföroreningar, buller och vibra
tion i arbetsmiljön som skall ulföras på arbetsgi
varens ansvar.

(2) Särskilda kontroller av de gränsvärden för exponering som avses i artikel 8 i 1977 års konvention om arbetsmiljön (luftföroreningar, buller och vibration) bör företas på arbetsplatserna dä maskiner eller installationer första gången las i bmk eller då de undergått väsentliga förändringar eller då nya processer införs.

3. Arbetsgivaren bör åläggas skyldighet att tillse att den utmstning som används för att övervaka luftföroreningar, buller och vibration i arbetsmiljön regelbundet inspekteras, underhålls och kalibreras.

4. Arbetslagarna och/eller deras representanter och inspektionsorganen bör beredas tiUgång till redogörelsema för övervakningen av arbetsmiljön och till redogörelsema för inspektion, underhåll och kalibrering av de apparater och den utrustning som används för detta ändamål.

5. Ämnen som är skadliga för hälsan eller pä annal sätt farliga och som kan förmodas förekomma i luften i arbetsmiljön bör i möjligaste mån ersättas med mindre skadliga ämnen eller med oskadliga ämnen.

6. Processer som medför luftföroreningar, buller eller vibration i arbetsmiljön, sä som de definieras i artikel 3 av 1977 ärs konvention om arbetsmiljön (luftföroreningar, buller och vibration) bör i möjligaste män ersättas med processer som i mindre omfattning eller inte alls medför luftföroreningar, buller eller vibration.

7. Vederbörande myndighet bör ange de ämnen vilkas tillverkning, tillhandahållande eller användande i arbetsmiljön skall förbjudas eller skall fömtsatta särskilt tillstånd av myndigheten med krav på vidtagande av särskilda förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder.

8. (1) När så är lämpligt bör gälla att vederbörande myndighet skall godkärma normer för nivåerna av emissioner från maskiner och installationer såvitt gäller luftföroreningar, buller och vibration.

(2) Those standards should be attained as
appropriate by—

(a) design; or

(b) built-in devices; or

(3) An obligation to ensure compliance with
these standards should be placed on the manu-
facturer or the supplier of the machinery or in
stallations.

9. Where necessary, the manufacture, supply
or use of machinery and installations which can
not, in the light of the most recent technical
knowledge, meet the requirements of Paragraph 8
of this Recommendation should be made subject
to authorisation by the competent authority re
quiring compliance with other appropriate techni
cal or administrative protective measures.

10. The provisions of Paragraphs 8 and 9 of
this Recommendation should not relieve the
employer of his obligations in pursuance of Ar
ticle 6 of the Working Environment (Air Pollu
tion, Noise and Vibration) Convention, 1977.

11. The employer should ensure the regular
inspection and maintenance of machines and in
stallations, with respect to the emission of harm
ful substances, dust, noise and vibration.

12. The competent authoriiy should, when necessary for the protection of the workers' health, establish a procedure for the approval of personal protective equipment.

13. In pursuance of Article 9, subparagraph (b), of the Working Environment (Air Pollution, Noise and Vibration) Convenlion, 1977, the competent authority should, as appropriate, provide for or promote, in consultation with employers' and workers' organisations, the reduction of exposure through suitable syslems or schedules of work organisation, including the reduction of working time without loss of pay,

14. In prescribing measures for the prevention and control of air pollution, noise and vibration in the working environment, the competent authority should take into consideration the most recent codes of practice or guides established by the Intemational Labour Office and the conclusions of meetings of experts which may be convened by the Intemational Labour Office, as well as information from other competent bodies.

15. In prescribing measures for the prevention and control of air pollution, noise and vibration in the working environment, the competent authority should take account of the relationship be-

(2) Dessa normer bör, då så är lämpligt, upp
fyllas genom

(a) utformningen av maskinema och installa-lionema;

(b) inbyggda anordningar;

(3) Tillverkare eller leverantör av maskiner
eller installationer bör åläggas skyldighet att tillse
att dessa normer uppfylls.

9. Då sä erfordras bör tillverkning, tillhanda
hållande eller användande av maskiner och in
stallationer som mot bakgmnd av de nyaste tek
niska kunskapema inte kan uppfylla de krav som
avses i punkt 8 av denna rekommendation under
kastas tillständstväng av vederbörande myndighet
med krav pä vidtagande av andra lämpliga teknis
ka eller administrativa skyddsåtgärder.

10. Föreskriftema i punkterna 8 och 9 av den
na rekommendation bör inte befria arbetsgivaren
frän hans förpliktelser i enlighet med artikel 6 av
1977 ärs konvention om arbetsmiljön (luftförore
ningar, buller och vibration).

11. Arbetsgivaren bör säkerställa regelbunden
inspektion och regelbundet underhäll av maskiner
och installationer med hänsyn till utsläpp av
skadliga ämnen, damm, buller och vibration.

12. Vederbörande myndighet bör, då så erfordras för att skydda arbetstagamas hälsa, fastställa ett förfarande för godkännande av personlig skyddsutmstning.

13. I enlighet med artikel 9 (b) av 1977 års konvention om arbetsmiljön (luftföroreningar, buller och vibration) bör vederbörande myndighet, i samråd med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, beroende på omständigheterna an-lingen föreskriva eller främja en min.skning av exponeringen genom lämpliga system eller planer för arbetets organisation, däri inbegripet förkortning av arbetstiden utan förlust av lön.

14. Vederbörande myndighet bör, då den föreskriver åtgärder för att förebygga och begränsa luftföroreningar, buller och vibration i arbetsmiljön, beakta de senaste råd och anvisningar som utarbetats av intemationella arbetsbyrån och konklusionerna från expertmöten sammankallade av internationella arbetsbyrån, liksom ocksä information frän andra kompetenta organ.

15. Vederbörande myndighet bör, då den föreskriver åtgärder för att förebygga och begränsa luftföroreningar, buller och vibration i arbetsmiljön, beakta sambandet mellan skyddet för arbets-

///. Supervision of the Heallh of Workers

16. (1) The supervision of the health of work
ers provided for in Article 11 of the Working
Environment (Air Pollution, Noise and Vibration)
Convention, 1977, should include, as determined
by the competent authoriiy—

(a) a pre-assignment medical examination;

(b) periodic medical examinations al suitable intervals;

(c) biological or other tests or invcsligations which may be necessary to control the degrce of exposure and supervise the state of heallh of the worker concemed;

(d) medical examinations or biological or other
tests or invcsligations after cessation of the
assignment which, when medically indicaled,
should be made available as of right on a regular
basis and över a prolonged period.

(2) The competent authority should require that the results of any such examinations or tests be made available to the worker, and at his request to his personal physician.

17. The supervision provided for in Paragraph 16 of this Recommendation should normally be carried out in working hours and should be free of cost to the worker.

18. (1) The competent authority should devel-op a system of records of the medical information obtained in pursuance of Paragraph 16 of this Recommendation and should determine the manner in which it is to operate. Provision should be made for the maintenance of such records for an appropriate period of lime to assure their avail-ability, in terms which will permit personal Identification by the competent authority only, for epi-demiological and other research.

(2) To the extent determined by the competent authority, the records should include information on occupational exposure lo air pollution, noise and vibration in the working environment.

19. Where continued assignment to work in
volving exposure to air pollution, noise or vibra
tion is found to be medically inadvisable, every
effort should be made, consistent with national
practice and conditions, to provide the worker
concemed with suitable altemative employment
and to maintain his previous income through so
cial security measures or otherwise.

///, Övervakning av arbetstagarnas hälsotillstånd

16. (1) Den övervakning av arbetstagamas
hälsotillstånd som föreskrivs i artikel 11 av 1977
ärs konvention om arbetsmiljön (luftföroreningar,
buller och vibration) bör i de fall som bestäms av
vederbörande myndighet innefatta:

(a) en läkamndersökning innan vederbörande hänvisas till arbete;

(b) periodiska läkarundersökningar med lämpliga mellanrum;

(c) biologiska eller andra prov eUer undersökningar som kan vara erforderliga för att kontrollera graden av exponering och övervaka den berörde arbetstagarens hälsotillständ;

(d) läkamndersökningar eller biologiska eller
andra prov eller undersökningar sedan anställ
ningen upphört, vilka arbetstagama, då så är mo
tiverat frän medicinsk synpunkt, bör ha rätt att
genomgå regelbundet och under en längre tidspe
riod.

(2) Vederbörande myndighet bör kräva att resultaten av alla sädana undersökningar eller prov skall ställas till förfogande för arbetstagaren och pä dennes begäran för hans personliga läkare.

17. Den övervakning som avses i punkt 16 av denna rekommendation bör normalt utföras på arbetstid och inte vara förenad med kostnader för arbetstagaren.

18. (1) Vederbörande myndighet bör utveckla ett system för registrering av de medicinska uppgifter som erhålls i enlighet med punkt 16 av denna-rekommendation och bestämma på vad sätt del skall fungera. Älgärder bör vidtas för att bevara dessa uppgifter under en lämplig tidsrymd sä att de kan stå till förfogande för epidemiologisk och annan forskning på sätt som gör det möjligt endast för vederbörande myndighet att identifiera enskilda personer.

(2) Registreringen bör, i den omfattning vederbörande myndighet bestämmer, innefatta information om arbetstagarnas exponering för luftföroreningar, buller och vibration i arbetsmiljön.

19. När det av medicinska skäl befinns inte
vara tillrådligt att låta en arbetstagare fortsätta
med ett arbete som medför exponering för luftför
oreningar, buUer eller vibration, bör alla med
nationell sedvänja och förhållanden förenliga
åtgärder vidtas för att överföra honom till annan

IV. Training, Information and Research

21. (1) The competent authoriiy should take
measures to promote the training and information
of all persons concemed with respect to the pre
vention and control of, and protection against,
existing and potential occupational hazards in the
working environment due to air pollution, noise
and vibration.

(2) Representatives of the workers of the undertaking should be informed and consulted in advance by the employer on projects, measures and decisions which are liable to have harmful consequences on the health of workers, in con-nection with air pollution, noise and vibration in the working environment.

(3) Before being assigned to work liable to involve exposure to hazards of air pollution, noise or vibration, workers should be informed by the employer of the hazards, of safety and health measures, and of possibilities of having recourse lo medical services.

22. (1) The competent authority, in close co
operalion with employers' and workers' organi
sations, should promote, assist and stiraulate re
search in the field of prevention and control of
hazards in the working environment due to air
pollution, noise and vibration, with the assis
tance, as appropriate, of intemational and natio
nal organisations.

(2) All concemed should be informed of the objectives and results of such research.

23. Employers' and workers' organisations
should take positive action to carry out program
mes of training and information with respect to
the prevention and control of, and protection
against, existing and potential occupational
hazards in the working environment due to air
pollution, noise and vibration.

24. Workers' representatives within under
takings should have the facilities and necessary
time, without loss of pay, to play an active role in
respect of the prevention and control of, and the
protection against, occupational hazards in the
working environment due to air pollution, noise

IV. Utbildning, information och forskning

21. (1) Vederbörande myndighet bör vidta åtgärder för att främja utbildning av och information ål alla berörda försöner om förebyggande och begränsande av samt skydd mot existerande och potentiella yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration.

(2) Representanter för arbetstagama vid företaget bör i förväg informeras och rådfrågas av arbetsgivaren om projekt, åigärder och beslul som kan få skadliga följder för arbetstagamas hälsa i samband med luftföroreningar, buller och vibration i arbetsmiljön.

(3) Innan arbetstagare hänvisas till arbete som kan medföra exponering för risker för luftföroreningar, buller och vibration bör de av arbetsgivaren informeras om riskema, om säkerhetsätgärder och hälsovårdande åtgärder samt om möjligheterna alt erhålla läkarvård.

22 (1) Vederbörande myndighet bör, i nära samarbete med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, främja, stödja och stimulera forskning om förebyggande och begränsande av risker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibration, dä så är lämpligt med bistånd av internationella och nationella organisationer.

(2) Alla berörda bör informeras om mälen för och resultaten av denna forskning.

23, Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer bör vidta konkreta åtgärder för att genomföra program för utbildning och information om förebyggande och begränsande av och skydd mot existerande och potentiella yrkesrisker i arbetsmiljön förorsakade av luftföroreningar, buller och vibration,

24, Arbetstagarnas representanter i företagen bör beredas tillfälle och ha tillräcklig tid aU utan föriust av lönen spela en aktiv roll i fråga om förebyggande och begränsande av och skydd mot yrkesrisker i arbetsmiljön förorsakade av luftföroreningar, buller och vibration. För detta ändamål bör de ha rätt att anlita hjälp av erkända experter som de själva utsett.

25, Erforderliga åtgärder bör vidtas för att sä-

and vibration. For this purpose, they should have the right to seek assistance from recognised experts of their choice.

