Prop. 1977/78:127 Regeringens proposition

1977/78:127

om familjebidragslag m. m.;

beslutad den 16 mars 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ERIC KRÖNMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås en ny familjebidragslag. I de föreslagna bestämmelserna slopas det nuvarande begreppet familjemedlem och rätten till familjepenning begränsas i huvudsak till fall då den värnpliktige har barn under 18 år. Familjepenning skall främst utgå förden värnpliktiges barn samt för maka eller annan person som vårdar barnet. Med maka avses i förslaget även den som utan att vara gift med den värnpliktige sammanlever med denne under äktenskapsliknande förhållanden. Om synnerliga skäl föreligger, skall familjepenning även kunna utgå för maka som inte värdar barn. Vidare föreslås förmånligare regler för behovsprövningen av familjepenning och bostadsbidrag. Nuvarande administration behälls t. v. men vissa ändringar i besluts- och besvärsordningen föreslås. Statsbidragssystemet förenklas enligl förslaget på sä sätt att staten bestrider 95 % av kommunernas familjebidragskoslnader och atl det inte görs skillnad på olika former av familjebidrag utan atl samma procentsats tillämpas i fråga om alla familjebidrag. 1 övrigt föreslås ändringar av värnpliklslagen (1941:967) m. m. så att en anpassning sker till den föreslagna familjebidragslagen. Den nya lagen föresläs träda i kraft den 1 juli 1978,

1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 127

Prop. 1977/78:127

1 Förslag till Familjebidragslag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Tjänslepliktig och tjänsteplikligs närstående har rätt till familjebidrag på
de villkor som anges i denna lag.

Även om villkoren för rätl lill familjebidrag är uppfyllda, fär den myndighet som beslutar om bidraget bestämma att det icke skall utgå, om det är uppenbart att behov av bidraget icke föreligger.

2 § Familjebidrag utgär i form av familjepenning, bostadsbidrag, flyttnings-
bidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag.

Skyldighet att utge familjebidrag vilar på kommunerna.

3 § Med tjänslepliktig avses den som har inkallats för att

1. enligt värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst eller särskilda bestämmelser om bistånds- och katastrofutbildning fullgöra grundutbildning eller repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildningen,

2. fullgöra sådana föreskriven utbildning till befallning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som icke fullgörs enligt värnpliktslagen,

3. tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall pågå minst fem dagar i följd och icke ger rätt till dagpenning som motsvarar vad värnpliktig erhåller under repetilionsutbildning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal.

Vid tillämpning av bestämmelserna om näringsbidrag avses med tjänslepliktig även den som har inkallats för atl fullgöra tjänstgöring enligl civilförsvarslagen (1960:74) och den som har inkallats till annan utbildning eller tjänstgöring enligt värnpliktslagen, lagen om vapenfri tjänst eller särskilda bestämmelser om bistånds- och kalaslrofutbildning än som anges i första slycket.

4 § Familjebidrag utgär efter ansökan av den ijänslepliktige eller av annan för vilken familjebidrag kan utgå.

5 § Om ej annat anges, utgår familjebidrag endast för tid under vilken den Ijänslepliktige fullgör utbildning eller tjänstgöring som anges i 3 § (tjänstgöringstid) samt under in- och utryckningsdagar.

Prop. 1977/78:127 3

6 § Bestämmelserna i denna lag om maka gäller också för make och för den
som utan att vara gift med den ijänslepliktige lever tillsammans med honom
eller henne under äktenskapsliknande förhållanden.

Familjepenning och bostadsbidrag

7 § Familjepenning utgår för

1. tjänsteplikligs barn som är under 18 år och varaktigt bor tillsammans med den ijänslepliktige,

2. tjänsteplikligs barn under 18 är i annat fall än som avses i 1,

3. annat barn än den ijänstepliktiges.om barnet är under 18 år saml fostras och väsentligen försöris av den Ijänslepliktige och hans maka,

4. tjänsteplikligs maka, om hon vårdar barn som avses i 1 eller 3,

5. tjänsteplikligs maka i annat fall än som avses i 4, om synneriiga skäl föreligger,

6. tjänsteplikligs frånskilda maka, om den ijänslepliktige enligt dom eller avtal är skyldig att utge bidrag till hennes underhåU,

7. den som utan att vara maka till den Ijänslepliktige vårdar hans barn, om barnet är under 18 år och varaktigt bor tillsammans med den ijänslepliktige.

Frågan om barns ålder bedöms efler förhällandet den 1 januari del år då den Ijänslepliktige påböriar tjänstgöringen.

8 § Bostadsbidrag utgår för kostnad

1. för bostad i vilken tjänslepliktig bor tillsammans med maka och barn som avses i 7 § eller med enbart sådant barn,

2. för bostad i vilken tjänslepliktig bor tillsammans med maka i annat fall än som avses i 1,

3. för bostad i vilken tjänslepliktig bor ensam vid tjänstgöringstidens början, om han vid den lidpunkten har haft bostaden i minsl sex månader,

4. för tjänsteplikligs bostad i annat fall än som avses i 1-3, om särskilda skäl föreligger.

Bostadsbidrag flr ej ulgå för mer än en bostad.

9 § Familjepenning beräknas för månad till högst 450 kronor för barn och lill
högst 990 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär
ersättning för värd som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt lill
underhållsbidrag, som tjänslepliktig är skyldig att utge, flr dock ej överstiga
ersättningens eller bidragets belopp för månad.

10      § Bostadsbidrag beräknas för månad lill högst bostadskostnaden eller, i
fall som avses i 8 § 4, den ijänstepliktiges andel i bostadskostnaden. Endast
om särskilda skäl föreligger flr dock till grund för beräkningen läggas högre

Prop. 1977/78:127 4

bostadskostnad än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om tre rum och kök i fråga om bostad som avses i 8 § 1, fören lägenhet om två rum och kök i fråga om bostad som avses i 8 § 2 samt för en lägenhet om ett rum och kök för bostad i övriga fall.

11      § Vid bestämmande av familjepenning enligt 7§ I, 3 och 4 samt
bostadsbidrag enligt 8 § 1 skall från summan för månad av högsta beloppen
för familjepenning enligt 9 § och bostadsbidrag enligt 10 § avräknas den
beräknade inkomsten för månad som belöper på tjänstgöringstiden enligt
följande ordning.

1. Har makan inkomst, avräknas hälften av den del som överstiger 1 000 kronor eller, om inkomsten är mer än 4 000 kronor, hälften av den del som överstiger en fjärdedel av inkomsten.

2. Har barnet inkomst, avräknas, dock högst med belopp som motsvarar familjepenningen för barnet, inkomst i form av underhällsbidrag och bidragsförskott i sin helhet samt annan inkomst i den mån den överstiger 500 kronor.

3. Har den ijänslepliktige annan inkomst än inkomst av arbete som han utför under frUid eller övningsuppehåll, avräknas den del av inkomsten som överstiger 500 kronor.

12      § Vid bestämmande av familjepenning enligt 7 § 2, 6 och 7 och
bostadsbidrag enligl 8 § 3 och 4 skall från summan av högsta beloppen för
familjepenning enligl 9 § och bostadsbidrag enligl 10 § avräknas den
Ijänstepliktiges inkomster på sätt som anges i 11 § 3, om ej annat följer av
andra stycket.

Om tjänsteplikligs förhållanden är sådana alt familjebidrag skall bestämmas enligl säväl första stycket som 11 § skall avräkningen av den Ijänstepliktiges inkomster i första hand göras vid bestämmande av bidrag enligt 11 §.

13 § Vid bestämmande av familjepenning enligt 7 § 5 och bostadsbidrag enligt 8 § 2 skall från summan av högsta beloppen för familjepenning enligt 9 § och bostadsbidrag enligt 10 § avräknas ell belopp som är skäligt med hänsyn till den ijänstepliktiges och hans makas ekonomiska förhållanden under tjänstgöringstiden.

14 § Om tillämpningen av 11 eller 12 § leder till atl behov av familjebidrag uppenbart icke tillgodoses, flr den myndighet som beslutar om bidraget bestämma det till skäligt belopp, dock högst till belopp som anges i 9 och 10§§.

15 § Med inkomst avses i denna lag sådan inkomst som enligl kommunalskattelagen (1928:370)är skattepliktig, dock ej inkomst som utgår på grund av

Prop. 1977/78:127 5

tjänstgöringen. Med inkomst avses också bidragsförskott och icke skattepliktiga underhållsbidrag.

16 § Om familjepenning eller bostadsbidrag utgår och tjänstgöringen har pågätt minst 180 dagar, skall bidragen utges för ytterligare 30 dagar efter ulryckningsdagen. Om särskilda skäl föreligger, flr bidragen utgå för högst 30 dagar efter utryckningsdagen även i fall då tjänstgöringen har pågått mindre än 180 dagar.

17 § Familjepenning och bostadsbidrag utgär för dag med ett belopp som motsvarar en trettiondedel av beloppet för månad.

Flyttningsbidrag

18      § Byter tjänstepliktig bostad under tjänstgöringstiden eller inom 30 dagar
därefter, utgår flyttningsbidrag för skäliga flyttningskostnader, om det
föreligger särskilda skäl.

Näringsbidrag

19      § Har tjänslepliktig sin huvudsakliga inkomst frän näring eller rörelse,
som drivs av honom eller hans maka, och anlitas under den Ijänstepliktiges
tjänstgöring särskilt avlönad arbetskraft för alt helt eller delvis ersätta den
Ijänslepliktige, utgår näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, i den
mån kostnaden är skälig och överstiger det genomsnittliga normala drifts
överskott som näringen eller rörelsen kan beräknas lämna under den
Ijänstepliktiges tjänstgöring. Näringsbidrag utgår dock endast om del måste
antagas att förutsättningar finns för fortsatt drift av näringen eller rörel
sen.

För lönekostnad som avser tjänsteplikligs eller hans makas barn, som är under 16 år, utgår icke näringsbidrag. Avser lönekostnad tjänsteplikligs maka, den Ijänstepliktiges eller hans makas barn som har fy llt 16 år eller deras föräldrar eller syskon, ulgår näringsbidrag endast om del föreligger särskilda skäl.

Frågan om barns ålder bedöms enligt 7 § andra stycket.

20 § Kan näring eller rörelse som avses i 19 § icke drivas- under den Ijänstepliktiges tjänstgöring men finns föralsättningar för atl fortsätta verksamheten efter tjänstgöringen, ulgår näringsbidrag för sådana kostnader under tjänstgöringstiden som är nödvändiga för alt verksamheten skall kunna återupptagas.

21 § Näringsbidrag ulgår med högst 100 kronor för dag.

22 § Om särskilda skäl föreligger, fär näringsbidrag beviljas även för tid efter utryckningsdagen, dock för högst 30 dagar.

Prop.1977/78:127 6

Begravningsbidrag

23 § Har med anledning av tjänsteplikligs tjänstgöring familjepenning beviljats för maka eller barn och avlider makan eller barnet under tjänstgöringstiden, utgår begravningsbidrag. Även om familjepenning icke har beviljats, får begravningsbidrag utgå, om behov föreligger.

Begravningsbidrag utgår med 2 (XX) kronor för tjänsteplikligs maka och med 1 000 kronor för barn.

Familjebidragsnämnder m. m.

24      § För handläggning av ärenden enligl denna lag skall inom varje kommun
finnas en familjebidragsnämnd.

Kommun flr tillsätta särskild familjebidragsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd atl vara familjebidragsnämnd. Har detta icke skett, är socialnämnden familjebidragsnämnd.

25      § 1 fråga om särskild familjebidragsnämnd tillämpas 3 kap. 2 §, 3 § första
stycket, 4 §, 5 § tredje slycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§
kommunallagen (1977:179). 1 annan kommun än Stockholms kommun
tillämpas även 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag.

Familjebidragsnämndens protokoll behöver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje ärende och uppgift om reservation. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

Ulan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen tillämpas 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos särskild familjebidragsnämnd.

26      § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter om
verkställighet av lagen utövas av försvarets civilförvaltning samt, under dess
överinseende och ledning, av länsstyrelserna.

Förfarandet m. m.

27 § Ansökan om familjebidrag görs hos familjebidragsnämnden i den kommun där den ijänslepliktige är kyrkobokfö'rd vid ansökningstillfället eller, om den tjänsteplikligedå ej är kyrkobokförd i landet, av familjebidrags-nämnden i Stockholms kommun. Har familjebidragsnämnden mottagit ansökan om bidrag i ärende som skall avgöras av försvarels civilförvaltning, skall nämnden omgående översända ansökningen till civilförvaltningen.

28 § Ärende om familjebidrag avgörs av försvarets civilförvaltning, om ärendet angår fråga som avses i 7 § 5 eller 8 § 2 eller 4.1 samma ordning avgörs ärende om bostadsbidrag, om fråga är om annan bostad än hyreslägenhet eller

Prop. 1977/78:127 7

bostadsrättslägenhet, samt ärende om näringsbidrag, om tjänstgöringen enligl inkallelseordern skall pågå under längre tid än 50 dagar.

Ärende som icke skall prövas av civilförvaltningen avgörs av den familjebidragsnämnd som anges i 27 §. Angår ärendet flera frågor och skall någon fråga prövas av civilförvaltningen, skall dock ärendet i sin helhet avgöras av civilförvaltningen.

29      § Familjebidrag utbetalas av den familjebidragsnämnd som anges i

27 §.

30      § Ulgår familjebidrag och hemföriovas den ijänslepliktige, skall den
familjebidragsnämnd som utbetalar bidraget meddela det beslut i fråga om
familjebidraget som föranleds av hemföriovningen. Inträffar annan omstän
dighet som inverkar på rätten till bidraget, skall ärendet utan ansökan
omprövas av den myndighet som har att bestämma bidraget enligt 28 §.

Statsbidrag m. m.

31 § Kommun som har utbetalat familjebidrag har rätt lill statsbidrag med 95 proceni av utbetalat belopp, om ej annal följer av 32 och 33 §§.

32 § Har familjebidragsnämnden genom uppenbart oriktig tillämpning av gällande föreskrifter om familjebidrag utbetalat bidrag med för högt belopp, utgår icke statsbidrag för det felaktigt utbetalade beloppet.

33 § Om familjebidragsnämnden vid upprepade tillfällen har åsidosatt gällande föreskrifter om familjebidrag, får försvarets civilförvaltning besluta atl statsbidrag icke vidare skall utgå eller alt det skall utgå i minskad omfattning.

34 § Statsbidrag bestäms och utbetalas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall utge skäligt förskott pä statsbidraget, om kommunen begär det.

35 § Har kommunen utbetalat familjebidrag för tid under vilken tjänslepliktig ej är mantalsskriven i kommunen och är icke fråga om fall som avses i 32 eller 33 §, fär kommunen söka äter den del av familjebidraget som ej ersätts av statsmedel av den kommun där den ijänslepliktige är mantalsskriven för nämnda tid.

Särskilda bestämmelser

36      § Familjebidrag utgår icke för lid som ligger längre tillbaka än 30 dagar
före den dag dä ansökningen inkom lill familjebidragsnämnden, om ej
särskilda skäl föreligger.

Prop.1977/78:127 8

37 § Fordran pä familjebidrag får ej överlåtas eller utmätas.

38 § Del åligger tjänstepliktig och den som uppbär familjebidrag all i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller efler regeringens bemyndigande av försvarels civilförvaltning lämna den familjebidragsnämnd, som utbetalar bidraget, upplysningar angående ny omständighet, som har betydelse för rätlen till bidrag.

Familjebidragsnämnden är på begäran av tillsynsmyndighet skyldig atl tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som myndigheten behöver för sin verksamhet enligt denna lag.

39      § Har någon uppburit familjebidrag med för högt belopp, skall han
återbetala vad han har erhållit för mycket

1. om han har insett eller hade bort inse att utbetalningen är felaktig,

2. om den felaktiga utbetalningen beror på atl den tiänstepliktige eller annan sökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnai osann uppgift eller förtigit sanningen,

3. om den felaktiga utbetalningen beror på att uppgiftsskyldighet enligt 38 § första stycket har åsidosatts.

Fråga om återbetalningsskyldighet prövas av den familjebidragsnämnd som har utbetalat familjebidraget. Är någon återbelalningsskyldig, flr vid senare utbetalning lill honom skäligt belopp innehållas i avräkning på vad som har utgått för mycket. Fullgörs ej återbetalningsskyldighel pä sätt som nu har angetts, skall familjebidragsnämnden vidtaga de åtgärder som behövs för atl driva in fordringen.

Försvarets civilförvaltning fär helt eller delvis efterge återbetalningsskyldighel, om del föreligger särskilda skäl.

Besvär m. m.

40 § Talan mot familjebidragsnämndens beslul enligl denna lag förs hos länsstyrelsen genom besvär.

41 § Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende som avses i 34 § förs hos regeringen genom besvär. 1 övrigl förs talan mot länsstyrelsens beslut enligl denna lag hos kammarrätten genom besvär.

42 § Talan mot beslul av försvarets civilförvaltning i ärende som avses i 33 § eller 39 § tredje stycket förs hos regeringen genom besvär. Talan mot civilförvaltningens beslul i ärende som avses i 1 § andra slycket eller 28 i; förs hos kammarrätten genom besvär. 1 övrigt får talan icke föras mot civilförvaltningens beslut enligl denna lag.

43 § Försvarets civilförvaltning flr anföra besvär mot kammarrättens beslut enligt denna lag.

Prop. 1977/78:127 9

44 § Beslut som meddelas enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat föreskrivs i beslutet.

45 § Till böter döms, om icke gärningen är belagd med straff i brottsbalken, den som i ansökan om familjebidrag uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, om åtgärden innebär fara i bevishänseende.

1. Denna lag träder i kraft den Ijuli 1978, då familjebidragslagen (1946:99) skall upphöra att gälla.

2. Fullgör någon tjänstgöring vid tiden för den nya lagens ikraftträdande och utgär familjebidrag med anledning av tjänstgöringen eller prövas ansökan om familjebidrag med anledning av tjänstgöringen först efter den 30 juni 1978, skall familjebidrag omprövas eller fastställas med tillämpning av den nya lagen. Innebär den gamla lagens bestämmelser om beräkning av familjebidrag att de sammanlagda bidragsbeloppen i visst sådant fall utgår eller skulle utgå med högre belopp än enligl den nya lagen, flr bidraget dock beräknas enligl den gamla lagen sä länge tjänstgöringen pågår, dock längst intill utgången av juni 1979.

3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Prop.1977/78:127 10

2 Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 33 § värnpliklslagen (1941:967)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §2

Värnpliktig är i samband med tjänstgöring berättigad till dagersättning eller dagpenning, särskilda ersättningar för tjänstgöring av särskilt slag eller i viss befallning, utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri utrustning samt fri hälso- och sjukvård. Värnpliktig som med godkänt betyg har genomgått utbildning till militär befattning för kompanibefäl erhåller utbildningspremie. Avlider värnpliktig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall åt värnpliktig under tjänstgöring.

Om värnpliktigs rätl till familjebi- Om värnpliktigs rätt lill familjebi
drag och ersättning för skada eller drag och ersättning för skada eller
sjukdom som han ådrager sig under sjukdom som han ådrager sig under
tjänstgöring föreskrives i familjebi- tjänstgöring föreskrives i familjebi
dragslagen (1946:99), lagen dragslagen (1978:000), lagen
(1977:265) om statligt personskade- (1977:265) om statligt personskade
skydd och lagen (1977:266)om statiig skydd och lagen (l977:266)om statlig
ersättning vid ideell skada. ersättning vid ideell skada.

Vid inkallelse till värnpliktstjänstgöring enligt 28 § må föreskrivas, att värnpliktig skall medföra proviant för högst tre dagar samt förse sig med beklädnad, intill dess sådan anskaffats. Skälig ersättning härför skall beredas honom av staten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

' Lagen omtryckt 1969:378,

2 Senaste lydelse 1976:308. Med nuvarande lydelse avses 33 S enligt författningsförslag

nr 2 i prop. 1977/78:159.

Prop. 1977/78:127 H

3 Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs att 12 § 5 mom. civilförsvarslagen (1960:74)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

5 m o m.  Om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarspliklig vid fullgörande av civilförsvarsplikl inom del allmänna civilförsvaret eller verkskyddel berättigad lill dagpenning, särskilda ersättningar för tjänstgöring av särskilt slag eller i viss befattning, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. Avlider civilförsvarspliklig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo.

Under sådan föreskriven tjänstgöring i del allmänna civilförsvaret som fullgöres efter inskrivning i civilförsvaret och under föreskriven tjänstgöring vid försvarsmakten meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt civilförsvarspliklig.

Om ej regeringen föreskriver annat, utgär förmän enligt första slycket ej för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgöring och färd till eller från tjänslgöringsplalsen,

Om civilförsvarspliktigs rätl lill Om civilförsvarspliktigs rätt till

familjebidrag och ersättning för ska- familjebidrag och ersättning för ska
da eller sjukdom som han ådrager sig da eller sjukdom som han ådrager sig
under tjänstgöring föreskrives i under tjänstgöring föreskrives i
familjebidragslagen (1946:99), lagen familjebidragslagen (1978:000), la-
(1977:265) om statligt personskade- gen (1977:265) om statligt personska-
skydd och lagen (1977:266)om statlig deskydd och lagen (1977:266) om
ersättning vid ideell skada. statlig ersättning vid ideell skada.

Denna lag träder i krafl den I juli 1978.

'Lagen omtryckt 1975:712,

2 Senaste  lydelse   1976:305.  Med  nuvarande  lydelse avses  12!)  5 mom. enligl

författningsförslag nr 3 I prop, 1977/78:159.

Prop. 1977/78:127 12

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 8 a § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8a§'

Vapenfri tjänstepliktig är berättigad lill samma förmåner i samband med tjänstgöring som enligt 33 § första slycket värnpliktslagen (1941:967) tillkomma värnpliktig i samband med värnpliktstjänstgöring.

Om vapenfri tjänsteplikligs rätt till Om vapenfri tjänsteplikligs rätl till

familjebidrag och ersättning för ska- familjebidrag och ersättning för ska
da eller sjukdom som han ådrager sig da eller sjukdom som han ådrager sig
under tjänstgöring föreskrives i under tjänstgöring föreskrives i
familjebidragslagen (1946:99), lagen familjebidragslagen (1978:000), la-
(1977:265) om statligt personskade- gen (1977:265) om statligt personska-
skydd och lagen (l977:266)om statlig deskydd och lagen (1977:266) om
ersättning vid ideell skada. statlig ersättning vid ideell skada.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

' Senaste lydelse 1975:556. Med nuvarande lydelse avses 8 a i; enligt författningsförslag nr 1 i prop, 1977/78:159,

Prop. 1977/78:127 13

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullslen, Romanus, Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén

Föredragande: statsrådet Krönmark Proposition om familjebidragslag m. m.

