Prop. 1977/78: 100 Regeringens proposition

1977/78:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79;

beslutad den 29 december 1977.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det i 1978 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1978/79 visar en omslutning av 151 593 milj. kr. Detta innebär en höjning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 6 993 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 32 196 milj. kr. Underskottet för innevarande budgetår beräknas numera till 33 224 milj. kr., dvs. en ökning med 19 473 milj. kr. i förhållande till vad som har beräknats i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

I bilagorna 1—26 till budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare. Bilaga 1 innehåller en finansplan, vari den ekonomiska politiken behandlas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, och en preliminär nationalbudget för år 1978.

I bilaga 2 ges en närmare presentation av budgetpolitiken och budgetförslaget.

1    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100

Prop. 1977/78:100

Förslag tm

Statsbudget för budgetåret 1978/79

TOTALBUDGETEN

A Skatter, avgifter, m. m.:

I  Skatter

II  Uppbörd i statens verksamhet III  Diverse inkomster

B Inkomster av statens kapitalfonder: I  Statens affärsverksfonder II  Riksbanksfonden

III Statens allmänna fastighetsfond

IV Försvarets fastighetsfond V  Statens utlåningsfonder

VI Fonden för låneunderstöd

VII Fonden för statens aktier

VIII Fonden för beredskapslagring

IX Statens pensionsfonder

X Diverse kapitalfonder

105 019 401 000 2 613 822 000 1 220 050 000 108 853 273 000

1 521 600 000 550 000 000 739 510 000 152 942 000

3 509 944 000 189 969 000 85 324 000 195 817 000 106 802 000 129 236 000

7 181 144 000

2 732 303 000 610 667 000

C Beräknad övrig finansiering:

I   Avskrivningar och Övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder övriga kapitalfonder II   Övrig kapitalåterbetalning

3 342 970 000 19 408 000

3 362 378 000

Summa kr.   119 396 795 000

Underskott

32 195 921 000

Summa kr. 151 592 716 000

Prop. 1977/78:100

TOTALBUDGETEN (FORTS.)

A Utgiftsanslag:

I Kungl. hov- och slottsstatema

II Justitiedepartementet

III    Utrikesdepartementet

IV   Försvarsdepartementet
V Socialdepartementet

VI Kommunikationsdepartementet

VII Ekonomidepartementet

VIII Budgetdepartementet

IX Utbildningsdepartementet

X Jordbruksdepartementet

XI Handelsdepartementet

XII Arbetsmarknadsdepartementet

XIII    Bostadsdepartementet

XIV   Industridepartementet
XV Kommundepartementet

XVI Oförutsedda utgifter

XVII Riksdagen och dess verk m. m.

XVIII Riksgäldsfonden

B Beräknad övrig medelsförbrukning:

I Förändring av anslagsbehållningar

II Ökad disposition av rörliga krediter

17 752 000 5 089 839 000

4 391123 000
13 952 506 000
41 623 148 000

8 149 227 000
399 256 000

9 279 419 000
19 097 816 000

5 657 326 000

1 136 768 000

6 997 589 000
10 478 495 000

5 144 293 000

2 032 633 000

8 000 000 000 245 526 000

9 600 000 000

300000 000

151 292 716 000

300 000 000

Summa kr.    151 592 716 000

Prop. 1977/78:100

DRIFTBUDGETEN

A Skatter, avgifter, m. m.: I  Skatter

II  Uppbörd i statens verksamhet III  Diverse inkomster

B Inkomster av statens kapitalfonder: I  Statens affärsverksfonder II  Riksbanksfonden

III Statens allmänna fastighetsfond

IV Försvarets fastighetsfond V  Statens utlåningsfonder

VI Fonden för låneimderstöd

VII Fonden för statens aktier

VIII Fonden för beredskapslagring

IX Statens pensionsfonder

X Diverse kapitalfonder

105 019 401 000 2 613 822 000 1220 050 000 108 853 273 000

1521600 000 550 000 000 739 510 000 152 942 000

3 509 944 000. 189 969 000 85 324 000 195 817 000 106 802 000 129 236 000

7 181144 000

Summa inkomster på driftbudgeten   116 034 417 000

Beräknat underskott på budgetregleringen:

Underskott av inkomster

Äterföring från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel

Beräknat underskott på budgetregleringen

1 900 000 000 23 610 196 000

25 510196 000

Summa kr. 141544 613 000

Prop. 1977/78:100

DRIFTBUDGETEN (FORTS.)

A Egentliga statsutgifter:

I Kungl. hov- och slottsstaterna 17 752 000

II Justitiedepartementet 5 033 438 000

III Utrikesdepartementet 4 368 323 000

IV Försvarsdepartementet 13 466 535 000 V Socialdepartementet 41 473 647 000

VI Kommunikationsdepartementet 5 997 126 000

VII Ekonomidepartementet 399 256 000

VIII Budgetdepartementet 8 744 418 000

IX Utbildningsdepartementet 17 920 014 000

X Jordbruksdepartementet 5 522 622 000

XI Handelsdepartementet 1 027 253 000

XII Arbetsmarknadsdepartementet 6 997 589 000

XIII Bostadsdepartementet 6 695 493 000

XIV Industridepartementet 2 084 093 000 XV Kommundepartementet 2 032 633 000

XVI Oförutsedda utgifter 8 000 000 000

XVII Riksdagen och dess verk m. m. 245 526 000 130 025 718 000

B Utgifter för statens kapitalfonder:

I Riksgäldsfonden 9 600 000 000

II Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 1 917 895 000

III Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1000 000    11518 895 000

Summa utgifter på driftbudgeten   141 544 613 000

Summa kr.    141544 613 000

Prop. 1977/78:100 g

KAPITALBUDGETEN

Lånemedel g 385 725 ooo

Summa kr.   6 385 725 000

Prop. 1977/78:100

KAPITALBUDGETEN (FORTS.)

I  Statens affärsverksfonder:

A.  Postverkets fond

B.   Televerkets fond

C.   Statens järnvägars fond

D.  Luftfartsverkets fond

E.   Fabriksverkens fond

F.   Statens vattenfallsverks fond

G.   Domänverkets fond

II  Statens allmänna fastighetsfond

III Försvarets fastighetsfond

IV Statens utlåningsfonder V  Fonden för låneunderstöd

VI  Fonden för statens aktier VII  Fonden för förlag till statsverket VIII  Fonden för beredskapslagring IX  Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond

Sjöfartverkets fond

Statens datamaskinfond

Jordfonden

Naturvårdsfonden

Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

85 998 000
37 600 000
443 500 000
22 198 000
48 098 000
856 000 000
1000	1 493 395 000
	318 201 000
	106 230 000
	3 827 681 000
	493 694 000
	75 000 000
	14 000 000
	79 500 000
8 239 000
-16 246 000
3 500 000
1000
4 000 000
-1062 000	-1568 000
	6406133 000

Avgår kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning

1 000 000 19 408 000

20 408 000

Summa kr.   6 385 725 000

Prop. Wnil%: 100

Inkomster på driftbudgeten

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79

II

A Skatter, avgifter, m. m. I       Skatter:

I	Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialfötsäkringsavgifter: a Skatt på inkomst och förmögenhet
	samt socialförsäkringsavgifter m. m.	46 900 000 000
	b Kupongskatt	36 000 000
	c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt	3 000 000
	d Skogsvårdsavgifter	18 100 000
	e Bevillningsavgifter för särskilda
	förmåner och rättigheter	2 500 000
	f Arvsskatt och gåvoskatt	500 000 000
	g Lotterivinstskatt	325 000 000
	h stämpelskatt och stämpelavgift	715 000 000	48 499 600 000
2	Automobilskattemedel:
	a Bensinskatt	3 290 000 000
	b Vägtrafikskatt	2 790 000 000	6 080 000 000
3	Allmän arbetsgivaravgift		4 061 000 000
4	Tullar och acciser:
	a Tullmedel	1 070 000 000
	b Mervärdeskatt	31200 000 000
	c Särskilda varuskatter	485 600 000
	d Omsättningsskatt på motorfordon	670 000 000
	e Tobaksskatt	2 500 200 000
	f Rusdrycksförsäljningsmedel av
	partihandelsbolag	35 000 000
	g Rusdrycksförsäljningsmedel av
	detaljhandelsbolag	50 000 000
	h Skatt på sprit	3 900 000 000
	i  Skatt på vin	860 000 000
	j  Skatt på malt- och läskedrycker	790 000 000
	k Energiskatt	4 252 000 000
	1  Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter            1 000
	m Särskild vägtraflkskatt	203 000 000
	n Skatt på annonser och reklam	164 000 000
	o Skatt på spel	96 000 000
	p Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle	3 000 000
	q Särskild skatt på utrikes charterresor
	med flyg	100 000 000	46 378 801 000  105 019 401 000
Uppbörd i statens verksamhet:
1	Expeditionsavgifter		126 470 000
2	Bidrag till kostnader för polis-, domstols-	och
	uppbördsväsendet m. m.		72 780 000
3	Vattendomstolsavgifter		1 000 000
4	Inkomster vid kriminalvården		100 000
5	Avgifter för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder		200 000
6	Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet		29 100 000
7	Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen		24 664 000
8	Inkomster vid statens rättskeraiska laboratorium		1 400 000
9	Inkomster vid karolinska sjukhuset		420 700 000
0	Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol-

missbrukare 201000

11    Inkomster under anslaget kostnader för viss

utbildning av handikappade 53 000

Prop. 1977/78:100

12 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

13 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

14 Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen

15 Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen

16 Körkortsavgifter

17 Avgifter för registrering av motorfordon

18 Försäljning av sjökort

19 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

20 Lotsavgifter

21 Skeppsmätningsavgifter

22 Fartygsinspektionsavgifter

23 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

24 Ersättning för visst värderingsförfarande

25 Pensionsmedel m. m.

26 Inkomst av myntning

27 Bidrag till bankinspektionen

28 Bidrag för revision av sparbankerna

29 Bidrag till försäkringsinspektionen

30 Avgifter för granskning av biograffilm

31 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

32 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

33 Inkomster vid lantbruksnämnderna

34 Inkomster vid statens jordbruksnämnd

35 Inkomster vid statens utsädeskontroll

36 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

37 Avgifter vid köttbesiktning

38 Inkomster vid statens livsmedelsverk

39 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

40 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen

41 Inkomster av statens gruvegendom

42 Inkomster vid bergsstaten m. m.

43 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

44 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

45 Exekutionsavgifter

46 Restavgifter

47 Inkomster vid statens planverk

48 Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

III     Diverse inkomster:

1 Bötesmedel

2 Totalisatormedel

3 Tipsmedel

4 Lotterimedel

5 Övriga diverse inkomster

3820000

49 500 000

350 000

44 000 000 17 000 000 76 100 000

3 900 000
207 000 000

32 000 000 1 700 000

4 760 000

44 323 000

40 000

993 000 000

133 000 000

9 030 000

1 500 000

5 844 000
440 000

8 863 000

600 000

6 500 000
1 347 000

11200 000 4 700 000

17 200 000
1 000 000

7 800 000
378 000

18 000 000
4 600 000

75 075 000
6 257 000

19 165 000

76 070 000
200 000

50 892 000      2 613 822 000

86 450 000 175 000 000 400 900000 300 000 000 257 700 000

1 220 050 000

108 853 273 000

B Inkomster av statens kapitalfonder

I        Statens affärsverksfonder:

1 Postverket

2 Televerket

3 Statens järnvägar

4 Luftfartsverket

5 Förenade fabriksverken

6 Statens vatténfallsverk .   7 Domänverket

38 000 000 140 000 000

24 000 000

29 600 000

1 255 000.000

35 000 000

I 521 600 000

n ,    Riksbanksfonden

550 000 000

Prop. 1977/78:100

10

in     Statens allmänna fastighetsfond:

1 Slottsbyggnadernas delfond

2 Kriminalvårdsstyrelsens

3 Beskickningsfastigheternas

4 Karolinska sjukhusets

5 Akademiska sjukhusets

6 Byggnadsstyrelsens

7 Generaltullstyrelsens

IV Försvarets fastighetsfond

V Statens utlåningsfonder:

1 Utrikesförvaltningens länefond

2 Biståndsförvaltningens lånefond

3 Statens bosättningslånefond

4 Vattenkraftslånefonden

5 Luftfartslånefonden

6 Statens lånefond för den nundre skeppsfarten

7 Statens lånefond för universitetsstudier

8 Studiemedelsfonden

9 Lånefonden för studentkårlokaler

10 Jordbrukets lagerhusfond

11 Kraftledningslånefonden

12 Egnahemslånefonden

13 Statens avdikningslånefond

14 Fiskerilånefonden

15 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

16 Skogsväglånefonden

17 Statens hantverks- och industrilånefond

18 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

19 Lånefonden för bostadsbyggande

20 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

21 Lånefonden för kommunala markförvärv

22 Lånefonden för allmänna samlingslokaler

23 Övriga utlåningsfonder

VI Fonden för läneunderstöd:

1 Kammarkollegiets delfond

2 Arbetsmarknadsstyrelsens      "

3 Bostadsstyrelsens

4 Riksbankens

5 Riksgäldskontorets

VII Fonden för statens aktier

VIII Fonden för beredskapslagring

IX Statens pensionsfonder:

1 Folkpensioneringsfonden

2 Civila tjänstepensionsfonden

3 Militära tjänstepensionsfonden

4 Allmänna familjepensionsfonden

5 Statens pensionsanstalts pensionsfond

6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

X       Diverse kapitalfonder:

1 Fonden för kreditgivning till utlandet

2 Naturvårdsfonden

3 Övriga diverse kapitalfonder

1000
6099 000
11661000
45 363 000
13 836 000
662 387 000
163 000	739 510 000
	152 942 000
3 400 000
90 000
12 000 000
220 000
2 410 000
5 500 000
25 000
25 000 000
190 000
13 000
11000
270 000
1 150 000
1 800 000
160 000
45 000
300 000
470 000
3 390 000 000
1040 000
62 000 000
3 600 000
250 000	3 509 944 000
39 000 000
150 000 000
266 000
3000
700 000	189 969 000
	85 324000
	195 817 000
75 000 000
2 800 000
293 000
8 900 000
19 750 000
59 000	106 802 000
1228 000
4 277 000
123 731 000	129 236 000
7 181144 000
Summa kr.	116034417 000

Prop. 1977/78:100

II

Bilaga 1

till Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

Förslag till

stat för statens allmänna fastighetsfond

rdr budgetåret 1978/79

Inkomster

A Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter:

1 Slottsbyggnademas delfond

2 Kriminalvårdsstyrelsens

3 Beskickningsfastighetemas

4 Karolinska sjukhusets

5 Akademiska sjukhusets

6 Byggnadsstyrelsens

7 Generaltullstyrelsens

B Hyror och arrenden för lokaler och markområden
som upplåts till enskilda:

1 Slottsbyggnademas delfond

2 Kriminalvårdsstyrelsens

3 Beskickningsfastighetemas

4 Karolinska sjukhusets

6 Byggnadsstyrelsens

7 Generaltullstyrelsens

C Diverse inkomster:

delfond

1 Slottsbyggnademas

2 Kriminalvårdsstyrelsens

3 Beskickningsfastighetemas

4 Karolinska sjukhusets

5 Akademiska sjukhusets

6 Byggnadsstyrelsens

7 Generaltullstyrelsens

8 655 000
30 423 000
73 399 000
60 240 000
25 366 000
1 466 848 000
15 959 000	1 680 890 000
1900 000
3 199 000
1000000
5400000
69 000 000
215 000	80 714 000
101000
1000
1000
1000
3 300 000
20 000 000
1000	23 405 000

Summa kr.   1785 009 000

Prop. 1977/78:100

12

Utgifter
A    Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1   Slottsbyggnadernas	delfond, förslagsvis	10 655 000
2   Kriminalvårdsstyrelsens	9»	22 396 000
3   Beskickningsfastigheternas	"     , förslagsvis	18 100000
4   Karolinska sjukhusets	1)	15 000 000
5   Akademiska sjukhusets	v*	8 047 000
6   Byggnadsstyrelsens	"     , förslagsvis	371 961 000
7   Generaltullstyrelsens	)•	517 000	446 676 000
B    Avsättning till värdeminskningskonto:
2   Kriminalvårdsstyrelsens	delfond, förslagsvis	4 028 000
3   Beskickningsfastighetemas	yy                         »»	1 509 000
4   Karolinska sjukhusets	)»                          1*	3 478 000
5   Akademiska sjukhn.sets	»>                                             »9	6 782 000
6   Byggnadsstyrelsens	»»                          »»	86 320 000
7   Generaltullstyrelsens	9»                                             »»	73 000	102 190 000
C    Hy res- och arrendeutgifter m. m.:
2   Kriminalvårdsstyrelsens	delfond, förslagsvis	1 100 000
3   Beskickningsfastighetemas		43 130 000
4   Karolinska sjukhusets		1 800 000
5   Akademiska sjukhusets		1000
6   Byggnadsstyrelsens		435 180 000
7   Generaltullstyrelsens  :		15 422 000	496 633 000
överskott att tillföras statsbudgetens driftbudget:
I   Slottsbyggnademas ■■.	delfond	1000
2   Kriminalvårdsstyrelsens		6 099 000
3   Beskickningsfastighetemas		11 661 000
4   Karolinska sjukhusets		45 363 000
5   Akademiska sjukhusets		13 836 000
6   Byggnadsstyrelsens		662 387 000
7   Generaltullstyrelsens		163 000	739 510 OOO
		Summa kr.	1785 009 000

Prop. 1977/78:100

13

Bilaga 2

till Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

Förslag till

stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1978/79

Inkomster

A    Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1 Befästningars delfond

2 Kasernbyggnaders delfond

B    Hyror ock arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1 Befästningars delfond

2 Kasernbyggnaders delfond

C    Inkomster av övnings- och skjutfält:

1 Befästningars delfond

2 Kasernbyggnaders delfond

D    Diverse inkomster:

1 Befästningars delfond

2 Kasernbyggnaders delfond

225 635 000

612 405 000  838040000

650 000 10 000 000   10 650 000

400 000 11200 000   11600 000

2 300 000 10 000 000   12 300 000

Summa kr.  872 590 000

Utgifter

A Reparations- och underhållskostnader m. m..

1 Befästningars delfond, förslagsvis

2 Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis

B Avsättning till värdeminskningskonto:

1 Befästningars delfond, förslagsvis

2 Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis

197 385 000 426 963 000

7 200 000 32 300 000

624 348 000

39 500 000

Prop. 1977/78:100 14

C    Hy res- och arrendeutgifter m. m.för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

1 Befästningars delfond, yowiosvfa 7 800 000

2 Kasernbyggnaders delfond,/öMtoJv/j 48 000 000        55 800 000

överskott att tillföras statsbudgetens driftbudget:

1 Befästningars delfond 16 600 000

2 Kasembyggnaders delfond 136 342 000      152 942 OOO

Summa kr.     872 590 OOO

Prop. 1977/78:100 15

Utgifter på driftbudgeten

Egentliga statsutgifter

I. Kmigl. hov- och slottsstaterna

A    Kungl. hovstaten

1 Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning 7 150 000

2 Underhåll och vård av möbler samt andra staten

tillhöriga inventarier i de kungl. slotten 1962 000

9112 000

B    Kungl. slottsstaten
1   De kimgl. slotten: Driftkostnader, förslagsanslag 8 640 000

Summa kr. 17 752 000

Prop. 1977/78:100 16
n. Justitiedepartementet

A    Justitiedepartementet m. m.

1 Statsrådsberedningen, förslagsanslag 7 506 000

2 Justitiedepartementet, förslagsanslag 21 152 000

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 13 750 000

4 Extra utgifter, reservationsanslag 900 000

5 Information om lagstiftning m. m., reservationsanslag 1000 000

6 Svensk författningssamling, förslagsanslag 4 000 000

7 Justitiekanslern, förslagsanslag 1 751 000

8 Fideikommissnämnden, förslagsanslag 337 000

9 Datainspektionen, förslagsanslag 4 751000 Brottsförebyggande rådet:

10 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 3 568 000

11 Utvecklingskostnader, reservationsanslag 3 465 000          7 033 000

62180 000

B    Polisväsendet

1    Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag, varav 9 934 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen 168 366 000

Polisverket:

2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag, varav 18 903 000 kr. att avräknas mot automobil skattemedlen 27 199 000

3 Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag, varav 56 473 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 101 936 000

4 Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m., förslagsanslag 80 945 000

5 Diverse utgifter, förslagsanslag 4 630 000       214 710 000

Lokala polisorganisationen:

6        Förvaltningskostnader,/öw/aja«j/a, varav

590 496 000 kr. att avräknas mot automobilskatte
medlen 2 567 373 000

7        Utrustning, reservationsanslag, varav 2 391 000 kr,

att avräknas mot automobilskattemedlen 12 197 000    2 579 570 000

8 Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag 10 779 000

9 Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg, förslagsanslag 1000

2973 426 000

C    Åklagarväsendet

1 Riksåklagaren, förslagsanslag 6 158 000

2 Läns- och distriktsåklagarmyndighetema, förslagsanslag 150496 000

156 654 000

Prop. 1977/78:100 17

D    Domstolsväsendet m. m.

1 Domstolsverket, förslagsanslag 29 400 000

2 Allmänna domstolarna, förslagsanslag 573 600 000

3 Allmänna förvaltningsdomstolarna, förslagsanslag 73 350 000

4 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslagsanslag 21 650 000

5 Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag 3 320 000 •

6 Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag 22 000 000

723 320 000

E    Rättshjälp m. m.

1 Rättshjälpskostnader, förslagsanslag 135 000 000

2 Allmäima advokatbyråer: Uppdragsverksamhet,/ör-

slagsanslag 1000

3 Bidrag till allmänna advokatbyråer, förslagsanslag 700 000

4 Ersättning åt vittnen m. m., förslagsanslag 45 000 000

180 701 000

F    Kriminalvården

1 Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag 49 933 000

2 Kriminalvårdsanstalteraa, förslagsanslag 652 950 000

3 Frivården, förslagsanslag 141 988 000

4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag 4150 000

5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag 4 200 000

6 Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag 4425 000

7 Kriminalvårdsenheter med särskild budget, förslagsanslag 1 000

857647 000

G    Diverse

1 Ersättning för personskador på grund av brott, förslagsanslag

2 Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m., reservationsanslag

3 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag

4 Stöd till politiska partier, förslagsanslag

5 Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag

6 Bokföringsnämnden, förslagsanslag

	1000 000
	80 000
	300 000
	69100 000
	8 100 000
	930 000
	79 510 000
Summa kr.	5 033 438 000

2   Riksdagen 1977178.1 saml. Nr 100

Prop. 1977/78:100 18
m. Utrikesdepartementet

A    Utrikesdepartementet m. m.

1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag 349 299 000

2 Utlandstjänstemännens representation, reservationsanslag 6 432 000

3 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag 10 473 000

4 Kursdifferenser, förslagsanslag 1 000

5 Ersättning åt olönade konsuler, förslagsanslag 3 608 000

6 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

internationell organisation,/örstogsans/a 15 500 000

7 Kostnader för vissa nänmder m. m., förslagsanslag 305 000

8 Kommittéer m. m., reservationsanslag 300 000

9    Extra utgifter, reservationsanslag 380 000
10   Kostnader för officiella besök m. m., förslagsanslag 2 500 000

388 798 000

B    Bidrag till vissa internationella organisationer

1 Förenta Nationerna, förslagsanslag 32 800 000

2 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag 11 500 000

3 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),

förslagsanslag 6 000 000

4 Europarådet, förslagsanslag 8 076 000

5 Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag 590 000

58 966 000

C    Internationellt utvecklingssamarbete

1    Bidrag till internationella biståndsprogram,

reservationsanslag 1 295 000 000

2 Bilateralt utvecklingssamarbete, reservationsanslag 2 464 558 000

3 Information, reservationsanslag 16 755 000

4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),

förslagsanslag 71 854 000

5    Biståndsutbildningsnämnden (BUN), förslagsanslag 9 433 000

3 857 600 000

D    Information om Sverige i utlandet

1 Svenska institutet, reservationsanslag 20 396 000

2 Sveriges Radios programverksamhet för utlandet 19 698 000

3 Övrig information om Sverige i utlandet,

reservationsanslag 7 350 000

47 444 000

Prop. 1977/78:100 19

E    Diverse

1    Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet

m. m., förslagsanslag 550 000

2 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag 40 000

3 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor 3 592 000

4 Bidrag till Stockholms intemationella fredsforsknings-institut, reservationsanslag 6 595 000

5 Vissa åtgärder för mstningsbegränsning och kontroll,

förslagsanslag 4 738 000

15 515 000

Summa kr.       4 368 323 000

Prop. 1977/78:100 20

IV. Försvarsdepartementet

A    Försvarsdepartementet m. m.

1 Försvarsdepartementet, förslagsanslag 19 860 000

2 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag 11 820 000

3 Kommittéer m. m., förslagsanslag 3 700 000

4 Extra utgifter, reservationsanslag 1 000 000

5 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret,

förslagsanslag 2 030 000 000

6    Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, förslags
anslag 44000 000

2 110 380 000
B    Arméförband

Arméförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 2 893 000 000

2 Materielanskaffning, förslagsanslag 760 000 000

3 Iståndsättning av befästningar och kaserner,

förslagsanslag 68 950 000

4        Forskning och utveckling, förslagsanslag 89 000 000    3 810 950 000

3 810 950 000
C    Marinförband

Marinförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 971 500 000

2 Materielanskaffning, förslagsanslag 554 300 000

3 Iståndsättning av befästningar och kaserner,

förslagsanslag 27 600 000

4        Forskning och utveckling, förslagsanslag 43 000 000    1 596 400 000

1 596 400 000 D    Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/örj/ajans/a- 1 714 130 000

2 Materielanskaffning, förslagsanslag 1 888 425 000

3 Iståndsättning av befästningar och kasemer,

förslagsanslag 41 600 000

4        Forskning och utveckling, förslagsanslag *392 000 000    4 036 155 000

4 036155 000 E    Central och högre regional ledning

1 Försvarsstaben, förslagsanslag 67 700 000

2 Arméstaben, förslagsanslag 45 325 000

3 Marinstaben, förslagsanslag 38 035 000

4 Flygstaben, förslagsanslag 44 400 000

5 Militärområdesstaber m. m., förslagsanslag 227 800 000 Krigsorganisation för vissa staber m. m.:

6 Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 7 900 000

7 Materielanskaffning m. m., förslagsanslag 37 700 000        45 600 000

8    Central och högre regional ledning: Iståndsättning av

befästningar och kaserner, förslagsanslag 10 700 000

479 560 000

♦ Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 21

F     Gemensamma myndigheter och funktioner

1 Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag 35 150 000

2 Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag 19 010 000

3 Fortiflkationsförvedtningen, förslagsanslag 67 140 000

4 Försvarets materielverk, förslagsanslag 431 300 000

5 Gemensam försvarsforskning,/örj/fljowj/a 212 060 000

6 Försvarets radioanstalt, förslagsanslag 105 000 000

7 Vämpliktsverket, förslagsanslag 57 050 000

8 Försvarets rationaliseringsinstitut, förslagsanslag 24 800 000

9 Försvarshögskolan, förslagsanslag 1 940 000

10 Militärhögskolan, förslagsanslag 20 200 000

11 Försvarets gymnasieskola,/örj/a.?jans/a 3 920 000

12 Försvarets förvaltningsskola,/örj/a,?5a«j/a5' 4145 000

13 Försvarets brevskola,/örj/ajawj/a,? 2 290 000

14 Statens hundskola, förslagsanslag 1 500 000

15 Krigsarkivet,/orj/a5a«s/a 3 925 000

16 Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag 5 640 000

17 Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m.,

förslagsanslag 4 500 000

18 Försvarets datacentral, förslagsanslag 1 000

19 Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag 45 575 000

20 Insatsberedskap m. va., förslagsanslag 52 500 000

21 Viss gemensam verksamhet,/örjZa,pjfl/u/fl,? 12 600 000

22 Vissa ersättningar m. m., förslagsanslag 43 879 000

23 Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av

befästningar och kasemer, förslagsanslag 3 700 000

1157825 000

G    Civilförsvar

1 Civilförsvar, förslagsanslag 199 580 000

2 Civilförsvar: Skyddsium, förslagsanslag 40 200 000

239 780 000

H    Övrig verksamhet

1    Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,

förslagsanslag 2 265 000

2 Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag 17 500 000

3 Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.,

förslagsanslag 1 500 000

4 Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag 2 000 000

5 Signalskydd, förslagsanslag 3 830 000

6 Vissa teleanordningar, förslagsanslag 3 370 000

7 Hyror m. m, för vissa skyddsrumsanläggningar,

förslagsanslag 4 170 000

8    Identitetsbrickor, förslagsanslag 850 000

35485 000

Summa kr.     13 466 535 000

Prop. 1977/78:100 22
V. Socialdepartementet

A    Socialdepartementet m. m.

1 Socialdepartementet,/örj/flgjaw/a 13 285 000

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 19 000 000

3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag 21 400 000

4 Extra utgifter, reservationsanslag 530 000

54 215 000

B    Allmän försäkring m. m.

1 Försäkringsdomstolen, förslagsanslag 5 480 000

2 Försäkringsrådet,/öw/aMnj/a 1185 000

3 Försäkringsrätter,/c>r.s/a.ya«j/a,? 10 930000

4 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 107 599 000

5 Folkpensioner, förslagsanslag 24 600 000 000

6 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag 38 200 000

7 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 3 285 000 000

8 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag ,1 600 000

28 049 994 000

C    Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

1 Allmänna barabidrag, förslagsanslag 4 025 000 000

2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna

barnbidrag m. m., förslagsanslag 13 500 000

3    Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen,

förslagsanslag 360 000 000

4    Bidragsförskott,/öw/ajaKj/ag 500 000 000

4 898 500 000

D    Sociala serviceåtgärder

1 Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst,/örä/ajawj/a 855 000 000

2 Bidrag till driften av förskolor och fritidshem, förslagsanslag 2 100 000 000

3 Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag 10 000 000

4 Bidrag till kommunala familjedaghem,/öwtojons/a 515 000 000

5 Bidrag till ferievistelse för bam, förslagsanslag 4 000 000

6 Bidrag till semesterhem m. m.,/ör5/ajanj/a 600 000

7 Bidrag till familjerådgivning m. m.,/örs/a5-sa«s/a 840 000

3 485 440 000

E    Myndigheter inom hälso-och sjukvård, socialvård m. m.

Centrala och regionala myndigheter m. m.

1 Socialstyrelsen, förslagsanslag 94 898 000

2 Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader,

förslagsanslag 540 000

3 Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut förslagsanslag 9 450 000

4 Länsläkarväsendet,/örj/ajaM.s/a 14495 000

5 Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder,/örj/ajaw/a 15 593 000

Prop. 1977/78:100 23

Vissa laboratorier m. m.

Statens bakteriologiska laboratorium:

1000
1000
12 702 000
2 778 000
1 485 000	16 967 000
	26 223 000
14 113 000
1 800 000	15 913 000
12 863 000
450 000	13 313 000
	920000
	208 312 000

6 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

7 Driftbidrag, reservationsanslag

8 Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

9 Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag

10 Utrustning, reservationsanslag

11 Statlig läkemedelskontroU, förslagsanslag
Statens rättskemiska laboratorium:

12 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

13 Utmstning, reservationsanslag

Statens rättsläkarstationer:

14 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

15 Inredning och utmstning, reservationsanslag

16 Bidrag till driften av en WHO-enhet för
rapportering av läkemedelsbiverkningar,
förslagsanslag

F Öppen hälso- och sjukvård

1 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag 1 608 000

2 Skyåås,yTCLpnm%a.x, förslagsanslag 30 400 000

3 Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag 11 415 000

4 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag 7 337 000

50 760 000

G    Undervisningssjukhus m. m.

Karolinska sjukhuset:

1 Avlöningar till läkare,/o>.r/a5fl«i/a 135 893 000

2 Driftkostnader, förslagsanslag 593 099 000

3 \Jtmstnmz, reservationsanslag 15 000 000       743 992 000

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

4 Avlöningar till läkare, förslagsanslag 111 567 000

5 Driftkostnader,/öw/agjaw/a 44 000 000

6 Utrustning, reservationsanslag 1718 000       157 285 000

7    Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,

förslagsanslag 390 000 000

Vårdcentralen i Dalby:

8 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 1915 000

9 Forsknings- och utbildningsverksamhet,

reservationsanslag 2173 000 4 088 000

10 Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag 25 104 000

11 Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m,,

förslagsanslag 2 963 000

1323 432 000

Prop. 1977/78:100 24

H    Övrig sjukhusvård m. m.

1 Rättspsykiatriska stationer och kliniker,/ör.s/aja/75/a 56 310 000

2 Utmstning av rättspsykiatriska kliniker m. m.,

reservationsanslag 1 500 000

3    Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka

m. m., reservationsanslag I40 000 000

4    Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.,

förslagsanslag 2 123 000 000

5    Förvaring och imderhåll av viss sjukvårdsmateriel

m. m., förslagsanslag 6 013 000

6    Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller

krigsfara, reservationsanslag 10 635 000

7 Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag 4 493 000

8 Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel

m. m., förslagsanslag 10 070 000

9    Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare,

förslagsanslag 15 025 000

2367 046 000

I     Ungdomsvård m. m.

Ungdomsvårdsskoloma:

1 Driftkostnader,/örj/ag-ja/ij/a 151391000

2 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag 785 000

3 Ve,Korxal\xtbi\åamg, reservationsanslag 1215 000      153 391000

4    Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar

m. fl., förslagsanslag *1 200 000

5    Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och

barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag 105 000 0(X)

259 591 000

J     Nykterhetsvård m. m.

Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

1 Driftkostnader, förslagsanslag 42 034 000

2 Utmstning m. m., reservationsanslag 1000        42 035 000

3    Bidrag till anordnande av vårdanstalter och

inackorderingshem m. m., reservationsanslag *900 000

4    Bidrag till driften av vårdanstalter och

inackorderingshem m. m., förslagsanslag 191 OOOOOO

5    Bidrag till kommunala nykterhetsnänmder m. m.,

förslagsanslag 176 700 000

6    Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,

reservationsanslag 850 000

7 Bidrag till organisationer m. m. *8 250 000

8 Upplysning och information på alkoholområdet,

reservationsanslag 9 000 000

9    Uppdragsforskning 1 alkoholfrågan, reservationsanslag 250 000

428 985 000

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 25

K    Vissa åtgärder för handikappade

1    Kostnader för viss utbildning av handikappade,

förslagsanslag 13 350 000

2    Bidrag till anordnande av vissa institutioner för

psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag 11 000 000

3 Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag 277 000 000

4 Bidrag till handikapporganisationer, re5ervar/o«5a«j/a,? 18 800 000

5 Kostnader för viss verksamhet för synskadade,

förslagsanslag 7 384 000

6    Ersättning till postverket för befordran av blindskrifts
försändelser, förslagsanslag 8 326 000

335 860 000

L    Internationell samverkan

1    Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt
internationellt socialpolitiskt samarbete m. m.,

förslagsanslag 11 225 000

2 Vissa intemationella resor, reservationsanslag 127 000

3 Vissa intemationella kongresser i Sverige, reservations anslag 160000

11 512 000

Summa kr.   41473 647 000

Prop. 1977/78:100 26

VI. Kommunikationsdepartementet

A    Kommunikationsdepartementet m. m.

1 Kommunikationsdepartementet,/öw/agja/w/a 11832 000

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag, varav hälften

att avräknas mot automobilskattemedlen 6 700 000

3    Extra utgifter, reservationsanslag 430 000

18 962 000

B    Vägväsendet

1    Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter,/öw/asa/ij/a,

att avräknas mot automobilskattemedlen 21 627 000

2    Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen 2 045 000 000

3    Byggande av statliga vägar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen 900 000 000

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 312 000 000

5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 350 000 000

6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 176 500 000

7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 30 000 000

8 Tjänster till utomstående, förslagsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen 17 800 000

9    Avsättning till statens automobilskattemedelsfond,

förslagsanslag 1000

3 852928 000

C    Trafiksäkerhet

Statens trafiksäkerhetsverk:

1        Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen 27 945 000

2        Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen 40 742 000

3        Bil-och körkortsregister m. m.,/örj/a.?5anj/ag 54 223 000       122 910 000

4    Bidrag till trafiksäkerhetsfrärtyande åtgärder vid
järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen 9 800 000

5    Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen 3 850 000

136 560 000

Prop. 1977/78:100 27

O    Sjöfart

Sjöfartsverket

1 Farledsverksamhet, exkl. isbrytning,/örj/ajans/a 218 300 000

2 Isbrytning, förslagsanslag 110 000 000

3 Fartygsverksamhet, förslagsanslag 20 628 000

4 Övrig verksamhet, förslagsanslag 6 390 000

Övriga sjöfartsändamål

5    Handelsflottans pensionsanstalt 1 000
■6   Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag 18 100 000

7    Handelsflottans kultur- och fritidsråd,

förslagsanslag 1000

8    Ersättning till viss kanaltrafik,

förslagsanslag 1000

373 421 000

E    Institut m. m.

1    Transportnänmden, förslagsanslag, därav tre

fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen 3 027 000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

2 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 53 449 000

3 Utrustning m. m., reservationsanslag 3 800 000

4 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 21 553 000

5 Vädertjänst för luftfarten, förslagsanslag 20 977 000 €   Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på

Grönland m. m., förslagsanslag 2 880 000

7 Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag 1 000

8 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 17 264 000

9 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 1 000

10 Statens geotekniska institut, förslagsanslag 1 000

11 Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag 5 724 000

12 Statens geotekniska institut: Utmstning, reservationsanslag 180 000

13 Fraktbidragsnänmden,/örä/a.?jaKs/a 752 000

14 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag 127 000 000

15 Transportstöd för Gotland,/ärj/agjans/a 25 500 000

16 Transportforskningsdelegationen, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen 9 541 oOO

17 Bussbidragsnämnden, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 860 000

18 Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 102 200 000

394 710 000

Prop. 1977/78:100 28

F     Diverse

1    Ersättning till statens järnvägar för drift av icke

lönsamma järnvägslinjer m. m. 715 000 000

2    Ersättning till postverket för befordran av tjänste
försändelser, förslagsanslag, därav 5 200 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen 401 845 000

3 Ersättning till postverket för tidningsdistribution 78 000 000

4 Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar

m. m., förslagsanslag 4 260 000

5 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag 10 000 000

6 Kostnader for visst värderingsförfarande, förslagsanslag 40 000

7 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid

flygtrafik på Gotland, förslagsanslag 11 400 000

1220 545 000

Summa kr.   5 997126 000

Prop. 1977/78:100 29

VII. Ekonomidepartementet

A Ekonomidepartementet m. m.

1 Ekonomidepartementet,/öri/agjanj/a 8 518 000

2 Ekonomiska attachéer, förslagsanslag 1 449 000

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 4 500 000

4 Extra utgifter, rejervar/o«jawi'/a 150 000

14617 000

B    Centrala myndigheter m. m.

Statistiska centralbyrån:

194 158 000
1000
200 000	194 359 000
	6 488 000
5 937 000
1000
220 000	6158 000
	4 400 000
	700 000
	630 000
	3 300 000
	1 500 000
	6 344 000
	60 000
	223 939 000

1 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag

2 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

3 Folk- och bostadsräkning 197511980, förslagsanslag

4    Konjunkturinstitutet, förslagsanslag
Myntverket:

5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

6 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

7 Utrustning, reservationsanslag

8 Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag

9 Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag

10 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag

11 Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag

12 Revision av sparbankemas förvaltning,/örj/ajan.s/fl

13 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag

14 Statens krigsförsäkringsnänmd m. va., förslagsanslag

C    Diverse

1    Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar m. m.,

förslagsanslag 200 000

2 Vinstutlottning i lönsparandet m. m., förslagsanslag 75 500 000

3 Nordiska investeringsbanken, reservationsanslag 85 000 000

160 700 000

Summa kr. 399 256 000

Prop. 1977/78:100 30
Vin. Budgetdepartementet

A    Budgetdepartementet m. m.

1 Budgetdepartementet,/öri/asans/a 24 914 000

2 Gemensamma ändamål för departementen, förslagsanslag 58 926 OOO

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 10 500 000

4 Extra utgifter, reservationsanslag 625 000

94965 000

B    Alhnänna centrala ämbetsverk m. m.

1 Kammarkollegiet,/ör.y/arans/a 13 173 000

2 Statskontoret, förslagsanslag 50 940 000

3 Datamaskincentralen för administrativ databehandling, förslagsanslag 1000

4 Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet,

förslagsanslag 4 000 000

5 Riksrevisionsverket, förslagsanslag 46 400 000

6 Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag 1 000

7 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.,

reservationsanslag 4 000 000

8    Inredning av byggnader för statlig förvaltning,

reservationsanslag 32 000 000

9    Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag 2 404 000

10 Presstödsnämnden, förslagsanslag 1 591 000
Nämnden för samhällsinformation:

11 Förvaltningskostnader,/äw/aja«j/a 2 322 000

12 Tidningsutgivning,/öw/a,?5a/iy/a 1523 000          3 845 000

13 Statens avtalsverk,/ö'r5/a.saw5/a 20 234 000

14 Statens personalpensionsverk, förslagsanslag 38 217 000

15 Statens personalbostadsdelegation,/öw/a.?janj/a 858 000 Statens personalutbildningsnämnd:

16 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 5 434 000

17 Uppdragsverksamhet,/öM/ajawj/a                             __________ 1 000 5 435 000

18 Statens personalnämnd, förslagsanslag 27 080 000

19 Statens förhandlingsråd, förslagsanslag 2 244 000

252423 000

C    Skatte- och kontroUväsen

1 Riksskatteverket,/öw/aja«5/a 177 003 000

2 Stämpelomkostnader, förslagsanslag 2 958 000

3 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag 102 000 000

4 Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering, förslagsanslag 3 000 000

5 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med

skatteuppbörd m. m., förslagsanslag 32 200 000

6    Kilometerbeskattning, förslagsanslag 1 343 000

318 504 000

Prop. 1977/78:100 31

D    Bidrag och ersättningar till kommunema

1    Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag,

förslagsanslag 1045 000

2    Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag 3 925 000 000

3 Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl., förslagsanslag 500 000 000

4 Särskilt bidrag till kommtmema 122 000 000

5 Generellt statligt bidrag till kommuner och landstingskommuner under år 1978 360 000 000

6 Kompensation till koinmimer m. fl. i anledning

av 1974 års skattereform, förslagsanslag 1 670 000 000

6 578 045 000

E    Diverse

1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag

2 Bidrag till vissa intemationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag

3 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

4 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

5 Stöd till dagspressen, förslagsanslag

6 Stöd till organisationstidskrifter, förslagsanslag

7 Stöd till tidningar på andra språk än svenska, förslagsanslag

8 Viss informationsverksamhet, reservationsanslag

9 Bidrag till vissa investeringar, förslagsanslag

10 Avlöningar till personal på indragningsstat m. m., förslagsanslag

11 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag

12 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

13 Statlig företagshälsovård,/örj/ajan/a

14 Kostnader för vissa nänmder m. m., förslagsanslag

15 Viss förslagsverksamhet m. va., förslagsanslag

16 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. va., förslagsanslag

17 Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet, förslagsanslag

18 Statlig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag

19 Jämställdhet inom statsförvaltningen,/ö>i/a.?jaKs/a

7 861 000

140 000

5 670 000

470 000

276 800 000

40 000 000

3 500 000

4 300 000

100 000 000

60 000

10 528 000

38 000 000

1000

750 000

200 000

1 000 000 000

11 200 000

1000

1 000 000

1 500 481 000

Summa kr.    8 744 418 000

Prop. 1977/78:100 32

IX. Utbildningsdepartementet

A Utbildningsdepartementet m. m.

1 Utbildningsdepartementet, förslagsanslag 21 842 000

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 23 558 000

3 Extra utgifter, reservationsanslag 708 000

46 108 000 B    Kulturändamål

Allmänna kulturändamål Statens kulturråd:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 8 789 000

2 Utrednings- och utvecklbgsverksamhet,

reservationsanslag 1379 000 10168 000

3 Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. 16 915 000

4 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer,

reservationsanslag 10 406 000

5 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservations anslag 3 817 000

6 Bidrag till samisk kultur 1 250 000

7 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet 13 010 000

8 Bidrag till konstnärer m. m., reservationsanslag 23 332 000

9 Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag 3 775 000

10    Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 28 320 000

Teater, dans och mttsik

11 Bidrag till Svenska riksteatern, re.yervar/ortja/!j/a 63 511000

12 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reservationsanslag 119 122 000

13 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 26 613 000

14 Regionmusiken, förslagsanslag 64 080 000

15 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner, förslagsanslag 112 079 000

16    Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper,

reservationsanslag 10 400 000

17 Musikaliska akademien, förslagsanslag 3 297 000

18 Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet,

reservationsanslag 5 774 000

Filmstöd

19 Statens biografbyrå, förslagsanslag 1 862 000

20 Filmstöd, reservationsanslag 13 190 000

Litteratur och folkbibliotek

21 Vissa åtgärder inom litteraturområdet,/ö/-j/aja«5/a *14 612 000

22 Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag 7 560 000

23 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag 19 100 000

24 Bidrag tiU Svenska språknämnden, förslagsanslag 661 000

Bildkonst

25 Statens konstråd, förslagsanslag 997 000

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100

33

26 Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag

27 Akademien för de fria konsterna

28 Vissa bidrag till bildkonst, reservationsanslag

Radio och television

29    Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio,
reservationsanslag

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar Riksarkivet:

30 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

31 Datamediakontroll m. m., reservationsanslag

32 Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservationsanslag

33 Landsarkiven, förslagsanslag

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:

34 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

35 Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag

36 Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag

37 Bidrag till vissa arkiv Riksantikvarieämbetet:

38 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

39 Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, reservationsanslag

40 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

41 Statens historiska museer: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

42 Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska institutionen, förslagsanslag

Statens konstmuseer:

43 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

44 Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag

45 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag

46 Livmstkammaren, förslagsanslag Naturhistoriska riksmuseet:

47 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

48 Materiel m. m., reservationsanslag Statens sjöhistoriska museum:

49 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

50        Underhåll och ökande av samlingarna,
reservationsanslag

51 Etnografiska museet, förslagsanslag

52 Skoklosters slott, förslagsanslag

53 Arkitekturmuseet, förslagsanslag

54 Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag

55 Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag

56 Bidrag till Skansen, förslagsanslag

* Beräknat belopp

3    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100

12 260 000

880 000

4 676 000

*1100 000

17 265 000 250 000

286 000

17 801 000

	12 126 000
5 972 000
1 015 000	6 987 000
	1 166 000
	1276 000
24 754 000
4187 000
8 863 000	37 804 000
	10 616 000
	1000
18 789 000
2 367 000	21 156 000
	623 000
	4 150 000
16 668 000
974 000	17 642 000
7 912 000
1000	7 913 000

6 814 000 2 392 000 806 000 18 393 000 4 341 000 4 808 000

Prop. 1977/78:100 34

57 Bidrag till vissa museer 7 548 000

58 Bidrag till regionala museer, förslagsanslag 14 060 000

59 Riksutställningar, reservationsanslag 9 806 000

60 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag 100 000

Ungdoms- och nykterhetsorganisationer Statens ungdomsråd:

61 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 1 360 000

62 Utrednings- och informationsverksamhet, reservationsanslag 917 000 2 277000

63     Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala

verksamhet m. m., förslagsanslag 36 297 000

64     Bidrag till imgdomsorganisationernas lokala verksamhet,

förslagsanslag 84 000 000

65     Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning, reservationsanslag 1 427 000

66     Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer

m. fl., reservationsanslag 10 770 000

935 867 000

C     Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

101 186 000

44 703 000

1 023 000

2 585 000

4 586 000

800 000

35 932 000

64 788 000

77 473 000

1 Skolöverstyrelsen, förslagsanslag

2 Länsskolnämnderna, förslagsanslag

3 Statens institut för läromedelsinformation, förslagsanslag

4 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

5 Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade, förslagsanslag

6 Bidrag till vissa organisationer

För skolväsendet gemensamma frågor

7 Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservationsanslag

8 Fortbildning m. m., reservationsanslag

9 Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m., förslagsanslag

10     Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk

inom utbildningsväsendet, förslagsanslag 1 325 000

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

11 Bidrag till driften av gnmdskolor m. m.,/ö/-Ä/ara«5/a.g *7 760 000 000

12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.,

förslagsanslag 10 009 000

13 Sz.vat%'k.o\or, förslagsanslag 8 325 000
Specialskolan m. m.:

14 Utbildningskostnader, förslagsanslag 84154 000

15 Utmstning m. m., reservationsanslag 3 231 000

16 Resor för elever jämte ledsagare,/dM/a.?5a//j/a5' 5 735 000        93 120 000

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 35

Gymnasiala skolor m. m.

	2 269 500 000
	1000
	9 870 000
	17 684 000
2 755 000
1 058 000	3 813 000
1 862 000
152 000	2014 000
	1 890 000
	17 521 000
	28 378 000
	3 138 000
	45 000
	720 000
	251 000 000
	15 000 000
	10826429 000

17 Bidrag till driften av gymnasieskolor,/ör.y/ag.ra«j/a

18 Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag

19 Bidrag till driften av riksinternatskolor, förslagsanslag

20 Sjöbefälsskolorna, förslagsanslag Statens skogsinstitut:

21 Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag

22 Driftkostnader, reservationsanslag Trädgårdsskolan i Norrköping;

23 Utbildningskostnader, förslagsanslag

24 Materiel m. m., reservationsanslag

25 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag

26 Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag

27 Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning, reservationsanslag

28 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag

29 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesäll-prov

30 Vissa kiurser för ingenjörer m. m., reservationsanslag

Investeringsbidrag

31 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., förslagsanslag

32 Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m., reservationsanslag

D    Högre utbildning och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

1 Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader, förslagsanslag 37 237 000

2 Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar

m. m., reservationsanslag 3 174 000

3    Regionstyrelserna för högskolan,

förslagsanslag 8 843 000

4    Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 5 947 000

Utbildning och forskning inom högskolan m. m.

5 Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag 376 392 000

6 Utbildning för administrativa, ekonomiska och

sociala yrken, reservationsanslag 181170 000

7 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag 250 700 000

8 Utbildning för undervisningsyrken, rei'erva?(o«MnÄ/ag 426165 000

9 Utbildning för kultur- och informationsyrken,

reservationsanslag 146 284 000

10     Lokala och individuella linjer och enstaka kurser,

reservationsanslag 208 954 000

11 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.,

förslagsanslag 126 758 000

Prop. 1977/78:100 36

12     Forskningsanknytning av grtmdläggande

högskoleutbildning, reservationsanslag 8 000 000

13 Humanistiska fakulteterna, reserva//o«ia«j/a 79 931000

14 Teologiska fakulteterna, reservationsanslag 5 988 000

15 Juridiska fakulteterna, rejervar/oni'a/w/a 7 946 000

16 Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag 95 830 000

17 Medicinska fakulteterna, reservationsanslag 232 862 000

18 Odontologiska fakulteterna, reserva//o«.ja«j/a 38 006 000

19 Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag 8 778 000

20 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag 185 232 000

21 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag, varav 3 052 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 193 735 000

22 Vissa kurser för utländska studerande, förslagsanslag 2 465 000

23 Vissa tandvårdskostnader, förslagsanslag 56 508 000

24 Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar, förslagsanslag 12 941 000

25 Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m., reservationsanslag 11712 000

26 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenhetema,

förslagsanslag 487 099 000

27 Redovlsningscentraleraa vid universiteten,

förslagsanslag 1000

28     Ersättnmg åt vissa opponenter vid disputationer,

förslagsanslag 2 100 000

29     Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder

m. m., förslagsanslag 4 650 000

30 Utbildningsbidrag för doktorander, förslagsanslag 53 856 000

31 Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m., reservationsanslag 17 635 000

32 Vissa särskilda utgifter inom högskolan, reservationsanslag 12 037 000

Vissa forskningsändamål

33 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag 14 912 000

34 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

reservationsanslag 42 615 000

35 Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag 86 730 000

36 Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m., reservationsanslag 155 005 000

37 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag 38 690 000

38 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,

förslagsanslag 20 114 000

Forskningsinstitutet för atomfysik:

39 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 6 302 000

40 Materiel m. m., reservationsanslag 1 549 000 7 851000

41 Kimna geofysiska institut, reservationsanslag 5 062 000

42 Institutet för social forsloiing, förslagsanslag 2 288 000

43 Institutet för internationell ekonomi, reservationsanslag 1 716 000

44 Framtidsstudier, reservationsanslag 3 672 000

45 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i

Stockholm 600 000

Prop. 1977/78:100 37

46 Bidrag till Vetenskapsakademien, rMervar/owianj/a 4 715 000

47 Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservationsanslag 3 000 000

48 Bidrag till EISCAT Scientific Association, förslagsanslag 1 000 000

Inredning och utrustning

49     Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m. m., reservationsanslag 76 000 000

3 752 906 000 E    Vuxenutbildning

1    Sveriges Utbildningsradio aktiebolag *60 493 000
Statliga skolor för vuxna:

2 Utbildningskostnader, förslagsanslag 8105 000

3 Material för självstudier, reservationsanslag 4 840 000

4 Undervisningsmateriel m. m., rejervar/o/?ja«.y/a 340 000        13 285 000

5 Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m., förslagsanslag 364 500 000

6 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag 588 500 000

7 Bidrag tiU studieförbund 19 723 000

8 Bidrag till driften av folkhögskolor m. m., förslagsanslag 271 557 000

9 Bidrag till löntagarorganisationemas centrala kursverksamhet, förslagsanslag 24 253 000

10     Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.,

förslagsanslag 83 616 000

11 Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder, reservationsanslag 353 000

12 Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet, förslagsanslag 830 000

13 Bidrag till kontakttolkutbildning, förslagsanslag 3 015 000

1 430 125 000

F Studiesociala åtgärder

1 Centrala studiestödsnämnden m. m., förslagsanslag 34 036 000

2 Studiebidrag m. m., förslagsanslag 809 000 000

3 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti, förslagsanslag 200 000

4 600 000

600 000

2 255 000

41 288 000

1000

501000

892481000

4 Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag

5 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m., förslagsanslag

6 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, förslagsanslag

7 Ersättning till vissa lärarkandidater, förslagsanslag

8 Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.

9 Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 38

G    Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

	1110000
	7 144 000
	550 000
	1 323 000
	*19 525 000
1 125 000
506 000	1631000
	4 815 000
	36 098 000
Summa kr.	17 920 014 000

1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag

2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m., förslagsanslag

3 Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige, reservationsanslag

4 Bidrag till svenska institut i utlandet

Nordiskt kulturellt samarbete

5   Nordisk kulturbudget m. m., förslagsanslag
Nordiska afrikainstitutet:

6 Avlöningar m. m., förslagsanslag

7 Driftkostnader, reservationsanslag

8   Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,
reservationsanslag

Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 39
X. Jordbruksdepartementet

A    Jordbruksdepartementet m. m.

1 Jordbruksdepartementet,/örj/a.yönj/a.? 13 464 000

2 Lantbruksrepresentanter, förslagsanslag 1 694 000

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 15 000 000

4 Extra utgifter, reservationsanslag 500 000

30 658 000

B    Jordbrukets rationalisering m. m.

1 Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag

2 Lantbruksnämnderna, förslagsanslag

3 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m., förslagsanslag

4 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

5 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., reservationsanslag

6 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag

7 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. va., förslagsanslag

8 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag

9 Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

10 Bidrag till statens hingstdepå och stuteri, reservationsanslag

11 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag

12 Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen

13 Främjande av rennäringen, reservationsanslag

14 Kompensation för bensinskatt till rennäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen

15 Stöd till skärgårdsföretag,/örj/a.?M«j/a

31 238 000

155 291 000

5 173 000

53 000 000

150 000

1 000 000

2 300 000

1 440 000

1000

250 000

215 000

575 000

1 080 000

280 000

3 000 000

254993 000

C    Jordbruksprisreglering

1 Statens jordbruksnämnd,/öw/ajani/ag- 19 043 000

2 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, förslagsanslag 1 592 000

3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag *3 666 000 000

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 40

4 Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m., förslagsanslag 64 085 000

5 Stöd till jordbmket i norra Sverige, förslagsanslag 138 300 000

6 Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m.,

förslagsanslag *1 400 000

7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd 30 000 000

8 Administration av permanent skördeskadeskydd m, m.,

förslagsanslag 26 902 000

D    Skogsbruk

1 Skogsstyrelsen, förslagsanslag

2 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag

3 Bidrag till skogsförbättringar, förslagsanslag

4 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

5 Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m., förslagsanslag

6 Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. xa., förslagsanslag

7 Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag

E    Fiske

1 Fiskeristyrelsen, förslagsanslag

2 Statens lokala fiskeriadministration, förslagsanslag

3 Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag

4 Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag

5 Bidrag till fiskehanmar m. m., reservationsanslag

6 Isbrytarbjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag

7 Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

8 Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m., förslagsanslag

9 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag

10 Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m., förslagsanslag

11 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag

12 Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten, reservationsanslag

13 Prisreglerande åtgärder på fiskets ovaxkås, förslagsanslag

3947 322 000

18 433 000

86 384 000

12 000 000

20 000 000

45 000000

2 515 000

7 500 000

191 832 000

15 327 000

7 395 000

»1000 000

455 000

7 323 000

20 000

1 470 000

*3 000 000

*1000

1000

100 000

1000

*45 000 000

81093 000

F    Service och kontroll

1 Statens livsmedelsverk,/ow/a.?Mn5/a 40 512 000

2 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid

kontrollslakterier, förslagsanslag 16 447 000

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100

41

7 8

9 10

11

12

13

14

Statens veterinärmedicinska anstalt, förslagsanslag

Veterinärstaten, förslagsanslag

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,

m. va.., förslagsanslag

Bidrag till djursjukvård i vissa fall, förslagsanslag

Statens utsädeskontroll:

Förvaltningskostnader,/ör5/a;?ja«i/a

Utrustning, reservationsanslag Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag Statens lantbridcskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium, reservationsanslag

Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag Statens växtsortnämnd, förslagsanslag

16 266 000 80 000

27 198 000 37 691 000

9 000 000 50 000

16 346 000 175 000

1000

4 168 000

1000

4 014 000 240 000

155 843 000

G    Utbildning och forskning

Sveriges lantbrakstmiversitet:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2 Bokinköp m. m., reservationsanslag

3 Lantbmksvetenskapliga fakultetens driftkostnader, reservationsanslag

4 Lantbruksdriften, förslagsanslag

5 Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader, reservationsanslag

6 Försöksgården i Skara, förslagsanslag

7 Djursjukhuset i Skara, förslagsanslag

8 Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader, reservationsanslag

9    Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag

10 Ersättning till ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m., förslagsanslag

11 Jordbmksforskning, reservationsanslag

12 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning, reservationsanslag

13 Bidrag till Sveriges utsädesförening, ySrj/aja/w/a

14 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling

15 SkogUg forskning, reservationsanslag

16 Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m., reservationsanslag

17 Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, reservationsanslag

18 Bidrag till Skogs- och lantbmksakademien, förslagsanslag

19 Reseunderstöd för studier m. m., reservationsanslag

195 084 000
1449 000
64 715 000
1000
14 366 000
1000
652 000
23 929 000	300 197 000
	18 500000
	400 000
	14 890 000
	1 823 000
	13 831000
	460000
	7 057 000
	2 743 000
	5 040 000
	428 000
	39 000
	365 408 000

Prop. 1977/78:100 42

H    Miljövård

1 Statens naturvårdsverk, förslagsanslag 56 061 000

2 Statens strålskyddsinstitut,/örs/ajarti/a.? 11173 000

3 Koncessionsnämnden för miljöskydd,/örs/aja/ij/a 4 251000

4 Miljövårdsinformation, reservationsanslag 3 400 000

5 Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.,

reservationsanslag 9 000 000

6 Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag 22 750 000

7 Miljövårdsforskning, reservationsanslag 32 600 000

8 Strålskyddsforskning, reservationsanslag 650 000

9 Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet,

reservationsanslag 5 500 000

10     Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor,

reservationsanslag 2 160 000

11 Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,

m. m., reservationsanslag 8 100 000

12 Program för övervakning av miljökvalitet, reservationsanslag 4 000 000
■13   Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.,

förslagsanslag 120 000 000

14 Stöd till avfallsbehandling m. m., reservationsanslag 34 000 000

15 Bidrag till kalkniog av sjöar och vattendrag,

reservationsanslag 10 000 000

16 Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m., förslagsanslag 2 450 000

17 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,

förslagsanslag 9 000 000

335 095 000 I      Idrott

Stöd till idrotten:

1 Organisationstöå ra. m., reservationsanslag 113 850 000

2 Anläggningsstöd m. m., reservationsanslag 35 400 000       149 250 000

149 250 000 J     Diverse

1 QVi\t\it%na.vaa 80 000

2 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.,

reservationsanslag 1 000 000

3    Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.,

förslagsanslag 10 043 000

4    Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrätt
ningar, förslagsanslag 5 000

11128 000

Summa kr. 5 522 622 000

Prop. 1977/78:100 43

XI. Handelsdepartementet

A Handelsdepartementet m. m.

11941000

4 060 000

165 000

378 000

275 000

*16 092 000

32 911 000

3 410 000

21 170 000

32 636 000

2 174 000

1000

24 759 000

5 000 000

89 150 000

19 753 000

3 709 000

887 000

24 349 000

1408 000

2 852 000

23 320 000

35 625 000

2 052 000

4 539 000

2 500 000

72 296 000

69 265 000

8 200 000

77465 000

234180 000

234 180 000

1 Handelsdepartementet, förslagsanslag

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

4 Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag

5 Kostnader för nordiskt samarbete, förslagsanslag

6 Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslagsanslag

B    Främjande av utrikeshandeln m. m.

1 Sveriges exportråd, reservationsanslag

2 Handelssekreterare, reservationsanslag

3 Exportfrämjande åtgärder, reservationsanslag

4 Utbildning i internationell marknadsföring m. m., reservationsanslag

5 Importkontoret för u-landsprodukter, förslagsanslag

6 Sveriges tiuristråd, reservationsanslag

7 Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken, förslagsanslag

C    Kommerskollegium m. m.

1 Kommerskollegium, förslagsanslag

2 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag

3 Kostnader för vissa nänmder m. m., förslagsanslag

D Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1 Marknadsdomstolen, förslagsanslag

2 Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag

3 Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag Konsumentverket:

4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5 Undersökningsverksamhet m. m., reservationsanslag

6 Allmärma reklamationsnämnden, förslagsanslag

7    Bidrag till kommersiell service, förslagsanslag

E    Patent- och registreringsverket m. m.

1 Patent- och registreringsverket, förslagsanslag

2 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag

F    Ekonomiskt försvar

1   Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslagsanslag

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 44

G    Tullverket

Tullverket:

1 Förvaltningskostnader,/örs/asa«.y/a 470 981000

2 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag 25 921 000      496 902 000

_____________ 496 902 000

Summa kr.       1027 253 000

Prop. 1977/78:100 45
XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A    Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1 Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag 15 249 000

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 14 697 000

3 Extra utgifter, reservationsanslag 200 000

4 Intemationellt samarbete, förslagsanslag 6 425 000

5 Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag 2 405 000

38 976 000

B    Arbetsmarknad m. m.

1 Arbetsmarknadsservice, förslagsanslag 768 980 000

2 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 1 421 550 000

3 Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag, varav förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen 1 692 400 000

4 Stöd till lageruppbyggnad, förslagsanslag 10 000 000

5 Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag 973 300 000

6 Totalförsvarsverksamhet, förslagsanslag 56 700 000

7 Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag 1000 000

8 Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning, reservationsanslag 1 000

9 Arbetsdomstolen, förslagsanslag 3 982 000

10 Statens förlikningsmannaexpeditlon, förslagsanslag 899 000

11 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag 30 000

4934 842 000

C    Arbetsmiljö

1    Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav

270 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 85 742 000

2    Arbetarskyddsstyrelsen: Inredning och utrustning,

reservationsanslag 22 000 000

3    Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 2 240 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen 79 322 000

4 Statens arbetsklinik, förslagsanslag 3 976 000

5 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning,

reservationsanslag 1 581 500 000

6    Bidrag till arbetarskyddsfonden, rejerva/Zo/wanj/a 135 000 000

1907 540 000

D    Invandring m. m.

1 Statens invandrarverk, förslagsanslag 35 556 000

2 Åtgärder för flyktingar, förslagsanslag           . 70 425 000

3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 9 950 000

4 Översättningsservice, förslagsanslag 300 000

116 231 000

Summa kr.   6 997 589 000

Prop. 1977/78:100 46
XIII. Bostadsdepartementet

A    Bostadsdepartementet m. m.

1 Bostadsdepartementet, förslagsanslag 14 302 000

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 850 000

3 Extra utgifter, reservationsanslag 300 000

4 Bidrag till vissa intemationella organisationer m. m.,

reservationsanslag 210 000

18 662 000

B    Bostadsbyggande m. m.

1 Bostadsstyrelsen, förslagsanslag 23 852 000

2 Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag 37 816 000

3 Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag 1 785 000 000

4 Räntebidrag m. m., förslagsanslag 3 345 000 000

5 Eftergift av hyresförlustlån, förslagsanslag 75 000 000

6 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag 190 000000

7 Bidrag till förbättring av boendemiljön, reservationsanslag 35 000 000

8 Byggnadsforskning 12 000 000

9 Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler,

reservationsanslag 20 000 000

10 Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler, reservationsanslag 10 000 000

11 Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet

m. m., reservationsanslag 1 010 000 000

6543 668 000

C    Planväsendet

1 Statens planverk, förslagsanslag 24 281 000

2 Bidrag till översiktlig planering m. m., reservationsanslag 4 000 000

28 281 000

D    Lantmäteri- och kartväsendet

Lantmäteriet:

1 Vissa allmärma myndighetsuppgifter, förslagsanslag 37 578 000

2 Förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000

3 Mätning och kartläggning, reservationsanslag 54 400 000

4 Försvarsberedskap, reservationsanslag 1696 000

5 Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet,

förslagsanslag 7 207 000

6        Utrustning, reservationsanslag 4 000 000

104 882 000

Summa kr.       6 695 493 000

Prop. 1977/78:100 47

XIV. Industridepartementet

A    Industridepartementet m. m.

1 Industridepartementet, förslagsanslag 25 125 000

2 Teknisk attaché, förslagsanslag 255 000

3 Kovavaittéer m. m., reservationsanslag 11000 000

4 Extra utgifter, reservationsanslag 385 000

5 Bidrag till vissa internationella organisationer, förslagsanslag 256 000

37 021 000

B     Industri m. m.

Statens industriverk:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 26 341 000

2 Utredningar m. m., reservationsanslag 7 902 000

3 Kursverksamhet m. m.,yo>j/a.g-ja«5/a 1000

4 Bidrag till kursverksamhet m. m., reservationsanslag 10 400 000

5 Utrustning, reservationsanslag 180 000        44 824 000

6 Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag 2 707 000

7 BrSinschhävajandc åtgärder, reservationsanslag 46160 000

8 Kostnader för räntebefrielse vid stmkturgarantier till

företag inom vissa industribranscher, reservationsanslag 2 200 000

9    Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till

företag inom vissa industribranscher, förslagsanslag 6 000 000

10 Kostnader för räntebefrielse vid särskilda stmktur
garantier för textil- och konfektionsindustriema,

förslagsanslag 27 000 000

11 Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda struktur
garantier för textil- och konfektionsindustriema,

reservationsanslag 25 000 000

12 Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa

företag, förslagsanslag 1 000

13 Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m., reservationsanslag 58 150 000

14 Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder,

reservationsanslag 322 000 000

15     Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till

hantverks- och industriföretag m. fl., förslagsanslag 10 000 000

16 Bidrag till företagsinriktad fortbildning, reservationsanslag 8 000 000

17 Främjande av hemslöjden, reje/-vo//'o/ua//j/ag- 2 212 000

18 Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservationsanslag 10 000 000

19 Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolaget,

reservationsanslag 40 000 000

604254 000

Prop. 1977/78:100 48

C Regional utveckling

1 Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet,/örj/aja/ti/a 273 300 000

2 Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag 21 000 000

3 Bidrag till kommunala industrilokaler, reservationsanslag 30 000 000

324 300 000

D    Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1        Geologisk kartering samt information och

dokumentation, reservationsanslag 27 982 000

2 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000

3 Prospektering m.m., reservationsanslag 11 132 000

4 Utrustning, reservationsanslag 9 266 000 48 381000

5 Bergsstaten, förslagsanslag 1 302 000

6 Statens gruvegendom, förslagsanslag 64 303 000

113 986 000

E    Energihushållning

1 Statens elektriska inspektion, förslagsanslag 5 044 000 Statens kämkraftinspektion:

2 Förvaltningskostnader,/c>>5/a5ön.y/a.? 1 000

3 Kämsäkerhetsforskning, reservationsanslag 1000 2 000

4 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag 135 000

5 Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.,

reservationsanslag 295 000 000

6    Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande

syfte, reservationsanslag 5 000 000

7 Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag 11000 000

8 Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m.,

reservationsanslag 1000

9    Oljeprospektering,/-e.jerva//c'«5awj/a *20 000 000

336 182 000

F     Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

1 Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

2 Drift av forskningsstationer, förslagsanslag

3 Utrustning, reservationsanslag

4 Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag

5 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6 Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag

7 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag

* Beräknat belopp

*280 500 000
*1000
*10 800 000	291 301 000
	50 840 000
	1000
	24 389 000
	1000

Prop. 1977/78:100 49

8 Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000

9 Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt, reservationsanslag 3 850 000

10 Statens skeppsprovnuigsanstalt: Utmstning, reservationsanslag 990 000

11 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 1 085 000

12 Bidrag till Standardiseringskommissionen 6 305 000

13 Energiforskning, reservationsanslag * 114 300 000

14 Grtmdläggande forskning för energiområdet,

reservationsanslag *6 129 000

15 Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi,

reservationsanslag *44 750 000

16 Energi teknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget

Atomenergi, reservationsanslag *15 000 000

17 Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling,

reservationsanslag *4 290 000

18 Utvecklingsbidrag tUl Datasaab AB,

reservationsanslag 48 750 000

19     Medelstillskott till Datasaab AB,

reservationsanslag 56 250 000

668 232 000

G    Statsägda företag

1 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal, förslagsanslag 117 000

2 Täckande av förluster på gmnd av garantier till den

stathga varvskoncemen, förslagsanslag 1 000

118 000

Summa kr.   2 084 093 000

* Beräknat belopp

4   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 100

Prop. 1977/78:100

50

XV. Kommundepartementet

A Kommundepartementet m. m.

1 Kommimdepartementet, förslagsanslag

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

8 769 000

7 500 000

590 000

16859000

B Länsstyrelserna m. m.

1 Länsstyrelsema, förslagsanslag

2 Lokala skattemyndighetema, förslagsanslag

3 Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

1 261 391 000

382 275 000

♦295 281 000

1938 947 000

C    Kyrkliga ändamål

7 864 000

140 000

5 051 000

702 000

'ag                      1 200 000

1 800 000

'  270 000

223 000

171000

27 000 000

10 200 000

54 621 000

9 491 000

6 515 000

4 900 000

1 300 000

22206000

1 Domkapiden och stiftsnämndema m. m.: Förvaltningskostnader,/örs/asflMs/a

2 Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag

3 Vissa ersättningar tUl kyrkofonden

4 Kiurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag

5 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag

6 Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka, reservationsanslag

7 Bidrag till ekumenisk verksamhet

8 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingama

9 Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingamas kyrkobyggnader, reservationsanslag

10 Bidrag till trossamftmd, reservationsanslag

11 Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund, reservationsanslag

D    Räddningstjänst m. m.

1 Statens brandnämnd, förslagsanslag

2 Beredskap för oljebekämpning till havs m. m., förslagsanslag

3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m., förslagsanslag

4 Bidrag till kostnader för kommvuial beredskap, reservationsanslag

* Beräknat belopp

Summa kr.   2 032 633 000

Prop. 1977/78:100 51

XVI. Oförutsedda utgifter

1    Ofömtsedda utgifter 8 000 000 000

Prop. 1977/78:100 52

XVn. Riksdagen och dess verk m. m.

A    Riksdagen

Riksdagen:

44179 000
11474 000
450 000
1 525 000
360 000
200 000
200 000
255 000
140 000
30 000
2 215 000
9 109 000
725 000
225 000	71 087 000
	71 087 000

1 Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

2 Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

3 Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, förslagsanslag

4 Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige, förslagsanslag

5 Parlamentariska delegationer, förslagsanslag

6 Bidrag till studieresor, reservationsanslag

7 Representation m. m., förslagsanslag

8 Bidrag till riksdagens interparlamentariska gmpp

9 Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare

10 Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet

11 Kontorshjälp till riksdagsledamöter,/örj%ja«j/a

12 Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl., forslags-anslag

13 Stöd till partigrupper, förslagsanslag

14 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag

B    Den inre riksdagsförvaltningen Den inre riksdagsförvaltningen:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 66 335 000

2 Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslagsanslag        17 000 000

3 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag 170 000

4 Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet, förslagsanslag 791000

5 tiytt Tiksdagshas, reservationsanslag 40 000000       124 296 000

124 296 000

C    AUmänt kyrkomöte
I   Alhnänt kyrkomöte, förslagsanslag ] 000

D    Riksdagens verk

Riksgäldskontoret:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 17 044 000

2 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag 10 200 000

3 Administrationskostnader för lönsparandet,

förslagsanslag 535 000

4        Administrationskostnader i samband med
premiering av frivilligt sparande av överskjutande

preliminär skatt, förslagsanslag 1 000

Prop. 1977/78:100 53

4 000 000	31 780 000
	9 759 000
	3 719 000
2 245 000
2 437 000	4 682 000
	49 940 000

5        Kostnader för inredning och utrustning m. m. i kv.
Loen 4 och 5, reservationsanslag

6 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmäimen, förslagsanslag

7 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådets svenska delegatlon och dess kansh:

8 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

9 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag

E    Diverse
1    Kommittéer m. m., förslagsanslag 202 000

Summa kr.   245 526 000

Prop. 1977/78:100 54

Utgifter för statens kapitalfonder I. Riksgäldsfonden

1    Underskott på riksgäldsfonden 9 600 000 000

n. ATskrivning av nya kapitallDTesteringar

A   Statens affärsverksfonder

Kommunikationsdepartementet:

1 Posthus m. m. (I: A: l),/(?rj/a,fja/w/a 1000

2 Teleanläggningar m. m. (I: B: 1), förslagsanslag 6 500 000

3 Jämvägar m. m. (I: C: 1), förslagsanslag 66 300 000

4 Flygplatser m. m. (I: D: 1), förslagsanslag 1 000        72 802 000

Industridepartementet:

5 Byggnader och utmstning (I: E: 1), förslagsanslag 1 000

6 Kraftstationer m. m. G'- F'-1). förslagsanslag 84 000 000        84 001 000

156 803 000

B    Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

1 Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag 10 000 000

2 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet (II: 2), reservationsanslag 1 425 000

3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (II: 3),

reservationsanslag 5 350 000 16 775 000

Utrikesdepartementet:

4        Inköp, uppförande och iståndsåttande av fastig
heter for utrikesrepresentationen (II: 4), reservations
anslag 5 250 000

Försvarsdepartementet:

5 Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt (II: 5), reservationsanslag 1 085 000

6 Civilförsvar: AnskaShing av anläggningar (II: 6), reservationsanslag 4 000 000

7 Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar

(H: 7), reservationsanslag 1 000 5 086 000

 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 56.

Prop. 1977/78:100 55

Socialdepartementet:

8 Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 8), reservationsanslag 27 500 000

9 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

(II: 9), reservationsanslag 7 750 000

10        Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte
mentets verksamhetsområde (II: 10), reservations
anslag 6 000 000        41 250 000

Budgetdepartementet:

11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning (II: 11),

reservationsanslag 230 000 000

Utbildningsdepartementet:

12 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde (II: 14), reservationsanslag 45 000 000

Jordbruksdepartementet:

13 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbrakstmiversitet m. m.

(II: 15), reservationsanslag 50 000 000

Handelsdepartementet:

14 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket (II: 16),

reservationsanslag 160 000

393 521 000

C    Försvarets fastighetsfond
1    Försvarets fastighetsfond (III: 1 — 6), reservationsanslag 255 070 000

D    Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

1        Studiemedelsfonden (IV: 5), reservationsanslag 1 020 000 000

Jordbruksdepartementet:

2        Lånefonden till främjande av beredning och avsätt
ning av fisk m. m. (IV: 9), reservationsanslag *824 000

1 020 824 000

♦ Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 56

E    Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1        Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för

alkoholmissbrukare m, m. (V: 1), reservationsanslag 5 000 000

Utbildningsdepartementet:

2        Lån för investeringar i bokhandel (V: 5), reservationsanslag 700 000

Handelsdepartementet:

3 Lån till teko-, sko- och garveriindustrier (V: 7), reservationsanslag 15 000 000

4 Lån till investeringar för kommersieU service

(V: 8), reservationsanslag 3 000 000

5 Försörjningsberedskapslån (V: 9), reservationsanslag 36 075 000

6 Skostmkturlån (V: 10), reservationsanslag 5 000 000        59 075 000

Bostadsdepartementet:

7        Lån till experimentbyggande m. m. (V: 13), reservations
anslag 20 000 000

84 775000

G    Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet:

1000 1000	2000
	6 900 000 6 902 000
Summa kr.	1 917 895 000

1 Vägmaskiner m. m. (IX: 2), förslagsanslag

2 Sjöfartsmateriel m. m. (IX: 3), förslagsanslag

Handelsdepartementet:

3        Förrädsanläggningar m. m. (IX: 7), reservatlons-
anslag

m. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1   Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1 000 000

Prop. 1977/78:100

57

Bilaga

till Utgifter för

statens kapitalfonder

Förslag till

stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1978/79

Utgifter

A. Räntor på statsskulden: a. Räntor på upplåning inom landet

1. Ränta på räntelöpande obligationslån,/ö/-.t/a.ji'/5

2. Vinster på premieobligationslån, förslagsvis

3. Ränta pä statsskuldförbindelser,/örj/aivw

4. "     " spa.tohliga.t[oner, förslagsvis

5. "     " av staten övertagna lån,/o>j/a.giv«

6. "     " lån hos statsinstitutioner och fonder m.m., förslagsvis

7. Ärlig ränta till Hans Maj:t Konungen (den s.k. Guadelouperäntan)

8. Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i Stockholm

9. Ränta på konung Carl XIII:s hemgiftskapital

10. "     " Göta kanals reparationsfond

11. "     " kortfristig upplåning hos banker m.fl., förslagsvis

12.   Ränta på skattkammarväxlar,/öw/a5vw

3 945 000 000

747 000 000

188 000 000

385 000 000

130 000

160 000 000

300 000

90 000 7 500 7 045

180 000 000 2 025 000 000

7 630 534 545

b.   Räntor pä upplåning i utlandet

1.  Ränta på upplåning i utlandet för statens
vattenfallsverk, förslagsvis

2. Ränta på lån av 1 mars 1977 hos internationell bankgrupp —1 000 milj. US $, förslagsvis

3. Ränta på lån på den internationella kapitalmarknaden, förslagsvis

c. Ränta pä beräknad ny upplåning inom och
utom landet, förslagsvis

B.  Kapitalrabatter, kursförluster m. m.:

1.   Kapitalrabatter, förslagsvis

2. \nr%iöihi%tet, förslagsvis

3. Valutaförluster,/ör5/a.?5»'/5

C.   Diverse utgifter:

1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis

3. Övriga diverse utgifter, förslagsvis

25 200 000

389 300 000 308 411000

1000 1000 1000

100 000 000

20 000 000

700 000

722 911 000

1 439 455 455

3 000

120 700 000

5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100

Summa kr. 9 913 604 000

Prop. 1977/78:100 58

Inkomster
A. Råntor:
1.     Ränta på uppköpta obligationer 2.          "     " rörliga krediter 3.           "     " kortfristig utlåning till banker m. fl. 4.          "     " övriga utlånade medel	5 000 000 240 000 000 1000 7 000000	252 001 000
B. Uppgäld, kursvinster m. m.:
1.     Uppgäld 2.     Kursvinster 3.     Valutavinster	1000 1000 1000	3 000
C. Diverse inkomster:
1.     Preskriberade obligationer och kuponger m. m. 2.     Dragningslistor på premielånen 3.     Avgift för fartygskreditgaranti m. m. 4.     Övriga diverse inkomster	10 000 000 100 000 50 000 000 1500 000	61 600 000 313 604 000
Underskott att avföras på statsbudgetens driftbudget		9 600 000 000
	Summa kr.	9 913 604 000

Prop. 1977/78:100 59

Kapitalbudgeten

Inkomsterna på kapitalbudgeten
1   Lånemedel 6 385 725 000

Prop. 1977/78:100

60

INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1978/79 I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel: Teleanläggningar m. m.

från statsbudgeten

inom fonden Avskrivningsmedel: Televisions- och ljudradioanläggningar

inom fonden övriga kapitalmedel: Teleanläggningar m. m. Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar m. m.

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

D. Luftfartsverkets fond

Avskrivnings medel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

E. Fabriksverkens fond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

* Beräknat belopp

1000 23 000 000

1000 85 998 000

109 000 000

6 500 000 962 800 000

54 400 000

1000 000

37 600 000 1062 300 000

66 300 000

257 000 000

7 000 000

443 500 000

773 800 000

1 000 66 600 000

1000 22 198 000

88 800 000

1000 35 500 000

1000 48 098 000

83 600 000

Investeringsanslag

Investeringsanslag: Teleanläggningar m. m. Televisions- och ljudradioanläggningar

Investeringsanslag

Investeringsanslag

Investeringsanslag

109 000 000

109 000 000

1 007 900 000 *54 400 000

1062300 000

773 800 000

773 800 000

88 800 000

88 800 000

83 600 000

83 600 000

Prop. 1977/78:100

61

F. Statens vattenfailsverks fond

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

84 000 000

1315000 000

10 000 000

856 000 000

2 265 000 000

Investeringsanslag

*2 265 000 000

2 265 000 000

G. Domänverkets fond

Investeringsbemyndigande

Summa investeringsbemyndi-ganden för statens affärsverksfonder

1000

1 493 395 000

Summa investeringsanslag

1000

II. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

393 521 000

102 190 000

1800 000

318 201 000

815 712 000

Summa investeringsanslag 815 712 000

815 712 000

III. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

255 070 000 39 500 000 23 000 000

106 230 000

423 800 000

Summa investeringsanslag 423 800 000

423 800 000

IV. Statens utläningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande

1400 000

Investeringsanslag

1400 000

Biståndsförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande 400 000

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande 35 000 000

♦ Beräknat belopp

Investeringsanslag

Investeringsanslag

400 000

35 000 000

Prop. 1977/78:100

62

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande 1000

Investeringsanslag

1000

Studiemedelsfonden

Avskrivningsmedel från statsbudgeten

1 020 000 000

Investeringsanslag

1 020 000 000

Lånefonden för studentkårlokaler

Investeringsbemyndigande

1000

Investeringsanslag

1000

Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor

Investeringsbemyndigande

Fiskerilånefonden

Investeringsbemyndigande

12 000 000

1000

Investeringsanslag

Investeringsanslag

12 000 000

"1000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten 824 000

Investeringsbemyndigande 876 000

1 700 000

Statens fiskredskapslånefond

Investeringsbemyndigande 1000

Lånefonden för lån med uppskjuten ränta

Investeringsbemyndigande 15 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande 3 705 000 000

Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

Investeringsbemyndigande 1000

Lånefonden för kommunala markförvärv

Investeringsbemyndigande 50 000 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Investeringsbemyndigande 8 000 000

Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens
utlåningsfonder 3 827 681 000

* Beräknat belopp

Investeringsanslag

Investeringsanslag Investeringsanslag Investeringsanslag

Investeringsanslag Investeringsanslag Investeringsanslag

*1 700 000

1 700 000

"1000

15 000 000

3 705 000 000

1000

50 000 000

8 000 000

Prop. 1977/78:100

V. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

84 775 000 178 010 000 493 694 000

756 479 000

Summa investeringsanslag

63

756 479 000

756 479 000

VI. Fonden för statens aktier

Investeringsbemyndigande 75 000 000

Investeringsanslag

75 000 000

Vn. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

28 000 000 14 000 000

42 000 000

Investeringsanslag

42 000 000

42 000 000

Vni. Fonden för beredskapslagring
Investeringsbemyndigande 79 500 000

Investeringsanslag

79 500 000

IX. Diverse kapitalfonder A. Statens vägverks förrådsfond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande	1000 98 160 000 2 000 000 8 239 000 108 400 000 1000 50 395 000 50 000 —16 246 000 34 200 000	Investeringsanslag Investeringsanslag	108 400 000
B. Sjöfartsverkets fond A vskrivn ingsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande			108 400 000 34 200 000
			34 200 000

Prop. 1911 mx 100

64

C. Statens datamaskinfond

Avskrivningsmedel mom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande	85 000 000 1 500 000 3 500 000 90 000 000	Summa investeringsanslag	90 000 000
			90 000 000
D. Jordfonden
Investeringsbemyndigande	1000	Investeringsanslag	1000
E. Naturvårdsfonden
Investeringsbemyndigande	4 000 000	Investeringsanslag	4 000 000
F. Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Investeringsbemyndigande	6 900 000 1 062 000 -1062 000 6 900 000	Investeringsanslag	6 900 000
			6 900 000

Summa investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder

-1 568 000

SUMMA INVESTERINGSSTATER

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1 917 895 000

3 090 607 000

252 363 000

6 406 133 000

11666998 000

Summa investeringsanslag       11 666 998 000

11 666 998 000

Prop. 1977/78:100 65

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

A    Postverket
1   Posthus m. m. 109 000 OOO

B    Televerket

Kommunikationsdepartementet:

1 Teleanläggningar m. m. 1 007 900 000 Utbildningsdepartementet:

2 Televisions- och ljudradioanläggningar *54 400 000

1 062 300 000

C Statens järnvägar

1 Jämvägar m. m. 773 800 000

D Luftfartsverket

1 Flygplatser m. m. 88 800 000

E Förenade fabriksverken

1 Byggnader och utrustning 83 600 000

F Statens vattenfallsverk

1 Kraftstationer m. m. *2 265 000 000

G    Domänverket

Justitiedepartementet:
1       Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1 000

Summa kr.       4 382 501 000

Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 66

n. Statens aUmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

1 Polishus m. m. 40 000 000

2 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 5 700 000

3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 10 700 000        56 400 000

Utrikesdepartementet:

4        Inköp, uppförande och iståndsåttande av fastig
heter för utrikesrepresentationen 21 000 000

Försvarsdepartementet:

5        Gemensamma myndigheter m. m.; Anskaffning

av anläggningar för försvarets forskningsanstalt 2 170 000

6 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 8 000 000

7 Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 1000        10171000

Socialdepartementet:

8 Utbyggande av karolinska sjukhuset 55 000 000

9 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 15 500 000

10        Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte
mentets verksamhetsområde 12 000 000        82 500 000

Budget departementet:

11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 400 000 000

12 Inköp av fastigheter m. m. 55 000000      455 000 000

Utbildningsdepartementet:

13 Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio *1 000

14 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde 90 000 000        90 001 000

Jordbruksdepartementet:

15        Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruks
universitet m.m. 100 000 000

Handelsdepartementet:

16 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 640 000

Summa kr.       815 712 000

Prop. 1977/78:100

67

ni. Försvarets fastighetsfond

1 Arméförband: Anskaffning av anläggningar

2 Marinförband: Anskaffning av anläggningar

3 Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

4 Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar

5 Gemensamma myndigheter m. m.:

Anskaffning av anläggningar

6        Anskaffning av vissa militära anläggningar

181000 000

80 000000

105 900 000

5 900 000

11500 000 39 500 000

Summa kr.   423 800 000

IV. Statens utlåningsfonder

Utrikesdepartementet:

1 Utrikesförvaltningens lånefond

2 Biståndsförvaltningens lånefond

1400 000
400 000 1 800 000

Socialdepartementet: 3      Statens bosättningslånefond

35 000 000

Kommunikationsdepartementet: Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

1000

Utbildningsdepartementet:

5 Studiemedelsfonden

6 Lånefonden för studentkårlokaler

7 Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor

Jordbruksdepartementet:

8 Fiskerilånefonden

9 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

10 Statens fiskredskapslånefond

11 Lånefonden för lån med uppskjuten ränta

Bostadsdepartementet:

12 Lånefonden för bostadsbyggande

13 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

14 Länefonden för kommunala markförvärv

15 Lånefonden för allmänna samlingslokaler

1 020 000 000 1000

12 000 000    1 032 001 000

*1000

*1 700 000 *1000 15 000 000   16 702 000

3 705 000 000 1000 50 000 000 8 000 000 3 763 001000

Sunmia kr. 4 848 505 000

Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100

68

V. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1 Län till nybyggnader vid erkända vårdanstalter for alkoholmissbrukare m. m.

2 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning

5 000 000 1000

5 001000

Kommunikationsdepartementet: Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1977/78

30 000 000

Budget departementet: Pressens lånefond

1000

Utbildningsdepartementet: 5       Lån för investeringar i bokhandel

1400 000

Jordbruksdepartementet: 6       Lån till trädgårdsnäringen

1000

Handelsdepartementet:

7 Lån till teko-, sko- och garveriindustrier

8 Lån till investeringar för kommersiell service

9 Försörjningsberedskapslån

10 Skostrukturlån

11 Lån till den europeiska patentorganisationen

Bostadsdepartementet:

12 Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

13 Lån till experimentbyggande m. m.

Industri departementet:

14 Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån

15 Län till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin

16 Lån till investeringar inom manuell glasindustri

17 Lån till processutveckling i Ranstad

15000 000
6000 000
36 075 000
5000 000
1 400 000	63 475 000
1000
20 000 000	20 001 000
600 000 000
20000000
3000 000
♦13 600000	636 600000
Summa kr.	756 479 000

VI. Fonden för statens aktier

Industridepartementet: 1       Teckning av aktier i Datasaab AB

75 000 000

* Beräknat belopp

Summa kr.     75 000 000

Prop. 1977/78:100

vn. Fonden för förlag till statsverket

Försvarsdepartementet: 1       Vissa projekteringskostnader

69

42 000 000

Summa kr. 42 000 000

Vin. Fonden för beredskapslagring

Socialdepartementet: Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond;

1            Beredskapslagring av läkemedel m. m.

Jordbruksdepartementet: Statens jordbruksnämnds delfond:

2            Lagring av jordbruksprodukter m. m. för
beredskapsändamål

Handelsdepartementet: överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond:

3            Lagring för beredskapsändamål

27 000 000

14 000 000

38 500 000

Summa kr. 79 500 000

IX. Diverse kapitalfonder

Försvarsdepartementet: Statens datamaskinfond: Försvarets delfond:

1            Anskaffning av datamaskiner

Kommunikationsdepartementet: Statens vägverks förrådsfond:

2 Vägmaskiner m. m. Sjöfartsverkets fond:

3 Sjöfartsmateriel m. m.

10 000000

108 400 000 34 200 000       142 600 000

Budgetdepartementet: Statens datamaskinfond:

4            Anskaffning av datamaskiner

Jordbruksdepartementet:

5        Jordfonden

Naturvärdsfonden:

6            Markförvärv för naturvärdsändamål, m. m.

Handelsdepartementet: Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:

7            Förrådsanläggningar m. m.

80 000 000

1000

4 000 000 4 001 000

6 900 000

Summa kr.   243 501 000

Prop. 1977/78:100 70

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande; statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79

Statsråden föredrar de förslag till riksdagen i frågor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 samt inriktningen av den ekonomiska politiken imder nästa budgetår. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Mundebo anför: Med beaktande av de föredragna förslagen har förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1978/79.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bilagor 1—26.

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978 770600

Bilaga 1 tiU budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 1

Finansplanen

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: Statsrådet Bohman

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser finansplanen m. m.

1    Den internationella utvecklingen

Konjunkturutvecklingen i industriländerna under 1*977 blev en missräkning. Det är egentligen bara den amerikanska ekonomin som uppvisat en tillfredsställande återhämtning efter den djupa och utdragna internationella lågkonjunkturen 1974 och 1975. Totalproduktionen i Förenta staterna växte 1977 med ca 5 %, dvs. nästan lika snabbt som året innan. I industriländerna i övrigt har den ryckighet fortsatt, som präglat konjunkturförloppet alltsedan botten på den senaste konjunktursvackan för snart tre år sedan. Uppgången förra vinterhalvåret visade sig bli kortlivad och har ersatts av en ny avmattning. Särskilt svag har utvecklingen varit i de nordiska länderna, men även i Västeuropa i övrigt har det gått trögt med en produktionstillväxt 1977 på endast ca 2%.

Avsaktningen i den ekonomiska aktiviteten från våren 1977 kom snabbt till uttryck på arbetsmarknaden. I Västeuropa har arbetslösheten stigit fortlöpande från drygt 4,5 miljoner personer i början av 1975 till över 7 miljoner hösten 1977. I medlemsländerna i OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) var i höstas ungefär 16,5 miljoner personer arbetslösa eller nästan en miljon fler än den högsta arbetslösheten för snart tre år sedan. Arbetslösheten motsvarar ca 5,5 % av den totala arbetskraften i området.

Aktivitetsdämpningen under 1977 bestod i huvudsak av en allmän försvagning av den privata konsumtionens tillväxt föranledd av såväl en ökning i hushållssparandet som en markerad köpkraftsindragning från skattesidan. Det senare var ett uttryck för en fortsatt restriktiv inriktning av den ekonomiska politiken i många länder. I tre av de stora

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1. Finansplanen

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 2

länderna i Västeuropa — Storbritannien, Frankrike och Italien — fördes under den inledande delen av 1977 en klart efterfrågedämpande politik. Syftet var att nedbringa inflationen och att komma till rätta med de stora underskotten i bytesbalansen. Även i Förbundsrepubliken Tyskland var strävan att hålla nere prisstegringarna ett av huvudskälen för den strama ekonomiska politiken.

En viktig orsak till den svaga efterfrågeutvecklingen i industriländerna under 1977 var en fortsatt sviktande investeringsvilja inom näringslivet. Till stor del förklaras detta av den kvardröjande överkapaciteten inom många branscher. En medverkande faktor var vidare en utbredd osäkerhet om styrkan i den allmänna konjunkturutvecklingen och om försäljningsutsikterna. Dessutom var vinstnivån fortsatt otillfredsställande i många länder. Pressade mellan stigande kostnader och svaga avsättningsmöjligheter saknade företagen generellt sett incitament att bygga ut sina produktiva resurser. De investeringar som gjordes var i stället främst inriktade på att höja produktiviteten. Detta var fallet i länder med starka valutor, såsom Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Mycket talar nämligen för att den successiva uppskrivningen av valutorna ökat företagens benägenhet att via rationaliseringsinvesteringar kvarhålla konkurrensfördelar gentemot andra länder. Från denna allmänna investeringsbild avviker utvecklingen i den amerikanska ekonomin. Där visade näringslivets fasta investeringar en hävdad utveckling, samtidigt som kapitalbildningen i ökad utsträckning inriktades mot kapacitetsutbyggnad.

I OECD-området steg priserna i genomsnitt 1977 nästan lika mycket som 1976, Visserligen skedde en uppbromsning av inflationstakten i flertalet industriländer under loppet av året. Men denna var delvis av säsongmässig natur och hänför sig till bl. a. livsmedelsprisernas utveckling. Även för övriga råvaror har priserna sjunkit sedan våren främst till följd av det lättare allmänna efterfrågetrycket. De stora skillnader som förelegat i inflationstakt mellan olika länder de senaste åren kvarstod i stort sett oförändrade 1977. Prisuppgången i den västtyska ekonomin var såltmda knappt 4 % medan den i Storbritannien och Italien alltjämt var ca 15 %.

En viktig förklaring till den oförändrat höga inflationstakten har varit utvecklingen på lönekostnadssidan. Visserligen dämpades lönestegringstakten något jämfört med året innan. Men samtidigt sjönk produktivitetstillväxten markant till följd av uppbromsningen i produktionsutvecklingen och det låga kapacitetsutnyttjandet. Sammantaget ledde detta till att lönekostnaderna per producerad enhet (unit labour cost) steg avsevärt. För de sju största OECD-länderna beräknas "unit labour cost" i industrin ha ökat med ca 6,5 % 1977 jämfört med endast drygt 2 % året innan.

Avsikten med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 3

som OECD-länderna enades om sommaren 1976 var att genom en inte alltför snabb men ändå tillräckligt hävdad tillväxt nedbringa både inflation och arbetslöshet. Det kan nu i efterhand konstateras att rekommendationerna inte lett till avsett resultat. De omedelbara konsekvenserna av den fortsatta inflationsbekämpande politiken har främst blivit en fortsatt uppgång i arbetslösheten.

Försämringen av arbetsmarknadsläget föranledde emellertid regeringarna i flera länder att under 1977 lägga om den restriktiva ekonomiska politiken. Vad gäller de betalningsbalansmässigt starka länderna kan detta också ses som ett resultat av bilaterala initiativ och påverkan genom olika internationella organisationer.

I flera fall sattes stimulansprogram in under hösten. Detta skedde i Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien och Canada. Åtgärderna bestod främst av sänkta skatter, i syfte att stimulera konsumtionen, och av stöd till bostadsbyggandet. I vissa faU ingick ökade utgifter för att skapa fler offentliga arbetstillfällen. Ett omfattande stimulansprogram beslutades också i Förenta staterna våren 1977. Tyngdpunkten däri låg på ökade offentliga arbeten med den huvudsakliga effekten förlagd till innevarande vinterhalvår.

Omfattningen av stimulansåtgärderna är ganska betydande, i allmänhet omkring 1 % av bruttonationalprodukten. Man kan utgå från att de har medfört en viss uppgång i aktiviteten under den allra senaste delen av 1977. De kommer också att ge ett välbehövligt tillskott till efterfrågan det närmaste halvåret. I relation dll den svaga efterfrågeutvecklingen och graden av outnyttjad kapacitet framstår de emellertid som tämligen begränsade.

Viktiga konjunkturindikatorer tecknar en dyster bild av de underliggande tendenserna i industrin under senare delen av 1977. I synnerhet gäller detta de västeuropeiska länderna. Den västtyska industrins orderingång visade tmder hösten en fortsatt svag utveckling, och konjunktur-barometerdata över orderingången i Storbritannien, Frankrike och Italien berättar om en försvagning. Även i Japan bedömdes orderingången som alltför dålig. Bland de större industriländerna var det endast i Förenta staterna och Canada som ordersituationen inom industrin under senare delen av 1977 var mer gynnsam än ett år tidigare. Samtidigt noterades en alltför stor ökning av färdigvarulagren i relation till önskade nivåer.

Hittills vidtagna stimulansåtgärder framstår alltså som otillräckliga för att ge återhämtningen den styrka och bredd som krävs för att göra den självbärande. Visserligen kan man vänta en viss förstärkning av aktiviteten det närmaste halvåret till följd av de vidtagna åtgärderna, men därefter finns det risk för en avsaktning, om inga ytterligare åtgärder sätts in. OECD-sekretariatet räknar med, under förutsättning att den ekonomiska politiken inte förändras, att tillväxten i området andra

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 4

halvåret 1978 kan komma att dämpas. Detta skulle innebära fortsatta påfrestningar för världsekonomin med bl. a. en ökning av arbetslösheten i Västeuropa och risk för förnyad uppgång av arbetslösheten i Förenta staterna. En otillfredsställande tillväxt i tongivande länder även 1978 innebär att många mindre länder med betydande bytesbalansproblem skulle få sin ekonomisk-politiska handlingsfrihet än mer beskuren. Samtidigt skulle tendenserna till ökande protektionism förstärkas.

De enskilda OECD-ländernas mål för tillväxten 1978 skulle tillsammantagna motsvara en produktionsökning i området på ca 4,5 %. Dessa mål överensstämmer emellertid inte med den samtidigt förväntade importutvecklingen. En för området konsistent prognos, som utgår från importberäkningarna, talar närmast för en BNPillväxt på endast ca 3,5 %. I stället för ett ungefär oförändrat svagt arbetsmarknadsläge skulle sysselsättningsutsikterna för flertalet länder med en sådan produktionstillväxt bli oacceptabla. Att den ekonomiska politiken i vissa nyckelländer i världsekonomin mot denna bakgrund skulle förbli oförändrad under 1978 förefaller därför inte sannolikt. Det är emellertid endast i Förenta staterna och Storbritannien som man hittills har tillkännagivit ytterligare stimulansåtgärder. Den amerikanska regeringen har klart fastslagit sitt mål att nå femprocentig tillväxt i ekonomin 1978. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, vilka har störst utrymme att expandera, har hittills tillbakavisat olika krav på fortsatta ekonomiskpolitiska initiativ. Det finns emellertid anledning utgå från att stimulansåtgärder kommer att sättas in även i de två senare länderna, om tillväxten skulle ytterligare försvagas under 1978. Förutsättningar skulle då också skapas för vissa länder med underskott i sina bytesbalanser att lätta något på restriktiviteten i den ekonomiska politiken.

Med en sådan omläggning av politiken i de större länderna skulle produktionstillväxten i  OECD-området  1978  kunna uppgå till  ca 4 %.

Tabell 1. Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderområden 1975—1978

Ärlig procentuell volymförändring

	1975	1976	1977	1978
Förenta staterna	-1,8	6,0	5,0	4—5
Japan	2,4	6,3	6,0	5—6
Förbundsrepubliken Tyskland	-3,2	5,6	2,5	3—4
Storbritannien	-1,8	2,1	0,5	2,5—3,5
Frankrike	-1,1	5,2	3,0	3—4
Italien	-3,5'	5,6	2,0	1—2
Norden	0,8	2,9	-0,5	ca 2
Västeuropa	-1,6	4,2	2,0	ca 3
OECD totalt	-1,0	5,2	3,5	ca 4

Källor: För 1975 och 1976: OECD. För 1977 och 1978: Ekonomidepartementet.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 5

Även i fortsättningen förutses de utomeuropeiska OECD-länderna uppvisa en snabbare tillväxt än genomsnittet. I Västeuropa väntas tillväxten stanna vid ca 3 %. Den privata konsumtionen torde liksom tidigare under återhämtningen från den senaste konjunkturnedgången, bli den mest expansiva efterfrågekomponenten. Men även den offentliga sektorn kan under det framförliggande året förutses ge ett ökande bidrag till efterfrågan. Med undantag för Förenta staterna, där investeringsutsikterna är fortsatt gynnsamma, väntas utvecklingen av näringslivets fasta investeringar bli svag även framdeles.

Sammanfattningsvis innebär prognosen en expansiv utveckling i den amerikanska ekonomin under huvuddelen av 1978 och en fortsatt låg tillväxt i Västeuropa. Tendensen i Förenta staterna under senare delen av året väntas vara avsaktande, medan den måttliga uppgången i Västeuropa troligen fortsätter. En relativt gynnsam produktionstillväxt i vissa större länder under huvuddelen av 1978 borde emellertid successivt öka utrymmet för expansiva åtgärder i en rad mindre länder. Man kan därför hysa vissa förhoppningar att 1979 blir ett år med relativt god konjunkturutveckling i Västeuropa med en klar förbättring i investeringsverksamheten.

Vad gäller utsikterna för en ytterligare nedgång i inflationstakten i industriländerna 1978 är bilden splittrad. För en nedgång talar den väntade dämpningen av priserna på varor i internationell handel, mest uttalad framför allt för råvarorna till följd av att omfattande råvarulager byggts upp. Också för industriprodukter emotses en tydlig uppbromsning. Totalt sett väntas prisökningen i internationell handel bli drygt 5 %, jämfört med ca 8 % 1977. Den inhemska inflationen väntas dock inte avta lika mycket. Detta beror bl. a. på ett fördröjt genomslag av tidigare kostnadsökningar. Effekterna av de prisdämpande faktorerna bör dock så småningom göra sig gällande även på den inhemska inflationstakten i olika länder.

Försvagningen av industriländernas produktionstillväxt 1977 fick en påtaglig effekt for den internationella handeln. Efter en tillväxt 1976 på ca 12 % ökade världshandeln med endast 5 % 1977. Den viktigaste orsaken till detta var uppbromsningen av OECD-ländernas internhandel. Den svaga konjunkturutvecklingen, de därmed sammanhängande stabiliseringspolitiska svårigheterna och växande strukturella anpassningsproblem har i många länder varit grogrund för protektionistiska strävanden. Samtidigt som man är medveten om att efterkrigstidens ekonomiska tillväxt ej kunnat ske utan en långtgående frigörelse av världshandeln överväger man inte desto mindre ytterligare handelshinder.

Mot bakgrunden av den måttliga produktionstillväxten i industriländerna som förutses även 1978, väntas världshandeln fortsätta att utvecklas förhållandevis svagt. Tillväxten av handeln mellan OECD-länderna kan t. o. m. komma att sjunka ytterligare, men detta väntas

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen g

kompenseras av ökad export tUl OPEC-länderna och de icke oljeprodu-cerande u-länderna. Sammantaget förutses världshandeln växa med 5 å 6 % i volym 1978.

Trots den långsamma ekonomiska utvecklingen i OECD-länderna ökade områdets samlade bytesbalansunderskott från 26 miljarder dollar 1976 till drygt 30 miljarder dollar 1977. En minskning med ungefär samma belopp skedde samtidigt av de icke-oljeproducerande u-ländernas underskott, medan OPEC-ländernas överskott blev oförändrat ca 40 miljarder dollar 1977.

Förenta staterna har genom den expansiva ekonomiska politiken skapat förutsättningar för en utjämning av den rådande mycket ojämna fördelningen av över- och underskott i OECD-ländernas bytesbalans. Den amerikanska bytesbalansen visade sålunda ett underskott på ca 18 miljarder dollar 1977. Detta representerar en omsvängnmg på ca 30 miljarder dollar på tre år. I de traditionellt betalningsbalansmässigt starka länderna — Japan, Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz — bidrog den restriktiva ekonomiska politiken till att befästa deras stora överskott. För Japans del skedde en kraftig ökning av överskottet, från inte fullt 4 miljarder dollar 1976 till drygt 10 miljarder dollar 1977. Flera av de större europeiska länderna, vilka fått vidkännas stora underskott under senare år, förbättrade sina externa balanser påtagligt 1977. Både Storbritannien och Italien hade vid slutet av året kommit i jämvikt i sina bytesbalanser, Frankrike halverade sitt underskott 1977. Däremot förblev bytesbalanssituationen för huvuddelen av de mindre industriländerna i Västeuropa helt otillfredsställande. För vissa av dem — Norge, Sverige och Österrike — inträffade en påtaglig ökning av underskotten.

Den väntade utvecklingen av produktionen i industriländerna och av den internationella handeln innebär att en viss nedgång av OECD-om-rådets samlade bytesbalansimderskott kan förväntas ske under 1978. En förutsättning härför är att relativpriset på olja inte nämnvärt förändras. Inom OECD-området förutses inga större förändringar i rådande obalans.

De senaste årens stora jämviktsbrister i bytesbalanserna inom OECD-området förklaras huvudsakligen av skillnader i den ekonomisk-politiska inriktningen. Många av de mindre länderna har valt att genom en expansiv ekonomisk politik upprätthålla sysselsättningen, vilket har lett till att de fått ta på sig en oproportionellt stor andel av områdets samlade bytesbalansunderskott. Hade en mer restriktiv politik förts även i dessa länder, skulle utvecklingen av produktion och sysselsättning blivit ännu mer otillfredsställande och områdets samlade underskott icke blivit nämnvärt mindre. Storleken av detta underskott bestäms ju under överskådlig tid framöver i väsentlig mån av oljeländernas bristande kapacitet att utnyttja sina stora inkomster för import av varor och tjänster.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 7

De stora bytesbalansunderskotten i en rad länder har medfört en snabbt stigande skuldbelastning gentemot omvärlden som leder till ökande räntebetalningar ägnade att ytterligare skärpa den externa obalansen. En underskottssituation under en följd av år medför också risk för per-manentning av en alltför liten utrikeshandelssektor. Det fiims därför bestämda gränser för hur länge imderskottsländerna kan och är villiga att låta nuvarande utveckling fortsätta. För att i denna situation undvika en försvagning av tillväxten i världsekonomin är det nödvändigt att de betalningsbalansmässigt starka länderna övergår till en mer expansiv politik.

De intemationella lånemarknaderna har hittills visat en anmärkningsvärt god förmåga att bidra till finansieringen av underskottsländernas bytesbalanser. Den internationella kreditgivningen har sedan oljeprishöjningen för fyra år sedan undergått en kraftig förskjutaing från industriell och projektbunden finansiering till betalningsbalanskrediter. Samtidigt har krediterna tenderat att förlängas. Man kan emellertid konstatera att det finns begränsningar för en sådan förskjutning av kreditgivningen.

I det mellanstatliga monetära samarbetet spelar frågan om den rådande obalansen i betalningarna en framträdande roll. En jämnare fördelning av bytesbalansunderskotten måste åstadkommas och åtgärder vidtagas för att öka den andel av bytesbalansfinansieringen som sker via offentliga kanaler.

Inom såväl OECD som IMF (Internationella valutafonden), diskuteras framför allt den inhemska efterfrågans betydelse för ländernas anpassning till en jämnare bytesbalansutveckling. Tanken att ge växel-kursändringar en mer aktiv roll i anpassningsprocessen har börjat vinna terräng. Att denna utveckling emellertid inte är problemfri illustreras av de betydande ändringar i kursrelationerna mellan å ena sidan den amerikanska dollarn och å andra sidan den japanska yenen, schweizerfrancen och D-marken under hösten.

Dessa kursförändringar kan på sikt bidra till att utjämna den rådande obalansen i betalningarna, om de kan utlösa en starkare expansion av den inhemska efterfrågan i överskottsländerna.

En överenskommelse har uppnåtts om att förstärka IMF:s låneresurser med 10 miljarder dollar genom upplåning från Förenta staterna samt ett antal överskottsländer. Överenskommelsen har emellertid ännu inte slutgiltigt godkänts av tillräckligt många stater för att träda i kraft. Medlemsländernas permanenta insatser (kvoter) i IMF höjs med ca 12 miljarder dollar till ca 47 miljarder dollar. Dessa kapitaltillskott beräknas bli tillskjutna under 1978. En ytterligare kvotökning, avsedd att träda i kraft i början av 1980-talet, förbereds. Sverige stöder dessa åtgärder att förstärka IMF. De politiska avvägningarna i frågan om en ny kvotökning sker i de till IMF knutna organen Interimskommittén och

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 8

tiogruppen. Under 1977 har Sverige övertagit ordförandeskapet i tiogruppen och den nordiska gruppen i Interimskommittén.

2    Konjunkturer och ekonomisk politik 1977

Det är nu drygt ett år sedan den nya regeringen trädde till. Det finns därför anledning blicka tillbaka på det gångna årets ekonomiska utveckling och på de steg som regeringen tagit för att styra in den svenska ekonomin på en balanserad kurs.

De problem som den nya regeringen hade att möta var av både kortsiktig och långsiktig karaktär.

TiU de kortsiktiga faktorerna kan man räkna att förväntningarna om ett internationellt konjunkturuppsving måste skjutas på framtiden. Ännu sommaren 1976 ansågs det troligt att tillväxten i OECD-området från mitten av 1976 till mitten av 1977 skulle uppgå till 5 %. Den förhoppningen reviderades successivt och tillväxten visade sig stanna vid 3,5 %. Det uppsving som man väntat sig skulle fortsätta och förstärkas under 1977 inträdde alltså inte.

Samtidigt bidrog Sveriges starkt försämrade kostnadsläge under 1975 och 1976 till ökande underskott i våra affärer med utlandet. Inflationstakten låg på en hög nivå.

Till de mera långsiktiga faktorerna hör försämringen av våra internationella konkurrensförutsättningar och de strukturkriser inom industrin som därigenom uppkom. Flera branscher, främst varv, stål- och teko-industrin, fick känna av en grundläggande försämring av konkurrensläget. Svårigheterna förstärktes av den internationella lågkonjunkturen och den höga svenska kostnadsnivån.

De långsiktiga förändringarna borde för länge sedan ha mötts med en kraftfull satsning på teknologisk förnyelse, produktutveckling och nyföretagande. Sveriges tidigare framskjutna ställning i dessa avseenden har i stället försvagats under det senaste decenniet. Erforderliga åtgärder har under denna period icke vidtagits för att motverka den negativa trenden.

Mot den redovisade bakgrunden var det nödvändigt att som ett huvudinslag i den ekonomiska politiken ta itu med kostnadsutvecklingen för att därigenom stärka industrins konkurrenskraft. Vidare måste bytesbalansproblemet angripas. Ett annat huvudinslag i politiken var att vidta åtgärder för att på sikt dämpa inflationen. Efterfrågan i samhället måste anpassas till en mera balanserad utveckling. För att åstadkomma en nödvändig strukturell omvandling inom näringslivet har närings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder använts. Härigenom har sysselsättningen upprätthållits på hög nivå och arbetslösheten hållits nere.

Den snabba kostnadsutvecklingen i landet under 1975 och 1976 hade lett till att vårt kostnadsläge per producerad enhet försämrats i förhål-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 9

lande till genomsnittet för våra konkurrentländer. Detta ledde i sin tur till att svenska produkter fördyrades och att Sverige tappade marknadsandelar. Då den väntade förbättringen av den internationella konjunkturen dröjde och det visade sig omöjligt åstadkomma en erforderlig intern kostnadsanpassning, försämrades den externa balansen ytterligare. Det stod klart att åtgärder måste sättas in.

Valutakursjusteringar vidtogs den 4 april och den 29 augusti 1977. Sistnämnda dag lämnade Sverige den s. k. valutaormen. Samtidigt tillkännagavs att kronkursen skulle hållas stabil gentemot ett genomsnitt av våra 15 viktigaste handelspartners valutor. Därmed hade kronan devalverats effektivt med 15 % under året och en väsentlig del av den konkurrensförsämring som landet ådragits 1975 och 1976 inhämtats. Oin Sverige stannat kvar inom ormen skulle kronan ha uppvärderats med D-marken gentemot utanförstående valutor och de eftersträvade effekterna reducerats.

Som ett andra led i strävan att stabilisera kostnadsutvecklingen beslöt regeringen föreslå riksdagen att kostnadsbelastningen i form av socialförsäkrings- och arbetsgivaravgifter skulle hållas oförändrad. Som ett första steg sänks den allmänna arbetsgivaravgiften med 2 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1978.

Valutakursjusteringarna innebär att svenska varor blir konkurrenskraftigare både på världsmarknaden och här hemma och att bytesbalansen därmed kommer att på sikt förbättras. En avgörande förklaring till att Sverige förlorat marknadsandelar sedan 1974 är nämligen att kostnadsstegringen i Sverige 1975 och 1976 var så mycket kraftigare än i omvärlden och att våra produkter därmed fördyrades. Eftersom det tar tid innan sådana fördyringar har verkat fullt ut har marknadsandelsförlusterna fortsatt också under 1977, men dessa förluster har begränsats genom den konkurrensförbättring som justeringarna av kronans kurs har givit.

Förutom att de relativa prisstegringarna under de nämnda åren ledde till andelsförluster kan det tänkas att det höga efterfrågeläget i Sverige 1975 i jämförelse med utlandet medförde att de svenska producenterna inte kände sig pressade att aktivt konkurrera genom bl. a. marknadsföringsinsatser i samma utsträckning som de utländska konkurrenterna. Det kan också ha påverkat benägenheten att hålla en hög prisnivå på de svenska varorna. Under 1976 avmattades den svenska efterfrågetill-växten. Samtidigt ägde en expansion i omvärlden rum varigenom vårt relativa ef terf rågetryck sjönk. Under 1977 har den efterfrågedämpande politiken i Sverige sänkt detta relativa efterfrågetryck ytterligare. Denna omsvängning har med all sannolikhet utövat en press på de svenska företagen att konkurrera hårdare.

Marknadstillväxten för bearbetade varor inom OECD-området uppgick till 4,5 % 1977 medan Sveriges exportvolym preliminärt beräknas

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 10

ha varit oförändrad. Andelsförlusterna skulle därför uppgå till 4,5 %. Med vissa andelsförluster också för råvarorna och en kraftig nedgång i fartygsexporten bedömer jag att den totala exportvolymen 1977 — enligt nationalräkenskapernas beräkningssätt — varit oförändrad jämfört med 1976. Efter en upphämtning andra kvartalet föll exporten tillbaka tredje kvartalet för att på nytt ta fart mot slutet av året.

Den försämrade konkurrenskraften under tidigare år har också fått konsekvenser för vår hemmamarknadsindustri. På många marknader har importen trängt ut svensk produktion. Det är dock svårt att mäta dessa andelsförlusters omfattning. 1976 låg importen av bearbetade varor 5 % över vad den skulle ha varit om tidigare stabila samband mellan efterfrågan i Sverige och importen varit rådande. Denna "över-import" kan sannolikt till en betydande del tillskrivas fördyringen av de svenska varorna. Försämringen av konkurrenskraften 1975 och 1976 har utlöst ytterligare förlust av marknadsandelar på hemmamarknaden 1977. Valutakursförändringarna har dock motverkat denna negativa utveckling.

På råvarusidan var importen oförändrad för råolja och petroleumprodukter. Den totala importen sjönk med 3,5 % mellan årsgenomsnitten 1976 och 1977. Det kan ses i relation till minskningen av den inhemska efterfrågan, exkl. lager, som stannade vid ca 0,5 %. Totalt sett upphörde importen att öka volymmässigt under andra halvåret och den låg stilla eller minskade rentav något mot slutet av året.

Underskottet i handelsbalansen uppgår troligen, när de slutliga siffrorna föreligger, till ca 5,5 miljarder kr. vilket är ca 1,5 miljarder kr. mindre än konjunkturinstitutet räknade med i sin höstrapport. Utflödet på tjänste- och transfereringsbalanserna blev dock nästan lika mycket större varför bytesbalansunderskottet torde uppgå till 16 miljarder kr.

Sammanställs uppgiftema över bytesbalans och kapitalbalans med valutareservens förändring kan en betydande restpost konstateras — ca 7,5 miljarder kr. Detta är inte unikt för Sverige utan återfinns även i andra länders statistik sedan 1974. Till en del består restposten sannolikt av oregistrerad tjänsteexport. För att vinna ökad klarhet i derma fråga har jag för avsikt att, på rekommendation av betalningsbalans-delegationen, föreslå regeringen att ge statistiska centralbyrån i uppdrag att redan för år 1977 undersöka tjänsteexportens omfattning.

Inflationen har under 1977 legat på en hög nivå. I huvudsak måste detta ses som en fördröjd effekt av kostnadsutvecklingen under de båda föregående åren. En så snabb ökning av arbetskostnaden per producerad enhet som 40 % över två år, vilket är vad som registrerades inom industrin 1975 och 1976, kan inte undgå att få effekter på prisnivån. Kursjusteringen blev en ofrånkomlig konsekvens av de tidigare kostnadsstegringarna. De prisstegringar som kursjusteringen utlöste skall därför ses som ett genomslag av dessa kostnadshöjningar. En viss kvar-

Prop. 1977/78:100   Bilagal    Finansplanen 11

dröjande effekt in på 1978 får man också räkna med. De ekonomiskpolitiska åtgärder som vidtogs under 1977 bidrog till att dämpa kostnadsutvecklingen i näringslivet. Denna blev väsentligt långsammare än under tidigare år. Inte minst bringades lönegUdningen ner. För industrins del halverades den mellan 1976 och 1977. Genom en lägre kostnadsutveckling har förutsättningar skapats för att inflationen på sikt skall kunna nedbringas.

Konsumentprisindex beräknas ha stigit med 13,5 % under loppet av 1977 vilket motsvarar 11,5 % mätt mellan årsgenomsnitten.

En viss del av prisstegringarna under 1977 kan hänföras till importprisstegringarna. Den direkta effekten kan uppskattas till 2,6 av de 13,5 procenten. Till en del är detta en effekt av kurs justeringarna, till en del en effekt av snabba prisstegringar på vissa råvaror såsom kaffe.

För att begränsa försämringen i bytesbalansen och dämpa inflationstakten var det nödvändigt att hålla tillbaka efterfrågan inom landet, främst den privata konsumtionen. Den höga konsumtionstillväxten under 1975 och 1976 som ännu hösten 1976 uppgick till 4 % i årstakt kunde inte få fortgå. Samtidigt med kursjustermgen i april 1977 fömt-skickades därför att mervärdeskatten skulle höjas från 17,65 % till 20,63 % räknat på varans pris exkl. mervärdeskatt från den 1 jimi 1977. Det motsvarade en återhållande effekt på den privata konsumtionen på ca 1 % räknat på helårsgenomsnittet för 1977. Valutakursjusteringarna motsvarar en ytterligare köpkraftsindragning om drygt 1 %. Tillsammans gav de vidtagna åtgärderna en åtstramande effekt på mera än2 %.

Trots att åtgärderna således representerar en avsevärd köpkraftsindragning har hushållens realt disponibla inkomster enligt konjunkturinstitutets bedömning i den prehminära nationalbudgeten ökat med ca 1,5 % 1977. Reallönerna efter skatt har visserligen minskat något. Samtidigt har dock inkomstöverföringarna till hushållen ökat kraftigt. Pen-sionsutbetalningarna har stigit snabbt. Vidare steg bostadsbidragen tiU följd av ändrade bidragsregler. Ersättningarna i samband med arbetsmarknadsutbildning m. m. steg också snabbt samtidigt som arbetslöshetsersättningen räknades upp. Äterbetaltiingen av överskjutande skatt blev också kraftig. Att konsumtionen ändå sjunkit beror på att inkomsterna inte tagits i bruk fullt ut. Sparandets andel av inkomsterna har ökat.

Kompletterande åtgärder har vidtagits för att stödja särsldlt utsatta grupper i samhället. Pensionärerna är genom indexregleringen av pensionerna skyddade mot prisstegringar. För att kompensera barnfamiljerna tidigarelades en till den 1 januari 1978 planerad höjning av barnbidragen om 300 kr. per barn och år till den 1 juli 1977. Under hösten har vidare beslutats om ytterligare förbättringar av barn-och bostadsbidragen fr. o. m. den 1 april 1978. I samband med valuta-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 12

kursändringarna infördes temporära prisstopp. Efter utgången av oktober 1977 råder en intensifierad prisövervakning.

Den offentliga konsumtionen har fortsatt att öka i snabb takt. Ökningen föll dock enbart på kommunerna vars expansion av konsumtionen 1977 uppgick till 5 % realt. Till vissa delar beror denna ökning på den av regeringen prioriterade utbyggnaden av barnomsorg och långtidssjukvård.

För att begränsa den nedgång i industriinvesteringarna som det allmänna konjunkturläget förorsakat har åtgärder satts in. Investeringsfonderna har varit frisläppta hela 1977 och det extra investeringsbidraget och avdraget har varit i kraft. Trots detta har ambitionsnivån i företagens planer successivt sänkts under året. Investeringsnivån inom industrin torde enligt november månads investeringsenkät ligga 15 % under 1976 års nivå. Detta visar på hur svårt det är att stimulera även långsiktigt lönsamma investeringar i ett läge då orderingången är svag, kapacitetsutnyttjandet lågt samtidigt som vinster och soliditet pressats ner.

Bostadsinvesteringarna har sjunkit sedan 1974. Denna nedgång har fortsatt under 1977. Påbörjandet av nya lägenheter låg därmed under vad som kan bedömas vara en långsiktig efterfrågenivå. Igångsättningen beräknas enligt preliminära siffror uppgå till drygt 50 000 lägenheter. En omständighet som hållit tillbaka bostadsbyggandet är den snabba prisutvecklingen inom byggnadssektorn. För att hålla bostadsbyggandet uppe har regeringen därför höjt lånetaket så att byggkostnadsökningen sedan oktober 1976 kompenserats.

Under den förra delen av 1977 rådde inom många områden vad som närmast kan karakteriseras som överhettning på byggnadsmarknaden bl. a. beroende på den kommunala investeringsutvecklingen. För att bereda utrymme för bostadsbyggande, industribyggande och angeläget kommunalt byggande, såsom barnstugebyggande, infördes en 15-pro-centig avgift på oprioriterat byggande. Dispenser har dock hela tiden givits där det varit motiverat av sysselsättningsskäl. Norrbottens län har från början generellt undantagits. Inför risken av en avmattning på byggarbetsmarknaden under vintern 1977/78 avskaffades investeringsavgiften från den 20 oktober genom riksdagsbeslut i december 1977.

Det var i stort sett endast kommunerna som svarade för ett expansivt investeringsinslag 1977. Volymökningen beräknas ha varit ca 7 1/2 % varav barnstugebyggandet torde ha svarat för i det närmaste hela ökningen.

Under senare delen av 1976 kunde man konstatera att den tidigare förda lagerpolitiken inte kunde fortsätta i avvaktan på den förväntade internationella konjunkturuppgången som alltmer fördröjdes. För att begränsa en alltför snabb neddragning av de överlager soin företagen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 13

byggt upp under tidigare år beslutade regeringen i december 1976 om visst fortsatt stöd under första halvåret 1977.

Industrin gick in i 1977 med betydande överlager vilka bidrog till att industriproduktionen minskade med 4,5 %.

I vissa branscher har lageranpassningen dock gått snabbare än man tidigare räknat med. Inom skogsindustrin har det varit möjligt att minska överlagren av färdiga produkter speciellt under andra halvåret 1977 genom hård neddragning av produktionen och försäljning till mycket pressade priser.

I verkstadsindustrin har lageruppbyggnaden av färdiga produkter dämpats samtidigt som lagren av varor i arbete minskat. Det är dock betydande problem förknippade med den alltför stora lagerhållningen i en bransch som verkstadsindustrin, där de osålda produkterna snabbt kan bli föråldrade. Inom järnmalmsgruvor, järn- och stålindustrin och varv har lagerutvecklingen blivit en besvikelse. Det har inte varit möjligt att åstadkomma den lageranpassning som tidigare bedömdes som sannolik.

I jämförelse med lageruppbyggnadsåret 1976 representerar dock utvecklingen en omsvängning som är betydande. Genom förändringen från, totalt sett, ökande lager 1976 till svagt minskande lager 1977 har en återhållande verkan på produktionen uppstått som kan beräknas till 2,2 % av BNP, dvs. nästan lika mycket som hela den beräknade nedgången i BNP.

Överlagren har medfört en betydande finansiell press på företagen. Den svaga efterfrågan och den höga kostnadsnivån har lett till att driftsöverskotten under 1977 minskat med åtminstone 50 %. Som andel av industrins förädlingsvärde låg driftsöverskotten på 5—10 %, vilket bör jämföras med i genomsnitt närmare 25 % under perioden 1971— 1975. Det är uppenbart att det i en sådan situation är mycket svårt att öka företagens investeringsbenägenhet.

En huvudlinje i politiken har varit att så långt möjligt bibehålla den konkurrensutsatta sektorns kapacitet av arbetskraft samt maskiner och utrustning för att den skall kunna sättas in när efterfrågan från utlandet förbättras. Detta har åstadkommits genom att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inom företagen utvidgats och förstärkts, samtidigt som olika näringspolitiska insatser gjorts för att förhindra eller fördröja utslagning av utsatta delar av näringslivet.

Redan i finansplanen för ett år sedan förutskickades näringspolitiska åtgärder, inriktade på främst stålindustrin och varven. Insatser har också gjorts under året inom i första hand varven, sjöfartsnäringen, teko-industrin, den manuella glasindustrin samt stålindustrin.

Arbetsmarknadspolitiken har successivt byggts ut. Bidragen till utbildning i företagen och arbetsmarknadsutbildningen har förstärkts. Vidare har bl. a. särskilda satsningar gjorts för att förebygga ungdoms-

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 14

arbetslöshet, bl. a. utbyggnad av praktikplatser och beredskapsarbeten, och för att förbättra byggsysselsättningen.

Den negativa utvecklingen för den totala produktionen har inte kommit till uttryck i sysselsättningen. Den har ökat med ca 10 000 personer. Industrisysselsättningen minskade under 1977 med drygt 30 000 personer, men den minskningen uppvägdes av en ännu större ökning av antalet anställda inom den offentliga sektorn. Arbetslösheten har i genomsnitt legat på 1,8 % med en viss uppgång under andra halvåret.

Regeringen har under sitt första år haft att ta itu med flera akuta problem. De inslag i utvecklingen som jag nämnde inledningsvis har i många fall krävt snabba åtgärder. Vår ekonomi har fått möta bördan av en svag internationell konjimktur, ett försämrat konkurrensläge, en ofrånkomlig strukturell omvandling och en tidigare eftersatt utveckling och förnyelse av näringslivet. De åtgärder regeringen vidtagit innebär att grunden lagts till en långsiktig rekonstraktion och förstärkning av vår ekonomi. Jag skall senare återkomma till dessa frågor.

Tabell 2. Försörjningsbalans för 1976—1977

	Miljarder	Procentuell volym-
	kr.	förändring
	1976
		1975—	1976—
		1976	1977
Tillgäng
BNP	323,8	1,7	-2,4
Import	84,0	7,2	-3,6
Summa tillgång	407,8	2,8	-2,6
Efterfrågan
Bruttoinvestering	66,8	-2,0	-3,4
Näringsliv	33,9	0,5	-6,2
därav: industrin	15,7	0,6	-15,2
Statliga myndigheter och affärsverk	7,9	0,3	1,3
Kommuner	12,1	-1,8	7,4
Bostäder	12,9	-9,0	-9,0
Lagerinvestering	7,8	(-0,4)	(-2,2)
Privat konsumtion	171,5	4,3	-1,3
Offentlig konsumtion	84,1	3,7	3,2
Statlig	28,1	0,7	0,1
Kommunal	56,0	5,5	4,9
Tjänstenetto	-2,6		,  .
Export	80,2	5,8	-2,6
Summa efterfrågan	407,8	2,8	-2,6

 Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 15

Tabell 3. Betalningsbalans 1974—1977

Milj. kr., löpande priser

	1974	1975	1976	1977
Handelsbalans	-2 286	-1988	-3 805	-5 700
Tjänste- och transfereringsbalans	-1427	-4 714	-6 706	-10 395
Bytesbalans	-4 213	-6 702	-10 511	-16 095
Kapitalbalans	581	7 398	3 303	15 100
Restpost	341	5 429	4 061	7 495
Valutareservens transaktions-
förändring	-3 291	6 125	-3 147	6 500
Förändring på grund av kursrörelser     — 1		—863	486	300
Valutareservens totala förändring	-3 292	5 262	-2 661	6 800

3    Den ekonomiska politiken 1978

3.1 Målen för och inriktningen av den ekonomiska politiken

Resurstillväxt och resursfördelning

De centrala målen för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, rimlig prisstabilitet, ekonomisk tUlväxt, rättvis inkomstfördelning och regional balans. En nödvändig förutsättning för att kunna nå dessa mål är att uppnå jämvikt i bytesbalansen. För att successivt minska underskotten i bytesbalansen och upprätthålla den fulla sysselsättningen måste tillväxten i ekonomin öka och inflationstakten väsendigt nedbringas. Utan en högre ekonomisk tillväxttakt än vad som hittills uppnåtts under 1970-talet blir svårighetema stora att både trygga välfärden för de äldre och ge mäimiskoma i produktionen en sådan del av produktionsresultatet att en rimlig standardökning kan uppnås.

Huvudproblemet för den ekonomiska politiken är att föra tillbaka den svenska ekonomin till fullt kapacitetsutnyttjande samtidigt som inflationstakten dämpas. Produktionspotentialen i industrin måste frigöras. Exporten måste öka och hemmamarknadsandelar återvinnas. De under de gångna åren genomförda kursförändringarna och andra indu-stristödjande åtgärder har redan underlättat och kommer att fortsatt främja en sådan utveckling. Svensk industris konkurrenskraft måste ytterligare förbättras. Några genvägar att uppnå detta mål finns inte. Det kan ske endast genom höjning av produktiviteten, utveckling av nya produkter och processer som kan bära den i internationell jämförelse höga svenska kostnadsnivån och genom en kostnadsutveckling som är anpassad till den intemationella konkurrenssituationen.

Möjligheterna att uppnå en exportledd tillväxt försvåras aUvarligt av att återhämtningen i den internationella konjunkturen blivit svagare än väntat. Alltjämt kvarstår en betydande balansbrist i världsekonomin. De starka ländernas stora överskott i sina bytesbalanser kvarstår. Underskottsländemas skuldbörda ökar, vilket tvingar fram åtgärder ägnade att dra ner den totala aktiviteten i industriländerna. Det låga kapacitetsutnyttjandet i dessa länder har skärpt konkurrenstrycket. Även den

Prop. 1977/78:100    Bilagal   Finansplanen 16

snabba och ofta ensidiga industrialiseringen i vissa utvecklingsländer har lett till hårdnande konkurrens på vissa produktområden. Internationell överkapacitet pressar priserna på för Sverige viktiga marknader. De protektionistiska tendenserna har vuxit sig starkare och även om de hittills vidtagna åtgärderna varit relativt få har svensk export inte undgått att påverkas negativt.

I det nya läget ställs större krav än någonsin på en snabb anpassning av produktionsresurserna till nya marknader och nya produktområden. Avgörande för vår ekonomis styrka blir vår förmåga till omställning och beredvillighet att acceptera förändringar i invanda mönster.

Osäkerheten om den intemationella konjunktumtvecklingen är stor. Jag har 1 det föregående redovisat en mindre pessimistisk syn för år 1978 än vad som framkommer i vissa konjunkturbedömningar både i Sverige och utomlands; skulle utvecklingen 1978 likväl få ett ogynnsammare förlopp än som här antagits, kommer naturligtvis problemen i svensk ekonomi att skärpas. I det rådande läget är kraven särskilt stora på att den ekonomiska politiken är flexibel och snabbt kan anpassas till förändrade fömtsättningar.

Sveriges bytesbalansunderskott har ökat 1977 trots att det allmänna efterfrågetrycket i svensk ekonomi under året snarare varit lägre än i omvärlden, och trots att den privata konsumtionen, industriinvesteringarna och lagerinvesteringarna sjunkit, allt efterfrågekomponenter med högt importinnehåll. Exporten har också utvecklats svagt. För 1978 förutses exporten stiga klart mer än importen. Genom att exportpriserna väntas stiga långsammare än jmportpriserna, vilket är huvudsyftet med devalveringen, kan man inte räkna med någon förbättring av bytesbalansen redan 1978.

En snabbare förskjutning av efterfrågan från privat konsumtion med högt importinnehåll till den importsnåla offentliga konsumtionen har ibland anförts som en väg att minska underskottet i bytesbalansen. Om den ekonomiska politiken gavs en sådan långsiktig inriktning, skulle det innebära mindre krav på industrikapacitetens utbyggnad.

En central uppgift för den ekonomiska politiken måste emellertid vara att bygga ut industrikapaciteten. Det är nödvändigt för att på sikt uppnå jämvikt i bytesbalansen. En stor del av bytesbalansunderskottet utgörs av underskottet på tjänste- och transfereringsbalansen. Detta underskott växer snabbt och måste på sikt balanseras av ett motsvarande överskott på handelsbalansen.

En utbyggnad av industrin krävs också om man vill uppnå en rimlig tillväxt i den privata konsumtionen. Den privata konsumtionen riktas nämligen i betydande utsträckning antingen mot varor och tjänster som importeras och därför måste betalas genom export, eller mot inhemskt tillverkade industrivaror.

En alltför snabb utbyggnad av offentlig sektor skulle kräva stora skat-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 17

tehöjningar för att begränsa privat konsumtion och skapa det nödvändiga resursutrymmet för den offentliga sektorns tillväxt. Snabba skatteökningar har generellt sett en tendens att driva upp kostnadsläget genom att utlösa kompensationskrav. Lönekostnadsökningarna tenderar i sin tur att pressa fram snabbare prisstegringar eller om företagen inte kan kompensera sig via priserna att påskynda utslagningen av produktionsenheter. Dessutom försvåras en stabilisering av löner och priser om människorna i produktionen under lång tid inte får möjligheter att förbättra sin privata standard.

Den ekonomiska politiken har mot denna bakgnmd under senare tid inriktats på att i största möjliga utsträckning hålla kvar arbetskraften i den konkurrensutsatta sektorn. Den utomordentligt svaga utvecklingen av industriproduktionen under 1977 har dock lett till att industrisysselsättningen minskat med drygt 30 000 personer. Den beräknas nu ligga på samma nivå som 1973. Den offentliga sektorn har samtidigt ökat sysselsättningen med ca 50 000 personer. En liknande utveckling kan väntas även under 1978.

De sysselsättningssvårigheter som man måste räkna med under 1978 kan inte lösas enbart genom den offentliga sektorns expansion. Stödet till sysselsättningen måste i stället ges genom fortsatta arbetsmarknadspolitiska åtgärder som underlättar för företagen att hålla kvar arbetskraften och på ökad sysselsättning inom byggnads- och anläggningsverksamhet. Därigenom kan man lättare undvika flaskhalsproblem när industrins efterfrågan på arbetskraft åter ökar.

Resursutnyttjandet inom industrin är lågt. Det föreligger dock stora skillnader i kapacitetsutnyttjandet mellan företag, branscher och regioner. Det ställer sig svårt att närmare definiera och mäta graden av outnyttjad kapacitet. Delar av industrin har, som följd av strukturella förskjutningar i den internationella efterfrågan och ändrade konkurrensmönster, varaktigt förlorat sina fömtsättningar att överleva även vid en rimlig förbättring i svensk industris konkurrenskraft och vid en internationell konjunkturuppgång. Kapitalutrustningen i dessa branscher har blivit ekonomiskt föråldrad. Arbetskraften som hålls kvar genom olika statliga stödåtgärder i existerande företag kan inte heller utan tidseftersläpning överföras till annan produktion. En stark produktionsuppgång i svensk industri kommer därför sannolikt att vara ojänmt fördelad mellan företag, branscher och orter. Tendenser till minskad rörlighet på arbetsmarlcnaden i förening med starka förskjutningar i relativ konkurrenskraft mellan branscher och företag i Sverige betyder att en ökad arbetskraftsefterfrågan i industrin kommer att vara mycket ojämnt fördelad mellan olika företag. Det finns därför skäl att räkna med att innan fullt kapacitetsutnyttjande nåtts, kommer den möjliga produktionsökningen inom vissa sektorer att hämmas av brist på arbetskraft. Samtidigt kommer arbetslöshet att kvarstå i vissa områden. Den outnyttjade pro-

2   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1. Finansplanen

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen IS

duktionspotentialen tenderar därför ibland att överskattas. Det är en viktig uppgift för arbetsmarknads- och industripolitiken att finna nya vägar för att öka produktionsfaktorernas rörlighet, för att trygga sysselsättningen, minska risken för en hög löneglidning och för att fullt ut tillvarata produktionsmöjligheterna i de företag som kan expandera. Inte minst är det angeläget att genom en starkare expansionskraft i näringslivet skapa bättre fömtsättningar att etablera nya verksamheter inom de områden där sysselsättaingsläget är svagt och skapa regional balans. En viktig roll spelar härvid insatserna för att underlätta arbetskraftens yrkesmässiga rörlighet.

Industripolitiken utgör en väsentlig och integrerad del i den aUmänna ekonomiska politiken. Starkt förenklat har industripolitiska åtgärder varit av tre olika slag.

Den första typen har riktats mot branscher som långsiktigt saknar förutsättningar att överleva i sin nuvarande omfattning och utgör den utgiftsmässigt tyngsta delen. Stora insatser har här gjorts för att möjliggöra en ordnad avveckling eller omstmkturering utan kraftiga ökningar i arbetslösheten som följd. Till väsentlig del måste dessa insatser, t. ex. inom stora delar av varvsnäringen ses som arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den reguljära arbetsmarknadspolitikens möjlighet att klara stora plötsliga förändringar i sysselsättningen på en ort är begränsad, varför industripolitiska insatser av detta slag blivit nödvändiga under en anpassningsperiod.

Parallellt med dessa insatser har mer framtidsinriktade satsningar gjorts inom t. ex. stålindustrin vilkas syfte är att successivt trappa ned antalet sysselsatta och koncentrera och rationalisera verksamheten för att skapa företag som på sikt kan hävda sig utan finansiellt stöd från staten. Anpassningsprocessen bör dock inte bli så utdragen att kostnaderna för samhället blir alltför bettmgande och den nödvändiga överföringen av arbetskraft till annan produktion fördröjs.

Den andra typen av industripolitiska åtgärder har avsett företag som råkat i en akut krissituation, men där företaget förutsätts ha långsiktigt goda förutsättningar vid en bättre intemationell konjunktur och ett anpassat svenskt kostnadsläge. Genom insatser i sådana lägen kan man förhindra att en värdefull industripotential går definitivt förlorad.

Den tredje typen av insatser har varit offensiva och gällt företag och projekt där förutsättningen för lönsam expansiv produktion in på 1980-talet bedöms goda, men där kostnaderna under uppbyggnadsperioden är så stora att projekten inte kan komma till stånd utan långsiktigt finansieringskapital under uppbyggnadsskedet.

När man bedömer de industripolitiska satsningamas fördelning på defensiva och offensiva investeringar måste man ta i beaktande de utomordentligt stora svårighetema att centralt bedöma vilka företag, projekt och branscher som har långsiktigt gyimsamma förutsättningar. Endast

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 19

genom att skapa tillräckhga generella incitament för enskilda och företag kan man räkna med att utvecklingsarbetet förs fram på bred front. Det offensiva stödet till industrin måste till övervägande del arbeta med generella åtgärder. Devalveringen, sänkning av allmänna arbetsgivaravgiften, frisläpp av investeringsfonderna, extra investeringsavdrag etc. är alla åtgärder som framför allt kan utnyttjas av den livsdugliga delen av industrin för expansiva satsningar. Värdet av dessa insatser för industrin motsvarar betydande belopp. Stödet till forskning och utveckling, omläggningar i kapitalbeskattningen för de mindre företagen och re-gionaliseringen av näringspolitiken är industripolitiska åtgärder som har samma generella offensiva karaktär.

Som jag redan tidigare understrukit är det ytterst angeläget att den svenska industrins produktionspotential byggs ut. En sådan ökning behöver dock inte nödvändigtvis ta sig uttryck i enbart materiella investeringar utan kan också ske i form av ökade marknadsinvesteringar, FoU-insatser eller omstrukturering av existerande produktionsapparat. Industriinvesteringarna minskar kraftigt under såväl 1977 som 1978, beroende bl. a. på det låga kapacitetsutnyttjandet och det pressade vinstläget. Det är utomordentligt viktigt att vända den negativa utvecklingen.

Regeringen har genom ett flertal åtgärder sökt begränsa nedgången 1978. Investeringsfonderna har generellt släppts fria. Investeringsfonderna får nu också användas för utländska marknadsinvesteringar. Som alternativ till användandet av investeringsfondema får företagen utnyttja det 25-procentiga extra investeringsavdraget. De industripolitiska insatsema kommer i många fall att göra det möjligt att fullfölja investeringsprogram eller att starta nya projekt. Utan dessa insatser skulle investeringsutvecklingen sannolikt bli ännu svagare. En grundläggande fömtsättning för ökade industriinvesteringar är dock väsentligt förbättrade resultat i företagen.

Stabilisering av pris- och kostnadsutveckling

Det låga kapacitetsutnyttjandet och den försvagade finansiella situationen inom industrin är ägnat att leda till företagsnedläggelser, friställning av arbetskraft samt stora underskott i bytesbalansen. I ett längre perspektiv ger de låga investeringama upphov till en låg tiUväxt i vår produktionspotential och en försvagning av våra möjUgheter att på lång sikt förbättra vår internationeUa konkurrenskraft.

Det var mot denna bakgmnd nödvändigt att imder 1977 vidta kraftfulla åtgärder för att stärka industrins internationeUa konkurrenskraft. Detta åstadkoms genom nedskrivningen av kronans värde med effektivt sammanlagt 15 % som vidtogs under 1977. Härigenom skapades ett utrymme för förbättrad konkurrenskraft som företagen kan använda dels tiU en sänkning av priserna i utländsk valuta, dels tUl en konsolidering genom resultatförbättringar.

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 20

För att denna politik skall bli framgångsrik är det nödvändigt att det utrymme som skapas av nedskrivningen av kronan ej tas i anspråk för löneökningar under 1978. Kostnadseffekten av förra årets avtal, av införandet av den femte semesterveckan samt av en antagen löneglidning på 1,7 % skulle enligt konjunkturinstitutets kalkyler redan i utgångsläget motsvara en lönekostnadsökning per timme för 1978 av 8 % räknat mellan årsgenomsnitten. Vid en kalkylerad ökning av industrins produktivitet med 5 % skulle redan med dessa förutsättningar kostnaden per producerad enhet under 1978 komma att stiga med 3 %. En sådan stegring ligger något under vad vi kan förvänta oss i våra viktigaste konkurrentländer, varför den i och för sig skulle medge en viss förbättring av industrins internationella konkurrenskraft. Samtidigt står det klart att lönekostnadsökningar hämtöver skulle i motsvarande mån minska utrymmet för en sådan förbättring.

När det gäUer att bedöma produktivitetsstegringen inom industrin, för 1978, är det viktigt att beakta det samband som i dagens ekonomiska läge råder mellan löneökningar och produktivitetstillväxt.

Under 1960-talet, när efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet i den svenska ekonomin låg på en hög nivå och svensk industri hade en stark position, kunde man med visst fog hävda att löneökningarna drev på produktivitetstillväxten. De ökade kostnaderna tvingade fram arbets-kraftsbesparande investeringar samt strukturrationaliseringar. Mindre effektiva enheter blev genom kostnadshöjningarna olönsamma och slogs ut, samtidigt som tiUväxten var hög i de lönsamma och expansiva delarna av industrin. En sådan utveckling var möjlig genom att industrin inledningsvis hade en stark position. Förutom produktivitetshöjningarna ledde dock denna utveckling tiU att det finansiella utrymmet för framtidsinriktade satsningar knappades in.

I dagens läge när industrins stäUning är försvagad och efterfrågan och kapacitetsutnyttjande ligger på en mycket låg nivå, är sambandet mellan löne- och produktivitetsökningar snarast det omvända. En hög sysselsättningsnivå vidmakthålles trots det låga kapacitetsutnyttjandet. Ökningen i arbetsproduktivitet under 1978 kommer därigenom att i huvudsak bestämmas av kapacitetsutnyttjandets förändring. En uppgång i industrins kapacitetsutnyttjande är emeUertid möjlig endast om en förbättring av den internationella konkurrenskraften kommer tUl stånd.

Om det ekonomiska utrymme som skapats av valutakursförändringen skulle tas i anspråk för löneökningar skulle någon förbättring av konkurrenskraft och kapacitetsutnyttjande inte kunna uppnås. Produktivitetsutvecklingen kan i så fall bli lägre än de 5 % som här angivits. Tendenser till dämpning av produktivitetsutvecklingen kan komma att medföra att finansiellt svaga företag i ökad utsträckning tvingas friställa arbetskraft.

Enligt den preliminära nationalbudgetens kalkyler kommer ökningen

.-.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen 21

av konsumentpriserna att uppgå till 9 % under loppet av 1978. Den avtalsmässiga löneökningen under 1978 har därvid rent schablonmässigt antagits uppgå tiU 2 %. Det svarar mot en höjning av lönekostnaden med 10 % meUan 1977 och 1978. En högre lönekostnadsökning skulle vid den pressade vinstnivå vi har i dag ge upphov till en högre prisstegringstakt än den som anges i nationalbudgeten.

Det är mot denna bakgrund väsentligt att den ekonomiska politiken har en inriktning som möjliggör en lugn utveckling av såväl kostnader som priser under 1978. De metoder som i omvärlden använts för att bekämpa kostnadsinflation har huvudsakligen varit av två slag. En metod har varit att låta finanspolitiken vara så restriktiv att det uppstår en betydande grad av arbetslöshet, vilket i sin tur har en dämpande effekt på löner och prisstegringar. En annan metod har varit att tUlgripa direkta inkomstpolitiska åtgärder. Ingen av dessa metoder överensstämmer med traditionerna i Sverige när det gäller sysselsättningsnivån och friheten för parterna på arbetsmarknaden. Regeringens mål är därför att finna vägar att dämpa kostnadsutvecklingen vid bibehållen hög sysselsättning samt bibehåUen frihet för partema på arbetsmarknaden. Jag skall i korthet ange elementen i den strategi regeringen valt.

Genom att man håller tillbaka den inhemska efterfrågan dämpas inflationsimpulser från efterfrågesidan. För att denna politik inte skall ge upphov till arbetslöshet, kombineras den med aktiva arbetsmarknadspohtiska och industripolitiska insatser.

Regeringen har för 1978 föreslagit en omläggning av inkomstbeskattningen som när det gäller skattesänkningar i förhållande tUl 1977 års skatteskala har sin tyngdpunkt förlagd tUl heltidsarbetande löntagare i vanliga inkomstlägen. Omläggningen som genomförts efter överläggningar med arbetsmarknadens parter bör underlätta parternas uppgift att nå en uppgörelse.

Vidare har regeringen uppdragit åt statens pris- och karteUnämnd att bedriva en intensiv prisövervakning imder 1978. Nämnden skall övervaka och försöka påverka prisutvecklingen så att några prishöjningar ej sker som kompensation för löneglidning. Vidare skall övervakningen inriktas på att förhindra prishöjningar som vidtas som kompensation för förväntade kostnadsökningar. Slutligen bör övervakningen också ta sikte på att förhindra prishöjningar, avsedda att ersätta minskad försäljningsvolym.

Regeringen har vidare beslutat avveckla den aUmänna arbetsgivaravgiften. Den första sänkningen med 2 % träder i kraft den 1 januari 1978. Genom att hålla det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och so-cialförsäkringsavgifter under de närmaste åren oförändrat skapas förutsättningar för en lugnare utveckling av lönekostnaderna.

De åtgärder jag pekat på här syftar till en utveckling på pris- och kostnadssidan som bryter de inflationsförväntningar som de senaste åren

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 22

funnits i vår ekonomi. De bör möjhggöra en väsentiig neddragning av inflationstakten och en förbättring av mdustrins konkurrenskraft. Den avgörande betydelse pris- och kostnadsutvecklingen har för utvecklingen i vår ekonomi under 1978 gör det emellertid nödvändigt för regeringen att under året med stor uppmärksamhet följa utveckUngen på detta område. En snabbare ökning av priser och kostnader än den som här angivits skuUe allvarligt försämra balansen i den svenska ekonomin.

Efterfrågans inriktning

I den nuvarande situationen är det å ena sidan angeläget att håUa tiUbaka den inhemska efterfrågan för att förbättra bytesbalansen och stabUisera prisutvecklingen. Å andra sidan kan det inte accepteras att den inhemska efterfrågan faUer till allt för låga nivåer. Denna avvägning är vägledande för utformningen av finanspolitiken under 1978. Denna kommer att ge ett högre bidrag tUl den inhemska efterfrågan än under 1977. De direkta och indirekta effekterna av vidtagna åtgärder beräknas ge ett bidrag tiU BNP på ca 3 % 1978. Utan detta stöd till inhemsk efterfrågan skulle industrins avsättningsmöjUgheter på hemmamarknaden drabbas hårdare och sysselsättningsproblemen försvåras.

En viktig del av stabiliseringspolitiken är att söka styra efterfrågan i ekonomin i enhghet med de uppställda målen. Naturligtvis kan den internationella utvecklingen och trögheten inom den egna ekonomin försvåra en sådan styrning. I nedanstående tablå anges de olika efter-frågekomponenternas procentuella bidrag tUl BNP-ökningen 1977, som de faktiskt blev enligt preliminära beräkningar, och antaganden för 1978.

Av tablån framgår att nettoefterfrågan från utlandet svarat för ett väsentligt positivt bidrag tiU BNP-utvecklingen. Genom att exporten i fasta priser utvecklats starkare än importen har nettoefterfrågan på svenska varor och tjänster ökat. Under 1978 väntas den utländska nettoefterfrågan ge ett positivt bidrag på 1,5 % av BNP.

Bidrag till BNP-tillväxten 1977 och 1978

1976— 1977—

1977 1978

-0,7	-0,6
0,0	0,0
0,7	0,7
-0,7	-0,3
-2,2	-1,1
0,6	1,5
-2,4	0,2

Privat konsumtion Statlig konsumtion Kommunal konsumtion Totala bruttoinvesteringar Lagerinvestering Nettoefterfrågan från utlandet' Bruttonationalprodukten

' Export av varor och tjänster ./. Import av varor och tjänster.

Att bytesbalansunderskottet trots detta väntas öka något beror på den starka nedgången i bytesförhållandet. Importpriserna beräknas stiga med 21 %   1976—1978 medan exportpriserna stiger med endast 12,5 %.

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 23

Detta är tiU betydande del ett uttryck för en nödvändig sänkning av Sveriges exportpriser i förhållande till den internationella prisnivån. Huvudsyftet med devalveringen har ju varit att åstadkomma en sådan relativ prissänkning för att öka exportvolymen och för att stärka den svenska industrins konkurrens gentemot importen. Därigenom bidrar utrikeshandeln till att öka efterfrågan på svensk produktion, varigenom nedgången i privat konsumtion kompenseras.

Det andra expansiva elementet i svensk ekonomi är den kommunala konsumtionen. Denna har ökat väsentligt snabbare än vad som svarat mot det långsiktiga mål som fastställdes av riksdagen våren 1976 i samband med behandlingen av 1975 års långtidsutredning. Det är därför angeläget att kommunerna planerar för en lägre tillväxttakt framöver.

Staten har själv påtagit sig stor återhållsamhet med utgifter för den egna verksamheten. Den statliga konsumtionstillväxten beräknas under både 1977 och 1978 stanna på 1976 års nivå. Orsakerna bakom det växande budgetunderskottet Ugger i en svag inkomstutveckling och starkt växande transfereringar till hushåU, kommuner och företag.

Den privata konsumtionen beräknas 1978 komma att minska med 1 %. Det är nödvändigt att håUa tiUbaka den privata konsumtionen för att begränsa importen och därigenom minska underskottet i bytesbalansen. Alltför stora underskott i bytesbalansen innebär en betydande risk för stabUiteten i den svenska ekonomin och begränsar förutsättningarna att på längre sikt uppnå en lugnare prisutveckling. Med ett starkt inhemskt efterfrågetryck skulle risken också vara stor att den genomförda devalveringen inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning för att återvinna marknadsandelar.

Med kraven på minskning av bytesbalansunderskottet, höjning av det inhemska sparandet, ökade investeringar och fortsatt utbyggnad av de prioriterade områdena inom den offentliga sektorn kan man inte räkna med annat än en begränsad tillväxt i utrymmet för den privata konsumtionen under kommande år. Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen skall därför delvis ses som en anpassning till en lägre långsiktig trend. Samtidigt måste man med hänsyn till produktion och sysselsättning söka förhindra att den privata konsumtionen faUer allt för mycket. Den antagna utvecklingen av privat konsumtion skall därför ses som en balansgång meUan kraven på successiv förbättring i den yttre balansen och önskemålet om att stödja den inhemska efterfrågan.

Bostäder och energisparande

Bostadsbyggandet har gått ner sedan början av 1970-talet och torde nu vara nere i en nivå som understiger den långsiktiga bostadsefterfrågan. Antalet outhyrda lägenheter har också minskat avsevärt under de tre senaste åren. En viss brist på lägenheter har på sina håll börjat göra sig gällande.

Igångsättningen har legat lågt under första delen av 1977. Detta är

Prop. 1977/78:100    Bilagal   Finansplanen 24

betingat av ett flertal olika faktorer, bl. a. den snabba ökningen av byggkostnaderna, läget på kreditmarknaden och en otillfredsstäUande planberedskap i vissa kommuner. Många kommuner har tvekat att öka byggandet av flerfamUjshus på grund av befarade svårigheter att hyra ut de dyra lägenheterna i nyproduktionen.

Kostnadsökningen inom bostadsbyggandet har varit betydande under 1970-talet, särskilt för flerfamiljshus. Kapitalkostnaden och därmed boendekostnaden i nybyggda bostäder har ökat. Det statiiga lånetaket för främst flerfamiljshus har tidigare släpat efter utvecklingen av byggnadspriserna. Därmed ökade väsentligt de s. k. överkostnadema, som måste finansieras med lån till marknadsränta eller egen insats. Den svaga inkomstutvecklingen i förening med starkt stigande hyreskostnader i nya lägenheter har också hållit tillbaka efterfrågan.

För att stimulera bostadsbyggandet har regeringen under 1977 i flera omgångar höjt det stadiga lånetaket med totalt ca 19 % för flerfamiljshus och ca 14 % för småhus. För att möjliggöra en smidigare anpassning till byggkostnaderna skall dessutom lånetakshöjningar framöver göras oftare än hittUls och knytas till byggprisutvecklingen exkl. effekten av löneglidning. Detta kommer att få en positiv inverkan på igångsättningen under 1978.

För att ytterhgare stimulera igångsättningen av bostäder 1978 framläggs i budgetpropositionen förslag att sänka den statliga garanterade bostadslåneräntan med 0,5 % både för nybyggda småhus och flerfamiljshus med verkan från den 1 januari 1978. För att finansiera kostnaden för detta och åstadkomma en utjämning av hyreskostnaderna mellan olika årgångar har regeringen också beslutat föreslå en snabbare höjning av den garanterade räntenivån i det statUgt belånade bostadsbeståndet fr. o. m. den 1 januari 1980. Avtrappningen av räntebidraget kommer att ske med 0,25 % per år i flerfamiljshus och 0,35 % i småhus. Regeringen räknar med att igångsättningen under 1978 kommer att stiga till uppemot 60 000 nya lägenheter.

Ombyggnadsverksamheten i det befintliga bostadsbeståndet är av stor betydelse för byggarbetsmarknaden. Sedan stödet till energibesparande åtgärder i bostads- och lokalbeståndet infördes har detta kommit att spela en växande roll för ombyggnadsverksamheten. Investeringskostnaderna för ombyggnader är f. n. ungefär Uka stora som investeringarna i flerfamUjshus. Efterfrågan på energisparstöd har ökat starkt. För att tillgodose den ökade efterfrågan ökades i december 1977 ramen för energibesparande åtgärder i bostadshus under iimevarande budgetår. Fram t. o. m. budgetåret 1977/78 har sammanlagt drygt 1,5 miljarder kr. anvisats till lån och bidrag för energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet. Under budgetåret 1978/79 anslås härför under bostadshuvudtiteln ytterligare 1 miljard kr. till lån och bidrag. Till detta kommer en föreslagen planeringsreserv på 400 milj. kr. för detta ändamål. Under kalenderåret

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 25

1978 beräknas satsningen på energisparande åtgärder i byggnadsbeståndet uppgå till drygt 1 miljard kr., vUket tar resurser i anspråk motsvarande en produktion av t. ex. 4 000—5 000 lägenheter.

I december 1977 presenterade regeringen också ett tioårigt energi-sparprogram för det befintliga bostads- och lokalbeståndet. Målet är att spara motsvarande 25—30 % av den totala energiförbrukningen i byggnader till en investeringskostnad av mellan 30 och 50 miljarder kr. i 1977 års prisnivå. Detta skulle innebära en energibesparing motsvarande 32—39 TWh. En stegvis uppbyggnad av programmet föreslås för att bl. a. undvika prisdrivande effekter inom byggnads- och byggmaterialindustrin. Efter en treårsperiod skaU energisparprogrammet omprövas. En sådan ordning ger möjligheter för statsmaktema och kommunerna att långsiktigt planera samtidigt som en successiv anpassning kan ske till förändrade förutsättningar i form av förbättrad teknik, nya forskningsresultat etc. Energisparåtgärderna skall ge en rimlig samhällsekonomisk avkastning i nivå med vad som gäller för långsiktiga investeringar i övrigt. Därför krävs ett flexibelt system som ger möjlighet att anpassa resursinsatserna.

3.2 Välfärdens fördelning

Under 1960-talet ökade den totala produktionen (BNP) med i genomsnitt 4,7 % per år. Den snabba tillväxten möjliggjorde en kraftig höjning av såväl den privata materiella standarden som de offentliga insatserna inom flera områden av stor betydelse för välfärdsnivån i landet. Även om den omfattande stmkturomvandling, som var förenad med den snabba tillväxten, innebar välfärdsförluster för många människor, så är det ovedersägligt att denna utveckling samtidigt bildade basen för den förbättring av den materiella levnadsnivån för stora befolkningsgrupper som skedde under denna period. De politiska awägningsproblemen under 1960-talet gällde i huvudsak den takt i vilken olika former av privat och offentlig konsumtion skulle tillåtas öka.

1970—1977 ökade den totala produktionen med i genomsnitt endast 1,5 % per år. En i stort sett oförändrad produktionsnivå förutses för 1978. Den totala konsumtionen har ökat med i genomsnitt 2,4 % per år 1970—1977, dvs. väsentligt snabbare än totalproduktionen. En förklaring härtiU är den stimulanspolitik som förts 1974—1976. I ljuset av den lägre tillväxt i ekonomin som nu kan förutses framstår de senaste årens konsumtionsökning som alltför hög. Återställandet av den yttre balansen framtvingar en stark begränsning av den inhemska resursförbrukningen. En betydande andel av de resurser som kan användas för förbrukning inom landet måste avsättas för att öka investeringarna. Det utrynmie som därmed återstår för privat och offentlig konsumtionsökning kommer att bli ytterligt begränsat. Den ekonomiska politiken under de närmaste

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 26

åren kommer därför att ställas inför den svåra uppgiften att hålla kon-sumtionstillväxten på en låg nivå. De resurspolitiska avvägningarna — och därmed avvägningarna vad gäller välfärdens fördelning mellan olika grupper av individer — blir i ett sådant läge svåra. Starka späimingar mellan olika konkurrerande krav kan förutses. En svår fråga i poUtiken under de närmaste åren blir därför att avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika former av standarduttag vid en lägre total tillväxttakt.

Fördelningen av produktionsresultatet mellan löner och driftsöverskott varierar kraftigt med konjunkturväxlingarna. Vid 1960-talets början uppgick löneandelen inom industrin till drygt 70 % av produktionsvärdet (förädhngsvärdet). Efter en nedgång 1973 och 1974 har löneandelen ökat mycket kraftigt och kan på basis av tUlgängliga uppgifter beräknas ha utgjort 82 å 83 % av produktionsvärdet 1977. Företagens driftsöverskott har minskat i motsvarande mån.

Det är nödvändigt att öka företagens driftsöverskott under de närmaste åren om rådande obalans i ekonomin skall kunna eUmineras. Många anstäUda arbetar inom företag som visar låg lönsamhet eller är förlustbringande. För att en långsiktigt tryggad anställning skaU kunna säkerställas är en förbättring av lönsamheten nödvändig. Detta skulle medge en ökning av investeringarna inom näringslivet och möjliggöra det risktagande som behövs för utvecklandet av nya produkter och verksamheter. Ett återstäUande av den yttre balansen kräver att kapitalbildningen inom industrin ökar under mänga år framöver. För att finansiera denna expansion — och därmed också öka antalet arbetstillfällen inom industrin — måste bl. a. företagens finansieUa resultat höjas från sin nuvarande mycket låga nivå. Härmed skapas också en gmnd för reala löneökningar på sikt.

Enligt riksdagsbeslutet 1976 om aUmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken borde den privata och den offentUga konsumtionen öka i ungefär samma takt under 1970-talets senare hälft. Den offentliga konsumtionen har dock hittUls ökat betydligt snabbare än den privata konsumtionen, främst till följd av den kraftiga expansionen inom den kommunala sektorn, vilken tiU stor del drivits fram av statliga stimulansåtgärder. Kommunernas nuvarande planer pekar på en fortsatt snabb konsumtionsökning fram tUl början av 1980-talet. I en situation med låg tUlväxt av de totala resursema minskar en snabb expansion av de offentliga verksamheterna kraftigt utrymmet för privat konsumtion.

I ett läge där möjligheterna att utvidga den offentliga sektorn blir mer begränsade kommer det att vara nödvändigt att hårdare prioritera de mest angelägna behoven. Hit hör upprätthåUandet av en hög sysselsättning. Kostnaderna härför skall ses som en integrerad del av välfärdspolitiken i vid mening. Utbyggnaden av barnomsorgen och lång tidssjukvården måste också fortsätta.

Det är i detta sammanhang också viktigt att kvaliteten på samhällets

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 27

sociala service successivt förbättras inom ramen för redan genomförda reformer och att samhällets stöd verkUgen riktas till de mest behövande mppema. De kvalitativa målen för samhällets sociala omsorg kan inte enbart nås genom ökade materiella resurser.

Problemen med att förena en för löntagarna godtagbar realinkomst-utveckling med en fortsatt snabb expansion av den offentliga konsu-tionen accentueras av att pensionärsgruppen redan tillförsäkrats en betydande del av det framtida konsumtionsutrymmet. Till den betydande förbättring av pensionärernas standard som beslutade inkomsthöjningar möjliggör skall läggas den prioritering som regeringen gör av långtidssjukvården.

Kombinationen av den inkomstökning som tUlförsäkrats varje pensionär och den demografiska utvecklingen innebär att pensionärernas samlade inkomster ökar betydligt snabbare än hushållens totala inkomster i landet. Eftersom pensionäremas inkomster är inflationsskyddade kan denna gmpp öka sin konsumtion även i tider då den ekonomiska tUlväxten inte medger en höjning av den totala privata konsumtionen. Enligt en grov uppskattning var den yrkesaktiva befolkningens (inkl. bam och ungdomar) reala disponibla inkomster ungefär oförändrade mellan 1976 och 1977. Genom den årliga ökningen av antalet pensionärer, den fortsatta utbyggnaden av ATP-systemet och den fortgående höjningen av pensionstUlskotten ökade samtidigt de reala inkomsterna för pensionärerna som grupp med totalt sett 6 å 7 %. Utvecklingen under de närmaste åren kommer att innebära ett starkt begränsat utrymme för ökning av den totala privata konsumtionen. Höjningen av pensionärernas inkomster kommer därför att inskränka utrymmet för standardförbättringar för de yrkesaktiva, om det inte är möjligt att åstadkomma en väsentiigt högre ekonomisk tUlväxt under de kommande åren.

Till frågan om fördelningen av utrymmet för standardförbättringar mellan yrkesaktiva och pensionärer hör också frågan om i vUka former dessa förbättringar skaU ske. Vad gäUer de yrkesaktiva kan standard-ökningen ske i form av ökad materieU konsumtion, dvs. realinkomst-höjningar, eller i form av arbetstidsförkortning, mindre stress i arbetslivet, bättre arbetsmUjö etc. Standardförbättringar av det senare slaget för de yrkesaktiva har den egenskapen att de inte kan omfördelas mellan individer.

Tillgängliga undersökningar pekar på att en utjämning av inkomsterna i landet ägt rum sedan 1960-talets början. Utjämningen har gått särskilt snabbt sedan 1968. En viktig förklaring tiU den utjämning som skett är sysselsättningsutveckUngen — främst då den kraftiga ökningen i kvinnornas deltagande i arbetslivet utanför hemmen. En annan viktig förklaring är de låglönesatsningar som gjorts i avtalsförhandlingarna. Progressiviteten i skattesystemet, transfereringarna samt pris-

Prop. 1911/18:100    Bilaga 1    Finansplanen 28

sättningen på vissa offentUga tjänster har också i hög grad bidragit tiU utjämningen av de disponibla inkomsterna samtidigt som de skärpt marginalskatteproblemet. Sett i ett internationellt perspektiv torde vårt land ha en nästan unikt jämn inkomstfördelning.

Samtidigt som de nuvarande höga marginalskattesatsema bidrar tUl en utjämning av de disponibla inkomstema försvårar de emellertid också stabiliseringen av löne- och prisutvecklingen. Den starka progressiviteten också i vanliga inkomstiägen gör det svårt för löntagarna att genom avtal eller egna insatser öka sina reala disponibla inkomster. Det under de närmaste åren starkt begränsade utrymmet för löneökningar försvårar möjligheterna att förena krav på fortsatt inkomstutjämning genom särskilda låglönesatsningar i avtalsförhandlingarna med krav på generella lönepåslag. Också de inkomstfördelningspolitiska spänningarna ökar således vid låg tUlväxt i ekonomin.

Jag har här pekat på några för välfärdsfördelningen viktiga awäg-ningsproblem som regeringen och arbetsmarknadens parter kommer att ställas inför under de närmaste åren. De betydande resursinteckningar, som återställandet av balansen i vår ekonomi innebär, i förening med långsam ekonomisk tillväxt under den närmaste framtiden, medför att utrymmet för olika former av standardförbättringar blir ytterst begränsat. Det är för att fullfölja de i politiskt samförstånd gjorda åtagandena mot pensionärerna, mot barnfamiljerna och de arbetslösa som de yrkesaktiva grupperna under ett övergångsskede måste ta på sig uppoffringar. Ju mer de aktiva grupperna kräver, desto svårare blir det ätt klara löftena till pensionärer, handikappade och andra som behöver denna solidaritet. På sikt lägger sådana uppoffringar samtidigt gmnden för en gynnsammare tillväxt i våra totala resurser. Därmed ökar också utrymmet för framtida fördelningspolitiska insatser.

3.3 Industripolitiken

Som tidigare framhållits är vår industris försvagade konkurrenskraft ett av de centrala problemen i vår ekonomi f. n. Det förvärras av att den internationeUa konjunkturuppgången i stort sett kommit av sig efter första halvåret 1976. Kursförändringen på sammanlagt 15 % under 1977 kommer att ge en generell förbättring av industrins konkurrenskraft. I vissa branscher finns emeUertid svåra strukturella problem som ej kan lösas av åtgärder som en devalvering. StruktureUa problem av detta slag har under senare år blivit uppenbara främst i varven, delar av järn- och stålindustrin samt teko-industrin. För att återge dessa branscher deras internationella konkurrenskraft behövs därför även industripolitiska åtgärder. Dessa åtgärder syftar tiU att krympa och effektivisera verksamheten så att resurser kan fristäUas för expansiva branscher och företag. En sådan omändring måste dock ske i socialt accep-

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 29

tablå former. Målsättningen är att statens åtgärder skall vara tidsbegränsade och att företag och branscher efter de statliga insatserna skaU ha uppnått lönsamhet.

Statens insatser i omstäUningarna syftar tUl att nödvändiga neddragningar kan ske på ett sätt som är acceptabelt för de anställda, för berörda kommuner och för samhället i sin helhet.

För att det även på sikt skall vara möjligt att trygga sysselsättningen i landet, uppfylla redan gjorda åtaganden av betydelse för vår välfärd samt skapa utrymme för nya reformer inriktas industripoUtiken på att omvandla vårt näringsliv så att det får en struktur som är anpassad till våra konkurrensförutsättningar.

Vid avvägningen mellan sysselsättningspoUtiska och industripolitiska insatser är det viktigt att sysselsättningseffekterna vägs mot utnyttjandet av andra produktionsfaktorer som kapital och energi. Sysselsättningen kan i annat fall kräva stora investeringar eUer kostnader för insatsvaror som inte alltid är företagsekonomiskt motiverade, där varje insatt krona ger relativt liten utdelning i form av ökad sysselsättning.

Det svenska näringslivet står inför stora omställningar även vid en förbättring av konjunkturläget. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att förbättra industrins situation. Insatserna syftar tiU en anpassning av produktion och företagsstruktur till de förändrade konkurrensförutsättningarna. Strävan är att genomföra anpassningen på ett sådant sätt att arbetslöshet i görligaste mån kan undvikas. I en del fall kan det föreligga en motsättning mellan kraven på strukturförändringar samt målsättningen om stabiUtet i den regionala och lokala sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen.

Näringspolitiken är nära kopplad till regionalpolitiken och sysselsättningspolitiken. Det är inte ovanligt att en region är helt beroende av en speciell industri för sin sysselsättning. I sådana fall kan stödåtgärder komma i fråga även om de inte är motiverade från strikt näringspolitiska synpunkter.

Den svenska stålindustrin brottas f. n. med stora problem. De bottnar delvis i den långvariga och mycket djupa lågkonjunktur som de västUga industriländerna f. n. befinner sig i, vilket tagit sig uttryck i att stålförbrukningen sedan 1974 minskat kraftigt i dessa länder. HärtiU kommer att en modern stålindustri i snabb takt växt upp i fiera länder i Latinamerika, Asien och Fjärran Östern. Detta kan förutses få mer långsiktiga återverkningar för stålindustrin i OECD-området framför allt genom att tidigare inarbetade exportmarknader förloras. Samtidigt hårdnar konkurrensen på de återstående marknaderna.

Genom bildandet av Svenska Stål AB tas initiativ för att åstadkomma en handelsstålindustri i Sverige som på sikt bör ha möjligheter att hävda sig framför allt på hemmamarknaden. Uppgiften för det nya stålbolaget blir att koncentrera produktionen till de livskraftiga delama av bran-

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 30

schen, medan övriga delar avvecklas på sikt. Syftet med bolaget är alltså inte att åstadkonmia en kapacitetsexpansion. KraftfuUa åtgärder blir emellertid nödvändiga för att höja effektiviteten i de ingående enheterna. Förslag till statlig finansieU medverkan koinmer att föreläggas riksdagen. Det nya bolaget föreslås få ett aktiekapital på 2 000 milj. kr. och en reservfond på 800 milj. kr.

För att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin kommer likaså stora finansieUa insatser att göras. Riksdagen har i december 1977 beslutat att staten skall ställa 700 milj. kr. tiU förfogande i form av lån, samt ställa sig som garant för ytterligare lån på 600 milj. kr., som skaU tas på den öppna marknaden. Vidare har de arbetsmarknadspolitiska insatserna förstärkts med anledning av de förväntade stmkturförändringarna inom stålindustrin.

Insatserna för teko-industrierna har ökat kraftigt under det senaste året. Bl. a. lämnas statliga lånegarantier, s. k. särskUda stmkturgarantier, mot vUka räntebefrielse och avskrivning erhålls. I budgetpropositionen föreslås en ytterligare ramhöjning av stmkturgarantiema. Den totala garantiramen skuUe därefter komma att uppgå tiU ca 265 milj. kr. För räntebefrielse och avskrivning skulle efter den föreslagna höjningen totalt ha avsatts drygt 100 mUj. kr. För budgetåret 1977/78 kan i mnda tal 400 milj. kr. beräknas ha tillförts branschen via lån eller bidrag.

Riksdagen har under december 1977 förelagts förslag om bUdandet av en ny teko-koncern med AB Eiser som moderbolag. Statsföretag AB har härför föreslagits få ett bidrag på 190 mUj. kr.

Stora stadiga insatser har gjorts för att mUdra konsekvenserna av den neddragning och omstrukturering av den svenska varvskapaciteten som framstår som nödvändig. För bUdandet av den statiiga varvskoncemen har för aktieförvärv anvisats 600 milj. kr. Moderbolaget har vidare fått 435 mUj. kr. i medelstiUskott. T. o. m. utgången av 1978 har staten ställt förlustgarantier om högst 800 mUj. kr. för produktion och försäljning av fartyg. Eriksberg har fått 859 nulj. kr. för förlusttäckning i samband med varvets avveckling. Ett avskrivningslån tUl svenska beställare av fartyg på 1 300 milj. kr. har beviljats. Hämtöver har staten ställt sig som garant för upplåning i samband med beställning och produktion av fartyg på sammanlagt 9 950 milj. kr.

Bland de branschpolitiska åtgärderna i övrigt kan nämnas att riksdagen under våren 1977 beslutat om fortsatta och ökade insatser i den manuella glasindustrin. I avsikt att åstadkomma en konkurrenskraftig dataindustri har avtal träffats meUan Saab-Scania AB och staten om bildandet av Svenska Data AB. Den totala resursinsatsen av svenska staten uppgår tUl drygt 500 mUj. kr.

Vidare har riksdagen bifaUit regeringens proposition om åtgärder för att främja utvecklingen för de mindre och medelstora företagen. Den innebär att de näringspolitiska insatsema på regional nivå breddas och

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 31

byggs ut kraftigt. Utvecklingsfonder byggs upp med uppgift att till de mindre och medelstora företagen tUlhandahåUa informations-, rådgivnings-, och konsulttjänster samt att lärana lån på hög risknivå.

De särskilda satsningar som beslutats under 1977 är totalt sett mycket omfattande. För helåren 1977 och 1978 kan de beräknas uppgå till 5 mUjarder kr. vardera året. En stor del av dessa belopp lämnas i form av lån till näringslivet. Därtill kommer bl. a. aktieteckningar, av vUka en del utgör ägartiUskott tiU statUga företag. För främst varven har staten dessutom utfärdat omfattande lånegarantier. För budgetåret 1977/78 har anslagits 10—11 miljarder kr. att gälla t. o. m. 1979.

Som jag framhöU inledningsvis är insatsema starkt koncentrerade tUl vissa branscher. Stålindustrin, varven och teko-industrin som tUlsammans svarar för ca 11,5 % av den svenska industrins förädlingsvärde står för 85 % av kostnadema för de särskilda insatsema. Inom just dessa branscher är satsningarna mycket omfattande. De industripolitiska åtgärderna är i hög grad riktade mot de branscher som f. n. befinner sig i den genomgripande omvandlingsprocess, som svensk industri står inför under de närmaste åren. Det kommer att krävas att den industriella verksamheten inriktas mot nya expansiva områden och att tidigare verksamheter delvis avvecklas. Här krävs stora insatser som endast tUl en del visar sig i form av materieUa investeringar.

Till de framåtriktade insatserna hör de åtgärder för att förbättra näringslivets forsknings- och utvecklingspotential som under våren kommer att bli föremål för en särskUd proposition. Genom detta och genom samtidiga åtgärder på utbildnings- och de allmänna forskningsområdena läggs gmnden för 1980-talets näringspolitik och underlättas ansträngningarna att återvinna det förlorade försprånget och återställa vår industriella konkurrenskraft.

3.4 Sysselsättningspolitiken

Trots de svåra problem som den svenska ekonomin brottats med under de senaste åren har arbetslösheten kunnat hållas på en låg nivå. Under 1977 var i genomsnitt ca 75 000 personer arbetslösa vUket motsvarar 1,8 % av arbetskraften. Det innebar visserligen en viss nivåhöjning jämfört med 1976 men det är fortfarande en mycket låg arbetslöshet vid en internationeU jämförelse. Mycket omfattande arbetsmarknads- och industripolitiska insatser har vidtagits för att bekämpa tendenserna till ökande arbetslöshet under 1977. På kort sikt inriktas de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna på att mildra effekterna på sysselsättningen av såväl konjtmktursvackan som den nödvändiga omställning som f. n. sker i näringsUvet. På längre sikt syftar den ekonomiska politiken till att stimulera nyföretagande och investeringar så att vi kan

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 32

både bibehålla och bygga ut vår industriella kapacitet. Det s. k. småföretagspaketet som regeringen lade fram i november 1977 är ett steg i en sådan mer offensiv och framåtsyftande näringspolitik. Devalveringen och sänkningen av den alhnänna arbetsgivaravgiften innebär att företagens konkurrensförmåga ökas och därmed också förutsättningarna att upprätthålla och på sikt öka sysselsättningen.

De arbetsmarknadspoUtiska åtgärderna intensifierades under 1977. I januari beslutade regeringen om ett åtgärdspaket på 1,5 miljarder kr. Bl. a. anvisades medel för ytterligare beredskapsarbeten och en rad insatser gjordes för att på olika satt ge arbetslös ungdom utbUdning, praktik eller arbete. Statliga industribeställningar tidigarelades och kommunerna stimulerades att tidigarelägga sina köp från industrin genom statsbidrag på 20 %. Bidraget för utbildning inom företagen höjdes tUl-fäUigt under första halvåret 1977 till 25 kr. per timme för de första 160 timmarna i utbUdning. Dessa förhöjda bidrag förlängdes senare att gälla hela 1977. För den resterande delen upp tUl sammanlagt 960 timmar höjdes bidraget permanent tUl 15 kr. per tinmie.

Antalet varsel om personalinskränkningar var rekordhögt under som-marmånadema och början av hösten 1977. Samtidigt stod det klart att såväl den internationella som den svenska konjunkturutvecklingen blivit svagare än beräknat. Det var uppenbart att riskerna var stora för en avsevärd ökning av arbetslösheten under det framförliggande vinterhalvåret. Mot derma bakgmnd beslutade regeringen i oktober 1977 om ett nytt åtgärdsprogram på ca 2 miljarder kr. innehåUande bl. a. förstärkning av arbetsförmedlingsverksamheten, utökning av arbetsmarknadsutbildningen med 16 000 platser, ytterligare satsningar på beredskaps- och praktikarbeten, förlängning och utvidgning av "25-kronan" för intern företagsutbildning under första halvåret 1978 samt tidigareläggning av StatUga och kommunala industribestälhiingar och statUga byggen.

Att arbetslösheten under 1977 kunde hållas nere på en måttlig nivå beror till väsentiig del på de omfattande arbetsmarknadspolitiska insatserna. I genomsnitt har under 1977 meUan 150 000 och 200 000 personer varit sysselsatta i beredskapsarbeten eUer skyddat arbete eller deltagit i arbetsmarknadsutbildning. Antalet utgör mer än 4 % av arbetskraften. Jämfört med 1976 har framför allt utbUdningen av anställda som riskerar att bli permitterade (dvs. 25-kronan) ökat snabbt. Under en stor del av året deltog varje månad omkring 50 000 anstäUda i sådan utbildning. De utbUdningar som stöds med 25-kronan är främst yrkes-utbUdningar, men också kurser i medbestämmande, arbetsmiljö och allmänna ämnen har varit vanliga.

Den omstrukturering som f. n. äger rum inom många industribranscher ställer stora krav på arbetsmarknadspohtiken. När industrikonjunkturen vänder uppåt måste tUlses att många av dem som nu befinner

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 33

sig i t. ex. beredskapsarbeten eller i arbetsmarknadsutbildning får arbete i industrin. Detta möjliggörs genom att den ömsesidiga anpassningen meUan lediga arbeten och arbetssökande underlättas. Som ett led i denna strävan fortsätter bl. a. utbyggnaden av den interlokala arbetsförmedlingen och den obligatoriska platsförmedlingen.

I likhet med mönstret från tidigare år har arbetslösheten bland ungdomar varit förhållandevis stor. Ca 40 % av de arbetslösa under 1977 var under 25 år. En stor del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har varit inriktade på denna grupp. Såväl sysselsättningspaketet i januari som det i oktober 1977 hade en klar ungdomsprofil. Över hälften av dem som i dag sysselsätts i beredskapsarbeten är under 25 år. Likaså har platser inom arbetsmarknadsutbildningen i ökad utsträckning ställts till ungdomarnas förfogande. Under 1978 kommer yrkesutbildningskurser för ca 4 000 ungdomar att anordnas i olika företag. Kapaciteten i gymnasieskolan byggs ut dels med ytterligare platser, dels med nya utbildningar. Inom arbetsmarknadsdepartementet pågår f. n. arbetet med ytterligare åtgärder i syfte att förverkliga en s. k. ungdomsgaranti, dvs. att tillförsäkra alla ungdomar utbildning, praktik eller arbete.

Under hösten 1977 försämrades läget på byggarbetsmarknaden snabbt. Åtgärder har vidtagits för att stimulera igångsättning av bostadsbyggen och industrins bygginvesteringar. Vidare har ytterhgare 400 mUj. kr. tillskjutits för att upprätthålla energisparande reparationer och ombyggnader, vilket i de flesta fall sker i samråd meUan länsbostadsnämnderna och arbetsmarknadsverket. I syfte att skapa ytterligare sysselsättning under vinterhalvåret har beslut också fattats om tidigareläggning av offentliga bygginvesteringar för 450 milj. kr.

Den totala ökningen av arbetskraftsutbudet 1978 förutses staima vid ca 20 000 personer. Räknat i timmar blir det, främst som en följd av den femte semesterveckan, en minskning med 1,5 % jämfört med 1977. De näringsgrens visa prognosema för 1978 indikerar att arbetskraftsefterfrågan totalt sett blir fortsatt svag. Mätt mellan genomsnitten 1977 och 1978 väntas de varuproducerande näringarna minska antalet sysselsatta med ca 50 000 personer. Därav väntas ungefär drygt 30 000 falla på industrin. Vissa åtgärder har redan vidtagits för att begränsa nedgången i industrisysselsättningen. Som jag tidigare nämnt beslutade sålunda regeringen i oktober 1977 om genereUt frisläpp av investeringsfonderna samt en förlängning av investeringsavdrag/bidrag för 1978. Utvidgningen av "25-kronan" under första halvåret 1978 samt det tUlfälliga sysselsättningsbidraget kommer också verksamt att bidra till att dämpa arbetskraftsavtappningen från industrin. Expansionen i den kommunala sektorn väntas fortsätta även 1978. Ökningen mellan 1977 och 1978 förutses av konjunkturinstitutet bli drygt 50 000 personer. Däremot väntas de privata tjänstesektorerna minska sin sysselsättning med ca 10 000 personer.

3   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1. Finansplanen

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 34

De sektorvisa prognoserna pekar sålunda mot en viss ökning av arbetslösheten under 1978. Flera faktorer talar dock för att sysselsättningen ändå kan hållas uppe. Ökningen av arbetskraftsutbudet kan som en konsekvens av det svaga efterfrågeläget bli lägre än vad som förutses. Förutom de åtgärder som jag nämnt har vidtagits för 1978 är vidare effekten av den femte semesterveckan svår att förutse. Det nyanställningsbehov inom främst industrin och kommunerna som detta tim-bortfall kan medföra kan också bli större än vad som antagits i prognoserna.

Skulle ökade svårigheter för nytillträdande grupper uppstå eller mer omfattande friställningar ske inom industrin kommer regeringen att snabbt ingripa med förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser.

3.5 Finanspolitiken

För att bryta inflationsutvecklingen och minska underskottet i bytesbalansen ställs allmänt sett krav på en restriktiv ekonomisk politik med en stark återhållsamhet i de offentliga utgifterna.

Kravet på restriktivitet i de offentliga utgiftsåtagandena måste emellertid avvägas mot sysselsättnings- och fördelningspolitiska målsättningar. För den statiiga sektorn har detta bl. a. inneburit stora utgifter för att trygga sysselsättningen, vUket tUlsammans med en svag utveckling av budgetens inkomstsida medverkat till ett kraftigt underskott i den statliga budgeten. Som framgår av tabell 4 beräknas underskottet i finansiellt sparande för kalenderåret 1977 ha ökat tiU 12 mUjarder kr.

Den svaga tillväxten av statens inkomster 1977 förklaras främst av utbetalningarna av kommunalskattemedel vilka på grund av en eftersläpning ökar mycket kraftigt just under 1977 och även 1978. Kommu nalskattemedlen utgör en avdragspost bland de inkomster som redovisas i tabell 4. Om man exkluderar den tUlfälliga neddragning som eftersläpningen medför så är statens inkomster realt sett oförändrade mellan 1976 och 1977. I löpande priser skuUe de ha ökat med 11 %. En annan faktor som bidrar till en långsam tUlväxt av statsinkomsterna är att den privata konsumtionsvolymen minskar något 1977 vilket begränsar mervärdeskattens och andra indirekta skatters ökning.

Utgifterna för konsumtion, dvs. de utgifter som är direkt förknippade med den statliga sektorns tjänstevolym, uppvisar en mycket återhållsam utveckling. De för 1977 angivna krontalshöj ningama avspeglar en ungefär oförändrad statlig konsumtionsvolym.

För att klara utbyggnaden av barnomsorgen har statsbidragen till kommunerna ökats kraftigt 1977. Barnbidraget höjdes den 1 juli 1977 med 300 kr. tiU 2 100 kr. per helår för att mUdra verkningarna för barnfamiljerna av prisstegringarna. Bidragen för arbetsmarknadsutbildning förbättrades 1977. Dessa är några av de faktorer som bidrar tiU att transfereringsutgifterna ökat kraftigt 1977.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 35

Den statsfinansiella bilden för 1977 kommer i huvudsak att bestå också under 1978. Den påbörjade politiken med en stark stramhet i konsumtionsutvecklingen fortsätter. Trots detta förutses budgetunderskottet 1978 uppgå till ca 33 mUjarder kr., vilket dels förklaras av en fortsatt svag tillväxt på inkomstsidan, dels av fortsatt höga utgifter för sysselsättningspolitiska åtgärder.

Även 1978 är eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel en väsentlig orsak tUl den långsamma tillväxten i statens inkomster. Vidare har den aUmänna arbetsgivaravgiften sänkts med 2 procentenheter som ett led i ansträngningarna för att skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Den statliga skatteskalans omläggning inför 1978 medför ett nästan oförändrat realt skatteuttag och utgör en fömtsättning för en lugn avtalsrörelse under 1978. Den har tillkommit efter samråd med arbetsmarknadens parter.

Ett flertal samverkande faktorer förklarar den kraftiga ökningen av utgifterna 1978. Den rådande lågkonjunkturen har påkallat omfattande stödinsatser av industripolitisk och arbetsmarknadspolitisk natur. Under 1978 beräknas de industripolitiska åtgärderna uppgå tiU i storleksordningen 6,5 miljarder kr., varav huvuddelen utgör särskilda satsningar för att hålla sysselsättningen uppe i krisbranscher som stålindustrin, textil-och beklädnadsindustrin samt varven.

Bland de arbetsmarknadspoUtiska åtgärderna kan nämnas det program som presenterades i oktober 1977 och där ytterhgare ca 2 miljarder kr.

Tabell 4. Statens inkoraster och utgifter 1976—1978

Exkl. statens affärsverk och aktiebolag. Löpande priser

		Milj. kr.			Förändring. %
		1976	1977	1978	1976—	1977—
					1977	1978
1	Inkomster	90 321	94 610	97 580	4,5	3,0
2	Utgifter	90 869	106 550	119 050	17,5	12,0
2.1	Transfereringar	60 869	72 220	81 170	18,5	12,5
2.2	Konsumtion	26 755	29 810	32 730	11,5	10,0
2.3	Investeringar	3 153	3 380	4 010	7,0	18,5
2.4	Korrektionspost	58	-1 140	1 140	.
3	Utlåning och andra
	finansiella transaktioner	5 703	6 060	12 000	.	.
4	Totalsaldo (1—2—3)	-6 251	-18 000	-33 470	,	.
5	Totalsaldo exkl. utlåning och andra finansiella transaktioner = Finan-
	siellt sparande	-548	-11 940	-21 470
6	Finansiellt sparande som procent av bruttonational-	'	1 ■ 1 ■
	produkten	-0,2	\   . -3,4	-5,6

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 36

satsats för att möta riskerna för en växande arbetslöshet.

Underskottet i den statliga budgeten skall ses mot bakgrund av rådande lågkonjunktur och den svaga ekonomiska tillväxten. En högre aktivitetsnivå förändrar förutsättningarna såväl vad gäller budgetens utgifter som inkomster. Även i ett sådant läge krävs emellertid en stram finanspolitik. Den fastlagda inriktningen mot en stark återhållsamhet i statlig konsumtionsutveckling utgör en grundläggande förutsättning härvidlag.

Utvecklingen av de statliga finanserna måste infogas i en samlad bild med hänsyn till finansieringsströmmarnas art och det starka sambandet mellan olika delar av den offentiiga sektorn. Om statens underskott sammanstäUs med det finansieUa sparandet i återstoden av den offentliga sektorn redovisas för 1977 ett positivt sparande på över 2 nuljarder kr., vilket framgår av tabell 5. Som en följd av den aktiva sysselsättningspolitiken och strävandena att bibehålla ett godtagbart utrymme för utvecklingen av den privata konsumtionen och hushållens köpkraft kommer emellertid den konsoliderade offentliga sektoms sparande att minska under 1978.

Den offentliga sektorns sparande bör i sin tur ställas i relation till den rådande sparbristen i ekonomin och det underskott i utrikesbetalningarna som sammanhänger härmed. Det totala finansiella sparandet och dess fördelning på olika inhemska sektorer anges i tabell 6. Prognosen för 1978 uppvisar en svag ökning i bytesbalansens underskott, dvs. en ytterligare minskning av det totala sparandet. SkaU en sådan utveckling brytas måste sparandet i någon inhemsk sektor ökas.

Detta kräver en restriktiv ekonomisk politik och en förbättrad ekonomisk tillväxt. En grundläggande förutsättning härför är att resultatutvecklingen förbättras och självfinansieringsgraden ökar i företagen. Vikten härav har jag framhållit på flera andra håll i årets finansplan. De vidtagna åtgärderna förväntas redan under 1978 ge resultat i form av ett ökat finansiellt sparande inom näringslivet.

Utrymmet för en ytterligare åtstramning av den privata konsumtionen är starkt begränsat. Härvidlag bör eftersträvas att upprätthålla den höga sparviljan i hushållssektora och jag kommer att föreslå regeringen att för riksdagen lägga fram förslag till nya former för lönsparande.

Mot denna bakgrund vUl jag desto kraftigare betona angelägenheten av en stark återhållsamhet i den offentliga konsumtionsutvecklingen. En sådan återhållsamhet präglar den statiiga sektorn. Den kommtmala konsumtionstillväxten är emellertid f. n. betydligt snabbare än vad som långsiktigt är förenligt med det samhällsekonomiska utrymmet. Konsumtionsvolymen beräknas öka med 4 å 5 % både 1977 och 1978. Detta skall ställas i relation till att det enUgt kommunalekonomiska utredningen (KEU) krävs en volymexpansion på ca 2 % per år för att upprätthålla oförändrad ambitionsnivå, klara det av riksdagen beslutade programmet

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 37

Tabell 5. Finainsiellt sparande i den offentliga sektorn 1976—1978 Milj. kr., löpande priser

	1976	1977	1978
1   Staten 2   Socialförsäkringssektorn inkl. Allmänna pensionsfonden	-500 14 400	-11900 14 800	-21 500 14 100
Rad 1 +2	13 900	2 900	-7 400
3 Kommunerna	-2 500	-500	3 800
Offentlig sektor totalt (rad 1 +2-1-3)	11400	2 400	-3 600

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

för utbyggnaden av barnomsorgen och fullfölja de fastställda planerna för långtidssjukvårdens utbyggnad.

De kommunala skatteintäkterna baseras huvudsakligen på skatteunderlaget två år tidigare. De kraftiga lönehöjningarna 1975 och 1976 förklarar således till stor del ökningen av de kommunala skatteintäkterna och den förbättrade finansieUa ställning under 1977 och 1978 som återspeglades i tabell 5. För 1978 tillkommer dessutom en genomsnittlig höjning av den kommunala utdebiteringen på 1,86 kr. per skattekrona. Mot bakgrund av den svaga utvecklingen av den beskattningsbara inkomsten under 1977 och 1978 kan redan nu förutses en kraftig försvagning av utvecklingen för de kommunala intäkterna för 1979 och 1980.

Tabell 6. Finansiellt sparande 1976-Milj. kr., löpande priser	-1978
	1976	1977	1978
Bytesbalans	-10 500	-16 100	-16 900
Hushåll Näringsliv, bostäder Offentlig sektor (inkl. socialförsäkringssektorn)	11 500 -33 400 11400	19 100 -37 600 2 400	19 200 -32 500 -3 600
Summa	-10 500	-16 100	-16 900

Källor: Ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet.

Med anledning härav anser jag det vara av yttersta vikt att en neddragning kommer till stånd av den kommunala expansionen. Ytterligare höjningar av den genomsnittliga kommunala utdebiteringen bör undvikas och det tillfälliga inkomstöverskottet under 1978 bör inte utnyttjas för att ytterligare höja expansionstakten. TUlsammans med strävandena att sä långt det är möjligt med hänsyn till sysselsättningspolitiska målsättningar begränsa det statliga utgiftsöverskottet, framstår en neddragning av den snabba tillväxten av de kommunala resursanspråken som en av de mest angelägna åtgärderna under de närmaste åren.

4   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 1. Finansplanen

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1    Finansplanen 38

Tabell 7. Finanspolitiska effekter 1975—1978

Bidrag till ökning av bruttonationalprodukten i fasta priser

1975 1976 1977 1978

Staten 0,4 1,1 2,4 2,6

Kommunerna 1,1 0,4 —0,1 —0,4
Socialförsäkringssektorn inkl.

Allmänna pensionsfonden 0,4 —0,2 0,6 0,6

Totalt 1,9 1,3 2,9 2,8

Källa: Ekonomidepartementet.

Avslutningsvis återges i tabell 7 beräkningar av den offentliga sektorns samlade effekt på bruttonationalprodukten under 1978. För jämförelse anges också effekterna under tidigare år. Av tabellen framgår att statens bidrag till den totala efterfrågan i ekonomin uppgår till närmare 3 % av bruttonationalprodukten både 1977 och 1978. Den konimunala sektorns återhållande effekt 1978 förklaras av det finansiella överskott som kommunerna beräknas få genom den kraftiga höjningen av skatteuttaget.

3.6 Kreditpolitik och utlandsupplåning

I den reviderade finansplanen 1977 pekades på att kreditpolitiken hade två mål som måste balanseras mot varandra. Det gällde å den ena sidan att tillgodose den utlandskonkurrerande industrins lånebehov. A den andra var det nödvändigt att begränsa kreditflödet och likviditetstillskotten med hänsyn till betalningsbalansläget och att dämpa kredit-efterfrågan från hushållen och oprioriterade sektorer. Under första halvåret 1977 steg penningmängden (allmänhetens banktiUgodohavanden och behållning av sedlar) med endast 4 % i tolvmånadérstakt. Valuta-utströmningen under sommaren medförde en kraftig nedgång i bankernas och företagens likviditet. Sedan valutamarknaden stabiliserats efter nedskrivningen av den svenska kronan skedde emellertid under hösten en snabb likviditetsuppbyggnad, så att penningmängden kom att över året öka med omkring 10%. Den i jämförelse med BNP-tiHväxten i löpande priser väsentiigt lägre ökningstakten i penningmängden under större delen av 1977 är ett uttryck för den strama kreditpolitik som förts under året.

De förutsättningar för kreditpolitiken under 1978 söm det ekonomiska läget och den allmänna inriktningen av den ekoribmiska politiken ger skiljer sig inte från dem som gällt hittills.

Den utlandskonkurrerande industrin måste erhålla krediter för investeringar. Starkare än tidigare framträder också spridningen mellan olika företags finansiella läge och ianspråktagandet av rörelsekréditer tUl kris- drabbade men på sikt livsdugliga företag.

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 39

Bostadsbyggandet har under 1977 mött vissa kreditsvårigheter, som dock lösts genom diskussioner mellan myndigheter och olika grupper av banker. För 1978 planeras ett produktionsprogram som ligger klart högre än föregående år. Dess genomförande får inte försvåras genom rubbningar i kredittillförseln.

Samtidigt som dessa krav ställs på kreditmarknaden gäller emellertid att den balans som efter devalveringen rått på valutamarknaden inte får hotas genom en alltför stark kreditexpansion och likviditetsökning. Balansen bygger bl. a. på att företag och kommuner till en del täcker sina upplåningsbehov utomlands. Det gäller härvid såväl lång-, och medel-fristig upplåning som den kortfristiga finansiering som sker genom handelskrediter. Erfarenheterna från tidigare år visar att en snabb kreditexpansion i Sverige leder till ett avtagande intresse för utlandsupplåning.

Att uppnå dessa mål under 1978 försvåras av att statens budgetunderskott ökar starkt och att allmänna pensionsfondens tillväxt för första gången minskar eller i bästa fall stagnerar.

Det statliga budgetunderskottet beräknas för kalenderåret 1978 uppgå till ca 33 miljarder kr. Även om en betydande del av detta underskott kommer att motsvaras av statiig utlandsupplåning niåste huvudparten finansieras på den inhemska kapitalmarknaden, genom direkt upplåning hos allmänheten och i bankema. Om staten inte själv svarade för en stor del av utlandsupplåningen, skulle staten tränga ut andra kredittagare från den svenska kapitalmarknaderi. Konsekvensen skulle bli en starkt försämrad kapitaltillförsel tUl många se;ktorer, särskilt de som av olika skäl inte kan låna utomlands, vilket skuUe resultera i en kraftig neddragning av investeringsaktiviteten.

Att allmänna pensionsfondens årliga placeringar upphör att växa innebär att ingen av de stora låntagargrupperna — staten, kommimeraa, bostadssektorn, industrin — kan öka sin upplåning i fonden utan att någon annan grupp minskar sin. En begränsad tUlväxt av de enskilda försäkringsanstalternas placeringskapacitet ändrar inte denna bUd. Att motverka den likviditetsskapande effekten av statens ökade budgetunderskott genom upplåning hos pensionsfonden och försäkringsbolagen skulle försvåra för bostadssektorn och industrin att få sina kreditbehov täckta på kapitalmarknaden. Detta understryker vikten av att göra än större ansträngningar att öka statens upplåning direkt från allmänheten genom för detta ändamål utformade lånetyper.

Allt pekar emeUertid på att det blir det svenska banksystemet som får stå för huvuddelen av den nödvändiga anpassningen genom köp av statspapper, en ökad andel av en större bostadsfinansiering och fortsatt kreditgivning tiU industrin. Detta förutsätter att bankerna i sin verksamhet än mer medvetet inriktar sig på de ur samhällsekonomisk synpunkt viktigaste ändamålen. Stark återhållsamhet krävs aUtjämt i kredit-

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 40

givningen tUl hushållen. Affärsbankerna kommer även, liksom också Investeringsbanken samt vissa mellanhandsinstitut att ha en fortsatt viktig roll att spela som kanal för utlandskrediter tUl företag som inte med fördel kan låna utomlands i eget namn.

Det växande underskottet i budgeten betyder i och för sig att likviditeten i ekonomin ökar. Detta är den monetära spegelbUden av den expansiva effekt som finanspolitiken har. Om budgetunderskottet finansieras genom att tränga undan andra kredittagare resulterar det i en mycket stram kreditpolitik som motverkar det stöd tiU efterfrågan i ekonomin som finanspolitiken utgör. Genom att en betydande del av den statliga upplåningen måste ske i bankerna ökar dessas likviditet och kreditkapacitet. Utrymmet för en kreditexpansion i bankema bestäms dock av de likviditetskrav som riksbanken stäUer. SkaU inte kreditpolitiken bli alltför restriktiv får dock inte bankemas kreditkapacitet begränsas så hårt att industrins och bostadssektorns kapitalbehov äventyras.

Tillgång på lånemedel för industrin är dock långtifrån en tillräckUg förutsättning för en ökning av industrins investeringar. Av större betydelse är f. n. att investeringsviljan är svag, tiU följd av låg lönsamhet och svag soliditet. Ett ökat behov av krediter för att upprätthålla likviditeten i företagen och för att finansiera en växande export kan Ukväl fömtses.

När Sverige för tre år sedan för första gången under efterkrigstiden i större skala började låna utomlands var det naturUgt att i första hand låta företagen svara för upplåningen.

Företagen svarade för huvudparten av den totala medel- och långfristiga utlandsupplåningen uppgående till ca 10 miljarder kr. vardera åren 1975 och 1976. En inte oväsentlig del av upplåningen skedde mot statliga garantier och av statliga företag och institut. Kommunerna stod för ca 1 mUjard kr. respektive år. Allt eftersom företagen dragit på sig stora utländska skulder och deras finansiella ställning försvagats, har det inte varit möjligt för företagen att svara för lika stor andel av den kraftigt växande totala upplåningen som tidigare. Det var därför nödvändigt att staten i början av 1977 själv började ta upp utländska lån.

Av en beräknad total utiandsupplaning 1977 om ca 21 miljarder kr. lånade staten inkl. riksbanken själv upp inemot 10 mUjarder kr. En inte oväsentlig del av den icke direkt statiiga upplåningen gjordes av statliga företag, hel- eUer halvstatiiga institutioner eUer med statsgaranti.

Även fortsättningsvis bör den utländska upplåningen så långt som möjligt spridas på flera olika slag av låntagare. Därmed blir det lättare att placera en stor total upplåning. Det är emellertid inte önskvärt att ha alltför många små låntagare som var för sig går ut på de utländska lånemarknaderna, eftersom det då kan uppstå risk för att landets totala utnyttjande av existerande lånemöjligheter inte sker på bästa sätt. Det är bl. a. av detta skäl som riksbanken endast låter de största kommunerna själva ta upp lån. Även om företag, de största kommunerna och kom-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 41

munlåneinstituten måste bidra med en betydande utiandsupplåning under 1978, kan de givetvis inte svara för hela upplåningsbehovet. Staten förutses därför under det framförliggande året fortsätta att låna betydande belopp utomlands.

4    Den ekonomiska utvecklingen 1978

Som jag tidigare redovisat kommer sannolikt den internationella konjunkturen att vara svag också under 1978. En viss förstärkning i förhållande till 1977 kan dock väntas. Av det skälet kan en viss återhämtning av efterfrågan på svenska exportprodukter förutses.

Den inhemska efterfrågan kommer att dämpas. På flertalet områden kommer investeringsaktiviteten att dras ned, samtidigt som den statiiga och privata konsumtionen väntas minska. Däremot fortsätter den kommunala aktiviteten att expandera mycket kraftigt också under 1978. Avvecklingen av de uppdrivna lagren fortsätter att verka starkt dämpande på produktionen, som totalt sett väntas öka svagt. För sysselsättningen i vårt land innebär detta fortsatta påfrestningar.

Den svaga inhemska efterfrågan och den konkurrensförbättring som växelkursförändringarna innebär ger en låg import och medverkar tUl att handelsbalansen blir bättre än för 1977. Jag har tidigare redogjort för att de vidtagna åtgärderna tar viss tid att slå igenom. Bytesbalansen torde därför inte uppvisa någon förbättring förrän 1979.

I tabell 8 och 9 redovisas försörjningsbalans och bytesbalans. En detaljerad genomgång av utvecklingen för de där presenterade komponenterna sker i den prehminära nationalbudgeten, som fogas som bUaga till finansplanen. Jag vill emellertid redovisa några huvuddrag i den förutsedda utveckUngen.

De totala fasta investeringarna väntas minska med 1,5 % i volym 1978. Därmed skulle de totala bmttoinvesteringarna minska volymmässigt för fjärde året i rad. Liksom under. 1977 är det framför allt maskininvesteringarna som utvecklas svagt, medan byggnadsinvesteringarna beräknas öka ett par procent i förhåUande tiU 1977 års nivå.

Nedgången i investeringsvolymen sammanhänger främst med den svaga investeringsverksamheten inom industrin. Industriföretagens investeringsplaner för 1978 pekar på en lika stark nedgång i industrins investeringsvolym som under 1977, eUer med ca 15 %. Det låga kapacitetsutnyttjandet och den starkt pressade lönsamheten kommer — trots vissa förbättringar i avsättningsmöjligheterna under loppet av 1978 — att verka bromsande på industriföretagens investeringsbenägenhet. Minskningen av industriinvesteringarna väntas bli mest framträdande för basindustrier som jäm- och stålverk samt massa- och pappersindustri, medan nedgången inte väntas bli Uka brant för verkstadsindustrin.

Även inom stora delar av det övriga näringslivet är investeringsviljan

Prop. 1977/78:100   Bilagal    Finansplanen 42

Tabell 8. Försörjningsbalans för 1976—1978

	Miljarder	Procentuell volymför-
	kr. 1976	ändring
		1976—	1977—
		1977	1978
Tillgång		'
Bruttonationalprodukt	323,8	-2,4	0,2
Import	84,0	-3,6	-1,3
Summa tillgång	407,8	-2,6	-0,1
Efterfrågan
Bruttoinvestering	66,8	-3,4	-1,5
Näringsliv	33,9	-6,2	-8,1
därav: industri	15,7	-15,2	-14,9
Statliga myndigheter och affärsverk	7,9	1,3	0,9
Kommuner	12,1	7,4	4,5
Bostäder	12,9	-9,0	7,4
Lagerinvestering	7,8	(-2,2)>	(-1,1)'
Privat konsumtion	171,5	-1,3	-1,0
Offentlig konsumtion	84,1	3,2	2,8
Statlig	28,1	0,1	-0,4
Kommunal	56,0	4,9	4,5
Tjänstenetto	-2,6	. , ■
Export	80,2	-0,2	5,0
Summa efterfrågan	407,8	-2,6	-0,1

' Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

Tabell 9. Bytesbalans för 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

1976 1977 1978

prognos

80195	84 740	94 510
84 000	90 440	98 160
-3 805	-5 700	-3 650
-106	-275	-295
3 125	2 800	2 800
-3 170	-4 000	-4 400
-2 888	-3 480	-3 900
-4 467	-6 240	-8 300
800	800	800

Export av varor Import av varor

Handelsbalans

Korrigering av handelsstatistiken

Sjöfartsnetto

Resevaluta

Övriga tjänster, netto

Transfereringar, netto

Korrigeringspost

Bytesbalans -10 511 -16 095 -16 945

svag. Den privata konsumtionens minskning verkar självfallet återhållande på investeringarna inom handeln under 1978. I kombination med ett försämrat finansiellt läge väntas detta leda till att investeringsvolymen inom handel m. m. minskar efter de senaste årens relativt gynnsamma utveckling. Sammantaget beräknas investeringama i näringslivet minska med ca 8 %.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 43

Genom en vändning uppåt i fråga om bostadsinvesteringarna och en fortsatt betydande investeringstillväxt för kommunerna förutses emellertid nedgången i den totala investeringsaktiviteten under 1978 inte bli lika stor som under 1977. Ökningen i de kommunala investeringarna är helt att hänföra till fortsatt ökning av byggnadsinvesteringarna. Av särskild betydelse är det omfattande barnstugebyggandet. Den av regeringen föreslagna höjningen av statsbidraget till byggnadsprojekt som beredskapsarbeten bidrar tiU en ökning främst i början av 1978.

Bostadsbyggandets omfattning har, som jag tidigare har nämnt, kommit ner på en nivå som understiger vad som kan bedömas motsvara det långsiktiga behovet. För att stimulera bostadsbyggandet har regeringen i flera omgångar under 1977 höjt lånetaket för statliga lån. För att medge en smidigare anpassning till byggkostnaderna kommer vidare i framtiden lånetakshöjningar att knytas till en indexserie för byggprisutvecklingen. Justeringar kommer därför att ske oftare. Enligt konjunkturinstitutets bedömning kommer dock igångsättningen att stanna vid 51 000 lägenheter 1978. För att stimulera igångsättningen föreslår regeringen att bostadsräntan sänks med 0,5 % för både flerfamiljshus och småhus från den 1 januari 1978. För egen del räknar jag därför med en igångsättning på upp emot 60 000 lägenheter under 1978. Inräknat en viss ökning av ombyggnadsverksamheten kommer bostadsinvesteringarna då att öka med drygt 7 %.

Den lageravveckling som inleddes under 1977 väntas fortsätta under 1978, vilket kommer att verka hämmande på industriproduktionen. Totalt sett beräknas lagren minska med 4 å 5 miljarder kr. i löpande priser från 1977 till 1978. Detta innebär volymmässigt ett efterfråge-bortfall mellan åren motsvarande 1 % av bmttonationalprodukten.

Den offentiiga konsumtionen väntas öka med knappt 3 % i år och tillväxten kan i sin helhet återföras på en fortsatt expansion i den kommunala sektorn. Den tungt vägande kommunala konsumtionen förutses sålunda komma att öka med 4,5 % 1978. Detta torde innebära en minst lika stark expansion 1978 av den kommunala sysselsättningen som 1977; ökningen torde bli av storleksordningen 50 000 personer. Även inom den statliga sektorn väntas sysselsättningen i antal personer räknat öka något, men genom arbetstidsförkortning och minskade materialinköp beräknas den statliga konsumtionen minska med ca 0,5 %.

Den privata konsumtionen kan väntas fortsätta att minska i volym även under 1978. Med utgångspunkt i den av konjunkturmstitutet schablonmässigt antagna lönekostnadsökningen på 10 % 1978 och med de antaganden om inkomstöverföringar, skatter, priser etc, som redovisas 1 den preliminära nationalbudgeten, skulle hushållens reala disponibla inkomster minska med ca 2 %. Med hänsyn till de sjunkande realinkomsterna har en volymminskning förutsatts komma att ske även för den privata konsumtionen. Nedgången har satts till 1 %. Det bety-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 44

der att sparkvoten förutsätts minska med drygt 1 procentenhet efter en uppgång 1977 med 2,6 procentenheter.

Som jag framhåUit tidigare kan man förvänta en viss förbättring när det gäller exportutsiktema. Visserhgen förutses ingen nämnvärd förstärkning av det internationella konjunkturläget. Men den relativpris-sänkning för de svenska exportvarorna som ägt mm efter kronans devalvering ger anledning att redan för 1978 räkna med en viss ökning av den svenska exportens marknadsandelar. Som framgår av tabell 8 förväntas den totala varuexporten öka med 5 % från 1977 till 1978. Utvecklingen av de relativa priserna kan väntas medföra snabbare vinster av marknadsandelar för råvaruexporten än vad som antagits gälla för bearbetade varor. Genom att marknaderna för flertalet svenska exportråvaror väntas bli tämligen svaga, kommer emellertid råvamexporten ändå att stiga något långsammare än exporten av bearbetade varor. Bland varugrupperna är det främst exporten av massa och papper samt skogsbraksprodukter som väntas öka förhållandevis snabbt.

Mot bakgmnd av den svaga utvecklingen av den inhemska efterfrågan väntas importen fortsätta att minska. Nedgången har beräknats till ca 1,5 %. Härigenom kommer utvecklingen av den reala handelsbalansen att bli påtagligt positiv under 1978. Trots att importpriserna växer avsevärt snabbare (10 %) än exportpriserna (6 %), framför allt som en följd av augustidevalveringen 1977, kommer ändock handelsbalansen i löpande priser att förbättras med ca 2 miljarder kr. 1978 och uppvisa ett underskott på ca 3,5 miljarder kr. (tabell 9). Prognosen presenteras mera i detalj i sammanfattningskapitlet i den preliminära nationalbudgeten. I prognosen har förutsatts att priset på råolja förblir oförändrat under det första halvåret 1978 och att importnivån under 1978, med hänsyn bl. a. tiU den svaga importutvecklingen under slutet av 1977, blir något lägre än vad konjunkturinstitutet räknat med.

Till följd av svårighetema för svensk rederinäring har sjöfartsinkomsterna legat på en låg nivå sedan 1975. För 1978 väntas sjöfartsnettot ligga kvar på samma nivå som under 1977. Turistnettot torde försämras med ytterligare ca 0,4 miljarder ki-. Nettotransfereringarna till utlandet, dvs. biståndet till utvecklingsländerna, räntebetalningar på utiändska lån m. m., väntas ge ett underskott på hela 8,3 mUjarder kr., vilket är en försämring med drygt 2 miljarder kr. från 1977. Sammantaget innebär detta att bytesbalansen 1978 skulle uppvisa ett underskott på 16,9 miljarder kr., dvs. endast något mer än 1977. Som redan sagts tar det en viss tid innan de positiva volymeffekterna från devalveringen blir tUlräckligt starka för att upphäva de mera omedelbara negativa priseffekterna på utrikeshandeln av ändrade kursrelationer. För 1979 förutses däremot en klar förbättring i bytesbalansen. I sammanhanget bör upprepas att de faktiska bytesbalansunderskotten under senare år

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 45

Tabell 10. Produktionsutvecklingen 1977—1978

Procentuell volymförändring från föregående år

	1977	1978
Bruttonationalprodukten från produk-
tionssidan	-1,3	0,8
därav: varuproduktion	-3,5	0,5
tjänsteproduktion	0,5	1,0
Bruttonationalprodukten från använd-
ningssidan	-2,4	0,2

kan vara lägre, beroende bl. a. på underrapportering av likvider för tjänsteexport. Detta kan till en del utgöra en förklaring till den s. k. restposten.

Konsumentpriserna väntas stiga med ca 9 % under loppet av 1978, inräknat effekterna av de föreslagna höjningarna av vissa punktskatter. Det är en avsevärd nedtrappning av ökningstakten från 1977. Bmttonationalprodukten väntas öka endast obetydligt från 1977 till 1978. Beräkningen från användningssidan antyder en ökning med 0,2 %. Räknat från produktionssidan förutses enligt den preliminära nationalbudgeten (tabell 10) en något större uppgång 1978, eller med 0,8 %. Med de antaganden som kan göras om produktivitetens utveckling torde den fortsatt svaga produktionsutvecklingen få negativa effekter på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft minskar. Å andra sidan kommer utbudet av arbetskraft också att minska, som ett resultat främst av införandet av den femte semesterveckan. Risk finns för en viss ökning av arbetslösheten under vissa perioder eller inom vissa regioner, yrkesgrupper etc. Därför skall självfallet arbetsmarknadspolitiska insatser sättas in med kraft för att håUa uppe sysselsättningen.

5    Avslutning

Full sysselsättning, rimlig prisstabilitet, ekonomisk tillväxt, rättvis inkomstfördelning och regional balans är centrala mål för Sveriges ekonomiska politik. En nödvändig förutsättning för att kunna nå dessa mål är att uppnå jämvikt i bytesbalansen. Under de senaste åren har emellertid vår balans gentemot omvärlden starkt försämrats. Inflationen har stigit till en oacceptabelt hög nivå. ProduktionsutveckUngen har avstannat; industriproduktionen har minskat under tre år i rad. Endast genom betydande arbetsmarknadspolitiska satsningar har sysselsättningen kunnat hållas uppe och en ökning av arbetslösheten undvikas.

När den ekonomiska politiken i Sverige 1974 inriktades på att hålla den inhemska efterfrågan uppe, byggde detta på förhoppningen att vi därigenom skulle kunna överbrygga den internationeUa lågkonjunkturen

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 46

och därefter haka på en väntad stark konjunkturuppgång. Återhämtningen i världsekonomin från hösten 1975 och under 1976 gick emellertid långsammare än man räknat med.

Även år 1977 blev en besvikelse. Att de grundläggande förutsättningarna för den svenska överbryggningspolitiken brustit, utgör alltså en av förklaringarna till våra problem i dagsläget. Flera av de åtgärder som vidtagits fick därigenom konsekvenser som visade sig bli motsatta dem som eftersträvades. De överlager som med hjälp av lagerstöd byggdes upp under 1975 och 1976 för avsättning när den internationella efterfrågan ökade, blev i stället en belastning. Den lageranpassning som så småningom blev nödvändig i det svaga efterfrågeläget ledde till en begränsning av produktionen och ökade påfrestningar på arbetsmarknaden.

Den stagnerade produktionsutvecklingen beror dock i än högre grad på att det svenska näringslivets konkurrenskraft successivt försvagats. Detta sammanhänger främst med de stora kostnadsökningar som ägde rum framför allt under 1975 och 1976 och med nedgången i produktivitetstakten. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet ökade därigenom väsentiigt mycket mer i Sverige än i våra konkurrentländer. Svenska exportörer tvingades höja priserna mer än konkurrenterna. Vår industri drabbades samtidigt av ökad konkurrens från u-länder som på vissa områden snabbt byggt upp tekniskt avancerad produktion. Resultatet har blivit att den ökning av den samlade världshandeln som ägde rum dessa år i stor utsträckning gått Sverige förbi. Vi förlorade marknadsandelar både utomlands och på vår egen hemmamarknad.

De från 1974 snabbt växande bytesbalansunderskotten sammanhänger till väsentlig del härmed. Sambandet meUan utvecklingen av de relativa kostnaderna och priserna å ena sidan och marknadsandelar å den andra är otvetydigt. För 1977 beräknas bytesbalansunderskottet komma att uppgå till 16 miljarder kr. Sedan oljekrisen har de samlade underskotten gentemot omvärlden kommit att uppgå till 37 miljarder kr.

Även prisutvecklingen, dvs. inflationen, i Sverige har naturligtvis ett direkt samband med ökningen av våra arbetskraftskostnader. Kostnadsökningarna som under de två åren 1975—1976 uppgick till mer än 40 % är självfallet helt oförenliga med en lugn prisutveckling — inte minst när industriproduktionen under samma period minskar.

Den s. k. överbryggningspolitiken fördes under bred politisk enighet. Med de förutsättningar som var för handen efter oljekrisen framstod den som riktig. Och Sverige lyckades tiU skillnad från flertalet andra länder inom OECD-området undvika en BNP-minskning 1975. Då de förväntningar politiken byggde på inte infriades, kom våra problem att skjutas på framtiden och att förstoras. Det besannades att förutsättningen för att ett land utan vådliga följder för dess utrikesbalans skall kunna upprätthålla en högre efterfrågan än omvärlden är att dess kost-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 47

nadsutveckling är långsammare. Åren 1976 och 1977 hade vi en lägre BNP-tillväxt än flertalet med oss jämförbara länder. Så kommer sannolikt att bU fallet också under 1978. Den frist vi skaffade oss ledde också till att den ekonomiska handlingsfriheten nu är mindre än vad den eljest skulle ha varit.

Mot den bakgrund jag här tecknat, har den ekonomiska politiken utformats. Dess viktigaste kortsiktiga mål är att bryta stagnationen på produktionssidan. Stigande produktion, förbättrad produktivitet och ökad tillväxt i vår ekonomi utgör en förutsättning för att klara sysselsättningen. För att den svenska ekonomin skall återvinna sin styrka på något längre sikt måste satsningar göras för ytterligare stimulans av den tekniskt industriella utvecklingen. Genom samlade insatser inom företagsamhet och forskning måste innovations- och produktutvecklingen fördjupas och inriktas på att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och dess ställning som industrination. Vi bör ta tUlvara de avsättningsmöjligheter som öppnas på de nya marknader som successivt växer fram.

Vårt ekonomisk-politiska handlingsutrymme begränsas för närvarande av de växande underskott i bytesbalansen som vi ådragit oss sedan 1974. Tanken på att vi genom inhemsk efterfrågepolitik skulle kunna "konsumera oss" ut ur dagens svårigheter är i dagsläget helt orealistisk. Vi kan t. ex. inte bortse från omvärldens sannoHka reaktioner gentemot en sådan politik — som bl. a. skulle kunna ta sig uttryck i skärpta svårigheter att finansiera vårt därmed ökande bytesbalansunderskott.

Beslutet att skriva ner den svenska kronans värde och att lämna valutasamarbetet inom den s. k. valutaormen syftade till att stärka den svenska industrins internationella konkurrensförmåga. Effektivt skrevs kronan ned med 15 % under 1977. För att begränsa konsumtionen och hålla tillbaka importen vidtogs vidare ett antal åtstramningsåtgärder, bl. a. en höjning av mervärdeskatten. Sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften med 2 procentenheter från årsskiftet avser att begränsa arbetskraftskostnadsökningen under 1978.

Devalveringen har redan haft positiv effekt, även om det dröjer innan man kommer att kunna avläsa en förbättring i bytesbalansen. För 1978 beräknas exporten volymmässigt öka med 5 % — jämfört med en minskning på 0,2 % för 1977. Importen förutses minska med 1,3 %. Att detta inte leder tiU någon förbättring av bytesbalansen för 1978 sammanhänger med att importpriserna ökar snabbare än exportpriserna. På kort sikt försämrar en devalvering de s. k. terms of trade. Som jag framhöU i höstens proposition om inriktningen av den ekonomiska politiken, kan vi nu räkna med en klar förbättring av det volymmässiga förhållandet mellan export och import i jämförelse med de senaste åren.

I fråga om den internationella utvecklingen under 1978 är osäker-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1    Finansplanen 48

heten stor. Vi kan inte räkna med någon mer markant vändning uppåt. Den prognos jag redovisat i det föregående utgår från att en omläggning av den ekonomiska politiken i mer expansiv riktning kommer att visa sig ofrånkomlig i de viktigaste OECD-länderna: Detta är en fömtsättning för att de mål för utvecklingen som uppställts i de olika länderna skall kunna förverkligas. Skulle den ekonomiska politiken inte ges en sådan mer expansiv prägel, måste produktionsutvecklingen i flertalet länder beräknas bli mycket svag.

I detta perspektiv är utrymmet för löneökningar i vårt land starkt begränsat. Min exportprognos förutsätter en förbättring av Sveriges relativa kostnadsläge. En sådan är nödvändig för att jämvikten i bytesbalansen skall kunna återställas på sikt. En förstärkning av vår internationella konkurrenskraft är likaledes nödvändig för en uppgång i industrins nuvarande alltför låga kapacitetsutnyttjande. Den överkapacitet som nu föreligger har aUvariigt försämrat lönsamheten och investeringsbenägenheten inom näringslivet. Ytterst går detta ut över sysselsättningen. Den skattesänkning för 1978 som riksdagen fattade beslut om under hösten torde underlätta avtalsuppgörelsen.

Den ekonomiska poUtiken 1978 ställs inför svåra avvägningar mellan kraven på expansiva och åtstramande finanspolitiska åtgärder. Sett med utgångspunkt från budgetsaldot och statsbudgetens bidrag till den totala efterfrågan blir politiken förhåUandevis expansiv. Betraktar vi emellertid utgifterna för konsumtion och investeringar kan det konstateras att budgetarbetet har präglats av stramhet. Den statliga konsumtionen minskar t. o. m. något i volym. Ökningen av den statliga sektorns investeringar stannar vid 0,9 %.

Den offentliga sektom tar i Sverige en större del av de samlade tillgångarna i anspråk än vad fallet är i flertalet andra länder. Skattebelastningen har fått sådan tyngd att möjligheterna att åstadkomma åtstramande effekter genom ytteriigare skattehöjningar utan negativa följder för prisutveckUngen och tillväxten har blivit alltmer begränsade. En omprövning och förnyad prioritering av olika offentliga åtaganden kommer därför att bli en allt nödvändigare förutsättning för nya reformer. De skattehöjningar i fråga om drivmedel och på vissa utiandsresor som kommer att föreslås har närmast till syfte att påverka konsumtionens inriktning och att nunska påfrestningarna på bytesbalansen.

Att totalbugetens saldo inte desto mindre ökar väsentligt för kalenderåret 1978 sammanhänger med den låga tillväxttakten i ekonomin, med de omfattande stödinsatser av industripolitisk och arbetsmarknads-politisk natur som lågkonjunkturen och vårt ekonomiska läge nödvändiggjort samt med ökade skatteutbetalningar tUl kommunema. De budgetmässiga kostnaderna för de industripohtiska satsningarna under 1978 kan beräknas tiU ca 6,5 miljarder kr. Inom arbetsmarknadspolitiken motsvarade enbart det sysselsättningsprogram, som regeringen redovi-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 49

sade i höstas en satsning på ca 2 miljarder kr. Utan dessa åtgärder hade situationen på arbetsmarknaden idag varit betydligt, allvarligare. En rad företag skulle ha tvingats lägga ned med ty åtföljande mänskliga och samhällsekonomiska förluster. ÅtskiUiga orter med ett enda dominerande företag skulle ha drabbats. En omfattande kapitalförstöring och förlust av industriell kapacitet skulle ha uppkommit. De satsningar det här är fråga om bör alltså i stor utsträckning betraktas inte söm utgifter utan som investeringar i bibehållen produktionskapacitet inte minst för återställande av jämvikten i bytesbalansen

Den prognos för utvecklingen under 1978 som jag här har redovisat innehåller såväl negativa som positiva inslag.

Den ekonomiska återhämtningen kommer inte att gå snabbt. Också under 1978 torde en viss nedgång i industriproduktionen komma att ske. Bruttoinvesteringarna minskar volymmässigt för fjärde året i rad. En uppgång i bostadsbyggandet väntas dock komma till stånd. Liksom under 1977 väntas en nedgång i den privata konsumtionen. Detta är en följd av en åtstramning med sikte på konsumtionen som är nödvändig för att under 1980-talets första hälft återställa jämvikten i bytesbalansen.

A andra sidan kan nu en uppgång i exporten fömtses. Nedgången i totalproduktionen borde också kunna brytas trots att en fortsatt lageravveckling veikar starkt dämpande på industriproduktionen. Under loppet av 1978 bör de senaste årens negativa utveckUng på nytt vändas uppåt. Prisstegringarna torde bli lägre än under 1977, då de beräknas ha uppgått till 13,5 %. Därvid bör observeras att en betydande del därav beror på de långsiktigt stabiliserande åtgärder statsmaktema vidtagit — höjda indirekta skatter och nedskrivning av kronans värde.

Att den privata konsumtionen drabbas av åtstramning sammanhänger inte blott med det stabiliseringspolitiska kravet att begränsa importen och föra över resurser tiU exportsidan utan också med den snabba ökning som skett i fråga om den kommunala konsumtionen. Den beräknas uppgå till närmare 5 % såväl 1977 som 1978 eUer tiU drygt 2,5 miljarder kr., ett belopp som bör jämföras med den beräknade minskningen av den privata konsumtionen, dvs. 1,7 miljarder kr. En väsentligt större återhållsamhet i fråga om kommunala utgiftsökningar framstår som oundgängligen nödvändig under kommande år för att bereda utrymme för en rimUg utveckling av den privata konsumtionen.

De balansproblem och krisföreteelser som vårt land nu har att bekämpa framträdde plötsligt och kom överraskande för många medborgare. Vårt folk har länge levt i övertygelsen om att fortsatt välståndsutveckling var någonting en gång för alla givet. Sveriges beroende av skeendet i omvärlden har än en gång bekräftats. Det beror nu i hög grad på oss själva, på vår beredviUighet och förmåga att ta itu med problem, hur snabbt vår ekonomiska hälsa skall kunna återställas.

De regeringspartier som för 15 månader sedan övertog regerings-

Prop. 1977/78:100   Bilagal    Finansplanen 50

innehavet efter många år i opposition ställdes omedelbart inför uppgiften att angripa de svåra problem den svenska ekonomin drabbats av. Den snabba ökningstakten beträffande såväl privat som offentlig konsumtion måste dämpas. En hård prioritering måste ske även i fråga om olika angelägna reformkrav. Stark återhållsamhet måste under några år prägla samhällsutvecklingen.

Det säger sig självt att en sådan omläggning av den ekonomiska politiken kräver förmåga att med fasthet och målmedvetenhet lösa grundläggande problem. Den förutsätter också medvetande i vida folkgrupper om de uppoffringar som krävs på kort sikt för att lägga en grund för en långsiktig återhämtning av vårt lands ekonomi. Under det gångna året har insikten om vidden av våra svårigheter ökat. Den allmänna förståelsen har breddats för de insatser som måste göras.

De första stegen har tagits i en dylik återuppbyggnadspolitik. Som ett led i strävandena att stabilisera kostnads- och prisutvecklingen har åtgärder vidtagits för att begränsa den privata köpkraften. Även om de innebär en påfrestning i nuläget torde de under loppet av 1978 och 1979 komma att successivt medverka till en påtaglig förbättring i den svenska ekonomin. Steg har tagits och ytterligare insatser kommer att ske för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och tekniskt industrieUa kapacitet. Den anpassningsförmåga som kännetecknat svensk industri talar för att dessa strävanden skall leda till åsyftat resultat. Även i nuvarande hårda internationella konkurrensläge har våra industriföretag visat sig kunna på betydelsefulla områden väl hävda sig i konkurrensen med tekniskt och ekonomiskt starka utländska företag.

Den begränsning i den privata konsumtionen som måste ske med hänsyn tUl vår samhällsekonomi bör betraktas mot bakgrunden av att de enskilda hushållens konsumtion och realt disponibla inkomster under den senaste fyraårsperioden inte oväsentligt stigit. De uppoffringar som nu krävs av de aktivt verksamma gmpperna syftar också till att garantera gjorda åtaganden gentemot pensionärer, mot barnfamUjerna och mot människor som förlorat eller riskerar att förlora sin sysselsättning. Ytterst är det alltså fråga om samhällssolidaritet i vidaste mening.

Särskild fråga

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse

En redovisning för allmänna pensionsfondens fjärde foiidstyrelses verksamhet under 1977 kommer på samma sätt som skedde beträffande redovisningen för verksamhetsåret 1976 (regeringens skrivelse 1976/77: 78) att lämnas i skrivelse tiU riksdagen så snart som fondstyrelsen — i enlighet med 24 § reglementet (1959: 293) angående aUmänna pensionsfondens förvaltning — har överlämnat förvaltnings- och revisions-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 51

berättelser tUl regeringen. Det belopp som enligt reglementet kan överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning får uppgå tiU högst 1 miljard kr. (prop. 1975/76: 100 bU. 1 och 108, NU 34, rskr 174, SFS 1976: 98). Fondstyrelsen har i skrivelse tUl regeringen den 18 oktober 1977 anhållit om ytterligare medelstilldelning i storleksordningen 750 milj. kr. Ärendet bereds f. n. inom ekonomidepartementet.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas såsom Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för 1978.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska poUtiken som jag har förordat i det föregående.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen 52

Tabellförteckning

1.   Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länder-

områden 1975—1978 4

2. Försörjningsbalans för 1976—1977 14

3. Betalningsbalans 1974—1977 15

4. Statens inkomster och utgifter 1976—1978 35

5. FinansieUt sparande i den offentUga sektorn 1976—1978 37

6. Finansiellt sparande 1976—1978 37

7. Finanspolitiska effekter 1975—1978 38

8. Försörjningsbalans för 1976—1978 42

9. Bytesbalans för 1976—1978 42 10.   ProduklJonsutvecklingen 1977—1978 45

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978 770401

Prop. 1977/78:100    BUaga 1    Finansplanen BiL 1   Preliminär nationalbudget

Bilaga 1

PRELIMINÄR NATIONALBUDGET 1978

Inledning

Den preliminära nationalbudgeten för 1978 som härmed läggs fram är utarbetad inom ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Nationalbudgeten består av två delar. I den första delen, kapitel 1, sammanfattar ekonomidepartementet det ekonomiska läget och konjunk-turutsiktema. Den andra delen, kapitel 2—9, behandlar utvecklingen inom olika områden mera i detalj.

Kapitlen 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9 Kreditmarknaden har sammanstäUts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gmvor, mineralbrott och tUlverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Av ett bihang som följer efter kapitel 9 framgår även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt ekonomidepartementets och konjunkturinstitutets bedömningar.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1978 vUar på ekonomidepartementet där arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreteraren Lars Wohlin och departementsrådet Lennart Nilsson.

1   Riksdagen 1977/78.1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen

1   Sammanfattande översiktt

I.l Konjunkturutveckling och ekonomisk politik

Industriproduktionen i Sverige har minskat sedan slutet av 1974. Vid utgången av 1977 torde den med ca 10 % understiga produktionen vid slutet av 1974. Samtidigt med denna svaga produktionsutveckling har konsumtionen ökat mycket starkt. I synnerhet gäller detta för den offentliga konsumtionen. Exporten har gått dåligt i flera år, både på grund av den internationella lågkonjunkturen och därför att Sverige förlorat marknadsandelar. Successivt har investeringsverksamheten blivit aUt svagare. Underskotten i bytesbalansen har ökat stadigt sedan 1974. Vårt land har i aUt större utsträckning lånat från utlandet för att kunna håUa den inhemska efterfrågetillväxten så hög att arbetslösheten inte ökar.

1977 blev det år då de ekonomiska svårighetema i vårt land kom att "blomma ut". Under detta år fick också omfattande ekonomisk-politiska

 I detta kapitel presenteras ekonomidepartementets sammanfattande bedömning av det ekonomiska läget och av konjunkturutsikterna. 1 de följande kapitlen 2 t. o. m. 9 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden.

Diagram 1:1 Industriproduktionen i Sverige och OECD-området 1972—1977

Index: 1972 = 100

115

110 -

100

-		r\	OECD / r—	-området f / / / \
	1—/• #     / y    / /   / /  / II	\ \	/
/ Ii 1/		(		Sverige

L

-I-

1972 1973 1974 1975 1976 1977

Källor: Ekonomidepartementet, OECD och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 3

åtgärder sättas in för att rätta till obalanser i ekonomin och för att vända utvecklingen.

Orsakerna till de ekonomiska problemen får sökas bakåt i tiden. De kraftiga oljeprishöjningarna i slutet av 1973 kom när den internationeUa konjunkturkurvan hade börjat vända nedåt. De högre oljepriserna verkade starkt köpkraftsindragande och kom att medverka till att lågkonjunkturen i vår omvärld 1974—1975 blev djupare än någon lågkonjunktur sedan 1930-talet. Sammantaget för OECD-länderna stagnerade BNP 1974 och minskade med 1 % 1975. Det var endast i ett fåtal mindre länder som regeringarna satte in stimulerande åtgärder för att motverka det kraftiga efterfrågebortfall som prishöjningen på olja gav upphov tUl. Ett av dessa länder var Sverige. Här hade konjunkturförloppet blivit stadigt uppåtriktat under loppet av 1973 och alla de stora riksdagspartierna var eniga om att ekonomin behövde stimtderas 1974 för att motverka effektema av de högre oljeräkningarna. Genom att Sverige redan före oljekrisen befann sig i ett uppåtgående konjunkturskede kom därför 1974 för oss att bli ett uttalat högkonjunkturår. Skillnaden mot omvärlden var slående.

Den filosofi som låg bakom besluten om stimulanser i vår ekonomi 1974—1976 var den att vi skulle försöka "hoppa över" den internationeUa lågkonjunkturen. Vi hade redan i utgångsläget en annan rörelseriktning för ekonomins utveckling och det borde vara möjligt att genom stimulanspohtik hålla sig kvar med en så hög intern efterfrågan att denna kunde ersätta de tillfälUga exportförlusterna och därmed säkerställa en hög sysselsättning. Kostnaderna för denna politik när det gäUer bytesbalansen skuUe täckas så snart den internationella efterfrågan fick ordentlig fart igen. Vår exportindustri skulle då också vara redo att haka på uppgången, dels genom att lagerproduktion i större omfattning än annars kunde pågå fram tiU dess, dels därför att den sedvanliga nyrekryteringen vid en konjunktumppgång inte behövdes. Personalstyrkan skulle hållas kvar även under lågkonjunkturen.

Denna strategi för den svenska ekonomiska politiken förutsatte att konjunkturuppgången internationellt skulle få ordentlig fart i vart fall från 1976. Vidare fick pris- och kostnadsutvecklingen i vårt land inte avvika markant från den i våra avnämarländer, särskilt inte från den kostnadsstegring som kom att inträffa i länderna i den s. k. valutaormen. Ingen av dessa båda fömtsättningar kom att uppfyllas.

Kostnadsutveckhngen i Sverige har varit avsevärt snabbare än såväl i våra avnämarländer i genomsnitt som i det viktigaste "ormvaluta-landet" Förbundsrepubliken Tyskland. De totala lönekostnaderna i Sverige ökade med ca 40 % sammanlagt för 1975 och 1976, mot 15—20 % i Förbundsrepubliken Tyskland. Priserna på svenska exportråvaror ökade mycket snabbt 1973—1975 och bidrog därigenom starkt till det högt uppdrivna vinstläget 1974. Detta kom att bidra till de stora löneökning-

Ptop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 4

ama 1975—1976, vilka i sin tur föranledde kraftiga prisökningar på exportprodukter i allmänhet. Stora andelsförluster skedde på exportmarknaderna. ProduktivitetsutveckUngen i industrin blev successivt allt svagare. Detta sammanhänger bl. a. med att arbetsmarknadspolitiken efter hand alltmer betonade vikten av att håUa kvar arbetskraften inom företagen, även när efterfrågan dämpades. Arbetskraftskostnaderna per producerad enhet kom därför sammantaget för 1975 och 1976 att öka med närmare 40 % mer än i Förbundsrepubliken Tyskland. Följden blev självfallet att vår internationella konkurrenskraft påverkades i negativ riktning. Svenska exportvaror blev helt enkelt för dyra i förhåUande tiU konkurrenternas varor. Förutom den relativt sett snabbare kostnadsutvecklingen i Sverige torde också det högre efterfrågeläget i vårt land ha bidragit negativt till utvecklingen av relativpriserna och exportförsäljningen. Jämfört med konkurrenterna fanns det större möjligheter att sälja på hemmamarknaden och det förefaller troligt att såväl marknadsföring allmänt som en mera aktiv prispolitik utnyttjades i högre grad av konkurrenterna. Sammanlagt kom andelsförlusterna för bearbetade varor på exportmarknaderna inom OECD-området att uppgå tiU inte mindre än 16,5 % 1974—1976.

Den andra fömtsättningen för att överbryggningspolitiken skulle lyckas infriades inte heller. Visserligen kom konjunkturuppgången igång under 1975, först i Förenta staterna och sedan successivt på den europeiska kontinenten, men den bröts redan under sommarhalvåret 1976. Flera faktorer samverkade tUl denna utveckling. Kapacitetsutnyttjandet var fortfarande mycket lågt i flertalet industrUänder efter den djupa lågkonjunkturen och investeringarna visade därför inga tecken på att komma igång. Men också konsumtionstiUväxten mattades av. Av stor betydelse var saimolikt den allmänna syn på expansionstakten som flertalet OECD-länder samlats kring: det gäUde att håUa tillväxten under sådan kontroU att inflationen inte återigen tiUfördes bränsle. ÄtskUUga länder bedrev också en restriktiv politik i syfte att förbättra utrikes-balansen. Mot slutet av 1976 ökade expansionstakten åter, men den kom att falla tillbaka igen framåt sommaren 1977. Fortfarande mot slutet av andra halvåret 1977 var det ingen ordentiig kraft i den internationeUa tiUväxten.

Det är egenthgen bara i Förenta staterna som en återhämtning har skett efter recessionen 1974—1975.1 Västeuropa har uppgångsfasen bUvit ryckig och långsam. Totalt för hela OECD-området blev tiUväxten 3,5 % 1977, i Västeuropa blev den bara 2 %. Under loppet av året har produktionstiUväxten aUmänt blivit svagare, Industriproduktionen har totalt för OECD-ländema sålunda inte visat någon ökning från andra kvartalet 1977 och i Västeuropa är det snarast fråga om en direkt minskning. InvesteringsvUjan var allmänt mycket svag; därtiU bidrog den svaga efterfrågan, kapacitetsreservema och den fortfarande i många län-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 5

der OtUlfredsställande vinstnivån. Bostadsbyggandet som i motsvarande konjunkturfas brukar aktiveras starkt har bara blivit expansivt i Förenta staterna. I många länder verkar stora reserver av outhyrda lägenheter bromsande på nyproduktionen. Den privata konsumtionen utvecklades svagt, bl. a. — åtminstone under en stor del av året — tillbakahåUen av den ekonomiska politiken.

Den svaga internationeUa efterfrågeutveckUngen ledde tiU att världshandeln 1977 ökade med endast 5 % i volym mot 12 % 1976. Löne- och prisstegringstakten kom härvid att dämpas i förhåUandevis ringa grad. Löneökningarna i OECD-området blev för industriarbetare ca 10 %, eller bara någon procentenhet lägre än 1976. Konsumentpriserna kom i genomsnitt för 1977 att öka ca 8 %, eUer lika mycket som för 1976. Visserligen visade prisstegringstakten en uppbromsning under loppet av 1977, men en viktig förklaring härtiU är en gynnsam prisutveckling för livsmedel, i huvudsak föranledd av goda skördar. Det kan Ugga nära tiU hands att påstå att priset för den i många länder ganska hårda ekonomiska pohtiken — en ökad arbetslöshet — har varit för högt; framgångarna på inflationsområdet har varit för små.

Under hösten 1977 uppgick arbetslösheten i OECD-området tUl ca 5,5 % av arbetskraften, eller mer än 16 miljoner personer. Mer än 7 miljoner av dessa fmns i Västeuropa. Arbetslösheten i OECD-området är nu större än den någonsin var under lågkonjunkttu-en 1974—1975.

Mot denna bakgnmd har regeringarna i flera länder nu lagt fram förslag om stimulanser av den ekonomiska politiken. Både i Förbtmds-republiken Tyskland, Japan, Storbritannien och Canada har åtgärder satts in under hösten 1977. I Förenta staterna beslutades om ett stimulansprogram våren 1977. Åtgärderna kommer att samverka till att öka produktion och sysselsättning under 1978. De är i hög grad välkomna, och kommer säkert också att behöva bli mera omfattande framöver. Utsikterna för en ökning av tillväxten 1978 i vår omvärld är annars inte särskilt ljusa.

Det går således i efterhand att konstatera att de två viktigaste förutsättningarna för överbryggningspolitiken ej uppfylldes. Åtminstone vad gäller den internationella konjunkturen får emellertid konstateras att nästan aUa prognosmakare missade både djupet av lågkonjunkturen 1974 —1975 och den "knackiga" återhämtningen 1975—1976. Det är emeUertid långt ifrån säkert att en kraftig internationell konjunkturuppgång från 1976 hade varit tilbäcklig för att kompensera för den stora relativa pris- och kostnadsstegringen som inträffade i Sverige 1975 och 1976.

Vad som faktiskt inträffade var att vi både realekonomiskt och prismässigt kom ur balans. Konsumtionen ökade liksom lagerhållningen. Investeringskvoten sjönk, exporten minskade och bytesbalansunderskotten steg snabbt samtidigt som produktionen minskade.

Utöver den kortsiktigt bekymmersamma utveckUngen har tUlkommit

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 6

omfattande strukturella problem inom flera olika branscher, t. ex. varvs-, järn- och stål-, teko-industri. Kostnadsökningarna i Sverige har för flera av dessa branscher bidragit till att göra problemen akuta under 1977.

Regeringen har under 1977 vidtagit omfattande åtgärder för att vända utvecklingen. Kursjusteringen i oktober 1976 följdes av en ny i början av april 1977.1 slutet av augusti 1977 devalverades kronan med 10 % effektivt mot en "korg" valutor, representerande våra viktigaste avnämarländer. Samtidigt lämnade Sverige ormsamarbetet. Under loppet av 1977 kom därmed den svenska kronan att effektivt skrivas ned med ca 15 %. Bland övriga åtgärder som vidtogs under året kan främst nämnas höjningen av mervärdeskatten med ca 3 % räknat på varans pris exkl. moms från den 1 juni. Vidare har en rad industripolitiska satsnuigar gjorts för att möjliggöra en nödvändig omstrukturering av vissa industrigrenar. Genom valutakursförändringarna har skapats möjUghet för svenska företag att dels sänka sina varupriser räknat i utländsk valuta, dels förstärka den finansiella situationen. Relativpriset på färdigvaror har på exportmarknaderna kunnat sänkas med i genomsnitt drygt 4 % mellan helåren 1976 och 1977. Även för 1977 får vi emeUertid enligt konjunkturinstitutet räkna med att ha förlorat marknadsandelar; för bearbetade varor till OECD-området med 4 a 5 %. De negativa effekterna från relativprishöjningarna 1975 och 1976 väger ännu så länge tyngre än de nyligen tillkomna prissänkningarna från devalveringen. Men för 1978 kan andelsvinster påräknas. Konjunkturinstitutet har i sina bedömningar utgått ifrån att priselasticiteten kan skattas till 0,5 under det år relativprisförändringen sker, 0,7 under året därefter, 0,4 under tredje året och 0,2 under fjärde året. Den långsiktiga priselasticiteten skulle följakthgen vara 1,8. Ser man på den totala exportvolymen beräknas den ha legat stilla mellan 1976 och 1977. Expansionen av exportmarknaderna har i stort sett motvägts av andelsförlusterna.

Kursändringarna och höjningen av mervärdeskatten innebär sammantagna en köpkraftsindragnmg för hushållen som kan uppskattas tUl drygt 2 % av konsumtionsutrymmet för 1977. Ändå beräknas hushåUens realt disponibla inkomster ha ökat med 1,5 %. EmeUertid minskade den privata konsumtionen enligt de kalkyler som gjorts med 1,3 % 1977, jämfört med en ökning på 4,3 % 1976. Konsumtionsutvecklingen har varit fallande under loppet av 1977 om korrigering görs för den tidigareläggning som gjordes i anslutning till höjningen av mervärdeskatten. I kalkylerna för helåret har antagits att en viss förstärkning kommer till stånd under sista kvartalet. Det är framför allt inköpen av varaktiga konsumtionsvaror som gått tillbaka. En sådan utveckling kunde i och för sig förutses efter den starka uppgången 1976. Mera märkligt är att konsumtionen av livsmedel minskat; mellan de tre första kvartalen 1976 och 1977 med 2 %.

Konsumentpriserna beräknas ha stigit med  13,5 %  från december

Bil. 1    Preliminär nationalbudget .7

1976 tUl december 1977. Mellan årsgenomsnitten 1976 och 1977 motsvarar detta en prisuppgång på 11,5 %.

Den offentiiga konsumtionen fortsatte att expandera starkt vad gäUer den kommunala sektorn (4,9 %) medan den statliga konsumtionen i stort sett låg kvar på 1976 års nivå. För kommunerna innebär det att ca 40 000 personer nyanställdes. Även om statens egen konsumtion låg stilla kom finanspolitiken under 1977 att ge starkt positiva effekter på samhällsekonomin genom kraftiga ökningar av transfereringarna till företag och enskilda.

Även investeringarna minskade tmder 1977. Totalt kom bmttoinvesteringarna att minska med nära 3,5 %. Investeringar i bostäder visade liksom 1976 en tillbakagång på 9 % i volym. Det innebär att bostadsproduktionen kommit ner på en nivå som klart torde underskrida det mera långsiktiga behovet. En indikation härpå är att antalet outhyrda lägenheter har sjunkit. Ännu in på hösten 1977 var tendensen sjunkande för igångsätmingen av byggandet av nya lägenheter. Flera faktorer har samverkat tUl denna utveckling, men mest betydelsefulla torde ha varit den mycket starka kostnadsökningen i byggnadsproduktionen och svårigheter att få kredittillförseln att fungera smidigt. Mot denna bakgrund har regeringen under det senaste året höjt det statliga lånetaket med ca 20 % för flerfamiljshus och ca 14 % för småhus. Igångsättningen visade klara tecken till en förbättring mot slutet av året.

Tabell 1:1 Försörjningsbalansens utveckling 1974—1977 Procentuell volymförändring, 1968 års priser

	1974—	1975—	1976—
	1975	1976	1977
Tillgång
BNP	0,9	1,7	-2,4
Import	-3,3	7,2	-3,6
Summa tillgång	0,0	2,8	-2,6
Efterfrågan
Bruttoinvestering	-0,3	-2,0	-3,4
Näringsliv	0,9	0,5	-6,2
därav: industri	1,3	0,6	-15,2
Statliga myndigheter och affärsverk	2,7	0,3	1,3
Kommuner	-1,4	-1,8	7,4
Bostäder	-3,5	-9,0	-9,0
Lagerinvestering	(0,6)>	(-0,4)'	(-2,2)'
Privat konsumtion	3,1	4,3	-1,3
OfFentiig konsumtion	5,1	3,7	3,2
Statlig	4,7	0,7	0,1
Kommunal	5,3	5,5	4,9
Tjänstenetto
Export	-8,9	5',8	-0"2
Summa efterfrågan	0,0	2,8	-2,6

' Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 8

Tabell 1:2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av bruttonationalprodukten föregående är 1974—1978

1968 års priser

	1974	1975	1976	1977	1978
Privat konsumtion	2,3	1,6	2,3	-0,7	-0,6
StatUg konsumtion	0,2	0,4	0,0	0,0	-0,0
Kommunal konsumtion	0,5	0,7	0,8	0,7	0,7
Bruttoinvesteringar	0,2	-0,1	-0,4	-0,7	-0,3
Lagerförändring	2,4	0,6	-0,4	-2,2	-1,1
Summa inhemsk efterfrågan	5,6	3,2	2,3	-3,0	-1,3
Nettoefterfrågan från utlandet'	-1,6	-2.3	-0,6	0,6	1,5
Summa BNP-öknlng	4,0	0,9	1,7	-2,4	0,2

' Export av varor och tjänster ./. Import av varor och tjänster.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån samt beräkningar utförda inom ekonomidepartementet.

Industrins investeringar beräknas ha minskat med 15 % 1977, efter en oavbmten ökning sedan 1968. StäUt i relation tiU industriproduktionens minskningar alltsedan 1974 förvånar det inte att investeringsverksamheten nu läggs på en lägre nivå. HärtUl samverkar de stora kapacitetsreserverna, den låga efterfrågan och den pressade lönsamheten. Industrins problem redovisas i det följande.

De offenthga investeringarna ökade sammantaget med 5 % 1977, varvid kommunernas investeringar ökade med ca 7,5 % medan investeringama hos statiiga myndigheter och affärsverk blev ca 1,5 % högre än under 1976. Kommunemas investeringsuppgång kom efter fyra års nedgång. Det är framför aUt den omfattande igångsättningen av dag- och fritidshem som bidragit till ökningen.

Lagemppbyggnaden i svensk ekonomi blev räknat i volym mer än 60 % större 1974—1976 än under motsvarande fas i konjunkturcykeln 1969—1971. Det var först i början av 1977 som en avtappning kom att inledas i vissa delar av industrin. Det stathga lagerstödet har självfaUet medverkat tiU att bygga upp dessa överlager, men också företagens egna felbedömningar av den internationella konjunkturens styrka har bidragit till denna utveckling. För 1977 i sin helhet beräknas en neddragning av industrins lagerhållning med drygt 1 miljard kr. i löpande priser ha skett. Sammantaget för alla näringsgrenar kom den negativa omsvängningen i lagerinvesteringarna 1977 att motsvara nära 8 mUjarder kr, eUer 2,2 % av BNP.

TUlbakagången för den inhemska efterfrågan med 3 % från 1976 tUl 1977 medverkade tiU att importen av varor sjönk med 3,6 % 1977. Ändå kom underskottet i handelsbalansen att öka med ca 1 miljard kr. från 1976. Det beror dels på den svaga exportutvecklingen, men mera på det

1 Enligt siffrorna i handelsbalansstatistiken med nära 2 miljarder kr. Emellertid är ca 1 miljard kr. härav att hänföra till omläggningar i redovisningen av utrikeshandelsstatistiken.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

Tabell 1: 3 Bytesbalans för 1974—1977

Milj. kr., löpande priser

	1974	1975	1976	1977 prel.
Export av varor Import av varor	70 514 72 800	72 012 74 000	80195 84 000	84 740 90 440
Handelsbalans	-2 286	-1988	-3 805	-5 700
Korrigering av handelsstatistiken	-100	-268	-106	-275
Sjöfartsnetto Resevaluta Övriga tjänster, netto Transfereringar, netto Korrigeringspost	3 868 -2 232 -1 688 -2 575 800	2 940 -2 542 -2 239 -3 405 800	3 125 -3 170 -2 888 -4 467 800	2 800 -4 000 -3 480 -6 240 800
Bytesbalans	-4 213	-6 702	-10 511	-16 095

faktum att importprisstegringen med ca 4 procentenheter översteg prisuppgången på exportvarorna. Räknat i fasta priser undergick handelsbalansen en avsevärd förbättring 1976—1977. Handelsbalansen 1977 slutar enligt konjunkturinstitutets prognos i kapitel 3 på ett underskott på 5,7 miljarder kr. Med hänsyn tiU den mycket svaga importutvecklingen i november 1977 — vUken inte var känd vid prognostUlfället — är det möjligt att importen för helåret 1977 kan bli något längre än enligt de här presenterade kalkylema. Underskottet i handelsbalansen blir då i motsvarande grad mindre.

Sjöfartsnettot minskade 1977 och nettoutflödet av resevaluta ökade starkt. Det är inte trohgt att devalveringen i någon nämnvärd omfattning fick bromsande effekter på utiandsturismen' redan 1977. Också transfereringarna visade en kraftig negativ förskjutning 1977. Det beror främst på ökningar i gåvobiståndet tUl u-ländema och räntebetalningar på den svenska upplåningen utomlands. Sammantaget kom bytesbalansen att visa ett underskott på 16 mUjarder kr. Preliminärt beräknas kapitaltransaktionerna meUan Sverige och utlandet ha resulterat i en nettokapital-import på ca 15 miljarder kr. 1977. Med hänsyn tiU att valutareserven under året ökade med ca 7 miljarder kr. skuUe den s. k. restposten ha uppvisat ett positivt värde på ca 7,5 miljarder kr. Restposten beräknas residualt och utgörs av summan av varierande slag av oförklarade valutaflöden. Sedan 1975 har restposten visat mycket stora positiva tal. Det får förmodas att den till en del orsakas av bortfall i rapporteringen av främst tjänsteexport, varför uppskattningen av bytesbalansens saldo därav är behäftad med osäkerhet. Andra orsaker till restposten är kortfristiga kapitaltransaktioner av typen förskjutningar i handelskrediterna.

Sammantagna innebär kalkylerna i nationalbudgeten att bruttonationalprodukten skulle ha minskat med inte mindre än 2,4 % från 1976 tiU 1977. Det är uppenbart att en sådan produktionsnedgång hade medfört aUvarliga sysselsättningsproblem om inte  de arbetsmarknadspolitiska

Prop. 1977/78:100    Bilagal   Finansplanen 10

åtgärderna i motsvarande mån hade expanderat. Arbetslösheten har, så som den mäts i AKU-undersökningama, legat på i stort sett samma nivå från början av 1975 fram tiU mitten av 1977. En viss öloiing under andra halvåret 1977 har därefter inträffat. Arbetsmarknadspolitiken har i stor utsträckning inriktats på att i samarbete med företagen möta problemen på ett så tidigt stadium som möjligt. Olika former av utbildning i samverkan med företagen har därför fått mycket stor omfattning. Särskilt gäller detta för den s. k. 25-kronan som i november 1977 berörde inemot 50 000 personer. Totalt sysselsattes i arbetsmark-nadsutbUdning ca 100 000 personer under andra halvåret 1977, medan omfattningen av beredskapsarbeten låg på drygt 30 000 personer. Satsningen på att så långt som möjhgt håUa kvar de anstäUda i företagen har självfallet lett till en mycket svag produktivitetsutveckling. För industrin minskade t. o. m. produktiviteten något 1975. Mellan 1975 och 1976 noterades en svag produktivitetsökning på ca 1,5 % medan produktiviteten stagnerade 1976—1977.

1.2 Utvecklingen inom industrin

Det allvarliga ekonomiska läge Sverige f. n. befinner sig i går hand i hand med stora svårigheter för den svenska industrin. Detta avspeglas bl. a. i att produktionen i industrin fortgående har sjunkit sedan tre år tillbaka vilket är en för efterkrigstiden unik utveckling. Bakgrunden tUl den svaga utvecklingen är den djupa intemationella konjunkturnedgången samt den oförmånliga utvecklingen av kostnader och priser som vi haft i Sverige efter 1974. Därtill kommer svåra strukturella kriser i vissa av våra basnäringar. Dessa strukturproblem har förstärkts av konjunktur- och kostnadsutvecklingen.

Såväl de kortsiktiga som de mera långsiktiga problemen hänger samman med det starka internationeUa beroende som vår industri arbetar under. Detta beroende illustreras av att drygt 1/3 av industriproduktionen exporteras. Man kan därtill räkna med att en stor del av den produktion som avsätts i Sverige är utsatt för internationell konkurrens. En naturlig följd av detta är att industrin är mycket känslig för variationer i den internationeUa efterfrågan. En annan följd är att prisutvecklingen på de svenska industriprodukterna inte på något avgörande sätt kan avvika från den intemationella prisutvecklingen på motsvarande produkter utan att avsättningsmöjUghetema påverkas. En kraftig uppgång i det relativa priset på svenska varor leder tUl att köparna börjar övergå till produkter producerade i andra länder.

Det är nu välbekant att vi efter 1974 för den svenska industrins del fått kraftiga höjningar av relativpriserna, som lett till avsättningssvårigheter på såväl exportmarknaderna som hemmamarknaderna. Bakom dessa prishöjningar ligger dels den snabba lönekostnadsstegringen efter

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 11

Tabell 1: 4 Bruttomarginalen' i industriföretag' med minst 500 anställda 1973—

1977

1973      1974      1975      1976      1977

Gruvor och tillverkningsindustri 11,4      13,1       9,4        6,5        4,7

' Rörelseresultat i förhållande till omsättning. 2 SNI 2+3. ' Delåret 1977.

Källa: Statistiska centralbyrån.

1974, dels den svaga produktivitetsutvecklingen i industrin. Vi kan sålunda konstatera att produktiviteten per timme i industrin fortfarande bara ligger någon procent över 1974 års nivå. Därtill kommer den uppskrivning av den svenska kronan som följt av Sveriges deltagande i det s. k. ormsamarbetet. Sammantaget har detta lett till en uppgång i kostnaden per producerad enhet, som mätt i dollar med ca 25 % översteg motsvarande uppgång i våra viktigaste konkurrentländer 1974—1976. Detta har naturligt nog lett till en uppgång i relativpriserna samt en nedgång i vinsten per producerad enhet. Vinstnedgången har ytterligare förstärkt av att prishöjningarna lett till en svag volymutveckling. Tabell 1: 4 över bruttomarginalens utveckling ger en indikation på den kraftiga vinstnedgången sedan 1974.

När det gäUer räntabilitetstal finns kalkyler som tyder på att räntabiliteten på eget kapital i industrin ligger på ca 1,5 % 1977 medan motsvarande siffra 1973 var 10,7 % och 1974 16,1 %. En annan indikation på den svaga vinstutvecklingen ger de siffror över bmttosparande i företagssektorn som konjunkturinstitutet presenterade i sin höstrapport.

De visar på ett kraftigt faU i bmttosparandet, så att detta blir negativt 1977, vilket även gäller det av konjunkturinstitutet prognostiserade utfallet för 1978. De negativa talen bör emellertid enligt institutet tas med stor försiktighet med hänsyn till den residualberäkningsteknik som till-lämpats. Betydande nivåfel kan härigenom ha uppkommit. Innebörden skulle eljest vara att företagen sett som grupp inte bara lånar till alla sina bruttoinvesteringar utan även till en del av sina löpande utgifter. Detta är utan tvivel fallet för en del företag och kanske t. o. m. för vissa branscher. Siffrorna över bruttomarginaler och räntabilitet tyder emellertid på att det i varje fall i industrin tagen som helhet skulle finnas ett visst driftöverskott även 1977. Alla tillgängliga siffror tyder emellertid på att vinstnivån i industrin som helhet nått en oacceptabelt låg nivå.

Som följd av den vikande produktionen i industrin har också kapaci-tetsutnytjandet gått ned kraftigt, vilket framgår av tabell 1:5.

Mot bakgrund av de presenterade siffrorna för vinst, produktion och kapacitetsutnyttjande ter sig den svaga investeringsutveckUngen i industrin naturlig. De senaste åren utveckling framgår av tabell 1: 6.

För såväl 1977 som 1978 beräknar konjunkturinstitutet att de totala

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 12

Tabell 1: 5 Produktion och kapacitetsutnyttjande inom —1978				1 tillverkningsindustrin 1973
	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Produktion, index: 1968 = 100 Kapacitetsutnyttjande,	126,6 98,6	133,4 100	131,7 96,3	131 93,5	125 87,0	124,8 84,8

' Kvot mellan faktisk produktion och potentiell produktion. Källa: Ekonomidepartementet.

industrunvesteringarna skaU sjunka med 15 %. Denna svaga utveckling är i ett kortsiktigt perspektiv aUvarlig därigenom att det inte kommer något efterfrågetUlskott från industriinvesteringarna. I ett längre perspektiv leder denna utveckling om den får fortgå till att vår framtida produktionspotential försvagas, vUket minskar våra möjligheter att på sikt förbättra vår utiändska konkurrenskraft. En uppgång i industriinvesteringarna kan komma tiU stånd först när de reala och finansiella fömtsättningama härför skapats. Först när industriproduktionen åter börjar expandera uppstår det behov av en utbyggd kapitalstock som leder till ökade investeringar.

För att investeringama skaU komma tiU stånd krävs också att företagen har tiUräcklig finansieU styrka för att kunna finansiera investeringarna. För detta krävs en uppgång i vinstnivån. Förutsättningen för en sådan utveckling har skapats genom den kursjustering med sammanlagt 15 % som vidtogs imder 1977. Därigenom skapades ett utrymme för förbättrad konkurrenskraft som företagen kan använda dels till en sänkning av priserna i utländsk valuta, dels till en förbättring av den låga vinstnivån. Prissänkningarna bör göra det möjligt för industrin att återvinna marknadsandelar på såväl exportmarknaderna som hemmamarknaden.

Huvuddelen av den volymeffekt dessa prisökningar ger upphov tUl slår ut med minst ett års fördröjning, varför det även 1978 bUr en viss minskning av industriproduktionen. Vid en bedömning av investerings-utvecklingen måste man också beakta att det låga kapacitetsutnyttjandet för med sig att en produktionsuppgång inte reser omedelbara krav på kapacitetsutbyggnad. Det är mot denna bakgnmd rimligt att räkna med en uppgång i industriinvestermgarna tidigast in på 1979.

Tabell 1: 6 Industriinvesteringarnas utveckling 1973—1978

Årlig procentuell förändring

1973       1974       1975       1976       1977       1978

Byggnader och an
läggningar O 23 10 -6 -15       -24,5
Maskiner m.m.              13,5          6,5        —2,5          3,5       —15       —11

Källa: Konjunkturinstitutet.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 13

Strukturella problem

I diskussionen ovan har industrin behandlats i sin helhet och de problem som diskuterats har, ehum allvarliga, huvudsakligen varit av kortsiktig natur. I vissa industribranscher finns emeUertid djupgående problem som inte kan lösas med åtgärder av typ kostnadsanpassning och som inte heller försviimer vid en internationeU konjimktumppgång. De branscher det här är fråga om är främst varven, järn- och ståUndu-strin, gmvindustrin samt teko-industrin. Dessa branscher har stmktureUa problem i den meningen att om de vid nuvarande produktionsstmktur skuUe göras konkurrenskraftiga genom en generell kostnadsanpassning, så skulle denna anpassning kräva förändringar i det relativa kostnadsläget som varken ter sig genomförbara eUer önskvärda. Deras situation skulle inte heUer annat än i begränsad omfattning förbättras av en internationell konjunkturuppgång. Det utsatta läget för vissa av dessa branscher illustreras av tabeU 1: 7 som anger utvecklingen av deras bruttomarginaler under de senaste åren.

Även om problemen för dessa branscher är av långsiktig natur har naturligtvis svårighetema i mycket hög grad förstärkts och blivit akuta av de problem som diskuterades i föregående avsnitt. Varvsindustrin och järn- och stålindustrin har dessutom i hög grad drabbats av oljekrisen. Oljeembargot och de mycket kraftiga prishöjningarna på olja 1973 medförde en stagnation i efterfrågan på tankfrakter, vUket reducerade behovet av tankfartyg. Detta kom att förstärka de tendenser tiU överkapacitet i den intemationella varvsindustrin som fanns redan tidigare. Därmed skapades också stora avsättiungsproblem för den svenska varvsindustrin. Detta har i sin tur tenderat att förstärka stålindustrins problem eftersom en betydande del av produktionen i denna bransch levererats som insatsvara tiU varvsindustrin.

Det mest djupgående och aUvarliga problemet för Sveriges del när det gäller dessa branscher är emellertid att den produktionsteknologi vi här arbetar med i många faU relativt lätt kan överföras tUl länder där kostnadema för såväl arbetskraft som råvaror/insatsvaror är betydligt lägre än i Sverige. Genom den aUtmer ökade mekaniseringen och datoriseringen har produktionsteknologin i aUt högre grad kommit att bli bunden tUl kapitalutmstningen. Detta gäller i hög grad de här aktuella

Tabell 1: 7 Bruttomarginaler för rissa krisbranscher 1974—1977

1974 1975 1976 1977'

Järn-, stål-och metallverk 16,7 7,5 -1,8 -6,7

Teko-industri 7,5 3,6 3,7 0,1

1 Delåret 1977.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 14

branscherna. Den kapitalutrustning som länder med i förhåUande tiU Sverige låg lönenivå arbetar med är ofta minst lika modem och effektiv som den svenska. I många fall t. o. m. effektivare. Vidare är produkterna relativt standardiserade, vilket innebär att priset och leveranssäkerheten är de mest betydelsefulla konkurrensfaktorerna. Detta innebär att det inte finns ett teknologiskt gap mellan de svenska företagen och de utländska som är tUlräckligt för att väga upp de internationeUt sett relativt höga svenska kostnadema. För att den svenska lönenivån också i fortsättningen skall kunna tillhöra världens högsta är det därför nödvändigt att industrin kontinuerligt omstruktureras så att en specialisering aUtid råder på sådan produktion i vilken Sverige har ett internationellt sett teknologiskt försprång. Här spelar forskningen och utvecklingen en betydande roll. För de branscher som befinner sig i kris iimebär detta att det på sikt får ske en neddragning av produktionsvolymen. Samtidigt gäller det att utveckla de delar av branscherna där vi har komparativa fördelar genom t. ex. ett teknologiskt förspräng eller genom ett specieUt yrkeskunnande. Det krävs alltså en genomgripande stmkturell omvandling av branscherna.

När det gäUer situationen i de enskUda branscherna kan vi för stålindustrins del konstatera att bakom den trendmässiga lönsamhetsförsämringen i Sverige liksom i övriga Västeiuopa ligger en allt hårdare importkonkurrens. Denna har hittUls främst kommit från Japan. Den japanska stålindustrin har stora konkurrensfördelar gentemot den västeuropeiska genom att kapitalutmstningen är mycket modern och tiU fullo utnyttjar de stora skalfördelar som finns i ståltillverkningen. För framtiden kan den etablering av mycket moderna stålverk som pågår i utveckUngslän-derna väntas ytterligare försämra den västeuropeiska stålindustrins konkurrenskraft. Detta innebär att den västeuropeiska ståhndustrin kommer att trängas ut från marknaden i utvecklingsländerna, vilket innebär att konkurrensen på återstående marknader hårdnar.

För att den svenska stålindustrin i fortsättningen skaU ha möjlighet att klara den utländska konkurrensen krävs därför att produktivitetshöjande åtgärder vidtas. Handelsstålutredningen (SOU 1977: 15—16) har bedömt att utsikterna för handelsståUndustrin är gynnsammast om produktionen främst inriktas på den svenska marknaden. Även om den konkurrensfördel som finns av en inhemsk marknad inte är stor så förehgger den dock. Vidare anses de största rationaliseringsmöjligheterna finnas i råståltillverkningen.

Specialstålindustrin i Sverige skUjer sig från handelsstålindustrin bl. a. genom sin exportinriktning. Specialstålindustrin exporterar ca 3/4 av sin produktion. Även om stordriftsfördelar finns är de dock inte lika stora som i handelsstålindustrin. Vidare är produkterna något mer differentierade vilket innebär att kvaliteten spelar större roll i specialstålindustrin än i handelsstålindustrin. Detta innebär också att det mänskliga kunnan-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 15

det är en mer betydelsefuU konkurrensfaktor i specialstålindustrin. Detta gäller dock inte för det relativt stora produktområdet rostfria platta produkter av enkel kvalitet. Dessa skUlnader mellan handels- och specialstålindustrin innebär att framtidsutsikterna ter sig något gyrmsammare för specialståUndustrin, även om produktionen i första hand är inriktad på export. För att konkurrenskraften skaU kunna vidmakthåUas är det emeUertid nödvändigt att företagen successivt uppgraderar sina produkr ter kvalitetsmässigt, vilket stäUer krav på forsknings- och utvecklingsarbete. Vidare förefaller en del effektivitetsvinster finnas att hämta på produktions- och marknadsföringssidan. En utförligare diskussion om specialstålindustrin förs i den s. k. 1977 års specialstålutredning och propositionen (1977/78: 47) om specialstålindustrin.

Åtgärder som syftar tUl att förbättra den svenska stålindustrins konkurrensläge kräver emellertid att stora investeringar görs. Dessa kan med hänsyn tUl företagens ekonomiska läge inte i önskvärd utsträckning genomföras via upplåning på kapitalmarknaden. Mot denna bakgrund har regeringen ställt betydande resurser tiU stålindustrins förfogande i form av lån och lånegarantier.

Den kris som drabbat världens varvsindustri har inte haft sin likhet under någon tidigare period. Orsaken är en kombination av ett antal olyckhga omständigheter. En förklaring är oljekrisen, med de kraftigt ökade priserna på råolja som i sig ledde till en minskad efterfrågan på tanktonnage. Den mycket djupa och långvariga lågkonjunktur som västvärlden nu befinner sig i har också bidragit tiU att dämpa efterfrågan på frakttonnage. HärtUl kommer att kapaciteten i världens varvsindustri byggdes ut mycket kraftigt under 1972—1973. ResiUtatet har blivit att ett betydande kapacitetsöverskott nu föreligger. Samtidigt har nya konkurrenter börjat uppträda på marknaden, exempelvis Sydkorea och BrasUien.

Hur ter sig då de mer långsiktiga förutsättningama för svensk varvsindustri? Detta kommer bl. a. att bero på i vilken omfattning övriga varvsnationer minskar sin kapacitet. En nedskärning anses allmänt vara nödvändig. OECD bedömer att efterfrågan på fartyg under 1980-talets första hälft kommer att motsvara endast 60—70 % av den varvskapacitet som fanns 1974. Så länge överkapacitet råder i världens varvsindustri kommer den svenska varvsindustrin att ha svårt att visa lönsamhet. Det kan här vara en fråga om uthåUighet. EmeUertid måste man komma ihåg att stödet åt varvsindustrin tar resurser från andra slag av produktion som kanske i längden skulle vara en viktigare satsning. Trots de ogynnsamma framtidsutsikterna väntas ändå en ytterligare utbyggnad av varvskapaciteten i vissa låglöneländer såsom Sydkorea, Taiwan, Brasilien och Singapore. Detta trots att teknologin i denna typ av produktion inte förefaller vara lika lättrörlig internationellt som exempelvis för textilproduktion. Detta bl. a. med tanke på

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 16

att det mänskliga kunnandet, via organisationsteknologi och i viss mån produktteknologi, förefaller vara ett viktigt konkurrensmedel i deima typ av produktion, vilket i sig talar för komparativa fördelar för teknologiskt sett avancerade länder. För låglöneländer talar emellertid att varvsindustrin är relativt arbetsintensiv. Bland andra åtgärder som har vidtagits för att förbättra varvens situation är olUca försök tiU att diver-sifiera produktionen, t. ex. genom att producera oljeborrställningar. HittiUs har emellertid dessa ansträngningar inte visat sig vara tillräckliga.

För att mUdra konsekvenserna av den neddragning och den omstmkturering av den svenska varvskapaciteten som är nödvändig, har stora StatUga insatser gjorts. Målsättningen har varit att Sverige avsevärt skaU minska sin kapacitet i linje med en överenskommelse meUan OECD-länderna. Ett led häri var bUdandet av AB Svenska varv. De hittills beslutade statliga insatsema i form av aktieteckning, lån och förlusttäckning uppgår till drygt 4 miljarder kr. fördelade över 1976—1979. Härutöver har staten i den senaste varvspropositionen ställt kerditgarantier på ca 10 miljarder kr. Genom dessa insatser har bl. a. lagerproduktion kunnat ske, vUket mildrat konsekvenserna för sysselsättningen.

Krisen inom teko-industrin är av gammalt datum. Teko-industrin var den första av industribranschema som drabbades av en utflyttning av produktionen tiU låglöneländerna. Fortfarande är det emeUertid företag i höglöneländerna som i hög grad svarar för teknologin. Detta gäUer såväl de produktionsmetoder som tillämpas, som själva produktutformningen. Eftersom detma typ av teknologi mycket lätt kan spridas internationellt, har länder med en hög lönenivå mycket svårt att vara konkurrenskraftiga. Detta gäUer främst produkter som tUlverkas i längre serier, dvs. mer standardbetonade produkter. För Sveriges vidkommande har hela efterkrigstiden karakteriserats av omfattande nedläggningar av företag med åtföljande sysselsättningsnedgång. Under de senaste åren har problemen blivit allt aUvarligare, bl. a. som en följd av den måtthga ökningen av den privata konsumtionen, samt av den i Sverige internationellt sett snabba lönekostnadsutvecklingen. Eftersom textil- och konfektionsindustriema är relativt arbetsintensiva har den oförmånhga lönekostnadsutvecklingen starkt försämrat situationen för dessa redan hårt trängda industrier. Extraordinära åtgärder har vidtagits av staten. Dessa omfattar bl. a. statiiga lånegarantier med mycket gynnsamma vUlkor, sysselsättningsbidrag till äldre arbetskraft och offentliga beställningar. Härtill kommer ordinarie branschfrämjande åtgärder. Vidare kan nämnas bildandet av den nya teko-koncemen i Statsföretags regi. Totalt sett kan statens stöd tiU teko-industrin för budgetåret 1977/78 beräknas uppgå till drygt 600 mUj. kr.

Insatsema från staten är starkt koncentrerade tiU vissa branscher. Stålindustrin, varven och teko-industrin som tUlsammans svarar för ca 11,5 % av den svenska industrins förädlingsvärde står för 85 % av kost-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 17

naderna för de särskUda insatserna. Satt i relation tiU just dessa branscher är satsningarna mycket omfattande.

De industripolitiska satsningarnas samhäUsekonomiska effekter är omfattande. Genom åtgärderna möjUggörs en omstmkturering av dessa branscher som annars ej kommit tUl stånd. Man får samtidigt inte bortse från att dessa satsningar tar en betydande del av våra samlade reala resurser i anspråk.

1.3 Utblick mot 1978

De tendenser i den ekonomiska utvecklingen som kommit till synes, främst under andra halvåret 1977, utgör gmnden för bedömningen av konjunkturen 1978. Vad först gäller den internationella utvecklingen kan det konstateras att en viktig faktor i sammanhanget utgör de stimulansåtgärder som beslutats i vissa länder under hösten 1977. Enligt OECD-sekretariatet beräknas tillväxten i området ha uppgått till 3,5 % i årstakt andra halvåret 1977. De stimulansåtgärder som vidtagits i främst Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Canada och under våren 1977 även i Förenta staterna beräknas höja den totala produktionen ca 1 %. Huvuddelen av effektema faller på 1978. För första halvåret 1978 kan man därför förutse en högre tUlväxt. Det finns en risk att aktiviteten i ekonomierna därefter faller ner på en lägre nivå. Det har här förutsatts att en sådan profil inte kommer att vara politiskt acceptabel i de berörda länderna. Det gäller främst med tanke på konsekvenserna för arbetsmarknaden men även riskerna för att en låg tillväxt skulle leda tUl en förvärrad bytesbalanssituation i underskottsländerna med en sannolik ökning av redan befintliga protektionistiska tendenser. Därför har här en mera jämn tillväxtprofU under 1978 lagts till grund för prognosen över den internationella utvecklingen, vilket i och för sig förutsätter vissa ytterligare stimulansåtgärder utöver de som hittills annonserats.

Totalt skulle produktionstillväxten under dessa förutsättningar uppgå tiU ca 4 % 1978 inom OECD-området. TUlväxten i Förenta staterna och Japan ligger över genomsnittet medan produktionsökningen i Västeuropa skulle uppgå till ca 3 %. Av särskild vikt för vår del är att motsvarande ökning inom Norden väntas uppgå till endast 2 %.

Den andra punkten där utvecklingen under andra halvåret 1977 i sig synes vara avgörande för tendenserna under 1978 är utrikeshandeln. Världshandeln totalt sett har bedömts komma att öka med 5—6 % i volym 1978. Marknadstillväxten för de svenska bearbetade varorna, där hänsyn tagits tUl exportens ländersammansättning blir som följd av den låga tUlväxten i vår närmaste omvärld något lägre eUer 4 %. Med den tidsprofil över de relativa prisförändringarna och deras effekter som konjunkturinstitutet räknar med i kapitel 3 skulle man kunna

2   Riksdagen 1977/78.1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 18

Tabell 1: 8 Preliminär försörjningsbalans för 1978

	Miljarder	Procentuell volymförändring.
	kr. 1976, löpande	1968 års priser
	priser	1976—	1977—
		1977	1978
Tillgäng
BNP	323,8	-2,4	0,2
Import	84,0	-3,6	-1,3
Summa tillgång	407,8	-2,6	-0,1
Efterfrågan
Bruttoinvestering	66,8	-3,4	-1,5
Näringsliv	33,9	-6,2	-8,1
därav: industri	15,7	-15,2	-14,9
Statliga myndigheter och
affärsverk	7,9	1,3	0,9
Kommuner	12,1	7,4	4,5
Bostäder	12,9	-9,0	7,4
Lagerinvestering	7,8	(-2,2)'	(-1,1)'
Privat konsumtion	171,5	-1,3	-1,0
Offentlig konsumtion	84,1	3,2	2,8
Statlig	28,1	0,1	-0,4
Kommunal	56,0	4.9	4,5
Tjänstenetto	-2,6
Export	80,2	-0,2	5,0
Summa efterfrågan	407,8	-2,6	-0,1

' Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

räkna med en viss återgång under 1978 av tidigare andelsförluster. Med denna förutsättning, och med något snabbare andelsvinster i råvaroexporten, trots en i stort sett halverad fartygsexport skulle exporten kuima öka med 5 %. En avgörande förutsättning för prognosen är att exporten synes ha vänt under andra halvåret 1977 och att detma tendens håller i sig.

En motsatt utveckUng kan väntas för importen. I och med att åtstramningsåtgärderna successivt fick effekt under 1977 började verkningarna på importvolymen bli avläsbara. Nedgången blev 3,5 %. För 1978 blir importvolymen ytterligare drygt 1 % lägre. Dels beror detta på att den inhemska efterfrågan faller med ca 1,5 %, dels beror det på att de genomförda kursförändringarna förbättrat den inhemska produktionens relativa prisläge.

Hur snabbt och i vilken omfattning förändringar i importens konkurrenskraft påverkar dess andelar av vår hemmamarknad är självfaUet osäkert. Man har kunnat iaktta att effekterna av de relativa svenska produktprisernas ökning under 1975 och 1976 inte visat sig så snabbt på hemmamarknaden som på exportmarknaden. Denna eftersläpning innebär att större delen av effekten faUer på 1977. De anta-

1 Enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 19

ganden som gjorts, och här åsyftas främst de bearbetade varoma, innebär att hemmamarknadens känslighet för relativa prisförändringar skulle vara något mindre än exportmarknadens.

Hur stor relativprisförskjutning som bl. a. valutakursjusteringarna ger upphov tUl är därmed av stor betydelse. Relationen importpriser/ svenska producenters priser på hemmamarknaden är svår att mäta direkt, men kan approximeras med bytesförhåUandet, dvs. relationen import/exportpriser. För 1977 har försämringen i bytesförhållandet beräknats tUl 4,5 % eiUigt handelsstatistiken. Det kan inte uteslutas att försämringen varit ännu snabbare. Även för 1978 har konjunkturinstitutet räknat med att importpriserna stiger snabbare än exportpriserna, ca 4 %, vilket beror på kursförändringarna under 1977.

Av central betydelse för prognosen för 1978 är vilken faktisk utveckling som ägt mm mot slutet av 1977. Det har här antagits att importdämpningen bUr något kraftigare från slutet av 1977 än var konjunkturinstitutet räknat med i sina kalkyler i kapitel 3. Bakgmnden är bl. a. att utrikeshandelsstatistiken för november — som av tidsskäl inte kunnat beaktas i konjunkturinstitutets prognoser — tyder på att importen för helåret 1977 blir lägre än enligt nämnda kalkyl. I motsvarande mån får detta effekter på importens storlek 1978. Utvecklingen för konsumtion och investeringar tyder vidare pä att den marginella importbenägenheten blir lägre 1978.

Hänsyn har vidare tagits till OPEC-ländernas beslut om priset på råolja under första halvåret 1978. Sammantaget innebär detta att importen här bedömts bli ca 1 miljard kr. lägre än erdigt konjunkturinstitutets prognos.

De angivna utvecklingstalen skulle ge ett fortsatt underskott i handelsbalansen för 1978 på ca 3,6 miljarder kr. Det innebär en förbättring i jämförelse med 1977 på ca 2 mUjarder kr. trots att importpriserna stiger förhållandevis snabbt.

Tabell 1: 9 Bytesbalans för 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

	1976	1977	1978
		prel.	prognos
Export av varor	80195	84 740	94 510
Import av varor	84 000	90 440	98 160
Handelsbalans	-3 805	-5 700	-3 650
Korrigering av handels-
statistiken	-106	-275	-295
Sjöfartsnetto	3 125	2 800	2 800
Resevaluta	-3 170	-4 000	-4 400
Övriga tjänster, netto	-2 888	-3 480	-3 900
Transfereringar, netto	-4 467	-6 240	-8 300
Korrigeringspost	800	800	800
Bytesbalans	-10 511	-16 095	-16 945

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 20

Tjänste- och transfereringsbalansen beräknas visa ett underskott på drygt 13 miljarder kr. vUket är en försämring på ca 3 miljarder kr. jämfört med 1977. Denna ökning kommer från ökande räntebetalningar på utlandsskulden, ett ökat gåvobistånd tUl utvecklingsländerna samt ett försämrat turistnetto.

Sammantaget skulle detta restUtera i att underskottet i bytesbalansen blir endast något större än för 1977, eller inemot 17 miljarder kr. Uttryckt i förhållande till BNP utgör bytesbalansunderskottet ca 4,5 % både 1977 och 1978.

En tredje faktor av stor betydelse för 1978 är den privata konsumtionens omfattning. Konjunkturinstitutet har utgått från ett schablonmässigt antagande om en 10-procentig lönekostnadsökning per timme kalenderåret 1978. Det ger en ökning av lönesumman i samhället om drygt 8 %. Ett annat väsentligt inslag i bilden är skatteonUäggningen för 1978 som för en genomsnittsinkomsttagare ger en inkomstförstärkning efter skatt av ungefär den storleksordning en ytterligare lO-procentig löneökning före skatt skulle ge.

För samtliga hushåll skulle den disponibla inkomsten öka med ca 8,5 % i löpande priser. Med den prisutveckling som konjunkturinstitutet räknar med mellan årsgenomsnitten och inkluderat effekten av den energipolitiskt motiverade bensinskattehöjningen på 25 öre per liter skulle den realt disponibla inkomsten minska ca 2,5 %.i Man kan dock notera att under senare delen av 1977 ägde en förändring i konsumtionssammansättningen mm så att prisutvecklingen i den faktiska konsumtionen blev icke obetydligt lägre än vad som registreras i konsumentprisindex med dess över ett år fasta konsumtionssammansätt-ning. Det förefaller inte osannolikt att detta kommer att fortsätta också under 1978. Prisökningarna på den faktiska konsumtionen skulle då bli något lägre och nedgången i den realt disponibla inkomsten mindre.

Vid sjunkande realinkomster men med relativt stabila konsumtionsvanor kan det mycket väl tänkas att hushållen sänker sparkvoten. SpecieUt skulle detta kunna gälla nu eftersom sparkvoten steg 1977. Med en sådan neddragning av sparandet kan en nedgång i konsumtionen om 1 % vara trolig.

Prisstegringen väntas bli ca 9 % under loppet av 1978, att jämföra med 13,5% under loppet av 1977. Vad detta motsvarar mellan årsgenomsnitten blir beroende av tidsprofilen. I den angivna prisberäkningen har hänsyn tagits tiU att devalveringen i augusti har givit effekt på importpriserna som blir betydande först under 1978 samt andra, eftersläpande effekter av tidigare kostnadsstegringar.

Den offentliga konsumtionen uppvisar divergerande tendenser. Sta-

11 kapitel 6 har den föreslagna höjningen av bensinskatten inte kunnat beaktas. Konjunkturinstitutet utgår därför från en minskning av de disponibla realinkomsterna om 2 %.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

21

tens egen konsumtion minskar i volym medan den kommunala konsumtionen, enligt vad som nu kan utläsas ur enkäter tiU kommunema, ökar med 4,5 % vilket är något långsammare än under 1977. Trots denna kraftiga ökning kommer kommunerna 1978, som närmare redovisas i kapitel 8, att uppvisa ett finansiellt överskott på 3,5 å 4 miljarder kr.

Investeringsnivån i samhället förutses sjunka något även 1978. En viss fortsatt ökning av de kommunala investeringama väntas dock, främst galler detta bamstugebyggandet. Men det är framför allt bostadsbyggandet som svarar för det expansiva inslaget. Som framgår av kapitel 7 kan bostadsinvesteringarna under 1978 beräknas öka med ca 5 % enligt konjunkturinstitutet. Med den i budgetpropositionen redovisade sänkningen av bostadslåneräntan med 1/2 % för nybyggda hus fr. o. m. den 1 januari 1978 kan igångsättningen av bostäder emellertid väntas bli avsevärt högre än under 1977. Här har antagits en igångsättning om 55 000—60 000 lägenheter. Totalt beräknas detta ge en ökning av bostadsinvesteringarna på drygt 7 %.

Däremot pekar näringslivets investeringar nedåt. Den svaga internationeUa konjunkturen, den hittills låga orderingången och den låga nivån på driftöverskott och soliditet bromsar investeringsbenägenheten.

Diagram 1: 2 Lagerkvoten inom industrin 1959—1978

25	-
24
					1     \
23	/
22 21 20	/
					t
	r
19 18-	Å			f v
	I
17 16	C /		r\j
		.v
15	-   /

±-1.

L

'    '

I      I

J----- 1__ I___ L

1975

1960 1965 1970

Anm, Uppgifterna avser lagerstocken i förhällande till saluvärdet, båda räknat i 1968 års priser.

Källor: Ekonomidepartementet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 22

Näringslivets finansiella sparande förbättras visserligen, men detta sker från en mycket låg nivå och beror dessutom delvis på att investeringsnivån dras ner. För hela industrin uppskattas investeringarna, mot bakgmnd av enkätmaterial, ligga 15 % under 1977 års nivå. Den låga privata konsumtionen medför att handeln och vissa andra tjänstesektorer inte har något större behov av att investera. Långsiktigt sett föreligger där en viss överkapacitet.

De omfattande lager som byggdes upp 1975 och 1976 har totalt sett kunnat dras ner något under 1977, vUket verkat starkt återhållande på främst industriproduktionen. Omsvängningen mellan en ordentlig lageruppbyggnad 1976 och viss lagermuisknmg 1977 är kraftig. Fullt så kraftig är inte omsvängningen meUan 1977 och 1978, varför den produktionshämmande inverkan inte heller blir så stark. Lagerminskningen uppgår totalt sett till 4 å 5 mUjarder kr. i löpande priser.

Man kan uppskatta det övernormala lagret inom industrin vid 1977 års början till i runt tal 10 miljarder kr. i löpande priser. Genom lager-minskningen under 1977 och 1978 reduceras detta kraftigt. Att så sker beror inte minst av att det finns en stigande trend i relationen lager-stock/produktion (se diagram 1:2). Behovet av ett "transaktionslager" stiger således successivt. Detta innebär att om en lagerminskning av den angivna storleken blir möjlig 1978 skulle överlagren snabbt reduceras.

Den skissade utvecklingen leder tUl en totalt sett ungefär oförändrad produktion 1978. För sysselsättningens del leder detta till en viss försvagning mellan genomsnittsläget för 1977 och 1978. Det är dock mycket vanskligt att bedöma hur det bortfall av arbetade timmar som den femte semesterveckan innebär kommer att kompenseras. En försiktigt beräknad kompensation i antal personer räknat har här förutsetts. Eftersom en försvagning av arbetsmarknadsläget skett under loppet av 1977 förutses försämringen från läget vid utgången av 1977, frånsett säsongsvängningar, bli mera begränsad.

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 25

2    Det intemationella läget

2.1 Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1977

Den internationeUa konjunktumtvecklingen under 1977 blev en besvikelse. Det är egenthgen bara i Förenta staterna som man kan tala om en relativt väl underbyggd återhämtiung från efterkrigstidens djupaste och mest utdragna konjunkturnedgång. I övriga industrUänder — i synnerhet i Västeuropa — har den uppgång som skedde under 1976 av allt att döma hamnat i en ny paus. Särskilt trögt har utveckUngen gått i de nordiska länderna, vilka sammantagna noterade en nedgång i bruttonationalprodukten från 1976 tUl 1977. Totalproduktionens tillväxt i hela OECD-området 1977 stannade vid ca 3,5 %; i Västeuropa uppgick den till endast 2 %. Dessa prehminära utfallssiffror är en klar nedjustering jämfört med exempelvis de prognoser OECD-sekretariatet presenterade för mindre än ett halvår sedan.

Konjunkturutvecklingen under 1977 företer stora likheter med den under 1976. Sålunda var produktionstUlväxten snabbast under årets inledande del för att därefter försvagas avsevärt. Nedgången i tUlväxttakten var särskilt markerad i de utomeuropeiska länderna, där BNP-tillväxten sjönk tiUbaka från inemot 6 % första halvåret tiU ca 4,5 % andra halvåret 1977. Även i de större länderna i Västeuropa visade tiUväxten en viss dämpm'ng under loppet av 1977.

De främsta pådrivande faktorerna bakom den starka utveckUngen i den amerikanska ekonomin första halvåret 1977 var den privata konsumtionen och bostadsbyggandet. SärskUt kraftigt ökade köpen av varaktiga konsumtionsvaror varvid bl. a. biUndustrin registrerade goda försäljningssiffror. I Japan däremot var konsumtionsutvecklingen påfallande svag, bl. a. beroende på en långsam ökning av de disponibla inkomsterna. I StäUet var det här exporten som utgjorde den mest expansiva efterfrågekomponenten. I de västeuropeiska länderna fick de uppsatta tiU-växtmålen successivt justeras hed. En viktig orsak tiU den svaga utvecklingen var den relativt restriktiva ekonomiska politiken i många länder, vilken fick en dämpande inverkan på den privata konsumtionen. I tre av de stora länderna i Västeuropa — Franlaike, Italien och Storbritannien — fördes sålunda under den inledande delen av 1977 en klart efterfrågedämpande politik i syfte att nedbringa inflationen samt att komma till rätta med de stora underskotten i den externa balansen. Även i Förbundsrepubliken Tyskland var strävan att håUa nere pris-stegringama ett av huvudmålen för den ekonomiska politiken.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen

26

Diagram 2:1 Industriproduktionen i vissa länder 1974—1977

Index 1970 = 100. Säsongrensade månadsdata

Förenta staterna		y
■	/]
1	J

100

90

0

Storbritannien

pv

120

110

Canada kft___ ,A	(	"
• "■v-VA

120

110

^tfW

120

Sverige

110

V\/

|97it 197S 1976 1977

Källor: OECD och nationell statistik.

I9n 1975 1970 1977

Bil. 1   Preliminär nationalbudget

27

Dämpningen i den ekonomiska aktiviteten i OECD-området under 1977 kan klart avläsas i utveckUngen av industriproduktionen. Denna upphörde sålunda totalt sett att öka från andra kvartalet och från samma period inleddes en direkt nedgång i Västem-opa. Den slutUga inhemska efterfrågan! i OECD-området, med undantag för Förenta staterna, uppvisade en motsvarande utveckUngsprofU under året. I huvudsak bestod dämpningen av en aUmän nedgång i den privata konsumtionens tUlväxt, föraidedd av såväl ett högre hushåUssparande som en större köpkraftsindragning från skattesidan än förutsett. Det är denna nedgång i konsumtionstiUväxten som hgger bakom nedjusteringen av flertalet industrUänders produktionstiUväxt 1977 jämfört med OECD-sekretariatets juhprognoser 1977.

En annan viktig faktor för efterfrågeutveckUngen i OECD-området 1977 har varit den fortsatt sviktande investeringsbenägenheten inom det privata näringshvet. I så gott som samtiiga länder, med undantag för Förenta staterna, har sålunda företagens fasta investeringar visat en

1 Summan av den privata sektoms och den offentliga sektorns konsumtion och fasta investeringar.

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1975—1978 Ärlig procentuell förändring

	Andel	1975	1976	1977'	1978»
	av OECD-
	områdets
	totala
	BNP
	iVof
De sju stora länderna
Förenta staterna	39,4	-1,8	6,0	5,0	4—5
Japan	13,0	2,4	6,3	6,0	5—6
Förbundsrepubliken Tyskland	10,5	-3,2	5,6	2,5	3—4
Frankrike	8,1	-1,1	5,2	3,0	3-
Storbritannien	5,1	-1,8	2,1	0,5	2,5-3,5
Italien	4,0	-3,5	5.6	2,0	1—2
Canada	4,4	1,1	4,9	2,0	3—4
Norden
Danmark	0,9	-1,1	5,5	1.0	1—2
Finland	0,7	0,5	0,4	-1,0	1—2
Norge	0,7	3,5	6,0	4,0	6—7
Sverige	1,7	0,9	1.5	-2.5	0
Vissa andra OECD-länder
Belgien	1,6	-1,9	2,3	2,5	2—3
Nederländerna	2,1	-1,1	4,6	2,5	3,5,5
Schweiz	1,3	-7,6	0,5	2,0	2—3
Österrike	0,9	-2,0	5,2	3,5	1,5-2,5
OECD-Europa	40,7	-1,6	4,2	2.0	ca 3
OECD-totalt	100,0	-1,0	5.2	3.5	ca4

' 1976 års priser och växelkurser.

' Ekonomidepartementets bedömningar.

Källa: OECD.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen

28

Diagram 2:2 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder-områden 1969—1978

Arhg procentuell förändring

I	Europeiska-OECD
6 -r
4-;		p
2-; 0 ' '	i 11 i III	h	'■ i
2-		■

sj- 4 T al	ItaliÉ irrl SJ     f fl    \ m [ '■■i    ■ E']    r	in 1 1 1	1	r.	-I	linR
1					JL4

eL Storbritannien

Förenta staterna

6-

4-

_liLJ

-2L

Canada

6H

ja_

i

-i  n  i

Japan

_III

141

12j ■101

Si

6 4 2

Qi

-21

Si 6 4

O' -2

-2--4-

6 4 2

_¥

rr

I;:;

i

Sverige

₁

-21 8-6 4 2 01

Tf

Fl   i

Förbundsrepubliken Tyskland

OECD-totalt

i B

i

I]

■.Vv

i  i

¥

-O

I   t   I   I   I

1   I   I

1     1     I     i     \

7969 70   71    72    73    74   75    76    77   78

1969 70    71    72   73    74    75   76    77   78

Källor: OECD, nationell statistik och prognoser gjorda inömekonömidepär-tementet.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 29

påfallande svag utveckling. Till stor del kan detta fenomen förklaras med dels den kvardröjande överkapaciteten inom många branscher, dels den utbredda osäkerhet som rått i näringslivet vad gäller styrkan i den allmänna konjunktumtvecklingen och därmed försäljningsutsiktema. En annan bidragande orsak har varit den i många länder otillfredsställande vinstnivån. Företagen, pressade mellan stigande kostnader och svaga avsättningsmöjligheter, har genereUt sett saknat incitament att bygga ut de produktiva resurserna. De investeringar som kommit tUl stånd har i stället i stor utsträckning syftat tUl att höja produktiviteten. Detta har varit fallet i bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland, där de successiva uppskrivningarna av valutan ökat behovet i näringslivet att via produktivitetshöjande investeringar upprätthålla den intemationella konkurrenskraften. Från denna allmänna bUd avviker markant investeringsutvecklingen i Förenta staterna. Där ökade företagens fasta investeringar 1977 med ca 10% i volym, och kapitalbildningen inriktades under loppet av året i ökad utsträckning mot kapacitetsutbyggnad.

En stark återhämtning i bostadsbyggandet, ett typiskt drag i motsvarande situation under tidigare konjunkturcyklar, har hittUls ägt ram endast i Förenta staterna. I övriga större länder har en kombination av faktorer samverkat tiU att hålla igångsättnmgen av nya bostäder 1977 på eller under den nivå som gällde året innan. Här kan man peka på en allmän brist på förtroende hos konsumentema och på den svaga tUlväxten av hushållens reala disponibla inkomster. Vidare har i flera länder höga lånekostnader och stora reserver av outhyrda lägenheter verkat återhållande på nyproduktionen av bostäder.

Avsaktningen i den ekonomiska aktiviteten i industrUändema från våren 1977 kom ovanligt snabbt till uttryck på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i OECD-området uppgick i september 1977 tiU ca 16,3 miljoner personer eller drygt en halv miljon fler än under den djupaste konjunktursvackan 1975. Detta motsvarade ca 5,5% av arbetskraften. I Västeuropa har arbetslösheten stigit fortlöpande från drygt 4,5 mUjoner personer i början av 1975 tiU över 7 mUjoner i september 1977. I Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike samt i ungefär hälften av de mindre OECD-ländema har det inträffat en direkt nedgång i sysselsättningen. Samtidigt har utnyttjandet av anställd arbetskraft minskat, vilket kommit till uttryck dels i en nedgång i den genomsnitthga arbetsveckans längd, dels i form av en viss undersysselsättning i företagen. Omfattningen av undersysselsättningen är naturligtvis svår att uppskatta, men den svaga produktivitetsutvecklingen tyder på att den kan ha varit betydelsefuU.

Prisstegringarna — mätta i konsumentiedet — visade en markant uppbromsning under loppet av 1977. Under hösten var ökningarna nere i en årstakt om 6 å 7 %, att jämföra med ca 11 % tidigare under året. Nedgången i inflationstakten kan hänföras tUl bl. a. ett fall i råvam-

Prop. 1977/78:100   Bilagn 1   Finansplanen

30

priserna sedan våren. Detta har kommit tUl stånd främst tUl följd av det lättare allmäima efterfrågetrycket samt goda skördar. Den gynnsamma prisutveckUngen för livsmedel — delvis av säsongmässig natur — har varit den enskilt viktigaste orsaken till dämpningen i konsumentpris-stegringarna. TiU följd av en snabbare ökningstakt under inledningen av året ökade dock konsumentpriserna i genomsnitt för 1977 i OECD-området med ca 8 %, eller ungefär lika mycket som 1976. De stora skUlnader som förelegat i inflationstakt mellan industriländerna de senaste åren kvarstod i stort sett oförändrade 1977. Bland de större länderna uppvisade sålunda FörbundsrepubUken Tyskland en prisuppgång på mindre än 4 % samtidigt som den i Storbritannien och Italien aUtjämt var ca 15%. För den brittiska ekonomin kan trots detta noteras stora framgångar i inflationsbekämpningen med nästan en halvering av prisstegringstakten på två år.

Även ökningen i lönestegringstakten dämpades tmder 1977; dock inte alls i samma utsträckning som för priserna. I genomsnitt för året beräknas timförtjänsten i industrin i OECD-området ha ökat med ca 10 %, en nedgång med 1,5 procentenheter från 1976. Samtidigt sjönk emellertid produktivitetstiUväxten generellt sett markant tiU följd av dämpiungen i ProduktionsutveckUngen och det svaga kapacitetsutnyttjandet. Detta medförde att lönekostnadsökningen per producerad enhet (unit labour cost) steg betydligt från 1976 tUl 1977. För de större OECD-länderna ökade "unit labour cost" i industrin med ca 6,5% 1977 jämfört med endast drygt 2 % året innan.

Tabell 2: 2 Konsumentprisernas utveckling 1974—1977

Årlig procentuell förändring

	1974	1975	1976	Dec. 1975— dec. 1976	Okt. 1976— okt. 1977
Förenta staterna	11,0	9.1	5,8	4,8	6.5
Japan	24,5	11,8	10,3	10,4	7.5
Förbundsrepubliken Tyskland	7,0	6,0	4,5	3,9	3,7
Nederländerna	9,6	10,2	8,8	8,3	5.4
Schweiz	9.8	6,7	1,7	1.3	1.6
Frankrike	13,7	11.7	9.6	9,9	9,5
Storbritannien	16,0	24,2	16,5	15.1	14.1
Italien	19,1	17,0	16,8	22,0	16,6
Canada	10,8	10,8	7,5	5,8	8,8
Belgien	12,7	12,8	9,2	7.6	6,5
Österrike	9,5	8,4	7,3	7,2	5,2
Sverige	9,9	9,8	10,3	9,8	12,8
Norge	9,4	11,7	9,1	8,0	9,8
Finland	16,9	17,9	14,4	12,3	12,3
Danmark	15,3	9,6	9,0	13,1	12,7
OECD-totalt	13,3	10,7	8,0	7,6	7,7
OECD-Europa	12,1	12,1	9.6	9,8	9,1

Källa: OECD.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 21

Väridshandelns tillväxt sjönk kraftigt 1977. Efter en ökiung 1976 med drygt 12%, minskade tillväxttakten tiU ca 5% 1977. Den viktigaste orsaken till dämpningen var den långsammare efterfrågetUlväxten i OECD-länderna. Andra faktorer av betydelse var en strävan från stats-handelsländema och de icke-oljeproducerande utvecklingsländema att hålla tillbaka importen i syfte att förbättra sina externa balanser.

Trots den långsammare ekonomiska utveckUngen i OECD-ländema ökade områdets sandade bytesbalansunderskott från ca 26 miljarder dollar 1976 tUl drygt 30 mUjarder 1977. En mycket stor del av tmderskotiet hänför sig till Förenta staterna, som registrerade ett bytesbalansunderskott på ca 18 miljarder dollar 1977. En stor del härav utgör ett bilateralt underskott i handeln med OPEC-länderna, men en väsentiig del av underskottet förklaras av att Förenta staterna ligger klart före övriga industriländer i konjunkturcykeln.

En annan dominerande företeelse i OECD-områdets bytesbalansutveckling under 1977 var den dramatiska ökningen av det japanska överskottet. Det uppgick sålunda tiU drygt 10 miljarder dollar 1977 att jämföra med inte fullt 4 mUjarder 1976. Också Förbundsrepubliken Tyskland fortsatte att ackumulera betydande överskott i ungefär samma omfattning som 1976, dvs. i storleksordningen 3 miljarder dollar.

Flera av de större europeiska länderna, som fått vidkännas betydande underskott alltsedan oljeprishöjningarna för fyra år sedan, lyckades att kraftigt förbättra sina externa balanser 1977. Både Storbritannien och Italien hade vid slutet av året kommit i jämvikt i sina bytesbalanser, och även i Frankrike noterades stora framgångar med en halvering av

Tabell 2: 3 Bytesbalansutvecklingen i rissa länder 1974—1977

Miljarder dollar

	1974	1975	1976	1977'
Förenta staterna	-0.75	11.5	-1,4	-18
Japan	-4,75	-1	3,7	10
Förbundsrepubliken Tyskland	9,75	4	3.4	3
Nederländerna	2.0	1.5	2.4	0,5
Schweiz	0,3	2.5	3.5	3,5
Frankrike	-6,0	0	-6,1	-3,5
Storbritannien	-8,0	-3.5	-2.5	0,5
Italien	-8,0	-0,5	-2.8	0,5
Canada	-1,5	-5	-4,2	-4,5
Belgien—Luxemburg	0,5	0.5	-0,1	0,5
Sverige	-1,0	-i,s	-2,4	-3,5
Övriga OECD	-3.5	-9,5	-20,0	-21
OECD-totalt	-32,5	-6,5	-26,5	-31,5
OPEC-länderna	62,0	34,5	42	40
Icke oljeproducerande
utvecklingsländer	-22,5	-32,5	-26	-22

' Ekonomidepartementets bedömningar. Källa: OECD.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 32

underskottet. Däremot lindrades inte situationen för den huvuddel av de mindre OECD-länderna, vilka fått ta på sig en oproportioneUt stor andel av områdets underskott de senaste åren. För vissa av dem — Norge, Sverige och Österrike — inträffade avsevärda ökningar av bytesbalansunderskotten under 1977.

Den markerade dämpningen i aktiviteten som ägde mm under 1977 har föranlett regeringarna i flera länder att göra en omorientering av den tidigare restriktiva ekonomiska politiken. I vissa faU har rena stimulansåtgärder satts in. I FörbundsrepubUken Tyskland har under hösten 1977 beslutats att genom sänkta inkomstskatter och ökade federala utgifter stimulera efterfrågan i ekonomin motsvarande i%% av bruttonationalprodukten. Den japanska regeringens septemberpaket, bestående av huvudsakligen fler offentliga arbeten samt stöd tiU bostadsbyggandet, är likaledes av storleksordningen 1 % av bruttonationalprodukten. Av samma storlek, relativt sett, är det stimulansprogram som lades fram i Storbritaimien sent i höstas. Programmet består i huvudsak av sänkta direkta skatter och ökat stöd tUl bostadsbyggandet. Även i Canada, som haft en kraftigt ökande arbetslöshet under 1977, har inkomstskatterna sänkts parallellt med att direkt sysselsättningsskapande åtgärder satts in. TUl detta kan läggas det omfattande stimulansprogram som beslutades om i Förenta staterna våren 1977. Tyngdpunkten i programmet ligger på ökade offentliga arbeten med den hu-vudsakUga effekten förlagd till innevarande vinterhalvår.

Utsikter för 1978

Utvecklingen av viktiga konjunkturindikatorer under de senaste må-nadema 1977 pekar inte på någon utbredd och hävdad ökning i industriländernas ekonomiska aktivitet den närmaste tiden. För Västeuropas del var bilden särskilt dyster. Den västtyska industrins orderingång visade under hösten en fortsatt svag utveckling, och barometerdata över orderingången i Storbritannien, Frankrike och ItaUen berättar om en försvagning. I Japan bedömdes ordersituationen — särskilt i investeringsvaruindustrin — som oförändrat alltför dålig av företagen. Orderingången i den amerikanska industrin däremot visade en förnyad uppgång efter ett faU tidigare under året. Förenta staterna tiUsammans med Canada var de enda av de större industriländema, där ordersituationen inom industrin under senare delen av 1977 var mer gynnsam än ett år tidigare.

Samtidigt pekade statistik över lagersituationen på en ökning i relation till önskade nivåer. I Förenta staterna medförde sannohkt dämpningen av den privata konsumtionen i mitten av 1977 att lagren ökade i detaljhandelsledet. I Västeuropa anger barometerdata en snabb ökning under loppet av 1977 av andelen industriföretag som bedömde lagren som alltför stora. För vissa länder noterades under hösten lika dåliga

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 33

värden som under den djupaste konjunktursvackan för ungefär tre år sedan.

Mot denna svaga bild vad gäller de mer underUggande tendensema i de större industrUändema, skall ställas effekterna av de stimulansprogram som sattes in på flera håll under andra halvåret 1977. Sett i ett historiskt perspektiv är omfattningen av dessa åtgärder ganska betydande, i allmänhet omkring 1 % av bmttonationalprodukten. Men i relation tUl den svaga efterfrågeutvecklingen och graden av outnyttjad kapacitet framstår de som tämligen måttfulla. Man kan dock utgå från att åtgärderna har medfört en viss uppgång i aktiviteten under den aUra senaste delen av 1977, och att de kommer att ge ett välbehövligt tillskott till efterfrågetillväxten under första halvåret 1978. Sannolikt kommer man också att kunna avläsa en viss förbättring i konjunkturindikatorerna de närmaste månaderna.

HittUls vidtagna stimulansåtgärder torde emellertid ändå inte vara tUlräckliga för att ge återhämtningen den styrka och bredd som krävs för att göra den självbärande. Visserligen torde utveckUngen under första halvåret 1978, i varje fall i jämförelse med föregående halvår, bli ganska tillfredsställande med en produktionstillväxt av storleksordningen 4 ä 4,5 % i OECD-området. Men därefter pekar de prognoser som gjorts på en förnyad avsaktning under fömtsättning att inga ytterligare åtgärder sätts in. Man har då utgått från att de fasta investeringarna kommer att visa en fortsatt svag utveckling i flertalet länder. OECD-sekretariatet exempelvis har pekat på risken för att tillväxten i området andra halvåret 1978 kan komma att sjunka tillbaka till mellan 3 och 3,5 %. Det vore då inte enbart Västeuropa som skulle uppvisa en klart otillfredsställande expansionstakt. Även den amerikanska ekonomin skulle mattas betydligt när effekterna av nu verkande stimulansåtgärder ebbar ut. Innebörden av en sådan utveckling vad gäller sysselsättningen är en fortsatt kontinuerlig ökning av arbetslösheten generellt sett i Västeuropa och stor risk för en uppgång mot slutet av 1978 av den redan höga arbetslösheten i Förenta staterna. Dessutom skuUe sannolikt många av de mindre industriländema av externa balansskäl få sin ekonomisk-politiska handlingsfrihet ytterligare beskuren, med de uppenbara risker för ökade protektionistiska åtgärder detta skulle innebära.

En huvudfråga vad gäller den internationella konjunkturutvecklingen under 1978 är vilka antaganden som är mest sannolika i fråga om den ekonomiska politiken i vissa nyckelländer. Att politiken skulle förbli oförändrad förefaUer orealistiskt: häremot talar prognosemas innebörd beträffande såväl arbetsmarknadsläget som bytesbalanssituationen. I endast ett par länder — Förenta staterna och Storbritannien — har man emellertid hittills aviserat ytterligare stimulansåtgärder. Däremot har man i både Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, vilka har det

3   Riksdagen 1977/78.1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 34

bästa utrymmet att expandera, hittills tillbakavisat olika påtryckningar om ytterligare ekonomisk-politiska initiativ. I det följande har emellertid antagits att stimulansåtgärder kommer att sättas in även i de två senare länderna, om det — vilket också förefaller mest sannolikt — visar sig att konjunkturkurvan böjer av nedåt under loppet av 1978. Förutsättningar skulle därmed kunna skapas också för vissa mindre länder med underskott i sina bytesbalanser att något lätta på restriktiviteten i den ekonomiska politiken.

Med dessa antaganden om den ekonomiska poUtiken i OECD-länderna väntas produktionstiUväxten i området 1978 bli något större än året innan, eUer ca 4 % jämfört med ca 3,5 % 1977. Det kan nämnas att det troligen skulle krävas en tillväxt överstigande 4,5 % för att nå en minskning i arbetslösheten.

Prognosen för utvecklingen i OECD-området påverkas i hög grad av vad man förutser för de tre största industriländerna. Förenta staterna, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Dessa länder svarar tiUsammans för mer än 60 % av områdets totalproduktion.

I den amerikanska ekonomin väntas expansionen av den inhemska efterfrågan fortsätta 1978, om än i en mer dämpad takt än 1977. De stimulansåtgärder som beslutades om våren 1977 innebär såväl direkta ökningar av den offentUga sektorns köp av varor och tjänster som extra tillskott till hushållens disponibla inkomster det närmaste halvåret. Med bl. a. en fortsatt relativt god sysselsättningstillväxt väntas den privata konsumtionen visa en expansiv utveckling även 1978. Näringslivets fasta investeringar, vilka 1977 ökade med ca 10%, fömtses fortsätta att expandera relativt kraftigt. Visserligen har investeringsplanerna för 1978 hittihs varit försiktigt hållna. Men med hänsyn tiU dels den nivå kapacitetsutnyttjandet i den amerikanska industrin nu uppnått, dels de tendenser mot kapacitetsutvidgning i investeringsverksamheten som framkom under 1977, finns det anledning anta att planerna successivt kommer att justeras upp. Däremot kan man utgå ifrån att den expansionstakt om ca 20 % som gällt för bostadsbyggandet de senaste två åren inte kan hållas 1978. Med ett visst efterfrågetillskott från exportsidan förutses totalproduktionen öka med ca 4,5% 1978, men en viss dämpning av tiUväxten förutses äga rum under loppet av året. För att motverka en avmattning mot slutet av 1978 antas dock myndigheterna genomföra vissa skattelättnader för företag och enskUda.

Stimulansåtgärder beslutade under 1977 kan även för den japanska ekonomins del väntas medföra en förstärkning av aktiviteten det närmaste halvåret. Ökad efterfrågan från den offentliga sektom, ökat bostadsbyggande samt en viss uppgång i volymtillväxten av hushållens konsumtion skapar förutsättningar för en tillväxt av bmttonationalprodukten 1978 av ungefär samma omfattning som 1977. Däremot förutses näringslivets investeringar bli fortsatt relativt svaga med hän-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 35

syn till kvardröjande överkapacitet inom viktiga sektorer. När effekterna av vidtagna stimulanser ebbar ut under loppet av 1978, förutses en tydlig dämpning äga rum i ekonomin. I samma riktning verkar effekterna av den kraftiga revalvering av den japanska valutan som ägt rum den senaste tiden. Det har därför antagits att ytterligare stimulansåtgärder i någon form sätts in med effekt under senare delen av 1978.

Även i den västtyska ekonomin förutses en fortsatt svag utveckling av industrins investeringar mot bakgmnd av rådande överkapacitet. De offentliga investeringarna däremot kommer sannolikt att uppvisa en betydligt mer expansiv utveckling bl. a. som en följd av det medelfristiga investeringsprogram som beslutades om våren 1977. De fasta investeringarna utgör emeUertid en mycket osäker komponent i utvecklingen det närmaste året. Investeringar av storleksordningen 20—30 miljarder D-mark har nämligen blivit uppskjutna på grund av dels juridiska hinder för en fortsatt utbyggnad av kärnkraften, dels administrativa förseningar på det delstatliga och lokala planet av påbörjandet av vägbyggen. Stimulansprogrammet i höstas innehöll främst sänkta direkta skatter, vilket tillsammans med hushållens goda finansiella ställning och den låga inflationstakten bör medverka till en fortsatt relativt god tiUväxt av den privata konsumtionen. Sammantaget pekar prognoserna på en produktionstillväxt i den västtyska ekonomin 1978 om ca 3,5 %. Om tillväxten inte skulle nå upp tUl denna nivå, kommer arbetslösheten sannolikt att öka. Med hänsyn till att den höga arbetslösheten redan nu utgör ett allvarligt problem har här antagits att ytterligare stimulansåtgärder kommer att sättas in, om ekonomin tenderar att avmattas under senare delen av 1978.

I Västeuropa i övrigt väntas tillväxten 1978 likaledes komma att bli något större än 1977. Av betydelse är här att de stora bytesbalansunderskotten som tidigare verkat återhållande för de stora länderna — Storbritannien, Frankrike och Italien — reducerats påtagligt under 1977. Det ökade manöverutrymme för den ekonomiska poUtiken detta innebär, tillsammans med påtagliga framgångar på pris- och kostnadsområdet, har börjat utnyttjas av den brittiska regeringen genom de stimulansåtgärder som sattes in under hösten 1977, och vilka med största sannolikhet kommer att följas av ytteriigare åtgärder under 1978. Den brittiska ekonomin väntas därför visa en relativt god expansion 1978 efter nära nog stagnation 1977. I Frankrike och framför allt Italien har man hittills valt en försiktigare strategi, som innebär fortsatt konsolidering av den intema och externa balansen. Flertalet av de mindre länderna däremot har inte uppnått någon lättnad för sina externa balanser, vilket innebär fortsatt beskuret handlingsutrymme för den ekonomiska politiken. I de nordiska länderna fömtses en ökning av bmttonationalprodukten med ca 2 % 1978. Borträknas emellertid effekten av den norska oljeverksamheten i Nordsjön stannar tUlväxten i Norden

Prop. 1977/78:100    Bilagal   Finansplanen 36

vid ca 1 %. För hela Västeuropa väntas totalproduktionen 1978 öka med ca 3 %, eUer ungefär 1 procentenhet snabbare än 1977.

Sammanfattningsvis innebär dessa prognoser en expansiv utveckling i den amerikanska ekonomin under huvuddelen av 1978 och en fortsatt måttlig tillväxt i Västeuropa. Tendensen under senare delen av året väntas emellertid vara avsaktande i Förenta staterna, medan ekonomierna i Västeuropa sannolikt fortsätter att expandera i ett ganska lugnt tempo. En tydUg förstärkning där förefaUer f. n. inte sannolUc, men en gynnsam produktionstUlväxt i de större länderna under huvuddelen av 1978 kan successivt öka utrymmet för expansiva åtgärder i en rad mindre länder. Det kan därför inte uteslutas att 1979 kan bli ett år med relativt god konjunkturutveckling för Västeuropas del med en klar förbättring i investeringsverksandieten, samtidigt som den amerikanska ekonomin kan vara på väg in i nästa konjunktursvacka.

Trots den förutsett ganska svaga produktionstillväxten i OECD-området 1978 väntas prisstegringstakten inte dämpas nämnvärt ytterligare. Visserligen förutses råvarupriserna visa en betydligt lugnare utveckling än under första halvåret 1977, bl. a. till följd av att relativt omfattande råvarulager byggts upp. Men kostnadsutvecklingen på lönesidan, en viktig faktor för prisutveckUngen i en situation med relativt svagt efterfrågetryck, väntas trots en hög arbetslöshet förbli tämligen kraftig. Samtidigt väntas produktivitetsutvecklingen bh fortsatt långsam innebärande en ungefär oförändrat stark uppgång i "unit labour cost" i de större länderna jämfört med 1977. Prisstegringstakten i ekonomin totalt sett (BNP-deflatorn) väntas sjunka något, till ca 7%, i OECD-området 1978. Priserna på varor i internationell handel förutses för OECD-länderna stiga med i genomsnitt 5 å 5,5% från 1977 tiU 1978.

Mot bakgrund av den måttliga tillväxten i industriländerna som förutses 1978, väntas världshandeln fortsätta att utvecklas förhåUandevis svagt. Tillväxten av handeln mellan OECD-ländema kan t. o. m. komma att sjunka något jämfört med 1977. Detta torde dock gott och väl kompenseras genom en ökad export tiU OPEC-ländema och de icke-oljeproducerande utvecklingsländema. De senare förbättrade under 1977 sin finansieUa ställning, så att utrymme nu skapats för en ökning av importen. Sammantaget väntas världshandeln växa med 5 ä 6% i volym 1978.

Genom en sannoUkt stagnerande oljeimport och ökad export tiU länder utanför området, förutses OECD-ländernas samlade bytesbalans- underskott 1978 minska jämfört med 1977. Möjligen kan man komma tUlbaka till 1976 års nivå, då underskottet uppgick till drygt 26 mUjarder doUar. En fömtsättning är att relativpriset på olja inte förändras nämnvärt. Inom OECD-området förutses inga större förändringar i rådande ojämvikter i bytesbalanserna. Den mer expansiva utvecklingen

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 37

i den amerikanska ekonomin under huvuddelen av 1978 väntas sålunda leda till att Förenta statemas stora bytesbalansunderskott växer något. Det stora obalansproblemet i OECD-området gäller f. n. å ena sidan Japan och Förbundsrepubliken Tyskland med stora överskott och å andra sidan flertalet mindre länder, vilka har mycket stora underskott sett i relation tUI ekonomiemas storlek. I vilken utsträckning detta problem kan komma att mUdras under det närmaste året är mycket oklart, men att den s. k. internationella anpassningen måste breddas förefaller oundvikUgt. Härför talar bl. a. det faktum att vissa av underskottsländerna skulle stå inför uppenbara finansieringsproblem, om man inte kan uppvisa en förbättring av bytesbalansen. I samma riktning verkar den omständigheten att fortsatta överskott i de andra länderna tenderar att appreciera valutakurserna, vilket skulle innebära en dämpning på den interna ekonomiska aktiviteten.

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

TUl skUlnad från utvecklingen i flertalet övriga industriländer har den amerikanska ekonomin uppvisat en relativt väl underbyggd återhämtning från efterkrigstidens djupaste och mest segUvade konjunkturnedgång. Återhämtningen i Förenta staterna har nu pågått i snart tre år. Efter en tillväxt 1976 om 6 % ökade bmttonationalprodukten med ca 5 % i volym 1977.

Utvecklingen i den amerikanska ekonomin under 1977 företer stora likheter med 1976 vad gäller såväl konjimkturförloppet under året som efterfrågetillväxtens inriktning. Båda åren visade sålunda expansionen en successiv dämpning, även om den var mindre uttalad under 1977 än året innan. Vidare utgjorde den privata konsumtionen och bostadsbyggandet tiUsammans med lagerinvesteringama de främsta drivkrafterna på efterfrågesidan, i synnerhet under de båda första halvåren.

Näringslivets fasta investeringar däremot har liksom i övriga industriländer visat en relativt svag utveckling. Detta är inte överraskande med hänsyn tUl den låga nivå i fråga om kapacitetsutnyttjande etc. varifrån återhämtningen inleddes. Utvecklingen av de fasta investeringarna har liksom övriga efterfrågekomponenter företett ett ganska ryckigt mönster. Efter en kraftig ökning i början av 1977 tenderade investeringstUl-växten att flackas ut under sommaren för att åter öka under senare delen av året. Medan investeringarna inledningsvis var koncentrerade på "lättare" områden — maskiner och bUar — fiims indikationer på att de successivt i ökad utsträckning inriktats på kapacitetsutbyggnad såsom nya industrilokaler etc. I genomsnitt för 1977 ökade näringslivets investeringar med ca 10 % i volym.

Den ekonomiska politiken hade under återhämtningen länge en relä-

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 38

tivt restriktiv inriktning. Den offentliga sektorn gav sålunda genom sina köp av varor och tjänster under 1976 endast ett margineUt bidrag till den totala efterfrågetUlväxten. Detta förhållande ändrades dock under 1977, då de offentliga utgifterna — särskilt på den federala sidan — successivt kom att utgöra en alltmer expansiv faktor i ekonomin. De ökade federala utgifterna under senare delen av 1977 är delvis resultatet av det omfattande, tvååriga stimulansprogram som Carter-admi-nistrationen lade fram för snart ett år sedan. Efter det att programmet skurits ned avsevärt — förslaget om en skatteåterbärmg med 11 mUjarder dollar 1977 återtogs under våren — ligger nu tyngdpunkten på ökade offentiiga arbeten med den huvudsakliga effekten förlagd tiU innevarande vinterhalvår.

Kreditpolitiken har bibehållits stram. Detta har myndigheterna bl. a. sökt åstadkomma genom att ställa upp relativt snäva ramar för penningmängdens tiUväxt. Det mål om en högsta tUlväxt av penningmängden, snävt definierad (M 1), på 6,5 % mellan andra kvartalen 1977 och 1978 ser dock ut att överskridas klart. Likväl skedde en markant dragning uppåt i räntorna från våren 1977. Kreditmarknadens ökade stramhet torde dock inte ha utgjort någon återhållande faktor för näringslivets investeringar, med hänsyn tUl att företagen samtidigt upplevde en starkt förbättrad vinstutveckling.

Återtagandet av förslaget om skatteåterbäringen förra våren liksom kreditpolitikens inriktning har motiverats av farhågor för att inflationen åter skulle blossa upp. Prisutvecklingen under 1977 blev ungefär oförändrad jämfört med 1976. Prisökningen på industriprodukter låg sålunda på 6 a 7 %. I konsumentledet visade prisökningstakten en klar dämpning t. o. m. tredje kvartalet, då den var nere i ca 4 % i årstakt. Detta var dock delvis en effekt av en stabilisering av livsmedelspriserna. I genomsnitt för 1977 steg konsumentpriserna med ca 6,5 %.

Förenta statemas handelsbalans har undergått en Icraftig — tiU betydande del konjunkturellt betingad — omsvängning de senaste tre åren. Efter ett överskott 1975 på drygt 9 mUjarder dollar via ett underskott 1976 av samma storleksordning beräknas sålunda handelsbalansen 1977 visa ett underskott på omkring 30 miljarder dollar. Underskottet på bytesbalansen 1977 kan uppskattas till ca 18 mUjarder dollar. En inte oväsentlig del av försämringen i handelsbalansen har berott på snabbt stigande oljeimport. Den omfattande lageruppbyggnaden under framför allt 1976 men även första halvåret 1977 drog hkaledes med sig en kraftig importstegring.

Delvis som en följd av att lagerrörelsema avstannade avtog importtillväxten därefter markant. Den svaga efterfrågetillväxten på exportmarknaderna har fram tUl senare delen av 1977 samtidigt verkat återhållande på exporten. I genomsnitt för 1977 ökade exportvolymen endast marginellt, medan importökningen uppgick till inemot 15 %.

Bil. 1   Preliminär nationalbudget 39

Med hänvisning till den dämpning av expansionen som skedde under loppet av 1977 har från flera håll hävdats att den amerikanska ekonomin nu står på randen av en ny recession. TUlväxten 1978 skuUe dämpas markant med ökad arbetslöshet som följd. Därvid har främst pekats på den utplåning som inträffade för detaljhandelsomsättningen under sommarhalvåret 1977: om "luften gått ur" den privata konsumtionen, vilka motiv finns då för näringslivet att öka sina investeringar? Man har här hänvisat till resultat av undersökningar om förtroendeklimat i näringsUvet. Som ett ytterhgare frågetecken vad gäller investeringsutvecklingen har pekats på den räntehöj ande effekten av försöken att upprätthålla målen för penningmängdens tUlväxt. Vidare har framhåUits att bostadsbyggandet — som hitills utgjort en viktig motor i återhämtningen — nått upp på en så hög nivå vad gäller antalet igångsatta lägenheter, att något ytterligare tillskott till efterfrågan inte vore att vänta därifrån. Från vissa håll har rentav hävdats, att återhämtningen nu pågått så lång tid att det helt enkelt är dags för lågkonjunktur.

Det sistnämnda argumentet kan givetvis avvisas av det enkla skälet att det speglar ett helt mekaniskt synsätt vad gäller konjunkturförloppet. Men även den mer sofistikerade varianten, där en koppling görs mellan den svaga privata konsumtionen och investeringsutsikterna, framstår som alltför pessimistisk. Här verkar man nämligen bortse från inte bara ekonomisk-politiska beslut som redan fattats, utan också att det kan komma ytterligare stimulanser om så behövs för att inte sysselsättningsläget åter skulle försämras. Som nämnts ovan ligger tyngdpunkten i det tvååriga stimulansprogram, som beslutades förra våren, tmder innevarande vinterhalvår. Programmet består i stor utsträckning av direkt sysselsättningsskapande åtgärder, vilket bör innebära fortsatta tiUskott tUl hushållens inkomster. Visserligen sjönk hushållens sparkvot tiU en mycket låg nivå fram till början av 1977, men därefter har en återhämtning skett.

För 1978 förutses inte någon avsevärd skiUnad mellan utvecklmgen av real disponibel inkomst och privat konsumtion i volymtermer. En tillväxt i konsumtionen på ca 4 "/o förefaller trolig.

Det är emellertid inte enbart den ovan antydda, fortsatt relativt goda tillväxten av hushållens konsumtion som motiverar en mer optimistisk syn på utsikterna för näringslivets investeringar. Visserligen har investeringsplanerna för 1978 hittills varit försiktigt hållna: bl. a. antyder den investeringsenkät som McGraw-HUl varje höst genomför avseende det kommande året, att näringslivets investeringar skulle öka med endast 3 0/0 i volym 1978. Men med hänsyn till den nivå kapacitetsutnyttjandet nu uppnått finns det aiUedning anta att planerna successivt kommer att justeras upp, och att därför näringslivets investeringar kommer att visa en fortsatt relativt expansiv utveckling. Med en fortsatt tUlväxt av industriproduktionen med 6 å 7 */o kan kapacitetsutnyttjandet vid mitten

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 40

av 1978 ligga nära den högsta nivå som nåddes under förra högkonjunkturen. Av betydelse i sammanhanget är att företagens lagerpolitik varit mycket försiktig imder 1977, vilket medfört att kvoten mellan lager och försäljning nu Ugger på en mycket låg nivå. Antagandet om behovet av kapacitetsutvidgande investeringar understöds f. ö. av investeringamas inriktning under loppet av 1977. Vad gäUer bostadsbyggandet kan man visserligen utgå ifrån att den expansionstakt som uppnåddes under 1977, ca 20 %, inte går att hålla. Igångsättningsstatistik indikerar dock en fortsatt avsevärd tUlväxt av byggandet första halvåret i år varefter en direkt nedgång inte kan uteslutas.

Trots den ganska avsevärda expansion som pågått i snart tre år har arbetslösheten — även om den naturligtvis minskat — kvarstannat på en besvärande hög nivå; ca 7 % i genomsnitt för 1977. Det bör dock nämnas att sysselsättningen under de tre åren ökat med ca 6 mUjoner personer. En fortgående dämpning i ekonomin skulle givetvis efter en tid innebära ökad arbetslöshet, något som sannolikt framstår som oacceptabelt för administrationen, Skulle tydUga svaghetstendenser visa sig i ekonomin finns det därför skäl att räkna med ytterligare stimidansåt-gärder. Sådana har också utlovats från officiellt håll under de angivna förutsättningarna. Närmast tUl hands ligger att eventuella åtgärder får formen av skattelättnader för företag och enskilda, möjligen som ett provisorium inför den mer omfattande skattereform som aviserats av administrationen tiU årsskiftet 1978—1979.

Sammantaget torde expansionen av den slutliga efterfrågan i den amerikanska ekonomin fortsätta 1978, om än i en mer dämpad takt än 1977. Lagerrörelsema kan väntas bli av begränsad omfattning, och torde inte påverka utvecklingen av den totala inhemska efterfrågan nämnvärt. En viss förbättring av utsikterna på exportmarknaderna med en uppgång i exporttillväxten som följd kan fömtses leda tUl ett visst positivt nettotillskott till efterfrågan. Även om handelsbalansunderskottet kan väntas växa ytterligare i år, förutses en markerad uppbromsning av den mycket negativa trend som sedan tre år kännetecknat den amerikanska extema balansen. Ett bytesbalansunderskott i storleksordningen 20 miljarder doUar kan dock inte uteslutas. Tillväxten i totalproduktionen — bmttonationalprodukten — kan visserligen väntas avta det framförliggande året, men torde Ukväl komma att uppgå till storleksordningen 4,5 % i genomsnitt för året. En viss dämpning av expansionen under senare delen av 1978 förefaller samtidigt trolig. För sysselsättningen skuUe detta innebära en fortsatt dragning nedåt av arbetslösheten fram till åtminstone halvårsskiftet.

