Prop. 1977/78:121 Regeringens proposition

1977/78:121

om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete;

beslutad den 2 mars 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga del förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

PER AHLMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen om arbetstid m.m. i husligt arbele i anslutning till den av riksdagen antagna arbetsmiljölagen. Förslaget innebär dessutom viss ändring av lagen om husligt arbete med anledning av att riksdagen har beslutat begränsningar av de övertidsuttag som medges i allmänna arbetstidslagen.

Riksdagen 1977178. I saml. Nr 121

Arbetsgivare är skyldig att iakttaga allt som skäligen behövs för att förebygga atl arbetstagare ådrager sig ohälsa tillföljd av arbetet eller drabbas av olycksfall däri. Arbetsgivare skall särskilt tillse att arbetstagare, som ej fyllt 18 år, icke användes till arbete på sådant sätt att del kan anses medföra fara för överansträngning eller annan skadlig inverkan på arbetstagarens hälsa eller kroppsulveckUng.

Arbetsgivare är skyldig alt vidtaga alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsattes för ohälsa eller olycksfall i arbele. Arbetsgivare skall särskilt tillse alt arbetstagare, som ej fyllt 18 år, icke anlitas till arbete på sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på arbetslagarens hälsa eller utveckling.

15 §>

Tillsyn över efterlevnaden av 2-4, 6 och 8-10 §§ utövas av arbetarskyddsslyrelsen saml, under dess överinseende och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i tilllämpliga delar vad som föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av ur-belarskyddslagen (1949:1). Undersökning på arbetsställe fär dock ske endast på begäran av part eller om annars särskild anledning föreligger.

Tillsyn över efterlevnaden av 2-4, 6 och 8-10 §§ utövas av arbetarskyddsslyrelsen saml, under dess överinseende och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i tilllämpliga delar vad som föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljölagen (1977:1160). Undersökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av part eller om annars särskild anledning föreligger.

Prop. 1977/78:121

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-02

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson

Föredragande: statsrådet Ahlmark

Proposition om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

1 Inledning

Arbetarskyddslagen (1949:1, omtryckt 1973:834, ändrad senast 1977:534) och allmänna arbetstidslagen (1970:103, ändrad senast 1977:1163) är inte tillämpliga på arbele i arbetsgivarens hushåll. För sådant arbete gäller i stället lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbele (ändrad senast 1975: 732). Denna innehåller grundläggande arbetarskyddsregler efter förebilder i arbelarskyddslagen. I lagen om husligt arbele finns också arbetstidsregler som delvis ansluter till bestämmelserna i arbetarskyddslagen och arbetstidslagen. Dessutom upptas en del bestämmelser som rör arbetsavtalets ingående och upphörande m. m.

Arbetarskyddslagen ersätts fr.o. m. den I juli 1978 av arbetsmiljölagen (prop. 1976/77:149, SoU 1977/78:1, rskr 18, SFS 1977: 1160). Vidare har fr. o. m. den 1 januari 1977 genomförts vissa begränsningar av de övertids-uttag som tidigare medgavs i allmänna arbetstidslagen (prop. 1975/76: 179, SoU 45, rskr 379, SFS 1976: 597).

Inom arbetsmarknadsdepartementet har i september 1977 utarbetats promemorian (Ds A 1977: 5) Ändringar i lagen om arbetstid m. m. i husligt arbele. 1 promemorian behandlas frågan vilka ändringar som kan behöva vidtas i lagen om husligt arbete med anledning av den nya lagstiftningen på arbetsmiljöns område och ändringarna i allmänna arbetstidslagen. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgelts av socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsslyrelsen, kommittén (Ju

Prop. 1977/78:121 5

1976:08) atl utreda vissa frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m. (jämställdhetskommitlén). Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbmkarnas riksförbund (LRF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund.

2 Gällande bestämmelser m. m.

I denna del hänvisas lill avsnilt 2-5 i bilagan. Det förslag till arbetsmiljölag, för vilket där redogörs, överensstämmer med den antagna arbetsmiljö-lagen.

3 Departementspromemorian och remissyttrandena

3.1 Promemorian

I promemorian läggs fram förslag till ändringar i lagen om husligt arbete. I fråga om innehållet i förslagen hänvisas till avsnitt 6 i bilagan.

3.2 Remissyttrandena

Förslagen i departementspromemorian tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Enligt LO är förslagen helt i linje med vad LO tidigare har anfört i sitt remissyttrande över arbelsmiljöutredningens (S 1970:35) slutbetänkande (SOU 1976: I) Arbetsmiljölag. TCO tillstyrker också förslagen och konstaterar alt de innebär en anpassning till arbetsmiljölagen och de nyligen vidtagna ändringama i allmänna arbetstidslagen. Även LRF instämmer i de överväganden som görs i promemorian och tillstyrker att de föreslagna ändringarna genomförs.

Endast vad gäller arbetstiden för minderåriga arbetstagare har ett par remissinstanser uttalat tveksamhet beträffande övervägandena i promemorian. Bakgmnden är här atl den sammanlagda arbetstiden för minderårig arbetstagare är maximerad lill 10 timmar per dygn och 54 timmar per vecka enligt lagen om husligt arbete, medan arbetsmiljölagen innebär en begränsning av minderårigs totala arbetstid till 9 timmar per dygn och 45 limmar i veckan. 1 promemorian föreslås på denna punkt ingen ändring i lagen om husligt arbete. Härvid åberopas all en specialregel i lagen om husligt arbete om förlängd ordinarie arbetstid, motiverad framför allt av hänsyn till förvärvsarbetande föräldrar med små barn, bör kunna tillämpas beträffande minderåriga arbetstagare även i fortsättningen. Arbetarskyddsstyrelsen anför all det kan synas tveksamt om behovet av barntillsyn bör väga tyngre än behovet att skydda minderåriga mot ansträngning. Jåmställd-heiskommittén ställer sig tveksam till resonemanget bakom förslaget om oförändrad maximiarbetstid för minderåriga i husligt arbete, eftersom syn-1+ Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 121

Prop. 1977/78:121 6

sättet inte leder till atl stärka kvinnors ställning i arbetslivet. Å andra sidan noterar Yrkeskvinnors klubbars riksförbund med tillfredsställelse att förslaget i promemorian inte inverkar på möjligheten för yrkesverksamma föräldrar med små barn att ha heltidsarbete även i de fall då de måste ordna barntillsynen genom att ha en anställd i hemmet.