25. Such measures as are necessary should be laken to secure that, in connection with the use at a workplace of a substance liable to be harmful to health or otherwise dangerous, adequate information is available on—

(a) the results of any relevant tests relating to Ihc substance; and

(b) the conditions required to ensure that, when properly used, it is without danger to the health of workers.

kerställa att, i samband med användandet på en arbetsplats av ett ämne som kan vara skadligt för hälsan eller på annat .sätt farligt, tillräcklig information är tillgänglig om

(a) resultaten av alla relevanta prov som avser ämnet;

(b) de fömtsättningar som fordras för att säkerställa att ämnet inte medför någon fara för arbetstagarnas hälsa om del används pä rätt sätt.

V. Measures of Application

26. Each Member should—

(b) provide appropriate inspection services for the purpose of supervising the application of the provisions of this Recommendation, or satisfy itself that appropriate inspection is carried out;

27. In giving effect to the provisions of this Recommendation the competent authority should act in consultation with the most representative organisations of employers and workers concemed, and, as appropriate, manufacturers', suppliers' and importers' organisations.

28. (1) The provisions of this Recommendation which reläte to the design, manufacture and supply of machinery and equipment to an approved standard should apply forthwith to newly manufactured machinery and equipment.

(2) The competent authority should, as soon as possible, specify time limils appropriate to their nature for the modification of existing machinery and equipment.

V. Tillämpningsåtgärder

26. Varje medlem bör

(a) genom lagstiftning eller pä annat med nationell sedvänja och förhållanden förenligt sätt vidla sådana åtgärder, däri inbegripet införandet av lämpliga straffbestämmelser, som kan vara erforderliga för att föreskrifterna i denna rekommendation skall efterkommas;

(b) uppdra åt lämpliga inspektionsorgan alt övervaka tillämpningen av föreskrifterna i denna rekommendation eller förvissa sig om an lämplig inspektion utförs;

27. Vid tillämpandet av föreskriftema i denna
rekommendation bör vederbörande myndighet
handla i samråd med de mest representativa be
rörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer
na och dä så är lämpligt med organisationer av
tillverkare, leverantörer och importörer.

28 (1) De föreskrifter i denna rekommendation som av.ser utformning, tillverkning och leverans av maskiner och utmstning enligt en erkänd norm bör omedelbart tillämpas i fräga om nytillverkade maskiner och utmstning.

(2) Vederbörande myndighet bör sä snart som möjligt föreskriva lidsgränser för ändring av existerande maskiner och utrustning, lämpade med hänsyn till maskinemas och utrustningens beskaffenhet.

The General Conference of the Intemational Labour Organisation,

Having been convened at Geneva by the Goveming Body of the Intemational Labour Office, and having met in ils Sixty-third Session on 1 June 1977, and

Recognising the vital role played by nursing personnel, together with other workers in the field of health, in the protection and improvement of the health and welfare of the population, and

Recognising that the public sector as an employer of nursing personnel should play an active role in the improvement of conditions of employment and work of nursing personnel, and

Noting that the present situation of nursing personnel in many countries, in which there is a shortage of qualified persons and existing staff are nol always utilised to best effecl, is an obstacle to the development of effective health services, and

Recalling that nursing personnel are covered by many intemational labour Conventions and Recommendations laying down general standards conceming employment and conditions of work, such as instmments on discrimination, on free-dom of association and the right to bargain collec-tively, on voluntary concilialion and arbitration, on hours of work, holidays with pay and paid educational leave, on social security and welfare facilities, and on matemity protection and the protection of workers' health, and

Considering that the special conditions in which nursing is carried out make it desirable to supplement the above-mentioned general standards by standards specific to nursing personnel, designed to enable them to enjoy a status corresponding to their role in the field of health and acceptable lo them, and

Noting that the following standards have been framed in co-operation with the World Heallh Organisation and that there will be continuing co-operation with that Organisation in promoting and securing the application of these standards, and

Having decided upon the adoption of certain

Intemationella arbetsorganisationens allmänna konferens,

som av styrelsen för intemationella arbetsbyrån sammankallats till Geneve och där samlats den 1 juni 1977 tiU sitt sexliotredje sammanträde,

som inser den synnerligen vikliga roll som sjukvårdspersonalen, i samverkan med andra arbetstagare inom hälso- och sjukvården, spelar för skyddet och förbättringen av befolkningens hälsa och välfärd,

som inser alt den offentliga sektorn såsom arbetsgivare för sjukvårdspersonal bör spela en aktiv roll vid förbättringen av sjukvårdspersonalens anställnings- och arbetsvillkor,

som konstaterar atl sjukvårdspersonalens nuvarande situation i mänga länder, där det råder brist på kvalificerad personal och där den befintliga personalen inte alltid utnyttjas ändamålsenligt, är ett hinder för alt en effektiv hälso- och sjukvård skall utvecklas,

som erinrar om att sjukvårdspersonalen berörs av flera av intemationella arbetsorganisationen antagna konventioner och rekommendationer vilka fastställer allmänna normer för sys.selsättning och arbetsförhållanden, exempelvis instrument rörande diskriminering, föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt, frivillig medling och skiljedom, arbetstidens längd, semester och betald studieledighet, social trygghet och välfärdsanordningar, skydd vid havandeskap och barns-börd och skydd för arbetstagamas hälsa,

som finner att de speciella förhållanden under vilka sjukvärdsyrket utövas gör det önskvärt att komplettera de ovan nämnda allmänna normerna med särskilda normer för sjukvårdspersonal, för att tillförsäkra denna personal en status som svarar mot dess betydelse inom hälso- och sjukvärden och som är godtagbar för den,

som konstaterar att följande normer har utarbetats i samverkan med världshälsoorganisationen och atl fortsatt samverkan skall äga mm med denna organisation i syfte att främja och säkerställa tillämpandet av dessa normer,

som har beslutat anta vissa förslag om sjuk-

Artide I

1. For the purpose of this Convention, the term "nursing personnel" includes all categories of persons providing nursing care and nursing services,

2. This Convention applies lo all nursing personnel, wherever they work.

3. The competent authority may, after consultation with the employers' and workers' organisations concerned, where such organisations exist, establish special rules conceming nursing personnel who give nursing care and services on a voluntary basis; these rales shall not derogate from the provisions of Article 2, paragraph 2 (a), Article 3, Article 4 and Article 7 of this Convenlion.

Artikel 1

1. I denna konvention avses med uttrycket
"sjukvårdspersonal" alla personalkategorier som
ombesörjer sjukvård.

2. Denna konvention skall tillämpas på all sjukvårdspersonal, oavsett var den arbetar.

3. Vederbörande myndighet kan, efter samråd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer där sädana organisationer finns, utfärda särskilda bestämmelser om sjukvårdspersonal som ombesörjer sjukvård på frivillig basis; dessa bestämmelser skall inte avvika frän föreskriftema i artikel 2, mom. 2 (a), artikel 3, artikel 4 och artikel 7 i denna konvention.

Article 2

1. Each Member which ratifies this Conven
lion shall adopt and apply, in a manner appropri
ate to national conditions, a policy conceming
•nursing services and nursing personnel designed,
within the framework of a general health pro
gramme, where such a programme exists, and
within the resources available for health care as a
whole, to provide the quantity and quality of
nursing care necessary for attaining the highest
possible level of health for the population.

2. In particular, it shall take the necessary
measures to provide nursing personnel with—

(a) education and training appropriate to the e.xercise of their funclions; and

(b) employment and working conditions, including career prospects and remuneration,

which are likely to attract persons to the profession and retain them in it.

3. The policy mentioned in paragraph I of this Article shall be formulated in consultation with the employers' and workers' organisations concemed, where such organisations exist.

4. This policy shall bé co-ordinated with policies relating to other aspects of health care and to

Artikd 2

1. Varje medlem som ratificerar denna konvention skall på ett efler landels förhållanden lämpat sätt utforma och tillämpa en politik för sjukvård och sjukvårdspersonal som, inom ramen för ett allmänt program för hälso- och sjukvården, där sådant finns, och med hänsyn till de resurser som står till buds för hälso- och sjukvården som helhet, syftar till att kvantitativt och kvalitativt säkerställa den sjukvård som är nödvändig för att befolkningens hälsotillstånd skall uppnå högsta möjliga nivå.

2. Varje medlem skall särskilt vidta nödvändiga åtgärder för att tillförsäkra sjukvårdspersonalen

(a) utbildning lämpad för utövandet av dess funktioner;

(b) anställnings- och arbetsvillkor, däri inbegripet befordringsmöjligheter och löner, som är ägnade att locka personer till yrket och hålla dem kvar där.

3. Den politik som avses i mom. 1 av denna
artikel skall utformas i samråd med berörda ar
betsgivar- och arbetstagarorganisationer, där så
dana organisationer finns.

Article 5

1. Measures shall be taken lo promote the par
ticipation of nursing personnel in the planning of
nursing services and consultation with such per
sonnel on decisions conceming them, in a manner
appropriate to national conditions.

2. The determination of conditions of employment and work shall preferably be made by ne-gotiation between employers' and workers' organisations concerned.

3. The settlement of disputes arising in connection with the determination of terms and conditions of employment shall be .soughl through negotiations between the parties or, in such a manner as to ensure the confidence of the parties involved, through independent and impartial machinery such as mediation, concilialion and voluntary arbitration.

Artikels

1. Åtgärder skall vidtas för att främja sjuk
vårdspersonalens medverkan vid planeringen av
sjukvårdsarbetet och samråd med denna personal
om beslut som berör den, på ett efter landets
förhållanden lämpat sätt.

2. Anställnings- och arbetsvillkor skall företrädesvis fastställas genom förhandling mellan berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

3. Avgörande av tvister som uppstår i samband med fastställandet av anställningsvillkor skall .sökas genom förhandling mellan partema eller — pä sätt som garanterar de berörda parternas förtroende — genom ett oberoende och opartiskt förfarande såsom medling, förlikning och frivillig skiljedom.

Artide 10

1. This Convention shall be binding only upon
those Members of the International Labour
Organisation whose ratifications have been re
gistered with the Director-General,

2. It shall come into force twelve months after the dalc on which the ratifications of two Members have been registered with the Director-General,

3. Thereafter, this Convention shall come into force for any Member twelve months after the date on which its ratification has been registered.

Artikel 10

1. Denna konvention är bindande endast för de
medlemmar av intemationella arbetsorganisatio
nen vilkas ratifikationer har registrerats av gene
raldirektören.

2. Den träder i krafl tolv månader efter del alt ratifikationer frän tvä medlemmar har registrerats av generaldirektören.

3. Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem tolv månader efter den dag då dess ratifikation har registrerats.

Article 12

1. The Director-General of the Intemational
Labour Office shall notify all Members of ihe
Intemational Labour Organisation of the registra
tion of all ratifications and denunciations commu
nicated to him by the Members of the Organisa
tion.

2. When notifying the Members of the Organi
sation of the registration of the second ratification
communicated to him, the Director-General shall
draw the attention of the Members of the Organi
sation to the date upon which the Convention will
come into force.

Artikd 12

1. Intemationella arbetsbyråns generaldirektör skall undertälta samtliga medlemmar av internationella arbetsorganisationen om registreringen av aUa ratifikationer och uppsägningar som han har tagit emot från organisationens medlemmar.

2. När generaldirektören underrättar organisationens medlemmar om registreringen av den andra ratifikationen i ordningen som han har tagit emot skall han fästa medlemmarnas iippmärk-samhet pä den dag då konventionen kommer alt träda i kraft.

(a) the ratification by a Member of the new revising Convention shall ipso jure involve the immediate denunciation of this Convention, notwithstanding the provisions of Artide 11 above, if and when the new revising Convenlion shall have come into force;

(b) as from Ihc date when the new revising Convention comes into force this Convention shall cease lo be open to ratification by the Members.

2. This Convenlion shall in any case remain in force in its actual form and content for those Members which have ratified il but have not ratified Ihe revising Convention.

(a) skall, under förutsättning att den nya konventionen har trätt i kraft, en medlems ratifikation av den nya konventionen i sig innefatta omedelbar uppsägning av denna konvention, ulan hinder av bestämmelserna i artikel 11;

(b) skall, från den dag då den nya konventionen träder i kraft, denna konvention inte längre kunna ratificeras av medlemmama.

2. Denna konvention skall likväl förbli gällande till form och innehåll för de medlemmar som har ratificerat den men inte har ratificerat den nya konvention varigenom denna konvention revideras.