Japan

Den japanska ekonomin upplevde en mycket snabb expansion under den iiUedande delen av 1976. Därefter bromsades utvecklingen upp och

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 41

återhämtningen fortsatte i en lugnare takt. Bruttonationalprodukten ökade helåret 1976 med ca 6 %. Även 1977 inleddes med en kraftig, huvudsakligen exportledd, uppgång. När ökningstakten i den utländska efterfrågan senare föll tUlbaka, dämpades den ekonomiska expansionen. Bruttonationalprodukten ökade 1977 med nära 6 %. De relativt höga tUlväxtsiffrorna såväl 1976 som 1977 ger dock en överdrivet positiv bUd av den ekonomiska utvecklingen i Japan, eftersom de döljer motsatsen meUan en påfallande svag inhemsk konjunktur och en mycket kraftig ökning av exporten.

Tämligen måttiiga löneökningar och en fortsatt hög sparbenägenhet på omkring 25 "/o, bidrog tUl att den privata konsumtionen utvecklades relativt långsamt under 1977. Den svarar för mer än hälften av bmttonationalprodukten, men stod endast för ca en tredjedel av efterfrågetillväxten.

Också näringslivets investeringar uppvisade en svag utveckling. Särskilt otiUfredsställande resultat noterades för industrins investeringar. På grund av en omfattande överkapacitet, särskUt inom energi- och råva-mintensiva industrier, minskade investeringsvolymen i absoluta tal. Detta står i skarp kontrast till utvecklingen tmder tidigare konjunkturuppgångar, då industrins investeringar lämnat väsentliga bidrag tUl efterfrågetillväxten.

Den externa sektorn har fortsatt att utvecklas i riktning mot allt större överskott i bytesbalansen. Bytesbalansöverskottet för 1977 uppgick tUl ca 10 mUjarder dollar, att jämföra med ett överskott om drygt 3,5 miljarder dollar 1976. Bakom denna utveckling ligger en i jämförelse med världshandelns utveckling mycket snabb ökning av varuexporten samtidigt som importen i linje med den dämpade inhemska efterfrågeutvecklingen ökat påfaUande svagt.

Trots en ökande produktion för export kom den svaga ökningen av den inhemska efterfrågan att medföra en försämring av sysselsättningsläget. De siffror som noteras för arbetslösheten är visserligen låga i internationell jämförelse, men i relation till de traditionellt låga arbetslöshetstalen ter sig den nuvarande nivån på över 2 »/o förhållandevis hög.

Den ekonomiska politiken var under 1977 försiktigt expansiv. Penningmängden ökade i en årstakt av ca 15 %, och diskontot justerades efterhand nedåt. En kompletteringsbudget i januari 1977 innehöll utgifts-Ökningar motsvarande en halv procent av bruttonationalprodukten. Även budgeten för innevarande budgetår innehöll en del expansiva element. Under våren tidigarelades vidare vissa offentliga arbeten, och en sänkning av den direkta skatten genomfördes.

Då det så småningom visade sig att dessa åtgärder ej var tillräckliga för att minska de stora bytesbalansöverskotten, utsattes Japan för starka internationella påtryckningar att stimulera ekonomin ytterligare. I september 1977 presenterades ett nytt stimulanspaket. Det fick en omfatt-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 42

ning motsvarande omkring 1 o/o av bruttonationalprodukten. Effekten av detta paket, liksom av ytterhgare måttUga åtgärder vid årets slut, torde visa sig från början av 1978.

Den ökade efterfrågan från den offentliga sektorn, samt en viss uppgång av den privata konsumtionen, skapar förutsättningar för att tUlväxten av totalproduktionen 1978 skall kunna bli av ungefär samma omfattning som 1977. Därvid torde den offentliga sektom komma att ge ett positivt bidrag tUl efterfrågeökningen på ca 2 "/o.

Mot slutet av 1977 noterades en märkbar dämpning av itiflationstak-ten. Prisstegringarna sjönk till en årstakt av under 8 "/o att jämföra med 9,5 o/o för 1976. Det finns anledning att förmoda att denna trend kommer att hålla i sig också under det framförliggande året. Detta skulle då innebära en viktig stimulans åt den privata konsumtionen. En uppgång i den privata konsumtionen med ca 5 % tros därför vara möjlig.

När det gäller näringslivets investeringar, finns det anledning att anta att den kvardröjande överkapaciteten kommer att verka dämpande också under 1978. En begränsad uppgång i investeringstUlväxten jämfört med 1977 ter sig dock sannolik.

Det är knappast troligt att bytesbalansen kommer att uppvisa lika stora överskott 1978 som 1977. Omvärlden skulle ha svårt att acceptera en sådan utveckling. Det stora överskottet i bytesbalansen har medfört en kraftig press uppåt på den japanska valutan.

Den uppskrivning av yen-kursen som har ägt rum under loppet av 1977 kommer att verka i riktning mot en utjämning av handelsbalansen. Dessutom har den japanska regeringen vid slutet av 1977 vidtagit im-portstimulerande åtgärder, vUka väntas öka importen med 700 mUj. dollar fram till slutet av innevarande budgetår. Det är därför saimolikt att den stora skillnad mellan tUlväxt i export och import som förelegat under senare år kommer att reduceras eller rentav kastas om under det framförliggande året. Någon avgörande nedgång i det rekordhöga bytesbalansöverskottet förefaller dock inte trolig.

Förbundsrepubliken Tyskland

Den återhämtning som inleddes i den västtyska ekonomin tmder sommaren 1975 fortsatte med oförminskad styrka i början av 1976. Det var främst den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna som var drivkrafterna i uppgången. Näringslivets investeringar däremot utvecklade sig fortsatt svagt. När lagerrörelserna avstannade under det andra kvartalet 1976, förmådde inte konsumtionen ensam bära konjunkturen och en avmattning i aktiviteten inträdde. Under årets fjärde kvartal fick emellertid uppgången ny fart. Helåret 1976 ökade bruttonationalprodukten med 5,5 %. Trots denna relativt snabba tillväxttakt minskade arbetslösheten endast marginellt och uppgick i genomsnitt för året till ca 4,5%.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 43

Den ekonomiska utvecklingen under 1977 blev i flera avseenden en Tiesvikelse. Ännu de första månaderna var bUden tUlfredsstäUande, men under våren framträdde klara stagnationstendenser i ekonomin. Andra kvartalet registrerades en direkt nedgång i totalproduktionen. När av-mattningen framstod som ett faktum lades den ekonomiska poUtiken om i en mer expansiv riktning, vilket bidrog tUl att konjunkturförloppet blev klart gynnsammare under årets senare del. Det av myndigheterna uppsatta tillväxtmålet för 1977 på 5 % kunde dock inte uppnås. Ökningen i bruttonationalprodukten beräknas ha stannat vid endast ca 2,5 %.

Näringslivets investeringar var, liksom i flertalet andra OECD-länder, en svag punkt i konjunkturutvecklingen under 1977. Detta gäUer särskilt i jämförelse med tidigare konkunkturuppgångar. Trots en relativt gynnsam vinstutveckling och låga reala investeringskostnader gav inte investeringarna det väntade tUlskottet till efterfrågetUlväxten. En av orsakerna tiU detta är av psykologisk natur; erfarenheterna från den senaste djupa recessionen har skapat en kvardröjande pessimism hos företagen vad gäller framtidsutsikterna. Detta faktum har allmänt kommit till uttryck i flertalet barometenmdersökningar. Den svaga investeringsbenägenheten är också en följd av det låga kapacitetsutnyttjandet i industrin. Efter en uppgång i industriproduktionen 1976 med närmare 8 %, ökade den med endast ca 3 % 1977. Några större incitament för en utbyggnad av de produktiva resursema har sålunda inte funnits. Totalt ökade industrins investeringar med ca 3,5 %. Av dessa hade en mycket stor andel en rationaliseringsinriktad karaktär.

Trots att nära 24 miljarder D-mark frisläppts från bundna sparformer har den privata konsumtionen visat en försiktig utveckUng. Konsumtionstillväxten 1977 uppgick till ca 3 %. En klar uppgång kunde konstateras efter det att de största frisläppen av fonderade sparmedel gjorts vid årets mitt.

Bland övriga efterfrågefaktorer var det framför allt exporten som spelade en expansiv roll. SärskUt starkt ökade exporten av konsumtionsvaror. Totalt steg varuexporten med ca 5 % i volym. En stor del av ökningen svarade exporten tiU OPEC-ländema för. Också exporten tiU Förenta staterna utvecklade sig snabbare än genomsnittet för övriga länder. I linje med den svagare inhemska efterfrågan, i synnerhet stagnationen i lagerinvesteringarna, skedde en markerad dämpning i importens tiUväxt jämfört med 1976. Stora skUjaktligheter kan noteras för importen från olika länder, varvid importen från bl. a. Sverige utvecklade sig särskUt ogynnsamt. Stora överskott i handelsbalansen fortsatte att ackumuleras. Trots att utvecklingen av tjänste- och transfereringsbalanserna i negativ riktning fortsatte, blev överskottet i bytesbalansen 1977 ungefär oförändrat jämfört med 1976 då det uppgick tUl 3,4 mUjarder doUar.

De kvardröjande bytesbalansöverskotten har verkat i riktning mot en

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen 44

successiv uppskrivning i värdet av den västtyska valutan. Detta i sin tur har bidragit tUl att håUa inflationen nere på en nivå kring 4 %. Andra faktorer som hållit nere prisstegringarna är den relativt snabba ökningen av produktiviteten och de måttiiga lönestegringarna.

Arbetslösheten utgör ett av de största problemen för den ekonomiska politiken. Den har 1977 legat kvar på en nivå något över 4,5 %. Den ökning av sysselsättningen som ägt mm, har tagit formen av en nedgång i det under den föregående recessionen mycket utbredda korttidsarbetet. De rationaliseringsinriktade investeringarna och den höjda produktiviteten har också hållit tUlbaka efterfrågan på arbetskraft.

Bevarandet av prisstabiliteten har haft fortsatt hög prioritet i den ekonomiska politiken. Utvecklingen på arbetsmarknaden och de stora överskotten i bytesbalansen, vUka har gett upphov tiU kritik från utländskt håU, har dock medverkat tUl att göra politiken mer expansiv. Under våren 1977 presenterades ett fyraårigt investeringsprogram med en total omfattning av drygt 16 miljarder D-mark. Närmare 3 miljarder beräknas ha placerats i order under senare delen av året. Investeringsprogrammet är i första hand inriktat på en utbyggnad av infrastmkturen på medellång sikt. I början av september 1977 framlades vidare ett renodlat stimulanspaket. Det innehöll utökade avdragsmöjligheter för privatpersoner vid deklarationen, förbättrade avskrivningsmöjligheter för företagen och vissa ökningar av de offentliga utgifterna. TiUsammans kan dessa åtgärder beräknas få en expansiv effekt motsvarande drygt 1 % av bruttonationalprodukten. Också den federala budgeten för 1978 fick en expansiv inriktning. Budgetunderskottet väntas därigenom öka från 21 miljarder D-mark 1977 till 28 miljarder 1978. Målet att uppnå bättre balans i den offentliga sektorns finanser har således fått skjutas på framtiden.

Vid slutet av 1977 präglades den västtyska ekonomin av osäkerhet om den fortsatta utvecklingen. Den privata konsumtionen hade visserligen upplevt en uppgång efter den långsamma utvecklingen under våren och sommaren, men företagen bedömde fortfarande orderingången som otiUräcklig och färdigvarulagren som alltför stora. Trots detta kunde en något mer optimistisk syn i företagens bedömning av framtidsutsiktema noteras.

UtsUctema för den västtyska ekonomin 1978 pekar mot en fortsatt måtflig uppgång. Den officieUa prognosen innebär en tillväxttakt på 3,5 %, medan de fem stora västtyska konjunkturinstitutens sedvanliga höstprognos anger en ökning med endast 3 %. Utgångspunkten för den senare bedömningen är att inga ytterligare expansiva åtgärder sätts in.

Den privata konsumtionen väntas visa en fortsatt måttlig tUlväxt. Hushållens finansiella stäUning är god, och dessutom verkar den låga inflationstakten i en gynnsam riktning. Ett osäkerhetsmoment utgör dock en eventuell uppgång av arbetslösheten, vUken skulle kunna öka

Bil. 1   Preliminär nationalbudget 45

konsumenternas försiktighet. En volymtiUväxt av konsumtionen av storleksordningen 3 % 1978 förefaller realistisk.

Överkapaciteten inom industrin blir förmodligen bestående också tmder 1978. Investeringsutvecklingen blir därmed fortsatt svag jämfört med tidigare konjunkturuppgångar. BUindustrin, som under 1977 har haft mycket goda konjunkturer, väntas 1978 få sämre avsättningsmöjligheter. Den elektrotekniska industrin och maskinbyggnadsindustrin tros däremot expandera tmder 1978 och därmed öka sina investeringar. För hela näringslivet kan man vänta en uppgång i investeringarna med mellan 3 och 5 % i volym. De offentliga investeringama däremot kommer saimolikt att uppvisa en betydligt snabbare ökning. Av stor betydelse är härvid de tUltagande effekterna av det medelfristiga investeringsprogrammet. En svårighet i bedömningen utgör investeringama inom ener-gisektom. På grund av juridiska hinder för en fortsatt utbyggnad av kämkraften och vissa administrativa förseningar av påbörjandet av vägbyggen beräknas investeringar av storleksordningen 20—30 miljarder D-mark ha bhvit uppskjutna.

Lagerrörelserna, vilka spelade en viktig expansiv roll i konjunkturuppgångens tidigare fas, torde inte heller under 1978 komma att ge något bidrag till efterfrågetUlväxten. Bostadsbyggandet kan komma att öka med ca 4 %, vilket skuUe innebära en måttlig uppgång i förhåUande till 1977.

Med de antaganden som gjorts om världshandelns utveckling kan exporten väntas öka i samma utsträckning som under 1977, dvs. med ungefär 5 % i volym. Utvecklingen mot ökad export tUl OPEC-ländema väntas fortsätta. Importens volymtUlväxt kan antas bU av samma omfattning. Med en något snabbare ökning av importen än exporten i löpande priser torde handelsbalansen 1978 komma att uppvisa ett ungefär oförändrat stort överskott. Under antagande om en fortsatt negativ trend i tjänsteutbytet medför detta att bytesbalansens överskott skulle visa en viss nedgång.

Det ovan förda resonemanget leder tUl ett antagande om en tillväxt i bruttonationalprodukten 1978 på ca 3,5 %. Denna måttliga tUlväxt torde i bästa fall innebära att arbetslösheten hålls oförändrad. Trots att ett stort antal utländska arbetare återvänder till sina hemländer, stiger utbudet av arbetskraft. Relativt stora ökningar av sysselsättningen blir därför nödvändiga för att håUa arbetslösheten på en oförändrad nivå. Med tanke på att arbetslösheten redan anses oacceptabelt hög kan man utgå ifrån att en ökning av den kommer att föranleda ytterhgare expansiva ekonomisk-politiska åtgärder.

Storbritannien

Den ekonomiska politiken i Storbritannien har under de senaste åren varit inriktad på att bringa ned den kraftiga inflationen och åstad-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 46

komma extern balans. Stora lån har upptagits från Internationella valutafonden, det senaste i december 1976 på 3,9 mUjarder doUar. I samband härmed har den brittiska regeringen fått förbinda sig att föra en restriktiv ekonomisk politik. Sålunda har särskUda gränser uppställts för den inhemska kreditexpansionen, samt för den offentliga sektorns lånebehov.

Ett viktigt led i den ekonomiska politiken har lönesamarbetet med det brittiska fackföreningsförbundet, TUC, utgjort. Detta var utformat så att löneförhandlingar fick ske endast en gång under varje tolvmånaders-period samt att löneökningarna därvid skulle begränsas tUl under 10 %. I gengäld genomförde regeringen vissa skattelättnader. Detta lönepolitiska samarbete upphörde formellt i augusti 1977. Fackföreningarna förband sig dock vid detta tiUfäUe att också i fortsättningen iaktta regeln om förhandlingar endast en gång under loppet av tolv månader.

I linje med de gjorda överenskommelsema steg lönerna under 1977 med mindre än 10 %. Priserna däremot steg betydligt fortare och ökade under året med drygt 15 %. Följaktligen inträffade en real minskning av hushållens disponibla inkomster. Endast tUl en del kunde denna kompenseras via ökade sociala transfereringar och minskade skatter. Den privata konsumtionen kom härigenom att minska med ca 1 %.

Det privata näringslivets investeringar ökade med ungefär 1,5 % 1977. Huvuddelen av uppgången hänför sig tUl tUlverkningsindustrin där ökningen blev drygt 5 %. Målet att håUa tiUbaka den offentliga sektorns utgifter slog särskilt hårt igenom på den offentliga sektorns investeringar, vilka minskade med ca 15 %. En motsvarande kraftig nedgång registrerades också för bostadsbyggandet. Sammantaget kunde man 1977 notera en minskning i de fasta bruttoinvesteringama med 7 %.

Den svaga utvecklingen av den inhemska efterfrågan medförde att bruttonationalproduktens tillväxt endast blev marginell. Därmed fortsatte ökningen av arbetslösheten. Denna steg under 1977 till en rekordnivå för efterkrigstiden på över 6 %.

Den efterfrågedämpande politiken under 1977 kom att ge tydliga re sultat vad gäller såväl prisutvecklmgen som den externa balansen. Inflationstakten reducerades efter hand och kom vid slutet av året att ligga på en nivå av ca 13 %. Ännu mer markerade var framgångarna när det gäller bytesbalansen. Den slog vid mitten av året om i positiva månads-saldon. TiU stor del förldaras detta av de ökade inkomsterna från exporten av olja från Nordsjön. Redan under 1978 väntas Storbritannien bli nettoexportör av olja. Bidragande till den gynnamma utveckUngen av den externa balansen var också den långsammare uppgången av importen, speglande den dämpade inhemska aktiviteten. För helåret 1977 uppvisade bytesbalansen ett marginellt överskott. Ett av huvudmålen för den ekonomiska politiken har därmed nåtts. Den förstärkta ställningen i den externa balansen visade sig också i valutareservens utveckling. Un-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 47

der större delen av året utgjorde de ständigt ökade tUlskotten i valutareserven en stark press uppåt på det brittiska pundet. För att motverka en uppskrivning av valutan och hålla tiUbaka kreditexpansionen, sänktes Minimum Lending Råte successivt. Den sjönk från över 15 % i slutet av 1976 tUl 5 % hösten 1977. Detta visade sig emeUertid ej vara tillräckligt för att minska inflödet i valutareserven och vid slutet av 1977 upphörde man med interventionema för att hålla ned pund-kursen varvid denna noterade en kraftig uppgång.

Framgångarna på prisfronten och med den extema balansen har ökat den brittiska regeringens utrymme att vidta expansiva åtgärder. Samtidigt visade utvecklingen av den reala ekonomin att sådana verkligen var påkallade. Under senare delen av 1977 visade nämligen flertalet indikatorer på en stagnation i den ekonomiska aktiviteten. Industriproduktionen låg på en lägre nivå än under 1976. Detaljhandelns försäljning, liksom orderläget och lagerutvecklingen visade likaledes otUlfredsställande siffror.

I slutet av oktober 1977 framlade därför regeringen ett stimulanspaket omfattande ca 1 mUjard pund motsvarande 0,7 % av BNP. Det dominerande elementet i detta paket var sänkta direkta skatter för löntagarna. En annan viktig beståndsdel var ett kraftigt bidrag till den stagnerande byggnadsindustrin. Samtidigt som paketet presenterades deklarerades att detta endast var ett led i ett mer omfattande stimulansprogram. Ytterligare expansiva åtgärder under budgetåret 1978/79 uppgående tiU 2 miljarder pund aviserades.

De framtida lönestegringarna spelar en central roll i bedömningen av den ekonomiska utvecklingen 1978. Huvuddelen av de uppgörelser som hittUls kommit tUl stånd håller sig inom de uppställda ramama, men många svåra och viktiga förhandlingar återstår. Det troliga är att löneökningarna kommer att överskrida 10-procentsgränsen med några procentenheter. Inflationen väntas fortsätta att minska och någon gång under 1978 komma ned på en ensiffrig nivå. HushåUens reala disponibla inkomster skulle därmed komma att öka. En ytterligare förstärkning kommer att ske via de beslutade skattesänkningarna. En expansion av den privata konsumtionen i storleksordningen 3 % bedöms därigenom bli möjlig.

De investeringsenkäter som utförts pekar på en kraftig uppdragning i näringslivets fasta investeringar. Den minskande inflationstakten och stigande vinster har ökat optimismen inom näringslivet, vilket också visar sig i de uppåtgående aktiekursema. DärtUl kommer den jämförelsevis låga räntenivån. Tillverkningsindustrin väntas liksom 1977 expandera snabbast. Man räknar här med en investeringsuppgång på 10 %. För hela näringslivet kan en ökning med ca 5 % förutses. Bostadsbyggandet kan samtidigt väntas visa en återhämtning till ungefär 1976 års nivå. Av särskUd betydelse blir här de statliga stödåtgärderna. De offenthga

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 48

investeringarna väntas dock även i år utvecklas negativt, men man kan förutse en uppbromsning av 1977 års kraftiga nedgång. Totalt sett kan man räkna med en ökning i de fasta investeringarna med ca 5 %.

Den extema sektorn kommer förmodligen också tmder 1978 att ge ett positivt bidrag tiU efterfrågan. Med hänvisning tUl den brittiska regeringens deklarationer kan antas att den ekonomiska politiken kommer att ges en expansiv inriktning. Begränsande faktorer är härvidlag, liksom tidigare, prisutvecklingen och bytesbalansen. Inflationen är fortfarande hög i internationeU jämförelse, även om avsevärda framsteg gjorts. Den höga importbenägenheten medför också att en uppgång i den inhemska efterfrågan genast slår igenom i ökad import. Sammantaget fmns det dock anledning att vara optimistisk vad gäUer den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien 1978. En tiUväxt av bruttonationalprodukten med åtminstone 3 % förefaller sannolik.

Frankrike

I samband med uppgången i den franska ekonomin tmder första delen av 1976, försämrades pris- och kostnadsläget snabbt. Också bytesbalansen utvecklades i en aUtmer negativ riktning. I september 1976 lades så den ekonomiska politiken om i enlighet med den s. k. Barre-planen. Denna syftade till att hejda inflationen och återupprätta extern balans. De medel som användes var framför allt en restriktiv finans- och penningpolitik. Dessa har kombinerats med tiUfälliga prisstopp, riktlinjer för pris- och löneutvecklingen, samt selektiva åtgärder för att begränsa arbetslösheten. Denna politik fortsattes under 1977.

Resultatet av den förda pohtiken blev en återhållen utveckling av ekonomin. Bruttonationalproduktens ökning stannade vid ca 3 % 1977. Den privata konsumtionen steg i samma takt, vilket innebär en nedgång med en procentenhet från den tidigare trenden. Den främsta förklaringen tUl detta står att finna i den långsammare uppgången av de reala disponibla inkomsterna.

Trots god tillgång på bUliga krediter uppvisade också näringslivets investeringar en svag utveckling. De steg med 2 % 1977 jämfört med drygt 6,5 % året innan. Förutom de hämmande faktorer som varit allmäima i flertalet mdustrUänder, såsom fortsatt lågt kapacitetsutnyttjande, tiUkommer för Frankrikes del den osäkerhet inom stora delar av ekonomin som varit förknippad med en eventuell seger för vänsterpartierna i parlamentsvalet i mars 1978. Även bostadsbyggandet utvecklades OtUlfredsställande. För 1977 kan man här notera en direkt nedgång. Detta gäller också för den offentliga sektorns investeringar, vUka minskade med drygt 2 %. Den mest expansiva investeringsutvecklingen ägde rum i de statsägda företagen.

Den dämpade utvecklingen av efterfrågan medförde att sysselsättnmgen ej kunde hålla jämna steg med det expanderande arbetskraftsutbudet.

Bil. 1   Preliminär nationalbudget 49

Arbetslösheten ökade följaktligen efter hand. Vid slutet av 1977 låg den på en nivå kring 5 %, vilket innebär en ökning med en halv procentenhet tmder året. För att motverka en alltför snabb försämring av sysselsättningsläget, företogs vid ett par tUlfällen under 1977 ekonomisk-poU-tiska åtgärder i sysselsättningsbefrämjande syfte. Ett sådant åtgärdspaket, framlagt i april, hade en omfattning av 3,2 miljarder franc. Utgiftsökningar för att stimulera investeringarna och öka konsumtionen annonserades också i augusti. Utgifterna uppgick här till 5,5 miljarder franc. Också budgeten för 1978 innehåller en expansion av utgifterna. De försiktiga stimulansåtgärder det här är fråga om, kan inte ses som något avsteg från den ursprungliga Barre-planen. I relation tiU bmttonationalprodukten har åtgärderna var för sig uppgått till endast några tiondels procent. En dämpnmg av inflationstakten och en bättre balans i utrikesbetalningarna förblir de främsta målen för den ekonomiska politiken.

När det gäller prisstegringarna blev framgångarna tämligen begränsade. Stegringarna kunde nedbringas endast marginellt tUl ca 9,5 %. Lönerna däremot kunde fås att öka i ett långsammare tempo. De steg med ca 11 % 1977, vilket skaU jämföras med drygt 15 % 1976. DeUa ökar förhoppningarna om att inflationstakten skall bli något lägre i början av 1978.

På den externa sidan blev resultaten av den förda politiken mer markerade. Bytesbalansen gav 1976 ett underskott pä 29 miljarder franc. Under 1977 kunde underskottet i stort sett halveras tUl ca 16 miljarder. Handelsbalansen svängde mot slutet av året om i positiv riktning. Detta berodde både på en snabb ökning av exporten med drygt 6,5 % och en svag utveckling av importen med en tUlväxt på något över 1 %.

I slutet av 1977 försämrades utsikterna för den reala ekonomin något. Industriproduktionen stagnerade och företagens bedömningar av orderingång och lagemtveckling blev mer utpräglat pessimistiska. Trots detta var de flesta prognosema för ekonomins utveckling 1978 förhållandevis optimistiska. Från officiellt håll räknar man med en tUlväxt i bruttonationalprodukten på 4,3 %. Det bör dock understrykas att dessa prognoser får anses vara av normativ karaktär. SärskUt stora förhoppningar fäster man vid utvecklingen av exporten som man förutser kommer att öka med över 8 %. Med hänsyn tUl utvecklingen av den intemationella handeln är det dock tveksamt om exporten kan bidra till efterfrågan i denna utsträckning.

I de officiella prognoserna hoppas man att den privata konsumtionen skall kunna återföras tUl den långsiktiga trenden. En ytterligare sänkning av inflationstakten skulle kunna skapa förutsättningama härför. Det är dock troligt att den höga arbetslösheten begränsar hushåUens konsumtionsbenägenhet, så att uppgången i konsumtionstUlväxten inte blir fuUt så stor.

4   Riksdagen 1977/78.1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 50

Näringslivets investeringar är svåra att bedöma. Många företag avvaktar uppenbarligen med planerade investeringar till efter marsvalen. En markerad uppgång i de privata investeringama under andra hälften av 1978 är därför inte osannolik. Den offentliga sektorns investeringar däremot kan väntas expandera starkt även under första halvåret 1978. Varken bostadsbyggandet eller lagerinvesteringarna väntas öka nämnvärt under 1978. Den stagnation av industriproduktionen som inträffade under senare delen av 1977, speglar förmodUgen en försiktigare lagerpolitik hos företagen.

Uppgången i tiUväxten av den privata konsumtionen som fömtses torde också komma att speglas i importen, vilken väntas öka i ett snabbare tempo än 1977. Öknmgen i exporttUlväxten kommer emellertid troligen att fortsätta, varför trenden mot en utjämning av bytesbalansen förutses fortgå under 1978.

Inriktningen av den ekonomiska politiken kommer förmodligen att behålla sin restriktiva prägel under 1978, dock med reservation för att utgången av parlamentsvalet givetvis spelar in. Hitintills har regeringen avstått från att vidta mer omfattande expansiva åtgärder, trots att detta kunde te sig fördelaktigt. Sysselsättningsläget vUket förutses försämras något, kommer man troligen inte att söka förbättra med hjälp av ge-nereUa efterfrågestimulerande medel. I stället väntas man också i fortsättningen använda sig av selektiva åtgärder.

De framgångar som synes möjliga vad gäller inflation och bytesbalans, skapar utrymme för successiva förbättringar också av den reala sidan av ekonomin under 1978. En förutsättning är dock alt en uppgång i efterfrågan ej sker för snabbt så att stora bakslag inträffar på prisområdet. Under gjorda antaganden är en tUlväxt på 3—4 % sannolik 1978. Det kan framhåUas att en tillväxt även i övre delen av detta intervall med största sannolikhet innebär en fortsatt uppgång av arbetslösheten.

Danmark

En fortsatt svag exportefterfrågan parallellt med en drastisk dämpning i den inhemska efterfrågetillväxten, inkl. ett omslag i lagercykeln, verkade starkt återhållande på den danska ekonomins aktivitetsnivå 1977. Bruttonationalprodukten ökade med endast ca 1 % och läget på arbetsmarknaden förvärrades med en genomsnittiig arbetslöshetsandel på 6,5 %.

Exportindustrin fick registrera motgångar, såväl vad gäller investeringsvaror och halvfabrikat som förbrukningsvaror. Orderingången sjönk under året för varven och järn- och metallvaruindustrin. Industrins samlade exportorderingång stagnerade. Skördeutfallet var dock avsevärt bättre än normalt. Lantbruksexporten beräknas ha förstärkt by-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 51

tesbalansen med ca 2 miljarder danska kr., inkl. exportstödet från EG. Totalt noterades en exporttillväxt på ca 4 %.

Efter en expansiv importökning 1976, sjönk takten fortgående under 1977. Bytesbalansen förbättrades något, trots ökande ränteutbetalningar, och underskottet stannade under 10 miljarder danska kr.

Under de senaste åren har förts en aktiv ekonomisk politik i syfte att påverka den inhemska efterfrågeutvecklingen. 1975 års expansiva åtgärder bidrog till att öka den inhemska efterfrågan och lade grunden tUl en kraftig importtillväxt. Expansionen av den inhemska efterfrågan fortsatte även under 1976 med privat konsumtion och bostadsbyggande som de mest betydelsefulla ef terf rågeelementen. I augusti 1976 överenskom en majoritet av Folketingspartiema att restriktiva åtgärder var nödvändiga. Ett år senare, i augusti 1977 fick ytteriigare efterfrågedämpande åtgärder vidtagas. För 1977 beräknas, bl. a. som en följd av augustiuppgörelsen, den privata konsumtionen ha minskat. Konsumentpriserna ökade 1977 med nästan 11 %.

Även bostadsbyggandet har påverkats av köpkraftssänkningen. Åtgärderna sattes in i ett läge då byggandet redan var på väg nedåt, och totaleffekten blev en volymnedgång i bostadsbyggandet med ca 15 %. En dålig efterfrågan både hemma och utomlands bäddade för ett generellt sett svagt investeringsläge. Trots en klart lägre aktivitetsnivå än 1976, fanns det emellertid samtidigt expansiva inslag inom delar av den industriella anläggningsverksamheten.

Den finanspolitiska åtstramningen i augusti 1977 beräknas tiUföra statskassan 6 miljarder danska kr. årligen under tre år, varav momshöjningen ca 4 miljarder per år. Skatte- och avgiftshöjningar drabbar bl. a. sprit, tobak och spelautomater, bensin, gasol och dieselolja, charterresor samt buss- och tågfärder. Samtidigt föreslogs åtgärder för att begränsa arbetslösheten. Insatserna för att främja sysselsättningen väntas inte ge utslag förrän efter något halvår, varför åtstramningen temporärt kan förvärra läget på arbetsmarknaden.

Sysselsättningspaketet har kostnadsberäknats tUl drygt 9 miljarder danska kr. för åren 1978—1980. Härav avsätts totalt ca 2,3 miljarder till direkta arbetsmarknadspolitiska inslag samt ökad byggnads- och anläggningsverksamhet. Nästan 2 miljarder går tUl energisektorn för energibesparande åtgärder, t. ex. ett program för överföring av spUl-värme från traditioneUa elverk till bostäder samt lån och bidrag för värmeisolering. Drygt 2 miljarder satsas på företagen, bl. a. för att öka deras konkurrensförmåga utomlands och hemma. Detta skall ske bl. a. genom att den offentliga exportservicen ges ökade resurser. Dessutom kommer exportföretag och hantverksnäringen att få bättre kreditmöjligheter i samband med investeringar, konsulthjälp och produktutveckling.

Några bedömare anser att augusti-paketets nettoeffekt på sysselsätt-

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 52

ningen blir marginell. Fler arbetstiUfäUen kommer att skapas inom den offentliga sektorn, vars investeringar väntas öka med ca 4 % 1978, samt inom byggnads- och anläggningsbranscherna. Å andra sidan emotser industrin och den privata servicenäringen inskränkningar i antalet arbetstillfällen, då den finanspolitiska delen av augusti-programmet anses drabba dem särskUt hårt.

Totalt väntas exporten öka med inemot 4 % 1978. Av de västeuropeiska marknaderna ses Storbritannien som en möjlig ljuspunkt. Å andra sidan antas exporten av fartyg fortsätta att falla. ImportbUden verkar inte ändras mycket under året. Varuinförseln förutses minska något, men uppvägs i viss mån av tjänsteköpen utifrån. Därmed skulle bytesbalansunderskottet kunna reduceras tiU meUan 6 och 7 miljarder danska kr. Den relativa förbättringen i handels- och tjänstebalanserna motverkas delvis av de ökande ränteutbetalningarna för landets stigande utlandsskuld.

HushåUens reala disponibla inkomster kommer att falla ytterligare 1978, vilket väntas leda tUl en viss minskning i den privata konsumtionen.

Investeringsavdraget för maskininköp förlängdes tiU slutet av 1978. Trots att det kan bli en del tidigareläggningar av maskininköp från 1979 tiU 1978, anses en minskning på ca 2 % trolig för maskininvesteringar 1978. För investeringar i industrianläggningar beräknas nedgångstrenden fortsätta och plana ut på en nivå ca 6 % lägre än 1977. Industriinvesteringarnas andel av de samlade investeringarna har falht från 17 % 1962 tUl under 10 % 1976. Bostadsbyggandet väntas ligga kvar på ungefär samma nivå som 1977.

Industriproduktionen, som även 1978 antas stå inför relativt svaga utlandsmarknader och ej få mycket inhemsk draghjälp, kan möjligen öka med upp till 2 %. En förbättrad konkurrenssituation för industrin anses som en förutsättning för denna ökning. Både industrin och jordbruket måste dock börja sälja ut av sina lager, så att dessa vid årets slut inte är större än vid utgången av 1975.

Bruttonationalprodukten torde mot denna bakgrund komma att växa med drygt 1 % från 1977 tUl 1978, vilket innebär ett fortsatt besvärligt arbetsmarknadsläge.

Norge

Trots en i internationell jämförelse relativt god BNP-tillväxt under 1977 — ca 4 % — fanns tecken på svagheter i den norska ekonomin. Den egentliga varuexporten minskade med ca 4 %, drabbad av den svaga efterfrågan i för Norge viktiga västeuropeiska exportländer. Dessutom anses norska företag ha tappat marknadsandelar tUl följd av den höga inhemska kostnadsnivån. Exporten av råolja och naturgas, fartyg och oljeborrningsplattformar uppvägde, varför exporttiUväxten totalt

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 53

blev ca 3,5 %. Industriproduktionen höU inte den förutsedda takten, utan låg kvar på samma nivå som 1977. Sjöfartsnettot blev mindre än väntat. Importökningen på ca 5 % speglade framför allt den privata konsumtionens ökade inriktning på utländska produkter. TiU avsevärd del speglar den höga importnivån behovet av utlandstillverkad materiel i samband med utbyggnaden av oljefyndigheterna. Bytesbalansens underskott kom därför att uppgå till drygt 27 miljarder norska kr., motsvarande ca 15 % av brattonationalprodukten. Handelsbalansen försämrades och ränteutbetalningarna på den samlade utlandsskulden drog bortåt 4 miljarder.

Investeringarna utvecklades i stort gynnsamt, drygt 8 % mer satsades realt sett 1977 jämfört med 1976. Oljeverksamheten var livlig liksom aktiviteterna inom kraftförsörjningen. Investeringarna inom sjöfarten minskade däremot drygt 8 % 1977. Bostadsbyggandet ökade med ca 2 %. De offentiiga investeringarna ökade, dock inte fullt så snabbt som 1976.

Antalet arbetslösa sjönk gradvis under 1977, till ca 1 %. Samtidigt steg antalet lediga platser.

Regeringens ekonomiska politik var i början av 1977 en fortsättning på den tidigare generella efterfrågestimulerande politik som sattes in för att överbrygga den internationella lågkonjunkturen och svaga utlandsefterfrågan. Med det förbättrade läget på arbetsmarlcnaden gjordes en omorientering till selektiva insatser för utsatta grupper som handikappade och unga samt för att mildra verkningarna av varslen om driftsinskränkningar från ett ökande antal företag inom den konkurrensutsatta sektorn.

I samband med Stortingets öppnande i oktober 1977 framlades nationalbudgeten. Regeringens ekonomiska politik för 1978, som prioriterar sysselsättningen, kan sammanfattas i fem punkter. 1) Dämpad inhemsk efterfrågan, både för konsumtion och investeringar. 2) Fortsatt inkomst-politiskt samarbete med partema på arbetsmarknaden. 3) Industriinvesteringarnas nivå skall förbli hög. 4) Näringspolitiska insatser samt 5) Ökade satsningar på utsatta grupper på arbetsmarknaden.

De ekonomiska utsikterna är inte enbart ljusa. Bruttonationalprodukten väntas visserligen öka med 6 å 7 % 1978, men exkluderas olja och sjöfart, reduceras ökningstakten tiU ca 2,5 %.

Den privata konsumtionen väntas växa med ca 3 %, en ökningstakt som dock blir beroende av resultatet av det inkomstpolitiska avtal, som i vår skall slutas för tvåårsperioden 1978—1979. För konsumentpriserna antas 1977 års 9-procentiga ökningstakt bestå. Regeringen har föreslagit en justering av skatteskalorna så att progressiviteten i statsskatten sänks. Skattesänkningsförslaget har värderats till 465 milj. norska kr. Samtidigt höjs några s. k. säravgifter, vilket beräknas ge 680 milj. norska kr. EventueUa ytterligare justeringar av skatterna knyts tiU den kom-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 54

mande inkomstpolitiska uppgörelsen. Fömtom för utpräglade låginkomstgrupper anses utrymmet för real inkomstökning vara ytterst begränsat.

De offentliga utgifterna antas totalt öka något långsammare än 1977. Enligt planerna kommer ökningarna främst att ske via den sociala budgeten, för u-hjälp, miljövård och försvar.

Investeringarna antas totalt sett minska med drygt 13 %, men beräknas ändå utgöra över 30 % av bruttonationalprodukten. Nedgången förklaras av den lägre aktivitetsnivån på den norska kontinentalsockeln samt att de stora petrokemiska anläggningarna vid Rafnes närmar sig fullbordan. Dessutom väntas flertalet av de under högkonjunkturen beställda fartygen ha levererats.

Bostadsbyggandet beräknas komma att ligga kvar på 1977 års nivå om ca 40 000 nya lägenheter. TUl detta kommer satsningen på renovering och energibesparing.

Regeringens s. k. industripaket för 1978, framlagt som tilläggspropo-sition till budgeten i oktober 1977, innehåller åtgärder för att reducera kostnaderna för företagen och förbättra industrins konkurrensförmåga. Industripaketet värderas till 410 milj. iiorska kr. I samband med devalveringen i augusti 1977 lades förslag till åtgärder för omkring 100 milj. kr. under 1977. I industripaketet ingår: Sänkt investeringsavgift från 13 tUl 9 % för industri och bergshantering från 1 januari 1978; ytterligare 25 milj. kr. till strukturomvandlingar i industrin samt ökade anslag till möbelindustrin, för exportfrämjande åtgärder och tUl miljövård. Dessutom 125 milj. kr. till olika insatser på arbetsmarknaden. Varven kommer att få stöd för att bibehåUa sysselsättningen. Totalt anges att upp till 500 mUj. norska kr. behövs för det sistnämnda ändamålet.

Den totalt sett ljusa exportbilden förklaras främst av att exporten av råolja och naturgas väntas ta fart ordentligt. Inom oljesektorn förutses en fördubbling av produktionen. Minskningar förutses däremot för exporten av fartyg och oljeborrningsplattformar, samtidigt som sjöfarten beräknas bidra mer än under 1977.

Importen kommer att påverkas av den dämpade inhemska efterfrågan och beräknas totalt minska med nästan 5 %. Köp av fartyg samt utmstning och tjänster till oljesektorn föratses avta markant som en följd av den minskade investeringsaktiviteten i Nordsjön. Importen av förbrukningsvaror väntas däremot stiga i avstannande takt men ändå med bortåt 4 %.

Prognoserna pekar på en avsevärd förbättring i den externa balansen. Importöverskottet, som traditioneUt varit betydande i Norge, väntas reduceras till drygt 8 miljarder. Men räntorna på utlandsskulden och u-landsbiståndet drar nästan lika mycket, varför bytesbalansens samlade underskott förutses ligga kring 16 miljarder 1978.

Vid utgången av 1978 kalkyleras med en total utiandsskuld, privat

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 55

och statlig, på ca 100 miljarder. Den statliga andelen förutses vara ca

25%.

Finland

Den långsamma och utdragna konjunkturåterhämtningen i Västeuropa och särskUt den svaga efterfrågan på de för finsk export största marknaderna, Sverige och Storbritannien, inverkade negativt på den finska ekonomin under 1977. TUl detta kom en svag inhemsk efterfrågan till följd av en mycket stram ekonomisk politik. Bruttonationalprodukten minskade med ca 1 % 1977. Sysselsättningsläget förvärrades och andelen arbetslösa översteg på senhösten 6 %.

Bytesbalansens underskott på drygt 4,5 mUjarder mark 1976 minskade till ca 2 miljarder 1977. Förbättringen tUlskrivs främst den svaga inhemska efterfrågan, som speglades i en minskad import. Handelsbalansens underskott blev väsentligt mindre. Tjänstebalansens överskott ökade, bl. a. som en följd av finska byggnadsföretags framgångar utomlands. Därmed uppnåddes nästan jämvikt i balansen för varor och tjänster. A andra sidan belastades ekonomin med ökade utgifter för utlandsskulden.

Exporten av varor och tjänster beräknas ha ökat med ca 8 % 1977, en jämfört med 1976 betydligt lägre takt. Exportpriserna steg med ca 12 %, varav fem å sex procentenheter kan tUlskrivas markens nedskrivning i april och augusti 1977. Viktiga exportgrenar som trä- och pappersindustri samt verkstadsindustri utvecklades ogynnsammare än under 1976. För importen registrerades nedgångar, särskUt på investeringsvaror. Råolja samt bränslen och smörjmedel var de grupper, som tiUsammans med konsumtionsvaror ökade i volym, de senare dock bara marginellt.

Hushållens reala disponibla inkomster ökade i genomsnitt med nästan 6 % årligen under perioden 1970—1975. År 1976 kom en omsvängning till en ungefär lika stor minskning. Men då sparkvoten sjönk, blev den privata konsumtionen ungefär oförändrad från 1975. Under 1977 fick hushållen se ännu en realinkomstnedgång. Trots tillskott i form av offentliga transfereringar beräknas därför den privata konsumtionen ha sjunkit med drygt 4 %. Förutom de fortsatt kraftiga prisstegringarna inverkade den tilltagande arbetslösheten negativt på hushållens realinkomster.

Den offentliga konsumtionens ökningstakt på ca 4 % rymmer bl. a. kommunala satsningar på grundskola, barndagvård och folkhälsovård. Investeringarna, och särskilt industrins, var svaga också under 1977. Minskningama i de privata investeringarna har uppskattats till drygt 10 %, varav industrianläggningar samt maskiner och utrustning fick vidkännas störst nedgångar. Orsakema tiU den matta investeringsverksamheten  kan sökas  i dåliga försäljningsutsikter,  kapacitetsöverskott,

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 56

minskad lönsamhet och en stram kreditmarknad. Byggnadsbranschens kapitalinsatser minskade inte lika snabbt som övriga. Den offentliga sektorn fortsatte under 1977 att dra ned sina investeringar.

Industriproduktionen har totalt sett minskat sedan hösten 1976, dels till följd av avsättningssvårigheter, dels till följd av arbetstvister inom flera branscher. För hela industrin minskade produktionen med 3 å 4 % 1977. För gruvdrift, trä och pappersförädling samt el-, gas- och vattenförsörjning noterades ökningar medan det inom den tungt vägande metallindustrin gjordes produktionsinskränkningar. Lagerrörelsema var oenhetUga men ökningarna övervägde. Bostadsproduktionen avtog men inte så snabbt som 1976.

Efterfrågan på arbetskraft sjönk kraftigt under året, vilket ledde till ökad emigration. Det finska invandraröverskottet i Sverige var under januari—september 1977 dubbelt så stort som under samma period 1976. Även utflyttningen tiU Norge beräknas ha ökat. Trots denna avflyttning uppgick den genomsnittliga andelen arbetslösa till ca 6 % 1977. För ungdomen var situationen speciellt svår.

Löneavtalet, jordbruksöverenskommelsen, ökade importpriser, devalveringarna samt anpassningen av statens inkomster har medverket tUl att prisstegringarna blev stora också under 1977. Konsumentpriserna steg med drygt 13 % i genomsnitt från 1976 tUl 1977.

I regeringens stimulansprogram, som presenterades i juni 1977, ingick insatser för att på sikt skapa balans i ekonomin. Budgeten, som lades fram i september 1977, kan ses som en fortsättning på samma politik. Men till följd av det förändrade ekonomiska läget har regeringen gjort vissa omprioriteringar vad gäller delmålen.

Bytesbalansen anses inte längre begränsa handlingsutrymmet för den ekonomiska politiken i någon större omfattning. Men ingen av de i principbeslutet föreslagna 27 åtgärderna får mer än nödvändigt belasta den externa balansen. De får heller inte försämra pris- och kostnadsutvecklingen gentemot konkurrentländema. Sysselsättningen har högsta prioritet.

Enligt budgetförslaget skall företagens finansieringsläge förbättras, stöd ges åt arbetskraften och särskilt ungdomen samt åt investeringar. Dessutom ämnar man främja sparandet. Resultaten väntas inte bli märkbara förrän längre fram på året.

Det ekonomiska läget väntas förbli svagt under 1978. Exporttillväxten kommer sannolikt att avta ytterligare. Industrin tros hålla nere sina investeringar, och den privata konsumtionen förutses sjunka ytterligare ett par procent. Med de nyligen framlagda ekonomisk-politiska åtgärderna kan totalproduktionen väntas öka med 1 å 2 %.

Decemberprogrammet innehåller dels åtgärder för att stabilisera kostnadsnivån, dels insatser för att främja produktion och sysselsättning. Bland de förra märks en förlängning av gällande löneavtal, stopp för

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 57

hyreshöjningar samt påbud om att företagen bör avhålla sig från prishöjningar fram t. o. m. sommaren 1978. Konsumenterna kompenseras till visst mått via sänkta socialavgifter och, för lågavlönade, via justeringar i skatteskalorna. Bland stimulansinslagen kan nämnas förbättrade vUlkor för lån ur investerings- och utvecklingsfonderna, stöd åt småindustrin samt åt teko-branschen och varven. Vidare satsas mer på exportfrämjandet. Elskatten sänks under 1978 för exportföretag med betydande elförbrukning. Företagens pensionsavgifter sänks med 2 procentenheter under 1978. Sysselsättningsåtgärderna riktas speciellt mot ungdomen, bl. a. i form av ökat stöd åt kommuner, som anställer unga, fler statliga arbeten samt ökad yrkesutbildning.

Exporttillväxten halveras sannolikt från 1977 tUl 1978. Verkstadsindustrin, en av de stora exportsektorerna, med ca 28 % av varuexportvärdet 1976, väntas få registrera ett bortfall på ca 5 %. Detta speglar efterfrågeläget i Västeuropa, men antyder även en långsammare försäljningsökning än hittills tUl det största enskUda exportlandet Sovjetimio-nen. Men för den viktigaste exportgruppen, trä- och pappersindustrin, vilken 1976 utgjorde ca 44 % av varuexporten, kan trenden troligen vända i år.

Importtillväxten, som väntas nå en dryg procent, verkar få störst impuls från råolja samt bränslen och smörjmedel. Investeringsvarorna kommer däremot att minska med bortåt 10 % enligt prognoserna.

Sålunda föratses en fortsatt reducering av handelstmderskottet. Tjänstebalansen förstärks ytterligare 1978 och bör bidra tUl ett överskott i balansen för varor och tjänster. Från detta avgår bl. a. de ökande ränteutbetalningarna. Underskottet i bytesbalansen uppskattas bli ca 1,6 miljarder mark för 1978.

Konsumtionsutsikterna är något gynnsammare än 1977. Den offentliga konsumtionen beräknas växa med ca 3 %. Den privata torde minska ytterligare, dock inte i samma omfattning som tidigare. Konsumentprisemas ökningstakt antas minska till ca 7 % under 1978, bl. a. som en följd av decemberåtgärderna.

Investeringsprognoserna anger en fortsatt nedgång, med skogsföretagen och den kemiska industrin som de mest utsatta. Vissa tecken finns på ett ökat bostadsbyggande. Industrin, inom vilken produktionen förutses öka med någon procent, har generellt en orderstock mindre än normalt. För skogs- och metallindustrin är läget dystert. Arbetsmarknaden kan väntas förbli besvärlig.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 58

3    Utrikeshandeln 3.1 Exporten

Den återhämtnmg av exportvolymen som inleddes hösten 1975 bröts redan ungefär ett år senare. Under större delen av 1977 har exportutvecklingen varit mycket svag. Trots att en viss förstärkning kan ha inträtt under de sista månaderna 1977 beräknas exportvolymen för helåret 1977 ha blivit 2 % lägre än under 1976. En starkt bidragande orsak tUl tillbakagången var att den internationella efterfrågans tUlväxt dämpades mycket markant under 1977. Dämtöver har den svenska exporten fortsatt att förlora marknadsandelar om än i betydligt lägre takt än under de två närmast föregående åren. Dessa andelsförluster torde främst kunna ses som tidsförskjutna effekter av den synnerligen kraftiga ökning i de svenska exportvaromas relativa priser som ägde mm 1975 och i viss mån 1976.

Efter den tioprocentiga devalvering som företogs i augusti 1977 kan man, om man antar oförändrade valutakurser från den 1 november 1977, beräkna att kronans effektiva värde gentemot de viktigaste kon-

1 Härvid avses den exportvolym som framkommer vid deflatering med enhetsvärdeindex (typ Laspeyres). Med nationalräkenskapernas deflaterings-system beräknas exportvolymen ha blivit ungefär oförändrad.

Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till OECD-området» 1970—1978

Procentuell förändring

	1970—	1971—	1972—	1973—	1974—	1975—	1976—	1977—
	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977 prel.	1978 prognos
Löpande priser. Skr.
Marknad	11,5	12	25,5	27.5	-0,5	19,5	20	20
Marknadsandel	-1,5	-2	-0,5	-0,5	3	-6,5	-8,5	-2,5
Export	10	10	24,5	27	2,5	11,5	10	17
Volym
Marknad	7	9	16	4,5	-6	12,5	4,5	4
Marknadsandel	-2,5	-4	0,5	0	-8	-9	-4,5	2.5
Export	4	4,5	17	4.5	-13,5	2,5	0	6,5
Pris {enhetsvärde). Skr.
Marknad	4,5	2,5	8	22	6	6	14,5	15,5
Relativpris	1	2,5	-1	-0,5	11,5	3	-4	-5
Export	6	5,5	6,5	21,5	18,5	9	10	10

1 SITC 5—8, exkl. 68 och 793.

" Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

Anm. Begreppet "marknad" avser importförändringen för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga effekter av exportens strukturella ländersammansättning. Marknadens pris avser det implicit beräknade mellan marknad i löpande priser och i volym.

Källor: FN, OECD, nationell statistik, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 59

kurrentländerna 1978 kommer att vara ca 14 % lägre än genomsnittligt under 1976. De svenska relativa exportpriserna väntas emellertid vad gäller de bearbetade produkterna inte komma att sjunka med mer än ca 9 % vid motsvarande jämförelse. SkiUnaden kan återföras dels på att den svenska lönekostnadsökningen även 1976—1977 väsentligt översteg omvärldens, dels på att företagens kostnader för importerade insatsvaror stiger kraftigt som resultat av den effektiva deprecieringen. Företagens vinstmarginaler väntas inte förändras nämnvärt under tvåårsperioden 1976—1978. Den ökning av vinstmarginalerna som räknas med 1977—1978 torde nämligen i stort sett kompensera den minskning som skedde 1976—1977. De svenska relativa exportpriserna skulle 1978 därmed i stort sett återföras till 1974 års nivå. En fömtsättning är dock att lönekostnadsutvecklingen 1977—1978 inte avsevärt avviker från de antaganden härom som ingår i dessa kalkyler. Genom att relativprisernas inverkan på marknadsandelarna antas ske med relativt stor tidsfördröjning hinner emellertid inte den förstärkta konkurrenskraften ge särskilt stora positiva effekter redan under 1978.

Den internationella handeln väntas 1978 öka endast obetydligt snabbare än under 1977. Vad beträffar OECD-ländernas import räknas rentav med någon liten nedgång i ökningstakten. Trots de marknadsandelsvinster som förutsätts äga rum beräknas därför den svenska exportvolymens tillväxt inskränka sig till 6,5 % 1977—1978, räknat exkl. fartyg. Fartygsexporten förutses sjunka mycket kraftigt varför ökningen i den totala exportvolymen väntas bli så liten som 3 % .

Exporten under 1977

Den svenska exporten 1977 kom på många sätt att bli en besvikelse i förhållande till de bedönmingar som gjordes för ett år sedan. Föreliggande beräkningar pekar på att exportvolymen 1976—1977 minskade med 2 %. Såväl exporten av bearbetade varor, däribland inte minst de tungt vägande verkstadsprodukterna, som råvamexporten uppvisade volymnedgångar. De enda varugrupper som noterades för någon mer betydande exporttillväxt var papper och stål.

Att exporten blev så mycket sämre än beräknat får främst ses som en följd av att förväntningarna om en fortsatt relativt god tUlväxt i den internationeUa efterfrågan inte på långt när kom att infrias. Sålunda beräknas för Sveriges del marknadstUlväxten i OECD-området för bearbetade varor 1976—1977 ha stannat vid 4,5 % att jämföra med den prognos på 9 % som framlades för ett år sedan. Framför allt har konjunkturutvecklingen i de nordiska länderna varit mycket svag, något som i hög grad har påverkat den svenska exportens avsättningsmöjUg-

1 Denna iakttagelse gäller om man från den beräknade relativprisförändringen drar bort den långsiktiga trenden på ca 1 % per år. Jfr anmärkningen till diagram 3:1.

- Detta torde motsvara 5 % i nationalräkenskapstermer.

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 60

Tabell 3: 2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till olika länderområden 1972—1978

Export till	Procentuell volymförändring						Andel total-	1 av
	1972—	1973—	1974—	1975—	1976—	1977—	summan
	1973	1974	1975	1976	1977 prel.	1978 prognos	1976,	%
OECD-länderna'	16,9	4,6	-13,3	2.3	0	6,5	74
Övriga länder	15,6	27,8	1.7	-7,9	-4	6.5	26
därav: Östeuropa och Kina	29,1	34,6	12.4	-18,1	-20	4	6
OPEC-länderna»	21.7	39,6	60,2	21,3	-9,5	10	6
Andra länder	10,9	23,8	-ii.e	-12,0	5	6	14
Summa	16,6	9,6	-9,5	-0,4	-1	6,5	100

' SITC 5—8, exkl. 68 och 793.

" Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet. ' Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen» Algeriet och Nigeria.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

heter. Om man väger samman BNP-tillväxten för OECD-länderna med deras andelar i Sveriges export blir residtatet knappt 2 %, vUket är mindre än hälften av vad som räknades med i 1977 års preliminära nationalbudget. Man kan med ledning av dessa uppgifter konstatera att marknadstillväxtens elasticitet med avseende på BNP snarast kom att bli en aning större än väntat.

Även om således den internationella efterfrågeutvecklingen 1976— 1977 varit dämpad står det likväl klart att den uteblivna tillväxten av den svenska exporten innebar fortsatta förluster av marknadsandelar. Takten i nedgången av våra marknadsandelar har dock minskat påtagligt jämfört med de andelsförluster som skedde under 1975 och första halvåret 1976 (se diagram 3: 1). Under senare delen av 1977 har andelsförlusterna möjligen i det närmaste upphört. I allt väsentligt torde de tre senaste årens andelsförluster få lov att förklaras av den kraftiga höjningen av de relativa exportpriserna som ägt rum. Större delen av höjningen inträffade första halvåret 1975 (se åter diagram 3: 1). Någon nämnvärd ytterligare förändring av relativpriserna synes inte ha skett från första halvåret 1976 till devalveringen hösten 1977. De andelsförluster som ägde mm under 1977 — åtminstone under första halvåret — utgör därför starkt tidsförskjutna effekter från de tidigare relativprishöjningarna. Den nyligen företagna devalveringen bör ha inneburit en mycket kraftig relativprissänkning. Om denna blir bestående torde det bli möjligt för den svenska exportindustrin att påtagligt öka sina marknadsandelar. Dessa positiva effekter torde dock till mycket liten del ha hunnit manifesteras så snabbt att exportvolymen 1977 nämnvärt påverkats.

Den totala exportvolymen under 1977 synes i inte oväsenthg grad ha dragits ned därigenom att exporten tiU Östeuropa och OPEC-länderna

Bil. 1   Preliminär nationalbudget

61

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export till OECD-ländema 1967—1978

Index: 1970 = 100. Säsongsrensade halvårsdata

105 100 95 90 85 80

■		A	C\		/\	K
"X	n\>		\	\J
	Marknadsandel,		v		V		\	Sfc.
								\ 1 1 \
								\/
								•T

105	-		/I	r\
	\/~			\ -	rY	i
9b	Marknadsandel,					\
90		volym	----			A
85 80							V /
							I

1967 1968 1969 1970 1971 1972  1973 1974 1975 1976 1977 1978

Anm. Relativpriset har angivits med avdrag för en sedan länge konstaterad historisk trend — motsvarande en ökning på ca 0,5 % per halvår — som kan vara utslag av systematiska mätfel. I motsvarande grad har marknadsandelen i volym justerats sä att den multiplicerad med det justerade relativpriset är lika med marknadsandelen i löpande priser. Se också anm. till tabell 3:1.

Källa: Se tabell 3: 1.

sjönk mycket kraftigt — detta synbarligen som resultat av utomordentligt kraftiga andelsförluster. Vad beträffar Östeuropa var detta en fortsättning på den utveckling som präglade 1976 medan det för OPEC-exportens vidkommande innebar ett tvärt brott i de tre föregående årens för svensk export mycket gynnsamma andelsutveckling. Däremot förefaUer inte några mer betydande andelsförändringar ha ägt rum för ex-

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 62

porten till de icke-oljeproducerande u-länderna. Detta skulle i så fall vara en väsentlig förbättring jämfört med utvecklingen imder 1975 och 1976.

Utsikter för 1978

För 1978 emotses ingen nämnvärd förstärkning av det internationella konjunkturläget. Sålunda beräknas såväl BNP-tiUväxten i OECD-länderna som världshandelstillväxten bli endast obetydligt större än 1977; se närmare kapitel 2. Om man emellertid väger samman de angivna BNP-tillväxttalen för de olika ländema med deras andelar i den svenska exporten finner man att tillväxttakten blir klart högre 1978 än 1977 — drygt 3 % mot knappt 2 %. Det kan mot denna bakgmnd synas egen-domUgt att — såsom framgår av tabell 3: 1 — räkna med en viss försvagning av marknadstiUväxten 1977—1978. Den acceleration som förutses för den på ovannämnda vis sammanvägda BNP-tiUväxten är emellertid i stor utsträckning en följd av expansion inom importsnåla sektorer i flera för Sverige viktiga avnämarländer. Ett extremt exempel på detta är Norge. BNP-ökningen 1977—1978 beräknas där bh 6,5 % samtidigt som importen väntas sjunka med 6 %.

Den relativprissänkning för de svenska exportvarorna som ägt rum efter kronans devalvering bör ge anledning att för 1978 räkna med en viss ökning av exportens marknadsandelar. Avgörande vid kvantifie-ringen av denna andelsvinst är, för det första, hur stor varaktig relativ-prissänkning som faktiskt kommer till stånd och, för det andra, den styrka och snabbhet varmed devalveringens positiva volymeffekter kan komma att göra sig gäUande.

Vad beträffar bearbetade varor har världsmarknadspriserna antagits stiga med inte fullt 5 % 1977—1978, vilket är märkbart långsammare än 1976—1977 då ökningen torde ha uppgått tiU ca 7 %. Visserligen väntas lönekostnadernas öknmgstakt dämpas endast obetydligt men in-satsvaruprisemas väsentiigt långsammare uppgång och en tiU följd av det fortsatt svaga marknadsläget förutsedd försiktighet i företagens prissättningsbeteende synes motivera en sådan prognos. I kronor räknat

Tabell 3: 3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1970—1978

1970 = 100

1970     1971      1972     1973      1974     1975     1976     1977     1978

prel.     prognos

US dollar 100 105 113 133 162 182 183 202 218
Genomsnittliga nationella

valutor 100 103 103 110 136 148 156 168 176

Svenska kronor 100 104 105 113 140 147 154 175 203

Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

63

motsvarar prisprognosen för bearbetade varor i intemationell handel — efter växelkursförändringarna — ca 15,5 %.

För Sveriges del beräknas exportprisema öka i ungefär samma takt som 1976—1977, dvs. ca 10 %. Skillnaden i kostnadsutveckling meUan dessa båda år är dock väsentlig. Sålunda steg lönekostnaden per producerad enhet 1976—1977 med över 12 %. Prisuppgången för importerade insatsvaror var av ungefär samma storleksordning medan prisutvecklingen för inhemskt producerade insatsvaror var förhållandevis lägre. Sammantaget tyder detta på att en fortsatt nedpressning av vinstmarginalerna ägde rum. För 1977—1978 åter, förutsätts lönekostnads-

Tabell 3: 4 Exportutvecldingen för olika varugrupper 1976—1978

	Exportvärde, milj. kr. 1976        1977        1978			Årlig procentuell förändring
				Volym 1976	1977	1978	Pris (enhetsvärde)
							1976	1977	1978
Jordbruksprodukter
och fisk	1225	1095	1260	-8,7	-15	3	5,4	5	12
Skogsbruksprodukter	239	195	230	-22,0	-27,5	13	16,9	12	5
Mineraliska produktei	•  2 398	2 100	1990	16,5	-2,5	2	-2.4	-10	-7
därav: järnmalm	1888	1 520	1410	15,7	-7	3	-2,7	-13,5-	-10
Industriprodukter
exkl. fartyg	70 528	75 805	87 780	1,2	-1	6,5	7.8	9	9
därav:
livsmedelsprodukter	1289	1 390	1470	8,9	1,5	1	3,2	6,5	4,5
trävaror	3 626	3 795	4 145	25,2	-9	5	9,6	15	4
massa	5 478	5 020	5 530	2,1	-1,5	9	-2,9	-7	1
papper och papp	5 225	5 800	6 825	15,4	8,5	10	-3,7	2,5	7
petroleumprodukter	901	1 175	1 330	-8,7	17	3	9,0	12	10
järn och stål	5 445	6 005	6 680	-1,9	5	3	-0,6	5	8
ickejärnmetaller	1362	1 600	1 760	10,7	6	0	5,2	11	10
verkstadsprodukter
exkl. fartyg	34 003	36 445	42 890	-5,6	-4,5	6,5	13,4	12	10,5
övriga industripro-
dukter inkl. elektrisk
ström	13 199	14 575	17 155	9,7	1.5	7,5	6,7	9	9,5
Export exkl. fartyg	74 390	79195	91265	1.4	-1.5	6,5	7,5	8	8.5
Fartyg	5 805	5 545	3 245	42,5	-9	-44	8,8	5	4,5
Totalt	80 195	84 740	94 510	3,5	-2	3	7,6	8	8
Bearbetade varor
exkl. fartygi	57 553	62 470	73 135	-0.4	-1	6,5	9,0	10	9,5
Råvaror	16 837	16 725	18 125	8.0	-3	5	2,3	2,5	3,5
Total export enligt
nationalräkenskaper-
nas beräkningsmeto-
der	80195	84 740	94 510	5,8	0	5	5,3	6	6

■ Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter utom elektrisk ström.  Export exkl. fartyg minus de i not 1 nämnda varugrupperna. ' För en teknisk kommentar, se inledningen till kap. 3 i reviderad nationalbudget 1976.

Anm. 1976 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Värdena för 1977 är baserade på utvecklingen under årets tio första månader. Uppgifterna för 1978 avser prognoser. I preliminära utfall och i prognoser är värdéuppgifterna avrundade till 5- resp. lO-tal milj. kr. och de procentuella, förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1    Finansplanen

64

ökningen per producerad enhet bli väsentiigt lägre än föregående år och stanna vid 5 %. Kostnaderna för importerade insatsvaror väntas dock snarast stiga mer 1977—1978 än 1976—1977 — detia som en följd av devalveringen. För de inhemska råvarorna blir däremot prisuppgången fortsatt dämpad. Sammantaget betyder detta att den gjorda exportprisprognosen — innebärande en relativprissänkning med ca 5 % — skiUle medge en viss ökning av industrins vinstmarginaler.

Sett över tvåårsperioden 1976—1978 skulle med ovan angivna fömtsättningar de svenska relativa exportpriserna för bearbetade varor falla med i mnt tal 9 %. Den gjorda bedömningen för 1978 kan också uttryckas så att de svenska exportprodukternas priser blir oförändrade 1977—1978 och stiger med endast 3 % 1976—1978 om man mäter priserna i genomsnittUg utiändsk valuta. Frågan är nu i vUken utsträckning detta kan medföra andelsvinster för den svenska exporten och hur stor del av dessa vinster som kan antas komma till stånd redan 1978.

I konjunkturinstitutets höstrapport 1977 fanns en diskussion om de svårigheter som är förenade med att kvantifiera den dynamiska process med vilken marknadsandelar reagerar på prisförändringar. De reservationer som där gjordes är fortfarande tUlämpliga. Föreliggande prognos bygger på samma antaganden om priskänsUgheten som i den nämnda

Diagram 3:2 Exportpriserna för bearbetade varor exkl. fartyg 1974—1978

Index: första halvåret 1974 = 100

170-

160

150

140

130

120

110

100

			*'	Svenska kronor/'
-				'''"\
			./.	Ge	nomsnittliga ändska valutor"
		..,/]	/	ut
	/
/
1

1974 1975 1976 1977 1978

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar inom konjunkturinstitutet.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

65

Diagram 3:3 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1971—1978

Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

	Export exkl. fartyg
19000 17000 15000	i\		r	<=\	K__/
		/
13000		Trävaror			-n

övriga in A			dustriprodukt		är	/
	Å	1		V-/
A	/

19000 17000

tsooo

9000 8000 7000

6000 5000

1100

1000

900

600

700

600 500

\      /    \      •    '*

Papper och papp

Total expo rf		rt	v			y-
	/		N	r	■—
	J

IHOO -

1200 -

1000

3600 3200 2800

Verkstadsprodukter, exkl.

-     fartyg

A

X

./

Å

r"

"

y

1600 moo 1200

Järn och

stål r\

l\

/

\

r\i

..''

/

V

•

"

' Massa

A~        2>t00

2000

'■'II''

1871 1972 1673 197* l«7S It78 tfi77 187»

1971 1973 tS79 19711 1975 I97S 1977 IS78

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

5    Riksdagen 1977/78. 1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 66

höstrapporten.1 Utöver priseffekten räknas här med att det svenska relativa kapacitetsutnyttjandet sjunker något under prognosperioden vilket, vid sidan av indirekta effekter via prisbildningen, i någon mån kan få en positiv inverkan på andelsutvecklingen. Några mer påtagliga effekter på andelarna av en eventuellt förmånlig eller oförmånlig varu-struktur hos den svenska exporten av bearbetade produkter har inte bedömts föreligga 1978. Möjligen kan en något snabbare tillväxt i utlandets pappersimport än i den övriga importen ge några få tiondels procentenheter i extra andelsvinst. Detta, tillsammans med den antagna effekten av det relativa kapacitetsutnyttjandets nedgång medför att den prognoserade andelsvinsten blir en knapp procentenhet större än om enbart relativpriseffekten inräknats. Andelsökningen för exporten av bearbetade varor till OECD-länderna förutses därmed motsvara en ex-porttUlväxt på 2,5 %.

Även för råvaruexporten förutses relativpriserna sjunka till följd av devalveringen och marknadsandelarna stiga. Den prishöjning som räknas med för den totala råvaruexporten, 3,5 %, innebär en prissänkning uttryckt i andra länders genomsnittsvalutor på ca 6 %. Den nedgång i relativpriserna som därmed är trolig kan för råvaruexportens del antas medföra snabbare andelsvinster än vad som antagits gälla bearbetade varor. Detta förklaras bl. a. av att varorna är mer homogena, varav, följer dels att prisförändringarna är lättare att kalkylera för köparna dels all de senare med avsevärt större lätthet kan byta leverantör från det ena året tiU det andra.- Genom att marknaderna för flertalet svenska exportråvaror väntas bli tämligen svag, beräknas likafullt exporten av råvaror totalt sett stiga långsammare än exporten av bearbetade varor, eher med ca 5 % 1977—1978.

Den totala exporten, exkl. fartygsexporten, emotses därmed växa med knappt 6,5 % 1977—1978. Utleveranserna av fartyg väntas 1978 bli mycket lägre än 1977. Om fartygsexporten vägs in i den totala exportprognosen för 1978 beräknas den svenska exportens tUlväxt komma att stanna vid ca 3 % 1977—1978 (5 % i nationalräkenskapstermer).

3.2 Importen

Enligt prehminära beräkningar minskade importvolymen med ca 5 1/2 % 1976—1977, motsvarande en minskning på 3 1/2 % enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod. Räknat exkl. fartyg blev minsk-

1 Priselasticiteten antas sålunda vara 0,5 under det år relativprisförändringen sker, 0,7 under året därefter, 0,4 under tredje året och 0,2 under fjärde, året. Den långsiktiga priselasticiteten skulle följaktligen vara 1,8.

- Frän ovanstående resonemang måste undantas de delar av råvaruexporten — jordbruksprodukter, metaller m. m. — vilka säljs till priser som be stäms på världsm.arknaden under mycket ringa inverkan av de svenska utbuden. I dessa fall resulterar devalveringen givetvis enbart i en höjning av-exportinkomsterna, via en prishöjning i kronor räknat.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 67

ningen närmare 7 % — fartygsimporten beräknas nämligen ha fördubblats 1976—1977. Importen exkl. fartyg minskade stadigt under 1975, men ökade sedan åter mycket snabbt under 1976 — trots att den totala inhemska efterfrågan växte i långsammare takt än året innan. Första halvåret 1977 föll därefter importvolymen med närmare 9 % jämfört med andra halvåret 1976, medan takten i nedgången bromsades upp väsentligt andra halvåret 1977. Nedgången i importen var ett resultat av den starkt försvagade inhemska efterfrågan 1977. Såväl den privata varukonsumtionen som maskininvesteringarna minskade kraftigt 1977. Därtill kom att industriproduktionen drogs ned markant, samtidigt som industrins lager av insatsvaror började avvecklas efter att ha ökat under hela 1976.

Importvolymen har under perioden 1975—1977 legat på en väsentligt högre nivå än vad som kan återföras enbart på den inhemska efterfrågeutveckUngen. Förklaringen står säkerligen till stor del att finna i utvecklingen av importpriserna relativt hemmamarknadspriserna under

1975 och 1976. För den tunga delgruppen bearbetade varor steg importpriserna från 1974 tUl 1976 med närmare 15 %. Samtidigt höjde de svenska producenterna sina exportpriser för gruppen bearbetade varor med 28 % från 1974 till 1976. Priserna på de svenska företagens leveranser till hemmaniarknaden steg troligen mindre än så, men säkerligen betydligt mer än importpriserna. Sänkningen av importvarornas priser relativt till priserna på svenskproducerade varor fick en starkt uppdragande effekt på importen av bearbetade varor under i synnerhet 1976. Importen av dessa varor steg då med 7 1/2 %. Importvolymen synes för detta år ha legat i runt tal 5 % högre än man haft anledning förvänta med hänsyn tUl den inhemska efterfrågeutvecklingen. Importvolymen sjönk sedan med 6 1/2 % 1976—1977. Importpriserna på bearbetade varor steg samtidigt ca 2 % mer än exportprisema. Relativprisökningen var dock till övervägande delen en följd av devalveringen i augusti och hann knappast påverka importvolymen av bearbetade varor under 1977. För 1977 har den uppdragande effekten av relativprissänkningen 1974—

1976 skattats till ytterligare ca 5 %, så att importvolymens nivå vad avser bearbetade varor 1977 i stora drag legat omkring 10 % högre än den skulls ha gjort vid oförändrade relativpriser sedan 1974. Att inhemsk produktion ersatts av import har emellertid samtidigt inneburit att importbehovet av insatsvaror och råvaror hållits tillbaka. Den totala importen exkl. fartyg kan därför — på basis av grova skattningar — beräknas ha legat drygt 5 % högre 1977 än den skuUe ha gjort vid oförändrade relativpriser sedan 1974.

1 Det beräknade importbehovet av råvaror och insatsvaror har skattats utan hänsynstagande till den reducering av importbehovet av råolja och petroleumprodukter, som blivit en följd av ökad tillgång på kärnkraft och förbättrad hushållning med energi.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen

68

Tabell 3: 5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1976—1978'

	Importvärde, milj.		kr.	Ärlig procentuell förändring Volym                                 Pris (enhetsvärd{
									=)
	1976	1977	1978	1976	1977	1978	1976	1977	1978
Jordbruks-, skogs-
bruksprodukter och
fisk	4 411	4 878	4 804	7,6	-20,3	-5,1	22,0	38,7	3,8
Mineraliska produkter	■ 7 358	7 604	8 802	12,1	-4,1	4,5	9,3	7,8	10,8
därav: råolja	5 757	6 207	7 224	14,0	0,1	4,2	13,3	7,7	11,7
Industriprodukter
exkl. fartyg	70 957	74 646	82 136	5,5	-6,1	-3,1	6,6	12,0	13,6
därav:
livsmedelsproduktei	•  4131	4 636	5 239	8,2	-3,8	-1,0	1,2	16,7	14,1
trävaroi, massa
samt papper och
papp	465	427	429	28,1	-18,0	-8,6	3,2	12,0	10,0
peti oleumproduktei	■  8 298	8 903	9 088	-6,0	0,0	-6,9	14,6	7,3	9,6
järn och stål	4 534	3 884	. 4 272	-2,1	-23,5	0,0	-3,3	12,0	10,0
ickejärnmetaller	2212	2 070	2 240	-5,3	-18,7	-5,0	7,8	15,1	13,9
verkstadsprodukter
exkl. fartyg	29 560	30 731	33 307	5,8	-9,0	-6,6	8,3	14,2	16,0
övriga industri-
produkter inkl.
elektrisk ström	21 757	23 995	27 561	12,4	0,6	2,0	4,6	9,6	12,6
Import exkl. fartyg	82 726	87128	95 742	6,1	-6,8	-2,6	7,6	13,0	12,8
Fartyg	1 274	2 247	2 128	-30,0	98,4	-5,3	16,4	-11,1	0,0
Total import	84 000	89 375	97 870	5,3	-5,5	-2,7	7,8	12,6	12,5
Bearbetade varor
exkl. fartyg	55 543	58 265	64 740	7,5	-6,5	-2,7	5,8	12,2	14,2
Total import enligt
nationalräkenskaper-
nas beräkningsme-
toder"	84 000	89 375	97 870	7,2	-3,6	-0,8	5,9	10,4	10,4

* Värde- och volymuppgifter är baserade på korrigerade importvärden. För närmare redogörelse se avsnittet om handelsbalansen.

' För en teknisk kommentar se inledning till kapitel 3 i reviderad nationalbudget 1976.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Devalveringen av den svenska kronan beräknas medföra, att importpriserna på bearbetade varor 1977—1978 stiger med ytterligare 4 % mer än exportpriserna. TroUgen stiger importpriserna då också ungefär lika mycket mer i förhållande till de svenska företagens priser på hemmamarknaden. Här har bedömts som sannoUkt att effektema av relativprissänkningarna 1974—1976 ännu 1978 motverkar och överväger effektema av relativprisökningama 1976—1978 på importen av bearbetade varor. En viss omfördelning från hemmaproducerade varor tUl import kan alltså påräknas även för 1978, men i väsentligt lägre takt än under 1977. Med de prognoser för den inhemska efterfrågan som föreligger, innebär detta att importen av bearbetade varor skuUe sjunka med ytterligare 2 1/2 % 1977—1978. Den totala inhemska efterfrågan

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 69

förutses nämligen fortsätta sjimka 1978, om än i lägre takt än 1977. Konsumtion och investeringar beräknas fortsätta minska 1978 — ma-skininvesteringama t. o- m. mer än året innan. Däremot väntas industriproduktionen stiga något under loppet av 1978, samtidigt som takten i neddragningarna av insatsvamlagren avtar rnarkant. För totala importen har detta beräknats medföra en minskning med likaledes ca 2 1/2 % 1977—1978.

Importen av jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk sjönk med ca 20 % 1976—1977. Denna kraftiga neddragning kan i huvudsak återföras på minskad import av jordbruksprodukter, Mellan 1977 och 1978 väntas importen för hela gmppen minska med ca 5 %.

Införseln av livsmedelsprodukter föll med nära 4 % 1976—1977 på grund av minskad privat konsumtion och ett negativt omslag av lagerinvesteringarna i livsmedelssektorn. Även 1978 väntas konsumtionen sjunka och importbehovet av livsmedelsprodukter antas därför minska med ytterligare någon procent 1977—1978,

Importen av mineraliska produkter minskade med 4 % 1976—1977,. Importen av råolja, som utgör huvuddelen av denna import, var emellertid oförändrad från 1976 tiU 1977. Det var i stället importen av bl. a. stenkol som minskade med över en tredjedel, och därmed svarade för största delen av nedgången. Importen av råolja förutses stiga med ca 4 % 1977—1978. Produktionen vid petroleumraffinaderierna föratses öka svagt under loppet av 1978, samtidigt som en fortsatt påfyllnad av lagren beräknas ske. Inberäknat införseln av övriga mineraliska produkter slutar kalkylerna för hela gruppen mineraliska produkter på en importvolymökning på 4 1/2 % 1977—1978.

Införseln av petroleumprodukter \Aew i stort sett oföräridrad 1976— 1977, trots att förbrukningen inom landet samtidigt sjönk. Orsak härtill var främst en nedgång i produktionen av petroleumprodukter vid de inhemska raffinaderierna. Fallet i förbrukningen beror i första hand på en tämligen kraftig minskning av energiåtgången inom industrin men också på att den jämfört med 1976 varmare väderleken lett tUl ett minskat uppvärmningsbehov i bostäder och lokaler. Däremot steg förbrukningen vid de oljebaserade elkraftverken liksom också bensinkonsumtionen. Även 1978 väntas förbrukning.en av oljeprodukter minska. Då produktionen vid de svenska raffinaderierna förutses öka något beräknas importen av petroleumprodukter åter komma att dras ned 1977— 1978.

Stålimporten minskade med närmare en fjärdedel 1976—1977. Nedgången förklaras av en påtaglig minskning av förbrukningen inom de stålkonsumerande branscherna — produktionen inom verkstadsindustrin och i synnerhet varven minskade avsevärt 1977. Samtidigt reducerades även lagren i förbrukarledet. Att nedgången i importen blev såpass dramatisk, berodde dock främst på att grossisterna under 1977

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen 70

dragit ned sina lager påtagligt efter en kraftig lagerökning 1976. Importens andel av totala tUlförseln, som steg kraftigt 1976, förblev aUtjämt lika hög under 1977. För 1978 förutses en fortsatt minskning av förbrukningen inom de stålkonsumerande branscherna verkstadsindustri och varv. Detta motverkas dock av att lagerneddragningarna i förbrukar- och handelsleden väntas bli mindre 1978 än 1977. Importandelen i tillförseln fömtses bli oförändrad även 1978. Därmed skuUe stålimporten bli oförändrad jämfört med 1977.

Importen av ickejärnmetaller minskade ca 18 1/2 % 1976—1977. Det låga importbehovet berodde på den svaga produktionsutvecklingen inom tillverkningsindustrin samtidigt som de svenska producenterna synes ha stärkt sin stälhiing på den inhemska marknaden. För 1978 väntas förbrukningen av ickejärnmetaUer öka endast obetydligt varför ytterligare någon neddragning av importen verkar sannolik.

Importen av verkstadsprodukter föll med ca 9 % 1976—1977. Den privata konsumtionen av verkstadsprodukter minskade starkt 1976 1977 — i synnerhet vad gäller inköpen av gersonbUar, som under 1974 —1976 legat pä en mycket hög nivå. Införseln av personbilar föll också brant 1977. Även importen av investeringsvaror torde ha minskat avsevärt. Den starka produktionsminskningen inom verkstadsindustrin jämte en neddragning av lagren av insatsvaror medförde att även importen av insatsvaror sjönk.

För 1978 väntas importen av verkstadsprodukter minska med ytterligare 6 1/2%, som en följd av den beräknade negativa utvecklingen av de inhemska efterfrågekomponenterna. Härvid förutsätts att devalveringen av den svenska kronan leder till att de svenska tillverkarna efter hand bättre kan försvara sina positioner på hemmamarknaden.

Importen av övrigvaror uppvisade en mycket måttlig ökning på ca 1/2 % 1976—1977. Den matta efterfrågeutvecklingen verkade i återhållande riktning på importen. Dessutom minskade tillverkningsindustrins behov av övrigvaror i form av insatsleveranser, och för lagerutvecklingen för sådana produkter synes ett negativt omslag ha skett 1976—1977.

Mellan 1977 och 1978 väntas en svag ökning av importen av övriga industriprodukter. Den slutliga efterfrågan väntas stiga något främst till följd av en förväntad exportvolymökning. TUlverkningsindustrins behov av övrigvaror förutses därigenom öka något 1977—1978.

Prisindex för totala importen steg enligt preliminära beräkningar med 12 1/2 % 1976—1977, efter en uppgång på närmare 8 % 1975—1976. Den högre prisstegringstakten under 1977 beror tUl största delen på den effektiva depreciering av svenska kronan som skett under året. Uppgången i priserna var som en följd av devalveringarna i aprU och augusti särskilt stark från första tUl andra kvartalet och från tredje till fjärde kvartalet.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 71

Bidragande till den accelererande prisstegringstakten var också de dramatiska prisökningarna på kaffe — kaffepriserna i det närmaste fördubblades jämfört med 1976. Mot slutet av året synes dock importpriserna på kaffe ha fallit tillbaka. För övriga varor inom gruppen jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk steg priserna med i genomsnitt närmare 13 '7ci från 1976 till 1977. För gruppen livsmedelsprodukter exkl. kött steg importpriserna med drygt 17 %, efter att ha ökat endast obetydligt året innan. Denna utveckling kan inte enbart förklaras med kursförändringarna för den svenska kronan, utan återspeglar en acceleration i den internationella prisutvecklingen på dessa produkter. Priserna på importerat ,kött steg emellertid betydligt långsammare varför prisuppgången för hela gruppen livsmedelsprodukter stannade vid 161/2 %.

Den internationella prisutvecklingen var tämligen lugn för flertalet industriella basråvaror under 1977. Importpriserna på råolja och petroleumprodukter steg t. ex. inte med mer än ca 7 1/2%, trots deprecieringen av kronan. Prisutvecklingen på metaller var dock livligare. Importpriserna på järn och stål steg med ca 12 % och för ickejärnmetaller blev uppgången i importprisindex ca 15 % — innefattande en mycket kraftig uppgång i aluminiumpriserna.

Priserna för färdigvaruimporten steg med drygt 12 % 1976—1977, efter en uppgång på 6 1/2 % 1975—1976. Den högre prisstegringstakten 1977 är till största delen en effekt av deprecieringen av kronan. Priserna på importerade verkstadsprodukter steg betydligt snabbare än priserna på den övriga färdigvaruimporten.

För jordbruksprodukterna har för 1978 kalkylerats med en tämUgen blygsam uppgång av importpriserna — till stor del beroende på att kaffepriserna förutses fortsätta falla. Den måttliga uppgång i den industriella efterfrågan som torde komma till stånd under 1978, talar för att priserna på flertalet industriella basråvaror fortsätter stiga under detta år — även om någon stark allmän prisstegring knappast är att vänta. Jämfört med den internationeUa prisutveckUngen blir dock uppgången i de svenska importpriserna 1977—1978 väsentligt starkare på grund av devalveringen av den svenska kronan i augusti.

Importpriset på råolja väntas t. ex. stiga med närmare 12 % 1977— 1978. Uppgången är en följd dels av augustidevalveringen, dels av en antagen uppjustering av världsmarknadspriset, vUken beräknas slå igenom i de svenska importpriserna under loppet av 1978. Priserna på importerade petroleumprodukter fömtses stiga något mindre — närmare 10 %.

Den internationella prisutvecklingen på färdigvaror förutses bli relativt måttlig under 1978. Visserligen förväntas någon ökning i den internationeUa efterfrågan, men kapacitetsutnyttjandet inom de flesta industriländer är alltjämt mycket lågt, och den ekonomiska politiken

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 72

är alltjämt i hög grad präglad av hänsyn tUl pris- och kostnadsutvecklingen. Devalveringen av den svenska kronan i augusti medför emellertid att prisuppgången meUan helåren 1977 och 1978 ändå blir betydande— ca 14 1/2%.

I den mån tillverkare och försäljare av importerade varor gör särskilda ansträngningar att försvara de andelar som vunnits på den svenska marknaden kan dock importprisstegringarna antas bli lägre än devalveringen motiverar.

Därmed skulle prisindex för totala importen stiga med 12 1/2 % 1977—1978. Tyngdpunkten i uppgången är förlagd till första halvåret 1978, och utgör till största delen en följd av devalveringen i augusti 1977. Mellan halvåren 1978 förutses de svenska importpriserna stiga relativt måttligt.

Mätt enligt nationalräkenskapernas beräknuigsmetoder motsvaras denna prisprognos av en uppgång på 10 1/2 %, vUket för importvolymen skulle innebära en nedgång på 1 % 1977—1978. Motsvarande tal för UtveckUngen 1976—1977 är 10 1/2 % resp. -31/2%.

3.3 Bytes- och betalningsbalansen

Bytesbalansen för varor och tjänster och transfereringar visar enligt preliminära beräkningar för 1977 ett underskott på ca 16 miljarder kr., vilket jämfört med 1976 innebär en försvagning med ungefär 4,5 miljarder kr.i Såsom framgår av tabell 3: 6 täcks nästan hela detta underskott av den betydande nettokapitalimport — främst i form av en omfattande utlandsupplåning — som ägde rum under 1977. Valutareserven har också visat en kraftig förstärkning 1977. Då kända transaktioner representerar ett nettoutflöde på ca 1 miljard kr. torde ånyo ha uppkommit en betydande positiv restpost, ca 7,5 miljarder kr. Mycket talar för att de kraftigt positiva restposterna i betydande grad kan hänföras till bristande statistisk redovisning av bytesbalansens poster." Restpostens storlek 1977 indikerar alltså att bytesbalansens underskott i själva verket kan vara överdrivet i tabell 3: 6.

Bytesbalansen väntas även 1978 undergå viss försämring, strax under 2 miljarder kr. Varuhandeln förutses medföra ett underskott i handelsbalansen på ca 4,5 miljarder kr. mot 5,7 mUjarder kr. 1977. Förstärkningen av handelsbalansen väntas alltså väsentiigt understiga tjänste- och transfereringsbalansens tUlväxt i negativ riktning. I diagram

1 Ett nytt redovisningssystem för utrikeshandeln har införts fr. o. m. 1977. Härigenom begränsas jämförbarheten mellan 1977 och tidigare år. En uppskattning av varuhandeln för 1976 enligt det nya redovisningssystemet resulterar i ett underskott i handelsbalansen på ca 4,8 miljarder kr. och i bytesbalansen på ca 11,5 miljarder kr. mot 10,5 miljarder kr. enligt det äldre redovisningssystemet. Uppskattningsvis skulle alltså enligt det nya redovisningssystemet bytesbalansen försvagas 19761977 med ca 4,5 miljarder kr.

- Se kommentar härom i konjunkturinstitutets höstrapport 1977: 3, sid. 63.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

73

3:4 visas bl. a. utvecklingen av handelsbalansen (löpande och fasta priser) samt tjänste- och transfereringsbalansen (löpande priser) uttryckt i procent av bruttonationalprodukten.

Handelsbalansen

I tabell 3: 6 återfinns preliminärt utfall resp. prognos för handelsbalansen 1977 och 1978. Redovisningen har gjorts så att balanserna skall överensstämma med de uppgifter som kommer att redovisas i utrikeshandelsstatistiken. Fr. o. m. 1977 har denna statistik lagts öm så att uppgifterna för en period bättre än tidigare skall överensstämma med de verkliga handelsströmmarna under perloden. Tidigare skedde redovisningen med en betydande tidseftersläpning, i varje fall för im-

Tabell 3: 6 Bytes- och betalningsbalans 1974-

Milj. kr., löpande priser

-1978

	1974	1975	1976	1977 prel.	1978 prognos
Export av varor, fob'	70 514	72 012	80 195	84 740	94 510
Import av vaior, cif	72 800	74 000	84 000	90 440;	99 030
Handelsbalans	-2 286	-1988	-3 805	-5 700,	,   -4 520
Korrigering av handelsstatistiken'	-100	-268	-106	-275	-295
Sjöfartsnetto	3 868	2 940	3 125	2 800	2 800
Resevaluta, netto	-2 232	-2 542	-3 170	-1000	-4 550
Övriga tjänster, netto	-1 688	-2 239	-2 888	-3 480	-3 900
Korrigeringspost	800	800	800	800	800
Bytesbalans för varor och tjänster'	-1638	-3 297	-6 044	-9 855	-9 665
Transfereringar, netto	-2 575	-3 405	-4 467	-6 240	-8 300
därav: räntor och utdelningar	-79	-231	-907	-2 050	-3 500
Bytesbalans för varor, tjänster och
transfereringar*	-4 213	-6 702	-10 511	-16 095	-17 965
Kapitalbalans	581	7 398	3 303	15 100
Restpost	341	5 429	4 061	7 495
Valutareservens transaktionsförändring	-3 291	6 125	-3 147	6 500
Förändring på grund av kursrörelser	-1	-863	486	300
Valutareservens totala förändring	-3 292	5 262	-2 661	6 800	,                           *   '

' Enligt handelsstatistiken. Begränsad jämförbarhet mellan 1977 och tidigare år pä grund av nytt redovisningsssystem. För detta redogörs närmare i avsnittet om handelsbalansen.

* Nettot av äterutförsel och återinförsel, korrigering av SAS' flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

= Överenstämmer för 1974—1976 med saldot mellan import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen. Den resterande hälften korrigerar i nationalräkenskaperna transfereringarna. Överensstämmer ej för 1977 och 1978 med försörjningsbalansens bytesbalans till följd av det nya redovisningssystemet för utrikeshandeln. I denna är import och export fraraskiivna med följande resultat:

1977    ■

1978

84 740	94 510
89 375	97 870
-4 635	-3 360
-8 790	-8 505

Export av varor Import av varor

Handelsbalans

Bytesbalans för varor och tjänster

* Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen

74

Diagram 3: 4 Bytesbalans och terms of trade 1968—1978

i

3 -

HANDELSBALANS, lapande priser. %av BNP

m    I

EJ

k

il

., HANDELSBALANS, faila priser.

%ov BNP.

IT

m

i

-JT

_¥

_{i a}

TJÄNSTE- och TRANSFERERINGSBALANS, löpande priser.  % av BNP,

t02

1968  69   70   71   72   73   74   75   76   77   78

Källa: Konjunkturinstitutet.

Bil. 1    PireMiminär nationalbudget 75

porten. Den import som redovisades för en viss månad hade sålunda till stor del införts redan månaden innan, eller ännu tidigare. Med det nya redovisningssystemet bör handelsbalansens saldo bättre motsvara det faktiska nettovärdet av de varor som förts ut och in över rikets gränser under redovisningsperioden. EmeUertid försvårar omläggningen i viss mån möjligheterna att jämföra värdena för 1977 och framöver med värdena för 1976 och tidigare. En uppskattning av 1976 års import enligt de nya principerna visar på en högre import än den som redovisas i tabell 3: 6. Den ökning av handelsbalansens underskott 1976—1977 som kan uträknas med hjälp av uppgifterna i tabellen, skulle följaktligen något överdriva försämringen. Vid 1977 års national-räkenskapsberäkningar har därför beslutats att importvärdet t. v. skall bokföras till ett lägre belopp — i möjligaste mån jämförbart med det för 1976 redovisade — än vad som kommer att visas i utrikeshandels-statistiken. Preliminärt utfall avseende detta lägre belopp och därmed jämförbart prognosvärde för 1978 återfinns i not 3 tUl tabeU 3: 6.

Efter en enligt ovan företagen korrigering av importvärdet för 1977 synes den "verkliga" ökningen av handelsbalansens underskott från 1976 till 1977 ha inskränkt sig tUl något mindre än 1 miljard kr. Vi skulle därmed ha fått ett deficit på 5,7 miljarder kr. (enligt den nya statistiken). Den betydUgt snabbare ökningen av importpriserna än av exportprisema hade en kraftigt negativ inverkan på handelsbalansens utveckling 1976—1977. Index för bytesförhållandet beräknas ha sjunkit med drygt 4 % — till stor del som följd av den svenska devalveringen i slutet av augusti. Handelsbalansen i fasta priser undergick däremot en avsevärd förbättring 1976—1977. Räknat i procent av bruttonationalprodukten minskade underskottet från 1,8 % tiU 1,0 % (i 1968 års priser). Se diagram 3: 4.

Denna förbättring torde i första hand få ses som ett resultat av den förändring i Sveriges relativa efterfrågeläge som inträffade från 1976 till 1977. Däremot synes det inte sannolikt att några mer betydande volymeffekter från devalveringen hunnit göra sig gällande redan under 1977. Eventuella effekter av detta slag torde i alla händelser ha uppvägts av fördröjda — för Sverige oförmånliga — volymeffekter från de närmast föregående årens export- och importprisutveckling.

Bytesförhållandet har antagits komma att försämras med ytterligare ca 4 % 1977—1978. Detta utgör naturiigtvis — liksom under 1977 — en belastning för handelsbalansen i löpande priser. Att handelsbalansens underskott ändå bedöms sjunka med drygt 1 miljard kr. 1977—1978 beror på en förutsedd, mycket kraftig förbättring av den fastprisbe-räknade handelsbalansen; förbättringen har beräknats bli av storleksordningen 5 miljarder kr. uttryckt i 1977 års priser. TUl stor del har detta samband med den förutsedda nedgången i den inhemska efterfrågan, men även sänkningarna i de relativa priserna för svenska varor

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen 76

som devalveringen medför bedöms verksamt bidra härtill. Ett avsevärt negativt inflytande på handelsbalansutvecklingen 1977—1978 utgår från den minskande fartygsexporten. Om man räknar exkl. fartyg beräknas handelsbalansen sålunda förbättras med ca 3,5 miljarder kr. från 1977 till 1978.

Tjänste- och transfereringsbalansen

Läget på den internationeUa fraktmarknaden är fortfarande svagt. För tanktonnaget har raterna visserligen förbättrats något, men har för svenskt vidkommande ännu inte nått nivåer som självklart motiverar ett uppbrott från upplagsplatserna. En ökad tonnageefterfrågan under hösten med prishöjningseffekter är säsongmässigt normalt, men det kan inte uteslutas att även spekulationer i en förestående oljeprishöjning spelat viss roll. Det anses därför allmänt att den inledda uppgången blir av relativt kort varaktighet. Förhållandena är liknande för torrlastton-naget i trampfart, dvs. frakterna har stigit något i samband med en viss ökning i tonnageefterfrågan under hösten. Även här gäUer emellertid —■ vad beträffar svenskt totmage — att fraktuppgången är alltför svag för att tillåta mer än driftskostnadstäckning. Inom Unjetrafiken, där fraktgodset i betydande grad utgörs av bearbetade varor har läget däremot väsentligt förbättrats. Detta gäller i första hand för de linjer som trafikerar Nordamerika, Godsbeläggningen rapporteras därifrån för närvarande som mycket god och man räknar allmänt med att denna situation skall bestå en tid framöver.

Inte heller under 1978 väntas alltså sjöfartkonjunkturen nämnvärt förbättras. Världshandeln väntas öka i volym 1977—1978 endast obetydligt mer än 1976—1977 eller med knappt 6 %, och då tonnageöverskottet fortfarande är betydande, särskilt vad gäller tank- och bulktonnage, skulle det sannolikt krävas en betydligt snabbare tUlväxt för att åstadkomma en påtaglig förbättring. Intemationella undersökningar visar emeUertid att världstankflottan nu börjat minska och att jämnvikt på marknaden skulle kunna uppnås redan mot slutet av 1979. Detta skulle, om bedömningen är riktig, innebära en successiv marknadsförbättring med början kanhända redan mot slutet av 1978.

Enligt ännu preliminära beräkningar minskade nettoinflödet av utländsk valuta från den utrikes sjöfarten 1977 med ca 250 milj. kr. från 1976. Bruttoutflödet synes därvid.ha varit,ungefär detsamma som 1976 medan inflödet minskat ca 250 milj. kr. Sjöfartsnettot för 1978 har — med hänsyn till vad som ovan anförts — antagits bli av ungefär samma storleksordning som 1977, dvs. ca 2 800 milj. kr.

Nettoutflödet av resevaluta beräknas prehminärt ha uppgått till ca

1 Den 1 november 1977 rapponerades närmare 65 % av det svenska tanktonnaget upplagt. Motsvarande siffra för den samlade världstankflottan uppgick då till endast ca 12 %.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 77

4 miljarder kr. 1977, en ökning med ca 800 milj. kr. från 1976. Ser man till bruttoströmmama ökade utflödet med ca 22 % och inflödet med ca 13 %. Bruttoutflödet på ca 5,7 miljarder kr. innebar en ökning även i volym, ca 5 %. Inflödet däremot ökade endast obetydhgt i volym. Det förefaller troligt att den svenska devalveringen inte i nämnvärd omfattning påverkat den svenska utlandsturismen 1977. Effektema beräknas uppträda först 1978 och då sannolikt innebära endast en liten neddragning av den reala ökningstakten.

Enligt sällskapsresestatistiken ökade antalet avresta passagerare med charterflyg under de tre första kvartalen 1977 med närmare 15 % jämfört med samma period 1976. Trots en beräknad genomsnittlig prisökning för turistresor på mellan 10 och 15 % 1977—1978 räknar researrangörerna med ett visst ökat resande och planerar för 1978 ett något större programutbud jämfört med 1977. Inflödet av resevaluta har i volym antagits bli oförändrat 1977—1978. Omräknat i löpande priser skulle detta innebära att nettoutflödet av resevaluta 1978 skulle öka med ca 550 milj. kr. till ca 4 550 milj. kr.

Under posten övriga tjänster förs en mängd olika tjänstetransaktioner. Dessa domineras emellertid av en förhållandevis liten grupp, som tUUka i stort leder postens utveckling. TUl denna grupp räknas i första hand transaktioner rörande företagsadministration, provisioner samt entreprenader, montage etc. Postens totalsaldo beräknas preliminärt för 1977 uppgå till ca —3,5 miljarder kr. mot —2,9 miljarder kr. 1976, en tillväxt sålunda i negativ riktning med ca 600 milj. kr. En i huvudsak trendmässig framskrivning av bruttoströmmarna för 1978 ger ett nettoutflöde i storleksordningen 3,9 miljarder kr.

Transfereringarna till och från utlandet 1977 resulterade enligt preliminära beräkningar i ett negativt saldo på ca 6 250 milj. kr. En ytterligare förskjutning i negativ riktning med ca 2 miljarder kr. förutses för 1978. Gåvobiståndet till u-länder var länge ledande för postens utveckling men genom den omfattande svenska upplåningen utomlands har räntebetalningarna kommit att spela en alltmer dominerande roll. Dessa beräknas 1977 ha uppgått till ca 3,2 miljarder kr. och antas öka med ytterligare ca 1,5 miljarder kr. 1977—1978 vid en beräknad nyupplåning, netto under loppet av 1977 på drygt 17 miljarder kr. Gåvobiståndet till u-länder uppgick till drygt 2,7 miljarder kr. 1977 och har för 1978 beräknats till ca 3,3 miljarder kr.

Kapitalbalansen

Kapitaltransaktionerna mellan Sverige och utlandet beräknas preliminärt för 1977 ha resulterat i en mycket omfattande nettokapitalimport, ca 15 miljarder kr. Kapitalbalansen har därigenom förstärkts med närmare 12 miljarder kr. från 1976, varav ca 10 miljarder kr. förklaras av ökad långfristig nettoupplåning utomlands. Brutto beräknas denna ha

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 78

fördubblats från 1976 och ha uppgått tiU i runt tal 20 mUjarder kr. Närmare hälften härav faller på svenska staten. Av tablån nedan framgår hur nettotransaktionerna med utlandet fördelade sig.

Kapitaltransaktioner, netto Milj. kr.

		Förändring
	1977	1976—1977
Bankerna	4 900	4 180
Statliga	8 350	8 765
Långfristig upplåning	8 800	8 800
Övrigt	-450	-35
Kommunala	600	-100
Privata	1250	-1050
Direkta investeringar	-2 500	-50
Långfristig upplåning	4 300	-415
Övrig värdepappershandel	-100	10
Övriga långfristiga kapitaltransaktioner	-2 350	-585
Kortfristig upplåning för finansiering av
export och import	1 600	-240
Övriga kortfristiga kapitaltransaktioner	300	230
Kapitalbalans	15100	11795

Statens och bankernas transaktioner resulterade som synes i ett ökat nettoinflöde 1976—1977 på nära 13 miljarder kr., i huvudsak ett resultat av ökad upplåning. Övriga transaktioner, kommunala och privata, innebar däremot ett minskat nettoinflöde på tillsammans ca 1,2 miljarder kr. Den kommunala upplåningen i egen regi beräknas ha minskat 1976— 1977 med ca 100 milj. kr. och den privata med ca 400 milj. kr. Övriga långfristiga kapitaltransaktioner — huvudsakligen fartygskrediter — gav ett ökat nettoutflöde på ca 600 mUj. kr. Resterande kända kapitaltransaktioner, direktinvesteringar och kort kapital, förändrades endast obetydligt.

Valutareservens totala förändring 1977 har uppskattats till ca 6,8 miljarder kr. varav ca 300 milj. kr. är att hänföra till effekten av kursförändringar. Resultatet av kända transaktioner — avseende varor, tjänster, transfereringar och kapital — motsvarar emeUertid ett nettoutflöde på ca 1 miljard kr. Differensen, vUken konstituerar den s. k. restposten, kom därmed att uppgå till ca 7,5 miljarder kr.

BiL 1    Preliminär nationalbudget

79

4    Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Efter mer än ett år av dramatiskt fallande efterfrågan, minskad produktion och mycket snabbt stigande lager inleddes en återhämtning i industrikonjunkturen under våren 1976. Den blev mycket kortvarig. Redan mot slutet av året föll exportefterfrågan ånyo samtidigt som också den inhemska orderingången försvagades mer deciderat än under 1975. Fallet i totala orderingången avtog mot slutet av 1977 huvudsakligen som en följd av en något förbättrad exportefterfrågan. Industrins samlade orderstockar, som reducerats kraftigt under främst 1975, fortsatte likafuUt att decimeras under 1977, även om takten avtog andra halvåret. Ser man enbart till verkstadsindustrin minskade dess orderstockar under 1977 mer än för industrin i dess helhet.

Industriproduktionen drogs återigen ned under hösten 1976 när det stod allt klarare att efterfråge itvecklingen var vikande. Anpassningen av produktionen blev emellertid långsam — färdigvarulageruppbygg-naden accelererade ånyo. Produktionsutvecklingen under 1977 blev mot denna  bakgrund  påtagligt  kontraktiv.   Preliminärt  beräknas  industri-

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1975—1978

Procentuell volymförändring från föregående år

SNI		1975	1976	1977	1978
		def.	prel.	prel.	prognos
2	Gruvor och mineralbrott	-14,6	-2,9	-11,0	-6,9
2301	Järnmalmsgruvor	-10,3	-4,9	-16,0	-10,0
2302	Ickejärnmalmsgruvor	-42,9	12,5	7,0	4,0
210, 220, 290	Övriga gruvor och mineralbrott	6,8	-5,9	1,5	-2,9
3	Tillverkningsindustrin	-1,3	-0,5	-4,4	-0,5
33111	Sågverk'	-21,2	14,2	-5,5	2,7
34111	Massaindustri	-10,2	-8,1	-18,0	10,0
34112,34113	Pappers- och pappindustri m.m.=	-20,4	11,7	3,0	7,0
353, 354	Petroleumraffinaderier m.m."	11,5	16,9	-5,7	-0,1
371	Järn- och stålverk'	-7,3	-4,2	-13,0	2,2
372	Ickejärnmetallverk	-12,7	6,4	2,0	1,0
38./.3841	Verkstadsindustri exkl. varv	4,5	-2,3	-5,0	-1,4
3841	Varv'	15,6	-9,8	-10.0	-20,0
31	Livsmedelsindustri m.m.«	1,4	0,8	-2,5	0,0
3 resterande	Övrig industrisektor	-5,2	0,9	-2,0	0,5
2,3	Hela industrin	-1,7	-0,6	-4,5	-0,6

' Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

' Inkl. träfiberplattindustri.

' Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

* Inkl. ferrolegeringsverk.

= Inkl. båtbyggerier.

»Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100    Bilagal   Finansplanen 80

produktionen ha minskat nära 5 % 1976—1977. I första hand är det inom de exportdominerade basindustrierna som de starkaste driftsinskränkningarna skett. Däribland kan särskilt nämnas gruvorna, massa-industrin och stålverken vilkas produktionsvolym 1977 underskred 1976 års med meUan 13 och 18 %. Även inom verkstadsindustrin och varven sjönk produktionen kraftigt.

För 1978 fömtses en förstärkning av exportefterfrågan som under andra halvåret bUr något mer markerad. Den inhemska efterfrågeutvecklingen beräknas dock bli fortsatt fallande framför allt som följd av lagerinvesteringarnas negativa inverkan samt en nedgång i näringslivets investeringar.

Under dessa förutsättningar beräknas produktionen minska ytterligare något 1978. Nedgången väntas dock inskränka sig tUl ca 1/2 % för hela året. Därvid beräknas en viss höjning av produktionsnivån ske andra halvåret. Produktionsökningar 1977—1978 förutses främst för skogsindustrierna medan inom verkstadsindustrin, varven och gruvorna produktionsaktiviteten beräknas avta. Produktionstillväxten inom övrigsektorn och livsmedelsindustrin väntas bli blygsam.

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher

De svenska järnmalmsgruvorna fick vidkännas minskade exportleveranser 1976—1977 efter ökningen året innan som orsakades av en tillfällig uppgång i stålkonjunkturen. Mot slutet av 1976 började således ut-skepprungen av svensk järnmalm åter minska och denna trend har inte brutits under loppet av 1977. Den återhämtning av den internationella stålkonjunkturen som man så sent som i början på 1977 trodde skulle komma till stånd i slutet på året har uteblivit. Detta har medfört att stålproduktionen inom CECA-länderna har minskat betydligt 1976— 1977 och därmed även avsättningsmöjligheterna för svensk järnmalm. Exportvolymminskningen 1976—1977 skattas sålunda — med viss osäkerhet — till ca 7 %. I kvantitetstermer torde detta innebära en järnmalmexport på knappt 20 milj. ton 1977. Även den inhemska malm-konsumtionen har minskat betydhgt 1976—1977. Neddragningen av produktionen 1976—1977 bedöms därmed stanna vid ca 16 %. Trots denna kraftiga produktionsminskning har järnmalmslagren fortsatt att öka, detta gäUer såväl de inhemska som de svenskägda lagren på kontinenten. Ökningen kan dock hänföras till första halvåret 1977. Lagren beräknas vid slutet av året uppgå till ca 15 milj. ton, inkl. utlandslagren.

Avsättningsläget för den svenska järnmalmen kommer sannolikt inte att förbättras under loppet av 1978. De förhoppningar om en gradvis förstärkning av stålkonjunkturen under 1978 som man tidigare hyste har vid det här laget förbytts i en mer pessimistisk syn. Stålproduktio-

Bii. 1    Preliminär nationalbudget 81

nen bedöms nu i stort ligga kvar på 1977 års låga nivå. Någon större tillväxt av malmefterfrågan fömtses därför inte för 1978. Det beräknas dock finnas utrymme för en blygsam ökning av den svenska malmexporten med ett par procent 1977—1978. En viss successiv avtrappning av de svenskägda utlandslagren bedöms komma till stånd under loppet av 1978. För hemmaleveranseraas del fömtses en viss minskning även 1977—1978. Någon ytterhgare uppbyggnad av malmlagren inom landet torde knappast vara sannolik. Antages dessa malmlager bli i stort sett oförändrade under 1978 beräknas ovanstående leveransprognoser innebära att en relativt betydande minskning av produktionen måste komma till stånd.

Återhämtningen av den svenska exporten av trävaror som påbörjades mot slutet av 1975 stannade upp redan under andra halvåret 1976. Penning- och kreditpolitiken som i flertalet avnämarländer lättat under 1975 blev under 1976 återigen stramare. Räntenivån höjdes i flertalet länder vilket givetvis påverkade bostadsbyggandet i hög grad. I Storbritannien och Danmark sjönk detta drastiskt under loppet av 1976 men även i Frankrike och Italien kom bostadsbyggandet att minska markant. Trävamimporten till de åtta största importörländerna kom likafullt att öka med omkring 25 % 1975—1976. Den väsenthga förklaringen till att importtillväxten blev så pass omfattande var att den starka lageravveckling i importör- och förbrakarleden som försiggick under 1975 upphörde under 1976.

Obalansen mellan utbud och efterfrågan var samtidigt framträdande. Produktionsbegränsningar vidtogs visserhgen inom bl. a. svensk och finsk sågverksindustri men större producentländer, däribland Canada och Sovjetunionen, ökade sin produktion och därmed sitt utbud. Priskonkurrensen kom härigenom att totalt sett hårdna på europamarknaden. De priser de svenska producenterna på grund av sin höga kostnadsnivå såg sig tvingade att ta ut resulterade också snabbt i betydande andelsförluster. Dessa kan på våra största huvudmarknader beräknas ha uppgått tUl omkring 13 1/2 % under 1976.

De första ryska utbuden för 1977 års leveranser tydde emellertid på en betydligt fastare prisutveckling 1977 än 1976. De ryska trävampri-sema stramades åt samtidigt som i stort sett samma kvantitet som imder 1976 bjöds ut på marknaden. Det fortsatt expansiva bostadsbyggandet i USA väntades samtidigt medföra ett minskat tryck från Canada på europamarknaden. Under loppet av 1977 blev det emellertid allt klarare att någon begränsning av utbudet från Canada inte var att vänta. DärtUl stärktes den kanadensiska trävamindustrins konkurrenskraft genom den kraftiga deprecieringen av den kanadensiska dollarn under loppet av 1977. De finska försäljningspriserna, som redan mot slutet av 1976 justerades ned i förhållande till de svenska, kom också efterhand att sjunka ytterligare. Denna utveckling har sin gmnd i den efterfråge-

6    Riksdagen 1977/78. 1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 82

situation som rådde i Västeuropa under 1977. Bostadsbyggandet, som i flertalet länder stagnerat under andra hälften av 1976, fortsatte att utvecklas tämligen svagt under första halvåret 1977. De efterfrågestimulerande åtgärder som vidtogs inom ramen för den allmänt restriktiva penningpolitiken var aUtför begränsade för att i någon högre grad stimulera bostadsbyggandet. Den återhämtning som i bl. a. Storbritannien kunde noteras under andra hälften av 1977 var ändock inte tillräcklig för att generera en ökad trä varuef terf rågan. Totalt sett kom importen till de åtta största importörländerna att minska med omkring 5 % 1976—1977.

Den svenska devalveringen i augusti 1977 medförde en ökad konkurrenskraft för sågverken. Orderingången i september 1977 kom härigenom återigen att öka. Exporten av trävaror beräknas ändock preliminärt ha minskat med ca 9 % i volym 1976—1977 trots den ökade aktiviteten mot slutet av året.

De svenska exportpriserna beräknas samtidigt ha ökat med ca 12 % mellan helårsgenomsnitten 1976 och 1977.

Under loppet av 1978 väntas aktiviteten på den västeuropeiska trä
varumarknaden stiga. I hög grad väntas detta gälla Storbritannien,
där diskontosänkningen tUlsammans med de stimulansåtgärder som
vidtogs mot slutet av 1977 för att öka byggandet bör leda; till en ökad
efterfrågan under 1978. Den marknadsutveckling som nu fömtses för
Västeuropa totalt sett ligger väl i linje med den prognos för 1978 som
lades fram av de olika västeuropeiska medlemsländerna i Timber Com-
mittee i oktober 1977. Utbudet på den västeuropeiska marknaden för
utsågs samtidigt bli i stort sett oförändrat jämfört med 1977;' Visser
ligen fömtser Canada sänkt trävaruproduktion under ■■ 1978 men pro
duktionsbegränsningen blir sannolikt inte större än den i ef terf råge
minskning som förutses från USA. Mot bakgrund av denna éfterfråge-
och utbudsprognos kommer priskonkurrensen att bli oförändrat hård
under 1978. Något utbud från Sovjetunionen för 1978 har ännu inte
gjorts men vissa indikationer tyder på att prissänlcninga därifrån kan
vara att vänta. När det gäUer Canada är osäkerheten desto större be
roende på den kanadensiska dollarns vidare utveckling. De kanaden
siska producenternas kostnadsläge möjliggör emellertid en effektiv
priskonkurrens varför övriga mindre exportländer i fortsättningen får
räkna med att placera sina kvantiteter först efter Canada. Den svenska
exporten av trävaror har mot denna bakgrund beräknats öka med 5 %
i volym 1977—1978, huvudsakligen till följd av deri' väntade efter-
frågeökning som nu förutses för 1978. Exportpriserna väntas ■ samtidigt
bli i stort sett oförändrade under loppet av 1978. -   

Den svaga utlandsefterfrågan under 1977 tiUsammans med en vikande hemmaefterfrågan medförde én fortsatt återhållsam trävamproduk-tion under 1977. Preliminärt beräknas produktionen hä minskat med

Bil. 1   Preliminär nationalbudget 83

5 1/2 % i volym 1976—:1977. Även under 1978 väntas herhmaefterfrågan bli fortsatt svag. En viss uppbyggnad av trävarulagrén tillsammans med den förutsedda exportökningen beräknas medföra en produktionsök-nmg på drygt 2 1/2 % 197.7-1978.

Exportorderingången tiU pappersindustrin steg täwligen kxattigt under första hälften av 1976 efter det markanta fallet under 1975. Fallet fortsatte en bit in på 1977, för att under; andra kvartalet vändas i en uppgång. Orderingången låg sedan kvar på i stort sett oförändrad nivå under tredje kvartalet för att mot slutet av 1977 återigen tillta.

Den intemationella efterfrågan av papper och papp kom således att försvagas mot slutet av 1976. Förenta staternas inhemska pappersefterfrågan steg dessutom under 1976 långsammare än den nordamerikanska produktionen, vUket medförde att ett betydande produktionsöverskott bjöds ut på europamarknaden tiU starkt reducerade priser, och i hård konkurrens med den svenska exporten. En begynnande prisuppgång avstannade därmed och mot slutet äv 1976 tenderade priserna t. o. m. att falla. En mer normaliserad lagersituation i förbrukarleden i kombination med en efterhand stigande konsumtionstillväxt i Västeuropa och i Förenta staterna, ökade successivt utrymmet för den svenska pappersexporten under första halvåret 1977. Exportleveran-serna under första halvåret kom därför att stiga med ca 8 % i volym jämfört med motsvarande period 1976i Priserna uppehölls relativt väl, om än på en förhållandevis låg nivå.

Det torde nu stå klart att de möjligheter till relativprisändringar som den svenska devalveringen i augusti 1977 gav tillfälle till utnyttjades på varierande sätt bland branschföretagen, beroende på produkternas skiftande marknadsförutsättningar. Prisutvecklingen för vissa papperskvaliteter mellan augusti och september antyder sålunda att företagen, i olika utsträckning, kunnat höja priserna i svenska kronor. Detta innebär att prisnivån för papper och papprodukter beräknas ha stigit med ca 2 % 1976—1977. Exportlcveransema. kom samtidigt att totalt sett öka med ca 8 % i volym.

Den inhemska pappersefterfrågan har under 1977 varit svag, huvudsakhgen som en följd av den privata konsumtionens svaga utveckUng samt den låga pappersförbrukningen inom industrin. Produktionen kom under dessa omständigheter att endast öka med ca 3 % i volym under året. Kapacitetsutnyttjandet inom pappersindustrin sjönk emellertid ytterligare då betydande kapacitetstillskott tiUkom under 1977. Pappersbruken utnyttjade i genomsnitt endast ca 75 % av sin teoretiska produktionskapacitet under 1977.

Som fömtses i kapitlet om det internationella konjunkturläget kommer BNP-tillväxten i Västeuropa under 1978 att obetydligt överstiga 1977 års tillväxt. Följaktligen kan någon kraftig internationell efter-frågeförstärkning av papper och papp inte heUer påräknas för 1978.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen

84

En ljuspunkt i sammanhanget är dock bedönrmingen om en fortsatt relativt hög tillväxt i Förenta staternas ekonomi. Detta skulle iimebära, att det nordamerikanska pappersutbudet i större utsträckiung än under

1977    får avsättning på den inhemska marknaden och därmed bidrar
till att öka utrymmet för svensk export på den västeuropeiska markna
den. Devalveringen av kronan bör också ha gett de svenska bruken
större möjligheter till priskonkurrens med dessutom utsikter tiU bättre
lönsamhet för en del papperskvaliteter. Det bör därmed också bli
möjligt att i viss utsträckning återta tidigare förlorade marknadsandelar
i Västeuropa. Mot denna bakgrund har de svenska exportlcveransema
antagits stiga med ca 10 % i volym 1977—1978.

Den inhemska efterfrågan av papper och papp torde även under

1978     bli fortsatt svag, med hänsyn till utvecklingen av såväl privat
konsumtion som den samlade industriproduktionen. Sålunda beräknas
hemmaleveranserna även nästa år förbh fortsatt låga. TiUsammans
med en försiktig lagerpolitik i företagen innebär detta att produktionen
av papper och papp antas öka med ca 7 % i volym 1977—1978. Detta
medför att kapacitetsutnyttjandet i pappersindustrin även under 1978
förblir fortsatt lågt.

Efterfrågan på pappersmassa i Västeuropa var relativt svag under 1976, med hänsyn till den snabba uppdragnmgen av pappersproduktionen. Västeuropas massaimport kom således att endast öka med ca 14 % från 1975 till 1976, vUket får betraktas som blygsamt. Den svenska massaindustrins exportleveranser ökade med endast 4 1/2 %

Tabell 4: 2 Försörjningsbalans för rundvirke 1976—1978

Fast mätt utan bark (barr- och lövträ)

	1 000 kbm	Förändring från före-
	1976	gående år, 1 000 kbm	%	resp.
		1977		1978
		prel.		prognos
Produktion	55 010	-13,0		3,0
sågtimmer	23 745	-6,0		0.5
massa- och boardved	29165	-20,0		5,5
övrigt rundvirke	2 100	0,0		0,0
Import	3 000	10,0		-13,0
Summa tillgång	58 010	-12,0		2,0
Export	530	-31,0		17,0
Lagerförändring	2 390	-3 090		-1500
Förbrukning	54 090	-6,5		4,5
sågtimmer	24 225	-5,0		2,0
massa- och boardved	27 800	-8,0		7,5
övrigt rundvirke	2 065	0,0		0,0
Summa användning	58 010	-12,0		2,0

Källa: Konjunkturinstitutet.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 85

i volym från 1975 till  1976, vilket således innebar ytterligare mark nadsförluster.

Västeuropas pappersindustrier har sedan relativt lång tid tillbaka befunnit sig i ett kärvt ekonomiskt läge, vUket medfört att tidigare höga kvalitetskrav på råvaran — pappersmassan — aUtmer ersatts med krav på billigare och lägre massakvaUteter. Därmed har också pappersindustrins efterfrågan på returpapper efterhand ökat starkt, vilket successivt medfört ett minskat importbehov av massa. Inblandningsprocenten returpapper vid papperstUlverkningen har exempelvis i Storbritannien och Holland stigit tUl ca 50 %. Under 1976 var dessutom, som en följd av de nordamerikanska pappersbrukens otillräckliga massaefterfrågan, utbudet av biUig kanadensisk pappersmassa betydande i Västeuropa. De europeiska pappersbruken bedrev i denna situation en återhållsam inköpspolitik — sannolikt motiverad av för-väntnmgar om prisfall på massa. Råvarulagren bottenskrapades härigenom, och följden blev att importen av massa tUl Västeuropa inte ökade i en omfattning som motsvarade uppdragningen av pappersproduktionen. Denna marknadsutveckling utövade en stark press på prisnivån, och massaprisema föll också successivt under loppet av 1976. De svenska bmken, som i likhet med övriga nordiska massaleverantörer strävade efter att undvika ett prissammanbrott på exportmarknaderna, bibehöll dock prisema oförändrade. Följden blev en svag svensk exportieveransutveckling meUan 1975 och 1976. Andelsförlusterna under 1976 torde därför huvudsakligen kunna förklaras av de svenska massaleverantöremas prispolitik.

Trots en fortsatt produktionstillväxt i såväl den nordamerikanska som europeiska pappersindustrin i början av 1977 förbättrades inte läget för den svenska massaexporten. Marknadsutrymmet begränsades fortfarande av att stora kvantiteter nordamerikansk pappersmassa såldes i Västeuropa, vilket under våren 1977 medförde ytterligare prisjusteringar nedåt. Även de svenska leverantörerna tvingades nu i högre grad anpassa sina priser nedåt.

Tredje kvartalets fortsatt svaga leveransutveckUng kan ha påverkats av spekulationer under sommaren om en kommande svensk devalvering. Redan med tanke på de rabatter som redan givits utländska köpare samt omfattningen av de svenska massalagren, var dock förväntningar om ytterligare svenska prissänkningar i viss mån förklarliga. Prisutvecklingen mellan augusti och september antyder sålunda att de svenska bruken i varierande omfattning utnyttjade devalveringen i augusti till att sänka massaprisema i utländsk valuta. Dessutom förekom för vissa kvaliteter ytterhgare nedjusteringar av exportpriset utöver nedskrivningsprocenten. Volymmässigt innebar trots detta även fjärde kvartalet en svag leveransutveckling. De svenska exportleveranserna kom sålunda att minska med ca 11/2 % i volym från 1976 tUl 1977.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 86

Produktionstakten i den svenska massaindustrin, som alltsedan andra halvåret 1975 legat på en förhållandevis hög nivå avtog mot slutet av 1976. Trots detta ökade lagren av pappersmassa ånyo kraftigt under

1976 och uppgick vid årsskiftet 1976/1977 tiU ca 1,5 milj. ton, vUket
motsvarar ca 3 månaders massaproduktion. Under. loppet av 1977
ledde den svaga leveransutvecklingen och den svåra lagersituationen till
ytterligare produktionsnedskärningar. Därmed kunde lagren för första
gången sedan 1974 reduceras. Produktionen föll från 1976 tiU .1977
med ca 18 % i volym.

Efterfrågan på pappersmassa väntas efterhand stiga i Västeuropa under 1978. Detta skulle för den svenska massaindustrin innebära att leveransutvecklingen har möjligheter att förbättras i år jämfört med 1977, varvid vissa marknadsandelar kan komma att återvinnas. Antagandet förutsätter dock en mer balanserad massamarknad än under 1977 och är därför i hög utsträcknmg beroende av marknadsutvecklingen i Nordamerika. Efterfrågan på massa förutses i: år efterhand förbättras i Förenta staterna som en följd, av den väntade uppdragningen av pappersproduktionen. Därmed väntas även konkurrensen av kanadensisk massa i Västeuropa minska i förhållande till 1977. Även exporten från de s. k. udda leverantörerna — som ökat sina andelar på europamarknaden under 1976 och 1977 — bedöms i år av kapacitetsskäl inte kunna öka nämnvärt. Obalansen på massamarknadén skulle därmed minska och utsikterna för en svensk exportförbättring öka. Den ovan skisserade utvecklingen beräknas medföra en leveransökning på ca 9 % i volym från 1977 till 1978. Exportpriset på massa antas stiga något från första halvåret tUl andra halvåret 1978.

Den lageravveckling som påbörjades mot slutet av första halvåret

1977   väntas fortsätta även under 1978. Detta betyder -— tillsammans
med den dämpade leveransutveckUng som fömtses -- att produktionen
av avsalumassa endast kommer ätt öka med ca 10 % i volym från 1977
till 1978. Kapacitetsutnyttjandet beräknas därmed stiga något men fort
farande vara lågt.

Skogsavverkningarna, som under 1976 minskade tUl följd av omfattande produktionsbegränsningar inom massaindustrin, sjönk ytterligare under 1977. Det synnerligen låga kapacitetsutnyttjandet inom massa-industrin men även inom sågverken har således medfört en minskad förbrukning av rundvirke med närmare 6 1/2 % 191S—1911. Även exporten av massaved har fortsatt att minska kraftigt huvudsakligen tUl följd av en fortsatt låg aktivitet inom den norska massaindustrin. Importen av rundvirke synes emeUertid ha hållits uppe pa en relativt hög nivå — i synnerhet gäUer detta sågtimmerimporten som ökat markant de två senaste åren. En viss reducering av massavedslagren har ändock kommit tiU stånd varför nedskärningen av avverkningarna preliminärt kom att stanna vid 13 1/2 %.

Bil. 1    Preliraiitnär nationalbudget 87

Produktionsprognoserna för skogsindustrierna indikerar en ökning av rundvirkesförbrukningen på ca 5 % under 1978. Lagren av massaved beräknas härigenom komma att minska påtagligt under 1978. En viss ökning av rundvirkesexporten bedöms som trolig medan rundvirkesim-porten antagits minska något. Skogsavverkningarna skuUe härigenom komma att öka med 2 % 1977—1978.

Efterfrågeläget för järn- och stålverken, som ånyo försämrades andra halvåret 1976, förblev utomordentligt svagt också under 1977. Orderstockarna har fortsatt att minska och var vid halvårsskiftet 1977 nere i ungefär 650 000 ton. Därmed var de nere på en lägre nivå än någon gång sedan 1964. Någon förbättring av orderstockarna har inte heller ägt rum under återstoden av 1977.

Exportorderna har utvecklats mindre negativt än orderingången från hemmamarknaden. De svenska exportleveranserna, som vände uppåt i början av 1976, fortsatte att stiga under början av 1977 även om takten bromsades påtagligt. Den förstärkning av den internationella stålefterfrågan som ägde rum under 1976 var dock begränsad och torde huvudsakligen ha varit en effekt av att lageruttömningen i förbrukarleden avstannade samtidigt som stålförbrukningen upphörde att falla. När den aUmänna uppbromsningen i konjunkturförbättringen inträffade emot slutet av 1976 medförde detta troligen att grossister och förbrukare blev än mera restriktiva vad gäller lagerhållningen. InternationeUt började därmed stålmarknaden ånyo att försvagas. Utvecklingen av de svenska exportleveranserna under senare delen av 1977 uppvisar också en faUande utveckling. I volym kom exporten därigenom att stanna vid en ökning på ca 5 % mellan 1976 och 1977. (Den under första halvåret uppåtriktade exporlkurvan var tiU stor del en följd av ökade leveranser till Nordamerika och CECA-länderna på kontinenten. På den nordiska marknaden noterades däremot en tillbakagång.) Den förbättring i avsättningsläget som kunde noteras från början av 1976 medförde att priserna vände uppåt under andra kvartalet 1976. Redan mot slutet av 1976 bromsades emellertid prisökningstakten upp och under andra kvartalet 1977 föll exportpriserna något. Med hänsyn till rådande efterfrågesituation ledde den svenska devalveringen i augusti 1977 till en viss sänkning av exportpriserna räknat i utländsk valuta. I svenska kronor steg däremot exportpriserna något under andra halvåret 1977. Prisökningen 1976—1977 beräknas därigenom ha uppgått till ca 5 %.

Leveranserna till hemmamarknaden, som föll under loppet av 1976, reducerades ytterligare under 1977. Produktionen inom verkstadsindustrin minskade påtagligt under 1977 samtidigt som produktionsneddragningen inom varven fortgick i snabb takt. Den låga förbrukningsnivån inom de stålkonsumerande branscherna föranledde också dessa att dra ned sin lagerhållning av stål. Även grossisterna reducerade sina lager påtagligt. Främst som en följd härav kom omslaget i importut-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 88

vecklingen att bli särskilt accentuerat. Totalt sjönk importen med 23 1/2 % i volym mellan helåren 1976 och 1977. Importens andel av totala tillförseln kom lika fullt att bli oförändrat hög under 1977.

Produktionen inom stålverken, som drogs upp tmder loppet av 1976, sjönk markant i början av 1977. Under tredje kvartalet vände produktionskurvan uppåt men mot slutet av året bromsades ökningen upp. Produktionen beräknas därmed ha faUit med omkring 13 %  mellan

1976  och 1977. Genom denna avsevärda produktionsneddragning kun
de en relativt betydande minskning av producenternas lager av halv
fabrikat och färdigvaror äga rum.

TUl grund för bedömningen av stålverkens leveranser till exportmarknaderna under 1978 ligger ett antagande om att den internationella stålefterfrågan kommer att uppvisa en svag uppgång. Detta gör en måttlig ökning av exporten trolig. Tyngdpunkten av denna förutses förlagd till senare delen av året. I volym räknas med en uppgång 1977—1978 om ca 3 %. Den något stabilare marknad för stålet som förutses för 1978 väntas medge vissa prishöjningar. Tillsammans med den nivåhöjning som inträffade andra halvåret 1977 i samband med devalveringen väntas detta resultera i en prisuppgång av ca 8 % mellan

1977 och 1978.

Den inhemska förbrukningen av stål förutses försvagas ytterligare inom de stålkonsumerande branscherna — verkstadsindustrin och varven. Takten i tillbakagången bedöms dock avta påtagligt inom verkstadsindustrin. I samband med produktionsneddragningarna väntas en viss fortsatt men klart avtagande reducering av förbrukar- och handelslagren kunna ske. Lagrens negativa inverkan på eftefrågan blir därmed mindre påtaglig och svenska stålverkens leveranser till hemmamarknaden väntas upphöra att minska under 1978. Även för importen förutses en oförändrad nivå under 1978. Här har sålunda räknats med att den inhemska ståUndustrins andelsförluster på hemmamarknaden upphör.

För 1978 medger ovan redovisade leveransutveckling en produktionsuppdragning under loppet av året. Uppdragningen väntas emellertid inte bli större än att den genomsnittiiga produktionsnivån för 1978 väntas ligga obetydligt över 1977 års.

Huvuddelen av ickejärnmetallverkens produktion går i form av in-satsvamleveranser tUl den inhemska industrin och ca 1/3 av produktionen finner avsättning på exportmarknaderna.

Den inhemska förbrukningen av ickejärnmetaller som insatsvaror i tUlverkningsindustrin minskade 1975—1976 samtidigt som en förstärkning av utlandsefterfrågan resulterade i en ökning av exportvolymen. Detta medförde att en produktionsökning kom till stånd 1975—1976.

Den inhemska efterfrågan på ickejärnmetaller minskade relativt kraftigt 1977, medan exportvolymen torde ha fortsatt att öka, dock inte i

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

89

Tabell 4: 3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1976—1978

1968 års producentpriser

	Milj. kr.	Förändring från föregående
	1976	år, % resp.	milj. kr.
		1977	1978
		prel.	prognos
Produktion'	28 410	-7,4	-2,1
Import	16 210	-9,0	-6,6
Summa tillgång	44 620	-8,0	-3,7
Offenthg konsumtion	2 080	-8,3	12,4
Privat konsumtion	5 450	-6,9	-5,3
Investeringar	11480	-7,2	-8,1
Export	16 740	-4,3	6,5
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	1 260	-1 110	-1410
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	220	-120	-   140
Varuinsats	7 390	-3,1	-1,6
industri	2 680	-6,6	-7,3
byggnadsverksamhet	3 340	-1,8	1,9
övrigt	1 370	-0,1	0,3
Summa användning	44 620	-8,0	-3,7

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

samma utsträckning som året innan. Ett negativt omslag synes ha skett i lagerhållningen av ickejärnmetaller 1976—1977. Importvolymen verkar ha minskat förhållandevis kraftigt. En viss produktionsökning kom därmed till stånd 1976—1977.

Efterfrågesituationen för ickejärnmetaller torde förbh svag även under 1978 till följd av den svaga produktionsutveckling som förutses inom industrin och byggnadsverksamheten och en ytterhgare avmattning i tUlväxten som väntas ske på exportmarknaderna. Någon större förändring av produktionen inom ickejärnmetallverken 1977—1978 torde därmed inte vara att räkna med.

Efterfrågeläget för verkstadsindustrin exkl. varv förblev svagt under hela 1977. En viss uppgång av exportorderna ägde dock rum, men denna motverkades av den starkt minskade efterfrågan från hemmamarknaden. Orderstockarna som reducerades kraftigt under 1975 och 1976, fortsatte krympa under 1977. Leveranserna tUl exportmarknaden fortsatte sjunka. Även leveranserna till hemmamarknaden minskade 1977 — efter att ha håUits relativt väl uppe under 1976. Den svaga inhemska efterfrågeutvecklingen medförde att även importen av verkstadsprodukter sjönk — med ca 9 %. Produktionen beräknas preliminärt ha dragits ned med ca 5 % 1976—1977 — efter en minskning på

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 90

drygt 2 % 1975—1976. För verkstadsindustrin utgör detta en ovanligt stor produktionsminskning. Härigenom synes också en markant uppbromsning av den under 1975 och 1976 mycket starka lagertiUväxten ha kunnat ske.

Exportvolymen sjönk 1977 för tredje året i rad — nedgången blev ca 4 1/2 %. Exportleveranserna hade därmed sammanlagt fallit ca 12 % under nivån från 1974. Denna utveckling kan inte enbart förklaras av den internationella konjunkturavmattningen. Den svenska verkstadsindustrin har dessutom fått vidkännas marknadsförluster på sina exportmarknader. Dessa förluster torde främst vara ett resultat av de kraftiga höjningar av verkstadsexportens relativpris som ägde rum under framför aUt 1975 men även 1976. Relativprishöjningen under första halvåret 1977 torde ha varit av mindre omfattning än under 1976. Devalveringen i augusti 1977 möjliggjorde en sänkning av relativpriserna — även om en del av utrymmet togs i anspråk av ökade kostnader för importerade insatsvaror. Exportpriserna beräknas preliminärt ha stigit med ca 12 % 1976—1977.

Exporten till Västeuropa låg 1977 kvar på 1976 års nivå — starka nedgångar i exporten tUl Danmark och Finland kompenserades av ökningar i exportieveranserna till de flesta andra västeuropeiska länder. Exporten till Nordamerika, som minskade kraftigt 1976 föll ytterUgare

1977. Nedgången var helt hänförlig tiU den starkt minskade bilexporten,
medan exporten av övriga verkstadsprodukter tUl Nordamerika steg
relativt kraftigt. De starkaste minskningarna i exportieveranserna 1977
inträffade på länderområden utanför OECD-området. Exporten till
Östeuropa kan t.ex. beräknas ha falht med ca 25 %. Exportvolymen
till övriga länder utanför OECD-området föll med uppskattningsvis ca
15 %. Till OPEC-länderna — som inräknas bland övriga länder —
var exportminskningen ännu större.

Devalveringen i augusti 1977 beräknas medföra ytterligare sänkningar av relativpriserna 1978. Detta i förening med utsikterna till en förbättring i den internationella efterfrågan har lett till att exporten av verkstadsprodukter bedömts kunna öka med ca 6 1/2 %   1977—

1978.   Prisökningarna har beräknats bU mindre än under de sista tre
åren —■ exportprisindex har beräknats öka med 10 1/2 % 1977—1978.

Efterfrågan från hemmamarknaden beräknas minska kraftigt även 1978. Såväl inköp av verkstadsprodukter för privat konsumtion som maskininvesteringar fömtses nämligen minska starkt också detta år. Även förbrukningen av verkstadsprodukter som insatsvaror beräknas minska — helt hänförligt till den förutsedda starka nedgången i varvens produktion. Produktionen inom de flesta övriga industribranscher förutses öka 1978 och samtidigt väntas aktiviteten inom byggnadsverksamheten stiga något.

Den svenska verkstadsindustrin har förlorat marknadsandelar även

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

91

på den inhemska marknaden under perioden 19751976 — framför allt under 1976. En väsentiig orsak härtill var av allt att döma, atf importpriserna under 1975 och 1976 ökade betydligt långsammare än priserna på den inheniska marknaden. Devalveringen i augusti av den svenska kronan beräknas medföra att importpriserna stiger väsentligt snabbare än de inhemska priserna 1977—1978. Effekterna på de svenska tUlverkarnas konkurrenskraft begränsas dock även under 1978 av de tidigare relativprisökningarna. Importvolymen har beräknats minska med ca 6 1/2 % 1977—1978, vUket skulle innebära att de svenska producenterna i stort sett upphör att tappa marknadsandelar tiU importen.

Vid ingången av 1978 kvarstår ett stort behov hos verkstadsföretagen att på ett mera avgörande sätt reducera de exceptionellt stora lagren av färdigvaror och varor i arbete. Det har därför ansetts sannolikt att produktionen under hela 1978 Ugger kvar på samma nivå som vid utgången av 1977. Därmed skulle produktionen minska med ytterligåre 1 1/2 % mellan helåren 1977 och 1978. Lagren av varor i arbete och färdigvaror skulle då kunna minska med drygt 1 100 milj. kr. i 1968 års priser — motsvarande ca 40 % av den lageruppbyggnad som ägt rum under perioden 1975—1977.

Tabell 4: 4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1976—1978

1968 års producentpriser

	Milj. kr.	Förändring	; frän föregående
	1976	år, % resp.	milj. kr.
		1977	1978
		prel.	prognos
Produktion'	20 943	-1,9	0,4
Import	12 113	0,6	2,0
Summa tillgång	33 056	-1,0	1,0
Offentlig konsumtion	2 471	5,1	6,1
Privat konsumtion	10 423	1,3	-1,4
Investeringar	744	-7,2    ■	-8,0
Export	6 106	1,3	.     7,5
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	148	-188	-90
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	214	-113	-142
Varuinsats	12 950	-2,4	1,1
industri	4 464	-4,3	1,2
byggnadsverksamhet	4 770	-1,8	1,9
övriga sektorer	3 716	-0,4	-0,3
Summa användning	33 056	-1,0	1,0

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 92

Varvens orderstockar var vid utgången av 1977 mycket små. Fartygsleveranserna var dock till följd av tidigare utlagda beställningar alltjämt relativt höga — även om de minskade påtagligt jämfört med 1976. Exportvolymen av nybyggda fartyg blev således något lägre 1977 än 1976, medan leveranserna tiU svenska rederier minskade mera markant. Samtidigt drogs emellertid lagren av varor i arbete — dvs. pågående fartygsbyggen — ned, och produktionen minskade med uppskattningsvis ca 10 % 1976—1977.

Leveranserna under 1978 har bedömts med hjälp av statistiska centralbyråns varvsenkät. För 1978 har alltså varven avsevärt färre beställningar och exportleveranserna beräknas volymmässigt inte uppgå till mer än omkring 35 % av 1977 års export. Leveranserna av nybyggda fartyg till svenska rederier beräknas däremot öka starkt 1978 — trots att då inte inräknats de fartyg som på en del varv byggs i egen regi, och som då detta skrivs saknar extern beställare. För 1978 får man räkna med mycket kraftiga reduceringar av lagren av varor i arbete. Däremot sker en lagerökning i form av fartyg byggda i egen regi. Inberäknat dessa fartyg skulle produktionen komma att minska med uppskattningsvis 20 % 1977—1978 — förutsatt att varven inte erhåller fler bestäUningar för leverans under 1978 eller fattar beslut om ytterligare fartygsbyggen i egen regi.

Industribranscherna inom den heterogena övrigsektorn producerar huvudsakligen färdigvaror vilka till övervägande delen avsätts på den inhemska marknaden. I huvudsak tUl privat konsumtion och — som insatsvaror — till industrin och byggnadsverksamheten. En trendmässigt växande andel av sektorns produktionsresultat exporteras dock.

Konjunktursituationen för övrigsektorn förbättrades under 1976. En kraftigt ökad efterfrågan från speciellt Västeuropa medförde en volymökning av exporten på ca 9 1/2 % 1975—1976. Även den inhemska efterfrågan ökade — främst på grund av en betydande tillväxt av den privata konsumtionen. Dessutom skedde en uppbyggnad både av parti- och detaljhandelslagren. Industrins och byggnadsverksamhetens förbrukning av insatsvaror synes däremot ha minskat 1975—1976. Färdigvarulagren inom övrigsektorn steg ytterligare under 1976 men uppbyggnaden var inte av samma omfattning som 1975.

Efterfrågeökningen såväl utom- som inomlands medförde att produktionen åter kunde höjas 1975—1976. Produktionstillväxten blev dock blygsam eftersom uppgången i den privata konsumtionen främst ledde tUl en ökning av importen som steg med 12 % i volym.

1 Sektorn omfattar textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och plastvaru-industri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 93

Efterfrågeläget för övrigsektorn försämrades åter under 1977. Exportvolymen föll andra och tredje kvartalen 1977. En viss återhämtning beräknas dock ha skett mot slutet av året så att någon ökning av exportvolymen mellan helåren 1976 och 1977 förefaller trolig. Den inhemska efterfrågan på övrigvaror synes ha utvecklats svagt 1976— 1977. En viss ökning av den privata konsumtionen av övrigvaror synes dock ha kommit till stånd, liksom en fortsatt ökning av efterfrågan på övrigvaror från kommunernas sida. TUlverkningsindustrins och byggnadsverksamhetens vikande produktionsutveckling under 1977 minskade däremot behovet av övrigvaror för insatsleveranser. Dessutom förefaUer uppbyggnaden av övrigsektorns färdigvarulager i stort sett ha avstannat under loppet av året. Trots en minskning av den totala efterfrågan på övrigvaror 1976—1977 synes importvolymen ha blivit i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Sammantaget framtvingade denna efterfrågeutveckling en produktionsminskning med ca 2 % 1976 —1977 för övrigsektorns del.

Efterfrågeläget förutses genomgå en viss förbättring under 1978, främst till följd av en emotsedd förstärkning av den effektiva utiands-efterfrågan. Som en följd av devalveringen och i någon mån ökad tillväxttakt i de västeuropeiska ekonomierna väntas exportvolymen öka med ca 7 1/2 % 1977—1978. Den inhemska efterfrågan på övrigvaror förutses utvecklas svagt 1977—1978. Efterfrågan för privat konsumtion beräknas sjunka medan däremot den offentliga konsumtionen av övrigvaror antas fortsätta att öka. Detta skulle sammantaget medföra en oförändrad inhemsk konsumtion av övrigvaror 1977—1978. TUlverkningsindustrins och byggnadsverksamhetens produktion väntas utvecklas svagt även 1978 vilket medför att behovet av insatsleveranser kommer att öka i endast ringa omfattning. Övrigsektorns färdigvarulager och lager av varor i arbete beräknas minska under 1978.

ökningen av andelen importvaror i försörjningen av övrigvaror beräknas komma att dämpas 1977—1978, som en följd av den fördyring av importvaror som devalveringen medfört.' Importvolymökningen beräknas stanna vid någon procent 1977—1978. Med den inriktning som den förväntat måttliga efterfrågetillväxten förutses få, beräknas utrymmet för produktionstillväxten inom övrigsektorn stanna vid ca 1/2 % 1977—1978.

Den helt övervägande delen av produktionen inom livsmedelsindustrin inkl. dryckesvaru- och tobaksindustrin går till privat konsumtion inom landet. Livsmedelskonsumtionen ökade endast måttligt 1975— 1976 och lagerökningar kom till stånd såväl inom livsmedelsindustrin som inom handeln. Exportvolymen ökade för första gången sedan 1972 och tillväxten uppgick till ca 9 %. Detta efterfrågetillskott i förening med lageruppbyggnaden medgav en blygsam ökning av livsmedelsproduktionen 1975—1976 på knappt 1 %.

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 94

Konsumtionen av livsmedel synes ha minskat med nära 3 % 1976— 1977 vartiU kommer att efterfrågan från exportmarknaderna utvecklats svagt. Beträffande livsmedelsindustrins egna lager registrerades en kraftig minskning under loppet av 1977. Sammantaget verkar den svaga efterfrågeutvecklingen ha medfört en produktionsneddragning på ca 2 1/2 % 1976—1977.

Efterfrågeläget för livsmedelsindustrin väntas försvagas ytterligare under 1978. Livsmedelskonsumtionen antas fortsätta att sjunka. Efterfrågan från utlandet bedöms dock öka något samtidigt som lagerav-tappningen inom livsmedelsindustrin väntas bli begränsad. Därmed skulle produktionen under 1978 bli ungefär oförändrad jämfört med 1977.

4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Den svaga efterfrågeutvecklingen under 1977 har lett tUl att den totala produktionsaktiviteten i ekonomin f. n. är mycket låg. Den sedan länge väntade uppgången i exportefterfrågan uteblev under 1977, samtidigt som den inhemska efterfrågan försämrades. Som framgått av kapitel 1 beräknas bruttonationalprodukten — mätt från användningssidan — ha minskat med 2,4 % från 1976 tiU 1977. Motsvarande kalkyler från produktionssidan pekar på att nedgången i den totala produktionen inte varit fullt så kraftig; minskningen i bruttonationalprodukten från produktionssidan har beräknats till 1,3 % 1976—1977.

I nedanstående tablå redovisas förändringstalen för de olika näringsgrenarna 1976—1977 samt prognoser för 1977—1978. Prognoserna för 1978 inkluderar effekterna av de i finansplanen redovisade ekonomiskpolitiska åtgärderna.

	Andel av total produktion,	%	Procentuell förändring i produktionsvolym
	1977		1976-	■1977	1977—1978
Jordbruk	2,5		-3    .		1,5
Skogsbruk Industri	1,5 28,5		-10 -4,5		3 -0,5
Elkraftproduktion m.m. Byggnadsverksamhet	3 . 9		2,5 -1,5		2,5 3
Summa varu- och kraftproduktion	44,5		-3,5		0,5
Privata tjänster Offentliga tjänster	36    . 19,5		-0,5 3		0 2,5
Summa tjänsteproduktion	.55,5		0,5		1
Total produktion	100		-1,3		0,8

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 95

Jordbrukets produktionsvolym beräknas av statens jordbruksnämnd ha minskat med ca 3 % 1976—1977. Enligt jordbruksnämndens preliminära uppskattningar blev skördeutfallet för 1977 sämre jämfört med 1976 vad gäller brödsäd, fodersäd och oljeväxter, medan skörden av potatis och sockerbetor blev betydligt bättre. Animalieproduktionen, dvs. produktion av mjölk, ägg, slaktdjur m. m., beräknas ha varit i stort sett oförändrad från 1976 tUl 1977. Under förutsättaing om normalskörd 1978 väntas produktionsvolymen inom jordbmket öka med ca 1,5 % 1977—1978.

Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha minskat med ca 10 % under 1977. Det fortsatt svaga efterfrågeläget för skogsindustrin i kombination med stora lager av bl. a. massaved har lett tiU en betydligt mindre avverkning än under 1976. För 1978 väntas den efterfrågesituation som beskrivits i avsnitt 2 i detta kapitel leda till en ökning i skogsbrukets produktionsvolym med ca 3 %.

Som framgått tidigare i detta kapitel beräknas industriproduktionen ha minskat kraftigt från 1976 tiU 1977, eller med 4,5 %. Även för 1978 förutses en viss nedgång i industrins produktionsvolym. Därmed skulle industriproduktionen minska för fjärde året i rad. Tidigare under efterkrigstiden har industrins produktion endast minskat under enstaka år.

Kalkylen över produktionen inom elsektorn baseras på energibalanser som framtagits av statens industriverk. Mot bakgrund av den minskade industriproduktionen har elkonsumtionen ökat långsamt under 1977. I en situation av fullt kapacitetsutnyttjande svarar nämhgen industrin för drygt hälften av den totala elförbrukningen. Med en fortsatt ökning av elkonsumtionen inom hushåll, handel m. m. och med en viss nettoexport av el, beräknas produktionen inom elsektorn ha ökat med 2,5 % 1976—1977. Ökningen faUer helt på ökad värmekraftproduktion, främst kärnkraft, medan vattenkraftproduktionen minskat något. Det till följd av en rad torrår ogynnsamma läget i fråga om vattenmagasinens storlek, har medfört en onormalt låg vattenkraftproduktion både 1976 och 1977. Under antagande om normal tUlrinning tUl vattenmagasinen 1978 kommer elproduktionen inom vattenkraften åter att öka 1977—1978. Totalt sett väntas elproduktionen 1978 öka i samma takt som 1977, eller med 2,5 %.

I kapitel 7 beskrivs utvecklingen av byggnads- och anläggningsverksamheten. De totala bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar beräknas ha minskat med ca 3,5 % från 1976 tiU 1977. Nedgången förklaras främst av ett fortsatt minskat bostadsbyggande och minskade byggnadsinvesteringar inom industrin. Inkluderas reparationer och underhåll stannar nedgången i byggnadsverksamheten vid 1,5 % 1976— 1977. För 1978 väntas — trots fortsatt kraftiga nedgångar i industrins och handelns byggande — bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar öka något. Inkl. reparationer och underhåll och med den vänd-

Prop, 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 96

ning uppåt för bostadsbyggandet som kan förväntas mot bakgrund av de i finansplanen redovisade stimulanserna av igångsättningen av bostäder kan en uppgång i byggsektorns produktion på 3 % fömtses för 1978.

Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen och bruttoinvesteringama under loppet av 1977 har verkat återhållande på den privata tjänsteproduktionen. För varuhandeln tyder statistiska centralbyråns beräkningar för de tre första kvartalen 1977 på en successivt försvagad produktionsutveckling under året. Även inom samfärdseln tyder beräkningarna på en låg produktionsaktivitet under 1977. Sammantaget beräknas produktionsvolymen för de privata tjänstenäringama ha minskat med ca 0,5 % 1976—1977. Under 1978 väntas den totala privata tjänsteproduktionen ligga kvar på samma nivå som 1977.

Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha ökat med nära 3 % 1976—1977. Till uppgången bidrar främst kommunema, där produktionsvolymen beräknas ha ökat med drygt 3,5 %. Under 1978 väntas den utveckling som beskrivs i kapitel 8 leda till att den totala offentliga tjänsteproduktionen ökar med 2,5 %. Liksom under 1977 är det främst den kommtmala aktiviteten som bidrar till ökningen, medan den statliga tjänsteproduktionen väntas bli oförändrad jämfört med 1977.

Med ovan redovisade förändringstal skulle bmttonationalproduktens volymtillväxt, mätt från produktionssidan, uppgå till 0,8 % 1977— 1978. Motsvarande kalkyler från användningssidan ger en tillväxt på 0,2 % från 1977 till 1978. Liksom under 1977 är det tjänstesektorerna — främst den kommunala sektorn — som håller den totala produktionsaktiviteten uppe. Vamproduktionen som minskat både 1976 och 1977 väntas nu, trots fortsatt nedgång i industriproduktionen, komma att växa i omfattning. Totalt sett fömtses en ökning av varuproduktionen från 1977 till 1978 med ca 0,5 %. Till uppgången bidrar främst den vändning uppåt som förväntas ske för byggnadsverksamheten.

Bil. 1   Preliminär nationalbudget 97

5    Arbetsmarknaden

5.1    Läget på arbetsmarknaden under 1977

Sammanfattning

I november 1977 var 78 000 personer arbetslösa vilket motsvarade 1,9 % av arbetskraften. Under hela 1977 låg arbetslösheten på en relativt låg nivå även om en klar säsongmässig uppgång kunde noteras under loppet av året. Denna uppgång blev dock något svagare än vad som förutsades i den reviderade nationalbudgeten 1977. Den låga öppna arbetslösheten förklaras av de mycket omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder som satts in. Tredje kvartalet 1977 var i genomsnitt drygt 150 00 personer sysselsatta i någon form av åtgärder.

Den kraftiga kommunala sysselsättningsexpansionen fortsatte även under 1977. Antalet sysselsatta i primärkommuner och landsting ökade med 46 000 personer 1—3 kvartalen 1977 jämfört med motsvarande period 1976. Avtappningen från industrin fortsatte i accentuerad takt under 1977. Industrisysselsättningen minskade med drygt 28 000 personer för ovannämnda period 1976—1977.

Antalet varsel om personalinskränkningar var rekordhögt under 1977, Erfarenhetsmässigt brukar dock antalet personer som berörs bli lägre än vad som företagen uppgivit vid varselanmälan. Det tvåmiljarderspro-gram, innehållande bl. a. en förlängning av "25-kronan" för intern före-tagsutbUdning och övriga utbUdningsbidrag för att håUa uppe sysselsättningen under 1978 som regeringen presenterade i början av oktober 1977 bör också begränsa antalet uppsägningar och permitteringar.

Befolkningsutveckling och arbetskraftsutbud

Arbetskraftsutbudet i antal personer beror på tre faktorer: den inhemska befolkningsutvecklingen, in- och utvandringsströmmarna samt förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvensen, som anger den andel av befolkningen i en viss åldersgrupp som befinner sig på arbetsmarknaden antingen som sysselsatt eller arbetslös, är den viktigaste faktorn för arbetskraftsutbudets förändring.

Folkmängden ökade mellan 1975 och 1976 med 28 000 personer. Av denna ökning föll 20 000 på en ökad nettoinvandring medan födelseöverskottet följaktligen var mycket lågt, endast 8 000 personer. Ökningen av folkmängden första halvåret 1977 uppgick till drygt 19 000 personer, varav den ökande invandringen svarade för drygt 12 000.

För perioden januari—november 1977 registrerades 44 500 invandrare och 20 300 utvandrare. Av nettomvandringen på 24 200 personer kom 9 200 från Finland, 2 500 från Turkiet och 1 600 från Chile. Som påpekades i den reviderade nationalbudgeten 1977 har invandringen på senare år delvis ändrat karaktär. Dels har den "humanitära" immigratio-

7    Riksdagen 1977/78. 1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen

98

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1971—1977

Miljoner personer. Säsongrensade månadsdata, 3 månaders glidande genomsnitt

1971 1972 1973 1974 1975

Källor: .Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1976

1977

nen ökat, dels söker sig i ökande utsträckning släktingar till har redan bosatta utomnordiska invandrare hit. På kort sikt påverkar inte dessa grupper av invandrare arbetskraftsutbudet så mycket.

Under 1973, 1974 och 1975 ökade antalet personer i arbetskraften starkt (diagram 5: 1). Mellan 1973 och 1975 uppgick ökningen till 150 000 personer, varav 125 000 kvinnor. Mot slutet av 1975 och under loppet av 1976 avtog tillväxten i arbetskraften markant. Ökningen mel-

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal, tredje kvartalet 1970, 1973—1977

			1970	1973	1974	1975	1976	1977
Män			81,9	80,7	80,8	81,2	80,0	79,5
därav:	16- 25-55-	-24 är -54 år -74 år	72,5 95,0 63,0	72,9 94,9 58,4	76,2 94,8 56,5	78,3 95,5 55,5	77,5 95,7 51,8	77,3 95,7 50,4
Kvinnor			53,2	55,9	58,0	59,9	60,5	61,8
därav:	16- 25-55-	-24 år -54 år -74 år	63,6 63,6 28,9	64,8 68,8 28,8	68,5 71,7 28,7	71,0 74,1 29,8	71,6 75,4 29,6	72,3 77,4 30,2
Samtliga			67,5	68,3	69,4	70,5	70,2	70,7

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 99

lan genomsnitten för 1975 och 1976 stannade vid 25 000 personer. Den allmänna sänkningen av pensionsåldern från 67 till 65 år den 1 juli 1976 innebar att 20 000 personer, främst män, föll bort ur arbetskraften. Mot slutet av 1976 ökade tUlväxten av arbetskraften, en utveckling som fortsatte in på 1977. Under januari—november 1977 låg antalet personer i arbetskraften ungefär 20 000 över motsvarande nivå 1976. Hela ökningen av utbudet föll på kvinnorna medan männen fortatte att minska i arbetskraften. Ökningen bland kvirmoma låg framför allt på åldersgrupperna 25—44 år, bland dem ökade gruppen kvinnor med barn under 7 år kraftigt (tabell 5: 1). Förklaringen tiU detta är bl. a. att arbetskraftsefterfrågan var fortsatt god från sådana sektorer inom tjänstenäringarna, främst vård- och utbildningssektorema, som traditionellt rekryterar kvinnlig arbetskraft samt att utbyggnaden av barnomsorgen gjort att kvinnorna lättare kunnat gå ut i förvärvslivet.

Mot en ökning av antalet personer i arbetskraften mellan 1975 och 1976 på 0,4 % svarade en minskning av utbudet mätt i timmar på 0,2 %. Jämför man första halvåret 1977 med motsvarande period 1976 ökade antalet personer med 0,5 % medan timutbudet minskade med 0,7 %. Den olikartade förändringen av utbudet mätt i personer jämfört med timförändringen förklaras av ett flertal faktorer. Den ökande andelen kvinnor i arbetskraften sänker det totala timutbudet eftersom de genomsnittligt har kortare medelarbetstid än männen. En annan faktor är det kraftigt ökande antalet deltidsarbetande. Den möjlighet till s. k. delpension som finns sedan 1 juli 1976 har också dragit ned timutbudet. HittiUs har ungefär ca 31 000 personer utnyttjat möjligheten att få delpension. Vidare påverkas medelarbetstiden av arbetstidsförkortningar, övertidsuttag och frånvarons omfattning.

Efterfrågan på arbetskraft

Som indikatorer på efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden brukar man använda serierna över nyanmälda och kvarstående lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingarna. Jämförelser bakåt i tiden av dessa serier försvåras numera av den platsanmälningsplikt som infördes den 1 oktober 1976 i Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län. Den utsträcktes den 1 november 1977 till att omfatta även Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Den nivåhöj ande effekten av anmälningsplikten i de tre sydhga länen har av arbetsmarknadsstyrelsen uppskattats till ca 2 000 å 3 000 platser.

TUlstrÖmningen av nyanmälningar av lediga platser tiU arbetsförmedlingarna minskade under 1975. Under 1976 bromsades nedgången upp och antalet anmälningar låg på relativt konstant nivå under detta år. Under 1977 har ny anmälningarna emellertid fortsatt att minska. I november 1977 nyanmäldes 52 800 platser vUket var, trots den nämnda anmälningsplikten i sex län, 5 600 färre platser än vad som anmäldes i ok-

Prop. 1911/18:100    Bilaga 1    Finansplanen

100

Diagram 5: 2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1972—

okt. 1977

Tusental. Säsongrensade månädsdata. Log. skala

1972

1973

1974

1975

1976

1977

Anm. Delbranscherna summerar sig inte till totalen då vissa branscher uteslutits.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

tober 1976. Minskningarna avser till största delen tUlverkningsarbete i industrin. Nivån på dessa låg, säsongkorrigerat, första halvåret 1977 22 % under nivån andra halvåret 1976. Inom den offentliga sektorn, främst inom vård- och utbUdningssektorerna, fortsatte emellertid nyan-mälningarna att öka under 1976 och 1977.

Den ovan beskrivna utvecklingen avspeglar sig självfallet också i statistiken över kvarstående lediga platser. Antalet kvarstående lediga platser började således sjunka andra halvåret 1975 men låg sedan relativt konstant under 1976 (diagram 5: 2). Under 1977 fortsatte de lediga platserna att minska. Särskilt markerat var detta inom tiUverkningsindustrin. Den fortsatta svaga ordertillströmningen och den sjunkande industriproduktionen innebar med hänsyn tUl den arbetskraftsreserv som fö-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget lOi

Tabell 5:2 Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1976 och 1977

Procentuell andel ja-svar

	1976				1977
	1 kv.	2kv.	3 kv.	4kv.	1 kv.	2kv.	3kv.
Brist på yrkesarbetare
Totala industrin	33	40	42	29	27	24	21
Trävaruindustri	34	42	48	35	35	30	29
Massa-, pappers- och
grafisk industri	13	28	26	12	16	15	10
Järn- och stålverk	33	52	54	20	22	9	4
Verkstadsindustri	38	41	40	32	32	24	21
Varvsindustri	53	38	67	55	39	54	53
Brist på byggnads- och
anläggningsarbetare
Betongarbetare	14	30	45	39	33	28	24
Träarbetare	43	66	80	71	58	66	57
Murare	7	22	26	26	11	9	14

Källa: Konjunkturinstitutet.

retagen stimulerats att håUa genom arbetsmarknadspolitikens inriktning, att efterfrågan på arbetskraft sjönk till en historiskt sett rekordlåg nivå under 1977.1 november 1977 noterades 2 800 kvarstående lediga arbeten inom tillverkningsarbete, vilket var drygt 5 600 färre än samma månad 1976. Även beståndet av lediga platser inom byggnadsverksamheten sjönk kraftigt imder 1977. Detta är en konsekvens av den låga igångsättningen av bostadsbyggandet. Småhusbyggandets omfattning och reparations- och ombyggnadsverksamheter m. m. har dock inneburit att det inom vissa regioner fortfarande råder brist på byggarbetskraft. Från de offentliga tjänstesektorerna har ett betydande arbetskraftsbehov förelegat under 1977. På flera områden såsom sjukvård, social- och barnomsorgsverksamhet finns sålunda en uttalad brist på arbetskraft.

Av tabell 5: 2 framgår att bristen på yrkesarbetare inom industrin såsom den kan utläsas av konjimkturinstitutets barometemndersökningar sjönk under de senaste åren. För tjänstemän och andra arbetare än yrkesarbetare låg bristtalen under 1977 på en konstant låg nivå.

Sysselsättningen

Mellan 1970 och 1977 ökade sysselsättningen med 6,5 % eller närmare 250 000 personer. Kvinnorna svarade för hela denna ökning medan antalet sysselsatta män 1977 var något färre än 1970. Den allra största delen av ökningen bland kvinnorna ligger på åldersgruppen 25— 54 år. Minskningen bland männen ligger på de äldsta åldersgmpperna, 55—74 år, beroende bl. a. på den allmänna pensionsålderssänkningen 1 juli 1976 och ökade antal förtidspensioneringar. Som framgår av tabell 5: 3 var större delen av sysselsättningsökningen 1970—1977 koncentre-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen

102

Tabell 5:3 Sysselsättningsutvecklingen 1973—1977 Medeltal sysselsatta, 1 000-tal

	1973	1974	1975	1976	1977 (1—3 kv.)
Sysselsatta	3 879	3 963	4 062	4 088	4 100
män	2 295	2 316	2 342	2 337	2 320
kvinnor	1584	1647	1720	1 751	1780
Heltissysselsatta
(mer än 35 tim/v)	3 214	3 282	3 313	3 239	3 202
Deltidssysselsatta
(20—34 tim/v)	448	465	521	603	652
Deltidssysselsatta
(1—19 tim/v)	217	216	228	246	246

Källa: Statistiska centralbyrån.

Tabell 5:4 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1975—1977

	Antal	Antal		Procentuell		Procentuell för-
	sysselsatta	sysselsatta		förändring		ändring	av antalet
	i 1 000-tal	i %av		av antalet		arbetade timmar
	1976	totalen		sysselsatta 1975—   1—3 kv.
		1971	1976			1975—	1—3 kv.
				1976	1976— 1—3 kv. 1977	1976	1976— 1—3 kv. 1977
Jordbruk, fiske	201	6,1	4,9	-5,1	-4,5	-4,0	-6,4
Skogsbruk	60	2,0	1,5	-0,5	-1,2	5,4	-4,6
Gruvor, tillverknings-
industri	1039	25.5	25,2	-1,0	-2,7	-2,4	-4,1
El-, gas- och vattenverk	29	0,7	0,7	0,7	-6,5	1,9	-7,7
Byggnadsverksamhet	326	8,8	8,0	-2,6	1,4	-1,6	-0,2
Privata tjänster'	1334	34,1	32,8	-0,3	0,9	0,4	-1,4
Staten	294	6,4	7,2	2.6	1,8	1,6	0
Kommunerna	802	15,6	19,7	5,6	5,8	5,5	3,6
Summa	4 083	100,0	100,0	0,4	0,7	0,2	-1,5
Korrigeringspost				0	-0,2	0,3	0
Totalt»				0,4	0,5	0,5	-1,5

' Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank- och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m. m.

' Den totala sysselsättningsutvecklingen fås från arbetskraftsundersökningarna (AKU) korrigerade för kalendariska effekter m. m. för att överensstämma med nationalräkenskapernas definitioner. På senare år har förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenarna och AKU.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

103

rad tiU 1974 och 1975. Mellan 1973 och 1975 steg sålunda antalet sysselsatta med drygt 180 000 personer. Som en följd av det svaga efterfrågeläget på arbetsmarknaden, framför allt från näringslivssektorerna, mattades sysselsättningsexpansionen av mot slutet av 1975 och under 1976. Ökningen meUan helåren 1975 och 1976 stannade vid 0,5 %, ca 25 000 personer. Sysselsättningsökningen under 1977 blev också ganska måttlig, drygt 10 000 personer mätt mellan genomsnittslägena 1976 och 1977. Ökningen av antalet sysselsatta har på senare år främst legat på de deltidssysselsatta (tabell 5: 3). Under 1977 var 22 % av samtiiga sysselsatta deltidsarbetande mot 17 % 1973. Drygt 40 % av kvinnorna var deltidssysselsatta medan andelen deltidssysselsatta män uppgick till blott 5 %. Ökningen av deltidssysselsättningen är såväl ett utbuds- som ett efterfrågefenomen. Möjligheterna till deltidsarbeten finns främst inom den offentliga sektorn och inom varuhandeln som traditionellt rekryterar mycket kvinnlig personal. Som nämnts ovan har utbudsökningen av arbetskraft kommit från kvinnorna och dessa har varit benägna att gärna ta deltidsarbeten varför den ömsesidiga matchningen av utbud och efterfrågan av deltidsarbeten gått relativt smidigt.

Sysselsättningsutvecklingen för antalet personer och arbetade timmar i olika näringsgrenar under 1976 och 1977 redovisas i tabell 5: 4. Inom jord- och skogsbruket fortsatte den trendmässiga sysselsättningsminskningen även 1977. Industrisysselsättningen ökade mellan 1974 och 1975 med 6 000 personer. Under loppet av  1975 började sysselsättningen

Diagram 5: 3 Arbetslöshet och kvarstående lediga platser 1970—okt. 1977

Tusental. Säsongrensade månadsdata

100

1970        1971 1972        1973        1974        1975        1976        1977

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 104

sjunka — en utveckling som accentuerades under 1976 och 1977. Mellan 1975 och 1976 minskade sålunda industrisysselsättningen med ca 11 000 personer, medan minskningen 1—3 kvartalen 1977 jämfört med motsvarande period 1976 uppgick tUl drygt 28 000 personer. Detta förlopp ligger i linje med sysselsättningsprognosen i den reviderade nationalbudgeten 1977. Den kommtmala sysselsättningsexpansionen blev dock något kraftigare 1977 än vad som förutsades i RNB 1977. Sålunda ökade antalet sysselsatta i primärkommuner och landsting med 46 000 personer 1—3 kvartalen 1977 jämfört med motsvarande period 1976, ca 5 000 fler än vad som fömtsades våren 1977.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

I november 1977 uppgick antalet arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna till 78 000 personer, motsvarande 1,9 % av arbetskraften. Internationellt sett är detta en mycket låg arbetslöshet. Att den öppna arbetslösheten kunnat hållas på en så låg nivå trots de stora svårigheter som den svenska ekonomin för närvarande brottas med beror på de massiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder som satts in och den relativt svaga arbetskraftsutbudsökningen under 1976 och 1977.

En säsongmässig uppgång i den öppna arbetslösheten kunde dock noteras under 1977 (diagram 5: 3). SärskUt markant var detta i de erkända arbetslöshetskassorna. Totalt uppgick antalet arbetslösa kassamedlemmar i november 1977 till 40 900 personer, eller 1,4 % av medlemsantalet. I november 1976 var motsvarande antal 28 300 (1,0 %). En stor del av ökningen föll på industrikassorna. Antalet arbetslösa i dessa uppgick i november 1977 tiU 13 300 (1,8 %), jämfört med 8 300 personer (1,1 %) i samma månad 1976. Denna utveckling rimmar väl med övriga indikatorer på den fortsatt kärva industrikonjunkturen. Inte minst de mycket omfattande varsel om personalinskränkningar som meddelades under 1976 och 1977 bär syn för denna sägen. Även i byggnadskassorna ökade arbetslösheten under 1977. Vid månadsskiftet november/december 1977 uppgick antalet arbetslösa i byggkassorna till 6 100 personer (4,8 %) mot blott 3 200 (2,5 %) i november 1976. Däremot låg arbetslösheten i tjänstemannakassorna på en relativt konstant låg nivå tmder 1977 och uppgick till 4 000—5 000 personer (0,4 ä 0,5 %) av medlemsantalet vid varje mättillfälle.

I likhet med tidigare var arbetslösheten bland ungdomar (16—25 år) oproportionellt hög i förhållande till deras andel av arbetskraften. Arbetslösheten för olika grupper redovisas i tabell 5:5. Ett flertal av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har varit riktade mot att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Dessa åtgärder har omfattat bl. a. statsbidrag för kommunala beredskapsarbeten, inrättande av praktikplatser för ungdomar vid olika myndigheter, bidrag till företag som anställer ungdomar och intensifierade arbetsförmedlingsinsatser. I januari 1977 förstärktes

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

105

Tabell 5:5 Arbetslösheten 1974—1977

Års- och kvartalsmedeltal, 1 000-tal (16—74 år)

	1974	1975	1976				1977
			1 kv.	2kv.	3kv.	4kv.	1 kv.	2kv.	3kv.
Arbetslösa, totalt	80	67	76	60	64	66	78	61	80
16—24 år	30	26	27	23	27	26	30	23	37
25—54 år	35	28	35	25	28	30	38	30	36
55—66 år	15	13	14	13	8	10	10	8	7
Storstadslän	25	18	22	17	19	18	19	18	27
Skogslän	25	22	25	20	19	22	27	22	22
Övriga län	30	27	29	23	25	25	32	20	32
Medeltal antal veckor
i arbetslöshet	16	16	16	17	13	14	14	17	15
Relativa arbetslöshetstal (arbetslösa i		procent av	arbetskraften)
Totalt	2,0	1,6	1,8	1,4	1,5	1.6	1,9	1,5	1,9
16—24 år	4,4	3,8	4,1	3,3	3,7	3,8	4,5	3,3	5,1
25—54 är	1,3	1,1	1,3	0,9	1,0	1,1	1,4	1,1	1,3
55—66 år	2,5	1,9	2,0	1,8	1,2	1,4	1,5	1,2	1,0
Män	1,7	1,3	1.6	1,2	1,0	1,2	1,6	1,2	1,5
Kvinnor	2,4	2,0	2,2	1,7	2,2	2,1	2,3	1,7	2,4

Källa: Statistiska centralbyrån.

Tabell 5:6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1973—1977

Års- och kvartalsmedeltal, 1 000-tal

	1973	1974	1975	1976				1977
				1 kv.	2kv.	3kv.	4kv.	1 kv.	2kv.	3kv.
Arbetsmarknadsutbildning	46	41	36	47	39	31	49	64	99	92
Beredskapsarbeten A	14	7	4	10	15	9	16	15	18	8
S	20	16	13	15	17	10	13	14	15	10
Arkivarbete	12	14	14	15	15	14	15	15	15	15
Skyddat och halvskyddat
arbete m. m.	20	24	27	28	29	28	29	29	30	30
Totalt	112	102	94	115	115	92	122	137	177	155

Anm. A: AUmänna beredskapsarbeten.

S: Speciella beredskapsarbeten för svårplacerad arbetskraft såsom äldre, alkoholister, mental-och kriminalvårdspatienter etc.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 106

åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten ytterligare; antalet platser i ar-betsmarknadsutbildtung utökades, utbUdningsbidragen höjdes och verksamheten med praktikplatser och beredskapsarbeten förlängdes. Antalet ungdomar i arbetsmarknadsutbUdning och beredskapsarbeten ökade kraftigt under 1976 och låg kvar på den höga nivån under 1977. Ungdomarna utgör för närvarande ca hälften av samtliga sysselsatta i beredskapsarbete. I det tvåmiljardersprogram för att hålla uppe sysselsättningen första halvåret 1978 som regeringen presenterade i början av oktober 1977 byggdes åtgärderna för ungdomarna ut ytterligare: På arbetsförmedlingarna kommer ytterligare förmedlingsinsatser att sättas in för ungdomarna. Ett-åriga yrkesutbildningar i företag anordnas för ca 4 000 ungdomar. Gymnasieskolans kapacitet ökar för kortare yrkesinriktade kurser. Utbildningsbidragen för ungdomar höjs till 70 kr./dag. Praktik- och beredskapsarbeten förlängs och byggs ut under 1978.

Som framgår av tabell 5: 6 var i genomsnitt 155 000 personer sysselsatta i någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tredje kvartalet 1977. Den kraftiga expansionen av arbetsmarknadsutbUd-ningen beror i huvudsak på att utbUdningen i företagen av permitte-ringshotad personal (den s. k. 25-kronan) fått en sådan stor omfattning. I genomsnitt för varje månad tredje kvartalet 1977 var 50 000 personer sysselsatta någon del av arbetstiden i dylik internutbUdning.

Antalet varsel om personalinskränkningar var som framgår av tabell 5: 7 rekordhögt imder 1977. Antalet berörda personer brukar dock erfarenhetsmässigt blir lägre än vad som företaget uppgivit vid varselanmälan. Genom att "25-kronan" m. m. förlängts (i det ovan nämnda oktoberpaketet 1977) att gälla även under första halvåret 1978 bör antalet uppsägningar och permitteringar kunna begränsas.

Tabell 5:7 Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar (uppsägningar, permitteringar och förkortad arbetsvecka) 1972—1977

	1972	1973	1974	1975	1976	1976	1977
						jan.—nov.	jan.—nov.
Industri därav: verkstadsindustri Branscher utanför industrin Totalt	17 843 6 417 5 902 23 745	10 903 2 706 4 199 15102	8 037 1575 6 191 14 228	15 922 3 755 7 871 23 793	23 000 7 708 11023 34 023	17 548 5 363 9 986 27 534	46 706 25 634 15 397 62 103

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 107

5.2 Arbetsmarknaden under 1978

Arbetskraftsiitbiid

För perioden januari—november 1977 noterades ett invandringsöverskott på drygt 24 000 personer och för helåret 1977 torde ökiungen bli ca 25 000 personer. Ökningen under 1978 väntas bli svagare än 1977 och stanna vid ca 15 000 personer. Visserligen förutses bl. a. arbetsmarknadsläget i Finland vara fortsatt dåligt även under 1978 men det fortsatt svaga efterfrågeläget här hemma inom praktiskt taget samtiiga branscher inom näringslivet väntas dämpa inflyttningen.

Förvärvsfrekvenserna, mätt med de relativa arbetskraftstalen, i olika åldersgrupper bestäms av flera faktorer. Valet mellan arbete eller studier påverkas bl. a. av dagsläget på arbetsmarknaden och förväntningar om olika utbildningars framtida möjligheter att ge sysselsättning. Möjligheterna att ordna barntillsyn spelar en stor roll för kvinnors reella möjligheter att åter- eller nyinträda på arbetsmarknaden efter barnafödande. Skatte- och transfereringssystemens utformning spelar också roll, kanske dock mest för valet mellan hel- eUer deltidsarbete.

Under 1978 förutses, enligt mönster från tidigare år, kvinnorna fortsätta att öka sin andel av arbetskraften. Mellan 1977 och 1978 väntas deras relativa arbetskraftstal stiga med knappt 1 procentenhet så att i medeltal 62,1 % av kvinnorna i åldersgrupperna 16—74 år 1978 skulle befinna sig i arbetskraften. I antal personer innebär det en ökning med drygt 30 000 vilket är ungefär 10 000 färre än ökningen meUan 1976 och 1977.

Männen väntas fortsätta att minska i arbetskraften. Mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978 förutses minskningen bli ca 9 000 personer. Denna minskning antas främst falla på de äldsta åldersgrupperna. Sammantaget väntas sålunda ett nettotillskott tiU arbetskraften på drygt 20 000 personer, eller 0,6 % mellan 1977 och 1978. Arbetskraftsutbudet mätt i timmar blir betydligt svagare. Som en konsekvens främst av den femte semesterveckans införande förutses en minskning av det totala timutbudet på 1,5 %. Förutom semesterförlängningen väntas ökad delpensionering och den förlängda föräldraledigheten bidra till derma minskning.

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978

Sysselsättningsläget bestäms av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft bestäms i sin tur av produktions- och produktivitetsutvecklingen. Produktivitetsförändringarna, mätt som produktion per arbetad timme inom olika näringsgrenar, redovisas i tabell 5:8.

På 1960-talet registrerades relativt snabba produktivitetsökningar inom flera näringsgrenar. Inom industrin låg ökningen på ca 7 % per år. Under 1970-talet förefaUer denna utveckling ha förändrats mot en

Prop. 1977/78:100   Bilagal    Finansplanen 108

Tabell 5: 8 Produktiviteten inom olika näringsgrenar 1971—1977

Procentuell förändring från föregående år

	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977 prognos
Jordbruk, fiske	16,1	7,4	-3,5	20,0	0,3	7,2	3,2
Skogsbruk	13,6	14,3	14,1	-1,8	-1,4	-6,4	-5,3
Gruvor- och tillverkningsindustri	4,2	6,9	7,2	3,3	-0,5	1,4	0,1
El-, gas- och vattenverk	6,6	13,0	10,4	-2,0	8,9	6,6	10,2
Byggnadsindustri	5,6	6,0	5,0	2,4	3,1	-1,5	-1,0
Privata tjänster	2,1	6,4	4,1	6,5	-1,1	2,0	1,2
Offentliga tjänster	0	0,9	1,0	-0,4	0,4	0,4	-0,3
Totah	3,6	5,8	4,7	3,7	-0,1	1,2	0,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

klart lägre ökningstakt. Den lägre produktivitetstillväxten totalt i samhällsekonomin beror bl. a. på flera strukturella förändringar. Bl. a. så riktar sig nu en relativt större del av den samlade efterfrågan mot de tjänsteproducerande sektorerna som erfarenhetsmässigt har haft en lägre produktivitetsstegringstakt än de varuproducerande näringarna. Under de allra senaste åren har produktivitetsökningarna inom industrin varit synnerligen svaga. Det hänger samman med den inriktning arbetsmarknadspolitiken efter hand fått, nämhgen att i så stor utsträckning som möjligt hålla kvar de anställda i företagen även när varuefterfrågan sviktar. Den svaga produktivitetstillväxten har självfallet bidragit till att öka de finansiella påfrestningarna. TiU en del har dock staten ersatt företagen for kostnadsökningarna, bl. a. i form av den s. k. 25-kronan.

Produktions- och produktivitetsprognoserna för 1978 framgår av tabell 5: 9. Den totala produktionen väntas öka med endast 0,8 % mellan 1977 och 1978. För industrins del förutses produktionen minska för fjärde året i rad. Dock väntas minskningen stanna vid ca 0,5 % mot hela 5 % minskning mellan 1976 och 1977. Produktivitetsökningen i industrin antas bli ca 5 % mellan 1977 och 1978. Produktionen inom byggnadsverksamheten väntas öka med 3 % efter ett par år av produktionsneddragningar. Bidragande till detta är de åtgärder som vidtagits för att få igång ett högre bostadsbyggande 1978 än 1977, tidigareläggning av vissa statliga och kommunala byggen m. m. För den sysselsättningsmässigt mycket betydelsefulla privata tjänstesektorn fömtses produktionen stagnera under 1978. Detta är en konsekvens av att den privata konsumtionen väntas minska även mellan 1977 och 1978.

En schablonmässig översättning av timkalkylerna i tabell 5: 9 till antal sysselsatta personer tyder på att de varuproducerande näringsgrenarna skulle komma att minska antalet sysselsatta med ca 50 000 personer mellan 1977 och 1978. För industrins del förutses sysselsättnings-neddragningen komma att ligga i storleksordningen 30 000—40 000 personer. Även de privata tjänstesektorerna väntas minska sin sysselsätt-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 109

Tabell 5: 9 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978

Procentuella förändringstal från föregående är avrundade till hela resp. halva procentenheter

Produktion    Produktivitet  Sysselsättning (timmar)

Jordbruk, fiske	1,5	7	-5
Skogsbruk	3,0	6	-3
Gruvor och tillverkningsindustri	-0,5	5	-5
El-, gas- och vattenverk	2,5	6	-3,5
Byggnadsverksamhet	3,0	4	-1
Privata tiänster	0	2	-2
Offentliga tiänster	2,5	0	2,5
Totalt	1	2,5	-2

' Handel, restaurang- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning m.m.

ning, sammantaget med ca 10 000 personer. Efterfrågan på arbetskraft ifrån de offentliga tjänstesektorerna väntas fortsätta. Primärkommuner och landsting väntas öka antalet sysselsatta med drygt 50 000 personer 1978. För statens del väntas en betydligt måttUgare ökning, ca 9 000 personer, främst beroende på ett ökat personalbehov på grund av den femte semesterveckan.

Ställer man utbuds- och efterfrågeprognoserna på arbetsmarknaden mot varandra indikerar sålunda kalkylerna att man kan vänta en ökning av arbetslösheten mellan genomsnitten för helåren 1977 och 1978 på ca 20 000 personer. Osäkerheten i kalkylerna bör dock kraftigt understrykas. Kompensationsbehovet av arbetskraft på grund av semesterförlängningen, främst inom industrin och kommunerna, kan bli betydligt större än vad som försiktigtvis lagts in i prognoserna. Det sysselsättningspaket för första halvåret 1978 på ca 2 mUjarder kr. som regeringen presenterade i oktober 1977 kan väntas medföra att avtappningen från bl. a. industrin kanske inte alls blir så stor som indikerats ovan. De särskilda satsningar som beslutats för bl. a. stål-, teko- och varvsindustrin kommer också verksamt att bidra till att förhindra mer omfattande friställningar av personal. Den utbyggnad av arbetsmarknadspolitiken som beslutats för 1978 kommer också att bereda fler sysselsättning om friställningar trots allt blir nödvändiga. Flera av åtgärderna är också riktade mot nytUlträdande gmpper på arbetsmarknaden. På totalnivå skulle sålunda, mot bakgmnd av nu kända politikåtgärder, den öppna arbetslösheten knappast öka i någon större omfattning under 1978. Den fortsatt obalanserade utvecklingen mellan varu- och tjänstesektorerna pekar dock mot att man får räkna med ökade svårigheter och spänningar på olika delarbetsmarknader och mellan olika regioner.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen HO

6   De enskilda konsumentemas ekonomi

6.1 Sammanfattning

Hushållens disponibla inkomster ökade 13 %, nominellt sett, 1975—

1976.     Eftersom prisökningen uppgick till 10%, innebar detta en real-
inkomsttUlväxt på 2,7 %. Hushållens konsumtionsutgifter ökade 1976,
i motsats tiU 1973—1975, mer än den disponibla inkomsten, och kon
sumtionsvolymen steg 4,3 %.

Även 1976—1977 ökade de disponibla inkomsterna nominellt med närmare 13 % (se tabell 6: 1). För faktorinkomsterna innebar emellertid utvecklingen 1977 en påtagUg avsaktning, både tUl följd av en lägre lönesummetillväxt och en avsevärd dämpning i de enskilda företagarnas inkomstökning. Lönesumman ökade med närmare 9 % mellan 1976 och

1977.     Den avtalsmässiga löneökningen beräknas uppgå tUl ca 7,5 %
mellan kalenderåren 1976 och 1977 räknat. Löneglidningen för samt
liga anställda uppskattas till 2,5 %, vilket är 0,5 procentenheter högre
än vad som angavs i konjunkturinstitutets höstrapport. Den sjunkande
sysselsättningsvolymen under året medförde att sysselsättningskompo
nenten gav ett negativt bidrag till lönesummeutvecklingen om knappt
en procent.

Inkomstöverföringarna till hushållen ökade däremot betydligt 1977 och mer än 1975—1976. Inbetalningarna från hushållen tiU det offentliga av skatter och avgifter beräknas ha stigit i ungefär samma takt som faktorinkomsterna. De totala skatteinbetalningarna har netto justerats ned med en miljard jämfört med institutets höstrapport, bl. a. på grund av att prognosen över återbetalningarna av överskjutande skatt visat sig alltför låg. Nettoinbetalningarna till det offentUga — dvs. det belopp varmed hushållens skatte- och avgiftsinbetalningar översteg erhållna transfereringar — blev betydligt mindre än 1976.

Sammantaget ökade den disponibla inkomsten 1977, som tidigare nämnts, lika mycket som 1975—1976. Den genomsnittliga prisökningen blev däremot större än året innan, bl. a. på grund av höjda indirekta skatter. Realinkomsten beräknas därmed ha ökat med 1,5 % mot 2,7 % 1975—1976.

Konsumtionsutvecklingen har varit svag under 1977. Enligt nationalräkenskapsstatistiken för de tre första kvartalen var konsumtionsvolymen 0,3 % lägre än under motsvarande period 1976. En stark minskning, närmare 3%, registrerades från tredje kvartalet 1976 till tredje kvartalet 1977. Säsongrensat sett inträffade en kraftig nedgång redan

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

111

Tabell 6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1976—1978'

	Milj. kr.		Procentuell förändring
			från föregående å 1976        1977		r
	1976	1977			1978
		prel.		prel.	prognos
Löpande priser
1. Faktorinkomster"	204 002	221 472	13,3	8,6	7,8
Egentliga löner'	173 725	189 659	14,0	9,2	8.5
därav: kontant utbetald
lönesumma	168 000	182 892	13,8	8,9	8.3
Enskilda företagares in-
komster	14 233	14 345	11,8	0,8	2,7
Övriga faktorinkomster	16 044	17 468	6,9	8,9	5,1
2. Inkomstöverföringar till
hushåll	58 116	70 364	20,1	21,1	17,3
3. Direkta skatter, avgifter
m. m.	11814	84 562	18,7	8,6	14.1
därav: prel. A-skatt	65 568	71 257	17,1	8,7	14,5
4. Nettoinbetalningar till det
offentliga (3—2)	19 758	14 198	14,7	-28,1	-2,0
5. Räntor och utdelningar.
netto*	2 862	3 860	15,2	34,9	13,6
6. Övriga transfereringsin-
komster och -utgifter, netto	-96	-366	—	—	—
7. Disponibel inkomst	187 010	210 768	13,0	12,7	8,6
8. Privat konsumtion	171 532	187 933	14,7	9,6	9,8
9. Sparande (7—8)'	15 478	22 835	-2,7	47,5	-0,9
10. Sparkvot (9: 7)»	8,3	10,8	-1,3	2,5	-0,9
1968 års priser
11. Disponibel inkomst	106 771	108 409	2,7	1,5	-2,0
12. Privatkonsumtion	97 937	96 664	4,3	-1,3	-1,0

' Hushållssektorn inkluderar, förutom hushällen, de s. k. ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationerna, tiänstemanna-organisationerna, Röda Korset m. m. samt ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnliem. barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst frän rörelse.

' Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade pensionsavgifter för statliga och kommunala myndigheter, för kommunala affärsverk samt för ickefinansiella företag är ej medtagna som löneförmåner i denna post.

'' Egentliga löner motsvarar kontant utbetald lönesumma, direkt utbetalda pensioner från industri, handel och statliga affärsverk samt arbetsgivaravgifter till privat försäkring utom trygghetsförsäkring vid yrkesskada.

* Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).

5 Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1976 till 6 156 milj. kr. Det beräknas 1977 uppgå till 7 607 milj. kr. och 1978 till 8 292 milj. kr.

' Förändring mätt i procentenheter.

■Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

mellan fjärde kvartalet 1976 och första kvartalet 1977. Höjningen av mervärdeskatten den 1 juni torde ha lett till att vissa inköp tidigarelades till andra kvartalet. Justerat för den beräknade effekten av tidigarelagd konsumtion fortsatte volymminskningen säsongrensat mellan de två första kvartalen 1977. Tredje kvartalet låg däremot kvar på samma

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 112

nivå som andra. Förutsatt en återhämtning av konsumtionen mellan tredje och fjärde kvartalen på ca Vi % — efter justering av momseffekten på tredje kvartalet — skulle minskningen i konsumtionsvolym för helåret 1977 jämfört med 1976 bU VA%.

Sparkvoten. som minskade 1976 med drygt en procentenhet tUl 8,3 % av den disponibla inkomsten, ökade åter 1977 till närmare 11 %. Enligt ovanstående kalkyler skulle hushållssparandet, framtaget som differens mellan disponibel inkomst och konsumtion, ha ökat med 7 miljarder kr. i löpande priser 1976—1977.

Vid bedömningen av lönesummeutvecklingen 1977—1978 har effekterna av redan slutna avtal uppskattats till ca 4% för samtliga anställda. Avtalslönehöjningar med verkan först mot slutet av 1977 bidrar nämligen tUl att höja lönesumman 1978 i förhållande till genomsnittet 1977. Avtalskomponenten har därutöver justerats upp med 2% till följd av införandet av femte semesterveckan. Till nämnda avtalskomponenter har, på samma sätt som i konjunkturinstitutets höstrapport, lagts ytterligare 2 % som schablonmässigt antaget resultat av 1978 års avtalsförhandlingar, varigenom totala avtalsmässiga löneökningen per arbetad timme förutsattes bli ca 8 %. Löneglidningen beräknas bli lägre än 1977 och har satts till 1,7%. Beträffande sysselsättningsutvecklingen har förutsatts att den femte semesterveckan medför ett bortfall av arbetstimmar som endast till en del uppvägs av att ny arbetskraft sätts in. Totalt uppskattas sysselsättningskomponenten dra ner lönesummeutvecklingen med ca 1,5 procentenheter. Ökningen i lönesumman 1977 —1978 skulle under ovannämnda fömtsättningar uppgå till 8,3 %.

De totala faktorinkomsterna uppskattas stiga med närmare 8 % mellan 1977 och 1978. Inkomstöverföringama tUl hushållen väntas öka avsevärt mer, eller med 17,3 %. Prognosema för hushållens skatteinbetalningar utgår från det förslag till skatteskalor m. m. som framlades av regeringen i oktober 1977. Vidare beaktas de nya regler riksskatteverket utfärdat för skatteuttag 1978. Inbetalningarna av preliminär A-skatt beräknas bli ca 4 miljarder kr. mindre än ett beräknat utfall vid oförändrade skatteregler och uppbördsbestämmelser, i De totala inbetalningarna från hushållen av skatter och avgifter uppskattas stiga med 14%. Det for hushållen negativa nettot mellan inbetalningar tiU det offentliga och erhållna transfereringar skulle därmed fortsätta att avta 1977—1978, men i betydligt mindre grad än 1976—1977.

Sammantaget ger kalkylerna en ökning av hushållens disponibla inkomster med drygt 8,5 %. Prisökningen erdigt implicitprisindex för privat konsumtion har skattats tiU knappt 11 %. Under dessa fömtsättningar skulle den realt disponibla inkomsten minska 1978 med 2 %.

1 I konjunkturinstitutets höstrapport, som färdigställdes innan förslagen om skattesystemet offentliggjordes, antogs ett skattebortfaU av samma storlek som 1977, nämligen ca 6 miljarder kr.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 113

Med hänsyn till de sjunkande realinkomsterna har en volymminskning förutsatts även för den privata konsumtionen. Nedgången har satts tiU 1 %.

6.2 Löner

Den totala lönesummans ökning från 1975 till 1976 beräknas till 13,8 %.

För industriarbetarnas del uppgick förtjänstökningen mellan 1975 och 1976 till ca 13,5 %, varav den avtalsmässiga löneökningen svarade för knappt 8 procentenheter. De ökade sociala avgifterna medförde att timkostnaderna steg med 3,5 procentenheter utöver timlönehöjningen.

Den totala utbetalda lönesummans ökning mellan 1976 och 1977 kalkyleras nu tiU 8,9 %, vilket innebär en uppjustering med 0,5 procentenheter jämfört med vad som angavs i konjunkturinstitutets höstrapport. Av komponenterna är det i huvudsak löneglidningen, vilken framkommer som en restpost, som ändrats mellan beräkningstUlfällena. I de nu föreliggande kalkylerna uppgår löneglidningen till 2,5%. Den avtalsmässiga löneökningen mellan 1976 och 1977 beräknas tUl ca 7,5 %, medan sysselsättningskomponenten väntas ge ett negativt bidrag tUl lönesummeutvecklingen på ca 1 procentenhet.

Industriarbetarnas timförtjänster steg mellan de tre första kvartalen 1976 och 1977 enligt statistiska centralbyråns förtjänststatistik, korrigerad för retroaktiva löneutbetalningar, med ca 6,5 %, varav avtalen och löneglidningen beräknas ha svarat för vardera drygt 3 procentenheter. Mellan helåren 1976 och 1977 kalkyleras den avtalsmässiga löneökningen till drygt 3,5 %. Förutsatt en fortsatt dämpad löneglidning under fjärde kvartalet kan förtjänstökningen mellan 1976 och 1977 uppskattas till drygt 6,5 %. Som en följd av ökade sociala avgifter beräknas timkostnaderna för industriarbetare stiga med drygt 3,5 procentenheter utöver timlönehöjningen.

I lönesummeberäkningarna för 1978 ingår lönehöjningar enligt 1977 års avtal, som inföll under senare delen av 1977 och därigenom bidrar till att höja lönesumman 1978 i förhållande till genomsnittsnivån 1977. Denna effekt av redan slutna avtal har kalkylerats till 4 %. Avtalet 1978 innefattar också en komponent på ca två procentenheter för införandet av den femte semesterveckan. Härtill har lagts ytterligare två procentenheter för under 1978 tUlkommande eventuella avtalsmässiga höjningar. Detta är samma schablonantagande som gjordes i konjunkturinstitutets höstrapport. Löneglidningen 1978 har satts tiU 1,7 %. Sammantaget har förtjänstutvecklingen antagits bU närmare 10%. Sysselsättningskomponenten förutses ge ett negativt bidrag till lönesummeutvecklingen på ca 1.5 procentenheter. Vid bedömningen av sysselsättningsutvecklingen har beaktats att den femte semesterveckan in-

8    Riksdagen 1977/78. I saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 114

nebär ett bortfall av arbetstimmar, som överslagsmässigt beräknats till 1,7%, och som endast delvis förutses bh ersatt genom att ny arbetskraft sätts in. Totalt uppskattas lönesumman, inkl. sysselsättningseffekten, öka med 8,3 %.

Det totala uttaget av lagstadgade arbetsgivaravgifter förändras ej mellan 1977 och 1978. Sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften med två procentenheter uppvägs av höjda arbetsgivaravgifter tiU sjukförsäkringen (1,6 procentenheter), barnomsorgen (0,3) och vuxenutbildningen (0,1). Höjningen av avtalsmässiga avgifter tiU STP (särskild till-läggspension inom LO—SAF-området) och ITP (industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare) medför en lönekostnadshöjning med en tiondels procentenhet utöver timlönehöjningen.

6.3 Hushållens disponibla inkomster

HushåUens disponibla inkomster beräknas 1975—1976 ha stigit med 13%. vilket med den prisstegring som registrerades för totala konsumtionsutgifterna, 10 %, bör ha inneburit en reahnkomstökning på 2% %.

Uppgången i totala faktorinkomsterna (se tabell 6: 1) 1976—1977 beräknas till 8J %. Lönesumman, som utgör övervägande delen av er-sättningama för hushållens produktionsinsatser, har som tidigare nämnts ökat närmare 9 %. För de enskilda företagarnas inkomster redovisas en endast obetydlig ökning. Nationalräkenskapsstatistiken för de tre första kvartalen 1977 anger.att skogsbruksinkomsterna varit större än under

Tabell 6: 2 Inkomstöverföringar till hushåll 1976—1978

Milj. kr., löpande priser

	1976	1977	1978
		prel.	prognos
Egentliga inkomstöverföringar	15 272	18 173	21070
därav: barnbidrag	3 231	3 502	4 010
bostadstillägg, statligt och
statskommunalt'	1 697	1 974	2 228
studiebidrag	709	839	1048
arbetsmarknadsutbildning	782	1300	1540
pensioner från stat och kommun	2 404	2 601	2 904
övrigt	6 449	7 957	9 340
Socialförsäkringsutfall	42 844	52191	61495
därav: folkpensioner'	18 788	22 461	25 885
ATP	6913	9 686	12 383
delpension	74	414	705
sjukförsäkring'	15 687	17 627	20 108
arbetslöshetsförsäki ing	872	1 388	1 671
övrigt	510	615	743
Inkomstöverföringar till hushåll	58116	70 364	82 565

' Kommunala bostadstillägg till pensionärer redovisas under posten folkpensioner. " Inkl. apotekarrabattér.

Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 115

motsvarande period 1976, men att inkomsterna från såväl jordbruk som övrig rörelse sjunkit nominellt sett.

1978 förutses ökningstakten för de totala faktorinkomsterna sakta av ytterligare. Prognosen för lönerna resulterar, med de i avsnitt 6:2 redovisade förutsättningarna, i en ökning av den kontant utbetalda lönesumman med 8,3 %. Driftsöverskotten inom jordbruk och rörelse väntas öka något, medan en minskning kalkylerats för skogsinkomsterna.

Inkomstöverföringarna tiU hushåUen, såväl socialförsäkringsutfaU som övriga löpande transfereringar från det offentliga, beräknas ha stigit omlcring 20 % 1976—1977 (se tabeU 6: 2). Beträffande transfereringarna från staten och kommunema är detta en avsevärt högre ökningstakt än 1975—1976, vilket bl. a. beror på att utbetalningarna av bostadstillägg var osedvanligt låga under 1976 på grund av att många bam-famUjer fick inkomster som översteg inkomstgränserna. Förutom kraftig ökning av bostadsbidragen, delvis till följd av ändrade bidragsregler, noteras för 1977 stora höjningar av ersättningen i samband med arbetsmarknadsutbildning och studiecirkelverksamhet.

För pensionsutbetalningar redovisas oförändrat hög ökningstakt, och ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen steg avsevärt 1977 på grund av höjda ersättningsbelopp och stigande arbetslöshet. Utbetalningarna från sjukförsäkringen beräknas 1976—1977 ha ökat betydligt mindre än 1975—1976.

Inför 1978 förutses en något långsammare ökningstakt för de totala inkomstöverföringarna  från  det  offentliga.   Beträffande  socialförsäk-

Tabell 6: 3 Hushällens direkta skatter och avgifter 1974—1978

Milj. kr., löpande priser

		1974	1975	1976	1977 prel.	1978 prognos
1.	Prel. A-skatt	48 485	56 014	65 568	71 257	81 620
2.	Prel. B-skatt	4 349	4 890	5 801	6 749	7 174
3.	Fyllnadsskatt	1 734	2 676	3 787	3 729	3 867
4.	Kvarskatt'	1 562	1 786	2 286	2 619	2 846
5.	Överskjutande skatt	-4 266	-3 964	-4 331	-5 200	-5 057
6.	Slutskattereglering
	(3 + 4 4-5) Övriga skatter och avgifter	-970	498	1 742	1 148	1 656
7.		3 976	4 224	4 763	5 408	6 025
8.	Summa (1-1-2 + 6 + 7) därav: socialförsäkrings-	55 840	65 626	77 874	84 562	96 475
	premier	4122	1552	1965	2 288	2 394

' Influtna delen.

Anm. Kvarskatten avser inkomsten två år tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 116

ringsutfallet beräknas en viss dämpning av den tidigare snabba ökningstakten för pensionsutbetalningarna från ATP-systemet, som nu uppnått en väsentiig omfattning. Sjukförsäkringsersättningama (inkl. den nya föräldraförsäkringen) väntas utvecklas i samma takt som 1977. Höjt barnbidrag och ändrade bidragsregler för bostadstillägg bidrar, liksom utvidgad arbetsmarknadsutbildning, tUl att öka de egentiiga inkomstöverföringama.

Hushållens inbetalningar tUl det offentliga av skatter och avgifter m. nt. beräknas öka med 8,6 % 1976—1977. Det beräknade skatteutfallet för 1977 har härvid justerats ned med en miljard kr. jämfört med konjunkturinstitutets höstrapport. Inbetalningarna av preliminär A-skatt syns bh något lägre än vad som antogs i höstrapporten. Återbetalningarna 1977 tUl hushåUen av överskjutande skatt blev ca 600 milj. kr. högre än vad som kalkylerades i tidigare prognoser. Slutskatteregle-ringen, dvs. skUlnaden mellan inbetalningarna under året av fyUnads-skatt och kvarskatt samt återbetalningama av överskjutande skatt, blev därmed lägre 1977 än 1976 (se tabeU 6: 3).

I proposition 1977/78:49 föreslås att den statliga inkomstskatten sänks för 1978 års inkomst samt att skatteskalan inflationsskyddas genom att den anknyts tUl en s. k. basenhet. Denna skall fr. o. m. 1979 omräknas med hänsyn till konsumentprisindex rensat från effekten av ändringar i mervärdeskatteuttaget. Dessutom föreslås för 1978 höjning av den särskilda skattereduktionen från 250 tiU 400 kr. för samtliga inkomsttagare, även pensionärer. För dessa skall samtidigt det extra avdraget reduceras något. Enligt riksrevisionsverkets beräkningar blir effekten av skatteomläggningen 1978 jämfört med ett beräknat utfall med oförändrade skatteskalor, en minskning med ca 5 miljarder kr., varav drygt en kvarts miljard avser pensionäremas skatteinbetalningar. För att bringa ner det underuttag av preliminärskatt som förelegat varje år fr. o. m. 1974. har riksskatteverket utfärdat nya regler för skatteuttag. Dessa innebär att skattebeloppet inom varje inkomstskikt skall beräknas efter den inkomst som ligger högst i skiktet i stället för i mitten. Därigenom beräknas skatteuttaget öka med ca 950 milj. kr. jämfört med ett uttag enUgt tidigare regler. Totalt beräknas alltså de ändrade bestämmelserna medföra en minskning av inflytande preliminär A-skatt med drygt 4 mUjarder kr. jämfört med ett utfall med oförändrade regler. Till följd av att inkomstunderlaget stiger och den kommunala utdebiteringen ökar, enligt preliminära beräkningar med 1,86 kr., resulterar emellertid kalkylerna i en ökning av preliminär A-skatt med 14,5 %. Slutskatteregleringen (se tabell 6: 3) väntas ge ett något större netto än 1977. Hushållens totala inbetalningar tUl det offentliga av skatter och avgifter förutses öka med 14 % 1977—1978.

Ovan redovisade beräkningar ger sammantagna en ökning av hushållens disponibla inkpmster med knappt 13% mellan 1976 och 1977.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

117

Med en prisstegring på i genomsnitt 11 % erhålles en reahnkomstökning som uppgår till 1,5 %.

För 1978 uppskattas ökningen i hushållens inkomster tUl nominellt 8,6%. Den genomsnittliga prisuppgången har kalkylerats till 10,9%, och realt skulle därmed disponibelinkomsten minska med 2 % 1977—• 1978.

6.4 Konsumentpriserna

Från december 1976 tUl oktober 1977 steg konsumentpriserna med 11,4 %. Detta var en avsevärt högre ökningstakt än under motsvarande period 1976, då prisnivån steg 8,4 %. Som framgår av tabell 6: 5 beräknas 2,6 procentenheter av den totala prisstegringen under 1977 ha föranletts av att mervärdeskatten och vissa andra indirekta skatter höjdes under första halvåret. Med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner steg priserna enligt nettoprisindex för perioden december 1976—augusti 1977 med 7 % vilket är ungefär samma ökningstakt som under motsvarande månader 1976.

Prisutvecklingen t. o. m. oktober 1977 för delgrupper i konsumentprisindex redovisas i tabell 6: 4. Under 1977 ökade, tUl skiUnad mot 1976, varupriserna mer än priserna på tjänster. Bidragande tiU denna utveckling har varit de höjda indirekta skatterna och valutakursförändringarna under året. Endast bostadsposten, övriga privata tjänster och övriga icke varaktiga varor uppvisar en långsammare ökningstakt under

Tabell 6: 4 Konsumentprisindex december 1976—oktober 1977

	Vägnings-	Procen-	Inverkan	Procen-
	tal	tuell för-	på total	tuell andel
		ändring	index	av totala
		dec. 1976-	—	ökningen
		okt. 1977
Totalt	1 000,0	11,4	11,4	100,0
Samtliga varor	668,0	12,3	8,2	71,7
Livsmedel	221,0	15,7	3,5	30,3
Alkoholhaltiga drycker och
tobak	78,0	19,5	1,5	13,3
Bränsle och drivmedel'	53,0	9,9	0,5	4,6
Kläder och skor	77,5	7,1	0,6»	4,8
Övriga icke varaktiga varor	63,5	9,8	0,6	5,5
Varaktiga varor	175,0	8,6	1,5	13,2
Samtliga tjänster	332,0	9,8	3,2	28,3
Bostad	176,0	7,2	1,3	11,1
Övriga privata tiänster	89,5	13,7	1,2	10,7
Offentliga tiänster	66,5	.11,2	0,7	6,5

' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster. ' Med två decimaler: 0,55 för Kläder och skor och 0,62 för Övriga varaktiga varor.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen US

de första tio månaderna 1977 än under motsvarande period 1976. De offentliga tjänsterna steg däremot betydUgt mer än under 1976, beroende bl. a. på höjd TV- och radiolicens, ökade avgifter för elström (inkl. energiskatt) och höjda taxor för offentiiga kommunikationsmedel. — Största prisökningen, närmare 20 %, registrerades för alkoholhaltiga drycker och tobak. Merparten (2/3) av denna prisstegring beror på höjda indirekta skatter. Livsmedlen steg med närmare 16 % och bidrog därmed med 3,5 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna på de livsmedel som påverkas av jordbruksregleringen steg 10,5 % och övriga livsmedel betydligt mer, 22,6 %. Däribland ingår bl. a. kaffe som ökade med ca 60 % och svarade för 0,8 procentenheter av den totala prisstegringen.

Mellan oktober 1976 och oktober 1977 steg konsumentprisindex totalt 12,5 %i. För varor var uppgången 13,1% och för tjänster 11,1%.

Prisprognosen för oktober—december 1977, liksom prognoserna för 1978, gmndas på de beräkningar som redovisas i tabell 6: 5. Under oktober—december 1977 väntas den totala prisuppgången bli 2,1 %. Detta leder till en ökning med 13,5 % från december 1976 till december 1977. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1976 och 1977 beräknas höjningen av konsumentprisindex tiU 11,5%. Uppgången i implicitprisindex för total privat konsumtion uppskattas bli mindre, 11%).

1 Procentuell ökning enligt SCB:s officiella indexserie. Jämförelse av indexserien över årsskiftet påverkas av därvid genomförda metod- och viktjusteringar. Om index hade räknats utan metod- och viktförändringar skulle uppgången i stället ha blivit 12,8 %.

TabeU 6: 5 Konsumentprisförändringen 1976—1978 uppdelad på komponenter

	Prognoser för långtidsindex
	Dec. 1976—	Dec. 1977—
	dec. 1977	dec. 1978
Konsumentprisnivåns procen-
tuella uppgång, totalt	13,5	8,6
därav hänförs till:
ändring i indirekta skatter	2,6	.—.
automatiska effekter av in-
direkta värdeskatter	1,4	1,0
ändring av internationellt
bestämda priser	3,9	2,6
ändring av jordbrukspriser	0,5	0,5
ändring av bostadsprissättning    1,5		1,6
ändring i diverse taxor	0,7	0,4
trendavvikelse i priserna på
färskvaror	-0,3	—
restfaktor	3,2	2,5

Prisutsikter för 1978

Bedömningen av prisutsikterna för 1978 har utgått från prognoser och antaganden angående arbetskraftskostnader och importpriser m. m.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 119

Med utgångspunkt från lönekalkylen har arbetsgivarnas genomsnittliga kostnader per timme för samtliga anställda förutsatts öka ca 10 %. Lönekostnadernas genomslag i priserna inom de från internationell konkurrens skyddade områdena (exkl. jordbruk och bostadsförsörjning) har i prognosen över restfaktom 1978 antagits få ett mera normalt värde än det beräknade lönekostnadsgenomslaget i restfaktom för 1977. Produktivitetsökningen, som i viss utsträckning uppväger höjningen av lönekostnaderna, har nämligen för 1978 i motsats till 1977 antagits ligga i linje med den tidigare trenden för berörda områden. Härutöver har restfaktom justerats upp något med tanke på att timkostnadsökningen inom den skyddade sektorn kan antagas vara något större än den genomsnittliga på grund av det stora inslaget av låglönegrupper. Hänsyn har också tagits till kompletterande information vad avser utvecklingen av vissa taxor. Prognosen fömtsätter dessutom någon återhämtning av vinstmarginalerna. — De priskomponenter som innefattas i restfaktom (inkl. ändringar i diverse taxor) väntas under dessa förutsättningar bidra tUl fortsatt ökning av konsumentprisnivån med 2,9 procentenheter.

Importpriserna har påverkats uppåt genom devalveringen den 29 augusti 1977. Den troliga effekten härav på konsumentprisnivån har överslagsmässigt skattats till två procentenheter. Därav förutses drygt två tredjedelar komma att genomföras under 1977 och resten under första kvartalet 1978. I övrigt beräknas prisutvecklingen på den import som ingår i den privata konsumtionen bli avsevärt lägre under loppet av 1978 än tmder 1977. Störst importprisstegring förutses för petroleumprodukter (9 %). Inkl. den eftersläpande devalveringseffekten har den fortsatta uppgången i de internationellt bestämda priserna beräknats bidraga med 2,6 procentenheter till den totala konsumentprishöjningen.

Prisstegringen på inhemska jordbmksprodukter har under 1977 begränsats genom utökad subventionering. Vid bedömningen av utvecklingen 1978 har förutsatts att subventioneringen inte utökas ytterhgare. Inverkan på totalindex av höjda jordbrukspriser har satts till 0,5 procentenheter.

Bostadspriserna beräknas bidra till uppgången i konsumentprisnivån med 1,6 procentenheter. I kalkylen har fömtsätts oförändrat diskonto samt oförändrad statlig räntegaranti för bostadslån.

Totalprognosen för konsumentprisstegringen under loppet av 1978 blir 8,6 %. Detta är 0,6 procentenheter högre än prognosen i konjunkturinstitutets höstrapport. Uppjusteringen beror delvis på att importpriserna — efter en oväntat låg uppgång andra halvåret 1977 — nu

1 I tabell 6: 5 har denna devalveringseffekt på motsvarande sätt fördelats mellan 1977 och 1978 under posten ändring av internationellt bestämda priser. Den förutsatta eftersläpningen får därmed inte något utslag i restfaktom.

Prop. 1977/78:100   Bilagal    Finansplanen 12o

bedömts stiga något mer från slutet av 1977 till slutet av 1978 än vad som tidigare antogs. Dessutom har prognoserna över bostadspriser och diverse taxor höjts med anledning av nytillkommen information och aviseringar om taxehöjningar.

Den genomsnittliga prisnivån för 1978 uppskattas ligga 11,2 % över genomsnittet 1977. Implicitprisindex för total privat konsumtion antages öka 10,9 %.

6.5 Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen beräknas ha stigit med 4,3 % i volym mellan 1975 och 1976. Denna kraftiga uppgång i hushållens reala kon-isumdonsutgifter motsvarades inte av en lika stor ökning av realinkomsten, vilken steg med 2,7 %. Följaktligen sjönk sparkvoten jämfört med 1975, Som framgår av tabell 6: 6 var tUlväxten betydande inom varukonsumtionen men även delposten övriga tjänster ökade markant. För livsmedels- och bostadsposterna var ökningen tämligen begränsad. Utlandsturismen växte åter 1976 och en volymökning på 7,5 % noterades för turistnettot.

Första halvåret 1977 ökade den totala privata konsumtionen med 1 % jämfört med första halvåret 1976. Jämfört med andra halvåret

Tabell 6: 6 Hushållens konsumtionsutveckling 1964—1977 1968 års priser

		Milj. kr. 1976	Procentuell förändring
			1964—	1970—	1975—	1—3	1—3
			1970'	1976'	1976	kv. 1975- 1—3 kv. 1976	kv. ■ 1976— 1—3 kv. 1977
1.	Varaktiga varor	11 693	4,2	6,0	8,8	10,0	-5,1
	1.1 Bilar	3 887	-0,1	6,4	9,5	9,7	-16,3
	1.2 Övriga	7 806	6,7	5,8	8,5	10,2	-0,4
2.	Delvis varaktiga varor	14 923	3,2	2,9	5,2	5,9	1,5
3.	Icke varaktiga varor	39 148	3,4	1,6	3,4	3,1	-1,2
	3.1 Livsmedel	24 825	2,2	1,4	1,8	2,1	-2,0
	3.2 Övriga	14 323	5,8	2,1	6,3	4.8	0,1
4.	Tjänster	30 413	2,6	1,8	3,1	2,8	1,7
	4.1 Bostäder	16 287	2,9	2,1	1,6	1,7	1,4
	4.2 Övriga	14 126	2,1	3,2	4,8	4,2	2,0
5.	Summa inhemsk konsum-
	tion	96 177	3,2	2,6	4,2	4,2	-0,3
6.	Turistnetto	1760	16.9	-1,1	7,5	4,0	6,6
7.	Hushållens totala kon-
	sumtion	97 937	3,4	2,6	4,3	4,2	-0,3
8.	Hushållens disponibla
	inkomster	106 771	2.7	3,3	2,7	2,5	1,3

' Per år.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

121

1976 innebar detta emeUertid säsongrensat en nedgång med 1,2%. Konsumtionsutvecklingen första halvåret 1977 får alltså betecknas som tämligen svag i all synnerhet som vissa inköp torde ha tidigarelagts tiU följd av mervärdeskattens höjning 1 juni. Därefter minskade konsumtionen betydligt tredje kvartalet så att en nedgång i konsumtionsvolymen på 0,3 % noterades för de tre första kvartalen 1977 jämfört med samma period i fjol. Samtidigt steg hushållens realinkomst med 1,3 %, vUket sålunda innebar ett ökat hushållssparande jämfört med motsvarande period 1976. Framför allt har inköpen av varor minskat kraftigt. Inköpen av personbilar sjönk säsongrensat med hela 36% mellan andra och tredje kvartalen i år efter en relativt stark uppgång mellan första och andra kvartalen. Någon korrigering för överflyttningseffekten tUl andra kvartalet på grund av mervärdeskattehöjningen har då inte gjorts. För trekvartsåret 1977 jämfört med samma period 1976 redovisas en minskning med 16,3 %. Även för gruppen övriga varor synes en uppgång ha skett mellan första och andra kvartalen säsongrensat sett följd av en förhållandevis kraftig minskning tredje kvartalet. Sammanlagt för de tre kvartalen har det i detta fall blivit en tämligen obetydlig nedgång. Mera påfallande är den minskning som noteras i livsmedelskonsumtionen med 2 % under de tre första kvartalen 1977 jämfört med samma period 1976. Inköpen av livsmedel sjönk mycket kraftigt mellan andra och tredje kvartalen och var i fasta

Diagram 6:1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1966— 1978

Miljarder kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvärsdata. Log. skala

56	-						..A	•,/
bi					/
48	Disponibel inkomst			r y-	:7			=:r=—
44	-	K_	p	rivat k	Dnsum	tion
	A /

L

1966      1968      1970      1972      1974

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1976

1978

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 122

priser räknat drygt 5 % mindre under tredje kvartalet 1977 än under motsvarande kvartal 1976. Uppgången i turistnettot har däremot fortsatt.

Från tredje till fjärde kvartalet 1977 antas konsumdonen återhämtas och stiga i volym med drygt 2,2 % säsongrensat sett.i Tillgänglig information om hushållens inställning till den ekonomiska situationen ger visst stöd åt detta antagande. Detta innebär likafiUlt att konsumtionsvolymen blir lägre vid jämförelse av fjärde kvartalen 1976 och 1977. Nedgången mellan helåren 1976 och 1977 beräknas därmed bh 1,3 %. Under samma period uppskattas hushållens reaUnkomst öka med 1,5 %. Härigenom skulle sparkvoten komma att stiga med 2,5 procentenheter mellan 1976 och 1977.

För 1977—1978 tyder de beräkningar som nu kunnat göras på att hushåUen — för första gången under efterkrigstiden — får en real-inkomstsänkning. Denna uppskattas till 2 %. Med hänsyn till den väntade försämringen av hushållens köpkraft samt konsumtionsvolymens utveckling 1976—1977 är det trohgt att den privata konsumtionen fortsätter att faUa även meUan 1977 och 1978. Minskningen har satts till 1 %. Att nedgången i konsumtionsvolymen inte väntas bli större innebär också att hushållssparandet förutsätts minska något.

1 Efter korrigering för den beräknade effekten på tredje kvartalet av inköp som tidigarelagts till andra kvartalet på grund av mervärdeskattens höjning kan volymökningen mellan tredje och fjärde kvartalen uppskattas till 1/2 %.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 123

7    Investeringarna

7.1 Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognos för 1978

Under 1970-talets första fem år ökade näringslivets investeringar förhållandevis starkt. Som framgår av tablån nedan var ökningstakten denna period 5 % per år att jämföra med endast 2 % per år under perioden 1965—1970. Näringslivets investeringar ökade därigenom väsentligt mer än bruttonationalprodukten 1970—1975 medan det motsatta förhåUandet rådde under 1965—1970. Den starka ökningen för näringslivets investeringar 1970—1975 var troligen tUl betydande del ett resultat av att en rad investeringsstimulerande åtgärder var i kraft dessa år.

	1965—	1970—	1975—	1976—	1977—
	1970	1975	1976	1977	1978
	per år	per år		prel.	prognos
Privata investeringar	2	5	-3/4	-5	-8 1/2
därav: exkl. handels-
flottan	2	5	-2 3/4	-5 3/4	-5 3/4
Olfentliga investe-
ringar	7 1/2	-1	1	2 1/4	2 1/2
Investeringar i
bostäder	2	-2	-9	-9	5
Totalt	3 1/2	1 1/4	-2	-3 1/2	-2
därav: byggnader	3 1/2	-1	-4 1/2	-3 1/2	11/2
maskiner	4	5	1 3/4	-3	-6 1/2
maskiner
exkl. handels-
flottan	4 1/4	4 3/4	7	-7	-8
Totalt: exkl. handels-
flottan	4 1/2	2 1/2	0	-5	-2 1/2

1 Exkl. bostäder.

Den avsevärda ökningen för näringslivets investeruigar 1970—1975 räckte dock ej till för att hålla den totala investeringstUlväxten uppe vid de ökningstal som registrerades under 1965—1970. Det kraftiga omslaget såväl för investeringsaktiviteten i den offentliga sektorn (från 7 1/2 % per år 1965—1970 tUl —1 % per år 1970—1975) som för investeringarna i bostäder (från 2 % till —2 %) ledde i stället till en svag total investeringstillväxt under perioden 1970—1975.

Förskjutningen av investeringsaktiviteten från den byggnadstimga offentliga sektorn tUI den maskintunga privata mellan de här betraktade perioderna, återspeglas i fördelningen av investeringarna på byggnader och maskiner. För maskininvesteringarna accelererade ökningstakten något medan för byggnadsinvesteringarna ett omslag från en positiv tiU en negativ volymutveckling kom att äga rum.

Utvecklingstendenserna 1976 och än mer under 1977 avviker starkt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen

124

Tabell 7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1973—1977 samt prognos för 1978

1968 års priser

	1977 1 milj. kr., löpande	Procentuell förändring från föregående år
		1973	1974	1975	1976	1977	1978
	priser
Byggnader och anläggningar
Permanenta bostäder	13 408	-1,5	-8,5	-3.5	-9,0	-9.0	5.0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske	840	-2,0	-2.0	8,0	6,0	2,0	4,5
Egentlig industri	4 310	0,0	23,0	10,0	-6.0	-15.5	-24,0
Handel m. m.'	2 702	5,0	-12,0	-4,0	8,5	-6.5	-11,0
Statliga affärsverk exkl. industri	3 025	10,0	-4,0	11,5	5,0	8,0	11,0
Statliga myndigheter inkl. militära'	2 628	1,0	-5,5	-3,5	-8,0	-3,0	12,0
Kommunala investeringar exkl.
bostäder och industri	12081	-11.0	-7,0	-3,0	-4,0	7,0	6,0
Övriga investeringar»	3 059	9,0	13,5	2,5	1,5	-7,0	-8,5
Summa	42 053	-2,5	-4,0	-0,5	-4,5	-3,5	1,5
Maskiner m. m.
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske	2 474	8.0	15,5	23,0	8,5	-15.0	-6,5
Egentlig industri	10413	13.5	6,5	-2,5	3,5	-15,0	-11.0
Handel m. m.'	4110	7.5	7,0	21,5	10,5	7.0	0,0
Statiiga alTärsverk exkl. industri	2 322	5,0	-7,5	-1,0	-0,5	-1.0	-25.0
Statliga myndigheter	782	9,5	8,0	13,5	19,0	-2,5	-1.5
Kommunala investeringar exkl.
industri	2 436	0,0	-1,0	10.0	9,5	11.0	-4.0
övriga investeringar»	7 242	10,5	23.5	-15,5	-14,0	15,0	0.0
därav: handelsflottan*	1 732	16,0	44,5	-54,0	—	—	40,5
Summa	29 779	9,5	9,5	0,5	1,5	-3,0	-6,5
Summa exkl. handelsflottan	28 047	9,5	7,0	5,0	7,0	-7,0	-8,0
Totalt
Permanenta bostäder	13 408	-1,5	-8.5	-3,5	-9,0	-9,0	5,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske	3 310	2,5	9,5	20,0	9.0	-11,5	-4,0
Egentlig industri	14 723	9,5	11,0	1,5	0,5	-15,5	-15,0
Handel m. m.'	6 812	6.5	-2,5	10,0	9,5	2,0	-4,0
Statliga affärsverk exkl. industri	5 347	7,0	-6,0	5,5	2,5	4,0	-4.0
Statliga myndigheter inkl. militära"	3 410	2,5	-3,5	-0,5	-2,5	-2,5	8.5
Kommunala investeringar exkl.
bostäder och industri	14 517	-10,0	-6.5	-1,5	-2,0	7,5	4,5
Övriga investeringar»	10 301	9,5	20.5	-10,0	-9,0	6,5	-3,0
Summa	71828	1,5	1,0	-0,5	-2,0	-3,5	-2,0
Summa exkl. handelsflottan»	70 096	1,0	0,0	1,5	0,0	-5,0	-2,5

 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.

" Inkl. statliga väginvesteringar.

»Inkl. vissa statliga aktiebolags investeringar.

♦Investeringarna i handelsflottan uppgick 1975, 1976 och 1977 till 564, —203 resp. 441 milj. kr. i 1968 års priser.

= Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

125

Tabell 7: 2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1973—1977 samt prognos för 1978 för privat, statlig och kommunal sektor

1968 års priser

	1977 1 milj. kr., löpande	Procentuell förändi-		ing frän föregående år
		1973	1974	1975	1976	1977	1978
	priser
Byggnader och anläggningar
Privata inkl. bostäder exkl. bostäder	20 506 9 802	6,5 5,0	1,5 5,0	0,5 2.0	-5.5 -2.0	-7.5 -7.5	-4.0 -14,5
Statliga inkl. bostäder exkl. bostäder	6 751 6 751	2,0 2,0	1,5 1,5	7,5 7,5	2.0 2.0	-3,0 -3,0	7,5 7,5
Kommunala inkl. bostäder exkl. bostäder	14 796 12 092	-13.0 -11,0	-12,5 -7,0	-5,5 -3,5	-5,5 -4,0	2,5 6.5	6,0 6,0
Summa inkl. bostäder exkl. bostäder	42 053 28 645	-2,5 -3,5	-4,0 -1,0	-0,5 1,0	-4,5 -2,0	-3,5 -1,0	1,5 -0,5
Maskiner m. m.
Privata Statliga Kommunala	23 040 4 285 2 454	12,0 3,0 -0,5	12,5 -1,5 -1,0	-0,5 0.5 10,0	0,0 8,0 9,5	-4.0 -6.0 11,5	-6,0 -11,5 -4,5
Summa	29 779	9,5	9,5	0,5	1,5	-3,0	-6,5
Totalt
Privata' inkl. bostäder exkl. bostäder	43 542 32 838	9,0 9,5	6,5 10.0	0.0 0,5	-3,0 -0,5	-6,0 -5,0	-5,0 -8,5
Statiiga inkl. bostäder exkl. bostäder	11036 11036	2,5 2,5	0,5 0,5	4,5 4,5	4,5 4.5	-4,0 -4,0	0,0 0.0
Kommunala inkl. bostäder exkl. bostäder	17 250 14 546	-12,0 -9.5	-11,5 -6,5	-4,0 -1.5	-4,0 -2.0	3,5 7.5	4.5 4,5
Summa
inkl. bostäder	71828	1,5	1,0	-0,5	-2,0	-3,5	-2,0
exkl. bostäder	58 420	2,5	4,0	0,5	0.0	-2.0	-3,5

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till hela resp. halva procent.

Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i 1968-års priser.
1971—1972 1972—1973 1973—1974 1974—1975 1975—1976 1976—1977
1,0 -1,0 4,5 5,0 4,0 4.0

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 126

ifrån utveckhngen de föregående åren. Särskilt markerad är skillnaden i fråga om näringslivets investeringar. Investeringsnivån sjönk under både 1976 och 1977. Volymminskningen 1977 beräknas ha varit förhållandevis kraftig, eller 5 %. Den offentliga sektom visade en stigande investeringsaktivitet 1976 och tUlväxttakten ökade ytterligare något 1977. För bostadsinvesteringarna fortsatte nedgången 1976 och 1977 men då mycket kraftigare än åren dessförinnan. Denna utveckling har påverkat den totala byggnadsvolymen kraftigt negativt dessa år. Totalt beräknas den ha minskat med 4 1/2 % 1976 och 3 1/2 % 1977. Vad beträffar maskininvesteringarna har uppgången fortsatt ännu under 1976. Exkluderas de starkt fallande investeringarna i handelsflottan var tillväxten av maskininvesteringarna 1976 avsevärd, eller 7 %. Utvecklingen förbyttes i en lika kraftig minskning 1977. Det främsta skälet härtill är den osedvanligt kraftiga minskningen (15 %) i industrins maskininvesteringar. En kraftig uppgång i handelsflottans investeringar ledde till att nedgången i maskininvesteringarna totalt stannade vid 3 %.

Prognosen för 1978 innebär att de totala bruttoinvesteringama minskar i volym för fjärde året i rad. Nedgången beräknas bli 2 % mot 3 1/2 % 1976—1977. Industrins investeringsplaner för 1978, enUgt statistiska centralbyråns novemberenkät, pekar på en mycket svag utveckling även under 1978. Företagens redovisade planer innebär en nedrevi-dering jämfört med deras svar i samband med enkäten vid månadsskiftet augusti/september. Prognosen för 1978 i konjunkturinstitutets höstrapport har sålunda nedreviderats och industrins investeringar ser ut att sjunka med 15 % även 1978. Industrins investeringar skulle därmed 1978 ligga ca 30 % under nivån 1976.

En svag uppgång väntas i investeringarna i bostäder efter fem år av oavbruten nedgång. Bostadsinvesteringama 1978 skulle därmed ligga omkring 25 % under nivån 1972. De offentiiga investeringarna förutses totalt sett öka svagt 1978. Medan de statliga investeringarna väntas stagnera 1978, är det kommunernas investeringar som bär upp ökningen i den offentliga sektorns investeringar.

Den väntade svaga ökningen i bostadsinvesteringarna liksom i de byggnadstunga offentiiga investeringarna innebär att en liten byggvo-lymökning fömtses för 1978, eller 1 1/2 %. Den kraftiga nedgången i de maskintunga näringslivsinvesteringarna leder till att maskininvesteringarna minskar kraftigt 1978 medan byggnadsinvesteringarna ökar svagt.

Den totala investeringsaktiviteten beräknas 1978 ligga ca 8 % under 1974 års nivå. Investeringskvoten, dvs. de fasta investeringarnas andel av bruttonationalprodukten, har således fallit tillbaka. Investeringskvoten uppgick 1960 tUl ca 21 %. Den starka investeringsaktiviteten under 1960-talet ledde tiU att investeringskvoten steg till ca 23 % 1970. Vid slutet av femårsperioden 1970—1975 låg investeringskvoten strax under

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

127

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt ocb uppdelat på sektorer 1969—1978

Index 1968 = 100. 1968 års priser

Byggnader och anläggningar

)0a 80

Totalt	1--- 1
		"	"~T'

Bostäder

120 100

Maskiner m, m. Totalt			rn	.K
	J\	A	r	V
yf-	y

Totalt exkl. handelsflottan

110 lao	-Industri				/	z	K
	\_____ 7						\
100		>■•»	-'	•"			\
							••-_

120 100	1-	andel		A	r\	k	/>	\
	- y		V	..-	-.			\
								■•■	.-

100 160

liiO

120

100

mo

120 100

l'*0 r övriga statliga 120 1-

100

övriga kommunala

• '________ \ r»—~

100

I    I    I    I    I    I    I

1969 71 73 75 77

Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

	Övriga privata
						-.
120		P	P	y<
					••••	"tw

övriga privata exkl. " handelsflottan			A	A	•»
A	d	7			x
	/

Övriga offentliga		_,.	r**'	-~»	r».
	A			.*		».
•"n-	-	—	y			■\

................................ ' ■ '

1969 71 73- 75 77

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 128

22 % och 1977 beräknas den ha falUt ytterligare och tiUbaka tiU 21 %, dvs. tUl nivån från 1960.

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Enligt preliminära kalkyler minskade bostadsinvesteringama totalt sett med 9 % i volym 1976—1977. Investeringarna i flerfamiljshus sjönk därvid med 12,5 % i volym medan investeringarna i småhus minskade med 9 %. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas ha minskat med 4 % i volym.

Bostadsproduktionen torde nu klart understiga den långsiktiga efterfrågan. Under första halvåret 1977 absorberades drygt 32 400 lägenheter på bostadsmarknaden, vilket är en ökning med ca 1 200 lägenheter jämfört med första halvåret 1976. Även antalet färdigstäUda lägenheter ökade, med ca 1 100, men uppgick dock inte till mer än 30 700 under första halvåret 1977. Nedgången i antalet outhyrda lägenheter blev därmed oförändrat ca 1 700.

Antalet färdigstäUda lägenheter under andra halvåret 1977 beräknas, jämfört med andra halvåret 1976, ha minskat med 1 400 lägenheter till 24 800. För att tillgodose en bostadsefterfrågan av samma storlek som under andra halvåret 1976 dvs. om 29 000 lägenheter, skulle sålunda 4 200 outhyrda lägenheter behövt tas i anspråk under andra halvåret 1977. Antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshusi 1 september 1977 uppgick tiU ca 14 400. Ovanstående kalkyl tyder på att antalet outhyrda lägenheter under 1977 har reducerats med 5 000—6 000 lägenheter. Härtill bidrar i viss mån den kraftiga ökningen av invandringsöverskottet, i synnerhet som invandringen i hög grad riktade sig mot storstadsområdena, där också en stor del av antalet outhyrda lägenheter var belägna i början av 1977. TUl viss del motverkades detta av att storstadsområdena hade ett negativt inrikes flyttningsnetto, vilket i sig medförde ett ökat efterfrågetryck i övriga delar av landet. En viss brist på lägenheter har också lokalt börjat att göra sig kännbar.

Dessa omständigheter talar för en ökad press på bostadsproducen-terna att öka igångsättningen. Antalet påbörjade lägenheter har emellertid fortsatt att falla under 1977. Fram t. o. m. september 1977 påbörjades endast 33 950 lägenheter, vilket är en nedgång med 6 400 lägenheter jämfört med motsvarande tidsperiod 1976. Av denna minskning svarade flerfamiljshusen för 1 900 lägenheter och småhusen för 4 500. Nedgångstakten var dock betydligt lägre för såväl flerfamiljshus som små-

1 Uppgifterna om antalet outhyrda lägenheter avser lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda fr. o. m. 1967 fram till det halvårsskifte som närmast föregick resp. mättillfälle.

Bil. 1   Preliminär nationalbudget 129

hus under tredje kvartalet 1977 än under de två föregående kvartalen. Den låga igångsättningen torde vara betingad av ett flertal olika faktorer däribland den snabba ökningen av byggnadspriserna, det kärva läget på kreditmarknaden samt en otUlfredsställande planberedskap i koinmu-nerna.

Prisstegringarna inom bostadsbyggandet har varit betydande under 1970-talet, särskilt för flerfamiljshus. Denna snabba prisstegring, som under senaste året varit starkare än tidigare, förklaras bl. a. av högre insatsvarupriser för t. ex. energi och trävaror samt en lägre produktivitet tUl följd av minskande projektstorlekar och mindre byggserier. På många håll i landet har byggarbetsmarknaden efterhand käimetecknats av överhettning och hög löneglidning, främst till följd av att byggarbetar-kåren minskat snabbare än totala byggvolymen i området. Den minskande totala byggvolymen talar dock för en lugnare prisutveckUng mot slutet av 1977. Den höga inflationstakten under senare år har drivit upp kapitalkostnaden och därmed boendekostnaden i nybyggda bostadshus. Dessutom har det statliga lånetaket för främst flerfamiljshus inte ökat i takt med byggnadsprisema. Därmed har de s. k. överkostnaderna, som måste finansieras med privata lån tUl marknadsränta eller egen insats, ökat väsentligt. Den andel av den totala produktionskostnaden som översteg pantvärdet uppgick under perioden januari—maj 1977 tUl i genomsnitt 8,5 % för flerfamiljshus och 7,5 % för småhus.

De höga kapitalkostnaderna och den ökade hyressplittringen inom bostadsbeståndet som följer därav utgör sannolikt en del av förklaringen till att byggherrarna hållit igångsättningen av flerfamiljshus låg även under 1977.

För att stimulera bostadsbyggandet har regeringen under 1977 fram till 15 september höjt det statiiga lånetaket med ca 20 % för flerfamiljshus och ca 13 % för småhus, vUket kan jämföras med en höjning på 12 % för båda dessa bostadskategorier under motsvarande tidsperiod

1976.   I framtiden skaU lånetaksändringar — enligt regeringens beslut
den 15 september 1977 — göras oftare än hittUls och knytas till en in
dexserie för byggprisutvecklingen. Dessa åtgärder avses medföra att den
uppåtgående trenden i de s. k. överkostnaderna för flerfamUjshus under
1970-talet bryts, vilket har bedömts få en positiv inverkan på igångsätt-
nuigen av lägenheter i flerfamiljshus under 1978.

Under första halvåret 1977 har efterhand betydande svårigheter förmärkts när det gällt att erhålla byggnadskreditiv till bostadsbyggandet. Detta gäller även för projekt som beviljats statliga lån. På grund av dessa finansieringsproblem har påbörjandet av åtskihiga flerfamUjshus och gruppbyggda småhus avsevärt försenats. För ett stort antal småhusprojekt, som haft behov av topplån, har finansieringen inte kuimat ordnas. En förbättring av situationen ägde rum imder tredje kvartalet

1977,  men vissa tecken tyder på att läget därefter åter blev kärvare. De

9   Riksdagen 1977/78.1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 130

Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadshus 1973—1978

	1973	1974	1975	1976	1977 prel.	1978 prognos
Påbörjade' Flerfamiljshus Småhus	37 000 43 200	27 500 53 450	15 250 36 100	14 350 42 700	12 000 36 000	15 000 36 000
Totalt	80 200	80 950	51 350	57 050	48 000	51000
Inflyttningsfärdiga' Flerfamiljshus Småhus	53 750 43 750	38 750 46 550	27 450 47 050	15 650 40150	14 500 41000	13 000 37 000
Totalt	97 500	85 300	74 500	55 800	55 500	50 000

' Ett bostadshus anses bli påbörjat den månad då grundbottenbesiktning äger rum och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbörjas.

' Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådant skick att de kan tas i bruk anses huset vara inflyttningsfärdigt.

Anm. Samtliga siffror är avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

rådande kreditrestriktionerna torde också medverkat tUl att endast 3 500 privatfinansierade småhus påbörjades under tidsperioden 1 januari—31 september 1977. Därmed förefaller det mindre sannolikt att den uppställda ramen om 7 500 privatfinansierade lägenheter tagits i anspråk under 1977.

Den under första delen av 1970-talet fortgående försämringen av kommimernas planberedskap tycks nu, enligt kommunernas bostadsbyggnadsprogram för 1977—1981, i stort sett ha upphört. Någon påtaglig förbättring av planeringsläget har dock ännu inte kunnat observeras. Igångsättningen under 1977, har, som framgår av tabell 7: 3, antagits uppgå tUl 48 000 lägenheter varav 36 000 i småhus. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1977 har beräknats till 55 500 varav 41 000 i småhus. För 1978 har igångsättningen antagits uppgå tUl 51 000 lägenheter varav 36 000 i småhus. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1978 har beräknats till 50 000 varav 37 000 i småhus. Med den förhållandevis låga igångsättning som kan förutses också för 1978 finns det risk för att den lokala bristen på bostäder i olika delar av landet kommer att öka.

Modemiseringen av lägenheter fortsatte att minska något i omfattning 1 januari—31 september 1977 jämfört med motsvarande tidsperiod 1976, vilket framgår av tabell 7:4. Totala antalet lägenheter med preliminära beslut om bostadslån tUl ombyggnad blev i stort sett oförändrat. Antalet berörda småhus fortsatte att öka, medan nedgången i antalet lägenheter i flerfamiljshus höll i sig. Dessutom fortsatte antalet lägenheter med förbättringslån att sjunka. En kraftig minskning inträffade under första halvåret 1977 för lägenheter med energisparstöd, i såväl flerfamiljshus som småhus, vilka i det närmaste halverades. Under tredje kvartalet kom dock en avsevärd ökning av antalet lägenheter med ener-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

131

Tabell 7: 4 Anta] lägenheter med preliminära beslut om bostadslån, förbättringslån samt energisparstöd 1973—3 kv. 1977

	1973	1974'	1975	1976	1976 1—3 kV.	1977 1—3 kv.
Ombyggnadslån	5 650	15 750	18 500	16 800	12 250	12150
därav: flerfamiljshus småhus	3 150 2 500	12 250 3 500	12 800 5 700	8 450 8 350	6 000 6 250	5        200 6        950
Förbättringslån	9 300	6 650	6 300	5 700	4 200	2 950
Energisparstöd	—	59 300	185 450	211 950	160 550	121 350
därav: flerfamiljshus småhus	—	38 800 20 500	111200 74 250	166 550 45 400	124 650 35 900	91700 29 650

 Det statliga stödet till energibesparande åtgärder infördes i juni 1974. Anm. Samtliga siffror är avrundade till närmast hela femtiotal. Källa: Bostadsstyrelsen.

gisparstöd, främst småhus, att äga rum. Detta till följd av den förbättring av energisparstödet som gäller fr. o. m. 1 juli 1977. För att tillgodose den starkt ökade efterfrågan på energisparstöd utlovade regeringen i december 1977 ytterligare 400 milj. kr. till energibesparande åtgärder

Diagram 7: 2 Investeringar i bostäder ocb egentlig industri 1971—1978

Index 1968 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

120 •

140

100

Egentlig industi Totalt			i	"
y	/	fT

Byggnader

140 •

100

180

140

100

180 140	. Maskiner	y\	r—1	k
	/			V,
100	/"			\	_"*•*

I     I     I             I__ I__ L_J__ \__ I__ \__ L_J

1971 72 73 74  75 76 77  78

L

1971 72 73 74 75 76 77  78

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 132

i bostadshus. Därmed skulle ramen för statUga lån och bidrag till energibesparande åtgärder under budgetåret 1977/78 uppgå tUl 958 milj. kr. Den av regeringen föreslagna ramen för budgetåret 1978/79, som bostadsstyrelsen avses få disponera för bostadsändamål, är av ungefär samma storleksordning.

Med ovan angivna förutsättiungar angående igångsättning m. m. beräknas bostadsinvesteringama totalt sett öka med 5 % i volym 1977— 1978. Investeringarna i flerfamiljshus berälcnas därvid öka med 8 % och småhusinvesteringarna med 1,5 %. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas öka med 20 % i volym 1977—1978.

Egentlig industri

Industriinvesteringarna kom, efter en oavbruten ökning sedan 1968, att i det närmaste stagnera 1976. Den obetydUga ökning som totalt sett kunde noteras hänförde sig tUl maskininvesteringarna som ökade med 3 1/2 %. Byggnadsinvesteringarna däremot minskade inte mindre än 6%.

Investeringsaktiviteten synes 1977 ha avtagit kraftigt, inte enbart på byggnadssidan utan även på maskinsidan. På basis av statistiska centralbyråns novemberenkät har den volymmässiga nedgången från 1976— 1977 beräknats till 15 % totalt. Minskningen fördelades jämnt mellan byggnadsinvesteringarna och maskininvesteruigarna. Fortsatt svag efterfrågan, lågt kapacitetsutnyttjande liksom en starkt försämrad lönsamhet har verkat dämpande på investeringsbenägenheten.

Den nyssnämnda novemberenkäten ligger tUl grund för prognosen för 1978. Företagens planer och konjunkturinstitutets prognos för 1978 samt planer och utfall för de föregående tio åren redovisas i tabell 7: 5. Den variation i avvikelserna som kan observeras mellan planer och utfall kan delvis hänföras tiU konjunkturell inverkan. De vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna har givetvis också påverkat investeringsaktiviteten och därmed avvikelserna mellan planer och utfaU.

Tabell 7: 5 Planerade ocb faktiska förändringar av den egentliga industrins totala investeringar 1968—1978

Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser

	1968 ,	1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Planerat i november året innan'	-19	-19	-1	-6	-12	-11	-4	-5	-6	-14	-21
Faktiskt inträffad förändring	-4	8	4	1	4	10	11	1	1	-15	(-15)
Differens	15	27	5	7	16	21	15	€	7	-1	(6)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1977—1978 har använts det preliminära utfallet för'l977.

Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 133

Förutsättningarna för en återhämtning i investeringsaktiviteten 1978 bedöms inte som goda. Den avsevärda kapacitetsreserven i utgångsläget liksom även den kvardröjande obalansen mellan avsalupriser och kostnader, dvs. den pressade lönsamheten, väntas verka bromsande på industriföretagens investeringsbenägenhet totalt sett. Den bedömning av den internationella konjunktumtvecklingen 1978, som görs i föreliggande nationalbudget, ger knappast heller anledning räkna med någon väsentiig påfyllnad av företagens nuvarande mycket låga investeringsplaner för 1978.

Företagens redovisade enkätsvar i november pekar på en revidering nedåt av det beräknade invsteringsutfallet 1978 jämfört med den prognos som grundades på de planer som företagen uppgav vid föregående enkättillfälle vid månadsskiftet augusti/september 1977. Normalt brukar företagens planer underskatta den faktiska utvecklingen. Detta framgår av den positiva avvikelsen som systematiskt föreligger mellan planer och utfall. Bedömningen av företagens svar i november har emellertid resulterat i att företagens planer uppjusterats i mycket liten utsträckning. Även efter denna justering förutses dock industriinvesteringarna på total nivå minska lika kraftigt 1978 som 1977, eller med 15 %. I konjunkturinstitutets höstrapport var prognosens innebörd en uppbromsning av nedgången 1978 jämfört med 1977. Den krympning av industriinvesteringarna som nu fömtses innebär dock för maskininvesteringarnas del en lägre minskningstakt i år, 11 %, än förra året, 15 %. Bygginvesteringarna däremot bedöms minska kraftigare 1978, ca 25 % mot 15 % 1911.

I diagram 7: 3 redovisas investeringsutvecklingen inom de olika huvudbranscherna av industrin. Branschuppgifterna för 1977 och 1978 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som för industrin som helhet. Med detta förfaringssätt kan kalkyleringen av de enskUda branschernas utveckling förmodas ha en avgjort osäkrare gmnd än motsvarande bedömning för industrin i dess helhet. Med denna reservation i minnet har det likväl sitt intresse att notera att betydande olikheter i utvecklingstendensen mellan branscherna framträder i diagrammet. Inom järn- och stålverk samt massa- och pappersindustri förutses investeringarna fortsätta att minska kraftigt 1978. Massa- och pappersindustrins investeringsnedgång beräknas därvid accelerera medan för järn- och stålindustrin en uppbromsning av nedgången förutses. För dessa industribranscher synes investeringshämmande faktorer på ett mycket kännbart sätt ha samverkat i negativ riktning. Investeringsnivån 1978 beräknas för dessa båda branscher sammantagna motsvara halva deras investeringar under toppåret 1976 och därmed betydligt lägre än föregående botten-markeringar under 1970-talet. Även för verkstadsindustrin beräknas investeringsnivån 1978 ligga — ehuru i mindre markerad utsträckning än för basindustrierna — under föregående bottennivå från 1972. För de övriga branschema beräknas däremot investeringsnivån 1978 ligga

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen

134

Diagram 7: 3 Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat pä branscher 1971—1978

Index: 1962 = 100. 1968 års priser. Log. skala

160 150 140 130

120

140 130 120 110 100 90 80

70

200 190 180 170 160 150 140

130

Totalt
•		,r	—t.
	A			k
	/			\ \
y				\
rm				\
				\

Si	rn-	Dch stålverk
-				n	—»
n		-\       i		/
s/	/	]				\
			r			\
						\ \ \

Verkstadsindust exkl. varv

	Massa- och pappersindustri
130	.
120	A
110 100					t -	\ \ \
	1
	y					"A
90 80	/	'\		r		i
	f	\	L         i	1		\	\
			\  ,			■
70			V				\
							\
60

L

I__ L

j

J__ \__ I__ L

1971 72  73 74 75 76 77 78       1971 72 73 74 75 76 77 78

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade.

Källor; Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

klart över föregående bottennivå från 1971. Som framgår av diagrammet har kurvan därvid inte varit lika brant nedåtriktad som för basindustrierna.

Handel m. m.

Enligt preliminära beräkningar ökade de totala investeringarna inom gruppen handel m. m. med 2% i volym från 1976 till 1977. Bygg-

1 Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 135

nadsinvesteringarna sjönk med 6,5 %  medan däremot maskininvesteringarna steg med 7 %.

Beräkningarna för både 1977 och 1978 grundar sig på dels den av statistiska centralbyrån i november genomförda enljätundersökningen inom handels-, bank- och försäkringsföretag, dels på uppgifter om totala kostnader och byggnadstider för byggnadsprojekt inom gruppen privat handel.

För den enkättäckta delen av byggnadsinvesteringarna anger företagens planer en fortsatt nedgång i byggandet tmder 1978. Det kan också konstateras att dessa planer i stort överensstämmer med de beräkningar som gjorts på basis av uppgifter om pågående projekt och förväntad igångsättning. Dessa beräkningar grundar sig även på arbetsmarknadsstyrelsens statistik över antalet beviljade byggnadsprojekt inom gruppen privat handel samt på uppgifter om förändringar i den s. k. projektreservens storlek. Som mått på denna har använts summa byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden inkomna under den senaste 12-må-nadersperioden. Dessutom har byggnadsinventeringen som gjordes av statistiska centralbyrån i augusti 1977 utnyttjats.

Den 15 maj 1977 infördes en investeringsavgift på 15 % på vissa oprioriterade byggnadsarbeten; avgiften borttogs genom riksdagsbeslut i december 1977 retroaktivt fr. o. m. den 20 oktober 1977. Igångsättningen minskade enligt preliminära beräkningar med ca 18 % i volym 1976—1977. Vid bedömningen av igångsättningen för 1978 har också beaktats den negativa utveckling som kännetecknat den privata konsumtionen 1976—1977 och väntas fortsätta 1977—1978. Med hänsyn härill och till tidigare nämnda uppgiftskällor väntas igångsättningen öka endast med 2 % i volym 1977—1978, med ökningen förlagd till andra halvåret 1978. Kalkylema för hela gruppen privat handel m. m. visar då en minskning av de utförda byggnadsinvesteringarna med 11 % i volym från 1977 tUl 1978. Inkluderas även den statliga delen erhålls också en nedgång med 11 %.

Enkäten pekar på en minskning av maskininköpen under 1978. Mot bakgrund av tidigare års erfarenheter av förhållandet mellan planer och utfall har en uppjustering ansetts motiverad även denna gång. De senaste fyra—fem årens relativt höga ökningstakt förutses likväl upphöra vid i volym oförändrad nivå 1978. Därmed skulle de totala investeringarna inom gruppen handel m. m. minska med 4 % i volym 1977—1978.

Handelsflottan

Investeringarna i handelsflottan minskade 1976 med 200 milj. kr. i 1968 års priser. Med investeringar avses här inköp av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv minus nettoutförseln av begagnade fartyg. Utförsäljningen var exceptionellt hög 1976 och kom att överstiga inköpen av nybyggda fartyg. Under 1977 ökade inköpen av nybyggda far-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 136

tyg kraftigt — fartygsimporten mer än fördubblades jämfört med 1976, medan leveranserna av svenskbyggda fartyg var något lägre än 1976. Samtidigt muiskade nettoutförseln av begagnade fartyg och därmed kom inköpen av nybyggda fartyg åter att överstiga nettoutförseln av begagnade fartyg. Investeringarna i handelsflottan 1977 uppgick därmed till 440 milj. kr. i 1968 års priser.

Beräkningarna över nyinköpen av fartyg 1978 bygger på två enkäter, en till svenska redare angående deras beställningar i utiandet och en tUl de svenska varven. Enligt dessa enkäter kommer inköpen av nybyggda fartyg att öka kraftigt 1977—1978 — mköpen från utländska varv väntas då bU ännu något högre än 1977. Samtidigt beräknas leveranserna av svenskbyggda fartyg bli mer än dubbelt så höga som 1977. I dessa leveranser har då inte inräknats de fartyg som på en del varv byggs i egen regi, och som då detta skrives saknar extern beställare. En mycket svårbedömbar post i kalkylema över investeringama i handelsflottan utgörs av exporten av begagnade fartyg. Storleken av dessa försäljningar 1978 kommer antagligen tUl stor del vara beroende på i vilken utsträckning utflaggning till andra länder kommer att tillåtas. Här har antagits att nettoutförseln av begagnade fartyg ökar kraftigt 1977— 1978. Investeringama i handelsflottan 1978 skuUe då komma att uppgå till 620 milj. kr. i 1968 års priser.

Statliga investeringar

De totala statliga investeringarna minskade enligt preliminära beräkningar med 4 % i volym från 1976 tUl 1977. Som framgår av tablån nedan sjönk de statUga myndigheternas och de statliga företagens investeringar medan ökningar noterades för de statliga affärsverken.

Byggnadsinvesteringarna minskade med 3 % i volym 1976—1977 och maskininvesteringarna med 4 %.

Till underlag för beräkningarna över den statliga investeringsverksamheten ligger enkäter från affärsverk, myndigheter och statliga företag insamlade av statistiska centralbyrån kring månadsskiftet oktober/ november 1977.

1976 1977 1978

Statliga affärsverk exkl. industri Statiiga myndigheter inkl. militära Statiiga företag (industri m. m.) Statliga investeringar, totalt

2,5	4.0	-4,0
-2,5	-2,5	8,5
18.5	-20,5	-3.0
4.5	-4.0	0,0

1 De statliga företagens investeringar redovisas i tabell 7: 1 dels under Egentlig industri vad avser statUga industriföretag, dels under Övriga investeringar vad avser övriga statiiga företag.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 137

Affärsverkens totala investeringar beräknas ha ökat med 4 % i volym 1976—1977. Byggnadsinvesteringarna steg med 8 % — främst tUl följd av en uppgång i televerkets, vattenfallsverkets och i viss mån postverkets byggande. Luftfartsverkets byggnadsinvesteringar minskade däremot. På maskinsidan noterades en nedgång med 1 %. Minskningen kan huvudsakligen härledas från televerkets neddragning av maskininköpen.

De statliga myndigheternas totala investeringar gick ned med 2,5 % i volym 1976—1977. Byggnadsinvesteringama sjönk med 3 % — i första hand beroende på en nedgång i det statliga vägbyggandet. Maskininköpen minskade med 2,5 %.

Prognoserna för den statliga investeringsverksamheten baseras på de ovan nämnda enkäterna och utgör således bedömningar grundade på de enskilda verkens, myndigheternas och statliga företagens uppgifter. Hänsyn har härvid tagits till den av regeringen i december 1977 beslutade tidigareläggningen av statiiga byggen.

För de statliga affärsverken väntas den totala investeringsverksamheten gå ned med 4 % i volym från 1977 till 1978. På byggnadssidan planerar televerket, vattenfallsverket och statens järnvägar en ökning av investeringarna tmder 1978, vilket är den främsta anledningen till att byggnadsinvesteringarna förutses öka med 11 %. Luftfartsverkets byggande väntas däremot fortsätta att minska kraftigt. På maskinsidan beräknas en nedgång av inköpen med hela 25 %. Denna minskning härrör främst från vattenfallsverkets planerade neddragning av maskininvesteringarna. Även televerket avser minska maskininköpen.

De statliga myndigheternas totala investeringar väntas öka med 8,5 % i volym från 1977 tiU 1978. Hela ökningen ligger på byggnadssidan, där en uppgång med 12 % förutses. Huvuddelen av uppgången härrör från en planerad ökning av det byggande som administreras av byggnadsstyrelsen. Beträffande det statliga vägbyggandet väntas en viss uppgång föranledd av en betydande ökning av det vägbyggande som finansieras med beredskapsmedel. Däremot förutses det ordinarie vägbyggandet minska. Maskininvesteringarna beräknas sjunka med 1,5 %.

De totala statliga byggnadsinvesteringarna inkl. de statliga företagens förutses öka med 7,5 % i volym 1977—1978. På maskinsidan väntas å andra sidan en nedgång med 11,5 %. Sammantaget skuUe då de totala statiiga investeringarna inkl. de statiiga företagens ligga kvar på en i volym oförändrad nivå från 1977 till 1978.

Kommunala investeringar

Kommunernas investeringar ökade enligt preliminära kalkyler totalt sett med 7,5 % i volym 1976—1977. De uppvisar därmed en ökning för första gången sedan 1972. Denna förklaras främst av att byggnadsinvesteringarna nu vänt kraftigt uppåt. Byggnadsinvesteringama beräknas ha ökat med 7 %  och investeringarna i maskiner och inventarier med

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 138

11 %. Starkast synes expansionen ha varit inom primärkommunema och de kommunägda företagen, medan landstingens investeringar hade en lägre tillväxttakt.

Till grund för kalkylema över investeringsutvecklingen 1977 och 1978 ligger en av statistiska centralbyrån i början av november insamlad enkät bland primärkommuner och landsting, samt en enkät avseende de kommunägda företagen. Investeringsuppgifterna i novemberenkäten för det innevarande året bmkar i allmänhet vara tämligen rättvisande, dvs. stämmer tämligen väl överens med det utfall som senare redovisas. Primärkommunernas byggnadsinvesteringar har dock på basis av tidigare erfarenheter nedjusterats något.

Den förhållandevis höga investeringsaktiviteten inom primärkommunema 1977, på byggnadssidan en volymökning med 7,5 % och på maskinsidan 12,5 %, kan i det närmaste helt återföras på en avsevärt ökad igångsättning av dag- och fritidshem mot slutet av 1976 och början av 1977. Höjda anordningsbidrag utgick med förlängd giltighetstid tUl 1 mars 1977. Sannolikt har detta medverkat till att den av riksdagen våren

1976 angivna målsättningen om en igångsättning av 27 000 platser i dag-och fritidshem under 1977 också uppnåtts. Primärkommunernas investeringar synes totalt sett ha ökat med 8 % i volym 1976—1977. För landstingen förefaUer investeringarna ha ökat med 3 % i volym 1976—

1977 och för de kommunägda företagen med 11 %. Den starka investeringsökningen inom företagssektorn är enligt enkäten ett resultat av en kraftig utbyggnad av elförsörjningen, främst på maskinsidan.

Investeringsavgiften om 15 % på oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas efter den 15 maj 1977 torde i viss mån ha påverkat den kommunala investeringsvolymen i neddragande riktning under början av andra halvåret 1977. Därefter torde endast en omfördelning av byggandet från avgiftsbelagd till annan verksamhet ha ägt rum. Avgiften borttogs genom riksdagsbeslut i december 1977 retroaktivt fr. o. m. 20 oktober 1977. Till de projekt som berörts av investeringsavgiften räknas förvaltningsbyggnader, idrottsanläggningar m. m.

När det gäUer 1978 är novemberenkätens uppgifter för primärkommuner och landsting genomgående mera osäkra. Kommunerna har dock normalt i det närmaste slutfört sitt budgetarbete i början av november, varför uppgifterna måste anses vara avsevärt mera tillförlitliga än de uppgifter som redovisades i augustienkäten.

Den kommunala investeringsaktiviteten 1978 har liksom tidigare volymmässigt antagits bli beroende av bl. a. den kommande prisutvecklingen för investeringsvaror. Eftersom budgetramarna kan tänkas vara tämligen fastlagda budgetårsvis och anges i nominella belopp kan prisut-

11 detta avsnitt redovisas de kommunägda företagens investeringar exkl. bostäder och egentlig industri.

Bii. 1    Preliminär nationalbudget 139

vecklingen nämligen förmodas inverka på den investeringsvolym som kommunerna kan realisera. I tabell 7: 6 redovisas primärkommunernas och landstingens investeringsplaner för 1978 omräknade till procentuella volymförändringar tillsammans med planer och faktiska förändringar för några tidigare år. Detta förfaringssätt — med en mot kostnadsutvecklingen svarande deflatering av planerna — iimebär att prisförändringarna i sin helhet antas återverka på den realiserade investeringsvolymen. Övriga korrigeringar av investeringsplanerna med hänsyn till tidigare systematiska över- resp. underskattningar av investeringsvolymen, fysiska restriktioner såsom brist på arbetskraft, förlängda byggnads- och leveranstider etc. samt ekonomisk-politiska åtgärder ligger implicit i den korrigeringsfaktor (-differens) som anges i tabell 7:6.

Kommunernas investeringsplaner tyder på en fortsatt ökning av investeringsvolymen 1978. Dessa planer torde grundas på en positiv bedömning av kommunernas finansiella utveckling under innevarande år.

Som framgår av tabell 7:6 uppvisar kommunernas byggnadsplaner i november året innan, med undantag för år med extrema förändringstal, i allmänhet god överensstämmelse med utfallen. Därför har endast landstingens mycket höga planer för 1978 nedjusterats. På maskinsidan synes kommunerna i november systematiskt överskatta utfallen, varför planerna nedkorrigerats något.

Primärkommunernas och landstingens byggnadsinvesteringar har bedömts öka med 6,5 % i volym 1977—1978. Det är främst landstingen som väntas genomföra en kraftig expansion eller med 15 % i volym. För primärkommunema förutses ökningen av byggnadsinvesteringarna bli drygt 4,5 %. En lägre igångsättning av dag- och fritidshem kan väntas under 1978 jämfört med 1977, vilket verkar återhållande på primär-

Tabell 7: 6 Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1969—1978

Procentuell förändring från föregående år . 1968 års priser

1969    1970    1971    1972    1973    1974    1975    1976    1977    1978

Byggnadsinvesteringar

5	5
4	5
-1	0
11	18
-1	27
-12	9

Planerat i november året innan 5     5 -7-2 -13 -11 -4 -3 10 7

Faktisk inträffad förändring 4     5 -6         0 -10 -9 -3 -3 7 (6)

Differens -10 1        2 3 2 1 Q _3 (_i)

Maskinin ves ter ingar

Planerat i november året innan' 11 18 -16 12      -1 19 11 6 13 5

Faktisk inträffad förändring -1 27 -19 0-10 10 7 8 9 (4)

Differens -12 9 -3 -12      -9 -9 -4 2 -4 (-1)

 Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 1977—1978 har använts det prognoserade utfallet för 1977.

Anm.  Uppgifterna avser kommunala myndigheter och affärsverk men ej kommunägda bolag och stiftelser.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 140

kommunernas investeringsökning 1977—1978. Den av regeringen i december 1977 föreslagna utvidgningen av ramarna för byggandet av skolor, sjukhus m. m. har bedömts få en positiv inverkan på byggnadsinvesteringarna under 1978. Inkluderas byggandet inom de kommunägda företagen, som beräknas öka med 5,5 %, skulle det totala kommunala byggandet stiga med 6 % i volym 1977—1978. Primärkom-munemas och landstingens investeringsplaner på maskinsidan har i prognosen nedkorrigerats till en ökning på 4 % i volym. De kommunala företagens planer för den enkättäckta delen av maskininvesteringarna anger en kraftig minskning i inköpen av maskiner och inventarier, främst till elverken. Inberäknat företagens maskininvesteringar, som uppkorrigerats till en nedgång med 25 % i volym, beräknas kommtmemas investeringar i maskiner och inventarier sjunka med 4 % i volym 1977—1978. Totalt förutses därmed de kommtmala investeringarna öka med 4,5 % i volym 1977—1978.

7.3 Lagerinvesteringarna

Den senaste lageruppbyggnadsfasen i den svenska ekonomin avslutades kring årsskiftet 1975/76. Sammantaget för alla näringsgrenar hade lagren under hela uppbyggnadsperioden 1974—1976 vuxit med hela 11,5 miljarder kr. i 1968 års priser. Jämfört med motsvarande fas i föregående konjunkturcykel, 1969—1971, innebar detta en mer än 60 % starkare lagertillväxt. Kulmen i denna exceptionella anhopning inföll emellertid redan under första halvåret 1975 men till skillnad från föregående cykel avtog lageruppbyggnaden endast långsamt under de två följande halvåren. Till yttermera visso accelererade lagertUlväxten ånyo mot slutet av 1976 och först i början av 1977 kunde en avtappning inledas.

Huvuddelen av den massiva lageruppbyggnaden har skett inom industrin. Som framgår av vidstående diagram var lagertiUväxten inom industrin exkl. varven framför allt koncentrerad tUl färdig varulagren och i viss mån också till lagren av varor i arbete, medan förloppet för insatsvaror blev mer normalt. Under intryck av den starka intemationella konjunkturnedgången anpassades den svenska industriproduktionen nedåt under 1975. Det samtidiga leveransbortfallet blev dock så betydande att lagertillväxten accelererade under loppet av året. Den förbättring av orderingång och leveranser som sedan skedde under våren 1976 ledde till att produktionsnedgången avbröts och när efterfrågeutvecklingen oväntat återigen föll tUlbaka uppkom den "lagerpuckel" andra halvåret 1976 som åskådliggörs i diagrammet. Lageruppbyggnaden 1975 och 1976 är tUl betydande del påverkad av det statliga lagerstödet men också av företagens egna bedömningar av en fortsatt betydande ökning av framför allt exportefterfrågan. Från ingången 1977

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

141

Diagram 7: 4 Totala industrins lagervolymförändring 1965—19781

Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

800 400

o

1      Insatsvarör exkl. varv			/I	rx
'		k     -	y		\	/>	rl	r\
	V	\-				"r

-400 1600

1200

800

400

O

-400

r     Färdigvaror 1       exkl, varv L                                                                                                              i

r\

NA

rl

[\

rn

f\

/

V

V

k-

/

\

/

A \ \

r

'

hv

/

\

V \

\

2000

Totalt                                     / \                                              /

h

1600 1200

exkl. varv

rA

\

/

A

800 400 0 -400

/

K   /

\

\

/ A

y

N

K           /I

y

v

\ /

K

v/

\

\

-800

\

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1 Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Anm. Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i obestämd omfattning.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen 142

drogs produktionen ned i en sådan utsträckning att industrilagren började minska totalt sett. Lagerstatistiken för första halvåret 1977 visar en lagerminskning säsongrensat sett på något hundratal milj. kr. i 1968 års priser. Därvid har insatsvarulagren minskat liksom lagren av varor i arbete. En fortsatt men klart dämpad tillväxt har skett av färdigvarulagren. Denna är nära nog helt hänförbar till verkstadsindustrin medan inom övriga branscher lagren av färdigvaror varit i stort sett oförändrade.

Preliminära beräkningar antyder att industrilagren fortsatt att minska tredje kvartalet och en fortsatt minskning kan beräknas ha ägt rum fjärde kvartalet. Lagerminskningen totalt andra halvåret torde emellertid även den varit blygsam och inbegripit svag ökning av färdigvarulagren.

För helåret 1977 beräknas lagerhållningen inom industrin exkl. varven, ha minskat 0,5 mUjarder kr. i 1968 års priser.

Avmattningen i lagertUlväxten av färdigvaror under loppet av 1977 förutses för industrin övergå till lageravveckling 1978. Först under andra halvåret väntas emellertid denna bli betydande i takt med att också verkstadsindustrins lageraweckling blir mer påtaglig. För varor i arbete förutses också en successivt allt starkare neddragning av lager-stockarna medan takten i minskningen av insatsvariUagren väntas avta under loppet av 1978.

Därmed beräknas lagren inom industrin exkl. varven komma att minska med ca 2,1 miljarder kr. i 1968 års priser. Lagerneddragningen 1977 och 1978 skulle därmed motsvara 40 % av lageruppbyggnaden 1975 och 1976.

Varvens lagerförändringar består nära nog helt av varor i arbete, dvs. fartyg under byggnad. Lagren av dessa minskade 1977 och kommer att i än högre grad minska 1978 när varvsproduktionen faller Icraf-tigt. Ett antal fartyg byggda i varvens egen regi, dvs. som fortfarande saknar extern beställare, kommer att färdigställas 1978. De har här

Tabell 7: 7 Lagervolymförändringarna totalt och efter näringsgrenar 1974—1978

Milj. kr., 1968 års priser

		1974	1975	1976	1977 prel.	1978 prognos
Industri (inkl. el-, gas-, värme-därav: verkstadsindustri detaljhandel (inkl. bilar) partihandel jord- och skogsbruk Summa	och vattenverk)	2    102 1275 319 963 8 3    392	4 422 1 585 -86 -223 251 4 634	2    919 1 357 384 227 193 3    723	-540 35 340 -150 160 -190	-2 065 -1290 -100 0 110 -2 055

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 143

upptagits som förutsedd lagerökning av färdigvaror i varven. Sammantaget beräknas varvens lager därmed öka något 1978.

Handeln lyckades minska sina lager i tämligen betydande utsträckning första halvåret 1977. Till följd av den snabba minskning av vam-konsumtionen som skett sedan sommaren har emeUertid handeln åter sett sina lager stiga under andra hälften av 1977. Handelslagren fömtses under sådana förhållanden minska 1978. Lagren i skogsbruket ökade 1977 och väntas fortsätta öka 1978.

Sammantaget för alla näringsgrenar minskade lagren med 0,2 miljarder kr. 1977 och beräknas 1978 minska med ytterligare 2,1 mUjarder kr. i 1968 års priser. I aktuell prisnivå motsvarar det en lagerminskning på närmare 5 miljarder kr. 1978. Lagerinvesteringarna svarade för drygt 2 procentenheter av fallet i totala inhemska efterfrågan på ca 3 % 1976—1977. Motsvarande negativa bidrag beräknas 1977—1978 stanna vid ca 1 procentenhet.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 144

8    Den offentliga verksamheten

8.1 Allmänt

Verksamheten inom den offentliga sektorn diskuteras i avsnitten 8.2—8.5 med utgångspunkt från inkomst- och utgiftsöversikter för del-sektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn samt för den offentliga sektorn i dess helhet. Översikterna ger en viss, om än partiell, belysning av den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. De offentliga utgifter som avser konsumtion och investeruigar påverkar direkt den totala efterfrågan i ekonomin. Transfereringar och skatter påverkar inkomsterna för hushåll och företag. Den offentliga sektorns inkomster och utgifter har därför även en stor betydelse för efterfrågeutvecklingen inom den privata delen av ekonomin.

Den offentliga sektorn har också ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden. De samband som gäller är emellertid svåra att kartlägga och kan inte heller analyseras fristående från förhållandena på kreditmarknaden i stort. Effekterna via kreditmarknaden kommer därför inte att beröras i det följande. Det bör observeras att riksbanken här inte ingår i begreppet offentlig sektor.

Avslutningsvis presenteras i avsnitt 8.6 vissa beräkningar av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin under 1974—1978. Dessa beräkningar är baserade på den modell som tillämpades första gången i nationalbudgeten 1974.

8.2   Staten

Den bild över utvecklingen i den statliga sektorn som presenteras i detta avsnitt bygger på redovisade utfaUssiffror fram t. o. m. budgetåret 1976/77. För innevarande budgetår grundas bedömningarna i huvudsak på riksrevisionsverkets budgetprognoser. I beräkningarna har hänsyn tagits till tilläggsbudget I och II för budgetåret 1977/78 samt tiU under hösten 1977 framlagda särpropositioner som påverkar statens inkomster och utgifter tmder innevarande budgetår. Vidare har schablonmässigt en viss hänsyn tagits till väntade men inte beslutade insatser på främst industriområdet samt tUl den merbelastning på vissa anslag p. g. a. pris- och löneutvecklingen som inkalkyleras i det i budgetförslaget beräknade to-talsaldot för statens budget under 1977/78. För andra halvåret 1978 har kalkylerna gjorts med utgångspunkt från förslaget till statsbudget avseende budgetåret 1978/79.

Endast de statUga myndigheterna, inte de statliga affärsverken och aktiebolagen, räknas till den statiiga sektorn så som den definieras i detta sammanhang. Det innebär att knappt hälften av de som är an-

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 145

stäUda vid statiiga myndigheter, affärsverk och aktiebolag räknas som sysselsatta i den stathga sektorn. De statiiga myndigheterna har nämligen drygt 250 000 sysselsatta 1977 medan antalet anställda vid de statliga affärsverken är ca 160 000 och vid de aktiebolag som staten äger till minst hälften, ca 110 OOO.i

Skatteomläggningen 1977 innebar bl. a. att den statliga inkomstskatten blev 6,6 miljarder kr. lägre 1977 än om oförändrade regler hade tillämpats. Omläggningen 1978 medför att de samlade skatteinkomsterna blir 5,5 mUjarder kr. lägre än vid oförändrade regler. Dessa omläggningar medför att den statiiga direkta skatten torde vara i stort sett oförändrad i nomineUa tal mellan 1976 och 1977 och meUan 1977 och 1978. Att den statUga direkta skatten ändå minskar kraftigt både 1977 och 1978 enligt tabell 8: 1 sammanhänger med att utbetalningarna av kommunalskattemedel ökar kraftigt de båda åren. Kommunalskattemedlen utgör en avdragspost bland de direkta skatteinkomster som redovisas i tabellen. Den stora ökningen av utbetalningarna tiU kommunerna beror i sin tur på den kraftiga löneutvecklingen tidigare år.

Energiskatten på elektrisk kraft och vissa punktskatter höjdes med sammanlagt 2 miljarder kr. i årsbelopp under våren 1977. Den 1 juni 1977 höjdes mervärdeskatten med ca 3 % räknat på varans pris exkl. moms, vilket ger statskassan ca 5 miljarder kr. i löpande inkomster per år. I budgetpropositionen för 1978/79 föreslås vidare att skatten på bensin höjs och att en avgift på charterresor införs våren 1978. Det beräknas inbringa ca 1,3 miljarder kr. i årsbelopp. Dessa inkomstförstärkningar bidrar tiU ökningen av de indirekta skatterna 1977 och 1978. Ökningen i de indirekta skatterna motverkas emellertid av den svaga konsumtionsutvecklingen dessa år.

De indirekta skatterna påverkas också av förändringar i uttaget av arbetsgivaravgifter. De höjdes den 1 januari 1977 med 4 procentenheter till sammanlagt 34,7 %. Avgifterna räknas i procent av avgiftsunderlag som för de flesta avgifter ungefär motsvarar de utbetalade lönerna. Av höjningen avsåg 1 procentenhet den nya avgiften för utbyggnaden av bamomsorgen. Denna avgift inräknas i de indirekta skatterna i tabell 8: 1 och bidrar till den kraftiga ökningen 1977. 3 procentenheter av avgiftshöjningen avsåg pensionsavgifter vilka inräknas i socialförsäkringssektorns inkomster;

Avgiftsuttaget är oförändrat 34,7 % 1978. EmeUertid har den aUmänna arbetsgivaravgiften sänkts med 2 procentenheter. Eftersom denna avgift också inrälcnas i de indirekta skatterna blir ökningen av dessa inte lika kraftig 1978 som 1977. Av de avgifter som har höjts med sammanlagt 2 procentenheter för 1978 svarar sjukförsäkringsavgiften för 1,6 procentenheter. Den inräknas i socialförsäkringssektorns inkomster.

1 Källa; Statliga företag 1977, industridepartementet. 10   Riksdagen 1977/78.1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen

146

Tabell 8:1 Statens inkomster och utgifter 1976—1978

Exkl. statiiga afTärsverk och aktiebolag

		Milj. kr.			Förändring, %
		1976	1977	1978	1976— 1977	1977— 1978
Löpande priser
1	Inkomster	90 321	94 610	97 580	4,5	3,0
1.1	Direkta skatter	36 277	31920	28 870	-12,0	-9,5
1.2	Indirekta skatter	46 621	54 140	59 100	16,0	9,0
1.3	övriga inkomster	7 423	8 550	9 610	15,0	12,5
2	Utgifter	90 869	106 550	119 050	17,5	12,0
2.1	Transfereringar	60 903	72 220	81 170	18,5	12,5
2.1.1	Till hushåll m.m.	8 579	10 930	13 250	27,5	21,0
2.1.2	Till socialförsäk-
	ringssektorn	12 487	11 870	12 840	-5,0	8,0
2.1.3	Till kommuner	21317	26 410	29 610	24,0	12,0
2.1.4	Till företag inkl. livsmedels- och bostadssubventio-
	ner	11 743	13 980	14 290	19,0	2,0
2.1.5	Till internationell
	verksamhet	2 371	2 870	3 480	21,0	21,5
2.1.6	Ränteutgifter	4 406	6 160	7 700	40,0	25,0
2.2	Konsumtion	26 755	29 810	32 730	11,5	10,0
2.3	Realinvesteringar	3 153	3 380	4 010	7,0	18,5
2.4	Korrektionspost	58	1 140	1 140
3	Finansiellt spa-
	rande (1—2)	-548	-11 940	-21470
4	Utlåning och andra finansiella
	transaktioner	5 703	6 060	12 000
5	Totalsaldo	-6 251	-18 000	-33 470
1976 års priser
Konsumtion		26 755	26 620	26 350	-0,5	-1,0
Realinvestering		3 153	3 070	3 330	-2,5	8,5

Anm. Skatteinkomsternas periodisering skiljer sig här frän periodiseringen i nationalräkenskaperna.

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Avgiftsförändringarna 1978 innebär således att man inom samma avgiftsuttag omfördelar en del av inkomsterna mellan staten och socialförsäkringssektorn.

Sammantaget ökar statens inkomster långsamt både 1977 och 1978. Om man emellertid exkluderar den tillfälliga neddragning som systemet för uppbörd av kommunalskatt innebär dessa två år så ökar statens inkomster i övrigt med 11 % 1977 och 6—7 % 1978.

Statens utgifter beräknas öka med 17—18 % 1977 och ca 12 % 1978. Transfereringarna som svarar för ca 70 % av utgifterna ökar något snabbare medan konsumtion och investeringar som svarar för resten ökar långsammare.

Barnbidraget höjdes den 1 juU 1977 med 300 kr. tiU 2 100 kr. per

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 147

helår för att mildra verkningarna för barnfamUjerna av prisstegringarna. Det avses höjas med ytterligare 160 kr. den 1 april 1978 samtidigt som det statliga inkomstprövade bostadsbidraget höjs med 360 kr. till 1 260 kr. per helår. Dessa höjningar bidrar till en relativt kraftig höjning av transfereringarna tUl hushåll 1977 och 1978. Andra faktorer som bidrar till denna ökning är att bidragen för arbetsmarknadsutbUdning förbättrades 1977 och att försäkringskassan övertagit utbetalningarna av bidragsförskott den 1 oktober 1977. Det senare innebär att statens utgifter för bidragsförskotten fr. o. m. fjärde kvartalet 1977 kommer att föras som transfereringar till hushåll i stället för transfereringar till kommuner. 1978 överflyttas på detta sätt ca 750 noilj. kr.

I samband med transfereringarna tiU hushåll kan nämnas att livsmedelssubventionerna, som 1977 uppgick till över 4 miljarder kr., och räntebidragen till bostäder, vilka 1977 var ca 2 1/2 miljarder kr., i enlighet med nationalräkenskapernas principer räknas som transfereringar till företag i tabell 8: 1.

Industripolitiken medför mycket stora utgifter under 1978. De totala utgifterna för de särskilda satsningar som görs inom detta område uppgick 1977 till drygt 5 miljarder kr. och beräknas bli avsevärt större 1978. Huvuddelen av insatserna sker i form av lån och aktieteckning och redovisas i tabell 8: 1 under posten utlåning och andra finansiella transaktioner. De omfattande industripolitiska satsningarna förklarar den kraftiga ökningen av denna utgiftspost 1978. Vidare kan nämnas att betydande kreditgarantier har ställts ut för bl. a. varvsproduktion.

Statsbidragen till socialförsäkringssektorn ökar relativt långsamt mellan 1976 och 1978, se vidare avsnitt 8.4. Statsbidragen till kommunerna ökar betydligt långsammare 1978 än 1977 vilket kommenteras mer i avsnitt 8.3.

Transfereringarna till internationell verksamhet utgörs huvudsakhgen av gåvodelen av u-landsbiståndet. TUlsammans med de krediter som tagits i anspråk under 1977 beräknas de löpande utbetalningarna av u-landsbistånd överstiga 3 300 milj. kr. 1977. Ränteutgifterna ökar på grund av höjningen av diskontot i oktober 1976 och statsskuldens stora ökning.

Den statliga sysselsättningen räknad i antal personer beräknas öka med 2 å 3 % 1977 och 1978. Ändå är antalet arbetade timmar ungefär oförändrat 1977 och beräknas minska något 1978. Denna "arbetstidsförkortning" beror bl. a. på att allt fler arbetar deltid, att delpensioneringen ökar, att föräldraledigheten utökas 1978, att den femte semesterveckan införs 1978 och att 1978 har färre arbetsdagar än 1977. På grund av den i stort sett oförändrade timvolymen och realt sett minskande inköp av varor och tjänster både 1977 och 1978 minskar den statliga konsumtionen något båda åren. De statliga investeringarna kommenteras i kapitel 7.

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 148

Statens budgetunderskott ökar med nästan 12 miljarder kr. från 1976 tUl 1977 och med ytterUgare 15 miljarder kr. tUl 1978. Denna ökning får ses mot bakgrund bl. a. av den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen 1977 och 1978. För båda åren beräknas nu en volymminskning för den privata konsumtionen med ungefär 1 %. Även flertalet övriga efterfrågekomponenter visar en utveckling som verkar hämmande på produktionen. Med en stramare statsbudget skulle kon-sumtionsminskiungen kunna bli ännu större 1978 och riskerna för en ökad öppen arbetslöshet skulle accentueras. De industri- och arbetsmarknadspolitiska insatserna har också en väsentlig del i de ökade underskotten.

Även transaktionerna meUan staten och kommunerna har emeUertid en stor betydelse för budgetunderskottets ökning. Ungefär 5 miljarder kr. av ökningen 1977 och 3 mUjarder kr. av ökningen 1978 hänger samman med att kommunalskattemedlen utbetalas till kommunerna med en tidsmässig eftersläpning i stället för direkt när de flyter in till statskassan. Vid redovisningen av den totala offentiiga sektorn i avsnitt 8.5 diskuteras hela sektorns finansiella sparande där sådana sektorinterna transaktioner har eliminerats.

8.3 Kommunerna

Liksom under tidigare år har statistiska centralbyrån under november 1977 genomfört en enkät till kommunema om den ekononuska utveckUngen 1977 och 1978. Denna enkät har givit underlag för de i tabell 8: 2 redovisade bedömningarna av kommunernas inkomster och utgifter 1977 och 1978. Vad gäUer statsbidrag och kommunalskattemedel har emellertid beräkningama baserats på uppgifter från riksrevisionsverket och budgetdepartementet. Enkäten visar ett bortfall på ca 11 %, vilket ger en viss osäkerhet i materialet. Utfallet för 1976 och bedömningen av 1977 överensstämmer i huvudsak med nationalräkenskaperna.

Kommunernas totala inkomster beräknas under 1977 ha ökat med ca 24 %, främst beroende på en kraftig tUlväxt av skatteinkomsterna. Denna tillväxt är i sin tur en följd av ett ökat skatteunderlag, de stora slutavräkningar som kommenterades i avsnitt 8.2, och att den kommunala utdebiteringen höjdes med i genomsnitt 70 öre 1977 tiU 26,85 kr.

Även under 1978 beräknas skatteinkomsterna öka kraftigt. Medelutdebiteringen höjs med 1,86 kr., tUl 28,71 kr. Av höjningen svarar landstingen för 1,09 kr. och primärkommunerna för 0,73 kr. Utdebiteringshöjningen är den största någonsin. TUlsammans med ett ökat skatteunderlag medför den att kommunernas skatteintäkter under 1978 ökar med ca 25 %.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget I49

Tabell 8: 2 Kommunernas inkomster och utgifter 1976—1978 Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

		Milj. kr.			Förändring, %
		1976	1977	1978	1976— 1977	1977— 1978
Löpande priser
1	Inkomster	76 611	94 780	113 100	23,5	19,5
1.1	Skatter	41081	52 450	65 280	27,5	24,5
1.2	Statsbidrag	21317	26 410	29 610	24,0	12,0
1.2.1	Allmänna stats-
	bidrag	4 391	6 040	6 660	37,5	10,5
1.2.2	Speciella stats-
	bidrag	16 926	20 370	22 950	20,5	12,5
1.3	övriga inkomster	14 213	15 920	18 210	12,0	14,5
2	Utgifter	79117	95 260	109 350	20,5	15,0
2.1	Transfereringar	12 705	14 480	16 300	13,5	12,5
2.1.1	Till hushållen	6 693	7 690	8 470	15,0	10,0
2.1.2	Till socialförsäk-
	ringssektorn	1515	1710	1940	13,0	13,5
2.1.3	Till företag	1062	1 190	1650	12,0	38,5
2.1.4	Ofördelat	3 435	3 890	4 240	13,0	9,0
2.2	Konsumtion	56 024	68 350	78 410	22,0	14,5
2.3	Reali n vesteri ngar	10 579	12 590	14 640	19,0	16,5
2.4	Netto av mark-
	och fastighetsköp	-191	-160	0
3	Finansiellt sparande enligt nationalräkenska-
	perna (1—2)	-2 506	-480	3 750
4	FinansieUt sparande enligt finansstatistiken	-2 672
4.1	Likviditetsförändring (-t-)	-627
4.2	Utlåning (-F)	379		, .	,
4.3	Upplåning (—)	2 262	. .	. .
4.4	övriga finansiella transaktioner, neUo (—)	162
7976 års priser
Konsumtion		56 024	58 770	61410	5,0	4,5
Realinvestering		10 579	11210	11 880	6,0	6,0

Anm. Allmänna statsbidrag omfattar skattebortfallsbidrag, skatteutjämningsbidrag, särskilt bidrag till kommunerna, extra bidrag till kommuner och landsting 1976 och 1977 samt generellt bidrag till kommuner och landsting 1978. Speciella statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden.

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

I juni 1977 träffades en överenskommelse mellan regeringen och kommunförbunden som bl. a. iimebar att staten under 1978 lämnar ett generellt bidrag om 720 milj. kr. till primär kommuner och landsting för att begränsa behovet av kommunalskattehöjningar. Kommunför-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 150

bunden förband sig att uppmana sina medlemmar att mycket restriktivt pröva alla utgifter i budgetarbetet och att göra en översyn av sina flerårsplaner. De utdebiteringshöjningar som trots detta kunde bli nödvändiga skulle begränsas så långt möjligt.

Sedan överenskommelsen träffades har riksdagen beslutat om en sänkning av arbetsgivaravgiften med 2 procentenheter från och med 1978, vilket beräknas sänka kommunernas bruttolönekostnader med 800—900 milj. kr. Denna kostnadssänkning motverkas emellertid av att priserna stiger som en följd av bl. a. devalveringen.

Statsbidragen till kommunerna ökade 1977 med ca 24 %, en ökningstakt som för 1978 fömtses avta tiU ca 12 %. ökningen under 1977 kan delvis hänföras till den kraftiga höjningen av bidragen tiU byggande och drift av dag- och fritidshem som ägde rum under året. Driftbidraget kommer att öka även under 1978, men det speciella anordningsbidraget upphörde i mars 1977. I oktober 1977 övertogs, som redan nämnts, administrationen av bidragsförskotten av försäkringskassan. Statens andel av detta bidrag kommer i fortsättningen inte att utgå som statsbidrag till kommunerna. Kommunernas nettokostnader för bidragsförskotten påverkas dock inte av den förändrade organisationen. Vidare kan nämnas att skatteutjämningsbidraget beloppsmässigt ökar betydligt 1978.

De totala kommunala utgifterna beräknas under 1978 öka med ca 15 %, vUket innebär en viss nedgång i ökningstakten jämfört med 1977, då utgifterna ökade med 20,5 %. Transfereringsutgifternas ökning dämpas på grund av den förändrade administrationen av bidragsförskotten som nämnts i redogörelsen för statsbidragen. Transfereringarna till företag består till största delen av bidrag från Stockholms läns landsting till Storstockholms Lokaltrafik AB (SL). Detta bidrag har ökat mycket kraftigt de senaste åren. För 1978 förutses en ökning med ca 460 milj. kr., delvis förklarat av att hela färdtjänstverksamheten överförts från landstinget till SL. För ränteutgifterna, vUka utgör merparten av de ofördelade transfereringsutgifterna, fömtses en mindre ökning under 1978 beroende på det förväntade inkomstöverskottet som bedöms medföra att skulderna ökar mindre än de närmast föregående åren.

Den expansiva sysselsättningsutveckling som kommunema visat de senaste åren har fortsatt även under 1977. Antalet sysselsatta i kommunerna beräknas under 1977 ha ökat med inemot 6 % eUer närmare 50 000 personer, vilket är något mer än under närmast föregående år. För 1978 förutses en fortsatt kraftig sysselsättningsökning med över 50 000 personer. Arbetsmarknadsläget gör det relativt lätt att anställa fler personer samtidigt som kommimernas inkomster är goda. Vidare finns en rad faktorer som gör att arbetstiden per anställd beräknas minska kraftigt 1978. En del av sysselsättningsöknmgen antas vara en kompensation för denna "arbetstidsförkortning". Den totala

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 151

kommunala konsumtionen beräknas under 1977 ha ökat med 4,5 å 5 %, en ökningstakt som beräknas fortsatta även under 1978.

De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar beräknas ha ökat med 6 % i volym under 1977, jämfört med en nedgång på 1,5 % under 1976. Uppgången under 1977 kan tUl stor del förklaras av ökningen av daghemsbyggandet under detta år. Även för 1978 förutses en ökning i de kommunala investeringarna. SärskUt landstingen har mycket expansiva planer för 1978, medan primärkommunerna planerar en mindre ökning i investeringsvolymen. För den kommunala sektorn uppskattas volymökningen till 6 % 1978, vilket motsvarar 16 % i löpande priser. En närmare redogörelse för kommunernas investeringar lämnas i kapitel 7.

De ovan redovisade beräkningarna över kommunernas inkomster och utgifter innebär att det finansiella sparandet i kommunerna har förbättrats från ett underskott på 2,5 miljarder kr. 1976 till ett underskott på 0,5 miljarder kr. 1977. För 1978 förutses en ytterUgare förbättring tUl ett inkomstöverskott på 3,5 å 4 miljarder kr. Såväl 1977 som 1978 beror förbättringarna i första hand på den starka ökningen i skatteinkomsterna.

Det bör understrykas att prognosen för 1978 självfallet vilar på en rad olika antaganden som mer eller mindre säkert avspeglar vad som sedan faktiskt kommer att hända. I sammanhanget bör särskilt påpekas att pris- och löneantagandena för 1978 som är av särskUd vikt i dessa kalkyler överensstämmer med de antaganden härom som görs i övriga kapitel i den preliminära nationalbudgeten. Om priser och/eller löner utvecklas på ett annorlunda sätt 1978 får detta självfaUet till följd att den kommunala ekonomin påverkas. 1 procentenhets löneökning betyder ca 500 milj. kr. i kommunala utgifter.

Vidare kan påpekas att det strama kreditmarknadsläget under 1977 tycks ha fått tiU följd att kommunerna för 1978 planerar att i ökad utsträckning finansiera sina investeringar med skattemedel. Detta bidrar till en förbättring av det finansiella sparandet. Kommunernas behov av att bygga upp reserver inför 1979 och 1980 bidrar också tUl den avsevärda förbättringen av det finansiella sparandet 1978.

8.4 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn är egentligen inte en självständig ekonomisk delsektor. Den är snarare en statistisk konstruktion som svarar mot internationell praxis. Socialförsäkringssektorn består av ett antal försäkringsformer inom det sociala området. Sektom omfattar allmän sjukförsäkring, föräldraförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, folkpensionering inkl. kommunala bostadstillägg till folkpensionärer, allmän tilläggspensionering, delpensionsförsäkring och frivil-

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 152

Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1976—1978

Löpande priser

		Milj, kr.			Förändring, %
		1976	1977	1978	1976— 1977	1977— 1978
1	Inkomster	59 663	69 860	79 250	17,0	13,5
1.1	Avgifter	38 392	47 820	54 810	24,5	14,5
1.2	Bidrag från stat
	och kommun	14 002	13 570	14 780	-3,0	9,0
1.3	Ränteinkomster
	m.m.	7 269	8 470	9 660	16,5	14,0
2	Utgifter	45 269	55 060	65130	21,5	18,5
2.1	Transfereringar till
	hushåll	42 844	52 190	61 500	22,0	18,0
2.2	övriga transfere-
	ringar	1 025	1 130	I 530	10,0	35,5
2.3	Konsumtion m.m.	.    1400	1740	2 100	24,5	20,5
3	Finansiellt spa-
	rande	14 394	14 800	14120	3,0	-4,5

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

lig pensionsförsäkring. Alla dessa försäkringar finansieras helt eller delvis med avgifter. Arbetsgivarna svarar för den övervägande delen av avgifterna. Sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och folkpensionerna finansieras också i betydande utsträckning över statsbudgeten. För de kommunala bostadstUläggen till folkpensionärer bär dock kommunerna hela kostnadsansvaret.

Pensionsutbetalningarna utgör drygt 60 % av de transfereringar till hushåll som redovisas i tabeU 8:3. De beräknas öka med 6,8 miljarder kr. 1977 och 6,4 miljarder kr. 1978. Bakom denna kraftiga ökning ligger, vid sidan av kompensation för prisstegringar, de förbättringar av pensionsförmånerna som riksdagen redan har beslutat om och den successiva ökningen av antalet pensionärer med ATP. Folkpensionens gmndbelopp är för ensamstående 95 % av basbeloppet och för pensionärspar 155 %. Basbeloppet är i januari 1978 11800 kr. De folk-pensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp är garanterade en årlig standardökning på ca 4 % genom årliga ökningar av pensionstillskotten. Pensionstillskottet är f. n. 29 % av basbeloppet och höjs den 1 juh 1978 tiU 33 %.

Möjligheterna att ta ut delpension mellan 60 och 65 års ålder har kommit att utnyttjas av ett stort antal personer. I november 1977 hade drygt 30 000 personer delpension. Utbetalningarna beräknas 1977 till drygt 400 milj. kr.

De genomförda reformerna på pensions- och sjukförsäkringsområdet samt de senaste årens skatteomläggningar har tiU betydande del finansierats genom höjda arbetsgivaravgifter.  Socialförsäkringsavgiften till

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 153

den allmänna sjukförsäkringen höjdes den 1 januari 1978 med 1,6 procentenheter till 9,6 %. Genom att den allmänna arbetsgivaravgiften samtidigt sänktes med 2 procentenheter och vissa andra avgifter höjdes något är det samlade avgiftsuttaget, som redan tidigare nämnts, oförändrat mellan 1977 och 1978. Avgifternas utveckling sedan 1970 framgår av nedanstående tablå.

Arbetsgivaravgifter

Procent av avgiftsunderlaget

1970    1971    1972    1973    1974    1975    1976    1977    1978

OC13ItOT*S3 k —

ringsavgifter        13,2    13,7    13,9     14,0    18,3    22,6    26,0    29,0    30,6

övriga i lag

reglerade

avgifter 1,0      2,0      2,1      4,1      4,1      4,1      4,7      5,8      4,2

Summa 14,2    15,7    16,0    18,1    22,4    26,7    30,7    34,7    34,7

Tablån anger bara de i lag reglerade avgifterna. Därutöver finns av-talsreglerade avgifter som på LO/SAF-området uppgår till ca 5 % och på PTK/SAF-området tiU ca 11 % 1978. Vidare kan nämnas att avgiftsunderlaget för ATP-avgiften bara tas ut på den del av lönen som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. Avgiftsuttaget 1978 på 34,7 % motsvarar därför ca 32 % av bruttolönen. Inkluderar man de avtalsreglera-de avgifterna blir uttaget ca 37 % på LO/SAF-området och ca 43 % på PTK/SAF-området. Tar man även hänsyn till semesterlön, helgdagslön och sjuklön så blir det totala påslaget på timlönen ungefär 60 % på båda avtalsområdena.

Statsbidragen till socialförsäkringssektorn minskar 1977. Det sammanhänger med att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjdes med 2,1 procentenheter. Den del av folkpensionerna som måste finansieras genom bidrag från staten minskade därmed. Sjukförsäkringsavgiftens höjning 1978 begränsar den del av kostnaderna för sjukförsäkringen som måste täckas genom förskott från statsbudgeten och dämpar därför statsbidragens ökningstakt 1978.

Det finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn blir närmare 15 miljarder kr. 1977 men något mindre 1978. I stort sett hela denna fonduppbyggnad sker inom Allmänna pensionsfonden. Fondökningen utbjuds till allra största delen på kreditmarknaden. Utlåningen 1976 fördelade sig med lika stora delar på den offentliga sektorn, bostadssektorn och näringslivet. Riksdagen har också ställt 1 000 mUj. kr. tiU AUmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förfogande för placering i aktier. Den 30 november 1977 hade 944 milj. kr. härav disponerats för aktieköp. Fondstyrelsen har begärt att få utnyttja ytterligare 750 milj. kr. Begäran har remissbehandlats och bereds nu inom regeringskansliet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen I54

Tabell 8: 4 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1976—1978

	Milj. kr. 1977	Volymförändring, % 1976—   1977— 1977       1978		Värdeförändring, %
				1976— 1977	1977— 1978
Statlig konsumtion Statlig investering Totalt staten	29 810 3 410 33 220	-0,5 -2,5 -0,5	-1,0 8,5 0,5	11,5 7,0 11,0	10,0 18,5 10,5
Kommunal konsumtion Kommunal investering Totalt kommunerna	68 350 12 590 80 940	5,0 6,0 5,0	4,5 6,0 5,0	22,0 19,0 21,5  .	14,5 16,0 1.5,0
Socialförsäkringssektorns konsumtion	1 710	7,5	8,0	24,0	21,5
Summa offentlig sektor	115 870	3,5	3,5	18,5	14,0
Summa offentlig konsumtion	99 870	3,0	3,0	18,5	13,5
Summa offentlig investering	16 000	4,0	6,5	16,5	17,0

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

8.5 Den totala offentliga sektorn

Den offentiiga sektorns konsumtion och investeringar svarar tillsammans för drygt 1/3 av bruttonationalprodukten. Förändringar i den offentUga sektorns efterfrågan har därför en stor betydelse för produktionens och sysselsättningens utveclding.

Den offentliga konsumtionen beräknas öka med ca 3 % både 1977 och 1978, se tabell 8: 4. Bakom denna siffra ligger en betydligt snabbare tUlväxt i den kommunala sektorn, ca 5 %, och en nolltillväxt i den statliga sektorn. Antalet anstäUda i den offenthga sektorn beräknas öka med drygt 50 000 personer 1977 och drygt 60 000 personer 1978.

De offentliga myndigheternas investeringar beräknas öka med 4 % 1977 och 6 å 7 % 1978. Räknar man in även de statliga affärsverken och aktiebolagen samt de kommunala aktiebolagen och stiftelserna så blir ökningstakten 2 å 3 % både 1977 och 1978. I dessa siffror ingår inte bostadsinvesteringar.

Konsumtion och investeringar, inkl. investeringar i affärsverk och aktiebolag, i den offentliga sektorn beräknas därmed öka med närmare 3 % i volym båda åren. En mindre uppgång i ökningstakten för de offentliga investeringarna kompenseras av en mindre nedgång i ökningstakten för den offentiiga konsumtionen.

I tabell 8: 5 redovisas den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1976—1978. Transaktionerna mellan de tre offentiiga delsektorerna har eliminerats. TabeUen visar alltså bara transaktioner mellan den offentliga sektorn som helhet och resten av ekonomin.

överskottet i den offentliga sektorn var 1976 drygt 11 miljarder kr.

Bil. 1   Preliminär nationalbudget 155

Tabell 8: 5 Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1976—1978

Löpande priser

		Milj. kr.			Förändring, %
		1976	1977	1978	1976— 1977	1977— 1978
1	Inkomster	191 276	219 260	245 540	14,5	12,0
1.1	Skatter	123 979	138 510	153 250	11,5	10,5
1.2	Avgifter	38 392	47 820	54 810	24,5	14,5
1.3	Övriga inkomster	28 905	32 930	37 480	14,0	14,0
2	Utgifter	179 936	216 880	249 140	20,5	15,0
2.1	Transfereringar	82 158	100 030	116110	22,0	16,0
2.1.1	Till hushåll m.m.	58 116	70 810	83 220	22,0	17,5
2.1.2	Till företag, inkl. livsmedels- och
	bostadssubventioner	12 805	15 170	15 940	18,5	5,0
2.1.3	TiU internationell
	verksamhet	2 371	2 870	3 480	21,0	21,5
2.1.4	Ofördelat	8 866	11 180	13 470	26,0	20,5
2.2	Konsumtion	84155	99 870	113 210	18,5	13,5
2.3	Realinvestering	13 756	16 000	18 680	16,5	17,0
2.4	Korrigeringspost	-133	980	1140	.	.
3	Finansiellt sparande	11340	2 380	-3 600	.	.
4	Över statsbudgeten finansierad utlåning
	m.m.	5 703	6 060	12 000	•	•

Källa: Ekonomidepartementet.

Allmänna pensionsfonden svarade för mer än hela detta sparande. Både staten och kommunerna hade ett negativt finansiellt sparande. Överskottet minskar 1977 till drygt 2 miljarder kr. främst på grund av att statens underskott ökar med över 11 miljarder kr. Allmänna pensionsfondens sparande uppvägs 1977 i stort sett av underskotten i stat och kommun.

1978 uppstår ett samlat underskott på 3—4 miljarder kr. Statens underskott ökar med 9—10 miljarder kr. En väsentlig förutsättning för att det finansieUa underskottet inte skall bli större är att det överskott på 3,5—4 miljarder kr. som redovisas för den kommunala sektorn 1978 verkligen kommer till stånd. Kalkylerna för den kommunala sektorn har gjorts med utgångspunkt från bl. a. vissa centrala antaganden om den kommunala volymexpansionen och löneutvecklingen. Skulle utgifterna öka mer än vad som förutsatts i kalkylerna blir den offentliga sektorns finansiella underskott större än vad som redovisas i tabell 8: 5.

Vid beräkningen av statens finansiella underskott ingår inte statens utlåning, aktieteckning och andra finansiella utgifter. Även sådana utgifter måste staten finansiera med löpande inkomster eller upplåning. Den utlåning, aktieteckning m. m. som finansieras över statsbudgeten ökar kraftigt 1978 på grund av de industripolitiska insatsema. Inräknas

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 156

dessa utgifter i den offentliga sektorns saldo uppstår ett underskott redan 1977 som växer tiU 15—16 miljarder kr. 1978.

I följande tablå redovisas den offentliga sektorns inkomster, utgifter och finansieUa sparande uttryckta i procent av bruttonationalprodukten i löpande priser. Det framgår att den offentliga konsumtionen tar i anspråk närmare 30 % av bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorns inkomster ökar med 3 å 4 % av bruttonationalprodukten 1977 och 1 å 2 % 1978. Utgifterna ökar emellertid snabbare, med 6 a 7 % 1977 och ca 3 % 1978 vilket ger upphov tUl ett underskott i det finansiella sparandet 1978 på ca 1 % av bruttonationalprodukten.

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

Procent av bruttonationalprodukten, löpande priser

	1976	1977	1978
Inkomster	59,1	62,6	64,0
Transfereringsutgifter Konsumtion Realinvestering Korrigeringspost Summa utgifter	25,4 26,0 4,2 0,0 55,6	28,6 28,5 4.6 0,2 61,9	30,3 29,5 4,9 0,2 64,9
Finansiellt sparande	3,5	0,7	-0,9
Över statsbudgeten finansierad utlåning m. m.	1,8	1,7	3,1

8.6 Beräkning av finanspolitiska effekter

Metod

Under många år har en enkel modell använts i nationalbudgetarbetet för att belysa de samlade finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i kommunernas och socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter. Fr. o. m. nationalbudgeten 1974 beräknas de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i förhållande tUl tidigare år något modifierad modell.i

De sektoravgränsningar som har valts för modellberäkningarna skiljer sig något från redovisningen i tidigare avsnitt i detta kapitel. Investeringar i statliga affärsverk och bolag och kommunala bolag och stiftelser betraktas i detta sammanhang som ingående i den offentiiga sektorns utgifter.

Analysen tar sin utgångspunkt i de reala förändringarna från föregående år i konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter samt övriga inkomster. Beräkningarna visar dessa förändringars effekter på bruttonationalprodukten. I kalkylerna tas endast hänsyn tUl de effekter som kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående effekter av

1 Modellen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som redovisats av Bent Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 1955—1965 (OECD).

Bil. 1   Preliminär nationalbudget 157

förändringar i den offenthga sektoras verksamhet under föregående år beaktas inte heller. Ett undantag görs dock för lagerstödet vilket antas ha haft en positiv effekt på produktionen under stödåret och motsvarande negativa effekt de kommande åren.

Den offentliga sektorns direkta efterfrågan i form av konsumtion och investering betraktas i modellen som en direkt effekt på bmttonationalprodukten. Med indirekta effekter avses de effekter som förändringarna i de olika delposterna i den offentliga sektorns inkomster och utgifter ger upphov till via hushållens och företagens efterfrågan. Exempelvis betraktas den stimulerande effekt som ökade transfereringar till hushållen har på bruttonationalprodukten som en indirekt effekt. Likaså betraktas den åtstramande effekt som ökade skatter har som en indirekt effekt.

Statens inkomster och utgifter påverkas ibland med en tidsmässig eftersläpning i förhållande till de ekonomisk-politiska åtgärdernas verkliga produktionsmässiga effekt. Det gäller exempelvis investeringsavdraget för maskininvesteringar. Det stimulerar produktionen under det år avdraget gäller men minskar statens skatteinkomster först under följande år. Med den teknik som tidigare har använts vid effektberäkningarna skulle den stimulerande effekten ha redovisats när statsinkomsterna minskar. De statliga stimulerande åtgärderna som är av denna karaktär är särskilt stora 1976—1978. Därför har fr. o. m. den preliminära nationalbudgeten 1977 ett försök gjorts att på särskilt sätt grovt uppskatta effekten av vissa ekonomisk-politiska åtgärder och fördela denna i tiden så att den redovisas för den period när produktionen påverkas. Det gäller lagerstöd, investeringsstimulanser och vissa näringspolitiska insatser.

Förändringar i olika delposter av de offentUga inkomsterna och ut-giftema ger skilda effekter på samhällsekonomin. Genom att göra antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenhe-terna tas i modellen hänsyn till detta förhållande. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenheter-na för privat konsumtion samt för offentlig konsumtion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster.

Det aktuella konjunkturläget liksom även efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar de margineUa importbenägenheternas storlek. För de nu aktueUa åren, 1977 och 1978, har det bedömts rimligt att räkna med en marginell importbenägenhet för privat konsumtion som är något lägre än under tidigare år. Orsaken är nedskrivningen av den svenska kronan, som gjort importen dyrare, och den realt sett minskande privata konsumtionen. Den marginella importbenägenheten för privat konsumtion har därför satts tiU 0,30 1977 och 0,25 1978. Importbenägenhetema för offentlig konsumtion och investering har uppskattats till lägre tal än för privat konsumtion.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 158

Hushållens margineUa konsumtionsbenägenhet har i likhet med i tidigare beräkningar förutsatts vara 0,7 även om den svaga utvecklingen av privat konsumtion 1977 och 1978 skuUe ha kurmat motivera en något högre marginell konsumtionsbenägenhet. För inkomster som härrör från permanenta transfereringar har konsumtionsbenägenheten antagits vara något högre än för andra inkomster. De marginella konsumtions-benägenheter som ingår i modellen avser, som tidigare framhåUits, endast att avspegla den konsumtionsökning som inträffar under prognosåret.

Med de antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter som redovisas ovan erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikatorer. Med tillämpning av dessa miUtiplikatorer kan den totala effekten på bruttonationalprodukten av förändringar i den offentUga sektorns verksamhet räknas fram. För några av de viktigaste variablerna redovisas multiplikatorerna nedan.

Multiplikatorer

1977 1978

1,6	1.7
1,3	1,4
1,8	1,9
1,5	1,6
1,0	1,1
-0,9	-1,0
-1,0	-1,1

Byggnadsinvesteringar

Maskininvesteringar

Offentliga löner

Övrig offentlig konsumtion

Permanenta transfereringar till hushåll

Direkta skatter

Indirekta skatter

Resultat

De beräkningar för åren 1974—1976 som redovisas i tabell 8: 6 har hämtats från de reviderade nationalbudgeterna för 1975, 1976 resp. 1977. Den offentliga sektom hade en i avtagande grad expansiv effekt dessa tre år. När det gäUer 1976 bör påpekas att i den totala stimulerande effekten på 1,3 % av bruttonationalprodukten ligger en mycket grov uppskattning av effekterna av lagerstödet och investeringsstimulanserna (avdrag och bidrag för maskininvesteringar och investeringsfondernas frisläppning). De har bedömts svara för en stimulanseffekt på 3,0 % av bruttonationalprodukten. Frånsett dessa särskilda åtgärder var således finanspolitiken kontraktiv och svarade för en allmän åtstramning med 1,7 % av bruttonationalprodukten.

Även 1977 och 1978 beräknas den offentliga sektorn ha en stimulerande inverkan på ekonomin, vUket också återspeglas i det minskade finansiella sparandet dessa båda år. Den expansiva effekten kommer främst från staten. Den största delen av denna effekt beror 1977 på den tidigare redovisade eftersläpningen i utbetalning av kommunalskattemedel vilken svarar för 11/2 av de 2 1/2 procentenheterna detta år.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 159

Tabell 8: 6 Finanspolitiska effekter 1974—1978

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

	1974	1975	1976	1977	1978
Staten: direkt efterfrågan indirekta effekter totalt	0,0 1,5 1,5	0,3 0,1 0,4	0,2 0,9 1,1	-0,1 2,5 2,4	-0,1 2,7 2,6
Kommunerna: direkt efterfrågan indirekta effekter totalt	0,4 0,6 1,0	0,5 0,6 1,1	0,5 -0,1 0,4	0,8 -0,9 -0,1	0,8 -1,2 -0,4
Socialförsäkringssektorn inkl. Allmänna pensionsfonden	0,7	0,4	-0,2	0,6	0,6
Totalt	3,2	1,9	1,3	2,9	2,8

Källa: Ekonomidepartementet.

Resten av statens expansiva effekt kan hänföras huvudsakligen till ökade transfereringar tUl hushåll. I stort sett motsvaras den realt sett sänkta statliga direkta skatten 1977 av reala höjningar av mervärdeskatt och andra statliga indirekta skatter.

De uppskattningar som gjorts av effekterna från vissa särskilda åtgärder som nämndes i metodavsnittet tyder på att åtgärderna i stort sett neutraliserar varandra 1977. A ena sidan resulterar såväl det 8 %-iga bidraget till lagerhållning imder första halvåret 1977, som det 25 %-iga avdraget för maskininvesteringar och vissa industripolitiska åtgärder i en stimulerande effekt på ca 11/2%. A andra sidan beräknas detma effekt motvägas av de återhållande effekter på produktionen 1977 som lagerstödet och den stora lageruppbyggnaden 1976 kan antas ha fått.

Den stathga direkta skatten sänks även 1978 i reala termer. Det motsvarar en expansiv effekt på ungefär 1 %. Med de höjningar av skatten på bensin m. fl. statliga indirekta skatter som föreslås i budgetpropositionen och den redan tidigare beslutade sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften beräknas även statens indirekta skatter minska något realt sett meUan 1977 och 1978. Ytterligare närmare 1 % av statens stimulerande effekt kan hänföras till eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskatt och ca 1/2 % tiU ökade transfereringar tiU hushåll.

Även 1978 beräknas effekterna av de särskilda åtgärderna i stort sett ta ut varandra. Industripolitiska satsningar och det 25 %-iga avdraget för maskininvesteringar uppskattas svara för en positiv effekt på ca 1 1/2 % vilken nästan helt motvägs av de återhåUande verkningarna av stödet till lagemppbyggnad 1976 och stödet tiU lagerhåUning 1977.

Kommunernas direkta efterfrågan i form av konsumtion och investeringar svarar för en expansiv effekt på närmare 1 % både 1977 och 1978. Till detta kommer en positiv indirekt effekt av samma storleksordning. De positiva effekterna mer än motvägs av de reala ökningarna

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 160

i kommunalskatten. Utan eftersläpning i kommunalskattens utbetalning hade emellertid den kommunala sektorn uppvisat en positiv effekt både 1977 och 1978 trots den särskilt 1978 kraftigt höjda kommunala utdebiteringen av skatt.

Bruttonationalprodukten beräknas ha minskat 1977 med 2 1/2%. Resultaten av effektberäkningarna tyder på att den samlade offentliga sektorn 1977 har dämpat bruttonationalproduktens minskning med ca 3 %. 1978 beräknas den totala produktionen vara i stort sett oförändrad. Den offentliga sektorn slculle enligt effektberäkningarna även 1978 ha utövat en expansiv inverkan med ungefär 3 % och således ha förhindrat en minskning av bruttonationalprodukten i samma storleksordning.

Lagerstödet är som tidigare nämnts ett undantag vid beräkningama eftersom det har ansetts motiverat att inte enbart ta hänsyn till den positiva effekten under stödåret utan även tiU den dämpande inverkan på produktionen som stödet har åren efter stödåret. Reducerar man inte för denna eftersläpande effekt utan bara inräknar de positiva effekterna under stödåren så har den offentUga sektorn bidragit till bruttonationalprodukten med ca 4 % både 1977 och 1978.

De beräkningar som redovisas i detta avsnitt avser enbart finanspolitikens effekter. Andra delar av den ekonomiska politiken har verkat återhållande 1977. Det gäller exempelvis kreditpolitiken och devalveringen av den svenska kronan.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

161

9    Kreditmarknaden

Kreditpolitikens utformning 1977 har liksom under de närmast föregående åren i hög grad bestämts av hänsyn tUl Sveriges betalningsbalansläge gentemot utiandet. Bytesbalansen visade under 1977 ett underskott på 16,1 mUjarder kr., vilket innebar en ökning med i runt tal 5 miljarder kr. jämfört med 1976. Det ackumulerade underskottet i bytesbalansen uppgår fr. o. m. 1974 till närmare 40 miljarder kr. De stora underskotten i bytesbalansen har till stor del finansierats genom långfristig upplåning utomlands. Stocken av långfristiga utiandslån beräknas i slutet av 1977 uppgå till storleksordningen 50 miljarder kr. Under 1977 har även staten gått ut söm låntagare på den internationella kapitalmarknaden. Statens utlandsupplåning har under 1977 uppgått till ca 9 miljarder kr.

Det ansträngda betalningsbalansläget ledde till att kreditpolitiken behöll sin åtstramande inriktning 1977 med syfte att begränsa tillgången på inhemska krediter samt att främja upplåning i utlandet. För affärsbankerna infördes utlåningsreglering för den oprioriterade utlåningen i oktober 1976 att gälla t. o. m. mars 1977 (diagram 9:1). Regleringen ersattes under perioden april 1977—september 1977 av en rekommendation om utlåningsbegränsning. Riktlinjerna har varit att i första hand tillgodose industrins kreditbehov och i synnerhet föi: sådana företag.

Diagram 9:1 Affärsbankemas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1971—1977

Procentuella 12-månadersförändringar

20	A       A
IG 12 8 i» 0	JA       .L\
	Ar\		\.A	f \	k /	r
	■Å	1	vv/'		\/	r	S/
	1

1971

1972    1973

I97U

I97S    1976

1977

Källa: Riksbanken. 11   Riksdagen 1977/78.1 saml. 100. Bilaga 1. Bil. 1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen

162

Tabell 9:1 Förändring i penningmängden hos allmänheten 1975—1977 Milj. kr.

	1975	1976	1—3 kv. 1976	1—3 kv. 1977
Allmänhetens banktillgodo-
havanden	16 448	6819	5 755	10 417
Affärsbanker	9 598	2 080	2 810	4 362
Sparbanker	4 902	4 065	5 019	4 776
Föreningsbanker	1606	1459	795	667
Postgiro exkl. postverkets
inlåning i PK-banken	342	-785	162	612
Sedlar och mynt	2 807	2 035	-19	-290
Summa	19 255	8 854	8 767	10127

Källa: Riksbanken.

som inte har möjlighet att låna i utiandet. Dessutom framhöUs vikten av en begränsning av krediter tiU konsumtionsändamål.

Riksbankens kassa- och Ukviditetskrav på bankerna kompletterade de direkta utlåningsbegränsningaraa t. o. m. september 1977. Under fjärde kvartalet har likviditetskraven utgjort det styrande instrumentet för bankernas oprioriterade utlåning.

9.1 Likviditetsutvecklingen

Penningmängden

Företagens, konmiunernas och hushåUens sanmiaidagda banktiUgodohavanden samt deras innehav av sedlar och mynt — penningmängden — ökade under 1975 i ett snabbt tempo (tabeU 9: 1). Säsongrensade tremånaderstal visade en årUg tiUväxt på ca 15 % i slutet av detta år

Diagram 9: 2 Penningmiingden 1975—1977

Löpande trem&nadersförändringar uppräknade till årstakt. Procent. Säsongrensade uppgifter

1975 Källa: Riksbanken.

1976

1977

Bil. 1   Preliminär nationalbudget

163

Tabell 9: 2 Penningmängdens tillskott 1975—1977

Milj. kr.

1975

1976

1—3 kv. 1976

1—3 kv. 1977

Penningmängden hos allmänheten, ökning

Tillskott genom:

Valutareservens förändring

Valutabankernas tidsposition

Statens utgiftsöverskott

Statens upplåning utanför bankerna (ökn. = —)

Statens upplåning i utlandet (ökn. = —)

Medel på investeringskonton i riksbanken (ökn. = —)

övriga riksbankstransaktioner

Bankernas utlåning till allmänheten (exkl. mellan-

krediter)

Bankernas nettoförvärv av hypoteksobligationer och

mellankrediter

Bankernas fordringar på övriga kreditinstitut

Bankerna, diverse

Summa

19 255

8 854

8 767

10127

5 262	-2 661	-1375	4 914
-1039	-23	366	-3 026
11461	6 952	-1239	7 858
-5 783	-8 291	-5 709	-6 586
—	—	—	-6 649
-2186	1147	545	191
-724	-1732	-828	-916
13 511	15 098	15 906	14 814
4 214	4 018	3 904	3 637
189	-2 582	-2 089	-451
-5 650	-3 072	-714	-3 659
19 255	8 854	8 767	10127

Källa: Riksbanken.

(diagram 9: 2). Under 1976 och fram tUl sensommaren 1977 sjönk penningmängdens ökningstakt successivt och uppvisade för augusti 1977 en årstakt på knappt 1 %. Därefter har den ånyo stigit snabbt. För 1977 som helhet beräknas penningmängden ha stigit med omkring 10 % jämfört med 5 % för 1976.

. Penningmängdens utvecklmg förklaras i allt väsentiigt av det statiiga budgetunderskottets förändringar, statsskuldspolitiken och svängningarna i valutaställnmgen. Under huvuddelen av 1977 har sålunda främst

Diagram 9:3 Valutareserven och tidspositionen 1972—1977

Milj. kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad

13000

10000

7000

■JOOO

1000

-				A l
	>/M	f\    A-
	/	n	J
'		/''—		'—t          r —
	......""	Tid	>position	'     v	v..
					\

L

1972 1973

Källa: Riksbanken.

197U

1975

1976

1977

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 164

Tabell 9: 3 Bankernas likvida tillgångar 1975—1977

Milj. kr., nettobelopp

1975 1976 1—3kv.      1—3 kv.

1976 1977

Påverkande faktorer

5 262	-2 661	-1375	4 914
11461	6 952	-1239	7 858
-5 783	-8 313	-5 709	-6 586
—	—	—	-6 649
-2 807	-2 035	19	290
-2186	1 147	545	191
2 496	-513	-580	-134
-724	-1732	-828	-916
7 719	-7155	-9167	-1032
2194	-2587	-6174	-2164
3 073	-3 455	-3 458	1409
250	-576	272	856
2 039	-920	-192	-1080
7 556	-7538	-9 552	-979
-338	634	133	-1373
-137	-1823	-1529	-358
7 081	-8 727	-10 948	-2 710
9	-31	-38	30
-114	-96	-96	9
268	510	519	-92
163	383	385	-53
338	-634	-133	1373
326	-759	-560	-93

Total valutareserv

Statens utgiftsöverskott

Statens upplåning utanför bankerna (ökning = —)

Statens upplåning i utlandet (ökning = —)

Allmänhetens innehav av sedlar och mynt (ökning = —)

Medel på investeringskonton i riksbanken (ökning = —)

Kassakvotsmedel i riksbanken (ökning = —)

Övriga riksbankstransaktioner

Summa(l)-f(2)

Affärsbankernas likvida tillgångar Korta nettofordringar på riksbanken Korta nettofordringar på riksgäldskontoret Korta nettofordringar på utländska banker Statsobligationer

Summa (1)

Korta nettofordringar på spar- och föreningsbanker Korta nettofordringar på övriga kreditinstitut

Affärsbankernas likvida tillgångar

Spar- och föreningsbankernas likvida tillgångar Korta nettofordringar på riksbanken Korta nettofordringar på riksgäldskontoret Statsobligationer

Summa (2)

Korta nettofordringar på affärsbanker Korta nettofordringar på övriga kreditinstitut

Spar-och föreningsbankernas likvida tillgångar 827       —1010 —308 1227

Källa: Riksbanken.

ökningen av statens upplåning hos allmänheten men även valutautflödet under sommaren bromsat tillväxten i penningmängden (diagram 9: 3). Effekten av valutatransaktiöner, budgetutveckling och statsskuldspolitik på penningmängden blev tmder de tre första kvartalen 1977 negativ, ehuru i väsentUgt lägre utsträckning än under i samma period 1976. Bankernas transaktioner resulterade i ett betydligt lägre tillskott tiU penningmängden under niomånaderspérioden t. p. m. september 1977: jämfört med samma period föregående år. Dettai skedde främst genom en nedskärning av bankernas utiåning i svenska kronor till allmänheten (tabeU 9: 2). Under årets sista ca 4 månader har det tilltagande underskottet i statsbudgeten och återinflödet av vjalutor svarat för att penningmängden åter börjat accelerera mycket snabbt.

Bil. 1   Preliminär nationalbudget

165

Diagram 9: 4 Industrins likviditetsutveckling 1971—1977

Milj. kr. 12-månadersflöde

-2200

1971

1972

1973

19711

1975

1976

1977

Anm. Med likvida medel menas kassa-, bank-, postgirotillgodohavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke-utnyttjad checkräkningskredit. Uppgifterna avser industriföretag med fler än 200 anställda.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer

Tidsprofilen i samhällsekonomins totala likviditetsutveckling under loppet av de tre första kvartalen 1977 kan skönjas även bland de olika sektorema. Tillväxten i hushållens banktillgodohavanden var väsentligt lägre under första hälften av 1977 jämfört med samma del av året 1976 för att under tredje kvartalet 1977 växa i förhållande till tredje kvartalet 1976. Även kommunemas banktillgodohavanden expanderade i en snabbare takt under tredje kvartalet 1977 stäUt mot samma kvartal 1976. Företagssektorn fick under första halvåret 1977 vidkännas en påtagUg likviditetsåtstramning. Under tredje kvartalet 1977 växte dess banktillgodohavanden i ungefär samma omfattning som under motsvarande kvartal 1976. Som framgår av diagram 9: 4 har industrins likviditetsutveckling försvagats påfallande under årets tre första kvartal. En kraftig likviditetsökning följde under fjärde kvartalet. Den började närmare bestämt omedelbart efter devalveringen av kronan i slutet av augusti 1977, då företagen fick hem betydande belopp av utländska valutor.

12   Riksdagen 1977/78.1 saml. 100. Bilaga I. Bil. 1

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Finansplanen 166

Tabell 9: 4 AfTårsbankcrnas likviditetskvoter 1975—1977

Genomsnittligt överskott föi affärsbankssystemet under successiva 12-månaders-perioder. Procent

1975      1976      1977

Januari		6,4	1,6
Februari		6,2	1,3
Mars	6,0	6,2	1,3
April	6,1	5,9	1,4
Maj	5,6	5,5	1,5
Juni	5,5	5,0	1,4
Juli	6,1	4,5	1,4
Augusti	6,4	3,6	1,6
September	6,4	3,0	2,1
Oktober	6,4	2,3	2,7
November	6,3	2,1
December	6,4	1,8

Anm. Systemet med utjämningsregel infördes i mars 1975. Första fullständiga 12-månadersperioden avser således värdet för februari 1976. Tidigare uppgifter har beräknats successivt från mars 1975.

Källa: Riksbanken.

Bankernas likviditet

Affärsbankernas likviditetssituation hade försämrats, påtagligt under 1976 (tabell 9: 3). Under första halvåret 1977 ledde förstärkningen av statsbudgeten tillsammans med statens stora inhemska upplåning utanför banksystemet till ett fortsatt ansträngt likviditetsläge för affärsbankerna med åtföljande stor upplåning i riksbanken. Valutautflödet under sommaren accentuerade stramheten.

Det omfattande utgiftsöverskottet i statens budget under tredje kvartalet 1977 hade en kraftig likvidiserande effekt. Mot.slutet av kvartalet ägde som nämnts ett valutaåterflöde mm. Härigenom kunde bankerna under detta kvartal kraftigt minska sin skuld till riksbanken och avveckla tidigare kortfristig upplåning i riksgäldskontoret.

Under de tre första kvartalen 1977 minskade emellertid bankernas totala likvida tillgångar i form av nettofordringar på riksbanken, utiandet och staten med 1 miljard kr. jämfört med en minskning,på drygt 9 miljarder kr. under motsvarande period 1976. Bakom denna utveckr ling låg i huvudsak samma faktorer som, de som styrde penningmängdens utveclding. Bankernas strama likviditetsläge under, första halvåret 1977 liksom det förbättrade läget under tredje kvartalet ,1977 speglas även i deras likviditetskvoter (tabell 9: 4). Det stora-underskottet i statsbudgeten under fjärde kvartalet 1977 medförde en stark ökning av bankernas likvida tillgångar. Banklikviditeten vid slutet, av 1977 var betydligt högre än vid slutet av 1976: Viss .upplåning i riksbanken förekom även under sista delen av året, men samtidigt byggde bankerna upp stora kortfristiga fordringar på riksgäldskontoret, främst i form av skattkammarväxlar.

til. 1    Preliminär nationalbudget

167

Tabell 9: 5 Inhemska kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1976 och 1977

Milj. kr., nettobelopp

Låntagare

Staten

Kommu-   Bostäder    Närings-    Summa
ner liv

1—3 kv. 1976

Riksbanken

Affärsbanker

Sparbanker och föreningsbanker

Enskilda försäkringsinrättningar

Offentliga försäkringsinrättningar'

Allmänheten*

Summa

1—3 kv. 1977

Riksbanken

Affärsbanker

Sparbanker och föreningsbanker

Enskilda försåkringsinrättningar

Offentliga försäkringsinrättningar'

Allmänheten'

Summa

-3 548	—	—	41	-3 507
-3 816	-339	2 646	11589	10 080
423	-67	1472	4444	6 272
605	48	1 697	1770	4120
2 561	1012	3 246	2 422	9 241
2 536	139	-147	1358	3 886
-1239	793	8 914	21 624	30 092
-4 768			-4	-4 772
-63	-596	3 295	11 106	13 742
-83	-10	1413	3 345	4 665
996	10	1869	2 236	5 111
2 875	335	3 222	3 533	9 965
2 252	-54	219	429	2 846

1209

-315

31557

10 018        20 645

' Exkl. återlän samt exkl. förvärv av utländska Obligationer och bankers förlagsbevis. Hnkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.

Källa: Riksbanken.

9.2 Kreditinstitutens utlåning

Kreditströmmarna på den inhemska org;aniserade kreditmarknaden uppgick under de tre första kvartalen 1977 fiU 31,5 nuljarder kr.; vilket var 1,5 miljarder kr. mer än samma tid 1976 (tabeU 9: 5). Kreditgivningen till de olika låntagarkategorierna utvecklades ej enhetiigt. Staten och bostadsbyggandet tog i anspråk en växande andel av det totala kreditflödet under de tre första kvartalen 1977. En förskjutning tUl förmån för näringslivet skedde under fjärde kvartalet.

Affärsbankernas totala kreditgivning ökade med 3,7 niiljarder kr. under niomånaderspérioden t. o. m. september 1977 tiU 13,7 miljarder kr. Under samma period ledde långsammare avlyft än utbetalningar av bostadsbyggnadskrediter till att affärsbankernas stock av utestående bostadsbyggnadskrediter växte med drygt 1 miljard kr. mot en tillväxt på drygt 100 milj. kr. under de tre första kvartalen 1976. Affärsbankernas nettoförvärv av bostadsobligationer var av ungefär samma omfattning under de nio första månaderna 1977 söm 1976.

Affärsbankernas kreditgivning tiU allmänheten sjönk under de tre första kvartalen 1977 jämfört med motsvarande tid ■1976'då en betydande kreditexpansion ägde rum (tabeU 9: 6). Affärsbankernas stock av utestående krediter tiU kommuner visade under denna period t. o. m. en minskning med drygt en halv mUjard kr. Även hhshållen berördes

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen

,168

Tabell 9: 6 Affärsbankernas övriga utiåning 1976 och 1977

Milj. kr. Fördelning på låntagarsektorer

Förändring        ■ ,  ,.,

Stockupp-

.v..:-              ,.            ■                      ■	.   ..    1976.; :..	..,1—3kv. ,1976	1—3 kv. 1977	giiier 30 september 1977
Kommuner Icke-finansiella företag HushåU Övriga sektorer Ej sektorfördelad utlåning Summa övrig utlåning	203 4 425 3 866    , 1054 -881    .. 8 667	274 7 501 .     3 493 994 ■ -795. 11467	-506 8 842 2 715 311 -1030 10 332	5 485 45 639 28 475 3 631 1210       , 84 440

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

av den lägre utlåningstakten. Som framgår av tabeUen hade företagssektorn företräde vid utnyttjandet ay det tillgängliga låneutrymmet. Kreditexpansionen tmder fjärde kvartalet ledde tiU att uUåningen tUl näringslivet blev betydligt större för 1977 som helhet jämfört med 1976.

Sparbankernas och föreningsbankernas totala kreditgivning minskade med 1,6 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1977. Merparten av nedgången återfanns bland reverslåiien tiU näringslivet.

De enskilda försäkringsinrättningarnas totala nettoplaceringar på kreditmarknaden växte med ca 1 mUjard kr. under de tre första kvartalen 1977. Det var särskilt deras reverslån tiU näringslivet som ökade.

Allmänna pensionsfondens (de tre första fondstyrelserna) nettoplaceringar på kapitalmarknaden ökade med drygt 700 milj. kr. under de tre första kvartalen 1977 och uppgick tUl memot 10 000 milj. kr. TiU detma utveckling bidrog dels en ökning av fondkapitaltiUväxten, dels fondens transaktioner med banker. En viss omfördelning i fondens kreditgiv-ningsmönster ägde mm under de nio första månaderna 1977. Dess kreditgivning tiU kommuner både i form av obUgationer och reverslån minskade sammanlagt med knappt 700 milj. kr. till 335 milj. kr., medan framför allt fondens reverslån tiU företagen genom meUanhandsinsti-tuten växte. Fondens nettoförvärv av bostadsobligationer var av samma omfattning under niomånaderspérioden t. o. m. september 1977 som under motsvarande tid 1976.

9.3 Den sektorvisa upplåningen

Under loppet av andra halvåret 1976 började underskottet i statens budget att växa. En jämförelse meUan 1976 och 1977 visar ett kraftigt omslag — från ett inkomstöverskott på 1,2 mUjarder kr. under de nio första månaderna 1976 tUl ett underskott på 7,8 mUjarder kr. under samma period 1977 (tabell 9: 7). ParaUeUt med budgetimderskottet under de tre första kvartalen 1977 ökade både den inom och utom landet placerade statsskulden med 1,2 mUjarder kr. resp. 6,6 mUjarder kr.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget '     ■ 169

Tabell 9: 7 Statens budgetutfall samt upplåningsförmer 1975—1977 Milj. kr., nettobelopp

	1975 ■    '	1976    •	1—3 kV. 1976	1—3kv. 1977
Budget utfallet (nettoutgift = -)	-11461	-6952	1239	-7 858
Statsskuldens förändring inom
landet (ökn. = -1-)	11461	6 952	-1239	1209
Skattkammarväxlar och kort-
tidslån	1 199	-3 218	-8 368	-4 243
Korta obligationer	1105	-344	-344	-2 475
Långa obligationer	6 703	6 341	4 529	4 818
Premieobligationer	1575	2 025	1326	1293
Sparobligationer	630	1010	742	745
Övrigt	249	1 138	876	1071
Statsskuldens förändring utom
landet (ökn. = -i-)	-—	■ —	■ —	6 649
Totala statsskuldens förändring	11 461	6952	-1 239	7 858

Anm. För att emå överensstämmelse mellan uppgifterna för statens upplåning och budgetutfallet har riksgäldskontorets och statsverkets kassaförändringar dragits av från skattkammarväxlar och korttidslån.

Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Förlängningen av den inhemska statsupplåningen, som påbörjades 1975 och fortsatte imder 1976, har gått vidare under de tre första kvartalen 1977. Statens långfristiga nettoupplåning i Sverige i form av räntelöpande långfristiga obUgationer samt prenueobUgationer uppgick tiU 6,1 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1977. Denna upplåning översteg således ökningen i den inhemskt placerade statsskulden med ca 5 miljarder kr. Samtidigt minskade statens kortfristiga skulder med 7 miljarder kr.

Statens inhemska upplåning utanför banksystemet var under de tre första kvartalen 1977 liksom tmder samma period 1976 omfattande och uppgick till 6,6 mUjarder kr. Då ståtens totala inhemska upplåning stannade på 1,2 mUjarder kr. minskade härigenom dess skuld tUl banksektorn. Det stora imderskottet i statsbudgeten under fjärde kvartalet finansierades däremot huvudsakhgen i banksektorn.

