Prop. 1977/78:128 Regeringens proposition

1977/78:128

om stöd till prospektering efter olja och naturgas;

beslutad den 9 mars 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

OLOF JOHANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås statligt stöd till prospektering efter olja och naturgas i form av bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet. Det förutsätts att Petroswede AB, som ägs till hälften av det statliga oljebolaget Svenska Petroleum AB och tiU hälften av enskilda företag, skall bli huvudmottagare av stödet i fråga om prospektering utomlands. De enskilda intressenterna i Petroswede har åtagit sig att lämna vissa tillskott till verksamheten utöver den ram av 100 milj. kr. som fastställdes vid bolagets bildande år 1973. Prospekteringsbidrag skall kunna lämnas även till andra företag.

Bidrag skall utgå med högst 50 % av projektkostnaden. Som huvudvillkor för bidrag anges att sådan olja som företaget får tillgång till om prospekteringen leder till utvinning skall tas hem till Sverige. För projekt av särskilt försöriningspolitiskt intresse, i första hand på svenskt område, skall bidrag för hela kostnaden kunna lämnas till Svenska Petroleum.

Genom bidragssystemet bedöms nuvarande prospekteringsinsatser av 30-40 milj. kr. om året kunna öka till ca 100 milj. kr. efter två å tre år. Det fömtsatts att verksamheten liksom hittills kommer att inriktas i första hand på svenskt område och Nordsjön med angränsande områden.

Finansieringen av bidragssystemet skall ske genom en höjning från den 1 juli 1978 av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter såvitt avser motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med 4 kr. för kubikmeter. Inkomsterna skall tillföras en särskild fond, oljeprospekteringsfonden.

I Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 128

Prop. 1977/78:128 3

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammmanträde 1978-03-09

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wickslröm, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om stöd till prospektering efter olja och naturgas

I prop. 1977/78:100 (bil. 17 s. 202) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Oljeprospeklering för budgetåret 1978/79 beräkna ett reservationsanslag av 20000000 kr. Jag anhåller alt nu få ta upp denna fråga.

1 Inledning

Petroswede AB har i skrivelse den 3 november 1977 redovisat motiv och förutsättningar för ett ökat svenskt dellagande i internationell oljeprospeklering. Som underiag för skrivelsen har inom bolaget utarbetats studien Internationell oljeletning/ulvinning i svenskt perspektiv.

Efter remiss har yttranden över Pelroswedes skrivelse och studie avgivits av överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), siatens industriverk, statens vattenfaUsverk och Statsföretag AB gemensamt, Sveriges geologiska undersökning (SGU), styrelsen för teknisk utveckling (STU), energi-kommisionen. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Kooperativa förbundet (KF) och Sveriges industriförbund. Däriämte har Salén Energy AB inkommit med en skrivelse i frågan.

2 Nuvarande prospekteringsverksamhet

2.1 Oljeprospektering AB

Oljeprospeklering AB (OPAB) bildades år 1969 med uppgift att prospektera efter olja och naturgas på svenskt område (prop. 1968:51, SU 1968:86, rskr 1968:204). Aktiekapitalet uppgår till 5 milj. kr. Aktiema ägs It Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 128

Prop. 1977/78:128 4

lill hälfien av statliga och lill hälfien av enskilda intressenter. Staten företräddes i OPAB av statens vattenfaUsverk och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) till den 1 december 1977, då de statliga aktierna överfördes tiU Svenska Petroleum AB.

Övriga delägare är f. n. AGA AB, Asea AB jämte Voxnans Krafl AB, Boliden AB, Gränges AB, KemaNobel AB, Johnsonkoncernen företrädd av Rederi AB Nordstjernan och AB Nynäs-Petroleum, Oljekonsumenlemas förbund (OK) och Sydkraft AB. OK är den störste enskilde delägaren med 11,25 % av aktierna.

Under åren 1969-1975 meddelades OPAB koncessioner för vissa landområden i Malmöhus, Kristianstads, Kalmar och Gotlands län. Dessutom meddelades bolaget år 1969 undersökningstillstånd för hela den svenska kontinentalsockeln, utanför ostkusten dock ej norr om 59: e breddgraden. Dessa koncessioner och tillstånd gällde ursprungligen under en lid av åtta år från den 27 juni 1969, vilken senare förlängdes till utgången av år 1977. För denna period föreskrevs skyldighet för OPAB atl ulföra arbeten till en sammanlagd kostnad av 150 milj. kr.

Förhållandet mellan intressenterna regleras genom ett konsortialavtal. Enligl avtalet skall intressenterna i proportion till sina andelar i aktiekapitalet tillskjuta de medel som behövs för bolagets verksamhet för alt fullfölja de förpliktelser som åvilar bolaget enligt nämnda koncessioner och tillstånd. Intressent är berättigad till men inte skyldig atl delta i verksamhet utöver arbetsskyldigheten 150 milj. kr. Om intressent inte utövar denna rätt fördelas hans andel mellan övriga intressenter, i första hand inom samma grupp, enligt vissa regler. Intressent har optionsrätt att på affärsmässiga grunder köpa så stor del av bolagels produktion som svarar mot hans andel i bolaget.

De totala kostnadema för verksamheten åren 1969 — 1976 har uppgått lill ca 170 milj. kr., dvs. ca 20 milj. kr. mer än vad som har föreskrivits i koncessioner och tillstånd. Två enskilda intressenter, AGA och Boliden, har dock inte deltagit i det överskjutande programmet, vilket leder till en omfördelning av andelarna inom den enskilda gruppen. Av tabell 2.1 framgår fördelningen av kostnaderna, inkl. kostnader för administration m. m., på olika arbeten och områden.

TabeU 2.1 Kostnader för OPAB.s verksamhet 1969-1976 (milj. kr.)

Prop. 1977/78:128 5

Totalt har under perioden borrats ett hundratal borrhål på land och 16 borrhål till havs, flertalet öster och söder om Gotland.

Under åren 1974-1975 gjordes ett antal små fynd på södra Gotland. Från åtta av dessa har hittills utvunnits nära 7 000 m råolja. Vid en borrning till havs öster om Gotland år 1976 gjordes ett oljefynd, som dock inte bedömdes exploateringsvärt.

Efter utgången av år 1976 förklarade de enskilda intressenterna i OPAB att de mot bakgrand bl. a. av kommersieUa överväganden och sina tidigare insatser ansåg sig t. v. inte kunna bidra med ytterligare medel lill OPäB:s verksamhet. För att möjliggöra vissa fortsatta arbeten på Golland under år 1977 ställdes särskilda statliga medel till OPÄB:s förfogande i form av ett lån på 6 milj. kr. från Svenska Petroleum.

Som underiag för en ansökan om förlängning av koncessioner och tillstånd gjorde OPAB våren 1977 en utvärdering av den fortsatta prospektivi-leten för olika områden. Det framhölls att någon i ekonomiska termer säker värdering inte kunde baseras på de erhållna undersökningsresultaten. Bolaget ansåg det dock möjligt att göra en viss gradering av områdena. Således hade säker kolvätepolenlial påvisats på södra Gotiand inom den del av ön som hade undersökts relativt väl. Huruvida produktionen kunde bli ekonomiskt lönsam kunde dock inle avgöras utan fortsatta undersökningar. Enligt OPAB fanns vidare sannolik oljepotential på övriga Gotland och havsområdena närmast öster och söder om ön. Prospektiviteten för havsområdena hämmas dock av höga produktionskostnader. Möjlig potential fanns enligl bolaget i Kattegatt och havsområdet söder om Skåne. Endast för Öland och Hanöbukten ansågs kolvälepotential osannolik. Beträffande vissa andra områden som inte alls eUer endast i ringa mån hade undersökts ansåg sig OPAB inte kunna göra någon värdering. Detta gäller Ängelholmsområdet, södra Östersjön, Öresund och övriga Skåne.

Regeringen har genom beslut den 15 december 1977 meddelat OPAB föriängning av koncessioner och tillstånd med fem år, varvid dock Öland har undantagits. Som villkor för förlängning gäller all OPAB skall utföra undersökningsarbeten under åren 1978—1979 för en lägsta kostnad av sammanlagt 20 milj. kr. Arbelsskyldighel för åren 1980-1982 avses komma att fastställas av regeringen efter förslag av statens industriverk hösten 1979.

Till grund för OPÄB:s verksamhet åren 1978-1979 ligger ett program som omfattar främst fortsatta arbeten på Gotland och i Ängelholmsområdet. Arbetena under år 1978 avses komma atl bekostas helt av Svenska Petroleum genom intressenlbidrag med 12 milj. kr. Delta bidrag jämte det tidigare lånet på 6 milj. kr. kommer enligt bestämmelserna i konsortialavtalet att föranleda en viss ökning av den statliga andelen i OPAB.

OPAB har f. n. 18 anställda, varjämte några utländska experter inom geologi, geofysik och borrteknik anlitas som konsulter. Kostnaderna för bolagets administration uppgår f.n. till ca 2,8 milj. kr. om året. Den operativa verksamheten bedrivs genom specialiserade entreprenadföretag.

Prop. 1977/78:128 6

2.2 Petroswede AB

Petroswede AB bildades år 1973 med uppgift alt prospeklera efter olja och naturgas utomlands (prop. 1973:112, NU 1973:49, rskr 1973:184). Bakgrunden tUl alt ett särskilt bolag bildades för ändamålet var bl. a. atl flera av de enskilda intressenterna i OPAB ej önskade att delta bolags verksamhet skulle utvidgas lill att omfatta även internationell prospektering.

Aktiekapitalet i Petroswede uppgår till 1 milj. kr. Ägarförhållandena på statlig sida är desamma som i OPAB, dvs. 50 % av aktierna ägs av Svenska Petroleum. På den enskilda sidan är Salénkoncernen, numera företrädd av Salén Energy AB och Rederi AB Salénia, den störste aktieägaren med 20 %. Övriga intressenter är OK med 15 % samt Asea AB och AB Skandinaviska Elverk med tillsammans 5 %, Johnsonkoncernen företrädd av fyra bolag med tillsammans 5 % och KemaNobel AB med 5 %.

Förhållandet mellan intressenterna regleras genom ett konsortialavtal. Enligt avtalet skall intressenterna verka för att företagel skall utvecklas konkurrenskraftigt, arbetande i överensstämmelse med affärsmässiga principer. Intressenterna skall i proportion lill sina andelar i aktiekapitalet skjuta till de medel som behövs för verksamheten intill ett totalt belopp av 100 milj. kr. inkl. aktiekapitalet. Den statliga sidan nominerar ordförande i styrelsen, som dock lill skillnad från vad som gäller i OPAB saknar utslags-röst. Vidare föreskrivs kvalificerad majoritet för upptagande eller utvidgning av projekt på så sätt all beslutet måste biträdas av intressenter som företräder minsl 75 % av aktiekapitalet. Intressent har optionsrätt atl köpa del av bolagels produktion enligt samma regler som i OPAB-avlalel.

I avtalet saknas bestämmelser om verksamheten sedan initialramen har förbrakats. Intressenterna kom dock i samband med Pelroswedes bildande överens om atl samverkan i bolaget skulle kunna ske även därefter. Man skulle sträva efter att förhållandet 50% statligt och 50% enskilt ägande bibehölls.

Av beloppet 100 milj. kr. har t. o. m. utgången av år 1977 förbrukats ca 68 milj. kr. i avslutade och pågående projekt. Av tabell 2.2 framgår fördelningen av projekten på olika områden. Ca 60% av kostnaderna hänför sig till projekt lill havs, främst i Nordsjön.

Tabell 2.2 Kostnader för Pelroswedes verksamhet 1973-1977 (milj. kr.)

	1973-1976	1977 (prel.)	Summa
Norge	11,4	5,5	16,9
Storbritannien	11,6	-	11,6
Iriand	0,7	1,8	2,5
Egypten	11,3	7,7	19,0
Tunisien	9.1	-3,1"	6,0
Övriga	0,9	-	0,9
Administration	7,7	3,3	11,0
Summa	52,7	15,2	67,9

Andel i koncession såld.