4 Föredraganden

Arbetarskyddslagen (1949:1, omtryckt 1973:834, ändrad senast 1977:534) och allmänna arbetstidslagen (1970:103, ändrad senast 1977: 1163) är inte tillämpliga på sådant arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll. Här gäller i stället lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete (ändrad senast 1975:732). Den lagen innehåller sålunda vissa bestämmelser av arbetarskyddsnatur som har sina förebilder i arbelarskyddslagen. Med lagen om husligt arbete avses också bl.a. att så långt möjligt reglera arbetstiden för hushållsanställda efler samma mönster som allmänna arbetstidslagen bygger på.

Den promemoria (Ds A 1977: 5) Ändringar i lagen om arbetstid m. m. i husligt arbele, som i september 1977 har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet, innehåller förslag lill ändring i lagen om husligt arbete i anslutning till en nyligen genomförd ändring (1976: 597) i allmänna arbetstidslagen. Enligt förslaget skall vid övertidsberäkning - för varje infallande helgdag som är arbetsfri och inte är söndag - den ordinarie arbetstid som gäller enligt lagen om husligt arbele minskas med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället hade varit vardag. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Även jag biträder del. Den förordade ändringen innebär alt man vid överlidsberäkning på del husliga området skall ta motsvarande hänsyn till infallande helgdag som vid över-lidsberäkning enligl den nya regeln i allmänna arbetstidslagen.

Efter förebild i arbetarskyddslagen innehåller lagen om husligt arbele en allmänt utformad bestämmelse om arbetarskyddsansvar för arbetsgivaren. Denna bestämmelse bör enligt promemorian anpassas efler lydelsen av arbetsmiljölagens huvudregel om arbetsgivarens ansvar. I enlighet härmed har föreslagits den ändringen i lagen om husligt arbete atl arbetsgivare åläggs vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga alt arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbele. Samtidigt har föreslagits att gällande bestämmelse om arbetsgivares ansvar för minderårig hushållsanställd jämkas efter lydelsen av motsvarande föreskrift i arbetsmiljölagen. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget även i dessa delar och jag förordar att det genomförs.

Arbetarskyddslagens regler om arbetstidens förläggning motsvaras i lagen om husligt arbete av bl. a. en bestämmelse om minst 24 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Ledigheten skall om möjligt förlag-

Prop. 1977/78:121 7

gas till söndag. Med hänvisning till att minimigränsen för veckovila höjs till 36 timmar i arbelsmiljölagen har i promemorian föreslagits den ändringen i lagen om husligt arbele att arbetstagare skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. I anslutning härtill har också föreslagits att ledigheten såvitt möjligt skall föriäggas lill veckoslut. Remissinstanserna har tillstyrkt detta. Även jag anser att veckovilereglerna i lagen om husligt arbele bör ändras enligt förslaget.

I promemorian behandlas också frågan om maximigränserna för minderårig hushållsanslällds totala arbetstid - 10 timmar per dygn och 54 timmar per vecka — bör ändras efter mönster av arbelsmiljölagen, som föreskriver att minderårig inle får anlitas lill arbete mer än 9 timmar av dygnet eller 45 limmar i veckan. I promemorian har framhållits att man inte bör inkräkta på utrymmet för atl beträffande minderåriga tillämpa en specialregel om förlängd ordinarie arbetstid vid barntillsyn. Mot den bakgrunden har någon ändring i lagen om husligt arbele inte föreslagits i denna del. Flertalet remissinstanser har godtagit ställningstagandet men ett par remissyttranden har uttryckt tveksamhet. För egen del vill jag först erinra om att kommunerna enligt lagen (1976:381) om barnomsorg (ändrad senast 1977:253) skall genom planmässig utbyggnad av förskole- och fritidsverksamhet sörja för omvårdnaden av bl.a. barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar, om ej behovet tillgodoses på annat sätt. Vidare har regeringen i proposition 1977/78:104 föreslagit en ny lag om rätt till ledig-hel för vård av barn, m. m., som fr. o. m. den 1 januari 1979 skall ersätta den nu gällande lagen (1976:280) om rätl till föräldraledighet (ändrad senast 1977:631). Förslaget innebär vidgad räll till ledighet från anställning för arbetstagare i egenskap av förälder. Fortfarande kan dock barntillsyn genom hushållsanställda få viss praktisk betydelse. En stor del av dessa anställda är minderåriga. Del är enligt min mening angeläget att man inte genom ändrade regler i lagen om husligt arbete försvårar möjligheterna för förvärvsarbetande föräldrar alt ordna barntillsyn. Samtidigt kan antagas att arbetsuppgifterna för de husligt anställda regelmässigt är sädana att de tillåter visst mått av sysslande med egna angelägenheter under arbetstid. Jag anser därför all bestämmelserna om den maximala arbetstiden för minderåriga i husligt arbele bör kvarstå oförändrade.

Vidare bör i fråga om tillsynen över efterlevnaden av arbetstidsreglerna och arbetarskyddsbestämmelserna i lagen om husligt arbete i tillämpliga delar hänvisas till vad som föreskrivs om tillsyn i arbelsmiljölagen.

Föreslagna ändringar i lagen om husligt arbete bör, som föreslås i departementspromemorian, träda i kraft den I juli 1978.

Prop. 1977/78:121 10

Innehåll

Sid

Upprättade lagförslag............................................ 11

1 Inledning.......................................................... . 13

2 Uppgifter om arbetstagare i husligt arbete .............. . 13

3 Gällande lagstiftning om arbetstid m. m. i husligt arbete 14

4 Förslaget till arbetsmiljölag................................... 16

5 Ändringar i allmänna arbetstidslagen....................... 17

6 Överväganden och förslag.................................... 18

6.1 Allmänna synpunkter ...................................... 18

6.2 Övertid........................................................ 19

6.3 Arbetsgivarens allmänna skyldigheter................. . 20

6.4 Veckovila ..................................................... 21

6.5 Arbetstiden för minderåriga arbetstagare .......... 22

6.6 Tillsyn ........................................................ 23

6.7 Ikraftträdande............................................... 23

Prop. 1977/78:121 11

Upprättade lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt

arbete

Enligl riksdagens beslut föreskrives alt 3, 8, 9 och 15 §§ lagen (1970:943) om arbetstid m, m. i husligt arbele skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ När särskilda skäl föreligger, får övertid lagas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 300 limmar under ett kalenderår.

Vid beräkning av tillåten överlid enligt första stycket minskas den ordinarie arbetstiden enligt 2 § för varje infallande helgdag, som är arbetsfri och som ej är söndag, med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället hade varit vardag.