Kommunernas utgifter beräknas 1977 ha ökat i en långsammare takt än inkomstema. Förbättringen av deras finansiella sparande uppskattas tiU meUan 2 och 3 miljarder kr. TUlgängliga uppgifter för första halvåret 1977 antyder också en utveckling i denna riktning (tabeU 9: 8). Kommunernas utrymme på den inhemska kreditmarknaden var 1977 begränsat. Under de tre första kvartalen 1977 översteg amorteringar och inlösen av lån nyutiåningen tUl kommuner med 315 milj. kr., ett omslag i kreditgivningen tUl sektom på 1,1 mUjarder kr. jämfört med motsvarande period 1976. Omslaget speglades i ungefär samma utsträckning både i sektorns nettoupplåning på kapitalmarknaden och i bankernas direkta lån tiU kommunema. Kommunernas upplåning utom-

Prop. 1977/78:100   Bilagal   Finansplanen 170

Tabell 9: 8 Kommunernas finansiella sparaode 1975—1977 Milj. kr., nettobelopp

	1975	1976	Första halvåret 1976	Första halvåret 1977
Likvida tillgångar	150	-627	20	123
Utiåning	269	379	117	6A
Övriga finansiella tillgångar	1 164	1044
Summa finansiella tillgångar (1)	1583	796
Upplåning utomlands	792	702	364	596
Upplåning på svensk kredit-
marknad	1049	1 199	1027	-12
Övrig inhemsk upplåning	1247	361	251	405
Övriga skulder	875	1206	,  ,
Summa skulder (2)	3 963	3 468
Finansiellt sparande (1)—(2)	-2 380	-2 672	-1505	-802

Källa: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

lands förefaller ha varit av samma omfattning 1977 som 1976. Trots nedgången i den totala upplåningen kan förbättringen av kommunemas finansiella sparande 1977 ha inneburit att för sektorn som helhet dess likvida tillgångar inte har behövt dras ner sett över året. Under de tre första kvartalen 1977 ökade kommunemas banktillgodohavanden med 1,5 miljarder kr. jämfört med samma kvartal 1976.

Under 1977 minskade igångsättningen av bostäder med 16 % i volym och uppgick till 48 000 lägenheter. Samtidigt steg byggpriserna i snabb takt, vilket gjorde att igångsättningen omräknad i värdebelopp ändå kom att stiga något under 1977. Under de tre första kvartalen 1977 var utbetalningarna av bostadsbyggnadskrediter endast några hundra mUjoner kr. större än samma period föregående år, eller 11,2 miljarder kr. mot 10,7 miljarder kr. Bankema har imder de tio första månadema 1977 beviljat kreditiv för närmare 10 miljarder kr.. Kreditiven avser projekt, som fått preliminärt beslut om statliga bostadslån. Storleken på dessa kreditiv var under samma period 1976 drygt 8 miljarder kr.

Antalet färdigställda lägenheter var obetydligt lägre 1977 jämfört med 1976. Med hänsyn tagen till utvecklmgen av byggpriserna under 1977 torde en mindre ökning av färdigstäUandet ha ägt rum omräknat i värde. Under de tre första kvartalen 1977 sjönk takten i avlyften av bostadsbyggnadskrediter jämfört med samma kvartal 1976. Avlyften uppgick tiU 9,7 miljarder kr. resp. 10,3 miljarder kr.

Under de tre första kvartalen 1977 tecknades bostadsobligationslån för ca 1 miljard kr. större belopp än samma period 1976. Totalt kom bostadssektorns nettoupplåning på kreditmarknaden att öka med 1,1 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1977 till 10 miljarder kr. (tabell 9: 9). Hämtöver beräknas utbetalningarna av de statUga bostadslånen ha vuxit med mellan en halv och en miljard kr. 1977.

Företagssektorns investeringar i byggnader och maskiner ökade med

Bil. 1    Preliminär nationalbudget 171

Tabell 9: 9 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1975—1977

Milj. kr., nettobelopp

1975 1976 1—3 kv.     1—3 kv.

1976 1977

Obligationer 9 416 8 443        7 445 8 341

Direkta lån från bankerna därav: affärsbankerna spar- och föreningsbankerna Lån från enskilda och offentliga försäkringsinrättningar Summa

144 46 98 269 9 829

2 383 1 535 848 940 11766

731 235 496 738 8 914

1290 945 345 387 10 018

Källa: Riksbanken.

drygt 2 miljarder kr. i värde 1977. Samtidigt ägde ett markant lageromslag rum, från en lageruppbyggnad på 7,4 miljarder kr. 1976 till en avveckling av lagren på drygt 400 milj. kr. 1977. Detta betyder, att företagens finansieringsbehov för fasta investeringar och lager skulle ha avtagit väsentligt 1977.

Trots företagens minskade finansieringsbehov 1977 för de fasta investeringarna och lagren tyder nuvarande beräkningar på en försämring av sektorns finansiella sparande med ca 5 miljarder kr. Detta indikerar en ogynnsam utveckling av bruttosparandet inom sektorn 1977. Tillgängliga delårsresultat för de stora industriföretagen anger också en nedgång i dessa företags rörelseresultat med 40 % under de första 6—8 månadema 1977 jämfört med samma delar 1976. Nedgången föreföll i stort sett ha berört samtliga branscher, livsmedels- och grafiska industrin dock undantagna. I textil-, beklädnads- och lädervaruindustrin minskade rörelseresultatet med 98 % under delåret 1977 jämfört med delåret 1976, vilket innebar i det närmaste noHresultat. Totalt sjönk industriföretagens bruttovinstmarginal, uttryckt som andel av omsättningen, delåren 1976—1977 med 3,0 procentenheter tUl 4,7%. Den kraftigaste nedgången förekom inom massa-, pappers- och pappersvaru-industrin med 7,1 procentenheter.

Tabell 9:10 Näringslivets upplåning på den inhemska kreditmarknaden 1975— 1977

Milj. kr., nettobelopp

	1975	1976	1—3 kV. 1976	1—3 kV. 1977
■Obligationer och förlagslän Aktier Direkta banklån därav: affärsbanker Upplåning hos övriga kreditinstitut Summa	3 646 2127 12 543 7 661 2 903 21219	4 248 2312 13088 8 540 3 144 22 792	3 371 1 120 15 362 11273 1771 21624	3 182 963 13 538 10 617 2 962 20 645

Källa: Riksbanken.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen 172

Försämringen av företagssektorns finansieUa' spårande 1977 torde delvis ha täckts genom en ökad upplåning på kreditmarknaden. I denna riktning talar uppgifterna om affärsbankernas övriga utiåning tiU sektorn under de tre första kvartalen 1977 jämfört med samma period 1976 (tabeU 9:6). Även utomlands kan företagssektorns upplåning ha stigit 1977. Preliminära uppgifter tyder visserligen på att de i betalningsbalansen registrerade privata kapitaltransaktionerna var ca en mUjard kr. lägre 1977 än 1976. Däremot kan restposten tänkas rymma en icke obetydlig upplåningsökning. Företagens ökade upplåning på den inhemska kreditmarknaden samt troligen även utomlands 1977 torde dock inte ha räckt tiU för någon nämnvärd förbättring i likviditetsläget. Som framgår av diagram 9: 4 sjönk industrins likvida medel fortfarande med betydande belopp under 12-månadersperioden t. o. m. september 1977. Under fjärde kvartalet torde dock. en betydande förbättring i likviditetsläget ha ägt rum.

9.4 Utblick mot 1978

Utifrån de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers finansiella variabler för 1978.

Statens utgiftsöverskott beräknas uppgå tUl drygt 33 miljarder kr. 1978. Hur stort sektorns anspråk blir på den inhemska kreditmarknaden blir beroende av omfattningen av dess upplåning utomlands.

Kommunernas finansiella sparande förväntas förbättras kraftigt 1978. Även om deras upplåningsmöjUgheter blir fortsatt begränsade torde ändock utrymme för en förstärkning av likviditeten finnas 1978.

Igångsättningen av bostäder beräknas 1978 öka med 6 % i volym tUl 51 000 lägenheter. Med en förutsatt fortsatt kostnadsstegring torde den värdemässiga ökningen bli av förhållandevis större omfattning. Denna utveckling indikerar en tillväxt i efterfrågan på bostadsbyggnadskrediter 1978. Färdigställandet av bostäder, omräknat i värdebelopp, uppskattas däremot bli oförändrat 1978 jämfört med 1977. Utbetalningarna av de statiiga bostadslånen visar ej någon tendens till att sjunka 1978.

De icke finansiella företagens fasta investeringar uppskattas öka med drygt en halv miljard kr. i värde under 1978. Lagerawecklingen kommer att fortsätta 1978 och beräknas bli ca 4 miljarder kr. större än 1977. En sammanställning över samtliga sektorers finansiella sparande 1978 pekar på en förhållandevis begränsad förbättring i de icke finansieUa företagens finansieUa sparande detta år. Sektorns bruttosparande torde ändock bli fortsatt lågt 1978. Med hänsyn tUl det ansträngda likviditetsläget inom företagssektorn förefaller upplåningsbehovet inte att bU mindre 1978 än 1977.

Bil. 1    Preliminär nationalbudget

173

BIHANG

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den preliminära nationalbudgeten 1978

Av inledningen framgår vUka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet (E) resp. konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår E:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.

Sektor

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Bruttoinvesteringar

Lagerinvesteringar

Export av varor och tjänster

Import av varor och tjänster

Bruttonationalprodukt

Avsnittet ut-	Prognos, %
format inom
	E            Kl
Kl	-1          -1
E	3           —
Kl	-1,5       -2
Kl	(-1,1)1  (-1,1)1
Kl	3,5          3,5
Kl	-1,5       -1
E	0,2        —

Internationell bedömning E
Produktion inom gruvor, mineral
brott, tillverkningsindustri och

skogsbruk Kl

övrig produktion E

Arbetsmarknad E
De enskilda konsumenternas

ekonomi Kl

Kreditmarknad Kl

Sammanfattning E

1 Lagerförändring i % av föregående års BNP.

Prop. 1977/78:100    Bilagal    Fuiansplanen 174

Innehåll

1        Sammanfattande översikt 2

1.1 Konjunkturutveckling och ekonomisk politik 2

1.2 Utvecklingen inom industrin 10

1.3 Utbhck mot 1978 17

2        Det internationella läget 25

2.1 Sammanfattande översikt 25

2.2 Länderöversikter 37

3        Utrikeshandeln 58

3.1 Exporten 58

3.2 Importen 66

3.3 Bytes- och betalningsbalansen 72

4        Produktionen 79

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling 79

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher 80

4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen 94

5        Arbetsmarknaden 97

5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1977 97

5.2 Arbetsmarknaden under 1978" 107

6        De enskilda konsumenternas ekonomi 110

6.1 Sammanfattning HO

6.2 Löner \ \ 3

6.3 Hushållens disponibla inkomster 114

6.4     Konsumentpriserna 117

6.5     Den privata konsumtionen 120

7        Investeringarna 123

7.1     Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt

prognos för 1978 123

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden 128

7.3 Lagerinvesteringarna 140

8        Den offentliga verksamheten 144

8.1 Allmänt 144

8.2 Staten 144

8.3 Kommunerna 148

8.4 Socialförsäkringssektorn 151

8.5 Den totala offentliga sektorn 154

8.6 Beräkning av finanspolitiska effekter 156

9        Kreditmarknaden 161

9.1 Likviditetsutvecklingen 162

9.2 Kreditinstitutens utlåning 167

9.3 Den sektorvisa upplåningen ., 168

9.4 Utblick mot 1978 _ 172

Bihang ,M&

.Delprognoser och arbetsfördelning               ...jia.. 173

Bil. 1    Prelliiimmär nationalbudget 175

Tabellförteckioiing

1:1    Försörjningsbalansens utveckling 1974—1977 7

2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av bruttonationalprodukten föregående år 1974—1978 8

3 Bytesbalans för 1974—1977 9

4 Bruttomarginalen i industriföretag med minst 500 anställda 1973—1977 11

5 Produktion och kapacitetsutnyttjande inom tillverkningsindustrin 1973—1978 12

6 Industriinvesteringarnas utveckling 1973—1978 12

7 Bruttomarginaler för vissa krisbranscher 1974—1977 13

8 Prehmjnär försörjningsbalans för 1978 18

9 Bytesbalans för 1976—1978 19

2:1    Bruttonationalproduktens   utveckling   i   vissa   OECD-länder

1975—1978 27

2 Konsumentprisernas utveckling 1974—1977 30

3 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder 1974—1977 31

3: 1    Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till OECD-
området 1970—1978 58

2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till olika länderområden 1972—1978 60

3 Världsmarknadspriserna   (enhetsvärdeindex)   för   bearbetade varor 1970—1978 62

4 Exportutvecklingen för ohka varugrupper 1976—1978 63

5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1976—1978 68

6 Bytes- och betalningsbalans 1974—1978 73

4:1    Industriproduktionens utveckling 1975—1978 79

2 Försörjningsbalans för rundvirke 1976—1978 84

3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1976—1978 89

4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1976—1978 91

5:1    Relativa arbetskraftstal, tredje kvartalet 1970, 1973—1977 98

2     Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1976 och

1977 101

3 Sysselsättningsutvecklingen 1973—1977 102

4 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1975—1977 102

5 Arbetslösheten 1974—1977 105

6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1973—1977 105

7 Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar 1972—1977 106

8 Produktiviteten inom olika näringsgrenar 1971—1977 108

9 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978 109

6:1    De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1976—

1978 111

2 Inkomstöverföringar tiU hushåU 1976—1978 114

3 Hushållens direkta skatter och avgifter 1974—1978 115

Prop. 1977/78:100    Bilaga 1    Finansplanen                       fi 176

4 Konsumentprisindex december 1976—oktober 1977 117

5 Konsumentprisförändringen 1976—1978 uppdelad på komponenter 118

6 Hushållens konsumtionsutveckling 1964—1977 120

7:1    Bruttoinvesteringarnas utveckling 1973—1977 samt prognos

för 1978 124

2     Brattoinvesteringarnas utveckling 1973—1977 samt prognos

för 1978 för privat, stathg och kommunal sektor 125

3 Lägenheter i påbörjade' och inflyttningsfärdiga bostadshus 1973—1978 130

4 Antal lägenheter, med preliminära beslut om bostadslån, förbättringslån samt energisparstöd 1973—3 kv. 1977 131

5 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins totala investeringar 1968—1978 132

6 Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1969—1978 139

7 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1974— 1978 142

8:1    Statens inkomster och utgifter 1976—1978 146

2 Kommunernas inkomster och utgifter 1976—1978 149

3 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1976—1978 152

4 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1976— 1978 154

5 Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1976— 1978 155

6 Finanspolitiska effekter 1914—1978 159

9: 1    Förändring i peimingmängden hos aUmänheten 1975—1977 162

2 Penningmängdens tillskott 1975—1977 163

3 Bankernas likvida tillgångar 1975—1977 164

4 Affärsbankernas likviditetskvoter 1975—1977 166

5 Inhemska kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1976 och 1977 167

6 Affärsbankernas övriga utiåning 1976 och 1977 168

7 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1975—1977 169

8 Kommunernas finansiella sparande 1975—1977 170

9 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1975—1977 171

10 Näringslivets upplåning på den inhemska kreditmarknaden 1975—1977 171

Bil. 1    Preliminär nationalbudget I77

Diagramförteckning

1:1    Industriproduktionen i Sverige och OECD-området 1972—

1977                                                                                                                2
2   Lagerkvoten inom industrin 1959—1978 21

2:1    Industriproduktionen i vissa länder 1974—1977 26
2   Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder
områden 1969—1978 28

3:1    Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export tUl

OECD-länderna 1967—1978 61

2 Exportpriserna för bearbetade varor exkl. fartyg 1974—1978 64

3 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1971—

1978 65

4    Bytesbalans och terms of trade 1968—1978 74

5:1    Arbetskraft och sysselsättiiing 1971—1977 98

2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1972— okt. 1977 100

3 Arbetslöshet och kvarstående lediga platser 1970—okt. 1977 103

6: 1    Hushållens   disponibla   inkomster   och   konsumtionsutgifter

1966—1978 121

7:1    Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på

sektorer 1969—1978 127

2 Investeringar i bostäder och egentlig industri 1971—1978 131

3 Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1971—1978 134

4 Totala industrins lagervolymförändring 1965—1978 141

9:1    Affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än

bostadsbyggande 1971—1977 161

2 Penningmängden 1975—1977 162

3 Valutareserven och tidsposition 1972—1977 163

4 Industrins likviditetsutveckling 1971—1977 165

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1978 770718

Prop. 1977/78:100   Bilaga 1   Finansplanen

Innehållsförteckning

Finansplanen

1 Den internationella utvecklingen 1

2 Konjunkturer och ekonomisk politik 1977 8

3 Den ekonomiska politiken 1978 15

3.1 Målen för och inriktningen av den ekonomiska politiken 15 ResurstiUväxt och resursfördelning 15 StabUisering av pris- och kostnadsutveckling 19 Efterfrågans inriktning 22 Bostäder och energisparande 23

3.2 Välfärdens fördelning 25

3.3 Industripolitiken 28

3.4 Sysselsättningspolitiken 31

3.5 Finanspolitiken 34

3.6 Kreditpolitik och utlandsupplåning 38

4 Den ekonomiska utvecklingen 1978 41

5 Avslutning 45

Särskild fråga 50

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse 50

Hemställan 51

Tabellförteckning 52

Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för 1978
Innehållsförteckning	Bil. 1	174
Tabellförtecktung   ,	Bil. 1	175
Diagramförteckning	Bil. 1	177

1    Bilaga 1. Finansplanen. Innehåll

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 2

Budgetförslaget

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser utgiftsprogrammet och beräkning av statens inkomster, m. m.

BUDGETFÖRSLAGET

1   Budgetens samhällsekonomiska bakgnmd

I regeringsdeldarationen konstaterades att den svenska ekonomin står inför svåra problem och att det därför framstår som en avgörande uppgift under de närmaste åren att skapa balans i samhällsekonomin och stärka den internationella konkurrenskraften. Detta är också en grundläggande förutsättning för att förverkUga en måhnedveten reformpolitik och för att trygga sysselsättning och framsteg.

Omfattningen av påfrestningarna på den svenska ekonomin har under det senaste året blivit allt mer uppenbar. Genom en aktiv sysselsättnings- och näringspolitik har arbetslösheten kunnat hållas på en låg nivå trots den svaga internationella konjunkturen och trots svag produktionsutveckling inom landet. Det ekonomiska läget kännetecknas emellertid i övrigt av betydande obalans.

Vid en analys av vårt ekonomiska läge måste det höga svenska kostnadsläget spela en central roll. Den ogynnsamma kostnadsutvecklingen är den viktigaste förklaringen till att den utlandskonkurrerande industrin förlorat marknadsandelar under åren efter 1974.

En faktor som kommit att bidra tiU dagens ekonomiska situation är den förda s. k. överbryggningspolitiken. En avgörande förutsättning för

Al   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 2

att denna skuUe lyckas, var att den internationella konjunkturen inom inte aUtför lång tid skulle skjuta fart på nytt. Så som den internationella konjunkturen utvecklats har riskema med den förda politiken kommit att framstå allt klarare, överlagren representerar visserhgen ett potentiellt valutatiUskott, men de medverkar också till att pressa priserna och hålla tUlbaka en ökning av produktion och sysselsättning. Politiken att stimulera företagen att hålla kvar och utbilda arbetskraften bidrar till att hålla tillbaka arbetslösheten men medför också i det korta perspektivet en svag produktivitetsutveckling.

Till den ekonomiska totalbUden hör också att vissa branscher såsom stål-, varvs- och tekoindustrierna har drabbats av en stmkturkris som bl. a. beror på konkurrensen från ett antal utvecklingsländer.

Det bör också framhåUas att Sveriges teknologiska försprång i viktiga avseenden minskat eller försvunnit. Trots att detta har stått klart sedan länge har de åtgärder som tidigare vidtagits inte varit ägnade att försvara Sveriges framskjutna position; nyföretagandet har utvecklats svagt och den teknologiska förnyelsen har inte haft det djup och den bredd som skuUe ha krävts.

Genom en målmedveten ekonomisk politik söker regeringen förbättra konkurrenskraften och därmed trygga sysselsättningen både på kortare och längre sikt, dämpa kostnadsinflationen, bereda utrymme för ökad export, underlätta strukturomvandlingen och lägga grunden för en snabb förnyelse av vårt näringsliv.

Det är endast konkurrenskraftiga och välkonsoliderade företag som i längden kan trygga den fulla sysselsättning och balanserade tillväxt som är primära mål för den ekonomiska poUtiken. Detta är bakgrunden till att kronan i augusti 1977 skrevs ned med 10 % i relation tiU ett vägt genomsnitt av de viktigaste valutorna i vår utrikeshandel och till att Sverige i samband därmed länmade den s. k. valutaormen.

Nedskrivningen innebär en väsentlig inhämtning av den förlust i konkurrenskraften som Sverige ådrog sig under 1975 och 1976. Det är emellertid dämtöver nödvändigt att våra intema kostnader och vår produktivitet utvecklas gynnsamt i relation tiU utlandet.

Genom devalveringen skapas således förutsättningar för en ökad produktion. Högre kapacitetsutnyttjande leder också tUl lägre produktionskostnader och motverkar därigenom även prisstegringarna.

I syfte att dämpa kostnadsinflationen och lägga gmnden för en lugn avtalsrörelse 1978 har regeringen efter överläggningar med arbetsmarknadens parter lagt fram förslag om lättnader i den statliga inkomstskatten. Jämfört med 1977 års skatteskala blir skattesänkiungen mellan 1 200 kr. och 2 600 kr. för de stora löntagargrupperna och marginalskattesänkningen blir störst — 5 tiU 8 procentenheter — i de inkomstskikt där flertalet heltidsarbetande befinner sig. Härigenom underlättas

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 3

för arbetsmarknadens parter att träffa en löneuppgörelse inom en kostnadsram som kan vara förenlig med strävan att förbättra den internationella konkurrenskraften.

På längre sikt är det emellertid ohållbart att fortsätta med en skatte-poUtik som kräver årliga beslut om justeringar av den statliga inkomstskatten. TiU nackdelarna med detta förfarande hör att möjligheterna att sluta fleråriga löneavtal aUvariigt försämras. Riksdagen har därför beslutat att den statiiga skatteskalan skall inflationsskyddas fr. o. m. 1979. Härigenom förhindrar man att löntagarna måste begära påslag som är väsentligt högre än inflationstakten även om målet enbart är att behålla oförändrad reallön. Fördelningsmässigt är den inflationsskyddade skatteskalan neutral. Vid oförändrad real inkomst betalar man samma procenttal i skatt oavsett inflationstakten.

De snabba höjningarna av arbetsgivaravgifterna under senare år har bidragit till näringslivets kostnadskris. På längre sikt torde visserligen ökade löneskatter väsentiigen övervältras och således medföra lägre lönenivå än man annars skulle ha haft. På kort sikt är det emellertid ingalunda säkert att så sker. Om en alltför stor del av förhandlingsutrymmet är intecknat genom statsmaktemas beslut kan det bli mycket svårt för parterna att träffa avtal inom ramen för vad som är samhällsekonomiskt försvarbart.

Samtidigt står det klart att vissa höjningar av arbetsgivaravgifterna är nödvändiga för att finansiera åtaganden för den sociala tryggheten. I syfte att dämpa ökningstakten i det totala avgiftsuttaget har regeringen därför beslutat att successivt avveckla den allmänna arbetsgivaravgiften. Således sänks uttaget med två procentenheter från den 1 januari 1978 vilket i stort sett motsvarar den sammanlagda höjningen av andra arbetsgivaravgifter, bl. a. för sjukförsäkring och barnomsorg.

Sveriges kreditvärdighet är god. Det är emeUertid en nödvändig utgångspunkt för den ekonomiska politiken att underskottet i bytesbalansen reduceras. Annars riskerar vi att permanenta en för liten utlandskonkurrerande sektor i vår ekonomi. Erfarenheten visar också att länder som negligerar kravet på att upprätthålla balans i de utrikes betalningarna förr eller senare tvingas till åtstramningsåtgärder som obönhörligen går ut över sysselsättning och välfärd. Behovet att förbättra balansen i utrikeshandeln innebär att sparandet i den svenska ekonomin måste öka. Den offentliga sektom måste här ge ett väsentligt bidrag vilket kommer att ställa stora krav på finanspolitiken.

För att förbättra bytesbalansen krävs, fömtom att konkurrenskraften och därmed framtidstron och investeringsviljan i näringslivet återställs, också att vi skapar utrymme för den utiandskonkurrerande industrin genom att hålla tUlbaka den inhemska konsumtionen, både den offentiiga och den privata. Den tiUväxtpotential som finns i den svenska ekonomin måste under de närmaste åren väsentligen reserveras för att återta för-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2   Budgetförslaget 4

lorade marknadsandelar, öka exporten och investeringarna, samt genomföra den nödvändiga strukturomvandlingen i näringslivet. Utrymmet för konsumtionsökning är därför utomordentiigt begränsat. Jag återkommer i det följande till vad kravet på återhållsamhet innebär för den statiiga och den kommunala sektorn.

Det bör i sammanhanget understrykas att det i nuvarande läge inte är lämpligt att expandera den offentliga tjänstesektorn i alltför snabb takt. Visserligen är denna sektor importsnål och en expansion belastar således endast i begränsad utsträckning direkt bytesbalansen. Ä andra sidan kräver ett återställande av jämvikten i bytesbalansen att industrins kapacitet ökar. Detta försvåras om produktionsresurserna väsentiigen sugits upp av den offentliga sektorn. Risken är visserligen betydande att arbetsmarknaden i det korta perspektivet blir svag. Detta får emellertid mötas med arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ökning av bl. a. bostadsbyggande och väginvesteringar som inte permanent låser arbetskraften till inhemska sektorer.

I årets budget är också de statUga konsumtions- och investeringsutgifterna i stort sett oförändrade i reala termer.

För den kommunala verksamheten förutses däremot en betydande tiUväxt. Den kommunala konsumtionen beräknas växa med 4,5 % år 1978. Detta är en tillväxttakt som är vmgefär dubbelt så snabb som den som statsmakterna under allmän parlamentarisk enighet angav som rimhg vid sitt ställningstagande tUl den senaste långtidsutredningen. Expansionstakten bör också ses i ljuset av att en planenlig utbyggnad av barnomsorg och långtidssjukvård samt den utbyggnad av den kommunala servicen som befolkningsförändringarna ger upphov tUl har beräknats medföra att den kommunala konsumtionen måste öka med ca 2 % per år i volym under tiden fram till år 1980.

Det är således möjligt att tillgodose inte bara samhällets åtaganden på dessa väsentliga områden av den sociala tryggheten utan även vissa andra högt prioriterade behov inom ramen för en betydligt lägre ökningstakt än vad den kommunala planeringen innebär. Jag vill i sammanhanget erinra om att kommunförbunden i juni 1977 i en överenskommelse med regeringen förband sig att uppmana sina medlemmar att restriktivt pröva alla utgifter och göra en översyn av sina flerårsplaner. De utdebiteringshöjningar som trots detta kunde bh nödvändiga skuUe begränsas så långt möjligt.

Det står enligt min mening klart att en begränsning av den kommunala utgiftsexpansionen är nödvändig om ytterligare kraftiga höjningar av utdebiteringen skall kunna undvikas. Utrymme i statens budget för höjda bidrag till kommunerna förehgger inte utan skuUe i sin tur kräva ytterligare statliga skattehöjningar. En lugnare kommunal utgiftsutveckling är således motiverad av såväl finansiella som realekonomiska skäl. För en fortsatt välståndsutveckling och förnyelse av vårt näringsliv

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget S

krävs ett omfattande nyföretagande och utvidgning av livskraftiga branscher och företag för att ersätta de sysselsättningstiUfällen som i en föränderlig värld med nödvändighet faller bort. Behovet av att återställa näringslivets lönsamhet skaU bl. a. ses mot denna bakgrund. Genom näringspolitiska insatser, bl. a. i form av åtgärder för de mindre och medelstora företagen, söker regeringen också långsiktigt främja företagsverksamheten. Näringspolitiken innefattar också andra offensiva insatser för att stödja företag som visserligen i dagens konjunkturläge har svårigheter men som på längre sikt kan bedömas vara Uvskraftiga. För att säkerstäUa att näringslivet kan fortsätta att utvecklas och konkurrera framgångsrikt på utiandsmarknaden krävs också att forskning och utveckling främjas. Sådana insatser har också prioriterats i årets budget. Det är vidare nödvändigt att staten bidrar till att göra den nödvändiga strukturomvandlingen i berörda regioner så mjuk som möjligt. Målet är härvid att tillse dels att berörda näringar krymps till en nivå som är långsiktigt konkurrenskraftig, dels att detta sker i socialt acceptabla former. Dessa insatser blir med nödvändighet mycket kostsamma och den återhållsamhet som åläggs medborgarna kan ses som det pris som måste betalas av dem som har sin sysselsättning tryggad för att lätta bördan för dem som drabbas av omställningen.

Den stramhet som kännetecknar budgetförslaget för 1978/79 Ulustreras av att statens utgifter för konsumtion och investeringar är ungefär oförändrade i volym. Samtidigt görs de insatser på budgetens utgiftssida, som är nödvändiga för att infria gjorda åtaganden gentemot barnfamiljer och äldre. Betydande belopp avsätts även för att trygga sysselsättningen genom arbetsmarknadspolitiska och industripolitiska åtgärder.

I vad avser budgetens inkomstsida föreslår jag vissa punktskattehöjningar. Med hänsyn tUl att den privata konsmntionen förutses utvecklas svagt och tiU det rådande låga kapacitetsutnyttjandet inom industri och handel anser jag emellertid att ett betydande budgetunderskott måste accepteras snarare än att nu ytterligare höja skattema eller att ha en lägre ambitionsnivå när det gäller samhällets insatser för sysselsättning och social trygghet.

2    Utgiftsprogrammet

Med hänsyn tiU den statsfinansiella situationen måste tillgängligt resursutrymme reserveras för högt prioriterade ändamål. Hit hör främst sysselsättningsfrämjande åtgärder, näringspolitik och därtill knuten forskning och utveckling samt energibesparande åtgärder. Resurser måste vidare avsättas för att vidmakthåUa den sociala tryggheten. Åtagandena gentemot barnfamUjer och pensionärer står således fast och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 6

infrias genom ett fortsatt starkt stöd till omsorgen om barn och äldre. Mot bakgmnd av det begränsade resursutrymmet måste andra utgiftsområden stå tillbaka. Även sådana kostnadskrävande reformer som framstår som angelägna måste i nuvarande samhäUsekonomiska och statsfinansiella situation anstå till dess att ekonomiskt utrymme kan skapas.

Det föreliggande budgetförslaget innebär att statlig konsumtion och statiiga investeringar sammantaget är ungefär oförändrade mätt i reala termer. I flera sektorer tUlgodoses prioriterade insatser genom omfördelningar. Även framgent torde det bU nödvändigt att i första hand skapa utrymme för nya insatser genom omfördelningar av befinthga resurser.

Statsbudgetens utgiftsökning är i allt väsentiigt att hänföra till pris-och löneutvecklingen. En betydande del av utgiftsökningen betingas av indexbundna delar av det sociala trygghetssystemet. På många andra områden begränsas emellertid de automatiska utgiftsökningarna. I flera fall kompenseras inte myndighetsanslagen fullt ut för pris- och löneökningar. Detta skärper kravet på rationaliseringar och produktivitetsökningar inom myndigheterna. Vidare föreslås ett antal direkta besparingsåtgärder.

Jag kommer i det följande att uppehålla mig vid de områden som särskUt prioriteras i budgetförslaget. Jag återkommer därefter till besparingar och omfördelningar. Slutligen redovisas statsutgifterna grupperade efter ändamål.

2.1 Sysselsättning

Det är ett primärt mål för regeringens politik att genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder värna om sysselsättningen. Åtgärderna måste vidare inriktas på att skapa nya och för framtiden mera varaktiga sysselsättningsmöjligheter.

Regeringen upprätthåller en fortsatt hög beredskap för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1978/79. Anslagen är i enlighet med budgetteknisk praxis konjunkturneutralt beräknade. Arbetsmarknadsutvecklingen kan emellertid komma att kräva insatser härutöver under löpande budgetår.

Arbetsförmedlande verksamhet har en viktig roll för en effektivt fungerande arbetsmarknad. Trots ett starkt begränsat utrymme för nya åtaganden har det bedömts önskvärt att tillföra arbetsmarknadsverket ett betydande antal nya tjänster i första hand avsedda för den individuella platsförmedlingen. I syfte att ytterligare effektivisera arbetsförmedlingarnas platsförmedlande verksamhet fortsätter och utvidgas försöken med obligatorisk platsanmälan och platsförmedling med hjälp av ADB.

Vintern 1977/78 beräknas över 40 000 personer sysselsättas i bered-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 7

skapsarbeten. En rad insatser görs för att ordna beredskapsarbeten inom tjänstesektorn. Bl. a. i det syftet föreslås ett nytt bidragssystem för kommunala beredskapsarbeten som skall stimulera kommunerna till ökad tonvikt på arbeten med låg dagsverkskostnad. Därigenom uppnås en högre sysselsättningseffekt för de resurser som anslås. Vidare underlättas genom det nya bidragssystemet möjligheterna att sysselsätta arbetslösa ungdomar och kvinnor.

I nuvarande sysselsättningsläge är det angeläget att personer som är eller löper risk att bli arbetslösa erbjuds utbildning. Förutom utbildning inom företagen av anstäUda som hotas av permittering sker också utbildning till nya yrken inom arbetsmarknadsutbUdningen. Även inom gymnasieskolan förbättras möjligheterna att ge utbUdning som underlättar för ungdomar att få fast fot på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitiken innefattar förutom sysselsättningsskapande åtgärder även frågor rörande bl. a. arbetarskydd och anställningsskydd.

Arbetarskyddsverket har byggts ut väsentligt under 1970-talet och har i dag ca 1 200 anställda. Verket ges nu möjligheter till de insatser som krävs i och med tillkomsten av arbetsmiljölagen.

Med de bedömningar av konjunkturutvecklingen som redovisas i finansplanen är det möjligt att industrins arbetskraftsefterfrågan förstärks mot slutet av 1978 eUer i början av 1979. I takt med en sådan förbättring på den öppna arbetsmarknaden skulle de särskilda insatserna för att värna om sysselsättningen kunna minska i omfattning.

2.2 Näringspolitik och därtill knuten forskning och utveckling

Näringspolitiska insatser har fått en framskjuten plats i regeringens politik. Det har varit frågan om dels sysselsättningspohtiskt betingade insatser för att garantera att den nödvändiga stmkturomvandhngen sker i socialt acceptabla former, dels offensiva näringspolitiska insatser i syfte att stärka det svenska näringslivets möjligheter att konkurrera på den internationella marknaden.

Budgetförslaget för 1978/79 utgör en etapp i regeringens stegvisa översyn och effektivisering av näringspolitiken. Småföretagspropositionen är därvid ett väsentligt inslag. Propositionen om stöd tUl struktur-omvandUngen i specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin utgör ett exempel på regeringens åtgärder för att underlätta de omställningar och strukturförändringar som nu är nödvändiga inom vissa branscher. Regeringen kommer inom kort att förelägga riksdagen förslag om en samordning av handelsstålindustrin. I ett senare skede planerar regeringen att lägga fram förslag till riktiinjer för näringspolitiken i ett längre perspektiv.

Högskoleväsendet tillförs forskningsmedel för att aktivt kunna stödja utvecklings- och innovationsverksamheten inom näringslivet. En för-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 8

söksverksamhet med ökad kontakt meUan högskolans forskare och företagen inleds den 1 juli 1978. Regeringen kommer våren 1978 att lägga fram förslag om ytterligare stunulans tiU teknisk forskning och utveckling. En målmedveten sådan satsning är en grimdfömtsättning för att på sikt vidmakthålla och förstärka den svenska industrins livskraft.

De åtgärder som har presenterats i småföretagspropositionen innebär kraftiga ökningar av anslagen till stöd för de mindre och medelstora företagen, som är av väsenthg betydelse för såväl tillväxt som regional balans. I åtgärdspaketet för dessa företag har ca 550 milj. kr. anvisats för budgetåret 1978/79.

Den svenska dataindustrin får förbättrade konkurrensmöjligheter genom en sammanslagning av de största tiUverkarna och genom ökat statligt engagemang i ett nybildat dataföretag. Detta företag kommer under en utvecklingsperiod att erhåUa stöd för ett intensifierat forsknings- och produktutvecklingsarbete.

Textil- och konfektionsbranschen har drabbats av ytterligare svårigheter. De särskilda strukturgarantierna för textil- och konfektionsindustriema kommer enligt regeringens förslag att kunna utgå även under budgetåret 1978/79. Det särskUda stödet tiU äldre arbetskraft inom branschen kommer enhgt tidigare regeringsförslag att utgå för det första halvåret 1978 med möjligheter för regeringen att förlänga stödet under andra halvåret 1978 om så bedöms erforderligt.

Betydande belopp i form av kreditgarantier och kapitaltiUskott har tillförts varvsindustrin. Utvecklingen inom varvsindustrin ger emellertid anledning till fortsatt oro. Flera svenska varv anmälde hösten 1977 mot bakgrund av utvecklingen på fartygsområdet behov av ytterUgare stora medelstillskott. AB Svenska Varvs styrelse har vidare aktualiserat frågan om nedläggning av en eller flera varvsenheter. Frågan utreds f. n. i särskild ordning inom regeringskansliet. Förslag avses bli förelagda riksdagen under våren 1978.

I budgetförslaget ingår vidare förstärkningar av industriverkets branschprogram med förlängningar av nuvarande program för träbearbetande industri, gjuteriindustri och metallmanufakturindustri.

2.3 Social trygghet

Den sociala tryggheten är inte minst i nuvarande ekonomiska situation betydelsefull. Åtagandena gentemot barnfamUjer och pensionärer står fast. Ett fortsatt starkt stöd ges tUl omsorgen om bam och äldre. Åtgärderna för handikappade förstärks.

Det ekonomiska stödet tiU barnfamiljerna som har förbättrats genom att barnbidraget höjts med 300 kr. från den 1 juli 1977 kommer att ytterUgare förstärkas från den 1 april 1978 då bidraget höjs med 160

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2    Budgetförslaget 9

kr. till totalt 2 260 kr. per barn och år. Vidare förbättras från den 1 april 1978 de statskommunala bostadsbidragen genom höjning av de övre hyresgränserna för hushåll med barn. I budgetpropositionen föreslås åtgärder som innebär att tyngdpunkten i bostadsstödet förskjuts mot de hushåll som har en stor försörjningsbörda. Ytterligare justeringar av hyres- och inkomstgränsema föreslås från den 1 januari 1979. De statliga bostadsbidragen föreslås från samma tidpunkt bli höjda med 360 kr. tUl 1 260 kr. per bam och år.

Föräldraförsäkringen har byggts ut. Från den 1 januari 1978 är alla föräldrar tillförsäkrade ekonomisk ersättning under 9 månader i samband med barns födelse. För de första 8 månaderna utgår ersättning motsvarande sjukpenning. För den nionde månaden utgår ersättning enligt föräldrapenningens garantinivå, 32 kr. per dag. Proposition med förslag om vidgad lagstadgad rätt tUl ledighet för småbarnsföräldrar avses föreläggas riksdagen under våren 1978.

Utbyggnaden av barnomsorgen fortsätter. Programmet innebär en utbyggnad om 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem under perioden 1976—1980. Det statiiga stödet tUl kommunernas barnomsorg ökar med ca 770 milj. kr. tiU sammanlagt drygt 2 600 milj. kr. Barnomsorgsavgiften föreslås höjd med 0,3 % till 1,6 % för år 1979.

En rad väsentliga pensionsreformer har genomförts tmder senare år. Den allmänna pensionsåldern har sänkts tUl 65 år och ökade möjligheter till rörlig pensionsålder har införts, bl. a. genom införande av delpension. Reformprogrammet följs upp genom en höjning av pensionstillskotten för pensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-förmå-ner. Folkpensionen (inkl. fullt pensionstillskott) uppgår f. n. till 14 630 kr. per år för ensamstående och 25 130 kr. per år för makar. Anslaget till folkpensioner beräknas för budgetåret 1978/79 öka med 4 350 milj. kr. tUl 24 600 milj. kr.

Genom indexregleringen av folkpensioner och ATP är pensionärerna tillförsäkrade en automatisk kompensation för den aUmänna prisutveckUngen. Pensionärerna intar i detta avseende en särstäUning jämfört med många andra grupper i samhället. Vidare ger pensionstillskotten årliga standardförbättringar.

2.4 Energibesparande åtgärder

Regeringens energipolitik syftar tiU att trygga vår energiförsörjning och sysselsättning med bevarad handhngsfrihet för framtiden. Under 1978 skaU riksdagen fatta vissa centrala beslut rörande energipolitiken. För att förbereda dessa beslut har en särskild kommission tillsatts. Kommissionens uppgift är att presentera ett samlat underlag och framlägga olika altemativ för den framtida energiförsörjningen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 10

Ett av de viktigaste inslagen i energipolitiken är insatser för en effektivare energihushållning. Regeringen har redovisat förslag till en energisparplan för befintiig bebyggelse. Innebörden är att efter en 10-årsperiod 25 ä 30 % av den nuvarande energiförbrukningen i byggnader skall kunna sparas.

Det föreslagna programmet innebär en total investering under 10-årsperioden på mellan 31 och 48 mUjarder kronor. Programmet kommer att omprövas efter tre år. För budgetåret 1978/79 föreslås under bostadshuvudtiteln ca 1 000 milj. kr. för lån och bidrag tUl energibesparande åtgärder. Till detta kommer en föreslagen planeringsreserv om ytterligare 400 mUj. kr. Fr. o. m. budgetåret 1979/80 kommer endast bidrag och subventioner att belasta statsbudgeten.

Avsevärda insatser görs också för energibesparande åtgärder i näringslivet. Sålunda föreslår regeringen att stödet till sådana åtgärder för nästa budgetår ökar med 125 milj. kr. tiU 295 milj. kr.

En förutsättning för att vårt framtida energibehov skall kunna tUlgodoses är målmedvetna insatser på energiforskning. Denna bör i ökad utsträckning inriktas på att utveckla telcnik för användningen av förnyelsebara energikällor. Regeringen avser att senare under våren förelägga riksdagen förslag till ny energiforskningsram.

2.5 Besparingar och omfördelningar

Som jag tidigare har nämnt har utgiftsprövningen varit mycket restriktiv. Strävan har varit att begränsa automatiska kostnadsökningar, genomföra direkta besparingsåtgärder, finansiera angelägna nysatsningar genom omfördelningar av medel, öka intäktsfinansieringen genom avgiftshöjningar, öka kraven på myndigheternas rationaliseringsverksamhet samt senarelägga vissa mindre prioriterade program och åtgärder. I det följande ges exempel på olika typer av besparingsåtgärder.

På vissa områden har det visat sig möjligt att genomföra beloppsmässigt viktiga besparingsåtgärder. Hit hör bl. a. följande. På jordbruksdepartementets område minskas ramen för bidrag till kommunala avloppsreningsverk med 40 mUj. kr. Inom socialhuvudtiteln minskas genom regeländringar belastningen på bosättningslånefonden för innevarande budgetår och budgetåret 1978/79. En väsentlig besparing uppnås vidare inom tandvårdsförsäkrmgen genom att beloppsgränsen för högre ersättningsandel höjs från 1 000 kr. tUl 1500 kr. På en rad punkter genomförs vidare mindre nedskärningar. Hit hör bl. a. ramen för stöd till bostadsförbättringar och ramarna för jordbrakets rationalisering. Anläggningsstödet tUl idrotten minskar. Vidare minskar resurserna för försöks- och demonstrationsverksamhet i lärarutbUdningen.

Ett flertal anslag eUer beslutsramar måste under nuvarande förhållanden håUas på oförändrad nominell nivå. Exempel på detta är lån

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget H

till kommunala markförvärv, anslag tUl markförvärv för naturvårdsändamål, lån och bidrag tUl samlingslokaler, anslag till hälsovårdsupplysning samt anslag till pedagogiskt utvecklingsarbete.

Begränsningar av automatiska kostnadsstegringar genom restriktioner av skilda slag genomförs. Ett exempel på detta utgör bidragen tUl studiecirkelverksamhet där ökningen av antalet bidragsberättigade studietimmar begränsas till 2 % i förhållande till innevarande budgetår. Kostnadsökningen för kommunal vuxenutbildning begränsas.

I budgetpropositionen återfinns en rad exempel på omfördelningar av medel inom oförändrade totala resurser i syfte att tUlgodose angelägna nysatsningar. Inom det mUitära försvaret prioriteras materielanskaffning och forskning och utveckling på bekostnad av andra anslag inom oförändrade totala resurser. För att möjhggöra detta minskas anslagen till repetitionsutbUdning, byggnadsverksamhet samt datamaskinanskaffning. Inom räntebidragssystemet på bostadsområdet omfördelas räntesubventioner från äldre årgångar av hus tUl de nyaste husen. Inom bostadsbidragssystemet sker en omfördelning av medel från baridösa hushåll till flerbamsfamUjer. Branschprogrammet för skoindustri slopas och medlen överförs till andra branschprogram inom industridepartementets område. Inom ungdomsvården senareläggs vissa investeringar för att möjliggöra angelägna åtgärder vid specialavdelningar.

Begränsning och/eller senareläggning av vissa tidigare planerade åtgärder föreslås. Så har exempelvis investeringama för civU försvars-beredskap väsentiigt reducerats i förhållande till den planeringsinriktning som angavs i 1977 års försvarsbeslut. På det ekonomiska försvarets område innebär detta minskade investeringar i förhållande tUl planeringsprogrammet om ca 100 milj. kr. Även inom det militära försvaret senareläggs åtskUliga materielanskaffningar. Vidare har åtgärder vidtagits för att begränsa eller senarelägga anskaffningar av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen.

SärskUda personalminskningsåtgärder föreslås för vissa myndigheter. Det gäller t. ex. inom försvarshuvudtiteln där personalvolymen minskas med ca 500 anstäUda under budgetåret 1978/79.

För flera av de civila myndigheterna har s. k. noUalternativ helt eller delvis tillämpats vid anslagsberäkningen. Det innebär att myndigheten i fråga ges mindre än schablonmässig pris- och löneuppräkning. Detta skärper kraven på rationaliseringar och produktivitetsförbättringar. Genom begränsningar i pris- och löneuppräkningen säkerställs vidare att produktivitetsökningar leder till direkta besparingar i statsbudgeten och inte utnyttjas för sådana ambitionshöjningar i den löpande verksamheten som statsmakterna inte beslutat om. ÅterhåUsamheten beträffande myndighetsanslagen ställer ökade krav på myndigheternas interna planerings- och styrningsrutiner.

Budgetförslaget präglas av en synnerligen restriktiv hållning tUl ut-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

12

ökningar av antalet tjänster inom statsförvaltningen. Endast i särskUt prioriterade fall föreslås egenthga personalförstärkningar. Detta gäller främst arbetsförmedling, arbetarskydd och skattekontroll.

På flera områden höjs taxor och avgifter i syfte att förbättra kostnadstäckningen. Som exempel kan nänmas höjda taxor för utrikesförvaltningens bistånd tiU enskilda i utiändska arvsmål, avgiftsbeläggning av vissa ambassaders exportfrämjande tjänster, höjning av sjöfartsavgifterna, vissa höjda avgifter för kommerskollegiets verksamhet, prishöjning på allmänna kartor samt på teaterbiljetter m. m., höjd avgift för filmcensurgranskning, avgiftshöjning beträffande planverkets typgodkännandeverksamhet samt höjning av lantmäteritaxan.

Eftersom behovet av statsfinansiell restriktivitet kan förutses gäUa också de närmaste åren är det nödvändigt att fullfölja den strama utgiftsprövning som präglat årets budgetarbete, ökad vikt måste fästas vid att successivt få tiU stånd en omprövning av pågående verksamheter inom den offentUga sektom och säkerstäUa att effektivitetsvinster inom myndigheterna tas till vara för att begränsa kostnadsökningama. Jag avser att i annat sammanhang vidta åtgärder i syfte att förbättra statsmakternas beslutsunderlag i dessa hänseenden.

2.6 Statsutgifterna grupperade efter ändamål

I tabell 1 anges utgiftsförändringarna fördelade på viktigare ändamålsgrupper.

Tabell 1. Statsutgifterna budgetåret 1978/79 (Beloppen avrundade till tiotals milj. kr.)

Ändamål	Förslag till	Förändring från
	statsbudget	statsbudget
	1978/79	1977/78
	milj. kr.	milj. kr.	%
Folkpensioner, sjidcförsäkring m.m.	28 080	-h 4 560	-H9,4
Utbildning och forskning	19 620	■i- 2150	-M2,3
Totalförsvar	14 730	-f 1530	-t-11,6
Statsskuldräntor	9 600	-f- 3 350	-1-53,6
Stöd till barnfamiljer	9 390	-f 1020	-fl2,l
Arbetsmarlcnads- och regionalpolitik	8 030	+     910	-H2,8
Kommunikationer	7 880	-i-     600	-f- 8,3
Bostadspohtik	7 710	-h 1 660	-h27,4
Näringspolitik	6 980	-1- 1040	-fl7,6
Skattebidrag till kommuner	6 940	-f  1 120	-fl9.3
Hälso- och sjukvård	5 500	-i-     650	-1-13,3
Rätts- och polisväsende	5 340	H-     690	-t-14,7
Internationellt bistånd m.m.	4 210	+     400	+ 10,5
Energipolitik	4 110	-t- 1 120	4-37,5
Övrigt	13 480	-t- 2 500	-f22,9
Totala statsutgifter	151 590	-f23 300	-f-18,2

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2   Budgetförslaget 13

Vid jämförelsen mellan statsbudget för budgetåret 1977/78 och förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 har oförutsedda utgifter fördelats på ändamålsgruppema. Som framgår av tabeUen ökar statsutgifterna i nomineUa termer med 23,3 miljarder kr. eller ca 18 %. Vid en jämförelse av det beräknade faktiska utfaUet för de båda budgetåren blir ökningen i nomineUa termer däremot endast ca 7 miljarder kr. eller knappt 5 %.

3    Den offentliga budgetpolitiken

Statens budgetpolitik för budgetåret 1978/79 har utformats mot bakgrund av de mål som regeringen uppstäUt för den ekonomiska politiken. Budgetförslagets inriktning är ett led i en aUmän politik för att på sikt återvinna balans i de utrikes betalningarna under bibehållen hög sysselsättningsnivå och med begränsad prisstegringstakt. Den sociala tryggheten garanteras. Genom att skapa förutsättningar för en framtida balanserad tillväxt läggs gmnden för att föra vidare en socialt inriktad reformpolitik och för en fortsatt välståndsutveckling. Mot denna bakgmnd accepteras övergångsvis ett betydande underskott i den statliga budgeten.

Utfallet för totalbudgeten under 1977/78 beräknades i det reviderade budgetförslaget (prop. 1976/77: 150) bh ett underskott om ca 13,9 miljarder kr. men kan nu beräknas komma att uppgå tiU ca 33,2 miljarder kr. Orsakerna till ökningen av underskottet står främst att finna i de arbetsmarknadspoUtiska och industripolitiska åtgärder som har beslutats under bred politisk enighet. För sysselsättningspoUtiska åtgärder har anvisats ytterligare ca 2,4 miljarder kr. och tUl industripolitiska insatser (varv, stålindustrier m. m.) ca 6 miljarder kr. Träffade löneuppgörelser för de statsanställda har medfört en utgiftsökning jämfört med det ursprungliga budgetförslaget, och indexbimdna utgifter som folkpensionsutgifterna har stigit mer än som tidigare beräknats. Totalt belastar denna typ av memtgifter budgetsaldot med ca 5 mUjarder kr. På inkomstsidan innebär sänlcningen av den allmänna arbetsgivaravgiften ett inkomstbortfall om ca 1,5 miljarder kr. Den låga aktivitetsnivån i ekonomin medför också lägre inkomst av direkt och indirekt beskattnmg.

Jämfört med statsbudgeten för år 1977/78 innebär det nu framlagda budgetförslaget för 1978/79 en betydande ökning av budgetens underskott. Vid en jämförelse med det utfall som nu kan förutses för budgetåret 1977/78 innebär emellertid budgetförslaget att underskottet bibehålls på ungefär oförändrad nivå. Utvecklingen av totalbudgetens saldo under budgetåren 1976/77—1978/79 enligt nuvarande beräkningar framgår av tabell 2.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget Tabell 2. Totalbudgetens saldo 1976/77—1978/79 (milj. kr.)

14

	1976/77	1977/78	1978/79
	Utfall	Ny beräkning	Budgetförslaget
Inkomster Utgifter Budgetsaido	104 400 114 900 -10 500	111 400 144 600 -33 200	119 400 151 600 -32 200

Statsbudgetens utgiftssida innehåUer såväl utgifter som innebär en direkt efterfrågan på produktionsresurser som utgifter som snarare påverkar likviditetssituationen inom andra delar av ekonomin. Genom att eliminera denna senare typ av transaktioner, som enligt gängse definitioner omfattar bl. a. statiig långivning, aktieteckning samt köp och försäljning av mark, framkommer statens finansiella sparande. Vid en analys av sparandeutvecklingen i samhället är detta ett mera relevant begrepp än det traditionella budgetsaldot.

Statens finansieUa sparandeunderskott ligger på en lägre nivå än totalbudgetens saldo, vUket bl. a. speglar de insatser i form av lån och aktieteckning som ägt rum inom ramen för industripolitiken.

Tabell 3. Statens finansiella sparande 1976/77—1978/79 (milj.			kr.)
1976/77	1977/78	1978/79
-4 900	-19 400	-22 300

Som framgår av tabell 3 ökar underskottet i statens finansiella sparande i något långsammare takt meUan budgetåren 1976/77 och 1977/ 78 än budgetsaldot enligt totalbudgeten. Det finansiella sparandeunderskottet ökar ytterligare under budgetåret 1978/79 under det att budgetsaldot Ugger kvar på ungefär oförändrad nivå. Denna utveckling sammanhänger med den betydande industripohtiskt betingade långivning som påverkar budgetsaldot för 1977/78.

Det finansiella sparandet 1978/79 påverkas vad gäller statsinkomsterna av de beslut rörande inkomstskatten som nyligen fattats av statsmakterna. Den väntade svaga konsiuntionsutvecklingen och sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften påverkar inkomstema av mervärdeskatt och arbetsgivaravgift. De schablonmässiga antaganden om löne- och prisutvecklingen för år 1979 som på sedvanligt sätt görs vid kalkylen av stats-inkomstema medverkar också tUl den beräknade svaga inkomstutvecklingen.

I min inledande redovisning av budgetpolitikens samhällsekonomiska bakgrund aviserade jag vissa inkomstförstärkningar. Jag anser sålunda

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 15

att en höjning av bensinskatten med 25 öre per liter och en däremot svarande höjning av kUometerskatten bör genomföras fr. o. m. den 1 maj 1978. Höjningen ligger i linje med strävandena att minska förbrukningen av importerade bränslen. Även med denna skattehöjning har dock Sverige internationeUt sett ett lågt bensinpris. Den årliga genomsnittliga körsträckan varierar förhåUandevis lite mellan landets olika delar. Förslaget beräknas medföra en kostnadsökning för genomsnittsbilisten med drygt 400 kr. per år. För den som utnyttjar bUen i sitt arbete begränsas kostnadsökningen av gällande avdragsmöjligheter. Samtidigt förstärks insatserna för väghållning i glesbygden. Åtgärderna beräknas öka budgetens inkomster budgetåret 1978/79 med ca 1 200 milj. kr.

Jag anser det vidare motiverat att föreslå en särskild skatt på utrikes charterresor med flyg. Skatten bör införas fr. o. m. den 1 maj 1978. En liknande skatt har införts i Danmark. Skatten avses utgå med i princip 100 kr. per resa. Förslaget innebär en inkomstförstärkning av storleksordningen 100 milj. kr. budgetåret 1978/79.

Vad gäller utgiftema har det ansträngda statsfinansiella läget nödvändiggjort en restriktiv prövning. Den totala utgiftsökningen är i aUt väsentligt automatiskt betingad och sammanhänger med pris- och löneutvecklingen samt redan gjorda åtaganden. I reala termer beräknas statens konsumtion och investeringar ligga i stort sett stUla.

Stora delar av socialförsäkringssystemet redovisas helt eller delvis vid sidan av statsbudgeten. Detta gäller bl. a. den allmänna tilläggspensioneringen, yrkesskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Folkpensionerna ingår däremot i sin helhet i statsbudgeten. Gränsdragningen meUan statsbudgetens område och socialförsäkringssektorn kan i viss mån betraktas som godtycklig. Utvecklingen av statens finansiella sparande bör därför kompletteras med en belysning av utvecklingen inom socialförsäkringssektorn.

Socialförsäkringssektorns inkomster överstiger väsentiigt utgifterna, och sektom uppvisar följaktligen ett positivt finansiellt sparande. Detta sammanhänger i allt väsentligt med allmänna pensionsfondens överskott, som år 1977 beräknas uppgå till ca 14,7 mUjarder kr. Övriga delar av socialförsäkringssektorn uppvisar i huvudsak varken positivt eller negativt finansiellt sparande. Sparandet inom allmänna pensionsfonden, som tidigare steg, har nu stagnerat och beräknas under budgetåret 1978/79 sjunka något, vilket beror på det ökande antalet pensionärer med allmän tilläggspension. Utgiftema för socialförsäkringssektorn i övrigt påverkas bl. a. av sjukfrekvensen och av de beslutade förbättringarna av folkpensionsförmåner samt sjuk- och föräldraförsäkringsförmåner. De genomförda reformerna finansieras genom arbetsgivaravgifter till socialförsäkringen.

Det vidare saidobegrepp som representeras av statens och socialför-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 16

säkringssektorns sammarUagda finansieUa sparande erbjuder i flera avseenden en god utgångspunkt för en analys, eftersom de samhällsekonomiska effekterna av saidoförändringar inom dessa båda sektorer i vä-sentiiga hänseenden sammanfaller. Att använda detta saidobegrepp som utgångspunkt för en analys av finanspolitiken ligger också i linje med de rekommendationer som utfärdats av Internationella Valutafonden och OECD.

Tabell 4. Statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande 1976/77— 1978/79 (milj. kr.)

1976/77 1977/78 1978/79

+9 700 -4 900 -8 300

Av tabell 4 framgår att staten och socialförsäkringssektorn, som budgetåret 1976/77 stod för ett positivt finansiellt sparande om ca 10 mUjarder kr., numera utvisar ett negativt sparande. Detta sparandeunderskott Ökar under budgetåret 1978/79. Förändringarna är i huvudsak be-tin3ade av förändringar i det statliga sparandet eftersom socialförsäkringssektorns sparande ändras endast i ringa grad.

Statsbudgeten och socialförsäkringssektorn kan sägas utgöra de delar av ekonomin över vUka statsmakterna har ett direkt och omedelbart inflytande. Om kommunernas inkomster och utgifter sammanstäUs med socialförsäkringssektorns och statens finansiella sparande erhålls ett mått på den samlade offentliga sektoms sparande. Från att under år 1976 ha uppvisat ett negativt finansiellt sparande på ca 2,5 mUjarder kr. och år 1977 på ca 0,5 miljarder kr. beräknas kommunerna år 1978 bl. a. genom utdebiteringshöjningar förstärka sitt finansiella netto tiU ett positivt sparande om inemot 4 miljarder kr. För år 1979 förutses en försämring av kommunernas finansiella sparande.

Tabell 5. Den offentliga sektorns finansiella sparande 1976/77-			-1978/79 (milj.	kr.)
1976/77	1977/78	1978/79
-f8 200	-3 100	-6 400

Det offentliga finansiella sparandet i sin helhet uppvisar en betydande nedgång meUan budgetåren 1976/77 och 1977/78. TiU budgetåret 1978/79 blir nedgången av mmdre omfattning. Mätt på detta sätt beräknas underskottets absolvita storlek för innevarande och kommande budgetår bli av något mindie omfattning än enligt de saidobegrepp jag tidigare redovisat.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 17

Omkastningen i den offentliga sektorns finansieUa situation mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78 avspeglar den poUtik som förts i syfte att upprätthålla sysselsättningen och aktivitetsnivån i ekonomin under en överbryggningsperiod trots sviktande inhemsk och utländsk efterfrågan. Nedgångstakten i det offentliga sparandet bromsas under nästa budgetår.

Stora offentliga utgiftsunderskott har effekter på kreditmarknaden. Beroende på hur upplåningen sker kan ett stort upplåningsbehov skapa svårigheter att tiUgodose andra angelägna behov på kreditmarknaden eller nödvändiggöra direkt utländsk upplåning. En hög offentlig kreditefterfrågan kan medföra ett tryck uppåt på ränteläget. Genom sina iikviditetseffekter kan stora underskott också få en inflationsdrivande verkan.

Det stora underskottet i den svenska bytesbalansen innebär att det totala sparandet i ekonomin är för litet. Det är en central uppgift för den ekonomiska politiken att på sikt komma tUl rätta med denna jämviktsbrist.

För att det totala sparandeimderskott som bytesbalansunderskottet representerar skall kunna nedbringas måste det inhemska sparandet öka. Möjligheterna att på sikt åstadkomma en sådan sparökning påverkas av den svenska ekonomins reala utveckling. Mot bakgrund av den reala utveckling som förutses för den period som omfattas av budgetförslaget kan olika alternativ diskuteras för att öka hushåUens sparandeöverskott eller minska de underskott som föreligger inom andra delar av ekonomin. Vid en analys av sparandeutvecklingen kan en indelning göras i hushållssparande, näringsliv och bostäder samt offentlig sektor.

HushåUens sparande, som minskade något under 1976, beräknas under år 1977 ha ökat till den höga nivån om ca 11 % av hushållens disponibla inkomster. Enligt konjunkturinstitutets bedömningar beräknas dock hushåUssparandet minska något under 1978. Som ett led i en politik för att åstadkomma ett större inhemskt sparande kommer regeringen att lägga fram förslag om sparstimulerande åtgärder. Det är hk-väl inte möjligt att räkna med en sådan ökning av hushållssparandet att den totala bilden på kort sikt i någon avgörande grad förändras.

Företagens ansträngda finansiella läge och otillfredsställande resultatutveckling medförde att deras finansieUa sparandeunderskott ökade under år 1977. En förbättring av företagens finansieUa situation är angelägen. Med den utveckling som kan fömtses för år 1978 förefaUer det dock enligt konjunkturinstitutets bedömning trohgt att upplåningsbehovet inte kommer att minska detta år. Ett stigande bostadsbyggande ställer ökade anspråk på kreditmarknaden. Budgetpolitiken kan således inte läggas upp med utgångspunkten att näringsliv och bostäder starkt skulle komma att förbättra sitt finansieUa sparande.

Den   offentliga   sektorns   upplåningsbehov,   slutligen,   skulle   kunna

2   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 18

minskas antingen genom skatte- och avgiftshöjningar eller genom begränsningar i de offentiiga utgifterna.

Vad gäller inkomstsidan föreslås i budgetförslaget för 1978/79 vissa punktskattehöjningar. Vid bedömningen av möjligheten och behovet av ytterligare skattehöjningar bör ett antal faktorer beaktas. Den försämring av exportpriserna i förhållande till importpriserna (terms-of-trade) som kan förutses innebär i sig en kraftig köplaaftsindragning. Kommunerna har vidare beslutat om mycket betydande kommunalskattehöjningar för år 1978, och den genomsnittiiga kommunala utdebiteringen kommer att stiga med 1: 86 kr. Vidare skattehöjningar i nuläget skulle ytterligare beskära hushållens disponibla inkomster i en situation då dessa ändå beräknas minska realt. Det är också möjligt att ytterligare skattehöjningar skulle resultera i minskat hushållssparande. I så faU går den avsedda finanspoUtiska effekten delvis förlorad.

Dagens situation i den svenska ekonomin kännetecknas av lågt kapacitetsutnyttjande och svag inhemsk konsumtionsefterfrågan. Ytterligare skattehöjningar som begränsar hushållens efterfrågan kan inte undgå att få negativa effekter på sysselsättningen. Höjningar av de lönebase- rade skattema och avgifterna skulle få än mer direkta sysselsättningspolitiska konsekvenser.

En begränsning av den offentliga sektorns upplåningsbehov skulle också kunna åstadkommas genom åtgärder på utgiftssidan.

De offentliga utgifterna inom socialförsäkringssystemet utgör grundvalen för trygghetssystemet i dagens svenska samhälle. Utfästelserna till pensionärerna och barnfamiljerna står fast. Dagens trängda ekono miska läge kan inte få rubba grunderna för det sociala trygghetssystemet.

Allmän enighet råder vidare om nödvändigheten av en arbetsmarknadspolitik i solidaritetens tecken. Denna solidaritet omfattar en aktiv arbetsmarknadspolitik i samhäUets regi och en inkomsttrygghet för dem. som drabbas av arbetslöshet. Dessa kostnader måste samhället bära- De arbetsmarknadspolitiska ambitionerna får inte sänkas. De nödvändiga kostnaderna för strukturförändringar inom näringsgrenar med om-stäUningsproblem måste ses i samma perspektiv.

Den svenska bruttonationalprodukten beräknas förbli ungefär oförändrad under år 1978. Den privata konsumtionen och investeringarna förväntas uppvisa en svag utveckling, och det är endast till följd av exportens och den offentiiga sektorns expansiva inverkan som brutto nationalprodukten kan upprätthåUas på denna nivå. Den totala offentliga sektorns expansiva effekt kan enligt de kalkyler som redovisas i den preliminära nationalbudgeten beräknas uppgå till ca 3 % av bruttonationalprodukten under detta år. Praktiskt taget hela denna effekt härrör från statsbudgeten. I denna mening kan budgetförslaget sägas innebära en expansiv finanspolitik, som accepteras övergångsvis i syfte att upp-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 19

rätthåUa aktivitetsnivån i ekonomin. Det är emellertid av största betydelse att detta inte leder till en sådan utveckUng av den offentliga sektorn att förutsättningarna för en framtida expansion inom industrin försvåras genom att tillgängliga produktionsresurser i allt för stor utsträckning avdelats för statens och kommunernas behov. Budgetförslaget har utformats med denna utgångspunkt. Den statliga konsumtionen avses således inte komma att öka. Ur denna synvinkel är budgetförslaget restriktivt.

Budgetpolitiken innebär således en balansgång mellan å ena sidan kraven på att i en situation med sviktande inhemsk och utländsk efterfrågan upprätthålla sysselsättning och kapacitetsutnyttjande på en rimlig nivå och å andra sidan nödvändigheten av att skapa förutsättningar för en utveckling mot balans i utrikesbetalningarna. Budgetförslaget bygger på den konjunkturbedömning varom en närmare redogörelse lämnas i finansplanen. Skulle utvecklingen komma att avvika från den nu förutsedda kan finanspolitiska åtgärder komma i fråga. Likaså kan sådana åtgärder komma i fråga om ytterligare utgiftsbehov aktualiseras.

Genom den ekonomiska politik som förts har grunden lagts för en framtida ekonomisk tillväxt. De åtgärder som vidtagits för att anpassa vårt kostnadsläge till omvärldens förutses bära frukt i form av en successivt stigande aktivitet i ekonomin. En högre aktivitetsnivå medför förbättrade förutsättningar för en positiv sparandeutveckling. Även med optimistiska antaganden om möjligheten att på sikt öka sparandet inom andra sektorer i ekonomin är det dock uppenbart att den offentliga sektorn måste lämna ett avgörande bidrag härvidlag. Detta innebär att statens sparandeunderskott måste minska, vilket framdeles kommer att ställa krav såväl på en förstärkning av statens inkomster som på en stark restriktivitet vad gäller offentliga utgifter.

Självfallet måste ett reformarbete ständigt äga rum i ett föränderligt samhäUe. Människors behov, önskemål och krav växlar. Det är dock viktigt att slå fast att grunden för ett framgångsrikt reformarbete ar en stark samhällsekonomi och att målet att uppnå balans och tillväxt i ekonomin därför är av avgörande betydelse. Omfattningen och inriktningen av det fortsatta reformarbetet blir beroende av den ekonomiska utvecklingen. Utrymme för fortsatta reformer måste skapas genom ekonomisk tillväxt, genom hushållning och effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser samt genom omrioriteringar inom pågående verksamheter. Det är självklart att tryggheten för alla generationer och grupper står i centrum för regeringens politik och att arbetet hela tiden är inriktat på att förbättra denna trygghet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 20

4    Den skattepolitiska utvecklingen

Riksdagen har under hösten 1977 beslutat införa ett automatiskt verkande inflationsskydd för den statiiga inkomstskatteskalan. Därmed motverkas till väsentlig del en av de faktorer som mest påtagligt haft en destabUiserande inverkan i den svenska samhäUsekonomin under senare år. Eftersom progressiviteten verkat även på inkomstökningar som endast utgör inflationskompensation har det vid oförändrade regier krävts orimligt höga bruttoinkomstökningar för att nå även mycket blygsamma köpkraftsökningar. LöneförhandUngar på arbetsmarknaden har därför inte kunnat föras utan att staten varje år genomfört särskilda skatteomläggningar.

Dessa åtgärder har kortsiktigt motverkat de mest besvärande problemen, men tidigare endast till priset att man varje gång ytterligare skärpt progressiviteten i vanliga inkomstlägen och därigenom för framtiden skapat än större problem. Omläggningarna har alltså inte inneburit att avtalsrörelsernas beroende av årUga skattebeslut bmtits, vilket alla parter på arbetsmarknaden uttalat sig för.

Med beslutet om inflationsskydd för skatteskalan tillgodoses en viktig punkt i regeringsförklaringens skattepolitiska avsnitt. De tre viktigaste utredningarna inom skatteområdet — företagsskatteberedningen, 1972 års skatteutredning och 1976 års kommunalekonomiska utredning — har i enlighet med sina tilläggsdirektiv från hösten 1976 slutfört sitt arbete under hösten 1977. Deras betänkanden skall nu remissbehandlas och tidsplanen är sådan att det skall vara möjUgt att fortsätta det inledda reformarbetet genom förslag till riksdagen under hösten 1978. Utredningarnas förslag rymmer emellertid mycket omfattande och delvis tekniskt komplicerade frågor, varför det på vissa punkter kan komma att visa sig att ytterligare beredningstid krävs. Det står också klart att endast vissa delar av reformerna kan tänkas träda i kraft redan år 1979.

Inflationsskyddet för skatteskalan kommer första gången att verka för inkomståret 1979. Skiktgränserna i den gäUande skatteskalan kommer då att räknas upp med hänsyn tUl prisutvecklingen från augusti 1977 till augusti 1978. Frågan humvida även grundavdragen skall inflationsskyddas bör prövas tUlsammans med övriga frågor som berör kostnadsfördelningen mellan stat och kommun efter remissbehandlingen av kommunalekonomiska utredningens betänkande. Till denna punkt avser jag att återkomma under år 1978.

Jag vUl i detta sammanhang något diskutera inverkan på statsinkomsterna av det införda inflationsskyddet för inkomstskatteskalan. Det har hävdats att staten genom detta avhänder sig stora skatteinkomster som skulle behövas mer än väl. Om man inte längre kan lita tiU inflationsautomatiken, utan riksdagen måste fatta beslut om varje ökning av skat-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 21

teuttaget, kommer statsfinanserna att på ett avgörande sätt försvagas enligt detta sätt att resonera. För egen del finner jag att detta argument kommer farligt nära att framstäUa inflation som något positivt eftersom den leder till ökade statsinkomster. En återbUck på den skattepolitiska utvecklingen hittiUs under 1970-talet visar dessutom att det bygger på ett ohållbart antagande. Tvånget att skapa rimliga förutsättningar för avtalsrörelserna har gjort att staten i praktiken inte alls automatiskt kunnat tiUgodoräkna sig inkomsterna av den skatteskärpning inflationen i och för sig skulle ha åstadkommit vid oförändrade regler.

Genom årliga beslut har den direkta skatten måst lättas, vilket regelbundet skett t. o. m. med större belopp än som motsvarat den samtidiga inflationsvmsten. Det samlade uttaget av statlig inkomstskatt har således inte stigit, utan tvärtom långsiktigt minskat i förhållande till underlaget. Den ökning av det totala skatte- och avgiftsuttaget som trots detta åstadkommits har i stället berott på riksdagens årliga beslut att höja olika arbetsgivaravgifter och punktskatter. Därvid är också att märka att endast vissa av dessa höjningar direkt ingått i de årliga skatteomläggningarna. Samma möjlighet står givetvis öppen även i fortsättningen. Om riksdagen anser att statens skatteuttag bör ökas kan den fatta beslut därom. En skiUnad blir emellertid att om riksdagen inte anser att någon höjning är motiverad så krävs inte längre något särskilt beslut om detta, vilket hittills varit nödvändigt.

Inflationsskyddet har också kritiserats för att det skuUe förvärra de stabiliseringspolitiska problemen. Det har således gjorts gällande att den progressiva skatten i dag har en automatisk stabiliseringsverkan som nu försvinner och att man i stäUet i vissa situationer riskerar att få effekter som går rakt emot de konjunkturpolitiskt önskvärda.

Frågan om i vilken mån olika inslag i skattesystemet verkar automatiskt stabiliserande eller ej är emellertid komplicerad. Den progressiva inkomstskattens egenskap att vid stigande inkomster verka automatiskt köpkraftsindragande kan i vissa konjunktursituationer verka stabiliserande och således vara värdefull, men är i andra situationer, t. ex. stag-flation, i stället destabUiserande och samhällsekonomiskt oönskad. De år-hga skatteomläggningarna i Sverige, som syftat just till att motverka den automatiska köpkraftsindragningen, visar att under senare tid det snarare varit de destabUiserande effekterna som gjort sig gällande. Detta är inte heller unikt för Sverige. Samma problem har uppmärksammats i en rad andra länder och krävt motåtgärder.

Invändningarna i detta avseende mot inflationsskyddet förefaller delvis bygga på en missuppfattning av reglernas innebörd. Inflationsskyddet innebär inte någon ändring i skattesystemets omedelbara reaktion på plötsliga inflationsimpulser. Progressiviteten och den köpkraftsindragande effekten är kvar om inkomsterna under ett löpande år stiger snabbt till följd av avtal eller löneglidning. Inte heUer om inflations-

3   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 22

takten ökar, t. ex. tUl följd av utifrån kommande prisstegringar, blir det under året någon ändring mot nuvarande förhållande.

På hösten, när basenhetens storlek är känd för nästa år, får statsmakterna i normal ordning överväga om stabUiseringspolitiska skäl motiverar någon ändring av det reala skatteuttaget för det kommande året. SkuUe den totala efterfrågan i ekonomin stiga kan en höjiung behöva övervägas och omvänt kan en tillfällig sänkning vara motiverad om en försvagning av efterfrågan väntas. Det finns därvid i aUmänhet inga skäl att anta att just den skatteskärpning som skulle komma att inträffa inflationsskyddet förutan är den stabiUseringspolitiskt lämpliga åtgärden.

Sammanfattningsvis är jag alltså av den uppfattningen att inflationsskyddet inte principiellt ändrar det stabiliseringspolitiska problemet. Svårigheterna för statsmakterna att i tid förutse i vilken riktning och hur starkt köpkraftsutvecklingen bör påverkas genom skättejusteringar kvarstår oförändrade. I vissa situationer kan det tänkas att nuvarande skattesystem något underlättar lösningen, men i andra lägen kan man i StäUet räkna med att det inflationsskyddade systemet har den effekten.

I det reviderade budgetförslaget för 1977/78 diskuterade jag de statsfinansiella perspektiven på längre sikt. Jag konstaterade då att det samlade uttaget av skatter och avgifter till stat, kommuner och socialförsäkringar under de senaste åren ökat snabbt som andel av bmttonationalprodukten, för att år 1976 ha nått drygt 50 %. Av nu tillgängUgt material framgår att prognosen för år 1977 pekar på en skatteandel om ca 53 %. Därtill kommer att den utveckling som framkom i långtidsbudgeten för perioden 1977/78—1981/82 pekade på att ytteriigare höjningar skulle kunna visa sig nödvändiga för att nedbringa de framtida budgetunderskotten.

Här ligger ett mycket betydande problem för den framtida skattepolitiken. Redan nuvarande skatteuttag är internationellt sett mycket högt och det ligger i sakens natur att skatternas negativa bieffekter allmänt sett blir starkare ju högre uttagsprocent som blir aktuell. Ekonomiska beslut kommer allt oftare att styras av samhällsekonomiskt ovidkommande skattehänsyn och påfrestningarna på den allmänna skattemoralen ökar. Svårigheterna att i acceptabla former genomföra höjningar av skatteuttaget är också betydligt större i ett skede av långsam ekonomisk tillväxt, när konsekvensen otmdvikligen måste bli ett stagnerande eller t. o. m. minskande utrymme för privat konsumtion, än de varit under tidigare perioder där den privata standarden kunnat öka snabbt trots stigande skatteuttag. Det framstår därför som mycket angeläget att minska påfrestningarna på finanspolitiken genom en bättre anpassning av de offentliga utgifternas tillväxttakt till den reala resursutvecklingen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 23

SÄRSKILDA FRÅGOR

1    Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Riksdagen bemyndigade regeringen att för budgetåret 1976/77, om arbetsmarknadsläget krävde det, besluta om utgifter intUl ett sammanlagt belopp av 1 500 milj. kr. (prop. 1975/76: 100 bU. 1, FiU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 173). Regeringen har vid tre tiUfällen, nämligen den 20 januari 1977, den 3 febmari 1977 och den 26 maj 1977, beslutat att från vissa i besluten angivna anslag fick bestridas utgifter med sammanlagt 942 680 000 le.

Riksdagen anvisade genom beslut om utgifter på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 882 580 000 kr. (FiU 1976/77: 37, rskr 1976/77:363). Riksdagen har sedermera anvisat ytterligare 60 100 000 kr. (prop. 1977/78: 25, AU 1977/78: 19, rskr 1977/78: 87).

Genom dessa av riksdagen fattade beslut har regeringens utnyttjande av   finansfuUmakten  för  budgetåret   1976/77   blivit   slutiigt   reglerat. (1 500 000 000-942 680 000 + 882 580 000 + 60 100 000 = 1 500 000 000).

Regeringen har även för budgetåret 1977/78 bemyndigats att, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 1 500 milj. kr. (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133).

Fullmakten får användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som normalt finansieras med anslag på drift- eUer kapitalbudgeten samt för beredskapsarbeten och för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten för kommunala projekt får faststäUas av regeringen med hänsyn till ändamålet, dock högst till 75 %. Vidare får fmansfullmakten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. Härvid får gällande bidragssatser tiUfälUgt förhöjas med högst 75 %.

Regeringen kan vidare besluta att vidta åtgärder i konjunkturstimule-rande syfte med stöd av dels riksdagens beslut att för affärsverken beräkna ett påslag om 10 % utöver investeringsramama, dels vissa andra bemyndiganden som riksdagen lämnat.

Läget på arbetsmarknaden under år 1977 har nödvändiggjort kraftfulla åtgärder från regeringens sida i sysselsättningsfrämjande syfte. Den av riksdagen givna finansfullmakten har hittUls under innevarande budgetår utnyttjats vid fyra tUlfällen, nämligen den 13 oktober 1977, den 27 oktober 1977, den 10 november 1977 samt den 22 december 1977.

Genom beslut den 13 oktober 1977 utnyttjades fullmakten för tidigareläggning av statliga och kommunala industribestäUningar till ett belopp om 220 milj. kr. Riksdagen har sedermera för angivet ändamål

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 24

anvisat ett anslag på 220 mUj. kr. (prop. 1977/78: 32, AU 1977/78: 15, rskr 1977/78: 51).

Genom beslut den 27 oktober 1977 utnyttjades fullmakten för följande ändamål.

Inom justitiedepartementets område: utförande av nya förvaltningsbyggnader för polisen m. fl. i Piteå och Kalix (21,3 mUj. kr.) och vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (10,1 nulj. kr.); inom kommunikationsdepartementets område: byggande av statliga vägar (12,4 milj. kr.), byggande av vattenföringsstationer för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (0,8 milj. kr.) samt om- och nybyggnader av vägstatio-ner för statens vägverk (12,1 milj. kr.); inom budgetdepartementets område: ombyggnad av lokaler för skogsbibliotek m. m. i Umeå (1,8 milj. kr.) samt utförande av vissa reparations- och underhållsarbeten (5 milj. kr.); inom industridepartementets område: byggande av vissa anläggningar för förenade fabriksverken (5,2 milj. kr.).

Genom här redovisade beslut den 27 oktober 1977 disponerade regeringen förskottsvis sammanlagt 68 660 000 kr. Berörda statsråd kommer senare denna dag att hemställa att regeringen föreslår riksdagen att på tilläggsbudget för ovan angivna ändamål anvisa 63 660 000 kr. Återstående belopp, som avser vissa reparations- och underhållsarbeten inom ramen för den särskUda staten för statens aUmänna fastighetsfond, behöver däremot inte täckas med medel som begärs på tilläggsbudget. Den ökade utgiften om 5 milj. kr. på nämnda stat som bhr följden av ifrågavarande arbeten påverkar dock det överskott från fastighetsfonden som redovisas på driftbudgetens inkomstsida.

Genom beslut den 10 november 1977 disponerade regeringen ytterligare 23,6 milj. kr. av finansfuUmakten. Beslutet avsåg tidigareläggning av statliga industribestäUningar genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare deima dag att hemstäUa att regeringen föreslår riksdagen att tiU tolfte huvudtitelns anslag till sysselsättningsskapande åtgärder på tUläggsbudget anvisa 23,6 milj. kr.

Regeringen har genom beslut den 22 december 1977 utnyttjat finansfullmakten för följande ändamål.

Inom justitiedepartementets område: om- och tillbyggnad av lokaler för polisen m. fl. i Boden (19,8 milj. kr.) samt vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (8,7 milj. kr.); inom kommimikationsdepartementets område: byggande av statiiga vägar (35,2 milj. kr.), bidrag tiU byggande av enskilda vägar (9 milj. kr.), byggande av vägstationer (9,3 milj. kr.) samt byggande av vissa teleanläggningar m. m. (35 milj. kr.); inom bostadsdepartementets område: vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. (250 milj. kr.).

Genom nu redovisade beslut den 22 december 1977 disponerade regeringen sammantaget 366 996 000 kr. av finansfuUmakten. Chefen för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 25

bostadsdepartementet avser senare denna dag att hemställa att regeringen föreslår riksdagen att på tilläggsbudget anvisa medel bl. a. för av regeringen nämnda dag beslutade energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Av finansfullmakten på 1 500 milj. kr. för budgetåret 1977/78 är som framgår av nu lämnade redogörelse (1500 000 000-220 000 000 -68 660 000-23 600 000-366 996 000-f 220 000 000 =) 1 040 744 000 kr. kvar att disponera.

Inom arbetsmarknadsdepartementets område har dessutom finansfullmakten utnyttjats vid tre tillfällen under hösten, nämligen dels den 6 oktober för förhöjda statsbidrag tUl kommunala och enskilda beredskapsarbeten för ungdomar, dels den 3 november och 15 december 1977 för höjning av statsbidragsprocenten för kommunala beredskapsarbeten från 33 % tUl 50 % i ett antal län.

Regeringen har vidare — med stöd av riksdagens beslut att för affärsverken beräkna ett påslag om 10 % utöver investeringarna för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsasivändningen (prop. 1976/77: 100 bU. 9, TU 1976/77: 12, rskr 1976/77: 150; prop. 1976/77:100 bU. 17, NU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 206 samt prop. 1977/78: 25, NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108) — den 29 september, den 27 oktober, den 3 november samt den 22 december 1977 beslutat vidta följande sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Inom kommunikationsdepartementets område: tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten vid televerket (26,9 milj. kr.) samt tidigareläggning av vissa anläggningsarbeten vid statens järnvägar (12,3 milj. kr.); inom industridepartementets område: tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten vid statens vattenfallsverk (25,0 milj. kr., 6,9 milj. ler. resp. 13,3 mUj. kr.).

Vidare har regeringen, med stöd av skilda av riksdagen lämnade bemyndiganden, beslutat vidta åtgärder i konjunkturstimulerande syfte enligt följande.

Inom budgetdepartementets område: utförande av vissa byggnadsarbeten för Haparanda polisdistrikt och Piteå tingsrätt (0,9 milj. kr.) samt ombyggnadsarbeten vid vissa kriminalvårdsanstalter (1,7 milj. kr.), (prop. 1976/77: 100 bU. 24, FiU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 300).

Inom utbildningsdepartementets område: tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten inom skolväsendet (47 milj. kr., 83 milj. kr. resp. 60 milj. kr.), (prop. 1976/77:100 bU. 12, UbU 1976/77: 22, rskr 1976/77: 159; prop. 1976/77: 150, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:341) samt utökning av antalet intagningsplatser till bl. a. kortare yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan (prop. 1976/77: 100 bU. 12, UbU 1976/77: 17, rskr 1976/77: 158).

Inom arbetsmarknadsdepartementets område: utnyttjande av va-kanta platser vid AMU-center för ungdomar under 20 år (prop. 1975:

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 26

45, InU 1975: 14, rskr 1975: 17); särskilda utbildningsbidrag tiU ungdomar som antas till vakanta platser vid AMU-center eller går på kortare yrkesinriktade kurser i gymnasieskolor (prop. 1975: 45, InU 1975: 14, rskr 1975: 17) samt ytterUgare 150 arbetsförmedlingsaspiranter vid arbetsmarknadsverket.

Inom bostadsdepartementets område: vidgning av ramen för beslut om upprustningsbidrag till allmänna samlingslokaler m. m. (8 milj. kr.), (prop. 1976/77: 100 bU. 16, CU 1976/77: 31, rskr 1976/77: 230).

En redovisning av de ytterligare beslut regeringen kan komma att fatta i konjunkturstimulerande syfte med stöd av finansfuUmakten och andra liknande fullmakter avses bli lämnad i det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1978/79.

Regeringen disponerar innevarande budgetår en finansfuUmakt om 1 500 milj. kr. Villkoren för denna fullmakt redovisades inledningsvis. Jag förordar att regeringen av riksdagen utverkar en finansfullmakt även för budgetåret 1978/79.

Regeringen har tidigare i proposition (1977/78: 76) med energisparplan för befintlig bebyggelse förordat att en del av de resurser som krävs för att genomföra det föreslagna energisparprogrammet hänförs till en planeringsreserv som utnyttjas först efter beslut av regeringen. Reserven är avsedd att disponeras på det sätt som är lämpligt med hänsyn tUl sysselsättningsläget. I den omfattning som planeringsreserven tas i anspråk bör erforderliga medel få ställas tUl förfogande med utnyttjande av finansfullmakten. Chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att planeringsreserven för budgetåret 1978/79 bestäms till 400 milj. kr.

I övrigt bör finansfuUmakten få disponeras på de villkor jag tidigare har redovisat. Med hänsyn till vad jag nu har anfört bör finansfullmakten för budgetåret 1978/79 höjas till 2 000 milj. kr.

2    Placering av vissa överskottsmedel

Vid min anmälan av förslag till riktlinjer för en modernisering av budgetsystemet redovisade jag vissa förslag till åtgärder för att effektivisera affärsverkens likviditetsplanering (prop. 1976/77: 130 sid. 50). Jag förordade att affärsverken, utom postverket, samt vissa myndigheter med likartad verksamhet borde beredas möjlighet att på vissa vUlkor placera överskott av likvida medel räntebärande hos riksgäldskontoret. Riksdagen godtog regeringens förslag (FiU 1977/78: 1, rskr 1977/ 78: 19).

I enlighet med riksdagens beslut ankommer det på regeringen att besluta om för vUka affärsverk och myndigheter denna möjlighet skall finnas  samt  att ge närmare föreskrifter beträffande placeringen  av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 27

medlen. Det ankommer på fullmäktige i riksgäldskontoret att besluta om vilka räntevillkor som skall gälla. För vissa uppdragsmyndigheter som disponerar rörlig kredit finns redan nu möjlighet att placera medel räntebärande.

Då frågan om placering av medel räntebärande inte har något omedelbart samband med omläggningen av budgetsystemet bör denna del kunna genomföras redan nu. Efter samråd med cheferna för kommunikations- och industridepartementen förordar jag att regeringen bemyndigas besluta härom fr. o. m. budgetåret 1978/79.

3    TotaibiJidlgeÉen budgetåren 1977/78 och 1978/79

3.1 Totalbudlgetens utgiffsanslag budgetåren 1977/78 och 1978/79

Totalbudgetens utgifter, exkl. förändringar i anslagsbehållning och disposition av rörliga krediter, är i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 upptagna med 129 194 milj. kr., varav 118 424 milj. kr. på driftbudgeten och 10 770 milj. kr. på kapitalbudgeten. Riksdagen har därefter på tiUäggsbudget I anvisat sammanlagt 4 866 milj. kr., varav 2 641 milj. kr. på driftbudgeten och 2 225 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten går till sysselsättningsskapande åtgärder, 1 403 milj. kr., bidrag tiU arbetsmarknadsutbildning, 450 milj. kr., samt 360 milj. kr. som generellt statligt bidrag tUl kommuner och landstingskommuner under första halvåret 1978. På kapitalbudgeten går de största anslagen till lån för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin, 700 milj. kr., lån tUl Uddeholms AB, 600 mUj. kr. samt statens vatténfallsverk, 496,5 milj. kr. I prop. 1977/78: 73 föreslås att Statsföretag AB får ett medelstUlskott på 190 milj. kr. för att genomföra en samordning av de statliga textU- och konfektionsföretagen.

Vidare föreslås på tilläggsbudget denna dag anslag om sammanlagt ca 1 484 milj. kr., varav ca 763 milj. kr. på driftbudgeten och ca 721 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsområdet, 400 milj. kr., och särskilda åtgärder för arbetsanpassning, 285 milj. kr. Det största anslaget på kapitalbudgeten, 600 milj. kr., föreslås gå till lånefonden för bostadsbyggande.

Inkl. de nämnda av riksdagen beslutade medelsanvisningarna och de som föreslås på tiUäggsbudget uppgår sålunda totalbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1977/78 tiU 135 735 milj. kr., varav 122 018 milj. kr. på driftbudgeten och 13 717 milj. kr. på kapitalbudgeten. För budgetåret 1978/79 uppgår totalbudgetens utgiftsanslag tiU 151 293 milj. kr., varav 139 626 milj. kr. på driftbudgeten och 11667 milj. kr. på kapitalbudgeten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 28

3.2 Totalbudgetens inkomster budgetåren 1977/78 och 1978/79

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 15 december 1977 lämnat beräkningar av totalbudgetens inkomster under budgetåren 1977/78 och 1978/79. För en närmare redogörelse hänvisar jag till verkets skrivelse (bUaga 1).

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av avgörande betydelse. Riksrevisionsverket har i huvudsak grundat sina beräkningar på den bedömning som presenterades i konjunkturinstitutets höstrapport 1977 samt på regeringens proposition 1977/78: 45. Beräkningarna bygger på antagandet att den totala lönesumman ökade med 8,9 % mellan åren 1976 och 1977. För år 1978 har ännu inga centrala löneavtal slutits. Riksrevisionsverket har antagit att lönesumman ökar med 8,3 % mellan åren 1977 och 1978. MeUan åren 1978 och 1979 har lönesumman schablonmässigt antagits öka med 7 %.

I det inkomstbegrepp som är utgångspunkt för riksrevisionsverkets beräkningar, nämligen inkomst av tjänst exkl. pensioner, ingår förutom löner även livräntor, periodiskt understöd, rese- och traktaments-ersättningar m. m. Den sammanvägda ökningen av inkomst av tjänst antas av riksrevisionsverket bli lika stor som lönesummans ökning, dvs. 8,9 % år 1977, 8,3 % år 1978 och, schablonmässigt, 7 % år 1979.

Jag har i mina beräkningar av statsinkomsterna kalkylmässigt utgått från samma antaganden som riksrevisionsverket.

Verket har i sina kalkyler preliminärt räknat med en återföring av kommunalskattemedel från budgetutjämningsfonden om 1,9 miljarder kr. Jag finner ingen anledning att nu avvika från dessa kalkyler.

Riksrevisionsverket har vid sin beräkning av inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter nt. m. utgått från att socialavgiften tUl bamomsorgen höjs den 1 januari 1979 från 1,3 % tiU 1,6 %. Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att föreslå en sådan höjning. Vad gäller samtiiga övriga arbetsgivaravgifter har riksrevisionsverket antagit att de år 1979 förblir oförändrade jämfört med år 1978. Chefen för socialdepartementet kommer dock senare denna dag att föreslå en höjning av socialförsäkrings-avgiften tUl sjukförsäkringen från 9,6 % tUl 10,6 % fr. o. m. den 1 januari 1979. Detta skulle innebära en ökning av statsinkomsterna med ca 800 mUj. kr. för budgetåret 1978/79 i förhåUande tiU vad verket angett. För egen del har jag i likhet med riksrevisionsverket t. v. räknat med att det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter i huvudsak inte förändras under år 1979. Kalkylmässigt kan jag därför ansluta mig tUl verkets beräkningar vad gäller den nu behandlade inkomsttiteln samt inkomsttiteln aUmän arbetsgivaravgift.

Riksrevisionsverket har beräknat inkomsttiteln bensinskatt till 2 030

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 29

mUj. kr. resp. 2 090 milj. kr. under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Som jag tidigare har anmält avser jag att föreslå att bensinskatten höjs med 25 öre per liter och att en motsvarande höjning av kUometerskatten genomförs fr. o. m. den 1 maj 1978. En mindre del av inkomstökningen till följd härav faller på inkomsttiteln vägtrafikskatt. Jag tar rent beräkningsmässigt t. v. upp hela inkomstökningen under inkomsttiteln bensmskatt. Med beaktande av uppbördsmetodiken samt gäUande avdragsmöjUgheter räknar jag upp inkomsterna med 25 milj. kr. resp. 1 200 milj. kr. för budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Inkomsterna av skatt på spel för budgetåret 1978/79 beräknas av riksrevisionsverket tUl 116 milj. kr. Riksdagen har beslutat om förbud mot automatspel med vinster i pengar eller polletter fr. o. m. den 1 januari 1979 (prop. 1977/78: 9, NU 1977/78: 15, rskr 1977/78: 44). Till följd härav räknar jag ned inkomsterna tUl 96 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Riksrevisionsverket har beräknat inkomsterna av investeringsavgift tiU 24 281000 kr. under budgetåret 1977/78 och tiU 9 417 000 kr. under budgetåret 1978/79. Riksdagen har beslutat att upphäva lagen om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten (prop. 1977/78: 52, SkU 1977/78: 15, rskr 1977/78: 49). Jag räknar därför ned inkomsterna tiU 9 mUj. kr. under budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 bör denna inkomsttitel utgå.

Som jag tidigare har anmält avser jag att föreslå en särskild skatt på utrikes charterresor med flyg. Skatten bör införas fr. o. m. den 1 maj 1978 och bör utgå med i princip 100 kr. per person och resa. Inkomsterna beräknas tUl ca 15 milj. kr. under budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 beräknas inkomstema bli av storleksordningen 100 milj. kr.

Beträffande inkomstposter under rubriken uppbörd i statens verksamhet förordar jag, efter samråd med berörda statsråd, följande justeringar av riksrevisionsverkets beräkningar.

Regeringen har beslutat höja taxorna för utrikesförvaltningens bistånd i arvsmål fr. o. m. den 1 januari 1978. Till följd härav beräknar jag inkomsttiteln expeditionsavgifter tiU 122 320 000 kr. under budgetåret 1977/78 och tiU 126 470 000 kr. under budgetåret 1978/79.

Regeringen har vidare beslutat om försöksverksamhet med avgiftsbeläggning av vissa exportfrämjande tjänster vid utiandsmyndigheter fr. o. m. år 1978. TUl följd härav bör en ny inkomsttitel, avgifter för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder, tas upp. Jag beräknar inkomsterna under denna till 100 000 kr. för budgetåret 1977/78 och tUl 200 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Jag beräknar inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen till resp. 7 620 000 kr. och 3 820 000 kr. under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Detta innebär en ökning med 4 106 000 kr. under budgetåret 1977/78 och en 4   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 30

minskning med 375 000 kr. under budgetåret 1978/79 jämfört med vad riksrevisionsverket har beräknat.

Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk bör för budgetåret 1978/79 föras upp med 44 milj. kr., vilket är 2,2 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket har beräknat.

Riksrevisionsverket har beräknat inkomsttiteln körkortsavgifter till 18,7 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Jag räknar ned inkomsterna tiU 17 milj. kr.

Avsättningen från inkomsttiteln fyravgifter tiU handelsflottans kultur-och fritidsråd beräknar jag till 7,5 resp. 8 mUj. kr. under budgetåren 1977/78 och 1978/79, vilket är mindre än vad riksrevisionsverket har beräknat. Vidare kan den av riksdagen beslutade farledsvamavgiften införas först en månad senare än tidigare beräknat. Till följd härav bör inkomsttiteln, som i fortsättningen bör betecknas fyravgifter, farledsvaruavgifter, tas upp med resp. 147,5 milj. kr. och 207 mUj. kr. under budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Riksrevisionsverket har för budgetåret 1978/79 beräknat inkomsttiteln bidrag för revision av sparbankerna till 15 000 kr. Verket har därvid förutsatt en anslagsteknisk omläggning. Eftersom denna inte genomförs budgetåret 1978/79 beräknar jag inkomstema tiU 1,5 mUj. kr.

Budgetåret 1978/79 har riksrevisionsverket beräknat inkomsttiteln avgifter för granskning av biograffilm tiU 384 000 kr. Jag räknar upp inkomsterna till 440 000 kr. till följd av höjda avgifter.

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt har av riksrevisionsverket berälcnats tiU 11 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Jag räknar upp inkomsterna till 11,2 milj. kr. tUl följd av höjda avgifter. Inkomsttitehi bör fr. o. ni. detta budgetår betecknas inkomster vid statens utsädeskontroll.

Riksrevisionsverket har för budgetåret 1978/79 beräknat inkomsttiteln avgifter för växtskyddsinspektion m. m. till 4 650 000 kr. Som en konsekvens av höjda avgifter räknar jag upp inkomsterna till 4,7 milj. kr.

litkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt har av riksrevisionsverket för budgetåret 1978/79 beräknats till 8,3 milj. kr. Jag räknar ned inkomsterna till 7,8 milj. kr.

Chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag att för-r orda att typgodkännandeverksamheten vid statens planverk helt finansieras med intäkter vUka skaU redovisas på vederbörande anslag. TUl följd härav beräknar jag att inkomsttiteln inkomster vid statens planverk, som av riksrevisionsverket har tagits upp tiU 1 010 000 kr., kommer att minska tUl 200 000 kr. budgetåret 1978/79.

Riksrevisionsverket har för budgetåret 1978/79 under inkomsttiteln ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. tagit upp inkomster tUl ett belopp av 51 292 000 kr. Jag beräknar inkomsterna till 50 892 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 31

Beträffande diverse inkomster har riksrevisionsverket under inkomsttiteln övriga diverse inkomster tagit upp sammanlagt 253,4 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Inkomster vid statens lantmäteriverk från försäljning av allmänna kartor har hittills tillförts reservationsanslaget Lantmäteriet: Mätning och kartläggning på bostadsdepartementets huvudtitel. Grunderna för ersättningen till lantmäteriet för denna försäljning ändras i samband med prisändring den 1 januari 1978. Inkomstema bör därvid tillföras inkomsttiteln övriga diverse inkomster. Jag beräknar efter samråd med chefen för bostadsdepartementet dessa inkomster till 4,3 milj. kr. Totalt bör således inkomsttiteln beräknas till 257,7 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Jag övergår nu till att redovisa de ändringar i riksrevisionsverkets beräkningar som jag förordar beträffande inkomster av statens kapitalfonder. Riksrevisionsverket har beräknat inkomstema under statens hantverks- och industrilånefond för budgetåret 1978/79 till 45 mUj. kr. TiU följd av riksdagens beslut om regionalisering av hantverks- och industrilånefonden till de nyskapade regionala utvecklingsfonderna kommer inkomstema att tillföras de nya fonderna. Jag beräknar därför efter samråd med chefen för industridepartementet inkomsterna till 300 000 kr.

Riksrevisionsverket har för budgetåret 1978/79 beräknat inkomsterna under fonden för beredskapslagring tiU 196 215 000 kr. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet beräknar jag inkomsterna till 195 817 000 kr. i överensstämmelse med den budgetering som gjorts på motsvarande utgiftsanslag.

Jag övergår nu till att redovisa de ändringar i riksrevisionsverkets beräkningar som jag förordar beträffande beräknad övrig finansiering. Samråd har skett med berörda statsråd. Avskrivningsmedel inom televerkets fond för teleanläggningar m. m. bör tas upp med 962,8 mUj. kr. för budgetåret 1978/79, vilket är 154,8 milj. kr. mer än vad riksrevisionsverket har beräknat. Avskrivningsmedel för televisions- och ljudradioanläggningar bör liksom ifrågavarande investeringsanslag för budgetåret 1978/79 tas upp med 54,4 milj. kr., vilket är 6,8 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket har beräknat.

Avskrivningsmedlen inom statens järnvägars fond bör tas upp med 117 milj. kr. under budgetåret 1977/78 och med 257 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Detta är 90 milj. kr. mer resp. 57 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket har beräknat.

Jag beräknar avskrivningsmedlen inom luftfartsverkets fond tiU 38,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 66,6 nulj. kr. för budgetåret 1978/ 79. Detta är 8,1 milj. kr. resp. 16,6 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket har beräknat.

Riksrevisionsverket har i sin inkomstberäkning för budgetåret 1978/ 79 beräknat avskrivningsmedlen inom statens allmänna fastighetsfond till 97 144 000 kr. Jag räknar upp detta belopp tiU 102 190 000 kr. i enlighet med den stat för fonden jag senare kommer att föreslå.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2   Budgetförslaget

32

Tabell 6. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster (1 000-tal kr.)

1977/78

1978/79

(ny beräk-     föredra-
ning) ganden

Riksrevi-       Föränd-     Riksrevi-       Föränd-
sionsverket    ring enligt sipnsverket    ring enligt
(ny beräk-     föredra- föredra-

ganden

—       + 15 000

A. Skatter, avgifter m.m.
I Skatter:

Bensinskatt 2 030 000

Skatt på spel

Investeringsavgift 24 281

Särskild skatt på utrikes charterresor med flyg II Uppbörd i statens verksamhet:

Expeditionsavgifter 121920

Avgifter för utrikes
förvaltningens ex
portfrämjande åt
gärder —
Inkomster vid arbe
tarskyddsstyrelsen              3 512
Inkomster vid statens
trafiksäkerhetsverk
Körkortsavgifter
Fyravgifter, farleds
varuavgifter                    154 275
Bidrag till revision
av sparbankerna
Avgifter för gransk
ning av biograffilm
Inkomster vid statens
utsädeskontroll
Avgifter för växt
skyddsinspektion m.m.
Inkomster vid statens
veterinärmedicinska
anstalt

Inkomster vid statens planverk

Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m.m. III Diverse inkomster: övriga diverse inkomster

B. Inkomster av statens ka
pitalfonder

V Statens utlåningsfonder VIII Fonden för beredskapslagring

C. Beräknad övrig finansie
ring 2 482 571

Summa förändring enligt föredraganden

+ 25 000  2 090 000       +1200000

116 000       -     20 000

- 15 281 9 417       -      9 417

+   100000

+      400     125 070       +       1400

+	100	—	+	200
+	4108	4 195	-	375
		46 200 18 700	-	2 200 1700
—	6 775	201 025	+	5 975
		15	-1-	1485
		384	+	56
		11000	+	200
		4 650	+	50
		8 300	—	500
		1010	_	810

51 292       - 400

253 400       +      4 300

44 700 398

3 554 644 196 215

+ 81900  3 282 932       +     79 446
+ 104 452 +1312 612

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2    Budgetförslaget

33

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en ökning av totalbudgetens inkomster i förhållande till riksrevisionsverkets beräkningar med ca 104 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med ca 1 313 milj. kr. för budgetåret 1978/79 (tabell 6). Jag beräknar således totalbudgetens inkomster för budgetåret 1977/78 tiU ca 111 376 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 tiU ca 119 397 milj. kr.

3.3 Investeringsplan för budgetåret 1978/79

Jag vill nu ta upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79. För varje kapitalfond fastställs årligen en investeringsstat. På statens ena sida redovisas den sammanlagda bruttoinvesteringen, investeringsanslagen, och på andra sidan upptas de medel som står till förfogande för finansiering härav. Dessa medel utgörs dels av avskrivningsmedel inom fonderna samt övriga inom fonderna tillgängliga kapitalmedel, dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten. De medel som hämtöver behövs betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigandena sammanställs till en investeringsplan, vars summa — sedan avdrag skett för medel som tillförs

Tabell 7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1978/79

Fond	1	Investeringsanslag	Finansiering
			Avskrivning	övriga	Avskrivning"	Investerings-
			inom	kapital-	från drift-	bemyn-
			fonderna	medel inom fonderna	budgeten	digande
I.	Statens affärsverks-
	fonder	4 382 501 000	2 714 300 000	18 003 000	156 803 000	1493 395 000
11.	Statens allmänna fas-
	tighetsfond	815 712 000	102 190 000	1 800 000	393 521 OOO	318 201 000
III.	Försvarets fastighets-
	fond	423 800 000	39 500 000	23 000 000	255 070 000	106 230 000'
IV.	Statens utlånings-
	fonder	4 848 505 000	—	___	1 020 824 000	3 827 681 000
V.	Fonden för låne-
	understöd	756 479 000	—	178 010 000	84 775 000	493 694 000
VI.	Fonden för statens
	aktier	75 000 000	—	—	—	75000 000
VII.	Fonden för förlag till
	statsverket	42 000 000	—	28 000 000	■■■ —_	\l40OOOO
VIII.	Fonden för bered-
	skapslagring	79 500 000	—'■	—	■ -i-	79 500000
IX.	Diverse kapitalfonder	243 501 000	234 617 000	3 550 000	6 902 000	-1568 000
	Summa kr.	11666 998 000	3 090 607 000	252 363 000	1917 895 000	6 406133 000
			Avgår kapitaläterbetalning:
			Oreglerade kapitalmedelsförluster			i 000 000'
			e	Ivrig kapitalåterbetalning   '		19 408 000,
					Lånemedel:	6 385 725 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

34

kapitalbudgeten över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster samt för övrig kapitalåterbetalning avseende lån från icke revolverande fonder — utvisar det ytterligare medelstillskott som behövs för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgiftssida.

På motsatta sidan tas för kapitalbudgetens finansiering under beteckning lånemedel upp en balanspost med samma belopp som investeringsplanens slutsiunma. Det bör emellertid understrykas, att det på detta sätt framräknade lånemedelsbeloppet inte är detsamma som statens faktiska upplånebehov, eftersom här inte medräknats driftbudgetens Över- eller underskott och hänsyn inte heUer tagits tiU förändringar i anslagsbehållningar och i disposition av rörliga krediter.

För budgetåret 1978/79 beräknas investeringsanslagen till totalt ca 11 667 milj. kr. För finansieringen av dessa investeringar skall i första hand aiditas dels de avskrivningsanslag som i aimat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten, dels kapitalbudgetens inkomster. Avskrivningsmedlen för driftbudgeten uppgår tUl 1 918 mUj. kr. och inom kapitalfonderna tiUgängUga medel till 3 343 milj. kr. Med utgångspunkt häri kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till 6 406 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och fmansiering budgetåret 1978/79 framgår av sammanställning i tabell 7.

Tabell 8. Sammanställning över behållningar på statsbudgetanslag: Driftbudgeten

(Milj. kr.)

Huvudtitel

Reservation   Reservation   ökning (+) 76-06-30        77-06-30        Minskning (—) under budgetåret 1976/77

Justitiedepartementet	47,2	59,3	+	12,1
Utrikesdepartementet	1 611,0	1 819,3	+	208,3
Försvarsdepartementet	2,0	0,4	—	1,6
Socialdepartementet	269,9	123,0	—	146,9
Kommunikationsdepartementet	1 387,2	1 661,1	+	273,9
Finansdepartementet	35,8	29,3	—	6,5
titbildningsdepartementet	154,5	197,2	+	42,7
Jordbruksdepartementet	318,1	348,8	+	30,7
Fråndelsdepartementet	12,1	10,4	—	1,7
Arbetsmarknadsdepartementet	1 080,9	1 440,0	+	359,1
Bostadsdepartementet	525,2	584,2	+	59,0
Industridepartementet	409,7	1 073,1	+	663,4
Kommundepartementet	3,0	5,3	+	2,3
Riksdagen och dess verk m.m.	1,6	4,5	-I-	2,9
Summa	5 858,2	7 356,0	+ 1497,9
Tillkommer: Indragna anslags-
behållningar			+	16,1
Summa egentliga statsutgifter			+ 1513,9
Avskrivning av nya kapital-
investeringar	247,8	331,3	+	83,5
Summa driftbudgeten	6 105,9	7 687,3	+1597,5

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 35

Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena har upprättats (bilaga 3). Det slutiiga förslaget till investeringsplan bör anstå i avvaktan på definitiva förslag om investeringsanslag.

3.4 Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I prop. 1976/77: 150 beräknades anslagsbehåUningarna komma att minska med 499 mUj. kr. under budgetåret 1976/77. Det slutliga utfallet enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning blev — sedan hänsyn har tagits till effekten av indragna anslagsbehållningar — en ökning av anslagsbehållningarna med drygt 1 469 milj. kr. Som framgår av tabellerna 8 och 9 ökade behållningarna på driftbudgetens reservationsanslag med 1 514 milj. kr., medan behåUningarna på kapitalbudgetens investeringsanslag minskade med drygt 44 mUj. kr.

ökningen av anslagsbehåUningarna på driftbudgeten hänför sig bl. a. till det internationeUa utvecklingssamarbetet. Under budgetåret 1976/77 ökade behållningen på anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram med 215 milj. kr. På kommunikationsdepartementets område steg

Tabell 9. Sammanställning över behållningar på statsbudgetanslag: Investeringsanslag

(Milj. kr.)

Anslagsgrupp	Behållning	Behållning	Ökning (+)
	76-06-30	77-06-30	Minskning (—) under budgetåret 1976/77
Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond	3,0	19,9	+ 16,9
Televerkets fond	88,3	57,1	- 31,2
Statens järnvägars fond	57,9	34,3	- 23,6
Luftfartsverkets fond	26,2	21,1	-    5,1
Fabriksverkens fond	2,9	5,3	+    2,4
Statens vattenfallsverks fond	183,2	245,2	+ 62,0
Domänverkets fond	9,7	26,2	+  16,5
Summa statens aifärsverksfonder	371,3	409,1	+ 37,8
Statens allmänna fastighetsfond	314,4	363,0	+ 48,6
Försvarets fastighetsfond	13,8	43,1	+ 29,3
Statens utlåningsfonder	1 575,2	680,0	-895,2
Fonden för låneunderstöd	178,4	741,0	+ 562,6
Fonden för statens aktier	11,6	175,2	+ 163,6
Fonden för förlag till statsverket	22,3	3,5	- 18,8
Fonden för beredskapslagring	99,6	54,3	- 45,3
Diverse kapitalfonder	110,9	152,3	+ 41,4
Summa	2 697,4	2 621,6	- 75,9
Tillkommer: indragna anslags-
behållningar			+ 31,4
Summa investeringsanslag	2 697,4	2 621,6	- 44,5

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 36

Tabell 10. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1967/68—1976/77

67/68  68/69 69/70 70/71  71/72 72/73  73/74 74/75 75/76 76/77

(Miljarder kr.)

Reservationer på driftbudgeten (exkl. avskrivningar av nya

kapitahnvesteringar) 2,96    3,07    3,15    3,00    3,16    3,86    4,56    4,18    5,86    7,36

Outnyttjade belopp på investe
ringsanslag 1,61     1,85    0,99     1,43     1,66    2,26    2,36    2,85    2,70    2,62

Summa     4,57    4,92    4,14    4,43    4,82    6,12    6,92    7,03    8,56    9,98

Ökning (+) resp. minskning

(-) under budgetåret +0,76 +0,35 -0,78 +0,29 +0,39+1,30 +0,81 +0,11 +1,52 +1,42

Behållning i procent av under

budgetåret anvisade:
reservationsanslag 43,4    45,2    43,1     38,7    30,1    47,2    50,8    44,2    46,2    44,6

investeringsanslag 33,2    36,6    17,2    18,1     21,0    26,9    28,3    29,7    27,8    23,7

reservations- och investe
ringsanslag 39,2    40,5    31,7    28,3    26,2    37,0    39,9    36,9    38,2    36,2

reservationen på anslaget Drift av statliga vägar med 153 milj. kr. och reservationen på anslaget Byggande av statliga vägar med 238 milj. kr. På arbetsmarknadsdepartementets område steg behåUningen på anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder med 336 milj. kr. Vidare uppstod en reservation på 409 milj. kr. på det nya anslaget Täckande av förluster vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB på industridepartementets område.

På kapitalbudgeten skedde en kraftig förbrukning av behållningen på
Lånefonden för bostadsbyggande med 905 milj. kr. Å andra sidan
skedde en uppbyggnad bl. a. på anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokali
seringslån med 231 milj. kr. och på anslaget Lån till Norrbottens järn
verk AB med 241 mUj. kr. De mera långsiktiga förändringarna av an
slagsbehållningarna framgår av tabeU. 10. . .

Det är svårt att ge de kortfristiga förändringarna en entydig tolkning. Variationerna i konjunkturläget tycks spela en viss roll. I åtskilliga fall förefaller dock särskilda faktorer inverka.

För budgetåret 1977/78 beräknades i statsbudgeten anslagsbehållningarna komma att öka med 1 200 milj. kr. Riksrevisionsverket har

Tabell 11. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåret 1977/78 (Milj. kr., ökning +, minskning —)

Anslags-    Beräknad förändring till 78-06-30 behåll-

ningar        Stats- Myndig-    Föredra-

77-06-30     budget       heterna      ganden

Driftbudgeten (e.xkl. avskriv
ningar) 7 356 +   100 +166 +   500
Investeringsanslag 2 622 +1100 +582 +1000

Summa 9 978 +1200 +748 +1500

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget

37

nyligen inhämtat uppgifter angående myndigheternas beräkningar av anslagsbehållningarnas utveckUng, vilka tyder på att behållningarna innevarande budgetår skulle öka med 748 milj. kr. Jag räknar med att behållningarna kommer att öka med 1 500 milj. kr. En orsak till denna avvikelse är att jag räknar med behov av vissa ytterligare utgiftsanslag på tilläggsbudget. Dessa väntas inte bli förbmkade i sin helhet under innevarande budgetår. De beräknade förändringarna i anslagsbehållningarna under budgetåret 1977/78 redovisas i tabell 11.

För budgetåret 1978/79 är det än svårare att i nuvarande läge göra en bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. Jag räknar t. v. med att anslagsbehållningarna kommer att förbli oförändrade under detta budgetår.

3.5 Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut har ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. De beviljade krediterna samt de belopp som tagits i anspråk framgår av tabell 12.

Tabell 12. Ianspråktagande av rörliga krediter (Milj. kr.)

Låntagare	Av riks-	lanspråk-	Av riks-	lanspråk-
	dagen	taget	dagen	taget
	medgivet	76-06-30	medgivet	77-06-30
	76-06-30		77-06-30

Televerket Statens Järnvägar Statens vattenfallsverk Domänverket Postverket Luftfartsverket Förenade fabriksverken Statens jordbruksnämnd Kammarkollegiet Svenska Reproduktions AB Karlskronavarvet AB Svenska Tobaks AB AB Vin- och spritcentralen Svensk spannmålshandel Svensk kötthandel Allmänna bevakningsaktiebolaget

Norrbottens Järnverk AB Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB Stiftsnämnderna Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet Regeringen

Summa

625,0	—	625,0	170,0
250,0	43,0	250,0	—
450,0	420,0	500,0	315,0
175,0	60,5	350,0	190,1
120,0	—	120,0	—
40,0	—	40,0	40,0
170,0	—	170,0	84,0
120,0	115,0	120,0	—
—	—	50,0	50,0
0,7	0,7	0,7	—
8,0	—	8,0	—
10,0	—	10,0	—
10,0	—	10,0	—
35,0	— ■	35,0	—
50,0	0,1	50,0	—
3,0	—	3,0	—
125,0	—	125,0	77,0
200,0	200,0	200,0	—
15,0	—	15,0	—
: 100,0	45,5	125,0	43,6
1 700,0	219,2	2 100,0	240,2
4 206,7	1 104,0	4 906,7	1 209,9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2    Budgetförslaget 38

Under budgetåret 1976/77 ökade dispositionen av rörliga krediter med ca 106 milj. kr.

Det bör i detta sammanhang betonas, att svängningarna i utnyttjandegraden uppvisar tydliga säsongmönster, inte minst vid budgetårsskiften. Styrkan i dessa svängningar varierar även avsevärt mellan budgetåren. Särskilda faktorer, t. ex. alternativa finansieringsmöjligheter och kostnaderna för dessa, påverkar dispositionen av rörliga krediter på varierande sätt.

I statsbudgeten upptas en ökad förbrukning av rörliga krediter under budgetåret 1977/78 med 300 milj. kr. Enligt uppgifter som har insamlats av riksrevisionsverket förutser berörda myndigheter och bolag nu en uppgång i de disponerade beloppen med 1 015 milj. kr. En ökning av ianspråktagna belopp förutses bl. a. för televerket, statens jämvägar, statens vattenfallsverk och domänverket. Jag räknar med en uppgång i de disponerade beloppen med samma belopp som riksrevisionsverket gjort, dvs. med 1 015 milj. kr.

Beträffande budgetåret 1978/79 vUl jag först erinra om att vissa myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet disponerar en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Ramen för denna kredit har av riksdagen fastställts till 125 milj. kr. Jag uppskattar att behovet av rörlig kredit för detta ändamål kommer att öka med 25 milj. kr. och förordar att ramen höjs med detta belopp. Totalt för budgetåret 1978/79 räknar jag med att det ianspråktagna beloppet av rörliga krediter ökar med ,300 milj. kr. Jag vill dock erinra om den osäkerhet som gäller vid detta slag av beräkningar.

3.6 Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1977/78 och 1978/79

Utgifterna på totalbudgeten för budgetåret 1977/78 beräknades i statsbudgeten till 128 294 milj. kr. Nu föreliggande beräkningar anger påtagligt högre belopp. De på tUläggsbudget beslutade och föreslagna medelsanvisningarna jämte förändringar i anslagsbehållningar och ökad disposition av rörliga krediter uppgår till 6 955 milj. kr. Den föratsedda merbelastningen för vissa förslagsanslag till följd av den aUmänna pris-och löneutvecklingen m. m. beräknas bU betydande. I den budgetprognos för budgetåret 1977/78, som riksrevisionsverket färdigstäUde i början av december 1977, uppgår den förutsedda merbelastningen till knappt 4,5 miljarder kr. Denna utgiftsökning hänför sig dels till de under hösten 1977 träffade avtalen om löner inom den statliga sektorn, dels till en rad anslag som är knutna till den allmänna pris- och löneutvecklmgen i samhället. Till dem hör t. ex. anslagen för folkpensioner samt sjuk- och föräldraförsäkringen, utgiftsramarna för försvaret, grundskolebidraget samt vissa skattebidrag till kommunerna. Vidare har statsskuldräntorna för budgetåret 1977/78 räknats upp. För egen del finner jag det nödvändigt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 39

att räkna upp merbelastningen på sådana anslag med ytterligare drygt 1 miljard kr. till följd av de pris- och löneantaganden som ligger till grund för budgetförslaget.

Vidare räknar jag med behov av medel för ytterligare anslag på till-läggsbudget. Regeringen kommer inom kort att föreslå betydande anslag till bildandet av ett handelsstålsbolag. Ytterligare utgifter för den svenska varvsindustrin är ofrånkomliga. Vid en samlad bedömning beräknar jag totalbudgetens utgifter för budgetåret 1977/78 till ca 144 600 milj. kr.

De samlade statsinkomsterna för budgetåret 1977/78 beräknas nu till 111 376 milj. kr., vilket är knappt 3,2 miljarder kr. mindre än vad som anges i statsbudgeten. En orsak till detta är att inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. uppvisar lägre inkomster. Detta är bl. a. en följd av den skatteomläggning som beslutats för inkomståret 1978 och av att uppbörden av B-skatt är lägre än vad som tidigare antagits. En annan orsak är den beslutade sänkningen med 2 procentenheter av den allmärma arbetsgivaravgiften den 1 januari 1978. Även i övrigt torde den lägre aktivitetsnivån i samhällsekonomin ha verkat dämpande på statsinkomsternas tillväxt. Med dessa beräkningar av utgifter och inkomster skulle totalbudgeten visa ett underskott på 33 224 mUj. kr.

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag totalbudgeten för budgetåret 1978/79 på sätt som framgår av tabell 13. Kalkylen utvisar ett budgetunderskott om 32,2 miljarder kr., vilket innebär ett något mindre underskott än under innevarande budgetår. En tabell över totalbudgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 4.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

40

§

§

s

o	o	o
	s o	—1
5i!	o o	fS

s

o

o

o

s

s

o H

     ■" c

CS    Q,  «

to'-'Ha

o et

•o s .a

S:

:0

OS CD

(I.

•o H

III	llllllilil
- fs o 0■* 00 o	o>no\asa\fnoooo(N
(j\ m o —i   T-l   o
in fS T-. o	1-H               m

•O

C

a .2

trt

•Ö :0

•- " "S

o

■♦-* tli

!S     M C

»-I c

:0 5 o

c	a
0	G
■o	C
c	:eö
5	E
M
	■rt
eO	«
X)	s
M	0
M	rt

I?

{3 rt

ta

 c

x:

*Z3   CO	M  ■
.1 a	iJ •-
rt	•0 0
,.	G -o
S-S 553	,0 c .2 -2
HXi	'53 *s
Wl   b.	c 9-
:0 :0	0)
<« C;	D.-
C c	v,  U
a>	c i"
•OT3	u S
c c
0 0 fett,

=C|

i=i a > > 5 K = 1 X

Q. c ni ui -ii ii _ "Ö

c iH is .So 5

R ts  rt

'' 53 E «

•.2.si

■3 > di

C   t«   H ■*-

-y  >  cö

o        o

o        o

o        o

en r

o        vo

rg o

m -

r- VD

o Cl. T3  rt

C.i«i <2 rt u,

« bO »>

SJO.2

?

"rt

'a

rt

60        ... ■g       o

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 39

att räkna upp merbelastningen på sådana anslag med ytterligare drygt 1 miljard kr. till följd av de pris- och löneantaganden som ligger tiU grund för budgetförslaget.

Vidare räknar jag med behov av medel för ytterligare anslag på till-läggsbudget. Regeringen kommer inom kort att föreslå betydande anslag till bildandet av ett handelsstålsbolag. Ytterligare utgifter för den svenska varvsindustrin är ofrånkomliga. Vid en samlad bedömning beräknar jag totalbudgetens utgifter för budgetåret 1977/78 till ca 144 600 milj. kr.

De samlade statsinkomsterna för budgetåret 1977/78 beräknas nu till 111 376 milj. kr., vilket är knappt 3,2 miljarder kr. mindre än vad som anges i statsbudgeten. En orsak till detta är att inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. uppvisar lägre inkomster. Detta är bl. a. en följd av den skatteomläggning som beslutats för inkomståret 1978 och av att uppbörden av B-skatt är lägre än vad som tidigare antagits. En annan orsak ar den beslutade sänkningen med 2 procentenheter av den allmänna arbetsgivaravgiften den 1 januari 1978. Även i övrigt torde den lägre aktivitetsnivån i samhällsekonomin ha verkat dämpande på statsinkomsternas tillväxt. Med dessa beräkningar av utgifter och inkomster skulle totalbudgeten visa ett underskott på 33 224 mUj. kr.

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag totalbudgeten för budgetåret 1978/79 på sätt som framgår av tabell 13. Kalkylen utvisar ett budgetunderskott om 32,2 miljarder kr., vilket innebär ett något mindre underskott än under innevarande budgetår. En tabell över totalbudgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 4.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

40

o

O

O

1	O o O
1
s	S

o     s

■S 'Si ti ■" ■"

n  > 2 u w

fi   -    00

ii-Sb-o a

S-SO g cl? 542 a S « :rt

5   3 TJ   bo t*   «   w

IP J

S " "i i> a

S u »J o B

E B S o. b g t; t

« ö b ffo • gTa-o

's

U   U   I» t? -S

H rt L. o v.'t*ii:;

30 HH W-ll—'MHHI-HJKI—IN-hM».-IHHW
>» »-HH..*;S.l—INHllSktaHf—lp.lh-HH-.

aa

.5 bi c ■5 ra rt

3 ><»   bO

a S -Q  00 "

■S a q

S  > -3 R rt trt

.be S D.

•w 9 "O ■-

N 2 rt-a §=0.; H

XI 04

III	0000000000
-H fN 0 0 rs 10 ■* 00 0	OOOfSit-CTvJ-I-MVC oo»-iTj-"vofs.Of* voo«ooa\0\cnoooor
o\ m 0 0 Sin	— OOvrJOvOvininvoov (N«ominOooooo\0(N
■n (N — 0	«               t»)

.s	■§
1	C a v,
ti		C
s:	>	0
Ä		T3
2	«	C
	L.	0
t>s	;rt	Ci
>. Q	te rt	0
1	ui	cö
	C	JO
t;a		5
-V
.C«H

o o

o

* ■*-• ts tfc- ctf   o   P

 ;0 .2 o

B>>-5aaxx <"

«1

■n

3

o H

9t

it

•9 3

ja

•9

ca	/n.ni atens mstei
	S:    ts 1=
QO
03	S   --
1	60   -s-
	v-w   0, o
1-H	Ska Upi Div
1	'-'sa
rt	P-H
H

•T3

c

c/1

.S ts .5 .g

S

o

H « Ort tX _o .« -.-

c   c    i/i o

«   u   c S2

fi  fi   t; >

o  o   iS-

Ui   ui  C  9*

rt C

_. "

.  ö

I :o 2 s; tj rt

■«.SEi  .S .5 te

:g   G„   rt o   >   U

■13'C "O C

i-ä ?ä §

r; w5 ' ■ ■

■2<;2w

.SJ.

g	g	g
0	0	0
00	tr.	H
r-.	o\	tN
m	r-	o\
fS	*o	trt
\o	CTs	o\
C*l	m	.—1
m	o\
		m
	.-H
0
8
00
0
■«r
o\
C
M
ei
fi   E
'a   3
"S

n      S

•-I i?

13   O.

a

rt

.y

T) rt fi J

tZ   BO o

1

•4<

•« S

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 41

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas såsom

Bilaga 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 2: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79

Bilaga 3: Preliminärt förslag tUl investeringsplan och investerings-stater för budgetåret 1978/79

Bilaga 4: Vissa tabeUer rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.

HEMSTÄLLAN

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkäima de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående,

2. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1978/79, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i eiUighet med vad jag har förordat i det föregående intUl ett sammanlagt belopp av 2 000 000 000 kr.,

3. bemyndiga regeringen att från och med budgetåret 1978/79 besluta om rätt för affärsverk och myndigheter att placera medel räntebärande i riksgäldskontoret i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

4. medge att återföring av kommunalskattemedel sker från budgetutjämningsfonden för budgetåret 1978/79,

5. bemyndiga regeringen att i riksgäldskontoret disponera en från 125 000 000 kr. till 150 000 000 kr. ökad röriig kredit att på sätt som regeringen bestämmer ställas till förfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet,

6. för budgetåret 1978/79, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen och i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

a) beräkna driftbudgetens inkomster,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,

c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter,

d)  på kapitalbudgeten beräkna den mot den av mig föreslag
na investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel till
6 385 725 000 kr.

Prop. 1978/79:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 42

Tabellförteckning

Sid.

1. Statsutgifterna budgetåret 1978/79.................................................... ..... 12

2. Totalbudgetens saldo 1976/77—1978/79........................................... 14

3. Statens finansiella sparande 1976/77—1978/79 ............................... 14

4. Statens och socialförsäkringssektoms finansiella sparande 1976/ 77—1978/79 16

5. Den offentiiga sektorns finansiella sparande 1976/77—1978/79 ig

6. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster       32

7. Kapitalbudgetens utgifter och fmansiering budgetåret 1978/79 33

8. SammanstäUning över behållningar på statsbudgetanslag: Driftbudgeten      34

9. Sammanställning över behållningar på statsbudgetanslag: Investeringsanslag              35

10.    Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1967/68—1976/

77   .......................................................................................................... .... 36

11. Beräknade  förändringar  i   anslagsbehållningarna  budgetåret 1977/78 36

12. Ianspråktagande av rörliga krediter........................................................... 137

13. Förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79: Totalbudgeten 40

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1978/79

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år tUl regeringen lämna en beräkning av statens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetpropositionen.

RRV lämnar i denna skrivelse förslag tUl beräkning av statens inkomster, inkomsttitel för inkomsttitel, för budgetåret 1978/79. Samtidigt redovisar RRV en bedömning av det beräknade utfallet för budgetåret 1977/78. Underlag för beräkningama har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningama av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsstatistiska undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. Som en allmän bakgmnd tUl beräkningama redovisas därefter en sammanfattning av totalbudgetens utfall de senaste fem åren. Sedan följer en sammanställning av skatteunderlagets utveckling de senaste fem åren och en redovisning av de förutsättningar och antaganden beträffande skatteunderlagets framtida utveckling som ligger tUl grund för beräkningarna. I denna del ingår även en redovisning av RRVs taxeringsstatistiska undersökning. Till gmnd för antagandet om bolagens inkomstutveckling ligger resultaten av RRVs aktiebolagsenkät. I den återstående delen beskrivs beräkningsresultaten för de olika inkomsttitiarna. Inkomsterna på driftbudgeten budgetåren 1972/73—1976/77 framgår av bilaga A. I bilagorna B och C redovisas en specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1977/78 kan användas som ett komplement tUl RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäUer för dessa.

Beräkningarna har utförts inom RRVs prognosavdelning. Beslut i ärendet har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen SaneU, byrådirektörerna Apelblat, Dalmo, Gutfelt och Hansson, förste revisorema Jansson, Karlson och Rahmn, byråassistenten Aronsson samt revisionsdirektören Nilsson, föredragande.

Stockholm den 15 december 1977

G Rune Berggren Ove NUsson 1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. 1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

Innehåll

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1978/79 i

Innehållsförteckning 2

Sammanfattning 5

Totalbudgetens utfall H

UtfaU budgetåren 1972/73—1976/77 11

Utfallet budgetåret 1976/77 jämfört med statsbudgeten 14

Utvecklingen av skatteunderlaget I3

Fysiska personers inkomster verksamhetsåren 1971—1976 ig

Taxeringsstatistik avseende 1977 års taxering 19

Aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1971—1976 24
Antaganden  för fysiska personers  inkomster åren  1977,   1978

och 1979 24
Antaganden  för  aktiebolagslagens  inkomster   verksamhetsåren

1977 och 1978 26

Skatter jq

Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgif
ter m. m. 30
Allmänt 30
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. 31
Uppbörds för farande t för skatter och  avgifter som  berör
skatt på inkomst och förmögenhet 33
Slutlig debitering av skatter och avgifter som berör skatt på
inkomst och förmögenhet 39
Beräkning av skatt på inkomst och förmögenhet m. m. bud
getåren 1977/78 och 1978/79 44
Arbetsgivaravgifter m. m. 57
Uppbördsförfarande för arbetsgivaravgifter 57
Beräkningar av arbetsgivaravgifter 57
Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen 59
Socialavgift till barnomsorgen 59
Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till
de allmänna försäkringskassorna m. m. 60
Arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetal
ningar till de allmänna försäkringskassorna samt de erkända
arbetslöshetskassorna 62
Övriga arbetsgivaravgifter 63
Avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfon
den av kommunalskattemedel 65
Inkomstskattetitelns utveckling budgetåren 1972/73—1977/78 65

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Sammanfattning av beräkningarna på inkomstskattetiteln	65
Kupongskatt	67
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt	67
Skogsvårdsavgifter	68
BeviUningsavgifter för särskUda förmåner och rättigheter	69
Arvsskatt och gåvoskatt	69
Lotterivinstskatt	70
Stämpelskatt och stämpelavgift	71
Bensinskatt	71
Vägtrafikskatt	72
Allmän arbetsgivaravgift	75
Tullmedel	76
Mervärdeskatt	79
Särskilda varuskatter	83
Omsättningsskatt på motorfordon	85
Tobaksskatt	86
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag	87
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag	88
Skatt på sprit	88
Skatt på vin	89
Skatt på malt- och läsi	90
Energiskatt	91
Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter	94
Särskild vägtrafikskatt	95
Skatt på annonser och reklam	99
Skatt på spel	96
Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle	97
Investeringsavgift	98
Uppbörd i statens verksamhet	100
Diverse inkomster	110
Bötesmedel	110
Totalisatormedel	110
Tipsmedel	111
Lotterimedel	111
Övriga diverse inkomster	112
Statens affärsverksfonder	114
Postverket	114
Televerket	118
Statens järnvägar	120
Luftfartsverket	123
Förenade fabriksverken	126
Statens vattenfaUsverk	128
Domänverket	132

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 4

Riksbanksfonden 136

Statens allmänna fastighetsfond 136

Försvarets fastighetsfond 137

Statens utlåningsfonder 137

Fonden för låneunderstöd 13g

Fonden för statens aktier 13g

Fonden för beredskapslagring I39

Statens pensionsfonder 140

Diverse kapitalfonder 140

Beräknad övrig finansiering 141

Tabellförteckning I45

Bilaga A. Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1972/73—1976/

77 148

Bilaga B. Beräkning rörande utfahet av driftbudgetens inkomstsi
da för budgetåret 1977/78 152

Bilaga C. Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för bud
getåret 1978/79 156

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Sammanfattning

RRVs förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1978/79 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under innevarande år har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats endast i de fall det föreUgger beslut av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram i regeringspropositioner offentliggjorda före den 1 december 1977.

Förutom dessa förutsättningar av uistitutionell karaktär är bedömningarna av konjunkturutvecklingen av väsentlig betydelse för beräkningarna av statsbudgetens inkomster. Den inriktning av den ekonomiska politiken som presenterats av regeringen i oktober (prop. 1977/ 78: 45) har tUlsammans med den bedömning som presenterades i konjunkturinstitutets höstrapport 1977 utgjort det huvudsakliga underlaget för att bedöma den samhällsekonomiska utvecklingen.

Antagandena om löneutvecklingen har central betydelse för RRVs beräkningar. Av naturliga skäl måste dessa antaganden bli mycket osäkra eftersom några centrala löneavtal ännu inte har slutits för inkomståret 1978. RRVs beräkningar grundas på antagandet att den totala lönesumman ökar med 8,9 % mellan åren 1976 och 1977 och med 8,3 % mellan åren 1977 och 1978. För första halvåret år 1979 har ökningen schablonmässigt satts till 7 %.

De svenska aktiebolagens statiigt taxerade inkomster förutses minska med 28 %• mellan åren 1976 och 1977. Underlaget för denna prognos har hämtats från enkäten till svenska aktiebolag som RRV utfört under hösten 1977. Mellan åren 1977 och 1978 antas deras inkomster schablonmässigt öka med 5 %.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1977/78 och 1978/79 framgår av bilaga B resp. bilaga C. En sammanfattning av beräkningsresultaten redovisas i tabellerna 1 och 2. För budgetåret 1977/78 har i tabell 1 också statsbudgetsiffrorna medtagits som jämförelse.

Enligt de nu redovisade beräkningama skuUe ökningen av statsbudgetens inkomster mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78 i det närmaste ha halverats jämfört med beräkningama i statsbudgeten i våras, ökningen jämfört med föregående budgetår beräknas nu uppgå till 6 911 mUj. kr. eUer 6,6 %. I våras antogs ökningen uppgå till 11 105 milj. kr. eller 10,7 %. Nedjusteringen av ökningstakten har skett trots att lönerna nu antas öka mer både under år 1977 och år 1978 än som antogs i statsbudgeten. Förklaringen till nedjusteringen ligger främst i skatteomläggningen år 1978 och halveringen av arbetsgivaravgiften år 1978. Dessa båda

Prop. 1911 fl8:100   Bilaga 2   Budgetförslaget Tabell 1 Totalbudgetens inkomster (milj. kr.)

Inkomsttitlar	1976/77	1977/78		1978/79	Föränd-		Föränd-
	Utfall			Beräk-	ring	ifrån	ring från
		Stats-	Ny be-	ning	1976/77		ny ber.
		budget	räkning		tiUi ber.	ny	1977/78 till
					1977/78		1978/79
Driftbudgetens inkomster
Skatt på inkomst och förmö-
genhet samt socialförsäk-
ringsavgifter m. m.	45 020	45 365	44 200	46 900	—	820	+ 2 700
Övriga skatter på inkomst.
förmögenhet och rörelse
samt socialförsäkringsav-
gifter	1 316	1 388	1461	1600	-t-	145	+   139
Automobilskattemedel	4 569	4 830	4 710	4 880	+	141	+    170
Bensinskatt	1992	2 000	2 030	2 090	-1-	38	+     60
Vägtrafi'- skatt	2 577	2 830	2 680	2 790	+	103	+    110
Allmän arbetsgivaravgift	6 997	7 292	5 960	4 061	-1037		-1899
Tullar och acciser	35 141	42 801	42 247	46 308	■+■1 106		+4 061
Tullmedel	1 170	990	990	1070	—	180	+     80
Mervärdeskatt	21259	27 750	27 750	31200	+ 6 491		+ 3 450
Särskilda varuskatter	463	466	473	486	+	10	+     13
Omsättningsskatt på
motorfordon	860	783	600	670	—	260	+     70
Tobaksskatt	2 328	2 630	2 450	2 500	+	122	+     50
Skatt på sprit	3 449	4 000	3 800	3 900	-1-	351	+   100
Skatt på vin	582	680	790	860	+	208	+     70
Skatt på malt- och
läskedrycker	939	767	770	790	—	169	+     20
Energiskatt	3 528	4 116	4 031	4 252	-1-	503	+   221
Särskild vägtrafikskatt	198	201	190	203	—	8	+      13
Skatt på annonser och
reklam	174	207	157	164	—	17	+       7
Skatt på spel	95	110	126	116	+	31	-     10
övriga	95	102	120	97	-1-	25	-     23
Uppbörd i statens verksamhet	i     2 178	2 298	2 456	2 610	+	278	+    154
Bidrag till kostnader för
polis-, domstols- och
uppbördsväsendet m. m.	78	73	73	73	—	5	—
Inkomster vid karolinska
sjukhuset	323	389	385	421	+	62	+     36
Pensionsmedel m. m.	814	817	984	993	+	170	+       9
Övriga	963	1019	1013	1 124	+	50	+    111
Diverse inkomster	1040	1040	1157	1 216	+	117	+     59
Totalisatormedel	126	137	150	175	-H	24	+     25
Tipsmedel	377	368	401	401	+	24	—
Lotterimedel	255	279	274	300	+	19	+     26
övriga	283	256	332	340	-1-	49	+       8
Statens affärsverksfonder	1 103	1427	1 420	1 522	-t-	317	+   102
Televerket	125	125	125	140		—	+     15
Statens järnvägar	4	60	—	—	—	4	—
Statens vattenfallsverk	830	1080	1 125	1255	+	295	+   130
Övriga	144	162	171	127	+	27	-     44
Riksbanksfonden	550	550	550	550		—	—
Statens allmänna fastighets-
fond	508	600	609	740	_i_	101	+   131
Försvarets fastighetsfond	129	142	142	153	4-	13	+     11
Statens utlåningsfonder	2 850	3 227	3 267	3 555	+	417	+   288
Lånefonden för bostads-
byggande	2 706	3 075	3 120	3 390	+	414	+   270
Övriga	144	152	147	165	-r	3	+     18
Fonden för låneunderstöd	189	164	176	190	—	13	+     14

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Tabell 1 Totalbudgetens inkomster (milj. kr.) forts.

Inkomsttitlar	1916111	1977/78		1978/79	Föränd-	Föränd-
	Utfall			Beräk-	ring från	ring från
		Stats-	Ny be-	ning	1976/77	ny ber.
		budget	räkning		tiUny ber. 1977/78	1977/78 till 1978/79
Fonden för statens aktier	82	79	79	85	-       3	+       6
Fonden för beredskapslagring	102	136	139	196	+     37	+     57
Statens pensionsfonder	103	104	105	107	+       2	+      2
Diverse kapitalfonder	98	116	111	129	+     13	+     18
Summa driftbudgeten	101 975	111 558	108 789	114 801	+6 814	+6012
Kapitalbudgetens inkomster
Avskrivningsmedel och övriga
kapitalmedel inom fonderna	2 373	2 963	2 461	3 264	+     88	+   803
Statens affärsverksfonder	1 818	2 433	1924	2 658	+   106	+   734
Övriga kapitalfonder	555	530	537	606	-     18	+     69
Övrig kapitalåterbetalning	13	22	21	19	+       8	2
Summa kapitalbudgeten	2 386	2 985	2 483	3 283	+     97	+   800
Totalbudgetens inkomster	104 360	114 543	111 271	118 084	+6 911	+6 813

faktorer beräknas minska statsinkomsterna budgetåret 1977/78 med ca 3 200 mUj. kr.

För att bedöma de budgetmässiga konsekvenserna av dessa nedjusteringar bör observeras att medel avsattes i statsbudgeten under anslaget för oförutsedda utgifter för att finansiera en del av skatteomläggningen. För en närmare redovisning av dessa konsekvenser hänvisas till RRVs budgetprognos nr 3 som publicerats tmder hösten.

Enligt de nu redovisade beräkningarna skulle inkomsterna på statsbudgeten uppgå till 111 271 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Det innebär att ökningstakten jämfört med föregående budgetår har fortsatt att minska. Mellan budgetåren 1975/76 och 1976/77 ökade inkomsterna med 10 426 milj. kr. eller 11,1 %. Mellan de två därnäst föregående budgetåren var ökningen 21 444 mUj. kr. eller 29,6 %. Minskningen i ökningstakt hänger till stor del samman med förändringar i tillväxten av den totala lönesumman. Tillväxten har i dessa beräkningar antagits bli i det närmaste halverad under samma period.

Av ökningen i statsinkomsterna mellan budgetåren 1976/77 och 1977/ 78 på 6 911 milj. kr. svarar mervärdeskatten för 6 491 milj. kr. Den beräknas öka kraftigt, med 30,5 %, främst till följd av mervärdeskattens höjning den 1 juni 1977 från 15 % tUl 17,1 % av värdet inkl. skatt. Enligt en uppskattning som gjordes i det reviderade budgetförslaget våren 1977 skulle skattehöjningen ge en inkomstökning med 3 600 mUj. kr. budgetåret 1977/78. Den privata konsumtionen, som till ungefär två tredjedelar är belagd med mervärdeskatt, beräknas minska något volymmässigt  både  åren   1976—1977   och   1977—1978.   Prisökningarna

Prop. 1911/IS: 100   Bilaga 2   Budgetförslaget

Tabell 2 Sammanställning av totalbudgetens inkomster (milj. kr.)

Skatt på inkomst och förmögenhet

Arbetsgivaravgifter (exkl. Allmän arbetsgivaravgift)

Övriga skatter på inKomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter

Automobilskattemedel

Allmän arbetsgivaravgift

Mervärdeskatt

Energiskatt

Tullar och acciser exkl. mervärdeskatt, energiskatt

Uppbörd i statens verksamhet

Diverse inkomster

Inkomster från statens kapitalfonder

Driftbudgetens inkomster

Kapitalbudgetens inkomster

Totalbudgetens inkomster

1976/77 Utfall	1977/78 Ny beräkning	1978/79 Beräkning	Förändring från 1976/77 till ny ber. 1977/78	Förändring i proc.	Förändring från ny ber. 1977/78 till 1978/79	Förändring i proc.
33 539	27 741	27 847	-5 798	-17,3	+   106	+ 0,4
11481	16 459	19 053	+4 978	+43,4	+ 2 594	+ 15,8
1 316 4 569 6 997 21259 3 528	1461 4      710 5   960 27 750 4 031	1600 4 880 4 061 31200 4 252	+   145 +   141 -1037 + 6 491 +   503	+ 11,0 +  3,1 -14,8 + 30,5 + 14,3	+   139 +    170 -1 899 + 3 450 +   221	+ 9,5 + 3,6 -31,9 + 12,4 + 5,5
10 354	10 466	10 856	+    112	+   1,1	+   390	+ 3,7
2 178 1040	2 456 1 157	2 610 1 216	+   278 +    117	+ 12,8 + 11,3	+    154 +     59	+ 6,3 + 5,1
5 714	6 598	7 226	+   884	+ 15,5	+   628	+ 9,5
101 975	108 789	114 801	+ 6814	+ 6,7	+ 6012	+ 5,5
2 386	2 483	3 283	+     97	+ 4,1	+   800	+ 32,2
104 360	111 271	118 084	+ 6 911	+ 6,6	+6 813	+ 6,1

väntas emellertid uppgå till mellan 10 och 11 % båda åren varför beskattningsunderlaget ändå kan antas öka i nästan samma takt.

Socialförsäkringsavgiften tUl folkpensioneringen och den från den 1 januari 1977 införda socialavgiften till bamomsorgen väntas tillsammans öka med 4 874 milj. kr. meUan budgetåren 1976/77 och 1977/78. Folkpensioneringsavgiften höjdes år 1977 med 2,1 procentenheter tiU 8,3 %. Bamomsorgsavgiften uppgår för år 1977 tUl 1,0 %.

De inkomster av skatt på inkomst eller förmögenhet som redovisas på statsbudgeten väntas minska budgetåret 1977/78. Det beror på främst två faktorer nämligen utbetalningar av kommunalskattemedel samt rege-rmgens förslag till sänkt inkomstskatt för år 1978 (prop. 1977/78: 49). Staten svarar för hela uppbörden av inkomstskatt, dvs. både statlig och kommunal skatt. Kommunemas andel av skatteuppbörden betalas ut tUl kommunema med viss eftersläpning. Nettot av totala inkomstskatteuppbörden och utbetalningar av kommunalskatt redovisas som inkomstskatter i den statliga budgeten. De kraftiga lönesummeökningarna åren 1975 och 1976 på knappt 17 % resp. drygt 13,5 % medförde att totala skatteuppbörden ökade kraftigt dessa år. Motsvarande ökningar för åren 1977 och 1978 antas i dessa beräkningar bli väsentiigt lägre eller 8,9 % resp.   8,3 %.   Detta  medför  att  ökningstakten  av  inkomstskatteupp-

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

börden avtar meUan budgetåren 1976/77 och 1977/78. Det framgår av nedanstående tablå.

Förändring mellan budgetår (milj. kr.)

	1975/76— 1976/77	1976/77— 1977/78	1977/78 1978/79
Preliminärskatt och fyllnadsbetalningar Kommunalskatter Netto	+ 8 447 + 8 903 -   456	+ 7.016 + 12 032 -5 016	+ 9 430 + 8 778 +   652

Samtidigt ökar tiUväxten av konmiunalskatterna kraftigt. Det medför, som framgår av tablån, att det statliga nettot för inkomstskatterna sjunker med drygt 5 miljarder kr. mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78.

Den allmänna arbetsgivaravgiften skall enligt regeringens förslag sänkas från 4 % tUl 2 % år 1978 (prop. 1977/78: 54). Det medför att inkomstema på denna titel väntas minska med 1 037 milj. kr. mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78.

Av övriga inkomster på den statliga budgeten förutses innevarande budgetår större ökningar för skatten på sprit och vin, energiskatten, inleveransen av överskottet från statens vattenfallsverk och ränteinkomsterna från lånefonden för bostadsbyggande. Skatterna på sprit och vin höjdes i maj 1977. De beräknas öka med 351 milj. kr. eller 10,2 % resp. 208 milj. kr. eller 35,7 %. Energiskatten höjdes i mars 1977 vilket endast till mindre del påverkade uppbörden under budgetåret 1976/77. För budgetåret 1977/78 förutses en ökning av energiskatten med 503 milj. kr. vilket motsvarar 14,3 %. Statens vattenfaUsverk beräknar öka sina inleveranser av överskottsmedel med 295 milj. kr. budgetåret 1977/ 78. Ränteinkomsterna från lånefonden för bostadsbyggande antas öka med 414 milj. kr. bl. a. till följd av att bostadslåneräntan höjdes med en halv procentenhet till 9,75 % år 1977.

Skatt på malt- och läskedrycker förutses sjunka budgetåret 1977/78 med 18,0 % eller 169 milj. kr. till följd av att mellanölsförsäljningen upphörde den 1 juli 1977. Den minskade försäljningen av nya bUar väntas medföra att omsättningsskatten på motorfordon minskar med 30,2 % eller 260 mUj. kr. budgetåret 1977/78.

För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna på totalbudgeten uppgå till 118 084 milj. kr. Det skulle innebära en uppgång med 6 813 milj. kr. eller 6,1 % jämfört med budgetåret 1977/78. Det är ungefär samma ökningstakt som nu beräknats för innevarande budgetår.

Mervärdeskatten beräknas svara för 3 450 milj. kr. av totala ökningen. Arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän arbetsgivaravgift) antas öka 'med 15,8 % eUer 2 594 mUj. kr. Bamomsorgsavgiften höjs med 0,3 procentenheter tUl 1,3 % för år 1978. Inkomstskatterna beräknas öka med endast 0,4 % eller 106 milj. kr. Den låga ökningstakten hänger

Prop. 1911/18:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 10

sanunan med införandet av en mflationsskyddad skatteskala för inkomståret 1979.

Effekterna av den år 1978 sänkta arbetsgivaravgiften beräknas slå fullt ut under budgetåret 1978/79. Avgiften fömtses sjunka med 31,9 % eller 1 899 milj. kr.

Ökningstakten för energiskatten, spritskatten och ränteinkomsterna från lånefonden för bostadsbyggande beräknas avta något jämfört med de närmast föregående budgetåren. Energiskatten förutses öka med 5,5 % eller 221 mUj. kr. och spritskatten med 2,6 % eUer 100 mUj. kr. Räntemkomstema från lånefonden för bostadsbyggande väntas öka med 8,7 % eller 270 milj. kr.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11

Totalbudgetens utfall

utfall budgetåren 1972/73—1976/77

I tabell 3 presenteras inkomster och utgifter på totalbudgeten de senaste fem budgetåren. Totalbudgetens underskott ökade därför successivt de tre första åren under den redovisade femårsperioden. Underskottet uppgick budgetåret 1972/73 tUl 6 205 milj. kr. och för budgetåret 1974/75 var det 10 698 milj. kr. Budgetåret 1975/76 sjönk underskottet till 3 724 milj. kr.

Totalbudgetens inkomster för budgetåret 1975/76 var 93 934 milj. kr. Det var 21 444 milj. kr. eUer 29,6 % mer än under det närmast föregående året. Det är den största ökningen sedan Koreakrisen i början på 1950-talet. För budgetåret 1976/77 steg totalbudgetens inkomster med 10 426 mUj. kr. eller 11,1 % jämfört med närmast föregående budgetår. Inkomsterna på totalbudgeten för budgetåret 1976/77 blev följaktligen 104 360 milj. kr. Totalbudgetens utgifter ökade med 17 187 milj. kr. och uppgick till 114 845 milj. kr. budgetåret 1976/77. Totalbudgetens underskott blev följaktligen 10 484 milj. kr.

Inkomstema på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. svarade budgetåret 1976/77 för 45 020 milj. kr. Titelns inkomster har mer än fördubblats sedan budgetåret 1972/73 då de uppgick till 18 266 milj. kr. Ökningen var särskilt kraftig de senaste åren. Nettobehållningen på inkomsttiteln består i huvudsak av inkomst- och förmögenhetsskatter, folkpensionsavgifter som fr. o. m. 1974 ersatts av socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen samt nettot av vissa transaktioner cvseende den allmänna sjukförsäkringen. En utföriig redovisning av transaktionerna på denna inkomsttitel redovisas nedan i anslutning till beräkningarna av titelns inkomster.

Inkomstskatterna ökade under den redovisade perioden främst till följd av löneutvecklingen. Justeringar i den statliga inkomstskatteskalan gjordes vid flera tillfällen, vilket verkade dämpande på tiUväxten av skattema. Vissa ersätmingar som utbetalas vid sjukdom och arbetslöshet m. m. blev skattepliktiga fr. o. m. inkomståret 1974. Detta har bidragit till att nettobehållningen på titeln stigit. Den preliminära skatt som erlades på dessa ersättningar budgetåret 1976/77 var av storleksordningen 3,5 miljarder kr. Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen har snabbt vuxit tiU en betydande inkomstpost. Den svarade för 12 301 milj. kr. av inkomsterna budgetåret 1976/77.

Övrig skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse uppgick budgetåret 1976/77 till 1 316 milj. kr. Stämpelskatt och stämpelavgift svarade tillsammans med arvs- och gåvoskatt för drygt tre fjärdedelar av dessa

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 12

Tabell 3 Totalbndgctens ntfoll budgetåren 1972/73—1976/77. Milj. kr.

1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77

Inkomster

Driftbudgeten:
Skatt pä inkomst ocb förmö
genhet samt socialförsäk
ringsavgifter m. m................. ....... 18 266 20 957 28 091 40 631 45 020

övrig skatt pä inkomst, för
mögenhet och rörelse____ 787 843 963 1185 1316

Automobilskattemedel   .... 3 450 3 616 3 685 3 891 4 569

AUmän arbetsgivaravgift___ 3 086 4 555 5 360 6 647 6 997

Mervärdeskatt...................... ....... 13 096 13 930 14 681 18 200 21259

Tullar och acciser i övrigt .... 8 679 9 381 10 851 12 626 13 882
Uppbörd i statens verksam
het ocb diverse inkomster..... 2 034 2 075 2 240 3 091 3 218
Statens affärsverksfonder  ... 814 950 834 1099 1103
övriga kapitalfonder.............. 2 435 2 827 3 317 3 997 4 612

Summa driftbudgeten 52 647 59133 70 022 91368 101975

övrig finansiering   ............... 1867 2 356 2 467 2 566 2 386

Summa inkomster 54 513 61489 72 490 93 934 104 360

Utgifter
Driftbudgeten (exkl. avskriv
ningsanslag).......................... ...... 53 475 62 746 73 853 87 521 103 644

Investeringsanslag   ............. ........ 7 719 8182 9 061 9 710 11095

ökiung av rörUga krediter.. -   476 —    47 273 426 106

Summa utgifter 60 718 70 881 83187 97 658 114 845

Totalbudgetsaido -6205 -9 393 -10 698 -3 724 -10 484

övriga skatter. Jämfört med budgetåret 1972/73 uppgick totala ökningen tUl 529 mUj. kr. eUer 67 % varav hälften tiUkom de senaste åren. BU-skatterna har varit förhållandevis stabila sedan budgetåret 1972/73. De höjdes emellertid kraftigt i maj 1977. De uppgick budgetåret 1976/77 tUl 4 569 milj. kr.

Den allmänna arbetsgivaravgiften ökade från 3 086 milj. kr. till 6 997 milj. kr. budgetåret 1976/77. Denna ökning sammanhänger med höjningen av avgiftssatsen från två till fyra procentenheter samt med ökningen av den totala lönesumman.

Mervärdeskatten ökade i måttlig takt budgetåren 1973/74 och 1974/ 75, vilket beror på den tUlfäUiga sänkningen av skattesatsen från 15 tUl 12 % under drygt fem månader 1974 samt på återbetalningar av s. k. byggmoms.

Tullar och acciser i övrigt ökade från 8 679 mUj. kr. budgetåret 1972/73 till 13 882 mUj. kr. budgetåret 1976/77. Det är en ökning med 5 203 nulj. kr. eller ca 60%. Av dessa skatter svarade energiskatten för en mycket stor del av ökningen. Övriga skatter som ingår i denna gmpp är t. ex. skatt på sprit, vin och tobak samt tidlar och bilacciser.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13

Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster svarar för en mindre del av totala inkomstema. De uppgick budgetåret 1976/77 tUl 3 218 milj. kr. eUer drygt 3 % av totala inkomsterna. Andelen har varit i det närmaste konstant sedan budgetåret 1972/73.

Av inkomsterna från statens kapitalfonder visar avkastningen från affärsverken en långsammare ökningstakt än den från övriga kapitalfonder under de senaste fem åren. Inkomsterna från övriga kapitalfonder har i det närmaste fördubblats sedan budgetåret 1972/73 då de uppgick till 2 435 milj. kr.

I den realekonomiska grupperingen av statsinkomsterna som framgår av tabell 4 uppdelas skatterna i direkta och indirekta skatter. Övriga inkomster fördelas efter inkomster av kapital och rörelser, avgifter och bidrag samt övriga inkomster. Direkt skatt är skatt som erläggs direkt vid inkomstkällan av den som skall beskattas. Exempel på direkta skatter är skatt på inkomst och förmögenhet, arvs- och gåvoskatt samt lotterivinstskatt. Med indirekt skatt avses skatt på viss slags förbrukning. Som exempel kan nämnas mervärdeskatt, sprit- och tobaksskatter. Hit hör också arbetsgivaravgifter. Dessa skatter och avgifter inbetalas vanligen inte av den slutlige konsumenten. Den indirekta skatten erläggs i tidigare produktionsled. I inkomster av kapital och rörelse ingår de inlevererade överskotten från affärsverken och vissa ränteinkomster av statlig kreditgivning. Under rubriken avgifter och bidrag redovisas främst avgifter för olika tjänster som statiiga institutioner tillhandahåller. Avgifterna ska normalt täcka statens kostnader för att producera tjänsterna. I övriga inkomster ingår huvudsakligen övrig finansiering.

Av den realekonomiska grupperingen framgår att de indirekta skatterna ökade i betydelse fram t. o. m. budgetåret 1973/74. De svarade då för 54,5 % av de totala inkomsterna. Sänkningar i den direkta skatten finansierades med bl. a. höjda arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter. MeUan budgetåren 1973/74 och 1974/75 var andelen indirekt skat» i stort sett oförändrad, vilket sammanhänger bl. a. med den ovannämnda sänkningen av mervärdeskatten och slopande av byggmomsen budgetåret 1975/76. Den kraftiga ökningen av inkomstskatterna budgetåret

Tabell 4 UtfaUet av statens totala inkomster budgetåren 1972/73-1976/77. Milj. kr.

1972/73   %        1973/74   %        1974/75   %        1975/76   %        1976/77   %

Direkta skatter Indirekta skatter Inkomst av kapital och rörelse Avgifter och bidrag övriga inkomster

Summa

19 053 28 882	35,0 53,0	20 331 33 521	33,1 54,5	24 916 39 349	34,4 54,3	34170 49 713	36,4 52,9	34 035 59 765	32,6 57,3
3 249 1382 1948	6,0 2.5 3.5	3 777 1417 2 443	6,1 2,3 4,0	4 151 1515 2 559	5,7 2,1 3.5	5 096 2 270 2 684	5,4 2,4 2,9	5 714 2 286 2 560	5,5 2,2 2,5
54 513	100,0	61489	100,0	72 490	100,0	93 934	100,0	104 360	100,0

Prop. 1911/18:100   Bilaga 2    Budgetförslaget 14

1975/76 bidrog tiU att direkta skattemas andel av totala inkomsterna återigen ökade. Höjning av folkpensioneringsavgiften samt införandet av bamomsorgsavgiften fr. o. m. år 1977 bidrog till att indirekta skatterna återigen ökade snabbare än övriga inkomster. De indirekta skatterna svarade för drygt 57 % av totala inkomsterna budgetåret 1976/ 77.

En närmare redogörelse för utvecklingen av statens inkomster och utgifter lämnas i RRVs pubUkation "Statens finanser 1977". En detaljerad redovisning av budgetutfallet framgår av RRVs "Budgetredovisning för budgetåret 1976/77".

Utfallet budgetåret 1976/77 jämfört med statsbudgeten

Utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1976/77 jämfört med statsbudget och tilläggsbudgetar framgår av sammanställningen på s. 6—7.

Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1976/77 uppgick till 104 360 milj. kr. Det är 5 163 milj. kr. mer än vad som beräknades i statsbudgeten. Utfallet på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. blev 45 020 milj. kr. vilket är 2 570 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Ökningen förklaras bl. a. av att lönesumman ökat mer än vad som antogs vid beräkningen i statsbudgeten. I denna sattes ökningen av lönesumman mellan åren  1975 och

1976 tiU 11,5 % och meUan åren 1976 och 1977 till knappt 7 %. Nu be
räknas dessa ökningstal tUl 13,8 % resp. 8,9 %.

Inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift blev 6 997 milj. kr. Det är 247 milj. kr. mer än i statsbudgeten. Inkomstökningen beror på att lönesumman för 1976 och 1977 och fyllnadsinbetalningarna blev större än beräknat.

Vägtrafikskatten uppgick till 2 577 milj. kr. vilket är 517 milj. kr. mer än i statsbudgeten. Det beror på att fordonsskatten för personbilar och motorcyklar höjdes med 75 % fr. o. m. den 1 april 1977. I april och maj

1977   gjordes en extra uppbörd av fordonsskatt.

Importen har ökat mer än vad som antogs i beräkningarna till statsbudgeten. Utfallet på titeln tullmedel blev till följd därav 1 170 milj. kr. vUket är 185 mUj. kr. mer än i statsbudgeten. Det högre importvärdet och hög privat konsumtion har medfört att inkomsterna på titeln mervärdeskatt blev 759 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Inkomsterna på denna titel blev 21 259 milj. kr.

Utgifterna på statsbudgeten uppgick tiU 114 845 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Det är 1 256 milj. kr. mindre än de anvisade beloppen i statsbudget och tilläggsbudgetar.

I statsbudgeten beräknades att anslagsbehållningarna skulle minska med 1 000 milj. kr. Förändringar i anslagsbehållningar anges inte som särskilda poster i redovisningen. Inom parentes anges emellertid det be-

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

15

Tabell 5 Statsbudgeten 1976/77 Milj. kr.

	Stats-	Redovisa-	Merin-
	budget	de belopp	komst (+) resp brist
A Skatter, avgifter, m. m.			(-'	)
Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m m	42 450	45 020	+:	1510
Övriga skatter på ink., form. och rörelse	1 J23	1 316	+	193
Automobilskattemedel:	3 980	4 569	-1-	589
Bensinskatt	1 920	1 992	-f-	72
Vägtrafikskatt	2 060	2 577	+	517
Allmän arbetsgivaravgift	6 750	6 997	+	247
Tullar och acciser:	33 730	35 141	+ 1411
Tullmedel	985	1 170	+	185
Mervärdeskatt	20 500	21 259	+	759
Särskilda varuskatter	407	463	+	56
Omsättningsskatt pä motorfordon	735	860	+	125
Tobaksskatt	2 301	2 328	+	27
Skatt på sprit	3 250	3 449	+	199
Skatt på vin	600	582	_	18
Skatt på malt- och läskedrycker	892	939	4-	47
Energiskatt	3 514	3 528	+	14
Särskild vägtrafikskatt	212	198	—	14
Övriga tullar och acciser	334	365	+	31
Uppbörd i statens verksamhet	2 160	2 178	+	18
Diverse inkomster:	863	1 040	"T	177
Bötesmedel	III	109	—	2
Totalisatormedel	105	126	_l_	21
Tipsmedel	327	377	+	50
Lotteri medel	235	255	+	20
Övriga diverse inkomster	85	174	+	89
Summa	91 057	96 261	+ 5 204
B Inkomster av statens kapitalfonder
Statens affärsverksfonder:	1 046	1 103	+	57
Postverket	22	21	—	1
Televerket	.125	125		—
Statens järnvägar	—	4	+	4
Statens vattenfallsverk	800	830	+	30
Övriga affärsverk	100	123	-	23
Riksbanksfonden	450	550	+	100
Statens allmänna fastighetsfond	544	508	—	36
Försvarets fastighetsfond	138	129	—	9
Statens utlåningsfonder:	2 847	2 850	+	3
Lånefonden för bostadsbyggande	2715	2 706	—	9
Övriga utlåningsfonder	132	144	+	12
Fonden för låneunderstöd	136	189	+	53
Fonden för statens aktier	107	82	—	25
Fonden för beredskapslagrjng	96	102	+	6
Statens pensionsfonder	102	103	+	1
Diverse kapitalfonder	96	98	+	2
Summa	5 563	5 714	+	151
C Beräknad övrig finansiering
Avskrivningsmedel och övriga kapital-
medel inom fonderna:	2 555	2 373	—	182
Statens affärsverksfonder	2 091	1 818	_	273
Övriga kapitalfonder	464	555	+	91
Övrig kapitalåterbetalning	23	13	—	10
Summa	2 578	2 386	-	192
Statsbudgetens inkomster	99 197	104 360	+:	5 163
Underskott	16 904	10 484	—1	5 420
Totalsumma	116 101	114 845	-	1 256

Prop. 1911/18:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

16

	Statsbud-	Redo-	Merutgift
	get och	visade	(+) resp
	tilläggs-	belopp	besparing
	budgetar		(-)
A    Utgiftsanslag:
I. Kungl hov- och slottsstaterna	14	15	+       1
II. Justitiedepartementet	4 123	4 278	+   155
III. Utrikesdepartementet	3 488	3 307	-   181
IV. Försvarsdepartementet	10 752	11079	+   327
V. Socialdepartementet	31 194	32 382	+ 1 188
V[. Kommunikationsdepartementet	6 940	6 705	-   235
VII. Finansdepartementet	7 690	7 240	-   450
VIII. Utbildningsdepartementet	15 150	15 926	+   776
IX. Jordbruksdepartementet	4 604	4 948	-   344
X. Handelsdepartementet	482	548	+     66
XI. Arbetsmarknadsdepartementet	7 897	7 635	-   262
XII. Bostadsdepartementet	6 788	7 192	+   404
XIII. Industridepartementet	7 408	6 226	-1 182
XIV. Kommundepartementet	1 506	1 595	+     89
XV. Oförutsedda utgifter	1 500	90	-1410
XVI. Riksdagen och dess verk m m	163	158	-       5
XVII. Riksgäldsfonden	5 100	5 416	4-   316
Summa	114 801	114 739	-     62
B Övrig medelsförbrukning:
I. Minskning av anslagsbehållningar	1000	(-1469)	-1000
II. Ökad disposition av rörliga
krediter	300	106	-   194
Summa	1 300	106	-1 194
Statsbudgetens utgifter	116 101	114 845	-1256

lopp som motsvarar den i statsbudgeten beräknade förändringen av anslagsbehållningarna. Dessa ökade under budgetåret 1976/77 med 1 469 milj. kr. Reservationsanslagens behållningar ökade med 1 514 milj. kr. och investeringsanslagens behåUningar minskade med 44 milj. kr.

Utfallet på försvarshuvudtitehi blev 11 079 mUj. kr. vilket är 327 milj. kr. större än de anvisade beloppen i statsbudget och tilläggsbudgetar. Det är priskompensationen till försvaret som blev större än beräknat.

Utgifterna på socialhuvudtiteln uppgick till 32 382 milj. kr. Det är 1 188 mUj. kr. mer än de anvisade beloppen. Folkpensionerna uppgick tiU 18 695 milj. kr. vUket är 120 mUj. kr. mer än det anvisade beloppet. Det är basbeloppet som ökat mer än beräknat. Bidrag till sjukförsäkringen uppgick tiU 2 583 milj. kr. vilket är 373 milj. kr. mer än i statsbudgeten. För bidrag till social hemhjälp och färdtjänst anvisades 475 mUj. kr. Utfallet på detta anslag blev 744 milj. kr. vilket är 269 milj. kr. mer än det anvisade beloppet.

Kommimikationsdepartementets utgifter blev 6 705 milj. kr. Det är 235 mUj. kr. mindre än de anvisade beloppen. BehåUningarna på anslagen för drift resp. byggande av statiiga vägar ökade med 53 resp. 238 milj. kr.

Utbildningsdepartementets utgifter blev 15 926 milj. kr. Det överstiger

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17

de anvisade beloppen med 776 milj. kr. Bidrag till driften av gmndsko-lor resp. gymnasieskolor uppgick till 6 695 resp. 2 012 milj. kr. Merut-giftema på dessa anslag blev därmed 361 resp. 137 mUj. kr. vUket beror på ökningen av lärarlönema.

Merutgifterna på jordbmkshuvudtiteln uppgick till 344 milj. kr. Av detta belopp hänför sig 261 milj. kr. till anslaget prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Det är kostnadema för prisstoppet på vissa livsmedel som blev större än beräknat.

Arbetsmarknadsdepartementets utgifter blev 7 635 milj. kr. vilket är 262 milj. kr. mindre än de anvisade beloppen. För kontant stöd vid arbetslöshet anvisades 870 mUj. kr. Utfallet på detta anslag blev 463 milj. kr. Utgifterna på anslaget sysselsättningsskapande åtgärder blev 2 001 milj. kr. vUket innebär att anslagsbehåUningen ökade med 335 milj. kr. För stöd till lageruppbyggnad anvisades 300 milj. kr. Till följd av den omfattande lageruppbyggnaden blev utgiftema på anslaget 955 mUj. kr.

Utgifterna under bostadsdepartementet blev 404 milj. kr. större än de anvisade beloppen. Utfallet på anslaget lånefonden för bostadsbyggande blev 2 565 milj. kr. mot 1 660 milj. kr. i anvisat belopp. Utgifterna för räntebidrag blev däremot 205 milj. kr. mindre än det anvisade beloppet.

Industridepartementets utgifter blev 1 182 milj. kr. mindre än de anvisade beloppen. I statsbudgeten anvisades 275 milj. kr. för lån till Norrbottens järnverk AB och 175 milj. kr. för aktieteckning i Statsföretag AB för finansiering av stålverk i Luleå. Dessa anslag utnyttjades inte. I stället anvisades 1 310 milj. kr. som bidrag och kapitaltillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget II. För täckande av förluster vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB anvisades 859 milj. kr. på tilläggsbudget III. Av beloppet utbetalades 450 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Tillsammans med det i statsbudgeten anvisade beloppet erhöU Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB 870 milj. kr. under budgetåret 1976/77.

De ökade räntekostnaderna för statsskulden medförde att underskottet på riksgäldsfonden blev 316 mUj. kr. större än det anvisade beloppet.

Statsbudgetens underskott för budgetåret 1976/77 blev 10 484 mUj. kr. Det är 1 499 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. Under budgetåret 1976/77 anvisades dessutom 4 921 mUj. kr. på tiUäggsbudge-tar. Jämfört med budgetåret 1975/76 ökade statsbudgetens underskott för budgetåret 1976/77 med 6 760 milj. kr.

I de s. k. budgetprognoserna redovisar och kommenterar RRV varje månad utvecklingen av statens inkomster och utgifter under det löpande budgetåret.

2   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. 1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 18

Utvecklingen av skatteunderlaget

Fysiska personers inkomster verl

För att kunna bedöma den framtida utvecklingen av statens inkomster är det av stor betydelse att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Här görs därför först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i taxeringsstatistiken.

Utvecklingen av inkomster och avdrag från olika förvärvskällor vid taxeringen till statlig inkomstskatt redovisas i tabell 6. Av tabeUen framgår utfallet vid de senaste sex taxeringarna.

Nämnda tabell visar att den sammanräknade inkomsten för fysiska personer m. fl. till största delen, 93 %, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med drygt 3 % och inkomst av kapital med knappt 2 %.

Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i kombination med löneglidning och ökat antal arbetstimmar har medfört en kraftig stegring av lönesumman under perioden. Framför allt gäller detta åren 1974—1976. För inkomst av tjänst redovisas för dessa tre år en genomsnittiig årlig inkomstökning på 17,8 %. Vid en jämförelse mellan åren måste dock observeras att deklarationsplikten för pensionärer reducerades mellan åren 1971 och 1972. Pensionärer som hade enbart folkpension (inkl. pensionstillskott) och små sidoinkomster behövde inte längre deklarera. Sidoinkomstema fick uppgå till högst 1 500 kr. för ensamstående och 2 000 kr. för övriga. Inkomst av tjänst ökade med 7,9 % mellan åren 1971 och 1972. Inkluderas även de ovan nämnda pensionärernas inkomster skulle inkomst av tjänst ha varit 1 200 milj. kr. eller 1 % högre år 1972 enligt en uppskattning av statistiska centralbyrån. Den kraftiga ökningen av inkomst av tjänst mellan åren 1973 och 1974 beror till stor del på att vissa ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet blev skattepliktiga fr. o. m. år 1974. Av ökningen på 20 % mellan dessa år skulle ca 6 % bero på de skattepliktiga ersättningarna. Ersättningama redovisas som inkomster under resp. förvärvskälla.

Inkomst av jordbruksfastighet ökade svagt åren 1971 och 1972. Mellan åren 1973—1975 ökade inkomsterna i genomsnitt med nästan 20%. MeUan åren 1975 och 1976 sjönk däremot inkomsterna med nästan 3 %. Detta sammanhänger till stor del med de ändrade avdragsreglerna för egenavgifter som gäller fr. o. m. taxeringen år 1977. Fr. o. m. inkomståret 1976 medges avdrag för egenavgifter i form av

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19

schablonprocentsatser i förvärvskällorna inkomst av jordbruksfastighet och rörelse. Effekten av de ändrade avdragsreglema uppskattas till ca 700 milj. kr. för inkomst av jordbmk för år 1976. Det kan också påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet visat en fortgående minskning.

Inkomst av kapital visar stora variationer under den redovisade perioden. Det är framför allt förändringar av räntenivån som orsakat detta. Inkomståren 1971 och 1972 sjönk inkomst av kapital tiU följd av den successivt sänkta räntenivån. Med höjningen av räntenivån åren 1973 och 1974 ökade kapitalinkomsterna. Ökningen åren 1973— 1974 uppgick tiU 32,7 %. Mellan åren 1974 och 1975 stannade ökningen vid 3,1 %. Det var en följd bl.a. av höjningen av extra avdraget för inkomster av kapital från 400 kr. till 800 kr. för ensamstående och från 800 kr. tUl 1 600 kr. för samtaxerade. Mellan åren 1975 och 1976 steg inkomsterna med 9,2 %.

Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Ökningen uppgår till t genomsnitt drygt 20 % per år. Den största posten bland dessa är underskott av annan fastighet dvs. de underskott som uppkommer för villor och fritidshus på grund av ränteavdragen. Avdragen för underskott i förvärvskäUa beror således till stor del på räntenivåns utveckling samt reglerna för beskattning av fastigheter.

Bland de allmänna avdragen år 1975 utgjorde den obligatoriska sjukförsäkringsavgiften, förvärvsavdraget tUlsammans med avgifterna för pensionsförsäkringen de största posterna. Avdraget för sjukförsäkringsavgiften fick maximalt uppgå till 500 kr. år 1975. I och med att avdraget för sjukförsäkringen upphörde år 1976 tillsammans med de ändrade avdragsreglerna för egenavgifter, sjönk de allmänna avdragen mellan åren 1975 och 1976 med drygt 30 %.

Taxeringsstatistik avseende 1977 års taxering

RRV utför årligen sedan år 1968 en urvalsundersökning avseende fysiska personers självdeklarationer i syfte att skapa säkrare underlag för prognoser av statens inkomster av skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. Undersökningarna används även för att beräkna effekterna av ändringar i skattesystemet. Materialet omfattar i år ca 20 000 personer av de ca 5,9 miljoner inkomsttagare som avlämnat allmän självdeklaration vid 1977 års taxering. Urvalet är ett s. k. stratifierat urval där stratifieringen gjorts efter variabeln "till stathg skatt beskattningsbar inkomst".

För var och en av de utvalda personerna finns fyra slags uppgifter, nämligen överförda, excerperade, genererade och prognoserade uppgifter. Överförda uppgifter kommer från statistiska centralbyråns taxe-

Prop. 1911/18:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

20

\b in fn of o" en"

T—I

I   +    I

fn 1-H          1-1

I -t-+ +

W t c   vo

+

+

>n      vo ■-,<'-

— s -t

OvjSOv

(JvSON

TI    -O  »M

n o       (N 0 o   V>

,-t r   r-(

+ -1- +    + +

»n't-.''

( VD c        oo  fl

-+     + + + +

,-, r4 i-H             iM +++      +++

o t-  V)_

©"rf p"

«0O   QO

m CS      — N       M

+ + +      ++ +        ++     + + + +

ro r-- 00 r-	rv|	CN CS	■*	Ov
■* i-Trt o	rs	cs"cs"	Os"	K
			—1		vo
! +   1 +	1	1      1	+	1
					Os
					s-H
					fl
f* m r4 cn	OO	r~4  »—t	l>-	r~	O
	..
r- - vo t--	rs	00 m	v	r»r
Tj-	in	en >n		t	»n
+ + + 1	+	+ +	+	+	Os
Os rt vo_ --	f	vovi	T—1	V)
				5.	t*
vo vfvTvo"		©"cs"	..«	i-r	o\
Os         rs		vo			1

+ + I +

O vo fS

vo"©"©' Ov lAl vo VI O r- m - vo

Ov

S:

a

H

a

as3os • a »

	oo'oo	11 oe			e ov*
++ +	+ +	+	+ +	+++	+
O.O.VO «s"oo cT	ov — t--* o"	IM	;:-;:-		o

+++   +I +    ++   ++I +

o ro rrfvo" ro vo I— l-~ Ov r- o

OJ

M o       Ov

f* VD Os

m .-*     «

" ■*       vo

o           rt

ro ro rs o — O r~ Tj- to ■n r4 -> rt

o ro r-

M          rt

vo fn 1—I »-H  iH r* f*> ON 00 o

Os H m *- 00 CN      r       iH

I +++ +

ro © cS © in

Tt"o"o"vi' oC o vo ro vt ro rt rs Tt       Ov

Os ro 00 Ov

cs'c «"        rf

—       Tt               rt

+ +   +     +

ve

+

rs ©

ov"ov"

+ +     +

vO_OV ro"vf Vi oo

rt          V)

(S O ov

Ov «/ QO

ro* o" »O

ro H   r ro 00  f

o_vo_

vo ov" vo o Ti* ro

00

o_vo Tt r<

cToCoo' rt" ov rt Ov N ro 0\ o   00

t- Tt Ov    V)

00_VO_VO_rt_                        .H

 tr a0\            r

w 1/ vo ro       rs

CS rs w           ,-1

t-          06

®„1         "

t—" Tt" V)"

VI vo       vo

rt Ov        vo

inr-o               Ov_. '

vo"'fl-*r-       

Tf* rt <"

CS r- rt          Ov vD f-

Ov 00      o 00 o  00

tr, tr,

Ti- — OV 00

ov vo vo e

OOOO fS vo VI   rt

ro . °o             00

ov r-'vCro      i|C

ro t- Tt VI         ;i,

rs N 00           CO

r-_rt_ ©_

ro"rs' vT t*

— ©         t~          ev»

rt rs v> vo

n

Vl      

vo Tt vo

Tt O vo

Tt r~ Os

«S       Tt

ro © ro     „ "ve'vr O

vo VI rt oo o ©oo vv"ro oo" 00 vo ro rs o

o rt f-

co m vo

vo »o — S «s rs 2

OCNOO Os oo Ov

00 vj r .-. vo r-cs     Tt

VO_Vl_-H_   Tt

OS

vo_r-_os_rt_ tt

Tt'ro'ov"co' wi

v Tt o ro  

" ro        m

Tf          Tt

vo V) vo ro m o vo OOTt

00 t           .-. VO VO    O

—<"—"        o"rt Tt"        I-

OV V)        ov vO rs    r<1

ro v>        Tt c? ro       t

r-._ r-,-< cs_ t~

vT ..." rrT .—" 1 r ro 00 ro   fS

.-VI      oe

ca

B B

3 CO

a

t.    .SP»    5

a      2 M c = S S     <£S- .-Se

i s

ca

S o  n C3 :0

(»

--£

e

.S -

6«3

i

3S S-S

II

II

M a

a-g

Sä

Is

S   vQ

3Ä

Ät

ov fS —"vo" tf, 00 ro r~		fo IS Tt oo
fO rS rs	2	Tt ov rs
Os__vD_ rtn o- tr.	in	ro rs tr, ov vo -q-
ro (S	S	ro O fS

0\ Vi       vv vj           VJ

VVOs'ov"       (s"vD* 2

Tt O Tt     r» VO           2

- vo t--       V 00 Ov

es

vii- rs O «s

tr,{

2    3

o

u •o

;0 .S       ta 3     i

- e        00 £3 *.  >

ta !ca «g ca lj|o

■C   c   U

ca "---S

eoicii cd a) > c

•"I iä 5

£■5 K o <     HÖ

S 60 ca 5* ■

oo (S_       00_

o t-"     r-'

r- ro      .-t

Tt

oT

Ov tr,      ■        m

oo_v__ oo'rs*	"	5	&
vor-	ov	P
Tt	Ov	•V	'.
Tt		m	§

ro 00       00        o

vo VI        Tt           rt

f-      Ov       ge

_2 i2

u

o

00 c3 u

•a

>• ca

e

o

en

a

-    .S o     2

.2

II

e s

S ao~  S

H i ta  o

<     H

= 3 S ■o M 'ta

BOita ca ca > c

S v. B

■ÖS E <

CO

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

21

ro          in

Tt" l>

CS rt

+       I

-   I        ++  + + +

+ +

1 Tt

.1                  CO

+   +

rn fn rn  rf)

+ + +   +++    ++   + + + +

ro   

o"    co"

CO             CO

+   +

ro t--

vTrf

,-t ro

+ +

+ + +   ++ +    ++   + + + +

Cl CO

TT

r«

++   +

VO

r-"

ooenvo      ''                            t"**"      CT\\Oi-vo

cocTod"     t oT (C       rr-     cn"!" cT

+++  +1 +    ++  ++

+ 111

	VI      vo
	< _ r» OvSov
	tr.
	f      t~
	ov = ov rt -d rt
a
•a
a	ro      Tt
0	.-<+.»—(
:§
a
xa
.fe	CS      ro
;0	<"■      t-
=:	S 3 2
u
9
«.
8	r-s           (s(
1	Cr — f-- ov.gos •-• ♦rf .-.

00 00 T— m

"»nri-*" c

tn 1—I fn 1—I

+ i

i + l + I

VI oo

n CN)  tn

vo"o"

I + + + +    + +

vo c> Tt VI r< w"-"Tt' rf vo      -q- cS ro

+ + + + +

CO fS rt ov r<

rt*oer

rt" ro oCoo      06

r- rt CS            r

+ + + + +

VlOO

vToC

cS_V) 00 ro  co_

vCrt" ro" ro" Ov rt  rs

I  +  I    I     I

<3 tn -H      ooin ifi

\o Tj* t-(     OO r ( oo"oCcn" oC

,                     ■f-l en    FH

1-1 ro i-T       ro (30   s rOoTrt       OOC" 06"

+ + +   ++ +

■<:t*aC -rf oCf" rf en ■

ovrs      rs fro rs_

<3"oer     vo"t-—* oC

-++ +

CS

+ +

vo rs in

00

ro vo

vf 00

.—. s—c V VO

Tt VI

ro

2     Vi

Ov t- O"vo" ro rs

vo_rt__rt__oo_ ve

rfTjvTvf r-

ro Vi Os r-

« Tt t~-

vo_ <--_ rs Tt_ Os

t-VO t-vo"       rC

VO Tt oo -H     L|

CSTt   3

rS Ov ■* i-~	r4	oo Tt	vo	oe_
.- r- 00 Os	r-T	VI .-f	ov	r
r- ro oo CS	N		ro	f-
- ro	s	VO	s-H	Tt

O-vioo

ro O

.-. vo

Tt

rrCvcrGfTt"

Tt ro ro vo   K.

rt CS    it

osi>»n riTfin"

OO m m

»nooO vfffS so" t-H tn -rf

O CN 00 • -H -

t 0\- tn»riV

»n o 1-1

so T-. tn O  CN

•n ON»-«

es -.     sX'

ro Ov   S

ro vo   55

S     "n

Tt Os    vo

rö"vr  

ro vo   rt

ro CN   t--

OV rt   OV

vTs-T  VI 00 o o\o t- r-- Tt t-

Tt        >o

CO 00   rt_

vo"3-* 2

VI (   CO

Tt O   rt

ro ro   O

K" 00" ro CN	200,2 078,6 412,3	ro 1
Os VO fs	i"	fl
TtCN_ -ro" Tt t VO 0	215,8 857,4 098,4	0
r rt ov	ov rt ov 00	CS in rt
VlTt 0 VO	923,7 705,7 506,0	1-1

°0 « Jo  2

m '      CO

rt         rt

CS o "T,  f-

Os'os-Vl

"I

00 t-           rt

rs f       o

»-hOv—i«N(n «noo       

in''-H'fn,-r                   mr             S2

(NfnOTfO 1-hOO                  o

- (N m »-<

r- ooo\

00 m m vo ro  CN OO  (N        OS

CO Ov   rt Os"_*  flé"

oS §

VI CS ro v> r ro

ovroS C CO rt O o I-- vo  r»

2

o

Vi

1-1

•O

o

G  ca

bo:ca ca ta > C

L.    M   c

■OjO E >■" S <     tn

60 to ca 5      ca

vo_soc-vo_ m

aoorS        rs"

rs rs ro VI  5

rt CS            

ca

E S

a eo

CO

S    .2?«

>t     ' .c

it

2 BO E

os

00 t        .        1-f

rf c?r   ir    00

     '-'     m

ca

Si

VI

00

e

o J5

*J    CJ

CJ      'S

ca

M

Jul

ca

« II „

ta   ' "t

.2   H eö o        •Ef
<     H                    CO

- Os CS       Tt Ov      t-T

VI vo Ov     • S          K

csr-ro     SS   g

rs     00     VI ro    e

2      <

IT rt

i       .5?

t»             BO S   S

i. w     2 C ■"  E

S £ S  "5 Ö .t;

o o 9 :o .-ä    

j ca ti 'IT    .u

a

vo — © rt . »O

(-."o                    00'* "n

voTt viSa 5

Tt r-       v>,-! ro 06

ro vo      vo o Ö E;

«           rt

Vi

E o

n 'o

S

a

• o ca

E

00 E ca  o

Efl   BO

c

"s

v, BO

a 5

5 H 'u 3

S ta g <2 '2 -3 u<  ca

£  rt X  P  In

<    Hl3 n

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 22

ringsband. Dessa uppgifter förekommer i den officiella taxeringsstalisti-ken. Excerperade uppgifter är kompletterande uppgifter som RRV via de lokala skattemyndigheterna insamlar från de utvalda personernas deklarationer. På basis av överförda och excerperade uppgifter är det möjligt att beräkna genererade uppgifter. Dessa omfattar slutligt påförda skatter och avgifter. Prognoserade uppgifter, slutligen, erhålls genom att överförda och excerperade uppgifter framskrivs erforderligt antal år. Framskrivningen sker som regel genom procentuella påslag på föregående års värden på inkomster, underskott och avdrag. Med hjälp av dessa beräknas beskattningsunderlaget för varje individ i urvalet. Det används tillsammans med skatteskalor, avgiftssatser, kommunal utdebitering m. m. för att beräkna de slutligt påförda skatterna för prognosåren.

I tabellen nedan har sammanställts resultaten av 1977 års undersökning gällande inkomståret 1976. 1 tabellen anges först RR"Vs esliraal för

Tabell 7 Taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt för fysiska personer vid 1977 års taxering

(milj. kr.)

	RRVs esfi-	Konfidens-		Taxerings-	Differens	Signifikant
	mat	intervall		utfall		skillnad
Taxering till statlig inkomstskatt
Inkomst av jordbruksfastighet	3 530	±	315	3 590	- 60	Nej
Inkomst av annan fastighet	1 012	±	104	1 048	~ 36	Nej
Inkomst av rörelse	o849	±	489	6 749	100	Nej
Inkomst av tjänst (överförd)	199 916	+	725	199 971	- 55	Nej
Inkomst av tjänst (excerperad)	200 624
intäkt under 1	177 229	±1 028
intäkt under 2	1 614	±	134
intäkt under 3	3 282	±	206
intäkt under 4A	20 208	±	788
intäkt under 4B	6 439	±	439
intäkt under 5	510	±	83			v
intäkt under 6	266	j-	63
summa intäkter under E	209 550	±	826
summa avdrag under E	8 926	+	264
därav resor t o f arbete	4 667	--	127
övriga avdrag	4119	.j_	223
avrundning	140
Inkomst av tillfällig förvärvsverk-
samhet	903	i	117	1 038	-135	Ja
Inkomst av kapital	4 074	-\-	195	4 153	- 79	Nej
Sammanräknad inkomst, statligt
(excerp."»	216 962	-U	640	216 552	410	Nej
Underskott i förvärvskälla.
statligt	9 022	±	364	9 121	- 99	Nej
Underskott på jordbruksfastighet	499	±	120
Underskott på annan fastighet	7017	±	399
Underskott pä kapital	1 571	±	148
Underskott på övrigt	230	+	100
Underskott pä tillfällig
förvärvsverksamhet	5	-1	5
Sammanräknad nettoinkomst.
statligt	207 262	±	484	207 434	-172	Nej
Allmänna avdrag, statligt
(överförd)	4 960	±	162	4 873	87	Nej
Allmänna avdrag, statligt (excerp.)	5 006

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

23

Socialförsäkringsavgifter, avdrag vid 1977 års taxering

Socialförsäkringsavgifter, totalt

Avgifter för pensionsförsäkringar

Premier för vissa andra

försäkringar

Periodiskt understöd

Förvärvsavdrag, statligt

Andre makens ej utnyttjade

avdrag Förlustavdrag, statligt Till statlig skatt taxerad inkomst Grundavdrag, statligt Extra avdrag, statligt Avrundning Till statlig skatt beskattningsbar

inkomst Beskattningsbar A-inkomst Beskattningsbar B-inkomst

Taxering till kommunal inkomstskatt Sammanräknad inkomst,

kommunalt Allmänna avdrag, kommunalt

Underskott i förvärvskälla,

kommunalt

Andre makens ej utnyttjade

avdrag, kommunalt Förlustavdrag, kommunalt Garantibelopp för fastighet i

hemortskommunen Till kommunal skatt taxerad

inkomst (inkl. utboinkomst) Grundavdrag, kommunalt Extra avdrag, kommunalt Avrundning

Till kommunal skatt beskattningsbar inkomst (inkl.

utboinkomst)

Taxering till statlig förmögenhetsskatt Skattepliktig förmögenhet Beskattningsbar förmögenhet

Påförda skatter och avgifter

Statlig inkomstskatt

Kommunalskatt i hemortskommunen

Kommunalskatt ulbokommun

Total kommunal inkomstskatt

Sjukförsäkringsavgift'

Folkpensionsavgift

Tilläggs pensionsavgift

Arbetsgivaravgift

Förmögenhetsskatt

Skattereduktion

Särskild skattereduktion

Slutligt påförd skatt efter

skattereduktion 73 293

RRVs esti-mat	Konfidens-intervall		Taxeringsutfall	Differens	Signifikant skillnad
774 1794 912	± 4. ±	52 132 91
763 819 1 666	± ±	10 72 65
72 64 202 213 25 554 5 710 85	±	51 37 468 159 334	202 448	-235	Nej
170 864 165 033 5 831	+ ±	111 273 252	171 048	-184	Ja
215 400 13 771	+	680 503
8 785	+	458
64 234	±	41 59
3 490	_L	132
205 824 25 554 5 791 111	± 4-	541 159 344	206 196	-372	Nej

174 687

174 368

+    281

-319

Ja

92 365 91 493

±5 632 ±6 765

91 426

67

Nej Nej

26 235

48

18

26 217

45 213	+	85
333	4-	41
45 546
617	±	35	588	29	Nej
575	+	30	540	35	Ja
698	+	41	641	57	Ja
183	+	12	188	-    5	Nej
787	+	66	829	- 42	Nej
917	±	33	919	-    2	Nej
448	±	9	450	-    2	Nej

±   173

' Vid generering av sjukförsäkringsavgift för företagare har RRV tvingats göra schabloniserade antaganden om karenstidens längd.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 24

de olika variablerna inklusive noll-taxerade, dvs. inklusive sådana personer som inte påförts skatter eller avgifter. Därefter anges osäkerhets-marginalerna för urvalet i form av ett 95 % konfidensintervall. Taxeringsutfallet enligt statistiska centralbyrån i följande kolumn har korrigerats och innehåller inte dödsbon och familjestiftelser. I de två sista kolumnerna visas dels differensen mellan RRVs estimat och taxeringsutfallet, dels anges om denna skillnad är signifikant, dvs. större än vad som kan förklaras av slumpfel.

Aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1971—1976

Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabell 6 vissa upplysningar. Av denna framgår bl. a. att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstskällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst inte är helt parallell. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning. Vid 1972, 1973, 1974, 1976 och 1977 års taxering fanns dessutom möjligheten att vid den statliga taxeringen utnyttja ett särskilt avdrag för investeringar.

Mellan inkomståren 1973 och 1974 minskade aktiebolagens statligt taxerade inkomster med 7,5 % främst till följd av de obligatoriska avdragsgilla avsättningarna till arbetsmiljöfonden och särskilda investeringsfonden under år 1974. Är 1975 gjordes emellertid inte några sådana avsättningar. Detta bidrog till att de taxerade inkomsterna åren 1974—1975 ökade med 73,7 %. Mellan åren 1975 och 1976 sjönk den statligt taxerade inkorasten med 7,9 %.

Antaganden för fysiska personers inkom.ster åren 1977,1978 och 1979

Inkomstutvecklingen för de fysiska personerna är av avgörande betydelse för de direkta skatternas utveckling. På olika sätt påverkar den också förändringarna i de indirekta skatterna liksom de statliga affärsverkens inleveranser till staten.

Som framgår av tabellerna 6 och 7 bestäms utvecklingen av underlaget för fysiska personers inkomstskatter främst av förändringarna i inkomst av tjänst dvs. huvudsakligen av lönesummeutvecklingen. Förändringarna i den totala lönesumman påverkas av avtalsuppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter och av ändringar i sysselsättningen för anställda, samt av den s. k. löneglidningen dvs. förtjänstutvecklingen Utöver den avtalsmässiga ökningen.

Konjunkturinstitutet beräknar i sin höstrapport 1977 att den totala utbetalda lönesumman ökar med 8,4 %   mellan åren  1976 och  1977.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 25

Av denna ökning svarar den avtalsmässiga löneökningen för ca 7,5 procentenheter medan löneglidningen beräknas bidra med 2 procentenheter. Förändringar i sysselsättningen väntas ge ett negativt bidrag till lönesummeutvecklingen på ca 1 procentenhet.

Enligt uppgifter som framkommit sedan konjunkturinstitutet utarbetat sin rapport, främst beträffande löneglidningens utveckling, torde det finnas anledning att räkna med en något högre lönesummeutveckling för åren 1976—1977 än som institutet angav i oktober. RRV har därför valt att räkna med en total lönesummeökning mellan åren 1976 och 1977 på 8,9%.

Konjunkturinstitutets antagande om lönesummeutvecklingen mellan åren 1977 och 1978 innehåller en avtalskomponent på 8 %. Några centrala avtal för år 1978 föreligger emellertid ännu inte. Lönehöjningen enligt 1977 års avtal inföll under senare delen av året. Avtalshöjningarnas tidsprofil under år 1977 bidrar till att höja lönesumman år 1978 i förhållande till genomsnittsnivån år 1977 med ca 4 %. Införandet av den femte semesterveckan motsvarar en avtalskomponent på ca 2 procentenheter. Inför år 1978 är således ca sex procentenheter redan intecknade av avtalskomponenten genom redan fattade beslut och gjorda avtal. Införandet av den femte semesterveckan innebär ett arbetstidsbortfall som, enligt konjunkturinstitutet, endast delvis kan antas komma att motvägas av ny arbetskraft. Sysselsättningskomponenten väntas därför ge ett negativt bidrag till totala lönesummeökningen åren 1977— 1978 på ungefär en procentenhet. Nedgången i arbetskraftsefterfrågan antas också medverka till att löneglidningen blir något lägre än under år 1977. Den totala lönesummeökningen mellan åren 1977 och 1978 har därför i RRVs beräkningar antagits till 8,3 %. För år 1979 har några antaganden inte redovisats av konjunkturinstitutet varför RRV valt att schablonmässigt skriva fram lönesumman med 7 %.

De utbetalda pensionerna förutses öka med 23,5 % mellan åren 1976 och 1977. För utvecklingen mellan åren 1977 och 1978 har RRV antagit en utveckling på knappt 19 %. Bedömningarna grundar sig på konjunkturinstitutets höstrapport. För år 1979 har några antaganden inte redovisats av konjunkturinstitutet varför RRV valt att schablonmässigt skriva fram pensionerna med 12 % mellan åren 1978 och 1979. Av de olika pensionsutbetalningarna är det allmänna tilläggspensionen och delpensionen som förutses öka snabbast. Pensionerna utgjorde inkomståret 1976 drygt 12 % av de sammanlagda inkomsterna.

För olika sociala förmåner, vilka numera upptas till beskattning, såsom sjukpenning, föräldrapenning, utbildningsbidrag m. m. förutses också kraftiga ökningstal. Mellan åren 1976 och 1977 väntas dessa totalt öka med drygt 17 % och mellan åren 1977 och 1978 med ca 14%. Ar 1979 har RRV schablonmässigt antagit samma utveckling som för lönesumman dvs. 7 %.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 26

Av fysiska personers sammanlagda inkomst år 1976 svarade inkomst av jordbruksfastighet för drygt 1,5 %. Inkomst av rörelse svarade samma år för ca 3 %. I beräkningama har antagits att inkomst av jordbruksfastighet och rörelse minskar med 0,2 % respektive ökar med 2,0 % mellan åren 1976 och 1977. Mellan åren 1977 och 1978 förutses inkomsterna av rörelse öka med ca 6 % och inkomsterna av jordbruksfastighet med 4,5 %. För år 1979 har båda inkomstslagen schablonmässigt skrivits fram med 5 %. Fr. o. m. inkomståret 1976 medges avdrag för egenavgifter direkt i förvärvskällorna inkomst av jordbruksfastighet och rörelse. De egenavgifter som påfördes vid 1976 års taxering tår som tidigare dras av som allmänt avdrag men med vissa begränsningar. Avdraget fördelas med en tredjedel vid vardera taxeringsåren 1977—1979 dvs. inkomståren 1976—1978. Detta innebar att de allmänna avdragen minskade mellan inkomståren 1975 och 1976. Mellan åren 1978 och 1979 väntas också en minskning ske av allmänna avdragen eftersom den sista tredjedelen av avdragen för egenavgifter avseende år 1975 försvinner. Denna del är av storleksordningen 550 milj. kr.

Inkomståret 1976 uppgick inkomst av kapital till knappt 2 % av de sammanlagda inkomsterna. Mellan år 1976 och 1977 förutses inkomster av kapital öka med knappt 40 % och mellan åren 1977 och 1978 med knappt 4 %. Vid denna beräkning har förutsatts att räntenivån är densamma fr. o. m. november år 1976. Det innebär att den genomsnittliga räntenivån mellan åren 1976 och 1977 stiger från 6,2 till 7,8 procentenheter.

Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet har hittills svarat för mindre än 1 % av fysiska personers sammanlagda inkomst. Mellan åren 1976 och 1977 väntas dessa inkomster öka med 4,5 %. För åren 1977—1978 förutses en ökning på drygt 40 % eller med drygt 400 milj. kr. Den kraftiga ökningen beror på den föreslagna höjda schablonintäkten för en- och tvåfamiljsfastigheter (prop. 1977/78: 68). Underskotten av annan fastighet förutses öka med knappt 25 % mellan åren 1976 —1977. Det beror bl. a. på den höjda räntenivån. Utvecklingstakten saktar av mellan åren 1977—1978 till 13 % beroende på den föreslagna höjda schablonintäkten. Effekter av den högre schablonintäkten beräknas innebära att underskott av fastighet minskar med ca 1 000 milj. kr. Den sammanlagda inkomsteffekten av den höjda schablonintäkten beräknas således bli ca 1 430 milj. kr. år 1978.

Antaganden  för  aktiebolagens  inkomster   verksamhetsåren   1977   och 1978

De  svenska  aktiebolagens,   sparbankernas   och   försäkringsbolagens taxerade inkomster har bedömts utifrån en enkät som RRV i oktober

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27

1977 har gjort bland ett urval om ca 2 050 företag. Företagen har tillfrågats om den till statlig och kommunal skatt taxerade inkomsten samt beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1978. Dessutom har företagen besvarat frågor angående storleken av det särskilda forskningsavdraget, särskilda investeringsavdraget samt investeringsbidraget för verksamhetsåret 1977.

Som framgår av nedanstående tabell uppgick den statligt taxerade inkomsten enligt taxeringsutfallet för verksamhetsåret 1976 till 5 799 milj. kr. dvs. en minskning med 8 % jämfört med föregående år.

Tabell 8 Taxeringsutfall för aktiebolag m. fl. åren 1968—1976

Verksamhetsår Taxerad inkomst      Förändring från

milj. kr. föregående år %

1968	3 653	+ 18
1969	3 836	+ 5
1970	3 805	- 1
1971	2 810	-26
1972	3 473	+ 24
1973	3 919	+ 13
1974	3 627	- 8
1975	6 299	+ 74
1976	5 799	- 8

Resultatet från enkäten har fördelats på företagsstorlek och redoviseis i tabell 9. Det bör observeras att uppgifterna vad gäller storleksgruppen O—19 anställda är mycket osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med totala antalet förekommande företag mycket litet. Dessutom är bortfallet störst inom denna grupp av företag.

Enligt enkäten uppgick den till statlig skatt taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1976 till 5 674 milj. kr. dvs. en något lägre nivå jämfört med taxeringsutfallet. Den lägre nivån förklaras dels av att det här är frågan om ett uppräknat urval dels av att vissa företag har överklagat taxeringsnämndernas beslut.

Enligt enkäten från oktober 1977 beräknas den statligt taxerade inkomsten minska med 28 % från 1976 till 1977. Minskningen förklaras bl. a. av att det särskilda investeringsavdraget, som infördes i oktober 1975, beräknas öka 1977 jämfört med 1976. Under 1976 var avdraget 10 % t. o. m. april och höjdes därefter till 25 %. Avdraget utgår t. o. m. 1977 med 25 % (SFS 1977: 104). För verksamhetsåret 1977 beräknas avdraget totalt uppgå till 2,1 miljarder kr. mot drygt 1,5 miljarder kr. verksamhetsåret 1976. Som en följd av investeringsavdraget minskar den statliga bolagsskatten med ca 830 milj. kr. Motsvarande avdrag medges emellertid inte från den kommunalt taxerade inkomsten varför denna beräknas minska med endast 6 % mellan verksamhetsåren 1976 och 1977. Fyllnadsinbetalningarna under våren 1978 beräknas utgöra närmare 30 % av den totala bolagsskatten avseende verksamhetsåret 1977.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

28

SS,     s

«

80

.S :o -5 r-

•rttrt o ri r

UI «

.5 ;o XI t

es a

w ca

u ■

rt vo m vo Tf Tf TT t- rs 1/ rs rri Tt Tj- in

fS   o

00    oo o   ov

BO

G

'c

2 mSov

(J    «    M 

f

fc83§>

vo vo -< VD

L •*-•  Uj   C  dJ

■ rri r- -rf '

CN 00 m T fS en (N (S  —.

a

Vl

La

a

c

pillik

eta tfj 5 rt  c   «J  vh

— crt tr,trt	rs	O	tr,	O
00 -< 00 1- o	v	vo
rs —           m			vo	rs

+ I

I   I

I I I +

ov   —t

o  vo

Tj- O  oo o

On >n r OO m (N tN - in r (N

If

.S Ov

•o .003   S2   c  5  §7

 00 -* m ON t m fS vo m Tf m m      Tj-

{    I    I    I    I

I   I

.2= « I i 2

rf m  O ov oo - '"t r CS m O oo  n-i

•o rs -* o rs rs

1

Ii

■V.

l|

.a	2
■*- :o
C8 tM	1
	:cd
"5 "	C4
C8  b	C
fSa	<

v Ov ov Ov 1 ov ov ov

Tt ov

§11

It II

_II

If

a   > 5   2

(2  Q

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 29

Det särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget som infördes 1973 beräknas för verksamhetsåret 1977 uppgå till 361 milj. kr. vilket motsvarar en ökning med 13 % jämfört med 1976. Avdraget består av ett 10-procentigt basavdrag på de totala forsknings- och utvecklingskostnaderna samt ett 20 procentigt ökningsavdrag på kostnadsökningen från föregående år.

Av enkätmaterialet framgår att det endast är gruppen bank och försäkring som beräknas öka den taxerade inkomsten 1977. Denna ökning beräknas till ca 60 %. Av det totala forsknings- och utvecklingsavdraget beräknas företag med fler än 500 janställda svara för ca 90 %. Samma grupp av företag svarar för närmare 50 % av investeringsavdraget.

De företag som inte kan utnyttja investeringsavdraget kan i stället ansöka om ett investeringsbidrag. Bidraget infördes samtidigt med investeringsavdraget i oktober 1975. Den 1 maj 1976 höjdes bidraget från 4 % till 10 %. Enligt enkäten beräknas ansökningarna om investeringsbidrag totalt komma att motsvara ett belopp på ungefär 170 milj. kr. för verksamhetsåret 1977. Närmare 70 % av detta kommer att utbetalas till företag där antalet anställda uppgår till högst 19 personer.

Vid bedömning av 1978 års statligt taxerade inkomster har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10 %. Regeringen har under hösten 1977 beslutat att förlänga tiden för utnyttjande av det 25-procentiga investeringsavdraget fram t. o. m. den 31 december 1978. Det totala investeringsavdraget beräknas öka för verksamhetsåret 1978 jämfört med 1977. Med hänsyn till detta räknar RRV med en ökning av den statligt taxerade inkomsten på 5 % från 1977 till 1978.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 30

Skatter

Skatt på mkomst och fönnögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m.

Allmänt

Denna titel intar en särställning i förhållande till andra inkomsttitlar. Titeln utgör nämligen ett samlingskonto för redovisningen av den allmänna skatteuppbörden och av olika arbetsgivaravgifter exkl. allmän arbetsgivaravgift. Det belopp som inkomsttiteln uppförs med i statsbudgeten är det belopp som beräknas utgöra statens inkomst av de influtna skatterna och avgifterna under budgetåret sedan omföringar gjorts av de poster som ej tillfaller staten. Inkomsttiteln består därför av både inkomster och utgifter. Skillnaden mellan dessa utgör den nettoinkomst som redovisas på statsbudgeten.

För att möjliggöra en analys av hur skillnaden uppkommer, har titelns olika inkomst- och utgiftsposter förts samman i olika grupper, deltitlar, som framgår av sammanställningen nedan. Posterna avseende skatt på inkomst och förmögenhet m. m. bildar en grupp, medan arbetsgivaravgifterna bildar en annan grupp. Denna grupp har i sin tur delats in i fem oUka deltitlar, som belyser den budgetmässiga behandlingen av arbetsgivaravgifterna. Inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. kan således delas upp i olika delar. Dessa är

• Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

• Arbetsgivaravgifter m. m. (exkl. allmän arbetsgivaravgift)

A Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen

B Socialavgift till bamomsorgen

C Socialförsäkringsavgift tiU sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassoma m. m.

D Socialförsäkringsavgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till försäkringskassor samt arbetslöshetskassor

E Övriga arbetsgivaravgifter

På deltiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. redovisas inkomstema av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skatt-sedlama var för sig men som uppbärs gemensamt. I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, fyllnadsbetalningar, kvarstående skatt och indrivna restantier m. m. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s. k. överskjutande preliminär skatt. Den redovisas som utgift på titeln. Som utgifter redovisas även de restitutioner som föranleds av taxeringsänd-

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 31

ringar m. m. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Kommunalskattema ingår i den samfällda statligt administrerade skatteuppbörden. Länsstyrelserna utbetalar därför enligt särskilt givna regler dessa medel till kommunerna. Av samma skäl utbetalas eller omförs från titeln medel motsvarande avgifter av olika slag, som ingår i skatteuppbörden.

De arbetsgivaravgifter som flyter in på titeln motsvaras i varierande grad av utbetalningar på titelns utgiftssida. Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och socialavgiften till barnomsorgen motsvaras inte av några utgifter på titeln. Utgifterna för folkpension och utbyggd baraomsorg belastar i stället anslag på statsbudgetens utgiftssida. Andra arbetsgivaravgifter omförs direkt från inkomsttiteln. Inbetalningarna motsvaras av exakt lika stora utbetalningar eller omföringar till särskilda fonder eller speciella ändamål. En tredje grupp av socialförsäkringsavgifter utgörs av avgifterna till den allmänna sjukförsäkringen ocb arbetslöshetförsäkringen. Dessa avgifter motsvaras av utbetalningar av förskott till de allmänna försäkringskassorna och utbetalningar till de erkända arbetslöshetskassorna. Dessa utbetalningar sker i den takt som utgifterna kräver. Utbetalningarna sammanfaller inte nödvändigtvis med inbetalningarna av avgifterna. Kassamässiga under- eller överskott kan således uppkomma vilket påverkar inkomsttitelns saldo.

De olika inkomst- och utgiftsposterna för resp, deltitel framgår av följande sammanställning.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

Inbetalningar Utbetalningar och omföringar

Preliminär A-skatt Överskjutande  skatt  (jämte   rän-

Preliminär B-skatt ta)

Fyllnadsbetalningar av preliminär-     Övriga restitutioner

skatt Kommunalskattemedel   (inklusive

Kvarstående skatt (jämte avgift) netto   av   förskotterade   skatte-

Tillkommande skatt bortfallsbidrag   och   såväl   för-

Sjömansskatt skott som slutreglering av kom-

Restantier pensation för 1974 års skattere-

Medel från skattereklamations- form   samt   ersättning   för  bo-

kontot stadstillägg)

Skattetillägg och förseningsavgift       Allmän   arbetsgivaravgift  (skatte-
Slutlig kompensation till kommu-        debiterade avgifter och egenav-
ner m. fl. i anledning av  1974 gifter)

års skattereform Utbetalning till allmänna pensions-

fonden  (skattedebiterade avgifter och egenavgifter) Skogsvårdsavgifter Utskiftnings- och ersättningsskatt Annuiteter på avdikningslån Socialförsäkringsavgifter till folk-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

32

pensioneringen (skattedebiterade avgifter och egenavgifter)

Socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen (skattedebiterade avgifter och egenavgifter)

Avgift till arbetsskadeförsäkringen (skattedebiterade avgifter och egenavgifter)

Arbetsgivaravgifter m. m. (exkl. allmän arbetsgivaravgift) A. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen

Inbetalningar Utbetalningar

Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare

Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Skattedebiterade avgifter och egenavgifter

B Socialavgift till barnomsorgen

Inbetalningar

Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare

Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Utbetalningar

C Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till de all-

manna försäkringskassorna m. m.

Inbetalningar

Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare

Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Skattedebiterade avgifter och egenavgifter

Viss ersättning från allmänna pensionsfonden

Eventuell återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden

V tbetalningar

Utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna

Eventuell avsättning av medel till allmänna sjukförsäkringsfonden

D Socialförsäkringsavgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna försäkringskassoma samt de erkända arbetslöshetskassorna

Inbetalningar

Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare

Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Eventuell återföring av medel från arbetslöshetsfonden

Utbetalningar

Utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna

Utbetalningar till erkända arbetslöshetskassor

Eventuell avsättning av medel till arbetslöshetsfonden

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33

E övriga arbetsgivaravgifter

Inbetalningar Utbetalningar

Avgifter från direktdebiterade ar-     Arbetsskadeförsäkringsavgifter
betsgivare till Byggnadsforskningsavgifter

arbetsskadeförsäkring Lönegarantiavgifter

byggnadsforskning Arbetarskyddsavgifter

lönegarantifond Arbetsmarknadsutbildnings-

arbetarskydd avgifter

sjöfolkspensionering Redaravgifter

vuxenutbildning Vuxenutbildningsavgifter

arbetsmarknadsutbildning Delpensionsavgifter

delpension

Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk till lönegarantifond arbetarskydd

arbetsmarknadsutbildning vuxenutbildning delpension

Skattedebiterade avgifter ocb egenavgifter till arbetsskadeförsäkringen

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

Uppbördsförfarandet för skatter och avgifter som berör skatt på inkomst och förmögenhet.

Preliminär A- och B-skatt

Enligt uppbördsförordningen skall skattskyldig erlägga preliminär skatt med det belopp vilket så nära som möjligt kan antas motsvara den i slutliga skatten ingående skatter och avgifter.

Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt. A-skatten utgår enligt preliminärskattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. Preliminärskattetabellema fastställs för varje inkomstår av riksskatteverket.

Preliminärskattetabellema grundas på följande förutsättningar nämligen

att inkomsten samt grundavdraget är oförändrade under inkomståret

att den skattskyldige inte kommer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet

att den skattskyldige inte har att erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen, sjukförsäkringen eller tilläggspensioneringen

att skattskyldig, som uppfyller vissa i uppbördsförordningen angivna förutsättningar erhåller skattereduktion samt

3   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. 1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 34

att vid taxeringen för inkomsten inte andra avdrag medges än dels grundavdrag och såvitt gäller kolumnerna 3 och 4 s, k. förvärvsavdrag.

att statlig inkomstskatt beräknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet som bestämts för inkomståret

att det sammanlagda beloppet av kommunal inkomstskatt och landstingsmedel beräknas för skattekrona och skatteöre till vissa i hela krontal bestämda belopp vilka bestäms varje inkomstår.

Fr. o. m. år 1973 har skatteavdragen beräknats med hänsyn till skatten på beloppet i mitten på varje inkomstskikt emot tidigare på det högsta beloppet i varje inkomstskikt. Motivet till denna ändring var att den överskjutande skatten stigit och den kvarstående skatten sjunkit. Det förelåg således ett för högt källskatteuttag.

Riksskatteverket har för år 1978 beslutat återgå till att beräkna skatten på det högsta beloppet i varje intervall. Vidare kommer inkomstin-tervallema i 1978 års skattetabeller att ändras i viss utsträckning. Motivet tiU ändringarna är även denna gång av fiskal natur. Riksskatteverket pekar på att löntagarna fr. o. m. 1977 års taxering inte kan göra avdrag för sjukförsäkringsavgiften. Detta avdrag hade tidigare inte beaktats i preliminärskattetabellema och medfört ett överuttag på ca 1 400 milj. kr. Nmnera föreligger i stället ett incitament till för lågt källskatteuttag bl. a. genom att skatteavdrag för lön och sjukpenning eller arbetslöshetsersättning görs var för sig.

För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen skall preliminär A-skatt utgå med 30 % av inkomsten. I vissa fall som t. ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar o. d. skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som fastställts av riksskatteverket.

Överlämnar arbetstagare inte debetsedel på preliminär A-skatt till arbetsgivaren skall avdrag för preliminär A-skatt göras enligt förhöjda skatteskalor. Uppvisar vidare arbetstagare inte debetsedel på slutlig skatt för arbetsgivaren skall under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt göras vid varje avlöningstillfälle med lika stort belopp som avdraget för preliminär A-skatt.

Preliminär A-skatt skall utgå även för annan inkomst än sådan som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst, om det är särskilt påkallat ur uppbördssynpunkt. Preliminär A-skatt skall utgå för artistersättning som uppgår till minst 200 kr., sedan avdragen för särskild reseersättning gjorts, även om ersättningen ej utgör huvudsaklig inkomst av tjänst.

Arbetsgivares skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand.

De lokala skattemyndighetema kan på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 35

preliminärskatt som skall utgå, om jämkningen kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt.

Preliminärskatten förfaller till betalning under månaderna mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden fr. o. m. mars det ena året t. o. m. februari påföljande år. På titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. ingår under ett budgetår uppbörden under månadema juli, september och november det ena året och uppbörden under månaderna januari, mars och maj påföljande år. Titeln redovisar sålunda inte uppbördsårets preliminärskatt. Preliminär A-skatt företer vissa skillnader mellan olika skatteterminer på grund av att inkomstunderlaget varierar under året. Preliminär B-skatt erläggs däremot som regel med en sjättedel av det debiterade årsbeloppet varje termin och är därför i stort sett stabil under uppbördsårets terminer.

Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt

Den skattskyldige kan frivilligt inbetala högre preliminärskatt än som följer av skattetabeller eller debetsedel å preliminär B-skatt. I regel görs detta genom fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång, dvs. under perioden den 18 januari till den 2 maj. Syftet är att undvika eller minska kvarstående skatt, som i vissa fall är avgiftsbelagd (se nedan).

Kvarstående och överskjutande skatt

Sedan taxering verkställts och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrivs i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrivs den skattskyldige fyllnadsbetalning av preliminärskatt. Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 25 kr. eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördstermi-nema i månadema mars och maj året efter taxeringsåret. På kvarskatten skaU" den skattskyldige erlägga en avgift, kvarskatteavgift, som inte är avdragsgill. Denna skall vara 8 % om den kvarstående skatten överstiger 5 100 kr. I annat fall är den 6 % av den kvarstående skatten. Avgiftsbelopp som understiger 50 kr. påförs emellertid inte, vilket innebär att avgift inte utgår om den kvarstående skatten uppgår till högst 899 kr. överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 25 kr., eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på det överskjutande beloppet om räntebeloppet överstiger 50 kr. Räntesatsen för ränta på överskjutande preliminär skatt bestäms årligen i december. Den anknyts till inlåningsräntan i bank. Ränta utgår för en tid av tolv månader. På preliminär skatt som erlagts efter den 18 januari året efter inkomståret

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 36

men senast den 2 maj samma år utgår emellertid ränta för en tid av sex månader. Räntebeloppet på överskjutande skatt är maximerat till 100 000 kr. Räntesatsema för taxeringen 1977 är fastställda till 8,5% resp. 4,5 % (SFS 1976: 949). Kvarstående och överskjutande skatt på titeln avser inkomståret som avslutas ett halvt år före budgetårets ingång.

Tillkommande skatt

Tillkommande skatt är skatt som skall erläggas i huvudsak på grund av beslut om ändrad taxering sedan slutlig skatt påförts eller till följd av eftertaxering.

Sjömansskatt

Sjömansskatten är en definitiv källskatt, som tillfaller staten. Kommunema skall dock för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter.

Restantier och medel från skattereklamationskontot

Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser skatter från olika år tillbaka. Medel från skattereklamationskontot är skatt som influtit men som till följd av identifieringssvårigheter ej har kimnat krediteras vederbörande skattskyldig.

Överskjutande skatt och övriga restitutioner

Från titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga restitutioner. Beträffande överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetalningar som i allmänhet beror på nedsättning i taxering.

Utbetalda kommunalskattemedel

Den största posten på utgiftssidan är utbetalningarna av kommunalskattemedel. Hela källskatteuppbörden tillförs primärt staten. Kommunema erhåller för varje kalenderår förskott gmndat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. Förskottsutbetalningarna baseras fr. o. m. den 1 januari 1972 på ett skatteunderlag som räknas upp i förhållande till en konstaterad ökning i kommunemas invånarantal. Uppräkning av förskott skall därvid ske endast om befolkningsökningen i kommimen mellan vissa angivna tidpunkter överstiger vad avser förskott för åren 1972 och 1973 4 %, för åren 1974 och 1975 2 % samt för åren 1976 och 1977 1 %. När taxeringsresultatet för ett kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunema eller statsverket allteftersom förskotten miderstiger eller överstiger de slutligt uträknade beloppen. I kommunemas fordran på statsverket, som framräknats per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunemas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Fr. o. m. år 1973 utökades utbetalningarna av kommunal-

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 37

skattemedel med förskott av skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform. Förskottet avräknas under andra året (första gången år 1975) efter bidragsåret mot det slutligt fastställda bidraget grundat på bidragsunderlaget enligt bidragsårets taxering. Det förskotterade skattebortfallsbidraget för år 1973 är större än motsvarande förskott år 1975 varför nettoavräkningen av skattebortfallsbidraget år 1975 påverkade utbetalningarna till kommunerna i negativ riktning. I samband med att avtrappningen av grundavdraget slopades vid 1976 års taxering, reglerna för extra avdrag ändrades och avdragsrätten för sjukförsäkringsavgiften begränsades vid 1976 och 1977 års taxering påverkades det kommunala beskattningsunderlaget i neddragande riktning. För att kompensera kommunema för detta inkomstbortfall beräknas fr. o. m. 1976 års taxering ett särskilt korrigerat beskattningsunderlag för kommunerna som ligger till grund för utbetalningarna av förskott av kommunalskattemedel fr. o. m. 1977. Slutregleringen avseende inkomståret 1975 kompletteras med ett särskilt anslag på statsbudgetens utgiftssida för kompensationsbidrag med anledning av 1974 års skattereform (se nedan).

Slutlig kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform.

I samband med 1974 års skattereform minskade kommunernas skatteunderlag fr. o. m. inkomståret 1975. Slutregleringen av kommunalskattemedlen avseende denna minskning i skatteunderlag sker via ett anslag. Detta anslag överförs löpande till inkomstskattetiteln. Posten ingår därför både på inkomst- och utgiftssidan under deltiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Beloppet som uppförs på inkomsttiteln för budgetåret 1977/78 utgör avräkningen av kommimalskattemedel avseende andra hälften av inkomståret 1975 och första hälften av inkomståret 1976.

Socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen och sjukförsäkringen (egenavgifter och skattedebiterade avgifter)

Endast de försäkrades egna avgifter och avgifter från mindre s. k. skattedebiterade arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Numera erläggs egenavgifter endast av egna företagare. De beräknas på deras inkomster av rörelse och av jordbmksfastighet. Egenavgiftema består av allmän arbetsgivaravgift, socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, tilläggspensioneringen och fr. o. m. inkomståret 1977 egen-avgift till arbetsskadeförsäkringen.

Avgiftsunderlaget för den allmänna arbetsgivaravgiften begränsades vid 1976 års taxering till den del av inkomstema som översteg 10 000 kr. Fr. o. m. 1977 års taxering höjdes den avgiftsfria inkomsten från 10000 kr. till 18 000 kr. Fr. o. m. 1978 års taxering är den avgiftsfria inkoms-

prop. 1977/78:100    Bilaga 2   Budgetförslaget 38

ten 30 000 kr. Dessutom utgår en lägre procentsats vid 1977 och 1978 års taxering för egenföretagare verksamma inom det inre stödområdet.

Egenavgiftema till sjukförsäkringen beräknas efter olika procentsatser. Dessa bestäms av om den försäkrade omfattas av sjukpenningförsäkringen och i så fall på den försäkrades antal karensdagar. Procentsatserna vid 1978 års taxering varierar mellan 3,7 och 8 % av den avgiftsgrundande inkomsten. För inkomståret 1978 kommer procentsatserna att variera mellan 4,6 % resp. 9,6 % av den avgiftsgrundande inkomsten. Det beror på höjningen av sjukförsäkringsavgiften med 1,6 procentenheter. Oavsett hur många karensdagar den försäkrade har, utgår emellertid den högre procentsatsen på inkomster över 7,5 basbelopp.

Arbetsgivare skall för varje år erlägga socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och folkpensioneringen. Härutöver uttas av arbetsgivaren arbetsskadeförsäkringsavgift, lönegarantiavgift och arbetarskyddsavgift, avgift tiU arbetslöshetsförsäkring och det kontanta arbetsmarknadsstödet, arbetsmarknadsutbildningsavgift, vuxenutbildningsavgift, delpensionsavgift, bamomsorgsavgift samt för vissa arbetsgivare byggnadsforskningsavgift. Dessa avgifter, vilka tillsammans kallas arbetsgivaravgifter, debiteras på debetsedeln för slutlig skatt endast i sådana fall då summan av dem uppgår till högst 1 000 kr.

Både egenavgifter och skattedebiterade avgifter uppbärs således i form av preliminärskatter, kvarstående skatter eller fyllnadsbetalningar avseende ett visst inkomstår. De utbetalas eller omförs från deltiteln skatt på inkomst och förmögenhet till andra deltitlar avseende arbetsgivaravgifter m. m. andra året efter inkomståret.

Utbetalning till allmänna pensionsfonden

Skattedebiterade arbetsgivares socialförsäkringsavgifter till tilläggspensioneringen och skattedebiterade egenavgifter utbetalas från titeln till allmänna pensionsfonden.

Allmän arbetsgivaravgift

Den allmänna arbetsgivaravgift som debiteras skattedebiterad arbetsgivare och fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete (inkomst av i landet bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brukas av den skattskyldige) omförs fr. o. m. budgetåret 1970/71 från inkomstskattetiteln till inkomsttiteln allmän arbetsgivaravgift.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter på avdikningslån

De debiterade beloppen av dessa skatter och avgifter omförs till andra inkomsttitlar.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 39

Slutlig debitering av skatter som  berör skatt på inkomst och förmögenhet

Debiteringen av de olika skattema och avgifterna framgår av debetsedeln för slutlig skatt. De skatter och avgifter som specificeras på debetsedeln är:

Statlig inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt

Statlig förmögenhetsskatt

Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen

Tilläggspensionsavgift

Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen

Avgift till arbetsskadeförsäkringen

Arbetsgivaravgifter

Allmän arbetsgivaravgift

Skogsvårdsavgift

Annuiteter på avdikningslån

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Skattetillägg och förseningsavgifter

Skattereduktion

Särskild skatterduktion

Sammanställningar och kortfattade redogörelser över innehållet i gällande författningar och bestämmelser avseende ovannämnda skatter och avgifter finns redovisade i den av RRV utgivna inkomstliggaren.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer

Den statliga skatten bestäms enligt en enda skatteskala, avsedd för alla kategorier fysiska personer. Gmndbeloppet för år 1977 utgör 2 % av den beskattningsbara inkomsten om denna inte överstiger 15 000 kr. Vid högre beskattningsbara inkomster utgår skatten enligt en progressiv skattesats, vilken är \maximerad till 58 % för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr.

För inkomståret 1978 föreslås en justering av den statliga skatteskalan. Därutöver ges skattelättnader genom att den särskilda skattereduktionen höjs från 250 till 400 kr. för samtliga inkomsttagare (prop. 1977/ 78: 49). I propositionen föreslås vidare att 1978 års skatteskala läggs som grund för en indexreglering år 1979. Detta skall ske med en automatisk uppräkning av skiktgränsema med hänsyn till penningvärdets förändring mellan augusti månad två år före taxeringsåret och augusti månad år 1977.

Förslaget till skatteomläggning år 1978 innebär att den statliga skatten sänks i samtliga inkomstlägen jämfört med år 1977. Den marginella skattesatsen sänks i inkomstlägena 25 000—85 000 kr. I inkomstlägena dänmder och däröver är marginalskattesatsen oförändrad.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 40

Tillämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag innebär individuell beskattning. Grundavdraget uppgår till 4 500 kr. förutsatt att taxerade inkomsten är större än detta belopp. Principen om sambeskattning tillämpas dock i ett avseende, nämligen vad avser beskattningen av kapitalinkomster överstigande 2 000 kr. dvs. i huvudsak inkomst av fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-inkomst avses inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av rörelse. Med B-inkomst, eller kapitalinkomst, förstås övriga inkomster. Vid skatteberäkningen av B-inkomsten påförs dessa inkomster den av makarna, som har den högsta A-inkomsten.

För vissa kategorier skattskyldiga med hemmavarande barn under 16 år medges förvärvsavdrag. Förvärvsavdrag medges fr. o. m. 1972 års taxering med 25 % av inkomst av tjänst eller rörelse, dock högst 2 000 kr. och med 1 000 kr. i fråga om inkomst av jordbruksfastighet. Avdraget medges den av makarna som har den lägsta A-inkomsten. Om gift skattskyldig med minderårigt bam haft A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och maken utfört arbete i förvärvskällan, får den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats, dock med högst 1 000 kr. För ensamstående med hemmavarande bam under 16 år och A-inkomst medges förvärvsavdrag med 25 % av inkomst av tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse, dock med högst 2 000 kr.

Vidare medges avdrag för underhåll av icke hemmavarande bam under 18 år med högst 2 500 kr. fr. o. m. 1974 års taxering. Avdrag för övriga periodiska understöd är maximerade till 5 000 kr.

I mitten av 1950-talet infördes vissa schablonmässigt beräknade mini-miavdrag bl. a. för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital eller inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet. Även inkomster av sådan fastighet beräknas enligt schablonmetod.

Extra avdraget för inkomster av kapital uppgår till maximalt 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för samtaxerade.

Det extra avdraget som medges i vissa fall för inkomster av annan fastighet uppgår till 1 000 kr.

Fysiska personer som skall erlägga socialförsäkringsavgifter till sjuk försäkringen, folkpensioneringen, tilläggspensionsavgift eller allmän arbetsgivaravgift för inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, har kunnat göra avdrag för sådana avgifter som påförts året före inkomståret. Avdragen för dessa avgifter kommer att avvecklas under en treårsperiod. Fr. o. m. 1977 års taxering kan motsvarande avdrag göras direkt i förvärvskällan från inkomstema samma år med ett schablonberäknat

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 41

belopp beräknat med en procentsats på inkomsterna under år 1976.

Under budgetåret 1977/78 tillämpas i likhet med föregående budgetår en uttagningsprocent av 100,

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s. k. A-längden, De förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. ra. som fr. o. m. år 1974 beskattas, ingår inte i det kommunala beskattningsunderlaget. Motsvarande kommunala skatt tillförs i stället staten. De för taxeringsåren 1973—1977 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.):

Taxeringsår

1973 1974 1975 1976 1977

Statlig inkomstskatt.

A-längden 15 254 14 667 19 585        24 759        26 217

Skatt på beskattade

förmåner — — 1 827 2 247 2 981

Statlig inkomstskatt för bolag, ekonomiska föreningar m. m.

Statlig inkomstskatt för juridiska personer redovisas på de s. k. B- och C-längderna. Den uträknade skatten uppgick taxeringsåren 1973—1977 till följande belopp (milj. kr.):

Taxerini 1973	gsår 1974	1975	1976	1977
Statlig inkomstskatt, B- och C-längderna   1 383	1 561	1469	2 589	2 335

Kommunal inkomstskatt

De kommtmala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt och landstingsmedel i form av inkomstskatt beräknad på grimdval av inkomst och av garantibelopp för fastighet.

De gällande avdragsreglema vad avser förvärvsavdrag, imderhållsav-drag, övriga periodiska understöd samt grundavdrag vid taxering till statlig skatt äger motsvarande tillämpning vid taxering till kommunal beskattning.

Kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1973—1977 till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1973 1974 1975 1976 1977

Kommunal inkomstskatt:

A-längd 22 694        24 934        28 957        35 268        42 729

B-ochC-längd 2 058 2 421 2 301 3 146 3 529

Statlig förmögenhetsskatt

Förmögenheter imder 200 000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr. o. m. 1975 års taxering. Skattesatsen är 1 % för förmögenheter mellan 200 000 kr. och 275 000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår till 2,5 %  för förmögenheter överstigande 1 000 000 kr. Dessutom finns

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 42

vissa begränsningsregler för att minska totala skatten, som tillämpas utan särskild ansökan av den skattskyldige. Förmögenhetsskatt beräknas på den sammanlagda förmögenheten tillhörande föräldrar och barn under 18 år, som bor hos föräldrama.

Debiterad förmögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1973—1977 till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1973 1974 1975 1976 1977

Förmögenhetsskatt    482 515 433 647 662

Höjningen av den nedre gränsen för beräkning av förmögenhetss' att från 150 000 till 200 000 kr. mellan 1974 och 1975 års taxering bidrog till att den totala förmögenhetsskatten minskade mellan de.ssa år. För inkomståret 1978 har förslag framlagts om en reducering av småföretagens förmögenhetsskatt beräknad på det egna företagets tillgångar (prop. 1977/78: 40),

Skattereduktion

Vissa kategorier skattskyldiga skall fr. o. m. 1972 års taxering medges reduktion av skatten. För gifta skattskyldiga medges skattereduktion med högst 1 800 kr. av den ena makens skatt om den andre makens grundavdrag inte är fullt utnyttjat dvs. om andre maken har en statlig taxerad inkomst understigande 4 500 kr. Beloppet för skattereduktion minskar med 40 % av andre makens taxerade inkomst. Det innebär att rätten till skattereduktion upphör då andre makens taxerade inkomst nått 4 500 kr. För ensamstående med barn under 18 år utgör skattereduktionen 1 800 kr. utan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skatten genom reducering av statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift eller skattetillägg. Skattereduktion medges således inte i fråga om statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen eller tilläggsi>ensioneringen, arbetsgivaravgift, allmän arbetsgivaravgift, förseningsavgift eller annui-tet på avdikningslån. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debiteringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.

Fr. o. m. taxeringsåret 1976 utgår en särskild skattereduktion på högst 250 kr. för statligt taxerade inkomster upp till 36 000 kr. Avtrappning av avdraget sker med 10 % av den del av den statligt taxerade inkomsten som överstiger 36 000 kr. Den särskilda skattereduktionen är helt avtrappad då inkomsten uppgår till 38 500 kr.

Den särskilda skattereduktionen sker genom reducering av samma skatter och avgifter som gäller för skattereduktion.

Den skattereduktion som medgivits taxeringsåren 1973—1977 uppgick till följande belopp (milj. kr.):

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 43

	Taxeringsår
	1973	1974	1975	1976	1977
Skattereduktion	1 349	1 296	1 133	1035	919
Särskild
skattereduktion	—	—	—	555	450

För inkomståret 1978 ingår en särskild skattereduktion som en del i skatteomläggningen. Samtliga inkomsttagare (inklusive pensionärer) erhåller en särskild skattereduktion på 400 kr, oberoende av storleken på beskattningsbar inkomst. Därmed försvinner den tidigare särskilda skattereduktionen på 250 kr, upp till 36 000 kr, årsinkomst och åtföljande avtrappning. Samma regler föreslås fortfarande gälla för den särskilda skattereduktionen frånsett att åldersgränsen 16 år slopas. Reduktionen är individuell, vilket innebär att makar har rätt till var sin skattereduktion. Ett villkor är dock att man varit bosatt i landet under någon del av inkomståret.

Egenavgifter

De skattedebiterade egenavgiftema uppgick taxeringsåren 1973—1977 tiU följande belopp (mUj. kr.):

Taxeringsår
1973	1974	1975	1976	197-
Allmän arbetsgivar-
avgift                               141	287	355	275	190
Socialförsäkrings-
avgift till
sjukförsäkringen    2 004	2 150	3 222	511	588
folkpensioneringen 3 500	3 709	248	360	540
tilläggspensione-
ringen                         424	453	575	681	641

Skattedebiterade arbetsgivaravgifter

De sammanlagda skattedebiterade arbetsgivaravgiftema uppgick taxeringsåren 1973—1977 till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1973 1974 1975 1976 1977

Arbetsgivaravgifter    26 22 25 22 15

Skattetillägg och förseningsavgift

Särskilda avgifter, s. k. skattetillägg och förseningsavgift, debiteras vid överträdelser mot skatte- och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs skattskyldig som lämnat oriktig uppgift vilket skulle leda till för lågt beskattningsresidtat. Förseningsavgift tas ut vid försummelse att i rätt tid avge deklaration.

Skattetilläggets sorlek är i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatterna 50 % av undandragen skatt eller avgift.

Prop. 1911/18:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 44

Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna I % av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3 % av den beskattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt belopp. Förseningsavgiften är maximerad till 300 kr. eller i de fall då deklaration inte inkommit trots anmaning 600 kr.

Lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter samt arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1972,

De debiterade skattetillägg och förseningsavgifter som bokförts på inkomstskattetiteln taxeringsåren 1973—1977 uppgick till följande belopp (milj. kr.):

	Taxeringsår
	1973           1974	1975	1976	1977
Skattetillägg Förseningsavgifter	84               95 12               12	173 13	185 13	230 13

Övriga skatter och avgifter på debetsedeln för slutlig skatt

Skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån, utskiftningsskatt och ersättningsskatt debiteras i samband med slutlig skatt men omförs eller utbetalas till andra inkomsttitlar eller anslag.

Beräkning av  skatt  på  inkomst  och  förmögenhet m. m.   budgetåren 1977/78 och 1978/79

Kalkylerna för inkomstskatterna görs i princip i tre etapper med sinsemellan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av institutionella faktorer som t. ex. beskattningsregler och uppbördssystemets utformning. Vidare påverkas de av konjunkturutvecklingen och därmed sammanhängande faktorer som löner, sysselsättnings- och prisutveckling. Dessutom ingår i beräkningama erfarenhetsmässiga bedömningar av vissa företeelser som t. ex. av inflytande andel av debiterad kvarskatt. Resultaten av de etappvisa beräkningama jämförs och analyseras. I den mån resultaten inte överensstämmer med varandra visar detta med den beräkningsmodell som används att de ursprungliga antagandena är inkonsistenta. Dessa omprövas successivt och ger genom en iterativ process upphov till nya beräkningar som upprepas till dess resultaten överensstämmer.

I den första etappen beräknas preliminära skatterna med hjälp av antaganden om inkomstutveckling och förändringar i den totala makro-ekonomiska marginalskattekvoten. Dessa antaganden är avhängiga av löne- och sysselsättningsutvecklingen samt av den allmänna konjunkturutvecklingen. För bedömningen av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 45

skatt. Med hjälp av denna statistik har uppbörden kunnat följas t. o. m. uppbördsterminen i september år 1977. För de framförliggande åren beräknas preliminärskatterna med utgångspunkt från den antagna inkomstökningen och makromarginalskattekvoten,

I den andra etappen beräknas den slutligt påförda skatten med utgångspunkt från antaganden om inkomstutveckling och förändringen av avdrag och underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare nämnda taxeringsstatistiska uppgiftema avseende taxeringsåret 1977 som RRV insamlat. På dessa uppgifter tillämpas en prognosmodell som innebär att för varje enskild individ i urvalet beräknas inkomsten, underskott och avdrag enligt gjorda antaganden för prognosperioden. Påförda skatter och avgifter beräknas därefter enligt gällande beskattningsregler. Dessa skatter och avgifter summeras och uppräknas till totalnivå. Under förutsättning att inkomstfördelningen varit oförändrad mellan basåret och prognosåret dvs, att inkomstförändringama fördelat sig likformigt mellan inkomstgrupperna ger beräkningsmodellen förhållandevis goda estimat för prognosåren. Sett över en längre tidsperiod förändras inkomstfördelningen och därmed följer även att estimaten bUr osäkrare. Den tidigare nämnda enkäten till svenska aktiebolag används för att beräkna juridiska personers slutligt påförda skatt.

I den tredje etappen av beräkningarna görs vissa överväganden om förändringar i skatteuttaget dvs. förändringar av skillnaden mellan preliminär och slutlig skatt. Ändringar i utformningen av preliminärskattetabellerna som saknar motsvarighet vid debiteringen av den slutliga skatten spelar en stor roll för dessa kalkyler. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tillsammans med drastiska förändringar av inkomsterna bidragit till kraftiga omslag i skatteuttaget. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är mycket svåra att göra och har därför närmast karaktär av allmänna överväganden i anslutning till kalkylerna.

Preliminärskatteinkomstema utgör de dominerande postema bland inkomsttitelns bruttoinkomster. De har visat en oavbruten stegring under budgetåren 1970/71—1976/77.

Uppbörden av preliminär A-skatt är för inkomståret 1977 känt t. o. m. den fjärde uppbördsterminen, dvs. september. Uppbörden under dessa är ca 6 % högre än motsvarande uppbördsterminer för år 1976. RRVs [prognos för helåret 1977 ger en ökning på ca 8,5 % jämfört med år 1976. Det innebär att inbetalningama av preliminärskatter väntas öka med ca 13 % för de återstående två terminema. Skillnaderna i ökningstakten under året hänger samman med fördelningen av löneutbetalningarna imder år 1977. En sen avtalsuppgörelse kombinerad med retroaktiva löneutbetalningar imder hösten år 1977 innebär att preliminärskatteinbetalningarna väntas öka mest under slutet av år 1977.

Prop, 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

46

Skatteomläggningen år 1977 har verkat neddragande på ökningstakten för den preliminära skatten. Effekten av skatteomläggningen beräknas motsvara ca 9 procentenheter av ökningen mellan åren 1976 och 1977. Höjningen av den kommunala utdebiteringen med 69 öre kan uppskattas ha ökat skatteinbetalningarna med ca 2 %. Om preliminär-skattema år 1976 korrigeras för den inverkan som skatteomläggningen och kommunalskattehöjningen har haft erhålls en uppskattning av hur stora skatterna skulle ha varit vid oförändrade skattesatser. Enligt dessa grova överslagskalkyler skulle den justerade ökningen åren 1976—1977 uppgå med ytterligare 8 000 milj. kr. vilket motsvarar en ökning av preliminär A-skatt mellan åren 1976—1977 på nästan 20 %.

Vid beräkningen av preliminär A-skatt under kommande uppbördsår har RRV utgått från den antagna ökningen av lönesumman under åren 1978 och 1979 (jfr sid. 25). I höjande riktning påverkas uppbörden även av att den kommunala utdebiteringen, enligt preliminära uppgifter höjs med 1: 84 kr. per inkomstskattekrona från den år 1977 gällande medelutdebiteringen på 26: 84 kr. Den höjda medelutdebiteringen beräknas öka preliminär A-skatt under år 1978 med ca 3 700 milj.kr. I höjande riktning påverkas uppbörden år 1978 också av förändringar i preliminärskattetabellernas utformning. Skatten beräknas år 1978 på högsta beloppet i varje intervall i stället för på mitten i varje intervall

Tabell 10. Effekter av ändrade skatteregler och kommunal utdebitering mellan inkomståren 1977 ocli 1978. Medelvärden.

Statlig samman-	Antal	Statlig	Effekt på	Effekt av	Effekt på		Netto-		Därav
räknad inkomst.	inkomst	- beskatt-	statlig	höjd	kommunal		effekt		effekt
tkr.	tagare.	ningsbar	skatt kr.	skatte-	skatt kr.		kr.		av höjd
	1000-	inkomst		reduktion					utdebite-
	tal	kr.		kr.					ring kr.
— 10	450'	1265	+       8	-   159	+	157	+	6	+       26
10— 20	819	6 912	+       8	-   243	+	238	+	3	+     124
20— 30	847	16 744	5	-   259	+	462	+	198	+     300
30— 40	668	28 124	-    137	-   250	+	606	+	219	+     516
40— 50	756	38 755	-   489	-   387	+	733	_	143	+     716
50— 60	843	47 297	-   956	-   392	+	917	—	431	+     874
60— 70	634	55 232	-1 298	-   395	+	1093	—	600	+ 1026
70— 80	329	64 962	-1 561	-   400	+	1288	—	673	+  1206
80—100	261	75 767	-1 775	-   400	+	1537	—	638	+  1407
100—150	183	99 203	-1665	-   400	+	2 090	+	25	+  1851
150—500	61	170 271	-1 544	-   400	+	3 620	+	1 676	+  3 130
500—	1	727 729	-1291	-   400	+ 15 197		+ 13 506		+ 13 307
Totalt»	5 853	214 008	-3 391	-1864	+	4 638	-	617	+ 3 944
Därav
A-skattare	5 424	199 796	-3 239	-1731	+	4 292	—	678
B-skattare	430	14 212	-   153	-   133	+	345	+	59

' Exkl. personer med sammanräknad inkomst = 0.

» Enligt 1978-års skattesystem.

' Kolumnerna som avser belopp är angivna i milj. kr.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

47

(jfr. sid. 34). En grov kalkyl ger en effekt på ca 950 milj. kr, i ökade preliminära A-skatter av denna förändring. Däremot väntas inte den föreslagna höjningen av den s, k, schablonintäkten på fastigheter påverka de preliminära skatterna i nämnvärd grad. Enligt prop, 1977/78: 68 skall schablonintäkten höjas från 2 % till 3 % på taxeringsvärden på fastighet upp till 200 000 kr. Den totala slutliga skatten väntas emellertid stiga med ca 900 milj, kr. år 1978 till följd av detta. Uppbörden år 1978 påverkas i sänkande riktning av den föreslagna justeringen av den statliga skatteskalan samt införande av den särskilda skattereduktionen på 400 kr, för samtliga inkomsttagare.

För att belysa effekterna av de föreslagna ändringarna i skattesystemet år 1978 har RRV med utnyttjande av den taxeringsstatistiska undersökningen beräknat den statliga och kommunala skatten enligt gamla och nya regler. I tabell 10 visas resultaten av dessa beräkningar. Utgångspunkten för beräkningarna är den inkomstfördelning som antas gälla för år 1978 enligt ovannämnda inkomstantaganden. Andra antaganden skulle ge en annan inkomstfördelning och därmed också andra resultat. Tabellen omfattar samtliga fysiska personer som avlämnat deklaration vid 1977 års taxering. Deras inkomster ocb avdrag har räknats upp till 1978 års nivå. I beräkningarna har samma inkomstantaganden och utdebiteringshöjning applicerats på alla personer. Som framgått ovan skiljer sig dock antagandena för olika förvärvskällor.

I tabell 10 redovisas den samlade effekten av följande förändringar som genomförs mellan inkomståren 1977 och 1978. •   justerad skala för statlig skatt

Tabell 11. Effekt för fysiska personer av höjning av schablonintäkten for en- och tvåfamiljsfastigheter är 1978.

Statlig samman-	Antal personer	Höjning av
räknad inkomst,	med schablon-	schablonintäkten
tkr.	intäkt.	vid statlig taxering.
	1 000-tal	medelvärden kr.

— 10 10— 20 20— 30 30— 40

40— 50 50— 60 60— 70 70— 80

80—100 100—150 150—500 500—

Totalt

93 132 170 120

153 255 267 163

154

130

48

1

1685

651 619 643 699

488 918 882 938

1046 1227 1697 1 563

1434'

' I milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

48

• höjd särskild skattereduktion för samtliga inkomsttagare (400 kr. per individ)

• ändrade regler för pensionärernas extra avdrag med anledning av skatteomläggningen

• höjning av den kommande medelutdebiteringen med 1: 84 kr. per skattekrona

• höjd schablonintäkt för en- och tvåfamiljsfastigheter

Det bör observeras att pensionärerna förutom de nu nämnda förändringarna också får ökade extra avdrag genom att avdragen är knutna till basbeloppet. Inkluderas även dessa effekter torde nettoeffekten i de lägsta intervallen bli något positivare än som framgår av tabell 10,

Totalt sett medför skatteomläggningen år 1978 en sänkning av den statliga skatten, inkl. skattereduktionen, med ca 5 250 milj. kr. Därav svarar skattereduktionen för ca 1 850 milj. kr. Ändringen i den statliga skatteskalan väntas minska skatten med ca 3 850 milj. kr. Höjningen av schablonintäkten för villafastigheter tillsammans med ändrade regler för beskattningen av pensionärer höjer däremot den statliga skatten med ca 450 milj. kr. Den gemensamma effekten av dessa ändringar blir således ca 3 400 milj. kr. De sistnämnda faktorerna påverkar också den kommunala skatten . Den beräknas öka med ca 650 milj. kr. år 1978 till följd av detta. Höjningen i den kommunala utdebiteringen höjer kommunala skatten med ca 3 950 milj. kr. Den totala effekten på den kommunala skatten uppgår således till 4 600 milj. kr. Den sammanlagda nettoeffekten av ändringarna i den statliga och kommunala skatten beräknas sålunda bli en skattesänkning på drygt 600 milj. kr. Av tabell 10 framgår den genomsnittliga nettoeffekten i olika inkomstintervall av sammanräknad inkomst. I inkomstskikten 40 000—100 000 kr. väntas den totala skatten minska. I övriga intervall blir nettoeffekten i genomsnitt en skattehöjning.

Tabell 12. Effekt av inflationsskyddad skatteskala är 1979.

Statlig sammanräknad inkomst, tkr.

Antal

inkomsttagare, 1 000-tal

Sänkt statlig skatt, medelvärden kr.

5 828

— 10 10— 20 20— 30 30— 40

40— 50 50— 60 60— 70 70— 80

80—100 100—150 150—500 500—

Totalt

414	3
673	13
852	34
671	148
633	404
807	756
728	1046
419	1349
352	1 836
230	2 280
78	2 954
1	3 223

3 735'

' I milj. kr.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 49

Effekterna redovisas efter individernas sammanräknade inkomst som i taxeringsstatistiken är summan av inkomsterna från alla förvärvskällor före allmänna avdrag och underskott.

Inkomstökningen till följd av höjningen av schablonintäkten redovisas i tabell 11. Totalt väntas schablonintäkten öka med ca 1 430 milj, kr, vid den statliga taxeringen. Detta belopp fördelar sig med drygt 400 milj. kr. på ökad inkomst av annan fastighet och med 1 000 milj. kr. i minskade underskott. Såväl den statliga som den kommunala skatten påverkas av detta. På grund av garantibeskattningen blir effekten på det kommunala beskattningsunderlaget något mindre än på det statliga.

För år 1978 har några avtal ännu inte slutits. Avtalsförhandlingarna kan komma att pågå en bit in på år 1978. Fördelningen av inbetalningama av preliminär A-skatt på terminer har emellertid skett efter en genomsnittlig fördelning under den senaste tioårsperioden. Preliminär A-skatt beräknas till ca 81 500 milj. kr. för år 1978, vilket innebär en ökning på 14,5 % jämfört med år 1977.

För inkomståret 1979 har RRV schablonmässigt antagit att den kommunala utdebiteringen ökar med 25 öre. Det motsvarar ca 550 milj. kr. i preliminär A-skatt för år 1979. I förslaget till inflationsskyddad skatteskala (prop. 1977/78: 49) skall 1979 års statliga skatteskala fastställas på så sätt att 1978 års skatteskala uppräknas med prisutvecklingen augusti år 1977 till augusti år 1978. Prisutvecklingen skall mätas med ett prisindex rensat från effekten av förändringar i mervärdeskatten, RRV har vid beräkningen av preliminär A-skatt för år 1979 utgått från att ovannämnda prisutveckling uppgår till drygt 10 %. Effekten av inflationsskyddet jämfört med om 1978 års statliga skatteskala skulle gälla även år 1979 uppskattas till ca 3 700 milj. kr. i minskad statlig skatt. Av dessa beräknas ca 3 300 milj. kr. minska preliminära A-skatten. Totala ökningen av preliminär A-skatt mellan åren 1978 och 1979 beräknas uppgå till 6 660 milj. kr. eller 8,2 %. I tabell 12 framgår effekten av den inflationsskyddade skatteskalan år 1979 jämfört med om 1978 års skatteregler bibehålls.

Inkomstema av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördster-minema av innevarande uppbördsår är drygt 25 % högre än motsvarande terminer år 1976. Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Det betyder att resultaten av 1976 års taxering legat till grund för debiteringen år 1977. På samma sätt låg 1975 års taxering till grund för 1976 års debitering. Denna var förhållandevis låg eftersom fondavsättningen till investerings- och arbetsmiljöfonden var avdragsgilla vid 1975 års taxering. I och med att avsättningen till dessa fonder upphörde vid 1976 års taxering steg de slutliga skattema. Denna orsak förklarar den kraftiga utvecklingen mellan uppbördsåren 1976 och 1977. För inkomståret 1978 ligger således inkomståret 1976 som gmnd, RRV beräknar med ledning

4   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. 1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 50

härav influten B-skatt till 11 250 milj. kr. år 1978 och år 1979 till 11 650 milj. kr. De skattskyldiga som erlägger preliminär B-skatt har emellertid möjlighet att begära jämkningar i den preliminära B-skatten, Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika från senast kända slutliga skatt.

Jämsides med beräkningama av preliminärskatteuppbörden har RRV uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1978 och 1979 års taxeringar. Som underlag för kalkylerna har använts den taxeringsstatistiska undersökning som nämnts ovan. Basårets (1976) inkomster och avdrag har framskrivits med de tidigare nämnda inkomstantagandena. Med tillämpning av respektive års beskattningsregler har motsvarande slutliga skatter och avgifter för fysiska personer kunnat beräknas för inkomståren 1977 och 1978. I de kalkyler som ligger till grund för RRVs beräkningar har den påförda statliga skatten, kommunalskatten och förmögenhetsskatten för fysiska personer beräknats till följande belopp för taxeringsåren 1978 och 1979, Som jämförelse har även motsvarande skatter enligt 1977 års taxering medtagits.

Taxeringsår

1977 1978 1979

Statligskatt 26 217 25 738 28 103

Kommunalskatt 42 729 49 254 58 848

Förmögenhetsskatt 650 725 767

Skatt på beskattade förmåner 2 981 3 671 4 478

Den påförda skatten reduceras för vissa skattskyldiga, som framgått tidigare, av skattereduktion samt fr. o. m. 1977 års taxering av en särskild skattereduktion för låginkomsttagare. I samband med skatteomläggningen år 1978 utgår som tidigare nämnts den särskilda skatterduk-tionen med 400 kr. för samtliga inkomsttagare. Effekten av denna förändring uppskattas av RRV till ca 1 850 milj. kr. för år 1978. De beräknade värdena för dessa båda skatteavdrag uppgår till följande belopp.

Taxeringsår

1977      1978      1979

Skattereduktion inkl.

Särskild skattereduktion 1 369 1 314 3 140

Vid beräkningarna har, fömtom påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med skattedebiterade socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen, sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, tilläggspensioneringen samt allmän arbetsgivaravgift till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1977 års taxering medtagits.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 51

Taxeringsår
1977	1978	1979
540	791	834
588	607	716
641	724	748
190	111	63
	13	28

Folkpensioneringen Sjukförsäkringsavgifter Tilläggspensionsavgifter Allmän arbetsgivaravgift Arbetsskadeförsäkringsavgift

Den allmänna arbetsgivaravgiften förutses minska de närmaste åren. Fr. o. m. inkomståret 1976 höjdes den avgiftsfria inkomsten från 10 000 kr. till 18 000 kr. Under inkomståret 1977 utgår den allmänna arbetsgivaravgiften på inkomster överstigande 30 000 kr. Fr. o, m, år 1978 föreligger förslag om nedsättning av arbetsgivaravgiften från 4 % till 2 % på den avgiftsgrundande inkomsten (prop. 1977/78: 54).

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster förutses, som redovisats tidigare, minska med drygt 28 % mellan åren 1976 och 1977, Minskningen förklaras till viss del av att det särskilda investeringsavdraget för maskininvesteringar utgår med 25 % under hela året 1977. Huvudorsaken till den väntade nedgången är emellertid den försämrade konjunkturen. För åren 1978 och 1979 har RRV antagit en ökning av aktiebolagens taxerade inkomster på 5 % respektive 20 %, Den antagna höga tillväxten för år 1979 beror på att investeringsavdraget upphör efter år 1978.

Aktiebolagens statliga och kommunala skatter beräknas taxeringsåren 1978 och 1979 uppgå till följande belopp. Utfallet för 1977 års taxering redovisas som jämförelse.

Taxeringsår
1977	1978	1979
2 239	1 624	1705
2 880	2 808	3 151

Statlig skatt Kommunal skatt

En jämförelse mellan preliminärskatteuppbörden (exklusive fyllnadsbetalningar) och den slutliga skatten avseende ett visst inkomstår belyser preliminärskatteinbetalningarnas anpassning eller brist på anpassning till de slutligt debiterade skattema. Skillnaden mellan dessa båda belopp benämns uttag. Om preliminärskatteuppbörden överstiger den slutliga skatten har det varit ett överuttag av skatt. I nedanstående tablå redovisas uttaget för den senaste sjuårsperioden.

Inkomst-	Preliminär skatt			Slutlig skatt			Uttag
år	Prel. A-skatt	Prel. B-skatt	Summa	A-längd	B-, C-och D- längd	Summa	Skillnad
1970	32 380	5 681	38 061	37 187	3 078	40 265	-2 204
1971	35 007	5 689	40 696	37 461	2 824	40 285	411
1972	40 467	6121	46 588	43 257	3 481	46 737	-   149
1973	42 126	6 176	48 302	45 520	4 122	49 642	-1 340
1974	48 413	6 987	55 400	54 244	3 825	58 069	-2 669
1975	56 015	8 045	64 060	63 351	5 794	69 145	-5 085
1976	65 568	8 774	74 342	73 402	5 923	79 325	-4 983
1977?	71 157	11 897	83 054	80 555	5311	85 866	-2 812
1978 P	81498	12 257	93 755	91681	5 817	97 498	-3 743

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 52

Av tablån framgår att överuttaget år 1971 har förändrats till ett underuttag för de efterföljande åren. Underuttaget uppgick år 1973 till 1 340 milj kr. och ökade år 1974 till det dubbla, vilket sammanhänger med beskattningen av vissa förmåner vid sjukdom och arbetslöshet. Tidigare när dessa förmåner inte beskattades var preliminärskatteavdraget på lön för stort om man var sjuk och uppbar sjukpenning någon del av året. I och med att detta överuttag minskat har totala uttaget således sjunkit. Avdraget för de anställdas sjukförsäkringsavgifter har successivt försvunnit. Effektema av detta är olika på den preliminära skatten och den slutligt påförda skatten. Preliminärskatteinflödet påverkades inte av att avdraget för sjukförsäkringsavgiften försvann. Detta avdrag beaktades aldrig i preliminärskattetabellema, varför det inte heller påverkade preliminärskatten när det upphörde. Den slutligt påförda skatten däremot påverkades av att avdraget försvann. Avdraget för sjukförsäkringsavgiften vid 1976 års taxering fick uppgå till högst 500 kr. Avdraget försvann fr. o. m. 1977 års taxering till följd av att sjukförsäkringsavgiften slopades fr. o. m. inkomståret 1975. Detta gjorde att den beskattningsbara inkomsten steg och därmed också den slutliga skatten. Underuttaget väntas sjunka de närmaste åren jämfört med år 1976. Det beror främst på att den debiterade B-skatten bättre anpassas till den slutliga skatten, vilket särskilt gäller för aktiebolagen.

Preliminärskattetabellemas ändrade utformning år 1978 påverkar preliminärskattema i uppdragande riktning med ca 950 milj. kr. Detta motsvaras i nästan lika hög grad av att den slutliga skatten ökar till följd av den höjda schablonintäkten för en- och tvåfamiljsfastigheter, vilket inte påverkar preliminärskattema i nämnvärd omfattning.

Slutregleringen av skatten sker, efter frivilliga fyllnadsbetalningar av skatt, via utbetalningar av överskjutande skatt samt debitering av kvarstående skatt. Fyllnadsbetalningarna och den inflytande kvarstående skatten ingår bland inkomstskattetitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter.

Inkomst-	Fyll-	Kvarstående skatt			Överskjutande skatt'
år	nads-	A-längd	B-, C-	Summa	A-längd B-, C-		Summa
	betal-		och D-			och D-
	ningar		längd			längd
	Summa
1970	2 034	3 007	290	3 297	2 776	352	3 127
1971	1 923	1890	332	2 222	4 170	387	4 556
1972	2 408	2 065	316	2 381	4 314	326	4 641
1973	3 178	2 244	394	2 638	4 174	301	4 475
1974	3 707	2 919	345	3 264	3 786	516	4 302
1975	5 935	3 397	485	3 882	4 162	493	4 655
1976	6120	3 666	603	4 269	4 930	477	5 407
1977 P	4 367	3 803	300	4 103	4 793	736	5 529
1978 P	4 458	3 987	493	4 480	4 609	587	5196
»Exkl.	ränta.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 53

Omfattningen av fyUnadsbetalningama, den kvarstående och den överskjutande skatten framgår av sammanställningen.

Som framgår av tablån beräknas den kvarstående skatten endast vara 806 milj. kr. större år 1977 än år 1970 medan den överskjutande skatten för motsvarande år förutses bli 2 402 milj. kr, högre,

FyUnadsbetalningama ökade kraftigt våren 1976 och fortsatte att öka våren 1977, För våren 1978 förutses en minskning på ca 1 750 milj, kr. Det är uteslutande aktiebolagens beräknade fyllnadsbetalningar som minskar. Erfarenhetsmässigt betalar dessa en stor del av sin slutliga skatt i form av fyllnadsbetalningar. När denna nu beräknas minska beräknar RRV att även fyllnadsbetalningarna minskar.

Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna åren 1977 och 1978, skall eriäggas under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av kvarstående skatt, får hänsyn tas till att en del av de påförda beloppen inte erläggs i rätt tid utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1977/78 till 3 373 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 till 3 241 milj. kr.

RRV beräknar inflytande restantier, sjömansskatt, tillkommande skatt m. m. till 1 000 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 1 000 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

RRV beräknar också storleken på den slutliga kompensationen till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform till 1 400 milj, kr. för budgetåret 1977/78 och till 1 670 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Motsvarande post finns även upptagen på titelns utgiftssida i posten kommunalskattemedel.

Den totala skatteuppbörden har mot bakgmnd av som nämnts beräknats till 95 723 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 105 291 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Utgiftema under titeln domineras beloppsmässigt av kommunalskattemedel. För första hälften av budgetåret 1977/78 har RRV beräknat utgiftema under denna post till ca 26 000 milj. kr. I beloppet ingår även ett förskott för år 1975 av det skattebortfallsbidrag som utgår till kommuner, landstingskommuner och församlingar med anledning av att skatteunderlaget minskade till följd av 1971 års skattereform. Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för kommunema på 1 250 milj. kr. för år 1971. Bidragen utbetalades första gången år 1973 och utgår i form av tillskjutet skatteunderlag. Kommunerna får även ett förskott under år 1977 för 1974 års skattereform. Skatteunderlaget för kommunerna minskade då bl. a. till följd av slopandet av avtrappningen av grundavdraget. Förskottet regleras över inkomstskattetiteln. För det slutliga bidraget finns ett utgiftsanslag. Detta omförs till inkomstskattetitelns inkomstsida och ingår samtidigt bland titelns utgifter. I utbetalningarna av kommunalskattemedel ingår även kommuner-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 54

nas andel av sjömansskatten på drygt 100 milj, kr.

För kalenderåret 1978 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteunderlaget enligt 1977 års taxering. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har RRV beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1978 till ca 50 800 milj, kr. exkl. förskotten för 1971 och 1974 års skattereformer. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1976 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 12 050 milj. kr. Det förskotterade skattebortfallsbidraget och den förskotterade kompensationen för 1974 års skattereform beräknas uppgå till ca 2 280 milj. kr., men från detta belopp dras det förskotterade skattebortfallsbidraget som utbetalades är 1976, Eftersom detta uppgick till ca 1 140 milj, kr, blir nettoeffekten ca 1 140 milj. kr. Den slutliga kompensationen för 1974 års skattereform avseende avräkningen för år 1976 uppgår till 1 470 milj. kr. och redovisas i posten kommunalskattemedel. Slutregleringen av bidraget för 1971 års skattereform sker via anslag. Sammanlagt uppgår utbetalningarna under kalenderåret till 65 737 milj. kr. Till detta kommer sjömansskatt och viss ersättning för kommunala bostadstill-lägg.

Utbetalningama av kommunalskattemedel under budgetåret 1977/78 kan sålunda beräknas till 59 675 milj. kr. Detta innebär en ökning av utbetalningen med 12 776 milj. kr. jämfört med budgetåret 1976/77. Denna kraftiga ökning av på drygt 27 % hänger samman med de kraftiga inkomstökningarna åren 1974—1975 och 1975—1976 som påverkar utbetalningarna av både förskott och slutreglering under åren 1977 och 1978. Även den höjda kommunala utdebiteringen för år 1978 påverkar posten i uppdragande riktning.

Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1978/79 skulle, med den antagna löneutvecklingen och den antagna kommunala utdebiteringshöjningen på 25 öre för år 1979, bli av storleksordningen 68 723 milj. kr.

De beräknade utbetalningama av kommunalskattemedel m. m. under kalenderåren 1977, 1978 och 1979 samt budgetåren 1977/78 och 1978/79 har sammanställts i följande tablå (milj. kr.).

Kalenderår Budgetår

1977 1978 1979 1977/78 1978/79

l;a halvåret 26 536        33 027 35 583 26 648 33 140

2;a halvåret 26 648        33 140 35 688 33 027 35 583

Summa 53 184        66 167 71 271 59 675 68 723

Från inkomsttiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminär-skatt. Såsom framgått av det föregående uppgår derma för budgetåret

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 55

1977/78 till 5 407 milj, kr. Inklusive ränta uppgår beloppet till 5 813 milj, kr. För budgetåret 1978/79 har den beräknats till 5 529 milj. kr, resp. 5 944 milj. kr. Härtill kommer restitutioner på grund av nedsättning i taxering m, m,, vilka uppskattas till 500 milj, kr, för vartdera budgetåret.

Under budgetåren 1977/78 och 1978/79 kommer vid 1977 och 1978 års taxeringar skattedebiterade socialförsäkringsavgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas till allmänna pensionsfonden. RRV beräknar ifrågavarande utbetalningar till 644 milj, kr, för budgetåret 1977/78 och 726 milj, kr. för budgetåret 1978/79.

Titeln skall vidare belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvärdsavgifter och vissa annuiteter samt allmän arbetsgivaravgift. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringama beräknas uppgå till omkring 213 milj. kr, för budgetåret 1977/78 och till 134 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

För att ge en rättvisande bild av socialförsäkringsavgifternas utveckling omförs även skattedebiterade och egenavgiftema avseende social-försäkringsavgiftema till sjukförsäkringen och folkpensioneringen till resp. deltitel. Dessa beräknas uppgå till 1 137 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 1 417 milj. kr. för budgetåret 1978/79. De sammanlagda

Tabell 13. Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

	1975/76	1976/77	1977/78	1978/79
Inkomster
Prel. A-skatt	60 294	67 368	74 575	83 542
Prel. B-skatt	8 258	9 446	11008	11 380
Fyllnadsbetalningar av preli-
minärskatt	5 935	6 120	4 367	4 458
Kvarstående skatt	2 486	2 854	3 373	3 241
Tillkommande skatt, sjömans-
skatt, restantier m. m.	1 098	1 345	1000	1000
Slutlig kompensation till kom-
muner, 74 års skattereform'		656	1400	1 670
Summa inkomster	78 071	87 789	95 723	105 291
Utgifter
KommunalskattemedeP	37 340	46 899	59 675	68 723
Överskjutande skatt"	4 504	4 850	5 813	5 944
övriga restitutioner	513	654	500	500
Utbetalningar till allmänna
pensionsfonden	567	654	644	726
Omföringar till andra inkomst-
titlar	369	297	213	134
Omföringar av skattedebiterade
avgifter och egenavgifter till
folkpensioneringen och sjuk-
försäkringen	612	896	1 137	1417
Summa utgifter	43 905	54 250	67 982	77 444
Netto på deltiteln	34166	33 539	27741	27 847

' Ingår i posten kommunalskattemedel med samma belopp. ' Inkl. netto av förskotterade skattebortfallsbidrag, förskott ocb slutlig kompensation för 1974 års skattereform och ersättning för bostadstillägg. * Inkl. ränta.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 56

utbetalningama och omföringama från den totala skatteuppbörden beräknas därmed uppgå till 67 982 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 77 444 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Nettot på deltiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. skulle som framgår av tabell 13 uppgå till 27 741 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 27 847 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Detta innebär att nettot minskar budgetåret 1977/78 jämfört med 1976/77. Minskningen uppgår till 5 798 milj, kr. Minskningen förklaras huvudsakligen av sänkningen av den statliga inkomstskatten både år 1977 och 1978 samt av att utbetalningama av kommunalskattemedel ökar kraftigt dessa år. Variationer i löneutvecklingen får direkta effekter på uppbörden av skatt men återverkningarna på utbetalningarna av kommunalskattemedel sker med en eftersläpning på två år. Effekterna av eftersläpningen blir att variationerna i inkomstutveckling får dubbel verkan eftersom såväl förskott som slutreglering av kommunalskatten påverkas. De stora utbetalningama av kommunalskattemedel budgetåret 1977/78 sammanhänger med de kraftiga inkomstökningama åren 1974—1975 och 1975—1976 som påverkar utbetalningar av både förskott och slutreglering under åren 1977 och 1978.

För budgetåret 1978/79 innebär beräkningama att nettot på inkomst-skattema uppgår till ungefär samma storlek som för budgetåret 1977/ 78.

Tabell 14. Lagstadgade arbetsgivaravgifter.

Avgiftsslag	Procentuellt uttag för utgiftsåret
	1974	1975	1976	1977	1978
Socialförsäkringsavgift till ATP	10,50	10,75	11,00	11,75	11,75
Allmän arbetsgivaravgift	4,00	4,00	4,00	4,00	2,00
Socialförsäkringsavgift till
folkpensionering	3,30	4,20	6,20	8,30	8,30
Socialavgift till barnomsorgen	—	—	—	1,00	1,30
Socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkiing	3,80	7,00	8,00	8,00	9,60
Avgift till arbetslöshetsför-
säkring och kontant arbets-
marknadsstöd	0,40	0,40	0,40	0,40	0,40
Avgift till arbetsskadeförsäkring'	0,25	0,25	0,25	0,25	0,25
Avgift till byggnadsforskning	0,50	0,60	0,70	0,70	0,70
Avgift till lönegaranti	0,02	0.02	0,02	0,07	0,12
Avgift till arbetarskydd	0,10	0,10	0,13	0,13	0,10
Avgift till sjöfolkspensionering	0,80	0,80	0,80	0,80	0,80
Avgift till arbetsmarknadsut-
bildning	—	—	0,40	0,40	0,40
Socialförsäkringsavgift till
delpensionsförsäkring	—	—	0,13	0,25	0,25
Avgift till vuxenutbildning	—	—	0,15	0.15	0.25

' Fr. o. m. 1978 ersätts yrkesskadeförsäkringen av arbetsskadeförsäkringen.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 57

Arbetsgivaravgifter m. m.

Uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter

En förteckning över alla lagstadgade arbetsgivaravgifter och deras storlek redovisas i tabell 14. Alla dessa avgifter, utom ATP-avgiften och den allmänna arbetsgivaravgiften, redovisas över inkomstskattetiteln. ATP-avgiften överförs direkt till AP-fonden medan den allmänna arbetsgivaravgiften redovisas på en särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

De lagstadgade arbetsgivaravgifterna kan med hänsyn till debiterings-förfarandet delas in i:

— direktdebiterade avgifter från företag och kommuner

— avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

— egenavgifter från egna företagare

— skattedebiterade avgifter

De direktdebiterade arbetsgivaravgifterna uppbärs av riksförsäkringsverket. De avgifter som betalas in under ett visst år är preliminära avgifter, fyllnadsbetalningar av preliminära avgifter och kvarstående avgifter. Avgifterna utgår med viss procent av avgiftsunderlaget, dvs. summan av under året utbetald lön och värdet av tillhandahållna naturaförmåner i form av fri kost eller fri bostad. De preliminära avgifterna fastställs genom uppräkning av avgiftsunderlaget två år tillbaka. Den kvarstående avgiften, som debiteras med en eftersläpning på två år, fastställs i och med att ett definitivt avgiftsunderlag föreligger. Fr. o. m. avgiftsåret 1975 har en särskild avgift införts på den kvarstående avgiften. Denna avgift utgår med 6 % om den kvarstående avgiften uppgår till högst 5 000 kr. i armat fall med 8 %. För att slippa denna avgift kan arbetsgivama göra fyllnadsbetalningar året efter avgiftsåret.

Statliga myndigheters och affärsverks arbetsgivaravgifter omföres från inkomsttiteln pensionsmedel m. m. till inkomstskattetiteln. Staten betalar samma avgifter som de direktdebiterade arbetsgivama med undantag från arbetsskadeförsäkringsavgiften.

Riksförsäkringsverket bestämmer avgiftsunderlaget för avgifter, som staten skall erlägga enligt lagen om allmän försäkring och lagen om allmän arbetsgivaravgift. Avgifterna fastställs av riksförsäkringsverket före viss bestämd tidpunkt.

Egenavgifter och skattedebiterade avgifter debiteras på skattsedeln och uppbärs av riksskatteverket. En närmare redogörelse för dessa avgifter återfinns på sid. 37.

Beräkningar   av   arbetsgivaravgifter

Som tidigare nämnts fastställs de preliminära direktdebiterade avgifterna för ett visst år genom en uppräkning av avgiftsunderlaget två

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

58

år tillbaka. I tablån nedan redovisas uppräkningsfaktorer för åren 1974 t. o. m. 1978 tillsammans med den faktiska lönesummeutvecklingen under motsvarande period. Siffrorna inom parentes är prognoserade värden.

Är	Uppräknings-	Lönesummeut-	Differens
	faktor	veckling	procent-
	procent-	procent-	enheter
	enheter	enheter
1972—1974	15	20	+ 5
1973—1975	20	31	+ 11
1974—1976	24	33	+  9
1975—1977	19	(24)	(+  5)
1976—1978	18	(18)	(0)

Av tablån framgår att lönesummeutvecklingen fram t. o, m, år 1977 har överstigit uppräkningsfaktom med mellan 5 och 11 procentenheter. De preliminära avgifter som debiterats på grundval av uppräkningsfaktorer har således varit mindre än de slutligt fastställda avgifterna som beräknats med hjälp av det faktiska lönesummeunderlaget. Denna differens betalas in av företagen i form av dels fyllnadsbetalningar året efter avgiftsåret, dels kvarstående avgifter två år efter avgiftsåret.

Uppräkningsfaktom för år 1978 har av regeringen fastställts till 18 %. 1 RRVs inkomstberäkningar räknas med en sammanlagd lönesummeökning på 17,9 % från 1976 till 1978 (se närmare härom sid. 5). Detta betyder att de preliminärt debiterade avgifterna för år 1978 skulle överstiga de slutliga avgifterna för samma år. Fyllnadsbetalningarna 1979 liksom de kvarstående avgifterna är 1980 skulle därmed utebli. Istället skulle troligen vissa återbetalningar äga rum våren 1980. Den antagna lönesummeutvecklingen på 17,9 % är ett genomsnitt för hela ekonomin. Den kommunala sektoms lönesummeutveckling har för motsvarande period uppskattats till drygt 30 %. Detta innebär att genomsnittet för den privata sektom ligger under 17,9 %. Utifrån dessa förutsättningar förefaller det troligt att fler företag, än vad som bmkar vara normalt, kommer att ansöka om nedsättning av den debiterade preliminära avgiften. Detta skulle få till följd att de preliminärt debiterade avgifternas inflytelseandel år 1978 skulle bli lägre än motsvarande andel för de närmast föregående åren. I realiteten innebär detta att den effektiva uppräkningsfaktorn för år 1978 blir lägre än 18 %. I de följande beräkningama har RRV antagit att endast 92 % av de urspmng-ligen debiterade avgifterna flyter in under år 1978. Det är en minskning av inflytelseandelen med ca 3 procentenheter jämfört med de närmast föregående åren.

Arbetsgivaravgiftema har i det följande delats in i olika grupper med avseende på olikheter i den kassamässiga redovisningen över inkomst-

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 59

skattetiteln. Beräkningarna har baserats på uppgifter som erhållits från riksförsäkringsverket och arbetsmarknadsstyrelsen.

A. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen

Är 1974 infördes en socialförsäkringsavgift tiU folkpensioneringen. Denna arbetsgivaravgift ersatte den avgift som tidigare debiterades fysiska personer direkt på skattsedeln. Under åren 1975 och 1976 har folk-pensionsförmånema väsentligt förbättrats. Bl, a. sänktes den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år den 1 juli 1976, De olika reformema har finansierats med höjda avgifter. Dessutom har de senaste årens skattereformer, där skatteskalorna har justerats så att den statliga skatten sänkts, bl, a, finansierats med höjda folkpensioneringsavgifter. För åren 1977 och 1978 uppgår avgiften till 8,3 % av avgiftsunderlaget.

Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen ingår som inkomst på inkomstskattetiteln. Utgiftema för folkpensioneringen redovisas via anslag på statsbudgeten.

Tabell 15. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen (milj. kr.)

	1975/76 Utfall	1976/77 Utfall	1977/78 Prognos	1978/79 Prognos
Inkomster
Direktdebiterade avgifter Egenavgifter och övriga skattedebiterade avgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk	6 929 248 717	10 699 359 1 243	13 463 544 1 849	14 433 794 2 006
Summa inkomster	7 894	12 301	15 856	17 233
Netto på titeln	+ 7 894	-1-12 301	+ 15 856	+ 17 233

B. Socialavgift till barnomsorgen

För att väsentligt öka utbyggnaden av bamomsorgen ändrades statsbidragssystemet härför den 1 januari 1977, Det nya driftbidraget för daghem omfattar numera ett årligt bidrag på 14 000 kr, per plats som tillkommer i nytillskott efter den 1 januari 1976. För redan befintliga platser höjdes driftbidraget till 10 000 kr. år 1977. Är 1978 höjs bidraget till 12 000 kr. och år 1979 till 14 000 kr. Driftbidraget för fritidshem är 7 000 kr. per plats som tillkommer efter den 1 januari 1976. För befintliga platser höjs bidraget successivt och skall år 1979 uppgå till 7 000 kr. För att finansiera det nya statsbidragssystemet infördes den 1 januari

1977 en socialavgift till bamomsorgen. Under 1977 är avgiften 1 %. Är

1978 höjs avgiften till 1,3 %. Avgiften skall höjas successivt och år

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

60

1981 uppgå till 2,1 %. I de nedanstående beräkningama har RRV förutsatt att avgiften år 1979 blir 1,6 %.

I likhet med socialförsäkringsavgiften tOl folkpensioneringen ingår socialavgiften till barnomsorgen som inkomst på inkomstskattetiteln medan utgifterna redovisas på anslag på statsbudgeten.

Tabell 16. Socialavgift till barnomsorgen (milj. kr.)

Inkomster

Direktdebiterade avgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

Netto på titeln

1975/76 Utfall	1976/77 Utfall	1977/78 Prognos	1978/79 Prognos
_	711	1 807	2 494
—	—	223	314
—	711	2 030	2 808
—	+ 711	+ 2 030	+ 2 808

C. Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassoma m. m.

Försäkringstagarnas egna avgifter till sjukförsäkringen slopades år 1975. I stället höjdes de socialförsäkringsavgifter som arbetsgivarna er-lade från 3,8 till 7 %. Är 1976 höjdes avgiften till 8 %. Höjningen motiverades bl. a. av ändrade ersättningsregler för sjukförsäkringen samt av att sjukfrekvensen hade ökat. Dessutom ändrades reglerna för finansieringen av sjukförsäkringen på så sätt att statsbidragsandelen sänktes från 25 till 15 % av kostnaderna.

Den 1 januari 1978 höjs ersättningama från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen. De nya taxorna skall gälla åren 1978 och 1979. Dessutom förbättras förmånerna vad gäller föräldraförsäkringen. Enligt nuvarande regler har föräldrar rätt till föräldrapenning unde sju månader i samband med barns födelse. För bam som föds efter den 1 januari 1978 utökas antalet månader till nio. Tre av dessa nio månader kan tas ut i form av särskild föräldrapenning fram t. o. m. bamets första skolår. Den särskilda föräldrapenningen kan även tas ut i förkortad arbetstid. Den särskilda föräldrapenningen uppgår under två månader av dessa tre månader till samma belopp som föräldrapetmingen. Under den tredje och sista månaden utgår ersättning motsvarande garantinivån. Garantinivån höjs den 1 januari 1978 från 25 till 32 kr. per dag. För bam födda under åren 1971—1977 skall särskilda övergångsregler med viss ersättniijgstid tillämpas. Ovanstående förändringar beträffande sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen finansieras med en höjning av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen från 8,0 till 9,6 % år 1978.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 61

Tabell  17. Socialförsäkringsavgitt  till  sjukförsäkringen  och  förskott  till  de allmänna försäkringskassorna m. m. (milj. kr.)

	1975/76	1976/77	1977/78	1978/79
	Utfall	Utfall	Prognos	Prognos
A Inkomster
Direktdebiterade avgifter	9 921	11 955	14 334	16 614
Egenavgifter och övriga skatte-
debiterade avgifter	364	509	593	610
Avgifter från statliga myndig-
heter och affärsverk	1 196	1 603	1782	2 319
Återföringar av medel frän
allmänna sjukförsäkrings-
fonden	—.	183	191	—
övriga inkomster	49	70	91	100
Summa inkomster	11 530	14 320	16 991	19 643
B Utgifter
Förskott till de allmänna
försäkringskassorna	13 237	15 955	18 285	20 451
Avsättning av medel till
allmänna sjukförsäkrings-
fonden	—	—	—	—
Summa utgifter	13 237	15 955	18 285	20 451
Netto på titeln (A—B)	-1707	-1635	-1294	-808

Förutom socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen tillförs titeln den ersättning från den allmänna pensionsfonden som de allmänna försäkringskassorna erhåller för kostnader för administrationen av den all-mäna tilläggspensioneringen. Dessutom tillförs titeln eventuella överföringar från den allmänna sjukförsäkringsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskilda regler, om återföring eller avsättning bör komma ifråga. Grunderna för denna återföring eller avsättning till fonden fastställer regeringen. Under andra halvåret 1976 överfördes 183 milj, kr. från denna fond för att täcka underskotten för den allmänna sjukförsäkringen kalenderåren 1973 och 1974. Under budgetåret 1976/77 skulle normalt avräkning ha skett för kalenderåret 1975. Underskottet för kalenderåret 1975 har av riksförsäkringsverket beräknats till 353 milj. kr. Behållningen på sjukförsäkringsfonden var 191 milj. kr. den 30 juni 1977. I nedanstående beräkningar har RRV förutsatt att fondens återstående medel (191 milj. kr.) kommer att återföras till titeln under budgetåret 1977/78.

Som tidigare nämr skall sjukförsäkringens kostnader till 15 % finansieras med statsbidrag och till resterande del med socialförsäkringsavgifter. Från titebi utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp på sjukförsäkringsavgifter från såväl försäkrade som arbetsgivare. Vidare utbetalas till Apoteksbolaget utgående ersättningar för kostnadsfria el-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2    Budgetförslaget 62

ler prisnedsatta läkemedel. Av de totala kostnaderna svarar sjukpenningen för drygt hälften. Denna kostnad är avhängig löneutvecklingen under året samt sjuktalet. Med sjuktal menas antal ersatta sjukdagar per försäkrad. Sedan sjukförsäkringsreformen år 1974 har sjuktalet ökat med i genomsnitt 6 % per år fram t. o. m. år 1976, Enligt uppgifter från riksförsäkringsverket har ökningstakten avtagit högst väsentligt under de tre första kvartalen år 1977. RRV har i beräkningarna över kostnaderna för åren 1978 och 1979 räknat med en fortsatt låg ökningstakt av sjuktalet.

Enligt RRVs beräkningar kommer de influtna inkomsterna på deltiteln ej att täcka de för motsvarande budgetår beräknade utbetalningarna av förskott till de allmänna försäkringskassorna. Det uppstår ett kassamässigt underskott. Detta underskott skiljer sig från det periodise-rade resultat som ligger till grund för de återföringar från resp, avsättningar till den allmänna sjukförsäkringsfonden som kan beräknas sedan sjukförsäkringens intäkter och kostnader blivit kända.

D. Arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna samt de erkända arbetslöshetskassorna.

Lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant stöd vid arbetslöshet (KAS) infördes den 1 januari 1974, För att finansiera arbetslöshetsersättningen enligt dessa lagar skall arbetsgivare erlägga en avgift motsvarande 0,4 % av avgiftsunderlaget. Arbetslöshetsersättningen

Tabell 18. Avgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna.

	1975/76	1976/77	1977/78	1978/79
	Utfall	Utfall	Prognos	Prognos
A Inkomster
Direktdebiterade avgifter	550	602	652	695
Avgifter från statliga myndig-
heter och affärsverk	69	80	89	97
Äterföring av medel från
arbetslöshetsfonden	—	—	—	—
Summa inkomster	619	682	741	792
B Utgifter
Kontant arbetsmarknadsstöd	57	88	135	148
Utbetalningar till erkända
arbetslöshetskassor	267	241	409	469
Avsättning av medel till
arbetslöshetsfonden	—	268	330	355
Summa utgifter	324	597	874	972
Netto på titeln (A—B)	+295	+ 85	-133	-180

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 63

utbetalas av de erkända arbetslöshetskassorna och K AS utbetalas av försäkringskassorna.

De arbetslöshetsersättningar som arbetslöshetskassorna betalar ut till sina medlemmar finansieras med arbetsgivaravgifter, statsbidrag och medlemsavgifter. KAS finansieras till två tredjedelar av arbetsgivaravgifter och till resterande del med statsbidrag, .A-rbetsgivaravgifterna redovisas över inkomstskattetiteln. Från titeln utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp till de allmänna försäkringskassorna avseende kostnaderna för kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Vidare utbetalas två tredjedelar av kostnaderna för grundbidrag och viss del av kostnaderna för progressivbidrag, I samband med införandet av avgiften för arbetslöshetsförsäkringen bildades en fond benämnd arbetslöshetsfonden. På denna fond regleras eventuella över- resp. underskott av arbetsgivaravgifter. Denna reglering kan, liksom regleringen på sjukförsäkringsfonden, ske först två år i efterskott då alla inkomster och utgifter för ett visst år är kända.

Arbetslöshetsförsäkringens utgifter för budgetåren 1977/78 och 1978/ 79 har beräknats utifrån de relativa arbetslöshetstal som konjunkturinstitutet presenterar i sin höstrapport 1977 dvs, 2 % för år 1977 och 2,2 % för år 1978,

E. Övriga arbetsgivaravgifter

Fr, o, m, 1 juli 1977 gäller en ny lag om arbetsskadeförsäkring. Den ersatte den tidigare yrkesskadeförsäkringen. Den nya lagen ger rätt till full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i arbetet. Den livränta som utbetalas skall ersätta en årlig inkomstförlust upp till 7,5 basbelopp. Livräntan är dessutom värdebeständig genom anknytningen till basbeloppet. Arbetsskadeförsäkringen omfattar till skillnad från yrkesskadeförsäkringen även egenföretagare och uppdragstagare. Detta innebär att bl, a, småföretagare, jordbrukare, fiskare och personer med förtroendeuppdrag kommer att få samma ersättning som anställda vid yrkesskada. Försäkringen finansieras med en arbetsgivaravgift på 0,25 % av avgiftsunderlaget. Den tidigare yrkesskadeförsäkringsavgiften på 0,25 % har således ersatts av en lika stor avgift benämnd arbetsskadeavgift. För egna företagare har en egenavgift på 0,125 % införts för inkomståret 1977.

För arbetsgivare i byggbranschen utgår en särskild byggnadsforskningsavgift. Den uppgår för år 1977 till 0,7 %.

För att finansiera den statliga lönegarantin vid konkurser erlägger arbetsgivare lönegarantiavgifter. Är 1977 höjdes avgiften från 0,02 till 0,07 % bl. a. som en följd av att andelen stora konkurser ökat under de senaste åren. I prop. 1977/78: 66 föreslås att avgiften höjs till 0,12 % den 1 januari 1978.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

64

Tabell 19. Övriga arbetsgivaravgifter (milj. kr.)

	1975/76	1976/77	1977/78	1978/79
	Utfall	Utfall	Prognos	Prognos
A Inkomster
1. Arbetsskadeförsäkringsavgift	344	376	410	448
2. Byggnadsforskningsavgift	73	78	84	91
3. Lönegarantiavgitt	31	70	165	223
4. Arbetarskyddsavgift	170	210	212	198
5. Redaravgift	8	10	7	7
6. Arbetsmarknadsutbildnings-
avgift	252	663	744	793
7. Delpensionsavgift	79	296	459	495
8. Särskild vuxenutbildnings-
avgift	95	249	356	489
Summa inkomster	1052	1 952	2 437	2 744
B Utgifter
Summa 1—7 enl. ovan	957	1 703	2 081	2 255
8. Särskild vuxenutbildnings-
avgift	111	230	356	489
Summa utgifter	1068	1 933	2 437	2 744
Netto på titeln (A—B)	-16	+ 19	0	0

Vidare erlägger arbetsgivarna en arbetarskyddsavgift för att täcka utgifterna för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Avgiften bidrar dessutom till att finansiera forskning, utbildning och upplysning beträffande arbetarskydd. Under åren 1976 och 1977 inrättades en fond för arbetsmiljöförbättringar. Medlen till fonden erhölls genom att arbetarskyddsavgiften tillfälligt höjdes från 0,1 till 0,13 % under åren 1976 och 1977. Är 1978 är arbetarskyddsavgiften åter 0,1 %.

Redare betalar en avgift för s/öfolkets pensionering. Sjömanspensioneringen kompletterar den allmänna pensioneringen genom att ge ekonomiskt stöd åt sjömän i åldem mellan 55 och 65 år. Avgiften är 0,8 %.

Ar 1976 infördes ett nytt system för arbetsmarknadsutbildning. Systemet är knutet till arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäk-rade deltagare i arbetsmarknadsutbildning erhåller en dagpenning av högst 160 kr. och lägst 120 kr. under fem dagar i veckan. Därutöver er-häller alla arbetslöshetsförsäkrade ett stimulansbidrag på 10 kr. om dagen. För de som inte är medlemmar i erkända arbetslöshetskassor är det kontanta arbetsmarknadsstödet 55 kr. om dagen. Reformen finansieras med en arbetsmarknadsutbildningsavgift på 0,4 % av avgiftsunderlaget.

Fr. o. m. den 1 juli 1976 kan personer i åldem 60 till 65 år ansöka om deltidspension. Delpensionen fastställs till ett belopp motsvarande 65 % av skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade erhöll före över-

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 65

gång till deltidsarbete och den inkomst som kan antagas komma att gälla vid deltidsarbete. Kostnaderna finansieras med en socialförsäkringsavgift till del pensionsförsäkringen. Avgiften är 0,25 %.

Den utvidgade vuxenutbildningen finansieras med en avgift till vuxenutbildningen. Är 1977 är avgiften 0,15 %. Fr. o. m. år 1978 höjs avgiften till 0,25 %.

Alla dessa övriga arbetsgivaravgifter flyter in på titeln för att därefter under samma budgetår överföras till olika fonder eller myndigheter.

Avsättningar   till   och   återföringar   från   budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämningsfonden och avsättningar och återföringar berör sålunda inte de redovisade inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.m,

I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har räknats med en nettoavsättning till budgetutjämningsfonden på 800 milj. kr. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas under budgetåren 1977/78 och 1978/79 framgår av följande sammanställ-

1977/78 1978/79
Milj. kr.

Avsättning                10 600 10 400

Äterföring                 10 550 12 300

Nettoavsättning               50 -1 900

1 n ko ms t s k a 11 e t i t e 1 n s utveckling budgetåren 1 972/73 — 1 977/78

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.):

Budgetår 1972/73    1973/74    1974/75    1975/76    1976/77    1977/78

Statsbudget 20 600,0   21 300,0   29 800,0   33 800,0   42 450,0   45 365.0

Redovisat 18 265,8    20 957,5    28 091,4   40 631,4   45 020,3

Sammanfattning   av   beräkningarna   på   inkomst-skattetiteln

Beräkningarna över inkomsttiteln skatt på inkomst, förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. kan belysas med nedanstående tabell.

5    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. 1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 66

Tabell 20. Skatt på inkomst, och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. milj. kr.

	1975/76	1976/77	1977/78	1978/79
	Utfall	Utfall	Prognos	Prognos
Skatt på inkomst och förmö-
genhet m. m.	34 166	33 539	27 741	27 847
Arbetsgivaravgifter m. m.	6 466	11481	16 459	19 053
A   Socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen	7 894	12 301	15 856	17 233
B   Socialavgift till barnom-
sorgen	—	711	2 030	2 808
C   Socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen och
förskott till de allmänna
försäkringskassorna	-1707	-1 635	-1294	-808
D  Arbetsgivaravgift till
arbetslöshetsförsäkringen
och utbetalningar till
de allmänna för-
säkringskassorna samt
de erkända arbets-
löshetskassorna	295	85	-    133	-180
E   Övriga arbetsgivaravgifter	-     16	19	0	0
Netto	40 632	45 020	44 200	46 900

Som framgår av tabellen beräknas inkomsterna på titeln sjunka med ca 1 000 milj. kr. mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78. Minskningen hänförs uteslutande till deltiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. som beräknas minska med ca 5 800 milj. kr. Detta beror på att nettot mellan uppbörd av inkomstskatt och utbetalningar av kommunalskattemedel minskar kraftigt. Inkomstema av arbetsgivaravgifter m. m. uppväger emellertid nästan denna nedgång. Dessa inkomster beräknas öka med ca 5 000 milj. kr. Ökningen beror bl. a. på höjningar av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och socialavgiften till bamomsorgen.

För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna av arbetsgivaravgifter m. m. till 19 053 milj. kr., dvs. en ökning med 2 594 milj. kr. Ökningen beror på inkomstutvecklingen och en fortsatt höjning av socialavgiften till bamomsorgen fr. o. m. kalenderåret 1979. Skatt på inkomst och förmögenhet beräknas ligga kvar på en jämfört med budgetåret 1977/78 oförändrad nivå, vilket bl. a. förklaras av de föreslagna skatteomläggningarna för åren 1978 och 1979. Totalt för budgetåret 1978/79 skulle därmed inkomsterna på titeln uppgå till ca 46 900 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 44 200 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 46 900 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 67

Kupongskatt

Kupongskatt erläggs för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag av i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare. Kupongskatt utgår med 30 % av utdelningen, då särskilt avtal med berört land inte föreligger. Skatten innehålls när utdelningen lyfts och inbetalas av bolagen till riksskatteverket. Särskilda föreskrifter gäller för utländsk förvaltare av aktier (SFS 1971:49). Inkomsterna redovisas av riksskatteverket.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1973/74        1974/75        1975/76        1976/77        1977/78

Statsbudget 20,0 26,0 30,0 32,0 33,0

Redovisat 18,1 28,2 35,1 36,5

I skrivelse till RRV den 28 oktober 1977 har riksskatteverket anfört följande:

Den totala beslutade utdelningen på aktier i svenska aktiebolag under 1976 avseende vinster som intjänats under 1975 visar en uppgång med 29%,

Milj, kr.

1974 2 695

1975 2 977

1976 3 842

Med hänsyn till konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget, samt under antagande att viss återhållsamhet i ökningstakten av beslutad vinstutdelning under 1978 förefaller sannolik, beräknar RSV inkomsten av kupongskatt under budgetåret 1977/78 till 34 milj. kr. och under budgetåret 1978/79 till 36 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln kupongskatt beräknas till 34 000 000 kr, för budgetåret 1977/78 och 36 000 000 kr. for budgetåret 1978/79.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningsskatt skall erläggas till staten av svenskt aktiebolag som i samband med bolagets upplösning eller i samband med nedsättning av aktiekapitalet utskiftar tillgångar. Skatten utgår alltså på besparade vinstmedel som inte utdelas i vanlig ordning och därför inte blir föremål för inkomstbeskattning hos aktieägarna. Utskiftningsskatten (SFS 1927: 321 med ändring 1957: 67) är 40 % av beskattningsbart belopp. Ersättningsskatt (SFS 1933: 395 med ändring 1957: 68) erläggs av vissa slag av aktiebolag och ekonomiska föreningar för att förhindra uppskov med beskattningen av fonderade vinstmedel. Skatten utgör 25 % av beskattningsbart belopp.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 68

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1973/74        1974/75        1975/76        1976/77 1977/78

Statsbudget 2,0 1,0 1,5 1,8 3,0

Redovisat 1,9 0,9 4,0 3,8

RRV beräknar inkomstema på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 3 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 3 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Skogsvårdsavgifter

Skogsvårdsavgift skall med vissa undantag erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog (SFS 1946: 324 med senaste ändring 1975: 185), Avgiften utgår med 0,9 promille av skogsbruksvärdet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1973/74        1974/75        1975/76        1976/77        1977/78

Statsbudget 11,7 11,7 11,7 19,2 19,2

Redovisat 11,3 11,2 11,3 18,1

I skrivelse till RRV den 12 oktober 1977 har skogsstyrelsen anfört följande:

I riksstaten för budgetåret 1977/78 har inkomsten av skogsvårdsavgifter upptagits till 19,2 milj. kr. Vid tillämpning av promilletalet 0,9 på 1977 års preliminära underlagssumma 20 576 milj. kr skulle inkomsten för detta budgetår bli 18 518 milj. kr. Det verkliga inkomstutfallet avviker emellertid alltid något från det utifrån teoretiska utgångspunkter beräknade beloppet, vilket framgår av nedanstående sammanställning.

Promille-	Underlagssumma		I riksstaten	upp-	Verkliga
tal	Är	Mkr	taget inkomstbelopp		inkomster
			Budgetår	Mkr	Mkr
0,9	1970	10 784	1970/71	10,2	9,609
0,9	1971	12 808	1971/72	11,7	11,211
0,9	1972	12 472	1972/73	11,7	11,170
0.9	1973	12 600	1973/74	11,7	11,350
0.9	1974	12 431	1974/75	11,7	11,213
0,9	1975	12 668	1975/76	19,2	11,301
0.9	1976	20 612	1976/77	19,2	18,111
0,9	1977	20 576	1977/78	19,2

För att inkomsten av skogsvårdsavgifter under vart och ett av budgetåren 1978/79 och 1979/80 skall uppgå till 19,2 milj. kr skulle vid oförändrad underlagssumma, dvs. 1977 års nivå, avgiften för åren 1978 och 1979 rent matematiskt behöva tas ut med 0,933 promille. Skogsstyrelsen vill emellertid föreslå oförändrat promillelal, 0,9 för nämnda år.

Med hänvisning till ovanstående finner skogsstyrelsen inte skäl be-

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 69

räkna inkomsten av skogsvårdsavgifter för budgetåren 1977/78—1979/ 80 till annat belopp än det i riksstaton för 1977/78 upptagna, 19,2 milj, kr.

Enligt SFS 1975: 185 är skogsvårdsavgiftens storlek numera fastställd i lag och utgår för varje år med 0,9 promille. De medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter tillförs två utgiftsanslag under jordbruksdepartementets huvudtitel, D 2: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna och D 7: Främjande av skogsvård m, m, I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 uppfördes anslaget D 7 med 7,5 milj. kr. Skogsvårdsavgifterna beräknades öka med 7,5 milj, kr, till 19,2 milj, kr, till följd av 1975 års fastighetstaxering (prop. 1975: 56), Utfallet för budgetåret 1976/77 avviker dock från detta teoretiskt beräknade belopp. Med hänsyn till att utfallet regelmässigt avviker från det teoretiskt beräknade värdet har RRV valt att justera ned skogsstyrelsens beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skogsvårdsavgifter till 18 100 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79,

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Bevillningsavgift för särskilda förmåner och rättigheter utgår för i utlandet bosatt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige (SFS 1908: 128 med senaste ändring 1975: 1028),

Avgiften för anordnare utgör 15 % av brultoinkomslcn. För medverkande är motsvarande avgift 30 %,

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr,).

Budgetär 1973/74        1974/75 1975/76        1976/77 1977/78

Statsbudget 3,0 3,0 2,5 2,5 2,5

Redovisat 2,3 2,4 2,3 2,2

RRV beräknar inkomsterna på titeln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter till 2 500 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 2 500 000 kr, för budgetåret 1978/79.

Arvsskatt och gåvoskatt

Arvs- och gåvoskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom (SFS 1941: 416 med senaste ändring 1977: 47). Befriade från skyldighet att erlägga arvs- och gåvoskatt är staten och vissa stiftelser dessutom är bl. a. kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap befriade från att erlägga gåvoskatt. Uppbörden av arvsskatt och gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget 70

Budgetår                    1973/74        1974/75         1975/76 1976/77        1977/78

Statsbudget              280,0           300,0            320,0 315,0           400.0

Redovisat                  286,5            309,0            357,2 420,7
Därav influten

gåvoskatt ca     26,1              30,8               46,2 51,9

RRV beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt och gåvoskatt till 460 000 000 kr, för budgetåret 1977/78 och 500 000 000 kr, för budgetåret 1978/79,

Lotterivinstskatt

Skatt utgår på vinst i svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieobligationer om vinstens värde överstiger 200 kr, i fråga om varu- eller tombolalotteri och 50 kr. i fråga om penninglotteri (SFS 1928:376 med ändring SFS 1974:856). Skatten utgår för närvarande med 20 % på premieobligationsvinst och med 30 % av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri skall skatt dock inte erläggas med högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr,).

Budgetär 1973/74        1974/75 1975/76 1976/77 1977/78

Statsbudget 135,0 145,0 188,0 205,0 260,0

Redovisat 142,2 165,0 204,4 227,9

1 skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande:

AB Tipstjänst räknar med att erlägga 103,7 milj. kr. under innevarande och under vartdera av kommande två budgetår. Riksgäldskontoret uppskattar att lotterivinstskatten på premieobligationslån kommer att uppgå till 125, 148 och 167 milj. kr. under budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80. Svenska Penninglotteriet AB räknar med en väsentlig ökning av omsättningen på grund av ökat antal lotterier och räknar sålunda med att betala in 61,5, 67,8 och 74,4 milj. kr. under motsvarande tid. För innevarande budgetår kan vad avser dessa institutioner inkomsterna beräknas till (103,7 + 125 + 61,5 =) 290,2 milj. kr. Härtill kommer inkomsterna från andra lotterier, som under föregående budgetår utgjorde 3,8 milj. kr.

RSV beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1977/ 78 till 295 milj. kr, och under budgetåret 1978/79 till 325 milj, kr,

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln lotterivinstskatt beräknas till 295 000 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 325 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 71

Stämpelskatt och stämpelavgift

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom och tomträtt, inteckning för fordran, förvärv av registreringspliktigt fartyg, emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper, insatser i svenska kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper samt lotterier (SFS 1964: 308 med senaste ändring 1977: 161). Inom det skattepliktiga området utgår stämpelskatt med vissa undantag (bl. a. för stat och kommun). Stämpelavgift utgår vid köp och byte av fondpapper (SFS 1964: 754), Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel inlevereras till riksskatteverket och domstolsverket, som är uppbördsmyndigheter. Centralnämnden för fastighetsdata svarar för uppbörd av stämpelskatt hos myndigheter som är anslutna till fastighetsdatasystemet, F. n, är endast sådana myndigheter inom Uppsala län anslutna till systemet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift framgår av följande sammanställning (milj. kr,).

Budgetär	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget Redovisat	344,0 380,1	406,5 446,3	425,0 570,6	548,0 606,5	670,0

Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av stämpelskatt och stämpelavgift till 145 milj, kr, för innevarande budgetår och 160 milj. kr. lör budgetåret 1978/79,

Domstolsverket har beräknat uppbörden på titeln till 490 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 540 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Centralnämnden för fastighetsdata har beräknat inkomsterna till 13,5 milj, kr, för innevarande budgetår och 15 milj, kr, för budgetåret 1978/79,

RRV ansluter sig till riksskatteverkets, domstolsverkets och centralnämndens för fastighetsdata beräkningar. Inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift beräknas till 648 500 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 715 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bensinskatt

Bensinskatt skall erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda för användning till motordrift (SFS 1961: 372). Riksskatteverket och tullverket är beskattningsmyndigheter. Den som inom landet tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket. Likaså skall den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager registreras hos riksskatteverket. Skatt på bensin som införs till landet av annan än den som är registre-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 72

rad hos riksskatteverket redovisas av tullverket. Bensinskatt utgår med 43 öre för liter fr. o. m. den 1 juli 1965 (SFS 1965: 78),

Fr. o. m. den 1 juli 1964 skall särskild skatt (gasolskatt) erläggas för gasol och annan vara, som helt eller till huvudsaklig del består av gasformiga kolväten och som används till drift av motor i motorfordon (SFS 1964: 352). Skatten utgår med 29 öre för liter utom i fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kilogram, då skatten utgör 22 öre för liter.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget	2 052,0	1 800,0	1 818,0	1 920,0	2000,0
Redovisat	2 009,1	1 753,9	1 890,1	1 991,7
Därav
bensinskatt	1 740,7	1 758,9	1 893.7	1 994,8
brännoljeskatt	283,4	0,1	—	—
restitutioner	- 15,1	- 5,1	- 3,6	-3,1

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV anfört följande:

Inkomsten av bensinskatt under budgetåret 1976/77 blev 1 994 milj. kr. Under tiden juliseptember 1977 har 540 milj. kr. influtit. Med ledning av uppgifter från några stora oljeföretag kan inkomsterna under tiden oktober—december 1977 beräknas till ca (195 + 190+165 =) 550 milj. kr. Under tiden juli—december 1977 beräknas därför inkomsten bli ca 1 090 milj. kr. Under tiden januari—juni 1977 inflöt 915 milj. kr. Under antagande av en årlig ökning av bensinkonsumtionen med 3 % kan inkomsten för januari—juni 1978 beräknas till 942 milj. kr. Inkomsten under budgetåret 1977/78 skulle alltså bli (1090 + 942=) ca 2 030 milj. kr. Med fortsatt årlig ökning av bensinförbrukningen med 3 % kan inkomsten under budgetåret 1978/79 beräknas till ca 2 090 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln bensinskatt beräknas till 2 030 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 2 090 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Vägtraflkskatt

Fr. o. m. år 1974 utgår vägtrafikskatt i form av fordonsskatt och kilometerskatt (SFS 1973: 601). Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn. Skattepliktigt fordon är fordon som är eller bör vara registrerat och som inte är avställt. Kilometerskatt utgår för personbil, lastbil eller buss, som drivs med annat drivmedel än bensin eller gasol (kilometerskattepliktigt fordon). Fr. o. m. den 1 juni 1976 utgår kilometerskatt även för släpvagn med skattevikt över 3 000 kilogram, som dragés av kilometerskattepliktigt fordon (SFS 1975: 276).

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 73

Fordonsskatt beräknas för personbilar, traktorer och motorcyklar efter tjänstevikt. För lastbilar, släpvagnar och bussar beräknas den efter totalvikt.

Fordonsskatten utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram av skattevikten över en mot grundbeloppet svarande skattevikt. Storleken på grundbeloppet är för lastbilar och bussar beroende på drivmedelsslag och totalviktsintervall samt för lastbilar dessutom antal hjulaxlar och om det finns anordning för påhängsvagn. För släpvagnar bestäms grundbeloppet av antal hjulaxlar, totalviktsintervall, om släpvagnen är påhängsvagn eller annan släpvagn samt om den dras av kilometerskattepliktigt fordon eller trafiktraktor.

Kilometerskatten beräknas efter antal körda kilometrar och utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram över en mot grundbeloppet svarande skattevikt.

Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt, som tidigare ägde rum under tiden 10 februari—4 mars, sker fr. o. m. år 1974 enligt ett rullande system. Rullande skatteuppbörd innebär att slutsiffran i fordonets registreringsnummer anger i vilken månad fordonsägaren skall betala skatten. Skatten omfattar ett år fr. o. m. den följande månaden. Varje månad utom juli är uppbördsmånad.

Skatten uppdelas för fordon med en årsskatt överstigande 1 500 kr. i fyra lika delbetalningar (SFS 1973: 776). För sådana fordon finns fyra uppbördsmånader. Dessa är i likhet med fordon med odelad uppbörd beroende av slutsiffran i registreringsnumret.

Kilometerskatt betalas i efterhand för skatteperiod som normalt omfattar tre kalendermånader men som i vissa fall kan omfatta två eller fyra kalendermånader. Uppbörden av kilometerskatt sker i anslutning till uppbörden av fordonsskatt.

Tullverket uppbär vägtrafikskatt för bil, motorcykel eller släpvagn som inte är registrerade i Sverige och som förs in från utlandet för att tillfälligt brukas här i landet (SFS 1976: 338). Fordonsskatten utgår med visst belopp för varje påbörjad dag. Den tas ut i regel endast för fordon som används för kommersiell transport och som inte hör hemma i land med vilket Sverige har avtalat om ömsesidig skattebefrielse. Kilometerskatten utgår — oberoende av hemland — för brännoljedriven lastbil och buss samt för vissa släpvagnar.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1973/74 1974/75 1975/76        1976/77        1977/78

Statsbudget 1 500,0 1 745,0 1 900,0 2 060,0        2 830,0

Redovisat 1306,6 1930,8 2 001,2 2 577,1

Utvecklingen av beståndet (netto) av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande tabell.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 74

Tabell 21.  Antal fordon vid utgången av resp. år samt nettoförändringen av fordonsbeständet under året

Fordonsslag	1972	1973	1974	1975	1976
Personbilar	2 456 940 + 100 359	2 502 627 + 45 687	2 638 885 + 136 258	2 761 389 + 122 504	2 881 311 + 119 922
Lastbilar	145 403 +    3 084	147 976 +    2 573	153 798 +    5 822	156813 +    3 015	165 183 +    8 370
Slägvagnar	159 415 + 15 103	175 315 + 15 900	201 899 + 26 584	228 639 + 26 740	266 917 + 38 278
Bussar	15 630 +    1448	16160 +       530	16 482 +       322	14 064 -    2 418	13 209 855
Traktorer	247 978 +    4 161	252 078 +    4 100	257 432 +    5 354	266 455 +    9 023	278 237 +   11 782
Motorcyklar	37 198 -    2 934	32 390 -    4 808	36 555 +    4 165	33 170 -    3 385	28 396 -    4 774

Under de tio första månaderna år 1977 nyregistrerades 214 420 personbilar. Under samma tid år 1976 var antalet 232 630. Minskningen uppgick således till 8 % mellan de båda perioderna.

Den årliga fordonsskatten för personbilar och motorcyklar höjdes med 75 % fr. o. m. den 1 april 1977 (SFS 1977: 60). Fordonsägare som hade betalat skatt för skatteperiod efter den 1 april skulle betala tillkommande skatt genom en extra uppbörd under april och maj. Den extra uppbörden ökade inkomsterna med 480 milj. kr. under budgetåret 1976/77. För helt budgetår medför skattehöjningen ökade inkomster med ca 600 milj. kr.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till RRV beräknat sin uppbörd av vägtrafikskatt för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 36 milj. kr. resp. 39 milj. kr.

Från centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skattevikter. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala vägtrafikskatter beräknats för de i landet registrerade fordonsslagen. I nedanstående tabell visas resultaten för fordonsskatt och kilometerskatt.

Tabell 22. Vägtrafikskatt budgetåren 1977/78 och 1978/79

Fordonsskatt	1977/78		1978/79
	Genomsnittlig	Total	Genomsnittlig	Total
	årsskatt	skatt.	årsskatt	skatt.
	per fordon.	milj. kr.	per fordon,	milj. kr.
	kr.		kr.
Personbilar	488	1467	490	1 507
Lastbilar	2 663	473	2 700	487
Släpvagnar	461	147	461	156
Bussar	3 169	41	3 200	42
Traktorer	163	48	163	49
Motorcyklar	99	4	99	4
Summa		2 180		2 245

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 75

Kilometerskatt	1977/78	1978/79
	Total	Total
	skatt.	skatt.
	milj. kr.	milj. kr.

Personbilar 104 106

Lastbilar 265 296

Släpvagnar 59 70

Bussar 32 34

Summa 460 506

RRV beräknar inkomsterna på titeln vägtrafikskatt till 2 680 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 2 790 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Allmän arbetsgivaravgift

Vid beräkning av titehis inkomster för budgetåren 1977/78 och 1978/ 79 har uppgifter hämtats in från riksförsäkringsverket. Underlag för beräkningarna av egenavgifter har emellertid tagits fram av RRV.

Allmän arbetsgivaravgift skall erläggas till staten fr. o. m. den 1 januari 1969 (SFS 1968: 419 med ändring SFS 1976: 1097). Avgiften skall erläggas av arbetsgivare och av fysisk person vilken har haft inkomst av här i landet bedriven rörelse eller av här belägen jordbmksfastighet som personen själv brakar. Även staten och kommunerna är skyldiga att erlägga avgift.

För arbetsgivare är avgiften 4 % av under året utbetald lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. För vissa redare beräknas dock allmän arbetsgivaravgift efter en lägre procentsats. Arbetsgivaravgift skall endast erläggas för arbetstagare vars lön under året uppgått till minst 500 kr. och som är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.

Fysisk person som har haft inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet skall erlägga allmän arbetsgivaravgift (i detta fall kallad egenavgift) om sådan avgift för inkomsten inte skall erläggas av arbetsgivare. Avgiften är 4 % av den del av inkomsten som överstiger 30 000 kr.

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1973/74        1974/75        1975/76        1976/77        1977/78

Statsbudget 4 715.0 5 190,0 5 900,0        6 750,0 7 292.0

Redovisat 4 554.6 5 360,0 6 647,3 6 997.2

Beträffande debitering och uppbörd av allmän arbetsgivaravgift gäller i stort sett samma regler som för de arbetsgivaravgifter som redovisas på inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. En närmare redogörelse av förutsättningama för beräkningama återfinns på sid. 57.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 76

Vid beräkningen av titeln allmän arbetsgivaravgift har hänsyn tagits till reduceringen av avgiftsunderlaget inom det inre stödområdet under år 1977 (SFS 1976: 1081). Dessutom har hänsyn tagits till den i prop. 1977/78: 54 föreslagna sänkningen av avgiftsuttaget från 4 till 2 % fr. o. m. den 1 januari 1978. För det inre stödområdet föreslås att avgiften avvecklas helt. Vidare har de ändrade avdragsreglerna beträffande egenavgiften vid 1977 års taxering beaktats (SFS 1976: 1095).

RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift till 5 960 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 4 061 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Tullmedel

För vara som importeras utgår tull enligt tulltaxan (SFS 1971:920 med ändringar). Tull utgår i regel med vissa procent av varans tullvärde.

Tullmedlen utgörs av tull samt särskild avgift enligt 39 § tullagen (SFS 1973: 670 med senaste ändring 1976: 532), respitränta, förseningsavgift, kreditlageravgift. provianteringslageravgift, tullförrättningsavgift, extra inkomst m. m. Den influtna bruttouppbörden minskas med återbetalade och restituerade tullmedel.

Förändringarna i de beräknade och redovisade inkomsterna av tullmedel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                           1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget                         880,0 Debiterad uppbörd          1 185,4 Influten bruttouppbörd    1119,7 Utbetalade restitutioner       98,1 Redovisad nettouppbörd 1 021.6	1 090.0 1 349,6 1 362,4 112,3 1 250.2	1 015,0 1 180,7 1 187,4 128,3 1 059,0	985,0 1 288,7 1 273,5 103,4 1 170,1	990,0

Importvärde och debiterad uppbörd i procent av importvärdet de senaste fyra budgetåren var:

Budgetår 1973/74     1974/75      1975/76      1976/77

Importvärde (milj. kr.) 56 524       76975        75 793        88104

Debiterad uppbörd i procent av
importvärdet 2,1 1,7 1,5 1,4

I skrivelse till RRV den 31 oktober 1977 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna av tullmedel framhållit följande:

Värdet av importen under januari—augusti år 1977 uppgick preliminärt till 57 712 milj. kr. mot 51 644 milj. kr. under motsvarande period år 1976, vilket innebär en ökning med 11,7 %. Exporten har under samma period i år ökat värdemässigt med 3,5 % jämfört med år 1976.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 77

Konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget hösten 1977 har beaktats vid inkomstberäkningen. Importvärdet, som år 1976 uppgick till 84 000 milj. kr., väntas öka under år 1977 med 8,2 % (-3,9 % i volym och +12,6 % i pris) till 90 902 milj. kr. och under år 1978 med 12,1 % ( — 1,1 % i volym och +13,3 % i pris) till 101 856 milj. kr. Efter samråd med konjunkturinstitutet under hand har importvärdet för 1977/78 beräknats till 95 400 milj. kr.

Konjunkturinstitutets bedömning avser endast tiden t. o. m. 1978. Efter samråd under hand med institutet har styrelsen räknat med att importvärdet 1979 skall stiga med ca 11 % (volym 5 %, pris 6 %). Även för 1980 har samma ökning antagits. Volymförändringen till år 1979 har konjunkturinstitutet byggt på förutsättningen att den inhemska efterfrågan exkl. lagerförändringar stiger med 2 %. Exporten väntas öka med 10 % medan lagerhållningen beräknas ytterUgare sjunka något. Enligt dessa beräkningar skulle importvolymen öka med 8 %. Svenska företag väntas dock öka sina marknadsandelar inom landet i sådan omfattning att volymökningen för importen stannar vid 5 %.

På grundval av ovanstående bedömningar har importvärdena för 1978/79 och 1979/80 beräknats till respektive 107 600 och 119 800 milj. kr.

Den slutliga avvecklingen av tull för varor som är berättigade till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen genomfördes 1966-12-31. Vid denna tidpunkt var Danmark och Storbritannien anslutna till EFTA-konventionen. Dessa länder är numera medlemmar av de europeiska gemenskaperna.

I begränsad omfattning utgår alltjämt tull för varor från EFTA-länder. Tull utgår sålunda för varor hänförliga till kap. 1—24 i tulltaxan, som ej omfattas av EFTA-konventionens tullfrihetsbestämmelser, samt för varor som ej uppfyller konventionens ursprungsvillkor.

Med de europeiska gemenskaperna undertecknade Sverige 1972-07-22 avtal om bildande av ett frihandelsområde för i första hand industrivaror, dvs. i huvudsak alla varor i tulltaxans kapitel 25—99 samt vissa livsmedelsindustriprodukter inom kapitlen 1—24. Avtalen trädde i kraft 1973-01-01. För huvuddelen av varorna är den tullfria handeln genomförd fr. o. m. 1977-07-01.

Enligt huvudregeln avvecklades de importtullar som gällde 1972-01-01 mellan Sverige å ena sidan och EG-länderna (de sex och Irland) å andra sidan i fem steg om vardera 20 % vid följande tidpunkter, nämligen 1973-04-01, 1974-01-01, 1975-01-01, 1976-01-01 och 1977-07-01.

För vissa produkter, bl. a. specialstål, metaller m. m., avvecklas tullarna i åtta steg. Vid de tre första tillfällena, 1973-04-01, 1974-01-01 och 1975-01-01, avtrappas tullarna med 5 % och vid de därefter följande fyra tillfällena 1976-01-01, 1977-01-01, 1978-01-01 och 1979-01-01 med respektive 10, 15, 20 och 20 %. Fr. o. m. 1980-01-01 åtnjutes tullfrihet.

Jordbruksvaror enligt den definition som tillämpas inom EG omfattas ej av frihandelsavtalet. För dessa varor utgår således tull i den mån de är fullbelagda enligt tulltaxan.

Frihandeln mellan de ursprungliga EFTA-länderna inklusive Finland består i princip. Mellan de nuvarande EFTA-länderna är frihandeln säkerställd av EFTA-konventionen. Mellan Danmark och Storbritannien

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 78

och de kvarstående EFTA-länderna är frihandeln reglerad i EG-avtalen. För varor, som är upptagna under B i bil. 3 till frihandelskungörelsen (1973: 1140), bl. a. spritdrycker och tobaksvaror, och som har ursprung i Danmark eller Storbritannien utgick tull från och med 1974-01-01 med 40 %, från och med 1975-01-01 med 60 % och från och med 1976-01-01 med 80 % av tullen enligt tulltaxan. Fr. o. m. 1977-07-01 utgår tull enligt tulltaxan. Tullhöjningen 1977-07-01 beräknas ge en ökad uppbörd i förhållande till budgetåret 1976/77 av ca 3 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

För att de varor som omfattas av avtalen mellan Sverige och de utvidgade gemenskaperna skall komma i åtnjutande av tullförmånerna krävs, att de har ursprung i gemenskaperna eller i vissa fall i något EFTA-land.

Tullpreferenser i form av tullfrihet infördes 1972-01-01 för import av halvfabrikat och färdigvaror från vissa utvecklingsländer.

En mera omfattande utvidgning av varuområdet till förmån för utvecklingsländerna genomfördes 1973-01-01. Tullvärdet för preferens-behandlade varor uppgick till 408 milj. kr. för år 1975 och 598 milj. kr. för år 1976. För budgetåret 1977/78 beräknas uppbörden av tull på grund av dessa tullättnader minska med 4 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1976/77.

Uppbörden av tull för varor som ej redovisas i utrikeshandelsstatistiken (t. ex. resgods och gåvoförsändelser) samt av vissa avgifter och ersättningar som redovisas som tullmedel beräknas till 20 milj. kr. för budgetår.

I nedanstående tabell har importvärden och debiterad uppbörd av
tull m. m. för budgetåren 1975/76 och 1976/77 redovisats för varor från
EFTA-länder, Danmark och Storbritannien och EG-länder (de sex och
Irland) samt övriga länder.-----------------

Tabell 23. Importvärde och debiterad uppbörd av tull (milj. kr.)

1975/76 1976/77

EFTA-länder, Danmark och Storbritannien
Importvärde	26 602,7
Tull	41,6
Tull/Importvärde, procent	0,16
EG-länder exkl. Danmark och Storbritannien
Importvärde	25 223,1
Tull	469,9
Tull/Importvärde, procent	1,9
Övriga länder
Importvärde	23 967,4
Tull	641,7
Tull/Importvärde, procent	2,7
Summa
Importvärde	75 793,2
Tull	1 153,2
Tull/Importvärde, procent	1,5

29 735,2 52,1 0,18

29 403,2

392,4

1,3

28 965,9

807,4

2,8

88 104,3

1 251,9

1,4

Tull för varor som ej redovisas i utrikes
handelsstatistiken samt annan tullmedels-
uppbörd än tull 19,6 19,2

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 79

Såsom framgår av tabellen var värdet av importen under budgetåren 1975/76 och 1976/77 respektive 75 793 och 88 104 milj. kr. Enligt utrikeshandelsstatistiken uppgick den debiterade tullen för denna import till respektive 1 153 och 1 252 milj. kr.

Den beräknade uppbörden av tullmedel under budgetåren 1977/78 och 1978/79 framgår nedan.

Tabell 24. Beräknad uppbörd av tullmedel (milj. kr.)

1977/78 1978/79

60	68
143	99
857	953
20	20
1080	1 140
90	70
990	1070

EFTA-länder, Danmark och Storbritannien EG-länder exkl. Danmark och Storbritannien Övriga länder

Tull för varor som ej redovisas i utrikeshandelsstatistiken samt annan tullmedelsuppbörd än tull Beräknad bruttouppbörd av tullmedel Beräknade restitutioner av tullmedel Beräknad nettouppbörd av tullmedel

Såsom förut nämnts har konjunkturinstitutet beräknat importvärdet för åren 1977 och 1978 till respektive 90 902 och 101 856 milj. kr. Med ledning härav har importvärdet för budgetåret 1977/78 beräknats till 95 400 milj. kr. Utifrån konjunkturinstitutets prognos för utrikeshandeln under år 1978 har styrelsen uppskattat importvärdet för budgetåret 1978/79 till 107 600 milj. kr. På grundval härav beräknar styrelsen bruttouppbörden av tullmedel till 1 080 och 1 140 milj. kr. för respektive budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Från uppbördsbeloppen avgår restitutioner. Under budgetåren 1975/ 76 och 1976/77 uppgick dessa till respektive 128 och 103 milj. kr. Möjligheterna att erhålla tullrestitution vid export till EG-länder minskas efter hand på grund av den från 1976-01-01 rådande begränsningen av rätten till tullrestitution för varor och materiel, som ej har ursprung i EG. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 uppskattar styrelsen restitu-tionerna av tullmedel till respektive 90 och 70 milj. kr.

Styrelsen beräknar nettouppbörden av tullmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till respektive (1080 — 90=)) 990 och (1 140 -70 =) 1070 milj. kr.

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln tullmedel beräknas till 990 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 1 070 000 000 kr. budgetåret 1978/79.

Mervärdeskatt

Fr. o. m. den 1 juni 1977 utgår mervärdeskatt med 17,1 % av beskattningsvärdet för de flesta skattepliktiga varor och tjänster (SFS 1977: 291). Tidigare var mervärdeskatten 15 % av beskattningsvärdet. Beskattningsvärdet är lika med varans värde med tillägg av tull, annan statlig avgift eller skatt inklusive mervärdeskatt. Skattesatsen 17,1 % motsvaras av 20,63 % av beskattningsvärdet exklusive mervärdeskatt.

Prop. 1976/77:100    Bilaga 2    Budgetförslaget

80

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara, byggnad eller tjänst eller importerar mervär-deskattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår inte vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportörer i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.

Länsstyrelse är beskattningsmyndighet vid försäljning eller annan omsättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län. Den till tullverket erlagda mervärdeskatten är avdragsgill vid den skattskyldiges redovisning till länsstyrelsen.

Under tiden den 1 april till den 15 september 1974 var mervärdeskattesatsen tillfälligt sänkt från 15 till 12 % av beskattningsvärdet (SFS 1974; 89).

Kompensation utgick för mervärdeskatt pä nybyggnad eller ombyggnad av bostadshus som avslutats under år 1974 eller påbörjats detta år och avslutats före utgången av år 1975 (SFS 1974: 113). Kompensation utgick med 13 500 kr. för nybyggnad av enfamiljshus och med 100 kr. per kvadratmeter bostadsyta för nybyggnad av flerfamiljshus. Reducerad kompensation utgick vidare för enfamiljshus i gruppbebyggelse (SFS 1974: 665). Kompensationen för mervärdeskatt på bostadsbyggande utbetalas av riksskatteverket.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

Statsbudget Redovisat

1973/74        1974/75

14 030,0 14 680.6

14 150,0 13 929,6

1975/76

18 500,0 18 200.2

1976/77

20 500,0

21 258,9

1977/78 27 750,0

De redovisade inkomsternas fördelning på tvåmånadersperioder och ingående komponenter för budgetåret 1976/77 framgår av nedanstående tabell.

Kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande uppgick till 206 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Under budgetåret 1977/78 upphör utbetabiingarna. De beräknas uppgå till 5 milj. kr.

Tabell 25 Mervärdeskatt budgetåret 1976/77, milj. kr.

Uppbörds-	Tullverket	Länsstyrelserna	Återbetald	Riksskatte-	Summa
månad		Inbetald skatt	skatt	verket, byggmoms
Juli—aug.	2 089	3 092	- 1 675	- 61	3 445
Sept.—okt.	1 996	2 823	- 1784	- 81	2 954
Nov.—dec.	2 529	3 145	-  1 952	- 41	3 681
Jan.—febr.	2 314	4 166	- 2 197	- 18	4 265
Mars—april	2 448	2 864	-  1 895	-    4	3 413
Maj—juni	2 337	3 218	- 2 053	-    1	3 501
Summa	13 713	19 308	-11 556	-206	21 259

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

81

Generaltullstyrelsen har beräknat mervärdeskatt på importerade varor. Som nämnts under titeln tullmedel beräknas importvärdet under budgetåret 1977/78 uppgå till 95 400 milj. kr. och till 107 600 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Mervärdeskatt utgår på importerad råolja, som raffineras i Sverige. Däremot är importerade raffinerade oljeprodukter inte skattepliktiga. För åren 1977 och 1978 räknar konjunkturinstitutet med en volymmässigt sett ökad råoljeimport på grund av ökad produktion och lagerpå-fyllnad vid de svenska raffinaderierna. Som följd härav minskar volymmässigt importen av raffinerade oljeprodukter till Sverige. Vidare har den goda vattentillgången våren 1977 medfört ett minskat behov av import av olja för el-produktion. På grund av prisökningar på petroleumprodukter beräknas dock importvärdet för petroleumprodukter komma att vara i stort sett oförändrat år 1977 och stiga år 1978.

Såsom framgår av det redovisade siffermaterialet beräknar styrelsen uppbörden av mervärdeskatt för 1977/78 till 17 800 milj. kr. (avrundat), vilket motsvarar 18,7 % av importvärdet.

I det följande lärnnas en redovisning för beräkningen av uppbörden av mervärdeskatt för budgetåret 1977/78.

	Budgetår
	1976/77 (Ulfall)			1977/78 (Prognos)
	Juli—	Jan—	Juli-
	Dec	Juni	Juni
Importvärde	43 746	44 346	88 092	95 400
därav icke skattar
pliktiga varor
värde	5 244	4 618	9 862	9 600
i procent av import-
värdet	12,0	10,4	11,2	10,0

Bruttouppbörd av tull,
varuskatter m. m. (enl.
räkenskaperna) 889 945       1834       1400

39 392     40 672     80 064     87 200

Beräknat beskattningsvärde före pålägget lav mervärdeskatt

(6 952)    (7 179)   (14 131)  17 760

Mervärdeskatt efter 17,65 %  för tiden 1976-07-01—1977-07-31 och 20,63 %   fr. o. m.   1977-08-01 på beräknat beskattningsvärde

7 100     13 713

Mervärdeskatt, influten
nettouppbörd enl. räken
skaperna 6 613

Uppbörden (netto) av

mervärdeskatt i procent

av importvärdet 15,1 16,0        15,6        18,6

6   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. 1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 82

Om förhållandet mellan värdet av skattepliktiga och icke skattepliktiga varor förutsätts bli detsamma under 1978/79 som under tiden augusti 1977 till juli 1978 kan mervärdeskatten antas komma att motsvara 18,9 % av värdet av den totala importen för detta budgetår, (Stegringen från 18,7 % för 1977/78 till 18,9 % för 1978/79 beror, som tidigare nämnts, på att ändringen av skattesatserna ej påverkat den influtna uppbörden förrän fr. o. m. augusti 1977).

Med utgångspunkt från de tidigare nämnda importvärdena för 1978/ 79 kan uppbörden av mervärdeskatt för detta budgetår beräknas till 20 300 milj. kr. Styrelsen beräknar således uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret 1977/78 och 1978/79 till respektive 17 800 och 20 300 milj. kr.

Eftersom de restituerade beloppen av mervärdeskatt är synnerligen små i förhållande till uppbörden har styrelsen ansett sig kunna bortse därifrån vid beräkningen av uppbördens storlek.

Med hänsyn till att konjunkturinstitutets prognos beträffande utrikeshandeln endast omfattar tiden t.o.m. år 1978 och till svårigheten att bedöma den internationella konjunktur- och prisutvecklingen vill styrelsen understryka osäkerheten i inkomstberäkningen för tullmedel och mervärdeskatt för 1978/79.

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning av mervärdeskatt på importerade varor.

Länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt består av inbetald skatt, dvs. den utgående skatten överstiger den ingående. Dessutom redovisar länsstyrelserna återbetald skatt, dvs. den ingående skatten överstiger den utgående. TUl grund för beräkningarna av länsstyrelsernas uppbörd ligger den prognos för den privata konsumtionen som redovisas i konjunkturinstitutets höstrapport. Ökningen från år 1976 till år 1977 beräknas till 11 %. Mellan åren 1977 och 1978 beräknas ökningen till 10,4 %. För ökningen mellan åren 1978 och 1979 har ett schablonmässigt antagande på 7 % använts.

Inbetald skatt uppgår till 7 354 milj. kr. under perioden juli—oktober 1977. Det är en ökning med 24,3 % jämfört med motsvarande period under år 1976. Ökningen förklaras dels av ökad konsumtion, dels av höjningen av mervärdeskatten. Återbetald skatt uppgår till 2 118 milj, kr. under tiden juli—augusti 1977 vilket är en ökning med 443 milj. kr. jämfört med motsvarande period under år 1976. Inbetald skatt beräknas uppgå till 24 650 milj. kr. och återbetald skatt till 14 700 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Den totala uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning. Redovisningsperioderna för länsstyrelsemas uppbörd omfattar vanligen två kalendermånader.

Länsstyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt under budgetåret 1977/78 beräknas således uppgå till 9 950 milj. kr. Totalt beräknas uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret 1977/78 uppgå till 27 750 milj. kr.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 83

Tabell 26 Mervärdeskatt budgetåret 1977/78, milj. kr.

Uppbörds-	Tullverket	Länsstyrelserna	Summa
månad		Inbetald          Återbetald skatt                skatt
Juli—aug.	2 610'	3 948'              2 118'	4 440
Sept,—okt.	2 7141	3 406'               2 268	3 852
Nov.—dec.	3 100	4 125                2 510	4715
Jan.—febr.	2 946	5 474                2 656	5 764
Mars—april	3 220	3 571                 2 652	4 139
Maj—juni	3 210	4 126                2 496	4 840
Summa	17 800	24 650              14 700	27 750

' Utfall

Länsstyrelsernas nettouppbörd under budgetåret 1978/79 beräknas uppgå till 10 900 milj. kr. Generaltullstyrelsen har beräknat tullverkets uppbörd till 20 300 milj. kr. Totalt beräknas således mervärdeskatten under budgetåret 1978/79 uppgå till 31 200 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 27 750 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 31 200 000 000 kr. för budgetåret 1978/ 79.

Särskilda varuskatter

Särskild varuskatt utgår på vissa varor (SFS 1941: 251 med senaste ändring SFS 1976: 1077). Skatten är 50 % på tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, hårvatten etc. På choklad- och konfektyr-varor är skatten 2: 20 kr. per kilogram.

Utjämningsskatt utgår på vissa choklad- och konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Fr. o. m. den 1 juli 1977 är skatten 90 öre per kilogram (SFS 1976: 1077). På starköl utgår utjämningsskatt med 5 öre per liter.

Fr. o. m. den 1 mars 1973 utgår avgift på vissa dryckesförpackningar (SFS 1973: 37). Avgiften är 10 öre för varje förpackning om volymen överstiger 0,2 men inte 3 liter.

De särskilda varuskatterna uppbärs av riksskatteverket vid tillverkning resp. försäljning inom riket samt vid import av hos riksskatteverket registrerad importör och av generaltullstyrelsen vid import av annan än hos riksskatteverket registrerad importör.