Prop. 1977/78:128 7

Ytterligare ca 20 milj. kr. har bundits för fortsatta arbeten. För insatser i Norge söder om 62: a breddgraden planeras nya kapitaltillskott av intressenterna under förutsättning alt Petroswede beviljas lelningsrättigheter.

Vid slutet av år 1977 hade Petroswede deltagit i sammanlagt åtta borrningar med olika inlresseandelar. Borrningarna har fördelals på fyra i Nordsjön, en i Irland, två i Egypten och en i Tunisien. En borrning till havs utanför Tunisien år 1977 har resulterat i fynd av gas, som dock ej torde vara kommersiellt. Ytterligare seismiska mätningar och borrningar planeras. Bolaget har lidvis som operatör ansvarat för och genomfört seismiska mätningar och borrningar i såväl Egypten som Nordsjön.

Petroswede har f. n. endast fem egna anställda. Bolaget har dock centralt tillgång lill ca 20 personers tjänster bl. a. genom att vissa resurser utnyttjas gemensamt med OPAB enligt avtal. Därutöver upprätthålls regelbundna tekniska kontakter med olika samarbetspartners och specialister inom oljeindustrin.

2.3 Annan svensk utlandsprospektering

Johnsonkoncernen har sedan många år tillbaka varit engagerad i oljeprospektering. Vid sidan av deltagandel i Petroswede deltar koncernen f. n. i flera projekt i den brittiska delen av Nordsjön, vilket hittills har lett till intressen i en gasfyndighel i södra Nordsjön.

Även Salén Energy och KemaNobel bedriver prospektering vid sidan av Petroswede. F. n. ingår de jämte ett tredje svenskt förelag. Svenska Tänd-sticks AB, i en grupp med en betydande andel i ett område på den filippinska kontinenlalsockeln i Sydkinesiska sjön. Salén Energy arbetar för alt förvärva nya lelningsrättigheter i vissa andra områden i Asien och Afrika.

2.4 Svenska Petroleum AB

Svenska Petroleum AB bildades år 1975 som ett dotterbolag lill LKAB med uppgift att handha Statsförelaggruppens intressen på oljeområdet. Efter beslut av riksdagen våren 1976 (prop. 1975/76:124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262) blev statens vattenfallsverk hälftenägare i bolaget. Svenska Petroleum har nu ett eget kapital av 50 milj. kr., varav aktiekapitalet utgör 40 milj. kr.

År 1976 fastställdes även vissa allmänna riktlinjer för Svenska Petroleums verksamhet. Dessa innebar bl. a. att siatens intressen på prospek-leringsområdet i fortsättningen skulle företrädas av bolaget. I konsekvens härmed borde vattenfallsverkets och LKAB:s aktier i OPAB och Petroswede överlåtas till Svenska Petroleum. Sedan övriga aktieägares medgivande härtill inhämtats har sådan överlåtelse nu skett.

Vidare innebar 1976 års beslut att Svenska Petroleum skulle ha ansvaret

Prop. 1977/78:128 8

för att handha och finansiera de fortsatta statliga insatserna pä prospek-teringsområdet. Bolaget borde således svara för sådana prospekteringsinsatser som bolaget ansåg önskvärda av försörjningspoliliska eller kommersiella skäl. Med hänsyn till att bolaget saknade möjlighet alt under uppbyggnadsskedet avsätta vinstmedel för prospektering ställdes särskilda statliga medel till förfogande på driftbudgeten. Det förutsattes att Svenska Petroleum vid användningen av medlen skulle komma att företrädesvis utnyttja OPAB: s och Pelroswedes organisation.

För insatser på svenskt område och i Nordsjön med angränsande områden beräknades för treårsperioden 1976/77-1978/79 ett medelsbehov av 50 milj. kr. Inom denna ram anvisades för budgetåret 1976/77 ett reservationsanslag till oljeprospeklering av 20 milj. kr. För budgetåret 1977/78 har ytteriigare 20 milj. kr. anvisats (prop. 1976/77:100 bil. 17, NU 1976/77:24, rskr 1976/77:206).

Medel från anslaget får disponeras av Svenska Petroleum efter regeringens prövning i varje särskilt fall. Hittills har sammanlagt 18 milj. kr. betalats ut för Svenska Petroleums bidrag till OPAB: s verksamhet under åren 1977 och 1978. Någon utbetalning för prospektering utomlands har inte sketl.

3 Internationell översikt

3.1 OECD: s studier

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) publicerade år 1975 studien Energy prospects lo 1985. Enligt denna väntas importen av råolja till OECD-länderna år 1985 uppgå till 1019 Mtoe', jämfört med 1266 Mtoe år 1974. Trots att brattonationalproduklen i OECD-området förutsågs växa med ca 5 % om året under perioden antogs således en minskning av oljeimporten. Kraftfulla insatser för energibesparingar och ökad produktion av inhemsk energi i form av kärnkraft, kol, naturgas och olja förutsattes i prognosen.

OECD gav i börian av år 1977 ut en reviderad prognos avseende år 1985 under namnet World energy outlook (WEO). Denna har sammanfattats och kommenterats av statens industriverk i studien (SIND PM 1977:8) Den internationella bränslemarknaden och Sverige. I WEO antas en ökning av OECD-områdels totala oljebehov med nära 40% från år 1974 till år 1985. Importen av olja, främst från de oljeproducerande länderna anslutna tUl Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC), beräknas komma att öka i samma takt som förbrukningen. Skillnaden mellan WEO och den två år äldre prognosen i Energy Prospects framgår av tabell 3.1.

Mtoe = milj, ton oljeekvivalenter.

Prop. 1977/78:128 9

För WEO redovisas i tabellen det s. k. referensfallet, som innebär oförändrad energipolitik. Enligt ett fall med högre ambitionsnivå skulle importbehovet år 1985 ligga vid 1974 års nivå.

TabeU 3.1 OECD.s energitillförsel (Mtoe)

	1974		1985
		Prognos 1975	Prognos 1977	Differens %
Produktion inom OECD
Olja Naturgas Fasta bränslen Kärnkraft Vattenkraft (inkl. geotermisk energi)	635 696 634 58 237	1312 1016 1025 748 365	887 773 863 464 307	-32 -24 -16 -38 -16
Summa	2260	4466	3295	-26
Import (netto) Olja Naturgas Fasta bränslen	1266 12 34	1019 133 - 15	1750 112 60	+72 -16
Summa	1375	1138	1923	+69
Primär energiefterfrågan (inkl. bunker)	3 543	5 603	5218	- 7

I WEO pekas på ovissheten beträffande exportländernas möjligheter atl tiUgodose del i referensfallet beräknade behovet på 1750 Mtoe år 1985. OECD:s netloimportbehov kan dock bli ännu större om medlemsländemas nuvarande strävanden att öka den inhemska produktionen och förbättra hushåUningen med energi skulle misslyckas.

Prognoserna för ökad inhemsk energiproduktion inom OECD är i WEO genomgående lägre än i 1975 års studie. Minskningen hänför sig absolut sett främst till oljan beroende framför alll på fortsatt minskande oljeproduktion i Förenta staterna, tekniska förseningar i Alaska och delar av Nordsjön, uppskjuten tiUståndsgivning för dragning av rörledningar i Nordamerika och försenade tillstånd för prospektering i nya områden och exploatering av befintiiga fäh i vissa delar av bl. a. Nordsjön.

Även för naturgasproduktionen är siffran lägre än i den tidigare studien. Den relativt sett största minskningen redovisas emellertid för kärnenergin, där kapaciteten inom OECD enligt WEO väntas bli endast ca 60% av vad som förutsågs i 1975 års prognos.

3.2 Energikommissionens expertmaterial

Energikommissionens (11976:05) expertgrapp för energitillförsel (EKB) har sommaren 1977 i en preliminär rapport redovisat ett basmaterial rörande bl. a. olja och andra energiråvaror. I rapporten redovisas bl. a. uppgifter om oljetillgångarnas storlek och uthållighet. Den följande redogörelsen baseras i huvudsak på detla material.

Prop. 1977/78:128 10

Oljan svarar för ca hälften av världens energiförsörjning och är därmed störst som primärenergikälla. Samtidigt är oljeprodukter råvarubas för den petrokemiska industrin.

Oljans andel av världens energiförbrukning steg från 27% år 1950 lill 44% år 1975. Medan den totala energiförbrakningen under perioden har ökat med ca 5 % om året har oljeanvändningen ökat med ca 7 % om året.

Säkra och entydiga bedömningar av världens råoljetillgångar kan inte göras. Underlaget i form av mätvärden från olika former av undersökningar är av skiftande teknisk kvalitet och kan tolkas på olika sätt. Primärmaterialet är dessutom i stor utsträckning tillgängligt endast för de direkt engagerade parterna.

Olika begrepp används för atl ange oljetillgångarnas storiek. Av dessa kan nämnas kända och utvinningsvärda oljetUlgångar, som anger den oljemängd som har fastställts genom provborrningar och andra direkta mätningar och som dessutom kan utvinnas med dagens teknik och energipriser. Begreppet svarar närmast mot den inom oljebranschen gängse termen proven reserves. Begreppet utvinningsvärda tillgångar innefattar även ännu inte upptäckta tillgångar som bedöms kunna påträffas och ekonomiskt utvinnas.

Den mängd olja som kan utvinnas i ett fynd varierar inom vida gränser och kan inte anses väl definierad för världens olika fyndområden som helhet. F.n. torde den genomsnittliga utvinningsgraden uppgå till 25-30%. Uppskattningsvis kan utvinningen drivas så högt som till 80% av ursprunglig oljemängd under gynnsamma geologiska förhållanden. Eftersom utvinningsgraden är en funktion av kostnaden för utvinningen och därmed av oljepriset, kan successivt höjd utvinning från äldre fyndigheter genom s. k. sekundära och tertiära utvinningsmetoder komma att få ökad betydelse vid framlida stigande oljepriser.

TabeU 3.2 Regional fördelning av oljetillgångarna (miljarder ton)

	Kända ocl	1	Ännu ej u	pptäckta	Återstående
	utvinningsvärda		utvinningsvärda		utvinningsvärda
	tillgångar	%	tillgångar	%	tillgångar	%
Främre Orienten	55,3	56	51,7	27	107,0	37
Afrika	9,4	10	33,6	18	43,0	15
Nordamerika	6,3	6	23,7	12	30,0	10
Latinamerika	5.6	6	12,4	7	18,0	6
Västeuropa	3,3	3	10,7	6	14,0	5
Fjärran östern/
Australien	2,9	3	9,4	4	12,3	4
Sovjetunionen,
Östeuropa och
Kina	15,2	16	47,8	25	63,0	22
Antarktis	-	-	2,7	1	2,7	1
Totalt	98,0	100	192,0	100	290,0	100

Källa: Bundesanstalt fiir Geowissenchaften und Rohstoffe.

Prop. 1977/78:128 11

Ett flertal olika studier har gjorts för atl beräkna världens råoljetillgångar. Vissa har baserats primärt på geologiska data medan andra har baserats på historiska uppgifter om nyfyndslakt och produktion. Uppskattningen av tillgångarnas totala storlek kan givetvis aldrig bli exakt. Noggrannheten i uppskattningarna ökar dock allt eftersom nya fält utvecklas och kommer i produktion. 1 tabell 3.2 redovisas en beräkning av oljetillgångarnas regionala fördelning. Beräkningen innefattar inle tillgångar i form av l.ex. skiffer och tjärsand som i dag inte utvinns med konventionella metoder.

Äv de kända tillgångarna bedöms ca 22 % ligga under havsbotten. Äv de ännu ej upptäckta utvinningsvärda tillgångarna bedöms ca 40 % ligga under havsbotten.