8§
Arbetsgivare är skyldig alt iakl-         Arbetsgivare är skyldig atl vid
taga alll som skäligen behövs för taga aUa åigärder som behövs för
alt förebygga att arbetstagare     att förebygga att arbetstagare ui-
ådrager sig ohälsa lill följd av arbe- sättes för ohälsa eller olycksfall i
tet eller drabbas av olyck.tfall däri. arbete. Arbetsgivare skall särskilt
Arbetsgivare skall särskilt tillse alt tillse att arbetstagare, som ej fyllt
arbetstagare, som ej fyllt 18 år, icke 18 år, icke anlitas till arbele på sätt
användes till arbete på sådant sätt som medför risk för olycksfall eller
att del kan anses medföra fara för för överansträngning eller annan
överansträngning eller annan skad- skadlig inverkan på arbetslagarens
lig inverkan på arbetstagarens hälsa            hälsa eller utveckling.
eller kroppsulveckUng.

Arbetstagare har att iakttaga tillbörlig försiktighet i arbetet och att i övrigt medverka till förekommande av ohälsa och olycksfall däri.

9§ Arbetstagare skall åtnjuta behövlig ledighet för nattvila. I denna skall såvitt möjligt ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.

Arbetstagare skall beredas minst Arbetstagare skall beredas minst

24 timmars sammanhängande ledig- 36 timmars sammanhängande ledighet varie vecka. Ledigheten skall het varje vecka. Ledigheten skall såvitt möjligt förläggas till ,sö/;/rt,?. såvitt möjligt föriäggas till veckoslut.

Avvikelse får göras frän första och andra styckena i fall som av.ses i 4 §.

Tillsyn över efterlevnaden av 2-4, 6 och 8-10 §§ utövas av arbetarskyddsslyrelsen samt, under dess överinseende och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i till-lämpliga delar vad som föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av arbelarskyddslagen (1949:1). Undersökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av part eller om annars särskild anledning föreligger.

15 S

Tillsyn över efterlevnaden av 2-4, 6 och 8— 10 §§ utövas av arbetarskyddsslyrelsen saml, under dess överinseende och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i tilllämpliga delar vad som föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av arbelsmiljölagen (1977:000). Undersökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av part eller om annars särskild anledning föreligger.

Prop. 1977/78:121 13

1 Inledning

Arbetarskyddslagen (1949:1) och allmänna arbetstidslagen (1970: 103) är inte tillämpliga på arbete i arbetsgivarens hushåll. För sådant arbete gäller i stället lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete. Denna innehåller grundläggande arbetarskyddsregler efter förebilder i arbetarskyddslagen. 1 lagen om husligt arbete finns också arbetstidsregler som delvis ansluter till bestämmelserna i arbelarskyddslagen och allmänna arbetstidslagen. Dessutom upptas en del bestämmelser som rör arbetsavtalets ingående och upphörande m. m.

1 proposition (1976/77:149) om arbetsmiljölag m. m. föreslås atl arbelarskyddslagen fr.o. m. den Ijuli 1978 ersätts av en arbetsmiljölag. Förslaget till arbetsmiljölag innehåller samma undantag för arbete i arbetsgivarens hushåll som finns i arbelarskyddslagen. Vid den remissbehandling som föregick proposilionsarbelel framhöll Landsorganisationen i Sverige (LO) att vissa bestämmelser i lagen om husligt arbete kan behöva ses över för att ges samma innehåll som motsvarande bestämmelser i den föreslagna arbetsmiljölagen. Med anledning av yttrandet upplystes i propositionen att avsikten var att låta särskilt utreda denna fråga.

Av intresse i sammanhanget är vidare vissa ändringar som har vidtagits i allmänna arbetstidslagen efter tillkomsten av lagen om husligt arbete. Fr.o.m. den 1 januari 1977 har sålunda genomförts begränsningar av de övertidsuttag som tidigare medgavs i allmänna arbetstidslagen.

I denna promemoria behandlas frågan om vilka ändringar som kan behöva vidtas i lagen om husligt arbele med anledning av den väntade lagstiftningen på arbetsmiljöns område och ändringarna i allmänna arbetstidslagen.

2 Uppgifter om arbetstagare i husligt arbete

Enligt folkräkningarna har de förvärvsarbetande på det husliga arbetets område med minst halv normal arbetstid uppgått till följande avrundade antal.

1930 års folkräkning 238000

1940 års folkräkning 158000

1950 års folkräkning 90000

1960 års folkräkning 71 000

1965 års folkräkning 49000

1970 års folkräkning 20000

De redovisade uppgifterna visar tydligt hur snabbt antalet arbetstagare i privata hushåll har minskat. Procentuellt sell har minskningen varit särskilt kraftig under den senare delen av 1960-lalet.

Från 1975 års folkräkning finns ännu inga definitiva siffror om antalet arbetstagare inom näringsgrenen "hushållsarbete". Preliminärt redovisas här knappt 11 000 personer. På grund av ändrade klassificeringsregler kan denna siffra antas vara något mindre än den skulle ha varit, om tidigare klassificeringsregler hade gällt.

Den officiella statistiken ger inga upplysningar om hur slor andel av de husligt anställda som sysslar med barntillsyn resp. annal husligt arbete. Inte heller framgår hur många av de husligt anställda som är under 18 år.

Det finns bara vissa äldre uppgifter om del sätt på vilket barntillsyn ordnas när föräldrarna (föräldern) förvärvsarbetar utom hemmet. Enligt en

Prop. 1977/78:121 14

undersökning, som redovisas i familjedaghemsutredningens betänkande (SOU 1967: 39) Samhällets barntillsyn - barnstugor och familjedaghem, fanns hösten 1966 ca 320000 barn under 10 år, vilkas vårdnadshavare förvärvsarbetade mer än 15 timmar per vecka. Hälfien av barnen - ca 150000 - var i förskoleåldern. Tillsynen av barnen under den lid föräldrarna förvärvsarbetade skedde i hög grad i det egna hemmet. Sådan tillsyn förekom således beträffande ca 160000 barn. Dessa siffror belyser något situationen vid tiden före antagandet av lagen om arbetstid m. m. i husligt arbete. Med de förändringar som sedan har skett - å ena sidan en utveckling av övriga former av barntillsyn och å andra sidan ett ökat antal förvärvsarbetande gifta kvinnor — säger emellertid undersökningen inget om dagens läge. Senare års statliga utredningar angående familjepolitik och familjestöd har inle tagit fram några uppgifter om i vilken utsträckning barntillsyn förekommer med hjälp av anställda i privata hushåll.