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär                       1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget                   436,0	406,0	508,0	407,2	465.5
Redovisat'                    401,3	393,1	408.2	462.6	,
Därav
Skatt pä choklad och
konfektyrvaror       196,4	172,5	184.3	222.1
(Riksskatteverket)

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 84

1977/78

Budgetår                        1973/74	1974/75	1975/76	1976/77
Skatt pä tekniska
preparat                 106,7	117,1	125,9	126,5
(Riksskatteverket)
Avgift på vissa dryckes-
förpackningar          80,1	84,6	80,0	90,9
Försäljningsskatt          1,2	0,8	0,0	0,0
Pälsvaruskatt"              0,0	0,0	0,0	0,0

Särskild varuskatt på

importerade varor =>   17,3 16,0 18,0 22,4

(Generaltullstyrelsen)

' Inkl. vissa delskatter som slopades 1972. = Omfattar även importerade pälsvaror. ' Exkl. pälsvaror.

I skrivelse till RRV den 28 oktober 1977 framhåller riksskatteverket följande:

a) Särskild varuskattochutjämningsskattpåchok-
lad-och konfektyrvaror

Under budgetåret 1976/77 inflöt 222,1 milj. kr. Under tiden juli-september 1977 har 56,6 milj. kr. influtit jämfört med 44,8 milj. kr. motsvarande tid 1976, vilket innebär en ökning med 26 %. Härav beräknas förändringar i utjämningsskattesatsen svara för 19 % medan resterande 7 % är hänförliga till ökad försäljning.

För resterande del av prognosperioden räknar RSV med oförändrad volym. Höjningen av utjämningsskatten den 1 januari 1977 från 60 öre till 90 öre per kg medför att skatteinkomsten ökar med 11 % under tiden oktober 1977—februari 1978 jämfört med motsvarande tid föregående budgetår, då 99,4 milj. kr. inflöt. För tiden mars—juni beräknas inkomsten bli densamma som 1977, dvs 77,9 milj. kr. Skatteinkomsten kan därför beräknas till (56,6 + 1,11 x 99,4 + 77,9 =) 244,8 eller av-mndat 245 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79,

b) Särskild varuskatt på tekniska preparat

Under budgetåret 1976/77 inflöt 126,5 milj. kr. Under tiden juli— september 1977 har 24,5 milj. kr. influtit jämfört med 27,2 milj. kr. motsvarande tid 1976, vilket innebär en minskning med 10 %. Under de första nio månaderna 1977 bar inkomsten minskat med 6 %. Nedgången torde ha sin förklaring i att parfymer m. fl. preparat som omfattas av den särskilda varuskatten är speciellt konjunkturkänsliga. RSV uppskattar inkomstminskningen för hela budgetåret till 5 %, vilket skulle medföra en skatteinkomst på 120 milj. kr. för budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 kan inkomsten uppskattas till 130 milj. kr.

c) Avgift på vissa dryckesförpackningar

Under budgetåret 1976/77 inflöt 77,0 milj. kr. Under tiden juli— september 1977 har 17,4 milj. kr. influtit jämfört med 19,9 milj. kr. motsvarande tid 1976, vilket innebär en minskning med 13 %.

Som framgår av avsnittet om skatt på malt- och läskedrycker räknar RSV med att konsumtionen av dessa drycker ska minska med 90 milj. liter eller ca 10 % till följd av mellanölsförbudet och den onormalt dåliga sommarsäsongen. Under antagande att utfallet av dryckesförpackningsavgiften likaledes minskar med 10 % beräknar RSV inkomsten för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 70 milj. kr.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 85

Enligt ovanstående (a—c) beräknar RSV inkomsten av särskilda varuskatter för budgetåret 1977/78 till (245 + 120 + 70 =) 435 milj. kr., för budgetåret 1978/79 till (245 + 130 + 70 =) 445 milj. kr.

Generaltullstyrelsen beräknar i skrivelse till RRV den 31 oktober 1977 sin nettouppbörd av särskilda värnskatter till följande belopp (milj. kr.).

Utfall Prognos

1976/77 1977/78 1978/79

Särskild varuskatt 14,6 15,7 16,8

Utjämningsskatt 7,2 9,5 10,2

Chokladutjämningsavgift 0,6 0,6 0,6

Dryckesförpackningsavgift 13,8 11,8 13,0

Summa 36,2 37,6 40,6

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln särskilda varuskatter beräknas till 472 600 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 485 600 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Omsättningsskatt på motorfordon

Omsättningsskatt på motorfordon utgår i vissa fall när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller uttas från rörelse utan samband med försäljning (SFS 1956: 545). För skattepliktigt fordon som förts in till Sverige av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt när fordonet förs in i riket. Skattepliktiga fordon är personbilar, lastbilar med en tjänstevikt av högst 1 800 kg och som är utrustade med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri, samt motorcyklar, om fordonen inte tidigare är eller varit upptagna i bilregister.

För personbilar och lastbilar skall omsättningsskatten utgå med det antal kronor som motsvarar 230 % av det tal, vilket anger fordonets tjänstevikt uttryckt i kilogram (SFS 1973: 14). För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kg skall dessutom tillägg göras med 290 kr. för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kg. Skatten avrundas i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. Skatten för motorcyklar är 350 kr. om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, 460 kr. för tjänstevikt mellan 75 och 160 kg samt 700 kr. för tjänstevikt över 160 kg (SFS 1969: 71).

Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1973/74        1974/75 1975/76        1976/77        1977/78

Statsbudget 610,0 616,0 651,5 735,0 783.0

Redovisat 572,8 744.6 827,8 860.1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 86

I skrivelse till RRV beräknar riksskatteverket inkomsterna på titeln till 590 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 660 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Generaltullstyrelsen beräknar inkomsterna till 10 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Riksskatteverket uppskattar nyregistreringen av personbilar till 225 000 för budgetåret 1977/78 och 250 000 för budgetåret 1978/79.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln omsättningsskatt på motorfordon beräknas till 600 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 670 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Tobaksskatt

Tobaksskatt utgår efter varans vikt (SFS 1961: 394 med senaste ändring SFS 1977: 58). För cigarrer och cigariller samt cigarretter utgår skatt enligt följande sammanställning.

Vikt för 1 st. Skatt för

gram 1 st.

öre Cigarrer och cigariller

grupp    I..............     t. o. m. 1.7 13,5

n..............     över       1,7   t. o. m. 3,0 18,0

IU..............        »        3,0        »     5,0 21,5

rV..............        » 5,0 30,0

Cigarretter

grupp    I.............. t .o. m. 0,85 18,0

II.............. ...... över      0,85 t. o. m. 1,20 23,0

III.............. ...... »         1,20       »      1,55 28,0

rV............. ...... »         1,55       »      1,90 32,5

V............. ............................ »         1,90 37,0

Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 74: 00, 25: 00 resp. 10: 50 kr. för kilogram. För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatt med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 mm av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.

Den som inom riket tillverkar tobaksvaror, cigarrettpapper eller cigarretthylsor för försäljning är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket. Likaså skall den som för återförsäljning till riket inför tobaksvaror registreras hos riksskatteverket. Beskattningsmyndigheter är ifråga om vara som av annan än registrerad införts till riket generaltullstyrelsen och i övriga fall riksskatteverket.

De beräknade ocb redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget Redovisat	1 817,0 1 878.8	1   847.0 2   062.1	2 010,0 2 168,2	2 300,5 2 320,0	2630,5

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 87

Riksskatteverket bar i skrivelse till RRV den 28 oktober 1977 anfört följande angående sin beräkning av inkomsterna på titeln:

Under budgetåret 1976/77 inflöt 2 360,5 milj. kr. Under tiden juli— september 1977 har 537 milj. kr. influtit. Svenska Tobaks AB svarar för 99,5 % av tobaksskatten. Företagets försäljning under perioden maj— september utgör underlag för skatteinkomsten under perioden juli— november. För denna period kommer skatt att inflyta med 951 milj. kr. Jämfört med föregående års motsvarande skatteinkomst som uppgick till 967 milj, kr. innebär det en minskning med 2 %.

Härvid skall dock beaktas att skattehöjningen den 14 mars 1977 medförde tidigareläggning av leveranser, vilka annars skulle ha beskattats under innevarande budgetår. Storleken av det belopp varmed korrigering bör ske har beräknats till 60 milj. kr.

I beräkning våren 1977 antogs att skattehöjningen och andra konsum-tionshämmande åtgärder skulle medföra en konsumtionsminskning med 2 %. Inkomsten under de första fem månaderna innevarande budgetår understiger föregående prognos med 8 %. Svenska Tobaks AB räknar med att under budgetåret 1977/78 inleverera 2 425 milj. kr, vilket belopp motsvarar 92 % av i föregående prognos uppgivna 2 630 milj. kr.

Det kan ifrågasättas om konsumtionen verkligen minskat med 2 + 8 = 10 % eller om lagringseffekten varit större än beräknade 60 milj. kr. Att lagringseffekten varit 60 milj. kr. stöds dock av utfallet för perioden mars—juni 1977. Det kan vidare ifrågasättas om konsumtionsminskningen kommer att bli bestående. Med en minskning av 5 % för de följande månaderna skulle minskningen under budgetåret jämfört med den prognosticerade uppgå till 7 % och inkomsten kunna beräknas till 2 450 milj. kr. För de följande budgetåren får det antas att volymen ökar med 2 % per år, vilket utgör den genomsnittliga ökningen under en längre period.

RSV beräknar således inkomsten av tobaksskatt under budgetåret 1977/78 till 2 450 milj. kr. och under budgetåret 1978/79 till 2 500 milj. kr.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 13 oktober 1977 beräknat uppbörden av tobaksskatt till 200 000 kr, imder vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln tobaksskatt beräknas till 2 450 200 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 2 500 200 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

Inkomsterna från partihandelsbolag hänför sig i första hand till aktiebolaget Vin- & Spritcentralen jämte vissa agentbolag.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 88

Budgetär	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget Redovisat	40.0 28,9	35,0 10,2	30.0 26,9	30,0 41,8	30,0

Riksskatteverket har meddelat att AB Vin- & Spritcentralen beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket under såväl budgetåret 1977/78 som under budgetåret 1978/79 till 35 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag beräknas till 35 000 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

Detaljhandeln med msdrycker handhas av ett för hela riket gemensamt företag. Systembolaget AB. Inkomsterna på titeln avser bolagets årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1973/74       1974/75       1975/76       1976/77       1977/78

Statsbudget 51,0 51,0 51.0 50,0 50,0

Redovisat 56,5 60,3 51,1 53,5

Riksskatteverket har meddelat att Systembolaget AB beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket under såväl budgetåret 1977/78 som under budgetåret 1978/79 till 50 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag beräknas till 50 000 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Skatt på sprit

Skatt utgår på sprit (SFS 1957: 209 med senaste ändring SFS 1977: 133. Den 1 januari 1978 ersätts dessa författningar av SFS 1977: 306). För spritdrycker utgår omsättningsskatt dels med en grundavgift för liter dels med en procentavgift. Grundavgiften utgör 65,5 öre för varje hel volymprocent alkohol. Procentavgiften motsvarar 50 % av utminu-teringspriset exklusive mervärdeskatt.

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1973/74       1974/75        1975/76       1976/77       1977/78

Statsbudget 2 200.0        2 805.0 3 100.0 3 250.0 4 000,0

Redovisat 2 244.1 2 885.8 3190,2 3 449,3

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 89

I skrivelse till RRV den 28 oktober 1977 har riksskatteverket anfört följande:

Spritcentralens försäljning av sprit till systembolaget under perioden maj—september utgör underlag för skatteinkomsten juli—november. För denna period kommer skatt att inflyta med 1 465 milj. kr. Jämfört med föregående års motsvarande försäljning, som inbringade 1 390 milj. kr. innebär det en ökning med 5 %. Volymen har minskat med 11 % och den genomsnittliga skatten har ökat med 18 %. Volymminskningen är till en del en effekt av skattehöjningen i maj och antas för hela budgetåret endast bli omkring 5 %.

För de följande budgetåren har antagits en volymökning med 1 % per år och en indirekt skatteeffekt på 2 % per år.

RSV beräknar inkomsten av skatt på sprit under budgetåret 1977/78 till 3 800 milj. kr. och under budgetåret 1978/79 till 3 900 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på sprit beräknas till 3 800 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 3 900 000 000 kr. fÖr budgetåret 1978/79.

Skatt på vin

För vin utgår omsättningsskatt dels med en grundavgift för liter dels med en procentavgift (SFS 1957: 209 med senaste ändring SFS 1977: 133. Den 1 januari 1978 ersätts dessa författningar av SFS 1977: 306). Grundavgiften utgår med 7: 75 kr. för vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin) samt med 2: 80 kr. för annat vin (lättvin). Procentavgiften motsvarar 36 % av utminuteringspriset, exkl. mervärdeskatt. För vin som tillverkats inom landet utgår dessutom en särskild tillverkningsavgift med 50 öre för liter om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt. För övriga viner utgår avgiften med 20 öre per liter.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget Redovisat	390.0 356.3	430.0 431,9	500.0 532,2	600,0 581,8	680,0

I skrivelse till RRV den 28 oktober 1977 har riksskatteverket anfört följande;

Spritcentralens försäljning av vin till systembolaget under perioden maj—september utgör underlag för skatteinkomsten under juli—november. För denna period kommer skatt att inflyta med 310 milj. kr. Jämfört med föregående års motsvarande försäljning, som inbringade 223 milj. kr. innebär det en ökning med 39 %. Den genomsnittliga skatten har ökat med 18 % och volymen har ökat med 18 %. För hela budgetåret

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 90

1977/78 beräknas volymökningen bli 15 % eftersom den nya storsäljaren Kir kan antas vara en sommardryck.

För de följande budgetåren har antagits en volymökning på 5 % per år och en indirekt skatteeffekt på 4 % per år.

RSV beräknar inkomsterna av skatt på vin under budgetåret 1977/78 till 790 milj. kr. och under budgetåret 1978/79 till 860 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på vin beräknas till 790 000 000 kr, för budgetåret 1977/78 och 860 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Skatt på malt- och läskedrycker

Det utgår skatt på malt- och läskedrycker (SFS 1960: 253 med senaste ändring 1977: 135. Den 1 januari 1978 ersätts dessa av SFS 1977: 292). Skatt utgår enligt följande sammanställning.

Dryck Viktprocent Skatt per

alkohol liter

över Högst    Kr

Lättöl                                             1,8 0:45

öl 1,8          2,8 1:35

Starköl 2,8 3:40

Kolsyrade läskedrycker                    . 0:60

övriga läskedrycker                         . 0:37

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget Redovisat Därav Maltdrycker Läskedrycker	649,0 680,7 578,1 102,6	695,0 677,6 582,2 95.4	770,0 865,2 706,8 158,5	892,0 938,6 780,4 158,3	767,0

I skrivelse till RRV har riksskatteverket i fråga om beräkningen av skatt på malt- och läskedrycker anfört följande:

Fr. o. m. mellanölsstoppet den 1 juli 1977 betecknas maltdryck med en alkoholhalt överstigande 2,8 viktprocent som starköl och får således ej säljas i allmänna handeln.

Den avgörande frågan för beräkning av framtida inkomster av skatt på malt- och läskedrycker är hur konsumentema beter sig när mellanölet försvunnit ur sortimentet. Två månaders skattepliktig utlämning i juli—augusti 1977 pekar på en fördubbling av starkölskonsumtionen medan konsumtionen av öl klass II skulle komma att minsika till 70 % av den sammanlagda normalkonsumtionen av öl typ A och B.

Den skattepliktiga utlämningen under perioden maj—april utgör underlag för skatteinkomsten under budgetåret. De tre senaste årens utlämning har uppgått till följande kvantiteter i milj. liter.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

91

Tids- Stark-      Öl Öl Lagrat      Kolsyradeövriga

period öl typ B       typ A       lättöl        läske-       läske-

drycker    drycker

maj 74—apr 75 22,4 maj 75—apr 76 21,4 maj 76—apr 77   23,5

280,0

277,9 335,8

36,1 28,8 22,4

93,1 101,4 109,6

286,7 284,8 274,9

33,9 35,2

Med utgångspunkt från vad som lantagits ovan och med hänsyn tagen till den kalla sommaren 1977 beräknar RSV att den skattepliktiga utlämningen under prognosperioden kommer att uppgå till följande kvantiteter i milj. liter.

Tidsperiod

Starköl

öl

typ B

Öl

typ A

Lagrat lättöl

Kolsyradeövriga läske-       läskedrycker    drycker

maj 77—apr 78   43 27

maj 78—apr 79   40 —

maj 79—apr 80  40 —

238 113

300 120

300 124

253 260

255

36 37 38

RSV beräknar inkomsten av skatt på malt- och läskedrycker under budgetåret 1977/78 till 750 milj. kr och under budgetåret 1978/79 till 770 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker beräknas till 770 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 790 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Energiskatt

Allmän energiskatt skall erläggas för bensin och gasol, vissa bränslen som kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elkraft.

Med bensin avses samtliga i lagen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag och med gasol vara, för vilken skatt skall erläggas enligt förordningen om gasolskatt.

För år 1977 har regeringen beslutat om nedsättning av allmän energiskatt, efter prövning i varje särskilt fall. Regeringen har medgett nedsättning av energiskatt på elkraft, eldningsolja och fasta bränslen för viss industriell tillverkning.

De för bränslen gällande skattesatserna framgår av nedanstående sammanställning.

Bensin Gasol

för buss vars tjänstevikt överstiger 3 000 kg Elektrisk kraft

för industriell verksamhet med förbrukning

större än 40 000 kWh

34 öre per liter

26 .............. '

21 "    "    " 3 öre per kWh

2...............

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2 Budgetförslaget                              92

Stenkol 12 kr. per ton

Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter 6 "   "    "

Brunkolsbriketter 6 "   "

Koks och koksbriketter 14 "  "    "

Koksstybb 6 "   "    "

Tunna och tjocka oljor 40 kr. per m"

Beträffande energiskatt på bensin och gasol gäller i fråga om skattskyldighet och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensinskatt och gasolskatt. Övrig energiskatt redovisas av riksskatteverket samt av generaltullstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införts till riket av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget	1 255,0	1 945,0	3 160,0	3 514,0	4 116,0
Redovisat	1 222,4	1944,4	3 070,5	3 528,1	,
Därav pä
Elektrisk kraft	392,8	492,5	986,0	1 241,2	,
Bensin och gasol	496,0	1110,0	1 420,4	1 582,3	,
Andra bränslen	333,6	341,9	663,3	704,2	.

' Exklusive tullverkets uppbörd.

I skrivelse till RRV den 28 oktober 1977 har riksskatteverket anfört följande:

Regeringen har genom särskilda beslut medgett nedsättning av energiskatten för f. n. ca 160 företag med industriell tillverkning. Enligt besluten skall energiskatten på elkraft, eldningsoljor och fasta bränslen begränsas till 1 % av försäljningsvärdet fritt fabrik av de produkter som tillverkas under tiden 1 juli 1975—31 december 1976 och till 1,3 % av försäljningsvärdet för produkter som tillverkas under 1977. Vid beräkningen av inkomsterna av energiskatt bar förutsatts att sådana beslut om nedsättning inte kommer att meddelas för tiden efter utgången av 1977. For den tiden skall RSV besluta om sådan nedsättning av energiskatten att denna motsvarar 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.

Inkomstbortfallet till följd av nedsättningarna har beräknats till ca 250 milj. kr. per år när skatten begränsas till 1 % av värdet, till ca 160 milj. kr. per år när skatten begränsas till 1,3 % och till 20 milj. kr. per år när skatten begränsas till 3 % av värdet. Minskningen antas fördelas med hälften på vardera elkraft och bränslen och vara lika stor varje kvartal. De nedsättningar som regeringen medgett påverkar inkomsterna under innevarande budgetårs tre första kvartal, eftersom skatten för ett kvartal redovisas under det följande kvartalet. För tiden därefter har inkomsterna antagits bli påverkade av RSVs beslut om nedsättning av skatten.

a) Energiskatt på elkraft

Skattesatsen höjdes fr. o. m. den 1 april 1977 från 2 till 3 öre per kWh (på grund av övergångsbestämmelser har den höjda skattesatsen börjat

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 93

tillämpas senare för stora grupper skattskyldiga). För förbrukning i industriell verksamhet gäller den höjda skattesatsen bara för 40 000 kWh per år. Skattehöjningen på industriförbrukningen beräknas därför medföra en inkomstförstärkning (brutto) av 5 milj. kr. per år.

Förbrukningen inom industrin under vart och ett av budgetåren 1977/ 78 och 1978/79 beräknas uppgå till 39,0 TWh (1 TWh = 1 miljard kWh).

Av förbrukningen beräknas 3,3 TWh gå åt för "skattefria" ändamål. Skatten på olja som använts för produktion av elkraft får dras av från skatten på bränsle eller på elkraft. Uppskattningsvis 150 milj. kr. dras av från skatten på elkraft. Vid nedsättning av energiskatten till 1,3 % beräknas skattenedsättningen påverka de tre första kvartalen av budgetåret 1977/78 och bli 60 milj. kr. Vid nedsättningen till 3 % beräknas skattebortfallet till 2 milj. kr. under fjärde kvartalet under budgetåret 1977/78 och till 10 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Förbrukningen inom hushåll, handel m. m. (skattesats 3 öre per kWh) beräknas uppgå till 39,0 TWh under budgetåret 1977/78. För det följande budgetåret antas en ökning med 6%. RSV beräknar inkomsten av energiskatt på elkraft för budgetåret 1977/78 till [(39,0—3,3) 0,02X 10« + 5—150—60—2 + (39,0x0,03x lO») =] 1 677 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 [(39,0—3,3) 0,02 X 10 + 5—150—10+ (39,0 X 1,06 X0,03 X 10») =] 1 798 milj. kr.

b) Energiskatt på bensin och gasol

I detta sammanhang kan bortses från energiskatten på gasol. Energiskatten på bensin är 34 öre per liter och motsvarar 79,07 % (34/43) av inkomsten av bensinskatt. Med ledning av prognosen för bensinskatt och med tillägg av 1 milj. kr. för den energiskatt på lättbensin, som levereras in av gasverk och för vilken bensinskatt inte utgår, kan inkomsten under budgetåret 1977/78 beräknas till 1 606 milj. kr., under budgetåret 1978/79 till 1 654 milj. kr.

c) Energiskatt på andra bränslen än bensin och
gasol

Inkomsten under budgetåret 1976/77 uppgick till 704 milj. kr. Den har påverkats av de skattenedsättningar som regeringen medgett.

RSV räknar inte med någon ändring av förbrukningen under det innevarande eller de närmast följande två budgetåren jämfört med budgetåret 1976/77. Regeringens beslut om nedsättning av energiskatten för vissa industriföretag till 1,3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde upphör att gälla vid utgången av 1977. RSV uppskattar att inkomsten kommer att påverkas av detta på så sätt att den under budgetåret 1977/78 uppgår till 748 milj. kr., under budgetåret 1978/79 till 800 milj. kr.

Den sammanlagda energiskatten blir då för budgetåret 1977/78 (1 677 + 1606 + 748 =) 4 031 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 (1798 + 1 654 + 800 =) 4 252 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln energiskatt beräknas till 4 031 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 4 252 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 94

Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Under budgetåret 1976/77 inflöt som särskild beredskapsavgift för oljeprodukter 375 milj. kr. Avgiften tas ut för att bekosta en utökad beredskapslagring av råolja och oljeprodukter. Avgiftsmedlen fonderas och tillförs en särskild oljelagringsfond.

Avgiften framgår av nedanstående tablå.

Bensin, avsedd för motordrift

ej flyg- och reabensin 6 öre/liter fr. o. m. 1978 7 öre/liter

Motorbrännolja, eldningsolja och

bunkerolja 7 kr/m' fr. o, m, 1978 18 kr,/m»

Avgiftsskyldigheten följer samma regler som gäller för skattskyldighet för bensinskatt och allmän energiskatt.

I skrivelse till RRV den 28 oktober 1977 har riksskatteverket anfört följande:

En avgiftsändring vid ett kvartalsskifte påverkar inkomsten ett kvartal senare. Inkomsten av särskild beredskapsavgift för bensin svarar nu mot 13,95 % (6/43) av inkomsten av besinskatt men efter höjningen mot 16,28 % (7/43) av bensinskatteinkomsten. Inkomsten av bensinskatt under budgetåret 1977/78 har beräknats till 2 030 milj. kr. Denna inkomst antas fördelas med 1 600 milj. kr på de tre första kvartalen och med 430 milj. kr. på det sista kvartalet av budgetåret 1977/78. Med ledning av denna prognos beräknas inkomsten av den särskilda beredskapsavgiften för bensin under budgetåret 1977/78 uppgå till (0,1395x1600 + 0,1628X430=) 293 milj. kr. och under budgetåret 1978/79 till (0,1628X2090 =) 340 milj. kr.

Under tiden juli—september 1977 inflöt särskild beredskapsavgift för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med 31 milj. kr. Under tiden oktober 1976—mars 1977 blev inkomsten 58 milj. kr och under tiden april—juni 1977 56 milj. kr. Om konsumtionen antas bli oförändrad de närmaste åren och om avgiften höjs till 18 kr per m blir inkomsten under budgetåret 1977/78 (31 + 58X18/5 + 56X18/7 =) 384 milj. kr. Inkomsten under budgetåret 1978/79 kan beräknas bli (31 X 18/7 +58 X 18/5 + 56x18/7:=) 433 milj. kr.

Den sammanlagda inkomsten av särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skulle i enlighet med det anförda bli för budgetåret 1977/78 (293 + 384=) 677 milj. kr., för budgetåret 1978/79 (340 + 433 = ) 773 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Eftersom avgifterna skall fonderas föreslår RRV att titeln uppförs med formellt 1 000 kr. för budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 95

Särskild vägtrafikskatt

Fr. o. m. år 1974 utgår särskild vägtrafikskatt i form av särskild fordonsskatt och särskild kilometerskatt (SFS 1973: 602). Skatten ersätter den särskilda skatten på motorbränslen.

Särskild fordonsskatt utgår för trafiktraktor och registrerat motorredskap, som inrättats för brännoljedrift. Vidare beskattas släpvagn över tre tons skattevikt, som dras enbart av traktor eller motorredskap, om fordonet är fordonsskattepliktigt enligt vägtrafikskattelagen (SFS 1973: 601).

Särskild kilometerskatt utgår för motorfordon, som är inrättat för brännoljedrift och för släpvagn, allt under förutsättning att fordonet är kilometerskattepliktigt enligt vägtrafikskattelagen.

Särskild fordonsskatt utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet bestäms av fordonsslag, totalviktsintervall samt för släpvagn om den är påhängsvagn som dragés av kilometerskattepliktigt fordon eller annan släpvagn. Särskild kilometerskatt beräknas efter antal körda kilometer och utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp.

Särskild vägtrafikskatt uppbärs på samma sätt som vägtrafikskatt (SFS 1973: 776).

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1973/74   1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget Redovisat	25,0          166,0 55,7          201,8	175,0 192,8	212,0 198,0	201,0

Antalet brännoljedrivna personbilar utgör drygt 3 % av totala antalet bilar. För lastbilar och bussar är motsvarande procentandelar ca 55 resp. 80 %. Antalet trafiktraktorer och registrerade motorredskap som berörs av den särskilda fordonsskatten är drygt 4 000 st. Antalet släpvagnar med totalvikt över 3 ton, som dras enbart av traktor eller motorredskap uppgår till ca 3 600 st. Med ledning av dessa uppgifter har den särskilda vägtrafikskatten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 framräknats enligt nedanstående tabell.

Tabell 27. Särskild vägtraflkskatt budgetåren 1977/78 och 1978/79, milj. kr.

1977/78 1978/79

Särskild fordonsskatt 2 2

Särskild kilometerskatt       188 201

Därav lastbilar 141 150

Summa    190 203

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 96

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild vägtrafikskatt till 190 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 203 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Skatt på annonser och reklam

Skatt utgår på annonser och reklam (SFS 1972: 266 med senaste ändring 1977: 367), Skatten beräknas på underlaget exklusive skatt. Den är 6% för annons i allmän nyhetstidning, annars 10%. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak. Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riksskatteverket. Skatten redovisas vanligen för perioder om 2 månader. Den skattskyldige skall utan anmaning inge deklaration för varje redovisningsperiod. Till skattskyldig som redovisat reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation återbetalar riksskatteverket så stor del av den erlagda skatten för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning om högst 6 miljoner kronor för helt år.

Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, j fråga om reklamskatt vid införsel, generaltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgtåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.):

Budgetär	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget Redovisat	92,0 87,8	90,0 120,5	115,0 145,1	152,0 174,1	207,0

Riksskatteverkets inkomster av skatt på annonser och reklam uppgick budgetåret 1976/77 till 167,9 milj. kr. I skrivelse till RRV beräknar riksskatteverket inkomsterna för budgetåret 1977/78 till 170 milj. kr. och 200 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Generaltullstyrelsen beräknar sin uppbörd av skatt på annonser och reklam till 6,7 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 7,0 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

I prop. 1977/78: 58 om ökat stöd till dagspressen m. m, föreslås att reklamskatten på annonser i dagspressen sänks från 6 till 3 % och att det s. k. grundavdraget höjs från 6 till 9 milj. kr. De föreslagna åtgärderna beräknas minska intäkterna av reklamskatten med ca 43 milj. kr. per år. För innevarande budgetår beräknas minskningen uppgå till ca 20 milj. kr.

RRV beräknar inkomstema på titeln skatt på annonser och reklam till 157 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 164 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 97

Skatt på spel

Spelskatt (SFS 1972: 820) utgår på automat-, roulett- eller bingospel, som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen.

Skatten på automat- och roulettspel är en fast avgift för varje kalendermånad då skattskyldighet råder. För automatspel utgår avgiften med 100 kr. per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynt. Avgiften är 500 kr. per automat med annan insats än tjugofemöringar om spelet inte bedrivs i samband med restaurangrörelse, och 900 kr. per automat om spelet bedrivs i samband med sådan restaurangrörelse. Skatten är hälften av dessa belopp för automatspel som bedrivs i samband med annat än restaurangrörelse och om spelet anordnas högst 15 dagar i månaden. För roulettspel utgår avgiften med 5 000 kr. för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka om spelet bedrivs i samband med restaurangrörelse som erhållit tillstånd att utskänka rusdrycker till allmänheten efter kl. 01.00. Avgiften är 3 500 kr. för annat tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och är 1 500 kr. i annat fall. Skatt på bingospel utgår med 5 % av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstälbiing (milj. kr.).

Budgetår	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget Redovisat	50,0 58,7	60,0 69,0	75,0 89,1	102,0 95,5	110,0

I skrivelse till RRV den 28 oktober 1977 har riksskatteverket anfört följande:

Uppbörden under budgetåret 1976/77 uppgick till 95,4 milj. kr., varav 47,47 milj. kr. avsåg skatt på bingospel och 47,97 milj. kr. skatt på automat- och roulettspel. Av sistnämnda belopp torde ca 6 milj. vara hänförliga till skatt på roulettspel.

Under innevarande budgetår har spelskatt t. o. m. september influtit med 23,2 milj. kr. Under motsvarande tid föregående år inflöt 22,6 milj. kr. Ökningen utgör 2,6 % lika fördelat mellan bingospel och automat-, roulettspel.

I avvaktan på att 1972 års lotteriutredning slutfört sitt arbete har regeringen i proposition till riksdagen föreslagit att skattesatsen för en kronas spelautomat höjs till 1 000 kr. per månad om spelet inte bedrivs i samband med restaurangrörelse som har tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl och till 2 000 kr. per månad om spelet bedrivs i samband med sådan rörelse. Samtidigt föreslås att antalet automater i samband med restaurangrörelse successivt begränsas och att s. k. förhöjd vinstchans förbjuds.

RSV beräknar inkomsten av skatt på spel med beaktande av ovan nämnda proposition, som vad gäller skattesatserna föreslås få tiUämpning fr. o. m. 1 januari 1978 och vad gäller antalet spelplatser och förhöjd vinstchans i huvudsak fr. o. m. 1 januari 1979.

7   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. I

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 98

Enligt uppgifter som inhämtats från branschföretag väntas antalet enkronasautomater minska med ca 10 % efter skattehöjningen. Införs förbud mot förhöjd vinstchans väntas antalet minska med ytterligare minst 30%.

Skatten på automatspel erläggs i förskott och redovisningsperiod är normalt kalenderkvartal. Om skattesatserna höjs fr. o. m. 1 januari 1978 kommer dessa att under budgetåret 1977/78 äga tillämpning för tre kvartal. RSV beräknar inkomsten för året till 70 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknas en inkomst av 55 milj. kr.

Inkomsten från bingospelet beräknas stiga med ca 10 % per år och beräknas till 50 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 55 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Inkomsten av roulettspel beräknas till oförändrat 6 milj. kr. per år.

RSVs totala inkomst av skatt på spel beräknas för budgetåret 1977/78 till 126 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 till 116 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på spel beräknas till 126 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 116 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

Lagen om svavelhaltigt bränsle (SFS 1976: 1054) trädde i kraft den 1 oktober 1977. Då upphör lagen om begränsning av svavelhalten i eldningsolja att gälla (SFS 1968: 551). För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar har regeringen meddelat föreskrifter för användningen av svavelhaltigt bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen utser kan medge undantag från bestämmelse om den högsta mängd svavel föreningar som får släppas ut i luften. I dessa fall får en särskild avgift tas ut med belopp som fastställs av regeringen eller utsedd förvaltningsmyndighet.

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskilda avgiften utgår enligt taxa som fastställs av statens naturvårdsverk efter samråd med RRV (SFS 1976: 1055).

Naturvårdsverket har i kungörelse den 13 juni 1977 fastställt följande avgiftstaxa:

a) för förbränning av eldningsolja med en svavelhalt av 1,1—2,5 viktprocent med belopp per m varierande mellan 4: 50 och 36: 00 kr. (taxetabell A—C)

b) för förbränning av svavelhaltigt bränsle av kol eller koks med en svavelhalt av 0,9—2,5 viktprocent med belopp per ton varierande mellan 3: 00 och 25: 50 kr. (taxetabell D och E)

c) för förbränning av eldningsolja med högre svavelhalt än 2,5 viktprocent eller annat svavelhaltigt fossilt bränsle än eldningsolja, kol

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 99

eller koks utgår avgift med 1 500 kr. per ton av den ökade mängd svavel som kommer att släppas ut till följd av undantaget,

I skrivelse till RRV den 13 oktober 1977 skriver statens naturvårdsverk att hänsyn tagits till de erfarenheter som vunnits under förberedelsearbetet fram till den 1 oktober 1977. Statens naturvårdsverk beräknar att inkomsterna avseende särskild skatt på svavelhaltigt bränsle skall utgå med 11 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 3 milj, kr, för budgetåret 1978/79,

RRV ansluter sig till statens naturvårdsverks beräkning. Inkomsterna på titeln särskild avgift på svavelhaltigt bränsle beräknas till 11 000 000 kr, för budgetåret 1977/78 och 3 000 000 kr, för budgetåret 1978/79.

Investeringsavgift

Investeringsavgift utgår på vissa byggnadsarbeten som igångsätts under tiden den 23 maj 1977—den 30 juni 1978. Byggnadsarbeten i Värmlands, Västerbottens och Norrbottens län är undantagna avgiften (SFS 1977: 322, 323, 803). En närmare redogörelse för vilka byggnadsarbeten som är avgiftsbelagda återfinns i RRVs inkomstliggare för budgetåret 1977/78.

Investeringsavgiften är 15 % av byggnadskostnaden för avgiftsbelagt arbete. Avgiften fastställs av länsstyrelsen i det län där byggplatsen är belägen. En preliminär avgift betalas till länsstyrelsen senast vid igångsättningstillfället. När byggnadsarbetet slutförts beräknas en slutlig avt gift varefter en reglering av avgiften kan ske.

Länsstyrelserna har under oktober månad 1977 inkommit till RRV med beräkningar över förväntade statsinkomster som en följd av införandet av investeringsavgiften. Enligt dessa beräkningar skulle inkomsterna uppgå till 24,3 milj. kr. budgetåret 1977/78 och 9,4 milj. kr. budgetåret 1978/79. Under budgetåret 1970/71 utgick en 25-procentig investeringsavgift på oprioriterat byggande. Inkomsterna från denna avgift uppgick totalt till 6,5 milj. kr.

RRV ansluter sig till länsstyrelsemas beräkningar. Inkomstema på titeln investeringsavgift beräknas till 24 281 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 9 417 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 100

Uppbörd i statens verksamhet

RRV har erhållit uppgifter om nettoinkomster på flertalet inkomsttitlar imder uppbörd i statens verksamhet. Uppgifterna har lämnats av de myndigheter som redovisar uppbörd i statens verksamhet. Vissa titlar har dock beräknats av RRV. Dessa är bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m., vattendomstolsavgifter och pensionsmedel m. m.

Med stöd av dessa uppgifter beräknar RRV inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet till 2 455 602 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 2 610 441 000 kr, för budgetåret 1978/79. Utfall, beräkning i statsbudget och RRVs beräkning framgår nedan (milj. kr.),

1974/75        1975/76        1976/77        1977/78        1978/79

Statsbudget 1321,4 1665,5 2 160,1 2 298,2

Redovisat 1403,6 2161,8 2 177,6

RRVs beräkning . . .2 455,6 2 610,4

Redovisade nettoinkomster under budgetåret 1976/77 på resp. uppbördstitel framgår av bilaga A. I bilaga B och C redovisas RRVs beräkning för budgetåren 1977/78 och 1978/79.

RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar, som ingår i uppbörd i statens verksamhet.

Expeditionsavgifter

Expeditionsavgifter utgår för expeditioner som utfärdas av statlig myndighet. Inkomstema redovisas av riksskatteverket, domstolsverket, patent- och registreringsverket, statens trafiksäkerhetsverk och socialstyrelsen.

Budgetåret 1976/77 uppgick inkomstema till 112,2 milj. kr. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 uppfördes inkomsterna till 155 milj. kr. De ovan nämnda myndigheterna utom socialstyrelsen beräknar att inkomstema kommer att uppgå till 121,7 milj. kr. för budgetåret 1977A 78 och till 124,9 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Nedjusteringen jämfört med beräkningen till statsbudgeten sammanhänger med att utfalii let för budgetåret 1976/77 blev lägre än beräknat.

RRV beräknar inkomstema på titeln expeditionsavgifter till 121 920 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 125 070 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 101

Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.

På inkomsttiteln redovisas bidrag från kommuner till staten för kost-, nåder för pensionering av personal inom det förstatligade polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. (SFS 1966:681). För budgetåret 1977/78 beräknas bidragen för pensionering uppgå till 65,3 milj, kr, och för budgetåret 1978/79 till 65,0 milj, kr.

Fr, o, m, budgetåret 1970/71 redovisas även kostnadsbidrag till lokalhållningen för de allmänna underrätterna på titeln. Kommun som vid Utgången av år 1970 hade lokalhållningsskyldighet för rådhusrätt skall betala kostnadsbidrag till staten (SFS 1970: 390). Kostnadsbidraget fastställs av byggnadsstyrelsen. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknas de uppgå till 7,8 milj. kr, under resp, budgetår,

RRV ansluter sig till byggnadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. beräknas till 73 111 000 kr, för budgetåret 1977/78 och 72 780 000 kr. för budgetåret 1978/79,

Inkomster vid kriminalvården

På denna titel redovisas överskotten från jordbruks- och verkstads-driften inom kriminalvården. Budgetåret 1976/77 uppgick inkomsterna på titeln till 4,9 milj. kr.

För budgetåret 1977/78 beräknar kriminalvårdsstyrelsen överskottet på titeln till 2,5 milj. kr. Minskningen av överskottet jämfört med budgetåret 1976/77 beror till största delen på utökade försök med mark-nadsanpassad lön. Dessutom beräknas produktionen minska bl. a. till följd av att utbildningen av intagna väntas öka. För budgetåret 1978/79 beräknar kriminalvårdsstyrelsen att överskottet kommer att bli 0,1 milj. kr. Sänkningen beror på att utgifterna för arbets- och studieersättningar väntas öka med ca 1 milj. kr. Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en höjning med 10 % av dessa ersättningar. Dessutom beror sänkningen på att antalet arbetstimmar i produktiv verksamhet antas fortsätta att minska bl. a. till följd av den ökade utbildningen av de intagna.

RRV ansluter sig till kriminalvårdsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid kriminalvården beräknas till 2 530 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 100 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen

På inkomsttiteln redovisas avgifter för registrering och kontroll av farmacevtiska specialiteter m. m. Inkomsterna redovisas av socialstyrelsen. Kostnadema för den statliga läkemedelskontrollen ska till 80 % täckas genom avgifter enligt läkemedelsförordningen (SFS 1962: 701,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 102

med senaste ändring 1977: 570). Avgifterna är av två slag, anmälningsavgift som tas ut när ett läkemedel registreras och en årsavgift. Fr, o, m, den 1 juli 1977 är anmälningsavgiften 9 000 kr. och årsavgiften 6 000 kr. Enligt riksdagens beslut ska den totala kontrollorganisationen finansieras genom avgifter. Socialstyrelsen har därför föreslagit en höjning av avgifterna fr. o. m, den 1 januari 1978, Anmälningsavgiften föreslås höjas till 11 600 kr, och årsavgiften till 7 700 kr.

Socialstyrelsen har i sina beräkningar utgått från att avgifterna kommer att höjas. Däremot har hänsyn inte tagits till kommande avgifter för prövning av naturmedel. Inte heller har någon hänsyn tagits till avgiften för kontroll av diabetestester på grund av att omfattningen av derma verksamhet är oklar. Socialstyrelsen beräknar inkomstema mot denna bakgmnd till 20,3 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 24,7 mUj. kr. för budgetåret 1978/79,

RRV ansluter sig till socialstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen beräknas till 20 297 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 24 664 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Inkomster vid karolinska sjukhuset

I statsbudgeten upptogs inkomsterna för budgetåret 1977/78 till 388,9 milj. kr. Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar inkomsterna nu till 385,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 420,7 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Beräkningarna under de olika inkomsterna som ingår i denna titel framgår nedan (milj. kr.)

1977/78 1978/79

Driftbidrag från Stockholms läns

landsting 279,2 307,2

Landstingets bidrag till investeringar 9,0 9,0
Inkomster för öppen och sluten vård i

.övrigt 90,6 98,1

Övriga ersättningar 6,4 6,4

Summa 385,2 420,7

Direktionen för karolinska sjukhuset har i sina beräkningar tagit hänsyn till de ändrade ersättningsreglerna inom den allmänna sjukförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1977. Ändringarna innebär bl. a. höjd ersättning för sjukhusvård från 20 kr. till 30 kr. per vårddag och höjd läkarvårdsersättning och patientavgift från 85 kr. till 113 kr. per läkarbesök (SFS 1977: 766).

RRV ansluter sig till karolinska sjukhusets beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid karolinska sjukhuset beräknas till 385 200 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 420 700 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 103

Inkomster vid arbefarskyddsstyrelsen

Inkomsterna på titeln består i huvudsak av tre delar, ersättning för uppdragsverksamhet, avgifter för utlåtande från centrala bedörtmings-nämnden för dammlunga och försäljning av publikationstryck. Utfallet på inkomsttiteln för budgetåret 1976/77 uppgick till 2,8 milj. kr.

Den 1 juli 1977 höjdes taxorna för uppdragsverksamheten med 28 % varför en motsvarande uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1977/ 78 har gjorts. För budgetåret 1978/79 räknar arbetarskyddsstyrelsen med ytterligare en taxehöjning på 20 % för uppdragsverksamheten.

Inkomsterna för utlåtanden från centrala bedömningsnämnden för dammlunga beräknas bli oförändrade budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 beräknar arbetarskyddsstyrelsen med en taxehöjning på 10%,

Försäljningen av publikationstryck har stagnerat, Inkomstema antas öka i takt med prisökningen, vilken arbetarskyddsstyrelsen beräknar uppgå till 10 % årligen.

RRV ansluter sig till arbetarskyddsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen beräknas till 3 512 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 4 195 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Avgifter för registrering av motorfordon

Inkomstema redovisas av statens trafiksäkerhetsverk och länsstyrelserna. Statens trafiksäkerhetsverks inkomster är registerhållningsavgift som är 16 kr. per skatteår för fordon och för registrerat terrängfordon utgår en engångsavgift för registerhållning med 40 kr. samt en avgift på 20 kr. för bevis att avställning av fordon har upphört. Dessutom betalar innehavare av saluvagnslicens en årlig registreringsavgift. Avgifter för körtillstånd redovisas av länsstyrelserna. Avgiften är 25 kr. per tillstånd.

Statens trafiksäkerhetsverks redovisade inkomster uppgick till 72,3 milj. kr. för budgetåret 1976/77. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknar statens trafiksäkerhetsverk inkomsterna till 73,8 resp. 75,0 milj. kr. Ökningen jämfört med tidigare år beror på förändringar av volymen.

Länsstyrelsernas redovisade inkomster för budgetåret 1976/77 är 1,1 milj. kr. RRV beräknar därför inkomsterna för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 1,1 milj. kr. för vardera budgetåren.

RRV ansluter sig till statens trafiksäkerhetsverks beräkning. Inkomsterna på titeln avgifter för registrering av motorfordon beräknas till 74 900000 kr. för budgetåret 1977/78 och 76 100 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 104

Fyravgifter

Fyravgiftema är av tre slag: Allmän, lokal och inrikes fyravgift. Fr. o, m. den 1 januari 1977 är avgifterna för allmän och inrikes fyravgift 3: 50 kr. per ton netto av fartygets dräktighet. Antalet avgiftspliktiga resor är 12 per år. Den lokala fyravgiftens basbelopp är 118 kr. och avgiften för varje avståndsklass över klass 1 är 39 kr. (SFS 1976: 953). Den 1 maj 1977 ändrades beräkningsgmnden på den inrikes fyravgiften. Tidigare beräknades avgiften på den del av fartygets netto-dräktighet som översteg 400 registerton. Nu beräknas den på den del som Överstiger 1 500 registerton.

I prop. 1977/78: 13 föreslås ett nytt system för de statliga sjöfartsav-giftema. Det beräknas vara genomfört den 1 januari 1978. Förslaget innebär att en särskild farledsvaruavgift införs för gods som transporteras med fartyg till och från Sverige. Av de nuvarande avgiftema avskaffas inrikes och lokal fyravgift. Den nuvarande allmänna fyravgiften bibehålls med den nya benämningen fyravgifter. Avgiftens storlek ändras inte, men antalet avgiftspliktiga resor minskas från tolv till tio per år.

Från influtna fyravgifter skall generaltullstyrelsen fr. o. m. budgetåret 1976/77 överföra 6,5 % till handelsflottans kultur- och fritidsfond.

Generaltullstyrelsen, som är uppbördsmyndighet, beräknar inkomsterna enligt det nya avgiftssystemet till följande belopp (tusental kr.).

	Redovisat	Generaltullstyrelsens beräkning
	1976/77	1977/78	1978/79
Allmän fyravgift	87 280	44 000
Lokal fyravgift	16 550	8 000	—
Inrikes fyravgift	7 000	3 000	—
Fyravgift	,	45 000	90 000
Farledsvaruavgift	.	65 000	125 000
Summa	110 830	165 000	215 000
Avgår 6,5 % till handels-
flottans kultur- och fritids-
fond	7 204	10 725	13 975
Summa netto	103 626	154 275	201 025

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln fyravgifter beräknas till 154 275 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 201 025 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Pensionsmedel m. m.

Vid beräkning av titelns inkomster för innevarande budgetår och det nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln redovisas fördelade på tre program.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

105

Tabell 28. Anslag med reducerat lönekostnadspålägg (LKJ>) budgetåret 1977/78

Anslag		Myndighet	LKP
III	A   1 Utrikesförvaltningen
	lokalanställd personal	Utrikesdepartementet		11
III	D   1 Svenska institutet	Svenska institutet		11
III	E   4 Bidrag till Stockholms internationella freds-
	forskningsinstitut	Utrikesdepartementet		11
V	K  4 Bidrag till driften av
	särskolor m. m.	Skolöverstyrelsen Socialstyrelsen		11
VI	C   3 Statens Trafiksäkerhetsverk: Bil- och körkortsre-
	gister m. m.	Statens Trafiksäkerhetsverk		11
VII	B   2 Statistiska centralbyrån:
	Uppdragsverksamhet	Statistiska Centralbyrån		11
VII	B 12 Revision av sparbankernas förvaltning	Bankinspektionen		1
VIII	E 12 Lönekostnader vid viss omskolning och ompla-
	cering	Statens personalnämnd		»
IX	B 11 Bidrag till Svenska
	riksteatern	Kammarkollegiet		11
IX	B 12 Bidrag till Operan och
	Dramatiska teatern	Kammarkollegiet		11
IX	B 13 Rikskonsertverksamhet	Kammarkollegiet		11
IX	B 33 Landsarkiven:
	Landsarkivet i Göteborg	Landsarkiven		11
IX	B 56 Bidrag till vissa museer
	Hallwylska museet	Kammarkollegiet	13 000 kr
	Stiftelsen Dansmusei-
	fonden	Kammarkollegiet	23 000 kr
	Stiftelsen Drottning-
	holms teatermuseum	Kammarkollegiet	30 000 kr
	Stiftelsen Musikhisto-
	riska museet	Kammarkollegiet	62 000 kr
	Stiftelsen Thielska
	galleriet	Kammarkollegiet	6 000 kr
IX	C 11 Bidrag till driften av grundskolor m. m.	Skolöverstyrelsen Samtliga länsstyrelser		11
IX	C 18 Bidrag till driften av gymnasieskolor	Skolöverstyrelsen Samtliga länsstyrelser		11
IX	C 20 Bidrag till driften av
	riksinternatskolor	Skolöverstyrelsen	11
IX	C 26 Bidrag till Bergsskolan	Länsstyrelsen i
	i Filipstad	Värmlands län	11
IX	C 27 Bidrag till driften av
	vissa privatskolor	Skolöverstyrelsen	11
IX	E   5 Bidrag till kommunal vuxenutbildning	Skolöverstyrelsen Samtliga länsstyrelser	11
IX	E   8 Bidrag till driften
	av folkhögskolor	Skolöverstyrelsen	11
X	D  2 Bidrag till Skogsvårds-
	styrelserna	Skogsstyrelsen	J	1
X	G 18 Bidrag till Sveriges
	utsädesförening	Sveriges lantbruksinstitut	11

 Lönekostnadspålägg beräknas i enlighet med tillämpliga bestämmelser om arbetsgivaravgift i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

* Lönekostnadspålägg beräknas beroende på huvudman.

' Beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg skall inte tillämpas i fråga om lön till anställda vid skogsvårdsstyrelsen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 106

Anslag med reducerat lönekostnadspälägg (LKP) budgetåret 1977/78 forts.
Anslag Myndighet LKP

X      I    1 Stöd till idrotten:

Organisationsstöd m. m.     Kammarkollegiet 11

XIV F   1 Styrelsen för teknisk

utveckling:

Teknisk forskning och        Styrelsen för teknisk

utveckling utveckling 11

Dessutom skall Statens Järnvägar tillföra titeln Pensionsmedel m. m. ett belopp motsvarande 11,0 % av verkets lönesumma

Programindelning

Program 1 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekostnadspåläggen är avsedda att täcka i de fall oreducerat lönekostnadspålägg utgår.

Program 2 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekostnadspåläggen är avsedda att täcka i de fall reducerat lönekostnadspålägg utgår.

Program 3 avser avsättningar till framtida pensioner och utbetalning av utgående personalpensionsförmåner.

Flertalet statliga myndigheter redovisar lönekostnadspålägg i program 1, De myndigheter m, fl, och de anslag för vilka reducerat lönekostnadspålägg utgår och som således redovisas i program 2 framgår av tabell 28.

De största redovisningsbeloppen i program 2 kommer från bidragsanslagen till driften av grundskolor och gymnasieskolor samt från statens järnvägar.

För program 1 gäller att under inkomstposten personalsjukpenningar redovisas ersättningar från de allmänna försäkringskassorna på grund av statens arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring.

De olika arbetsgivaravgifterna på utgiftssidan fastställs för staten med undantag för de affärsdrivande verken, riksbanken och dess industrier samt riksdagens ledamöter. Beloppen som redovisas för budgetåret avser avgifterna för det kalenderår som avslutas under budgetåret. Undantag utgör dock socialförsäkringsavgiften till allmänna tilläggspensioneringen som redovisas för budgetåret. De lönekostnadspålägg som redovisas under budgetåret motsvarar den under samma tid utbetalade lönesumman. Vissa arbetsgivaravgifter omförs vidare till andra inkomsttitlar. Som exempel kan nämnas avgifterna till den allmänna sjukförsäkringen som förs över till inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. och den allmänna arbetsgivaravgiften som förs över till titeln allmän arbetsgivaravgift.

Bilaga 1   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

107

Tabell 29 Pensionsmedel milj. kr.

1976/77

1977/78

1978/79

Utfall

Beräkning

Statsbudget

Statsbudget

Ny beräkning

Program 1 Inkomster'

4 591 360

4 836 454

5 290

5 756 540

6 296

5 535 450

5 985

6199 580

6 779

1 Lönekostnadspålägg

2 Personalsjukpenningar m. m.

Summa    4 951

Utgifter'

1 152

1 230

1 080

1458

1 300

1 Socialförsäkringsavgift till försäkringen för tilläggspension

2 Socialförsäkringsavgift till den allmänna

sjukförsäkringen	930	976	1026	1087	1414
3 Allmän arbetsgivaravgift	450	480	523	532	289
4 Socialförsäkringsavgift till folkpensione-
ringen	725	757	1064	1 128	1 223
5 Arbetslöshetsförsäkringsavgift	47	49	54	54	59
6 Lönegarantiavgift	2	2	9	9	10
7 Delpensionsavgift	15	15	34	34	37
8 Arbetsmarknadsutbildningsavgift	47	49	53	54	59
9 Vissa yrkesskadeersättningar m. m.	12	15	15	18	18
10 Ersättning från grupplivförsäkring	31	51	40	48	51
11 Vuxenutbildningsavgift	17	18	20	20	37
12 Arbetarskyddsavgift	15	16	17	17	14
13 Barnomsorgsavgift	,	,	133	136	191
14 Avsättningar till framtida kompletterings-
pensioner	1 580	1710	1 767	1 859	1919
Summa	4 951	5 290	5 985	6 296	6 779
Program 2
Inkomster'
Lönekostnadspälägg m. m.	1 343	1230	1 372	1464	1 577

Utgifter'

1 Ersättning från grupplivförsäkring

2 Avsättningar till framtida kompletterings-pensioner

Summa Program 3 Inkomster'

1 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

2 Vissa pensionsavgifter

Summa

Utgifter'

1 Personalpensionsförmåner

2 Överskott

Summa

14

15

12

10

1 336	1 220	1 360	1450	1562
I 343	1 230	1 372	1464	1 577
2 916	2 930	3 127	3 309	3 481
17	19	20	20	20
2 933	2 949	3 147	3 329	3 501
2 099	2 135	2 330	2 345	2 508
834	814	817	984	993
2 933	2 949	3 147	3 329	3 501

' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftstitlar.

Utgiftsposterna avsättningar till framtida kompletteringspensioner utgör saidoposter. Motsvarande medel redovisas som inkomst i program 3.

Under utgiftsposten personalpensionsförmåner m. m. redovisas pensioner åt f. d. statstjänstemän m. fl. som utbetalas av försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket och statens personalpensionsverk.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 108

överskottet i program 3 är en saidopost och utgör det totala överskottet på inkomsttiteln. Budgetåret 1976/77 uppgick detta till 814 milj. kr. Jämfört med budgetåret 1975/76 innebär detta en ökning med 340 milj. kr. Ökningen förklaras bl. a. av att personalpensionsförmånerna, till följd av sänkningen av folkpensionsåldern från 67 till 65 år den 1 juli 1976, endast ökade med ett par procentenheter.

För budgetåret 1977/78 uppgår det oreducerade lönekostnadspålägget till 39 % vilket är tre procentenheter högre än under närmast föregående budgetår. Höjningen förorsakades av att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och ATP höjdes den 1 januari 1977. Dessutom infördes en ny arbetsgivaravgift benämnd socialavgift till barnomsorgen.

Den 1 januari 1978 höjs socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen, barnomsorgsavgiften samt vuxenutbildningsavgiften. Dessa höjningar uppvägs emellertid av den i propositionen 1977/78: 54 föreslagna sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften. Mot bakgrund härav har RRV i beräkningarna för budgetåret 1978/79 valt att räkna med ett oförändrat lönekostnadspålägg, dvs, 39 %,

Personalpensionsförmånerna har för budgetåret 1977/78 beräknats till 2 345 milj. kr. dvs. endast en marginell uppjustering av beräkningen till statsbudgeten. Jämfört med utfallet för föregående budgetår innebär detta en ökning med 9,8 %. För budgetåret 1978/79 har utbetalningarna beräknats till 2508 milj. kr. dvs. en ökningstakt på 7 %.

Överskottet på titeln skulle därmed uppgå till närmare en miljard kronor under såväl budgetåret 1977/78 som 1978/79.

RRV beräknar inkomstema på titeln pensionsmedel m. m. till 984 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 993 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bidrag för revision av sparbankerna

Enligt gällande lag (SFS 1955: 416) skall sparbank årligen erlägga bidrag för att bestrida kostnader för ersättning åt revisor m. fl. Fr. o. m. budgetåret 1978/79 föreslår bankinspektionen vissa ändringar i sparbankslagen. Ändringarna innebär att varje sparbank i fortsättningen direkt skall stå för kostnaden för revisor m. fl. utan redovisning över denna inkomsttitel. Under budgetåret 1978/79 föreslås emellertid att de fem minsta sparbankernas revisionskostnader skall täckas liksom hittills.

RRV ansluter sig till bankinspektionens beräkning. Inkomsterna på titeln bidrag för revision av sparbankerna beräknas till 1 481 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 15 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 109

Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

Myndigheter som deltar i utvecklings- och försöksverksamhet med programbudgetering får medel anvisade i programtermer. Kostnaderna ska i princip täckas av intäkter. Kostnader för utrustning får emellertid periodiseras. Avskrivning och förräntning på det kapital som lagts ned i utrustning ska inlevereras till denna titel, Förräntningen ska beräknas med en räntefot på 8 %, Medlen överförs till denna inkomsttitel med lika belopp den 31 december och den 30 juni utom för styrelsen för teknisk utveckling och arbetsmarknadsstyrelsen som ska göra överföringen senast den 30 juni. Försöksverksamheten började budgetåret 1970/71,

Utfallet för budgetåret 1976/77 och myndigheternas beräkning för budgetåren 1977/78 och 1978/79 framgår av följande sammanställning (tusental kr.)

	Redovisat	Myndigheten	nas beräkning
	1976/77	1977/78	1978/79
Allmänna advokatbyråer	389	369	349
Arbetsmarknadsstyrelsen	14 274	23 660	14 995
Konsumentverket	12	11	11
Rikspolisstyrelsen	24	0	0
Statens bakteriologiska
laboratorium	2 263	2 467	2 794
Statens industriverk	152	258	286
Statens lantmäteriverk	4 232	9 283	9 794
Statens provningsanstalt	728	1 387	4 800
Statens väg- och trafikinstitut	484	650	818
Statens skeppsprovningsanstalt     987		1 893	2 650
Sveriges geologiska undersök-
ning	3 548	5 123	7 645
Styrelsen för teknisk utveckling 4 937		6 950	7 150
Totalt	32 028	52 051	51292

RRV ansluter sig till myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. beräknas till 52 051 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 51 292 000 kr, för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 110

Diverse inkomster

Bötesmedel

På denna inkomsttitel redovisas böter i form av dagsböter, normerade böter eller penningböter. Dagsböter ådöms till ett antal av minst en och högst etthundatjugo allt efter brottets svårighetsgrad och fastställs till visst belopp med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Normerade böter bestäms efter värdet av föremålet för brottet. Beträffande penningböter stadgas att om det för böter är utsatt visst högsta belopp ej över 500 kr. ådöms de omedelbart i penningar. Böter och viten tillfaller staten om inte annat är föreskrivet.

Är 1977 avskaffades fylleristraffet. Detta har medfört en minskning av bötesinkomsterna.

Den 1 april 1977 ersattes parkeringsboten med en felparkeringsavgift som tillfaller kommunen under förutsättning att den svarar för kommunal trafikövervakning. 1 annat fall skall avgiften tillfalla staten. Statens inkomster från felparkeringsavgifter redovisas under inkomsttiteln övriga diverse inkomster.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Budgetär 1973/74       1974/75       1975/76       1976/77       1977/78

Statsbudget 87,0 95,0 109,0 111,4 85,8

Redovisat 104,2 111,4 108,4 108.7

Enligt av RRV från länsstyrelserna, rikspolisstyrelsen och generaltullstyrelsen infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 87,2 resp. 86,5 milj. kr.

RRV ansluter sig till ovannämnda myndigheters beräkning. Inkomsterna på titeln bötesmedel beräknas till 87 225 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 86 450 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Totalisatormedel

Varje anordnare av totalisatorspel vid galopp- och travtävlingar skall betala viss andel av de influtna totalisatorm.edlen till riksskatteverket. Andelen är f. n. 10 % av totalisatoromsättningen. AB Trav och Galopp meddelar varje år tillstånd att anordna vadhållning med totalisator i samband med galopp- och travtävlingar.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 111

Budgetår	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget	90,0	95,0	117,0	105,0	137,0
Redovisat	93,5	115,0	129,0	126,0	,

I skrivelse till RRV den 28 oktober 1977 har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1976/77 inflöt 126,0 milj. kr. Under tiden juli— september 1977 inflöt 37,6 milj. kr. mot 31,4 milj. kr. under motsvarande period 1976, Ökningen utgör 20 %, varav 8 procentenheter hänför sig till rikstotospelet V 65 och 12 procentenheter till övriga spelformer.

Efter kontakt med AB Trav och Galopp gör RSV den bedömningen att omsättningsökningen stannar vid ca 19 % under budgetåret.

RSV beräknar inkomsten av totalisatoravgift under budgetåret 1977/ 78 till 150 milj. kr. och under budgetåret 1978/79 till 175 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titehi totalisatormedel beräknas till 150 000 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 175 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Tipsmedel

Radpriset för tippning är fr. o. m. den 1 april 1975 50 öre per rad. Därav går 5 öre direkt till staten som radskatt. Av återstoden skall hälften fördelas bland vinnarna och högst 22,5 % disponeras för bolagets omkostnader. På inkomsttiteln redovisas dels överskottet av AB Tipstjänsts verksamhet, dels den av riksdagen beslutade radskatten.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget	287.0	295,0	347,9	327,1	367,8
Redovisat	291.8	302,5	346,4	376,9

1 skrivelse till RRV den 14 oktober 1977 har AB Tipstjänst beräknat inkomsten av tipsmedel till 400,9 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 400,9 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

RRV ansluter sig till AB Tipstjänst beräkningar. Inkomsterna på titeln tipsmedel beräknas till 400 900 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 400 900 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Lotterimedel

På denna titel redovisas de medel som Svenska Penninglotteriet Aktiebolag betalar in till kammarkollegiet. Bolaget skall inom en månad efter den dag då dragningen förrättats inbetala ett belopp som motsvarar försäljningssumman för sålda lotter efter avdrag av den totala vinstsumman inklusive vinstskatt och bolagets omkostnader.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

112

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
Statsbudget Redovisat	189,0 185,4	181,0 216,6	212,0 227,0	235,0 254,6	279,0

I skrivelse till RRV den 13 oktober 1977 har Svenska Penninglotteriet AB för budgetåret 1977/78 angett att inkomsterna på titeln lotterimedel kan beräknas till 274 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 till 300 milj. kr.

RRV ansluter sig till Svenska Penninglotteriet ABs beräkning. Inkomsterna på titeln lotterimedel beräknas till 274 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 300 000 000 kr. för budgetåret 1978/79,

Övriga diverse inkomster

De på denna titel redovisade inkomsterna uppgick för budgetåret 1974/75 till netto 91,2 milj. kr. och för budgetåret 1975/76 till 118,0 milj. kr. och för budgetåret 1976/77 till 174,3 milj. kr. De största inkomstposterna redovisas i följande tabell (milj. kr.):

Tabell 30. Övriga diverse inkomster

Redovisade belopp

1974/75      1975/76      1976/77

Försäljningsmedel för lös egendom m. m.

Särskild rättsverkan

Expeditionsavgifter

Intressemedel

Äterbetalning av lån från anslag på driftbudgeten

Återbetalning av kostnader för svenska FN-styrkor

Ersättning för datamaskindrift m. m.

Allmän varuskatt

Förlusttäckningsavgifter

Återbetalning gällande U-landsunderstöd

Uppsala läns landsting enligt avtal om Akademiska sjukhuset

Inleverering av vinstmedel från statistiska centralbyrån

Kapitalnedsättning av Rysslands-svenskamas understödsfond enligt K.br. 1974-10-30

Reglering av transakationer från föregående budgetår avseende datadriftledning

De nordiska ländernas andel i Nordiska hälsovårdshögskolan

Ersättning för försvarstandvärd enligt K.br. 1974-04-05

4,4	6,4	4,2
4,1	3,8	8,5
1,3	1,3	1,5
7.2	11,3	53.4
11,9	12,1	9,3
18,2	43,4	40,0
3.7	3,7	3,4
3,1	0,6	6,5
1,2	1.4	1,6
9,0	7.8	5,7

0,5

3,2 8,2

1,1 1.5

1,5

3,3

1.8

3.2

Bilagal    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 113

Redovisade belopp

1974/75       1975/76      1976/77

Energisparlån: amorteringar — 5,4 20,0

Av överstyrelsen för ekonomiskt försvar

inlevererat belopp enl. reg.br. 1975-11-06 — 2,5 —

Inkomster från databearbetningar m. m.

11,3	2,9 12.1	14,9
91,2	118,0	174.3

vid statens trafiksäkerhetsverk Diverse i övrigt

Summa

Titeln har i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 uppförts med 170 milj. kr.

Sveriges fordran på FN för kostnader för svenska FN-trupper uppgår f. n. till 53,5 milj. kr.

Den 1 april 1977 ersattes parkeringsböter med en felparkeringsavgift. Huvuddelen av inkomsterna från felparkeringsavgiften tillfaller kommunerna medan en mindre del tillfaller staten. Felparkeringsavgiften har av statens trafiksäkerhetsverk beräknats till 19,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 20,1 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Administrationen av bidragsförskotten fördes den 1 oktober 1977 över från kommunerna till försäkringskassorna. För att täcka administrationskostnaderna efter omläggningen betalar kommunerna till staten ersättning med 5 % av nettokostnaderna för utgående bidragsförskott. Ersättningen till staten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 har med hjälp av uppgifter från riksförsäkringsverket beräknats till 25,5 milj. kr. respektive 33,4 milj. kr.

Med hänsyn till utfallet för budgetåret 1976/77, uppgifterna angående felparkeringsavgifter och kommunernas ersättning för administration av bidragsförskotten beräknar RRV inkomsterna på titeln övriga diverse inkomster till 244 500 000 kr. för budgetåret 1977/78 och till 253 400 000 kr. för budgetåret 1978/79.

8   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2. BiL 1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

114

Statens affärsverlfisfonder

De statliga affärsverken redovisar i skrivelser till RRV de beräknade inkomsterna för Statens affärsverksfonder. Enligt en av RRV upprättad PM som utgått till samtliga affärsverk anmodas dessa att följa en enhetlig linje i sina prognoser. Konjunkturinstitutets senaste rapport bör tjäna som vägledning vad beträffar den allmänna utvecklingen för löner, produktion, import, export, konsumtion och priser. Sambandet mellan den allmäima konjunkturutvecklingen och verkets utgifts- och intäktssituation bör redovisas i resp. affärsverks inkomstberäkning.

Affärsverken anmodas att presentera sina beräkningar på följande sätt. I en huvudtabell, som följer samma uppställning för samtliga affärsverk, redovisas det förväntade resultatet av rörelsen, speciella bokslutsdispositioner samt beräkning av överskott och inleveranser. Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper redovisas i specialtabeller, övriga faktorer av väsentlig betydelse för bedömning av det förväntade ekonomiska resultatet skall anges i noter.

Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt RRVs beräkningar och förslag till inkomster på affärsverksfonderna för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Dessutom redovisas överskott och inleveranser på inkomsttitiama för den senaste femårsperioden.

Postverket

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senaste fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj. kr.).

Budgetår	Drift-	Drift-	Ränta	över-	Inleve-	Beräk-
	inkomster'	kostnader'	på postbankens statsverkslän	skott	rerat till statsverket	nat! statsbudgeten
1972/73	2 060,0	1 938,4	4,8	126,4	95,0	11.5
1973/74	2 245,3	2 231,7	6,0	19,6	47.6	68,8
1974/75	2 853,2	2 852,1	0,0	1.1	3,4	3,4
1975/76	3 439,8	3 438,6	0,0	1,2	1.1	25,5
1976/77	4 169,2	4141,1	0,0	28,1	21,2	21,5

* Skillnaden mellan här upptagna inkomster ocb utgifter och av postverket redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.

Bilagal    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 113

Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.)

Budgetär överskott      Därav inlevererat tiU statsverket under budgetåret

1972/73       73/74       74/75       75/76       76/77

1972/73	126,4	95,0	31,4	,		.
1973/74	19,6	,	16,2	3,4
1974/75	1,1	,	,		1,1	,
1975/76	1,2	.		,		1.2
1976/77	28,1					20,0

Den 1 juli 1977 återstod 8,1 milj. kr. av 1976/77 års överskott att inleverera.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 30,0 milj. kr.

Postverket har i skrivelse till RRV den 11 november 1976 beräknat överskotten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 32 milj. kr. resp. 40 milj. kr.

Beträffande de genomförda beräkningarna har postverket anfört följande:

För budgetåren 1977/78 och 1978/79 räknar Postverket, efter erforderliga intäktsförstärkningar, med att kunna leverera ett överskott på 32 resp. 40 Mkr, vilket motsvarar normal förräntning av det disponerade statskapitalet.

Postverket räknar i nuvarande läge med en volymökning för de totala portointäkterna med omkring I % under såväl innevarande som nästa budgetår. Hänsyn har därvid tagits till att efterfrågeutvecklingen under 1976/77 blev något sämre än väntat.

Lönekostnaderna beräknas öka volymmässigt med drygt 2 % under de närmaste åren, varav hälften förorsakas av ändrad boendestruktur i samhället. Prismässigt beräknas lönerna öka med I % mer än i Er skrivelse angivet genomsnitt, dvs. med ca 8 % per år. Hänsyn har därutöver tagits till utökad semester fr. o. m. 1978 och till väntad sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften med 2 % under vardera 1978 och 1979.

Sakkostnaderna beräknas öka med i genomsnitt 14 % per år.

Beräkningarna bygger också på att Postverkets förslag till höjningar av porton och tidningsavgifter beviljas samt att 131 Mkr av den i bokslutet för 1976/77 föreslagna avsättningen till konsolideringsfonden får utnyttjas under 1977/78.

RRV ansluter sig tiU postverkets beräkningar. Inkomsterna på titeln postverkets fond beräknas till 32 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 38 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

116

Tabell 31 Postverkets driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 (milj. kr.)

	1976/77		1977/78		1978/79 Beräk-
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	ning
	stat'		stat'	räkning
Rörelseintäkter=	3 903	4 058	4 489	4 620	5 335
Rörelsekostnader'	-3 907	-3 888	-4 482	-4 744	-5 299
Driftbidrag'	103	111	100	100	95
Rörelseresultat
före avskrivningar	99	281	107	-24	131
Avskrivningar enligt
plan	-71	-68	-76	-76	-92
(Därav avskrivnings-
medel inom
fonden)	(-27)	(-28)	(-21)	(-23)	(-23)
Rörelseresultat	28	213	31	-100	39
Finansiellt netto
Extraordinära
poster*	1	-3	1	1	1
Resultat före bok-
slutsdisposUioner	29	210	32	-99	40
Skillnad mellan kal-
kylmässiga och
bokförda avskriv-
ningar	—	—	—	—	—
Skillnad mellan
faktisk pensions-
kostnad och bok-
förd pensionsut-
gift'	(93)	(82)	(108)	(100)	(112)
Övriga boksluts-
dispositioner»	—	-182	—	131	—
Kommunala skatter	—	—	—	—	-
Årets överskott	29	28	32	32	40
Inleverans	-	21	—	32	38
Därav:
Från föregående år	—	1	—	8	8
Av årets överskott	—	20	—	24	30
överskott i procent
av i medeltal dispo
neråt statskapital	—	8,0	—	8,25	8,25

' Fastställda driftstater har omdisponerats bl. a. för att anpassas till redovisad uppställning.

" Rörelseintäkter och rbrelsekostnader specificeras på sid. 3. Rörelsekostnaderna inkluderar här liksom i Postverkets officiella redovisning utbetalade pensioner. Försäkringsmässig merkostnad för pensionerna redovisas dock som vanligt under särskild rubrik.

' Avser bidrag till tidningsrörelsen och diligenstrafiken.

* Regeringen har bemyndigat Postverket att skriva upp fastigheternas bokförda värde intill ett belopp på 166,5 Mkr. Detta har gjorts i 1976/77 års bokslut samtidigt som vissa tidigare icke kostnadsförda poster bokförts.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

117

Extraordinära poster, Mkr

Uppskrivning av fastigheter Kostnadsföring av balanserad lön m. m. Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar

1976/77 Driftstat

166 -166

Utfall

166 -170

Summa

1

' Beloppen utgör en genomsnittskostnad för de närmaste åren.

•Av utfallet för 1976/77 avser 181 Mkr Postverkets förslag till avsättning till konsolideringsfond. Beloppet för 1977/78 avser beräknat behov av Äterföring från fonden.

Övriga uppgifter

Avskrivningsmedel inom fonden under Postverkets fond. Beräknade avskrivningsmedel inom fonden framgår av resultaträkningarna.

Övriga kaiitalmedel. Posten Övriga kapitalmedel i investeringsstaten för Postverkets fond har under budgetåret 1976/77 tillgodoförts 0,6 Mkr. Utfallet för budgetåren 1977/78 och 1978/79 är med hänsyn till planeringsläget inte möjligt att beräkna. I förslaget till investeringsstat för budgetåret 1978/79 har ett symboliskt belopp på 1 000 kronor upptagits.

Tabell 32 Postverkets rörelseintäkter budgetåren 1976/77—1978/79 (milj. kr.)

	1976/77		1977/78		1978/79 Beräk-
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	ning
	stat		stat	räkning
Rörelseintäkter
exkl. driftbidrag
Porton och tidnings-
avgifter'	2 805	2 811	3 180	3 273	3 857
Uppdrag åt staten	126	109	164	155	143
Ränteintäkter i
Postgirot	475	626	595	602	662
Ersättning från
PKbanken	268	273	302	320	355
Diligenstrafiken	30	32	32	32	36
Centralupphandlingen	57	56	50	54	56
Övriga intäkter	142	151	166	184	226
Summa rörelsein-
täkter	3 903	4 058	4 489	4 620	5 335
Rörelsekostnader	__	__	__	—	_____
Personalkostnader» '	_	—	_	—	—
Löner och lönetillägg	2312	2 278	2 598	2 766	3 102
Sociala avgifter	826	804	1010	1 044	1 150
Övriga personalkost-
nader	81	81	91	96	106
Summa personal-
kostnader	3 219	3 163	3 699	3 906	4 358
Sakkostnader	688	725	783	838	941
Summa rörelse-
kostnader	3 907	3 888	4 482	4 744	5 299

' Skillnaderna mellan utfall och driftstat 1976/77 beror främst på att diskontot under året varit högre än väntat.

' Specifikationen till driftstaten för 1976/77 har omdisponerats till ändrad specifikation i beräkningarna fr. o. m. driftstaten för 1976/77.

'Skillnaderna mellan driftstat och ny beräkning för 1977/78 beror främst på att oväntat kraftiga löneökningar fr. o. m. juli 1977. Ökningarna uppvägs dock i någon mån av den väntade sänkningen av den allmänna arbetsgivaravgiften.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

118

Televerket

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senaste budgetåren framgår av efterföljande uppställning. I denna har även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj. kr.).

Budgetår	Drift-	Drift-	överskott	Inlevererat	Beräknat i
	inkomster'	kostnader'		till statsverket	statsbudgeten
1972/73	3 835,6	3 540,6	295,0	193,0	230.0
1973/74	4 047,1	3 889,4	157,7	237,0	158,0
1974/75	4 349,6	4169.6	180,0	175,1	159,3
1975/76	4 622,6	4 482,6	140,0	150,0	150,0
1976/77	5 122,8	4 997,8	125,0	125,0	125,0

* Skillnaden mellan bär upptagna inkomster och utgifter och av televerket redovisade belopp förklaras av att bruttoredovisning tillämpats vid upprättandet av statens bokslut.

överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).

Budgetår	Överskott	Balanserade överskott av radioli-censmedel	Netto att inleverera	Därav inlevererat till statsverket under budgetåret 1972/73   73/74  74/75   75/76   76/77
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77	355,3 213,2 257,7 141,9 125,0	60,3 55,5 77,7 1,9 0,0	295,0 157,7 180,0 140,0 125,0	175,6    119,4 117,6      40,1 135,0     45,0 105,0      35,0 90,0

Den 1 juli 1977 återstod 35 milj. kr. av 1976/77 års överskott att inleverera.

I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har som inkomst av televerket upptagits ett belopp av 125 milj. kr.

Televerket har i skrivelse till RRV den 2 november 1977 beräknat överskottet för budgetåret 1977/78 till 125 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 till 137,2 milj. kr.

Beträffande de genomförda beräkningama har televerket anfört följande:

Beräkningarna bygger på inom teleområden m. fl. enskilda organisationsenheter under våren 1977 budgeterade (realistiska) intäkter och kostnader för den aktuella perioden. Nya beräkningar har under hösten 1977 utförts med hänsyn till resultatet av lönerörelsen, sänkningen av arbetsgivaravgiften samt kostnadsbesparande åtgärder inom televerket.

Vid intäktsberäkningen har förutsatts att regeringen beslutar om taxehöjningar för samtalsmarkeringsavgiften fr. o. m. 1977-12-01 samt för abonnemangsavgifterna fr. o. m. 1978-01-01.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

119

Under budgetåren 1973/74 och 1974/75 har televerket gjort avsättningar i form av extra avskrivningar om totalt 348 milj. kr. Inkomstberäkningen för budgetåret 1978/79 fömtsätter att 174 milj. kr. av de medel verket tidigare inlevererat i konsoliderande syfte återförs till televerket.

RRV ansluter sig till televerkets beräkningar. Inkomsterna på titeln televerkets fond beräknas till 125 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 140 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Tabell 33 Televerkets driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 (milj. kr.)

	1976/77		1977/78		1978/79 Beräk-
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	ning
	stat		stat	räkning
Rörelseintäkter'	4 974,5	4 950,4	5 755,6	5 701,1	6 499,7
Rörelsekostnader'	-3 773,9	-3 877,4	-4 530,4	-4 492,7	-4 858,5
Drift bidraga
Rörelseresultat före
avskrivningar	1 200,6	1 073,0	1 225,2	1 208,4	1 641,2
Kalkylmässiga av-
skrivningar	-1056,5	-1 104,7	— 1 279,2	—1 279,2	-1 340,0
Rörelseresultat	144,1	-31,7	-54,0	-70,8	301,2
Finansiellt netto	-18,0	-18,4	-24,4	-56,6	-66,6
Extraordinära poster*	-6,1	21,9	3,4	3,4	3.4
Resultat före bok-
slutsdispositioner	120,0	-28,2	-75,0	-124,0	238,0
Skillnad mellan
kalkylmässiga och
bokförda avskriv-
ningar	—	—	—	—	—
Skillnad mellan
faktisk pensions-
kostnad och bok-
förd pensions-
utgift*	—	_	__	_	_
övriga boksluts-
dispositioner	—	153,2	200,0	250,0	-100,8
Kommunala skatter	—	—	—	—	—
Årets överskott!
underskott	120,0	125,0	125,0	126,0	137,2
Inleverans:	125,0	125,0	125,0	125,0	140,0
därav från före-
gående år
av årets överskott	35,0	35,0	35,0	35,0	36,0
Överskott i procent
av i medeltal dis-
ponerat stats-
kapital	7,9	8,2	8,2	8,3	8,3

' Fördelning av rörelseintäkter på rörelsegrenar (milj. kr.).

Telefon                              4 334,1        4 257,0       4 994,9       4 937,2 5 580,4

Telegraf                                 54,2            48,5            39,8            40,4 41,4

Telex                                     127,0           137,4           152,7           146,6 174,3

Data                                       18,8            54,9            70,4            72,6 91,7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

120

Larm	26,3	10,2	32,2	33,7	52,7
Rundradio	190,7	192,2	212,1	212,1	256,7
Övrig Radio	86,2	117,6	110,7	116,8	141,3
Div. inkomster	137,2	132,6	142,8	141,7	161,2
S:a rörelseintäkter	4 974,5	4 950,4	5 755,6	5 701,1	6 499,7

' I televerkets driftstat upptages sedan budgetåret 1972/73 endast de samlade rörelsekostnaderna, utan någon specificering på delposter. Anledningen härtill är att televerket internt budgeterar de samlade utgifterna uppdelade på utgiftsslag för verksamheten inklusive anläggningsverksamheten.

' Televerket har ej några driftbidrag.

* Extraordinära poster redovisas exklusive övriga kapitalmedel eftersom dessa medel ej är resultatpåverkande. Övriga kapitalmedel är en finansieringskälla för investeringar. Belopp under perioden (i milj. kr.) redovisas nedan.

	1976/77 Driftstat	Utfall	1977/78 Driftstat	Ny beräkning	1978/79 Beräkning
Övriga kapitalmedel	—	4,9	—	1,0	1.0
' Avskrivningsmedel inom fonden framgår av följande tabell.
	1976/77 Driftstat	Utfall	1977/78 Driftstat	Ny beräkning	1978/79 Beräkning
Avskrivningsmedel inom fonden: Teleanläggningar m. m. Rundradioanläggningar	825,3 50,0	836,3 50,0	836,6 53,6	836,6 53,6	808,0 61,2
Summa	875,3	886,3	890,2	890,2	869,2

• Televerket budgeterar ej särskilt den faktiska pensionskostnaden. Rörelsekostnaderna i tablån redovisas därför inklusive bokförd pensionsavgift.

Statens jämvägar

De redovisade resultaten för statens järnvägar för de senaste fem budgetåren framgår av följande uppställning. I denna har även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj. kr.).

Budgetår	Drift-	Drift-	Överskott	Inlevererat	Beräknat i
	inkomster	kostnader		till statsverket	statsbudgeten
1972/73	'2 810,9	'2 810,9	0,0	0,0	0,0
1973/74	3 257,0	3 130,0	127,0	100,0	15,0
1974/75	3 657,0	3 523,0	134,0	66.7	35,0
1975/76	4 093.0	4 044,0	49,0	139,0	22,0
1976/77	4 566.1	4 566,1	0,0	3,6	0,0

' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av statens jämvägar redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 12i

överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr,).

Budgetår

Överskott    Därav inlevererat tiU statsverket under budgetåret

		1972/73      73/74	74/75	75/76	76/77
1972/73	0,0	.	.	.
1973/74	127,0	100,0	26,7	,	,
1974/75	134,0	,                             ,	40,0	94,0	.
1975/76	49,0	.	,	45,0	3,6
1976/77	0,0	•	•	•	•

Den 1 juli 1977 återstod 0,4 milj. kr. av 1975/76 års överskott att inleverera.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar upptagits ett belopp av formellt 1 000 kr.

I skrivelse till RRV den 10 november 1977 har järnvägsstyrelsen anfört följande:

De prognoserade trafikintäktema, som bygger på bl, a. konjunkturinstitutets senaste bedömning av den ekonomiska utvecklingen i samhället, har beräknats vid den taxenivå som gäller fr. o. m. 1977-09-01. Den statliga ersättningen för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. uppgår budgetåret 1977/78 till 650 milj. kr. För 1978/79 upptas motsvarande ersättning till 991,8 milj. kr. i enhghet med årets anslagsframställning.

Kostnaderna har beräknats med beaktande av föreliggande rationaliseringsplaner. Personalkostnaderna har kalkylerats enligt gällande löneavtal fr. o. m. 1977-07-01 samt med en antagen höjning av lönenivån under 1978 och 1979 med 10 % per år. Beslutade och aviserade ändringar av arbetsgivaravgifter m, m, har beaktats. Kostnaderna för kompletteringspensioner 1977/78 har i enhghet med regeringens beslut 1977-06-16 beräknats till 11 % av den avgiftsgrundande lönesumman. Uttagsprocenten har förutsatts bli densamma 1978/79, Sakkostnadsnivån har antagits stiga med 10 % 1977/78 och därefter med 8 % per år utom i de fall då priserna regleras genom särskilda avtal.

Enligt beräkningarna skulle resultatet för 1977/78 efter planenliga avskrivningar bli ett underskott om ca 485 milj. kr. För 1978/79 väntas ett underskott om ca 260 milj, kr, under förutsättning att SJ erhåller begärda ersättningar för särskilda ekonomiska belastningar, som saknar motsvarighet hos konkurrerande transportföretag. Eftersom det inte finns några kvarstående överskottsmedel från 1976/77 att redovisa, kan någon inleverans ej påräknas vare sig 1977/78 eller 1978/79.

RRV har i sin inkomstberäkning gjort följande justering.

För budgetåret 1978/79 har det av statens jämvägar beräknade underskottet, vilket utgör 259 milj. kr., ökats med 112,1 milj. kr. Beloppet är hänförligt till sådana verksamheter som statens järnvägar regelbundet

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

122

begärt men inte erhållit anslag för. RRVs beräkningar förutsätter dock att statens jämvägar beviljas anslag för följande:

— bibehållande av olönsamma järnvägsstationer med 0,6 milj. kr. (samma belopp som statens jämvägar erhållit för innevarande budgetår)

— reducerad taxa för viss styckegodstrafik med 2,8 milj. kr. samt

— utvidgning av pensionärsrabatten till förtidspensionärer m, fl. 2 milj. kr.

Tabell 34 Statens järnvägars driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 (milj. kr.)

Rörelseintäkter'

Rörelsekostnader

Driftbidrag

Rörelseresultat före avskrivningar Kalkylmässiga avskrivningar

Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster"

Resultat före bokslutsdispositioner Skillnad mellan kalkylmässiga och

bokförda avskrivningar' Skillnad mellan faktisk pensionskostnad

och bokförd pensionsutgift Övriga bokslutsdispositioner Kommunala skatter

Årets överskott I underskott

Inleverans:

därav från föregående år

av årets överskott Överskott i % av i medeltal disponerat

statskapital

1916111	Utfall	1977/78		1978/79 Beräkning
Driftstat		Driftstat	Ny beräkning
4 562 -4 192	4 552 -4 209	5 215 -4 733	4 939 -4 931	5 613 -5 318
370 -446	343 -447	482 -500	8 -510	295 -569
-76 16 2	-104 14 0	-18 16 2	-502 13 2	-274 13 2
-58	-90	0	-487	-259
58	90	__	_____	_____

-487

-259

')   Specifikation
Intäkter
Järnvägs-, färje- och busstrafik
Gods- och posttrafik	2 312	2 275	2 662	2 359	2 586
Persontrafik	1412	1429	1 622	1 622	1 710
Ersättning för drift av olönsamma
järnvägslinjer, m. m.	600	600	650	650	992
Ersättning för försvarsberedskap	7	6	7	8	8
Övriga intäkter	231	243	274	300	317
')   Specifikation
Kostnader
Löner för drift och underhåll'	2 181	2 141	2 388	2 533	2 741
Pensionskostnader inkl. ATP	513	511	538	546	591
Andra personalkostnader'	504	508	600	638	694
Övrigt	994	1049	1 207	1214	1 292

' övriga kapitalmedel redovisas i balansräkning. 76/77 utfall 33,7 Mkr, 77/78 beräkn. 25 Mkr, 78/79 beräkn. 7 Mkr.

' Avskrivningsmedel inom SJ fond 76/77 utfall 366,5 Mkr, 77/78 beräkn. 27 Mkr, 78/79 beräkn. 314 Mkr.

' Löner redovisas efter avdrag av ersättningar från försäkringskassor. Dessa avdrag har tidigare gjorts från Andra personalkostnader.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

123

Statens järnvägars beräkningar av underskottet för budgetåret 1978/ 79 förutsätter att begärd ersättning för drift av det olönsamma järnvägsnätet, 873,6 milj. kr., erhålles.

RRV beräknar inkomsterna på titeln statens järnvägars fond till formellt 1 000 kr. för budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Luftfartsverket

De i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade resultaten för luftfartsverket för de senaste fem budgetåren framgår av följande uppställning (milj. kr.).

Budgetär

Driftinkomster

Driftkostnader

Överskott

(-I-) resp.

underskott

(-)

Inlevererat    Beräknat
till stats-        i stats
verket budgeten

1972/73	177,7	152,5	-1-25,2	23,0	23,1
1973/74	191,2	173,8	+ 17,4	11,5	25.5
1974/75	228,0	202,2	+25,8	16,1	18,7
1975/76	287,7	250,5	+ 37,2	40,8	25,8
1976/77	344,9	302,0	+ 42,9	42,2	25,0

Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).

Budgetår       överskott

Därav inlevererat till statsverket under budgetåret

1972/73      73/74 74/75        75/76        76/77

1972/73	25,2	15,0	10,2		.	,
1973/74	17,4		1,3	16,1
1974/75	25,8			.	25,8	,
1975/76	37,2				15,0	22,2
1976/77	42,9			•		20,0

Den 1 juli 1977 återstod 22,9 milj. kr. av 1976/77 års överskott att inleverera.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har såsom inkomst av luftfartsverket upptagits 24,5 milj. kr.

Luftfartsverket har i skrivelse till RRV den 31 oktober 1977 beräknat överskotten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 34,4 milj. kr. resp. 15,0 milj. kr. I skrivelsen anför luftfartsverket följande:

Intäkterna för 1977/78 uppgår till 453,8 milj. kr. enligt fastställd budget. I intäktema är då inkluderat en extraordinär post om 23,2 milj. kr. varav 9 milj. kr. avser ersättning för mark och byggnader och 14,2 milj. kr avser avskrivningsanslag för bortskrivning av anläggningstillgångar på Torslanda. Intäkten motsvaras av en lika stor kostnad. Effekten av föreslagna taxehöjningar imder budgetåret har beräknats till 28 milj. kr.

Kostnaderna för 1977/78 uppgår till 419,4 milj. kr. enligt fastställd driftbudget. Räntekostnader för kommunala finansieringsbidrag har re-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

124

Tabell 35 Luftfartsverkets driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 (milj. kr.)

	1976/77		1977/78	1978/79 Beräk-
	Drift-   Utfall		Drift-    Ny be-	ning
	stat		stat       räkning
Rörelseintäkter	346,3	347,1	430,6	494,3
Rörelsekostnader	-286,3 -	-277,9	-349,9	-396,1
Rörelseresultat före avskrivning	60,0	69,2	80,7	98,2
Avskrivningar	-28,8	-27,0	-46,3	-83,2
Rörelseresultat	31,2	42,2	34,4	15,0
Extraordinära poster	—	0,3'	-        -
Resultat före bokslutsdisposi-
tioner	31,2	42,5	34,4       -	15,0
Bokslutsdispositioner	—	0,5	—       —	—
Kommunala skatter	—	-0,1	—        —	—
Arets överskott	31,2	42,9	34,4	15,0
Inleverans:		42,2	46,3	24,0
därav från föregående år	—	22,2	22,9	11,0
av årets överskott	—	20,0	23,4	13,0
Överskott i procent av i medel-
tal disponerat statskapital	5,8	9,2	4,3	1,1
Intäkter
Trafikintäkter	—	—	_       _	_
Landningsavg.	66,6	65,2	81,1	93,8
Passageraravg.	96,7	90,3	111,6	132,4
Terminaltjänstavg.	28,1	30,5	35,2       -	40,6
Hangar- och parkavg.	2,2	2,3	3,0       -	3,5
Undervägsavg.	58,6	57,4	74,6	86,5
Summa traflkintäkter	252,2	245,7	305,5	356,8
övriga intäkter	74,9	83,0	96,6	106,8
Centralförvaltning exkl.
luftfartsinspektionen	10,5	10,1	21,4	23,1
Luftfartsinspektionen	6,1	6,4	6,9       -	7,6
Omlok. medel	2,6	2,3	0,2	—
Extraordinära intäkter	—	0,5'	23,2'      -	—
Intäkter totalt	346,3	347,9	453,8'      -	494,3'
Kostnader
Personalkostnader	_	_	_       _	_
Löner	119,6	117,2	146,2'      -	170,5
Soc. kostnader	38,3	36,9	52,7       -	61,4
Div. personalomkostnader	6,6	6,9	11,0	12,8
Summa personalkostnader	164,5	161,0	209,9	244,7
Sakkostnader	—	—	_        —	_
Materielkostnader»	10,1	11,2	22,0	25,4
Administrativa kostnader"	19,0	22,1	5,8	6,7
Tjänster från utomstående»	24,4	19,4	45,2	52,2
Diverse omkostnader»	4,7	6,0	—       _	—
Summa sakkostnader	58,2	58,7	73,0	84,3
Ersättningar	46,4	42,3	53,6	60,7
Räntor	14,6	13,0	13,2»      -	6,4"'
Avskrivningar	28,8	27,0	46,3	83,2
Omlok. medel	2,6	2,9	0,2       -	—
Extraordinära kostnader	—	—	23,2»      -	—
Kostnader totalt	315,1	305,0	419,4	479,3

' Avser realisationsvinster,

' Avser ökning av förrådsvärde.

' 9,0 milj. kr. avser ersättning för överlåtelse av mark och byggnader på Torslanda. 14,2 milj. kr. avser avskrivningsanslag för bortskrivning av anläggningstillgångar på Torslanda.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 125

'Inklusive föreslagen taxehöjning fr. o. m. 1977-11-01 motsvarande 13,8 % av trafikintäkterna.

' Inklusive taxehöjning motsvarande 10 % av trafikintäkter.

• P. g. a. omläggning av redovisningssystemet och kontoplan fr. o. m. 1977-07-01 har innehållet i resp. huvudkostnadsslag ändrats jämfört med 1976/77.

' Totala lönebeloppet är 150,6 milj. kr. Detta belopp har reducerats med 4,4 milj. kr. som avser budgeterad ersättning från försäkringskassan.

» Avser beräknade kostnader för bortskrivning av restvärden på Torslanda.

" Efter nedsättning av kommunal ränteersättning med 11,0 milj. kr.

'" Efter nedsättning av kommunal ränteersättning med 38,4 milj. kr.

ducerats med 11 milj. kr. i syfte att från förräntningssynpunkt likställa kommunalt och statligt finansieringskapital. Under dessa förutsättningar beräknas överskottet uppgå till 34,4 milj. kr. Förräntningskravet på statskapitalet beräknat efter en räntesats av 8,25 % uppgår till 66 milj. kr. Det beräknade överskottet utgör således 52 % av full förräntning. Även kommunerna beräknas erhålla 52 % av full ränteersättning.

Som grund för intäktsberäkningen 1978/79 har trafikvolymen uttryckt i antal landningar beräknats öka med 4 % och i antal passagerare med 8 %.

Som grund för kostnadsberäkningen 1978/79 gäller följande:

Rörelsekostnaderna har totalt antagits öka med drygt 13 %. Vid denna beräkning har antagits generella löneökningar med 8 %. Sociala kostnader har beräknats efter 36 % av lönekostnaden. Vidare har sakkostnaderna beräknats öka med ca 15 % varav ca 10 % tUl följd av prishöjningar.

Avskrivningskostnaderna bedöms bh ca 80 % högre än under iimevarande budgetår. Denna ökning beror i huvudsak på att Göteborg-Landvetter flygplats har tagits i bruk fr. o. m. 1977-10-03, vilket medför avskrivningskostnader fr. o. m. budgetåret 1978/79.

Under angivna förutsättningar beräknas överskottet för 1978/79 upi>-gå till 15 milj. kr. Förräntningskravet på statskapitalet, beräknat efter 8,25 % på i medeltal disponerat statskapital, uppgår till ca 113 milj. kr. Det beräknade överskottet uppgår således till 13 % av full förräntning.

Räntekostnader för kommunala finansieringsbidrag har Hksom under budgetåret 1977/78 reducerats i proportion till beräknad förräntning av statskapitalet.

Till grund för resultatberäkningen 1978/79 ligger en prognos som gäller för tioårsperioden 1977/78—1986/87. Denna prognos bygger på förutsättningen att ett ackumulerat förräntningskrav kan uppfyllas över tioårsperioden. I början av perioden, då kostnadsökningama är störst, väntas underförräntning uppstå, vilken under periodens senare del förutsätts komma att kompenseras av överförräntning.

Beräkningama av luftfartsverkets överskott för budgetåret 1978/79 bygger på förutsättningen att en taxehöjning motsvarande 10 % av trafikintäktema beviljas under budgetåret. RRV kan inte i detta sammanhang bedöma hur de ändrade taxorna påverkar överskotten.

RRV ansluter sig till luftfartsverkets beräkningar. Inkomstema på titeln luftfartsverkets fond beräknas till 46 300 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 24 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

126

Förenade fabriksverken

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för förenade fabriksverken för de senaste fem budgetåren framgår av följande uppställning, I denna har även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj. kr.).

Budgetår	Driftin-' komster	Drift-' kostnader	överskott	Inlevererat till statsverket	Beräknat i statsbudgeten
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77	670,2 720,9 856,4 983,9 1 225,9	684,6 720,6 855,2 956,9 1 200,8	—14,4 0,3 1,2 27,0 25,1	0,5 0,3 1,2 254	0,6 0,5 0,5 290

• Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och av fabriksverken redovisade belopp förklaras av att fabriksverken vidtagit vissa saideringar mellan diverse driftkostnader och särskilda uppbördsmedel.

Den 1 juli 1977 återstod 1,6 milj. kr. av 1976/77 års överskott samt 25,1 milj. kr. av 1976/77 års överskott att inleverera.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har såsom inkomst för förenade fabriksverken upptagits ett belopp av 34,1 milj. kr,

I skrivelse till RRV den 31 oktober 1977 har förenade fabriksverken anfört följande:

Resultaten för 1977/78 och 1978/79 förväntas liksom för 1976/77 bli positiva. Beräkningarna för 1977/78 och 1978/79 har gjorts mot bakgrund av FFV budget och de erfarenheter som kan dras av årets avtalsrörelse. Genom årets avtalsrörelse försämras resultatet så kraftigt att förändringen på 8,25 % av statskapitalet inte kan innehållas.

För 1977/78 och 1978/79 har avskrivningar beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFV instruktion. Avskrivningarna för tvätteriverksamhe-ten har beräknats enligt bokföringsmässiga principer och uppgår till 4,5 Mkr för ett halvt år.

I den nya beräkningen för 1977/78 har hela tvätteriverksamheten medräknats eftersom det troliga beslutet blir en avveckling först 1978-06-30. I beräkningarna har vidare förutsatts att FFV ersätts för de förluster som tvätteriverksamheten genererar på andra halvåret 1977/78.

Den uppgång av rörelseintäkterna som framgår av den nya beräkning för 1977/78 hänför sig helt till tvättsektorn eftersom även intäkter för andra halvåret medräknats.

Nedgången av rörelseintakterna för 1978/79 beräknas mot bakgrund av att tvättsektron avvecklas från FFV.

Antal heltidsanställda förväntas uppgå till drygt 8 000. Den ökning jämfört med tidigare beräkning hänförs till att tvättsektora har inräknats i den nya beräkningen.

Investeringarna för 1977/78 uppgår till 82,5 Mkr. För 1978/79 har FFV i anslagsframställningen äskat medel uppgående till 116,3 Mkr.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

127

TabeU 36. Förenade fabriksverkens driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 (milj. kr.)

	1976/77		1977/78		1978/79 Beräk-
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	ning
	stat		stat	räkning
Rörelseintäkter'	1 251,2	1 225,9	1 300,6	1 433,5	1 158,5
Rörelsekostnader	-1 160,4	-1 130,9	-1210,0	-1 353,9	-1058,9
Driftbidrag	—	—	-•	—	—
Rörelseresultat före
avskrivningar	90,8	95,0	90,6	79,6	99,6
Kalkylmässiga av-
skrivningar	-32,2	-32,4	-32,0	-31,9	-35,5
Rörelseresultat	58,6	62,6	58,6	47,7	64,1
Finansiellt netto	0,4	-3,0	-6,7	-6,7	-6,7
Extraordinära poster	—	—		—	—
Resultat före boksluts-
dispositioner	59,0	59,6	51,9	41,0	57,4
Skillnad mellan kal-
kylmässiga och
bokförda avskriv-
ningar	4,8	—	—	—	—
Skillnad mellan
faktisk pensions-
kostnad och bok-
förd pensionsutgift	—	—	—	—	—
Driftförlust tv 1 :a
halvåret	—	—	—	-4,4	—
Övriga boksluts-
dispositioner	-32,5	-33,4	-15,4	-13,1	-24,2
Kommunala skatter	-0,8	-1,1	-1,0	-1,0	-1.0
Arets överskott!
underskott	30,5	25,1	35,5	22,5	32,2
Inleverans:	27,5	48,0	24,1	19,0	29,6
därav från före-
gående år	-	27,0	1.4	4,1	8,4
av årets överskott	_	21,0	22,7	14,9	21,2
Överskott i procent av
i medeltal dispo-
nerat statskapital	8,0	8,0	8,25	5,1	8,25
Avgår förlust CBV	-3,0	-7,0	—	—	—
' Fördelning av rörelseintäkter ;		per rörelsegren
Försvarsmateriel-
sektor	405,4	380,8	473,6	473,6	480,0
Underhållssektor	468,0	474,5	549,6	549,6	556,0
Tvätterisektor	247,6	252,5	146,0	293,2	—
Allmateriel	93,0	79,7	105,0	90,7	105,0
Industriprodukter	5,4	6,0	10,8	10,8	17,2
Övriga	31,8	32,4	15,6	15,6	0,3
Summa	1 251,2	1 225,9	1 300,6	1 433,5	1 158,5

Förenade fabriksverken beräknar att överskottet för 1977/78 kommer att uppgå till 22,5 milj. kr. vilket motsvarar 5,1 % avkastning på disponerat statskapital. För att uppnå fastställt avkastningskrav — 8,25 % — borde överskottet ha varit 13,9 milj. kr. högre, dvs. 36,4 milj. kr. I bokslutet för 1976/77 har förenade fabriksverken redovisat ett överskott

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

128

som utöver full förräntning av statskapitalet medgivit en avsättning av 16,6 milj. kr. till en dispositionsfond.

RRV anser att förenade fabriksverken från dispositionsfonden bör återföra 13,9 milj. kr. för att därigenom kunna redovisa ett mot avkastningskravet svarande överskott för 1977/78.

Med den ändring i förenade fabriksverkens inkomstberäkning som föreslagits ovan beräknar RRV inkomstema på titeln förenade fabriksverkens fond till 32 900 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 29 600 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Statens vattenfallsverk

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senaste fem budgetåren framgår av följande uppställning. I denna har även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj. kr.).

Budgetär	Drift-	Drift-	överskott	Inlevererat	Beräknat i
	inkomster	kostnader		till statsverket	statsbudgeten
1972/73	1 606,6	1 114,4	492,2	480,4	460,0
1973/74	2 084,3	1 548,2	536,1	530,2	530,0
1974/75	2 288,2	1 654.0	634.2	560,0	570,0
1975/76	2 708,9	1 976,0	732,9	685,0	700,0
1976/77	3 466,5	2 561,9	904,6	830,1	800,0

överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).

Budgetär	överskott	Därav inlevererat till statsverket under budgetåret 1972/73        73/74      74/75        75/76        76/77
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77	492,2 536,1 634,2 732,9 904,6	355,0	137,2 393,0	143,0 417.0	217,2 467,8           265,1 565,0

Den 1 juli 1977 återstod 339,6 milj. kr. av 1976/77 års överskott att inleverera.

I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har inkomstema av statens vattenfallsverk upptagits till 1 080 milj. kr.

I skrivelse till RRV den 24 oktober 1977 har statens vattenfallsverk beräknat överskotten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 1 094,7 milj. kr. resp. 1 275 milj. kr. I skrivelsen anför statens vattenfallsverk bl. a. följande:

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

129

Budgetåret 1977/78

I Vattenfalls förslag till driftstat för innevarande budgetår anmäldes att redovisade intäkts- och kostnadsberäkningar innefattade vissa osäkerhetsfaktorer. Såväl försäljningsutvecklingen som utvecklingen av kostnaderna för bränsle i värmekraftstationer och kostnadema för tillfälliga kraftköp, vattentillrinnin gen liksom kämkraftblockens drifttillgänglighet och idrifttagningstidpunkter m. m. angavs vara av betydelse för det ekonomiska resultatet. Som framgår av det följande har redan nu några av de förutsättningar, som driftstatens beräkningar byggde på, i vissa delar förändrats.

Försäljningen av fast kraft beräknas nu bli ca 2 700 GWh lägre än vad som förutsattes vid driftstatens upprättande, vilket beräknas medföra en intäktsminskning om ca 130 milj. kr. Som en följd av högre inflationstakt och ökat oljepris än vad beräkningarna i driftstaten baserades på har index- och energipristilläggen emellertid samtidigt räknats upp med ca 95 milj. kr. ökad försäljningsvolym och något högre priser

Tabell 37 Statens vattenfallsverks driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 (milj. kr.)

	1976/77		1977/78		1978/79 Beräk-
	Driftstat	Utfall	Driftstat	Ny beräkning	ning
Rörelseintäkter	3 022,9	3 440,3	4 084,5	4 179,0	5 115
Driftkostnader	-1 349,4	-2 078,4	-2 088,7	-2 192,7	-2 583
Rörelseresultat före avskrivningar	1 673,5	1 361,9	1 995,8	1 986,3	2 532
Avskrivningar	-792,0	-793,0	-888,0	-888,0	-1 335
Rörelseresultat	881,5	568,9	1 107,8	1 098,3	1 197
Finansiella intäkter	45,2	78,3	92,7	101,7	188
Finansiella kostnader	-48,3	-53,3	-70,3	-70,3	-58
Realisationsvinster	—	0,9	—	—	—
Extra ordinära intäkter	—	0,2	—	—	—
Extraordinära kostnader	—		—	—	—
Resultat före bokslutsdispositioner	878,4	595,0	1 130,2	1 129,7	1 327
Bokslutsdispositioner	55,0	351,3	10,0	10,0	—
Resultat före skatter	933,4	946,3	1 140,2	1 139,7	1 327
Kommunalskatt	-40,5	-41,7	-45,0	-45,0	-52
Årets överskott	892,9	904,6	1 095,2	1 094,7	1 275
Årets överskott i % av i medeltal
disponerat kapital	8,0	7,9	8,25	8,25	8,75
Inleverans	848,1	830,1	1 124,6	1 124,6	1 255
därav från föregående år	.   265,1	265,1	339,6	339,6	310
av årets överskott	583,0	565,0	785,0	785,0	945
Ävskrivningsmedel inom fonden	725,0	435,1	870,0	870,0	1315
övriga kapitalmedel	10,0	4,8	10,0	10,0	10

Specifikation:

Kraftverken

Rörelseintäkter

Kraftförsäljning engrosförsäljning detaljförsäljning

Transitering

övriga rörelseintäkter

2 454,9 2 799,6 3 367,5 3 445,5

316.0 365,7 408,0 425,0

181.0 200,6 237,5 237,5 50,5 57,2 52,0 52,0

Summa       3 002,5 3 423,1 4 065,0 4 160,0

5 095

9    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. 1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

Tabell 37 forts.

130

	1976/77		1977/78		1978/79 Beräk-
	Driftstat	Utfall	Driftstat	Ny beräkning	ning
Driftkostnader
Drift och underhåll av förvaltnings-
objekt:
fastigheter och bostäder	12,1	13,3	17,0	17,0	—
vattenkraftanläggningar	118,0	117,0	133,7	133,7	—
kärnkraftstationer	95,7	117,7	156,8	156,8	—
andra värmekraftstationer	57,4	67,3	84,9	84,9	—
ledningar 400—50 kV	35,1	28,5	61,5	61,5	—
transformatorstationer 400—50 kV	53,9	54,9	63,4	63,4	_
ledningar 40—20 kV, transfor-
. matorstationer 40—20 kV, för-
delningsledningar och detaljnät	71,9	69,7	89,7	89,7	—
diverse distributionsanläggningar	5,3	6,4	4,9	4,9	—
driftövervakningsanläggningar	—	—	11,8	11,8	—
driftadministrativa kostnader	96,3	95,6	106,8	106,8	—
Summa	545,7	570,4	730,5	730,5	844
Stamnäts- och transiteringsavgifter	19,2	22,3	29,3	29,3	20
Bränsle Inköpt kraft	197,6 339,7	461,3 773,4	{l 019,2	1 123,2	510 855
Projektering, utveckling och
standardisering	54,9	45,2	94,6	94,6	94
Administrativa kostnader:
central administration	54,1	54,4	58,5	58,5	—
lokal administration	21,6	24,6	25,7	25,7	—
representation	0,4	0,5	0,5	0,5	-
utbildning	24,1	23,7	29,7	29,7	—
försvars- och säkerhetsverksamhet	7,4	13,5	4,8	4,8	—
driftvärn	0,2	0,2	0,2	0,2	—
idrotts- och fritidsverksamhet	0,3	0,4	0,4	0,4	—
pensionskostnader	52,0	53,1	58,3	58,3	—
övriga omkostnader	15,7	17,9	17,7	17,7	—
Summa	175,8	188,3	195,8	195,8	239
Summa	1 332,9	2 060,9	2 069,4	2 173,4	2 562
Avskrivningar
Bedömt behov av avsättning
för förnyelse av anläggn.	780,0	780,0	870,0	870,0	1 315
Avskrivning av inventarier	12,0	13,0	18,0	18,0	20
Summa	792,0	793,0	888,0	888,0	1 335

Finansiella intäkter

2,2

2,3

1,8

1.8

Utdelning på aktier i dotterbolag

Utdelning på aktier och andelar

i utomstående företag Räntor från dotterbolag övriga ränteintäkter		0,0 36,0 7,0	0,0 65,3 10,7	0,0 85,3 5,6	0,0 94,3 5,6
	Summa	45,2	78,3	92,7	101,7
Finansiella kostnader
Ränta på rörlig kredit övriga räntekostnader		40,0 8,3	48,2 5,1	60,0 10,3	60,0 10,3
	Summa	48,3	53,3	70,3	70,3
Realisationsvinster	Summa	—	0,8	—	—
Extraordinära intäkter	Summa	—	0,2	—	—
Extraordinära kostnader	Summa	—	__	—	—

188

58

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning Tabell 37 forts.

131

1976/77

Driftstat        Utfall

1977/78

Driftstat

Ny beräkning

1978/79 Beräkning

55,0

345,0

Bokslutsdispositioner Förändring av lagerreserv     Summa Skillnad mellan verklig avsättning för förnyelse och bedömt behov Skillnad mellan pensionskostnader

och pensionsutgifter		1,0	7,2	10,0	10,0	—
	Summa	56,0	352,2	10,0	10.0	—
Kommunalskatt	Summa	40,5	41,7	45,0	45,0	52
Årets överskott	Summa	890,0	905,7	1 095,0	1 095,0	1276
Kanalverken
Rörelseintäkter
Kanaltrafik övriga rörelseintäkter		19,9 0,5	16,5 0,7	18,8 0,7	18,3 0,7	—
	Summa	20,4	17,2	19,5	19,0	20
Driftkostnader
Farleden med anläggningar Lotsning Fastigheter ocb bostäder Driftadministrativa kostnader		8,3 4,5 0,2 1,4	8,8 4,7 0,3 1,4	9,5 5,3 0,3 1,5	9,5 5,3 0,3 1.5	-
	Summa	14,4	15,2	16,6	16,6	18
Administrativa kostnader: central administration lokal administration pensionskostnader övriga omkostnader		0,1 1,1 0,7 0,2	0,1 1,1 0,8 0,3	0,1 1,3 1,0 0,3	0,1 1,3 1,0 0,3	-
	Summa	2.1	2,3	2,7	2,7	3
	Summa	16,5	17,5	19,3	19,3	21
Bedömt behov av avsättning för förnyelse av anläggningar   Summa		0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Realisationsvinster	Summa	—	0.1	—	—	—
Bokslutsdispositioner Skillnad mellan pensionskostnader och pensionsutgifter		-1,0	-0,9
Kommunalskatt	Summa	0,0	0,0	0,0	0,0	0.0
Årets överskott	Summa	2,9	-1,1	0,2	-0,3	-1.0

för den tillfälliga kraftförsäljningen beräknas medföra en intäktsökning om ca 130 milj. kr.

För kanalrörelsen förutsätts en sämre trafikutveckling än vid driftstatens upprättande som beräknas medföra lägre rörelseintäkter om ca 0,5 milj. kr. Beräkningama baseras på nuvarande tariff system och beaktar således inte de ev. förändringar som kan bli en följd av framlagt förslag till åtgärder för att främja godstrafiken på Vänern och Mäla-

Sammantaget beräknas de totala rörelseintäkterna öka med 94,5 milj.

kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 132

Kostnadema för kraftanskaffningen i den fastställda driftstaten baserades på förutsättningen om viss kärnkraftproduktion från block 3 i Ringhals. Nu föreliggande beräkning förutsätter att nämnda produktionstillskott ersattes av dels ökad produktion i egna oljekondensanlägg-ningar, dels ökade kraftinköp. Merkostnaderna härför — med samtidigt beaktande av högre priser för olja och inköpt kraft — beräknas till ca 104 milj. kr.

Finansiella intäkter beräknas öka med 9 milj. kr. jämfört med beräkningarna i driftstaten, huvudsakligen beroende på högre ränteintäkter från dotterbolagen.

Totalt innebär de nu redovisade beräkningarna högre intäkter med 103,5 milj. kr. samtidigt som kostnadema beräknas öka med 104 milj. kr.

Redovisat nettoöverskott skulle därmed bli 1 094,7 milj. kr., en minskning med 0,5 milj. kr. föranledd av lägre rörelseintäkter från kanalrörelsen.

Budgetåret 1978/79

Beräkningarna bygger på en i dagarna framtagen ekonomiprognos. Bland förutsättningarna ingår att såväl block 3 i Ringhals som block 1 i Forsmark tas i drift under budgetåret. Vidare bygger beräkningarna på en ökad försäljning av fast kraft med 5 % och en inflation om 8 %. Med angivna förutsättningar innebär beräkningama ett nettoöverskott som motsvarar 8,75 % förräntning av det beräknade, i medeltal disponerade statskapitalet.

Bränsleprisernas utveckling, kärnkraftblockens drifttillgänglighet och idrifttagningstidpunkter, vattentillrinning och belastningsutveckling är faktorer som starkt påverkar det ekonomiska resultatet och som gör beräkningarna osäkra.

I bilaga lämnas uppgifter om beräknade inleveranser av överskottsmedel på driftbudgeten, avskrivningsmedel inom fonden samt övriga kapitalmedel på kapitalbudgeten.

Beräknad inleverans av överskottsmedel för budgetåret 1977/78 överstiger det redovisade överskottet med 30 milj. kr. För budgetåret 1978/ 79 beräknas inleveransen understiga redovisat överskott med 20 milj. kr.

Beräknat redovisat     Beräknad inleverans överskott

1977/78 1 095 1 125

1978/79 1 275 1 255

RRV ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkningar. Inkomsterna på titeln statens vattenfallsverks fond beräknas till 1 124 600 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 1 255 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Domänverket

De bokförda inkomstema och utgiftema för domänverket samt överskotten för de senaste fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

133

budgetår framgår av följande uppställning, I denna har även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj. kr.).

Räken-	Driftui-	Drift-	över-	Budgetår	över-	Inleve-	Beräk-
skapsår	komster	kostnader	skott		skott	rerat till statsverket	nat i statsbudgeten
1972	'792,2	'777,8	14,4	1972/73	21,8	21,8	23,0
1973	670,5	582,1	88,4	1973/74	22,9	22,9	23,0
1974	832,8	687,6	145,2	1974/75	158,2	11,5	23,0
1975	934,8	789,8	145,0	1975/76	146,8	83,5	23,0
1976	1133,1	1009,8	123,3	1976/77	131,0	55,3	73,0

' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av domänverket redovisade belopp förklaras av att vid upprättandet av statens bokslut bruttoredovisning tillämpats.

Under budgetåret 1976/77 inlevererades 55,3 milj. kr. I statsbudgeten för budgetår 1977/78 har som inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 73,0 milj. kr.

I skrivelse till RRV den 31 oktober 1977 har domänverket anfört följande:

Enligt 1968 års riksdagsbeslut skall regeringen fastställa ett avkastningskrav (inleverans av överskottsmedel) grundat på en flerårsbudget. För femårsperioden 1975—1979 har regeringen föreskrivit att domänverket som avkastning på domänfonden skall för vart och ett av åren 1975—1979 till staten inleverera dels en fast del på 20 mkr dels en rörlig del motsvarande 30 % av den redovisade vinsten, dock minst 35 mkr.

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna för 1977 väntas stiga i förhällande till 1976. Ökningen är till största delen hänförlig till skogsrörelsen, Virkesprisema tigger ca 20 kr över 1976 års nivå. Under hösten har skogsindustrin aviserat prissänkningar på mellan 8 och 15 %. Någon prisuppgörelse har ännu inte träffats. Sänkningarna skulle påverka enbart senhöstens leveranser. Försåld kvantitet väntas endast uppgå till ca 90 % av planerad. Orsaken är bl. a, svåra klimatiska förhållanden vintern 1976/77.

För 1978 beräknas god avsättning finnas för sågtimmer. Vissa svårigheter väntas för massaved i norra Sverige. Total försäljningskvantitet väntas ändock något överstiga 1977 års. De av skogsindustrin aviserade prissänkningarna har medtagits i beräkningarna för 1978.

I beräkningarna för 1979 har antagits en återgång till 1977 års prisnivå, och för timmer dessutom en viss prisökning.

Rörelsekostnader

Den tyngsta posten, avverkningskostnader, har stigit kraftigt mellan 1976 och 1977, delvis orsakat av svåra snöförhållanden.

Trots fortsatt mekanisering och ökat resursutnyttjande har kostnadsökningarna inte kunnat kompenseras av ökad produktivitet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 134

Tabell 38. Domänverkets driftstat kalenderåren 1976—1979 (milj. kr.)

	1976		1977		1978 Be-	1979 Be-
	Beräkn.	Utfall	Beräkn.	Ny be-	räkning	räkning
	nov. 75		nov. 76	räkning
Rörelseintäkter'	963,0	1 128,2	1 337,0	1 270,4	1 259,4	1 365,0
Rörelsekostnader	-795,0	-870,1 -	-1 051,0	-997,7-	-1109,8-	-1215,0
Rörelseresultat före
avskrivningar	168,0	258,1	286,0	272,7	149,6	150,0
Planenliga avskriv-
ningar	-65,0	-69,8	-92,0	-76,7	-91,4	-95,0
Kalkylmässiga av-
skrivningar	—	—	—	—	—	—
Rörelseresultat	103,0	188,3	194,0	196,0	58,2	65,0
Finansiellt netto	11,0	4,9	10,0	-6,5	-20,1	-25,0
Resultat efter finansiellt
netto	114,0	193,2	204,0	189,5	38,1	40,0
Extraordinära poster
Resultatföre bok-
slutsdisposioner	114,0	193,2	204,0	189,5	38,1	40,0
Skillnad mellan kalkyl-
mässiga och bok-
förda avskrivningar	—	—	—	—	—	—
Skillnad mellan faktisk
och bokförd
pensionsskuld	—	-1,6	—	-4,1	-5,7	-5,0
övriga boksluts-
dispositioner	—	-21,4	—	-5,3	8,6	10,0
Resultat före skatt	114,0	170,2	204,0	180,1	41,0	45,0
Kommunala skatter	-29,0	-46,9	-53,0	-49,1	-29,0	-25,0
Arets överskott	85,0	123,3	151,0	131,0	12,0	20,0
Avkastningskrav	45,5	57,0	65,0	59,3	35,0	35,0
överskott i procent
av i medeltal
disponerat stats-
kapital	9,9	13,0	14,6	13,2	1,2	2,0
Inleverans	50,0	63,5	66,0	54,8	59,3	35,0

Kommentarer till domänverkets överskottsberäkningar

	1976	1977	1978	1979
	Utfall	Beräkning Beräkning Beräkning
1. Rörelseintäkter
Skog	1 036,3	1 171,2	1 152,8	1 250,0
Nyttjanderätter	57,7	60,9	67,8	75,0
Övrig verksamhet	34,2	38,3	38,8	40,0
	1 128,2	1 270,4	1 259,4	1 365,0
2. Rörelsekostnader
Skog	609,6	721,4	811,3	900,0
Nyttjanderätter	16,8	18,9	20,7	25,0
Gemensamma förvaltnings-
och andra kostnader	243,7	257,4	277,8	290,0
	870,1	997,7	1 109,8	1 215,0
Rörelseresultat före av-
skrivningar	258,1	272,7	149,6	150,0

För 1978 planeras en ökad satsning på skogsvård, framför allt i norra Sverige. De resurser som frigörs där genom en minskad avverkning kommer att ges sysselsättning i skogsvård.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 135

Resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 193 mkr 1976 och beräknas till 190 mkr för 1977. För åren 1978 och 1979 pekar de preliminära beräkningarna på 38 resp. 40 mkr.

Under 1977 har inleverans till statsverket skett med 54,8 mkr. Inleveransen under 1978 och 1979 beräknas uppgå till 59 resp. 35 mkr.

Investeringar

Investeringarna under åren 1977—1979 beräknas till följande (mkr)

	1977	1978	1979
Skogsmaskiner och inventarier	93	108	102
Byggnader m. m.	34	30	24
Markanläggningar	13	15	7
Markköp	105	20	55
Summa	245	173	188

Personal

Antalet anställda (personår) var 1976 6 500 och väntas i stort sett vara oförändrat under de närmaste åren.

RRV ansluter sig till domänverkets beräkningar. Inkomstema på titeln domänverkets fond beräknas till 59 300 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 35 000 000 kr. för budgetåret 1978/79,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 136

Riksbanksfonden

Denna inkomsttitel är i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 uppförd med 550 milj. kr. Riksbanken har i skrivelse till RRV beräknat inkomstema på titeln till 550 milj. kr. för budgetåren 1977/78 och 1978/79,

RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på titeln riksbanksfonden beräknas till 550 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 550 000 000 kr. för budgetåret 1978/79,

Statens allmänna fastighetsfond

Statens allmänna fastighetsfond omfattar sju delfonder, nämligen slottsbyggnademas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder. Ersättning för till myndigheter upplåtna lokaler skall fr, o. m. den 1 juli 1971 fastställas med ledning av kalkylerade hyresvärden för olika fastigheter. Överskottet beräknas som skillnaden mellan de på delfonden upptagna inkomsterna och utgifterna. Överskotten redovisas på statsbudgetens inkomstsida under statens allmänna fastighetsfond.

I skrivelse den 29 november 1977 har RRV avgivit utlåtande över de särskilda förvaltningsmyndigheternas förslag till stater för de olika delfonderna av allmänna fastigbetsfonden. RRV har därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1978/79. I detta förslag ingår inkomsterna på försvarets forskningsanstalts delfond i byggnadsstyrelsens delfond. I enlighet med RRVs förslag skulle överskotten på delfonderna upptas till de i tabellen angivna beloppen.

Tabell 39. Inkomster på statens aUmänna fastighetsfond budgetåren 1977/78 och 1978/79, tusental kr.

1977/78 1978/79

Slottsbyggnadernas delfond 70 1

Kriminalvårdsstyrelsens delfond 4 136 6 099

Beskickningsfastigheternas delfond 11231 11661

Karolinska sjukhusets delfond 44 619 45 363

Akademiska sjukhusets delfond 13 089 13 836

Byggnadsstyrelsens delfond 535 394 662 387

Generaltullstyrelsens delfond 167 163

Summa 608 706 739 510

RRV beräknar inkomstema på titeln statens allmänna fastighetsfond tiU 608 706 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 739 510 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 137

Försvarets fastighetsfond

Fonden består av tre delfonder, nämligen kasembyggnaders och befästningars delfonder samt försvarets forskningsanstalts delfond. Enligt regeringens beslut skall fr. o. m. den 1 juli 1971 som överskott på vardera delfonden redovisas det belopp som erfordras för balans i staten. Fr. o. m. budgetåret 1978/79 redovisas försvarets forskningsanstalts delfond på titeln statens allmänna fastighetsfond. Överskotten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 framgår av följande tabell.

Tabell 40 Inkomster på försvarets fastighetsfond budgetåren 1977/78 och 1978/79, tusental kr.

1977/78 1978/79

Stat RRVs

beräkning

Befästningarnas delfond 16140 16 600

Kasernbyggnaders delfond 118 384 136 342

Försvarets forskningsanstalts delfond 7 377 —

Summa 141901 152 942

RRV beräknar inkomsterna på titeln försvarets fastighetsfond till 141 901 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 152 942 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Statens utlåningsfonder

I skrivelse till RRV har nedanstående myndigheter beräknat inkomsterna på statens utlåningsfonder för budgetåren 1977/78 och 1978/79 enligt följande.

Tabell 41 Inkomster pä statens utlåningsfonder budgetåren 1977/78 och 1978/79, tusental kr.

	1977/78	1978/79
Utrikesdepartementet Styrelsen för internationell utveckling Kammarkollegiet Lantbruksstyrelsen Bostadsstyrelsen Riksbanken	300 80 80 202 1200 3 174 718 10 371	3 400 90 80 624 1 150 3 457 110 12 270
Summa	3 266 871	3 554 644

Bostadsstyrelsens inkomster hänför sig huvudsakligen till lånefonden för bostadsbyggande. Inkomstema på denna fond beräknas för budgetåret 1977/78 till 3 120 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 till 3 390 milj. kr. Räntan på statliga bostadslån är 9,75 % för år 1977 (SFS

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 13g

1976: 869). Denna räntesats ligger till grund för bostadsstyrelsens beräkning av inkomstema på lånefonden för bostadsbyggande.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Inkomstema på titeln statens utlåningsfonder beräknas till 3 266 871 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 3 554 644 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Fonden för låneunderstöd

Kammarkollegiet, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret har i skrivelser till RRV beräknat avkastningen av resp. delfond för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till följande belopp.

Tabell 42 Inkomster på fonden för låneunderstöd budgetåren 1977/78 och 1978/79, tusental kr.

1977/78 1978/79

Kammarkollegiets delfond 40 000 39 000

Arbetsmarknadsstyrelsens delfond 135 000 150 000

Bostadsstyrelsens delfond 269 266

Riksbankens delfond 5 3

Riksgäldskontorets delfond 750 700

Summa 176 024 189 969

RRV ansluter sig till myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln fonden för låneunderstöd beräknas till 176 024 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 189 969 000 kr, för budgetåret 1978/79,

Fonden för statens aktier

Utfallet för budgetåret 1976/77 samt beräknade inkomster (utdelning) för budgetåren 1977/78 och 1978/79 enligt aktiebolagens uppgifter framgår av nedanstående tabell.

Tabell 43 Inkomster pä fonden för statens aktier budgetåren 1976/77—1978/79, tusental kr.

	Utfall	Aktiebolagens beräkning
	1976/77	1977/78	1978/79
AB Aerotransport	5 875	___	___
Apoteksbolaget AB	—	—	1 500
Cementa AB	625	720	720
AB Företagskredit	345	345	345
AB Industrikredit	840	840	840
Lantbruksnäringarnas
Primärkredit ÄB	150	150	150
Lantbruksnäringarnas
Sekundärkredit AB	150	150	150

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 139

Tabell 43 forts.

	Utfall	Aktiebolagens beräkning
	1976/77	1977/78	1978/79
Post- och Kreditbanken	57 004	57 024	57 024
Pripps bryggeri AB	6 000	6 000	6 000
Statsföretag AB	—	—	—
Statsföretag AB,
Ränta på reverslån	2 004	1 803	1402
Statskonsult AB	36	36	108
AB Svensk Bilprovning	28	29	29
ÄB Svensk Exportkredit	5 000	5 000	10 000
Swedair AB	150	150	150
Svenska Penninglotteriet AB	5	5	5
Sveriges Investeringsbank AB	3 000	—	—
Systembolaget AB	25	25	25
AB Tipstjänst	5	5	5
AB Vin- och Spritcentralen	—	876	876
Värdepapperscentralen AB	600	120	120
Totalt	81842	73 278	79 449

AB Aerotransport har inte kimnat lämna uppgift om utdelning. Inleveransen till statsverket har av RRV beräknats till 5,9 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79,

RRV beräknar inkomstema på titeln fonden för statens aktier till 79 153 000 kr, för budgetåret 1977/78 och 85 324 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Fonden för beredskapslagring

Fonden består av två delfonder nämligen statens jordbruksnämnds delfond som förvaltas av statens jordbruksnämnd och överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond som förvaltas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Som inkomst på vardera delfonden skall bokföras ett belopp motsvarande statens normalränta på kapitalbehållningen på resp. delfond vid budgetårets ingång.

I skrivelse till RRV har statens jordbruksnämnd beräknat inkomsterna från delfonden till 27,3 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 28,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

I skrivelse till RRV har överstyrelsen för ekonomiskt försvar beräknat inkomstema från delfonden till 111,9 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 167,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkning. Inkomsterna på titeln fonden för beredskapslagring beräknas till 139 211 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 196 215 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 140

Statens pensionsfonder

I skrivelser till RRV har nedanstående myndigheter beräknat inkomstema på statens pensionsfonder för budgetåren 1977/78 och 1978/79 enligt följande tabell.

Tabell 44 Inkomster på statens pensionsfonder budgetåren 1977/78 och 1978/79, tusental kr.

1977/78 1978/79

Folkpensioneringsfonden 74 700 75 000

(riksförsäkringsverket)

Civila tjänstepensionsfonden 2 700 2 800

(kammarkollegiet)

Militära tjänstepensionsfonden 286 293

(kammarkollegiet)

Allmänna familjepensionsfonden 8 600 8 900

(kammarkollegiet)

Statens pensionsanstalts pensionsfond 18 670 19 750

(statens personalpensionsverk)

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 56 59

(riksgäldskontoret)

Summa 105 012 106 802

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkning. Inkomsterna på titeln statens pensionsfonder beräknas till 105 012 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 106 802 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Diverse kapitalfonder

Fonden för kreditgivning till utlandet

I skrivelse till RRV har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 1 617 000 kr. för budgetåret 1977/78 och till 1 228 000 kr. för budgetåret 1978/79.

RRV ansluter sig till riksgäldskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln fonden för kreditgivning till utlandet beräknas till 1 617 000 kr. för budgetål-et 1977/78 och 1 228 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Naturvårdsfonden

Är 1963 inrättades under domänfonden en delfond för naturvårdsobjekt i kronans ägo. Fr. o. m. den 1 juli 1976 har denna inrättats som en särskild kapitalfond, naturvårdsfonden, som förvaltas av statens naturvårdsverk.

I skrivelse till RRV har statens naturvårdsverk beräknat avkastning-

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 141

en av naturvårdsfonden till 3 600 tkr. för budgetåret 1977/78 och till 4 277 tkr. för budgetåret 1978/79.

RRV ansluter sig till statens naturvårdsverks beräkning. Inkomsterna på titeln naturvårdsfonden beräknas till 3 600 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 4 277 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Övriga diverse kapitalfonder

I skrivelser till RRV har nedanstående myndigheter lämnat uppgifter om avkastningen av övriga diverse kapitalfonder enligt följande tabell.

Tabell 45 Inkomster pä övriga diverse kapitalfonder budgetåren 1977/78 och 1978/79, tusental kr.

1977/78 1978/79

Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret) 12 700 12 700

Statens vägverks förrådsfond (statens vägverk) 21 400 25 800

Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsverket) — —

Sjöfartsverkets fond (sjöfartsverket) 48 682 53 773

Statens datamaskinfond (statskontoret) 17 625 25 500

Jordfonden (lantbruksstyrelsen) 5 100 5 200

Förrädsfonden för ekonomisk försvarsberedskap 492 758
(överstyrelsen för ekonomiskt försvar)

Summa 105 999 123 731

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkning. Inkomsterna på titeln övriga diverse kapitalfonder beräknas till 105 999 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 123 731 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Beräknad övrig finansiering

För finansiering av viss del av investeringarna på kapitalbudgeten används dels medel som blir tillgängliga genom årliga avskrivningar inom kapitalfonderna (avskrivningsmedel inom fonden) dels övriga inom fondema för reinvestering disponibla medel (övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning). Dessa medel redovisas på totalbudgetens inkomstsida i statsbudgeten under rubriken C: Beräknad övrig finansiering.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

142

Tabell 46 Avskrivningsmedel inom fonden budgetåren 1976/77—1978/79, tusental kr.

Fond	1976/77 Utfall	1977/78 Stats-	1977/78 Enligt	1978/79
		budget	RRVs beräkning
I.     Statens affärsverksfonder
A. Postverkets                 fond	27 900	21000	23 000	23 000
B. Televerkets	884 150	886 600	890 200	869 200
C. Statens järnvägars	366 456	496 000	27 000	314 000
D. Luftfartsverkets	27 003	38 200	46 300	83 200
E. Fabriksverkens	33 595	27 000	31 900	35 500
F. Statens vattenfalls-
verks	435 101	945 000	870 000 1315 000
Summa	1 774 205 2 413 800 1 888 400 2 639 900
II.    Statens allmänna fastighetsfond
Kriminalvårdsstyrelsens delfond	3 911		3 964	4 200
Beskickningsfastig-
heternas	1 273		1 282	1466
Karolinska sjukhusets	3 115		3 307	3 482
Akademiska sjukhusets   "	6 592		6 767	6 883
Byggnadsstyrelsens	60 170		72 613	80 000
Generaltullstyrelsens	72		72	1 113

Summa        75 132       88 006      88 005      97 144

III,  Försvarets fastighetsfond Kasernbyggnaders och

33 015

35 100      39 500

befästningars delfonder Försvarets forsknings-

anstalts delfond	1 028		1028	—
Summa	34 043	36 135	36 128	39 500
IX.  Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond Sjöfartsverkets fond Fonden för Södertälje kanalverk Statens datamaskinfond Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap	81 302 33 044 54 581 1062	83 000 42 350 970 71000 1 000	90 670 40 543 62 000 1062	98 160 50 395 85 000 1062
Summa	169 989	198 320	194 275	234 617
Totalt	2 053 368 2 736 261 2 206 808 3 011 161

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

143

Tabell 47 Övriga kapitalmedel budgetåren 1976/77—1978/79, tusental kr.

1978/79

Fond

1976/77     1977/78    1977/78
Utfall       -----------------------

Statsbudget

Enligt

RRVs beräkning

571

4919

33 720

I.     Statens affärsverksfonder

fond

A.  Postverkets

B.   Televerkets

C.  Statens järnvägars

D.  Luftfartsverkets

E.  Fabriksverkens

F.  Statens vattenfalls
verks

Summa

4 757 43 967

II. Statens allmänna fastighetsfond
Byggnadsstyrelsens delfond     11 139
Generaltullstyrelsens       " 18

Summa     11 156

III, Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders och

befästningars delfonder

21 943

Summa    21 943

1 1000 8 000

1 500

10 000 19 502

5 000

22 500 22 500

1 000

25 000

1

1

10 000 36 003

2 500

44

2 544

22 500 22 500

1

1000

7 000

1

1

10 000 18 003

1 800 1 800

23 000 23 000

V.    Fonden för läneunderstöd

Kammarkollegiets Arbetsmarknadsstyrelsens Bostadsstyrelsens Riksbankens Riksgäldskontorets	delfond	31 802 113 782 181 30		30 000 126 000 100 17 2 890	30 000 145 000 24 11 2 975
	Summa	145 795	120 971	159 007	178 010
VII. Fonden för förlag till statsverket		93 961	57 000	32 000	28 000
IX.  Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond Sjöfartsverkets fond Statens datamaskinfond		2 537 160 109	1 700 50	1 700 50 500	2 000 50 1 500
	Summa	2 806	1 750	2 250	3 550
	Totalt	319 629	226 723	254 304	252 363

RRV har i skrivelser från myndigheterna inhämtat uppgifter om avskrivningsmedel, övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning under budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 144

Tabell 48 Övrig kapitalåterbetalning budgetåren 1976/77—1978/79, tusental kr.

1977/78

Fond

1976/77 Utfall

1977/78

Statsbudget   Enligt RRVs beräkning

1978/79

Statens utlåningsfonder —
Fonden för kreditgivning till

utlandet 12 482

Summa 12 482

22152

8 137

13 322 21459

5 899

13 509 19 408

Övrig kapitalåterbetalning på statens utlåningsfonder redovisas i RRVs budgetredovisning som inkomst på investeringsanslag. De beräknade inkomsterna på kapitalbudgeten framgår av nedanstående tabell.

Tabell  49 Inkomster på kapitalbudgeten budgetåren 1976/77—1978/79, tusental kr.

1977/78

K apitalbudgetens inkomster

1976/77 Utfall

1977/78

Statsbudget   Enligt RRVs beräkning

1978/79

Avskrivningsmedel inom

2 053 368    2 736 261

319 629       226 723

12 508 22 152

fonden Övriga kapitalmedel övrig kapitalåterbetalning

Summa   2 385 505   2 985 136

3 011 161

252 363

19 408

2 206 808

254 304

21 459

2 482 571       3 282 932

RRV beräknar kapitalbudgetens inkomster för budgetåret  1977/78 till 2 482 571 000 kr. och 3 282 932 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 145

Tabellförteckning

1. Totalbudgetens inkomster 6

2. Sammanställning av totalbudgetens inkomster 8

3. Totalbudgetens utfall budgetåren 1972/73—1976/77 12

4. Utfallet av statens totala inkomster budgetåren 1972/73— 1976/77 13

5. Statsbudgeten 1976/77 15

6. Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1971—1976 20

7. Taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt för fysiska personer vid 1977 års taxering 22

8. Taxeringsutfall för aktiebolag m. fl. åren 1968—1976 27

9. Statligt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utvecklingsavdrag, investeringsavdrag samt investeringsbidrag fördelat på företagsstorlek verksamhetsåren 1976 och 1977 28

10. Effekter av ändrade skatteregler och kommunal utdebitering mellan inkomståren 1977 och 1978 46

11. Effekt av höjning av schablonintäkten för en- och tvåfamiljsfastigheter 1978 47

12. Effekt av inflationsskyddad skatteskala år 1979 48

13. Skatt på inkomst och förmögenhet m, m, 55

14. Lagstadgade arbetsgivaravgifter 56

15. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen 59

16. Socialavgift till barnomsorgen 60

17. Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassorna m. m. 61

18. Avgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna 62

19. Övriga arbetsgivaravgifter 64

20. Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m, m, 66

21. Antal fordon vid utgången av resp, år samt nettoförändringen

av fordonsbeståndet under året 74

22. Vägtrafikskatt budgetåren 1977/78 och 1978/79 74

23. Importvärde och debiterad uppbörd av tull 78

24. Beräknad uppbörd av tullmedel 79

25. Mervärdeskatt budgetåret 1976/77 80

26. Mervärdeskatt budgetåret 1977/78 83

27. Särskild vägtrafikskatt budgetåren 1977/78 och 1978/79 95

28. Anslag med  reducerat lönekostnadspålägg (LKP)  budgetåret

1977/78 105

29. Pensionsmedel 107

30. Övriga diverse inkomster 112

31. Postverkets driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 116

32. Postverkets rörelseintäkter budgetåren 1976/77—1978/79 117

33. Televerkets driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 119

34. Statens järnvägars driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 122

35. Luftfartsverkets driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 124

10   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. 1

Prop. 1977/78: 100    Bilaga 2    Budgetförslaget 146

36.     Förenade fabriksverkens driftstat budgetåren   \916/11—1978/

79 127

37. Statens vattenfallsverks driftstat budgetåren 1976/77—1978/79 129

38. Domänverkets driftstat kalenderåren 1976—1979 134

39. Inkomster på statens allmänna fastighetsfond budgetåren 1977/

78 och 1978/79 136

40. Inkomster på försvarets fastighetsfond budgetåren 1977/78 och 1978/79 137

41. Inkomster på statens utlåningsfonder budgetåren 1977/78 och 1978/79 137

42. Inkomster på fonden  för låneunderstöd  budgetåren   1977/78 och 1978/79 138

43. Inkomster på fonden för statens aktier budgetåren 1976/77— 1978/79 138

44. Inkomster på statens pensionsfonder budgetåren 1977/78 och 1978/79 140

45. Inkomster på övriga diverse kapitalfonder budgetåren 1977/78 och 1978/79 141

46. Avskrivningsmedel inom fonden 142

47. Övriga kapitalmedel 143

48. Övrig kapitalåterbetalning 144

49. Inkomster på kapitalbudgeten budgetåren 1976/77—1978/79      144

BILAGOR

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget 148

Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1972/73—1976/77 Tusental kronor

Bilta A

1912m        1973/74        1974/75 1975/76 1976/77

Skatter, avgifter, m. m.

Skatter:

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter:

18 265 807	20 957 464	28 091 397	40 631412	45 020 315
29 017	18 105	28 194	35 050	36 544
829	1 941	899	4 032	3 775
11 145	11342	11214	11 302	18 103
2 232	2 342	2 367	2 340	2 242
269 489	286 491	309 024	357 231	420 692
• 137 187	142 210	164 998	204 427	227 869
336 805	380 144	446 287	570 598	606 535
19 052 513	21 800 038	29 054 378	41 816 391	46 336 075
1356 778	299 952
2 093 491	2 009 089	1 753 857	1890 123	1 991 689
—	1 306 597	1930 791	2001 170	2 577 084
3 450 269	3 615 638	3 684 648	3 891 293	4 568 773
3 086 464	4 554 627	5 360 008	6 647 278	6 997 238
979 483	1 021 554	1 250 164	1 059 043	1 170 057
13 095 953	13 929 574	14 680 618	18 200 195	21 258 864
342 685	401 314	393 137	408 207	462 613
531 217	572 822	744 604	827 848	860 137
1 692 390	1 878 845	2 062 054	2168 213	2 328 009
41 248	28 872	10 178	26 886	41 806
50 702	56 509	60 324	51064	53 506
2 178 240	2 244 103	2 885 760	3 190 226	3 449 349
340 570	356 282	431 919	532 173	581 840
631 091	680 708	677 557	865 216	938 635
1 066 534	I 222 408	1 944 372	3 070 458	3 528 115
776 480	715 660	-162	-268	_______
—	—	268	_	-------
—	55 723	201 821	192 766	197 988
48 375	87 812	120 480	145 064	174144
—	58 669	68 994	89 057	95 489

Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m.

Kupongskatt

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Skogsvårdsavgifter

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Arvsskatt och gåvoskatt

Lotterivinstskatt

Stämpelskatt och stämpelavgift

Summa skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter

Automobilskattemedel: Fordonsskatt Bensinskatt Vägtrafikskatt

Summa automobilskattemedel

Allmän arbetsgivaravgift

Tullar och acciser: Tullmedel Mervärdeskatt Särskilda varuskatter Omsättningsskatt på motorfordon Tobaksskatt

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag Skatt på sprit Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker Energiskatt

Särskild skatt på motorbränslen Oljelagringsavgift Särskild vägtrafikskatt Skatt på annonser och reklam Skatt på spel

Summa tullar och acciser 21 774 968   23 310 857   25 532 088   30 826148   35 140 553

Summa skatter 47 364 213   53 281 161   63 631122   83 181110   93 042 639

Uppbörd i statens verksamhet:
Expeditionsavgifter 108 283        102 108        107 374        110 716        112 181

Bidrag till kostnader för polis-, dom
stols- och uppbördsväsendet m. m.        74 546 75 243 79 757 69 939 77 599

> Därav skatt på spel 8 984 tkr.

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

149

1972/73        1973/74        1974/75        1975/76        1976/77

Vattendomstolsavgifter Inkomster vid kriminalvården Bidrag till riksförsäkringsverket och

försäkringsrådet Inkomster vid den statliga

läkemedelskontrollen Inkomster vid statens rättskemiska

laboratorium Inkomster vid karolinska sjukhuset Inkomster vid statens vårdanstalter

för alkoholmissbrukare Inkomster under anslaget kostnader för

viss utbildning av handikappade Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet Inkomster vid statens vägverk Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk Körkortsavgifter

Avgifter för registrering av motorfordon Försäljning av sjökort Fyravgifter (fyr- och båkmedel) Lotsavgifter (lotspenningar) Skeppsmätningsavgifter Fartygsinspektionsavgifter Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut Inkomster vid statens geotekniska institut Pensionsmedel m. m. Inkomst av myntning Bidrag till bankinspektionen Bidrag för revision av sparbankerna Bidrag till försäkringsinspektionen Ersättning för kilometerräknarapparatur Avgifter för granskning av biograffilm Inkomster vid riksantikvarieämbetet Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet Inkomster vid statens maskinprovningar Inkomster vid lantbruksnämnderna Inkomster vid statens hingstdepå och

stuteri Inkomster vid statens jordbruksnämnd Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt Avgifter för växtskyddsinspektion tn. m. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

laboratorium (kontrollanstalt) Avgifter vid köttbesiktning Inkomster vid statens livsmedelsverk Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt Inkomster vid veterinärhögskolan Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen Inkomster av statens gruvegendom

330	1 322	1022	777	1439
15 586	-1943	9 236	18 215	4 890
13 895	15 408	18 325	23 476	25 212
9 192	9 149	6 619	12151	15 301
1589	1444	1555	1402	1 360
208 050	277 366	206 473	452 863	323 097
589	2015	-727	437	363
2 737	1 085	63	1 310	60
1 826	2 305	2 747	2 367	2 771
16 028	20 661	30 369	38 592	42 527
2 487	695	578	762	688
20 797	25 700	27 936	33 366	39 116
5 044	36 296	58 449	30 801	16 321
47 867	60 906	67 310	69 463	73 328
2 291	2 465	2 770	3 642	3 849
79 988	82 808	86 821	95 408	103 626
25 552	24 358	24 877	24 079	28 028
1 560	2 419	2 584	2 070	2 109
3 399	3 520	4 382	3 204	4 304
17 672	16 380	22 028	38 817	28 789
4 145	4 109	3 557	2912	6 743
316 449	218 186	324 669	754 105	814 130
76 900	32 170	35 302	87 616	146 472
4 859	5 593	6 764	7 660	8 490
934	917	922	1001	1 161
3 093	3 497	3 709	3 943	4 151
—	34 509	2 992	11706	1412
203	301	317	326	315
3 144	4 293	3 979	3 084	9 585
473	566	527	488	545
701	1088	1 141	1391	1407
3 697	4 562	4 932	5 843	5 654
1 172	_	__	__	______
1041	1204	1 147	979	1039
5 613	6 395	7 697	9 578	10 549
2 000	2159	2 536	3138	2 943
1 501	1823	2 540	__	______
6 947	7 589	8 386	11181	14 409
1 169	1447	1022	565	713
4 841	5 297	5 971	6 721	7 632
2 029	—	—	—	-
156	181	181	168	310
29 401	49 851	48 426	15 673	35 165

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

150

1972/73        1973/74        1974/75        1975/76 1976/77

Inkomster vid bergstaten m m

Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

Avgifter för registrering i förenings-m. fl. register

Exekutionsavgifter

Restavgifter

Inkomster vid statens planverk

Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

Inkomst av justering och ädelmetall-kontroll

Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.

Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

10

44119

3 289

14 769

53 460

503

785

5 781 1 152

34 593

43 138

3 572 14 008 53 260

2318

2 102

7 458 1 291

38 486

48 014

4 197 13 785 57 558

1 555

7 393

43 817

17 903

52 743

4 786 15 906 64 783

1078

42 659

8 395

62 157

5 123 17 472 71425

1 188

32 028

Summa uppbörd i statens verksamhet    1 288 238     1 313 080      I 403 586     2 161 791      2 177 570

Diverse inkomster:
Bötesmedel	93 528	104 225	111 370	108 359	108 656
Totalisatormedel	89 738	93 533	114 955	129013	125 968
Tipsmedel	285 473	291 847	302 467	346 365	376 871
Lotterimede!	195 310	185 361	216 617	227 000	254 590
övriga diverse inkomster	81 221	86 620	91 245	117982	174 332

Summa diverse inkomster       745 270        761586        836 653        928 720      1040 417 Summa skatter, avgifter, m. m. 49 397 722   55 355 827   65 871 360   86 271 620   96 260 627

Inkomster av statens kapitalfonder
Statens affärsverksfonder:
Postverket	95 003	47 603	3 372	1 112	21 172
Televerket	193 000	237 012	175 100	150 000	125 000
Statens järnvägar	—	100 000	66 747	138 791	3 577
Luftfartsverket	22 969	11 525	16018	40 811	42 240
Förenade fabriksverken	550	330	1 245	—	25 378
Statens vattenfallsverk	480 401	530 174	560 017	685 000	830 090
Domänverket	21 843	22 889	11 500	83 475	55 287
Summa statens affärsverksfonder	813 766	949 533	833 998	/ 099 189	/ 102 744
Riksbanksfonden	200 000	250 000	350 000	450 000	550 000
Statens allmänna fastighetsfond	286 384	345 588	413 566	540 361	507 582
Försvarets fastighetsfond	109 481	138 452	144 689	125 105	129 259
Statens utläningsfonder:
Utrikesförvaltningens lånefond	100	111	123	153	218
Biståndsförvaltningens lånefond	33	30	46	76	87
Statens bosättningsiånefond	9 130	8 820	8 713	9 060	10 253
Vattenkraftslånefonden	329	213	262	249	240
Luftfartslånefonden	3 157	2 909	2 841	2 694	2 575
Statens lånefond för den mindre
skeppsfarten	2 447	2 756	2 724	3 064	4 567
Statens länefond för universitetsstudier	665	510	382	282	192
Studiemedelsfonden	39 825	33 775	42 986	45 855	45 318

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

151

1972/73        1973/74        1974/75        1975/76        1976/77

Lånefonden för studentkårlokaler

Jordbrukets lagerhusfond

Jordbrukets maskinlånefond

Statens sekundärlånefond för jordbrukare

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Kraftledningslånefonden

Egnahemslånefonden

Statens avdikningslånefond

Fiskerilånefonden

Länefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Skogsväglånefonden

Statens hantverks- och industrilånefond

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

Lånefonden för bostadsbyggande

Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

Lånefonden för kommunala markförvärv

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Övriga utlåningsfonder

Summa statens utläningsfonder   1 544 334

Fonden för låneunderstöd

Fonden för statens aktier

Fonden för beredskapsttigring Statens pensionsfonder:

Folkpensioneringsfonden

Civila tjänstepensionsfonden

Militära tjänstepensionsfonden

Allmänna familjepensionsfonden

Statens pensionsanstalts pensionsfond

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

Summa statens pensionsfonder

Diverse kapitalfonder 52 171

Summa inkomster av

statens kapitalfonder   3 249 016

Summa 52 646 738

190 79 292	184 55 234	178 44 111	ISl 35 32	210 27 10
14	7	—	—	-
4 89 1 191 1659 1 344	14 76 970 1 569 2 612	7 63 782 1481 1708	42 631 1 339 1 531	31 488 1 237 1754
72 53	105 55	80 63	94 35	95 42
17 880	19 058	24 362	30 342	31973
1084	919	787	679	581
1 1 450 387	0 1 655 486	0 1 853 887	2 282 448	2 706 455
2 308	2 269	1 614	1387	1273
1441	1096	883	625	322
8 074	12 004	17 193	26 489	39 322
2 347 140	1881 105	2 475 294	2 491 337	2 635 321
1544 334	/ 747 823	1 964 088	2 410 230	2 850 226
52 607	72 178	106 811	146 752	189 439
28 460	51947	98 281	55 530	81842
70589	70 366	77 620	92120	102 038
67 166 2 026 252 6 689 15 046	70 896 2 193 267 6 784 15 598	73 538 2016 137 6 963 15 353	72 541 2 463 321 7 553 14 873	74 535 2 643 278 7 992 17 572
45	45	47	49	53
91224	95 784	98 054	97800	103 074

55 122

78 903

98 086

63 778

3776793  4150 884  5 095 989  5 714 290 59132 620 70 022 245 91367 609 101974 916

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

152 Bilaga B

Beräkning rörande utfallet ar driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1977/78

I stats-	Beräknat
budgeten	utfall
beräknat
belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

A. Skatter, avgifter, m. ra. I. Skatter:

1. Skatt pä inkomst, förmögenhet och rörelse samt socia Iförsäkringsavgifter:

a) Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m..
bevillning	45 365 000	44 200 000
b)  Kupongskatt, bevillning	33 000	34 000
c)   Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.
bevillning	3 000	3 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning	19 200	18 100
e)  Bevillningsavgifter för särskilda för-
måner och rättigheter, bevillning	2 500	2 500
f)   Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning	400 000	460 000
g)  Lotterivinstskatt, bevillning	260 000	295 000
h) Stämpelskatt och stämpelavgift.
bevillning	670 000	648 500
2. Automobilskattemedel:
a)  Bensinskatt, bevillning	2 000 000	2 030 000
b)  Vägtrafikskatt, bevillning	2 830 000	2 680 000
3. Allmän arbetsgivaravgift, bevillning	7 292 000	5 960 000
4. Tullar och acciser:
a)  Tullmedel, bevillning	990 000	990 000
b)  Mervärdeskatt, bevillning	27 750 000	27 750 000
c)   Särskilda varuskatter, bevillning	465 500	472 600
d) Omsättningsskatt på motorfordon.
bevillning	783 000	600 000
e)   Tobaksskatt, bevillning	2 630 450	2 450 200
f)   Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-
handelsbolag, bevillning	30 000	35 000
g)  Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj-
handelsbolag, bevillning	50 000	50 000
b) Skatt på sprit, bevillning	4 000 000	3 800 000
i)   Skatt på vin, bevillning	680 000	790 000
j)   Skatt på malt- och läskedrycker.
bevillning	767 000	770 000
k)  Energiskatt, bevillning	4 116 000	4 031 000
1)   Särskild beredskapsavgift för olje-
produkter, bevillning	1	1
m) Särskild vägtrafikskatt, bevillning	201 000	190 000
n) Skatt på annonser och reklam.
bevillning	207 000	157 000
o)  Skatt på spel, bevillning	110 000	126 000
p) Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle, bevillning	21 500	11000
q) Investeringsavgift, bevillning	1	24 281
Summa skatter	101 676 152	98 578 182

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

153

I statsbudgeten beräknat belopp	Beräknat utfall
Tusental kr.	Tusental kr.

II.  Uppbörd i statens verksamhet:

10. 11.

1. Expeditionsavgifter

2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendet m.m,

3. Vattendonistolsavgifter

4. Inkomster vid kriminalvården

5. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet

6. Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen

7. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

8. Inkomster vid karolinska sjukhuset

9. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

14.

15. 16. 17. 18. 19. 20.

12. Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionens verksamhet

13. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobifskattemedlen Körkortsavgifter

Avgifter för registrering av motorfordon Försäljning av sjökort Fyravgifter Lotsavgifter Skeppsmätningsavgifter

21.  Fartygsinspektionsavgifter

23. 24, 25, 26. 27, 28.

22,   Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut
Ersättning för visst värderingsförfarande
Pensionsmedel m. m.
Inkomst av myntning
Bidrag till bankinspektionen
Bidrag för revision av sparbankerna
Bidrag till försäkringsinspektionen

29. Avgifter för granskning av biograffilm

30. Inkomster vid riksantikvarieämbetet

31. Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

32. Inkomster vid lantbruksnämnderna

33. Inkomster vid statens jordbruksnämnd

34. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

35. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

36. Avgifter vid köttbesiktning

37. Inkomster vid statens livsmedelsverk

38. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

39. Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen

40. Inkomster av statens gruvegendom

155 000

73 111 1000 1000

26 400

17 250

1 900 388 900

200

60

3 797

45 300 800

41 000
16 250
72 000

3 700
126 000

32 000 1 500

4 300

42 321

40

817 000

120 000

8 550

1400

4 163

384

6 045

538

6 900
1 190

10 400 3 610

15 700 1 750

7 300

350 22 000

121 920

73 111 1000

2 530

27 100

20 297

1400 385 200

201

53

3 512

46 400 700

42 000
17 000
74 900

3 900
154 275

31000 1 500

5    360

43 313

40

984 000

95 000

8 990

1481

4 824
384

6    045

570 6 000 1 259

11000 3 150

17 200 1000

8 000

341 20 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

154

I statsbudgeten beräknat belopp	Beräknat utfall
Tusental kr.	Tusental kr.

41. Inkomster vid bergsstaten m, ra. 5 000 4 200

42. Inkomster vid patent- och registreringsväsendet 74 490 75 350

43. Avgifter för registrering i förenings- m. fl,

register 5 254 5 660

44. Exekutionsavgifter 16 360 18 525

45. Restavgifter 67 255 73 060

46. Inkomster vid statens planverk 800 800

47. Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m, m, 47 883 52 051

Summa uppbörd i statens verksamhet     2 298 151 2 455 602

III, Diverse inkomster:

85 760 137 000 367 800 279 000 170 000

87 225 I SO 000 400 900 274 000 244 500

1. Bötesmedel

2. Totalisatormedel

3. Tipsmedel

4. Lotteri medel

5. Övriga diverse inkomster

Summa diverse inkomster     1 039 560     I 156 625 Summa skatter, avgifter, m, m, 105 013 863 102 190 409

B. Inkomster av statens kapitalfonder I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket

2. Televerket

3. Statens järnvägar

4. Luftfartsverket

5. Förenade fabriksverken

6. Statens vattenfallsverk

7. Domänverket

Summa statens affärsverksfonder II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fastighetsfond V. Statens utläningsfonder

VI. Fonden för låneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring

30 000 125 000 60 000 24 500 34100 1 080 000 73 000	32 000 125 000 46 300 32 900 1 124 600 59 300
/ 426 600	/ 420 100
550 000	550 000
599 726	608 706
141 901	141 901
3 226 941	3 266 871
163 914	176 024
78 567	79153
136000	139 211

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

155

IX, Statens pensionsfonder:

1, Folkpensioneringsfonden

2, Civila tjänstepensionsfonden

3, Militära tjänstepensionsfonden

4, Allmänna familjepensionsfonden

5, Statens pensionsanstalts pensionsfond

6, Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

Summa statens pensionsfonder

I stats-	Beräknat
budgeten	utfall
beräknat
belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
74 700	74 700
2 670	2 700
266	286
8 235	8 600
18 450	18 670
55	56

105 012

104 376

X.  Diverse kapitalfonder:

1, Fonden för kreditgivning till utlandet

2, Naturvårdsfonden

3, Övriga diverse kapitalfonder

Summa diverse kapitalfonder Suinma inkomster av statens kapitalfonder

1 617 3 957 110 442	1 617 3 600 105 999
116 016	111 216
6 544 041	6 598 194

Tillsammans 111 557 904 108 788 603

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

156

Bilaga C

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79

			Tusental      Tusental
	Skatter, avgifter, m. m.		kr.                kr.
A.
	I. Skatter:
	1. Skatt på inkomst, förmögenhet
	och rörelse samt socialförsäk-
	ringsavgifter:
	a)	Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäk-
		ringsavgifter m. m., bevillning 46 900 000
	b)	Kupongskatt, bevillning	36 000
	c)	Utskiftningsskatt och er-
		sättningsskatt, bevillning	3 000
	d) Skogsvärdsavgifter, bevill-
		ning	18 100
	e)	Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-
		heter, bevillning	2 500
	f)	Arvsskatt och gåvoskatt,
		bevillning	500 000
	g)	Lotterivinstskatt, bevillning	325 000
	h) Stämpelskatt och stämpel-
		avgift, bevillning	715 000 48 499 600
	2. Automobilskattemedel:
	a)	Bensinskatt, bevillning	2 090 000
	b)	Vägtrafikskatt, bevillning	2 790 000   4 880 000
	3. Allmän arbetsgivaravgift.
	bevillning		4 061 000
	4. Tullar och acciser:
	a)	Tullmedel, bevillning	1 070 000
	b)	Mervärdeskatt, bevillning	31200 000
	c)	Särskilda varuskatter.
		bevillning	485 600
	d)	Omsättningsskatt på motor-
		fordon, bevillning	670 000
	e)	Tobaksskatt, bevillning	2 500 200
	f)	Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, be-
		villning	35 000
	g)	Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, be-
		villning	50 000
	b)	Skatt på sprit, bevillning	3 900 000
	i)	Skatt på vin, bevillning	860 000
	j)	Skatt på malt- och läske-
		drycker, bevillning	790 000
	k)	Energiskatt, bevillning	4 252 000
	1)	Särskild beredskapsavgift
		för oljeprodukter, bevillning	1
	m) Särskild vägtrafikskatt.
		bevillning	203 000
	n)	Skatt på annonser och
		reklam, bevillning	164 000
	o) Skatt på spel, bevillning		116 000
	P)	Särskild avgift för svavel-
		haltigt bränsle, bevillning	3 000
	q) Investeringsavgift, bevillning		9 417 46 308 218 103748818

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 137

Tusental      Tusental
kr. kr.

II.  Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter 125 070

2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-

och uppbördsväsendet m. m. 72 780

3. Vattendomstolsavgifter 1 000

4. Inkomster vid kriminalvården 100

5. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 29 100

6. Inkomster vid den statiiga läkemedelskontrollen 24 664

7. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 1 400

8. Inkomster vid karolinska sjukhuset 420 700

9. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 201

10, Inkomster under anslaget kostnader för

viss utbildning av handikappade 53

H. Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 4 195

46 200

18 700

76 100

3 900

201 025

32 000

1 700

4 760

44 323

40

993 000

133 000

9 030

15

5 844

384

8 863

600

6 500

1 347

11000

4 650

17 200

1000

8 300

378

18 000

4 600

12. Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionens verksamhet 49 500

13. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen 350

14. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen

15. Körkortsavgifter

16. Avgifter för registrering av motorfordon

17. Försäljning av sjökort

18. Fyravgifter

19. Lotsavgifter

20. Skeppsmätningsavgifter

21. Fartygsinspektionsavgifter

22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

23. Ersättning för visst värderingsförfarande

24. Pensionsmedel m. m.

25. Inkomst av myntning

26. Bidrag till bankinspektionen

27. Bidrag för revision av sparbankerna

28. Bidrag till försäkringsinspektionen

29. Avgifter för granskning av biograffilm

30. Inkomster vid riksantikvarieämbetet

31. Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

32. Inkomster vid lantbruksnämnderna

33. Inkomster vid statens jordbruksnämnd

34. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

35. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

36. Avgifter vid köttbesiktning

37. Inkomster vid statens livsmedelsverk

38. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

39. Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen

40. Inkomster av statens gruvegendom

41. Inkomster vid bergsstaten m. m.

42. Inkomster vid patent- och registreringsväsendet 75 075

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

158

Tusental	Tusental
kr.	kr.
6 257
19 165
76 070
1010
51 292	2 610 441
86 450
175 000
400 900
300 000
253 400	1215 750
	107 575 009

III

43. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

44. Exekutionsavgifter

45. Restavgifter

46. Inkomster vid statens planverk

47. Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

Diverse inkomster:

1. Bötesmedel

2. Totalisatormedel

3. Tipsmedel

4. Lotteri medel

5. Övriga diverse inkomster

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

II. III.

1. Postverket	38 000
2. Televerket	140 000
3. Statens järnvägar	—
4. Luftfartsverket	24 000
5. Förenade fabriksverken	29 600
6. Statens vattenfallsverk	1 255 000
7. Domänverket	35 000	1 521 600
Riksbanksfonden		550 000
Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas             delfond                            1
2. Kriminalvårdsstyrelsens	6 099
3. Beskickningsfastigheternas	11661
4. Karolinska sjukhusets	45 363
5, Akademiska sjukhusets	13 836
6. Byggnadsstyrelsens	662 387
7. Generaltullstyrelsens	163	739 510

IV. Försvarets fastighetsfond

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond 3 400

2. Biståndsförvaltningens lånefond 90

3. Statens bosättningslånefond 12 000

4. Vattenkraftslånefonden 220

5. Luftfartslånefonden 2 410

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 5 500

7. Statens lånefond för universitetsstudier 25

8. Studiemedelsfonden 25 000

9. Lånefonden för studentkårlokaler 190

10. Jordbrukets lagerhusfond 13

11. Kraftledningslånefonden 11

12. Egnahemslånefonden 270

13. Statens avdikningslånefond 1 150

14. Fiskerilånefonden 1 800

152 942

Bilaga 1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

159

		Tusental	Tusental
	15, Lånefonden till främjande av beredning	kr.	kr.
	och avsättning av fislc m. m.	160
	16. Skogsväglånefonden	45
	17. Statens hantverks- och industrilånefond	45 000
	18. Lånefonden för bostadsförsörjning för
	mindre bemedlade, barnrika familjer	470
	19. Lånefonden för bostadsbyggande	3 390 000
	20. Lånefonden för inventarier i vissa
	specialbostäder	1040
	21. Lånefonden för kommunala markförvärv	62 000
	22, Lånefonden för allmänna samlingslokaler	3 600
	23, Övriga utläningsfonder	250	3 554 644
VI.	Fonden för låneunderstöd:
	1. Kammarkollegiets              delfond	39 000
	2. Arbetsmarknadsstyrelsens	150 000
	3. Bostadsstyrelsens	266
	4, Riksbankens	3
	5. Riksgäldskontorets	700	189 969
VII.	Fonden för statens aktier		85 324
VIII.	Fonden för beredskapslagring		196 215
IX.	Statens pensionsfonder:
	1. Folkpensioneringsfonden	75 000
	2. Civila tjänstepensionsfonden	2 800
	3. Militära tjänstepensionsfonden	293
	4. Allmänna familjepensionsfonden	8 900
	5. Statens pensionsanstalts pensionsfond	19 750
	6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk	59	106 802
X.	Diverse kapitalfonder:
	1. Fonden för kreditgivning till utlandet	1 228
	2, Naturvärdsfonden	4 277
	3, Övriga diverse kapitalfonder	123 731	129 236 7 226 242
	Summa		114 801 251

Anm.   I statsbudgeten upptas som lägsta belopp 1 000 kr. I specifikationerna (Bil. B och C) har beloppen uppförts i tusental kr.

NORSTEDTS TRYCKEBI    STOCKHOLM   1978     770680

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget Bil. 2 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

Specifikation av inkomstema pä driftbudgeten för budgetåret 1978/79

Bilaga 2

Skatter, avgifter, m. m.
I   Skatter:
1 Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse samt socialförsäk-
ringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmö-
genhet samt socialförsäk-
ringsavgifter m. m.	46 900 000 000
b Kupongskatt	36 000 000
c  Utskiftningsskatt och er-
sättningsskatt	3000 000
d Skogsvårdsavgifter	18100 000
e  Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter	2 500 000
f  Arvsskatt och gåvoskatt	500 000 000
g Lotterivinstskatt	325 000000
h Stämpelskatt och stämpelavgift	715 000 000 48 499 600 000
2 Automobilskattemedel:
a  Bensinskatt	3 290 000 000
b Vägtrafikskatt	2790000000    6080000000
3 Allmän arbetsgivaravgift	4061000 000
4 Tullar och acciser:
a  Tullmedel	1 070 000 000
b Mervärdeskatt	31 200 000 000
c  Särskilda varuskatter	485 600000
d Omsättningsskatt på motor-
fordon	670 000000
e  Tobaksskatt	2 500 200 000
f  Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag	35 000 000
g  Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag	50 000 000
h Skatt på sprit	3 900 000 000
i   Skatt på vin	860 000 000
j   Skatt på malt- och läske-
drycker	790 000 000
k Energiskatt	4252 000 000
1   Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter	1000
m Särskild vägtrafikskatt	203 000 000
n Skatt på annonser och
reklam	164 000 000
0 Skatt på spel	96 000000
p Särskild avgift på svavel-
haltigt bränsle	3 000 000
q Särskild skatt på utrikes charter-
• resor med flyg	100 000 000 46 378 801 000

1    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Bil. 2

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

II    Uppbörd i statens verksamhet:

1 Expeditionsavgifter 126 470 000

2 Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. 72 780 000

3 Vattendomstolsavgifter 1 000 000

4 Inkomster vid kriminalvården 100 000

5 Avgifter för utrikesförvaltningens exportfrämjande

åtgärder 200 000

6  Bidrag till riksförsäkringsverket och forsäkrings-

rädet 29 100 000

7 Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen 24 664 000

8 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 1 400 000

9 Inkomster vid karolinska sjukhuset 420 700 OOO

10 Inkomster vid statens värdanstalter för alkoholmissbrukare 201 000

11 Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade 53 000

12 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 3 820 000

13 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 49 500 000

14 Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen 350 000

15 Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att

tillföras  automobilskattemedlen 44 000 000

16 Körkortsavgifter 17 000 000

17 Avgifter för registrering av motorfordon 76 100 000

18 Försäljning av sjökort 3 900 000

19 Fyravgifter, farledsvaruavgifter 207 000 000

20 Lotsavgifter 32 000 000

21 Skeppsmätningsavgifter 1 700 000

22 Fartygsinspektionsavgifter 4 760 000

23 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro logiska institut 44 323 000

24 Ersättning för visst värderingsförfarande 40 000

25 Pensionsmedel m. m. 993O0O()0O

26 Inkomst av myntning 133 000000

27 Bidrag till bankinspektionen 9 030 (KK)

28 Bidrag for revision av sparbankerna 1 500 000

29 Bidrag till försäkringsinspektionen 5 844 000

30 Avgifter för granskning av biograffilm 440 000

31 Inkomster vid riksantikvarieämbetet 8 863 000

32   Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning

inom skolväsendet 600 000

33 Inkomster vid lantbruksnämnderna 6 500 000

34 Inkomster vid statens jordbruksnämnii 1 347 000

35 Inkomster vid statens utsädeskontroU 11 200 000

36 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 4 700 000

37 Avgifter vid köttbesiktning 17 200 000

38 Inkomster vid statens livsmedelsverk 1 000 000

39 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt 7 800 000

40 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen 378 000

BiL 2   Specifikatioii av inkomstema på driftbudgeten

41 Inkomster av statens gruvegendom

42 Inkomster vid bergsstaten m.m.

43 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

44 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

45 Exekutionsavgifter

46 Restavgifter

47 Inkomster vid statens planverk

48 Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

III   Diverse inkomster:

1 Bötesmedel

2 Totalisatormedel

3 Tipsmedel

4 Lotterimedel

5 övriga diverse inkomster

18 000000 4 600 000

75 075 000
6 257 000

19165 000

76 070 000
200 000

50 892 000 2 613 822 000

86 450 000 175 000000 400 900 000 300 000 000 257 700000

1220050000

108 853 273 000

1521600 000

152 942 000

B   Inkomster av statens kapitalfonder

I   Statens affärsverksfonder:

38 000 000 140 000 000

24 000 000

29 600000

1 255 000 000

35 000 000

1 Postverket

2 Televerket

3 Statens järnvägar

4 Luftfartsverket

5 Förenade fabriksverken

6 Statens vattenfallsverk

7 Domänverket

	550 000 000
1000
6 099 000
11 661000
45 363 000
13 836 000
662 387 000
163 000	739 510 000

II   Riksbanksfonden

III     Statens allmänna fastighetsfond:

1 Slottsbyggnademas delfond

2 Kriminalvårdsstyrelsens

3 Beskickningsfastighetemas

4 Karolinska sjukhusets

5 Akademiska sjukhusets

6 Byggnadsstyrelsens

7 Generaltidlstyrelsens

IV Försvarets fastighetsfond

V   Statens utläningsfonder:

1 Utrikesförvaltningens lånefond 3 400 000

2 Biståndsförvaltningens lånefond 90 000

3 Statens bosättningslånefond 12 000000

4 Vattenkraftslånefonden 220 000

5 Luftfartslånefonden 2 410 000

6 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 5 500 000

7 Statens lånefond för tmiversitetsstudler 25 000

8 Studiemedelsfonden 25 000 000

9 Lånefonden för studentkårlokaler 190 000

10 Jordbrukets lagerhusfond 13 000

11 Kraftledningslånefonden 11000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

12 Egnahemslånefonden 270 000

13 Statens avdikningslånefond 1150 000

14 Fiskerilånefonden 1800 000

15 Lånefonden till fränyande av beredning och

avsättning av fisk m. m. 160 000

16 Skogsväglånefonden 45 000

17 Statens hantverks- och industrilånefond 300 000

18 Lånefonden fÖr bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, bamrika familjer 470 000

19 Lånefonden för bostadsbyggande 3 390 000 000

20 Lånefonden fÖr inventarier i vissa specialbostäder 1 040 000

21 Lånefonden för kommunala markförvärv 62 000 000

22 Lånefonden fÖr allmänna samlmgslokaler 3 600 000

23 övriga mlåningsfonder 250 000

VI

vn

IX

3 509 944000

Fonden for låneunderstöd:
1 Kammarkollegiets           delfond	39 000000
2 Arbetsmarknadsstyrelsens      "	150 000 000
3 Bostadsstyrelsens	266 000
4 Riksbankens	3000
5 Riksgäldskontorets	700 000	189 969 000
Fonden för statens aktier		85 324000
Fonden för beredskapslagring		195 817 000
Statens pensionsfonder:
1 Folkpensioneringsfonden	75 000 000
2 Civila tjänstepensionsfonden	2 800 000
3 Militära tjänstepensionsfonden	293 000
4 Allmänna familjepensionsfonden	8 900 000
5 Statens pensionsanstalts pensionsfond	19 750 000
6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk	59 000	106 802 000

1228 000 4277000 123 731000  129 236 000

__________ 7181144 000

Summa kr. 116034 417 000

Diverse kapitalfonder:

1 Fonden för kreditgivning till utiandet

2 Naturvårdsfonden

3 övriga diverse kapitalfonder

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978

Prop. 1977/78:100    Bilaga2    Budget£ör;ct;t;.!.,,;( Bil. 3    Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater

Bilaga 3

Preliminärt förslag till investeridgsIåB för budgetåret 1978/79

I Statens affärsverksfonder:

A.  Postverkets fond

B. Televerkets fond

C.   Statens järnvägars fond        .  ,.,„,:..,„,.

D.  Luftfartsverkets fond

E.   Fabriksverkens fond

F. Statens vattenfallsverks fond

G.   Domänverkets fond

II Ståtens älliriänna fastighetsfond
m Försvarets fastighetsfond
rV Statens utlåningsfonder
V Fonden för låneunderstöd
VI Fonden för statens aktier "' ' '-'"='

VII Fonden för förlag till statsverket'- ■''■'''
VIII Fonden för beredskapslagring '   •••:''■'!
IX Diiverse kapitalfonder: / .';:.-;,.'i;,::,!

A.  Statens vägverks förrådsfond

B. Sjöfartsverkets fond

C.   Statens datamaskinfond

D.  Jordfonden

E.   Naturvårdsfonden

F.   Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

85 998 000 37 600 000

443 500 000 22 198 000 48 098 000

856 000 000 1000

8 239 000 -16 246 000

3 500 000

1000

4 000 000
-1062 000

.1493 395 000,

318 201 000

106 230 000

3 827681 OPP

493 694 000

75 000 000

14 000 000

79 500 000

—1 568 000

Avgår kapkafåterbetalning: -

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels förluster övrig kapitalåterbetalning

Summa   6 4Ö6133Ö0Ö

20 4Ö80ÖO

1 000 000 19 408 000

vi'i;i-

1   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 2. BiL 3

Summa   6 385 725 000

i.k!   ;:■" .l'

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1978/79 I. Statens atFarsverksfonder

A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel	Investeringsanslag	109 000 000
från statsbudgeten	10(M)
inom fonden	23 000 000
övriga kapitalmedel	1000
Investeringsbemyndigande	85 998 000 109 000 000
		109 000 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel: Tele-	Investeringsanslag:
anläggningar m. m.	Teleanläggningar m. m.	1 007 900 000
från statsbudgeten	6 500 000     Televisions- och
inom fonden	962 800 000     ljudradioanläggningar	•54 400 000
Avskrivningsmedel: Tele-
visions- och
ljudradioanläggningar
inom fonden	54 400 000
övriga kapitalmedel:
Teleanläggningar m. m.	1000 000
Investeringsbemyndigande:
Teleanläggningar m. m.	37 600 000 1062 300 000
		1 062 300 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel	Investeringsanslag	773 800 000
från statsbudgeten	66 300 000
inom fonden	257 000 000
Övriga kapitalmedel	7000 000
Investeringsbemyndigande	443 500 000 773 800 000
		773 800 000
D.ljiftfartsverketsfond
Ävskrivningsmedel	Investeiingsanslag	88 800 000
från statsbudgeten	1000
inom fonden	66 600 000
övriga kapitalmedel	1000
Investeringsbemyndigande	22198 000 88 800 000
		88 800 000
* Beräknat belopp

Bil. 3 Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater

£, Fabriksverken fond

Avskrivningsmedel	Investeringsanslag	83 600 000
från statsbudgeten	1000
inom fonden	35 500 0)0
övriga kapitabnedel	1(X»
Investeringsbemyndigande	48 098 000
	83 600 000	83 600 000

F, Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

84 000 0<»

131501» 0(»

lOOOOOW)

856 OOOOOO

2 265 000000

Investeringsanslag

»2 265 000 000

2 265 000 000

G. Domänverkets fond

Investeringsbemyndigande

1000 Summa investeringsanslag

1000

Summa investeringsbemyndi-ganden för statens affärsverksfonder

1493 395008

n. statens aUmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

393 521-000

102190 000

1800000

318 201 000

815 712 000

Sumnia investeringsanslag 815 712 000

815 712 000

III. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

255 070000 39 500 000 23 000 000

106 230 000

423 800 000

Summa investeringsanslag

423 800 000

423 800 000

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100   Bilagal fBuégetförslageiv.: ;.       4

rV. statens utlåningsfonder ■ i .

Utrikesförvaltningens lånefond "' ■

Investeringsbemyndigande               1400 000 Investerj/ngsanslag 14Ö0JÖ0Ö

BiståndsfÖrYalhiingens lånefond v.o

Investeringsbemyndigande 400 000 Investeringsanslag 400 000

Statens bosättningslånefond

Investeririgsbémyndigande 35 000 000 InvestCTingsanslag 35 000 000

Statens lånefond för den mindre skpsfiarten tH   =

Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag 16OO

Studiemedelsfonden

Avskrivningsmedel
från statsbudgeten 1020,000 000 Inyestjsringsanslag 1020 000 000

Lånefonden för studentkårlokaler

Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag 1000

Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor

Investeringsbemyndigande 12 000 000 Investeringsanslag 12 000 000

Fiskerilånefonden - .-■.................

Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag .   *1.00Q

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Avskrivningsmedel InvestenägSahslag * 1700000

från statsbudgeten 824000 '''■'-.,

Investeringsbémyiidigande 876 000

1 700 000 1 700 000

Statens fiskredskapslånefond

Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag *1 OÖO

Lånefonden för lån med uppskjuten räritå

Investeringsbemyndigande 15 000000 Investeringsanslag 15000 000

Lånefonden för.bostadsbyggande ;:'."':___

Investeringsbenlyiadigande 3 705 000 000 Investeringsanslag 3 705 000 000

* Beräknat belopp . : ■ '   '■■''-■

Bil. 3 PreMnaiinärt förslag till investeringsplan och IhVesitérinésstafér 5

Lånefonden fcr inventarier i vissa specialbostäder

Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag 1000

Lånefonden för kommunala maridörvärT

Investeringsbemyndigande 50 000 000 Investeringsanslag 50 000 000

Lånefond{£D/(jir aUmänna samlingslokaler ,. r/i ■".

Investeringsberoyndigande 8 000 000 Investeringsanslag 8 000 000

Summa investeringshemyndi-
ganden för ståtens .->---t.::-

utlåningsfonder 3 827 681000 .■;::■',•: :   .       r,v

V. Fonden'fer låneunderstöd

Ävskrivningsmedel ,                Summa investeringsanslag          756 479 000

från statsbudgeten "84'775 0C0

Övriga kapitalmedel 178 010 000

Investeringsbemyndigande 493 694 000

*' 7564790ÖO                                                      75647900Ö

VI.   Foiide!ii,.för statens aktier

Investeringsbemyndigande 75 000 000 Investeringsanslag 75 000 000

VII.   FbilidéiifSr förlag till statsverket '

Övriga kapitalmedel 28 000 000 Investeringsanslag 42Q00 0Ct0

Investeringsberoyndigande 14 000 000

42 000 000 42 000 000

VIII.    Fonden S&r beredskapslagring

Investeringsbemyndigande 79 500 000 Investeringsanslag .79 500,000,

IX.   Diverse kapitalfonder    , ,

A. Statens vägverks förrådsfond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag                      108 400 000

från statsbudgeten 1 000

inom fonden 98 160 000

Övriga kapitalmedel 2 000 000

Investeringsbemyndigande 8 239 000

108400000 108400000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

Bil. 3 Preliminärt fiirslag tifl investeringsplan och investeringsstater

B. SJöDutsverkets fond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande	lovesteringsanslag 1000 50 395 000 50 000 —16 246 000 34 2(N)000	34 200 000
		34 200 000
C. Statens datamaskinfand
Avskrivningsmedel inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande	Summa investeringsanslag 85 000 000 1 500 000 3 500 000 9000001K»	90 000 000
		90 000 000
D. Jordfonden
Investeringsbemyndigande	1 000 Investeringsanslag	lOOO
E. Naturvårdsfonden
Investeringsbemyndigande	4 000 008 Investeringsanslag	4000 000
F. Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Investeringsbemyndigande	Investeringsanslag 6900 000 1062 000 -1062 0)0 69000(H)	6 90Ö0OO
		6 900 000
Summa investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder	—1 568 000

SUMMA INVESTERINGSSTATER

Avskrivningsmedel frän statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1 917 895 000

3 090 607 000

252 363 000

6406 133 OOQ

11666 998 000

Summa investeringsanslag     11 666 998 000

11666993 000

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM  1979

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget Bil. 4   Den statsfinansiella ntvecklingen

I

t~- ■* M     Cl

o\ m vo   a\ r> o m   I/)

ts vo

vo vo

os rt

fO rt

o    vo O    Ov

?

r-rtvo S »000 >n vo FN 00 rJ i-tO

§	tr, r-t
P5	VO

tr,    

rt N

o      M

rt      n

< a.

Vi  00

■a "O

tn.o

os vo vo

rr>oa>n   "9  moo   Ov

 rt (s  oe    00    os <-c rt        rj     rt      "

8

o m vo tfi

ve too 3

o os f*l 00

Srt rl ■*

.*•      tr,

■*      Ov vo     o

VO      o    90

rt    

t 00 vo 00

ro vo vo VI

Ov n >n vo

fO rt rj !«.

Ov os Ov

rt         O

r)     rt tr,      t—

VO     '

TJ-   r»

O t~

Ov «

■* Ot I-I

r» o-ts »o

t~- r~ oe

m rt

rt   oe r-   Os

J2-5 t

I—

ov

Ov f* vo FM

00 m 1/1      oe

■nrtcr, 00

rt os r) o

>o«o r-

fO vo r-     oe

rt  vo rt

■n VO 00     r-

Tt r

r<

vo ■>«■

r-     rt

tr, os

r~ rt

■>* r~

tr,

■*    Ov

vo   v> t-   o

I   I

88gi

•Ort U .    •

S' •

cd

n

Ut

cS 00

3

©dl-- r

«n o »N os

oe m ir»

rt o rt         m

os ov

00

ra

90

I-

es

t 00 Ov Ä

f*5 r- IT» vo

vo m M M

«n T}- rt oe

o     n

TJ-    N

oo   n

rt    vo

ra ' 00

os vo Ov

vo

os

 t-- vo rt O 00 rt N -9 ootr,    M

5

e 00 rt

t rr.

oo

lo   r-

t--     rt

t-l   oe

,  ra 42 Ö  60 u 'TS

O  3 tJ .3

ja

_sa

3

A-C" c

c o

ts o S M O *o

t,  oo 3

St)x>

 a 53.2

t.  D<

   Vi

0i

oo:

'c

1—Riksdagen 1977178.1 samL Nr 100. Bilaga 2. BiL 4

Prop. 1977/78:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

Tab. 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1972/73—1978/79 Beloppen avrundade till närmaste 10-tal milj. kr. Löpande priser.

	1972/73	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78	1978/79
						Statsbudget
Inkomster	54 510	61490	72 490	93 930	104 360	114 540	119400
Direkta skatter	19 050	20 330	24 920	34 170	34 040	30 080	29 250
Indirekta skatter	28 880	33 520	39 350	49 710	59 770	72 380	76640
övriga inkomster	6 580	7 640	8 220	10 050	10 560	12080	13 500
Utgifter	60 720	70 880	83190	97 660	114 850	128 290	151 590
Konsumtion	28 510	31670	38 020	44 320	50 960	56 780	64180
Statlig	17 460	19 330	22 770	26 120	29 280	33 460	38150
Kommunbidrag	11050	12 340	15 250	18 200	21680	23 320	26030
Investeringar	7 220	7 580	8 210	9 000	10 480	12 330	13 550
Statliga	5 590	6 050	6 480	7 460	8 370	10 730	11790
Kommimbidrag	1 630	1 530	1 730	1 540	2 100	1600	1760
Transfereringar	21 570	27 590	28 270	34 940	42 240	48 910	57 770
Till hushåll inkl. social-
försäkringssektorn	15 960	20 570	21370	23 610	27 460	32 300	37 850
Övriga transfereringar	5 610	7 020	6 900	11 330	14 780	16 600	19 920
Övriga utgifter (inkl. rörliga
krediter)	3 420	4 040	8 700	9 400	11170	10 280	16100

Bil. 4   Den statsfinansiella utvecklingen

Tab. 3. Statsskulden vid slutet ar budgetåren 1972/73-(Milj. kr.)

■1976/77

Budget-	Fonderad  Tillfällig   Totala			Därav placerat i
ar	stats-         -.-.-         _._*„	aiciL-	SLciLa-
	skuld	skuld	skulden	Ränte-	Premie-	Stats-	Lån hos	Skatt- Upplå-
			Summa	löpande	obliga-	skuldför-	statsin-	kam-  ning i ut-
			(2-3)	obliga-	tionslån	bindelser	stitu-	mar-   landet
				tionslån			tioner och fonder m. m.	växlar
1	2	3	4	5	6	7	8	9         10
Totalt
1972/73	31336	11876	43 211	28 406	4 725	1989	763	5 048	5
1973/74	36 484	16191	52 675	34 805	6 000	2109	928	6 095	36
1974/75	42 624	21055	63 680	36 980	7 740	2 264	1086	12 259	109
1975/76	59 370	9 390	68 760	48 723	9 425	1652	1788	2 771	192
1976/77	73 245	9 095	82 340	52 057	11300	2 773	2 313	3 016	5 066
Förändr.
under
budget-
året
1972/73	-f 2 825	-H 3 178	-1- 6 002	+ 5 413	+   675	+   849	+ 38	-11690	+       5
1973/74	-f 5 148	4- 4 315	-f 9 464	+ 6400	+ 1275	+   120	+ 165	+1048	+     32
1974/75	-b 6140	-(- 4 864	+11 005	+ 2174	+ 1 740	+   155	+ 158	+6163	+     73
1975/76	+ 16 746	-11 665	+ 5 080	+ 11744	+ 1685	-   612	+702	-9,488	+     83
1976/77	-f-13 875	-     295	+ 13 580	+ 3 334	+ 1875	+1121	+525	+   245	+4874

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM H78

Prop. 1977/78:100    Bilaga 2    Budgetförslaget

Innehållsförteckning

Budgetförslaget

Sid.

1 Budgetens samhällsekonomiska bakgrund 1

2 Utgiftsprogrammet 5

2.1 Sysselsättning 6

2.2 Näringspolitik och därtill knuten forskning och utveckling 7

2.3 Social trygghet S

2.4 Energibesparande åtgärder 9

2.5 Besparingar och omfördelningar 10

2.6 Statsutgifterna grupperade efter ändamål 12

3 Den offentliga budgetpolitiken 13

4 Den skattepolitiska utvecklingen 20

Särskilda frågor

1 Utnyttjande av finansfullmakten, m. m. 23

2 Placering av vissa överskottsmedel 26

3 Totalbudgeten budgetåren 1977/78 och 1978/79 27

3.1 Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1977/78 och 1978/79 27

3.2 Totalbudgetens inkomster budgetåren 1977/78 och 1978/79 23

3.3 Investeringsplan för budgetåret 1978/79 33

3.4 Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling 35

3.5 Beräkning av dispositionen av rörliga krediter 37

3.6 Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 33

Hemställan 41

Tabellförteckning 42

Bilaga 1: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 2: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för

budgetåret 1978/79 Bilaga 3: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79 Bilaga 4: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m. Tab.   1 Totalbudgetens utveckling 1969/70—-1978/79 Tab.  2 Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1972/73—

1978/79 Tab.   3 Statsskulden under budgetåren 1966/67—1976/77

1    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 2. Innehåll

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM  1978 770602

Bilaga 3 till budgetpropositionen 1978

För flera huvudtitlar gemensamma flågor

Prop. 1977/78: 100 Bilaga 3

BUDGETDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser för flera huvudtitlar gemensamma frågor

1    Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.

För flertalet statstjänstemän och vissa andra tjänstemän i offentlig verksamhet tillämpas f. n. de lönevillkor som framgår av allmänt avlöningsavtal den 5 december 1977 för statliga och vissa andra tjänstemän (AST). Avtalet har träffats mellan statens avtalsverk (SAV) samt Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO:s stats-tjänstemannasektion.

För tjänstemän i lönegrad F 26 eller högre lönegrad tillämpas sedan hösten 1977 på försök ett nytt lönesystem. Detta system, som grundar sig på det mellan SAV och nämnda huvudorganisationer träffade s. k. chefslöneavtalet, innebär att här avsedda tjänstemän i stället för lön enligt löneplan uppbär lön i form av baslöii samt därutöver ett för tjänstemannen fastställt antal tjänstetillägg och i förekommande fall personligt lönetillägg. Beloppen för baslön och tjänstetillägg bestäms genom förhandlingar mellan SAV och huvudorganisationerna. En särskild nämnd, statens chefslönenämnd, beslutar om antal tjänstetillägg och eventuella personliga tillägg. Regeringen avgör dock hur många tillägg som skall utgå till innehavare av tjänst som ingår i den s. k. undantagskretsen, t. ex. verkschef.

Enligt det allmänna pensionsavtalet gäller statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959: 287) — SPR — med anslutande föreskrifter i väsentliga delar som kollektivavtal i den omfattning de avser statligt

1    Riksdagen 1977/78.1 samL Nr 100. Bilaga 3

Prop. 1977/78:100   Bilaga 3    Budgetdepartementet 2

lönereglerade tjänster. Pensionsförmånerna för de icke-statliga arbetstagare med statlig pensionsrätt som faller utanför SAV:s förhandlingsområde regleras genom direkt tiUämpning av SPR med anslutande föreskrifter.

För vissa statligt anställda läkare har förmånerna bestämts genom avtal mellan SAV och Sveriges läkarförbund. Den samordning som behövs mellan stat och kommun i läkarförhandlingama sker genom statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor. F. n. tillämpas för denna personal de lönevillkor som sammanfattats i avtal den 10 oktober 1975 om allmänna bestämmelser för vissa statliga läkare m. fl. (ABL).

Avtalen upphör att gälla med utgången av år 1977. Förhandlingar om nya avtal pågår. Intill dess förhandlingarna har slutförts tillämpas nu gällande avtal.

Det är inte möjligt att ange vad som skall gälla i fråga om anställningsvillkor för år 1978 förrän förhandlingarna därom har slutförts. Dessa frågor torde senare få anmälas för regeringen och underställas riksdagens lönedelegation.

Till grund för beräkningen av anslagen till avlöningar och till pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som har gällt fr. o. m. den 1 juli 1977. Lönebeloppen i myndigheternas anslagsframställningar har räknats om till detta löneläge. Anslagsberäkningen har vidare skett med utgångspunkt i ett lönekostnadspålägg om 39%.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

2    Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.

I allmänna tjänsteförteckningsavtalet (ATF) den 24 juni 1975 har statens avtalsverk (SAV) samt Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO:s. statstjänstemannasektion kommit överens om placering i lönegrad eller lönetariffklass samt avlöningsförstärkning för tjänst. Enligt avtalet får ändring av anställningsvillkoren för tjänst under avtalsperioden ske vid bl. a. större organisationsförändring. När ny myndighet inrättas eller vid större organisationsförändring skall personalorganisationerna beredas tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren. I andra fall prövas frågan om anställningsvillkoren för nyinrättad tjänst av arbetsgivaren, som informerar personalorganisationerna om sitt ställningstagande. Personalorganisation kan dock alltid påkalla förhandling i dessa fall. Sådan förhandling förs mellan arbetsgivaren och berörd huvudorganisation, om inte parterna kommer överens om annat. Förhandlingarna förs under fredsplikt. Enligt särskilda föreskrifter som SAV har meddelat utövas arbetsgivarens befogenhet i fråga om

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet 3

placering i lönegrad eller lönetariffklass samt avlöningsförstärkning i stor utsträckning av den myndighet som får inrätta tjänsten. Begär personalorganisation förhandling med anledning av myndighetens beslut, bestämmer SAV i varje särskilt fall om förhandling får föras av annan myndighet än SAV.

Enligt tjänsteförteckningsavtalet den 12 juni 1975 för undervisningsområdet (TFU) och tjänsteförteckningsavtalet den 21 juni 1976 för kyrkliga tjänster (TFK) gäller i huvudsak motsvarande regler när ny tjänst skall inrättas.

I tjänsteförteckningsavtalet den 10 oktober 1975 för vissa statliga läkare m. fl. (TFL) har parterna kommit överens om att när tjänst nyin-rättas eller direkt berörs av ändrad förvaltningsorganisation, förhandling på parts begäran skall tas upp om anställningsvillkoren för tjänsten. Sådan förhandling förs under fredsplikt.

ATF, TFU, TFK och TFL upphör att gälla med utgången av år 1977. Förhandlingar om nya avtal pågår. Tills vidare tillämpas nu gällande bestämmelser.

Lönegradsplaceringen av de tjänster som regeringen i budgetpropositionen begär riksdagens bemyndigande att inrätta har skett enligt de regler som gäller enligt avtalen. Även när det gäller tjänster, som kan inrättas utan riksdagens medverkan men för vilka regeringen beräknar medel under de olika huvudtitiarna, har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lönegradsplacering enligt gällande regler.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

3    Jämställdhet inom statsförvaltningen

Jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen pågår enligt de riktlinjer som statsmakterna beslutat (prop. 1975/76: 173, InU 1975/76: 42, rskr 1975/76: 342).

Under budgetåret 1977/78 har strävandena att öka jämställdheten mellan kvinnor och män inom statsförvaltningen intensifierats.

Kraven i förordningen (1976: 686) om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst har skärpts så att en jämn fördelning mellan kvinnor och män krävs vid nominering till särskilda organ eller för särskilda uppdrag. I den pågående försöksverksamheten med ersättning för merkostnader för barntillsyn vid deltagande i statlig internatutbildning har vidare ersättningsbeloppet höjts från 35 till 50 kr.. Försöksverksamhet med barntillsyn för kursdeltagares barn vid statens kursgård Sjudarhöjden har påbörjats. Regler för hur tid för föräldraledighet skall räknas till godo vid tjänstetillsättning kommer att införas.

Prop. 1977/78:100    BUaga 3    Budgetdepartementet 4

Myndigheterna har rapporterat till regeringen om sitt jämställdhetsarbete vid två tillfällen under år 1977, nämligen i januari och i samband med anslagsframställningarna. Materialet har under hösten 1977 sammanställts inom regeringskansliet. En sammanfattande rapport kommer att tillställas myndigheterna till ledning för deras fortsatta jämställdhetsarbete.

De hittills samlade erfarenheterna visar på behovet av att vidta ytterligare åtgärder för att stödja och stimulera jämställdhetsarbetet. Många myndigheter har haft svårigheter att komma i gång med och nå konkreta resultat i sitt jämställdhetsarbete. Med hänsyn till den vikt som regeringen fäster vid jämställdhetsfrågorna har inom budgetdepartementet utarbetats ett handlingsprogram för jämställdhetsarbetet inom den StatUga sektorn fram till år 1980, då en samlad utvärdering skall göras. Handlingsprogrammet, som har utarbetats efter kontakter med arbetstagarnas huvudorganisationer, omfattar åtgärder som i första hand syftar till att finna effektiva metoder för att bryta rådande könsdominans inom vissa befattningar, yrken och personalkategorier. Handlingsprogrammet omfattar vidare bl. a. ytterligare försöksverksamhet inom t. ex. områdena rekrytering och utbildning. Härutöver ingår en ökad satsning på studiecirkels- och konferensverksamhet, forskning och information i jämställdhetsfrågor. Regeringen har genom beslut den 17 november 1977 uppdragit åt statens personalutbildningsnämnd och statens personalnämnd att vidta åtgärder för att genomföra vissa delar av handlingsprogrammet. Jämsides med deima verksamhet sker inom regeringskansliet en löpande bevakning av jämställdhetsfrågorna i statsförvaltningen genom bl. a, granskning av myndigheternas årliga rapportering till regeringen. Inom ramen för detta arbete behandlas de hinder för jämställdheten som alltjämt finns i det rådande regelsystemet samt i attityder och vanetänkande.

Enligt min mening bör jämställdhetsarbetet bedrivas med inriktningen att det skall ingå som ett naturligt led i myndighetemas arbete med bl. a. personal- och organisationsfrågor och således finansieras med medel som myndigheterna förfogar över. Myndigheternas rapporter vittnar emellertid om ett behov av nytänkande och nödvändigheten av att finna nya vägar för jämställdhetsarbetet. Den tidigare nämnda studiecirkelverksamheten skall bl. a. inriktas så att ett sådant nytänkande stimuleras. För att ytterligare stimulera utvecklandet av nya metoder och för att ekonomiskt kunna stödja olika slag av försöksverksamheter som normalt inte kan anses ingå i myndigheternas uppgifter och som dessa saloiar medel till bör ett nytt anslag benämnt Jämställdhet inom statsförvaltningen tas upp i statsbudgeten. Jag återkommer härtill senare denna dag vid min anmälan av statsbudgetens åttonde huvudtitel.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet

4    Personaladministrativa informationssystem

Redogörelse för utrednings- och utvecklingsverksamheten rörande ett generellt löneuträkningssystem för statsförvaltningen samt ett system för automatiserad matrikelföring och pensionsuträkning har tidigare lämnats i prop. 1975/76: 100 (bil. 2 s. 5, InU 1975/76: 34, rskr 1975/76: 168).

Ett generellt löneuträkningssystem (SLÖR) införs f. n. successivt inom delar av statsförvaltningen. Statskontoret svarar t. v. för huvudmannaskapet för systemet. Driften av systemet handhas av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) och Uppsala datamaskin-central (UDAC). Den 1 oktober 1977 hade 22 myndigheter med ca 22 630 anställda anslutits till systemet. Enligt statskontorets planer skall ytterligare 38 myndigheter med ca 53 600 anställda anslutas till systemet före utgången av budgetåret 1977/78.

System för automatisk matrikelföring och pensionsuträkning

Statskontoret har i samråd med statens personalpensionsverk (SPV) och statens personalnämnd (SPN) den 23 juni 1977 lämnat förslag till ett system för automatiserad matrikelföring (matrikelregister) och pensionsuträkning m. m. (MP). Enligt förslaget bör ett automatiserat matrikelregister införas med början den 1 juli 1978. Beträffande pensionsut-räkningssystemet föreslås ett fortsatt utvecklingsarbete som bör bedrivas gemensamt av statskontoret och SPV. Det fortsatta utvecklingsarbetet bör inriktas på att systemet skall kunna införas vid SPV under senare delen av år 1979. Dessutom framläggs i rapporten vissa förslag rörande det fortsatta arbetet med att aktualisera tjänstematriklar.

Matrikelregistret föreslås omfatta i princip samtliga anställda som tillhör SPR-området. I första hand bör de myndigheter som tillämpar SLÖR anslutas till registret. Takten i anslutningen till matrikelregistret bör vidare anpassas till arbetet med aktualisering av de statsanställdas m. fl. tjänstematriklar. Affärsverken, som i allmänhet kommer att till-lämpa andra lönesystem än SLÖR, bör anslutas till matrikelregistret genom att pensionsgrundande uppgifter förs över i maskinellt läsbar form från resp. lönesystem. Detta gäller även överföring av uppgifter från kommunala lönesystem beträffande kommunalt anställda som har statlig pensionsrätt.

Enligt statskontoret förenklas arbetet med matrikelföringen hos myndigheterna påtagligt. Den manuella matrikelföringen faller till stor del bort i och med att matrikeluppgifterna kan överföras automatiskt från lönesystemen. Vidare försvinner till stor del arbetet med att infordra matrikelutdrag  från statliga myndigheter,  utskrift av matrikelutdrag

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet 6

För SPV medför matrikelregistret huvudsakligen att nuvarande arbete med kontroll och komplettering av tjänstematriklarna kan reduceras.

För enskilda statsanställda m. fl. leder matrikelregistret till ökad rättssäkerhet bl. a. genom den löpande kontroll som sker i och med att uppgifter hämtas från löneutbetalningssystemet. Med ett genomfört pen-sionsuträkningssystem kan servicen till de anställda dessutom ökas genom avisering av pensionsstatus vid skilda tidpunkter. Statskontoret har vidare behandlat rättssäkerhets- och integritetsskyddsfrågoma i systemet och lagt fram vissa förslag, bl. a. rörande testverksamheten.

Enligt statskontoret kan matrikelregistret vara infört i hela statsförvaltningen i början av 1980-talet. Systemet blir dock inte fullständigt förrän aktualiseringsarbetet är avslutat. Detta beräknas inträffa tidigast år 1990, om inte arbetet påskyndas.

Statskontorets rapport har remissbehandlats. Yttranden över rapporten har avgetts av riksåklagaren (RÅ), domstolsverket, kriminalvårdsstyrelsen, datainspektionen, överbefälhavaren (ÖB), försvarets civilförvaltning (FCF), försvarets rationaliseringsinstitut (FRI), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), postverket, televerket, statens järnvägar (SJ), statens vägverk, luftfartsverket, statistiska centralbyrån (SCB), DAFA, riksrevisionsverket (RRV), statens avtalsverk (SAV), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens vattenfallsverk, domänverket, förenade fabriksverken, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, kommunernas pensionsanstalt (KPA), Svenska personal-pensionskassan (SPP), Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund (SF) och TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S).

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget om ett system för automatiserad matrikelföring och pensionsuträkning bland dem RA, domstolsverket, ÖB, FCF, FRI, televerket, statens vägverk och luftfartsverket.

RRV anför att systemet för matrikelföring bör genomföras och systemet för pensionsuträkning vidareutvecklas under förutsättning att tillfredsställande lönsamhet erhålles. SÖ framhåller att anslutning av de kommunalt anställda till systemet kräver ytterligare utredning och belysning innan en helhetsbedömning är möjlig. Landstingsförbundet anser att innan ställning tas till anslutning av icke-statliga organ bör en kartläggning av befintliga lönesystem hos dessa genomföras.

SJ anser att anslutningen till matrikelsystemet bör kunna vara partiell.

FRI och postverket anser att man bör undersöka om det är möjligt att förenkla regelsystemet i samband med vidareutveckling av systemen.

RA, FCF och RRV anser att aktualiseringsarbetet bör påskyndas.

RRV påpekar att ADB-systemens livslängd ofta är relativt kort. En

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet 7

långsam takt i aktualiseringsarbetet skulle kunna medföra att systemet är genomfört i sin helhet först sedan systemet inte längre är möjligt att bruka.

RA anser att ett påskyndande borde kunna ske genom att mer av aktualiseringsarbetet läggs ut på myndigheter som har förutsättningar för detta. Kriminalvårdsstyrelsen och postverket anser däremot att möjligheterna att påföra myndigheterna ännu mer arbete inte är realistiskt.

Statskontorets förslag om avisering av pensionsstatus delas av flera remissinstanser. Postverket och SJ anser dock att antalet aviseringar borde kunna minskas.

De åtgärder som har vidtagits eller planeras för att skapa ett godtagbart säkerhets- och integritetsskydd accepteras av datainspektionen. Datainspektionen anser att integritetsskyddet till största delen beror på datadriftställets förutsättningar. Inspektionen anser att DAFA har goda förutsättningar att upprätthålla ett sådant skydd. Eldigt statskontoret minskar risken för olovlig användning av information genom avsaknad av system för direktåtkomst. Domstolsverket anser dock att terminalåtkomst bör prövas medan RRV anser att det skulle leda till en inte nödvändig ambitionshöjning.

Några remissinstanser berör särskilt huvudmannaskapet för systemen. Domstolsverket, RFV, postverket och luftfartsverket anser att SPV skall vara huvudman för systemen. Datordriften bör enligt luftfartsverket, DAFA och RFV föriäggas till DAFA.

RFV anför för sin del att verket och SPV har viss gemensam datordrift och vissa gemensamma lokaler m. m. Det samarbete som har etablerats anses av RFV vara mycket positivt och ett utökat samarbete skulle enligt verkets mening vara tilltalande. Emellertid har de senare årens intensiva reformverksamhet ställt stora krav på verkets ADB-verksam-het. En utredning (S 1977: 10) om ADB inom den allmänna försäkringen m. m. har nyligen tillsatts och i avvaktan på resultatet härav anser verket att viss återhållsamhet bör iakttas med att öka ut verkets ADB-verksamhet. Mot denna bakgrund tillstyrker verket att datordriften förläggs till DAFA.

Regeringen har genom beslut den 3 november 1977 uppdragit åt SPV att i samarbete med statskontoret utföra en begränsad försöksverksam. het med det föreslagna systemet för automatisk matrikelföring och senast den 1 maj 1978 redovisa förutsättningarna för att påbörja ett införande av systemet i reguljär drift i enlighet med statskontorets förslag. I uppdraget ingår även att förbereda systemets successiva införande fr. o. m. den 1 juli 1978 för anställda hos myndigheter, som omfattas av SLÖR. En utgångspunkt skall härvid vara att den automatiska databehandlingen skall ske hos DAFA.

Regeringen har vidare i samma beslut givit statskontoret i uppgift att utarbeta flera utredningsförslag i samarbete med SPV. Ett uppdrag

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet g

innebär att skyndsamt undersöka möjligheterna att rationalisera aktualiseringsarbetet med de statsanställdas m. fl. tjänstematriklar. Resultatet av denna undersökning skall redovisas senast den 1 maj 1978. Ett annat uppdrag innebär att med utgångspunkt i redovisat förslag bedriva fortsatt utvecldingsarbete med automatisering av pensionsuträkningen och senast den 1 september 1978 lämna lägesrapport därom. Ett tredje uppdrag innebär att se över SPV:s organisation, arbetsformer och resursbehov. Härvid skall beaktas bl. a. de konsekvenser i nämnda hänseenden som en automatisering av matrikelföring, pensionsuträkning och avise-ringsförfarandct medför. Resultatet av denna översyn skall redovisas senast den 1 september 1978.

Personaladministrativt informationssystem (PI)

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 31 januari 1977 en särskild utredare med uppdrag att utreda hur behovet av personaladministrativ information som underlag för det personaladministrativa arbetet i statsförvaltningen skall tillgodoses. En utgångspunkt för utredningen var den information som nu befintliga ADB-baserade system och system under utveckling erbjuder.

Utredningen har den 29 april 1977 överlämnat sitt betänkande (Ds B 1977: 1) Personaladministrativ informationsbehandling i statsförvaltningen.

Utredningen konstaterar att det informationsbehov som finns inom det personaladministrativa området i allt väsentligt kan täckas genom information från befintliga system eller system i utveckling. Utredningen framhåller emellertid att den information om personal och befattningar som myndigheter behöver för en effektiv bemanningsplanering f. n. endast kan erhållas från det informationssystem som används i samband med omlokalisering av viss statlig verksamhet, det s. k. OPAI-systemet, eller genom manuella register.

OPAI-systemet utvecklades ursprungligen på regeringens uppdrag av statskontoret i samråd med SPN i det begränsade syftet att åstadkomma ändamålsenlig insamling, bearbetning och redovisning av de personaladministrativa uppgifter som behövs för bl. a. omplaceringsverksamheten i samband med genomförandet av omlokahseringen av viss stathg verksamhet. Systemet är inte samordnat med SLÖR som f. n. införs i statsförvaltningen. I första hand har omlokaliseringsmyndigheter anslutits till OPAI-systemet.

Med hänsyn till bl. a. OPAl-systemets begränsade användningsområde föreslår utredningen att ett nytt personaladministrativt informationssystem (PI) skall utvecklas. Systemet bör innehålla ett utbildningsregister och ett tjänste/befattningsregister. Erforderliga personuppgifter bör hämtas från SLÖR.

1 Avdelningschefen Carl-Filip Hammar.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet 9

OPAI-systemet bör enligt utredningen successivt ersättas av Pl-syste-met. Utredningen räknar med att OPAI-systemet kan vara helt avvecklat med utgången av år 1979.

Anslutningen bör vara frivillig för myndigheterna. Myndigheterna bör själva få välja vilken information de önskar inom systemets ram. Driftskostnaderna för Pl-systemet bör enligt utredningen finansieras genom avgifter från de anslutna myndigheterna. Driften av systemet föreslås förläggas till DAFA. Huvudmannaskapet föreslås åligga SPN.

Utredningen har remissbehandlats. Yttrande över betänkandet har avgetts av ÖB, FRI, statskontoret, SCB, DAFA, RRV, SAV, SPV, SPN, datainspektionen, domstolsverket, försvarets materielverk (FMV), försvarets forskningsanstalt (FOA), civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, karolinska sjukhuset, postverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), luftfartsverket, statens naturvårdsverk, AMS, statens invandrarverk, SACO/SR, SF och TCO-S.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag till personaladministrativt informationssystem, bland dem statskontoret, SCB, DAFA, SPV och SPN.

RRV anför för sin del att det kan finnas behov av ett system av den typ som utredningen föreslår, men anser att val av systemalternativ bör göras först sedan frågan om huvudmannaskap har lösts. RRV anser att det är angeläget att en analys av behov av personaladministrativ information görs fortlöpande. SCB, socialstyrelsen, SF, TCO-S och SACO/SR anser att systemet bör vara flexibelt för att kunna tillgodose skilda behov nu och i framtiden. SPN ger exempel på information som det redan nu finns behov av bl. a. inom jämställdhetsarbetet.

Domstolsverket anser att utvecklingen inom utbildningsområdet kan komma att medföra behov av ett avgränsat utbildningsregister även om utbildningsinformation i dag saknar intresse. Luftfartsverket anser att ett utbildningsregister bör vara med från början.

Många remissinstanser, bland dem domstolsverket, SCB, socialstyrelsen, SMHI, luftfartsverket, SACO/SR och FMV, anser det angeläget att anslutningen till systemet blir frivillig samt att möjlighet ges att välja enbart den information myndigheterna anser sig ha behov av.

Flertalet remissinstanser, bland dem domstolsverket och SPN, har inget att invända mot avgiftsfinansiering av systemet. Domstolsverket anför att avgiftssystemet måste utformas så att endast det verkliga utnyttjandet ligger till grund för myndigheternas kostnader.

RRV och statens naturvårdsverk framhåller att en begreppsförenkling bör göras i samband med systemets uppbyggnad.

ÖB och FRI anser att det för myndigheterna inom försvarssektorn är mer lämpligt med en anslutning till försvarets egna personaladministrativa system. FMV anser dock det fördelaktigare med en anslutning till Pl-systemet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet lo

Utredningens förslag till avveckling av OPAI-systemet stöds av bl. a. SPN.

Statskontoret och SPN anser att ett införande av PI bör ske med början senast den 1 juli 1978 för att myndigheter, som är anslutna till OPAI-systemet och ansluts till SLÖR, så långt möjligt skall slippa rapportera till båda systemen.

Förslaget om huvudmannaskap för systemet har kommenterats av några myndigheter.

Domstolsverket och DAFA anser det angeläget att samma myndighet ges huvudmannaskap för systemen SLÖR och PI. SCB, SACO/SR, SF och TCO-S anser att SPN bör bli huvudman för systemet.

SAV anser att man skall avvakta resultaten från utredningen (B 1977: 04) om vissa organisatoriska frågor med anledning av olika reformer inom arbetsrättens område.

Datainspektionen anser att inrättandet av registret inte torde medföra andra risker för intrång i den personliga integriteten än sådana som kan förebyggas genom föreskrifter. Datainspektionen finner det önskvärt att de personuppgifter som registreras får så liten spridning som möjligt. För den övergripande personaladministrativa planeringen hos t. ex. SPN bör avidentifierade uppgifter användas så långt detta är möjligt.

Regeringen har genom beslut den 8 december 1977 uppdragit åt statskontoret att tillsammans med SPN och med utgångspunkt i utredningens principförslag skyndsamt bedriva fortsatt utvecklingsarbete med ett personaladministrativt informationssystem samt förbereda införande av systemet i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Enligt beslutet skall vidare OPAI-systemet avvecklas allteftersom det nya systemet införs.

Huvudmannaskapsfrågor

F. n. svarar statskontoret för utveckling och genomförande av ett generellt löneuträkningssystem (SLÖR) samt, tillsammans med SPV, ett system för automatiserad matrikelföring och pensionsuträkning (MP). Vidare bedriver statskontoret tillsammans med SPN utvecklingsarbete med ett personaladministrativt informationssystem (PI) som skall ersätta det s. k. OPAI-systemet.

I och med att SLÖR-systemet nu successivt övergår i reguljär drift aktualiseras frågan om var ansvaret för och uppgifterna i systemen mer permanent skall förläggas. Både MP- och Pl-systemen är, som jag tidigare har nämnt, tekniskt knutna till SLÖR-systemet i den meningen att de hämtar information därifrån.

SPV är central myndighet inom området för den statliga tjänstepensioneringen m. m. SPV ansvarar för uträkning och utbetalning av pensioner till statsanställda m. fl. Det är därför enligt min uppfattning

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet n

naturligt att SPV, sedan systemutvecklingen är genomförd, övertar systemansvaret för MP-systemet. För SLÖR-systemet finns inte på mot svarande sätt någon central myndighet som är naturlig huvudman. Varje ansluten myndighet är i princip själv ansvarig för löneutbetalningarnas riktighet och registeransvarig i datalagens mening. En i och för sig nära till hands liggande lösning är att lägga ansvaret för SLÖR-systemet hos SAV. SLÖR-systemet är emellertid bara ett av flera statliga lönesystem — exempelvis har affärsverken och försvaret egna sådana system. SAV saknar vidare den ADB-kompetens som en huvudman bör besitta. Med hänsyn till de nära sambanden mellan MP- och SLÖR-systemen och till att SPV har — och i än högre grad kommer att få — sådan ADB-kompetens är det enligt min mening praktiskt och lämpligt att låta SPV ta ansvaret även för SLÖR-systemet. Jag anser att överföringen av ansvaret från statskontoret till SPV bör ske så snart som SPV:s framtida organisation, arbetsformer och resursbehov har klarlagts och den är praktiskt genomförbar.

Datordriften av SLÖR-systemet är för merparten av de anslutna myndigheterna t. v. förlagd till DAFA. Enligt min mening bör det gälla även i fortsättningen. Jag anser vidare att även MP- och Pl-systemen driftmässigt bör förläggas till DAFA.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat om ansvaret för de personaladministrativa informationssystemen.

5    Praktikanter vid statsmyndigheterna

För praktikverksamheten hos statsmyndigheterna har redogjorts i prop. 1975: 1 (bil. 2, p. 6, InU 1975: 3, rskr 1975: 52) samt i prop. 1976/77: 100 (bil. 3, p. 5, AU 1976/77: 18, rskr 1976/77: 210).

Praktikverksamheten inom den statliga sektorn regleras av cirkuläret (1975: 326) om praktiktjänstgöring hos statsmyndighet. Enligt cirkuläret åligger det SPN att hålla sig underrättad om utvecklingen i fråga om utbudet av praktikplatser vid de statliga myndigheterna. I skrivelse den 15 november 1977 har SPN redovisat en sammanställning av myndigheternas planer för praktikverksamheten. Sammanställningen baseras på en enkät som nämnden har genomfört under år 1977 och avser budgetåren 1976/77, 1977/78 och 1978/79. I syfte att få till stånd en enhetlig rapportering har myndigheternas uppgifter infordrats på särskilda blanketter. Detta har medfört ökad tillförlitlighet bl. a. därigenom att en striktare definition av praktikbegreppet har använts. Härigenom har emellertid möjligheterna till jämförelser med tidigare redovisningar minskat.

Enligt sammanställningen omfattade myndigheternas planerade prak-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet 12

tikverksamhet under budgetåret 1976/77 ca 2 500 praktikanter. Av dessa var ca 1 300 praktikanter för vilka praktiken utgör ett obligatoriskt led i utbildningen. För budgetåret 1977/78 uppgår den planerade verksamheten till ca 4 700 praktikanter varav ca 2 400 avser s. k. obligatorisk praktik. För budgetåret 1978/79 planeras platser för ca 5 100 praktikanter av vilka ca 2 500 avser obligatorisk praktik. Av de 5 100 praktikanterna beräknar myndigheterna att drygt 2 700 praktikanter ryms inom ramen för ordinarie löneanslag.

Utöver den nu beskrivna s. k. permanenta praktikverksamheten medverkar statsmyndigheterna i att bereda arbetslösa ungdomar praktik och viss annan sysselsättning.

I beslut den 16 juni 1977 uppdrog regeringen åt SPN att, med ledning av det underlag som myndigheterna hade utarbetat efter samråd med de lokala personalorganisationerna, upprätta en beredskapsplan för syssel-sättningspolitiskt motiverad praktikverksamhet hos myndigheterna. Planen visar att myndigheterna är beredda att bereda ca 5 200 s. k. beredskapspraktikanter (motsvarande ca 26 700 praktikmånader) sysselsättning under budgetåret 1978/79.

Omfattningen av den faktiskt genomförda praktikverksamheten beror självfallet på i vilken utsträckning som medel härför ställs till arbetsmarknadsmyndigheternas förfogande. Verksamheten omfattade ca 28 000 praktikmånader under budgetåret 1975/76 och ca 14 000 praktikmånader budgetåret 1976/77.

Genom beslut den 3 februari 1977 har regeringen bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) att till utgången av december 1977 vidta vissa åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Bl. a. får AMS inom ramen för allmänna beredskapsarbeten i samarbete med berörda myndigheter och verk anordna lämpliga, tillfälliga praktikarbeten för ungdom inom den statliga sektorn. Genom beslut den 6 oktober 1977 har regeringen vidare förlängt ifrågavarande bemyndigande till den 30 juni 1978. SPN har bl. a. med anledning härav i skrivelse den 6 oktober 1977 till myndigheterna framhållit det angelägna i att dessa ställer alla tillgängliga praktikplatser till arbetsmarknadsmyndigheternas förfogande.

För egen del vill jag betona det angelägna i att staten som arbetsgivare bidrar till att tillgodose behovet av praktikplatser. Den redovisade sammanställning av utvecklingen under de senaste åren visar enligt min mening att myndigheterna är medvetna om sitt ansvar. Den planerade volymen för budgetåret 1977/78 är mer än dubbelt så stor som motsvarande volym för budgetåret 1976/77. Jag anser att en ytterligare utökning av den s. k. permanenta praktikverksamheten är önskvärd. Jag är därför beredd att godta 5 100 permanenta praktikplatser som ram för verksamheten under budgetåret 1978/79. Av statistiska skäl är denna siffra inte jämförbar med den ram för praktikverksamheten som före-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet 13

slogs i förra budgetpropositionen. Mitt ställningstagande innebär dock en inte obetydlig utökning av praktikverksamheten.

Som har framgått av den tidigare redovisningen ryms inte hela den här föreslagna praktikverksamheten inom ramen för anvisade lönemedel. Om en myndighet under budgetåret utökar sin praktikverksamhet utöver vad myndigheten enligt redovisad praktikplan är beredd att bestrida med ordinarie lönemedel bör därför regeringen — om annars anvisade medel visar sig otillräckliga — efter särskild prövning kunna medge överskridande för ändamålet.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

6    Begränsning i myndighetemas rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd

Regeringen och kommunförbunden har i samband med överenskommelsen om generellt bidrag till kommunerna och landstingskommunerna för år 1978 förklarat sig vara ense om största återhållsamhet i sådana politiska beslut som föranleder ökade anspråk på kommunala utgifter (jfr prop. 1977/78: 39 angående generellt statligt bidrag till kommuner och landstingskommuner under år 1978, m. m.). Därvid utläste sig regeringen även att se över reglerna för statliga myndigheters norm-givning m. m. för olika kommunala verksamheter. Regeringen har därefter utfärdat en förordning (1977: 629) om ändring i kungörelsen (1970: 641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd.

Begränsningen innebär att myndigheterna inte utan regeringens medgivande får utfärda sådana föreskrifter, anvisningar eller råd som kan påverka gällande standard eller tillämpade normer om detta i mer än oväsentlig grad kan leda till kostnadsökningar i den verksamhet som berörs. Myndigheterna har därvid ålagts att höra företrädare för dem som får bära de slutliga kostnaderna. I de fall som kostnaderna i sin helhet kan bedömas falla på kommunerna eller landstingskommunerna har det i realiteten lagts på dessa att avgöra om förslagen bör underställas regeringens prövning.

Myndigheterna har samtidigt ålagts att även i övrigt bedriva verksamheten så att kostnadshöjande effekter begränsas, t. ex. inom ramen för sådan tillsyn som myndigheterna utövar eller när myndigheterna ger ut rekommendationer och annan sådan information.

Regeringen har vidare i anslutning till arbetet med budgetförslaget för nästa budgetår krävt in uppgifter om vilka föreskrifter, anvisningar eller råd som myndigheterna avser att ge ut.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet 14

Kraven på myndigheterna att utreda de kostnadsmässiga konsekvenserna av sina förslag har skärpts avsevärt. Det faktum att mj'ndigheterna måste redovisa sin planerade anvisningsverksamhet i anslagsframställningarna innebär vidare att det förutsätts att myndigheterna tar in effektema av sin normutfärdande verksamhet i en sammanvägd bedömning av vilka resurser som bör avdelas för verksamheten inom resp. myndighets ansvarsområde.

Utrymmet för ökad privat och offentlig konsumtion är — som redovisas i budgetförslaget för 1978/79 och i 1978 års finansplan — ytterst begränsat. Budgetförslaget präglas därför av en utomordentlig restriktivitet vad gäller nya åtaganden.

De ökade resurser som kan ställas till förfogande måste reserveras för åtgärder inom ett fåtal högt prioriterade områden. Insatser inom näringspolitiken samt för teknisk forskning och utveckling är nödvändiga för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Även inom sysselsättningspolitikens ram måste fortsatta satsningar göras för att trygga försörjningen för dem som arbetar inom utsatta näringar. Till omsorgen om barn och gamla avsätts resurser för att vidmakthålla den sociala tryggheten. Resurstillskotten inom dessa senare sektorer måste i första hand förbehållas insatser som syftar till att ge samhällets stöd en ökad räckvidd inom områden där den redan befintliga efterfrågan inte har kunnat tillgodoses eller där en ökad efterfrågan kan förutses. Kvalitativa förbättringar av stödet måste däremot i huvudsak anstå till dess att utrymmet för reformer har ökat.

För utfärdandet av nya föreskrifter eller anvisningar innebär detta starka restriktioner. Det är angeläget att de myndigheter som avser att ge ut föreskrifter och liknande tar till vara alla möjligheter att utfornia dessa så att risken för direkta eller indirekta kostnadsökningar elimineras. Regeringen avser för sin del att endast i rena undantagsfall medge utfärdande av kostnadshöjande föreskrifter som inte omedelbart motiveras av behovet av skydd för hälsa och säkerhet.

Även befintliga föreskrifter, anvisningar eller råd ägnas ökad uppmärksamhet, bl. a. i pågående utredningar. Föreskrifter m. m. som särskilt påverkar kommunernas och landstingskommunemas verksamhet prövas av utredningen (Kn 1976/77: 06) om minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna. Även förvaltningsutredningen (B 1977: 01) har tagit upp frågor om myndigheternas anvisningsverk-samhet. Jag avser vidare att i annat sammanhang föreslå regeringen att anmoda de statliga myndigheterna att se över redan utfärdade föreskrifter, anvisningar eller råd i syfte att minska kostnadema i de verksamheter som föreskrifterna etc. omfattar. Därvid bör myndigheterna särskilt överväga om det är nödvändigt att tillämpa nu gällande standard eller normer inom alla delar av den verksamhet som berörs av föreskrifterna, eller om det är möjligt att differentiera kraven. Myndig-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 3   Budgetdepartementet 15

heterna bör vidare sträva efter att så långt möjligt minska den statliga detaljkontrollen av kommunal och landstingskommunal verksamhet för att därigenom öka utrymmet för den kommunala självstyrelsen. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tUlfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 3    Budgetdepartementet 16

Innehållsförteckning

Sid.

1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m. 1

2. Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. 2

3. Jämställdhet inom statsförvaltningen 3

4. Personaladministrativa informationssystem 5

5. Praktikanter vid statsmyndigheterna 11

6. Begränsning i myndigheternas rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd 13

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1978 770603

Bilaga 4 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 4

_{Kungl. hov- och slottsstaterna}

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser de kungl. bov- och slottsstatema

DRIFTBUDGETEN   Första huvudtiteln

A. KUNGL. HOVSTATEN

A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört i statsbudgeten med 6,3 milj. kr.

Med beaktande av ökade lönekostnader för anställd personal och inträffade prisstegringar förordar jag att anslaget höjs till 7 150 000 kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 7 150 000 kr.

A 2. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Detta anslag är i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 uppfört med 1 632 000 kr. Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en av kungl. husgerådskammaren gjord framställning — hemställt att för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår anvisas ett anslag av 2 417 500 kr. Riksmarskalksämbetet har därvid begärt medel för bl. a. ytterligare en museiteknikertjänst för tillsynen av statens möbler, textilier och konstföremål, en tjänst för en undervisningsassistent samt för omvandling av en biträdestjänst från halvtid till heltid. Vidare begärs medel för lokalvård inom de lokaler som husgerådskammaren numera disponerar.

1   Riksdagen 1977/78.1 samL Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1977/78:100   Bilaga 4   Kungl. hov-och slottsstatema       2

I en särskild framställning har riksmarskalksämbetet hemställt om särskilda medel för vården av det s. k. Bernadottebiblioteket. Biblioteket, som är inrymt i Stockholms slott, ingår som en del av de kungliga stiftelserna och omfattar ca 100 000 volymer. Avsikten är att biblioteket skall kunna bli tillgängligt för allmänheten och för forskningsändamål. För bibliotekets skötsel och drift föreslås att medel anvisas för en bibliotekarie och en vaktmästare (+173 000 kr.). Kungl. biblioteket och forskningsbiblioteksrådet har yttrat sig över framställningen.

Kungl. biblioteket instämmer i att Bemadottebiblioteket är en kulturfaktor av stor betydelse, där bl. a. skiftande bökbandsstilar och intressanta dedikationer tillsammans utgör ett värdefullt forskningsmaterial. Riksbibliotekarien anser att det vore lämpligt att från husgerådskam-marens sida först framlades en i detalj reglerad plan för den framtida skötseln av biblioteket och att man med ledning härav skisserade en personalplan, förslagsvis med en högt kvalificerad biblioteksman med deltidsanställning, assisterad av en mera underordnad kraft.

Forskningsbiblioteksrådet anser att Bernadottebiblioteket, vars samlingar kan betecknas som en stor nationell kulturtillgång, under nuvarande förhållanden inte kan få den vård som krävs då resurser härför saknas. Rådet anser det angeläget att ett detaljerat program upprättas för dels bibliotekets reorganisation och framtida vård, dels dess användning i olika vetenskapUga och kulturella sammanhang, för forskare och utställningsverksamhet. Forskningsbiblioteksrådet ser som mest angeläget att bibliotekets inre tjänst organiseras. Rådet förordar starkt att Bemadottebiblioteket erhåller de begärda resiursförstärkningarna såsom ett första steg i reorganisationen av institutionen. Beträffande den yttre tjänsten kompliceras situationen av att bibliotekslokalerna av säkerhetsskäl knappast är tillgängliga för den stora publiken. Detta hindrar emellertid inte att forskning och utlåning samt utställningsverksamhet av biblioteksmaterial kan äga rum.

Föredraganden

Jag är f. n. inte beredd att förorda att husgerådskammaren anvisas medel för en ökad verksamhet inom Bernadottebiblioteket. Jag förutsätter dock att en mera ingående plan kan utarbetas med hjälp av lämplig expertis för hur bibliotekets samlingar skall kuima få en vidgad användning för forsknings- och utställningsändamål. När en sådan plan föreligger får frågan om bibliotekets personalresurser prövas på nytt.

Jag är heller inte beredd att förorda några personalförstärkningar i övrigt för nästa budgetår. Anslaget bör, med beaktande av löne- och prisomräkning, föras upp med 1 962 000 kr. Jag har därvid även beräknat vissa medel för lokalvård.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 1 962 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 4   Kungl. hov- och slottsstatema

B. KUNGL. SLOTTSSTATEN

B 1. De kungl. slotten: Driftkostnader

1976/77 Utgift 17 793 911

1977/78 Anslag        7 745 000
1978/79 Förslag 8 640 000

1 Anslagen De kungl. slotten: Administration och De kungl. slotten: Uppvärmning.

Stockholms slott används som bostad åt konungen samt som representations- och kontorslokaler. Drottningholms slott begagnas av konungen som bostad under vissa tider av året och visas för allmänheten. Ulriksdals slott utnyttjas bl. a. för vetenskapliga konferenser m. m. Haga slott används som bostad för prominenta personer från utlandet, vilka är den svenska regeringens gäster. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Användningen av Strömsholms slott utreds av riksmarskalksämbetet i samråd med livrustkammaren, byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Västmanlands län m. fl. Rosersbergs slott disponeras sedan år 1966 till större delen av civilförsvarsstyrelsen. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin karaktär av kunglig bostad och visas för allmänheten. Tullgarns slott är upplåtet för visning vissa tider.

Vid de kungl. slotten finns 80 lönegradsplacerade anställda, varav 26 i park- och trädgårdsvård och 11 för lokalvård. Härtill kommer ett tiotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär och viss övrig personal. Från anslaget utbetalas vidare övergångsvis understöd till ett fåtal förmånstagare samt andra omkostnader än för fastighetsunderhåll av de kungl. slotten.

Riksmarskalksämbetet

Medel för drift av de kungl. slotten har hittills anvisats under två anslag i statsbudgeten, nämligen De kungl. slotten: Administration och De kungl. slotten: Uppvärmning. Båda anslagen är numera förslagsanslag. Kungl. slottsstaten har den 1 juli 1977 anslutits till det statiiga redovisnings- och revisionssystemet (system S). Uppställningen av staten för de kungl. slotten har därför moderniserats och anpassats till vad som i allmänhet gäller för statiiga myndigheter. Därigenom blir det också naturligt att infoga uppvärmningskostnaderna i staten under rubriken lokalkostnader i enlighet med vad som allmänt tillämpas för statsmyndigheterna. Riksmarskalksämbetet föreslår därför att medel för kungl. slottsstaten i fortsättningen anvisas över ett statsbudgetanslag, benämnt De kungl. slotten: Driftkostnader.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 4   Kungl. hov-och slottsstatema       4

Riksmarskalksämbetet framhåller att besöksfrekvensen vid slotten är stigande. Detta gäller särskilt Strömsholms slott, där antalet besökande ökat med 50 % under de två senaste åren. Samtidigt stiger kraven på visningsservice och omvårdnad vid slotten. I syfte att anpassa verksamheten till nya behov och samtidigt bedriva verksamheten så rationellt som möjligt har ståthållarämbetena undersökt vilka besparingsmöjligheter som föreligger.

Verksamheten vid Drottningholms slottsträdgård har en längre tid varit förlustbringande och slottets behov av trädgårdsprodukter är inte heller sådant att det motiverar en fortsatt drift. Verksamheten vid slotts-trädgården bör därför upphöra och trädgården eventuellt utarrenderas. En tjänst som trädgårdsförman och en tjänst som trädgårdsbiträde kan därmed dras in. Nedläggningen innebär en nettobesparing om ca 180 000 kr. per år. På Haga slott kan antalet heltidsanställda minskas med en parkarbetare som ersätts av timavlönad arbetskraft under fyra sommarmånader. Vidare kan kostnaderna för extra arbetskraft nedbringas. På Gripsholms slott har bevakningssystemet förbättrats genom att park-och fasadbelysning samt brandlarm har installerats. Därigenom har den extra nattbevakningen kuimat dras in. Kostnaderna för extra personal för park- och trädgårdsarbete har också kunnat reduceras.

Mot bakgrund av dessa besparingar bör det enligt riksmarskalksämbetet vara möjligt att i någon mån tillgodose de ökade anspråken på service åt besökarna vid Strömsholms slott. Medel begärs därför för ytterligare ett trädgårdsbiträde under sommarhalvåret. Vidare begärs engångsanslag för anskaffning av en traktor för väghållning och snö-röjning. Slottsområdet vid Strömsholms slott har nyligen utökats och nya parkeringsplatser tillkommer. Förändringarna i övrigt är av automatisk karaktär och beror på inträffade pris- och lönestegringar.

Ämbetet redovisar vidare konsekvenserna av en minskning av anslaget med 5 %. Denna skulle i huvudsak komma att drabba parkvårdén, vilket vore olyckligt med hänsyn till att besöksfrekvensen ständigt stiger med ökat slitage på parkerna som följd.

Medelsbehovet för drift av kungl. slotten under nästa budgetår framgår av följande sammanställning:

Utgifter

Lönekostnader 6 391 300

Sjukvård 23100

Reseersättningar 33 600

Lokalkostnader 1724 500

Expenser 121000

Parkers och trädgårdars underhåll 687 500

8 981000 Inkomster

Uppbördsmedel 341000

Nettoutgift 8 640 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 4   Kungl. hov-och slottsstatema       5

Föredraganden

Jag biträder riksmarskalksämbetets förslag om att medel för kostnaderna för administration och uppvärmning m. m. av de kungl. slotten i fortsättningen anvisas över ett samlat anslag på statsbudgeten. Jag finner det vidare ändamålsenligt att utgiftsslagen under anslaget redovisas i former som ansluter sig till vad som gäller för statsmyndigheterna i allmänhet.

Jag har heller ingen erinran mot riksmarskalksämbetets förslag till medelsanvisning för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till De kungl slotten: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8 640 000 kr.

Bifall till mina förslag iimebär att första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1978/79 kommer att uppgå till 17 752 000 kr. Detta betyder en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1977/78 anvisade beloppet med 2 075 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 4   Kungl. hov- och slottsstaterna

Register

Sid. Anslag kr.

A.  Kungl. horstaten

1   Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning 7 150 000

1   Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga

inventarier i de kungl. slotten 1 962 000

Summa för kungl. hovstaten     9112 000

B. Kungl. slottsstaten

3   De kungl. slotten: Driftkostnader 8 640 000

Summa för kungl. slottsstaten     8 640 000 Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna   17 752 000

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978 770604

Bilaga 5 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 5

Justitiedepartementet

ÖVERSIKT

Till justitiedepartementet hör polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, hyres- och arrendenämnderna, rättshjälpsnämnderna, de allmänna advokatbyråerna och domstolsverket, kriminalvården och brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller också justitiekanslern, fideikommissnämnden, datainspektionen, centralnämnden för fastighetsdata och bokföringsnämnden.

Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet.

Med hänsyn till den stora återhållsamhet som det nuvarande ekonomiska läget gör nödvändig har myndigheternas anslagsframställningar skurits ned kraftigt. Även mycket angelägna önskemål har fått stå tillbaka.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas likväl under budgetåret 1978/79 komma att öka med 644,5 milj. kr. Därmed omsluter verksamheten 5 089,8 milj. kr.

Antalet tjänster inom ansvarsområdet ökar med sammanlagt 328.

Lagstiftningsfrågor

Reformarbetet på grundlagsområdet fortsätter. Förslag om införande av kvinnlig tronföljd har nyligen förelagts riksdagen. Rättighetsskyddsutred-ningen (Ju 1977: 01), som tillkallades i början av år 1977, har främst i uppdrag att utreda frågor om förstärkt skydd i regeringsformen för de medborgerliga fri- och rättigheterna, om lagprövningsrättens roll i rättighetsskyddet samt om lagrådets uppgifter och ställning. Genom tilläggsdirektiv har utredningen nyligen fått i uppdrag att även behandla spörsmålet om folkomröstning i grundlagsfrågor. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete våren 1978. Det är avsett att ett första beslut på grundval av utredningens förslag skall kunna fattas under denna valperiod. Frågan om förstärkt skydd för yttrandefriheten utreds av en särskild kommitté, yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10).

Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19) avlämnar inom kort sitt betänkande. Andra frågor rörande allmänna val kommer att behandlas 1    Riksdagen 1977178. I saml. 100. Bilaga 5.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 2

av en särskild kommitté för översyn av vallagen. Vissa förslag till ändringar i vallagen beräknas bli förelagda riksdagen redan år 1978. Arbete pågår med förslag till en ny sekretesslag som skall reglera både handlingssekretess och tystnadsplikt.

Den enskildes rättsskydd skall även i övrigt byggas ut. Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) ser sålunda över datalagen (1973:289) i syfte att stärka skyddet för den enskildes integritet. Regeringen avser att under år 1978 lägga fram förslag om vidgad ersättning till brottsoffer. Ökade möjligheter till rättshjälp övervägs. En kommitté kommer inom kort att tillsättas för att se över frågor om telefonavlyssning och likartade tvångsmedel.

Effektiviteten inom rättsväsendet förbättras genom fortlöpande rationalisering av arbetsmetoder och genom förenklade processuella förfaranden. Under år 1977 har en kommitté (Ju 1977:06) tillsatts med uppgift att se över rättegångsförfarandet vid de allmänna domstolarna. Ett av syftena med utredningen är att handläggningen i både brottmål och tvistemål skall göras så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten sätts åt sidan.

Under år 1978 kommer förslag att läggas fram om nya regler för konkursförvaltning. Vidare pågår inom departementet arbete på en ny utsök-ningsbalk och en ny lagsökningslag.

Familjerätten är föremål för ett omfattande reformarbete. Regeringen överväger ett förslag till nya regler om underhållsbidrag till barn och frånskilda. Nästa etapp i reformarbetet gäller äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, som utreds av familjelagssakkunniga (Ju 1970: 52). En särskild kommitté (Ju 1977:08) har tillsatts med uppgift att arbeta ut förslag som kan stärka barnens rättsliga ställning.

Justitiedepartementet har gemensamt med handelsdepartementet huvudansvaret för konsumentlagstiftningen. Syftet är att stärka konsumenternas ställning på olika områden. Under år 1977 tillkallades en kommitté (Ju 1977:13) för att se över konsumentköplagen (1973:877). Nyligen har försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09) lämnat ett förslag till konsument-försäkringslag (SOU 1977: 84). Andra utredningar som är verksamma på konsumentområdet är konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07), hemför-säljningskommittén (Ju 1973:10) och småhusköpkommittén (Ju 1975: 02).

Inom bostads- och fastighetsområdet har nyligen en bostadsförvaltningslag (1977: 792) antagits. Under år 1978 kommer regeringen att föreslå en hyresförhandlingslag. Genom den kommer det kollektiva förhandlingssystemet på hyresmarknaden att lagfästas. Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06) lägger inom kort fram förslag beträffande lokalhyresgäster. Vidare förbereds ändringar i fastighetsbildningslagen (1970:988) i syfte att på olika sätt förenkla fastighetsbildningsförfarandet. På grundval av vattenlagsutredningens förslag (SOU 1977: 27) pågår arbete på en ny vattenlag. Frågor om arrende och tomträtt ses över av särskilda kommittéer (Ju 1975: 04 och Ju 1977:12).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 3

Reformarbetet fortsätter också inom associationsrätten. 1974 års bolagskommitté (Ju 1974: 21) och stiftelseutredningen (Ju 1975:01) svarar för omfattande lagstiftningsuppgifter. De multinationella företagens verksamhet uppmärksammas av utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag.

Åtgärder mot brott

Utvecklingsenheten inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har liksom föregående år utarbetat en rapport över brottsutvecklingen (BRÅ rapport 1977:8). Däri ges bl. a. en översikt över ändringarna i fråga om brott som kommit till polisens kännedom.

I rapporten följs statistiken från år 1950 till år 1977. Misshandelsbrotten låg under år 1976 på en oförändrad nivå jämfört med år 1975 efter att dessförinnan ha stigit kraftigt sedan 1960-talets mitt. Om stagnationen är mer än tillfällig återstår att se och torde enligt rapporten i hög grad komma att bero på alkoholkonsumtion och nykterhetsläge. För flera andra brott konstateras i rapporten en fortsatt stegring under år 1976. Detta gäller bl. a. inbrott, biltillgrepp och rån. Rånbrotten ligger visseriigen antalsmäs-sigt på en förhållandevis låg nivå men den procentuella ökningen har sedan länge varit hög.

Som framgår av det sagda är brottsutvecklingen fortfarande ägnad att inge oro. Detta gäller i fråga om många brott av mer traditionell natur men också den form av kriminalitet som uppmärksammats allt mera under senare tid och som brukar åsyftas med begreppen den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.

Den organiserade brottsligheten utmärks i allmänhet av att den avser en omfattande och fortlöpande kriminell verksamhet som både i uppläggning och syfte närmast kan liknas vid ett näringsfång. Som exempel kan nämnas vissa former av häleri samt narkotikasmuggling, organiserad prostitution och illegal spel- och vadhållningsverksamhet.

Till den ekonomiska kriminaliteten hänförs skatte- och valutabrott liksom andra förfaranden som innebär att någon illegalt och i vinningssyfte undandrar sig att fullgöra förpliktelser mot samhället. Även brott som mer direkt riktar sig mot en större eller mindre krets av enskilda personer är aktuella i detta sammanhang. Det gäller bl. a. allvarliga gäldenärsbrott liksom olika former av bedrägeri. Det har slutligen satts i fråga om inte lagändringar bör vidtas så att en del förfaranden som f. n. är straffria kommer att inräknas i den ekonomiska brottsligheten.

Det föreligger bred enighet om att den organiserade och den ekonomiska brottsligheten är allvariiga företeelser som samhället måste effektivt bekämpa (se t. ex. justitieutskottets betänkande 1977/78; 16). En rad åtgärder har redan vidtagits. Polis- och åklagarväsendet har tillförts resurser för att öka insatserna på området. BRÅ har nyligen fått i uppdrag att genomföra

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet 4

en övergripande översyn av den lagstiftning som är aktuell. Förslag läggs fram om ökad utbildning av polis och.åklagare, om ytterligare resurser till polisen samt om andra åtgärder i syfte att få till stånd en bättre samordning och effektivitet i insatsema mot iflrågavarande företeelser.

Den traditionella kriminaliteten kräver också kraftfulla samhällsinsatser. Detta gäller i synnerhet brott som innebär angrepp mot enskildas liv, hälsa och trygghet. Som angetts i det föregående är utvecklingen oroande i fråga om många typer av brott. Ökningen av antalet väpnade rån är särskilt allvarlig. Men också stegringen av antalet tillgreppsbrott och särskilt då inbrottsstölderna inger betänkligheter.

Möjligheterna att påverka brottsutvecklingen genom enbart kriminalpolitiska åtgärder är begränsade. Statistiken över antalet återfall efter olika straffrättsliga ingripanden ger inte anledning till optimism. Mot denna bakgrund framstår det som klart att man på sikt når bättre resultat med sådana insatser eller åtgärder som faller under beteckningen brottsförebyggande verksamhet i begreppets mest vidsträckta mening. Det gäller sålunda att i all möjlig mån hindra att människor dras in i kriminalitet. Reformverksamhet inom exempelvis familjepolitiken, utbildningsväsendet, arbetslivet, fritidsverksamheten samt social- och hälsovården spelar härvid en framträdande roll.

Vad som har sagts nu får givetvis inte tolkas som ett tecken på resignation beträffande möjligheterna att förbättra läget genom omedelbara insatser inom rättsväsendet. Behovet av reformer för att effektivisera de kriminalpolitiska medlen i kampen mot brottsligheten är tvärtom påtagligt. En viktig målsättning bör vara att öka risken för upptäckt och lagföring. Ett så snabbt förfarande som möjligt i den rättsliga proceduren är också betydelsefullt. Det är vidare viktigt att rättsväsendet i nära samverkan med övriga organ i samhället noga tar tillvara de möjligheter som finns att genom positiva åtgärder hindra att lagöverträdare återfaller i brott.

Narkotikabrottsligheten inger fortfarande oro. Detta gäller särskilt i fråga om s. k. tung narkotika. Beslagen av sådan narkotika har mångdubblats under de senaste åren.

Olika undersökningar tyder på att ett växande antal av dem som begår en stor del av vissa slag av förmögenhetsbrott är beroende av narkotika. Andelen narkotikamissbrukare torde genomsnittligt vara hög i häkten och kriminalvårdsanstalter. Även om det sedan länge stått klart att alkoholen spelaren mycket framträdande roll som direkt eller bakomliggande orsak till brottslighet finns det skäl att anta att också narkotikamissbruket är en väsentlig orsak till brottsutvecklingen. Bl. a. med hänsyn härtill är det ytterst angeläget att tillförseln av narkotika kan begränsas samt att så goda förutsättningar som möjligt skapas för en effektiv vård och behandling mot beroendet.

Inom rättsväsendet har också vidtagits omfattande åtgärder för att hejda narkotikabrottsligheten och det missbruk som förekommer.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 5

Under föregående budgetår inrättades sålunda på polissidan över hela landet tillfälliga narkotikarotlar med uppgift att ingripa mot den illegala narkotikahanteringen, inte minst mot de välorganiserade ligor med internationella förgreningar som verkar på skilda håll. 1 linje härmed har en polisman stationerats i Haag och en i Bangkok för att i samarbete med bl. a. lokal polis söka kartlägga narkotikahandeln, smugglingslederna m. m. Åtgärderna har påtagligt ökat antalet avslöjanden av narkotikabrott. Situationen är emellertid fortfarande klart otillfredsställande.

Det är därför nödvändigt att polisen tillförs ytterligare resurser för insatser på narkotikaområdet. Kriminalavdelningarna tillförs 25 nya tjänster för utredning av narkotikabrott. Statens kriminaltekniska laboratorium får ökade resurser.

Som har framgått av det föregående är narkotikasituationen allvarlig inom kriminalvården. På initiativ av den särskilda ledningsgrupp som inrättats mot narkotika har regeringen beslutat att på försök skapa en behandlingskedja mot narkotika som skall omfatta tre kriminalvärdsenheter. Särskilda visitationspatruller, som har till uppgift att söka efter narkotika m.m., finns nu på sex anstalter. Av dessa patruller har tre inrättats år 1977. Vidare har fritidsverksamheten inom kriminalvården fått ökade resurser. Ytteriigare åtgärder är påkallade för att man skall komma åt narkotikamissbruket på kriminalvårdsanstaltema. Förslag till sådana åtgärder förbereds av kriminalvårdsstyrelsen.

Brottsbalken (BrB) har nu varit i kraft i 13 år. Under denna tid har ett stort antal partiella ändringar genomförts. F. n. pågår också i skilda kommittéer översyn av olika bestämmelser i balken. Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04) har sålunda i uppgift att bl. a. se över bestämmelserna 18-11 kap. BrB. 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03) fortsätter med översynen av sedlighetsbrotten i 6 kap. En annan kommitté (Ju 1977:04) som tillsattes år 1977 har till uppgift att föreslå ändringar i bestämmelserna i 19 kap. om brott mot rikets säkerhet. Militäransvarskommittén (Ju 1977:09), som också tillkallades år 1977, ser över bestämmelserna i 21 och 22 kap.

Ifråga om den avdelning i BrB som behandlar påföljderna har 1971 års utredning (Ju 1971; 08) om de psykiskt avvikande slutfört sitt arbete. Remissbehandlingen av kommitténs betänkande (SOU 1977:23) har just avslutats. Ungdomsfångelseutredningen (Ju 1974:16), som har haft i uppdrag att utreda frågor i anslutning till ett avskaffande av ungdomsfängelsestraffet, lämnar inom kort sitt betänkande. Utredningen (Ju 1973:11) om en eventuell reform av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten väntas också slutföra sitt arbete inom kort. Betänkandet (SOU 1977:23) om de psykiskt avvikande ingår tillsammans med socialutredningens betänkande (SOU 1977:41) i arbetsmaterialet för en interdepartemental arbetsgrupp som socialministern tillkallat för att ta fram ett beslutsunderlag i frågor om vård utan samtycke inom social- och sjukvård. Gruppen skall även belysa de beröringspunkter som dessa frågor har med kriminalvården.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 6

Det finns skäl att även ta upp interneringspåföljden till granskning. Förberedelser härför pågår inom justitiedepartementet.

Till bilden hör att en kriminalpolitisk arbetsgrupp, som tillsatts inom BRÅ, nyligen har lämnat en rapport (BRÅ rapport 1977:7) med idéer och förslag till ett nytt straffsystem. Med utgångspunkt i bl. a. olika straffrättsliga teorier, kriminologisk forskning, erfarenheter från tillämpningen av nuvarande påföljdssystem samt vissa grundläggande samhällsvärderingar har arbetsgruppen inte bara gett etl brett underlag för en allmän debatt om hur vårt påföljdssystem bör vara utformat utan även presenterat en rad förslag till reformer.

Av vad som har sagts nu framgår att statsmakterna under den närmaste tiden har att ta ställning till flera omfattande förslag som berör samhällets reaktioner mot lagöverträdare.

Inom kriminalvården fortsätter reformarbetet efter i huvudsak de riktlinjer som drogs upp genom statsmakternas beslut om kriminalvårdsreformen. Detta innebär bl. a. att en fortsatt satsning sker på frivården och att verksamheten vid kriminalvårdsanstalterna redan från början av straffverkställigheten inriktas på åtgärder som kan främja den intagnes anpassning i samhället. En ny förordning (1977:329) med närmare föreskrifter bl. a. om frivårdspersonalens och övervakarnas åligganden vid övervakning har nyligen börjat tillämpas. 1 syfte att underlätta det betydelsefulla arbete som bedrivs inom fri vården harfrivårdsorganisationen i Stockholm, Göteborg och Malmö organiserats om.

En särskild arbetsgrupp med företrädare för justitiedepartementet, kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen har gjort en översyn av hur permissionsbestämmelserna inom kriminalvården tillämpats. 1 sin rapport (Ds Ju 1977:13) har gruppen bl. a. lagt fram förslag om begränsade ändringar i lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt. Syftet är att det skall bli möjligt att mer effektivt än nu hindra att permissionerna utnyttjas för brottslig verksamhet. Ändringsförslagen tar endast sikte på ett begränsat antal intagna med hög brottsaktivitet. Någon mer allmän begränsning synes inte heller böra äga rum, eftersom permissionerna är betydelsefulla bl.a. för anpassningen till ett normalt liv i samhället. Arbetsgruppens rapport har sänts på remiss. Det torde redan under våren 1978 bli aktuellt att ta ställning till förslaget.

Polis- och åklagarväsendet

Förhållandet mellan å ena sidan intagningen av aspiranter på polisskolan samt å andra sidan antalet nya polismanstjänster och avgångarna inom polisväsendet har under år 1977 studerats ingående. Undersökningen visar att det finns ett antal vakanta tjänster inom polisväsendet och att intagningen vid polisskolan f. n. måste hållas på hög nivå om situationen skall förbättras effektivt. Det är uppenbart att det är angelägnare att platserna

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 7

inom den nuvarande organisationen fylls än att nya tjänster tillskapas i mer betydande omfattning. Mot bakgrund av vad som angetts nu beräknas medel för intagning av 800 aspiranter vid polisskolan under budgetåret 1978/79.

Som framhållits i det föregående är det angeläget att särskilda insatser görs mot narkotikabrotten samt mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten. Härvid måste uppmärksammas att dessa former av brottslighet typiskt sett är komplicerade och svåra att avslöja. De kräver därför ofta långvariga och intensiva spaningsinsatser av kvalificerad personal. Ökade insatser är också nödvändiga mot vissa andra arter av brottslighet.

Trots det allmänna budgetläget bör polisen därför tillföras ett antal nya tjänster. Medel beräknas sålunda för bl.a. 130 nya polismanstjänster. Av dessa avses 60 för kriminalavdelningarna, varav 35 för bekämpande av den organiserade och den ekonomiska brottsligheten samt 25 för utredning av narkotikabrott. Vidare avdelas 15 polismanstjänster för kvarterspolisorganisationen och 10 för trafikövervakningsverksamhet.

Polisen tillförs också materiella resurser.

Utgifterna inom polisväsendet beräknas öka med 336,9 milj. kr. till 3 013,4 milj. kr.

För åklagarväsendet beräknas medel för utbildning av åklagare med sikte på att bekämpa den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.

Domstolsväsendet

Arbetsläget vid de allmänna domstolarna har under år 1977 inte undergått några större förändringar.

Vid hovrätterna har antalet inkomna mål ökat något. Antalet oavgjorda mål (balanserna) har i stort sett kunnat hållas på oförändrad nivå. 1 tingsrätterna har den nedåtgående trenden i fråga om antalet inkomna och antalet balanserade tvistemål och brottmål fortsatt. Nedgången var särskilt påtaglig första halvåret 1977. Orsaken var främst avkriminaliseringen av parkerings- och fylleriförseelsema som ledde till att antalet enklare brottmål, s. k. notariemål, minskade kraftigt. Antalet lagsökningar och betalningsförelägganden har fortsatt att stiga. Inskrivningsärendena ökade under år 1976 men minskade första halvåret 1977.

Det föreslås att en sjätte avdelning inrättas vid hovrätten för Västra Sverige.

Utbildningsanslaget höjs, bl.a. i syfte att möjliggöra att domare utbildas i fråga om ekonomisk brottslighet. Medel beräknas också för ökad information till nämndemän m. m.

Måltillströmningen till kammarrätterna fortsatte att stiga under år 1976. En stor del av de inkommande målen gällde 1975 års allmänna fastighetstaxering. Sedan tillströmningen av sådana mål hade ebbat ut har antalet inkommande mål under första halvåret 1977 minskat i förhållande till motsvarande period tidigare år. Antalet balanserade mål vid kammarrätterna

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 8

har under år 1977 kunnat bringas ned högst väsentligt. De sjunkande balanserna har lett till att väntetiderna har avsevärt förkortats.

Det synes möjligt att få ned balanserna 1 kammarrätterna till godtagbar nivå snabbare än som förut har beräknats.

Kammarrätterna bör t. v. behålla den nuvarande organisationen, som bl. a. innefattar en extra avdelning för att avarbeta balanser vid vardera kammarrätten i Stockholm och kammarrätten i Göteborg.

Fastighetsdataverksamheten

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen proposition (1977/78:15) om ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten. Under en första etapp av fem år skall verksamheten i Uppsala län fortsätta och efterhand utvidgas till delar av Gävleborgs och Stockholms län. Medelsberäkningen till centralnämnden för fastighetsdata (CFD) och de allmänna domstolarna har gjorts med utgångspunkt från att verksamheten enligt de nya riktlinjerna går in i ett mera aktivt skede.

Rättshjälp

Mot bakgrund bl. a. av lönsamhetsproblem vid de allmänna advokatbyråerna tillkallades år 1977 en kommitté (Ju 1977:11) med uppgift att se över verksamheten vid dessa byråer. Samtidigt uppdrogs åt domstolsverket att redovisa hittills vidtagna och planerade åtgärder för att förbättra byråemas lönsamhet inom nuvarande ram. Domstolsverket har redovisat sitt uppdrag under hösten 1977. De förslag som har lagts fram övervägs f. n. i justitiedepartementet.

Kriminalvården

Den 1 december 1977 uppgick antalet platser på kriminalvårdsanstalterna till 4 254. Medelbeläggningen har under år 1977 varit 3 527. Den högsta beläggningen under år 1977 registrerades den 1 mars, då antalet intagna var 3915.

En ny lokalanstalt i Helsingborg med 40 platser kommer att tas i bruk under budgetåret 1978/79. Några av platserna är avsedda för kvinnor. Lokalanstalten Rönas i Sjöbo kommun med 42 platser kommer att läggas ned, när den nya anstalten tas i bruk.

Regeringen har under år 1977 beslutat att ändra Haga sjukhus i stockholmsregionen till en sluten lokalanstalt med 42 platser. Medel föreslås till en ombyggnad av delar av kriminalvårdsantalten Hall. Därigenom kan stockholmsområdet tillföras ytterligare 45 slutna lokalanstaltsplatser. Några av dessa platser är avsedda för kvinnor.

Beläggningen på kriminalvårdsanstaltema har stigit under år 1977. Rege-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 9

ringen har därför ansett att anstaltsbeståndet bara kan minskas i begränsad omfattning. Minskningen bör begränsas till de öppna riksanstalterna. Den 11 december 1977 har beslut fattats om att annexet Rödjan med 40 platser vid kriminalvårdsanstalten Mariestad och öppna avdelningen Backen med 30 platser vid kriminalvårdsanstalten Hall skall läggas ned så snart som möjligt, dock senast den 30juni 1979.

Frivårdsfallen, som den 1 oktober 1976 uppgick till 16293, utgjorde 16030 vid samma tidpunkt år 1977.

Uppsala skyddskonsulentdistrikt kommer att delas.

Sammanfattning

Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

	Anvisat	Förslag	Förändring
	1977/78	1978/79
DRIFTBUDGETEN
Andra huvudtiteln
A. Justitiedepartementet m. m.	61,2	62,2	+    1,0
B. Polisväsendet	2615,5	2973,4	+357,9
C. Åklagarväsendet	136,0	156,7	+ 20,7
D. Domstolsväsendet m.m.	625,5	723,3	+ 97,8
E.  Rättshjälp m. m.	143,5	180,7	+ 37,2
F.   Kriminalvärden	722,3	857,6	+ 135,3
G. Diverse	55,7	79,5	+ 23,8

Summa för driftbudgeten   4359,7 5033,4 +673,7

KAPITALBUDGETEN Statens affärsverksfonder

(Domänverket)
Förvärv av jordbruksfastigheter
för kriminalvården _ _ _

Statens allmänna fastighetsfond

61,0	40,0	- 21,0
17,0	5,7	-  11,3
5,2	10,7	+    5,5
2,4	-	-    2,4
85,6	56,4	- 29,2
W5,3	5089,8	+644,5

Polishus m. m.

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm

Summa för kapitalbudgeten

Totalt för justitiedepartementet   4445,3

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

11

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1977-12-29

Föredragande: statsrådet Romanus

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser justitiedepartementets verksandietsområde

DRIFTBUDGETEN   Andra huvudtiteln

A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Statsrådsberedningen

1976/77 Utgift 5 383 984

1977/78 Anslag 6980000

1978/79 Förslag 7 506000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal
Handläggande personal Övrig personal	24 18		+ 1
	42		+ 1
Anslag
Lönekostnader Reseersättningar (även utrikes resor) Expenser Representationsbidrag EJ disponerat belopp	6412000 100000 362000 36000 70000		+ 550000 +   10000 + 36000 - 70000
	6980000		+ 526000

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning med 496000 kr. och för en personlig tjänst som departementsråd för författningsgranskning med 100000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 7 506000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 506000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

12

A 2. Justitiedepartementet

1976/77 Utgift 17319740

1977/78 Anslag 20840000

1978/79 Förslag 21 152000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal Handläggande personal Övrig personal	79 77		-2
	156		-2
Anslag
Lönekostnader ReseersäUningar (även utrikes resor) Expenser Ej disponerat belopp	18843000 380000 1413000 204000		+ 336000 + 40000 + 140000 -204000
	20840000		+312000

Handläggningen av ärenden om utgivningsbevis för periodisk skrift m. m. flyttas den 1 januari 1978 från justitiedepartementet till patent- och registreringsverket. Med anledning av detta kan två biträdestjänster dras in.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 21 152000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiedepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 21 152 000 kr.

A 3. Konunittéer m. m.

1976/77 Utgift 13 051351

1977/78 Anslag 15750000

1978/79 Förslag 13 750000

Reservation

6817 593

Ett antal nya kommittéer har tillsatts under år 1977. Till dessa hör rättig-hetsskyddsutredningen, lagrådsutredningen, 1977 års sexualbrottskommitté, spionbrottsutredningen, byggnadspantutredningen, rättegångsutredningen, utredningen om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall, utredningen om barnens rätt, militäransvarskommittén, yttrandefrihetsutredningen, allmänna advokatbyråkommittén, tomträttskommittén, konsu-mentköputredningen, utredningen angående dödsbodelägares ansvar för avlidens skulder m.m. och utredningen rörande rätten till arbetstagares uppfinningar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 13

Flera kommittéer med omfattande uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. integritetsskyddskommittén, samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARl), familjelagssakkunniga, konkurslagskommittén, konsumenttjänstutredningen, hemförsäljningskommittén, utredningen om utländska övertaganden av svenska företag, försäkringsrättskommittén, varumärkesutredningen, massmediekoncentrationsutredningen, ordningsvaktsutredningen, JK-utredningen, 1974 års bolagskommitté, stiftelseutredningen, småhusköpkommittén, arrendelagskommittén, hyresrättsutredningen, 1975 års polisutredning, utredningen om upphovsrätt, förmögenhetsbrottsutredningen, datalagstiftningskommittén, utredningen om kriminalvårdsstyrelsens organisation m. m. och utredningen om isolering inom kriminalvården.

Under 1977 har följande utredningar slutfört sina uppdrag, nämligen vattenlagsutredningen, massmedieutredningen, kreditköputredningen, 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande, utredningen ang. inskrivning av rätt till luftfartyg m.m., utredningen ang. översyn av häktningsbestämmelserna, brottsskadeutredningen, rättshjälpsutredningen, utredningen om kvinnlig tronföljd, utredningen om vissa frågor ang. mathållningen vid kriminalvårdens anstalter och lagrådsutredningen.

Jag beräknar högst 1,1 milj. kr. under anslaget för fortsatt utredning om informationssystem för rättsväsendet (Rl).

Med hänsyn till den reservation som finns kan anslaget minskas med 2 milj. kr. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 13750000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 13 750000 kr.

A 4. Extra utgifter

1976/77 Utgift 644046 Reservation 1059290

1977/78 Anslag 1200000

1978/79 Förslag 900000

Med hänvisning till den beräknade reservationen vid utgången av innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet till 900000 kr. för budgetåret 1978/79. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 900000 kr.

A 5. Information om lagstiftning m. m.

1976/77 Utgift 1474132 Reservation 346818

1977/78 Anslag 820000

1978/79 Förslag 1000000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

14

Av anslaget för budgetåret 191111% skall 12 000 kr. föras över till budgetutjämningsfonden.

Med hänsyn till kostnadsutvecklingen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 1000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information om lagstiftning m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 OOOOOO kr.

A 6. Svensk författningssamling

3 500000 4000000

1976/77 Utgift 3 026581

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

Från anslaget bestrids kostnadema för bl. a. tryckning av Svensk författningssamling.

Med hänsyn till kostnadsutvecklingen bör anslaget räknas upp med 500000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svensk författningssamling för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

A 7. Justitiekanslern

1976/77 Utgift 1440270

1977/78 Anslag 1455000

1978/79 Förslag 1751000

Justitiekanslern (JK) är regeringens jurist, bevakar statens rätt, har tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet samt fullgör vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsförordningen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-övervakning.

	1977/78	Beräknad and	ring 1978/79
		JK	Föredra-
			ganden
Personal
Handläggande personal	6	+ 1	+ 1
Övrig personal	3	-	-
	9	+ 1	+ 1
Anslag
Lönekostnader	1 220400	+ 272400	+ 272400
Sjukvård	1700	-	-
Reseersättningar	30000	-	-
därav utrikes resor	(8000)	(-)	(-)
Lokalkostnader	148600	+ 20900	+ 20900
Expenser	41300	+   15700	+  15 700
Ej disponerat belopp	13 000	-	-  13000
	1455000	+ 309000	+ 296000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 15

JK

1. Pris-och löneomräkning m. m. 154900 kr.

2. 1 O-alternativet förordar JK att en tjänst som extra föredragande dras in och ersätts av tillfälliga extra föredragande (-87500 kr.). Detta kommer att medföra betydande inskränkningar i den nuvarande verksamheten.

3. En tjänst som extra föredragande, som blev ledig under budgetåret 1975/76, återbesattes inte, då JK ville avvakta utgången av den pågående utredningen om JK:s verksamhet. Medel för tjänsten begärdes inte heller för budgetåret 1977/78. Erfarenheten har visat att tjänsten nu behöver återbesättas eftersom arbetsbördan - om balansen inte skall tillåtas växa -annars blir alltför stor för den återstående personalen (+ 121 600 kr.).

4. En föredragande har varit förordnad att biträda JK främst i mål om bättre rätt till renbetesfjällen i Jämtlands län. Dom i målet meddelades hösten 1976. Målet har överklagats till högsta domstolen och JK räknar med att den tidigare föredraganden under budgetåret 1978/79 kan komma att behöva syssla med ärendet under ca två månader (+32700 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1751000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst som extra föredragande (3).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiekanslern för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1751000 kr.

A 8. Fideikommissnämnden

1976/77 Utgift	275831
1977/78 Anslag	312000
1978/79 Förslag	337000

Fideikommissnämnden handlägger ärenden enligt lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss och permutationslagen (1972:205). Nämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter. För nämndens kansli finns en kanslichef.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

16

	1977/78	Beräknad ändring	; 1978/79
		Nämnden	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	1 1	—	-
	2	-	-
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ej disponerat belopp	273 300 1200 12700 7100 11700 6000	+ 30100 +     900	+ 30100 +     900 - 6000
	312000	+31000	+ 25000

Fideikommissnämnden

1. Löneomräkning m. m. 31 000 kr.

2. 1 O-alternativet förordar fideikommissnämnden ett minskat antal sammanträden med nämnden och en inskränkning av nämndens reseverksamhet samt besparingar av expensmedel. Konsékvensema beräknas bli helt otillräckliga marginaler för nämndens verksamhet. Nämndens möjligheter att vid behov besöka fideikommiss skulle också i hög grad begränsas.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Fideikommissnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 337000 kr.

A 9. Datainspektionen

4169000 4 751000

1976/77 Utgift 3 003 882

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

Datainspektionen har som central förvaltningsmyndighet att pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt datalagen (1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182).

Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns en enhet för tillståndsärenden, en enhet för tillsynsärenden samt ett sekretariat för information och administrativa uppgifter.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 17

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Datainspektionen	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	17 8	+ 2	_
	25	+2	-
Anslag
Utgifter 1.   Tillståndsverksamhet 2.   Tillsynsverksamhet 3.   Information Ej disponerat belopp	1946000 2002000 184000 38000	+ 108000 + 854000	+ 108000 + 513000 - 38000
	4170000	+962 000	+ 583 000
Uppbördsmedel Inkomster vid datainspektionen	1000	-    1000	-    1000
Nettoutgift	4169000	+961000	+582000

Inom programmet tillståndsverksamhet sker tillståndsprövningen enligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen samt prövningen av anmälningsärenden som avses i 1 § andra stycket datakungörelsen (1973:291).

Programmet tillsynsverksamhet omfattar tillsyn enligt de tre nämnda la-gama. Informationsprogrammet omfattar information främst om innebörden av de tre lagarna, dels till de registeransvariga, dels till allmänheten och dels till utlandet.

Datainspektionen

Antalet inkomna ärenden alltifrån datainspektionens tillkomst och fram t. o. m. den 30 juni 1977 uppgår till sammanlagt ca 20000. Ca 17 800 ärenden har under samma tid avgjorts av inspektionen.

Personalresurserna har alltjämt koncentrerats till tillståndsverksamheten. Belastningen har ökat genom tillkomsten av 3 a § datalagen. Denna bestämmelse som avser omfattande personregister beräknas leda till att närmare 300 tillståndsärenden måste omprövas.

Den närmast föreliggande arbetsuppgiften för datainspektionens tillståndsprövande verksamhet är att avarbeta kvarvarande ärenden samtidigt som nytillkommande ärenden bör prövas inom skälig tid. De tillståndsärenden som balanserats från tidigare budgetår är i allmänhet mycket arbetskrävande. Under förutsättning av att tillströmningen av nya ärenden inte markant ökar bör balansen kunna avarbetas under innevarande budgetår. Detta kan dock endast ske om det nu avdelade antalet tjänstemän, inklusive tillfällig arbetskraft, kan behållas på tillståndsenheten. 2   Riksdagen 1977178. I saml. 100. Bilaga 5.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 18

Det måste betonas att betydande arbetsinsatser kommer att krävas inom tillståndsverksamhetens område även efter det att balansärendena avgjorts. Tillsynsverksamheten har under 1977 kunnat tillföras vissa nya resurser. Datainspektionen anser det emellertid inte vara möjligt att - som inspektionen hittills har räknat med - tillgodose det ökade personalbehovet för tillsyn genom omfördelning av personal inom datainspektionen. Ytterligare två tjänster för handläggare behövs därför vid datainspektionen. Dessa tjänster är avsedda för en utökad tillsynsverksamhet, främst inspektioner hos registeransvariga enligt datalagen.

Föredraganden

Det ökade personalbehovet för tillsynsverksamhet bör enligt min mening kunna tillgodoses genom en omfördelning av resurserna inom datainspektionen.

Enligt kungörelsen (1973:1209) om avgift hos datainspektionen (ändrad senast 1977:447) skall avgift utgå för handläggning hos datainspektionen av ansökan eller anmälan som avses i 1 § datakungörelsen (1973:291), 1 § kreditupplysningskungörelsen (1974:326) och 1 § inkassokungörelsen (1974:327). Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta föreskrifter om de avgifter som nämnts nu (prop. 1975:8, KU 1975:10, rskr 1975: 62).

Avgift bör också utgå för handläggning hos datainspektionen av ansökan enligt 11 § datalagen (1973:289) om medgivande att lämna ut personuppgift för automatisk databehandling i utlandet. Denna avgift bör tas ut enligt samma grunder som gäller för redan avgiftsbelagda ärenden, dvs. i princip ett visst belopp för varje påbörjad handläggningstimme.

De nu nämnda avgifterna är avsedda att i princip ge täckning för kostnadema för datainspektionens tillståndsverksamhet. Jag har för avsikt att närmare studera frågan om att även avgiftsbelägga inspektionens tillsynsverksamhet.

Den inkomst under budgetåret 1978/79 som avgifterna ger kan inte närmare beräknas. Inkomsten bör redovisas som uppbörd under anslaget.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att besluta om avgifter för handläggning
av ansökan om medgivande enligt 11 § datalagen (1973:289),

2.   till Datainspektionen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslags
anslag av 4751 000 kr.

A 10. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 2 839 310

1977/78 Anslag 2920000

1978/79 Förslag 3 568000

Prop. 1911/18:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

19

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott.

BRÅ leds av en styrelse. Hos rådet finns ett kansli, som förestås av en kanslichef. Inom kansliet finns en utredningsenhet och en utvecklingsenhet. Till rådet är knutet en vetenskaplig grupp samt ett varierande antal arbetsgrupper.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Brottsförebyggande rådet	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	10 8	+ 6 + 1	+0 + 1
	18	+ 7	+ 1
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar därav utomnordiska resor Lokalkostnader Expenser Ej disponerat belopp	2 323 000 6000 99000 (21000) 279000 187000 26000	+ 1252000 +     16000 (+    2000) +   105 000 +    26000	+ 528000 + 20000 (-) + 105000 + 21000 - 26000
	2920000	+ 1399000	+648000

Brottsförebyggande rådet

1. Löne- och prisomräkning m. m. 466000 kr.

2. I O-alternativet beräknar rådet en nedskärning av verksamheten som skulle medföra besparingar med 104 000 kr. under anslaget och 242 000 kr. under anslaget Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader.

3. Medel under anslaget Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader som för närvarande utnyttjas för att avlöna tre handläggare och ett biträde för Sundsvallsprojektet samt en handläggare för informationsverksamhet bör överföras till förevarande anslag och disponeras för att inrätta motsvarande tjänster (+586000 kr.).

4. Tjänster yrkas för en informationschef och för en handläggare som föredragande i alkoholpolitiska frågor. Ökade arvodesmedel beräknas för sekreterare i arbetsgrupper. (+347000 kr.).

Organiserad och ekonomisk brottslighet

Som framgått av översikten har frågan om den organiserade och den ekonomiska brottsligheten på senare tid tilldragit sig allt större uppmärksamhet i den kriminalpolitiska debatten. Det rör sig här naturligtvis inte om någon ny företeelse. Men dessa arter av brottslighet torde fortlöpande

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 20

växa i omfattning och bedrivas under alltmer utstuderade former. Under senare tid har frågan om åtgärder mot det allvarliga samhällsproblem som denna kriminalitet utgör tagits upp på skilda håll. Var för sig eller i samarbete har sålunda en rad myndigheter initierat åtgärder för att kartlägga och effektivisera de insatser som är påkallade. Som exempel kan nämnas riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen och BRÅ.

1 maj 1977 presenterade en arbetsgrupp som tillsatts inom rikspolisstyrelsen en rapport med förslag till åtgärder mot organiserad och ekonomisk kriminalitet. Vid sidan av företrädare för styrelsen fanns i gruppen representanter för RÅ, riksskatteverket, riksbanken, de lokala polismyndigheterna och den kriminologiska forskningen. Rapporten lämnades till rikspolisstyrelsen som lade den till grund för en framställning i juni 1977 till regeringen om åtgärder mot den ifrågavarande brottsligheten. Styrelsen hemställde härvid att regeringen skulle dels besluta att särskilda polisiära enheter inrättas i Stockholms, Göteborgs, Malmö och Sundsvalls polisdistrikt för att bekämpa organiserad och ekonomisk brottslighet, dels, i samband med budgetarbetet, ta upp frågan om prioriteringen mellan den traditionella brottsligheten, narkotikabrottsligheten samt den organiserade och ekonomiska brottsligheten samt dels föranstalta om en övergripande granskning av lagstiftningsfrågorna på området.

De delar av rikspolisstyrelsens skrivelse och arbetsgmppens rapport som rör organisatoriska spörsmål och prioriteringsfrågor eller som i övrigt berör verksamheten inom olika myndigheter redovisas under anslagen B 1. Rikspolisstyrelsen och B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Vidare behandlas utbildningsfrågor under anslaget B 1 samt under anslaget C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna.

1 arbetsgruppens rapport uttalades att gruppen under sin verksamhet hade kommit i kontakt med ett flertal lagstiftningsfrågor som borde bli föremål för en närmare översyn för att möjliggöra en effektiv och rättssaker samhällelig insats mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Gruppen angav översiktligt en rad exempel från olika områden på sådana frågor.

Rikspolisstyrelsen har i sin framställning förklarat att styrelsen delar arbetsgruppens uppfattning att lagstiftningsfrågorna bör bli föremål för en övergripande granskning, vilken bör omfatta all den lagstiftning som kan komma i fråga i samband med de nu aktuella formerna av kriminalitet. Översynen bör således innebära att skilda lagstiftningsproblem hos olika myndigheter systematiseras, analyseras och sätts i relation till varandra. Granskningen bör enligt styrelsen omfatta såväl sådan lagstiftning som reglerar myndigheternas befogenheter och handläggningsnormer som straffrättsliga bestämmelser.

Rikspolisstyrelsens hemställan i denna del föranledde att det i juli i år uppdrogs åt BRÅ att närmare överväga frågorna angående former och riktlinjer för en sådan övergripande lagstiflningsgranskning, lämpligen inom

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 21

ramen för BRÅ:s verksamhet. Enligt uppdraget borde rådets överväganden utmynna i ett förslag till regeringen där bl.a. organisation, sammansättning, resursbehov och tidsplaner skulle redovisas. BRÅ har i yttrande den 20 september 1977 redovisat sina överväganden och förslag.

BRÅ:s yttrande

1 sitt yttrande pekar BRÅ bl. a. på den betydande oklarhet som måste anses råda beträffande vilka företeelser eller beteenden som egentligen avses med termen den organiserade och ekonomiska brottsligheten. Beträffande den organiserade brottsligheten anges det utmärkande vara att fråga alltid är om handlingar som är straffbelagda enligt gällande rätt. Handlingarna skiljer sig endast på det sättet från den traditionella brottsligheten att de sker under mer organiserade former. Det rör sig om brott som bedrivs som näring. Spörsmålet om innebörden av begreppet den ekonomiska brottsligheten är enligt BRÅ mera kontroversiellt. Härvid hänvisas bl. a. till det förhållandet att man ibland syftar på företeelser som enligt gällande rätt inte är straffbara eller som äger rum i gränslandet mellan det straffbelagda och det legala området. Mot denna bakgrund söker BRÅ identifiera problemen från skilda infallsvinklar. En metod anges vara att utgå från de persongrupper eller intressen som kränks. Ett annat sätt är att utgå från vilka förfaranden som typiskt sett hör ihop. Det kan röra sig om kedjor av inbördes sammanhängande handlingar eller om personanknutna samband. Som ett särskilt exempel nämns det fallet att brottsligt åtkomna medel förs över till legal affärsverksamhet. Ytteriigare en infallsvinkel är att utgå från olika lagstiftningskomplex.

I sitt yttrande behandlar BRÅ även frågan om riktlinjer och former för en översyn av lagstiftningen. Det sker i särskilda avsnitt som gäller rättssäkerhet och effektivitet, olika kontrollmedel samt samarbete mellan myndigheter. Härvid framhålls bl. a. att det från rättssäkerhetssynpunkt är viktigt att straffria beteenden, som ibland i den allmänna debatten kommit att föras till vad som betraktas som ekonomisk kriminalitet, behandlas som straffria så länge de inte kriminaliserats. Beträffande de handlingar som strider mot andra normer än de straffrättsliga har samhället i många fall anvisat sanktionsmöjligheter. När det gäller beteenden, som inte strider vare sig mot straffrättsliga eller andra normer, måste de lämnas opåtalade så länge samhället ej bestämt om och i förekommande fall hur de skall motverkas. Det står enligt BRÅ emellertid klart att man efter en kartläggning och värdering av sådana företeelser kan komma fram till att de bör förebyggas och motverkas. Ett medel som då kan bli aktuellt är lagstiftning.

1 ett avsnitt om kontrollmedel behandlas bl. a. frågan om olika yrkesetiska normer, offentligt sanktionerade eller i form av rekommendationer med frivillig karaktär. Härvid slås fast att många av de yrkesgrupper som styrs av sådana normer spelar en betydelsefull roll för kontroll av annan verksamhet. Det är enligt BRÅ:s uppfattning inte rimligt att tänka sig en kon-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 22

troll som utförs direkt av samhället på alla de områden som här är aktuella. Kontrollen skulle dels bli ineffektiv, dels förutsätta en generell kontrollnivå som knappast kan godtas. Enligt BRÅ finns det i stället skäl att slå vakt om och om möjligt utveckla den medelbara kontroll som berörda yrkesgrupper bidrar med.

Under rubriken organisatoriska förslag framhåller BRÅ de svårigheter som är förknippade med att genom en övergripande översyn av lagstiftningen fånga upp företeelser på så skilda områden och av så olika beskaffenhet som det här rör sig om. BRÅ anser att det av denna orsak inte är meningsfullt att för en sådan översyn skapa ett organ vars storlek och form är mer definitivt fastställda från början. En av de viktigaste uppgifterna för ett nytt organ bör bli att samordna det omfattande lagstiftningsarbete som bedrivs med anknytning till de nu aktuella frågorna samt att samverka med aktuella utredningar och kommittéer på området. En annan viktig funktion bör vara att ombesörja samarbete och förmedla kontakt mellan andra organ och myndigheter i de frågor som uppkommer. Det tänka organet bör också anförtros att från myndigheter på alla plan direkt fånga upp och kanalisera förslag till åtgärder. Möjligheten till muntliga utfrågningar för att tillgodogöra sig kunskaper och synpunkter från utomstående personer som är insatta i olika aktuella sakfrågor torde enligt BRÅ:s mening kunna användas i betydande utsträckning. I en del fall är det säkert möjligt och lämpligt för organet att arbeta ut konkreta lagförslag. Det kan emellertid förutsättas att det i många fall är mer ändamålsenligt att överlämna en fråga, som bör föranleda lagstiftningsåtgärd, till en särskild utredning eller myndighet som är bättre skickad att behandla densamma. 1 denna del bör organet alltså ha en initierande funktion.

Vid sina överväganden om vilken organisation som kan vara mest lämpad som utgångspunkt för den aktuella lagstiftningsöversynen har BRÅ stannat för ett förslag om en styrgmpp till vilken knyts tre arbetsgrupper. 1 styrgruppen bör enligt BRÅ ingå parlamentariker samt en rättsvetenskapsman och en departementstjänsteman. Gruppen skulle behandla övergripande frågor som rättssäkerhet/effektivitet, kontrollnivån i samhället, samarbete mellan myndigheter samt bedömning och samordning av arbetsgruppernas förslag. Den första arbetsgruppen skulle syssla med frågor som rör vad som allmänt kan uttryckas som förpliktelser mot eller utskylder till det allmänna. Den andia gruppen skulle inrikta sig på vad som benämns den organiserade brottsligheten. Den tredje gruppen skulle behandla frågor som rör verksamhetsformer av mer indirekt betydelse i sammanhanget och som i stor utsträckning styrs av normer av etisk karaktär.

Efter att ha närmare redogjort för gruppernas arbetsområden och sammansättning tar BRÅ upp en del företeelser som inte direkt går att hänföra till någon av de föreslagna grupperna. Härunder faller bl. a. företeelser som avser den yttre och inre miljön. BRÅ håller före att det kan vara mest lämpligt att det i en första omgång uppdras åt en särskild sekreterare eller

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 23

expert att genom analyser och kartläggningsarbete söka identifiera problemen och undersöka förutsättningarna för mer omfattande åtgärder på området. Denna sekreterare eller expert föreslås stå utanför de föreslagna grupperna, direkt underordnad styrgruppen.

BRÅ förordar att den föreslagna organisationen inordnas i rådet. Härför talar de avsedda uppgifterna och arbetsformerna.

När det gäller vilka resurser som behövs utgår BRÅ från att styrgruppen och envar av arbetsgrupperna bör ha en heltidsarbetande sekreterare/handläggare. Härtill kommer den särskilda handläggaren/experten för de frågor som ligger vid sidan av grupperna. En assistent/kansliskrivare måste dessutom biträda grupperna. BRÅ förutsätter att sekreterarna/handläggarna — i enlighet med vad som tidigare tillämpats inom BRÅ - ställs till förfogande av närmast berörda departement och myndigheter samt att de avlönas av dessa. Det föreslås att en tjänst som assistent/kansliskrivare inrättas. Kostnaden för denna samt för arvoden till ordförande och ledamöter, reseersättningar, konsulter och expertis, expenser och inventarier (engångskostnad) beräknas för rådets del uppgå till drygt 200000 kr. för ett verksamhetsår.

Föredraganden

Det torde i dag råda allmän enighet om att den organiserade och den ekonomiska brottsligheten är företeelser som måste ges hög prioritet i den brottsbekämpande verksamheten (se t. ex. justitieutskottets betänkande 1977/78:16). Rikspolisstyrelsens framställning till regeringen om åtgärder i ämnet har varit föremål för en omfattande remissbehandling. En närmare redogörelse för remissutfallet avser jag att lämna under anslaget B 6. Redan här skall emellertid konstateras att praktiskt taget alla remissinstanser är eniga om att kraftfulla åtgärder bör sättas in mot den nu aktuella kriminaliteten. Jag har samma uppfattning för egen del.

Det är givet att man måste gå fram på olika vägar för att nå praktiska resultat på detta område. Organisatoriska åtgärder och resursförstärkningar liksom förbättrad utbildning när det gäller polisen och andra rätts-vårdande myndigheter framstår som viktiga delar av ett åtgärdsprogram med den inriktning som jag nyss har angett. Till de frågorna återkommer jag under anslagen B 1, B 6 och C 2. Se även under anslaget D 1. Jag delar uppfattningen att det även är angeläget att det kommer till stånd en allmän översyn som är inriktad på den lagstiftning som har anknytning till de nu aktuella formerna av kriminalitet.

En sådan författningsöversyn kommer uppenbariigen att innefatta många både svåra och känsliga avgöranden. Ett väsentligt problem blir att åstadkomma en godtagbar avvägning mellan intresset av effektivitet å ena sidan samt hänsynen till rättssäkerheten och den personliga integriteten å den andra. Redan i uppdraget till BRÅ framhölls att arbetet därför borde bedrivas under parlamentarisk insyn. Vidare anfördes att det med hänsyn

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 24

till den tänkta uppgiftens omfattning och komplexitet måste starkt sättas i fråga om den lämpligen borde överiämnas till en kommitté av traditionell art. Eftersom översynen väntas beröra ett stort antal författningar samt många och till en del mycket omfattande rättsområden, måste sålunda noga beaktas att arbetet kan planeras och bedrivas på ett funktionellt och flexibelt sätt med sikte på snabbast möjliga delresultat. Till bilden hör också att en väsentlig uppgift i sammanhanget bör vara att hålla kontakt med och vid behov söka samordna verksamheten med det översynsarbete som redan bedrivs på en rad olika rättsområden inom enskilda myndigheter, särskilda kommittéer eller i annan form. En översyn genom BRÅis försorg torde med hänsyn till rådets uppbyggnad och inriktning av sin verksamhet utgöra den mest ändamålsenliga lösningen.

Mot den bakgrund som angetts nu har regeringen på min föredragning den 8 december 1977 beslutat uppdra åt BRÅ att föranstalta om en översyn av lagstiftningen mot den organiserade och den ekonomiska kriminaliteten. Enligt regeringsbeslutet bör översynen ske i former som i allt väsentligt överensstämmer med vad BRÅ själv har föreslagit i sitt yttrande. Det innebär en organisation med tre arbetsgrupper samt en styrgrupp med parlamentarisk förankring.

Den översyn som sålunda nyligen har beslutats är enligt min mening angelägen inte minst från den synpunkten att det som BRÅ har påpekat råder oklarhet om vad som egentligen avses med begreppen den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Det är enligt min mening väsentligt att den utredning som kommer att ske genom rådets försorg inte leder till dröjsmål med sådana insatser i fråga om bl.a. förstärkta resurser för brottsbekämpandet samt förbättreid utbildning för ändamålet som redan nu framstår som påkallade. Det synes därför vara motiverat att i korthet ange vad som enligt min mening f. n. bör läggas in i de aktuella begreppen.

När det gäller begreppet organiserad brottslighet torde det vara mindre tveksamt vilka företeelser som avses. Det är naturligt att hit hänföra sådan verksamhet som är kriminaliserad i sig och som i detta sammanhang kännetecknas av att den utövas i organiserade former. Hit hör vissa former av häleri samt varu- och narkotikasmuggling liksom illegal tillverkning av bl. a. alkoholhaltiga drycker och narkotika. Andra exempel är organiserad prostitution, illegal spel- och vadhållningsverksamhet samt olaglig ut-skänknings- och klubbverksamhet.

Större tveksamhet torde föreligga om vad som bör förstås med den ekonomiska brottsligheten. Detta återspeglas både i BRÅ:s yttrande och vid remissbehandlingen av framställningen från rikspolisstyrelsen. Att olika former av skattebrottslighet liksom brott mot de bestämmelser som gäller arbetsgivaravgifter, tull, valuta, arbetarskydd och miljövård ofta är att hänföra under det aktuella begreppet torde visserligen stå klart. Detsamma gäller gäldenärsbrott av allvarligare art liksom ofta rena bedrägeri- eller förskingringsbrott samt häleribrott avseende större ekonomiska värden.

Prop, 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 25

vare sig de riktar sig mot det allmänna eller mot enskilda. Vad som åsyftas är alltså kvalificerade ekonomiska brott.

En del uttalanden i rapporten från arbetsgruppen inom rikspolisstyrelsen har emellertid kommit att uppfattas så att begreppet ekonomisk brottslighet också skulle inbegripa förfaranden, mot vilka man möjligen skulle kunna anföra moraliska betänkligheter men som inte är förbjudna enligt vår lagstiftning. Med anledning härav vill jag understryka vikten av att det aktuella begreppet reserveras för straffbelagda handlingar. När jag i det följande behandlar frågor om bl. a. förstärkning av polisens resurser för att bekämpa den organiserade och den ekonomiska brottsligheten avser jag sålunda självfallet endast gärningar som är kriminaliserade enligt gällande lagstiftning. En annan sak är att gränserna kring det straffbara området kan behöva ses över på vissa områden. Detta är en uppgift som bl. a. faller på BRÅ inom ramen för den lagstiftningsöversyn som har anförtrotts åt rådet.

För BRÅ:s kostnader med anledning av uppdraget beräknar jag medel i enlighet med vad rådet har yrkat. Detta innebär att jag har beräknat medel för en biträdestjänst.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 568000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader anvisa ett förslagsanslag av 3 568000 kr.

All. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

1976/77 Utgift 2328 297 Reservation 861548

1977/78 Anslag 3 240000

1978/79 Förslag 3 465000

Från anslaget bestrids kostnader för informationsverksamhet och forskning inom det kriminalpolitiska området.

Brottsförebyggande rådet yrkar en höjning av anslaget med 360000 kr. Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1978/79 till 3 465000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3465000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

26

B. POLISVÄSENDET

Utvecklingen under de senaste åren i fråga om de brott som har kommit till polisens kännedom framgår av följande sammanställning.

Brott som kommit till polisens kännedom

	Brotts-	varav
År		inbrotts-	motor-	mord och	skade-
	balks-	stöld	fordons-	dråp (även	görel-
	brott	(även annan stöld än inbrotts-stöld såvitt avser skjutvapen o.d.)	tillgrepp	försök) bamadråp, misshandel varav döden följt, övriga misshandelsbrott och rån	se
1965	393 660	80584	46717	12936	22995
1966	410904	80520	44861	14341	22393
1967	437 042	85 469	48899	14889	24721
1968	493 926	98450	49840	18 237	28815
1969	480979	90885	51 164	19349	29933
1970	563138	108626	57740	20121	33 882
1971	614150	135 088	62862	19565	37102
1972	598681	128310	54 466	20390	37007
1973	547 542	114999	47549	19871	39338
1974	570610	115391	47475	22470	45 771
1975	643 405	134470	55279	24139	54760
1976	683 279	150180	62 352	24433	54901
1976-01-01-
10-31	550924	122452	51317	19 398	44843
1977-01-01-
10-31»	573 229	126377	51 172	21664	50 193

» Summering av uppgifter från statistiska centralbyråns månadsstatistik, summerade uppgifter ger erfarenhetsmässigt lägre siffror än årsstatistiken.

Dessa

B 1. Rikspolisstyrelsen

1976/77 Utgift 134802974

1977/78 Anslag       M49 170000 1978/79 Förslag        168 366000 ' Av anslaget skall 8 801 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.

Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Inom styrelsen finns en avdelning med två polisbyråer, en avdelning med en teknisk byrå och en utbildningsbyrå samt en avdelning med en personalbyrå, en kanslibyrå, en registerbyrå och en enhet för datafrågor. Vidare finns en säkerhetsavdelning med två byråer.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

27

	1977/78	Beräknad änd		ring 1978/79
		Rikspolis-		Föredra-
		st>	'relsen	ganden
Personal
Handläggande personal	271		+ 21		-
Övrig personal	287		+    4		-
	558'		+ 25		-
Anslag
Lönekostnader	65 116000	+ 17 259000		+ 12812000
Sjukvård	200000	+	50 000	+	50000
Reseersättningar	1361000	+	339000	+	136000
Därav utrikes resor	(225 000)	(+	50000)	(+	25 000)
Lokalkostnader	36649000	+	4684000	+	4156000
Expenser	4690000	+	1 105 000	-	636000
Passformulär m. m.	3750000		-		-
Kostnader för polis-
väsendets arbetstids-
nämnd m. m.	75000		-		-
Centralt anordnad ut-
bildning	2528 000	+	936000	+	350000
Avgifter till datamaskin-
fonden m. m.	26747000	+	2 391000	+	2000000
Bidrag till kostnader
för gemensam kontors-
drift m. m. i kvarteret
Kronoberg	7084 000	+	2116000	+	1298000
Ej disponerat belopp	970000		-	-	970000
	149170000	+28880000		+ 19196000

' Tjänster vid förvaltningskontoret för Kronoberg redovisas under anslaget B 9.

Rikspolisstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning utgör 21 421 000 kr., varav 9222000 kr. avser löner till tjänstemän och 3 342000 kr. avlöningsförmåner och arvoden till heltidsanställda extralärare och till timlärare vid polisskolorna.

2. I samband med inflyttningen i kvarteret Kronoberg har styrelsen rekonstruerat och kompletterat polismuseet. Styrelsen föreslår att informationsenheten tillförs en tjänst som föreståndare för polismuseet (+81398 kr.).

3. Rikspolisstyrelsen avser att inrätta en central samverkansgrupp för bl. a. lagstiftningsfrågor avseende organiserad brottslighet och föreslår att en tjänst som polisintendent inrättas vid kriminalsektionen för att bl.a. verka som sekreterare i samverkansgruppen (+ 130855 kr.).

4. Behov föreligger vid utbildningsbyrån av en byrådirektör/förste byråsekreterare/byråsekreterare (+ 101 865 kr.) för planering och uppföljning av de ekonomiska frågorna beträffande central, regional och lokal utbildning och av ett kontorsbiträde (+71 274 kr.).

5. 1 samband med inflyttningen i kvarteret Kronoberg har inrättats ett centralarkiv. Styrelsen föreslår att kanslibyrån tillförs en tjänst som arki-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 28

varie (+94876 kr.) som skall ha överinsyn över centralarkivet samt ansvara för arkivbildning och arkivvård inom styrelsen. Vidare föreslås en tjänst som arkivföreståndare (+71 274 kr.) för skötsel och vård av arkivet.

6. Behov föreligger av en byrådirektör/förste byråsekreterare/byråsekreterare (+101 865 kr.) vid personalbyrån. En allt mer omfattande information erfordras till den lokala polisorganisationen om innebörd och till-lämpning av nya lagar, förordningar och avtal.

7. Styrelsen har genom en nyligen genomförd organisationsförändring inrättat en särskild personaladministrativ sektion vid personalbyrån för att handha ett personaladministrativt informationssystem inom polisväsendet. Till sektionen har därjämte från andra sektioner överförts personalbokföring m. m. avseende styrelsens personal. Styrelsen föreslår att sektionen tillförs en tjänst som byrådirektör för att leda, kontrollera och samordna verksamheten (+130855 kr.).

8. För en fortsatt uppbyggnad av personalvårdsorganisationen föreslår styrelsen att personalbyrån tillförs en tjänst som avdelningsdirektör (+136 926 kr.) och en tjänst som byrådirektör/förste byråsekreterare/byråsekreterare (+101 865 kr.).

9. Styrelsen föreslår att 14 tjänster enligt ett tidigare förslag av statskontoret inrättas under budgetåret 1978/79 (+ 1 360487 kr.).

10. Styrelsen föreslår att registerbyrån tillförs en tjänst som förste byråsekreterare/byråsekreterare (+94876 kr.) för att leda den inre spaningen med utnyttjande av ADB-registren vid grövre brott.

11. Som framgår under anslaget B 6. har rikspolisstyrelsen i särskild skrivelse hemställt om vissa åtgärder för att bekämpa den organiserade/ekonomiska brottsligheten. En av styrelsen partsammansatt arbetsgrupp har sett över den utbildning som f. n. ges polismän vilka utreder ekonomisk brottslighet. Arbetsgruppen har i en rapport lämnat förslag till kompletterande utbildning som synes lämplig för att polisen skall bli bättre skickad att utreda den brottslighet som är aktuell här. Utbildningsförslaget innebär sammanfattningsvis dels att två specialkurser för utredning av vissa förmögenhetsbrott resp. gäldenärs- och skattebrott, som utgör den nuvarande polisutbildningen beträffande utredning av ekonomisk brottslighet, utökas med 20 elever i resp. kurs och dels att vissa polismän ges en mera specialinriktad vidareutbildning. För att få genomgå denna vidareutbildning, som under en kurstid på sex veckor syftar till att ge fördjupade kunskaper främst i företagsekonomi med tonvikt på redovisning (bokföring), måste polismannen tidigare ha gått igenom de båda nämnda special-kursema. Kursen i företagsekonomi m. m. föreslås bli följd av två kompletterande kurser om tre resp. en vecka i bl. a. spaning mot och utredning av organiserad/ekonomisk brottslighet. 1 dessa kompletteringskurser föreslås vissa tjänstemän utanför polisväsendet få deltaga (bl. a. skatterevisorer). Vidareutbildningen skall under budgetåret 1978/79 ges de 68 polismän, som styrelsen föreslår skall avdelas för att bekämpa denna brottslig-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet 29

het (se härom under B 6.). När det gäller kompletteringskurserna har rikspolisstyrelsen därutöver beräknat platser för ett antal skatterevisorer, taxeringsintendenter och åklagare.

Rikspolisstyrelsen begär för ökade kostnader för lärare och utbildnings-materiel i anledning av den planerade satsningen på åtgärder mot den organiserade/ekonomiska brottsligheten sammanlagt 397220 kr., varav 280 120 kr. avser kostnader för lärare och 117 100 kr. utbildningsmateriel.

12. Styrelsen har beräknat 300000 kr. för ersättning till praktikanter enligt cirkulär (1975: 326) om praktiktiänstgöring hos statsmyndighet.

13. Under posten Avgifter till datamaskinfonden m.m. föreslår styrelsen vissa utökningar i fråga om datorutrustning, terminalutrustning och da-taregistreringsutrustning till en sammanlagd kostnad av ca 2,4 milj. kr.

Rekrytering av polisaspiranter

Den som antas som extra polisman (polisaspirant) genomgår under de första tio månaderna en grundläggande utbildning, den s. k. grundkursen, vid polisskolan i Ulriksdal.

Under de andra och tredje utbildningsåren fullgör polisaspiranten praktiktjänstgöring, s. k. alterneringstjänstgöring. Aspiranterna ingår härvid i s. k. rekryteringskårer. Sådana kårer finns i vissa större polisdistrikt. Aspi-rant placeras i viss rekryteringskår ungefär en månad efter det att grundkursen har börjat.

Praktiktjänstgöringen fullgörs på olika enheter i polisdistriktet. Först mot slutet av tjänstgöringen på en enhet anses aspiranten böra anförtros att utföra enklare ärenden mera självständigt. Den som fullgör alterneringstjänstgöring kan därför inte tas i anspråk i samma utsträckning som en fullt utbildad polisman.

Sedan alterneringstjänstgöringen avslutats, är polisaspiranten färdigut-bildad. Han är behörig att söka extra ordinarie polismanstjänst tre år efter det han började som aspirant.

I 1977 års budgetproposition (1976/77:100, bil. 5 s. 21) framhölls att balans måste föreligga mellan aspirantantagningar, nya tjänster och avgångar. Det borde därför studeras hur stor intagningsnivån på polisskolan borde vara i framtiden vid alternativa antaganden om nya tjänster och avgångar.

Mot denna bakgrund har frågan analyserats av en arbetsgrupp med företrädare för justitie- och budgetdepartementen samt rikspolisstyrelsen.

Gmppen har nyligen lagt fram förslag till en metod för hur rekryteringsbehovet skall beräknas. Arbetet fortsätter med mera detaljerade beräkningar.

När det gäller att beräkna detta behov är enligt gruppen de viktigaste faktorerna antalet avgångar tre år efter anställningsåret och antalet nya tjänster vid samma tidpunkt. Av betydelse är också skillnaden mellan an-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 30

talet anställda och antalet utexaminerade aspiranter. Denna skillnad är enligt gruppen i regel fem procent.

Övergångsvis måste enligt förslaget hänsyn också tas till skillnaden mellan antalet polismanstjänster och det faktiska antalet poliser, dvs. det antal poliser som avlönas med medel från anslaget B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader.

Det faktiska antalet polismän är enligt gruppen mindre än det antal polismanstjänster som finns. Skillnaden mellan det faktiska antalet polismän och antalet tjänster ligger mellan 200 och 800 beroende på hur man ser på möjligheterna att under altemeringstjänstgöringen använda polisaspiranterna för polismansuppgifter. Det lägre värdet fömtsätter att aspiranterna under denna tjänstgöring kan tas i anspråk i full utsträckning, det högre värdet att de kan användas i polisiärt arbete till 50 procent.

Sambandet mellan de faktorer som angetts här beskrivs av gruppen på följande sätt. R=(A+T)xl,05 + pxB R = det sammanlagda rekryteringsbehovet ett visst år A = beräknat antal avgångar tre år efter rekryteringsåret T = beräknat antal nya tjänster tre år efter rekryteringsåret p = den procentuella andel av B som bör täckas genom den aktuella rekryteringen B = skillnaden mellan antalet polismanstjänster och det faktiska antalet

poliser Gmppen anser att justitiedepartementet bör använda denna formel för att beräkna hur många polisaspiranter som skall antas visst år. Det föreslås att rikspolisstyrelsen får i uppdrag att varje år i sin anslagsframställning lämna justitiedepartementet uppgifter om

- faktiska avgångar under de fem senaste åren (pension, delpension, dödsfall, övergång till annan verksamhet)

- femårsprognoser över avgångar enligt en metod som gruppen angett

- uppgift om antalet polismanstjänster den 1 juli det år som anslagsframställningen inges

- uppgift om det antal poliser som avlönas med medel från anslaget B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Uppgiften bör avse läget den 1 juli det år som anslagsframställningen inges. Rekryteringen av polisaspiranter är enligt gruppen ojämnt fördelad över

landet. Det föreligger brist på personal framför allt i storstadsområdena under det att andra områden har överskott. Gmppen föreslår därför att det uppdras åt rikspolisstyrelsen att i större utsträckning rekrytera aspiranter i områden som har brist på polispersonal. Den metod som gruppen föreslagit för beräkning av rekryteringsbehovet bör därvid användas som hjälpmedel av styrelsen. Flyttningar mellan regioner måste emellertid beaktas. 1 formeln skall därför även ingå uppgifter om sådana,flyttningar (län, storstadsdistrikt).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 31

Gruppen föreslår slutligen att rikspolisstyrelsen får i uppdrag att varje år i sin anslagsframställning redovisa utfallet av rekryteringen av polisaspiranter, fördelat på regioner.

Remissyttrandena

Efter remiss har yttranden över arbetsgruppens förslag avgetts av rikspolisstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län - efter hörande av polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt — samt Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).

Alla remissinstanser finner det angeläget att metoder skapas för hur behovet av polisaspiranter skall beräknas och ansluter sig i princip till de beräkningsmetoder som arbetsgruppen förordat.

Remissinstanserna anser över lag att alterneringstjänstgörande aspiranter inte kan räknas som arbetskraft till 50% eller högre. Som stöd för denna uppfattning anges bl. a. att aspiranterna kräver handledning av erfarna polismän vilkas möjligheter till eget arbete minskas i motsvarande mån. TCO-S anser att aspiranten bör beräknas motsvara omkring en fjärdedels eller en tredjedels polisman, dock högst 35 %. Bristen uppgår därför enligt TCO-S till drygt 1 000 polismän.

Länsstyrelsen i Stockholms län och polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt framhåller att hänsyn även bör tas till de avgångar som sker under alterneringstjänstgöringen.

Rikspolisstyrelsen, TCO-S och polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt anser att med hänsyn till delpensionsreformen avgångarna är alltför försiktigt beräknade i gruppens förslag.

Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt understryker att vakansläget bör beräknas genom att man som gruppen föreslår jämför antalet tjänster med antalet poliser som faktiskt uppbär lön. Länsstyrelsen i Stockholms län sätter i fråga om inte sättet att beräkna skillnaden mellan antalet polismanstjänster och det faktiska antalet poliser kan göras än mer tillföriitligt, genom att hänsyn tas till att polisman t. ex. kan vara kommenderad som instruktör utanför regionen, åtnjuta tjänstledighet längre tid av olika anledningar eller vara långtidssjuk.

Rikspolisstyrelsen ifrågasätter användbarheten av metoden när det gäller att beräkna rekryteringsbehovet i de olika regionerna, eftersom fördelningen av nyinrättade tjänster inte torde kunna beräknas i förväg. Styrelsen framhåller därvid att den fr. o.m. hösten 1977 prövar ett sätt att nä ett bättre resultat av rekryteringsarbetet i regionala bristområden. Det går ut på att rekryteringskonsulenternas arbetsinsats till inemot 50% satsas på informationsverksamhet i Stockholms län där det konstaterats att åtskilliga målgrupper ännu inte kunnat nås. Styrelsen avser vidare att övergå till att placera ut polisaspiranterna i regioner redan i samband med antagningsbeslutet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 32

Föredraganden

1 likhet med remissinstanserna finner jag angeläget att tillföriitliga metoder skapas för att beräkna behovet av polisaspiranter. Den metod som arbetsgruppen föreslagit har i allt väsentligt godtagits vid remissbehandlingen. Jag är därför beredd att i huvudsak tillämpa den.

Delade meningar föreligger när det gäller till vilken del polisaspiranter bör anses fullgöra polismansuppgifter under alterneringstjänstgöringen. Gruppen har utgått från värden mellan 50 och 100% av aspirantens arbetstid. Remissinstanserna anser emellertid genomgående att redan 50% ligger för högt.

Oavsett hur man värderar den insats som görs av polismän under alterneringstjänstgöring står det klart att en brist på polismän föreligger. För att minska denna brist bör polisskolan utnyttjas maximalt under budgetåret 1978/79. Skolan kan normalt ta emot högst 760 polisaspiranter under ett år. Om den frivilliga assistentutbildningen av vissa polismän senareläggs något kan emellertid som en engångsföreteelse kapaciteten ökas till 800 aspiranter. Med hänsyn till det starka intresset av att vakanserna minskas anser jag att denna åtgärd bör vidtas under det kommande budgetåret. Jag beräknar därför medel för intagning av 800 polisaspiranter under budgetåret 1978/79, dvs. 40 aspiranter mer än som hittills ansetts kunna bli utbildade vid polisskolan under ett budgetår.

När det gäller gmppens förslag till metod för att beräkna det regionala rekryteringsbehovet avser jag att i annat sammanhang föreslå regeringen åtgärder.

Den kraftfulla satsning i syfte att bekämpa den organiserade och den ekonomiska brottsligheten som rikspolisstyrelsen och riksåklagaren (RÅ) var för sig har föreslagit, har föranlett framställningar om medel för ökad utbildning av polismän och åklagare. (Framställningen från RÅ behandlas närmare under anslaget C 2.)

Enligt vad jag erfarit har inom de båda centralmyndigheterna förberedelserna för en mera specialinriktad utbildning redan nått så långt att detaljplaner för utbildningen utarbetats. Rikspolisstyrelsen har i sitt förslag i viss utsträckning räknat med deltagare även från åklagarväsendet och beräknat medel härför. 1 den första kurs som RÅ planerat till våren 1978 har denne å sin sida avsatt en plats för en observatör från polisen i syfte att skapa underlag för en bedömning av om utbildningen möjligen i ett senare skede kan göras gemensam för åklagare och polis.

För egen del anser jag att uppläggningen av de aktuella kurserna hunnit så långt att åtgärder i syfte att samordna utbildningen inte nu bör vidtas. Det har också sin fördel att på detta sätt två olika kurser kan utvärderas och utgöra underlag för fortsatt planering av vilken utbildning som kan visa sig ändamålsenlig på området i framtiden. Särskilt bör undersökas om inte utbildningen eller åtminstone delar av denna kan samordnas. Det bör ankomma på RÅ och rikspolisstyrelsen att i samråd överväga frågan. Det

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

33

är inte uteslutet att det kan vara mest ändamålsenligt att separata utbildningsavsnitt förekommer för vartdera verksamhetsområdet i allt fall i de delar där utbildningen mera inriktas på de särskilda uppgifter som ankommer på poliser som utredningsmän resp. på åklagare som förundersökningsledare.

1 huvudsaklig överensstämmelse med förslaget från rikspolisstyrelsen har jag för ökade utbildningskostnader i anledning av satsningen på den organiserade och den ekonomiska brottsligheten beräknat medel med sammanlagt 266000 kr. Härvid har hänsyn tagits till antalet tjänster som jag under anslaget B 6. beräknar för den aktuella verksamheten.

Under hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 168 366000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 168366000 kr., varav 9934000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.

1976/77 Utgift 19 159753 Reservation 20328134

1977/78 Anslag »34869000

1978/79 Förslag 27 199000

' Av anslaget skall 24234000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.

	1977/78	Beräknade kostnader 1978/79
		Rikspolis-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Bilar och motorcyklar m. m.	24976000	28716000	11318000
Radioutrustning m. m.	7693000	21340000	15 021000
Hästar och hundar m. m.	1825000	1845 000	1835000
Trafikövervaknings-
materiel m. m.	75000	768000	25000
Reserverade medel	-	-1000000	-1000000
Ej disponerat belopp	300000	-	-
	34 869000	51669000	27199000

Rikspolisstyrelsen

Av den 30 juni 1977 reserverade medel har 19 275 000 kr. tagits i anspråk genom utlagda beställningar och åtaganden vilka kommer att betalas under budgetåret 1977/78. Styrelsen föreslår att 1 milj. kr. av de reserverade medlen enligt regeringens bestämmande disponeras för andra ändamål än de avsedda under budgetåret 1977/78. 3   Riksdagen 1977178. I saml. 100. Bilaga 5.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 34

1. För den lokala polisorganisationen föreslår styrelsen tre nya fordon.
För Göteborg-Landvetter flygplats inom Göteborgs polisdistrikt föreslår
styrelsen anskaffning av en personbil och för Huddinge polisdistrikt en
mindre transportbuss. För verksamheten vid den grupp inom rikskrimina
len som griper in vid bombhot föreslås anskaffning av en lastbil. Stock
holms polisdistrikt bör enligt styrelsen tillföras två släpvagnar, varav en in
redd för ledning vid händelser med stora personalinsatser och en för för
varing och transport av skyddsutrustning och materiel. De sammanlagda
kostnaderna för nya fordon beräknas till 302000 kr.

Det fr. o. m. budgetåret 1975/76 påbörjade försöket med förlängning av brukningstiden för bilar bör fortsätta.

Styrelsen anser att det under budgetåret 1977/78 påbörjade utbytet av personbilar avsedda för patrullering med en polisman mot bilar avsedda för patrullering med tvä polismän bör fortsätta.

Sammanlagt bör 580 bilar och 80 motorcyklar bytas ut till en kostnad av 27999000 kr.

Två terrängskoterpaket bör anskaffas och tio bytas ut till en sammanlagd kostnad av 415 000 kr. (Ett terrängskoterpaket består av två terrängskotrar med viss utrustning för polisändamål.)

2. Styrelsen begär 13 350000 kr. för betalning under budgetåret 1978/79
av personradioutrustning för vilken styrelsen för budgetåret 1977/78 erhål
lit beställningsbemyndigande.

För ombyggnad av fem transportabla återutsändare för fjällräddningstjänsten i Kopparbergs och Jämtlands län begärs 125 000 kr.

För modifiering av polisväsendets radiosystem 70 med bl. a. nattkoppling begärs 200000 kr.

Styrelsen föreslår att 30 personsökare anskaffas till en kostnad av 90000 kr.

För anskaffning av 45 bärbara radiostationer till rikskriminalen, tunnelbanepolisen i Stockholm samt för fjällradionätet i Kopparbergs och Jämtlands län begär styrelsen sammanlagt 470000 kr.

För utbyte av sju bärbara radiostationer för båtar och två för rikskriminalens bombgrupp begärs sammanlagt 46 000 kr.

För inköp av ytterligare talkrypteringsutrustning begär styrelsen 1900000 kr.

För utrustning av reservledningscentral i kvarteret Kronoberg bör anskaffas telefonlinjer, radiopaneler, reservradio samt telex. Kostnaden beräknas till 307 000 kr.

För anskaffning av ytterligare två TV-kameror för trafikövervakning i Stockholm begär styrelsen 410000 kr.

För fortsatt utbyggnad av ID-system anpassat för postens mobila larmsystem begär styrelsen 1592000 kr. samt beställningsbemyndigande på 2250000 kr. med betalningsutfall budgetåret 1979/80.

3. Styrelsen yrkar sammanlagt 1 845 000 kr. för bl. a. utbyte av 10 hästar
och 80 hundar.

Prop, 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

35

4. För komplettering, utökning och utbyte av trafikövervakningsmate-riel såsom radarhastighetsmätare och traffipaxanläggningar samt för utökad provverksamhet med alcolmeter begär styrelsen sammanlagt 767000 kr.

Föredraganden

1. För utbyte av ca 265 bilar och ca 20 motorcyklar beräknar jag ca 11 milj. kr. Jag har beräknat medel för åtta nya bilar. Beträffande användningen av dem återkommer jag under anslaget B 6. Medel har vidare beräknats för utbyte av tre terrängskoterpaket.

2. För betalning under budgetåret 1978/79 av personradioutrustning, för vilken för budgetåret 1977/78 lämnats beställningsbemyndigande, har jag beräknat 13 350000 kr. För radioutrustning till fordon beräknar jag ca 1671000 kr.

3. Jag beräknar medel för utbyte av 10 hästar och 80 hundar.

4. Under posten inköp av trafikövervakningsmateriel m. m. har jag beräknat 25000 kr. för utökad/fortsatt provverksamhet med alcolmeter.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 27 199000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Polisverket: Inköp av motorfordon tn. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 27 199000 kr., varav 18903 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m.

1976/77 Utgift 81546000

1977/78 .Anslag        ' 95 807000 1978/79 Förslag        101936 000 ' Av anslaget skall 53 077000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Rikspolis-	Föredra-
			styrelsen	ganden
Underhåll och drift av
motorfordon m. m.		52928000	+ 7 987000	+   760000
Underhåll och drift av
helikoptrar m. m.		9499000	+  1434000	+ 1434000
Underhåll och drift av
båtar m. m.		2330000	+    490000	+  490000
Underhåll och vård av
radioanläggningar m.	m.	12902000	+   1483 000	+ 1483000
Försäkring av motorfordon		1700000	+     170000	+   170000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

36

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Underhåll och vård av fordonsutruslning m. m.

Underhåll och vård av hästar m. m.

Underhåll och vård av hundar m. m.

Underhåll och vård av personlig utrustning m. m.

Underhåll och vård av trafikövervakningsmateriel m. m.

Underhåll och vård av kriminalteknisk utrustning m. m.

Underhåll och vård av speciell materiel m. m.

Underhåll och vård av kart-utrustning

Underhåll och vård av arrestutrustning m. m.

	Rikspolisstyrelsen	Föredraganden
1900000	+ 450000	+	190000
695 000	+  88000	+	70000
4 402000	+ 1069000	+	400000
3 900000	+ 4 474000	+	390000
2861000	+ 945000	+	286000
1645 000	+ 488000	+	165 000
905 000	+  241000	+	91000
140 000	+  20000		-
-	+  275000	+	200000
95807000	+ 19614000	+6129000

Föredraganden

Under posten Underhåll och vård av hundar m.m. har jag beräknat I 050000 kr. till driftbidrag för statens hundskola i Sollefteå.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 101936 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 101936000 kr., varav 56473 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

67646425 70350000 80945000

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 83 040000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 37

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 80945 000 kr. Ökningen av anslaget beror till stör.sta delen på automatiska kostnadsökningar. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att t\\\ Polisverket: Särskild polisverksatnhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 80945 000 kr.

B 5. Polisverket: Diverse utgifter

1976/77 Utgift 5 114624

1977/78 Anslag 3 630000

1978/79 Förslag 4 630000

Från detta anslag betalas bl. a. bidrag till internationella kriminalpolisorganisationen i Paris (Interpol), till enskilda anställda för studier av betydelse för polisväsendet och till föreningar för anställda vid polisväsendet. I övrigt bestrids från anslaget bl. a. kostnader för efterspaning av försvunna personer. Kostnader för polisverksamhet som inte skall bestridas från annat anslag betalas från detta anslag efter beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 5 245000 kr.

Föredraganden

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till PoUsverket: Diverse utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4630000 kr.

B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift        2 060 732 564 1977/78 Anslag    ' 2 241609000 1978/79 Förslag     2567373000 ' Av anslaget skall 515 840000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.

Rikspolisstyrelsen utövar som central förvaltningsmyndighet högsta inseendet över polisväsendet. Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länet. 1 varje län utom i Gotlands län finns hos länsstyrelsen en länspolischef. Varje län är indelat i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. 1 varje polisdistrikt finns en polisstyrelse.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

38

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Rikspolisstyrelsen	Föredraganden
Personal Tjänstemän i polischefs-karriären Övriga polismän (exkl. personal i rekryteringskåren) Annan personal	272 15 480 3 509,5	+   3 + 350 + 150	+    1 + 129 + 150

19261,5

+503

+280

Anslag

Lönekostnader till

tjänstemän	1725499000	+276332000		+ 243 450000
Lönekostnader till extra
polismän (polisaspi-
ranter) m.fl.	206325000	+	30000000	+	30000000
Lönekostnader till övrig
extra personal och till-
fällig arbetskraft	2951000	+	8904000	+	295000
Ersättningar till sakkunniga	9000000	+	3000000	+	1500000
Sjukvård	3000000	+	500000	+	500000
Reseersättningar	45936000	+	12000000	+	6000000
Lokalkostnader	180600000	+	36690000	+	36540000
Expenser	43 294000	+	13 745 000	+	2 075000
Kostnader för förpassning
och för kost och sjukvård
för omhändertagna perso-
ner m. m.	3 000000	+	500000	+	300000
Kostnader för regionalt
och lokalt anordnad
utbildning	2742 000	+	1538000	+	464000
Särskilda utgifter i
polistjänsten	990000	+	50000		-
Ersättning för skador vid
flygande inspektion	20000		-		-
Ersättning för skador på
polismans lösa egendom	125000	+	40000	+	20000
Ersättning till enskilda för
biträde åt ordningsmakten	50000		-		-
Kostnader för politi-
transporter	3400000	+	400000	+	400000
Kostnader för trafik-
nämnder	200000		-		-
Kostnader för företags-
nämnder	600000	+	100000		-
Vissa kostnader för för-
undersökning m. m.	4000000	+	1500000	+	400000
Övriga utgifter	1 100000		-		-
Bidrag till kostnader för
gemensam kontorsdrift
m. m. i kvarteret
Kronoberg	8777000	+	5 108000	+	3 820000
Ej disponerat belopp	959000		-	-	959000
	2242 568000	+390407000		+324805000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 39

Rikspolisstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 334831 000 kr.

2. Polisstyrelserna har yrkat sammanlagt 2 825 nya tjänster och länsstyrelserna 2745.

Rikspolisstyrelsen föreslår för budgetåret 1978/79 inrättande av sammanlagt 353 polismanstjänster och 150 tjänster för administrativ personal. Fördelningen av de föreslagna tjänsterna framgår av följande sammanställning.

Polismanstjänster

Kanslier
Personal i polischefskarriären 3

Övrig personal 5

Ordningsavdelningar

Övervakningssektioner 160

Trafiksektioner och länstrafikgrupper 30

Vikariats- och förstärkningspersonal 40

Kriminalavdelningar

Kriminalpolismän 115

Övriga tjänster

Administrativ personal 150

Polispersonal

Tre av de åtta tjänsterna vid kanslierna är avsedda för polisintendenter. Av tjänsterna vid övervakningssektionerna är ett trettiotal avsedda för fortsatt utbyggnad av kvarterspolisverksamheten medan övriga tjänster främst utgör kompensation för arbetskraftsbortfall på grund av arbetstidsförkortning. 40 tjänster för extra ordinarie polismän bör dessutom tillföras polisorganisationen. Samtliga yrkade tjänster vid de trafikövervakande enheterna är avsedda att minska verkningar av arbetstidsförkortning.

Styrelsen anser att det inte går att tillföra kriminalavdelningarna det förhållandevis stora personaltillskott som behövs för att påtagligt förbättra relationen mellan anmälda och utredda brott. Styrelsens förslag begränsas därför till att 115 kriminalpolismanstjänster inrättas. Av dessa avses 68 för en fullständig utbyggnad av utredningsenheter för den organiserade/ekonomiska brottsligheten.

Styrelsen föreslår dessutom att 150 tjänster inrättas för annan personal än polispersonal.

I övrigt redovisar styrelsen följande motiv för föreslagna tjänster.

a) Personal i polischefskarriären

Styrelsen föreslår att tre polisintendenttjänster inrättas. Tjänstema är

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 40

avsedda för de mindre och medelstora distrikten där den växande arbetsbördan gör det nödvändigt att förstärka ledningsfunktionen.

b) Polismanstjänster vid polisstyrelsernas kanslier

Arbetsbelastningen vid polisstyrelsernas kanslier har under senare år ökat. Det är därför angeläget att kansliorganisationen förstärks för att avlasta främst polischefen och chefen för ordningsavdelningen en mängd gö-romål med tillstånd o. d.

För detta behov bör fem tjänster inrättas vid polisstyrelsernas kanslier.

c)   Övervakningsverksamhet

Styrelsen föreslår att 160 polismanstjänster inrättas för huvudsakligen övervakningsverksamhet. Genom arbetstidsförkortning har många polisdistrikt fått betydande svårigheter att upprätthålla en någorlunda tillfredsställande yttre bevakning. Särskilt har fotpatrulleringen minskat i omfång. Även övervakningen i bil och utryckningsberedskapen har påverkats negativt.

d)  Trafikövervakningsverksamhet

Genom arbetstidsförkortning har länstrafikgrupper och trafiksektioner förlorat ca 100 årsarbetskrafter. Enheterna tilldelades 20 tjänster för budgetåret 1976/77 och 30 tjänster för budgetåret 1977/78. För att täcka en del av återstående bortfall yrkas 30 tjänster för trafikövervakning för budgetåret 1978/79.

e)   Utrednings- och spaningsverksamhet

Styrelsen föreslår att 115 kriminalpolismanstjänster inrättas. De 68 tjänster som bör avsättas för den organiserade/ekonomiska brottsligheten bör fördelas och organiseras i enlighet med det förslag som styrelsen tidigare ingett till regeringen. På narkotikabrottslighetens område bör resurserna framför allt användas för bekämpande av den illegala handeln med heroin och andra opiater samt centralstimulerande medel.

1 första hand bör insatserna inriktas dels mot finansiärer, beställare och mottagare av narkotikapartier och dels mot personer som utomlands framställer eller lagrar narkotika för export till Sverige.

Styrelsen föreslår vidare att särskilda brottsförebyggande rotlar inrättas i de tre största polisdistrikten samt i 14 andra större polisdistrikt. 1 övriga polisdistrikt bör den för brottsförebyggande verksamheten avdelade personalen ingå i spaningsrotel efter de riktlinjer som f. n. finns.

Sammanfattningsvis yrkas sålunda 68 tjänster för insatser mot organiserad/ekonomisk brottslighet och övriga 47 tjänster för insatser mot den grova narkotikabrottsligheten och för den brottsförebyggande verksamheten.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 41

f)    Personaiför vikariats- och förstärkningstjänstgöring

Styrelsen föreslär att 40 tjänster för extra ordinarie polismän tillförs polisorganisationen. Styrelsen föreslår en uppdelning av extra ordinarie polismanstjänster för vikariats- och förstärkningstjänstgöring på ordnings-och kriminalavdelningarna.

g)  Annan personal

Styrelsen föreslår att 150 tjänster inrättas för annan personal än polispersonal. Styrelsen hemställer att tjänsterna skall få användas för ren utökning och att inlösen av s. k. vakansmedelstjänster sker i annan ordning. Av de 150 tjänstema bör 13 inrättas för förstärkning av resurserna i samband med de planerade ökade insatserna för att bekämpa ekonomisk brottslighet.

3. Under posten Lönekostnader till övrig extra personal och till tillfällig arbetskraft föreslår styrelsen att 3,5 milj. kr. anvisas för ersättning till praktikanter enligt cirkulär (1975:326) om praktiktjänstgöring hos statsmyndighet.

Under anslagsposten yrkas i övrigt medel bl. a. för delgivningsmän, viss vägningspersonal m.m. Dessutom yrkas medel för 55 biträdande passkontrollanter, vilka anställts efter medgivande från regeringen.

Föredraganden

Rikspolisstyrelsen har begärt förstärkning av den lokala polisorganisationen. Jag delar styrelsens uppfattning att en förstärkning bör komma till stånd. Med hänsyn till budgetläget begränsar jag mig dock till att beräkna medel för 130 polismanstjänster.

En av polismanstjänstema är avsedd för polischefskarriären. Den skall användas för att stärka ledningsfunktionen i ett mindre distrikt där endast polismästaren har juridisk kompetens. Två polismanstjänster bör dessutom tillföras polisstyrelsemas kanslier.

Av polismanstjänsterna i övrigt avser 67 övervakningsverksamhet, varav 10 tjänster för trafikövervakning, 15 tjänster för en fortsatt utbyggnad av kvarterspolisorganisationen samt 20 tjänster för vikariats- och förstärkningstjänstgöring.

Beträffande antagning av aspiranter till polisskolan, se anslaget B 1. Rekrytering av polisaspiranter.

Sammanlagt 60 av de nya polismanstjänsterna avses bli tillförda kriminalavdelningarna. Den närmare motiveringen härför återfinns nedan under rubrikerna Organiserad och ekonomisk brottslighet resp. Narkotikabrottslighet.

Jag beräknar vidare medel för 150 tjänster för annan personal än polispersonal. Huvuddelen av dessa tjänster bör användas för inlösen av en del s. k. vakansmedelstjänster som finns inom den lokala polisorganisationen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 42

Det ankommer på regeringen att besluta om fördelningen av tjänstema på arbetsuppgifter och polisdistrikt.

Betänkandet Piketverksamheten i Stockholms polisdistrikt

Regeringen har genom beslut den 13 maj 1976 uppdragit åt 1975 års polisutredning' att med förtur behandla ett förslag från Stockholms polisdistrikt om piketverksamheten i distriktet m. m.

Utredningen har i januari 1977 avlämnat betänkandet (Ds Ju 1977: 2) Piketverksamheten i Stockholms polisdistrikt.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av rikspolisstyrelsen och länsstyrelsen i Stockholms län. Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S) har som eget yttrande åberopat ett bifogat yttrande från Svenska polisförbundet jämte yttrande från Svenska polisförbundets länskommitté i Stockholm. Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttrande från polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt samt synpunkter avgivna av länspolischefen i Stockholms län.

1 Nuvarande verksamhet med rörlig piket i Stockholms polisdistrikt 1.1  Allmänt

Rörlig piket finns i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt. Övriga polisdistrikt i landet har inga sådana enheter. Organisatoriskt är piketverksamheten knuten till ordningsavdelningen.

Piketverksamheten är i vartdera av Göteborgs och Malmö polisdistrikt organiserad i en enhet samt i Stockholms polisdistrikt i två enheter.

Antalet poliser som tillhör piketen uppgår i Stockholm till 80, i Göteborg till 25 och i Malmö till 20.

I Stockholm är piketpersonalens tjänstgöringstider fr.o.m. den 1 november 1976 fördelade på sådant sätt att minst två gmpper finns i tjänst dygnet runt. På motsvarande sätt finns det i Göteborg alltid minst en piketgrupp disponibel. 1 Malmö har den rörliga piketen endast 3/4 dygnstäckning, vilket innebär att det inte finns någon piketgrupp i tjänst nattetid.

Utredningen har låtit göra en översiktiig undersökning av piketgruppernas arbetsuppgifter på basis av information från ett ADB-system rörande ingripandemeddelanden. Uppgifterna avser år 1975.

'F. d. statssekreteraren Sven Andersson, ordförande. Ledamöter: borgarrådet Lennart Blom, riksdagsmannen Bengt Gustavsson, riksdagsmannen Arne Nygren, riksdagsmannen Hans Petersson, riksdagsmannen Åke Polstam och borgarrådet Ingrid Segerström.

Prop. 1911/18:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 43

Av tiden för yttre tjänst vid piketgrupperna gick cirka 30 % åt till utrycknings- och ingripandeverksamhet i Stockholm och Göteborg. I Malmö var motsvarande tid något över 60 %. Övrig tid används i princip för områdesövervakning.

1 alla tre polisdistrikten har piketgrupperna deltagit i insatser vid rån i något mindre än 10 % av fallen i resp. distrikt. Motsvarande siffror för radiobilgrupperna är 79-94%. 1 första hand har således polis i radiobilgrupper beordrats till platser där rån har skett.

Fylleri och ordningshändelser upptar över 50 % av utrycknings- och ingripandetiden för piketgrupperna i Stockholm, Göteborg och Malmö (55, 51 och 63 %). Motsvarande siffror för radiobilgrupperna är i Stockholm 36 %, Göteborg 41 % och Malmö 24 %.

1 Stockholms polisdistrikt finns rörlig piket i första och tredje vaktdi-strikten (VD 1 och VD 3). Piketen består i vartdera vaktdistriktet av åtta polisinspektörer och 32 polisassistenter. Piketen är indelad i grupper. Grupperna är i huvudsak verksamma inom det vaktdistrikt de tillhör. Verksamheten vid piketerna bedrivs normalt under ledning av i ifrågavarande vaktdistriktschef men vid speciella händelser samordnas och leds verksamheten från ledningscentralen.

Personal vid rörlig piket har främst till uppgift att fullgöra allmän övervakningsverksamhet genom gruppatrullering. Personalen skall hålla kontakt med ledningscentralen per radio samt ständigt vara beredd att företa ingripanden och utföra uppdrag som beordras av ledningscentralen.

Patrulleringsmetoden "gruppatrullering" innebär att polisassistenterna under ledning av en inspektör fullgör tidigare planlagd allmän övervakning till fots. Piketgmppen förflyttas i fordon mellan de platser som skall övervakas.

Vissa allvarliga händelser kräver att polisen använder speciella hjälpmedel. Vid sådana händelser och vid andra tillfällen, då en insats behövs som kräver mer än en dubbelpatrull och som leds av polisbefäl, används i allmänhet piketgrupperna i VD 1 och VD 3 oavsett platsen.

All polispersonal vid ordningsavdelningen erhåller nu i princip samma lokala utbildning. Den omfattar i genomsnitt drygt två timmar per månad. Polismännen i rörlig piket får dessutom utbildning i handhavandet av gas-materiel. För att täcka behovet av gasutbildad personal har även polismännen vid radiobilgrupperna i VD 1 och VD 3 erhållit sådan utbildning. Utbildningen avser endast handhavandet av gasmaterielen och inte det taktiska uppträdandet.

När polismän vid de rörliga piketerna och radiobilgrupperna på grund av semester, sjukdom o. d. inte är i tjänst tillförs dessa enheter personal från övervakningsgmpperna. Denna personal är inte utbildad i användning av gasmateriel.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 44

2 Förslaget till organisationsförändring från Stockholms polisdistrikt

2.1 Allmänt

1 skrivelse till rikspolisstyrelsen den 16 september 1975 har polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt föreslagit att piketgrupperna i VD 1 och VD

3 ersätts av en ny piketenhet i centralsektionen i distriktet. 1 samband där
med skulle tunnelbanepolisen, som nu ingår i centralsektionen, organise
ras som en självständig sektion under ordningsavdelningen.

Polisstyrelsen har framhållit, att trivseln och effektiviteten i arbetet har blivit lidande av den anonymitet och de opersonliga förhållanden som kan spåras i de båda personellt största vaktdistrikten - VD 1 och VD 3. Erfarenheterna från de tillfållen under senare år då större polisiära insatser har krävts för händelser som terrordåd, grova våldsbrott och naturkatastrofer visar att det föreligger ett stort behov av snabbt disponibel, samövad och väl utbildad personal för förstahandsåtgärder på platser där händelserna inträffat. Inte minst med tanke på skydds- och säkerhetsaspekter både för polismännen och allmänheten framstår detta enligt polisstyrelsen som nödvändigt.

2.2    Organisation och personaluppsättning

Piketenheten skall enligt polisstyrelsens förslag underställas chefen för centralsektionen. Stommen utgörs av de nuvarande piketerna i VD 1 och VD 3. Dessutom övertörs ytteriigare ett antal tjänster från dessa vaktdistrikt.

Enheten skall vid behov kunna ledas av eget befäl. Stor vikt skall läggas vid utbildning och samövning. För dessa uppgifter samt för att planera och leda verksamheten bör finnas tre poliskommissarier med skifttjänst.