Som mått på uthålligheten av en råoljeförekomst används termen livslängd. Måltet kommer fram genom att bedömd sioriek hos fyndigheler divideras med produktionskapacitet. För världens oljetillgångar kan på motsvarande sätt uthålligheten räknas fram utifrån olika antaganden om den årliga utvinningen. Som framgår av tabell 3.3 påverkas oljetillgångarnas livslängd starkt av utvinningens årliga ökning.

TabeU 3.3 Statistiska livslängder för världens oljetillgångar, år

Årlig ökning i utvinning

0% 2% 4% 6%

Kända och utvinningsvärda tillgångar 34 26 21 18

Återstående utvinningsvärda tillgångar 101 55 40 33

Källa: Bundesanstalt fiir Geowissenschaften und Rohstoffe.

Under perioden 1945 -1970 upptäcktes slora kvantiteter olja varie år och de kvarvarande tillgångarna ökade trots en snabbi ökande produktion. 1 början av 1970-talet synes dock utvecklingen ha vänt genom att nyupptäckterna minskade.

Prospektering måste nu i ökande omfattning ske i svåråtkomliga områden, t. ex. på kontinenlalsockeln och i arktiska områden. Följden har blivit alt kostnaderna har ökat mycket snabbt. Kostnadsökningarna bidrar lill att öka det ekonomiska risktagandel i prospekteringsverksamhelen. De växande kapitalbehoven för prospektering medför ökade svårigheter atl finansiera verksamheten. Tillgången på riskvilligt kapital tenderar därför att bli starkt styrande för den fortsatta utvecklingen.

Många olika bedömningar tyder på att nuvarande prospekteringsinsatser är klart otillräckliga for all hindra en snabb uttömning av de kända fynden. Bedömningar av tillgången på riskvilligt kapital för att upprätthålla tiUräcklig framförhållning genom upptäckt, undersökning och installation av ut-vinningsulrastning blir med nödvändighet mycket osäkra. Kapitalbehovens storlek och de uppenbara mycket höga riskerna på grund av tekniska och politiska osäkerhetsfaktorer talar dock för att det kommer att bli svårare atl i tid upptäcka och utveckla oljetillgångar. 2t Riksdagen 1977178. I saml. Nr 128

Prop. 1977/78:128 12

De ekonomiska, politiska och tekniska riskerna ökar genom producent-ländernas fortgående övertagande av råoljetillgångarna och den därmed åtföljande minskningen av oljebolagens intresse och möjligheter att satsa på prospekteringsverksamhet. Situationen har föranlett olika internationella organisationer att varna för knapphet och rekommendera ökande insatser. Varningar har riklats särskilt till länder med små oljetillgångar i relation till sin oljeförbmkning.

4 Svensk prospektering efter olja och naturgas utomlands

4.1 Petroswede AB:s skrivelse

Petroswede framhåller i sin skrivelse att ett målmedvetet deltagande i internationell prospektering är en möjlig och på sikt lönsam väg för att disponera råoljetillgångar. Vid positiva resultat skulle svenska andelar i oljeutvinning utomlands utgöra värdefulla bidrag lill och öka säkerheten i svensk oljeförsörjning.

Samverkan mellan statiiga och enskilda intressenter i sådan verksamhet inom Petroswede har visat sig ändamålsenlig. Del förhållandel att verksamheten hittills inte har lett till drivvärda fynd ger mot bakgrund av de måttliga insatser som ännu har gjorts ingen anledning till en pessimistisk bedömning av framlida möjligheter.

Petroswede utgör genom att bolaget har byggt upp en inhemsk organisation och vunnit marknadserfarenheter en bas för vidare insatser. Många skäl lalar för en fortsatt, stegvis intensifierad svensk prospekteringsverksamhet utomlands. För att nå framgång måste sådan verksamhet präglas av uthållighet och riskspridning genom delaktighet i många projekt i olika prospekliva regioner. En kraftsamling av tillgängliga resurser är därvid värdefull. Försörjningspoliliska intressen kan i betydande utsträckning förenas med företagsekonomiska hänsyn.

1 skrivelsen framhålls att en prospekteringsnivå med sikte på att inom rimlig tid leda lill väsentiiga resultat för svensk oljeförsörining ställer krav på betydande ekonomiska insatser. Företagsekonomiskt motiverade och i rådande ekonomiska läge möjliga insatser från statliga, kooperativa och enskilda företag är begränsade. Statliga åtgärder i syfte atl direkt och indirekt stödja och underlätta svenska företags fortsatta finansiering av deltagande i internationell oljeprospektering är därför enligt Pelroswedes mening angelägna.

4.2 Studien Internationell oljeletning

Pelroswedes studie inleds med en översikt av oljeletningens teknik och ekonomi.

Prop. 1977/78:128 13

Oljeletning omfattar ett antal arbetsfaser. Grundförutsättningen för atl det skall finnas olja eller gas är sedimentära berglager i vilka det har bildats fickor som kan utgöra reservoarer för oljan och gasen. Oljeletning inleds med att man genom geologiska och geofysiska metoder söker fastställa om denna grundförutsättning föreligger. Nästa fas är att genom seismiska undersökningar mera detaljerat kartlägga de potentiella oljeförande lagren. Förekomst av olja kan dock endast avgöras genom provborrning. Beslut öm borrning fattas om förarbetena har lett till slutsatsen att det finns godtagbar sannolikhet för oljefynd av sådan storlek atl ekonomisk utvinning kan komma i fråga. Den första borrningen - en s. k. wildcat well - i en struktur kan endast i undantagsfall bekräfta om det föreligger ett driv-värt oljefält eller inte. Ofta behövs ett betydande antal borrningar för en effektiv genomletning av ett område.

Provborrningar, som ofta är upp lill 4-5 km djupa, är mycket kostnadskrävande. En borrning till sjöss (offshore) är i regel dyrare än på land (onshore) till motsvarande djup. Ett hål som borras i Nordsjön kostar i dag 10-50 milj. kr., medan ell hål i ökenterräng i t. ex. Egypten kostar 8-20 milj. kr. All provborrning innebär sålunda ett avsevärt ekonomiskt risklagande.

Flertalet wildcats är s. k. torra hål. Även i fall då olja eller gas påträffas i hålet krävs det ytterligare borrningar för att fastställa reservoarens utbredning och egenskaper så att fyndets ekonomiska värde kan beräknas. Utvärderingsarbetet kan vid stora fynd kräva flera år. Den ekonomiska risken reduceras stegvis vid positiva utfall av arbelel.

För de angivna arbelsfaserna anlitas specialiserade entreprenörer, som tillhandahåller all utrustning och personal.

En prospekteringsinsats omfattar alla åtgärder som är förenade med en wildcat-borrning. Kostnaden innefattar anskaffning av lelningsrättigheter, geologiska och geofysiska arbeten, provborrning saml även administrationskostnader och kostnader för insatser som inle har lett till provborrning utan har fått avbrytas på tidigare stadium.

Kostnaden för en prospekteringsinsats varierar kraftigt mellan olika projekt. För projekt som är aktuella för Petroswede är den genomsnittliga kostnaden per prospekteringsinsats ca 20 milj. kr. Detta gäller totalkostnaden, dvs. för 100% intresseandel.

Vid positivt resultat tillkommer utvärderingen av fyndet. Den genomsnittliga kostnaden härför, omfattande tre provborrningar m.m., uppgår onshore till omkring 30 milj. kr. medan den offshore kan uppgå lill storleksordningen 100 milj. kr.

Sedan man genom prospektering har konstaterat att en fyndighet är utvinningsvärd vidtar utvecklingsfasen. Denna omfattar bl. a. konstruktion, upphandling, tillverkning och installation av anläggningar och utrustning för atl borra produktionshål, föra upp oljan till ytan, skilja av främmande ämnen samt transportera oljan från fältet, vanligen genom rörled-

Prop. 1977/78:128 14

ning. För oljefält offshore krävs en eller flera produklionsplaltformar. Investeringen i förhållande lill produktionskapaciteten är i regel väsentiigt högre offshore än onshore. Investeringen för ett fält i Nordsjön kan anges till 500-1 000 milj. kr. för varie miljon ton i produktionskapacitet.

Produktionen kan i regel böria så snart första produktionshålet har färdigställts. Produktionen ökar snabbt för alt efter två å fyra år nå en toppnivå. Därefter avtar den succesivl. Fältets livslängd är normalt 10-20 år.

Kännetecknande för oljeletning är att varken sannolikheten för atl en viss borrning skall resultera i ett fynd eller storleken av ett eventuellt fynd kan anges i förväg med någon grad av säkerhet. Endast för verksamhet i slor skala, med god riskspridning, bedriven över en längre tidsperiod samt omfattande många olika regioner och geologiska områden blir inverkan av slumpen begränsad. Den internationella oljeindustrins verksamhet är spridd över många länder. De projekt som leder lill framgång måste ge en avkastning som täcker kostnader inte bara för de framgångsrika projekten utan också för projekt som har misslyckats.

Oljeutvinning kan vara mycket lönsam, vilket sammanhänger med den höga risken. Den beräknade medelavkastningen för de 22 oljefält i Nordsjön för vilka investeringsbeslut har fatlats är vid oförändrad realprisnivå för råolja ca 30 %. Aterbetalningsliden räknat från prospekteringsstarten är fem ä åtta år för fynd offshore. Överskottet av produktionen efter avdrag för amorteringar, räntor, skatter och driftkostnader kan uppgå till omkring 100 kr. per ton råolja vid ett råoljepris av ca 500 kr. men varierar inom vida gränser.

Storleken av de totala kostnaderna för prospektering och utvinning av olja i världen är inte känd. Uppskattningar pekar på atl kostnaderna år 1975 uppgick lill ca 100 miljarder kr., varav ca hälften i Förenta staterna. Det globala behovet av insatser under tioårsperioden 1976-1985 för atl vidmakthålla utvinningsvärda tillgångar motsvarande minsl 30 årsbehov beräknas uppgå till storleksordningen 2 500 miljarder kr.

Kostnader för prospektering fram lill att ett fynd förklaras ekonomiskt driwärt kan i regel inte lånefinansieras. Däremot kan vanligen investeringar i produktion finansieras på normalt sätt över kapitalmarknaden, varvid fyndigheten kan nyttjas som säkerhet.

Beträffande de allmänna förutsättningarna för oljeletning framhålls i studien följande.

Det finns ca 600 potentiellt oljeförande sedimenlära bassänger i världen. Endast i en fjärdedel av dessa har omfattande prospektering och utvinning skett. Nordsjön utgör ett sådant område. Sedan starten år 1964 har utförts mer än 600 provborrningar till en uppskattad totalkostnad av ca 15 miljarder kr. De kända och utvinningsvärda oljetillgångarna i Nordsjön söder om 62:a breddgraden beräknas till omkring 3000 milj. ton, vilket ulgör ca 3 % av de globala tillgångarna och motsvarar ca ett års världskonsumlion.

Prop. 1977/78:128 15

Vissa stora fynd kan alltjämt väntas särskilt pä norskt område, men i övrigt återstår sannolikt främst medelstora eller mindre, och därmed marginellt utvinningsvärda, fält att upptäcka. Utanför Nordnorge finns betydande potential men ingen borrning har ännu sketl.

1 de flesta länder tillkommer del staten att meddela letnings- och ulvin-ningsrätligheler inom landets territorium. Del slora flertalet länder har valt atl låta olika inhemska och utiändska förelag i konkurrens svara för letning och utvinning. Detta gäller inte bara i länder med marknadsekonomiska system.

Upplåtelse av lelningsrättigheter sker efter tre huvudmodeller, nämligen koncessionsavtal, produktionsdelningskontrakl och servicekontrakt. Koncessionsavlal var från början den helt förhärskande avtalsformen och förekommer alkjämt i t. ex. Norge och Storbritannien. Koncessionsavtalel föreskriver normalt att s.k. royalty skall betalas på utvunnen mängd. Staten har vanligen option att ta ut royaltyn i form av olja eller gas. Vidare skall en årlig arealavgift eriäggas. Numera är del också regel att staten, i händelse av fynd, skall ha rätt till en viss andel av fyndet, s. k. carried interest. Denna rätt utövas vanligen genom ett statligt oljebolag.