The General Conference of the Intemational Labour Organisation,

Having been convened at Geneva by the Goveming Body of the Intemational Labour Office, and having met in its Sixty-third Session on I June 1977, and

Recognising the vital role played by nursing personnel, together with other workers in the field of health, in the protection and improvement of Ihe health and welfare of the population, and

Emphasising the need to expand health services through co-operation between govemments and employers' and workers' organisations concemed in order to ensure the provision of nursing services appropriate to the needs of the community, and

Recognising that the public sector as an employer of nursing personnel should play a particularly active role in the improvement of conditions of employment and work of nursing personnel, and

Noting that the present situation of nursing personnel in many countries, in which there is a shortage of qualified persons and existing staff are nol always utilised to best effect, is an obstacle to the development of effective health services, and

Recalling that nursing personnel are covered by many intemational labour Conventions and Recommendations laying down general standards conceming employment and conditions of work, such as instraments on discrimination, on frec-dom of association and the right to bargain col-lectively, on voluntary concilialion and arbitration, on hours of work, holidays with pay and paid educational leave, on social security and welfare facilities, and on matemity protection and the protection of workers' health, and

Considering that the special conditions in which nursing is carried out make it desirable to supplement the above-mentioned general standards by standards specific lo nursing personnel, designed to enable them lo enjoy a status corresponding to their role in the field of health and acceptable to them, and

Intemationella arbetsorganisationens allmänna konferens,

som av styrelsen för intemationella arbetsbyrån sammankallats till Geneve och där samlats den 1 juni 1977 till sitt sexliotredje sammanträde,

som inser den synneriigen vikliga roll som sjukvårdspersonalen, i samverkan med andra arbetstagare inom hälso- och sjukvården, spelar för skyddet och förbättringen av befolkningens hälsa och välfärd,

som framhåller nödvändigheten av att utveckla hälso- och sjukvärden genom samverkan mellan regeringarna och de berörda arbetsgivar- och ar-betstagarorganisationema för att säkerställa tillgängen till sjukvård som tillgodoser samhäUets behov,

som inser att den offentliga sektorn såsom arbetsgivare för sjukvårdspersonal bör spela en särskilt aktiv roll vid förbättringen av sjukvårdspersonalens anställnings- och arbetsvillkor,

som konstaterar att sjukvårdspersonalens nuvarande situation i mänga länder, där det råder brist pä kvalificerad personal och där den befintliga personalen inte alltid utnyttjas ändamålsenligt, är ett hinder för atl en effektiv hälso- och sjukvård skall utvecklas,

som erinrar om au sjukvårdspersonalen berörs av flera av intemationella arbetsorganisationen antagna konventioner och rekommendationer vilka fastställer allmänna normer för sysselsättning och arbetsförhållanden, exempelvis instrument rörande diskriminering, föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt, frivillig medling och skiljedom, arbetstidens längd, .semester och betald studieledighel, social trygghet och välfärdsanordningar, skydd vid havandeskap och bamsbörd och skydd för arbetstagamas hälsa,

Noting that the following standards have been framed in co-operation with the World Heallh Organisation and ihal there will be continuing co-operation with that Organisation in promoting and securing the application of these standards, and

Having decided upon the adoption of certain proposals with regard to employment and conditions of work and life of nursing personnel, which is the sixth item on the agenda of the session, and

Having determined that these proposals shall take the form of a Recommendation,

adopts this twenty-firsl day of June of the year one thousand nine hundred and seventy-seven the following Recommendation, which may be cited as the Nursing Personnel Recommendation, 1977:

som konstaterar att följande normer har utarbetats i samverkan med väridshälsoorganisationen och att fortsatt samverkan skall äga rum med denna organisation i syfte att främja och säkerställa tillämpandet av dessa normer,

som har beslutat anta vissa förslag om sjukvårdspersonalens sysselsättning och arbets- och levnadsförhållanden, en fräga som utgör den sjätte punkten pä sammanträdets dagordning,

och som beslutat att dessa förslag skall la formen av en rekommendation,

antar denna den tjugoförsta dagen i juni månad är nittonhundrasjuttiosju följande rekommendation, som kan benämnas 1977 års rekommendation om sjukvårdspersonal:

/. Scope

1. For the purpose of this Recommendation, the term "nursing personnel" includes all categories of persons providing nursing care and nursing services.

2. This Recommendation applies lo all nursing personnel, wherever they work.

3. The competent authority may, after consultation with the employers' and workers' organisations concemed, where such organisations exist, establish special mles conceming nursing personnel who give services on a voluntary basis; these mles should not derogate from the provisions of Parts II, 111, IV and IX of this Recommendation.

/. Tillämpningsområde

1. I denna rekommendation avses med ut
trycket "sjukvårdspersonal" alla personalkate
gorier som ombesörjer sjukvård.

2. Denna rekommendation skall tillämpas pä all sjukvärdsjjersonal, oavsett var den arbetar.

3. Vederbörande myndighet kan, efter sanuåd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer där sädana organisationer finns, utfärda särskilda bestämmelser om sjukvårdspersonal .som ombesörjer sjukvård pä frivillig basis; dessa bestämmelser bör inte avvika från föreskriftema i delama II, 111, IV och IX i denna rekommendation.

//. Policy conceming Nursing Services and Nursing Personnel

4. (1) Each Member should adopt and apply, in a manner appropriate to national conditions, a policy conceming nursing services and nursing personnel designed, within the framework of a general health programme and within the resources available for health care as a whole, lo provide the quantity and quality of nursing care necessary for attaining the highest possible level of health for the population.

(2) The said policy should—

(a) be co-ordinated with policies relating to other aspects of health care and to other workers in the field of health, in consultation with representatives of the latter;

(b) include the adoption of laws or regulations conceming education and training for and the

//. Politik för sjukvård och sjukvårdspersonal

4. (1) Varje medlem bör på ett efter landets förhållanden lämpat sätt utfomia och tillämpa en politik för sjukvård och sjukvårdspersonal som, inom ramen för ett allmänt program för hälso- och sjukvården och för de resurser som står till buds för hälso- och sjukvården som helhet, syftar lill att kvantitativt och kvalitativt säkerställa den sjukvård som är nödvändig för att befolkningens hälsotillstånd skall uppnå högsta möjliga nivä.

(2) Denna politik bör

(a) samordnas med älgärder som avser andra aspekter av hälso- och sjukvärden och andra arbetstagare inom detta område, i samråd med representanter för de sistnämnda;

(b) innefatta lagstiftning om utbildning för och utövande av sjukvårdsyrket och anpassande av denna lagstiftning till utvecklingen i fräga om de

practice of the nursing profession and the adapta-lion of such laws or regulations lo developments in ihc qualifications and responsibilities required of nursing personnel to meet all calls for nursing .services;

(i) to facilitate the effective utilisation of nursing personnel in the country as a whole; and

(ii) lo promote the fullest use of the qualifications of nursing personnel in Ihc various estab-lishmenis, areas and sectors employing them; and

(d) be formulated in consultation with the
employers' and workers' organisations con
cemed.

5. (1) Measures should be taken, in consulta
tion with the employers' and workers' organisa
tions concemed, to establish a rational nursing
personnel structure by dassifying nursing person
nel in a limited number of categories determined
by reference to education and training, level of
funclions and authorisation to practise.

(2) Such a stmclure may include the following categories, in accordance with national practice:

(a) professional nurses, having the education and training recognised as necessary for a.ssuming highly complex and responsible funclions, and aulhorised to perform them;

(b) auxiliary nurses, having at least the education and training recognised as necessary for as-suming less complex funclions, under the supervision of a professional nurse as appropriate, and authorised lo perform them;

(c) nursing aides, having prior education and/ or on-the-job training enabling them to perform specified tasks under the supervision of a professional or auxiliary nurse.

6. (1) The funclions of nursing personnel
should be classified according to the level of
judgemcnl required, the authority to take deci
sions, the complexity of the relationship with
other functions, the level of technical skill re
quired, and the level of responsibility for the
nursing services provided.

(2) The resulting dassification should be used to ensure greater uniformity of employment structure in the various establishmenls, areas and sectors employing nursing personnel.

(3) Nursing personnel of a given category should not be used as substitutes for nursing personnel of a higher category except in case of special emergency, on a provisional basis, and on condition that they have adequate training or experience and are given appropriate compensation.

kvalifikationer och det ansvar som krävs av sjukvårdspersonalen för alt alla anspråk på sjukvården skall bli tillgodosedda;

(i) underiätta ett effektivt utnyttjande av sjukvårdspersonalen i landet som helhet;

(ii) främja största möjliga utnyttjande av sjukvårdspersonalen i de olika institutioner, områden och sektorer där den sysselsätts;

(d) utformas i samråd med berörda arbelsgivar-
och arbetstagarorganisationer.

5,(1) Älgärder bör vidtas i samråd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att åstadkomma en rationell personalstraktur genom att sjukvårdspersonalen indelas i ett begränsat antal kategorier med hänsyn till utbildning, funktioner och behörighet för yrkesutövning.

(2) En sädan struktur kan i överensstämmelse med nationell praxis innefatta följande kategorier:

(a) sjuksköterskor, som har den utbildning som befinns nödvändig för atl åtaga sig högt komplicerade och ansvarsfulla funktioner och som har befogenhet att utöva dem;

(b) undersköterskor som åtminstone har den utbildning som befinns nödvändig för att åtaga sig mindre komplicerade funktioner, dä så är lämpligt under ledning av en sjuksköterska, och som har befogenhet att utöva dem;

(c) sjukvårdsbiträden, som har en föregående utbildning och/eller inskolning pä arbetsplatsen som sätter dem i stånd att utföra bestämda arbetsuppgifter under ledning av sjuksköterska eller undersköterska.

6. (1) Sjukvårdspersonalens funktioner bör klassificeras med hänsyn lill det omdöme som fordras, befogenheten att fatta beslul, hur komplicerade relationerna lill andra funktioner är, den erforderiiga nivån av tekniskt kunnande och nivån av ansvar för det arbete som utförs.

(2) Den klassificering som på detta sätt görs bör användas för atl säkerställa störte enhetlighet i bemanningen av de olika institutioner, områden och sektorer där sjukvårdspersonal sysselsätts,

(3) Sjukvårdspersonal som tillhör en viss kategori bör inte användas som ersättare för ,sjuk-vårdspersonal som tillhör en högre kategori utom i särskilda nödsituationer, på provisorisk basis och under föratsättning att den har tillräcklig utbildning eller erfarenhet och ges lämplig ersättning.

///. Education and Training

7.(1) Measures should be taken to provide the necessary information and guidancc on the nursing profession lo persons wishing to take up nursing as a career.

(2) Where appropriate, basic nursing education should be conducted in educational institutions within the framework of the general education system of the country al a level similar lo that of comparable professional groups.

(3) Laws or regulations should prescribe the basic requirements regarding nursing education and training and provide for the supervision of such education and training, or should empower the competent authority or competent professional bodies to do so.

(4) Nursing education and training should be organised by reference to recognised community needs, taking account of resources available in the country, and should be co-ordinated with the education and training of other workers in the field of health.

8. (1) Nursing education and training should
include both theory and practice in conformity
with a programme officially recognised by the
competent authorities.

(2) Practical training should be given in approved prevenlive, curative and rehabilitation services, under the supervision of qualified nurses.

9. (1) The duration of basic nursing education
and training should be related to Ihe minimum
educational requirements for entry to training and
to the purposes of Uaining.

(2) There should be two levels of approved basic education and ttaining:

(a) an advanced level, designed to train professional nurses having sufficienlly wide and thorough skills lo enable them to provide the mosl complex nursing care and to organise and evalu-ate nursing care, in hospitals and other health-re-lated community services; as far as possible, students accepted for education and training at this level should have the background of general education required for entry to universily;

(b) a less advanced level, designed to train auxiliary nurses able to provide general nursing care which is less complex but which requires technical skills and aplilude for personal relations; students accepted for education and training at this level should have attained as advanced a level as possible of secondary education.

10. There should be programmes of higher

///. Utbildning

1. (1) Älgärder bör vidtas för att tillhandahålla erforderiig information och rådgivning om sjukvärdsyrket åt personer som önskar ägna sig ål detta yrke.

(2) Dä sä är lämpligt bör gmndläggande utbildning för sjukvärdsyrket ges vid läroanstalter inom landets allmänna utbildningssystem pä liknande nivå som utbildningen för jämförliga yrkesgrupper.

(3) Lagstiftningen bör ange de grandläggande kraven för sjukvärdsulbildningen och föreskriva om kontroll över denna utbildning eller ge vederbörande myndighet eller kompetenta fackorgan befogenhet att göra detta.

(4) Utbildning för sjukvärd.syrkel bör organiseras med hänsyn till erkända samhälleliga behov och till de resurser som stär till buds i landet och bör samordnas med utbildning av andra arbetstagare inom hälso- och sjukvården.

8. (1) Utbildningen för sjukvårdsyrket bör
vara säväl teoretisk som praktisk i enlighet med
ett av vederbörande myndigheter officiellt erkänt
program.

(2) Den praktiska utbildningen bör ges vid godkända institutioner för förebyggande, kurativ och rehabiliterande behandling under tillsyn av kvalificerade sjuksköterskor.

9. (1) Längden av den gmndläggande utbild
ningen för sjukvärdsyrket bör svara mot de mini
mikrav pä utbildning som gäller för tillträde till
utbildningen och mot utbildningens syften.

(2) Den gmndläggande utbildningen bör ges på två nivåer:

(a) en högre nivå, som avser atl utbilda sjuksköterskor med tillräckligt breda och djupa kunskaper för atl kurma ge den mest komplicerade vård och atl organisera och bedöma denna vård, vid sjukhus och andra samhälleliga institutioner med anknytning till hälso- och sjukvärden; så vitt möjligt bör studerande som tas emot för utbildning på denna nivå ha uppnätt den allmänna utbildningsnivå som erfordras för inträde vid universitet;

(b) en lägre nivå, .som avser att utbilda undersköterskor som förmår ge allmän värd som är mindre komplicerad men som kräver tekniska kunskaper och förmåga till personlig kontakt; studerande som tas emot för utbildning på denna nivä bör ha nått en så hög nivå som möjligt av sekundär utbildning.