1 Inledning

Riksdagen antog vid 1975 års riksmöte (prop. 1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) riktiinjer för ett nytt förmänssystem för värnpliktiga m. fl. Det nya förmånssystemet, som i sin helhet tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1977, innebär bl. a. att det under grundutbildning utgår dagersättning och tillägg till dagersättningen samt att del under repelitionsutbildning utgår en dagpenning som motsvarar hel sjukpenning enligt den allmänna sjukförsäkringen. Del familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. utgörs alltjämt av familjebidrag, som utgår i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Civilförsvarspliktiga och de värnpliktiga m. fl. som i det nya systemet avlönas med dagpenning flr dock inte annal familjebidrag än näringsbidrag.

1975 års riksdagsbeslut innefattade också nya riktlinjer för den framlida utformningen m. m. av del familjesociala stödet. Dessa riktlinjer kan sammanfattas enligt följande.

- Kvinna som den värnpliktige varaktigt bor tillsammans med bör likställas med hustru i bidragshänseende. Hustru eller sammanlevande kvinna bör fl bidrag endast under förutsättning att hon vårdar barn i hemmet eller om synneriiga skäl föreligger.

- Endast två familjepenningbelopp bör finnas, nämligen ett belopp för hustra eller sammanlevande kvinna och under vissa villkor husföreståndarinna samt ett annat för barn och vissa andra anhöriga.

- Nuvarande behovsprövningsregler bör i huvudsak behållas men familjepenningen för barn bör inte reduceras mot makas inkomst med mer än högst 50%.

Prop. 1977/78:127 14

- Bostadsbidrag bör i huvudsak utgå enligt de grunder som f. n. gäller.

- Särskilda bidrag för uppvärmningskostnader, flyttningskostnader och magasineringskostnader samt begravningsbidrag bör i slorl ulgå enligt nuvarande grunder.

- Sjukbidraget bör slopas.

- Näringsbidraget bör behållas men lillämpningsbeslämmelserna bör ses över.

- Frågan om att flytta över administrationen av det familjesociala stödet till försäkringskassorna bör övervägas ytteriigare,

- Möjligheterna för värnpliktiga att efler eget val reservera en del av dagersättningen till ett personkonto bör prövas.

En arbetsgrupp inom försvarsdepartementet har med ledning av dessa riktlinjer övervägt den närmare utformningen m. m. av det familjesociala stödet till värnpliktiga. 1 arbetsgruppen har ingått företrädare för försvarets civilförvaltning. I frågor om den framtida administrationen har experter från riksförsäkringsverket medverkat.

Arbelsgrappen har i en promemoria (Fö 1977-09-30) lämnat förslag lill ny familjebidragslag. Promemorian bör fogas till detta protokoll som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av överbefälhavaren efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarels civilförvaltning, värnp-liklsverkel, civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län. Svenska kommunförbundet, Stockholms och Linköpings kommuner samt Värnpliktiga arbelsgrappen.

Gällande ordning och arbetsgruppens förslag framgår a v promemorian. En sammanställning av remissytlrandena bör fogas lill protokollet som bilaga 2.

2 Allmän motivering 2.1 Inledning

Det familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. regleras f. n. i familjebidragslagen (1946:99, omtryckt 1975:554, ändrad senast 1977:519) och familjebidragskungörelsen (1946:101, omtryckt 1960:153, ändrad senast 1977:123). Dessa författningar har ändrats vid flera tillfällen men har inte tidigare varit föremål för någon allmän översyn.

Familjebidragsförfattningarna, som har utformats för att kunna tillämpas såväl i fred som i krig, gäller för värnpliktiga, vapenfria tjänsteplikliga, elever i bistånds- och katastrofutbildning, hemvärnspersonal och annan frivillig personal samt - i fråga om näringsbidrag - civilförsvarspliktiga.

Värnpliktstjänstgöringen innebär i regel alt den värnpliktige mister sin civila inkomst. Familjebidragssystemel avser inte att kompensera detta

Prop.1977/78:127 15

inkomstbortfall utan skall garantera ekonomisk och social trygghet åt den värnpliktige och åt dem av hans anhöriga som för sin försörjning är beroende av hans inkomster. Familjebidrag utgår alltså efter prövning och i den mån behov kan anses föreligga.

Jag anser att dessa grundläggande principer alltjämt bör gälla.

Enligt gällande bestämmelser kan familjebidrag utgå i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjepenning kan utgå för familjemedlemmarnas försörjning. Bostadsbidrag kan utgå både till värnpliktig som sammanbor med familjemedlem och till värnpliktig i annat fall. Näringsbidrag kan utgå för att verksamheten vid vissa förelag skall kunna bedrivas under tjänstgöringstiden eller återupptas efter tjänstgöringens slut. Sjukbidrag och begravningsbidrag kan utgå för alt täcka behov som uppkommer i samband med familjemedlems sjukdom eller frånfälle.

Försvarets civilförvaltning är tillsynsmyndighet och skall verka för en riktig och enhetlig tillämpning av familjebidragsförfaltningarna. Kommunernas familjebidragsnämnder skall pröva ansökningar om familjebidrag och utbetala bidraget - i vissa fall efter medgivande av tillsynsmyndigheten. Kommun, som har utbetalat familjebidrag, får statsbidrag med viss del av utgivet belopp.

De av riksdagen vid 1975 års riksmöte antagna riktlinjerna för utformning m. m. av det familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. berör bl. a. familjebidragskretsen, familjepenningbeloppen och behovsprövningen. Vidare uttalades alt sjukbidraget borde slopas. Näringsbidraget borde behållas men tillämpningsbestämmelserna borde ses över. Frågan om att flytta över administrationen av det familjesociala stödet till försäkringskassorna borde övervägas ytteriigare. Möjligheterna för värnpliktiga att efler eget val reservera en del av dagersättningen till ett personkonto borde prövas.

Den av mig förut omnämnda arbetsgruppen inom försvarsdepartementet har haft lill uppgift att - med ledning av dessa riktlinjer - se över det familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. Arbetsgruppen har arbetat om gällande familjebidragsförfatlningar och lämnar i sin promemoria förslag till ny familjebidragslag.

Arbetsgruppens förslag har fltt ett övervägande positivt mottagande vid remissbehandlingen. Den kritik som remissinstanserna har fört fram berör främst den föreslagna regeln alt familjepenningen för barn inte skall reduceras mot makas inkomst med mer än högst 50 96. Även jag anser att förslaget är väl avvägt och ägnat atl ligga lill grund för lagstiftning.

I det följande tar jag närmare ställning till de olika delfrågorna i arbetsgruppens förslag.

Arbelsgrappen har i sitt lagförslag använt uttrycket tjänstepliktig som beteckning för de värnpliktiga, vapenfria tjänsteplikliga, civilförsvarspliktiga m. fl, som omfattas av lagens bestämmelser. Jag finner del vara lämpligt att

Prop. 1977/78:127 16

detta uttryck används. 1 mitt fortsatta anförande kommer jag dock för att underiätta jämförelser med gällande rätt att använda uttrycket värnpliktig även när jag avser tjänstepliktig,

2.2 Familjebidragsberättigade

Som jag tidigare har anfört är värnpliktig enligt gällande bestämmelser berättigad till familjebidrag för familjemedlem, om behov finns av bidraget.

Medlem av den värnpliktiges familj är enligl familjebidragslagen i första hand hustru, som den värnpliktige lever tillsammans med, samt barn under 16 år, som står under hans vårdnad. Som familjemedlem räknas också frånskild hustru, värnpliktigs andra barn än barn under 16 år, hans hustrus barn och hans föräldrar, om den värnpliktige är underhållsskyldig mot dem och har lämnat väsentligt bidrag till deras uppehälle. Husföreståndarinna anses som familjemedlem, om den värnpliktige bor tillsammans med egna eller hustrus minderåriga barn och hustran är arbelsoförmögen eller samlevnaden har brutits. Även annan anhörig -1, ex. fosterbarn, fosterförälder och kvinna som stadigvarande sammanlever med den värnpliktige under äktenskapsliknande förhållanden - kan i vissa fall jämställas med familjemedlem.

Arbetsgruppens förslag innebär i huvudsak att begreppet familjemedlem slopas, att den som varaktigt sammanlever med värnpliktig under äktenskapsliknande förhållanden likställs med maka och att rätlen lill familjepenning främst grundas på förekomsten av barn. Familjepenning bör således kunna utgå för den värnpliktiges barn under 16 år och för den sammanlevande kvinna som vårdar sådant barn.

Om synneriiga skäl föreligger, bör enligt förslaget familjepenning också kunna ulgå för sammanlevande kvinna som inte vårdar den värnpliktiges barn. Synneriiga skäl kan t. ex. föreligga om en kvinna inte har möjlighet att själv svara för sin försörining och om bidrag inte utgår från sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring eller som kontant arbetsmarknadsstöd, vuxenutbild-ningsslöd o. d. Gravid kvinna bör t. ex. kunna få familjepenning för tid innan hon blir berättigad till föräldrapenning.

Även övriga närstående lill den värnpliktige bör enligt arbetsgruppens förslag kunna erhålla familjepenning, om synneriiga skäl föreligger. Som exempel på övriga närslående nämner arbelsgrappen person, som inte sammanlever med den värnpliktige men som vårdar hans barn - föratsatt att den värnpliktige har vårdnaden om barnet -, frånskild hustru, maka som sammanlever med den värnpliktige och vårdar eget barn, samt annat barn än den värnpliktiges barn under 16 år. Som förutsättning för att familjepenning skall kunna ulgå i dessa fall anger arbetsgruppen all annan ersättning inle ulgår t. ex. i form av underhållsbidrag eller bidragsförskott. Liksom f. n. skall

Prop.1977/78:127 17

det också ske en bedömning som tar hänsyn till den värnpliktiges vilja och ekonomiska förmåga atl bidra till försörjningen om tiänslgöringen inte hade kommit emellan.

Arbetsgrappens förslag innebäratt föräldrar inte llr familjepenning i andra fall än för vård av den värnpliktiges barn. Eftersom föräldrar numera inte torde vara beroende av sina barns inkomster för sin försörjning, biträder jag arbetsgruppens förslag i denna del.

Flenalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens förslag lill familjebi-dragsberättigad personkrets. Även jag biträder i huvudsak detta förslag, 1 enlighet med riksdagens intentioner (prop. 1975:37) begränsas därmed räiten till familjepenning i huvudsak till fall då den värnpliktige har barn.

Arbetsgruppen föreslår emellertid att synnerliga skäl skall krävas för att familjepenning skall utgå för annan person än den värnpliktiges barn under 16 år och maka som värdar sådant barn. Föregen del anserjag alt synneriiga skäl endast bör krävas i fall när maka inte vårdar något barn som är berättigat till familjepenning. Jag anser vidare att åldersgränsen för barn som är berättigat lill familjepenning bör höjas från 16 är lill 18 år. Den förlängda skol-och yrkesutbildningen medför alt barn numera under en längre tid är beroende av sina föräldrar för sin försörjning. Åldersgränsen blir därmed ocksä jämförbar med gränsen för bidragsförskott och föriängl barnbidrag. Jag förordar således att familjepenning utgår för värnpliktigs barn, som inte har fyllt 18 år. Familjepenning bör också utgå för annat barn under 18 år, om barnet fostras och väsentligen försörjs av den värnpliktige och hans maka. Jag anser också atl familjepenning bör ulgå för maka, om hon vårdar barn som är berättigat till familjepenning, samt för annan person som vårdar den värnpliktiges barn, om barnet inte har fyllt 18 år och bor tillsammans med den värnpliktige. Som jag förut har anfört bör del krävas synneriiga skäl för alt familjepenning skall utgå för maka som inle vårdar barn. Arbetsgruppens uppräkning av situationer där synneriiga skäl kan anses föreligga vinner gillande av flera remissinstanser och kan enligt min mening tiäna som exempel för den individuella bedömning som måste ske i varje särskilt fall. För att uppnå en enhetlig bedömning bör ärenden som innehåller frågor om synnerliga skäl föreligger prövas av tillsynsmyndigheten. Jag räknar med att antalet sådana ärenden blir förhållandevis litet. Övriga ärenden om familjepenning bör avgöras av familjebidragsnämnderna.

2.3 Familjepenningbelopp

Familjepenning ulgår f. n. med högst 27 kr. för dag för hustra, frånskild hustru och - under vissa villkor - husföreståndarinna samt med högst 12 kr. för dag för annan familjemedlem, 1 prop. 1975:37 angavs att endast två familjepenningbelopp bör finnas, nämligen ett belopp för hustra (motsvarande) samt ett annat för barn och vissa andra anhöriga. Arbetsgruppen

2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 127

Prop. 1977/78:127 18

föreslår två familjepenningbelopp och atl det lägre beloppet bör avse barn och det högre beloppet annan person. Jag biträder förslaget.

1 fråga om ersättningsbeloppen anserjag att dessa bör successivt anpassas till den allmänna kostnadsutvecklingen, 1 likhet med min företrädare vill jag emellertid inte förorda en automatisk indexreglering av de olika ersättningarna ulan förordar i stället den hittills tillämpade metoden med förbättringar genom särskilda beslut. Jag vill erinra om att regeringen på mitt förslag i prop. 1977/78:100 (bil. 7s. 80) har förordat all maximibeloppen för familjepenning höjs från den 1 juli 1978 för hustru (motsvarande) från 27 kr, till 33 kr. för dag samt för barn från 12 kr, lill 15 kr. för dag.

2.4 Bostadsbidrag

Bostadsbidrag kan utgå lill värnpliktig som bor tillsammans med en familjemedlem. Värnpliktig, som bor ensam eller tillsammans med en kamrat, kan också fl bostadsbidrag, om den värnpliktige annars skulle tvingas avslå från sin bostad och detta skulle medföra betydande ekonomisk olägenhet för honom eller vålla honom andra avsevärda svårigheter. Enligt gällande praxis anser tillsynsmyndigheten de i lagen angivna föratsältningarna vara uppfyllda, om den ensamboende värnpliktige har innehaft bostad minst sex månader före tjänstgöringens början.

Bostadsbidrag ulgår med ett belopp som motsvarar den faktiska bostadskostnaden med avdrag för eventuellt slatskommunall bostadsbidrag. Om den värnpliktige bor tillsammans med en familjemedlem, tas hänsyn lill de sammanboendes inkomslförhållanden. Värnpliktig, som bor tillsammans med en kamrat, kan erhålla bostadsbidrag som motsvarar hans andel i bostadskostnaden. Utan medgivande av tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall flr hänsyn inte tas lill större bostadskostnad än normalhyran på orten för en bostad om två ram och kök för värnpliktig som bor tillsammans med en familjemedlem och för bostad om ett rum och kök för värnpliktig som bor ensam eller tillsammans med en kamrat.

Enligt arbetsgruppens förslag bör ärenden om bostadsbidrag prövas av familjebidragsnämnderna i fråga om bostad för värnpliktig som sammanlever med kvinna, om hon vårdar hans barn under 16 år. Familjebidragsnämnderna bör också pröva ärenden om bostadsbidrag för ensamboende värnpliktig, som har innehaft bostaden minst sex månader före tjänstgöringens börian. I övriga fall bör enligt förslaget ärenden om bostadsbidrag prövas av tillsynsmyndigheten.

Bostadskostnaden vid beräkning av bostadsbidrag bör enligl arbetsgruppens förslag begränsas till normalhyran på orten för bostad om tre rum och kök när del gäller barnfamiljer, två rum och kök när det gäller övriga sammanlevande och ett rum och kök i övriga fall. Enligt förslaget flr dock högre bostadskostnad beaktas efler prövning av tillsynsmyndigheten.

Prop.1977/78:127 19

Remissinstanserna har i allt väsentligt lämnat förslaget i denna del utan erinringar. För egen del anser jag att fämiljebidragsnämnderna bör avgöra ärenden rörande bostadsbidrag till värnpliktig som bor tillsammans med maka och barn som är berättigat till familjepenning eller med enbart sådant barn. Försvarels civilförvaltning bör dock avgöra ärende där fråga är om annan bostad än hyreslägenhet eller bostadsrältslägenhel. Jag biträder förslaget att familjebidragsnämnderna också skall avgöra ärenden, som avser ensamboende värnpliktig vilken har haft egen bostad minst sex månader före inryckningen. Försvarets civilförvaltning avlastas därmed ärenden av rutinkaraktär. Bostadsbidrag i övriga fall bör prövas av civilförvaltningen. Jag biträder förslaget om begränsning av bostadsbidrag lill normal hyra för tre rum och kök för barnfamiljer, två rum och kök för andra sammanlevande och ett rum och kök i övriga fall. Om särskilda skäl föreligger bör dock den myndighet som beslutar i ärendet kunna bestämma bidraget till högre belopp. Jag återkommer till frågan om särskilda skäl i specialmotiveringen.

Enligt nuvarande bestämmelser kan den värnpliktige fl särskih bostadsbidrag för uppvärmningskostnader (bränslebidrag), magasineringskostnader och flyttningskostnader.

Kostnad för uppvärmning bör emellertid enligt min mening alltid inräknas i bostadskostnaden, varför bränslebidraget inte bör kvarstå som ett särskilt bostadsbidrag. 1 och med att möjligheterna atl utge bostadsbidrag lill ensamboende värnpliktiga blir större minskar magasineringsbidraget i betydelse. Jag förordar därför att bidraget slopas. Bidrag för flyttningskostnader bör däremot kvarstå som en särskild bidragsform. Flyttningsbidrag bör ulgå för skäliga flyttningskostnader, om del föreligger särskilda skäl. Jag återkommer med en närmare redovisning om detta i specialmotiveringen.

2.5 Behovsprövning

Som jag tidigare har nämnt är den värnpliktiges rätl lill familjebidrag förbunden med villkoret att det skall föreligga behov av bidrag. Behovsprövningen, som till sin karaktär närmast är en inkomstprövning, är i nuvarande system av två slag: normerad behovsprövning och fri behovsprövning.

Den normerade behovsprövningen tillämpas, när familjepenning och bostadsbidrag skall fastställas för den värnpliktiges hustra och barn under 16 år som står under hans vårdnad. Denna behovsprövning sker med hjälp av bestämda regler, som anger i vilken mån familjens inkomster skall minska det maximala familjebidrag som kan utgå. När det t.ex. gäller hustrus inkomst av arbele skall en Oärdedel av månadsinkomsten, dock lägst 500 kr., aldrig inverka på familjebidragets storlek men hälften av den återstående delen skall reducera bidraget.

Vid bestämmandet av familjepenning och bostadsbidrag i övriga fall tiWämpas fri behovsprövning. Inkomster i familjen påverkar därvid bidragsbeloppet enligt vad som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet

Prop. 1977/78:127 20

får anses skäligt. Några bestämda regler för den fria behovsprövningen har därför inte kunnat anges. Den fria behovsprövningen har dock inte fått leda till högre ersättning än om normerad behovsprövning hade tillämpats.

Oavsett vilken behovsprövning som tillämpas bortses i nuvarande system helt från de ersättningar och förmåner som utgår till den värnpliktige med anledning av hans tjänstgöring. Vidare bortses från inkomster som den värnpliktige erhåller genom arbete på fritid under tjänstgöringen eller under övningsuppehåll,

1 enlighet med de riktlinjer som tidigare har godtagits av riksdagen föreslår arbetsgruppen att nuvarande behovsprövningsregler i huvudsak behålls men atl familjepenningen för barn inle bör reduceras mot makas inkomst med mer än högst 50 96.

Arbetsgruppen föreslår därutöver att inom den normerade behovsprövningen nuvarande lägsta fribelopp om 500 kr. av makas månadsinkomst höjs lill I 000 kr, för månad.

Även jag anser att nuvarande behovsprövningsprinciper i stort bör behållas. Normerad behovsprövning bör dock tillämpas i fler fall. En s. k. fri behovsprövning bör behållas för bestämmande av bidrag till makar utan barn. Hänsyn las därvid såväl till makarnas inkomster som till deras övriga ekonomiska förhållanden. Motivet till detta är att bidrag främst skall grundas på alt den värnpliktige barbarn och att makan normalt själv skall svara för sin försörining. Jag återkommer med en närmare redovisning i specialmoliveringen.

För egen del är jag - i likhet med samtliga remissinstanser - beredd alt biträda förslaget om höjning av fribeloppet för makas månadsinkomst. En sådan höjning medför förbättrade ekonomiska villkor särskilt för lågavlönade och deltidsarbetande kvinnor med barn.

1 fråga om förslaget att familjepenning för barn inte bör reduceras mot makas inkomst med mer än högst 50 % har flera remissinstanser uttalat sig kritiskt. Försvarets civilförvaltning framhåller att förslaget strider mot den princip som ligger till grund för den normerade behovsprövningen, nämligen alt familjen skall betraktas som en enhet och inte som ekonomiskt oberoende individer. Försvarets civilförvaltning och försvarets rationaliseringsinstitut anför alt förslaget också strider mot principen att familjebidrag endast skall ulgå vid behov. Bl. a. överbefälhavaren påpekar att det kan antas atl relativt få familjer har sådana inkomstförhållanden att de kan dra nytta av den föreslagna regeln, som ändå medför vissa administrativa nackdelar. Överbefälhavaren konstaterar också alt regeln skulle ge full effekt först om makas arbetsinkomst är relativt hög och att det därmed blir de ekonomiskt bäst ställda som gynnas. Jag delar dessa synpunkter och anser att förslaget inte är förenligt med familjebidragels grandprinciper. Jag förordar därför att förslaget inte genomförs.

Innan jag lämnar behovsprövningen vill jag erinra om att regeringen enligt gällande familjebidragslag såsom villkor för att familjebidrag skall utgå kan

Prop. 1977/78:127 21

föreskriva skyldighet för familjemedlem att la lämpligt arbete. Underlåter familjemedlem ail fullgöra en sådan skyldighet, kan familjebidraget nedsättas eller dras in. Vidare föreskrivs att familjebidraget kan nedsättas eller dras in om värnpliktigs familjemedlem utan giltig anledning lämnar sin arbetsanställning.

Dessa bestämmelser har sedan länge inte tillämpats och arbetsgruppen har därför föreslagit att de utgår ur familjebidragslagen. Detta har lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Även jag biträder förslaget.

2.6 Näringsbidrag

Näringsbidragets syfte är att göra del möjligt för värnpliktig som innehar rörelse eller är anställd i rörelse som hans hustru innehar att fortsätta i rörelsen efter tjänstgöringens slut. Näringsbidrag kan utgå för avlöningskostnader, som uppkommer till följd av att särskild arbetskraft mäste anlitas under den värnpliktiges tjänstgöring. 1 fråga om avlöningskostnader för närståendes arbetsinsatser gäller särskilda begränsningar i rätten till näringsbidrag. Sedan den 1 juli 1977 kan dock bidrag utgå när den värnpliktiges hustra måste avbryta förvärvsarbete utom hemmet för att sköta sysslor i förelaget under tid då ingen annan ersättare finns att tillgå. Näringsbidrag kan också beviljas för vissa fasta utgifter, som är nödvändiga för atl nedlagd rörelse skall kunna återupptas efter tjänstgöringens slut. Näringsbidraget utgår med högst 100 kr. för dag och är skattepliktigt.