Produktionsdelningskontrakl innebär atl företaget eller konsortiet svarar för alla kostnader i samband med letning i utbyte mot en i förväg reglerad andel av eventuell produktion som ersättning för nedlagda kostnader och risktagande. Servicekontrakt är en likartad avtalsform, dock att förelaget får kompensation för risktagandel endast genom rabatt på köpta kvantiteter olja.

TiUgängligheten av producerad olja eller gas är beroende av såväl avtalsvillkor som värdlandets genereUa utförselpolitik. På vissa håll gäller principiellt att olja och gas skall ilandföras i producenllandet och raffineras där. Emellertid är den faktiska situationen såväl i Nordsjön som på andra håll f. n. en annan. Raffinaderikapacitet, flexibilitet att la emot olika kvaliteter råolja samt transport- och lagringskapacitet har avgörande inverkan på tillgängligheten i praktiken. Om exporttillstånd inle erhålls kan olja antingen säljas till marknadspris eller bytas mot en motsvarande kvantitet från annat håll. Sådana råoljebyten är vanligt förekommande.

Det framhålls i studien all nu gäUande koncessionsavlal och andra avtal om letning och utvinning har en mer officiell status och bättre folkrätlslig förankring än många av forna tiders avtal. Ett rimligt mått av stabilitet i avtalsförhållandena är en förutsättning för alt nödvändiga resurser för all hitta och utveckla nya oljetillgångar skall kunna mobiliseras. Detta ligger i både konsumentiänders och producentländers intresse.

Flera hundra företag i världen är engagerade i internationell prospektering och utvinning, alltifrån helintegrerade slora oljebolag till myckel små företag. Utmärkande för branschen är en hård konkurrens om lelningsrättigheter men också ett omfattande samarbete när sådana rättigheter väl har förvärvats. Samarbetet sker i regel i konsortier för att sprida deltagarnas

Prop. 1977/78:128 16

risker och medge gemensamt utnyttiande av data, erfarenheter och experter. Inom varie konsortium utses en s. k. operatör med ansvar för att genomföra projekten. Ibland beslutar sig företag eller konsortier lör att minska sin intresseandel i ett projekt, vilket kan ske genom överlåtelse, s. k. farm-out, till utomstående part.

Letningsrättigheler kan erhållas antingen direkt från myndigheter eller från annan innehavare, i regel med myndigheternas godkännande. I vissa länder, bl. a. Norge och Storbritannien, utlyses från tid till annan ansökningsronder omfattande ett anlal områden, s. k. block. Efter förhandlingar sker tilldelning av blocken, varvid bl.a. sökandens tekniska resurser och åtaganden att genomföra arbetsprogram beaktas.

Beträffande Pelroswedes verksamhet framhålls i studien följande. Bolagets allmänna strategi har varit atl delta i projekt där den dubbla målsättningen ökad försörjningslrygghet - dvs. maximal dispositionsrätt till produktion - och affärsmässighet - dvs. god förväntad avkastning i händelse av fynd - har kunnat tillgodoses. Under uppbyggnadsperioden åren 1973-1977 har bolagets intressenter önskat all tyngdpunkten för bolagets verksamhet skall ligga i Nordsjön och angränsande områden. Sedan bolaget bildades har emellertid konkurrensen, särskilt i Norge och Storbritannien, varit hård och antalet utbjudna block litet, varför möjligheterna att här förvärva nya koncessioner har varit starkt begränsade. Därför har även andra områden kommit i fråga, främst Egypten och Tunisien. Pelroswedes åtaganden i dessa områden var inledningsvis relativt omfattande men har efter hand trappats ned genom alt andelar i berörda koncessioner har överlåtits till andra bolag.

Pelroswedes policy i fråga om områdesval har alltså varit atl prioritera verksamheten till Nord sjöområdet men atl samtidigt vara öppen för möjligheter även i andra områden. Vidare har ett aktivt tekniskt samarbete med andra bolag eftersträvats. Val av samarbetspartners har ägnats särskUd uppmärksamhet. Bland bolagets tidigare och nuvarande partners återfinns ett flertal slora oljebolag, vissa statligt finansierade företag samt mindre bolag med intemationell erfarenhet.

1 studien framhålls att Petroswede har fått ett positivt mottagande i oljebranschen från såväl myndigheter som bolag. Ägarstrukturen med internationellt kända svenska statliga, kooperativa och enskilda företag har utgjort en klar tillgång. I studien betecknas en kraftsamling av svenska intressen utåt som betydelsefull och intern samordning av knappa resurser som en självklar nödvändighet. Genom samarbetet inom Petroswede har bolagels intressenter kunnat delta i granskningen av en stor mängd utländska projekt. Delta har enligt studien sannolikt lett till fler engagemang än vad intressenterna var för sig hade kunnat uppnå med rimliga insatser.

I studien lämnas vissa uppgifter om del statliga engagemanget inom oljeförsörjningsindustrin i vissa länder. Formen för statsengagemang i prospekterings- och utvinningsverksamhet är relativt likartad i Spanien,

Prop. 1977/78:128 17

Västtyskland och Sverige. I dessa tre länder bedrivs verksamheten inom bolag som ägs helt eller delvis av staten. Verksamheten finansieras dock på olika sätt. Det spanska Hispanoil och det tyska Deminex har en långsiktig kvantitativ målsättning för verksamheten.

Japans energisitualion liknar i flera avseenden Sveriges. Oljans andel av primärenergiförsöriningen utgör omkring 75 %. För att skapa en tryggare oljeförsörining har japanska regeringen vidtagit åtgärder för atl stimulera etablerande av japansk produktion utomlands med mål att denna väg svara för 30% av importen. Prospektering och utvinning bedrivs av japanska företag med finansiellt slöd av det statliga Japan Petroleum Development Corporation (JPDC). Japanska företag är engagerade i ett sjuttiotal projekt utanför Japan, av vUka elva har lett till kommersiell produktion. Projekten är fördelade geografiskt över ett stort antal länder i flera världsdelar.

Spaniens, Västtysklands, Japans och Sveriges satsningar på intemationell prospektering är av olika omfattning. Japan satsar i genomsnitt ca 1 000 milj. kr. om året, medan motsvarande tal för Västlyskaland är ca 400 milj. kr., för Spanien ca 200 milj. kr. och för Sverige ca 20 milj. kr. I relation lill befolkning och import av olja leder Spanien på en nivå som är dubbelt så hög som Västtysklands och Japans, medan den svenska satsningen även med dessa mått ligger klart lägst.

I studien presenteras avslutningsvis två räkneexempel för ett svensktprospekleringsprogram. Dessa exempel bygger på antaganden som har ansetts rimliga, och de syftar till att illustrera sambandet mellan insatser och resultat vid prospektering. Det framhåUs dock i studien att förvärv av andelar i redan utvärderade fynd kan ge snabbare resultat.

Varie prospekteringsinsats beräknas kräva tre år, vilket innebär att medelsram för åtaganden bör finnas tillgänglig tre år före borrning. Förbrukning av medel beräknas i huvudsak ske det tredje året, dvs. samma år som borrning äger rum. Kostnaden för varie hel insats (100%) beräknas vara 20 milj. kr.

Ulvärderingsfasen antas börja omedelbart efter fynd och vara i två år. För varje tjugotal provborrningar antas behov av en fullständig utvärdering, kostnadsberäknad tUl 100 milj. kr., saml en utvärdering som får avbrytas då man kan konstatera alt driwärt fynd ej föreligger, kostnadsberäknad tUl 50 milj. kr. Förbrukning sker med lika belopp under de två år utvärdering beräknas pågå.

Den förväntade mängden kommersiellt utvinningsbar olja per provborrning som tillfaller prospektören uppgår enligt exemplen tiU 1,3 milj. ton. Detta svarar mot t.ex. en sannolikhet av 1:20 all hitta 27 milj. ton. Produktionen från ett oljefält karakteriseras av en uppbyggnadsfas, som antas vara i två år. Därefter följer ett skede med konstant produktion, som antas vara i tre år, under vilken 10% av reserven produceras årligen. Från och med det sjätte året böriar produktionen avta med 10% per år. Totalt antas produktionen pågå i 15 år.

Prop. 1977/78:128 18

Investeringsbehovet för produktionsanläggningar och utrustning för ett fält om 27 milj. ton antas uppgå till totalt ca 1 500 milj. kr. och förbrukas under fem år.

I grund fa Het väljs ett program vars mål är att kunna åstadkomma en varaktig produktion av 5 milj. ton om året. Produktionen skall åstadkommas primärt med hjälp av prospektering. Härför krävs en insats av ca 75 milj. kr. om året. Med en genomsnittlig intresseandel av 25% i varje projekt innebär detta deltagande i 15 borrningar om året enligt följande:

År: 1234567891-9

Antal borrningar (25% intresseandel) 5 10 15 15 15 15 15 15 15 120

Prospekteringskostnader(milj. kr.) 25 50 75 75 75 75 75 75 75 600

Under förutsättning atl programmet inleds år 1978 väntas produktionen komma igång år 1983 och växa gradvis till 5 milj. lon om året vid slutet av 1990-talet. Nivån 3 milj. ton uppnås vid 1990-lalets börian.

Intäkter kan i grandfallet påräknas fr.o.m. år 1983. Driftsöverskotlet, dvs. intäkter efter skatter och driftskostnader, beräknas öka från 12 milj. kr. år 1983 till 900 milj. kr. år 1999. Kostnaderna för prospektering och utvärdering beräknas öka från 25 milj. kr. om året år 1978 till 100 milj. kr. om året fr.o.m. år 1982. Investeringarna kan beräknas komma igång år 1981, då 18 milj. kr. behövs. De ökar sedan till 270 milj. kr. om året fr.o. m. år 1987.

Med lånefinansiering av investeringarna beräknas det årliga underskottet av hela verksamheten till maximalt ca 100 milj. kr. år 1982. Årliga överskott uppkommer redan från år 1987. De ackumulerade underskotten ger upphov till ett maximalt kapitalbehov år 1987 av 600 milj. kr. De ackumulerade överskollen under perioden 1987-1992 uppgår till ca 600 milj. kr., varför medel tUlförda verksamheten under perioden 1978-1986 kan beräknas vara till fullo återbetalda år 1992.

I studien anges även ett fall med snabbare produktionsutbyggnad. Enligt detta alternativ skulle volymen 5 milj. årslön kunna uppnås redan vid 1990-talets början. Detta beräknas kunna ske med ett prospekteringsprogram som byggs upp successivt till en kostnadsnivå av 150 milj. kr. om året och därefter minskar till den på lång sikt erforderliga nivån 75 milj. kr.

Kapitalbehovet för detta alternativ ökar i förhållande tUl grundfallel med ca 300 milj. kr. för prospektering saml ca 100 milj. kr. för utvärdering, varigenom det totala kapitalbehovet ökar från 600 till ca 1000 milj. kr.

I studien framhålls att en framförhållning av tre år är önskvärd för att ge kontinuitet i anskaffning av koncessioner och genomförande av förarbeten. Delta innebär att medelsramar bör beslutas minst tre år i förväg. Bindande definitiva beslut om förbrakning kan därefter las succesivl under treårsperioden. Beslul om medel för utvärdering kräver inte motsvarande framförhållning och blir aktuellt först vid fynd.

Prop. 1977/78:128 19

De angivna exemplen belyser främst kvantiletsmål, dvs. försörjnings-målsättning. Ett lika angeläget mål förutsätts vara god lönsamhet, som indirekt leder till billigast möjliga olja. Lönsamheten kan delvis styras genom valet av projekt. Även om man styr efter förväntade värden vid val av projekt kommer de faktiska ekonomiska utfallen av enskilda projekt att variera inom vida gränser bl. a. som en följd av slumpfaktorn. Med tillräcklig uthållighet och skicklighet bördock slumpen neutraliseras och uppställda lönsamhetskriterier med tiden uppnås.