10. Program för hög sjukvårdsutbildning bör

nursing education to prepare nursing personnel for the highest responsibilities in direct and sup-portive nursing care, in Ihe administration of nursing services, in nursing education and in re.scarch and development in the field of nursing.

11. Nursing aides should be given iheorelical
and practical training appropriate lo their func
tions.

12. (1) Continuing education and training both
at the workplace and outside should be an integral
part of the programme referted to in Paragraph 8,
subparagraph 1, of this Recommendation and be
available to all so as to ensure the updating and
upgrading of knowledge and skills and to enable
nursing personnel to acquire and apply new ideas
and techniques in the field of nursing and related
Sciences.

(2) Continuing nursing education and training should include provision for programmes which would promote and facilitate the advancemenl of nursing aides and auxiliary nurses.

(3) Such education and training should also include provision for programmes which would facilitate re-cntry into nursing after a period of in-tertuption.

organiseras för att utbilda sjukvårdspersonal för de mest ansvarskrävande uppgifterna inom värd och sjukvårdstjänster, inom administration, inom sjukvärdsulbildning och inom forskning och utvecklingsarbete pä sjukvårdens område.

11. Sjukvårdsbiträden bör ges en teoretisk och
praktisk utbildning som är lämpad med hänsyn lill
deras funktioner.

12. (1) Äterkommande utbildning säväl på
som utanför arbetsplatsen bör ingå som en inte
grerande del av det program som avses i punkt 8
(1) i denna rekommendation och stå till buds för
alla, så atl aktualisering och förbättring av kun
skaper och färdigheter säkerställs och sjukvårds
personalen får möjlighet att tillgodogöra sig och
tillämpa nya idéer och ny teknik inom sjukvården
och inom därmed sammanhängande vetenskaper.

(2) 1 den återkommande utbildningen bör ingå program som främjar och underlättar avancemang för sjukvårdsbiträden och undersköterskor.

(3) Den återkommande utbildningen bör även innefatta program som underlättar ålcrinträde i sjukvårdsyrket efter en tids avbrott.

IV. Practice of the Nursing Profession

13. The laws or regulations conceming the
practice of the nursing profession should—

(a) specify the requirements for the practice of the nursing profession as professional nurse or as auxiliary nurse and, where the possession of certificates attesting the attainment of the required level of education and training does not automatically imply Ihe right lo practise the profession, empower a body including representatives of nursing personnel to grant licences;

(b) limit Ihe practice of the profession to duly authorised persons;

14. The standards conceming nursing practice should be co-ordinated with those conceming the practice of other heallh professions,

15. (I) Nursing personnel should nol be assigned to work which goes beyond their qualifications and competence.

(2) Where individuals are not qualified for work on which they are already employed, they should be trained as quickly as possible to obtain the necessary qualifications, and their preparation

IV. Utövande av sjukvårdsyrket

13. Lagstiftningen om utövande av sjukvärds
yrket bör

(a) bestämma villkoren för rätt att utöva sjukvårdsyrket säsom sjuksköterska eller undersköterska; i de länder, där innehavet av intyg som bestyrker att erforderiig utbildningsnivå uppnåtts inle automatiskt ger rätt atl utöva yrket, bör rätten atl bevilja tillstånd att utöva yrket handhas av ett organ som innefattar representanter för sjukvårdspersonalen;

(b) förbehålla utövandet av yrket ät vederbörligen auktoriserade personer;

14. Normerna för utövande av sjukvårdsyrket
bör samordnas med de normer som gäller för
utövandet av andra yrken inom hälso- och sjuk
vården.

15. (1) Sjukvårdspersonal bör inte sysselsät
tas i funktioner som går över dess kvalifikationer
och kompetens.

(2) Dä medlemmar av sjukvårdspersonalen inte är kompetenta för de funktioner som de redan utövar, bör de snarast möjligt utbildas för all

for these qualifications should be facilitated.

16. Consideration should be given to the measures which may be called for by the problem of civil liabilily of nursing personnel arising from the exercise of their functions.

17. Any disciplinary rules applicable to nursing personnel should be determined with the participation of representatives of nursing personnel and should guarantee such personnel a fair judgement and adequate appeal procedures, including Ihc right lo be represented by persons of their choice at all levels of the proceedings, in a manner appropriate to national conditions.

18. Nursing personnel should be able to claim exemption from performing specific duties, without being penalised, where jjerformance would conflict with their religions, moral oreihical con-victions and where they inform their superviser in good time of their objection so as to allow the necessary altemative arrangements lo be made to ensure that essential nursing care of patients is not affected.

erhålla erforderliga kvalifikationer, och deras utbildning för dessa kvalifikationer bör underlättas.

16. Det bör prövas vilka åtgärder som kan behövas med hänsyn till sjukvårdspersonalens civilrättsliga ansvar vid utövandet av sina funktioner.

17. Alla discipUnregler som är tillämpliga för sjukvårdspersonalen bör fastställas under medverkan av representanter för sjukvårdspersonalen och bör tillförsäkra denna personal en rättvis bedömning och tillfredsställande besvärsförfaranden, däri inbegripet rätten att pä alla nivåer av proceduren och på ell efler landets förhållanden lämpat sätt representeras av personer som de själva utsett.

18. Sjukvårdspersonal bör, utan att detta leder till förfång för dem, kunna begära alt befrias från alt utföra vissa bestämda uppgifter som står i konflikt med deras religiösa, moraUska eller etiska övertygelse, under fömtsättning att de i god tid underrättar sin överordnade om sin vägran, så att erforderliga altemativa åtgärder kan vidtas för att säkerställa atl en för patienterna nödvändig sjukvård inte åsidosätts.

V. Participation

19. (1) Measures should be taken to promote the participation of nursing personnel in the planning and in decisions conceming national health policy in general and conceming their profession in particular at all levels, in a manner appropriate to national conditions.

(2) In particular—

(a) qualified representatives of nursing personnel, or of organisations representing them, should be associaled with the elaboration and application of policies and general principles regarding the nursing profession, including those regarding education and training and the practice of the profession;

(b) conditions of employment and work should be determined by negotiation between the employers' and workers' organisations concerned;

(c) the settiement of disputes arising in connection with the determination of terms and conditions of employment should be sought through negotiation between the parties or through independent and impartial machinery, such as mediation, conciliation and voluntary arbitration, with a view to making it unnecessary for the organisations representing nursing personnel to have recourse to such other steps as are normally open to

V. Medbestämmande

19. (I) Åigärder bör vidtas för att främja sjukvårdspersonalens medverkan i planering och beslut som rör den nationella hälso- och sjukvärds-politiken i allmänhet och deras yrke i synnerhet, på alla nivåer och med metoder som är lämpade med hänsyn till landets förhållanden.

(2) Särskilt bör

(a) kvalificerade representanter för sjukvärds-personalen eller för organisationer som representerar den medverka vid utformningen och till-lämpningen av riktiinjer och allmänna principer som berör sjukvärdsyrket, särskilt för utbildning och utövande av yrket;

(b) anställnings- och arbetsvillkor fastställas genom förhandlingar mellan berörda arbetsgivar-och arbetstagarorganisationer;

(c) avgörande av tvister som uppstår i samband med fastställandet av anställnings- och arbetsvillkor sökas genom förhandling mellan partema eller genom ett oberoende och opartiskt förfarande, såsom medling, föriikning och frivillig skiljedom, så att de organisationer som representerar sjukvårdspersonalen inle behöver tillgripa åtgärder som normalt står öppna för organisationer av andra arbetstagare i försvaret av deras legitima intressen;

organisations of other workers in defence of their Icgilimate interests;

(d) in the employing establishment, nursing personnel or their representatives in the meaning of Article 3 of the Workers' Representatives Convention, 1971, should be associaled with decisions relating to their professional life, in a manner appropriate to the questions at issuc.

20. Representatives of nursing personnel should be assured the protection provided for in Ihe Workers' Representatives Convention and Recommendation, 1971,

(d) sjukvård.spersonal eller dess representanter, i den mening som framgår av artikel 3 i 1971 ärs konvention om arbetstagarnas representanter, medverka vid beslul som fattas i den institution där personalen är anställd och som berör sjukvårdspersonalens arbetsvillkor,pä sätt som är lämpligt med hänsyn till de frågor det gäller.

20. Representanter för sjukvårdspersonalen bör vara tillförsäkrade det skydd som avses i 1971 ärs konvention och rekommendation om arbetstagarnas representanter.

VI. Career Development

21. (1) Measures should be taken lo offer nur
sing personnel reasonable career prospects by
providing for a sufficienlly varied and open range
of possibilities of professional advancemenl, lead-
ership positions in direct and supportive nursing
care, the adminisnafion of nursing services, nur
sing education, and research and development in
the field of nursing, and ;i grading and a remune
ration structure recogniiiing the acceptance of
functions involving increased responsibility, and
requiring greater techniciil skill and professional
judgement.

(2) These measures should also give recogni-tion to the importance of functions involving direct relations with patients and the public.

22. Measures should fe taken to give nursing personnel advice and guidance on career prospects and, as appropriate, on re-eniry into nursing after a period of inlermption.

23. In determining ihi level at which nursing personnel re-entering the profession after an inlermption of its practice should be employed, account should be taken of previous nursing experience and the duration of the interraption.

24. (1) Nursing personnel wishing to participate in programmes of continuing education and training and capable of doing so should be given the necessary facilities.

(2) These facilities might consist in the grant of paid or unpaid educational leave, adaptation of hours of work, and payment of study or training costs; wherever possible, nursing personnel should be granted paid educational leave in accordance with the Paid Educational Leave Convention, 1974.

(3) Employers should provide staff and facilities for in-service tt-aining of nursing personnel, preferably at the workplace.

VI. Karriär

21. (1) Åtgärder bör vidtas för att erbjuda
sjukvårdspersonalen rimliga kartiärmöjligheter
genom att åstadkomma en tillräckligt skiftande
mångfald av möjligheter till befordran i yrket,
tillträde till ledande befattningar inom utövandet
av sjukvård och sjukvårdstjänster, administration,
utbildning samt forskning och utvecklingsarbete
pä sjukvårdens område samt en befordrings- och
lönestruktur som lar hänsyn till funktioner som
innebär ökal ansvar och som kräver störte teknis
ka kunskaper och säkrare omdöme.

(2) Dessa åtgärder bör även beakta betydelsen av funktioner som medför direkta, kontakter med patienter och allmänhet.

22. Åtgärder bör vidtas för att ge sjukvårds
personalen råd och vägledning i fräga om karri
ärmöjligheter och, dä sä är lämpligt, om åierin-
träde i sjukvårdsyrket efter en tids avbrott.

23. Vid bestämmandet av den nivä på vilken sjukvårdspersonal skall anställas vid äterinträde i yrket efter en tids avbrott bör hänsyn tas till tidigare sjukvärdserfarenhet och till avbrottets varaktighet.

24. (1) Sjukvårdspersonal som önskar och förmår delta i program för återkommande utbildning bör ges erforderliga förmåner.

(2) Dessa förmåner kan beslå i beviljandet av betald eller obetald studieledighet, anpassning av arbetstiden och bestridande av kostnadema för utbildning; då så är möjligt bör sjukvårdspersonalen beviljas betald ledighet för studier i enlighet med 1974 års konvention om betald studieledighet.

(3) Arbetsgivarna bör tillhandahålla personal och anordningar som erfordras för sjukvårdspersonalens utbildning under tjänstgöringstid, företrädesvis på arbetsplatsen.

VII. Remuneration

25. (1) The remuneration of nursing personnel
should be fixed at levels which are commensurate
with their socio-economic needs, qualifications,
responsibilities, duties and experience, which take
account of the constraints and hazards inherent
in the profession, and which are likely to atuacl
persons to the profession and retain them in it.

(2) Levels of remuneration should bear com-parison with those of other professions requiring similar or equivalent qualifications and carrying similar or equivalent responsibilities.

(3) Levels of remuneration for nursing personnel having similar or equivalent duties and working in similar or equivalent conditions should be comparable, whatever the establishmenls, areas or sectors in which they work.

(4) Remuneration should be adjusted from time to time to take into account variations in the cost of living and rises in the national standard of living.

(5) The remuneration of nursing personnel should preferably be fixed by collective agreement.

26. Scales of remuneration should take account of the dassification of functions and responsibilities recommended in Paragraphs 5 and 6 and of the principles of career policy set out in Paragraph 21 of this Recommendation.

27. Nursing personnel who work in particularly arduous or unpleasant conditions should receive financial compensation for this.

28. (1) Remuneration should be payable en-tirely in money,

(2) Deductions from wages should be permitted only under conditions and lo the extent prescribed by national laws or regulations or fixed by collective agreement or arbitration award.

(3) Nursing personnel should be free to decide whether or not to use the services provided by the employer.