Arbetsgruppen har prövat möjligheterna att näringsbidrag skall kunna utges för hustru som arbetar i rörelsen och som, då ingen annan ersättare finns att tillgå, tvingas ulföra merarbete för att rörelsen skall kunna upprätthållas under mannens värnpliktstjänstgöring. Enligt arbetsgruppens mening är detta emellertid inle förenligt med grundprinciperna för näringsbidraget. Ingen ändring föreslås därför i nuvarande bestämmelser om näringsbidrag.

Flertalet remissinstanser lämnar arbetsgruppens förslag utan erinran. Även jag anser att näringsbidraget bör utgå enligl nuvarande principer. I likhet med arbetsgruppen och flera remissinstanser anserjag, alt ersättning för hustruns merinsats inle kan förenas med grundprinciperna för näringsbidraget.

Jordbrukets organisationer har i olika sammanhang erinrat om att lantbrukarens hustru särskilt ofta tvingas att utföra avsevärt merarbete under makens militärtjänstgöring ulan alt denne kan erhålla näringsbidrag. För min del anser jag att det påtalade problemet i första hand bör kunna lösas inom ramen för ett utbyggt avbytarsystem. Betänkandet (Ds Jo 1978:1) Utbyggd avbytarservice inom jordbruket övervägs f. n. Enligt förslagen kommer en fullt utbyggd avbytarverksamhel att göra det möjligt för jordbrukare alt anställa ersättare bl. a. under militärtjänstgöring.

Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter det berättigade i näringsbidra-

Prop. 1977/78:127 22

gets existens. Om det skall bestå, bordet enligl länsstyrelsens mening beviljas enligt schablonberäkningar. Den nuvarande indelningen av företag i grupper har dessutom enligl länsstyrelsen lett till godtycke och är föråldrad. När det gäller schabloner vill jag understryka alt jag inle finner skäl att frångå den grundläggande principen för familjebidragssystemet, dvs. behovsprövningen, 1 fråga om indelningen av företag i grupper vid beräkningen av näringsbidraget konstaterar jag att den har införts i tillsynsmyndighetens anvisningar till familjebidragsnämnderna föratt underiätta bedömningen av ett företags avkastning och ge familjebidragsnämnderna möjlighet atl behandla ärenden likformigt. Här vill jag understryka att tillsynsmyndigheten naturiiglvis fortlöpande bör se över utfärdade anvisningar och anpassa dem till gällande förhållanden.

Flera remissinstanser är kritiska mot att näringsbidrag skall kunna utgå till värnpliktig som är anställd i rörelse vilken innehas av annan kvinna än den värnpliktiges hustru. Föregen del finner jag inte tillräckliga skäl att frångå principen alt med hustru jämställa annan kvinna som bor tillsammans med den viirnpliktige under äktenskapsliknande förhållanden.

2.7 Administration

Familjebidragsärenden handläggs f. n. av kommunernas familjebidragsnämnder. Det åligger familjebidragsnämnd, där den värnpliktige var bosatt på inryckningsdagen, alt pröva ansökan om familjebidrag och alt betala ut bidraget. 1 vissa fall krävs tillsynsmyndighetens medgivande för atl utge familjebidrag. Kommun, som har utgett familjebidrag, flr ersättning av staten med viss del av utgivet belopp.

Tillsynsmyndigheten skall verka för en riklig och enhetlig tillämpning av familjebidragsförfattningarna och skall därvid meddela de anvisningar som är nödvändiga.

Den direkta tillsynen över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av länsstyrelserna. Dessa skall efler prövning av ansökningar frän familjebidragsnämnder betala ut statsbidrag och förskoll, pröva besvär mot familjebidragsnämnds beslul samt utöva medelskontroll och verkställa fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet. Mot länsstyrelses beslut om tillämpningen av familjebidragslagen anförs besvär hos kammarrätt. Beslut i ärende om statsbidrag till kommun för utgivet familjebidrag överklagas dock hos regeringen.

Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. föreslog i betänkandet (SOU 1972:68) Värhpliktsförmåner att den lokala administrationen av familjebidragen skulle flyttas från kommunerna till försäkringskassorna, att riksförsäkringsverket skulle fungera som tillsynsmyndighet och som första besvärsinslans saml atl försäkringsdomstolen skulle vara slutiig besvärsinstans i familjebidragsmål. Därmed skulle länsstyrelsernas, kammarrätternas och försvarets civilförvaltnings befattning

Prop.1977/78:127 23

dragsärendena upphöra,

I prop. 1975:37 förordades att frågan om att till försäkringskassorna flytta över administrationen av det familjesociala stödet åt värnpliktiga skulle avgöras först efter ytterligare överväganden. Detta blev också riksdagens beslut.

Efler överläggningar med experter från riksförsäkringsverket konstaterar arbetsgruppen att, om administrationen av familjebidragen flyttas över till försäkringskassorna, reglerna för beviljande av familjebidrag bör anpassas till de normer som gäller inom socialförsäkringen. De villkor som härvid bör gälla sammanfattar arbetsgruppen enligt följande. Familjemedlemsbegreppet bör anpassas lill generella normer, t. ex. till hemmamakebegreppet inom sjukförsäkringen. Inkomstprövningen bör schabloniseras och anslutas t, ex. till den prövning som berör kommunalt bostadstillägg till folkpensionär. Vid bosladskostnadsberäkningen bör anslutning ske till de normer som gäller antingen för del kommunala eller för det slalskommunala bostadsbidraget. Familjepenningen bör anknytas till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om dessa villkor tillgodoses, kan enligt arbetsgruppens mening försäkringskassorna och riksförsäkringsverket ta över administrationen av familjebidraget.

Arbetsgruppen framhåller att en anslutning lill de aktuella reglerna inom försäkringssystemet innebär att den fria behovsprövningen inom familjebidragssystemel inte längre kan tillämpas. Den schablonisering av ersättningarna som härvid mäste tillgripas kan komma att innebära alt vissa grupper underkompenseras medan andra grapper överkompenseras i bidragshänseende. När det gäller kretsen av förmånsberättigade finner arbetsgruppen att normerna inle kan innefatta alla grupper som i dag har möjlighet att erhålla familjebidrag.

Arbelsgrappen konstaterar vidare atl försäkringskassorna inte kommer att kunna åta sig den särskilda prövningen av rätten till näringsbidrag. En eventuell rationaliseringsvinst skulle reduceras i och med all annan instans alltjämt måste pröva ärenden om näringsbidrag. Arbelsgrappen framhåller all det är högst osäkert vad administrationen hos försäkringskassorna skulle kosta och att det därför inte är möjligt att bestämt uttala sig om en eventuell rationaliseringsvinst.

De positiva effekterna i form av enklare regler, enhetlig tillämpning av dessa regler och eventuellt en viss rationaliseringsvinst uppväger inle, enligt arbetsgruppens mening, nackdelarna med en anslutning till riksförsäkringsverkets syslem. Arbetsgruppen föreslår därför sammanfattningsvis, att administrationen av familjebidragsverksamheten alltjämt bör skötas av kommunerna med en särskild tillsynsmyndighet.

Arbetsgruppens förslag godtas eller lämnas ulan erinran av flertalet remissinstanser. Även jag biträder förslaget. 1 likhet med arbetsgruppen och bl. a. försvarets rationaliseringsinstitut kan jag inte godta de konsekvenser som uppstår om det familjesociala stödet utformas i enlighet med de villkor

Prop.1977/78:127 24

som skulle gälla i dag om försäkringskassorna tog över administrationen. Den schabloniserade inkomstprövningen och bosladskostnadsberäkningen samt begränsningen av kretsen förmånsberättigade gör visseriigen regelsystemet enkelt och lätt begripligt. Det torde emellertid samtidigt medföra att vissa grupper flr lägre bidrag och andra grupper flr högre bidrag än som svarar mot deras behov. Del kan också leda lill all vissa grupper, som i dag kan erhålla familjebidrag, utesluts ifrån denna möjlighet. Detta skulle enligt min mening vara otillfredsställande. Del väsentliga anser jag vara all familjebidragssystemel har en sådan utformning alt bidrag kan utgå lill den som för sin försörjning verkligen är beroende av den värnpliktige. När det gäller administrationskostnaderna ställer sig bl. a. försvarets rationaliseringsinstitut - i likhet med arbetsgruppen - tveksamt till om någon nämnvärd rationaliseringsvinst skulle uppkomma vid en överflyttning av administrationen till försäkringskassorna. Jag vill vidare erinra om att ersättriingssystemet för värnpliktiga m. fl. under repetilionsutbildning, del s. k. dagpenningsyslemet, först sedan den 1 januari 1977 administreras av försäkringskassorna. Erfarenheterna av det nya systemet är således f. n. ganska små.

Mot bakgrund av det jag nu har anfört förordar jag att nuvarande ordning för administrationen av familjebidragen t. v. behålls. Jag vill emellertid erinra om atl socialutredningens slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg f. n. övervägs och atl resultatet av dessa överväganden kan förändra förulsättningarna fören överföring av administrationen lill försäkringskassorna.

Jag övergår nu lill frågan om besluts- och besvärsordningen för familjebidragen. Enligl nuvarande ordning krävs i vissa fall försvarets civilförvaltnings medgivande innan familjebidragsnämnderna kan bestämma och betala ut familjebidrag. Civilförvaltningens beslut i ärende om medgivande kan inte överklagas. Systemet med medgivande innebär i själva verket att civilförvaltningen prövar och avgör sådana ärenden. Familjebidragsnämnderna fattar sedan formellt besluten i enlighet med civilförvaltningens medgivanden. Denna ordning finner jag inte vara tillfredsställande. Jag förordar att civilförvaltningen avgör vissa ärenden ocli familjebidragsnämnderna avgör övriga ärenden. Jag anser det också vara lämpligt att införa en möjlighet för den värnpliktige atl besvära sig över civilförvaltningens beslut. F. n. sker besvärsprövningen av familjebidragsärendena hos länsstyrelser och kammarrätter. Jag förordar att försvarets civilförvaltnings beslut bör kunna överklagas hos kammarrätt. Civilförvaltningen bör också bevaka del allmännas intresse av en enhetlig och riktig rättstillämpning. Förvaltningen bör därför kunna överklaga kammarrätternas beslut.

2.8 Sjukbidrag

Vid familjemedlems sjukdom kan sjukbidrag utgå lill den värnpliktige för att täcka kostnader för vård och för transport till och frän läkare eller vårdanstalt. 1 vissa fall kan sjukbidrag utgå för tandvård.

Prop.1977/78:127 25

Arbetsgruppen konstaterar atl sjukförsäkringssystemet numera också ersätter kostnader för tandvård och att sjukbidragets betydelse därmed torde ha minskal ytterligare. Arbetsgruppen föreslår därför att sjukbidraget avvecklas. Vid remissbehandlingen har endast Stockholms kommun haft erinringar mot förslaget. Även om bidragets betydelse har minskat, är det enligt kommunen lämpligt att behålla möjligheten till bidrag.

Föregen del anserjag i likhet med arbetsgruppen och flertalet remissinstanser att sjukbidraget bör slopas.

2.9     Begravningsbidrag

Begravningsbidrag utgår lill värnpliktig när sådan familjemedlem avlider, för vilken familjepenning utgår vid liden för dödsfallet. Även om familjepenning inte har beviljats kan begravningsbidrag utgå till värnpliktig, som kan anses vara i behov av sådant bidrag. Bidraget utgår med 2 000 kr. för hustru, med vilken den värnpliktige sammanlevde, samt med I 000 kr. för annan familjemedlem.

Arbetsgruppen föreslår att bidraget utgår till värnpliktig när sammanlevande kvinna som vårdar den värnpliktiges barn avlider - oavsett om den värnpliktige vid tiden för dödsfallet har räll till familjepenning för henne -eller när den värnpliktiges barn under 16 år avlider under den värnpliktiges tjänstgöring.

Arbetsgruppens förslag har föranlett vissa invändningar hos de remissinstanser som har behandlat frågan. Några instanser har riktat kritik mot att den föreslagna kretsen av personer för vilka begravningsbidrag kan utgå begränsas i förhållande till nuvarande ordning. För egen del anser jag att begravningsbidrag bör utgå när maka eller barn, för vilka familjepenning har beviljats, avlider under tjänstgöringstiden. Även om familjepenning inle har beviljats, bör begravningsbidrag utgå, om behov föreligger.

2.10    Hemortslön

1 gällande familjebidragslag finns bestämmelserom hemortslön. Bestämmelserna har ännu inte trätt i kraft. Arbetsgruppen konstaterar atl bestämmelserna är otidsenliga och föreslår att de inte förs över till den nya lagen. Frågor huruvida särskilda bestämmelser om familjebidrag under beredskap och krig bör förberedas torde enligl arbetsgruppens mening få tas upp i samband med en allmän översyn av behovet av särskilda bestämmelser för avlöning av värnpliktiga m, fl, under beredskap och krig.

Jag ansluter mig lill arbetsgruppens förslag, som inle har mött några invändningar vid remissbehandlingen.

Prop. 1977/78:127 26

2.11  Personkonto

Arbetsgruppen föreslår att inga särskilda åigärder vidtas för att ge värnpliktiga möjlighet att reservera del av dagersättning till ett personkonto. Som motiv för förslaget hänvisar gruppen lill de villkor som bankerna uppställer för att ett sådant konto skulle införas och till atl förslaget inte skulle innebära någon påtaglig fördel för de värnpliktiga. Enligt arbetsgruppens mening bör det överlåtas lill den enskilde värnpliktige att själv avgöra vilka sparformer han vill utnyttja.

Arbetsgruppens synpunkter har inte mött invändningar frän remissinstanserna. Inte hellerjag anser att del finns anledning att införa ett personkonto av angivet slag.

2.12 Statsbidrag

Kommunerna får ersättning av staten med hela det utgivna beloppet för begravningsbidrag och för familjepenning som avser familjemedlem enligl 3 § afamiljebidragslagen,dvs. för sammanlevande hustru samt barn under 16 år som slår under hans vårdnad. För familjebidrag i annat fall erhåller kommunerna statsbidrag med 88 % av utgivet belopp. Staten ersätter därmed f. n. omkring 93 % av totalt utbetalade familjebidrag.

Arbetsgruppen konstaterar att vissa gränsdragningsproblem uppstår, om de föreslagna ändringarna av familjebidragskretsen genomförs och om statsbidrag till kommunerna även fortsättningsvis skall utgå med olika proceni av utgivet familjebidrag. För att undvika dessa problem förordar arbetsgruppen en förenkling av statsbidragssystemet så tillvida att staten i fortsättningen betalar 95 % av kommunernas totala familjebidragskostnad och att samma procentsats således tillämpas i fråga om alla former av familjebidrag.

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Försvarets rationaliseringsinstitut biträder förslaget att ersättningen till kommunerna beräknas efter en enhetlig procentsats men anser att denna bör vara 93 % av utgivet belopp, dvs. vad som f. n. utges till kommunerna.

För min del anserjag att arbetsgruppens förslag är väl avvägt även när del gäller procentsatsens storiek och jag förordar att staten betalar 95 % av kostnaderna för utgivet familjebidrag.

Jag vill framhålla alt kostnadsfördelningen mellan stal och kommun f. n. varierar beroende på vilka bidrag som utges. Vid införandet av nuvarande procentsatser (prop, 1960:33) utgick emellertid beräkningen ifrån att staten då ersatte kommunerna med i medeltal 95 96 av familjebidraget och att kostnadsfördelningen skulle vara oförändrad.

Prop. 1977/78:127 27

2.13 Kostnader

Förslaget att staten skall ersätta kommunerna med 95 % av utgivet familjebidrag mot f n. 93 96 torde kunna medföra en mindre kostnadsökning för försvaret. Denna kostnadsökning bör bestridas med medel avsedda för prisreglering. Jag bedömer att förslagen i övrigt inte kommer atl medföra ökade kostnader för staten.

2.14 Nya författningsbestämmelser

Gällande familjebidragslag (1946:99, omtryckt 1975:554, ändrad senast 1977:519) beslutades av Kungl. Maj:toch riksdagen gemensamt. Lagen erhöll sin nuvarande rubrik år 1975 (SFS 1975:554). Närmare bestämmelser om tillämpningen av lagen finns i familjebidragskungörelsen (1946:101,omtryckt 1960:153, ändrad senast 1977:123).

Arbetsgruppen konstaterar att gällande författningar om familjebidrag numera är ett så omodernt och i många hänseenden svårtillgängligi förfaltningskomplex, alt de föreslagna ändringarna i familjebidragssystemel bör utformas inom ramen för en total omarbetning av de gällande författningarna. 1 arbetsgrappens förslag till nya författningar är de föreslagna ändringarna inarbetade. I övrigt innebär författningsförsiagen enligt gruppen inga genomgripande sakliga förändringar utan syftar främst till att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller genomföra en koncentrerad och förenklad författningsreglering.

Flertalet av remissinstanserna anser att författningsförsiagen innebär en välbehövlig revidering av gällande bestämmelser. Svenska kommunförbundet finner dock med anledning av förslag i betänkandet (SOU 1977:44) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg atl det inle kan anses motiverat att i den föreslagna lagen förorda ett interkommunalt ersättningssystem, dvs. ett system där en kommun har rätt att fl tillbaka ersättning, som har betalats lill personer som vistas i kommunen men är mantalsskrivna i annan kommun.

Jag delar arbetsgruppens mening alt det är nödvändigt att arbeta om familjebidragslagen och familjebidragskungörelsen. När de nya författningarna utformas bör sådana gällande bestämmelser som numera saknar betydelse mönstras ut och texten göras sä lättillgänglig som det är möjligt utan att därmed uppstår tveksamhet huruvida de nya bestämmelserna innebär andra ändringar i sak än som föranleds av förslaget till reviderat familjebidragssystem. Jag finner alt grappens förslag till modernisering av författningarna är i huvudsak väl avvägt. Jag finner inte skäl alt i delta sammanhang föreslå att det inlerkommunala ersättningssystemet i fråga om familjebidrag avskaffas.1 princip skall enligt regeringsformen varje föreskrift varigenom kommunerna bemyndigas eller åläggs att fullgöra vissa uppgifter beslutas i form av lag. Regeringen får dock genom förordning besluta föreskrifter om verkställighet av lag.

Prop. 1977/78:127 28

Föreskrifterna om familjebidrag innebär åligganden och befogenheter för kommunerna av sådan natur att regeringen inle efler bemyndigande i lag kan meddela sådana föreskrifter. I mitt förslag till ny familjebidragslag har därför gällande bemyndigande för regeringen att utfärda vissa föreskrifter inle tagits med. Vidare har de föreskrifter av materiell natur i familjebidragskungörelsen som inte kan anses vara verkslälligheisföreskrifter tagits in i förslaget till ny lag.

Samtidigt föreslås ändringar av redaktionell natur för alt anpassa gällande bestämmelser i värnpliklslagen (1941:967, omtryckt 1969:378, ändrad senast 1976:308), civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad senast 1977:203)ochlagen(l966:413)om vapenfri tjänst (ändrad senast 1976:604) till föreslagen familjebidragslag.

De föreslagna lagarna bör träda i kraft den 1 juli 1978.

3 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats förslag till

1. familjebidragslag,

2. lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967),

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

4 Specialmotivering till förslaget till familjebidragslag
Inledande bestämmelser

1

1 paragrafens/Ö/-5rö stycke har lagils in en allmän regel om vilka som har rätt till familjebidrag. De i gällande bestämmelser använda begreppen värnpliktig och civilförsvarspliklig ersätts i detta sammanhang med begreppet tjänstepliktig, Tjänstepliktig definieras i 3 § med direkt anknytning till viss tjänstgöring. Närmare bestämmelserom vilka av den ijänstepliktiges närstående som har rätt till bidrag ges i villkoren för bestämmande av de olika familjebidragen.

En väsentlig förutsättning för alt familjebidrag skall ulgå är att behov av bidrag kan anses föreligga i del särskilda fallel. Även om villkoren för rätt till familjebidrag utformas i enlighet med denna förutsättning, är det i enstaka undantagsfall tänkbart att bidrag skulle kunna utgå enligt villkoren även i fall då det är uppenbart att behov av bidraget faktiskt inte föreligger. Genom paragrafens andra stycke öppnas möjlighet att undvika sådana beslut. Exempel på när bestämmelsen kan bli tillämplig är fall när tjänstepliktig med synnerligen höga inkomster fullgör en kortvarig tjänstgöring och när särskilda ekonomiska transaktioner görs för att få familjebidrag. Del bör

Prop. 1977/78:127 29

betonas alt bestämmelsen endast bör användas när det är uppenbart att familjens ekonomiska förhållanden är sådana att det skulle vara stötande att medge bidrag enligl villkoren.

2<>

I denna paragrafs./ö«/a stycke redovisas de former av familjebidrag som enligt vad jag har anfört i den allmänna motiveringen bör finnas kvar i del nya familjebidragssystemet.

1 andra stycket föreskrivs att skyldigheten att utge familjebidrag liksom hittills skall vila på kommunerna.

3§

Denna paragraf innehåller en definition av vad som i familjebidragslagen avses med tjänslepliktig. För alt anses vara tjänslepliktig i denna mening skall vederbörande ha kallats in till någon av de olika former av tjänstgöring som anges i paragrafen.

I första stycke/ anges de former av tjänstgöring och utbildning vilka, liksom hittills, bör förenas med rätt till alla typer av familjebidrag. Under punkten 1 upptas värnpliktigas och vapenfria tjänsteplikligas grundutbildning samt sådan repetitionsutbildning som också avlönas med dagersättning. Vidare upptas motsvarande utbildning som fullgörs enligt kungörelsen (1971:355) om bistånds- och kalaslrofutbildning, oavsett om utbildningen tillgodoräknas som tiänstgöring enligt pliktlag eller inte. Under punkten 2 upptas utbildning som inle fullgörs enligt värnpliklslagen men som avlönas på samma sätt som grundutbildning för värnpliktiga. Här avses viss del av regements- och reservofficersulbildningen. Underpunkten 3 upptas frivillig utbildning av viss varaktighet. Utbildningen får dock inte ge rätt till lön enligt de grunder som gäller för fast anställd personal eller till dagpenning som motsvarar vad värnpliktiga får under repetitionsutbildning. Dagpenningen motsvarar i princip sjukpenning enligt det allmänna sjukförsäkringssystemet.

1 andra stycket anges sådan utbildning eller tjänstgöring som, liksom hittills, bör förenas med familjebidrag endast i form av näringsbidrag.

4

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att bidrag skall utgå efter ansökan. Bestämmelsen motsvaras i huvudsak av nu gällande bestämmelse i 9 § familjebidragskungörelsen. Ansökningsförfarandet får närmare regleras i verkställighetsföreskrifter.

5§

I denna paragraf har tagits in bestämmelser om den tid för vilken familjebidrag kan  utgå. Motsvarighet till  bestämmelserna finns i 35 §

Prop. 1977/78:127 30

familjebidragskungörelsen. I jämförelse med de nuvarande bestämmelserna har en förenkling skett samtidigt som begreppet tjänstgöringslid har getts samma betydelse som i kungörelsen (1969:380) om värnpliktigas tjänstgöring m.m.