Den nya piketenheten bör enligt polisstyrelsen dimensioneras för att kunna fungera dygnet runt. Härigenom kan viss utbildning av andra polismän begränsas samtidigt som bättre beredskap erhålls för att ingripa dels vid händelser som kräver tillgång till skyddsutrustning och dels vid händelser då avspärrning blir aktuell (bombhot, sprängattentat o.d.). Ersättar-personal bör placeras vid enheten så att personal från andra enheter inte behöver tillföras piketenheten vid normal bortovaro.

2.3   Arbetsuppgifter

Personal vid den nya piketenheten skall snabbt kunna sättas in vid katastrofer, terrordåd, bombhot, skallgång o.d. Den skall även medverka vid spaning efter farliga brottslingar m. m.

Även i övrigt skall den föreslagna piketenheten nyttjas på i princip samma sätt som de nuvarande piketgrupperna. Genom anknytningen till centralsektionen torde tillfälliga förstärkningsbehov inom de skilda vaktdistrikten kunna tillgodoses bättre än som nu är fallet. Som exempel på sådana tillfälliga förstärkningsbehov nämns övervakning på Solvalla travbana

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 45

och Isstadion samt under sommarhalvåret på Djurgården. Vid tjänstgöring underställs piketgmpp berört vaktdistrikts ledning. Vid allvariiga händelser av sådan art eller omfattning att det krävs en snabb eller omfattande personalinsats, flyttas piketgrupp till aktuell plats efter beslut av kommissarie vid ledningscentralen.

2.4 Utrustningsfrågor

Polisstyrelsen föreslår att fyra personbilar, två piketbussar och tre hundar nyanskaffas för att tillsammans med materiel som överförs från andra enheter i polisdistriktet täcka det väntade behovet vid den nya piketenheten.

Härutöver anmäler polisstyrelsen behov av bl. a. främst transportfordon och verktyg. Materielen skall i huvudsak användas i andra enheter inom polisdistriktet än piketenheten.

2.5 Tunnelbanepolisen

Ansvaret för ordningen inom tunnelbaneområdet åvilar f. n. tunnelbanegruppen, som ingår i centralpolisen. Gruppen disponerar totalt 92 tjänster fr. o. m. den I juli 1976.

Denna personalstyrka är enligt polisstyrelsen helt otillräcklig. För att klara uppgiften har det därför varit nödvändigt att disponera ett stort antal av distriktets ersättartjänster.

F. n. har tunnelbanegruppen 66 sådana tjänster. Dessutom anlitas ordningsvakter från Allmänna Bevaknings Aktiebolaget (ABAB) på de från ordningssynpunkt besvärligaste stationerna, huvudsakligen för att skydda SL-personalen och för att hindra att berusade eller ordningsstörande personer får tillträde till plattformarna.

Ordningsläget inom tunnelbanans bevakningsområde är enligt polisstyrelsen knappast acceptabelt. Bl. a. förekommer misshandel, ofredande och förargelseväckande beteende i stor omfattning. Under år 1974 har även skadegörelsen ökat i en oroväckande omfattning. Antalet ingripanden har ökat från ca 8000 år 1971 till omkring 14 500 år 1974.

Tunnelbanenätet växer också. Den 1 september 1975 togs sålunda sju stationer med 11 uppgångar i bruk inom distriktet när en del av Järvabanan öppnades. Dessutom skall tunnelbanegruppen svara även för tunnelbanesträckningar utanför polisdistriktet, f. n. inom Huddinge och Solna polisdistrikt.

På grund av ordningssituationen, bevakningsområdets utökning och arbetstidsförkortning är det enligt polisstyrelsen nödvändigt att föra ytteriigare personal till tunnelbanebevakningen. Med den personalstyrka som tunnelbanepolisen beräknas få bör den enligt polisstyrelsen organiseras som en självständig sektion under ordningsavdelningen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 46

3   Yttranden över förslaget från Stockholms polisdistrikt

3.1   Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Stockholms län har tillstyrkt polisstyrelsens framställning.

3.2   Rikspolisstyrelsen

Med anledning av skrivelsen till rikspolisstyrelsen från polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt tillsatte rikspolisstyrelsen i plenum den 10 december 1975 en arbetsgrupp för att utreda bl.a. sammanslagningen av piketgrupperna.

Vid arbetsgruppens sammanträde den 28 januari 1976 tillstyrkte arbetsgruppen enhälligt att rikspolisstyrelsen underställer regeringen frågan om sammanläggning av de två piketgrupperna i VD 1 och VD 3 till en enhetligt ledd styrka inom ordningsavdelningen.

Den av rikspolisstyrelsen tillsatta arbetsgruppen föreslog i skrivelse den 2 febmari 1976 till styrelsen att rikspolisstyrelsen skulle underställa regeringen frågan om sammanslagning av de båda piketgrupperna.

Rikspolisstyrelsen, som fann att arbetsgruppen "förebragt starka skäl för en organisatorisk förändring", har i enlighet med arbetsgruppens förslag underställt regeringen ärendet genom skrivelse den 25 februari 1976.

4   Förslag till utbildning från arbetsgrupp vid rikspolisstyrelsen

En särskild arbetsgrupp från rikspolisstyrelsen har formulerat följande mål för utbildningen av personal vid piketenheten.

All personal som ingår i piketstyrkan samt viss annan ledningspersonal skall på rätt sätt kunna använda den polisiära utrustning som kan komma till användning för att lösa förelagda uppgifter. Styrkan skall vara samövad och väl insatt i aktuell lagstiftning för att den med minsta möjliga våld och med minsta möjliga risk för allmänheten och polismännen själv skall kunna ingripa med rätt taktik och teknik i farliga situationer och vid bombhot, bank- och postrån, ockupationer, fara för flygkatastrof, olycka med farligt gods, större bränder, svårare trafikolycka etc. Den personal som skall samverka med piketstyrkan, dvs. all polispersonal i Stockholms polisdistrikt, skall ha kännedom om piketstyrkans organisation, arbetssätt och befälsförhållanden.

Utbildningen bör enligt arbetsgruppen inriktas på tre kategorier.

Kategori A, piketstyrkans befäl och befälsvikarier, föreslås av arbetsgruppen få en grundläggande utbildning under en tre veckors sammanhängande kurs. Utbildningen bör genomföras före den tidpunkt då den centrala piketstyrkan skall träda i funktion. Kursen bör omfatta i huvudsak följande ämnen: aktuell lagstiftning, psykologi, psykiatri, planering, taktiskt uppträdande i olika situationer, tekniska hjälpmedel, akutsjukvård och fysisk träning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 47

Kategori B, övriga polismän i den centrala piketstyrkan, föreslås få i stort sett samma utbildning som kategori A. Tyngdpunkten skall emellertid läggas på färdighetsövningar. Vidare bör utbildningen, enligt arbetsgmppens uppfattning, ske vid återkommande utbildningstillfällen inlagda i tjänstgöringslistan.

Kategori C, övriga polismän i Stockholms polisdistrikt, bör i huvudsak ges utbildning i användning av kroppsskyddsutrustningen, visst taktiskt uppträdande och vapenträning i enlighet med vad som föreskrivits i särskild ordning.

5 Interimistiska utbildningsåtgärder i Stockholms polisdistrikt

1 regeringens beslut att till 1975 års polisutredning överlämna frågan om vissa organisatoriska förändringar vid stockholmspolisen angavs särskilt att polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt skulle vidta vissa åtgärder medan utredningsarbetet pågick. Polisstyrelsen skulle göra vad som var möjligt, bl. a. avseende utbildningen, för att öka beredskapen vid händelser av mera allvarlig karaktär och förbättra skyddet för allmänheten och berörda polismän. Åtgärderna skulle vidtas inom ramen för nuvarande organisation.

Polischefen i Stockholms polisdistrikt har i en särskild order den 30 september 1976 lagt fast hur den aktuella utbildningen skali bedrivas. Sådan utbildning har genomförts under hösten 1976 och våren 1977.

6 Utredningens förslag

6.1  Avgränsning av utredningens uppdrag

Regeringen har uppdragit åt 1975 års polisutredning att med förtur behandla de frågor om organisation och utbildning m.m. som föranleds av förslaget från Stockholms polisdistrikt. Härvid har regeringen erinrat om att utredningen enligt sina direktiv har att analysera de organisatoriska och tekniska problem som polisverksamheten vid mycket allvarliga händelser, t. ex. terroristhandlingar och tagande av gisslan, kan aktualisera.

Utredningen erinrar i sitt förslag först om rikspolisstyrelsens anvisningar om "Ingripande i farlig situation - skyddsfrågor m. m." i Föreskrifter och anvisningar för polisväsendet (FAP 200-5). Enligt dessa bör det i polisdistrikten upprättas en plan över den grundorganisation som skall träda i kraft vid polisaktioner av större omfattning.

Den föreslagna piketenheten i Stockholms polisdistrikt skall tillhöra ordningsavdelningen. Vid en polisaktion av större omfattning skulle - med tillämpning av den av rikspolisstyrelsen förordade organisationen - piketen spela en relativt begränsad roll i förhållande till den totala insatsen. Den skulle sannolikt tas i anspråk endast för vissa uppgifter som enligt principskissen ankommer på ordningsenheten.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 48

Polisverksamheten vid mycket allvarliga händelser såsom tagande av gisslan och terroristhandlingar innebär i regel att alla nivåer inom polisorganisationen berörs, dvs. central, regional och lokal nivå. Erfarenheterna visar också att även regeringen i varierande grad kopplats in vid de händelser som åsyftas här. En analys av de organisatoriska och tekniska problem som t. ex. terroristhandlingar och tagande av gisslan kan aktualisera innebär därför, enligt utredningens bedömning, att en genomgång av problemen krävs på alla de nivåer som nämnts. De överväganden och förslag en sådan analys kan leda fram till bör kopplas samman med de allmänna frågorna om polisens uppgifter, utbildning och organisation, som utredningen har att behandla.

Utredningen anser sig ännu inte beredd att lägga fram förslag i fråga om organisationen av piketverksamheten i Stockholm. Utredningen anser emellertid att vissa åtgärder måste vidtas utan dröjsmål för att förbättra förhållandena för piketverksamheten.

Under hänvisning härtill och till regeringens beslut att det överlämnade ärendet skall behandlas med förtur, lägger utredningen inte nu fram något förslag i organisationsfrågan utan endast förslag om vissa åtgärder för att förbättra utbildningen för och beredskapen i piketverksamheten i Stockholms polisdistrikt. Utredningen anser att ett ställningstagande till dessa åtgärder, som är av relativt begränsad art, inte aktualiserar någon fråga av principiell betydelse.

6.2 Piketverksamheten 6.2.1 Allmänt

Vid vissa allvarliga händelser som inträffat i Stockholms polisdistrikt under senare år har det framkommit att polisens organisation och polismännens utbildning inte är tillfyllest. Det har bl.a. visat sig i bristande kunskaper om hur polisens tekniska hjälpmedel skall användas och ett otillfredsställande taktiskt uppträdande. Detta har i sin tur inneburit allvarliga risker för såväl allmänheten som berörda polismän.

Målsättningen för omorganisationen av piketverksamheten i Stockholms polisdistrikt är att höja utbildnings- och beredskapsnivån samt att åstadkomma en personalminskning i VD 1 och VD 3.

Utredningen anser det vara angeläget att polisen har en hög beredskap för att möta kraven på skydd för människor vid allvariiga händelser. Piket-gmpper bör därför vara tillgängliga dygnet runt och gruppernas storlek bör vara väl avpassade för de arbetsuppgifter som ingår i piketverksamheten. Polisen måste vidare vara skickad att bemästra de olika situationer den ställs inför. Inte minst gäller det att polismännen har sådan utbildning att våld i görligaste mån kan undvikas. De polismän som skall genomföra åtgärderna måste också vara så erfarna att de kan genomföra de åtgärder

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 49

som behövs på ett sätt som är så betryggande som möjligt för både allmänheten och dem själva.

Utredningen föreslår att piketgrupperna i VD 1 och VD 3 i Stockholms polisdistrikt tills vidare bibehålls med oförändrad organisation. Varken pi-ketgruppemas arbetsuppgifter eller ansvaret för piketverksamheten ändras. Viss utbildning bör samordnas och piketgruppemas storlek bör anpassas till kraven på beredskap. Det bör i övrigt ankomma på polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt att meddela de föreskrifter i samordningsfrågor som kan behövas för piketgruppernas verksamhet.

6.2.2 Utbildning

En arbetsgrupp inom rikspolisstyrelsen har gjort en bedömning av behovet av utbildning. Enligt arbetsgmppen bör utbildningen omfatta i huvudsak följande ämnen: aktuell lagstiftning, psykologi, psykiatri, planering, taktiskt uppträdande i olika situationer, tekniska hjälpmedel, akutsjukvård och fysisk träning.

Utbildningen bör genomföras som en tre veckors sammanhållen kurs för befäl och befälsvikarier vid piketen. Övriga poliser med pikettjänst utbildas efter hand i samma ämnen.

Arbetsgmppen har även bedömt behovet av återkommande utbildning för övrig polispersonal i Stockholms polisdistrikt. Gruppen har kommit fram till att denna personal bör utbildas i användning av kroppsskyddsutrustning, visst taktiskt uppträdande och träning med vapen i enlighet med gällande föreskrifter. Utbildningen skall enligt förslaget bedrivas som lokal utbildning.

Utredningen anser att en allsidig utbildning skapar bättre förutsättningar för en piketverksamhet som ger allmänheten ett tillfredsställande skydd samtidigt som polismännens krav på ett gott arbetarskydd bör kunna tillgodoses. Utredningen har inte något att erinra mot att utbildningen för piketverksamheten i huvudsak utformas på det sätt som arbetsgruppen i rikspolisstyrelsen har förordat. Utredningen understryker att de moment som gäller ett riktigt uppträdande i olik situationer och ämnena psykologi och psykiatri i förslaget ges ett väl tilltaget utrymme.

Utredningen betonar vikten av att även annan polispersonal än den som ingår i piketgruppema ges en tillfredsställande utbildning i sådana ämnen som har betydelse för säkerheten för dem själva och allmänheten. Ökad utbildning av personal i piketverksamhet får inte medföra försämrad utbildning i skyddsfrågor för annan polispersonal. •

Arbetsgmppens förslag tar sikte på en sammanhållen enhet. Den utbildningsplan som gmppen kommit fram till kan emellertid även tillämpas inom ramen för nu gällande organisation av piketverksamheten. Ansvaret för utbildningen bör läggas på en enhet i Stockholms polisdistrikt som redan i dag har utbildningsfunktioner. De enheter som kan komma i fråga är utbildningssektionen vid administrativa byrån och centralsektionen vid 4   Riksdagen 1977178. I saml. 100. Bilaga 5.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 50

ordningsavdelningen. Frågan om vilken enhet som bör svara för uppgiften bör avgöras med utgångspunkt från även andra förhållanden än dem som är aktuella i detta ärende. Det bör ankomma på polisstyrelsen att bestämma vilken enhet som skall svara för uppgiften.

Efter underhandskontakter med företrädare för polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt har utredningen funnit att fyra kvalificerade polismän bör tillföras piketverksamheten för att genomföra den samordnade utbildning som utbildningssektionen eller centralsektionen leder och administrerar. Dessa polismän - två poliskommissarier i VD 1 och två i VD 3 - kan även i viss utsträckning användas i den utbildning för polismän vid andra enheter som nyss berörts. I den mån poliskommissarierna inte tas i anspråk för utbildning kan de leda piketgmppema i yttre tjänst.

6.2.3   Personaluppsättning

Piketgrupper finns nu tillgängliga dygnet runt. Antalet grupper synes svara mot behovet.

Under hänvisning till säkerhetskrav anser utredningen att gmppema bör anpassas till den nivå som förelåg före den 1 november 1976, nämligen grupper om sex poliser. För denna anpassning bör piketgmppema i VD 1 och VD 3 tillföras sammanlagt 16 polismän. Grupperna kommer då att bestå av 50 polismän i vart och ett av de två berörda vaktdistrikten, nämligen två poliskommissarier, åtta polisinspektörer och 40 andra polismän. Utredningen förutsätter att personalförändringarna görs inom ramen för den personaluppsättning som finns i distriktet.

Utredningen finner det angeläget att de poliser som skall vara ersättare i piketgrupperna får i huvudsak samma utbildning som den fasta personalen. Det bör därför finnas en fast ersättargmpp i såväl VD 1 som VD 3 så att normalt enbart utbildad personal kommer att ingå i piketgmppema.

Utredningen fömtsätter att den fasta personalen i piketgmppema tas i anspråk som vikarier utanför rörlig piket endast i begränsad utsträckning.

Utredningen har inte räknat med att piketgruppema skall tillföras några hundförare med hundar för bombsökning och ej heller någon materielredo-görare.

6.2.4 Uppföljning av verksamheten

Förslaget till omorganisation av piketverksamheten i Stockholms polisdistrikt har varit föremål för en omfattande debatt i massmedia och i andra sammanhang. Diskussionen har i stor utsträckning varit föranledd av missförstånd i fråga om syftet med eller innebörden av bildandet av en central enhet. Men även andra aspekter på frågan har förts fram, t. ex. att någon slags elitpolis skulle tillskapas.

Det är av stor vikt att polisens verksamhet i alla delar omfattas av allmänheten med förtroende. Med anledning härav föreslår utredningen att polisstyrelsen med förtroendemännen ges ett särskilt ansvar för uppfölj-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 51

ning av verksamheten vid piketgrupperna. Detta kan bl. a. ta sig uttryck i att polisstyrelsen i sin helhet på olika sätt fortlöpande håller sig underrättad om verksamheten.

6.2.5 Utrustning

Utredningen förutsätter att piketgrupperna inte tillförs någon särskild utrustning utan skall utnyttja den gemensamma utrustning som finns i polisdistriktet. Piketgrupperna behöver inte något eget förråd för utrustning. Det innebär att den föreslagna tjänsten som materielredogörare knuten till piketverksamheten inte heller behövs.

6.3 Tunnelbanepolisen

Ansvarsområdet för tunnelbanepolisen växer i takt med att tunnelbanan utökas att omfatta bandelar i angränsande polisdistrikt. Personalen vid tunnelbanepolisen, som redan nu är en relativt stor enhet, beräknas därför öka. Det är enligt utredningen naturligt att bilda en självständig enhet av tunnelbanepolisen underordningsavdelningen. Utredningen har inte något att erinra mot polisstyrelsens förslag till ändrad organisation för tunnelbanepolisen.

7 Remissyttrandena

Rikspolisstyrelsen tillstyrker de framlagda förslagen om förbättrad utbildning av personalen vid piketgmppema samt förstärkning av beredskapen genom överförande av personal från andra enheter inom distriktet till grupperna. Åtgärderna kommer att bidra till ett ökat arbetarskydd samtidigt som allmänhetens krav på skydd bättre kan tillgodoses.

Rikspolisstyrelsen erinrar om att polisutredningen ansett sig inte ha tillräckligt underlag för att ta ställning till förslaget om ändrad organisation av piket verksamheten. Även om utredningens ställningstagande i organisationsfrågan enligt rikspolisstyrelsens mening inte synes kunna baseras på bristande underlag torde — i det läge frågan nu har hamnat — de organisatoriska problemen lämpligen få bedömas i ett större sammanhang.

Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker utredningens förslag.

Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt framhåller att det av utredningen framlagda förslaget på väsentliga punkter avviker från polisstyrelsens förslag.

Polisledningen och företrädare för de fackliga organisationerna har vid kontakter med utredningen haft goda möjligheter att utveckla och närmare ange distriktets inställning i ärendet och har också beretts tillfälle att under hand lämna synpunkter på den av utredningen valda lösningen.

Distriktet anser alltjämt att polisstyrelsens förslag är att föredra framför utredningens. Endast om polisstyrelsens förslag genomförs kan de påtalade organisatoriska och taktiska problemen lösas på ett fullt godtagbart sätt.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 52

Länspolischefen i Stockholms län stöder polisstyrelsens i Stockholm förslag men konstaterar att utredningens förslag likväl i väsentliga hänseenden innebär en förändring till det bättre vid jämförelse med nuläget.

Svenska polisförbundet tillstyrker de av polisutredningen föreslagna ändringama men vidhåller som sin uppfattning att piketen i Stockholm organisatoriskt skall sammanföras till en samlad enhet inom centralsektionen.

Svenska polisförbundets länskommitté i Stockholm anser att det inte finns anledning att i något avseende frångå det urspmngliga förslaget. Polisutredningens förslag saknar enligt kommittén saklig grund.

Centralorganisationen SACO/SR och Statsanställdas Förbund har beretts tillfälle att yttra sig men avstått därifrån.

Föredraganden

Piketgrupper finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Några förändringar beträffande grupperna i Göteborg och Malmö är inte aktuella. Jag behandlar alltså i fortsättningen endast de piketgrupper som finns i Stockholm.

Arbetsuppgifter

Piketgruppema är till allt övervägande del sysselsatta med vanlig patrul-leringstjänst. Eftersom patmlleringen sker gruppvis används dock personal i piketgmppema därutöver vid olika ingripanden som kräver insats av mer än två polismän. Det förslag som 1975 års polisutredning har lagt fram beträffande grupperna innebär inte att arbetsuppgifterna för dessa ändras utan uppgiftema kommer normalt att stämma överens med vad övriga polismän på ordningssidan utför. När så krävs, kommer emellertid gmppema att användas för uppgifter som är av mer allvarlig karaktär. Som exempel kan nämnas katastrofer av olika slag, terrordåd och bombhot. Även detta stämmer överens med nuläget.

1 likhet med utredningen anser jag att denna ordning bör gälla även i fortsättningen.

Storlek m.m.

Polisutredningen har föreslagit att piketgrupperna tillförs sammanlagt 4 poliskommissarier och 16 polismän. Vardera piketgruppen skulle då bestå av 2 poliskommissarier, 8 polisinspektörer och 40 andra polismän. Personalförändringarna bör enligt utredningen ske inom ramen för den personaluppsättning som finns i polisdistriktet.

Jag ansluter mig till vad utredningen sålunda föreslagit i denna del. Den personalstat som förordats ter sig väl avvägd och medför att personal från piketgrupperna finns tillgänglig under hela dygnet. 1 sammanhanget bör dock framhållas att, eftersom det är fråga om skifttjänstgöring, normalt en-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet 53

dast omkring 10 polismän kommer att samtidigt vara i tjänst i vardera piketgruppen.

Piketgrupperna är normalt huvudsakligen verksamma inom det vaktdistrikt som de tillhör. Som framgått av det föregående utför de där grupp-patmllering. Inom ramen för utryckningsverksamheten kan de emellertid tas i anspråk även i andra vaktdistrikt.

Personal

Både polisstyrelsen i Stockholm och polisutredningen har betonat att det är angeläget att den personal som tjänstgör i piketgruppema är erfaren och att den dessutom är väl förtrogen med den materiel som står till förfogande.

Med beaktande både av allmänhetens och av polismännens egna berättigade intressen ansluter jag mig till den uppfattning som sålunda kommit till uttryck. Det står nämligen klart att erfama polismän som är väl utbildade och förtrogna med de hjälpmedel som ställs till deras förfogande har större möjligheter att på ett tillfredsställande sätt lösa de uppgifter som de ställs inför.

Vad som har angetts här talar för att de polismän som skall tjänstgöra som vikarier har samma utbildning och erfarenhet som de polismän som är placerade i grupperna. Det bör därför, i enlighet med vad polisutredningen har föreslagit, finnas fasta ersättare för dem som tjänstgör där så att normalt endast personal som verkligen är utbildad för uppgiften kommer att ingå i gmppema. Det är en fördel om ersättarna kan rekryteras från hela polisdisdistriktet och inte bara från VD 1 och VD 3. Därmed vinns bl. a. att det i alla vaktdistrikt kan beräknas tjänstgöra polismän som har erhållit den utbildning som piketpersonalen får. Vidare kommer personal, som tid efter annan skall ingå i de båda piketgruppema, att ha lokalkännedom från andra vaktdistrikt än VD 1 och VD 3.

Operativ ledning

Varje piketgrupp leds operativt av resp. vaktdistriktschef. Vid speciella händelser samordnas och leds verksamheten av ledningscentralen.

Bl. a. polisstyrelsen i Stockholm har föreslagit att piketgrupperna förs samman till en central enhet och organiseras som en självständig sektion. Polisutredningen anser emellertid att piketgruppema tills vidare bör bibehållas med oförändrad organisationstillhörighet. Jag delar utredningens uppfattning. Det torde vara möjligt att inom ramen för nuvarande organisation nå de effekter som framstår som verkligt angelägna. Piketgrupperna bör således fortfarande tillhöra VD 1 och VD 3. Genom att det operativa ansvaret ligger kvar där vinns bl. a. att grupperna får en naturlig anknytning till de vaktdistrikt där de förfogar över lokaler och huvudsakligen tjänstgör.

De skäl som talar för att piketgrupperna operativt hålls åtskilda gäller ej

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 54

vissa administrativa funktioner. Eftersom vaktdistrikten är mindre lämpade för att ge den service som behövs för att i tillräcklig utsträckning samordna sådana funktioner som rekrytering, vikariats- och ersättarfrågor och gemensam lokal utbildning ter det sig sålunda motiverat att dessa funktioner ombesörjs samlat i distriktet.

Utbildning och utrustning

En arbetsgrupp som tillsatts av rikspolisstyrelsen har gjort en bedömning av vilken utbildning som erfordras för piketgrupperna. Härvid har angetts vilka ämnen som bör ingå i utbildningen. Denna skall enligt förslaget omfatta en särskild kurs på tre veckor för piketgruppernas befäl och befälsvikarier. Samma utbildning bör enligt arbetsgruppen i stort sett även ges övrig personal i grupperna.

Polisutredningen har anslutit sig till arbetsgruppens förslag. Härvid har utredningen bl. a. förordat att utbildningen för piketgruppema samordnas och att ansvaret för utbildningen läggs på en sådan enhet i polisdistriktet som redan idag har utbildningsfunktioner. Utredningen har vidare framhållit att ökad utbildning av personalen i piketverksamhet inte får medföra sämre utbildning i skyddsfrågor för annan polispersonal.

Jag ansluter mig även i denna del till vad utredningen har förordat. Utbildningen, som får rymmas inom ramen för anvisade medel, bör vara lokal och omfatta all personal som kan beräknas komma i fråga för tjänstgöring i grupperna. Det är också angeläget att de kunskaper vidmakthålls som polismännen har fått vid den särskilda kursen. Detta bör ske genom återkommande utbildning som planeras in i den löpande tjänstgöringen.

1 likhet med polisutredningen anser jag vidare att grupperna inte behöver tillföras någon särskild materiel utan att den gemensamma utrustning som finns i polisdistriktet är till fyllest. 1 ett hänseende anser jag emellertid att en ändring är motiverad i förhållande till nuläget. För att öka gruppernas röriighet och möjliggöra att flera patruller tjänstgör på en gång anser jag att personalen i avsevärd utsträckning bör patrullera i radiobilar i stället för att använda piketbussar. Piketgmppema bör därför tillföras sammanlagt åtta radiobilar. Varje piketgmpp kommer då att ha två mindre bussar samt fyra personbilar till sitt förfogande.

Uppföljning av verksamheten

1 likhet med polisutredningen finner jag angeläget att polisstyrelsen följer upp verksamheten i de båda grupperna.

Tunnelbanegrupp

Jag kommer att ta ställning till frågan om tunnelbanegruppens organisation i samband med att regleringsbrev utfärdas.

Prop. 1911/18:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 55

Organiserad och ekonomisk brottslighet

Som jag har redovisat under anslaget A 10. har en av rikspolisstyrelsen tillkallad arbetsgrupp i maj 1977 lagt fram en rapport betecknad Organiserad och ekonomisk brottslighet i Sverige. Rikspolisstyrelsen har på grundval av rapporten gjort en framställning till regeringen om vissa åtgärder för att bekämpa den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), Svea hovrätt, brottsförebyggande rådet (BRÅ), justitieombudsmannen Anders Wigelius (JO), fullmäktige i Sveriges riksbank, samtliga länsstyrelser utom i Södermanlands, Gotlands, Uppsala och Örebro län, riksskatteverket, statskontoret, 1975 års polisutredning (Ju 1975:08), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund, Sveriges advokatsamfund. Föreningen Sveriges kronofogdar. Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer. Föreningen Sveriges statsåklagare och Föreningen Sveriges åklagare.

Remissinstanserna har överlämnat yttranden, länsstyrelsen i Malmöhus län från polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt, länsstyrelsen i Blekinge län från polisstyrelsema i Karlshamns, Karlskrona och Ronneby polisdistrikt, länsstyrelsen i Jönköpings län från polisstyrelserna i Jönköpings och Vetlanda polisdistrikt samt länsstyrelsen i Älvsborgs län från polisstyrelserna i Borås och Vänersborgs polisdistrikt.

Rikspolisstyrelsen har vidare redovisat en rapport från en särskild arbetsgrupp för utbildning av polismän som skall utreda ekonomisk brottslighet samt yrkat medel för viss utbildning (redovisning för detta avsnitt under BL).

/. Sammanfattning av arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen har föreslagit följande åtgärder:

1) att rikspolisstyrelsen tar initiativ till en förutsättningslös granskning av de övergripande prioriteringsfrågorna (organiserad/ekonomisk brottslighet contra konventionell förmögenhetsbrottslighet) inom kriminalpolisverksamheten

2) att rikspolisstyrelsen till RÅ framför önskvärdheten av en indelning av landet i regionblock för att effektivisera åklagarinsatserna mot den kvalificerade ekonomiska brottsligheten

3) att rikspolisstyrelsen tar fasta på de möjligheter som föreligger till ett kontinuerligt och än mera integrerat samarbete mellan skattemyndigheternas revisionspersonal och enheterna mot organiserad/ekonomisk brottslighet samt bereder denna personal arbetsutrymmen i polisens lokaler i anslutning till enheterna

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5    Justitiedepartementet 56

4) att rikspolisstyrelsen till riksskatteverket framför önskvärdheten av att taxeringsintendenter knyts till de särskilda enheternas revisionspersonal

5) att enheter för bekämpning av organiserad/ekonomisk brottslighet inrättas i Stockholms, Göteborgs, Malmö och Sundsvalls polisdistrikt

6) att enheternas verksamhetsområden, med hänsyn till den aktuella brottslighetens utbredning och till samverkan med skattemyndigheterna, sammanfaller med riksskatteverkets distriktsindelning

7) att enheterna, i förekommande fall i samverkan med vederbörande polischef, bedriver spaning och utredning inom hela verksamhetsområdet

8) att enheternas verksamhet utvärderas för att avgöra om ytterligare enheter bör inrättas

9) att verksamheten påbörjas med reducerad personalstyrka i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt redan den I juli 1977

10)   att enheterna får ställning av rotel i Stockholms, Göteborgs och
Malmö polisdistrikt och grupp i Sundsvalls polisdistrikt.

2. Organisationsalternativ

Arbetsgruppen har funnit att särskilda polisiära spanings- och utredningsenheter bör inrättas för att bekämpa den organiserade/ekonomiska brottsligheten. Då det gäller den organisatoriska utformningen av dessa enheter har arbetsgruppen diskuterat olika alternativ.

Arbetsgruppen har redovisat de olika alternativen samtidigt som den har utvecklat de för- och nackdelar som enligt dess uppfattning finns förbundna med resp. altemativ.

2.1  Lokalt alternativ

Det alternativ, som ligger närmast till hands med hänsyn till nuvarande organisatoriska förhållanden och indelning i ansvars- och verksamhetsområden, är att den lokala polisorganisationen tilldelas nya resurser för en utökad spanings- och utredningsverksamhet mot den organiserade/ekonomiska brottsligheten. Dessa resurser skulle kunna fördelas på polisdistrikten efter storleksordning och resurstillgång eller på så sätt att en förstärkning sker av personalstaten endast i de polisdistrikt som kan anses vara mest utsatta för ifrågavarande kriminalitet.

Fördelarna med detta alternativ är att någon ändring av eller tillägg till den nuvarande polisiära organisationen inte erfordras, att befintliga rutiner för arbetet vid de polisiära enheterna och samarbetsformerna mellan myndigheterna inte behöver ändras samt att den lokala polisen känner särskilt ansvar för verksamheten inom det egna polisdistriktet. Härtill kommer god lokal- och personkännedom.

Ett lokalt alternativ innebär enligt gruppens uppfattning bl.a. att insatserna tenderar att begränsas till det egna distriktet och att arbetet utförs dels vid spaningsrotel, dels vid en eller flera utredningsrotlar. Samord-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet 57

ningssvårigheter kan därigenom uppstå. Resursutnyttjandet kan ej anses effektivt framför allt mot bakgrund av att det ställs speciella krav på en integrerad och samordnad spanings- och utredningsverksamhet då det gäller att bekämpa den organiserade/ekonomiska brottsligheten samt på ett väl utvecklat samarbete mellan polisen och vissa andra myndigheter. De enda polisdistrikt som i dagens läge möjligen kan anses ha någorlunda förutsättningar att klara denna verksamhet nöjaktigt är storstadsdistrikten. Arbetsgruppen redovisar även åtskilliga andra nackdelar med detta alternativ.

2.2    Centralt alternativ

En central polisenhet skulle inordnas i rikskriminalen samt ha operativ befogenhet över hela landet. En sådan riksenhet skulle i och för sig kunna uppdelas i underenheter placerade i utvalda städer med hänsyn tagen till brottslighetens utbredning och arbeta flexibelt inom vissa större regioner. En central enhet skulle ge stora möjligheter till en enhetiig och direkt ledning av hela personalstyrkan, vilken skulle få en mycket stor geografisk rörlighet. Polismännen skulle alltså bli disponibla för tjänstgöring inom hela landet utan administrativ omgång och hela personalstyrkan kunde sättas in samtidigt på en viss brottslig företeelse eller i ett enda ärende. Information och utbildning av all personal skulle avsevärt underlättas. Vidare skulle samarbetet med åklagare och skatterevisorer påtagligt förenklas om det fanns endast en central polisiär kontaktyta.

Alternativet har enligt arbetsgruppen stora nackdelar, såsom att en central enhet kan medföra risk för elitpolistänkande och centralstyrningstendenser. Risk föreligger att samarbetet med lokal polismyndighet och åklagare försämras och att inhämtandet av information om brott och misstänkta personer från lokalt och regionalt plan försvåras. Arbetsgruppen har funnit att starka skäl talar mot det centrala alternativet.

2.3    Regionalt alternativ

Ett regionalt alternativ skulle knytas till länsstyrelsen (länspolischefen).

Arbetsgruppens kartiäggning av den nu kända organiserade/ekonomiska brottsligheten visar att brottsligheten är koncentrerad dels till storstäderna, dels till ett ganska vidsträckt närområde kring huvudorten. Ett länsalternativ liksom ett lokalt alternativ ger ett verksamhetsområde som är alltför begränsat i förhållande till denna kriminalitets geografiska utbredning och omfattning.

Arbetsgruppen har funnit att ett regionalt alternativ uppbyggt på större verksamhetsområden än länen är nödvändigt. Med hänsyn härtill bör enligt gruppens mening särskilda enheter inrättas i de polisdistrikt som bedöms vara huvudorter för den aktuella kriminaliteten inom en större region. Dessa enheter skall såväl ha rätt som skyldighet att operera inom verksamhetsområden som avgränsats med hänsyn till kriminalitetens utbredning och omfattning och inte till några nu existerande administrativa

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 58

gränser. Enheterna skall utföra såväl spanings- som utredningsverksamhet.

1 de Interpol-länder som arbetsgmppen har kontaktat har framträtt ett klart behov av en central samordning av verksamheten mot denna kriminalitet. Detta förhållande är ett tungt vägande skäl till att flertalet länder inrättat centraliserade polisstyrkor. Arbetsgruppen har dock inte ansett ett centralt alternativ som det mest övertygande alternativet för svenskt vidkommande. Arbetsgruppen har likväl, då den föreslagit ett regionalt alternativ, funnit ett starkt behov föreligga av en central grupp med samordnande funktioner mellan de föreslagna enhetema. Som ett sådant samordnande organ föreslås rikskriminalen.

Fördelama med det föreslagna regionala alternativet är bl. a. att nya polisiära resurser koncentreras till de orter som idag är centra för den organiserade/ekonomiska kriminaliteten och inte splittras på alltför många polisdistrikt/län. Enheternas primära verksamhetsområden blir inte för stora så att risk för ineffektiv områdestäckning uppstår och person- och lokalkännedom bibehålls till stor del.

Nackdelama med alternativet är att det kan uppstå kompetenstvister mellan enhetema på ena sidan samt den lokala och regionala polisorganisationen på den andra, särskilt i förhållande till bedrägerirotlama och de polismän som utför stödjande verksamhet med inriktning på kvalificerad förmögenhetsbrottslighet. Emellertid torde sådana tvister inte bli alltför svårlösta vilket bl.a. samarbetet inom narkotikabekämpningen visat. Det poängteras att den lokala och regionala polischefen behåller det yttersta ansvaret för polisverksamheten inom sitt område.

Arbetsgruppen föreslår därför att särskilda enheter för bekämpning av denna brottslighet inrättas med placering i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt samt - för att tillgodose kravet på vissa insatser i Norrland - även Sundsvalls polisdistrikt. Bortsett från att en sådan placering bäst överensstämmer med brottslighetens nu kända utbredning sammanfaller den med lokaliseringen av riksskatteverkets distriktskontor, vilket är till fördel för samarbetet mellan polis- och skattemyndigheter. Verksamhetsområdena föreslås bli följande:

för Stockholms-enheten: AB, C, D, E, 1, T, U och W län

för Göteborgs-enheten: N, O, P, R och S län

för Malmö-enheten: F, G, H, K, L och M län

för Sundsvalls-enheten: X, Y, Z, AC och BD län.

Vidare föreslår arbetsgruppen att de nu beskrivna enheternas verksamhet utvärderas.

3. De särskilda enheterna 3.1 Organisation 1 de polisdistrikt där personalstyrkan blir så stor att den motiverar en ro-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 59

telbenämning (dvs. företrädesvis storstadsdistrikten) bör enheterna benämnas rotel för organiserad/ekonomisk brottslighet. När denna förutsättning inte är uppfylld bör i stället inrättas en grupp för sådan brottslighet. Enhet som benämns rotel bör i polisdistriktens organisation jämställas med de andra rotlarna på kriminalavdelningen. Enhet med beteckningen grupp bör organisatoriskt anslutas till den bedrägerirotel som finns i distriktet.

Som samordnande organ för verksamheten inom landet bör rikskriminalen fungera. Arbetsgruppen föreslår att de nya centrala tjänsterna tills vidare placeras vid rikskriminalens bedrägerirotel och där bildar en egen grupp. Utvecklingen får sedan visa om gruppen bör ombildas till en rotel för organiserad/ekonomisk brottslighet.

3.2 Arbetsuppgifter

Uppgifterna för enheterna föreslås bli följande inom deras resp. verksamhetsområden:

1) spaning mot och utredning av brott av organiserad/ekonomisk natur inom enhetens placeringsort

2) efter underrättelse till vederbörande polischef, fullföljd av spaning mot och utredning av organiserad/ekonomisk brottslighet som har anknytning till enhetens placeringsort men sträcker sig utanför denna

3) i samråd med vederbörande polischef, spaning mot och utredning av brott av organiserad/ekonomisk natur, som uppdagats genom enhetens verksamhet eller på annat sätt kommit till dess kännedom, utan att brottet har anknytning till enhetens placeringsort

4) i samråd med vederbörande polischef, offensivt upptäckande och kartläggande spaning mot brott av organiserad/ekonomisk natur i varje polisdistrikt

5) på begäran av vederbörande polischef, bistånd med spaning mot och utredning av brott av organiserad/ekonomisk natur.

Något hinder får inte föreligga för att personalen vid en enhet, till följd av en omfattande spaning eller utredning, nödgas att tillfälligtvis arbeta inom en annan enhets verksamhetsområde, vare sig detta sker självständigt eller i samarbete med den andra enhetens personal. Erforderliga underrättelser skall naturligtvis lämnas mellan enhetema.

Det framhålls att de föreslagna uppgifterna för de regionala enheterna inte fritar lokal eller regional polischef från ansvar för insatser mot organiserad/ekonomisk brottslighet men att sådana insatser bör samplaneras med den regionala enhetens.

Enheterna skall hålla rikskriminalen och polisdistrikten inom verksamhetsområdet informerade om den organiserade/ekonomiska brottslighetens omfattning, utveckling och utbredning ävensom vilka typer av brottsliga förehavanden som förekommer.

Prop. 1977/78:100   Bilaga S   Justitiedepartementet

60

Den personal som föreslås bli tillförd rikskriminalens bedrägerirotel skall huvudsakligen utföra följande arbetsuppgifter:

1) Planläggning och samordning av erforderliga riksomfattande spanings- och utredningsinsatser mot den organiserade/ekonomiska brottsligheten.

2) Riksomfattande insamling, sammanställning, systematisering, utvärdering och förmedling av informationer beträffande den organiserade/ekonomiska brottsligheten.

3) Lämnande av personalförstärkning vid behov och efter framställning från de särskilda enheterna.

3.3 Tjänster och personal

Arbetsgmppen beräknar att personalbehovet vid de föreslagna särskilda enheterna (inkl. rikskriminalen) under ett inledningsskede kommer att uppgå till sammanlagt 101 tjänster, varav 8 chefsbefattningar, 80 spana-re/utredare och 13 administrativa tjänster. Här kan inskjutas att av det angivna antalet tjänster har 20 den 1 juli 1977 tilldelats Stockholm, Göteborg och Malmö. 1 förhållande till arbetsgruppens förslag återstår alltså 68 polismanstjänster och 13 administrativa tjänster.

Arbetsgruppen föreslår att rikspolisstyrelsen i framställningen för budgetåret 1978/79 yrkar följande tjänster.

Stockholm Göteborg Malmö Sundsvall Rikskrim	2 chefsbefattning 2 " 2 " 1 " 1 "	30 spanare/ utredare 20 " 15 " 5 " 10"	4 administrativ personal 3 " 3 " 1    " 2    "
Summa	8 chefsbefattning	80 spanare/ utredare	13 administrativ personal

Till den spanande och utredande personalen vid enheter av aktuellt slag i utiandet, exempelvis Finland, har ofta direktrekrytering skett av jurister och ekonomer. 1 en del länder har utredare av ekonomiska brott placerats vid finansdepartementen. Arbetsgruppen finner dock inte skäl att frångå den principen att brott skall undersökas och utredas av polisutbildad personal och inom polisväsendets ram.

Vad angår den administrativa personalen konstaterar arbetsgruppen att behov föreligger av såväl kvalificerad personal för exempelvis inre spaning och registerarbete som personal för utskrifts-, sorterings- och övriga kon-torsgöromål.

4. Central samverkansgrupp

Arbetsgruppen framhåller att det krävs en kontinuerlig och väl integrerad  samverkan  mellan  polis-åklagare-skattemyndigheter-riksbanken

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 61

för att effektiva insatser mot den organiserade/ekonomiska brottsligheten skall komma till stånd. För att en mera långsiktig samverkan i fråga om organisation, resurser, lagstiftning etc. skall kunna tillgodoses föreslår arbetsgruppen att rikspolisstyrelsen tar initiativet till att bilda en central samverkansgrupp med chefsrepresentanter för rikspolisstyrelsen, RÅ, riksskatteverket och riksbanken. Därjämte bör den kriminologiska forskningen vara representerad. Vidare bör, för att erforderlig kontinuitet och stadga skall ges åt de berörda myndighetemas samverkan, en tjänst som polisintendent (jurist) inrättas vid kriminalsektionen hos rikspolisstyrelsen. Innehavaren av denna befattning skall fungera som sekreterare i samverkansgruppen och förbereda dess arbete. Därjämte skall han ha till uppgift att mot bakgrund av praktiska erfarenheter, som gjorts i polisverksamheten, granska gällande lagstiftning och föreslå erforderliga författningsändringar.

5.   Utbildning

Arbetsgruppen har också haft till uppgift att överväga i vad mån det krävs mera specialiserad utbildning än vad som f. n. finns att tillgå för de polismän som skall utföra spaning mot och utredning av organiserade/ekonomiska brott. Arbetsgruppen framlägger inte ett konkret förslag till ny ut-bildning utan berör endast allmänt vissa spörsmål i samband med utbildningen.

Arbetsgruppen konstaterar att nuvarande utbildning inom polisväsendet knappast kan anses tillräckligt omfattande och ingående för att motsvara de krav som måste ställas på utbildningens omfattning, inriktning, mål etc. när det gäller att specialutbilda kriminalpolismän för spaning mot och utredning av organiserade och ekonomiska brott. Nuvarande utbildning är i stor utsträckning inriktad på den traditionella förmögenhetsbrottsligheten. Arbetsgruppen är vidare av den uppfattningen att det föreligger ett påtagligt behov av en mycket kvalificerad utbildning som bör - åtminstone delvis — ligga på universitetsnivå framför allt vad gäller de ekonomiska ämnena.

Arbetsgruppen har dessutom sett det som mycket önskvärt att polismännen och skatterevisorerna vid de föreslagna samverkansenheterna utbildas särskilt och integrerat. Det är önskvärt att viss utbildning också kan ske i samarbete med de åklagare som skall ägna sig åt den kvalificerade ekonomiska brottsligheten. Detsamma gäller naturligtvis de taxeringsintendenter som kan komma att samverka med enheterna.

6.   Rikspolisstyrelsens framställning

1 den framställning som kommit in till regeringen från rikspolisstyrelsen med anledning av arbetsgruppens rapport hemställer styrelsen att regeringen måtte

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 62

1) besluta att särskilda polisiära enheter inrättas i Stockholms, Göteborgs, Malmö och Sundsvalls polisdistrikt, att enheterna inrättas som rotlar för organiserad/ekonomisk brottslighet, att enhetema skall bedriva såväl spaning mot som utredning av sådan brottslighet, att enheterna skall såväl ha rätt som skyldighet att arbeta inom föreslagna verksamhetsområden samt att i enhetema skall bedrivas ett kontinuerligt och integrerat samarbete med skatterevisorer

2) i samband med budgetarbetet och bedömningen av frågan om nya tjänster för polisverksamheten pröva prioriteringsfrågorna inom kriminalpolisverksamheten vad särskilt gäller förhållandet mellan resursinsatserna mot den traditionella brottsligheten, mot narkotikabrottsligheten och mot den organiserade/ekonomiska brottsligheten

3) föranstalta om en övergripande granskning av lagstiftningsfrågorna på ifrågavarande brottsområde.

I anslutning till förslagen anför rikspolisstyrelsen i huvudsak följande.

6.1  Särskilda enheter inom polisen

Vid förhandlingar enhgt medbestämmandelagen har Svenska polisförbundet tillstyrkt arbetsgruppens förslag. Förbundet har dock beträffande enheten i Stockholm bl. a. föreslagit att denna bör organiseras under spaningssektionen som en särskild rotel för spaning mot och utredning av organiserad/ekonomisk brottslighet.

Jurist- och Samhällsvetareförbundet (JUS) å sin sida har vid förhand-lingama avstyrkt förslaget och anser att frågan bör hänskjutas till 1975 års polisutredning. JUS anser att det f. n. är tillfyllest med en resursförstärkning av nuvarande stödjande verksamhet och befintliga bedrägerirotlar. JUS har vidare ifrågasatt om inte ekonomer och jurister bör anställas inom polisväsendet för ifrågavarande verksamhet.

Förslagen har diskuterats vid sammanträde med polischeferna i Stockholms, Göteborgs, Malmö och Sundsvalls polisdistrikt. Förslagen har därvid biträtts av polischeferna i Göteborgs, Malmö och Sundsvalls polisdistrikt. Även polischefen i Stockholms polisdistrikt har sedermera anslutit sig till förslaget, dock med samma reservation som gjorts av Svenska polisförbundet beträffande organisationsformen.

Rikspolisstyrelsen biträder arbetsgruppens förslag att särskilda enheter nu bör inrättas för att bekämpa den organiserade/ekonomiska brottsligheten. Med anledning av vad som framkommit vid förhandlingar förordar dock rikspolisstyrelsen att i Stockholm den särskilda roteln inrättas under spaningssektionen.

Vad gäller de invändningar JUS har framfört är styrelsen av den bestämda uppfattningen att det är nödvändigt att skapa slagkraftiga särskilda enheter, vars personal helt och hållet skall ägna sig åt både spaning mot och utredning av den organiserade och ekonomiska brottsligheten. Styrelsen är övertygad om att en effektiv och omfattande insats mot denna form av kri-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet 63

minalitet icke går att genomföra genom att endast förstärka resursema med ett mindre antal kriminalpolismän uppdelade på ett flertal polisdistrikt och på olika rotlar. En sådan organisationsform skulle enligt styrelsens uppfattning även i hög grad försvåra det oundgängligen nödvändiga utökade och nära samarbetet med skatterevisorer och särskilda åklagare/taxeringsintendenter. Styrelsen anser sig inte heller kunna avvakta att denna mycket angelägna fråga ytterligare skulle fördröjas under avsevärd tid genom att hänskjutas till polisutredningen. Med hänsyn till denna brottslighets utveckling och utbredning måste enligt styrelsens bestämda uppfattning åtgärder vidtas omedelbart. Arbetsgruppens förslag om samverkan mellan polis-skatterevisorer-åklagare medför att erforderlig juridisk och ekonomisk expertis kommer att ställas till polisens förfogande, varför styrelsen f. n. inte kan biträda det förslag om direktrekrytering av jurister och ekonomer som JUS framlagt och som Svenska polisförbundet på det bestämdaste avstyrkt. Eventuella behov av ytterligare ekonomisk expertis får - som arbetsgruppen föreslagit — ske som idag genom anlitande av konsulter.

Styrelsen delar även arbetsgruppens uppfattning vad avser föreslagna arbetsuppgifter för enheterna och vill understryka att enheternas verksamhet utanför placeringsdistrikten skall - med bibehållande av regional och lokal polischefs befogenheter och ansvar - ske på sätt som redan idag gäller för sådan verksamhetsform genom att lämna vederbörande polischef erforderliga underrättelser och att vid behov genomföra tjänsteuppgiften i samråd med den lokala polisorganisationen. Enheterna kommer följaktligen att verka — förutom inom placeringsdistriktet - jämväl utanför detsamma i samråd med vederbörande polischef på regionalt eller lokalt plan eller på dennes begäran.

Styrelsen ansluter sig till arbetsgruppens beräkning av personalbehovet men vill särskilt framhålla att antalet polismän kan komma att förändras till följd av uppföljning och utvärdering av verksamheten.

6.2 Prioriteringsfrågor

Rikspolisstyrelsen delar arbetsgruppens uppfattning att en kraftig satsning nu måste göras när det gäller bekämpandet av den organiserade/ekonomiska brottsligheten.

6.3 Utbildning

Rikspolisstyrelsen delar i huvudsak arbetsgruppens uppfattning. Styrelsen har tillsammans med Svenska polisförbundet tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till lämplig utbildning för dessa polismän.

6.4 Samordning med åklagarväsendet

Arbetsgruppen har framhållit önskvärdheten av att åklagare redan från början leder förundersökning beträffande organiserade/ekonomiska brott

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 64

och detta oavsett om misstänkt finns eller ej samt att särskilda åklagare avdelas för att uteslutande ägna sig åt att bekämpa denna brottslighet.

Arbetsgruppen har vidare antecknat i rapporten att en arbetsgrupp, som RÅ tillsatte i november 1976 med uppgift att se över åklagarverksamheten och då huvudsakligen såvitt avser den kvalificerade ekonomiska brottsligheten, diskuterat en indelning av landet i åtta regionblock för att effektivisera åklagarinsatserna mot den kvalificerade ekonomiska brottsligheten.

Rikspohsstyrelsen anser det önskvärt att vissa jämkningar görs i det skisserade förslaget. Styrelsen har därför i skrivelse till RÅ framhållit att det får anses särskilt angeläget att ett nära och kontinuerligt samarbete mellan åklagare och polis kommer till stånd när det gäller spaning mot och utredning av organiserade/ekonomiska brott. Rikspolisstyrelsen delar arbetsgruppens mening att särskilda åklagare bör avdelas för dessa enheters verksamhet och inträda som förundersökningsledare på ett tidigt stadium. Rikspolisstyrelsen ställer sig dock tveksam till att det 25-tal åklagare, som avses bli specialutbildade, uppdelas på åtta regionblock. Rikspolisstyrelsen finner det uppenbart att en framtida gemensam åklagar-polisinsats mot denna kriminalitet skulle vinna på att - i stället för skisserad uppdelning av specialåklagarna - erforderligt antal sådana åklagare direkt knöts till de föreslagna polisiära enheterna. Fördelarna med en sådan konstruktion är att enheterna kontinuerligt skulle ha tillgång till juridisk expertis (åklagare), ett reellt lagarbete skulle uppstå, ledningsfrågor skulle lösas smidigt och effektivt, utredningarna skulle koncentreras och förhoppningsvis bedrivas snabbare än f. n.

6.5 Samordning med skattemyndighetema

Arbetsgruppen har funnit det vara nödvändigt att det mera temporära och till ett visst ärende eller viss ärendegrupp bundna samarbetet mellan polis- och skattemyndigheternas revisorer, som redan nu förekommer, utvidgas till ett kontinuerligt och än mera integrerat samarbete. Ett sådant samarbete bör omfatta inte bara utredningsfasen utan även det föregående spaningsstadiet. Arbetsgruppen har vidare antecknat att riksskatteverket är berett att tillhandahålla revisionspersonal för kontinuerlig samverkan med de särskilda polisiära spanings- och utredningsenheter som föreslås inrättade. Arbetsgruppen har därför föreslagit att den revisionspersonal, som avdelas för samverkan med polisen, bereds arbetsutrymmen i polisens lokaler i anslutning till de föreslagna enhetema. Dessutom har arbetsgruppen föreslagit att rikspolisstyrelsen till riksskatteverket framför önskvärdheten av att redan i inledningsskedet även särskilda taxeringsintendenter med utsträckt behörighet knyts till de föreslagna särskilda enheterna.

Rikspolisstyrelsen delar i allt väsentligt arbetsgruppens uppfattning och har i skrivelse till riksskatteverket hemställt om verkets medverkan.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 65

6.6 Rikskriminalen, petitan m. m.

Arbetsgruppen har bl. a. med hänsyn till vad som framkommit vid kontakter med vissa Interpol-länder ansett att ett behov föreligger av en central samordning av verksamheten mot denna kriminalitet. Arbetsgruppen har föreslagit att rikskriminalen vid styrelsen bör få denna samordnande funktion samt att de erforderliga nya tjänstema tills vidare bör placeras vid rikskriminalens bedrägerirotel.

Arbetsgruppen har även föreslagit att en tjänst som polisintendent (jurist) inrättas vid styrelsens kriminalsektion.

Rikspolisstyrelsen biträder arbetsgruppens förslag.

Styrelsen har för avsikt att i samråd med berörda myndigheter inrätta en sådan samverkansgrupp som föreslagits. Styrelsen har i skrivelserna till RÅ och riksskatteverket framhållit att en sådan grupp bör tillskapas redan under uppbyggnadsskedet av de särskilda enheterna.

Styrelsen delar arbetsgruppens bedömning om antalet erforderliga tjänster.

7. Remissyttrandena

Förslaget att inrätta särskilda enheter i Stockholms, Göteborgs, Malmö och Sundsvalls polisdistrikt tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran av bl.a.70, riksbanksfullmäktige, riksskatteverket, statskontoret, polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt, Sveriges advokatsamfund, Föreningen Sveriges kronofogdar, Föreningen Sveriges åklagare, SAF, LO och TCO-S. Sistnämnda remissinstans framhåller särskilt att enheten inom Stockholms polisdistrikt bör inordnas under spaningssektionen och att verksamheten i detta distrikt bör bedömas som försöksverksamhet i avvaktan på resultatet av den pågående organisationsundersökningen i distriktet. JK anser att de nya enhetema inte bör ha fristående karaktär och ifrågasätter om inte den organisationsform som förordas för Stockholms del kan tillämpas även i de övriga distrikten.

Enligt 1975 års polisutredning kan det, om särskilda enheter inrättas, uppstå svårigheter när det gäller avgränsningen mellan å ena sidan de tilltänkta nya enheternas uppgifter och å andra sidan den verksamhet som utövas av redan befintliga enheter i polisorganisationen. Enligt utredningen kan det inte uteslutas att visst dubbelarbete kommer att utföras och att kompetenstvister kan uppstå. Häremot måste dock - framhåller utredningen - vägas den fördel från effektivitetssynpunkt som torde kunna nås om särskilda enheter skapas med personal som helt och hållet kan ägna sig åt spaning och utredning beträffande den nu aktuella kriminaliteten. Enligt utredningens mening bör det avgörande vara om verksamheten tillförs så stora resurser att den inte praktiskt låter sig inpassas inom ramen för nuvarande organisation. Utredningen understryker att, om särskilda rotiar inrättas, de bör ses som en form av försöksverksamhet. Det är enligt utred-5   Riksdagen 1977178. I saml. 100. Bilaga 5.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 66

ningen inte uteslutet att man i en framtida polisorganisation bör stanna för andra lösningar när det gäller att avdela resurser för särskilt grov brottslighet av bl. a. detta slag. Med hänsyn till brottslighetens markerade anknytning till de tre storstadsdistrikten anser utredningen att resursema i ett inledande skede bör koncentreras till dessa distrikt. Utredningen påpekar att detta medför den särskilda fördelen att de som knyts till verksamheten i praktiken oftast torde kunna grunda sin befogenhet redan på sin placering i resp. distrikt. Om erfarenhetema av verksamheten i de tre största polisdistrikten visar att det är rationellt, kan senare enheter inom andra polisdistrikt också tillföras särskilda resurser. Härför talar också decentraliseringsintresset.

Även RÅ kommer in på decentraliseringsfrågan. RÅ, som anser det vara mycket angeläget att polisväsendet tillförs särskilda utredningsresurser för den organiserade och ekonomiska brottsligheten, anser att en större spridning av de särskilda enhetema bör övervägas redan nu. I ett uppbyggnadsskede kan det emellertid, enligt RÅ, vara naturligt att inte bilda arbetsgrupper i varje län. 1 ett förlängt perspektiv anser RÅ dock att starka skäl talar för att kvalificerade utredningsmän för dessa uppgifter skall finnas i varje län.

Förslaget att inrätta särskilda enheter avstyrks av Föreningen Sveriges polischefer. Enligt föreningens uppfattning bör arbetsuppgifterna i vart fall t. v. bestridas inom ramen för den s, k. stödjande verksamheten. En stor del av arbetsvolymen torde komma att hämtas ur den materia som redan nu finns på de arbetsenheter (bedrägerirotiar och motsvarande) som är sysselsatta med ekonomiska brott. Det är därför tämligen naturligt att knyta tjänstemännen till denna enhet. Att redan nu bilda helt fristående arbetsenheter förefaller föreningen mindre välbetänkt och inger vissa farhågor för en icke acceptabel försvagning av verksamheten i övrigt. På liknande skäl avstyrks förslaget av SACOISR och Föreningen Sveriges statsåklagare. Även BRÅ finner det vara för tidigt att omedelbart inrätta särskilda polisiära enheter för spaning mot och utredning av den organiserade och ekonomiska brottsligheten, något som enligt BRÅ inte utesluter att polisens resurser redan nu bör förstärkas. Som strax skall redovisas närmare anser vidare samtliga länsstyrelser att organisationen bör genomföras i annan form än den föreslagna.

Rikspolisstyrelsens förslag till regionala verksamhetsområden för de nya enhetema tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran av b\.a.JK,JO, riksbanksfullmäktige, riksskatteverket, statskontoret, polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt, Sveriges advokatsamfund. Föreningen Sveriges kronofogdar, SAF, LO och TCO-S.

Förslaget i denna del behandlas utförligt av 1975 års polisutredning, som delar uppfattningen att enheterna bör ha möjlighet att arbeta över större områden än polisdistrikt. Det är emellertid enligt vad utredningen framhåller inte något speciellt förhållande just för detta arbete. Större verksam-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 67

hetsområden än distrikt har visat sig behövas även för andra funktioner inom polisverksamheten, operativa såväl som administrativa. Polisutredningen erinrar om att den enligt sina direktiv har i uppdrag att förutsättningslöst pröva den regionala polisverksamhetens uppgifter och organisation och anser det angeläget att statsmakternas samlade bedömning av denna fråga inte föregrips. Undantag måste naturligtvis gälla när det står klart att ett angeläget syfte inte kan nås inom ramen för nuvarande ordning. Polisutredningen påpekar emellertid i denna del att den nuvarande organisationen ger såväl den lokala polisstyrelsen som länsstyrelsens lekmannastyrelse en möjlighet till insyn och inflytande beträffande polisens verksamhet. Det finns däremot inte nu några kanaler för ett medborgarinflytande över polisverksamheten på sådan regional nivå som rikspolisstyrelsens förslag avser. Enligt utredningen skulle det också vara mycket svårt att utan ingripande ändringar i det nuvarande systemet skapa en plattform för ett sådant inflytande över en verksamhet, vilken organisatoriskt inordnas i nya regioner som sträcker sig över flera län. Under förutsättning att statsmaktema inte i detta sammanhang genomför några ändringar i fråga om den grundläggande beslutsstrukturen för polisväsendet understryker utredningen betydelsen av att befogenheterna för regional och lokal polischef bibehålls. Principen bör enligt utredningen också vara att tjänstgöring i annat distrikt inom länet följer de föreskrifter som länsstyrelsen i samråd med vederbörande polisstyrelse meddelar och att operationer utom länet kräver överenskommelser mellan berörda läns- och polisstyrelser eller rikspolisstyrelsens samtycke. Det bör inte möta några större svårigheter att finna ändamålsenliga beslutsvägar i det särskilda fallet även med en sådan ordning.

Förslaget till regional indelning avstyrks av samtliga länsstyrelser. Länsstyrelserna understryker genomgående att förslaget i denna del i praktiken innebär ett genomgripande avsteg från de principer om ett decentraliserat polisväsende som riksdagen fastställde i samband med 1964 års beslut om polisens förstatligande. Enligt länsstyrelserna bör en sådan nyorganisation av polisväsendet inte genomföras innan polisutredningen har slutfört sitt uppdrag. Åtskilliga länsstyrelser påpekar dessutom att förslaget skulle medföra risker för en centralstyrning av polisverksamheten samt för kompetenstvister mellan de nya enheterna och de lokala och regionala polismyndigheterna. Flera av länsstyrelserna utvecklar utföriigt sin mening i denna del. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför delvis andra skäl för sin ståndpunkt och framhåller framför allt att konsekvenserna av förslaget vad gäller kontaktvägar och avgränsningsfrågor m. m. inte har blivit tillräckligt belysta.

Allmänt framhålls emellertid från länsstyrelsernas sida att en successiv uppbyggnad av polisens resurser för bekämpande av organiserad och ekonomisk brottslighet redan nu bör komma till stånd med länen som plattform. Därvid erinras om att varje länsstyrelse som högsta polismyndighet

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 68

har ansvaret för och ledningen av polisverksamheten i länet och att det hos länspolischefen finns en naturlig ledningsorganisation för polisverksamhet som rör mer än ett polisdistrikt. Några länsstyrelser anvisar därvid alternativa organisationsformer. Enligt länsstyrelserna i Blekinge, Kopparbergs, Norrbottens och Västerbottens län bör de aktuella arbetsuppgifterna inordnas i den stödjande verksamheten, medan länsstyrelserna i Gävleborgs, Kalmar och Kronobergs län förordar att en särskild länskriminalgrupp ställs till länspolischefens förfogande. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att de nya enheterna kan organiseras i huvudsak med de nuvarande länsvis inrättade narkotikaenheterna som förebild.

På i huvudsak samma skäl som dem som har åberopats från länsstyrelsernas sida avstyrks förslaget i denna del av Föreningen Sveriges statsåklagare och SACOISR.

Förslaget att prioriteringsfrågornainom kriminalpolisverksamheten tas upp till prövning vid statsmaktemas budgetbehandling vad särskilt gäller förhållandet mellan traditionell brottslighet och den organiserade och ekonomiska kriminaliteten tillstyrks uttryckligen av bl. a. länsstyrelserna i Gävleborgs, Hallands och Kopparbergs län samt 5AF. Enligt po-lisutredningen — som delar uppfattningen att kraftfulla åtgärder bör sättas in mot den aktuella brottsligheten — bör det ankomma främst på den lokala polisorganisationen att bedöma på vilka arter av brottslighet polisen i första hand skall koncentrera sina resurser. Utredningen framhåller i detta hänseende önskvärdheten av att det finns stort utrymme för det lokala medborgarinflytandet att göra sig gällande på detta område. Det ter sig emellertid enligt utredningen naturligt att en frän allmän synpunkt så väsentlig prioriteringsfråga som den nu aktuella, vilken dessutom kan ta sig direkta uttryck i polisorganisationen, även tas upp i samband med statsmakternas budgetbehandling.

Även RÅ delar rikspolisstyrelsens uppfattning att frågan om prioriteringen av den organiserade och ekonomiska brottsligheten bör prövas i samband med budgetarbetet. 1 sammanhanget understryker RÅ emellertid också att den prioritering som polisen gör i det löpande arbetet i fråga om de arter av brottslighet på vilka den i första hand skall koncentrera sina resurser är av intresse även för åklagarväsendet och att principerna för prioriteringen därför bör fastläggas efter överläggning med vederbörande åklagarmyndighet.

Enligt BRÅ:s mening bör allmänna riktlinjer för prioriteringen inom polisverksamheten ges av statsmakterna genom lagstiftning eller som anvisning vid medelstilldelningen. BRÅ framhåller emellertid att centrala anvisningar om hur polisen skall prioritera sitt arbete kan ha ett begränsat värde för den enskilde beslutsfattaren. Brottsligheten är ständigt underkastad förändringar till innehåll och omfattning liksom geografiskt och tidsmässigt. Ytterst måste det ankomma på den lokala polischefen att anpassa verksamheten härefter. Att göra avvägningar mellan traditionell brottslighet

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet 69

och organiserad/ekonomisk brottslighet förefaller BRÅ vanskligt, om man t.ex. innefattar grova våldsbrott i begreppet traditionell brottslighet. Enligt BRÅ:s uppfattning måste varje brottslig handling bedömas för sig oberoende av till vilken brottskategori den hör. Prioritering bör ske efter avvägning mellan hänsyn till den enskildes trygghet och graden av samhälls-skadlighet.

JK ansluter sig till uppfattningen att en prioritering bör ske inom ramen för budgetarbetet och anser att aktualiserandet av denna fråga är värdefull från vidare synpunkter. Det finns nämligen enligt JK anledning att mer generellt diskutera dels prioriteringsfrågor i polisarbetet, dels arbetsfördelningen mellan polisen och andra organ. JK är dock inte övertygad om att den organiserade/ekonomiska brottsligheten utgör ett så stort samhällsproblem som görs gällande i rikspolisstyrelsens framställning. Utan att vilja förringa brottslighetens omfattning och konsekvenser.har JK den uppfattningen att man har överdrivit problemen. Svaret på den tillspetsade prioriteringsfrågan om polisen i första hand skall bekämpa den s. k. konventionella brottsligheten eller den organiserade/ekonomiska brottsligheten, måste givetvis bli att polisen skall bekämpa båda typerna av brottslighet, framhåller JK.

Vikten av att polispersonalen på de nya enheterna får särskild utbildning understryks av flera remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt, JO, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus län och Östergötlands län samt polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt och SACO/SR. JK har ingen erinran mot förslaget om en ökad utbildning men pekar på de risker för mycket höga utbildningskostnader som polisväsendet här kommer att ådraga sig. Enligt JK bör utbildningsbehovet minimeras, bl. a. genom köpta tjänster, men att helt undvara en kvalificerad vidareutbildning av polismän är inte möjligt. Polisutredningen erinrar i sammanhanget om att den har ålagts att undersöka möjligheten att effektivisera kampen mot den allra grövsta brottsligheten och att därvid bl. a. överväga frågan om en direktrekrytering av personal för vissa arbetsuppgifter inom kriminalavdelningama, t.ex. för skattebrott och andra ekonomiska brott. Utredningen framhåller dessutom den möjlighet som alltid föreligger att anlita extern arbetskraft för särskilt kvalificerat arbete, en ordning som redan i dag tillämpas inom polisväsendet i vissa fall. Frågan om direktrekrytering tas upp även av SACOISR som anser det angeläget att denna fråga snart kommer upp till behandling. Inte heWer BRÅ anser att tanken på att direktrekrytera ekonomer och jurister med erforderiiga kunskaper till polisväsendet i dagens läge bör avvisas. BRÅ påpekar att när utbildningen inom polisen så småningom förbättras i dessa avseenden behoven av externa krafter kommer att minska. Liknande uttalanden görs av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Vad beträffar förslaget om samordning med åklagarväsendet anser JO att rikspolisstyrelsen har anfört beaktansvärda skäl för sin ståndpunkt. Förslaget i denna del tillstyrks också av länsstyrelsen i Kopparbergs län och Föreningen Sveriges kronofogdar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 70

RÅ motsätter sig tanken att särskilda åklagare avdelas för de nya enheternas verksamhet. Enligt vad RÅ framhåller är det visserligen av stor vikt att åklagare och polis samverkar för en effektiv brottsbekämpning, särskilt på det område det här gäller. Emellertid är det nödvändigt att därvid hålla isär de principiellt skilda funktioner som polis och åklagare skall fylla. Polisen har ansvaret för det egentliga fältarbetet, som bl. a. kan bestå i spaning i brottsuppdagande syfte. Åklagaren ansvarar för förundersökningen och lagföringen. Vid förundersökningen äger han anlita biträde av polis. RÅ understryker vidare att åklagarväsendet måste vara uppbyggt så att det kan möta kriminaliteten var den än påträffas och att den kvalificerade ekonomiska brottsligheten inte föranleder några undantag från denna regel. RÅ framhåller att denna grundsyn ligger bakom den uppbyggnad som f. n. på grundval av förslag från en särskild arbetsgrupp planeras inom åklagarväsendet för att bekämpa de svårare formerna av ekonomisk brottslighet. För att göra det möjligt för varje statsåklagarområde att disponera tillräckliga resurser för att kunna klara mål som kan tänkas uppkomma inom regionen har man tänkt sig en form av planerad samverkan mellan närliggande regioner (samarbetsområden). Inom dessa områden kommer att finnas tillgång till statsåklagare och andra åklagare som genom redan vunnen erfarenhet får anses skickade att handlägga denna sorts mål. Härutöver planeras en utbildning av ett 25-tal åklagare för handläggning av mål rörande svårare ekonomisk brottslighet i syfte att samarbetsområdena skall få ytterligare tillgång till utbildade tjänstemän. Utöver resurserna inom samarbetsområdena disponerar åklagarväsendet fyra länsåklagare för speciella mål.

Sammanfattningsvis anser RÅ att gmndprincipema bör vara att det är åklagaren som har ansvaret för beivrandet av brotten och att förundersökningen skall ledas av den åklagare som ligger närmast till från forumsynpunkt. Med denna uppläggning av samarbetet mellan polis och åklagare torde enligt RÅ inga av de fördelar som avses i rikspolisstyrelsens förslag gå förlorade.

På i huvudsak samma skäl som dem som har anförts av RÅ avstyrks rikspolisstyrelsens förslag även av Föreningen Sveriges statsåklagare. Föreningen Sveriges åklagare och SACOISR.

Även förslaget till samordning med skattemyndigheterna är föremål för olika meningar bland remissinstansema.

Vad beträffar samarbetet med revisionspersonal tillstyrks förslaget i princip av riksskatteverket, som förklarar sig berett att ställa ett visst antal revisorer från sin organisation till förfogande för att tjänstgöra på de orter där de nya polisiära enhetema avses bli placerade. Om revisionsresurserna inom den tänkta organisationen visar sig bli för knappa, finns enligt riksskatteverket möjlighet att anlita länsstyrelsernas revisionsenheter, vars personal är väl kvalificerad att utföra de komplicerade granskningar som kommer i fråga i dessa sammanhang. Självfallet får revisionspersonalen in-

Prop. 1911/18:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 71

te tas i anspråk för andra arbetsuppgifter än att utreda den skattetekniska sidan av den organiserade ekonomiska brottsligheten.

Flertalet länsstyrelser ställer sig positiva till tanken på ett utvidgat samarbete mellan polis och skatterevisorer. Länsstyrelsen i Stockholms län anser det dock väsentligt att den granskningspersonal som tillsammans med polispersonal skall ägna sig åt utredningar i skattebrottsärenden tillhör revisionsfunktionen på länsstyrelsen och står under revisionschefens ledning. Länsstyrelsen bedömer det nämligen som mycket olyckligt att splittra revisionsresurserna. Samma mening har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län som framhåller att rikspolisstyrelsen inte synes ha beaktat att en ny taxeringsorganisation kommer att tillämpas fr. o. m. år 1978. Genom denna kommer den nuvarande revisionsenheten hos länsstyrelsen att avlastas en del arbetsuppgifter och uteslutande få revisionsuppgifter. Revisionsenheten skall också svara för samordningen av revisionsverksamheten inom länet. Detta talar hos länsstyrelsen för att de skatterevisorer, som skall samarbeta med de nya polisenhetema, bör vara placerade inom revisionsenheten. Även länsstyrelserna i Gävleborgs, Jönköpings, Skaraborgs och Östergötlands län hävdar att samarbetet bör äga rum med personal ur länsstyrelsernas revisionsenheter, medan länsstyrelsen i Kopparbergs län, och SACOISR anser att såväl riksskatteverkets som länsstyrelsemas personal bör kunna tas i anspråk för uppgiften.

Tanken att den berörda revisionspersonalen skall beredas plats i polisens lokaler avstyrks av riksskatteverket, som anser att revisorema bör vara placerade i resp. skattemyndighets lokaler. Med en sådan placering säkerställs informationsutbytet med den egna myndigheten liksom den nödvändiga arbetsledningen och rapporteringen. Riksskatteverket framhåller att denna lokalmässiga placering givetvis inte hindrar att revisorerna förlägger sitt arbete till polisens lokaler när så bedöms nödvändigt. Liknande uttalanden görs av SACOISR och länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län.

Förslaget att särskilda taxeringsintendenter med utsträckt behörighet skall knytas till de nya enheterna tillstyrks av riksskatteverket, som framhåller att förslaget medför en rad fördelar genom att intendenterna kan verka över länsgränsema, att rättssäkerheten blir större genom att yrkanden framställs efter samma grunder i olika län samt att samarbetet mellan revisor, åklagare och taxeringsintendent underlättas. Organisatoriskt bör enligt riksskatteverket intendenterna i varje fall i inledningsskedet knytas till verkets kontrollavdelning. Förslaget tillstyrks även av länsstyrelsen i Kopparbergs län och SACOISR.

Förslaget i denna del avstyrks emellertid bestämt av länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs län. Sistnämnda länsstyrelse framhåller att man skulle få ett slags övertegionala taxeringsintendenter, något som skulle orsaka kompetensproblem och andra svårigheter i arbetet. Liknande synpunkter förs fram av länsstyrelsen i Jönköpings län.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 72

Förslaget att förlägga en samordningsfunktion hos rikskriminalen lämnas utan erinran av JK, som anser att övertygande skäl talar för att det behövs ett centralt organ för vissa samordningsuppgifter. Av principiella skäl är det dock enligt JK angeläget att detta organ inte får fler uppgifter och större omfattning än vad som är absolut nödvändigt. Även JO och länsstyrelsen i Gävleborgs län ansluter sig i stort till förslaget i denna del. Riksbanksfullmäktige är beredda att låta riksbanken representeras i en central samverkansgrupp. BRÅ framhåller att behovet av en central samverkansgrupp för den brottslighet det nu gäller är stort och betonar vikten av att arbetet i den av rikspolisstyrelsen föreslagna gruppen på lämpligt sätt samordnas med arbetet i den av BRÅ föreslagna organisationen för översyn av lagstiftningen på det aktuella området.

RÅ hänvisar i denna del till att den av honom tillsatta arbetsgruppen har förordat att man försöksvis inrättar en central arbetsgrupp vid RÅ:s kansli med uppgift att följa upp beivrandet av de kvalificerade ekonomiska brotten. RÅ anser att det centrala uppföljnings- och analysarbetet på området bör ske inom åklagarväsendet medan det centrala samordningsarbetet kan förläggas till polisväsendet. Kraftsamlingen kan enligt RÅ bli större, om den sker inom de organisationer som har de största resursema på resp. områden.

Förslaget att rikskriminalen skall åläggas den samordnande funktionen avstyrks av länsstyrelsen i Stockholms län. Förslaget utgör enligt länsstyrelsens uppfattning ett avsteg från uppgiftsfördelningen inom polisväsendet och innebär en sådan förändring av nuvarande polisorganisation att ett genomförande skulle föregripa polisutredningens arbete. Liknande synpunkter förs fram av länsstyrelserna i Jönköpings och Västernorrlands län. Sistnämnda länsstyrelse anser att man genom utformningen av det centrala samordnande organet och de särskilda enhetemas självständiga ställning skulle skapa en organisation jämförbar med rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning.

Föredraganden

1 översikten och under anslaget A 10. Brottsförebyggande rådet har jag behandlat frågan om åtgärder mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Under anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen har det utbildningsförslag redovisats som styrelsen överlämnat till regeringen. Även RÅ har lagt fram ett förslag om en särskild utbildning på området. Det redovisas under anslaget C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna.

Jag övergår nu till att behandla framställningen från rikspolisstyrelsen i vad den avser särskilda enheter inom polisen, prioritering, utbildning, samordning med åklagarväsendet och skattemyndigheterna samt rikskriminalens ställning m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 73

Vad först gäller frågan om särskilda enheter inom polisen innebär rikspolisstyrelsens förslag att särskilda rotlar skall inrättas i Stockholms, Göteborgs, Malmö och Sundsvalls polisdistrikt för att utreda den aktuella brottsligheten. 1 förslaget anges också vilka verksamhetsområden som är tänkta för de särskilda rotlarna. Sammanlagt yrkas 68 polismanstjänster samt 13 administrativa tjänster för rotlama och för rikskriminalen.

Som framgått av översikten är det angeläget att särskilda resurser satsas på en intensifierad bekämpning av den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Av den anledningen inrättades redan genom beslut i regleringsbrev för budgetåret 1977/78 20 tjänster för utredning av ekonomiska brott.

Bland resmissmyndighetema har skilda meningar yppats om hur resursema bör användas för att största möjliga effekt skall uppnås.

1 likhet med de flesta av remissinstanserna anser jag att, även om den organiserade och den ekonomiska brottsligheten kan antas förekomma i hela landet, man bör till storstadsregionerna koncentrera de tjänster som inrättas för att bekämpa dessa brott. Av den anledningen tillfördes Stockholms polisdistrikt åtta samt vartdera av Göteborgs och Malmö polisdistrikt sex av de 20 nyinrättade tjänstema. Jag anser att ytterligare resurser nu bör sättas in mot den aktuella brottsligheten. De bör disponeras på liknande sätt som de redan inrättade tjänsterna. Den fortsatta utvecklingen och de erfarenheter som vinns av verksamheten får avgöra om tjänster för att bekämpa den organiserade och den ekonomiska brottsligheten bör inrättas även på andra håll i landet.

Den fråga som varit mest kontroversiell är förslaget om en regional indelning. Samtliga länsstyrelser avstyrker sålunda förslaget i den delen. Härvid anges att den ordning som förordats av rikspolisstyrelsen skulle innebära ett genomgripande avsteg från de principer som riksdagen fastställde i samband med att polisen förstatligades. En sådan organisationsändring bör enligt länsstyrelsernas mening inte genomföras innan 1975 års polisutredning har slutfört sitt uppdrag. Polisutredningen har i sitt yttrande understrukit betydelsen av att i detta skede de nuvarande befogenheterna för regional och lokal polischef bibehålls.

Förslaget om att särskilda enheter skall inrättas avstyrks bl. a. av Föreningen Sveriges polischefer. Föreningen anser att arbetet tills vidare bör bedrivas inom ramen för den s. k. stödjande verksamheten. Med anledning av vad som sålunda har uttalats vill jag framhålla att den stödjande verksamheten visserligen innebär att visst polisdistrikt är skyldigt att under givna förutsättningar ställa utredningspersonal till förfogande för annat distrikt. Någon skyldighet att ställa viss bestämd personal till förfogande föreligger däremot inte. Med hänsyn till arten av den utredningsverksamhet varom här är fråga bör det emellertid eftersträvas att tjänsterna är utpekade, dvs. att nya tjänster ledigförklaras med särskilt angivande av placering och arbetsuppgifter.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 74

Enligt vad jag har erfarit prövar polisutredningen f. n. frågan om bl. a. uppgifter och organisation för den regionala polisverksamheten. Ett principbetänkande väntas under år 1978.1 likhet med utredningen och många andra remissinstanser finner jag det angeläget att statsmaktemas samlade prövning av polisverksamheten på lokal, regional och central nivå inte föregrips. Förslaget från rikspolisstyrelsen om en organisation inordnad i särskilda regioner, som sträcker sig över flera län, skulle innebära en så genomgripande förändring av den bestående ordningen att jag anser att den i allt fall inte bör genomföras f. n.

De tjänster som vid ingången av innevarande budgetår inrättades för utredning av organiserad och ekonomisk brottslighet inordnades i den nuvarande organisationen. Det föreskrevs dessutom att det ankommer på vederbörande länsstyrelse att, inom ramen för bestämmelsema i polisin-stmktionen (1972:511) och länsstyrelseinstmktionen (1971:460), i samråd med vederbörande polisstyrelse, meddela närmare föreskrifter för tjänstemas användning i annat polisdistrikt i länet. Härav följer att det för verksamhet utom länet krävs antingen överenskommelse i vanlig ordning mellan de läns- och polisstyrelser som berörs eller också samtycke av rikspolisstyrelsen.

Enligt min mening bör samma ordning gälla för de nya tjänster för utredning av organiserad och ekonomisk brottslighet som jag avser att föreslå. Detta medför bl. a. att den lokala polisstyrelsen liksom länsstyrelsens för-troendemannastyrelse ges en möjlighet till insyn i verksamheten. Det är givet att utredningar rörande organiserad och ekonomisk brottslighet i enskilda fall kan komma att beröra flera polisdistrikt och län. Det bör emellertid inte möta någon svårighet i praktiken att finna ändamålsenliga beslutsvägar för dessa fall.

Rikspolisstyrelsen har beräknat personalbehovet för de föreslagna enhetema (inklusive rikskriminalen) till 101 tjänster, varav 8 chefstjänster, 80 spanare/utredare och 13 administrativa tjänster. Sedan de redan inrättade tjänsterna räknats bort återstår 68 polismanstjänster och 13 administrativa tjänster.

Det är väsentiigt att tillräckligt många tjänster tillförs det aktuella verksamhetsområdet för att organisationen skall bli effektiv. Det ter sig å andra sidan naturligt att denna byggs upp etappvis så att de erfarenheter kan utnyttjas som fortlöpande vinns. Det är vidare viktigt att tjänstema kan besättas med tillräckligt kvalificerade tjänstemän utan att detta får allvarligare återverkningar inom andra väsentiiga områden av kriminalpolisens verksamhet. Som har framhållits under remissbehandlingen får sålunda tillförsel av tjänster till den nya verksamheten inte leda till att bedrägerirotlama — och i Stockholm även skatteroteln - töms på kvalificerad personal. I sammanhanget måste beaktas att de 20 tjänster som redan inrättats ännu inte har besatts. Vid den avvägning som måste ske har jag stannat för att den särskilda verksamheten mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten nu bör tillföras ytteriigare 35 tjänster. Härvid har vägts in att

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 75

det måste vara möjligt att tillgodose det särskilda utbildningsbehov som uppkommer.

Av tjänsterna avses 15 bli inrättade i Stockholms polisdistrikt samt 9 i Göteborgs och 6 i Malmö polisdistrikt. De nya tjänstema bör placeras på samma sätt som de som redan inrättats, dvs. vid spaningssektionen i Stockholms polisdistrikt samt vid bedrägerirotlama i Göteborgs och Malmö polisdistrikt. Skulle en annan placering senare visa sig mera ändamålsenlig, kan saken tas upp på nytt.

Lika med rikspolisstyrelsen anser jag att ett antal tjänster bör inrättas vid rikskriminalen bl.a. för samordnande verksamhet. Fem tjänster bör tilldelas rikskriminalen.

Enligt förslaget frän rikspolisstyrelsen bör vidare 13 administrativa tjänster inrättas för den aktuella verksamheten. Jag är f. n. inte beredd att ta ställning till om särskild administrativ personal behövs.

Frågan om direklrekrytering till polisen, dvs. anställning av t. ex. ekonomer som saknar särskild polisutbildning, övervägs av polisutredningen. Jag finner inte anledning att föregripa denna prövning.

Jag övergår härmed till frågan omprioritering. I denna del har rikspolisstyrelsen hemställt att regeringen skall pröva hur resursema bör fördelas mellan insatser mot den traditionella brottsligheten, mot narkotikabrottsligheten samt mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.

1 föregående års budgetproposition framhöll jag att det i det löpande arbetet främst får ankomma på den lokala polisorganisationen att göra den prioritering som bör vidtas i fråga om de arter av brottslighet på vilka polisen i första hand skall koncentrera sina resurser (prop. 1976/77:100, bil. 5 s. 31). Jag hänvisade härvid till brottskommissionen. Denna hade uttalat att det är vissa typer av brottslighet som främst förtjänar uppmärksamhet. Det gällde våldsbrott, narkotikabrott, koppleri, tillgreppsbrott, häleri, skattebrott och trafikbrott. Kommissionen pekade också på de problem som var förenade med ungdomsbrottsligheten och på den intemationella brottsligheten. Jag angav vidare att vad som sålunda uttalats i stort sett fortfarande hade giltighet. 1 fråga om trafikbrotten pekade jag härvid särskilt på sådana gärningar som ådagalägger hänsynslöshet eller allvarligare brist i omdömet.

Min uppfattning i prioriteringsfrågan har inte ändrats sedan föregående år. Det är sålunda varken ändamålsenligt eller ens möjligt att göra någon generell prioritering utan det måste ytterst ankomma på den lokala polisorganisationen att bedöma på vilka arter av brottslighet resurserna i första hand bor sättas in. Det är däremot möjligt och kan många gånger också vara ändamålsenligt att, i enlighet med vad brottskommissionen på sin tid gjorde, peka ut vissa arter av brott som bör ägnas särskild uppmärksamhet. En naturlig väg för en sådan prioritering är att förslag läggs fram i bud-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5    Justitiedepartementet 76

getpropositionen om att vissa tjänster skall användas för särskilt ändamål. Härigenom bereds också riksdagen tillfälle att ta ställning i frågan. Den satsning som i förra årets budgetproposition skedde på bl. a. narkotika samt organiserad och ekonomisk brottslighet innebar självfallet en sådan prioritering. Av det förhållandet att jag avser att föreslå nya tjänster för samma typer av kriminalitet även för det kommande budgetåret framgår att regeringen anser att insatser mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten samt mot narkotikabrottsligheten bör prioriteras. Detta innebär naturligtvis inte att åtgärder mot den traditionella brottsligheten får eftersättas. Som framgått anser jag att mina uttalanden i budgetpropositionen föregående år fortfarande har giltighet.

Som angetts under anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen har styrelsen överlämnat ett särskilt förslag om utbildning för den personal som skall sättas in mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Detta förslag har inte remissbehandlats. 1 flera yttranden över framställningen från rikspolisstyrelsen om åtgärder mot den aktuella brottsligheten har emellertid styrelsens principiella ståndpunkt i utbildningsfrågan berörts. Härvid har allmänt understmkits att det är viktigt att polismännen får särskild utbildning för dessa uppgifter som delvis är nya. Jag är av samma uppfattning. Under anslaget B 1. har därför beräknats medel för att 40 polismän skall kunna erhålla en fördjupad utbildning i bl. a. företagsekonomi med tonvikt på redovisning (bokföring) i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelsen föreslagit. Trots denna utbildningsinsats kommer det otvivelaktigt att finnas behov av särskild expertis. Som framgått i det föregående är jag inte nu beredd att ta ställning till frågan om direktrekrytering för sådant ändamål. Behovet av expertis får liksom nu lösas på konsultbasis.

När det gäller frågan om samordning med åklagarväsendet anser rikspolisstyrelsen att särskilda åklagare bör avdelas för verksamheten på de enheter som rikspolisstyrelsen föreslår. Dessa åklagare bör enligt förslaget knytas direkt till enheterna och träda in som undersökningsledare på ett tidigt stadium. RÅ och äklagarföreningarna har bestämt motsatt sig den organisationsform som har föreslagits. Enighet råder däremot om att åklagare redan från början bör leda förundersökningen vid brott av denna typ, oavsett om misstanke finns mot bestämd person. RÅ har uttalat att varje statsåklagarområde skall få förfoga över tillräckliga resurser för att vid behov genom samverkan med närliggande områden klara varje ärende som uppkommer.

Enligt min uppfattning bör samarbetet mellan polis och åklagare lösas utan att åklagare fast knyts till polisen. Under senare år har i många fall förekommit nära samarbete mellan polis, åklagare och skatterevisorer i syfte att lösa särskilda arbetsuppgifter. Den verksamhet som nu skall inriktas mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten kan ses som en fortsättning och utökning av en del av dessa samordnade aktioner mot

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 77

exempelvis den grövre skattebrottsligheten. Detta samarbete synes ha fungerat väl. Det finns därför knappast anledning att nu låsa fast samarbetet mellan polis och åklagare i bestämda former. Det bör i stället ankomma på RÅ och rikspolisstyrelsen att gemensamt inom ramen för gäUande bestämmelser finna de former för samarbete som är mest ändamålsenliga.

När det gäller frågan om samordning med skattemyndigheterna har rikspolisstyrelsen föreslagit ett fortiöpande och mer integrerat samarbete med dessa myndigheters revisorer. Detta skall inte bara gälla i utredningsskedet utan även i det spaningsarbete som föregår detta. Styrelsen förordar härvid att viss revisionspersonal avdelas för uppgiften och stationeras i polisens lokaler i anslutning till de föreslagna särskilda enheterna. Riksskatteverket har förklarat sig berett att ställa revisorer till förfogande för tjänstgöring på de platser där de nya enhetema inrättas. Flertalet andra remissinstanser ställer sig också positiva till ett utvidgat samarbete av denna art. Både riksskatteverket och flera andra instanser avstyrker emellertid att revisionspersonalen skall placeras i polisens lokaler.

Jag fimier det mycket angeläget att samarbetet mellan skattemyndigheter och polis fördjupas. Inte heller på detta område bör emellertid statsmaktema nu lägga fast bestämda samarbetsformer. Det bör ankomma på riksskatteverket, RÅ och rikspolisstyrelsen att gemensamt finna ut de samarbetsformer som är mest lämpliga i olika situationer. Jag har i denna del särskilt samrått med budgetministem.

I framställningen från rikspolisstyrelsen behandlas även frågan om rikskriminalens ställning m.m. 1 denna del förordas att de nya tjänsterna vid rikskriminalen skall tillgodose behovet av central samordning. Styrelsen har vidare föreslagit att en tjänst som polisintendent (jurist) inrättas vid styrelsens kriminalsektion (se anslaget B 1.). Styrelsen har även förutskickat att den skall ta initiativ till en central samverkansgrupp med representanter för styrelsen, RÅ, riksskatteverket och riksbanken. Vidare bör enligt förslaget den kriminologiska forskningen vara företrädd i gruppen.

Som framgått av det föregående anser jag att det finns behov av viss central samordning inom polisen av den aktuella verksamheten. Jag anser därför att fem tjänster bör tillföras rikskriminalen. Som framgår härav delar jag inte de farhågor som kommit till uttryck i en del remissyttranden att sådana samordningsfunktioner skulle innebära ett avsteg från den nuvarande uppgiftsfördelningen inom polisväsendet. Det är nämligen inte fråga om att tillägga rikskriminalen några uppgifter som inte redan idag ankommer på den.

När det gäller frågan om samarbete mellan närmast berörda myndigheter har RÅ förordat att en särskild samverkansgrupp försöksvis inrättas vid RÅ:s kansli med uppgift att följa upp beivrandet av de kvalificerade ekonomiska brotten. Det centrala uppföljnings- och analysarbetet bör så-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 78

lunda enligt RÅ:s mening ske inom åklagarväsendet. RÅ har däremot inte någon invändning mot att det centrala samordningsarbetet förläggs till polisväsendet.

Som framgår under anslaget B 1. har jag inte beräknat medel för någon ny tjänst för polisintendent med samordningsuppgifter vid rikspolisstyrelsen. Detta innebär inte att jag anser att det ej behövs samordning och uppföljning av insatsema mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Tvärtom håller jag före att sådan central samverkan fyller en viktig funktion. Jag anser emellertid att det bör ankomma på RÅ, riksskatteverket och rikspolisstyrelsen att i samråd skapa de former för samordning och uppföljning som behövs mellan dem inbördes och med andra myndigheter som särskilt berörs. Som exempel i detta hänseende kan nämnas riksbanken och kronofogdemyndigheterna. Vidare erinras om vad jag under anslaget A 10. Brottsförebyggande rådet har föreslagit i fråga om åtgärder för en översyn av den lagstiftning som har aktualitet i detta sammanhang.

Narkotikabrottslighet Föredraganden

Narkotikabrottsligheten har under de senaste åren förskjutits mot s.k. tyngre narkotika som heroin. Den har också fortlöpande fått alltmer internationell karaktär. 1 narkotikabrottslighetens spår följer en utbredd brottslighet av skilda slag.

1 december 1976 beslöt regeringen att ett antal göromålsförordnanden fick inrättas för polismän som skulle syssla enbart med spaning och utredning av narkotikabrottslighet. Resultatet av verksamheten har blivit gynnsamt. Stora beslag av narkotika har gjorts. Flera ligor har sprängts. Regeringen har genom beslut den 22 december 1977 förlängt förordnandena fram till den 1 juli 1978.

Hösten 1977 stationerades vidare en polisman i Haag och en i Bangkok med uppgift att i samarbete med bl. a. de lokala myndighetema söka kartlägga narkotikahandeln, smugglingsledemam.m.

Narkotikabrottsligheten ligger idag på en nivå som inte kan godtas. De ökade insatser mot narkotikabrott som vidtagits under föregående budgetår måste därför fortsätta. Jag förordar därför att 25 av de nya polismans-tjänsterna avdelas för bekämpning av narkotikabrottsligheten.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2567373 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokala pohsorganlsationen: Förvaltningskostnader för budgetåret. 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 567 373 000 kr., varav 590496000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

79

B 7. Lokala polisorganisationen: Utrustning

1976/77 Utgift 14315792 Reservation 13874585

1977/78 Anslag '9737 000

1978/79 Förslag 12 197 000

' Av anslaget skall 1 924000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.

	1977/78	Beräknade kostnader 1978/79
		Rikspolis-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Inventarier och annan
utrustning till nya
polislokaler	5940000	19377000	9762000
Inventarier och utrustning
till polisskolorna
Solna och Ulriksdal	50000	255000	50000
Möbler, kontorsmaskiner
och andra inventarier	890000	3 824000	707000
Personlig utrustning	1867000	2503000	2058000
Övrig utrustning
a) förvaringsskåp och
utrustning för larmskydd		500000
b) kriminalteknisk ut-
rustning		649000
c) utbildningsmateriel	990000	150000	620000
d) utrustning för fjäll-
räddningstjänst		155 000
e) kartutrustning		55 000
f)  speciell materiel		458000 ,
Reserverade medel	—	-	-1000000
Ej disponerat belopp	80000	-	-
	9817000	27926000	12197000

Rikspolisstyrelsen

1. För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler be
räknar styrelsen 19377000 kr., varav 1 milj.kr. som reserv för oförutsedda
lokalbehov.

2. Styrelsen yrkar för inköp av inventarier till polisskolorna i Solna och Ulriksdal samt för nyinredning av en provisorisk övningspolisstation vid polisskolan i Ulriksdal 255000 kr.

3. För inköp av möbler och andra inventarier samt av kontorsmaskiner till följd av föreslagna personalförändringar begär styrelsen 1064000 kr. resp. 1 060000 kr. För komplettering av möbler och andra inventarier begärs 1 milj. kr. För fortsatt upprustning av polisdistriktens utrustning i fråga om kontorsmaskiner beräknas 700000 kr.

4. För nyanskaffning av utrustning till polisaspiranter och speciell utrustning till annan personal beräknar styrelsen 2 503 000 kr.

5 a. Styrelsen yrkar 500000 kr. för fortsatt komplettering av säkerhetsskåp, nyckelskåp och vapenskåp samt för fortsatt upprustning av manöverbord i sambands- och förbindelsecentraler. 1 detta belopp ingår också

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 80

kostnader för TV-kameror för övervakning av arrestintag och garageutfarter.

5 b. För kriminalteknisk materiel samt för utrustning för bombhotsun-dersökningar beräknar styrelsen 649000 kr.

5 c. Styrelsen begär 150000 kr. för ersättningsanskaffning och viss nyanskaffning av utbildningsmateriel.

5 d. För inköp av utrustning för fjällräddningstjänst yrkar styrelsen 155000 kr., varav 100000 kr. beräknas för komplettering och utbyte av utrustning till befintliga fjällräddningsgmpper och Qällräddningsdepåer.

5 e.  För anskaffning av kartutrustning begär styrelsen 55 000 kr.

5 f. Styrelsen yrkar sammanlagt 458 000 kr. för skydds- och räddningsutrustning, varav bl.a. 332500 kr. begärs för lättare skyddsvästar och skyddshjälmar, 75000 kr. för indikeringsutrustning för koloxid samt 50000 kr. för utprovning av ny materiel.

Föredraganden

För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler beräknar jag 9 762000 kr., varav 1 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov.

Under posten Övrig utrustning beräknar jag bl. a. medel för 200 UV-lam-por för kontroll av stöldbegärligt gods och 10 metalldetektorer av handmodell. Vidare beräknar jag 60000 kr. för kompletterande utrustning till befintliga Qällräddningsdepåer.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 12197000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 12 197000 kr., varav 2 391000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 8. Statens kriminaltekniska laboratorium

1976/77 Utgift	8520338
1977/78 Anslag	9317 000
1978/79 Förslag	10779000

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet som sedan år 1975 är beläget i Linköping.

Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar.

Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

81

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Rikspolis-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal
Handläggande personal	44	+ 3	+ 1
Övrig personal	24	+ 1	-
	68	+4	+1
Anslag
Lönekostnader	6428000	+ 1465000	+ 1213 000
Sjukvård	16000	-	-
Reseersättningar	99000	+     10000	+     10000
Därav utrikes resor	(40000)	(-     15000)	(-     15 000)
Lokalkostnader	1879000	+   255 000	+  255000
Expenser	413000	+    87000	+    25000
Övriga utgifter	122000	+   100000	+    37000
Utrustning	297000	+   146000	-
Ej disponerat belopp	73 000	-	-    73 000
	9327000	+2063000	+ 1467000
Ersättning för utförda
undersökningar m. m.	-10000	-	-      5 000
	9317000	+2063000	+ 1462000

Rikspolisstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m.m. I 555 000 kr., varav 1 105 000 kr. avser
löneomräkning.

2. För personaladministrativa göromål behövs en tjänst som förste by
råsekreterare vid kansliet (+83817 kr.).

Antalet ärenden vid den kemiska sektionen, som helt domineras av narkotikaärenden, har ökat. Narkotikaundersökningarna omfattar inte enbart identifiering och haltbestämning utan även särskilt resurskrävande undersökningar för utrönande av gemensamt ursprung. Sektionen bör därför tillföras en tjänst som kemist (+ 101 865 kr.). Vid biologiska sektionen (bl. a. cannabis- och opiumärenden) har också arbetsbelastningen ökat väsentligt under senare år. Denna sektion bör därför tillföras en tjänst som laboratorieassistent (+77412 kr.).

En arvodestjänst som ingenjör vid brandtekniska sektionen bör permanentas genom att sektionen tillförs en tjänst som byråingenjör (+77412 kr.).

3. För anskaffning av viss utrustning för laboratoriets verksamhet yrkar
styrelsen 443 000 kr.

Föredraganden

Som ett led i bekämpandet av narkotikabrottsligheten beräknar jag medel för en ny tjänst som kemist vid kemiska sektionen. 6   Riksdagen 1977178. 1 saml. 100. Bilaga 5.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

82

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 10779000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 10779000.

B 9. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

7 66

73

+ 1 +7

+8

Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår som en sektion i rikspolisstyrelsens kanslibyrå. Kontorets huvuduppgift är att svara för samordning och ledning av kontorsdriften för de olika lokalnyttjarna i kvarteret. Förrvaltningen avser följande myndigheter: rikspolisstyrelsen, Stockholms polisdistrikt med vaktdistrikt, kriminalvärdsverkets allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholm, delar av Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrift. Antalet tjänstemän inom kvarteret uppgår till ca 3000. 1 kontorsdriften ingår telefontjänst, lokalvård, post- och godsmottagning, tele- och svagströmsservice, inventarieservice, reproduktionscentral, simhall och bevakning samt förvaltning av sport- och motionshallar, hör- och filmsalar, restaurang och cafeteria, garage och parkeringsutrymmen.

Kostnadema för kontorsdriften fördelas i förhållande till den lokalyta som vaije myndighet disponerar. Den ersättning myndighetema betalar tillförs anslaget, som i statsbudgeten förs upp endast med ett formellt belopp av 1000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrev en stat för verksamheten.

Rikspolisstyrelsen

Styrelsen föreslår utökning med sammanlagt åtta tjänster.

För tele- och svagströmsservice föreligger behov av en förste byråingenjör/byråingenjör (+94876 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 83

För kvalificerade kontorsgöromål finns behov av en assistent/kansliskrivare (+75477 kr.).

Om inventarieservicen skall kunna klaras utan betydande driftstörningar fordras förstärkning med två hantverkare (+ 150954 kr.) och ett verkstadsbiträde (+71 274 kr.).

Vid enheten tele- och svagströmsservice behövs ett verkstadsbiträde (+71 274 kr.).

Vid reproduktionscentralen föreligger behov av ytterligare en tryckare (+73459 kr.) och ett tryckeribiträde (+71 274 kr.).

För budgetåren 1975/76-1977/78 har medel ställts till förfogande för 10 extra telefonister. Behov föreligger alltjämt av denna arbetskraft.

Inom ramen för lokalkostnaderna yrkar styrelsen medel för ytterligare lokalvårdspersonal. Tidigare externt placerad personal har flyttat in i kvarteret Kronoberg. Detta medför behov av ytterligare tre lokalvårdare.

Inom vissa delar av kvarteret Kronoberg pågår verksamhet dygnet runt. För att där kunna upprätthålla en tillfredsställande lokalvårdsstandard erfordras jourhavande lokalvårdare. Till detta behövs fem tjänster som lokalvårdare.

Reproduktionscentralens kostnader för expenser debiteras nyttjama i förhållande till utfört arbete.

De beräknade kostnaderna för förvaltningskontoret och reproduktionscentralen framgår av följande framställning.

Utgifter	Beräknad kostnad 1978179
Lönekostnader	7764000
Sjukvård	58000
Reseersättningar	5000
Lokalkostnader	14051000
Expenser	6700000
Reproduktionscentralen
(endast expenser)	955 000	29533 000
Inkomster
Bidrag till kontorsdrift
från lokalnyttjarna	28268000
Ersättning för vid repro-
duktionscentralen utfört
arbete	955 000
Ersättning för Stockholms
kommuns nyttjande av
badanläggningen	310000	29533000

Föredraganden

Kostnaderna för kontorsdriften och reproduktionscentralen beräknar jag preliminärt till sammanlagt ca 26,8 milj. kr. Härvid har jag beaktat att det behövs ytteriigare tre tjänster för lokalvård. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet C. ÅKLAGARVÄSENDET

84

C 1. Riksåklagaren
1976/77 Utgift	4797 132
1977/78 Anslag	5 214000
1978/79 Förslag	6158000

Riksåklagaren (RÅ) är den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i landet. RÅ:s kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för RÅ:s egen åklagarverksam-het.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		RÅ		Föredra-
				ganden
Personal
Handläggande personal	20		-	-
Övrig personal	22		+2	-
	42		+2	-
Anslag
Lönekostnader	4386000	+	955000	+ 812500
Sjukvård	12000	+	3 000	+    3000
Reseersättningar	110000	+	11000	+  11000
Därav utomnordiska
resor	(10000)		(-)	(-)
Lokalkostnader	317000	+	30500	+ 30500
Expenser	340000	+	158000	+ 136000
Ej disponerat belopp	49000		-	- 49000
	5214000	+ 1157500		+944000

Riksåklagaren

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 006000 kr., varav ca 812500 kr. avser löneomräkning.

2. Vid RÅ:s kansli behövs för ökat arbete med bl. a. reproduktion och distribution ytterligare en expeditionsvakt (+71274 kr.) och för ökat utskriftsarbete en biträdestjänst i befordringsgång (+71 274 kr.).

Föredraganden

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 6158000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksåklagaren för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 6 158000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

85

C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna

1976/77 Utgift 126865 790

1977/78 Anslag 130805 000

1978/79 Förslag        150496000

Sammanlagt finns i landet 21 länsåklagarmyndigheter. Tre av dessa är gemensamma för vardera två län. Länsåklagarmyndighet fullgör åklagar-uppgiften bl. a. när denna är särskilt krävande. Chef för länsåklagarmyndighet utövar ledningen av åklagarverksamheten inom myndighetens verksamhetsområde. Förutom länsåklagarmyndighetema i länen finns fyra länsåklagare för speciella mål.

Landet är indelat i 86 åklagardistrikt. Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt ingår inte i länsåklagarmyndighets verksamhetsområde. Chef för åklagarmyndigheten i dessa tre distrikt är en överåklagare som har motsvarande uppgifter som chefen för länsåklagarmyndighet. Åklagarmyndighetema i de övriga 83 åklagardistrikten lyder under länsåklagarmyndighet och har som chef en chefsåklagare.

	1977/78		Beräknad ändring 1978/79
			RÅ	Föredra-
				ganden
Personal
Länsåklagare och
överåklagare	38		+ 1	-
Chefsåklagare, kammar-
åklagare och distrikts-
åklagare	382		+5	-
Assistentåklagare -distrikts-
åklagare till förfogande	145		-3	-
Äklagaraspiranter	35		-	-
Övrig personal	550		-	-
	1150		+3	-
Anslag
Lönekostnader	111052000	+ 19123000		+ 17582000
Sjukvård	150000	+	50000	+      50000
Reseersättningar	3070000	+	407000	+    307000
Därav utomnordiska
resor	(70000)		(-)	(-)
Lokalkostnader	10746000	+	2533000	+ 2593 000
Expenser	3 436000	+	342000	+     119000
Kostnad för gemen-
sam kontorsdrift	1 163 000	+	391000	+    228000
Ej disponerat belopp	1 188000		-	-  1188000
	130805000	+22846000		+ 19691000

Riksåklagaren

1. Pris- och löneomräkning 21 131 000 kr., varav 17 582000 kr. avser löneomräkning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 86

2. Ledningsorganisationen vid åklagarmyndigheten i Stockholm behöver förstärkas med en tjänst som biträdande överåklagare (+181 545 kr.), varvid en tjänst som kammaråklagare vid överåklagarens kansli kan utbytas mot sådan tjänst i lägre lönegrad (-14611 kr.).

3. Åklagarmyndigheten i Huddinge behöver tillföras en distriktsåkla-gartjänst (+114725 kr.).

4. För verksamheten i Älvsborgs län behöver länsåklagarmyndigheten där tillföras en assistentåklagartjänst (+98 212 kr.).

5. Vid var och en av åklagarmyndigheterna i Norrköping, Örebro och Västerås bör en assistentåklagartjänst bytas ut mot en distriktsåklagar-tjänst (+14262 kr.).

6. På grund av de faktiska lönekostnaderna för notarieutbildningen m. m. behöver avlöningsanslaget räknas upp (+800000 kr.).

7. Som framgår under anslaget B 6. berör frågan om bekämpande av den kvalificerade ekonomiska brottsligheten även åklagarväsendet. En av RÅ tillsatt arbetsgrupp har haft RÅ:s uppdrag att undersöka möjligheterna att skapa bättre fömtsättningar inom åklagarregionerna för att bekämpa främst denna art av brottslighet. Arbetsgruppen har redovisat en promemoria med synpunkter och förslag. RÅ anser att en omfattande utbildning i företagsekonomi m. m. av omkring 25 åklagare krävs för att effektivt bekämpa denna brottslighet. Utbildningen, som avses bli bedriven i intemat-form under sammanlagt åtta veckor, skall omfatta bl.a. redovisning, budgetering, kostnads- och intäktsanalys, finansiering och revisionsteknik. Utöver internatutbildningen kommer kursdeltagama att under viss tid få tjänstgöra på länsstyrelses skatteavdelning. Uttagning av åklagare till utbildningen prövas efter ansökningsförfarande. RÅ har ansett det vara angeläget att utbildningen av omkring hälften av de 25 åklagarna kan påbörjas redan under våren 1978 och har därför i särskild skrivelse begärt medel för denna utbildning. Under budgetåret 1978/79 avser RÅ att utbilda återstående antal åklagare för detta ändamål inom en, frånsett prisökningar, oförändrad anslagsram. Emellertid anser RÅ att utbildningsinsatser på andra områden - bl. a. för viss central utbildning av kanslipersonal — är ytterst angelägna. På grund därav behöver anslagsposten Reseersättningar räknas upp (+100000 kr.).

Behovet av att anlita sakkunniga beräknar RÅ komma att öka till följd av de planerade insatsema mot den kvalificerade ekonomiska brottsligheten. 1 Stockholms-, göteborgs- och malmöregionerna räknar RÅ med insatser av sådan omfattning att ett kontinuerligt anlitande av sakkunniga revisorer blir nödvändigt. För konsultuppdrag behöver därför lönekostnadsanslaget räknas upp (+450000 kr.).

Beträffande uppföljnings- och samordningsfrågorna rörande den kvalificerade ekonomiska brottsligheten har RÅ instämt i arbetsgruppens förslag om att den uppföljning som behövs på detta område bäst sker inom åklagarväsendet. RÅ har därför den 10 november 1977 tillsatt en särskild ar-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 87

betsgrupp med uppgift bl. a. att hos RÅ föreslå åtgärder i syfte att effektivera den aktuella brottsbekämpningen. RÅ avser att lämna företrädare för rikspolisstyrelsen och riksskatteverket samt riksbanken och generaltullstyrelsen tillfälle att ingå som ledamöter resp. adjungerade ledamöter i arbetsgmppen. Frågor som berör den centrala samordningen av polisens och åklagarväsendets resurser kan antingen knytas till RÅ:s uppföljningsgrupp eller förläggas till polisen i enlighet med rikspolisstyrelsens förslag.

Föredraganden

Som framgått av vad jag har anfört under anslaget B 6. berör frågan om den organiserade och den ekonomiska brottsligheten även åklagarväsendet.

När det gäller särskild utbildning i syfte att göra de brottsbekämpande organen bättre skickade att komma till rätta med dessa brottsformer vill jag inledningsvis erinra om vad jag uttalat under anslaget B 1. beträffande en eventuell framtida samordning av utbildningen i aktuellt hänseende inom polis- och åklagarväsendena. Jag delar RÅ:s uppfattning att en gmndlig utbildning av ett begränsat antal åklagare bör medföra att de nuvarande resursema på åklagarsidan blir tillräckliga för att ärenden av ifrågavarande slag skall kunna handläggas effektivt. Jag vill framhålla att det inte är enbart från effektivitetssynpunkt som utbildningen framstår som särskilt angelägen. Även rättssäkerhetsintresset måste väga tungt, när det gäller att utforma utbildningsinsatserna på området. I likhet med RÅ finner jag angeläget att utbildningen kan inledas redan under våren 1978. Genom beslut den 17 november 1977 har regeringen därför ställt medel till förfogande för ändamålet. Det har skett i form av medgivande av visst anslagsöverskridande för innevarande budgetår. Utbildningen av de övriga åklagare som är aktuella beräknas ske under budgetåret 1978/79 inom ramen för anvisade medel. Annan utbildning, som inte kan inrymmas under de anslagna medlen, får anstå till ett senare budgetår, när de omfattande inledande utbildningsinsatserna mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten är avslutade.

RÅ har yrkat att lönekostnadsanslaget skall ökas i avsevärd mån för att sakkunniga revisorer skall kunna utnyttjas i ökad utsträckning vid förundersökningar inom området för den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. I denna del anser jag att det praktiska behovet av sådan sakkunskap och formerna för hur verksamheten bör bedrivas på fältet bör undersökas närmare, innan ställning tas till frågan hur behovet av sådan expertis bäst tillgodoses. Det bör ankomma på RÅ att företa denna undersökning och inkomma med förslag i ärendet. I avvaktan härpå beräknar jag inte nu medel särskilt för ändamålet.

Vad gäller samordnings- och uppföljningsfrågorna hänvisar jag till vad jag uttalat ovan under anslaget B 6.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 150496000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 88

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna  för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 150496000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

D. DOMSTOLSVÄSENDET M. M.

Vissa data om domstolarna

(I uppgiftema om tingsrätterna är antal över 1000 avrundade i jämna hundratal.)

89

Allmänna domstolarna

Högsta domstolen Inkomna mål och ärenden' Avgjorda mål och ärenden* Utgående balans*

Hovrätterna

Svea (utom vattenöverdomstolen) Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Göta

Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Skåne och Blekinge Inkomna mål Avjorda mål Utgående balans

Västra Sverige Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Nedre Norrland Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Övre Norrland Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Tingsrätterna Inkomna allmänna mål Avgjorda allmänna mål Utgående balans allmänna mål

Inkomna mål, fastighetsdomstol Avgjorda mål, fastighetsdomstol Utgående balans, fastighetsdomstol

Inkomna mål om lagsökning och betalningsföreläggande

Inkomna allmänna domstolsärenden

Avgjorda allmänna domstolsärenden Utgående balans allmänna domstolsärenden

Inskrivningsärenden

Gravations- och äganderättsbevis

' inkl, skrifter * utom skrifter

1974	1975	1976	1.1-30.6.76	1.1-30.6.77
2052 1997 971	2259 2042 1150	2449 2522 1077	1338 1285 1182	1281 1175 1183
4833 4848 1727	5 278 5008 2019	6104 6005 . 2125	3 388 2879 2538	2754 2992 1892
1287 1345 396	1328 1255 469	1342 1333 478	682 681 469	728 729 487
1639 1613 692	1747 1794 641	1686 1721 603	866 908 599	940 929 616
1919 1919 567	2051 2047 571	2120 2098 586	1077 1107 536	1180 1200 570
543 567 191	623 566 243	620 668 199	300 346 201	386 389 199
725 754 277	707 705 276	702 700 280	386 392 272	374 379 275
168500 157500 55 700	156400 156000 55 700	149700 151300 53 800	74200 76500 53300	70200 73 200 51100
3 700 4100 1800	4500 3900 2 300	4500 4000 2900	2300 1800 2800	2200 2200 2800

212400

231300

125000

131000

222900

20800	20900	24600	11800	12500
20000	20700	22300	11200	11500
5400	5500	6100	6100	7100
1505000	1674400	1823500	960 100	813200
570800	646300	644.000	356200	280900

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

90

	1974	1975	1976	1.1-30.6.76	1.1-30.6.77
Allmämia förvaltningsdomstolarna
Regeringsrätten Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans	3613 4463 3532	4605 4617 3518	4218 4789 2944	2278 2668 3197	3 225 2939 3233
Kammarrätterna Stockholm
Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans	11608 9282 11116	9900 11584 9622	9342 8 363 10490	5172 4204 10465	3 504 4910 8076
Göteborg Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans	7857 7200 9377	8 520 8614 9321	10943 9966 10289	6080 4907 10493	4315 5 324 8415
Sundsvall
Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans	3671 2275 4760	3 926 3250 5497	4152 3 749 5963	2204 1898 5830	2068 2944 5 193
Jönköping Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans	-	-	-	-	1553 1506 1997

D 1. Domstolsverket

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

21999958 25 650000 29400000

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna dom-stolama, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, arren-denämndema, hyresnämnderna, rättshjälpsnämndema och de allmänna advokatbyråema.

Domstolsverket leds av en styrelse. Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Inom verket finns en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhet, en juridisk enhet och ett revisionskontor. Vidare finns inom domstolsverket en besvärsnämnd för rättshjälpen.

Från anslaget bestrids också kostnader för notarienämndens och tjänste-förslagsnämndens för domstolsväsendet verksamhet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

91

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Domstols-		Föredra-
		verket		ganden
Personal
Handläggande personal	48		+ 2		_
Övrig personal	70		-		-
	118		+ 2		-
Anslag
Lönekostnader	11980000	+2215 000		+2 100000
Sjukvård	20000		-		-
Reseersättningar	790000	+	85000	+	80000
Lokalkostnader	830000	+	235000	+	230000
Expenser	1930000	+	145000	+	70000
Efterutbildning inom
domstolsverkets
verksamhetsområde	890000	+	730000	+	280000
Blanketter m. m. inom
domstolsverkets
verksamhetsområde	4200000	+	560000	+	400000
Datorbearbetning	4400000	+	670000	+	670000
Regeringsrättens årsbok	450000	+	80000	+	80000
Ej disponerat belopp	160000		-	-	160000
	25650000	+ 4720000		+3750000

Domstolsverket

1. Pris-och löneomräkning m. m. 3 789000 kr.

2. 1 O-alternativet förordar domstolsverket en minskad användning av konsulter, minskad ADB-verksamhet och en minskning av den externa informationen. Detta skulle medföra att inskränkningar måste ske beträffande rationaliserings- och utvecklingsarbetet inom domstolsverket och beträffande domstolsverkets information.

3. För att domstolsverket skall kunna öka sina insatser beträffande personalutbildningen inom domstolsverkets verksamhetsområde och beträffande information m.m. till nämndemän yrkas ytterligare medel (+ 620000 kr.).

4. Med hänsyn till arbetsbelastningen på organisationsenhetens lokalsektion föreslås en förstärkning där med en tjänst för handläggare (+   107000 kr.).

5. För att möjliggöra en utökning av domstolsverkets insatser på utbildningssidan behövs en förstärkning med en tjänst för handläggare (+ 90000 kr.).

Föredraganden

3. Anslagsposten till Eftemtbildning inom domstolsverkets verksamhetsområde bör räknas upp med 200 000 kr. Hälften av detta belopp har jag beräknat för vidgad information till nämndemän och bidrag till ett ökat an-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 92

tal studiebesök av nämndemän vid bl. a. kriminalvårdsanstalter. Jag har vidare räknat med att anslagsposten, utöver nuvarande användningsområde, bör få disponeras även för bidrag till nämndemannasammanslutningar. Den andra hälften av uppräkningen är avsedd bl. a. för utbildning av domare i fråga om ekonomisk brottslighet. Genom uppräkningen av anslaget räknar jag också med att utrymme skapas för ökad utbildning av domstolsbiträden i syfte att möjliggöra en vidgad delegation av arbetsuppgifter inom domstolsområdet.

För domstolsverkets medverkan vid den fortsatta övergången till ADB inom inskrivningsväsendet i enlighet med regeringens nyligen framlagda proposition (1977/78:15) om ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten har jag räknat upp lönekostnadsposten med 100000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 29,4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Domstolsverket för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 29400000 kr.

D 2. Allmänna domstolarna

1976/77 Utgift 488501368

1977/78 Anslag 492000000

1978/79 Förslag        573 600000

Allmänna domstolar är tingsrätter, hovrätter och högsta domstolen.

Tingsrätt är allmän underrätt. Det fmns f. n. 100 tingsrätter.

Hovrätt är överrätt i mål som fullföljs från tingsrätt. Hovrätterna är Svea hovrätt (15 avdelningar, varav 13 för allmänna mål och två för vatten- och fastighetsmål), Göta hovrätt (tre avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fem avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (fem avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar).

Högsta domstolen är övertätt i mål som fullföljs från hovrätt. Domstolen är delad på tre avdelningar med tillsammans 26 justitieråd. Fem justitieråd tjänstgör i lagrådet som f. n. har två avdelningar. För högsta domstolen finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterama är knutna.

Vid varje hovrätt finns ett kansli för en rättshjälpsnämnd med hovrättens domkrets som verksamhetsområde. Rättshjälpsnämnd handlägger ärenden om rättshjälp.

Från anslaget bestrids också kostnader för de kansligörrmål för statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

Prop. 1911/18:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

93

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Domstols-	Föredra-
		verket	ganden
Personal
HD
Justitieråd, kanslichef
och revisonssekreterare	62	+    1	-
Övrig personal	53	-	-
Hovrätterna
Domare och hovrättsfiskaler	310	+    1	+2
Övrig personal	195	+    9	+5
Rättshjälpsnämnderna
Handläggande personal	21	-	-
Övrig personal	66	-	-
Tingsrätterna
Domare	675	-	-
Tingsnotarier	655	+    15	-
Övrig personal	236J	+    90	-
	4398	+ 116	+7
Anslag
Lönekostnader	381800000	+71135000	+64150000
Sjukvård	700000	+      70000	+      70000
Reseersättningar	4100000	+    400000	+    400000
Lokalkostnader	60350000	+ 15978000	+ 15310000
Expenser	14405000	+ 7514000	+ 3815000
därav engångs-
utgifter	(-)	(+ 2800000)	(+  1000000)
Ersättningar till
nämndemän	27500000	+  1375000	+  1000000
Ej disponerat
belopp	3 145000	-	- 3145 000
	492000000	+96472000	+81600000

Domstolsverket

1. Pris- och löneomräkning m. m. 84 108000 kr.

2. I O-alternativet förordar domstolsverket en indragning av tio revi-sionssekreterartjänster och fem biträdestjänster vid högsta domstolen (- 1,9 milj. kr.), en minskning med tre avdelningar vid hovrättema(- 3,7 milj. kr.) och en indragning av 20 rådmanstjänster och 30 tingsfiskalstjäns-ter samt vissa andra tjänster vid tingsrätterna (- 20 milj. kr.). Detta skulle medföra en ökning av antalet oavgjorda mål och längre handläggningstider vid domstolarna.

3. För högsta domstolen föreslås en tjänst för revisionssekreterare (+  156000 kr.).

4. Domstolsverket yrkar att en extra avdelning vid Svea hovrätt ordinariesätts och att hovrätten för Västra Sverige förstärks med en tjänst för hovrättsråd (+  156000 kr.).

5. För hovrättema yrkas förstärkning av biträdespersonalen med sammanlagt nio tjänster (+ 630000 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 94

6. För var och en av Södra Roslags tingsrätt och Örebro tingsrätt yrkas en tjänst för chefsrådman i utbyte mot en rådmanstjänst (+ 32000 kr.).

7. Domstolsverket föreslår att en rådmanstjänst inrättas vid var och en av Huddinge, Södra Roslags, Västerås, Linköpings och Malmö tingsrätter i utbyte mot ett göromålsförordnande som rådman i Huddinge tingsrätt och mot att fyra rådmanstjänster vid andra tingsrätter dras in.

8. För Stockholms tingsrätt begärs en tjänst för personalkonsulent. Innehavaren av denna tjänst skall kunna användas även av övriga domstolar i Stockholmsområdet (+ 95 000 kr.).

9. För var och en av Södra Roslags tingsrätt och Uppsala tingsrätt yrkas en tjänst för handläggare för administrativa arbetsuppgifter (+ 205 000 kr.).

10. Sammanlagt 15 tingsnotarietjänster samt 83 biträdes- och 4 expedi-tionsvaktstjänster begärs för tingsrätterna (+ 7,2 milj. kr.).

11. Domstolsverket yrkar att anslagsposten till expenser räknas upp med 3,5 milj. kr., varav 2,8 milj. kr. är avsedda för engångsutgifter för inventarier.

12. Domstolsverket har i särskild framställning efter samråd med rikspolisstyrelsen föreslagit att man går över till s.k. optisk läsning av brottmålsdomar. Förslaget bygger på ändrade rutiner i fråga om utskrift av brottmålsdomar och förutsätter en modernisering av domstolamas skrivmaskinsutrustning. I gengäld görs avsevärda vinster i den efterföljande datahanteringen av domama inom ramen för rättsväsendets informationssystem. Domstolsverket har hemställt att 2 milj. kr. ställs till förfogande för inköp av nya skrivmaskiner.

Föredraganden

4. 1 hovrätten för Västra Sverige bör inom ramen för tillgängliga medel inrättas en ordinarie tjänst för hovrättslagman och en ordinarie tjänst för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i utbyte mot två tjänster för hovrättsråd. Med utnyttjande av befintliga medel i övrigt kan härigenom ytterligare en ordinarie avdelning inrättas vid hovrätten.

11-12. För inventarier har jag, utöver prisomräkning, beräknat ytterligare medel med 2,8 milj. kr., varav 1 milj. kr. avser engångsutgifter. Inom ramen för dessa medel räknar jag med att övergång till optisk läsning av brottmålsdomar kan genomföras den 1 juli 1978.

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen proposition (1977/78:15) om ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten. För de allmänna domstolamas del innebär dessa riktlinjer att ADB-verksamheten vid inskrivningsmyndigheten vid Uppsala tingsrätt fortsätter samt att beredning och överföring av fastighetsböckemas innehåll till maskinläsbart medium kan påbörjas i Gävleborgs och Stockholms län under år 1978. Jag beräknar 2 milj. kr. för detta ändamål.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 95

År 1973 vidtogs genomgripande ändringar i den traditionella tingstjänstgöringen. Notariemeritering kan numera erhållas inte bara vid tingsrätt utan även vid länsstyrelse. En del av tjänstgöringen kan fullgöras vid andra myndigheter eller hos enskilda arbetsgivare (utbytestjänstgöring). En central antagningsmyndighet, notarienämnden, har inrättats.

Frågan om en översyn av 1973 års reform togs upp vid 1975/76 års riksmöte. Riksdagen uttalade sig för en utvärdering av notariereformens resultat (mot. 1975: 1127, JuU 1975/76: 9, rskr 1975/76: 21). Framställningar till regeringen i samma ämne hade kommit in från notarienämnden och från Jurist- och Samhällsvetareförbundet. Regeringen har den 5 maj 1977 uppdragit åt domstolsverket att verkställa en översyn av reformen i enlighet med riktlinjer som återges i en promemoria som upprättats inom justitiedepartementet. Resultatet av domstolsverkets utredningsarbete beräknas föreligga under år 1978.

Sedan den 1 januari 1977 deltar nämndemän i prövningen av vissa mål i hovrätt och kammarrätt (prop. 1975/76:153, JuU 1975/76:44, rskr 1975/76:396, SFS 1976:560 m.fl.). Vid riksdagsbehandlingen framhölls bl. a. att reformen inte fick leda till ökade balanser vid domstolama samt att praktiska och organisatoriska problem som kunde vara förknippade med reformen måste ägnas stor uppmärksamhet. Detsamma gällde reformens inverkan på domamtbildningen.

Av tillgänglig målstatistik framgår att antalet avgjorda mål vid domstolarna inte minskat sedan nämndemannareformen genomfördes.

Domstolsverket har genomfört en enkätundersökning hos berörda domstolar och nämndemän beträffande erfarenheterna av reformen under första halvåret 1977. Undersökningen har redovisats i en rapport den 17 november 1977. Enhgt rapporten har reformen i inledningsskedet i stort sett fungerat väl och i sig varit värdefull. Bl. a. framhålls att domstolarna har tillförts synpunkter och erfarenheter som varit av värde i den dömande verksamheten. De organisatoriska och praktiska problemen med nämndemännens tjänstgöring har kunnat lösas. 1 rapporten redovisas inte några entydiga erfarenheter i fråga om reformens inverkan pä domarutbildningen.

Det är självfallet för tidigt att ännu göra en slutlig bedömning av reformen. Jag kommer att noga följa utvecklingen även i fortsättningen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 573,6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid hovrätten för Västra Sverige inrät
ta en ordinarie tjänst för hovrättslagman och en ordinarie tjänst
för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, båda med
beteckningen o,

2.   till Allmänna domstolarna för budgetåret 1978/79 anvisa ett för
slagsanslag av 573 600000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna

64700000 73 350000

1976/77 Utgift 58 834500

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

96

Allmänna förvaltningsdomstolar är kammartättema och regeringsrätten. Kammarrättema är överrätt bl. a. i mål som fullföljs från länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt. Det finns fyra kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (åtta avdelningar), kammarrätten i Göteborg (åtta avdelningar), kammartätten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarrätten i Jönköping (tre avdelningar).

Regeringsrätten är högsta förvaltningsdomstol. Regeringsrätten är överrätt i mål som fullföljs från kammarrättema. Dessutom är regeringsrätten högsta instans i kommunala besvärsmål, patentmål och sekretessmål. Domstolen är uppdelad på fyra avdelningar med tillsammans 22 regeringsråd. Två regeringsråd tjänstgör f. n. i lagrådet. För regeringsrätten finns ett kansli till vilket regeringsrättssekreterarna är knutna.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Domstols-	Föredra-
		verket	ganden
Personal
Regeringsrätten
Regeringsråd, kanslichef
och regeringsrättssekreterare	60	_	_
Övrig personal	48	-	-
Kammarrätterna
Domare och fiskaler	246	-	-
Övrig personal	127	-	-
	481	—	-
Anslag Lönekostnader	56000000	+6828000	+8000000
Sjukvård	100000	+     10000	-
Reseersättningar Lokalkostnader	690000 5 650000	+   110000 +  615 000	+    70000 +  560000
Expenser	2030000	+   710000	+   150000
Ersättningar till nämndemän	100000	+     10000	_
Ej disponerat belopp	130000	-	-130000
	64700000	+8283000	+8650000

Domstolsverket

1. Pris- och löneomräkning m. m. 7 608 000 kr.

2.   I 0-altemativet förordar domstolsverket en minskning av antalet
tjänster för i första hand föredragande och icke rättsbildad personal
(- 3 370000 kr.). Detta skulle medföra längre handläggningstider och en
ökning av antalet oavgjorda mål.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 97

3. Ytterligare medel yrkas för förstärkningsändamål (+ 200000 kr.).

4. För de extra avdelningarna vid kammarrättema i Stockholm och Göteborg yrkas expensmedel (+  160000 kr.).

5. För kammarrätten i Göteborg yrkas att en tiänst som byråassistent/förste byråsekreterare inrättas i utbyte mot en tjänst som assistent/kansliskrivare.

6. Medel begärs för fyra skrivautomater (+ 280000 kr.).

Föredraganden

Efter förvaltningsrättsreformen den I januari 1972 fanns två kammarrätter, en i Stockholm med nio avdelningar, varav två förlagda till Sundsvall, och en i Göteborg med sex avdelningar. Kammarrättsorganisationen har härefter byggts ut med ytterligare två kammarrätter och åtta avdelningar. F. n. finns i vardera av kammarrättema i Stockholm och Göteborg sju ordinarie avdelningar och en extra avdelning, i kammarrätten i Sundsvall tre ordinarie avdelningar och en extra avdelning samt i kammarrätten i Jönköping tre ordinarie avdelningar. De extra avdelningarna har inrättats i första hand för att arbeta ned kammarrätternas balanser, dvs. de inneliggande oavgjorda målen.

Vid budgetbehandlingen förra året utgick jag från att det till kammarrättema under 1977 skulle komma in ungefär 22 000 mål, frånsett återstående mål från 1975 års allmänna fastighetstaxering, och att man för de närmast följande åren kunde räkna med en ökad tillströmning med ungefär 1000 mål om året. Jag ansåg vidare att man som ett genomsnitt för de närmaste åren borde kunna räkna med att varje avdelning skulle avgöra ca 1 200 mål per år. Det har visat sig att det under år 1977 har kommit in något färre mål än jag räknade med och har avgjorts något fler mål än vad jag ansåg mig böra utgå från.

Kammarrätternas balanser uppgick vid utgången av år 1976 till ungefär 26700 mål. Detta innebar en ökning från året innan med drygt 2000 mål. Ökningen torde helt kunna tillskrivas att kammarrätterna år 1976 fick in närmare 5 000 mål med anledning av 1975 års allmänna fastighetstaxering. Balanserna har nu sjunkit till ca 21000 mål.

Jag uttalade i förra årets budgetproposition att balanssituationen vid kammarrättema var otillfredsställande och att det var angeläget att balanserna under de närmaste åren bringades ned till godtagbar nivå. Med godtagbar nivå avser jag att balanserna i hela kammarrättsorganisationen inte omfattar mer än omkring 11 000-12 000 mål, dvs. ungefär 500 mål per avdelning. För att balanserna skall kunna hållas nere på denna nivå krävs att målen avgörs så snart nödvändiga handläggningsåtgärder såsom skriftväxling, inläsning, föredragning m. m. har vidtagits. Dröjsmål får heller inte uppstå under de olika leden av handläggningen.

Jag framhöll vidare att det inom kammarrättsorganisationen fanns ett inte oväsentligt kapacitetsöverskott i förhållande till det antal mål som kun-7   Riksdagen 1977178. 1 saml. 100. Bilaga 5.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 98

de väntas komma in under de närmaste åren. Detta bekräftas av målsiffrorna för år 1977. Under detta år har nämligen avgjorts ungefär 6000 fler mål än som har kommit in till kammarrättema. Det finns fortfarande anledning räkna med att ett inte oväsentligt kapacitetsöverskott kommer att finnas också under de närmaste åren.

Om utvecklingen under år 1977 fortsätter kommer kammarrättema att nå ned till godtagbar balans tidigare än jag förut har ansett mig böra räkna med. Det föreligger därför, såvitt nu kan bedömas, inte behov av någon ytterligare utbyggnad av kammarrättsorganisationen under de närmaste åren. Vid denna bedömning har jag vägt in följderna av att åtgärder sätts in för att möta ökad måltillströmning och stora balanser i länsskatterätterna. Jag vill också erinra om att tidpunkten för nästa allmänna fastighetstaxering har förskjutits ett år eller till år 1981.

Jag anser alltså att den samlade kammarrättsorganisationen f. n. är fullt tillräcklig. Det är emellertid också angeläget att arbetsunderlag och resurser är fördelade på ett lämpligt sätt mellan kammarrätterna. För detta talar inte bara rena effektivitetsskäl utan också allmänhetens berättigade krav att väntetiden för att få ett mål avgjort inte skiljer sig i mera avsevärd mån i olika delar av landet. Mot detta måste vägas intresset, främst från personalpolitisk synpunkt, av att undvika snabba och stora växUngar i personalorganisationen inom de enskilda kammarrättema.

När jag i förta årets budgetproposition föreslog att en tredje avdelning skulle inrättas vid kammarrätten i Jönköping byggde mitt förslag på uppfattningen att en kammarrätt för att fungera rationellt bör ha minst tre avdelningar. Jag utgick från att den utbyggda kammarrätten skulle behöva få sitt arbetsunderlag ökat och anmälde min avsikt att senare föreslå regeringen att Skaraborgs län skulle överföras från domkretsen för kammartätten i Göteborg till domkretsen för kammartätten i Jönköping. Enligt riksdagen borde det emellertid övervägas om inte den nuvarande domkretsindelningen för kammarrätterna t. v. kunde behållas eller om inte av regionala skäl - i stället för Skaraborgs län - Kronobergs län kunde föras över till kammarrätten i Jönköping. Riksdagen ansåg att saken borde närmare övervägas av regeringen. Detsamma gällde frågoma om behovet av en fortsatt utbyggnad av kammartättsorganisationen och om inrättande av ytterligare en kammartätt i södra Sverige.

Under hösten 1977 har de frågor som riksdagen tog upp undersökts på nytt inom justitiedepartementet. Härvid har bekräftats att arbetsunderla-get för kammarrätten i Jönköping f. n. är otillräckligt. Detta ledde bl. a. till att det mot slutet av år 1977 inom kammarrätten i Jönköping fanns alltför få mål färdiga att avgöra för att kammarrättens personal skulle ha full sysselsättning. För att få en också på sikt lämplig domkrets behövde kammarrätten i Jönköping få ett tillskott av ungefär den storleksordning som Skaraborgs län skulle innebära. Kronobergs län befanns i detta sammanhang otillräckligt. Däremot skulle Kronobergs län och Blekinge län tillsammans ge ungefär samma målunderlag som Skaraborgs län.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 99

En omedelbar minskning av domkretsen för kammarrätten i Göteborg skulle medföra risk för att den extra avdelningen vid denna kammartätt inom kort tid skulle behöva avvecklas. Detta tedde sig som en nackdel särskilt från personalpolitisk synpunkt. Samtidigt kunde konstateras att det vid kammartätten i Sundsvall fanns fler mål i balans än vad denna kammarrätt utan ytterligare förstärkningsåtgärder kunde antas arbeta bort inom rimlig tid. En naturlig lösning syntes då vara att föra över ett antal mål från kammarrätten i Sundsvall till kammartätten i Jönköping.

Regeringen har mot denna bakgmnd den 17 november 1977 utfärdat en ny förordning (1977:937) om kammarrättemas domkretsar m.m. Enligt denna förordning skall Kronobergs län och Blekinge län fr. o. m. den 1 juli 1978 föras över från domkretsen för kammarrätten i Göteborg till domkretsen för kammarrätten i Jönköping. Inneliggande mål från dessa län skall behållas och avgöras av kammartätten i Göteborg. Regeringen har samtidigt genom förordningen (1977:936) om överflyttning av vissa mål från kammartätten i Sundsvall medgivit att mål enligt skatte-, taxerings- och uppbördsförfattningarna, som härrör från Norrbottens län och som vid utgången av år 1977 är färdiga att avgöras, får flyttas över från kammarrätten i Sundsvall till kammarrätten i Jönköping. Härigenom torde ca 700 mål kunna komma att flyttas över. Jag vill inte utesluta att det senare kan visa sig lämpligt att vidta ytterligare åtgärder för att bistå kammarrätten i Sundsvall med att arbeta ned sin balans.

Vad gäller frågan om en ytterligare kammartätt i södra Sverige vill jag erinra om att jag i annat sammanhang har uttalat att jag självfallet inte har någon principiell invändning mot att en sådan kammarrätt inrättas under förutsättning av att ett lämpligt arbetsunderlag kommer att finnas. Som framhållits i det föregående anser jag att en kammartätt för att fungera rationellt bör ha minst tre avdelningar. Detta motsvarar normalt ett målunderlag om ca 3 500 mål. En mindre organisation bör undvikas för annat än en kortare övergångstid. Från Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län har under vartdera av åren 1974-76 kommit in 1 921, 2 174 och 2 167 mål. Härutöver kom år 1976 in 676 mål med anledning av 1975 års allmänna fastighetstaxering. Dessa tre län skulle således f. n. inte ge full sysselsättning ens för en kammarrätt med två avdelningar.

De tre kammarrätter som har inrättats under 1970-talet har tillkommit i samband med att utbyggnadsbehov har förelegat. Negativa konsekvenser från personalsynpunkt har därigenom väsentligen kunnat undvikas. Som jag fömt har konstaterat finns det inte f n. anledning att räkna med att det behövs någon fortsatt utbyggnad av kammarrättsorganisationen under de närmaste åren. En ytterligare kammarrätt i södra Sverige kan då tillskapas endast på bekostnad av motsvarande antal avdelningar vid kammarrätterna i Göteborg eller Jönköping. Jag vill i detta sammanhang framhålla att det - om utvecklingen under år 1977 fortsätter - ändå kan visa sig nödvändigt att på sikt avveckla den extra avdelningen vid kammarrätten i Göteborg.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 100

På de skäl som angetts nu anser jag att någon ytterligare kammarrätt i södra Sverige inte f. n. bör inrättas. Enligt min mening saknas det också anledning att räkna med att underlag för en sådan kammarrätt kommer att finnas under de närmaste åren. Självfallet kommer jag emellertid att uppmärksamt följa utvecklingen och föreslå de åtgärder som kan visa sig bli påkallade.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 73 350000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 73 350000 kr.

D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.

1976/77 Utgift 17301302

1977/78 Anslag 19000000

1978/79 Förslag 21650000

Hyresnämnderna har till uppgift bl. a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att pröva vissa typer av sådana tvister. Arrendenämnderna har motsvarande uppgifter i arrendetvister. Arrendenämnd och hyresnämnd finns i samtliga län. De har gemensamt kansli. Sådant kansli, som i vissa fall är gemensamt för två eller flera län, finns på tolv orter. Chef för kansli är det hyresråd som utnämnts eller förordnats till det.

Bostadsdomstolen är fullföljds- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnd.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Domstolsverket	Föredraganden
Personal
Bostadsdomstolen Domare och föredragande Övrig personal	10 7	+2 + 2	-
Hyresnämnderna m.m. Ordförande Övrig personal	32 92	-	-
	141	+4	-
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ej disponerat belopp	15 145000 40000 400000 2400000 650000 365000	+ 3316000 +      4000 +    60000 +   478000 +   104000	+ 2 395000 + 40000 + 480000 + 100000 -  365000
	19000000	+3962000	+2650000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 101

Domstolsverket

1. Pris- och löneomräkning m. m. 3 550000 kr.

2. 1 O-alternativet förordar domstolsverket en minskning med tre tjänster som ordförande och nio biträdestjänster vid hyresnämnderna (-1 038000 kr.). Detta skulle medföra en ökning av antalet oavgjorda ärenden.

3. För bostadsdomstolen yrkas två tjänster för sekreterare och två biträdestjänster (+412000 kr.).

Föredraganden

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 21650000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 21 650000 kr.

D 5. Utrustning till domstolar m. m.

1976/77 Utgift 4281619 Reservation 3492334

1977/78 Anslag 5 550000

1978/79 Förslag 3 320000

Från anslaget bestrids kostnader för inköp av utrustning och inventarier till nya och ombyggda lokaler för myndigheter inom domstolsverkets förvaltningsområde, med undantag av de allmänna advokatbyråema, och konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet budgetåret 1978/79 till 13 300000 kr.

Jag beräknar medelsbehovet till 3 320000 kr.

Jag hemställer i enlighet härmed att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning till domstolar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 320000 kr.

D 6. Centralnämnden för fastighetsdata

1976/77 Utgift 16984609

1977/78 Anslag 18600000

1978/79 Förslag 22000000

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har till uppgift att bygga upp och vidareutveckla fastighets- och inskrivningsregister som baseras på automatisk databehandling.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

102

Nämnden leds av en styrelse. Till styrelsen är knutet ett råd med uppgift att verka för en samordning av nämndens verksamhet och verksamheten hos kommunala organ som kan komma att lämna uppgifter till eller utnyttja registren.

Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns fem enheter, en teknisk enhet, en fastighetsregisterenhet, en inskrivningsregisterenhet, en utvecklingsenhet och en administrativ enhet.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

1. Förberedelser för genomfö
randet av beslutade reformer

2. Reformgenomförande

3. Produktion

Avgår intäkter under anslaget

Ej disponerat belopp

	CFD	Föredraganden
60 16	+ 17 + 2	-
76	+ 19	—
5900000 1800000 10400000	-2335000 +7015 000 -  945000
18100000	+3735000	+3400000
-    500000	-   250000
1000000	-
18600000	+3485000

CFD lämnar i sin anslagsframställning förslag på tre altemativa anslagsnivåer. Den lägsta anslagsnivån, altemativ O, innebär en höjning av nuvarande anslag med 200000 kr. och uppgår till 18800000 kr. Alternativ 1, som inkluderar pris- och löneomräkning, uppgår till 19 800 000 kr. och alternativ 2 till 21 085000 kr.

Föredraganden

Riksdagen beslöt år 1968 och 1970 att automatisk databehandling (ADB) skall införas inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Ett första ADB-system - driftsystem 1 - är sedan den 1 januari 1976 som försöksverksamhet i drift med rättsverkan i Uppsala län. Sedan ADB-refor-mens framtida utformning hade utretts av fastighetsdatakommittén (FADAK), som den 28 september 1976 överlämnade betänkandet (SOU 1976:56 och 57) Fastighetsdata, har regeringen nyligen förelagt riksdagen proposition (1977/78:15) om ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten. För en första etapp om fem år har dragits upp en ekonomisk ram för fastighetsdataverksamheten på 135 milj. kr. i 1976 års prisnivå. Inom den-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 103

na ram räknar jag för CFD med ett ökat medelsbehov budgetåret 1978/79 av 3,4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 22000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

104

E. RÄTTSHJÄLP M. M.

E 1. Rättshjälpskostnader

1976/77 Utgift 129501839

1977/78 Anslag 120000000

1978/79 Förslag        135 000000

Från anslaget bestrids de rättshjälpskostnader (förmåner) som enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1976:626) skall betalas av allmänna medel, dvs. framför allt ersättning till offentiig försvarare och biträde vid allmän rättshjälp.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 137400000 kr.

Vid rättshjälpsreformens tillkomst fömtsattes att lagstiftningen på området skulle ses över när tillräcklig erfarenhet hade vunnits av dess tillämpning. En sådan översyn har gjorts av rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07), som under hösten 1977 överlämnade betänkandet (SOU 1977:49) Översyn av rättshjälpssystemet. Betänkandet har remissbehandlats och övervägs f.n. inom justitiedepartementet.

Med hänsyn till beräknad belastning bör anslaget räknas upp till 135 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 135 OOOOOO kr.

E 2. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift 5 429000

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag	1000 1000
	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknar	1978/79
		Domstolsverket	Domstolsverket	Föredraganden
Resultat Intäkter Kostnader Resultat Driftbidrag	30397000 34 333000 -3936000 591 000	32 110000 35 283000 -3173000 675000	33 805000 35 585 000 -1780000 705 000	33 805 000 35 585000 -1780000 700000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 105

De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1976:626). Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen, skall byråerna även lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter. De dlmänna advokatbyråema skall i princip vara självbärande och skall konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.

Numera finns 30 allmänna advokatbyråer. Den allmänna advokatbyrån i Luleå har ett filialkontor i Boden och ett i Kiruna. Vid allmänna advokatbyrån i Vänersborg får finnas ett filialkontor i Trollhättan t. o. m. utgången av år 1978. Vid de allmänna advokatbyråerna finns 281 tjänster, varav 138 för advokater och annan juristpersonal och 143 för övrig personal. Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna advokatbyråema.

Anslaget E 2. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tillgodose behov av rörelsekapital disponerar de allmänna advokatbyråema en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Den uppgår f. n. till 13,2 milj. kr.

Domstolsverket

Domstolsverket framhåller i sin anslagsframställning att den ekonomiska målsättningen för de allmänna advokatbyråema ännu inte har uppnåtts. Byråema visade underskott i rörelsen även budgetåret 1976/77. Den bokförda föriusten blev dock något mindre än beräknat. Den uppgick till 3936000 kr. För byråema sammantagna uppnåddes under budgetåret 89 procents kostnadstäckning. Denna översteg den budgeterade med två procentenheter och ökade i förhållande till föregående budgetår med sju procentenheter. Om hänsyn tas till att viss del av den bokförda förlusten i själva verket motsvaras av en ökning av värdet av nedlagt men ännu ej fakturerat arbete minskar det totala underskottet för budgetåret 1976/77 till drygt 2,5 milj.kr.

Domstolsverket föreslår att den bokförda förlusten även för budgetåret 1976/77 får belasta anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet.

Föredraganden

De allmänna advokatbyråerna har alltsedan sin tillkomst besvärats av lönsamhetsproblem. Bl.a. mot denna bakgrund har jag - som jag förutskickade i föregående års budgetproposition - låtit verksamheten vid byråerna bli föremål för en allsidig utredning. För detta ändamål har jag tillsatt en särskild kommitté, allmänna advokatbyråkommittén (Ju 1977:11), som skall göra en ingående översyn av systemet med allmänna advokatbyråer. Jag har också uppdragit åt domstolsverket att inom ramen för nuva-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 106

rande förutsättningar för verksamheten vid byråema redovisa de åtgärder som har vidtagits eller som planeras för att på kort sikt förbättra byråemas lönsamhet. Kommitténs arbete pågår, medan domstolsverket har fullgjort sitt uppdrag. Verkets förslag till åtgärder på områden där beslutanderätten tillkommer riksdagen eller regeringen övervägs f.n. inom regeringskansliet. Jag vill tillägga att även rättshjälpsutredningens förslag berör frågor som har betydelse för de allmänna advokatbyråema.

I avbidan på resultatet av allmänna advokatbyråkommitténs arbete har regeringen, i enlighet med vad som skett under tidigare budgetår, den 17 november 1977 beslutat att anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1977/78 skall belastas med 3 936000 kr., som utgör de allmänna advokatbyråemas bokföringsmässiga underskott för budgetåret 1976/77.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

E 3. Bidrag till allmänna advokatbyråer

1976/77 Utgift 591086

1977/78 Anslag 500000

1978/79 Förslag 700000

Från anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråema bl. a. för vissa prestationer som byråema utför av sociala skäl.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 705000 kr. Jag beräknar medelsbehovet till 700000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till allmänna advokatbyråer för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr.

E 4. Ersättning ät vittnen m. m.

1976/77 Utgift 40143044

1977/78 Anslag 23 000000

1978/79 Förslag 45 000000

Från anslaget bestrids en mångfald olika kostnader för rättegångsväsendet, däribland ersättningar av allmänna medel till vittne, målsägande och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 107

tolk samt kostnad för personundersökning i brottmål. 1 vissa fall bestrids från anslaget utgifter för rättegångar där staten är part. Vidare betalas från anslaget bl. a. ersättning till särskilt förordnad vigselförrättare enligt kungörelsen (1964: 678) med närmare föreskrifter om borgerlig vigsel samt ersättning enligt kungörelsen (1972:792) om ersättning för vissa delgivningar m.m.

Belastningen på anslaget har stigit från 22 745 270 kr. under budgetåret 1975/76 till 40143044 kr. under budgetåret 1976/77. Anledningen härtill är främst höjda kostnader för personundersökningar i brottmål samt för tolkuppdrag.

Jag avser att senare föreslå regeringen att ersättningen för delgivnings-uppdrag fr. o. m. den 1 juli 1978 höjs från 16 till 20 kr. för varje person, som söks för delgivning, och att ersättningen till särskilt förordnad vigselförrättare samtidigt höjs från 40 till 80 kr. såvitt gäller den första vigseln som förrättas viss dag.

Med hänsyn till belastningen och de höjningar av ersättningama för delgivningar och vigslar som jag nyss har förordat beräknar jag anslaget till 45 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt vittnen m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 45000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

108

F. KRIMINALVÅRDEN

Vissa data rörande kriminalvården m. m.

Genomsnittligt antal klienter	1972	1973	1974	1975	1976	1977
Anstaltsklientel (intagna på kriminalvårds-
anstalter, allmänna häkten och med
häkten samordnade polisarrester)	5004	4972	4266	4140	4051	4242
Därav
gripna och anhållna	118	115	92	120	128	141
häktade för brott:
ej undersökningsfall	490	521	480	488	464	519
undersökningsfall	105	118	94	83	64	45
dömda till fängelse	3232	3 243	2808	2788	2805	2992
- ungdomsfängelse	390	359	313	238	210	183
- internering	526	495	378	307	269	255
- skyddstillsyn (BrB 28:3)	86	71	54	74	77	70
överlämnade till särskild vård	12	11	14	8	4	2
förvandlingsstraff för böter	13	11	7	8	7	4
övriga intagna	32	28	26	26	23	31
Frivårdsklientel	23 114	23 349	19376	16691	16321	16236
Därav
dömda till skyddstillsyn	19332	19736	15608	13 358	13158	13311
villkoriigt frigivna	2513	2439	2670	2 320	2308	2195
överlämnade till vård utom anstalt:
internerade	750	688	665	609	532	467
ungdomsfångelseelever	519	486	433	404	323	263
Hela kriminalvårdsklientelet	28118	28321	23 642	20831	20372	20478

Högsta beläggningen på kriminalvårdsanstalterna under år 1977 var 3 915 mot 3 821 under 1976 och 4210 under år 1975.

Antalet klienter inom frivården var den 1 oktober 1977 16030 mot 16293 vid samma tidpunkt år 1976.

Kriminalvården hade den 1 juli 1977 4283 platser på kriminalvårdsanstaltema, varav 2 344 slutna och 1 939 öppna. Antalet platser i de allmänna häktena och i de polisarrester som är samordnade med dessa häkten var I 178.

Under år 1977 har öppna lokalanstaltema Aspliden utanför Norrköping och Österport i Malmö med 10 respektive 18 platser tagits i bruk. Vid dessa anstalter har även inrättats platser för kvinnor.

Ett nytt allmänt häkte i Luleå har tagits i bruk under 1977 med 30 platser.

Regeringen har den 21 juli 1977 medgett att riksanstalten Haga fr. o. m. den 1 augusti 1977 får vara sluten lokalanstalt med 42 platser i kriminalvårdens stockholmsregion. Medel föreslås för en ombyggnad av riksanstalten Hall. Härigenom tillförs regionen ytterligare 45 slutna lokalanstaltsplatser, varav fem platser avses för kvinnor.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet 109

Regeringen förordnade den 22 december 1976 att kriminalvårdsanstalterna Ljustadalen och Sjöboda samt allmänna häktet i Östersund skulle läggas ned så snart som möjligt, dock senast den 30 juni 1978. Regeringen föreskrev vidare att platsantalet vid kriminalvårdsanstalten Skenas inom samma tidsrymd skulle reduceras med 24. 1 samma beslut föreskrev regeringen att kriminalvårdsanstalterna Ulriksfors och Lärbro skulle läggas ned så snart som möjligt, dock senast den 30 juni 1979. Med ändring av sitt tidigare beslut och i enlighet med uttalande av 1976/77 års riksdag (JuU 1976/77: 29 s. 6-10, rskr 1976/77:285) har regeringen den 16 juni 1977 föreskrivit att allmänna häktet i Östersund inte skall läggas ned. Mot bakgrund av riksdagens uttalande att en viss reducering av antalet platser synes motiverad med hänsyn till den låga beläggningen uppdrog regeringen åt kriminalvårdsstyrelsen att i samråd med länsstyrelsen i Jämtlands län och polisstyrelsen i Östersunds polisdistrikt utreda möjligheten att reducera platsantalet vid häktet. Av utredningen framgår att en minskning av platsantalet inte skulle innebära någon besparing.

Beläggningsutvecklingen har under år 1977 påtagligt förändrats. Detta gäller i första hand intagna med långa verkställighetstider. Den 1 mars 1975 fanns under verkställighet 570 personer som dömts till fängelse två år eller mera eller till internering med en minsta tid av två år eller mera. Samma grupp bestod den 1 mars 1976 av 583 personer och den 1 mars 1977 av 611 personer. Ökningen har fortsatt under året. Detta har medfört att gruppen den 1 december 1977 uppgick till 743 personer. Inom gmppen föreligger en proportionellt kraftigare ökning av det antal personer som dömts till fem års fängelse eller mera eller till internering med en minsta tid av fem år eller mera. Den 1 mars 1975 uppgick antalet intagna med denna strafftid till 131 personer. Motsvarande siffra var den 1 mars 1977 145 och den 1 december 1977 181 intagna. Uppgången i antalet intagna som ådömts långa frihetsstraff, hänför sig främst till personer som fällts till ansvar för narkotikabrott av allvarlig art. Den uppåtgående trenden synes fortsätta och berör i första hand de slutna riksanstaltema.

Under hänvisning till regeringens förut omtalade beslut den 22 december 1976 angavs i prop. 1976/77: 150 bil. 2, s. 11, att det enligt en rapport från riksrevisionsverket skulle finnas utrymme för en fortsatt reduktion med 300-500 platser. Som ett led i de allmänna besparingsåtgärder som regeringen ansåg nödvändiga borde därför utredas vilka ytterligare anstalter och avdelningar som i så fall borde läggas ned.

Med hänsyn till beläggningsutvecklingen under 1977 är det emellertid osäkert om utrymme längre finns att i dag reducera platsantalet med så många platser som riksrevisionsverket beräknade. En reduktion kan f. n. endast avse sådana anstalter som inte används för intagna med långa strafftider. Regeringen har därför den 15 december 1977 förordnat att annexet Rödjan med 40 platser vid kriminalvårdsanstalten Mariestad och öppna avdelningen Backen med 30 platser vid kriminalvårdsanstalten Hall, skall läggas ned så snart som möjligt, dock senast den 30juni 1979. Därvid kan omkring 20 tjänster dras in. 1 samma beslut har regeringen föreskrivit

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 110

att anstalten Rönas med 42 platser skall läggas ned då den nya lokalanstalten i Helsingborg tas i bruk under budgetåret 1978/79.

Det ankommer på en arbetsgrupp med företrädare för justitie- och budgetdepartementen samt kriminalvårdsstyrelsen och berörda personalorganisationer att arbeta ut ett samlat förslag till den framtida dimensioneringen av anstaltsbeståndet. Gruppen skall också skapa ett tillfredsställande underlag för en fortlöpande anpassning av anstaltsbeståndets kapacitet till de resurser som behövs. Arbetet beräknas vara avslutat under våren 1978.

På många av kriminalvårdsanstalterna är narkotikamissbruket allvarligt. På förslag av den särskilda ledningsgrupp för narkotikafrågor som regeringen tillkallat har regeringen den 21 juli 1977/anvisat medel till en frivillig och drogfri behandlingskedja vid vissa kriminalvårdsenheter. Förslaget byggde i sin tur på ett initiativ från kriminalvårdsstyrelsen. Enligt förslaget skall verksamheten ledas av kriminalvårdens narkomanvårdsteam vid allmänna häktet i Stockholm. Teamet skall etablera kontakt på häktet med de missbrukare som på eget initiativ försöker komma till rätta med sina problem och informera dem om behandlingsmöjligheterna och de villkor som gäller för verksamheten. Möjlighet skall finnas för intagna även på andra häkten och anstalter att delta i verksamheten. Efter kontraktsöverenskommelser vid vilka den intagne själv väljer om han vill delta i behandlingen samt frivilligt lämna urinprov för kontrollanalys av narkotika överförs han till kriminalvårdsanstalten Österåker. Ett rikt utbud av aktiviteter och terapeutiska åtgärder kommer där att erbjudas de intagna. Anstalten kommer att kunna ta emot omkring 75 intagna. Som en komplettering till behandlingen i sluten miljö kommer de intagna på Österåker att tillfälligtvis kunna föras över till kriminalvårdsanstalten Mon med 15 platser i Östhammars kommun. Denna anstalt är f.n. nedlagd men kommer att öppnas på nytt. De intagna kommer där att tillsammans med personal och anhöriga under längre eller kortare perioder kunna ägna sig åt olika aktiviteter av terapeutisk natur. Som sista led i behandlingskedjan och som ett led i ut-slussningen till frihet ingår placering på den till anstalten Österåker knutna avdelningen med 15 platser vid anstalten Bogesund i Vaxholms kommun. Även vid denna anstalt kommer vissa platser att tas i bruk. Verksamheten kommer att påbörjas vid årsskiftet 1977/78.

Genom beslutet i juli 1977 ställde regeringen medel till förfogande för inrättande av tre visitationspatmller. Utöver de visitationspatmller som tidigare fanns vid kriminalvårdsanstaltema Kumla, Hall och Malmö har därigenom ytterligare tre anstalter kunnat tillförsäkras resurser för detta ändamål, nämligen kriminalvårdsanstalterna Norrköping, Norrtälje och Tidaholm. Dämtöver anvisades medel för en intensifierad fritidsverksamhet vid vissa kriminalvårdsanstalter.

Inom kriminalvårdsstyrelsen fortsätter arbetet med att finna lösningar på problemet med narkotikamissbmket vid kriminalvårdsanstaltema. Styrelsen planerar därefter att förelägga ledningsgmppen de förslag till åtgärder som arbetet kan leda till.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 111

Uppsala skyddskonsulentdistrikt kommer att delas.

Genom beslut den 29 juni 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t min företrädare att tillkalla en sakkunnig för att utreda övervakningsnämndemas och de centrala nämndemas uppgifter och organisation. Den sakkunnige har den 30 juni 1975 överiämnat betänkandet (SOU 1975:16) Kriminalvårdens nämnder. Betänkandet har remissbehandlats. Förslaget övervägs f. n. inom justitiedepartementet.

Personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter har varit föremål för en översyn av en särskilt tillkallad sakkunnig (Ju 1973:20). Denna har den 16 december 1977 överiämnat betänkandet (SOU 1977:76) Personalen vid kriminalvårdens anstalter.

Den andliga vården vid bl. a. kriminalvårdens anstalter utreds av tillkallade sakkunniga (U 1974: 10). Frågan vilka disciplinmedel som kan behövas för att upprätthålla ordning och säkerhet på kriminalvårdsanstalterna prövas av utredningen (Ju 1976:07) om isolering inom kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsens organisation är föremål för en översyn av en kommitté (Ju 1976:06).

F 1. Kriminalvårdsstyrelsen

1976/77 Utgift 43 382301

1977/78 Anslag 43 800000

1978/79 Förslag 49933000

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för regionchefema, kriminalvårdsanstaltema, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen. Styrelsen tillhandahåller personal och annan service för den verksamhet som bedrivs av kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och intemeringsnämnden. Dessa nämnder är centrala organ som handlägger vissa ärenden rörande dem som har dömts till fängelse, ungdomsfängelse eller internering.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en för vård och tillsyn och en för arbete och utbildning.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Kriminalvårdsstyrelsen	Föredraganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	117 140	+ 1	-

257 +1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

112

	1977/78	Beräknad ändring	; 1978/79
		Kriminal-	Föredra-
		vårds-	ganden
		styrelsen
Anslag
Lönekostnader	29761000	+ 8508000	+4909000
Sjukvård	108000	+        7 000	+      6000
Reseersättningar	1210000	+    347000	+   271000
därav utrikes resor	(22000)	(-)	(-)
Lokalkostnader	4753 000	+    478000	+  467000
Expenser	2958000	+    399000	+   195000
Förhyrd datamaskin tid m. m.	4668000	+  1067000	+  627000
Ej disponerat belopp	342000	-	-   342000
	43800000	+ 10806000	+6133000

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Löne- och prisomräkning m. m. 8039000 kr.

2. Redovisningscentralen bör förstärkas med en tjänst som biträdande chef med ansvar bl. a. också för anslutna myndigheters utbildning i redovisningstekniska frågor samt vidareutveckling av system S (+129000 kr.).

3. Arvodesmedel yrkas för en konsult i förplägnadsfrågor, bibliotekskonsult, konsultinsatser för städningsarbete på kriminalvårdens olika enheter, beredskapsplanering, en undersökning av arbetsmiljöerna för personal inom kriminalvården, för personalsocial verksamhet, samt för vikarier för fackliga förtroendemän som är sysselsatta med fackligt arbete. Medel begärs dessutom på gmnd av arbetsreformen för central förhandlings-, utrednings- och informationsverksamhet m. m. (+904000 kr.).

4. För organisations- och rationaliseringsarbete yrkas arvode motsvarande en halvtidstjänst som systemerare, konsultarvoden och medel för datamaskintid. Medel beräknas för fortsatt undersökning av narkotikamissbmket inom kriminalvården och utvärdering av insatta behandlingsåtgärder. Ytterligare medel beräknas under anslagsposten Reseersättningar. (+1734000 kr.).

Föredraganden

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 49933000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 49 933 000 kr.

F 2. Kriminalvårdsanstalterna

549020000 652950000

1976/77 Utgift 519562064

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

113

Den 1 juli 1977 fanns inom kriminalvården 22 riksanstalter med 1516 slutna och 659 öppna platser, 51 lokalanstalter med 828 slutna och 1 280 öppna platser samt 22 häkten med 1 178 platser. Riksanstalterna är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen, medan häktena, lokalanstalterna och skyddskonsulentdistrikten är organiserade i elva regioner. 1 ledningen för varje region finns en kriminalvårdsdirektör.

	1977/78	Beräknad	ändring 1978/79
		Kriminal-	Föredra-
		vårds-	ganden
		styrelsen
Personal
Styresmän m. fl.	281	+    4	+  1
Läkare, psykologer	32,5	+    6	-
Tillsynspersonal	2777,5	+ 117	+ 17
Personal i arbetsdrift	584	+ 4	-  1
Kontorspersonal	288,5	+ 7,5	-1
Maskinpersonal	59	-	+  1
Förråds- och ekonomipersonal	232	+ 68,5	+ 21
Reducering under 1978/79
till följd av minskat
antal anstaltsplatser			-20

4254,5

+207

+ 18

716000	+	43000	+	43 000
119000	+	18000	+	12000
2105000	+	410000	+	410000
1097000	+	121000	+	121000
4146000		-	-	4 146000
549020000	+ 159032000		+ 103930000

356000      +

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård m.m. för personal

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Inköp och underhåll av bilar

Utspisning

Beklädnad och sängkläder

Hälso- och sjukvård

Idrotts- och bildningsverksamhet m. m.

Biblioteksverksamhet

Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl.

Transport av intagna m. fl.

Tjänstedräkt

Bidrag till intagnas familjer

Underhåll av tekniska hjälpmedel för bevakning

Ersättning för vård på anstalter som ej tillhör kriminalvården

Frivillig kontaktverksamhet

Gemensamma funktioner i kvarteret Kronoberg

Diverse utgifter

Ej disponerat belopp

400303000 1027000 3403000

69713 000 4719000 1960000

25073000 5590000 9380000

1621000 614000

6934000

9085000

752000

307000

+ 114420000

+ 147000

+ 408000

+ 29478000

+ 456000

+ 4176000

+ 3 259000

+ 391000

+ 2720000

+       243000

+       434000

+ 1 393 000

+ 636000

+ 209000

+ 34000

36000

92901000

99000

387000

3036000

411000

2100000

3 259000

391000

2720000

+ 643000

+ 37000

+ 693000

+ 636000

+ 110000

+ 31000

+ 36000

8   Riksdagen 1977178. 1 saml. 100. Bilaga 5.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet 114

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Löne-och prisomräkning m. m. 137 674000 kr.

2. För nya lokalanstalter i Helsingborg och Borås yrkas för vardera anstalten 31 tjänster, för Borås under halvt budgetår. När de nya anstalterna tagits i bruk läggs kriminalvårdsanstalterna Rönas och Ollestad ned. Styrelsen vill för de nya tjänsterna även utnyttja lönemedel från Lärbro- och Ulriksforsanstaltema när dessa läggs ned. (-1 266000 kr.).

3. Styrelsen föreslår i särskild skrivelse till regeringen den 15 mars 1977 att en lokalanstalt med 75 platser inrättas vid riksanstalten Hall genom om-disposition av anstaltens platser. Tjänster begärs för en styresman, en översköterska och tre tillsynsmän. (+384000 kr.).

4. För att de två slutna riksanstaltema Tidaholm och Norrtälje skall kunna ta hand om ett under senare år alltmer belastat klientel krävs omstrukturering av anstalterna med reducerat platsantal och personalförstärkningar. Sammanlagt begärs två tjänster som assistent och 33 tjänster för tillsynspersonal. (+3 355000 kr.).

5. Med hänsyn till narkotikasituationen bör sammanlagt tio vårdartjäns-ter för visitationsuppgifter inrättas vid vissa riksanstalter. 43 tjänster för tillsynspersonal yrkas för personal som för närvarande avlönas med medel från bevakningsbemyndigandet. (+1 987000 kr.).

6. 1 köken vid 32 anstalter och fyra häkten finns endast en ansvarig tjänsteman. För avlösare till denna personal yrkas arvoden motsvarande tjänster på halvtid för 32 kokerskor och fyra ekonomibiträden. En av regeringen särskilt tillkallad sakkunnig har utrett frågan om leverans utifrån av mat till kriminalvårdens anstalter. Eftersom ställning ännu inte tagits till utredningsmannens förslag yrkar styrelsen — under trycket bl.a. av de krav på omedelbara åtgärder, som reses av livsmedelsverket och arbetarskyddsmyndigheterna - tolv tjänster som kokerska samt 64 tjänster som ekonomibiträde, varav 25 tjänster på halvtid. (+7656000 kr.).

7. En tjänst som psykolog bör inrättas vid kriminalvårdsanstalten Hin-seberg och ytterligare fem psykologtjänster tillföras kriminalvårdsregioner. Samtidigt kan medel för psykologisk konsultation under anslagen F 2. Kriminalvårdsanstalterna och F 3. Frivården reduceras. (+634000 kr.).

8. Fyra tjänster som verkstadsförman begärs till anstalter med s. k. en-mansverkstäder. För avlösare åt arbetsledare inom jordbruksdriften beräknas arvodesmedel motsvarande fem halvtidstjänster. Dessutom yrkas arvodesmedel för studiehandledare och vissa tjänsteförändringar för arbetsledare. (+760000 kr.).

9. Enär den fastställda personalstaten för allmänna häktet i Stockholm visat sig otillräcklig yrkas en tjänst som assistent, en som övertillsynsman, nio som tillsynsman, 17 som vårdare, fyra som biträde, varav en på halvtid, två som förrådsförman och tre tjänster som ekonomibiträde. Vissa medel under bevakningsbemyndigandet kan därvid dras in. (+1531000 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 115

10. För personaladministrativa uppgifter bör inrättas dels en tjänst som handläggare och en som biträde vid var och en av de tre storstadsregionerna och vid allmänna häktet i Stockholm, dels sammanlagt fem tjänster som handläggare vid vissa riksanstalter. Styrelsen avser att för ändamålet omdisponera nio tjänster som handläggare och yrkar fyra tjänster som biträde i utbyte mot arvodesmedel. (+276000 kr.).

11. Styrelsen beräknar kostnaderna för vikarier under tid som facklig förtroendeman utför fackligt arbete till I milj. kr.

12. En upprustning under fyra år av det starkt nedslitna bilbeståndet föreslås för en sammanlagd kostnad av ca 16 milj. kr. För budgetåret 1978/79 yrkas utöver prisomräkning 4 milj. kr. under anslagsposten Inköp och underhåll av bilar.

13. En uppbyggnad av biblioteksverksamheten bör genomföras under en tvåårsperiod. Under anslagsposten Biblioteksverksamhet yrkas för budgetåret 1978/79 utöver prisomräkning 336000 kr.

14. Under anslagsposten Omkostnader för permitterade, frigivna m.fl. beräknas utöver prisomräkning 700000 kr. avseende kostnader för intagna som vistas utanför anstalt enligt 34 § lagen om kriminalvård i anstalt.

Föredraganden

En ny lokalanstalt i Helsingborg med 40 platser, varav minst fem platser är avsedda för kvinnliga intagna, kommer att tas i bruk under budgetåret 1978/79. Jag har beräknat medel för 31 tjänster vid den nya anstalten (2). 1 samband med att anstalten tas i bruk skall enligt regeringens beslut den 15 december 1977 lokalanstalten Rönas med 42 platser i Sjöbo kommun läggas ned. Därvid kan medel för 18 tjänster dras in.

Mathållningen vid kriminalvårdsanstalterna ombesörjes i stor utsträckning under medverkan av intagna i köksarbetet. Den höga omsättningen av intagna begränsar möjlighetema till ett lämpligt urval för sådant arbete. Detta medför stora svårigheter bl. a. när det gäller att tillgodose de krav som livsmedelsverket har fastställt på läkarundersökning och hälsokontroll av dem som arbetar med livsmedel i anstalternas kök. Samarbetsdele-gationen för förplägnadsfrågor föreslog i en rapport till regeringen den 20 december 1974 att utbildad kökspersonal i stället skall anställas i anstaltsköken samt att dessa blir föremål för upprustning. 1 budgetpropositionen 1976 (prop. 1975/76: 100, bil. 4, s. 74) uttalade min företrädare att han delade uppfattningen att mathållningen för de intagna borde förbättras men att, innan man tar ställning till samarbetsdelegationens förslag, det borde undersökas huruvida mathållningen vid anstalterna kunde genomföras genom leverans från näriiggande landstingskommunala eller kommunala kök. Min företrädare tillkallade en sakkunnig att utreda denna fråga.

Den sakkunnige avgav i juni 1977 betänkandet (Ds Ju 1977:8) Måltidsverksamheten inom kriminalvården. 1 betänkandet angavs att leveranser frän militära, landstingskommunala eller kommunala kök till närliggande

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 116

anstalter inte är genomförbara. Utredningen föreslog i stället två alternativ för att undvika att intagna utnyttjas i anstaltsköken. Det ena alternativet innebar att viss förstärkning skulle ske hos kriminalvårdsstyrelsen för handläggning av de olika frågor som rör mathållningen vid anstalterna samt att endast personal anställd inom kriminalvården skulle arbeta i köken enligt samarbetsdelegationens förslag. Enligt det andra alternativet skulle det samlade ansvaret för alla med mathållningen sammanhängande frågor, såväl administration och utvecklingsarbete som tillagning och distribution av mat, uppdras åt ett specialistföretag. Företaget skulle också svara för kökspersonalens anställningsförhållanden. Som exempel på ett sådant företag anför utredningen Sveriges allmänna restaurangaktiebolag, SARA. Det övervägande antalet remissorgan tillstyrker från såväl effektivitets- som vårdsynpunkt det förstnämnda alternativet.

Jag delar uppfattningen att intagna inte bör delta i köksarbetet. 1 likhet med det övervägande antalet remissinstanser anser jag att anstaltsköken efter hand bör tillföras kökspersonal, som är anställd inom kriminalvården. Jag har därför beräknat medel för 20 tjänster för köksarbete (6). Däremot anser jag att utredningen (Ju 1976: 06) om kriminalvårdsstyrelsens organisation m. m. bör överväga vilka åtgärder som erfordras för styrelsens handläggning av frågor som rör mathållningen vid anstalterna.

Beläggningsutvecklingen har under år 1977 påtagligt förändrats. Detta gäller i första hand intagna med långa verkställighetstider. Den 1 mars 1975 fanns under verkställighet 570 personer som dömts till fängelse två år eller mera eller till intemering med en minsta tid av två år eller mera. Samma gmpp bestod den 1 mars 1976 av 583 personer och den 1 mars 1977 av 611 personer. Ökningen har fortsatt under året. Detta har medfört att gruppen den 1 december 1977 uppgick till 743 personer. Inom gmppen föreligger en proportionellt kraftigare ökning av det antal personer som dömts till fem års fängelse eller mera eller till internering med en minsta tid av fem år eller mea. Den 1 mars 1975 uppgick antalet intagna med denna strafftid till 131 personer. Motsvarande siffra var den 1 mars 1977 145 och den 1 december 1977 181 intagna. Uppgången i antalet intagna som ådömts långa frihetsstraff hänför sig främst till de personer som fällts till ansvar för narkotikabrott av allvarlig art. Den uppåtgående trenden synes fortsätta och berör i första hand de slutna riksanstalterna.

Under hänvisning till regeringens förut omtalade beslut den 22 december 1976 angavs i prop. 1976/77: 150 bil. 2, s. 11, att det enligt en rapport från riksrevisionsverket skulle finnas utrymme för en fortsatt reduktion med 300-500 platser. Som ett led i de allmänna besparingsåtgärder som regeringen ansåg nödvändiga borde därför utredas vilka ytterligare anstalter och avdelningar som i så fall borde läggas ned.

Med hänsyn till beläggningsutvecklingen under år 1977 är det emellertid osäkert om utrymme längre finns att idag minska platsantalet i den utsträckning riksrevisionsverket beräknade. En reduktion kan f. n. endast

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 117

avse sådana anstalter som inte används för intagna med långa strafftider. Regeringen har därför den 15 december 1977 förordnat att annexet Rödjan med 40 platser vid kriminalvårdsanstalten Mariestad och öppna avdelningen Backen med 30 platser vid kriminalvårdsanstalten Hall skall läggas ned så snart som möjligt, dock senast den 30 juni 1979. Därvid kan omkring 20 tjänster dras in.

Under investeringsanslaget KB II 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården föreslås en kostnadsram på 2,5 milj. kr. för ombyggnad av vissa delar av kriminalvårdsanstalten Hall varigenom kriminalvårdens stockholmsregion tillförs 45 slutna lokalanstaltsplatser, varav fem platser är avsedda för kvinnliga intagna. Jag har under detta anslag beräknat medel för de fem tjänster som erfordras utöver de tjänster som erhålls genom omdisponering av personalen vid anstalten Hall (3).

Jag har under anslaget, utöver prisomräkning, beräknat 2 milj. kr. för en upprustning av kriminalvårdens transportfordon (12).

Jag har beräknat medel för omdisponering av nio tjänster för att handlägga personaladministrativa uppgifter vid vissa regionkanslier och riksanstalter (10).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 652950000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kriminalvårdsanstaltema för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 652950000 kr.

F3. Frivården

1976/77 Utgift 97 542 401

1977/78 Anslag 118 850000

1978/79 Förslag        141988000

Från anslaget bestrids kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare.

Frivårdsorganisationen består av 46 frivårdsdistrikt med lika många skyddskonsulenter. Genom omorganisation i Stockholm, Göteborg och Malmö kommer antalet distrikt att utökas till 62 den 1 januari 1978.

Antalet övervakningsnämnder är 48. De är lokala organ för kriminalvården i frihet. Från och med den I januari 1978 kommer antalet övervakningsnämnder att vara 50.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet

UI

	1977/78	Beräknad änd		ring 1978/79
		Kriminal-		Föredra-
		vårds-		ganden
		styrelsen
Personal
Konsulent- och assistentpersonal	520		-		-
Läkare, psykologer	4		-		-
Sjukvårdspersonal	21,5		-		-
Kontorspersonal	239		-		-
Personal på akutvårdsavdelning	6		-		-
Personal på hotell	19		+ 3		-
Personal på inackorderingshem	13		-		-
	822,5		+3		-
Anslag
Lönekostnader	72785000	+21886000		+21523 000
Sjukvård	247000	+	37000	+	35000
Reseersättningar	2 397000	+	393 000	+	369000
därav nordiska resor	(2000)		(-)		(-)
Lokalkostnader	7089000	+	862000	+	862000
Expenser	2865 000	+	272000	+	262000
Driftkostnader för fri-
vårdsanläggningar m. m.	591000	+	71000		-
Ersättningar till övervakare	22 817000	+	50000		-
Behandlings- och stödåtgärder	6421000	+	771000	+	642000
Bildnings- och kontakt-
verksamhet	119000	+	13000	+	12000
Bidrag till enskild fri-
vårdsverksamhet	2762000	+	190000	+	190000
Ej disponerat belopp	757000		-	-	757000
	118850000	+ 24545000		+23138000

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Löne- och prisomräkning m. m. 24616000 kr.

2. 1 0-alteraativet beräknar styrelsen att en sänkning av prövotiden till ett år för till skyddstillsyn dömda skulle ge besparingar av övervakningsarvoden med ca 6 milj. kr.

3. Uppsala skyddskonsulentdistrikt bör delas i två distrikt. Vid tre frivårdshotell begärs ytterligare en tjänst som vårdare. Arvodesmedel yrkas för en halvtidstjänst som tillsynsman vid inackorderingshemmet Luggebo. (+335 000 kr.).

4. För tid då fackliga förtroendemän utför fackligt arbete yrkas ytterligare vikariemedel (+220000 kr.).

5. Styrelsen föreslår i särskild skrivelse till regeringen den lOjuni 1977 att arvodestjänster på deltid för psykolog inrättas i vissa skyddskonsulentdistrikt i utbyte mot medel för konsultinsatser. Under förutsättning att sex tjänster som psykolog får inrättas under anslaget F 2. Kriminalvårdsanstalterna kan medel till psykologkonsultation reduceras. (-626000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet 119

Föredraganden

Ärendebelastningen motiverar att Uppsala skyddskonsulentdistrikt delas i två distrikt. 1 enlighet härmed har jag beräknat medel för en tjänst som skyddskonsulent och en tjänst som inspektör. Därvid kan två tjänster som handläggare dras in. (3).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 141 988000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Frivården för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 141988000 kr.

F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m.

1976/77 Utgift 2416311 Reservation 2581267

1977/78 Anslag 1650000

1978/79 Förslag 4150000

Kriminalvårdsstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 9 147000 kr. till 12533 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknas av styrelsen till (2417000+6527000) 8944000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 191SI19 till 4 150000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 150000 kr.

F 5. Engångsanskaffning av inventarier m. m.

1976/77 Utgift 4233907 Reservation 4441895

1977/78 Anslag 5 000000

1978/79 Förslag 4200000

Kriminalvårdsstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 15 672 000 kr. till 20 300 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknas av styrelsen till (7357000+10002000) 17359000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1978/79 till 4,2 milj. kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4200000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 120

F 6. Utbildning av personal m. fl.

1976/77 Utgift 3 640300 Reservation 59177

1977/78 Anslag 4000000

1978/79 Förslag 4425000

Från anslaget bestrids vissa utgifter för utbildning av kriminalvårdsverkets personal, personundersökare och övervakare samt utgifter för praktikcentra för studerande vid socialhögskola. Kriminalvårdsstyrelsen begär en höjning av anslaget med I 410000 kr. Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1978/79 till 4 425 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utbildning av personal m.fl. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4425000 kr.

F 7. Kriminalvärdsenheter med särskild budget

1976/77 Utgift 45 208904

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1 000

Försök med programbudgetering pågår vid kriminalvårdsanstalterna Båtshagen, Hinseberg och Kumla samt vid Örebro skyddskonsulentdistrikt. Verksamheten vid nämnda kriminalvårdsenheter regleras för innevarande budgetår genom särskilda budgetar inom en av regeringen totalt reglerad ram. F. n. redovisas verksamheten på delprogrammen tillsyn, särskild vårdverksamhet, industriell verksamhet, arbetsterapeutiskt inriktad verksamhet och utbildning.

Anslaget bör liksom för innevarande budgetår tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skall leda till motsvarande besparingar på andra anslag för kriminalvården.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kriminalvårdsenheter med särskild budget för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 121

G. DIVERSE

G 1. Ersättning för personskador på grund av brott

1976/77 Utgift 963 849

1977/78 Anslag 1000 000

1978/79 Förslag 1000000

Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt kungörelsen (1971:505) om ersättning av allmänna medel för personskada på gmnd av brott.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 tillkallades sakkunniga för utredning av frågan om vidgad ersättning till brottsoffer m. m. (brottsskadeutredningen Ju 1974:18). De sakkunniga avlämnade den 1 juli 1977 betänkandet (SOU 1977:36) Ersättning för brottsskador. En proposition beräknas bli förelagd riksdagen under våren 1978. I avvaktan härpå bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för personskador på grund av brott för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 OOOOOO kr.

G 2. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m.m.

1976/77 Utgift 21587 Reservation 163 251

1977/78 Anslag 80000

1978/79 Förslag 80000

Från anslaget betalas bidrag till nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Nämnden skall enligt sin instmktion (1946:412) främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område. Statsverkets inkomster av verk, som har utarbetets eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.

'   Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer beräknar medelsbehovet till 80000 kr.

Jag biträder nämndens förslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till utgivande av författningskommentarer m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 80000 kr.

9   Riksdagen 1977178. I saml 100. Bilaga 5.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 122

G 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.

1976/77 Utgift 234710

1977/78 Anslag 265000

1978/79 Förslag 300000

Från anslaget utgår bidrag till Väridsorganisationen för intellektuella äganderätten, till intemationella institutet i Rom för unifiering av privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell privaträtt. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.

De för Sveriges del fastställda bidragen torde komma att höjas. Anslaget för nästa budgetår bör med hänsyn härtill räknas upp med 35 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 300000 kr.

G 4. Stöd till politiska partier

1976/77 Utgift 52842500

1977/78 Anslag 53 100000

1978/79 Förslag 69100000

Medelstilldelningen sker enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. En nyligen beslutad ändring i lagen medför att anslaget för nästa budgetår bör räknas upp med 16000000 kr. (prop. 1977/78:25, KU 1977/78:22, rskr 1977/78:79). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till politiska partier för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 69 100 000 kr.

G 5. Vissa kostnader i anledning av allmäima val

1976/77 Utgift 39407430

1977/78 Anslag 400000

1978/79 Förslag 8100000

Från anslaget bestrids statsverkets del av kostnadema för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt utbetalas ersättning till vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår att anslaget för budgetåret 1978/79 tas upp med 8 100000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

123

Jag biträder riksskatteverkets förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8100000 kr.

G 6. Bokföringsnämnden

1976/77 Utgift "   734955

1977/78 Anslag 730000

1978/79 Förslag 930000

Bokföringsnämnden, som inrättades den 1 juli 1976, har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

Nämnden består av ordförande och nio andra ledamöter. För varje annan ledamot än ordföranden finns en ersättare. Hos nämnden finns ett kansU med en chef.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Nämnden	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	1 1 2	+ 3 + 1 +4	+ 1 + 1
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ej disponerat belopp	580000 1200 5000 25000 111 800 7000	+ 569800 +    8000 +  15000 + 53 200	+ 201000 +      500 +    1500 +    4000 -    7000
	730000	+646000	+200000

Bokföringsnämnden

1. Pris- och löneomräkning m.m. 77 500 kr,

2. 1 O-alternativet förordar nämnden en nedskäming av informationskostnader och kostnader för hjälp av sakkunniga i nämndens utredningsarbete.

3. Nämnden har under sitt arbete konstaterat de förväntningar på en utvidgad service i redovisningsfrågor som främst mindre och medelstora företag ställer på nämnden. Nämndens nuvarande knappa resurser medger inte att dessa förväntningar kan uppfyllas.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 124

I fråga om det fortsatta arbetet inom bokföringsnämnden bör enligt nämndens mening resursema koncentreras på tre områden, nämligen företagens årsbokslut och offentliga redovisning, företagens löpande bokföring samt forskning och utveckling på redovisningsområdet. För varje område bör en arbetsgmpp bildas. Denna organisation, som på försök har införts budgetåret 1977/78, bör medverka till bl. a. en effektivare beslutsprocess i nämnden, eftersom åtskilliga detaljfrågor kan behandlas i arbetsgmpper-na.. _

Inom området företagens offentliga redovisning kommer att behövas klarläggande och utveckling av praxis beträffande vissa lagfästa informationskrav, t. ex. antalet anställda per arbetsställe och koncernintema leveranser. Likaså krävs en utveckling av praxis i fråga om koncernredovisning och delårsrapporter, som inte reglerats i tidigare lagstiftning. När det gäller företagens årsbokslut finns problemet med värdering av fordringar och skulder i utiändsk valuta.

Nämndens diskussioner om forskning och utvecklingsarbete på redovisningsområdet har visat att det finns behov av att samordna civillagstiftningen och annan lagstiftning, t. ex. skattelagstiftningen, i redovisningsfrågor. Principer för hur inflationens effekter skall beaktas i redovisningen bör också fastställas. En anpassning till de förändringar av arbetsorganisation och beslutsfattande som medbestämmandelagstiftningen ger möjlighet till kräver vidare sannolikt en förändring av företagens informationssystem. Bokföringsnämnden anser att det på sistnämnda område först krävs forskning och utvecklingsarbete i fråga om utformningen av företagens intema bokföring. Nämnden utgår från att den i detta arbete skall spela en initierande och samordnande roll (jfr LU 1976/77:19).

Indelningen av nämnden i arbetsgmpper medför behov av en utökning av personalen med tre handläggare och ett biträde. Även kostnadema för konsulter kommer att öka i anslutning till arbetet i de tre arbetsgmpperna. Detta gäller också kostnadema för resor, lokaler och expenser.

Föredraganden

För att kunna fullgöra sina funktioner på redovisningsområdet, inte minst när det gäller att utveckla och anpassa företagens redovisning till medbestämmandelagstiftningens informationskrav, bör bokföringsnämnden få ökade resurser. Jag har beräknat medel för utökning av personalen med en handläggare.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 930000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bokföringsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 930000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet 125

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

G. Domänverket

1. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården

1976/77 Utgift - Reservation 27024

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Från anslaget bestrids utgifter för köp av jordbruksfastigheter, lämpliga att utnyttjas som kriminalvårdsanstalter. Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 1000 kr. Jag biträder kriminalvårdsstyrelsens förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förvärv av Jordbruksfastigheter för kriminalvården för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1000 kr.

II. Statens allmänna fastighetsfond

1. Polishus m.m.

1976/77 Utgift 79610159 Reservation 33 201575

1977/78 Anslag 61000000

1978/79 Förslag 40000000

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för främst polisväsendet samt för inlösen av polishus.

Byggnadsstyrelsen

Efter polisväsendets förstatligande den 1 januari 1965, då staten i princip åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stort antal polishus uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden. Denna del av polishusbyggandet, som skett i samarbete med byggnadsstyrelsen, har avvecklats. Staten har löst in ett antal av dessa hus. Enligt beslut av regeringen får styrelsen träffa köpeavtal avseende förvärv av färdigställda polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen delas upp på flera budgetår. Avtal som

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 126

träffas under budgetåret 1977/78 samt under tidigare budgetår träffade avtal, får medföra kostnader om tillsammans högst 15 milj. kr. per budgetår. Avtalen skall godkännas av regeringen. Styrelsen föreslår att 15 milj. kr. får disponeras för budgetåret 1978/79 för förvärv av färdigställda enskilt och kommunalt byggda polishus.

Styrelsen föreslår att kostnadsramar för följande nya objekt förs upp i investeringsplanen för nästa budgetår, nämligen förvaltningsbyggnader i Mölndal, Boden, Kalix och Arvidsjaur samt om- och tillbyggnader i Eskilstuna och Piteå.

Föredraganden

Under budgetåren 1965/66-1977/78 har sammanlagt 644,5 milj. kr. anvisats under detta anslag.

För nästa budgetår beräknar jag 15 milj. kr. för inlösen av polishus som har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden.

Utöver ramhöjningar som föranleds enbart av den allmänna byggkostnadsstegringen har jag för de projekt som tidigare har redovisats för riksdagen räknat upp den tidagare beräknade kostnadsramen för/örva/r«ing5-byggnad i Sollentuna med 2,4 milj. kr. Ramhöjningen föranleds främst av en utökning av byggnadsvolymen som befunnits lämplig för att bättre utnyttja föreliggande byggnadsrätt. Genom beslut den 21 april 1977 återkallade regeringen det uppdrag som lämnats byggnadsstyrelsen att utföra förvaltningsbyggnaden i Sollentuna (prop. 1976/77:150). Jag avser att senare föreslå regeringen att byggnadsarbetena påbörjas hösten 1978.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77:100 bil. 2, FiU 1976/77:10, rskr 1976/77:133) den 27 oktober 1977 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1977/78. Beslutet innebär bl. a. att från förevarande investeringsanslag får - utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit - bestridas utgifter med högst 21,3 milj. kr.

Regeringen har samma dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra tillbyggnad av förvaltningslokaler för polisväsendet m. m. i kvarteret Höken i Piteå inom en kostnadsram av 8,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Regeringen har vidare uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra en ny förvaltningsbyggnad i kvarteret Gamla Staden i Kalix inom en kostnadsram av 12,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Nybyggnaden är avsedd för polisen, lokala skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten.

Vid min anmälan senare denna dag till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 kommer jag att föreslå att kostnadsramar för dessa objekt förs upp i investeringsplanen för innevarande budgetår. Utöver kostnadema för tillbyggnad beräknar jag en kostnadsram av 4,35 milj. kr. för att möjliggöra en av byggnadsstyrelsen föreslagen ombyggnad av nuvarande förvaltningslokaler i kvarteret Höken i Piteå.

Jag föreslår att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

127

Jag avser att senare denna dag, vid min anmälan av anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78, föreslå att ett investeringsanslag av ytterligare 21,3 milj. kr anvisas till polishus m. m. för innevarande budgetår.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Projekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning		Bygg-	Färdig-
		------------	------------		--------- start	ställande
	76-04-01	77-04-01	Faktisk t. 0. m. 77-06-30	Beräknad för       år-mån		år-mån
				1977/78	1978/79
Projekt färdigställda före 1976-07-01
men ännu ej slutredovisade	225930	226130	216273	6295	3934
Förvaltningsbyggnad i Kristianstad	19650	20100	17 500	2000	500 74-12	76-08
Förvaltningsbyggnad i Luleå	53400	56000	36203	10000	8000 75-11	77-10
Kv. Pennfäktaren i Stockholm	38500	42200	15166	10000	10000 76-01	78-04
Kv. Kronoberg i Stockholm Ombyggnad 20 100		21450	16878	2500	1500 75-04	77-03
Förvaltningsbyggnad i Värnamo	17650	19400	8539	7000	2500 76-05	77-12
Förvaltningsbyggnad i Alingsås	'19300	21500	4810	8000	7000 76-05	78-10
Förvaltningsbyggnad i Sollentuna	36200	43 300	2274		15000 78-09	80-09
Förvaltningsbyggnad i Kalix
Nybyggnad		12 800		1500	8000 78-03	79-08
Förvaltningsbyggnad i Piteå Om- och
tillbyggnad		12850		3000	7000 78-02	80-01
Inköp av förvaltningsbyggnader för
polisen m.fl.			17325	15000	15000
Projekteringskostnader			209	7000	7000
SUMMA	430730	475730	335177	72295	85434
Erfarenhetsmässig reduktion				793	1434
Medelsbehov efter erfarenhetsmässig
reduktion				71502	84000

' Prop. 1977/78:25 (bil. 1).  Projekteringskostnad

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

BehåUning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Tilläggsbudget II (förslag) Anslag för 1978/79 (forslag)

33 202	1977/78	71502
61000	1978/79	84 000
21300
40000

155502

155502

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig
förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,

2. till Polishus m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investerings
anslag av 40000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 128

2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

1976/77 Utgift 19054390 Behållning 4077101

1977/78 Anslag 17000000

1978/79 Förslag 5700000

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för domstolsväsendet.

Byggnadsstyrelsen beräknar det sammanlagda medelsbehovet för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 45 milj. kr. och begär en höjning av anslaget med 7 milj. kr. För tiden den 1 april 1976-den 1 april 1977 beräknar styrelsen den allmännna byggnadskostnadsstegringen till 12%.

Föredraganden

Regeringen har genom beslut den 30 september 1976 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 12,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 utföra nybyggnad av ytterligare lokaler för bl. a. hovrätten över Skåne och Blekinge. Regeringens beslut innefattar inte utförande av en förbindelsegång mellan den befintliga hovrättsbyggnaden och nybyggnaden. Kostnadsram för nybyggnaden finns upptagen i investeringsplanen för innevarande budgetår. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 4 april 1977 beräknat kostnadema för förbindelsegången till 1,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 och förklarat att kostnaden inte inryms i gällande kostnadsram. Styrelsen har överlämnat frågan om utförandet av förbindelsegången till regeringens avgörande. Enligt min mening bör av kostnadsskäl någon förbindelsegång inte utföras. Höjningen av kostnadsramen för den ifrågavarande nybyggnaden föranleds därför enbart av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

1 investeringsplanen för innevarande budgetår har förts upp en kostnadsram av 8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 för ombyggnad av Ry-ningska palatsets flyglar för högsta domstolens kansli. Genom beslut den 21 april 1977 återkallade regeringen det uppdrag att utföra ombyggnaden som den 30 december 1976 lämnats byggnadsstyrelsen (jfr prop. 1976/77: 150 bil. 2 s. 5). Beslutet innebär endast en senareläggning av ombyggnaden. I enlighet härmed bör kostnadsramen för ombyggnaden kvarstå i investeringsplanen. Jag beräknar f. n. inte några medel för objektet.

Jag har inte något att erinra mot de ändringar av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt som byggnadsstyrelsen har föreslagit. Ändringarna föranleds av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 129

Investeringsplan (1000-tal kr.)

Byggnads- Kostnadsram       Medelsförbmkning Bygg-     Färdig

objekt--------------------------------------------------------------------- start       ställande

76-04-01 77-04-01 Faktisk     Beräknad för       år-mån.år-mån.

t.o.m.      ---------------------

77-06-30    1977/78   1978/79

Ej slutredovisade objekt

färdigställda

före 1976-07-01     31950    31950    29512 1378     1060

Halmstads
tingsrätt.
Nybyggnad       13600     15000      5116 6000    3 000      76-08      77-11

Sandvikens
tingsrätt.
Nybyggnad 9000      9000      7847 1000       100      75-12      77-02

Hovrätten över
Skåne och
Blekinge.
Nybyggnad       12900     14200      4863 6000    3000      76-10      77-12

Svea hovrätt.
Ombyggnad        4735      5325       1030 2500     1500      77-02      78-01

Högsta domstolens kansli. Ombyggnad        8000      8950

Projekterings
kostnader 64 2000     1000

Erfarenhets
mässig reduk
tion av me
delsbehovet - 878     - 883

80185     84425    48432        18000    8777

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbmkning

Behållning 1977-07-01 4077 1977/78 18000

Anslag för 1977/78 17000 1978/79 8777

Anslag för 1978/79 (förslag)    5 700

26777 26777

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för domstolsväsendet inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 5 700 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet 130

3. Vissa byggnadsarbeten för kruninalvården

1976/77 Utgift 3 460489 Reservation 24569768

1977/78 Anslag 5200000

1978/79 Förslag 10700000

Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen beräknar det sammanlagda medelsbehovet för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 51,2 milj. kr. och begär en höjning av anslaget med 16,2 milj. kr.

Föredraganden

En lokalanstalt med 45 platser, benämnd Hageby, bör anordnas i kriminalvårdsanstalten Hall genom omdisposition av vissa av anstaltens platser. Erforderiiga ombyggnadsarbeten härför beräknas bli utförda inom en kostnadsram av 2,5 milj. kr.

I enlighet med förslag till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 beräknas för en administrationsbyggnad och två förläggningsbyggnader vid kriminalvårdsanstalten Orretorp en kostnadsram av 7,6 milj. kr.

Under kostnadsramen Diverse objekt beräknas för objekt som föreslås på tilläggsbudget II 2460000 kr., för övriga objekt 14132000 kr. samt för eventuella byggnadsobjekt som av särskilda skäl bör kunna sättas i gång skyndsamt 5 milj. kr. Med hänsyn härtill förordar jag att kostnadsramen Diverse objekt förs upp med 21592000 kr. Investeringsplan (1000-tal kr.)

Byggnadsobjekt	Kostnadsram		Medesförbrukning			Bygg-	Färdig-
		------------	------------			start	ställande
	76-04-01	77-04-01	Faktisk t.o.m. 77-06-30	Beräknad för		år-mån	år-mån
				77/78	78/79
Borås (lokalanstalt)	8750	12300	—	_	4000	79-02	80-05
Fastighetsförvärv	9065	9065	3 309	1500	964	-	-
Hageby (lokalanstalt)	-	2500	-	-	2000	78-07	79-07
Haparanda (verkstads- och frilufts-
lokaler m.m.)	3 000	3000	10	2000	500	77-05	78-01
Helsingborg (lokalanstalt)	8750	13 575	616	4000	7000	77-12	79-01
Kumla (TV- och radarutrustning)	2458	2458	2112	346	-	76-10	77-10
Luleå (lokalanstalt)	11900	17800	20	2000	8000	78-03	79-09
Malmö (ombyggnad av verkstad.
häktesavd. för kvinnor m. m.)	4 835	4835	4239	596	—	74-01	77-12
Orretorp (administrationsbygg-
nad, förläggningsbyggnader)		7600	-	3 000	4600	78-01	79-06
Slutförande av vissa äldre objekt	11830	11830	11388	300	142	—	-
Stockholm flokalanstalt)	8750	12900	5	-	500	79-10	81-01
Svartsjö (reningsverk)	2 800	2500	2024	100	376	74-01	74-12
Tygelsjö (förläggningsbyggnader.
växthus)	3 175	3 603	202	1000	2000	76-11	78-09
Diverse objekt	15800	21592	9359	5 270	5 336	-	-
	91113	125558	33284	20112	35418

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

131

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgäng		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1977-07-01	24570	1977/78                                    20112
Anslag för 1977/78	5200	1978/79                                    35 418
Tilläggsbudget II för
1977/78 (förslag)	10060	Erfarenhetsgrundad
Anslag för 1978/79		reducering av
(förslag)	10700	medelsbehovet                       -5000
	50530	50530

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för
kriminalvården inom de kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,

2.  till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret
1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 10700000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

133

Register

Sid. 1    Översikt

DRIFTBUDGETEN

A. Justitiedepartementet m.m.

11 Statsrådsberedningen

12 Justitiedepartementet

12 Kommittéer m. m.

13 Extrautgifter

13 Information om lagstiftning m. m.

14 Svensk författningssamling

14 Justitiekanslern

15 Fideikommissnämnden

16 Datainspektionen

18 Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

25 Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

Anslag kr.

7506000

21152000

13 750000

900000

1000000

4000000

1751000

337000

4751000

3 568000

3465000

62180000

B. Polisväsendet

26   Rikspolisstyrelsen

33   Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.

35 Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m.

36 Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.

37 Polisverket: Diverse utgifter

37   Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

79 Lokala polisorganisationen: Utrustning

80 Statens kriminaltekniska laboratorium

82   Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg

168366000 27199000 101936000

80945 000

4630000

2567373 000

12197000

10779000

1000

2973426000

C. Åklagarväsendet

84 Riksåklagaren

85 Läns- och distriktsåklagarmyndighetema

6158000 150496000

156654000

D. Domstolsväsendet m. m.

90 Domstolsverket

92 Allmänna domstolama

96 Allmänna förvaltningsdomstolarna

100 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.

101 Utrustning till domstolar m. m.

101 Centralnämnden för fastighetsdata

29400000 573 600000 73 350000 21650000 3 320000 22000000

723320000

E. Rättsbjälp m. m.

104   Rättshjälpskostnader

104   Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

106   Bidrag till allmänna advokatbyråer

106   Ersättning åt vittnen m. m.

135 000000

1000

700000

45 000000

180701000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

134

Sid.

F. Kriminalvården

111 112 117 119 119 120 120

Kriminalvårdsstyrelsen

Kriminalvårdsanstaltema

Frivården

Maskin- och verktygsutrustning m. m.

Engångsanskaffning av inventarier m. m.

Utbildning av personal m. fl.

Kriminalvårdsenheter med särskild budget

G. Diverse

121 121 122 122 122 123

Ersättning för personskador på grund av brott

Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.

Bidrag till vissa' intemationella sammanslutningar m. m.

Stöd till politiska partier

Vissa kostnader i anledning av allmänna val

Bokföringsnämnden

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder: G. Domänverket

Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården

125

IL Statens allmämia fastighetsfond

125   Polishus m. m.

128   Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

130   Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

Summaförkapitalbudgeten Totalt för justitiedepartementet

Anslag kr.

49933000

652950000

141988000

4150000

4200000

4425000

1000

857647000

1000000

80000

300000

69100000

8100000

930000

79510000

5033438000

1000 1000

40000000

5700000

10700000

56400000

56401000

5089839000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977

Bilaga 6 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 6

_{Utrikesdepartementet}

ÖVERSIKT

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet till och överenskommelser med andra stater, Sveriges deltagande i internationella organisationer, internationellt utvecklingssamarbete, skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder, information om Sverige i utlandet m. m. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, biståndspolitisk, rättslig, social, kommersiell, ekonomisk, humanitär och kulturell natur.

Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 110 lönade utlandsmyndigheter och omkring 450 olönade konsulat samt styrelsen för internationell utveckling (SIDA). Svenska institutet samt vissa statsunderstödda organ såsom Stockholms internationella fredsforsknings-institut (SIPRl) och Utrikespolitiska institutet erhåller anslag över tredje huvudtiteln.

Utrikesförvaltningen

Nedrustningsdelegationen i Geneve har givits ställning som självständig utlandsmyndighet. De lönade konsulaten i Houston, Marseille, Rotterdam och Sydney har omvandlats till lönade generalkonsulat.

För 1978/79 beräknas medel för viss resursförstärkning vid departementet och inom utrikesrepresentationen. Ny ambassad upprättas i Abidjan. Ett lönat generalkonsulat inrättas i MUnchen. Beskickningen i Quito blir självständig ambassad.

Taxorna för utrikesförvaltningens bistånd i arvsmål har höjts i syfte att uppnå bättre kostnadstäckning. Försök med avgiftsbeläggning av vissa exportfrämjande tjänster vid utlandsmyndigheter inleds 1978.

Internationellt utvecklingssamarbete

De samlade anslagen för internationellt utvecklingssamarbete föreslås budgetåret 1978/79 uppgå till 3 870 milj. kr. Detta innebär en ökning med 320 milj. kr. eller med 9 % i förhållande till innevarande budgetårs anslag. De totala biståndsanslagen har beräknats så att de skall motsvara 1,014 % av 1978 års bruttonationalprodukt rill marknadspris.

De multilaterala bidragen redovisas under anslaget Cl. Bidrag till

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Piop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 2

intemationella biståndsprogram. De direkta svenska biståndsinsatserna är sammanförda under anslaget C2. Bilateralt utvecklingssamarbete.

Utgifterna för informationsverksamheten redovisas under anslaget C3. Information. Under anslaget C4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) redovisas utgifterna för SIDArs administration, medan utgifterna för bistånds- och katastrofutbildning redovisas under anslaget C5. Biståndsutbildningsnämnden (BUN).

För budgetåret 1978/79 föreslås anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram uppgå till 1 295 milj. kr. och anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete till 2 464,6 milj. kr.

Milj. kr.	Anvisat	Anvisat	Anvisat	Anvisat	Förslag
	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78	1978/79
1. Bidrag till internat.
biståndsprogram	750,0	1 050,0	1 050,0	1 190,0	1 295,0
2. Bilateralt utvecklings-
samarbete	1 297,8	1 736,3	1 987,0	2 268,1	2 464,6
3. Information	10,7	12,8	14,3	15,7	16,8
4. Styrelsen för internat.
utveckling (SIDA)	35,3	47,9	54,0	57,1	71,8
varav rekrytering och utbildn
av fältpers.	(6,5)	(15,1)	(12,1)	(13.0)	(17,3)
5. Biståndsutbildningsnämnden
(BUN)i	—	5.9	7,7	8,8	9,4
6. Biståndsförv. lånefond	—	—	0,3		0,4
7. Utrikesdep. avd. för
internat. utvecklings-
samarbete m. m.	6,2»	7,1»	8,7'	10,3»	12,0»
Summa	2 100,0	2 860,0	3 122,0	3 550,0	3 870,0

'Utgifterna för denna verksamhet har budgetåret 1974/75 bestridits från anslag under fjärde huvudtiteln.

'Beräknat belopp. Medelsanvisningen sker på anslaget Al. Utrikesförvaltningen.

Information om Sverige 1 utiandet

För information i utlandet anvisas över tredje huvudtiteln medel för informationsverksamhet bedriven av utrikesförvaltningen, Svenska institutet, Sveriges Radios utlandsprogram, Svensk-internationella pressbyrån samt Ingenj örsvetenskapsakademien.

Föreslagna anslag uppgår till 47,4 milj. kr.

SammanstäUning

Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning. Beloppen har avnmdats och anges i milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

	Anvisat	Förslag	För-
	1977/78	1978/79	ändring
DRIFTBUDGETEN
A. Utrikesdepartementet m. m.	313,0	388,8	-f- 75,8
B. Bidrag till vissa internationella
organisationer	49,2	59,0	-h    9,8
C. Internationellt utvecklingssamarbete	3 539,7	3 857,6	-h317,9
D. Information om Sverige i utlandet	43,3	47,4	+    4,1
E. Diverse	13,3	15,5	+    2,2
Summa för driftbudgeten	3 958,5	4 368,3	+ 409,8
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond	12,0	21,0	+    9,0
Utrikesförvaltningens lånefond	0,3	1.4	+    1,1
Biståndsförvaltningens lånefond	0,0	0,4	-1-   0,4
Summa för kapitalbudgeten	12,3	22,8	-f 10,5
Totalt för utrikesdepartementet	3 970,8	4 391,1	+ 420,3

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: Statsrådet Söder såvitt gäller littera A, B, D och E på

driftbudgeten och kapitalbudgeten utom anslaget Biståndsförvaltningens lånefond och statsrådet Ullsten såvitt gäller littera C på driftbudgeten och anslaget Biståndsförvaltningens lånefond på kapitalbudgeten.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN    Tredje huvudtiteln A. UTRIKESDEPARTEMENTET M. M. A 1. Utrikesförvaltningen

280 050 000 349 299 000

1976/77 Utgift        266 954 305

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79 Föredraganden
Personal
Handläggande personal	654	+               4
övrig personal	551	+               5
	1205*	+               9
Anslag
Lönekostnader	126 782 000	+ 36 658 000
Representationsbidrag till departements-
chefen samt konsultativa statsrådet	30 000	+       20 000
Representations- och hyresbidrag till
vissa tjänstemän i utrikesdepartementet	87 000
Utlandstillägg m. m.	18 974 000	+ 9 860 000
Skatter, avgångsvederlag m. m. för av
vederbörande utlandsmyndighet anställd
personal	2 150 000	+     670 000
Sjukvård m. m.	1 670 000	+     900 000
Reseersättningar	15 625 000	+ 4 375 000
Fraktkostnader	3 804 000	+     495 000
Lokalkostnader	85 338 000	+ 13 336 000
Automatisk databehandling	605 000	+       61000
Expenser	21 883 000	+ 4 076 000
Utbildningsverksamhet	1 600 000	+     300 000
Ej disponerat belopp	1502000	- 1502000
	280 050 000	+69 249 000

Sveriges lönade udandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd tjänsteman redovisas i en förteckning som fogas som bilaga till protokollet i detta ärende.

* Siffran inkluderar inte befattningar för lokalanställd personal vid utlandsmyndigheterna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet s

Utrikesdepartementet

Utrikesförvaltningens personalpolitiska utredning (UDP) underströk i sitt betänkande i juli 1975 (Ds UD 1975: 3) vikten av en väl utbyggd personalservice och personalsocial verksamhet inom utrikesförvaltningen. Jag delar denna uppfattning och förordar en förstärkning av departementets personalsociala sektion. Jag beräknar medel för en tjänst för handläggare.

Utlandsmyndigheterna

Sveriges delegation vid nedrustningskonferensen i Geneve har givits ställning som självständig utlandsmyndighet. Åtgärden är inte förenad med några extra kostnader. De lönade konsulaten i Houston, Marseille, Rotterdam och Sydney har omvandlats till lönade generalkonsulat fr. o. m. den 1 januari 1978.

I syfte att främja förbindelserna med de franskspråkiga staterna i Västafrika samt ytterligare utveckla samarbetet med den Afrikanska utvecklingsbanken och utvecklingsfonden, till vilka Sverige lämnar bidrag, avses en ambassad upprättas i Elfenbenskustens huvudstad Abidjan. I samband härmed kan resurser överföras från beskickningen i Mon-rovia, Liberia. I fråga om bemanningen beräknar jag därför endast medel för en tjänst för handläggare i Abidjan. Med hänsyn till att behovet av en ambassad i Abidjan i betydande utsträckning betingas av samarbetet med den Afrikanska utvecklingsbanken och utvecklingsfonden anser jag att kostnaderna för den nya handläggartjänsten bör avräknas mot anslagsramen för det internationella utvecklingssamarbetet.

Som anmäldes i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 6 sid. 8) har Sveriges olönade konsulära utlandsmyndigheter varit föremål för översyn. Denna har bl. a. resulterat i att ett antal olönade konsulat med ringa verksamhet har dragits in. På ett par håll har verksamhetens omfattning och karaktär aktualiserat omvandling av olönade konsulat till lönade myndigheter. Sålunda har fr. o. m. innevarande budgetår ett lönat generalkonsulat inrättats i Frankfurt. Jag anser det lämpligt att upprätta ett lönat generalkonsulat även i Miinchen. Jag beräknar medel för en tjänst för generalkonsul samt för en tjänst för handläggare. Samtidigt kan en befintlig tjänst för konsul dras in.

Jag beräknar vidare medel för en tjänst för generalkonsul i Houston.

Beskickningen i Quito förestås idag av ett ambassadråd i egenskap av t. f. chargé d'affaires. Den bör i fortsättningen ledas av ett sändebud på platsen. En ny tjänst härför bör inrättas. Samtidigt kan den befintliga tjänsten för ambassadråd dras in.

Jag beräknar vidare medel för fem tjänster för övrig personal, varav en tjänst avser översättare vid ambassaden i Warszawa.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 6

Fortsatta kostnadsstegringar i åtskilliga länder i förening med nedskrivningarna av den svenska kronan nödvändiggör en uppräkning av kostnaderna för lokalanställd personal vid utlandsmyndigheterna med 3 626 000 kr. Härutöver beräknar jag 858 000 kr för nyanställningar.

Besparingsåtgärder m. m.

Regeringen har beslutat om höjda taxor för utrikesförvaltningens bistånd till enskilda i arvsmål. Härigenom kan departementet i högre utsträckning än tidigare få täckning för sina kostnader för denna verksamhet.

I syfte att erhålla ett mått på näringslivets efterfrågan på utrikesförvaltningens tjänster på det exportfrämjande området samt möjliggöra viss kostnadstäckning har regeringen fattat beslut om försök med avgiftsbeläggning av vissa exportfrämjande tjänster vid ett antal utlandsmyndigheter under 1978. Försöksverksamheten skall i stort följa det avgiftssystem som tillämpas av handelssekreterarna.

I avsikt att söka höja effektiviteten inom utrikesförvaltningen samt åstadkomma en förbättrad resurshushållning ägnas ökad uppmärksamhet åt rationaliserings- och besparingsmöjligheter inom den interna administrationen. Förstärkningsbehov tillgodoses i största möjliga utsträckning genom omdisponering av befintliga resurser.

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag ovan anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrikesförvaltningen för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 349 299 000 kr.

A 2. Utlandstjänstemännens representation

1976/77 Utgift 5 059 640 Reservation, 193 598

1977/78 Anslag 5 650 000

1978/79 Förslag        6 432 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den kontaktskapande verksamhet, som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och av tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan att omstatio-neras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Ersättningsbeloppen fastställs av departementschefen.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader räknas upp med 782 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett reservationsanslag av 6 432 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet ?

A 3. Inventarier för besldckningar, delegationer ocb konsulat

1976/77 Utgift 8 235 234 Reservation 224 225

1977/78 Anslag 8 220 000

1978/79 Förslag       10 473 000

Medel som anvisas under detta anslag används för nyanskaffning, ersättning och underhåll av kansli- och bostadsinventarier samt av viss beredskapsutrustning för utrikesrepresentationen. Anslaget bör höjas med 2 253 000 kr., varvid hänsyn har tagits till ett ej disponerat belopp av 82 000 kr. under innevarande års anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10 473 000 kr.

A 4. Kursdifferenser

1976/77 Inkomst 196 477

1977/78 Anslag 1 000

1978/79 Förslag 1 000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kursdifferenser för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

A 5. Ersättning åt olönade konsuler

1976/77 Utgift 2 571 834

1977/78 Anslag 3 058 000

1978/79 Förslag        3 608 000

Anslaget används för s. k. kontorskostnadsbidrag till vissa olönade konsuler samt för anskaffning av utrustning, som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat.

Det finns f. n. omkring 450 svenska olönade konsulat. De olönade konsulerna gör en värdefull insats för Sverige bl. a. i fråga om bistånd till sjöfolk och andra svenska medborgare, informationsverksamhet m. m. De erhåller ingen ersättning för sitt arbete. Blott ett mindre antal erhåller kontorskostnadsbidrag.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 8

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader räknas upp med 550 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 608 000 kr.

A 6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation

1976/77 Utgift 13 564 425

1977/78 Anslag        13 500 000 1978/79 Förslag       15 500 000

Anslaget används för att bestrida kostnader för förhandlingar med andra stater samt svenskt deltagande i internationella konferenser och möten. Anslaget bör med hänsyn till automatiska kostnadsökningar samt Ökad resefrekvens höjas med 2 000 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 15 500 000 kr.

A 7. Kostnader för vissa nämnder m. m.

1976/77 Utgift	307 500
1977/78 Anslag	250 000
1978/79 Förslag	305 000

Anslaget bör med hänsyn till belastningen höjas med 55 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 305 000 kr.

A 8. Kommittéer m. m.

1976/77 Utgift 304 425 Reservation 74145

1977/78 Anslag 200 000

1978/79 Förslag 300 000

Anslaget bör med hänsyn till belastningen höjas med 100 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 9

A 9. Extrautgifter

1976/77 Utgift 375 707 Reservation 65 437

1977/78 Anslag 380 000

1978/79 Förslag 380 000

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 380 000 kr.

A 10. Kostnader för officieUa besök m. m.

1976/77 Utgift 2 563 573

1977/78 Anslag 1 700 000

1978/79 Förslag 2 500 000

Anslaget utnyttjas för att bestrida kostnader för representation i samband med besök i Sverige av utländska statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, vilka bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget bör med hänsyn till belastningen höjas med 800 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för officiella besök m. m. för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet lo

B. BIDRAG TILL VISSA INTERNATIONELLA ORGANISA-TIONER

B 1. Förenta Nationerna

1976/77 Utgift 24 093 370

1977/78 Anslag       26 500 000 1978/79 Förslag      32 800 000

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget för kalenderåret 1977 uppgår till 17,2 milj. kr.

Det ordinarie bidraget för kalenderåret 1978 har ännu inte fastställts men beräknas till omkring 23,3 milj. kr. Beräkningen grundar sig på den v generalförsamlingen antagna prograrabudgeten för två-årsperioden 1977—78.

Kostnaderna för de vaktstyrkor i Mellersta Östern (UNEF och UNDOF), som på beslut av FN:s säkerhetsråd upprättades i oktober 1973, har beräknats till drygt 120 milj. dollar per år. För Sveriges del beräknas kostnaderna uppgå till 7,3 milj. kr.

Finansieringen av FN:s verksamhet på Cypern (UNFICYP) är alltjämt otillfredsställande och trots frivilliga bidrag från vissa länder, däribland Sverige, har FN fortfarande underskott för denna verksamhet.

För Sveriges bidrag till kostnaderna för UNFICYP imder detta anslag beräknas ett belopp av 2,2 milj. kr.

Anslaget bör räknas upp med 6 300 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förenta Nationerna för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 32 800 000 kr.

B 2. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

1976/77 Utgift 7 305 706

1977/78 Anslag        10 500 000 1978/79 Förslag      11 500 000

I OECD:s budget redovisas utgifter under två huvudavdelningar. Del I upptar kostnader för organisationens sekretariat samt arbetet i dess olika kommittéer angående ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete, miljövård och biståndsfrågor m. m. samt del II kostnader för verksamheten inom vissa till OECD anslutna organ såsom det internationella energiorganet (lEA), OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning av neutrondata, Europeiska bolaget för kemisk behandling

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet n

av bestrålat atombränsle (Eurochemic), centrum för pedagogisk utveckling (CERI) och Europeiska transportministerkonferensen (ECMT) samt vissa program såsom vägforskningsprogrammet, undervisningsbyggnads-programmet och programmet för mätning av långväga luftföroreningar. Sveriges ordinarie bidrag till OECD för år 1978, vilket utbetalas under innevarande budgetår, kan uppskattas till omkring 8,5 milj. kr. Därtill kommer Sveriges bidrag till kostnaderna för Eurochemic-projektet, vilket för budgetåret 1978/79 beräknas uppgå till omkring 3 milj. kr. Anslaget bör räknas upp med 1 000 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 11500 000 kr.

B 3. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

1976/77 Utgift 4 183 229

1977/78 Anslag 5 115 000

1978/79 Förslag        6 000 000

EFTA:s budget för innevarande budgetår har bestämts till ca 9,1 milj. sfrcs. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige betala 30 % av medlemsbidragen vilket motsvarar ca 5,6 milj. kr.

Organisationens budget för 1978/79 har ännu inte fastställts. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag bör anslaget räknas upp med 885 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.

B 4. Europarådet

1976/77 Utgift 5 415 277

1977/78 Anslag 6 500 000

1978/79 Förslag 8 076 000

Storleken av Sveriges ordinarie bidrag för budgetåret 1978/79 kan bestämmas först då rådets budget för kalenderåret 1979 fastställts, vilket beräknas ske på senhösten 1978.

Det svenska bidraget till den ordinarie budgeten kan dock beräknas till ca 6,3 milj. franska francs, ca 6,3 milj. kr.

Förutom den ordinarie budgeten tillkommer utgifter för byggnadslån resp. obligatoriska bidrag till europeiska ungdomsfonden, det europeiska farmacopé-samarbetet till vilket Sverige anslöt sig 1975 samt kapital-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 12

teckning och årliga löpande kostnader för deltagande i Europarådets fond för bosättning och regional utveckling (Resettlement Fund). Dessa kostnader kan för 1978/79 beräknas till 1,8 milj. franska francs, ca 1,8 milj. kr. Anslaget bör räknas upp med 1 576 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europarådet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8 076 000 kr.

B 5. övriga intemationella organisationer m. m.

1976/77 Utgift 385 717

1977/78 Anslag 590 000

1978/79 Förslag 590 000

Under detta anslag beräknas bidrag till bl. a. Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, det internationella institutet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin), Haagakademien för internationell rätt och Internationella juristkommissionen i Geneve. Vidare utgår ersättning för vissa kostnader för det s. k. COST-samarbetet (europeiskt tekniskt-vetenskapligt samarbete). Av anslaget för innevarande budgetår avser 500 000 kr. stöd till olika internationella icke-statliga organisationer samt forsknings- och studiegrupper (jfr prop. 1976/77:100 bil. 6, sid. 14).

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övriga internationella organisationer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 13

C. INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE

Den biståndspolitiska utredningen och industribiståndsutredningen har under år 1977 avlämnat sina betänkanden (SOU 1977: 13) Sveriges samarbete med u-länderna och (SOU 1977: 77) Sveriges utvecklingssamarbete på industriområdet. Betänkandena har varit föremål för en bred remissbehandling. Utredningarnas förslag om biståndspolitikens allmänna inriktning resp. Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna på industriområdet studeras f. n. jämte remissvaren i utrikesdepartementet. Jag avser anmäla dessa frågor senare och föreslår att en särskild proposition, skall föreläggas 1978 års riksmöte. I det följande behandlar jag i huvudsak endast anslagsfrågor.

U-ländemas ekonomiska situation

Den ekonomiska tillväxttakten i de icke oljeproducerande u-länderna minskade successivt mellan åren 1973—75 från 6,5 % till 3,5 % som en följd av den internationella lågkonjunkturen. Denna nedåtgående trend bröts emellertid år 1976. Den samlade produktionen steg då med ca 5 % och väntas ytterligare stiga något år 1977. Den snabba produktionsökningen hänger främst samman med konjunkturuppgången i OECD-länderna, som inleddes vid mitten av år 1975 och som bidrog till att de icke oljeproducerande u-ländernas exportinkomster ökade med 20 % år 1976.

Den ekonomiska tillväxtens frukter har emellertid fördelats ojämnt såväl inom som mellan olika u-länder. Det är framförallt de rikare u-länderna som har nått en snabb ekonomisk tillväxt. I de allra fattigaste u-ländema har produktionsökningen under det senaste decenniet nätt och jämnt överstigit befolkningstillväxten. Endast ett begränsat antal u-länder har lyckats tillförsäkra de fattigaste grupperna delaktighet i den ekonomiska tillväxten. I flera u-länder har de fattigaste människorna sannolikt fått uppleva en absolut försämring av sina levnadsvillkor.

De relativt snabba tillväxttalen för de icke oljeproducerande u-länderna som helhet har kunnat upprätthållas genom kraftigt ökad upplåning. Redan år 1974 tredubblades dessa u-länders bytesbalansunderskott och försvagningen av den externa balansen fortsatte år 1975. För åren 1976 och 1977 räknar Internationella valutafonden (IMF) med bytesbalansunderskott på 26 miljarder resp. 25 miljarder dollar — en minskning med 12—13 miljarder dollar i förhållande till 1975 års underskott. Endast till en del har de icke oljeproducerande u-länderna kunnat finansiera dessa underskott med bistånd och andra överföringar på mjuka villkor.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 14

I stor utsträckning har dessa länder tillgodosett sina kapitalbehov genom kortfristig, kommersiell upplåning.

Härigenom har många u-länders redan tidigare svåra skuldproblem förvärrats. Betalningarna av räntor och amorteringar, den s. k. skuldtjänsten, växer i snabb takt. En allt större del av exportinkomsterna tas i anspråk för att betala gamla lån.

De icke oljeproducerande u-ländernas skuldtjänst fördubblades mellan åren 1973 och 1976 från 13 till 26 miljarder dollar. De fattigaste u-ländernas andel av den totala skuldsättningen och skuldtjänsten har emellertid successivt minskat sedan år 1967. Dessa andelar var därför år 1976 relativt små och uppgick endast till 15 resp. 7 %.

De senaste årens utveckling har ytterUgare framhävt de stora skillnader som redan råder mellan olika u-länder. Flertalet råvarurika u-länder har stärkt sin ställning och därmed sina möjligheter att påverka relationerna till omvärlden till sin fördel. Vissa andra u-länder har kuimat dämpa effekten av den internationella ekonomiska krisen genom en snabbt växande export av industrivaror. I de fattigaste u-länderna, som visserligen i mindre grad har påverkats av den internationella lågkonjunkturen, har de ekonomiska och sociala framstegen varit relativt obetydUga. Dessa u-länder har en svag exportutveckling och de har endast i begränsad utsträckning kunnat förlita sig på kommersiell upplåning. De totala investeringarna i dessa u-länder ligger också på en extremt låg nivå. I flertalet faU har dessa länder tvingats skära ned importen med negativa verkningar på den planerade utveckUngen som följd. Utan ökat bistånd från omvärlden kan dessa länder bli nödsakade att ytterligare skära ned importen av varor som är viktiga för den ekonomiska och sociala utvecklingen.

Anslagsutveckling, planeringsramar m. m.

För budgetåret 1978/79 förordar jag en total ökning av biståndsanslagen med 320 milj. kr. eller med 9 %. De samlade anslagen för internationellt utvecklingssamarbete skulle därmed uppgå till 3 870 milj. kr. Anslagen har beräknats så att de skall motsvara 1,014 % av 1978 års bruttonationalprodukt tiU marknadspris.

Den föreslagna anslagsökningen faller på anslaget Cl. Bidrag till internationella biståndsprogram med 105 milj. kr. och på anslaget C2. Bilateralt utvecklingssamarbete med 196 milj. kr. Fördelningen av totalanslaget mellan multilateralt och bilateralt bistånd beräknas därmed för budgetåret 1978/79 till 33,5 % resp. 63,7 %.

Planeringsramarna för biståndsanslagen bör i förhållande till nuvarande förslag till anslag schablomnässigt kunna ökas med ungefär 3 % per år. Jag förordar därför att planeringsramarna för vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81 beräknas tiU 3 985,0 mUj. kr. resp.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

15

Planeringsramar för budgetåren 1978/79—1980/81

Budgetår, milj. kr.

	1977/78 Anslag	1978/79 Förslag	1979/80 Planering	1980/81 ssramar	1978/79— 1980/81 Summa
Bidrag till internationella biståndsprogram              1 190,0 Bilateralt utvecklingssamarbete                       2 268,1 Förvaltning, rekrytering, utbildning och information m. m.                                    91,9 Totalt   3 550,0		1    295,0 2    464,6 110,4 3    870,0	1    330,0 2    535,0 120,0 3    985,0	1   370,0 2   610,0 125,0 4 105,0	3 995,0 7 590,0 355,0 11 940,0

4 105,0 milj. kr. Härigenom erhålls ett tiUfredsstäUande underlag för planeringen av utvecklingsbiståndet.

Av de 11 940,0 milj. kr. som enligt förslaget utgör den samlade planeringsramen för perioden 1978/79—1980/81 beräknas 3 995,0 milj. kr. disponeras för bidrag tiU internationella biståndsprogram, medan 7 590,0 milj. kr. utgör planeringsram för det direkta samarbetet med i första hand programländerna. För förvaltning, rekrytering, utbildning och information m. m. beräknas 110,0 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 120,0 resp. 125,0 milj. kr. för budgetåren 1979/80 och 1980/81.

Fördelningen av planeringsramarna på anslag är liksom tidigare år att anse som preliminär. Förskjutning i den ena eller andra riktningen mellan andelarna för anslagen Bidrag till internationella biståndsprogram och Bilateralt utvecklingssamarbete måste nämligen kunna ske för att hänsyn skall kunna tas till omständigheter som inte nu kan förutses.

C 1. Bidrag till intemationella biståndsprogram

1976/77 Utgift       834 364 418 Reservation 1 033 700 396

1977/78 Anslag   1 190 000 000 1978/79 Förslag  1 295 000 000

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) befolkningsfond (UNFPA) och kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

Budgetåret 1977/78    313 000 000 Budgetåret 1978/79    358 000 000

Ordinarie bidrag tiU UNDP 280 000 000

Bidrag tiU UNDP:s särskilda verksamhet i de minst

utvecklade u-länderna 20 000 000

Befolkningsfonden (UNFPA) 38 000 000

Kapitalutvecklingsfonden (UNCDF) 20 000 000

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) syftar till att främja mottagarländernas utveckling genom tekniskt bistånd, främst i form av kun-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet i6

skapsöverföring och förinvesteringsverksamhet. UNDP:s finansiella resurser utgörs av frivilliga bidrag från FN-systemets medlemsstater.

Den akuta likviditetskris, som UNDP råkade in i hösten 1975, bemästrades under år 1976 genom en rad extraordinära åtgärder. Under år 1977 har programmets likviditet ytterligare förbättrats. Styrelsen har därför under detta år kunnat behandla frågor av mer långsiktig karaktär, såsom UNDP:s roll i FN:s biståndsverksamhet, programmets fortsatta finansiering samt åtgärder för att minska administrationskostnaderna.

Sålunda fastslogs vid UNDP-styrelsens möte i juni 1977 återigen, att UNDP skall vara FN-systemets centrala källa för finansiering av tekniskt bistånd, att UNDP skall fortsätta sina ansträngningar att möta de fattigaste ländernas särskilda behov och att UNDP skall uppmärksamma behovet av ökade biståndsinsatser för de mest missgynnade befolkningsgrupperna. Enighet kunde även nås beträffande viktiga beslut rörande programmets långsiktiga finansiering. I enlighet med de krav, som under flera års tid framförts från svensk sida, kunde nu styrelsen enas om att uppmana FN:s medlemsstater att lämna fleråriga bidragsutfästelser. I syfte att ge programmet en fastare finansiell bas för att uppnå en rättvisare fördelning av bidragsbördan mellan givarländema beslöt styrelsen vidare att bemyndiga UNDP-chefen att inleda informella överläggningar med FN:s medlemmar om de framtida UNDP-bidragen. Från svensk sida fäster vi stor vikt vid dessa förhandlingar.

De höga administrationskostnaderna i FN:s biståndssystem är fortfarande en källa till betydande oro hos styrelsens medlemmar. En utredning har tillsatts under år 1977 med uppgift att bland annat finna fullvärdiga altemativ tiU det allt mer kostnadskrävande traditionella expertbiståndet. Utredningen, som har genomförts av FN:s gemensamma inspektörsenhet, kommer att föreläggas UNDP:s styrelse sommaren 1978. Som en följd av de brister i UNDP:s redovisningssystem, som uppenbarades i samband med den tidigare nämnda likviditetskrisen, har styrelsen även gett UNDP-chefen i uppdrag att utarbeta ett förenklat och moderniserat, datorbaserat redovisningssystem. Man räknar med att detta system skall iimebära väsentliga besparingar. Sverige har lämnat ett extra bidrag om 250 000 kr till UNDP för att ta fram ett sådant system. Styrelsen har också beslutat tiUsätta en mellanstatUg arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett nytt system för att ersätta fackorganen för deras administrativa omkostnader i samband med genomförandet av UNDP-finansierade projekt. Arbetsgruppen har även fått i uppdrag att söka finna former för att minska kostnaderna inom FN-systemet för att överföra bistånd.

Det svenska bidraget till UNDP för verksamhetsåret 1977 (budgetåret 1977/78) uppgår till 260 milj. kr. varav 5 milj. kr. avser bidrag tiU UNDPrs fond för stöd tiU afrikanska befrielserörelser. Totalt beräknas

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6   Utrikesdepartementet \i

de generella bidragen till UNDP ha stigit från 466 milj. dollar år 1976 tiU ca 520 milj. doUar år 1977, dvs. en ökning med omkring 11,5 %. Den svenska andelen av bidragen till UNDP år 1977 var oförändrat drygt 11 %. Sverige är efter Förenta Staterna sedan länge UNDP:s största bidragsgivare.

Efter UNDP:s bidragskonferens hösten 1977 uppskattas de ordinarie bidragen till programmet för år 1978 tiU ca 570 milj. dollar, vilket innebär en ökning med ca 10 %. Styrelsen har tidigare bemyndigat UNDP-chefen att för sin egen och mottagarländernas planering förutsätta att de sammanlagda frivilliga bidragen kommer att öka med 14 % varje år under den andra femåriga programperioden (1977—81). Svenska regeringen tillkännagav vid bidragskonferensen sin avsikt att med förbehåll för riksdagens godkännande, höja det ordinarie svenska bidraget för verksamhetsåret 1978 (budgetåret 1978/79) tiU 280 milj. kr. dvs. en ökning med 25 milj. kr. eUer ca 10 % från föregående år. Med samma förbehåll gjordes en utfästelse för verksamhetsåret 1979 (budgetåret 1979/80) om ett lika stort ordinarie bidrag.

Är 1977 är det första året i UNDP:s andra femåriga programperiod. UNDP:s styrelse har, som tidigare nämnts, beslutat att en betydligt större del av programmets resurser skall gå till de fattigaste ländema under denna period. Av det länderfördelade UNDP-biståndet under föregående programperiod (1972—76) beräknas knappt 20 % ha gått till de av FN identifierade minst utvecklade u-länderna. För perioden 1977—81 beräknas denna andel stiga till minst 30 %. Det är dock önskvärt att UNDP:s möjligheter att bistå denna ländergrupp ytterligare vidgas. Med hänsyn till att det också fortfarande är osäkert huruvida bidragsmålet för hela programperioden 1977—81 verkligen kommer att nås, bör medel reserveras för att säkerställa finansieringen av de fattigaste ländernas UNDP-program.

Jag föreslår därför ett svenskt bidrag till UNDP:s särskilda verksamhet i de minst utvecklade u-ländema på 20 milj. kr. för verksamhetsåret 1978 (budgetåret 1978/79).

Under år 1977 har UNDP fortsatt att bygga ut sitt stöd till de befrielserörelser som har erkänts av Afrikanska enhetsorganisationen (OAU). Denna verksamhet finansieras dels av programmets egna resurser, dels — och främst — genom en särskild frivillig fond, som upprättats inom UNDP för ändamålet. Sverige lämnade budgetåret 1977/78 ett bidrag på 5 milj. kr. till denna fond. Enligt UNDP-sekretariatet är man för närvarande inte i omedelbart behov av ytterligare bidrag till denna fond. Utvecklingen i södra Afrika kan emellertid snabbt förändra denna situation. Medel, som avses för de afrikanska befrielserörelserna ur övriga anslagsposter inom biståndsanslaget, kan då komma att kanaliseras via denna fond.

2    Riksdagen 1977/78. 1 samL Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 18

Regeringen bör begära riksdagens godkännande av de gjorda utfästelserna om ordinarie bidrag till UNDP för verksamhetsåren 1978 och 1979 (budgetåren 1978/79 och 1979/80) och bemyndigande att utfästa ett bidrag till den särskilda verksamheten i de minst utvecklade u-länderna för verksamhetsåret 1978 (budgetåret 1978/79). Vidare föreslår jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att vid UNDP:s bidragskonferens hösten 1978 lämna en utfästelse om att det ordinarie svenska bidraget till UNDP också för verksamhetsåret 1980 (budgetåret 1980/81) kommer att uppgå till samma belopp som för budgetåret 1978/79.

FN.s befolkningsfond (UNFPA) är underställd UNDP:s styrelse. Den finansierar huvuddelen av FN-systemets bistånd på befolkningsområdet. Verksamheten bygger på friviUiga bidrag från FN:s medlemsländer. Nära hälften av fondens medel används för familjeplaneringsprojekt. Andra tunga poster i budgeten är stöd till folkräkningar, demografisk forskning och utbildning i befolkningsfrågor.

Intresset för fondens verksamhet har vuxit kraftigt sedan sjuttiotalets början. Insikten om befolkningsfrågans samband med sociala och ekonomiska förhållanden samt med resurs- och miljöfrågor har nu spridit sig till en majoritet av världens stater. Detta visade sig inte minst vid FN:s befolkningskonferens i Bukarest år 1974.

U-ländernas engagemang på området har ökat kraftigt. Detta har resulterat i att UNFPA sedan ett par år inte har medel nog att finansiera alla projekt man finner motiverade. Detta har föranlett diskussion om hur de knappa resurserna skall användas. Efter att ha analyserat de faktorer, som gör befolkningsfrågan särskilt akut, kunde UNDP:s styrelse vid sitt sammanträde i juni 1977 skilja ut ett fyrtiotal länder, vilka 1980 borde få två tredjedelar av det bistånd UNFPA lämnar enskilda länder.

Under 1977 uppgick de frivilliga bidragen till ca 96 milj. dollar, en ökning med drygt 21 % från föregående års nivå. Sveriges bidrag till fonden under året var 33 milj. kr., vilket motsvarade knappt 10 % av de sammanlagda bidragen. För 1978 har styrelsen godkänt en verksamhetsnivå om 105 milj. dollar, under förutsättning att bidrag finns att täcka alla utfästelser med. UNFPA skulle därmed även fortsättningsvis vara den volymmässigt dominerande internationella biståndsgivaren på befolkningsområdet.

Jag förordar, att regeringen föreslår riksdagen ett bidrag om 38 milj. kr. till UNFPA för verksamhetsåret 1978 (budgetåret 1978/79) samt att bemyndigande inhämtas att utfästa samma belopp för vart och ett av de två följande verksamhetsåren (budgetåren 1979/80 och 1980/81).

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF), som också ar underställd UNDP:s styrelse, har i sin nuvarande form varit verksam i omkring fem år. Fondens insatser går till de minst utvecklade u-länderna och är inrik-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 19

tade på att nå de fattigaste befolkningsgrupperna. Hittills har ett 60-tal projekt tiU ett sammanlagt värde av drygt 45 milj. dollar godkänts. Under verksamhetsåret 1977 uppgick de frivilliga bidragen till fonden till knappt 15 milj. dollar, vilken innebär en ökning med nära 25 % från året dessförinnan. Sverige lämnade år 1977 (budgetåret 1977/78) ett ordinarie bidrag om 20 milj. kr. Med anledning av det svenska åtagandet vid CIEC:s (konferensen om internationellt ekonomiskt samarbete) ministermöte i Paris våren 1977 har Sverige därutöver lämnat ett bidrag till fonden på 10 milj. kr. Största bidragsgivare är Nederländerna varefter följer Sverige, Norge, Jugoslavien och Danmark.

Efter bidragskonferensen hösten 1977 beräknas bidragen till fonden för verksamhetsåret 1978 uppgå till 18 milj. doUar. Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, gjort en utfästelse om bidrag på 20 milj. kr. för verksamhetsåret 1978 (budgetåret 1978/79). Jag föreslår att Sverige vid nästa bidragskonferens utfäster ett bidrag på 20 milj. kr. till kapitalutvecklingsfonden för verksamhetsåret 1979 (budgetåret 1979/ 80).

Totalt beräknar jag därmed för budgetåret 1978/79 358 milj. kr. under denna anslagspost, varav 280 milj. kr. utgör det ordinarie bidraget till UNDP, 20 milj. kr. utgör bidrag till UNDP:s särskilda verksamhet i de minst utvecklade u-länderna, 38 milj. kr. utgör bidrag till FN:s befolkningsfond och 20 milj. kr. avser bidrag till FN:s kapitalutvecklingsfond.

FN.-s barnfond (UNICEF) Budgetåret 1977/78      85 000 000 Budgetåret 1978/79    100 000 000

FN:s barnfond (UNICEF) lämnar bistånd till u-ländernas insatser för att nå de barn som är i störst behov av hjälp och för att förbättra barn- och mödravård. Verksamheten omfattar hälsovård och undervisning inkl. upprättande av barnavårdscentraler, familjeplanering, vaccinering, program för att få fram dricksvatten samt åtgärder för att förbättra kosten för barn och mödrar. UNICEF söker i sin verksamhet nå ut till barn som lever i områden där social service i form av sjukhus eller skolor saknas. Fonden söker i första hand tillfredsställa de mest grundläggande behoven i mödra- och barnavård och söker få den lokala befolkningen att själv delta aktivt. UNICEF:s verksamhet bidrar på ett påtagligt sätt till att förbättra barnens levnadsförhållanden i de fattiga länderna. UNICEF är också en viktig förmedlare av katastrofbistånd.

Ar 1979 har av FN utnämnts till det internationella barnåret. UNICEF-sekretariatet kommer att samordna aktiviteterna under året. UNICEF har uppmanat alla regeringar att utse nationalkommittéer för året. Den svenska regeringen har tillsatt en beredningsgrupp, som skall verka dels för att förbättra barnens situation i Sverige, dels för att skapa ökad förståelse för barnens speciella situation i u-länderna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 20

UNICEF får bidrag både från regeringar och från privata organisationer. Över 70 % är regeringsbidrag. Fonden genomför vid sidan av sin ordinarie verksamhet även särskilda hjälpinsatser utanför den reguljära budgeten i den mån särskilda bidrag kan erhållas för sådana. De sammanlagda bidragen till UNICEF år 1975 var 140 milj. dollar. Regerings-bidragen till den reguljära verksamheten ökade år 1976. På grund av minskade bidrag till de särskilda hjälpinsatserna sjönk dock de sammanlagda bidragen detta år till 135 milj. dollar. Ar 1977 steg de samlade bidragen åter till 150 milj. dollar. För år 1979 — det internationella barnåret — är bidragsmålet 200 milj. dollar.

För att säkra en fastare bas för fondens verksamhet föreslog den svenska delegationen vid styrelsemötet våren 1977, att UNICEF-sekretariatet skulle utarbeta ett långsiktigt rullande arbetsprogram baserat på u-ländernas behov och realistiska bedömningar om bidrag. Detta arbetsprogram skulle kunna ligga till grund för diskussioner mellan givarländerna för att uppnå en mer långsiktig och stabil finansiering och en jämnare fördelning av hidragsbördan. En studie skall framläggas till nästa styrelsemöte om möjlighetema att utarbeta ett sådant arbetsprogram.

Det svenska statliga bidraget till UNICEF var 85 milj. kr. för verksamhetsåret 1977 (budgetåret 1977/78). Detta motsvarar 18 % av regeringsbidragen och 14 % av de totala bidragen. Sverige är efter Förenta Staterna UNICEF :s största bidragsgivare. De nordiska länderna svarade tillsammans för över 30 % av regeringsbidragen. Den svenska UNICEF-kommittén överförde dessutom år 1977 nära 3 milj. kr. till UNICEF. Dessa medel kom till största delen från behållningen av julkortsförsäljning.

Vid UNICEF:s bidragskonferens hösten 1977 beräknades bidragen till fonden för år 1978 till ca 165 milj. dollar, vilket innebär en ökning med ca 10%. Regeringen meddelade att den ämnade föreslå riksdagen att det svenska bidraget till UNICEF för verksamhetsåret 1978 (budgetåret 1978/79) skulle höjas till 100 milj. kr., dvs. en ökning med 15 milj. kr. Med förbehåll för riksdagens godkäimande utlovades också ett lika stort bidrag för verksamhetsåret 1979 (budgetåret 1979/80). Regeringen bör begära riksdagens godkännande av de gjorda utfästelserna. Vidare föreslår jag att regeringen begär bemyndigande få lämna en utfästelse om ett ordinarie svenskt bidrag till UNICEF också för verksamhetsåret 1980 (budgetåret 1980/81) på samma belopp som för budgetåret 1978/79.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Budgetåret 1977/78   413 033 833 Budgetåret 1977/78   413 033 833

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 21

Internationella utvecklingsfonden (IDA) finansierar utvecklingsprojekt i u-länderna. För medlemskap i IDA krävs att ett land också är medlem i Världsbanken (IBRD). De två institutionerna har gemensam ledning och stab. Tillsammans utgör IDA och Världsbanken den viktigaste internationella källan för obunden offentlig kreditgivning till u-länderna. Denna ställning befästes ytterligare under verksamhetsåret 1976/77 då låneutfästelserna ökade tiU sammanlagt ca 7 miljarder dollai brutto. Härav svarade IDA för en utlåning på 1,3 miljarder dollar. Nettoutbetalningarna från Världsbanken/IDA till u-länderna uppgick däremot endast till 2,1 miljarder dollar, varav IDA svarade för drygt 1,2 miljarder dollar.

Det är de höga amorteringar och räntor som u-länderna betalar till Världsbanken som förklarar det låga nettoflödet. Eftersom bankens kapitalanskaffning sker genom upplåning på de internationella kapitalmarknaderna sker bankens utlåning på kommersiella villkor.

IDA:s verksamhet finansieras däremot genom gåvobidrag från i första hand de industrialiserade medlemsländerna. Utlåningen kan därför ske på synnerligen mjuka viUkor. Lånen har en löptid på 50 år, varav de tio första åren är amorteringsfria. De löper utan ränta men med en mindre administrationsavgift.

De olika källorna för kapitalanskaffning återspeglas i Världsbankens resp. IDA:s fördelning av resurser på länder. Det är låntagarlandets ekonomiska situation som avgör huruvida banken eller IDA skall svara för finansieringen av ett visst projekt. Större delen av Världsbankens lån lämnas följakUigen till relativt sett mer utvecklade u-länder samt tiU ett fåtal länder i Europa. Under verksamhetsåret 1976/77 avsåg ca 30 % av bankens utlåning länder med en nationalinkomst överstigande 1 000 dollar per invånare. De största låntagarna under verksamhetsåret 1976/ 77 var Sydkorea (8 %), Indonesien (8 %), Brasilien (7 %), Argentina (6 %) och Filippinerna (6 %).

För att ett land skall få låna från IDA bör inkomsten per invånare i det landet inte överstiga 520 dollar beräknat i 1975 års priser. Långivningen koncentreras dock till fattigare u-länder med en inkomst per invånare understigande 265 dollar. Under verksamhetsåret 1976/77 gick 87 % av IDA:s utlåning till denna grupp. IDA:s största låntagare under det senaste verksamhetsåret var Indien (37 %), Bangladesh (9 %), Pakistan (6 %), Etiopien (4 %) och Egypten (4 %).

Världsbanken och IDA finansierar utbyggnad av infrastruktur samt jordbruks- och industriutvecklingsprojekt. En mindre del av utiåningen avser s. k. sociala projekt inom sektorema utbildning, vatten och avlopp samt familjeplanering. Ett utmärkande drag i bankens och IDA:s utlåningspolitik har under senare år varit en strävan att öka stödet till de fattigare befolkningsgrupperna. Antalet projekt direkt inriktade på att förbättra levnadsstandarden för eftersatta grupper på landsbygden har

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 22

Världsbankens och lDA:s utlåning 1975/76 resp. 1976/77 fördelat pä ämnesområden

(fördelning i %)

	IBRD		IDA
	75/76	76/77	75/76	76/77
Jordbruks- och landsbygdsutveckling Industri och turism Utvecklingsbolag Infrastruktur Sociala sektorer (utbildning, familjeplanering, vatten och avlopp) Stadsutveckling Program- och sektorlån, tekniskt bistånd	24 10 14 37 10 2 2	28 14 13 31 9 2 2	25 7 4 31 10 23	51 1 2 26 9 2 8
	100	100	100	100

sålunda stigit kraftigt. Banken och IDA har också inlett ett begränsat program för stöd till de fattiga i städerna. De nordiska länderna har aktivt verkat för att Världsbanken och IDA skall öka sina insatser till förmån för dessa grupper.

De stora i-länderna har i kraft av sina kapitalinsatser en dominerande del av röststyrkan i Världsbanksgruppen. Sverige har länge verkat för att u-länderna skall få ett ökat inflytande över de multilaterala utvecklingsinstitutionernas verksamhet, bl. a. med hänvisning till de resolutioner som FN:s sjätte och sjunde extra generalförsamlingar antagit rörande ökat inflytande för u-länderna i Världsbanksgruppen. I samband med en översyn av Världsbankens framtida roll och kapitalbehov kommer därför världsbanksledningen att nu se över röstfördelningen i såväl banken som IDA med särskild hänsyn till u-ländernas röststyrka.

Världsbankens och IDA:s resursbehov har under de senaste åren varit föremål för omfattande förhandlingar bland medlemsländerna. För Världsbankens del beslutades under 1976 om en ökning av bankens kapital med 7 miljarder dollar till 34 miljarder dollar (i 1944 års dollar-värde). För Sveriges del höjs kapitalinsatsen med 90,3 milj. dollar till 367,6 milj. dollar. Av höjningen skall 10 % inbetalas. Insatsbeloppet erläggs, liksom vid tidigare kapitalökningar, av riksbanken. För att möjliggöra en fortsatt expansion av bankens låneprogram har världsbanks-ledningen rest frågan om ytterligare en kapitalhöjning i början av 1980-talet. Bankens medlemsländer har bl. a. vid CIEC:s ministermöte i Paris våren 1977 enats om att bankens utiåning även i framtiden skall öka i reala termer. Därmed har man i princip accepterat en ny kapitalhöjning. Förhandlingar om hur en sådan kapitalhöjning skall utformas inleddes under hösten 1977.

Förhandlingarna om den femte påfyllnaden av Internationella utvecklingsfondens (IDA) resurser avslutades i mars 1977. Enligt den överenskommelse som träffats skall påfyUnaden uppgå till totalt 7,6

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 23

miljarder dollar och avser perioden 1977/78—1979/80. Sveriges anslutning till överenskommelsen har godkänts av riksdagen (prop. 1976/77: 147, UU 1976/77: 23, rskr 1976/77: 351). Det svenska bidraget till påfyllnaden uppgår till totalt 1 239,1 milj. kr. och fördelas med ca 413 milj. kr. på vart och ett av de tre budgetåren.

Det stod klart redan under förhandlingarna om den femte påfyllnaden av IDA:s resurser att överenskommelsen inte skulle hinna träda i kraft den 1 juli 1977 då IDA:s tillgängliga resurser beräknades vara uttömda. Den främsta orsaken var att det amerikanska åtagandet inte förutsågs komma att behandlas av kongressen förrän under hösten 1977. Flertalet övriga bidragsgivande länder enades därför om att lämna förhandsutfästelser om bidrag. Dessa utfästelser baseras på ett formellt övergångsarrangemang, enligt vilket minst 1,2 miljarder dollar måste utfästas för att arrangemanget skulle bli giltigt. I slutet av september 1977 hade detta villkor uppfyllts och övergångsarrangemanget trädde därmed i kraft.

Sverige utfäste sig, i enlighet med riksdagens bemyndigande, att delta i övergångsarrangemanget. Det första svenska årsbidraget om 413 milj. kr. under den femte påfyllnaden utbetalades därför under budgetåret 1977/78.

Hela överenskommelsen om den femte påfyllnaden av IDA:s resurser har sedermera trätt i kraft efter det att den amerikanska kongressen slutligen i oktober godkände Förenta Staternas anslutning till påfyllnaden och beviljade det första bidraget.

Den andra inbetalningen under den femte påfyllnaden av IDA:s resurser utfaller under budgetåret 1978/79. Medelsbehovet för detta budgetår uppgår till 413 033 833 kr.

Regionala utvecklingsbanker

Budgetåret 1977/78    63 075 000

Budgetåret 1978/79    86 844 080

varav:

Afrikanska utvecklingsbanken (ADB) 25 000 000

Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) 33 000 000

Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) 1 000 000

Asiatiska utveckUngsfonden (AsDF) 27 844 080

Afrikanska utvecklingsbanken (ADB) inledde sin verksamhet år 1966. Medlemskap i ADB är förbehållet afrikanska u-länder. Bankens grundläggande syfte är att bidra till ekonomisk utveckling och sociala framsteg i de 47 medlemsländerna. ADB:s tecknade kapital uppgår till ca 745 milj. dollar, varav ca 308 milj. dollar utgör inbetalt kapital.

ADB:s utlåningsverksamhet är främst inriktad på transportsektorn, samt offentliga nyttigheter såsom vatten- och avloppssystem, kraftverk

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 24

och telekommunikationer. Cirka en tredjedel av utlåningen avser jordbruks- och industrisektorerna.

Från den tidpunkt ADB påbörjade sin verksamhet till slutet av år 1976 hade närmare 410 milj. dollar lånats ut till 34 medlemsländer. Ar 1976 uppgick utlåningen till 97 milj. dollar, vilket kan jämföras med 1975 års nivå som var 104 milj. dollar. ADBs förklaring till denna nedgång är sviterna av den ekonomiska krisen, som drabbat många afrikanska länder och som lett till en allmän nedtrappning eller fördröjning av investeringsaktiviteterna. Under 1977 räknar dock ADB med att låna ut ca 140 milj. dollar och 1978 mellan 140 och 180 milj. dollar.

Merparten av bankens verksamhet har hittills finansierats från det egna kapitalet. Vissa afrikanska medlemsländer samt ett fåtal i-länder har lämnat offentiiga krediter till ADB. Hittills har banken endast i mycket begränsad utsträckning lyckats låna upp kapital på den internationella kapitalmarknaden. Utlåningen från ADB har skett på något fördelaktigare villkor än de som råder för lån t. ex. från Världsbanken och andra regionala utvecklingsbanker.

Sverige lämnade under budgetåret 1973/74 ett bidrag till ADB på 2,5 milj. kr. för förinvesteringsstudier i de minst utvecklade bland bankens medlemsFänder. Under budgetåren 1974/75—1976/77 har Sverige vidare lämnat ADB krediter på sammanlagt 35 milj. kr. på mjuka villkor. Utfästelse har vidare gjorts om en ny svensk kredit på 18 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Med hänsyn till bankens aUtjämt trängda finansiella läge och vikten av att stödja de afrikanska ländernas strävan att bygga upp banken till en stark regional institution är ett fortsatt svenskt finansiellt stöd till ADB motiverat. Jag har för detta ändamål beräknat ett bidrag på 25 000 000 kr. under budgetåret 1978/79 att användas för projektiångiv-ning och finansiering av förinvesteringsstudier.

Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) började sin verksamhet år 1973. Till skillnad från ADB är ADF öppen för medlemskap även för länder utanför Afrika. Fonden är knuten till ADB genom att de båda institutionerna har gemensam stab och president. En viktig princip för samarbetet inom ADF är att det röstmässiga inflytandet har fördelats lika mellan afrikanska länder och de icke-regionala medlemsländema vilka huvudsakligen är i-länder.

ADF lämnar lån enbart tiU de fattigaste afrikanska länderna, vilka har behov av utvecklingsfinansiering på fördelaktigare villkor än vad ADB kan erbjuda. Lånen har framför allt avsett projekt inom sektorerna jordbruk, transport, vatten- och avloppssystem, hälsovård och utbildning. ADF hade vid slutet av 1976 lämnat lån om sammanlagt 217 milj. dollar tUl 21 medlemsländer.

ADF:s verksamhet finansieras genom bidrag från de icke-regionala medlemsländerna. I och med den år 1975 träffade överenskommelsen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 25

om en första påfyllnad av ADF:s resurser för treårsperioden 1976—78 uppgår fondens bidragsvolym till totalt ca 400 milj. dollar. Sverige har under den första påfyUnaden utfäst ett bidrag på sammanlagt 18 milj. räkningsenheter, då motsvarande 91,2 milj. kr. Den totala svenska insatsen i ADF kommer därmed vid utgången av första påfyllnadsperio-den att uppgå till 137 milj. kr. eller ca 7 % av fondens resurser.

Under vartdera av budgetåren 1976/77 och 1977/78 inbetalades ett bidrag på 6 milj. räkningsenheter motsvarande 30,4 milj. kr. Ett lika stort bidrag skall enligt utfästelsen inbetalas under 1978/79. Enligt ADF:s stadga är bidragen till fonden värdesäkrade. Med hänsyn till de förändringar av kronans värde som vidtagits bör 33 milj. kr. reserveras för den tredje inbetalningen till ADF:s första påfyllnad.

Förhandlingarna om en andra påfyllnad av ADF:s resurser för årer 1979—81 inleddes under hösten 1977. Förhoppningen är att senast vid årsmötet i maj 1978 nå enighet om en bidragsvolym som möjliggör en fortsatt real ökning av fondens utlåning. ADF:s president har föreslagit att medlemsländerna skall söka nå en total bidragsvolym på 1 000 milj. dollar för perioden. Det som hittills framkommit om övriga givarländers syn på påfyllnaden, tyder på att det kan bli svårt att nå en bidragsvolym av den föreslagna omfattningen. Med hänsyn till ADF:s allmänna inriktning på de fattigaste u-länderna och förhållandevis hög andel av projekten direkt inriktade på de fattigaste befolkningsgrupperna, bör man från svensk sida verka för att förhandlingarna resulterar i en så stor påfyllnad som är möjligt. Jag föreslår därför att regeringen bemyndigas utfästa ett bidrag som jämfört med den första påfyllnads-perioden högst motsvarar oförändrad svensk andel av den andra påfyllnaden av ADF:s resurser. För det fall att utbetalning av bidraget behöver ske under budgetåret 1978/79 bör medel för ändamålet belasta anslagsposten Övriga midtilaterala bidrag och i förekommande fall tas av oin tecknade reservationsmedel.

Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) började sin verksamhet år 1966. Bankens syfte är att bidra till ekonomisk utveckling och samarbete i Asien. Av de 42 medlemmarna är 28 asiatiska länder. Sverige har varit medlem i banken sedan den upprättades.

Efter den senaste kapitalökningen som trädde i kraft i september 1977 uppgår AsDB:s tecknade kapital till knappt 8,5 miljarder dollar. Merparten härav är garantikapital. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom upplåning på den internationella kapitalmarknaden.

T. o. m. utgången av augusti 1977 hade AsDB ur sina ordinarie kapitalresurser beviljat lån på totalt 2,7 miljarder dollar till 15 medlemsländer.

Utlåningen är främst inriktad på utbyggnad av infrastruktur och industriutveckling. Under senare år har dock lånen till jordbrukssektorn ökat snabbt. En mindre del av utlåningen går numera också tUl utbildningssektorn.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 26

I samband med den senaste kapitalökningen utfäste sig Sverige att i enlighet med bankens förslag teckna 675 nya kapitalandelar till ett sammanlagt värde av 8 142 862 dollar. Härav skall 10 % eller 67 andelar inbetalas i fyra lika stora årliga poster under åren 1978—81. Den första inbetalningen, vilken beräknas motsvara ca 1 milj. kr., kommer att göras under våren 1978. Ett lika stort bidrag skall enligt utfästelsen inbetalas under budgetåret 1978/79.

Vid sidan av den normala utlåningsverksamheten förmedlar AsDB också tekniskt bistånd till de asiatiska u-länderna. En särskild fond — Technical Assistance Special Fund (TASF) — har upprättats inom banken för att finansiera denna verksamhet. Fondens samlade resurser uppgår tiU ca 25 milj. dollar. Under budgetåret 1977/78 utbetalades ett svenskt bidrag på 2 milj. kr. till TASF från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag. Bidragen till fonden sker icke på regelbunden basis, varför något nytt bidrag under budgetåret 1978/79 icke bedöms erforderligt.

Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) iidedde sin verksamhet år 1974. Fonden, som är knuten till AsDB, lämnar lån på mjuka villkor till de fattigaste och minst utvecklade av bankens medlemsländer. Ar 1976 var Bangladesh, Burma, Nepal, Pakistan och Afghanistan de största mottagarna av fondmedel. Lånen löper på 40 år. Lånen är räntefria men har en administrationsavgift om 1 % per år. AsDFs totala utlåning uppgick i slutet av 1976 tiU sammanlagt 895 milj. doUar. Projekt inom jordbrukssektorn svarar för närmare hälften av fondens utlåning och projekt för offentliga nyttigheter såsom vatten- och avloppssystem för ca en fjärdedel.

AsDF finansierar sin verksamhet genom bidrag från flertalet av de utvecklade medlemsländema. Dessa bidrag har hittills uppgått till ca 900 milj. dollar. I december 1975 beslutades om en påfyllnad av resurserna avseende treårsperioden 1976—78 om totalt ca 760 milj. doUar. Sverige utfäste sig under budgetåret 1977/78 att delta i derma påfyUnad. Den svenska utfästelsen uppgår till 41 766 120 kr. för treårsperioden 1977—79, dvs. 13 922 040 kr. under vartdera av budgetåren 1977/78— 1979/80. Den första inbetalningen gjordes under budgetåret 1977/78.

I förhållande tiU övriga deltagande länder släpar Sverige efter i sina inbetalningar tiU första påfyllnaden av AsDF med cirka ett år. Med hänsyn tiU att en andra påfyllnad av fondens resurser förutses inledas 1979 är det angeläget att dessförinnan slutföra inbetalningama till den första påfyllnaden. Jag föreslår därför att återstående bidrag tiU AsDF:s första påfyUnad — sammanlagt 27 844 080 kr. utbetalas under budgetåret 1978/79.

Det sammanlagda medelsbehovet för AsDB och AsDF för budgetåret 1978/79 beräknas sålunda tUl 28 844 080 kr. Totalt beräknar jag därmed anslagsposten Regionala utvecklingsban-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 27

ker till 86 844 080 kr. för budgetåret 1978/79. Härav utgör 25 000 000 kr. bidrag tiU ADB, 33 000 000 kr. bidrag tUl påfyllnad av ADF, 1 000 000 kr. inbetalning till AsDB:s kapitalökning samt 27 844 080 kr. till påfyllnad av AsDF.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Den förberedande kommissionen för intemationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) vari Sverige deltagit, avslutade förra året sitt uppdrag att dra upp riktlinjerna för fondens verksamhet. IFAD-avtalet trädde i kraft under hösten 1977, och ett första möte med fondens högsta styrande organ, församUngen och styrelsen, hölls i december 1977. Fonden är därmed redo att inleda sin operativa verksamhet. Tills vidare har fonden sitt säte i Rom. I enlighet med en rotationsordning innehar Norge under fondens första bidragsperiod den permanenta nordiska medlemsplatsen i styrelsen, medan Sverige besätter suppleantposten.

Det svenska bidraget till IFAD:s första verksamhetsperiod — som sannolikt blir tre år — uppgår till 115 milj. kr. och täcks med medel, som har anslagits under tidigare budgetår. Jag ser därför inget behov av anslag för internationella jordbmksutvecklingsfonden för budgetåret 1978/79.

Internationellt livsmedelsbistånd

Budgetåret 1977/78    140 000 000

Budgetåret 1978/79    150 000 000

varav:
Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) 60 000 000

Bidrag enligt 1971 års konvention om livsmedelshjälp
(FAC) 43 000 000

Katastroflager 47 000 000

Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) lämnar bistånd i form av livsmedel till utvecklingsprojekt och akuta katastrofinsatser. Allt bistånd ges under sådana former att det inte skall störa handeln med livsmedelsprodukter eller hämma mottagarlandets egen jordbruksproduktion. En stor del går som matransoner till arbetare vid anläggningsarbeten och till utspisning av särskUt behövande grupper som havande mödrar, spädbarn och skolungdom. Cirka 10 % av programmets verksamhet avser katastrofhjälp. Programmets verksamhet finansieras med frivilliga bidrag, som ges dels i form av livsmedel, dels i form av kontant-bidrag för att täcka kostnader för administration, frakt, försäkringar m. m.

Sverige var medlem i WFP:s styrelse t. o. m. 1977 och har på olika sätt verkat för att administrativt och resursmässigt stärka WFP. Sålunda kanaUseras allt långsiktigt svenskt livsmedelsbistånd genom WFP. Sve-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 28

rige har också verkat för att WFP skall avdela större resurser för katastrofinsatser.

Med hänsyn till WFP:s resursbehov föreslår jag att Sveriges ordinarie bidrag till WFP höjs från 55 till 60 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1978/79—1980/81.

Sverige har enligt förlängningen av 1971 års konvention om livsmedelshjälp (FAC) åtagit sig att årligen leverera 35 000 ton svenskt vete som livsmedelshjälp. Åtagandet fullgörs i sin helhet i form av proteinberikat vetemjöl, som kanaliseras genom WFP. Den senaste förlängningen av FAC löper ut den 1 juli 1978, och förhandlingar om en ny konvention om livsmedelshjälp förs under innevarande budgetår.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag tills vidare för en ny konvention om livsmedelshjälp ett medelsbehov på sammanlagt 43 milj. kr., inklusive frakt och administrationskostnader.

FN:s sjunde extra generalförsamling 1975 rekommenderade att ett internationellt beredskapslager av livsmedel för katastrofinsatser på sammanlagt 500 000 ton livsmedel skulle upprättas. I enlighet med rekommendationen har Sverige med riksdagens bemyndigande åtagit sig att årligen under treårsperioden 1977/78—1979/80 hålla 40 000 ton svenskt vete samt vissa andra svenska livsmedelsprodukter i beredskap för akuta nödhjälpsinsatser. En del av det svenska katastroflagret kan komma att levereras som proteinberikat mjöl.

Under 1977 uppgick det internationella beredskapslagret endast till sammanlagt ca 100 000 ton. Vid konferensen om intemationellt ekonomiskt samarbete (CIEC) åtog sig de deltagande industriländerna att lämna nya eller ökade bidrag till beredskapslagret så att målet 500 000 ton uppnås. Hittills har ytterligare bidrag om 225 000 ton utlovats.

Beredskapslagret består av internationellt samordnade lager i respektive givarland. WFP:s styrelse rekommenderade 1976 att lagret skall stå tUl WFP:s förfogande. I enlighet härmed har under det innevarande budgetåret det svenska katastroflagret i huvudsak ställts till WFP:s förfogande. Enligt avtal med WFP skall Sverige stå för kostnaderna för frakt och försäkring.

Med hänsyn till behovet av långfristiga åtaganden om livsmedelshjälp bör riksdagens bemyndigande inhämtas att utsträcka det svenska åtagandet t. o. m. budgetåret 1980/81.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag ett medelsbehov för nödvändig påfyllnad av det svenska livsmedelslagret på sammanlagt 47 milj. kr. för upphandUng, lagring och frakt.

övriga organisationer Budgetåret 1977/78   69 585 000 Budgetåret 1978/79   74 025 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 29

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) 25 000 000

FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA) 38 000 000

UNCTAD:s internationeUa handelscenter (ITC) 8 000 000

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) 3 000 000

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har till uppgift att ge internationellt skydd åt flyktingar, medverka till frivillig repatriering samt underlätta flyktingars bosättning och integrering i asyllandet. UNHCR beräknar att kostnaderna för det reguljära programmet under verksamhetsåret 1978 skall uppgå till drygt 32 milj. dollar, vilket innebär en betydande ökning i jämförelse med 1977, bl. a. p. g. a. händelseutvecklingen i Södra Afrika. Det är emellertid tveksamt om kostnaderna stannar vid detta belopp. Programmet kompletteras med vissa utbildningsprojekt som likaså bekostas med frivilliga bidrag.

Utöver de ordinarie uppgifter inom det reguljära programmet har flyktingkommissarien fått ett växande antal uppdrag som ombud för hela FN-systemet att svara för ledningen och samordningen av omfattande katastrofoperationer och andra program till förmån för flyktingar och hemlösa. Sådana särskilda hjälpaktioner, som finansieras med friviUiga bidrag har under de senaste åren uppgått till flerdubbelt större belopp än det reguljära programmet.

Sverige har tidigare lämnat bidrag till flyktingkommissariens särskilda verksamhet inom ramen för det årliga bidraget till UNHCR. Under de två senaste budgetåren har det stora biståndsbehovet lett tUl att extra bidrag lämnats ur katastrofreserven samt det svenska livsme-

Utöver de ordinarie uppgifterna inom det reguljära programmet har delslagret bl. a. för insatser, i Angola, Mogambique och södra Afrika. Det har således inte förefallit möjligt att i praktiken inkludera samtliga svenska bidrag till UNHCR:s särskilda program i det årliga svenska förhandsbudgeterade bidraget till flyktingkommissarien. Det framstår nu som lämpligt att renodla systemet och lämna samtliga bidrag till UNHCR:s särskilda program — vilka alla är av katastrofinsatskaraktär — via katastrofreserven.

Sverige lämnar treåriga utfästelser till UNHCR. Enligt riksdagens bemyndigande uppgår utfästelserna för vart och ett av verksamhetsåren 1978—80 (budgetåren 1977/78—1979/80) tUl 25 milj. kr. Med hänsyn till UNHCR:s kraftigt utvidgade reguljära program samt till organisationens effektivitet föreslår jag att bidraget för verksamhetsåret 1979 (budgetåret 1978/79) för enbart det reguljära programmet och trustfon-derna fastställs till 25 milj. kr. Därutöver bör medel ur katastrof reserven vid behov kunna ställas till förfogande för UNHCR:s särskilda operationer. Jag anser vidare, att Sverige bör lämna utfästelser om bidrag med 25 mUj. kr. för vart och ett av verksamhetsåren 1980 och 1981 (budgetåren 1979/80 och 1980/81).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 30

FN:s hjälpprogram för Palestina-fly klingar (UNRWA) inriktas på livsmedelshjälp, hälsovård och utbUdning. För verksamhetsåret 1977 uppgick kostnaderna för programmet till över 128 milj. dollar vilket innebär en dryg fördubbling under de senaste fyra åren. UNRWA har under flera års tid haft finansiella svårigheter och organisationens reserver är sedan länge uttömda. Organisationens ekonomi förvärrades ytterligare i samband med inbördeskriget i Libanon, då stora delar av UNRWA:s utrustning i landet förstördes. Underskottet för 1977 beräknades i september 1977 komma att uppgå till drygt 13 milj. dollar.

Sveriges ordinarie bidrag till UNRWA uppgick för verksamhetsåret 1977 tUl 35 milj. kr. Det svenska bidraget motsvarar därmed ca 6 % av programmet. Mot bakgrund av att UNRWA fortfarande befinner sig i en besvärlig finansiell situation, har Sverige för verksamhetsåret 1978 (budgetåret 1978/79) med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst ett svenskt bidrag på 38 milj. kr. Jag förordar, att regeringen begär riksdagens godkärmande för den gjorda utfästelsen. I enlighet med UNRWA-chefens rekommendation vill jag vidare förorda att regeringen begär riksdagens godkännande för utfästelser till UNRWA med samma belopp även för verksamhetsåren 1979 och 1980 under förutsättning att UNRWA:s roU ej väsentiigt förändras till följd av den politiska utvecklingen i Mellanöstern.

Exportfrämjande åtgärder är ett nödvändigt komplement till u-ländernas strävanden att bygga upp exportindustrier och öka och diversi-fiera exporten. Den verksamhet som bedrivs inom detta område, av UNCTAD/GATT:s Internationella handelscenter (ITC) har starkt stöd från Sverige, som är en av de stora bidragsgivarna till organisationen. En betydande eftersläpning har förelegat i genomförandet av de ITC-projekt, som finansierats av Sverige, varför det svenska bidraget under de senaste fyra budgetåren 1974/75—1977/78 varit oförändrat 7 milj. kr. per år. På grundval av en nyligen företagen konsultstudie, finansierad av Sverige, genomförs f. n. åtgärder i syfte att förbättra ITC:s organisation och arbetsmetoder. Sverige bör, med förbehåll för riksdagens godkännande, lämna en utfästelse om bidrag med 8 milj. kr. för verksamhetsåret 1978 (budgetåret 1978/79). Jag förordar vidare att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att utfästa minst samma belopp för vart och ett av de två följande verksamhetsåren (budgetåren 1979/80 och 1980/81).

För budgetåret 1977/78 anslogs 2 571 900 kr. till Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD). Verksamheten som startade år 1975 har skett på försöksbasis under en treårsperiod. Riksrevisionsverket kom-mr nu att genomföra en förvaltningsrevision, vilken beräknas vara klar senast den 1 september 1978. För budgetåret 1978/79 beräknar jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet, medelsbehovet för IMPOD :s samlade verksamhet tUl 3 025 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 31

U-landsforskning

Budgetåret 1977/78      90 000 000

Budgetåret 1978/79    100 000 000

Är 1975 inrättades beredningen för u-landsforskning, SAREC, med uppdrag att såsom rådgivande organ till regeringen och SIDA verka för en aktiv och samordnad politik för svenskt stöd tUl u-landsforskning. Målsättningen är "att främja sådan u-landsforskning, som kan underlätta för u-länderna att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa". Samtiiga bidrag till u-landsforskning utanför de bilaterala landprogrammen har sammanförts till denna anslagspost.

SAREC är i färd med att granska pågående forskningsprogram inom internationella organisationer. I vissa fall är granskningen i sin slutfas. Mot bakgrund av erfarenheterna från såväl den pågående granskningen som den löpande verksamheten föreslår SAREC i sitt förslag till regeringen att stödet tiU u-landsforskning höjs tUl 110 milj. kr. SIDA delar denna bedömning.

SAREC:s verksamhet är indelad i fem program.

Forskningssamarbete med u-länder, i första hand programländerna, är ett viktigt led i att stärka den nationeUa kapaciteten för forskning, ett mål som u-ländema ger allt högre prioritet. Under 1976/77 tecknades avtal om stöd med vardera 2 milj. kr. tUl de centrala forskningsmyndigheterna i Sri Länka, Tanzania och Vietnam. SAREC beräknar budgetåret 1978/79 ta 15 milj. kr. i anspråk för ett utökat samarbete. Bland annat förs diskussioner med Zambia, Cuba, Botswana och Guinea-Bissau.

I u-ländernas strävan att bygga upp en egen forskningskapacitet spelar det regionala samarbetet en stor roll. SAREC räknar budgetåret 1978/ 79 med att lämna stöd tUl forskningssamarbete mellan u-länder samt särskilda forskningsprojekt om 11 milj. kr.

Inom ramen för vad som kallas kollektiv självtiUit har u-länderaa på flera områden initierat regionalt samarbete. SAREC stöder sådan utveckling i Asien, Afrika och Latinamerika. I detta sammanhang ges även stöd till s. k. kritisk utvecklingsforskning, som granskar i-ländernas och de multinationella företagens utvecklingspolitik. Stöd ges bl. a. tUl ILET, latinamerikanska institutet för transnationella studier.

Den största delen av SAREC :s anslag går till internationella forskningsprogram. Under 1976/77 utbetalades 62 mUj. kr.

Denna stora andel beror av att det svenska forskningsstödet traditionellt gått till internationeUa sektorforskningsprogram, som främst syftat tUl att lösa specifika forskningsuppgifter av allmänt intresse för flera u-länder. En översyn pågår f. n. av flera av dessa program.

Det största intemationella forskningsprogram som får svenskt stöd

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 32

är WHO:s program för forskning om bättre preventivmedel. Totalt har Sverige t. o. m. budgetåret 1976/77 satsat 145 milj. kr. på detta projekt och därmed svarat för ca 60 % av den totala kostnaden. Inom WHO görs f. n. en intern utvärdering av verksamheten och SAREC har tillsatt en grupp, som skall följa WHO:s genomgång och göra en egen utvärdering av programmet utifrån målen för det svenska stödet till u-landsforskning. I avvaktan på denna utredning föreslår SAREC, att WHO får oförändrat svenskt bidrag för sin fortplantningsforskning under budgetåret 1978/79. Inför det därpå följande budgetåret bör ett ställningstagande kunna grundas på den ovan nämnda utredningen.

Under budgetåret 1976/77 inleddes ett stöd om sammanlagt 40 milj. kr. under en treårsperiod till WHO:s program för tropiska sjukdomar. På förslag av SAREC har regeringen också beslutat om fortsatt bidrag 1978/79 för forskning inom nutrition, bl. a. om amning, och om hälso-och sjukvårdssystem.

Sverige har sedan budgetåret 1972/73 givit bidrag till intemationell jordbruksforskning genom den konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning (CGIAR). Syftet är att bidra till en ökad livsmedelsproduktion i u-länderna. Stödet har utgått till ett antal specialiserade jordbruksforskningsinstitut i u-ländema. SAREC har nyligen avslutat en utvärdering av gruppens verksamhet. Med ledning av deima föreslås, att CGIAR bör ges ett fortsatt stöd under den kommande femårsperioden av ungefär oförändrat realt värde.

Övriga internationella forskningsprogram som stöds är bl. a. ILO:s världssysselsättningsprogram, WEP, som fått en utfästelse om 5 milj. kr. för 1978/79; FN:s forskningsinstitut för social utveckling, UNRISD, som bedriver forskning framför allt inriktad på att kartlägga samspelet mellan ekonomiska, sociala och andra faktorer i utvecklingsprocessen samt FN-universitetet.

För det fjärde av SAREC:s program, stöd till u-landsforskning i Sverige, beräknas för budgetåret 1978/79 10 milj. kr. Under 1977/78 fördelades 4,9 mUj. kr. avseende 87 projekt. Antalet ansökningar var ungefär dubbelt så många och det sökta beloppet mer än 3 gånger så stort.

För planering och administration av forskningsstödet samt information beräknar SAREC för 1978/79 ett medelsbehov om 2 milj. kr.

Med SAREC:s nuvarande planering konmier en avsevärd del av den ointecknade reservationen att förbrukas. Mot bakgrund av att de bilaterala programmen normalt inte kräver stora utbetalningar i ett inledande skede och en minskande ökningstakt i stödet till internationeUa programmen bör dock ingående reservation plus en viss ökning av anslaget ge tiUräckliga resurser för verksamheten.

Medelsbehovet för u-landsforskning beräknas i enlighet härmed till 100 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 33

övriga multilaterala bidrag Budgetåret 1977/78    16 306 167 Budgetåret 1979/80    13 097 913

Som en uppföljning av besluten från FN:s sjätte och sjunde extra generalförsamlingar samt vid CIEC:s ministermöte i Paris bör Sverige ha en viss finansiell beredskap att medverka i multUateralt utvecklingssamarbete, som kan komma att aktualiseras i de förhandlingar som pågår. Det kan t. ex. gälla internationella lösningar för att öka resursflödet tiU u-länderna, stöd tiU verksamhet med anknytning tiU FN:s utvecklingsstrategi eller arbetet för en ny internationell ekonomisk världsordning (NIEO).

I CIEC antogs ett principbeslut att inrätta en gemensam fond för buffertlagerfinansiering för att stabilisera priserna på råvaror. Förhand-Ungarna om fondens upprättande återupptogs i november 1977. Till fonden kommer man sannolikt även att knyta kompletterande möjUgheter för finansiering av andra åtgärder — vid sidan av buffertiager — till förmån för fattigare u-länder. Exempel på sådana åtgärder är diversi-fiering, forskning och främjande av exporten. Om så blir fallet kan det bli aktuellt att ställa svenska biståndsmedel tUl förfogande.

Sverige har bl. a. i CIEC verkat för ett globalt system för stabilisering av u-ländernas exportintäkter. Detta system skaU ses som ett komplement till prisstabiliserande åtgärder. Mot denna bakgmnd är det angeläget att Sverige kan delta i finansieringen av ett sådant system för att kompensera särskilt de fattigare u-länderna för bortfall av exportinkomster från råvaror. MöjUgheterna att bygga ut eUer komplettera existerande faciliteter på exportintäktsstabiliseringsområdet studeras f. n. inom Världsbanken och Intemationella valutafonden.

Sverige har tidigare utfäst sig att bidra till subventionskontot för Internationella valutafondens oljefacilitet med ca 15 milj. kr. Subventionskontot inrättades för att u-ländernas lån ur oljefaciliteten skulle kunna ges till förmånliga räntesatser. Av den svenska utfästelsen har hittills ca 11 milj. kr. utbetalats. Den sista inbetalningen på ca 4 milj. kr. skall göras under budgetåret 1978/79.

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC) får sedan flera år tillbaka ett svenskt bidrag från socialdepartementets huvudtitel till stöd för sin allmänna verksamhet för att begränsa den ille-tionskontot inrättades för att u-ländernas lån ur oljefaciliteten skulle gala produktionen av narkotikaråvara. Fondens verksamhet innefattar även stöd till insatser inom hälsovårds- och utbildningssektorerna.

Regeringen beslöt i maj 1977 att lämna ett särskilt bidrag om två milj. kr. till fondens ekonomiska och sociala verksamhet i Laos, Pakistan och Afghanistan för program för att förmå bönder som odlar opium att övergå till andra grödor. Ett nytt bidrag kan förväntas bli aktuellt under budgetåret 1978/79.

3   Riksdagen 1977/78.1 samL Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 34

Sverige kan också komma att behöva lämna bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) och tUl Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) för att kompensera för kursförluster på tidigare lämnade bidrag, vilkas värde knutits till giddet eller en bestämd dollarkurs.

Med hänsyn till att förhandlingarna om bidragspåfyllnad för Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) har kommit i gång kan, som jag tidigare har redovisat, ett svenskt bidrag bli aktueUt under budgetåret 1978/79.

Under hösten kommer FN att genomföra en konferens om tekniskt samarbete mellan u-länder (TCDC). Sverige har generellt intagit en positiv håUning till sådant samarbete, och redan stött olika program för samverkan mellan u-länderna. Konferensen kan göra det aktuellt att lämna ytterligare bidrag till denna form av samarbete.

Liksom under tidigare budgetår bör också vissa andra multilaterala bidrag kunna belasta denna anslagspost som t. ex. årsbidrag till Röda Korsets internationella kommitté och fortsatt stöd till FN:s Enhet för ekonomisk och social information (CESI). Andra exempel är FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR) och FN:s center för transnationella företag.

Det går vidare inte att utesluta, att multilaterala biståndsorgan kan komma att behöva extrabidrag för att övervinna likviditetskriser. Den fortsatta utvecklingen i södra Afrika kan slutligen komma att motivera extra bidrag till internationella fonder för Zimbabwe och Namibia, som kan komma att upprättas inom ramen för FN eller på annat sätt.

Inom ramen för det samlade multUaterala anslaget återstår för posten "Övriga multilaterala bidrag" endast ca 13 milj. kr. Då det med visshet kan förutses, att detta belopp är för knappt tilltaget för att täcka väntade behov, kommer medel att få tas i anspråk av ointecknade reservationsmedel.

Bidrag till interationella biståndsprogram budgetåren 1975/77—78/79 (milj. kr)

		1976/77	1977/78	1978/79
UNDP, FN:s kapitalutvecklingsfond och
UNFPA		255,0	313,0	358,0
UNICEF		75,0	85,0	100,0
IDA		252,1	413,0	413,0
Regional utvecklingsbanker		40,4	63,1	86,9
Internationellt livsmedelsbistånd		136,5	140,0	150,0
Övriga organisationer		129,4	69,6	74,0
U-landsforskning		85,0	90,0	100,0
Övriga multilaterala anslag		76,6	16,3	13,1
	Summa	1 050,0	1 190,0	1 295,0

Under hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som jag har förordat i det föregående.

Prop. 1977/78:100   BUaga 6   Utrikesdepartementet 35

2. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som jag har angett i det föregående,

3. till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 295 000 000 kr.

C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete

1976/77 Utgift    2 028 122 305 Reservation 783 737 868

1977/78 Anslag   2 268 136 000 1978/79 Förslag   2 464 558 000

SIDA

Styrelsen för intemationell utveckling (SIDA) föreslår en höjning av anslaget för bUateralt utvecklingssamarbete med 660 mUj, kr., från 2 268 mUj. kr. till 2 928 milj. kr.

SIDA konstaterar att den intemationella debatten om utvecklingssamarbete och bistånd alltmer kommit att handla om kampen mot fattigdomen. Biståndet till de fattigaste länderna och till de länder som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen sätts i främsta rummet. Man framhåller att det är u-ländernas fattiga människor som är biståndets främsta målgrupp. Det viktigaste i kampen mot fattigdomen är att tUlgodose människomas grundläggande behov av mat och kläder, bostad, dricksvatten, sanitära anordningar, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, transportmedel och sysselsättning samt delaktighet i utvecklingen och medinflytande i samhällslivet. Utvecklingsarbetet måste enligt styrelsen koncentreras på att tillfredsställa dessa basbehov för alla människor.

SIDA konstaterar att huvuddelen av det svenska biståndet är koncentrerat till mycket fattiga länder. Sverige har vidare i sin biståndspolitik betonat de sociala aspektema av utvecklingen. Det svenska biståndet är tUl stor del inriktat på livsmedelsproduktion, vattenförsörjning, hälsovård, famUjeplanering, utbildning och annan samhällsservice.

Fr. o. m. budgetåret 1977/78 har Sverige ett långsiktigt utvecklingssamarbete med totalt 20 länder. SIDA förutser — med reservation för vad utvecklingen i södra Afrika kan föra med sig — inte någon ytterligare ökning av antalet mottagarländer. Enligt SIDA:s mening har man nu nått den övre gränsen för ett utvecklingssamarbete av den omfattning som tycks bli bestående för överskådlig framtid. Effektivitetsskäl talar närmast för att antalet samarbetsländer, även vid en kraftigt ökad anslagsvolym, borde minska. De senaste årens utvidgning av länder-kretsen har medfört att biståndsförvaltningen fått kapacitetsproblem.

SIDA:s förslag tUl landramar för budgetåret 1978/79 grundas på flera olika faktorer. Styrelsen föreslår att i första hand de mest behövande av mottagarländerna bör få ökat bistånd. Samtidigt bör man

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 36

enligt SIDA vid fördelningen av biståndet pä olika länder göra en be-dönming av möjligheterna att med svenskt bistånd stödja ansträngningarna att nå de fattiga grupperna, att tUlgodose befolkningens grundläggande behov och främja sociala framsteg. Utsikterna att uppnå denna målsättning varierar mellan länderna beroende bl. a. på de styrandes vUja och förmåga att engagera sig för de eftersatta i samhället. Möjligheterna att medverka till en samhällsutveckling i demokratisk riktning och att främja u-ländernas pohtiska och ekonomiska självständighet är, enligt SIDA, andra faktorer av betydelse för biståndsmedlens fördelning.

Av de 20 svenska mottagarländerna ingår 14 i de av FN definierade kategorierna minst utvecklade eller hårdast drabbade u-länderna. SIDA föreslår att en ökad andel av det direkta landinriktade biståndet avsätts för dessa 14 länder. SIDA föreslår vidare att en större andel av biståndet avsätts för den grupp länder som utgörs av de s. k. frontstaterna i södra Afrika (Angola, Botswana, Mo§ambique, Tanzania och Zambia).

De medelsramar som av SIDA föreslås för Cuba, Pakistan och Tunisien överensstämmer med de planeringsramar som riksdagen angivit för dessa länder för budgetåret 1977/78. För Etiopien, Kap Verde, Portugal och Swaziland föreslås oförändrade landramar. För Bangladesh, Guinea-Bissau, Kenya, Laos, Lesotho, Mozambique, Tanzania och Vietnam föreslås medelsramar som beräknats motsvara en ungefärligen bevarad köpkraft med hänsyn till inflationen. För Angola, Botswana, Indien, Sri Länka och Zambia föreslås en höjning av landramarna utöver bevarad köpkraft.

SIDA föreslår att ytterligare medel utanför landramarna hålls i beredskap för insatser som under budgetåret kan aktualiseras i vissa länder. Läget i södra Afrika kan komma att föranleda extra bistånd tiU frontstaterna. Det är, enUgt SIDA, angeläget att Sverige i rådande läge har möjlighet att snabbt Öka sitt stöd för dessa länders strävan mot politiskt och ekonomiskt oberoende. SIDA föreslår en ofördelad reserv på 353 milj. kr. för dessa ändamål.

SIDA pekar vidare på möjligheten att utvecklingen i ett mottagarland kan leda tUl svårigheter att använda medel för avsedda ändamål. Sådana svårigheter kan minskas genom möjligheten att omfördela medel meUan insatser. Enligt SIDA:s mening representerar den planerings- och budgeteringsteknik som används inom landprogrammen en ändamålsenlig avvägning mellan långsiktighet i åtaganden och flexibilitet i medelsanvändningen.

Rörande ämnesinriktad verksamhet anför SIDA bl. a. att ändamålsbestämda bidrag tiU insatser som genomförs i internationell samverkan — globalt eller regionalt — är en betydelsefull del av det svenska biståndet. Sådana bidrag medger att nya viktiga områden tas upp eller att pågående verksamhet inom särskilt viktiga områden intensifieras.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet

37

Den ämnes inriktade verksamheten ligger företrädesvis inom områden som är viktiga i Sveriges samarbete med enskUda länder. Den avser bl. a. en kapicitetsutbyggnad av väsentlig betydelse även för det direkta samarbetet.

SIDA understryker svårigheten att göra en klar gränsdragning mellan forskningsinsatser i intemationell regi som handläggs av SAREC och den ämnesinriktade verksamheten. Det är därför nödvändigt med ett fortlöpande och nära samarbete mellan SIDA och SAREC i planering av resp. verksamheter. Dessa bör, enligt SIDA, styras av samma prioriteringar i fråga om val av ämnesområden.

Bilateralt bistånd budgetåren 1977/78—1978/79 Fördelning på mottagarländer och andra ändamål.

Land	Medelsram	SIDA:s	Medelsram
		petita	Förslag
	1977/78	1978/79	1978/79
	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
Angola	50	60	60
Bangladesh	110	125	115
Botswana	50	60	55
Cuba	35	30	30
Etiopien	70	70	70
Guinea-Bissau	50	55	50
Indien	240	300	270
Kap Verde	20	20	20
Kenya	80	90	90
Laos	35	40	40
Lesotho	10	12	12
Mozambique	100	115	115
Pakistan	30	40	40
Portugal	40	40	40
Somalia	15	____ 1	15
Sri Länka	70	85	80
Swaziland	10	10	10
Tanzania	270	310	310
Tunisien	40	30	30
Vietnam	350	400	380
Zambia	80	95	95
EAC	15	____ 1	15
Flyktingar, befrielserörelser m. m.,
södra Afrika	60'	100	85
Humanitärt bistånd, Latinamerika	18	21	21
Katastrofer m. m.	147.6»	161,7	70,9
Enskilda organisationer	70	90	90
Särskilda program	185	215	195
Biståndskontor	17,4	____ 4	20.7
Ofördelad reserv	—	353	40
	2 268,0	2 927,7	2 464,«

' SIDA har räknat med att kostnader härför skall tas ur den ofördelade reserven.

' Därav har 25 milj. kr. tagits från anslagsposten Katastrofer m. m.

' 25 milj. kr. har överförts till Flyktingar, befrielserörelser m. m., södra Afrika.

* SIDA har förutsatt att samtliga kostnader för biståndskontoren skall bestridas med medel frän anslaget C 4. Styrelsen för intemationell utveckling (SIDA)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 38

Föredraganden

Anslaget tiU bUateralt utvecklingssamarbete ökar enligt mitt förslag med 196,4 milj. kr. till 2 464,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Medlen tas i anspråk för långsUctigt utvecklingssamarbete med enskilda länder, stöd till befrielserörelser i södra Afrika, andra humanitära insatser i södra Afrika och Latinamerika, katastrofhjälp, bidrag till enskUda organisationer och viss övrig verksamhet sammanförd under rubriken Särskilda program.

Det belopp som jag har beräknat för bilateralt utvecklingssamarbete är lägre än vad SIDA föreslagit. I första hand går minsknmgen ut över den ofördelade reserv som SIDA upptagit och posten Katastrofer m. m. Av den ofördelade reserven kvarstår ett belopp på 40 milj. kr. med tanke på den till senare i år aviserade propositionen om utveck-Ungssamarbetets framtida utfornming. Medelsfördelningen framgår av tidigare uppställning.

Den tidigare satsningen på södra Afrika fuUföljs. Frontstaterna får ökat bistånd och 85 milj. kr. beräknas för flyktingar och befrielserörelser m. m. i södra Afrika. Senare kommer jag att föreslå regeringen en utvidgning av mandatet för beredningen för stöd tUl befrielserörelser och flyktingar i södra Afrika till att omfatta humanitärt bistånd, även i andra delar av världen.

BUNDET BISTAND OCH UPPHANDLING I SVERIGE

Med bundet svenskt bistånd avses gåvobistånd i form av varor och tjänster som genom beslut av regeringen — eUer i vissa fall SIDA — är förhandsbestämt till upphandling i Sverige.

Bundet bistånd lämnas budgetåret 1977/78 inom landramar tUl Angola, Bangladesh, Cuba, Guinea-Bissau, Indien, Kap Verde, Laos, Mozambique, Pakistan, Sri Länka, Tanzania, Vietnam och Zambia. Därutöver inräknas katastrofbistånd och bidrag tiU internationella livsmedelsprogram i det bundna biståndet. Den faktiska upphandlingen inom det bundna biståndet uppgick under budgetåret 1976/77 till 544 milj. kr. Målbeloppet för det bundna biståndet är enligt riksdagens beslut 500 milj. kr. fÖr budgetåret 1977/78. Detta belopp utgör 14 % av de totala biståndsanslagen.

För u-ländema innebär obundet bistånd betydande fördelar. Vi har från svensk sida aktivt verkat för att åstadkomma internationella överenskommelser om avbindning eller åtminstone minskning av den bundna delen av det internationella biståndet. Tyvärr har dessa ansträngningar ännu inte rönt framgång.

I avvaktan på den i det tidigare aviserade propositionen om utvecklingssamarbetets framtida utformning vill jag f. n. inte aktualisera någon genomgripande ändring i den hittUls tiUämpade politiken. Sveriges an-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 39

strängda ekonomiska läge gör det emellertid angeläget med en ökad bi-ståndsfinansierad upphandling i landet. Det bundna biståndet föreslås under budgetåret 1978/79 uppgå till 675 milj. kr., alltså en ökning med 175 milj. kr. jämfört med budgetåret 1977/78.

Jag vill understryka att en betydande upphandling av svenska varor och tjänster även sker utanför ramen av det bundna biståndet. Den totala upphandlingen i Sverige under föregående budgetår kan beräknas motsvara ca en tredjedel av de totala biståndsutbetalningarna. Denna andel är något lägre än tidigare budgetår, vilket möjligen har det höga svenska kostnadsläget tiU förklaring. Därtill kan konstateras att FN-organens upphandling i Sverige fortsätter att vara obetydlig. Bevakningen av svenska företags möjligheter att konkurrera på detta område kommer därför att förstärkas.

Vårt långsiktiga utvecklingssamarbete med mottagarländerna lägger grunden tiU fördjupade och breddade ekonomiska förbindelser. Handel och andra ekonomiska kontakter med mottagarländer tenderar överhuvudtaget att öka som ett resultat av vårt utvecklingssamarbete. Vi har anledning räkna med att vårt bistånd och den u-landsvänliga politik som Sverige för ger en goodwill som i dessa länder kan gynna svenska exportintressen.

Jag delar SIDA:s uppfattning att ökade ansträngningar kan göras för att förbättra informationen i mottagarländerna om utbudet av svenska varor och tjänster. Den studie som har gjorts beträffande avsättningsmöjligheterna för svenska varor i Bangladesh bör kunna följas av liknande undersökningar för vissa andra länder. Beslut har redan fattats om genomförande av sådana undersökningar för Pakistan och Sri Länka. Jag noterar med tillfredsställelse att SIDA avser vidareutveckla kontakterna med de exportfrämjande myndigheterna och organisationerna.

Redan nu ligger den totala upphandlingen i Sverige som kan hänföras tiU biståndet omkring en miljard kr. Den ökade bindningen och andra här nämnda åtgärder som redan vidtas kan väntas leda till att en ökad andel av biståndsanslagen kommer att utnyttjas för upphandling i Sverige.

BISTANDSVILLKOR OCH SKULDAVSKRIVNING

Av det för iimevarande budgetår avtalade totalbeloppet för utvecklingssamarbete med enskilda länder lämnas 98 % som gåva. Återstoden ges som räntefria 50-årskrediter med 10 års amorteringsfri period och avser en mindre del av biståndet tUl Cuba, Tunisien och Zambia. Därtill lämnas 25 milj. kr. som betalningsbalansstöd tUl Portugal i form av en kredU (prop. 1977/78: 35).

Efter beslut av 1972 och 1974 års riksdagar har regeringen möjlighet att efter prövning i varje enskUt fall bevilja avskrivning av skuldtjänsterna (amortering och ränta) på utvecklingskrediter. Regeringen har

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 40

enligt beslut av 1975/76 års riksdag (UU 1975/76: 14, rskr 1975/76: 349) vidare möjlighet att inom ramen för en internationell överenskommelse göra utfästelse om avskrivning av återstående kapitalskuld och förfallna räntor på utvecklingskrediter avseende samtliga u-länder, som enligt FN:s definition hör till de minst utvecklade eller till de hårdast drabbade av den internationella prisutvecklingen.

U-ländemas skuldproblem var en av huvudfrågorna vid konferensen om internationellt ekonomiskt samarbete (CIEC). Någon aUmän överenskommelse om skuldlättnad visade sig där inte möjlig att uppnå. Däremot träffades i samband med konferensens avslutande ministermöte en överenskommelse om en särskUd biståndsaktion om ca 1 miljard dollar till förmån för de fattigare u-länderna. Som bidrag tiU denna aktion utfäste Sverige bl. a., med förbehåU för riksdagens godkännande, en avskrivning av skuldtjänster på svenska utveckUngskrediter för femårsperioden 1977/78—1981/82 tUl länder inom kategorierna minst utvecklade eller hårdast drabbade. Utfästelsen avsåg skuldtjänster till ett belopp av ca 120 nulj. kr. och gällde Bangladesh, Botswana, Etiopien, Indien, Kenya, Pakistan, Sudan och Tanzania.

Den 12 oktober 1977 framhöll jag i FN:s generalförsamlings andra kommitté bl. a. att de fattigaste u-ländemas offentliga skulder uppgick till över 26 miljarder doUar år 1976. Dessa länder använder ca 15 procent av sina exportinkomster för att betala skuldtjänster. Deras låga tiUväxt, stagnerande export och nedgången i nettoöverföringen av resurser medför att t. o. m. en låg skuldsättningsnivå är betungande. Skuldlättnad innebär ett betydande och välbehövligt tiUskott av obimden utländsk valuta. Mot denna bakgnmd utfästes, med förbehåll för riksdagens godkännande, att hela skulden skulle avskrivas på svenska utveckUngskrediter avseende samtliga u-länder som hör tUl de minst utvecklade eller hårdast drabbade. Det betonades att den svenska skuld-avskrivningsaktionen gjordes i förhoppning att den skuUe följas av liknande åtgärder från andra länder.

Avskrivningen skulle omfatta de utvecklingskrediter som lämnats till de åtta länder jag tidigare nämnt. Det sammanlagda kreditbeloppet som avskrivningen skulle avse uppgår tUl 1 097 mUj. kr. Krediterna väntas vara till fullo utbetalade vid utgången av budgetåret 1977/78.

Med hänsyn tUl att östafrikanska post- och telebolaget, tiU vUket Sverige lämnat en kredit på 27 milj. kr., i praktiken har upphört att fungera som regionalt organ och att dess funktioner har övertagits av medlemsländerna, bör också bolagets kapitalskuld på den svenska utvecklingskrediten avskrivas. Det kan här nämnas att Sverige även lämnat krediter tUl östafrikanska utveckUngsbanken. Banken fortsätter sin verksamhet som tidigare. Någon avskrivning av krediterna tiU banken aktualiseras inte.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att den per den 30 juni 1978 utestående kapitalskulden och eventueUa förfallna räntor på

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 41

svenska utvecklingskrediter avseende här nämnda åtta länder och Östafrikanska post- och telebolaget avskrivs, samt att eventuella outnyttjade medel på dessa krediter omvandlas till gåva.

SAMARBETE MED ENSKILDA LÄNDER Angola

Budgetåret 1977/78: 50 milj. kr.

Budgetåret 1978/79: 60 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 40 milj. kr. Av dessa medel lämnades ca 13 milj. kr. till FN och 2 milj. kr. tiU Frikyrkan Hjälper för verksamhet inom bl. a. jordbruks- och hälsovårdssektorerna. De återstående 25 milj. kr. utnyttjas av Angolas regering för mediciner och medicinsk utrustning, ambulanser samt rörliga verkstäder för underhåll av vägmaskiner.

Riksdagen fastställde år 1977 en finansiell ram på 50 milj. kr. för samarbete med Angola under innevarande budgetår. Samtidigt beslöts att diskussioner skulle inledas om ett långsiktigt utvecklingssamarbete. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en medelsram på 60 milj. kr.

Angolas regering har framfört önskemål om samarbete inom bl. a. hälsovård, undervisning, fiske och skogssektorn. Stort intresse har också visats för statlig medverkan i industriprojekt som skulle genomföras i samarbete med svenska företag.

Under kalenderåret 1978 förutser jag att ett långsiktigt utvecklingssamarbete skall kunna komma igång med Angola. Behovet av bistånd är mycket stort — för att få igång produktionsapparaten och i förvaltning och näringsliv ersätta de portugiser som lämnat landet, för att bidra till utbildning och hälsovård och för att underlätta försörjningen.

I Angola stöder Sverige ett program för flyktingar från Shaba-provin-sen i Zaire med bidrag på 4 milj. kr., fördelat med 2,5 milj. kr. till FN:s flyktingkommissarie och 1,5 milj. kr. till Svenska röda korset som har det administrativa ansvaret för verksamheten i Angola.

Bangladesh Budgetåret 1977/78:  110 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 115 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 100 milj. kr. Vid ingången av budgetåret förelåg dämtöver en reservation på ca 37 milj. kr. Utbetalningarna uppgick tUl drygt 95 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal ingåtts om 110 milj. kr., vartill kommer en reservation på inemot 42 mUj. kr. Sverige har avskrivit de räntor som imder budgetåret förfaller till betalning på två utvecklingskrediter. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en medelsram på 115 mUj. kr.

Större delen av det svenska biståndet används för finansiering av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 42

import. Av ett totalt importstöd på 80 milj. kr. är 25 milj. kr. btmdet tUl upphandling i Sverige. Bangladesh använde under budgetåret 1976/ 77 det obundna importstödet för inköp av bl. a. utrustning och reservdelar till jordbrukssektorn, virke, kol, koks och bomull. Det bundna biståndet utnyttjades bl. a. för inköp av ett oceangående lastfartyg och pappersmassa.

Projektbiståndet är liksom tidigare år främst inriktat på landsbygdsutveckling, familjeplanering och yrkesutbildning. Sverige bidrar bl. a. med sammanlagt 56 milj. kr. under perioden 1975/76—1980/81 till en insats på skogsområdet. Projektet bedrivs huvudsakhgen inom Chittagong Hill Träets i den östra delen av landet. Säkerhetssituationen i området har försvårat verksamheten. Enligt ett kreditavtal från år 1972 har Sverige vidare stäUt 29,6 milj. kr. tUl Bangladeshs förfogande för ett projekt som genomförs i samfinansiering med IDA och avser konstbevattning med hjälp av 3 000 rörbrunnar. Genomförandet av projektet har gått mycket långsamt bl. a. beroende på att de lokala kostnaderna för material, drivmedel m. m. blivit betydligt högre än beräknat. Bidrag lämnas också till jordbruksforskning avseende bl. a. förädUng av oljeväxter. Sverige har sedan budgetåret 1975/76 lämnat stöd till Bangladeshs befolkningsprogram. IDA samordnar ett omfattande intemationellt bistånd tUl detta program. Det svenska bidraget uppgår till 15 milj. kr. och utnyttjas främst för utbildning av hälsovårdspersonal. I november 1976 slöts avtal om svenskt stöd till yrkesutbildningssektorn i Bangladesh på sammanlagt 38 mUj. kr. under en femårsperiod. Syftet med insatsen är att förbättra kvalitén på yrkesutbildningen i landet. Sverige stöder vidare en insats för att främja Bangladeshs export.

Sverige har sedan år 1974 bidragit till WHO:s program för utrotande av smittkoppor i Bangladesh. Det svenska bidraget har uppgått till sammanlagt 13,7 milj. kr., vilket gör Sverige tUl en av de större givarna. Landet anses nu vara fritt från smittkoppor.

Under budgetåret 1976/77 utbetalades 3,9 milj. kr. i bidrag tiU enskUda organisationers verksamhet i Bangladesh.

Huvuddelen av det svenska biståndet kommer även fortsättningsvis att utgå i form av importstöd. Den aktuella planeringen av nya insatser avser bl. a. kooperation och småindustri. Det ändamålsbestämda biståndet väntas under de närmaste åren koncentreras till några få projekt och program inriktade på att förbättra levnadsförhållandena för fattiga grupper i det bangladeshiska samhället.

Botswana Budgetåret 1977/78: 50 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 55 milj. kr.

Sveriges utvecklingssamarbete med Botswana uppgick för budgetåret 1976/77 till 45 milj. kr. Utbetalningarna var 39,8 milj. kr. För inne-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 43

varande budgetår har avtal tecknats om 50 milj. kr. Därtill har lämnats ett extra bistånd på 5 milj. kr. som svar på en FN-appell om internationella bidrag till Botswanas utgifter för flyktingar, främst från Zimbabwe, och för andra särskilda åtgärder med anledning av landets utsatta läge i södra Afrika. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en medelsram på 55 milj. kr.

Liksom tidigare år är det svenska biståndet inriktat på landsbygdsutveckling, undervisning och småindustri. Redan påbörjat samarbete fullföljs på dessa områden.

Ar 1977 ingick Sverige ett avtal med Botswana om stöd med totalt 45 milj. kr. till undervisningsväsendet. Stödet utgör en fortsättning av tidigare lämnat bidrag till undervisningssektorn och skall huvudsakligen användas till att bygga och utrusta primärskolor över hela landet. Hittills har tre sekundärskolor samt ca 700 klassmm och 500 lärarbostäder för primärskolor färdigställts. DärtUl har Sverige finansierat ett yrkesutbildningscentrum i Gaborone.

Sveriges stöd till landsbygdsutveckling avser främst ett vattenförsörjningsprogram som skall förse nära hälften av landsbygdsbefolkningen med dricksvatten. Ett 30-tal byar har erhållit vattenanläggningar. Fram till 1981 skall ytterligare ett 100-tal byar förses med anläggningar för vatten tUl hushållen. Sedan år 1974 har Sverige vidare stött ett program för elkraftförsörjning. Programmet tar i första hand sikte på att ge elektricitet till större orter i vilka en industriell utbyggnad pågår eller planeras.

Samarbete på småindustriområdet har pågått sedan år 1974. En fortsättning av programmet planeras och 30 milj. kr. beräknas för ändamålet under en fyraårsperiod. Hittills har ett 50-tal småindustriföretag med totalt ca 500 anställda etablerats. Av företagsledarna är hälften kvinnor. Produktionen avser främst byggnadsmaterial samt textil- och lädervaror.

Det svenska personalbiståndet uppgår f. n. till ett 50-tal personer.

Cuba

Budgetåret 1977/78: 35 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 30 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick tUl 40 milj. kr. Den ingående reservationen var 4,5 milj. kr. Utbetalningarna uppgick till 43 milj. kr. För innevarande budgetår ställs 35 milj. kr. tUl förfogande. Därtill kommer ett belopp på 5 milj. kr. för att underlätta ett bredare samarbete mellan Sverige och Cuba.

I juli 1977 undertecknades ett treårigt biståndsavtal om sammanlagt 95 milj. kr. avseende budgetåren 1977/78—1979/80. Därav stäUs 30 mUj. kr. tUl förfogande budgetåret 1978/79. Av beloppet 95 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 44

utgår 24 milj. kr. som räntefri kredit, medan återstoden lämnas som gåva. 35 milj. kr. är bundna tUl upphandling i Sverige.

Huvuddelen av biståndet kommer att användas för fortsatt import till undervisningssektorn, däribland utrustning till ett skolbokstryckeri i östligaste delen av Cuba. Vidare har medel avsatts för ett livsmedelsinstitut i Havanna. Hittills har Cuba använt en betydande del av det svenska biståndet för upphandling i Sverige.

I samband med att landramen för budgetåret 1976/77 fastställdes uttalade riksdagen att en successiv avveckUng av biståndet borde ske, samtidigt med att innebörden av ett bredare samarbete mellan Sverige och Cuba klargjordes. I en gemensam svensk-kubansk arbetsgmpp har diskussioner förts om möjligheten att på olika vägar vidga samarbetet mellan länderna. Diskussionerna har främst rört handel, industrisamarbete, forskning och kultur. Frågan om finansiermg av svensk export har tillmätts stor vikt av den kubanska parten. Statskrediter, subventionering av kommersiella krediter samt kompensationsaffärer vore enligt kubansk uppfattning behövliga för att underlätta kubansk import från Sverige. Önskemål har också framförts om ett flerårigt avtal avseende export av socker till Sverige.

Användningen av de medel som Sverige erbjudit för att underlätta samarbetet har diskuterats. Bl. a. har förinvesteringsstudier och olika former av kunskapsöverföring nämnts. Från kubansk sida har projektförslag från olika industrisektorer presenterats.

I samband med ett besök i Sverige av en kubansk regeringsdelegation i september 1977 undertecknades ett protokoll om bredare samarbete. I protokollet anges också användningsområden för de 5 milj. kr. som ställts till förfogande för att underlätta ett bredare samarbete. Under förutsättning av framgång med detta försök att använda biståndsmedel för att främja ett bredare samarbete med Cuba räknar jag med att under budgetåret 1978/79 fortsätta att ta i anspråk medel ur anslagsposten Särskilda program för detta ändamål.

Etiopien

Budgetåret 1977/78: 70 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 70 milj. kr.

Budgetåret 1976/77 utbetalades 65 milj. kr. i svenskt bistånd tUl Etiopien. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 70 milj. kr. Dessutom har under budgetåret skuldtjänster på tidigare krediter av-skrivits. För budgetåret 1978/79 föreslår jag i enlighet med SIDA:s förslag en oförändrad medelsram på 70 milj. kr.

Utvecklingen i Etiopien har under det senaste året präglats av växande inre och yttre motsättningar. Stora delar av landet är utanför regeringens kontroll. Krigen i Eritrea och Ogaden ledde under hösten till

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 45

minskad tillförsel av livsmedel och förnödenheter och en allvarlig försörjningskris hotar. Exportinkomsterna har minskat kraftigt trots gynnsamma priser på kaffe, landets viktigaste exportvara. Utvecklingsarbetet har fått komma i andra hand inför omedelbara militära problem. Under hösten skärptes åter den inrikespolitiska situationen. Osäkerheten inför framtiden är stor. Det politiska och militära läget kan medföra att viss del av landramen måste reserveras till dess situationen normaliserats.

Några nya insatser bereds inte för närvarande. Det svenska personalbiståndet har under året minskat kraftigt och uppgår f. n. till ett 25-tal personer. Endast begränsad nyrekrytering förekommer.

Trots svårighetema har det svenska biståndsprogrammet i stort sett kunnat genomföras. Samarbetet avseende hälsovård omfattar stöd till ett institut för näringsfrågor (ENI), som bl. a. bedriver information och undervisning i näringsfrågor. Fr. o. m. budgetåret 1976/77 tillverkas tilläggskost i en ny fabrik, vars uppförande bekostats av Sverige. Vidare lämnas sedan budgetåret 1975/76 svenskt stöd tUl utbyggnaden av sjukstugor och hälsovårdscentraler på landsbygden.

Ett svenskstött skolbyggnadsprogram, numera betecknat Rural Project Agency (RPA), har fått sitt ansvarsområde vidgat till att omfatta all offentiig byggnadsverksamhet på landsbygden. Verksamheten har hämmats av oregelbunden materialförsörjning och likviditetsproblem. Något mer än hälften av 900 planerade skolor och sjukstugor kunde färdigställas under budgetåret 1976/77. Under innevarande budgetår beräknas 11 milj. kr. i svenskt bidrag tUl verksamheten.

Ett nytt femårigt avtal tecknades budgetåret 1975/76 beträffande stödet till den enhet inom jordbruksministeriet, EPID, som har varit ansvarig för bl. a. integrerade jordbruksprojekt som har genomförts med internationellt stöd. I samband med jordreformen har EPID:s verksamhet alltmer inriktats på att stödja de nyupprättade bondeföreningarna med rådgivning, utsäde, oxspann, handelsgödsel, lagring och marknadsföring. EPID har även fått ansvaret för driften av ett antal nationaliserade kommersiella storjordbruk. Stödet till landsbygdsutvecklingen i Chilalo-provinsen (tidigare CADU) fortsätter under innevarande budgetår.

Sverige stöder vidare ett av den etiopiska skogsförvaltningen genomfört program omfattande skogsinventeringar, planteringar och markvård samt utbildning av skogspersonal. Skogsförvaltningen är landets största civila arbetsgivare och har genom programmen för plantering och markvård skapat ett stort antal sysselsättningstillfällen för landsbygdsbefolkningen.

Avtal om svenskt stöd till Harraghe-provinsens vattenmyndighet tecknades i maj 1976. Insatsen omfattade personal och utrustning och avsåg att förbättra vattenförsörjningen i den torkdrabbade provinsen. Programmet kan på grund av oroligheterna inte fullföljas och kommer

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 46

möjligen att flyttas tiU en annan provins. Under våren 1976 tecknades också ett avtal om svenskt stöd till en försöksfabrik för byggnadsmaterial som är baserat på lokala råvaror.

Sverige stöder en större transportinsats i FN-regi som erhållit bidrag från flera håll. Syftet är att garantera försörjningen av livsmedel och andra förnödenheter i underskottsområden imder den rådande försörjningskrisen. Det svenska bidraget uppgår till 15 milj. kr. Hälften har tagits från medel ur landramen som inte utnyttjats under budgetåret 1976/77 och hälften ur katastrof medel.

Guinea-Bissau Budgetåret 1977/78: 50 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 50 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 40 milj. kr. DärtUl förelåg en reservation vid budgetårets ingång på 13,4 milj. kr. Utbetalningarna var 38,4 milj. kr. För innevarande budgetår finns en ram på 50 milj. kr. I december 1977 tecknades ett tvåårsavtal med Guinea-Bissau avseende kalenderåren 1978 och 1979 om 105 milj. kr. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en medelsram på 50 milj. kr.

Under de närmaste åren kommer bristen på utländsk valuta att utgöra ett svårt problem för Guinea-Bissau. Behovet av att importera maskiner och utrustning för infrastruktureUa och direkt produktiva investeringar gör valutabristen allt mer påträngande. Värdet av landets export uppgår för närvarande bara till drygt hälften av det svenska biståndet.

Huvuddelen av de svenska resurserna används för att finansiera import. SIDA har hittills stått för upphandlingen. Medlen har använts för livsmedel och andra förnödenheter, som säljs genom de statliga s. k. folkaffärema, samt för mediciner och sjukvårdsmaterial, transportmedel och vägmaskiner.

Importfinansiering för energi-, tele- och undervisningssektorerna har kombinerats med planeringshjälp och viss personal med utbildningsuppgifter. Vidare utgår stöd till uppbyggnaden av småindustri och fiskenäring. Det projektinriktade samarbetet avser också uppbyggnad av ett organ för internationell upphandling samt ett centralt hälso- och livsmedelslaboratorium i Bissau.

Indien Budgetåret 1977/78: 240 milj. kr. Budgetåret 1978/79; 270 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 230 mUj. kr. Därtill förelåg en reservation vid budgetårets ingång på 67 milj. kr. Utbetalningarna uppgick till 255 milj. kr. Liksom under föregående år

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 47

deltog Sverige i en ettårig internationell överenskommelse om skuldlättnad för Indien. Den av Sverige avskrivna skuldtjänsten på utvecklingskrediter uppgick till ca 7,3 milj. kr.

För innevarande budgetår har avtal träffats om 240 mUj. kr., varav 105 milj. kr. utgör obundet och 80 milj. kr. bundet importstöd samt 55 mUj. kr. ändamålsbestämt bistånd. Hela beloppet lämnas som gåva. Arets skuldtjänst på tidigare givna utvecklingskrediter, ca 11,5 milj. kr., har avskrivits. SIDA har framhållit att biståndet till Indien ökat långsamt sedan budgetåret 1974/75 med resultat att utbetalningar i reala termer kraftigt minskat. Jag föreslår en medelsram på 270 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Importstödet användes under budgetåret 1976/77 främst för upphandling av utmstning för verkstadsindustrin samt jordbruks- och pappersmaskiner. Upphandlingen under den bundna delen av importstödet uppgick tUl 80 milj. kr.

Tyngdpunkten i det svenska ändamålsbestämda biståndet till Indien ligger på områdena familjeplanering och hälsovård. Dämtöver lämnas stöd främst tUl projekt och program inom sektorerna yrkesutbildning, skogsbruk, konsumentkooperation och exportfrämjande verksamhet.

Sverige stöder sedan budgetåret 1972/73 ett med IDA samfinansierat befolkningsprojekt, som beräknas pågå till budgetåret 1978/79. Det svenska bidraget uppgår tiU 51 milj. kr. Bistånd till familjeplanering i Indien lämnas också genom fortsatt svensk finansiering av preventivmedel.

Världshälsoorganisationen har med bl. a. svenskt stöd genomfört ett program för bekämpning av smittkoppor. Det avslutades våren 1977 då en internationell undersökningskommission officiellt förklarade Indien fritt från smittkoppor. Sedan budgetåret 1974/75 har Sverige bidragit med sammanlagt 40 milj. kr. till programmet.

Svenskt bistånd tUl yrkesutbildning lämnas via ILO och avser stöd tiU ett institut för högre yrkesutbildning inom industriell elektronik och yrkesinriktad vidareutbildning för kvinnor. Utgifterna för dessa två insatser beräknas tillsammans uppgå till ca 21 milj. kr.

Samarbetet på skogsområdet avser främst försöksverksamhet med planteringar samt utbildning av tekniker och administratörer på skogsområdet. Ett belopp av 20 milj. kr. har avsatts för insatsen.

Sedan budgetåret 1973/74 lämnas via ILO stöd till ett projekt för utveckling av den indiska konsumentkooperationen. En andra fas av projektet har inletts under innevarande budgetår. Syftet är att förstärka konsumentkooperativen och dessas roll genom att dra upp riktlinjer för ledning, drift och organisation samt upprätta regionala centra för fältarbete. Det svenska stödet tUl projektets andra fas uppgår till 6 milj. kr.

Svenskt exportfrämjande bistånd lämnas såväl genom ITC som direkt genom SIDA. Syftet med ITC-insatsen är att bidra till en förstärkning av den indiska exportorganisationen och att genom bl. a. marknads-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 4g

undersökningar och varumassor öka den indiska exporten. Den insats som genomförs direkt av SIDA är inriktad på att förbättra förutsättningarna för indisk export till Sverige av främst elektroniska komponenter, lädervaror och smidesprodukter. Avsikten är nu att utvidga verksamheten tUl ett större antal produktgrupper.

En större insats planeras på hälsovårdsområdet. Den väntas komma igång budgetåret 1977/78 och avse bl. a. bekämpning av malaria, tuberkulos och spetälska. I programmet ingår också stöd tUl försöksverksamhet på den medicinska utbildningens område i syfte att bättre anpassa denna till landsbygdens behov. Det svenska bidraget beräknas till ca 100 milj. kr. under en femårsperiod.

Beträffande biståndets framtida inriktning eftersträvas från svensk sida en fortsatt ökning av det ändamålsbestämda biståndet. I större utsträckning än hittills kommer detta att koncentreras tUl stora och långsiktiga program eUer projekt inom ett begränsat antal sektorer. SärskUd vikt skall läggas vid verksamhet som direkt inriktas på att förbättra levnadsförhållandena för fattiga grupper.

Kap Verde

Budgetåret 1977/78: 20 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 20 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 10 milj. kr. Utbetalningarna var 7,1 milj. kr. Dessutom erhöU landet 10 milj. kr. i katastrofbistånd. För innevarande budgetår finns en ram på 20 milj. kr. Jag föreslår en medelsram på 20 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

På regeringens förslag beslöt riksdagen år 1977 att utvecklingssamarbetet med Kap Verde, som inleddes under budgetåret 1976/77, skulle få en mer långsiktig karaktär.

Kap Verde har under en följd av år drabbats av torka och landet är nästan helt beroende av bistånd utifrån för att försörja befolkningen. Hösten 1977 vädjade Kap Verdes regering om extra bistånd sedan skörden liksom de närmast föregående åren förlorats på de viktigaste jord-bruksöaraa. Sverige har med anledning därav bidragit med 3 milj. kr. för katastrofinsatser.

Det bistånd som lämnats sedan budgetåret 1976/77 har i huvudsak haft formen av importstöd bl. a. till utrustning för sysselsättningsskapande offentliga arbeten. En mindre del av medlen har använts för konsultstudier. Det svenska biståndet beräknas komma att utgå som importstöd även under de närmaste åren.

Kenya

Budgetåret 1977/78: 80 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 90 milj. kr.

Det svenska biståndet till Kenya budgetåret 1976/77 uppgick till 70

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 49

milj. kr., vartill kom en ingående reservation på något över 15 milj. kr. Utbetalningarna var under året ca 84 milj. kr. De svenska åtagandena för innevarande budgetår är 80 milj. kr. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en ram på 90 milj. kr.

Sverige har träffat ett tvåårigt samarbetsavtal med Kenya på 160 milj. kr. avseende budgetåren 1977/78 och 1978/79. Skuldtjänsten på ca 2,6 milj. kr. för de två åren har avskrivits.

Utvecklingssamarbetet med Kenya inriktas främst på landsbygdens utveckling. Till de större insatserna hör stöd till Kenyas vattenförsörjningsprogram. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 har drygt 47 milj. kr. avsatts dels för konstruktion av vattenanläggningar på landsbygden och drift av befintliga anläggningar dels för bidrag till arbetet på en generalplan för vattenresursernas utnyttjande. Under 1977/78 beräknas hälsovårdsinsatser på landsbygden jämte familjeplanering ta ca 20 milj. kr. i anspråk. Inom lantbrukssektorn stöder Sverige bl. a. ett markvårdsprogram och ett program för bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Genom det nordiska biståndssamarbetet fortsätter stödet till ett kooperativt projekt. Av de beräknade kostnaderna för projektet på 11 milj. kr. under perioden 1977—80 bidrar Sverige med ca 4,8 milj. kr. Biståndet till undervisningssektorn fortsätter. Nära 30 milj. kr. har avsatts för teknisk och praktisk utbildning under den tvååriga avtalsperioden. Likaså fortsätter det exportfrämjande biståndet till Kenya genom ITC. För tiden 1977/78—1979/80 beräknas 6 milj. kr. för denna verksamhet.

Kenya tiUhör de av Sveriges samarbetsländer som erhåller mest personalbistånd. För närvarande tjänstgör ca 60 svenska experter i landet. Personalbiståndets omfattning förväntas minska.

Kenya och Sverige är överens om att utveckUngssamarbetet fortsättningsvis koncentreras tUl ett mindre antal samarbetsområden. Kenya har uttalat prioritet för fortsatt stöd till landsbygdens utveckling och då särskUt vattenförsörjning, landsbygdshälsovård och familjeplanering. Vidare önskas fortsatt samarbete i fråga om kooperation och småindustriutveckling på landsbygden.

Sverige har åtagit sig att leverera järnvägsvagnar och verkstadsutrustning till Östafrikanska Gemenskapen, EAC. Då Östafrikanska Järnvägsbolaget upphört att fungera har regeringen beslutat fördela det svenska åtagandet tUl Järnvägsbolaget mellan Kenya och Tanzania.

Laos

Budgetåret 1977/78: 35 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 40 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 30 mUj. kr. Utbetalningarna var 8,6 milj. kr. För innevarande budgetår ställs 35 milj. kr. till förfogande. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en ram på 40 milj. kr.

4   Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 50

Det svenska biståndet tUl Laos har hittiUs inriktats på importstöd i form av bl. a. livsmedel, mediciner, verktyg, jordbruks- och vägmaskiner, broar, asfalt och reparationsutmstning.

Enligt riksdagens beslut inleds innevarande budgetår ett långsiktigt planerat utvecklingssamarbete med Laos. I de diskussioner som ägt rum har den laotiska regeringen bl. a. uttryckt intresse för samarbete på skogsområdet. En mindre del av den finansiella ramen, beräknas komma att behövas under budgetåret för utredningar och förinvesteringsstudier. Resterande medel avses gå till inköp av konsumtionsvaror för att lindra landets svåra försörjningssituation samt till inköp av utrustning för skogsindustrin och transportsektorn.

Lesotho

Budgetåret 1977/78: 10 mUj. kr. Budgetåret 1978/79: 12 milj. kr.

Utbetalningarna av svenskt bistånd till Lesotho uppgick under budgetåret 1976/77 tiU 5,1 milj. kr. För innevarande budgetår finns en ram på 10 milj. kr., vartiU kommer 7,8 milj. kr. som reserverats från tidigare budgetår. Av hänsyn tiU Lesothos utsatta läge inom Sydafrika har FN förordat ökat bistånd tUl landet. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en medelsram på 12 milj. kr.

Biståndet till Lesotho lämnas tUl största delen i samarbete med FN-organ. Genom FAO stöds sedan år 1973 ett jordbruksprojekt med tonvikt på markvård. Genom ILO lämnas fortsatt stöd tUl ett kooperativt hantverkscentrum. Det utbildar och sysselsätter ett nittiotal personer och är därmed ett av landets större företag. Sverige finansierar ett personalbiståndsprogram via UNDP som ger Lesotho tillgång tiU förvaltningspersonal. Jag förutser ett fortsatt samarbete inom dessa områden.

Sverige lämnar därtUl direkt stöd tUl utbyggnaden av Lesothos telekommunikationer. Den sammanlagda kostnaden är 21 milj. kr. Genom detta program kommer det interna telenätet att byggas ut och anknytas till det panafrikanska telenätet via Nairobi utan att gå över det sydafrikanska televerket.

Lesotho har inrättat en statlig kommission med uppgift att skapa sysselsättning för arbetare som återvänder från Sydafrika. Komissionen skall bl. a. utveckla arbetsintensiv byggnads- och anläggningsteknik. I samarbete med UNDP förbereder SIDA stöd till denna verksamhet.

Mogambique Budgetåret 1977/78: 100 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 115 milj. kr.

Det reguljära svenska biståndet uppgick budgetåret 1976/77 tUl 70

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 51

milj. kr. Utbetalningarna uppgick tUl 57,5 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 100 milj. kr.

Mozambiques ekonomiska läge är kritiskt. Underskottet i handelsbalansen fortsätter att öka. Utvandringen av utbildad portugisisk personal har medfört stora svårigheter inom industri, kommunikationer och vamdistribution. Mozambique åsamkas därtill stora kostnader genom stödet till befrielsekampen i Sydrhodesia och genom att, i enlighet med FN:s sanktionsbeslut mot Sydrhodesia, håUa den gemensamma gränsen stängd. SIDA har föreslagit en finansiell ram på 115 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Jag föreslår samma medelsram och räknar därutöver med att katastrofmedel liksom innevarande budgetår kan behöva tas i anspråk för insatser i Mozambique.

Under budgetåret 1976/77 lämnade Sverige extra bistånd i form av livsmedel och kontanter till ett sammanlagt värde av 14,5 milj. kr. för att ersätta Mozambique för förluster med anledning av gränsstängningen och en översvämning som drabbade södra delarna av landet i februari 1977. Därtill lämnades ett bidrag på 5 milj. kr. till förnödenheter för zimbabwiska flyktingar.

Under budgetåret 1977/78 har Sveriges bidrag med anledning av gränsstängningen uppgått till 10 milj. kr. som utgått i form av svenska livsmedel. Samma belopp har lämnats till Mozmbiques program för zimbabwiska flyktingar, därav 2 milj. kr. genom UNHCR.

Det reguljära svenska biståndet utnyttjas av Mozambique för utveckling av jordbmkssektorn, konsultutredningar inom bl. a. transport-, skogs-och järnmalmsområdena, utländsk personal och för importstöd. Det senare används bl. a. för reservdelar, jordbruksutrustning och fordon. En betydande del upphandlas i Sverige.

I januari 1978 påbörjas ett gemensamt nordiskt stöd till jordbrukssektorn. I avvaktan på denna gemensamma nordiska insats har Sverige, liksom Norge, Danmark och Island, lämnat direkta bidrag till Mozambiques jordbruksutveckling. Under år 1977 uppgick det svenska bidraget till 40 milj. kr. Den gemensamma nordiska insatsen omfattar bl. a. upprustning av storjordbruk, utbildning, kreatursskötsel, kooperativ verksamhet och uppbyggnad av maskinstationer. Personal för verksamheten — sammanlagt ca 160 personer —• rekryteras av Mozambique främst i Portugal, av de nordiska biståndsmyndigheterna i Norden samt av FAO i övriga länder. Totalt beräknas den nordiska insatsen kosta över 200 milj. kr. under en treårsperiod.

Pakistan

Budgetåret 1977/78: 30 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 40 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 20 milj.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 52

kr. Vid ingången av budgetåret förelåg därtill en reservation på samma belopp. Utbetalningarna uppgick till drygt 14 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal ingåtts om 30 milj. kr., vartill kommer en ingående reservation på drygt 25 milj. kr. Riksdagen fastställde år 1976 en medelsram på 40 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 50 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Enligt Pakistans önskemål kommer tiUgängliga medel att utnyttjas för finansiering av import. Pakistan avser att bl. a. importera utrustning till landets telekommunikationsnät och järnvägar. Av årsramen för innevarande budgetår är 15 milj. kr. bundet tiU upphandling i Sverige.

Tillfälle har ännu ej givits för diskussioner om inriktningen av biståndet under de kommande budgetåren. Jag hoppas dock att ett långsiktigt planerat utvecklingssamarbete med Pakistan i enlighet med riksdagens beslut skall kunna komma i gång från och med budgetåret 1978/79. En huvuddel av medelsramen förutses även framdeles bli använd för importstöd.

Portugal

Budgetåret 1977/78: 40 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 40 milj. kr.

I mars 1975 undertecknade Sverige och Portugals centralbank en deklaration om samarbete. Regeringen föreslog i 1976 års budgetproposition att biståndsmedel tills vidare skulle tas i anspråk för att stödja Portugals utveckling mot demokrati. För innevarande budgetår har riksdagen anvisat en ram på 40 milj. kr. för samarbetet med Portugal. För budgetåret 1978/79 föreslår jag, i enlighet med SIDA:s förslag, en oförändrad medelsram för Portugal på 40 milj. kr.

Sverige har under hösten 1977 beviljat Portugals centralbank en statskredit på 50 milj. kr. för att bidra till finansieringen av landets underskott i bytesbalansen. Den svenska krediten ingår i ett omfattande internationellt betalningsbalansstöd till Portugal. Sammanlagt beräknas ca 3,5 miljarder kronor ställas till Portugals förfogande under åren 1977 och 1978. Hälften av det svenska bidraget, dvs. 25 milj. kr., har godkänts av riksdagen på grundval av särskUd proposition och belastar anslag på 7:e huvudtiteln (prop. 1977/78: 35). Huvuddelen av återstoden tas ur anslagsposten Katastrofer m. m. medan resten finansieras med icke utnyttjade medel avsatta främst för EFTA:s Portugalfond. Katastrofmedel tas i anspråk mot bakgrund av att en väsentiig del av Portugals betalningsbalansproblem har sin rot i de stora flyktingströmmarna från Portugals f. d. afrikanska kolonier i förening med felslagna skördar. Under budgetåret 1977/78 har därtUl ur katastrofposten lämnats ett direkt bidrag på 7,5 milj. kr. tUl ett bostadsprogram för hemvändande flyktingar.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 53

Det direkta samarbetet inleddes under budgetåret 1975/76 inom bostads- och utbildningsområdena. Samarbetet har numera vidgats till att även omfatta hälsovård, konsumentkooperation och en förinvesterings-studie för utvinning av svavelkis. Verksamheten genomförs i stor utsträckning i direkt samarbete meUan svenska och portugisiska organisationer. På svensk sida deltar i detta samarbete bl. a. HSB, lärarhögskolan i Stockholm, universitetet i Linköping, Swedish Cooperative Center, LKAB och handikappinstitutet i Stockholm. Allteftersom dessa direkta kontakter förstärks och vidareutvecklas bör, såsom SIDA framhåller, verkets eget deltagande delvis kunna avvecklas.

För innevarande budgetår uppgår medelsramen för det direkta samarbetet tiU 10 milj. kr. vartill kommer en reservation på drygt 8 milj. kr. från föregående budgetår.

Svenskt bistånd till Portugal lämnas också genom en EFTA-fond som inrättades år 1975 för stöd till utveckling av små- och medelstor industri i Portugal. Fondens kapital uppgår till ett belopp motsvarande ca 500 milj. kr., varav Sverige bidrar med 30 % eller ca 150 milj. kr. över en femårsperiod. Fonden har utnyttjat ca 70 % av hittUls disponibla medel för lån tUl i huvudsak små företag med god regional spridning i landet. Huvuddelen av lånen har lämnats till textil- och mekaniska verkstadsindustrier. Av medelsramen för Portugal beräknar jag för budgetåret 1978/79 högst 30 milj. kr. för fonden.

Somalia

Budgetåret 1977/78: 15 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 15 milj. kr.

Sveriges bistånd till Somalia inleddes i samband med den svåra torka som drabbade landet under åren 1973—1975. Det har under perioden 1973/74 till 1976/77 uppgått tUl 54 milj. kr. och huvudsakligen avsett det rehabiliteringsprogram som den somatiska regeringen organiserade för den på grund av torkan mest utsatta nomadbefolkningen. Programmets målsättning är att ge denna befolkning nya utkomstmöjligheter inom jordbruk och fiske. Svenskt bistånd har lämnats i form av vete och katastrof kost. Dessutom har kontantbidrag lämnats för att finansiera båtar för kustfiske, för en fabrik för tillverkning av fiskebåtar samt för att köpa livsmedel, medicin, drivmedel och andra varor för rehabiliteringsprommet.