29. Work dolhing, medical kils, transport fa
cilities and other supplies required by the employ
er or necessary for the performance of the work
should be provided by the employer to nursing
personnel and maintained free of chargé.

VII. Löner

25. (1) Sjukvårdspersonalens löner bör fast
ställas vid nivåer som svarar mot deras sociala
och ekonomiska behov, kvalifikationer, ansvar,
uppgifter och erfarenhet, som tar hänsyn till de
svårigheter och risker som hör samman med yrket
och som är ägnade att locka personer till yrket och
hälla dem kvar där.

(2) Lönenivåerna bör vara jämförbara med lönerna för andra yrken som kräver liknande eller likvärdiga kvalifikationer och medför liknande eller likvärdigt ansvar.

(3) Lönenivåema för sjukvårdspersonal som har liknande eller likvärdiga uppgifter och som arbetar under liknande eller likvärdiga förhållanden bör vara jämförbara, oavsett inom vilka institutioner, områden eller sektorer de arbetar.

(4) Lönerna bör tid efter annan justeras med hänsyn lill variationer i levnadskostnaderna och höjning av levnadsnivån i landet,

(5) Sjukvårdspersonalens löner bör företrädesvis fastställas genom kollektivavtal,

26. Löneskaloma bör fastställas med hänsyn till den klassificering av funktioner och ansvar som rekommenderas i punkterna 5 och 6 och till de principer för befordringspolitiken som anges i punkt 21 i denna rekommendation.

27. Sjukvårdspersonal som arbetar under särskilt svära eller obehagliga förhållanden bör få ekonomisk kompensation för detta.

28. (1) Hela lönen bör utbetalas kontant.

(2) Avdrag från lönen bör tillåtas endasl under de förhållanden och i den omfattning som föreskrivs genom nationell lagstiftning eller fastställs genom kollektivavtal eller skiljedom.

(3) Sjukvårdspersonalen bör ha frihet att avgöra om den skall utnyttja eller inte utnyttja de tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller.

29. Arbetskläder, sjukvärdsutmstning, trans
portmedel och andra hjälpmedel som föreskrivs
av arbetsgivaren eller som erfordras för utförande
av arbetet bör av arbetsgivaren kostnadsfritt stäl
las till sjukvårdspersonalens förfogande och un
derhållas.

pursuance of laws or regulations, collective agreement or arbitration awards;

(b) Ihe term "overtime" means hours worked in excess of normal hours of work;

(c) the term "on-call duty" means periods of time during which nursing personnel are, al the workplace or elsewhere, at the disposal of the employer in order lo respond to possible calls;

(d) the term "inconvenient hours" means
hours worked on other than the normal working
days and at other than the normal working time of
the country.

31. The time during which nursing personnel are at the disposal of the employer—such as the time needed to organise their work and the time needed to receive and to transmit inslractions— should be counted as working time for nursing personnel, subject to possible special provisions conceming on-call duty.

32. (1) The normal weekly hours of nursing personnel should not be higher than those set in the country concerned for workers in general.

(2) Where the normal working week of workers in general exceeds 40 hours, steps should be taken to bring it down, progressivcly, but as rapidly as possible, lo that level for nursing personnel, without any reduction in salary, in accordance with Paragraph 9 of the Reduction of Hours of Work Recommendation, 1962.

33. (1) Normal daily hours of work should be
continuous and not exceed eighl hours, except
where arrangements are made by laws or regula
tions, collective agreements, works rales or ar
bitration awards for flexible hours or a com-
prcssed week; in any case, the normal working
week should remain within the limits referted to
in Paragraph 32, subparagraph (1), of this Re
commendation.

(2) The working day, including overtime, should nol exceed 12 hours.

(3) Temporary exceptions to the provisions of this Paragraph should be aulhorised only in case of special emergency.

34. (1) There should be meal breaks of reason
able duration.

(2) There should be rest breaks of reasonable duration included in the normal hours of work.

35. Nursing pensonnel should have sufficient notice of working schedules lo enable them to organise their personal and family life accordingly. Exceptions to these schedules should be authorised only in case of special emergency.

36. (1) Where nursing personnel are entitied to

skiljedom;

(b) uttrycket "övertid" arbetade timmar utöver normal arbetstid;

(c) uttrycket "beredskapstjänsi" tidsperioder under vilka sjukvårdspersonalen står till arbetsgivarens förfogande, på eller utanför arbetsplatsen, för att hörsamma eventuella kallelser;

(d) uttrycket "obekväm arbetstid" arbetad tid
på andra än de normala arbetsdagarna och annat
än landets normala arbetstid.

31. Som arbetstid bör räknas den lid under vilken sjukvårdspersonalen står till arbetsgivarens förfogande, exempelvis tid som erfordras för att organisera arbetet och för att mottaga och, förmedla instruktioner, med förbehåll för eventuella särskilda bestämmelser om beredskapstjänst.

32. (1) Den normala veckoarbetstiden för sjukvårdspersonal bör inte vara längre än vad som i landet gäller för arbetstagare i allmänhet.

(2) I de länder där den normala arbetsveckan för arbetstagare i allmänhet överstiger 40 limmar bör åtgärder vidtas för atl successivt men sä snabbt som möjligt reducera den till denna nivä för sjukvårdspersonal, utan någon minskning av lönen,- i enlighet med punkt 9 i 1962 års rekommendation om förkortning av arbetstiden.

33. (1) Den normala arbetstiden per dag bör
vara sammanhängande och inte överstiga åtta
timmar, utom dä genom lagstiftning, kollektiv
avtal, arbetsplatsreglcr eller skiljedom, föreskrif
ter ges om flexibel arbetstid eller komprimerad
arbetsvecka; i varje fall bör den normala arbets
veckan hållas inom de gränser som avses i punkt
32 (1) i denna rekommendation.

(2) Arbetstiden per dag, inberäknat övertid, bör inte överstiga tolv timmar.

(3) Tillfälliga undantag frän bestämmelsema i denna punkt bör endast medges i särskilda nödsituationer.

34. (1) Måltidsraster av rimlig längd bör
anordnas.

(2) I den normala arbetstiden bör ingå vilopauser av rimlig längd.

35. Arbetstidsscheman bör tillkännages för sjukvårdspersonalen i tillräckligt god tid för att den skall kunna organisera sitt privatiiv och sitt familjeliv i enlighet härmed. Undantag frän dessa scheman bör endast medges i särskilda nödsituationer.

36. (1) I de fall där sjukvårdspersonalen har rätl lill en sammanhängande veckovila som är

less than 48 hours of continuous weekly rest, steps should be taken to bring their weekly rest lo that levd.

(2) The weekly rest of nursing personnel should in no case be less than 36 unintermpted hours.

37. (1) There should be as little recourse to
overtime work, work at inconvenient hours and
on-call duly as possible.

(2) Overtime and work on public holidays should be compensated in time off and/or remuneration at a higher rale than the normal salary raic.

(3) Work al inconvenient hours other than public holidays should be compensated by an addition to salary.

38. (I) Shift work should be compensated by
an increase in remuneration which should not be
less than that applicable to shift work in other
employment in the country.

(2) Nursing personnel assigned lo shift work should have a period of continuous rest of at least 12 hours between shifts.

(3) A single shift of duly divided by a period of unremunerated time (split shift) should be avoided.

39. (1) Nursing personnel should be entitled
to, and required to take, a paid annual holiday of
al least the same length as other workers in the
country.

(2) Where the length of the paid annual holiday is less than four weeks for one year of service, steps should be laken to bring it progressivcly, but as rapidly as possible, to that level for nursing personnel.

40. Nursing personnel who work in particularly arduous or unpleasant conditions should benefit from a reduction of working hours and/or an increase in rest periods, without any decrease in total remuneration.

41. (1) Nursing personnel absent from work by reason of illness or injury should be entitled, for a period and in a manner determined by laws or regulations or by collective agreements, to—

(a) maintenance of the employment relationship and of rights deriving therefrom;

(b) income security.

(2) The laws or regulations, or collective agreements, establishing sick leave entitiement should distinguish between—

(a) cases in which the illness or injury is ser-vice-incurred;

(b) cases in which the person concemed is not

mindre än 48 timmar bör älgärder vidtas för att Jlöja timantalet till denna nivä.

(2) Sjukvårdspersonalens veckovila bör i intet fall understiga 36 sammanhängande timmar.

37. (1) Övertidsarbete, arbele pä obekväm ar-
betslid och beredskapstjänst bör tillgripas i så
liten utsträckning som möjligt.

(2) Övertidsarbete och helgdagsarbete bör kompenseras med ledighet eller med lön överstigande den normala lönesatsen.

(3) Arbete på obekväm lid som ej utförs på helgdagar bör kompenseras med lönetillägg.

38. (1) Skiftarbete bör kompenseras med lö
netillägg som ej bör understiga de skifllillägg som
ges åt andra arbetstagare i landet.

(2) Sjukvårdspersonal som arbetar i skift bör ha en sammanhängande viloperiod på minst tolv timmar mellan två skift.

(3) Ett skift som avbryts av en period av obetald tid bör undvikas.

39. (1) Sjukvårdspersonalen bör ha rätt och
skyldighet att ta betald årlig semester av minst
samma längd som andra arbetstagare i landet.

(2) I de länder där den betalda årliga semestem understiger fyra veckor för ett är bör älgärder vidtas för att successivt, men så snabbt som möjligt, höja den till denna nivå för sjukvårdspersonal.

40. Sjukvårdspersonal som arbetar under särskilt svära eller obehagliga förhållanden bör åtnjuta kortare arbetstid och/eller längre vilotid ulan minskning av den totala lönen.

41. (1) Sjukvårdspersonal som är frånvarande från arbetet pä grund av sjukdom eller olycksfall bör för tid och på sätt som bestäms genom lagstiftning eller kollektivavtal ha rätt till

(a) bibehållande av anställningsförhållandet och därmed förbundna rättigheter;

(b) inkomsttrygghet.

2. I lagstiftning eller kollektivavtal som fastställer rätt till sjukledighet bör skiljas mellan

(a) fall då sjukdom eller olycksfall inträtt i samband med arbetet;

(b) fall dä den berörda personen inle är ur stånd att arbeta men måste vara frånvarande frän arbetet för atl andras hälsa skall skyddas;

incapacitated for work but absence from work is necessary lo protect the health of others; (c) ca.ses of illness or injury unrelated to work.

42. (I) Nursing personnel, without distinciion
between martied and unmartied persons, should
be assured the benefits and protection provided
for in the Matemity Protection Convention (Re
vised) , 1952, and the Matemity Protection Recom
mendation, 1952.

(2) Matemity leave should nol be considered lo be sick leave.

(3) The measures provided for in the Employment (Women with Family Responsibilities) Recommendation, 1965, should be applied in respect of nursing personnel.

43. In accordance with Paragraph 19 of this
Recommendation, decisions conceming the orga
nisation of work, working time and rest periods
should be taken in agreement or in consultation
with freely chosen representatives of the nursing
personnel or with organisations representing
them. They should bear, in particular, on—

(a) the hours to be regarded as inconvenient hours;

(b) the conditions in which on-call duly will be counted as working time;

(c) Ihe conditions in which the exceptions provided for in Paragraph 33, subparagraph (3), and in Paragraph 35 of this Recommendation will be authorised;

(d) the length of the breaks provided for in
Paragraph 34 of this Recommendation and the
manner in which they are to be taken;

(e) the form and amount of the compensation
provided for in Paragraphs 37 and 38 of this
Recommendation;

(/) working schedules;

(g) the conditions to be considered as particularly arduous or unpleasant for the purpose of Paragraphs 27 and 40 of this Recommendation.

42. (1) Sjukvårdspersonalen bör utan åtskill
nad mellan gifta och ogifta personer tillförsäkras
de förmåner och det skydd som avses i 1952 års
konvention (reviderad) och 1952 års rekommen
dation om skydd vid havandeskap och bamsbörd.

(2) Ledighet vid havandeskap och barnsbörd bör inte betraktas som sjukledighet.

(3) De åigärder som avses i 1965 års rekommendation om sysselsättning för kvinnor med familjeplikter bör genomföras med avseende pä sjukvårdspersonal.

43. I enlighet med punkt 19 i denna rekom
mendation bör beslut om arbetets organisation,
arbetstid och viloperioder fattas i samförstånd el
ler i samråd med fritt valda representanter för
sjukvårdspersonalen eller med organisationer som
representerar den. Särskilt bör fastställas

(a) de tider som skall betraktas som obekväm arbetstid;

(b) de förutsättningar under vilka beredskapstjänst skall räknas som arbetstid;

(d) längden av de raster som avses i punkt 34 i
denna rekommendation och sättet att ta ut dem;

(e) formen och omfattningen av den kompen
sation som avses i punklema 37 och 38 i denna
rekommendation;

(f) arbetstidsscheman;

(g) de förhållanden som skall betraktas som
särskilt svåra eller obehagliga i den mening som
avses i punkterna 27 och 40 i denna rekommen
dation.