I studien framhålls förvärv av andelar i utvärderade oljefynd, "olja i marken", som ett realistiskt alternativ eller snarare komplement-till prospektering. Från försörjningssynpunkt är sådana förvärv en tryggare men dyrare väg. Från kostnads- och lönsamhelssynpunkl torde prospektering med egen risktagning i längden ulfalla gynnsammare än om den primära letningsrisken har burits av andra.

Enligt studien utgör en kombination av renodlad prospektering och köp av fyndandelar under exploateringsfasen den sannolikt bästa vägen att uppnå ett visst kvantitativt produktionsmål. När ett sådant långsiktigt mål har definierats bör därför varie aktuellt projekt av båda kategorierna analyseras och bedömas med beaktande av såväl del uppställda kvantitativa målet som gällande kvalitativa mål, dvs. ökad försöriningstrygghet och god lönsamhet.

I exemplen har använts en beräknad framförhållning av minst tre år. Det framhålls i studien att en avsevärt bättre stadga i planering av framför allt personalresurser och organisation kan nås ju längre framförhållningsperio-den är. Önskvärt är därför att kunna planera inom en totalram som täcker en period av fem år eller mer framåt. Med tUlräckligt långsiktig planering och omfattning av prospekteringen ökar del sannolika råoljeutfallet samtidigt som del relativa ekonomiska risktagandel och tiden fram lill fynd och disponibel utvinning kan bringas ned.

4.3 Remissyttrandena

Pelroswedes skrivelse och studie har fått ell positivt motiagande från samtliga remissinstanser.

Ett antal remissinstanser diskuterar frågan om de fö r s ö r j n i n g s p o I i-liska motiven för en ökad svensk prospekteringsinsats.

Energikommissionen (11976:05) hänvisar till de studier över den globala tillgången och efterfrågan på olja som har publicerats på senare lid. Enligt dessa studier kan dagens överkapacitet på produktionssidan komma att förbytas i underkapacitet före mitten av 1980-talel. En sådan utveckling skulle medföra stigande reala priser på olja och risk för störningar i oljetillförseln. Enligt kommissionen framstår det bl. a. därför som angeläget att landets oljeberoende kan minskas. Även om kraftfuUa åtgärder härför sätts in nu kommer oljeberoendet under resten av seklet atl kvarstå främst inom

Prop. 1977/78:128 20

transportsektorn och den petrokemiska industrin. Det är därför enligt kommissionen viktigt alt skilda slag av åtgärder vidtas för alt tillförsäkra landet en tryggad oljeförsörjning i framtiden. En sådan åtgärd är prospekteringsinsatser utanför landets gränser, varigenom tillgång tUl råolja kan erhållas.

IVA påpekar att det f. n. saknas teknik och föralsättningar i landet för ett utbyte av olja mot alternativa energislag eller som basråvaror för den petrokemiska industrin. Sannolikt kommer Sverige att vara långsiktigt beroende av olja som drivmedel och som basråvara. Det är således lika viktigt att tillgodose det svenska oljebehovet som atl spara energi. Mot denna bakgrund bör enligl IVA alla möjligheter all långsiktigt förse den svenska marknaden med lämpliga oljekvaliteter tiUvaratas. Det kan gäUa prospektering på svenskt, utiändskt eller intemationellt territorium eller ekonomisk satsning, med eller ulan direkt deltagande i utländska projekt. Liknande synpunkter framförs av KF.

ÖEF framhåller att båda huvudvägarna för atl dämpa det svenska oljeberoendet - dvs. att förbättra energihushållningen öch att ersätta olja med andra energibärare - är myckel kostnadskrävande och ställer stora anspråk på statlig finansiering eUer finansieringshjälp. Det är mot denna bakgrund som frågan om ett starkt vidgat och intensifierat svenskt deltagande i internationell oljeprospektering bör ses. ÖEF godtar i och för sig de försörjningspoliliska argument för utlandsprospektering som har anförts av Petroswede. Inom den totala ekonomiska ram som kan avsällas för energipoUtiska ändamål bör dock de angivna båda huvudvägarna ges en hög prioritet därför att de kan avsätta resultat redan i ett kortare tidsperspektiv och stärka vår beredskap inför kriser av skUda slag. Det bhr enligt ÖEF:s mening en ekonomisk avvägningsfråga vad som inom den givna ramen kan och rimligen bör avsättas för intensifierad svensk verksamhet på det internationella oljeområdel. Äv försörjningsirygghetsskäl anser ÖEF att de ekonomiska resurser som vid en sådan avvägning reserveras för detta ändamål bör utnyttjas främst för förvärv av delrätter i belagda oljefynd och prospektering inom vårt närområde.

Några remissinstanser tar upp frågan om näringspolitiska effekter av svenskt deltagande i oljeprospektering.

STU anser del önskvärt att svenska företag och specialister inom verksamhetsområdet bereds möjlighet att förvärva operationellt kunnande. Utveckling av svensk industriell beredskap för aktiv medverkan vid exploatering av svenska oljerättigheter som kan komma tUl stånd genom Pelroswedes verksamhet är enligl STU ett angelägel samhällsintresse. IVA anför som exempel på möjliga fördelar av en svensk satsning dels teknisk kunskap till fördel för olje- och minerallelning på svenskt territorium, dels s. k. spin-off i form av ökat svenskt deltagande i den omfattande tekniska och kommersiella marknaden kring intemationell oljeletning och produktion.

Prop. 1977/78:128 21

Enligt Salén Energy AB ger deltagande i prospektering fördjupad kunskap om oljebranschen och impulser lill nya produkter eller tiänster, som svenska företag kan tillhandahålla för denna internationellt sell mycket stora industrigren. Enligt bolagets erfarenhet är det värdefullt att engagera sig i flera delar av oljeverksamheten, så att dessa verksamhetsgrenar därigenom kan ömsesidigt stödja och ge impulser till varandra. Det är därför angeläget att företag från flera närliggande industribranscher ges stimulans atl delta i och få erfarenhet av oljeprospektering och därmed förenad verksamhet. Salén Energy påpekar vidare att f. n. endast ett litet antal svenskar har direkta kunskaper på detla område. En förutsättning för en vidgad verksamhet är därför atl den svenska kompetensen på området successivt kan både breddas och fördjupas. I synnerhet i det inledande prospekteringsskedet är del enligt bolaget absolut avgörande för framgång att ha tillgång till bästa tillgängliga kompetens.

Några remissinstanser har, i anslutning till räkneexemplen i Pelroswedes studie, berört frågan om omfattningen av ett prospekte-ringsprogra.M.

Det framstår för energikommissionen som angeläget att ett mera omfattande svenskt prospekteringsprogram än f. n. kommer till stånd i bl. a. den norska delen av Nordsjön. Omfattningen av ett sådant program måste dock enligl kommissionen bli beroende av vilka åigärder som i övrigt kan komma att vidtas på oljeområdel för att trygga vår oljeförsörining, l.ex. bilaterala avtal med oljeexporterande stater och köp av andelar i existerande oljefyndigheter. Kommissionen anser sig inte nu kunna bedöma huravida ett program enligt något av de angivna exemplen är tillfyllest. Oberoende av ell nytt prospekteringsprograms omfattning är del dock viktigt alt programmet ges en inriktning och utformning som möjliggör ett uthålligt prospekteringsarbete. Härför krävs enligt kommissionen långsiktig ekonomisk och programmässig planering.

Statens industriverk framhåller alt Sveriges satsning hittills inom pro-spekteringsområdet har varit obetydlig internationellt sett, räknat både per capita och i förhållande lill konsumtionsnivån. Insatserna måste bedömas otillräckliga inte bara från oljeförsöriningssynpunkt utan även med hänsyn till riskspridning och fyndsannolikhet i själva oljeletningsarbetet. Enligt industriverkets bedömning är en ökad satsning på svenskt dellagande i den internalionella oljeletningen nödvändig för att på sikt söka uppnå en större självförsöriningsnivå och ett minskat beroende.

Industriverket vill inte enbart på grundval av de angivna beräkningarna förorda något bestämt belopp för prospekteringsinsatserna. Eftersom den i exemplen angivna produktionsnivån om 5 milj. ton om året skulle svara mot endast en sjättedel av landets nuvarande oljeförbrakning anser dock verket att ambitionsnivån inte bör sättas lägre. Verket förordar samtidigt en snabb utbyggnad av prospekteringsinsatserna, motsvarande en årlig genomsnittlig prospekteringskoslnad av lägst storleksordningen 100

Prop. 1977/78:128 22

milj. kr. exkl. kostnader för utvärdering. Industriverket vill ocksä framhålla nödvändigheten av att del genom garantiulfästelser eller på annat sätt skapas förutsättningar för beslut vid rätl tidpunkt om deltagande i de investeringskostnader som föregår utvinning av en oljefyndighet.

Statens vattenfaUsverk och Statsföretag AB förordar en kraftfuU och uthållig svensk utlandsprospektering. De båda statliga företagen anför atl den prospekteringsnivå som redan nu bör beslutas och som bör ligga väsentligt över den hittillsvarande måste garanteras finansiellt med tillräcklig stadga för att medge operaliv planering och aktiv projektackvisi-tion. Ett minimivillkor härvidlag är i förväg säkerställda medel för projekt som redan har tagits upp samt för sådana som successivt måste förberedas för att upprätthålla den bestämda prospekteringsnivån. Del på affärsmässig grand byggda företagssamarbetet i Petroswede medger inte att en sådan prospekteringsnivå ställs upp. Del krävs en betydande bindning av eget riskkapital under mycket lång lid innan avkastning kan påräknas. Enligt VattenfaUsverket och Statsföretag bör staten från energipolitisk utgångspunkt själv bestämma den allmänna långsiktiga prospekteringsnivån och ta det primära finansiella ansvaret härför.

I flera remissyttranden framhålls betydelsen av fortsatt samarbete mellanstatenochnäringslivet vid utlandsprospekteringen.

SGU anför bl. a. att en långtgående samordning av svenska insatser är angelägen i form av samverkan meUan statliga och enskilda intressen så att de speciella expertkunskaper som finns på olika håll inom landet kan utnyttjas. Sådan specialiserad samverkan är fundamental i internationell oljeprospektering särskilt inom de prospekteringsmässiga funktionerna. SGU understryker därför vikten av att hög kompetens inom geologi, geofysik och på borrningssidan permanent finns företrädd i ett företag av Pelroswedes karaktär. Härigenom får bolaget den nödvändiga bakgrunden för atl kunna bedöma föreslagna prospekteringsprogram, lägga ut nödvändiga prospekteringsarbelen på de mest lämpliga entreprenörerna och framför allt utvärdera framkomna prospekteringsresultal.

KF anser att prospekteringsverksamhelen även fortsättningsvis bör bedrivas i samarbete mellan statiiga, kooperativa och privata intressenter genom Petroswede men i mer flexibla former än f. n. Den nuvarande strikt uppbyggda 50/50-fördelningen med en bestämd insalsram skulle med fördel kunna utbytas mot ett system som gav möjlighet åt intressenterna att välja projekt som man önskade medverka i och avstå från andra utan att för den skull behöva utträda ur samarbetet. Med hänsyn till det primära försörjningsintresset är det enligt KF rimligt att staten lar på sig ett större ansvar än som nu är fallet.

Även Sveriges industriförbund anser att oljeverksamheten bör bedrivas i samarbete mellan stat och enskilda företag. Enligt förbundet bör ägar-krelsen i Petroswede om möjligt vidgas till bl. a. företag som har intresse av kunskaper om - och ökad leveranstrygghet från - den internationella oljemarknaden.