A v 16,18 och 22 §§ framgåratt bidrag i vissa fall kan utgå förtid utöver den som anges i denna paragraf

6,*

Som har angetts i den allmänna motiveringen skall i fråga om rätten till familjebidrag kvinna, som utan atl vara gift med den ijänslepliktige lever tillsammans med denne under äktenskapsliknande förhållanden, jämställas med hustru. Självfallet skall också vad som gäller för kvinna tillämpas pä man. Denna paragraf innehåller bestämmelser härom. Paragrafen saknar motsvarighet i gällande författningar om familjebidrag.

Frågan om ogifta personer lever tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden på det sätt att de bör jämställas med äkta makar i fråga om räll lill familjebidrag måste bedömas med beaktande av samtliga omständigheter i del enskilda fallel. Det ligger i sakens natur att det är den Ijänslepliktige själv som har all visa dessa omständigheter. En grundläggande förutsättning bör vara atl mannen och kvinnan har gemensamt hushåll. Också varaktigheten av sammanboendet och förekomsten av gemensamma barn är av betydelse vid bedömningen. En samlevnad som har varat kortare lid än sex månader kan normalt sett inte betraktas som en samlevnad under äktenskapsliknande förhållanden med mindre det finns gemensamma barn eller kvinnan väntar barn med den tiänstepliktige.

Familjepenning och bostadsbidrag

7§

I paragrafens,/Ö/-,s/ö stycke anges de personer för vilka familjepenning kan utgå.

1 punkterna 1-3 återfinns bestämmelserna om familjepenning för barn. 1 fråga om annat barn än den Ijänstepliktiges föreskrivs föratt bidrag skall utgå bland annat att barnet skall fostras och väsentligen försörias av den Ijänslepliktige och hans maka. Om barn ingår i samma hushåll som den Ijänslepliktige, får den Ijänslepliktige och hans maka anses fostra och väsentligen försörja barnet oavsett att bidragsförskott eller underhållsbidrag från annan utgår till barnets försörjning,

Enligl punkten 4 utgår familjepenning för tjänsteplikligs maka som vårdar barn som inte har fyllt 18 år, om det är fråga om den ijänstepliktiges barn som varaktigt bor tillsammans med den Ijänslepliktige eller annal barn som fostras och väsentligen försörjs av den ijänslepliktige och hans maka. Med vårdar avses att makan svarar för att barnet flr erforderlig skötsel och tillsyn.

Prop.1977/78:127 31

Maka llr anses svara för sådan vård även när barnet tidvis tas om hand av annan person, exempelvis på daghem. Villkoret att barnet skall varaktigt bo tillsammans med den tiänstepliktige flr anses uppfyllt även i det fallet då barnet bodde med den ijänslepliktige när denne ryckte in lill tjänstgöringen men inte kan göra det under tjänstgöringstiden.

Enligt punkten 5 kan familjepenning för maka utgå i annat fall än som avses i punkten 4, om synnerliga skäl föreligger. Av den allmänna motiveringen framgår att familjepenning endast undantagsvis bör ulgå för maka som inte vårdar barn för vilket familjepenning kan ulgå. Synneriiga skäl kan föreligga när maka inte kan försörja sig på grund av brist på arbete för henne eller när hon är gravid eller sjuk och samtidigt inte kan fl annat bidrag för sin försörining, exempelvis kontant arbetsmarknadsstöd, arbetslöshetsförsäkring, utbildningsstöd, föräldrapenning eller sjukpenning.

Punkterna 6 och 7 innehåller föreskrifter om rätt till familjepenning för frånskild maka och för annan än den Ijänstepliktiges maka som vårdar den Ijänstepliktiges barn. Det ligger i sakens natur att begreppet frånskild maka förutsätter att äktenskap har ingåtts och upplösts. Person som ulan atl vara gift med tjänstepliktig har sammanlevt med denne under äktenskapsliknande förhållanden men bratit sammanlevnaden har inte samma rätt till familjepenning som frånskild maka har. Föräldrar, syskon och annan närslående eller husföreståndarinna som vårdar den tiänstepliktiges barn under 18 år har rätt till familjepenning, om barnet bor tillsammans med den tiänstepliktige.

I andra stycket återfinns en ny bestämmelse om hur barns ålder skall bestämmas i det särskilda fallet.

8§

Denna paragrafsyörsM stycke innehåller bestämmelser om när bostadsbidrag kan utgå. 1 punkterna 1-3 anges tre olika bostadsförhållanden som innebär rätt lill bostadsbidrag. I punkten 4 föreskrivs alt bostadsbidrag kan utgå även i andra fall, om särskilda skäl föreligger.

Punkten 4 inrymmer flera olika boendesituationer. Ett inte helt ovanligt fall är när den Ijänslepliktige bor tillsammans med sina föräldrar. 1 sådant fall får särskilda skäl anses föreligga om det är uppenbart atl föräldrarna på grund av att den Ijänslepliktige bor hos dem har en större lägenhet än de annars skulle ha haft råd med. Härden tjänstepliklige vid tjänstgöringens början bott tillsammans med syskon eller kamrat sedan minsl sex månader fär särskilda skäl anses föreligga. Om tjänstgöringen avser grundutbildning och tjänstepliktig har ordnat bostad ät sig endast någon kortare tid före tjänstgöringens början, bör särskilda skäl föreligga endast om myckel starka sociala skäl talar för det, exempelvis när den tjänstepliklige mäste flytta hemifrån eller när bostaden är hans enda riktiga hem i Sverige. Ett annat exempel kan vara när tjänstepliktig någon tid före tjänstgöringstidens slut skaffar bostad för all ha någonstans atl bo efter utryckningen.

Prop. 1977/78:127 32

I paragrafens andrastycke föreskrivs att bostadsbidrag inte får utgå för mer än en bostad. Även om den ijänslepliktige och hans maka faktiskt har kostnader för exempelvis tvä lägenheter, kan ersättning i form av bostadsbidrag inte utgå för mer än en lägenhet. Däremot kan ersättning tänkas utgå för kostnad för två lägenheter i samband med flyttning, men då i form av flyttningsbidrag.

9§

Paragrafen innehåller bestämmelser om högsta belopp för familjepenning.

I nuvarande familjebidragslag återfinns motsvarande bestämmelser i 6 §. 1
prop. 1977/78:100 (bil. 7 s, 80) har föreslagils en höjning av gällande högsta
belopp för dag. 1 den nya paragrafen anges de föreslagna högre beloppen för
månad.

10 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om högsta belopp för bostadsbidrag. Huvudregeln är att bidragets belopp för månad beräknas till högst det belopp som svarar mot den verkliga bostadskostnaden för månad. Med bostadskostnad avses här nettokostnaden för bostaden, dvs, vad som återstår sedan från kostnaden för hyra, inkl. kostnader för uppvärmning och andra sådana i hyran normalt ingående kostnader, har dragits inkomster av uthyrning och slatskommunall bostadsbidrag som utgär.

Bara om särskilda skäl föreligger flr till grund för beräkningen av bostadsbidrag läggas högre bostadskostnad än som svarar mot normal hyra på orten för lägenhet av särskilt angiven storiek. Särskilda skäl kan vara att behov av särskilt stor eller särskilt utrustad bostad föreligger. En familj med fler än två barn flr exempelvis anses ha behov av lägenhet med fler än tre rum. Däremot kan särskilda skäl normalt inte anses föreligga om den tjänstepliklige har valt ett särskilt dyrbart bostadsalternativ. Särskilda skäl bör i regel inte föreligga om möjlighet att få slatskommunall bostadsbidrag eller atl hyra ut del av bostaden inte tillvaratas. Om tjänstgöringstiden avses bli kortvarig, bör dock särskilda skäl anses föreligga eftersom det då inte kan begäras att den ijänslepliktige vidtar särskilda åigärder för atl nedbringa sina bostadskostnader.

II §

I denna paragraf har tagits in föreskrifter om hur inkomster skall beaktas när familjepenning och bostadsbidrag skall bestämmas i de fall då den tjänstepliklige bor tillsammans med barn för vilket familjepenning kan utgå. Bestämmelserna i paragrafen motsvarar i princip vad som enligt 14 § gällande familjebidragskungörelse föreskrivs om normerad behovsprövning. Som har framhållits i den allmänna motiveringen har dock tillämpningsområdet för

Prop.1977/78:127 33

den normerade behovsprövningen vidgats och normerna delvis ändrats. Begreppet inkomst definieras i den föreslagna 15 §.

Enligt paragrafen skall familjemedlemmarnas beräknade inkomster för månad som belöper på tjänstgöringstiden avräknas i viss ordning från summan av högsta beloppen för familjepenning och bostadsbidrag. Liksom enligt gällande regler avses därmed de brattoinkomster som kan anses intjänade under tjänstgöringstiden. Den ijänstepliktiges semesleriön och retroaktiv ersättning för arbete, som har ulförts före tjänstgöringstiden, skall inte beaktas. Inkomster av kapital bör beräknas för är och fördelas lika på varie månad, oavsett när inkomsterna blir disponibla. En företagare får som regel anses behålla inkomst, om företaget under hans tjänstgöringstid ger överskott sedan avdrag gjorts för eventuella extra lönekostnader som har uppkommil med anledning av hans tjänstgöring.

12        §

IparagrafensyörsMs/xfäterfinns bestämmelser om inkomstprövning när familjepenning och bostadsbidrag skall bestämmas i de fall då den tiänstepliktige inte bor tillsammans med maka eller barn för vilket familjepenning kan utgå. Bestämmelserna föreskriveratt den Ijänstepliktiges inkomster skall avräknas enligl vad som anges i 11 § 3. För de fall familjebidrag i samband med en tjänstepliktigs tiänstgöring skall bestämmas enligt såväl första stycket som 11 § skall endast den del av den ijänstepliktiges avräkningsbara inkomster som återstår sedan bidrag har bestämis enligl 11 § avräknas vid bestämmande av bidrag enligt denna paragraf Bestämmelse om detla har tagits in i paragrafens andra stycke.

13        §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur familjebidrag skall bestämmas när tiänstepliklig bor tillsammans med maka och inte har hemmavarande barn för vilket familjepenning kan ulgå. Vid beräkning av bidraget skall hänsyn tas lill makarnas ekonomiska förhållanden, vilket bl. a. innebär all studerande makas möjligheter till studiemedel kan och bör beaktas. Har maka rätl lill studiemedel enligt studieslödslagen (1973:349) med maximala belopp, bör familjebidrag inte utgå med högre belopp än hälften av den gemensamma bostadskostnaden. Har maka inkomster, bör avräkning härför ske med högre belopp än enligt 11 § 1. Bidrag bör vanligen inte medges om makan har inkomster som efter vederböriigt skatteavdrag motsvarar högsta beloppen för familjepenning och bostadsbidrag.

14        §

1 denna paragraf har tagits in bestämmelser som ger myndighet som beslutar om bidrag möjlighet att medge högre bidrag än vad som följer av en

3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 127

Prop. 1977/78:127 34

tillämpning av de normerade reglerna om avräkning för vissa inkomster. Avräkningsreglerna flr dock inte frångås i annat fall än när de leder lill alt behov av familjebidrag uppenbart inte tillgodoses. Med behov av familjebidrag avses det begränsade behov som i normalfallen ersätts med familjebidrag. Bestämmelserna i paragrafen bör alltså komma att tillämpas endast i de undantagsfall när den behållna inkomsten, efler vederbörligt avdrag för preliminär skatt, tillsammans med för perioden beräknad men inte förfallen inkomst och familjebidrag inle uppgår till summan av tillämpliga högsta belopp enligl 9 och 10 §§.

15      §

I paragrafen definieras det i lagen använda begreppet inkomst. Definitionen innebär att gällande bestämmelser om vilka inkomster som skall beaktas vid bestämmande av familjebidrag i princip behålls. Med icke skattepliktiga underhållsbidrag avses de ofla periodiska bidrag som en person utger till en annan person utan atl vid inkomsttaxering vara berättigad till avdrag för hela del utgivna beloppet. Allmänt barnbidrag skall alltså inle anses som inkomst enligt paragrafen.

16      §

Paragrafen överensstämmer i sak med 13 § gällande familjebidragslag. Bidrag enligt paragrafens första mening skall utan ansökan utgå med samma belopp som på utryckningsdagen. Särskilda skäl för bidrag enligt paragrafens andra mening kan vara all den tjänstepliklige har avlidit eller hemföriovals före planerad utryckningsdag och detta har orsakat ekonomiska svårigheter. Särskilda skäl kan föreligga även i andra fall när det är uppenbart att behov av bidrag finns efter ulryckningsdagen.

17      §

Paragrafen motsvarar i sak 18 § gällande familjebidragskungörelse.

Flyttningsbidrag

18      §

Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar i sak 11 t) 1 mom. gällande familjebidragslag, där del finns bestämmelser om bostadsbidrag för vissa flyttningskostnader. 1 den nya paragrafen kallas dock bidraget flyttningsbidrag.

Särskilda skäl för bidrag vid flyttning inom en ort kan vara atl den tjänstepliklige på grund av uppsägning eller av annan orsak är tvungen atl flytta under tjänstgöringstiden. Om den tiänstepliktige flr erbjudande om en annan bostad som han länge har sökt efler och är i uppenbart behov av, bör

Prop. 1977/78:127 35

detla ocksä utgöra särskilda skäl för flyttningsbidrag. Vid flyttning till annan ort bör särskilda skäl föreligga exempelvis om flyttningen motiveras av att den tjänstepliklige har fltt anställning på inflyllningsorten efler tjänstgöringstidens början. Om den avsedda tiänslgöringsliden understiger tre månader, bör särskilda skäl dock inte anses föreligga annat än i sådana undanlagsfall, dä det vore uppenbart stötande att inte utge bidrag,

Flyllningsbidraget utgår i den mån behov av bidrag föreligger och högst med det belopp som kan anses vara skäliga flyttningskostnader. Behov flr alltså anses föreligga, om familjepenning eller bostadsbidrag utgår före eller efter flyttningen. Vid bestämmande av skäliga flyttningskostnader bör krävas att den tiänstepliktige och medflyttande genom egna arbetsinsatser nedbringar kostnaden för flyttningen.

Näringsbidrag

19-22 §§ motsvarar väsentligen 14-16 §§ gällande familjebidragslag.

19 §

Denna paragraf har utformats så alt det klart framgår all näringsbidrag endast kan utgå om den tjänstepliklige har sin huvudsakliga inkomst av näring eller rörelse som drivs av honom eller hans maka och del kan antas atl förutsättningar för fortsalt drift av verksamheten föreligger. Det ligger i sakens natur att det blir svårare för den tjänstepliklige alt visa alt dessa villkor är uppfyllda när verksamheten har pågätt kort tid eller tjänstgöringstiden avses bli långvarig.

Föreskrifter om näringsbidrag för lönekostnader för arbetskraft, som helt eller delvis ersätter den tjänstepliklige under tjänstgöringstiden, har tagits in i förslå stycket. Näringsbidrag utgår i den mån kostnaden är skälig och överstiger del genomsnittliga normala driflsöverskolt som rörelsen kan beräknas lämna under tiänslgöringsliden. Särskilda föreskrifter ges dock i andra stycket för de fall då lönekostnad avser närstående. Med skälig lönekostnad avses i normalfallet den marknadsmässiga lönen för del utförda arbetet men även högre kostnad kan anses vara skälig, exempelvis om omständigheterna i del konkreta fallet är sådana alt överkvalificerad arbetskraft måste anlitas eller anställd personal gör merinsats genom övertidsarbete. Vid beräkning av det genomsnittliga normala driftsöver-skoltel bör liksom hittills avkastningen under tjänstgöringstiden anses i genomsnitt för månad utgöra en tolftedel av den normala avkastningen för kalenderår, om den tjänstepliklige helt eller nästan helt ersätts av annan arbetskraft under tjänstgöringstiden. Vilken avkastning för är som kan anses normal för verksamheten bör framgå av deklarationshandlingar och kompletterande upplysningar

Särskilda skäl atl utge näringsbidrag för lönekostnad som avses i andra

Prop.1977/78:127 36

stycket kan föreligga när den närstående har avstått från sin ordinarie förvärvsverksamhet eller har kommit resande frän annan ort för att hjälpa till i verksamheten under tjänstgöringstiden.

I tredje stycket hänvisas till den nya föreskriften i 7 § andra stycket i fråga om barns ålder.

20 §

1 denna paragraf har föreskrifter tagils in om näringsbidrag för sådana kostnader under tjänstgöringstiden som är nödvändiga för atl verksamheten skall kunna återupptas. Bidrag bör liksom hittills huvudsakligen ges för löpande omkostnader, exempelvis lokalhyror, räntekostnader och försäkringspremier.

22        §

Särskilda skäl att utge näringsbidrag för lid efter tjänstgöringens slut kan föreligga exempelvis då förelag, trots god planering, inle omedelbart efter tjänstgöringen kan återupptas eller dä ersättare mäste finnas kvar under viss tid efter utryckningsdagen. Om tjänstgöringstiden har understigit tre månader, bör särskilda skäl att medge föriängl bidrag föreligga endast i undantagsfall.

Begravningsbidrag

23        §

I denna paragraf anges i första stycket när begravningsbidrag utgär och i andra stycket vilka belopp som bidraget kan utgå med.

Enligt paragrafens första mening utgår begravningsbidrag om familjepenning har beviljats för maka eller barn och makan eller barnet avlider under tiänslgöringsliden. Bidrag kan i dessa fall liksom hittills utbetalas utan ansökan och behovsprövning. Familjepenning får anses ha beviljats för makan eller barnet, om familjebidrag utgår med anledning av den ijänstepliktiges tjänstgöring. Om den tjänstepliklige bor tillsammans med maka men inle med barn. kan dock familjepenning för makan inte anses ha beviljats i andra fall an då synneriiga skäl enligt 7 § 5 har prövats föreligga. Även om familjepenning inle har beviljats, får enligt paragrafens andra mening begravningsbidrag utgå, om behov föreligger. Om begravningsbidrag eller kapitalbelopp utgår med anledning av dödsfallet på grund av försäkring, torde behov av bidrag enligl denna paragraf föreligga endast i undanlagsfaU. Om försäkringsbelopp inte utgår, bör behov av begravningsbidrag anses föreligga, om inte starka skäl talar emot detla.

Prop. 1977/78:127 37

Familjebidragsnämnder m. m.

24 och 25 §

Paragraferna överensstämmer i sak med 23 och 24 S§ gällande familjebidragslag.

26      §

1 denna paragraf har tagits in bestämmelserna om tillsyn över efterlevnaden av lagens bestämmelser och av verkställighetsföreskrifter. Bestämmelserna motsvaras i huvudsak av 4 § andra stycket gällande familjebidragslag och 4 !) gällande familjebidragskungörelse.

Förfarandet m. m.

27      §

Denna paragraf innehåller regler om var ansökan om familjebidrag skall göras. Reglerna ansluter lill vad som numera tillämpas och innebär atl ansökan alllid skall göras hos den kommun där den tjänstepliklige är kyrkobokförd vid ansökningstillfället. Särskilda föreskrifter ges för det fall att den tjänstepliklige inle är kyrkobokförd i landet.

28      §

Denna paragraf innehåller regler om vilken myndighet som skall avgöra ärende om familjebidrag. Som har framhållits i den allmänna motiveringen bör försvarels civilförvaltning besluta i vissa ärenden i stället för att som nu är fallel lämna eller vägra särskilt medgivande.

29      §

1 denna paragraf föreskrivs all den familjebidragsnämnd som rätteligen har mottagit ansökan om familjebidrag skall utbetala beslutat bidrag. Detta gäller oavsett vilken myndighet som har beslutat om bidraget.

30      §

Denna paragraf innehåller regler angående omprövning av familjebidrag när det inträffar omständigheter som inverkar på räiten lill bidraget.

Det förhållandel att den ijänslepliktige sedan familjebidrag har beviljats flyttar till annan kommun har ingen betydelse vid avgörande av vilken familjebidragsnämnd som enligt 28 § skall ompröva familjebidraget.

Prop. 1977/78:127 38

Statsbidrag

31      §

I denna paragraf regleras i enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen kommunernas rätt lill ersättning av staten för utbetalade familjebidrag.

32        §

1 denna paragraf anges viss begränsning av kommuns rätt lill statsbidrag för utbetalat belopp. Paragrafen motsvaras närmast av 29 § tredje och fjärde stycket gällande familjebidragslag. Paragrafens bestämmelser innebär dock atl kommuns rätt lill bidrag vidgas. Endast om familjebidragsnämnd genom uppenbart oriklig tillämpning av gällande föreskrifter om familjebidrag har utbetalat bidrag med för högt belopp begränsas rätten till statsbidrag och denna begränsning avser endast del felaktigt utbetalade beloppet. Om en familjebidragsnämnd utbetalar familjebidrag felaktigt på grund av att en statlig myndighet har lämnat felaktiga uppgifter, skall statsbidrag utgå för det utbetalade beloppet.

33        §

Denna paragraf motsvaras i sak av 31 § gällande familjebidragslag.

34      §

Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar i huvudsak gällande bestämmelser i bl. a. 29 och 30 §§ familjebidragslagen.

35      §

Enligt denna paragraf har kommun möjlighet att kräva annan kommun på den del av bidraget som inte ersätts av statsmedel. Denna möjlighet finns för den kommun som med anledning av en tjänsteplikligs tjänstgöring har haft att utge bidrag för tid under vilken den tjänstepliklige är mantalsskriven inom en annan kommun. Mantalsskrivningskommunen är efter anmodan skyldig atl gottgöra den kommun som har utbetalat bidraget med resterande fem procent av det statsbidragsberättigade belopp som avser tid under vilken den tjänstepliklige har varit mantalsskriven i kommunen.

Särskilda bestämmelser

36      §

Bestämmelsen i denna paragraf motsvarar 33 § gällande familjebidragskungörelse. Särskilda skäl alt medge bidrag för lid som ligger längre tillbaka än 30 dagar

Prop.1977/78:127 39

före den dag då ansökningen inkom till familjebidragsnämnden bör liksom hittills anses föreligga endast i situationer där den tjänstepliklige inte rimligen kan lastas för all ansökningen har försenals. Det bör i detta sammanhang krävas att den tjänstepliklige lar del av den information han flr om familjebidrag.

37        §

Denna paragraf motsvarar 36 § gällande familjebidragslag.

38        §

Genom bestämmelser i paragrafens första stycke bemyndigas försvarets civilförvaltning all närmare ange i vilken uisträckning tiänstepliktig och annan som uppbär familjebidrag skall vara skyldig atl upplysa familjebidragsnämnd, som utbetalar bidrag, om nya omständigheter, som har betydelse för rätten lill bidrag.

1 paragrafens andra stycke föreskrivs alt familjebidragsnämnd är skyldig alt på begäran tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som tillsynsmyndighet, dvs. försvarets civilförvaltning eller länsstyrelse behöver för sin verksamhet med familjebidrag. Föreskrifterna motsvaras i princip av 5 § gällande familjebidragskungörelse. Äv naturiiga skäl gäller nämndens skyldighet enligl paragrafen endast handlingar som finns tillgängliga för nämnden och upplysningar som nämnden lätt kan ge.

39        §

1 denna paragraf har införts bestämmelser om återbetalning av bidrag som har uppburits med för högt belopp. Paragrafen slår i överensstämmelse med gällande rätt.