IX. Occupational Health Protection

44. Each Member should endeavour lo adapt laws and regulations on occupational health and safety to the special nature of nursing work and of the environment in which it is carried out, and to increase the protection afforded by them.

45. (1) Nursing personnel should have access to occupational health services operating in accordance with the provisions of the Occupational Health Services Recommendation, 1959.

(2) Where occupational health services have

IX. Skydd för hälsan

44. Varje medlem bör sträva att anpassa lagstiftningen om arbetarskydd till den speciella karaktären hos sjukvårdsarbetet och den miljö där del utförs och all öka del skydd som lagstiftningen ger.

45. (1) Sjukvårdspersonalen bör ha tillgäng till företagshälsovård som fungerar i enlighet med föreskriftema i 1959 ärs rekommendation om företagshälsovård.

(2) I de länder där företagshälsovård ännu inle

nol yet been set up for all undertakings, medical care establishmenls employing nursing personnel should be among the undertakings for which, in accordance with Paragraph 4 of that Recommendation, such services should be set up in the first instance.

46. (I) Each Member and the employers' and
workers' organisations concemed should pay
particular attention to the provisions of the Pro
tection of Workers' Health Recommendation,
1953, and endeavour to ensure ils application lo
nursing personnel.

(2) All appropriate measures should be taken in accordance with Paragraphs 1 lo 7 of that Recommendation to prevent, reduce or eliminate risks to the health or safety of nursing personnel.

47. (1) Nursing personnel should undergo me
dical examinations on taking up and terminating
an appointment, and at regular intervals during
their service.

(2) Nursing personnel regularly assigned to work in circumstances such that a definite risk to their health or to that of others around them cxisls or may be suspccted should undergo regular medical examinations at intervals appropriate lo the risk involved.

(3) Objectivity and confidenlialiiy should be assured in examinations provided for in this Paragraph; the examinations referted to should not be carried out by doctors with whom the persons examined have a close working relationship.

48. (1) Studies should be undertaken—and
kept up to date—to determine special risks to
which nursing personnel may be exposed in the
exercise of their profession so that these risks may
be prevented and, as appropriate, compensated.

(2) For that purpose, cases of occupational ac-cidents and cases of diseases recognised as occupational under laws or regulations conceming employment injury benefits, or liable to be occupational in origin, should be notified to the competent authority, in a manner to be prescribed by national laws or regulations, in accordance with Paragraphs 14 to 17 of the Protection of Workers' Health Recommendation, 1953.

49. (1) All possible steps should be taken lo
ensure that nursing personnel are not exposed to
special risks. Where exposure to special ri.sks is
unavoidable, measures should be taken lo mini-
mise it.

(2) Measures such as the provision and use of protective dothing, immunisation, shorter hours, more frequent rest breaks, temporary removal

har anordnats för alla företag bör vårdinstitutioner som sysselsätter sjukvårdspersonal höra till de företag för vilka sädan vård i första hand bör anordnas i enlighet med punkt 4 i den ovan nämnda rekommendationen.

46. (1) Varje medlem och berörda arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationer bör särskilt beakta
föreskrifterna i 1953 års rekommendation om
skydd för arbetarnas hälsa och sträva att säker
ställa dess tillämpning på sjukvårdspersonalen.

(2) Alla lämpliga åtgärder bör vidtas i enlighet med punkterna 1—7 i den ovan nämnda rekommendationen för all förebygga, reducera eller undanröja risker för sjukvårdspersonalens hälsa eller säkerhet.

47. (1) Sjukvårdspersonalen bör undergå lä
karundersökning vid tillträde till och avgång från
anställning och med regelbundna tidsmellanrum
under tjänstgöringstiden.

(2) Sjukvårdspersonal som regelbundet hänvisas till arbete under sådana förhållanden att en bestämd risk för deras egen eller andras hälsa föreligger eller kan befaras bör undergå regelbundna läkarundersökningar med tidsmellanrum lämpade efter de föreliggande riskema.

(3) Objektivitet och sekretess bör säkerställas vid de undersökningar som avses i denna punkt; dessa undersökningar bör ej utföras av läkare med vilka de undersökta personema har ett nära samarbete.

48. (1) Undersökningar bör företas och aktua
liseras för atl fastställa risker som sjukvårdsper
sonalen kan bli utsatt för under utövandet av sitt
yrke, så att dessa risker kan förebyggas och dä så
är lämpligt kompenseras.

(2) För detta ändamål bör fall av olycksfall i arbete och fall av sjukdomar som betraktas som yrkessjukdomar enligt lagstiftning om förmåner vid yrkesskada eller som kan vara betingade av yrkesutövningen rapporteras till vederbörande myndighet pä sätt som skall föreskrivas genom nationell lagstiftning i enlighet med punkterna 14—17 i 1953 ärs rekommendation om skydd för arbetarnas hälsa.

49. (1) Alla åtgärder som är möjliga bör vidtas
för att säkerställa att sjukvårdspersonalen inte ut
sätts för särskilda risker. Dä exponering för sär
skilda risker är oundviklig, bör åtgärder vidtas för
atl nedbringa den lill ett minimum.

(2) Åigärder säsom tillhandahållande och användande av skyddskläder, immunisering, kortare arbetstid, ökat antal raster, tillfälligt avlägsnande från risken eller längre semester bör föreskrivas

from the risk or longer annual holidays should be provided for in respect to nursing personnel regularly assigned to duties involving special risks so as to reduce their exposure to these risks.

(3) In addition, nursing personnel who are exposed lo special risks should receive financial compensation.

50. Pregnant women and parents of young
children whose normal assignment could be pre
judicial to their health or that of their child should
be transferred, without loss of entitlements, to
work appropriate to their situation.

51. The collaboration of nursing personnel and
of organisations representing them should be
sought in ensuring the effective application of
provisions conceming the protection of the health
and safety of nursing personnel.

52. Appropriate measures should be laken for
the supervision of the application of the laws and
regulations and other provisions conceming the
protection of the health and safety of nursing
personnel.

för sjukvårdspersonal som regelbundet hänvisas till uppgifter, vilka medför särskilda risker, i syfte att minska deras exponering för dessa risker.

(3) Sjukvårdspersonal .som utsätts för särskilda risker bör dessutom erhålla ekonomisk kompensation.

50. Gravida kvinnor och föräldrar med små bam som normalt har arbetsuppgifter vilka medför risker för deras egen eller deras bams hälsa bör överföras till arbeten som är lämpade för deras situation utan att lida nägoi förfång.

51. Medverkan av sjukvårdspersonalen och organisationer som representerar den bör efter-suävas för att säkerställa en effektiv tillämpning av föreskrifter om skydd för sjukvårdspersonalens hälsa och säkerhet.

52. Lämpliga åigärder bör vidtas för kontroll över tillämpningen av lagstiftning och andra föreskrifter om skydd för sjukvårdspersonalens hälsa och säkerhet.

X. Social Security

53. (1) Nursing personnel should enjoy social
security protection at least equivalent, as the case
may be, to that of other persons employed in the
public service or sector, employed in the private
sector, or self-employed, in the country con
cemed; this protection should cover periods of
probation and periods of training of persons regu
larly employed as nursing personnel.

(2) The social security protection of nursing personnel should take account of the particular nature of their activity.

54. As far as possible, appropriate anange-ments should be made to ensure continuity in the acquisition of rights and the provision of benefits in case of change of employment and temporary cessation of employment.

55. (1) Where the social security scheme gives protected persons Ihc free choice of doctor and medical institution, nursing personnel should enjoy the same freedom of choice.

(2) The medical records of nursing personnel should be confideniial.

56. National laws or regulations should make
possible the compensation, as an occupational
disease, of any illness contracted by nursing per
sonnel as a result of their work.

X. Social trygghet

53. (1) Sjukvårdspersonalen bör i fråga om
social trygghet åtnjuta ett skydd som allt efter om-
ständighetema är likvärdigt med skyddet för
andra arbetstagare — i offentiig tjänst, i den
offentliga sektom eller i den privata sektorn —
eller för självständiga yrkesutövare i landet i frå
ga. Detta skydd bör även täcka perioder av
provtjänstgöring och utbildningsperioder för per
soner som regelbundet sysselsätts som sjukvårds
personal

(2) Den sociala tryggheten för sjukvårdspersonal bör utformas med hänsyn lill särdragen i dess verksamhet.

54. Så vitt möjligt bör lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa kontinuitet i förvärvandet av rättigheter och åtnjutandet av förmåner vid byte av anstäUning eUer vid tillfälligt avbrott i anställningen.

55. (1) Då det sociala trygghetssystemet ger försäkrade personer fritt val av läkare och sjukvårdsanstalt, bör sjukvårdspersonalen åtnjuta samma valfrihet.

(2) Sjukvårdspersonalens sjukjoumaler bör vara konfidentiella.

56. Den nationella lagstiftningen bör göra det
möjligt att ge samma kompensation som vid yr
kessjukdom för varje sjukdom som sjukvårdsper
sonalen ådrar sig genom sitt arbete.

XI. Special Employment Arrangements

57. With a view to making the most effective use of available nursing personnel and to pre-venling the withdrawal of qualified persons from the profession, measures should be laken lo make possible temporary and part-time employment.

58. The conditions of employment of temporary and part-time nursing personnel should be equivalent to those of permanent and full-time staff respectivdy, their entitiements being, as appropriate, calculated on a pro rata basis.

XI. Särskilda anställningsformer

57, För att den tillgängliga sjukvårdspersona
len skall kunna utnyttjas sä effektivt som möjligt
och för att förebygga att kompetenta personer
lämnar yrket bör åtgärder vidtas för att möjliggöra
tillfällig anställning och deltidsanställning.

58. Anställningsvillkoren för tillfäUigl anställd
och deltidsanställd sjukvårdspersonal bör vara
likvärdiga med villkoren för fast anställd respek
tive heltidsanställd personal, och deras rättigheter
bör då sä är lämpligt beräknas på proportionell
basis.

XII. Nursing Students

59. Nursing students should enjoy the rights and freedoms of students in other disciplines, subject only lo limitations which are essential for their education and training.

60. (I) Practical work of nursing students should be organised and carried out by reference to their training needs; it should in no case be used as a means of meeting normal slaffing requirements.

(2) During their practical work, nursing students should only be assigned tasks which corte-spond to their level of preparation.

(3) Throughout their education and ti-aining, nursing students should have the same health protection as nursing personnel.

(4) Nursing students should have appropriate legal protection.

61. During their education and training, nur
sing students should receive precise and detailed
information on tiie employment, working condi
tions and career prospects of nursing personnel,
and on the means available to them to further their
economic, social and professional interesls.

XII. Vårdyrkesstuderande

59. Vårdyrkesstuderande bör åtnjuta samma rättigheter och friheter som studerande inom andra fackomräden, med förbehåll endast för begränsningar som är väsentliga med hänsyn till deras utbildning.

60. (I) Värdyrkesstuderandes praktiska utbildning bör organiseras och utföras med hänsyn till deras utbildningsbehov; den bör inte i något fall användas som ett medel att tillgodose normala personalbehov.

(2) Under sin praktiska utbildning bör de värd-yrkesstuderande enbart tilldelas uppgifter som svarar mot deras utbildningsnivå.

(3) Under hela sin utbildning bör de vårdyr-kessttiderande ha samma hälsoskydd som sjukvårdspersonalen.

(4) Vårdyrkesstuderande bör ha ett lämpligt rättsskydd.

61. Under sin utbildning bör de vårdyrkesstu
derande fä exakta och detaljerade upplysningar
om anställnings- och arbetsviUkor och beford-
ningsmöjligheier för sjukvårdspersonal och om de
möjligheter som står lill buds för dem att främja
sina ekonomiska, sociala och yrkesmässiga in
tressen.

XIII. International Co-operation

62. In order to promote exchanges of personnel, ideas and knowledge, and thereby improve nursing care, Members should endeavour, in particular by multilateral or bilateral arrangements, to—

(a) harmonise education and training for the nursing profession without lowering standards;

(b) lay down the conditions of mutual recogni-tion of qualifications acquired abroad;

XIII. InternationeUt samarbete

62. I syfte att främja utbyte av personal, idéer och kunskaper och därigenom förbättra värden bör medlemmama sträva, särskilt genom multilaterala eller bilaterala överenskommelser, alt

(a) harmonisera utbildning för sjukvärdsyrket utan att sänka standardkraven;

(b) fastställa villkoren för ömsesidigt erkännande av kvalifikationer som förvärvats i utlandet;

tion to practice;

(d) organise nursing personnel exchange programmes.

63. (1) Nursing personnel should be encour-
aged to use the possibilities of education and train
ing available in their own country.

(2) Where necessary or desirable, they should have the possibility of education and training abroad, as far as possible by way of organised exchange programmes.

64. (1) Nursing personnel undergoing educa
tion or training abroad should be able to obtain
appropriate financial aid, on conditions to be de
termined by multilateral or bilateral agreements or
national laws or regulations.

(2) Such aid may be made dependent on an undertaking to retura to their country within a reasonable time and to work there for a specified minimum period in a job conesponding to the newly acquired qualifications, on terms at least equal to those applicable to other nationals.