Det finns alltså mycket litet konkret underlag när del gäller alt bedöma vilka arbetstagare och hushåll som nu berörs av lagstiftningen om husligt arbete. Uppgifter som har inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsens arbetsförmedlings- och yrkesvägledningsenheter bestyrker dock all husligt arbete är en starkt krympande sektor av arbetsmarknaden. Uppgifterna tyder samtidigt på atl barnflickor - flickor i åldern 16-18 år som sysslar med barntillsyn - är den antalsmässigl dominerande gruppen bland de husligt anställda. Vad gäller gruppen praktikanter kan erinras om att arbete i privata hushåll i princip inte ingår som direkt behörighetskrav för olika studievägar. Även sådant arbete kan dock åberopas i fall då krav finns på arbetslivserfarenhet.

3 Gällande lagstiftning om arbetstid m. m. i husligt arbete

Lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete trädde i kraft den Ijuli 1971, då hembiträdeslagen (1944:461) upphörde att gälla.

Tillämpningsområdet för lagen om husligt arbete omfattar anställningsförhållande där arbetstagare utför arbete i arbetsgivarens hushåll. Med detta avses enligt förarbetena (prop. 1970:150 s. 44) varje arbete som enligt allmänt språkbruk inbegrips därunder, såsom matlagning, servering, diskning, bakning, konservering, städning, eldning, tvätt, strykning och sömnad. Till hushållsarbete hänförs också tillsyn och vård av barn, sjuka och gamla som tillhör hushållet. Lagen är alltså tillämplig på den som är anställd för att utföra sådant arbete i ett privat hem. Utanför lagens tillämpningsområde faller däremot arbete som utförs i och för arbetsgivarens rörelse, t. ex. köksarbele på restaurang och städningsarbete på kontor liksom även hushållsarbete vid vårdinstitutioner. Vidare undantar lagen arbetstagare som är medlem av arbetsgivarens familj.

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare som strider mot lagen om husligt arbete är inte bindande för arbetstagaren.

Arbetstidsregleina för hushållsanställda är utformade i nära anslutning till allmänna arbetstidslagen. Den ordinarie arbetstiden får enligt lagen om husligt arbete uppgå till högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för en lid av högst fyra veckor. Principen om högst 40 timmars normal arbetsvecka genombryts emellertid av en specialregel som i vissa fall medger förlängd ordinarie arbetstid. Regeln avser bara arbetstagare vars arbete innefattar tillsyn av barn eller annan hushållsmedlem som inte kan la vård om sig själv. För att regeln skall vara tillämplig krävs vidare atl de medlemmar av

Prop. 1977/78:121 15

hushållet, som har ansvaret för att lillsynsbehovet blir tillgodosett, är förhindrade att utöva tillsynen till följd av förvärvsarbete utanför hemmet eller till följd av nedsatt arbetsförmåga. Lagen sätter ett maximum för här avsedd förlängning vid 12 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

Uppehåll i arbetet, under vilket arbetstagaren fritt förfogar över sin tid och inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället, räknas inte in i arbetstiden.

Lagen om husligt arbete medger under vissa förutsättningar att övertid tas ut. Med övertid förstås härvid sådan arbetstid som överstiger den längsta ordinarie arbetstid som lagen medger. Lagen räknar med två kategorier av övertid alltefter förutsättningarna för övertidsuttag. Den ena kategorin är s. k. allmän övertid, som medges när särskilda skäl föreligger. Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod, dock högst 300 timmar under ett kalenderår. Det andra slaget av övertid är övertid för nödfallsarbete. Om del oundgängligen behövs på grund av olyckshändelse eller akut sjukdomsfall eller annan sådan omständighet, som inte har kunnat förutses, får sålunda övertid tas ut i den utsträckning som förhållandena kräver. I lagen finns särskilda bestämmelser som reglerar arbetstagarens skyldighet atl utföra arbele på övertid och rätt lill eisättning för övertidsarbete. Arbetsgivaren skall enligt lagen föra behövliga anteckningar om övertid.

Efter mönster av arbelarskyddslagen föreskriver lagen om husligt arbete att arbetsgivare är skyldig att iaktta allt som skäligen behövs för alt förebygga att arbetstagare ådrar sig ohälsa eller drabbas av olycksfall i arbetet. Arbetsgivare skall särskilt tillse att arbetstagare, som inte har fyllt 18 år, inte används till arbele på sådant sätt att det kan anses medföra fara för överansträngning eller annan skadlig inverkan på arbetstagarens hälsa eller kroppsutveckling. Arbetstagare har å sin sida alt iaktta tillbörlig försiktighet i arbetet och att i övrigt medverka till förekommande av ohälsa och olycksfall däri.

I lagen om husligt arbete finns bestämmelser om arbetstidens förläggning som syftar till att garantera de husligt anställda i huvudsak samma ledighelsförhållanden som de arbetslagargrupper för vilka arbetarskyddslagen är tillämplig. Främst är det arbetstagarnas nattvila och veckovila som avses i lagen om husligt arbete. Arbetstagare skall ha behövlig ledighet för nattvila. Tiden mellan klockan 24 och klockan 5 skall om möjligt ingå i naitvilan. Varje vecka skall arbetstagare ha minst 24 timmars sammanhängande ledighet, såvitt möjligt förlagd till söndag. Avsteg från kraven på nattvila och veckovila får göras i nödfallssituationer.

Skärpta regler om arbetstiden gäller enligt lagen om husligt arbete för minderårig arbetstagare, dvs. arbetstagare som inte har fyllt 18 år. Även dessa regler har förebilder i arbetarskyddslagen. Den sammanlagda arbetstiden för minderårig arbetstagare i husligt arbete får inte överstiga 10 timmar under ett dygn och 54 limmar under en vecka. Naitvilan skall omfatla minst 11 timmar i sträck och i nattvilan skall ingå liden mellan klockan 22 och klockan 5. Möjlighet till avvikelse har dock ansetts behövlig. En undantagsregel medger därför att minderårig, utan hinder av nämnda bestämmelser, anlitas tillfälligt för tillsyn av barn eller annan hushållsmedleni som inte kan la vård om sig själv. Undantag gäller också i nödfallssilualioner.

För tillsynen över efterlevnaden av arbetarskydds- och arbelstidsbe-stämmelserna i lagen om husligt arbete svarar arbetarskyddsslyrelsen och.

Prop. 1977/78:121 16

under dess överinseende och ledning, yrkesinspektionen. Därvid gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddslagen. Undersökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av part eller om annars särskild anledning föreligger. Åsidosätter arbetsgivare sina skyldigheter i något avseende som är underkastat tillsyn, kan yrkesinspektionen förelägga arbetsgivaren att vidta rättelse. Arbetsgivare, som underlåter atl rätta sig efler sådant föreläggande eller som uppsåtligen lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i anteckning om övertid, kan dömas lill böter. Lagen om husligt arbete innehåller också regler om att arbetsgivare eller arbetstagare, som åsidosätter sina skyldigheter enligt arbetsavtalet eller lagen, skall utge skadestånd.