I första Slycket anges i vilka fall äterbetalningsskyldighet skall åläggas.

1 andra stycket föreskrivs atl den familjebidragsnämnd som har betalat bidrag skall pröva fråga om återbetalningsskyldighel. Här finns också bestämmelser om innehållande av familjebidrag i avräkning på felaktigt utbetalat belopp, om åtgärder för alt driva in fordringen och om eftergift av fordringen. Gällande familjebidragslag och kungörelse saknar särskilda föreskrifter om äterbetalningsskyldighet. I 38  gällande lag finns däremot bestämmelser om när familjebidrag flr innehållas och avräknas mot vad som har utbetalats för mycket.

Enligl bestämmelserna i tredje stycket har försvarels civilförvaltning möjlighet atl efterge återbetalningsskyldighet för felaktigt utgivet familjebidrag. Denna möjlighet bör kunna användas när det t. ex. av sociala eller ekonomiska skäl inle är rimligt att vidla ytteriigare åtgärder för alt driva in fordringen.

Prop.1977/78:127 40

Besvär m. m.

404 §§

Dessa paragrafer innehåller bestämmelser om besvär.

Som jag har framhållit i den allmänna motiveringen bör besvär kunna anföras även mot försvarets civilförvaltnings beslut i enskilt ärende. Denna besvärsrätt och civilförvaltningens rätt att besvära sig över kammarrätts beslut enligl denna lag har inarbetats i dessa paragrafer. I övrigt har gällande besvärsbestämmelser moderniserats utan atl sakliga ändringar har åsyftats.

45 §

1 denna paragraf finns slrafföestämmelser intagna. 1 paragrafen har införts ett krav på all åtgärden skall innebära fara i bevishänseende för atl vara slraflbar. 1 övrigl motsvarar paragrafen 37 § gällande familjebidragslag.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att antaga förslagen till

1. familjebidragslag,

2. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74 ).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1977/78:127 41

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET 1977-09-30

Promemoria med förslag till familjebidragslag

Prop. 1977/78:127 42

Innehållsförteckning

1.   Inledning......................................................

2.   Förslag angående

.familjebidragsberättigade...............................

.familjepenningbelopp.....................................

.behovsprövning............................................

.bostadsbidrag, bidrag för uppvärmningskostnader, flyttnings
kostnader och magasineringskostnader.............

.näringsbidrag...............................................

.administration..............................................

.sjukbidrag...................................................

.begravningsbidrag........................................

.personkonto................................................

.statsbidrag.................................................

3. Specialmotivering..........................................

4. Författningsförslag

.Förslag till familjebidragslag............................

.Förslag till familjebidragsförordning...................

Prop.1977/78:127 43

1. Inledning

Det familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. regleras f. n. i familjebidragslagen (1946:99) och familjebidragskungörelsen (1946:101).

Enligl gällande bestämmelser är medlemmarna i den värnpliktiges familj berättigade till familjebidrag. Bidraget kan ulgå i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

Riksdagen antog vid 1975 års riksmöte (prop. 1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) riktlinjer för ell nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl. Del nya förmånssystemet innebär bl. a. att under grandulbildning utgär kontanter-sättning i form av en fast ersättning - dagersättning - samt tillägg till dagersättningen. Under repetilionsutbildning utgår en dagpenning som motsvarar hel sjukpenning enligt den allmänna sjukförsäkringen. Civilförsvarspliktiga samt värnpliktiga m. fl. under repetilionsutbildning omfattas inle längre av familjebidragslagens bestämmelser förutom i vad avser näringsbidrag.

I propositionen lämnades också förslag till principer och utformning m. m. av det familjesociala stödet till värnpliktiga m. fl. Dessa riktlinjer kan sammanfattas enligt följande.

- Kvinna som den värnpliktige varaktigt bor tillsammans med bör likställas med hustru i bidragshänseende. Hustru (motsvarande) bör fl bidrag endast under förutsättning alt hon vårdar barn i hemmet eller om synneriiga skäl föreligger,

- Endast två familjepenningbelopp bör finnas, nämligen ett belopp för hustru (motsvarande) och under vissa villkor husföreståndarinna saml ett annat för barn och vissa andra anhöriga.

- Nuvarande behovsprövningsregler bör i huvudsak behållas men familjepenningen för barn bör ej reduceras mot makas inkomst med mer än högst 50 96.

- Bostadsbidrag bör i huvudsak utgå enligt de grander som f. n. gäller.

- Särskilda bidrag för uppvärmningskostnader, flyttningskostnader och magasineringskostnader samt begravningsbidrag bör i stort utgå enligt nuvarande grunder.

- Sjukbidraget bör slopas.

- Näringsbidraget bör behållas men tillämpningsbestämmelserna ses över.

- Frågan om atl flytta över administrationen av det familjesociala stödet till försäkringskassorna bör övervägas ytteriigare.

- Möjligheterna för värnpliktiga att efter eget val reservera en del av dagersättningen till ett personkonto bör prövas.

Försvarsutskottet framhöll i sitt utlåtande alt kvinna som den värnpliktige bor tillsammans med skall i bidragshänseende likställas med hustru. Vidare

Prop. 1977/78:127 44

skall hustru (motsvarande) fl bidrag endast under förutsättning att hon vårdar barn i hemmet eller om eljest synnerliga skäl föreligger. Begreppet synnerliga skäl bör enligt utskottets mening tolkas restriktivt. Den som är arbetslös och gift med en värnpliktig bör exempelvis inte få ersättning från försvaret ulan från arbetsmarknadsmyndigheten.

En arbetsgrupp inom försvarsdepartementet har med utgångspunkt frän dessa riktlinjer övervägt den närmare utformningen m. m. av det familjesociala stödet till värnpliktiga. 1 arbetsgruppen har ingått företrädare för försvarets civilförvaltning, och i frägorom den framtida administrationen har experter från riksförsäkringsverket medverkat.

Utöver ovan nämnda riktlinjer har arbetsgruppen utgått ifrån all den grundläggande principen för familjebidraget alltjämt skall bestå, dvs. alt bidrag skall utgå i den mån behov föreligger. Arbetsgruppen har också utgått ifrån atl del familjesociala stödet även i framtiden skall garantera en rimlig ekonomisk och social trygghet åt den som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige.

Gruppen har vidare funnit del nödvändigt att se över hela familjebidrags-lagstiftningen. Gällande författningar har inle sedan de tillkom år 1946 varit föremål för någon allmän översyn. Vissa bestämmelser är obsoleta och bör därför utgå ur lagstiftningen. Ändra bestämmelser bör anpassas till nuvarande praxis och till modernt språkbruk. Författningskomplexet måste för övrigt i många hänseenden anses vara förhållandevis svårtillgängligt. Föreliggande promemoria innehåller således dels överväganden och förslag lill ändringar i familjebidragslagen med utgångspunkt från ovan nämnda riksdagsbeslut och dels förslag såvitt avser modernisering m. m. i övrigt av familjebidragsförfattningarna.

För att underiätta granskningen av familjebidragslagen bifogas även förslag till familjebidragsförordning.

Vad som i promemorian sägs om värnpliktiga gäller även vapenfria tiänstepliktiga, elever i bistånds- och kalaslrofutbildning, hemvärnspersonal och annan frivillig personal och - när del gäller näringsbidraget - civilförsvarspliktiga.

Prop. 1977/78:127 45

2. Förslag Familjebidragsberättigade

Nuvarande ordning

Familjebidrag omfattar familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Enligl gällande bestämmelser är värnpliktig i mån av behov berättigad till familjebidrag för familjemedlem. Familjebidrag utgår efler prövning.

Behovsprövningen är av två slag, dels den s. k. normerade behovsprövningen, dels den fria behovsprövningen. Arbetsgruppen återkommer längre fram till de närmare föreskrifterna för behovsprövningen.

Familjepenning utgår med ett belopp för hustru och i vissa fall husföreståndarinna samt med ett annat belopp för annan familjemedlem.

Såsom medlem av den värnpliktiges familj avses enligl familjebidragslagen i första hand hustru, som den värnpliktige lever tillsammans med, saml barn under 16 år, som slår under hans vårdnad. För dessa beräknas familjepenningen enligt den normerade behovsprövningen. Vid beräkning av familjepenning för övriga familjemedlemmar används fri behovsprövning.

Fränskild hustru, värnpliktigs andra barn än som har nämnts i det föregående, hans hustrus barn och hans föräldrar kan anses vara familjemedlemmar om den värnpliktige är underhållsskyldig mot dem och har lämnai väsendigt bidrag till deras uppehälle. Husföreståndarinna anses som familjemedlem, om den värnpliktige bor tillsammans med egna eller hustrus minderåriga barn och hustran är arbelsoförmögen eller samlevnaden har brutits. Andra anhöriga - t. ex. fosterbarn, fosterföräldrar och under äktenskapsliknande förhållanden stadigvarande sammanlevande kvinna - kan i vissa fall jämställas med familjemedlemmar.

Förslag

I prop. (1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) med förslag om nyu förmånssystem för värnpliktiga m. fl. angavs all kvinna som den värnpliktige varaktigt sammanlever med bör likställas med hustru i bidragshänseende, saml att hustru (motsvarande) endast bör få bidrag om hon vårdar barn i hemmet eller om eljest synnerliga skäl föreligger.

Arbetsgruppen använder i det följande begreppet sammanlevande om kvinna som den värnpliktige bor tillsammans med i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden, och begreppet sammanboende om övriga som bor tillsammans med den värnpliktige. Familjepenning bör enligl arbetsgruppens förslag kunna ulgå för den värnpliktiges barn under 16 år samt för den kvinna, som den värnpliktige sammanlever med och som vårdar hans barn. Dessa ärenden föresläs avgöras av fämiljebidragsnämnderna inom ramen för den normerade behovsprövningen. Arbelsgrappen vill under-

Prop.1977/78:127 46

stryka att nuvarande familjemedlemsbegrepp därmed slopas och atl räiten till familjepenning främst grundas på förekomsten av barn.

Såsom anförts i ovan nämnda proposition bör hustru (motsvarande) utan barn kunna fl familjepenning endast om synneriiga skäl föreligger. Enligt försvarsutskottets mening på denna punkt bör begreppet "synnerliga skäl" tolkas restriktivt. Synneriiga skäl kan t, ex. föreligga om en kvinna har ett handikapp som helt omöjliggör förvärvsarbete. Den som är arbetslös och gift med en värnpliktig bör däremot inte fl ersättning frän försvaret utan från arbetsmarknadsmyndigheten. Enligt arbetsgruppens mening bör synneriiga skäl föreligga också i de fall bidrag inle utgår från sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring eller som kontant arbetsmarknadsstöd, vuxenutbildningsstöd o. dyl. Synneriiga skäl bör även föreligga för gravid kvinna, som inte har möjlighet atl själv svara för sin försörjning. Hon bör säledes fl familjepenning för lid innan hon blir berättigad till föräldrapenning. Familjepenning bör i dessa fall utgå först efler särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten och inom ramen för den fria behovsprövningen.

Även övriga den värnpliktige närstående bör om synneriiga skäl föreligger kunna erhålla familjepenning, men först efler särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten och efler fri behovsprövning. Såsom exempel på övriga närslående kan nämnas ej sammanlevande person, som vårdar den värnpliktiges barn - föratsatt alt den värnpliktige har vårdnaden om barnet. Vidare kan nämnas frånskild hustru och hustru (motsvarande), som sammanlever med den värnpliktige och vårdareget barn. Familjepenning bör även kunna utgå för annat barn än den värnpliktiges barn under 16 år. Såsom exempel kan nämnas den värnpliktiges äldre barn, huslras (molsvarandes) barn, fosterbarn och barn som avses adopteras men där adoptionsbeslui ännu inte föreligger. Avgörande vid prövningen bör liksom för närvarande vara vad som kan antas om den värnpliktiges vilja och ekonomiska förmåga att bidra lill barnets försörjning om tiänslgöringen inte kommit emellan. Förutsättning för atl familjebidrag skall kunna utgå är ocksä atl annan ersättning inte utgår t. ex. i form av underhällsbidrag eller bidragsförskott.

Arbetsgruppen föreslär vidare att föräldrar utesluts frän rätten till familjepenning i andra fall än vid vård av den värnpliktiges bam. Föräldrar, som p. g. a. ålder eller sjukdom saknar möjlighet lill försörining genom förvärvsarbete, har numera genom folkpensioner och andra socialpolitiska åtgärder garanterats en grundtrygghet och torde ej för sin försörining vara beroende av sina barns inkomster. Familjebidrag i form av viss andel av bostadskostnaden bör emellertid, liksom nu, kunna ulgå lill föräldrar som sammanbor med den värnpliktige.

Familjepenningbelopp

Nuvarande ordning

Familjepenning kan beviljas med f. n. högst 27 kr. per dag för hustra,

frånskild hustru och-under vissa villkor-husföreståndarinna saml högst 12 kr. per dag för annan familjemedlem.

Prop.1977/78:127 47

Förslag

1 prop. (1975:37) angavs atl endast två familjepenningbelopp bör finnas, nämligen ett belopp för hustru (motsvarande) och under vissa villkor husföreståndarinna samt ett annal för barn och vissa andra anhöriga. Arbetsgruppen föreslår alt det lägre beloppet bör avse barn och del högre beloppet annan person.

Behovsprövning och beskattning

Nuvarande ordning

Den värnpliktiges räll lill familjebidrag är förbunden med villkoret, att del skall föreligga behov av bidrag. Behovsprövningen, som lill sin karaktär närmast är en inkomstprövning, är av två slag: normerad behovsprövnmg och fri behovsprövning.

Den normerade behovsprövningen tillämpas, när familjepenning och bostadsbidrag skall fastställas för den värnpliktiges hustru och barn under 16 år som slår under hans vårdnad. Denna behovsprövning sker med hjälp av bestämda regler om i vilken mån inkomster i familjen skall inverka reducerande på det maximala familjebidrag, som skulle ha utgått, om sådana inkomster inte hade funnits (familjebidragsbehovet). När det t. ex. gäller hustrus inkomst av arbete skall en fjärdedel av beloppet, dock lägst 500 kr./ månad, vara helt avdragsfritl. Hälfien av den återstående delen reducerar familjebidraget.

Vid bestämmandel av familjebidrag (familjepenning och bostadsbidrag) i övriga fall skall./r/ behovsprövning användas. Inkomster i familjen påverkar därvid bidragsbeloppet, men inte enligl de speciella regler som har utformats förden normerade behovsprövningen, utan enligt vad som med hänsyn lill omständigheterna i del enskilda fallet flr anses skäligt. Detla medför atl några bestämda regler för den fria behovsprövningen inte kan ges. Den fria behovsprövningen flr dock inte leda till högre ersättning än om normerad behovsprövning hade tillämpats.

Oavsett vilken behovsprövning som tillämpas bortses helt från de ersättningar och förmåner som utgår till den värnpliktige med anledning av hans tiänstgöring. Vidare bortses från inkomster som den värnpliktige erhåller genom arbete på fritid under tjänstgöringen eller under övningsuppehåll.

Semesterlön, som värnpliktig uppbär under militärtjänstgöringen, skall inte beaktas vid behovsprövningen. Inte heller tas hänsyn till vissa sociala förmåner såsom allmänt barnbidrag och föriängl barnbidrag. Däremot kan underhållsbidrag, bidragsförskott, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsunderstöd, pensioner, livräntor o. d. helt eller delvis reducera familjebidraget.

Alla bidrag utom näringsbidraget är skattefria.

Prop.1977/78:127 48

Förslag

1 prop. (1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) anfördes att nuvarande behovsprövningsregler i huvudsak bör behållas men att familjepenningen för barn inte bör reduceras mot makas inkomst med mer än högst 50 96. Arbetsgruppen föreslår däratöver atl inom den normerade behovsprövningen nuvarande lägsta fribelopp om 500 kr av makas månadsinkomst höjs till I 000 kr. för månad. Lågavlönade och deltidsarbetande kvinnor med barn skulle härigenom fl förbättrade ekonomiska villkor under den värnpliktiges grundutbildning.

Bostadsbidrag

Nuvarande ordning

Om den värnpliktige bor tillsammans med familjemedlem utgår enligt gällande bestämmelser bostadsbidrag motsvarande kostnaden för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. Värnpliktig, som vid tjänstgöringens börian inte bor tillsammans med familjemedlem i familjebidragslagens mening, t. ex. värnpliktig som bor ensam eller tillsammans med kamrat, flr bostadsbidrag endast om synneriiga skäl föreligger, dvs. om den värnpliktige annars skulle tvingas avstå från sin bostad och delta skulle medföra betydande ekonomisk olägenhet för honom, eller om han vid utryckningen inte skulle ha tillgång lill lämplig bostad och detla skulle medföra avsevärda svårigheter. Enligt gällande praxis medger tillsynsmyndigheten ensamboende värnpliktig bostadsbidrag under förutsättning att han innehaft egen bostad minst sex månader före tiänstgöringens börian.

Bostadsbidrag utgär med belopp som motsvarar den faktiska bostadskostnaden med avdrag för eventuellt slatskommunall bostadsbidrag. Om den värnpliktige bor tillsammans med hustru eller barn och familjen har inkomst, sker reducering av det maximala bostadsbidraget enligt den normerade behovsprövningen. Dessa ärenden avgörs av familjebidragsnämnderna. 1 övriga ärenden måste medgivande inhämtas av tillsynsmyndigheten. Om den värnpliktige bor tillsammans med andra anhöriga, beräknas bostadsbidraget enligt fri behovsprövning och hänsyn tas lill de sammanboendes inkomstförhållanden. Värnpliktig, som bor tillsammans med kamrat, kan erhålla bostadsbidrag motsvarande sin andel i bostadskostnaden. Utan medgivande av tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall flr hänsyn inle tas till större bostadskostnad än normalhyran på orten för bostad om två rum och kök för värnpliktig som bor tillsammans med familjemedlem, och om ett rum och kök för värnpliktig som borensam eller tillsammans med kamrat. 1 vissa fall kan bostadsbidrag ulgå för mer än en bostad.

Den värnpliktige kan fl särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader (bränslebidrag), för flyttningskostnader och för magasineringskostnader.

Prop. 1977/78:127 49

Förslag

1 prop. (1975:37) förordade dåvarande departementschefen att bostadsbidrag fortsättningsvis i stort bör ulgå enligt de grander som för närvarande gäller. Arbetsgruppen lämnar här förslag dels vad gäller ansvarsfördelningen mellan familjebidragsnämnderna och tillsynsmyndigheten, dels vad gäller bostadskostnaden.

Om den värnpliktige sammanlever med kvinna, som vårdar hans barn, bör bostadsbidraget liksom familjepenningen utgå efter beslul av familjebidragsnämnd.

Ansökningar om bostadsbidrag till ensamboende värnpliktiga, som innehaft egen bostad minst 6 månader före tjänstgöringens början, bör enligt arbetsgruppens mening kunna avgöras av familjebidragsnämnderna. Bostadsbidrag i övriga fall skall alltid prövas av tillsynsmyndigheten.

Arbetsgruppen föreslåralt bostadskostnaden begränsas till normalhyran på orten för bostad om 3 rum och kök när del gäller barnfamiljer, om 2 ram och kök när det gäller övriga sammanlevande och om I rum och kök i övriga fall. Ärenden där bostadskostnaden överstiger ovannämnda normalhyra skall prövas av tillsynsmyndigheten. Ärenden där den ensamboende värnpliktige innehaft bostaden under kortare tid än 6 månader bör också prövas av tillsynsmyndigheten.

Näringsbidrag

Nuvarande ordning

Näringsbidragets syfte är atl bibehålla förvärvsmöjlighelen för den enskilde värnpliktige som är innehavare av näring eller rörelse. Näringsbidrag kan utgå föratt bestrida avlöningskostnader som uppkommer till följd av att särskild arbetskraft måste anlitas föratt under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Detta gäller även när värnpliktig är anställd i näring eller rörelse som innehas av hans hustru. Bidrag fär inle utgå för att avlöna den värnpliktiges barn under 16 år. Bidrag kan dock numera ulgå när den värnpliktiges hustru nödgas avbryta förvär\'sarbele utom hemmet för atl sköta sysslor i företaget under tid då ingen annan ersättare finns att tillgå.

Näringsbidrag kan även beviljas för utgifter, t. ex. lokalhyra, räntor, försäkringspremier, bilskatt, vissa fasta lelefonavgifter o. dyl., som är nödvändiga för alt näring eller rörelse, som har måst läggas ner under den värnpliktiges tjänstgöring, skall kunna återupptas efter tjänstgöringens slut.

Näringsbidraget utgår med högst etthundra kronor för dag och är skailepliktigl.

4 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 127

Prop. 1977/78:127 50

Förslag

1 prop. (1975:37) anfördes, att näringsbidraget bör behållas som stödform för dem som innehar rörelse och genom tjänstgöringen vållas kostnader för denna, och alt en översyn bör göras av tillämpningsbestämmelserna.

Arbetsgruppen har i sina överväganden, med anledning av önskemål från bl. a. vissa intresseorganisationer, prövat möjligheterna att utge näringsbidrag för hustru (motsvarande) som arbetar i rörelsen och som då ingen annan ersättare finns att tillgå tvingas utföra merarbete för atl rörelsen skall kunna upprätthållas under mannens värnpliktstjänstgöring. Enligt arbetsgruppens mening är del emellertid inle förenligt med näringsbidragets grandprinciper att utge ersättning för den eventuella merinsats, som familjemedlem utför i den värnpliktiges rörelse. Nuvarande bestämmelser föreslås därför fortsättningsvis gälla. Arbetsgruppen vill emellertid erinra om riksdagens beslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) angående näringsbidrag för hustrus arbetsinsats. Fr. o. m. den 1 juli 1977 kan således som ovan angivils näringsbidrag ulgå förden värnpliktiges hustru som nödgas avbryta förvärvsarbete utom hemmet för att sköta sysslor i företaget under tid då ingen annan ersättare finns atl tillgå.

Administration

Nuvarande ordning

Allt sedan familjebidragssystemels tillkomst är 1940 handläggs familjebidragsärenden av kommunernas familjebidragsnämnder. Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller uppdra ät annan kommunal nämnd att vara familjebidragsnämnd. I annat fall blir socialnämnden även familjebidragsnämnd.

Det åligger familjebidragsnämnd, där den värnpliktige var bosall på inryckningsdagen, alt pröva ansökan om familjebidrag och att utbetala bidraget. Nämnden har rätt all inom ramen för den normerade behovsprövningen avgöra ärenden beträffande familjebidrag för hustru, husföreståndarinna och för den värnpliktiges barn under 16 år, som står under hans vårdnad. I andra fall krävs tillsynsmyndighetens medgivande för atl utge familjepenning och bostadsbidrag. Kommun, som utgivit familjebidrag, erhåller gottgörelse av staten med viss del av utgivet belopp, 1 familjebidragsförfattningarna anges ansvarsfördelningen dels mellan olika kommuner, dels mellan kommun och staten. Till detta återkommer arbetsgruppen längre fram, bl. a. i specialmotiveringen.