65. Consideration should be given to the possibility of detaching personnel wishing to work or train abroad for a specified period, without break in the employment relationship.

66. (1) Foreign nursing personnel should have qualifications recognised by the competent authority as appropriate for the posts lo be filled and satisfy all other conditions for the practice of the profession in the country of employment; foreign personnel participating in organised exchange programmes may be exempted from the latter requirement.

(2) The employer should satisfy himself that foreign nursing personnel have adequate language ability for the posts to be filled.

(3) Foreign nursing personnel with equivalent qualifications should have conditions of employment which are as favourable as those of national personnel in posts" involving the same duties and responsibilities.

67. (1) Recmitment of foreign nursing per
sonnel for employment should be aulhorised
only—

(a) if there is a lack of qualified personnel for the posts to be filled in the countt of employment;

(b) if there is no shortage of nursing personnel with the qualifications sought in the country of origin.

(2) Recmitment of foreign nursing personnel should be undertaken in conformity with the relevant provisions of the Migration for Employment Convention and Recommendation (Revised), 1949.

(d) organisera program för utbyte av sjukvårdspersonal.

63. (1) Sjukvårdspersonalen bör uppmuntras
att utnyttja de möjligheter till utbildning som slår
till buds i deras eget land.

(2) Då så är nödvändigt eller önskvärt bör sjukvårdspersonalen ha möjlighet till utbildning utomlands, sä vitt möjligt genom program för organiserat utbyte.

64. (1) Sjukvårdspersonal som genomgår ut
bildning utomlands bör ha möjlighet att få lämplig
ekonomisk hjälp under föratsättningar som be
stäms genom multilaterala eller bilaterala över
enskommelser eller genom nationell lagstiftning.

(2) Sådan hjälp kan göras beroende av ett åtagande alt återvända till hemlandet inom en rimlig tid och att arbeta där under en bestämd minimipe-riod i en befattning som svarar mot de nyförvär-vade kvalifikationerna, under villkor som åtminstone är likvärdiga med dem som gäller för andra medborgare i landet.

65. Man bör överväga möjligheten att ge tjänstledighet utan brytande av anställningsför-hållandet åt personal som önskar arbeta eller utbilda sig i utlandet under en bestämd period.

66. (1) Utiändsk sjukvårdspersonal bör ha kvalifikationer, erkända av vederbörande myndighet säsom lämpliga för de befattningar som skall tillsättas, och uppfylla alla andra villkor för utövande av yrket i sysselsättningslandet; utländsk personal som deltar i program för organiserat utbyte kan befrias från det sistnämnda kravet.

(2) Arbetsgivaren bör förvissa sig om att utländsk sjukvårdspersonal har tillräckliga språkkunskaper för de befattningar som skall tillsättas.

(3) Utländsk sjukvårdspersonal med likvärdiga kvalifikationer bör ha anställningsvillkor som är lika gynnsamma som villkoren för inhemsk personal i befatmingar som innebär samma uppgifter och samma ansvar.

67. (1) Rekrytering av utländsk sjukvårdsper
sonal för anställning bör endast tillålas

(a) om det i sysselsättningslandet råder brist pä kvalificerad personal för de befattningar som skall tillsättas;

(b) om det inte i ursprangslandet råder brist på sjukvårdspersonal som har de sökta kvalifikationerna.

(2) Rekrytering av utländsk sjukvårdspersonal bör äga rum i enlighet med de relevanta bestämmelsema i 1949 års konvention och rekommendation (reviderade) om migrerande arbetare.

68. Nursing personnel employed or in training abroad should be given all necessary facilities when they wish to be repauiated.

69. As regards social security, Members should, in accordance with national practice—

(a) assure to foreign nursing personnel training or working in the country equality of ueatment with national personnel;

(b) participate in bilateral or multilateral arrangements designed to ensure the maintenance of the acquired rights or rights in course of acquisition of migrant nursing personnel, as well as the provision of benefits abroad.

68. Sjukvårdspersonal som är sysselsatt eller genomgår utbildning utomlands bör ges alla erforderliga förmåner när de önskar återvända till hemlandet.

69. Då det gäller social trygghet bör medlemmama, i enlighet med nationell praxis,

(a) tillförsäkra utländsk sjukvårdspersonal som utbildas eller arbetar i landet jämställdhet i fråga om behandling med inhemsk personal;

(b) medverka i bilaterala eller multilaterala avtal som syftar till alt tillförsäkra migrerande sjukvårdspersonal behällande av rättigheter som förvärvats eller håller på att förvärvas, liksom tillhandahåUande av förmåner i utiandet.

XIV. Methods of Application

70. This Recommendation may be applied by
national laws or regulations, collective agree
ments, works rules, arbitration awards or judi-
cial decisions, or in any other manner consistent
with national practice which may be appropriate,
account being taken of conditions in each
country.

71. In applying the provisions of this Recom
mendation, Members and the employers' and
workers' organisations concerned should be
guided to the extent possible and desirable by the
suggestions conceming its practical application
set forth in the Annex.

XIV. Tillämpningsmetoder

70. Denna rekommendation kan tillämpas genom nationell lagstiftning, kollektivavtal, arbetsplatsregler, skiljedomsutslag eller domstolsbeslut eller på varje annat sätt som är förenligt med nationell praxis och som kan vara lämpligt med hänsyn tiU förhållandena i varje land.

71. Vid tillämpandet av föreskriftema i denna rekommendation bör medlemmama och berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, i den mån det är möjligt och önskvärt, vägledas av de förslag beträffande dess praktiska tillämpning som anförs i bilagan.

Annex

Suggestions conceming Practical Application

Policy conceming Nursing Services and Nursing Personnel

1. Sufficient budgetary provision should be
made to permit the attainment of the objectives of
the national policy conceming nursing services
and nursing personnel.

2. (1) The programming of nursing services
should be a continuing process al all levels of
general health programming.

(2) Nursing services should be programmed on
the basis of—

(a) information obtained from studies and research which are of a continuing nature and permit adequate evaluation of the problems arising and of the needs and available resources;

(b) technical standards appropriate to changing needs and national and local conditions.

(3) In particular, measures should be taken
lo—

Bilaga

Förslag beträffande praktisk tillämpning

Politik för sjukvård och sjukvårdspersonal

1. Tillräckliga medel bör anslås för att göra del
möjligt att uppnå målen i den nationella politiken
i fråga om sjukvård och sjukvårdspersonal.

2. (1) Planeringen av sjukvården bör ske fort
löpande på alla nivåer av hälso- och sjukvårdspla
neringen.

(2) Sjukvård bör planeras på basis av

(a) information som erhåUs genom undersökningar och forskning som är av fortlöpande karaktär och som gör det möjligt att på ett tillfredsställande sätt bedöma de problem som uppstår samt behov och tillgängliga resurser;

(b) tekniska normer lämpade för föränderliga behov och för nationella och lokala förhållanden.

(3) Särskilt bör åtgärder vidtas för att

(a) fastställa tillfredsställande normer för sjukvården;

(a) establish adequate nursing standards;

(b) specify the nursing functions called for by the recognised needs;

(c) determine the staffing standards for the adequate composition of nursing teams as regards the number of persons and qualifications required al the various levels and in the various categories;

(d) determine on that basis the categories,
number and level of personnel required for the
development of nursing services as a whole and
for the effective utilisation of personnel;

(e) determine, in consultation with the repre
sentatives of those concemed, the relationship
between nursing personnel and other categories'of
health personnel.

3. The policy conceming nursing services and nursing personnel should alm at developing four types of functions of nursing personnel: direct and supportive nursing care; the administration of nursing services; nursing education; and research and development in the field of nursing.

4. Appropriate technical and material resources should be provided for the proper exercise of the tasks of nursing personnel.

5. The dassification of functions recommended in Paragraph 5 of the Recommendation should be based on an analysis of jobs and an evaluation of functions made in consultation with the employers' and workers' organisations concemed.

(b) närmare ange de sjukvårdsfunklioner som skall fyllas med hänsyn till konstaterade behov;

(c) bestämma sådana normer för bemanningen som säkerställer en lämplig sammansättning av vårdlag med hänsyn till det anlal personer och de kvalifikationer som behövs på olika nivåer och i olika kategorier;

(d) pä gmndval härav bestämma de kategorier,
det antal och den nivå av sjukvårdspersonal som
erfordras för utvecklingen av sjukvården som hel
het och för ett effektivt utnyttjande av personalen;

(e) i sanuåd med representanter för den berör
da personalen bestämma sambandet mellan sjuk
vårdspersonalen och andra kategorier av hälso-
och sjukvårdspersonal.

3. Politiken i fråga om sjukvård och sjukvårdspersonal bör syfta till att utveckla fyra typer av funktioner för sjukvårdspersonal: vård; administration; utbildning; forskning och utvecklingsarbete inom sjukvårdens område.

4. Lämpliga tekniska och materiella resurser bör tillhandahållas för ett riktigt utförande av sjukvårdspersonalens arbetsuppgifter.

5. Den klassificering av funktioner som rekommenderas i punkt 5 i rekommendationen bör baseras på en analys av vårdarbetet och en värdering av funktioner som skett i sanuåd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

Education and Training

6. Where the educational possibilities of large
seclions of the population are limited, measures
should be taken within the programmes of nursing
education and training to supplement the general
education of students who have not altained the
level required in accordance with Paragraph 9 of
the Recommendation.

7, Programmes of nursing education and train
ing should provide a basis for access to educa
tion and training for higher responsibilities, create
a desire for self-improvement, and prepare stu
dents lo apply their knowledge and skills as mem
bers of the health team.

Utbildning

6. 1 de länder där utbildningsmöjligheterna är begränsade för en stor del av befolkningen bör älgärder vidtas inom ramen för utbildningsprogram för sjukvårdsyrket i syfte att komplettera den allmänna utbildningen för de studerande som inte har uppnätt den nivä som erfordras i enlighet med punkt 9 i rekommendationen.

7. Programmen för utbildning för sjukvärdsyrket bör lägga gmnd för tillträde till utbildning för mera ansvcuskrävande uppgifter, skapa en önskan att utveckla sin förmåga och förbereda de studerande för att tiUämpa sina kunskaper och färdigheter som medlemmar av arbetslag inom hälso-och sjukvården.

requirements of continuing education and training, where this is considered necessary to ensure that authorised nursing personnel remain fully qualified.

9. Re-entry into Ihc profession after an inter
raption of its practice may be made subject, in
specified circumstances, to verification of qualifi
cations; in such case, consideration should be
given to facilitaling rc-entry by such methods as
employment alongside another person for a spe
cified period before verification lakes place.

10. (1) Any disciplinary mles applicable to
nursing personnel should include—

(a) a definition of breach of professional conduct taking account of the nature of the profession and of such standards of professional ethics as may be applicable thereto;

(b) an indication of Ihc sanctions applicable, which should be proportional to the gravity of the fault.

(2) Any disciplinary rules applicable lo nursing personnel should be laid down in the framework of mles applicable to health personnel as a whole or, where there are no such mles, should take due account of rules applicable to other categories of health personnel.

krav på återkommande utbildning, om detta bedöms nödvändigt för alt säkerställa att auktoriserad sjukvårdspersonal förblir fullt kompetent.

9. Äterinträde i yrket efter en tids avbrott i
yrkesutövningen kan under vissa förhållanden
göras beroende av kontroll av kompetensen; i så
fall bör man överväga möjligheten att underlätta
äterinträde genom sådana metoder som arbele till
sammans med en annan person under en viss
period innan kontrollen äger rum.

10. (1) Alla disciplinföreskrifter som gäller för
sjukvårdspersonal bör innefatta

(a) en definition av begreppet försumlighet i yrkesutövning, som tar hänsyn lill yrkets natur och de yrkesetiska normer .som kan vara tillämpliga för det;

(b) angivande av tillämpliga påföljder, vilka bör stå i proportion till graden av försumlighet.

(2j Alla disciplinregler som gäller för sjukvårdspersonal bör fastställas inom ramen av de föreskrifter som gäller för hälso- och sjukvärds-personalen i dess helhet eller, om sådana föreskrifter saknas, under vederbörligt hänsynstagande till regler som gäller för andra kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal.

Career Development

11. Where the possibilities of professional ad
vancemenl are limited as a result of the manner in
which nursing services in general are conceived,
measures might be taken to facilitate access to
studies leading to qualifications for other health
professions.

12. (1) Measures should be taken to establish
systems of dassification and of scales of remu
neration which provide possibilities of professio
nal advancemenl on the basis of the dassification
of the level of funclions envisaged in Paragraph 6
of the Recommendation.

(2) These systems should be sufficienlly open to provide an incentive for nursing personnel lo pass from one level to another.

(3) The promotion of nursing personnel should be based on equitable criteria and take account of experience and demonsirated ability.

13. Increases in remuneration should be provid
ed for, at every level, by reference to the devel
opment of experience and abUily.