För budgetåret 1977/78 har riksdagen anvisat 15 milj. kr. för utveck-Ungssamarbete med Somalia. En överenskommelse har träffats om att 10 milj. kr. skall användas för borrutrustning tUl det nationella vattenförsörjningsprogrammet och 5 milj. kr. för rehabiliteringsprogrammets utveckling av kustfisket.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 54

Rehabiliteringsprogrammet kommer under de närmaste åren att vara beroende av bistånd från olika håll för sitt genomförande. Jag föreslår ett fortsatt bistånd tiU Somalia för budgetåret 1978/79 av samma omfattning som tidigare, dvs. 15 milj. kr.

Sri Länka

Budgetåret 1977/78: 70 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 80 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 50 mUj. kr. Vid ingången av budgetåret förelåg därutöver en reservation på ca 13 milj. kr. Utbetalningama uppgick till drygt 43 milj. kr. Sri Länka har vidare erhållit katastrofbistånd i form av svenskt vete till ett värde av drygt 10 milj. kr. Avtal har tecknats om sammanlagt 140 milj. kr. för budgetåren 1977/78—1978/79, varav 70 milj. kr. avser innevarande budgetår. Härtill kommer en ingående reservation på närmare 20 milj. kr. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en medelsram på 80 milj. kr.

Sri Länka har valt att använda huvuddelen av det svenska biståndet för att finansiera import. Av ett totalt importstöd på 50 milj. kr. innevarande budgetår är 30 milj. kr. bundet till upphandling i Sverige. Det obundna importstödet användes under budgetåret 1976/77 för inköp av lastbilar och utrustning för konstbevattning, medan det bundna biståndet utnyttjades för bl. a. kraftpapper och vete.

Projektbiståndet är främst inriktat på hälsovård, landsbygdsutveckling och yrkesutbildning. Sverige har bl. a. sedan år 1958 länmat stöd till Sri Länkas familjeplaneringsprogram i form av rådgivare, preventivmedelsleveranser samt bidrag för att uppföra ett centrum för familjehälsovård. Det svenska bidraget uppgår hittUls till sammanlagt ca 26 milj. kr. Den svenska insatsen kommer enligt nuvarande planer att fortsätta under ytterligare en treårsperiod.

Flertalet övriga svenska insatser företas i samarbete med FN-organ. Genom FAO bidrar Sverige tUl ett husdjursprojekt avseende bl. a. ökad mjölkproduktion och kontroll av husdjurssjukdomar samt till en insats för att utveckla och marknadsföra fiskprodukter. Stöd lämnas genom ILO till att upprätta ett yrkesutbildningscentmm och för utbildning av ledare för kooperationen. Sverige har vidare sedan budgetåret 1971/ 72 lämnat exportfrämjande bistånd till Sri Länka via ITC. Det svenska bidraget uppgår hittills till drygt 6 milj. kr.

Hämtöver planeras två nya direkta svenska insatser avseende stöd till yrkesutbildning.

Större delen av det svenska biståndet förväntas även under de närmaste åren användas för importstöd. På Sri Länkas begäran kommer nytt projektstöd i fortsättrungen inte att lämnas i samarbete med FN-organ utan direkt från Sverige. Samarbetet inriktas på ett fåtal större

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet ss

insatser avseende jordbruk, utbildning och integrerad landsbygdsutveckling. Personal kommer enligt Sri Länkas önskemål att i första hand ställas till förfogande i form av konsulter och experter med korttidsuppdrag.

Swaziland Budgetåret 1977/78: 10 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 10 milj. kr.

Utbetalningarna av svenskt bistånd till Swaziland uppgick budgetåret 1976/77 tiU 8 milj. kr. För innevarande budgetår finns en ram på 10 milj. kr., vartill konmier 5,1 mUj. kr. som reserverats från tidigare budgetår. För budgetåret 1978/79 beräknar jag 10 milj. kr.

Det svenska biståndet till Swaziland, som tUl största delen genomförs i samarbete med FN, avser en lantbruksfakultet vid landets universitet, ett kooperativt utbildningscentrum, småindustriutveckling, utbyggnad av primärskolor samt förvaltningspersonal via UNDP.

Den största insatsen avser stöd via FAO till kurser vid lantbmksfa-kulteten. Genom dessa utbildas lärare i husdjursskötsel och hushållskunskap samt jordbrukstjänstemän. Kostnaden för insatsen uppgår tiU 12,5 milj. kr. Stödet tUl primärskolorna uppgår tiU ca 7,5 milj. kr. Det avser ett byggnadsprogram och en planeringsenhet inom undervisningsministeriet som byggs upp med stöd av UNESCO.

Swazilands ekonomiska läge har förbättrats avsevärt under senare år. Landet har rika naturtillgångar, den ekonomiska tillväxten är hög, betalningsbalansen visar ett betydande överskott och det intemationeha biståndet har ökat kraftigt.

Fortfarande råder stor brist på kvalificerad personal inom förvaltningen, näringslivet och utbildningsväsendet. På sikt bör det svenska biståndet koncentreras tUl personal via FN främst inom de områden där Sverige redan lämnar bistånd.

Tanzania Budgetåret 1977/78: 270 mUj. kr. Budgetåret 1978/79: 310 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick tUl 250 milj. kr., vartill kom en ingående reservation på ca 40 milj. kr. Utbetalningarna under året var 275 milj. kr. För innevarande budgetår uppgår de svenska åtagandena till 270 milj. kr. Den ingående reservationen vid budgetårets början var drygt 15 milj. kr. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en medelsram på 310 mUj. kr.

Sverige har träffat en treårig överenskommelse om utvecklingssamarbete med Tanzania för budgetåren 1977/78—1979/80. Samarbetsav-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 56

talet som omfattar ett belopp på 810 mUj. kr. avses löpande bli förlängt ett år i taget. 15 milj. kr. per år har avdelats för upphandUng av varor och tjänster i Sverige. Tanzania har tidigare använt det bundna importstödet för inköp av bl. a. papper, lastbilar och gruvutmstning. Innevarande budgetårs bundna bistånd väntas komma att utnyttjas föj samma varukategorier. Skuldtjänsten för de tre avtalsåren på sammanlagt ca 15,7 milj. kr. har avskrivits.

Tanzania har valt att koncentrera en växande del av de svenska biståndsmedlen till industriutveckling och undervisning. Närmare 40 % av treårsavtalet gäller insatser inom dessa områden. Det svenska stödet till industrisektom består av bidrag till Tanzanias investeringsbank och standardiseringsorganisation, tUl ett konsultföretag och ett småindustri-program samt tUl diverse branschutredningar. Inom undervisningen stöds utbyggnaden av primärskolan, som om några år förväntas ge alla barn i åldersgruppen 7—12 år tillgång till undervisning. Den växande industrin ställer ökade krav på yrkeskunnigt folk och yrkesutbildning liksom vuxenutbildning erhåller omfattande bistånd från Sverige. Under budgetåret 1977/78 uppgår biståndet tUl utbildningsprogram i Tanzania till 45 milj. kr.

Utöver de två huvudområdena för svensk-tanzaniskt samarbete, industri och undervisning, fortsätter biståndet till landsbygdens utveckling avseende bl. a. hälsovård, husdjursförädling samt kreditgivning till jordbrukare. Inom ramen för nordiska projekt lämnas stöd till kooperation samt utbildning och forskning inom jordbruket. Andra viktiga samarbetsområden är vattenförsörjning och skogsbruk. Tillsammans med bl. a. Världsbanken finansierar Sverige också ett vattenkraftbygge i Kidatu. Sveriges exportfrämjande bistånd till Tanzania genom ITC fortsätter och beräknas under 1977/78—1979/80 ta 11 milj. kr. i anspråk.

Personalbiståndet till Tanzania är förhållandevis stort. Ca 90 svenska experter tjänstgör för närvarande i landet. Genom en särskild personal-och konsultfond som finansieras av Sverige har Tanzania möjlighet att internationellt rekrytera experter för kortare specialuppdrag.

Av ännu ej intecknade medel har Tanzania begärt stöd till en pappers- och massafabrik i Mufindi. Fabriken skall i full drift kunna producera 60 000 ton papper per år. Kostnadema för projektet beräknas totalt uppgå tiU ca 1 miljard kr. för en femårsperiod. Härav föreslås Sverige bidra med ca 20 %. Världsbanken fömtses bli en av de största bidragsgivarna tUl projektet. Tanzania har i beredningen av pappersindustrin anlitat sakkunskap inom svenskt näringsliv och uttryckt önskemål om fortsatt sådant samarbete. Satsningen i Mufindi är ett led i Tanzanias högt prioriterade basindustriprogram, som syftar till att höja landets självförsörjning genom bl. a. vidareutveckling av inhemska råvaror för hemmamarknadens behov. Fabriken i Mufindi avses i första hand producera papper för skoländamål, tidningspapper och emballage.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 57

SIDA beräknar att underlag för regeringens ställningstagande om svenskt deltagande i Mufindi-projektet kommer att föreligga inom ett halvår.

Tanzania har drabbats hårt av det nedlagda samarbetet inom Östafrikanska Gemenskapen (EAC) och kan därav tvingas till omprioriteringar i den redan utarbetade utvecklingsplanen. Det svenska åtagandet tUl Östafrikanska Järnvägsbolaget har regeringen beslutat fördela mellan Tanzania och Kenya då detta bolag upphört att fungera.

Tunisien Budgetåret 1977/78: 40 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 30 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 40 milj. kr. DärtiU förelåg en reservation vid budgetårets ingång på ca 30 milj. kr. Utbetalningarna uppgick till 64 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 40 milj. kr., varav 13 milj. kr. som räntefri kredit.

Riksdagen beslöt förra året på regeringens förslag att planeringsramarna för budgetåren 1978/79 och 1979/80 skulle uppgå tiU 30 resp. 20 milj. kr. i syfte att uppnå en avveckling av biståndsinslaget i det svensk-tunisiska samarbetet i början av 1980-talet. Mot bakgrund av den löpande utvecklingsplanens ambitiösa investeringsprogram har man från tunisisk sida framfört önskemål om att svenskt bistånd skall utgå under hela planperioden, alltså t. o. m. år 1981. Planen ses på tunisisk sida som ett definitivt avstamp för en självbärande ekonomisk utveckling. I samband med årets svensk-tunisiska förhandhngar åtog sig regeringen att förelägga riksdagen förslag om ett totalbelopp för hela den återstående samarbetsperioden. Jag föreslår en total medelsram på 80 milj. kr. för denna period, varav Tunisien kan disponera 30 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Samtidigt som diskussioner upptogs om en stegvis nedtrappning av biståndet, diskutera;des också åtgärder ägnade att underlätta ett bredare samarbete meUan Sverige och Tunisien. En informell samrådsgmpp med representanter för svenska ambassaden och berörda tunisiska myndigheter har inrättats för löpande diskussioner i dessa frågor. Innevarande budgetår finns medel under anslagsposten SärskUda program tUlgängliga för att befrämja ett bredare samarbete. Aktuella samarbetsområden finns inom forskning, utbildning och kunskapsöverföring. Vissa projekt som övervägs har anknytning till investeringar eller annan kommersiell verksamhet. Beredningen för internationellt utbildningssamarbete ansvarar tills vidare för verksamheten. Även för budgetåret 1978/79 förutser jag att det skaU finnas medel under anslagsposten Särskilda program som kan användas för att främja ett bredare samarbete med Tunisien.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet S8

Det svenska biståndet till Tunisien är koncentrerat till landsbygdsutveckling, undervisning och infrastmktur.

I samarbete med FAO lämnas stöd tiU projekt avseende skogsodling och markvård, integrerad utveckling i oHvområden, rådgivning för bevattning och för boskapsgödning samt byutveckUng i ett skogsområde. De flesta av dessa insatser beräknas slutföras under innevarande budgetår.

Samarbete på utbildningsområdet omfattar stöd till två lärarhögskolor, i Sousse och i Bizerte, och till tre tekniska gymnasier, i Ariana, Gabés och Menzel Bourgiba.

En betydande del av det svenska biståndet har kanaliserats tiU infra-stmkturella investeringar: utbyggnaden av avloppssystem i städerna Sfax, Gabés och Kairouan och vattenförsörjning i KebiU och omgivande oaser i södra delen av landet samt de tunisiska elverkets program för landsbygdselektrifiering.

Vietnam Budgetåret 1977/78: 350 mUj. kr. Budgetåret 1978/79: 380 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 325 milj. kr. Den ingående reservationen för detta budgetår uppgick till 345 milj. kr. Utbetalningama var 475 milj. kr. För innevarande år stäUs 350 milj. kr. till förfogande. Hösten 1977 har ett tvåårsavtal omfattande 700 milj. kr. slutits med Vietnam för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Härtill kommer en ingående reservation om 196 mUj. kr. För budgetåret 1978/79 föreslår jag en ram på 380 milj. kr.

Den allvariiga situationen i fråga om livsmedelsförsörjningen har föranlett regeringen att under år 1977 anslå sammanlagt 20 milj. kr. i extra katastrofbistånd för fri upphandling av livsmedel. Inom landramen har under samma period 60 milj. kr. använts för livsmedel, varav 15 milj. kr. bundna tUl upphandling i Sverige.

Hösten 1974 ingicks avtal om skogsindustriprojektet i Bai Bång. I projektet ingår en massafabrik, ett pappersbruk, ett program för skogsplantering, avverkning och transporter, en hamn samt samhällsinvesteringar som bostäder, sjukstugor, skolor, vägar och järnvägar. Anläggningens kapacitet vid full produktion är beräknad till 50 000 ton skriv-och tryckpapper samt 5 000 ton omslagspapper. Större delen av produktionen kommer att användas inom skolväsendet.

Skogsindustriprojektet iimebär en omfattande överföring av tekniskt kunnande. Vietnamesisk personal utbildas såväl i Vietnam som utomlands. Under budgetåren 1976/77 och 1977/78 beräknas ca 450 byggnads- och montagearbetare ha fått utbUdning på arbetsplatsen. Ett 40-tal utbildas vid ett pappersbmk i södra Vietnam. Omkring 80 personer har

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6   Utrikesdepartementet 59

hittills UtbUdats utomlands bl. a. i Sverige. Drygt 200 svenska experter kommer att arbeta vid projektet när antalet blir som störst. För närvarande är antalet ca 170.

Det svenska bidraget till projektet beräknades vid avtalstiUfället tiU 770 milj. kr. Senast gjorda kalkyl ger en projektkostnad om 1 055 mUj. kr. Kostnadsökningen har förorsakats av prisökningar på varor och tjänster orsakade av den internationella inflationen, förseningar av projektet samt vissa utvidgningar av den svenska insatsen. Samma faktorer kan orsaka ytterligare kostnadsökningar.

Svenskt bistånd utgår också till två sjukhusprojekt. Det ena är ett barnsjukhus i Hanoi. Det svenska bidraget som beräknas tiU 105 mUj. kr. kommer sannolikt att behöva ökas ytterligare. Det andra sjukhuset ligger i ett gruvdistrikt norr om staden Haiphong. Kostnaden beräknas f. n. bli 70 milj. kr. Utbildning av vietnamesisk personal för sjukhusen har inletts. Kostnaden härför beräknas till ca 7 milj. kr.

De tre nämnda insatserna tar i anspråk huvuddelen av resurserna inom det löpande tvåårsavtalet. Resterande medel utnyttjas för importstöd.

Tidigare har importstödet använts för leveranser av bl. a. stål, papper, pappersmassa, jordbruksmaskiner och fordon. Innevarande budgetår uppgår importstödet till 110 milj. kr. Av dessa har 40 milj. kr. utnyttjats för fri upphandling av livsmedel. Resterande 70 milj. kr. beräknas utnyttjas för leveranser från Sverige främst av stål och pappersmassa samt för upphandling av konsulttjänster.

Inriktningen av det fortsatta samarbetet har diskuterats med företrädare för den vietnamesiska regeringen under år 1977. Medel inom im-portstödsramen för budgetåren 1977/78 och 1978/79 kan komma att utnyttjas för att finansiera förstudier för projekt bl. a. avseende stålindustri och varv.

Zambia

Budgetåret 1977/78: 80 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 95 milj. kr.

De svenska åtagandena för budgetåret 1976/77 uppgick till 62 milj. kr. medan den ingående reservationen för samma budgetår var 32,3 milj. kr. Utbetalningarna uppgick till 61,3 milj. kr. För innevarande budgetår utgör ramen 80 milj. kr. Därav utgår 14 milj. kr. som räntefri kredit.

Zambias ekonomi utsätts för stora påfrestningar på grund av de låga världsmarknadspriserna på Zambias viktigaste exportvara, koppar. Vidare medför Zambias fortsatta sanktionspolitik mot Sydrhodesia samt stödet tUl befrielserörelserna i södra Afrika betydande uppoffringar för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 60

landet. Mot denna bakgrund föreslår jag en medelsram på 95 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Zambia har under kalenderåret 1977 erhållit ca 39 milj. kr. i form av allmänt importstöd. Dessutom levererades 185 svenska godsvagnar till Zambia som en del av det bundna biståndet.

Projektstöd avser främst områdena landsbygdsutveckling, hälsovård, kommunikationer samt utbildning. Under år 1977 har överenskommelse ingåtts om fortsatt stöd till landets kooperation. Programmet syftar bl. a. till att förbättra utbildning, underlätta kreditgivning till jordbrukare och andra medlemmar samt att förbättra marknadsföring och distribution.

Sverige stöder sedan år 1975 ett program för utveckling av landsbygden i Östra provinsen. Insatsen som främst avser jordbruk och småindustri har hittUls kostat 13 milj. kr. I samma område har Sverige också finansierat uppbyggnaden av en lantbruksskola som har färdigställts under år 1977.

För att minska Zambias beroende av utländsk teknologi på gruvområdet har Sverige medverkat tiU att bygga upp en gruvfakultet vid Zambias universitet. Sverige har vidare utfäst ett stöd på sammanlagt 57 milj. kr. tUl utbyggnad av Zambias telekommunikationer fram tiU år 1980. Svensk personal har sedan år 1971 arbetat inom Zambias mödra-och barnavårdsprogram på landsbygden. Stöd har också lämnats till att utbilda sjukvårds- och barnmorskelärare. Fortsatt bistånd på hälsoom-rådet planeras. Likaså planeras svenskt stöd med att upprätta en skogsfakultet vid Zambias universitet.

Brist på utbildad personal, främst inom tekniska yrken, utgör fortfarande ett allvarligt hinder för Zambias ekonomiska och sociala utveckling. En förhållandevis stor del av den svenska medelsramen används därför till personalbistånd. Zambia är med ca 120 SID A-anställda biståndsarbetare det land som erhåller mest svensk personal. En koncentration av personalbiståndet tUl ett begränsat antal sektorer pågår.

Östafrikanska Gemenskapen, EAC

Samarbetet meUan Kenya, Tanzania och Uganda inom Östafrikanska Gemenskapen, EAC, har gått mot fortsatt upplösning. De i EAC ingående bolagen för samarbete inom järnvägs-, flyg-, post- och telekommunikationer har upphört att fungera. Nationella bolag har börjat ta över funktionema. Handelsförbindelserna mellan Gemenskapens medlemsländer ligger i träda. Östafrikanska utvecklingsbanken fortsätter dock tills vidare sin verksamhet.

Sveriges bistånd till EAC, som under de senaste åren uppgått till 15 mUj. kr. årUgen, har gäUt stöd tUl Post- och telebolaget, Östafrikanska utvecklingsbanken, Järnvägsbolaget samt EAC:s högkvarter i Amsha, Tanzania. Av de svenska utfästelserna återstår dels en delutbetalning av krediten tUl utvecklingsbanken, dels en leverans av järnvägsvagnar tUl

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 61

Järnvägsbolaget. Järnvägsvagnar och tillhörande verkstadsutrustning beräknas kosta 38 milj. kr. För att fullgöra återstående åtaganden erfordras 15 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Då samarbetet inom Järnvägsbolaget upphört fördelas de leveranser som förutsatts för Östafrikanska Järnvägsbolaget mellan Kenya och Tanzania. Jag har tidigare föreslagit att den svenska krediten på sammanlagt 27 milj. kr. till Post- och telebolaget avskrivs.

Flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolitikens offer i södra Afrika Budgetåret 1977/78: 60 milj. kr.i Budgetåret 1978/79: 85 milj. kr.

Det svenska stödet till flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolitikens offer i södra Afrika väntas innevarande budgetår uppgå till ca 60 milj. kr. Såsom förutskickades i prop. 1976/77: 100 bilaga 6 används medel från katastrof reserven utöver den ram på 35 milj. kr. som riksdagen godkänt för ändamålet. Det är särskilt de växande flyktingström-mama från Sydrhodesia, Sydafrika och Namibia som föranlett ökningen. De största bidragen under budgetåret 1977/78 går till befrielserörelserna i Namibia, Sydafrika och Zimbabwe. SWAPO (Namibia) får 10 milj. kr. varav huvuddelen kommer att användas för att ta hand om flyktingar i Angola och Zambia. ANC (Sydafrika) erhåller 8 milj. kr. fördelat på organisationens civila verksamhet huvudsakligen i de s. k. frontstaterna. I juni 1977 beslöt regeringen om ett första bidrag till Patriotiska fronten på 5 milj. kr. fördelat lika mellan de i fronten ingående rörelserna ZANU och ZAPU. Bidraget avsåg budgetåret 1976/ 77. För innevarande budgetår har regeringen beslutat anslå 10 milj. kr. till ZANU och ZAPU. Mozambiques regering har vidare erhållit 8 milj. kr. för omhändertagande av zimbabwiska flyktingar.

Sverige bidrar sedan flera år till olika internationella utbildningsprogram för människor från Namibia, Sydrhodesia och Sydafrika. Under budgetåret 1977/78 beräknas denna verksamhet dra en kostnad på 15 mUj. kr. De största bidragen går till International University Exchange Fund (lUEF) och Worid University Service (WUS). Bidrag utgår också till FN:s utbildningsprogram för södra Afrika (UNETPSA) och tiU FN:s Namibia-institut i Lusaka. Under innevarande budgetår har vidare ett bidrag på drygt 1 milj. kr. utbetalats till LO/TCO för fackliga utbildningsinsatser i södra Afrika.

För övrig verksamhet till förmån för apartheidpolitikens offer har 7 milj. kr. avsatts. Största delen härav kanaliseras genom International Defence and Aid Fund (IDAF) och avser rättshjälp åt poUtiska fångar och försörjningsbidrag till fängslades familjer. Liknande verksamhet stöds genom bidrag till FN:s fond för apartheidpolitikens offer (UNTF) och kyrkliga organisationer.

1 Innefattar 25 milj. kr. från katastrof reserven.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 62

Under det senaste året har 10 000-tals flyktingar från Sydrhodesia, Namibia och Sydafrika sökt sig till angränsande fria stater. Den tilltagande flyktingströmmen utsätter de mottagande ländema för stora ekonomiska påfrestningar. Såsom redovisats i avsnitten om Botswana och Mozambique har Sverige gett extra bistånd tiU dessa stater för att underlätta för dem att ta hand om flyktingar. FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har beräknat ett medelsbehov på drygt 70 milj. kr. under år 1977 och första delen av år 1978 för flyktinginsatser i de s. k. frontstaterna samt Lesotho och Swaziland. Ett svenskt bidrag på 7 milj. kr. har lämnats till detta program. Härutöver har Sverige gett UNHCR 2 milj. kr. för flyktingarbete i Mozambique. Internationella röda korset har i samråd med UNHCR också utarbetat ett flyktingprogram för södra Afrika. Sverige har bidragit med 1,5 milj. kr. tiU detta. Som jag tidigare har anfört bör Sverige höja sina bidrag till UNHCR bl. a. för att öka denna organisations förmåga att möta uppkommande biståndsbehov i södra Afrika. Det finns samtidigt anledning att räkna med ett fortsatt behov av extra medel för att underlätta frontstaternas aUtmer bettmgande uppgift att ge asyl och försörjning åt flyktingar.

Under det gångna året har en intensifierad befrielsekamp och utvidgad opposition mot de vita minoritetsregimerna i Sydafrika, Namibia och Sydrhodesia mötts med tilltagande förtryck av den afrikanska befolkningsmajoriteten. Samtidigt pågår försök att förhandlingsvägen åstadkomma majoritetsstyre i Namibia och Zimbabwe. Det kan tänkas att dessa förhandlingar blir framgångsrika och för båda eller något av områdena inom en nära framtid resulterar i självständighet under afrikansk ledning. I ett sådant läge kommer ett omfattande behov av bistånd att uppstå. Sverige bör redan nu vara berett att bidraga tUl kartläggning av personal- och andra biståndsbehov som kan uppstå i samband med övergången tUl majoritetsstyre. Det finns också anledning räkna med ökade behov för utbildningsprogram av olika slag för att möta kommande efterfrågan på yrkeserfarenhet och annat kunnande bland afrikaner.

Jag räknar också med ett ökat medelsbehov i Sydafrika för rättshjälp åt fängslade och humanitärt stöd tiU bannlysta och på annat sätt politiskt förföljda människor och deras familjer.

Biståndet till SWAPO, ANC och organisationerna inom Patriotiska fronten har huvudsakligen avsett försörjning och omhändertagande av flyktingar. Behovet av denna typ av insatser kan väntas växa. Samtidigt finner jag det emellertid angeläget att rörelserna får stöd även för verksamhet av mera långsiktig karaktär.

Sverige ger mer humanitärt bistånd än något annat land till befrielserörelser och apartheidpolitikens offer i södra Afrika. Det återstår att se i vad mån FN:s konferens till stöd för Namibias och Zimbabwes folk i Maputo samt konferensen i Lagos mot apartheid under år 1977 får

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 53

för effekt på biståndsflödet tUl södra Afrika. Jag finner det angeläget att Sverige i FN och på annat sätt söker förmå andra givarländer att öka biståndet tiU södra Afrikas frigörelse.

För 1978/79 beräknar jag ett medelsbehov på 85 milj. kr. för stöd till flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolitikens offer i södra Afrika. Ramen ger också utrymme åt vissa insatser som om Zimbabwe och Namibia blir självständiga kan visa sig möjliga. Det kan naturligtvis tänkas att dessa insatser blir av sådan omfattning att katastrofmedel måste utnyttjas.

Stöd till befrielserörelser, flyktingar och apartheid-politikens offer i södra Afrika budgetåren 1975/76—1977/78\ (milj. kr.)

	ser	1975/76	1976/77	1977/78
Befrielserörel
ANC		1.3	5,5	8
SWAPO		3,0	5.9	10
ZANU			2,5	5
ZAPU		—	2,5	5
MPLA		1,5		—
	Summa	5,8	16,4	28
Utbildningsinsatser
m. m.		10,9 '	15.5»	15
Rättshjälp m.	m.	4,4	5,8	7

* Flyktinghjälp i södra Afrika redovisas också under rubrikerna Botswana, Mozambique och södra Afrika i tabellen över katastrofinsatser under avsnittet Katastrofbistånd.

» Innefattar visst stöd tiU FRELIMO och MPLA.

Beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd till afrikanska flyktingar och nationella befrielserörelser

Regeringen tillkallade år 1964 en beredning för studiestöd till afrikansk flyktingungdom, den s. k. flyktingberedningen. Är 1969 vidgades denna berednings mandat, tUl att omfatta även humanitärt bistånd tUl nationella befrielserörelser. Flyktingberedningen har i uppdrag att lämna förslag tUl regeringen om fördelning av medel för flyktingar och befrielserörelser i södra Afrika.

Sedan år 1974 har biståndsmedel utnyttjats för humanitära insatser för människor i Latinamerika. Vårt bistånd till flyktingar och andra utsatta grupper i Latinamerika har nu sådan omfattning att jag finner det motiverat med samma beredningsförfarande för denna verksamhet som för det humanitära biståndet till södra Afrika. Mest ändamålsenligt i detta läge är att vidga flyktingberedningens mandat till att omfatta humanitärt bistånd i aUmänhet. Jag avser föreslå regeringen detta. I den nya beredningen, som skall ha parlamentariskt inslag, kommer att ingå

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 64

personer med erfarenhet av humanitär verksamhet främst i södra Afrika och Latinamerika.

Humanitärt bistånd — Latinamerika Budgetåret 1977/78: 18 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 21 milj. kr.

Utbetalningarna under budgetåret 1976/77 uppgick tiU 14,7 milj. kr. För innevarande budgetår har 18 milj. kr. anvisats.

En växande del av det humanitära stödet har tagits i anspråk för att möjliggöra för politiskt förföljda och deras anhöriga att överleva och stanna kvar i eller i närheten av sina hemländer. Medel har t. ex. använts tiU juridiskt och materieUt stöd åt politiska fångar och deras familjer samt sysselsättningsstöd och stipendier till politiska flyktingar. De viktigaste kanalema för det humanitära stödet är Lutherhjälpen, Frikyrkan hjälper, Amnesty International och International University Exchange Fund. Svenska Institutet administrerar ett stipendieprogram för flyktingar från Chile,

De förhållanden som råder i många länder i Latinamerika tyder på ett ökat behov av humanitärt stöd till flyktingar och andra av politiskt förtryck drabbade grupper under de närmaste åren.

För bistånd till flyktingar och andra utsatta grupper i Latinamerika föreslår jag en medelsram på 21 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Nordiskt bistånd

De nordiska länderna har under 1977/78 träffat överenskommelse med Mozambique om en gemensam nordisk biståndsinsats inom Mozambiques jordbrukssektor. Insatsen som är den hittills största gemensamma nordiska biståndssatsningen löper över en treårsperiod och beräknas kosta över 200 milj. kr. Ansvaret för att administrera insatsen har tilldelats SIDA. De tidigare inledda gemensamma nordiska biståndsprojekten i Kenya och Tanzania rörande kooperation, jordbruksutbildning och administrativ utbildning fortsätter. Sveriges andel av kostnadema för de nordiska biståndsinsatserna uppgår tUl ca 43 procent och faUer inom respektive mottagarlands biståndsram. De totala kostnaderna för projekten i Tanzania och Kenya under 1976 uppgick till ca 18 milj. kr. Härav svarade Sverige för ca 8,4 milj. kr. Den samnordiska insatsen i Mozambique belastar under 1977/78 den svenska biståndsramen med 12 milj. kr.

Biståndsprojekt och program som finansieras gemensamt av de nordiska länderna bereds och behandlas av styrelsen för nordiska biståndsprojekt, i vilken företrädare för riksdagen ingår.

Under 1976 inrättades en nordisk ämbetsmannakommitté för bistånds-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 65

frågor inom Nordiska Ministerrådet. I ämbetsmannakommittén, som behandlar biståndspolitiska frågor av såväl bilateral som multUateral art, är UD och SIDA företrädda. Efter en rekommendation från Nordiska rådet har ämbetsmannakommittén tillsatt en utredning om det nuvarande nordiska biståndssamarbetet och dess framtida inriktning. Utredningens betänkande beräknas föreligga under hösten 1978.

KATASTROFBISTÅND

Under budgetåret 1976/77 fattades beslut om katastrofinsatser till ett värde av 146,3 milj. kr., varav 131,3 milj. kr. från anslaget C 2. BUateralt utvecklingssamarbete och 15 milj. kr. från anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Utbetalningarna har uppgått till 129,4 milj. kr.

Fr. o. m. innevarande budgetår är medlen för katastrofbistånd samlade under anslaget BUateralt utvecklingssamarbete. De uppgår till 172,6 milj. kr.

Katastrofmedlen är i första hand avsedda för hjälp åt mäimiskor i u-länder som drabbas av naturkatastrofer, krig eller jämförbara konflikter. Medlen kan också användas för extra bistånd till länder som erhåller svensk utveckUngshjälp och vilkas försörjning och utveckUng hotas av oförutsedda händelser.

Katastrofhjälpens utformning och kanalisering får avgöras från fall tUl fall. Såväl bidrag direkt till det drabbade landets regering som bistånd genom FN-organ eller särskilda organisationer kan förekomma. Svenska insatser omedelbart efter en katastrof ombesörjes ofta bäst av enskilda organisationer, t. ex. Röda Korset, som har möjlighet till snabba aktioner.

FN:s katastrofhjälpskontor, UNDRO, spelar en viktig roll som sam-ordnare av internationella insatser i samband med katastrofer. Även kontorets verksamhet i fråga om katastrofberedskap är väsentiig. Sverige har under det gångna budgetåret liksom föregående budgetår lämnat extra bidrag till UNDRO :s verksamhet.

I likhet med SIDA anser jag att u-ländernas ansträngningar att bygga upp egna organisationer för katastrofberedskap och förebyggande åtgärder förtjänar svenskt stöd. Förutom UNDRO har Röda Kors-föreningarnas förbund i Geneve fått svenskt bidrag tiU sådan verksamhet.

Genom en omorganisation inom den militära svenska FN-beredskaps-styrkan har en specialenhet upprättats för hjälpverksamhet i samband med naturkatastrofer och liknande händelser. SIDA har lämnat ett engångsbidrag för anskaffning av material och förnödenheter tUl enheten.

Beredning av katastrofärenden sker i katastrofgmppen inom utrikesdepartementet som består av företrädare för departementet, SIDA och

5   Riksdagen 1977/78.1 samL Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 66

Röda Korset. SIDA har ett huvudansvar när det gäller beredning av ärenden och verkställande av beslut.

Ar 1975 erhöll den tidigare portugisiska ögmppen Sao Tomé och Principé självständighet. Vid sidan av de särskilda påfrestningar som landet utsattes för i samband med avkoloniseringen drabbades ögruppen år 1976 av kraftigt försämrade priser på landets enda exportprodukt, kakao. Sverige beslöt under budgetåret 1976/77 lämna ett katastrofbistånd på 1 milj. kr. för en insats inom landets hälsovård med tonvikt på mödra-och barnavård. Ett fortsatt bistånd till denna verksamhet kommer att ges under innevarande budgetår. Medel härför hämtas från anslagsposten Katastrofer m. m.

Under de senaste åren har utgifterna för katastrofändamål betydligt understigit de belopp som beräknats. Mot bakgrund av denna erfarenhet och med tanke på förväntade reservationer på anslaget finner jag det möjligt att minska katastrofreserven i förhåUande till tidigare budgetår och därmed öka den andel av anslaget som utnyttjas för långsiktigt utvecklingssamarbete med enskilda länder. För budgetåret 1978/ 79 beräknar jag 70,9 milj. kr. för Katastrofer m. m.

Katastrofinsatser beslutade under tiden 1 juli 1976—31 december 1977

	Budgetåret 1976/77	1 juli—31 deceraber-77
	milj. kr.	milj. kr.
AFRIKA
Angola Importstöd Frikyrkan Hjälper för fordon m. m. UNHCR för flyktinghjälp Röda Korset för transport av livsmedel till flyktingar	25,0 2,0 8,0	2,5 1,5
Botswana Flyktinghjälp m. m.	5,0
Djibuti UNHCR för flyktinghjälp		1,1
Etiopien Röda Korset för utrustning Transportmedel för katastrofändamål/UNDP		0,9 7,5
Kap Verde Flyktinghjälp Livsmedel	0,5 10,0	3,0
Komorerna UNHCR, flyktinghjälp	3,0
Mofambique Flyktinghjälp Livsmedel	5,0 9.5	8,0 10,0

' Inkluderar ej leveranser från det katastroflager av livsmedel, främst vete, som bekostas med medel av anslaget Cl. Bidrag till internationella biståndsprogram.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 67

		Budgetåret 1976/77	1 juli—31 december-77
		milj. kr.	milj. kr.
UNHCR för flyktinghjälp Bistånd efter översvämning		5,0	2,0
Sao Tomé och Principé Insats på hälsoområdet		1,0
Somalia Importstöd UNDRO för transportmedel.	frakt m. m.	15,0 0,8
Sudan Evangeliska fosterlandsstiftelsen för flyktinghjälp		2,0	2,3
Västra Sahara UNHCR för flyktinghjälp		3,0

Zaire

Pingstmissionens u-landshjälp för återupp
byggnad av skola 1,0

Övre Volt a

Pingstmissionens u-landshjälp för uppköp av

livsmedel 0,7

Södra Afrika

UNHCR för flyktinghjälp 7,0

Röda Korset för humanitärt hjälparbete 1,5

ASIEN

Bangladesh

Frikyrkan Hjälper för katastroflager 0,3

För uppköp av räddningsbåtmotorer 5,0

Demokratiska Folkrepubliken Yemen

Rädda Barnen för uppköp av livsmedel 6,0

WFP för transport 1,5

Indien

Röda Korset för hjälparbete efter cyklon 1,0

Baptisternas Sociala Mission för hjälparbete

efter cyklon 0,5

Jordanien

Lutherhjälpen för uppköp av livsmedel 0,5

Laos

För uppköp av livsmedel 5,0 5,0

Libanon

Pappersgåva 3,0

Rädda Barnen för filtar m. m. 2,0

Röda Korset för med, utrustning 3,0

Frikyrkan Hjälper för flyktinghjälp 2,9

FN:s fond för humanitär hjälp till Libanon 2,0

Pakistan

Pingstmissionen för återuppbyggnad av

bostadshus 1,7

Turkiet

Röda Korset för tält, kläder, fordon till

jordbävningsolfer 1,5

Vietnam

För uppköp av livsmedel 5,0 15,0

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 68

Budgetåret        1 juli—31

1976/77 december-77

milj. kr. milj. kr.

EUROPA

Portugal

Stöd till portugisiska flyktingkommissariatets

bostadsprogram 7,5

Rumänien

Röda Korset för tält, filtar till jordbävnings-
offer 1,0

LATINAMERIKA

Guatemala

Rädda Barnen, mödra- och barnavård 1,0

ÖVRIGT

Röda Korskommittén för politiska fångar 1,0

Röda Korskommittén för administration 0,4

	0,3
0,2	0,2
7,6	4,7
0,5
1,0
1,0
	0,9
6,0	6,0
0,7	1,1

Rödakorskommittén för mediciner till krigs-drabbade från Ogaden Röda Korset för administration Röda Korset för beredskapsplaner Röda Korset för mindre hjälpaktioner UNDRO för administration UNDRO för tekniskt bistånd Arméns FN-beredskapsstyrka för utrustning till katastrofhjälpsenhet Beredskapslager för katastrofkost övriga insatser

Summa 146,9 98,9

ENSKILDA ORGANISATIONER Budgetåret 1977/78: 70 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 90 milj. kr.

De sammanlagda bidragen från biståndsanslagen till svenska enskUda organisationers verksamhet uppgick under budgetåret 1976/77 till ca 92 milj. kr. Därav avsåg 42 milj. kr. katastrofinsatser, stöd till offren för rasförtryck och kolonialism i södra Afrika, humanitära insatser i Latinamerika samt informationsverksamhet i Sverige. Återstoden, 50 mUj. kr., lämnades som bidrag till organisationernas utvecklingsbistånd. För innevarande budgetår uppgår motsvarande belopp till 70 milj. kr. Riksdagen har därtill förutsatt att regeringen vid behov kan ta i anspråk ytterligare medel för att tillgodose synnerligen angelägna och välmotiverade ansökningar.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag i likhet med SIDA:s förslag 90 milj. kr. för de enskilda organisationernas biståndsverksamhet. Planeringen bör ta sikte på en fortsatt ökning av stödet till de fackliga organisationernas   och  den  kooperativa  rörelsens  utvecklingsarbete.  Den

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 69

ökade medelsramen bör samtidigt ge utrymme för ett förstärkt stöd till missionssamfundens biståndsverksamhet.

SÄRSKILDA PROGRAM

Budgetåret. 1977/78: 185 milj. kr. Budgetåret 1978/79: 195 milj. kr.

Under rubriken Särskilda program samlas ämnesinriktad verksamhet, bredare samarbete, biträdande experter samt projektförberedelser och resultatvärdering. Budgetåret 1976/77 användes 93,6 milj. kr. för dessa ändamål. Medelsramen innevarande budgetår är 185 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknar jag 195 milj. kr. för ändamålet och förutser samtidigt att av SIDA föreslagen verksamhet för att skapa sysselsättning i södra Afrika bekostas med medel ur andra anslagsposter.

Ämnesinriktad verksamhet

Ämnesinriktad verksamhet avser ämnesområden som bedöms vara av särskild betydelse för u-ländemas utveckling och där de internationella insatserna anses otillräckliga. Verksamheten genomförs i samarbete med FN:s fackorgan, enskilda internationella organisationer samt institutioner, organisationer och företag i Sverige. Den avser globala och regionala projekt för metod- och strategiutveckling samt olika former av utbildningsverksamhet.

SIDA:s medelsberäkning för den ämnesinriktade verksamheten framgår av nedanstående tabell.

Ämnesområde	Utgifter 1976/77	Beräknade	utgifter
	milj. kr.	1977/78	1978/79
		milj. kr.	milj. kr.
Befolkningsfrågor och familje-
planering	29,9	39.3	41.0
Hälso- och näringsfrågor	0,5	6,3	4,3
Lantbruk och livsmedelsförsörjning	15,3	26,2	27,1
Undervisning	5,7	10,7	13,1
Arbetslivsinriktad verksamhet	2,8	5,6	25,9
Kooperation	2,2	5,3	6,6
Kulturfrågor	0,1	1,5	3,5
Industriell teknik	6,2	10,6	14,2
Handelsfrämjande	4,3	5,3	8,2
Vattenförsörjning	—	2,0	7,0
Övrigt	3,3	4,7	5,1
Ofördelat	—	1,5
Summa	70,3	119,0	156,0

Jag noterar SIDA:s fortsatta satsning på befolkningsfrågor och familjeplanering, lantbruk och livsmedelsförsörjning, undervisning samt åtgärder för att förbättra u-landskvinnans situation. DärtiU planeras en ökning  av verksamhet i fråga  om  sysselsättningsfrämjande  åtgärder.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 70

facklig utbildning, kulturfrågor, kooperation, industriell teknik, handelsfrämjande åtgärder och vattenförsörjning.

Under mbriken Arbetslivsinriktad verksamhet har SIDA beräknat ett betydande belopp för projekt i Sydafrikas grannländer som skulle ge alternativ sysselsättning till arbete i de sydafrikanska gruvorna för arbetare från dessa länder. I första hand anser jag att insatser av detta slag bör finansieras inom de vidgade ramar som föreslagits för de berörda länderna. DärtiU finns möjligheten att ta i anspråk katastrofmedel för angelägna insatser som inte ryms inom landramarna. Mot denna bakgrund beräknar jag inga medel för detta ändamål under anslagsposten Särskilda program.

Bredare samarbete

I prop. 1976/77: 100 bilaga 6 framhöll jag att det i vissa fall kan visa sig angeläget att företa begränsade biståndsfinansierade insatser utanför ramen för det långsiktiga utvecklingssamarbetet. Tanken var att sådana insatser skuUe kunna utgöra ett inslag i ett bredare samarbete både med länder med vilka Sverige fortfarande har ett visst långsiktigt utveckUngssamarbete och utanför kretsen av biståndsmottagande länder. Inte minst kan biståndsfinansierad överföring av svensk "know-how" vara av intresse, för mottagaren och för Sverige, i fråga om länder som önskar tillgodogöra sig förhåUandevis avancerad teknologi. Begränsade utbildningsinsatser, förinvesteringsstudier och mindre samarbetsprojekt på kulturområdet är också tänkbara inslag i bredare samarbete. Sådana insatser behöver inte i samma utsträckning som huvuddelen av resursema för utvecklingssamarbete begränsas till mycket fattiga länder.

Bredare samarbete har hittUls främst aktualiserats i två sammanhang. Med vissa länder har Sverige ingått ramöverenskommelser om tekniskt, industrieUt och ekonomiskt samarbete. Som ett led i sådant samarbete har i ett par fall biståndsmedel ställts tUl förfogande för utbildningsinsatser och förinvesteringsstudier. Detta har hittUls skett ifråga om Algeriet och Egypten. Vidare har biståndsmedel ställts tUl förfogande utanför landramen för att befrämja ett bredare samarbete i samband med den successiva minskningen av det landprogrammerade biståndet. Detta gäller för närvarande Tunisien och Cuba. Insatserna i Algeriet, Egypten och Tunisien administreras av beredningen för internationellt utvecklingssamarbete som har sitt sekretariat i utbildningsdepartementet, medan det bredare samarbetet med Cuba handläggs av SIDA i samråd med berörda departement.

Utbildningssamarbetet med Algeriet mleddes budgetåret 1975/76 och biståndsmedel har använts till språkutbildning, konsultinsatser, studiebesök och utbildningsplanering. Våren 1977 anslogs 4 milj. kr. för en förstudie för ett yrkesutbUdningsprogram inom den algeriska trä- och cellulosaindustrin. Avsikten är att förstudien skall läggas till gmnd för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet 71

kommersiell upphandling av två större utbildningsinstitutioner. Under budgetåret 1977/78 inleds en konsultstudie över kraftöverföring och vissa utbildningsinsatser inom el- och telekommunikationsområdena i Egypten. Diskussioner om utnyttjande av de medel för bredare samarbete som finns tUlgängliga för Tunisien och Cuba pågår. Under innevarande budgetår kan biståndsmedel komma att användas för insatser i ytterligare något land. Preliminärt räknar jag med minst 50 mUj. kr. för bredare samarbete.

Biträdande experter

I mitten av 1977 tjänstgjorde enligt SIDA ett 70-tal svenskar y n biträdande experter. Det var främst fråga om agronomer, jägmästare, ekonomer, samhällsvetare, arkitekter och tekniker. SIDA föreslår en ökning av beloppet för biträdande experter från 17 milj. kr. innevarande budgetår till 19 milj. kr. Detta belopp skulle medge finansiering av omkring 100 biträdande experter. Regeringen har bemyndigat SIDA att inom ramen för programmet rekrytera sex kandidater per år från u-länder under en försöksperiod av tre år.

I enlighet med SIDArs förslag beräknar jag 19 milj. kr. för biträdande experter.

Projektförberedelser och resultatvärdering

För projektförberedelser och resultatvärdering disponerar SIDA medel för att anlita konsulter. Därmed förbättras SIDA:s möjligheter att bereda och följa upp biståndsinsatser.

I enlighet med SIDA:s förslag beräknar jag 15 mUj. kr. för detta ändamål.

För den del av de totala kostnaderna för biståndskontoren som inte redovisas under anslaget C 4. Styrelsen för intemationell utveckling (SIDA) beräknas ett medelsbehov av 20,7 milj. kr.

För det bilaterala utvecklingssamarbetet beräknar jag ett samlat medelsbehov om 2 464,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Den slutiiga fördelningen av medlen inom ramen för anslaget torde få ske genom regeringens beslut.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjerna för bUateralt utvecklingssamarbete,

2. bemyndiga regeringen att avskriva den per den 30 juni 1978 utestående kapitalskulden och eventuella förfallna räntor på

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 72

svenska utvecklingskrediter avseende Bangladesh, Botswana, Etiopien, Indien, Kenya, Pakistan, Sudan och Tanzania samt östafrikanska post- och telebolaget och att omvandla eventuella outnyttjade medel på dessa krediter till gåva, 3. till Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 464 558 000 kr.

C 3. Information

1976/77 Utgift 17 272 623 Reservation 5 864 099

1977/78 Anslag        15 670 000 1978/79 Förslag       16 755 000

Från anslaget finansieras information i Sverige om u-landsfrågor.

SIDA

SIDA föreslår att sammanlagt 18,8 milj. kr. skall anvisas för informationsverksamhet budgetåret 1978/79. Detta motsvarar en ökning med 3,13 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetårs anslag. Av de totala medlen beräknas 12,0 milj. kr. för information genom enskilda organisationer och 6,8 milj. kr. för SIDA:s egen informationsverksamhet.

De av skolöverstyrelsen godkända studieförbunden och de fyra centrala löntagarorganisationerna erhåller samtliga s. k. generella bidrag för vars användning de självständigt ansvarar. För övriga enskUda organisationer har SIDA avsatt medel, som under de senaste budgetåren har motsvarat en sjättedel av det för denna bidragsgivning totalt anvisade beloppet. Inom denna ram, som under innevarande budgetår uppgår tUl ca 1,6 milj. kr., lämnas bidrag efter ansökan till konkreta informationsprojekt. Det föreslagna totalbeloppet för budgetåret 1978/79 har preliminärt fördelats på de tre mottagarkategorierna med de andelar som i stort sett oförändrat har gällt alltsedan bidragssystemets start budgetåret 1972/73; nämligen studieförbunden 58 %, löntagarorganisationerna 26 % och övriga organisationer 16 %. I avvaktan på att den biståndspolitiska utredningen har lagt fram sitt förslag i denna fråga, utgår styrelsen f. n. från att bidragsgivningen skall fortsätta enligt gällande riktlinjer.

1 Dessa studieförbund är Arbetarnas bildningsförbund. Frikyrkliga studieförbundet, Folkuniversitetet, KFUK/KFUM, Medborgarskolan, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sveriges kyrkliga Studieförbund, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan och Tjänstemännens bildningsverk-samhet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 73

Vid sidan av bidragsgivningen genomför SIDA informationsaktiviteter i samarbete med de s. k. paraplyorganisationerna, dvs. Folkbildningsförbundet, Svenska FN-förbundet, Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL) och Swedish Cooperative Centre. Denna verksamhet omfattar konferenser, föreläsarutbildning, materialproduktion och u-landsseminarier.

SIDA föreslår att anslaget till dess egen informationsverksamhet inkl. nyss nämnda samarbete budgetåret 1978/79 skall öka från 5,67 milj. kr. till 6,8 milj. kr. — en ökning på 1,13 mUj. kr. eUer med 20 %. Denna ökning har beräknats dels för att täcka kostnadshöjningar, dels för att möjliggöra förstärkning av verksamheten inom främst följande områden: information om kooperationen i samarbete med Swedish Cooperative Centre (SCC) och om FN:s arbete för ekonomisk och social utveckling i samarbete med Svenska FN-förbundet, utvidgning av SIDA:s u-landsstipendier för författare, journalister och filmskapare till att avse även andra kulturarbetare, ett extra barnnummer av tidskriften Rapport från SIDA bl. a. för skolorna, medverkan i FN:s pågående kvinnoårtionde och FN:s internationella barnår.

Föredraganden

Den biståndspolitiska utredningen, som har haft uppdraget att studera frågan om u-landsinformationen, har i december 1977 avlämnat sitt betänkande (SOU 1977: 73) U-landsinformation och internationell solidaritet. Betänkandet skall nu bli föremål för en bred remissbehandling. Regeringen kommer senare att ta ställning tiU dessa frågor. I avvaktan härpå anser jag att bidragsgivningen skall fortsätta enUgt gällande riktlinjer.

Sedan biståndspolitiska utredningen tillkallades år 1972 har på informationsområdet en flerårig uppbyggnadsplan genomförts och anslagen har flerdubblats. Större delen av anslagsmedlen har fördelats till enskilda organisationer för en verksamhet som de själva utformar och ansvarar för.

För budgetåret 1978/79 har jag beräknat 10,7 milj. kr. i bidrag tUl de enskUda organisationernas u-landsinformation. Inom denna ram bör de behov som har anmälts av de kristna rörelserna inkl. den årligen återkommande ekumeniska u-veckan, av Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL) och ökade bidrag till information om kooperationen kunna tiUgodoses.

För SIDA:s egen informationsverksamhet beräknar jag 6 055 000 kr. för budgetåret 1978/79. Jag finner det därvid naturligt att SIDA liksom hittills efter samråd med beredningen för u-landsinformation bör besluta

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

74

om hur stor del av medlen för den egna informationen som skall användas för samarbete med organisationer.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 16 755 000 kr.

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

57 142 000 71 854 000

1976/77 Utgift 55 186 480

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

SIDA är en central myndighet för det direkta utvecklingssamarbete som Sverige bedriver med u-länderna. I den omfattning regeringen föreskriver, samarbetar styrelsen dessutom med mellanstatiiga organisationer. SIDA leds av en styrelse. Chef för SIDA är en generaldirektör. Verksamheten i Stockholm bedrivs inom tio byråer: länderbyrån, industribyrån, lantbruksbyrån, undervisningsbyrån, befolknings- och hälso-byrån, utredningsbyrån, ekonomibyrån, personalbiståndsbyrån, personalbyrån samt informationsbyrån. SIDA har biståndspersonal vid ambassader i elva mottagarländer samt vid ambassadkansliema i Sri Länka och Guinea-Bissau. Dämtöver driver SIDA kursgårdar för utbildning av biståndspersonal. Sekretariatet för beredningen för u-landsforskning är förlagt till SIDA.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			SIDA		Föredraganden
Personal
Handläggande personal		175	-f-	2		of.
Övrig personal		158	-f	12	-(-	1
Ersättningstjänster		—	-f-	8	-h	4
Biståndskontor		25	-f	56	-f	15
		358	-+-	78	-t-	20
Anslag
Lönekostnader		30 469 000	-)-	9 936 976	-f	6 508 000
Sjukvård		70 000	-f	60 000	+	60 000
Resekostnader		2 624 000	-1-	476 000	-h	300 000
Lokalkostnader		6 140 000	-1-	542 000	-h	500 000
Expenser		1 882 000	-f	673 000	-f-	250 000
Intern information		90 000	+	40 000	+	10 000
Intern utbildning		468 000	-1-	663 000	4-	62 000
Rekrytering och utbildning av		r
fältpersonal		13 000 000	-\-	5 900 000	-f	4 300 000
Biståndskontor		2 330 000	-h	9 084 000	-f-	2 791 000
Ej disponerat		69 000		—	—	69 000
	Summa	57 142 000	-1-27 374 976		-1-14 712 000

' Inkl. kostnader för 46 arvodesanställda vid biståndskontoren, som har överförts från anslaget C 2. Bilateralt utveckUngssamarbete.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 75

SIDA

SIDA återkommer i årets anslagsframstäUning till verkets övertalig-hetsproblem. En plan för avveckling av SIDA:s övertalighet upprättades för ett par år sedan. Den innebar att flertalet övertaliga befattningar, som ursprungligen var ett 40-tal, skulle avvecklas under loppet av en fyra-årsperiod. Samtidigt skulle SIDA successivt tilldelas 16 ersättningstjänster för att täcka in återstoden. SIDA har t. o. m. budgetåret 1977/78 erhållit åtta ersättningstjänster.

SIDA framhåller i sin anslagsframställning att övertaligheten framdeles bör kunna undvikas och föreslår att de resterande åtta ersättningstjänsterna inrättas fr. o. m. budgetåret 1978/79.

SIDA:s förslag om kapacitetsökande tjänster vid hemmamyndigheten i Stockholm begränsas i årets anslagsframställning till två handläggar-tjänster och sju lägre tjänster för förbättring av verkets interna funktioner. Vid utredningsbyrån föreslås att en ny tjänst i lönegrad hF 17 inrättas med uppgift att som chef för verkets bibliotek svara för dokumentations- och biblioteksfrågor. På handläggarsidan föreslås vidare att en tjänst som amanuens/förste byråsekreterare inrättas för interninformationen.

SIDA har under en följd av år sökt bredda biträdes- och assistentpersonalens arbetsuppgifter. Detta har lett till att kapaciteten för handläggande uppgifter kunnat öka, men det har också inneburit att utrymmet för traditionella biträdes- och assistentuppgifter blivit för litet. Styrelsen föreslår därför att sex tjänster som assistent i lönegrad hF 5 inrättas. Styrelsen föreslår härutöver att en tjänst som expeditionsvakt i lönegrad T I/Fe 1 inrättas vid ekonomibyråns intendentursektion. Detta motiveras av att arbetet inom postexpeditionen f. n. till stor del utförs med korttidsanställda. Arbetsbelastningen ökar inte bara p. g. a. ökad postvolym, utan också därför att tryckeriet under budgetåret 1977/78 flyttar ut ett par kvarter från SIDA:s kontorslokaler.

Utöver ovan angivna kapacitetsökande tjänster föreslår SIDA att fem nya tjänster inrättas för att ge arkivarbetare en anställningsform som motsvarar deras arbetsinsatser. Tre av dessa har varit anställda sedan år 1969 och två sedan år 1975. Vidare föreslår SIDA att anslagsposten för expertis utöver prisomräkning höjs med 356 000 kr. SIDA motiverar detta med att nuvarande anslag för detta ändamål inte medger anlitande av utomstående expertis i tillräcklig omfattning. Arbetsuppgifter som med fördel skulle kunna läggas ut på utomstående experter har på grund härav belastat verkets knappa personalresurser eller måst lämnas outförda. För att bereda praktiktjänstgöring för studerande ungdom föreslår SIDA vidare ett belopp på 500 000 kr.

SIDA pekar vidare på att ökningen av dess fältorganisation inte har motsvarat ökningen av antalet mottagarländer. SIDA menar att dess

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 76

kapacitet inte har räckt för att ge samarbetet med de nya mottagarländerna ett innehåll som motsvarar dessas önskemål. Styrelsen föreslår därför att antalet utsända tjänstemän vid biståndskontoren ökas med tio tUl sammanlagt 81, samt att biståndskontor får inrättas i Angola och Laos. Styrelsen hemställer vidare att få disponera medel motsvarande 45 personmånader för korttidsförstärkningar vid biståndskontoren. Styrelsen beräknar medelsbehovet för de föreslagna personalförstärkningarna vid biståndskontoren till 2 170 000 kr.

Den utsända svenska personalen vid biståndskontoren uppgår f. n. till 71 tjänstemän. Hittills har 25 extra ordinarie tjänster inrättats vid kontoren. Styrelsen föreslår därför att resterande 46 redan befintliga befattningar inrättas som extra ordinarie tjänster.

Styrelsen föreslår att 18,9 milj. kr. anvisas för rekrytering och utbUdning av fältpersonal budgetåret 1978/79. Detta motsvarar en ökning med 2,9 milj. kr.

Föredraganden

Biståndsverksamhetens omfattning liksom antalet mottagarländer har under de senaste åren ökat kraftigt. Mottagarländernas önskemål om en aktiv medverkan i beredning och genomförande av projekt och program, som stöds genom det svenska biståndet, har också ökat. Härigenom har kapacitetsläget blivit särskilt ansträngt för biståndskontoren. Jag föreslår därför att SIDA under budgetåret 1978/79 tillförs 5 av de 10 begärda tjänsterna vid biståndskontor och ambassader. Ramen för antalet utsända personer vid kontoren höjs som en följd av detta från 71 tUl 76. Jag föreslår vidare i enlighet med SIDArs förslag att biståndskontor inrättas i Angola och Laos fr. o. m. budgetåret 1978/79. Medel för inrättande av dessa kontor har upptagits under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete, posten Biståndskontor.

Medel om 150 000 kr. har också beräknats för korttidsförstärkningar vid biståndskontoren.

SIDA räknar i årets anslagsframställning med att övertaligheten inom verket i framtiden skaU kimna undvikas. Jag har tagit fasta på SIDA:s avsikt att avveckla övertaligheten och föreslår att verket fr. o. m. budgetåret 1978/79 tUldelas fyra nya extra ordinarie tjänster som ersättning för extra anställningar i enlighet med gällande avvecklingsplan. Härutöver föreslås att SIDA erhåller en ny tjänst som assistent.

Anslagsposten för resor har enligt SIDA inte följt ökningen av vare sig biståndsanslagen, personalstyrkan eller antalet mottagarländer. Jag beräknar därför en ökning av posten för resor med 300 000 kr. i förhållande tUl innevarande budgetårs anslag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 77

För expenser och personalutbildning beräknas ett medelsbehov på 2 132 000 kr. resp. 530 000 kr.

SIDA föreslår att kostnaderna för rekrytering och utbildning av fältpersonal skall öka från 16,0 milj. kr. för innevarande budgetår till 18,9 milj. kr. budgetåret 1978/79. Jag beräknar de totala kostnaderna för rekrytering och utbildning av fältpersonal till 17,3 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen i övrigt föreslår jag en ökning av anslaget med 14 712 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 71 854 000 kr.

C 5. Biståndsutbildningsnämnden (BUN)

1976/77 Utgift 7 751 000

1977/78 Anslag 8 751000

1978/79 Förslag 9 433 000

Biståndsutbildningsnämnden leder och samordnar bistånds- och katastrofutbildning för värnpliktiga och andra som bedöms vara lämpliga för sådan utbildning. Nämnden prövar urval och antagning till utbUdning. Nämnden ansvarar för en beredskapskår för biståndsinsatser samt biträder vid planering för att komplettera den s. k. teknikerkontingenten i beredskapsstyrkan för FN-tjänst.

Till nämndens förfogande står ett kansli. Chef för kansliet är en avdelningsdirektör. Verksamheten är organiserad på tre enheter, varav en ansvarar för samordning och planering av olika verksamheter, en för urvalsprövning och personaladministration och en för nämndens utbildningsarbete. Från anslaget utbetalas löne-, sjukvårds- och resekostnader för personal samt ersättning till elever enligt de bestämmelser som gäller för ersättning åt värnpliktiga m. fl. Till civilförsvarsstyrelsen betalas hyra för lokaler och utbildningsmateriel samt ersättning för tjänster och transporter. Från anslaget bestrids vidare kostnader för inköp och utbildningsmateriel m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet

78

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		BUN		Föredragan-
				den
Personal
Handläggande personal	4	-f	2	of
Lärarpersonal	8,5	-	7,5	-1-           1
Arvodesanställd lärarpersonal	8	—	5	1
Övrig personal	6,5		of	of
	27	-1-	4,5	of
Anslag
Lönekostnader	2 690 000	+	922 675	-1-502 705
Sjukvård, anställda	5 000	-f	500	+       500
Värnpliktskostnader	60 000	—	5 000	-    5 000
Sjukvård, värnpliktiga	1 545 125	—	289 800	-289 800
Lokalkostnader m. m.	3 410 000	-t-	390 000	-1-390 000
Resekostnader	256 000	-f	25 000	—
Expenser	686 500	-f-	98 000	-t- 61 970
Övrigt	60 000	-t-	60 000	+ 60 000
Ej disponerat belopp	38 375		—	- 38 375
Summa	8 751 000	-1-1201375		-K 682 000

BUN

Nämnden konstaterar i årets anslagsframställning att efterfrågan i Sverige på bistånds- och katastrofutbildning under senare år har varit konstant. En enkätundersökning, som genomfördes under hösten 1976, pekar inte heller på att någon förändring kommer att ske under femårsperioden 1977—81. Det utvecklingssamarbete som nu har inletts med Mozambique, Angola och Guinea-Bissau, har medfört ökade möjligheter för elever vid utbildningen att erhålla uppdrag inom kortare tid efter avslutad utbildning. Vidare har elever ur de första årskullarna nu hunnit få tillräcklig yrkespraktik för att vara kvalificerade för arbete i u-land. Antalet utresta elever har i stort sett fördubblats under det senaste året. Ur de första fyra årskullarna har f. n. 55 elever erhållit u-landsuppdrag.

Nämnden föreslår att elevantalet utbildningsåret 1978/79 skall inriktas mot 125. En ökning av elevantalet till 150 i enlighet med tidigare planer bör inte göras förrän det är möjligt att utvärdera i vilken utsträckning eleverna engageras i internationellt utvecklingssamarbete. Detta förutsätter att elever ur åtminstone några årskurser har haft tillfälle att inhämta tillräcklig yrkespraktik för att erhålla u-landsuppdrag. Fem till sju års yrkeserfarenhet krävs t. ex. för huvuddelen av ledigför-klarade FN-uppdrag. Nämnden räknar med att det verksamhetsåret 1980/81 bör finnas förutsättning för en meningsfull undersökning som kan ligga till grund för beslut om verksamhetens fortsatta inriktning och omfattning.

Statskontoret har i samarbete med nämnden utrett behovet av per-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 79

sonal vid nämndens kansli och lämnat förslag till personalorganisation. Nämnden har i sin anslagsframstäUning följt detta förslag, bortsett från att den i motsats till utredningen anser att en tjänst bör inrättas för arbetet med beredskapskåren för biståndsinsatser. Nämnden menar därvid att för att så många elever som möjligt skall erhålla uppdrag i u-land efter avslutad utbildning, måste nämndens kansli upprätthålla ett kontinuerligt samarbete med rekryterare i ett stort antal organisationer inom och utom landet. Vidare bör nämnden fortlöpande hålla kontakt med personalen i beredskapskåren och informera om lediga u-landsuppdrag.

Utöver en ny tjänst för arbetet med beredskapskåren föreslår nämnden att ytterligare tre och en halv tjänst inrättas. Det gäller omvandling av två arvoderade psykologer till en extra ordinarie tjänst, två nya lärartjänster i lönegrad F 10—12, omvandling av en halvtidstjänst för lärare i hälso- och sjukvård till heltidstjänst som adjunkt i lönegrad F 10—-12. Härutöver föreslår nänmden omvandling av en arvodesanställd övningslärare till tjänst i lönegrad F 10—12, samt omvandling av fyra arvodesanstäUda utbildningsassistenter till tjänster.

Totalt föreslår nämnden en anslagsökning på 1 201 375 kr.

Föredraganden

Genom beslut den 3 juni 1976 gav regeringen statskontoret i uppdrag att i samråd med biståndsutbildningsnämnden se över nämndens personalorganisation. Statskontoret hade också till uppgift att lämna förslag beträffande behovet av administrativ och annan personal för nämndens verksamhet. I april 1977 överlämnade statskontoret till regeringen en slutlig rapport av översynen.

På basis av denna rapport beslöt regeringen att fastlägga BUN:s organisation. Detta innebar att regeringen fr. o. m. den 1 juli 1977 medgav BUN rätt att även för den administrativa personal, som ditintills hade varit arvodesanställd, inrätta fasta tjänster, nämligen för en handläggande tjänsteman, en institutionstekniker och en skolvaktmästare.

För budgetåret 1978/79 bör elevantalet vid skolan i enlighet med BUN:s förslag inriktas på 125 elever. Frågan om en ökning av elevantalet bör först prövas verksamhetsåret 1980/81, när tillräcklig erfarenhet torde ha vunnits om i vilken grad eleverna engageras i internationellt utvecklingssamarbete. Elevantalet för vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81 bör därför också inriktas mot 125 elever.

För budgetåret 1978/79 har medel beräknats för omvandling av en arvodesanställd övningslärare till tjänst. I övrigt har inga medel beräknats för nya tjänster. Härutöver biträds dock BUN:s förslag att omvandla två tjänster som förste lärare till tjänster som lärare i lönegrad F 10—12.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet go

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en ökning av anslaget med 682 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Biståndsutbildningsnämnden (BUN) för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett förslagsanslag av 9 433 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 81

D. INFORMATION OM SVEWGE I UTLANDET

D 1. Svenska institutet

1976/77 Utgift 15 304 241 Reservation 887 119

1977/78 Anslag        18 279 000 1978/79 Förslag      20 396 000

Svenska institutet är en statUg stiftelse som enUgt sina stadgar skall främja kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder samt genom informationsarbete i utlandet sprida kännedom om svenskt samhällsliv. Institutet får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning utföra uppdrag och tiUhandahålla produkter och tjänster.

Institutet leds av en styrelse bestående av institutets direktör och tio ledamöter som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen samt för kulturlivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ som har beröring med institutets verksamhet finns rådgivande referensgrupper som tiUsätts av styrelsen. Institutet administrerar det svenska kulturhuset i Paris.

Svenska institutet

Svenska institutet begär för budgetåret 1978/79 ett anslag under tredje huvudtiteln av 28 434 000 kr. varav 391 000 kr. avser kostnader för omhändertagande av FN-stipendiater, för vilka medel anvisas över anslaget III C 2. Det begärda anslaget skulle innebära en ökning under III D 1. med 9 764 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Av detta belopp beräknas 2 914 000 kr. avse pris- och löneomräkning. Återstående del av den begärda ökningen, dvs. 6 850 000 kr., avser främst förstärkningar av institutets huvudprogram. Bl. a. äskas 1 005 000 kr. för utökad verksamhet inom program 3 (informationsverksamhet), 1 205 000 kr. för program 4 (allmän kulturutbytesverksamhet) samt 2 912 000 kr. för program 5 (stipendieverksamhet m. m.) varav 1 643 000 kr. för utökad gäststipendieverksamhet. Vidare begärs medel för personalförstärkningar och administrationskostnader. De föreslagna höjningarna inkluderar medelsbehov för åtgärder föranledda av Sveriges undertecknande av slutdokumentet från Helsingfors-konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).

Föredraganden

Arbetet pågår med den av riksdagen begärda översynen av det svenska kultur- och informationsutbytet med utiandet (UU 1975/76: 8, rskr 1975/76: 164). Med stöd av regeringens bemyndigande har jag, efter

6   Riksdagen 1977/78. 1 samL Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 82

samråd med chefen för utbildningsdepartementet, den 17 februari 1977 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att företa nämnda översyn (Dir. 1977: 20). Utredaren beräknar lägga fram sina förslag under 1978. Med hänsyn härtill är jag inte beredd att ta ställning till någon utvidgning av Svenska institutets verksamhet.

För ökade lönekostnader för befintlig personal vid kontoret i Stockholm beräknar jag 830 000 kr. och för övriga kostnadsökningar 1 450 000 kr. Av det föreslagna anslaget för 1978/79 har jag beräknat att 2 178 000 kr. bör avsättas för att täcka beräknade kostnader för gäst-stipendieverksamheten.

Anslaget bör således räknas upp med 2 117 000 kr. varvid hänsyn har tagits till ett ej disponerat belopp av 163 000 kr. under innevarande års anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenska institutet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 20 396 000 kr.

D 2. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet

1976/77 Utgift 16 440 000

1977/78 Anslag        18 330 000 1978/79 Förslag       19 698 000

Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) är den enhet inom Sveriges Radio som svarar för programverksamheten för utlandet. UTP skall dels själv sända radioprogram, dels producera bandade program för utländska radio- och TV-stationer. UTP skall enligt avtalet mellan staten och Sveriges Radio bedriva informationsverksamhet riktad till utlandet för att ge utländsk publik kunskap om Sverige och ge utiandssvenskar möjlighet att upprätthålla kontakt med hemlandet. Utlandsprogrammets sändningar sker på sju olika språk och riktar sig till aUa världsdelar.

Sveriges Radio begär för 1978/79 ett anslag på 27 409 000 kr., varav 5 100 000 kr. avser ersättning tiU televerket.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Anslag Sveriges Radio Före-

och Televerket draganden

Ersättning för Sveriges Radios

programverksamhet för

utlandet                                 18 330 000 4-9 079 000 -t-l 368 000

Sveriges Radios kostnader      (13 890 000) (-|-8 419 000) (-f-l 168 000)

Televerkets kostnader             (4 440 000) (4-   660 000) (-f   200 000)

Av den begärda bidragsökningen tiU Sveriges Radio anges 6 196 000 kr. avse kompensation för stigande kostnader. Dämtöver äskas 2 223 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet

83

kr. för bl. a. ökad sändningstid samt ökad produktion och distribution av bandade radioprogram och filmer m. m.

Televerket begär en uppräkning av anslaget med 660 000 kr. för att kunna täcka ökade drifts- och kapitalkostnader samt möjliggöra viss komplettering av den tekniska utrustningen.

Föredraganden

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader räknas upp med 1 368 000 kr. varav 200 000 kr. avser ersättning till televerket. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 19 698 000 kr.

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet

1976/77 Utgift 5 862 000 Reservation

6 667 000

7 350 000

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

1 304 245

	Samordnad informationsverksamhet Bidrag till Svensk-internationella pressbyrån Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	1977/78 Anslag	Beräknad ändring 1978/79 Anslags-              Föreframställning      draganden
1. 2. 3.		4 952 000 1 100 000 615 000 6 667 000	+228 000 +475 000 +703 000	+ 503 000 + 90 000 + 90 000 + 683 000

Svensk-internationella pressbyrån (SIP) distribuerar nyhetsbulletiner på ett tiotal språk till cirka 7 000 utländska tidningar och facktidskrifter. Bulletinerna innehåller dels produkt- och företagsinformation, dels allmänna nyheter från Sverige. Sveriges allmänna exportförening begär för budgetåret 1978/79 ett bidrag tiU Svensk-internationeUa pressbyrån med 1 328 000 kr.

Ingenjörsvetenskapsakademien begär bidrag med sammanlagt 1 090 000 kr. för forskarutbyte mellan Sverige och nationella vetenskapsakademier i östeuropeiska länder och Kina. Beloppet innebär en ökning med 475 000 kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår.

Föredraganden

Utrikesdepartementet svarar för ledning och samordning av den med statsmedel finansierade allmänna informationsverksamheten om Sverige

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 84

i utlandet. Denna verksamhet, som alltmer fått karaktär av erfarenhetsutbyte, har som en följd av den snabba utvecklingen av de internationella förbindelserna kommit att få allt större betydelse. Vikten av ett ökat informations- och kulturutbyte över gränserna framhålls bl. a. i slutdokumentet från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK). Även i förbindelserna med utvecklingsländema tillmäts numera detta utbyte ökad betydelse.

Anslaget bör med hänsyn tUl kostnadsökningar räknas upp med 533 000 kr. Av detta belopp bör Svensk-internationella pressbyrån och Ingenjörsvetenskapsakademien tillföras 90 000 kr. vardera. Återstående 353 000 kr. avser kompensation för stigande kostnader för den samordnade informationsverksamheten. Jag beräknar härutöver 150 000 kr. i förstärkning av sistnämnda anslagspost för ökade insatser i anledning av rekommendationerna i slutdokumentet från ESK.

Anslaget bör alltså räknas upp med 683 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 350 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 85

E. DIVERSE

£ 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.

1976/77 Utgift 537 737

1977/78 Anslag 500 000

1978/79 Förslag 550 000

Från anslaget bestrids bl. a. vissa kostnader för bistånd till sjöfolk, andra svenska medborgare och vissa statslösa som blivit nödställda utomlands.

Anslaget bör med hänsyn till belastningen höjas med 50 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kr.

E 2. Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater

1976/77 Utgift 28 792 Reservation 7 510

1977/78 Anslag 40 000

1978/79 Förslag 40 000

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kr.

£ 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

1976/77 Utgift 2 422 000

1977/78 Anslag      ■   3 122 000 1978/79 Förslag        3 592 000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Anslag	Anslags-		Föredra-
		framstäUning		ganden
Utrikespolitiska institutet	1 954 000	+ 1 545 000		+ 374 000
Svenska FN-förbundet	925 000	+ 1239 000		+  75 000
Svenska UNICEF-kommittén	95 000	+	160 000	+    8 000
Svenska sektionen av Inter-
nationella kvinnoförbun-
det för fred och frihet	32 000	+	103 000	+    3 000
Svenska freds- och skilje-
domsföreningen	33 000	+	47 000	+    3 000
Utrikespolitiska föreningar-
nas FN-förbund	28 000	+	108 000	+    2 000
Svenska sektionen av
Amnesty International	55 000	+	25 000	+    5 000
	3 122 000	+3 227 000		+470 000

7   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 86

Utrikespolitiska institutet begär för budgetåret 1978/79 ett anslag över tredje huvudtiteln av 3 499 000 kr. vilket skulle innebära en ökning med 1 545 000 kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår. Av beloppet avser 1 373 000 kr. lönekostnader samt 713 000 kr. lokalhyra m. m. Härutöver äskas 1 003 000 kr. avseende utgivning av vissa publikationer för vilka medel tidigare beviljats från Nämnden för samhällsinformation (NSI). Vidare begärs 250 000 kr. i särskilda lönemedel, 41 000 kr. i bidrag till institutets bibliotek, 39 000 kr. i bidrag till tidskriften "Internationella studier" samt 80 000 kr. för programverksamhet avseende föreläsningar och seminarier i institutets regi.

Av den begärda anslagsökningen beräknas 284 000 kr. avse kompensation för automatiska kostnadsökningar.

Svenska FN-förbundet begär i sin anslagsframställning ett anslag över tredje huvudtiteln av sammanlagt 2 164 000 kr. för 1978/79 vilket skulle innebära en ökning med 1 239 000 kr. i förhåUande till anslaget för innevarande budgetår. Förbundet beräknar medelsbehovet för pris- och löneomräkning till 1 565 000 kr. Vidare beräknas 852 000 kr. för utökad verksamhet avseende bl. a. utvidgad informationsverksamhet samt nya befattningar i förbundets kansli. Därutöver begärs engångsbelopp om sammanlagt 283 000 kr. för inköp av viss utrustning samt finansiering av lageruppbyggnad m, m. Inkomster utom statsbidrag beräknas till 536 000 kr. I anslag över statsbudgeten äskas totalt 2 164 000 kr. I sistnämnda belopp ingår begärd engångsanvisning.

Av de beräknade kostnadema för verksamhet och administration under budgetåret 1978/79 anges 742 000 kr. avse lönekostnader samt 185 000 kr. hyror och andra lokalkostnader. Övriga kanslikostnader beräknas tiU 90 000 kr.

Svenska UNICEF-kommittén anhåller om anslag över statsbudgeten för 1978/79 om totalt 255 000 kr. Äskandet innebär en ökning med 160 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Utöver täckning av stigande administrationskostnader äskas medel för en ny befattning i kommitténs kansli för en assistent. Den begärda personal-förstärkningen motiveras främst med utökad verksamhet i anslutning till det av FN:s generalförsamling beslutade internationella barnåret 1979.

Svenska sektionen av internationella kvinnoförbundet för fred och frihet beräknar kostnaderna för sin planerade verksamhet under 1978/79 tUl totalt 215 000 kr. I anslag över tredje huvudtiteln begärs 135 000 kr.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen anhåller om anslag för budgetåret 1978/79 av 80 000 kr. vilket skulle innebära en ökning med 47 000 kr. i förhållande tUl innevarande budgetår. Föreningen motiverar den begärda höjningen med stigande kostnader och expanderande verksamhet.

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund äskar för budgetåret 1978/

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 87

79 ett anslag av totalt 136 000 kr. Anslaget för innevarande budgetår uppgår till 28 000 kr.

Svenska sektionen av Amnesty International begär för informationsverksamhet om förhållandena rörande de mänskliga rättigheterna i olika länder ett anslag av 80 000 kr. för budgetåret 1978/79. Detta skuUe innebära en ökning med 25 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Medlen avses liksom hittills användas för fortlöpande utgivning av skrifter, utstäUningsverksamhet, Amnestybulletinen, faktablad m. m. Den äskade anslagsökningen motiveras med planer på utökad informations- och UtbUdningsverksamhet.

Föredraganden

Den av riksdagen begärda översynen av arbetsfördelningen mellan och bidragsgivningen till de organisationer som förmedlar information till allmänheten m. m. i utrikespolitiska frågor (UU 1975/76: 8, UU 1976/ 77: 16) har påbörjats. Uppdraget har anförtrotts en särskild utredare. Resultatet av översynen beräknas föreligga under våren 1978.

För Utrikespolitiska institutet beräknar jag en ökning av anslaget för 1978/79 med 374 000 kr. Av beloppet avser 232 000 kr. kompensation för stigande löner och andra kostnader för verksamheten vid oförändrad ambitionsnivå. 142 000 kr. av det föreslagna anslaget avser särskilda lönemedel för bl. a. översyn av lönesättningen.

För Svenska FN-förbundet förordar jag en uppräkning av anslaget med 75 000 kr. till 1 000 000 kr. Jag räknar med att förbundet därmed erhåller täckning för stigande löne- och andra administrativa kostnader vid oförändrad verksamhetsnivå.

Bidraget till Svenska UNICEF-kommittén bör höjas med 8 000 kr. För Svenska sektionen av internationella kvinnoförbundet för fred och frihet samt Svenska freds- och skiljedomsföreningen bör anslagen höjas med 3 000 kr. vardera. För Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund beräknar jag ett med 2 000 kr. förhöjt anslag. Bidraget till Svenska sektionen av Amnesty International bör höjas med 5 000 kr.

Med hänvisning till den inledande sammanställningen och till vad jag ovan anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 3 592 000 kr.

E 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

1976/77 Utgift 5 101000 Reservation

1977/78 Anslag 5 397 000

1978/79 Förslag 6 595 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 88

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRl) är en stiftelse, för vilken Kungl. Maj:t fastställt stadgar den 29 juni 1966. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag riksdagen godkänt med anledning av prop. 1966: 76 (SU 1966: 88, rskr 1966: 203) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.

Stiftelsen leds av en internationell styrelse. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör och andra tjänstemän i enlighet med en personalförteckning som regeringen fastställer samt, som rådgivande organ, ett vetenskapligt råd.

SIPRl

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Institutet	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	4 6	+ 2	—
	10	+2	—

SIPRl begär för budgetåret 1978/79 ett statsbidrag med 7 005 000 kr. Beloppet innebär en ökning i förhållande till anslaget för innevarande budgetår med 1 608 000 kr. Av det begärda anslaget avser 4 959 000 kr. löner och lönekostnadspålägg vilket innebär en ökning med 1 120 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Ökningen avser i sin helhet stigande kostnader för befintiig personal. Av den begärda anslagsökningen för 1978/79 avser vidare 98 000 kr. administrativa och andra institutionella kostnader och 72 000 kr. projektkostnader. Vidare begärs 100 000 kr. för planerad datorisering av visst informationsmaterial samt 270 000 kr. för utökad publikationsverksamhet m. m. SIPRl föreslår vidare att två arvodesanställda befattningshavare överförs till den av regeringen fastställda personalförteckningen.

Institutets intäkter från försäljning av publikationer beräknas till 50 000 kr. DärtiU kommer ett beräknat belopp om 50 000 kr. i återbetald mervärdeskatt.

Föredraganden

Med hänsyn till pris- och lönekostnadsökningar förordar jag att anslaget räknas upp med 1 198 000 kr. varvid hänsyn har tagits till ett ej disponerat belopp av 44 000 kr. under innevarande års anslag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 89

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stockholms itUernationella fredsforskningsiti-stitiit för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 6 595 000 kr.

E 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

1976/77 Utgift 3 600 000

1977/78 Anslag          4 196 000
1978/79 Förslag         4 738 000
	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		FOA	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	7 5	—	—
	12	—	—
Anslag 1,    Seismologiska multipel stationen i Hagfors 2,    Radiakövervakning 3,    Teknisk-vetenskapliga utredningar Ej disponerat belopp	3 037 000 590 000 538 000 31000	+   658 000     110 000    542 000	+ 388 000 +110 000 -       75 000 -       31000
	4 196 000	+ 1310 000	-542 000

Verksamheten avser forskning och utredningar i samband med förhandlingar om rustningsbegränsningar och kontroll samt övervakning av kärnladdningsprov. Verksamheten leds och bedrivs av försvarets forskningsanstalt för utrikesdepartementets räkning.

Den seismologiska multipelstationen i Hagfors har till uppgift att bedriva detektionsseismologisk forskning och internationellt datautbyte samt övervakning av förekommande kärnladdningsprov.

Radiakövervakningen avser bl. a. förekommande kärnladdningsprov samt provstoppskontroll. Teknisk-vetenskapliga utredningar avser s. k. A-, B- och C-krigföring, sambandet mellan nedrustnings- och utvecklingsansträngningarna samt satellitspaning som underlag för nedrustningsförhandlingar.

Försvarets forskningsanstalt (FOA)

FOA begär för budgetåret 1978/79 ett anslag av 5 475 000 kr. vilket innebär en ökning med 1 310 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Av ökningen anges 573 000 kr. avse pris- och löneomräkning. Av begärd volymökning om 737 000 kr. hänför sig 270 000 kr. tiU in-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet 90

ternprogram 1, Seismologiska multipelstationen i Hagfors, och 467 000 kr. till program 3, Teknisk-vetenskapliga utredningar.

Beträffande internprogram 1, Seismologiska multipelstationen i Hagfors, föreslår FOA utökade insatser for mätningar och analyser av kärnvapenprov samt kärnexplosioner för fredliga ändamål. Härför begärs 50 000 kr. i ökat anslag. Vidare begärs medel för fortsatta studier av mätförmågan hos vissa seismologiska stationer i Afrika. Kostnaderna härför beräknas till 160 000 kr. under 1978/79. FOA föreslår i övrigt en uppräkning av anslagsposten med 60 000 kr. för utökade insatser för att studera och förbättra mätförmågan hos seismologiska stationer på södra halvklotet. För pris- och löneomräkning avseende verksamheten under internprogram I äskas 388 000 kr.

För itucrnprogram 2, Radiakövervakning, begärs pris- och löneomräkning med 110 000 kr. FOA föreslår att huvuddelen av verksamheten inom detta program fr. o. m. budgetåret 1978/79 skall ombesörjas av Statens strålskyddsinstitut. Medel skall dock även fortsättningsvis anvisas över anslaget E S på tredje huvudtiteln medan FOA bibehåller programansvaret.

För internprogram 3, Teknisk-vetenskapliga utredningar, begär FOA sammanlagt 542 000 kr. i ökat anslag varav 75 000 kr. i omräkning. Den föreslagna volymökningen om 467 000 kr. avser utökad kapacitet för vetenskapliga utredningar på uppdrag av UD inom områden som radiologisk krigföring, biologiska och kemiska stridsmedel, nya massförstörelsevapen, satelliter som övervaknings- och kontrollmedel m. m.

Av det sammanlagda begärda anslaget för verksamheten under III E 5 om 5 475 000 kr. föreslår FOA att 4 885 000 kr. skall disponeras av forskningsanstalten och resterande 590 000 kr. av Statens strålskyddsinstitut avseende huvuddelen av verksamheten inom internprogram 2.

Föredraganden

För pris- och löneomräkning beräknar jag 573 000 kr. Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget räknas upp med 542 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa åtgärder för rustnitigsbegränsning och kontroll för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 738 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 91

KAPITALBUDGETEN

n. Statens allmänna fastighetsfond

4. Inköp, uppförande och iståndsåttande av fastigheter för utrikesrepresentationen

1976/77 Utgift 13 687 321 Behållning 4 729 358

1977/78 Anslag        12 000 000 1978/79 Förslag       21000 000

Byggnadsstyrelsen

Inflyttning i ambassadanläggningen i Kairo ägde rum i december 1976. Prishöjningar till följd av läget i regionen nödvändiggör en höjning av kostnadsramen från 7,9 milj. kr. tiU 8,1 milj. kr.

Byggnadsarbetena för ambassadanläggningen i Hanoi påbörjades i september 1977. Anläggningen skall enligt tidsplanen stå färdig under senare delen av 1979. Kostnaderna för anläggningen har beräknats tiU 34 milj. kr. i prisläge 1977-04-01.

Ambassadens i Canberra kanslilokaler är belägna i en statsägd fastighet som även inrymmer chefsbostad samt andra personalbostäder. Kan-sUlokalerna har blivit otillräckliga. Efter omdisponering av bostäderna i fastigheten är avsikten att genom ombyggnad tUlskapa mer ändamålsenliga utrymmen för ambassaden. Arbetet härmed avses påbörjas i början av 1978. För arbeten av investeringskaraktär beräknas kostnaderna till 650 000 kr.

Projekteringsarbetet för ny chefsbostad i Teheran inriktas på byggstart i mitten av 1979. Kostnaderna för objektet har beräknats till 4,2 milj. kr.

Projekteringsarbetet för tillbyggnad och omdisponering av kanslilokaler och bostäder inom ambassadanläggningen i New Delhi siktar på att arbetena skall påbörjas i mitten av 1978. Kostnaderna beräknas tiU 3,1 milj. kr.

Under 1976/77 har förvärv skett av kanslifastigheten i Rom till en kostnad av ca 8,7 milj. kr. Vidare har staten under 1976/77 förvärvat två personalbostäder i Canberra, en bostad i Dar es Salaam och tre bostäder i Lusaka för sammanlagt 1,8 milj. kr. De senare förvärven belastar kostnader för Diverse objekt.

Föredraganden

För det i investeringsplanen uppförda nya objektet i Canberra bör som kostnadsram uppföras 650 000 kr. Vidare bör 2,0 milj. kr. föras upp i investeringsplanen för att möjliggöra att ytterligare angelägna projekt påbörjas. Jag avser återkomma med förslag till kostnadsram för eventuella tillkommande projekt.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

92

Kostnaderna för ambassadanläggningen i Hanoi beräknas numera tUl 34 milj. kr. Jag avser senare denna dag vid min anmälan tiU tilläggsbudget II för budgetåret 1977/78 föreslå riksdagen att detta belopp förs upp som kostnadsram för ifrågavarande projekt i investeringsplanen för innevarande budgetår.

Under rubriken Diverse objekt har medel beräknats för bl. a. mindre upprustningsarbeten och motionsanläggningar samt för förvärv av bostäder för personal utsänd av utrikesdepartementet och SIDA.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Jag kommer senare denna dag vid min anmälan till tilläggsbudget II för budgetåret 1977/78 att föreslå att för innevarande budgetår anvisas ett investeringsanslag av ytterligare 7 500 000 kr. avseende Hanoi och inköp av personalbostäder under rubriken Diverse projekt.

Investeringsplan (1 000-tal kronor)

Byggnadsobjekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start	ställande
			Faktisk	Beräknad för
	1976-04-01	1977-04-01	t. o. m. 1976/77	1977/78	1978/79	år-mån	år-mån
Färdigställda,
ej slutredovisade
projekt	24 300	24 300	22 925	466	----
Kairo, amb. anl.	7 900	8 100	7 234	864	----	73-03	76-12
Hanoi, amb. anl.	23 500	34 000	3 272	14 000	13 000	77-09	79-10
Canberra, omb.
av kansli	—	650	—.	400	200	77-11	78-08
Teheran, chefsbostad	3 900	4 200	—	—	650	79-06	81-04
New Delhi, om- och
tillbyggnad	3 000	3 100	—	—	1 700	78-06	80-03
Tillkommande projekt	—	—	—	—	2 000
Diverse objekt 1977/78	6 600	7 000	1933	5 300	—
Diverse objekt 1978/79	—	3 500	—	—	3 200
Projekteringsmedel				1450	2 200
Summa	69 200	84 850	35 364	22 480	22 950
Anslagsberäkning (1 000-tal kronor)
Medelstillgång			Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1977-07-01		4 730	1977/78				22 480
Anslag 1977/78			1978/79				22 950
Statsbudgeten		12 000	Erfarenhetsmässig reducering av
Tilläggsbudget II (förslag)		7 500	medelsförbrukning				-200
Anslag 1978/79 (förslag)	1	21000
Summa		45 230					45 230

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Inköp, uppförande och iståndsåttande av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 93

IV. Statens utlåningsfonder 1. Utrikesförvaltningens lånefond

1976/77 Utgift	900 000
1977/78 Anslag	300 000
1978/79 Förslag	1 400 000

Utiandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna tillgodoses genom lånefonden (prop. 1963: 75 s. 100, SU 1963: 125, rskr 1963: 298).

Fonden uppgår f. n. till 5 325 000 kr. (prop. 1976/77: 100 bil. 6 s. 106, rskr 1976/77: 183, prop. 1977/78: 25). Merparten av fondmedlen disponeras för s. k. allmänna lån i samband med tjänstemans förflyttning. Då synnerliga skäl föreligger får lån beviljas även för medelsbehov som uppkommit under löpande stationering utomlands utan samband med förflyttning. Lånen skall amorteras inom tre år.

En mindre del av fonden disponeras för särskilda lån om högst 5 000 kr. till tjänstemän i utrikesförvaltningen för inköp av möbler och andra inventarier (möbellån). Längsta amorteringstid är fem år, men i övrigt gäller samma villkor som för de s. k. allmänna lånen.

Det totala lånebeloppet får normalt inte överskrida 20 000 kr. enligt nu gällande lånegräns.

Det ökade antalet låneberättigade jämte pris- och kostnadsutvecklingen har medfört ett växande lånebehov som inte kan tillgodoses med nu tillgängliga medel. Jag anser att ytterligare 1 400 000 kr. därför bör tillföras fonden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till   Utrikesförvaltningens  lånefond  för  budgetåret   1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 400 000 kr.

2. Biståndsförvaltningens lånefond

1976/77 Utgift 303 000

1977/78 Anslag 1 000

1978/79 Förslag 400 000

SIDA

Fondens kapital uppgår f. n. till 1,6 milj. kr. Fondens medel används för långivning dels till kontraktsanställda och fredskårister inom den svenska biståndsverksamheten, dels till utsänd personal vid biståndskontor. Lånemedlen disponeras företrädesvis för bilinköp. Antalet lån-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 94

tagare har de senaste budgetåren uppgått till ca 150. Maximibeloppen för lån fastställdes senast år 1974 till 12 000 kr. resp. 15 000 kr. Enligt SlDA:s uppfattning motiverar de stigande priserna på bilar en höjning av lånebeloppen. SIDA föreslår därför att fonden tillförs 400 000 kr. budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Jag ansluter mig tiU SlDA:s bedömning och föreslår att biståndsförvaltningens lånefond tillförs ytterligare 400 000 kr. budgetåret 1978/79. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Biståndsförvaltningens lånefond för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

95

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd tjänsteman den 1 januari 1978

I. Beskickningar med angivande teringsorter

Addis Abeba

(Aden, Port Louis, Tananarive) Alger

(Bamako) Ankara Athen Bagdad

Bangkok

(Singapore, Vientiane) Beirut

(Amman, Damaskus)

Belgrad

(Tirana) Berlin Bern Bissau**

Bogotå

(Panama, Quito) Bonn Brasilia Bryssel

(Luxemburg) Budapest Buenos Aires Bukarest Canberra

(Boroko) Caracas

(Bridgetown, Georgetown,

Port-of-Spain, Port au Prince,

Santo Domingo) Colombo** Dacca Damaskus* Dar es Salaam

(Mogadiscio, Moroni)

Dublin

Gaborone*

Guatemala

(Managua, San José, San Salvador, Tegucigalpa)

Haag

Hanoi

inom parentes av subsidiära ackredi-

Havanna

(Kingston) Helsingfors Islamabad Jakarta

(Manila) Jeddah

(Muscat, Såna) Kairo

(Khartoum, Nicosia) Kinshasa

(Brazzaville, Libreville,

Malabo, Yaoundé) Kuala Lumpur

(Rangoon) Kuwait

(Abu Dhabi, Doha, Manama) Köpenhamn Lagos

(Accra, Niamey.

Ouagadougou,

Porto Novo) Lima

(La Paz) Lissabon London Luanda

(Säo Tomé o. Principé) Lusaka

(Gaborone, Lilongwe) Madrid Manila* Maputo

(Mbabane) Mexico Monrovia

(Abidjan, Bissau,

Conakry, Freetown, Praia) Montevideo

(Asuncion) Moskva

(Ulan Bator) Nairobi

(Bujumbura, Kampala, KigaU)

Med * betecknad beskickning förestås av en t.f. chargé d'affaires. Med ** betecknad myndighet avses ambassadkansli.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

96

New Delhi

(Colombo, Kathmandu) Oslo Ottawa Paris Peking

(Phnom-Penh, Pyongyang) Prag Pretoria

(Maseru) Pyongyang* Quito* Rabat

(Banjul, Dakar, Nouakchott) Reykjavik Rom

(Valletta)

Santiago de Chile

Seoul*

Singapore*

Sofia

Teheran

(Kabul) Tel Aviv Tokio

(Seoul) Tripoli Tunis Warszawa Washington Wellington

(Apia, Nuku-alofa) Wien

II. Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York

Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i

Geneve

Sveriges delegation vid nedrustningskonferensen i Geneve

Sveriges delegation hos Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation hos de Europeiska gemenskaperna i Bryssel

Sveriges ständiga ombud hos Europarådet i Strasbourg

III. Lönade konsulat

a) Generalkonsulat

Antwerpen

Berlin

Chicago

Frankfurt

Genua

Hamburg

Hongkong

Houston

Istanbul

Leningrad

Marseille

Minneapolis

Montreal

New York

Rio de Janeiro

Rotterdam San Francisco Sao Paulo Sydney

b) Konsulat

Barcelona

Las Palmas

Los Angeles

Mariehamn

Palma de Mallorca

Santa Cmz de Tenerife

Szczecin

IV. Olönat konsulat med utsänd tjänsteman i icke-chefsstäUning Munchen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

97

Register

Sid.

Kr.

Översikt DRIFTBUDGETEN

A. Utrikesdepartementet m. m.

4     Utrikesförvaltningen 349 299 000

6 Utlandstjänstemännens representation 6 432 000

7 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat 10 473 000 7     Kursdifferenser 1000

7 Ersättning åt olönade konsuler 3 608 000

8 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom interna-

tionell organisation 15 500 000

8     Kostnader för vissa nämnder m. m. 305 000

8 Kommittéer m. m. 300 000

9 Extra utgifter 380 000 9     Kostnader för officiella besök m. m. 2 500 000

388 798 000

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

10     Förenta Nationerna

10      Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD)

11      Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

11 Europarådet

12 Övriga internationella organisationer m. m.

32 800 000

11 500 000

6 000 000

8 076 000

590 000

58 966 000

C. Internationellt utvecklingssamarbete

15     Bidrag till internationella biståndsprogram

35     Bilateralt utvecklingssamarbete

72     Information

74     Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

77     Biståndsutbildningsnämnden (BUN)

1 295 000 000

2 464 558 000

16 755 000

71854 000

9 433 000

3 857 600 000

D. Information om Sverige i utlandet

81 Svenska institutet

82 Sveriges Radios programverksamhet för utlandet

83 Övrig information om Sverige i utlandet

20 396 000

19 698 000

7 350 000

47 444 000

E. Diverse

85     Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. 85     Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna

utsedda svenska stipendiater 85     Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor 87     Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 89     Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

550 000 40 000

3 592 000 6 595 000

4 738 000

15 515 000

Summa för driftbudgeten   4 368 323 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet 98

Sid. Kr.
KAPITALBUDGETEN

// Statens allmänna fastighetsfond 91      Inköp, uppförande och iståndsåttande av fastigheter för

utrikesrepresentationen 21 000 000

21 000 000

IV Statens utläningsfonder

93     Utrikesförvaltningens lånefond 1 400 000

93     Biståndsförvaltningens lånefond 400 000

1 800 000

Summa för kapitalbudgeten 22 800 000

Totalt för utrikesdepartementet 4 391123 000

KORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1977 770»04

Bilaga 7 till budgetpropositionen 1978

Prop. 1977/78:100 Bilaga 7

Försvarsdepartementet

översikt

Till försvarsdepartementet hör det militära försvaret, civilförsvaret och det psykologiska försvaret. 1 departementet bereds dessutom ärenden rörande samordning mellan totalförsvarets olika grenar.

Det militära försvaret

Försvarsmaktens nuvarande resurser

Försvarsmaktens resurser efter mobilisering framgår av följande sammanställning.

Armén

Fältförband

Fördelningsstaber med stabs-och sambandsförband Ca 50 självständiga infanteri-, pansar-, artilleri- och luftväms(ro-bot)-bataljoner

24 infanteri- och norrlandsbrigader (motsvarande) 5 pansarbrigader (motsvarande) Totalt ca 300 000 man

Lokalförsvarsförband

Ca 100 bataljoner

400-500 självständiga kompanier

Totalt ca 300 000 man

Hemvärnet 98 000 man

Armén totalt ca 700 000 man

Flygvapnet

Ca 15 jaktflygdi visioner

(ca 250 flygplan)

Luftvämsrobotförband

Ca 5 medeltunga attackflygdivi-

sioner, ca 5 lätta attackflygdivi-

sioner(ca 150 flygplan)

Ca 8 spaningsflygdivisioner (ca

80 flygplan)

Ca 5 transportflyggrupper

Ca 5 sambandsflygdivisioner

Ca 10 helikoptergrupper

Basbataljoner

Stridslednings- och

luftbevakningsförband

Riksdagen 1977/78. I samL Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 2

Marinen

Flottan Kustartilleriet

6 jagare Kustarlilleribrigader

21 torpedbåtar Kustartilleribataljoner

8 motortorpedbåtar Spärrbalaljoner och spärrkompanier

17 ubåtar (fasta och rödiga)

3 minfartyg samt hjälpminfartyg Artilleri- och robotbatterier

2 fregatter Kustjägarkompanier

Minsvepare och hjälpminsvepare Minutläggningsdivisioner

Helikoptrar

,   j . , ,    r. t.    j Totalt ca 65 förband

Lednmgs- och basforband

Totalt kan försvarsmakten mobilisera ca 850 000 man (inkl. hemvärn).

Det militära försvarets fortsatta utveckling

1977 års försvarsbeslut, som bestämde totalförsvarets inriktning för femårsperioden 1977/78-1981/82, angav för det militära försvarets del en planeringsnivå som i stort sett överensstämde med nivå B i överbetalhava-rens programplan för perioden. Dessutom avsattes resurser för att möta den framtida löneutvecklingen. 1977 års försvarsbeslut innebar bl. a. en ansträngning för att bromsa kostnadsökningen för ledning och förbandsverksamhet och det därmed minskande utrymmet för materielanskaffning.

Enligt överbefälhavarens programplan för perioden 1978/79-1982/83 har denna ansträngning inte varit tillräcklig. En omfattande omplanering har måst göras i jämförelse med underlaget för 1977 års försvarsbeslut. De senaste årens kostnadsutveckling inom ledning och förbandsverksamhet, materiel-underhåll och byggnadsverksamhet har medfört att de medel som har kunnat avsättas för materielanskaffning är ca en och en halv miljard kronor mindre i den nya femåriga programplanen än i den tidigare planen. I underlaget till 1977 års försvarsbeslut beräknades kostnadsandelen för ledning och förbandsverksamhet till 58,1 % under perioden 1977/78-1981/82.1 överbefälhavarens nu framlagda plan för perioden 1978/79-1982/83 har andelen ökat tni 60,5 %.

I enlighet med 1977 års försvarsbeslut föreslås alt planeringen för den närmaste femårsperioden sker inom en planeringsram av 57 660 milj. kr. i prisläge februari 1977. För budgetåret 1978/79 föreslås en utgiftsram av 11 513,7 milj. kr. i samma prisläge.

Förbättrade värnpliktsförmåner

För budgetåret 1978/79 har drygt 37 milj. kr. beräknats för att förbättra de värnpliktigas förmåner. Dagersättningen föreslås höjd från 12 till 14 kr. Även de familjesociala förmånerna föreslås bli förbättrade. Maximibeloppet för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 3

familjepenning för hustm (motsvarande) föreslås höjt från 27 till 33 kr. för dag och maximibeloppet för familjepenning för barn från 12 till 15 kr. Även reseförmånerna föreslås bli förbättrade.

Krigsorganisationen

Planeringen inriktas mot följande antal enheter i krigsorganisationen.

Förband/enheter	1978	1983
Infanteribrigader	20	20
(varav moderniserade)	-	(10)
Norrlandsbrigader	4	4
Pansarbrigader	5	4
Ylattackflottiljer	3	2
Ubåtar	12	12
Fregattförband	3	-
Kustartilleriförband (bataljoner eller
motsvarande)	33	29
Jaktdivisioner	15	10
Medeltunga attackdivisioner	5,5	5,5
Lätta attackdivisioner	5	3
Spaningsdivisioner	8	6

Markstridsförbanden

Markstridsförbanden omfattar arméförbanden utom vissa luftvärnsförband samt kustartilleriförbanden.

Enligt 1977 års försvarsbeslut prioriteras arméns brigader samt röriigt kustartilleri när det gäller markstridsförband.

Tio infanteribrigader moderniseras.

Särskilda transportförband upprättas. Detta aren totalt sett billigare lösning än att låta terrängfordon för personaltransport ingå organisatoriskt i brigaderna.

De fyra norrlandsbrigaderna behålls och moderniseras.

Enligt tidigare planering utgår en pansarbrigad ur organisationen. En modernisering av ett antal centurionstridsvagnar för fristående pansar- och stridsvagnsförband är önskvärd, men måste vänta på grund av det ekonomiska läget och den osäkerhet som råder om möjligheterna att skapa godtagbara övningsbetingelser för pansarförbanden på Gotland.

Det är väsentligt att ett stort antal lokalförsvarsförband och hemvärnsförband disponeras för försvar av vårt territorium.

Under programplaneperioden börjar anskaffningen av tungt röriigt kustartilleri. Ett antal tunga fasta kustartilleribatterier tillförs organisationen. Vissa äldre lunga fasta batterier moderniseras.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 4

Overvaltensstrids/örbanden

Övervattensstridsförbanden består av ytattackförband, helikopterförband samt min- och minröjningsförband.

F. n. pågår en omstrukturering av ytattackförbanden. Nya torpedbåtar av typ Spica T 131 har levererats. Patrullbåtar levereras. De avses bli beväpnade med sjöroboten Pingvin.Beväpning av torpedbåtarna med sjörobotar planeras. Äldre enheter såsom jagare och fregatter avvecklas i snabbare takt än vad som har förutsatts i tidigare planering.

För att lägga ut större mineringar används i första hand civila fartyg. Därutöver erfordras ett mindre antal speciella stamminfartyg. Ett tredje minfartyg har beställts.

Även minröjningen sköts huvudsakligen med civila fartyg. Av ekonomiska skäl kan speciella minjaktfartyg inte anskaffas.

Fjärrstrids/örbanden

Fjärrstridsförbanden omfattar attackflygförband och ubåtsförband.

Frågan om anskaffning av attack- och skolflygplan tas upp i särskild proposition.

Antalet ubåtar kommer att minska kraftigt trots framtida leveranser av ubåt Näcken (A 14). Mot bakgrund av ubåtssystemets betydande roll i invasionsförsvaret bör även nästa ubåtsgeneration - A 17 - utvecklas och anskaffas. Det är väsentligt att möjligheterna att inom landet utveckla och tillverka ubåtar behålls.

Luftförsvarsförbanden

Luftförsvarsförbanden omfattar jakt-, luftvärnsrobot- och luftvärnsförband samt stridslednings- och luftbevakningsförband.

Jaktflyget genomgår f n. stora förändringar. Den materiella kvaliteten förbättras genom att JA 37 Viggen (Jaktviggen) tillförs. Planeringen inriktas på åtta divisioner JA 37. Handlingsfriheten att skaffa även en nionde jaktdivision bör behållas.

Luftvämsrobot 67 Hawk moderniseras. Luftvärnsrobot 70 tillförs organisationen successivt.

Värnpliktsutbildningen

Värnpliktsutbildningen har i stort sett planerats i enlighet med 1977 års försvarsbeslut. Detta innebär grundutbildning samt repetitionsutbildning som återkommer regelbundet under hela värnpliktstiden. Ekonomiska skäl nödvändiggör dock att repetitionsutbildningen minskas kraftigt under budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 5

Frivilligorganisationerna

De frivilliga försvarsorganisationerna har stor betydelse för totalförsvaret. Vid resurstilldelningen prioriteras organisationer som har till ändamål att bedriva frivillig befälsutbildning eller rekrytera s. k. A- och B-personal för frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret.

Predsorganisationen

Regeringen har överiämnat propositionerom fredsorganisationens utformning för armén och del av marinen (prop. 1977/78:65) samt om försvarsmaktens centrala ledning m. m. (prop. 1977/78:63). Propositionerna syftar bl. a. till att begränsa utgifterna för administration samt för freds- och förvaltningsorganisationen.

Nu gällande mål för personalreduceringar inom försvarsmakten är satt till 3 900 anställda netto under perioden september 1972-september 1979. För den aktuella femårsperioden planeras en personalminskning om minst 2 700 anställda.

Regeringen kommer vidare inom kort att överlämna proposition om ny befälsordning. Propositionen syftar till att förbättra utbildningen till befäl.

Civilförsvaret

Civilförsvarets nuvarande resurser

Civilförsvarets nuvarande resurser efter mobilisering framgår av följande sammanställning.

Ledning

Centrala, regionala och lokala ledningsenheter 10 alarmeringsledningar grupperade i luftförsvarscentraler 28 regionala flyggrupper

Skyddsrum m. m.

Organisation för utrymning och

inkvartering

52 000 skyddsrum med ca 5,3

miljoner platser

3 miljoner skyddsmasker

Undsättning m. m.

185 staber för faltledning

3 000 räddningsgrupper

4 000 brandgmpper 215 förbandsplutoner

2 700 samarit-, sjukvårds- och ambulansgrupper 4 400 bevaknings- och ordningsgrupper 670 verkskyddsenheter

20 undsättningskårer (ca 10000 personer)

21 sanitetsplutoner

Totalt ingår ca 210 000 personer i det allmänna civilförsvaret. Omfattande ändringar i krigsorganisationen pågår f n.

Prop, 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 6

Civilförsvarets fortsatta utveckling

De mål för planeringen som ställs upp i 1977 års försvarsbeslut kan enligt civilförsvarsstyrelsen inte helt nås inom den ekonomiska ram som har anvisats. Civilförsvarsstyrelsen planerar en något lägre verksamhet under perioden 1978/79-1982/83 än vad som ingick i det underiag som låg till grund för 1977 års försvarsbeslut. Regeringen anser dock att det bör vara en stark strävan att behålla den inriktning av verksamheten som förutsätts i försvarsbeslutet.

Enligt riksdagens riktlinjer skall utbildnings- och övningsverksamheten genomföras vid fem anläggningar. Regeringen har beslutat att en ny anläggning skall vara lokaliserad till Skövde. Frågan om att ersätta de nuvarande utbildningsanläggningarna i Katrineholm tas upp senare.

Enligt statsmakternas beslut tillämpas nya regler för skyddsrumsbyggandet från den 1 juli 1979. Förberedelser för tillämpning av reglerna pågår. Frågor om skyddsrumsavgift och ersättning till kommunerna för planläggningsarbete avses tas upp i en senare proposition till riksmötet 1977/78.

För civilförsvar utom skyddsrum föreslås en planeringsram om totalt 1 030 milj. kr. i prisläge febmari 1977 för perioden 1978/79-1982/83. För budgetåret 1978/79 föreslås en utgiftsram om 207,6 milj. kr. i samma prisläge.

För skyddsrumsverksamheten föreslås den åriiga planeringsramen under perioden vara 165 milj. kr. i prisläge februari 1977. För budgetåret 1978/79 föreslås en utgiftsram om 40,2 milj. kr., eftersom de nya reglerna för skyddsrummens finansiering då ännu inte tillämpas.

Det ekonomiska försvaret

För det ekonomiska försvaret har investeringarna måst begränsas i förhållande till föregående års planer. 1 övrigt hänvisas till vad chefen för handelsdepartementet anför i bil. 14 till budgetpropositionen.

Övrigt totalförsvar

Inriktningen av de olika verksamheterna inom övrigt totalförsvar står i överensstämmelse med de grundläggande principer som lades fast i 1977 års försvarsbeslut. Det psykologiska förs v a re t intar en särställning på grund av försvarsviljans avgörande betydelse för vår rriotståndsförmåga. Förslag lämnas om fortsatt utbyggnad av sjukvårdsberedskapen. Utgifterna under budgetåret 1978/79 för övrigt totalförsvar uppgår enligt förslagen till totalt ca 244 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 7

Perspektivplanering m. m.

Inför det försvarsbeslut som förutses år 1982 har regeringen i november 1977 utfärdat anvisningar för genomförande av perspektivplanering inom det militära försvaret och civilförsvaret.

För att ge bättre möjligheter till pariamentarisk påverkan av beslutsprocessen på ett tidigare stadium än hittills kommer en försvarskommitté att tillkallas under år 1978.

Sammanfattning

Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

	Anvisat	Förslag	Förändring
	1977/78	1978/79
Drijibiiägeien
A. Försvarsdepartementet m. m.	1 574,61	2 110,42	+	535,8
B. Arméförband	3 651,0	3 810,9	+	159,9
C. Marinförband	1 438,8	1 596,4	+	157,6
D. Flygvapenförband	3 429,2	4 036,1	+	606,9
E. Central och högre regional ledning	436,4	479,6	+	43,2
F. Gemensamma myndigheter och
funktioner	995,8	1 157,8	+	162,0
G. Civilförsvar	218,8	239,8	+	21,0
H. Övrig verksamhet	33,7	35,5	+	1,8
Summa driftbudgeten	11778,3	13 466,5	+ 1 688,2
Kapiialbiidf;eien
Il    Statens allmänna fastigheisfond	13,8	10,23	-	3,6
III   Försvarets fastigheisfond	403,0	423,8	-t-	20,8
VII Fonden för förlag till statsverket	45,0	42,0	-	3,0
IX   Diverse kapitalfonder	34,0	10,0	-	24,0
Summa kapitalbudgeten	495,8	486,0	-	9.8
Totalt för försvarsdepartementet	12 274,1	13 952,5	+ 1	1 678,4

' Inkl. 1 543,4 milj. kr. för beräknade pris- och lönehöjningar till medelprisläge för budgetåret 1977/78.

2             Inkl. 2 074 milj. kr. för beräknade pris- och lönehöjningar till medelprisläge för bud
getåret 1978/79.

3             Investeringsanslaget Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anlägg
ningar för försvarets forskningsanstalt har förts över från försvarets fastighetsfond till
statens allmänna fastigheisfond.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

1 Säkerhetspolitiska överväganden

1 prop. 1976/77:74 (bil. I s. 47) lämnade jag en utföriig redogörelse för den internationella utvecklingen och inriktningen av den svenska säkerhetspolitiken. Jag redogör i det följande för min bedömning av den internationella utvecklingen sedan dess.

Den politiska avspänningsprocess som i flera år har kännetecknat förhållandet mellan de båda supermakterna och militärblocken har fortgått under år 1977. Fastän störningar har förekommit, finns det anledning tro att supermakterna inte vill låta tillfälliga klimatförsämringar hindra avspänningens vidareutveckling.

Avspänningen förestavas av en ömsesidig önskan att befästa samlevnaden i fred och undvika varje utveckling som kan leda till ett för båda parter förödande kärnvapenkrig men innebär inte att ideologiska motsättningar och misstro mellan maktblocken har upphört. Inte heller innebär den att någon reduktion har skett av vare sig strategiska eller konventionella styrkor.

Kärnvapenkapprustningen fortsätter. Den allt snabbare vapenteknologiska utvecklingen leder till att suf)ermakterna söker garantera sin säkerhet på en successivt högre rustningsnivå. Risken är att de resultat som kan uppnås vid nedrustningsförhandlingar inte hinner få verklig betydelse till följd av denna utveckling.

Även de konventionella vapnen genomgår en snabb teknologisk utveckling. Moderniseringar av förband och vapensystem fortsätter, inte minst i Europa, där de båda stormaktsblocken alltjämt håller stora och insatsberedda styrkor. Förhandlingarna i Wien om styrkereduktioner i Centraleuropa (M (B) FR) har alltjämt inte förts framåt.

Likväl har förhandlingsläget på nedrustningssidan under det gångna året kännetecknats av ökade ansträngningar. Supermakternas förhandlingarom ett nytt avtal för begränsning av de strategiska vapnen (SALT 11) bedrivs

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 9

uppenbariigen med en stark strävan från parternas sida att nå resultat. Förhandlingarna uppges avse dels ett vidareförande av SALT 1-överenskom-melsen som skulle gälla till år 1985, dels ett treårsprotokoll med temporära överenskommelser på områden vilkas slutgiltiga lösning inte kan regleras nu, dels frågan om vilka principer som skall gälla för fortsatt förhandling om senare avtal. Det är ännu ovisst när förhandlingarna kan komma att slutföras.

I frågan om ett fullständigt förbud mot kärnvapenprov (CTB) - som i flera år har utgjort ett av prioritetsärendena på dagordningen för nedrustningskonferensen i Geneve - har trepartsförhandlingar under året förts mellan USA, Storbritannien och Sovjetunionen. En huvudpunkt för oenighet har varit Sovjetunionens krav på att fredliga kärnexplosioner skall undantas från ett förbud. Sedan Sovjetunionen nu förefaller ha frångått detta krav, har förhoppningarna ökat om att en trepartsuppgörelse och därefter en bredare internationell överenskommelse skall kunna uppnås i en nära framtid. Både formen för och varaktigheten av en överenskommelse är dock alltjämt öppna frågor på vilkas slutliga lösning ett avtal beror.

Ett varaktigt fullständigt provslopp skulle kunna utgöra etl effektivt första steg på vägen till kärnvapennedrusining. Det skulle samtidigt utgöra ett viktigt led i ansträngningarna alt förhindra spridning av kärnvapen till nya stater.

På den internationella scenen tilldrar sig Mellersta Östern och södra Afrika alltjämt största uppmärksamheten som krisområden, där det finns risk för väpnad konflikt. På Afrikas horn pågår redan en sådan konflikt.

Beträffande Mellersta Östern enades supermakterna under hösten om att den fömlskickade Genéve-konferensen borde kallas samman före årets utgång. Konferensen har emellertid ännu inte kommit till stånd, främst till följd av parternas oenighet om formerna för palestinsk representation. Vad den senaste utvecklingen av Egyptens relationer med Israel och arabstaterna kommer att innebära på längre sikt är svårt att förutse.

De brittisk-amerikanska försöken att uppnå en förhandlingslösning i Rhodesia har ännu inte lett till resultat. 1 Namibia, där Sydafrikas illegala ockupation består, återståralltjämt att skapa förutsättningar för fria val under FN:s kontroll. 1 Sydafrika har under året förekommit oroligheter och långtgående repressionsåtgärder från regeringens sida. FN:s säkerhetsråd fattade under hösten tvingande beslut om vapenembargo mot Sydafrika. Detta är första gången som FN har kunnat enas om sanktioner mot en medlemsstat.

Vad gäller Europa inleddes under hösten i Belgrad det första uppföljningsmötet till den två år tidigare avslutade konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK). Mötets uppgifter är dels att konstatera hur bestämmelserna i konferensens slutdokument hittills har omsatts i prakti-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 10

ken, dels att enas om eventuella ytteriigare åtgärder för att fullfölja dessa bestämmelser och förbättra säkerheten och samarbetet i Europa samt att vidareutveckla avspänningen, dels att besluta om lämpliga former, tid och plats för ett nytt uppföljningsmöte efter Belgrad samt att överväga möjligheten av en ny konferens. Sverige har medverkat i förslag till mötet som bl. a. syftar till att ge de deltagande staterna större utbyte av de s. k. förtroende-skapande åtgärderna på det militära området.

Situationen i Norden präglas av lugn och stabilitet. Den militära uppbyggnad som har skett på Kolahalvön under senare år har väckt uppmärksamhet också i vårt land. Styrkeuppbyggnaden anses utgöra ett viktigt led i Sovjetunionens ambitioner att upprätthålla den strategiska balansen mellan supermakterna. Oavsett hur uppbyggnaden tolkas är det uppenbart att den är en del av hela Nordkalottkomplexet, vilket inrymmer intressemotsättningar som kan ge upphov till konflikter. En fast och konsekvent svensk utrikes- och försvarspolitik spelar en viktig roll för att vidmakthålla stabiliteten i det nordiska området.

Utvecklingen under det senaste året ger inte anledning att ändra den bedömning av den internationella situationen som jag redovisade i prop. 1976/77:74. Inriktningen av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik enligt 1977 års försvarsbeslut bör alltjämt gälla.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att yttra sig över vad jag har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet jj

2 Det militära försvaret

2.1 Planerings- och ekonomisystemet

Till att börja med vill jag lämna en kort redogörelse för försvarets planerings- och ekonomisystem vad gäller det militära försvaret. Vid redogörelsen anger jag också var i propositionen som systemets olika delar tas upp.

Grundtanken i försvarets planerings- och ekonomisystem är att särskild vikt skall läggas vid att ange de långsiktiga målen för försvaret, så att de kan tjäna som vägledning vid planering och genomförande av verksamheten inom försvarsmakten.

Planeringen inom det militära försvaret är inriktad på att underhålla och utveckla ett visst antal förband i krigsorganisationen. Vid genomförandet av den planerade verksamheten skall eftersträvas att decentralisera och delegera olika beslut så långt ned i organisationen som möjligt.

1 försvarets planerings- och ekonomisystem indelas verksamheten vid myndigheterna i tre huvudfunktioner, nämligen en operativ funktion, en programfunktion och en produktionsfunktion. Den operativa funktionen svarar för det operativa krigs förbe red elsearbetet. Funktionen utövas av överbefälhavaren och militärbefälhavarna. Programfunktionen svarar för att formulera mål för programmen, fördela resurser och kontrollera att målen uppfylls. Under regeringen utövas denna funktion främst av överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna. Produktionsfunktionen svarar för att de mål som anges av programfunktionen uppfylls i största möjliga utsträckning och på det sätt som är mest rationellt. Produktionsansvariga myndigheter är huvudsakligen försvarsgrenscheferna när det gäller utbildning, försvarets materielverk i fråga om utveckling och anskaffning av materiel, försvarets forskningsanstalt i fråga om forskning och fortifikationsförvaltningen när det gäller anskaffning och underhåll av mark och anläggningar.

Utöver de nämnda huvudfunktionerna finns specialist- eller fackfunktioner för verksamhet som berör flera program eller produktionsområden och som kräver särskild kompetens. För fackfunktionerna svarar särskilda fackmyndigheter.

I planerings- och ekonomisystemet läggs särskild vikt vid krigsförbanden. Dessa förs samman i delprogram. Pansarbrigader, ubåtsförband och jaktförband är exempel på sådana. Delprogrammen läggs samman efter två modeller. Den ena ger avvägningsprogram och den andra organisatoriska huvudprogram.

Avvägningsprogrammen är avsedda att utnyttjas främst i den långsiktiga planeringen. Jag vill understryka alt indelningen i och benämningen på avvägningsprogrammen är föränderiig och måste anpassas med hänsyn till behoven i studie- och planeringsverksamheten. Indelningen i organisatoriska huvudprogram återspeglar ansvarsförhållandena i fredsorganisationen.

Överbefälhavaren  beskriver  i  programplan  för det  militära  försvaret

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 12

försvarsmaktens krigsorganisatoriska utveckling enligt avvägningsprogrammen. Cheferna för armén, marinen och flygvapnet beskriver i sina programplaner utvecklingen inom de försvarsgrensinriktade organisatoriska huvudprogrammen.

Följande figur visar hur delprogrammen f n. förs samman till avvägningsprogram och organisatoriska huvudprogram.

Avvägnings-program

Över-	Fjärr-
vattens-	sirids-
sirids-	förband
förband
(s. 62)	(s. 63)

Luft-	Central
för-	och
sv ars-	högre
förband	regional
	ledning
(s. 64)	(s, 64)

Allmän försvars-forskning

(s. 65)

Gemensamma myndigheter och funktioner

Del pro-    _ gram       [J

Organisa-	Armé-	Marin-
toriska	förband	förband
huvud-
program
	(s. 90)	(s. 109)

Flygvapenförband

(s. 127)

Central och högre regional ledning

(s. 143)

Gemensamma myndigheter och funktioner

(s. 175)

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

13

Verksamheten inom det militära försvaret indelas efter: sin karaktär i delproduktionsområden. Dessa förs samman till huvudproduktionsområden och avvägningsområden enligt följande figur.

Huvudproduktionsomräden  Delproduktionsomräden

Awägningsområden

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Operativ och krigsorga-nisatorisk verksamhet

Ledning och förbandsverksamhet

Utbildning till och av fast anställd personal m. m.

Grundutbildning av värnpliktiga

Vidmakthållande

Repetitionsutbildning av värnpliktiga

Centralt vidtaget ma-terielunderhåll m. m.

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Markanskaffning

Anskaffning av befästningar m. m.

I Omsättning och tillförsel

Anskaffning av anläggningar

Anskaffning av kaserner m. m.

Iståndsättning av befästningar och kaserner m. m.

Forskning och utveckling

Utvecklingsarbete

Tillämpad forskning

Forskning och utveckling

Grundforskning

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

14

Indelningen i avvägningsområden används i den långsiktiga planeringen och indelningen i huvudproduktionsområden i den löpande verksamheten.

Anslagen till de tre försvarsgrensinriktade huvudprogrammen avgränsas efter indelningen i huvudprogram och huvudproduktionsområden. Anslagen inom de två övriga huvudprogrammen knyter i stort an till indelningen i delprogram och huvudprodukiionsområden. Anslagsindelningen framgår av följande figur.

Huvudproduktionsområde Huvudprogram

Arméförband

Ledning och förbandsverksamhet

Anslag B (s. 90)

Materielanskaffning

Anslag B 2 (s. 97)

Anskaffning av anläggningar

Anslag B 3 (s. 101) och III 1

(s. 278)

Forskning och utveckling

Anslag B 4 (s. 105)

Marinförband

Anslag C 1 (s. 109)

Anslag C 2 (s. 116)

Anslag C 3 (s. 120) och III 2 (s. 293)

Anslag C 4 (s. 123)

Flygvapenförband

Anslag D (s. 127)

Anslag D 2 (s. 135)

Anslag D 3 (s. 138) och III 3 (s. 300)

Anslag D 4 (s. 142)

Central och högre regional ledning

Anslag E 1-E6 (s. 143-169)

Anslag E 7 (s. 169)

Anslag E 8 (s. 171) och III 4 (s. 311)

Anslag E 7 (s. 169)

Gemensamma myndigheter och funktioner

Anslag

F 1-F4

(s. 175-202)

F 6-F 22

1 (s. 210-271)

Anslag
F3(s.	186)
F6(s.	210)
F17(s	254)
F2I (s	265)

Anslag

F 23 (s. 272)

II 5 (s. 275)

III 5(s. 317)
IX 1 (s. 323)

Anslag
F2(s.	181)     !
F5(s.	202)
F 10 (s	225)   1
F 13 (s	237)   1

Den indelning i fack som f n. tillämpas i planerings- och ekonomisystemet framgår av följande sammanställning där också de olika fackmyndigheterna anges.

Fack

Fackmyndighet

Behandlas på s.

Underrättelsetjänst Personalvård

Upplysningsverksamhet Hälso- och sjukvård Förrådsverksamhet

Överbefälhavaren Chefen för försvarsstabens

personalvårdsbyrå Överbefälhavaren Försvarets sjukvårdsstyrelse Försvarets materielverk

21 20

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

15

Fack

Fackmyndighet

Behandlas på s.

Förrädsverksamhet beträffande sjukvårdsmateriel

Verksiadsdrift

Förplägnad

Materielunderhäll

Materielunderhåll beträffande sjukvårdsmateriel

Datamaskindrift

Fastighetsförvaltning

Rationaliseringsverksamhet

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk 21

Försvarets materielverk 21

Försvarets sjukvårdsstyrelse
Försvarets civilförvaltning
Fortinkationsförvaltningen
Försvarets rationaliserings
institut 22

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 16

2.2 Verksamheten    under    det    senast     förflutna    budgetåret

(1976/77)

Myndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat in årsredovisningar avseende produktionen under budgetåret 1976/77. Årsredovisningarna behandlar de i regleringsbrevet angivna uppdragen m. m. De tas därför upp och presenteras under resp. anslag. Jag finner det emellertid angeläget att också lämna en sammanfattande redogörelse för hur uppgifterna har genomförts och hur tilldelade resurser har använts samt i förekommande fall orsakerna till stömingar i verksamheten. Redogörelsen grundas i huvudsak på produktionsmyndigheternas årsredovisningar och det underlag som överbefälhavaren har lämnat.

Jag lämnar också en sammanfattning av läget inom huvudprogrammen Arméförband, Marinförband och Flygvapenförband som det har beskrivits i resp. programplan för perioden 1978/79-1982/83.

Vissa fackmyndigheter har vidare lämnat årsredovisningar avseende sina fack. Jag redovisar en sammanfattning av verksamheten inom facken förrådsverksamhet, förplägnad, materielunderhåll, hälso- och sjukvård samt rationaliseringsverksamhet.

Jag sammanfattar slutligen erfarenheterna av den revisionsverksamhet som har bedrivits inom det militära försvaret under budgetåret 1976/77.

1976/77 var det sista budgetåret i den period som omfattades av 1972 års försvarsbeslut. En ogynnsam prisutveckling i förening med ökade lönekostnader samt krav på återbetalning av de överskridanden som gjordes under budgetåret 1975/76 har medfört förändringar i den av myndigheterna planerade verksamheten. Så långt möjligt har dock åtgärder som minskar handlingsfriheten eller krigsorganisationens effekt undvikits.

Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet har i huvudsak följt fastställda planer.

Omorganisationen på lägre regional och lokal nivå (OLLl) har i allt väsentligt genomförts inom armén och marinen. Inom flygvapnet har verksamhetsåret i stor utsträckning präglats av övergången till ny flottiljorganisation. Chefen för flygvapnet avser alt ställa samman erfarenheterna av den nya organisationen med början under våren 1978. Uppföljningen av OLLI-projektet inom armén och marinen har resulterat i smärre organisationsförändringar. Organisationen anses dock i stort sett lämplig.

Antalet anställda inom försvarsmakten var i mars 1977 ca 48 000, vilket motsvarar ca 46 000 helårsanställda. Personalstyrkan har minskats med närmare 800 anställda under budgetåret 1976/77. Detta innebär att personalminskningen i stort sett följer uppgjorda planer.

Utbildningen till och vidareutbildningen av anställd personal har i stort sett genomförts planenligt och med ett i huvudsak gott resultat. I likhet med föregående år finns emellertid vissa brister i fråga om truppföring och trupputbildning. Detta beror främst på otillräcklig tillgång på övningstrupp.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 17

Inom armén minskar fortfarande antalet elever som genomgår regements-olTicersutbildning. Antalet ulexaminei-ade från krigsskolan år 1977 kommer att bli det lägsta på 15 år. Elevantalet har minskat vid plutonsofficerskurserna. Kompaniofficersutbildningen har genomförts med i huvudsak oförändrad volym jämfört med föregående budgetår. Rekryteringen till kadettskolorna är fortfarande otillräcklig, även om en viss ökning har skett. Rekryteringen till reservofficersutbildningen är fortfarande för låg. Regeringen har beslutat om obligatorisk kompanibefälsutbildning för värnpliktiga fr. o. m. budgetåret 1978/79.

Inom marinen har utbildningen till fast anställt befäl i huvudsak genomförts i planerad omfattning utom vad gäller kompaniofficerare vid kustartilleriet. Rekryteringen har begränsats av ekonomiska skäl. För att förbättra rekryteringen till plutons- och kompaniofficers- samt mariningenjörsutbildningen har regeringen medgett att särskilda åtgärder får vidtas. Dessa väntas ge resultat fr. o. m. budgetåret 1977/78.

Inom flygvapnet har flygförbudet för flygplan 37 och låg tillgänglighet för flygplanen orsakat brister i måluppfyllelsen vad avser flygutbildningen, främst på flygplan 37 men även på flygplan 35. Bastjänstutbildningen av fast anställd personal har fått stå tillbaka för produktionen av flyg- och striltid. Rekryteringen av fast anställd personal till flygvapnet har i stort sett varit tillfredsställande och behovet av elever har kunnat tillgodoses utom i fråga om flygtekniker och plutonsofficerare för stril- och sambandstjänst. Rekrytering och uttagning till den återupptagna utbildningen av reservofficerare på flyglinjen har genomförts i samverkan med representanter för flygbolagen SAS och LIN. Utbildningen har börjat.

Icke planerade avgångar och otillräcklig rekrytering har skapat problem inom alla försvarsgrenar. Trots detta redovisar försvarsgrenschefema i stort sett godtagbara utbildningsresultat. De pekar emellertid på att detta i en hel del fall har kunnat uppnås bara genom betydande arbetsinsatser av enskilda, bl. a. genom ett stort uttag av övertid.

Under budgetåret har g r u n d u t b i 1 d a t s ca 44 000 vämpliktiga som har tillförts krigsorganisationen. Avgångarna under utbildningstiden har minskat. Arbetet med att minska avgångarna fortsätter. Försvarsgrenscheferna redovisar godtagbara utbildningsresultat för förbandens huvuduppgifter. Utbildning i andrahandsbefattningar, reservmetoder m. m. ryms inte inom utbildningstiden. Vidare redovisas brister i fråga om fält- och sjövana.

Repetitionsutbildningen har delvis begränsats för att minska kostnaderna. Krigsförbandsövningar har genomförts med ca 90 000 värnpliktiga. Motsvarande antal under budgetåret 1975/76 var ca 104 000. Ett system för differentierad och avkortad utbildning har tillämpats för vissa förband. Repetitionsutbildningen har genomförts med i huvudsak bra resultat. Huvuddelen av förbanden har godkänts. Vissa uppgiftsminskningar

2 Riksdagen i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 18

har dock varit nödvändiga för att anpassa verksamheten till tillgängliga resurser. Detta har i vissa fall medfört att förband har en begränsad krigsanvändbarhet omedelbart efter mobilisering.

Inom armén har viss repetitionsutbildning måst planeras om under budgetåret. Åtgärderna har omfattat inställda krigsförbandsövningar för ca 14 500 värnpliktiga, inställda särskilda övningar för 6 600 värnpliktiga och förkortning av tiden för krigsförbandsövning.

Frivilligorganisationerna har under budgetåret fött en ökad anslutning.

Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Materielanskaffning har i huvudsak följt uppgjorda planer. Till armén har planenligt levererats tidigare beställda infanterikanonvagnar och terrängbilar. Av övrig levererad materiel kan nämnas radiostationer, stridsvagnsminor och auto-matkarbiner. Tyngdpunkten i renoveringsverksamheten har lagts på stridsfordon och luftvärnsmateriel. Till marinen har levererats de två sista enheterna av tidigare beställda tolv torpedbåtar av typ Spica T 131, ett antal transportbåtar för kustartilleriet samt vapenmateriel för pågående fartygsbyggen och kustartilleribatierier. Installation av tunga kustartilleribatterier av typ ERSTA har fortsatt. Generalöversynerna av vissa stridsfartyg har begränsats av ekonomiska skäl. För flygvapnets vidkommande har anskaffningsprogrammet för de olika versionerna av flygplan 37 Viggen i stort sett kunnat följas. På flygplan 35 Draken har vissa modifieringsåtgärder vidtagits för att förbättra flygsäkerheten. Stridsledningssystemet har förbättrats genom åtgärder inom spanings- och sambandsområdena.

Beställningsverksamheten har inriktats på att i första hand fullfölja och komplettera tidigare beställda viktigare vapensystem. Under budgetåret har beställningen av pjäser och centralinstrument till haubitssystem 77 utökats. Vidare har ytteriigare delar av flygplansystem 37 Viggen beställts enligt planerna. Övrig beställd materiel utgörs av bl. a. vapenmateriel, t. ex. eldhandvapen, specialammunition, sambands- och stridsledningsmateriel samt fordonsmateriel. Minfartyg 3 och minjaktfartyg har inte kunnat beställas.

Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar har i allt väsentligt kunnat genomföras på det sätt som var planerat.

Svårigheter gör sig alltmer gällande när markanskaffning för försvaret planeras och genomförs. Anskaffningen av mark för armén har inte kunnat genomföras i planerad omfattning. Under budgetåret har dock större anskaffningar för armén genomförts för att utvidga Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk och för de nya övnings- och skjutfälten i Uddevalla och Arvidsjaur. För övriga huvudprogram har behövlig mark kunnat anskaffas. Totalt har ca 1 800 ha mark anskaffats.

Samtliga elva planerade större befästningsobjekt har börjat byggas. I fråga om anskaffning av kaserner m. m. har 20 större objekt påbörjats av de 25 som

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 19

var planerade. Byggstarterna för nybyggnad av en motorprovanläggning vid P4 i Skövde,en värmecentral vid P 10i Strängnäs,en värmécéritral vid A 4i Östersund, en skolbyggnad vid Lv 3 i Norrtälje och nybyggnad av lokaler för försvarets materielverk i Linköping som var planerade att äga rum under budgetåret 1976/77 har av olika skäl lagts senare.

Verksamheten avseende iståndsättning av befästningar och kasemer m. m. har bl. a. resulterat i att sju kaserner blivit färdigrenoverade under budgetåret. Vid budgetårets utgång pågick renovering av ytteriigare tolv kaserner. Vidare har bl. a. ca 50 smärre befästningsobjekt satts i stånd. Även övrig verksamhet inom detta delproduktionsområde har i huvudsak genomförts i enlighet med planerna.

Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling har vad gäller tillämpad forskning och utvecklingsarbete i stort sett genomförts enligt uppgjorda planer. Huvuddelen av resurserna har använts för att utveckla flygplansystem 37 Viggen med tillhörande utrustning.

För armén har utvecklingsarbete för modifiering av stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302 påbörjats samtidigt som studierna av ett framtida stridsfordon har fortsatt. Under budgetåret har studier av olika pansarvärns-vapen, bl. a. lätt pansarvärnsrobot, genomförts och studierna av mörkeriuft-väm intensifierats. För marinens vidkommande har viss projektering och utveckling samt försök beträffande fartygs- och kustartilleriobjekt genomförts.

Tillämpad forskning och grundforskning har bedrivits främst av försvarets forskningsanstalt. Under budgetåret har påbörjats en omstmkturering av vissa delar av forskningen. Försvarets forskningsanstalt anmäler en bristande balans mellan de mål som har uttryckts i planerna och möjlig produktion. Orsaken anges vara bl. a. brist på kvalificerade uppdragsledare, ökad personalröriighet samt bristande rekrytering.

Jag går så över till redogörelsen för läget inom huvudprogrammen Arméförband, Marinförband och Flygvapenförband enligt programmyndigheternas programplaner.

Chefen för armén anger att krigsorganisationen inom huvudprogrammet Arméförband som helhet har en godtagbar effekt sett mot nuvarande hotbild. Kunskaperna anges som godtagbara för huvuddelen av förbanden och tillgången på materiel i mobiliseringsförråden är i huvudsak god. Förkortningen av gmndutbildningen fr. o. m. budgetåret 1972/73 och försöken med förkortad repetitionsutbildning fr. o. m. budgetåret 1973/74 har enligt chefen för armén inneburit minskad förmåga att uppträda i bataljonsförband, minskad mångsidighet och därmed sämre uthållighet.

Chefen för marinen anger att styrkan inom huvudprogrammet Marinförband ligger i effektiva torpedbåtar, vissa moderna ubåtar samt lätta fasta batterier och rörliga spärrförband. Svagheterna utgörs främst av den otill-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 20

räckliga förbandstillgången, den höga åldern på viktig materiel, bristen på sjöroboibeväpning av ytattackförband samt den begränsade tillgången på telemotmedel. Kunskaperna är enligt chefen för marinen godtagbara hos huvuddelen av personalen vid förbanden. På grund av de begränsningar som har gjorts av krigsförbandsövningarna anges emellertid användbarheten omedelbart efter mobilisering vara begränsad. Chefen för marinen anser att mobiliseringsberedskapen i huvudsak är god vid de moderna ytattack- och ubåtsförbanden samt de fasta och rörliga kustartilleriförbanden, medan brister redovisas för vissa minröjningsförband och minspärrtroppar. Enligt marinchefen har mobiliseringstiderna för vissa förband förlängts.

Chefen för flygvapnet anger att huvudprogrammet Flygvapenförband i huvudsak uppvisar en godtagbar effekt i krigsorganisationen. Förbandens kvalitet och antal anges vara godtagbar. Brister finns dock enligt chefen för flygvapnet beträffande delar av strilsystemet,jaktförbandens förmåga att lösa andrahandsuppgifter, vissa spaningsförbands förmåga på grund av pågående omskolning till flygplan S 37 samt flygtransportförbandens resurser. Chefen för flygvapnet framhåller att insats- och mobiliseringsberedskapen genomgående är hög inom huvudprogrammet.

Jag går så över till läget inom vissa fack enligt fackmyndigheternas redovisningar.

Försvarets materielverk är fackmyndighet för facket Förrådsverksamhet. Förrådsverksamheten (exkl. lokalkostnader) bedöms ha kostat ca 350 milj. kr., varav ca 80 % utgörs av personalkostnader och ca 20 % av kostnader för materiel och tjänster.

Den centrala förrådsledningen vid fortifikationsförvaltningen och försvarets sjukvårdsstyrelse har förts över till försvarets materielverk under budgetåret. Detta innebär att materielverket i princip har fackansvar för all förrådsverksamhet inom försvarsmakten utom den som avser läkemedel och levande djur. Samarbetet i planerings- och budgetprocessen mellan materielverket och program- och produktionsmyndigheterna har varit tillfredsställande. Enligt vad försvarets materielverk anger har materielverket på gmnd av brister i rapportering och prestationsvärderingsmetoder inte kunnat utvärdera om verksamheten inom facket har varit rationell. Fömödenhets-redovisning har enligt materielverket kunnat genomföras i godtagbar omfattning. Under budgetåret 1976/77 har antalet anställda inom facket förråds-verksamhet minskat med ca 200. För OLLI-organisationen (förrådsverksamheten) uppsatta personalminskningsmål kan dock enligt försvarets materielverk inte uppnås förrän alla verksamhetsställen har fått rationella förråd och berörda förnödenhetssystem har ersatts av ett terminalorienterat redovisningssystem (system TOR). Inom armén och marinen har huvuddelen av de för OLLI-organisationen planerade förrådsbyggnaderna uppförts. Inom flygvapnet har resurser inte kunnat sättas av för förrådsutbyggnad i planerad omfattning. Under budgetåret 1976/77 har tio nya serviceförråd tagits i bruk, varav åtta för armén och två för marinen. Den stora satsning på utbildning som har föranletts av OLLI-organisationen har fortsatt under budgetåret.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 21

Försvarets materielverk är även fackmyndighet för lacket Förplägnad, Totalkostnaderna (exkl. lokalhyrorbch energikostnader) för utspisning under budgetåret 1976/77 är 260,8 milj. kr. Därav tar livsmedel 138,7 milj, kr, (ökning med 9 %), personal 116 milj. kr, (ökning med ca 17 96)samt materiel m. m. 6,1 milj. kr, (ökning med 20 96). Under året har tio militärrestauranger satts i stånd, Iståndsättning har påbörjats vid åtta militärrestauranger. Vid militärrestaurangerna har utspisningen gått ned från i genomsnitt 99 000 portioner per dag under budgetåret 1975/76 till 95 000 portioner per dag under budgetåret 1976/77,

Försvarets materielverk är vidare fackmyndighet för facket Materielunderhåll. Redovisningen av facket har ännu inte funnit former som ger underiag för en analys av utvecklingen inom försvaret som helhet. Överbefälhavaren har i programplan för perioden 1978/79-1982/83 anmält sin avsikt att utreda orsaken till kostnadsstegringarna som är särskilt besvärande. Syftet är att på lång sikt minska kostnaderna för materielunderhållet. Arbetet med dessa frågor har börjat i försvarsstaben och vid ansvariga tack- och produktionsmyndigheter.

För armén har nya rutiner fastställts för vård och förrådsställning av materiel vid krigsförbandsövningar. Ett nytt materieluppföljningssystem har börjat tillämpas. Uppföljningen syftar enligt försvarets materielverk till att sänka materielunderhållskostnaderna resp. öka materielens tillgänglighet.

För marinen anger försvarets materielverk att verksamheten inom facket i hög grad har präglats av den ekonomiska situation som marinen befinner sig i. Under året har den planerade krigsorganisationen och rustningsvolymen förändrats. Kostnadsökningen inom materielunderhållsområdet har enligt försvarets materielverk medfört ambitionssänkningar.

För flygvapnet anmäls att det inom facket materielunderhåll pågår en rad projekt som syftar till bl. a. bättre underiag för uppföljning av verksamheten, bättre underiag för analys före beslut m. m.

För facket Hälso- och sjukvård är försvarets sjukvårdsstyrelse fackmyndighet. Under budgetåret 1976/77 har hälsovården inom försvaret varit godtagbar, liksom med vissa undantag den hygieniska standarden.

Sjukvårdsavdelningarna har rustats upp i stort sett enligt planerna. Standarden på utrustningen är tillfredsställande. Läkemedels- och materiel-försörjningen fungerar i huvudsak väl.

Antalet vakanser bland militärområdesläkare, förbands- och tjänsteläkare är alltjämt stort.

Försöksverksamhet inom förbandsjukvården med egensjukskrivning, sjuksköterskevård och plutonapotek har utfallit övervägande positivt och bör enligt sjukvårdsstyrelsen vidareutvecklas.

De värnpliktigas hälsotillstånd har varit gott.

Tandvården har haft mindre omfattning än föregående år. Ungefär hälften

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 22

av tandvårdsbehovet har kunnat tillgodoses. Värnpliktiga tandläkares medverkan i försvarslandvården har minskat ytteriigare. Antalet remisstandläkare har ökat med 10 % under året.

Inom facket Rationaliseringsverksamhei pågår sedan år 1975 försök med planering av rationaliseringsverksamheten inom försvaret. Planeringen görs i direkt anslutning till det ordinarie programplanerings- och budgetarbetet vid myndigheterna. Ansvaret för att verksamheten bedrivs rationellt ligger sålunda hos de enskilda myndigheterna. Försvarets rationaliseringsinstitut har i egenskap av fackmyndighet ställt samman och kommenterat myndigheternas rationaliseringsplaner. Rationaliseringsinstitutet anser att den tillämpade planeringsordningen är lämplig.

Riksrevisionsverket har genomfört förvaltningsrevision vid Ostkustens öriogsbas och försvarets sjukvårdsstyrelse.

Försvarets civilförvaltning har ansvaret för redovisningsrevisionen inom försvaret och anmäler att man har strävat efter att ge sin revisionsverksamhet en stödjande och förebyggande inriktning. Verksamheten under budgetåret 1976/77 har huvudsakligen omfattat granskning av internkontrollen i ekonomiadministrativa mtiner och bokslut. Därutöver har verifikationer granskats. Inventering av penningmedel och värdehandlingar har skett vid ett antal myndigheter. Brister har påtalats. Revisionsverksamheten i förening med minskat ekonomiskt utrymme vid förbanden har enligt försvarets civilförvaltning medfört ett ökat intresse för intern kontroll.

Jag går därefter över till det ekonomiska utfallet för budgetåret 1976/77. Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick till 8 992 689 000 kr, i prisläge febmari 1975 (prop. 1975/76:100 bil. 6 s. 74, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273). På grund av prisstegringar skall ramen räknas upp med 19,73 96 enligt nettoprisindex. 1 medelprisläge för budgetåret 1976/77, dvs. efter kompensation för prisökningarna, gick ramen alltså upp till (1, 1973 x 8 992 689 000) avrundat 10 766,9 milj. kr. Detta belopp bör emellertid korrigeras enligt följande (1 000-tal kr.).

Avgår:

Överutnyttjande av utgiftsramen för 1975/76 (prop,

1976/77:100 bil, 7 s, 8) -171823

Vissa avskrivningar -    I 821

Överutnyttjande av medel under elfte huvudtiteln för
konjunkturstimulerande åtgärder -    9 332

Kostnader för regionmusiken -        70

Lån till stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem (jfr
prop, 1976/77:125 bil. 3 s, 9) -    1900

Artig ersättning till viss personal i försvarets materiel
verk -    3 277     -188 223

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 23

Tillkommer:

Konjunkturstimulerande åtgärder 1975/76 under fjärde
huvudtiteln +    8 740

Anskaffning av utrustning till Stockholms datamaskin-
central +       948
Särskild anläggning                                                             +    3 330     +   13 018

Summa korrigering - 175 205

Till posterna i sammanställningen vill jag lämna följande kommentarer.

Övemtnyttjandet av utgiftsramen för budgetåret 1975/76 skall enligt gällande regler dras av från ramen för budgetåret 1976/77. Detta har skett genom att prisregleringsmedlen har minskals i motsvarande mån.

Avdraget för vissa avskrivningar avser bl. a. vissa äldre byggnader inom försvarets fastighetsfond (jfr prop, 1976/77 bil. 23). Vidare ingår kostnader för projektering av två kaserner vid Södermanlands flygnottilj. Eftersom flyg-flouiljen skall läggas ned (prop. 1975:75, FöU 1975:14, rskr 1975:172) har regeringen beslutat att projekteringen skall avbrytas. Projekteringskostnaderna har förskotterats från fonden för förlag till statsverket och bör därför täckas genom avdrag från utgiftsramen. 1 beloppet ingår även kapitalmedels-föriust på försvarets delfond av statens datamaskinfond och avskrivning av restvärdet på delfonden för omläggning till datamaskiner av typ Saab D-23.

För budgetåret 1975/76 har medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder ställts till förfogande under elfte huvudtiteln till ett belopp av högst 15 milj. kr. Beloppet får disponeras utöver utgiftsramen. Överutnyttjande av beloppet skall dras av på ramen för budgetåret 1976/77. Detta har skett genom att prisregleringsmedlen har minskats med ett belopp som motsvarar överutnyttjandet.

Ansvaret för vissa kamerala uppgifter vid regionmusiken har förts över från försvarets förband till regionmusikens kansli den 1 juli 1976. Kansliet har därför förstärkts. Ett belopp som motsvarar kostnaderna för förstärkningen har dragits av från utgiftsramen genom att prisregleringsmedlen har minskats.

Stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem har på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 (prop, 1976/77:125, FöU 1976/77:12, rskr 1976/77:251) erhållit ett ränte- och amorteringsfritt lån om 1,9 milj, kr. Lånet skall ligga inom utgiftsramen för det militära försvaret. Motsvarande belopp har därför dragits av från utgiftsramen för budgetåret 1976/77.

Vissa tjänstemän vid försvarets materielverk har medgetts åriig ersättning i samband med avgång före uppnådd pensionsålder. Ersättningen betalas av .statens personalpensionsverk. Ett belopp som motsvarar utbetalade ersättningar under budgetåret 1976/77 har därför dragits av från utgiftsramen genom att prisregleringsmedlen har minskats.

Vissa investeringsanslag under försvarets fastighetsfond har under budgetåret 1975/76 fött överskridas för konjunkturstimulerande åtgärder. Avdrag med motsvarande belopp har gjorts i ramberäkningen för budgetåret 1976/77

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

24

(prop. 1975/76:100 bil, 6 s, 74, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273). Beloppet ingår emellertid också i överutnyttjandet av utgiftsramen för budgetåret 1975/76. För att utgiftsramen för budgetåret 1976/77 inte skall belastas två gånger med beloppet har prisregleringsmedlen ökats i motsvarande mån.

Anskaffning av viss datamaskinutrusining till Stockholms datamaskin-central har betalats från investeringsanslaget Anskaffning av datamaskiner under försvarels delfond av statens datamaskinfond. Viss del av anskaff ningen motiveras av civila intressen. Ett belopp som motsvarar denna del har lagts till utgiftsramen genom att prisregleringsmedlen har ökats.

Enligt den redogörelse som jag har lämnat i det föregående blir den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1976/77 (10 766,9-175,2) 10 591,7 milj, kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgiftema under de rambundna anslagen inkl, ianspråktagna prisregleringsmedel till avrundat 10 700,6 milj. kr. Utgifterna var alltså (10 700,6-10 591,7) 108,9 milj. kr, högre än utgiftsramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77:74 bil. I s. 144, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) alt beakta överskridandet när utgifterna för det militära försvaret för budgetåret 1977/78 prisregleras.

I följande sammanställning redovisas en jämförelse för budgetåret 1976/77 mellan å ena sidan budgeterade utgifter och å andra sidan av regeringen medgiven medelsförbrukning efter prisreglering m. m. resp, verkligt utfall. De redovisade budgeterade värdena har i förhållande till statsbudgeten justerats med hänsyn till medgivna omdispositioner. Vid jämförelsen bör observeras att budgeterade värden är angivna i prisläge februari 1975, medan medgiven medelsförbrukning och utfall redovisas i löpande priser. Som jag tidigare har nämnt steg prisnivån enligt nettoprisindex med 19,73 96 från februari 1975 till medelprisläget 1976/77.

Huvudprogram/huvudpro-	Budget	Medgiven me-	Förändring	Utfall	Förändring
duktionsomräde	(milj, kr,;	delsförbruk-	jämfön med	(milj, kr,;	jämfört med
	prisläge feb-	ning (milj, kr,;	budget (%)	löpande	budget (%)
	ruari 1975)	löpande priser)		prispr)

Försvarsdepartementet m. m. Ledning och förbandsverksamhet

Arméjorband

Ledning och förbandsverksamhet

Materielanskaffning

Anskaffning av anläggningar m. m.

Forskning och utveckling

30,2

2 290,8
764,0

207,0 60,0

3 321,8

34,5

2 771,7
829,8

207,0 71,0

3 879,5

-(-14,2

-1-21,0 -I-   8,6

+ 18,3 -H 16,8

33,7

-h 11,6

2 869,2	H-25,2
779,8	-1-   2,1
206,9	■  _
71,0	-*- 18,.1
3 926,9	-1- 18,2

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

25

Huvudprogram/huvudpro-	Budget	Medgiven me-	Förändring	Utfall	Förändring
dukiionsområde	(milj, kr,;	delsförbruk-	■ jämfört med	(milj, kr,;	jämfört med
	prisläge feb-	ning (milj, kr.;	budget {%)	löpande	budget (%)
	ruari 1975)	löpande priser)		priser)

Marinförband

Ledning och förbandsverk-

samhet	765,5	882,2	-1-15,2	938,1	+ 12,5
Materielanskaffning	351,0	466,5	-1-32,9	434,5	-1-23,8
Anskaffning av anläggningar
m. m.	107,8	107,8	-	107,7	- 0,1
Forskning och utveckling	25,5	31,5	-h23,5	31,5	-
	1 249,8	1 488,0	-H9,l	1511,8	-1-21,0
Flygvapenförband
Ledning och förbandsverk-
samhet	i 238,0	1 556,9	W-25,8	1 534,8	-h24,0
Materielanskaffning	1 238,5	1 343,9	-t-   8,5	1 426,0	-H5,l
Anskaffning av anläggningar
m. m.	143,9	143,9	-	143,8	-  0,1
Forskning och utveckling	473,3	560,0	-f 18,3	560,0	-1-18,3
	3 093,7	3 604,7	■1-16,5	3 664,6	-H8,5

Central och högre regional ledning

Ledning och förbandsverksamhet

Materielanskaffning

Anskaffning av anläggningar m. m.

Forskning och utveckling

343,7 29,5

28,5 1,1

402,8

405,5 36,3

28,5 1,3

471,6

-H 18,0 ■1-23,1

+ 18,2 ■H7,l

411,2 37,1

28,4 0,6

477,3

■t-19,6 -I-25,8

- 0,4

-45,5

-H8,5

Gemensamma myndigheter och funktioner Ledning och förbandsverk-

samhet	690,2	815,6	+ 18,2	813,3	-1- 17,8
Materielanskaffning	27,6	35,5	-1-28.6	43,2	-1-56,5
Anskaffning av anläggningar
m. m,i	45.7	46,6	-t-   2,0	45,4	-  0,7
Forskning och utveckling	158,6	185,7	+ 17,1	184,4	+ 16,3
	922,1	1 083,4	-1-17,5	1 086,3	- 17,8
Militära utgiftsramen
Ledning och förbandsverk-
samhet	5 358,4	6 466,4	-1-20,7	6 600,3	-H23,2
Materielanskaffning	2 410,6	2 712,0	-1- 12,5	2 720,6	-I-12,9
Anskaffning av anläggningar
m. m.i-2	532,9	533,8	-1-   0,2	532,2	-  0,1
Forskning och utveckling	718,5	849,5	+ 18,2	847,5	-1-18,0
	9 020,4	10 561,7	-t-17,1	10 700,6	-1-18,6

' Inkl. anskaffning av datamaskiner,

2 Det bör observeras alt huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar enligt gällande regler inte tilldelas

prisregleringsmedel.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 26

Av sammanställningen framgår att de procentuella avvikelserna mellan budgeterade värden och medgiven resp. verklig medelsförbrukning liksom tidigare budgetår varierar inom ganska vida gränser. Detta beror främst på den princip som tillämpas vid prisreglering av försvarsutgifterna, nämligen att prisregleringsmedlen inte fördelas proportionellt till alla anslag utan sätts in där behoven är störst. För budgetåret 1976/77 har detta medfört en förskjutning mot främst ledning och förbandsverksamhet.

Av sammanställningen framgår vidare att det tidigare nämnda överskridandet faller huvudsakligen på huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet, Överskridandena av arméns och marinens anslag till detta huvudproduktionsområde är 98 milj, kr. resp. 56 milj. kr. Huvuddelen av dessa överskridanden, ca 80 milj, kr, för armén resp, 40 milj. kr. för marinen, hänför sig dock till verksamheten under budgetåret 1975/76. Riksdagen (prop, 1976/77:74 bil, 1 s. 157 och 175, FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311) har godtagit att viss del av överskridandena regleras under budgetåret 1977/78. Cheferna för armén och marinen har i sina årsredovisningar kommenterat överskridandena. De framhåller därvid att återstoden av överskridandena, ca 18 milj, kr, för armén resp. ca 16 milj. kr, för marinen, främst beror på att personalutgifterna har blivit större än beräknat.

En viss avvikelse från budgeterade anslagsvärden måste betraktas som naturiig och godtas. Jag vill i detta sammanhang erinra om att ett nytt redovisningssystem (FS) har införts den 1 juli 1977. Detta torde medföra att bl, a, försvarsgrenschefema för bättre möjligheter än hittills att följa upp anslagsutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1976/77.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 27

2.3 Verksamheten under innevarande budgetår (1977/78)

Verksamheten under budgetåret 1977/78 bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i prop. 1976/77:100 (bil, 7, FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och 1976/77:74 (bil. 1, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311).

1 prop. 1976/77:150 (bil, 2 s. 7) anmälde regeringen att medelsförbrukningen på anslagen inom det militära försvaret under budgetåret 1977/78 kan minskas med 150 milj, kr, jämfört med de belopp som anges i prop. 1976/ 77:74 angående totalförsvarets fortsatta utveckling. För verksamheten innebär detta att repetitionsutbildningen av vissa lokalförsvarsförband minskas. Vidare senareläggs anskaffningen av viss materiel, däribland ammunition, liksom vissa byggnadsåtgärder. Riksdagen (FöU 1976/77:2 y, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:342) hade inte något att erinra mot detta.

Verksamheten påverkas också av att medelsförbrukningen måste minskas på grund av de anslagsöverskridanden under budgetåret 1975/76 som har berörts tidigare (s. 26).

Av redogörelsen för det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 59) framgår att beställningarna av materiel till armén under budgetåren 1975/76 och 1976/77 har varit större än vad tillgängliga medel medger. Det ekonomiska utrymmet för nya beställningar under innevarande budgetår är därför ytterst begränsat.

Inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet förbereds beslutade fredsorganisalionsförändringar på lägre regional och lokal nivå. Försöken med modifierad grund- och repetitionsutbildning fortsätter.

Inom huvudproduktionsområdet Materiel a nskaffn i ng beställs för armén bl, a. terrängbilar för personaltransport och ammunition. Leveranserna av infanterikanonvagn 91, terrängbilar och luftvärnsrobotsystem 70 fortsätter. Leverans av luftvärnsrobotsystem 77 påbörjas. För marinen påbörjas leverans av patrullbåtar. Ett tredje minfartyg beställs. Däremot kan planerade minjaktfartyg inte beställas under budgetåret 1977/78, För flygvapnet fortsätter anskaffningen av radarmateriel och sambandsutrustningar för att modernisera siridsledningssystemet. Leveranserna av flygplansys-lemen AJ 37 och S 37 fortsätter. Delserie 2 av flygplansystem JA 37 beställs.

Inom huvudproduktionsområdet A nskaffn ing av anläggningar iståndsätls befästningar och kaserner för sammanlagt 164 milj. kr. Härav avses 42,8 milj. kr. för kasernrenoveringar. Investeringarna i mark, byggnader och anläggningar beräknas till sammanlagt 400,3 milj. kr.

Beträffande huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling inriktas verksamheten inom armén främst på att studera framlida sambands-, luftvärns- och pansarvärnssysiem. Inom marinen fortsäiter studierna av  ubåtar.  Vidare fortsätter tidigare  påbörjad  utveckling av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 28

vapensystem för ylallackförband, ubåtsförband och rörliga kustartilleriförband saml studierna av ledningsfunktionen för ylallackförband. Inom flygvapnets område studeras ett framlida nytt attacksystem. Utvecklingen av flygplan JA 37 fullföljs enligt tidigare beslut.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om verksamheten inom del militära försvaret under budgetåret 1977/78,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 29

2.4 Det militära försvarets fortsatta utveckling

2.4.1 Inledning

I det följande sammanfattar jag först de av försvarsgrenschefema insända programplanerna. De har utarbetats på grundval av regeringens anvisningar och överbefälhavarens direktiv. Därefter behandlar jag överbefälhavarens programplan för det militära försvaret. Slutligen redovisar jag mina ställningstaganden till del militära försvarets fortsatta utveckling,

2.4.2 Chefen för armén

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband som omfattar följande delprogram,

1.1 Fördelningsförband m. m.

1.2 Infanteribrigad m. m.

1.3 Norrlandsbrigad m. m.

1.4 Pansarbrigad m. m.

1.5 Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

1.6 Lokalförsvarsförband

1.7 Hemvärnet

1.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för armén har i enlighet med överbefälhavarens direktiv utarbetat programplan för huvudprogrammet Arméförband i följande ekonomiska planeringsram (prisläge februari 1977; milj. kr.).

1978/79     1979/80     1980/81     1981/82     1982/83    Summa

1978/83

Planeringsram      4 225 4 261 4 303 4 308 4 276 21373

Härutöver har överbefälhavaren utfärdat planeringsanvisningar som i korthet innebär att den krigsorganisatoriska utvecklingen inom huvudprogrammet Arméförband skall inriktas mot ett huvudsakligt innehåll enligt nivå B i överbefälhavarens programplan för perioden 1977/78-1981/82. Infanteri-, norriands- och pansarbrigader skall prioriteras. Krav på minskningar som framtvingas av den ekonomiska situationen skall i första hand mötas genom senareläggning av måluppfyllelsen.

Chefen för armén har förutsatt att den ram som har anvisats av överbefälhavaren kommer att justeras för att täcka ökade kostnader för förmåner till värnpliktiga under repetitionsutbildning och för investeringar som kan bli en följd av de förslag som har lagts fram av försvarets fredsorganisationsutredning. De begärda ramjusieringarna är följande (prisläge februari 1977; milj. kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 30

	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
Ramjustering	24	25	25	24	59	157

Chefen för armén framhåller inledningsvis att den tekniska utvecklingen ger en angripare allt större möjligheter att välja, dölja och ändra angreppsriktning. Angriparen bedöms på kort tid kunna samla stora styrkor och angripa på stor bredd och över stort djup. Striden kan enligt arméchefen redan från början komma att föras inne i landet med flyg, robotar och luftlandsättningar. En angripares handlingsfrihet måste därför begränsas och hans styrketillväxt försvåras genom att vi tar upp inledande försvarsstrid var än i landet angrepp inleds. Försvar av områden och anfall för att återta förlorad terräng blir väsentliga inslag i striden. Dessa uppgifter kan enligt arméchefen bara lösas med markstridsförband. Arméförbanden bör därför, enligt vad chefen för armén anför, vid krigsfara kunna utgångsgrupperas för förberett försvar av betydelsefulla områden och platser inom hela landet. De skall bl, a. med luftvärnsförband kunna skydda områden och anläggningar som är viktiga för totalförsvaret samt bidra till befolkningens skydd.

Huvuddelen av arméförbanden skall enligt arméchefen ha sådan rörlighet att den kan kraftsamlas till aktuella riktningar för att, understödd av totalförsvaret i övrigt, lösa stridsuppgifter i invasionsförsvaret i gräns- och kustområden. Delar skall härvid kunna genomföra anfall för att slå en inträngande angripare och återta föriorade områden.

Chefen för armén anser att arméförbanden, om del blir nödvändigt, skall kunna fullfölja striden inne i landet och under lång tid föra ett krig som är föriustbringande för angriparen. Vissa förband skall avses för strid inom delar av vårt land som en angripare har tagit.

Enligt chefen för armén måste den nuvarande krigsorganisationens omfattning och beredskap i stort upprätthållas för att vi tidigt och uthålligt skall kunna bjuda motstånd i varie del av landet. Detta förutsätter enligt chefens för armén mening att det militära försvaret grundas på allmän värnplikt med innebörden att alla vapenföra män skall grundutbildas och därefter under hela värnplikstiden ges regelbundet återkommande repetitionsutbildning så att de enskilt och i förband omedelbart efter mobilisering kan lösa sina huvuduppgifter i krig. Den allmänna värnplikten har avgörande betydelse för försvaret och för att detta skall vara förankrat i samhället. Befolkningens samlade utbildning, ledarförmåga och yrkeskunskap bör enligt arméchefen nyttiggöras för landets försvar.

Chefen för armén anför vidare alt krigsorganisationens materiella kvalitet med den resurstilldelning som kan ges måste differentieras med hänsyn till de olika förbandstypernas skilda huvuduppgifter. Fältförband som innehåller grundrekryterade värnpliktiga omfattar dels allsidigt användbara fältförband

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 31

främst avsedda för att föra och understödja anfallsstrid, dels övriga fältförband som främst avses för att föra och understödja föidröjnings- och avvärjningsstrid. Lokalförsvarsförband innehållande värnpliktiga som har förts över från fältförband är främst avsedda för försvar av betydelsefulla områden och platser. Hemvärnet, som innehåller frivilliga och uppskovsvärnpliktiga, är främst avsett för kuppförsvar, ytövervakning och hemortsförsvar.

De olika förbandstyperna bör enligt chefen för armén vidareutvecklas enligt följande riktlinjer. Ny materiel bör i första hand tillföras de allsidigt användbara fältförbanden. Deras eldkraft och rörlighet bör fortlöpande anpassas till de krav som utvecklingen hos omväridens stridskrafter ställer. De skall i terräng som är lämplig för resp. förband kunna föra rörlig strid mot alla slags markstridskrafter och kunna lösa planerade uppgifter omedelbart efter mobilisering. Anfall skall vara dessa förbands huvudstridssätt. Om resurser kan frigöras, skall strävan vara att öka antalet allsidigt användbara fältförband.

Övriga fältförband bör vidareutvecklas för fördröjnings- och avvärjnings-uppgifter i invasionsförsvarets kraftsamlingsriktningar. De skall tillsammans med lokalförsvarsförbanden ge operativ chef handlingsfrihet med de allsidigt användbara fältförbanden. Anfall skall kunna genomföras inom ramen för den förberedda fördröjnings- och avvärjningsstriden. Vissa av förbanden skall organiseras i första hand för strid och underrättelsetjänst inom områden som har tagits av en angripare.

Lokalförsvarsförbanden bör vidareutvecklas för försvar av betydelsefulla områden och platser. Kraven på kvalitet hos personal och materiel bör till betydande del tillgodoses genom överföring från fältförbanden och omskolning vid repetitionsutbildning. Förband som är avsedda för försvar av gränsövergångar, hamnar och flygfält samt förband för skydd av mobilisering skall prioriteras i fråga om mobiliseringsberedskap, repetitionsutbildning och övriga förberedelser, Lokalförsvarsförbanden skall - om så behövs efter tillförsel av transportmedel - kunna grupperas om inom och mellan operationsområden.

Hemvärnet utgörs av lokalt och på frivillig väg rekryterad personal. Organisationen skall under beredskap och krig kunna tillföras uppskovsvärnpliktiga. Hemvärnet bör vidareutvecklas för sina uppgifter i kuppförsvaret, ytövervakningen och hemortsförsvaret i övrigt, Materielbehoven bör till betydande del tillgodoses genom överföring från övriga förband.

Allmänt sett prioriterar arméchefen förband med strid som huvuduppgift och inom dessa eldkraft i form av pansarvärn, luftvärn och artilleri. Vidare skall en hög strategisk och operativ röriighet säkerställas för de allsidigt användbara faltförbanden. Ökad vikt skall också läggas vid åtgärder som syftar till att skydda förbanden mot en angripares bekämpning.

Den militärtekniska utvecklingen gynnar enligt arméchefen i flera avse-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 32

enden den försvarande. Tillräckliga resurser måste därför avdelas för att krigsorganisationen skall kunna tillföras främst pansar- och luftvärnsrobotar, andra precisionsstyrda vapen samt s. k. televapen.

Mot bakgrund av det studieunderiag som redovisats har arméchefen angett sin grundsyn på utvecklingen av markstridsförbandens taktik, pansarvärn och luftvärn samt lednings- och stödfunktioner. Hans syn på de olika funktionernas utveckling redovisas i det följande i anslutning till redovisningen av delprogrammens inriktning.

Chefen för armén redovisar i programplanen kostnadsutvecklingen inom armén under försvarsbeslutsperioden 1972/73-1976/77. Trots långtgående rationaliseringar och uppgiftsminskningar har ledning och förbandsverksamhet tagit i anspråk en allt större andel av arméns budget. Tillämpat prisregleringssystem har inte helt kompenserat för ökade kostnader för löner, värnpliktsförmåner, hyror och underhåll. Denna utveckling har lett till fortlöpande minskningar av materielanskaffningen. Arméchefen bedömer att tillräckliga rationaliseringsåtgärder för att vända utvecklingen inte har kunnat planeras in. Den ekonomiska ramen bör därför enligt chefen för armén prövas årligen med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Chefen för armén anser att ramen bör justeras redan fr. o. m. budgetåret 1978/79 om försvarsbeslutets intentioner beträffande krigsorganisationens utveckling skall kunna uppfyllas.

Arméchefen förutsätter i övrigt att kraftfulla åtgärder även fortsättningsvis kommer att vidtas för att minska kostnaderna för drift av fredsorganisationen. De förändringar i fredsorganisationen som riksdagen har beslutat avses i huvudsak genomföras under perioden. Chefen för armén föreslår dock att beslutet att omlokalisera arméns radar- och luftvämsmekanikerskola till Östersund omprövas. Skolan har ändamålsenliga lokaler i Göteborg. En omlokalisering till Östersund skulle kräva byggnadsåtgärder till stora kostnader.

Chefen för armén förutsätter att rationaliseringsverksamheten fortsätter inom olika fredsfunktioner. Han beräknar att den civila personalen skall minskas med 600 anställda under perioden. Chefen för armén avser därutöver att under programplaneperioden fortlöpande vidta åtgärder som skall begränsa kostnadsutvecklingen bl. a. för att genomföra repetitionsutbildning och materielunderhåll.

Arbetet med att förbättra kaserner och matinrättningar slutförs eller fortsätter. Övergången till ny organisation för infanteri- och norriandsbri-gader förbereds genom åtgärder vid förråd, verkstäder, utbildnings- och vårdanordningar. Mer än 200 milj. kr. för år satsas på att förbättra utbildningsbetingelserna och arbetsmiljön i övrigt inom armén.

I enlighet med regeringens anvisningar har chefen för armén vidare förutsatt att riksdagen fattar beslut om ytteriigare förändringar i huvudsak enligt försvarets fredsorganisationsutrednings förslag. Totalt skulle detta för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 33

armén innebära att fredsorganisationen före år 1985 minskas med två förbandsadministrationer och tre kasernetablissement.

Jämsides med att stora rationaliseringar och uppgiftsminskningar genomförs inom försvarsgrenarna måste enligt chefen för armén motsvarande verksamhet bedrivas målinriktat inom de för försvarsmakten gemensamma myndigheterna för att minska personal och kostnader. Som ett viktigt led i denna verksamhet bör en ökad decentralisering skyndsamt genomföras i produktionsledningen. En sådan utveckling bör också kunna leda till ökad arbetstillfredsställelse och ökat kostnadsmedvetande i alla delar av organisationen.

I syfte att tidigt möta 1980-talets stora pensionsavgångar har chefen för armén planerat en ökning av antalet utbildningsbefäl med 100 under programplaneperioden. Chefen för armén har dessutom bedömt att rådande rekryteringsförutsättningar skulle möjliggöra en utökning med ytteriigare 200 utbildningsbefäl under perioden. Denna nyrekrytering avses skapa bättre balans mellan uppgifter och resurser. Den kräver dock enligt arméchefen ramjusteringar.

1 rådande ekonomiska situation har arméchefen ansett det nödvändigt att minska den icke obligatoriska vidareutbildningen av stam- och reservbefäl samt den militära idrottsverksamheten.

Nya ledarskaps- och utbildningsmetoder införs fortlöpande dels i den obligatoriska befälsutbildningen, dels direkt i värnpliktsutbildningen. Grundutbildningen av vämpliktiga är planerad att genomföras i huvudsak i oförändrad omfattning och med utbildningstider enligt riksdagens beslut vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:199, FöU 1975/76:38, rskr 1975/76:374). Målet för utbildningen är att i princip alla värnpliktiga skall kunna krigsplaceras i fältförband. För alt tillgodose behovet av kompanibefälsvärn-pliktiga, planerar chefen för armén viss obligatorisk uttagning i enlighet med nyssnämnda riksdagsbeslut.

Chefen för armén anger att repetitionsutbildningens omfattning skall minskas genom en bättre samordning mellan grundutbildningen och repetitionsutbildningen. Syftet är att den första krigsförbandsövningen skall genomföras ungefar fyra år efter det att förbanden har grundutbildais. Målet för repetitionsutbildningen är att upprätthålla krigsförbandens förmåga att lösa avsedda huvuduppgifter omedelbart efter mobilisering.

De förändringar som från år 1972 efterhand har genomförts i värnpliktsutbildningen avser arméchefen att utvärdera efter budgetåret 1977/78.

Chefen för armén beskriver delprogrammens inriktning enligt följande. Det har i huvudsak varit möjligt att planera in en krigsorganisation som överensstämmer med 1977 års försvarsbeslut. Sålunda avses tolv infanteribrigader moderniseras. Röriigheten förbättras för samtliga infanteriets förband. Stridsfordonsdelarna i utgående pansarbrigader behålls längre än vad som var planerat tidigare. Anskaffningen av tung pansarvärnsrobot

3 Riksdagen 1977/78. 1 samL Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 34

minskas. De ändrade planeringsfömtsättningarna innebär dock samtidigt betydande minskningar av materielanskaffningen och därmed en långsammare förnyelse av krigsorganisationen.

Delprogrammet Fördelnings förband m. m. omfattar i huvudsak ledningsförband, stödförband och jägarförband. Antalet förband minskar inom lednings-, underrättelse- och underhållsfunktionerna, medan jägarförbanden ökar. Dessa inriktas i första hand på stridsuppgifter och i andra hand på spaningsuppgifter.

Ett antal pansarvärnsrobotkompanier organiseras under perioden. Härigenom kan pansarvärnseldkraften väsentiigt förstärkas vid brigader och skytteregementen.

Antalet luftvärnsbataljoner med modern materiel minskar. Luftvärnsrobot 70 tillförs bataljonerna och äldre materiel behålls där detta är stridsekono-miskt lämpligt. Därigenom ökar det totala antalet eldenheter. Luftvärnsförband utmstade med robot 67 Hawk modifieras och behälls in på 1990-talet.

Underhållsfunktionen har studerats i fråga om behovet av särskilda röriiga underhållsförband samt övergången från freds- till krigsverksamhet. Studierna har resulterat i förslag om en framtida underhållsorganisation. 1 denna ingår förbands- och områdesbundna underhällsenheter och färre operativt rörliga underhållsförband än nu. Organisationen förutsätter ett ökat understöd från totalförsvaret i övrigt.

En fortsatt utveckling av delprogrammen Infanteribrigad m. m. och Norrlandsbrigad m. m. prioriteras av arméchefen under programplaneperioden och åren närmast därefter. Tolv infanteribrigader och de fyra norrlandsbrigaderna moderniseras till organisation 77. Eldkraften förbättras genom anskaffning av haubits 77, infanterikanonvagn 91 och luftvärnsrobot 70. Terrängröriigheten förbättras genom omsättning och tillförsel av terrängbilar samt bandvagnsburna pansarvärnspjäser och stridstrossar.

De återstående åtta infanteribrigaderna som inte moderniseras nu avser chefen för amen att modifiera efter programplaneperioden genom att i viss utsträckning tillföra terrängbilar och renoverade bandvagnar. Samtidigt avses dessa förbands organisation anpassas till infanteribrigad 77 för att underlätta utbildning och personal tjänst.

Infanteriförbandens förmåga att genomföra längre förflyttningar avses förbättras genom en kombination av olika personaltransportförband med terrängbilar,hjultraktordragnapersonaltransportkärror, band vagnar och lätta bussar. Huvudtransportsättet vid längre förflyttningar blir därmed motortransport. Ett antal cykeltransportförband behålls dock.

Med början under perioden organiseras ett antal grundrekryterade, fristående skyttebataljoner. Antalet minskas något i förhållande till tidigare planer.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

35

Inom delprogrammet Pansarbrigad m. m. avses åtgärder bli vidtagna så att fyra pansarbrigader samt pansarförbanden på Gotland och i Norriand kan behållas in på 1990-talet. Åtgärder vidtas också för att stridsfordonsförbanden i utgående pansarbrigader skall kunna behållas till efter programplaneperioden.

Inom delprogrammet Centrala och högre regionala lednings- och underhålls förband behålls antalet ledningsförband på högre regional nivå i avvaktan på beslut gmndat på försvarets ledningsutrednings förslag. Viss sambandsutrustning omsätts. Underhållsförbandens organisation och antal förändras som resultat av utredningarom underhållstjänsten.

Inom delprogrammet Lokalförsvarsförband stärks försvarsområdesbefälhavarens ledningskapacitet i krig. Antalet cykelskyttebataljoner ökar efter programplaneperiodens slut. Detta ger tillsammans med organisation av grundrekryterade, fristående skyttebataljoner en ökad uthållighet åt krigsorganisationen.

Forskning och utveckling avseende människan och hennes roll i försvaret och kombinationen människa-teknik bör enligt arméchefen fortsätta. Inom materielområdet bör pansarvärns- och luftvärnssystem, nya stridsfordon, skydd mot spaning och vapen verkan, televapen och sambandssystem utvecklas.

Fördelningen av kostnaderna på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj. kr.).

Delprogram	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
Fördelningsförband m. m.	695	688	570	582	583	3 118
Infanteribrigad m. m.	881	879	834	836	875	4 305
Norriandsbrigad m. m.	283	246	263	297	304	1393
Pansarbrigad m. m.	384	406	380	392	355	1917
Centrala och högre regionala led-
nings- och underhällsförband	67	59	62	60	65	313
Lokalförsvarsförband	269	256	262	226	234	1247
Hemvärnet	70	69	68	68	68	343
Gemensamma produktionsresurser	1898	1957	1990	1964	1847	9 656
Kostnader	4 547	4 560	4 429	4 425	4 331	22 292
Justering på gmnd av överplanering
m. m.	-298	-274	-101	-95	-f4	-764
Betalningsmedel	4 249	4286	4 328	4 330	4 335	21528'

' överskrider den ram som överbefälhavaren har angett med 157 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

36

Betalningsmedlens fördelning på anslag framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj, kr,).

Anslag	1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
B 1.   Arméförband: Ledning
och förbandsverksam-
het	2 727	3014	3 047	3 027	3 032	3 073	15 193
B 2.   Arméförband: Materiel-
anskaffning	779	854	781	788	781	882	4 086
B 3,   Arméförband: Iståndsätt-
ning av befästningar
och kaserner	75	82	82	103	89	93	449
B 4,   Arméförband: Forskning
och utveckling	70	100	100	90	80	80	450
III 1. Arméförband: Anskaff-
ning av anläggningar	155	199	276	320	348	207	1350
	3 806	4 249	4 286	4 328	4 330	4 335	21528

' Prisläge februari 1976,

Chefen för armén har i sin programplan begärt en justering av de ramar som har anvisats av överbefälhavaren. Ramjusteringen anses erforderiig dels för att kunna förverkliga vissa av intentionerna i försvarsbeslutet, dels för att kunna utveckla och anskaffa beväpnade helikoptrar.

Repetitionsutbildningsförmånerna medför högre kostnader än vad som förutsattes i underlaget till 1977 års försvarsbeslut. Merkostnaden om 122 milj. kr. förutsätts av chefen för armén bli kompenserad med en motsvarande ramhöjning under den aktuella programplaneperioden.

1 programplanen har i enlighet med gällande anvisningar och direktiv medel avsatts för att täcka de från den 1 juli 1977 förbättrade värnpliktsförmånerna under grundutbildning. För de förbättrade förmånerna begär chefen för armén ramjustering med 90 milj, kr. Om denna justering genomförs skapas ett planeringsutrymme som chefen för armén avser utnyttja för att under programplaneperioden dels förbättra tillgången på utbildningsbefäl med 200 anställda, dels begränsa senareläggningen av viss ammunitionsanskaffning.

För budgetåret 1982/83 begär chefen för armén en ramjustering av 35 milj. kr. för att kunna vidta de åtgärder som följer av förslagen från försvarets fredsorganisationsutredning. Chefen för armén föreslår också att pansar-värnshelikoptrar utvecklas och anskaffas under programplaneperioden. Den begärda ramjusteringen för detta är 45 milj. kr.

De sammanlagda kraven på ramjusteringar framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj. kr,).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

37

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

1982/83

Summa 1978/83

25

25 4

24	24	122
12	16	42
_	7	7

24

2

Huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet Repetitionsutbildningsförmåner Vakansfyllnad Fredsorganisatoriska åtgärder

Huvudproduktionsområdena Materielanskaffning saml Forskning och utveckling

Ammunition Beväpnade helikoptrar Fredsorganisa.oriska åtgärder	16	14 1	10 1	6 2	2 41 6	48 45 6
Huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar Fredsorganisatoriska åtgärder					22	22
	42	44	44	44	118	292

Om de ramjusteringar som har förutsatts i planeringen inte kommer till stånd, måste inriktningen i prop. 1976/77:74 enligt chefen för armén omprövas på väsentliga punkter. Förhållandet anges bli detsamma om riksdagen beslutar om nya reformer som leder till kostnadsökningar inom fredsdriften utan att justera den ekonomiska ramen med motsvarande belopp. Arméchefen pekar härvid på förestående beslut om ny befälsordning och om förbandssjukvården i fred. Som altemativ till en omprövning av inriktningen kan en del av de beslutade och enligt chefen för armén olönsamma förändringarna i fredsorganisationen omprövas eller senareläggas.

2.4.3 Chefen för marinen

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marinförband som omfattar följande delprogram.

2.1 För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

2.2 Helikopterfdrband

2.3 Ytattackförband m. m.

2.4 Ubåtsförband

2.5 Minröjningsförband

2.6 Fasta kustartilleriförband

2.7 Röriiga kustartilleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 38

Chefen för marinen har i enlighet med överbefälhavarens direktiv utarbetat programplan för huvudprogrammet Marinförband i följande ekonomiska planeringsram (prisläge februari 1977; milj. kr.).

1978/79     1979/80     1980/81     1981/82    1982/83    Summa

1978/83

Planeringsram 1660 1642 1625 1618 1693        8 238

Härutöver har överbefälhavaren utfärdat planeringsanvisningar som i korthet innebär att den krigsorganisatoriska utvecklingen inom huvudprogrammet Marinförband skall inriktas mot ett huvudsakligt innehåll enligt nivå B i överbefälhavarens programplan för perioden 1977/78-1981/82. Sjörobot för ytattackförbanden samt ubåtar och röriigt kustartilleri prioriteras av överbefälhavaren. Minskningar som kan framtvingas av den ekonomiska situationen skall i första hand göras genom att utrangera äldre materiel och anläggningar. Överbefälhavaren har vidare gett chefen för marinen direktiv att planera för en ökad samordning av organisationerna i Göteborg och Karlskrona.

Chefen för marinen har anmält behov av ytteriigare medel för viss verksamhet och ersättningsanskaffning som enligt hans mening behövs för att uppnå intentionerna i 1977 års försvarsbeslut. Den planeringsram för huvudprogrammet Marinförband som överbefälhavaren har anvisat bör därför enligt chefen för marinen höjas. De begärda ramjusteringarna är följande (prisläge februari 1977; milj. kr.).

1978/79     1979/80     1980/81     1981/82     1982/83    Summa

1978/83

Ramjustering 179,4 118,4 81,4 68,4        103,4        551,0

Chefen för marinen redovisar inledningsvis sin grundsyn på de marina stridskrafternas uppgifter och på utnyttjandet av dem som stöd för vår säkerhetspolitik.

Chefen för marinen framhåller den ökade betydelse som det skandinaviska området enligt hans mening har fött. Särskilt påpekas områdets dominerande flankposition i förhållande till Norska havet och passagen därifrån mot Atlanten. De strategiska förhållandena kräver enligt chefen för marinen stridskrafter som kan hävda vårt territorium och avvisa varje försök att otillbörligt utnyttja vårt område. Dessa stridskrafter aren förutsättning dels för att vår alliansfria politik skall inge förtroende i omvärlden, dels för att vi skall kunna försvara oss om vi blir anfallna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 39

Försvarsmaktens viktigaste uppgift är invasionsförsvar. Chefen för marinen understryker att Sveriges gränser utgörs av hav och svårtillgänglig terräng. Försvaret måste därför enligt hans mening till väsentlig del inriktas mot att möta en invasion över havet, vilken kan vara kombinerad med luftlandsättningar och företag över landgränsen.

Invasionsförsvaret måste enligt chefen för marinen utformas som ett djupförsvar med förmåga att i det längsta hindra en angripare att fö fast fot i landet. Chefen för marinen understryker betydelsen av att tidigt kunna möta en angripare när denne är som svagast, dvs. innan angriparen har kunnat komma in i landet och där utveckla sina överiägsna resurser.

Om vår säkerhetspolitiska linje är framgångsrik och vi under en konfliktsituation i vår omgivning lyckas förbli neutrala är det enligt marinchefen helt nödvändigt att vårt försvar har tillräckliga resurser för att hävda vår neutralitet och avvärja kränkningar av vår länga havsgräns. Samtidigt måste försörjningen, dvs. sjöfarten, kunna skyddas.

Chefen för marinen finner det därför nödvändigt att vi för såväl invasionsförsvaret som neutralitetsskyddet disponerar marina stridskrafter av tillräcklig kvalitet och kvantitet.

De marina stridskrafternas uppgifter och utnyttjande sammanfattas av chefen för marinen på följande sätt. De skall i samverkan med övriga stridskrafter i det längsta förhindra att en angripare för fast fot på svensk mark. De skall möta och fördröja en angripare och tillfoga honom föriuster som hindrar eller försvårar hans företag. Sådana områden som från angriparens synpunkt är betydelsefulla för hans styrketillväxt eller som är väsentliga för totalförsvaret skall försvaras. De marina stridskrafterna skall skydda kustsjöfarten i våra farvatten, sjötransporter till och från Gotland samt importsjöfart så långt ut som våra resurser gör det möjligt. De skall hävda vårt oberoende och fullgöra våra förpliktelser enligt internationell rätt under fred och neutralitetstillstånd genom att bevaka vårt sjöterritorium samt avvisa kränkningar och andra brott mot våra tillträdesbestämmelser.

Chefen för marinen har funnit att statsmakterna i 1977 års försvarsbeslut har bejakat betydelsen av flera marina funktioner. Han konstaterar att försvarsbeslutet har fastlagt att anskaffning av sjörobot innebär en angelägen förbättring av ytattackflottiljerna och således bör genomföras, att minkrigföringen har stor betydelse i invasionsförsvaret och att anskaffningen av det tredje minfartyget bör fullföljas, att ubåt A 17 bör utvecklas och anskaffas mot bakgrund av ubåtssystemets betydande roll i invasionsförsvaret, att anskaffningen av minjaktfartyg bör genomföras, att tungt röriigt kustartilleri bör anskaffas och att det är angeläget att behålla äldre kustartillerianläggningar som till rimliga underhållskostnader ger väsentliga tillskott till den samlade effekten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 40

Chefen för marinen anser att de betalningsmedel och planeringsramar som marinen har tilldelats inte svarar mot dessa ställningstaganden. Han understryker att den utveckling av marinen som nu möjliggörs enligt hans mening inte stämmer överens med försvarsbeslutets principiella inriktning. Han framhåller att årets programplanearbete har präglats av stora ansträngningar att inom tilldelade medelsramar lösa de uppgifter som har lagts på honom. Planen är enligt marinchefen utomordentligt hårt belastad och besparingarna har drivits mycket långt. Trots detta har vissa uppgifter inte fött rum.

Chefen för marinen anger att situationen är synneriigen allvariig och redovisar flera faktorer som har lett till nuvarande läge. Han framhåller att marinens enligt hans mening snäva totalanslag i förening med kostnadsutvecklingen har medfört dels en fortlöpande eftersläpning i anskaffningsverksamheten, dels akuta likviditetsproblem. Fortlöpande kraftiga besparingsansträngningar har lett till att alla besparingsmöjligheter har uttömts. Chefen för marinen förutser dessutom att nya kostnader kan tillkomma liksom att priskompensationen blir otillräcklig.

I marinens programplan finns enligt marinchefen inga reserver för oförutsedda utgifter eller för en pris- och löneutveckling som överstiger överbefälhavarens prognos. Det finns vidare enligt chefen för marinen inga rimliga möjligheter att inrymma nya eller ökade uppgifter, t. ex. avseende datakraft eller ny befälsordning.

Chefen för marinen understryker betydelsen av att materielen omsätts och förnyas i tillräckligt snabb takt. I valet mellan vidmakthållande av äldre materiel och nyanskaffning har chefen för marinen prioriterat det senare. Han föreslår därför att ett antal äldre fartyg och kustartilleribatterier utgår ur krigsorganisationen tidigare än vad som angavs i föregående programplan.

Chefen för marinen poängterar att marinens krigsorganisation måste vara allsidig och innehålla ett flertal förbandstyper. Inom tilldelade medelsramar är detta emellertid inte möjligt. Viktiga funktioner såsom ubåtsjakt och minröjning hotar att successivt försvinna. Medel har inte kunnat avsättas för att anskaffa de minjaktfartyg som var inplanerade tidigare.

Chefen för marinen framhåller att det krävs omfattande åtgärder för att hejda en kraftig antalsminskning och föråldring inom samtliga förbandstyper som har väsentliga uppgifter i invasionsförsvaret, nämligen ytattack, ubåtar samt fast och röriigt kustartilleri. Chefen för marinen har därför vid planeringen sökt avdela resurser till dessa förbandstyper även om angelägna behov finns inom många andra sektorer. Han framhåller att vissa geografiska områden i framtiden inte kan ges ett godtagbart försvar.

Tillgängliga resurser för materielanskaffning till marinen är i stor utsträckning bundna för att fullfölja den anskaffning som pågår eller är beslutad. Chefen för marinen har funnit att utrymme bara kan beredas för ett fötal nya objekt, nämligen sjörobot till torpedbåtar av typ Spica, nytt tungt röriigt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 41

kustartilleri samt ubåtar av typ A 17. Han framhåller att även dessa objekt kan komma att drabbas av ytterligare förseningar med den medelstilldelning som har förutsatts i programplanen.

Personalkostnaderna tar en ökande andel av tilldelade resurser. Chefen för marinen anser att det är utomordentligt viktigt att denna utveckling bryts. Det för emellertid enligt hans mening inte ske på bekostnad av personalens arbetsvillkor.

Chefen för marinen fullföljer uppställda personalminskningsmål. Dessa kommer dock enligt hans mening att medföra sänkt beredskap och försämrad utbildning. Chefen för marinen har vidare funnit det nödvändigt att minska repetitionsutbildningen.

Inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar m. m. har besparingsansträngningarna drivits långt. Chefen för marinen anmäler att praktiskt taget alla objekt som inte är bundna genom beställningar eller helt nödvändiga för den löpande verksamheten har fått utgå eller läggas senare. Chefen för marinen anser att detta är särskilt illavarslande, eftersom priskompensation inte utgår inom detta anslag. Balansen mellan anskaffning av vapenmateriel och tillhörande befästningar visar allvarliga brister. Chefen för marinen anser att byggnadsanslagen måste kompenseras för prishöjningar på samma sätt som övriga anslag.

Chefen för marinen framhåller betydelsen av att tillräckliga resurser satsas på forskning och utveckling så att handlingsfriheten för framtida anskaffningar behålls. Han anser att tilldelade medel inte medger en verksamhet inom denna sektor som på lång sikt säkrar handlingsfriheten inom väsentliga områden. Bl. a. framhåller chefen för marinen att vår förmåga att utveckla och projektera ytattackfartyg inom landet kan gå föriorad.

Chefen för marinen anför bl, a. följande om delprogrammens utveckling under programplaneperioden.

Förbanden inom delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m. skall säkerställa övriga förbands insats. Åtgärder har planerats för att öka ledningssäkerheten. Luftvärn för försvar av krigsförtöjningsplatser och anläggningar i baserna moderniseras. En ny basorganisation införs. I denna eftersträvas ökad röriighet hos underhållsförbanden.

Inom delprogrammet Helikopter förband pågår försök med en gemensam organisation för försvarets tunga helikoptrar.

Inom delprogrammet Ytattackförband m, m, fullföljs anskaff ningen av patrullbåtar. Anskaffning av sjörobotar med medellång räckvidd för torpedbåtar av typ Spica påbörjas under perioden. Ett nytt minfartyg anskaffas. Det skall även utmstas för utbildning av befäl av olika kategorier.

Inom delprogrammet Ubåts förband fullföljs anskaffningen av tre ubåtar av typ Näcken, Under perioden utgår ett antal äldre ubåtar. Några

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 42

ubåtar av typ Draken moderniseras. Beställning av ubåtar av typ A 17 har planerats i slutet av perioden.

Inom delprogrammet Minröjningsförband överförs minsvepare av typ Hanö till vedettbåtar när de av ålderskäl utgår ur minröjningsorganisationen. Övriga minsvepare behålls under perioden.

Delprogrammet Fasta kustartilleriförband minskas fortlöpande under perioden. Pågående anskaffning av nya tunga batterier fullföljs. Vissa äldre batterier moderniseras i begränsad omfattning. Anskaffning av modern minmateriel fortsätter. Prototyp till ny minutläggare projekteras under perioden. Närluftvärnet för de fasta förbanden moderniseras.

Delprogrammet Rörliga kustartilleri förband vidmakthålls i huvudsak under perioden. Anskaffning av ett nytt röriigt kustartillerisystem påbörjas.

Inom delprogrammet Gemensamma produktionsresurser prioriteras utbildningen till och av fast anställd personal. Ändrad rekryteringsform för plutonsofficerselever har planerats. Investeringar och istånd-sättningar är under perioden inriktade på rationaliseringsbefrämjande åtgärder. Kasernrenoveringsprogrammet fullföljs.

Fördelningen av kostnaderna (exkl. tillägg) på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj. kr.).

Delprogram 1978/79        1979/80        1980/81        1981/82        1982/83       Summa

1978/83

127,0	111,0	112,0	95,5	109,5	555,0
30,5	24,5	23,0	21,5	28,5	128,0
204,0	233,5	259,5	213,0	255,0	1 165,0
127,5	125,5	70,0	108,0	109,0	540,0
37,0	28,0	32,0	29,0	29,0	155,0
205,0	186,0	194,0	202,0	172,0	959,0
56,5	46,0	61,5	67,0	68,0	299,0
884,5	921,5	897,0	894,0	900,0	4 497,0
1 672,0	1 676,0	1 649,0	1 630,0	1671,0	8 298,0
-12,0	-34,0	-24,0	-12,0	-1-22,0	-60,0
1 660,0	1 642,0	1 625.0	1618,0	I 693,0	8 238,0

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhällsförband m, m.

Helikopterförband

Ytattackförband m. m.

Ubåtsförband

Minröjningsförband

Fasta kustartilleriförband

Röriiga kustartilleriförband

Gemensamma produktionsresurser

Kostnader

Justering på grund av överplanering m, m. Betalningsmedel

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

43

Betalningsmedlens (exkl. tillägg) fördelning på anslag framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj. kr.).

Anslag 1977/78'     1978/79      1979/80      1980/81       1981/82      1982/83      Sum-

ma 1978/83

Cl.	Marinförband:	Ledning
	och förbandsverksam-
	het		882,8	946,0	941,0	942,0	950,0	954,0	4 733,0
c 2.	Marinförband:	Materiel-
	anskaffning		500,0	554,3	549,3	531,5	536,5	568,4	2 740,0
C 3,	Marinförband:	lstånd-
	sättning av befästningar
	och kaserner		26,0	28,1	28,1	31,0	30,4	52,0	169,6
C 4,	Marinförband:	Forskning
	och utveckling		30,0	43,0	41,0	44,0	40,0	45,0	213,0
1112,	Marinförband:	Anskaff-
	ning av anläggningar		79,9	88,6	82,6	76,5	61,1	73,6	382,4
			1 518,7	1 660,0	1 642,0	1 625,0	1 618,0	1 693,0	8 238,0

' Prisläge februari 1976,

På tilläggsrader redovisar chefen för marinen sådant som inte har fött rum inom tilldelade ramar men som enligt vad han anser är de mest angelägna behoven för att kunna nå upp till intentionerna i 1977 års försvarsbeslut. Det medelstillskott som chefen för marinen begär behövs enligt hans mening för att

- genomföra repetitionsutbildning enligt överbefälhavarens anvisningar, 1 programplanen har nämligen vissa begränsningar gjorts under planens fyra sista år,

- behålla tidigare planering för anskaffning av Pingvin-robot och ubåt A 17 och därigenom bl. a. förhindra ökade kostnader som oundvikligen blir följden av en senareläggning av projekten,

- anskaffa minjaktfartyg. Tidigare planerad anskaffning har på grund av det ekonomiska läget måst utgå,

- börja anskaffa lätta fasta batterier (ELSA) under perioden. Tillskjuts inte medlen kan batterierna inte anskaffas enligt ursprunglig planering,

- anskaffa tungt röriigt kustartilleri (KARIN) enligt tidigare planering,

- komplettera vapenmateriel omfattande torpeder, minor och motmedel m, m, 1 programplanen har nämligen anskaffning av vapenmateriel för både flottan och kustartilleriet måst minskas i oroväckande utsträckning,

- projektera nytt ytattackfartyg,

- anskaffa simulatorer för taktisk utbildning. På lång sikt ger detta ekonomiska besparingar,

- tidsmässigt anpassa byggnadsobjekt som släpar efter,

- förstärka forskningen och utvecklingen för att göra det möjligt att utveckla sådan materiel som kommer att behövas i framtiden.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

44

Det medelstillskott som chefen för marinen begär på tilläggsrader i årets programplan fördelas på objekt och budgetår enligt följande tabell (prisläge februari 1977; milj. kr.).

	1978/79		1979/80		1980/81	1981/82	1982/83	Summa
								1978/83
Repetitionsutbildning			-1-	12	-1-12	-1- 12	-t- 12	-t-  48
Minfartyg	-1-	45		-	-35	-10	-	±    0
Robot Pingvin	-1-	50	■+	35	-	-50	-35	±    0
Ubåt A 17		-		-	+ 10	-	_	-1-   10
Minjakt	-■	42	-H	30	-t-45	-50	-1-63	+ 130
ELSA		-		_	-	-1-  9	-1-11	+   20
KARIN	+	8	-1-	16	■+ 11	-1-  7	-1-   8	+  50
Vapenmateriel m. m.		-	-F	5	+  8	-t-20	-t-20	+  53
Projektering av nytt ytattackfanyg		-		-	-1- 10	-I-10	+ 10	-1-  30
Simulatorer		-	-t-	6	-1-  6	-1-  6	_	+   18
Befästningar och kaserner	-1-	20		-	-	-	_	-1-   20
Forskning och utveckling	+	10	+	10	+ \0	- 10	-f 10	+   50
	+	175	-1-114		+ n	-64	-1-99	-529

Enligt chefen för marinen är det väsentligt att marinen tillförs dessa medel. Marinchefen framhåller att därigenom skulle i någon mån de brister och den eftersläpning repareras som enligt hans uppfattning har uppstått pä grund av de knappa ramar som har tilldelats marinen.

2.4.4 Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband som omfattar följande delprogram.

3.1 För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

3.2 Jaktförband

3.3 Luftvämsrobotförband

3.4 Attackförband

3.5 Spaningsförband

3.6 Flygtransportförband

3.7 Basförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för flygvapnet har i enlighet med överbefälhavarens direktiv utarbetat programplan för huvudprogrammet Flygvapenförband i följande ekonomiska planeringsram (prisläge februari 1977; milj. kr.).

1978/79     1979/80     1980/81

1981/82     1982/83    Summa 1978/83

Planeringsram      3 942 3 917

3 899

3 892

3 956

19 606

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 45

Härutöver har överbefälhavaren utfärdat särskilda planeringsanvisningar som i korthet innebär att den krigsorganisatoriska utvecklingen inom huvudprogrammet Flygvapenförband skall inriktas mot ett huvudsakligt innehåll enligt nivå B i överbefälhavarens programplan för perioden 1977/ 78-1981/82 i avvaktan på särskilt beslut i flygplanfrågan. Överbefälhavaren har vidare gett chefen för flygvapnet direktiv att planera att avveckla ytteriigare en flottiljadministration utöver den redan beslutade nedläggningen av F 11 och F 12. Han skall vidare planera för en minskning av kostnaderna för drift och underhåll. Överbefälhavaren har även gett chefen för flygvapnet i uppdrag att särskilt redovisa konsekvenser av och erforderlig omplanering för att inom tilldelad ram ta in beväpnat skolflygplan och/eller robot 72 i programpianen.

Chefen för flygvapnet anför att stormakternas samlade tillgångar för luftkrigföring fortsätter att öka, både kvantitativt och kvalitativt. Den nya generationen flygplan tar avsevärt större vapenlast än sina föregångare. Till detta kommer en i många fall flerdubbelt ökad verkan av det enskilda vapnet genom större precision eller täckning jämfört med tidigare. Möjligheterna till snabba förflyttningar mellan olika krigsskådeplatser ökar också genom de allt längre aktionsradier som uppnås.

Den nya generationen transportflygplan ökaren angripares frihet att välja tid och plats för luftlandsättningar samt hans möjligheter att underhålla sådana operationer från luften. Dessa förhållanden stärker enligt chefen för flygvapnet en angripares möjligheter att med luftoperativa medel slå ut både civila samhällsfunktioner och delar av det militära försvaret. Därigenom ökar enligt flygvapenchefen betydelsen av ett effektivt luftförsvar mot både anfallsflyg och lufttransporter.

Våra flygvapenförband kan enligt flygvapenchefen uppehålla den beredskap och utveckla den röriighet och bekämpningsförmåga som kan ställa en angripare inför olönsamma uppoffringar. Dessa egenskaper hos våra flygvapenförband utgör väsentliga tillgångar och är därmed även en betydelsefull faktor när det gäller omväridens bedömning av den svenska försvarsmaktens förmåga att ge stöd åt landets säkerhetspolitik.

De problem som har berört flygplansystem 37 och som bl. a. har inneburit att tre flygplan havererat på grund av vingbrott är i stort sett lösta vad beträffar den tekniska delen. Här återstår dock att modifiera flygplan AJ 37 och S 37, vilket kommer att begränsa tillgängligheten under viss tid.

Chefen för flygvapnet anför att programplanen till stor del är ett underiag för fortsatta ställningstaganden i de betydelsefulla flygplan- och robotfrågorna. Den bearbetning och avvägning som har skett i enlighet med överbefälhavarens direktiv och med grundinnehåll enligt den s. k. B-nivån har resulterat i att de ekonomiska ramvillkoren inte har kunnat följas trots de avsevärda och långtgående nedskärningar av stödfunktioner, beväpningsut-rustningar m. m. som enligt flygvapenchefen har gjorts. 1 planen redovisas ett överskridande om 383,3 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 46

Det finns två huvudanledningar till denna situation enligt flygvapenchefen. Den ena är de hastigt ökade och oväntat höga kostnaderna för nya flygplan och vapen och kostnader för omställning till en ändrad produktionssituation. Den andra är de ökade kostnaderna för drift och underhåll.

Kostnaderna för ledning och förbandsverksamhet har fortsatt att öka i en takt som enligt chefen för flygvapnet vida överstiger utvecklingen av nettoprisindex. Ökningarna anges främst bero på ökade kostnader för löner, underhåll och hyror. För att täcka den del av kostnadsökningarna som inte kompenseras genom nettoprisindex har flygvapenchefen tvingats utnyttja medel som tidigare avsågs för materielanskaffning.

För att anpassa verksamheten till aktuella och framtida ekonomiska resurser fortsätter minskningen av freds- och krigsorganisation. Antalet fredsdivisioner minskar under programplaneperioden med en tredjedel från 31,5 till 21,5. Fredsorganisationsminskningarna når, om man räknar in nedläggning av ytterligare en flottiljadministration utöver redan beslutade F 11 och F 12, enligt flygvapenchefen en nedre gräns där möjligheterna hastigt minskaratt snabbt kunna gå över från freds- till krigsorganisation och att med kraftsamling utnyttja befintliga flygförband i alternativa huvudriktningar. Detta problem belyses i särskilda utredningar som har gjorts bl. a, för fredsorganisationsutredningens fortsatta arbete. Chefens för flygvapnet principiella inställning innebär återhållsamhet i fråga om fortsatta förbandsnedläggningar.

Förtidsavgångar av flygförare från flygvapnet till de civila flygbolagen har blivit ett alltmer akut problem. Det framtida rekryteringsbehov som flygbolagen SAS och LIN har presenterat för chefen för flygvapnet är så stort att, om rekryteringen liksom hittills huvudsakligen sker från flygvapnet, krigsdivisionernas beredskap, krigsduglighet och tjänstbarhet i längden skulle bli helt oacceptabla. Att genom ökad rekrytering och utbildning av förare till Draken-och Viggenförbanden i nämnvärd grad motverka avgångarna skulle medföra mycket stora kostnadsökningar och en alltför snabb förbrukning av det totala flygtidsinnehållet i dessa flygplansystem.

Genom en reservofficersutbildning som är anpassad för både militära och civila ändamål räknar chefen för flygvapnet med att förtidsavgångarna bland Draken- och Viggenförare kommer att minska. Mot bakgrund av flygbolagens stora rekryteringsbehov kommer problemen dock att finnas kvar. Utbildning av reservofficerare är bara en dellösning och måste dessutom av olika skäl (bl. a. flygtidsinnehållet i SK60-systemet) betraktas som tillfällig. Hur de civila flygbolagen på lång sikt skall förses med lämpligt utbildade förare är en fråga som enligt flygvapenchefen kräver snabb behandling inom den civila sektorn av samhället. Chefen för flygvapnet har en positiv grundinställning till att medverka med militära resurser för aU åstadkomma lösningar. Detta gäller bara under förutsättning att de effektivitetskrav som måste ställas från försvarsmaktens sida inte eftersatts. En sådan medverkan

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 47

måste dessutom regleras så att försvarsmakten kompenseras för kostnaderna.

Mot bakgrund av de redovisade ekonomiska förutsättningarna har chefen för flygvapnet fått göra en hård prioritering. Han har så långt möjligt strävat efter att behålla ett tillräckligt antal förband utan att kraven på materielkva-litet, stödfunktioner och utbildning pressas till en nivå som inte är stridsekonomiskt lönsam. Han anser att programplanen nu är jämförelsevis balanserad och realistisk utifrån de intressen han har att företräda inom försvarsmakten. Prioriteringen har dock måst drivas så långt att inga ytterligare aktiviteter och ingen ny materiel har fått plats i planerna.

Sålunda härden inriktning av materielomsättning och utbyggnad av t. ex. stril- och basfunktionerna som har angetts tidigare behållits i fråga om grundläggande mål, men en tidsmässig förskjutning av ett flertal objekt har måst tillgripas. Detta har varit fallet främst inom områden där återgång till tidigare mål har bedömts praktiskt möjlig.

1 fråga om avvägning mellan och inom de olika delprogrammen anför chefen för flygvapnet att viktiga förändringar har vidtagits i förhållande till föregående års planering i B-nivån. Dessa förändringar innebär enligt flygvapenchefen sänkning av leveranstakten för flygplan JA 37, modernisering av äldre IR-jaktrobot (rb 24 J) i stället för ny robot (rb 74), minskning av takten för uppsättning av radarstationer (PS-860, PS-L), viss materielomsättning och utbyggnad av stridsledningsanläggningar samt sänkning av utbyggnadstakten för bassystem.

Leveranstakten för flygplan JA 37 sänks av ekonomiska skäl och möjligheten att utnyttja flygplan 35 längre tas till vara. Detta medför visseriigen ökade totalkostnader för 37-systemet men den största nackdelen är enligt flygvapenchefen att den operativa effektökning som övergången till flygplan JA 37 innebär senareläggs. Eftersom tidpunkten för uppsättning av den första JA 37-divisionen är oförändrad och förskjutningen för den sista divisionen inskränker sig till drygt ett år kan flygvapenchefen till nöds godta att leveranstakten sänks.

Att robot 24 J tas in i planerna i stället för robot 74 innebär enligt flygvapenchefen en kraftig minskning av den operativa effekten. Det är därför enligt hans mening mest angeläget att ompröva denna åtgärd om de ekonomiska förutsättningarna förbättras.

Chefen för flygvapnet anmäler att det inom gällande planeringsram är omöjligt att planera in den svenska roboten (robot 72), om någon flygplansersättning i enlighet med givna direktiv skall kunna ske.

Även stridsledningssystemet beskärs. Kravet på ledningskapacitet över hela landet har dock hindrat nämnvärd minskning av antalet anläggningar. Målsättningen beträffande strilradarsystem PS 860 fullföljs med en lägre utbyggnadstakt, varvid ett antal levererade stationer måste ställas i förråd. Även avsedda befästningar vid en del platser senareläggs.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 48

Erforderiiga resurser har enligt flygvapenchefen inte kunnat avdelas så att tidsplanen för nybyggnad av en luftförsvarscentral i sektor N3 kan hållas. En senareläggning av byggstarten har blivit nödvändig. Behovet av en ny luftförsvarscentral i sektor N3 är enligt flygvapenchefen väl dokumenterat och har på senare år understrukits bland annat av arbetsmiljöskäl. Chefen för flygvapnet finner det därför angeläget att nybyggnad kan påbörjas under programplaneperioden.

Den önskvärda anpassningen av bassystemet kan enligt flygvapenchefen inte fullföljas under programplaneperioden på det sätt som tidigare har planerats. Han anser dock att anpassningen är nödvändig. Målet kommer därför att kvarstå, Senareläggningar och vissa kvantitativa begränsningar måste dock vidtas. Enligt flygvapenchefen innebär detta ökad risktagning och ger inte den frihet i fråga om basering som är av vital betydelse för våra flygstridskrafters operationsmöjligheter. Möjligheterna till en relativt snabb återtagning motiverar dock att denna risk tas.

Behovet av transportflygplan i fred och krig ökar och överstiger enligt chefen för flygvapnet väsentligt tillgången. Försvarsmakten har i fred sex flygplan av typ Tp 79 (DC-3 från andra världskriget)och tre flygplan av typ Tp 84 (Hercules). I krig disponeras dessutom civila flygplan. Dessa är dock inte lämpliga för transport av ammunition och skrymmande materiel. Chefen för flygvapnet anser att antalet militära transportflygplan behöver ökas för att tillgodose totalförsvarets transportbehov. Avsatta medel medger emellertid att bara ca hälften av de gamla transportflygplanen ersätts under perioden.

Chefen för flygvapnet utgår i programplanen från att nio divisioner av flygplan JA 37 skall anskaffas. Han anger att några kostnader för den nionde divisionen inte uppstår under programplaneperioden. Anskaffning av den nionde jaktdivisionen beror enligt chefen för flygvapnet på om totalt 14 eller 15 divisioner av de olika versionerna av flygplan 37 skall tillverkas.

Anskaffningen av flygplan A 20 förutsätts gälla sex divisioner. I föregående års programplan uttryckte flygvapenchefen farhågor för att flygplan A 20 inte var en lönsam lösning av AJ 37-ersätiningen med anledning av de höga kostnaderna för projektet.

Med det kostnadsunderlag som industrin har lämnat i juni 1977 kan konstateras att anskaffningen av flygplan A 20 inte ryms inom angivna ramar, Ytteriigare minskningar och omavvägningar inom flygvapnet medför enligt flygvapenchefen orimliga konsekvenser.

Underiag för utländska alternativ saknas men bör enligt flygvapenchefen tas fram och studeras inför en eventuell steg 1-framställning, om inte kostnaderna för A 20-systemet kan anpassas till en nivå som är rimlig och någoriunda jämförbar med motsvarande utländska system. Denna kostnadsanpassning för vårt inhemska alternativ är en nödvändig process, där flygvapenchefen väntar sig bearbetade kostnadsuppgifter som baseras på en produktion som är väl avpassad till givna mål.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

49

Chefen för flygvapnet redovisar en post utanför angivna ramar som är att hänföra till A 20-projektets kostnadsökning. Till största delen bör denna kostnadsökning enligt flygvapenchefen hänföras till s, k. avvecklingskostnader för den inhemska flygindustrin och inte belasta flygvapnets planerings-

ram.

Lösningen av skolflygplanfrågan bygger i chefens för flygvapnet grundalternativ på en direktanskaffning efter programplaneperioden. Ersättningen av skolflygplan kan enligt flygvapenchefen anstå till år 1986 och anskaff ningen inriktas mot ett utländskt alternativ som anses bli billigare än ett inhemskt. Det är oftast möjligt att beväpna ett sådant rent skolflygplan av enkelt slag. Lönsamheten och effekten hos ett sådant system i framtida stridsmiljö är emellertid så låg att flygvapenchefen avvisar en sådan åtgärd. En satsning på beväpning av rena skolflygplan är enligt chefen för flygvapnet att dåligt utnyttja resurser som skulle kunna ge bättre effekt om de fördes över och samlades till den medeltunga attacken.

Frågan om val av attackrobot mot sjömål för flygplan A 20 har inte slutbehandlats. Satsningen på denna robottyp måste bli beroende av sannolikheten för kustinvasion jämfört med andra invasionsformer. Den svenska sjömålsroboten 04 uppvisar enligt chefen för flygvapnet brister i en framtida stridsmiljö främst i fråga om räckvidd. Flygvapenchefen anser det vara tveksamt om det är riktigt att satsa på en ganska omfattande modifiering med hänsyn till att vapnet redan nu är gammalt. Anskaffningen av sjömålsrobot bör enligt chefen för flygvapnet inriktas mot utländska objekt. Utredningen om möjligheterna att anpassa ett sådant vapen till svenska behov bör fortsätta. En föriängning av livstiden för robot 04 E ger emellertid flygvapnet den handlingsfrihet som t. v. bör finnas.

Fördelningen av kostnaderna på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj. kr.).

Delprogram	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
För flera delprogram gemensamma
lednings- och strilförband	504	568	516	492	527	2 607
Jaktförband	1 401	1448	1291	1278	1 183	6 601
Luftvämsrobotförband	1	-	-	-	-	1
Attacktörband	552	506	509	456	432	2 455
Spaningsförband	178	133	94	117	109	631
Flygtransportförband	66	89	56	55	65	331
Basförband	593	575	564	553	539	2 824
Gemensamma produktionsresurser	777	753	769	746	786	3 831
Kostnader	4 072	4 072	3 799	3 697	3 641	19 281
Justering på grund av överplanering
m. m.	-62	-155	+100	+195	+315	+393
Betalningsmedel	4 010'	3 917	3 899	3 892	3 956	19 674'

' Inkl, planerad återtagning av medel som har hållits inne under budgetåret 1977/78,

4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

50

Betalningsmedlens fördelning på anslag framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj, kr.).

Anslag

1977/78'     1978/79      1979/80

1980/81      1981/82      1982/83     Summa

1978/83

Dl,	Flygvapenförband: Ledning och förbandsverk-
	samhet	1462	1 713	1693	1678	1674	1690	8 448
D2,	Flygvapenförband: Mate-
	rielanskaffning	1 364	1 702	1689	1639	1682	1 725	8 437
D3,	Flygvapenförband: Iståndsättning av be-
	fästningar och kaserner	32	45	39	53	40	31	208
D4,	Flygvapenförband: Forskning och utveck-
	ling	571	426	377	378	346	377	1904
III 3	Flygvapenförband: Anskaffning av anlägg-
	ningar	80	124	119	151	150	133	677
		3 509	4 0102	3 917	3 899	3 892	3 956	19 6742

' Prisläge februari 1976,

2 Inkl. planerad återtagning av medel som har hållits inne under budgetåret 1977/78,

Chefen för flygvapnet har inte kunnat planera in anskaffning av flygplan A 20 inom den ram som överbefälhavaren har tilldelat. Flygvapenchefen redovisar därför en överplanering på 383,3 milj. kr.

Chefen för flygvapnet anmäler beträffande möjligheterna att planera in de flygplan- och robotalternativ, som överbefälhavaren har beordrat honom att redovisa särskilt, att de inte ger någon meningsfull effekt på lång sikt. Både robot 72 och ett beväpnat skolflygplan kräver så stora ekonomiska resurser att flygplanersättningen i enlighet med givna direktiv blir omöjlig att genomföra utan att produktionen av JA 37 blir kraftigt störd. Någon annan komponent eller funktion som skulle kunna avstå tillräckligt med medel finns enligt flygvapenchefen inte inom huvudprogrammet.

Chefen för flygvapnet pekar på sitt huvudprograms kvalitetskrav och framhåller att han hittills har godtagit minskningar av antalet förband för att kunna fö erforderlig kvalitet. Nu anser han sig emellertid stå inför en omslagspunkt, där en ytterligare minskning av antalet enheter och av grundorganisationen utesluter möjligheten att i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge återta ett sådant minimum av både kvalitet och kvantitet som svarar mot hotet. En optimering i denna avvägningsfråga innebär att endast en flottiljadministration utöver F 11 och F 12 bör dras in.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 51

2.4.5 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har utarbetat programplan för det militära försvaret, ÖB 78-83. Planeringen har genomförts mot bakgrund av 1977 års försvarsbeslut, regeringens planeringsanvisningar samt betänkanden från försvarets ledningsutredning och försvarets fredsorganisationsutredning.

Regeringens planeringsanvisningar innebär bl. a. att

- som utgångspunkt för planeringen för femårsperioden 1978/79-1982/83 skall gälla en planeringsram om 57 483 milj. kr. i prisläge februari 1977,

- reserver skall avdelas för bedömd skillnad mellan å ena sidan den allmänna prisutvecklingen enligt nettoprisindex och å andra sidan prisutvecklingen för försvarets personal och materiel,

- eventuell överplanering under planeringsperiodens första del skall balanseras av en motsvarande underplanering under periodens senare del,

- utveckling av flygplan A 20 samt fortsatt utveckling och tillverkning av robot 72 skall planeras in.

Överbefälhavaren vidhåller inledningsvis att den kvantitativa och kvalitativa utveckling av försvarsmaktens krigsorganisation, som i föregående programplan kallades nivå A, behövs.

I sin analys av planeringsförutsättningarna konstaterar överbefälhavaren att förändringar har inträffat i jämförelse med tidigare planering.

Beslut om krigsorganisatorisk inriktning av attackflygsystemen kan fattas först i samband med de kommande besluten om B3LA och svensk IR-jaktrobot. Antalet infanteribrigader skall om möjligt ökas medan fredsorganisation, administration och förvaltning enligt överbefälhavaren skall inriktas mot en lägre nivå än nivå B i föregående programplan.

Regeringens beräkning av lönereserven har enligt överbefälhavaren lagts till grund för planeringen. Överbefälhavaren avser emellertid att noga följa pris- och löneutvecklingen och förutsätter att utgiftsramen justeras, om försvarsbeslutets intentioner inte kan fullföljas på grund av skillnad mellan nettoprisindex och löneutveckling.

Försvarsmakten tillfördes i försvarsbeslutet investeringsmedel för perso-nalbesparande fredsorganisatoriska förändringar. Dessa har huvudsakligen tilldelats armén. Överbefälhavaren anger vidare att andra organisatoriska förändringar än sådana som medel har avsatts för kommer att ställa betydande krav på investeringsmedel redan under programplaneperioden. Överbefälhavaren anger att hela behovet av investeringsmedel för sådana förändringar förutsätts tillföras försvarsmaktens ram.

Överbefälhavaren redovisar vidare att det under planeringens gång har kommit fram förhållanden som inom ett antal områden medför avvikelser från den krigsorganisatoriska inriktningen enligt 1977 års försvarsbeslut. Dessa förhållanden är bl. a. för låg budgetering i tidigare planer och prisutveckling utöver nettoprisindex och inplanerade reserver. De innebär

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

52

sammantaget att kostnaderna för fredsdriften har ökat kraftigt. Detta har gjort det nödvändigt att minska resurserna för materielanskaffning i motsvarande mån. Förändringarna inom försvarsgrenarna framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj. kr.).

Avvikelser Iförhållande till ÖB 77-82, nivå B.

Ändringspost	Försvarsgren	Huvudprodul	kiionsområde
		Ledning och	Materiel-		Anskaffning	Forskning	Summa
		förbands-	anskaff-		av anlägg-	och ut-
		verksamhet	ni	ng	ningar	veckling
Kostnadsökning	Armén	+ 1 170	+	55	+   80	+    5	+ 1310
	Marinen	+    158	+	150	+   10	+   95	+   413
	Flygvap-	+   550	+	142	-	_i	+   692
	net
		+ 1878	+	347	+   90	+ 100	+ 2415
Ökade uppgifter	Armén	_	+	190	+   30	_	+   220
och återtagning	Marinen	+     56	+	130	-	-	+    186
av tidigare plane-	Flygvap-	-	+	15	-	_i	+     15
rad men ej	net
genomförd verk-
samhet
		+      56	+	335	+   30	-	+   421
Minskade	Armén	-   415	_	990	-100	_	-1505
uppgifter	Marinen	-    117	-	480	-  36	-  45	-   678
	Flygvap-	-	-	772	-	_l	-   772
	net
		-   532	-:	2 242	-136	-  45	-2 955
Summa	Armén	+    755	_	745	+   10	+    5	+     252
	Marinen	+     97	-	200	-   26	+   50	-     79
	Flygvap-	+    550	-	615	-	_i	-     653
	net
		+ 1402	-	1560	-   16	+   55	-   119

' Redovisas under huvudproduktionsområdet Materielanskaffning.

2             Härifrån skall dras ett av arméchefen förutsatt ramtillskott om 155 milj, kr. Överbefälhavaren har inte tagit ställning
till hur denna minskning skall ske.

3             Härifrån skall dras en brist på 383 milj. kr, som flygvapenchefen inte har balanserat. Överbefälhavaren har förutsatt
att denna minskning, om den måste göras, görs inom delprogrammet Attackförband,

Den låga budgetering som har konstaterats i fråga om huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet i program planerna för perioden 1977/78-1981/82 förorsakas enligt överbefälhavaren av au det skiljer ca två år mellan programplanens första år och det sist genomförda, slutligt analyserade verksamhetsåret. Programplanen för perioden 1977/78-1982/83 utarbetades således mot bakgrund av erfarenheterna främst från budgetåren 1972/73-1974/75, Under dessa år avvek inte kostnaderna påfallande för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 53

planlagd och genomförd verksamhet inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet i förhållande till budgeterade medel.

Erfarenheterna från budgetåren 1975/76 och 1976/77 visar enligt överbefälhavaren att de medel som har avdelats till huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet för dessa år inte har varit tillräckliga på grund av den snabba ökningen av pris- och lönenivån. Enligt överbefälhavarens uppfattning bör denna snabba kostnadsstegring betraktas som ett undantag från en normal utveckling.

Underhållskostnadernas ökning har vidare enligt överbefälhavaren starkt bidragit till kostnadsökningen inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet.

Tillgängliga medel för prisreglering har enligt överbefälhavaren inte motsvarat prisökningarna. Den "raka" ram som fastställdes i försvarsbeslutet medför enligt överbefälhavaren successivt minskande köpkraft i takt med att behovet att avdela reserver för pris- och löneökningar ökar

Konsekvenserna av de förändringar som har skett blir enligt överbefälhavaren omfattande. Materielanskaffning måste senareläggas. Viss organisa-tionsbestämmande materiel utgår ur planeringen, t. ex. minjaktfartygen. Konsekvenserna för attackflygsystemets utformning kan bli mycket allvarliga. Ammunitionsanskaffningen för armén måste senareläggas. Viss äldre materiel måste avvecklas i något snabbare takt än tidigare planerat.

Enligt överbefälhavaren är prisutvecklingen på lång sikt i fråga om utveckling och anskaffning av materiel, underhåll av materiel och byggnader samt byggnadsverksamhet väsentligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen så som den mäts genom nettoprisindex. Om de åtgärder som nu planeras för att nå en bättre balans mellan materielanskaffning och utbildning å ena sidan och fredsdrift å andra sidan skall nå avsedd effekt, måste enligt överbefälhavaren införas ett priskompensationssystem som är anpassat till de verkliga förhållandena.

Försvarsmaktens huvuduppgift, invasionsförsvar, innebär enligt överbefälhavaren att upprätthållande av krigsorganisationens operativa styrka är det centrala i försvarsmaktens fredstida verksamhet. Liksom hittills skall det militära försvaret grundas på allmän värnplikt. Därigenom för krigsorganisationen enligt överbefälhavaren en bredd som svarar mot de uppgifter som har lagts på vårt försvar. Överbefälhavaren prioriterar tillgång och kvalitet på personal för att leda stridskrafterna, utbildning för krigsorganisationen och anskaffning av organisationsbestämmande materiel. Handlingsfriheten i fråga om försvarets utveckling på lång sikt skall främjas.

Den operativa styrkan bestäms främst av krigsorganisationens tillgång på förband för strid. Denna del av krigsorganisationen skall därför enligt överbefälhavaren tilldelas så stora resurser som möjligt. Krigsorganisationen skall utvecklas så att den samlade effekten av samverkande förband blir så hög som möjligt.

Till följd av kostnadsutvecklingen skall enligt överbefälhavaren kvaliteten

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 54

på förbandens utrustning differentieras med hänsyn till huvuduppgifterna. Vissa förbands kvalitet skall anpassas till utvecklingen i omväriden. För andra förband begränsas den operativa användbarheten.

Fredsorganisationens huvuduppgift är enligt överbefälhavaren att vidmakthålla krigsorganisationen. 1 syfte att öka de resurser, som kan avdelas för att behålla väl utbildad stampersonal, för materielanskaffning och för utbildning av krigsorganisationen, behövs kraftfulla åtgärder för att minska driftkostnaderna inom fredsorganisationen. I detta sammanhang är ambitionssänkningar och uppgiftsändringar oundvikliga. Det innebär bl. a. minskning av fredsorganisationen inom alla försvarsgrenar. Sänkning av kostnaderna inom fredsorganisationen skall även nås genom förenklingar i administration och förvaltning.

Den krigsorganisatoriska utvecklingen skall enligt överbefälhavaren inriktas mot ett huvudsakligt innehåll enligt nivå B i ÖB 77-82.

Krigsorganisationen har enligt överbefälhavaren minskat till följd av tidigare försvarsbeslut. Även efter år 1977 blir reduceringar nödvändiga, vilket sammanfattningsvis framgår av följande tabell.

Krigsorganisatorisk utveckling i överbefälhavarens programplaner, ÖB 77-82 och ÖB 78-83.

Förband/enheter	ÖB 77-82, nivå B			ÖB 78-83
	1977	1982	1987	1978	1983	1988
Infanteribriga-
der	16	10	10	15	12	12
Skytterege-
menten	4	10	10	5	8	8
Norrlandsbri-
gader	4	4	4	4	4	4
Pansarbrigader	5	4	4	5	4	4
Ylattackflot-
tiljer	3	2	2	3	2	2
Ubåtar	17	14	12	12	12	12
Fregattförband	3	2	-	3	-	-
Kustartilleri-
förband (ba-
taljoner och
motsvarande)	34	32	29	33	29	27
Jaktdivisioner	17	10	9	15	10	9 alt. 8
Medeltunga
attackdivisio-
ner	5,5	5,5	5,5	5,5	5,5	5,5
Lätta attackdi-
visioner	5	3	-	5	3	-
Spaningsdivi-
sioner	8	6	6	8	6	6

Den planering som nu har genomförts innebär enligt överbefälhavaren fortsatt minskning av försvarsmaktens samlade styrka och effekt även under

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 55

1980-talet. Därmed går den krigsavhållande förmågan ned. Ökade ekonomiska resurser behövs om denna utveckling skall hejdas.

Personalminskningarna är enligt överbefälhavaren nödvändiga men också besvärande och måste på lång sikt begränsas. Med nu gällande ekonomisk inriktning kan minskningen vid mitten av 1980-talet komma att behöva uppgå till 200-250 anställda för år.

Förändringar i antalet anställda enligt överbefälhavarens programplan, ÖB 78-83, och i underiaget för försvarsbeslutet, ÖB 77-82 nivå B, framgår av följande tabell.

Personalkategori	ÖB77-	82, nivå B		ÖB78-	83
	1977	1982	Förändring 1977/82	1978	1983	Förändring 1978/83
Militär personal Civilmilitär personal Civil personal	16 300 4 050 25 900 46 250	16 300 3 900 23 550 43 750	±      0 -    150 -2 350 -2 500	16150 4 040 25 360 45 550	16 050 3 690 23 110 42 850	-       100 -      350 -2 250 -2 700

Överbefälhavaren har lagt försvarets fredsorganisationsutrednings förslag till grund för planeringen av fredsorganisatoriska förändringar inom armén. Utöver tidigare beslutade åtgärder har planerats in bl. a. ändringar av utbildningsorganisationen för pansarförband i Skåne och minskningar av luftvärnets fredsorganisation.

Inom marinen förutsätts enligt överbefälhavaren lednings- och förvaltningsorganisationen samt kustartilleriets utbildningsorganisation bli reducerade.

Inom flygvapnet inplaneras avveckling av ytterligare en flottiljadministration. Statsmakternas beslut om den framtida flygplansanskaffningen kan dessutom komma att påverka fredsorganisationens utformning.

Överbefälhavarens planering förutsätter en planeringsram om 57 599 milj. kr. i prisläge februari 1977. Härtill kommer vissa kostnader för bl. a. genomförande av beslutad omlokalisering av förband, skolor och myndigheter.

Överbefälhavaren har avsatt reserver för kostnadsutvecklingen för personal och materiel enligt regeringens anvisningar.

För att försvarsgrenscheferna enligt överbefälhavarens uppfattning på ett riktigt sätt skall kunna redovisa möjligt materielinnehåll i programplanerna har han gett direktiv om att kravet på underplanering under periodens senare del skall utgå.

Överbefälhavaren har planerat in utveckling av flygplan A 20 enligt regeringens anvisningar. Enligt överbefälhavaren är inplanering av robot 72 kostnadseffektmässigt orimlig. Robot 72 har därför inte planerats in.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 56

Chefen för flygvapnet har överskridit tilldelad ram. Detta har samband med att den krigsorganisatoriska inriktningen av attackflygsystemet inte har kunnat fastställas i avvaktan på beslut om framtida flygplansanskaffning. Överbefälhavaren konstaterar dock att attackflygsystemets framtida utformning måste radikalt omprövas om de ekonomiska problemen inte kan bemästras. Därvid kan direktanskaffning av utländska flygplan komma att behöva övervägas.

Överbefälhavarens ställningstaganden innebär vidare smärre justeringar av planeringsramarna och vissa krav på omplanering av repetitionsutbildningens omfattning, främst inom marinen.

Cheferna för armén och marinen har särskilt redovisat verksamhet som inte ryms inom tilldelade ramar. Överbefälhavaren har inte funnit anledning att därför omfördela resurser mellan huvudprogrammen.

Om pris- och/eller löneutvecklingen avviker från vad som låg till grund för 1977 års försvarsbeslut förutsätter överbefälhavaren att den militära planeringsramen höjs så att beslutets intentioner kan fullföljas.

Överbefälhavaren framhåller att fredsorganisatoriska förändringar ställer krav på betydande investeringsmedel redan under försvarsbeslutsperioden. Dessa krav har enligt överbefälhavaren endast delvis beaktats i försvarsbeslutet. Han förutsätter att erforderiiga investeringsmedel tillförs försvarsmaktens ram och avser att senare presentera underlag för detta.

Chefen för marinen har framfört avvikande mening mot överbefälhavarens programplan beträffande avvägningen inom försvarsmakten. Han anser det både riktigt och möjligt att tillföra marinen ytteriigare medel så aU 1977 års försvarsbeslut i stort sett kan fullföljas vad beträffar marinen.

2.4.6 Föredraganden

Grunderna för det militära försvarets fortsatta utveckling har fastställts genom 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74 bil. I, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311). De innebär bl. a. följande.

Det är nödvändigt att tillämpa en långsiktig planering inom det militära försvaret. Dagens försvar liksom det försvar vi kommer att ha under de närmaste åren är till största delen resultat av tidigare beslut. 1977 års försvarsbeslut påverkar försvarets utformning under 1980-talet.

Krigsriskerna för vår del på kort sikt kan bedömas som små samtidigt som osäkerheterna på längre sikt kvarstår. Det är därför angeläget att bevara en god handlingsfrihet vad gäller försvarets utveckling på lång sikt. En sådan långsiktig handlingsfrihet kan främjas på olika sätt. Utbildning av personal och anskaffning av organisationsbestämmande materiel bör prioriteras. Tillräckliga resurser för forskning och utveckling måste vidare avsättas.

Styrkan hos försvaret kan inte tillåtas variera alltför mycket till följd av tillfälliga säkerhetspolitiska förändringar. Även när vi väljeratt prioritera den långsiktiga beredskapen och handlingsfriheten är det nödvändigt att försvaret

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 57

alltid haren viss lägsta operativ styrka. Som en beredskap mot överraskande anfall bör vi disponera snabbt tillgängliga flyg- och sjöstridskrafter liksom snabbt mobiliserbara markstridskrafter och hemvärn. Därutöver behövs också en effektiv underrättelsetjänst. Tillsammans skall dessa resurser vara så utformade och dimensionerade att totalförsvaret så långt möjligt hinner ställas om för krig innan en angripare kan föra över betydande styrkor till svensk mark. Det militära försvaret bör liksom hittills vara stridsdugligt omedelbart efter en mobilisering.

Målsättningen för vårt totalförsvar anger att försvar mot invasion skall vara försvarsmaktens huvuduppgift. Det militära försvarets styrka utgör den viktigste delen i totalförsvarets fredsbevarande förmåga. 1 planeringen av hur försvarsmakten skall utvecklas i framtiden är det rimligt att utgå från att en angripares kvalitet till stora delar förbättras i takt med den tekniska utvecklingen. De resurser som en angripare kan avdela mot oss torde dock representera olika kvalitetsnivåer. Resursinsatsen kommer vidare att begränsas genom den hänsyn en angripare måste ta till sin huvudmotståndare.

Våra stridskrafter skall kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena så alt våra naturliga försvarsbetingelser tas till vara. Vi bör också utnyttja den fördel som ligger i att vårt land till stora delar omges av hav så att vi vid en kustinvasion tillfogar en angripare föriuster under transporterna mot vårt land. För betydelsefulla områden och platser bör finnas ett förberett försvar. Inom områden som är särskilt hotade av luftlandsättningar bör förband kunna utgångsgrupperas. Delar av försvarsmakten bör dessutom ha en sådan rörlighet att de kan kraftsamlas till aktuella invasionsriktningar och där snabbt komma till verkan. Om en angripare ändå lyckas tränga in på djupet av vårt land måste ett effektivt och uthålligt motstånd kunna bjudas i varje del av landet. Inom områden som en angripare har tagit skall militära förband kunna fortsätta kampen i organiserade former. Även till sjöss och i luften skall operationerna kunna fortsätta. Härigenom ges möjligheter att under lång tid föra ett krig som är förlustbringande för angriparen.

Sveriges stora yta och geografiska läge med långa gränser och kuster ställer krav på att vi kan mobilisera ett förhållandevis stort antal förband. Detta i förening med vår relativt fåtaliga befolkning medför att det militära försvaret måste vila på den allmänna värnpliktens grund. Endast därigenom kan krigsorganisationen ges en bredd som svarar mot de uppgifter som vi ger vårt försvar. Den allmänna värnplikten har därutöver, liksom frivilligverksamheten, avgörande betydelse för försvarets förankring i samhället och hos hela folket. Det militära försvaret skall därför liksom hittills grundas på allmän värnplikt.

I en situation då krig pågår i vår närmaste omgivning och vi är neutrala måste vi kunna avvisa kränkningar av vårt territorium samt skydda flyg- och sjötrafik. Behovet av resurser för detta bör tillgodoses med förband och enheter som organiseras med utgångspunkt i invasionsförsvarets behov.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 58

Försvarsmakten skall även i fortsättningen kunna sätta av resurser för medverkan av Sverige i FN:s fredsbevarande verksamhet.

Jag anser att dessa grunder alltjämt skall ligga fast.

Det ekonomiska utfallet för den period som omfattades av 1972 års försvarsbeslut kan nu överblickas. I följande tabell redovisas den slutliga medelsförbrukningens procentuella fördelning på huvudproduktionsområden under perioden.

Huvudproduktionsom-	1972/73	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77
råde	(%)	(%)	{%)	{%)	(%)
Ledning och förbands-
verksamhet	56,8	57,3 :	59,0	60,9	61,7
Materielanskaffning	28,8	28,5 :	27,7	26,3	25,4
Anskaffning av anlägg-
ningar m. m.	5,3	5,0   1	4,4	4,7	5,0
Forskning och utveck-
ling	9,1	9,2   i	8,9	8,1	7,9
	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

Från budgetåret 1972/73 till budgetåret 1976/77 härden andel av kostnadema som avser ledning och förbandsverksamhet ökat från 56,8 % till61,7 % eller i genomsnitt mer än 1 % per år. Bakom denna ökning ligger främst stegrade personal-, underhålls- och driftkostnader. Ökningen motsvaras av en ungefär lika stor minskning av den andel som har gått till utveckling och anskaffning av materiel. Denna utveckling har ägt rum samtidigt som stora ansträngningar har gjorts för att begi;änsa kostnaderna för ledning och förbandsverksamhet. Bl. a. har omfattande personalminskningar genomförts. Trots detta har den anskaffning av materiel m. m. som antogs vara möjlig år 1972 inte kunnat genomföras i alla avseenden.

1977 års försvarsbeslut innebar bl. a. en ansträngning att bromsa kostnadsökningen för ledning och förbandsverksamhet. Omfattande fredsorganisatoriska ingrepp och en fortsatt personalminskning fömtsattes. Dessutom avsattes reserver för att möta den bedömda framtida löneutvecklingen. Jag anser att det är av synneriig vikt att tillräckligt utrymme skapas för utbildning och materielanskaffning samt för forskning och utveckling.

Försvarsgrenschefema och överbefälhavaren har i september resp. oktober 1977 redovisat programplaner för perioden 1978/79-1982/83. Planerna utgår från 1977 års försvarsbeslut och från regeringens planeringsanvisningar.

1977 års försvarsbeslut utgick från nivå B i överbefälhavarens programplan, ÖB 77-82. Härutöver avsattes vissa reserver för att möta väntade lönekostnadsökningar utöver de reserver som överbefälhavaren hade avsatt. Trots detta haren omfattande omplanering måst göras i jämförelse med underiaget för 1977 års försvarsbeslut. De senaste årens kostnadsutveckling inom ledning och förbandsverksamhet, materielunderhåll och byggnadsverksamhet har medfört att utrymmet för bl. a, materielanskaffning har minskat kraftigt. Planerad verksamhet har minskats inom samtliga produktionsområ-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

59

den. De beräknade kostnaderna för ledning och förbandsverksamhet under femårsperioden har ökat med nära en och en halv miljard kronor i jämförelse med underiaget för försvarsbeslutet. Det ekonomiska utrymmet för materielanskaffning i planerna minskar med ungefär samma belopp.

Kostnadsandelen för ledning och förbandsverksamhet var i ÖB 77-82, nivå B, 58,1 %. 1 överbefälhavarens nu framlagda plan för perioden 1978/ 79-1982/83 är andelen 60,5 %. Den tidigare berörda utvecklingen under föregående försvarsbeslutsperiod tenderar alltså att fortsätta.

Överbefälhavarens planering innebär en fördelning under perioden 1978/ 79-1982/83 på avvägningsområden och avvägningsprogram enligt följande sammanställning (prisläge februari 1977; milj. kr.).

Avvägningsprogram m. m.	Vidmakthållande	Omsättning av		Forskning och		Summa
	på kort sikt	äldre och till-		utveckli	ing
	av befintliga	försel av	nya
	försvarsresurser	försvarsresurser
Markstridsförband	7 968	14 787		390		23 145
Övervatiensslridsförband	2 439	2 159		53		4 651
Fjärrstridsförband	2 930	1 854		1 619		6 403
Luflförsvarsförband	3 683	8 850		380		12913
Central och högre regional
ledning	3 769	1395		16		5 180
Allmän försvarsforskning	-	-		1 138		1 138
Gemensamma myndigheter och
funktioner	3 893	573		13		4 479
	24 682	29 618		3 609		57 909

Vad gäller de nu inlämnade planerna föreligger enligt min mening en bristande överensstämmelse mellan planerad verksamhet och tillgängligt ekonomiskt utrymme.

1 planerna redovisas sålunda en överplanering inom materielområdet med över en halv miljard kronor som inte har balanserats under perioden. Med hänsyn till inköpsplanering m. m. kan det finnas planeringstekniska skäl Kr en sådan överplanering. Den ger dock en alltför positiv bild av den sammanlagda materielanskaffning som är möjlig under planeringsperioden.

Armé- och flygvapencheferna har vidare i sina planer förutsatt ramtillskott om tillsammans mer än en halv miljard kronor under perioden. Överbefälhavaren har inte godtagit dessa tillskott inom den totala planeringsramen för det militära försvaret. Jag återkommer i det följande till mina ramberäkningar.

Utöver dessa reservationer till de redovisade programplanerna vill jag i detta sammanhang anmäla att ytteriigare en omplanering har måst göras sedan planerna lämnades in. När det gäller anskaffning av materiel för arméförband har försvarets materielverk i december 1977 anmält att det enligt nuvarande beräkningar behövs nära 300 milj. kr. mer för budgetåret 1977/78 än vad som beräknades tidigare. Överbefälhavaren har yttrat sig över framställningen.

Bristen på betalningsmedel beror bl. a. på att det under budgetåren 1975/76

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 60

och 1976/77 har beställts mer materiel än vad betalningsmedlen medger. Likviditetssituationen har förvärrats ytterligare genom att berörda industrier i nuvarande konjunkturläge har börjat att leverera den beställda materielen snabbare än normalt. Balansen mellan tillgängliga betalningsmedel och planerad anskaffningsverksamhet för armén bedöms inte kunna återställas inom armén som helhet under budgetåret 1977/78, Detta gäller trots att det i praktiken har införts stopp för nya beställningar av materiel samtidigt som repetitionsövningarna och byggnadsverksamheten inom armén har begränsats så långt som det är praktiskt möjligt.

Överbefälhavaren har föreslagit åtgärder under budgetåren 1977/78 och 1978/79 för att lösa de aktuella problemen. Jag godtar i stort överbefälhavarens förslag till åtgärder och kommer sålunda vid fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåret 1977/78 att föreslå regeringen att armén tillförs medel så att den materiel som levereras skall kunna betalas och att motsvarande medel hålls inne när det gäller flygvapnets anslag för materielanskaffning. Mina anslagsberäkningar för budgetåret 1978/79 innebär att denna tillfälliga omfördelning mellan försvarsgrenarna regleras. Jag har sålunda återfört de innehållna medlen till flygvapnets anslag för materielanskaffning genom att minska arméns anslag till ledning och förbandsverksamhet, materielanskaffning samt forskning och utveckling. Minskningen av anslaget till ledning och förbandsverksamhet har skett genom att repetitionsutbildningen har begränsats.

Det är givetvis helt otillfredsställande att en sådan situation som den nyss beskrivna kan uppstå. Att det kan ske visar enligt min mening på en allvarlig brist i kontrollen av anslagens utnyttjande. Det är nödvändigt att förbättringar i detta avseende vidtas. Jag avser att låta genomföra en analys av orsakerna till det inträffade så att en upprepning kan förhindras.

Jag anser att den principiella inriktningen i 1977 års försvarsbeslut skall stå fast. Ambitionerna i beslutet kan dock inte till alla delar fullföljas i den ekonomiska nivå som har angetts i beslutet. Det blir nödvändigt att senarelägga vissa verksamheter eller att låta dem utgå ur den fortsatta planeringen.

Med dessa förbehåll och med de ställningstaganden jag i det följande gör till utvecklingen av avvägningsprogram och funktioner anser jag att den inriktning som överbefälhavaren har angett kan ligga till grund för den fortsatta planeringen. Förändrade förutsättningar kan självfallet senare föranleda vissa ändringar i den här angivna inriktningen.

Markstridsförbanden skall i samverkan med sjö- och flygstridskrafterna kunna lösa stridsuppgifter i invasionsförsvaret i gräns- och kustområden. De skall även, om detta blir nödvändigt, kunna fullfölja striden inne i landet. Vissa förband skall avses för strid även inom delar av vårt land som har tagits av angriparen.

Avvägningsprogrammet omfattar arméförbanden utom vissa luftvärnsförband samt kustartilleriförbanden.

Planeringen är genomförd i enlighet med 1977 års försvarsbeslut. Infanteri-, norriands- och pansarbrigader samt rörligt kustartilleri prioriteras. Stor

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 61

vikt läggs vid brigadernas eldkraft i form av pansarvärns- och luftvärnsvapen samt vid förbandens rörlighet.

Jag uttalade i prop. 1976/77:74 (bil. 1 s. 121) att planeringen om möjligt borde inriktas mot att modernisera etl ökat antal infanteribrigader i förhållande till de tio som avsågs i överbefälhavarens nivå B. Chefen för armén har i sin nu inlämnade programplan planerat att modernisera tolv infanteribrigader. Den elfte brigaden organiseras om samtidigt med de ursprungligen planerade tio brigaderna och erhåller därvid modern materiel av samma slag som dessa genom omfördelning från tidigare planerade fristående förband. Den tolfte brigaden planeras däremot inte bli omorganiserad under den närmaste femårsperioden. Den är dessutom, åtminstone t. v., avsedd att utrustas med äldre materiel, främst vad avserartilleri och luftvärn. Överbefälhavaren godtar arméchefens planering för planeringsperioden.

Chefens för armén inriktning av planeringen mot tolv moderniserade brigader innebär att den elfte brigaden erhålls genom att materiel tas från andra förband. Vad gäller den tolfte brigaden är det osäkert om det är ekonomiskt möjligt att genomföra en modernisering. Vidare innebär arméchefens nu framlagda programplan betydande begränsningar i ammunitions-anskalTning m. m. i förhållande till tidigare planering. Detta kan leda till en allvariig risktagning i fråga om förbandens uthållighet i strid. Det kan också påverka vår förmåga att i ett beredskapsläge tillverka ammunition m.m. Som jag nyss har redovisat har vidare utvecklingen under hösten 1977 visat att den programplan som chefen för armén lämnade in i september 1977 måste arbetas om i väsentliga avseenden. Mot denna bakgmnd är jag f n. inte beredd att biträda en planering som är inriktad mot fler än tio moderniserade brigader. Utbildningen vid infanteriförbanden bör dock t. v, bedrivas så att handlingsfrihet finns att organisera en elfte moderniserad brigad.

Infanteriförbandens operativa röriighet förbättras. 1 föregående programplan avsågs detta ske bl, a. genom att terrängfordon organisatoriskt inlemmas i de moderniserade brigaderna. Enligt arméchefens nu framlagda programplan upprättas i stället ett antal särskilda transportförband. Därigenom förbättras brigadförbandens operativa röriighet på ett totalt sett mindre kostnadskrävande sätt än genom att låta terrängfordon ingå i varje brigads organisation. Överbefälhavaren godtar arméchefens planering i detta avseende. Med hänsyn till den ekonomiska situationen godtar även jag arméchefens planering inom detta område, men tar inte nu ställning till antalet särskilda transportförband.

Det är angeläget att även de infanteribrigader, som inte moderniseras nu, behålls i krigsorganisationen. Chefen för armén har i sin planering kallat dessa brigader skytteregementen. Han föreslår att de, allteftersom de ges en ökad röriighet och ett ökat stridsvärde samt en organisatorisk anpassning till de moderniserade brigaderna, kallas infanteriregementen.

Enligt min mening bör det av förbandens benämning framgå att det även i detta fall är fråga om brigadförband. Samtidigt bör givetvis framgå den skillnad i modernitet och kvalitet som finns mellan de båda brigadtyperna.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 62

Jag vill därför, mot bakgmnd av det stridsvärde brigaderna avses få, förorda att de brigader som nu moderniseras kallas infanteribrigad 77 medan de övriga kallas infanteribrigad 66 R.

De fyra norriandsbrigaderna bör behållas och moderniseras.

Jag framhöll i prop. 1976/77:74 (bil. 1 s. 122) det angelägna i att vi även på lång sikt kan disponera pansarförband för försvaret av främst Skåne, övre Norriand, östra Mellansverige och Gotland samt att pansarförbanden bör inriktas mot att omfatta, utom fyra pansarbrigader, även de stridsvagns- och pansarbataljoner samt fristående stridsvagnskompanier som kan organiseras med nu befintlig materiel. Chefen för armén har planerat att renovera och modifiera ett antal centurionstridsvagnar. Jag anser att dessa åtgärder är önskvärda men mot bakgrund av det ekonomiska läget och den osäkerhet som f n. råder om möjligheterna att skapa godtagbara övningsbetingelser för pansariorbanden på Gotland är jag inte nu beredd an godta arméchefens planering i detta avseende.

Iprop. l976/77:74(bil. Is. 122)anfördejagattpansarvärnsfunktionenäven i framtiden kommer att ha stor betydelse. Jag förordade därför att en ny lätt pansarvärnsrobot skulle utvecklas inom landet. Detta arbete bör fortsätta. Vidare förordade jag en begränsad anskaffning av tunga pansarvärnsrobotar. Mot bakgrund av den förändrade ekonomiska situationen finner jag att den senare anskaffningen inte kan genomföras.

Jag anser att det är väsentligt att ett stort antal markstridsförband - inte minst lokalförsvarsförband och hemvärn - kan disponeras för försvar av vårt territorium. Hemvärnet har därvid stor betydelse främst i kuppförsvaret, ytövervakningen och hemortsförsvaret i övrigt. Hemvärnet bör efterhand moderniseras enligt arméchefens planering.

Chefen för marinen avser att under programplaneperioden börja anskaffa tungt rörligt kustartilleri. Jag biträder denna planering. Jag vill också understryka behovet av fast kustartilleri i anslutning till viktiga hamnar samt kust- och skärgårdsområden. Ett antal tunga kustartilleribatterier tillförs organisationen under programplaneperioden. Vissa äldre tunga fasta batterier moderniseras, vilket jag bedömer ge ett väsentligt tillskott till den samlade effekten. Av ekonomiska skäl är det dock nödvändigt att låta ett antal äldre fasta kustartilleribatterier gå ur organisationen tidigare än vad som fömt har planerats. Jag biträder planeringen härvidlag.

Övervattensstridsförbanden skall genom anfall mot en angripares sjötransportmedel och sjöstridskrafter och genom mineringar kunna försvåra anfall över havet. De skall vidare kunna skydda vår sjöfart och övriga förflyttningar till sjöss samt medverka i övervakning och incidentberedskap.

Avvägningsprogrammet omfattar ytattackförband, helikopterförband samt min- och minröjningsförband.

F. n. pågår en omstrukturering av ytattackförbanden. Nya torpedbåtar av typ Spica T 131 har levererats, Patmllbåtar beväpnade med sjörobotar av typ Pingvin levereras. Äldre enheter, bl. a. jagare, fregatter och torpedbåtar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 63

avvecklas i snabbare takt än vad som fömtsattes i tidigare planering. Jag godtar planeringen inom detta område med hänsyn till dén ekonomiska situationen.

Överbefälhavaren och chefen för marinen anser att det är mycket angeläget att de moderna torpedbåtarna beväpnas med sjörobotar med medellång räckvidd. Jag delar uppfattningen att en sjörobotbestyckning är angelägen.

Effekten hos de enskilda enheter som ingår i ytattackförbanden förstärks genom att deras insatser sker samlat och samordnat inom förbanden. Jag anser att ytattackförbanden även fortsättningsvis, utom en effektiv beväpning, bör förses med sådana resurser för den taktiska ledningen att de kan uppträda i flottiljförband. F. n. leds ytattackflottiljerna från jagare. Studier där olika alternativ belyses bör fortsätta så att erforderligt beslutsunderlag finns i god tid innan jagarna utgår ur organisationen.

Beträffande sjöfartsskyddet anser jag att enheter som primärt avses för invasionsförsvar bör kunna lämna erforderiigt skydd. Helikoptrar utrustade för ubåtsjakt bör avses för uppgiften att i samverkan med övervattensfartyg upptäcka och bekämpa ubåtar.

Minkrigföringen har stor betydelse i invasionsförsvaret. Jag anser det därför angeläget att vi har god tillgång till sjöminor. Öriogsfartygen bör ges förmåga att ta ombord och fälla minor. 1 första hand avses dock civila fartyg utnyttjas för att lägga ut större mineringar. Av beredskaps- och utbildningsskäl behövs i fred ett begränsat antal särskilda stamminfartyg. Ett tredje minfartyg har därför beställts.

Minröjningsfunktionen tillgodoses väsentligen med civila fartyg. Den kvalitativa förbättring som anskaffning av minjaktfartyg skulle ha inneburit kan av ekonomiska skäl inte genomföras f n. Det är enligt min mening viktigt att klariägga hur minröjningsfunktionen skall tillgodoses i framtiden.

Fjärrstridsförbanden skall utanför vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för trupp- och underhållstransporter och därigenom minska en angripares styrka. Fjärrstridsförbanden utgör sålunda den främre delen av vårt djupförsvar. Ubåtsförbanden skall även kunna utföra minering på stort avstånd från vår kust. Attackflygförbanden skall i samband med försvar mot en gränsinvasion kunna anfalla mål av olika slag även på stort avstånd framför våra förband. De skall också kunna sättas in mot en angripares lufUandsättningsföretag samt användas för direkt understöd av markstridsförband. Det senare är den lätta attackens huvuduppgift.

Avvägningsprogrammet omfattar attackflyg- och ubåtsförband,

Ombeväpningen av attackförbanden till flygplan AJ 37 Viggen är slutförd och krigsorganisationen kommer under 1980-talet att omfatta 5,5 divisioner, I krigsorganisationen ingår även fem lätta attackdivisioner utrustade med skolflygplan SK 60.

Frågan om framtida anskaffning av attack- och skolflygplan bereds f n.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 64

inom regeringskansliet. Jag avser föreslå regeringen att anmäla frågan i särskild proposition.

Ubåtar bör även framdeles disponeras i invasionsförsvaret. Det är av väsentlig betydelse att möjligheterna att inom landet utveckla och tillverka ubåtar behålls. Ubåt Näcken (A 14) levereras under programplaneperioden. Antalet ubåtar kommer trots detta att minska från sjutton till tolv under den närmaste tiden. Enligt de framlagda planerna utvecklas och anskaffas ubåt A 17. Jag anser att ubåt A 17 bör utvecklas och anskaffas.

Luft försvars förbanden skall kunna försvåra en angripares flygkrigföring mot vårt land, skydda våra övriga stridskrafter och områden som är viktiga för totalförsvaret samt tillsammans med andra funktioner bidra till att befolkningen skyddas.

Avvägningsprogrammet omfattar jakt-, luftvärnsrobot- och luftvärnsförband samt stridslednings- och luftbevakningsförband.

Enligt min mening kommer luftförsvaret även i framtiden att utgöra en väsentlig faktor för försvarets krigsavhållande förmåga. Jag anser att ett starkt luftförsvar även framgent fordrar både jaktflyg och luftvärnsförband av tillräcklig kvantitet och kvalitet. Luftförsvarsförbanden genomgår f n. stora förändringar. Förbandens materiella kvalitet förbättras bl. a. genom att flygplan JA 37 Viggen tillförs. Chefen för flygvapnet har planerat att på lång sikt ombeväpna nio jaktdivisioner med JA 37 Viggen. Överbefälhavaren har inte tagit ställning till planeringen i detta avseende. Jag anser att den fortsatta planeringen skall inriktas mot åtta divisioner JA 37 Viggen. Handlingsfriheten beträffande en nionde jaktdivision bör dock behållas.

Beträffande luftvärnet gäller att robot 67 Hawk moderniseras. Härigenom behålls detta robotsystem åtminstone till början av 1990-talet. Jag anser att robotsystem Hawk under denna tid ger ett väsentligt bidrag till luftvärnets samlade effekt. Luftvärnsrobot 70 som successivt tillförs organisationen innebär vidare en avsevärd kvalitetsförbättring av luftvärnet.

Fortsatt inhemsk utveckling och anskaffning av ny IR-jaktrobot (robot 72) för flygplan JA 37 Viggen har inte planerats in. 1 stället innehåller planema modifiering av en redan befintlig IR-jaktrobot. Frågan om robotanskaffning bereds f n. inom regeringskansliet. Jag avseratt föreslå regeringen att anmäla frågan i särskild proposition.

Avvägningsprogrammel Central och högre regional ledning omfattar krigsorganisation för centrala och högre regionala staber samt vissa lednings-, sambands- och underhållsförband m. m.

En allsidig och effektiv underrättelsetjänst behövs både i fred och i krig. 1 fred krävs den för att nödvändiga beredskapsåtgärder skall kunna vidtas i tid, medan den i krig behövs för att största möjliga effekt skall kunna tas ut av våra stridskrafter. Det är därför nödvändigt att vi disponerar resurser för att skaffa erforderiiga underrättelser. En sådan resurs är spaningsflyget. Flygplan

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdejpartementet 65

S37 Viggen utgår ur organisationen under 1990-talet. Frågan om framtida behov av spaningsflyg sedan S 37 Viggeri har utgått bör belysas inom ramen för framtida flygplansanskaffning. En annan väsentlig komponent i ett fungerande underrättelsesystem utgör signalspaningen. Verksamheten vid försvarets radioanstalt är därför av central betydelse för totalförsvaret både i fred och i krig.

Försvaret har ett stort behov av målinriktad forskning som ett led i sin långsiktiga planering. Detta behov fylls i första hand inom ramen för avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning. Verksamheten har betydelse för möjligheterna att skapa handlingsfrihet för försvarets utveckling på längre sikt. Detta gäller särskilt den tillämpade försvarsforskningen som bör ges företräde före forskning av allmän kunskapsuppbyggande karaktär. Även inom försvarsforskningen måste emellertid besparingar eftersträvas. Möjligheterna att genom prioriteringar och i vissa fall ambitionssänkningar minska de ekonomiska och personella behoven bör därför tas till vara. Vidare bör kapaciteten vid försvarets forskningsanstalt i ökad utsträckning kunna utnyttjas även av civila avnämare.

Jag går så över till att behandla utbildningen.

Inledningsvis vill jag erinra om det förslag till framtida befälsordning som i annat sammanhang föreläggs riksdagen samt att beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (Fö 1975:01) under år 1977 har avlämnat betänkandet (SOU 1977:26) Kvinnan och försvarets yrken. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f n. inom försvarsdepartementet.

Fömtsättningarna för att värnpliktsförsvaret skall ge den avsedda effekten är att de enskilda - både anställda och värnpliktiga - aktivt medverkar och bär sin del av ansvaret. Jag anser att den utveckling som nu pågår beträffande samverkan och medinflytande kan öka möjligheterna att nå dessa mål och jag erinrar om att regeringen i mars 1977 har tillkallat en kommitté (Fö 1977:01) för att utreda formerna m. m. för de värnpliktigas medinflytande. Jag vill i detta sammanhang peka på de i vissa fall särskilda krav som den militära utbildningen ställer Utbildningen måste bedrivas med effektivitet och realism så att alla får fullt förtroende för sin och förbandets förmåga att lösa uppgiftema samt förståelse för vilka krav dessa uppgifter ställer i krig.

Värnpliktsutbildningen har i stort sett planerats i enlighet med 1977 års försvarsbeslut, vilket innebär att grundutbildningen även i fortsättningen sker enligt de riktlinjer som har gällt efter 1972 års försvarsbeslut, samt att repetitionsutbildningen återkommer regelbundet under hela värnpliktstiden. Chefen för marinen har dock för tiden efter budgetåret 1978/79 planerat in en repetitionsutbildning som har minskats i jämförelse med underiaget för försvarsbeslutet. Överbefälhavaren har i huvudsak godtagit planeringen av värnpliktsutbildningen. Han har dock inte tagit ställning till marinchefens planering av repetitionsutbildningen efter budgetåret 1978/79. Jag godtar t. v.

5 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 66

i stort den gjorda planeringen. Slutlig ställning till marinchefens planering av repetitionsutbildningen efter budgetåret 1978/79 behöver inte tas nu.

Ekonomiska skäl har gjort det nödvändigt att starkt begränsa repetitionsutbildningen vid alla försvarsgrenar under budgetåret 1978/79, Jag återkommer till detta i mina ställningstaganden under de berörda anslagen.

Chefen för flygvapnet har i sin programplan konstaterat att förtidsavgången av flygförare från flygvapnet har blivit ett alltmer akut problem. Flygbolagen Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg AB (LIN) har presenterat så stora framtida rekryteringsbehov att krigsdivisionernas beredskap, krigsduglighet och tjänstbarhet enligt chefen för flygvapnet blir helt oacceptabla, om rekryteringen även i fortsättningen huvudsakligen sker från flygvapnet. Den nyligen inrättade reservofficersutbildningen av flygförare, som också är anpassad till civila ändamål, kan minska förtidsavgången bland aktiva flygförare. Enligt chefens för flygvapnet mening är de civila flygbolagens pilotbehov en fråga som kräver snabb behandling inom den civila sektorn av samhället.

De redovisade konsekvenserna av förtidsavgången av flygförare till flygbolagen inger även enligt min mening oro. Frågan om rekrytering av flygförare övervägs f n. inom flygbolagen. För SAS del är rekryteringsfrågan naturligen en skandinavisk fråga. Den nyligen påbörjade reservofficersutbildningen av flygförare kan vidare endast till mycket liten del tillgodose flygbolagens pilotbehov. Mot denna bakgrund övervägs inom försvars- och kommunikationsdepartementen hur både flygvapnets och flygbolagens behov av flygförare skall kunna tillgodoses.

Jag vill slutligen framhålla den stora betydelse som reservbefäl och värnpliktigt kompanibefäl har i krigsorganisationen.

De frivilliga försvarsorganisationerna har stor betydelse för totalförsvaret. Tillsammans representerar de en omfattande insats från ett stort antal människor och breddar försvarets kontaktyta mot samhället. Organisationerna bör beredas goda verksamhetsmöjligheter. Jag anser att organisationer som har till ändamål att bedriva fortsatt befälsutbildning eller att rekrytera s. k. A- och B-personal för frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret bör prioriteras vid tilldelning av resurser.

Jag går därefter över till att behandla fredsorganisationen.

Riksdagen (prop. 1972:45, FöU 1972:15, rskr 1972:184) har beslutat att lägre regionala och lokala myndigheter inom alla försvarsgrenar skall organiseras om (OLLl). Omorganisationen har i stort sett genomförts. Organisationsför-ändringama följs upp och utvärderas av försvarsgrenscheferna och överbefälhavaren. Jag återkommer senare (s. 69) till denna fråga.

Försvarets fredsorganisationsutredning har lämnat förslag till fredsorganisationens utformning för armén och del av marinen. Utredningen behandlar f n. återstående delar av marinen samt flygvapnet och även frågan om

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 67

samordning över försvarsgrensgränsema. Fredsorganisationens utformning för armén och del av marinen har behandlats i prop, 1977/78:65, som i huvudsak följer de förslag som försvarets fredsorganisationsutredning har lagt fram.

Försvarsmaktens ledningsutredning skall se över och lämna förslag till organisation m. m, av det militära försvarets centrala och högre regionala ledning i fred. Betänkande om den centrala ledningen har överlämnats. Resultat av utredningen om den högre regionala ledningsnivån beräknas föreligga under år 1978, Regeringen har avlämnat prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m, och avser att senare återkomma beträffande den högre regionala ledningen.

Överbefälhavaren har i febmari 1977 redovisat en översiktlig informationssystem -och datakraftplan som bygger på ett regeringsbeslut år 1975,1 planen har överbefälhavaren satt upp mål för utbyggnaden av försvarets datakraft under den närmaste tioårsperioden. Planen har remitterats till bl. a. statskontoret och försvarets rationaliseringsinstitut.

Statskontoret framhåller bl. a. att planen representerar en mycket hög målsättning och ifrågasätter realismen i att genomföra den inom en tioårsperiod. Försvarets rationaliseringsinstitut redovisar tveksamhet i fråga om planerna att bygga ut stordatoranläggningar och menar att man bör avvakta resultatet av försöksverksamheten med mindre datorer innan ställning tas till vissa lokalinvesteringar.

Överbefälhavaren har i oktober 1977 i sin programplan anmält att han mot bakgrund av konstaterade kostnadsstegringar och planeringssituationen i övrigt inom försvarsmakten avser att på nytt granska sina planer för datakraftutbyggnad. I avvaktan härpå tar jag inte ställning till planeringen i detta avseende nu.

De organisationsutredningar m. m. som jag nyss har redovisat får återverkningar på den framtida personalstrukturen inom försvaret. Jag räknar härvid med att den nya befälsordning som jag har berört tidigare liksom statsmakternas beslut i anslutning till utredningsarbetet om kvinnan i försvaret kommer att bilda en viktig grund för försvarets personalstruktur.

F. n. styrs antalet anställda bl. a. av regeringens uppdrag till överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut genomföra vissa personalminskningar inom försvarsmakten. Nu gällande mål för minskningen är 3 900 anställda netto under perioden september 1972 - september 1979. Fram till mars 1977 är nettominskningen 3 260 anställda.

För att ge en rättvisande bild av personallägets faktiska förändring måste hänsyn tas till genomförda organisationsändringar m, m. Med en sådan omräkning har personalläget inom försvarsmakten under perioden september 1972 till mars 1977 ändrats enligt vad som framgår av följande tabell.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 68

Tidpunkt	Antal anställda (antal person tjänstgörande)	månader	omräknat till hellids-
	Militära           Civil-	Civila	Summa
	militära
September 1972	16 210             4 285	28 305	48 800
September 1973	16 540             4 240	27 830	48 610
September 1974	16 375             4 135	26 915	47 425
September 1975	16 245             4 100	26 645	46 990
September 1976	16 305             4 040	26 055	46 400
Mars 1977	16 100            4010	25 800	45 910
Förändring
september 1972-
mars 1977	-110             -275	-2 505	-2 890

Jag bedömer det möjligt att nå det gällande personalminskningsmålet.

För att behålla en rimlig balans mellan fredsorganisationens kostnader och krigsorganisationens styrka behövs ytterligare åtgärder för att motverka kostnadsstegringar för fredsorganisationen. Detta kan bl, a, ske genom fortsatta personalminskningar men även andra möjligheter till kostnadsbesparingar är, som angavs i prop. 1976/77:74 (bil. I s. 132), nödvändiga att pröva. Jag vill i detta sammanhang också erinra om vad jag anförde i samma proposition, nämligen att försvarets köp av tjänster under senare år har ökat på bekostnad av verksamhet i egen regi bl. a. som en följd av personalminskningsmålen. Jag anförde också att jag avsåg att närmare studera denna fråga. F. n. genomförs särskilda undersökningar rörande försvarets behov av verkstadskapacitet. Inom regeringskansliet bereds också fortifikationsförvaltningens förslag om organisation m, m. av fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå. Förslaget grundas pä de riktlinjer som riksdagen (prop, 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) har godkänt. Båda dessa frågor berör avvägningen mellan verksamhet i försvarets egen regi och köp av tjänster.

Överbefälhavaren har i sin programplan redovisat den personalutveckling som har planerats av myndigheterna jämte sina egna bedömningar av personalminskningseffekten av förestående omorganisationer. Sammantaget redovisar överbefälhavaren en planerad minskning med 2 700 anställda netto under perioden 1978/79-1982/83. Jag biträder t. v. överbefälhavarens planering men vill i detta sammanhang också understryka att regeringen i prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. har anfört att större besparingar måste göras än vad som har planerats hittills.

Regeringen har uppdragit åt överbefälhavaren alt redovisa sin syn på den lokala fördelningen av försvarets personal i relation till de givna uppgiftema och i den mån större avvikelser förekommer även redovisa vilka åtgärder som avses bli vidtagna för att komma till rätta med dem.

Överbefälhavaren har begränsat redovisningen till att avse lägel beträffande militär och civilmilitär personal på lokal och lägre regional nivå inom försvarsgrenarna. Han anser att arbetsläget för personalen är pressat vid

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 69

många lokala myndigheter men att större brister i balansen mellan uppgifter och resurser bara förekommer vid enstaka myndigheter, främst inom armén och marinen. Han anser alt läget är sämst i storstadsregionerna och då främst inom Östra militärområdet. Bristande balans mellan uppgifter och resurser inom förbanden beror enligt överbefälhavaren främst på dålig tillgång på befäl för den direkta utbildningen av värnpliktiga. Han anför att förändringar på lägre regional och lokal nivå (OLLl) i första hand har berört den civila personalen. Inom ramen för pågående uppföljning granskas enligt överbefälhavaren i vad mån uppgifter och resurser stämmer överens vid berörda förband, 1 särskild ordning undersöks även personalbehov och kapacitet vid de förbandsbundna verkstäderna.

Den anställda personalens organisationer har anmält avvikande uppfattning om överbefälhavarens redovisning. Personalorganisationerna finner det bl. a. högst otillfredsställande att överbefälhavaren har begränsat redovisningen till att avse endast militär och civilmilitär personal vid förbanden. Denna avgränsning innebär att omkring 28 000 anställda har undantagits från redovisningen. Personalorganisationerna lämnar vidare synpunkter på hur redovisningen kan fördjupas.

Jag anser att planerings- och budgetarbetet inom försvarsmakten fortlöpande dels skall klariägga vilka uppgifter som skall lösas, dels åstadkomma lämplig balans mellan uppgifter och resurser totalt och vid de olika myndigheterna. Självfallet måste alla personalkategorier omfattas av detta arbete. Balans mellan uppgifter och resurser är en viktig förutsättning för personalens arbetstillfredsställelse och därmed också effektivitet i arbetet.

Jag vill i delta sammanhang erinra om att regeringen i prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. har lämnat förslag om principer för ledningen av försvarsmakten i fred och riktlinjer för organisation av de centrala staberna. Därvid anges att försvarets planerings- och ekonomisystem bör vara det övergripande ledningssystemet för att styra verksamheten i fred inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Det anges också att de lägre regionala och lokala myndigheterna mycket snart bör fl ett väsentligt större ansvar och därmed också större befogenheter än vad de har kunnat ges hittills. Organisationen vid dessa myndigheter har nyligen setts över. När erfarenheter av organisationen har erhållits och konsekvenserna för de lägre regionala och lokala myndigheterna av uppgifts- och organisationsändringarna vid de centrala och högre regionala myndigheterna kan överblickas, kan justeringar i den lägre regionala och lokala organisationen behöva vidtas. Jag vill också erinra om att regeringen i prop. 1977/78:65 om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret har anfört att det bör ges bättre möjligheter att anpassa organisationen vid lägre regionala och lokala myndigheter till skiftande lokala förhållanden. Även arbetsmiljöfrågorna bör beaktas i detta sammanhang. Jag vill påminna om alt jag i prop. 1976/77:74 (s. 135) angav att en väg som bör utnyttjas är att kartlägga de problem som de anställda upplever på sin arbetsplats. Detta kan ge myndigheterna möjlighet att i samråd med personalen lösa viktiga arbetsmiljöfrågor.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 70

Jag har i prop, 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m, mäven angett den personalminskning som bör eftersträvas när fredsorganisationen på central och högre regional nivå utformas. Enligt min mening bör det bli möjligt att i viss utsträckning tillföra utbildningsfunktionen militär och civilmilitär personal från central och högre regional nivå i överensstämmelse med de starka rekommendationer som 1974 års försvarsutredning har gett.

Ett genomförande av den nya befälsordning som jag har berört tidigare innebär att utbildningen till befäl förbättras. Reformen medför emellertid kostnadsökningar. Det är i nuvarande ekonomiska läge inte möjligt att genomföra en sådan rekrytering att den militära personalen ökar. Emellertid bör det naturiigtvis vara möjligt att tillfälligt öka rekryteringen ett budgetår och göra motsvarande begränsningar ett annat budgetår Det kan t. ex, vara möjligt att öka rekryteringen i ett visst konjunkturläge eller på en viss plats i landet där bristerna är stora. Det bör ankomma på regeringen att reglera dessa frågor.

Självfallet får rationaliseringsverksamheten inte ensidigt inriktas på personalminskningar. Även andra sätt att minska kostnaderna för fredsorganisationen måste prövas. Huvudsyftet skall vara att minska de totala kostnaderna. I egenskap av fackmyndighet sammanställer och bedömer försvarets rationaliseringsinstitut myndigheternas rationaliseringsplaner. Myndigheterna är emellertid själva ansvariga för all deras verksamhet bedrivs rationellt och del behövs därför en nära anknytning mellan rationaliseringsplaneringen och myndigheternas ordinarie planeringsverksamhet. För att förstärka de större programmyndigheterna med specialiserad rationaliseringskompetens har personal från försvarets rationaliseringsinstitut i ökad utsträckning placerats för tjänstgöring vid dessa myndigheter. Jag anser detta vara riktigt och förordar att verksamheten fortsätter. Det är emellertid också angeläget att på ett bättre sätt än f n. ta till vara initiativ och kunskaper vid de lokala myndighetema och på detta sätt åstadkomma en decentraliserad rationaliseringsverksamhet. Försvarets rationaliseringsinstitut bör biträda myndigheterna i denna strävan genom all ställa resurser till deras förfogande. Förutsättningarna för de anställdas medbestämmande torde också förbättras om rationaliseringsverksamheten bedrivs på detta sätt.

1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 137, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) innebär bl, a. att planeringen fördel militära försvarets fortsatta utveckling under perioden 1977/78-1981/82 bör ske med utgångspunkt i en planeringsram om totalt 51 875 milj, kr. i prisläge febmari 1976. Ramen är horisontell, vilket innebär ett basbelopp för varje budgetår av 10 375 milj. kr. i samma prisläge.

Medelsförbrukningen inom utgiftsramen fördel militära försvaret har för budgetåret 1977/78 minskats med 150 milj. kr. (prop. 1976/77:150, FöU 1976/77:2 y, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:342).

Som framgår av det följande (s, 75) beräknar jag basbeloppet för budgetåret 1978/79 till 11 499 milj. kr. i prisläge febmari 1977. För all planeringsramen enligt 1977 års försvarsbeslut skall uppnås måste de medel som hålls inne

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 71

under budgetåret 1911/1% återfås. Jag förordar att beloppet får alertas med en tredjedel under vart och etl av budgetåren 1979/80, 1980/81 och 1981/82, varvid beloppen prisomräknas med nettoprisindex. Sammantaget innebär detta en planeringsram för perioden 1978/79-1982/83 om 57 660 milj. kr. i prisläge februari 1977 enligt följande tabell.

Budgetär	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1978/79-1982/83
Basbelopp Återtagning Planeringsram	11499 11499	11499 55 11554	11499 55 11 554	11499 55 11554	11499 11499	57 495 165 57 660

Enligt 1977 års försvarsbeslut skall utgiftsramen för del militära försvaret kompenseras enligt nettoprisindex för pris- och löneförändringar, I den mån sådana vämpliktsförmånersom inte kan sägas i egentlig mening vara föremål för pris- och löneutveckling, utan bestämda genom särskilda beslut av statsmakterna, medför kostnadsökningar utöver vad nettoprisindex ger skall utgiftsramen justeras i motsvarande mån.

Stabiliteten i försvarsplaneringen är i betydande utsträckning beroende av de planerings- och budgetmtiner som tillämpas. Genom 1977 års försvarsbeslut vidgades möjlighetema alt under ett påföljande budgetår återfå medel av utgiftsramarna som inte har utnyttjats under det föregående budgetåret. Upp till 2 96 av basbeloppet för det föregående budgetåret får föras över till det påföljande budgetåret.

2.4.7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har ärifört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för det militära försvarels fortsatta utveckling som jag har angett i det föregående.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 72

2.5 Anvisningar för perspektivplanering m. m.

Regeringen uppdrog i november 1977 ål överbefälhavaren att genomföra perspektivplanering för del militära försvarets utveckling efter år 1982. Resultatet av planeringen skall redovisas i en perspeklivplan som omfattar två delar. Samtidigt lämnades de första anvisningarna för planeringen. I dessa anvisningar anges bl. a. att arbetet med att ta fram underiag m. m. inför nästa större beslut om försvarets inriktning skall utgå från att beslutet kommer att fallas våren 1982 och att statsmakternas ställningstagande härvid skall baseras på underlag bestående av bl. a. perspektivplanen och en programplan som grundas på denna.

I anvisningarna meddelas vissa säkerhetspolitiska utgångspunkter för perspektivplaneringen. För närmare kännedom om dessa hänvisas till anvisningarna vilka har tillställts riksdagens försvarsutskott och utrikesutskott. Dessutom har särskild redogörelse lämnats dessa utskott.

Under perspektivplaneringens fas 1 skall olika idéer till försvarsstruklurer utvecklas och värderas. Därvid skall bl. a. utrönas under vilka betingelser olika typer av system bör ingå i försvaret. De olika strukturernas känslighet för förändringar i planeringsförutsättningarna bör om möjligt också belysas.

Som allmän bakgrund för utformning och värdering av försvarsstruklu-rerna har inom sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering (SSLP) utarbetats ett antal s. k, angreppsfall som har ställts till bl. a. överbefälhavarens förfogande.

Etl ekonomiskt studieinlervall har anvisats. Dess undre gräns ligger vid en årlig resurstilldelning av 9 miljarder kronor i prisläge februari 1977 och dess övre gräns vid en åriig resurstilldelning av 14 miljarder kronor i samma prisläge.

Enligt anvisningama skall överbefälhavaren lämna in perspeklivplan del 1 till regeringen senast den 1 februari 1979.

Riksdagen har vid 1976/77 års riksmöte (FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311) uttalat att den pariamentariska granskningen av det underlag som myndigheterna tar fram bör börja på ett tidigare stadium än hittills för att bl. a, skapa bättre möjligheter till parlamentarisk påverkan i beslutsprocessen och för att stimulera den allmänna debatten i försvarspolitiska frågor. Jag kommer under år 1978 att föreslå regeringen att tillkalla en försvarskommitté.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 73

2.6 Ramberäkning för budgetåret 1978/79 m. m.

2.6,1 Överbefälhavaren

Överbefälhavarens yttrande över myndigheternas anslagsframställningar

I sill yttrande över myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1978/79 lar överbefälhavaren upp bl. a, vissa särskilda planeringsfrågor.

Överbefälhavaren behandlardärvid först lönekostnaderna. Utfallet av 1977 års avtalsförhandlingar förelåg inte i sådan tid att det kunde läggas till grund för anslagsframställningarna. Överbefälhavaren har därför i sina direktiv angett att lönesumman schablonmässigt skall räknas upp med 7 % av 1976 års löner inkl, resultat av kontrollstationsförhandlingarna i slutet av år 1976, De lokala löneförhandlingarna - ALLA 77 - var inte heller genomförda och kunde sålunda inte kostnadsberäknas. Överbefälhavaren har utgått från att ALLA 77 kommer alt kosta 0,5 % av lönesumman. Han har avdelat vissa reserver [öt att täcka skillnaden mellan löneökningarna och den kompensation som neltoprisindex ger. Reserverna utgörs av dels de prisregleringsmedel som inte delas ut till anslagen för iståndsättning och investeringar m. m., dels en allmän reserv som har satts av i 1977 års försvarsbeslut och som för budgetåret 1978/79 utgör 0,5 % av lönesumman.

Enligt överbefälhavaren överskrider myndigheternas anslagsframställningar anvisad medelsram med 303 048 000 kr. Härav motsvaras 48 726 000 kr. av de medel som överbefälhavaren begär utöver basbeloppet för omlokaliseringskostnader.

Enligt överbefälhavarens direktiv redovisar vissa myndigheter i särskild bilaga verksamhet som inte ryms inom den medelsram som överbefälhavaren har tilldelat dem. Inom huvudprogrammen 1-3 har överbefälhavaren inriktat planeringen mot den krigsorganisation som har redovisats i nivå B i ÖB 77-82. Medel har avdelats för att nå detta mål. Cheferna för armén och marinen har därutöver begärt 42 resp. 179,4 milj, kr. Överbefälhavarens granskning av redovisade tilläggskrav har inte gett anledning till omprioriteringar inom den ram som regeringen har anvisat,

1 övrigt tar överbefälhavaren upp en rad detaljfrågor under de olika anslagen, 1 dessa delar flr jag hänvisa till överbefälhavarens yttrande som i kopia har överlämnats till riksdagens försvarsutskott.

Överbefälhavarens ramberäkning

Med utgångspunkt i basbeloppet för budgetåret 1978/79 enligt 1977 års försvarsbeslut beräknar överbefälhavaren utgiftsramen för det militära försvaret till 11 715 910 000 kr. enligt följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 74

43 --------------------------------------------------------------------------------------------------

10 375 000 000

1 121540 000

5 329 000

11501869 000

200 000

48 726 000

3 000 000

162 115 000

11715 910 000

M Basbelopp (prisläge februari 1976)

46 Tillkommer:

M Prisomräkning februari 1976-februari 1977

V) Ändrad lagstiftning om ersättning med anledning av

50 kroppsskada

52 Basbelopp (prisläge februari 1977)

54      Tillkommer:

55    Särskilt uppdrag ål försvarsdepartementet
57 Genomförande av omlokalisering för vissa myndigheter

59 Kostnader för datamaskinutrustning vid Stockholms

60 datamaskincentral och flygtekniska försöksanstalten

62 Återtagning av medel som har ställts till regeringens

63 förfogande under budgetåret 1977/78

65 Utgiftsram (prisläge februari 1977)

67 --------------------------------------------------------------------------------------------------

68          Enligt riksdagens beslut (prop, 1976/77:64, SfU 1976/77:21, rskr 1976/

69 77:201) skall vissa ersättningar med anledning av kroppsskada höjas. För

70 försvarets del innebär detta att kostnaderna under anslaget F 22. Vissa

71 ersättningar ökar med 7 milj. kr. Överbefälhavaren har dock begränsat sitt

72 krav på ramkompensalion till den del av kostnadsökningen som inte ryms

73 inom den ram som han har tilldelat anslaget.

74          Enligt överbefälhavaren bör utgiftsramen tillfälligt höjas med etl belopp

75 som motsvarar försvarels forskningsanstalts kostnader för alt ta fram

76 underlag åt delegationen för folkrättslig behandling av inhumana vapen.

77          För att genomföra den del av omlokahseringen av vissa myndigheter som

78 berör budgetåret 1978/79 begär överbefälhavaren 48 726 000 kr. utanför

79 utgiftsramen för del militära försvaret. 1 beloppet ingår 7 310 000 kr. i lön till

80 personal med s. k. NOM-garanti vid försvarels forskningsanstalt och försva-

81 rets materielverk. Enligt överbefälhavaren är kostnaderna en direkt följd av

82 statsmakternas  omlokaliseringsbeslut.   Överbefälhavaren  anser det  inte

83 rimligt att lönekostnader läggs på försvarsmakten genom lokaliseringspoli-

84 tiska beslut samtidigt som krav ställs på försvarsmakten all minska antalet

85 anställda och därmed personalkostnaderna. Bland omlokaliseringskostna-

86 derna nämner överbefälhavaren vidare 8 milj. kr. för datamaskinutrusining

87 till den del av försvarets forskningsanstalt som skall omlokaliseras till

88 Linköping och Umeå,

89         Enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:150, FiU 1976/77:30, rskr 1976/

90 77:341) har sammanlagt 146,3 milj. kr. ställts till regeringens förfogande

91 under anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1977/78.

92 Överbefälhavaren har förutsatt att medlen - omräknade till prisläget i februari

93 1977 med neltoprisindex - får förbrukas under budgetåret 1978/79, Verk-

94 samhet som motsvarar detta belopp har planerats in för budgetåret,

95          Kostnaderna för komplettering av dalamaskinen DEC-10 vid Stockholms

96     datamaskincentral, som har angetts till 1,6 milj, kr., skall enligt överbefäl-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 75

havarens uppfattning inte belasta utgiftsramen, eftersom utökningen föranleds av civila behov. Överbefälhavaren anser inte heller alt datamaskinutrusining för flygtekniska försöksanstalten skall betalas inom utgiftsramen,

2.6.2 Föredraganden

Ramberäkning

1 enlighet med gällande metod för ramberäkningarna (prop. 1974:1 bil, 6 s. 60, FöU 1974:19, rskr 1974:190) och med utgångspunkt i basbeloppet för nuvarande planeringsram (prop. 1976/77:74 bil, 1 s. 137, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) beräknar jag utgiftsramen för det militära förs va re t till 11 513 740 000 kr. i prisläge februari 1977. Till detta kommer 2 030 milj. kr. i beräknad kompensation för pris- och lönehöjningar. Beräkningarna framgår av följande sammanställning.

Basbelopp (prisläge febmari 1976) 10 375 000 000

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1976-februari

1977 -1-1121540 000

Överföring av frivilliga skytterörelsen

från tionde huvudtiteln -i-       5070000 -1-1126 610000

Avgår:

Administrationskostnader för utbetal
ning av vissa värnpliktsförmåner -      2 500 000

Basbelopp (prisläge februari 1977) 11 499 110 000

Tillkommer:

Omlokaliseringskostnader för vissa
myndigheter -I-     14 630 000

Utgiftsram (prisläge febmari 1977) 11 513 740 000

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari
1977-medelprisläge 1978/79 -1-2 030 000 000

Beräknat utfall den 30 juni 1979 13 543 740 000

1 anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet förordar jag att frivilliga skytterörelsen den 1 juli 1978 förs över till fiärde huvudtiteln. Medel för verksamheten bör beräknas under anslaget till frivilliga försvarsorganisationer m. m. Basbeloppet bör höjas med ett belopp som motsvarar kostnaderna för verksamheten beräknade i prisläge februari 1977,

Fr o, m. den 1 januari 1977 betalas ersättningar till värnpliktiga under repetilionsutbildning genom riksförsäkringsverkets försorg (prop. 1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195, prop. 1975/76:1.34. FöU 1975/76:37. rskr 1975/

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 76

76:326), Basbeloppet bör minskas med ett belopp som motsvarar försäkringskassornas administrationskostnader för utbetalningen.

Kostnaderna för investeringar, flyttningar och särskilda förmåner till personalen i samband med alt vissa myndigheter inom försvarsmakten omlokaliseras skall enligt riksdagens beslut (prop. 1972:1 bil. 6 s, 11, FöU 1972:17, rskr 1972:231) beräknas utanför utgiftsramen. För nästa budgetår har jag beräknat kostnader av denna art för försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, forlifikationsförvaltningen, försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt till ett sammanlagt belopp av 14 630 000 kr. Ställningstagande till frågan om ramkompensation för investering i datamaskinutrusining för de delar av försvarets forskningsanstalt som skall omlokaliseras till Linköping och Umeå bör enligt min mening anstå till dess alt underiag för anskaffningen föreligger.

Försvarets forskningsanstalt och försvarets materielverk har begärt medel för lönekostnader för personal som har erhållit eller beräknas erhålla s, k. NOM-garanti, Sådana kostnader kan komma i fråga också vid övriga myndigheter som skall omlokliseras. Överbefälhavaren har begärt att kostnaderna skall bestridas utanför utgiftsramen för det militära försvaret. Jag anser inte att särskilda medel bör beräknas för detta ändamål under myndigheternas anslag för budgetåret 1978/79 ulan utgår från att berörd personal kommer att kunna omplaceras inom de angivna myndigheterna eller vid andra statliga myndigheter. Om denna omplacering inte skulle lyckas i något fall och kostnader därför uppstår, torde frågan om hur och i vad mån dessa skall täckas fö prövas när ett säkrare underiag för ställningstagande föreligger.

Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under tolfte huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att sådana medel får disponeras utöver utgiftsramen till ett belopp av 20 milj, kr. Av medel under tolfte huvudtiteln kommer därutöver 73,8 milj, kr, alt disponeras under budgetåret 1978/79 för investeringar för K 4 i Arvidsjaur i enlighet med riksdagens beslut år 1973 (prop, 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:182), Därmed har sammanlagt 131,8 milj. kr. anvisats under tolfte huvudtiteln för investeringarna i Arvidsjaur,

För innevarande budgetår har riksdagen vid 1976/77 års riksmöte (prop, 1976/77:74 bil, 1, s, 138 och 143, FöU 1976/77:13, rskr 1975/76:311) bemyndigat regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret dels med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex, dels med den del av ökade kostnader för vissa av de värnpliktigas förmåner som överstiger vad nettoprisindex ger för budgetåret. Jag förordar att regeringen inhämtar motsvarande bemyndiganden för budgetåret 1978/79, Jag vill vidare erinra om vad jag anförde i nyssnämnda proposition (s, 138) om vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisreglering under löpande budgetår.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 77

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1977/78 på grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1976/77 enligt de regler som då antogs. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande för budgetåret 1978/79 enligt samma principer.

Beträffande det belopp om 150 milj. kr. som har ställts till regeringens förfogande budgetåret 1977/78 vill jag erinra om försvarsutskottets uttalande (FöU 1976/77:2 y s. 2) att medlen skulle återfås relativt tidigt under planeringsperioden. På grund av det ogynnsamma statsfinansiella läget förordar jag, som jag tidigare(s. 71) har nämnt, att medlen inte återtas under budgetåret 1978/79 utan under de tre därpå följande budgetåren.

För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda beslut vid 1976/ 77 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret. Ett sådant överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för ett eller fiera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs också för budgetåret 1978/79 och bör därför inhämtas.

För budgetåret 1977/78 har riksdagen vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 144, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) bemyndigat regeringen att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig.

Bemyndigandet att överskrida utgiftsramen omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl.

Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1978/79, Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret, om det behövs av beredskapsskäl.

1 anslagsberäkningarna ingår att behållningar under anslag på kapitalbudgeten tas i anspråk med 47 450 000 kr. inom den militära utgiftsramen. För att det totala utfallet skall rymmas inom den tidigare angivna utgiftsramen kommer den samlade medelsförbrukningen att regleras i samband med prisregleringen för budgetåret 1978/79,

Förbättrade värnpliktsförmåner

Riksdagen antog vid 1975/76 års riksmöte (prop, 1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) riktlinjer för ett nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl.

Vid 1976 års riksmöte antog riksdagen (prop. 1975/76:134, FöU 1975/ 76:37, rskr 1975/76:326) utformningen av de ändrade ersättningarna m, m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 78

Det nya förmånssystemet, som har införts under budgetåret 1976/77, innebär bl. a. att under grundutbildning utgår kontantersättning i form av en fast ersättning - dagersättning - samt tillägg till dagersättningen. Under repetitionsutbildning utgår en dagpenning som motsvarar hel sjukpenning enligt den allmänna sjukförsäkringen.

För budgetåret 1978/79 har drygt 37 milj. kr, beräknats för att förbättra de värnpliktigas förmåner.

Med hänsyn till det allmänna kostnadsläget förordar jag att de värnpliktigas dagersättning höjs från 12 till 14 kr. Detta innebär att den sammanlagda dagersättningen -dagersättning och tillägg till dagersättningen - blir (14-1-15) 29 kr. fr. o.m, 231:a t.o.m. 300:e tjänstgöringsdagen. För tjänstgöringstid därefter blir den sammanlagda dagersättningen (14-1-30) 44 kr.

Även de familjesociala förmånerna bör förbättras. Jag vill i detta sammanhang anmäla att regeringen under 1977/78 års riksmöte på mitt förslag kommer att lägga fram proposition om ny familjebidragslag med utgångspunkt i 1975 års principbeslut (prop, 1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195)om utformningen m. m. av det familjesociala stödet Jag förordar dock redan nu att maximibeloppet för familjepenning för hustru (motsvarande) höjs från 27 till 33 kr, för dag och att maximibeloppet för familjepenning för barn höjs från 12 till 15 kr. för dag. Härvid kommer familjepenningen för hustru (motsvarande) att ligga väsentligt över det grundbelopp som nu utgår till ensamstående enligt socialhjälpsnormen i Stockholms kommun. Familjepenningen för barn kommer att ligga över nuvarande nivå för bidragsförskott och barnpension.

Även om jag f n. måste prioritera andra förbättringar för värnpliktiga anser jag det vara angeläget att ytterligare förbättra reseförmånerna. Jag förordar därför att värnpliktiga - som i dag får fria sovplatser enligt gällande bestämmelser för fria ledighetsresor och rabattresor - får fria sovplatser i samband med ytterligare en hemresa per kalendermånad.

Överbefälhavaren har föreslagit att det särskilda anslaget för hjälpverksamhet till förmån för värnpliktiga och deras anhöriga avvecklas och att dessa bidrag bestrids genom familjebidrag. Enligt överbefälhavaren bör bostadsbidraget dimensioneras för kostnader för hushållsström, hemförsäkring och i vissa fall telefon.

För egen del anser jag att sådana kostnader normalt bör bestridas av familjepenningen. Det kan härvid nämnas att grundbeloppen för socialhjälp avses täcka även sådana kostnader. Jag anser emellertid att det måste finnas en möjlighet au utanför familjebidragssystemet hjälpa värnpliktiga som har akuta ekonomiska behov. Jag förordar därför att anslaget för den särskilda hjälpverksamheten kvarstår Anslaget bör höjas från nuvarande 500 000 till 800 000 kr,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 79

De föreslagna förbättringarna bör genomföras den 1 juli 1978 och i tillämpliga delar gälla också andra som avlönas enligt samma grunder som de värnpliktiga. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till frågan om erforderliga författningsändringar.

Huvudtitelns utformning

Redigeringen av huvudtiteln har ändrats jämfört med tidigare budgetår. Efter ett avsnitt om säkerhetspolitik, som är gemensamt för totalförsvaret, har propositionen delats in i tre avsnitt, det militära försvaret, civilförsvaret och övrigt totalförsvar m, m. Under avsnitten om det militära försvaret resp. civilförsvarets fortsatta utveckling har tagits in korta översikter av försvarets planerings- och ekonomisystem. När det gäller det militära försvaret finns hänvisningar till de delar i propositionen, där olika komponenter i systemet behandlas. Detta har bedömts öka propositionens informationsvärde.

Investeringsanslaget Gemensamma myndigheter m. m,: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt har förts över från försvarets fastighetsfond till statens allmänna fastighetsfond.

Utbrytningspunkt

Beredningen av anslaget D 4. Flygförband: Forskning och utveckling har som tidigare (s. 63) nämnts inte kunnat slutföras. Med anledning av detta bör ifrågavarande anslag t. v. föras upp med beräknat belopp.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. för budgetåret 1978/79 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 11 513 740 000 kr. i prisläge febmari 1977,

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1978/79 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1978/79 med den del av ökade kostnader för vissa förmåner åt värnpliktiga vilka överstiger vad nettoprisindex ger.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 80

4. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1978/79 på grund av över- eller undemtnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1977/78,

5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl och

6. godkänna vad jag har förordat beträffande förmåner åt värnpliktiga m. fl.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 81

2.7 Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79

Beträffande anslagsberäkningarna för budgetåret 1978/79 vill jag anföra följande.

Som jag har nämnt tidigare har myndigheterna enligt överbefälhavarens direktiv beräknat lönekostnaderna i sina anslagsframställningar i 1976 års löneläge inkl. kontrollstationsförhandlingar, varefter lönesumman har räknats upp med 7 %. Utfallet av 1977 års avtalsförhandlingar var nämligen inte känt i sådan tid att man kunde ta hänsyn till det i anslagsframställningarna. Lönekostnadspålägg har tagits upp med 36 %. Enligt de principer som gäller för anslagsberäkningarna skall lönerna anges i 1977 års löneläge. De anslag som jag i det följande föreslår regeringen att förelägga riksdagen har beräknats i detta löneläge inkl. 36 % lönekostnadspålägg. De ändringar av lönekostnadspålägget som har gjorts efter febmari 1977 kompenseras i samband med den löpande prisregleringen.

Enligt överbefälhavarens direktiv har myndigheterna räknat med att en reserv behövs för nästa budgetår för att möta lönekostnadsökningar och kostnadsökningar för materielunderhåll som inte täcks av prisregleringsmedel. Vissa myndigheter tillämpar ett system med överplanering. Jag har funnit det lämpligt att göra en sammanvägd bedömning av reserv för lönekostnadsökningar, kostnadsökningar för materielunderhåll och överplanering. Resultatet av denna sammanvägda bedömning kallas i redovisningen under anslagen för överplanering, reserver m. m.

Summan av de föreslagna anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret uppgår till 11 513 740 000 kr Härtill kommer ett prisregleringsanslag om 2 030 000 000 kr. Sammanlagt begärs eller beräknas (anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling) alltså (11513 740000 -l-2 030 000 000) 13 543 740 000 kr. för det militära försvaret.

6 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 82

DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln

A Försvarsdepartementet m. m.

A 1. Försvarsdepartementet

1976/77       Utgift 16 819 236

1977/78        Anslag 16 775 000

1978/79        Förslag 19 860 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1976/77

1977/78        1978/79

Planerat    Utfall        Planerat»     Föredraganden

Försvarsdepartementet

A vgårl tillkommer: Medgiven prisreglering Överplanering, reserver m. m.

Medelsbehov

14 850      16 819       16 606 19 860

-(-1850             _              _ _
-H69

16 700  16 819   16 775 19 860

Personat

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Beräknad ändring
Handläggande personal Övrig personal	83 39 122	83 39 122	84 39 123	of. of of.

Med   hänvisning   till   sammanställningen  beräknar jag   anslaget  till 19 860 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsdepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 19 860 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

83

A 2. Vissa nämnder m. m.

191(>/11	Utgift	12 379 025
1977/78	Anslag	10 340 000
1978/79	Förslag	11820 000

Från anslaget bestrids utgifter för vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden, försvarets centrala företagsnämnd, försvarets arbetsmiljökommitté, totalförsvarets upplysningsnämnd, försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, försvarets skol-nämnd, sakkunniga för rådgivning i publicitetsfrågor, militära arbetstidsdelegationen, totalförsvarets chefsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, försvarets haverikommission, försvarets arbetstidsnämnd och försvarets underrättelsenämnd.

Från anslaget utgår vidare bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Nämnden	Föredraganden
1. Vapenfrinämnden	3413	3 370	3 770	4 260	4 370
2, Värnpliktsnämnden	676	773	770	900	900
3, Försvarets centrala
företagsnämnd och
försvarets arbetsmiljö-
kommitté	925	775	925	1060	925
4. Totalförsvarets upplys-
ningsnämnd	990	976	975	1331	1330
5, Försvarets fastighets-
nämnd	380	428	415	455	485
6. Försvarets personal-
nämnd	296	281	325	345	345
7, Övriga nämnder	455	601	530	660	330
Bidrag till
8. Centralförbundet Folk
och Försvar	1409	1416	1409	1 719	1721
9. Stiftelsen Gällöfsta
kurscentmm	4 668	6 168	3 645	9 422	4 185
Kostnader	13 212	14 788	12 764	20 152	14 591
A vgår/ tillkommer:
Centralförbundet Folk
och Försvar, medlems-
avgifter och skrifter
m, m.	-239	-276	-269	-276	-276
Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum, drift-
intäkter m, m.	-2 155	-2 133	-2 155	-2 495	-2 495
Medgiven prisreglering	-H815	-	-	-	-
Medelsbehov	12 633	12 379	10 340	17 381	11820

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

84

Personal

Personalkategori	Antal
	\916/11		1977/78	Beräknad 1978/79	ändring
	Planerat	Utfall	Planerat	Nämnder	1 Föredraganden
Vapenfrinämnden
Handläggande personal	19	19	19	of	of
Övrig personal	5	5	5	of.	of.
Värnpliktsnämnden
Handläggande personal	2	2	2	+ \	of
Övrig personal	4	4	4	of	of
Försvarets centrala före-
tagsnämnd och försvarets
arbetsmiljökommitté
Handläggande personal	3	3	3	of	of
Övrig personal	4	4	4	of	of

Försvarets fastighetsnämnd
Handläggande personal 1

Övrig personal 1

of of

of of

Försvarets personalnämnd Handläggande personal Övrig personal

2 1

42

2 1

42

2 1

42

of of

+\

of of

of.

/.   Vapenfrinämnden

a) Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 490 000 kr.

2.   Värnpliktsnämnden

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 60 000 kr.

b) Nämndens resurser bör förstärkas med en halv  handläggartjänst (-1- 40 000 kr.).

c) För arvoden till nämndens ledamöter och ersättare behövs ytteriigare 20 000 kr.

d) För utökad informationsverksamhet behövs ytteriigare 10 000 kr.

3. Försvarets centrala företagsnämnd och försvarets arbetsmil/ökommitié a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 135 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 85

4. Totalförsvarets upplysningsnämnd

a) Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 156 000 kr.

b) Nämnden har i särskild skrivelse begärt en engångsanvisning om 200 000 kr. för budgetåret 1978/79 för en ny försvarsupplysningsfilm.

5. Försvarets .fastighetsnämnd

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 40 000 kr.

6. Försvarets personalnämnd

a) Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 20 000 kr.

7. Övriga nämnder

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 100 000 kr.

b) För skrivhjälp åt försvarets haverikommission behövs ytteriigare 30 000 kr.

8. Centralförbundet Folk och Försvar

a) På grund av pris- och löneomräkning bör bidraget till förbundet ökas med 153 000 kr.

b) För att förbundet skall kunna genomföra erforderiigt informationsarbete behöver bidraget ökas med 150 000 kr.

9. Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum

a) Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 207 000 kr.

b) För att öka intäkterna bör nya hotellflyglar - 24 rum - och nya kurslokaler byggas. Befintliga mm behöver renoveras. Sammanlagt behövs en engångsanvisning om 5,2 milj. kr. eller medgivande att låna delar av eller hela beloppet.

c) För att analysera resultaten av den utbildning som hittills har genomförts av stiftelsen behövs 30 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget till 11 820 000 kr.

Vapenfriutredningens betänkande (SOU 1977:7) Rätten till vapenfri tjänst bereds f n. inom regeringskansliet. Jag bedömer att kommande proposition

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 86

med förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst m. m. kan medföra att arbetsbelastningen tillfälligt ökar för vapenfrinämnden. Jag har därför beräknat ett engångsbelopp om 100 000 kr. för en tillfällig förstärkning av nämnden.

I beräkningen för värnpliktsnämnden har jag räknat med ökade kostnader för arvoden till nämndens ledamöter m. m. till följd av ökat antal ledamöter och sammanträden.

1 min beräkning av medelsbehovet för totalförsvarets upplysningsnämnd har jag tagit upp ett engångsbelopp om 200 000 kr. för en ny försvarsupplysningsfilm.

Enligt vad jag har inhämtat avser chefen för kommunikationsdepartementet att inom kort föreslå regeringen proposition till riksdagen om inrättande av en central myndighet för utredning av allvarligare civila och militära luftfartsolyckor. Förslagen i propositionen innebär bl. a. att verksamheten vid försvarets haverikommission upphör den 1 juli 1978. Kostnaderna för den nya myndigheten skall delas mellan luftfartsverket och flygvapnet på grundval av antalet civila och militära haverier. Jag har därför fört över de beräknade medlen för försvarets haverikommission från posten Övriga nämnder under förevarande anslag till anslaget D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet.

Centralförbundet Folk och Försvar riktar sin informationsverksamhet till bl. a. politiska kvinno- och ungdomsorganisationer samt till lärare i samhällskunskap. Jag har i min beräkning tagit upp 150 000 kr. för att förbundet skall kunna fortsätta denna verksamhet.

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum har för nästa budgetår begärt en engångsanvisning om 5,2 milj. kr. för att bygga nya hotellflyglar och kurslokaler samt utföra vissa underhållsarbeten. I stiftelsens byggnadsplan finns vissa ytteriigare byggnadsarbeten upptagna. Sedan budgetåret 1975/76 har sammanlagt 3 493 (X)0 kr. anvisats för till- och ombyggnad av kursgården. Stiftelsen har vidare redovisat vissa beräkningar rörande möjligheterna att finansiera den nu aktuella utbyggnaden m. m. med hjälp av lån mot statlig lånegaranti.

Jag är för min del inte beredd att tillstyrka statlig lånegaranti. Jag vill i detta sammanhang vidare erinra om vad dåvarande chefen för försvarsdepartementet anförde i prop, 1970:56 i samband med att Gällöfsta kurscentrum inrättades, nämligen att utgångspunkten beträffande kostnaderna för själva driften - bl. a. underhåll av anläggningen - bör vara att de skall täckas av inkomsterna från verksamheten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag om 11 820 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 87

A 3. Kommittéer m. m.

1976/77       Utgift 3 610 289'

1977/78       Anslag 3 100 000

1978/79       Förslag 3 700000

' Varav 600 000 kr, i prisregleringsmedel.

Med hänsyn till den beräknade utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 3,7 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m.  för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1976/77       Utgift 940 878 Reservation   377 525

1977/78       Anslag 1000000

1978/79       Förslag 1000 000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av I 000 000 kr.

A 5. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1976/77        Utgift -'

1977/78       Anslag 1510000000

1978/79       Förslag 2 030 000 000

' Utgifterna har redovisats under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret - utom anslaget F 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m. - är för budgetåret 1978/79 beräknade i prisläge februari 1977 och 1977 års löneläge. Förevarande anslag är avsett att täcka sådana pris- och löneökningar som inträffar från februari 1977 intill utgången av budgetåret 1978/79. Detta innebär att ungefär två års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inte skall belastas.

Budgetåret 1976/77

Riksdagen har för budgetåret 1976/77 anvisat I 380 milj. kr. till reglering av prisstegringar för det militära försvarets. Beloppet avsåg kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex (NPl) från prisläge februari 1975 till medelprisläget för budgetåret 1976/77.

Prisreglering av de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret sker i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1969:1 bil. 6 s. 14, SU 1969:4, rskr

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 88

1969:4) fr. o. m. budgetåret 1969/70 på grundval av NPI, Prisregleringen skall motsvara 1/100 av summan av de på driftbudgeten och kapitalbudgeten uppförda anslagen med undantag av prisregleringsanslaget och anslag som har beräknats utöver ramen multiplicerad med skillnaden mellan NPl i februari 1975 och genomsnittsindex för budgetåret 1976/77. I pris- och löneläge februari 1975 var summan av dessa anslag 8 992 689 000 kr.

Resultatet av beräkningarna av NPl för budgetåret 1976/77 framgår av följande sammanställning (februari 1975 = 100).

Augusti November Februari Maj Medeltal

1976 1976 1977 1977 1976/77

114,85 117,96 121,54 124,56 119,73

För prisreglering av de rambundna anslagen disponerades alltså [(8 992 689 000 x 19,73):1001 1774 257 000 kr. Från detta belopp skall emellertid dras 188 851 000 kr. enligt följande sammanställning.

Överutnyttjande av utgiftsramen for budget
året 1975/76 (Jft prop, 1976/77:100 bil. 7
s. 8) 171822 000

Överskridande av förslagsanslagen

F  2. Försvarets sjukvårdsstyrelse 50000

F17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel 3000000

F18, Försvarets datacentral 50 000 3 100 000

Medelsförbrukning utöver anslag på kapitalbudgeten

111 4. Central och högre regional ledning:
Anskaffning av anläggningar 2 700 000

IX 1. Anskaffning av datamaskiner 23 999 000 26 699 000

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför
luster enligt prop, 1976/77:100 (bil, 23 s. 2)
m.m, 1821000

Överutnyttjande av medel under elfte huvud
titeln för konjunkturstimulerande åtgärder 9 332 000

Kostnader för regionmusiken 70 000

Lån till stiftelsen Drottning Victorias Öriogs-
hem (prop. 1976/77:125 bil. 3 s, 10) 1 900000

Äriig ersättning till viss personal i försvarets
materielverk 3 277 000

218 021 000

A vgår:

Underutnyttjande av anslag på kapitalbudgeten

III 1, Arméförband: AnskalTning av anlägg
ningar -14 000 000

III 2. Marinförband: Anskaffning av anlägg
ningar -   1000 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 89

III 3, Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar III 5, Gemensamma myndigheter m, m.: Anskaffning av anläggningar	-   1 500 000 -   600 000	-17 100 000
Reglering av kostnader för konjunkturstimulerande åtgärder budgetåret 1975/76 Särskild anläggning		-        8 740 000 -        3 330 000 -29 170 000
	Totalt	188 851 000

För prisreglering disponeras på detta sätt totalt (1774 257 000 -188 851 000) 1 585 406 000 kr,

Regeringen har i mars och två gånger i juni 1977 beslutat om överskridanden av vissa anslag på grund av pris- och löneökningar m. m. Genom besluten har sammanlagt I 555 406 000 kr, ställts till förfogande för ändamål som avses med resp. anslag. Återstoden, 30 milj. kr., har innehållits för att täcka retroaktiva löneutbetalningar budgetåret 1977/78.

Beträffande vissa av posterna i sammanställningen får jag hänvisa till vad jag tidigare (s. 23) har anfört.

Budgetåret 1977/78

Hittills beräknade indextal för NPI (februari 1976 = 100) utgör för augusti 1977 115,83 och för november 1977 118,73. Under budgetåret skall indextal beräknas även för februari och maj 1978,

Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen pekar mot att de anslagsöverskridanden som kommer att behöva medges på grund av förändringen av NPl kommer att överstiga det för innevarande budgetår anvisade prisregleringsanslaget 1 510 milj. kr. Anslaget beräknades på grundval av ett antaget NPl-medeltal på ca 15,3 96 för tiden februari 1976 till medelkostnadsläge budgetåret 1977/78.

Budgetåret 1978/79

Under avsnittet Ramberäkning för budgetåret 1978/79 m. m.harjag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och lönestegringar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1978/79 anvisa eu förslagsanslag av 2 030 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga?   Försvarsdepartementet

90

B Arméförband

Arméns fredsorganisation består i stort av följande förband m. m. 1    försvarsområdesstab 20 försvarsområdesförband 29 övriga förband

27 utbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen för armén

Lokalisering av arméns fredsförband m, m. framgår av följande karta (intagen på s, 91). Verksamheten leds centralt från arméstaben och regionalt av militärbefälhavare (se s. 148 och 160).

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

B 1.     Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

B 2.     Arméförband: Materielanskaffning

B 3.     Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

B 4,     Arméförband: Forskning och utveckling

111 1.    Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

2 869 157 071 2 727 000000 2 893 000 000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén
Antal utexaminerade officerare exkl, reservofficerare Grundutbildning av värnpliktiga Antal man	490 34 490	442 39 200	435 35 355	440 35 460

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

91

©0 0

_m

=försvars områdesförband

= militärkommando-eller försvarsområdesstab

_O-

övriga förband

_J =utbildnings-anstalter

=militäronirådesgräns

=försvarsonirådesgräns

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 92

Verksamhetens om/atining

Verksamhet

1976/77

1977/78        1978/79

Planerat    Utfall Planerat       Chefen för

armén

Antal tjänslgöringsdagar (milj, dagar)

Repetilionsutbildning Antal man

Antal tjänstgöringsdagar (milj, dagar)

9,415       9,471 8,932 9,170

105 060     82 765       89 820 95 590

1,721       1,426 1,492 1,433

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

\916lll

Primäruppdrag m, m.

1977/78   1978/79

Planerat  Utfall    Planerat  Chefen för Föredra-

armén   ganden

Arméförband:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Grundubildning av vämpliktiga

Repetionsutbild-ning

Allmän ledning och förbandsverksamhet for delprogrammet Hemvärnet

Kostnader

A vgår I tillkommer Gemensamma kostnader

Skillnad mellan faktiska kostnader och internpriser

Förskott

Gemensamma intäkter

730 599   906 033

823 934

84 277

83 699

89 091

214 272 224 590 222 831 951897 989 397 1120 209 342 348   313 933   431815

49 348    59 651    62 931 2 372 741  2 577 303  2 750 811

1-141055

-f295 842 + 1 533

-146 576

925 897 942 786

98 602 101364

258 931 260 697

1269 559 1291647

484 161 305 440

65 467   65 807 3 102 617  2 967 741

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

93

1976/77

Primäruppdrag m, ni.

1977/78

1978/79

Planerat        Utfall Planerat       Chefen (or   Föredra-

armén ganden

+ 14 710

1-17 540

+ 17 540

-17 540        -16 730

-16 730

-30 981

-75 551

-76 346

+ 10000        -11081 2 771730      2 869157      2 727 000      3 016 000      2 893 000

Utbetalningar för-
anledda av före
budgetåret
genomförd verk-
samhet	+ 15 020
Beräknade utbe-
talningar efter
budgetåret	-14 710
Medgiven pris-
reglering	+ 495 930
Overplanering, re-
server m, m.	-97 251
Till regeringens
disposition	-
Medelsbehov	2 771730

Personal

Personalkategori

Antal

1976/77

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén	Föredra-1 ganden
Militär personal RegementsofTicerare Kompaniofficerare PlutonsofTicerare m. fl.	2 787 1 856 4 391	2 826 1866 4 397	2 844 1 899 4 483	+    8 +    5 +   9	+   8 +    9 +    9
Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare (veterinärer) Övrig personal	1 108 20 7	1056 20 7	1 131 27 3	of of of	of of of
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regemenisofllcerare Kompaniofficerare	112	40 55	90	- 23	- 23
Civil personal Handläggande personal Övrig personal	90 8 171	90 7915	149 7 575	of -215	+   4 -224
	18 544	18 322	18 221	-216	-217

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 94

Budgetåret 1976/77

Chefen för armén anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att verksamheten inom huvudproduktionsområdet, inom de ramar som fastlades i 1972 års försvarsbeslut, har gett ett tillfredsställande resultat. Kvaliteten på utbildningen vid skolor och kurser samt på befälsutbildningen vid förband har i huvudsak varit god. Målen för rekrytering av regements-och reservofficerare samt för utbildning av värnpliktigt kompanibefal har inte kunnat uppnås.

Avgångarna under grundutbildning av värnpliktiga avsedda för krigsplacering har fortsatt att minska. Huvuddelen av utbildningsenheterna har nått godkänt resultat.

Repetitionsutbildningen har genomförts med i huvudsak bra resultat. Vissa uppgiftsminskningar har varit nödvändiga av resursskäl. Detta har medfört att vissa förband har en begränsad krigsanvändbarhet omedelbart efter mobilisering.

Målen för hemvärnets verksamhet har i huvudsak uppnåtts.

Iprop. 1976/74(bil, Is. 157,FöU 1976/77:13,rskr 1976/77:31 Dangavsart ca 80 milj. kr, av ett överskridande från budgetåret 1975/76 beräknades återstå att reglera vid ingången av budgetåret 1977/78. Detta belopp har överskridits med ca 18 milj. kr. bl.a. därför att genomförda besparingsåtgärder har gett mindre resultat än beräknat.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop, 1976/77:74 bil. 1 (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:31 l)och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Vissa inskränkningar i verksamheten har ägt rum beroende på dels nödvändigheten av att uppnå balans mellan kostnader och tillgång på betalningsmedel, dels riksdagens beslut (FöU 1976/ 77:2 y, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:342) med anledning av prop. 1976/ 77:150.

Nuvarande fredsorganisation behålls i stort under budgetåret. Beslutade krigsorganisatoriska förändringar genomförs och förberedelser vidtas för senare omorganisationer. Mobiliseringsberedskapen upprätthålls enligt överbefälhavarens närmare bestämmande och personal utbildas för att uppnå och vidmakthålla förmågan att lösa uppgifter i krigs- och fredsorganisationen.

35 355 värnpliktiga beräknas bli grundutbildade. Utbildningen inriktas så att samövade enheter kan föras över till krigsorganisationen och därvid efter mobilisering vara direkt användbara i sina huvuduppgifter. Försöken med avkortad grundutbildning av värnpliktiga fortsätter. 89 000 man beräknas genomföra repetilionsutbildning. Utbildningen inriktas så att de förband som övas enligt det oavkortade VU 60-sysiemet efter mobilisering kan lösa uppgifter enligt krigsplanläggningen. Försöken med modifierad repetitionsutbildning fortsätter. Hemvärnets organisation, kapacitet och beredskap vidmakthålls om möjligt.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 95

Budgetåret 1978/79 Chefen.for armén

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för armén följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1978/79. Nödvändigheten att minska kostnaderna medför att verksamheten under anslaget måste minskas. Beträffande gmndutbild-ning av värnpliktiga har bl. a. antalet centralt ledda fältövningar och förevisningsövningar minskat. Inom repetitionsutbildningen har krigsförbandsövningar ställts in för förband som inom kort omorganiseras eller nyligen har genomfört grundutbildning. Härutöver har ytterligare begränsningar skett inom ramen för pågående försök med modifierad repetitionsutbildning. Verksamheten har totalt reducerats med uppgifter motsvarande 92 milj. kr. jämfört med tidigare planering.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar chefen för armén på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 328 742 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) För drift av personalserveringar behövs ytterligare fem tjänster för ekonomibiträden. Pensionsåldershöjningen för viss militär personal medför att 26 tjänster tillkommer under budgetåret. Samtidigt dras 23 arvodestjänster för pensionsavgången militär personal in (-H575 000 kr.),

b) 15 tjänster beräknas komma att inrättas för arbetsvårdsålgärder (-1-900 000 kr.).

c) För uppbyggnad av fredsförbandet i Arvidsjaurerfordras medel för ca 30 nya tjänster (-1-1 900 000 kr.).

d)  Medelsbehovet för övertalig personal beräknas minska (152 000
kr.).

e) För att på lång sikt hålla antalet militära tjänstemän oförändrat behövs
en viss vakansfyllnad (-t-2 000 000 kr,).

O Den civila personalen minskar i antal (-5 660 000 kr,),

g) Hyrorna minskar med 3 681 000 kr.

h) Antalet förevisningsskjutningar minskar, vilket medför att kostnaderna för utbildningsammunition går ned (-284 000 kr,),

i) Förrådsutrustningen för OLLI-förråden har i huvudsak slutförts (-2 477 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 96

j) Övriga förändringar beräknas medföra att kostnaderna ökar med 3 008 000 kr. Hänsyn har därvid tagits till bl. a. kostnader för underskott i marketenterirörelsen samt till kostnader för förberedelser för omlokalisering av K 4 till Arvidsjaur

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

a) Den civila personalen minskar i antal (-3 330 000 kr.).

b) Underhållskostnaderna för kvalificerad pjäs- och fordonsmateriel stiger (-1-424 000 kr.).

c) Antalet krigsorganisatoriska förändringar ökar (-1-976 000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

a) Personalkostnader m. m. minskar med 3 502 000 kr. som resultat av överföring till andra primämppdrag.

b) Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar (-Hl 406 000 kr.).

c) Övergången till "rak" reservofficersutbildning, införande av Organisation 77 m. m. innebär att kostnaderna ökar med 6 540 000 kr. medan reduceringar i kursverksamheten medför en minskning med 966 000 kr.

4.   Grundutbildning av värnpliktiga

Antalet budgeterade tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar med 238 000 till 9 170 000 dagar medan antalet inryckande värnpliktiga minskar med ca 100. Lönekostnaderna ökar med 1 900 000 kr. som resultat av överföring från andra primäruppdrag. Sammanlagt ökar kostnaderna under primäruppdrags-gruppen med 42 669 000 kr.

5. Repetitionsutbildning av värnpliktiga

Antalet tjänstgöringsdagar minskar med 58 390 till I 433 800 medan antalet värnpliktiga som genomför repetitionsutbildning ökar med 5 770. Sammanlagt minskar kostnaderna under primäruppdragsgmppen med 10 413 000 kr.

6. Allmän ledning och förbandsverksamhet för delprogrammet Hemvär
net

a) Med hänsyn till tidigare budgetutfall kan kostnaderna minskas med 1 393 000 kr.

b) Kostnaderna för utbildningsammunition avseende bl. a. nytillförd materiel ökar (-1-1 859 000 kr.).

c) Övriga förändringar innebär att kostnaderna minskar med 3 335 000 kr.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag till inriktning av verksamheten under budgetåret 1978/79 liksom hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. I enlighet med vad jag har anfört under avsnittet om anslagsfrågor för budgetåret 1978/79 (s. 81) har jag dock räknat upp kostnaderna med hänsyn till det faktiska utfallet av 1977 års avtalsrörelse.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 97

Chefen för armén anmälde i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 ett anslagsöverskridande om ca 109 milj. kr. Vid min beräkning av anslagsbeloppet för budgetåret 1977/78 anmälde jag (prop, 1976/77:74 bil, 1 s. 157) att jag räknade med att del vid ingången av budgetåret 1977/78 skulle återstå ca 80 milj, kr, att reglera av detta överskridande,

1 sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 anmäler chefen för armén ett anslagsöverskridande av ca 98 milj, kr. Orsakerna till detta är i princip desamma som orsakade överskridandet under budgetåret 1975/76. Jag bedömer att de åtgärder som har vidtagits såväl under budgetåret 1976/77 som under innevarande budgetår innebär att återstoden av överskridandet skall vara reglerat vid utgången av budgetåret 1978/79,

Under primämppdraget till allmän ledning och förbandsverksamhet har jag vid min kostnadsberäkning inte beaktat chefens för armén förslag om en viss vakansfyllnad. Jag vill dock erinra om vad jag tidigare (s. 70) har anfört om möjligheterna aU tillfälligt öka rekryteringen under ett visst budgetår och göra motsvarande begränsning under senare budgetår. Jag har beräknat något lägre kostnader för åtgärder i samband med uppbyggnad av det nya fredsförbandet i Arvidsjaur än vad chefen för armén har gjort. Under primämppdraget har jag vidare beräknat medel för ytterligare fyra personalkonsulenter vid arméns förband som bör tillkomma bl. a. som resultat av nu genomförd utvärdering av OLLI-organisationen.

Jag har inte något att erinra mot chefens för armén förslag beträffande primäruppdragen för operativ och krigsorganisatorisk verksamhet samt utbildning till och av fast anställd personal eller beträffande primämppdrags-gruppen för grundutbildning av värnpliktiga.

Under primäruppdragsgmppen för repetitionsutbildning har jag, som jag tidigare har anfört under avsnittet Det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 60 och 66), fömtsatt en starkt begränsad omfattning och därmed ett lägre antal tjänstgöringsdagar än vad chefen för armén har föreslagit. Sammantaget har jag räknat med en minskning av verksamheten motsvarande ca 180 milj. kr. jämfört med vad chefen för armén har budgeterat.

Jag kan godta chefens för armén förslag beträffande primäruppdraget till hemvärnet.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att liW Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 893 000 000 kr.

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1976/77        Utgift 779 785 394'

1977/78        Anslag 779 000 000

1978/79        Förslag 760 000 000

' Varav 15 800 000 kr. i prisregleringsmedel,

7 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

98

Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhäll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter för krigsorganisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbruk.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskuldenunderanslaget värden 30juni 1977 2 417 751 303 kr. För budgetåret 1977/78 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 1 550 milj, kr och anvisat ett anslag av 779 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir (2 417 751 303 -1-l 550 000 000 - 779 000 000) 3 188751 303 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1977/78

1978/79

Chefen för armén

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

118400

205 100

30 300

82 300

Arméförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m, m. utom av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammet

Fördelningsförband m, m.

Infanteribrigad m, m,

Norriandsbrigad m, m.

Pansarbrigad m, m.

Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

Lokalförsvarsförband

Hemvärnet

Gemensamma produktionsresurser

Till regeringens disposition

Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m,, utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

Fördelningsförband m, m.

Infanteribrigad m, m.

Norrlandsbrigad m. m.

Pansarbrigad m, m.

Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

Lokalförsvarsförband

Hemvärnet

Gemensamma produktionsresurser

Till regeringens disposition

Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m, av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammet

22 500		20 300	19600
8 200		5000	5 800
4 100		1 500	2300
16 200	' 60 700	10 700	17400
1300		800	400
8000		4 200	8 100
100		-	-
14 300		18 900	20 100

824 900

_I

19 200

90 800

9300

197 400

300 500

30 000

37 000 /

103 000	252 300 \
340 800	259 100
376 400	95 700
177 100	84 900
19 300	28 300
27 300	97 100
1200	3 900
85 100	111 700 ,
-77 600	-33 200

36 400

,728 100

74 000

805 800

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

99

Primäruppdrag m. m.	1977/78		\91%/19
			Chefen för	armén	Föredraganden
	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.	Bem.	Bet,
Fördelningsförband m, m.	6 700\		6 700	6 800	\
Infanteribrigad m, m.	5 500		5 500	5 600
Norriandsbrigad m, m.	1 500		1 500	1 500
Pansarbrigad m, m. Centrala och högre regionala led-	1 800  '	>  28 400	1 800	1 900	>   30 500	30 900
nings- och underhållsförband	3 100		3 100	3 100
Lokalförsvarsförband	8 200   1		8 200	8 300
Gemensamma produktionsresurser	3 700 '		3 700	3 700	/
Kostnader	1 195 500	944 000	1 144 500	1 004 700	795 000	910 700
Prisreglering	402 400	-	455 500	15 000'	380 000	15000
Reducering på  grund av  överpla-
nering och inkomster	-47 900	-165 000	-80 000	-165 700	-80 000	-165 700
Medelsbehov	-	119 vm	-	854 000	-	760 000
Bemyndigandebehov	1 550 000	-	1 520 000	-	1 095 000	-

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1976/77

Försvarets materielverk och.försvarets sjukvårdsstyrelse anger i sina årsredovisningar för budgetåret 1976/77 att planerad materielanskaffning för arméförband i stort har kunnat genomföras. Under budgetåret har sålunda beställts bl. a. spränggranater till haubits 77, robotar och spaningsradar för luftvärnsrobotsystem 77 samt bildförstärkare. Tidigare beställning av pjäser och centralinstrument till haubitssystem 77 har utökats under budgetåret. Vidare har beställning av flaklastbilar, gevärsrökgranater, rökgranater till stridsvagnar och patronhylsor till 10,5 cm artilleriet lagts ut liksom beställningar av beklädnads-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel.

Leveranserna av infanterikanonvagnar, terrängbilar, radiostationer, stridsvagnsminor och automatkarbiner har fortsatt under budgetåret. Leveranserna av tändrör som på grund av tekniska problem försenats har återupptagits under budgetåret.

Budgetåret 1977/78

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1977/78 och ändrats genom beslut den 15 december 1977.

Under avsnittet Verksamheten under innevarande budgetår (s. 27) har berörts de inskränkningar i beställningarna som bristen på betalningsmedel har tvingat fram. Planerade beställningar måste i vissa fall läggas senare eller utgå. Under budgetåret kommer att beställas terrängbilar för personaltransport, materielvårdsbilar samt rök- och lysammunition. Vidare skall kompletterande beställning av automatkarbiner läggas ut.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 100

Budgetåret 1 978/79 Chefen Jbr armén

Anslaget bör föras upp med 854 milj, kr, och ett beställningsbemyndigande om I 520 milj, kr, inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för fördelningsförband är avsedda bl. a. för att anskaffa överskeppningsmateriel och för renovering av helikoptrar.

För pansarbrigader m.m. begärs bemyndiganden främst för renovering och modifiering av stridsvagn 102.

Beställningsbemyndigandena för cent ra la och högre regionala lednings-och underhålls förband avses främst för beställning av utrustning för krigssjukhus och för kompletterande beställning av hamnminor.

För gemensamma produktionsresurser begärs bemyndiganden för beställning av materiel och installationsarbeten för fasta signal-anläggningar. Vidare avses beställningsbemyndiganden för att anskaffa materiel för fredssjukvården.

För fördelningsförband, infanteribrigader m.m. och norrlandsbrigader m.m. begärs bemyndiganden för att anskaffa bandvagnar.

Forsa mtliga delprogram avses beställningsbemyndiganden för att anskaffa beklädnadsmateriel.

Av begärda bemyndiganden avses 455,5 milj, kr, för pris regleri ng. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1978/79 från prisläge februari 1977 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 251 milj. kr,

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 201 milj, kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1976/77 till ett belopp av 3,5 milj, kr.

Föredraganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Av bemyndigandebeloppet hänför sig ca 640 milj, kr, till bandvagnar. Därutöver har jag räknat med en omfördelning för delta ändamål av det bemyndigande om ca 120 milj. kr. som har ställts till förfogande under budgetåret 1977/78 för all beställa tung pansarvärnsrobot, Beslällningsbe-myndigandet för bandvagnar kommer att utnyttjas endast om den fortsatta analysen av likviditetssiiualionen inom anslaget visar att beställningen kan genomföras. För prisreglering av bemyndiganden har jag beräknat 380 milj. kr.

Som jag har anfört under avsnittet  Del militära försvarets fortsatta

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

101

utveckling (s. 60) har betalningsmedlen minskats därför att anslaget kommer alt tillföras medel under budgetåret 1977/78.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 3 523 751 303 kr. Delta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79, Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir ca 3 260 milj. kr.

Liksom tidigare bör det la ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m, m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma au lämna.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen all medge att beställningar av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 095 000 000 kr.,

2. lill Arméförband: Materielanska/fning för budgetåret 1978/79 anvisa eU förslagsanslag av 760 000 000 kr.

B 3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1976/77	Utgift	77 000 000
1977/78	Anslag	75 000 000
1978/79	Förslag	68 950 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för armén. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastigheisfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.

1976/77     1977/78     1978/79

Chefen för   Föredra-
armén ganden

Befästningars delfond Arméförband: Isiändsältning

av befästningar m. m. för

delprogrammen Lokalförsvarsförband Gemensamma produktionsresurser

350

450

000 550

1000 550

Kasernbyggnaders delfond
Arméförband: Iståndsättning
av kaserner m, m. för
delprogrammet Gemensamma
produktionsresurser	76 650	74 550	80 450	67 400
Kostnader = medelsbehov	77 000	75 000	82 000	68 950

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 102

Budgetåret 1976/77

Foriijikaiions/örvaliningen anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att verksamheten har kunnat genomföras enligt planerna. Renovering av en kasern vid vardera P6 i Kristianstad, P7 i Ystad och A 4 i Östersund har avslutats. Renovering av en kasern vid vardera 1 2 i Karistad och 1 16 i Halmstad har påbörjats liksom om- och tillbyggnad av matinrättningen vid 1 14 i Gävle och sjukhuset vid 1 15 i Borås. I avvaktan på beslut om större ombyggnad eller nybyggnad har mindre iståndsättningsarbeten utförts bl. a. i matinrättningarna vid I 15,1 16,1 19/P 5 i Boden, 1 20 i Umeå, P 6 i Rinkaby, A 3 i Kristianstad och A 9 i Kristinehamn, Iståndsättning av förråd och stabs-och förvaltningslokaler till följd av organisationsändringar har ulförts bl. a. vid 14 och T 1 i Linköping, P 7, Ing 2 i Eksjö och S 2 i Karisborg. Tekniska försörjningsanordningar har iståndsätls bl, a, för värmeförsörjningen vid A 6 i Jönköping, vid 1 21 i Sollefteå och vid Ing 3 i Boden och för elförsörjningen vid Lv 3 i Norrtälje och vid P 1 i Enköping. Vägar och planer har iståndsätls bl. a. vid 117 i Uddevalla och vid Ing 3,

Budgetåret 1977/78

Den planerade verksamheten beräknas i huvudsak kunna bli genomförd. Bl. a. beräknas pågående renovering av en kasern vid vardera 1 2 i Karistad, I 16 i Halmstad och S 2 i Karisborg bli avslutad. Renovering av en kasern vid I 17 i Uddevalla påbörjas liksom om- och tillbyggnad av sjukhuset vid I 16. Den planerade byggstarten för ombyggnad och iståndsättning av garnisonshotellet vid S 2 flyttas fram till nästa budgetår på grund av brist på medel.

Budgetåret 1978/79 Chefen for armén Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt Medelsför-

brukning (I 000-tal kr,)

Befästningars del fond Lokalförsvarsförband

1, Iståndsättning av armébatterier 1000 Gemensamma produktionsresurser

2, Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m, m, 550

1550

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

103

Objekt

Medelsför-brlikning (1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders del fond Gemensamma produktionsresurser

Kasernrenoveringar

Iståndsättning av matinrättningar

Iståndsättning av sjukhus

I 2, Ombyggnad av kanslihuset (totalkostnad

4,3 milj, kr,)

10

11

5, K 3, Ombyggnad av kanslidelen av kanslikasernen

6, Lv 7. Ombyggnad av markeienteriet

7, S 2, Ombyggnad och iståndsättning av garnisonshotellet

8, Skövde garnison. Ombyggnadsarbeten till följd av organisationsändringar (totalkostnad 17 milj. kr.)

9, Iståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler till följd av organisaiionsändringar Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m, m. Vissa tekniska försörjningsanordningar samt åtgärder i syfte att spara energi

Totalt

25 000

800

6 100

3 000

3 500 700

4 000

6 800

4 500

12 050

14 000 80 450 82 000

Befästningars delfond

1. För iståndsättning av ett armébatteri beräknas ett medelsbehov av 1
milj, kr. föi nästa budgetår.

2,   För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. beräknas ett
medelsbehov av 550 000 kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

1. F. n.pågårrenoveringavkasernervid I 2i Karistad, I 16 i Halmstad och S 2 i Karlsborg, Under innevarande budgetår avses renovering av en kasern vid I 17 i Uddevalla påbörjas. För fortsatta renoveringsarbelen vid I 17 och för alt påbörja renovering av en kasern vid I 11 i Växjö, en kasern vid P4 i Skövde, fem kaserner vid P 7 i Revingehed och sju kaserner vid Lv 3 i Norrtälje beräknas ett medelsbehov av 25 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Behovet av att isiåndsätta matinrättningar vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop, 1974:1 (bil. 6s, 84). För nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 800 000 kr. för delta ändamål.