Tillsynsmyndigheten -dvs. försvarets civilförvaltning-skall verka fören riklig och enhetlig tillämpning av familjebidragsförfaltningarna och skall därvid meddela de anvisningar som är nödvändiga.

Den direkta tillsynen över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av länsstyrelserna. Dessa skall efter prövning av ansökningar från familjebi-

Prop. 1977/78:127 51

dragsnämnder utbetala statsbidrag och förskott, pröva besvär över familjebidragsnämnders beslut saml utöva medelskontroll och verkställa fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet. Över länsstyrelses beslut om tillämpningen av familjebidragslagen anförs besvär hos kammarrätt. Beslul i ärende om statsbidrag till kommun för utgivet familjebidrag överklagas dock hos regeringen.

Förslag

1 prop. (1975:37) anmäldes atl utredningen rörande systemet för förmåner ål värnpliktiga m. fl. (UFV) föreslagit (SOU 1972:68) atl den lokala administrationen av familjebidraget borde flyttas frän kommunerna lill försäkringskassorna. Beslut i familjebidragsärenden borde enligt utredningen normalt kunna fattas på tiänstemannanivå. Beslul i ärenden t. ex. rörande näringsbidrag och bostadsbidrag, borde kunna fattas av försäkringsnämnderna. UFV hade vidare föreslagit alt riksförsäkringsverket skulle fungera som tillsynsmyndighet och som första besvärsinslans. Försäkringsdomslolen borde vara slutlig besvärsinstans i familjebidragsmål. Revision av familjebidragsverksamheten borde samordnas med den granskning som görs av kassornas övriga verksamhet. Därmed skulle länsstyrelsernas, kammarrätternas samt försvarels civilförvaltnings befattning med familjebidragsärendena upphöra.

1 nämnda prop, förordade departementschefen alt frågan om att till försäkringskassorna flytta över administrationen av del familjesociala slödel åt värnpliktiga torde kunna avgöras först efter ytterligare överväganden. Detta blev också riksdagens beslul.

Efler överiäggningar i frågan med experter från riksförsäkringsverket konstaterar arbelsgrappen, atl en överflyttning av administrationen beträffande familjebidragen till försäkringskassorna föratsätter atl reglerna för beviljande av familjebidrag ansluter till de normer som gäller inom socialförsäkringen. De villkor som härvid bör gälla kan sammanfattas enligt följande.

- Familjemedlemsbegreppet bör anpassas lill generella normer, t. ex, till hemmamakebegreppet inom sjukförsäkringen. Kretsen av förmånsberättigade bör således begränsas lill barn samt lill sammanlevande kvinna som den värnpliktige är/har varit gift med eller har/har haft barn med.

- Inkomstprövningen bör schabloniseras och anslutas t. ex. till den prövning som berör kommunalt bostadstillägg (KBT) till folkpension. Huvudprincipen är där all inkomsten beräknas för del närmaste året. Som inkomst upptas därvid inle vissa bidrag, t. ex. barnbidrag, folkpension, socialhjälp, bostadsbidrag lill barnfamiljer och låginkomsttagare utan barn. Avdrag får ske för inkomsters förvärvande, men inle för skatter och levnadsomkostnader. Inkomst av förvärvsarbete och tjänstepension tas upp i sin helhet. Avkastningen av tillgångar beräknas och upptas som inkomst

Prop.1977/78:127 52

enligt vissa schablonregler och inte enligt den faktiska inkomsten. Den framräknade totala inkomsten avdras från familjebidragsbehovet, dvs. det maximala familjebidraget (familjepenning och bostadsbidrag).

- Vid bostadskoslnadsberäkning bör anslutning ske till de normer som gäller antingen för KBT eller för slatskommunall bostadsbidrag (SKBB). Härvid bör noteras att beräkningsgrunderna varierar mellan de olika kommunerna, även om den faktiska bostadskostnaden läggs till grund för beräkning av bostadsbidraget i de flesta kommuner,

- Familjepenningen böranknytas till basbeloppet.

Om ovannämnda villkor tillgodoses kan försäkringskassorna och riksförsäkringsverket överta administrationen av familjebidraget. Ansökan om familjebidrag bör därvid inges till lokalkontor. Prövning och beslut bör ske på centralkontor (bidragssektionen inom pensionsavdelningen). Besvärsinslans bör vara de blivande socialförsäkringsrätterna/försäkringsdomstolen.

Arbetsgruppen konstaterar att den s. k. normerade behovsprövningen inom familjebidragssystemel överensstämmer i vissa delar med den prövning, som avser KBT till folkpensionärer. På annan plats i denna promemoria har reglerna för behovsprövning närmare beskrivits. Den normerade behovsprövningen är snarast en inkomstprövning efler bestämda regler, medan den fria behovsprövningen tar hänsyn lill samtliga omständigheter i varie särskilt fall. En anslutning till de aktuella reglerna inom försäkringssytemel innebär atl den fria behovsprövningen inle längre kan tillämpas. Den schablonisering av ersättningarna som härvid måste tillgripas kan komma att innebära alt vissa grupper underkompenseras medan andra grapper överkompenseras i bidragshänseende.

När del gäller kretsen av förmånsberättigade finner arbetsgruppen att begreppet hemmamake inom KBT inie kan innefatta alla grupper, som i dag har möjlighet att erhålla familjebidrag inom familjebidragssystemel. Såsom exempel kan nämnas alt person,som inle sammanlever med den värnpliktige men som vårdar hans bam, kommerati uteslutas från möjligheten att erhålla familjebidi-ag. Annat än den värnpliktiges barn kommer också alt uteslutas från denna möjlighet, t, ex. hustras barn, fosterbarn och barn som avses adopteras men där adoptionsbeslut ännu inle föreligger.

Bostadskostnadsberäkningen vid KBT och SKBB överensstämmer i de flesta kommuner i slort med familjebidragssystemels bostadskoslnadsberäkning. Vid beräkningen av bostadskostnaden i egnahem tas emellertid inle hänsyn till eventuell skaltereduktion vid ränteavdrag, vilket däremot sker inom familjebidragssystemel.

Arbetsgruppen konstaterar vidare, att försäkringskassorna kan fl svårigheter att klara den omprövning som bör utföras så snart det skett någon förändring i inkomstläget för den värnpliktige och hans anhöriga.

Härutöver finner arbetsgruppen att försäkringskassorna inte kan åtaga sig den särskilda prövningen av rätten till näringsbidrag och bedömningen av

Prop. 1977/78:127 53

ersättningens storlek. Utbetalning av näringsbidrag kan däremot ske genom försäkringskassornas försorg.

Eventuell rationaliseringsvinst kommer därmed att reduceras i och med alt någon instans även fortsättningsvis måste utföra den särskilda prövningen av rätlen till näringsbidrag.

Arbetsgruppen konstaterar därutöver, atl del överhuvudlaget är osäkert om någon nämnvärd rationaliseringsvinst kan uppnås genom alt gå in i riksförsäkringsverkets system. Kostnaderna för nuvarande administration beräknas lill ca 1 mkr. för tillsynsmyndigheten och ca 3-5 mkr. för kommunerna. Gruppen vill framhålla atl det är osäkert vilka kostnader som skulle erhållas vid en överflyttning av administrationen till försäkringskassorna. En mycket preliminär kostnadsberäkning från riksförsäkringsverket upptar emellertid ca 3 mkr. för överiagandeåret och ca 2,5 mkr./år för den fortsatta driften. Därtill kommer administrationskostnaden för den instans som skulle handlägga ärenden rörande näringsbidrag.

En överflyttning av administrationen från kommunerna till försäkringskassorna skulle visseriigen kunna komma all medföra positiva effekter, såsom enklare regler, enhetlig tillämpning av dessa regler och eventuellt en viss rationaliseringsvinst. De positiva effekterna uppväger emellertid inle, enligt arbetsgruppens mening, de nackdelar som en anslutning lill riksförsäkringsverkets system skulle medföra.

Arbetsgruppen vill erinra om att det familjesociala stödet avses garantera en rimlig ekonomisk trygghet ål den som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige. Eftersom den värnpliktige inkallas med stöd av en pliktlag och därigenom fråntages sina försörjningsmöjligheter bör försvaret, enligt arbetsgruppens mening, ha ett särskilt ansvar för dem som har ett verkligt bidragsbehov. En överflyttning av administrationen till försäkringskassorna medför emellertid alt hänsyn inte längre kan las till del verkliga bidragsbehovet. Arbelsgrappen föreslår därför sammanfattningsvis, att administrationen av familjebidragsverksamheten även fortsättningsvis handläggs av kommunerna med försvarets civilförvaltning som särskild tillsynsmyndighet.

Sjukbidrag

Nuvarande ordning

Vid familjemedlems sjukdom kan sjukbidrag utgå till den värnpliktige för att täcka kostnader - i den mån dessa inte ersätts av allmän försäkringskassa -för vård och för transport till och från läkare eller vårdanstalt. För annan än sammanboende hustru och barn under 16 år utgår bidrag endast om det finns skäl atl antaga atl den värnpliktige skulle ha bidragit till kostnaderna om tjänstgöringen inle hade kommit emellan. 1 vissa fall kan sjukbidrag utgå för tandvård.

Prop.1977/78:127 54

Förslag

I prop. (1975:37) anfördes atl sjukbidraget bör slopas. Med hänsyn till del väl utbyggda sjukförsäkringssystemet, som nt:mera även innefattar tandvård, torde bidragets betydelse ha minskat avsevärt.

Begravningsbidrag

Nuvarande ordning

Begravningsbidrag ulgår till värnpliktig vid sådan familjemedlems frånfälle, för vilken den värnpliktige vid tiden för dödsfallet ägde rätt uppbära familjepenning. Begravningsbidrag kan även utgå lill annan värnpliktig som kan anses vara i behov av sådant bidrag. Bidraget utgär med tvåtusen kronor för hustru, med vilken den värnpliktige sammanlevde, samt med ettusen kronor för annan familjemedlem.

Förslag

I prop. (1975:37) angavs alt begravningsbidraget bör behällas som särskild bidragsform. Arbetsgruppen föreslår all bidraget utgär för sammanlevande kvinna som värdar den värnpliktiges barn - oavsett om den värnpliktige vid tiden för dödsfallet äger rätt uppbära familjepenning för henne -samt för den värnpliktiges barn under 16 år.

Personkonto

1 prop. (1975:37) anmäldes att möjligheterna bör prövas för de värnpliktiga att efter eget val reservera en del av dagersättningen till ett personkonto. Vid beredning av förslaget har arbelsgrappen funnit alt bankerna uppställer vissa villkor för förslagets genomförande. Bland dessa villkor kan särskilt nämnas all bankerna inle anser del vara realistiskt att personkonton upprättas för vissa värnpliktiga. Moibokslösa sparkonton kan däremot upprättas. Redovisning av kontoställningen kan inte ske varje månad utan endast en gång per kvartal. Vidare måste försvarets civilförvaltning meddela bankerna en månad i förväg om värnpliktig hemföriovas i förtid. Redan vid kontouppläggningen bör den värnpliktige medge försvarels civilförvaltning rätten atl återfå felaktigt utbetalade medel. Slutligen måste bankerna debitera vissa avgifter för bestridande av kostnader för in- och utbetalningar.

Med hänsyn till bankernas villkor saml lill att förslaget inte skulle innebära någon påtaglig fördel för de värnpliktiga, anser arbetsgruppen atl förslaget inte bör genomföras. Enligl arbetsgruppens mening bör del överiåtas till den enskilde värnpliktige atl själv avgöra vilka sparformer han vill utnyttja.

Prop. 1977/78:127 55

Statsbidrag

Nuvarande ordning

Kommunema erhåller gottgörelse av staten med hela det utgivna beloppet för familjepenning avseende familjemedlem enligt 3 § a familjebidragslagen, dvs. för sammanlevande hustru samt barn under 16 år som står under hans vårdnad, samt för begravningsbidrag. För familjebidrag i annat fall erhåller kommunerna statsbidrag med 88 % av utgivet belopp. Staten ersätter därmed för närvarande i medeltal omkring 93 % av totalt utbetalt familjebidrag.

Förslag

Om de föreslagna ändringarna av familjebidragskretsen genomförs, och om statsbidrag lill kommunerna även i fortsättningen skall utgå med olika proceni av utgivet familjebidrag, är del naturiigt att statsbidrag ulgår med 100 96 av utbetald familjepenning för den värnpliktiges barn saml för hustru (motsvarande) som värdar nämnda barn. Delta medför emellertid dels atl familjepenning för hustru, som inte vårdar barn, ersätts med statsbidrag till 88 96 mot tidigare 100 96, dels alt familjepenning för fästmö, som vårdar den värnpliktiges barn, gotlgörs med statsbidrag lill 100 96 mot tidigare 88 96.

För all undvika dessa gränsdragningsproblem föreslår arbelsgrappen att statsbidragssystemet förenklas och att staten fortsättningsvis bestrider 95 96 av kommunernas totala familjebidragskostnader. Samma procentsats bör således tillämpas i fråga om allt familjebidrag.

3. Specialmotivering

Som förut nämnts är familjebidragslagen och familjebidragskungörelsen eu numera omodernt och i många hänseenden förhållandevis svårtillgängligt författningskomplex. I samband med den översyn av de nuvarande bestämmelserna som har sketl i enlighet med 1975 års principbeslut om del familjesociala stödet lill vämpliktiga har del därför visat sig vara nödvändigt att helt arbeta om gällande familjebidragsförfattningar och ersätta dem med nya författningar. I de nya författningarna har inarbetats de förslag till ändringar av gällande bestämmelser som arbelsgrappen har redovisat i det föregående. 1 övrigt innebär författningsförsiagen inga genomgripande förändringar utan syftar främst till atl i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller genomföra en koncentrerad och förenklad författningsreglering. De bestämmelser i gällande familjebidragslag som är att anse som verkställighelsföreskrifler återfinns i viss utsträckning i den nya familjebidragsförordningen.

Prop. 1977/78:127 56

Förslaget till familjebidragslag

1 20 § gällande lag finns bestämmelser om hemortslön. Paragrafen har aldrig trätt i kraft. Eftersom dessa bestämmelser numera är otidsenliga har de inle förts över till den nya lagen. Frågan huruvida särskilda bestämmelser om familjebidrag under beredskap och krig bör förberedas torde få tas upp i samband med en allmän översyn av behovet av särskilda bestämmelser för avlöning av värnpliktiga m. fl. under beredskap och krig.

Tillämpningsområde m. m.

I S

1 paragrafen anges den anknytning till viss tjänstgöring som är en grundläggande förutsättning för att familjebidrag skall kunna utgå. Den som genomgår utbildning enligt kungörelsen (1971:355) om bistånds- och kalaslrofutbildning har enligt gällande bestämmelser rätt till familjebidrag. Dessa bestämmelser har nu förts till familjebidragslagen och anges i paragrafen.

När någon fullgör tjänstgöring som anges iförsta stycket flr han avlöningsförmåner enligl de grunder som gäller för värnpliktig under grundutbildning, och alla former av familjebidrag enligt 4 tj kan dä utgå. Den som fullgör tjänstgöring som anges i andra stycket avlönas med dagpenning som i princip motsvarar sjukpenning enligt det allmänna sjukförsäkringssystemet. 1 sådant fall kan familjebidrag utgå endast i form av näringsbidrag.

Enligt I § första stycket gällande lag utgår näringsbidrag ej för dygn under vilket mindre än sju timmar används för tjänstgöring inom civilförsvaret eller för färd till eller från tjänstgöringen. Bestämmelsen har inle lagils in i den föreslagna lagen.

2§

1 paragrafen definieras de i lagen använda begreppen tjänstepliktig och maka. Arbetsgruppens förslag att den som utan att vara gift med den tjänstepliklige sammanbor med denne under äktenskapliga förhållanden skall likställas med den som är gift med den tjänstepliklige återges i lagen genom att ordet maka avser även sådan sammanboende. I begreppet sammanboende under äktenskapliga förhållanden ligger ett krav på stabilitet i förhållandel mellan de sammanboende. Den som tillfälligt bor tillsammans med den tjänstepliklige utesluts därigenom från rätt till familjebidrag. Del har inte ansetts lämpligt att föreskriva att sammanboendet skall ha varat viss tid. Bidrag bör nämligen kunna utges också tor den som har sammanbott med den tjänstepliklige under kort lid, exempelvis för den som väntar barn med den Ijänslepliktige.

3§

Enligt denna paragraf dr regeringen rätt att föreskriva alt lagen skall gälla också för frivilligpersonal. Paragrafen motsvarar i princip 1 § 3 mom. gällande lag.

Prop.1977/78:127 57

4 i!

I paragrafen finns de grundläggande bestämmelserna om ansökan om bidrag och de olika slagen av familjebidrag. Ansökningsförfarandet får närmare regleras i verkslälligheisföreskrifter.

Om familjepenning och bostadsbidrag

5S

5 och 7 gij innehåller bestämmelser om de personer för vilka familjepenning kan utgå. 5 ii avser personer som utan särskild prövning har rätt till familjepenning enligt 6 §, dvs. den ijänstepliktiges barn under 16 år samt maka som lever tillsammans med den tjänstepliklige och vårdar den ijänstepliktiges barn som inte har fyllt 16 år. Med begreppet vårdar avses att makan svarar för att barnet flr erforderlig skötsel och tillsyn. Maka flr anses svara för sådan vård även när barnet tidvis tas om hand av annan person, exempelvis på daghem.

6S

Paragrafen innehåller en allmän regel om alt familjepenning är behovsprövad och maximerad. 1 6 § gällande lag finns bestämmelser om högsta belopp för familjepenning. Dessa bestämmelser liksom de bestämmelsersom reglerar behovsprövningen och i vad mån olika inkomster skall beaktas vid bestämmande av familjepenning är att anse som verkställighelsföreskrifler. I paragrafen anges all dessa meddelas av regeringen.

7§

Den familjebidragsberättigade personkretsen kan enligt denna paragraf i viss utsträckning utökas om det finns synneriiga skäl. För alt nå enhetlighet i bedömningen huruvida sådana skäl kan anses föreligga eller inte föreskrivs atl särskilt tillstånd krävs. Av 25 S framgår att sådant tillstånd lämnas av tillsynsmyndigheten. Arbetsgruppen har i promemorian redovisat exempel på fall i vilka synnerliga skäl bör anses föreligga. Huvudregeln bör vara att synneriiga skäl endast skall anses föreligga, när den ijänslepliktige är underhållsskyldig mot den för vilken bidrag söks. Denna regel bör inte frångås i andra fall än när den för vilken bidrag söks är beroende av underhåll från den tjänstepliklige på grand av dennes åigärder. Exempel på sådana fall är utländska barn som bor hos den tjänstepliklige och som denne avser att adoptera, sammanboende fästmö som skall föda gemensamt barn och person som erhåller lön av den tjänstepliklige för vård av dennes barn. .Med annat barn än som anges i 5 § avses den ijänstepliktiges barn som har fyllt 16 år och annans barn.

Prop. 1977/78:127 58

Paragrafen innehåller bestämmelser om när bostadsbidrag enligt 10 § kan utgå. Rättigheten lill bostadsbidrag, förfarandet vid ansökan om bidrag och bestämmandet av bidragets storiek kan enligt arbetsgruppens förslag variera med hänsyn till den tiänstepliktiges faktiska bostadsförhållanden. 1 paragrafen anges under fem punkter olika bostadsförhållanden för den tjänstepliklige som var för sig ger rätt till bostadsbidrag. I de fall som anges under punkterna 3-5 utgår bidraget först efter särskilt tillstånd. Sådant tillstånd lämnas enligt 25 S av tillsynsmyndigheten. Med att tjänstepliktig ensam disponerar bostad avses atl den Ijänslepliktige bor ensam i bostad och att han får fortsätta alt nyttja bostaden, oavsett om han har eget hyreskontrakt eller inte,

9!; Denna paragraf motsvarar 11 § gällande lag.

10      §

1 paragrafen har tagits in den grundläggande principen för beräkning av bostadsbidrag och en föreskrift om alt närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen. Enligt 10 § gällande lag utgår särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskoslnader. Eftersom sådana kostnader får anses ingå i kostnaderna för bostaden, saknas anledning atl behålla den formen av särskilt bostadsbidrag.

11      S

Paragrafen överensstämmer i sak med 13 S gällande lag.

Om näringsbidrag

12-15 §§

Paragraferna motsvarar i sak 14-16 §!) gällande lag. 12 § anger att näringsbidrag är maximerat. Högsta bidragsbeloppet för dag bestämmes av regeringen som verkställighetsföreskrift.

Om begravningsbidrag

16 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om när begravningsbidrag skall ulges. 1 enlighet med arbetsgruppens förslag ulgår bidrag om den ijänstepliktiges barn under 16 år eller den ijänstepliktiges maka, som vårdar nämnda barn.

Prop. 1977/78:127 59

avlidit och om dödsfallet har inträffat under den tiänstepliktiges tjänstgöring. Begravningsbidragets belopp bestämmes av regeringen som verkställighets-föreskrift.

Om familjebidragsnämnd 17 och 18 §§ Paragraferna överensstämmer i sak med 23 och 24 §§ gällande lag.

Om prövning och utgivande av familjebidrag m. m. 19 §

1 paragrafen anges vilken kommun som skall pröva ansökan om familjebidrag och därefter utbetala bidrag. I de efterföljande paragraferna finns bestämmelser om statsbidrag för utgivet belopp (21 §) och om vilken kommun som har att slutligt svara för den kostnad för familjebidrag som inte ersätts av staten.

Den kommun där den tjänstepliklige hade sin bostad på inryckningsdagen skall regelmiissigt vara den kommun där den tjänstepliklige denna dag hade sitt egentliga hemvist. I flertalet fall är del då fråga om den kommun där den Ijänstepliktiges kyrkobokföringsort är belägen. Har den Ijänslepliktige på inryckningsdagen flyttat från sin kyrkobokföringsort till ort inom annan kommun men ännu inle blivit kyrkobokförd på inflyllningsorten, åligger den skyldighet som anges i paragrafens./o/sw stycke inflytlningskommunen.

Ansökan om familjebidrag från en tjänstepliktig som tillfälligt har sin bostad i en kommun får av den kommunen skickas vidare till annan kommun, om den tjänstepliklige harsitt egentliga hemvist där och det är klart att ansökan kommer atl prövas där. Om två kommuner har olika uppfattningar om var den tiänstepliktige hade sitt egentliga hemvist på inryckningsdagen, innebär bestämmelserna i första stycket att den kommun som har tagit mot ansökan från tiänstepliktig blir skyldig att pröva ansökan och utbetala bidrag, även om den tiänstepliktige endast tillfälligt hade sin bostad inom kommunen på inryckningsdagen.

Paragrafen innehåller i övrigl regler om skyldigheten att pröva ansökan och utge bidrag i de fall då den tjänstepliklige är bosatt utom riket på inryckningsdagen eller flyttar efter denna dag. Reglerna reglerar inte den slutliga betalningsskyldigheten men motsvarar i övrigt 27 § och 28 § 2 mom. gällande lag. Bestämmelsen i 27 § tredje slycket gällande lag om arbetsgivares skyldighet att utge familjebidrag till verkskyddspersonal har inte tagits med i den nya lagen, eftersom denna bestämmelse numera saknar praktisk betydelse.