Prop. 1977/78:128 23

1 fråga om utformningen av det statliga stödet anser/VÄ all de kooperativa, privata och statliga företag som deltar i oljeletnings- eUer produktionsprojekt bör beredas möjlighet atl utnyttia samma finansieringsmöjligheter som kan komma Petroswede till del. En förutsättning är dock att företagen kan ge avtalsmässiga garantier om långsiktiga leveranser till den svenska marknaden. De statliga garantier, lån och anslag, som en ökad svensk prospekteringsverksamhet förutsätter, bör enligt IVA utformas med den statliga finansieringen av teknisk forskning och utveckling som förebild. Oljeletning kräver riskvilUigt och under längre perioder tillgängligt kapital för att optimal flexibilitet skall uppnås. Speciellt attraktiva projekt fordrar dessutom all tillräckliga ekonomiska resurser kan frigöras med kort varsel. Återbetalningsskyldigheten för dessa former av stöd bör enligt lVA:s uppfattning vara villkoriig.

Enligt Sveriges industriförbund behövs, om verksamheten skall fortsätta under nuvarande organisatoriska former, ett betydande kapitaltillskott fr. o. m. år 1978 från de nuvarande delägarna i relation till deras resp. andelar. Det torde röra sig om 50-100 milj. kr. om året. Det gäller därför, menar förbundet, att finna en form av stöd som medger ett kraftigt statligt medelstillskott utan atl de enskilda förelagen behöver lämna samarbetet inom Petroswede. Inom ramen för en sådan lösning är det tänkbart att stimulans skulle kunna skapas för alt vidga Pelroswedes ägarkrets med skattetekniska eller andra medel. Här skulle man framför allt sikta på förelag som är betiänta av det tidigare nämnda erfarenhetsvärdet med olje verksamheten. Vidare bör enligt förbundet stora oljeförbrukare intresseras för försörjningsaspekten genom en garanti all de vid oljekriser verkligen får disponera sin andel av prospekterad olja.

KF pekar på atl ett system med avskrivningslån, direkta statliga bidrag eller liknande åtgärder kan komma atl krävas. Salén Energy föreslår all villkorliga lån ställs till förfogande för alt läcka viss del av prospeklerings-koslnaderna, att avskrivas vid misslyckanden men återbetalas vid lyckligt utfall med ränta och viss royalty på produktionen som ersättning för långivarens risk.

5 Föredraganden

5.1 Inledning

Sveriges energiförsörining baseras till ca 70 % på importerad olja i form av råolja och raffinerade produkter. Oljeimporten uppgår till ca 30 milj. ton om året, vilket svarar mot ett värde av ca 13 miljarder kr. Den svenska oljeförbmkningen utgör ca 4 % av Västeuropas och ca 1 % av världens totala förbrukning.

Trots Sveriges myckel höga oljeberoende har svenska företags insatser

Prop. 1977/78:128 24

inom oljehanteringen hittills begränsats huvudsakligen till raffinering och distribution på den inhemska marknaden. Huvuddelen av oljan tillförs Sverige direkt eller indirekt genom de stora internationella oljebolagen. Dessa bolag bedriver sedan årtionden tillbaka en världsomspännande verksamhet i alla led av oljehanteringen från utvinning av råolja fram till försäljning till slutlig konsument. Även sedan bolagen under första hälften av 1970-talet successivt har tvingats alt avstå från sina tidigare koncessioner i OPEC-länderna svarar de för uppgiften atl förmedla huvuddelen av dessa länders råoljeproduktion lill konsumentländerna. Dessutom arbetar bolagen intensivt med prospektering och utvinning i alla delar av världen. Inle bara de stora internationella bolagen utan även många mindre företag av olika nationaliteter och kategorier deltar aktivt i oljeprospektering.

Den svenska oljeförsörjningen grundas alltså i dag på den internationella oljeindustrins verksamhet i råoljeledet dels som förmedlare av OPEC-ländernas produktion, dels som leverantör av olja från egna tillgångar. Svenskägda företag har ingen del i denna verksamhet.

De första svenska insatserna på oljeprospekteringens område syftade lill alt klarlägga möjligheterna till oljefynd i Sverige. Efler olika initiativ från såväl statens som enskUda företags sida bildades år 1969 Oljeprospektering AB (OPAB) med uppgift att leta efter olja och naturgas i Sverige och på den svenska kontinenlalsockeln. Grundtanken bakom OPAB var att samverkan inom ett bolag, ägt till hälften av statiiga och till hälften av enskilda intressenter, skuUe möjliggöra en kraftfull och systematisk utforskning av svenskt område. De statliga intressena i OPAB företräddes av statens vattenfaUsverk och LKAB, medan ett tiotal företag ingick på den enskilda sidan.

Bl. a. mot bakgrund av de slora oljefynden i Nordsjön i börian av 1970-talet aktualiserades frågan om att utvidga OPAB:s verksamhet till prospektering utomlands. Efiersom intressentkretsen på enskild sida inte sammanföll med delägarna i OPAB bildades år 1973 ett särskilt bolag för ändamålet, Petroswede AB. De båda bolagen har till slor del gemensamma resurser. Arbetet bedrivs huvudsakligen med anlitande av konsulter och specialiserade entreprenadföretag i enlighet med internationell praxis inom branschen. Härigenom har den egna organisationen kunnat begränsas. Antalet anställda i OPAB och Petroswede uppgår f. n. till sammanlagt ca 20 personer.

Verksamheten har finansierats med bidrag från intressenterna i proportion till deras ägarandelar. De sammarUagda ekonomiska åtagandena har uppgått till ca 170 milj. kr. för OPAB och 100 milj. kr. för Petroswede. Något direkt statligt stöd till bolagens verksamhet har inte lämnats. Delägarna har dock åtnjutit avdragsrält vid beskattningen för sina intressent-bidrag.

Föratsättningar för en aktivare statlig politik på prospekleringsområdet

Prop. 1977/78:128 25

skapades genom bildandet av det helslatiiga bolaget Svenska Petroleum AB år 1975.1 samband med 1976 års oljepolitiska beslut anvisade riksdagen (prop. 1975/76: 124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262) särskilda medel på driftbudgeten lill bolaget för oljeprospektering. En treårsram av 50 milj. kr. beräknades för ändamålet. Medlen fick användas för prospektering på svenskt område och i Nordsjön med angränsande områden. Del förutsattes att Svenska Petroleum vid användningen av medlen företrädesvis skulle komma alt utnyttja OPÄB:s och Pelroswedes organisation. Vidare beslöts att Svenska Petroleum i fortsättningen skulle företräda statens intressen i de båda prospekteringsbolagen. I enlighet härmed har nyligen vattenfallsverkets och LKAB:s aktier i bolagen övertagits av Svenska Petroleum.

Verksamheten inom OPAB har nu pågått i nära nio år. Under denna tid har flera områden som på allmänna geologiska grunder bedöms prospekliva undersökts. Några små oljefynd har gjorts på södra Gotiand, och arbeten i havsområdet öster och söder om ön har visat att del finns potential för större fynd. Verksamheten har emellertid ännu inte gett slutligt svar på frågan om möjligheterna att få till stånd kommersieU produktion. De enskilda intressenterna i OPAB har efter utgången av år 1976 t. v. upphört all lämna ekonomiska bidrag tiU verksamheten. Mot bakgrund av del försöriningspolitiska intresset av atl klariägga eventuella inhemska olje- och gasförekomster har emellertid regeringen anvisat sammanlagt 18 milj. kr. till Svenska Petroleum från nämnda anslag liU oljeprospektering. MedlenJiar av bolaget lämnats till OPAB som intressenlbidrag för åren 1977 och 1978. Regeringen har även meddelat OPAB förlängning av koncessioner och undersökningstillslånd för femårsperioden 1978-1982.

Verksamheten inom Petroswede har pågått i fem år. Bolaget har hittiUs deltagit med andelar av olika storlek i åtta borrningar, varav hälften i Nordsjön. Några resultat i form av kommersiella fynd har hittills inte uppnåtts, men värdefulla erfarenheter av internationell prospektering har vunnits och resurser har byggts upp. Av bolagets intialram på 100 milj. kr. har ca 70 milj. kr. förbrakats. Ytterligare ca 20 milj. kr. har bundits genom åtaganden gentemot myndigheter och samarbetspartners i olika länder.

Efiersom liden för anskaffning av projekt är lång krävs en betydande framförhållning i verksamheten. Utrymmet för nya engagemang har emellertid sedan flera år tillbaka varit begränsat. Under hösten 1977 har inom intressenlkretsen diskuterats möjligheterna att skapa ett långsiktigt ekonomiskt underlag för Pelroswedes verksamhet. Bolaget har i skrivelse den 3 november 1977 redovisat motiven för en ökad svensk insats på utlands-prospekleringens område. Överläggningar har därefter ägt ram mellan företrädare för industridepartementet och de enskilda intressenterna i syfte alt klarlägga behovet av statliga stimulansåtgärder. Det har därvid framkommit atl statligt stöd i form av bidrag i dagens situation utgör en förutsättning för en ökad prospekteringsinsats från intressenternas sida.

Prop. 1977/78:128 26

Enligt min mening bör frågan om den svenska utlandsprospekteringen ses i sitt energipolitiska sammanhang. Det expertmaterial som hittiUs har redovisats av energikommissionen (I 1976:05) tyder på alt Sverige kommer att bli beroende av importerad olja under resten av detta århundrade även om det förs en målmedveten politik för energihushållning och utveckling av alternativa energislag. Kommissionen väntas i sitt betänkande komma alt redovisa sina överväganden och förslag i fråga om oljepolitiska åtgärder.

Jag finner det emellertid nödvändigt atl frågan om utlandsprospekteringen tas upp lill beslul redan nu. Ett uppskov med atl lösa frågan om verksamhetens fortsatta inriktning och finansiering kan enligt min mening innebära risk för att resultaten av det hittillsvarande arbetet går till spillo. Den lösning som jag i det följande kommer atl föreslå innebär att utiands-prospekteringen skall kunna fortsätta med ökade resurser utan att för den skull de organisatoriska formerna binds för lång tid. Enligt min mening är det i dag inle möjligt att bedöma om den nuvarande formen för samarbete mellan statliga och enskilda intressenter inom ramen för Petroswede är ändamålsenlig för framtiden. Bedömningen försvåras bl. a. av att intressenterna i dagens konjunkturläge har små möjligheter att göra långsiktiga ekonomiska åtaganden. Jag anser det därför lämpligt att, såvitt avser de organisatoriska frågoma, sikta på en övergångslösning för de närmaste två å tre åren som väsentiigen bygger på nuvarande förhållanden.

Mina förslag i del följande kommer alltså huvudsakligen att gälla frågoma om ell statligt bidragssystem för prospektering och om systemets finansiering. Innan jag går in på dessa frågor vill jag något beröra den allmänna utvecklingen på oljeområdet.

5.2 Oljeförbrukning och oljetillgångar

Oljan har under de senaste årtiondena successivt ökat sin andel av världens energiförbrukning till f. n. nära hälften. Oljeförbrakningen uppgår nu lill ca 3 miljarder ton om året.

Efler 1973-1974 års oljekris, som innebar både en flerdubbling av råoljepriset och en djupgående ändring av förhållandet meUan producentiänder och oljebolag, vidtog flertalet konsumentländer åtgärder i syfte att minska beroendet av främst importerad olja och att stimulera utvecklingen av alternativ till oljan. Det väntades aUmänt att dessa åtgärder skulle få betydande effekter redan på fem ä tio års sikt. Nu är emellertid bedömningarna betydligt försiktigare. Detta framgår klart av den jämförelse mellan 1975 och 1977 års OECD-studier över utvecklingen av efterfrågan och tillförsel på energi som jag tidigare har redovisat. Den senare studien pekar på en stark ökning av OECD-ländernas oljeförbrakning och oljeimport till år 1985. Andra internationella prognoser som har publicerats under det senaste året ger en liknande bild.

Prop. 1977/78:128 27

Det förutses i dessa studier att nuvarande överkapacitet i nästan alla led av oljehanieringen kommer att las i anspråk i samband med att den internationella konjunkturen förbättras. Särskilt när det gäller räoljeutvinningen vänlas del nuvarande överskottet komma atl övergå i en kapacitetsbrisl efter en relativt kort period av balans. När denna situation väl inträffar kan marknadsförhållandena komma att ändras radikalt. Tidpunkten härför påverkas av en rad faktorer. Viktig i sammanhanget är taklen i den ekonomiska utvecklingen.