I lagen om husligt arbete finns dessutom en del bestämmelser om anställningsavtalets ingående och upphörande m. m. Genom ändringar (1974: 361) i lagen har dessa bestämmelser anpassats till motsvarande regler i lagen (1974: 12) om anställningsskydd.

4 Förslaget till arbetsmiljölag

Som nämnts inledningsvis föreslås i propositionen om arbetsmiljölag m. m. att arbetarskyddslagen fr. o. m. den 1 juli 1978 ersätts av en arbets-miljölag. Husligt arbete undantas i den föreslagna lagen på samma sätt som i arbetarskyddslagen.

Lagförslaget innebär i väsentliga delar ny reglering i jämförelse med vad som nu gäller. Arbelsmiljölagen får en starkare inriktning på de kemiska hälsoriskerna i arbetslivet än vad gällande arbetarskyddslag har. Även den psykiska sidan av arbetsmiljön uppmärksammas. Olika slag av förhandsbedömning behandlas ingående. Beträffande sådana bestämmelser i arbelarskyddslagen, som lagen om husligt arbete bygger på, bibehålls emellertid till stor del det gällande systemet. Förslaget innebär dock vissa ändringar även härvidlag.

Till en början bör nämnas att en ändring föreslås i arbetarskyddslagens huvudregel att arbetsgivaren är skyldig att iaktta allt som skäligen behövs för att förebygga att arbetstagare ådrar sig ohälsa i följd av arbetet eller drabbas av olycksfall däri. Enligt en huvudregel i förslaget till arbetsmiljölag skall arbetsgivare vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall ägna uppmärksamhet ål alt arbetet planläggs och anordnas så, att en tillfredsställande arbetsmiljö skapas. I fråga om arbetsgivarens allmänna skyldigheter föreskrivs i lagförslaget vidare bl. a. att arbetsgivaren skall se lill att arbetstagare fär god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Lagförslaget innehåller dessutom allmänna bestämmelser om arbetsmiljöns beskaffenhet.

Förslaget till arbetsmiljölag innehåller också en grundbestämmelse om arbetsgivarens skyldighet atl ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet för minderåriga anställda. Med någon jämkning av lydelsen av motsvarande bestämmelse i arbelarskyddslagen åläggs arbetsgivare i lagförslaget att se till atl minderårig arbetstagare inte anlitas lill arbete på sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan pä den minderåriges hälsa eller utveckling.

Arbetstagarnas skyldigheter enligt arbetarskyddslagen kvarstår enligl förslaget till arbetsmiljölag. Bestämmelserna om arbetstagarnas skyddsan-

Prop. 1977/78:121 17

svar kompletteras i lagförslaget så lill vida, att den enskilde arbetstagaren får en uttrycklig rätt all i farositualioner avbryta sitt arbete för att rådgöra med skyddsombud och arbetsledare.

Liksom arbelarskyddslagen tar lagförslaget upp särskilda regler om arbetstidens förläggning. Av intresse i förevarande sammanhang är atl nya regler föreslås om veckovila. Minimilängden av veckovilan enligl arbetarskyddslagen (24 timmar) föreslås ändrad till 36 timmar. Enligt arbelarskyddslagen sätts veckovileregeln ur spel om särskilt förhållande tillfälligtvis påkallar undantag. Lagförslagels formulering är något mera restriktiv och anger att undantag får göras tillfälligtvis, om det föranleds av särskilt förhållande som inte har kunnat förutses. Enligt gällande bestämmelser rekommenderas alt veckovilan förläggs lill söndag. Den föreslagna lagregeln anger i stället att veckovilan om möjligt skall förläggas till veckoslut. Möjlighet lill undanlag från veckovileregeln föreslås kunna ske efter myndighetsdispens. Utöver denna undantagsmöjlighet, som finns även enligl arbelarskyddslagen, föreslås möjligheter lill avsteg från veckovileregle-ringen genom kollektivavtal i särskild ordning.

Vad gäller minderårig arbetstagares arbetstid och nattvila föreslås också vissa skärpningar i förhållande till arbetarskyddslagen. Minderårigs totala arbetstid får f. n. inte överstiga 10 timmar under ell dygn och inte heller 54 timmar i veckan. Den minderåriga skall vidare varie dygn ha minst 11 timmars oavbruten ledighet för nattvila. Detaljerade regler finns om vilka tider ledigheten för nattvila skall omfatta för olika åldersgrupper. Enligt lagförslaget bestäms dygnsmaximum till 9 timmar och veckomaximum till 45 timmar. Regeln om 11 timmars oavbruten ledighet för nattvila bibehålls. Naitvilan för minderårig skall enligt förslaget inbegripa tiden mellan klockan 22 och klockan 5. Tillsynsmyndighet får liksom hittills medge undantag, om särskilda skäl föreligger.

Enligl arbetarskyddslagen äger arbetarskyddsslyrelsen meddela råd och anvisningar till ledning vid tillämpningen av lagen. Den föreslagna arbetsmiljölagen har en annan konstruktion när det gäller arbetarskyddsstyrelsens förfatlningsverksamhet. I propositionen betonas arbetarskyddsstyrelsens uppgift att utarbeta föreskrifter som komplement till lagens allmänt hållna regler. På viktiga områden föreslås att styrelsen skall kunna meddela direkt straffsanktionerade föreskrifter. Dessutom förutsätts en allmän befogenhet för styrelsen alt meddela generella föreskrifter om verkställigheten av arbetsmiljölagen. Enligt vad som anförs i propositionen torde erforderliga bemyndiganden för arbetarskyddsstyrelsen få tas in i en ar-belsmiljöförordning som utfärdas sedan lagförslaget har behandlats av riksdagen. Vad gäller yrkesinspektionens verksamhetsformer bygger lagförslaget vidare på arbetarskyddslagens regler.

5 Ändringar i allmänna arbetstidslagen

Allmänna arbetstidslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1971, är i princip giltig för alla arbetstagare. Undanlag har emellertid gjorts för bl. a. sådant arbele som utförs i arbetsgivarens hushåll. I lagen finns rambestämmelser om främst längden av ordinarie arbetstid, övertid och s. k. jourtid.

Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan, raster ej inräknade. Närdet behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

Prop. 1977/78:121 18

Bestämmelserna om överlid innebär att sådan lid får las ul med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 limmar under ett kalenderår (allmän övertid). När synnerliga skäl föreligger kan arbetarskyddsslyrelsen medge ytterligare övertid med högst 150 timmar under ell kalenderår (extra övertid). Övertid får dessutom las ut för nödfallsarbete. Vidare finns en särskild övertidsform för förberedelse- och avslulningsarbeten.