Prop.1977/78:127 60

I första stycket har tagits in bestämmelser om vilken kommun som är betalningsskyldig för utbetalade familjebidrag. Bestämmelserna avviker från 27 S första stycket gällande lag genom all direkt ange den ijänstepliktiges manlalsskrivningskommun som betalningsskyldig för bidrag som avser mantalsåret. Även begreppet betalningsskyldig ges en annan innebörd än enligt gällande lag. 1 vissa fall är en kommun skyldig att pröva ansökan och utge bidrag enligt 19 § och en annan kommun betalningsskyldig enligt delta stycke. För sådana finns i andra stycket bestämmelser om viss underrättelseskyldighet och om hur betalningsskyldigheten kan göras gällande. Betalningsskyldigheten avser det belopp som enligl 21 5 inte ersätts av staten, dvs. fem procent av utgivet belopp. Bestämmelserna om krav mot betalningsskyldig kommun motsvarar i övrigt 28 § 3 mom. gällande lag.

21      §

1 första stycket regleras i enlighet med arbetsgruppens förslag kommunernas rätt till ersättning av staten för utgivna familjebidrag. Bestämmelserna i andra stycket motsvarar i huvudsak 29 § tredje och fjärde stycket gällande lag.

22        §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om förskott på statsbidrag enligl 21 S- Paragrafen motsvarar i sak 30 S gällande lag.

Tillsyn

23-25 !;§

Bestämmelserna i dessa paragrafer om tillsynen över efterievnaden av denna lag och verkställighetsföreskrifterna till den motsvarar i sak 4 ij andra slycket, 31 S och 39 S gällande lag. Lydelsen av 25 § bör inte vara hinder mot att tillsynsmyndigheten lämnar särskilt tillstånd även utan ansökan.

Besvär 26-28 §S Paragraferna motsvarar i sak 33-35 §S gällande lag.

Särskilda bestämmelser 29-31 §S

Paragraferna motsvarar i sak 36-38 SS gällande lag.

Prop. 1977/78:127 61

Förslaget till familjebidragsförordning

Gällande kungörelse innehåller åtskilliga bestämmelser som inte har tagits in i förslaget till förordningen. Vissa av dessa bestämmelser har bedömts vara otidsenliga eller onödiga med hänsyn till att övergripande regler numera gäller, exempelvis i förvaltningslagen. Ändra bestämmelser är av sådan art alt del bör ankomma på tillsynsmyndigheten atl ersätta dem genom att meddela ytteriigare föreskrifter.

Prop.1977/78:127 62

4 Författningsförslag

Förslag till Familjebidragslag

Härigenom föreskrives följande.

Tillämpningsområde m. m.

1 § Denna lag gäller för värnpliktig och vapenfri tiänstepliktig som fullgör
grundutbildning eller repetilionsutbildning i direkt anslutning till grundut
bildning samt den som fullgör motsvarande tjänstgöring enligt särskilda
bestämmelser om bistånds- och katastrofutbildning.

Bestämmelserna i denna lag om näringsbidrag gäller även för den som fullgör tiänstgöring enligt civilförsvarslagen (1960:74) och den som fullgör annan repetitionsutbildning eller motsvarande tjänstgöring än som avses i första stycket.

2 § Den som har kallats till tjänstgöring som avses i 1 S benämnes i denna lag tjänslepliktig. Bestämmelserna i denna lag om maka tillämpas också på make och den som utan all vara gift med den tjänstepliklige sammanbor med denne under äktenskapsliknande förhållanden.

3 § Regeringen får föreskriva att lagen skall gälla även för den som frivilligt deltager i verksamhet inom totalförsvaret.

4 § Familjebidrag enligt denna lag utgår efter ansökan i samband med den tiänstepliktiges tjänstgöring. Bidrag kan ulgå som familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag.

Om familfepenning och bostadsbidrag

5 § Familjepenning kan utgå förden ijänstepliktiges barn som är under 16 år och för hans maka, om hon sammanlever med honom och vårdar sådant barn.

6 § Familjepenning utgår för dag med belopp som fastställes med beaktande av behov och inkomster under tjänstgöringstiden hos den tjänstepliklige och dem för vilka familjepenning kan utgå. Närmare bestämmelser om högsta belopp för familjepenning samt om behovsprövning och inkomstberäkning meddelar regeringen.

7 § Om synneriiga skäl föreligger, får efter särskilt tillstånd familjepenning ulgå för annat barn än som anges i 5 S, för tjänsteplikligs maka som ej vårdar

Prop.1977/78:127 63

hans barn och för annan som vårdar den ijänstepliktiges barn samt för frånskild hustru,

8 § Bostadsbidrag kan utgå

1. då tjänstepliktig sammanbor med person som anges i 5 §,

2. då tjänstepliktig ensam disponerar bostad sedan minst sex månader före tjänstgöringens börian,

3. efter särskilt tillstånd då tjänstepliktig sammanbor med person som anges i 7 §,

4. efter särskilt tillstånd då tjänslepliktig sammanbor med annan person än som anges i 5 eller 7 § eller

5. om synnerliga skäl föreligger och efter särskilt tillstånd då tjänstepliktig ensam disponerar bostad sedan kortare tid än sex månader före tjänstgöringens början.

9 § Särskilt bostadsbidrag får utgå för kostnader för förvaring av möbler och
andra inventarier som tillhör den tjänstepliklige eller person som anges i 5 S
och för flyttningskostnader, om tjänstepliktig med bostad för vilken bostads
bidrag utgår har starka skäl för byte av bostad. Bidrag för flyttningskostnader
får dock endast utgå efter särskilt tillstånd, om flyttning sker till dyrare bostad
eller annan ort.

10 § Bostadsbidrag enligt 8 § utgår med belopp som motsvarar kostnadema för bostaden efter prövning av behovet av bidrag. Närmare bestämmelser om behovsprövning och beräkning av bostadskostnad meddelar regeringen.

11 § Familjepenning och bostadsbidrag kan utgå under tjänstgöringstiden. Om annat sådant bidrag än särskilt bostadsbidrag för flyttningskostnader utgår under tiänslgöringsliden och denna har varat minsl 180 dagar, skall bidraget ulges för ytteriigare 30 dagar efter tjänstgöringstiden. Om särskilda skäl föreligger, får bidraget ulgå för högst 30 dagar efter tjänstgöringen även i fall då denna har varat mindre än 180 dagar. Särskilt bostadsbidrag för flyltningskoslnader ulgår för flyttning under tjänstgöringstiden. Om särskilda skäl föreligger, får bidrag utgå för flyttning som har skett senast 30 dagar efter tiänslgöringen.

Om näringsbidrag

12      § Näringsbidrag kan utgå med högst det belopp för dag som regeringen
bestämmer till tjänstepliktig som driver näring eller rörelse eller är anställd i
näring eller rörelse som drivs av hans maka. Näringsbidrag utgår dock endast
efter särskilt tillstånd till tjänslepliktig som under tjänstgöring avlönas enligt
bestämmelser som gäller för värnpliktig under grundutbildning.

Prop. 1977/78:127 64

13      § Näringsbidrag utgår för lönekostnader som uppkommer lill följd av alt
särskild arbeLskraft måste anlitas för alt under den tiänstepliktiges tiänstgö
ring helt eller delvis ersätta honom, om det kan antagas att näringen eller
rörelsen kommer alt bedrivas även efter tjänstgöringens slut.

Vid bestämmande av bidrag får kostnad för lön lill den ijänstepliktiges barn under 16 år ej beaktas. Kostnad för lön till annan den tjänstepliklige närstående beaktas endast efter särskild prövning. Vidare skall hänsyn tas lill det genomsnittliga normala driftsöverskolt som förelaget kan beräknas lämna under den ijänstepliktiges tjänstgöring och dennes möjligheter att av inkomsterna från förelaget avlöna den anlitade arbetskraften,

14 § Om hinder föreligger för all driva näringen eller rörelsen vidare under den tiänstepliktiges tjänstgöring men förutsättningar finns för atl fortsätta verksamheten efter tjänstgöringens slut, får näringsbidrag utgå för utgifter som är nödvändiga för att verksamheten skall kunna fortsätta efler tjänstgöringen.

15 § Näringsbidrag kan utgå under tjänstgöringstiden och efter särskild ansökan för den tid efter tjänstgöringen som anges i 11 §.

Om begravningsbidrag

16      § Om någon av dem för vilka familjebidrag kan utgå enligt 5 § avlider
under den ijänstepliktiges tjänstgöring, utges begravningsbidrag till den
tjänstepliklige med belopp som regeringen bestämmer.

Om familjebidragsnämnd

17 § 1 varie kommun skall ärenden enligl denna lag handläggas av en familjebidragsnämnd. Kommun får tillsätta särskild familjebidragsnämnd eller uppdraga ät annan nämnd att vara familjebidragsnämnd. Har detta ej skett, är socialnämnden familjebidragsnämnd.

18 § I fråga om särskild familjebidragsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje slycket, 7 och 8 S§, 9 § första slycket och 10-12 §S kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. 1 annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 S första stycket och 6 S nämnda lag på motsvarande sätt.

Familjebidragsnämnds protokoll behöver ej upptaga annal än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje ärende och uppgift om reservation. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

Utan hinder av 2 S 2 förvaltningslagen tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 SS nämnda lag i samtliga ärenden hos särskild familjebidragsnämnd.

Prop. 1977/78:127 65

Om prövning och utgivande av familjebidrag m. m.

19      § Ansökan om familjebidrag prövas och bidrag utges av den kommun där
den tjänstepliklige hade sin bostad på inryckningsdagen och av Stockholms
kommun, om den tjänstepliklige nämnda dag var bosall utom riket.

Om den tjänstepliklige efter inryckningsdagen flyttar till annan kommun, övergår skyldigheten atl pröva ansökan och utge bidrag till inflyttningskommunen. Utger kommun familjebidrag till tjänstepliktig som flyttar från kommunen, åligger det likväl denna kommun att betala bidraget till dess meddelande har erhållits från inflytlningskommunen alt familjebidrag har fastställts där eller besked har inhämtats om att föreläggande alt ansöka om familjebidrag i inflyttningskommunen ej har följts,

20      § Den kommun inom vilken den ijänslepliktige rätteligen har mantals
skrivits är betalningsskyldig för familjebidrag som avser mantalsårei. Härden
tjänstepliklige ej mantalsskrivits i riket för tid då tjänstgöring pågår är
Stockholms kommun betalningsskyldig för bidrag som avser den liden.

Prövas ansökan om familjebidrag av kommun som ej är betalningsskyldig enligt första slycket, skall kommunen hålla betalningsskyldig kommun underrättad om prövningen och beslul i detta ärende. Belopp som har betalats enligl 19 § och ej ersattes av staten får sökas åter av den kommun som är belalningsskyldig. Tvist avgöres av länsstyrelsen i det län inom vilket krävd kommun ligger. Om sådan talan i fråga om viss tiänstepliktig är föremål för länsstyrelsens eller högre myndighels prövning, flr talan rörande den Ijänslepliktige ej väckas hos annan myndighet.

21      § Kommun som har utgivit familjebidrag enligt denna lag har rätt lill
ersättning av staten med 95 procent av utgivet belopp.

Har familjebidrag på grund av felaktigt förfarande från statlig myndighet i fråga om åtgärd som åligger myndigheten utgått med för högt belopp, har den kommun som har utgivit beloppet efler ansökan hos tillsynsmyndigheten rätl till ersättning av staten enligl bestämmelser som regeringen meddelar.

22      § Kommun är berättigad att av staten erhålla förskott på statsbidraget
enligl föreskrifter som regeringen meddelar.

Tillsyn

23 § Tillsyn över efterievnaden av denna lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifter utövas av myndighet som regeringen bestämmer.

24 § Om familjebidragsnämnd ej följer i denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter om familjebidrag, får tillsynsmyndigheten besluta alt statsbidrag icke vidare skall ulgå eller skall utgå i minskad omfattning.

5 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 127

Prop. 1977/78:127 66

25      § Särskilt tillstånd enligt 7-9 och 12 SS lämnas av tillsynsmyndigheten på
ansökan av familjebidragsnämnd. Tillstånd lämnas för viss tid eller tills
vidare och får återkallas.

Tjänstepliktig och annan för vilken familjebidrag kan utgå flr ansöka om särskilt tillstånd hos tillsynsmyndigheten, om familjebidragsnämnd i visst fall ej finner skäl att göra sådan ansökan.

Besvär

26      § Mot familjebidragsnämnds beslut rörande tillämpningen av denna lag
föres talan genom besvär hos länsstyrelsen. Familjebidragsnämnds beslul
skall gå i verkställighet utan hinder av anförda besvär.

Mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende enligt denna lag får talan föras endast i fråga om beslut enligt 24 S,

27      § Talan mot beslul av länsstyrelse enligl 21 S första stycket och tillsyns
myndighetens beslut enligt 24 S föres hos regeringen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut i övrigt föres hos kammarrätt genom besvär.

Länsstyrelses och kammarrätts beslut skall gå i verkställighet utan hinder av anförda besvär.

28      § Talan mot beslut i fråga om familjebidrag enligt denna lag får föras även
av den för vilken familjebidrag kan utgå.

Särskilda bestämmelser

29 § Rätt till familjebidrag enligt denna lag får ej utmätas och kan ej heller överlåtas.

30 § Den som i ansökan om familjebidrag uppsåtligen lämnar oriktig uppgift dömes lill böter, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

31 § Om familjebidrag har uppburits med för högt belopp, får skäligt belopp av därefter förfallande bidrag innehållas och avräknas mot belopp som överstiger vad som rätteligen bort utgå när

1. fel har uppkommil som följd av oriktig uppgift som den tjänstepliklige eller annan som har gjort ansökan om bidrag har lämnat medvetet eller av grov vårdslöshet,

2. fel har uppkommit som följd av atl föreskriven skyldighet all anmäla inträflade förändringar ej har fullgjorts eller

Prop. 1977/78:127 67

3. den tjänstepliklige eller betalningsmottagaren har insett eller bort inse att fel hade förekommit vid utbetalningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978, då familjebidragslagen (1946:99) skall upphöra atl gälla.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Prop. 1977/78:127 68

Fiirslag till Familjebidragsförordning

Härigenom föreskrives följande.

Inledning

1 § 1 denna förordning ges föreskrifter för tillämpning av familjebidragslagen (1978:000).

2§ Bestämmelserna i familjebidragslagen (1978:000) om bidrag till värnpliktig under grundutbildning skall tillämpas även på hemvärnels personal under tiänstgöring vid hemvärnet och annan personal som frivilligt fullgör utbildning eller tjänstgöring för befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tiänslgöringen pägår under minsl fem dagar i följd och ej medför rätl till dagpenning som motsvarar vad värnpliktig erhåller enligt värnplikls-rörmånsförordningen( 1976:1008)eller till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal.

3 § Vad som i denna förordning sägs om tjänslepliktig skall i tillämpliga delar
gälla frivillig personal som avses i 2 S. Vad som i förordningen sägs om militär
myndighet skall i tillämpliga delar gälla motsvarande civil myndighet i fråga
om tjänstgöring enligt lagen (1966:413) om vapenfri tiänst, civilförsvarslagen
(1960:74), särskilda bestämmelser om bistånds- och katastrofulbildning samt
utbildning eller tiänstgöring som avses i 2 §.

Särskilda uppgifter för myndigheter m. m.

4 § Försvarets civilförvaltning är tillsynsmyndighet enligt 23 S familjebi
dragslagen (1978:000). Tillsynsmyndigheten skall med uppmärksamhet följa
länsstyrelsernas och familjebidragsnämndernas handläggning av ärenden
enligt familjebidragslagen, verka för en riktig och enhetiig tillämpning av
gällande bestämmelser och avge utlåtande som kammarrätt finner anledning
att inhämta i ärende om familjebidrag.

Tillsynsmyndigheten flr av länsstyrelse, familjebidragsnämnd och militär myndighet infordra de uppgifter som bedöms vara nödvändiga för verksamheten.

5 § Länsstyrelse skall inom länet ha tillsyn över familjebidragsnämndernas
verksamhet och främja en enhetlig tillämpning av gällande bestämmelser,
pröva ansökningar från familjebidragsnämnder om statsbidrag och förskott
och verkställa utbetalningar därav, utöva medelskontroll samt verkställa
fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet.

Prop. 1977/78:127 69

6 § Familjebidragsnämnd skall efter prövning utbetala familjebidrag till den som är berättigad till sådant bidrag och skyndsamt lämna uppgifter om förhållanden av betydelse för annan kommuns eller myndighets prövning i fråga om visst familjebidrag.

7 § 1 samband med kallelse av tiänstepliktiga till tjänstgöring skall den inkallande myndigheten ge de tiänstepliktiga information om möjligheterna atl fl familjebidrag.

8 § Om familjebidragsnämnd hos truppregistreringsmyndighet har anmält att ansökan om familjebidrag till den värnpliktige har gjorts, skall truppre-gistreringsmyndigheten när den värnpliktige har inställt sig till tiänstgöring tillställa familjebidragsnämnden uppgift om tjänstgöringen (familjebidragsuppgift) och ange när inställelse har sketl. Har värnpliktig ej inställt sig pä fastställd inryckningsdag men styrkt laga förfall för utevaron, skall på familjebidragsuppgiften anges även den fastställda inryckningsdagen och anledningen lill den försenade inställelsen.

Truppregisireringsmyndigheten skall enligt föreskrifter som tillsynsmyndigheten meddelar till familjebidragsnämnden anmäla förhållanden som inträffar under den värnpliktiges tjänstgöring och som inverkar på rätten lill familjebidrag.

Ansökan om familjebidrag m. m.

9 § Ansökan om familjebidrag göres av den tjänstepliklige hos familjebi
dragsnämnden i den kommun som har atl utge bidraget. Ansökan skall
kompletteras med en pä heder och samvete avgiven deklaration. Deklara
tionen skall innehålla de uppgifter som behövs för att familjebidrag skall
kunna medges.

Om den tjänstepliklige ej ansöker om familjebidrag, flr den för vilken bidrag kan utgå göra ansökan om sådant bidrag.

Familjebidragsnämnd får i ärende enligl familjebidragslagen (1978:000) infordra utredning om behovet av familjebidrag av den tiänstepliktige och annan för vilken bidrag har sökts.

10      § Om skyldigheten att utge familjebidrag i visst fall övergår från en
kommun till en annan enligt familjebidragslagen (1978:000), flr familjebi
dragsnämnden i utflyttningskommunen förelägga den som flr göra ansökan
om bidraget att ansöka om bidrag i inflyttningskommunen. 1 sådant
föreläggande skall anges viss tid, minst en vecka, inom vilken ansökan skall
göras och atl familjebidraget från utflyttningskommunen upphör, om
föreläggandet ej följs.

Prop.1977/78:127 70

Särskilda bestämmelser om beräkning av familjebidrag

11 § Familjepenning utgår för dag med högst 12 kronor för barn och med högst 27 kronor för annan person.

Näringsbidrag utgår med högst l(X) kronor för dag.

Begravningsbidrag utgår med 2 000 kronor för maka och med 1 000 kronor för barn.

12 § Vid bestämmande av bostadskostnad skall uppvärmningskostnader medräknas och skälig hänsyn tagas till utgående bostadsbidrag och bostadstillägg, föreliggande hyresavtal och annat åtagande för att tillgodose behov av bostad. Endast efter särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten flr större bostadskostnad beaktas än normalhyran på orten för lägenhet med tre rum och kök för bidrag lill sammanlevande med barn, med två rum och kök för bidrag lill sammanlevande utan barn och med ett rum och kök i övriga fall.

13 § Vid bestämmande av familjepenning enligt 5 § och bostadsbidrag enligl 8 § 1 familjebidragslagen (1978:000)skall från summan för månad av högsta beloppet för familjepenning enligt 11 § och den enligt 12 § bestämda bostadskostnaden avräknas inkomst enligt följande.

1.   Har den ijänslepliktige under tjänstgöringen inkomst av civil anställ
ning, avräknas den del av inkomsten som överstiger en fjärdedel av hans
inkomst för månad omedelbart före tiänslgöringen.

2. Har tjänstepliktigs maka inkomst av arbele, avräknas hälften av den del som överstiger 1 000 kronor för månad eller, om inkomsten är mer än 4000 kronor för månad, hälften av den del som överstiger en fjärdedel av inkomsten för månad. Makas inkomst flr ej reducera familjepenning för barn till mindre än hälften av belopp enligt 11 §.

3. Har den tjänstepliklige, hans maka eller barn inkomst av kapital, avräknas den del av inkomsten som överstiger 3(X) kronor för månad.

4. Har den tjänstepliklige, hans maka eller barn annan inkomst än av anställning, arbete eller kapital och avser inkomsten ej kontant förmån till den tiänstepliktige pä grund av tjänstgöringen skall skälig avräkning ske enligt föreskrifter som tillsynsmyndigheten meddelar.

Om bestämmelserna i första stycket leder till att bidraget ej motsvarar behovet, skall bidraget bestämmas lill skäligt belopp.

14 § Vid bestämmande av familjepenning enligt 7 § och bostadsbidrag enligt 8 § 3 familjebidragslagen (1978:000) skall den ijänstepliktiges inkomster avräknas enligt 13 § och skälig hänsyn tagas till inkomster för annan för vilken familjepenning kan utgå.

15 § Vid bestämmande av bostadsbidrag enligl 8 § 2,4 och 5 familjebidragslagen (1978:000) skall skälig hänsyn tagas till den tiänstepliktiges inkomster

Prop.1977/78:127 71

och i fall som avses i 8 S 4 lagen även till inkomster för andra personer som bor i bostaden, om ej bostadskostnaden bestäms lill det belopp som kan anses utgöra den tiänstepliktiges andel av kostnaden för hela bostaden.

16 § Fastställes med hänsyn till hyreskontrakt eller annat åtagande för att tillgodose bostadsbehov familjebidrag lill högre belopp än som från andra synpunkter kan anses skäligt, skall med beaktande av gällande uppsägningstid och möjligheten att hyra ut viss del av bostaden, bestämmas skälig nedsättning av familjebidraget att tillämpas efter viss tid. Den tjänstepliklige och betalningsmottagare för bidrag som har bestämts med hänsyn till ifrågavarande bostadskostnad skall genast underrättas om sådant beslut. Om det görs sannolikt att bostadskostnaden ej kan minskas till antagen nivå, flr nedsätlningen helt eller delvis uppskjutas på viss lid eller tills vidare.

17 § För dag beräknas familjepenning och bostadsbidrag till ett belopp som motsvarar en trettiondel av beloppet för månad.

Utbetalning av familjebidrag

18 § Familjebidrag utbetalas till den som den tjänstepliklige har angett som betalningsmottagare eller den som har ansökt om bidraget. När särskilda skäl föreligger llr dock familjebidragsnämnd utbetala hela bidraget eller del av det lill annan den ijänslepliktige närstående eller annan för vars fordran bidraget är avsett att utgöra betalning. Om bidragsförskott enligl lagen (1964:143) om bidragsförskott utgår för barn för vilket familjepenning har beviljats och familjebidragsnämnden känner till detla, skall denna familjepenning betalas som avräkning på bidragsförskott för motsvarande lid.