Äv grundläggande betydelse är givetvis att oljan är en ändlig resurs. Nuvarande säkert kända oljetillgångar som kan utvinnas med dagens teknik och energipriser uppgår enligt vissa beräkningar lill ca 100 miljarder lon, dvs. ca 30 års förbrakning vid nuvarande nivå. Denna relation mellan förbrukning och tillgångar är i och för sig fullt normal för oljeindustrin. Del finns emellertid tecken på alt insatserna för att genom prospektering skapa tillskott av nya utvinningsvärda tillgångar är otillräckliga. Även vid konstant oljeförbrakning kommer den nuvarande relationen mellan förbrukning och tillgångar att kunna upprätthållas endast genom ökande prospekteringsinsatser.

Det viktigaste skälet härför är att flertalet områden med gynnsamma geologiska förutsättningar och låga utvinningskostnader redan torde vara mer eller mindre exploaterade. Prospekteringen sker nu i ökad utsträckning till havs eller i arktiska områden. Sannolikheten för att nya regioner med mycket stora tillgångar skall påträffas bedöms som liten. Del kan nämnas att de två viktigaste nya produktionsområdena, nämligen Alaska och Nordsjön, upptäcktes för ca tio år sedan. De utvinningsvärda tillgångarna i dessa områden beräknas sammanlagt svara mot mindre än två års världsförbrakning. Prospektering och utvinning inom områden med svåra arbetsförhållanden ställer allt större krav på oljeindustrins resurser. Tiden för att få en fyndighet i produktion förlängs. Produktionskostnadema är mångfaldigt högre än i t. ex. Mellersta Östera.

TiU dessa geologiska och teknisk-ekonomiska faktorer kommer all många producentiänder nu börjar uppfatta uttömningen av sina oljetillgångar som ett allvarligt problem. Det förekommer redan på flera håll all utvinningen begränsas genom politiska beslut. Det kan vänlas atl sådana restriktioner kommer alt bli allt vanligare.

Ett minskande utbud av olja kommer att medföra prishöjningar som i sin tur påverkar efterfrågan. Mycket lalar dock för att omställningen till en minskande oljeförbrakning kommer atl innebära stora påfrestningar. Varje försök atl beskriva hur denna omställningsprocess kan komma alt förlöpa måste bli mer eller mindre spekulativt. Förutom ökade realpriser på olja kan dock periodisk brist på vissa oljekvalileter väntas. Länder ulan inhemska oljetillgångar eller andra engagemang i oljeutvinning kan komma atl möta ökande svårigheter att tillgodose sina importbehov på världsmarknaden.

Prop. 1977/78:128 28

Slutsatsen är att någon oljekris i meningen en plötslig aUmän fysisk brist på olja inte framstår som särskilt sannolik, om man bortser från risken för akuta politiska eller militära konflikter. Det är snarare fråga om en process, som sträcker sig över ett antal decennier. Under denna period kommer oljan genom minskande utbud i förhållande till efterfrågan och ökande priser successivt all trängas tillbaka från många användningsområden. Samtidigt kommer det emellertid att krävas ökade insatser för atl tillgodose behoven på områden där oljan är särskilt svårersättlig, t. ex. som drivmedel och råvara inom kemisk industri. Även där del från teknisk och ekonomisk synpunk1~lirms naturliga substitut för oljan medför de slora volymer som måste ersättas stora praktiska problem. Erfarenhetema under de senaste fem åren har visat att den tid som krävs för att få fram alternativ i stor skala till olja har underskattals.

5.3 Motiv och riktlinjer för statligt prospekteringsstöd

Mot bakgrund av de grundläggande faktorer som jag nu har redovisat är det enligt min mening uppenbart atl Sverige kan komma alt få ökande svårigheter atl tillgodose sitt oljebehov redan under 1980-talel. En allvarlig svaghet i del svenska försörjningssystemet är att Sverige i stort sett saknar tillgång till råolja på andra villkor än de som den internationeUa marknaden vid varie tillfälle kan erbjuda. Detta innebär i förening med vårt stora oljeberoende att den svenska ekonomin är mycket känslig för prishöjningar och försämrad tillgänglighet för olja.

Petroswede har i skrivelse den 3 november 1977 framhållit att deltagande i intemationell prospektering utgör en möjlig och på lång sikt även lönsam väg för att få tiUgång till råolja. Bolaget anser att statiiga åtgärder till stöd för svenska företags fortsatta verksamhet på området är angelägna. Som bakgmnd till skrivelsen har Petroswede i en särskild studie redovisat ett räkneexempel för ett svenskt prospekteringsprogram med målet att åstadkomma en varaktig produktion av 5 milj. ton om året. Exemplet förutsätter en årlig insats av ca 75 milj. kr, om året eller maximalt ca 600 milj. kr. under en tioårsperiod. Enligt exemplet skuUe produktion från oljefynd kunna komma i gång år 1983 och nå nivån 5 milj. årslön vid slutet av 1990-talet. Del satsade kapitalet skulle vara återbetalt år 1992. Det förutsätts alt oljeutvinningen även kommer att generera vinstmedel för fortsatt prospektering. En snabbare produktionsuppbyggnad till högan av 1990-talet skulle enligt ett allemativt exempel innebära ett maximalt kapitalbehov av ca 1000 milj. kr.

Vid remissbehandlingen av Pelroswedes skrivelse och studie har remissinstansema ställt sig positiva till en ökad svensk utlandsprospektering som en väg att förbättra den långsiktiga försöriningstryggheten. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har dock framhållit att huvudvägarna för att dämpa del svenska oljeberoendet är att förbättra energihushållningen

Prop. 1977/78:128 29

och att ersätta oljan med andra energibärare. ÖEF anser atl sådana åtgärder bör prioriteras framför internationeU verksamhet på oljeområdet.

Jag delar ÖEF:s uppfattning alt de energipoUtiska insatserna måste inriktas främst mot hushållning saml utveckling och utnyttjande av alternativa energislag. Detla har också skett under senare lid. Däremot har åigärder i syfte atl öka säkerheten i oljeförsöriningen endast i begränsad omfattning vidtagits, bortsett från beredskapslagringen av olja som tar sikte främst på akuta krissituationer.

Även om oljebehoven successivt minskar genom en framgångsrik hus-hållningspolitik kommer ett stort oljeberoende att kvarstå under lång tid. Därför är det enligt min mening oundgängligen nödvändigt att arbetet med alt minska det svenska oljeberoendet kompletteras med aktiva åtgärder inom hela det oljepolitiska området. Det gäller inte minst att skapa säkrare villkor för tillförseln av råolja till den svenska marknaden.

Svensk verksamhet inom intemationell oljeprospektering bör ingå som ett viktigt led i en aktiv oljepolitik. Det material som har redovisats av Petroswede ger vid handen atl prospektering måste bedrivas uthålligt och i betydligt större skala än hittiUs om den skaU leda till produktion av olja. Den hittillsvarande begränsade prospekteringsinsatsen har medgett deltagande i så få projekt alt sannolikheten för fynd har varit låg. Några resultat i form av exploateringsvärda fynd har heller inte nåtts.

Jag anser det inle meningsfullt atl nu söka ange ett långsiktigt kvantitativt mål för ett svenskt program uttryckt i prospekteringsvolym eller producerad mängd råolja. Som energikommissionen har påpekat måste omfattningen av ett program bli beroende av vilka åtgärder som i övrigt kan komma atl vidtas på oljeområdet, t. ex. avtal om oljeleveranser och köp av andelar i kända fyndigheler.

Emellertid finns del ingen klar gräns meUan dessa olika medel att förvärva råolja. Till följd av den internationella oljeindustrins sätt atl arbeta kan deltagande i prospektering ge anledning till samarbete även i andra avseenden. Omvänt kan ett förvärv av en oljefyndighel innefatta rättigheter eller skyldigheter i fråga om fortsatl prospektering. Jag finner det därför inte möjligt alt göra en avvägning mellan dessa olika oljepolitiska medel. Det synes lämpligast att gå fram steg för steg och att utnyttja de tillfäUen tiU oljeförvärv även i andra former som deltagande i prospektering kan ge.

En rimlig nivå för de svenska prospekteringsinsatsema på två till tre års sikt är enligl min bedömning 100 mUj. kr. om året, inberäknat arbeten i Sverige, jämfört med f. n. 30 ä 40 milj. kr. En sådan nivå bör kunna ge ett inle oväsentligt bidrag tUl oljeförsöriningen från mitten av 1980-talet. Äv stor betydelse är att ekonomiska resurser står till förfogande för flera år framåt. Det ligger i prospekteringens natur att medelsbehovet inte kan förutses med någon större noggrannhet. Tidplanen för ett projekt är vanligen beroende av förhandlingar med många intressenter och av myndighetsprövning i värdlandet. Vid positiva resultat av en borrning kan stora

Prop. 1977/78:128 30

insatser snabbt krävas för alt utvärdera ett fynd. Detta ställer krav på ekonomiskt handlingsutrymme.

Detta gäller självfallet inte bara i prospekteringsverksamhelen utan även för exploateringen av konstaterade fyndigheter, som särskilt till havs innebär mycket höga investeringskostnader. Jag vill här erinra om att en statlig garanti av 2000 milj. kr. infördes år 1975 (prop. 1975:30 bil. 1 s. 385, NU 1975:30, rskr 1975:202) för att underlätta finansieringen av investeringar i bl. a. oljeutvinning och all garantins användningsområde i samband med 1976 års oljepolitiska beslut utvidgades till att omfatta även finansiering av förvärv av andelar i fyndigheter. En ökad svensk utlandsprospektering kan komma att leda till ökade anspråk på garantin.

Som jag redan inledningsvis har framhållit bör utlandsprospekteringen under de närmaste åren bygga främst på det nuvarande samarbetet mellan statliga och enskilda förelag i Petroswede. Överiäggningarna med de enskilda intressenterna har gett vid handen att dessa är beredda alt fortsätta atl bidra till finansieringen av verksamheten med högst 25 milj. kr. under de närmaste åren. Vid ett motsvarande bidrag från den ståtlige intressenten Svenska Petroleum skuUe den i nuvarande konsortialavtal angivna ramen 100 milj. kr. för intressenternas insatser därmed kunna höjas till högst 150 milj. kr. En föralsältning för de enskilda intressenternas medels-tillskott är att staten lämnar ekonomiskt slöd till Pelroswedes prospekte-ringsprojekt i form av bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet som uppgår till hälfien av projektkostnaden.

Ett sådant stöd ulgör enligt min mening en lämplig form av stimulans för utlandsprospekteringen inom Pelroswedes ram. Genom alt intressenterna ställer egna medel till förfogande skapas god säkerhet för en omsorgsfull bedömning av varie projekt. I princip bör stödet vara tillgängligt även för andra företag. Innan jag går in på frågan om den närmare utformningen av bidragssystemet vill jag ta upp vissa principiella frågor.

Pelroswedes verksamhet har en i huvudsak kommersiell inriktning. När bolaget bildades var detta en självklar förutsättning för det enskilda deltagandet. För staten är emellertid motiven för atl stödja oljeprospekleringen i första hand försöriningspolitiska. Prospekleringen är från statens synpunkt av värde främst i den mån den leder till utvinning av olja som även i bristlägen står till förfogande för den svenska marknaden.

Det kommersiella intresset och försöijningsintresset sammanfaller i slor utsträckning. Totalt sell bör prospekteringen sikta till en lönsam råoljeutvinning. Till grand för varje särskilt projekt måste ligga en bedömning av fyndchanser och lönsamhet. Ett projekt som inle uppfyller affärsmässiga krav torde i många fall inte heller ha något större försörjningsvärde.

Emellertid kan det uppstå fall då staten av försögningsskäl bör stödja oljeprospektering som enskilda företag inte anser sig kunna delta i. Detta gäller prospekteringen på svenskt område, som sedan år 1977 finansieras helt med statiiga medel.