Bestämmelserna i allmänna arbetstidslagen kan frångås, förutom efter myndighetsdispens, genom kollektivavtal som har träffals eller godkänts av central arbetstagarorganisation, dvs. förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av arbetstagare.

Genom ändringar (1976: 597) i allmänna arbetstidslagen infördes fr. o .m. den I januari 1977 följande begränsningar i de övertidsuttag som lagen tidigare medgav.

Ursprungligen förstods med övertid sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid eller jourtid enligt lagen eller den längre ordinarie arbetstid eller jourtid som kan ha avtalats genom kollektivavtal. Enligt en ny bestämmelse anses som övertid även mertid i förhållande till kortare arbetstid som i fråga om heltidsarbete har avtalats i angiven ordning.

Vidare berörde lagen från början inle frågan om ordinarie arbetstid skall minskas med den arbetstid som skulle ha fullgjorts infallande arbetsfri helgdag, s.k. mjuk arbetsvecka, eller om den ordinarie arbetstiden skall gälla oavsett helgdag, s. k. hård arbetsvecka. Följden var att någon övertid i lagens mening inle ansågs uppkomma, även om en anställd arbetar på avtalad övertid under motsvarande anlal limmar som har fallit bort på grund av arbetsfri helgdag. Också i detla avseende infördes genom en ny bestämmelse ett annal synsätt. Vid övertidsberäkning skall sålunda numera - för varje infallande helgdag som är arbetsfri och ej är söndag - den ordinarie arbetstid som gäller enligt lagen minskas med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället varit vardag.

Genom en ändring i lagen markerades dessutom all övertid för nödfalls-arbete inle får tas ul i samband med vanligen förekommande och därför förutsebara driftsstörningar. Slutligen begränsades möjligheterna att ta ut övertid för förberedelse- och avslulningsarbeten.

6 Överväganden och förslag

6.1 Allmänna synpunkter

Lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete har till syfte att för hushållsanställda reglera arbetstidens längd så långt möjligt efter samma mönster som del på vilket allmänna arbetstidslagen (1970: 103) bygger. Reglerna om arbetstidens längd kompletteras av vissa bestämmelser av arbetarskyddsnatur som har sina förebilder i arbetarskyddslagen (1949: 1). I lagen om husligt arbele finns dessutom en del bestämmelser som rör arbetsavtalets ingående och upphörande m.m.

Av redovisningen i avsnitt 2 framgår att antalet husligt anställda har fortsatt att minska kraftigt efler del alt lagen om husligt arbele trädde i kraft. Det finns dock fortfarande ett inte obetydligt antal arbetstagare som utför arbete i arbetsgivarens hushåll. För att reglera deras arbetsförhållanden finns fortfarande behov av regler av den typ som innefattas i lagen om husligt arbete.

Att arbetstiden och arbetarskyddet för husligt anställda regleras i sär-

Prop. 1977/78:121 19

skild lagstiftning har flera orsaker. I propositionen (1970:150 s. 35) om lagen om husligt arbete hänvisades främst till att en speciell arbelstidsbe-slämmelse var nödvändig för att tillgodose behovet av barntillsyn i småbarnsfamiljer där föräldrarna förvärvsarbetar utom hemmet. I allmänna arbetstidslagen har särbestämmelser för enstaka arbetslagargrupper konsekvent undvikits. Del fömtsatts i stället att avsteg från lagens materiella regler kan åstadkommas genom kollektivavtal. Eftersom de hushållsanställda inte är sammanslutna i någon facklig organisation, står denna möjlighet här inte till buds.

Vad gäller möjligheterna atl göra arbetarskyddslagen tillämplig på arbele i arbetsgivarens hushåll framhölls i propositionen (s. 40) att ett flertal av lagens föreskrifter om minderåriga arbetstagare är föga lämpade för detta arbetsområde men atl de minderåriga utgör en mycket betydande grupp inom det husliga arbetet. Det ansågs därför inte lämpligt att göra arbetarskyddslagen i princip tillämplig men undanta föreskrifterna om minderåriga arbetstagare.

1 avsnitt 4 och 5 har redovisats förslag lill arbetsmiljölag, som avses ersätta arbetarskyddslagen, och vissa nyligen genomförda ändringar i allmänna arbetstidslagen. Det kan konstaleras atl grunden för de överväganden, som ledde fram till all arbetarskyddet för de husligt anställda regleras i särskild lagstiftning, inte rubbas av det förhållandet att arbetarskyddslagen ersätts av en arbetsmiljölag. Även ändringama i allmänna arbetstidslagen saknar betydelse när del gäller frågan om det husliga arbelel bör regleras i en särskild lag. Vissa ändringar bör emellertid övervägas i lagen om husligt arbete med anledning av redovisade förslag och ändringar inom de lagstiftningsområden där förebilder har hämtats till lagens arbetarskyddsbestämmelser och arbetstidsregler.

6.2 Övertid

I förarbetena lill lagen om husligt arbele betonades (prop. 1970: 150 s. 36) att arbelstidsbestämmelserna för hushållsanställda borde konstrueras efter i huvudsak samma mönster som reglerna i allmänna arbetstidslagen. Sålunda får ordinarie arbetstid i princip uppgå lill högst 40 timmar i veckan. Även grunderna för övertidsregleringen borde vara i överensstämmelse med inriktningen i allmänna arbetstidslagen. I enlighet med dessa överväganden innehåller lagen om husligt arbete bestämmelserom övertid som i myckel stämmer överens med allmänna arbetstidslagens övertidsregler. Övertid får, när särskilda skäl föreligger, tas ut med högst 48 timmar under en lid av fyra veckor, dock högst 300 timmar under ett kalenderår. Det ansågs å andra sidan uppenbart all de speciella förhållandena på det husliga arbetets område mäste återspegla sig i utformningen av regelsystemet. Hänsyn måste tas till atl arbetsavtalen här inle som på andra områden tillkommer under medverkan av fackliga organisationer. Denna skiljaktighet innebär bl.a. alt bestämmelserna om de hushållsan-ställdas arbetstider inte har kunnat ges den dispositiva karaktär som reglerna i allmänna arbetstidslagen har. Stor vikt har lagts vid atl reglerna skall vara enkla och lättförståeliga.