19 § Familjebidragsnämnd skall utbetala familjebidrag på ändamålsenligt sätt och med iakttagande av bestämmelser som tillsynsmyndigheten meddelar.

20 § Om skyldigheten att utge familjebidrag i visst fall övergår från en kommun till en annan enligt familjebidragslagen (1978:0(X)), skall inflyttningskommunens första utbetalning avse tid frän och med första dagen i den kalendermånad som böriar närmast efter tionde dagen efterdet att beslut har meddelats om all bidrag har beviljats i inflyttningskommunen. Inflyttningskommunen skall genast underrätta utflyttningskommunen om sådant beslut och utflyttningskommunen skall genast skriftligt bekräfta underrättelsen. Inflytlningskommunen får ej utbetala familjebidrag innan sådan bekräftelse har erhållits.

Prop. 1977/78:127 72

Bestämmelser om statsbidrag och förskott

21      § Ansökan om statsbidrag göres av familjebidragsnämnd hos länsstyrel
sen. Ansökan skall avse kvartal eller efter länsstyrelsens medgivande annan
period och bör ha inkommit lill länsstyrelsen senast den tiugonde dagen i
påföljande månad.

Länsstyrelsen skall avgöra ärende om statsbidrag inom en månad efter det att ansökan har inkommit. Om särskilda skäl föreligger, llr länsstyrelsen dock avvakta med att avgöra fråga om statsbidrag för viss i ansökan upptagen utbetalning under högst tre månader från den dag då ansökan inkom.

22      § Ansökan enligt 22 § familjebidragslagen (1978:000) om ersättning av
statsmedel för oriktigt utbetalat familjebidrag göres hos tillsynsmyndigheten
inom två är frän det alt familjebidraget utbetalades.

Sådan ansökan får bifallas endast om familjebidragsnämnden har vidtagit rimliga åtgärder för atl återfå beloppet och kommunen har överlåtit sin rätl mot den eller de ålerbetalningsskyldiga lill staten.

23      § Familjebidragsnämnd flr efler ansökan hos länsstyrelsen erhålla
stående förskott med belopp som högst motsvarar beräknat behov av
statsbidrag för två månader, om statsbidrag skall sökas för kalendermånad,
eller för fyra månader, om statsbidrag skall sökas för kvartal.

Särskilda bestämmelser

24      § Med tiänslgöringslid för rätt till familjebidrag skall avses liden från och
med den dag då inryckning till tiänstgöring sker till och med den dag då
utryckning sker, dock ej tid för undanhållande eller rymning enligt 21 kap,
brottsbalken. Om den tjänstepliklige ej inställer sig pä fastställd inryck
ningsdag men har laga förfall pä grand av sjukdom eller trafikhinder, skall
som tiänslgöringslid räknas tiden från och med fastställd inryckningsdag.

Sker avbrott i tjänstgöringen under vilket den tiänstepliktige ej är i tiänst, skall tjänstgöringstid räknas till och med sista tjänstgöringsdagen före avbrottet och, efter återinträdet i tiänst, ny tiänslgöringslid från och med första tjänslgöringsdagen. Avlider den tjänstepliklige under tjänstgöringen, skall som tjänstgöringstid räknas tiden till och med fastställd ulryckningsdag, dock längst till och med utgången av månaden efter den under vilken dödsfallet blev känt.

För in- och utryckningsresor nödvändiga resdagar flr räknas som tjänstgöringslid.

25      § Förändras förhållande som inverkar på rätten till familjebidrag, skall
detta genast anmälas av den som mottager bidraget till den familjebidrags
nämnd som utger delta enligt föreskrifter som tillsynsmyndigheten medde-

Prop. 1977/78:127 73

lar. Tjänstepliktig skall dock alltid anmäla när han flyttar till annan ort eller ej längre är i tiänst och när han eller hans maka flr högre inkomst eller bryter sammanlevnaden.

26 § Familjebidrag flr endast om särskilda skäl föreligger ulges för tid som har förflutit en månad innan ansökan inkom till familjebidragsnämnden.

27 § Beslut som innebär att familjebidrag kommer att utges skall anmälas till socialregistrei.

28 § Kammarrätt som har meddelat beslut i ärende enligt familjebidragslagen (1978:000) skall översända avskrift av beslutet till tillsynsmyndigheten.

29 § Ansökan som avses i denna förordning skall göras pä blankett enligt formulär som fastställes av tillsynsmyndigheten efter samråd med berörda myndigheter och organisationer. Blanketter tillhandahålles av tillsynsmyndigheten och skall finnas tillgängliga hos familjebidragsnämnden och militära myndigheter.

30 § Mot tillsynsmyndighetens beslul enligl denna förordning får talan föras endast i fråga om beslut enligt 22 S.

31 § Ytteriigare föreskrifter för tillämpningen av familjebidragslagen (1978:000) meddelas av tillsynsmyndigheten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1978, då familjebidragskungörelsen (1946:101) skall upphöra att gälla. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna förordning tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Prop. 1977/78:127 74

Bi/aga 2

Sammanställning av remissyttranden

1 Allmänna synpunkter

Arbetsgrappens förslag till ny familjebidragslag hälsas med tillfredsställelse av många remissinstanser. Flertalet instanser ansluter sig i stort till de överväganden som läggs lill grund för förslaget även om några instanser redovisar avvikande uppfattning i vissa frågor.

Överbefälhavaren framhåller att förslagen innebären välbehövlig och sedan länge förväntad revidering av familjebidragsförfaltningarna, vilka numera delvis hunnit bli otidsenliga. Förslagen ärenligt överbefälhavaren genomgående väl motiverade och innebär en anpassning till nuvarande förhållanden såväl inom som utom försvaret. Försvarets civilförvaltning anser all lagförslaget medför en länge önskad förenkling av regelsystemet. Enligl länsstyrelsen i Stockholms län uppfyller de föreslagna författningstexterna önskvärda krav på koncentration och förenklad författningsreglering.

Länsstyrelsen i Malmöhus län är däremot kritisk mot förslagen och anser bl. a. atl familjebidragsverksamheten bör överföras till försäkringskassorna. Om denna överföring inte kan komma till stånd bör- enligt länsstyrelsen - nu gällande familjebidragsförfatlningar fortsättningsvis gälla till dess ett verkligt genomgripande förslag till ändring av familjebidragslagen läggs fram. Värnpliktiga arbetsgruppen anser förfatlningsförslaget vara bristfälligt eftersom det inte förhindrar att den värnpliktige tvingas sänka sin ekonomiska standard under värnpliktstiden.

2 Familjebidragsberättigade

Arbetsgruppens förslag till förmånsberäitigad personkrets tillstyrks eller lämnas utan erinran av överbefälhavaren, försvaretscivilförvahning, värnplikts-verket, civilförsvarssiyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut, riksförsäkringsverket, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms och Linköpings kommuner. Enligt överbefälhavaren är den primära familjepenningsberätligade personkretsen klar och enkel. Överbefälhavaren tillstyrker även att "synnerliga skäl" ges den innebörd som arbetsgruppen har föreslagit. Vidare biträder överbefälhavaren arbetsgruppens förslag att utesluta föräldrar från rätten till familjepenning - om än med viss tvekan beträffande moder. Försvarets raiionaliseringsmsiitui anser arbetsgruppens förslag vara lämpligt men förutsätter att antalet ärenden som särskilt skall prövas av tillsynsmyndigheten blir litet. Institutet biträder också förslaget i fråga om föräldrar och framhåller alt del får anses osannolikt att den ijänslepliktige numera dels är underhållsskyldig gentemot sina föräldrar, dels i väsentlig utsträckning bidragit till deras försörjning. Länsstyrelsen i Stockholms län finner förslagen väl underbyggda

Prop. 1977/78:127 75

och anför att den skillnad som hittills gjorts mellan den värnpliktiges hustru och annan under äktenskapsliknande förhållanden sammanboende kvinna numera flr anses omotiverad mot bakgrund av de fria samlevnadsformer som förekommer i vårt samhälle. Länsstyrelsen anser det också vara riktigt att rätlen till familjepenning ulgår ifrån förekomsten av barn, samtidigt som arbetsgrappens förslag - med beaktande av synnerliga skäl - även ger möjlighet till familjepenning åt hustru (motsvarande) ulan barn. Liknande synpunkter framförs av Stockholms kommun som bl, a. anser det vara positivt att förslaget öppnar en möjlighet för kategorin hustru (motsvarande) ulan barn atl (1 familjepenning om synnerliga skäl föreligger, t. ex. om gravid kvinna inte har möjlighet atl själv svara för sin försörining.

Kritik har riktats mot förslaget bl. a. från socialstyrelsen som understryker atl det familjesociala stödet skall garantera en rimlig ekonomisk och social trygghet ål den som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige. För atl uppnå denna princip anser styrelsen att även den kvinna som inte vårdar barn under 16 är och inte åtnjuter något av de bidrag som arbetsgruppen nämnt i sill förslag utan är s. k. hemmafra bör ha samma rätt till familjepenning som övriga sammanlevande. Länsstyrelsen i Malmöhus län anför att de föreslagna 5 och 7 §§ i familjebidragslagen inle står i överensstämmelse med reglerna om underhållsskyldighet i gifiermålsbalken och föräldrabalken och därför bör omarbetas. Länsstyrelsen anser atl familjepenning skall kunna utgå för hustru som inte vårdar barn under 16 år samt för barn över 16 är som går i skolan och försöris av sina föräldrar. Länsstyrelsen erinrar om alt- även om flertalet tiänstepliktiga är i 20-årsåldern - lagförslaget gälleräven dem som frivilligt deltar i totalförsvaret saml invandrare som efter atl ha erhållit svenskt medborgarskap fullgör grundutbildning vid högre ålder än infödda svenska medborgare.

3 Familjepenningbelopp

Förslaget om två familjepenningbelopp, dvs. ett lägre belopp för barn och ett högre belopp för annan person, biträds av flertalet remissinstanser Linköpings kommun framhåller därutöver atl beloppen med utgångspunkt från nuvarande nivå enligt förslaget bör följa penningvärdesförändringen, t. ex. genom basbeloppsanknylning. Även länsstyrelsen i Malmöhuslän anser atl familjepenningen böranknytas lill basbeloppet. Värnpliktiga arbetsgruppen anser atl beloppen mäste höjas betydligt och göras värdebesländiga.

4 Behovsprövning

Arbetsgrappens förslag atl del lägsta fribeloppel för makas månadsinkomst bör höjas från nuvarande 500 kr. lill 1 000 kr. tillstyrks eller lämnas ulan erinran av samtliga remissinstanser. Försvarets rationaliseringsinstitut framhåller all nu gällande fribelopp har varit oförändrat sedan den 1 juli 1967 och

Prop. 1977/78:127 76

att höjningen i första hand torde vara till förmån för tiänstepliktiga med deltidsarbetande och lågavlönade makar med barn. Stockholms kommun anför att fribeloppet eventuellt skulle behöva höjas ytteriigare, förslagsvis lill 1 500 kr.

Förslaget att familjepenningen för barn inle skall reduceras mot makas inkomst med mer än högst 50 % har däremot mött stark kritik. Överbefälhavaren, som inte biträder förslaget, anför bl, a. att regeln ger full effekt först om makas arbetsinkomst är relativt hög, och atl del därmed blir de ekonomiskt bast ställda som gynnas. Överbefälhavaren påpekar att relativt få familjer torde ha sådana inkomslförhållanden att de kan dra nytta av 50 %-regeln som ändå medför visst administrativt bestyr. Liknande synpunkter framförs av försvarets civilföiyahning som inie heller tillstyrker förslaget. Civilförvaltningen anser därutöver att förslaget strider mot den princip som ligger lill grund förden normerade behovsprövningen, nämligen atl familjen skall betraktas som en enhet och inte som ekonomiskt oberoende individer. Förslaget strider även mot familjebidragssystemets grandprincip att bidrag endast skall utgå i mån av behov. Försvarets ratlonallseringsinsiltui anser att skäl kan finnas lill en omprövning av tidigare ställningstagande lill 50 %-regeln efiersom den tjänstepliklige härigenom garanteras halv familjepenning för barn oberoende av om behov föreligger eller om den tiänstepliktige harbidragit till barnels försörjning. Enligt Linköpings kommun kommer 50 96-regeln närmast att tillgodose de grupper som redan är ekonomiskt gynnade. Kommunen anser därför atl förslaget bör ses över.

5 Bostadsbidrag

Flertalet remissinstanser är positiva till arbetsgruppens förslag i fråga om bostadsbidrag. Försvarets rationaliseringsinstitut anser det lämpligt alt familjebidragsnämnder beviljar bostadsbidrag för ensamboende tiänstepliktiga i de fall som arbetsgruppen föreslår, eftersom tillsynsmyndigheten därigenom avlastas ärenden av rutinkaraktär. Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att förslaget bör medföra att dessa ansökningar - med bibehållen säkerhet i prövningsförfarandet - kan behandlas enklare och snabbare än vad som f. n. är fallet. Länsstyrelsen ifrågasätter dessutom om inte beslutsfattandet i dessa individuella socialärenden i sin helhet borde ligga på lokal nivå. Garantier för tillämpningen bör kunna erhållas genom länsstyrelsens revision. Linköpings kommun framhåller att förslaget medför administrativa fördelar som ger möjlighet till snabbare och rättvisare beslut i varje enskilt ärende.

Försvarets raiionallserlngslnsiiiut anser alt den föreslagna höjningen av den bosladsstorlek som begränsar bostadskostnaden bättre överensstämmer med den bostadsstoriek som enligt erkända bostadspolitiska normer anses såsom minimum för barnfamiljer. Begränsningen av bostadskostnaden till normalhyran på orten för bostad om tre rum och kök när det gäller barnfamiljer innebär emellertid enligl socialstyrelsen att det blir svårt att garantera den

Prop. 1977/78:127 77

ekonomiska och sociala tryggheten åt den värnpliktige och dem som är beroende av hans försörjning. Värnplikiiga arbetsgruppen anser alt bostadsbidrag skall utgå till gift och sammanboende värnpliktig med belopp som motsvarar den faktiska bostadskostnaden inkl. kostnader för hushållsslröm, telefon och uppvärmning, samt att bostadsbidrag skall ulgå också för lägenhet som har anskaffats under värnpliktstiden.

6 Näringsbidrag

Flertalet remissinstanser delar i allt väsentligt arbetsgruppens synpunkter i fråga om näringsbidraget. Överbefälhavaren och försvarets civilförvahning förordar dock - för att undvika en alltför vid innebörd - alt ordet maka utbyts mot hustru i stadgandet atl näringsbidrag kan utgå till tjänslepliktig som driver näring eller rörelse eller är anställd i näring eller rörelse som drivs av hans maka. Socialstyrelsen är i princip ense med arbetsgruppen men anser atl ersättning till hustru (motsvarande) inte bör vara maximerad ulan ulgå med belopp som motsvarar den föriorade arbetsinkomsten, dock lägst 100 kr./dag. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att möjlighet bör skapas att i klara fall medge näringsbidrag även för hustrus merinsats i den värnpliktiges rörelse. Även om risk finns att uppgifter om hustrus arbetsutvidgning kan bli vilseledande och svårkontrollerbara finns enligl länsstyrelsen fall där hustrus ökade insatser är uppenbara t. ex. inom jordbruket. Länsstyrelsen ifrågasätter vidare om inte det maximala näringsbidraget borde höjas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter del berättigade i näringsbidragets existens på grund av att beloppen i förhällande till företagens årliga omsättning vanligen är obetydliga samt skattepliktiga och därför inte kan ha någon nämnvärd inverkan på företagets ekonomiska ställning. Om näringsbidraget skall behållas bör det, enligl länsstyrelsen, beviljas enligt schablon. Styrelsen vill också framhålla atl den nuvarande indelningen av företagen i grupper vid beräkningen av näringsbidrag har lett lill godtycke och är föråldrad.

7 Administration

Arbetsgruppens bedömningar och förslag i fråga om administration biträds av flertalet remissinstanser. Försvarets raiionatiseringslnstiiiii understryker att de villkor som riksförsäkringsverket uppställer för att kunna överta administrationen, dvs, införandet av schabloniserad inkomstprövning och reduktion av kretsen förmånsberättigade, torde medföra att vissa tjänsteplikliga underkompenseras medan andra överkompenseras i förhållande lill nuvarande ordning. Institutet ställer sig vidare tveksamt till om rationaliseringsvinster kan förverkligas i någon nämnvärd omfattning, Budgeibesparingarna för försvaret torde under alla förhållanden enligt institutet bli obetydliga och försvarets utgifter för administrationen av familjebidragsverksamheien kan

Prop. 1977/78:127 78

komma att öka om försvaret skulle debiteras administrationskostnaderna vid försäkringskassorna,

Riks/Örsäkringsverket delar arbetsgruppens förslag alt administrationen av del familjesociala stödet till värnpliktiga även fortsättningsvis bör handhas av kommunerna och försvarets civilförvaltning, om stödet alltjämt skall ha samma utformning som hittills. Verket vill emellertid tillägga alt det finns skäl som talar för en modernisering av denna stödform och att administralionsfrågan i så fall kommer i ett annal läge. Svenska kommunförbundei är berett att acceptera atl kommunerna t. v. fortsätter alt handlägga familjebidragen i enlighet med gruppens förslag, men anser atl behovsprövningsreg-lerna bör förenklas och scabloniseras för att underlätta för försäkringskassorna atl på sikt överta administrationen av familjebidragen.

Mot bakgrund av arbetsgruppens analys ansluter sig Stockholms kommun till gruppens slutsats. Stockholms kommun anser emellertid att kommunernas administrationskostnader till fullo börersällas med statliga medel. För att så enkelt som möjligt bestämma storieken på detla statsbidrag föreslår kommunen att det utgår i form av ett schablonpåslag på statsbidraget till familjebidragen, vilket för Stockholms del skulle innebära omkring 15 96. Stockholms kommun vill i det här sammanhanget också framhålla alt resultatet av överväganden i anledning av socialutredningens slutbetänkande (SOU 1977:40) kan förändra föratsältningarna för en överföring av administrationen av familjebidragen till försäkringskassorna.

Socialstyrelsen anser atl det vore en stor fördel om all utbetalning till värnpliktiga m. fl. kunde ske från samma myndighet lämpligen riksförsäkringsverket med regionala och lokala organ. Länsstyrelsen I Malmöhus län förordar att administrationen av familjebidragsverksamheten överförs från kommunerna till försäkringskassorna och anser atl del skulle medföra ett enklare regelsystem, en enhetligare tillämpning av detsamma och på sikt rationaliseringsvinster. En sådan ordning minskar enligt länsstyrelsen inle de värnpliktigas möjligheter att fl sina behov täckta genom familjebidrag, och man vinner en samordning med andra bidragssystem.

8 Sjukbidrag

Överbefälhavaren, socialstyrelsen och Linköpings kommun lämnar arbetsgrappens förslag utan erinran. Stockholms kommun, som är tveksam till förslaget, anför atl sjukbidragels betydelse visseriigen har minskat men att kostnader som inte täcks av den allmänna försäkringen kan bli kännbara för en familj som enbart eller till största delen lever på familjebidrag. Kommunen anser det därför vara lämpligt alt möjligheten till bidrag behålls.

9 Begravningsbidrag

I fråga om begravningsbidraget råder delade meningar. Överbefälhavaren kan inte ansluta sig lill arbetsgrappens förslag ulan anser att begravningsbi-

Prop. 1977/78:127 79

drag bör kunna utgå också för exempelvis maka utan barn. Det är enligt överbefälhavaren obilligt om tjänslepliktig inte skulle 11 begravningsbidrag om hustrun (motsvarande) avlider under graviditet eller förlossning. Liknande synpunkter framförs a\ försvarets civilförvaltning, värnpllkisverkei och länsstyrelsen I Malmöhus län. Försvarels civilförvaltning föreslår alt förslaget utvidgas att gälla även sammanlevande maka som inle vårdar barn under 16 år samt - efler särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten - annan närstående person. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser arbetsgruppens förslag vara stötande från allmän synpunkt och påpekar att bidraget ekonomiskt sett är helt oväsentligt för både statsverket och kommunerna, då det utges mycket sällan.

Försvarels raiionaliseringsinsiiiui finner inte anledning till någon erinran mot arbetsgruppens förslag till begravningsbidragels utformning. Institutet vill dock notera all personkretsen begränsas i förhållande lill nuvarande ordning. Inte heUersocialstyrelsen och Linköpings kommun har något att erinra mot förslaget.

10 Personkonto

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser som yttrar sig i frågan. Försvarets rationallseringslnsiinit vill emellertid inte utesluta att möjligheten till avsättning av del av dagersättningen lill personligt sparkonto kan ökas om ulbetalningsrutinen ändras. Institutet har i samband med studier av administrativa rutiner vid grundutbildningskompani hävdat att utbetalningen av dagersättningen bör kunna underiätlas genom användande av ADB.

11 Statsbidrag

Förslaget tillstyrks i sin helhet eller lämnas utan erinran av bl. a. överbefälhavaren, socialstyrelsen och Svenska kommunförbundei. Försvarets rationaliseringslnsiliut finner alt en förenkling av statsbidragsreglerna kan vara påkallad och biträder förslaget att staten fortsättningsvis ersätter primärkommunerna med en enhetlig procentsats för utgivet familjebidrag. Enligt institutets mening bör denna vara 93 % av utgivet belopp dvs. motsvarande det som f. n. i medeltal utges till kommunerna. Institutet avstyrker således den föreslagna procentsatsen om 95 % i och med att den innebär en förändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun. Stockholms kommun ifrågasätter om det finns någon rimlig anledning till att staten inte påtar sig hela kostnadsansvaret. Kommunernas ansvar för 5 96 av familjebidragskostnaderna framstår -enligt Stockholms kommun - närmast som en onödig teknisk - byråkratisk procedur i synnerhet som kostnaderna är avhängiga av en pliktlag.

Prop. 1977/78:127 80

12   Övrigt

Enligt överbefälhavaren bör närmare övervägas om särskilda övergångsbestämmelser kan anses påkallade för tjänsteplikliga som fullgör sammanhängande tjänstgöring såväl före som efter budgelårsskiftet.

Värnpliktsverket och Stockholms kommun anser att tidsfristen för retroaktivt utbetalande av familjebidrag bör utsträckas lill tre månader från mottagandet av ansökan. Värnpliktiga arbetsgruppen anser att familjepenning och bostadsbidrag bör utbetalas retroaktivt från inryckningsdagen.

Linköpings kommun anför att arbetsgrappens förslag om prövning och utgivande av familjebidrag torde medföra administrativa olägenheter. De föreslagna återsökningsreglerna förefaller också otympliga och i strid med den utveckling som t. ex. föreslås av socialutredningen (SOU 1977:40) vad avser inlerkommunala ersättningar. Nuvarande system förordas därför av kommunen. Liknande synpunkter framförs av Svenska kommunförbundei.

GOTAB Stockholm 1978    56 923