Prop. 1977/78:128 31

Det kan också inträffa att ett projekt av uppenbart försöriningsvärde i t. ex. Nordsjön innebär så stora åtaganden alt endast ett begränsat svenskt deltagande kan uppnås genom Petroswede eller enskilda företag. I sådana fall bör denna insats kunna kompletteras med en av staten helt finansierad insats genom Svenska Petroleum. Bidragssystemet bör ge möjligheter härtiU.

Som har framgått av den tidigare redogörelsen har Pelroswedes verksamhet inriktats på relativt närbelägna områden, framför alll Nordsjön. Jag räknar med att denna inriktning kommer att bestå under de närmaste åren. Någon formell begränsning av det geografiska område inom vilket statiigt stöd till kommersiell prospektering kan lämnas bör emellertid inte ske. I stället bör försöriningsintressel tiUgodoses genom lämpligt utformade bidragsvillkor.

Slutligen bör framhållas att det bidragssystem som jag förordar avser prospektering efter olja i konventionell form. Eftersom naturgas förekommer i liknande geologiska formationer och ofta utvinns samtidigt med olja gäller systemet även prospektering efter naturgas. Däremot innefattar bidragssystemet inle stöd till prospektering efter kolväten i annan form, som t. ex. kerogen i alunskiffer.

5.4 Utformningen av ett bidragssystem

Det statliga stödet till prospektering bör fr. o. m. budgetåret 1978/79 utgå i form av bidrag efler prövning av regeringen i varie särskilt fall. För den händelse att insatsen ger ett positivt ekonomiskt resultat skall mottagaren vara skyldig att återbetala bidraget jämte ränta. Normalt bör föreskrivas även vinstandel för staten.

I enlighet med vad jag nyss har anfört är det önskvärt all bidrag kan utgå till såväl kommersiell prospektering (allmänna bidrag) som försörinings-mässigt motiverad prospektering (särskilda bidrag). Villkoren för dessa slag av bidrag blir i vissa avseenden olika. I båda fallen bör emellertid intresset av att olja från eventuella fynd kan tillföras den svenska marknaden tillgodoses.

Som normalvillkor för bidrag bör gälla att utvunnen råolja eller, i fall då råoljan helt eller delvis måste raffineras i värdlandet, motsvarande mängd oljeprodukter skall tas hem till Sverige. Bidrag bör inte lämnas till projekt i fall då det kan väntas att företagel inte kommer att kunna förfoga över en betydande del av oljan eller då tekniska eUer ekonomiska faktorer kan försvåra transpori av oljan till Sverige.

När det gäller naturgas finns det av praktiska skäl begränsade möjligheter att ställa villkor om hemtagning. Vid eventuella naturgasfynd på svenskt område torde gasen dock kunna tillföras den svenska marknaden. Villkor härom kan meddelas av regeringen i samband med att koncession eller tiUstånd enligl svensk lagstiftning beviljas för utvinningen. Samma gäller givetvis även vid utvinning av olja på svenskt område.

Prop. 1977/78:128 32

De allmänna bidragen bör kunna ulgå med högst 50 % av prospekterings-kostnaden. Det förutsätts alt bidrag med 50% regelmässigt lämnas lill Pelroswedes projekt. Om andra företag söker bidrag bör bidragsandelen prövas från fall till fall.

Särskilda bidrag bör lämnas till Svenska Petroleum för projekt som inte kan genomföras med stöd av allmänna bidrag men som bedöms ha ett stort försöriningsvärde. De särskilda bidragen bör utgå med 100% av projektkostnaden, vilket innebär att staten står hela risken för projektet. Sådana bidrag bör kunna lämnas för projekt på svenskt område eUer i Nordsjön med angränsande områden. I undantagsfall bör särskilda bidrag kunna lämnas även tiU projekt inom andra områden. VUlkor bör ställas av innebörd att nettointäkterna vid eventuell utvinning återförs till staten efter skälig ersättning tiU Svenska Petroleum.

De särskilda bidragen till Svenska Petroleum kan alltså ses som uppdrag från staten till bolaget att genomföra ett från försörjningssynpunkt angelägel projekt. Bolagets uppgift blir närmast att förvalta siatens intressen i projektet. Det tekniska genomförandel kan däremot i flertalet fall ske genom OPAB:s och Pelroswedes organisation.

Internationell prospektering kännetecknas av snabba beslut och stor variation i fråga om verksamhetens avtalsmässiga former. Möjligheterna för bidragstagarna att uppfylla bidragsvillkoren kan komma att påverkas av åtgärder från utländska myndigheters och företags sida. Tillämpningen av bidragssystemet måste av dessa skäl kunna ske smidigt och med beaktande av omständigheterna i varje enskilt fall. Det ankommer på regeringen att meddela de närmare viUkoren för prospekteringsbidrag.

5.5 Finansiering

Det särskilda stöd till Svenska Petroleums prospektering som beslutades år 1976 för treårsperioden 1976/77-1978/79 har lämnats från ett reservationsanslag på statsbudgeten. I samband med övergången till ett mera generellt bidragssystem från den 1 juli 1978 i enlighet med vad jag har förordat bör en ny form för finansieringen av allt statligt stöd tiU prospektering efter olja och naturgas införas. Enligt min mening talar både principiella och praktiska skäl för en avgiftsfinansiering av samma slag som infördes år 1973 för beredskapslagring av råolja, främst för s. k. fredskriser, och som gäller även för del nya oljelagringsprogrammel för perioden 1978-1984 (prop. 1976/77:74 bU. 2, FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311). Detla syslem innebär alt en avgift erläggs för vissa oljeprodukter som omfattas av energiskalt. F. n. ulgår avgiften med 7 öre för liter bensin (dock ej flyg- och reabensin) och med 18 kr. för kubikmeter för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja (dock ej för fartygsdrifl i utrikes trafik). Inkomsterna från avgiftema fonderas hos riksgäldskontoret i en särskild fond, oljelagringsfonden.

Prop. 1977/78:128 33

Som jag nyss har framhållit bör arbetet med atl minska det svenska oljeberoendet innefatta även aktiva oljepolitiska åigärder. Prospektering får ses som ell av medlen för all trygga den svenska marknadens långsiktiga försörjning. Särskilt i nuvarande konjunkturläge då företagen har små möjligheter att avsätta medel för en så kapitalkrävande och riskbelonad verksamhet måste samhället svara för alt tillräckliga resurser ställs till förfogande. Jag anser det principiellt riktigt alt kostnaderna härför belastar konsumtionen av oljeprodukter, eftersom behovet av prospektering får anses stå i relation till oljeförbrukningen.

En avgiftsfinansiering innebär även betydande fördelar med hänsyn till prospekteringsverksamhelens natur. Kraven på framförhållning kan lättare tillgodoses om medel för ändamålet står tiU förfogande under flera år framåt. Problemet med stora och svårförulsebara svängningar i betalningarna för prospekteringsinsatserna kan bemästras genom en viss fondering av avgifterna.

Vid en total prospekteringsvolym av ca 100 milj. kr. om året skulle behovet av medel för del förordade bidragssystemet uppgå lill ca 70 milj. kr. om året. Denna uppskattning är dock mycket osäker, beroende främst på atl behovet av särskilda bidrag till projekt utanför Sverige inle kan förutses. Med hänsyn härtill bör avgiften sättas så alt en viss fonduppbyggnad kan ske under de första åren.

Efter samråd med cheferna för budget- och handelsdepartementen förordar jag atl en avgift för prospektering tas ul på så sätt att den nuvarande särskilda beredskapsavgiflen för oljeprodukter höjs. Härigenom uppnås bl. a. betydande administrativa fördelar. De inkomster som svarar mot avgiftshöjningen skaU emeUertid avskiljas och på samma sätt som nu gäller för fonderingen av den särskilda beredskapsavgiften tillföras en särskild fond, benämnd oljeprospekteringsfonden.

Den nuvarande särskilda beredskapsavgiflen belastar motorbensin betydligt hårdare än övriga avgiftsbelagda oljeprodukter. Med hänsyn härtill och till den höjning av bensinskatten som regeringen nyligen har föreslagit i prop. 1977/78:94 förordar jag alt hela höjningen av den särskilda beredskapsavgiften skall belasta övriga produkter, dvs. motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja. Avgiften på dessa produkter bör därmed från den 1 juli 1978 utgå med 22 kr. för kubikmeter, dvs. en höjning med 4 kr., vilket budgetåret 1978/79 kan väntas ge en merinkomst av ca 80 milj. kr. Jag vill understryka att del senare kan visa sig lämpligt atl även förbrukningen av motorbensin belastas för ifrågavarande ändamål. Justeringar av avgiften kan behöva göras även mot bakgrund av erfarenheterna av bidragssystemets tillämpning och av ändringar i förbrukningen av oljeprodukter.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Förslaget har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet. Del bör påpekas all lagens giltighetstid är

Prop. 1977/78:128 34

begränsad till utgången av år 1984, dvs. den tid som omfattas av del nu gällande programmet för beredskapslagring av oljeprodukter m. m. Detta torde medge en tillräcklig framförhållning i prospekteringsverksamhelen under de närmaste åren. Ställning får senare tas till finansieringen av ett eventuellt statligt stöd lill oljeprospeklering efter år 1984.

För Svenska Petroleums verksamhet på prospekleringsområdet beräknades i samband med 1976 års oljepolitiska beslul en treårsram av 50 milj. kr. Härav har för budgetåren 1976/77 och 1977/78 anvisats sammanlagt 40 milj. kr. under reservationsanslaget Oljeprospeklering. Mina förslag i finansieringsfrågan innebär att allt statligt slöd till prospektering skall avgiftsfinansieras från den 1 juli 1978. I konsekvens härmed behövs inget anslag på statsbudgeten till oljeprospektering för nästa budgetår.

Återstående medel på anslaget, som uppgår till 22 milj. kr., bör ställas till Svenska Petroleums förfogande, all av bolaget användas som intressentbidrag till Petroswede. Medlen bör därvid kunna användas utan den begränsning till projekt inom svenskt område och Nordsjöområdel som nu gäller för anslaget. 1 den mån anslagsmedlen inte förslår får Svenska Petroleum skjuta till egna medel.

6 Hemställan

Med hävisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgifi för oljeprodukter,

2. godkänna de grunder för stöd tiU prospektering efter olja och naturgas som jag har förordat,

3. medge att de inkomster som svarar mot höjningen enligt 1 av den särskilda beredskapsavgiflen för oljeprodukter får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras i enlighet med vad jag har förordat,

4. godkänna vad jag har förordat beträffande användningen av reservationsanslaget Oljeprospektering.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1977/78:128 35

Innehåll

Förslag lill lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskaps-
avgift för oljeprodukter ......................................... 2

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1978-03-09 3

1 Inledning.......................................................... ... 3

2 Nuvarande prospekteringsverksamhet.................... ... 3

2.1 Oljeprospektering AB...................................... ... 3

2.2 Petroswede AB ........................................... ... 6

2.3 Annan svensk utlandsprospektering ................. ... 7

2.4 Svenska Petroleum AB.................................... 7

3 Intemationell översikt......................................... ... 8

3.1 OECD:s studier.............................................. 8

3.2 Energikommissionens expertmalerial .................. 9

4 Svensk prospektering efter olja och naturgas utomlands 12

4.1 Petroswede AB:s skrivelse ............................. .. 12

4.2 Studien Internationell oljeletning...................... .. 13

4.3 Remissyttrandena ......................................... .. 19

5 Föredraganden ................................................ .. 23

5.1 Inledning..................................................... . 23

5.2 Oljeförbrakning och oljetillgångar ..................... 26

5.3 Motiv och riktlinjer för statligt prospekteringsstöd .. 28

5.4 Utformningen av ett bidragssystem................... .. 31

5.5 Finansiering.................................................. 32

6 Hemställan........................................................ 34

7 Beslut ............................................................. . 34

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Geofysiska	Djupborr-	Summa
mätningar	nmg
16	21	37
9	39	48
-	2	2
28	55	83
53	117	170