Liksom allmänna arbetstidslagen i dess ursprungliga lydelse berör lagen om husligt arbete inte frågan om ordinarie arbetstid skall minskas med den arbetstid, som skulle ha fullgjorts infallande helgdag, eller om den ordinarie arbetstiden skall gälla oavsett helgdag. Genom en nyligen genomförd ändring (1976:597) i allmänna arbetstidslagen har fastslagits att vid över-

Prop. 1977/78:121 20

lidsberäkning - för varie infallande helgdag som är arbetsfri och ej är söndag - den ordinarie arbetstid som gäller enligt lagen skall minskas med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om heigdagen i stället varit vardag.

En regel om att hänsyn skall tas lill infallande helgdag vid överlidsbe-räkning måste anses vara naturlig även på del husliga arbetets område. Det ligger i själva verket nära till hands alt anta att en sådan regel har tillämpats på detta område redan utan stöd av lag. Genom den nya bestämmelsen i allmänna arbetstidslagen kan emellertid ovisshet uppkomma om hur lagen om husligt arbete skall tolkas vid övertidsberäkningen. Härtill kommer önskvärdheten all få till stånd parallellilel med lagstiftningen i allmänhet, när inte särskilda förhållanden påkallar annan utformning av regelsystemet för de husligt anställda. Del föreslås därför att lagen om husligt arbele (3 §) kompletteras på denna punkt.

1 allmänna arbetstidslagen har också nyligen införts en bestämmelse atl med övertid förslås även mertid i förhållande till den kortare arbetstid än ordinarie arbetstid eller jourtid enligt lagen, som har avtalats genom kollektivavtal. Mot att föra över en sådan regel lill lagen om husligt arbele talar i första hand all kollektivavtal inte förekommer på det husliga området. I och för sig kunde visserligen en likartad bestämmelse på detta område avse heltidsarbete där kortare arbetsvecka än 40 timmar gäller enligt enskilt arbetsavtal. En sådan regel skulle dock knappast fylla något behov på det husliga området och skulle snarast vara ägnad att komplicera regelsystemet. I denna promemoria föreslås följaktligen ingen ändring i detta avseende.

6.3 Arbetsgivarens allmänna skyldigheter

Efter förebild i arbetarskyddslagen innehåller lagen om husligt arbete en bestämmelse om atl arbetsgivaren är skyldig all iaktta allt som skäligen behövs för alt förebygga att arbetstagare ådrar sig ohälsa till följd av arbetet eller drabbas av olycksfall däri. Motsvarande bestämmelse i den föreslagna arbetsmiljölagen har en annan utformning. Ändringen går främst ut pä att ordet "skäligen" inle ingår i lagtexten. Av motiveringen framgår (prop. 1976/77:149 s. 254) all avsikten är all utmärka att man inte skall kunna sänka kraven på arbetsmiljön med hänsyn till den enskilde arbetsgivarens förutsättningar i ekonomiskt eller annat avseende. Att generellt hänvisa lill en skälighetsprövning anses därför kunna leda fel.

De arbetstagare, som utför arbete i arbetsgivarens hushåll, har självklart samma berättigade anspråk på en tillfredsställande arbetsmiljö som övriga arbetslagargrupper. Den allmänt utformade arbetarskyddsbestämmelsen i lagen om husligt arbete bör därför anpassas efter lydelsen av arbetsmiljölagens huvudregel om arbetsgivarens ansvar. I enlighet härmed föreslås i promemorian den ändringen i lagen om husligt arbete (8 § första stycket första meningen) att arbetsgivare åläggs atl vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga alt arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbete.

I fråga om minderårigs anlitande till arbete finns i förslaget till arbetsmiljölag bl. a. en allmänt utformad bestämmelse alt arbetsgivare skall se lill alt minderårig arbetstagare inle anlitas till arbele på sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Motsvarande bestämmelse i lagen om husligt arbete bör, samtidigt som den grundläggande arbetarskyddsbestämmelsen ändras, jämkas och ges samma lydelse som föreslås i arbets-

Prop. 1977/78:121 21

miljölagen. Promemorian innehåller förslag till ändring i lagen om husligt arbete (8 § första stycket andra meningen) även i detta avseende.

I lagen om husligt arbete finns inga motsvarigheter till de bestämmelser i arbetarskyddslagen som konkretiserar arbetsgivarens ansvar i fråga om arbelshygieniska förhållanden, tekniska anordningar m. m. Bakgrunden är uppenbarligen att en allmänt utformad arbetarskyddsbeslämmelse ansetts tillräcklig med hänsyn lill det husliga arbetets art. Inle minst med tanke på atl sådant arbete är en sektor av arbetsmarknaden, som starkt har minskat i betydelse under senare lid, saknas anledning all nu anlägga ett annat betraktelsesätt. I denna promemoria föreslås därför inle några motsvarigheter i lagen om husligt arbele till de mera utförliga bestämmelser som i arbetsmiljölagen har föreslagits beträffande arbetsmiljöns beskaffenhet och arbetsgivarens inslruktionsskyldighet m. m. Den mindre utföriiga regleringen på del husliga området innebär självfallet inte atl arbetsgivaren är fritagen från skyldighet att meddela den instruktion som behövs.

6.4 Veckovila

Arbetarskyddslagens regler om arbetstidens förläggning motsvaras i lagen om husligt arbete av bestämmelser om nattvila och veckovila. Förslaget till arbetsmiljölag innebär ingen avvikelse från arbetarskyddslagens bestämmelse om nattvila i vad denna tjänat som förebild för regleringen på del husliga området.

Lagförslaget innehåller emellertid nya regler om veckovila. 1 pr"opositio-nen framhålls (prop. 1976/77: 149 s. 314) att behovet av veckovileregler måste ses i belysning av att arbetstidslagen redan ger de allmänna maxi-minormerna för veckoarbetstiden. Dessa normer är i dag bestämda så, alt de korresponderar mot en ledighet för de flesta arbetstagare om normalt två hela dygn per vecka. Arbetstidslagen ger således indirekt uttryck för vad som enligl allmän uppfattning bör vara förhärskande i fråga om veckoledighet. Av detta anses följa att veckovilereglerna i arbelsmiljölagen inte behöver ha detta syfte. Enligt vad som anförs i propositionen kan man dock inte avvara ett lagstadgat grundskydd för regelbunden veckovila. Med utgångspunkt i ell resonemang att de anställda bör garanteras en fridag i veckan jämte ledighet av tillfredsställande längd under nätterna före och efter fridagen föreslås att minimigränsen för veckovila, som är 24 timmar enligl arbetarskyddslagen, höjs till 36 timmar i arbetsmiljölagen. Ledigheten skall, såvitt möjligt, enligt gällande rätt förläggas till söndag och enligt förslaget lill veckoslut. Möjligheterna till avvikelse är enligt förslaget i slort sell desamma som enligl arbetarskyddslagen. I förslaget tillkommer möjlighet lill undantag genom kollektivavtal.