14. (1) Measures should be taken to encourage
nursing personnel to make the greatest possible
u.se of their knowledge and their qualifications in

Karriär

11. Då möjligheterna till befordran inom yrket
är begränsade på grund av sjukvårdens allmänna
utformning, kan åtgärder vidtas för att underiätta
tillträdet lill studier som gör det möjligt att för
värva kvalifikationer för andra yrken inom hälso-
och sjukvårdsområdet.

12. (1) Åtgärder bör vidtas för all åstadkomma
klassificeringssystem och löneskalor som ger
möjligheter till befordran inom yrket pä grundval
av den klassificering av funktionsnivåer som av
ses i punkt 6 av rekommendationen.

(2) Dessa system bör vara så öppna att de sportar sjukvårdspersonal att gä frän en nivä tiU en annan.

(3) Sjukvårdspersonalens befordran bör baseras på rättvisa bedömningskriterier och ta hänsyn till förvärvad erfarenhet och ådagalagd kunnighet.

13. På varje funktionsnivå bör möjlighet föreligga för löneökningar med hänsyn till ökad erfarenhet och duglighet.

14. (1) Åtgärder bör vidtas för att uppmuntra sjukvårdspersonalen att i största möjliga omfattning utnyttja sina kunskaper och kvalifikationer i sitt arbete.

their work.

(2) The responsibilities effeciively assumed by nursing personnel and the competence shown by them should be continuously reviewed so as to ensure remuneration and possibilities of advancemenl or promotion corresponding thereto.

15. (I) Periods of paid educational leave should be considered to be periods of work for the purposc of entitiement to social benefits and other rights deriving from the employment relationship.

(2) As far as possible, periods of unpaid educational leave for the purpose of additional education and training should be taken into consideration in the calculation of seniority, particularly as regards remuneration and pension rights.

(2) De uppgifter som sjukvårdspersonalen i realiteten utför och den kompetens den ådagalägger bör fortlöpande bedömas i syfte atl tillförsäkra den däremot svarande lön och möjligheter till befordran.

15. (1) Perioder av betald studieledighet bör jämställas med arbetsperioder vid fastställandet av rätten till sociala förmåner och andra rättigheter som grandar sig pä anställningsförhällandel.

(2) Så vilt möjligt bör perioder av obetald studieledighet för kompletterande utbildning beaktas vid beräkning av anciennilet, särskilt då del gäller att bestämma lön och pensionsrättigheter.

Remuneration

16. Pending the attainment of levels of remuneration comparable with those of other professions requiring similar or equivalent qualifications and cartying similar or equivalent responsibilities, measures should be taken, where necessary, to bring remuneration as rapidly as possible to a level which is likely to attract nursing personnel to the profession and retain them in it,

17. (I) Additions to salary and compensatory payments which are granted on a regular basis should, to an extent commensurate with general practice in the professions referted to in Paragraph 16 of this Annex, be regarded as an integral part of remuneration for the calculation of holiday pay, pensions and other social benefits.

(2) Their amount should be periodically reviewed in Ihe light of changes in the cost of living.

Lön

16. I avvaktan pä uppnående av löner jämförliga med dem som gäller för andra yrken, som kräver liknande eller likvärdiga kvalifikationer och medför liknande eller likvärdigt ansvar, bör åtgärder vidtas då sä är nödvändigt för att så snabbt som möjligt fä lönerna till en nivå som är ägnad att locka sjukvårdspersonal till yrket och hålla den kvar där.

17. (1) Lönetillägg och ersättningar som ulgår regelmässigt bör, i en omfattning som svarar mot allmän praxis inom de yrken som avses i punkt 16 i denna bilaga, betraktas som en integrerande del av lönen vid beräkning av semesterlön, pensioner och andra sociala förmåner.

(2) Deras storiek bör periodiskt omprövas med hänsyn till levnadskostnademas utveckling.

Working Time and Rest Periods

18, (1) In the organisation of hours of work, every effort should be made, subject to the requirements of the service, to allocatc shift work, overtime work and work at inconvenient hours equitably between nursing personnel, and in par-licuhu between permanent and temporary and between full-time and part-time personnel, and to lake account as far as possible of individual pre-ferences and of special considerations regarding such matters as climate, transportation and family responsibilities.

(2) The organisation of hours of work for nursing personnel should be based on the need for nursing services rathcr than subordinaled lo the

Arbetstid och viloperioder

18. (1) Vid organiserandet av arbetstiden bör alla ansträngningar göras, med hänsyn till vårdens krav, för att fördela skiftarbete, övertidsarbete och arbete på obekväm tid rättvist mellan medlemmama av personalen och särskilt mellan fast och tillfälligt anställd personal samt mellan heltids- och deltidsanställd personal och att sä vitt möjligt beakta individuella önskemål och speciella omständigheter med avseende pä klimatförhållanden, transportförhållanden, familjeansvar osv.

(2) Organiserandet av arbetstiden för sjukvårdspersonal bör snarare baseras pä behovet av sjukvård än underordnas annan hälso- och sjuk-

work partern of other health service personnel.

19. (1) Appropriate measures to limit the need
for overtime, for work at inconvenient hours and
for on-caU duty should be taken in the organisa
tion of work, in determining the number and use
of staff and in scheduling hours of work; in parti
cular, account should be taken of the need for
replacing nursing personnel during absences or
leave authorised by laws or regulations or collec
tive agreements, so that the personnel who are
present will nol be overburdened.

(2) Overtime should be worked on a voluntary basis, except where it is essential for patient care and sufficient volunteers are not available.

20. The notice of working schedules provided for in Paragraph 35 of the Recommendation should be given at least two weeks in advance.

21. Any period of on-call duty during which nursing personnel are required to remain at the workplace or the services of nursing personnel are aclually used should be fully regarded as working lime and remunerated as such.

22. (1) Nursing personnel should be free to take their meals in places of their choice.

(2) They should be able to take their rest breaks at a place other than their workplace.

23. The time at which the annual holiday is lo
be taken should be determined on an equitable
basis, due account being taken of family obliga
tions, individual preferences and the requirements
of the service.

värdspersonals arbetsmönster.

19. (1) Lämpliga älgärder för att begränsa be
hovet av övertidsarbete, av arbele pä obekväm tid
och av beredskapstjänst bör vidtas vid organise
randet av arbetet, vid bestämmandel av perso
nalstyrkan och personalens utnyttjande och vid
planeringen av arbetstidsscheman; särskilt bör
hänsyn las lill behovet av att ersätta sjukvårdsper
sonal under frånvaro eller ledighet, som ges i
enlighet med lagstiftning eller kollektivavtal, så
att den personal som är närvarande inte blir över
belastad.

(2) Övertidsarbete bör utföras pä basis av frivillighet utom dä det är nödvändigt för vården av patienterna och det inte finns tillräckligt mänga frivilliga.

20. Det tillkännagivande av arbetstidsscheman som avses i punkt 35 i rekommendationen bör ske minst tvä veckor i förväg.

21. Varje period av beredskapstjänst, under vilken sjukvårdspersonalen är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen eller sjukvårdspersonalens tjänster i verkligheten tas i anspråk, bör i sin helhet betraktas som arbetstid och avlönas som sådan.

22. (I) Sjukvårdspersonalen bör kunna fritt välja var den önskar inta sina måltider.

(2) Den bör under vilopauserna kunna vistas utanför den plats där arbetet utförs.

23. Semestrarnas förläggning bör faststäUas på
ett rättvist sätl under vederbörligt hänsynstagande
lill familjeplikter, individuella önskemål och
tjänstgöringens krav.

Occupational Heallh Protection

24. Nursing personnel in respect of whom special measures such as those envisaged in Paragraphs 47, subparagraph (2), 49 and 50 of the Recommendation should be taken should include, in particular, personnel regularly exposed to ioni.s-ing radiations or lo anaesthetic substances and personnel in contact with infectious diseases or mental illness.

25. Nursing personnel regularly exposed to ionising radiations should, in addition, enjoy the protection of the measures provided for in the Radiation Protection Convention and Recommendation, 1960.

26. Work to which pregnant women or mothers of young children should not be assigned should include—

(a) as regards women covered by Paragraph 5

Skydd för hälsan

24. Den sjukvårdspersonal för vilken särskilda åtgärder bör vidtas, sådana som avses i punklema 47 (2), 49 och 50 i rekommendationen, bör särskilt innefatta personal som regelmässigt utsätts för joniserande strålning eller för anesletiska ämnen och personal som stär i kontakt med infektionssjukdomar eller med psykiska sjukdomar.

25. Sjukvårdspersonal som regelmässigt utsätts för joniserande strålning bör dessutom åtnjuta skydd genom de åtgärder som avses i 1960 års konvention och rekommendation om strålskydd.

26. Arbete till vilket gravida kvinnor eller mödrar med små bam inte bör hänvisas bör innefatta

(a) de typer av arbeten som uppräknas i punkt 5 i 1952 års rekommendation om skydd vid ha-

Social Security

27. In order to ensure continuity in the acquisition of rights and the provision of benefits, as provided in Paragraph 54 of the Recommendation, steps should be laken to co-ordinate such private supplementary schemes as exisl with each other and with slatutory schemes.

28. In order to ensure that nursing personnel receive tiie compensation for illnesses contracted as a resull of their work, as provided for in Paragraph 56 of the Recommendation, Members should, by laws or regulations—

(a) prescribe a list establishing a presuraption of occupational origin in resjject of certain diseases when they are contracted by nursing personnel, and revise the list periodically in the light of scientific and technical developments affecting nursing personnel;

(b) complement that list by a general definition of occupational diseases or by other provision enabling nursing personnel to establish the occupational origin of di.seases not presumed to be occupational by virtue of the list.

Social trygghet

27. I syfte att säkerställa den kontinuitet i förvärvandet av rättigheter och åtnjutandet av förmåner som avses i punkt 54 i rekommendationen bör åtgärder vidtas för att samordna sådana privata kompletterande system som existerar med varandra och med lagstadgade system.

28. I syfte att säkerställa att sjukvårdspersonalen får den kompensation för sjukdomar som den ådragit sig genom sitt arbete vilken avses i punkt 56 i rekommendationen bör medlemmama genom lagstiftning

(a) upprätta en förteckning över sjukdomar som antas ha sitt ursprung i yrkesverksamheten när de drabbar sjukvårdspersonalen och periodiskt revidera denna förteckning med hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling som berör sjukvårdspersonalens arbete;

(b) komplettera denna förteckning med en allmän definition av yrkessjukdomar eller genom bestämmelser som gör det möjligt för sjukvårds-f)ersonalen att påvisa del yrkesbetingade ur-spmnget av sjukdomar som inte fömtsatts vara yrkesbetingade enligt förteckningen.

International Co-operation

29. The financial aid given to nursing person
nel undergoing education or training abroad might
include, as appropriate—

(a) payment of n-avel expenses;

(b) payment of study costs;

(d) continuation of full or partial remunera
tion, in the case of nursing personnel already
employed.

30. As far as possible, periods of leave or
detachmenl for training or work abroad should be
taken into consideration in the calculation of se
niority, particularly as regards remuneration and
pension rights.

Internationellt samarbete

29. Den ekonomiska hjälp som ges ät sjuk
vårdspersonal som genomgår utbildning i utlandet
kan, då så är lämpligt, innefatta

(a) bestridande av resekostnader;

(b) bestridande av utbildningskostnader;

(d) helt eller delvis behållen lön för sjukvärds-
personal som redan är anställd.

30. 1 män av möjlighet bör perioder av ledig
het för utbildning eller arbete i utlandet beaktas
vid beräknande av anciennilet, särskilt då del
gäller lön och pensionsrättigheter.

Prop. 1977/78:134 59

Bilaga 5

Resolutioner

1. Resolution om stärkande av trepartsstrukturen i lLO:s övervakningsproce
durer för intemationella normer och i dess tekniska biståndsprogram

2. Resolution om främjande, skydd och stärkande av mötesfrihet, fackföreningsfrihet och andra mänskliga rättigheter

3. Resolution om medgivande för Bolivia atl rösta

4. Resolution om medgivande för Arabrepubliken Yemen att rösta

5. Resolution om Dominikanska Republikens obetalda avgifter

6. Resolution om sammansättningen av lLO:s administrativa domstol

7. Resolution om ändring av bestämmelserna för lLO:s ijänslepensionsfond och om en extra avgift lill denna fond

8. Resolution om ändring av artikel 11 i finansreglementet

9. Resolution om delegering av befogenheter att dra in ordinarie befattningar

10. Resolution om utseende av ledamöter och suppleanter i ILO:s tjänste
pensionsorgan

11. Resolution om anlagande av budget för perioden 1978—79 och om fördel
ningen av utgifter mellan medlemsslatema för 1978—79

12. Resolution om tillämpningen av vissa intemationella normer på sjukvärds-personal

13. Resolution om atl på dagordningen för nästa ordinarie konferenssammanträde föra upp ett ämne med benämningen "Organisationsfrihet och metoder för fastställande av anställningsvillkor i den offentliga sektorn"

14. Resolution om att pä dagordningen för nästa ordinarie konferenssammanträde föra upp ett ämne med benämningen "Arbetsmarknadsadministration: roll, uppgifter och organisation"

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978