Även för de husligt anställda gäller f. n. en minimiregel om 24 timmars veckovila. Lagen om husligt arbele syftar till all garantera de husligt anställda i slort sett samma ledighelsförhållanden som övriga arbetslagargrupper. Det är därför angeläget alt söka utforma grundskyddet för regelbunden veckovila efter samma måttstock som inom arbetslivet i övrigt. Härvid torde med fog kunna antas all en grundläggande bestämmelse om 36 timmars veckovila inte behöver vålla några särskilda komplikationer pä det husliga området. En förutsättning är samtidigt all avvikelse från kravet på veckovila liksom hittills skall kunna göras i nödfallssituationer. Veckovileregeln för de husligt anställda bör sålunda kunna anpassas efler det nya rättsläge som inträder om förslaget till arbetsmiljölag genomförs. Mot denna bakgrund föreslås i denna promemoria den ändringen i lagen om

Prop. 1977/78:121 22

husligt arbele (9S andra stycket) att ar-betstagare skall beredas minsl 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. I anslutning härtill föreslås också den ändringen att ledigheten såvitt möjligt skall förläggas till veckoslut.

6.5 Arbetstiden för minderåriga arbetstagare

Den sammanlagda arbetstiden för minderåriga arbetstagare är enligt lagen om husligt arbete liksom enligt arbetarskyddslagen maximerad till 10 timmar per dygn och 54 timmar per vecka. Avvikelse får göras i nödfallssituationer enligt lagen om husligt arbete och efter myndighetsdispens enligt arbetarskyddslagen. I förhållande till arbelarskyddslagen innebär förslaget till arbetsmiljölag att minderåriga arbetstagares totala arbetstid begränsas till 9 timmar per dygn och 45 timmar i veckan med bibehållen möjlighet till myndighetsdispens.

När det gäller möjligheterna att konstruera bestämmelserna om minderåriga hushållsanslälldas totala arbetstid efter mönster av föreslagna bestämmelser i arbetsmiljölagen måste följande beaktas. Ifrågavarande bestämmelser avser såväl ordinarie arbetstid som överlid. Vid tillkomsten av lagen om husligt arbete ansågs (prop. 1970: 150 s. 37) en specialregel om förlängd ordinarie arbetstid behövlig framför allt av hänsyn till förvärvsarbetande föräldrar med små barn. Om föräldrarna har heltidsarbete och deras arbetstider sammanfaller, behöver de nämligen hjälp med tillsyn av barnen under minst den tid som motsvarar den ordinarie arbetstiden med tillägg för måltidsraster och den tid som går ål för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. För ensamstående föräldrar uppkommer naturligtvis samma problem, varvid dessutom saknas möjligheten att makarnas arbetstid har olika förläggning. Specialregeln avser sådana arbetstagare - även minderåriga - vilkas arbete innefattar tillsyn av barn eller annan person som inte kan ta vård om sig själv. Vidare krävs att de hushållsmedlemmar, som har ansvaret för att tillsynsbehovet blir tillgodosett, är ur stånd att själva utöva tillsynen till följd av förvärvsarbete utanför hemmet eller till följd av nedsatt arbetsförmåga. Föriängning av den ordinarie arbetstiden får i sådana fall ske med högst 12 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

Inom ramen för nuvarande regler om minderåriga hushållsanslälldas totala arbetstid kan, som framgår av det anförda, specialregeln om förlängd ordinarie arbetstid tillämpas även beträffande minderåriga. Denna möjlighet skulle till slor del upphöra, om maximigränserna sänktes på samma sätt som har föreslagits i arbelsmiljölagen. De minderåriga arbetstagarna utgör emellertid en betydande grupp inom det husliga arbetets område och deras arbetsuppgifter torde i stor utsträckning avse barntillsyn. En sänkning av maximiarbelsliden för minderåriga skulle därför innebära ett väsenlligl ingrepp i lagen om husligt arbete, där en viktig tanke är att i rimlig mån tillgodose behovet av barntillsyn.

Ett alternativ kunde vara att här göra skillnad mellan föriängd ordinarie ai-betstid och annan arbetstid saml låta maximigränsen endast avse normal ordinarie arbetstid jämte övertid. Fördelarna med ett sådant system förefaller dock ringa i jämförelse med de nackdelar som skulle uppkomma genom atl reglerna i lagen om husligt arbete blev mera komplicerade. Vidare bör beaktas att bestämmelserna om maximiarbetstid har mindre betydelse för de husligt anställda än för övriga arbetslagargrupper, eftersom bestämmelserna om ordinarie arbetstid och övertid är tvingande i

Prop. 1977/78:121 23

lagen om husligt arbete medan motsvarande bestämmelser i allmänna arbetstidslagen kan frångås genom kollektivavtal. Det kan också framhållas att, såsom anfördes vid lagens tillkomst, arbetsuppgifterna för de husligt anställda regelmässigt är sådana att de tillåter visst mått av sysslande med egna angelägenheter under arbetstid. Mot denna bakgrund torde man knappast behöva hysa några allvariiga betänkligheter mot att låta bestämmelserna om den maximala arbetstiden för minderåriga i husligt arbete avvika från vad som gäller för övriga grupper av minderåriga arbetstagare.

1 övrigt innehåller förslaget lill arbelsmiljölag inga ändringar i förhällande till arbetarskyddslagen som kan vara av intresse när det gäller alt överväga en anpassning av reglerna om arbetstiden för minderåriga arbetstagare i husligt arbete.

1 promemorian föreslås mot denna bakgrund ingen ändring i lagen om husligt arbele i denna del.

6.6 Tillsyn

Lagen om husligt arbele innehåller särskilda regler om tillsyn. I fråga om arbetarskyddsbestämmelserna och arbetstidsbestämmelserna hänvisar lagen dessutom i tillämpliga delar till vad som föreskrivs om tillsyn över efterlevnaden av arbelarskyddslagen. Hänvisningen bör efler arbetsmiljölagens ikraftträdande avse den lagen. En ändring i lagen om husligt arbete (15 S) på denna punkt föreslås i promemorian.

Förslaget lill arbetsmiljölag innehåller inle, såsom arbelarskyddslagen, någon bestämmelse om arbelarskyddsstyrelsens författningsverksamhet. I samband med utfärdande av verkslällighelsförordning till arbetsmiljölagen får övervägas att genom en särskild bestämmelse bemyndiga arbetarskyddsslyrelsen att meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen om husligt arbete.

6.7 Ikraftträdande

Föreslagna ändringar i lagen om husligt arbete föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som arbelsmiljölagen, den Ijuli 1978.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978