3. Behovet av att isiåndsätta sjukhus vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop, 1975/76:100 (bil. 6 s. 104). F.n. pågår iståndsättning av sjukhuset vid 1 15 i Borås, Under innevarande budgetår

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 104

avses iståndsättning av sjukhuset vid I 16 i Halmstad påbörjas. För forlsall iståndsättningsarbete vid I 16 och för att påbörja iståndsättning av sjukhuset vid A 6 i Jönköping beräknas etl medelsbehov av 6,1 milj, kr, för nästa budgetår.

4. Kanslihuset vid I 2 i Karlstad behöver byggas om för att därigenom få ändamålsenliga lokaler för vissa stabs- och förvaltningsfunktioner. Fortifi-kalionsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Regeringen uppdrog den 30 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 4,3 milj. kr. enligt prisläget den I febmari 1977.

5. Vid K 3 i Skövde behöver kanslidelen av kanslikasernen byggas om. Byggnaden är uppförd 1905. Lokalerna i kanslidelen är starkt nedslitna och de sanitära anordningarna är otillräckliga. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Regeringen uppdrog 14 april 1977 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1977.

6. Marketenleriet vid Lv 7 i Luleå behöver byggas om i samband med att en tillbyggnad som ger fritidslokaler för de värnpliktiga görs. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för om- och tillbyggnaden. Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 2,7 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1977 varav 700 000 kr. för ombyggnadsarbetena.

7. Behovet av alt bygga om garnisonshotellet vid S2 i Karisborg har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 164). Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 3 450 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977,

8. Behovet av att anpassa byggnadsbeståndet vid förbanden inom Skövde garnison till de krav som de av 1974 års riksdag(prop. 1974:135, FöU 1974:34, rskr 1974:392) beslutade organisationsförändringarna i arméns fredsorganisation medför har tidigare redovisats för riksdagen i prop, 1976/77:74 (s. 164), Kostnaderna för erforderiiga ombyggnads- och iståndsättningsarbeten uppskattas till 17 milj. kr enligt prislägel den 1 februari 1977 varav 6,8 milj. kr. behövs för nästa budgetår.

9. För iståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler till följd
av organisationsändringar i lägre regional och lokal instans beräknas ett
medelsbehov av 4,5 milj. kr, för nästa budgetår. Medlen behövs för att

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 105

fullfölja de iståndsättningsarbeten som ingår i etapp 3 av omorganisationen.

10. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 12 050 000 kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att genomföra vissa planerade ombyggnads- och iståndsättningsarbeten avseende bl. a. mobiliseringsförråd, läger och skjutbanor samt för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt beräknas var för sig lill högst 800 000 kr.

11. För vissa tekniska försörjningsanordningar saml åtgärder i syfte att spara energi beräknas ett medelsbehov av 14 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, isiåndsätta vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medel.sbehov. Jag har härvid räknat med att några medel inte behövs för nästa budgetår för ombyggnad av kanslihuset vid 1 2 i Karlstad och ombyggnad av kanslidelen av kanslikasernen vid K 3 i Skövde, Vidare har jag räknat med ett medelsbehov av 2,5 milj. kr. för om- och tillbyggnad av garnisonshotellet vid S 2 i Karlsborg samt 9 milj. kr. för mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. och 12 milj. kr. för vissa tekniska försörjningsanordningar samt åtgärder i syfte all spara energi. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 68 950 000 kr.

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

1976/77        Utgift 71000 000'

1977/78        Anslag 70 000 000

1978/79        Förslag 89 000 000

'Varav 11 OOOOOO kr, i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för armén.

Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1977 97 972 869 kr. För budgetåret

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

106

1911 ni har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 200 milj, kr, och anvisat ett anslag av 70 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir (97 972 869 4- 200 000 000 -70 000 000) 227 972 869 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1977/78		1978/79
			Chefen för	armén	Föredra	ganden
	Bem,	Bet,	Bem,	Bet.	Bem.	Bet,
Arméförband: Utvecklingsarbete tor
delprogrammet
Fördelningsförband m, m.	15 900   '		22 800	15 200  \
Infanteribrigad m, m.	104 400		21 500	18 900
Norrlandsbrigad m. m.	3 400		4 700	3 200
Pansarbrigad m. m.	11800		17 800	22 400
Centrala och högre regionala led-		>   81000			'   70 000	81 500
nings- och underhållsförband	3 700		4 200	3 400
Lokalförsvarsförband	1 800		1000	2 400
Hemvärnet	300		100	300
Gemensamma produktionsresurser	20 200    >		30 900	26 800   ,
Kostnader	161 500	81000	103 000	92 500	70 000	81500
Prisreglering	38 500	-	33 000	2 000'	20 000	2000
Reducering på  grund av  överpla-
nering	-	-11000	-	+ 5 500	-	+5 500
Medelsbehov	-	70 000	-	100 000	-	89 000
Bemyndigandebehov	200 000	-	136 000	-	90 000	-

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1976/77

Försvarets materielverk ■di\geT i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att planerat utvecklingsarbete för arméförband i stort har kunnat genomföras. Under budgetåret har utvecklingsarbete beträffande modifiering av stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302 påbörjats samtidigt som studierna av ett framtida slridsfordon fortsatt. Vidare har studier av olika pansarvärnsvapen, bl. a. lätt pansarvärnsrobot, genomförts samtidigt som studierna av mörkerluftvärn intensifierats. Ett tiotal bandvagnar har levererats under budgetåret. Försöken med dessa har fortsatt.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

Budgetåret 1977/78

107

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1977/78 och ändrats genom beslut den 15 december 1977, Planerna innebär att forsknings- och utvecklingsverksamheten i huvudsak kommer att inriktas mot fortsatta studier av framtida pansarvärns-, luftvärns- och sambands-syslem samt stridsfordon och mot att utveckla en ny stridsvagnsmina.

Budgetåret 1978/79 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 100 milj, kr, och ett beställningsbemyndigande om 136 milj, kr. inhämtas.

Under budgetåret 1978/79 inriktas utvecklingsarbetet främst på att fortsätta studierna av framtida pansarvärns-, luftvärns- och sambandssystem samt studier av och försök med komponenter för framtida stridsfordon. Utvecklingen av ett inhemskt lätt pansarvärnsrobotsystem fortsätter. Framställning enligt del s, k. ivåstegsförfarandet kommer all sändas in om utveckling av truppradiosystem och ammunition för granatkastare.

Av begärda bemyndiganden är 33 milj, kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1978/79 från prisläge februari 1977 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 23 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 17,4 milj. kr.

c) överskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1976/77 lill ett belopp av 7,4 milj, kr.

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 228 972 869 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir ca 200 milj. kr.

Liksom tidigare bordet få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 108

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för
arméförband får beställas inom en kostnadsram av 90 000 000
kr,,

2,   till Artnéförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 89 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 109

Marinförband

Marinens fredsorganisation består i stort av följande förband m. m.

3  örlogsbaser

2 marina bevakningsområden

5 kustartilleriförsvar

7 övriga förband (kustflotian, 5 regementen, 1 helikopterdivision)

4  utbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen för
marinen.

Lokaliseringen av marinens fredsförband m. m. framgår av följande karta (inlagen på s. 110), Verksamheten leds centralt och regionalt från marinstaben (se s. 152),

Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

C 1.   Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

C 2.   Marinförband: Materielanskaffning

C 3.   Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

C 4.   Marinförband: Forskning och utveckling

III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1976/77	Utgift	938 085 965
1977/78	Anslag	882 800 000
1978/79	Förslag	971 500 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning lill och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetilionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

110

LULEÅ

LBoLuJ

1. hkpdiv

GOTEBORG

%        1GK/KA3

KARLSKRONA

Kustflottan

= örlogsbasor och kustart illeriförsvar

_O

= marina beval<-ningsområden

= övriga förband (regementen, utbildningsanstalter m. m.)

mliltärområdesgräns

=försvarsområtlesgräns

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

Verksamhetens omfattning

111

Verksamhet	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för marinen
Antal    utexaminerade    officerare
exkl, reservolficerare	233	170	258	247
Grundutbildning av värnpliktiga
Antal man	7 077	7 184	7019	6 589
Antal tjänstgöringsdagar (milj, da-
gar)	2,029	1,864	2,022	1,895
Repetitionsutbildning
Antal man	9 232	7 070	8 705	7 650
Antal tjänstgöringsdagar (milj, da-
gar)	0,212	0,159	0,010	0,161

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag	1976/77		1977/78	1978/79
m, m.	Planerat	Ulfall	Planerat	Chefen för marinen	Föredraganden
Marinförband:
Allmän ledning
och förbands-
verksamhet	310 000	373 755	353 400	410 800	420 115
Operativ och
krigsorganisato-
risk verksamhet	67 000	70 491	69 100	71500	72 565
Utbildning till och
av   fast  anställd
personal m, fl.	81 900	106 832	111000	129 000	131 985
Grundutbildning
av värnpliktiga	304 700	320 096	312 500	349 700	356 385
Repetitionsutbild-
ning	41 600	38 168	16 000	53 800	48 345
Kostnader	805 200	909 342	862 000	1 014 800	1 029 395
Avgår/tillkommer:
Intäkter för isbry-
tarverksamhet	- 12 000	-13 753	-14 500	-16 500	-16 500
Övriga intäkter/
utgifter	-1200	-18 540	-14 500	- 26 700	-20 200
Utbetalningar för-
anledda  av  före
budgetåret
genomförd verk-
samhet	-f 18 800	+ 18 800	+ 19 300	+ 19 500	+ 19 500

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

112

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för	Föredra-
				marinen	ganden
Beräknade utbe-
talningar efter
budgetåret	- 19 300	-20 300	-19 500	-19 900	-19 900
Belastningsan-
passning	-	-	+30 200	-	-
Medgiven pris-
reglering	+ 116 700	-	-	-	-
Overplanering, re-
server m, m.	- 26 000	+62 537	+ 19 800	- 20 800	-20 795
Medelsbehov	882 200	938 086	882 800	950 400	971500
Personal
Personalkategori	Antal

1976/77

1977/78    Beräknad ändring 1978/79

	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för marinen	Föredraganden
Militär personal
RegementsofTicerare	703	675	684	of	of
Kompaniofficerare	928	921	877	- 1'	- 1'
Plutonsofficerare m. fl.	1 927	1 894	1922	+ P	+  11
Civilmilitär personal
Teknisk personal	127	107	102	of	of
Läkare (veterinärer)	22	24	24	of	of
Övrig personal	5	6	6	of	of

Pensionerad militär personal i arvodestjänst

Regemenisofficerare Kompaniofficerare	10 6	10 6	6 6	of of	of of
Civil personal Handläggande personal Övrig personal	155 3511	155 3517	155 1 3 447 )	-65	-65
	7 394	7 315	7 229	-652	-652

' Omfördelning av tjänster i samband med avvecklingen av den särskilda staten för

övertaliga kompaniofficerare vid flottan.

2 Avser antalet tjänster. Antalet anställda beräknas minska med 66.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 113

Budgetåret 1976/77

Chefen.för marinen anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att de besparingsåtgärder som måst vidtas för att reglera del av överskridandet ftån budgetåret 1975/76 har påverkat verksamheten kraftigt. Besparingsåtgärderna har drabbat fredsorganisationen, visst materielunderhåll, kustflottans verksamhet, utbildningsverksamheten m. m. Detta har bl. a. inneburit sämre resultat främst inom utbildningsområdet men även i fråga om mobiliseringsberedskapen. Löneutvecklingen under budgetåret har överstigit den kompensation som har erhållits i form av prisregleringsmedel, varför 1975/76 års överskridande inte helt har kunnat återtas. Härigenom kan marinen inte heller återgå till normal ambitionsnivå inom överskådlig tid.

Översyn av organisationen av öriogsbaser och kustartilleri försvar har genomförts och förslag har lämnats in till regeringen. Ytterligare översyn av fredsorganisationen pågår. Av regeringen och överbefälhavaren ställda personalminskningsmål har i stort kunnat uppnås. Vakansläget, främst inom kompani- och plutonsofficerskårerna, är dock fortfarande besvärande.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:74 bil, 1 (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) och regleringsbrevet för innevarande budgetår beräknas i stort kunna fullföljas.

Verksamheten inriktas främst mot att genomföra förbandsproduktionen och mobiliseringsberedskapen för prioriterade förband. Vakansläget är besvärande, varför utbildningen till och av fast anställd personal prioriteras. De värnpliktigas grundutbildning inriktas på att personalen ska vara krigsplaceringsbar vid utbildningens slut och användbar i huvudtjänst direkt efter mobilisering. Verksamhetens omfattning minskar jämfört med föregående budgetår för att slutligt reglera överskridandet från 1975/76.

Regeringen har genom beslut den 2 september 1977 uppdragit åt försvarets materielverk att i samråd med chefen för Kariskrona örlogsskolor träffa avtal med TELUB AB om överlåtelse av kaserntryckeriet i Kariskrona.

Budgetåret 1978/79 Chefen för marinen

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för marinen bl. a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1978/79.

Verksamheten skall genomföras så att den utbildade personalen kan lösa de uppgifter som krävs i planerad krigsorganisation. Förbandsproduktion och mobiliseringsberedskap för prioriterade förband skall genomföras. Den

8 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 114

pågående personalminskningen skall fortsätta i överensstämmelse med överbefälhavarens direktiv.

Verksamheten vid livsmedelsindustrierna och proviantboden skall enligt regeringens beslut i juni 1977 avvecklas före utgången av år 1978.

Omfattningen ökar och kvaliteten förbättras på repetitionsutbildningen och gmndutbildningen jämfört med föregående budgetår.

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1977/78 detaljmotiverar chefen för marinen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 109 700 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:t/regeringens beslut

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) Transformering av personalkostnader, värnpliktskostnader samt kostnader för materiel och tjänster har av budgettekniska skäl skett från och till andra primäruppdrag (-I-3 500 000 kr.).

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

a) Transformering av personalkostnader, kostnader för reparation av krigsmateriel samt kostnader för tjänster har av budgetlekniska skäl skett från och till andra primäruppdrag (-1-100 000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

a) Transformering av personalkostnader, värnpliktskostnader samt kostnader för materiel och tjänster har av budgettekniska skäl skett från och till andra primäruppdrag (-3 300 000 kr.).

4. Gmndutbildning av värnpliktiga

a) Transformering av personalkostnader, värnpliktskostnader, kostnader för reparation av krigsmateriel samt kostnader för materiel och tjänster har av budgettekniska skäl skett från och till andra primäruppdrag (-300 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) Personalminskning genom uppgifts- och ambitionsminskningar saml vardagsrationaliseringar medför att kostnaderna minskar (-2 200 000 kr.).

b) Tidigare ej budgeterad isbrytar- och sjömätningspersonal medför att kostnaderna ökar (-(-1 700 000 kr.).

c) Justering av internpriserna innebär att kostnaderna ökar (-2 600 000 kr.).

d)  Generalöversyn på ytteriigare en transportfärja ökar kostnaderna
(-1-600 000 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 115

e) Resekostnaderna ökar på grund av bestämmelserna i AST § 36:2 (-t-l OOOOOO kr.). O Kostnader för inredning av OLLI-förråd ökar (-1-400 000 kr.).

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

a) Justering av internpriserna ökar kostnaderna (-föOOOOO kr.).

b) Överföring av reparationskostnader för krigsmateriel till annat primäruppdrag (-700 000 kr.).

c) Planerade krigsorganisatoriska förändringar saml planerade förändringar av rustningsvolymen medför att kostnaderna minskar (-6 600000 kr.).

d)  Truppförsök med nytillkommen materiel medför ökade kostnader
(-400 000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

a) Justering av internpriserna innebär att kostnadema ökar (+5 600 000 kr.).

b) Personalkostnader m. m. ökar i samband med organisation av marinens dykericentral (-1-400 000 kr.).

c) Kostnaderna för reservpersonal minskar (-3 500 000 kr.).

d) På grund av minskat antal tjänstgöringsdagar minskar värnplikts- och
övningskostnaderna (-1 600 000 kr.).

e) Resekostnaderna ökar på gmnd av bestämmelserna i AST § 36:2
(-t-400000kr.).

O Viss återgång till 1976/77 års ambitionsnivå medför ökade kostnader (4-1 500 000 kr.).

g) Ökad kursverksamhet bl. a. med hänsyn till MBL innebär ökade kostnader (-(-200 000 kr.).

4.   Grundutbildning av vämpliktiga

a) Justering av internpriserna medför minskade kostnader (-700 000 kr.).

b) Fredsorganisatoriska förändringar medför ökade kostnader (+400 000 kr.).

c) Tjänstgöringsdagsminskningen medför minskade värnpliktskostnader (-3 800 000 kr.).

d) Tjänstgöringsdagsminskningen medför minskade portions- och
övningskostnader (-3 500 000 kr.).

e) Tidigare ej budgeterade personal- och övningskostnader för torpedbåts
depån i Kariskrona ökar kostnaderna (-1-1 100 000 kr.).

O Antalet.årsöversyner på rustade fartyg och båtar samt generalöversyner på trängfartyg ökar (-1-5 100 000 kr.).

g) Minskning av militär och civilmilitär personal innebär att personalkostnaderna minskar (-1 000 000 kr.).

h) Kostnaderna för krigsförbandsövningar belastar annat primäruppdrag (-1 100 000 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 116

i) Övningskostnaderna ökar (-1-1 700 000 kr.).

j) Viss återgång till 1976/77 års ambitionsnivå innebär ökade kostnader (H-l 800 000 kr.).

5. Repetilionsutbildning

a) Återgång lill normal omfattning av krigsförbandsövningarna ökar kostnaderna (-H40 000 000 kr.).

b) Ökat antal tjänstgöringsdagar och ökat dagskostnadsbelopp medför kostnadsökning (-1-5 000 000 kr.).

c) Kostnaderna för personal, materiel och tjänster ökar (-f-2 OOOOOO kr.).

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta chefens för marinen förslag till inriktning av verksamheten liksom hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. I enlighet med vad jag anfört under avsnittet om anslagsfrågor för budgetåret 1978/79 (s. 81) har jag dock räknat upp kostnaderna med hänsyn till det faktiska utfallet av 1977 års avtalsrörelse.

Den minskning av repetitionsutbildningen som jag har anmält i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 66) har beaktats.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 971 500 000 kr.

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

1976/77        Utgift 434 448 229'

1977/78        Anslag 500 000000

1978/79        Förslag        554 300 000

' Varav 65 550 000 kr i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåll på grund av generalöversyner av stridsfartyg, haverier m. m. och sådant materielunderhåll som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m, m., anskaffning av vissa maskiner m. m. samt anskaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1977 var I 767 567 937 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

117

För budgetåret 1977/78 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 1 297 milj. kr. och anvisat ett anslag av 500 milj, kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir (I 767 567 937 + I 297 000 000 - 500 000 000) 2 564 567 937 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-ial kr.)

Primäruppdrag mm.

1977/78

1978/79

Chefen för marinen

Föredraganden

Bem,

Bet,

Bem.

Bet.

Bem,

Bet.

71300

75 800

22 000 >

21900 462 600

56 900

4200

108 800

22 700 121500.

15 300

.460 900

248 300      423 900

36 900

Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m, m,, utom av viss sjukvårdsmateriel, lör delprogrammet

Helikopterförband

Ytattackförband m. m,

Ubåtsförband

Minröjningsförband

Gemensamma produktionsresurser

Till regeringens disposition

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m, m,, utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

Helikopterförband

Ytattackförband m, m.

Ubåtsförband

Minröjningsförband

Fasta kustartilleriförband

Rörliga kustartilleriförband

Gemensamma produktionsresurser

Till regeringens disposition

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammet

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

Gemensamma produktionsresurser

Kostnader

Prisreglering

Reducering på grund av inkomster och överplanering

Omplanering  av  tidigare  lämnade bemyndiganden Medelsbehov

Bemyndigandebehov

11600		14 300	15400
13600		12900	17 700
5400	[ 60000	5 900	8 200
10 200		7 100	9000
22 100		31 100	25 500
16 000 J

18 200	12 900
8900	11400
10 200	129 600
32 100	101 500
1900	6 200
59 600	73 200
29 000	15600
88 400	94 400
-	-20 900

4200	4200	4900	4 800 1	4900	4800
919 000	562 000	324 500	504 500	324 500	504 500
378 000	-	408 500	10000'	326 500	10 000
-	-62 000	-1000	+39 800	- 1000	+39 800
_	_	_	_	-650 000	_

500 000

554 300

554 300

732 000

1 297 000

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 118

Budgetåret 1976/77

Försvarets materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelse anger i sina årsredovisningar för budgetåret 1976/77 att planerad materielanskaffning för marinförband i stort har kunnat genomföras. Bl. a. har två torpedbåtar av typ Spica T 131 och transportbåtar för kustartilleriet levererats. Installation av 12 cm tornbatterier (ERSTA) har fortsatt.

Begränsningen av anslagsmedel och stora kostnadsökningar vid såväl förbandsbundna verkstäder som övriga underhållsverkstäder har gjort det nödvändigt att sänka ambitionsnivån genom att bl. a. reducera generalöversynerna för vissa stridsfartyg.

Budgetåret 1977/78

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1977/78 och ändrats genom beslut den 15 december 1977, Planerna innebär bl. a. att det under budgetåret kommer att beställas robotar för palrullbåtar, sjörobotar med medellång räckvidd för ytattackförband, tunga kustartilleribatierier och luftvärnssystem för kustartilleriförband.

Budgetåret 1978/79 Chefen .for marinen

Anslaget bör föras upp med 554,3 milj, kr. och ett beställningsbemyndigande om 732 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma lednings-, bas-och underhålls förband m. m. är avsedda bl. a. för alt anskaffa trossbåtar och övrig båtmateriel. För vapenmateriel behövs bemyndiganden främst för att anskaffa service- och provningsutmstning för torpeder och minröjningsmaieriel samt materiel för signalspaning. Vidare behövs bemyndiganden för att anskaffa materiel för ABC-skydd saml för att modernisera radar för kustspaning och diverse radio-, trådsignal-, stridslednings- och telemotmedelsmateriel.

Beställningsbemyndigandena för helikopterförband är avsedda för eldledning för torpeder, förlänga livstiden och modifiera flygsäkerheten på helikopter 4 B, hjälpmedel för trafikledning och landning, batterier och fällningsanordningar till torpeder för ubåtsjakt samt för att underhålla helikoptrar och materiel till helikoptrar.

Beställningsbemyndigandenföry tätt ackför band m, m, behövs för att modifiera torpeder, anskaffa sjöminor, ersätta radarmateriel, genomföra generalöversyner av ytattackfartyg och underhålla motorer och gasturbiner.

Beställningsbemyndigandena för u b å t s f ö r b a n d avses för att moderni-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 119

sera och ställa i ordning ubåtar, anskaffa batterier, reservdelar och förrådsutrustning till torpeder och viss del av simulatoranläggnirig till ubåtar saml genomföra generalöversyner av ubåtar.

Beställningsbemyndigandena för minröjnings fö rband avses för att anskaffa akustiskt svep och övrig materiel för minröjning samt för att genomföra generalöversyner av minröjningsfartyg.

Bemyndigandena för fasta kustartilleri fö rband avses främst för alt anskaffa materiel till 12 cm tornbatterier (ERSTA) som l. ex. eldlednings-materiel, ammunition och telemateriel. Vidare för att förlänga livstiden på vissa fasta tunga batterier (IKAROS) och anskaffa igenkänningsutrustning till luftvärnseldledning för luftvärnssystem 75 M, artilleristrålkastare, minmateriel för fasta minspärrtroppar samt diverse radio-, trådsignal-, nautisk och stridsledningsmateriel,

Bemyndigandena för rörliga kustartilleriförband är avsedda för att anskaffa prototyp av minutläggare, viss materiel till rörliga batterier (KARIN) samt diverse robot- och telemateriel.

Beställningsbemyndigandena för gemensam ma produktionsre-surser avses bl. a. för att modernisera övervattensfartyg, ställa i ordning hjälpfartyg och anpassa isbrytaren Ymer militärt. Bemyndiganden begärs också för att anskaffa skeppsteknisk materiel som inte kan föras till speciellt delprogram samt för stridslednings- och sambandsmateriel och viss fordons-och utbildningsmateriel. Bemyndiganden avses även för att anskaffa maskiner och verkstadsutrustning m. m. för marinens verkstäder och baser saml intendentur-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel. För sjukvårdsmateriel begärs bemyndiganden för att anskaffa materiel till sjukvårdsplutoner och förbandsplatsgrupper, täcka brister i fråga om krigsutrustning och ersättningsmateriel samt för att beredskapslagra vaccin. Bemyndiganden avses vidare för vissa kostnader vid verkstäder och för övriga centralt föreskrivna underhållsåtgärder på vapen-och skeppsteknisk materiel samt för att bestrida kostnader för haverier m. m.

Av begärda bemyndiganden är 408,5 milj. kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1978/79 från prisläge februari 1977 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 82,5 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 316 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1976/77 med 10 milj. kr.

Utöver de i sammanställningen redovisade betalningsmedlen begär chefen för marinen 45 milj. kr. för att motverka fördyringar av det tredje minfartyget, 50 milj. kr. för att undvika senarelagd leverans av robot Pingvin, 42 milj. kr. för att påbörja anskaffning av minjaktfartyg saml 8 milj. kr. för att samordna

Prop. 1977/78:100    Bilaga?   Försvarsdepartementet 120

ersättningen av tunga rörliga kuslarlilleribatterier (KARIN) med produktionen av haubits 77.

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Vid ingången av innevarande budgetår (1977/78) fanns sammanlagt 954,7 milj. kr. i beställningsbemyndiganden som inte hade utnyttjats för att lägga ut beställningar. Jag räknar med att det vid utgången av budgetåret kommer att finnas outnyttjade bemyndiganden om ca 1 250 milj. kr. Del av dessa beställningsbemyndiganden kan enligt min mening planeras om för verksamheten under budgetåret 1978/79. Jag anser att det därför inte behövs några nya bemyndiganden för delta budgetår.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 2 010 767 937 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir ca I 830 milj. kr.

Liksom tidigare bör det lä ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m, m. som bör ske inom ramen för de beställningsbemyndiganden som är tillgängliga.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till Marinförband: Materielanskaffning Tor budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 554 300000 kr.

C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1976/77	Utgift	24 000 000
1977/78	Anslag	26 000000
1978/79	Förslag	27 600 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för flottan och kustartilleriet. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

121

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.

1976/77     1977/78     1978/79

Chefen för marinen

Föredraganden

Befästningars delfond

Marinförband: Iståndsättning av befästningar m, m. för delprogrammen

För flera delprogram gemen
samma lednings-, bas- och
underhällsförband m, m, 1 100 900

6600

Fasta kustartilleriförband 2 900        4100

Kasernbyggnaders delfond Marinförband: Iståndsättning av

kasemer för delprogrammet

Gemensamma produktionsresurser   20 000       21000       25 500

Kostnader = medelsbehov 24 000       26 000      32100

5 600

22 000 27 600

Budgetåret 1976/77

Fortifikationsförvaltningen anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att verksamheten i stort sett kunnat genomföras enligt planema. Den planerade ombyggnaden av cisternskjulet vid Sydkustens öriogsbas i Karlskrona har dock inte kunnat påbörjas på grund av brist på medel. Ombyggnad av en stabsbyggnad vid Sydkustens örlogsbas har avslutats.

Budgetåret 1977/78

Planerad verksamhet beträffande iståndsättning av belastningar m. m. beräknas kunna bli genomförd. Iståndsättning av kaserner m. m. beräknas inte kunna bli genomförd i planerad omfattning. Bl. a. på grund av kostnadsökningar för pågående verksamhet måste de planerade byggstarterna för ombyggnad av cisternskjulet och om- och tillbyggnad av kockskolan vid Sydkustens örlogsbas flyttas fram till senare budgetår.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

122

Budgetåret 1978/79 Chefen för marinen Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt

Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)

Befästningars delfond Fasta kustartilleriförband

1, Ombyggnad av vissa anläggningar för kustartilleri
batterier (totalkostnad 2,2 milj, kr,)

2. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.

1200

5 400

6 600

Kasernbyggnaders del fond Gemensamma produktionsresurser

1. Kasernrenoveringar

2. ÖrtB S. Om- och tillbyggnad av kockskolan (totalkostnad 3,8 milj, kr.)

3. Diverse objekt

4. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m,

5. Vissa tekniska försöriningsanordningar samt åtgärder i syfte all spara energi

7      800

2 500 2 500

8      700

4 000 25 500 Totalt    32 100

Belastningars delfond

1.   Behovet av att bygga om vissa äldre befästningsanläggningar i samband
med nybyggnad av kustartilleribatterier har senast anmälts för riksdagen i
prop. 1976/77:74 (s. 182). Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvalt
ningen att låta utföra sådan ombyggnad för två kustartilleribatterier inom en
sammanlagd kostnadsram av 2,2 milj. kr, enligt prisläget den 1 februari
1977,

2.   För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. beräknas ett
medelsbehov av 5,4 milj. kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders del fond

1,  F.n. pågår renovering av två kaserner vid Sydkustens öriogsbas i
Kariskrona och en kasern vid KA I i Vaxholm. För fortsatta renoveringsar
beten på de två kasernerna i Kariskrona beräknas ett medelsbehov av 7,8 milj.
kr, för nästa budgetår.

2.   Behovet av att bygga om kockskolan vid Sydkustens öriogsbas i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 123

Karlskrona har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 182). Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 3,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 3,8 milj, kr. enligt prislägel den 1 februari 1977.

3. För diverse objekt för vilka kostnaderna var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 2,5 milj. kr. för nästa budgetår.

4. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 8,7 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs bl. a, för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt beräknas var för sig lill högst 800 000 kr,

5. För vissa tekniska försörjningsanordningar samt åtgärder i syfte att spara energi beräknas ett medelsbehov av 4 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, isiåndsätta vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har härvid räknat med ett medelsbehov av 4,4milj, kr. för mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m, m., 5,8 milj. kr. för kasernrenoveringar och 7,2 milj. kr. för mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 27 600 000 kr.

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

1976/77        Utgift 31500 000'

1977/78        Anslag 30 000 000

1978/79        Förslag 43 000 000

' Varav 6 milj, kr, i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för marinen.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1977 var 99 086 786 kr. För

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

124

budgetåret 1977/78 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 72 250 000 kr. och anvisat ett anslag av 30 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir (99 086 786 -t-72 250 000 - 30 000 000) 141 336 786 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1977/78		1978/79
			Chefen för	marinen	Föredra	ganden
	Bem,	Bet,	Bem.	Bet.	Bem,	Bet,
Marinförband: Utvecklingsarbete för
delprogrammet
För flera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhållsför-
band m. m.	800		1 100	1500 '
Helikopterförband	550		300	200
Ytattackförband m, m.	11050		7 400	4 700
Ubåtsförband	18 950		78 400	9 800    '	y 35 000	25 800
Minröjningsförband	-	>   33 000	200	400
Fasta kustartilleriförband	1400		1 800	400
Röriiga kustartilleriförband	4 200		900	1900
Gemensamma produktionsresurser	10 800		8 700	6 900
Kostnader	47 750	33 000	98 800	25 800	35 000	25 800
Prisreglering	24 500	-	41 700	1000"	25 000	1000
Reducering p. g. a. överplanering	-	-3 000	-	+ 16 200	-	+ 16200
Medelsbehov	-	30 000	-	43 000	-	43 000
Bemyndigandebehov	72 250	-	140 500	-	60 000	-

I Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1976/77

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att planerat utvecklingsarbete för marinförband i stort har kunnat genomföras. Studier av ubåtar liksom tidigare påbörjad utveckling av vapensystem för ytattackförband och ubåtsförband har genomförts.

Budgetåret 1977/78

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1977/78 och ändrats genom beslut den 15 december 1977, Planerna innebär bl, a. projektering av främst ubåt typ A 17 och flottiljledare. Vidare kommer torpeder och slridsledningssystem att utvecklas.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 125

Budgetåret 1978/79 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 43 milj, kr, och etl beställningsbemyndigande om 140,5 milj, kr, inhämtas.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma lednings-, bas-och underhållsförband m. m. avses för att projektera olika typer av trängfartyg och utveckla spanings- och stridsledningssystem.

Beställningsbemyndigandet för helikopter fö rband behövs för allmän utveckling av helikoptermateriel och viss vapenmateriel.

Beställningsbemyndigandet för ytattackförband m. m. avses för att projektera, utveckla och göra försök med vissa fartygsobjekt samt bedriva systemutveckling för övervattensfartyg. Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet bl. a. för att utveckla motmedel, vapen- och stridsledningsmateriel samt för att ta fram underiag för att anskaffa en ny sjömålsrobot.

Beställningsbemyndigandet för ubåts förband avses för projektering och konstruktion av ubåtar av typ A17 och systemutveckling för ubåtar,

Beställningsbemyndigandet för minröjningsförband avses för allmän utveckling av materiel för minröjning.

Beställningsbemyndigandet för fasta kustartilleriförband är avsett för försök med 20 mm luflvärnssystem, studier och försök med passivt skydd av fasta anläggningar samt för att ta fram prototyp lill spaningsutrustning m. m. för luftvärnssystem 75 M.

Beställningsbemyndigandet för rörliga kustartilleri fö rband avses för att projektera kustartilleriets fartyg och båtar, allmänt utveckla robot- och telemateriel samt göra trupprov med nytt röriigt tungt artilleri (KARIN).

Beställningsbemyndigandet för gemensam ma produktionsresurser avses beträffande skeppsteknisk materiel för sådana smärre utredningar för försök som kan hänföras till flera delprogram. Bemyndigandet avses beträffande vapenmateriel bl.a. för fortsatt allmän utveckling av stridslednings- och sambandsmateriel samt vissa studier och försök.

Av begärda bemyndiganden är 41,7 milj. kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1978/79 från prisläge februari 1977 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 25,2 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 16,5 milj. kr,

Utöverde i sammanställningen redovisade betalningsmedlen begär chefen för marinen 10 milj. kr. för allmän systemutveckling och resursförstärkning av delprogrammen Ytattackförband m. m.. Ubåtsförband, Minröjningsförband, Fasta kustartilleriförband och Röriiga kustartilleriförband.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 126

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid räknat med årliga bemyndiganden för utveckling av ny ubåt.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 158 336 786 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir ca 145 milj. kr.

Liksom tidigare bordet 12 ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för marinförband Hr beställas inom en kostnadsram av 60 000 000 kr.,

2. till Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 127

D Flygvapenförband

Flygvapnets fredsorganisation består i stort av följande förband m. m.

1 eskaderstab

7 sektorflottiljer

5 övriga förband (flottiljer)

4 utbildningsanstalter som är direkt underställda chefen för flygvapnet

Lokaliseringen av flygvapnets fredsförband m. m. framgår av följande karta (intagen på s. 128). Verksamheten leds centralt från flygstaben och regionalt av militärbefälhavare och i vissa fall av chefen för första flygeskadern (se s. 156 och 160).

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

D 1.   Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

D 2.   Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3.   Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

D 4.   Flygvapenförband: Forskning och utveckling

III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1976/77	Utgift	1 534 749 567
1977/78	Anslag	1462 000 000
1978/79	Förslag	1714 130 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetilionsutbildning av värnpliktiga inom flygvapnet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

128

lULEA*

ÖSTERSUND

VÄSTERAS'

'Wl/AfCf

**%"**

KALMAR KALLINGE     \

r    j=jakt                 f   J=attack

=mllitärområdesgräns

=spaning

= utbildningsförband

 försvarsområdesgräns

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

Verksamhetens omfattning

129

Verksamhet	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för flygvapnet
Antal större omorganisationer	14	14	_	_
Antal flygtimmar	110 200	96 650	110 250	108 850
Antal utexaminerade
Regemenisofficerare	30	29	35	29
Kompaniofficerare	40	18	20	20
Plutonsofficerare	45	18	45	35
Fältflygare	32	18	12	10
Grundutbildning av värn-
pliktiga
Antal man	5 760	5 572	5 524	5 043
Antal ijänstgöringsdagar (milj.
dagar)	1,852	1,872	1,809	1,651
Repelionsutbildning
Antal man	4 900	2 892	9 100	7 540
Antal tjänstgöringsdagar (milj.
dagar)	0,045	0,036	0,070	0,061

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Chefen för flygvapnet	Föredraganden
Flygvapenför-
band:
För  flera   delpro-
gram gemensam-
ma lednings- och
strilförband	179 285	199 328	209 460	237 396	235 070
Jaktförband	220 120	207 787	241 950	250 263	248 590
Luftvämsrobot-
förband	10 391	9 742	8000	-	-
Allackförband	107 599	81200	108 070	168 814	162 100
Spaningsförband	53 450	51638	59 260	68 644	74 790
Flygtransportför-
band	30 816	35 166	40 950	48 416	44 280
Basförband	335 070	346 563	381540	423046	422 610
Gemensamma
produktionsre-
surser	365 157	382 142	422 250	488 421	490 000
Kostnader	1 301 888	1 313 566	1 471 480	1685 000	1 677 440

9 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

130

Primäruppdrag m m	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för flygvapnet	Föredraganden
Avgår/tillkommer
Intäkter	-	-	-    5 440	-    5 400	-    5 370
Skillnad mellan
budgeterade
kostnader och
behov av betal-
ningsmedel	- 47 158	+ 221 184	-  22 140	+   12 400	+   22 860
Medgiven prisreg-
lering	+ 318 900	-	-	_	_
Överplanering, re-
server m. m.	-  16 730	-	+  21 100	+  21 200	+   19 200
Till regeringens
dispostition	-	-	-    3000	-	-
Medelsbehov	1 556 900	1 534 750	1 462 000	1 713 200	1 714 130

Personal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring
				1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för flygvapnet	Föredraganden
Militär personal
RegementsofTicerare	605	619	605	-16	-16
Kompaniofficerare	855	855	855	- 9	- 9
Plutonsofficerare m.fl.	705	643	705	of	of
Civilmilitär personal
Teknisk personal	2 150	2 071	2 150	-50	-50
Läkare m. 11,	6	4	6	of	of
Övrig personal	480	448	330	+ 1	of
Pensionerad militär perso-
nal i arvodestjänst
Regemenisofficerare	15	12	10	- 7	- 7
Kompaniofficerare	3	3	3	of	of
Civil personal
Handläggande personal	199	201	199	of	of
Övrig personal	4 321	4 508	4 247	-16	-16
	9 339	9 364	9 110	-97	-98

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 131

Budgetåret 1976/77

Chefen for flygvapnet anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att planerad verksamhet i stort sett har kunnat genomföras med godtagbart resultat. Belastningen på personalen har dock varit hög. Trots prioriteringar och punktvis högt övertidsuttag har bl. a. arbetet med krigs- och mobiliseringsförberedelser, flygtidsproduktion och viss utbildning inte kunnat lösas helt. De främsta orsakerna till detta har varit förbandsindragningar, införande av ny organisation för huvuddelen av flygvapnets förband, ombeväpning till flygplan 37 och en betungande incidentberedskap. Avgångar av teknisk personal har ökat personalproblemen.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:74 bil. I (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. att luftvärnsrobotsystem 68 Bloodhound avvecklas. Utveckling av datamaskin-stött informationssystem för sektorchefs ledning av underställda förband i krig fortgår. Ombeväpningen till flygplan AJ 37 skall slutföras och ombeväpningen till flygplan S 37 skall fortsätta. Omskolning till flygplan 37 fortsätter, Ombeväpning och omorganisation av unden-ättelseplutonerna fortsätter. Medverkan skall ske vid försök med en för försvaret gemensam organisation för tunga helikoptrar. Anpassning av bassystemet till flygplan AJ 37 och flygplan S 37 fortsattes. Flygtrafikledningen överförs till luftfartsverket. Två luftvärnsrobotbataljoner, en jaktflygdivision och ett stationskompani avvecklas. Dessutom skall en reducering av antalet verkstadsförband och indragning av två flottiljadministrationer förberedas. Verksamheten i övrigt avses bedrivas med i stort sett samma omfattning och inriktning som tidigare.

Budgetåret 1978/79 Chefen för .flygvapnet

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för flygvapnet följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1978/79.

Två radarplutoner PS-44/R tillkommer och ett antal äldre radarstationer samt sex radiofjärrskriftplutoner avvecklas i krigsorganisationen. Reducerad repetitionsutbildning för stril- och sambandsförbanden genomförs. Av repetitionsövande basbataljoner genomför en basbataljon fullständig krigsförbandsövning med full personalstyrka. Två jakt- och en spaningsflygdivi-sion och tre stationskompanier avvecklas. Sektoransvar och strilenhet förs över från F 12 till F 17 den 1 juli 1978. Påbörjat arbete med förbättring av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 132

utbildningsplaneringen och utveckling av förbättrade system för informationsinsamling som underiag för styrning av fredsverksamheten fortsätter. Utbildning av reservofficerare i flygtjänst fortsätter.

Förändringar i förhällande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar chefen för flygvapnet på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 178 311 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ls/regeringens beslut

1. Gemensamma lednings- och strilförband

Pensionsåldersöjningen för viss militär personal innebär ökade kostnader (-300 000kr.).

2. Basförband

Pensionsåldershöjningen för viss militär personal innebär ökade kostnader (-1-600 000 kr.).

3. Gemensamma produktionsresurser

Pensionsåldershöjningen för viss militär personal innebär ökade kostnader (-1-600 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

1. Gemensamma lednings- och strilförband

a) Två rörliga strilplutoner PS-44/R sätts upp (-t-5 386 000 kr.).

b) Kostnaderna för utveckling av datorstött informationssystem för sektorchefsledning av underställda förband i krig ökar (-1-470 000 kr.).

c) Uttaget av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga minskar (-770 000 kr.).

d) Avveckling av äldre radarmateriel innebär minskade underhållskost
nader (-3 000 000 kr.).

2. Jaklförband

Flygtidsuttaget ökar för flygplan J 35 A (-1-410 000 kr.) och för flygplan SK 50 (-1-126 000 kr.) medan flygtidsuttaget minskar för flygplan J 35 D (-7 155 000 kr.) och flygplan J 35 F (-11 660 000 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 133

3. Luftvämsrobotförband

Två luftvärnsrobotdivisioner avvecklas under budgetåret 1977/78 och fast anställd personal och värnpliktig personal förs över till andra förbandstyper inom flygvapnet (-5 386 000 kr.). Dessutom upphör viss övningsverksamhet samt underhållet på robot 68 ( 000 000 kr.).

4. Attackförband

a) Ombeväpning till flygplan AJ 37 fortsätter, varför flygtidsuttaget på flygplan A 32 A minskar {-A 290 000 kr.).

b) Flygtidsuttaget ökar på flygplan AJ 37 (+21 435 000 kr.).

c) Flygtidsuttaget ökar på flygplan SK 50 (+167 000 kr.) och minskar på flygplan SK 60 (-182 000 kr.).

d) Införande av modifieringspaket 3 på flygplan AJ 37 för att erhålla 097-
standard innebär att kostnaderna ökar (-(-26 000 000 kr.).

e) Kostnaderna för datorstött informationssystem för taktisk ledning av
E l:s verksamhet i krig ökar (-H 140 000 kr.).

O Flygtidsuttaget på flygplan SK 37 ökar (+1 240 000 kr.).

5. Spaningsförband

a) Ombeväpning lill flygplan S 37 medför ökat flygtidsuttag på flygplan S 37 (4-6 780 000 kr.) och minskat flygtidsuttag på flygplan A 32 A (-850 000 kr.), flygplan S 32 C (-4 020 000 kr.) och flygplan S 35 E (-3 885 000 kr.).

b) Flygtidsuttaget minskar på flygplan SK 50 (-42 000 kr.).

c) Flygtidsuttaget pä flygplan S 37 ökar på grund av ökad övningsverksamhet (-t-5 000 000 kr.).

6. Flygtransportförband

Flygtidsuttaget ökar på transportflygplan (5 220 000 kr.) och minskar på helikoptrar (-1 732 000 kr.).

7. Basförband

a) Minskad basorganisation minskar antalet anställda (-2 000 000 kr.).

b) En meteorologtjänst bör inrättas vid F 21 (-1-90 000 kr.).

c) Minskad basorganisation minskar uttaget av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga (-5 285 000 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 134

8. Gemensamma produktionsresurser

a) Beslut om personalminskningar medför kostnadsbesparingar (-2 875 000 kr.).

b) Tillkomsten av ett integrerat förråd vid F 7 innebär personalbesparingar (-585 000 kr.).

c) Kostnader för behovsundersökning och analys av datorstöd minskar (-97 000 kr.).

d) Kostnader för flygsäkerhetsavtal mellan Sverige-Norge-Danmark förs
över från anslaget D 2 (-H0 000 kr.).

e) Uttaget av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar (-1-945 000 kr.).

O Kostnader för förbättring av datorbaserat system för inventering av flygplansmaterielen ökar (-1-4 800 000 kr.).

g) Flygtidsuttaget ökar på flygplan J 32 (-1-3 900 000 kr.).

h) För flygutbildning ökas flygtidsuttaget på flygplan SK 61 (-»-470 000 kr.), flygplan SK 60 (-1-1 825 000 kr.) och flygplan SK 50 (4-84 000 kr.).

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta chefens för flygvapnet förslag till inriktning av verksamheten under budgetåret 1978/79 liksom hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. 1 enlighet med vad jag har anfört under avsnittet om anslagsfrågor för budgetåret 1978/79 har jag dock räknat upp kostnaderna med hänsyn till det faktiska utfallet av 1977 års avtalsrörelse.

Vid beräkning av medelsbehovet harjag tagit hänsyn till den minskning av repetitionsutbildningen som jag har anmält i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 66). Minskningen innebär för flygvapnets del att repetitionsutbildningen måste inställas helt under budgetåret 1978/79. Övningsverksamhet motsvarande 2 milj. kr. måste vidare utgå. Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget A 2. Vissa nämnder m. m. (s. 86) beträffande försvarets haverikommission har jag beräknat 330 000 kr. under förevarande anslag.

Robot 68 Bloodhound skall i enlighet med tidigare beslut avvecklas. Av bl. a. operativa skäl bör dock den del av organisationen som betjänar belysningsradarkomponenten m. m. i robotbataljonen finnas kvar i avvaktan på att spaningsradar PS 860 tillförs.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 714 130 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

135

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1976/77       Utgift 1426 017 360'

1977/78       Anslag 1364 000 000

1978/79       Förslag 1 888 425 000

' Varav 174 017 360 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationens behov samt viss materiel för fredsbmk.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1977 2 273 127 394 kr. För budgetåret 1977/78 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 3 600 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1 364 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir(2 273 127 394 -l-3 600 000 000 - 1 364 000 000) 4 509 127 394 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (I 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1977/78		1978/79
			Chefen för flygvapnet	Föredraganden
	Bem.	Bet.	Bem.    Bet,	Bem,   Bel,

Flygvapenförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

Jaktförband

Attackförband

Spanings förband

Flygtransportförband

Basförband

Gemensamma produktionsresurser

2 600		3 300	2 200
200		1000	600
3 100		3000	3 300
700	> 40 900	700	700	72 400	69 500
1 300		1200	1200
1 100		1000	600
62 300		62 200	60 900

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

Jaktförband

Luftvämsrobotförband

Allackförband

Spaningsförband

Flygtransportförband

Basförband

Gemensamma produktionsresurser

Till regeringens disposition

251 000 v		195 700	232 500
1 796 500		1 227 800	999 700
3 100		-	1500
330 200		33 400	197 100
60 300	\ 1 302 200	18 400	108 400
28 000		13 600	16 100
167 300		109 500	123 600
59 100/		57 200	32 400
19 900	18 100	-18 100	-18 100

.1379 500   1924 725

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 136

Primäruppdrag m. m. 1977/78 1978/79

Chefen för flygvapnet      Föredraganden

Bem, Bet, Bem, Bet, Bem, Bet,

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m, m, av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammet

Basförband	3 100	2 800	3 100	3 100	3 100	3 100
Kostnader	2 789 800	1 364 000	1713 000	1 765 800	1 455 000	1 997 325
Prisreglering	810 200	-	937 000	16000	875 000	16000
Reducering pä grund av överplanering m. m.	_	_	_	- 106 700		-124 900
Medelsbehov	-	1 364 000	-	1 675 100	-	1 888 425
Bemyndigandebehov	3600 000	-	2 650 000	-	2 330 000	-

Budgetåret 1976/77

Försvarets materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelse anger i sina årsredovisningar för budgetåret 1976/77 att planerad materielanskaffning för flygvapenförband i stort sett har kunnat genomföras.

För gemensamma lednings- och stridsledningsförband har större beställningar avsett materiel till bl. a. luftförsvarscentraler, radargruppcentraler, radaranläggningar, försvarets olika kommunikationsnät och markbunden materiel för navigering och landning.

För jaktförband har fortsana beställningar skett till den första delserien av flygplan JA 37 för bl. a. grundflygplan, flygplansmotor, målinmätningsut-mstning, el- och teleutrustning, underhållsutrustning, utbytesenheter, reservdelar, motmedel och beväpning. Vidare har beställning skett av viss materiel, t. ex. apparater till delserie 2 och 3 av flygplan JA 37.

Beställningsverksamheten för delprogrammet attackförband har främst rört fortsatt anskaffning av materiel för flygplan AJ 37.

Beställningarna för spaningsförbanden har främst avsett materiel till spaningsversionen av flygplan 37.

Till flygvapnets basförband har bl. a. beställts beredskapsaggregat, basradio, flygsäkerhetsmateriel, standardfordon, försörjningsmateriel, fältarbets-materiel, markvapen, miljövårdsmateriel, drivmedelsutrustning, räddnings-materiel och utrustning för vädertjänst.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 137

Budgetåret 1977/78

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1977/78 och ändrats genom beslut den 15 december 1977. Planerna innebär bl. a. att en andra delserie av flygplan JA 37 beställs samt att vissa kompletteringsbeställningar görs för flygplan AJ 37.

Budgetåret 1978/79 Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med I 675,1 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 2 650 milj. kr, inhämtas,

Beställningsbemyndigandena för gemensam ma lednings- och strilförband avser fortsatt anskaffning, installation och underhåll av utrustning för radarspaning, samband och ledningscentraler.

Inom delprogrammet jakt fö rband utförs nödvändiga underhållsåtgärder för flygplan J 35. Vidare avses förutom vissa kompletterande beställningar lill flygplan JA 37 beställning av robotbeväpning lill detta flygplan göras under budgetåret.

Beställningsbemyndigandena för attack fö rband avser kompletterande beställningar samt underhåll för flygplan AJ 37.

Inom delprogrammet spanings fö rband planeras endast beställningar av mindre omfattning, främst underhållsutrustningar och reservdelar.

Inom flygtransport fö rband planeras endast verksamhet av mindre omfattning, främst underhållsåtgärder på befintlig flygplanpark.

Inom delprogrammet bas fö rband påbörjas anskaffning av ny basradio. Vidare planeras fortsatt installation av markradio för flygtrafikledning, fortsatt anskaffning av flygsäkerhetsmateriel, beredskapsaggregat, fordon samt materiel och maskiner för fältarbeten, ersättning av räddnings- och haveribilar samt anskaffning av vissa markvapen och viss intendenturmate-riel.

Under gemensamma produktionsresurser redovisas diverse verksamhet som inte entydigt kan hänföras till annat delprogram. Större delen av verksamheten inom delproduktionsområdet Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. bedrivs inom detta delprogram.

Av begärda bemyndiganden avses 937 milj, kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1978/79 från prisläge februari 1977 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 396 milj, kr,

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 555 milj. kr.

c) överskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1976/77 med 14 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 138

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Som jag har anfört under avsnittet Del militära försvarets fortsatta utveckling (s. 60) har betalningsmedlen ökats därför att motsvarande belopp har hållits inne under budgetåret 1977/78.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 4 950 702 394 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir ca 4 630 milj. kr.

Liksom tidigare bordet få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskan"ningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 2 330 000 000 kr.,

2. till Flygvapen förband: Materielanskaffning för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 1 888 425 000 kr.

D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1976/77	Utgift	35 100000
1977/78	Anslag	32 000 000
1978/79	Förslag	41600 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar, flygfält och byggnader för flygvapnet. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m, 1976/77     1977/78     1978/79

Chefen för   Föredra-
flyg- ganden

vapnet

Befästningars delfond

Flygvapenförband: Istånd
sättning av flygfält för
delprogrammet Basförband 2 000 2 000 2 000 2 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 139

Prinuruppdr.ig m. ni.                                 1976/77      1977/78      1978/79

Chefen för   Förcdra-
llyi;- jiaiuloii

viipncl

Flygvapenförband: Istånd
sättning av befästningar m. m.
för delprogrammet Gemen
samma produktionsresurser 1 500 1 500 2 000 2 000

Kasernbyggnaders de	Ifond
Flygvapenförband: Istånd-
sättning av kaserner m, m.
för delprogrammet Gemen-
samma produktionsresurser		25 100	28 500	40 700	37 600
Kostnader = medelsbehov		28 600»	32 000	44 700	41600

' Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 6,5 milj. kr.

Budgetåret 1976/77

1 sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 anmäler fortiflkationsföivalt-ningen att verksamheten i stort sett har kunnat genomföras enligt planerna. Renovering av en kasern vid F 6 i Karisborg, en kasern vid F 7 i Såtenäs och två kaserner vid F 16 i Uppsala har avslutats liksom ombyggnad av en verkstadsbyggnad i Ursvik till lokaler för mellersta teleservicebasen. Renovering av fyra kaserner vid F 17 i Ronneby och ombyggnad av en flygverkstad vid F 16 har påbörjats. Tekniska försörjningsanordningar har iståndsätls bl. a. för värmeförsörjningen vid F 13 i Norrköping och vid F 21 i Luleå, för elförsörjningen vid F 16 och för vattenförsörjningen vid F 14 i Halmstad.

Budgetåret 1977/78

Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd. Bl. a. beräknas pågående renovering av en kasern vid F 16 i Uppsala bli avslutad liksom pågående ombyggnad av en flygverkstad vid F 16. Ombyggnad av en hangar till förråd vid F 7 i Såtenäs påbörjas.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

140

Budgetåret 1978/79 Chefen för flygvapnet Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt

Medelsförbrukning (1 000-lal kr)

Befästningars delfond Basförband

1, Iståndsättning av flygfält Gemensamma produktionsresurser

2, Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m, m.

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

1, Kasernrenoveringar

2, F 4, Ombyggnad av en flygverkstad (totalkostnad 5,1 milj- kr)

3, F6. Ombyggnad av en hangar (totalkostnad 6,6 milj. kr.)

4, F 7, Ombyggnad av en hangar (totalkostnad 9,3 milj. kr.)

5, Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m, m,

6, Vissa tekniska försöriningsanordningar samt åtgärder i syfte att spara energi

2 000

2 000

4 000

9 600

2 600

6 500

4 000

13 000

5 000

40 700

Totalt 44 700

Befästningars delfond

1.   För iståndsättning av flygfält beräknas ett medelsbehov av 2 milj. kr. för
nästa budgetår. Medlen behövs för att isiåndsätta baracker, milbanor,
taxibanor och flygplansvägar.

2.   För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs 2 milj.
kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

1,   F. n. pågår renovering av tre kaserner vid F 16 i Uppsala och fyra
kaserner vid F 17 i Ronneby. För fortsatta renoveringsarbeten vid F 17 och
för att påbörja renovering av kaserner vid F 5 i Ljungbyhed och F 14 i
Halmstad beräknas ett medelsbehov av 9,6 milj, kr. för nästa budgetår.

2.   Vid F 4 på Frösön behöver en flygverkstad (byggnad nr 111) byggas om
till förråd. Förrådsverksamhelen är f n. utspridd på flera olika byggnader.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 141

Efter ombyggnaden kan hela denna verksamhet överföras till en och samma byggnad vilket medför en väsentlig rationalisering och förenkling av förrådshanteringen. Forttifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Regeringen uppdrog den Mapril 1977 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna uppskattas till 5,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

3. Vid F 6 i Karisborg behöver en hangar byggas om och förses med en tillbyggnad. Om-och tillbyggnaden behövs för att ge plats för uppställning av flygplan 37 som avses tillföras flottiljen. I hangaren kommer efter ombyggnaden lokaler att finnas för service, tillsyn och kontroll av flygplan 37 samt för vård och tillsyn av materiel som ingår i flygplansystemet. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för om- och tillbyggnaden. Regeringen uppdrog den 16 juni 1977åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 8,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977 varav 6,6 milj. kr. för ombyggnadsarbetena.

4. Behovet av att bygga om en hangar vid F 7 i Såtenäs till förråd har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 200). Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 8 150 000 kr, enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 9,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

5. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas etl medelsbehov av 13 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs bl, a, för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma alt föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt beräknas var för sig till högst 800 000 kr.

6. För vissa tekniska försörjningsanordningar samt åtgärder i syfte att spara energi beräknas etl medelsbehov av 5 milj. kr, för nästa budgetår. Medlen behövs rör alt bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme och elförsörjning, iståndsättning av vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har härvid dels räknat med att några medel inte behövs under nästa budgetår för ombyggnad av en flygverkstad vid F 4 på Frösön, dels räknat med ett medelsbehov av 12,5 milj. kr. för mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetärt 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 41 600 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 142

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

Med hänvisning till vad jag har anfört under avsnittet Ramberäkning för budgetåret 1978/79 m. m. (s. 79) hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 392 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 143

E Central och högre regional ledning

Försvarsstaben

Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda överbefiilhavaren med ledningen av den operativa verksamheten inom försvarsmakten. Staben sköter därvid det operativa krigsförberedelsearbetet och sådan verksamhet rörande mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal som har direkt samband med den operativa verksamheten. Under överbefälhavaren leder och samordnar försvarsstaben vidare långsiktsplaneringen, budgetarbetet, underrättelse-och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom försvarsmakten.

Försvarsstaben är organiserad på en operationsledning och fyra sektioner för i huvudsak operativa stödfunktioner och samverkansfrågor (sektion 1), underrättelse- och säkerhetstjänst (sektion 2), personal- och organisationsfrågor m. m. (sektion 3) samt studie och planeringsverksamhet (sektion 4). Dessutom finns en personalvårdsbyrå, en administrativ avdelning och en befästningsinspektion. I sektion I ingår totalförsvarets signalskyddsavdel-ning.

Försvarsstaben ligger i militärstabsbyggnaden på Östermalm i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Försvarsstaben budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarsstaben.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Delprogrammet skall främst inriktas så att överbefälhavarens operativa gmndsyn kan komma till uttryck i det operativa krigsförberedelsearbetet.

Planeringen av delprogrammet skall genomföras så att organisation och uppgifter anpassas till konsekvenserna på kort och lång sikt av den planeringsnivå som gäller för försvarsmakten.

Underrättelse- och säkerhetstjänstens förmåga skall hållas på hög nivå. Resurser skall skapas så att det underlag som behövs för studier och försvarsförberedelser kan lämnas och så att ledningen av försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetstjänst säkerställs.

Tillämpningen av försvarets planerings- och ekonomisystem koncentreras på att utveckla förmågan att formulera mål, medel och metoder som medger att uppnådda resultat kan analyseras och vägas mot resursinsatserna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

144

Påbörjat arbete med att införa datamaskinstödda informationssystem för operativ ledning skall fullföljas.

Försvarsstaben skall fortsätta sin medverkan i utredningen om den centrala och högre regionala stabsorganisationen och genomföra de beslut som har fattats med anledning härav.

Upplysningsverksamheten skall bedrivas så att en allsidig debatt om säkerhetspolitiken, totalförsvaret och försvarsmakten främjas.

Arbetsmiljön för försvarsmaktens personal skall förbättras. De anställdas och de värnpliktigas möjligheter till samverkan och medinflytande skall ökas. Utbildning i den nya arbetsrätten skall genomföras.

Frivilligverksamheten skall stödjas.

När verksamheten genomförs, skall delegeringen lill försvarsgrenarna, de centrala förvaltningarna och militärbefälhavarna ökas.

Samarbetet inom totalförsvaret skall stimuleras. Främst gäller detta samverkan på regional nivå rörande bl, a. gemensamma operativa studier och krigsförberedelsearbete, fysisk riksplanering och övningar för centrala och regionala staber m. m.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Försvarsstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; I 000-tal kr.).

1977/781	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
59 800	69 374	70 279	70 686	70 892	71 299	352 530

Prisläget februari 1976.

E 1. Försvarsstaben

1976/77        Utgift           68 140 577 1977/78       Anslag         59 800 000 1978/79       Förslag         67 700 000 Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.            1916111	1977/78	1978/79
Planerat    Utfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Försvarsstaben:    Allmän ledning  och   förbandsverksamhet                           54 762     68 854 Kostnader                                54 762     68 854	63 207 63 207	69 785 69 785	68 110 68110

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

145

Primäruppdrag m. m.

1976/77

1977/78    1978/79

Planerat    Utfall

Planerat    Överbe-    Föredra-lalha-       ganden våren

-2 397

A vgår/tillkommer:

Kostnader som belastar andra anslag

Skillnad mellan internpriser och beräknat behov av betalningsmedel

Medgiven prisreglering

Överplanering, reserver m. m.

Medelsbehov

-2 524

-(-1811

-1-13 600

65 965     68 141

-3 097

-310 59 800

-411 69 374

10 67 700

Personal

Personalkategori	\916lll		1977/78	Beräknad ändring
				1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Militär personal
Regemenisofficerare	182	177	178	-t-8	of
Kompaniofficerare	11	9	10	of	of
Plutonsofficerare	12	4	5	of	of
Pensionerad militär perso-
nal i arvodestjänst
Regemenisofficerare	23	17	15	of	of
Kompaniofficerare	7	-	-	of	of
Civil personal
Handläggande personal	56	58	58	of	+2
Övrig personal	148	215	196	of	of
	439	480	462	-(■8	+2

Budgetåret 1976/77

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för försvarsstaben för budgetåret 1976/77 bl, a. följande. Under verksamhetsåret haren krigsförbandsövning, medverkan i utredningen om försvarsmaktens ledning, förhandlingsverksamhet, flyttningar samt utveckling av datamaskinstödda informationssystem krävt större resursinsatser än vad som planerades. Arbetsuppgifter och utredningar som har lagts på staben under verksamhetsåret har försvårat arbetsplaneringen.

10 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 146

Den operativa krigsplanläggningen har studerats. Någon of)erativ analys av 1977 års försvarsbeslut har inte hunnits med. Underiag har lämnats till arbetet med ny befälsordning och till försvarets ledningsutredning. Arbete med att minska försvarets personal har pågått och målen har uppnåtts. Omorganisation i lägre regional och lokal instans har genomförts och resultatet har böijat utvärderas. Anskaffning av regionala datamaskiner har förberetts. Arbetet med ett program för ekonomisk planering och budgetering med hjälp av automatisk databehandling har pågått. Utveckling av försvarets planerings- och ekonomisystem samt ett programvärderingssystem pågår. En särskild enhet har bildats för samordning inom försvaret av frågor som rör arbelsrättsbestämmelser. Krigsförbandsövning för försvarsstaben har genomförts.

Försvarsstabens personalvårdsbyrå har i huvudsak genomfört den planerade personalvårdsutbildningen och inspektionsverksamheten. Viss del av utbildningsresurserna har omprioriterats till förmån för utbildning i arbetsrätt. Den socialmedicinska försöksverksamheten i Skövde har slutförts och uppföljning påbörjats.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och regleringsbrev för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. att antalet utredningar inom personalområdet ökar. Som en följd härav kommer administrativa åtgärder inom detta område att öka. Datamaskinstödda informationssystem kommer all utvecklas, ledas och samordnas. Arbetet med perspeklivplan 1982/ 83-1996/97 samt revidering av överbefälhavarens operationsorder och gmndläggande direktiv skall påbörjas. Arbetet med försvarsmaktsvärdering tas åter upp för att värderingen successivt skall kunna fogas in i den operativa planläggningen och förbandsproduktionen. Den operativa planläggningen skall ses över. Operativ studie 2 skall utvärderas och operativ analys av 1977 års försvarsbeslut påbörjas. Försvarsstaben skall även medverka i utredningen om central och högre regional ledningsorganisation och omorganisationen av lägre regional och lokal instans bör slutföras. Underiag skall vidare tas fram för utformning av en ny befälsordning. Staben skall också samordna försvarsmaktens personalminskningar och vidta åtgärder som syftar till att förbättra de anställdas arbetsförhållanden. Dessutom skall staben samordna frågor om den nya arbetsrätten samt utbilda och informera i dessa frågor.

Budgetåret 1978/79

Överbefälhavaren

Utöver vad som framgår av redogörelse för programplanen anför överbefälhavaren följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 147

Försvarsmakten bör medverka i och lämna underiag till utredningen om central och högre regional stabsorganisation m. fl. utredningar. Arbete med perspeklivplan för perioden 1982/83-1996/97 och operafiv analys av 1977 års försvarsbeslut skall fortsätta. Utveckling av ett datamaskinstöll informationssystem för operaliv ledning på högkvarters- och militärområdesnivå skall påbörjas. Metoder för programvärdering skall utvecklas. Arbetsmiljön skall anpassas till den allmänna samhällsutvecklingen. Staben skall vidare samordna frågor om den nya arbetsrätten samt utbilda och informera i dessa frågor.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar överbefälhavaren på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 7 381 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

Regeringen har i särskilt beslut medgett att en tjänst för byrådirektör flr inrättas (-(-117 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

1. För utveckling och drift av datamaskinstödda informationssystem för operativ ledning behövs ökade resurser (-1-1 300 000 kr),

2. För ledning av underrättelsetjänsten och för bearbetning och analys av underrättelser krävs åtta nya tjänster för regementsofficer (-(-963 000 kr.).

3. För ökade hyreskostnader och för engångsanskaffning av inventarier m. m. för underrättelsetjänsten behövs ökade resurser (-f 137 000 kr,).

4. Övriga förändringar innebär att behovet av betalningsmedel ökar (-1-47 000 kr.).

D. Alternativ O

Alternativet innebär att ca 3,5 milj. kr, skulle behöva sparas, vilket huvudsakligen måste göras på lönekostnaderna. Försvarsstabens personal måste därvid reduceras med ca 30 personer av olika kategorier. Med hänsyn till försvarsstabens ökade uppgifter men också till beredskapsskäl anser överbefälhavaren att en sådan minskning av försvarsstabens personal inte kan genomföras.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 148

Föredraganden

Ställningstagande till prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. kan komma alt påverka försvarsstabens organisation och verksamhet. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning lill den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under programplaneperioden. Jag kan dock i huvudsak godta vad han har anfört om verksamheten under nästa budgetår.

Överbefälhavaren har begärt nya tjänster för att leda underrättelsetjänsten och för att bearbeta och analysera underrättelser. Enligt min mening bör underrättelsetjänstens förmåga hållas på en hög nivå. Jag anser därför att resurser bör skapas så att den militära underrättelsetjänsten kan lämna det underiag som behövs för försvarsmaktens beredskap och för studier och så att ledningen av underrättelsetjänsten säkerställs. Med hänsyn lill de omdisponeringar av resursema som kan komma att bli nödvändiga med anledning av vad jag har föreslagit i propositionen om försvarsmaktens centrala ledning m. m. kan jag emellertid f n. inte tillstyrka att nya tjänster inrättas för detta ändamål. 1 avvaktan på beslut om detaljorganisation för de centrala staberna bör behovet av resurser för underrättelsetjänsten kunna täckas genom kommendering av personal från försvarsgrensstaberna.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. För alt administrera persontransporter m, m. inom försvaret har jag fört över tjänster för detta ändamål från delprogrammet Försvarets civilförvaltning. Jag har vidare tagit hänsyn till alt medel för vissa tjänster förs över till delprogrammet Försvarets förvaltnings-skola.

Jag är inte beredd att nu ta ställning till utveckling av datamaskinstödda informationssystem för operaliv ledning. Jag avvaktar att överbefälhavaren lägger fram en reviderad plan för datakraftutbyggnad. Jag har dock reserverat medel för detta ändamål under anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Föisvarsstaben för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 67 700 000 kr.

Arméstaben

Arméstaben är chefens för armén stab. 1 stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för armén med ledningen av arméns mobilisering, utbildning, taklik, organisation, utrustning och personal i den mån denna verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för armén svarar staben vidare för arméns långsikliga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande ledningen av underrättelse- och säkerhetstjänsten saml personalvårds- och upplysningsverksamheten inom armén.

Arméstaben är under en stabschef organiserad på tre sektioner, sex tmppslagsavdelningar och en administrativ avdelning. Kungl, Maj:t har

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 149

genom beslut i september 1973 medgett alt stabens organisation i avvaktan på översyn av den centrala stabsorganisationen provisoriskt lär anpassas till de krav som ställs av planerings- och programbudgetsystemel.

Huvuddelen av arméslaben ligger i militärstabsbyggnaden på Östermalm i Stockholm. Övriga delar ligger på sju olika platser i Stockholm.

Verksamheten inom delprogrammet Arméstaben budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Arméstaben.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för armén bl. a. följande.

I början av programplaneperioden tas fortsatt underiag fram för bl. a, försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03), tjänstereglementsulred-ningen (Fö 1974:05) och beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (Fö 1975:01).

Förändringar inom arméns krigsorganisation planeras och genomförs. Studier, utredningar och försök avseende arméförbandens organisation, materiella innehåll och taktiska utnyttjande fortsätter. Planering och genomförande av fredsorganisatoriska förändringar ges hög prioritet.

Åtgärder till följd av beslut som kan följa av bl. a. de tidigare nämnda utredningarna och studierna kommer under slutet av perioden att ställa stora krav på staben samtidigt som förberedelser pågår för ett försvarsbeslut år 1982.

Den av chefen för armén beräknade utvecklingen av anslaget arméstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-lal kr).

1977/781	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
39 700	44 620	44 650	43 380	42 040	41 160	215 850

Prisläge februari 1976,

E2. Arméstaben
1976/77        Utgift	44 459 163
1977/78       Anslag	39 700 000
1978/79       Förslag	45 325 000

BOO   JC7FHE020l,4S-

Prop, 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 150

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén	Föredraganden
Arméslaben: Allmän ledning och förbandsverksamhet	41 142	50 445	43 665	48 519	49 225
Kostnader	41 142	50 445	43 665	48 519	49 225
Avgår/tillkommer: Kostnader som belastar andra anslag Inkomster Förskott Medgiven prisreglering Överplanering, reserver m, m.	-2 030 -250 +1900 -2 412	-1929 -5 693 -1-115	-2 200 -250 -1 515	-1682 -350 -1867	-1683 -350 -1867
Skillnad mellan faktiska utgifter och iniernpriser m, m.		-1-1521
Medelsbehov	44 350	44 459	39 700	44 620	45 325
Personal
Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén	Föredraganden
Militär personal Regemenisoflicerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare	151 10 4	140 11 2	149 12 2	of of of	of of of
Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare	1 2	1 1	1 1	of of	of of
Pensionerad militär personal i aiyodes-
tjänst Regemenisofficerare	11	10	8	of	of
Civil personal Handläggande personal Övriga peronal	50 157	49 146	49 150	of -1	of -1
	386	360	372	-1	-1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 151

Budgetåret 1976/77

Chefen för armén anger i sin årsredovisning för arméslaben för budgetåret 1976/77 att prioriterade arbetsuppgifter har lösts med god måluppfyllelse. Övriga arbetsuppgifter har på grund av vakansläget lösts på en lägre ambitionsnivå än planerat eller lagts senare.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil, 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. att underiag tas fram för arbetet med en ny befälsordning och för arbetet inom försvarsmaktens ledningsul-redning. Vidare tas underiag fram för beslut om den framtida krigsorganisationen för arméns förband. Studier och utredningar beträffande fredsorganisatoriska förändringar och utbildningsorganisationens framtida utformning fortsätter.

Budgetåret 1978/79 Chefen för armén

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för armén följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1978/79, Underiag för beslut om arméns utveckling och verksamhet inom freds- och krigsorganisationen skall tas fram. Delta sker bl. a. genom att verksamheten inom armén, utvecklingen av hotbilden samt de delar av totalförsvaret inom samhället i övrigt som berör armén följs upp. Vidare skall arméstabens verksamhet rationaliseras bl. a, syftande till att minska övertidsuttaget.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar chefen för armén på följande sätt

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen m, m. innebär att kostnaderna ökar med 3 861 00 kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslut

En regementsofficer i F 20 har anställts mot arvode vilket ökar kostnaderna med 148 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 152

C. Uppgiftsförändringar

Återföring av medel som reducerats i proposition 1976/77:100 bilaga 7, vilket ökar kostnaderna med 845 000 kr.

D. Alternativ O

Alternativet innebär att medelstilldelningen minskar med 2,2 milj. kr, och medför att 20 till 30 tjänstemän måste friställas före budgetårets början. Detta är inte möjligt att genomföra utan avsevärt men för de uppgifter som åligger arméstaben och bedöms på sikt innebära att effektiviteten inom arméns organisation försämras.

Föredraganden

Ställningstagande till prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. kan komma att påverka arméstabens organisation och verksamhet. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till den inriktning som chefen för armén har angett för verksamheten under programplaneperioden. Jag kan dock i huvudsak godta vad han har anfört om verksamheten under nästa budgetår.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arméstaben för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 45 325 000 kr.

Marinstaben

Marinstaben är chefens för marinen stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för marinen med ledningen av marinens mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den mån denna verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för marinen svarar staben vidare för marinens långsikliga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande ledningen av underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom marinen.

Marinstaben är organiserad på en planeringsavdelning, fyra sektioner, en kassaavdelning och en chefsexpedition. Inom staben finns en provisoriskt inrättad budgetenhet. Under chefen för marinen lyder chefen för sjövärns-kåren som i sin allmänna ledning av kåren biträds av sjövärnskårens stab.

Huvuddelen av marinstaben ligger i förvaltningsbyggnaden Tre Vapen på Gärdet i Stockholm. Övriga delar ligger på sju olika platser i Stockholm.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 153

Verksamheten under delprogrammet Marinstaben budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Marinstaben,

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för marinen bl. a. följande.

Marinslabens viktigaste uppgift är att program- och produktionsmässigt leda huvudprogrammet Marinförband. Inom ramen för denna uppgift fortsäiter staben att bevaka kostnadsutvecklingen och rationaliteten i fredsarbetet. Personalutvecklingen särskilt i fråga om den militära och civilmililära personalen skall med hänsyn till vakanssilualionen noga följas och erforderiiga åtgärder vidtas. Organisationsutvecklingen inom områden som väsentligt kan påverka effektiviteten i den marina förbandsproduk-lionen och krigsorganisationen skall uppmärksammas. Utvecklingen av nya personaladministraiiva system skall studeras och anpassas till verksamheten.

Bland planerade stora och resurskrävande uppgifter under programplaneperioden kan nämnas genomförandet av försvarsbeslutet 1977 samt översyn av krigsorganisationen med sikte på 1980-talets slut. Beslutade fredsorgani-satoriska förändringar skall genomföras. Förberedelser för övergång till ny organisation av marinstaben efter regeringens ställningstagande med anledning av försvarsmaktens ledningsulrednings förslag skall vidtas. Marina vapensystem skall utvecklas.

Den av chefen för marinen beräknade utvecklingen av anslaget Marinstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
33 100	37 100	35 170	33 950	32 680	30 600	169 500

' Prisläge februari 1976.

E3. Marinstaben

1976/77       Utgift 35 367 623

1977/78       Anslag 33 100 000

1978/79       Förslag        38 035 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

154

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för marinen	Föredraganden
Marinstaben: Allmän
ledning och förbands-
verksamhet	30 995	35 555	34 473	37 450	38 387
Kostnader	30 995	35 555	34 473	37 450	38 387
Avgår/tillkommer:
Inbetalningar (betjä-
ning av flygstaben i
kassahänseende)	-165	-210	-165	-210	-210
Medgiven prisreglering	-t-5 300	-	-	-	-
Överplanering, reser-
ver m. m.	-730	-	-1208	-140	-142
Medelsbehov	35 400	35 345	33 100	37 100	38 035

Personal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för marinen	Föredraganden
Mihtär personal Regemenisofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare	114 38 22	114 37 23	117 38 23	of of of	of of of
Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare (veterinärer)	1 1	1 1	1 1	of of	of of
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regemenisofficerare Kompaniofficerare	6	4	3	-1 of	-1 of
Civil personal Handläggande personal Övrig personal	6 132	8 134	10 127	of of	of of
	320	322	320	-1'	-1'

' Avser antalet tjänster. Antalet anställda beräknas minska med två.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 155

Budgetåret 1976/77

Chefen för marinen anger i sin årsredovisning för marinstaben för budgetåret 1976/77 att verksamheten i stort har kunnat genomföras enligt första året i gällande programplan. Planerad personalminskning har genomförts. Kostnadsökningen på bevakningssidan har varit kraftig varför chefen för marinen ämnar lägga om bevakningssystemet vid Tre Vapen.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. att kostnadsutvecklingen och rationaliteten i fredsarbetet skall ägnas stor uppmärksamhet. Konsekvenserna av 1977 års försvarsbeslut skall beaktas och krigsorganisationen med sikte på 1980-talets slut skall ses över. Beslutade fredsorganisatoriska förändringar och personalminskningar skall genomföras.

Budgetåret 1978/79

Chefen för marinen

Chefen för marinen motiverar förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 enligt följande.

A. Pris- och löneomräkning

1. Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 2 177 000
kr.

2. För rationalisering av bevakningen i Tre Vapen erfordras 800 000 kr.

B. Alternativ O

Alternativet innebär alt anslaget minskar med 1800 000 kr., vilket motsvarar en personalminskning med 20-25 anställda. Detta kräver i sin tur att marinstabens verksamhet skärs ned.

Föredraganden

Ställningstagande till prop, 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. kan komma att påverka marinslabens organisation och verksamhet. Jag är därför inte beredd all nu la ställning till den inriktning som chefen för marinen har angett för verksamheten under programplaneperioden. Jag kan dock i huvudsak godta vad han har anfört om verksamheten under nästa budgetår.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 156

Behovet av medel för en engångsinvesiering om 800 000 kr. för rationalisering av bevakningen i Tre Vapen täcks genom prisomräkningen.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinstaben för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 38 035 000 kr.

Flygstaben

Flygstaben är chefens för flygvapnet stab, 1 stabens uppgift ingår bl. a. att biträda chefen för flygvapnet med ledningen av flygvapnets mobilisering, utbildning, taklik, organisation, utrustning och personal i den mån denna verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för flygvapnet svarar staben vidare för flygvapnets långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet saml handhar enligt överbefälhavarens bestämmande ledningen av underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom flygvapnet. Flygstaben leder härutöver vädertjänsien, flygsäkerhetstjänsten, flygtrafikled-ningstjänslen och den militärmeteorologiska forskningen inom försvaret.

Flygstaben är organiserad på en planeringsavdelning, två sektioner, en flygsäkerhetsavdelning, en systemgrupp, en chefsexpedition och ett centralorgan för den militära vädertjänsten.

Huvuddelen av flygstaben ligger i förvaltningsbyggnaden Tre Vapen på Gärdet i Stockholm. Övriga delar ligger på sex olika platser i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Flygstaben budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Flygstaben.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för flygvapnet bl. a, följande.

Verksamheten skall mot bakgrund av utvecklingen inom huvudprogrammet Flygvapenförband inriktas på studier och utredningar för att rationalisera och effektivisera freds- och krigsorganisationen inom flygvapnet. Fortsatt ombeväpning och anpassning av takliken för flygvapenförband till flygplan 37 ställer stora krav på planering och ledning. Vidare skall rekrytering och utbildning anpassas lill organisationens framtida utveckling. Underiag skall vidare las fram för utformning av en ny befälsordning. Dessutom skall beslutade organisationsförändringar inom huvudprogram-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

157

mel Flygvapenförband genomföras. Flygstabens organisation skall därutöver fortlöpande anpassas lill förelagda uppgifter. Konsekvenserna av att helt eller delvis lägga ned del luftoperaliva nätet skall studeras.

Den av chefen för flygvapnet beräknade utvecklingen av anslaget Flygstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr).

1977/781	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
39 900	43 620	43 350	42 560	41 710	40 890	212 130

Prisläge februari 1976.

E4. Flygstaben

1976/77        Utgift 1977/78       Anslag 1978/79       Förslag

44 170 270 39 900 000 44 400 000

Kostnader och medelsbehov (I 000-lal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Chefen för flygvapnet	Föredraganden
Flygstaben:  Allmän led-
ning och förbandsverk-
samhet	36 200	44 170	39 510	44 060	45 200
Kostnader	36 200	44 170	39 510	44 060	45 200
Avgår/tillkommer:
Medgiven prisreglering	+7 100	-	-	-	-
Overplanering, reser-
ver m, tn.	-	-	+   390	-440	-800
Medelsbehov	43 300	44170	39 900	43 620	44 400

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

158

Personal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring
				1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Chefen för flygvapnet	Föredraganden
Militär personal
Regemenisofficerare	104	99	99	of	of
Kompaniofficerare	13	16	17	-1-1	of
Plutonsofficerare	5	5	5	of	of
Civilmilitär personat
Teknisk personal	7	7	6	of	of
Läkare (veterinärer)	5	5	4	of	of
Övrig personal	33	33	36	of	of
Pensionerad militär perso-
nal i aivodestjänsl
Regemenisofficerare	6	4	4	of	of
Civil personat
Handläggande personal	27	27	27	-1	-1
Övrig personal	155	155	155	-2	-2
	355	351	353	-2	-3

Budgetåret 1976/77

Chefen för.flygvapnet anger i sin årsredovisning för flygstaben för budgetåret 1976/77 bl. a. att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. Andra myndigheters krav på chefen för flygvapnet har dock medfört att den nuvarande organisationen inte haft tillräcklig kapacitet. Del är enligt chefen för flygvapnet av stor vikt all ökad kapacitet kan avses för förbandsproduktionen för att säkerställa en rationell produktion. Detta bedöms vara möjligt om belastningen av studier och utredningar initierade av andra myndigheter minskar eller ökade resurser kan tillföras.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil, 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas.

Detta innebär bl, a. att staben genomför studier och utredningar som underiag för perspektivplanearbetet, siridslednings- och luftbevakningsat-tack-,jakt- och basstudier samt militärmeleorologiska studier som underiag för planeringsverksamheten inom försvarsmakten. Staben utarbetar vidare

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 159

underiag för beslut om den framlida krigsorganisationen och medverkar vid beslutad omorganisation i lägre regional och lokal instans. Dessutom skall medverkan lämnas vid framiagning och genomförande av ny befälsordning och underiag tas fram för arbetet med försvarets ledningsutredning. Ombeväpningen till flygplan AJ 37 och S 37 pågår. Rekryteringen och utbildningsverksamheten anpassas till organisationens framtida utveckling. Konsekvenserna av att helt eller delvis lägga ned det luftoperativa radionätet studeras. Överföring av flygtrafikledningstjänsten till luftfartsverket skall genomföras under budgetåret.

Budgetåret 1978/79

Chefen för flygvapnet

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar chefen för flygvapnet på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4 280 000 kr.

B. Uppgiftsändringar

Antalet anställda kan minskas med två, varför kostnaderna minskar med 120 000 kr.

C, Alternativ O

Alternativet innebäratt medelstilldelningen minskarmed 2 milj. kr,, vilket medför att ca 20 anställda måste friställas och all ADB-verksamhet motsvarande 700 000 kr, inte kan bedrivas.

Föredraganden

Ställningstagande till prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. kan komma att påverka flygstabens organisation och verksamhet. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till den inriktning som chefen för flygvapnet har angett för verksamheten under programplaneperioden. Jag kan dock i huvudsak godta vad han har anfört om verksamheten under nästa budgetår.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygstaben för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 44 400 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 160

Militärområdesstaber m. m.

Militärområdesslaberna och Gotlands militärkommandostab är militärbefälhavarnas resp, militärkommandochefens stabsorgan. 1 stabernas uppgifter ingår bl. a. att biträda mililärbefälhavaren (militärkommandochefen) med förberedelser för och ledning av militärområdets (militärkommandots) försvar. Staberna svarar i fred för operativa krigsförberedelser m. m. och biträder med ledningen av utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysnings-tjänsten m. m. inom militärområdet (militärkommandol).

Militärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner(militärkomman-dostaben på fyra sektioner) och en stabsavdelning. Vid vissa militärområdesstaber finns dessutom en flygsektion.

Inlendenturförvaltningarna är militärbefälhavarens (militärkommandochefens) organ för den verkställande intendenturförvaltningstjänsten. Förvaltningarna är vardera organiserade på ett ledningsorgan och underiy-dande förtåd m. m.

Tygförvaltningarna är militärbefälhavarnas (militärkommandochefens) organ för den verkställande tygförrådstjänsten. Förvaltningarna är vardera organiserade på ett ledningsorgan och underlydande förråd.

Verkstadsförvaltningarna är militärbelalhavarens (militärkommandochefens) organ för att leda driften vid arméns förbandsbundna verkstäder.

Lokaliseringen av militärområdesstaber och militärområdesförvaltningar framgår av följande karta (intagen på s. 161).

Verksamheten under delprogrammet Militärområdesstaber m. m, budgeteras på tre primäruppdrag inom delprodukiionsområdena Allmän lednings-och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget: Militärområdesstaber m. m.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbe/älhavaren bl. a. följande.

Försvarsmaktens ledningsutredning kommer under programplaneperioden att se över militärområdesstabernas organisation. 1 avvaktan på denna översyn bibehålls nuvarande organisation. Möjligheter lill rationaliseringsvinster skall dock las tillvara. Organisationen för Gotlands militärkommando har utretts särskilt. Som resultat härav väntas stabens organisation komma att ändras.

Fortsatt medverkan krävs rörande krigsorganisationens framtida utformning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

161

BODEN

ÖSTERSUND

=militärområdesgräns

=försvarsområdesgräns

11 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet i62

Utvecklingen av datamaskinbaserade informationssystem för operativ ledning inom militärområde planeras. Vidare skall informationsbehandlingen för ledning av underhållstjänst i krig på regional nivå utredas. Systemet beräknas komma att tas i bruk i slutet av programplaneperioden.

Förbandsomsätlningsplanerna skall ses över och försöken med avkortad grund- och repetitionsutbildning följas upp.

Medverkan i fråga om fredssjukvårdens organisation och krigsförberedelsearbetet för krigssjukvården kommer att kräva ökade insatser under perioden.

Inom förvaltningsområdet fortsätter rationaliseringen främst av förrådsverksamheten. Sålunda genomför överbefälhavaren försök där militärområdenas nuvarande tyg- och intendenturförvaltningar är provisoriskt sammanslagna till en materielförvaltning. En sammanslagning av tygavdelningen och intendenturavdelningen i militärområdesstabernas sektion 2 till en materiel-avdelning har också genomförts.

De operativa och krigsorganisatoriska uppgifterna, d. v. s. krigsplanläggning, tillämpningsövningar, underrättelse- och säkerhetstjänst, krigsorganisationsändringar, mobiliseringsberedskap och truppförsök, fömtsätts fl oförändrad omfattning.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Militärområdesstaber m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1977; 1 000-tal kr.)

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
202 400	225 310	224 830	224 060	222 700	224 060	1 120 960

' Prisläge februari 1976.

E 5. Militärområdesstaber m. m.

1976/77        Utgift 209 512 489

1977/78       Anslag 202 400000

1978/79        Förslag 227 800 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

163

Primämppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Militärområdesstaber
m. m.
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet	142 650	158815	154 560	160 580	162 300
Operativ och krigsorgani-
satorisk verksamhet	46 600	44 741	49 060	67 570	68 340
Utbildning till och av fast
anställd personal m. fl.	1400	1765	1 540	1680	1680
Kostnader	190 650	205 321	205 160	229 830	232 320
A vgår/ tillkommer:
Inkomster	- 4600	-29 070	- 4 500	- 3020	- 3 020
Kostnader  som  belastar
andra anslag	-	+29 390	-	-	-
Skillnad mellan iniernpri-
ser och beräknat behov
av betalningsmedel	-	+ 3 871	-	-	-
Medgiven prisreglering	+27 300	-	-	-	-
Överplanering, reser-
ver m. m.	- 6 350	-	+ 1 740	- 1500	- 1500
Medelsbehov	207 000	209 512	202 400	225 310	227 800
Personal
Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring
				1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Militär personal
Regemenisofficerare	266	261	270	-1- 7	-1- 7
Kompaniofficerare	135	122	130	-1- 4	+ 4
Plutonsofficerare	28	28	30	of	of
Civilmilitär personal
Teknisk personal	52	53	53	-1- 1	-1- 1
Läkare (veterinärer)	19	17	17	of	of
Pensionerad militär perso-
nal i aivodesljänst
Regemenisofficerare	25	36	30	- 8	- 8
Kompaniofficerare	17	21	17	- 4	- 4

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

164

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Civil personal Handläggande personal Övrig personal	30 1267 1839	62 1246 1846	74 1211 1832	of -13 -13	of -13 -13

Budgetåret 1976/77

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för militärområdesstaber m. m. för budgetåret 1976/77 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. Beträffande underrättelse- och säkerhetstjänst saml personaltjänst har dock verksamheten inte helt nått önskvärt resultat. Inom hälso-och sjukvårdstjänsten har vakansläget medfört att den utåtriktade verksamheten och krigsförberedelserna ej helt kunnat genomföras. Stödet åt förbandsproduktionen har inte kunnat ges i full utsträckning på gmnd av ett omfattande arbete med studier och utredningar. Utredning avseende framtida underhållsorganisation i krig och underhållsplanläggning har genomförts. Utbildningen har genomförts i huvudsak enligt med de inskränkningar som betingats av bristande ekonomiska resurser vid främst ulbildningsmyn-digheterna.

Stödet åt förbandsproduktionen inom förvaltningsområdet har måst ökas i takt med att organisationsförändringar inom armén har genomförts. Omorganiserade myndigheters knapphet på förrådskraft innebär ökade krav på de regionala förvaltningarna.

Försök med samordnad tyg- och intendenturförvaltning har gått relativt friktionsfritt. Arbetet inom de nya milomaterielförvaltningarna samt mate-rielavdelningarna i milostab har bedrivits med i huvudsak gott resultat. Vid vissa milomaterielförvaltningar har dock den delade gmpperingen varit besvärande.

Arbetsrättsfrågor har krävt allt större uppmärksamhet.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100, bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och regleringsbrevet för innevarande budgetår beräknas i huvudsak kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. att militärområdesstaberna och militärkommandostaben skall stödja förbandsproduktionen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 165

medverka i pågående omorganisationer i lägre regional och lokal instans och ge stöd åt verksamheten inom de civila delarna av totalförsvaret. Inom ramen för befintliga personalresurser skall fortsatta försök med regionalt motorfor-donsförråd bedrivas. Mot bakgrund av regeringens beslut i april 1976 genomförs fortsatta försök med samordnad tyg- och intendenturförvaltning.

Budgetåret 1978/79

Överbefäl ha våren

Förändringar i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar överbefälhavaren på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris-och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 24 320 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

1.    Allmän ledning och förbandsverksamhet

Höjning av pensionsåldern för viss militär personal beräknas öka kostnaderna med 400 000 kr.

2.   Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

Höjning av pensionsåldern för viss militär personal beräknas öka kostnaderna med 100 000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) Genom ambitionssänkningar beräknas kostnaderna kunna minska med I OOOOOO kr.

b) Vissa kostnader förs över till primämppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet under anslaget, vilket medför att kostnaderna minskar med 12 000 000 kr.

c) Överföring av kostnader för drift av anläggningar m. m. från delprogrammet Krigsorganisation för vissa staber m. m. medför att kostnaderna ökar med 1 650 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 166

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

Överföring av kostnader från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet under anslaget medför att kostnaderna ökar med 12 000 000 kr.

D. Alterantiv O

Alternativet medför att medelstilldelningen minskar med ca 11,5 milj. kr., varav ca 8 milj. kr. avser lönekostnader och ca 3,5 milj. kr. materiel m. m. Alternativet innebär att ca 100 helårsanställda måste friställas.

Föredraganden

Ställningstagande till prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. kan komma att påverka stabernas organisation och verksamhet under programplaneperioden. Detta gäller även resultatet av den pågående översynen av den högre regionala ledningsorganisationen. Inriktningen av verksamheten under programplaneperioden kan vidare komma att påverkas av regeringens ställningstagande till resultaten av pågående försöksverksamhet med sammanslagen tyg- och intendenturfunktion på högre regional nivå. Mot denna bakgmnd är jag inte beredd att nu ta ställning till den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under programplaneperioden. Jag kan dock i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksamheten under nästa budgetår. Strävan bör emellertid vara bl. a. att minska personalkostnaderna inom delprogrammet.

Överbefälhavaren föreslår att kostnaderna för drift av anläggningar m. m. som hittills har budgeterats på delprogrammet Krigsorganisation för vissa staber m. m. fr. o. m. budgetåret 1978/79 i stället skall budgeteras på delprogrammet Militärområdesstaber m. m. Jag delar denna uppfattning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har beräknat 10 120 000 kr. för försvarsmaktens köp av musiktjänster från regionmusiken.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atttill Militärområdesstaber m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 227 800 000 kr.

Krigsorganisation för vissa staber m. m.

Verksamheten inom delprogrammet Krigsorganisation för vissa staber m. m. berör huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning saml Forskning och utveckling. Inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet har överbefälhavaren budge-

Prop. 1977/78:100    Bilaga?    Försvarsdepartementet

167

lerat verksamheten på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet. Verksamheten inom huvudproduktionsområdena Materielanskaffning samt Forskning och utveckling budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. och Utvecklingsarbete.

Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet resp. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning m. m.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslagen Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet samt Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; I 000-tal kr.).

Anslag 1977/78'   1978/79    1979/80     1980/81     1981/82     1982/83    Summa

1978/83

E 6. Krigsorganisation för
vissa staber m. m.: Ledning
och förbandsverksamhet 9 550        7 900        7 900 7 900 7 900        7 900        39 500

E 7, Krigsorganisation för
vissa staber m, m,:
Materielanskan"ning m. m. 32 200       41000       51400       43 800       43 800       43 800       223 800

41750       48 900       59 300       51700       51700       51700       263 300

' Prisläge februari 1976.

Del beräknade behovet av beställningsbemyndiganden samt bemyndigan-deskuldens storiek under programplaneperioden under anslaget Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning m. m. framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).

Bemyndigandebehov

Bemyndigandeskuld vid utgången av resp. budgetår

1977/78     1978/79    1979/80     1980/81     1981/82     1982/83    Summa

1978/83

63 000        68 000       50 900       55 500       46 000       48 000     268 400 90 082       117 082     116 582      128 282      130 488     134 682

I övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet, Ytteriigare upplysningar lämnas till riksdagens försvarsutskott.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

168

E6. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

1976/77        Utgift 9 590 385

1977/78        Anslag 9 550 000

1978/79       Förslag        7 900000

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Krigsorganisation för
vissa staber m. m.:
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet	625	625	643	643	643
Operativ och krigsorga-
nisatorisk verksamhet	8 225	8 965	8 907	7 257	7 257
Kostnader	8 850	9 590	9 550	7 900	7 900
Tillkommer:
Medgiven prisreglering	-f600	-	-	-	-
Medelsbehov	9 450	9 590	9 550	7 900	7 900

Budgetåret 1976/77

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. Utbildningsverksamheten har varit något större än föregående budgetår. En större stabstjänstöv-ning har genomförts med delar av högkvarteret.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) och regleringsbrevet för innevarande budgetår är i stort oförändrad jämfört med föregående budgetår och bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret 1978/79

Överbe0havaren

Förändringarna i  förhållande till budgetåret  1977/78 detaljmotiverar överbefälhavaren på följande sätt.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 169

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 561 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

a) Övningsverksamheten är något mindre än föregående budgetår vilket medför att kostnaderna minskar med 220 0(X) kr.

b) Kostnaderna för centralt underhåll av bl. a. fjärrskriftmateriel beräknas öka med 426 000 kr.

c) Kostnaderna för drift av anläggningar förs över till delprogrammet Militärområdesstaber m. m. (- 1 650 000 kr.)

d)  Genom ambitionssänkningar beräknas kostnaderna kunna minskas
med 767 000 kr.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till K/jgsoiganisationför vissa staber m. m.: Ledning ochJörbands-verksamhei för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.

E7. Krigsorganisation   för   vissa   staber   m.m.:   Materielanskaffning m. m.

1976/77        Utgift 37 700 000'

1977/78        Anslag 32 200 000

1978/79       Förslag 37 700000

' Varav 7 100 000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1977 var 62 781 744 kr. För budgetåret 1977/78 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 63,0 milj. kr. och anvisat ett anslag av 32,2 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir (62 781 744 -l-63 000 000 - 32 200 000) 93 581 744 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-lal kr.)

170

Primäruppdrag m, m.	1977/78		1978/79
			Överbefälhavaren		Föredraganden
	Bem.	Bet.	Bem,	Bet,	Bem,	Bet,
Krigsorganisation   för  vissa  staber
m, m,: Centralt   vidtagen   materielanskaffning m, m. Utvecklingsarbete Till regeringens disposition	55 000 3000 6 800	30 200 1800 3000	48 100 3 100	37 800 3 200	48 100 3 100	34 500 3 200
Kostnader	64 800	35 000	51200	41000	51200	37 700
Prisreglering Reducering  på grund  av  överplanering	10 200 -12000	-2 800	16 800	;	16 800
Medelsbehov	-	32 200	-	41000	-	37 700
Bemyndigandebehov	63 000	-	68 000	-	68 000	-

Budgetåret 1976/77

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning att den materielanskaffning m. m. som var planerad för budgetåret 1976/77 i allt väsentligt har genomförts.

Budgetåret 1977/78

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1977/78 och ändrats genom beslut den 15 december 1977. Planerna innebär bl. a. att verksamheten under budgetåret inriktas mot en fortsatt uppbyggnad av försvarsmaktens gemensamma signal förbindelser och signalförbindelser för vissa staber. Vidare påbörjas anskaffning och utbyggnad av presentationsutrustningar och dalasambandssystem.

Budgetåret 1978/79 Överbefälhavaren

Anslaget bör föras upp med 41 milj. kr, och ett beställningsbemyndigande om 68 milj, kr, inhämtas.

Av begärda bemyndiganden avses 16,8 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1978/79 från prisläge februari 1977 till prisläge febmari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 12,3 milj. kr

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 171

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 6,8 milj. kr.

c) överskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1976/77 till ett belopp av 2,3 milj. kr.

Föredragaitden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Beräkningen innebär bl. a. att anskaffning av viss sambandsmateriel senare-lagts.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 123 881 744 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79, Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir ca 111,7 milj. kr.

Liksom tidigare bör det fä ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge all beställningar av materiel
m. m. för vissa staber fr läggas ut inom en kostnadsram av
68 000000 kr.,

2,   till Krigsorganisation.för vissa staber m. m.: Materielanskaffning
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
37 700 000 kr.

E 8. Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner

Utgift	14 400 000
Anslag	19 700 000
Förslag	10 700 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för central och högre regional ledning. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

172

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77	1977/78	1978/79
			Över-	Föredra-
			befäl-	ganden
			havaren
Befästningars delfond
Central och högre regional
ledning: Iståndsäuning av
befästningar m. m, för del-
programmen
Militärområdesstaber m. m.	-	800	2 100	2 100
Krigsorganisation för vissa
staber m. m.	10 800	13 500	7 450	3 600
Kasernbyggnaders delfond
Central och högre regional
ledning: Iståndsättning av
kasemer m. m. för del-
programmen
Försvarsstaben	500	600	300	300
Arméslaben	100	-	-	-
Marinstaben	400	200	-	-
Flygstaben	400	300	_	_
Militärområdesstaber m, m.	2 200	4 300	4 700	4 700
Kostnader = medelsbehov	14 400	19 700»	14 550	10 700

Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 8 milj, kr.

Budgetåret 1976/77

fo/7//;A'öf/o«s/o/va//n//7ge/7 anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att den planerade verksamheten har kunnat genomföras.

Budgetåret 1977/78

Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd. Bl. a. beräknas pågående ombyggnad av två stabsplatser bli avslutad. Ombyggnad av ett äldre ammunitionsförråd i berg till militärområdesförråd för materiel och ombyggnad av f d. havremagasinet vid Övre Norriands militärområdes materielförvaltning i Boden beräknas kunna påbörjas.

Budgetåret 1978/79 Överbefälh a våren Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

173

Objekt

Medelsförbrukning (I 000-tal kr,)

Befästningars delfond Militärområdesstaber m. m.

1. Ombyggnad av ett ammunilionsförråd lill mililär-
områdesförråd för materiel (totalkostnad 3,3

milj. kr.) Krigsorganisation för vissa staber m. m.

2. Ombyggnad av en stabsplats (totalkostnad 6 milj. kr.)

3. Ombyggnad av en stabsplats (totalkostnad 14,4 milj, kr.)

4. Ombyggnad av en berganläggning lill lokaler för en datamaskinanläggning (totalkostnad 6,6 milj. kr.)

5. Ombyggnad av en slabsplats (totalkostnad 1 150 000 kr)

6. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.

2 100

500 1000

3000

850

2 100

9 550

Kasernbyggnaders delfond Försvarsstaben

1, Mindre iståndsättningsarbeten på byggnaden m. m.
Militärområdesstaber m. m.

2, MFÖN. Ombyggnad av f d. havremagasinel (totalkostnad 5,8 milj. kr.)

3, Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m, m.

Totalt

300

3 300 1400

5 000

14 550

Befästningamas delfond

1. Behovet av att bygga om ett ammunitionsförråd i berg till militärom-rådesfön-åd för materiel har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:100 (bil. 7 s. 59). Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 2,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 3,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1977.

2 och 3. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnad av två stabsplatser.

4. Behovet av att bygga om ett ammunitionsförråd i berg till lokaler för en datamaskinanläggning har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:100 (bil. 7 s. 60). Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kostnaderna har uppskattats till 5,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 6,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

5. En stabsplats behöver byggas om i samband med installation av en minidator. Fortifikationsförvaltningen uppskattar kostnaderna för ombyggnaden till 1 150 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 174

6. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs 2,1 milj. kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

1 och 3. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m. beräknas ett medelsbehov av (300 000 4- 1 400 000) 1 700 000 kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m. m. kräver omdisponering anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem saml elektriska installationer m.m. Medlen behövs också för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätla vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

2. Behovet av att bygga om f d. havremagasinet vid Övre Norrlands militärområdes materielförvaltning i Boden har tidigare anmälts för riks-dageniprop. l976/77:l0G(bil.7s. 60). Regeringen uppdrog den I6juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 5 140 000 kr. enligt prisläget den I febmari 1976, vilket motsvarar 5,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har härvid räknat med att det inte behövs några medel under nästa budgetår för ombyggnad av en berganläggning till lokaler fören datamaskinanläggning och för ombyggnad av den stabsplats för vilken totalkostnaden har beräknats till 1 150 000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 10 700 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 175

F Gemensamma myndigheter och funktioner Försvarets civilförvaltning

Försvarets civilförvaltning leder och övervakar försvarsmaktens avlönings-, kassa- och räkenskapsväsende. 1 verkets uppgifter ingår också bl, a. att svara för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter inom försvaret samt att vara försvarets patentorgan och tillsynsmyndighet för fami Ijebid rågs verksamheten.

Chef för civilförvaltningen är en generaldirektör. Myndigheten beslår av fyra byråer, lönebyrån, kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån samt en för verket gemensam centralenhet.

Huvuddelen av försvarets civilförvaltning ligger f n. i Stockholm. Civilförvaltningen, med undantag av patentsektionerna, kommer under budgetåret 1978/79 att omlokaliseras till ämbetsbyggnaden Karolinen i Karlstad.

Verksamheten under delprogrammet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som uppbördsmedel redovisas bl. a. inkomster av viss avlöningsuträkning och av tjänster inom ekonomi- och patentområdena.

Programplan Fér perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför/orsvore/s civilförvaltning bl. a. följande.

Delprogrammet ges en i förhållande till programplanen för perioden 1977/ 78-1981/82 i stort oförändrad inriktning. Förberedelsearbetet för civilförvaltningens omlokalisering till Karistad slutförs. Verksamheten för huvuddelen av ämbetsverket påbörjas i Karlstad den 4 september 1978.

Verksamheten inom myndigheten indelas i internprogram.

Inom internprogrammet Administrativ verksamhet utvecklas det personaladministrativa området med särskild uppmärksamhet på personalutvecklingsfrågor. Inom internprogrammel Löne- och värnpliktsförmåner förutses antalet ärenden öka. Inom internprogrammet Redovisning anpassas fortlöpande system, metoder och organisation för redovisningen lill försvarels behov och utvecklingen av datatekniken. Drift av system för ekonomisk redovisning, kamerala rutiner och personaladministration genomförs. Extern och intern utbildning och information bedrivs. Avlöningscentralens verksamhet omorganiseras i samband med civilförvaltningens omlokalisering till Karlstad. Viss uträkning och utbetalning av månadslöner för civila myndigheters räkning sker övergångsvis vid avlöningscentralen i Stockholm. Denna verksamhet beräknas upphöra senast den 1 juli 1979, när avlöningsuträkning för civila myndigheter i sin helhet beräknas ha förts över lill datamaskincen-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 176

trålen för administrativ databehandling (DAFA). Inom internprogrammet Revision inriktas granskningen på stöd åt produktions- och fackmyndigheternas ledning och övervakning av verksamheten. Granskningen av tillämpning och tillföriitlighet i ekonomiadministrativa rutiner prioriteras. Inom internprogrammet Allmän juridisk verksamhet bedrivs verksamheten som hittills. Inom internprogrammet Patentverksamhet uppmärksammas patent-policy och internationell utveckling.

Den av civilförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets civilförvaltning framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
29 770	36 335	35 164	35 014	34 914	34 914	176 341

' Prisläge februari 1976.

Utredning om patentverksamheten

Regeringen uppdrog i februari 1976 åt statskontoret alt överväga om patentsektionema inom försvarets civilförvaltning administrativt borde anknytas till annan myndighet inom Stockholmsområdet. Vidare skulle övervägas att ge denna myndighet ett samlat ansvar inom statsförvaltningen för patentverksamhet av den art som f n. för försvarets del utövas av försvarels civilförvaltning.

Statskontoret lämnade förslag om patentverksamheten i november 1976. Förslaget innebär bl. a. att en nämnd, statens patentnämnd, tar över civilförvaltningens patentuppgifter och att nämnden knyts till statens industriverk. Nämndens kansli, dvs. de nuvarande patentsektionerna och pateniexpeditionen inom försvarets civilförvaltning, organiseras som en särskild enhet inom industriavdelningen vid industriverket. I nämnden bör finnas företrädare för försvaret, civila myndigheter och industripolitiska intressen. Generaldirektören i statens industriverk bör enligt förslaget vara ordförande i nämnden. Nämndens verksamhet föreslås reglerad genom särskild instruktion. Instmktionen bör utformas så att nämnden ges möjlighet att bredda verksamheten i fråga om patentfrågor och andra immaterialrättsliga frågor gentemot civila myndigheter. Från nämnden föreslås vidare sådana idéer och uppfinningar som inte kan utnyttjas av myndighet föras över till näringslivet.

Remissyttranden över förslaget har avgetts av överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortinkationsförvaltningen, försvarels materielverk, försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, flygtekniska försöksanstalten, civilförsvarsstyrelsen, statens industriverk, förenade fabriksverken. Centralorganisationen SACO/SR, TCO-S och Statsanställdas förbund.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

177

Flertalet remissinstanser har i huvudsak inte haft något att erinra mot förslaget. Försvarets materielverk anför att sammansättningen hos den föreslagna nämnden kan medföra en förskjutning lill fördel för andra intressenter än försvaret. Försvareisforskningsanstalt understryker bl. a. att en breddning av verksamheten mot civila myndigheter bör komma till uttryck i patentnämndens instruktion. Överbefälhavaren har inte något alt erinra mot att de nuvarande patentsektionerna vid försvarets civilförvaltning knyts till en civil myndighet. En förutsättning härför är dock enligt överbefälhavaren bl. a. all myndigheten ser verksamheten som naturiig inom sitt område och därigenom skapar goda betingelser för patentverksamheten. Patentnämnden fömtsätts vidare fungera som patentorgan gentemot försvarets myndigheter i samma omfattning som förvarels civilförvaltning gör i dag. Överbefälhavaren anser att patentsektionerna alternativt kan ligga kvar under civilförvaltningen och i samband med civilförvaltningens omlokalisering till Karistad lokaliseras tillsammans med någon av försvarets myndigheter i Stockholmsområdet. Statens industriverk framhåller att statskontorets förslag skulle innebära att verket tillförs en i förhållande till nuvarande arbetsområden och målgrupper artfrämmande verksamhet. Industriverkets verksamhetsprofil skulle därmed delvis kunna gå föriorad. Industriverkets arbetsområden är f n. industri och hantverk, energiförsörjning samt mineralhantering. Målgmpper är det privata näringslivet och annan affärsdrivande verksamhet. Enligt industriverkets uppfattning är det bl. a. mot denna bakgrund inte lämpligt att föra över patentuppgiftema till statens industriverk.

F1. Försvarets civilförvaltning

1976/77       Utgift 30 290 791

1977/78       Anslag 29 770 000

1978/79        Förslag 35 150 000

Kostnader och medelsbehov (I 000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets civilförvaltning	Föredraganden
Försvarets   civilförvalt-
ning: Allmän ledning
och förbandsverksam-
het	28 010	33 962	32 648	38 070	36 755
Kostnader	28 010	33 962	32 648	38 070	36 755

12 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

178

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarets civilförvaltning	Föredraganden
A vgår/tillkommer:
Inbetalningar
a) avlöningsuträkning
för vissa myndigheter	-1900	-3 194	-2 920	-1 185	-1 185
b) externa tjänster	- 210	-  477	- 260	-  550	- 550
Medgiven prisreglering	+3 981	-	-	-	-
Överplanering, reserver
m, m.	-	-	+  302	-	+   130
Medelsbehov	29 881	30 291	29 770	36 335	35150

Personal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets civilförvaltning	Föredraganden
C/v;7 personat Handläggande personal Övrig personal	98 158 256	97 153 250	97 153 250	of of of.	-     3 -     7 -10

Budgetåret 1976/77

Försvarets civilförvaltning anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att ämbetsverkets nya organisation har genomförts i återstående delar.

Civilförvaltningens personalomsättning har under budgetåret varit stor. Totalt har 217 tjänster omsatts varav 43 tjänster har tillsatts med externt rekryterad personal. I syfte att minska inskolningstiderna för verkets nyanställda har en fortsatt utveckling skett av den interna personalutbildningen.

Arbetet med att utforma och införa redovisningssystem F/S har genomförts. Civilförvaltningens omlokalisering lill Karistad har förberetts.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 179

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och regleringsbrevet för innevarande budgetår är i stort oförändrad jämfört med föregående budgetår och bedöms kunna följas.

Budgetåret 1978/79

Försvarets civilförvahning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar försvarets civilförvaltning på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen medför en sammanlagd kostnadsökning om 4 346 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

Omlokaliseringskostnaderna ökar med sammanlagt 754 000 kr. Kostnaderna för förberedelser minskar med 215 000 kr. och kostnaderna för genomförande ökar med 969 000 kr.

Inkomsterna för avlöningsuträkning kommer genom överföringen av civila myndigheter till datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) att minska med 1 735 000 kr. Beloppet innefattar fömtom inkomster även en löngivaravgift som förskotteras av civilförvaltningen. Inkomsterna för tjänster på patent- och ekonomiområdei bedöms öka med 290 000 kr. Totalt minskar inkomsterna med 1 445 000 kr.

Avvecklingen av avlöningsuträkningen för civila myndigheter innebär att ett 15-tal tjänster fortlöpande kommer att vakantsättas. Pågående försöksverksamhet med central reglering av resekostnadsersättningar m. m. kommer att utvärderas under budgetåret 1977/78. Om beslut fattas att införa central reglering behöver civilförvaltningen medel för etl 15-tal tjänster. Mot denna bakgmnd har det beräknade medelsbehovet inte minskats med hänsyn till att avlöningsuträkningen för civila myndigheter förs över till DAFA.

C. Uppgiftsförändringar

På grund av kostnadsökningar och ett förväntat större behov av representation i samband med civilförvaltningens etablering i Karistad erfordras en höjning av representationsmedlen med 2 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 180

Från revisionssynpunkt vore del värdefullt om civilförvaltningen på eget initiativ kunde utföra viss granskning på FN-bataljonernas föriäggningsorter. En förutsättning för detta är att civilförvaltningen tilldelas ytteriigare medel (10 000 kr.) för utrikes resor.

För att tillfredsställande kunna handlägga utländska patentärenden krävs att patentsektionerna följer upp den internationella utvecklingen på det immaterialrättsliga området. Delta gör det nödvändigt alt delta i kurser utomlands rörande utländska och internationella paienilagaroch bestämmelser. Gränsen för verkets kostnader för utrikes resor bör därför höjas (8 000 kr.). Civilförvaltningen bör sammanlagt tilldelas ytteriigare 18 000 kr. för utrikes resor.

D. Alternativ O

Alternativet innebär att anslaget måste minskas med 1 649 000 kr. Civilförvaltningen anser att en besparing av denna storieksordning förutsätter att vissa uppgifter försvinner. Med hänsyn lill de nuvarande uppgifternas karaktär bör ämbetsverket inte uttala sig om vilka verksamhetsgrenar som bör inskränkas eller inte längre vara föriagda till civilförvaltningen.

Verket uttalar bl. a. att ambitionsnivån för revision och redovisning kan varieras, men att den måste vara ett uttryck för den grad av säkerhet i hanteringen av ekonomiska värden som statsmakterna önskar. Eventuella uppgiftsreduceringar bör även enligt civilförvaltningen medföra någon minskning av de administrativa resurserna.

Föredraganden

Statskontoret har utrett om patentverksamheten vid försvarets civilförvaltning administrativt kan knytas till annan myndighet i Stockholmsområdet. Därvid har statskontoret föreslagit att patentverksamheten tas över av en nämnd, statens patentnämnd, som knyts lill statens industriverk. Nämnden bör bl. a. ges möjlighet att bredda sin verksamhet gentemot civila myndigheter. Flertalet remissinstanser har i huvudsak inte något alt erinra mot förslagen. Statens industriverk avvisar dock förslaget att knyta pateniverk-samheten till industriverket eftersom patentfrågorna inte ligger i linje med industriverkets övriga uppgifter. Med hänsyn lill de synpunkter som har framförts av statens industriverk anser jag inte all den palentverksamhei som nu ligger på försvarets civilförvaltning bör föras över till industriverket. Jag anser i likhet med bl. a. överbefälhavaren att pateniverksamheten även i fortsättningen kan hänföras till civilförvaltningens ansvarsområde men lokaliseras till Stockholmsområdet i anslutning till någon av försvarets övriga myndigheter. Med hänsyn till dessa förhållanden bör de nuvarande två patentsektionerna föras samman lill en enhet som lyder direkt under generaldirektören, Pateniverksamheten bör ha samma inriktning som f n. men kan enligt min mening utvecklas till att omfatta hela statsförvaltningen i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 181

den takt som efterfrågan, tillgång till personal m. m. medger. Beträffande finansieringen bör gälla att avnämarmyndigheter utanför försvaret bär kostnaderna för de tjänster som tas i anspråk. Samarbetet med styrelsen för teknisk utveckling bör utökas i syfte att stödja uppfinnarna och bättre ta lill vara uppfinningar som inte utnyttjas av myndighet.

Försvarets civilförvaltning handlägger f n. ärenden rörande försvarets persontransporter, främst värnpliktsresor. Jag anser att denna verksamhet fr. o. m. budgetåret 1978/79 skall ombesörjas av försvarsstabens personalvårdsbyrå. De resurser som är avdelade för denna verksamhet hos civilförvaltningen förs därmed över till personalvårdsbyrån.

Försvarets civilförvaltning har räknat med att nästa budgetår införa central reglering av bl. a. resekostnadsersättningar. Införandel beräknas kunna ske i samma takt som avlöningsuiräkningen för civila myndigheter förs över till datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Civilförvaltningen har därför bedömt att resursbehovet är oförändrat trots alt uppgifterna i fråga om avlöningsuträkning minskar. Jag är inte beredd att nu la ställning till frågan om central reglering av resekostnadsersättningar m. m. och har därför minskat medlen med hänsyn till att avlöningsuträkningen delvis förs över till annan myndighet.

Jag kan i övrigt huvudsakligen godta vad försvarets civilförvaltning har anfört om verksamheten under programplaneperioden. Jag vill dock erinra om de personalminskningar inom försvarets gemensamma myndigheter som jag har förordat i prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för pateniverksamheten som jag har förordat,

2. till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 35 150 000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse leder försvarsmaktens hälso- och sjukvård och är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförvaltningen inom försvaret.

Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är organiserad på en centralplanering, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå, en materielbyrå, en specialmedicinsk och en administrativ sektion samt en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 182

farmacevtisk enhet. Inom styrelsen finns en medicinalkårexpedition. Denna lyder under generalläkaren i hans egenskap av chef för försvarets medicinal-kår.

Försvarets sjukvårdsstyrelse ligger sedan budgetåret 1975/76 i ämbetsbyggnaden Karolinen i Karistad.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Utbildning lill och av fast anställd personal och Utvecklingsarbete.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets sjukvårdsstyrelse bl. a. följande.

Verksamheten planeras och genomförs under programplaneperioden så att kraven på styrelsens tillsyns- och ledningsfunktion inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård tillgodoses. Verksamhetens inriktning kommer till stor del alt styras av ställningstaganden och eventuella följdutredningar beträffande försvarsmaktens krigssjukvård, tandvården och försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred. Arbetet med att fullfölja modemiseringen av krigsförbandens sjukvårdsutrustning enligt nya materiel planer skall fullföljas. Den interna översynen av styrelsens organisation samt genomförande av eventuella åtgärder till följd härav planeras till början av programplaneperioden. Försöken med sjukvårdsmateriel och läkemedel fortsätter främst i syfte att ta fram utrustning för krigssjukvårdens nya organisation. Delprogrammet inriktas i övrigt på översyn och utveckling av läromedel för sjukvårdstjänster mot bakgrund av Översynen av försvarsmaktens krigssjukvård, samt på områdena arbetsmiljö, fält- och livsmedelshygien på grund av ny lagstiftning.

Den av försvarets sjukvårdsstyrelse beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78"	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
17 700	19 202	19 385	19 593	19 804	20 013	97 997

Prisläge februari 1976.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

183

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1976/77       Utgift 17 982 631

1977/78       Anslag 17 700 000

1978/79       Förslag        19 010 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarels sjukvårdsstyrelse	Föredraganden
Försvarets    sjukvårds-
styrelse:  Allmän  led-
ning   och   förbands-
verksamhet	14 336	16 137	15 665	16 989	16814
Utbildning till och av
fast anställd personal	872	846	953	1 133	1 119
Utvecklingsarbete	878	1000	945	1218	1212
Kostnader	16 086	17 983	17 563	19 340	19 145
Avgår/tillkommer
Medgiven prisreglering	1660	-	-	-	-
Överplanering, reserver
m. m.	-	-	+   137	-138	-135
Medelsbehov	17 746	17983	17 700	19 202	19 010
Personal
Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ä 1978/79	ndring
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets sjukvårdsstyrelse	Föredraganden
Militär personal
Regemenisofficerare	8	7	8	of	of
Kompaniofficerare	2	2	2	-l'	of
Civilmilitär personal
Läkare, veterinärer,
tandläkare	14	10	12	of	of
Pensionerad militär per-
sonal i arvodestjänst
RegementsofTicerare	3	-	_	of	of
Kompaniofficerare	1	-	-	-1'	of
Civil personal
Handläggande personal	22	22	25	of	of
Övrig personal	60	49	43	of	-2
	110	90	90	of.	-2

' Avser tjänst som tillkommer på grund av pensionsåldershöjningen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 184

Budgetåret 1976/77

Försvarets sjukvårdsstyrelse anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/ 77 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. Utredningen om utformning och organisation av företagshälsovården inom försvarets förbandssjukvård (UFF) har överiämnats till regeringen. Slutrapport beträffande styrelsens del i överbefälhavarens översyn av försvarsmaktens krigssjukvård har sänts lill överbefälhavaren.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna följas. Delta innebär bl. a. all arbetet med genomförande av beslut till följd av förslaget angående försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred, översynen av försvarsmaktens krigssjukvård och den interna översynen av styrelsens uppgifter och organisation prioriteras.

Budgetåret 1978/79

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar försvarets sjukvårdsstyrelse på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 2 465 600 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

Kostnaderna för att genomföra omlokahseringen minskar med 80 600 kr. En tjänst i Fr 19 utgår ur organisationen enligt regeringens beslut, vilket innebär en kostnadsminskning med 174 400 kr.

C. Uppgiftsförändringar

Driften av informationssyslemel för hälso- och sjukdomsredovisning inom försvarsmakten (syslem HS) avbryts. Ett förenklat system som är anpassat till en ny förbandssjukvårdsorganisation kommer i stället att utvecklas. Förändringen innebär att kostnaderna kan minskas med 380 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 185

Försvarets skärmbildscentral utgår som organisatorisk enhet inom styrelsen. Kostnaderna minskar därmed med 450 000 kr.

Kostnaderna för utbildning ökar med 90 000 kr. med hänsyn till att ny röntgenmaleriel m. m. har tillförts krigsorganisationen.

Intensifierade försök och prov med sjukvårdsmateriel medför att kostnaderna ökar med 170000 kr.

Avdrag har gjorts för överplanering enligt överbefälhavarens direktiv med sammanlagt 194 000 kr.

Lönereserv har inplanerats enligt överbefälhavarens direktiv (-(-55 600 kr.)

D. Alternativ O

Alternativet innebär att anslaget minskar med 960 000 kr. Detta medför behov av en minskning av ca fem personer på handläggarnivån. Styrelsen bedömer emellertid att möjligheter f n. saknas för personalminskningar. Kostnader för läkemedelsförvaltningen måste dessutom minskas, varigenom kraven på läkemedelsberedskapen inte kan tillgodoses. Lediga kontorsmm inom Karolinen måste lämnas och kursverksamheten för medicinalkårens personal reduceras. Dessutom måste utvecklingsverksamheten skäras ned, vilket försämrar möjligheterna all utveckla sjukvårdsutmstning för krigsbruk.

Föredraganden

Försvarets sjukvårdsstyrelse har lämnat förslag om organisation av försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred. Jag avseratt senare återkomma i denna fråga. I avvaktan på dessa ställningstaganden kan jag i huvudsak godta vad försvarets sjukvårdsstyrelse har anfört om verksamheten under programplaneperioden. Jag vill dock erinra om de personalminskningar inom försvarels gemensamma myndigheter som jag har förordat i prop. 1977/ 78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m.

Jag är inte beredd att nu avsätta medel till ett nytt informationssystem för hälso- och sjukdomsredovisning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets sjuk\'årdsstyrelse för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 19 010 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 186

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för fortifikations- och byggnadsväsendet inom försvarsmakten. I förvaltningens uppgifter ingår också att för försvarsmaktens räkning svara för markfrågor. Fortifikationsförvaltningen skall i fred organisera byggnads- och reparationsberedskapen.

Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör. Verket är organiserat på åtta enheter, befästningsenheten, kasernenheten, drift- och fackenheten, forskningsenheten, markenheten, administrativa enheten, byggenhelen och enheten för central planering. 1 fortifikationsförvaltningen ingår även chefen för byggnads- och reparationsberedskapen samt byggnads-och reparationsberedskapens centralkontor. Sju byggnadskontor, ett i varje militärområde och ett inom Gollands militärkommando, lyder beträffande bl, a, byggledning och kontroll vid större ny-, till- och ombyggnadsarbeten under fortifikalionsförvaltningen.

Fortifikationsförvaltningen ligger f n. i Stockholm. Den kommer att omlokaliseras lill Eskilstuna år 1980.

Verksamheten under delprogrammet Fortifikationsförvaltningen budgeteras på två primämppdrag inom delprodukiionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Fortifikationsförvaltningen.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför forlifikationsförvaltningen bl. a. följande.

Anskaffningsverksamheten när det gäller byggnader påverkas av beslutade förändringar i fredsorganisationen. Nuvarande planer visar att den åriiga investeringsvolymen kommer att öka väsentligt under programplaneperioden. Genomförda utredningar och redan fattade beslut kan vidare komma att innebära att fortifikationsförvaltningen åläggs ytteriigare uppgifter vilka bedöms komma all kvarstå in på 1980-talet. Förvaltningens resurser kommer all koncentreras i första hand lill sådana arbetsuppgifter som direkt eller indirekt kan knytas till pågående eller förutsedda organisationsförändringar som syftar lill rationaliseringsvinster. För att ytterligare effektivisera verksamheten kommer arbetet med generalplaner och normer för byggnadsobjekl alt fortsätta. En av fortifikalionsförvaltningen på överbefälhavarens uppdrag gjord utredning om möjligheterna att uppnå besparingar och tidsvinster genom att i ökad utsträckning använda totalentreprenad vid byggande har visat all denna entreprenadform endast i undantagsfall är lämplig för kasernobjekl och helt olämplig vid utbyggnad av befästningar. Förvaltningen kommer därför även i fortsättningen att välja den entreprenadform som med

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

187

hänsyn till rådande förhållanden och projektens art m. m. är den mest rationella.

Verksamheten inom delproduktionsområdel Markanskaffning bedöms under programplaneperioden fä i stort sett oförändrad omfattning. Den under senare år konstaterade obenägenheten hos markägare och andra intressegrupper att medverka lill att mark avstås till försvaret väntas bestå. Detta innebär att planerade markanskaffningar också i fortsättningen blir svåra att genomföra och därför tids- och arbetskrävande. Uppföljningen av och medverkan i den fysiska riksplaneringen kräver en betydande arbetsinsats. Dessa arbetsuppgifter beräknas beslå under huvuddelen av programplaneperioden.

Inom delproduktionsområdena Anskaffning av befästningar m. m. och Iståndsättning av befästningar och kaserner m. m. beräknas den åriiga investerings- och underhållsvolymen bli ungefär oförändrad under programplaneperioden.

Fortifikationsförvaltningen avser alt under programplaneperioden hålla en beredskap för att medverka i konjunkturstimulerande åtgärder. 1 den utsträckning det är möjligt kommer verket all upprätthålla en investerings-reserv.

Verksamheten inom facket Fastighetsförvaltning kommer att påverkas av den av riksdagen beslutade omorganisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå. Fortifikationsförvaltningen har till regeringen lämnat in förslag till detaljorganisation. Den nya organisationen beräknas kunna genomföras med början under budgetåret 1977/78. Försök med periodisering av byggnadsunderhåll pågår och avses kunna tillämpas inom den nya organisationen. Avgörande för förvaltningsorganisationens storlek är förvaltningsuppgiftens omfattning, vilken i sin tur direkt beror på fastighetsbeståndets storiek. Detta bestånd har undan för undan ökat genom de åriiga investeringarna. Motsvarande avveckling av beståndet har inte skett. På uppdrag av överbefälhavaren studerar fortifikationsförvaltningen möjligheterna till besparingar genom att äldre byggnader och viss mark avvecklas i ökad utsträckning och i snabb takt. Åtgärder i energibesparande syfte har inletts och beräknas komma att fortsätta under programplaneperioden.

Fortifikationsförvaltningen räknar med att få svårigheter i sin verksamhet på gmnd av verkets omlokalisering till Eskilstuna. Effektiviteten bedöms komma att gå ned genom ökad personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal. Detta sker under en period när stora krav kommer att ställas på förvaltningen alt genom byggnadsåtgärder medverka lill att försvarsmakten snabbt kan tillgodogöra sig rationaliseringsvinster. Det är därför angeläget att verksamheten på allt sätt underiättas av de myndigheter som förvaltningen samarbetar med, främst förvaltningens uppdragsgivare.

Den av foriifikationsförvallningen beräknade utvecklingen av anslaget Fortifikationsförvaltningen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr,).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
56 350	64 264	68 992	71307	61218	61031	326 812

' Prisläge februari 1976.

F 3. Fortifikationsförvaltningen

1976/77        Utgift 64 045 834

1977/78        Anslag 56 350000

1978/79       Förslag 67 140 000

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

Primäruppdrag	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Fortifi-kations-förvalt-ningen	Föredraganden
Fortifikalionsför-
valtningen: Allmän ledning och förbandsverksamhet	46 664	62 710	54 659	62 048	64 924
Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.	2 365	2 365	2 180	3 160	3 160
Kostnader	49 029	65 075	56 839	65 208	68 084

-1029

A vgår/ tillkommer:

Ersättning från försvarets civilförvaltning, försvarets datacentral och försvarsområdesstaben vid Stockholms försvarsområde för lönekostnader m, m. vid gemensamt iniendenlkontor

Medgiven prisreglering

Överplanering, reserver

m, m.

Medelsbehov

-1029 + 16 500

64 500  64 046

-1 189  -1 199  -1 199

+700   +255   +255

56 350   64 264   67140

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 189

Personal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring
				1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Fonifi-kations-förvall-ningen	Föredraganden
Militär personal
Regemenisofficerare	19	20	20	+ 1	of
Kompaniofficerare	2	2	2	of	of
Pensionerad militär perso-
nal i arvodestjänst
Regemenisofficerare	3	3	1	of	of
Kompaniofficerare	1	1	1	of	of
Civil personal
Handläggande personal	398	418	445	- 3	+3
Övrig personal	822	796	765	- 8	-8
	1245	1240	1234	-10	-5

Budgetåret 1976/77

Fortifikalionsförvaltningen anmäler i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att antalet anställda har minskat planenligt trots all viss nyanställning har skett till följd av den ökade byggnadsverksamheten. Flera tjänstemän har slutat sin anställning på grund av förvaltningens förestående omlokalisering. Detta har försvårat verksamheten. Förberedelserna för omlokahseringen har fortsatt. En särskild arbetsenhet har bildats för planering och samordning av förberedelsearbetet. Överenskommelse har träffats med Eskilstuna kommun om anskaffning av bostäder m. m. för den personal som flyttar med vid omlokahseringen. Projekteringsarbetet för den nya förvaltningsbyggnaden har fortgått planenligt.

Inom byggnads- och reparationsberedskapen har planläggningsarbetet fortskridit i stort sett normalt. En viss eftersläpning, beroende på otillräcklig ledningsorganisation, förekommer dock. Den minskade tillgången på vissa slag av arbetsmaskiner inom organisationen har förvaltningen sökt avhjälpa dels genom köp, dels genom avtal med byggnadsföretag om att hålla maskiner i beredskap.

Anskaffningen av mark har inte kunnat genomföras i planerad omfattning på gmnd av bristande personella resurser saml svårigheter att träffa frivilliga uppgörelser med markägarna. Anskaffningsverksamheten i övrigt har liksom

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 190

iståndsätlningsverksamheten och forskningsverksamheten i huvudsak kunnat genomföras enligt planerna. Verksamheten inom facket Fastighetsförvaltning har genomförts i planerad omfattning.

Budgetåret 1977/78

Fortifikationsförvaltningen har i samråd med ett flertal myndigheter utarbetat och för regeringen redovisat förslag till delaljorganisation för den av statsmakterna beslutade ändrade organisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå. Förändringama beräknas nu bli genomförda med början i slutet av budgetåret 1977/78. Arbetet med att förbereda organisationsförändringarna kommer att innebära en väsentlig arbetsbelastning under budgetåret.

Arbetet med att förbereda verkets omlokalisering till Eskilstuna fortsätter planenligt. Förhandlingarna om förvärv av tomt för en ny ämbetsbyggnad kommer alt slutföras. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas under våren 1978.

Några förändringar i fortifikationsförvaltningens verksamhet i övrigt fömtses inte. Vissa svårigheter att fullgöra ålagda uppgifter kan dock väntas på grund av omfattningen av de anskaffningsobjekt som hänger samman med beslutade förändringar i försvarsmaktens organisation.

Budgetåret 1978/79

Fortifikalionsförvaltningen

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar fortifikationsförvaltningen på följande sätt,

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 6 975 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

1, Kostnaderna för att förbereda omlokahseringen till Eskilstuna beräknas
öka (+ 81 000 kr.),

2. Under budgetåret beräknas uppkomma kostnader som hänger samman
med genomförandet av omlokaliseringen (-(-234 000 kr.),

C. Uppgiftsförändringar

1. Hyreskostnaderna för ämbetsbyggnaden ökar på grund av ökat lokalin-nehav (-1- 35 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

191

2. Kostnaderna för extra personal för fortifikatorisk krigsplanläggning vid
regionala och lokala myndigheter beräknas minska (- 150 000 kr.).

3, En tjänst för regementsofficer avsedd för ställföreträdande utbildnings-
och driftvärnschef föreslås bli inrättad (+ 98 000 kr,).

4. Ersättningen från andra myndigheter för lönekostnaderna på intendent-
kontoret ökar (- 10 000 kr,),

5, Anskaffningen av materiel för byggnads- och reparationsberedskapen
ökar {+ 650 000 kr.).

D, Alternativ O

Alternativet innebär att anslaget minskar med 3,2 milj. kr. Detta skulle innebära en personalminskning med ytterligare ca 32 anställda. Med hänsyn till anskaffningsverksamhetens omfattning och alt fastighetsbeståndet fortlöpande ökar kan fortifikationsförvaltningen inte se någon möjlighet att minskaorganisationen. En sådan minskning skulle medföra kapitalförstöring och att säkerhets-, skydds- och miljökrav måste eftersättas.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten under programplaneperioden. Jag vill dock erinra om de personalminskningar inom försvarets gemensamma myndigheter som jag har förordat i prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m,

Fortifikalionsförvaltningen har lagt fram förslag till detaljorganisation för den beslutade nya organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå. Förslaget bereds f n. inom regeringskansliet. Jag räknar med att organisationsändringarna skall kunna genomföras under nästa budgetår. För de regionala byggnadsorganen harjag räknat med en förstärkning av den administrativa ledningsfunktionen. Varje byggnadskontor bör tillföras en tjänst.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid inte beräknat några medel för en tjänst för regementsofficer, avsedd för ställföreträdande utbildnings- och driftvärnschef

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forii/ikaiions/Öiyaliningen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 67 140 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 192

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk är central förvaltningsmyndighet för materielför-valtningen inom försvarsmakten utom i fråga om sjukvårdsmateriel och fortifikatorisk materiel. Materielverket svarar vidare för anskaffning av vissa förnödenheter till myndigheter utanför försvarsmakten.

Materielverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verksamheten är organiserad på en enhet för central planering och fem huvudavdelningar, nämligen huvudavdelningarna för armémateriel, marin-materiel och flygmateriel, huvudavdelningen i Karistad saml huvudavdelningen för administration.

Den centrala planeringen och huvudavdelningarna för armémateriel, marinmateriel, flygmateriel och administration ligger i huvudsak i förvaltningsbyggnaden Tre vapen i Stockholm medan huvudavdelningen i Karlstad är lokaliserad till förvallningsbyggnaden Karolinen i Karistad. Andra delar av materielverket ligger i bl. a. Linköping, Arboga, Karisborg och Vidsel.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets materielverk bl. a. följande.

Materielverket har granskal de programplaner som har upprättats för perioden 1978/79-1982/83 avseende huvudproduktionsområdena Materielanskaffning och Forskning och utveckling inom huvudprogrammen Arméförband, Marinförband och Flygvapenförband samt delprogrammet Krigsorganisation för vissa staber m. m. Verket har därvid funnit att det bestånd av krigs- och fredsmateriel som verket skall anskaffa och underhålla inte förändras nämnvärt. Inte heller genomgår huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet inom de nyssnämnda huvudprogrammen och delprogrammet Försvarets materielverk några större förändringar. Materielverkets arbetsuppgifter blir alltså i stort sett oförändrade under den kommande femårsperioden.

Den av överbefälhavaren angivna ekonomiska planeringsramen för delprogrammet Försvarets materielverk innebär tillsammans med kravet på en ekonomisk reserv för lönekostnadernas utveckling en ekonomisk planeringsnivå som är lägre än motsvarande nivå i programplanen för budgetåren 1977/78-1981/82. Den angivna ekonomiska ramen kan innebära att materielverket behöver minskas med 140 anställda utöver den minskning på 120 anställda som angavs i föregående programplan.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 193

I föregående års programplan anmälde materielverket alt verkets uppgifter och resurser inte var avstämda mot varandra och att en anpassning till den då angivna ramen innebar att försvarets resurser inte skulle komma att utnyttjas på bästa möjliga sätt. Vid samma tillfälle bedömde verket konsekvenserna av den bristande balansen mellan uppgifter och resurser. Med de resurser som överbefälhavaren nu anger förstärks den bristande balansen ytterligare. Materielverket har funnit att verket inte kan genomföra produktionen tillfredsställande eller ta det förvaltningsmässiga ansvaret inom ett antal områden med de ekonomiska resurser som överbefälhavaren har angivit för delprogrammet. Genom den osäkerhet som uppstår under verksamhetens genomförande har materielverket planerat att utnyttja de givna resurserna på bästa sätt genom en högre överplanering än den som överbefälhavaren har anvisat samtidigt som den ekonomiska reserven för lönekostnadernas utveckling har planerats in med verksamhet. Fr o. m. budgetåret 1979/80 kommer den största delen av överplaneringen att bestå av kraftigt ökade kostnader för systemdrift som inte ryms inom angiven planeringsram.

Försvarels materielverk har program- och produktionsansvar för delprogrammet Försvarets materielverk samt produktionsansvar för materielanskaffning och för forskning och utveckling. Verket har vidare fackansvar för materielunderhåll, förrådsverksamhet, verkstadsdrift och förplägnad. Mot bakgrund av dessa ansvarsförhållanden och regeringens riktlinjer har försvarets materielverk följande grundsyn på inriktningen och utvecklingen av delprogrammet.

Materielanskaffning saml forskning och utveckling omfattar etl stort antal produkter från allmänna förbrukningsvaror lill unika, tekniskt högt utvecklade materielsystem. Detta ger verksamheten en spännvidd över flertalet teknikområden. Verksamheten innebär framför allt all följa upp den militärtekniska utvecklingen och att utarbeta tekniskt underiag av sådan beskaffenhet att det kan läggas lill grund för att beställa utveckling och tillverkning vid industrin. I verksamheten ingår dessutom att specificera materiel samt ail granska och ta ställning till offerter från tillfrågade industriföretag. Härutöver ingår det som ett viktigt inslag att ta fram idéer till tekniska lösningar att användas i perspektiv- och systemplanearbetel.

Inom ramen för programansvarel skall huvudmålet vara att avpassa och disponera resurserna så att de samlade kostnaderna för försvarets materiel blir så låga som möjligt under materielens livslängd (lotaloplimeringsprincipen). Den viktigaste resursen är därvid personalen.

En grundläggande förutsättning för att totaloptimeringsprincipen skall kunna tillämpas är att rimliga relationer råder mellan materielverkels uppgifter och de tilldelade resurserna för att lösa dessa.

Med hänsyn till att funktionerna Uppföljning av teknisk utveckling. Anskaffning och Materielunderhåll har central betydelse för att försvaret skall kunna förses med erforderiig materiel måste kompetensen säkerställas

13 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 194

inom främst dessa funktioner. Resurserna för anskaffning och materielunderhåll skall därvid anpassas till den produktionsomfatlning och inriktning som följer av anvisningar från försvarsgrenscheferna. Därutöver skall avsättas de minsta resurser som behövs för att ge godtagbar service och lämna ett godtagbart planeringsunderiag för funktionerna Försvarets materielverks drift och utveckling samt Allmän ledning och planering. Denna prioritering har bedömts nödvändig trots de nackdelar det medför för elTektiviteten på regional och lokal nivå och för verkets övriga externa och interna verksamhet.

De uppgifter som materielverket har under programplaneperioden måste lösas med i huvudsak den personal som nu är anställd. Vid den mycket begränsade nyrekrytering som blir möjlig inom de minskade ramarna skall särskilt beaktas att kvalificerad personal anställs inom de viktigaste nya områden där verket helt saknar kompelens och inte har möjlighet att omfördela befintlig personal.

Inom områden där verkels resurser inte räcker till måste uppgifterna lösas genom att utnyttja externa resurser. Avvägningen mellan interna och externa resurser skall under verkets fortsatta utveckling syfta till att på bästa möjliga sätt upprätthålla förmågan att följa och leda försvarets tekniska utveckling dels genom medverkan i försvarets studieverksamhet, dels genom en kompetent ledning av anskaffning och fackverksamhet.

Som ett led i strävan att uppnå det angivna huvudmålet för delprogrammet Försvarets materielverk skall verket vid materielanskaffningen noga analysera och redovisa totalkostnader för materielobjekts hela livslängd, särskilt med beaktande av personalkostnaderna, samla utvecklingsinsatser inom landet till materielslag där vi förutsätts behöva egen utvecklings- och produktionskapacitet eller kan nå väsentliga effektökningar/kostnadsminskningar, utnyttja industrins innovationsförmåga, samarbeta med utlandet i de fall då detta bidrar lill alt sänka materielkostnaderna utan att åstadkomma politiska bindningar samt bevaka och beakta de ökade krav som ställs på arbetar- och miljöskydd.

Den verksamhet som verket har all svara för som fackmyndighet riktar sig huvudsakligen mot huvudproduktionsområdel Ledning och förbandsverksamhet under huvudprogrammen Arméförband, Marinförband och Flygvapenförband saml delprogrammet Militärområdesstaber m. m. Syftet med fackverksamhelen är alt söka påverka försvarsmakten all bedriva verksamheten så rationellt som möjligt inom ramen för den samlade produktionen. Inom ramen för fackfunktionerna skall arbetet inriktas främst på att färdigställa och driftsätta informationssystemen för reservdelsförsörjning, förnödenhetsredovisning och materieluppföljning, ta fram planer för facken materielunderhåll, förrådsverksamhet och verkstadsdrift, medverka lill att begränsa   kostnaderna   inom   huvudproduktionsområdet   Ledning   och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 195

förbandsverksamhet under huvudprogrammen Arméförband, Marinförband och Flygvapenförband saml utveckla de förvaltnings- och skyddsföreskrifter som är gemensamma för försvarsmakten.

Verket skall fortlöpande följa upp möjligheterna alt effektivt anpassa och utnyttja sina resurser mot bakgrund av de uppgifter som verket har och kan komma att ställas inför Syftet med detta arbete skall vara att i samarbete med överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna åstadkomma ett rimligt förhållande mellan verkets framtida uppgifter och tilldelad personal.

Verkets organisation skall anpassas till försvarets freds- och krigsorganisatoriska utveckling.

Ledningssystemet skall utvecklas för att möjliggöra en effektivare avvägning av verkels resurser inom ramen för totaloptimeringsprincipen. Vidare skall möjligheterna att ytteriigare samordna verksamheten för att öka effektiviteten i verkets arbete studeras.

Verkets krigsorganisation skall anpassas till överbefälhavarens utredning om ledning av underhållstjänsten i krig.

Utbildningsverksamheten skall tillgodose främst behovet av omskolning och fortbildning till följd av verkets omlokalisering och personalminskningen vid verket. På lång sikt inriktas utbildningsverksamheten på 14 400 utbildningsdagar för år. Härutöver skall behoven av utbildning för den nya krigsorganisationen och för lagen om medbestämmande i arbetslivet tillgodoses.

Den av materielverket beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets materielverk framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
381 400	419 640	411 700	409 720	405 410	409 310	2 055 780

Prisläge februari 1976,

F 4. Försvarets materielverk

1976/77        Utgift 387 262 330

1977/78        Anslag 381400 000

1978/79        Förslag        431300000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

196

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets Föredra-materiel-    ganden verk
Försvarets materielverk: Allmän ledning och förbandsverksamhet Kostnader	332 836 332 836	387 513 387 513	376 766 376 766	427 685     436 950 427 685      436 950

-35

A vgår/tillkommer:

Intäkter av statens transportkontors verksamhet

Intäkter av administration av ackordhästorganisa-tionen

Medgiven prisreglering

Överplanering, reserver m. m.

Medelsbehov

-216

-35 +54 460

387 260     387 262

-1

-35

+4 670 381400

-35

-7 030 420 620

-35

-5 615 431300

Personal
Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarets Föredra-materiel-    ganden verk

Militär personal

Regemenisofficerare

Kompaniofficerare

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare och veterinärer Övrig personal

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regemenisofficerare

Civil personat Handläggande personal Övrig personal

161 22

117 4 2

} 3 406

3 714

155 20

101 1

5

3 436 3 719

155 20

101 1 5

3 547 3 830

S-30

-30

-35

-35

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 197

Budgetåret 1976/77

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning all den verksamhet som var planerad för budgetåret 1976/77 i allt väsentligt har genomförts. Minskningen av personal har dock inneburit en ökad belastning på den kvarvarande personalen samtidigt som materielverket har tvingats prioritera bland ålagda arbetsuppgifter. Kravet på rationalitet i verksamheten har därför ofta inte kunnat uppfyllas.

Materielanskaffningen samt forsknings- och utvecklingsverksamheten har genomförts i huvudsak enligt de föreskrifter som har meddelats under anslagen fördetta ändamål. Bredden i materielsortimentet har varit i stort sett densamma som tidigare år samtidigt som kraven på studieunderiag för val mellan olika materielslag och materielsystem har ställts högre. Minskade resurser för anskaffning av materiel har medfört alt beställningar senarelagts och leveransbetalningar förskjutits. Detta har inneburit ökade kostnader för materielen och ekonomiska svårigheter för materielverkets leverantörer.

Inom fackverksamheten har verksamheten i huvudsak genomförts enligt uppställda mål. Verksamhetens omfattning har dock inneburit att konsulter har anlitats. För fackverksamheten har provisoriska fackplaner utarbetats. Planema utgör underiag för produktions- och fackmyndighetens regionala och lokala ledning av fack verksamheten. Fackredovisningarna har ändrats så att verksamheten regionalt och lokalt kan följas upp bättre. En beskrivning av facket Materielunderhåll har tagits fram. Beskrivningen omfattar materiel-underhållets avgränsning, ansvar, befogenheter, uppgifter och arbetsformer gentemot facken Förrådsverksamhet och Verkstadsdrift.

Inom viktigare teknikområden har besvärande personalvakanser förekommit. Problemen med datamaskinen Saab D 23 har ytteriigare försvårat verksamheten. Detta gäller främst för utvecklingen av syslem för materieluppföljning för flygburen materiel.

Omlokaliseringen av delar av materielverket till Karistad har slutförts enligt planerna. I samband med omlokaliseringen uppstod en omfattande personalomsättning. Att återbesätta de uppkomna vakanserna har lyckats väl. 1 egenskap av värdmyndighet för förvaltningsbyggnaden Karolinen i Karlstad har materielverket medverkat i förberedelserna för genomförande av omlokaliseringen, etapp 2, som skall vara genomförd sommaren 1978.

1 förberedelserna för omlokalisering lill Linköping har materielverket till regeringen inlämnat ett reviderat förslag lill arbetsuppgifter och organisation för leleprovningsenheien.

Den bristande balansen mellan ålagda arbetsuppgifter och tilldelade resurser kvarstår. Genomförd minskning av personal har inneburit en ökad belastning på de anställda.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försv.wsdepartementet 198

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och i regleringsbrevet för budgetåret 1977/78 bedöms inte till alla delar kunna fullföljas.

1 egenskap av värdmyndighet för förvaltningsbyggnaden Karolinen i Karlstad kommer materielverket alt förbereda vissa myndigheters omlokalisering till Karlstad.

En teleprovningsenhet kommer att organiseras inom huvudavdelningen för flygmateriel den 1 januari 1978.

Budgetåret 1978/79

Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar försvarets materielverk på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 44 218 000 kr.

B.   Förändringar enligt regeringens beslut

1. Enligt regeringens beslut den 26 juni 1975 skall den centrala förrådsledningen vid försvarets sjukvårdsstyrelse och forlifikationsförvaltningen överföras till materielverket. (4-290 000 kr.).

2. 1 skrivelse till regeringen i april 1977 har materielverket lämnat förslag till organisation m. m. av en teleprovningsenhet vid huvudavdelningen för flygmateriel. Teleprovningsenheten innebär en samorganisalion av viss provningsverksamhet vid materielverket och försvarets teletekniska laboratorium (FTL). För verksamheten har materielverket beräknat 51 tjänster av vilka 48 tjänster har placerats vid teleprovningsenheten. Materielverket föreslår att kostnaderna för dessa 48 tjänster skall belasta anslag inom huvudprogrammen Arméförband, Marinförband och Flygvapenförband. De tre återstående tjänsterna förstandardiseringsverksamhel skall ingå i nonma-lieavdelningen inom huvudavdelningen för administration. För dessa tre tjänster erfordras 350 000 kr. som inte inryms under anslaget F 4. Försvarets materielverk.

3. Förberedelser för att omlokalisera delar av materielverket och vissa andra myndigheter till Linköping och Karistad har under budgetåret 1977/78 budgeterats till 180 000 kr. För budgetåret 1978/79 har kostnaderna beräknats till 25 000 kr, inom och 40 000 kr, utom materielverkets anslagsram. (-155 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 199

4, För all genomföra omlokalisering till Karlstad har under budgetåret 1977/78 budgeterats 3 660 000 kr. (engångsulgift). För att genomföra omlokalisering lill Karistad under budgetåret 1978/79 beräknas utanför materielverkets ram 150 000 kr. för omstationering av personal samt för andra myndigheter än materielverket, 3 950 000 kr. för inredning och utrustning för speciella och gemensamma lokaler och 1 149 000 kr. för teletekniska anläggningar.

För att genomföra omlokalisering till Linköping under budgetåret 1978/79 beräknas utanför materielverkets anslagsram 1,1 milj. kr. för telefonväxel och snabbtelefon, 300 000 kr. för inventarier i kontorsrum, 5 milj. kr. för speciell utrustning och installation i laboraiorielokaler samt 600 000 kr. för inredning och utrustning i gemensamma lokaler.

C. Uppgiftsförändringar

1. Enligt överbefälhavarens planerings- och budgetdirektiv innebär givna planeringsramar en fortsatt personalminskning vid materielverket. För budgetåret 1978/79 beräknas den motsvara 3,5 milj. kr. (-3 500 000 kr.),

2. För tillkommande arbetsuppgifter föranledda av lagen om medbestämmande i arbetslivet har materielverket utanför anslagsramen begärt 200000 kr. för två tjänster.

3. För administration av försvarets datamaskinbaserade informationssystem har materielverket utanför anslagsramarna begärt 390 000 kr. för tre tjänster,

4. I regeringens proposition 1976/77:155 har föreslagits att riksdagen bemyndigar regeringen att bl, a. träffa avtal med berörda sjukvårdshuvudmän om ändrat huvudmannaskap fr. o. m. den 1 januari 1978 för tretton av de femton tvätterier som nu drivs av förenade fabriksverken (FFV), Materielverket avser att till regeringen inkomma med särskild framställning med anledning av försvarets framtida försörjning av tvätt.

5. Genom beslut i december 1976 har regeringen givit materielverket i uppdrag att i samråd med chefen för flygvapnet se över organisationen i Vidsel och Karisborg. 1 avvaktan på regeringens beslut har materielverket inte avsatt något belopp för budgetåret 1978/79.

6. Materielverket utför provning av ammunition för civila beställare. Intäkterna för denna verksamhet tillfaller anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning. Materielverket anser det vara angeläget att ersättning för de utförda tjänsterna tillförs anslaget F4. Försvarets materielverk,

7. Omlokaliseringen till Karlstad och Linköping skapar behov av intern utbildning, vilket innebär en kostnadsökning med 50 000 kr. Kurser i personalsamverkan kommer att omfatta ca 3 600 utbildningsdagar under programplaneperioden. För budgetåret 1978/79 ökar detta kostnaderna med 40 000 kr. För att behålla kompetensen hos den tekniska personalen inom

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

200

områdena opironik, digitalteknik och datorteknik krävs ökade utbildningsinsatser, vilket ökar kostnaderna med 100 000 kr. Statens avtalsverk och de fackliga huvudorganisationerna har träffat avtal om utbildning avseende arbelsrättsreformen. För detta erfordras 30 000 kr, (-1-220 000 kr.).

8. 1 avvaktan på överbefälhavarens översyn av bevakningstjänsten i fred kan den av materielverket under budgetåret 1978/79 tidigare tänkta besparingen inte genomföras (-(-300 000 kr),

9. För drift och underhåll av administrativa dalasystem inom bl.a. materieluppföljnings- och förnödenhelsområdet ökar kostnaderna under budgetåret 1978/79 med 5 milj. kr. Verksamheten med terminaler ökar kostnaderna med 2,8 milj. kr. För budgetåret 1977/78 har för konvertering av system budgeterats en engångskostnad av 300 000 kr. (4-7,5 milj. kr.).

10. För rationalisering inom verksamheten med reprografi behöver en kopieringsmaskin anskaffas för 165000 kr. (engångskostnad) samt externa tjänster anlitas för 80 000 kr. (4-245 000 kr.).

11. Kostnaderna för tryckning av ej materielbundna publikationer beräknas minska. (-58 000 kr.).

12. Sjukvårdskostnaderna beräknas minska med 30 000 kr. på grund av minskningen av antalet anställda,

13. Kostnaderna för flyttningsersätlningar och anståndstraklamenten minskar med 50 000 kr.

14. En återkommande konferens för köksföreståndare som genomförs under budgetåret 1977/78 kommer inte att genomföras budgetåret 1978/79. (-50 000 kr.).

D. Alternativ O

Ett anslag för budgetåret 1978/79 beräknat enligt O-alternativet skulle innebära ca 401,5 milj. kr. Detta innebären anslagsminskning i förhållande till materielverkets anslagsframställning med 19,1 milj. kr. Minskningen måste till helt övervägande del drabba personalkostnaderna. För att påverka medelsbehovet för budgetåret 1978/79skulle behövas en personalminskning under budgetåret 1977/78 av ca 200 anställda utöver den minskning med 80 anställda som redan är planerad. De naturliga avgångarna uppgår till ca 230 anställda för år. Vissa vakanser måste fyllas. Med den statliga personalpolitik som nu gäller är en minskning i denna storleksordning enligt materielverkets uppfattning inte möjlig.

Föredraganden

Försvarets materielverk anser alt verkets kompetens måste säkerställas under programplaneperioden inom funktionerna uppföljning av den tekniska utvecklingen, materielanskaffning och materielunderhåll. Resurserna för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 201

övriga funktioner skall enligt materielverket minskas så mycket som möjligt. Jag kan godta materielverkets grundsyn på fördelningen av tillgängliga resurser.

Materielverket anser vidare alt verkets uppgifter under de kommande budgetåren i huvudsak måste lösas med den personal som nu är anställd. Vid den mycket begränsade nyrekrytering som blir möjlig inom de ramar som överbefälhavaren har angett skall enligt materielverket beaktas all personal anställs inom nya viktiga områden där verket saknar eller har otillräcklig kompetens och inte har möjlighet att omfördela befintlig personal. Inom områden där resursema inte räcker till måste uppgifterna enligt materielverket lösas genom att utnyttja externa resurser. Föregen del anser jag att den tillkommande personalminskning som följer av anslagstilldelningen för budgetåret 1977/78 (prop, 1976/77:100 bil. 7, FöU 1976/77:9, rskr 1976/ 77;154)ochprop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m.skall fullföljas. Liksom övriga försvarsmyndigheter kommer materielverket därvid att fö arbeta med vissa vakanser. Detta är enligt min mening nödvändigt som ett led i ansträngningarna att minska försvarets personalkostnader. Utnyttjandet av externa resurser ilr inte heller öka så att besparingarna på personalsidan förioras.

Riksdagen (prop. 1976/77:155, NU 1977/78:11, rskr 1977/78:38) har beslutat om ändrat huvudmannaskap för vissa av de ivällerier som drivs av förenade fabriksverken samt bemyndigat regeringen att träffa avtal med var och en av de landstingskommuner som skall överta huvudmannaskapet förde olika tvätterierna. Försvarets materielverk har i november 1977 anmält sin avsikt all den 1 juli 1978 organisera en enhet för ledning och samordning av försvarets tvättverksamhet och begärt medel för fem nya tjänster för ändamålet. Frågan om materielverkets behov av personal för att leda och samordna försvarets ivättverksamhet bereds f n. Del ankommer på regeringen att besluta i detta ärende.

Riksdagen (prop. 1976/77:100 bil. 7, FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) har bemyndigat regeringen att medge att fr. o. m, budgetåret 1977/78 förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret fortlöpande får beställas så att vid varje tillfälle en kostnadsram av 600 milj. kr. inte överskrids. Enligt försvarets materielverk bör beloppet för budgetåret 1978/ 79 höjas till 650 milj. kr. beräknat enligt prisläget i februari 1979. Jag tillstyrker materielverkets förslag. Liksom tidigare bör det fä ankomma på regeringen att bestämma i vilken mån bemyndigandet behöver ställas till materielverkets förfogande.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår följande engångsbelopp, nämligen 165 000 kr, för anskaffning av en kopieringsmaskin (C 10), 40 000 kr. resp. 25 000 kr. för att förbereda omlokaliseringen till Karistad resp, Linköping (B 3), 150000 kr. resp. 165 000 kr. för att genomföra omlokaliseringen till Karistad resp. Linköping (B 4), 2 535 000 kr. för att inreda och utrusta tillkommande del av förvaltningsbyggnaden i Karistad (B 4) och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 202

2 650 000 kr. till lokalerna i Linköping för inventarier i kontorsrum, speciell utrustning och installation i laboratorielokaler samt inredning och utrustning i gemensamma lokaler (B 4). Jag räknar med att kostnaderna för teleteknisk utrustning lill de tillkommande lokalerna i Karistad och Linköping skall bestridas från anslag under åttonde huvudtiteln.

1 min medelsberäkning ingår vidare medel för bl. a. den centrala förrådsledningen (B I), en förstärkning av standardiseringsverksamheten (B 2) och för administrativa dalasystem (C 9). Vad gäller teleprovningsenheten biträder jag materielverkets förslag att kostnaderna för överförda tjänster skall belasta anslag inom huvudprogrammen Arméförband, Marinförband och Flygvapenförband.

Materielverket har utfört en översyn av den nuvarande organisationen vid roboiförsöksplatserna i Norrland och Karlsborg. I nuvarande organisation fullgörs vissa uppgifter av personal vid Swedair Aktiebolag. Materielverket föreslår att detta förhållande skall upphöra den 1 juli 1978 och att tjänster för motsvarande uppgifter skall inrättas inom materielverket. Jag kan i huvudsak godta den organisationsutformning som materielverket har föreslagit (C 5).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1978/79 förnödenheter för fredsutbildningen för beställas så alt vid varje tillfälle en kostnadsram av 650 000 000 kr. inte överskrids,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som kan behövas med anledning av översynen vid försvarets materielverks robotförsöksplatser i Norrland och Karlsborg,

3. till Försvarets materielverk för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 431 300 000 kr.

Gemensam försvarsforskning

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar forskning för totalförsvarsändamål främst inom de naturvetenskapliga, tekniskl-veien-skapliga, beteendevetenskapliga och medicinska forskningsgrenarna. Försvarets forskningsanstalt är programansvarig myndighet för delprogrammet och har också produklionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Anstalten leder den tillämpade psykologiska verksamheten hos de myndigheter som hör till försvarsdepartementet. Fortifikationsförvaltningen har produklionsansvarel för den fortifikaloriska forskningen och försvarets materielverk har motsvarande ansvar för övrig försvarsteknisk forskning.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för forskningsanstalten är en generaldirektör. Verksamheten är organiserad på etl centralt kansli för planering och administration och fem huvudavdelningar. Huvudavdelning 1 svarar för forskning avseende planeringsmetodik m. m, och för samordning av forskningsanstaltens medverkan i studier och utredningar

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 203

inom totalförsvaret. Forskningen avser vid huvudavdelning 2 huvudsakligen konventionella vapensystem och vissa frågor rörande skyddet mot kärnvapen, vid huvudavdelning 3 system och metoder för teknisk informationsbehandling, vid huvudavdelning 4 skydd mot A-, B- och C-stridsmedel och vid huvudavdelning 5 människans betingelser i totalförsvaret.

Forskningsanstalten, utom den del av huvudavdelning 5 som har omlo-kaliserats till Karistad, ligger i Stockholmsområdet. Huvudavdelning 3 beräknas bli omlokaliserad till Linköping under sommaren 1978 och huvudavdelning 4 till Umeå under sommaren 1979. De delar av anstalten som därefter ligger kvar i Stockholmsområdet förläggs till södra delen av området, i första hand inom Botkyrka kommun samt i Grindsjön.

Den forskningsverksamhet som bedrivs inom forskningsanstalten är indelad i ett antal programelement (forskningsprogram), nämligen A-skyddsteknik, B-skyddsteknik och C-skyddsleknik, ammunitions- och vapenteknik, informationsteknik, fordons- och farkoslteknik, människamiljö samt övergripande studier och utredningar.

Verksamheten under delprogrammet Gemensam försvarsforskning budgeteras på sex primäruppdrag inom delproduktionsområdena Tillämpad forskning och Grundforskning,

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anVör försvarets forskningsanstalt bl. a. följande.

Forskningsanstalten anser att den ram som harangetts för delprogrammet Gemensam försvarsforskning innebären fortsatt ambitionssänkning. Det är inte längre lönsamt alt genomföra reduceringar proportionellt i alla forskningsprogram. Verksamheten måste koncentreras till det som är mest centralt, varför det i vissa fall är nödvändigt alt låta hela kompetensområden utgå. Omstruktureringen av verksamheten bör ske mot bakgrund av önskvärt forskningsprogram på lång sikt, vilket i sin lur är beroende av förväntad anslagsram. För alt behålla effektiviteten i verksamheten bör insvängningen lill den önskvärda programstrukturen ske så snabbi som möjligt.

Under budgetåret 1975/76 gjorde forskningsanstalten tillsammans med avnämarna en fullständig översyn av forskningsprogrammen. Utgångspunkten i den avvägning som gjordes i nivå A var alt kompetensen inom de mest prioriterade programmen - ammunitions- och vapenteknik, informationsteknik, människa-miljö samt övergripande studier och utredningar -så långt möjligt måste hållas uppe. Inom de andra något lägre prioriterade forskningsprogrammen beskars verksamheten under perioden så hårt som gällande förutsättningar medgav. Som följd härav värdet i nivå B nödvändigt att ta ut hela reduktionen från nivå A som förändringar i de mest prioriterade

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 204

programmen. Denna avvägning i nivå B i föregående års programplan ligger i allt väsentligt fast för perioden 1978/79-1982/83.

Enligt säkerhetspolitiska bedömningar kommer de konventionella vapnen att behålla sin dominerande betydelse. Spanings-, informations- och sambandssystem liksom olika typer av motmedel mot sådana syslem fårstor betydelse. Det är också viktigt att bidra till annorlunda lösningar, flexibel taktik och en svensk försvarsprofil. Förändringar i vår försvarsindustris förmåga att utveckla flyg- och rotobsystem kan medföra särskilda krav på försvarsforskningen.

Forskningsanstaltens baskunnande om A-, B- och C-slridsmedel behövs för att statsmakterna skall kunna bidra till internationella överenskommelser och ta internationella initiativ i syfte all begränsa riskerna för användning av dessa stridsmedel och risken för spridning av kärnvapen. Kunskap om utveckling av teknik och doktriner för A-, B- och C-krigföring är viktig för statsmakternas ställningstaganden i försvars- och säkerhetspolitiska frågor.

Förståelsen för människans roll i försvaret måste återspeglas i alla program. Inom forskningsanstalten finns nu etl samlat ansvar för totalförsvarets forskning inom områdena bioteknologi, beteendevetenskap och medicin. Under de närmaste åren bör totalförsvarets behov av forskning kring människan klarläggas och försvarels egen och annan kompetens inom landet beskrivas. Målet är i första hand alt klariägga lill vilka områden försvarets egen forskning om människans roll bör koncentreras och var kompetensen bör fördjupas eller breddas.

Forskningsanstaltens verksamhetsinriktning måste ges sådan attraktionskraft att det blir möjligt att behålla, vidareutveckla och nyrekrytera kvalificerad personal. Det är viktigt såväl i det interna arbetet som i kontakterna med avnämarna att försvarsforskningens verksamhetsfält inte ger intryck av ailmän stagnation. De kompetenser eller områden som skall minska eller avvecklas måste därför successivt definieras och avgränsas.

Forskningsanstalten har också ett särskilt ansvar för att utveckla studie-metoder. Målet är därvid att bidra till all höja kvaliteten på försvarets lednings- och beslutsprocess. Totalförsvarsproblem utanför försvarsmakten skall uppmärksammas och gemensam behandling av problemen främjas.

Engagemang inom civila samhällssektorer kan bidra till att försvarsforskningen upprätthåller kunskaper som försvaret inte kan bekosta enbart med egna anslag. För programplaneperioden har anstalten en medveten strävan att utveckla och vidga den uppdragsforskning som kan erhållas från civila sektorer.

Personalminskningen från mars 1973 lill mars 1977 har uppgått till 187 anställda. Det i överbefälhavarens direktiv angivna riktvärdet för personalminskning under programplaneperioden - 100 personer - bedöms kunna uppnås genom naturiig avgång. Avgången varierar kraftigt mellan de delar av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

205

forskningsanstalten som omlokaliseras resp. stannar i Stockholmsregionen. För att tillfälliga kompetenssänkningar inte skall bestå måste personal rekryteras i första hand föratt bygga upp långsiktig kompetens. Produktionsresultat på kort sikt måste komma i andra hand. Även personalutbildningen måste inriktas mot dessa mål. Särskilda åtgärder kommer att erfordras föratt bereda personal med s. k, NOM-garanti meningsfull sysselsättning. Krav på utbildningsinsatser förväntas också uppstå genom åtgärder för ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.

Den av forskningsanstalten beräknade utvecklingen av anslaget Gemensam försvarsforskning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
180 050	228 215	226 005	218 695	219 970	246 970	1 139 855

Prisläge febmari 1976,

F 5. Gemensam försvarsforskning

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

182 307 025 180050 000 212 060000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primämppdrag m, m.

1976/77

1977/78     1978/79

Planerat    Utfall

Planerat    Försvarets   Föredra-forsknings-  ganden anstalt

3 445

605

Gemensam försvarsforskning:

Tillämpad forskning inom försvarets forskningsanstalt

Gmndforskning inom försvarets  forskningsanstalt

Tillämpad forskning för programelementel fortifikatorisk forskning

Grundforskning för programelementel fortifikatorisk forskning

111100     128 915      132 900     167 230

47 600       60 279        54 870       70 895

3000

3 230

3 140

518

570

560

156 560

65 325

3515

620

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

206

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets forskningsanstalt	Föredraganden
Tillämpad forskning för
programelementel öv-
rig försvarsleknisk
forskning	1 200	1380	2 400	2 700	2 700
Gmndforskning för pro-
gramelementet övrig
försvarsleknisk forsk-
ning	4 800	5 520	4 200	4615	4615
Kostnader	168 400	199 612	198 170	249 490	233 335
A vgår/tillkommer:
Intäkter av betald upp-
dragsverksamhet	-11650	-16 779	-19 920	-22 275	-22 275
Medgiven prisreglering	+26 860	-	-	-	-
Överplanering, reserver
m.m.	-	-	+ 1800	+1000	+1000
Medelsbehov	183 610	182 833	180 050	228 215	212 060
Personal
Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring
				1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarels forskningsanstalt	Föredraganden
Civil personal
Handläggande personal	646	646	638	-2	-2
Övrig personal	779	779	767	-5	-5
	1425"	1425'	14052	-7	-7

' Härutöver är 145 personer sysselsatta inom utrikesdepartementels verksamhetsområde och med iniäktsfinansierad verksamhet,

2 Härutöver är 138 personer sysselsatta inom utrikesdepartementets verksamhetsområde och med iniäktsfinansierad verksamhet.

Budgetåret 1976/77

Försvarets.forskningsanstalt anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/ 77 att en omstrukturering av vissa delar av forskningen har påbörjats som följd av den stora mllningen av forskningsplanerna budgetåret 1975/76 och därpå baserade rekommendationer av avnämarna angående målen för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 207

forskningens långsiktiga inriktning. Strävan har varit att upprätthålla den mest prioriterade verksamheten, framför allt inom forskningsprogrammen D. Ammunitions- och vapenteknik, E. Informationsteknik, H. Människamiljö samt M. Övergripande studier och utredningar. Begränsningar har inletts av vissa övriga forskningsprogram. Balansen mellan tillämpad forskning och grundforskning har i stort sett varit godtagbar.

Avgångarna bland uppdragsledare med hög kompetens har varit besvärande och nyrekryteringen har inte kunnat fylla de luckor som uppstått. Avnämarnas missnöje med en bristande resultatproduktion inom vissa områden har förstärkts.

Erfarenheterna från utflyttningen av delar av huvudavdelning 5 till Karistad visar att effektema blivit väsentligt mer djupgående än vad man hade kunnat förutse. Forskningsproduktionen ha varit låg även en lång tid efter installationen i Karlstad bl. a. beroende på rekrytering och inskolning av ny personal, svårigheter att upprätthålla etablerade kontakter och starkt ökad resefrekvens. Trivseln med både de nya arbetslokalerna och den nya bostadsorten är däremot på det hela taget mycket god. Särskilda insatser har påbörjats för att från civila samhällssektorer tillföra huvudavdelning 4 ytteriigare arbetsuppgifter, för att säkerställa att denna huvudavdelning efter omlokaliseringen till Umeå år 1979 och på lång sikt fören rimlig balans mellan forskningsproducerande och administrativa delar.

Förberedelsema för att omlokalisera huvudavdelningarna 3 och 4 har fortgått i huvudsak planenligt.

Som ett led i forskningsanstaltens strävan att vidga uppdragsforskningen för den civila samhällssektorn har en treårig samverkansöverenskommelse slutits med styrelsen för teknisk utveckling. Anstalten har som följd härav under året bearbetat två större projekt inom områdena havsteknik och brandforskning.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. att föreberedelserna för att omlokalisera delar av forskningsanstalterna till Linköping och Umeå samt inom Stockholmsområdet fortsätter. Inom ramen för tilldelade resurser fortsätter den under budgetåret 1976/77 påbörjade omstruktureringen av verksamheten för att anpassa den lill den ändrade inriktning av delprogrammet Gemensam försvarsforskning som avnämarna har rekommenderat i samband med s. k. stor mllning under budgetåret 1975/76 och som har fastställts genom 1977 års försvarsbeslut.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 208

Budgetåret 1978/79

Försvarets forskningsanstalt

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar försvarets forskningsanstalt på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 26 185 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

1. Förberedelserna för att omlokalisera delar av forskningsanstalten till Linköping och Umeå kostar under budgetåret 1978/79 1 335 000 kr. (+ 385 000 kr.).

2. För att genomföra omlokaliseringen till Linköping och Umeå beräknas för budgetåret 1978/79 2 800 000 kr. för besöksresor, flyttning och omstationering av personal, 3 350 000 kr. för dubbelhyra, dubblering av tjänster och myndighetens flyttning saml 12 385 000 kr. för utmstning m. m. lill Linköping och Umeå (-(-11 250 000 kr.).

3. För extraordinära hyreshöjningar och ökade driftkostnader lill följd av omlokaliseringen begärs 16 780 000 kr. (-1-16080 000 kr.).

4. Lönekostnaden för personal som erhållit eller beräknas erhålla s. k. NOM-garanti beräknas uppgå till 7 000 000 kr.

5. För särskild underiagsverksamhet åt försvarsdepartementet avseende s. k. inhumana vapen begärs 200 000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Verksamheten skall - inklusive beräknad minskning med sju tjänster-enligt överbefälhavarens direktiv minska (-5 525 000 kr.).

2. Genom betalningsmedelsanpassning, varvid hänsyn har tagits lill planerad personalminskning, vakanser m. m., beräknas medelsbehovet understiga den kostnad som har räknats fram enligt gällande budgeterings-regler (-7410000 kr.).

Forskningsanstalten bör 11 bemyndigande att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel inom en kostnadsram av 8 milj, kr.

D. Altemativ O

En minskning av anslaget enligt alternativ O skulle innebära att anslagsbeloppet minskar med 9 975 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Om extraordinära kostnader skall tas inom ramen återstår, sedan kostna-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 209

derna för omlokalisering dragits ifrån, ca 155 milj. kr. under anslaget. Lönekostnaderna under budgetåret beräknas uppgå till 140 milj. kr. Återstoden, ca 15 milj. kr., täcker inte kostnaderna för hyror, bränsle, lyse, bevakning m. m. vilka beräknas till drygt 37 milj. kr., varför omfattande entlediganden skulle erfordras. Vidare måste verksamhetens inriktning omprövas från grunden och ambitionsnivån för försvarsforskningen radikalt sänkas.

Om extraordinära kostnader skall tas utanför ramen skulle, utöver överbefälhavarens direktiv, verksamheten behöva minska med ytteriigare ca 4,5 milj. kr. Detta medför behov av en inte planerad personalreduktion med minst 30 personer, vilket är möjligt endast om tillstånd ges till entlediganden. Möjligheterna att tillgodose avnämarnas samlade behov av högt prioriterade forskningsresultat blir därvid starkt begränsade.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad forskningsanstalten har anfört om verksamhetens inriktning under programplaneperioden. Jag vill dock erinra om de personalminskningar inom försvarets gemensamma myndigheter som jag har förordat i prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår följande engångsbelopp, nämligen 1 158 000 kr. för att förbereda omlokaliseringen till Linköping och Umeå (B 1), 4 850 000 kr. för att genomföra omlokaliseringen till Linköping och Umeå samt 2 220 000 kr. för att utrusta lokalerna i Umeå (B 2). Som jag har anfört under avsnittet ramberäkning för det militära försvaret budgetåret 1978/79 (s. 76) harjag inte beräknat medel för löner åt personal som erhållit eller beräknas erhålla s. k. NOM-garanti.

Regeringen bor inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kostnadsramen bör bestämmas till 6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 212 060 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 medge att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 6 000 000 kr.

14 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 210

Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt leds av en generaldirektör. Anstalten ärorganiserad på en produktionsavdelning, en administrativ enhet, en teknisk enhet, en utbildningsenhet och ett planeringssekretariat.

Radioanstaltens huvuddel ligger i Stockholmsområdet.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets radioanstalt budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets radioanstalt.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Försvarets radioanstalt har sänt in programplan för delprogrammet Försvarets radioanstalt i en ekonomisk planeringsram som motsvarar överbefälhavarens direktiv. Utöver den av överbelalhavaren angivna planeringsramen har radioanstalten anmält behov av ytteriigare medel för att förrekrytera viss personal m. m. Planeringsramen och det av radioanstalten föreslagna tillägget framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

	1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
Planeringsram Tillägg	88 720	99 660 4711	100 760 5 782	102 080 6 176	103 330 6117	104 570 6 742	510 400 29 528

' Prisläge februari 1976.

1 Övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar tillhandahålls riksdagens försvarsutskott.

F 6. Försvarets radioanstalt

1976/77        Utgift 100 906 694

1977/78       Anslag 88 720 000

1978/79       Förslag        105 000 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 211

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarets radio anstalt	Föredra--ganden
Försvarels radioanstalt:
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet	63 136	73 800	71424	83 016	86143
Centralt  vidtagen  mate-
rielanskaffning m, m.	15 200	27 107	16 446	21027	18 527
Kostnader	78 336	100 907	87 870	104 043	104 670
A vgår/tillkommer:
Medgiven prisreglering	22 590	-	-	-	-
Överplanering,    reserver
m. m.	-	-	+  850	+    328	+    330
Medelsbehov	100 926	100 907	88 720	104 371	105 000

Försvarets radioanstalt

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 7 211 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar tillhandahålls riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna all kostnadema ökar med 8 440 000 kr.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000 kr.

Värnpliktsverket

Värnpliktsverket är en under regeringen direkt lydande förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten. 1 verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskrivnings- och personalredo-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 212

visningsmyndigheters verksamhet, alt efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela föreskrifter om tillhörighet, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga, att i samråd med berörda myndigheter samordna personalprövning och bedömning av värnpliktiga, alt samordna personalredovisningen inom försvarsmakten och ansvara för den centrala registreringen av försvarsmaktens personal, att föreslå överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna sådana anvisningar om krigsplacering som har samband med personalredovisningen, att besluta i ärenden om befrielse från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring saml alt i övrigt biträda försvarsmaktens myndigheter i frågor om inskrivning och personalredovisning.

Värnpliktsverket är program- och produktionsmyndighet för delprogrammet Värnpliktsverket. Verksamheten är indelad i internprogrammen Personalplanering, Personalredovisning, Inskrivning och Gemensamma stödfunktioner. Iniernprogrammen återspeglas i verkets organisation centralt och regionalt.

Verket leds av en verkschef med huvudkontor i Karlstad. Den regionala verksamheten bedrivs militärområdesvis av sex under verkschefen direkt lydande värnpliktskontor nämligen södra värnpliktskontoret (VKS) i Kristianstad, västra värnpliktskontoret (VKV) i Säve/Göteborg, östra värnplikts-kontoret (VKÖ) i Solna, Bergslagens värnpliktskontor (VKB) i Karistad, Nedre Norrlands värnpliktskontor (VKNN) i Östersund och Övre Norrlands värnpliklskonlor (VKÖN) i Boden.

Verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför värnpliktsverket bl.a. följande.

Riksdagen beslöt i maj 1976 efter förslag i prop. 1975/76:143 (FöU 1975/ 76:32, rskr 1975/76:273) om verkels uppgifter och organisation i stort. Värnpliktsverket nya organisation kommeratt införas successivt underförstå delen av programplaneperioden. Delta innebär bl.a. att värnpliktsverkets verksamhet i Norriand kommer all få en ny organisation och att ett läkarhandlingsarkiv kommer att organiseras. Vidare kommer urvals- och fördelningsmetoder i samband med inskrivningsprövningar att utvecklas, behov av och anpassning till framlida datakraft att klarläggas, verkets ställning i försvarsmaktens gemensamma informationssystem att utredas, arbetsordning och metodföreskrifter för verket att utarbetas och krigsorganisation för verket att genomföras. Under programplaneperioden kommer också att utvärderas i vilken grad den nya organisationen har genomförts och effekten av organisationsändringen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

213

Antalet inskrivningsskyldiga per år kommer att vara ca 52 000 under de första åren för att vid programplaneperiodens slut stiga till över 60 000. De totala värnpliktstillgångarna kommer vid nuvarande förutsättningar att undergå små förändringar under programplaneperioden.

Beslut med anledning av försvarsmaktens ledningsutrednings förslag kan komma alt påverka verkets arbetsuppgifter. Betydande krigsorganisatoriska förändringar - särskilt av arméförband - förutses under perioden.

Den av värnpliktsverket beräknade utvecklingen av anslaget Värnpliktsverket framgårav följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-lal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
49 717	54 390	54 620	54 610	55 740	56 020	275 380

Prisläge februari 1976.

F7. Värnpliktsverket

1976/77       Utgift 1977/78       Anslag 1978/79       Förslag

51459 795 49 717000 57 050 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Värnplikts-verket	Föredraganden
Värnpliktsverket:
Allmän ledning och
förbandsverksamhet	43 260	51460	49 317	54 390	56 880
Kostnader	43 260	51460	49 317	54 390	56 880
A vgår/tillkommer:
Medgiven prisreglering	+8 410	-	-	-	-
Overplanering, reser-
ver m. m.	-	-	+   400	-	+   170
Medelsbehov	51670	51460	49 717	54 390	57 050

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

214

Personal

Personalkategori	Antal
	\916/11		1977/78	Beräknad 1978/79	ändring
	Planerat	Utfall	Planerat	Värnplikts-verket	Föredraganden
Militär personal
Regemenisofficerare	42	41	43	+ 1	of
Kompaniofficerare	30	23	30	+2	of
Plutonsofficerare	12	11	12	of	of
Pensionerad mihtär
personal i arvodestjänst
Regemenisofficerare	10	10	10	of	of
Kompaniofficerare	2	2	2	of	of
Civil personal
Handläggande personal	60	67	55	-3	of
Övrig personal	155	157	153	of	of
Deltidsanställd personal	62	57	62	of	of
	373	368	367	of.	of.

Budgetåret 1976/77

Värnpliktsverket anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 alt arbetet med att inta verkets nya organisation har varit helt dominerande. Omlokaliseringen av verkets huvudkontor till Karistad och Bergslagens värnpliktskontors flyttning inom Karlstad har tagit stora resurser i anspråk.

Personalplaneringen har såväl centralt som regionalt kunnat lösas tillfredsställande. Genom fortsalt utveckling av datorstödda rutiner har underlaget för värnplikts- och förbandsomsäiiningsplanering samt förbandsvärdering ytteriigare förbättrats. 1 samarbete med övriga totalförsvarsmyndigheter har överbefälhavarens värnpliklsplan för försvarsmakten åren 1978-1984 reviderats. På regional nivå har åtgärder vidtagits i syfte att skapa regionala värnpliktsplaner. Avgångsstalistiken har omarbetats. Förslaget till personal-redovisningsinstruktion i krig har remissbehandlats. Avsikten är att fastställa den under budgetåret 1977/78. Försöken att registrera och redovisa hemvärns- och frivilligpersonal har fortsatt.

Personalredovisningen har fungerat tillfredsställande. Handläggningen av enskilda värnpliktsärenden har förbättrats genom att bildskärmsterminaler och bevakningsregister har införts. Servicenivån gentemot allmänheten har därigenom höjts. Krigsplaceringsverksamheten har fungerat ulan eftersläp-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 215

ningar. Beslutanderätten i enskilda värnpliktsärenden har delegerats lill verkets regionala enheter resp. marinens truppregisireringsmyndighei. Den nya organisationen för personalredovisning har visat sig i huvudsak lämplig men ett avsteg har gjorts genom att medicinalpersonalredovisningen i den gamla organisationen t. v. har behållits. System, systemdokumentation och metodföreskrifter har reviderats, bl. a. har maskinell utskrift av uppskovsbeslut införts. Bildskärmsterminaler för direktåtkomst hade vid budgetårels slut tillförts samtliga värnpliktskontor. Arbetssituationen vid en del värnpliktskontor har varit mycket pressande till följd av otillräcklig personalstyrka.

Inskrivningarna har kunnat genomföras enligt plan. Prövningarna av ca 4 400 inskrivningsskyldiga har senarelagts från år 1977 till 1978, vilket bl. a. beror på begränsade lednings resurser och brist på medicinalpersonal. Bristerna kommer att rättas till då den nya organisationen har genomförts. Översyn av den medicinska prövningsverksamheten har påbörjats. Arbetet skall slutföras våren 1978.

Verksamheten inom internprogrammet Gemensamma stödfunktioner har i stort kunnat genomföras men viss eftersläpning har uppstått till följd av vakanser,

Omlokaliseringen till Karlstad har medfört en markant ökning av tid och kostnader för resor.

Budgetåret 1977/78

Verksamheten under budgetåret innebär bl. a. att förberedelser vidtas för att eventuellt inordna marinens båda truppregistreringsmyndigheler i värnpliktsverket. Fortsatta undersökningar rörande möjligheterna att redovisa hemvärns- och övrig frivilligpersonal i verkets system kommer att genomföras. Statistikproduktionen utvecklas ytteriigare. Ändrade föreskrifter för vapenfti tjänst m. m. förutses bli utfärdade. Blodgmppsbestämning i samband med inskrivningsprövning kommer att genomföras. Konsekvenserna av att övergå till ett inskrivningsförfarande där prövningsverksamheten skall kunna genomföras under en dag kommer all utredas. Verkets datakraftstruktur kommer att undersökas. Försöksverksamhet med mindre s. k. "M-datorer" påbörjas i samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut.

Budgetåret 1978/79

Värnpliklsverket

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar värnpliktsverket på följande sätt.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 216

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4 533 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Sju tjänster föreslås bli inrättade och övergångsvis kvarstående personal minskas med motsvarande antal.

2. Resurserna för personalutveckling föreslås öka (+ 140 000 kr.).

C. Altemativ O

Vämpliktsverket kommer successivt under programplaneperiodens första år att genomföra den av riksdagen (prop. 1975/76:143, FöU 1975/76:33, rskr 1976:296) beslutade ändrade organisationen för verket. Ytteriigare minskning av medelstilldelningen medför att vissa uppgifter som redovisas i organisationsöversynen inte kan lösas.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad vämpliktsverket har anfört om verksamheten under programplanepeioden. I likhet med överbefälhavaren anser jag dock att studier bör påbörjas under budgetåret 1978/79 i syfte att utveckla uttagnings- och prövningsverksamheten vid inskrivning av värnpliktiga.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. För utveckling av uttagnings- och prövningsverksamheten vid inskrivning av vämpliktiga har jag beräknat 500 000 kr. Medel för att täcka kostnadema för övertalig personal har även beräknats. 1 avvaktan på utvärdering av värnpliktsverkets nya organisation är jag inte beredd att nu förorda inrättande av ytterligare tjänster. Jag vill också avvakta med hänsyn till att regeringen i prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning har föreslagit att marinens truppregister förs över till värnpliktsverket.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vämpliktsverket för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 57 050 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 217

Försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom den del av statsförvaltningen som hör till försvarsdepartementets verksamhetsområde. I institutets uppgifter ingår bl. a. att följa och samordna rationaliseringsverksamheten saml att ta initiativ till rationaliseringsåtgärder, planlägga och efter samråd med berörda myndigheter utföra eller medverka vid rationaliseringsundersökningar, utbilda personal i rationalisering, medverka vid bedömning av lokalbehov samt att gentemot statskontoret svara för att anskaffning och utnyttjande av datamaskiner samordnas.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör. Vid institutet finns dessutom en samrådsdelegation med företrädare för de centrala personalorganisationerna.

Rationaliseringsinstitutet ligger i frihamnsområdet i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Försvaret rationaliseringsinstitut budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets rationaliseringsinstitut. Som uppbördsmedel under anslaget redovisas ersättningar från försvarets delfond av statens datamaskinfond.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anVör försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.

1977 års försvarsbeslut innebär en fortsatt ekonomisk press på försvarsorganisationen och därmed ett fortsatt stort behov av rationaliseringar under programplaneperioden.

De rationaliseringsåtgärder som har vidtagits under en följd av år för att rationalisera fredsorganisalionen har främst varit inriktade på fortsatt avveckling av etablissemenl och övergång till större utbildnings- och förvaltningsenheter, minskningar i den centrala och regionala ledningsorganisationen, utveckling av datorstödda informationssystem samt anpassning av lokal- och utrustningsbehov för fredsverksamheten. Syftet har bl. a. varit att åstadkomma driftkostnadsminskningar genom ökad samordning och utnyttjande av stordriftsfördelar. För att på ett bättre sätt än f n. ta till vara kunskaper, initiativ och förmåga hos personalen vid verksamhetsställena är det nödvändigt med en ökad satsning på decentraliserad rationalisering.

Regeringen har föreskrivit att institutels personal i ökad utsträckning skall tjänstgöra vid försvarets myndigheter.

Institutet har regeringens uppdrag att i samråd med överbelalhavaren och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

218

övriga berörda myndigheter genomföra en översyn av gällande långsikliga inriktning av utvecklingen av försvarets daiorbaserade informationssystem. Resultatet skall redovisas för regeringen före utgången av år 1980. Delta innebär att en fortsatt stor uppmärksamhet måste riktas mot prioritering av systemutvecklingen inom olika områden.

Under programplaneperioden krävs insatser föratt identifiera problem och ytterligare effektivisera fredsorganisalionen. Förråds- och förplägnadsfacken studeras sedan några år av försvarets materielverk i samarbete med institutet.

I institutets framtida verksamhet betonas dess konsult- och expertroll i rationaliseringsarbetel. Denna förskjutning i förening med de snabba utvecklings- och förändringstendenserna vad gäller organisation och teknologi i institutets omvärid kommer att ställa stora krav på personalens kompetens och organisationens anpassningsförmåga. Betydande resurser sätts av för att utveckla datamaskinstödda informationssystem.

Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets rationaliseringsinstitut framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-lal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
17515	24 793	24 000	23 880	23 740	20 440	116853

Prisläge februari 1976,

F 8. Försvarets rationaliseringsinstitut

1976/77	Utgift	24 209 583
1977/78	Anslag	17515000
1978/79	Förslag	24 800 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets rationaliseringsinstitut	Föredraganden
Försvarels    rationaliseringsinstitut:    Allmän ledning och förbandsverksamhet	16 965	29 770	19 861	25 233	25 453
Kostnader	16 965	29 770	19 861	25 233	25 453

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

219

Primäruppdrag m, m.

1976/77

1977/78     1978/79

Planerat    Ulfall

Planerat    Försvarets   Föredra-rationali-      ganden serings-institut

440

A vgår/ tillkommer: Uppbördsmedel från försvarels delfond av statens dalamaskin-fond Särskilda medel för omläggning till UNIVAC-dalamaskiner Medgiven prisreglering Överplanering, reserver m, m. Medelsbehov

400

400

-5 160

+7 650

24 215       24 210

440

-2 000

+    94

17 515       24 793

440

- 213 24 800

Personal

Personalkategori

Antal

1976/77

1977/78     Beräknad ändring 1978/79

	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarets rationaliseringsinstitut	Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare	5	5	5	of.	of
C/V/7 personal Handläggande personal Övrig personal	52 35	42 45	42 45	of of	of of
	92	92	92	of.	of.

Budgetåret 1976/77

Försvarets rationaliseringsinstitut anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att verksamheten inom internprogrammel Planering och samordning har varit mer omfattande än tidigare år. Antalet besvarade remisser har ökat. Rapporterom personallägel inom försvarsmakten samt fackanvisningar för rationaliseringsplanering har arbetats fram. Arbetet med att förbättra utredningsmetoder och organisationsplanering har fortsatt, Ytteriigare tre skrifter har getts ul i samband härmed. Utbildningen i vardagsrationalisering

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 220

har varit omfattande, likaså institutets medverkan i myndigheternas interna utbildning.

Verksamheten inom internprogrammet Utredningar har omfattat 19 projekt. Fem projekt har avslutats och etl påbörjats under budgetåret. Fem rapporter rörande transporttjänsten, inköpsverksamheten, administrativa rutiner vid grundutbildningskompani, tillämpningen av försvarets planerings- och ekonomisystem inom huvudprogrammen Central och högre regional ledning och Gemensamma myndigheter och funktioner samt en studie rörande informalionssystemsäkerhel har avgivits. Översynen av civilförsvarsstyrelsens och länsstyrelsernas försvarsenheter har avslutats.

Verksamheten inom internprogrammel Uppbyggnad och utnyttjande av datakraft har omfattat sex projekt, varav ett. Utnyttjandet av terminaler i försvaret, har avslutats. Terminaler för viss programutveckling liksom en dator för huvudavdelning 3 vid försvarets forskningsanstalt har anskaffats.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop, 1976/77:100 bil, 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och regleringsbrevet för innevarande budgetår är i stort oförändrad jämfört med föregående budgetår. Detta innebär bl. a. att inom givna ekonomiska ramar effektivisera fredsorganisalionen så alt tillgängliga resurser kan sättas av för krigsorganisationen. Verksamheten bör inriktas på åtgärder som leder lill snabba kostnadsminskningar inom fredsadministralionen. Institutet skall även fortsättningsvis sätta av betydande resurser för utveckling av datorstödda informationssystem.

Budgetåret 1978/79

Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

A, Pris- och löneomräkning

1. Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2 278 000 kr.

2. För utveckling av systemen TOR och PAF enligt överbefälhavarens direktiv behövs 5 milj. kr.

B. Alternativ O

Alternativ O innebär att anslaget minskar med 1 240 000 kr. Detta medför alt inplanerad verksamhet inte kan fullföljas. Nya utredningar kan inte

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 221

påbörjas, om inte nedskärningar i pågående utredningar görs. Vidare medför O-alternativet en minskning av allmänt metodutvecklingsarbete, daiatek-niskl meiodarbete och informationsanalyser vid systemutveckling.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta den inriktning av verksamheten som försvarets rationaliseringsjnstiiut har redovisat. Ställningstagande lill prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m, m. som f n. är föremål för riksdagens prövning kan komma att påverka institutets organisation och verksamhet under programplaneperioden.

Som jag har anfört tidigare under avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 70) är en nära anknytning mellan rationaliseringsplanering och myndighetemas ordinarie planeringsverksamhet nödvändig. Detta gäller givetvis alla myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Personal från försvarets rationaliseringsinstitut bör därför placeras för tjänstgöring vid de större programmyndigheterna. Det är också angelägel att på ett bättre sätt än f n. ta till vara initiativ och kunskaper vid de lokala myndigheterna och på så sätt åstadkomma en decentraliserad rationaliseringsverksamhet. Försvarets rationaliseringsinstitut bör biträda myndigheterna i denna strävan genom att ställa resurser till deras förfogande.

Jag har inte räknat med den omvandling av två tjänster som institutet har föreslagit.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 24 800 000 kr.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har till uppgift att ge högre militär, civilmilitär och civil personal utbildning för verksamhet i ledande befattningar inom totalförsvaret. Deltagarna i högskolans kurser skall undervisas om totalförsvarets uppgifter, organisation och verksamhet samt ges insikter i det totala krigets problem. Särskild vikt skall fästas vid samverkan inom totalförsvaret. Det åligger vidare försvarshögskolan att enligt föreskrifter, som överbefälhavaren utfärdar efter samråd med berörda myndigheter, studera frågor som rör totalförsvaret. Försvarshögskolan skall även, om det kan ske utan att den egna verksamheten eftersatts, biträda andra myndigheter i frågor som rör utbildning och studier inom totalförsvaret.

Försvarshögskolan är organiserad på en chef en lärarstab och en administrativ enhet.

Försvarshögskolan ligger i militärstabsbyggnaden på Östermalm i Stockholm.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 222

Verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarshögskolan bl. a. följande.

Sedan år 1970 har högskolan på försök genomfört ett antal s. k. specialkurser för företrädesvis icke-statlig krigsplacerad personal inom det ekonomiska och psykologiska försvaret samt sjukvården. Specialkurserna har varit av två typer. Den ena har varit anpassad till personal som är krigsplacerad inom den centrala ledningsnivån och den andra till personal inom den regionala ledningsnivån.

Totalförsvarsutbildningen i stort har nu kartlagts. Härvid har framkommit att specialkurser för personal inom den regionala nivån t. v. inte bör anordnas. Kurser för personal inom den centrala ledningsnivån kommer att anordnas vid behov.

En ny specialkurs tillkommer fr. o. m. år 1978. Den är avsedd för tjänstemän hos riksdagen och regeringskansliet, förtroendevalda och tjänstemän i landsting och primärkommuner, representanter för näringsliv, nyhetsmedier och folkrörelser samt sektionschefer i civilbefälhavarnas krigsorganisation.

Det beräknade elevantalet för vart och ett av budgetåren 1977/78-1982/83 framgår av följande tabell.

	Elever per	budgetår
	1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
1 chefskurs	35	35	35	35	35	35
2 allmänna
kurser	80	80	80	80	80	80
övriga kurser	70	35	35	35	35	35
	180	150	150	150	150	150

Den av försvarshögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarshögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
1 755	1970	2000	2 040	2 070	2 100	10 180

Prisläge februari 1976.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

223

F9. Försvarshögskolan

1976/77       Utgift I 864 349

1977/78       Anslag 1 755 000

1978/79       Förslag 1940 000

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarshögskolan	Föredraganden
Försvarshögskolan: Utbildning lill och av fast anställd personal m.n.	1600	1864	1732	1963	1932
Kostnader	1600	1864	1732	1963	1932
Avgår/tillkommer: Medgiven prisreglering Överplanering, reserver m. m.	+ 260	-	+  23	+     7	+    8
Medelsbehov	1860	1864	1755	1970	1940

Personal

Personalkategori	Anial
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarshögskolan	Föredraganden
Militär personal Regemenisofficerare Plutonsofficerare	4 1	4 1		of of	of of
Pensionerad militär personal i aivodestjänsl Regementsofficerare Kompaniofficerare	1 1	1		of of	of of
Civil personal Lärare Övrig personal	3 3	3 4		of of	of of
	13	13	13	of.	of.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 224

Budgetåret 1976/77

Försvarshögskolan anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att målet för högskolan var all utbilda 180 kursdeltagare vid skolans chefskurs, allmänna kurser och specialkurser. Totalt utbildades 149 kursdeltagare vid dessa kurser. Härutöver deltog huvuddelen av skolans personal i en övning som ett vid skolan särskilt inrättat övningssekretariat planlade. Övningen och förberedelserna för den medförde att en specialkurs måste utgå.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas. Delta innebär bl. a. att ca 180 personer beräknas delta i högskolans kurser. Vidare har det särskilda övningssekretariatet avvecklats.

Budgetåret 1978/79 Försvarshögskolan

Högskolan bedömer att en chefskurs, två allmänna kurser och en specialkurs med tillsammans 150 kursdeltagare kommer att genomföras under budgetåret.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar försvarshögskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 215 000 kr.

B, Alternativ O

Alternativet innebär att personalkostnaderna måste minskas. En sådan minskning medför att skolans målsättning inte skulle kunna behållas och att skolan inte skulle kunna meddela en verklighetsanknuten utbildning till personal i ledande befattningar inom totalförsvaret.

Föredraganden

Försvarshögskolan anser att högskolans verksamhet under programplaneperioden skall ha i huvudsak samma inriktning som f n. Jag har inte något alt erinra mot detta.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarshögskolan för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 940 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 225

Militärhögskolan

Militärhögskolan har till uppgift alt meddela regemenisofficerare på aktiv stat de kunskaper som behövs för tjänstgöring i regementsofficersbefattningar på baialjonschefsnivå (obligatoriska kurser) och i kvalificerade befallningar vid högre staber och förvaltningar, i särskilt kvalificerade lärarbefatt-ningar eller som chefer för högre förband (högre kurser). Militärhögskolan genomför också annan högre utbildning som beordras av överbefälhavaren, t. ex. administrativ chefsutbildning, Militärhögskolanåtarsig vidare uppdrag från andra myndigheter, t. ex. kurser för brigadchefer, försvarsområdesbefälhavare, meteorologer och trafikledare. Militärhögskolan svarar slutligen för den militärhisloriska forskningen inom försvarsmakten.

Militärhögskolan är organiserad på en stab och tre linjer, nämligen armé-, marin-och flyglinjerna. Armélinjens allmänna kurser bildar en särskild enhet direkt under chefen för militärhögskolan. Till högskolan är knuten en militärhistorisk avdelning.

Militärhögskolan ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. saml Grundforskning,

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför militärhögskolan bl, a, följande.

Den f n. anvisade ekonomiska planeringsramen för programplaneperioden innebär att skolans utbildningsmål inte kan nås. Främst är antalet heltidsanställda lärare otillräckligt bl. a. mot bakgrund av att elevantalet har ökat från 341 elever budgetåret 1971/72 till 409 elever budgetåret 1976/77. Härutöver har ämnesområden tillkommit eller utvidgats.

För att motverka brislen på lärare bedriver högskolan en fortlöpande internutbildning m, m. för de anställda lärarna. Lärarnas kunskaper i pedagogik och psykologi ägnas ökad uppmärksamhet och kontaktverksamheten med utländska militära högskolor kommer att fortsätta.

Skolan anför vidare att överbefälhavaren har prioriterat den högre utbildningen av försvarsmaktens anställda personal och att den senaste försvarsutredningen var av samma uppfattning.

Antalet elever vid de allmänna kurserna kommeratt vara högt under större delen av programplaneperioden. Allmän kurs är obligatorisk för regementsofficerare. Elevantalet bestäms därför av antalet utexaminerade regementsofficerare vid krigsskolorna. Till högre kurser fortsätter ca hälften av eleverna från de allmänna kurserna.

Det elevantal som nu kan förutses vid de ordinarie allmänna och högre kurserna framgår av följande sammanställning,

15 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

226

	Elevantal
	1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
Allmänna kurser
Armélinjen	153	150	160	170	160	140
Marinlinjen	42	39	43	38	43	38
Flyglinjen	32	36	38	32	32	28
	227	225	241	240	235	206
Högre kurser
Armélinjen	139	130	115	115	115	115
Marinlinjen	34	35	34	34	34	35
Flyglinjen	31	37	40	38	36	34
	204	202	189	187	185	184

Ämnes- och kursplaner ses fortlöpande över vid högskolan. Kvalitativa mål anges i kursplanerna som för varje ny kurs underställs överbefälhavaren för godkännande.

Delegationen för militärhistorisk forskning (DMF) har i en särskild framställning anfört att en avsevärd anslagshöjning krävs för att delegationen skall kunna fylla sin uppgift som ett sammanhållande och rådgivande organ för militärhistorisk forskning. Delegationen hemställer vidare att medlen anvisas utanför den militära utgiftsramen.

Den av militärhögskolan (MHS) beräknade utvecklingen av anslaget Militärhögskolan och det av delegationen för militärhistorisk forskning bedömda medelsbehovet framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1977; 1 000-lal kr.).

1977/78'    1978/79     1979/80     1980/81      1981/82     1982/83     Summa

1978/83

MHS	17 730	21 196	21 803	21 775	22 384	22 354	109 512
DMF	150	950	950	950	950	950	4 750
	17 880	22 146	22 753	22 725	23 334	23 304	114 262

Prisläge februari 1976.

F 10. Militärhögskolan

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

17 769 497 17 880 000 20 200 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

227

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Militärhögskolan	Föredraganden
Militärhögskolan:
Utbildning lill och av
fast anställd personal
m.fl.	14 866	16 839	16 725	20 098	18 930
Grundforskning	924	930	1060	1972	1211
Varav delegationen för
militärhistorisk  forsk-
ning	(150)	(150)	(150)	(950)	(200)
Kostnader	15 790	17 769	17 785	22070	20 141
A vgårl tillkommer:
Medgiven prisreglering
m. m.	+2 300	-	+    10	-	-
Överplanering, reserver
m. m.	-	-	+    95	+    76	+    59
Medelsbehov	18 090	17 769	17 890	22146	20 200
Peisonal
Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring
				1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Militärhögskolan	Föredraganden
Militär personal
Regementsofficerare	59	59	59	+2	+2
Kompaniofficerare	2	2	2	of	of
Plutonsofficerare	8	5	8	of	of
Pensionerad militär per-
sonal i arvodestjänst
Regementsofficerare	3	2	3	of	of
Kompaniofficerare	1	-	1	of	of
C/v/7 personal
Lärare	2	2	2	of	of
Övrig personal	38	34	38	+ 1	of
	113	104	113	+3	+2

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 228

Budgetåret 1976/77

Militärhögskolan anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att målen för verksamheten har nåtts. Sammanlagt har 236 elever fullföljt den allmänna kursen och 87 elever har avslutat den högre kursen. Tio andra kurser har genomförts. Inom den militärhistoriska forskningen har projektet Cari X Gustaf fortsatt. En ny forskningsuppgift - Den svenska personalvårdens historia - har påbörjats och en ny publikationsserie - Militärhistoriska studier - har startats.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas. Det beräknade elevantalet vid högskolan under budgetåret 1977/78 framgår av redovisningen av programplanen.

Budgetåret 1978/79 Militärhögskolan

Skolan behöver ytterligare fem lärare. Hämtöver bör fem tjänster för regementsofficerare på särskild stat ur armén omvandlas till lärartjänster vid militärhögskolan.

Militärhögskolans administrativa stödfunktioner har setts över under medverkan av bl. a. försvarets rationaliseringsinstitut. Del har därvid visat sig att en tjänst för plutonsofficer bör inrättas som chef för högskolans reglements- och lidskriftsdetalj. Vidare bör en planerings- och budgetdetalj organiseras. För denna bör inrättas en assistenttjänst. Det har också framkommit att skolans kassaavdelning behöver tillföras en tjänst för kansliskrivare.

Av kostnadsskäl föreslår militärhögskolan att endast tre av de nämnda tjänsterna inrättas budgetåret 1978/79.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar militärhögskolan på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 2 905 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Två nya lärartjänster, en ny tjänst vid kassaavdelningen och en halv tjänst för lokalvårdare föreslås tillkomma (-(-337 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 229

2. Medel för sjuk- och semestervikarier har tidigare inte budgeterats (-(-204 000 kr.),

3. Kostnaderna för tryckning av årsboken Aktuellt och Historiskt ökar med 20 000 kr.

C. Alternativ O

För att åstadkomma besparingar av den storieksordning det här är fråga om måste skolans uppgifter och mål radikalt begränsas. Elevantalet måste minskas, kurser avkortas eller utgå samtidigt som kvaliteten på utbildningen kommer att väsentligt försämras.

Delegationen för militärhistorisk forskning

A, Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 100 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

För att kunna stödja forskningsföretag av allmänt militärhistoriskl intresse krävs ytterligare 700 000 kr.

Föredraganden

Militärhögskolan har för budgetåret 1978/79 begärt mer än 1 milj. kr. utöver den av överbefälhavaren anvisade ramen. Skolan har angett att vissa ambitionssänkningar kan göras. Överbefälhavaren tillstyrker dessa och anser dessutom att den övriga verksamheten kan rymmas inom överbefälhavarens ram. Jag delar denna uppfattning och anser att militärhögskolans verksamhet måste anpassas till överbefälhavarens planeringsram under hela programplaneperioden. I övrigt kan jag i huvudsak godta den inriktning som skolan har angett.

Militärhögskolan föreslår bl. a. att två nya lärartjänster inrättas. En tjänst avses för lärare i teknik med specialinriktningen informationsbehandling och den andra avses för lärare i personaltjänst. Jag delar skolans uppfattning att dessa lärartjänster bör inrättas.

Delegationen för militärhistorisk forskning har föreslagit att stödet till militärhistoriska forskningsprojekt ökas. Jag har i min beräkning inte tagit upp medel av den storleksordning som delegationen har föreslagit.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Militärhögskolan för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 20 200 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 230

Försvarets gymnasieskola

Försvarets gymnasieskola har till uppgift att meddela fast anställd militär och civilmilitär personal samt vämpliktiga den kompletterande allmänna skolutbildning som krävs för anställning i militär eller civilmilitär tjänst på aktiv stat. Efter regeringens bestämmande får även annan undervisas vid skolan.

Gymnasieskolan leds av en styrelse. Undervisningen vid skolan bedrivs på tvåårig social samt på treårig naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig linje. Dessutom anordnas vissa kompletteringskurser.

Försvarets gymnasieskola ligger i Uppsala.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets gymnasieskola budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets gymnasieskola.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför.försvarets gymnasieskola bl. a. följande.

Den av regeringen i maj 1975 tillsatta utredningen om den gymnasiala utbildningen inom försvarsmakten beräknas ha slutfört sitt arbete före utgången av år 1977.1 vilken utsträckning utredningen och en ny befälsordning kommer att påverka skolans förhållanden kan ännu inte överblickas.

Skolan förutsätter därför alltjämt att ledigblivna ordinarie lärartjänster inte skall återbesättas. Antalet ordinarie lärare har emellertid snart minskat så mycket som det är möjligt. Gymnasieskolan kommer därför att inför budgetåret 1979/80 att ta upp frågan om skolans lärarbehov på längre sikt.

Regeringen har sommaren 1977 föreskrivit ändrade behörighetsvillkor för anställning som officer på aktiv stat. Villkoren innebär att möjligheter bör skapas för vissa regementsofficersaspiranter att komplettera sin skolutbildning i svenska, matematik och fysik. Vidare har kraven i allmänna ämnen på plutonsofficersaspiranterökat. Skolan räknar därför med att fr. o. m. år 1978 organisera en ettårig kurs för plutonsofficersaspiranter.

De regementsofficerare som kommer att gå igenom militärhögskolans högre linjer eller försvarshögskolan behöver enligt gymnasieskolan kompletterande undervisning i bl. a. främmande språk. Skolan anför att det bör utredas om försvarets gymnasiskola, de militära högskolorna eller den enskilde på egen hand skall svara för utbildningen.

Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets gymnasieskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

231

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
3 450	4 025	4 025	4 025	4 025	4 025	20 125

Prisläge februari 1976,

Fil. Försvarets gymnasieskola

1976/77        Utgift 4 027 017

1977/78        Anslag 3 450 000

1978/79        Förslag        3 920000

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarets gymnasieskola	Föredraganden
Försvarets gymnasie-
skola:
Utbildning till och av
fast anställd personal
m.fl.	3 160	4 027	3 410	4 025	3 903
Kostnader	3160	4 027	3 410	4 025	3 903
A vgår/ tillkommer:
Medgiven prisreglering	+ 1250	-	-	-	-
Overplanering, reserver
m. m.	-	-	+   40	-	+   17
Medelsbehov	4 410	4 027	3 450	4 025	3 920

Peisonal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarels gymnasieskola	Föredraganden
Civil personal Lärare Övrig personal	25 5 30	25 5 30	25 5 30	+4 of +4	of of of.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 232

Budgetåret 1976/77

Försvarets gymnasieskola anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 all antalet utexaminerade elever med behörighet till krigsskola var 21 och med behörighet till kompaniofficersskola 82. 1 kompletterande matematik-och fysikundervisning deltog 27 personer. Sammanlagt ha 263 elever deltagit i undervisningen vid skolan.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår är i stort oförändrad jämfört med föregående budgetår och bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret 1978/79 Försvarets gymnasieskola

Tillsammans med de medel som begärs för vikarier detta budgetår har medel för tio vikarier beräknats i stället för till ordinarie lärare. Som framgår av redogörelsen för programplanen är denna utveckling snart ohållbar.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar försvarets gymnasieskola på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 258 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Skrivmateriel och läroböcker behövs för en ny kurs för plutonsofficersaspiranter (+87 000 kr.).

2. Medel för tre och en halv vikarier behövs för en ny kurs för plulonsofficersaspiranter (-(-230 000 kr.).

C. Alternativ O

Alternativet kan uppnås antingen genom besparingar på materiel och tjänster eller genom minskningar av såväl personal som materiel och tjänster. I del första fallet måste bl. a. medlen lill läroböcker skäras bort helt. 1 det andra fallet skulle fyra lärartjänster bli obesatta, vilket skulle äventyra undervisningen vid skolan.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 233

Föredraganden

Försvarets gymnasieskola anser att skolans verksamhet och organisation skall vara i princip oförändrad i avvaktan på ställningstagande till försvarels gymnasieutrednings kommande betänkande och beslut om en ny befälsordning. Jag delar denna uppfattning. Jag utgår dock från att uppkommande möjligheter att ytterligare minska organisationen tas till vara.

Gymnasieskolan har begärt medel till en ny kurs för plutonsofficerare på grund av ändrade behörighetsvillkor. Medel för utbildningen har emellertid, liksom tidigare för motsvarande utbildning, budgeterats under försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 920 (X)0 kr.

Försvarets förvaltningsskola

Försvarels förvaltningsskola har till uppgift att utbilda personal för förvaltningsverksamhet inom försvarsmakten i den mån sådan utbildning inte ankommer på annan myndighet. Annan utbildning i förvaltningstjänst får också anordnas om utbildning av personal för förvaltningsverksamheten inom försvarsmakten inte eftersatts. Skolan skall vidare främja samordning av utbildning i förvaltningstjänst mellan myndigheter och på uppdrag av centrala myndigheter genomföra utredningar, studier och försök inom verksamhetsområden som berör skolan.

Försvarets förvaltningsskola leds av en styrelse. Chef för skolan är en skolchef Verksamheten är organiserad på en administrativ enhet och en utbildningsenhet.

Försvarets förvaltningsskola ligger f n. i Solna men kommer att flytta till Östersund i början av 1980-talet.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets förvaltningsskola budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning lill och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvaltningsskola.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets förvaltnings-skola bl. a. följande.

Skolan organiserades den 1 juli 1977 genom att intendenturförvaltnings-skolan och del av tygförvaltningsskolan ombildades till försvarets förvalt-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

234

ningsskola. Senare skall också viss övrig utbildning föras till försvarels förvallningsskola. Budgetåret 1981/82 beräknas skolan bli omlokaliserad till Östersund. Härvid kommer vissa funktioner all samordnas med arméns tekniska skola.

Skolan anför vidare all ny kursplan f n. utarbetas och att utbildning av kompaniofficerare i fortifikationstjänst bör tillkomma budgetåret 1980/81. Ett regeringsbeslut med anledning av krigsmaktens förvaltningsutbildnings-utrednings (KFU) förslag till utbildning i personaltjänst och administrativ utbildning av högre chefstjänstemän kan komma att utöka verksamheten vid skolan under programplaneperioden.

Den vid skolan anställda lärarpersonalen är färre än vad KFU och organisationskommittén för försvarets förvallningsskola beräknade. Tillfälliga lärare måste därför anlitas. En stor del av dessa är stationerade i Karlstad. Vissa svårigheter kan därför uppstå att tillgodose lärarbehovet.

Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarels förvaltningsskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
2 240	4 380	4400	4 900	6 900	4 900	25 480

Prisläge februari 1976.

F 12. Försvarets förvaltningsskola

1976/77       Utgift' 2 268 668

1977/78        Anslag 2 240 000

1978/79       Förslag        4 145 000 ' Tidigare anslagsbeteckning F 12. Iniendenturförvaltningsskolan.

Kostnader och medelsbehov (I 000-tat kr.)

Primäruppdrag m, m.	\916/11		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarels förvaltningsskola	Föredraganden
Försvarets förvaltnings-skola: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.	1300	2 269	2216	4 380	4 135
Kostnader	1300	2 269	2 216	4 380	4 135

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

235

Primäruppdrag m. m.

1976/77

1977/78     1978/79

Planerat    Utfall

Planerat    Försvarets   Föredra-förvalt-        ganden ningsskola

A vgår/ lillkommer: Medgiven prisreglering

m.m. +400

Överplanering, reserver

m. m.

Medelsbehov 1700

2 269

+ 850

+  24 3 090

4 380

+   10 4145

Personal

Personalkategori m. m.	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarels lorvalt- ningsskola	Föredraganden
Mihtär personal Regemenisofficerare Kompaniofficerare C/v/7 personal Övrig personal Övrig personal	2 1 4 7	2 1 4 7	11 2 7 20	+2 + 1 +1 +4	+2 + 1 + 1 +4

Budgetåret 1976/77

Budgetåret 1976/77 var intendenturförvaltningsskolans sista verksamhetsår. Skolan anger i sin årsredovisning att 23 kurser har genomförts av 28 planerade. Utbildningen av regements- och kompaniofficerare för befallningar i försvarets intendentkår har fullgjorts som planerat medan fem av de planerade fackkurserna för försvarsgrenarna m. fl. inställdes. Sammanlagt har 494 elever utbildats vid iniendenturförvaltningsskolan under budgetåret.

Skolan har budgetåret 1976/77 gjort ett förhållandevis stort anslagsöverskridande. Det beror enligt skolan till största delen på alt skolan har förskoiterat utgifter som slutligt skall betalas av andra myndigheter. Överskridandet i övrigt beror på ett större antal elever på regements- och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 236

kompaniofficerskurserna än beräknat samt ökade kostnader för deltidstjänstgörande lärare från Karistad och för fria hemresor för eleverna.

Budgetåret 1977/78

Förordning med instmktion för försvarets förvaltningsskola utfärdades den 30 juni 1977. Samma dag fattade regeringen beslut om organisation av försvarets förvaltningsskola och godkände avtalet mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer om lönegradsplacering m. m. av tjänster vid försvarets förvaltningsskola.

Den inriktning av verksamheten som anges i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret 1978/79

Försvarets förvaltningsskola

Under budgetåret kommer 25 kurser att anordnas med ca 520 elever. Förändringarna i förhållande till budgetåret  1977/78 detaljmotiverar försvarets förvaltningsskola på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 852 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Tre tjänster för regementsofficerare och en tjänst för byrådirektör som nu är vakania bör fä tillsättas. Samtidigt föreslås en vakant kompaniofficerstjänsi få tillsättas mot att en inrättad tjänst för regementsofficer dras in (-(-438 000 kr.).

C. Alternativ O

Alternativet innebär att de nämnda vakantsaita tjänsterna inte kan tillsättas och att utbildningsverksamheten måste skäras ned med ca en fjärdedel.

Föredraganden

Försvarets förvaltningsskola anför att viss ytteriigare utbildningsverksamhet beräknas bli överförd till förvaltningsskolan under programplanepe-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 237

rioden och alt skolan under perioden kommer att bli fullt utbyggd i Östersund. För egen del vill jag, liksom förvaltningsskolan, också framhålla att ställningstagandet till krigsmaktens förvaltningsutbildningsutrednings förslag lill utbildning i personaltjänst och administrativ utbildning av högre chefstjänstemän kan komma att påverka verksamheten vid skolan.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för nu vakanta tjänster för tre regementsofficerare, en byrådirektör och en kompaniofficer samtidigt som en annan tjänst för regementsofficer dras in.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvareis.fÖrvaltningsskola för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 145 000 kr.

Försvarets brevskola

1 prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m, m. har vissa förslag lagts fram med anledning av försvarets rationaliseringsinstituts rapport Publikations- och läromedelsverksamheten i försvaret. 1 propositionen konstateras all försvarels brevskola har förändrats avsevärt sedan den bildades och att den i fortsättningen bör kallas försvarets läromedelscentral. Vidare föreslås bl.a. att en delegation bör inrättas för samordning av publikations- och läromedelsverksamheten inom försvaret och att läromedelscentralen bör vara sammanhållande för förrådshållning och distribution av läromedel inom försvarsmakten.

Försvarets brevskola har f n. till uppgift att ge befäl på aktiv stat och i reserven m. fl. korrespondensundervisning i militära och tekniska ämnen, språk, totalförsvarsfrågor, ämnen som behandlar samhällsfrågor och utrikespolitiska frågor m. m. Skolan skall vidare utveckla och framställa utbildningshjälpmedel för försvaret och i samband härmed bedriva tillämpad forskning inom det ulbildningsteknologiska området.

Försvarets brevskola är organiserad på en skolledning, en produktionsavdelning, en administrativ enhet och en enhet för forskning och utveckling m. m.

Försvarels brevskola ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets brevskola budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Tillämpad forskning. En stor del av verksamheten vid försvarets brevskola avser s. k. uppdragsverksamhet, som har budgeterats under primäruppdraget inom del förstnämnda delproduktionsområdet.

Uppdragsverksamheten skall i huvudsak vara självbärande. Verksamheten i övrigt finansieras från förslagsanslaget Försvarets brevskola.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 238

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför.föisvarets brevskola bl. a. följande.

Utvecklingen av delprogrammet kan i hög grad komma att påverkas av regeringens ställningstagande lill försvarets rationaliseringsinstituts rapport om publikations- och läromedelsverksamheten i försvaret. Planeringen vid skolan har skett inom anvisade ramar och som om några väsentliga ändringar i skolans organisation och uppgifter inte kommer att ske.

Delprogrammet inriktas mot fortsatta analyser av utbildningsproblem och, som resultat därav, produktion av utbildningshjälpmedel. Producerade läromedel ses fortlöpande över med avseende på såväl sakgranskning som pedagogisk bearbetning.

Inom delproduktionsområdet Tillämpad forskning inriktas verksamheten mot projekt av allmän kunskapsuppbyggande karaktär för att höja organisationens kompetens inom det pedagogiska verksamhetsområdet. Skolan förutser att försvarsgrenschefer och andra myndigheter inom försvaret kommer att utnyttja skolans pedagogiska sakkunskap inom sina ansvarsområden.

Försvarets brevskola förutser att utvecklingen går dels mot en mer gruppinriktad utbildning med utrymme för samverkan och medinflytande, dels mot individualiserad utbildning. Utvecklingen kommer också att kräva större och bredare media- och metodkunskap hos skolans personal.

Brevskolans samverkan med statliga och andra utbildningsanstalter bör fördjupas. Även utländska erfarenheter bör i större grad tas till vara.

Den av brevskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets brevskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
1995	2 290	2 300	2 310	2 320	2 330	11550

' prisläge febmari 1976,

F 13. Försvarets brevskola

1976/77        Utgift 2 311857

1977/78       Anslag 1995 000

1978/79        Förslag        2 290 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 239

Kostnader och medelsbehov (I 000-lal kr.)

Primäruppdrag	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets brevskola	Föredraganden
Försvarets brevskola: Allmän ledning och förbandsverksamhet Tillämpad forskning	5110 70	6518 77	5 493 86	6 831 95	7 055 101
Kostnader	5 180	6 595	5 579	6 926	7 156
A vgår/ tillkommer: Intäkter för uppdragsverksamheten	-3 350	-4 283	-3 600	636	884
Medgiven prisreglering Överplanering, reserver m. m.	+  460	-	+     16	-	+     18
Medelsbehov	2 290	2 312	1995	2 290	2 290

Personal

Personalkategori

Antal

1976/77

1977/78    Beräknad ändring 1978/79

	Planerat	Ulfall	Planerat	Förvarets brevskola	Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare	2	1	2	of	of
Civil personal Lärare m, fl. Övrig personal	4 38'	4 40'	4 38'	of of	of of
	44	45	45	of.	of.

' Inkl. personal för uppdragsverksamheten.

Budgetåret 1976/77

Försvarets brevskola anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att skolan i allt väsentligt har kunnat genomföra planerad verksamhet. Verksamheten har koncentrerats till alt genomföra analys- och produktionsupp-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 240

drag inom utbildningsområdet åt försvarsgrenscheferna m. fl. Ett omfattande arbete har lagts ner på att behålla en väl fungerande korrespondensstudieverksamhet och alt se över de läromedel som tidigare har tagits fram vid skolan.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedrivs med oförändrad ambitionsnivå. Skolan anlitas under budgetåret för att genomföra ett tiotal kurser i nya utbildningsmetoder, bl. a. gruppinriktad utbildning, och undervisningsteknologi.

Budgetåret 1978/79 Försvarets brevskola

För budgetåret 1978/79 kommer försvarets brevskola att prioritera studier av problemen kring gruppinriktad utbildning och förbandsuibildning. Utbildningssystem som lämpar sig för gruppinriktad utbildning kommer alt tas fram.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar brevskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 704 000 kr,

B. Uppgiftsförändringar

Ökad läromedelsproduktion ökar kostnaderna med 643 000 kr.

C. Alternativ O

Detta alternativ skulle minska medelstilldelningen med 100 000 kr. En sådan minskning, som knappast kan göras annat än på personalsidan, skulle innebära att en kvalificerad handläggande tjänsteman entledigas och att dennes verksamhet lades ned. Detta skulle medföra minskad läromedelsproduktion.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 241

Föredraganden

1 prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. har vissa förslag lagts fram som berör försvarels brevskola. Förslagen innebär bl, a, att försvarels brevskola i fortsättningen bör kallas försvarets läromedelscentral. För att genomföra förslagen i övrigt avser regeringen att uppdra åt berörda myndigheter alt under överbefälhavarens ledning lämna förslag beträffande delaljorganisation, tidsplan och de övriga åtgärder som är nödvändiga. Brevskolan har planerat den kommande verksamheten som om skolans organisation och uppgifter inte kommer all ändras väsentligt. Jag har inte något alt invända mot detta och har i avvaktan på detaljförslag och tidsplan m. m. räknat med i huvudsak samma inriktning och ambitionsnivå som skolan har haft hittills. Jag vill emellertid framhålla att en myndighet som brevskolan till stor del bör finansiera sin verksamhet genom uppdrag från de myndigheter som tar skolans tjänster i anspråk.

Skolan har föreslagit en ökad läromedelsproduktion. Jag anser att en sådan ökning kan genomföras i den mån den kan finansieras med ökade intäkter. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att lill Försvarets brevskola för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 2 290 000 kr.

Statens hundskola

I prop. 1976/77:157 har förslag lagts fram om inriktning och organisation av försvarets hundskolas verksamhet. Därvid föreslås bl. a. på grund av minskad efterfrågan på hundar från försvaret att verksamheten vid skolan skall inriktas mot en produktion av ca 155 hundar per år. Skolan bör vidare fö etl anslag för viss del av de fasta kostnaderna. Övriga kostnader skall läckas genom intäkter från försäljning av skolans produkter. Vidare föreslås att skolans benämning ändras till statens hundskola den I juli 1978. Riksdagen (FöU 1977/78:1, rskr 1977/78:40) hade i princip inte något att erinra mot detta.

Statens hundskola har till uppgift att mot ersättning tillhandahålla dresserade hundar och att meddela utbildning i hundtjänst. 1 den mån det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersatts får skolan meddela veierinärvård och tillhandahålla andra tjänster som är förenliga med verksamheten.

Hundskolan leds av en styrelse. Chef för skolan är en direktör. Skolan är organiserad på fyra enheter, ekonomi-, produktions-, veterinär- och serviceenheterna.

Statens hundskola ligger i Sollefteå.

16 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 242

Produktionen av tjänstehundar skall läcka försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkets m. fl. statliga och kommunala myndigheters saml Synskadades riksförbunds behov. Skolan skall i mån av resurser även tillgodose den privata marknaden. Utbildning i hundijänst sker genom kursverksamhet för personal från försvarsmakten, tullverket, frivilliga försvarsorganisationer. Synskadades riksförbund m. fl. Djursjukvården tillgodoser myndigheters och enskildas behov.

Verksamheten inom delprogrammet Statens hundskola budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

1 nu aktuell programplan och anslagsframställning har försvarels hundskola delvis kunnat beakta de förändringar i inriktning och resursbehov för delprogrammet som följer av statsmakternas ställningstagande.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets hundskola bl. a, följande.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1977/78 och i inriktningen i prop. 1976/77:157 anges den framtida verksamheten vid hundskolan. Styrelsen framhåller att flera faktorer föreligger som kommer att påverka verksamheten och därmed skolans organisation under programplaneperioden. Utredning pågår t, ex. om försöksdjursuppfödning, karantänsuppslallning och djursjukhusens framtida finansiering. Med hänsyn till den nya inriktningen framhåller skolan att nuvarande personalstyrka är för stor i förhållande till den i prop. 1976/77:157angivnahundproduktionen. Skolan föreslår därför en ny organisation. Övergången till den nya organisationen måste ske under en följd av år. De extra kostnader som uppstår på grund av detta föreslår skolan skall täckas genom ett särskilt bidrag. För all i övrigt erhålla full kostnadstäckning i den nya organisationen och med hänsyn till den minskade produktionen måste priser och taxor höjas. Den vid skolan pågående forskningen på avelsområdet för au öka hundarnas kvalitet beräknas ge resultat under budgetåret 1980/81.

Skolan föreslår alt matsal och elevförläggningarna byggs om under programplaneperioden.

Den bedömda utvecklingen av driftbidraget framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-lal kr,).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
4 000	3 000	2 000	1000	-	-	6 000

Prisläge februari 1976,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

243

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av fjärde huvudtitelns bidrag framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1977; 1 000-tal kr).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
2 500	2 760	2 000	1000	-	-	5 760

' Prisläge februari 1976,

Den   beräknade  årsomslutningen  under  delprogrammet   framgår  av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
8 380	9 049	9 049	8 899	8 899	8 899	44 795

' Prisläge februari 1976,

F 14. Statens hundskola

1976/77        Utgift 1 637 000

1977/78        Anslag 2 500 000

1978/79        Förslag 1500 000

Medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets hundskola	Föredraganden
Statens hundskola:
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet	9 064	9 575	8 290	9 049	9 049
A vgårl lillkommer:
Ingående balans den 1 juli
resp, år (utnyttjad rörlig
kredit)	+    90	+    90	+    90	-	-
Intäkter	-5 927	-6 438	290	-6 049	-6 049
Bidrag från andra huvud-
titlar	-1 500	-1 500	-1500	-1 500	-1500
Utgående balans den 30
juni resp. år (utnyttjad
röriig kredit)	-    90	_	-    90	_	-
Likviditetsfbrändring	-	-    90	-	-	-
Medelsbehov	1637	1637	2 500	1500	1500

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 244

Personal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets Föredra-hundskola ganden
C/v/7 personal Handläggande personal Övrig personal	7 80 87	7 80 87	7 80 87	of                 of -21               -21 -21               -21

Budgetåret 1976/77

Försvarets hundskola anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras.

Verksamheten vid skolan skall vara självbärande. Delta mål har dock inte uppnåtts efter skolans omorganisation år 1971. Föratt täcka underskottet för budgetåret har skolan fåll 3 137 000 kr. i bidrag.

Totalt har skolan under budgetåret levererat 227 hundar, vilket är en ökning med 15 hundar jämfört med föregående budgetår.

Målet att leverera 185 hundar lill försvaret och 25 hundar till Synskadades riksförbund har inte uppnåtts bl, a. på grund av brist på hundar som uppfyller de av dessa avnämare uppställda krav. Skolan har ur egen avel testat ca 420 hundar och därav har ca 50 procent kasserats på grund av mental- och medicinsk status. Det har därför varit nödvändigt att köpa dressyrmogna hundar. Skolan har erbjudits alt köpa 136 hundar men av dessa har endast 40 köpts.

Djursjukvården har varii inriktad på en förebyggande hälsovård förskolans hundar och en ökad marknadsföring för alt sälja tjänster lill allmänheten. Den förebyggande hälsovården har givit påtagliga resultat som är av stort värde för den pågående avelsverksamheien. Under budgetåret har ett avelsråd bildats vari ingår bl. a, representanter från lantbruks- och veterinärhögskolan för att förbättra aveln.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:74 (FöU 1976/ 77:13,rskrl976/77:311),prop. 1976/77:157 (FöU 1977/78:1, rskr 1977/78:40) och regleringsbrev avseende justitie-, försvars- och socialdepartementens verksamhetsområden bedöms i stort kunna fullföljas. Någon större minsk-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 245

ning av personalen kommer dock inte att kunna ske under budgetåret. Insatser genomförs för alt nedbringa kostnaderna och öka intäkterna. Förhandlingar pågår med personalorganisationerna om minskning av personalen med hänsyn lill den nya organisationen.

Budgetåret 1978/79

Utöver vad som framgår av redogörelsen anför försvarets hundskola följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1978/79,

Med hänsyn till att omorganisation pågår för skolan extra kostnader för personal m. m. Skolan föreslår att dessa kostnader täcks genom ett särskilt bidrag på 3 milj. kr. för budgetåret 1978/79, För all i övrigt uppnå full kostnadstäckning- inberäknat ett bidrag på 3 milj. kr. - måste taxor och priser på hundar höjas. Utöver höjningen av hundpriserna den 1 januari 1978 med 45 % måste priserna höjas med ytteriigare 7 %. Taxorna för kurser och djursjukvård måste höjas med 10 %.

Föredraganden

1 prop. 1976/77:157 föreslog jag, bl. a. med anledning av att arméns inköp av minhundar från försvarets hundskola upphör, att verksamheten vid hundskolan borde inriktas mot en årsproduktion av ca 155 hundar. Skolan borde vidare få ett anslag (grundbidrag) för viss del av de kostnader som inte direkt avser hundproduktion, utbildning, veterinärvård o. d. Dessutom föreslogs att vissa medel för att främja avel borde ingå i grundbidraget under en treårsperiod. Övriga kostnader skulle täckas genom motsvarande intäkter från försäljning av skolans produkter. För att kunna anpassa organisationen till en lägre verksamhetsnivå borde skolan under en övergångsperiod få ett driftbidrag utöver grundbidraget. Driftbidraget borde successivt minska. Skolans verksamhet borde planeras i syfte att möjliggöra en minskning av driftbidraget med 1 milj. kr. per år. Den minskade efterfrågan på skolans produkter innebar att en personalminskning kunde bli nödvändig inom samtliga enheter vid hundskolan. Vidare föreslogs all skolans benämning skulle ändras lill statens hundskola den I juli 1978, Frågan om ändrad departementstillhörighet borde däremot övervägas slutligt i samband med att frågorna om uppfödning av försöksdjur och karantän för hundar behandlades.

Riksdagen beslöt i huvudsak i enlighet med propositionen (FöU 1977/78:1, rskr 1977/78:40). Vid sin behandling av propositionen anförde försvarsutskottet bl. a. att den nu gällande principen om full kostnadstäckning -godkänd av riksdagen år 1970 - måste frångås i den framlida verksamheten vid skolan. Erfarenheten från de gångna åren visar klart att det inte är möjligt att tillämpa denna princip. Vissa kostnader som inte direkt avser produktionen bör - som också föreslås i propositionen - bestridas över anslag i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 246

statsbudgeten. Utskottet förutsätter vidare att en noggrann analys av oessa kostnader kommer all göras som underlag för beräkning av grundbidraget. I samband därmed bör också göras en fördelning av bidraget på olika huvudtitlar. Grundbidraget bör vara så avpassat att skolans verksamhet vid en effektiv och kostnadsmedveten drift inte äventyras. Under en övergångstid torde det bli nödvändigt att dessutom ge skolan ett särskilt driftbidrag. Även detta bör beräknas med hänsyn till att andra samhällssektorer än det militära försvaret drar nytta av skolans verksamhet.

Med hänsyn bl.a. till att arméns inköp av minhundar upphör föreslår hundskolan för budgetåret 1978/79 en ny organisation. Förslaget innebäratt antalet anställda vid skolan bör minska med ca 20. Även om både uppfödning av försöksdjur och djurkarantän förläggs till skolan kan högst ca 10 tjänster behövas för denna verksamhet, varför ett tiotal anställda kommer att bli övertaliga. Den omplacering av övertalig personal som redan har påbörjats vid hundskolan anser jag därför nödvändig. Jag förutsätter att problem i samband med avvecklingen av personal såvitt möjligt begränsas, bl. a. genom att förändringarna genomförs i nära samarbete med statens och försvarets personal nämnder samt med berörda personalorganisationer. Dessutom förutsätter jag att nödvändiga åtgärder vidtas för att ytterligare effektivisera och rationalisera verksamheten. För budgetåret 1978/79 harjag räknat med 150 000 kr. för att främja avel.

Med hänvisning dels till riksdagens beslut vid 1977/78 års riksdagsmöte, dels till vad som har anförts av hundskolan förordar jag efter samråd med cheferna för justitie- och socialdepartementen att till statens hundskola utgår ett anslag, innefattande såväl grund- som driftbidrag om sammanlagt 3 milj. kr,, varav 1,5 milj. kr. betalas med medel som anvisas under fjärde huvudtiteln och 1 050000 resp. 450 000 kr. med medel som anvisas under andra resp. femte huvudtiteln.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens hundskola för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av I 500000 kr.

Krigsarkivet

Krigsarkivet leder och övervakar arkivtjänsten hos myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Arkivet är arkivmyndighet och arkivdepå. Det skall verka för en tidsenlig organisation och utveckling av arkivväsendet, främja en ändamålsenlig gallring av arkiv, främja vetenskaplig forskning m. m.

Chefen för krigsarkivet är en krigsarkivarie. Arkivet är organiserat på sex sektioner, nämligen fyra för arkivmyndighets- och depåärenden, en för administration samt forskningsservice och utredningsverksamhet m. m. och en för gallringsutredningar. Vidare finns ett bibliotek.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 247

Krigsarkivet ligger i anslutning till förvaltningsbyggnaden Tre Vapen på Gärdet i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför krigsarkivet bl. a. följande.

Verksamheten inom programelementet Krigsarkivet som omfattar depåverksamhet inkl. biblioteksverksamhet, gallring av de i depån förvarade arkiven, forskningsservice och utredningsverksamhet åt allmänhet och myndigheter m. m. beräknas under programplaneperioden bedrivas på oförändrad ambitionsnivå.

Programelementet Gemensam arkivverksamhet omfattar utarbetande av förslag till gallringsbestämmelser, rådgivning i arkivfrågor åt försvarets myndigheter m. m. Verksamheten inriktas under perioden mot att förbättra servicen åt myndighetema i dessa avseenden.

Den av arkivet beräknade utvecklingen av anslaget krigsarkivet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
3 490	4 639	4 580	4 605	4 769	4 733	23 326

' Prisläge februari 1976.
F 15. Krigsarkivet
1976/77        Utgift	3 413 105
1977/78       Anslag	3 490 000
1978/79       Förslag	3 925 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

248

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Krigsarkivet	Föredraganden
Krigsarkivet:     Allmän
ledning och förbands-
verksamhet	2 941	3 438	3 466	4 664	3 865
Kostnader	2 941	3 438	3 466	4 664	3 865
A vgår/lillkommer:
Inbetalningar för kopie-
ringsverksamhel	-   11	-  25	-  16	-  25	-  25
Medgiven prisreglering	+ 490	-	-	-	-
Overplanering, reserver
m, m.	-	-	+  40	-	+  85
Medelsbehov	3 420	3 413	3 490	4 639	3 925

Personal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Krigsarkivet	Föredraganden
Civil personal Handläggande personal Övrig personal	14 13 27	14 13 27	14 14 28	+ 1 +2 +3	of of of.

Budgetåret 1976/77

Krigsarkivet anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att arkivet i huvudsak har uppfyllt de krav som ålagts myndigheten. För programelementet Krigsarkivet framhåller dock myndigheten att ett större antal äldre regementsarkiv hittills inte har kunnat presenteras för forskningen på ett tillfredsställande sätt.

Verksamheten inom programelementel Gemensam arkivverksamhet har i stort sett fullföljts enligt planen. Ökade krav från allmänhet och myndigheter

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 249

på programelementel Krigsarkivet i fråga om forskningsservice har medfört att personal omdisponerats från programelementel Gemensam arkivverksamhet. En viss kompensation för detta har dock erhållits genom en omorganisation av krigsarkivets bibliotek.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil, 7(FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas.

1 depåverksamheten kommer möjligheterna att ordna och registrera arkiv och samlingar att behöva begränsas. Uppgiften alt la emot arkiv från myndigheter som upphört prioriteras. Konserverings- och bokbinderiverk-samheten kan bedrivas i tillfredsställande omfattning men katalogiserings-och klassificeringsarbeten inom biblioteket släpar efter. Redovisningen av kartbiblioteket bedöms behöva moderniseras.

Forsknings- och utredningsverksamheten ål allmänhet och myndigheter kan tillgodoses endast i begränsad omfattning. Den interna administrationen kommer att behållas på oförändrad nivå.

Budgetåret 1978/79 Krigsarkivet

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar krigsarkivet på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 480 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Medel för vissa tjänster och arvode för fotograf beräknas under anslaget
(-1-280 000 kr,).

2. För ökad säkerhetsfilmning av arkivhandlingar behövs ytterligare 5 000 kr.

3. För reseanslag att användas vid studieresor till svenska och utländska arkiv behövs 10 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 250

4. Konserveringsmaterial behövs för ytterligare 20 000 kr.

5. För diverse engångsanskaffningar behövs 483 000 kr.

6. För engångsanskaffningar 1977/78 avgår 104 000 kr.

C. Alternativ O

Alternativet innebär all anslaget minskar med 198 000 kr. Konsekvenserna av en sådan minskning innebär att vetenskapliga undersökningar avseende papperskonserveringsfrågor och säkerhetsfilmning av arkivmaterial måste avbrytas. Vidare kan inga engångsanskaffningar genomföras.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta den inriktning som krigsarkivet har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid räknat med 80 000 kr. för diverse engångsanskaffningar och 5 000 kr. för ökad filmning av arkivhandlingar. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Krigsarkivet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 925 000 kr.

Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer är gemensam myndighet för armémuseet, marinmuseet och flygvapenmuseet. Försvarsmuseerna har lill uppgift all bevara föremål av betydelse för kunskapen om del svenska försvarets verksamhet och utveckling genom tiderna. Försvarsmuseerna skall även verka för att information om försvaret i äldre lider och dess roll i samhällsutvecklingen sprids. Om det kan ske utan alt övrig verksamhet eftersatts skall försvarsmuseerna ge stöd lill museer och samlingar av militär eller kulturhistorisk art inom försvaret och museer och samlingar av militär art utom försvaret.

Försvarsmuseerna leds av en styrelse. Varje museum förestås av en chef som samtidigt är huvudföredragande i styrelsen i ärenden som gäller museet.

Armémuseet ligger i Stockholm, marinmuseet i Karlskrona och flygvapenmuseet i Linköping.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 251

Verksamheten under delprogrammet Statens försvarshistoriska museer budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet, etl för resp. museum.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshistoriska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgifter.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför statensjörsvarshistoriska museer bl, a. följande.

Styrelsen för statens försvarshistoriska museer framhåller att det inte får vara försvarets målsättning och ekonomi som styr inriktning och omfattning av museiverksamheten. Försvarsmuseerna bör därför enligt styrelsen placeras utanför försvarsmaktens ekonomiska ram.

Försvarsmuseerna är för närvarande föremål för organisationsöversyn,

I denna översyn kommer 1965 års musei- och utsiällningssakkunnigas (MUS 65) förslag beträffande försvarsmuseerna att bli väsentliga ingångsvärden. Styrelsen avslår därför från att nu ta upp förslag lill ambitionshöjningar och uppgiftsförändringar och avvaktar istället organisationsöversynen.

Organisationsöversynen bör utöver vad som har angivits i regeringens uppdrag i juni 1977 omfatta bestämmelser för insamling, vård och tillförsel av museimateriel samt användning av datateknik vid registrering av museifö-remål.

Under programplaneperioden kommer krav att ställas på utökning och förbättring av lokalerna för museerna.

Den av statens försvarshistoriska museer beräknade utvecklingen av anslaget Statens försvarshistoriska museer framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 f)00-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
4 480	5 435	5 435	5 435	5 435	5 435	27 175

' Prisläge februari 1976,

F 16. Statens försvarshistoriska museer

1976/77        Utgift 4 090 923

1977/78        Anslag 4 480 000

1978/79       Förslag 5 640 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

252

Kostnader och medelsbehov (I 000-lal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Statens försvars-historiska museer	Föredraganden
Statens försvarshistoris-
ka    museer:    Allmän
ledning och förbands-
verksamhet
Armémuseet	2 530	3 127	3 016	3 542	3 662
Marinmuseet	903	1008	999	1 140	1 165
Flygvapenmuseel	-	-	450	781	823
Kostnader	3 433	4 135	4 465	5 463	5 650
A vgårl lillkommer:
Inträdesavgifter vid
a) Armémuseel	-    3	-   11	-    3	-    3	-    3
b) Marinmuseet	-   25	-  33	-   25	-  25	-  25
c) Flygvapenmuseel	-	-	-	_	-
Medgiven prisreglering	720	-	-	-	-
Overplanering, reserver
m, m.	-	-	+   43	-	+   18
Medelsbehov	4 125	4 091	4 480	5 435	5 640

Personal

Personalkategori

Antal

1976/77

1977/78     Beräknad ändring 1978/79

	Planerat	Utfall	Planerat	Statens försvars-historiska museer	Föredraganden
Armémuseet
Militär personal
Regementsofficerare	1	1	1	of	of
C/v/7 personal
Handläggande personal	4	3	3	of	of
Övrig personal	21	23	22	of	of
Marinmuseet
Civil personal
Handläggande personal	2	2	2	of	of
Övrig personal	9	10	9	of	of
	37	39	37	of.	of.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 253

Budgetåret 1976/77

Statens föisvaishistoriska museer anger i sin årsredovisning för 1976/77 att den verksamhet som redovisades för första året i programplanen 1976/ 77-1980/81 har genomförts. Antalet besök vid armémuseet har uppgått till 69 126 personer. Motsvarande siffra för marinmuseet är 41 482 personer. Flera tillfälliga utställningar och flera föredrag har genomförts. Museerna har bistått forskare och institutioner saml allmänhet med upplysningar, litteratur och bildhänvisningar m. m.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning som anges i prop, 1976/77:100 bil, 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och i regleringsbrev for innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas. Delta innebär bl. a, all pågående organisationsöversyn prioriteras.

Budgetåret 1978/79

Statens föisvaishistoriska museer

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar statens försvarshisloriska museer på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär sammanlagt en kostnadsökning med 625 000 kr,

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

Andra kostnader än lönekostnader redovisas för flygvapenmuseet och uppgår lill totalt 330 000 kr.

C. Alternativ O

Allernalivel innebär att anslaget minskar med 233 000 kr.

Styrelsen bedömer att detta alternativ f n. saknar intresse på grund av den pågående organisationsutredningen. Flygvapenmuseet är dessutom under uppbyggnad både organisatoriskt och lokalmässigt och måste enligt styrelsen hållas utanför en diskussion om reduceringar.

Om en neddragning av medelstilldelningen skulle aktualiseras bör denna i första hand ske genom att de nödvändiga iståndsättningarna vid marinmu-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 254

seel förskjuls i tiden. Medel för dessa redovisas dock inte under detta anslag. Om förvaltningskostnadsanslagel måste minskas kommer svåra konsekvenser att uppstå för museernas verksamhet, t. ex. måste delar av utställningar stängas och underhåll av föremål och arkivalier eftersättas.

Föredraganden

Den översyn av organisationen som pågår kommer att påverka museernas inriktning och verksamhet under programplaneperioden. 1 översynen ingår alt utreda lokalbehovet för flygvapenmuseet. Styrelsen för statens försvarshistoriska museer har under hösten 1977 lämnat förslag om bl. a. lokaler för flygvapenmuseel. Jag är f n, inte beredd all la ställning till dessa förslag.

lavvaktan på resultatet av översynen kan jag i övrigt huvudsakligen godta vad statens försvarshistoriska museer har anfört om verksamheten under programplaneperioden. Jag anser dock all försvarsmuseerna bör ligga kvar inom den militära utgiftsramen.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. 1 beräkningen ingår medel som skall utbetalas till föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm för konservering av film. Dessa medel utbetalas innevarande budgetår från försvarsgrenschefernas anslag för ledning och förbandsverksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens .försvarshistoriska museer för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 640 000 kr.

Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m.

Verksamheten under delprogrammet Anskaffning av fortifikatorisk materiel m, m. omfattar borttagande av pansarhinder, anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel och gemensamma fältarbeten. Verksamheten budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. och Anskaffning av befästningar m. m. Av primäruppdragen finansieras de två förstnämnda från förslagsanslaget Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m, och del sistnämnda från investeringsanslagel Gemensamma myndigheter m, m.: Anskaffning av anläggningar,

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a, följande. Planeringsramen för borttagande av pansarhinder innebär att verksam-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

255

heten bibehålls på oförändrad ambitionsnivå.

Planeringsramen för anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel innebären oförändrad anskaffning under hela programplaneperioden. Verksamheten omfattar anskaffning av materiel för krigsulbyggnad av befästningar samt förrådshållning och vård av anskaffad materiel.

Verksamheten avseende gemensamma fältarbeten omfattar anskaffning av truppbefäslningar samt åtgärder för att förbereda förbindelse- och förstöringsarbeten i krig. Planeringsramen innebär att verksamheten får oförändrad omfattning under programplaneperioden.

Behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr).

Anslag

1977/78'    1978/79    1979/80     1980/81

1981/82     1982/83    Summa 1978/83

F 17. Anskaffning av fortifika
torisk materiel m, m, 5 100

III 5, Gemensamma myndigheter
m, m.: Anskaffning av an
läggningar 7 200

12 300

6 890        5 670        5 670        5 670        5 670       29 570

8 100        8 100        8 100        8 100        8 100       40 500 14 990       13 770       13 770       13 770       13 770       70 070

Prisläge februari 1976, löneläge 1976,

F 17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m.

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

11 344 865 5 100 000 4 500 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag	\91b/ll		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Anskaffning av forti-
fikatorisk materiel m, m.:
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet	400	2 142	500	570	500
Central vidtagen mate-
rielanskaffning m, m.	4 300	9 202	4 600	6 320	4 000
Kostnader = medelsbehov	4 700	11344	5 100	6 890	4 500
Tillkommer:
Medgiven prisreglering	+5 400	-	-	-	-
Medelsbehov	10 100	11344	5 100	6 890	4 500

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 256

Budgetåret 1916/11

Fortlflkations/Örvaltningen anger \ sin hrsreöo\isn\ngförbuAgeXåre\ 1976/77 att anskaffningen av speciell fortifikatorisk materiel under budgetåret huvudsakligen har omfattat fältarbetssalser. Den av 1973 års riksdag medgivna anskaffningen av denna materiel har därmed slutförts. Med stöd av särskilt bemyndigande har anskaffats maskeringsnät av plast för 3 milj, kr.

Pansarhinder m, m. har lagils bort planenligt, vilket innebär bl. a, åtgärder på slormskadade kustvärn utmed Skånes kust.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop, 1976/77:100 bil, 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154)och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret 1978/79

Överbefälhavaren

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför överbefälhavaren att anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel sker enligt en långsiktsplan som har upprättats av chefen för försvarsstaben. Målet enligt denna plan bedöms bli uppfyllt med en planeringsram som innebär att verksamheten bibehålies på oförändrad ambitionsnivå med hänsyn tagen till prisutvecklingen.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksamheten under programplaneperioden. Jag har dock funnit det möjligt au i viss utsträckning begränsa anskaffningen av speciell fortifikatorisk materiel under nästa budgetår.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 4 500 000 kr.

Försvarets datacentral

Försvarels datacentral skall på uppdrag utföra främst administrativ databehandling åt myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhets-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 257

område. Datacentralen skall vidare svara för beredskaps- och krigsplanläggning i fråga om driften av den datamaskinutrusining som ställs till centralens förfogande, 1 den mån det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersatts flr datacentralen även åtaga sig uppdrag från uppdragsgivare utanför försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Centralen leds av en styrelse. Chef för centralen är en direktör. Inom dalacentralen finns ett centralt organ som utgörs av en enhet för administration, en enhet för teknik och en enhet för produktion samt produktionsorgan för datainsamling och databehandling.

Dalacentralen ligger i Stockholm, Solna, Östersund, Karlstad, Kristianstad samt Arboga,

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten redovisas som självbärande under förslagsanslaget Försvarets datacentral.

Programplan För perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets datacentral bl. a. följande.

Försvarets datacentrals framtida verksamhet är helt avhängig den data-kraftstruklur som skall gälla och de uppgifter som datacentralen tilldelas inom strukturen.

Överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan utgör väsentligt underiag för den långsiktiga planeringen liksom resultatet från den pågående utredningen om datakraftens framtida organisation och underhåll.

Enligt gällande planer skall en ny datamaskinutrustning tillföras datacentralen under budgetåret 1979/80 och sannolikt ytteriigare en under 1981/82. Den förstnämnda påverkar datacentralens verksamhet under budgetåret 1978/79, då etl nytt driftställe måste organiseras. Datacentralen avser utreda möjligheten all samordna denna etablering med avveckling av driftenheten i Solna. Möjligheterna för en samordning av installationen av den senare dalamaskinen med avvecklingen av driftenheten i Kristianstad skall undersökas,

Värnpliklsverket har i samverkan med rationaliseringsinstitutet utrett sitt datamaskinsbehov på sikt och anser att datacentralens Burroughsutmst-ningar behövs åtminstone t. o. m. budgetåret 1980/81.

Under andra halvåret 1979 flyttar värnpliktskontoret i Östersund till nya lokaler. Vid ungefar samma lidpunkt-sommaren 1979-kan en flyttning till Karlstad av Burroughsanläggningen i Solna bli aktuell.

17 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

258

Grundat dels på beslut med anledning av försvarsmaktens ledningsutredning, dels på resultat av utredningen beträffande den framlida driftorganisationen bör en samlad prövning av datacentralens organisation ske under budgetåret 1978/79.

Datacentralen eftersträvar att under programplaneperioden genom en fortlöpande rationalisering öka bearbetningsvolymen, om kunderna så kräver, och vidmakthålla servicen utan att personalresurserna därmed ökar.

Den av datacentralen beräknade årsomslutningen under anslaget Försvarets datacentral framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
42 380	58 600	58 900	58 800	58 750	58 550	293 600

' Prisläge februari 1976.

F 18. Försvarets datacentral

1976/77       Utgift 51000

1977/78       Anslag 1000

1978/79       Förslag 1000

Kostnader och medelsbehov (} 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets datacentral	Föredraganden
Försvarets datacentral:
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet	34 941	42 765	42 201	56 851	56 851
Kostnader	34 941	42 765	42 201	56 851	56 851
Avgår/tillkommer:
Rörelsekapital	+    100	+ 1238	+     180	+ 1 750	+ 1750
Omlokaliseringskostna-
der	+    170	+    193	-	-	-
Intäkter	-35 160	4 145	-42 380	-58 600	-58 600
Medelsbehov	51'	51'	1	1	1

Medgivet överskridande 50 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

259

Utgifter och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Utgifter/Inkomster	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarels datacentral	Föredraganden
Ingående balans den 1 juli resp, år Utgifter	802 35 211	802 43 754	- 3 559 46 940	1000 56 851	1000 56 851
Summa utgifter	36 013	44 556	43 381	57 851	57 851
Avgår/lillkommer: Inkomster Utgående balans den 30 juni resp, år	-34 782 - 1 180	-48 064 + 3 559	-42 380 - 1000	-58 600 +    750	-58 600 +    750
Medelsbehov	51'	51'	1	»	1

' Medgivet överskridande 50 000 kr.

Anm, Ackumulerat rörelsekapital per den 30 juni 1977 2 799 000 kr.

Personal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarets datacentral	Föredraganden
Civil personal Handläggande personal Övrig personal	38 162 200	29 210 239	29 210 239	of of of.	of of of.

Budgetåret 1976/77

Försvarets datacentral anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att erfarenheterna av nyinstallerad UNlVAC-utrustning i Stockholm och Karistad är goda. Av kunderna önskad service vid utvecklingsarbete och produktion har ej helt kunnat tillmötesgås på grund av personalbrist och brist på datamaskinkapacilel under dagtid. Under året har driftstörningarna vid SAAB-utrustningarna varit betydande framför allt beträffande databashantering och terminalverksamhet. Den samtidiga driften av IBM-, SAAB- och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 260

UNlVAC-utruslningar och det pågående omläggningsarbetet lill UNIVAC har även under detta budgetår ansträngt personalresurserna. Den förstärkning och modernisering av Burroughsmaskinerna som påbörjats under året har medfört en ökad kapacitet för terminalverksamhet och en förbättrad driftsäkerhet. Genomförd utredning av siansverksamheten utgör gott underiag för fortsalt planering av denna verksamhet. De tekniska och administrativa stödfunktionerna har genom de under året genomförda förändringarna bringats att fungera väl.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna följas. Konverteringen av program och register från äldre datamaskiner lill UNIVAC-ulrusining fortsätter. Återstående IBM- och SAAB-maskiner beräknas avvecklas under budgetåret varigenom en önskvärd stabilisering av driftsituationen skall kunna uppnås.

Budgetåret 1978/79

Försvarets datacentral

Datacentralens framlida organisation kan bli föremål för prövning beroende på det beslut regeringen fattar med anledning av försvarsmaktens ledningsutrednings betänkande samt på resultatet av utredningen om den framtida datadriftorganisationen. Installation av en ny dalamaskinutrustning skall förberedas.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets datacentral har anfört om verksamheten under budgetåret. Ställningstagandet lill regeringens prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. som f n. är föremål för riksdagens prövning kan dock komma att påverka datacentralens organisation och verksamhet under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov resp. utgifter och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Försvarets datacentral för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 261

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

De frivilliga försvarsorganisationerna har till uppgift att i samråd med berörda myndigheter bedriva upplysnings- och rekryleringsverksamhei, medverka vid utbildning av frivillig personal som leds av myndighet, leda sådan utbildning av frivillig personal som inte anordnas av myndighet saml teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av personal som står till förfogande för tillfällig tjänstgöring inom tolalförsvarei (B-personal).

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. budgeteras på två primämppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet saml Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl, a. följande.

Av tidigare programplaner framgår att vakanserna inom försvarsmakten i fråga om A- och B-personal så långt möjligt bör täckas. En god utbildningsvolym för dessa personalkategorier redovisas för budgetåret 1976/77. Svårigheter har uppstått att repetitionsutbilda personal som ingår i krigsförband som en följd av den ändrade repelilionsövningsrytmen. Särskild uppmärksamhet ägnas därför åt att repetitionsutbilda personalen bl, a. genom att ordna särskild repetitionsutbildning i form av kurser och liknande.

Utbildning m. m. sker huvudsakligen enligt de grundlinjer som har föreslagits av 1966 års värnpliktskomhiilté. Organisationernas bidrag bör i stort behållas på nuvarande nivå.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
33 200	36 780	36 780	36 780	36 780	36 780	183 900

' Prisläge februari 1976,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

262

F 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79       Förslag

27 975 832 33 200 000 45 575 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.

1976/77

Planerat

Ulfall

1977/78   1978/79

Planerat       Överbefäl-   Föredra-ha våren       ganden

7 448

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Utbildning lill och av fast anställd personal m. fl.

18 532

Kostnader = medelsbehov        25 980

15 824     9 764    10 567    16 567

12 152    23 436    26 213    29 008 27 976    33 200    36 780    45 575

Budgetåret 1976/77

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. Utbildningen av A- och B-personal har haft tillfredsställande omfattning.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:74(FöU 1976/ 77:13, rskr 1976/77:311) och regleringsbrevet för innevarande budgetår är i stort oförändrad jämfört med föregående budgetår och bedöms kunna fullföljas. Särskild uppmärksamhet ägnas dock åt alt repetitionsutbilda personalen, bl. a. genom att anordna kurser m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 263

Budgetåret 1978/79

Överbefälhavaren

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar överbefälhavaren på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 580 000 kr.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksamhetens inriktning under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har beräknat 2,8 milj. kr. för att läcka kostnaderna för ökade förmåner till instruktörer inom den frivilliga försvarsverksamheten. Efter samråd med chefen för jordbmksdepartementet förordar jag vidare som jag har nämnt tidigare (s. 75) att frivilliga skytterörelsen förs över från tionde till fiärde huvudtiteln den 1 juli 1978. För innevarande budgetår har för skytterörelsen beräknats ett bidrag av 5,8 milj. kr. i prisläge juni 1978. För budgetåret 1978/79 räknarjag med ett bidrag av 6 milj. kr. i medelprisläge för ifrågavarande budgetår.

Jag bemställer att regeringen föreslår riksdagen

attXiW Frivilliga försvarsorganisationer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 45 575 000 kr.

Insatsberedskap m. m.

Verksamheten under delprogrammet Insatsberedskap m. m. budgeteras på två primämppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Insatsberedskap m, m.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Insatsberedskap m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1977; 1 000-tal kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

264

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
49 630	52 560	52 790	53 050	53 280	53 550	265 230

' Prisläge februari 1976,

1 övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollel, Ytteriigare upplysningar lämnas riksdagens försvarsutskott.

F 20. Insatsberedskap m. m.

1976/77        Utgift 50 278 262

1977/78        Anslag 49 630 000

1978/79        Förslag        52 500000

kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	överbefälhavaren	Föredraganden
Insatsberedskap m. m.:
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet	13 225	14 937	15 157	17 330	17 330
Operaliv och krigsorga-
nisatorisk verksamhet	28 865	35 341	34 065	35 085	35 025
Kostnader = medelsbe-
hov	42 090	50 278	49 222	52 415	52 355
A vgår/ tillkommer:
Medgiven prisreglering	+7 450	-	-	-
Overplanering, reserver
m. m.	-	-	+  408	+   145	+   145
Medelsbehov	49 540	50 278	49 630	52 560	52 500

Överbe/älhavaren

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 6 157 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 265

B. Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar lämnas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna att kostnaderna minskar med 3 227 000 kr.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Insalsberedskap in. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 52 500 000 kr.

Viss gemensam verksamhet

Verksamheten under delprogrammet Viss gemensam verksamhet budgeteras på fem primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss gemensam verksamhet.

Programplan För perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Inom programelementet Vissa besök m. m, har enbart kostnader för utländska besök vid försvarsmakten som med någorlunda säkerhet kan beräknas tagits med i planeringen. Dit hör honnörsbesök, örlogsbesök, flygbesök, besök av skolor motsvarande försvarshögskolan och besök i samband med s. k. växeltjänstgöring.

Inom programelementet Publikationer m. m. skall det behov av publikationer m.m. som är gemensamt för hela försvarsmakten tillgodoses för såväl krigs- som fredsorganisationen. Upplagornas storiek skall om möjligt begränsas genom restriktiv tilldelning. Ulan att i avgörande grad sänka kvaliteten skall längre intervaller mellan revideringar och omarbetningar eftersträvas.

Inom programelementet Anskaffning av krigskarlor skall i fred anskaffas kartor för försvarsmakten och vidtas förberedelser för totalförsvarets försörj-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

266

ning av kartor i krig. Därutöver skall vissa behov av kartor för totalförsvarels fredsorganisation tillgodoses.

För programelementet Beredskapsåtgärder vid statens järnvägar och vissa enskildajärnvägarärstatensjärnvägar programmyndighet med samrådsskyldighet gentemot överbefälhavaren för det i det ekonomiska försvaret ingående delprogrammet Järnvägstransporter.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss gemensam verksamhet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
11350	12 910	11630	11470	11 190	11 190	58 390

Prisläge februari 1976,

F21. Viss gemensam verksamhet

1976/77       Utgift 12 265 997

1977/78        Anslag 11350 000

1978/79       Förslag 12 600 000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1977/78

1978/79

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem. Bet.

Viss gemensam verksamhet: Allmän ledning och förbandsverksamhet Tjänster vid vissa besök

Operativ    och    krigsorganisatorisk

verksamhet Beredskapsätgärder vid SJ och vissa

enskilda järnvägar Beredskapsåtgärder   vid   försvarets

datacentral

165

7 100 50

200

7 868 200

165

7 868 200

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

267

Primäruppdrag m, m.

1977/78

1978/79

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem,

Bet,

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Centralt   vidtagen   materielanskalT-ning

Publikationer - 1 362 - 1 620 -                1455

Anskafl"ning av krigskartor 620 2 105 740 2 532 740                2 532

Hyror till FortF - 568 - 629 -                  629

Reducering p. g. a, överplanering - - - -   139 -              -  249

Medelsbehov - 11350 - 12 910 -              12 600

Bemyndigandebehov 620 - 740 - 740

Budgetåret 1976/77

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att planerad verksamhet har kunnat genomföras.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:74 (FöU 1976/ 77:13, rskr 1976/77:311) och regleringsbrev för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret 1978/79

Överbejalha våren

Anslaget bör föras upp med 12 910 000 kr. och ett beställningsbemyndigande av 740 000 kr. inhämtas.

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande-och medelsbehovet framgårav sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Liksom tidigare bör det fä ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar m, m, av krigskartor fr läggas ut inom en kostnadsram av 740 000 kr.,

2. till Viss gemensam verksamhet för \i\xAgetiiretl91%/19 anvisa ett förslagsanslag av 12 600 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 268

Vissa ersättningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa ersättningar m. m, omfattar följande programelemenl.

Under programelementet Familjebidrag tillhandahålls länsstyrelserna medel för utbetalning lill familjebidragsnämnderna som beslutar om familjebidrag enligt bestämmelserna i familjebidragslagen (1946:99) och familjebidragskungörelsen (1946:101), Även den särskilda hjälpverksamhet som försvarsstabens personalvårdsbyrå bedriver till förmån för de värnpliktiga och deras anhöriga ingår i delta programelement.

Under programelementel Skadeersättningar betalar försvarets civilförvaltning ersättningar med anledning av skador vid militär verksamhet,

Undei programelementel Ersättning i anledning av kroppsskada utbetalar riksförsäkringsverket ersättningar enligt förordningarna om ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring m, fl, författningar.

Verksamheten inom programelementet Gemensam utbildning i arbetarskydd omfattar kurser anordnade enligt försvarets arbetsmiljökommitlés bestämmande i samråd med arbetarskyddsstyrelsen, överbefälhavaren och centrala förvaltningsmyndigheter.

Under programelementel Förslagsverksamhet beslutar försvarets centrala företagsnämnd om vissa ersättningar och belöningar för förslag till förbättrade drifts-och utbildningsmetoder m, m. Nämnden vidtar även åtgärder för att främja förslagsverksamheten inom försvarsmakten.

Programelementet Täckande av vissa medelsbrisler omfattar brister som försvarets civilförvaltning redovisar som s. k. propriebalanser.

Verksamheten under delprogrammet budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet, nämligen ett för familjebidrag och ett för vissa ersättningar m. m. Primäruppdraget avseende familjebidrag finansieras från försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet utom beträffande särskild hjälpverksamhet till förmån för värnpliktiga och deras anhöriga som, i likhet med övrig verksamhet inom delprogrammet, finansieras från anslaget Vissa ersättningar m. m.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anrör./örsvareis civil/öivaltning bl. a. följande.

Utgifterna för den del av verksamheten programelementet familjebidrag som avser särskild hjälpverksamhet lill förmån för värnpliktiga och deras anhöriga beräknas till 500 000 kr. för vart och etl av budgetåren under programplaneperioden.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 269

Vid beräkningen av utgifterna för programelementet familjebidrag har civilförvaltningen beaktat riksdagens beslut om förbättrade värnpliktsförmåner enligt prop. 1976/77:74 (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:33). De totala utgifterna för verksamheten under programelement Familjebidrag beräknas under programplaneperioden uppgå till följande belopp (1 000-tal kr.).

1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
53 100	53 200	52 800	52 700	52 700	264 500

Medelsbehovet för verksamheten under programelementet Skadeersättningar torde på grund av genomförda lagändringar inom skadeståndsrätten komma att öka. För vart och ett av budgetåren under programplaneperioden beräknas kostnaden till 4 800 000.

Kostnadema under programelementet Ersättning i anledning av kroppsskada beräknas av riksförsäkringsverket. Vid ett basbelopp om 11 500 kr. och med förbättrade ersättningsförmåner enligt prop, 1976/77:74 (FöU 1976/ 77:13, rskr 1976/77:33) beräknar verket utvecklingen av programelementet enligt följande sammanställning (1 000-tal kr,).

	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
Livränta till invalider	25 400	25 650	26 000	26 300	26 500	129 850
Livränta till efterlevande	6 750	6 500	6 250	6 000	5 750	21250
Sjukpenning	4 850	4 950	5 050	5 150	5 250	25 250
Övr, förmåner	800	800	800	800	800	4 000
	37 800	37 900	38 100	38 250	38 300	190 350

Kostnaderna för verksamheten under programelementel Gemensam utbildning i arbetarskydd beräknas av försvarets arbetsmiljökommitté utvecklas enligt följande sammanställning (1 000-tal kr.).

1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
320	240	240	240	240	1280

Behovet av betalningsmedel för verksamheten under programelementet Förslagsverksamhet beräknas för vart och etl av budgetåren 1978/79-1982/ 83 uppgå lill 129 000 kr.

Behovet av betalningsmedel för verksamheten under programelementet Täckande av vissa medelsbrister beräknas lill oförändrat 30 000 kr, under vart och ett av budgetåren under programplaneperioden.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

270

Den av försvarels civilförvaltning beräknade utvecklingen av anslaget Vissa ersättningar m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge febrtiari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
34 254	43 579	43 599	43 799	43 949	43 999	218 925

' Prisläge februari 1976,

F 22. Vissa ersättningar m. m.

1976/77       Utgift 43 175 684

1977/78       Anslag 34 254 000

1978/79       Förslag        43 879 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarets civilförvaltning	Föredraganden
Vissa ersättningar m. m. Allmän ledning och förbandsverksamhet Familjebidrag Vissa ersättningar m, m.	87 000 40 550	82 019 42 606	46 400 33 754	53 100 43 079	53 400 43 079
Kostnader	127 550	124 625	80 154	96179	96 479
A vgår/lillkommer: Medel för familjebidrag från andra anslag Ersättning  för diverse medelskonion	-86 500 -      20	-81 439 -      10	5 900	-52 600	-52 600
Medelsbehov	41030	43176	34 254	43 579	43 879

Budgetåret 1976/77

Den jämförelsevis låga medelsförbrukningen under budgetåret 1976/77 under primämppdraget Familjebidrag beror på genomförandet av ett nytt förmånssystem för värnpliktiga m, fl. (prop. 1975/76:134, FöU 1975/76, rskr 1975/76:326) vilket bl. a. innebär att familjebidrag under repetitionsutbildning fr. o. m. den 1 januari 1977 endast utgår i form av näringsbidrag.

Överutnyttjandet i förhållande till budgeterad kostnad för primäruppdraget Vissa ersättningar m. m. hänför sig till programelementet Ersättning i anledning av kropp.sskada och beror på höjt basbelopp.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 271

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:100 bil. 7 (FöU 1976/77:9, rskr 1976/77:154) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret 1978/79

Försvarets civilförvaltning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar försvarets civilförvaltning på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

För utgifter för programelementet Ersättning i anledning av kroppsskada krävs en prisomräkning med 8 milj. kr. på gmnd av höjt basbelopp samt förbättrade ersättningsförmåner för nytillkommande skadefall och uppräkning av äldre livräntor.

B. Förändringar enligt regeringens beslut

Medelsbehovet för programelementel skadeersättning ökar med 1,2 milj. kr. på gmnd av genomföra lagändringar inom skadeståndsrätten.

C. Uppgiftsförändringar

Kostnaderna för programelementel Gemensam utbildning i arbetarskydd ökar med 108 000 kr. pä grund av reviderad långtidsplan. Kostnaderna för programelementet Förslagsverksamhet ökar med 17 000 kr. på grund av att antalet ersättningsärenden ökar.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta den inriktning av verksamheten under programplaneperioden som försvarels civilförvaltning har angivit.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har för den del av programelementet Familjebidrag som avser särskild hjälpverksamhet för värnpliktiga och deras anhöriga beräknat medelsbehovet lill 800 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa ersättningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 43 879 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

272

F23. Gemensamma myndigheter m.m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1976/77	Utgift	5 100 000
1977/78	Anslag	3 300 000
1978/79	Förslag	3 700 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för gemensamma myndigheter och funktioner. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag m, m.

1976/77     1977/78     1978/79

Överbefälhavaren

Föredraganden

Befästningars delfond

Gemensamma myndigheter m, m,:
Iståndsättning av befästningar
m. m. för delprogrammet För
svarets radioanslali 500 500 200 200

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma myndigheter m, m.:

Iståndsäuning av kaserner m, m,

-	-	500	500
900	900	700	700
1400	200	1000	1000
500	100	600	600
500	400	400	400
200	-	-	-
300	500	100	100
800	700	200	200

for delprogrammen Fonifikaiionsförvaliningen Försvarels materielverk Försvarets radioanstalt Värnpliklsverket Militärhögskolan Försvarets hundskola Krigsarkivet Statens försvarshisloriska museer

Kostnader = medelsbehov 5 100        3 300        3 700 3 700

Budgetåret 1976/77

1 sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 anmäler förtl/ikailons/örvali-ningen att planerad verksamhet har kunnat genomföras.

Budgetåret 1977/78

De planerade mindre iståndsättningsarbetena på befästningar, byggnader m. m. beräknas kunna bli genomförda.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

273

Budgetåret 1978/79 Överbefälhavaren Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt

Medelsför-brukning (1 000-tal kr.)

Befästningars delfond

Försvarets radioanstalt

1, Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m, m.

200 200

Kasernbyggnaders delfond Fortifikationsförvaltningen

1. Mindre iståndsättningsarbeten pä byggnader m, m.

Försvarets materielverk

2. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.

Försvarets radioanstalt

3. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m, m.

Värnpliktsverket

4. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m, m.

Militärhögskolan

5. Mindre iståndsättningsarbeten pä byggnader m. m.

Krigsarkivet

6. Mindre iståndsäliningsarbeien på byggnader m. m.

Statens försvarshisloriska museer

7. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.

500

700

1000

600

400

100

200

3 500

Totalt   3 700

Befästningars delfond

1. För mindre iståndsättningsarbeten  på  belastningar m. m, behövs 200 000 kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

1-7. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m. beräknas ett medelsbehov av (500000 -f- 700 000 -1-1000 000 -I- 600000 -I- 400 000 -l-100000 -I- 200 000) 3 500 000 kr. för nästa budgetår. Organisaiionsändringar m. m. kräver omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m. Medlen behövs också för att modernisera och fömya installa-

18 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 274

tioner och anläggningar för värme- och elförsörjning, isiåndsätta vägar och planer samt för att byta ul eller komplettera vattenlednings- och avlopps-

nät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 275

KAPITALBUDGETEN

II Statens allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet

II5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

1 145 000

1 850 000

2 170 000

Behållning   147 342

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för försvarets forskningsanstalt.

Medelsförbrukning och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77	1977/78	1978/79
			Försvarets forskningsanstalt	Föredraganden
Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensam försvarsforskning Beräknat medelsbehov	1 200 1200	1900 1900	2 210 2 210	2210 2 210

Budgetåret 1976/7 7

Planerad verksamhet har genomförts. Den beräknade medelsförbrukningen var 1,2 milj. kr. Utfallet blev I 145 000 kr.

Budgetåret 1977/78 Planerad verksamhet beräknas kunna bli genomförd.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 276

Budgetåret 1978/79 Försvarets forskningsanstah

För budgetåret 1977/78 har medgetts en medelsförbrukning av 1,9 milj. kr. Medelsförbmkningen under budgetåret 1978/79 beräknas till 2 210 000 kr. enligt följande sammanställning.

Objekt m. m.

Medels-förbrukning (1 000-tal kr.)

Gemensam försvarsforskning 1. Smärre objekt Summa

2 210 2 210

Föredraganden

Försvarets forskningsanstalt har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 2 210 0(X) kr. Jag biträder förslaget och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Objekt	Kostnadsram	Medelsfbrbrukning	Byggstart är-män.	Färdigställande
	76-04-01    77-04-01	Faktisk     Beräknad för
		77-06-30    1977/78     1978/79		är-mån.
Anskaffning av kaserner m. m.
Delprogram 5.5
Förelag påbörjade eller avsedda au påbörjas 1977/78
1. Smärre objekt	1 900            1 900	1900	-	-
Förelag avsedda au påbörjas 1978/79 2. Smärre objekt	2210	2210
Summa	1900            4 110	1 900         2 210	-	-
Beräknat medelsbehov	-	1 900         2 210	-	-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 277

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)

147 1850 2 170 4)67

1977/78 1978/79 Beräknad behållning 1979-06-30

1900 2 210 57 4 167

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anlägg-tiittgar för forsvarets forskningsanstalt för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 2 170000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

278

III Försvarets fastighetsfond

III 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

1976/77        Utgift 1977/78       Anslag 1978/79       Förslag

129 903 397 155 000 000 181000 000

Behållning   19 587 342

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m, m., befästningar och ammunitionsförråd för armén saml markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.

Medelsförbrukning och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77	1977/78	1978/79
			Chefen för	Föredra-
			armén	ganden
Arméförband:
Markanskaffning för
delprogrammen
Lokalförsvarsförband	100	100	100	100
Gemensamma produktions-
resurser	13 900	11900	16 700	16 700
Anskaffning av befästningar
m. m. för delprogrammen
Fördelningsförband m.m.	-	-	200	200
Lokalförsvarsförband	1000	2 500	1 200	1200
Anskaffning av kaserner m, m.
för delprogrammet Gemensamma
produktionsresurser	165 700	186910	215 840	280 340
Summa	180 700	201 410	234 040	298 540
Reducering på grund av
överplanering	-17 700	-16810	-23 040	-20 410
Beräknat medelsbehov	163 000	184 600	211000	278 130

Budgetåret 1976/77

1 sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 anmäler fortifikationsförvaltningen attanskaffningav mark inte har kunnat genomföras i planerad omfattning. Anledningen till detta är främst de ökade svårigheter som möter när markanskaffning för försvaret planeras och genomförs. Under budgetåret har större anskaffningar gjorts för att utvidga Bodens garnisons skjulfält vid Kusträsk och för de nya övnings- och skjutfälten vid Uddevalla och Arvidsjaur. Smärre kompletteringar av fastighetsbeståndet har skett på ett

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 279

flertal platser bl. a, i Falun och Rinkaby saml på Väddö. Totalt har ca I 800 ha mark anskaffats.

Befästningsobjekl har i stort sett anskaffats enligt planerna. Detsamma gäller för anskaffn i ng av k a s e r n e r. En tygverkslad vid I 13 i Falun, etl kallgarage vid I 19/P 5 i Boden, ett varm- och kallgarage vid 122 i Kiruna och en värmecentral vid P4 i Skövde har blivit färdiga. Byggstarterna för nybyggnad av en motorprovanläggning vid P4, en värmecentral vid P 10 i Strängnäs, en värmecentral vid A 4 i Östersund och en skolbyggnad vid Lv 3 i Norrtälje som var planerade att äga rum under budgetåret 1976/77 har av olika skäl senarelagts.

Den ursprungligen beräknade medelsförbrukningen var 163 milj. kr. Genom beslut den 9 juni 1977 ändrade regeringen detta belopp till 148 milj, kr. Utfallet blev 147 903 397 kr,

Budgetåret 1977/78

Fortsatt anskaffning av mark beräknas ske för utvidgning av 1 11 övningsfält i Växjö, för ett nytt skjutfält för I 17 i Uddevalla, för utvidgning av P6:s övningsfält vid Rinkaby samt för utvidgning av Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk. De av olika skäl ökade svårigheterna att förvärva mark för försvaret kan komma att innebära att markanskaffningen inte kan genomföras i planerad omfattning.

Planerad anskaffning avbefästnings- och kasernobjekt beräknas kunna bli genomförd. Bl. a. beräknas pågående nybyggnad av en molionshall och ett sjukhus vid InfSS i Kvarn liksom pågående om- och tillbyggnad m, m. av militärområdesverkstaden vid P 7 i Revinge bli färdig. Detsamma gäller för nybyggnad av varm- och kallgarage m. m. vid I 3 i Örebro, nybyggnad av ett sjukhus och tillbyggnad av en smörj- och tvätthall för varmgarage och motorsal vid llli Växjö, nybyggnad av en värmeentral m. m. vid 1 16 i Halmstad, tillbyggnad av en värmecentral m. m. vid I 20 i Umeå, om- och tillbyggnad av en lektionsbyggnad vid 122 i Kiruna, nybyggnad av en värmecentral vid A 8 i Boden och nybyggnad av en kasern vid Ing 3 i Boden. Av de större objekt som beräknas kunna påbörjas kan nämnas nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförråd vid I 2 i Karistad, nybyggnad av en militärområdesverkstad och ett verkstadsförräd vid 1 5 i Östersund, nybyggnad av en huvudbyggnad för K 4 i Arvidsjaur, nybyggnad av en motorprovanläggning vid P 4 i Skövde, nybyggnad av en militärrestaurang vid Ing 3 i Boden samt utbyggnad för S I i Enköping.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 280

Budgetåret 1978/79

Chefen för armén

För budgetåret 1977/78 har medgetts en medelsförbrukning av 184,6 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1978/79 beräknas till 211 milj. kr., varav 15,8 milj. kr. för markanskaffning, 1,2 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 194 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m, m. Medels-
förbrukning
(1 000-tal kr,)

Befästningars del fond Lokalförsvarsförband

1, Mark för förråd samt diverse mindre markförvärv och
oförutsedda utgifter 100

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

2, I 2. Nytt övnings- och skjuifäll i Värmland 2 000

3, 111. Utvidgning av övningsfältet vid Växjö 1 500

4, I 16. Nytt övnings- och skjutfäll i Halland 2 000

5, 117, Nytt skjutfäll vid Uddevalla 2 300

6, K 4, Nytt kasern- och övningsområde i Arvidsjaur 200

7, P4, Nytt skjulfält för Skövde garnison 1 000

8, P 6. Utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby 2 200

9, P 18. Nytt övningsfält vid Visby 2 000
10, Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 3 500

16 800

Reducering på grund av överplanering -1 000

Summa 15 800

1. För att uppföra ammunilionsförråd kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f n. inte bestämmas. Medel har beräknats för nödvändiga markanskaffningar för ammunitionsförråd och andra anläggningar för samtliga delprogram inom huvudprogrammet saml för smärre kompletteringar av arméns befästnings-fasligheter.

2. Chefen för armén har föreslagit att ett nytt övnings- och skjutfäll för I 2 anskaffas i Värmland ca 5 mil norrom Karistad. Fältet föreslås fh en areal av ca 4 0(K) ha. Förslaget utreds av försvarets fastighetsnämnd. Fortifikationsförvaltningen avser att redovisa ett förslag till kostnadsram för anskaffningen sedan fastighetsnämnden slutfört sin utredning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 281

3. 1974 års riksdag (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) beslutade att I 11 övningsfält vid Växjöskall utvidgas med ca 300 ha. Hittills har endast vissa skogsposler kunnat förvärvas genom frivilliga avtal.

4. Chefen för armén har föreslagit att etl nytt övnings-och skjutfäll för I 16 anskaffas vid Mästocka i Halland. Fallet föreslås få en areal av ca 3 400 ha. Förslaget utreds av försvarets fastighelsnämnd. Fortifikationsförvaltningen avser att redovisa ett förslag till kostnadsram för anskaffningen sedan fasligheisnämnden slutfört sin utredning.

5. 1974 års riksdag (prop, 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) beslutade att ett nytt skjutfäll för 117 skall anskaffas norr om Uddevalla. Skjutfället omfattar ca I 500 ha. För att förvärva erforderlig mark m. m, har en särskild delegation, Skjutfällsdelegalionen Uddevalla, utsetts, Hittills har ca 325 ha förvärvats.

6. 1973 års riksdag (prop. 1973:135,FöU 1973:26,rskr 1973:382) beslutade att ett nytt förband skall etableras i Arvidsjaur. Riksdagen har vidare (prop. 1975:75, FöU 1975:14, rskr 1975:14) beslutat att ett kasern- och övningsområde skall anskaffas för del nya förbandet. Området omfattar ca 7 000 ha. Därav utgör ca 5 000 ha domänmark. Återstoden ägs av kommunen, bolag och enskilda. Domänmarken har förts över lill försvaret. Den övriga marken har i huvudsak förvärvals.

7. Chefen förarmén har föreslagit alt ett nytt skjutfalt för Skövde garnison anskaffas i anslutning till det nuvarande garnisonsövningsfältei. Förslaget utreds av försvarets fastighelsnämnd. Fortifikationsförvaltningen avser att redovisa ett förslag till kostnadsram för anskaffningen sedan fastighetsnämnden slutfört sin utredning.

8. 1971 års riksdag (prop. 1971:110, FöU 1971:9, rskr 1971:140) beslutade att övningsfältet vid Rinkaby skall utvidgas med ca 600 ha. Markförvärven m. m. sköts av en särskild delegation, Rinkabydelegationen. Markförvärven inom del beslutade utvidgningsområdel är slutförda. I enlighet med riksdagens beslut förvärvar delegationen även sådan mark som ligger i omedelbar anslutning till utvidgningsområdel och frivilligt bjuds ul lill salu. Hur stor omfattning dessa förvärv kommer att få kan f n. inte bedömas. Hittills har sådan mark förvärvats för ca 10 milj. kr.

9. Chefen för armén har förslagit att ett nytt övningsfält för P 18 anskaffas vid Mariille söder om Visby. Fältet föreslås få en areal av ca 700 ha. Förslaget utreds av försvarets fastighetsnämnd. Fortifikationsförvaltningen avser att redovisa ett förslag till kostnadsram för anskaffningen sedan fastighetsnämnden slutfört sin utredning.

10. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknas ett
medelsbehov av 3,5 milj. kr, för nästa budgetår. Medlen avses för förvärv av
vissa mindre objekt som i varje särskilt fall beräknas kosta högst 400 000 kr.
Medlen avses vidare för smärre kompletteringar av arméns fastighetsbe
stånd, oförutsedda utgifter i samband med alt beslutade markförvärv
genomförs samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade
markförvärv m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 282

B. .Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m. m. Medelsför-

brukning

(1000-tal kr,)

Fördelningsförband m, m.

Företag avsedda alt påbörjas 1978/79

1, Betongförräd för ammunition 200

Lokalförsvarsförband

Förelag avsedda all påbörjas 1978/79

2. Betongförräd för ammunition 1 200

1400

Reducering på grund av överplanering -200

Summa 1 200

1 och 2, För fortsatt utbyggnad av ammunitionsförråd behövs 1,4 milj. kr. för nästa budgetår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m. m. Medelsför-

brukning

(1 000-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser Förelag påbörjade /öre 1977-07-01

1, K 4. Utbyggnad i Arvidsjaur 4 000'

2, S 2, Nybyggnad av en värmecentral m. m. 2 000

3, Utbyggnad av förråd m, m, till följd av organisationsändringar (etapp 3) 17 000

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1977/78

4, 1 2, Nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförråd 6 000

5, I 2, Tillbyggnad av maiinrättningen 4 300

6, I 5, Nybyggnad av en miloverkstad och ett verkstadsförräd 4 200

7, P 4. Nybyggnad av en motorprovanläggning 8 000

8, Lv 3. Nybyggnad av en skolbyggnad 3 300

9, Ing 3, Nybyggnad av en miliiärrestaurang 9 000

10. S 1. Utbyggnad i Enköping 30 000

11. InfSS. Nybyggnad av en smöri- och spolhall 2 600

Förelag avsedda all påbörjas 1978/79

12. 111, Nybyggnad av en tygverkstad och eu verkstads-förråd 6 000

13. I 13, Om- och tillbyggnad av gymnastik- och samlingshallen 3 300

14. I 15. Nybyggnad av en miliiärrestaurang (etapp 1) 6 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

283

Objekt m. m.

15, 117, Om- och tillbyggnad av en smörj- och tväithall m, m,

16, P 10. Nybyggnad av en värmecentral

17, Al, Nybyggnad av en pjäshall

18, A 4, Nybyggnad av en pjäshall

19, A 4. Nybyggnad av en miliiärrestaurang

20, A 8, Nybyggnad av en militärrestaurang

21, Lv 7, Tillbyggnad av marketenleriet

22, ArtSS, Nybyggnad av en pjäshall

23, ATS, Utbyggnad i Östersund

24, Skövde garnison. Utbyggnad för förband och skolor (etapp 1)

25, Nybyggnad av ett krigssjukhus i Arvidsjaur

26, Mobiliseringsförråd

27, Tekniska försöriningsanordningar

28, Nybyggnad av skjutbanor

29, Utbyggnad av läger

30, Diverse smärre byggnadsföretag

Reducering pä grund av överplanering Summa

Medelsför-

brukning

(1 000-tal kr.

1 800

2 500

3 000

1000

6 000

7 000

2 000

4000

16 750

5 500

6 650

15 000

8 000

3 280

11 900

15 760

215 840

-21 840

194 000

' Därutöver 73,8 milj. kr, av medel från annat anslag.

1. Behovet av byggnadsåtgärder i Arvidsjaur för K 4 har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74(s. 126)och prop. 1976/77:100(bil. 7 s. 195), Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för utbyggnaden. Regeringen uppdrog den 8 juli 1976 åt forlifikationsförvaltningen att inom en kostnadsram av 87 915 000 kr, enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 113,2 milj. kr. enligt prislägel den I februari 1977, låta utföra nybyggnad av en vaktbyggnad, en övnings- och vårdhall, en torkanläggning, ett truppserviceförråd, en drivmedelsanläggning, en smörj-och tvätthall, ett garage, en tygverkstad, en värmecentral, fyra kompaniförråd, en uppställningsplats för drivmedelsfordon, etl falförråd, en sköljlokal, skjutbanor och andra utbildningsanordningar, vägar, planer och yttre elanläggningar på övningsfältet samt grovplaneringsarbete för vägar, planer, husgrunder m, m. för en planerad huvudbyggnad.

Genom beslut samma dag uppdrog regeringen åt fortifikationsförvaltningen alt utarbeta huvudhandlingar för huvudbyggnaden som är ett sammanhängande byggnadskomplex som består av nio till varandra anslutna byggnader(en militärrestaurang, en sporthall, en skolbyggnad, en stabs- och förvaltningsbyggnad, fyra förläggningsbyggnader och en sjukvårdsavdelning). Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 284

beräknats till 88,6 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari 1977.

Kostnaden för utbyggnaden i Arvidsjaur beräknas alltså lill (113,2 -i- 88,6) 201,8 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1977, varav 31,7 milj. kr. inom utgiftsramen för det militära försvaret.

2. Regeringen har uppdragit ål fortifikalionsförvaltningen att låta bygga en ny gemensam värmecentral för S 2 och F 6 i Karlsborg.

3. Behovet av att bygga ul fredsförråd m. m. lill följd av organisations-ändringar (etapp 3) har senast anmälts för riksdagen i prop, 1976/77:74 (s. 221). Kostnaden förelapp 3 uppskattas lill 126 milj. kr, enligt prisläget den 1 februari 1977, varav 17 milj, kr, behövs för nästa budgetår för byggnadsåtgärder främst vid 1 5 i Östersund och vid A 8 i Boden och 5 milj. kr, behövs för budgetåret 1979/80 för avslutande arbeten,

4. Behovet av all bygga en ny tygverkslad och ett nytt verkstadsförråd vid

I 2 i Karistad har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 223).
Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikalionsförvaltningen att låta
ulföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 11,3 milj. kr. enligt prisläget
den 1 februari 1976, vilket motsvarar 13 milj, kr, enligt prisläget den I februari
1977.

5. Behovet av tillbyggnad av maiinrättningen vi 1 2 i Karlstad har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 223), Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 ål forlifikationsförvaltningen all låta ulföra tillbyggnaden inom en kostnadsram av 6 250 000 kr. enligt prisläget den I februari 1976, vilket motsvarar 7,2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

6. Behovet av en ny miliiärområdesverksiad och ett nytt verkstadsförräd vid I 5 i Östersund har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 223). Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 26 675 000 kr. enligt prisläget den I februari 1976, vilket motsvarar 30,5 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1977. Av sistnämnda belopp hänför sig 14,5 milj. kr. till behovet för arméns tekniska skola.

7. Behovet av alt bygga en ny moiorprovanläggning vid P 4 i Skövde har senast anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s, 222), Regeringen fastställde den 1  september  1977 kostnadsramen för nybyggnaden till

II 650 000 kr, enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 13,3 milj.
kr, enligt prisläget den 1 februari 1977.

8. Behovet av en ny skolbyggnad vid Lv 3 i Norrtälje har senast anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s, 223). Regeringen fastställde den 16 juni 1977 kostnadsramen för nybyggnaden till 6 350 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 7,3 milj. kr enligt prisläget den 1 februari 1977,

9. Behovet av en ny militärrestaurang vid Ing 3 i Boden har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74(s. 224). Regeringen uppdrog den 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 285

juni 1977 ål fortifikationsförvaltningen att låta ulföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 14,7 milj. kr, enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 17 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977,

10. Behovet av byggnadsåtgärder för S 1 vid nuvarande P 1 i Enköping har
tidigare anmälts för riksdagen i prop, 1976/77:74(s, 224), Regeringen uppdrog
den 30 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta ulföra den första
utbyggnadsetappen och att betala kostnaderna för flyttning av en kraftled
ning som går över del område som behövs för ulbyggnadsetapp 2 inom en
sammanlagd kostnadsram av 14 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976,
vilket motsvarar 16 milj, kr. enligt prisläget den 1 februari 1977. I utbygg
nadsetappen 1 ingår nybyggnad av en uppställningsplats för drivmedelsfor
don, tre byggnader med plutonsförråd, en torkanläggning, en skjulbana, en
skid- och terränglöpningsbana och del av en uppställningsplats för militära
fordon samt tillbyggnad av en skjutbana och av en distributionsanläggning
för drivmedel.

Genom beslut samma dag uppdrog regeringen åt fortifikalionsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för de om-, till- och nybyggnader som ingår i uibyggnadsetapperna 2 och 3.1 ulbyggnadsetapp 2, som avses påbörjas under nästa budgetår, ingår nybyggnad av en värmecentral med kulverinät, en skolbyggnad, en stabshallsbyggnad, en militärrestaurang, ett sändaran-nex, en föriäggningsbyggnad och en matsalsbyggnad i Skogs-Tibble, en stabs-och förvaltningsbyggnad, yttre försörjningsanordningar, vägar och planer. Fortifikalionsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för de byggnadsförelag som ingår i utbyggnadsetapp 2,

1 utbyggnadsetapp 3 avses ingå nybyggnad av en anläggning för maieriel-kontroll och teknisk utbildning, motoriektionssalar, två förråd, en spolhall, ulbildningsanordningar på övningsfältet, ett centralt övningsaulomatiele-fonnät(telestationsbyggnader),eil kokhus, stabsplatser, återstående del även uppställningsplats för militära fordon och en fordonskontrollhall,ombyggnad av 17 olika byggnader för att i dem kunna inrymma nya funktioner, iståndsättning av en smörjhall samt ombyggnad av en kasern lill skolbyggnad för signaltruppernas kadett- och aspirantskola.

Kostnaderna för de byggnadsåtgärder som ingår i uibyggnadsetapperna 2 och 3 har uppskattats till 158 935 000 kr, enligt prisläget den I februari 1976, vilket motsvarar 182 milj. kr, enligt prisläget den 1 februari 1977. Av dessa byggnadsåtgärder avses åtgärder för ca 27 milj. kr. betalas av medel på staten för försvarets fastighetsfond. Den del av kostnaden för utbyggnaden i Enköping som avses betalas av medel på förevarande anslag uppskattas alltså till (16 -I- 182 - 27) 171 milj, kr. enligt prisläget den I februari 1977,

11. Behovet av alt bygga en ny smörj- och spolhall vid Infanteriets
stridsskola i Kvarn har tidigare anmälts för riksdagen i prop, 1976/77:74 (s.
224). Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att
låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 5 milj. kr, enligt prisläget

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 286

den 1 februari 1976, vilket motsvarar 5,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

12. Behovet av en ny tygverkslad och etl nytt verkstadsförråd vid 1 11 i Växjö har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s, 224), Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknas numera lill 16 150 000 kr, enligt prislägel den 1 februari 1977.

13. Gymnastik- och samlingshallen vid 1 13 i Falun behöver byggas om. Den är uppförd år 1916, Omklädnadsdelen är så starkt nedsliten all den bör rivas och ersättas med en ny tillbyggnad för detta ändamål. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för om- och tillbyggnaden. Kostnaderna har därvid uppskattats till 3,3 milj, kr. enligt prislägel den 1 februari 1977, Regeringen uppdrog den 15 september 1977 åt fortifikalionsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsförelaget.

14. Vid 1 15 i Borås behövs en ny miliiärrestaurang. Den nuvarande maiinrättningen som är uppförd år 1914 är starkt nedsliten. Kökel är för litet. Vissa för en rationell hantering nödvändiga förråds- och andra utrymmen saknas helt. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en miliiärrestaurang (etapp 1). Nybyggnaden av militärrestaurangen föreslås bli uppdelad på två etapper. Enligt förslaget till byggnadsprogram skall i utbyggnadsetappen 1 ingå lokaler för kök m, m, saml matsalar för anställda och värnpliktiga. I en senare utbyggnadsetapp avses ingå sällskapslokaler för anställda samt marketenteri och fritidslokaler för de värnpliktiga. Regeringen uppdrog den 15 september 1977 ål fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedemera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 20 450 000 kr, enligt prisläget den I februari 1977.

15. En smörj- och tvätthall vid 1 17 i Uddevalla behöver byggas om och förses med en mindre tillbyggnad. F. n. saknas personalutrymmen för den personal som tjänstgör i hallen. Dessutom behövs lokaler fören drivmedelsexpedition. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för om-och tillbyggnaden. Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikalionsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 2,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

16. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen alt låta utföra nybyggnad av en värmecentral vid P 10 i Strängnäs.

17 och 18, Vid A 1 i Linköping och A 4 i Östersund behövs nya pjäshallar. De som finns är gamla och starkt nedslitna. De saknar dessutom nödvändiga utrymmen och installationer för vård och service av artilleripjäser. Kostnaderna för nybyggnaden har bedömts till 4 milj, kr. enligt prisläget den 1 februari 1977 för varje hall.

19, Vid A 4 i Östersund behövs en ny militärrestaurang. Den nuvarande

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 287

matinrättningen är starkt försliten. Lokalerna är i så dåligt skick att varken en tillfredsställande arbetsmiljö för den anställda personalen, en lämplig livsmedelshantering eller en rationell drift går att åstadkomma. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för nybyggnad av en miliiärrestaurang som är avsedd att användas även av elever och anställda vid arméns tekniska skola och försvarets förvaltningsskola. Regeringen uppdrog den 12 maj 1977 åt fortifikationsförvaltningen alt utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har uppskattats till 31 850 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1977, varav 17 milj. kr, hänför sig till lokalbehovet för arméns tekniska skola och försvarets förvallningsskola.

20. Vid A 8 i Boden behövs en ny militärrestaurang. Den nuvarande maiinrättningen som är uppförd år 1905 är för liten för den personalstyrka som nu finns vid förbandet. Den är dessutom så hårt nedsliten att del är otänkbart au isiåndsätta eller bygga till den. Huvuddelen av den fast anställda personalen är hänvisad lill provisoriskt anordnade uispisnings- och sällskapsutrymmen. Den byggnad där marketenleriet för de värnpliktiga och plutons-officersmässen är inrymda är i så dåligt skick alt den bör rivas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en militärrestaurang. Regeringen uppdrog den 20 oktober 1977 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats lill 22 350 000 kr, enligt prisläget den 1 februari 1977.

21. Marketenleriet vid Lv 7 i Luleå behöver byggas om och förses med en tillbyggnad som inrymmer fritidslokaler förde värnpliktiga. De fritidslokaler som f n. finns vid förbandet är provisoriskt inrymda i byggnader ulan anknytning till markeienteriet. Arbetsrum i anslutning lill biblioteket liksom hobbyrum och tv-mm saknas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för om- och tillbyggnaden. Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 2,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977 varav 2 milj, kr, hänför sig lill tillbyggnadsarbeiena.

22. Vid artilleriskjutskolan i Trängslet saknas f n, lokaler för utbildning med artilleripjäser och för vård och service på dessa. För dessa ändamål behövs en pjäshall. Kostnaden för nybyggnad av en sådan hall har bedömts till 4 milj, kr, enligt prisläget den 1 februari 1977,

23. Behovet av utbyggnad av lokaler i Östersund för arméns tekniska skola och försvarels förvaltningsskola har tidigare redovisats för riksdagen i prop, 1976/77:74 (s, 225), Kostnaderna för utbyggnaden uppskattas numera lill 203,2 milj, kr. enligt prislägel den 1 februari 1977. Därutöver kan kostnaderna för de lokalbehov som hänför sig till de båda skolorna i de planerade nybyggnaderna av en miliiärområdesverksiad och etl verkstadsförräd vid 1 5 samt en pjäshall och en militärtesiaurang vid A 4 beräknas till sammanlagt 41,8 milj. kr

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 288

24. 1974 års riksdagfprop, 1974:135, FöU 1974:35, rskr 1974:392)beslutade
om vissa organisationsförändringar i arméns fredsorganisation i Skövde. Den
nya organisationen medför krav på viss utbyggnad för berörda förband och
skolor. Kostnaderna för en första etapp av denna utbyggnad har bedömts lill
35,5 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari 1977, varav 5,5 milj, kr. behövs för
nästa budgetår för utbyggnad av yttre försörjningsanordningar, vägar och
planer.

25, Behovet av all bygga ett krigssjukhus i Arvidsjaur har tidigare anmälts
för riksdagen i prop, 1976/77:74 (s, 225). Fortifikationsförvaltningen har
redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har därvid
beräknats lill 6 650 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1977.

26-28 och 30. För nya mobiliseringsförråd, tekniska försörjningsanordningar, nybyggnad av skjulbanor och diverse smärre byggnadsföretag behövs 15 milj. kr., 8 milj, kr, 3 280 000 kr. och 15 760 000 kr. för nästa budgetår.

29. För utbyggnad av läger i Tånga, Marma och Villingsberg behövs 11,9 milj. kr. för nästa budgetår.

Föredraganden

Chefen för armén har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 211 milj, kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 278 130 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Av medelsförbrukningen beräknas 15,8 milj. kr, för all anskaffa mark. Som nya markförvärvsobjekt utöver sådana som har beslutats tidigare har chefen för armén föreslagit nya skjulfält för Värmlands regemente, Hallands regemente och Skövde garnison samt ett nytt övningsfält för Visby garnison. Behovet av ett övningsfält på Gotland har senast anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 226). Samtliga förslag utreds på mitt uppdrag av försvarets fastighetsnämnd. 1 den mån regeringen kommer att finna att markanskaff ningama bör genomföras räknar jag med att förslag härom skall kunna underställas riksdagens prövning under innevarande riksmöte. Jag har beräknat ett medelsbehov av sammanlagt 7 milj. kr. för nästa budgetår för dessa ändamål.

För anskaffning av befästningar m. m. beräknar jag medelsförbrukningen till 1,2 milj. kr. och för anskaffning av kaserner m. m. till 261 130 000 kr. Jag har härvid räknat med att 77,8 milj. kr. behövs för fortsatt utbyggnad för K 4 i Arvidsjaur. Vid anslagsberäkningen harjag beräknat att 73,8 milj. kr. av detta belopp tillförs anslaget av medel på anslaget under tolfte huvudtiteln till sysselsättningsskapande åtgärder. Vidare harjag räknat med att några medel

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

289

inte behövs för nästa budgetår för om- och tillbyggnad av gymnastik- och samlingshallen vid 1 13 i Falun och för nybyggnad av en miliiärrestaurang (etapp 1) vid 1 15 i Borås.

Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekl som finns intagna i investeringsplanen och som är underkastade det s. k. Ivåstegsförfarandet, Om riksdagen inte har något alt erinra torde det få ankomma på regeringen alt efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen fördel anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Kostnadsram

Investeringsplan (1 000-tal kr.) Objekt

Bygg- Färdig-

start stäl-

lande

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t, o, m,     ---------------

76-02-01   77-02-01       77-06-30   1977/78    1978/79    år-mån,     år-mån.

A.  Märka nskaffn ing

Befästningars del fond

Delprogram 1,6

1,  Mark för förråd samt diverse
mindre markförvärv och
oförutsedda utgifter

Kasernbyggnaders de I fond

Delprogram 1.99

2, 1 2, Nytt övnings- och skjul-fält i Värmland

3, 1 11, Utvidgning av övningsfältet vid Växjö

4, I 16. Nytt övnings- och skjutfält i Halland

5, 1 17, Nytt skjutfäll vid Uddevalla

6, K 4, Nytt kasern- och övningsområde i Arvidsjaur

7, P 4. Nya skjutfäll för Skövde garnison

8, P6, Utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby

9, P 18, Nytt övningsfält vid Visby

10, Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Summa A

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

100

200

100

200

ej be-	ej be-
räknad	räknad	-	-	2 000
4 000	4 500	880	2 120	1500
ej be-	ej be-
räknad	räknad	-	-	2 000
7 500	8 500	2 020	3 000	2 300
5 500	6 000	3 807	1997	200
ej be-	ej be-
räknad	räknad	-	-	1000
ej be-	ej be-
räknad	räknad	9 185	500	2 200
ej be-	ej be-
räknad	räknad	-	-	2 000
5 596	5 783	-	2 283	3 500
22 796	24 983	15 892	10 000	16 800
_	_	-	-1000	-1000
-	_	-	9 000	15 800

19 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

290

Kostnadsram

Objekt

Bygg- Färdig-

start stäl-

lande

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
i, o, m.     -----------------

76-02-01    77-02-01       77-06-30    1977/78    1978/79    år-män,     år-mån.

B.  Anskaffning av befästningar m. m. a.   Företag påbörjade före 1977- 07-01
Delprogram 1,6 1, Betongförråd för ammunition	500	570	470	100
Summa a	500	570	470	100

b. Företag påbörjade eller
avsedda au påbörjas 1977/78

Delprogram 1.6

2, Betongförräd för ammunition

Summa b

c. Förelag avsedda au påbörjas
1978/79

Delprogram 1,1

3, Betongförräd för ammunition

Delprogram 1,6

4, Betongförräd för ammunition

Summa c

Summa B (a-c)

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a.   Företag påbörjade före 1977-07-01

Delprogram 1.99 1.13, Nybyggnad av varm-och kallgarage m. m.

2. 111. Nybyggnad av sjukhus

3. I 11, Tillbyggnad av en smöri-

och tvätthall för varmgarage och motorsal

4. 116, Nybyggnad av värme
central m, m,

5, I 20, Tillbyggnad av värmecentral m, m.

6, I 22, Om- och tillbyggnad av en lekiionsbyggnad

7. K 4, Utbyggnad i Arvidsjaur

8, P 7 R, Om- och tillbyggnad m, m. av miloverkstaden

9, A 8, Nybyggnad av värmecentral

10, Ing 3, Nybyggnad av en kasern

2 400 2 400

2310 2 310

2 400 2 400

200

2 810

200

1200	-	-	1200
1400	-	-	1400
4 370	470	2 500	1400
_	_	-500	-200
-	-	2 000	1200

6 300	5 050	3 130	1920	76-12	77-10
6 300	6 590	6 337	253	75-10	77-09
3 930	3 426	1 787	1 639	77-01	77-11
8 240	8 520	5 722	2 798	77-01	78-03
2 260	3 150	396	2 754	77-04	78-04
3 740	4 073	2 438	1635	76-11	77-10
176 000	201800	18000	51500       77 800         76-10		80-05
16 700	17 080	8515	8 565	76-11	78-03
5 360	6 225	4 668	1 557	76-10	78-02
7 800	7 850	7 622	228	75-10	77-07

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

291

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Beräknad för

Faktisk t, o, m.

Bygg-        Färdig
start stäl
lande

76-02-01   77-02-01       77-06-30   1977/78    1978/79    är-män.     är-män.

11300	13 000	5 000	6000	77-10	79-08
6 250	7 200	2 900	4 300	77-10	78-11
26 675	30 500	-  10000	12 200	77-09	79-09
11650	13 300	4 300	8000	77-10	79-08
6 350	7 300	4 000	3 300	77-10	79-02
14 700 142 935	17 000 171000	7 000 8000	9 000 30 000	77-11 77-10	79-08 82-10
5 000 9 800	5 700 11 220	3 100 -  11220	2 600	77-10	78-10
8 800 7 300 6000 2 350	10 080 8 360 6 900 3 690	-  10 080 8 360 6 900 3 690	:	~	-
12 740	14 280	-  14 280	_		_
271 850	319 530	-  98 830	75 400	_	_

11. S 2, Nybyggnad av en värmecentral m, m, 9 000

12. InfSS, Nybyggnad av en motionshall och ett sjukhus, tillbyggnad av maiinrättningen och av stödfunktioner till föriäggningsbyggnader 9 350

13. Utbyggnad av förråd m. m, till följd av organisationsändringar (etapp 3) 110 000

Summa a 364 980

b.   Förelag påbörjade eller

avsedda all påbörjas 1977/78

Delprogram 1,99

14. 12. Nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförråd

15. I 2, Tillbyggnad av matinrättningen

16. I 5. Nybyggnad av en miloverkstad och ett verkstadsförråd

17. P4, Nybyggnad av en motorprovanläggning

18. Lv 3, Nybyggnad av en skolbyggnad

19. Ing 3. Nybyggnad av en miliiärrestaurang

20. SL Utbyggnad i Enköping

21. InfSS, Nybyggnad av en smöri- och spolhall

22. Mobiliseringsförråd

23. Tekniska försöriningsanordningar

24. Nybyggnad av skjutbanor

25. Utbyggnad av läger

26. Diverse objekt

27. Diverse smärre byggnadsföretag

Summa b

c. Förelag avsedda att påbörjas 1978/79

Delprogram 1.99

28. I 11, Nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförråd 16 300

29. I 17, Om- och tillbyggnad av en smöri- och tvätthall m, m.

9 310        2 109        5 201        2 000

347

9 827        9 480

16 150

126000      86400      18300      17000 408 901     156 604      96 697      96 800

2 300

6000 1800

77-06

76-03

78-10

78-09

79-10

77-10

80-07

79-09

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

292

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg- Färdig-

slart stäl-

Beräknad för

Faktisk t, o, m.

lande

76-02-01    77-02-01       77-06-30    1977/78    1978/79    år-mån.     är-män.

30. P 10, Nybyggnad av en värmecentral

31. Al, Nybyggnad av en pjäshall

32. A 4. Nybyggnad av en pjäshall

33. A 4. Nybyggnad av en militärrestaurang

34. A 8. Nybyggnad av en miliiärrestaurang

35. Lv 7. Tillbyggnad av marketenleriet

36. ArtSS. Nybyggnad av en pjäshall

37. ATS, Utbyggnad i Östersund

38. Skövde garnison. Utbyggnad för förband och skolor (etapp 1)

39. Nybyggnad av ett krigssjukhus i Arvidsjaur

40. Mobiliseringsförråd

41. Tekniska försöriningsanordningar

42. Nybyggnad av skjulbanor

43. Utbyggnad av läger

44. Diverse smärre byggnadsföretag

Summa c

Summa C (a-c)

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

Totalt A-C

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

3 820	4 380	-	-	2 500	78-10	79-12
-	4000	-	-	3000	79-01	79-09
-	4000	-	-	1000	79-02	79-08
-	31850	-	-	10 000	78-09	79-11
■   -	22 350	-	-	7000	78-08	80-03
-	2000	-	-	2000	78-09	79-04
_	4000	_	_	4000	78-10	79-04
182 470	203 200	-	-	4 750	78-10	82-06
-	35 500	-	-	5 500	78-10	83-06
6 450	6 650	_	_	6 650	78-10	79-06
-	15000	-	-	15000	-	-
_	8000	_	_	8000	_	_
-	3 280	-	-	3 280	-	-
-	11900	-	-	11900	-	-
-	15 760	-	-	15 760	-	-
209 040	390 520	-	-	108 140	-	-
845 870	1118 951	156 604	195 527	280 340	-
_	-	_	-21 927	-19 210	_	-
-	-	-	173 600	261 130	-
871 476	1 148 304	172 %6	208 027	298 540	-
_	_	_	-23 427	-20 410	-	-
-	-	-	184 600	278 130	-

Anslagsberäkning (1 000-tat kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1977-07-01	19 587	1977/78	184 600
Anslag för 1977/78	155 000	1978/79	278 130
Medel som tillförs frän		Beräknad behållning
tolfte huvudtiteln		1979-06-30	6 657
1977/78	40 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

293

Medelstillgäng

Beräknad medelsförbrukning

Anslag för 1978/79 (förslag)

Medel som beräknas tillföras från tolfte huvudtiteln 1978/79

181000

73 800 469 387

469 387

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 181 OOOOOO kr.

III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

83 747 236

79 900 000

80 000 000

Behållning    1453 176

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79       Förslag

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.

Medelsförbrukning och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77	1977/78	1978/79
			Chefen för	Föredra-
			marinen	ganden
Marinförband:
Markanskaffning för del-
programmen
Fasta kustanilleriförband	800	800	800	800
Gemensamma produktions-
resurser	500	500	650	650
Anskaffning av befästningar
m. m, för delprogrammen
För flera delprogram gemen-
samma lednings-, bas- och
underhållsförband m, m.	7 700	11000	27 000	22 000
Fasta kustanilleriförband	47 100	41 500	51200	40 200
Anskaffning av kaserner m, m.
för delprogrammet Gemen-
samma produktionsresurser	34 500	26 750	41400	28 900
Summa	90 600	80 550	121 050	92 550
Reducering på grund av
överplanering	-6 850	-6 650	-10 450	-10450
Beräknat medelsbehov	83 750	73 900	110 600	82 100

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 294

Budgetåret 1976/77

I sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 anmäler fortifikalionsförvaltningen att mark anskaffn ing har kunnat ske enligt planerna. Bl, a. har mark för ett kustartilleribatteri förvärvats. Anskaffning av befästningar har i stort sett genomförts enligt planerna. Byggstarten för nybyggnad av ett kylvattensystem vid en stabsplats har dock senarelagts på grund av brist på medel. Av samma skäl har den planerade utbyggnaden av minstationer inte kunnat genomföras. Anskaffning av kaserner har också i stort sett kunnat genomföras så som var planerat. Ett skjutledarlorn vid Torhamn inom Sydkustens öriogsbas, ett fredsförråd vid Västkustens öriogsbas i Göteborg och ett fredsförråd och en gymnastikhall med bastu vid KA 4 i Göteborg har blivit färdiga.

Den beräknade medelsförbrukningen var 83 750 000 kr. Utfallet blev 83 747 236 kr.

Budgetåret 1977/78

Planerad verksamhet beräknas i stort sett kunna bli genomförd. Pågående om- och tillbyggnad av en hangar vid Ostkustens öriogsbas i Berga beräknas bli färdig. Detsamma gäller för nybyggnad av fredsförråd vid Stockholms kustartilleriförsvar och KA 1 i Vaxholm och nybyggnad av en skjutbana vid KA 2 i Kariskrona. Nybyggnad av ett bergförråd för ammunition och vissa byggnadsåtgärder för sjöfartsverket på Muskövarvet beräknas kunna påbörjas.

Budgetåret 1978/79

Chefen för marinen

För budgetåret 1977/78 har medgetts en medelsförbrukning av 73,9 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1978/79 beräknas lill 110,6 milj. kr., varav 1,3 milj. kr för markanskaffning, 72 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 37,3 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar,

A. Markanskaffning

Objekt m. m. Medelsför-

brukning (1000-tal kr.)

Befästningars del fond

Fasta kustartilleriförband

1. Mark för kuslartilleribaiierier samt diverse

mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 800

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 295

Objekt Medelsför-

brukning (1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders delfond

Gemensamma produktionsresurser

2, Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 650

1450

Reducering på grund av överplanering -150

Summa 1300

1. För att anlägga kustartilleribatterier behöver i vissa fall mark förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f n. inte bestämmas. Medel har vidare beräknats för erforderliga markanskaffningar för befästnings- och andra anläggningar inom Övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av marinens befäst-ningsfasiigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsresler för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.

2. Medel har beräknats för smärre kompletteringar av marinens kasern-fastigheier, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m, m, Medelsför-

bmkning (1 000-tal kr.)

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m, m.

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1977/78

1, Ammunitionsfönåd 24 000

2, Slabsplatser 3 000

Fasta kustartilleriförband Förelag påbörjade /öre 1977-07-01

3, Kustartilleribatierier 32 000

Företag avsedda au påbörjas 1978/79

4, Kustartilleribatterier 12 000

5, Smärre objekt 7 200

78 200

Reducering på gmnd av överplanering -6 2(X)

Summa 72 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 296

1. Behovet av alt bygga ett nytt ammunitionsförråd i berg har tidigare anmälts för riksdagen i prop, 1976/77:74 (s, 233). Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta ulföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 57,3 milj. kr, enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 65,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

2. Behovet av ett nytt kylvattensystem vid en stabsplats har senast anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 233). Kostnaderna för nybyggnaden beräknas numera till 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

3. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga två kustartilleribalterier.

4. Ytteriigare ett kustartilleribalteri behöver byggas. Regeringen uppdrog den 14 april 1977 åt fortifikalionsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 51 milj. kr. enligt prislägel den 1 febmari 1977.

5. För smärre objekt behövs 7,2 milj. kr. för nästa budgetår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m. m. Medelsför-

brukning (1 000-lal kr.)

Gemensamma produktionsresurser Förelag påbörjade före 1977-07-01

1. ÖriB O, Nybyggnad av en dykericentral 5 400

2. KA 3. Nybyggnad av eu förråd 800

Föreläs påbörjade eller avsedda att påbörjas 1977/78

3. ÖrlB O, Byggnadsåtgärder för sjöfartsverket 4 200

Föreiaa avsedda att påbörjas 1978/79

4. BÖS, Nybyggnad av en värmecentral 5 000

5. KA 3. Nybyggnad av en skolbyggnad 6 000

6. KA 5, Om- och tillbyggnad av kanslihuset 6 500

7. Tekniska försöriningsanordningar 5 000

8. Diverse objekt 1 400

9. Diverse smärre byggnadsföretag 7 100

41400

Reducering på gmnd av överplanering -4 100

Summa 37 300

1 och 2. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga en dykericentral vid Vitså inom ÖriB O och ett fredsförråd vid KA 3 i Fårösund.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 297

3. Behovet av byggnadsåtgärder för sjöfartsverket vid ÖriB O på Muskö har tidigare anmälts för riksdagen i prop, 1976/77:74 (s. 235). Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för nybyggnad av förråd och bryggor. Regeringen uppdrog den 18 augusti 1977 ål fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 10,2 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1977,

4. Vid Berga örlogsskolor behövs en ny värmecentral. Den nuvarande värmecentralen är nedsliten och kan inte byggas ut så att den kan tillgodose det värmebehov som kommer alt finnas då planerade nybyggnader genomförts. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en värmecentral. Kostnaderna har uppskattats till 7,9 milj, kr. enligt prisläget den 1 febmari 1977. Regeringen uppdrog den 12 maj 1977 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

5. Vid KA 3 i Fårösund behövs en ny skolbyggnad. F. n. bedrivs undervisning i lektionssalar som är inrymda i åtta olika baracker som är spridda både innanför och utanför kasernområdel. Barackerna som är uppförda under åren 1940-1941 är starkt nedslitna. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en skolbyggnad. Regeringen uppdrog den 11 november 1976 åt fortifikalionsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 8 950 000 kr. enligt prislägel den I febmari 1977.

6. Behovet av en om- och tillbyggnad av kanslihuset vid KA 5 i Härnösand har tidigare redovisats för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 235). Kostnaderna för om- och tillbyggnaden beräknas lill 10 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1977.

7 och 9. För tekniska försörjningsanordningar och diverse smärre byggnadsföretag behövs 5 milj. kr. och 7,1 milj. kr. för nästa budgetår.

8. För diverse objekt för vilka kostnaderna var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 1,4 milj. kr. för nästa budgetår.

Föredraganden

Chefen för marinen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 110,6 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen lill 82,1 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Av medelsförbrukningen beräknas 1,3 milj. kr, för markanskaffning, 56 milj, kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 24,8 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Jag har härvid räknat med ett medelsbehov av 19 milj. kr. för nybyggnad av ammunitionsförråd, 24 milj. kr. för nybyggnad av kustartilleribatterier med byggstart före den 1 juli 1977 och 9 milj. kr, för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

298

nybyggnad av kustartilleribalterier med byggstart under nästa budgetår. Vidare harjag räknat med att några medel inte behövs för nästa budgetår för nybyggnad av en skolbyggnad vid KA 3 i Fårösund och för om- och tillbyggnad av kanslihuset vid KA 5 i Härnösand.

Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringsplanen och som är underkastade del s, k. Ivåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har något alt erinra torde del få ankomma på regeringen alt efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Objekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start	ställande
			Faktisk i. 0, m, 77-06-30	Beräknad för
	76-02-01	77-02-01		1977/78	1978/79	är-mån.	är-män.
A.   Markanskaffning
Befästningars delfond
Delprogram 2,6 1. Mark för kustartilleribalterier
saml diverse mindre markför-
värv och oförutsedda utgifter	-	1600	-	800	800	-	-
Kasernbyggnaders
del fond
Delprogram 2,99 2. Diverse mindre markförvärv
och oförutsedda utgifter	-	1 150	-	500	650	-	-
Summa A	-	2 750	-	1300	1450	-	-
Reducering av medelsbehovet	_	-	_	-100	-150	-	-
Beräknat medelsbehov	-	-	-	1200	1300	-	-
B.   Anskaffning av befästningar
m. m.
a.   Förelag påbörjade före 1977-07-01
Delprogram 2,6 1. Kustartilleribatterier	116 400	133 400	61800	33 000	24 000	_	_
Summa a	116 400	133 400	61800	33 000	24 000	-	-
b.   Företag påbörjade eller avsedda all påbörjas 1977/78
Delprogram 2,1 2. Ammunilionsförråd	57 300	65 600	600	9 000	19 000	_	_
3, Stabsplatser	4000	4 500	-	1500	3000	-	-
Delprogram 2,6 4. Minstationer	2 000	2 000	_	2000	_	_	_
5, Smärre objekt	6 500	7 000	-	7 000	-	-	-
Summa b	69 800	79 100	600	19 500	22 000	-	-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

299

Kostnadsram

Objekt

Bygg- Färdig-

siart stäl-

lande

Medelsförbrukning

Faktisk    Beräknad för
1,0. m,     -----------------

76-02-01    77-02-01       77-06-30   1977/78    1978/79    år-män,     år-män.

sjöfartsverket	10 000	10 200	6 000
7, Tekniska försörjningsanord-
ningar	3 600	5 270	5 270
8. Diverse smärre byggnadsfö-
retag	3 600	5 270	5 270
Summa b	17 200	20 740	16 540
c.    Företag avsedda an påbörjas
1978/79

186 200

c.    Förelag avsedda all påbörjas 1978/79

Delprogram 2,6

6, Kustartilleribatterier

7, Smärre objekt

Summa c

Summa B (a-c)

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a. Förelag påbörjade före 1977-
07-01

Delprogram 2.99

1. ÖriB O. Om- och tillbyggnad av en hangar i Berga

2. ÖriB O. Nybyggnad av en dykericentral

3. SK och KA 1. Nybyggnad av fredsförråd

4. KA 2. Nybyggnad av en skjutbana

5. KA 3. Nybyggnad av ett förråd

Summa a

b. Företag påbörjade eller avsedda
all påbörjas 1977/78

Delprogram 2,99

6. ÖrlB O, Byggnadsåtgärder för

51000	-	-	9 000
7 200	-	-	7 200
58 200	-	-	16 200
270 700	62 400	52 500	62 200
_	_	-5 000	-6 200
-	-	47 500	56 000

8 600	7 986	6004	1982	-	76-10	77-12
12 200	14000	-	8 600	5 400	77-06	78-12
12 600	12 524	12 274	250	-	76-06	77-09
2 124	2 524	1992	532	-	76-05	77-08
5 500	6 500	-	5 700	800	77-05	78-07
41074	43 534	20 270	17 064	6 200	_	_

77-10

4 200

4 200

78-09

Delprogram 2.99 9. BÖS. Nybyggnad av en värmecentral

10, Tekniska försöriningsanordningar

11, Diverse objekt

12, Diverse smärre byggnadsföretag

7 900

5 000 1400

7 100

5 000

5 000 1400

7 100

78-10

80-03

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

300

Objekt	Kostnadsram		Medelsförbrukni		ing	Bygg-	Färdig-
						start	ställande
			Faktisk t. 0. m. 77-06-3	Beräknad för
	76-02-01	77-02-01		0   1977/78    1978/79		år-mån.	år-män.
Summa c	_	21400	_	_	18 500	_	_
Summa C (a-c)	58 274	85 494	20 270	33 604	28 900	-	-
Reducering av medelsbehovel	-	-	-	-8 404	-4 100	_	_
Beräknat medelsbehov	-	-	-	25 200	24 800	-	-
Totalt A-C	244 474	358 944	82 670	87 404	92 550	-	-
Reducering av medelsbehovet	_	_	_	-13 504	-10 450	_	_
Beräknad medelsbehov	-	-	-	73 900	82 100	-	-

Anslagsberäkning (1 000-lal)

Medelsiillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)	1453 79    900 80        000 161 353	1977/78                                    73 900 1978/79                                    82 100 Beräknad behållning 1979-06-30                                5 353 161 353

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 80 000 000 kr.

III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79       Förslag

108 744 026 131600 000 105 900 000

Behållning   2 546 996

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv härför saml för övnings- och skjulfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befintliga baser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 301

Medelsförbrukning och medelsbehov (I 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1976/77     1977/78     1978/79

Chefen för   Föredra-flygvapnet    ganden

Flygvapenförband:

Markanskaffning för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings- ocb strilförband

Basförband

Gemensamma produktionsresurser

Anskaffning av befästningar m, m, för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

Basforband (befästningar)

Basförband (llygfäll)

Anskaffning av kaserner m, m, för delprogrammet: Gemensamma produktionsresurser

Summa

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

200 300

2 200

200 300

200

200 300

1 100

200 300

1 200

7 430	7 650	8 500	8 500
5 960	2 500	1000	1000
27 465	29 200	39 100	35 100
77 780	81850	84 400	88 300
120 235	143 800	134 700	134 600
-11485	-12 200	-10 800	-10 700
108 750	111700	123 900	123 900

Budgetåret 1976/77

1 sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 anmäler foriifikationsförvallningen att behovet av alt förvärva mark har varit obetydligt. Uppkomna behov har kunnat tillgodoses. Huvuddelen av de budgeterade resurserna har omfördelats till andra primäruppdrag inom anslaget.

Anskaffningen av befästningar och flygfält har i stort sett genomförts enligt planema. Anskaffningen av kaserner har genomförts planenligt. Av de i primäruppdraget angivna större objekten har en flygverkstad och en värmecentral vid F 4 i Östersund samt två hangarer vid F 7 i Såtenäs blivit färdiga.

Den beräknade medelsförbmkningen var 108 750000 kr. Utfallet blev 108 744 026 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 302

Budgetåret 1977/78

Den planerade anskaffningen av mark samt av befästnings- och kasernobjekt beräknas i huvudsak kunna bli genomförd. En flygverkstad vid F 13 i Norrköping samt hangarer vid F 15 i Söderhamn och F 17 i Ronneby beräknas bli färdiga. En militärrestaurang och en värmecentral vid F4 på Frösön samt en flygverkstad vid F 17 beräknas kunna påbörjas.

Budgetåret 1978/79

Chefen för flygvapnet

För budgetåret 1977/78 har medgetts en medelsförbrukning av 111 700 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1978/79 beräknas till 123 900 000 kr., varav 1,5 milj. kr. för markanskaffning, 44,5 milj- kr, för anskaffning av befästningar m. m.och 77,9 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställning.

A. Markanskaffning

Objekt Medelsför-

brukning (1 000-tal kr.)

Befästningars delfond För fiera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

1, Mark för strilanläggningar m, m. 200

Bas förband

2, Mark för krigsfiygfält samt diverse mindre markförvärv

och oförutsedda utgifter 300

Kasernbyggnaders del fond Gemensamma produktionsresurser

3, Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 1 200

1700

Reducering på grund av överplanering -200

Summa 1500

1. För alt utföra strilanläggningar bedöms del i vissa fall vara nödvändigt att förvärva mark med äganderätt,

2. För att komplettera befintliga krigsfiygfält kan det i vissa fall bli nödvändigt alt förvärva mark med äganderätt. Behov av medel kan även uppkomma för att skaffa mark för befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av flygvapnets befästningsfastigheler, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv saml för mindre utgiftsresler för vissa inte helt avslutade förvärv.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 303

3. Medel har beräknats för all lösa in flygbullerslörda fastigheter, smärre kompletteringar av flygvapnets kasernfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv saml för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.

B. Anskaffning av befästningar m.,m.

Objekt Medelsför-

brukning (1 000-tal kr,)

Befästningar m, m.

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband Förelag avsedda au påbörjas 1978/79

1, Radiolänkstalioner och utpunkier 1800

2, Luftbevakningstorn 500

3, Stridsledningsradaranläggningar

(kompletterande åtgärder) 800

4, Radiostationer 700

5, Radaranläggningar 2 500

6, Smärre objekt 2 200

Bas förband

Förelag avsedda alt påbörjas 1978/79

7, Smärre objekt 1 000

Flygfält

Basförband

Företag påbörjade före 1977-07-01

8, El- och teleanläggningar 1 400

Företag påbörjade eller avsedda au påbörjas 1977178

9, Kompletleringsarbeten på befintliga baser 3 000

10, Komplettering på flygbaser för anpassning till

flygplan 37 6 900

11, Lagringsanläggningar för drivmedel 300

12, Fälthangarer 1 000

13, Smärre objekt 50

14, El-och teleanläggningar 6 350

Förelag avsedda att påbörjas 1978/79

15, Anpassning till ny basfilosofi avseende vägbaser. uppställningsplatser och maskeringsutrustning (vägbas 90) 9 200

16, Kompletteringsarbeten på befintliga baser 1 800

17, Komplettering på flygbaser för anpassning till

fiygplan 37 300

18, Lagringsanläggningar för drivmedel 5 500

19, Baracker 600

20, Uppställningsplattor 800

21, Smärre objekt 950

22, El- och teleanläggningar 1 450

48 600

Reducering på grund av överplanering -4 100

Summa 44 500

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 304

1. Föratt utföra mindre utbyggnader och kompletteringar vid radiolänk-stationer och utpunkier behövs 1,8 milj. kr, under nästa budgetår,

2. För alt uppföra luftbevakningstorn behövs 500 000 kr. under nästa budgetår.

3. För all utföra mindre kompletleringsarbeten vid vissa siridsledningsra-daranläggningar beräknas ett medelsbehov av 800 000 kr,

4. För mindre kompletleringsarbeten vid vissa radiostationer behövs 700 000 kr,

5. Behov föreligger av att uppföra uppställningsplatser m, m. för ett antal lypiserade radarstationer. Kostnaderna för varje station understiger 800 000 kr. Medelsbehovet för nästa budgetår uppgår till 2,5 milj, kr.

6 och 7, För smärre objekt som van och ett beräknas kosta högst 800 000 kr, behövs sammanlagt 3,2 milj, kr,

8, 14 och 22. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar vid flygbaserna behövs 9,2 milj. kr. under nästa budgetår,

9, 10, 16 och 17. På befintliga baser utförs efterhand arbeten för alt komplettera baserna lill normerad standard. Arbetena är delvis föranledda av behovet att anpassa baserna till flygplan 37. För kompletteringsarbeten beräknas en medelsförbrukning av 12 milj. kr.

11 och 18. För lagringsanläggningar för drivmedel behövs 5,3 milj. kr. 12. För att uppföra två fälthangarer vid en flygbas behövs 1 milj. kr. 13 och 21, För smärre objekt vid flygbaserna behövs 1 milj. kr, 15, För vissa  anpassningsålgärder vid  flygbaser enligt  nya  principer föreligger ett medelsbehov av 9,2 milj. kr.

19. För att uppföra baracker vid flygbaserna behövs 600 000 kr.

20. För att ulföra uppsiällningsplatior vid nya hangarer och verksläder behövs 800 000 kr.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt Medelsför-

brukning (1 000-tal kr,)

Gemensamma produktionsresurser Företag påbörjade /öre 1977-07-01

1. F6, Nybyggnad av värmecentral 6 800

2. F 6, Nybyggnad av fiygverksiad   \

3. F 6. Nybyggnad av hangar I

2 000

Förelag påbörjade eller avsedda all påbörjas 1977/78

4, F4, Nybyggnad av militärrestaurang 11 000

5. F4, Nybyggnad av värmecentral 3 500

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 305

Objekt MedelsHir-

brukiiing (1 000-lal kr,)

Förelag avsedda att påbörjas 1978/79

6, F 7. Nybyggnad av värmecentral 6 000

7, F 7, Nybyggnad av avloppsreningsverk 2 600

8. F 7, Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad 5 300

9. F 13. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkslad

med smörj- och tvätthall 6 600

10. F 13 M, Nybyggnad av kontrolltorn 7 700

11. F 17. Nybyggnad av fiygdrivmedelsanläggning 2 900

12. F 17, Nybyggnad av flygverkstad 11 500

13. Upprustning av målplatser 1500

14. Tekniska försöriningsanordningar 3 000

15. Diverse smärre byggnadsobjekt 14 000

84 400

Reducering på grund av överplanering -6 5(X)

Summa 77 900

1-5. Regeringen har uppdragit åt forlifikationsförvaltningen att låta bygga värmecentral, flygverkstad och hangar vid F6 i Karlsborg saml militärrestaurang och värmecentral vid F 4 i Östersund.

6. En ny värmecentral behövs vid F 7 i Såtenäs. Den nya anläggningen avses ersätta tre befintliga värmecentraler, av vilka två är nedslitna och den tredje otillräcklig för sitt ändamål. Fortifikalionsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Kostnaderna har uppskattals till 13,8 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1977.

7. Vid F 7 i Såtenäs behövs ett nytt avloppsreningsverk. Det nuvarande fyller inte gällande krav. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräknats till 2 250000 kr. enligt prisläget den I februari 1976 vilket motsvarar 2,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1977.

8. Behovet av en ny aggregat- och fordonsverkstad vid F 7 har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 243). Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräknats till 5 250000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

9. Behovet av en ny aggregat- och fordonsverkstad med smörj- och tvätthall vid F 13 i Norrköping har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/ 77:74 (s. 243), Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräknats lill 6,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

10.   Behovet av etl nytt kontrolltorn vid F 13:s detachement i Malmslätl
har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 243). Fortifikations
förvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostna-

20 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 306

derna har härvid beräknats till 6 750 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1976, vilket motsvarar 7,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

11. Vid F 17 i Ronneby behöver kapaciteten hos den nuvarande flygdriv-medelsanläggningen ökas i samband med att flottiljen tillförs flygplan 37. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna beräknas till 4 490 000 kr. enligt prisläget den I februari 1977.

12. Behovet av en ny flygverkstad vid F 17i Ronneby har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 244). Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 21,3 milj. kr. enligt prisläget den I febmari 1976, vilket motsvarar 24,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

13. För upprustning av målplatser behövs 1,5 milj. kr. under nästa budgetår.

14. För tekniska försörjningsanordningar behövs 3 milj. kr. Medlen avses främst för att komplettera distributionsnäten för el, värme och vallen vid förbanden.

15. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 14 milj. kr.

Föredraganden

Chefen för flygvapnet har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 123,9 milj. kr. Jag biträder förslaget och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 1,5 milj. kr. för markanskaffning, 39,5 milj. kr. för anskalTning av befästningar m. m. och 82,9 milj. kr. för anskaffning av kasemer m. m.

Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya objekt som finns intagna i investeringsplanen och som är underkastade det s. k. Ivåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas besluta om de redovisade företagen skall utföras.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 307

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Objekt	Kostnadsram	Medelsförbrukning                   Bygg-	Färdigställande
		Faktisk    Beräknad för
	76-02-01   77-02-01	1976/77    1977/78    1978/79    år-män.	är-mån.
A.  Markanskaffning
Befästningars del fond
Delprogram 3.1
1,   Mark för strilanläggningar
mm.	400	200           200	_

Delprogram 3.7

2. Mark för krigsfiygfält samt
diverse mindre markförvärv
och oförutsedda utgifter

Kasernbyggnaders del fond

3. Diverse mindre markförvärv
och oförutsedda utgifter

Summa A

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

B.  Anskaffning av befästningar

I.   Befästningar

a. Förelag påbörjade.före 1977-
07-01

Delprogram 3.1

1. Luftbevakningstorn

2. Radaranläggning

Delprogram 3.7

3. Betongförräd för ammunition

Summa a

b. Företag påbörjade eller
avsedda alt påbörjas 1977/78

Delprogram 3.1

4. Radiolänkstalioner och utpunkier

5. Luftbevakningstorn

6. Stndsledningsradaranlägg-ningar (kompl. åtgärder)

7. Smäne objekt

Delprogram 3.7

8. Betongförräd för ammunition

9. Smärre objekt

Summa b

1000 8 200

1500 10 700

750 500

1700 1000

1500 1000

6 450

600

300

300

3400	2 200	1 200
4 400	2 700	1700
-	-200	-200
-	2 500	1500

260

4 400

390

5 050

740 7 600

1 110 9 450

1000 12000

1500 14 500

750 500

1700 500

1500 150

5100

750 500

1700 500

1 500 150

5100

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

308

Kostnadsram

Objekt

Bygg- Färdig-

start stäl-

lande

Medelsförbrukning

Faktisk    Beräknad för
1,0, m,     -------------------------

76-02-01   77-02-01      1976/77    1977/78    1978/79   år-mån,     år-mån.

7 405	7 950	4 555	3 395	-
2 325	2 338	2 333	5	-
3 290	3 634	3 503	131	-
2 200	2 624	899	1 725	-
2 880	3167	1772	1 395	_
400	957	350	607	-
2 300	2 300	270	2000	-
14 375	15 234	6 340	6 820	1400
37 185	40 168	21805	16 259	1400

c.    Förelag avsedda all påbörjas 1978/79

Delprogram 3.1

10, Radiolänkstationer och
utpunkier

11, Luftbevakningstorn

12, Stridsledningsradaranlägg-ningar (kompl. åtgärder)

13, Radiostationer (luftoperativa radionätet)

14, Radaranläggningar

15, Smärre objekt

Delprogram 3.7

16, Smärre objekt

Summa c -

Summa B I (a-c) 17 150

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

II. Flygfält

0. Förelag påbörjade före 1977-
07-01

Delprogram 3.7

1. Anpassning av ny basfilosofi,
vägbas 90, uppställningsplatser

och maskeringsutrustning 2 010

2. Kompletleringsarbeten pä befintliga baser

3. Lagringsbehällare för tjära

4. Fälthangarer

5. Baracker

6. Lagringsanläggningar för drivmedel

7. Smärre objekt

8. Hangarplattor

9. El- och teleanläggningar

Summa a

b.   Företag avsedda all påbörjas 1977/78

Delprogram 3.7

10. Anpassning av ny basfilosofi,
vägbas 90, uppställningsplatser

och maskeringsutruslning 500

11. Kompletleringsarbeten pä

befintliga baser 5 250

1800	-	-	1800
500	-	-	500
800	-	-	800
700	_	_	700
2 500	-	-	2 500
2 200	-	-	2 200
1000	-	-	1000
9 500	-	-	9 500
29100	9 450	10150	9 500
_	_	-1050	-1000
-	-	9100	8 500

1964

181

300 6 100

300

900        3 000

1783

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

309

Objekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Byggstart är-mån.	Färdigställande
	76-02-01	77-02-01	Faktisk t. 0, m, 1976/77	Beräknad för
				1977/78	1978/79		är-män.
12, Komplettering pä flygbaser
för anpassning lill fpl 37	10000	11300	2 200	2 200	6 900	-	-
13, Lagringsanläggningar för
drivmedel	3 400	3 520	256	2 965	300	_	_
14, Uppställningsplatser för
fiytsyreanläggningar	200	210	-	210	-	-	_
15. Baracker	900	1200	-	1200	-	-	_
16, Hangarplaiior	2 900	1950	-	1950	-	-	_
17. Smärre objekt	450	450	-	400	50	_	_
18, Fälthangarer	1000	1000	-	-	1000	-	_
19. El- och teleanläggningar	9 600	11515	-	2 380	6 350	-	-
Summa b	34 200	37 545	2 456	12 505	17 600	-	-
c.   Företog avsedda all påbörjas
1978/79

88 535

20. Anpassning av ny basfilosofi, vägbas 90, uppställningsplatser och maskeringsutrustning

21. Kompletteringsarbeten pä befintliga baser

22. Komplettering pä flygbaser för anpassning til/ fpl 37

23. Lagringsanläggningar för drivmedel

24. Baracker

25. Uppsiällningsplatior

26. Smärre objekt

27. El- och teleanläggningar

Summa c

Summa B 11 (a-c)

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

Summa B (I-II)

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a.   Förelag påbörjade före 1977-07-01

1, F 6. Nybyggnad av värmecentral

2, F6, Nybyggnad av flygverkstad

3, F6, Nybyggnad av hangar

4, F 6, Utökning av flygdriv-medelsanläggningen

5, F 13. Nybyggnad av flygverkstad

5 200

1800

300

5000

600

800

950

9 750

24 400

102113

71385

24 261

142 281       33 711

5 200

-	1800
-	300
—	5000
-	600
-	800
-	950
-	1450
-	16100
28 764	35 100
-2 764	-4 100
26 000	31000
38 914	44 600
-3814	-5 100
35100	39 500

10 550	10 920	-	4 120	6 800   .	77-06	79-07
22 310 \ 17 650 /	38 900	14 424	22 276	2000	76-12	79-07
3000	3 025	2 591	434	-	76-05	77-12
20 850	19 490	8 544	10 946	_	77-02	78-06

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

310

18 600 5500

1000

2000 14 500

41600

21 300 6 700

24 400

1 150

2  290
16 600

72 440

Objekt

6. F 14, Nybyggnad av brandöv-ningsplalser

7. F 15. Nybyggnad av hangar

8. F 17, Nybyggnad av hangar

Summa a

b. Förelag påbörjade eller
avsedda an påbörjas 1977/78

Delprogram 3.99

9. F 4, Nybyggnad av militärrestaurang

10. F 4. Nybyggnad av värmecentral

11. F 17. Nybyggnad av flygverkstad

12. Upprustning av målplatser

13. Tekniska försörjningsanordningar

14. Diverse smärre objekt

Summa b

c. Förelag avsedda alt påbörjas
1978/79

Delprogram 3.99

15. F7. Nybyggnad av värmecentral

16. F7, Nybyggnad av avloppsreningsverk

17. F7. Nybyggnad av aggregat-och fordonsverkstad

18. F 13, Nybyggnad av aggregal-och fordonsverkslad med smörj- och tvätthall

19. F 13 M, Nybyggnad av konirolliorn

20. F 17, Nybyggnad av flyg-drivmedelsanläggning

21. Upprustning av målplatser

22. Tekniska försöriningsanordningar

23. Diverse smärre objekt

Summa c Summa C (a-c)

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

Totalt A-C

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
					start	ställande
		Faktisk	Beräknad för
76-02-01	77-02-01	1976/77	1977/78	1978/79	år-män.	är-män.
2 980	2 450	1766	684		77-01	77-12
14610	14 500	6 502	7 998	-	76-11	78-04
18 320	19 646	8 893	9 643	-	76-12	78-07
110 270	108 931	42 720	56101	8 800	_	_

5000	12 000	77-10	79-11
2200	4 500	77-10	79-11
2000	19 000	78-05	79-06
1 150	-	-	-
2 290	_	_	_
16 600	-	-	-

151 870

240 405

29 240      35 500

13 800	-	-	6 000	78-10	79-05
2600	-	-	2 600	78-09	79-07
5 300	-	-	4000	78-10	79-12
6 600	-	-	4 600	78-10	79-12
7 700	-	-	5 400	78-10	79-12
4 500	_	_	2 900	78-09	79-09
1500	-	-	1500	-	-
3000	_	_	3000	_	_
14000	-	-	14000	-	-
59 000	-	-	44 000	-	-
240 371	42 720	85 341	88 300	-	-
_	_	-11 241	-5 400	_	_
-	-	74 100	82 900	-	-
387 052	76 431	126 955	134 600	-	-
_	_	-15 255	-10 700	_	-
_	_	111 700	123 900	-	-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 311

Anslagsberäkning (1 000-lal kr.)

Medelsiillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)	2 547 131600 105 900 240 047	1977/78                                 111700 1978/79                                 123 900 Beräknad behållning 1979-06-30                              4 447 240 047

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 105 900000 kr.

III 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar

14 012 480

12 000 000

5 900 000

Behållning   2 028 463

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, stabsplatser, förråd m. m. för central och högre regional ledning samt markförvärv härför.

Medelsförbrukning och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77	1977/78	1978/79
			Över-	Föredra-
			befäl-	ganden
			havaren
Central och högre regional
ledning:
Markanskaffning för del-
programmet Militärområdesstaber
m. m.	440	440	440	440
Anskaffning av befästningar
m. m. för delprogrammen
Militärområdesstaber m, m.	6 600	7 500	10 300	8 200
Krigsorganisation för vissa
staber m. m.	4 900	1000	5000	1000
Anskaffning av kaserner m. m.
för delprogrammet Militärområdes-
staber m, m.	3 500	2 200	1930	1930
Summa	15 440	11140	17 670	11570
Reducering på grund av
överplanering	-1 340	-1940	-1690	-1690
Beräknat medelsbehov	14100	9 200	15 980	9880

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 312

Budgetåret 1976/77

1 sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 anmäler fortijikationsforvalt-ningen all uppkomna markbehov har kunnat tillgodoses. Befästningsobjekt har byggts ut i överensstämmelse med vad som var planerat. Bl. a. har ett militärområdesförråd för drivmedel blivit färdigt. Anskaff-ningav kaserner har skett enligt planerna.

Den beräknade medelsförbrukningen var 14,1 milj. kr. Utfallet blev 14 012 480 kr.

Budgetåret 1977/78

Planerad verksamhet beräknas kunna bli genomförd. Bl. a. beräknas viss nybyggnad för ett militärområdesförråd för materiel kunna påbörjas.

Budgetåret 1978/79

Överbefälhavaren

För budgetåret 1977/78 har medgetts en medelsförbrukning av 9,2 milj. kr. Medelsförbmkningen under budgetåret 1978/79 beräknas till 15 980 000 kr., varav 400000 kr. för markanskaffning, 13,8 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och I 780 000 kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m. m. Medelsför-

brukning (1 000-tal kr,)

Befästningars delfond

Militärområdesstaber m, m.

1, Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 440

Reducering på grund av överplanering -40

Summa 400

1. För att utföra befästningsanläggningar kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Medel kan också behövas föratt anskaffa mark för befästnings- och liknande anläggningar inom andra delprogram inom huvudprogrammet.

Prop. 1977/78:100   BUaga 7    Försvarsdepartementet 313

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m. m. Medelsför-

brukning (1 000-tal kr,)

Militärområdesstaber m, m.

Företag påbörjade eller avsedda alt påbörjas 1977/78

1, Militärområdesförråd för drivmedel 1 200

2, Mililärområdesförråd för materiel 1 300

Förelag avsedda an påbörjas 1978/79

3, Militärområdesförråd för drivmedel 6 600

4, Smärre objekt 1 200

Krigsorganisation för vissa staber m, m. Företag avledda att påbörjas 1978/79

5, Nybyggnad av lokaler för en datamaskinanläggning 4 000

6, Smärre objekt 1 000

15 300

Reducering på grund av överplanering -1 5(X)

Summa 13 800

1. Behovet av att bygga fyra nya förrådsenheter inom två olika militärområdesförråd för drivmedel har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/ 77:100 (bil. 7 s. 181), Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 ål fortifikationsförvaltningen att låta bygga förrådsenheterna inom en sammanlagd kostnadsram av 7,6 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1976. Utbyggnaden av en förrådsenhei har senarelagts till budgetåret 1978/79. De tre andra förrådsenheterna beräknas nu kunna utföras inom en kostnadsram av 5,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

2. Behovet av vissa nybyggnader för ett militärområdesförråd för materiel har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:100 (bil. 7 s. 181). Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 ål fortifikationsförvaltningen alt låta utföra nybyggnaderna inom en kostnadsram av 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 3,5 milj. kr., enligt prislägel den 1 februari 1977

3. Ytteriigare sammanlagt tre förrådsenheter behövs inom tre olika mililärområdesförråd för drivmedel. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för nybyggnad av dessa förråd. Kostnaderna har därvid beräknats till (1,9-I-1,9-1-1,9) 5,7 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari 1977.

4 och 6. För smärre objekt behövs (1,2 -t- 1) 2,2 milj. kr. för nästa budgetår.

5. Behovet av viss nybyggnad i ett ammunitionsförråd i berg för att åstadkomma lokaler för en datamaskinanläggning har tidigare anmälis för riksdagen i prop. 1976/77:100 (bil. 7,s. 181). Kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattas till 10 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 314

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m.m. Medelsför-

brukning (1 000-tal kr.)

Militärområdesstaber m, m.

Förelag avsedda au påbörjas 1978/79

1.  Diverse smärre byggnadsföretag för samtliga

delprogram 1 930

Reducering på grund av överplanering -150

Summa 1780

1. För diverse smärre byggnadsföretag för samtliga delprogram behövs 1 780 000 kr, för nästa budgetår. Kostnaderna för dessa objekt beräknas var för sig lill högst 800 000 kr.

Föredraganden

Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 15 980 000 kr. Jag beräknar medelsförbrukningen lill 9 880 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 400 000 kr. för markanskaffning och 1 780 000 kr. för anskaffning av kaserner m. m. För anskaffning av belastningar m. m. beräknar jag medelsförbmkningen till 7,7 milj. kr. Jag har härvid dels räknat med ett medelsbehov av 4,5 milj. kr. för nybyggnad av militärområdesförråd för drivmedel med byggstart under nästa budgetår, dels räknat med alt några medel inte behövs för nästa budgetär för nybyggnad av lokaler för en datamaskinanläggning.

Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för de nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringsplanen och som är underkastade det s. k. Ivåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har något all erinra torde del lä ankomma på regeringen att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 315

Investeringsplan (I 000-lal kr.)

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Beräknad för

Faktisk t, o, m.

Bygg-        Färdig
start stäl
lande

76-02-01   77-02-01       77-06-30   1977/78    1978/79   år-mån,     år-mån.

A. Markanskaffning

Delprogram 4.5 1.   Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Summa A

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

B. Anska/fning av befästningar
m. m.

a.   Förelag påbörjade före 1977-07-01

Delprogram 4,5 1.   Mililärområdesförråd för ammunition

Delprogram 4.6 Diverse objekt Smärre objekt

Summa a

1800

1500 500

3 800

880	-	440	440
880	-	440	440
-	-	-40	-40
-	-	400	400

1  110

950 400

2  460

390

550 100

1040

1500

1 500 500

3 500

b.   Företag påbörjade eller

avsedda att påbörjas 1977178

5,

Delprogram 4.5 4.   Militärområdesförråd för

drivmedel Militärområdesförråd för materiel		5 700 3 000	5 700 3 500	4 500 2 200	1200 1300
Delprogram 4.6 Smärre objekt		1000	760	760	_
Summa b		9 700	9 960	7 460	2 500
Förelag avsedda 1978/79	au påbörjas

Delprogram 4.5 Mililärområdesförråd för drivmedel Smärre objekt

Delprogram 4,6 Smärre objekt

Summa c

Summa B (a-c)

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

13 500

7 600	-	-	4 500
1200	-	-	1200
1000	-	-	1000
9 800	-	-	6 700
3 260	2 460	8 500	9 200
-	-	-1400	-I 500
-	-	7 100	7 700

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

316

Faktisk t, o, m. 1976/77

Objekt

Kostnadsram

76-02-01    77-02-01

Färdigställande

Byggstart

Medelsförbrukning

Beräknad för

1977/78    1978/79   år-män.     är-män.

C,	Anskaffning av kaserner m. m.
b.	Förelag påbörjade eller avsedda au påbörjas 1977/78
1.	Delprogram 4.5 Diverse smärre byggnadsföretag för samtliga delprogram	2 200	2 200	2 200
	Summa b	2 200	2 200	2 200

Förelag avsedda au påbörjas 1978/79

Delprogram 4.5 Diverse smärre byggnadsföretag för samtliga delprogram

Summa c

Summa C (b-c)

Reducering av medelsbehov Beräknat medelsbehov

Totalt A-C

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

2 200

19 700

1 930 1930 4130

26 340

2 460

2 200

-500 1700

11140

-1940 9 200

1930

1930

1930

-150 1780

11570

-1690 9 880

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgäng		Beräknad medelsförbmkning
Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)	2 028 12 000 5 900 19 928	1977/78                                    9 200 1978/79                                    9 880 Beräknad behållning 1979-06-30                                 848 19 928

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 5 900 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

317

111 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar

1976/77	Utgift	15 398 550
1977/78	Anslag	19 000 000
1978/79	Förslag	11 500 000

Behållning   865 829

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. och befästningar för gemensamma myndigheter och funktioner samt markförvärv härför.

Medelsfbrbrukning och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77	1977/78	1978/79
			Över-	Föredra-
			befäl-	ganden
			havaren
Gemensamma myndigheter m, m.:
Markanskaffning för delprogram-
met Försvarets radioanstalt	220	220	220	220
Anskaffning av befästningar
m. m. för delprogrammen
Försvarets radioanstalt	5 250	7 700	2 800	2 800
Anskaffning av fortifikato-
risk materiel m, m.	7 000	7 200	8 100	8 100
Anskaffning av kaserner m, m.
för delprogrammen
Försvarets materielverk	1900	4000	5 500	1000
Försvarets radioanstalt	2 800	1400	1 200	1200
Summa	17 170	20 520	17 820	13 320
Reducering på grund av över-
planering	-1 770	-1520	-1820	-1 820
Beräknat medelsbehov	15 400	19 000	16 000	11500

Budgetåret 1976/77

I sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 anmäler .fortifikationsförvah-ningen att något behov av att skaffa mark inte har förelegat under budgetåret. Befäst ni ngsobjekl har byggts ut i överensstämmelse med vad som var planerat. Av de för anska ffni ng av kaserner budgeterade medlen har en stor del använts för anskaffning av befästningar.

Den beräknade medelsförbrukningen var 15,4 milj, kr. Utfallet blev 15 398 550 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 318

Budgetåret 1977/78

Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd. Bl. a. beräknas en anläggning för försvarets radioanstalt bli färdig. Nybyggnad av annan sådan anläggning beräknas kunna påbörjas.

Budgetåret 1978/79

Överbefälhavaren

För budgetåret 1977/78 har medgetts en medelsförbrukning av 19 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1978/79 beräknas till 16 milj. kr., varav 200 000 kr. för markanskaffning, 9,8 milj. kr. för anskaffning av belastningar m. m. och 6 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A.   Markanskaffning

Objekt mm. Medelsför-

brukning (1000-tal kr.)

Befästningars delfond

Försvarets radioanstalt

1, Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 220

Reducering på grund av överplanering -20

Summa 200

1. För att ulföra befästningsanläggningar kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Medel kan också behövas för att anskaffa mark för befästnings- och liknande anläggningar inom andra delprogram inom huvudprogrammet.

B.   Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m, m. Medelsför-

brukning (1 000-lal kr.)

Försvarets radioanstalt

Förelag påbörjade eller avsedda all påbörjas 1977/78

1, FRA-anläggningar 2 600

Förelag avsedda att påbörjas 1978/79

2. Smärre objekt 200

Prop, 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 319

Objekt m. m. Medelsför-

brukning (1 000-tal kr.)

Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. Förelag avsedda au påbörjas 1978/79

3, Truppbefäslningar 7 300

4, Förbindelsearbeien 460

5, Försiöringsarbeten 340

10 900

Reducering på grund av överplanering -1 100

Summa 9 800

1,   Behovet av att bygga en anläggning för försvarets radioanstalt har
tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:100 (bil. 7 s. 188). Regeringen
uppdrog den 16 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga
anläggningen inom en kostnadsram av 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1976, vilket motsvarar 5,2 milj. kr. enligt prisläget den I februari
1977

2.   För smärre objekt för försvarets radioanstalt behövs 200 000 kr. för nästa
budgetår.

3-5. För truppbefästningar, förbindelsearbeien och förstöringsarbeten behövs 7,3 milj. kr., 460 000 kr. och 340 000 kr. för nästa budgetår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m. m. Medelsför-

brukning (1 000-tal kr,)

Försvarets materielverk

Förelag påbörjade eller avsedda au påbörjas 1977/78

1, Nybyggnad av lokaler för FMV i Linköping 1 000'

Förelag avsedda au påbörjas 1978/79

2, Nybyggnad av en köldprovanläggning vid provnings
centralen i Karlsborg 4 500

Försvarets radioanstalt

Företag avsedda au påbörjas 1978/79

3, Diverse smärre byggnadsföretag för fiera

delprogram 1 200

6 700

Reducering på grund av överplanering -700

Summa 6 000

' Därutöver   13  milj,  kr,  på  investeringsanslaget  Anskaffning av  vissa  militära anläggningar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 320

1. Behovet av nya lokaler för försvarets materielverk i Linköping har tidigare anmälis för riksdagen i prop. 1976/77:100 (bil. 7 s. 195), Regeringen uppdrog den 30 juni 1977 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 21 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976, vilket motsvarar 24 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977. Av sistnämnda belopp hänför sig 8 milj. kr. lill förevarande anslag.

2. Vid försvarels materielverks provningscentral i Karlsborg behövs en köldprovanläggning föratt kunna prova fordon och fordonspjäser under köld. En sådan anläggning saknas f n. vid provningscentralen. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en köldprovanläggning. Regeringen uppdrog den 24 februari 1977 åt foriifikationsförvallningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsförelaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 5 650 000 kr. enligt prisläget den I februari 1977. En förnyad kostnadsberäkning har visat att de beräknade kostnaderna kan minskas lill 5,5 milj. kr. enligt samma prisläge.

3. För diverse smärre byggnadsföretag för samtliga delprogram behövs 1,2 milj. kr. för nästa budgetår. Kostnaderna fördessaobjekt beräknas var för sig lill högst 800 000 kr.

Föredraganden

Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 16 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 11,5 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Av medelsförbrukningen beräknas 200 000 kr. för markanskaffning och 9,8 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. För anskaffning av kaserner m.m. beräknar jag medelsförbrukningen till 1,5 milj. kr. Jag har härvid räknat med att några medel inte behövs för nästa budgetår för nybyggnad av en köldprovanläggning vid försvarets materielverks provningscentral i Karisborg,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

321

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Objeki

Medelsförbrukning

Bygg- Färdig-

Faktisk t. o, m.

start stäl-

Beräknad för

lande

76-02-01    77-02-01      77-06-30   1977/78    1978/79    år-mån,     är-män.

A. Markanskaffning

Delprogram 5.6 1, Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Summa A

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

B. Anskaffning av befästningar
m. m.

a. Företag påbörjade före 1977-
07-01

Delprogram 5,6

1, FRA-anläggningar 5 200

2, Smärre objekt 450

Summa a 5 650

b. Förelag påbörjade eller avsedda
all påbörjas 1977/78

Delprogram 5,6

3, FRA-anläggningar 4 500

4, Smärre objeki 1 900

Delprogram 5.17

5, Truppbefäslningar 6 500

6, Förbindelsearbeien 400

7, Försiöringsarbeten 300

Summa b 13 600

c. Förelag avsedda att påbörjas
1978/79

Delprogram 5.6

8, Smärre objekt

Delprogram 5.17

9, Truppbefäslningar

10, Förbindelsearbeien

11, Försiöringsarbeten

Summa c

Summa B (a-c) 19 250

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

440	-	220	220
440	-	220	220
-	-	-20	-20
-	-	200	200

5 200 450

5 650

2 200 100

2 300

3 000 350

3 350

2 600

5 200
2 800

6 500
400
300

15 200

2 600 2 800

6 500 400 300

12 600

2 600

200

200

7 300	-	-	7 300
460	-	-	460
340	-	-	340
8 300	-	-	8 300
29150	3 350	14 900	10 900
-	_	-1400	-1 100
-	-	13 500	9 800

21 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

322

Kostnadsram

Objekt

Bygg-        Färdig
start stäl
lande

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för t. o. m.

76-02-01    77-02-01       1976/77    1977/78    1978/79    år-mån,     år-män.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

b.   Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1977/78

Delprogram 5,4 1, FMV. Nybyggnad av lokaler i Linköping	7000	8 0001	4000	1000
Delprogram 5.6 2. Diverse smärre byggnadsföretag för fiera delprogram	1400	1400	1400
Summa b	8 400	9 400	5 400	1000

78-01

79-09

c.   Förelag avsedda all påbörjas 1978/79

Delprogram 5.6 3, Diverse smärre byggnadsförelag för fiera delprogram

Summa c

Summa C (b-c)

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

Totalt A-C

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

8 400

27 650

1 200	-	-	1200
1200	-	-	1200
10 600	-	5 400	2 200
_	_	-100	-700
-	-	5 300	1500
40 190	3 350	20 520	13 320
-	_	-1520	-1820
-	-	19 000	11500

' Därutöver 16 milj. kr, på investeringsanslaget Anskaffning av vissa militära anläggningar.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelsiillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)	866 19000 11500 31366	1977/78                                19 000 1978/79                                  11500 Beräknad behållning 1979-06-30                                866 31366

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 11 500 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 323

IX Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond Anskaffning av datamaskiner

Försvarets rationaliseringsinstitut skall gentemot statskontoret svara för att anskaffning och utnyttjande av datamaskiner för försvaret samordnas. Datamaskinutrustning m. m. för försvaret upphandlas av statskontoret i samråd med institutet.

För finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinutrusining finns statens datamaskinfond inrättad. Fonden har två delfonder, varav en för försvaret. Statskontoret förvaltar båda delfonderna. Från investeringsanslagen till fonden bestrids dels utgifter för anskaffning av datamaskinutmstning, dels andra utgifterav investeringskaraktär i samband med anskaffning av utrustning som är av sådan art att kostnaderna bör periodiseras. Utmstning som redovisas på fonden ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket och försvarets rationaliseringsinstitut. Utöver normal avskrivning eller hyra för utrustning m. m. skall avgifterna täcka kostnaderna för fondens administration.

Anskaffningen av datamaskiner kan inte hänföras till visst huvud- eller delprogram utan täcker hela försvaret. Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag och finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av datamaskiner.

Programplan för perioden 1978/791982/83

Beträffande utvecklingen under programplaneperioden anför försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.

För att täcka kapacitetsbehovet av större datamaskiner fram till mitten av 1980-talet planeras en fjärde stor datamaskin (Dagny) installeras under budgetåret 1979/80.

Okade kostnader för omläggning till Univac 1100 samt ändrade principer för finansiering av omläggningen har medfört en ökad belastning på fonden med ca 8,5 milj. kr. Detta har inneburit att viss Univac-utmstning inte har kunnat köpas under budgetåret 1976/77 utan i stället har (ätt hyras. Institutet tar därför under budgetåret 1978/79 upp medel för köp av sådan förhyrd Univac-utmstning. Inplanerade betalningsmedel för Univac-utmstning under budgetåret 1978/79 innefattar dessutom behov av kompletteringar som framkommit vid översyn av datamaskinernas utformning med hänsyn till en ökad belastning.

Underrättelsetjänstens behov av datamaskinkapacilel kommeratt tas upp i samband med utformningen av kraven på den fjärde stora datamaskinen (Dagny).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 324

Försöksverksamhet med mindre datamaskiner avseende system både för operativ och taktisk ledning och för fredsadministration kommer alt pågå fram t. o. m. budgetåret 1978/79. Nuvarande erfarenheter av tillämpningar av små datamaskiner medger inte önskad precision i uppskattningar av deras möjligheter och resursbehov. Förändringar gentemot nuvarande planer kan därför bli aktuella i anslutning till att ytterligare erfarenhet vinns under försöksperioden.

Små datamaskiner för operativ och taktisk ledning (LEO, KOS/El, KOS/ SEKTOR) kommer att anskaffas omkring budgetåret 1981/82. För fredsadministration och operativa stödsystem kommer små datamaskiner att anskaffas budgetåren 1978/81. Fr. o. m. budgetåret 1980/81 tas för varje år upp betalningsmedel motsvarande två små datamaskiner för användning inom fredsadministrationen. Nuvarande planer innebär således att anskaffningarna av små datamaskiner intensifieras fr. o. m. budgetåret 1980/81, vilket stämmer överens med tidsplanerna för pågående försöksverksamhet.

1 programplanen tas inga betalningsmedel upp separat för anskaffning av programvara. Aktuella anskaffningar av programvara för förutsättas ingå i anskaffningar av generella datamaskiner. Försöken med små datamaskiner för utvisa om det framöver är aktuellt att åter ta upp utvecklingen av egna programvaror. Inriktningen är tills vidare att upprätthålla kunskaper inom området som kan utnyttjas vid anskaffningar och systemutveckling.

Omfattande utveckling pågår av syslem som inriktas mot terminaler. Enligt nuvarande bedömningar finns det ett behov under programplaneperioden av anskaffning av 800 till 900 terminaler förutom terminaler för programutveckling och bearbetningar.

För att täcka behovet av datamaskinkapacitet hos försvarets forskningsanstalts kvarvarande enheter i Stockholmsområdet har betalningsmedel inplanerats budgetåret 1981/82. Betalningsmedel har också avsatts för forskningsanstaltens behov av datamaskinkapacilel i Linköping och Umeå. Upphandlingen för huvudavdelning 3 i Linköping pågår och utrustningar planeras att levereras under sommaren 1978.

Betalningsmedel för ersättning av försvarets radioanstalts datamaskin Saab D 22 inplaneras under budgetåret 1981/82.

För att tillgodose behoven av kompletteringar av datamaskinen DEC-10 vid Stockholms datamaskincentral för högre utbildning och forskning har medel inplanerats under budgetåren 1978/79 och 1979/80. Institutet fömtsätter dock att kompensation utgår så all belastningen på försvarsramen inte blir större än som motiveras av försvarets myndigheters efterfrågan.

Befintlig datamaskinutmstning vid flygtekniska försöksanstalten kan bli aktuell för ersättning under budgetåret 1978/79.

Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av betalningsmedlen under anslaget Anskaffning av datamaskiner framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

325

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/1981	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
34 000	31600	24 000	19000	34 000	12000	120 600

' Prisläge februari 1976.

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för anskaffning av datamaskiner samt bemyndigandeskuldens storiek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (I 0(X)-tal kr.).

1977/78     1978/79    1979/80    1980/81     1981/82    1982/83    Summa

1978/83

Bemyndigandebehov Bemyndigandeskuld vid utgången av resp, budgetär

23 600      33 000       17 000 3 000       3 000        79 600

50 990       42 990       51990       49 990        18 990       9 990

IX 1. Anskaffning av datamaskiner

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

23 706 132 34 000 000 10 000 000

Behållning       I 300 957

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets	Föredra-
				rationalise-	ganden
				nngsinsti-
				lut
Anskaffning av
datamaskiner	24 000	23 706	34 000	31600	10000
Kostnader	24 000	23 706	34 000	31600	10 000
A vgår:
Förbrukning av
anslagsbehåll-
ning	-23 999	23 705	-	-	-
Medelsbehov	1	1	34 000	31600	10 000

Budgetåret 1976/77

Datamaskinutvecklingen inom försvaret har främst präglats av övergången från datamaskinerna Saab D 23 till datamaskinerna Univac 1100. Denna omläggning planeras vara avslutad under första halvåret 1978.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 325

Budgetåret 1977/78

Under budgetåret 1977/78 beställs bl. a. datamaskinutmstning till försvarets forskningsanstalts huvudavdelning 3 i Linköping, kompletterande utrustning till dalamaskinerna Univac 1100 samt mindre datamaskiner och terminaler för aktuella informationssystem.

Budgetåret 1978/79 Försvarets rationaliseringsinstitut

Anslaget bör föras upp med 31 600000 kr. och ett beställningsbemyndigande om 23 600000 kr. inhämtas.

De begärda betalningsmedlen är avsedda för att betala datamaskinutrustning m. m. som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden.

Under budgetåret 1978/79 skall bl. a. följande utrustning m. m. beställas och/eller betalas.

a) Förstärkning av central kommunikationsutmstning vid datamaskinerna Berta och Cecilia/Ny saml av skiv- och bandminneskapaciteten vid samtliga datamaskiner av typ Univac 1100.

b) Mindre datamaskiner för vissa system för operativ och taktisk ledning och fredsadministration.

c) Terminalutmstningar för olika informationssystem.

d) Datamaskinutrustningar för försvarets forskningsanstalts huvudavdel
ningar 3 och 4.

e) Komplettering av datamaskinen DEC-10 vid Stockholms datamaskin
central.

Föredraganden

Överbefälhavaren har i sin programplan anmält att den översiktliga informationssystem- och datakraftplan för försvaret som han har tagit fram skall granskas på nytt mot bakgrund av kostnadsfördyringar och planeringssituationen i övrigt inom försvaret. Som jag tidigare (s. 67) har nämnt är jag därför inte beredd att nu ta ställning till den inriktning av verksamheten under programplaneperioden som rationaliseringsinstitutet har angett.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Huvuddelen av medlen behövs för att betala utlagda beställningar. Som jag har nämnt tidigare (s. 76) bör ett ställningstagande till att anskaffa datamaskinutrusining för försvarets forskningsanstalt anstå till dess att underiag för anskaffningen föreligger. Jag har därför inte beräknat några medel för detta ändamål.

I enlighet med rationaliseringsinstitutets förslag bör bemyndigande inhämtas att för nästa budgetår medge beställningar av datamaskinutrustningar lill ett belopp av 23,6 milj. kr. Liksom tidigare bör det fö ankomma på

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 327

regeringen att ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1978/79 anvisa att investeringsanslag av 10000 000 kr.,

2. medge att dalamaskinutrustning beställs till en kostnad av -utöver tidigare medgivet belopp - högst 23 600 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 328

3 Civilförsvaret

3.1 Verksamheten    under    det    senast    förflutna    budgetåret

(1976/77)

Av civilförsvarsstyrelsens årsredovisning framgåratt den planerade verksamheten inte har kunnat genomföras till alla delar. Anledningen härtill är dels oförutsedda kostnader, dels det förhållandet alt civilförsvarssiyrelsen har varit inne i ett skede av omfattande förberedelser för omställning av såväl fredsorganisation som krtgsorgantsation.

Den nya organisationen för civilförsvarsstyrelsen beräknas vara genomförd första halvåret 1978. Omlokalisering av styrelsen till Karistad har förberetts till den 1 juli samma år. Personalomsättningen på de tjänster som berörs av omlokaliseringen har varit ca 25 % under budgetåret 1976/77. 1 övrigt har inom fredsorganisalionen en ny skol- och förrådsorganisalion planenligt genomförts under budgetåret i samtliga områden utom område Väst, där dock en provisorisk organisation för förrådsverksamhelen har inrättats.

Under budgetåret har förberedelserna för alt övergå till ändrad krigsorganisation (Org. 80) fortsatt. I samband härmed har etl nytt grundutbildningssystem införts från den 1 juli 1977. Övningssystemet avses bli infört den 1 juli 1978. Förberedelsema härför har pågått under budgetåret 1976/77.

Åtgärderna för att förbättra rekryteringsläget har fortsatt, bl. a. för att öka rekryteringen av kvinnor. Andelen kvinnor i krigsorganisationen är dock som tidigare bara 15 96.

Förberedelser för att införa det nya systemet för kommunal skyddsrumsplanering den 1 juli 1979 har pågått under budgetåret. För medverkan i skyddsrumsutredningens arbete har relativt stora resurser tagits i anspråk. Ett datorbaserat administrationssystem har tagits fram för ändamålet. En omfattande utbildning i skyddsrumsplanering har bedrivits under budgetåret för kommunala planerare och beslutsfattare, statliga myndigheter samt privata konsultföretag och entreprenörer. Uppföljning av kommunernas planeringsarbete har påbörjats.

Under budgetåret har en begränsad försöksverksamhet avseende information om civilförsvar på regional nivå genomförts i Värmlands och Östergötlands län. Syftet har varit att bredda den nuvarande informationsverksamheten till att omfatta sådana grupper och organisationer som normalt inte nås av det nuvarande informationsutbudet och att stimulera till debatt om civilförsvaret.

Styrelsen har vidare tillsammans med rikskommittén för självskydd sett över inriktning och innehåll i den nuvarande självskyddsutbildningen för att därigenom främst öka allmänhetens motivation för utbildningen.

Vad gäller utbildning av civilförsvarspersonal m. m. har planerad verksamhet genomförts endast till ca 85 %. Antalet utbildade under budgetåret

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 329

uppgick till ca 13 000. Antalet elevdagar var sammanlagt ca 155 000, dvs. ca 40 000 mindre än föregående budgetår och ca 25 000 mindre än vad som har angetts i regleringsbrevet för budgetåret 1976/77. Den övervägande delen av minskningen hänför sig till övningsverksamheien. Begränsningen är främst en följd av ökade kostnader för förmåner till civilförsvarspliktiga och vissa andra kostnadsökningar som inte har varit förutsedda. Civilförsvarsutbildning av allmänheten har omfattat ca 200 000 personer, dvs. samma omfattning som under närmast föregående budgetår.

Planerade investeringar för anskaffning av anläggningar lill fredsorganisationen har under budgetåret inte kunnat genomföras till alla delar. Verksamheten har avsett fortsatta arbeten för att ställa i ordning ulbildningsanlägg-ningar och förråd för materiel.

Förvaltning, underhåll och förrådsverksamhet, anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation samt forskning, försök och utveckling har i huvudsak genomförts enligt planerna.

Beträffande det ekonomiska ut fa Het för budgetåret 1976/77 vill jag anföra följande.

Civilförsvarets utgiftsram -exkl. investeringar för bistånds- och katastrof-utbildningen-var i prisläge februari 1975 167 280 000 kr. Efter omräkning lill medelprisläget för budgetåret enligt nettoprisindex motsvarar detta avrundat 200,3 milj. kr. Detta belopp skall ökas med 1 milj. kr. på grund av att utgiftsramen för budgetåret 1975/76 underskreds (prop. 1976/77:100 bil. 7 s. 13) och 1,2 milj. kr. för investeringar i bistånds- och kalaslrofutbildningen i Sandö. Beloppet skall vidare minskas med 2 milj. kr. som har lagils i anspråk för vissa arbeten vid civilförsvarsskolan i Rosersberg under reservationsanslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. Det tillgängliga utrymmet inom civilförsvarsramen budgetåret 1976/77 var alltså (200,3 -I- 1,0 -I- 1,2 - 2,0) 200,5 milj. kr.

Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgiftema inom civilförsvarsramen till avrundat 217,7 milj. kr. Utgifterna var alltså 17,2 milj. kr. högre än den tillgängliga ramen.

Överskridandel beror väsentligen på ändrade regler (1976:276) för statsbidrag till kostnader som kommunerna har haft för att uppföra ledningscentraler, observationsplatser, skyddsrum för framskjutna enheter och branddammar för civilförsvaret. Bidrag utgår numera med ersättning för kommunernas hela kostnad mot tidigare två tredjedelar av kostnadens belopp. Enligt övergångsbestämmelserna till lagen skall de nya reglerna tillämpas även på ansökningar om statsbidrag som har ingivits för prövning men inte har slutligt avgjorts före lagens ikraftträdande. Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att statsbidrag utgår för nämnda ändamål inom en kostnadsram av ytteriigare 17 380 000 kr. (prop. 1976/77:101, FöU 1976/77:6, rskr 1976/77:125). Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 284, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) så

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

330

långt möjligt att beakta överskridandel när utgifterna för civilförsvar utom skyddsrum budgetåret 1977/78 prisregleras.

I följande sammanställning lämnas en jämförelse mellan budgeterade och verkliga utgifter för budgetåret 1976/77. Vid jämförelsen bör observeras att budgeterade värden är angivna i prisläge februari 1975, medan utfallet anges i löpande priser. Som jag har redovisat tidigare steg prisnivån enligt nettopris-index med 19,73 % från februari 1975 till medelprisläge 1976/77.

Huvudprogram/produktions-	Budget	Utfall	Förändring
område	(milj. kr.;	(milj. kr.;	jämfört
	prisläge	löpande	med
	februari 1975)	priser)	budget (%)
Förvaltning	29,3	34,8	-1-18,8
Utbildning av civilförsvarsper-
sonal m. m.	28,0	36,1	-1-28,9
Civilförsvarsutbildning av all-
mänheten	4,9	5,2	-1-  6,1
Underhåll och förrådsverksam-
het	21,7	25,7	+ 18,4
Materielanskaffning m, m.	30,7	37,5	■1-22,1
Anskaffning av förråds- och
utbildningsanläggningar	12,2'	9,62	-21,3
Anskaffning av skyddsmm
m. m.	39,7	66,2	-1-66,8
Forskning, försök och utveck-
ling	1.9	2,3	4-21,1
	168,4	217,4	■(-29,1

' Varav 1 170 000 kr. för investeringar för bistånds- och kalastrofutbildning. 2 Varav 2 668 000 kr. för investeringar för bistånds- och kalastrofutbildning.

Som framgår av sammanställningen varierar de procentuella avvikelserna mellan budgeterade värden och verkligt utfall kraftigt. Liksom för det militära försvaret beror detta bl. a. på att prisregleringsmedlen inte har fördelals proportionellt på produktionsområdena utan tagits i anspråk inom de områden där behovet har varit störst. Avvikelsen beträffande verksamheten för anskaffning av skyddsrum m, m, hänger samman med det förut nämnda överskidandet på grund av ändrade siatsbidragsregler.

Medelsförbrukningens procentuella fördelning på produktionsområden under budgetåren 1972/73-1976/77 framgårav följande tabell.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

331

Produktionsområden	1972/73	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77
	{%)	i%)	(%)	(96)	(%)
Förvaltning	21,3	20,5	19,8	18,3	16,0
Utbildning av civilförsvars-
personal m. m.	10,6	16,2	17,3	18,6	16,6
Civilförsvarsutbildning av
allmänheten	2,1	2,2	1,9	2,8	2,4
Underhäll och förråds-
verksamhet	13,3	14,0	13,3	12,0	11,8
Materielanskaffning m. m.	20,3	22,3	21,9	20,6	17,2
Anskaffning av förråds- och
utbildningsanläggningar	3,9	2,7	3,9	6,0	4,4
(varav för biständs- och
katastrofutbildning)	(-)	(1,1)	(0,2)	(3,3)	(1,2)
Anskaffning    av    skyddsrum   27,8		21,2	20,6	20,6	30,5
m.m.
Forskning, försök och
utveckling	0,7	0,9	1,3	1,1	1,1
	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1976/77.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 332

3.2 Verksamheten under innevarande budgetår (1977/78)

Verksamheten under budgetåret 1977/78 bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i prop, 1976/77:74 bil. I (FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311).

Civilförsvarsstyrelsen organiseras om under budgetåret. Omorganisationen avser de delar av styrelsen som vid budgetårets slut skall fiytta till Karistad.

Omfattningen av utbildnings- och övningsverksamheten kommer i huvudsak att vara oförändrad. De av statsmakterna godtagna nya riktlinjerna för verksamheten tillämpas i utbildningen fr. o, m, budgetåret 1977/78. Förberedelser pågår föratt senare kunna tillämpa det nya systemet även beträffande övningsverksamheten.

Materielanskaffningen är främst inriktad på forlsall komplettering av utmstningen för krigsorganisationen samt anskaffning av skyddsmasker för befolkningen.

Utbyggnaden av ledningscentraler och andra anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation pågår enligt tidigare planer men med vissa begränsningar. Jag vill erinra om att den budgeterade kostnadsramen för denna verksamhet har överskridits kraftigt under budgetåret 1976/77 på grund av att bidrag till kommunerna numera utgår med ersättning för kostnadens hela belopp. Civilförsvarsstyrelsen har i sin produktionsplan för ifrågavarande, anläggningsverksamhet för perioden 1978/79-1982/83 räknat med betydande förseningar i utbyggnaden med hänsyn till det uppkomna betalningsläget. Förseningen drabbar i första hand moderniseringen av äldre ledningscentraler men även viss nyproduktion. Jag finner det ofrånkomligt att ändringar i planeringen av det slag som civilförsvarsstyrelsen räknar med under nästkommande programplaneperiod genomförs redan under budgetåret 1977/78 och att verksamheten sålunda i möjlig omfattning begränsas med hänsyn lill den utgiftsram som har anvisats.

Skyddsrumsbyggandet fortsätter enligt oförändrade principer i avvaktan på att bestämmelserna i civilförsvarslagen om ett nytt skyddsrumssystem träder i kraft. Planläggningen för utbyggnad av skyddsrum pågår i de berörda kommunerna. Civilförsvarsstyrelsen utarbetar produktionsbestämmelser och administrativa rutiner för verksamheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1977/78,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 333

3.3 Civilförsvarets fortsatta utveckling 3.3.1 Inledning

Innan jag behandlar civilförsvarets fortsatta inriktning vill jag lämna en kort översikt över hur försvarets planerings- och ekonomisystem tillämpas inom civilförsvarets verksamhetsområde.

Grundtanken i systemet är alt särskild vikt skall läggas vid alt ange de långsiktiga målen, så att de kan tjäna som vägledning vid planering och genomförande av verksamheten.

Planeringen inom civilförsvaret är inriktad dels på att underhålla och utveckla enheter i krigsorganisationen för ledning och undsättning m. m. dels på att vidta åtgärder i förebyggande syfte, främst genom att bygga skyddsmm. Vid genomförandet av den planerade verksamheten skall eftersträvas att delegera besluten så långt ned i organisationen som möjligt.

Liksom i det militära försvaret utgörs huvudfunktionerna i civilförsvaret av en operativ funktion, en programfunktion och en produktionsfunktion. Den operativa funktionen utgörs av det operativa krigsförberedelsearbelet. Inom civilförsvaret utförs detta arbete i civilförsvarsstyrelsen samt hos civilbefälhavare och länsstyrelser. Arbetet består lill stor del av planläggning för alt genomföra utrymning och inkvartering av befolkningen, användning av tillgängliga skyddsrum, alarmering m. m. Programfunktionen -som avser ansvaret för att formulera mål för programmen, fördela resurser och kontrollera att målen uppfylls - utövas under regeringen av civilförsvarsstyrelsen. Produktionen slutligen utförs huvudsakligen under ansvar av civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelserna samt vad gäller skyddsrum även av kommunema.

Civilförsvaret hänförs till etl enda huvudprogram. Inom delta finns delprogram för Ledning i krig. Utrymning, Skydd för allmänheten. Undsättning och Allmän administration. Delprogrammen är i första hand att betrakta som avvägningsprogram som främst används i den långsiktiga planeringen och vid avvägningsdiskussioner.

Verksamheten i civilförsvaret indelas i följande produktionsområden.

Förvaltning

Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.

Civilförsvarsutbildning av allmänheten

Underhåll och förrädsverksamhet

Materielanskaffning m. m.

Anskaffning av anläggningar för utbildnings- och förrådsverksamhet

Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation

Forskning, försök och utveckling.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 334

I den långsiktiga planeringen sker en avvägning mellan produktionsom
rådena enligt indelningen Vidmakthållande (huvudsakligen Förvaltning
samt Underhåll och förrådsverksamhet). Omsättning och tillförsel saml
Forskning och utveckling.

Anslagen till civilförsvaret är följande.

G 1. Civilförsvar

G 2. Civilförsvar: Skyddsrum

II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

I det följande sammanfattar jag först civilförsvarsstyrelsens programplan för huvudprogrammet. Den har utarbetats på grundval av regeringens anvisningar. Jag övergår därefter till att redovisa mina ställningstaganden till programplanen.

3.3.2 Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen erinrar inledningsvis om den syn på den säkerhetspolitiska inriktningen och den internationella utvecklingen som enligt 1977 års försvarsbeslut skall ligga lill grund för planeringen.

Beträffande den svenska samhällsutvecklingens betydelse för civilförsvarets planering påminner styrelsen om att förutsättningarna för att samordna civilförsvaret med den kommunala verksamheten f n. studeras. I detta sammanhang är utvecklingen av samhällets räddningstjänst i fredstid av stort intresse. Styrelsen erinrar vidare om att sjukvårdens förhållanden i krig f n. utreds och att planläggningen av kommunal beredskap numera också omfattar landstingskommunernas verksamhet. Under den kommande programplaneperioden beräknas övningar kunna genomföras i de kommuner som är viktigast från beredskapssynpunkt.

En allmän tendens bedöms vara alt samhällets sårbarhet ökar bl. a. beroende på fortsatt koncentration av befolkning och produktion till större tätorter, fortsatt utbyggnad av tekniska syslem med bristande reservfunktioner och fortsatt importberoende. Tätorterna är beroende av omfattande system för försörjning med vatten, avlopp, värme och elenergi. Värmeverk bedöms under 1980-talet stå för hälften av landets lokaluppvärmning. Detta skapar en betydande sårbarhet under krigsförhållanden. Civilförsvarsstyrelsen har börjat kartlägga radioaktiva och kemiska risker i samhället i samverkan med försvarets forskningsanstalt och andra intressenter.

Civilförsvarets verksamhet omfattar delprogram för ledning i krig, utrymning, skydd för allmänheten, undsättning och allmän administration. Enligt civilförsvarsstyrelsens grundläggande överväganden bör inriktningen av civilförsvaret på lång sikt vara följande.

Civilförsvarets åtgärder skall kunna ledas och samordnas och samverkan skall ske med övriga total försvarsgrenar och samhällsorgan. Strävan skall vara att bygga vidare på fredssamhällets resurser för administration och ledning. Alarmering skall kunna ges i befolkade delar av landet och under

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 335

hela krigsförioppet så alt befolkningen hinner uppsöka skydd. Larm skall normalt kunna ges 3 minuter före anfall under daglid och 4 minuter under nattetid i berörda orter och områden, för vissa kustnära orter 2 resp. 3 minuter. Utrymningsplaner skall finnas så att stor flexibilitet är möjlig i det operativa handlandet. Utrymning skall kunna ske dels på grund av hot om anfall från luften, dels på grund av väntade markslrider. Utrymning skall vara planerad över hela vårt lands yta men i första hand skall vissa områden vara planlagda i detalj såsom områden kring troliga mål samt troliga invasions- och markstridsområden.

Skyddsrum som ställts i ordning i fredstid utgör den viktigaste komponenten i skyddet av befolkningen. På mycket lång sikt är målet att helt täcka behovet av skyddsrum vid både bostäder och verksamhetsställen i samtliga skyddsrumsorler. För att snabbt kunna förbättra skyddet där skyddsrum saknas skall anvisningar finnas för att ställa i ordning skyddade utrymmen. Tryckning och distribution av anvisningar samt information skall vara förberedd så att ett snabbi iordningställande kan ske om lägel så kräver. Effekten av civilförsvarets åtgärder beror till stor del på befolkningens kunskaper och motivation att företa åtgärder för att förebygga och lindra verkningarna av skador, Självskyddsutbildningen har därför en viktig uppgift. På sikt bör denna utvecklas ytteriigare och samordnas med annan verksamhet som rör upplysning lill allmänheten, t, ex, om skyddsrum, mörkläggning och skyddade utrymmen.

Organisationen för undsättning bör utvecklas så att förekommande uppgifter kan lösas under ett helt krig, över hela landet och i de skilda miljöer som bestäms av gällande angreppsfall, etl krigs sannolika karaktär och samhällets efter hand förändrade utseende. Människor som skadas genom direkt vapenverkan, ras, bränder, giftiga ämnen eller av andra orsaker skall kunna tas om hand inom rimlig tid med hänsyn till medicinska krav. Människor som är i behov av räddningshjälp i övrigt (hemlösa, flyktingar m. fl.) skall kunna bistås.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att man i närmast föregående programplan syftade lill alt civilförsvarets krigsorganisation i huvudsak skulle vara uppbyggd i början av 1980-lalet i enlighet med 1972 års försvarsbeslut, 1977 års försvarsbeslut syftar enligt civilförsvarssiyrelsen till att göra detta möjligt.

Civilförsvarsstyrelsen bedömer i programplanen för perioden 1978/ 79-1982/83 att det uppställda målet för planeringen inte kan nås inom den ekonomiska ram som finns. Flera av de grundvärden för planeringen som användes i närmast föregående programplan har ändrats. Särskilt gäller detta storleken på ersättningarna till civilförsvarsplikliga vid utbildning och övning. Statistik från verksamheten under våren 1977 visar att den genomsnittliga ersättningen uppgår lill 147 kr. för dag i stället för förut beräknade 100 kr. för dag. Detta medför ökade kostnader med ca 45 milj. kr. under hela den kommande programplaneperioden. Ett annat förhållande som påverkar

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 336

både utbildningssidan och förvaltnings- och förrådsverksamheten är ökade hyreskostnader. Hyresökningen hänför sig lill ändrade principer för alt beräkna hyreskostnader och till att under perioden nytillkommande hyror inte har kunnat beaktas i tillräcklig omfattning. De ökade hyreskostnaderna är för hela programplaneperioden ca 24,5 milj. kr.

Med anledning av bl. a. dessa förändringar har civilförsvarsstyrelsen varit tvungen att minska produktionen under programplaneperioden i liera avseenden i förhållande till beräkningarna i den tidigare programplanen. Minskningarna har skett främst inom områdena utbildning av civilförsvarspliktiga och anskaffning av anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation.

Civilförsvarsstyrelsens avvägning av verksamheten inom given ekonomisk ram innebär alt antalet elevdagar måste minskas från ca 290 000 elevdagar vid fullt uppbyggt system till ca 223 000 elevdagar i ett så kallat stabiliserat läge som inträffar under budgetåret 1983/84. Försvarsbeslutet anger alt balans måste finnas mellan grundutbildning och övning av befäl och manskap. 1 vissa fall kan grundutbildningen få begränsas för att ge utrymme åt övningar som det är angeläget att genomföra. Dessa riktlinjer har väglett civilförsvarsstyrelsen vid nedskärningen av den tidigare planerade grundutbildnings- och övningsvolymen. Förslagen innebär ingrepp i både grundutbildnings- och övningssysiemel.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller vidare all utbildningsverksamheten har varit avsedd att genomföras vid fem skol- och förrådsanläggningar. Därvid har utgångsvärdet varit all det nya utbildningssystemet fullt utbyggt skulle svara mot en produktion av ca 290 000 elevdagar. Medelstilldelningen och den nu planerade omfattningen av grundutbildning och övning för kommande femårsperiod innebär enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning att planeringen måste utgå från enbart fyra skol- och förrådsanläggningar. Beräkningarna i programplanen grundar sig på att en ny skol- och förrådsanläggning bör vara klar under budgetåret 1983/84. Verksamheten i Katrineholm avses pågå i nuvarande organisation och på nuvarande platser under hela programplaneperioden.

Civilförsvarsstyrelsen ställer i övrigt sammanfattningsvis upp följande mål för verksamheten under programplaneperioden.

Den beslutade och i 1977 års försvarsbeslut förutsatta nya krigsorganisationen för ledning och undsättning (Org. 80) skall genomföras under perioden 1978/79-1980/81. Övergången till etl nytt grundutbildnings- och övnings-system har inletts. Med hänsyn till att utbildnings- och övningsverksamheten av ekonomiska skäl behöver begränsas kommer utbildningssystemet och principerna för organisationen all studeras ytterligare.

Huvuddelen av krigsorganisationen skall kunna mobiliseras inom tre dygn. Snabbmobiliserade enheter, som införs i den nya krigsorganisationen, skall kunna mobiliseras inom 24 timmar. Personalen i dessa enheter behöver därför övas i mobilisering mer än annan personal och huvuddelen av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 337

utrustningen måste anskaffas och förrådsställas enhetsvis.

Utbyggnaden av ledningscentraler, skyddsrum för framskjutna enheter och krigsbranddammar för civilförsvaret fortsätter under perioden. Anskaffningen av anläggningar för krigsorganisationen minskas dock i jämförelse med beräkningarna i föregående programplan.

Befintlig materiel till krigsorganisationen skall kompletteras och omsättas. Möjligheterna au utnyttja sådan utrustning som kan anskaffas vid beredskap genom att ta i anspråk befintlig materiel med förfoganderätt skall klarläggas. De snabbmobiliserade enheterna skall i fred tillföras all utrustning utom fordon.

Skyddsmasker för befolkningen bör anskaffas och produktionsberedskap för ytteriigare sådan anskaffning vid beredskapstillstånd uppehållas enligt oförändrade riktlinjer.

Under perioden skall principerna för utrymning, inkvartering och flyktingmottagning anpassas till 1977 års försvarsbeslut. Omfattningen i stort av planläggningen skall behållas men ökad fiexibilitet eftersträvas. Detta innebär bl. a, att utrymning av markstridsområden bör kunna ske över i stort sett hela landet. Förutsättningar för planläggningen av inkvarteringskapacitet med hänsyn till bostäder, transporter och försörjning skall klariäggas i samråd med berörda totalförsvarsmyndigheter.

Organisatoriska och andra förbättringar av alarmeringsfunktionen skall fullföljas. Bl, a, skall utrustningar för alarmeringsledning i luftförsvarscentraler anskaffas i takt med flygvapnets och stridsledningens utveckling. Ny manöverulmstning och utrustning för luftförsvarsorientering skall installeras i ledningscentraler och telefonstationer m. m.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt alarmeringens yttäckning. Civilförsvarssiyrelsen framhåller att alarmeringssystemet behöver byggas ut som en följd av den nya skyddsrumsplaneringen. Medel har dock endast i begränsad omfattning planerats in under programplaneperioden för detta ändamål.

Under planeringsperioden utvecklas informationssystem färden fredslida planeringen och den operativa verksamheten under beredskap och krig. Målet är att införa ett informationssystem som tillgodoser behoven främst mot bakgrund av planerings- och ekonomisystemets krav på underlag för planering, ekonomisk redovisning samt prestations- och programvärdering. Informationssystemet skall vidare förbättra möjligheterna att leda civilförsvarsverksamheten under beredskap och krig.

Civilförsvarsstyrelsen har under budgetåret 1976/77 genomfört försöksverksamhet med civilförsvarsinformation på regional nivå. Syftet med denna information har varit att bredda informationsverksamheten till att omfatta sådana grupper och organisationer som normalt inte nås av informationsutbudet och att stimulera till debatt om civilförsvaret. Styrelsen bedömer att erfarenheterna av försöksverksamheten är så goda att en permanent organisation för civilförsvarsinformation  på regional  nivå bör skapas.

22 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 338

Målgrupperna bör bl, a. vara folkrörelseorganisationer, kommunall och landstingskommunalt förtroendevalda, fackliga och politiska organisationer, ungdomsskolan och folkhögskolorna, ungdomsorganisationer och idrottsrörelsen.

Den verksamhet som avser skyddsrum för befolkningen kännetecknas av att man under programplaneperioden går över till det nya systemet för planering och byggande av skyddsrum. Under budgetåret 1978/79 skall besked om skyddsrumsbyggande börja lämnas till dem som avser att påbörja ny- eller tillbyggnader av bostadshus eller anläggningar efter den 30 juni 1979. För detta ändamål behövs bemyndiganden som kommer att motsvaras av betalningsmedel under kommande budgetår. För att nå den inriktning av skyddsrumsbyggandet som försvarsbeslutet 1977 anger har för vart och ett av budgetåren under perioden räknats med ett bemyndigande av 165 milj. kr. i prisläge februari 1977. Civilförsvarsstyrelsen framhåller emellertid att beräkningama av medelsbehovet för att förse tillkommande byggnader med skyddsrum tyder på att denna planeringsram inte kommer alt vara tillräcklig.

I programplanen redovisas det behov av bemyndiganden och betalningsmedel som behövs lill dess att del nya skyddsrumssystemet börjar tillämpas. Sålunda planeras under perioden in medel för statsbidrag till skol- och trafikantskyddsrum och modernisering av vissa större skyddsrum. För att minska bristen på skyddsrum i de större städernas innerområden har avtal träffats med dem som bygger all mot ersättning anordna skyddsrumsplatser utöver vad som följer av skyldighet enligt lag. Avtalen omfattar ca 18 000 platser och fortsall verksamhet planeras fram lill den 1 juli 1979. Under samma tid beräknas statsbidrag utgå till skyddsrum som enligt civilförsvarslagen i dess äldre lydelse anordnas i flerfamiljshus, 1 programplanen antas att 78 000 skyddsrumsplatser kommeratt produceras i flerfamiljshus med rätt till bidrag. Bemyndigande och betalningsmedel för dessa beräknas under perioden. Inom planeringsramen avsätts vidare medel för den kontroll av skyddsrumsbeståndel som civilförsvarssiyrelsen utövar.

Civilförsvarsstyrelsen har sökt beräkna det behov av skyddsrumsplatser som uppkommer under programplaneperioden i del nya skyddsrumssystemet.

Behovet delas upp på sektorerna bosläder, förskolor, hotell, industrier, kontor, lager, serviceinrättningar, sjukvårdsinrättningar, skolor, trafikanläggningar och övrigt. Omfattningen av nybyggnadsverksamheten beror på en mängd faktorer som är svåra att förutse, såsom konjunktur, byggnads-kostnadsutveckling, kreditmöjligheter och politiska ställningstaganden. Prognoserna blir därför behäftade med relativt stora osäkerheter. De framtagna prognoserna bygger på information om hur nybyggnadsvolymen har varierat under de senaste åren och på de planer om framlida byggande som finns hos kommuner och branschorganisationer. Antalet lägenheter för vilka preliminärt statligt bostadslån beviljas antas vara 60 000 under budget-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

339

året 1978/79 och 66 000 under vartdera av budgetåren 1979/80-1982/83.

Civilförsvarsstyrelsens beräkning framgår av följande sammanställning. Den erforderiiga nybyggnaden av skyddsrum under programplaneperioden anges till ca 190 000 platser till en kostnad av ca 220 milj, kr, åriigen (prisläge februari 1977),

Typ av anläggning	Platsbehov	Erforderiig	Kostnad	Kostnad
		produktion	kr,/plats	totalt
		för att täcka	(genom-	(milj, kr,)
		platsbehovet	snittligt)
Bostadshus	119 200	99 400	1 136	113
Samfärdsel	900	900	1033	1
Industri	17 000	17 000	1329	23
Skolor	27 000	30 000	1 173	35
Förskolor	20 000	13 600	1386	19
Vårdanläggningar	7 000	7 000	818	6
Hotell	1 300	1300	764	1
Kontor och butiker	24 000	22 600	984	22
	217 000	192 000	1149	220

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att det redovisade behovet av skydds-mmsplatser är ett minimibehov, som motsvarar det antal som behövs på gmnd av beräknad nytillkommande bebyggelse. I befintliga byggnader som ligger i närheten av nybyggnader kan finnas överskott eller underskott av skyddsrumsplatser. Detta påverkar beräkningen av det antal skyddsrumsplatser som behövs i samband med den fortlöpande nybyggnadsverksamheten. Underskottet av skyddsrumsplatser i anslutning till nybyggnadsverksamheten kommer säkerligen att vara större än överskottet. Hur mycket det verkliga behovet överskrider det som har redovisats i tabellen är svårt au uppskatta innan erfarenheter från den nya skyddsrumsplaneringen har hunnit utvärderas.

Vid beräkningen av kostnaderna har civilförsvarssiyrelsen använt det förslag till normalkostnad för skyddsrum som har lagts fram av 1975 års skyddsmmsutredning(Ds Fö 1977:1), För beräkning av prisförändringar har byggnadsprisindex använts. Hänsyn har också tagits till de tekniska förändringar av skyddsmmmen som civilförsvarssiyrelsen anser vara nödvändiga för att skyddsrummen skall ha den skyddsförmåga som 1977 års försvarsbeslut avser. Enligt styrelsen bör det ändrade utförandet ligga till grund för beräkningen av normal kostnaden för skyddsrum.

Enligt regeringens anvisningar skall civilförsvarsstyrelsen redovisa de grunder för prioritering av resurserna som bör tillämpas med avseende på olika skyddsmmsorter.

Skyddsrumsplaneringen samordnas med övrig kommunal samhällsplanering. Efter hand som skyddsrumsplanerna färdigställs får man därför ett gon underiag för att i stort bedöma de totala skyddsrumsbehoven. Eftersom planerna också skall inrymma förslag till lämpliga byggnader där skyddsrum

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 340

kan anordnas, ger skyddsrumsplanen även underlag för att bedöma möjligheter och former för att tillgodose behoven. Om resurserna inte räcker till för att fatta beslut om skyddsrumsbyggande i den takt som behövs för alt förverkliga planerna måste prioritering tillgripas.

Innan skyddsrumsplanerna har färdigställts och erfarenhet vunnits av hur det nya skyddsrumssystemet fungerar kan detaljerade priorileringsregler inte anges. Under systemets inkörningsperiod bör skyddsrum i första hand tillkomma i områden där risken för bekämpning är särskilt stor, dvs. i närheten av tänkbara bekämpningsmål och i länkbara invasionsområden. 1 andra hand bör lättbefolkade områden komma i fråga. Dessa områden kan rymma både bostadsbebyggelse i form av flerfamiljshus och verksamhet i form av kontor, industrier o. d. Vid bekämpning kan stora föriuster uppkomma om skydd saknas. Till en tredje grupp kan hänföras områden med gles bebyggelse som inte är belägen i närheten av tänkbara bekämpningsmål.

Enligt regeringens anvisningar skall civilförsvarssiyrelsen utöver planeringen inom angiven planeringsram för skyddsrum planera särskilda skyddsrumsåtgärder som kan vidtas om konjunkturskäl ger anledning därtill. Åtgärderna skall främst avse skyddsrum som kan byggas på allmän plats eller ställas i ordning i befintliga bergtunnlar eller andra underjordiska utrymmen samt förberedelser för att under civilförsvarsberedskap kunna ställa i ordning skyddsrum i utrymmen som är lämpliga härför.

För att åtgärder av detta slag skall kunna vidtas med kort varsel krävs det att skyddsmmsåtgärder finns färdigprojekterade så att objekt som är lämpliga med hänsyn till konjunkturiäget och sysselsättningsläget kan upphandlas med kort varsel. Tänkbar volym skyddsmmsbyggande av konjunkturskäl bedöms uppgå till ca 15 milj. kr. för år. För att kunna välja ut denna volym behövs projekt för ca 60 milj. kr. Projekteringskostnaden för objeki av här angivet slag beräknas uppgå till ca 10 % av totalkostnaden. Den åriiga kostnaden för projektering beräknas uppgå till 1,2 milj, kr.

Civilförsvarsstyrelsen behandlar också åtgärder som kan vidtas för att ordna skyddsrum i annat sammanhang än vid ny- och tillbyggnader, I många områden föreligger det brister på skyddsrum som inte kan väntas bli täckta inom rimlig tid i samband med ny- och tillbyggnader. Enligt det nya skyddsrumssysiemet kan sådana brister täckas genom att särskilda skyddsrum byggs enligt 40 § civilförsvarslagen i dess nya lydelse (1975:712) eller genom att skyddsrum anordnas vid beredskapstillfälle i lämpliga utrymmen, s. k. beredskapsutrymmen enligt 22 S samma lag.

Under programplaneperiodens början kommer ett antal skyddsrum att ställas i ordning genom att äldre skyddsrum moderniseras, I framtiden kan åtgärder behöva vidtas för all anskaffa skyddsrum enligt de nämnda lagrummen i en mera planerad omfattning, Civilförsvarssiyrelsen planerar in ett begränsat utrymme för dessa slag av åtgärder under perioden.

Med utgångspunkt i att planeringsramen för skyddsrum enligt anvisning-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

341

arna för planeringen skall vara 165 milj, kr, för år (prisläge februari 1977) redovisar civilförsvarsstyrelsen följande planeringsinriktning för programplaneperioden 1978/79-1982/83 (milj. kr.) Beloppen är enligt styrelsen att betrakta som ungefäriiga. Till statsbidrag till skol- och irafikanlskyddsrum enligt de äldre reglerna beräknas härutöver övergångsvis 29 milj. kr. under perioden.

	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
Besked enligt
32 >} civilförsvars-
lagen (skyddsrum
i samband med
byggnadslov för
ny- och tillbygg-
nader)	99,5	158,0	158,0	158,0	158,0
Åtgärder som
kommunerna
vidtar enligt 40 S
civilförsvarslagen	46,0	4,7	4,7	4,7	4,7
Bidrag till flerfa-
miljshus	14,2	-	-	-	-
Brisltäckning
enligt avtal	3,0	-	-	-	-
Konjunkturpro-
jektering	1,2	1,2	1,2	1,2	1,2
Kontroll av
skyddsrum	1,1	1,1	1,1	1,1	1,1
	165,0	165,0	165,0	165,0	165,0
Statsbidrag till
skol- och trafi-
kantskyddsrum	9,8	9,2	6,9	3,1	-
	174,8	174,2	171.9	168,1	165,0

Civilförsvarsstyrelsens fördelning av kostnaderna på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj, kr,).

Delprogram	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
Ledning i krig	44	44	48	41	39	216
Utrymning	5	5	5	5	6	26
Skydd för allmänheten
Civilförsvar utom skyddsrum	29	31	31	31	31	153
Skyddsrum	41	40	59	118	156	414
Undsättning	117	110	108	108	110	553
Allmän administration	32	31	31	32	32	158
Kostnader	268	261	282	335	374	1520
Justering på grund
av överplanering m, m,'	-21	-15	-17	-11	-11	-   75
Betalningsmedel	247	246	265	324	362	1444

' Avser annan verksamhet än skyddsrum.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

342

Civilförsvarsstyrelsens fördelning av betalningsmedlen på anslag framgår av följande tabell (prisläge februari 1977; milj. kr.).

Anslag		1977/781	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
G 1. Civilförsvar		174	197	196	198	192	198	981
G 2. Civilförsvar
Skyddsrum		41	41	40	59	118	156	414
II 6. Civilförsvar;
Anskaffning av	anläggningar	12	9	10	8	14	8	49
		227	247	246	265	324	362	1444

Prisläge februari 1976.

3.3.3 Föredraganden

Grunderna för civilförsvarets fortsatta utveckling har lagts fast genom 1977 årsförsvarsbesluKprop. 1976/77:74bil. 1,FöU l976/77:13,rskr 1976/77:311). De innebär bl, a. att civilförsvaret skall utformas så att det kan bidra till totalförsvarets fredsbevarande effekt genom förberedelser och åtgärder som stärker befolkningens vilja och förmåga till motstånd. Om vi blir indragna i krigshandlingai eller berörs av verkningarna av krig i vår omvärid är det civilförsvarets uppgift att skydda befolkningen och lindra verkningarna. Civilförsvarets uppgifter är härvid i huvudsak att hänföra lill förebyggande och skadeavhjälpande verksamhet.

Under senare år har grundläggande beslut fattats om civilförsvarets utformning. Besluten har främst rört en ny krigsorganisation, etl nytt utbildnings- och övningssystem och nya regler för planering och anskaffning av skyddsrum för befolkningen. Även fredsorganisationen för civilförsvarsstyrelsen, försvarsenheterna vid länsstyrelserna saml den regionala utbildnings- och förråds verksam heten har nyligen setts över.

Civilförsvarsstyrelsen har i sin programplan för perioden 1978/79-1982/83 utgått från de nu nämnda förutsättningarna. Särskild vikt har lagts vid samhällsutvecklingens betydelse för civilförsvaret. Samhället blir enligt styrelsen alltmer sårbart på grund av koncentration av befolkning och bebyggelse och fortsatt utbyggnad av tekniska system för bl. a. tätorternas försörjning med vatten, avlopp, energi m.m. Civilförsvarsstyrelsen följer upp dessa frågor, som har en mera långsiktig inverkan på civilförsvarets utveckling, vid den perspektivplanering som regeringen har uppdragit åt styrelsen att utföra.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att civilförsvarets åtgärder så mycket som möjligt bör samordnas med övriga tolalförsvarsgrenar och samhällsorgan. Bland annat bör förutsättningarna för att kunna förvarna befolkningen vid

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 343

flyganfall och genomföra utrymningar klariäggas med hänsyn lill hela samhällets intressen. Informationen till allmänheten spelar härvid en stor roll.

Jag vill understryka betydelsen av att civilförsvarels utveckling i största möjliga utsträckning både på kort och lång sikt samordnas med annan verksamhet som rör totalförsvaret. Särskild vikt har lagts vid detta i anvisningarna för den perspektivplanering för civilförsvaret som jag nyss har berört. Bland annat har i detta sammanhang framhållits att civilförsvarets fömtsättningar för alt i krigstid skydda och rädda liv och egendom lill stor del bestäms av det militära försvarets avsedda sätt att verka bl. a. ifråga om luftförsvarets utformning.

Civilförsvarsstyrelsen bedömer i programplanen för perioden 1978/ 79-1982/83 att de mål för planeringen som angavs i närmast föregående programplan inte kan nås under programplaneperioden inom den ekonomiska ram som har anvisats för verksamheten. Vissa gmndvärden för beräkningen av kostnaderna som har använts tidigare vid planeringen har ändrats. Särskilt gäller detta storleken på ersättningsbeloppen till civilförsvarspliktiga vid utbildning och övning samt hyrorna för administration, utbildning och förrådsverksamhet.

Med anledning av bl. a. dessa förändringar har civilförsvarsstyrelsen planerat en något lägre produktion under perioden 1978/79-1982/83 än vad som ingick i det underiag som låg till grund för 1977 års försvarsbeslut. Minskningarna berör främst områdena utbildning av civilförsvarspliktiga och anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen. Civilförsvarsstyrelsens avvägning av verksamheten innebär att det åriiga antalet elevdagar i utbildnings- och övningsverksamheten begränsas till 223 000. Detta läge beräknas kunna nås under budgetåret 1983/84. Begränsningen av verksamheten kan enligt styrelsen återverka på den planerade utbyggnaden av skol-och förrådsanläggningar.

Jag finner det i likhet med civilförsvarsstyrelsen angeläget att avvägningen inom planeringsramen noga övervägs. Jag ser det som önskvärt att den krigsorganisation för ledning och undsättningsverksamhet som nyligen har beslutats och som innebär en anpassning till totalförsvarels inriktning i övrigt kan fullföljas. Det ligger därför närmast till hands att vid de studier av utbildningssystemet och principerna för organisationen som civilförsvarsstyrelsen avser att genomföra, överväga hur en balanserad utbildnings- och övningsverksamhet kan nås inom tillgängligt planeringsutrymme utan att de tidigare beslutade principerna för bl. a. befälsutbildning och övning frångås. Det bör vara en stark strävan att behålla den inriktning av verksamheten som fömtsätts i 1977 års försvarsbeslut. Jag finner inte anledning att förorda någon ändrad inriktning av civilförsvarets utveckling i nu berörda avseenden.

I de fortsatta studierna av utbildnings- och övningsverksamheten bör

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 344

också övervägas behovet av skol- och förrådsanläggningar för civilförsvaret. Jag vill erinra om att utbildnings- och övningsverksamheten enligt de riktlinjer som riksdagen har beslutat (prop, 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) skall genomföras vid fem anläggningar. I enlighet härmed har regeringen beslutat att en anläggning, utöver de befintliga anläggningarna i Rosersberg, Katrineholm, Revingeby och Sandö, skall föriäggas till Skövde. Jag finner inte anledning all föreslå någon ändring häri. Frågan om att ersätta de nuvarande utbildningsanordningarna i Katrineholm med en ny anläggning får tas upp senare när civilförsvarsstyrelsen har kommit in med det ytteriigare underiag som behövs för att kunna ta ställning härtill. Jag vill i sammanhanget erinra om att verksamheten i Katrineholm avses pågå i nuvarande organisation och på nuvarande platser under perioden.

Jag har inte något alt erinra mot de mål för verksamheten som civilförsvarssiyrelsen har ställt upp för programplaneperioden. Jag räknar med att rekryteringen av personal till den fastställda krigsorganisationen och utredningarna härom kan genomföras inom en sådan tid alt planeringsinriktningen inte behöver ändras under perioden. Jag finner det också vara rikligt att civilförsvarets informationssystem utvecklas för att tillgodose planerings-och ekonomisystemets krav på underlag för planering, ekonomisk redovisning och prestations- och programvärdering samt den operativa verksamheten i krigstid. Jag vill erinra om att utveckling av informationssystem för vilka kostnaderna bedöms överskrida 5 milj, kr. för påbörjas endast efter regeringens medgivande.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit att den utåtriktade informationen om civilförsvaret breddas och redovisar resultatet av en regionalt bedriven försöksverksamhet. Jag finner att de tankegångar som civilförsvarsstyrelsen har gett uttryck åt i fråga om formerna för alt upplysa allmänhet och organisationer om civilförsvarets uppgifter och förutsättningar är värda att beakta. Försöksverksamheten bör t. v. fortsätta. Frågor som rör organisation och omfattning av verksamheten kan tas upp efter hand i samband med den årliga budgelbehandlingen och därvid vägas mot resursbehoven I övrigt.

Jag vill i delta sammanhang något beröra frågan om civilförsvarets anknytning till och samordning med övrig samhällsverksamhet, särskilt med den kommunala verksamheten. Denna fråga behandlades med anledning av en motion i ämnet vid riksmötet 1976/77. Riksdagen gav som sin mening till känna att studier bör bedrivas om lämpligheten av och möjligheterna alt öka en sådan samordning. Riksdagen ansåg det vara lämpligt att en parlamentariskt förankrad utredning prövar viktiga principfrågor som uppkommer och att en möjlighet kunde vara att låta en kommande försvarsutredning behandla frågan.

Mot denna bakgrund har regeringen i anvisningar för perspektivplaneringen avseende civilförsvarets utveckling efter år 1982 uppdragit åt civilförsvarsstyrelsen att under en första fas av arbetet klarlägga förutsättningarna

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 345

för att föra över lill kommunerna ansvar för ledning av befolkningens skydd och undsättning i krigstid. Samtidigt skall redovisas viktigare frågor som uppkommer om ett sådant ökat ansvar läggs på kommunerna. Det kan gälla bl. a, ansvaret för civilförsvarets ledning och förbandsverksamhet i fredslid, såsom utbildningsverksamhet, materielanskaffning, mobiliseringsplanläggning, planläggning av skyddsrummens användning, planläggning av utrymning m. m. Jag räknar med au det skall framgå av redovisningen vilka organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av principiell innebörd som följer av förändringar i ansvarsfördelningen mellan det statliga civilförsvaret och kommunerna. Jag räknar också med au delta arbete skall klarlägga det nära samband som finns mellan civilförsvarsverksamhet och samhällets fredslida räddningstjänst och katastrofberedskap,

Enligi tidsplanen för perspektivplanearbetet skall civilförsvarssiyrelsen redovisa resultatet av sina studier av eil ökat kommunalt ansvar för civilförsvarsuppgifter senast under våren 1979. Med ledning av denna redovisning bör ställning kunna las till formerna för en slutlig utredning av frågan.

För skyddsrumsbyggandet skall under den nu aktuella programplaneperioden gälla de regler och den inriktning av verksamheten som enligt statsmakternas beslut skall tillämpas från den 1 juli 1979, Som ett led i förberedelserna härför har regeringen med stöd av civilförsvarslagen angett för vilka tätorter och platser som skyddsrumsplaner skall upprättas och antas av kommunerna. Urvalet har gjorts med utgångspunkt i alt skyddsrum bör byggas i orter och på platser som bedöms bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller för hot om skadegörelse. Sammanlagt berörs 203 kommuner av planläggningen, 1 anslutning till nämnda beslut har regeringen (1977:618) vidare förordnat att den som avser att efter den 30 juni 1979 påbörja byggnadsföretag som avses i 32 § civilförsvarslagen, får fr, o, m, den 1 juli 1978 begära besked om skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och uppgift om skyddsrummets storiek.

Även i övrigt är förberedelserna för att införa del nya skyddsrumssystemet väl framförda. Bl. a. har efter förslag av 1975 års skyddsrumsutredning beslul fattals om datorstöd ål de administrativa rutiner som skall tillämpas. Vissa frågor är dock ännu öppna. Det gäller främst beräkningen av den normalkostnad som skall ligga till grund för ersättning åt dem som enligt beslul av kommunen har att anordna skyddsrum. I detta sammanhang har också förts fram frågor som rör uttag av skyddsrumsavgift och ersättning till kommunerna för det planläggningsarbete som utförs. Jag kommer senare au föreslå regeringen all till riksmötet 1977/78 förelägga riksdagen förslag lill lag om normalkostnad för skyddsrum. Därvid kommer också de nämnda frågorna att behandlas.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 346

Civilförsvarssiyrelsen har i programplanen redovisat en beräkning av nybyggnadsbehovet av skyddsrum. Nybyggnadsbehovet anges vara ca 190 000 skyddsrumsplatser åriigen under programplaneperioden. Kostnaden uppskattas i 1977 års prisläge till ca 220 milj. kr. för år.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att det redovisade behovet bara motsvarar del antal skyddsrumsplatser som behövs på grund av nytillkommen bebyggelse. I samband med att skyddsrum anordnas i nya byggnader uppkommer också frågan om att tillgodose det behov som finns för redan befintlig bebyggelse. Hur stort delta senare behov är kommer enligt styrelsen att framgå av de kommande skyddsrumsplanerna och en senare utvärdering av dessa.

Jag vill i denna fråga erinra om de riktlinjer för skyddsrumsbyggandets utveckling som har antagits av riksdagen vid riksmötet 1976/77 och som har legat lill grund för regeringens anvisningar för programplaneringen för perioden 1978/79-1982/83. Grundtanken är att möjligheterna skall tas till vara all i samband med nybebyggelse ordna skyddsrum för de behov som nya byggnader medför och för behov som finns för omkringliggande bebyggelse.

Planeringsramen för skyddsrumsverksamheten har i 1977 års försvarsbeslut angetts lill 150 milj. kr. per år, vilket i 1977 års prisläge motsvarar 165 milj. kr. per år. Det har härvid förutsatts att planeringsramen på sikt fortlöpande skall övervägas bl. a, i förhållande till den omfattning som byggnadsverksamheten får i de berörda orterna och till de skyddsrumsplaner som kommer att finnas.

Jag delar civilförsvarsstyrelsens uppfattning att beräkningarna av det årliga skyddsrumsbyggandet i det nya systemet ännu är behäftade med stora osäkerheter. Erfarenheter måste vinnas av skyddsmmsplaneringen och av de nya reglerna för skyddsrumsbyggandet innan den nu anvisade planeringsramen omprövas. Jag förordar därför att planeringsramen för skyddsrumsverksamheten under perioden 1978/79-1982/83 tills vidare skall vara oförändrad. Jag har inte något att erinra mot den planeringsinriktning för perioden som civilförsvarssiyrelsen har redovisat med utgångspunkt i denna planeringsram.

Civilförsvarsstyrelsen har uppehållit sig vid frågan om att behöva ge företräde ål vissa skyddsrumsbyggen framför andra i situationer när resurstilldelningen är otillräcklig för att tillgodose alla uppkomna behov. Enligt min mening måste en sådan prioritering av skyddsrumsbyggandet förutses på grund av den stora bristen på skyddsrum i de största tätorternas innerområden och i befintliga småhusområden. Jag har inte något att erinra mot de principer för prioritering under systemets inköringsperiod som civilförsvarsstyrelsen anger i programplanen. Innan skyddsrumsplanerna har färdigställts och man har fått erfarenhet av hur det nya skyddsrumssysiemet fungerar är del naturligt att nya skyddsrum i första hand tillkommer i områden där risken

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 347

för bekämpning är mest framträdande. Med hänsyn till att del är angeläget att fl skyddsrumsfrågan i möjligaste mån ordnad för nya bostadsområden och industriområden i direkt samband med den fortlöpande byggnadsverksamheten bör dock tillämpningen av prioriteringsreglerna i göriigaste mån anpassas även till detta önskemål.

Vad jag här har anfört om civilförsvarets utveckling under perioden 1978/ 79-1982/83 innebär en planeringsram om totalt 1 030 milj. kr. i prisläge februari 1977 för verksamhet utom skyddsrum. Basbeloppet för budgetåret 1978/79 blir 206 milj. kr. i samma prisläge. Prisreglering av ramen bör som hittills ske på grundval av nettoprisindex. För att främja stabililelen i planeringen bör som hittills medel i begränsad omfattning kunna föras över mellan budgetåren.

För skyddsrumsverksamheten föreslås den åriiga planeringsramen under perioden vara oförändrad 165 milj. kr. i prisläge februari 1977. Prisreglering av ramen bör som hittills ske på grundval av nettoprisindex. För budgetåret 1978/79 räknarjag dock, med hänsyn till alt de nya reglerna för skyddsrummens finansiering då ännu inte tillämpas, med en planeringsram om ca 40 milj. kr.

Civilförsvaret bör vidare, i likhet med vad som gäller för budgetåret 1977/ 78, få disponera vissa medel utöver utgiftsramen för arbetsmarknadspolitiskt betingad byggnadsverksamhet m. m. Jag räknar med att 5 milj. kr. vid behov för disponeras för detta ändamål,

3.3.4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som jag har angett i det föregående.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 348

3.4 Anvisningar för perspektivplanering m. m.

Regeringen har i november 1977 uppdragit åt civilförsvarssiyrelsen alt genomföra perspeklivplanering för civilförsvarets utveckling efter år 1982. Arbetet skall utgå från alt nästa större beslut om totalförsvarets fortsatta utveckling kommer alt fattas våren 1982 och att statsmakternas ställningstagande härvid baseras på underiag bestående av perspektivplaner och på dessa grundad programplan, Civilförsvarssiyrelsen skall lill regeringen inlämna perspeklivplan del I före den 1 mars 1979 och del 2 före den 1 juni 1980.

Regeringen har i anvisningar för perspektivplaneringen meddelat vissa säkerhetspolitiska utgångspunkter. Anvisningarna är i denna del likalydande med anvisningarna för del militära försvarets planering. Anvisningarna har tillställts riksdagens försvars- och utrikesutskott.

Under perspektivplaneringens första fas skall tyngdpunkten i arbetet läggas vid idéutveckling inom vissa väsentliga problemområden. Syftet bör vara att la fram alternativa utvecklingslinjer för vidare analys i den senare fasen. De områden som nämns i anvisningarna är följande.

Civilförsvarets förutsättningar för alt i krigstid skydda och rädda liv och egendom bestäms till en del av det militära försvarets avsedda sätt att verka, 1 civilförsvarets perspeklivplanering måste därför tas hänsyn till de konsekvenser för civilförsvarets olika funktioner som kan följa av alternativa försvarsmaktsstruklurer, bl, a. utvecklingen av det militära försvarets luftförsvarskapacitet. I arbetet bör vidare vägas in möjliga konsekvenser av den vapentekniska utvecklingen i den mån den särskilt berör förutsättningarna för befolkningens skydd. I fråga om skydd mot verkningarna av ABC-stridsmedel skall gälla de grunder som har fastlagts i 1977 års försvarsbeslut.

Framtida krig kommer i stor utsträckning att beröra samhället och befolkningen. Civilförsvarets utveckling måste därför studeras mot bakgrund av samhällsutvecklingen. En strävan bör vara att öka samordningen inom totalförsvarets olika funktioner. Särskilt bör studeras lämpligheten och möjligheterna all öka samordningen mellan civilförsvaret och den kommunala verksamheten.

I perspektivplanen skall redovisas en eller fiera sammansättningar av civilförsvarets funktioner som utgår från alt de fredslida samhällsorganen för sjukvård och räddningstjänst har ansvar för uppgifter som nu ligger på civilförsvaret under beredskapstillslånd och krig. I arbetet under fas 1 av planeringen bör klarläggas förutsättningarna för att till kommunerna föra över ansvar för befolkningens skydd och undsättning under civilförsvarsberedskap. Vidare bör redovisas viktigare principiella frågor som uppkommer om ett ökat ansvar läggs på kommunerna. Av redovisningen skall bl. a, framgå organisatoriska och ekonomiska konsekvenser som principiellt kan följa av förändringar i ansvarsfördelning m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 349

1 fas 1 av planeringen skall studeras hur olika former av framlida möjliga hot samt alternativa försvarsmaklssammansättningar påverkar principerna för utrymningsplanläggningen.

Arbetet under fas 1 skall utmynna i alt resultaten av studierna inom bl. a. ovan angivna problemområden ställs samman i civilförsvarssirukturer som representerar olika avvägningar inom och mellan civilförsvarets delprogram. I arbetet skall beaktas civilförsvarets verksamhet i dess helhet oberoende av finansieringsform.

De ekonomiska studieintervallen (i prisläge febmari 1977) för civilförsvarets perspeklivplanering har för annan verksamhet än skyddsrum lagts mellan 150 och 250 milj. kr. och för skyddsrum mellan 100 och 250 milj. kr. För studieområdena i sin helhet skall avvägning mellan skyddsrum och annan verksamhet göras inom ett intervall mellan 250 och 500 milj. kr. På samma sätt som för del militära försvarets planering skall förutsättas att civilförsvarets utgiftsramar prisregleras med nettoprisindex enligt hittillsvarande principer.

Riksdagen har vid 1976/77 års riksmöte (FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311) uttalat all den pariamentariska granskningen av det underiag som myndigheterna tar fram bör börja på ett tidigare stadium än hittills för att bl. a. skapa bättre möjligheter till pariamentarisk påverkan i beslutsprocessen och för att stimulera den allmänna debatten i försvarspolitiska frågor. Jag kommer under år 1978 att föreslå regeringen att tillkalla en försvarskom-mitlé.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 350

3.5 Ramberäkningar för budgetåret 1978/79

3.5.1 Civilförsvarsstyrelsen

Med utgångspunkt i basbeloppet för budgetåret 1978/79 enligt 1977 års försvarsbeslut beräknar civilförsvarsstyrelsen utgiftsramarna för civilförsvaret till 255 280 000 kr. enligt följande.

Civilförsvar utom skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1976) 186 000 000
Tillkommer:

Prisomräkning febmari 1976-februari 1977 - 20 107 000
Genomförande av omlokalisering -i-   1 044 000
Investeringar för bistånds- och katastrof-
utbildning ■    1589 000
Utgiftsram (prisläge februari 1977) 208 740 000

Skyddsrum

Basbelopp (prisläge febmari 1977) 46 540 000

Utgiftsram (prisläge februari 1977) 46 540 000

För att genomföra omlokaliseringen till Karlstad den 1 juli 1978 begär civilförsvarsstyrelsen medel utanför civilförsvarets utgiftsram för kostnader för flyttningar och särskilda förmåner till personalen.

Civilförsvarsstyrelsen utgår från att utgiftsramen höjs med ett belopp som motsvarar planerade investeringar för bistånds- och katastrofutbildning i Sandö.

Utgiftsramen för skyddsmm är enligt civilförsvarsstyrelsen beräknad genom en prisomräkning av den av regeringen anvisade planeringsramen. Enligt civilförsvarsstyrelsen uppgår dock behovet av betalningsmedel endast till 40,2 milj. kr.

3.5.2 Föredraganden

Utgiftsramarna för civilförsvar utom skyddsrum och skyddsrum för budgetåret 1978/79 i prisläge februari 1977 beräknar jag med utgångspunkt i basbeloppen för de planeringsramar som fastställdes av riksdagen vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 281, FöU 1976/ 77:13, rskr 1976/77:311) till 207 580000 kr. resp. 40 200 000 kr. Till detta kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar med 36 850 000 kr. för civilförsvar utom skyddsrum och 7 150 000 kr. för skyddsmm. Beräkningarna framgår av följande sammanställningar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 351

Civilförsvar utom skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1976)	186 000 000
Tillkommer:
Prisomräkning febmari 1976-februari 1977	+ 20 106 000
Basbelopp (prisläge febmari 1977)	206 106 000
Tillkommer:
Omlokaliseringskostnader för civilförsvars-
styrelsen	+    1044000
Investeringar för bistånds- och katastrof
utbildning	+      430 000
Utgiftsram (prisläge februari 1977)	207 580 000
Tillkommer:
Beräknad priskompensalion februari 1977-
medelprisläge 1978/79	+ 36 850 000
Beräknat utfall den 30 juni 1979	244 430 000

Skyddsrum

Basbelopp (prisläge febmari 1976) Tillkommer: Prisomräkning februari 1976-februari 1977	41680000 +   4 505 000
Basbelopp (prisläge febmari 1977) Avgår : Belalningsmedelsanpassning	46 185 000 -   5 985 000
Utgiftsram (prisläge februari 1977) Tillkommer: Beräknad priskompensalion februari 1977-medelsprisläge 1978/79	40 200 000 +    7 150000
Beräknat utfall den 30 juni 1979	47 350 000

På samma sätt som den militära ramen bör utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum tillfälligt höjas med ett belopp som motsvarar kostnaderna under budgetåret 1978/79 för att genomföra civilförsvarsstyrelsens omlokalisering till Karlstad.

Liksom under innevarande budgetår bör utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum tillfälligt höjas med ett belopp som svarar mot planerade investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö. Medel för investeringarna anvisas av praktiska skäl under civilförsvarets investeringsanslag men skall enligt riksdagens beslut (prop. 1973:1 bil. 6 s. 44, FöU 1973:16, rskr 1973:95) inte belasta civilförsvarets utgiftsram.

I anslagsberäkningarna ingår att behållning under anslag på kapitalbudgeten tas i anspråk med 2 289 000 kr. under civilförsvarets rambundna investeringsanslag. För all det totala utfallet skall rymmas inom den tidigare angivna utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum kommer den samlade medelsförbrukningen att regleras i samband med prisregleringen för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 352

Utgiftsramen för skyddsrum bör minskas så att ramen anpassas lill del beräknade beialningsmedelsbehovet budgetåret 1978/79.

Liksom för det militära försvaret bör som jag tidigare har anfört medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under tolfte huvudtiteln ställas lill förfogande för all betala byggnadsarbeten, materiel m, m. för civilförsvaret. Efiersamråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att sådana medel för disponeras utöver utgiftsramarna lill ett belopp av 5 milj. kr.

För innevarande budgetår har riksdagen vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77:74 bil. I s. 283, FöU 1976/77:13, rskr 1975/76:311) bemyndigat regeringen all justera utgiftsramarna för civilförsvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Jag förordaratt regeringen inhämtar etl motsvarande bemyndigande för budgetåret 1978/79.

Genom nyssnämnda beslul har riksdagen vidare bemyndigat regeringen all justera utgiftsramen för civilförsvaret utom skyddsrum för budgetåret 1977/78 på grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1976/77 enligt de regler som då antogs. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande för båda utgiftsramarna för budgetåret 1978/79 enligt samma principer.

För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda beslut vid 1976/ 77 års riksmöte även bemyndigat regeringen alt av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för civilförsvaret. Ett sådant överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för ett eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs för båda utgiftsramarna för budgetåret 1978/79 och bör därför inhämtas.

1 samband med ramberäkningarna fördel militära försvaret anförde jag att riksdagen för budgetåret 1977/78 vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77:74 bil. 1, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) bemyndigat regeringen all överskrida utgiftsramen för det militära försvaret om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Ett bemyndigande av samma innebörd gavs också för civilförsvaret. Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1978/79. Jag förordar därför all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all överskrida utgiftsramarna för civilförsvaret, om det behövs av beredskapsskäl.

3.5.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1. för budgetåret 1978/79 fastställa utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum lill 207 580 000 kr. och utgiftsramen för skyddsrum lill 40 200000 kr., båda i prisläge februari 1977,

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för civilför-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 353

svaret för budgetåret 1978/79 med hänsyn lill prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för civilförsvaret för budgetåret 1978/79 på grund av över- eller undemtnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1977/78 och

4. bemyndiga regeringen alt under budgetåret 1978/79 medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

23 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 354

3.6 Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79

Beträffande anslagsberäkningarna för budgetåret 1978/79 vill jag anföra följande.

Civilförsvarsstyrelsen har i sina anslagsframställningar redovisat lönekostnaderna i 1977 års löneläge inkl. 39 % lönekostnadspålägg. Enligt de principer som gäller för anslagsberäkningarna skall lönerna anges i 1977 års löneläge. De anslag som jag i det följande föreslår regeringen att förelägga riksdagen har beräknats i detta löneläge inkl. 36 %. De ändringar av lönekostnadspålägget som har gjorts efter februari 1977 kompenseras i samband med den löpande prisregleringen.

Summan av de föreslagna anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret uppgår till 247 780 000 kr. Härtill kommer ett prisregleringsanslag om 44 milj. kr. Sammanlagt begärs alltså (247 780 000 -t- 44 000 000) 291 780 000 kr. för civilförsvaret.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 355

DRIFTBUDGETEN      Fjärde huvudtiteln

A. Försvarsdepartementet

A 6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

1976/77        Utgift -'

1977/78       Anslag 33 400 000

1978/79       Förslag        44 000000 ' Utgifterna redovisas under anslaget G 1.

Anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret är för budgetåret 1978/79 beräknade i prisläge febmari 1977 och 1977 års löneläge. Förevarande anslag är avsett att täcka sådana pris- och löneökningar som inträffar från februari 1977 intill utgången av budgetåret 1978/79. Detta innebär att ungefär två års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ett s, k. täckningsanslag som inte skall belastas.

Budgetåret 1976/77

Riksdagen har för budgetåret 1976/77 anvisat 25,6 milj. kr. till reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Prisregleringen skall enligt riksdagens beslut (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972:17, rskr 1972:331) ske enligt samma metod söm tillämpas för anslagen inom den militära ramen, dvs. under löpande budgetår och på grundval av nettoprisindex (NPl). Metoden och beräkningen av NPI för budgetåret 1976/77 har närmare redovisats under anslaget till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret.

Bortsett från prisregleringsanslaget och investeringarna för bistånds- och katastrofulbildningen under anslaget II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar var summan av de rambundna anslagen till civilförsvaret för budgetåret 1976/77 167 280 000 kr. För prisreglering av anslagen inom civilförsvarets utgiftsram disponerades alltså [(167 280 000 x 19,73):100] 33 004 000 kr. Från detta belopp skall emellertid dras 1 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Energibesparande åtgärder vid civilförsvarsskolan i Rosers- 2 000 0(X)

berg

A vgår:

Underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1975/76
(jfr prop. 1976/77:100 bil, 7 s. 13) -1 000 000

1 000 000

För prisreglering disponerades alltså totalt (33 004 000 - 1000 000) 32 004 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 356

Regeringen har i mars och två gånger i juni 1977 beslutat om överskridande av anslaget G 1. Civilförsvar på grund av pris- och löneökningar m. m. Genom besluten har sammanlagt 31 604 0(X) kr. ställts till förfogande för ändamål som avses med anslaget.

Återstoden, 400 000 kr., har innehållits för att täcka retroaktiva löneutbetalningar budgetåret 1977/78.

För att sänka drift- och underhållskostnaderna vid civilförsvarsskolan i Rosersberg har medel tagits i anspråk under anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Budgetåret 1977/78

Beräkningen av NPl under innevarande budgetår harjag behandlat under anslaget till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen tyder på att de anslagsöverskridanden som kommer att behöva medges på grund av förändringen av NPl kommer att överstiga del för innevarande budgetår anvisade prisregleringsanslaget på 33,4 milj. kr Anslaget beräknades på grundval av ett antaget NPl-medeital på ca 15,3 % för tiden februari 1976 till medelkostnadsläge budgetåret 1977/78.

Budgetåret 1978/79

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1978/79 harjag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 44 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 357

G Civilförsvar

Civilförsvarsstyrelsen är programmyndighet och central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret.

Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse.

Chefförcivilförsvarsstyrelsenärengeneraldirektör.Till verksledningenär knutna en informationsenhet, militärassisienlen saml riksnämndens för kommunal beredskap sekretariat. Under verksledningen är verket indelat i en planeringsenhet, en produktionsavdelning samt en administrativ byrå. Inom produktionsavdelningen finns tre byråer, nämligen organisations- och mate-rielbyrån, ulbildningsbyrån och skyddsrums- och anläggningsbyrån, vidare fyra skol- och förrådsanläggningar saml en provisorisk förrådsorganisation för västra Sverige. Vid anläggningarna utbildas och övas personal för civilförsvarets krigsorganisation. Därifrån sköts också förtådshållningen av cjvjlförsvarsmalerielen.

Civilförsvarsstyrelsens centrala del finns i Råcksta-Vällingby och Rosersberg fram till slutet av budgetåret 1977/78 varefter omlokalisering sker till ämbetsbyggnaden Karolinen i Karlstad.

Lokaliseringen av civilförsvarets skol- och förrådsanläggningar framgår av följande karta (intagen på s. 358).

Verksamheten under huvudprogrammet Civilförsvar budgeteras på ett antal primämppdrag inom delproduktionsområdena Förvaltning, Utbildning av civilförsvarspersonal m. m., Civilförsvarsulbildning av allmänheten. Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning m. m.. Anskaffning av förråds- och utbildningsanläggningar. Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation m. m,. Skyddsrum för befolkningen samt Forskning, försök och utveckling.

Verksamheten finansieras från följande anslag:

G 1, Civilförsvar

G 2, Civilförsvar: Skyddsrum

II6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

358

, KRAIVIFBRS • CUFA

CUFA SKÖVDE,

, UPPSALA

-CUFA ROSERSBERG
« • STOCKHOLM

CUFA KATRINEHOLM

GÖTEBORG • • CFS förråds-anläggning

HÄLLINGSJÖ

MALMÖ . • CUFA REVINGEBY

#  = Civilförsvarsstyrelsens

utbildnings- och förrådsanläggningar

- grans civo

-länsgräns

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 359

G 1. Civilförsvar

1976/77        Utgift 207 675 636

1977/78        Anslag 177 095 000

1978/79        Förslag 199 580 000

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmaleriel var den 30 juni 1977 48 100 000 kr. För budgetåret 1977/78 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 65 700 000 kr, och anvisat 32 734 000 kr. i betalningsmedel. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir (48 100 000 -I- 65 700 000 - 32 734 000) 81 066 000 kr.

Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag lill anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation m. m. motsvarade en bemyndigandeskuld den 30 juni 1977 av 47 507 000 kr. För budgetåret 1977/78 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndigande om 47 300 000 kr. Församma budgetår har 35 000 000 kr. anvisats i betalningsmedel. Med utnyttjande av angivna belopp blir bemyndigandeskulden den 30juni 1978 (47 507 000 -I- 47 300 000- 35 000 000) 59 807 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

360

s

vO r- ov I--     00

r " rsi

'•O r-i r

CM o  O OO  fN  ON

   S

£

9.

O ro  00 O
\0 rr, QO	r rvi	i

T        I   -r   +

åi

tS

o

rr,

r. w-i oo rs so •»

o        —

ta

.g E

-i

2  = S

•i

j  :ca

(U — ■o

■äE  E

•O O) ra 00 •= "2

• s

:ra.o

Eä

2   ra

5| i2 u o  c

c •o

oi>sH

T3 tn

o

ii

•c —

«> -

'11

- oi S

HS    S    S

■s

.5

•Cl

o

I

c

I

å

8

>

>—   OD   "

2 £-1

•■? c:'.5 ö£5

;i?88 ON r-~ CN	r* .—1 rn ON
rN r	-

^II

I/)    u

öO o

-=  :0

S ;o

.     r-   00

00

: c 00

j oo;2 ■ c c

■ii Ifi

il

c   k.

₁

u fc: II II

tr» ov  5 r-l — r-  Ö O CTv 1--  vo	!
+	Ov
ON   O   VI      1 m o •—" rs» io »	.
r;-    1   oo

>

e E

S c gg c

.a,    m

1 a

tn   O

> a ,

ca -c   c

00''=. C    Vi    C

a, i

« > -

Uj   .CO

]= « .

c  c

U        OJ

T3    -a

~    C

c c

(U   OJ

T3 T3

■5   C   C   C   .     „

60 Qb

'■■B '-5

c c

>. >,

 E E

:  a>  u

I XI XI I m ert I    00   00

» c  c

00   00 ;

■5 ■•5 i >. >> .

E E 1

E a a a « 00

E Jä!

'uZ	O)		(D	4 » -T
	bO	00	00	■öh  g»	É
00	(U	(U	u	0)   l;
dJ	b.	b.		c   (rt	(30
	(rt	_Crt	(rt	trt   —	C
trt			*C	"t-    f-l
	Q.	Q.	Q.	o.__	£
Q.					fc:
—	I-	t-I	u	.   ui	C3
	J	J>ä	jx:		(rt
Jiä				0	C
				--AO	_«
				.— 0	OJ
1	E	'i	'i	E
				0	(U
	On,	Tf	•	CS  lo
	»	0	• 0	'' rn	i
r*			—1
>	>	>	>	>   >	crt
CQ	Cd	ca	2	CO   ca
	b.			kM   k.
:cd	:«	:ca	:cö	:eö  :cd	>
Q Q Q Q Q Q <

—    r   m

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

361

Personal

Personalkategori	Antal'
	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Civilförsvarssiyrelsen	Föredraganden
Handläggande personal Lärare Övrig personal	131 69 379 579	168 57 328 553	131 75 379 585	170 75 343 588	177 75 318 570

' Innefattar såväl av regeringen inrättade tjänster som av myndigheten inrättade tjänster.

Budgetåret 1976/77

Civilförsvarssiyrelsen anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. Verksamheten har präglats av förberedelserna för övergång till ny krigsorganisation och ny utbildnings- och förrådsorganisalion liksom av förberedelser föratt införa etl nytt skyddsrumssystem. Förberedelserna för omlokaliseringen till Karlstad har intensifierats. Personalomsättningen har varit hög på de tjänster som berörs av omlokaliseringsbeslutet. Vissa förberedelser för styrelsens omorganisation har påbörjats. De planerade utbildnings- och övningsmålen har uppnåtts lill ungefär 85 procent. Nytt förmånssystem och vissa andra kostnadsökningar har gjort en reducering med ca 15 procent av planerad utbildnings- och övningsvolym nödvändig. Reduceringen har främst avsett övningsverksamheien. AnskalTning av skyddsrum har i huvudsak skett som planerat vilket till följd av nya statsbidragsbestämmelser lett lill ett överskridande av ca 17 milj. kr. på anslaget.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:74 bil. 1 (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:31 l)och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Viss senareläggning planeras av anskaffningen av anläggningar för krigsorganistionen. Inriktningen innebär bl. a. en fortsatt strävan att förbättra det förebyggande skyddet för befolkningen. De åtgärder som har inletts föratt avhjälpa påtagliga brister i skyddet i vissa områden i de större städerna fortsätler. Förberedelserna för alt införa del nya skyddsrumssystemei och för kommunernas planering av det framlida skyddsrumsbyggandet intensifieras.

En ändrad krigsorganisation för ledning av civilförsvaret i krig och för undsättning av nödställda börjar införas. Organisationen kompleueras med

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 362

anläggningar och materiel. Grundutbildning och övning av civilförsvarsplikliga sker i ungefär samma omfattning som budgetåret 1976/77,

Under budgetåret omorganiseras styrelsens centrala del. Övergången till en ny organisation för civilförsvarels fredstida regionala utbildnings- och förrådsverksamhet slutförs lill sin huvuddel under budgetåret. Utbyggnaden av utbildningsanläggningar och förråd pågår.

Budgetåret 1978/79 Civilförsvarssiyrelsen

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen (s. 334) anför civilförsvarsstyrelsen följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1978/79, Införandet av en ny krigsorganisation fortsätter. Ett nytt övningssystem börjar tillämpas. Utbildning och övning av civilförsvarspliktiga beräknas minska något jämfört med vad som planerats för 1977/78. Skälet är alt kostnaderna för förmåner till civilförsvarspliktiga har blivit högre än förutsett. Omorganisation och omlokalisering av styrelsen skall fullföljas. Planeringen för att bygga skyddsrum enligt det nya systemet fortsätter under budgetåret.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar civilförsvarsstyrelsen på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 33 842 000 kr. Härvid har i avvaktan på den nya organisationen för styrelsens centrala del löneomräkningarna baserats på nuvarande organisation.

B.  Förändringar enligt Kungl. Majits/regeringens beslut

1. Kostnaderna för att genomföra styrelsens omlokalisering till Karistad minskar (-574 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

1. Förvaltning

a) Styrelsen har under budgetåret 1977/78 medverkat i skyddsrumsutredningens arbete med administrativa rutiner för skyddsrumsproduklion. Sådan medverkan är inte erforderlig under 1978/79 (-200 000 kr.). Från och med sistnämnda budgetår uppstår dock driftkostnader för det nya administrativa systemet (-(■ 200 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 363

b) För information på regional nivå om civilförsvaret bör fyra av planerade åtta regioner bildas. En informatör bör anställas i varje region. För dessa fyra nya tjänster saml för resor, lokalhyror m. m. behövs 600 000 kr,

c) Styrelsen räknar med oförändrade kostnader jämfört med tidigare förhållanden för sådana tjänster som från och med budgetåret 1978/79 kommer alt köpas från försvarets materielverks förvaltningskontor i ämbetsbyggnaden Karolinen.

d) För anskaffning av möbler m. m. samt specialutrustning till styrelsens
speciella operationsrum i ämbetsbyggnaden Karolinen erfordras 296 000 kr.
som engångsanvisning budgetåret 1978/79,

e) Kostnaderna för konsulter och tillfällig personal för medverkan i
utredningsarbete avseende luftförsvarscentral typ 2, etapp 1 - som pågår
inom flygvapnet och försvarets materielverk - minskar med 100 000 kr.

2. Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.

a) 18 tjänster för civilförsvarslärare erfordras för att föreslagen utbildnings-och övningsvolym skall kunna genomföras (-1- 1 866 000 kr.).

b) Med hänsyn till det nya utbildnings- och övningssystemet och till att ulbildningsvolymerna ökar vid anläggningarna behöver två tjänster som chef för undsättningslinje inrättas (+ 240 000 kr.).

c) För planering och ledning av övningsverksamheten i de regionala skol-och förrådsanläggningarnas regi föreslås att en tjänst som linjechef övning inrättas vid vardera anläggningarna i Rosersberg, Katrineholm, Revingeby och Sandö (-t- 480 000 kr.).

d) Grundutbildningen i fråga om det allmänna civilförsvaret föreslås öka
(-1- 764 000 kr.).

e) Övningsverksamheten i fråga om det allmänna civilförsvaret föreslås
minska (-870000 kr.),

O Grundutbildningen i fråga om verkskyddet föreslås minska (-926 000 kr.).

g) Övningsverksamheten i fråga om verkskyddet föreslås minska (-45 000 kr.).

h) Anskaffning behöver ske av inredning och övrig utrustning till nyuppförda lokaler. Verksamheten minskar dock jämfört med tidigare (-1 178 000 kr.).

i) För all kunna genomföra enhelsövningar måste de undsättande enheterna kunna transportera personal och krigsorganisatorisk utrustning. För detta inleddes 1977/78 en anskaffning av fordon. Det erforderiiga beloppet för fortsatt anskaffning 1978/79 minskar något (-193 000 kr.).

j) Vid skol- och förrådsanläggningarna erfordras anskaffning av fordon för att ersätta befintliga fordon som inte längre kan användas. Del erforderiiga beloppet för budgetåret 1978/79 minskar något jämfört med tidigare (-125 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 364

k) Styrelsen tillstyrker Kungliga svenska aeroklubbens begäran om bidrag för budgetåret 1978/79. Då någon rikstävling i Frivilliga flygkårens regi inte genomförs detta år minskar det erforderiiga beloppet med 103 000 kr,

3. Civilförsvarsulbildning av allmänheten

a) För alt till en del kompensera ökade kostnader med anledning av från och med 1977-07-01 höjda instruklörsarvoden bör Rikskommiltén för självskydd erhålla 750 000 kr. utöver nettoprisindexuppräkningen.

b) Bidraget till Sveriges civilförsvarsförbund bör ökas för i första hand informationsverksamhet (-1- 150 000 kr.),

4. Underhåll och förrädsverksamhet

För försöksverksamhet med underhåll av civilförsvarels alarmeringsan-läggningar i de regionala skol- och förrådsanläggningarnas regi föreslås fem tjänster för alarmeringstekniker inrättas vid anläggningen i Rosersberg. För försöksverksamheten behövs tre fordon. Kostnaderna för transporter samt resor och traktamenten ökar i anslutning härtill (-1- 580000 kr.).

5. Materielanskaffning m. m.

Materielanskaffningen bör inriktas på andra malerielgrupper än under innevarande budgetår (-3 942 000 kr.).

7. Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation m. m.'

För budgetåret 1978/79 behövs bemyndiganden till ett belopp av 33 996 000 kr, och betalningsmedel lill etl belopp av 31,5 milj. kr. Bemyndigandena avses för att bygga och modernisera ledningscentraler och för att bygga observationsplatser, skyddsrum för framskjutna enheter saml krigsbranddammar.

Av begärda bemyndiganden avses 13 505 000 kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1978/79 från prisläge februari 1977 lill prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 5 213 000 kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 till prisläge februari 1979 med 8 292 000 kr.

8, Forskning, försök och utveckling

Forskning som underiag för produktion minskar, medan forskning som underiag för studier förblir oförändrad (-326 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 365

Föredraganden

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till programplanen för civilförsvaret redogjort för de riktlinjer efter vilka civilförsvaret bör utvecklas i fortsättningen. Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1978/ 79 och de bemyndiganden som behövs för verksamheten vill jag anföra följande.

Under delproduktionsområdel Förvaltning har jag beräknat vissa medel för sådana omlokaliseringskostnader som är en följd av styrelsens flyttning till Karistad vid månadsskiftet juni-juli 1978. Medel har vidare beräknats för drift av ett datamaskinbaserat administrationssystem för skyddsmmspro-duktion, för fortsatt medverkan i försvarets materielverks och flygvapnets utrednings- och utvecklingsarbete avseende luftförsvarscentral typ 2 saml för inredning m. m. av ett operationsrum i ämbetsbyggnaden Karolinen. För civilförsvarsinformation på regional nivå harjag beräknat medel för fortsatt försöksverksamhet i nuvarande omfattning. Jag har beräknat medel för personal med utgångspunkt i styrelsens nya organisation.

Beträffande utbildning av civilförsvarspersonal kan jag i huvudsak godta en något minskad utbildnings- och övningsverksamhet till följd av de kraftigt ökade dagskostnaderna för civilförsvarspliktiga. Tillämpningen av utbildnings- och övningssystemet bör härvid ske så att intentionerna i 1977 års försvarsbeslut uppfylls. Jag har beräknat medel för att inrätta 11 tjänster för utbildning och övning av elever vid de regionala skol- och förrådsanlägg-ningama utöver de 57 som regeringen tidigare inrättat. Jag har även beaktat behovet av resurser för fordon, inredning av lokaler m. m. för utbildnings-och övningsverksamheten.

Vissa medel för ökade bidrag till Rikskommittén för självskydd och Sveriges civilförsvarsförbund har beräknats.

Jag har inte beräknat medel för tjänster för alarmeringstekniker inom delproduktionsområdel Underhåll och förrådsverksamhet.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag att det för materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande av 34,9 milj. kr. varav 10,4 milj. kr. är avsedda för prisreglering. Behovet av betalningsmedel beräknar jag lill 32 796 000 kr.

Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställningar den 30 juni 1979 att uppgå till 83 170 000 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79, Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blirca 72 milj, kr. Liksom tidigare bör det lä ankomma på regeringen att ta ställning till vilken anskaffning som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag beräknar att bemyndiganden att medge statsbidrag lill kommuner för att anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation för budgetåret

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

366

1978/79 behövs till ett belopp av 33,5 milj. kr. varav 13 505 000 kr. avses för prisreglering. Jag beräknar medelsbehovet för detta ändamål till 31,5 milj. kr. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel blir bemyndigandeskulden för statsbidrag till anskaffning av anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation den 30 juni 1979 61 807 000 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir ca 54 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att civilförsvarsmaleriel beställs inom en kostnadsram av 34 900 000 kr.

2. bemyndiga regeringen alt medge att statsbidrag utgår för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en kostnadsram av 33 500 000 kr.

3. till Civilförsvar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 199 580 000 kr,

G 2. Civilförsvar: Skyddsrum

1977/78 1978/79

Anslag Förslag

41680 000 40 200 000

Verksamheten under anslaget omfattar utbetalning av statsbidrag m. m, för anordnande av skyddsrum för befolkningens skydd.

Bemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.

1977/78

1978/79

Civilförsvarsstyrelsen        Föredraganden

Bem,

Bel,

Bem,

Bet,

Bem,

Bet.

Civilförsvar Skyddsrum för delprogrammet

Skyddsrum för befolkningen 55 000 43 100 221300

Reducering på grund av överpla
nering - -1 420

Medelsbehov - 41680

Bemyndigandebehov 55 000' - 221300

47 340	221300	41000
-800	-800	-800
46 540	-	40 200

220 500

' 1 beloppet ingår 13 749 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden, 21 beloppet ingår 46,5 milj, kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 367

Budgetåret 1977/78

Anslaget har inrättats detta budgetår. Betalningsåtaganden från tidigare budgetår medför en bemyndigandeskuld den 30 juni 1977 av 49 698 000 kr. För budgetåret 1977/78 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 55 milj, kr. och anvisat ett anslag av 41 680 000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir (49 698 000 + 55 000 000 - 41 680 000) 63 018 000 kr.

Budgetåret 1978/79 Civilförsvarsstyrelsen

För budgetåret 1978/79 behövs bemyndiganden lill ett belopp av 221,3 milj. kr. och betalningsmedel till ett belopp av 46 540 000 kr. Av bemyndigandena avses 122,6 milj. kr. för statsbidrag för anordnande av skyddsrum enligt besked enligt 32 § civilförsvarslagen, 56,7 milj, kr. för statsbidrag för skyddsmmsåtgärder som vidtas enligt 40 § civilförsvarslagen och 21,6 milj. kr. för bidrag till skyddsrum i bostadsfastigheter. Bemyndigandena avses också för alt modernisera befintliga befolkningsskyddsrum och för åtgärder för att minska bristen på skyddsrumsplatser i vissa områden. Vidare innefattar del begärda bemyndigandebeloppet täckning för beräknade utbetalningar för statsbidrag lill skyddsrum i undervisningsanstalter och till trafikantskyddsrum samt vissa kostnader i samband med kontroll av skyddsmm.

Av begärda bemyndiganden avses 46,5 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1978/79 från prisläge februari 1977 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 40,7 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 5,8 milj. kr.

Betalningsmedlen avses föratt betala statsbidrag m. m. för den anskaffning av skyddsrum som beställts med stöd av tidigare lämnade bemyndiganden.

Föredraganden

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över bemyndiganden och betalningsmedel. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 243 318 000 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 368

för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 blir ca 232 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge all statsbidrag utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram av 220 500 000 kr.

2. lill Civilförsvar: Skyddsrum för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 40 200 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 369

KAPITALBUDGETEN

II Statens allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet

Il 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

1976/77        Utgift 9 642 838 Behållning   4 497 052

1977/78        Anslag 11200 000

1978/79        Förslag 8 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, utbildnings-anordningar m. m. vid civilförsvarets skol- och förrådsanläggningar och nybyggnad av förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel.

Medelsförbrukning och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77	1977/78	1978/79
			Civilför-	Föredra-
			svars-	ganden
			styrel-
			sen
Civilförsvar: Anskaffning av
anläggningar för delprogrammet
Undsättning	15 370	16 094	13 844	13 844
Reducering på grund av över-
planering	-3 200	-3 094	-3 555	-3 555
Beräknat medelsbehov	12170	13 000	10 289'	10 289

' Varav 1 589 000 kr. avser investeringar lor bislåndsulbildning.

Budgetåret 1976/77

Den planerade verksamheten har inte helt kunnat genomföras. Den beräknade medelsförbrukningen var 12 170 000 kr. Utfallet blev 9 642 838 kr.

Budgetåret 1977/78 Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd.

24 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

370

Budgetåret 1978/79

Civilförsvarssiyrelsen

För budgetåret 1977/78 har medgetts en medelsförbrukning av 13 milj. kr. Medelsförbmkningen under budgetåret 1978/79 beräknas till 10 289 000 kr. enligt följande sammanställning.

Objekt m. m.

Medelsförbrukning (1 000-lal kr.)

Undsättning

Förelag påbörjade före 1977-07-01

1. Slutförda men ännu inte slutredovisade objeki

2. Standardfbrräd (or civilförsvarsmaleriel

3. Revingeby. Nybyggnad av två föriäggningspaviljonger

4. Sandö. Utbildningsanläggning (etapp 2)

5. Sandö. Nybyggnad av två föriäggningsbyggnader för BUN

6. Diverse objeki

Företag påbörjade eller avsedda all påbörjas 1977178

Standardförråd för civilförsvarsmaleriel Rosersberg. Nybyggnad av en förläggningsbyggnad Revingeby. Nybyggnad av övningsanordningar (etapp 2) Sandö. Om- och tillbyggnad av kök och administrationslokaler m, m. Diverse objeki

1.

8.

9. 10.

11.

50 150 500 89 49 145

2 700 1 500 1500

3000 1361

Förelag avsedda au påbörjas 1978/79

12. Standardförråd för civilförsvarsmaleriel

13. Diverse objekt

Reducering på grund av överplanering Summa

900 1900

13 844

-3 555 10 289

1. För slutförda men ännu inte slutredovisade objekt behövs 50 000 kr. för nästa budgetår.

2. 7 och 12. För fortsatt utbyggnad av standardförråd för civilförsvarsmaleriel behövs sammanlagt 3 750 000 kr. för nästa budgetår.

3. Behovet av två nya föriäggningspaviljonger vid skol- och förrådsanläggningen i Revingeby har tidigare anmälts för riksdagen i prop.1976/77:74 (s. 320). Regeringen uppdrog den 17 februari 1977 åt byggnadsstyrelsen att låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 2 650 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1976, vilket motsvarar 2 950 0(X) kr. enligt prisläget den 1 april 1977.

4. Kungl. Majit uppdrog den 20 december 1974 åt byggnadsstyrelsen att fortsätta utbyggnaden (etapp 2) för utbildningsverksamheten vid skol- och förrådsanläggningen i Sandö. Av den för budgetåret 1978/79 beräknade

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 371

medelsförbrukningen för detta ändamål avser 40 000 kr. kostnader för lokaler för den bistånds- och kalastrofutbildning som biståndsutbildningsnämnden bedriver vid Sandöanläggningen. Dessa kostnader bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

5. Regeringen uppdrog den 25 september 1975 åt byggnadsstyrelsen att låta utföra nybyggnad av två förläggningsbyggnader vid skol- och förrådsanläggningen i Sandö. Byggnaderna är avsedda för föriäggning av elever i den katastrof- och biståndsutbildning som bedrivs vid anläggningen. Den för budgetåret 1978/79 beräknade medelsförbrukningen för detta ändamål, 49 000 kr., bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

6,11 och 13. För diverse objekt för vilka kostnadema var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs sammanlagt 3 406 000 kr. för nästa budgetår.

8. Behovet av en ny föriäggningsbyggnad vid skol- och förrådsanläggningen i Rosersberg har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 320). Regeringen uppdrog den 16 juni 1977 åt byggnadsstyrelsen att låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 6 050 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1976, vilket motsvarar 6 775 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1977.

9. Behovet av nybyggnad av övningsanordningar vid skol- och förrådsanläggningen i Revingeby har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (s. 320). Regeringen uppdrog den 17 febmari 1977 åt civilförsvarsstyrelsen att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna uppskattas numera till 3 136 (KX) kr. enligt [)risläget den 1 april 1977.

10.  Vid skol- och förrådsanläggningen i Sandö behöver köket byggas om
och administrationsbyggnaden förses med en tillbyggnad för att därigenom
åstadkomma erforderligt utrymme för kontorslokaler för civilförsvarets och
biståndsutbildningsnämndens verksamhet. Dessutom behövs en ny drivme
delsanläggning. Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till byggnadspro
gram för dessa byggnadsåtgärder. Regeringen uppdrog den 17 mars 1977 åt
byggnadsstyrelsen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Kostnaderna uppskattas till 4,1 milj. kr enligt prisläget den I april 1977. Av
den för budgetåret 1978/79 beräknade medelsförbrukningen för detta
ändamål avser 1,5 milj. kr. kostnader för lokaler för den bistånds- och
katastrofutbildning som biståndsutbildningsnämnden bedriver vid Sandöan
läggningen. Dessa kostnader bör inte belasta utgiftsramen för civilförsva
ret.

Föredraganden

Jag beräknar i likhet med civilförsvarsstyrelsen medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 10 289000 kr. I enlighet med vad jag förordat under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1978/79 m. m. bör 430 000 kr. som avser anskaffning av lokaler för bistånds- och katastroful-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

372

bildningen inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning

Investeringsplan (I 000-tal kr.)

Kostnadsram

Objekt

Färdigställande

Byggstart

Medelsförbrukning

Faktisk t. o. m.

Beräknad för

76-04-01    77-04-01      77-06-30   1977/78    1978/79   år-mån.     år-mån.

A.   Förelag påbörjade /öre 1977-07-01

1, Slutförda men ännu inte slutredovisade objekt

2, Standardförråd för civilförsvarsmaleriel

3, Revingeby, Utbildningsanläggning

4, Revingeby, Nybyggnad av två föriäggningspaviljonger

5, Sandö, Ulbildningsanläggning (etapp 1)

6, Sandö, Utbildningsanläggning (etapp 2)

7, Sandö. Nybyggnad av tvä föriäggningsbyggnader för BUN

8, Diverse objekt

7 433	7 554	7 077	423	50	-	-
1350	1635	1 288	200	150	76-11	78-07
5 776	5 776	5 680	96	-	70-12	11-01
2 650	2 950	370	1700	500	77-04	n-01
2 660	2 660	2613	47	-	72-04	77-07
9 100	9 100	8 611	400	89	75-04	78-07
4 100	4 100	3 851	200	49	75-04	78-07
4 700	4 875	2114	2 466	145	-	-

Summa A

37 769

38 650       31 604

5 532

983

52 754

B.

Förelag påbörjade eller avsedda au påbörjas 1977/78

9. Standardförråd för civilför
svarsmaleriel

11

10, Rosersberg, Nybyggnad av
en förläggningsbyggnad
Revingeby. Nybyggnad av
övningsanordningar (etapp 2)

12. Sandö. Om- och tillbyggnad av kök och administrations-lokaler m. m.

13. Diverse objekt

Summa B

C. Förelag avsedda aU påbörjas 1978/79

14. Standardförråd för civilförsvarsmaleriel

15. Diverse objekt

Summa C

Summa A-C

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

-	4 300	38	900	2 700	-	-
5 600	6 775	-	4 500	1500	77-08	78-07
2 800	3 136	-	1500	1500	78-01	78-07
3 660	4 100		500	3000	78-04	79-04
2 925	3 253	71	1700	1361	-	-
14 985	21564	109	9100	10 061	-	-

1 170	46	100	900
1900	-	-	1900
3 070	46	100	2 800
63 284	31759	14 732	13 844
_	_	-1732	-3 555
-	-	13 000	10 289

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 373

Anslagsberäkning (I 000-tal kr.)

Medelstillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)	4 497 11200 8000 23 697	1977/78                                  13 000 1978/79                                  10 289 Beräknad behållning 1979-06-30                                408 23 697

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

374

4 Övrigt totalförsvar m. m.

4.1 Inledning

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inte omfattas av det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Övrigt totalförsvar är sålunda ett samlande begrepp för den försvarsverksamhet, som bedrivs av berörda myndigheter och för vilken verksamhet medel anvisas under särskilda anslag eller delar av anslag. För budgetåret 1978/79 förutsätts följande myndigheter/anslag ingå i övrigt totalförsvar.

Departement	Anslag	Myndighet/verksamhet
Justitiedepartementet	B4	Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.
Försvarsdepartementet	H 1	Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
	H5	Signalskydd
	H6	Vissa teleanordningar
	H7	Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar
	H8	Identitetsbrickor
	117	Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
Socialdepartementet	E 1	Socialstyrelsen (del av anslaget)
	E9	Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
	H5	Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.
	H6	Utmstning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara
	H7	Viss sjukvärdsutbildning m, m.
	H9	Driftskostnader  för  beredskapslagring av läkemedel m. m.
	VIII	Beredskapslagring    av     läkemedel
Kommunikationsdepartementet I	B 1	m. m. Teleanläggningar m, m, (del av anslaget)
Utbildningsdepartementet	B 29	Viss beredskapsulmslning m. m. för Sverige Radio
Bostadsdepartementet	D4	Lantmäteriet: Försvarsberedskap
Kommundepartementet	B 1	Länsstyrelserna (del av anslaget)
	C4	Bidrag lill kostnadema för kommunal beredskap

1 det följande tas dessutom upp vissa anslag, som varken hör till det militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar, men som hör till försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 375

Anslag      Verksamhet

H2 H3	Beredskapsslyrka för FN-tjänst Viss anskaffning för militära anlägg-
H4 III 6	nmgar m, m. Flygtekniska försöksanstalten Anskaffning av vissa militära anlägg-
VII 1	ningar Vissa projekteringskostnader

4.2 Föredraganden

1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311) angav de gmndläggande principerna för och inriktningen av den fortsatta utvecklingen av övrigt totalförsvar. Sålunda fastlades att den krigstida verksamheten måste bedrivas med utgångspunkt i de fredstida resurserna. Dessa kompletteras sedan i olika grad genom beredskapsåtgärder. Vidare måste i planeringen beaktas de förändringar i samhället som påverkar de olika verksamheternas utformning och resurser

Stora delar av övrigt totalförsvar är för sina beredskapsåtgärder och för sin verksamhet i krig beroende av främst det militära försvaret. Det är därför av största betydelse att beredskapsåtgärderna inom berörda verksamheter samordnas så att konsekvens och sammanhang säkerställs i alla led.

Beträffande kraven på uthållighet framhölls att bl. a. på grund av de olika verksamheternas mycket skiftande karaktär kan inte uthålligheten anges med några generella regler. Det är emellertid nödvändigt att verksamheten inom många områden kan bedrivas - om än i ändrade former - med tillräcklig effekt under avspärrning och krig. Vidare måste för krigsfallet den principen gälla att det militära försvarets uthållighet inte fär begränsas på grund av brister inom andra delar av totalförsvaret.

I försvarsbeslutet underströks den gmndläggande betydelsen för vårt totalförsvars styrka som en effektiv ledningsorganisation utgör. Uppmärksamhet bör fortlöpande ägnas åt strävan alt ytteriigare förbättra samverkans-möjlighetema mellan civila och militära ledningsorgan på alla nivåer. 1 detta sammanhang framhålls det angelägna i att rådande oklarheter om ett antal centrala myndigheters uppgifter och organisation i krig undanröjs.

Den fortsatta utvecklingen av de olika verksamheter som övrigt totalförsvar omfattar anmäls dels i det följande under resp. anslagspunkter, dels av ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga till budgetpropositionen. De förslag som där lämnas är enligt min mening i överensstämmelse med den inriktning som har angivits i 1977 års försvarsbeslut. Föreslagna åtgärder för budgetåret 1978/79 har måst begränsas i förhållande till de planer som låg till grund för försvarsbeslutet. Trots detta kommer under budgetåret

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 376

att genomföras en verksamhet som innebär att ytteriigare steg tas för att förverkliga 1977 års försvarsbesluts intentioner.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag de sammanlagda kostnadema över statsbudgeten för verksamheten inom övrigt totalförsvar till ca 244 milj. kr. Härav faller 14 486 000 kr. på anslag under fjärde huvudtiteln. De anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde som inte hör till det militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar har tagits upp med 102.5 milj. kr.

4.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu framfört hemställer jag

att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om övrigt totalförsvar m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 377

H Övrig verksamhet Psykologiskt försvar

Psykologiskt försvar är en sammanfattande beteckning på de åtgärder som vidtas för att upprätthålla och stärka befolkningens motslåndsvilja under krig. För att åtgärderna skall kunna genomföras på ett effektivt sätt behöver förberedelser vidtas i fred.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är central myndighet för den psykologiska försvarsberedskapen i fred. Nämnden leder och samordnar planläggningen av landets psykologiska försvar och ombesörjer - i den mån det inte ankommer på andra organ - att behövliga förberedelser vidtas. Nämndens tre huvuduppgifter är härvid planläggning, utbildning och forskning.

Beredskapsnämnden består av ordförande och 15 ledamöter. Till nämnden är knutet etl kansli som leds av en kanslichef

Inom försvarets planerings- och ekonomisystem utgör beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ett delprogram.

Verksamheten under delprogrammet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beredskapsnämnden för psykologiskt forsvar har enligt regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden 1978/79-1982/83 avseende den psykologiska försvarsberedskapen, I regeringens anvisningar angavs att programplanen skulle utgå från en verksamhet med i huvudsak nuvarande inriktning. Planeringsramen skulle utgå från anslaget för budgetåret 1977/78 och vara horisontell.

Beredskapsnämnden har mot bakgrund av regeringens anvisningar och målen för verksamheten angett följande inriktning vad gäller de tre huvuduppgifterna planläggning, utbildning och forskning.

Beträffande planläggning avser beredskapsnämnden att göra en översyn av instmktionen för statens upplysningscentral. Organisationen för radiobevakningen byggs upp och reorganiseras personellt och materiellt. Beredskapsplanläggningen för pressen avses omfatta dags-, vecko- och fackpress. En översiktlig planläggning av den grafiska branschen i övrigt kommer också att genomföras under perioden. Det psykologiska försvaret skall anpassas till användningen av ny teknik, exempelvis överföring av information med nya metoder. Den ökande användningen av datorer kommer att beaktas i detta sammanhang. Beredskapsplanläggning för folkrörelserna avses genomföras.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

378

Uppmärksamhet kommer att ägnas åt det psykologiska försvarets samband och signalskydd.

Utbildningen av personalen inom det psykologiska försvaret avses som tidigare bedrivas huvudsakligen i konferensform. Sex kurser åriigen planeras under första delen av programplaneperioden. Under senare delen av perioden planeras åtta kurser åriigen.

Beträffande forskning avser beredskapsnämnden att koncentrera resurserna till opinionsundersökningar samt studier av masskommunikation och psykologisk krigföring.

För att genomföra den planlagda verksamheten erfordras enligt beredskapsnämnden en personalförstärkning med fyra anställda.

De beräknade kostnaderna under programplaneperioden framgår av följande tabell.

Ekonomisk översikt (I 000-tal kr.)

1977/78 års	Anslag	Förslag	Anslagsförändring jämfört med			närmast
anslagsbenämningar	1977/78	1978/79	föregående budgetår
			1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
Förvaltnings-
kostnader	1225	1583	■f 140	■f96	+ 20	+ 20
(varav löner
tjänstemän)	(942)	(1 270)	(■f 120)	(+76)	(±0)	(±0)
Planläggning
krigsorganisa-
tionen	152	225	-   15	-100	-20	±0
Planläggning
pressen	30	65	+    5	+   10	±0	±0
Utbildning	238	300	-   10	±0	±0	±0
Forskning	365	400	±0	±0	±0	±0
Summa	2 010	2 573	+ 120	+    6	±0	+ 20

H 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

1976/77	Utgift	1 666 768
1977/78	Anslag	2 010 000
1978/79	Förslag	2 265 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 379

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Beredskaps-nämnden för psykologiskt försvar	Föredraganden
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar: Allmän ledning och förbandsverksamhet' Kostnader = medelsbehov	1620 1620	1667 1667	2010 2 010	2 573 2 573	2 265 2 265
' Nettobelopp. Personal
Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Beredskaps-nämnden för psykologiskt försvar	Föredraganden
Handläggande personal Övrig personal	6 3 9	6 3 9	6 3 9	+ 1 + 1 + 2	of of of.

Budgetåret 1976/77

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att nämnden fyllt uppkomna vakanser i krigsorganisa-, tionen och bistått civilbefälhavare och länsstyrelser i deras arbete med att komplettera den regionala och lokala organisationen. Arbetsgrupper vid beredskapsnämnden har utrett frågor som berör beredskapsplanläggning för pressen, folkrörelserna och teatrarna.

En särskild arbetsgrupp har under året avgett en slutrapport om statens upplysningscentrals organisation och då särskilt nyhetsavdelningens arbetsuppgifter och inplacering i organisationen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 380

Nämndens forskning har omfattat 15 projekt, av vilka åtta har avslutats och fyra påbörjats.

En riksomfattande opinionsundersökning genomfördes hösten 1976, Den avsåg den vuxna befolkningens inställning till vissa försvars- och samhällsfrågor. Speciell uppmärksamhet ägnades härvid åt allmänhetens syn på frågan om kvinnor i försvaret.

Budgetåret 1977/78

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1976/77:74 bil, I (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:31 l)och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas. Detta innebär att beredskapsnämnden prioriterar planläggnings- och utbildningsverksamheten. En utbyggnad av organisationen för rundradiobevakning i krig påbörjas.

Budgetåret 1978/79 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bl. a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1978/79, Till följd av bl, a. en ändring i nämndens instruktion har arbetsbelastningen på kansliet ökat. En tjänst som ställföreträdande kanslichef och ytteriigare en biträdestjänst bör därför inrättas. Planläggning och utbildning för organisationen för rundradiobevakning bör fortsätta.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar beredskapsnämnden på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 212 000 kr.

B: Uppgiftsförändringar

a) En tjänst för en kvalificerad handläggare som ställföreträdande kansli
chef behövs för alt biträda vid ledning och samordning av arbetet inom
nämndens kansli samt för att biträda i den utåtriktade verksamheten (+
151 000 kr.).

b) Etl biträde behövs för uppgifter inom den allmänna administrativa
funktionen på nämndens kansli (+ 74 000 kr.)

c) Kostnaderna för representation ökar (+ 800 kr.).

d) Utbyggnaden av organisationen för mndradiobevakning fortsätts
(+ 60 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 381

e) Beredskapsplanläggning för fackpressen bör genomföras (+ 25 000 kr.).

O Övningar behöver ske med personal inom organisationen för rundradiobevakning (+ 40000 kr.).

C. Alternativ O

Alternativet minskar medelstilldelningen med 111 000 kr. Det innebär i första hand att planläggningsarbetet och kursverksamheten måste inskränkas. Dessutom måste några av de föreslagna forskningsprojekten begränsas åtskilligt.

Föredraganden

Nämnden avser att på grundval av 1977 års totalförsvarsbeslut under programplaneperioden bygga upp och utveckla en ändamålsenlig organisation för statens upplysningscentral saml biträda pressen, folkrörelserna och de regionala myndighetema vid deras krigsplanläggning och utbildning för det psykologiska försvaret. Vidare avser nämnden att studera opinionsutvecklingen i Sverige rörande försvarsvilja, masskommunikation och psykologisk krigföring. Jag kan i huvudsak godta att verksamheten ges denna inriktning inom ramen för den resurstilldelning som lades fast genom 1977 års totalförsvarsbeslut.

Min beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1978/79 framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för planläggning avseende organisationen för rundradiobevakning, däremot inte för en utökning av beredskapsnämndens personal.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 2 265 000 kr.

FN-styrkor m. m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m.m. omfattar bl.a. organisation och utbildning i Sverige av beredskapsstyrkan för FN-tjänst. Denna verksamhet budgeteras på etl primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsslyrka för FN-tjänst, Delprogrammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras från reservationsanslagen FN-styrkors verksamhet utomlands och Övervakningskonlingenten i Korea, som anvisas på tilläggsbudget.

Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

382

H 2. Beredskapsstyrka för FN-tjänst

1976/77       Utgift 1977/78       Anslag 1978/79       Förslag

18 302 990

16 000 000

17 500 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén	Föredraganden
Beredskapsslyrka för FN-tjänsi: Allmän ledning och förbandsverksamhet	11 800	18 303	16 000	17 700	17500
Kostnader	11 800	18 303	16 000	17 700	17 500
Tillkommer: Medgivet överskridande	+4 200	_	_	.
Medelsbehov	16 000	18 303	16 000	17 700	17 500

Personal

Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén	Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare	3 1	3 1	3 1	of of	of of
Pensionerad militärpersonal i an/odesljänsl Regementsofficerare Kompaniofficerare	1 2	2 2	2 2	of of	of of
Civil personal Handläggande personal Övrig personal	8 16	8 16	8 16	+1 -2	+1 -2
	31	32	32	-1	-1

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 383

Budgetåret 1976/77

Under budgetåret 1976/77 har beredskapsstyrkans båda bataljoner tagits i anspråk för tjänstgöring i FN:s fredsstyrkor i Republiken Cypern och i Mellersta Östern. 1 Republiken Cypern har den svenska FN-styrkan under budgetåret uppgått till omkring 425 man och i Mellersta Östern till omkring 680 man.

Tjänstgöringstiden för varje styrka är sex månader. Verksamheten under budgetåret har därför omfattat bl. a. rekrytering, organisation, utbildning och avlösning av fyra svenska FN-styrkor om tillsammans omkring 2 300 man.

För tjänst i FN:s observatörsstyrkor i Mellersta Östern, Indien och Pakistan har under budgetåret utbildats 40 observatörer.

Budgetåret 1977/78

Under budgetåret 1977/78 bedöms verksamheten få samma omfattning som under budgetåret 1976/77.

Budgetåret 1978/79

Chefen.för armén

Båda de svenska FN-styrkoma förutsätts även under budgetåret 1978/79 bli utnyttjande i Mellersta Östern och i Republiken Cypern. Personalstyrkan kan variera med hänsyn till behovet men beräknas uppgå till omkring 550 man i vardera styrkan. Utbildning av observatörer m. fl. förutsätts (å oförändrad omfattning.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 detaljmotiverar chefen för armén på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 700 000 kr. Härmed kommer tillgängliga medel att svara mot verksamhetens nuvarande omfattning.

B. Uppgiftsförändringar

Omorganisation av arméstabens FN-avdelning, innebärande bl. a. reducering med en tjänst, föreslås (± O kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 334

Föredraganden

Chefen för armén har förutsau alt verksamheten i Sverige beträffande beredskapsstyrkor för FN-tjänst som deltar i fredsbevarande operationer skall bedrivas i enlighet med tidigare fastställda riktlinjer. Med hänsyn lill att några väsentliga förändringar i Sveriges åtaganden gentemot FN inom detta verksamhetsområde f n. inte kan förutses kan jag i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret 1978/79.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Beräkningen är gjord med utgångspunkt från föreslagen ny organisation vid arméslabens FN-avdelning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Beredskapsstyrka.för FN-tjänst för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 17 500 000 kr.

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas utanför utgiftsramen för del militära försvaret. 1 verksamheten ingår f. n. dels den projeklilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvalaltel som har överlåtits lill Stockholms m. fl. kommuner, dels anskaffning av mark i anslutning lill pansarövningsfällel i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits lill Skövde kommun, dels markförvärv för nybyggnad för arméns tekniska skola och för försvarets förvallningsskola i Östersund, dels anskaffning av toml för och nybyggnad av förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen i Eskilstuna, dels nybyggnad av expeditions- och laboratorielokaler för en provningsenhet i Linköping för försvarels materielverk och för delar av försvarets teletekniska laboratorium. Kostnaderna för projektilröjningen har i. o, m, budgetåret 1976/77 uppgått till i runt tal 14,8 milj, kr.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projekiilröjningen på etl primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., markanskaffning på eii primäruppdrag inom delproduktionsområdet Markanskaffning och nybyggnad av lokaler på ett primäruppdrag inom delproduklionsområdet Anskaffning av kaserner m. m.

Primäruppdragei för projektilröjningen på Järvafältet finansieras från förslagsanslaget Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. Övriga primäruppdrag inom delprogrammet finansieras från investeringsanslagel Anskaffning av vissa militära anläggningar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 385

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Enligt avtalet mellan staten och Stockholms m. fl. kommuner om överlåtelse av vissa delar av Järvafältet skall s, k. blindgångare inom de överiåtna områdena las bort genom statens försorg. Röjningen som sker enligt en av chefen för armén uppgjord plan skall bedrivas skyndsamt och anpassas till exploateringen inom områdena. Tidigare har röjningen beräknats kunna avslutas under budgetåret 1976/77, På grund av försvårade arbetsförhållanden och då det visat sig nödvändigt att göra ytterligare röjningar inom ett område vid Kista beräknas nu röjningsarbetena inte kunna slutföras förrän tidigast under budgetåret 1978/79. Totalkostnaderna beräknas nu till ca 18 milj. kr.

Genom beslut i maj 1970 godkände Kungl. Maj:i en mellan försvarets fastighetsnämnd och dåvarande Skövde stad träffad överenskommelse om försäljning lill staden av etl område om ca 27 ha i anslutning till K 3:s kasernområde och om att dra en större trafikled över P 4:s övningsområde. Ersättningen för den försålda marken m.m. uppgick till avrundat 2,7 milj. kr. Beslut har fallats (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) all P 4 och K 3 skall kompenseras för de genom överlåtelsen försämrade övningsmöjligheterna. Kompensationsmarken omfattar ca 180 ha i anslutning till pansarövningsfällel i Skövde med en beräknad anskaffningskostnad av 2,6 milj. kr. Förvärv av denna mark får dock ske endast genom frivilliga uppgörelser med markägarna. Hittills har mark köpts för ca 300 000 kr.

Riksdagen (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292) har godkänt riktlinjer för organisation m. m. av försvarels materielverk. Beslutet innebär bl. a. att en provningsenhet, med undantag för försöksplatserna i Karisborg och Vidsel, skall lokaliseras till Linköping (Malmslätt). Riksdagen (prop. 1974:75, FöU 1974:19, rskr I974:190)har vidare godkänt vissa organisationsförändringar inom försvarets forskningsanstalt som innebär bl. a. att delar av försvarets teletekniska laboratorium skall föras över till den del av materielverket som omlokaliseras till Linköping. För angivna ändamål behöver nya

expeditions-och laboratorielokaler byggas. Byggnadsarbetena påbörjas under budgetåret 1977/78.

Riksdagens beslut (prop, 1973:55, InU 1973:22, rskr 1973:220) om en andra etapp av omlokalisering av statlig verksamhet innebär bl, a. att fortifikationsförvaltningen skall Hylla till Eskilstuna. Nödvändig mark för alt uppföra förvaltningsbyggnad för ämbetsverket i Eskilstuna anskaffas och byggnadsarbetena för förvaltningsbyggnaden påbörjas under budgetåret 1977/78,

Överbefälhavarens bedömning av behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr,).

25 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

386

Anslag	1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
H 3. Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. 111 6. Anskaffning av vissa militära anläggningar	1500 70 900 72 400	1500 137 300 138 800	200 61 100 61300	16100 16100	3000 3 000	9000 9000	1700 226 500 228 200

1 Prisläge februari 1976,

H 3. Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.

1976/77        Utgift 1495 382

1977/78       Anslag 1500000

1978/79        Förslag 1500 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primämppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Anläggningar m, m, för
vissa militära ändamål:
Centralt vidtagen mate-
rielanskaffning m. m.	500	495	1 500	1500	1500
Kostnader	500	495	1500	1500	1500
Medgivet överskridande	-	1000	-	-	-
Medelsbehov	500	1495	1500	1500	1500

Budgetåret 1976/77

Fortifikationsfönaliningen anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att projektilröjningen på Järvafältet har kunnat utföras i beräknad omfattning.

Budgetåret 1977/78

Enligt nu gällande planer kan röjningsarbetena på Järvafältet inte slutföras förrän tidigast under budgetåret 1978/79. Detta innebäratt röjningsarbetena måste fortsätta under hela budgetåret 1977/78.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 387

Budgetåret 1978/79

Överbefälhavaren

Som framgår av redogörelsen för programplanen måste projektilröjnings-arbelena fortsätta under hela budgetåret 1978/79. Anslaget bör föras upp med 1,5 milj. kr.

Föredraganden

Röjningsarbetet på Järvafältet har blivit fördröjt på gmnd av de besvärliga markförhållandena och då det dessutom har visat sig nödvändigt att utföra ytteriigare röjning inom vissa tidigare röjda områden. Enligt de planer som nu gäller beräknas röjningsarbetet kunna slutföras först under hösten 1979. De totala kostnaderna för röjningsarbetet beräknas nu till ca 18 milj. kr.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atttill Viss anskqffning.för militära anläggningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten har lill uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Det åligger anstalten att mot ersättning bedriva flygteknisk forsknings- och försöksverksamhet, att följa utvecklingen av den flygtekniska forskningen i länder som intar en ledande ställning på detta område samt att systematiskt samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andra rön inom dess verksamhetsområde.

Förutom den s. k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten, som är lokaliserad lill Stockholm, leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett kansli och fyra avdelningar. Dessa är aerodynamiska avdelningen, hållfasthetsavdelningen, mättekniska avdelningen och driftavdelningen.

Verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamheten redovisas som självbärande verksamhet under detta anslag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 388

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen under delprogrammet anför.Pygtekniska.försöksanstalten bl. a. följande

Underiag för någon egentlig långtidsplanering vad beträffar resursförnyelse, utbildning och rekrytering saknas. Försöksanstalten har i avvaktan på väntade beslut från statsmakterna inriktat planeringen mot en i möjligaste mån bibehållen teknisk beredskap, sådan som den bedöms erfordras för fortsatt inhemsk flygplan- och robotulveckling.

Framtida former för flygplan- och robolanskaffning bedöms för det närmaste året inte nämnvärt ändra försöksanstaltens nu pågående verksamhet. Under programplaneperioden kan dock valet av anskaffningsform påverka försöksanstaltens uppgifter, utrustningsbehov och organisatoriska struktur.

Försöksanstalten framhåller att grundläggande flygtekniska kunskaper av med omväriden jämförbar nivå måste finnas hos varje nation som vill anskaffa och operera med för sina behov tekniskt och ekonomiskt optimerad flygmateriel - oavsett hur anskaffningen sker.

Anstalten framhåller också, i likhet med tidigare år, behovet av en förnyelse av vindtunnelresurserna. Även om den inhemska flygplanutveck-lingen skulle upphöra, kvarstår ett behov av moderna egna vindtunnelre-surser för att tillgodose kvalificerat flygtekniskt stöd ål försvarets materiel-anskalTande myndigheter liksom åt landels civila flygverksamhet.

Den flygtekniska forskningen bör ha följande mål för de två huvudområdena aerodynamisk forskning och hållfasthetsleknisk forskning.

Den flygtekniska aerodynamiska forskningen bör medverka till att skapa kunskaper och förutsättningar för att ta fram militära flygplan- och robotsystem, konstruera och tillverka civila flygplan samt öka flygsäkerheten.

Den icke flygtekniska aerodynamiska forskningen bör göra del möjligt att utnyttja försöksanstaltens resurser och kompetens för uppdragsverksamhet främst inom allmän industriell strömningsteknik.

Den hållfaslhetstekniska forskningen bör medverka till all skapa förutsättningar för att bedöma och/eller ta fram viklsoptimala flygplans- och robotkonstruklioner och konstruktioner i allmänhet, att bedöma konstruktioners livslängd med hänsyn till utmattning, att öka flygsäkerheten och att beräkna, kontrollera och minimera miljöstörningar som förorsakas av flygtrafik.

Den flygtekniska forskningen omfattar även mätteknisk forskning vars mål bör vara alt i tillräcklig grad vidareutveckla en mätteknisk kompetens som är nödvändig för den experimentella flygtekniska verksamheten och för att i rimlig grad tillgodose den icke-flygtekniska verksamhetens behov av mättekniska baskunskaper.

Uppdragsverksamheten beräknas under programplaneperioden få en omslutning av ca 33 milj. kr. för varje budgetår.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

389

Den beräknade utvecklingen av anslaget Flygtekniska försöksanstalten exkl, investeringsbehov för nya vindtunnlar framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1977; 1 000-tal kr,).

1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
2 000'	6 4002	5 400	5 400	5 400	5 400	28 000

' Prisläge juli 1976,

2 För myndighetsuppgifter och forskningsverksamhet avses 3 400 000 kr. Återstoden

avses för malerielförnyelse.

H 4. Flygtekniska försöksanstalten

1976/77        Utgift 1999 000

1977/78       Anslag 2 000000

1978/79       Förslag 2 000 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Flygtekniska försöksan-stallen	Föredraganden
Flygtekniska försöks-
anstalten
Allmän ledning och
förbandsverksamhet	619	619	619	749	619
Utvecklingsarbete
(Uppdragsverksamhet)	26 501	31016	30 141	33 201	33 201
Tillämpad forskning och
grundforskning	1380	1380	1380	5 650	1380
Kostnader	28 500	33 015	32140	39 600	35 200
Avgår:
Intäkter för uppdrags-
verksamhet	-26 500	-31016	-30 140	-33 200	-33 200
Iniäktsförskjutningar	-	-	-	-
Medelsbehov	2000	1999	2 000	6 400	2 000

26 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

390

Personal

Personalkategori

Antal

1976/77

1977/78    Beräknad ändring 1978/79

Planerat    Utfall

Planerat     Flygtek-    Föredra-niska för- ganden söksan-stalten

Handläggande personal Övrig personal	131 109	132 112	131 117	of of	of of
	240	244	248	of.	of.

Budgetåret 1976/77

Flygtekniska försöksanstalten anger i sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. På grund av brist på medel för forskning och investeringar har emellertid konkurrensförmågan minskat. Uppdragsverksamheten har gett 31,0 milj. kr. i intäkter, vilket motsvarar 93,7 % av försöksanstaltens totala kostnader. Av dessa intäkterhänförsig8,2milj,kr. ellerca26 % av uppdragsverksamhetens totala intäkt lill uppdrag som inte avser flygteknisk försvarsforskning.

Verksamheten under budgetåret har resulterat i ett underskott om 96 100 kr. Försöksanstaltens verkskapital exklusive anläggnings- och förrådstillgångar har under budgetåret minskat från 148 000 kr. till 52 000 kr.

Budgetåret 1977/78

I avvaktan på statsmakternas ställningstagande beträffande fortsatt inhemsk flygplansutveckling fortlöper verksamheten med samma inriktning i stort som under de senaste åren.

Budgetåret 1978/79

Flygtekniska försöksanstalten

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1977/78 motiverar flygtekniska försöksanstalten på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 400 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 391

B. Uppgiftsförändringar

Tillämpad forskning och grundforskning.

Ett nytt primäruppdrag för grundforskning föreslås tillkomma under budgetåret 1978/79. Detta behövs dels därföratt det reella utrymmet föregen forskning har minskal under en följd av år lill följd av all pris- och lönestegringar inte har kompenserats, dels för all en säljbar kompetens skall kunna upprätthållas. Utan en egen forskning bedöms det också bli svårl att på sikt kunna upprätthålla del internationella forskningssamarbetel. För detta ändamål behövs 1 milj. kr Därtill kommer 3 milj, kr, för alt anskaffa verktygsmaskiner för modelllillverkning, ett nytt dataregislreringssystem för låghastighetstunnelnoch nya mätinstrument för registrering och behandling av mätsignaler från aerodynamiska och hållfaslhetstekniska försök.

Föredraganden

Jag anser att flygtekniska försöksanstalten bör inrikta sin verksamhet på att om möjligt öka den del inom uppdragsverksamheten som inte utgörs av uppdrag som avser flygteknisk försvarsforskning och att i övrigt upprätthålla sin kompetens inom det flygtekniska området.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 2 000 000 kr.

Signaiskydd

Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och traktamenten för elever vid totalförsvarets signalskyddsskola samt anskaffning och underhåll av särskild signalskyddsmaleriel för totalförsvarets civila sektor.

Verksamheten budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Centralt vidtaget materielunderhäll m, m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Signalskydd,

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollel. Ytterligare

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

392

upplysningar lämnas riksdagens försvarsutskott.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signalskydd framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
4 180	7 830	5 090	6 390	5 150	5 580	30 040

' Prisläge februari 1976,

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för signalskyddsmaleriel samt bemyndigandeskuldens storiek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).

1977/78     1978/79     1979/80     1980/81     1981/82     1982/83    Summa

1978/83

Bemyndigandebehov	1510	17 730	2 630	9 250	1050	280
Bemyndigandeskuld vid ut-
gången av resp, budgetår	8 810	19310	17 450	20 910	17410	12710

30 940

HS. Signalskydd

1976/77        Utgift 3 309 445

1977/78        Anslag 4 180 000

1978/79        Förslag 3 830 000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m, m.

1977/78

1978/79

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem,

Bei,

Bem,

Bet,

Bem,

Bet,

Signalskydd:
Allmän ledning och förbandsverksam-
het	680	-	600
Centralt vidtaget materielunderhåll
m, m,                                                     250	220	230	230
Centralt   vidtagen   materielanskaff-
ning m. m.	3 280	17 500	7 000
Prisreglering                                          1 260	-	4 400	-
Kostnader = medelsbehov	4 180	-	7 830

230

900

600

230

3 000

3 830

Bemyndigandebehov

1510

22130

130

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 393

Överbefälhavaren

Anslaget bör föras upp med 7 830 000 kr. och ett beställningsbemyndigande om 22 130 000 kr. inhämtas.

Av begärda bemyndiganden avses 4 400 000 kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1978/79 från prisläge februari 1977 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 3 500 000 kr.

b) Omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 till prisläge februari 1979 enligt bedömd prisutveckling med 900 000 kr.

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Beräkningen innebär bl. a. att anskaffning av viss materiel senarelagts.

Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signalskyddsmaleriel får läggas ut inom en kostnadsram av 1 130 000 kr.

2. till Signalskydd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 830 000 kr.

Vissa teleanordningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa teleanordningar omfattar vidmakthållande och nyanskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen och för teleanläggningar inom hälso- och sjukvården samt anskaffning av viss teleteknisk utrustning.

Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Vissa teleanordningar.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Verksamheten under programelementet Teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytteriigare upplysningar lämnas riksdagens försvarsutskott.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

394

Beträffande utvecklingen av programelementet Teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen anför televerket bl. a. följande.

Televerket fördelar anslagna medel mellan länsstyrelsema och utför inkomna beställningar av teleanordningar. Fyra centrala myndigheter är närmast berörda, nämligen socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och vägverkets centralförvaltning. De behov som f. n. kan förutses är i allt väsentligt tillgodosedda. Anslaget belastas därför huvudsaklingen av abonnemangsavgifter.

Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanordningar framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1977; 1 000-tal kr.).

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
3 395	4 632	5 850	5018	4 703	4 045	24 248

Prisläge juli 1976,

H 6. Vissa teleanordningar

1976/77       Utgift 1977/78       Anslag 1978/79       Förslag

4 215 887 3 395 000 3 370 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1977/78	1978/79
		Televerket	Föredraganden
Vissa teleanordningar Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Kostnader = medelsbehov	3 395 3 395	4 632 4 632	3 370 3 370

Televerket

För budgetåret 1978/79 föreslås att anslaget förs upp med 4 632 000 kr. Av beloppet utgör ca 1,9 milj. kr. abonnemangsavgifter för tidigare utförda teleanläggningar eller sådana som avses bli utförda under budgetåret 1977/ 78. Ca 2,4 milj. kr. avser kostnader för att anskaffa teleteknisk utrustning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 395

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Beräkningen innebär bl. a. att anskaffning av viss materiel senarelagts. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Vissa teleanordningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 370 000 kr.

Vissa skyddsrumsanläggningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsmmsanläggningar omfattar dels utbetalning av lokalhyror för sådana utrymmen i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation som disponeras av andra statliga myndigheter än myndigheter inom civilförsvaret och försvarsmakten, dels anskaffning och underhåll av viss sambandsutrustning, dels anskaffning av inventarier för vissa gemensamma slabsplatser. Vidare omfattar delprogrammet anskaffning av andelar i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation för statliga myndigheter som inte ingår i civilförsvaret eller försvarsmakten.

Utbetalningarna av lokalhyror budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet, underhållet av sambandsutmstning på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtaget materielunderhåll m, m. och anskaffningen av sambandsutmstning och inventarier på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m, m. Dessa tre primäruppdrag finansieras från förslagsanslaget Hyror m. m. förvissa skyddsrums-anläggningar.

Anskaffningen av andelar i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Anskaffning av belastningar m. m. Detta primäruppdrag finansieras från investeringsanslagel Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Civilförsvarsstyrelsen anför att omfattningen och inriktningen av verksamheten under delprogrammet helt är beroende av den avvägning som är gjord inom huvudprogrammet Civilförsvar samt av andra myndigheters programmässiga mål.

Behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (prisläge juni 1977; 1 000-tal kr.)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

396

1977/78'	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
H 7. Hyror m, m, för vissa skyddsmmsanläggningar                           4 000 11 7. Anskaffning av vissa skyddsmmsanläggningar                           1 100 5 100	4    170 900 5    070	4 170 1 900 6 070	4   170 1600 5   770	4 170 2 000 6170	4 170 2 400 6 570	20 850 8 800 29 650

Prisläge juni 1976.

H 7. Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79       Förslag

3 417 000

4 000 000 4 170 000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78	1978/79
	Planerat	Ulfall	Planerat	Civilför-svars-siyrel-sen	Föredraganden
Vissa skyddsrumsanläggningar: Allmän ledning och förbandsverksamhet	3 700	3417	3 900	4 060	4 060
Centralt vidtaget materielunderhäll m. m.	50		50	60	60
Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.	50	-	50	50	50
Kostnader = medelsbehov	3 800	3 417	4 000	4170	4 170

Budgetåret 1976/77 Planerad verksamhet har i stort sett genomförts.

Budgetåret 1977/78 Några ändringar av verksamheten planeras inte för detta budgetår.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet 397

Budgetåret 1978/79 Civilförsvarssiyrelsen

1. För lokalhyror m, m. för vissa statliga myndigheters utrymmen i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation beräknas etl medelsbehov av 4 060 000 kr, för nästa budgetår (-1- 160 000 kr.),

2. För underhåll av viss sambandsutrustning beräknas ett medelsbehov av 60 000 kr. för nästa budgetår (-(- 10 000 kr.).

3. För anskaffning av sambandsutrustning och inventarier för vissa gemensamma slabsplatser beräknas ett oförändrat medelsbehov av 50 000 kr. för nästa budgetår.

Föredraganden

Vad civilförsvarsstyrelsen har anfört om inriktningen av verksamheten under programplaneperioden kan jag i huvudsak godta.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hyror m. m. .för vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 170 000 kr.

Identitetsbrickor

Länsstyrelsen i Kristianstads län svarar för framställning och distribution m. m. av identitetsbrickor som kostnadsfritt tilldelas nyfödda eller mot självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt riktlinjer som har godkänts av riksdagen (prop. 1962:1 bil. 13, SU 1962:11, rskr 1962:11),

Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identiietsbrickor.

Programplan för perioden 1978/79-1982/83

Beträffande utvecklingen och inriktningen av delprogrammet föreslår länsstyrelsen i Kristianstads län inga förändringar under programplaneperioden. Den av länsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Identitetsbrickor framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1977; 1 000-tal kr.).

27 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

398

1977/78'	1978/792	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	Summa 1978/83
600	1029	845	845	845	845	4 409

' Prisläge juli 1976.

2 Engångskostnad för ersättningsanskaffning av två präglingsmaskiner (184 000 kr,).

H8. Identitetsbrickor

1976/77       Utgift 562 272

1977/78        Anslag 600000

1978/79       Förslag 850000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primämppdrag m, m.	1916/11		1977/78	1978/79
	Planerat	Utfall	Planerat	Länsstyrelsen i Kristianstads län	Föredraganden
Identitelsbrickor: Allmän ledning och förbandsverksamhet Kostnader = medelsbehov	609 609	562 562	600 600	1029 1029	850 850
Personal
Personalkategori	Antal
	1976/77		1977/78	Beräknad 1978/79	ändring
	Planerat	Utfall	Planerat	Länsstyrelsen i Kristianstads län	Föredraganden
Civilpersonal Övrig personal	7 7	7 7	7 7	of of.	of of.

Budgetåret 1976/77

Under budgetåret 1976/77 har 125 000 identitetsbrickor tillverkats för nyfödda och invandrarbarn. 12 000 brickor har tillhandahållits lill självkostnadspris.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 399

Budgetåret 1977/78 Verksamheten bedöms fö i stort sett oförändrad omfattning.

Budgetåret 1978/79 Länsstyrelsen i Kristianstads län

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 245 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Ersättningsanskaffning behövs av två präglingsmaskiner (+  184 000 kr.).

Föredraganden

Jag biträder länsstyrelsens uppfattning att verksamheten bör bedrivas med oförändrad inriktning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid räknat med anskaffning av två präglingsmaskiner och gjort en anpassning med hänsyn till belastningen på anslaget under de två senaste budgetåren. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Identiietsbrickor för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 850 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 400

KAPITALBUDGETEN

II Staten allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet

II7. Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar

1976/77	Utgift	1651215
1977/78	Anslag	2 600 000
1978/79	Förslag	1000

Behållning   2 280 683

Verksamheten under anslaget omfattar anskaffning av andelar i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation förstatliga myndigheter som inte ingår i civilförsvaret eller försvarsmakten.

Medelsförbrukning och medelsbehov (I 000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1976/77     1977/78     1978/79

Vissa skyddsrumsanläggningar: Anskaffning av befästningar m. m.

Beräknat medelsbehov

		Civil-	Föredra-
		försvars-	ganden
		styrel-
		sen
3 374	2 751	900	900
3 374	2 751	900	900

Budgetåret 1976/77

För ett antal anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation, i vilka utrymmen för andra statliga myndigheter ingår, har byggstarten senarelagts i förhållande till vad som var planerat. Detta har medfört att betalningsutfallet blev väsentligt mindre än vad som var beräknat. Den beräknade medelsförbrukningen var 3 374 000 kr. Utfallet blev 1 651 215 kr.

Budgetåret 1977/78

Av tidigare angivna skäl beräknas förseningar uppstå även för detta budgetår.

Prop. 1977/78:100   Bilaga?   Försvarsdepartementet 401

Budgetåret 1978/79

Civilförsvarsstyrelsen

För budgetåret 1977/78 har medgetts en medelsförbrukning av 2 751 000 kr. På grund av förseningar i vad gäller anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation beräknas medelsförbrukningen för detta budgetår numera lill 1,1 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1978/79 beräknas till 900000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar i likhet med civilförsvarsstyrelsen medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetåret lill 900 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1 000-lal kr.)

Medelsiillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)	2 281 2 600 1 4 882	1977/78                                1 100 1978/79                                   900 Beräknad behållning 1979-06-30                            2 882 4 882

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av I 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

402

III Försvarets fastighetsfond

III 6. Anskaffning av vissa militära anläggningar

Behållning   16 499 202

1976/77	Utgift	1 302 580
1977/78	Anslag	3 600 000
1978/79	Förslag	39 500 000

Verksamheten under anslaget omfattar anskaffning av sådana anläggningar som helt eller delvis finansieras utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Medelsförbrukning och medelsbehov (I 000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1976/77	1977/78	1978/79
			Över-	Föredra-
			befäl-	ganden
			havaren
Anläggningar m. m. för vissa
militära ändamål
Markanskaffning	4000	4600	500	500
Anskaffning av kaserner
mm.	12000	15 100	136 800	48000
Beräknat medelsbehov	16 000	19 700	137 300	48 500

Budgetåret 1976/77

1 sin årsredovisning för budgetåret 1976/77 anmäler .förtifikationsföivalt-ningen att något markförvärv inte har genomförts. Arbetena med nybyggnad av lokaler för försvarets materielverk i Linköping har inte kunnat påbörjas under budgetåret på grund av att regeringen ställt krav på etl mindre kostnadskrävande byggnadsprogram än det som ursprungligen hade upprättats.

Genom särskilt beslut av regeringen har primäruppdraget tillförts uppgiften att utföra ersättningsbyggnader vid I 14 i Gävle med anledning av ett mellan fortifikationsförvaltningen och vägförvaltningen i Gävleborgs län träffat vägrättskontrakl avseende framdragande av europaväg 4 över regementets övningsfält. Byggnadsarbetena har påbörjats under budgetåret.

Den beräknade medelsförbrukningen var 17,8 milj. kr Utfallet blev 1 302 580 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga?    Försvarsdepartementet 403

Budgetåret 1977/78

Mark i anslutning lill pansarövningsfältet i Skövde beräknas förvärvas i den mån mark bjuds ut. Mark beräknas anskaffas i Östersund för nybyggnad för arméns tekniska skola och försvarets förvaltningsskola samt i Eskilstuna för nybyggnad av förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen. Byggnadsarbetena för nybyggnad av lokaler för försvarets materielverk i Linköping samt för uppförande av förvaltningsbyggnad för fortifikalionsförvaltningen i Eskilstuna beräknas kunna påbörjas.

Budgetåret 1978/79

Överbefälhavaren

För budgetåret 1977/78 har medgetts en medelsförbrukning av 19,7 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1978/79 beräknas till 137,3 milj. kr., varav 500 000 kr. för markanskaffning och 136,8 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning
Objekt	Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond Förvärv av kampensationsmark i Skövde Summa	500 500

Frågan om att anskaffa kompensationsmark vid Skövde har senast anmälts i prop. 1976/77:100 (bil. 7 s. 195). För fortsatta markförvärv beräknas en medelsförbrukning av 500 000 kr. under budgetåret 1978/79. De totala kostnadema beräknas till 2,6 milj. kr.

B. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt Medelsför-

brukning (1 000-tal kr.)

Anläggningar m. m, för vissa militära ändamål

1. K 4. Utbyggnad i Arvidsjaur 82 200

2, Nybyggnad av lokaler för försvarels materielverk

i Linköping 14 300

3. Nybyggnad av förvaliningsbyggnad för fortifika
tionsförvaltningen i Eskilstuna 38 500

4, Utbyggnad av fortifikalionsförvallningens

försöksstation vid Botele Udd i Sigtuna 1 800

Summa 136 800

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet 404

1, Kostnadema för kaserner m, m. för det nya fredsförbandet i Arvidsjaur
uppskattas nu till 214,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1977. För
budgetåret 1978/79 beräknas ett medelsbehov av 82,2 milj. kr. under
förevarande anslag.

2. Behovet av nya lokaler för försvarets materielverk i Linköping har senast anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:100(bil. 7 s. 195). Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 21 milj, kr, enligt prisläget den I februari 1976, vilket motsvarar 24 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1977. För budgetåret 1978/79 beräknas ett medelsbehov av 14,3 milj. kr. under förevarande anslag.

3. Behovet av ny förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen i Eskilstuna har senast anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:100 (bil. 7 s. 196). Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Kostnaderna har uppskattats till 66,1 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1976, vilket motsvarar 75,7 milj. kr. enligt prislägel den 1 febmari 1977. Regeringen uppdrog i maj 1976 ål fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. I samband med detta arbete har fortifikationsförvaltningen aort ytteriigare kostnadsberäkning, enligt vilken kostnaderna för byggnadsföretaget beräknas lill 79,5 milj. kr. i sistnämnda prisläge. Medelsbehovet under nästa budgetår beräknas till 38,5 milj. kr.

4, Vid fortifikationsförvaltningens försöksstation vid Botele Udd i Sigtuna
behövs ökat utrymme för administration och materielhantering. Detta beror
dels på att verksamheten vid försöksstationen är avsedd all utökas, dels på alt
den personal, som f. n. är knuten lill försöksstationen men som normalt
arbetar i Stockholm, kommer all tjänstgöra permanent vid försöksstationen
sedan ämbetsverket flyttat till Eskilstuna. Kostnaderna för nödvändiga
byggnadsåtgärder har uppskattats till 7 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari
1977. Medelsbehovet under budgetåret 1978/79 uppskattas till 1,8 milj.
kr.

Föredraganden

Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget lill 137,3 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen lill 48,5 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknar jag 500 000 kr, för att förvärva kompensationsmark i Skövde, 35 milj. kr, för att fortsätta arbetena med nybyggnad av en förvaliningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen i Eskilstuna samt 13 milj. kr, föratt fortsätta arbetena med nybyggnad av expeditions- och laboratorielokaler för en provningsenhet i Linköping för försvarets materielverk och för delar av försvarets teletekniska laboratorium.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

405

1 fråga om förvärv av kompensationsmark i Skövde har riksdagen tidigare fallat beslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). Riksdagens beslul (prop. 1973:55, InU 1973:22, rskr 1973:220) om all genomföra en andra etapp av omlokalisering av slallig verksamhet innebär bl. a. all forlifikationsförvaltningen skall flytta till Eskilstuna, En ny förvaliningsbyggnad måste uppföras för ämbetsverket. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas innevarande budgetår. Riksdagens beslut (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292) med godkännande av riktlinjer för organisation av försvarets materielverk innebär bl. a. att en provningsenhet inrättas inom huvudavdelningen för flygmateriel. Provningsenheten skall med vissa undantag lokaliseras till Linköping (Malmslätt). Vidare har riksdagen (prop, 1974:75, FöU 1974:19, rskr 1974:190)godkänt vissa organisationsförändringar inom försvarets forskningsanstalt som innebär bl. a. all delar av försvarels teletekniska laboratorium skall föras över lill den del av materielverket som omlokaliseras till Linköping. För dessa omlokaliseringar behöver nya expeditions- och laboratoriebyggnader uppföras. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas innevarande budgetår.

Överbefälhavaren har under anslaget beräknat 82,2 milj. kr. för all fortsätta byggnadsarbetena för det nya förbandet i Arvidsjaur. Erforderliga medel härför skall dock inte beräknas under detta anslag. Jag har i det föregående under anslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar lagt fram förslag beträffande nödvändig medelsdisposition och finansiering. Vidare har överbefälhavaren beräknat 1,8 milj. kr. för att påbörja utbyggnad av fortifikationsförvaltningens försöksstation vid Botele Udd i Sigtuna. Jag har inte beräknat några medel för detta ändamål för nästa budgetår.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Objekt

Bygg- Färdig-

stari stäl-

lande

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t, o, m,      ---------------

76-02-01    77-02-01       77-06-30    1977/78    1978/79    år-mån.     år-mån.

A.   Markanskaffning

Kasernbyggnaders delfond

Delprogram H 3

1. Förvärv av kompensalions-
mark i Skövde

2, Anskaffning av mark för
arméns tekniska skola och
försvarets förvallningskola
i Östersund

2 300

1 200

2 600

1200

279

500

1 200

500

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

406

Objeki	Kostnadsram	Medelsförbrukning                     Bygg-		Färdigställande
	76-02-01    77-02-01	Faktisk to. m. 77-06-30	Beräknad för
			1977/78    1978/79    år-män.	år-mån.
3,   Anskaffning av mark för FortF;s förvaltningsbyggnad i Eskilstuna Summa A	2 900            2 900 6 400            6 900	279	2 900 4 600            500	-

' Därutöver 8 milj, kr, på investeringsanslagel Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar. Anslagsberäkning (I 000-tal kr.)

B.  Anskaffning av kaserner m. ni.

Delprogram H 3

Förelag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1977/78

1. Nybyggnad av förvaltnings-
byggnad för FortF i Eskilstuna

2, Nybyggnad av lokaler för
FMV i Linköping

Summa B

Summa A-B

Beräknat medelsbehov

66100          79 500 - 3 400 35 000

14 000          16 000' - 3 000 13 000

14 000          95 500 - 6 400 48 000

20 400         102 400 279 11000 48 500

- - 11000 48 500

78-03 77-12

80-07 79-07

Medelstillgäng

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)

16 499	1977/78	11000
3 600	1978/79 Beräknad behållning	48 500
39 500	1979-06-30	99
59 599		59 599

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anskaffning av vissa miUtära anläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 39 500 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

407

VII Fonden för förlag till statsverket

VII 1. Vissa projekteringskostnader

1976/77	Utgift	38 786 000
1977/78	Anslag	45 000 000
1978/79	Förslag	42 000 000

Behållning   3 378 462

Anslaget disponeras efter beslut av regeringen för sådana projekteringsarbeten som föregården slutliga prövningen av byggnadsobjekt. Projekteringskostnaderna täcks sedermera av de byggnadsanslag som begärs då byggnadsobjekten redovisas för riksdagen. De belopp som motsvarar projekteringskostnaderna förs tillbaka till fonden för förlag till statsverket när byggnadsanslag beviljats och redovisas som Övriga kapitalmedel.

Jag beräknar medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 42 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (I 000-lal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)

3 378	1977/78	48 378
45 000	1978/79	42 000
42 000

90 378

90 378

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atttill Vissa projekteringskostnader förbudgeiäret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 42 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 7    Försvarsdepartementet 408

Register

Sid.

1 Översikt

8 1 Säkerhetspolitiska överväganden

2 Det militära försvaret

11 2.1 Planerings-och ekonomisystemet

16 2.2 Verksamheten under del senast förflutna budgetåret (1976/77)

27 2.3 Verksamheten under innevarande budgetår (1977/78)

29 2.4 Det militära försvarets fortsatia utveckling

72 2.5 Anvisningar för perspektivplanering m. m.

73 2.6 Ramberäkning för budgetåret 1978/79 m. m. 81 2.7 Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79

DRIFTBUDGETEN

A     Försvarsdepartementet m. m.
82 1. Försvarsdepartementet		19 860000
83 2. Vissa nämnder m. m.		11 820 000
87 3. Kommittéer m. m.		3 700 000
87 4. Extra utgifter		1000 000
87 5, Reglering av prisstegringar för det	militära för-
svaret		2 030 000000 2 066 380 000

B     Arméförband

Arméförband:

90 1, Ledning och förbandsverksamhet 2 893 000 000

97 2. Materielanskaffning 760 000 000

101  3. Iståndsättning av befästningar och kasemer 68 950000

105 4. Forskning och utveckling 89 000000

3 810 950 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 409

C     Marinförband

Marinförband:

109 1. Ledning och förbandsverksamhet 971500 000

116 2. Materielanskaffning 554 300 000

120 3. Iståndsättning av befästningar och kasemer 27 600 000

123 4. Forskning och utveckling 43 000000

1 596 400 000

D	Flygvapenförband
	Flygvapenförband:
127	1. Ledning och förbandsverksamhet
135	2. Materielanskaffning
138	3. Iståndsättning av befästningar och kaserner
142	4. Forskning och utveckling
E	Central och högre regional ledning
143	1. Försvarsstaben
148	2. Arméslaben
152	3. Marinstaben
156	4. Flygstaben
160	5. Militärområdesstaber m. m.

1714 130000

1 888 425 000

41600 000

392 000 000*

4 036 155 000

67 700 000 45 325 000 38 035 000 44 400 000 227 800 000 166 Krigsorganisation för vissa staber m. m.:

168 6. Ledning och förbandsverksamhet 7 900 000

169 7. MaterielanskalTning m. m. 37 700 000 171  8. Central och högre regional ledning: Iståndsäuning av befästningar och kasemer 10 700 000

479560 000

F Gemensamma myndigheter och funktioner

175 1. Försvarets civilförvaltning 35 150 000

181 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse 19 010 000

186 3. Fortifikationsförvaltningen 67 140 000

192 4. Försvarets materielverk 431300 000

202 5. Gemensam försvarsforskning 212 060 000

210 6. Försvarets radioanstalt 105 000 000

211 7. Värnpliktsverket 57 050 000 217 8. Försvarets rationaliseringsinstitut 24 800000 221 9. Försvarshögskolan 1940 000 225 10. Militärhögskolan 20 200 000 230 11. Försvarets gymnasiskola 3 920 000

'Beräknat belopp.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet 410

4 145 000

2 290 000

1500 000

3 925 000

5 640 000

4 500 000

1000

45 575 000

52 500 000

12 600 000

43 879 000

3 700000

1 157 825 000

13 147 270 000

233 12. Försvarets förvaltningsskola

237 13. Försvarels brevskola

241 14. Försvarets hundskola

246 15. Krigsarkivet

250 16. Statens försvarshistoriska museer

254 17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m.

256 18. Försvarets datacentral

261 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

263 20. Insatsberedskap m. m.

265 21. Viss gemensam verksamhet

268 22. Vissa ersättningar m. m.

272 23. Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsätt
ning av befästningar och kaserner

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

II Statens allmänna fastighetsfond

275 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning

av anläggningar för försvarets forskningsanstalt 2 170 000

2 170 000

III Försvarets fastighetsfond

278  1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar 181000 0(X)

293 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar 80 000 000

300 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggnngar 105 900 000

311  4. Central och högre regional ledning: Anskaffning

av anläggningar 5 900 000

317 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning

av anläggningar 11 500 000

384 300 000

IX   Diverse kapitalfonder

323  1. Statens datamaskinfond: Försvarets delfond:

Anskaffning av dalamaskiner 10 (X)0 000

10 000 000

Summa för kapitalbudgeten 396 470 000

Totalt för det militära försvaret 13 543 740 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet 411

3 Civilförsvaret

328 3,1 Verksamheten under det senast förllulna budgetåret (1976/77)

332 3,2 Verksamheten under innevarande budgetår

(1977/78)

333 3.3 Civilförsvarets fortsatta utveckling

348 3.4 Anvisningar för perspektivplanering m. m. 350 3.5 Ramberäkningar för budgetåret 1978/79 354 3.6 Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79

DRIFTBUDGETEN

A     Försvarsdepartementet m. m.

355 6, Reglering av prisstegringar för civilförsvaret 44 000 000

44 000 000

G    Civilförsvar

357 1. Civilförsvar 199 580 000

366 2. Civilförsvar: Skyddsrum 40 200 000

239 780 000

Summa för driftbudgeten 283 780 000

KAPITALBUDGETEN

II    Statens allmänna fastighetsfond

369 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 8 000 000

8 000 000

Summa för kapitalbudgeten 8 000 000

Totalt för civilförsvaret 291 780 000

4 Övrigt totalförsvar m. m.

374 4.1 Inledning

375 4.2 Föredraganden

376 4.3 Hemställan

Prop. 1977/78:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

412

DRIFTBUDGETEN

H     Övrig verksamhet

377  1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 2 265 000

381   2. Beredskapsstyrka för FN-tjänst 17 500 000

384 3. Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. 1500 000

387 4. Flygtekniska försöksanstalten 2 000 000

391   5. Signalskydd 3 830 000

393 6. Vissa teleanordningar 3 370 000

395 7. Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar 4 170 000

397 8. Identiietsbrickor 850 000

35 485 000

Summa för driftbudgeten 35 485 000

KAPITALBUDGETEN

11     Statens allmänna fastighetsfond

400 7. Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar

1 000 1000

III   Försvarets fastighetsfond

402 6. Anskaffning av vissa militära anläggningar

39 500 000 39 500 000

VII  Fonden för förlag till statsverket

407  1. Vissa projekteringskostnader

Summa för kapitalbudgeten Totalt för övrigt totalförsvar m. m. Totalt för driftbudgeten Totalt för kapitalbudgeten Totalt för försvarsdepartementet

42 000000

42 000 000

81 501 000

116 986 000

13 466 535 000

485 971 000

13 952 506 000

GOTAB Stockholm 1978    56 284

Bilagas till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 8

^{Socialdepartementet}

översikt

Till socialdepartementet hör allmän sjukförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, ATP och delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäk-ring, föräldraförsäkring, barnbidrag och annat stöd åt barnfamiljerna, sociala serviceåtgärder, hälso- och sjukvård, de sociala vårdområdena, omsorger om handikappade m. m.

För socialdepartementets verksamhetsområde läggs fram förslag som för budgetåret 1978/79 kostar sammanlagt 41,6 miljarder kr. Del är en ökning med 6,5 miljarder kr. jämfört med innevarande budgetår.

Socialhuvudtiteln präglas, trots den återhållsamhet som det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget kräver, av ett bibehållande av den standard som kännetecknar svensk socialpolitisk verksamhet. Strävan all slå vakt om gmndtryggheten för alla grupper och generationer står i centrum för regeringens politik. Det ekonomiska utrymmet har däremot inte medgett utrymme för några nya reformsatsningar.

1 rådande ekonomiska läge slår det klart all resurserna på del sociala området måste reserveras främst för utbyggnaden av barnomsorgen saml sjukvård för och omsorger om de äldre. Därtill kommer särskilda insatser för vården av alkohol- och narkotikamissbrukare samt vissa förbättringar på handikappområdet. Andra utgiftsområden måste stå tillbaka som en följd av nämnda prioriteringar.

Socialdepartementets största utgiftspost är anslaget till folkpensioner. Det uppgår för nästa budgetår till 24 600 milj. kr., vilket är en ökning med 4 350 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Av anslagsökningen beror 920 milj, kr. på en ny höjning av pensionstillskotten den 1 juli 1978 för pensionärer med liten eller ingen ATP och vidgade regler för handikappersättning samt på att antalet pensionärer ökar. Återstoden dvs. ca 3 430 milj. kr., avser kostnader för att skydda pensionärerna mot beräknade prishöjningar.

Tillsammans utbetalas från den allmänna pensioneringen (inkl. ATP) ca 40 600 milj. kr. under nästa budgetår.

Antalet personer över 65 år ökade mellan åren 1960 och 1975 med drygt 360 000 eller med över 40 %. Den förvärvsarbetande delen av befolkningen ökade under samma period med ca 8 %, medan antalet barn och ungdomar var i stort sett oförändrat. Utvecklingen innebär också all ökningen är slörst bland de äldsta åldersgrupperna. För de närmaste decennierna visar progno-

1 Riksdagen 1977. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 2

serna i stort sett liknande tendenser. Fram lill år 1990 beräknas gruppen 65 år och äldre öka med drygt 220 000, Befolkningsutvecklingen innebär att samhället måste ta på sig kraftigt växande utgifter för all tillgodose de äldres behov av ekonomisk trygghet och självständighet, men också för all kunna erbjuda de äldre en god omvårdnad när de blir sjuka eller annars behöver vård.

Tillämpningen av de nya regler om handikappersättning som trädde i kraft den 1 juli 1975 har utvärderats av riksförsäkringsverket. 1 propositionen föreslås en utvidgning av möjligheterna alt fi handikappersättning.

Familjepolitiken intar en betydelsefull plats i del socialpolitiska arbetet. Barnfamiljerna får ökat ekonomiskt stöd genom höjda barnbidrag och höjda bostadsbidrag den 1 april 1978.

Den 1 januari 1978 träder den utbyggda föräldraförsäkringen i kraft, vilket innebär att rätten till föräldrapenning ökar från sju till nio månader. Tre månader av ersättningstiden kan las ul i form av särskild föräldrapenning, varav den tredje månaden med ersätlning enligt garantinivån. Den särskilda föräldrapenningen kan efter föräldrarnas eget val utnyttjas fram t. o. m. barnets första skolår.

Ett förslag om vidgad rätt lill ledighet för vård av barn kommer att läggas fram lill riksdagen under våren 1978, Del innebär bl. a, all föräldrar med bam under åtta års ålder får möjlighet all förkorta sin arbetstid till normalt sex timmar per dag. Föräldrar med barn under 1 I /2 år får rätt att vara helt lediga från sin anställning. Regeringens familjepolitiska grupp planerar nu ett tredje utbyggnadssleg som avser en samlad lösning av frågan om vårdnadsbidrag och en ytterligare utbyggnad av föräldraförsäkringen. Den fortsatta utbyggnaden kommer därvid all ske i den takt som del ekonomiska utrymmet medger.

Utbyggnaden av barnomsorgen fortsäiter. Utbyggnadsprogrammet för 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya platser i fritidshem och en ökning av antalet platser i familjedaghem fullföljs i enlighet med riksdagens beslut. För statsbidrag till barnomsorgen budgetåret 1978/79 anvisas 2 625 milj. kr., vilket är en ökning jämfört med innevarande budgetår med 768 milj. kr.

Ett första förslag till föräldrautbildning kommer att läggas fram från den statliga barnomsorgsgruppen under år 1978.

FN har proklamerat år 1979 som internationellt barnår, vilket kommer alt uppmärksammas från svensk sida. En särskild kommilté har tillsatts för alt förbereda de svenska insatserna under barnårei.

Förstärkta insatser mot missbruk av narkotika och alkohol föreslås. Missbruket av narkotika ägnas därvid speciell uppmärksamhet. En särskild proposition kommer alt läggas fram på gmndval av förslag från regeringens ledningsgmpp för narkolikafrågor. Samtidigt pågår vid sidan av ledningsgruppens arbete den särskilda kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning som riksdagen har beställt.

Ett samlal alkoholpoliliskl program antogs av riksdagen under år 1977.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 3

Fr. o. m, den I januari 1978 har socialstyrelsen del cenlrala ansvaret för statens alkoholpolitik. Ökade restirser ges till forskhirig Upplysning och försöksverksamhet med fritidsaktiviteter, Forlsall stöd lill försöksverk-samhet med lillnyktringskliniker för berusade personer föreslås.

Hälso- och sjukvårdens utbyggnad inriktas på decentraliserad öppen vård och långtidssjukvård. Behovet av hälso- och sjukvård för äldre kommer att bli särskilt markant på grund av befolkningsutvecklingen. Hemsjukvården och övrig sjukvård för äldre behöver därför utvecklas ytteriigare. Inom hälso- och sjukvårdsområdet pågår en omfattande utredningsverksamhet, såväl vad gäller lagstiftning som organisatoriska och sjukvårdsmässiga frågor. Även på läkemedelsområdet förekommer ett omfattande utredningsarbete.

Socialhuvudtitelns utgifter ger inte ensamt en fullständig bild av samhällets insatser på det socialpolitiska området. Till lolalbilden hör även vissa anslag som redovisas under andra huvudtitlar, kostnader för allmän försäkring, som inte tas över statsbudgeten, saml landstingens och kommunernas kostnader för sjukvård och sociala insatser.

I följande sammanställning redovisas de totala samhällsutgifterna för socialpolitiken åren 1973 och 1978. (Arbetsmarknad och bostadsproduktion är inte inräknad.)

	Utgiften	i milj. kr.	Ökning 1973-1978
	1973	1978"	Milj, kr,          %
Sjukvård och sjukförsäkring Äldre och handikappade Barnfamiljer Övrigt	18 205 16618 7 837 1 182	44 680 42 335 16 900 2 120	26 475             145 25 717             155 9 063             116 938              79
Sammanlagt	43 842	106 035	62 193             142

Utgiftema för den sociala tryggheten har alltså ökat med 142 % under den senaste femårsperioden. 1 fast penningvärde räknat innebär det en ökning med ca 46 %. Samhällets totala årskostnader för social omvårdnad för medborgarna år 1978 uppgår till ca 106 miljarder kr. Räknat i andel av bruttonationalprodukten innebär det en ökning från 20 % år 1973 till 35 % år 1978.

De socialpolitiska satsningarna kan emellertid inte mätas enbart i ekonomiska termer. Socialpolitiken gäller människans hela livssilualion. Det är viktigt att del sociala vårdarbelet kan breddas så att det inte enbart inriktas på symptom utan också kan la sig an de sociala problemens verkliga orsaker. Det kan ske i takt med alt de sociala aspekterna får ökat utrymme i samhällsplaneringen och sociala mål kommer att avse inte bara ekonomi och teknik utan också gemenskap och livskvalitet.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet 4

Allmän försäkring

De belopp som betalas ul från den allmänna försäkringen motsvarar omkring en fjärdedel av den totala privata konsumtionen i landet. Det innebär en fördubbling av försäkringens andel under de senaste tio åren. Ökningen beror främst på de successiva höjningarna av folkpensionerna, ökningen av antalet pensionärer med ATP och den allmänna ökningen av antalet pensionärer. Dessutom har sjukförsäkringen byggts ul.

Omfattande och kostnadskrävande reformer har kännetecknat utvecklingen på pensionsområdel de senaste åren. Pensionsåldern har sänkts lill 65 år och .samtidigt har införts väsentligt ökade möjligheter all individuellt variera lidpunkten för pensioneringen mellan 60 och 70 års ålder. Vidare har införts möjlighet alt stegvis trappa av arbetsinsatsen med hjälp av delpension.

Möjligheterna till delpension, som nu funnits i ett och ett halvt år, har hittills utnyttjats av ca 34 000 personer. Riksförsäkringsverket har nyligen överiämnat en redovisning av erfarenheterna av delpensioneringen, I anslutning härtill tas upp frågan om egna företagares möjligheter all ansluta sig lill delpensionssystemet. Verkets rapport remissbehandlas f n.

Folkpension, inkl. fullt pensionstillskott, uppgår f. n. till 14 630 kr. per år för en ensam ålderspensionär och 25 130 kr. per år för makar gemensamt. För en förtidspensionär uppgår folkpensionen inkl, förhöjt pensionstillskoil lill 18 050 kr. per år. Folkpensionsbeloppen är värdesäkrade och höjs automatiskt när den allmänna prisnivån stiger.

Antalet folkpensionärer beräknas i januari  1978 vara 1849 000, varav

1 312 000 ålderspensionärer. Av del totala antalet pensionärer har ca 960 000
pensionstillskott. Folkpensionskostnaderna beräknas för nästa budgetår till
24 600 milj. kr., vilket är en ökning med 4 350 milj. kr, jämfört med
innevarande budgetår. ATP-utbetalningarna beräknas lill 13 500 milj. kr.
Antalet ATP-pensionärer i början av år 1978 beräknas lill 1 077 000, varav
671 000 ålderspensionärer.

De kommunala bostadstilläggen till folkpensionärerna är ett viktigt komplement till pensionen och har förbättrat möjligheterna lill en god bostadsstandard. Ca hälften av antalet folkpensionärer har kommunall bostadstillägg. Kostnaderna förde kommunala bostadstilläggen beräknas lill

2 500 milj. kr. för nästa budgetår.

Fr. o. m. den 1 januari 1978 har folkpensionärer också möjlighet att fä samma statskommunala bostadsbidrag som utgår lill barnfamiljer m, fl. Anslaget redovisas under bosladshuvudtiteln.

Den 1 juli 1975 infördes nya och förbättrade regler för handikappersättning. Riksförsäkringsverket har på regeringens uppdrag redovisat erfarenhelerna av den praktiska tillämpningen av de nya reglerna och lämnat förslag lill vidgade ersättningsregler, I propositionen redovisas åtgärder som syftar lill viss utvidgning av möjligheterna att fö handikappersättning. Härigenom

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet 5

beräknas kostnaderna för handikappersättning öka med 10 milj, kr, per år.

Del fortsaita utredningsarbetet inörfi pensionsområdel sker i huvudsak inom pensionskommittén. Kommittén har hösten 1977 överlämnal betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. Belänkandet behandlar bl, a. frågor om värde- och standardsäkring av pensionsförmånerna och införande av enhetligare regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter m. m. Förslaget har remissbehandlats och övervägs f. n. inom socialdepartementet. Pensionskommittén fortsätter sitt arbete med bl. a. en översyn av frågorna om efierlevandepensioneringens framtida utformning.

Socialförsäkringsavgiften till ATP har fastställts för tiden t. o. m. år 1979. Riksförsäkringsverket har nyligen lagt fram förslag om avgiftsuttaget under åren 1980-1984 samt om avgifterna till arbeisskadeförsäkringen under samma period. Förslagen remissbehandlas f. n.

Vid sjukdom ger sjukförsäkringen rätt lill sjukpenning med 90 % av arbetsinkomsten samt viss kostnadsersättning vid läkarvård, tandvård, sjukhusvård och sjukresor. Antalet sjukdagar som ersätts av sjukförsäkringen har varit i slort sett oförändrat från år 1969 och fram till år 1974, Då ökade det genomsnittliga antalet sjukdagar från 19,2 till 20,9. Ökningen har fortsatt åren 1975 och 1976 men i något långsammare takt och sjuktalet för år 1977 kommer så vill nu kan bedömas att endast obetydligt överstiga 1976 års nivå. Av del totala antalet sjukdagar hänför sig 13 % tillsjukledigheiersomär kortare än sju dagar, men de svarar för närmare 70 % av antalet sjukfall. Riksförsäkringsverket utreder f n. orsakerna till de senaste årens ökning av antalet sjukdagar.

Nya regler för sjukförsäkringens ersättningar till de offentliga sjukvårdshuvudmännen gäller för åren 1978 och 1979. De innebär bl. a. väsentligt ökade resurser lill hemsjukvården, som i många fall är etl bra alternativ till omhändertagande i sluten sjukvård. De nya ersättningsreglerna ökar sjukförsäkringens kostnader med sammanlagt ca 940 milj, kr, per år.

Fr o. m. april 1977 har införts ett nytt ersättningssystem för behandling hos privatpraktiserande sjukgymnaster. Patienten betalar en enhetlig patientavgift och sjukgymnasten får därutöver ersättning från sjukförsäkringen enligt fastställd taxa.

Sjukförsäkringen omfattar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den gäller alla försäkrade över 19 år och under en övergångsperiod även försäkrade i åldersgruppen 17-19 år. Försäkringen ersätter en viss del av kostnaderna för tandvård enligt tandvårdstaxan. Med hänsyn lill den allmänna kostnadsutvecklingen föreslås en viss höjning av beloppsgränsen för den högre ersättningsnivån vid större landvårdsarbeten. Alla barn och ungdomar under 17 års ålder har rätt lill avgiftsfri tandvård genom landstingens folktandvård.

Regeringen har til/satt en pariamentarisk kommitté föratt göra en översyn av tandvårdsförsäkringen. Kommittén skall bl. a. se över del gällande programmet för folktandvårdens utbyggnad och undersöka behovet av en

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 6

fortsatt reglering av etableringen av privatpraktiserande landläkare. Därvid skall möjligheterna undersökas alt åstadkomma en bättre regional balans i tandläkarlillgången.

De sammanlagda kostnaderna för sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen inräknad, beräknas för år 1978 till 23 645 milj, kr., varav 12 355 milj. kr. är kostnader för sjukpenning och 8 940 milj. kr, är kostnader för sjukvårdsförmåner. Sjukförsäkringen finansieras till 85 % genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare och lill 15 % genom statsbidrag. Avgiften för år 1978 är 9,6 96 av löneunderlaget. Föratt läcka den lagstadgade andelen av sjukförsäkringens kostnader föreslås avgiften höjd med en procentenhet till 10,6 % fr. o. m. år 1979.

En ny lagom arbetsskadeförsäkring trädde i kraft den I juli 1977 och ersatte lagen om yrkesskadeförsäkring. Den nya lagen omfattar också uppdragstagare och egenföretagare. Arbetsskadeförsäkringen ger i princip full ersättning för inkomstbortfall lill den som drabbas av skada i arbetet. Livräntans storiek bestäms av den faktiska nedsättningen av förmågan att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete.

Den 1 juli 1977 skedde också en uppräkning av ett stort antal äldre yrkesskadelivränlor.

En ny besvärsorganisation för socialförsäkringen träder i kraft den 1 januari 1979. Tre regionala försäkringsrätter, förlagda till stockholmsområdet, Jönköping och Umeå inrättas och ersätter riksförsäkringsverkels besvärsavdelning. Samtidigt upphör försäkringsrådet och dess verksamhet övertas av försäkringsrätterna. De nya reglerna innebär också ökade möjligheter för försäkringskassorna alt själva ändra felaktiga beslul. En särskild enhet inrättas hos riksförsäkringsverket med uppgift att verka för en likformig och rättvis rälislillämpning och bevaka del allmännas intresse i besvärsmål hos försäkringsrätterna och den nuvarande försäkringsdomstolen.

En pariamentarisk kommitté har tillsatts för att utreda frågan om hur ADB-system för den allmänna försäkringen under 1980-talel skall vara utformade.

Familjepolitiken

Samhällets familjepolitiska uppgift är all skapa fömtsättningar för att föräldrar och barn tillsammans (Ir möjlighet all forma sin tillvaro som det bäst passar varje familj. Det ligger på samhällets ansvar att skapa förutsättningar för goda livsvillkor för barnen genom planering för goda boendemiljöer, goda uppväxtmiljöer och etl arbetsliv som lar hänsyn till barnfamiljernas

situation.

Ekonomiskt stöd och social service är medel all skapa en social trygghet för barnfamiljerna,

Alla barnfamiljer får ett grundläggande ekonomiskt stöd genom de allmänna barnbidragen. Ca 1 miljon barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 7

under 16 år (Sr barnbidrag. Barnbidraget uppgår f n. till 2 100 kr. per barn och år. Regeringen har, trots den besväfätidé statsfinansiella situationen, ansett det angeläget att ytteriigare höja bidraget för all kompensera barnfamiljerna för kostnadsutvecklingen. Beslul har sålunda nyligen fattats om en höjning av barnbidraget till 2 260 kr. per år fr. o. m. den 1 april 1978. Barnbidraget kostar under nästa budgetår 4 025 milj. kr.

De enhetliga barnbidragen kompletteras genom inkomstprövade bostadsbidrag. Dessa tas upp under bostadshuvudtiteln.

Föräldraförsäkringen, som tillförsäkrar alla föräldrar ett ekonomiskt skydd i samband med barns födelse eller sjukdom, ger samtidigt föräldrar och barn ökade möjligheter att vara tillsammans. Föräldraförsäkringen har också betydelse ur jämställdhetssynpunkt genom att den ger både män och kvinnor möjlighet att med bibehållen ekonomi stanna hemma och vårda barnen Fr. o, m. den 1 januari 1978 byggs föräldraförsäkringen ul med två månader till nio månader och ersättningens garantinivå höjs från 25 kr. lill 32 kr. per dag. För den som har sjukpenning över garantinivån utgår föräldrapenningen med 90 % av inkomsten. Av de nio månaderna utgör tre månader särskild föräldrapenning, varav den tredje månadens ersättning utgår med 32 kr. per dag för alla. Den särskilda föräldrapenningen kan efter föräldrarnas eget val tas ut fram till och med barnets första skolår. Den kan användas både vid hellidsledighet och vid förkortad arbetstid och utgå som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning. Ersättningstiden är i princip lika fördelad mellan föräldrarna men med möjlighet till överlåtelse mellan föräldrarna. För barn som är födda åren 1971-1977 gäller särskilda övergångsregler.

Rätt till föräldrapenning gäller också för föräldrar som tillfälligt stannar hemma och vårdar barn under tio års ålder. Ersättning utgår när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk, i samband med att barnet skall besöka förebyggande barnhälsovården eller vid kontakt med samhällets barnomsorg. Antalet ersättningsdagar varierar mellan 12 och 18 dagar per år beroende på antalet barn i familjen. Föräldrarna har lagstadgad rätt till ledighet från arbetet när föräldrapenning utgår.

Föräldraförsäkringen beräknas under budgetåret 1978/79 kosta ca 2 400 milj, kr.

Den utbyggda föräldraförsäkringen utgör första etappen i det program som regeringen aviserat på det familjepolitiska området. En andra etapp har nyligen presenterats i en lagrådsremiss med förslag om vidgad rätt till ledighet från anställning för vård av barn. Regeringsförslaget innebäratt föräldrar skall ha lagstadgad rätt alt vara helt eller partiellt lediga från sitt arbete så länge de vårdar barn under ett och ett halvt års ålder. Vidare skall de ha rätt att förkorta sin arbetstid lill tre fiärdedelar av normal arbetstid så länge de vårdar barn under åtta år. Avsikten är all lagförslaget skall träda i kraft den 1 januari 1979,

En familjepolitisk arbetsgrupp planerar den tredje utbyggnadselappen som avser en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och en ytteriigare

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 8

utbyggnad av föräldraförsäkringen. Den fortsatta utbyggnaden kommer därvid att ske i den takt som det ekonomiska utrymmet medger.

Bidragsförskotten ger ekonomiskt gmndskydd för barn, vars föräldrar lever i sär. Bidragsförskott utgår för 212 000 barn med f n. högst ca 4 700 kr. per år. En pariamentarisk utredning har nyligen tillsalts för att se över samhällsstödet till ensamstående föräldrar

Utbyggnaden av barnomsorgen utgör en viktig del av samhällets service till barnfamiljerna. Utbyggnadsprogram mel för daghem och fritidshem genomförs i enlighet med riksdagens beslut. Programmet innebär att 100 000 nya platser i daghem och 50000 nya platser i fritidshem skall färdigställas under perioden 1977-1981. Dessutom tillkommer en ökning av antalet platser i familjedaghem. Kommunernas utbyggnadsplaner för de tre första åren av perioden visar att planeringen väl stämmer överens med det beslutade utbyggnadsprogrammet. De tre första åren kommer ca 57 000 nya platser i daghem och ca 25 000 platser i fritidshem alt stå färdiga. Därtill kommer en betydande ökning av antalet familjedaghem. Socialdepartementet följer genomförandet av utbyggnadsprogrammet med stor uppmärksamhet.

Det statliga stödet till kommunernas barnomsorg utgår i form av bidrag till daghem, fritidshem och familjedaghem. Statsbidragen höjdes kraftigt fr. o. m. år 1977 och täcker nu merparten av driftkostnaderna. Bidragen har knutits an till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst och är på så sätt värdebeständiga.

En omfattande utvecklings- och försöksverksamhet inom förskolan bedrivs av socialstyrelsen. Den omfattar bl. a. verksamhetens innehåll och utformning, uppsökande verksamhet bland förskolebarn och åtgärder för barn med särskilda behov. Försök förbereds med barnomsorg även under andra tider an dagtid. Vidare pågår försök med s. k. öppna förskolor och med lekterapi för bam på sjukhus, liksom en omfattande försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn i åldem 7-12 år.

En kartläggning av behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid pågår på vissa orter. Samtidigt har länsstyrelserna i Värmlands och Västmanlands län fält i uppdrag att kartlägga förulsällningarna för en anpassning av småbarnsföräldrars arbetstider till barnens behov. Resultaten skall redovisas under år 1978.

En särskild utredning - barnomsorgsgruppen - kommer under år 1978 att lägga fram delförslag om föräldrautbildning i anslutning till barns födelse. Gruppen har i uppdrag att göra en övergripande utredning om föräldrautbildning och fortsätter sitt arbete med förslag lill föräldrautbildning för föräldrar med barn i förskole- och skolåldern. Försöksverksamhet, stödd av arvsfonden, pågår i en rad kommuner och landsting för att pröva innehåll, form och organisation.

Frågor om ytnormer, personaltäthet, gruppstoriekar och behörighetsnormer för personalen inom barnomsorgen behandlas av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Arbetsgruppens resultat skall diskuteras i en särskild

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 9

referensgmpp med representanter för bl. a. socialstyrelsen, kommunför
bundet och berörda personalorgähis'ätiöfier. ■     ■'

Bosältningslånen syftar lill all genom en god bosättning främja barnens uppväxtförhållanden. Från den 1 juli 1976 gäller delvis nya regler för långivningen. Dessa har medfört att långivningen har ökat mera än vad som hade förutsetts. För att bättre tillgodose syftet all framför allt ge hjälp med bosättningen åt unga människor med begränsade inkomster bör därför dessa regler justeras.

Omsorger för de äldre

Äldreomsorgen kommer att bli en av del närmaste årtiondets största socialpolitiska uppgifter. Antalet äldre över 65 år utgjorde år 1975 15 96 av totalbefolkningen eller 1 251 000 personer. Prognoser visar att detta antal kommer alt öka med 180 000 personer fram lill år 1985,

Vägledande mål för samhällets stöd för äldre är ekonomisk trygghet och självständighet, bra bostad och god service som är anpassad efter den enskildes behov. En viktig uppgift för samhället är all medverka lill alt de äldre kan bo kvar i sin invanda miljö så länge de vill och kan. Betydelsefulla insatser görs därvid genom den sociala hemhjälpen,som harbyggls ut kraftigt under 1960- och 1970-lalen. Ca 350 000 äldre och handikappade för nu hjälp genom den sociala hemhjälpen med i genomsnitt 136 timmar per hushåll och år. Även hemsjukvården är viktig i delta sammanhang.

Färdtjänsten - som utgör ett viktigt medel för handikappade till ett aktivt liv med gemenskap med andra människor - finns numera i landets samtliga kommuner. Antalet personer med tillstånd att använda färdtjänsten kan f n. beräknas till ca 215 000. Liksom lill den sociala hemhjälpen ulgår statsbidrag med 35 % till kommunernas brultokostnader för färdtjänsten. Till den statsbidragsberättigade sociala servicen räknas också service för hårvård, fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning och kostnader för arbetsledande insatser.

Pensionärernas behov av gemenskap och akliviiel tillgodoses i ökad utsträckning genom en utbyggnad av sysselsättnings- och fritidsverksamhet för de äldre. Pensionärernas egna organisationer gör betydelsefulla insatser på detta område. Medel beräknas för ökade bidrag till dessa organisationer.

Del statliga bidraget till social hemhjälp och färdtjänst beräknas för budgetåret 1978/79 lill 855 milj, kr,, vilket är en ökning med 190 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Avsikten är att ta upp överläggningar med Svenska kommunförbundet om kostnadsutvecklingen för färdtjänsten.

De kommunala bostadstilläggen ökar pensionärernas möjligheter alt bo kvar i sin bostad eller all efterfråga nya bosläder med god standard. Fr. o. m. den 1 januari 1978 kan stalskommunali bostadsbidrag utgå också till folkpensionärer.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 10

En särskild karlläggning av de äldres levnadsbetingelser m. m. kommer inom kort att presenteras. Kartläggningen är avsedd all ligga till grund för den framlida utformningen och inriktningen av samhällets insatser för de äldre.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården har byggts ut kraftigt under den senaste tioårsperioden. Antalet yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården har sedan år 1966 nästan fördubblats från 130 000 lill 250 000 personer. Sjukhusvården är, med undanlag för långtidsvården, allmänt sett väl utbyggd, medan den öppna vården utanför sjukhusen ännu inte svarar mot behoven. Del är därför angeläget att fö en bättre balans mellan den slutna sjukvården och olika former av öppen och halvöppen vård.

Antalet personer i högre åldrar kommer som nämnts att öka kraftigt i framtiden. Det gäller särskilt personer i mycket hög ålder, vilka erfarenhetsmässigt har ett stort behov av sjukvård. Hälso- och sjukvården för äldre kommer därför alt fö en ännu mer markerad plats inom den totala hälso- och sjukvården. För att möta det ökande vårdbehovet är det angelägel med en förstärkning av långtidssjukvården. År 1976 fanns det drygt 40 000 vårdplatser inom den somatiska långtidssjukvården. Enligt sjukvårdshuvudmännens planer beräknas platsantalet komma all byggas ut till ca 54 000 år 1982, Samtidigt med utbyggnaden av långtidssjukvården är det angeläget med en utbyggnad av dagsjukvård och hemsjukvård i olika former för all göra del möjligt för patienten att så länge som möjligt fö bo kvar i sin hemmiljö och samtidigt fö en god medicinsk vård och den sociala omvårdnad som behövs. Den utredning som har tillsatts för att belysa hälso- och sjukvården för äldre kommer inom kort att lägga fram sitt betänkande.

En omfattande utbyggnad av den öppna hälso- och sjukvården pågår. Del är angeläget att denna utbyggnad fortsätter så att allmänhetens krav på närhetsservice och kontinuitet i hälso- och sjukvården så långt möjligt kan tillgodoses. År 1976 fanns sammanlagt 680 vårdcentraler och läkarstationer. Fram till år 1982 planeras 120 nya vårdcentraler som delvis skall ersätta äldre läkarmottagningar. Ett genomförande av dessa planer kommer alt innebära en väsentlig ökning av resurserna inom disiriktssjukvården. Antalet läkarbesök inom disiriktssjukvården beräknas öka med ca 4 miljoner under den nämnda perioden. Även inom den psykiatriska vården pågår en decentralisering och en förskjutning från sluten vård lill öppna och halvöppna vårdformer.

En parlamentariskt sammansatt utredning har lill uppgift alt lägga fram förslag till en ny lagstiftning för hälso- och sjukvården. Utredningen skall från en helhetssyn utarbeta en samlad lagstiftning för hela hälso- och sjukvården som även omfattar förebyggande åtgärder. En viktig uppgift är också all undanröja sådan detaljreglering i lagstiftningen som inte längre är nödvändig.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 11

Sjukdomsförebyggande insater har fåll en ökad betydelse inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens utredhiiig öm hälsokontiollér och andra förebyggande åtgärder har remissbehandlats och överlämnats lill hälso- och sjukvårdsutredningen. Till sjukdomsförebyggande åtgärder hör bl, a. hälsoupplysningen. Medel beräknas för fortsaita informationsinsatser under nästa budgetår. En särskild lobakskommilté har lillsatts för att ge förslag till både kortsiktiga åtgärder och åtgärder på längre sikt för att minska tobakens skadeverkningar.

Viktiga hälso- och sjukvårdande insatser görs utanför insliiulionerna av människorna själva. Del är därför angelägel all på olika sätt stärka människors förmåga att ta ansvar för sin egen och sina närslåendes hälsa, så all besluten blir så riktiga som möjligt och åtgärderna får bästa möjliga effekt. Dessa strävanden, som brukar sammanfallas under beteckningen egenvård, kommer ati studeras i ett särskilt forskningsprojekt med bidrag från socialdepartementet.

Antalet läkare ökar snabbi. År 1976 var antalet yrkesverksamma läkare i landet drygt 18 000, vilket innebär ungefär en läkare på 450 invånare. Med i stort sett oförändrad utbildningskapacitet kommer antalet läkare alt öka lill ca 21 000 år 1980 och ca 26 000 år 1985. 1 de fastställda läkarfördelningspro-grammen har den öppna sjukvården prioriterats tillsammans med långlids-sjukvården och psykiatrin. Trots detta råder på vissa håll i landet en brist på läkare inom långtidssjukvården och psykiatrin.

Fortsall utbyggnad och efTeklivisering av den förebyggande tandhälsovården är angelägen, främst för bam och ungdom men även för vuxna patienter. Som ett led i strävandena för en bättre tandhälsa hos befolkningen har regeringen tillsatt en beredning för vissa frågor om användningen av fluor i kariesförebyggande syfte.

Läkemedelsinformationen till läkarkåren och övrig sjukvårdspersonal liksom till patienter och allmänhet har stor betydelse när det gäller att påverka ordinationen och användningen av läkemedel. En kommitté har därför tillsatts för att se över informationen på läkemedelsområdet. Vidare har två särskilda utredare tillkallats med uppgift all se över läkemedelskonirollen samt priskonlrollen inom läkemedelsförsörjningen.

En utredning har också tillsatts för alt pröva frågan om lämplig organisationsform för produktionsavdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium och om del nuvarande importmonopolet för laboratoriet beträffande vissa bakteriologiska preparat skall bibehållas.

Frågan om anknytning till socialstyrelsen av den omgivningshygieniska avdelningen vid statens naturvårdsverk saml av laboratoriet för klinisk stressforskning vid karolinska institutet utreds inom socialdepartementet.

Utredning pågår även om regionsjukvårdens innehåll och verksamhetsformer, regionindelningen samt frågor om samverkan inom och mellan sjukvårdsregionerna m. m. Medicinalansvarskommiltén ser över den nuvarande ansvarsnämndens verksamhet och reglerna för tillsyn över personalen

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 12

inom hälso- och sjukvården. Kommittén skall även överväga åtgärder för att stärka patienternas rättssäkerhet och integritet. Under året har också tillsatts en utredning om sjukvårdens inre organisation med uppgift att se över arbetsorganisation och personalstruktur m, m. inom sjukvården.

Utredningar har även tillsatts om åtgärder för all få till stånd en bättre kontinuitet i öppen vård mellan å ena sidan patient och å andra sidan läkare, distriktssköterska m. ft., saml om sjukvården i krig.

Vid karolinska sjukhuset fortsätter uppmstningen av sjukhusets lokaler, bl. a. kvinnokliniken. En byggnadskommitté har tillkallats med uppgift au ansvara för siomplaner, programmering och planering av sjukhusels upprustning samt för projektering, byggande och utrustning av objekt där uppdrag lämnas till kommitlén.

En särskild utredning har också tillkallats för au se över huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset och därmed sammanhängande frågor. Uppdraget innebär att betingelserna för att föra över huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset till Stockholms läns landstingskommun skall klarläggas. Statens förhandlingsnämnd har fött i uppdrag att förhandla med Uppsala läns landstingskommun om avtal om överförande av huvudmannaskapet för akademiska sjukhuset i Uppsala från staten till landstingskommunen.

Sociala vårdinsatser

En genomgripande förändring av socialvården förbereds. En ny sociallagstiftning utarbetas på grundval av socialulredningens slutbetänkande Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Utredningen föreslår alt de nuvarande tre centrala lagarna på socialvårdsområdet - socialhjälpslagen, nykterhetsvårds-lagen och barnavårdslagen - skall ersättas av en socialtjänstlag. En särskild socialnämndslag föreslås liksom en lag med särskilda bestämmelser om vård av underårig. Den nuvarande socialhjälpen föreslås bli delvis ersatt av ett nytt inkomstpröval socialförsäkringslillägg administrerat av försäkringskassan. Därmed avses den kommunala socialvården få en både ekonomisk och arbetsmässig avlastning och resurser kunna frigöras för andra angelägna insatser. Socialutredningen vill bl. a, ge de sociala nämnderna ett ökat ansvar för medverkan i samhällsplaneringen. Socialulredningens betänkande remissbehandlas f n. Del fortsatta arbetet i socialdepartementet är inriktat på att den nya ramlagstiftningen för kommunerna efter beslul av riksdagen skall kunna träda i kraft den 1 januari 1980.

En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet kommer under våren 1978 att redovisa ett beslulsunderiag för regeringen i frågor som gäller vård utan den enskildes samtycke inom socialvård och sjukvård. Underlaget skall tas fram i anslutning till remissarbetet med socialutredningen och vidare grundas på bl. a, en översyn av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV), som har gjorts av en expertgrupp inom socialstyrelsen.

Frågor som gäller ändrat huvudmannaskap för institutionsvården inom

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 13

barna- och ungdomsvården samt nykterhetsvården behandlas i särskild ordning i socialdepartementet.    ' ■ '

Som ett led i arbetet med att reformera socialvården sker en omfattande försöksverksamhet i Kristianstads och Malmöhus län. Försök sker bl, a, för alt nå erfarenheter av helhetssynen i behandlingsinsatser och samordning av vård- och behandlingsresurser hos olika huvudmän. Dessa försök avses bli slutförda under budgetåret 1978/79. 3,7 milj. kr. beräknas för sådan försöksverksamhet inom socialvårdsområdet under nästa budgetår.

Samhällets insatser för alt främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtvillkor för barn och ungdom är i första hand av förebyggande karaktär. Samhällets grundläggande insatser sker i betydande utsträckning genom barnavårdscentraler, förskole- och fritidsverksamhet saml genom skolan. Insatser föratt skapa en mera barnvänlig miljö i bl. a. bostadsområden sker genom social medverkan i samhällsplaneringen, såväl av samhällets företrädare som av företrädare för organisationer och boende.

En omfattande försöksverksamhet med fritidsverksamhet för barn och ungdom stöds av allmänna arvsfonden. Fonden stöder också försök med bl. a. särskilda insatser för ungdomar med sociala problem. Försök sker bl, a. med vidgade och fördjupade insatser för ungdomar med olika former av arbetshinder av socialmedicinsk natur, bl. a, narkotikamissbruk.

Vid ungdomsvårdsskolorna pågår sedan flera år försök för all förbättra behandlingsmetoderna. Försök med frivillig vård - också för vissa s. k, överåriga elever - sker vid tio ungdomsvårdsskolor, liksom försök med utbyggd eftervård och intensiv social träning före utplaceringen av eleverna, Arbetslivsuibildning sker försöksvis vid flera skolor, liksom försök med alternativa behandlingsformer för svårmoiiverade elever i samverkan med stiftelsen RFHL:s Smålandsgårdar,

Den försöksverksamhet för att förbättra främst den teoretiska undervisningen och möjligheterna till arbelsträriing och arbetsprövning som sker vid i första hand yrkesskolorna har utfallit väl. Försöken bör fortsätta också nästa budgetår,

F. n. finns 18 ungdomsvårdsskolor med ca 530 platser. Utbyggnaden av den öppna vården har medfört alt ungdomsvårdsskoleorganisationen har minskat under senare år. Antalet inskrivna elever vid ungdomsvårdsskolorna har i slort sett varit oförändrat sedan år 1975. Under budgetåret 1978/ 1979 beräknas det vara möjligt att stänga en uiskrivningsavdelning.

Missbruket av alkohol och narkotika och dess konsekvenser utgör ett stort socialmedicinskt problem. Socialstyrelsens undersökningar visaratt skadorna per individ tenderar att öka. Andelen alkoholmissbrukare som behandlas inom sjukvården har ökat. Riksdagen beslöt år 1977 alt anta ett samlal alkoholpoliliskl program med socialpolitiska insatser för att undanröja orsakerna till alkoholmissbruk och motverka ett missbruk som leder lill skador. Insatserna mot alkoholmissbruk samordnas med insatser mot missbruk av narkotika och andra missbruksframkallande medel. Tyngd-

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 14

punkten läggs på insatser för ungdomen. Ökade resurser ges till forskning, upplysning, försök med fritidsaktiviteter och stöd lill frivilliga organisationer.

Fr, o, m. den 1 januari 1978 har socialstyrelsen det cenlrala verksansvarei för alkoholpolitiken. Till styrelsen knyts en alkoholpolilisk nämnd, där arbetslivets organisationer, nykterhetsrörelsen och ungdomsorganisationerna är representerade och därmed engagerade i slaiens insatser mot alkoholmissbruk.

Vården och behandlingen av alkohol- och narkotikamissbrukare riktas i allt högre grad in på att angripa missbrukets bakomliggande orsaker. Vården av missbrukare har alltmer kommit all präglas av en helhetssyn som medför behov av ett röriigt utnyttjande av såväl den öppna socialvårdens som inslilulionernas resurser. En ökad samordning sker mellan socialvård och andra områden, främst sjukvård och arbetsvärd. Öppna och frivilliga vårdformer ökar medan tvångsåtgärderna minskar.

Den öppna och halvöppna nykterheisvården har fått ökade resurser. Vid 1975 års utgång fanns ca 140 alkoholpolikliniker och I 540 platser i inackorderingshem. Inom nykterhetsvårdens anstalissysiem - med drygt 90 % frivilliga intagningar - fanns ca 2 400 platser. Dessutom finns i sjukvården särskilda toxikomaniavdelningar eller andra enheter av liknande slag.

En samordnad försöksverksamhet med lillnyktringskliniker förbereds på sex orter i landet i anslutning till au fylleristraffet avkriminaliserats. Verksamheten har börjat i Landskrona, och försök med lillnyktringskliniker i Göteborg, Skövde, Karistad, Gävle och Särna beräknas starta under år 1978.

Narkotikamissbrukets omfattning är oroande och måste ägnas särskild uppmärksamhet. Regeringen har tillsall en ledningsgrupp för narkotikafrågor med uppgift att ta initiativ till ytterligare insater mot narkotikamissbmket och verka för samordning av insatserna på detta område.

En av gmppens mest angelägna uppgifter är vården av narkotikamissbrukare. Regionala överläggningar har hållits över hela landet med huvudmännen för vården i syfte att få en bild av missbrukels omfattning, behovet av ökade insatser och möjligheterna all bättre utnyttja redan befintliga resurser.

Ledningsgruppen har dessutom arbetat med en rad förebyggande insatser, familjevårdsfrågor och internationella åtgärder. På förslag av ledningsgmppen har regeringen beslutat om medel för det s. k. Österåkerprojektel, som innebär all en frivillig och drogfri behandlingskedja kommer att inrättas vid vissa anslallsenheier inom kriminalvården. En förstärkning av kontrollåtgärderna och av fritidsverksamheten vid anstalterna sker samtidigt. Ledningsgruppen beräknas i januari 1978 lämna en rapport över sitt arbete och förslag till åtgärder. Avsikten är att regeringens ställningstagande skall redovisas i en särskild proposition under våren 1978,

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 15

Utöver ledningsgruppens arbete pågår en särskild kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning.

Åtgärder for handikappade

Samhällets insatser för handikappade syftar lill att göra olika aktiviieler inom samhällel tillgängliga även för handikappade. 1 det syftet präglas åtgärderna för handikappade av strävan lill integrering och normalisering och önskemålet alt så långt möjligt undvika särbehandling. Detta har lett till att många tidigare säranordningar och särskilda finansieringsformer har inlemmals i den reguljära verksamheten.

Kommunerna och landstingen svarar för en betydelsefull verksamhet inom handikappområdet. Kommunerna haren grundläggande ansvar inom den uppsökande verksamheten. De har i olika former väsentligt ökat sina insatser de senare åren, i synnerhet när del gäller boende, hemhjälp, färdtjänst och andra serviceåtgärder.

Landstingen och de landslingsfria kommunerna har ansvaret för verksamheten med hjälpmedel åt handikappade. De finansieras av den hjälpmedelsersättning som utbetalas från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen. Från den I januari 1978 blir staten och landstingen tillsammans huvudmän för handikappinstitutet.

Utvecklingen för handikappade elever i gymnasieskolan kännetecknas av ökad integration både i skola och i boende. Detta har lett lill en fortsatt minskad efterfrågan på de cenlrala kvalificerade resurser som styrelsen för vårdanjänsl tillhandahåller.

Antalet elever i särskolan är tämligen oförändrat sedan förra läsårel, och statsbidraget till landslingen för denna verksamhet ökar inte i samma snabba takt som under de senaste åren.

Regeringen har tillsatt en särskild omsoi"gskommilté för översyn av lagen angående omsorgerom psykiskt utvecklingsstörda. Kommitlén utreder även frågan om psykotiska barn. Den har dessutom övertagit handikapputredningens återstående uppdrag, bl. a, angående fierhandikappade. Handikapputredningens arbete är därmed slutfört.

En särskild beredningsgrupp har också tillkallats för frågor angående texttelefon för döva och andra frågor angående telefon för handikappade.

Handikapporganisationerna spelar en viktig roll inom handikappområdet. Det är därför viktigt att ge organisationerna gynnsamma arbetsbetingelser, och ökningen av statens bidrag innevarande budgetår är etl uttryck härför. Anslaget till handikapporganisationerna föreslås för nästa budgetår öka med 2,3 milj, kr, lill loialt 18,8 milj, kr

De särskilda insatserna för synskadade förstärks bl, a, genom en ökad utbildning av ledarhundar vid försvarets hundskola. Anslagen för detta ändamål samt för tidningsutgivning för synskadade och dövblinda, befordran av blindskriftsförsändelser, bidrag lill Föreningen Blinda barns utveckling

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 16

och vissa andra åtgärder beräknas till 15,7 milj. kr., vilket innebären ökning med ca 3,5 milj. kr.

Statens insatser under socialhuvudtilelns avsnitt Vissa åtgärder för handikappade beräknas för nästa budgetår bli 335,9 milj, kr, vilket innebären ökning med 16,7 milj, kr, jämfört med innevarande budgetår. Härtill kommer kostnader på statsbudgeten för social hemhjälp och färdtjänst för handikappade samt för hjälpmedelsverksamheten. De kostnader under folkpensions-anslaget som avser förtidspensioner och handikappersättningar m. m. kan beräknas stiga med 943 milj. kr, till 4 607 milj. kr. På andra anslag på statsbudgeten som innefattar stöd åt handikappade - främst för utbildning, kultur, arbetsvärd och bostadsanpassning under utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementen - beräknas för nästa budgetår insatserna för handikappade öka med 920 milj, kr, lill 3 475 milj. kr. Sammanlagt uppgår anslagsökningen för olika åtgärder avseende handikappade för budgetåret 1978/79 lill omkring 1 975 milj, kr.

Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1978/79 till 8 720 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1978/79 beräknas utgå förtidspension från ATP till handikappade med 3 150 milj. kr.

Internationell samverkan

Det internationella samarbetet på det socialpolitiska området är av stor betydelse. Mellan de nordiska länderna förekommer en nära socialpolitisk samverkan med utgångspunkt i nordiska ministerrådet och nordiska socialpolitiska kommittén. Eli nordiskt samarbetsprogram inom social- och hälsovårdsområdet fastställdes under år 1977. Mellan Sverige och en rad länder har utvecklats ett bilateralt samarbete på hälsovärdsområdel, bl, a, i form av informations och experiulbyte. Sverige medverkar aktivt i arbetet inom världshälsovårdsorganisationen (WHO).

Sverige deltar också i etl omfattande socialpolitiskt samarbete inom Europarådet och inom ramen för FN:s arbete. En aktiv svensk medverkan i del internationella socialpolitiska samarbetet sker inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och inom internationella arbetsorganisationen (ILO).

Av betydande omfattning är också arbetet med konvenlionsförhandlingar på det internationella området.

En ökad samverkan i arbetet mot narkotikamissbruket sker såväl inom de nordiska länderna som inom Europa i övrigt.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 17

Planerings- och utvecklingsarbete

Från departementets forskningsanslag finansieras ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt och försöksverksamhet inom barn- och ungdomsvård, åldrings- och handikappvård, nykterhets- och narkomanvård samt även inom hälso- och sjukvårdsområdet.

En särskild delegation för social forskning är knuten till socialdepartementet för att bedöma och samordna pågående och planerade projekt avseende forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.

Försöksverksamhet pågår i flera kommuner för all finna lämpliga former för socialvårdens medverkan i samhällsplaneringen. I Tierps kommun bedrivs försöksverksamhet inriktad bl, a. på samordning av hälso- och sjukvård, socialvård och skolans elevvård. En motsvarande försöksverksamhet pågår också i Vilhelmina kommun. Försök med social utvecklings-planering på regional nivå pågår i Norrbottens län. Vid vårdcentralen i Dalby sker sedan flera år ett organiserat forsknings- och utvecklingsarbete.

Flera studier pågår angående de äldres sociala situation och hälsa samt förberedelser inför pensionsåldern. Vidare studeras delpensionsreformens effekter liksom orsakerna till olikheterna i sjukskrivning i olika inkomstklasser och del under senare år ökade sjuktalet.

En särskild försöksverksamhet i glesbygdsområden lar främst sikte på vård och service åt äldre och handikappade saml aktiviteter för barn och ungdomar. Verksamheten syftar till att underiätta för kommuner att ge invånama i glesbygdsområden en tillfredsställande vård och service.

2 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 100. Bilaga <

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 18

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1978/79 i förhållande lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

	Statsbudget Förslag		Förändring
	1977/78	1978/79
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
A. Socialdepariemeniei m, m.	44,8	54,2	+      9,4
B,  Allmän försäkring	22 984.5	28 050,0	-5 065,5
C, Ekonomiskt siöd åt barnfamiljer
m, m.	4 718,4	4 898,5	-1-   180,1
D, Sociala serviceåigärder	2 527.1	3 485,4	-1-   958,3
E. Myndigheter inom hälso-, sjuk-
och socialvård m. m.	178,1	208.3	+     30,2
F,  Öppen hälso- och sjukvård	51,5	50.8	-      0,7
G, Undervisningssjukhus m, m.	1 137,7	1 323,4	+   185,7
H, Övrig sjukhusvård m, m.	2 424,6	2 367,0	-     57,6
1,   Ungdomsvård m, m.	218,9	259,6	+    40,7
J,   Nykterhetsvård m. m.	376,5	429,0	+     52,5
K, Vissa åtgärder för handikappade	327,7	335,9	+      8,2
L.  Inlernationell samverkan	8,5	11,5	+      3,0
Summa för driftbudgeten	34 998,3	41 473,6	-t-6 475.3
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastigheisfond	48.4	82,5	+     34,1
Statens utläningsfonder	35,0	35,0	-
Fonden för låneunderstöd	6,8	5,0	1,8
Fonden för beredskapslagring	30,0	27,0	-      3,0
Summa för kapitalbudgeten	120.2	149,5	+     29,3
Totalt för socialdepartementet	35118.5	41 623,1	-t-6 504,6

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

19

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: Statsrådet Gustavsson, såvitt avser frågor under avsnitten A-D, E punkterna 1 och 5,1,J, K punkterna 2-3 och L på driftbudgeten samt punkterna 11:10, IV:3 och V:l på kapitalbudgeten,

statsrådet Troedsson såvitt avser frågor under avsnitten E punkterna 2 och 6-16, F-H, K punkterna 1,4-6 på driftbudgeten samt punkterna 11:8-9 och 10 (delpunkterna 1, 2, 5 och 6), V:2 och VIILI på kapitalbudgeten.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

A Socialdepartementet m. m.

A 1. Socialdepartementet

1976/77	Utgift	10 286 464
1977/78	Anslag	11380 000
1978/79	Förslag	13 285 000

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal
Handläggande personal		53	-
Övrig personal		41	-
		94	-
Anslag
Lönekostnader		10 563 000	+ 1913000
Reseersättningar (även	utrikes resor)	210000	-1-     60000
Expenser		421000	+     38 000
Publikationstryck		75 000	+       5000
Ej disponerat belopp		111000	-    IllOOO
		11380 000	-H 905 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 20

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 13 285 000 kr. Jag hemställer au regeringen föreslår riksdagen

att lill Socialdepartementet för budgetåret   1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 13 285 000 kr,

A 2. Kommittéer m. m.

1976/77        Utgift 15 175 205       Reservation       1659 098

1977/78        Anslag 14 500 000

1978/79        Förslag 19 000 000

För den utredningsverksamhet m. m. som bekostas från delta anslag beräknar jag ett anslagsbehov av 19 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

au  till  Kommittéer m. m.  för budgetåret   1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1976/77        Utgift 17 237 766       Reservation       6 754 150

1977/78        Anslag 18 500000

1978/79        Förslag        21400 000

Från detta anslag utgår bidrag dels till undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde, dels till särskild försöksverksamhet med olika insatser för vård och service i glesbygdsområden.

Bidrag kan utgå bl. a. för prövning och utvärdering av socialpolhiska reformer och nya metoder inom de olika vårdområdena, liksom för undersökningar som syfiar lill utveckling av sociala insatser på eii visst område i fråga om såväl mål och metoder som organisation och resursanvändning.

Från anslagets allmänna del finansieras etl stort antal forsknings- och uivecklingsprojekl och försöksverksamheter inom bam- och ungdomsvård, åldrings- och handikappvård, nykterhets- och narkomanvård samt olika delar av socialförsäkringen. Sålunda pågår bl. a. flera studier angående de äldr£S sociala situation och hälsa samt om deras förberedelser inför pensionsåldern. Vidare pågår en studie om orsakerna lill förtidspensionering och om de förtidspensionerades livssifliation. En annan undersökning behandlar förtidspensioneringens konsekvenser för alkoholmissbrukare. Från anslaget finansieras också en undersökning om delpensioneringens effekter på vissa förhållanden på arbetsmarknaden och förändringarna för berörda gmpper. Delpensionsreformens effekter på andra pensionsformer skall också analyseras. Vidare utgår bidrag för en undersökning som riksförsäkringsverket i

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 21

samarbete med bl. a. arbetsmarknadens parter utför angående orsakerna lill olikheterna i sjukskrivning i olika inkomstklasser m, m. saml lill del under senare år ökande sjuktalet.

Det pågående arbetet med en reformering av sociallagstiftningen ställer ökade krav på forsknings- och utvecklingsarbete inom socialvårdsområdel. Socialstyrelsen har fått medel för alt, som fortsättning på .socialulredningens arbete, i samråd med bl. a. kommunförbundet närmare klarlägga frågor om del framtida sociala arbetets innehåll och form samt uppföljning och utvärdering av olika behandlings- och arbetsmetoder inom den öppna integrerade socialvården. Försöksverksamhet pågår i eli par kommuner för alt finna lämpliga former för socialvårdens medverkan i samhällsplaneringen. Medel har även beviljats för att genomföra en social utvecklingsplanering på regional nivå i Norrbottens län. Även andra betydelsefulla utvecklings- och försöksprojekt pågår för att finna lämpliga organisalions-och samarbetsformer mellan socialvården, hälso- och sjukvården och andra myndigheter och organ.

Bland övriga projekt som föll ekonomiskt stöd kan nämnas undersökningar inom det psykiatriska verksamhetsområdet. Bl. a. utvärderas aktiviteterna vid den öppna psykiatriska verksamheten i Luleå samt kristerapin vid karolinska sjukhuset. Vidare pågår en utvärdering av öppna omsorgsformer för utvecklingsstörda. Olika försöks- och utvecklingsverksamheter pågår inom barnomsorgen, bl. a. avseende vidgade fritidshem och samarbelslrä-ning bland förskolebarn. Vidare har flera studier gjorts angående invandrarnas sociala situation.

Särskild uppmärksamhet har ägnats frågan om informationen rörande resultaten från försöks- och utvecklingsverksamheten. Medel utgår för en social idébank som handläggs av kommunförbundet. Vidare utgår medel för olika informations- och konferensverksamheter.

En särskild delegation försocial forskningar knuten lill socialdepartementet. I delegationen ingår representanter för kommuner och landsting, socialvårdspersonal samt närmast berörda ämbetsverk och forskningsinstitutioner. Delegationens uppgift är att som remissorgan svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projeki avseende forsknings- och utvecklingsarbete samt att initiera projekt av betydelse för socialpolitiken. Delegationens initiativverksamhet har inletts genom att kunskaps- och problemöversikier uiarbetas på sex områden, nämligen barn- och ungdomsfrågor, äldreomsorg, förändrade yrkesroller inom social-, hälso- och sjukvården, sociala aspekter på arbetslivet, social planering och välfärdsmätningar samt bidragssystemet.

Den särsV.i\da försöksverksamheten i glesbygdsområden lar främst sikte på åtgärder för vård och service åt äldre och handikappade saml aktiviteter för barn och ungdomar. Avsikten med försöksverksamheten är bl. a. att underlätta för kommunerna i glesbygdsområden att med godtagbara ekono-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 22

miska insatser säkerställa en rimlig vård- och servicenivå för invånarna. I enlighet med vad som anfördes i prop, 1976/77:80 om insatser för samerna kan bidrag också utgå för försöksverksamhet som syfiar lill alt söka lämpliga framkomstvägar för all ge samerna en god och med övriga kommuninvånare likvärdig social service.

Inom ramen för glesbygdsverksamheten har ett stort antal försök genomförts på olika områden av det sociala servicefältet. Tidigare år har försöken i stor utsträckning gällt verksamhet i form av t. ex, lekskola, snöröjning, färdtjänst, hårvård, fotvård, matdistribution, boendemiljö m, m. Försök har också gjorts med elektrifiering genom lokala elverk för avlägset belägna fastigheter där äldre människor bor. Försöksverksamheterna har i flera fall avslutats genom alt reguljärt statsbidrag införts till huvudmännen för verksamheten. I andra fall har investerings- och staribidrag från detta anslag medverkat till all verksamheten kommit igång i mindre orter och sedan kunnat tas över heli av kommun och lokala föreningar m. fl.

Bland de projekt som under de senare åren har fött bidrag från anslaget kan nämnas försök med olika former fören decentraliserad fritidsverksamhet för såväl äldre som barn och ungdom. Vidare har olika modeller prövats för uppsökande verksamhet och i samband därmed en ändamålsenlig organisation av äldreomsorgen. Glesbygdens särskilda problem när det gäller rehabilitering har också beaktats. Ett annat omfattande projekt är försöken med övergripande social serviceplanering i ett antal mindre kommuner. För försöksverksamheten har sedan år 1968 utgått sammanlagt drygt 50 milj, kr, i bidrag till etl 60-ial kommuner och sex landsting.

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 2,9 milj. kr, till 21,4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ell reservationsanslag av 21 400 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1976/77	Utgift	484 000	Reservation
1977/78	Anslag	450 000
1978/79	Förslag	530 000

215 657

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 530 000 kr, för all ge utrymme för ökat stöd till pensionärsorganisationer. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att lill Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 530 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 23

B. Allmän försäkring m. m.

Huvuddelen av det svenska socialförsäkringssystemet är samordnat inom den allmänna försäkringen, som omfattar folkpensionering, allmän tilläggspensionering (ATP) och sjukförsäkring (inkl, tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring). Den allmänna försäkringen kompletteras av en arbeisskade-försäkring och en delpensionsförsäkring.

Den allmänna försäkringens ekonomiska omfattning ökar kraftigt för varje år, både absolut och relativt i förhållande lill den totala samhällsekonomin. Försäkringens växande roll i samhällsekonomin belyses av följande sammanställning.

Den allmänna försäkringens andel av bruttonationalprodukten (BNP) och den privata konsumtionen. Miljarder kr.

1960 1965 1970 1975 1977'

Omslutning inom allmän

försäkring 4,2 10,2 21,4 47,2 68,3

BNP till marknadspris 72,2 113.2 170.8 286,9 350,3

Försäkringen i 96 av BNP 5,8 9,0 12,5 16,5 19,5

Transfereringar från för
säkringen lill hushållen 3.7 7,0 13,9 34,2 51,0

Total privat konsumtion 43,3 63,9 92,1 149,5 187,9

Transfereringar i % av

privat konsumtion 8,5 11,0 15,1 22,9 27,1

Beräknat

De belopp som betalas ut från den allmänna försäkringen motsvarar alltså omkring en Ijärdedel av den totala privata konsumtionen i landet. Det innebär en fördubbling under den senaste tioårsperioden av försäkringens andel. Ökningen förklaras främst av de successiva höjningarav folkpensionsbeloppen som skett under denna tid, ökningen av antalet pensionärer med ATP liksom den allmänna ökningen av antalet pensionärer. Vidare har sjukförsäkringen byggts ul i flera avseenden.

Samtidigt med denna utbyggnad av försäkringens omfauning har det skett en förskjutning av finansieringen i riktning mot ökad avgiftsandel i form av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivarna. Tidigare avgifter från löntagarna har slopats och statens kostnadsandel har minskat. Kostnaderna för ATP och arbeisskadeförsäkring har redan från början helt finansierats genom arbeis-givar- resp, egenförelagaravgifter.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

24

Beräknade kostnader och finansiering år 1978 för den allmänna försäkringen (inkl. föräldrq/orsäkring) samt/or delpensionsförsäkringen och arbetsskadefor-säkringen. Milj. kr.

	Folk-	ATP	Sjuk-	Delpen-	Arbels-	Summa
	pensio-		försäk-	sionsför-	skade-
	nering		ring	säkring	försäk-ring
Utbetalda jörmåner	23 500	12 260	23 645	620	710	60 735
Finansiering
1. Socialförsäkrings-
avgifter	16 600	17 700	18 800	473	424	53 997
därav till fondering	-	5 440	-1300	-1471	-2862	3 707
Andel av kost-
naderna i %	71	100	85	100	100	-
Andel av löne-
underlaget i %	8,3	11,75'	9,6	0,25	0,25	-
2. Statliga medel netto	6 900	-	3 545	-	-	10 445
Andel av kostna-
derna i %	29	-	15	-	-	-

' Minskas till -141 genom ränteintäkier. 2 Minskas till -203 genom ränteintäkter. ' Andel av pensionsgrundande löneunderiagel.

Förändringar inom försäkringen m. m.

Pensionsområdel

Utvecklingen inom pensionsområdet under de senare åren har kännetecknats av mycket omfattande och kostnadskrävande reformbeslut. Den 1 juli 1976 sänktes den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år samtidigt som ökade och förbäurademöjigheter till röriig pensionsålder mellan 60 och 70 års ålder infördes. Dessförinnan hade folkpensionens grundbelopp höjts den 1 januari 1975 från 90 till 95 % av basbeloppet för ensamslående pensionär och från 140 till 155 96 av basbeloppet för makar tillsammans. (Basbeloppet för januari 1978 är 11 800 kr.) Vidare har de ålderspensionärer som har låg eller ingen ATP tillförsäkrats årliga standardförbättringar i form av pensionstillskott som höjs varje år med 4 96 av basbeloppet. F. n. utgör pensionstill-skotlen 29 % av basbeloppet och höjs den 1 juli varje år med ytterligare 4 procentenheter till dess pensionstillskotten tillsammans med ev. ATP uppgår till garanlinivån 45 % av basbeloppet för alla ålderspensionärer och änkor.

Förtidspensionärer med ingen eller låg ATP är tillförsäkrade dubbla pensionstillskott, vilket f n. innebär 58 % av basbeloppet eller 6 844 kr, per år utöver folkpensionens grundbelopp. Detta tillskott ökar åriigen med 8 96 av basbeloppet lill dess garantinivån 90 % uppnås.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 25

Genom indexregleringen av folkpensionen och ATP är pensionärerna tillförsäkrade en automatisk kompensation för de allmänna prisökningar som inlräffar under årel. Pensionärerna intar i detla avseende en särsiällning jämfört med många andra grupper i samhällel.

En hell ny pensionsform genomfördes den 1 juli 1976 då delpensionsför-säkringen trädde i kraft.Genom delpensioneringen kan anställda som är mellan 60 och 65 års ålder trappa ner sill förvärvsarbete genom att övergå lill deliidsarbete i kombinalion med delpension. Därigenom kan den som så önskar få en mjuk övergång från arbete lill ålderspension. Reformen som nu varil i kraft i 1 1/2 år har resulterat i att hittills ca 34 000 personer beviljats delpension. Riksförsäkringsverket har nyligen till regeringen redovisat de hittillsvarande erfarenhelerna av delpensionsförsäkringen samt lämnat förslag bl.a, beträffande egna företagares möjligheter att ansluta sig lill delpensionssystemet. Verkels rapport remissbehandlas f n.

Den 1 juli 1975 infördes nya regler för handikappersättning, som ersatte tidigare invaliditelsersältning och invalidiletstillägg. Genom handikappersättningen har fiera handikappade fött möjlighet lill ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av handikappet. Riksförsäkringsverket har på regeringens uppdrag redovisat erfarenhelerna av den praktiska tillämpningen av de nya reglerna saml lämnat vissa förslag lill vidgade möjligheter lill handikappersättning. Verkets rapport har remissbehandlats. Jag kommer i det följande all på grundval av verkels utredning föreslå åtgärder för all säkerställa att reformen för den tillämpning som avsågs när den beslutades och även föreslå en viss utvidgning av ersättningsreglerna. De föreslagna åtgärderna beräknas medföra en kostnadsökning med 10 milj. kr. per år.

De kommunala bostadstilläggen lill folkpensionärerna utgör ett viktigt komplement till pensionen. Bostadstilläggens belopp, som fastställs av kommunerna, har i allmänhet ökat år från är och förbättrat möjligheterna för de äldre till en god bostadsstandard. Omkring hälften av antalet folkpensionärer har kommunalt bostadstillägg.

Fr. o.m, den 1 januari 1978 har folkpensionärer möjlighet att även fö slatskommunalt bostadsbidrag (se inledningen lill C-avsniltel) om delta ger högre bidrag än del kommunala bosladslilläggel. Anslag till dessa bostadsbidrag redovisas under bosladshuvudtiteln.

Del fortsaita utredningsarbetet inom pensionsområdel sker i huvudsak inom pensionskommittén. Kommittén har under hösten 1977 överlämnat betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m, m. 1 betänkandet behandlas bl. a. frågor om värde- och standardsäkring av pensionsförmånerna samt om införande av enhetligare regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter. Kommilléns förslag har remissbehandlats och övervägs f. n. inom socialdepartementet.

Pensionskommittén fortsätter sitt återstående arbete, som i huvudsak avser en allsidig översyn av frågorna om efterlevandepensioneringens framlida utformning.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 26

Socialförsäkringsuvgiften till ATP har fastställls t, o, m, år 1979, Riksförsäkringsverket har nyligen lagl fram förslag om avgiftsuttaget under åren 1980-1984, Verket har även lagl fram förslag om avgifterna lill arbeisskadeförsäkringen undersamma period. Förslagen remissbehandlas f. n. Avsikten är all proposition i dessa frågor skall läggas fram till riksdagen under år 1978.

Sjuk/örsäkringsområdet

Flera grundläggande förändringar i sjukförsäkringssystemet genomfördes den 1 januari 1974, Del gällde främst omläggningen till höjd och beskattad saml ATP-grundande sjukpenning och införandel av en allmän tandvårdsförsäkring. Därefter har de genomförda förändringarna i sjukförsäkringens förmånsregler framför allt gäller ersättningarna vid läkarvård och andra former av sjukvård. (Föräldraförsäkringen behandlas under C-avsnittet,)

Efter överiäggningar mellan socialdepartementet och Landstingsförbundet slöts i februari 1977 en överenskommelse om nya regler för sjukförsäkringens ersättningar till de offentliga sjukvårdshuvudmännen för åren 1978 och 1979, Överenskommelsen har redovisats för riksdagen (prop. 1976/77:116, SfU 1976/77:28, rskr 1976/77:297). Fr. o. m. den 1 januari 1978 för sjukvårdshuvudmännen 93 kr. i ersätlning från sjukförsäkringen för varje läkarbesök i öppen vård. Högst 20 kr. får las ul i patientavgift. De nya ersättningsreglerna innebär en ökad samordning mellan den offentliga öppenvården och motsvarande vård meddelad av vissa fristående vårdinstitutioner. Sjukvårdshuvudmännen sluter vårdavial med dessa institutioner och för därefter ersättning från sjukförsäkringen som om vården meddelats av huvudmannen själv.

Ersättningen för sjukvårdande behandlingar, dvs, hemsjukvård, sjukgymnastik, distriktssköterskevård m. m., uppgår lill 40 kr. Patientavgift för tas ut med högst 10 kr. Antalet ersatta behandlingar har ökat kraftigt. Framför allt har en snabb utveckling skett av hemsjukvården,en vårdform som är av stor betydelse för de äldre och som i dessa fall många gånger utgör etl goil allernaiiv lill omhändertagande inom den slutna sjukvården. Genom denna ersätiningsform kan sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. år 1978 fö ersättning med upp lill 14 600 kr. per år och patient i hemsjukvård om patienten får behandling varje dag.

När en försäkrad vårdas på sjukhus betalar sjukförsäkringen en vårdavgifl på 30 kr, perdag till sjukvårdshuvudmannen fr, o, mden 1 januari 1978. För varje dag som den försäkrade vårdas på sjukhus görs samtidigt ett avdrag från hans sjukpenning med samma belopp. Avdraget för dock uppgå lill högst en tredjedel av sjukpenningens belopp och den återstående sjukpenningen skall alltid uppgå lill lägst 8 kr. per dag. En översyn pågår inom socialdeparte-meniei av reglerna för uttag av vårdavgifter vid långtidssjukvård.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 27

Ersättning utgår också lill sjukvårdshuvudmännen för sjuktransporter med 16 kr. per invånare och år, Hjälpmedelsersätining ulgår med 43 kr. per invånare och år. Av hjälpmedelsersäliningen används 2 kr, per invånare och år för all finansiera verksamheten vid handikappinstitutet. Institutet drivs fr, o. m. den 1 januari 1978 gemensamt av staten och sjukvårdshuvudmännen.

De höjda ersättningarna till de offentliga sjukvårdshuvudmännen för åren 1978 och 1979 innebären ökning av sjukförsäkringens kostnader med ca 940 milj, kr. per år.

För läkarvård som meddelas av privatpraktiserande läkare betalar patienten en avgift som vanligen är 30 kr. Försäkringskassan betalar sedan ersättning direkt lill läkaren med belopp enligt taxa som fastställs av regeringen. Fr, o. m. den 1 juli 1977 har öppnats möjlighet även för heltidsanställda läkare inom den offentliga sjukvården, som bedriver privatpraktik på sin fritid, att ansluta sig lill sjukförsäkringen.

Fr, o.m. den 1 april 1977 har införts ell nytt ersäiiningssyslem för behandling hos privatpraktiserande sjukgymnaster. På motsvarande sätt som vid privailäkarvård betalar patienten en enhetlig patientavgift,som f n. är 15 kr. per behandlingstillfölle. Sjukgymnasten får dämtöver en ersättning från sjukförsiikringen som varierar beroende på behandlingens omfatlning.

Sjukförsäkringen innefattar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den omfattar alla försäkrade över 19 år och under en övergångsperiod även försäkrade i åldersgruppen 17-19 år. Alla barn och ungdomar under 17 års ålder har rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Tandvårdsförsäkringen ersäiier koslnaderna för tandvård enligt tandvårdstaxan med 50 % upp till 1 000 kr, och med 75 % av kostnader över 1 000 kr. samt för förebyggande åtgärder och vissa avtagbara proteser. Nämnda beloppsgräns fordan högre ersättningsnivån 75 96 har varil oförändrad sedan tandvårdsförsäkringen infördes. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen bör beloppsgränsen höjas lill 1 500 kr, fr. o, m, den I juli 1978.

Regeringen har nyligen beslutat tillsälla en pariamentarisk kommitté för alt göra en översyn av tandvårdsförsäkringen. Kommittén skall bl. a. se över det gällande programmet för utbyggnaden av folktandvården. Den skall också uireda möjligheterna att åstadkomma en bättre regional balans i tandläkarlillgången, I samband härmed skall den undersöka behovet av fortsatt reglering av etablering av privatpraktiserande tandläkare. Frågan om barnens anslutning lill tandvårdsförsäkringen skall, i enlighet med regeringsdeklarationen, behandlas av kommittén. Vidare skall möjligheterna prövas all underlätta del administrativa arbetet.

A rbelsskade/Örsäkrlngen

En ny lag om arbetsskadeförsäkring irädde i kraft den 1 juli 1977 och ersatte lagen om yrkesskadeförsäkring. Till skillnad från denna omfattar den nya

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 28

lagen även uppdragstagare och egenföretagare. Arbeisskadeförsäkringen träder in vid skada som leder lill inkomstbortfall. I princip ulgår full ersätlning för inkomstbortfall lill den som drabbas av skada i sill arbete.

Den nya lagen anknyter lill de principer som gäller för invalidiletsbedöm-ning inom den allmänna försäkringen. Del är därigenom den faktiska nedsättningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer livräntans storlek. Livräntan vid arbetsskada skall i princip utgöra skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få.

Fr, o, m, den I juli 1977 gäller också en ny lagstiftning om ersättning vid skador för värnpliktiga, deltagare i räddningstjänst och intagna på anstalter m. fl. Bestämmelserna i denna lagstiftning anknyter i allt väsentligt lill arbetsskadelagen.

Den 1 juli 1977 skedde vidare en uppräkning av etl stort antal äldre yrkesskadelivränlor.

Administration m. m.

Riksdagen har nyligen antagit regeringens proposition 1977/78:20 med förslag om en ny besvärsorganisation för socialförsäkringen. Del innebäratt försäkringsrådet och riksförsäkringsverkets besvärsavdelning den I januari 1979 ersätts av tre regionala försäkringsrätter, förlagda till stockholmsområdet, Jönköping och Umeå, De nya reglerna innebär bl. a. att försäkringskassorna får ökade möjligheter att själva ändra felaktiga beslut. Samtidigt inrättas en särskild enhet hos riksförsäkringsverket med uppgift att verka för en likformig och rättvis rättstillämpning och bevaka det allmännas intresse i besvärsmål hos försäkringsrätterna och försäkringsöverdomslolen.

Jag beräknar i del följande medel förde nya försäkringsrätterna liksom för den nya enheten vid riksförsäkringsverket.

En pariamentarisk kommitté har lillsatts för all utreda frågan om utformningen av ADB-sysiemen för den allmänna försäkringen under 1980-lalet. Kommittén skall, mot bakgrund av behovet av ADB-kapacilet för den allmänna försäkringens administration, belysa olika tekniska lösningar i organisatoriska, personella och ekonomiska avseenden. En utgångspunkt för utredningens arbete är härvid au de regionalpolitiska effekterna av lokaliseringen av riksförsäkringsverkels tekniska byrå lill Sundsvall skall bevaras i största möjliga utsträckning.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 29

Försäkringens omfattning och kostnader

Folkpensioneringen

Antalet folkpensionärer och kostnader för folkpensionerna framgår av följande sammanställningar.

Antalet folkpensionärer

1 börj:	an	Ålders-	Förtids-	Hustru-	Änke-	Barn-	Handi-	Summa	Kom-
av år		pension	pension	tillägg	pension	pension	kappersättning m, m,'		munalt bostadstillägg
1960		738 800	143 100	33 700	55 000	27 000	_	997 600	538 000
1965		827 200	150 600	41 700	84 400	35 900	25 800	1 165 600	580 700
1970		946 600	187 900	53 700	100 700	34 300	35 000	1 358 200	657 900
1975		1 061 700	288 900	68 000	105 800	44 600	44 100	1 613 100	739 000
19782		1 312 000	269 000	57 000	88 100	44 000	79 200	1 849 300	805 000
1980		1 359 500	21S000	60000	89 500	44 000	88 000	1919 000	i50 000
Genomsnittli		ig årlig ökning
1960-	1964	17 700	1 500	1600	5 900	1800	5 100	33 600	8.00
1965-	1969	23 900	7 400	2 500	3 200	-  300	1 800	38 500	15 450
1970-	1974	23 000	20 200	2 900	1000	2 100	1 800	51000	16 200
1975-	19792	59 600	- 2 200	-1600	- 3 300	-   100	8 800	61 200	22 200

' Handikappersättning inkl, vårdbidrag och barniillägg,

2 Beräknat, Utvecklingen åren 1975-1979 påverkas till stor del av sänkningen av pensionsåldern lill 65 är den 1 juli

1976,

Folkpensionskostnaderna, milj. kr.

År	Ålders-	Förtids-	Änke-	Övrigt	Summa	Kommunall
	pension	pension	pension Barnpension			bostadstillägg
1960	2001	378	115	84	2 578	275
1965	3 146	577	345	131	4 199	449
1970	5 180	1040	590	244	7 054	849
1975	9 945	2 660	1020	629	14 254	1663
1977'	15 020	3 300	1 050	850	20 220	2 200
19781	17 350	3 900	1 200	1050	23 500	2 400

' Beräknat,

Av det här redovisade materialet framgår alt anialei personer med olika förmåner inom folkpensioneringen ökat successivt sedan 1960-ialeis början. Detta sammanhänger framförallt med den fortlöpande förändringen av

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 30

befolkningsstrukturen, vilken föll till följd all anialei ålderspensionärer ökat. Men även reformer inom folkpensioneringssystemet har bidragit till denna utveckling, t.ex. vidgade möjligheter till förtidspension. Vidare innebar sänkningen av pensionsåldern från 67 lill 65 år fr, o. m. den 1 juli 1976 en kraftig ökning av antalet ålderspensionärer. Vid denna tidpunkt ökade antalet ålderspensionärer med 170 000 varav 90 000 tidigare uppbar någon form av pension inom folkpensioneringen.

Utvecklingen av antalet pensionärer har medfört en kraftigt ökad anslagsbelastning. De ökade kostnaderna sammanhänger också med elappvisa standardhöjningar av folkpensionerna och en anpassning av pensionsbeloppen till förändringar i penningvärdet. Kostnadsökningarna under senare år orsakas av de tidigare nämnda reformerna som innefattar höjda grundpensioner, sänkt pensionsålder, förbättrade handikappförmåner och höjda pensionstillskott. Av det totala antalet folkpensionärer år 1978 beräknas 970 000 ha hell eller reducerat pensionstillskott, varav 810 000 ålderspensionärer.

1 januari 1978 uppgår folkpensionens årsbelopp - inklusive pensionstillskott men exklusive kommunalt bostadstillägg - lill 14 630 kr. för en ensam ålderspensionär och till 25 130 kr. för ett pensionärspar. Vid utgången av år 1978 beräknas dessa belopp inklusive höjning av pensionslillskouei ha ökat med ca 2 100 kr, för ensamstående ålderspensionär och med ca 3 800 kr. för pensionärspar, Årsbeloppet till en ensam förtidspensionär uppgår i januari 1978 till 18 050 kr. 1 slutet av årel beräknas delta belopp ha ökat med ca 3 000 kr.

Statens sammanlagda folkpensionskostnader beräknas under nästa budgetår öka med 4 350 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Av kostnadsökningen avser 250 milj, kr, korrigering förökat antal pensionärer under innevarande budgetår, 360 milj. kr. för ökat antal pensionärer under budgetåret 1978/79, 310 milj, kr. avser höjda pensionstillskott, 10 milj. kr, vidgade möjligheter all få handikappersättning, medan 3 420 milj, kr. utgör beräknad kostnad för värdesäkring av pensionerna.

Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1978/79 beräknas lill 24 600 milj. kr. Koslnaderna för kommunala bostadstillägg lill folkpensionärer beräknas för samma lid lill 2 500 milj. kr.

Folkpensioneringen finansieras delvis genom en socialförsäkringsavgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften för år 1978 utgör 8,3 96 av löneunderiagel. Avgiften, som tillförs sialsbudgeien, beräknas läcka 71 96 av statens kostnader för folkpensioneringen.

Allmän tilläggspensionering (ATP)

ATP innefattar ålderspension med 60 % av den åriiga inkomsten, uuryckl som ell genomsnitt av den försäkrades 15 bästa år i arbetslivet. Bortsett

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet

31

från vissa äldre åldersgrupper krävs 30 års förvärvsarbete för full pension. Den åriiga pensionsgrundande inkoiiisien beräknas på inkomster som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp, vilket för år 1978 motsvarar inkomstbelopp mellan 11 800 och 88 500 kr. Reglerna för pensionsåldern överensstämmer med motsvarande regler för folkpension, ATP innefattar också förtidspension och familjepension. Tilläggspensioneringen är värdebesländig genom förmånernas anknytning till basbeloppet. Pensionsgrundande inkomst beräknades första gången år 1960,

Antalet ATP-pensionärer och kostnadsutvecklingen för ATP-utbetalningarna framgår av följande sammanställning.

Antalet ATP-pensionärer

1 början		Ålders-	Förtids-	Änke-	Barn-	Summa
av år		pension	pension	pension	pension
1963		2 500	4 500	6 400	4 200	17 600
1965		51 300	17 600	19 600	12 700	101 200
1970		224 600	70 300	68 100	30 000	393 000
1975		419 900	173 700	136 400	40 000	770 000
1978'		671 000	178 000	185 000	43 000	1077 000
19801		780 000	180 000	220 000	45 000	1 225 000
Genomsnitt		:1ig åriig ökning
1965-	1969	34 650	10 550	9 700	3 450	58 350
1970-	1974	39 050	20 700	13 650	2 000	75 400
1975-	1979'	72 000	1 250	16 700	1000	91 000

Beräknat,

Kostnader för A TP-pensioner, milj. kr.

År	Ålders-	Förtids-	Änke-	Barn-	Summa
	pension	pension	pension	pension
1963	7	9	14	5	35
1965	57	47	48	16	168
1970	560	359	195	52	1 166
1975	2 450	1830	610	116	5 006
19771	6 045	2 525	955	155	9 680
19781	7 875	3 000	1 200	185	12 260

' Beräknat,

Av sammanställningen framgår alt ATP-pensionerna för varje år får allt större betydelse. Av de I 312 000 ålderspensionärer och 269 000 förtidspensionärer som f n, harfolkpension får671 000resp. 178 000också pension från ATP, Vid ålderspensionssänkningen den I juli 1976 ökade antalet ATP-pensionärer med 116 500 varav 36 500 tidigare uppbar förtidspension.

Prop. 1977/78:100 Bilaga S   Socialdepartementet

32

Utöver den anlalsmässiga ökningen av ATP-pensionärerna så har även del materiella innehållet i utgående pensioner för tillkommande pensionärer successivt förbättrats genom ökat antal intjänade poängår, I följande sammanställning redovisas antalet pensionslagare (frånseil barnpension) med ATP-pension i januari 1973 och del beräknade antalet i januari 1978. Av sammanställningen framgår bl. a. alt andelen ATP-pensionärer med pensioner över 60 % av basbeloppet ökade från 38 % lill 51 96 under femårsperioden. Sammanlagt 360 000 pensionärer har nu en ATP-pension som överstiger 90 96 av basbeloppet, dvs. en sammanlagd folk- och ATP-pension med minst 21 830 kr, för en ensam pensionär. Ökningen av såväl antalet ATP-pensionärer som förbättringar av utgående pensioner genom ökade ATP-poäng kommeratt fortsätta under de närmast följande åren,

A TP-pensioner i Januari 1973 resp. januari 1978, I 000-tal

-30

ATP-pensionen i % av basbeloppet/år ATP-pensionen i kr, vid basbeloppet 11 800 kr.

Ålderspensionärer
1973,	antal
	%
19781	. antal
	96
Förtidspensionärer
1973,	antal
	%
19781	, antal
	96
Änke	pensionärer
1973.	antal
	%
19781	, anial
	%
Summa
1973,	antal
■"	%
19781	, antal

30-60

-3 540	3 541-
	7 080
140	96
41	28
172	155
26	23
29	24
21	17
26	20
15	12
47	27
44	25
80	46
42	24
216	147
37	25
278	221
27	21

60-90	90-	Summa
7 081-	10 621-
10 620
55	49	340
16	14	100
117	228	672
17	34	100
25	62	140
18	44	100
19	103	168
11	61	100
17	15	106
16	14	100
33	31	190
17	16	100
98	125	586
17	21	100
169	362	1030
16	35	100

1 För år 1978 beräknat av pensionskommittén (SOU 1977:46),

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare, ATP-avgiften för åren 1977-1979 är 11,75 % av den pensionsgrundande inkomsten. Riksförsäkringsverket har nyligen till regeringen lagl fram förslag angående ATP-avgiften för liden därefter,

ATP-avgiften betalas in lill allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Fond-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 33

förvaltningen är uppdelad på fyra delfonder med var sin fondstyrelse som förordnas av regeringen efter förslag från olika organisationer. AP-fonden uppgick år 1965 till 7 300 milj. kr och har sedan vuxit till 31 343 milj, kr. år 1970, 76 963 milj. kr. år 1975 och drygt 117 000 milj. kr. i januari år 1978,

Delpensionsförsäkringen

Delpensionsförsäkringen infördes den 1 juli 1976 och omfattar anställda löntagare. Genom denna pensionsform är det möjligt all trappa ner arbetsinsatsen mellan 60 och 65 års ålder genom alt övergå till deltidsarbete i kombination med delpension, Föratt kunna fö delpension skall man ha haft ATP-grundande inkomst av anställning under sammanlagt minst tio år efter 45 års ålder och ha förvärvsarbetat under fem av de senaste tolv månadema. Arbetstiden skall ha minskat med i genomsnitt minst fem limmar i veckan och uppgå till i genomsnitt minst 17 timmar i veckan.

Delpensionen utgår med 65 % av inkomstbortfallet vid övergången till deltidsarbete. Den disponibla inkomsten av deltidsarbetet tillsammans med delpensionen kan normall beräknas motsvara 85-90 96 av den tidigare inkomsten vid heltidsarbete. Delpensionen är ATP-grundande inkomst och reducerar inte ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP.

Utvecklingen sedan juli 1976 har inneburit en kontinueriig ökning av antalet delpensionärer, som i januari 1978 beräknas uppgå till 34 000. Under det första budgetåret reformen varit i kraft utbetalades 243 milj. kr. i delpension. Delpensionens genomsnittliga årsbelopp i början av år 1978 beräknas uppgå till 16 700 kr. Drygt 70 % av delpensionerna utgår till män. Antalet delpensionärer under slutet av innevarande budgetår beräknas uppgå till ca 38 000.

Delpensioneringen finansieras genom en arbetsgivaravgift på 0,25 % av löneunderlaget. Kostnaderna för delpension under innevarande budgetår beräknas uppgå till 551 milj. kr

Som nämnts i det föregående har riksförsäkringsverket nyligen till regeringen redovisat de hittillsvarande erfarenheterna av delpensioneringen samt lämnat förslag bl. a. beträffande egna företagares möjligheter all ansluia sig till delpensioneringssystemel.

Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt till dels sjukpenning vid sjukdom med 90 96 av arbetsinkomster upp till 7,5 gånger basbeloppet (f n. ca 88 500 kr.), dels viss ersätlning i samband med läkarvård, tandvård, sjukhusvård, viss annan sjukvårdsbehandling samt för sjukresor. Närmare uppgifteromsjukförsäkringens omfauning lämnas under anslagen B 7 och C 3.

3 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

34

Koslnaderna för sjukförsäkringen inkl. tandvårdsförsäkringen och föräldraförsäkringen beräknas för år 1978 till 23 645 milj. kr.

Kostnadsutvecklingen för sjukförsäkringen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

	1960	1965	1970	1975	19772	19782
Sjukpenning	600	1 139	2 662	8 108	11 110	12 355
Öppen sjukvård	160	280	584	1 181	2 285	3 070
Tandvård	15	15	15	989	1295	1520
Läkemedel	86	176	516	1276	1700	1 880
Övriga sjukvårds-
utgifter	129	160	334	461	675	»75
Föräldrapenning!	62	229	367	1269	1860	2 350
Förvaltningsutgifter	70	166	316	774	1 280	1595
Summa	1 131	2 165	4 794	14 058	20 205	23 645

1             Moderskapshjälp före är 1974,

2             Beräknat.

Den kraftiga kostnadsökningen mellan åren 1970 och 1975 beror främst på införandet av den beskattade sjukpenningen, tandvårdsförsäkringen och föräldraförsäkringen år 1974. Koslnadsstegringen mellan åren 1977 och 1978 föranleds, förutom av antalet sjukdagar och lönehöjningarnas effekt på sjukpenningbeloppen, framför allt av höjda ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för sjukvård i offentlig regi.

1 följande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfrek-vens m. m.

Ar	Ersatta	Sjukfallsfrek-	Varaktighets-	Andel försäk-
	sjukdagar	vens. Antal	tal, Genom-	rade utan något
		fall per 100	snittligt antal	avslutat sjukfal!
		försäkrade	dagar per fall	(96)
1960	13,2	54,7	24,2	Uppgiften saknas
1965	15,7	65,6	23,9	63,1
1970	19,8	109,1	18,2	48.6
1975	22,0	137,2	15,6	41,7
1976	22,9	147,3	15,8	39,3

Antalet sjukdagar som ersätts av sjukförsäkringen påverkades givelvis av att karensdagarna togs bort år 1967, Antalet ersatta sjukdagar har därefter varit i stort sett oförändrat från år 1969 och fram till år 1974, då del genomsnittliga antalet sjukdagar under ett år ökade från 19,2 till 20,9, Ökningen har därefter fortsatt under åren 1975 och 1976 men i något långsammare takt. Såvitt nu kan bedömas kommer sjuktalet för år 1977 au endast obetydligt översliga 1976 års nivå. En utredning pågår inom riksförsäkringsverket om orsakerna till de senaste årens ökning av anialei sjukdagar.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 35

Sjukfallsfrekvensen, dvs. anialei avslutade sjukfall per 100 invånare under ell visst år, har ökat under hela perioden. Däremot har det genomsnittliga sjukfallet blivit kortare. Till en del förklaras detta av karenstidsförkortningen år 1967, Tillsammans med utvecklingen av sjukfallsfrekvensen ger dock del minskade varaktighetslalet belägg för att det främst är antalet korta sjukfall som har ökat. Av tabellen framgår också att andelen sjukförsäkrade som inte haft något sjukfall under årel har minskat successivt.

Av följande tabell framgår hur andelen sjukdagar resp. sjukfall fördelar sig på sjukfall av olika längd för åren 1968-1976. De långa sjukfallen svarar för ca 90 % av antalet sjukdagar men endast för 30-35 % av antalet sjukfall. För de korta sjukfallen är förhållandet det omvända. Vidare kan utläsas att de korta sjukfallens andel av både sjukfall och sjukdagar ökar, med motsvarande minskning för de långa sjukfallen. Även här beläggs således att det främst är de korta sjukfallen som ökar. Som framgår av tabellen medför emellertid stora procentuella ökningar av de korta sjukfallen inte lika stora ökningar av antalet sjukdagar och därmed inte heller för sjukförsäkringens utgifter. Vid granskningen av denna och föregående tabell bör beaktas att den ökade förtidspensioneringen på grund av kombinerade medicinska- och arbels-marknadsskäl påverkar det relativa förhållandet mellan långa och korta sjukfall.

År	Sjukfallets 1-6 dagar	varaktighet	7- dagar
	Andel av	Andel av	Andel av	Andel av
	sjukfallen	dagarna	sjukfallen	dagarna
	96	%	96	%
1968	61	10	39	90
1970	64	11	36	89
1972	65	11	35	89
1974	68	12	32	88
1976	69	13	31	87

Fr, o, m. år 1976 finansieras sjukförsäkringen till 15 % av statsbidrag och lill 85 96 av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen utgör f. n. 9,6 96 av löneunderiagel. Riksförsäkringsverket har i sin anslagsframställning anmält att socialförsäkringsavgiften f n. inte beräknas täcka den lagstadgade andelen av sjukförsäkringens utgifter. Enligt verket uppgår underskottet för år 1976 till ca I 500 milj. kr. och beräknas för åren 1977-1979 uppgå till 2 100 resp. 1 100 och 1 700 milj. kr. Mot denna bakgrund kommer jag i det följande att föreslå all socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen höjs från 9,6 till 10,6 96 av löneunderlaget fr. o. m. år 1979.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 36

A rbetsskadejörsäkringen

Som tidigare nämnts har yrkesskadeförsäkringen den 1 juli 1977 ersalls av en arbetsskadeförsäkring. Denna ger alla förvärvsarbelande saml, under vissa förulsäliningar den som genomgår utbildning, ersällning vid arbetsskada ellerarbetssjukdom. Därmed avses alt den gäller vid skada genom olycksfall i arbetet samt vid sjukdom som kan antas ha samband med arbetet. Försäkringen gäller också vid olycksfall under färd till eller från arbetet, Arbeisskadeförsäkringen är samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt att ersättningen betalas från sjukförsäkringen för de första 90 dagarna sedan skadan uppkom (samordningstiden),

Frånarbeisskadeförsäkringen utgår efter samordningstidens utgång ersättning för sjukvårdskostnader inkl. resor och andra kostnader. Vidare utgår sjukpenning och - vid invaliditet - livränta. Livräntan kan också utgå lill efterlevande anhörig. Den ersätter åriig inkomstförlust upp lill samma inkomsttak som gäller för ATP, dvs. 7,5 basbelopp som f n, motsvarar ca 88 500 kr,

I fråga om samordning mellan den allmänna pensioneringens förmåner och arbetsskadelivränian gäller förenklade regler jämfört med tidigare. Livräntan täcker den del av inkomstförlusten vid arbetsskada som inte ersätts genom förtidspension. Livräntan är pensionsgrundande för ålderspension från ATP och ulgår fram lill pensionsåldern 65 år. Därefter gäller en garantiregel.

Den nya arbetsskadeförsäkringen finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Administrationen har decentraliserats från riksförsäkringsverket till de allmänna försäkringskassorna. Övergångsvis handläggs dock äldre yrkesskadeärenden av riksförsäkringsverket.

Antalet redovisade arbetsskador har under flera år varil 125 000-135 000 per år. För år 1976 redovisades ca 148 000 arbetsskador. Av dessa utgjorde ca 122 000 olycksföll, ca 13 000 färdolycksfall och ca 13 000 arbetssjukdomar. För år 1977 beräknas antalet skadefall till ca 150 000. Under åren 1975 och

1976 skedde en kraftig ökning av antalet anmälda arbetssjukdomar. I
huvudsak berodde detta på att hälsoundersökningar inom framför allt
byggbranschen har avslöjat ell stort antal hörselskador. Den övriga delen av
ökningen, som fortsatt under år 1977, torde bero på den allmänt ökade
vaksamheten på detta område. Av samtliga arbetsskador har 2 000-2 500 per
år lett lill invaliditet och ca 400 per år lill dödsfall. Även antalet livräntefall har
visat en kraftig ökning under de senaste åren. Under år 1976 uppgick de till ca
6 300 och under år 1977 till samma antal. Ca 60 96 av livränlefallen utgjordes
av arbetssjukdomsfall.

Ca 90 % av de anmälda skadeärendena avslutas inom samordningsliden. Det innebäratt ersätlning från arbetsskadeförsäkringen kan beräknas utgå i ca 15 000 fall per år. Det sammanlagda antalet utgående livräntor var i januari

1977 ca 85 000. Utbetalningarna" från försäkringen var ca 580 milj. kr. under
1977. Finansieringen sker via en arbelsgivar- resp, egenföretagaravgift på
0,25 % av löneunderiagel.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Sociaidepartementet B 1. Försäkringsdomstolen

37

1976/77	Utgift	4 692 836
1977/78	Anslag	4 412 000
1978/79	Förslag	5 480 000

Försäkringsdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen. Den har att pröva sådana beslul av riksförsäkringsverket, försäkringsrådet eller tillsynsmyndigheten för erkända arbetslöshetskassor, över vilka besvär anförts eller vilka underställts domstolens prövning. Domstolen har f. n. nio lagfarna och nio icke lagfarna ledamöter.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Försäkrings-         Föredra-
		domsiolen           ganden
Personal
Domare	9	-1- 1
Föredragande	9	-I-3                      +1
Övrig personal	15	■1-2                      -1-2
	33	-1-6                      +3
Anslag
Lönekostnader	3 841 000	-1- 1 254 000          -1-   962 000
Sjukvård	4 000	-
Reseersättningar	20000	-       4000          +       2000
Lokalkostnader	378 000	+     64 000          +     64 000
Expenser	169 000	-1-73 000          +     40 000
	4 412 000	+ 1 395 000          -1- 1 068 000

Försäkringsdomstolen

1. Pris- och löneomräkning 558 000 kr.

2. O-alternativet skulle innebära personalminskning och leda till en ökad väntetid för ärenden hos domstolen.

3. På grund av betydligt ökad arbetsbelastning behövs förstärkning med en domare, en avdelningsdirektör för administrativa arbetsuppgifter, tre föredragande saml ett biträde (-1- 784 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 480 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytteriigare en föredragande, en handläggare för bl, a. administrativa arbetsuppgifter samt ett biträde. Vidare harjag beräknat medel för fortsatt göromålsförordnande för en försäkringsdomare. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsdomstolen för budgetåret  1978/79 anvisa eu förslagsanslag av 5 480000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 38

B 2. Försäkringsrådet

1976/77        Utgift 2 074 000

1977/78        Anslag 2 057 000

1978/79        Förslag 1185 000

Försäkringsrådet har att följa yrkesskadeförsäkringens tillämpning och utveckling och utgör första besvärsinstans i vissa yrkesskadeärenden m. m. Rådet består av minst sju ledamöter, varav två representerar arbetsgivama och två arbetstagarna.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Försäkrings-	Föredra-
		rådet	ganden
Personal
Domare	4	-t-l	-  4
Föredragande	6	-	-  6
Övrig personal	7	-	-  7
	17	+ 1	-17
Anslag
Lönekostnader	1860 000	-1-440 000	- 792 000
Sjukvård	4 500	-t-     1 500	-     2000
Reseersättningar	1000	-	-
Lokalkostnader	150 900	-I-   31500	-   59 000
Expenser	40 600	■t-    4000	-   19000
	2 057 000	+ 411 000	- 872 000

Försäkringsrådet

1. Pris- och löneomräkning 333 000 kr.

2. O-alternativet skulle innebära personalminskning och minskad verksamhet,

3. Medel har beräknats för ytterligare en tjänst som assessor (-t- 144 000 kr,).

Föredraganden

Riksdagen har nyligen antagit de förslag som lagts fram i prop. 1977/78:20 om ändrad organisation för besvärsprövning inom socialförsäkringen m. m. (SfU 1977/78:15, rskr 1977/78:113). Det innebär au de arbetsuppgifter som försäkringsrådet har f n. skall föras över lill de regionala försäkringsrätter som skall inrättas den I januari 1979. Jag har därför beräknat medel för försäkringsrådet endast för halva budgetåret 1978/79.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 185 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 39

B 3. Försäkringsrätter

1978/79        Förslag 10 930 000

De arbetsuppgifter som försäkringsrådet och riksförsäkringsverkets besvärsavdelning har f. n. skall ft, o. m, den I januari 1979 föras över till tre regionala försäkringsrätter. (Prop, 1977/78:20, SfU 1977/78:15, rskr 1977/ 78:113.) De nya försäkringsrätterna skall således vara första besvärsinstans för framför allt socialförsäkringsärenden m. m. som handläggs av de allmänna försäkringskassorna. Försäkringsrätterna avses bli lokaliserade till stockholmsområdet, Jönköping och Umeå,

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal
Domare	-	+ 61
Föredragande	-	-1-28
Övrig personal	-	-1-43
	-	-1-132
Därav
försäkringsrätten	i stockholmsområdet	66
försäkringsrätten	i Jönköping	44
försäkringsrätten	i Umeå	22
Anslag
Lönekostnader	_	-1-   8 460 000
Sjukvård	-	+       10000
Reseersättningar	-	+     100 000
Lokalkostnader	-	-t-   1000000
Expenser	-	+   1360000
därav engångsutgifter		(-1-     950 000) + 10 930 000

I enlighet med den personalorganisation som redovisades i prop, 1977/78:20 med förslag till ändrad organisation för besvärsprövning inom socialförsäkringen m. m. harjag för försäkringsrätten i stockholmsområdet beräknat medel för 30 domare, 15 föredragande, en handläggare för administrativa arbetsuppgifter samt 20 tjänster för biträdes- och expeditionsvaklsper-sonal.

För försäkringsrätten i Jönköping harjag beräknat medel för 21 domare, nio föredragande, en handläggare för administrativa arbetsuppgifter saml 13 tjänster för biträdes- och expedilionsvaklspersonal.

För försäkringsrätten i Umeå harjag beräknat medel för tio domare, fyra föredragande samt åtta tjänster för biträdes- och expedilionsvaklspersonal.

Vid varje försäkringsrätt bör en av domarna vara chef Jag avser att inom kort ge statens avtalsverk i uppdrag att i den utsträckning som behövs förhandla om anställnings- och arbetsvillkor för personalen vid försäkringsrätterna. Vidare kommer jag au föreslå regeringen att en organisationskom-

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 40

mitte lillsatts för alt närmare förbereda den nya oganisationen, 1 övrigt har jag beräknat medel för kostnader för nya lokaler saml för

expenser och för arvoden till sakkunniga och nämndemän. Med hänsyn till

att bl. a. lokalfrågoma inte hunnil sluderas närmare är beloppen till viss del

all betrakta som ungefäriiga. Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag ovan anfört

beräknar jag anslaget till 10 930000 kr. Jag har därvid beräknat medel för

halva budgetåret 1978/79. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt inrätta tre ordinarie tjänster för försäkringsrättsråd och chef för försäkringsrätt med beteckningen o,

2. till Försäkringsrätter för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 10 930 000 kr

B 4. Riksförsäkringsverket

1976/77	Utgift	77 514 244
1977/78	Anslag	90 092 000
1978/79	Förslag	107 599 000

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet främst för ärenden som rör den allmänna försäkringen - dvs. sjukförsäkring med föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering - samt del pensionsförsäkring och arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt för ärenden som rör utbetalning av studiestöd vid vuxenutbildning, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och ersätlning till värnpliktiga under repetilionsutbildning. 1 verkets uppgifter ingår bl. a. att utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ förden allmänna försäkringen m. m. Utbetalning av förmånema sker i huvudsak genom verkets försorg. Verket och försäkringskassorna ombesörjer fr. o. m. år 1978 även beräkning och utbetalning av slatskommunalt bostadsbidrag till pensionärer utan bam. Verket bedriver även försäkringsverksamhet enligt lagen om yrkesskadeförsäkring m. fl. äldre förfau-ningar inom motsvarande område. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. Verket är första besvärsinstans enligt lagen om allmän försäkring. Verket är vidare redovisnings-central och har eU revisionskonlor för ett antal statsmyndigheter.

Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter jämte två personalföreträdare. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en tillsynsavdelning, en planeringsavdelning, en yrkesskadeavdelning och en besvärsavdelning. Avdelningarna är organiserade på sammanlagt 17 byråer och två fristående sektioner samt ett revisionskontor. Verkets tekniska byrå med datacentral är placerad i Sundsvall.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

41

	1977/78    ,	Beräknad ändring 1978/79
		Riksförsäk-	Föredra-
		ringsverket	ganden
Personal
Sektionschefer och högre
personal	65	-1-    5	—
Handläggande personal	321	-1-   66	- 17
Övrig personal	679	+   42	-  9
	1065	+ 113	-26
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	89 672 000	-1-26 746 000	-H4 889 000
Sjukvård	220 000	-	8 000
Reseersättningar	1449 000	+    383 000	+    236 000
därav för resor lill andra
länder än de nordiska	(40000)	(-)	(+     10 000)
Lokalkostnader	9 945 000	+ 2 768 000	+ 2 829 000
Kostnader för drift av data-
maskinanläggning m, m.	51411000	-1- 8 365 000	-t- 8 015 000
Övriga expenser	7444 000	-1-    876 000	-     109 000
därav engångsutgifter	(1 510000)	(-  751000)	(-1097 000)
Ej disponerat belopp	681000	-	-    681000
Summa utgifter	160822 000	-f39 138 000	-f25 171000
Inkomster
Försäljning av publikationer
m. m.	20 000	-	-
Ersättning från allmänna
pensionsfonden	26 565 000	-1- 1 500 000	-    943 000
Ersättning från de allmänna
försäkringskassorna	42 000 000	+ 8000000	+ 8 000 000
Ersättning från statens personal-
pensionsverk för datadrift m, m.	2 145 000	+    607 000	-1-    607 000
Neitouigift	90 092 000	-1-29 031 000	-t-17 507 000
Bidrag lill riksförsäkrings-
verket och försäkringsrådet
som redovisas på driftbud-
getens inkomstsida	26 400 000	+ 2 700 000	+ 2 700000

Riksförsäkringsverket

1. Pris- och löneomräkning m. m. 17 412 000 kr.

2.0-altemaiivet skulle innebära ständigt ökande ärendebalans och att av statsmakterna beslutade reformer inom socialförsäkringen m. m. inte kunde genomföras planenligt.

3. Under de senaste åren har ett flertal ADB-system satts i drift hos riksförsäkringsverket. Systemen har utarbetats av den s. k. RAFA-utred-ningen som också i stor utsträckning svarat för underhåll av systemen.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 42

Erfarenhelerna har dock visal alt det ständigt krävs underhåll och uppföljning om systemen skall fungera siörningsfritt. Riksförsäkringsverket anser i samråd med slalskoniorei au fasia personalresurser bör inrättas för dessa arbelsuppgifter. De arvodestjänster som f n finns hos RAFA-utredningen för underhåll och uppföljning av de ADB-system som är i drift bör därför bytas ut mot fasta tjänster på organisationsbyrån. Vidare behövs personalförstärkning för dessa arbelsuppgifter. Sammanlagt behövs 29 tjänster, varav 24 handläggare och fem kvalificerade biträden. Personalbehovet inom RAFA-utredningen minskar samtidigt med 23 personer. Med hänsyn till att byråns chef i stor utsträckning blir sysselsatt med utredningsarbete rörande ADB inom den allmänna försäkringen behövs ell göromålsförordnande för en handläggare. (4-3 224 000 kr.)

4. På första tillsynsbyrån behövs förstärkning för tandvårds- och privallä-karvårdsärenden med en handläggare och ett kvalificerat biträde. För bl, a. administrationen av bidragsförskotten behövs ytterligare en handläggare och två biträden. Vidare behövs för uppföljning av försäkringskassornas förvalt-ningsuigifter m. m. förstärkning med tre handläggare och etl kvalificerat biträde. (+ 968 000 kr.)

5. Ett flertal nya reformersom trätt i kraft under innevarande budgetår(den nya arbetsskadeförsäkringen, överförandet av bidragsförskoltsverksamheten från kommunerna, utbetalning av slatskommunalt bostadsbidrag lill folkpensionärer utan barn samt utbetalning av särskild föräldrapenning) har medfört ökade arbelsuppgifter för andra tillsynsbyrån. För tillsyns- och uppföljningsåtgärder gentemot försäkringskassorna krävs ytterligare fyra handläggare och två kvalificerade biträden. Vidare behövs förstärkning för tillsynen av de lokala skallemyndigheterna med en handläggare. (-F830 000 kr.)

6. Vid tekniska byrån behövs förstärkning på grund av främst reformerna om slatskommunalt bostadsbidrag till folkpensionärer och vidgade föräldraförsäkringsförmåner saml för ytteriigare säkerhetsåtgärder. För system- och programmeringsarbete behövs sex handläggare och ell kvalificerat biträde. Vidare tas ytteriigare en dalahall jämte ökad maskinkapacilel i bruk under budgetåret 1978/79,1 samband härmed behövs förstärkning med 13 tjänster, (-t- 1 938 000 kr.)

7. Kraven på informations- och ulbildningsbyrån har ökat kraftigt i samband med reformverksamheten. Förstärkning behövs med fem handläggare och ett kvalificerat bilräde. Vidare krävs medel för tillfällig personal för inlåning av experter i olika utbildningssammanhang. (+ 899 000 kr.)

8. På kanslibyrån behövs för upprättande av ett beredskapssystem för socialförsäkringen en handläggare och två kvalificerade biträden. Vidare behövs förstärkning för personal- och konlorsdriftsärenden med två handläggare och ett kvalificerat bilräde, (-1- 385 000 kr.)

9. På besvärsavdelningen har antalet ärenden ökat starkt i samband med

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 43

nya reformer inom socialförsäkringen. En tillfällig förstärkning behövs med en besvärsbyrå omfattande göromålsförordnanden för en byråchef, tio handläggare och två biträden. i+ I 554 000 kr.)

10. Avgiftsbyrån behöver förstärkning för planerings- och organisations
frågor med tre handläggare. Vidare behövs ytteriigare fem kvalificerade
biträden vid debiterings- och uppbördssektionen, (-1- 915 000 kr.)

11. På revisionskontoret behövs två handläggare för revision av riksskatte
verkets ADB-system. (-1- 273 000 kr.)

12. Vidare behövs förstärkning på lagbyrån med tre handläggare, på
tillsynsavdelningens administrativa sektion med en handläggare och fyra
kvalificerade biträden, på utredningsbyrån med två handläggare och ell
kvalificerat bilräde saml på matemaiisk-stalistiska byrån med ett kvalificerat
biträde. (-1- 1 376 000 kr.)

Föredraganden

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna har under de senaste åren fött ökade arbetsuppgifter i samband med reformer inom dels socialförsäkringen och dels vissa andra bidragssystem. Under år 1977 har en ny arbetsskadeförsäkring trätt i kraft och bidragsförskottsverksamheten har förts över från kommunema till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Fr. o. m. år 1978 tillkommer särskild föräldrapenning saml slatskommunalt bostadsbidrag till folkpensionärer utan barn. Vidare har arbetsuppgifter som tidigare utförts manuellt av försäkringskassorna successivt övertagils av riksförsäkringsverket i form av ADB-service. Detta har medfört etl betydligt lägre personalbehov hos försäkringskasssorna än som annars skulle ha behövts för att klara de senaste årens ökade arbetsuppgifter. Under budgetåret 1978/79 tas ytteriigare en dalahall jämte ökad maskinkapacilel i bmk vid riksförsäkringsverkets tekniska byrå i Sundsvall.

ADB-systemen har utarbetats av den för riksförsäkringsverket och statskontoret gemensamma RAFA-utredningen, som också i stor utsträckning svarat för underhåll och uppföljning av systemen. 1 likhet med riksförsäkringsverket och statskontoret anser jag att dessa arbetsuppgifter bör övertas av verket. Jag beräknar därför medel för sammanlagt 23 nya tjänster på organisationsbyrån, varav 20 handläggartjänsler och tre biträdestjänster. Samtidigt räknar jag med att RAFA-utredningens personalbehov minskar med motsvarande antal personer jämfört med innevarande budgetår (3),

Arbetsskadeförsäkringen samt reformerna om vidgade föräldraförsäkringsförmåner och slatskommunalt bostadsbidrag lill folkpensionärer utan barn ställer krav på ökade resurser vid andra lillsynsbyrån. Jag beräknar medel för ytteriigare två handläggare för rådgivning och tillsyn samt uppföljning av försäkringskassornas verksamhel (5),

Ökade arbetsinsatser krävs vid tekniska byråns ADB-enhet i samband med

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 44

att den nya datahallen tas i bruk. Vidare behövs personalförstärkning för säkerhetsåtgärder samt för reformer inom föräldraförsäkringen m. m. Jag beräknar medel för sammanlagt ytteriigare 15 tjänster, varav fyra försystem-och programmeringsarbete (6). För beredskapsplanering och säkerhetsfrågor m. m. inom socialförsäkringsväsendet beräknar jag medel fören handläggartjänst på kanslibyrån (8).

Riksdagen har nyligen antagit prop. 1977/78:20 om ändrad organisation för besvärsprövning inom socialförsäkringen (SfU 1977/78:15 rskr 1977/78:113), Beslutet innebär all en ny mellaninstans, försäkringsrätt, skall överta bl. a. de arbetsuppgifter som riksförsäkringsverkets besvärsavdelning har f. n. (Se punkten 83). Den nya organisationen avses träda i kraft den 1 januari 1979 då verksamheten på besvärsavdelningen skall upphöra. Genom att besvärsprövningen bryts ul från riksförsäkringsverket får verket en mer renodlad inriktning på cenlrala lednings- och tillsynsfunktioner. I linje med detta skall riksförsäkringsverket kunna inträda som part i förfarandet i försäkringsdom-sootarna med uppgiften att verka för en likformig och rättvis tillämpning av socialförsäkringsbesiämmelserna. För alt svara för denna uppgift skall inrättas en särskild enhet inom verket med fyra tjänster som jag här kallar försäkringsombud, sex övriga handläggare och tre biträden, dvs. sammanlagt 13 tjänster. Då besvärsavdelningen omfattar 86 tjänster innebär omorganisationen att sammanlagt 73 tjänster kan utgå ur organisationen vid årsskiftet 1978/79. Jag har vid min beräkning av medelsbehovel lagil hänsyn lill detla (9).

1 övrigt beräknar jag medel för ytterligare en handläggare och etl biträde på avgiftsbyrån, två handläggare på revisionskontoret, en handläggare på lagbyrån och ett biträde vid tillsynsavdelningens administrativa sektion (10-12) Den utvidgade verksamheten vid dataanläggningen medför ökade maskinkostnader och jag beräknar medel härför. För RAFA-utredningens arbete beräknar jag sammanlagt ca 2,1 milj. kr. för nästa budgetår.

Övergången till ADB-mliner har inneburit betydande avlastning av manuella arbetsrutiner vid försäkringskassorna. För att behålla tidigare kostnadsfördelning skall för innevarande år den del av koslnaderna för tekniska byråns verksamhel som avser sjukförsäkringen påföras försäkringskassornas administrationskostnader. Denna kostnadsandel kan beräknas öka med ca 8 milj. kr. för nästa budgetår i samband med överförande av ytterligare manuella rutiner inom sjukförsäkringen till datadrifi. Det ankommer på regeringen alt utfärda närmare bestämmelser angående debiteringen.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 107 599 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksförsäkringsverket för budgetåret  1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 107 599 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 45

B 5. Folkpensioner

1976/77        Utgift 18 694 882 483

1977/78        Anslag 20 250 000 000

1978/79        Förslag        24 600 000 000

Från detla anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och barnpension samt hustrulillägg och barntillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också handikappersättning saml vårdbidrag för handikappade barn.

Folkpensionssyslemet omfattar hela befolkningen. Ålderspension utgår från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet att mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma tidpunkten för sin pensionering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras den utgående pensionen och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en höjning. Det är även möjligt alt ta ut halv ålderspension.

Förtidspension utgår till den som fött sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt me.d minst hälften. Änkepension utgår till änka upp till den allmänna pensionsåldern. Barnpension ulgår lill barn om den ena eller båda föräldrarna avlider. Vårdbidrag utgår lill förälder med handikappat barn som är under 16 år. Hustrutillägg, som är inkomstpröval, ulgår till gift kvinna mellan 60 och 65 års ålder vars make har ålders- eller förtidspension.

Folkpensionsförmånema är indexreglerade, vilket innebär att pensionsbeloppen automatiskt ändras i takt med basbeloppets utveckling. Basbeloppet beräknas för varje månad på gmndval av konsumentprisindex. Basbeloppet för januari 1978 är 11 800 kr.

Ålderspension liksom hel förtidspension, änkepension eller vårdbidrag ulgår för år räknat med 95 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 155 96 för två pensionsberäuigade makar. För den som inte har ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som innevarande budgetår utgår med 29 % av basbeloppet för ensam ålderspensionär och med 58 % för makar gemensamt. För en förtidspensionär och förälder med vårdbidrag ulgår pensionstillskott med 58 % av basbeloppet.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1977:630), lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension (senast ändrad 1977:371) och lagen (1969:205) om pensionstillskou (senast ändrad 1975:381).

Från anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m. m, vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Åre avseende undersökningsfall för den allmänna försäkringens behov.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 46

Riksförsäkringsverkets redovisning av reglerna för handikappersättning

Handikappersättning ulgår dels som en tilläggsförmån lill försäkrad som uppbär pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), dels som en självständig förmån till den som inte har sådan pension. Rätten till handikappersättning och omfattningen av ersättningen regleras i 9 kap. AFL, Handikappersättningen är i princip en merkostnadsersätlning.

Reglerna för handikappersättning trädde i kraft den 1 juli 1975 (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332), Lagstiftningen grundade sig på eU belänkande från riksförsäkringsverket (Ds S 1974:1) Förbättrade vårdbidrag och invaliditetsersättningar från folkpensioneringen.

Handikappersättning kan utges till försäkrad, vars fysiska eller psykiska funktionsförmåga är nedsatt för avsevärd tid. Rätt till ersättning föreligger om den försäkrade på grund av sill handikapp behöver mera tidskrävande hjälp av annan i sin dagliga livsföring eller behöver fortlöpande hjälp av annan person för att kunna förvärvsarbeta. Vidare beaktas om den handikappade eljest får vidkännas betydande merulgifter till följd av sitt handikapp. Vid bedömning av frågan om rätt lill ersättning skall den handikappades vård-och hjälpbehov vägas samman med hans merkostnader lill följd av handikappet. Det är således det sammanlagda behovet av stöd som ligger lill grund för bedömningen. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall med försäkrad som utför förvärvsarbete likställas studerande, som åtnjuter studiestöd enligt studiestödslagen eller endast på grund av bestämmelse om behovsprövning är utesluten från sådan förmån.

Allt efter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek utgör handikappersättningen för år räknat 60, 45 eller 30 % av basbeloppet. Handikappersättning till blind utgör för tid före den månad då ålderspension eller hel förtidspension börjar utgå 60 96 av basbeloppet. För tid därefter ulgår handikappersättningen till blind med 30 % av basbeloppet om inte stödbehovet ger anledning till högre ersällning. För försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad utgör handikappersättningen 30 96 av basbeloppet. Högre ersättning ulgår dock om stödbehovet ger anledning härtill.

Handikappersättningen kan begränsas till viss lid. Behovet av ersättning skall omprövas i samband med beslut om förtidspension eller ålderspension enligt AFL.

Handikappersättning utges inte om den försäkrade vårdas i anstalt som tillhör eller till vars drift bidrag utgår från staten, kommun eller landstingskommun. Detsamma gäller om den försäkrade vårdas utanför anstalten genom dess försorg.

Riksförsäkringsverket har haft i uppdrag att till regeringen redovisa erfarenheterna av den praktiska tillämpningen av de nya reglerna för rätt till handikappersättning och lämna förslag till de åtgärder som verket funnit

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 47

erforderiiga med anledning härav, Vei-kel har redovisat detla uppdrag i ell betänkande (Ds S 1977:6) Erfarenheter av handikappersättningen.

Remissyttranden över riksförsäkringsverkets betänkande har inhämtats från socialstyrelsen, försäkringsdomslolen, skolöversiyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens handikappråd. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Försäkringskasseförbundet, Handikappförbundens centralkommitté. De handikappades riksförbund. Pensionärernas riksorganisation och Sveriges folkpensionärers riksförbund. Härutöver har yttranden kommit in från bl, a. Svenska diabetesförbundel och MS-förbundel (Riksorganisation för neurologiskl sjuka och handikappade).

Sammanfattning av verkets förslag

Riksförsäkringsverket framhåller alt de nya bestämmelserna om handikappersättning från den allmänna försäkringen emotsågs med stora förväntningar när de infördes den I juli 1975. En allmän bedömning av reformens verkningar under de två första åren efter dess genomförande ger enligt verket vid handen att de nya reglerna i väsentliga avseenden har slagit väl ut. Antalet personer som uppbär ersättning har ökat starkt. I juni 1975 uppgick antalet personer som uppbar invaliditetsförmån till ca 17 200.1 juni 1977 uppgick det sammanlagda antalet personer som uppbar handikappersättning lill ca 34 000. Åtskilliga handikappade som tidigare inte uppbar invaliditetsförmån från den allmänna försäkringen har alltså nu föll rätt lill sådan ersällning och reglerna har allmänt sett blivit mindre restriktiva.

Riksförsäkringsverket påpekar att en grundläggande fömtsättning för rätt till handikappersättning är all funktionsförmågan är nedsatt för avsevärd lid, 1 den praktiska tillämpningen av denna bestämmelse har del visal sig all personer med vissa handikapp, t.ex, psoriasis, har bedömts inte ha sådan nedsättning i funktionsförmågan som erfordras för rätt till handikappersättning, trots att de i vissa fall haft stora merulgifter för all kunna upprätthålla sin funktionsförmåga. Enligt verkets mening bör sådana stödbehov kompenseras genom handikappersättning. Verket föreslår att den handikappades tillstånd före behandling och medicinering skall vara avgörande för rätten lill handikappersättning. Frågan om den försäkrades aktuella funktionsförmåga bör inte prövas fristående, utan ses mot bakgrund av de följdverkningar i form av hjälpbehov och merulgifter som handikappet ger upphov till.

Bedömningen av rätten till handikappersättning skall grundas på den försäkrades sammanlagda behov av stöd. Härvid beaktas bl, a. alt den försäkrade i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan och att han för vidkännas betydande memtgifter.

Beträffande hjälpbehovet för den som i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan lill följd av nedsatt funktionsförmåga, har del i

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 48

den praktiska tillämpningen ansetts tillräckligt om hjälpbehovet motsvarar ca två timmars effekriv tid per dygn. Verket föreslår att bedömningen av lidsåtgången för olika hjälpbehov görs mer nyanserad än f n. Inom ramen för begreppet mera tidskrävande hjälp skall vårdarens totala bundenhet beaktas. Härmed avses förutom själva den effektiva tiden för hjälpinsatsen även sådan tid som kan hänföras lill förberedelse- och efterarbete. 1 vissa fall där det föreligger ett uttalat behov av tillsyn och ständig uppsikt skall detla efter prövning i varje särskilt fall beaktas vid sidan av den nyss berörda tvåtimmarsregeln.

De merulgifter, som skall beaktas vid bedömningen av rätt lill handikappersättning, skall enligt riksförsäkringsverkets anvisningar relativt lätt låta sig identifieras och verifieras. 1 den praktiska tillämpningen har det krävts att den handikappade gör troligt all del är fråga om merulgifter som han verkligen har på grund av sitt handikapp. Dessa regler har ansetts missgynna dem som inte har ekonomiska fömtsättningar alt kosta på sig hjälp och anordningar som på olika säu kan underiätta tillvaron och motverka följderna av handikappet. Verket föreslår att handikappersäUning skall kunna komma i fråga om en försäkrad för att i möjligaste mån bemästra följderna av ett handikapp är i behov av hjälp eller annat som medför utgifter, oavsett om dessa redan föreligger eller ej.

De praktiska erfarenheterna av de nuvarande reglernas tillämpning beträffande ersättning lill blinda visar alt ersättningen nästan alltid sänks till 30 96 av basbeloppet i samband med pensionering. Verket föreslår därför att bedömningen beträffande blinda som uppbär pension gmndas på en fullständig prövning av det sammanlagda stödbehovet, och att den generella grundnivå som pensionerade blinda är tillförsäkrade skall betraktas som en garantinivå. Överstiger stödbehovet vad som motsvarar garanlinivån 30 96 av basbeloppet, bör ersättningen sålunda fastställas till den högre nivå som är motiverad i det enskilda fallet. Verket föreslår vidare, med hänsyn till de fr. o. m. den 1 juli 1976 införda reglerna om uttag av halv ålderspension, att blind som gör uttag av halv ålderspension skall ha rätt till handikappersättning med 60 96 av basbeloppet så länge endast halv ålderspension utgår.

Verket tar i betänkandet även upp vissa samordningsfrågor, främst frågan hur tillgång till färdtjänst skall inverka på beräkningen av den handikappades merulgifter för färdmedel när denne har egen bil. Verket föreslår därvid att handikappads memtgifter för egen bil skall kunna beaktas, oberoende av om han har rätt lill färdtjänst. Beträffande handikappad som inte förvärvsarbetar men har egen bil innebär förslaget alt ell schablonbelopp motsvarande 15 96 av basbeloppet för beaktas för alt täcka kostnader för resor i den dagliga livsföringen och för rekreation.

Nuvarande bestämmelser medger inte att handikappersättning utgår till försäkrade som vårdas i vissa institutioner. Verket föreslår att reglerna om handikappersäUning bringas i överensstämmelse med bestämmelserna om

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 49

vårdbidrag så att försäkrad kan få ersättning om han i minst tio dagar under ell kalenderkvartal vistas utom institutionen ulan all vårdas genom dess försorg.

Remissyttranden

Riksförsäkringsverkets förslag har i allt väsentligt tillstyrkts av statens handikappråd, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Handikappförbundens centralkommitté (HCK), Svenska diabetesförbundel, MS-fÖrbundet. Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Svenska kommunförbundet.

Försäkringsdomslolen anser del vara värdefullt att en genomgång av erfarenheterna av handikappersättningen har kommit igång men anser all ytteriigare en tids erfarenheter bör avvaktas som underiag för mera definitivt ställningstagande. Domstolen konstaterar även att 1975 års reform i slort sett nått åsyftad verkan.

LO anser att rättspraxis avviker från intentionerna med reformen. Liknande synpunkter anförs av De handikappades riksförbund (DHR).

Riksförsäkringsverkets förslag angående tolkningen av begreppet nedsatt funktionsförmåga lillsiyrks av Svenska diabetesförbundel. HCK. MS-fÖrbundet och DHR.

Försäkringsdomstolen anser däremoi att någon ändring av riksförsäkringsverkels anvisningar rörande begreppet nedsatt funktionsförmåga inte är erforderiig, enär grunden för domstolens avslag i mål om handikappersättning till psoriatiker inte varil den verket antagit. Gmnden har i stället varit alt godtagbara, av handikappet föranledda merulgifter eller hjälpbehov inte varil av den storiek att rätt till handikappersättning har förelegat. Domstolen anmärker härvid särskilt att kostnader för hälsoresor inte har kunnat godkännas som merulgifter. Domstolen föreslår i sill yttrande alt en utredning snarast kommer lill stånd för alt ge bättre underlag än som f. n. kan åstadkommas för att bedöma vilka av psoriasis och andra sjukdomar föranledda kostnader som skall kunna godtas som merulgifter vid prövning av rätt till handikappersättning.

Riksförsäkringsverkets förslag om en mera nyanserad bedömning av hjälpbehovels omfattning tillstyrks av bl. a. HCK. Svenska diabetesförbundet. Försäkringskasseförbundet och försäkringsdomslolen. Domstolen påpekar alt riksförsäkringsverkets allmänna synpunkter låter sig väl förena med nuvarande lydelse av lagtexten.

Svenska diabetesförbundel tillstyrker förslaget om alt handikappersättning skall utgå oavsett om den handikappade redan har ådragit sig merutgifterna eller inte. Även DHR, Försäkrlngskasse/örbundei. statens handikappråd, socialstyrelsen och Pensionärernas riksorganisation tillstyrker förslaget men föreslår alt man inför ett mer schabloniserat synsätt eller en

4 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 50

generell  rätt  till  handikappersättning för vissa handikappgrupper t, ex, rullstolsbundna.

Försäkringsdomslolen instämmer i all nuvarande rättstillämpning kan leda till mindre rättvisa resultat. Domstolen avstyrker dock verkels förslag och förordar i stället att prövningen av merutgifterna skall baseras på utgifter som befinns vara rimliga och motiverade av den handikappades speciella behov. Bedömningen bör enligt domstolen inte göras avhängig av den handikappades subjektiva önskemål och i regel ej heller grundas på schabloner.

Riksförsäkringsverkets förslag om all den generella grundnivå som pensionerade blinda är tillförsäkrade skall betraktas som en garanti-nivå tillstyrks av Försäkringskasse/örbundet och socialstyrelsen. HCK. Pensionärernas riksorganisation och statens handikappråd föreslår alt ersättningsnivån bibehålls vid 60 96 även när de försäkrade uppnått 65 års ålder, Försäkringskasse/örbundet tillstyrker även att blind som har halv ålderspension skall fö handikappersättning med 60 96 av basbeloppet.

HCK, MS-Jörbundct, statens handikappråd och Svenska kommunförbundet tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag all ersät tni ng för egen bil kan utgå även när kommunen erbjuder färdtjänsl, Försäkringsdomstolen avstyrker förslaget, i varje fall i avbidan på resultatet av socialpolitiska samordningsulredningens arbete,

Sveriges folkpenslonärers riks/Örbund tillstyrker förslaget all försäkrad schablonmässigt tillgodoräknas 15 96 av basbeloppet för merulgifter för resor med egen bil, som ej avser arbetsresor, vid prövning av rätt lill handikappersättning, Försäkringskasse/örbundet anser att schablonbeloppet bör bestämmas till 20 % av basbeloppet. Även socialstyrelsen anser 15 96 vara för lågt beräknat, Försäkringsdomstolen avstyrker förslaget om schablonberäkning och påpekar att förslaget i denna del skulle innebära en favör för de handikappade som har egen bil. Eftersom den minimigräns för de sammanlagda utgiftema som i praxis dras för rätt lill handikappersättning motsvarar 22,5 % av basbeloppet skulle förslaget i denna del kunna leda till all handikappad med bil som har memtgifter avseende annat än bilen, uppgående endast lill 7,5 96 av basbeloppet, för handikappersättning,

HCK. MS-Jörbundet. slaiens handikappråd, Föisäkringskassejöibundei, socialstyrelsen och Svenska komimin/örbundet tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag om aU handikappersättning kan utgå till försäkrad som tillfälligt vistas utom inslilulionom tiden för vistelsen uppgår till minst 10 dagar per kalenderkvartal.

Några remissinstanser förordar alt flera ersättningsnivåer införs och att åldersgränsen då handikappet senast skall ha uppstått för rätt till ersättning tas bort.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 51

Riksförsäkringsverkets anslagsframställning

Vid beräkningen av folkpensionskoslnaderna för budgetåret 1978/79 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal pensionslagare i januari 1979, vilken månad ansetts representativ för hela budgetåret. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet personer med olika slag av pensionsförmåner.

Pensionsförmäm	Antal personer
	Jan 1977	Jan 1978	Jan 1979	Förändring under 1978
Ålderspension	1 284 000	1312 000	1 337 500	+ 25 000
Förtidspension	257 000	269 000	275 000	+  6 000
Hustrutillägg	54 500	57 000	59 000	+  2 000
Ankepension, huvudfall	81400	83 500	85 000	+   1500
Ankepension, övergångsfall	5 800	4 600	3 500	-   1 100
Handikappersättning	35 500	38 000	40000	+  2 000
Värdbidrag (antal barn)	12 300	13 200	14000	+     800
Barnpension	44 000	44 000	44 000	-
Barniillägg (antal barn)	25 000	28 000	30 000	+  2 000
Summa	1 799 500	1 849 300	1 888 000	+ 38 700

På grundval av gällande lagstiftning och vid basbeloppet 12 200 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 till 23 100 milj. kr. Därvid härverket räknat med en kostnadsuppgång på 25 milj. kr. för handikappersättningar.

Kostnaderna för vård på riksförsäkringsverkets sjukhus läcks från föreva-rande anslag till den del de avser undersökningsfall för den allmänna försäkringens behov. Antalet vårdplatser på de tre sjukhusen beräknas i stort sett vara oförändrat (600) under nästa budgetår. Av dessa platser beräknas en tredjedel komma att beläggas med undersöknings- och utredningsfall för den allmänna försäkringen. Kostnaderna härför beräknas till 19 milj, kr.

Föredraganden

Reglerna for handikappersättning

De nya reglerna för handikappersättning som infördes den 1 juli 1975 innebar att rätten till handikappförmåner från den allmänna försäkringen i väsentliga avseenden vidgades. Enligt de då införda reglerna föreligger räii lill handikappersäUning om den försäkrade för avsevärd lid fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfatlning att han på grund av sill handikapp behöver tidskrävande hjälp av annan i sin dagliga livsföring och vidare om den handikappade för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 52

annan person. Även då den handikappade eljest har betydande merulgifter lill följd av sitt handikapp föreligger rätt till handikappersättning. Den handikappades vård- och hjälpbehov skall vid bedömning av frågan om rätt lill ersällning vägas samman med hans merkostnader till följd av handikappet. Bedömningen skall således gmndas på del sammanlagda behovet av stöd. Blinda har redan tidigare varit tillförsäkrade en generell rätt lill stöd. Generella regler infördes år 1975 även för handikappersättning till döva och gravt hörselskadade personer.

Riksförsäkringsverket har på uppdrag av regeringen redovisat erfarenheter av den praktiska tillämpningen av de bestämmelser som infördes år 1975 och lämnat förslag till de åtgärder verket har funnit erforderiiga med anledning härav.

Verket konstaterar i sin utredning all reformen i väsentliga avseenden slagit väl ut. Antalet personersom uppbär ersätlning har ökat från ca 17 200 i juni 1975 till ca 34 000 i juni 1977, vilket innebär i slort sett en fördubbling och överensstämmer väl med de beräkningar som gjordes i förarbetena till reformen. Åtskilliga handikappade som tidigare inte uppbar invaliditets-förmån från den allmänna försäkringen har nu fått rätt till sådan ersättning och reglerna har allmänt sett vidgats.

Verkets betänkande innehåller dels förslag om ändrade regler, dels förslag i vissa frågor om tillämpningen av nuvarande lag. Jag kommer i del följande alt på grundval av verkets utredning föreslå åtgärder för att säkerställa att reformen förden tillämpning som avsågs när den beslutades och även föreslå en viss utvidgning av rätten till handikappersättning. Med hänsyn lill vad som framkommit vid remissbehandlingen bör ett fortsalt utredningsarbete göras samtidigt som rättstillämpningen kontinuerligt följs upp.

Av riksförsäkringsverkels utredning framgår all den kritik som riktats mot reformen främst hänför sig till rättstillämpningen såvitt avser de för rätten till handikappersättning grundläggande rekvisiten nedsatt funktionsförmåga, hjälpbehov och merulgifter.

Riksförsäkringsverket påpekar att en grundläggande förutsättning för rätt till handikappersättning är all funkiionsförmågan är nedsatt för avsevärd tid. 1 den praktiska tillämpningen av denna bestämmelse har det enligt verket visat sig au personer med vissa handikapp, t. ex. psoriasis, har bedömts inte ha sådan nedsättning i funktionsförmågan som erfordras för rätt till handikappersäUning, irols alt de i vissa fall har stora merulgifter till följd av handikappet. Verket framhåller att av förarbeten och lagtext framgår all avsikten med reformen inte har varit all funklionsnedsättningen skall prövas fristående utan mot bakgrund av de följdverkningar i form av hjälpbehov och merulgifter som handikappet ger upphov till. Därvid skall bedömningen av rätten till ersättning grundas på den försäkrades sammanlagda stödbehov lill följd av handikappet.

Remissinstanserna stöder överlag verkets åsikt. Försäkringsdomstolen påpekar dock i sitt remissy Urande att grunden för domstolens avslag i mål om

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 53

handikappersättning till psoriatiker inte har varil den som verket antagit. Grunden har i stället varit att de av handikappet föranledda godtagbara memlgiflerna eller hjälpbehoven inte har varil av den storlek au rätt lill handikappersättning förelegal.

Jag finner all rådande rättstillämpning såsom den redovisats i försäkringsdomstolens remissvar överensstämmer med vad verket förordat. Det saknas därför anledning all föreslå lagändring i detta hänseende. Med hänsyn lill frågans vikt för tillämpningen i försäkringskassorna bör emellertid riksförsäkringsverket utfärda nya tillämpningsanvisningar mot bakgrund av domstolens yttrande.

Till de av domstolen angivna skälen för aU handikappersäUning i vissa fall inte tillerkänts psoriatiker återkommer jag i samband med att jag lar upp verkels förslag beträffande kraven på omfattningen av hjälpbehov och merulgifter.

Vid bedömning av rätt till handikappersättning skall bl. a, beaktas om den försäkrade i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan. Hittills har förutsättningen all hjälpen skall vara tidskrävande i regel ansetts uppfylld om hjälpbehovet har motsvarat två timmars effektiv arbetstid per dygn. Verket föreslår att bedömningen av lidsåigången för olika hjälpbehov skall göras mer nyanserat än f n. Härvid föreslås all, fömtom den effektiva tiden för hjälpinsatser, skall beaktas även sådan lidsåtgång som kan hänföras lill förberedelse- och efterarbete, dvs. vårdarens totala bundenhet. Om det föreligger etl uttalat behov av tillsyn och ständig uppsikt skall detta efter prövning i varje särskilt fall beaktas oberoende av tvåtimmarsregeln. Verkets förslag om en mer nyanserad bedömning av hjälpbehovets omfattning har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Jag ansluter mig lill verkets förslag i denna del. Liksom försäkringsdomstolen anser jag del vara fråga om en liberalisering av praxis som väl ryms inom nuvarande lydelse av lagtexten. Den bör emellertid som verket föreslagit komma lill uttryck genom utfärdande av nya tillämpningsanvisningar.

Handikappersättningen är i princip en merkostnadsersätlning. Rätt lill ersällning kan uppkomma inte bara till följd av hjälpbehov utan också lill följd av att den handikappade har betydande merulgifter för resor, kost etc.

I den praktiska tillämpningen krävs det enligt riksförsäkringsverket på grund av förarbetena lill lagstiftningen alt den handikappade gör troligt all del är fråga om merulgifter som han verkligen har på grund av sitt handikapp. Därigenom har man i praktiken inte kunnat ta med i beräkningen sådant som den handikappade inte haft råd all kosla på sig tidigare. Verket föreslår att handikappersättning skall kunna komma i fråga om en försäkrad för att i möjligaste mån bemästra följderna av ett handikapp är i behov av hjälp eller anordningar som medför utgifter, oavsett om dessa utgifter redan föreligger eller ej.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 54

Flera remissinstanser tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag i denna del. DHR påpekar dock att förslaget inte kommeratt medföra några förändringar om man inte samtidigt anlägger etl schablonmässigt synsätt på ersättnings-behovet. DHR föreslår därför all riksförsäkringsverket för i uppdrag alt ge ut anvisningar där den individuella prövningen i största möjliga uisiräckning tas bort. Socialstyrelsen anser del vara angeläget all anvisningar utarbetas om beräkning av merutgifterna. Flera remissinstanser, däribland statens handikappråd, påpekaratt en generell rätt lill handikappersättning för vissa gmpper är väl motiverad. Försäkringsdomstolen föreslår i stället all prövningen av merutgifterna skall baseras på utgifter som befinns vara rimliga och motiverade av den handikappades speciella behov. Bedömningen bör enligt domstolen däremot inte göras avhängig av den handikappades subjektiva önskemål och vanligen inte heller grundas på schablonregler.

Vad verket redovisat om praxis ger enligt min mening vid handen all lagtillämpningen i fråga om handikappersättning har blivit för restriktiv. Jag finner det rikligt att merulgifter, som verket förordat, beaktas oavsett om utgifterna redan föreligger eller ej. Detta bör markeras genom en ändring i 9 kap. 2 § AFL.

Beslutet i frågan om handikappersättning bör baseras på en prövning av vilka uppgivna utgifter för den handikappade som synes rimliga och motiverade av hans speciella behov. Härvid bör såväl handikappets beskaffenhet som den försäkrades personliga förhållanden tillmätas betydelse. Jag återkommer i det följande till frågan om hälsoresorna.

Såväl verkets redovisning som remissyttrandena visar att det ofta saknas tillräcklig ledning för försäkringsorganens bedömning av vad som kan anses vara skäliga merulgifter. Det är angeläget att förbättra bedömningsunderlaget. Min avsikt är därför att senare föreslå regeringen att ge riksförsäkringsverket i uppdrag att göra en utredning om vilka memtgifter som bör beaktas vid olika typer av sjukdomar och handikapp. Verkets översyn bör ske i kontakt med socialstyrelsen, statens handikappråd och konsumentverket. Målet bör vara att fö fram vissa schabloner, som kan tjäna som underlag för bedömningen av merutgifterna i olika situationer och där så är möjligt begränsa granskningen i det enskilda fallet till att främst avse handikappets närmare beskaffenhet och vilka slag av merkostnader detla för med sig. Även andra metoder för att underiätta bedömningen i de enskilda fallen bör övervägas.

B1 i n d a har enligt nu gällande regler en generell rätt till handikappersättning liksom för övrigt också döva och hörselskadade. För blinda utgår ersättning med 60 96 av basbeloppet. Har ålderspension eller hel förtidspension beviljats den blinde utgår handikappersättningen med 30 % av basbeloppet om inte stödbehovet ger anledning till högre ersätlning.

Verket anför att de praktiska erfarenheterna av de nuvarande reglernas tillämpning visar aU handikappersättningen för den som är blind näslan alltid

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 55

sänks lill 30 % av basbeloppet i samband med pensionering och att det i ylteriigt få fall utgår högre ersättning till pensionärer än som motsvarar denna garanlinivå. Vidare anger verket all del i handikappersällningens grundnivå för pensionerade blinda, enligt den praxis som utvecklats, regelmässigt har inräknats ett flertal av blindheten föranledda hjälpbehov och merulgifter, även om dessa är av sådan natur att de varierar från individ lill individ och i vissa fall sammanlaget skulle motivera högre ersällning. Verket förordar en liberalisering av praxis. Härför krävs enligt verket all det i varje enskilt ärende i samband med pensioneringen görs en mer förutsättningslös och individuell prövning än som nu är fallet. Verket är berett alt utfärda anvisningar lill försäkringskassorna härom under förutsättning att verkets åsikt godtas.

Som framgårav vad jag förut anfört om lagreglernas innehåll barden blinde även efter pensioneringen rätt till högre handikappersättning än garanlinivån 30 96 om stödbehovet ger anledning därtill. Avsikten med den generella ersättningen hargivelvis inte varil alt försämra rätten till högre ersättning för blinda i förhållande till andra handikappade. Det är därför naturiigt att man, när fråga uppstår om omräkning av handikappersättningen till blind i samband med pensionering, undersöker om förhållandena motiverar sådan högre ersättning. Även om behovet av stöd föranleds av merulgifter som är typiska för handikappet och därför borde rymmas inom den 30-procenliga ersättningsnivån utesluter delta givetvis inte all ersätlning skall utgå med 45 eller 60 % av basbeloppet om del föranleds av merutgifternas samlade storlek. Jag vill därför tillstyrka verkets förslag att meddela nya anvisningar till försäkringskassorna för omprövningen av handikappersättningen lill blind i samband med pensionering.

Jag har redan fömtskickal att riksförsäkringsverket bör fö i uppdrag att se över reglerna om vilka merulgifter som skall beaktas för olika typer av sjukdomar och handikapp. Det uppdraget bör även avse en karlläggning av de normala stödbehoven för blinda.

Riksförsäkringsverket tar också upp frågan om handikappersättningen till en blind skall omprövas av den anledningen att den blinde lar ul endast halv ålders pension enligt de fr. o, mden 1 juli 1976 införda reglerna. Verket förordar alt sådant uttag inte skall föranleda omprövning av den blindes handikappersättning enligt reglerna om garantinivå som jag förut redovisat. Jag ansluter mig till riksförsäkringsverkets förslag, som föranleder en ändring i 9 kap, 3 ii tredje stycket AFL,

Försäkringsdomstolen påpekar i sill remissvar att vissa merulgifter t. ex, för resor lill främmande länder av klimatskäl inte har kunnat godkännas som merulgifter enligt 9 kap, 2!; AFL. Orsaken härtill anges vara alt tillfredsställande utredning om resornas betydelse för funktionsförmågans upprätthållande i dessa fall inte har förebragls eller kunnat åstadkommas genom rimliga åtgärder under handläggningen i domstolen. Domstolen finner det angelägel alt en utredning tillsätts för att ge bättre underlag för denna bedömning.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 56

Frågan om hälsoresornas betydelse för handikappade personers hälsotillstånd m, m. har också uppmärksammats i en riksdagsmotion. Motionärerna menade att, i de fall sjukvårdshuvudmännen anordnar och förmedlar s. k. hälsoresor och svarar för koslnaderna för resorna och genom läkare dokumenterar behovet av dem, sjukpenning borde kunna utgå för alt läcka deltagarnas inkomstbortfall,

Socialförsäkringsutskottei (SfU 1976/77:22) uttalade all del är önskvärt alt sjukpenning kan utgå i sådana fall då sjukvårdshuvudmännen ställer allmänna medel lill förfogande för aU bereda personer som är i behov därav möjlighet au delta i hälsoresor. Utskottet biträdde därför yrkandet i motionen om en utredning i syfte au få till stånd en bäure samordning mellan sjukvårdshuvudmännens och sjukförsäkringens insatser på området.

Med anledning av såväl riksdagens som försäkringsdomstolens uttalanden finner jag del angelägel alt det medicinska behovet av hälsoresor vid olika sjukdomar utreds. Jag kommer därför att föreslå all socialstyrelsen för i uppdrag att göra en sådan utredning. Utredningen, som bör ske i kontakt med riksförsäkringsverket, bör klarlägga om och i vilken omfattning del kan anses medicinskt motiverat att ordinera vistelse i andra länder.

Nuvarande bestämmelser medger inte att handikappersättning utgår till försäkrade som vårdas i vissa institutioner men tillfälligt vistas utanför institutionen. Verket föreslår alt reglerna om handikappersäUning bringas i överensstämmelse med bestämmelserna om vårdbidrag så all försäkrad för ersättning om han i minst tio dagar under ell kalenderkvartal vistas utom institutionen utan all vårdas genom dess försorg.

Förslaget i denna del tillstyrks av flertalet remissinstanser.

Enligt min mening är det värdefullt för en person all han för möjligheter till kontakt utom inslitutionen med anhöriga och andra. Jag föreslår därför att handikappersättning skall utbetalas vid vistelse utom anstalt enligt motsvarande regler som gäller för vårdbidrag. Förslaget föranleder en ändring i 9 kap. 5 § AFL.

Riksförsäkringsverket tar i betänkandet även upp vissa frågor om beräk-ningenavmerutgifterförfärd medel förhandikappadesomhartillgånglill egen bil. Verket föreslår därvid att en handikappads merulgifter för egen bil skall beaktas oberoende av om han har tillgång lill kommunal färdtjänsl. Vidare föreslås att handikappad som inte förvärvsarbetar skall få ett schablonbelopp motsvarande 15 96 av basbeloppet beaktat för att täcka kostnader för resor i den dagliga livsföringen och för rekreation.

Enligt förarbetena lill lagstiftningen skall en handikappad inte få sina merulgifter för egen bil beaktade om han har tillgång lill färdtjänst.

Flera remissinstanser tillstyrker verkets förslag. Förslaget avstyrks av försäkringsdomstolen.

Riksförsäkringsverkets utredning ger enligt min mening inte tillräckligt underiag för ändring av de överväganden i denna fråga som redovisades i prop. 1974:129.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 57

I de fall tillgång till färdtjänsl saknas beaktas i viss utsträckning kostnaden för egen bil. För de icke förvärvsarbelande handikappade med egen bil skulle del av verket förordade schablonbeloppet på 15 %a\i basbeloppet innebära att man helt bortser från alt förhållandena för olika handikappade skiljer sig väsentligt. Det skulle också innebära att handikappade med egen bil gavs en särställning vid bedömningen av rätt till handikappersättning. Bilinnehavet skulle nämligen för dem medföra att övriga merulgifter endast behövde uppgå till 7,5 96 av basbeloppet för alt berättiga till handikappersättning. Jag är därför inte beredd att föreslå någon schablonregel.

När del gäller beräkningen av bilkostnadens storiek synes man i rättsiill-lämpningen beakta de möjligheter en förvärvsarbetande handikappad har att erhålla bidrag och lån för anskaffande av motorfordon. Däremoi synes bl. a. möjligheten till avdrag vid inkomstbeskattning inte vägas in. I verkets Översyn av reglerna om vilka merulgifter som skall beaktas bör ingå frågan om hur bilkostnader beräknas för såväl förvärvsarbetande som andra försäkrade vilka saknar tillgång till färdtjänst. Översynen bör i denna del inriktas på att få fram en beräkningsmetod för nettokostnaden för bilen, som är så rättvisande som möjligt utan att vara alltför tekniskt komplicerad.

Flera av de frågor som jag har berört i det föregående kan fö en praktisk lösning så snart som riksförsäkringsverket utfärdar tillämpningsanvisningar. Förslagen i fråga om merulgifter, för handikappersättning lill blind som tar ut halv ålderspension och för handikappersättning till den som tillfälligt vistas utanför anstalt fordrar däremot lagändring. Jag förordar att de nya lagbestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1978.

Förslag till ändringar i 9 kap. 2, 3 och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring bör bifogas protokollet i delta ärende som bilaga 8:1.

A iislagsbeiäkning

Som jag nämnt i avsnittsinledningen har under senare år en rad förbäti-ringarav folkpensionsförmånerna genomförts i form av bl. a. pensionsålderssänkning lill 65 år, ökade möjligheter lill rörlig pensionsålder och en successiv höjning av pensionstillskotten.

Pensionstillskotten höjs åriigen med 4 96 av basbeloppet för en ålderspensionär och med 8 96 fören förtidspensionär. Pensionstillskoitshöjningenden 1 juli 1978 innebär vid nuvarande basbelopp att en ålderspensionär får en ytteriigare standardhöjning med ca 470 kr. per år och ett pensionärspar får ca 940 kr, per år. För förtidspensionärer utgår dubbelt pensionstillskott, vilket innebären höjning med ca 940 kr. Pensionstillskotten uppgår därmed till ca 3 890 kr, för ensam ålderspensionär och till ca 7 780 kr. för etl pensionärspar

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 58

liksom för en förtidspensionär per år. Utöver de här nämnda standardhöjningarna kommer folkpensionen att höjas automatiskt vid förändringar av basbeloppet till följd av prisförändringarna.

Folkpensionens gmndbelopp (exkl, pensionstillskott) är f n. 11 210 kr, per år för en ensam pensionär och 18 290 kr. per år för etl pensionärspar. Tillsammans med pensionstillskotten uppgår årspensionen således till 14 630 kr. för ensam ålderspensionär, 25 130 kr. för ett pensionärspar samt 18 050 kr. för en förtidspensionär.

Jag beräknar att folkpensionens årsbelopp för en ålderspensionär - inkl. pensionstillskott men frånsett kommunalt bostadstillägg- vid utgången av år 1978 kommer att ha stigit med minst 2 100 kr. för en ensam pensionär och med 3 800 kr. för etl pensionärspar. För en förtidspensionär beräknas pensionen sliga med minsl 3 000 kr. Utöver nämnda belopp utgår kommunall bostadstillägg till pensionär som inte har några nämnvärda inkomster vid sidan av folkpensionen. I flertalet kommuner är bostadstillägget helt eller delvis anknutet till pensionärens faktiska bostadskostnad. Kommunalt bostadstillägg utgår f n. till ca 805 000 pensionärer.

Antalet personer med folkpension beräknas öka totalt med ca 38 700 under år 1978. Huvuddelen av ökningen ligger på ålderspensionärerna som beräknas öka med 25 500. Även antalet förtidspensionärer och kvinnor med hustmtillägg ökar något.Riksförsäkringsverkel har i sin anslagsframställning anmält all antalet pensionärer något underskattats vid anslagsberäkningen för budgetåret 1977/78, vilket medför en kostnadsökning med ca 250 milj, kr.

Jag beräknar statens sammanlagda folkpensionskostnader under nästa budgetår till 24 600 milj. kr. Del innebär en ökning av 4 350 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Kostnadsökningen hänför sig ull följande faktorer.

Milj, kr.

Ökat antal pensionärer 1977/78 250

Ökat antal pensionärer 1978/79 360

Höjning av pensionstillskotten 310

Vidgade möjligheter till handikappersättning 10

Kostnader för värdesäkring av pensionerna 3 420

4 350

Kostnaderna  för de olika  pensionsförmånerna  framgår  av   följande sammanställning.

Prop. 1977/78:100 Bilaga S    Socialdepartementet 59

Beräknade kostnader milj, kr

Pensionsförmän

Ålderspension Förtidspension Hustmtillägg Änkepension, huvudfall

övergångsfall HandikappersäUning Vårdbidrag Barnpension Barntillägg Vissa undersökningar m. m.

1978/79	Förändring
	från 1977/78
18 138	+   .	3 068
4 084	-f	830
613	+	150
1006	-(-	152
34	-	1
254	+	76
250	-»-	36
158	+	20
44	+	18
19	+	1

24 600 +4 350

Kostnadema för de kommunala bostadstilläggen beräknas för nästa budgetår uppgå till ca 2 500 milj. kr. Härtill kommer ATP-utbetalningarna, som för nästa budgetår beräknas uppgå till i mnt tal 13 500 milj. kr. Tillsammans kommer utbetalningarna från den allmänna pensioneringen därmed att uppgå till ca 40 600 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga inom socialdepartementet upprättat förslag lill ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser reglerna för handikappersättning,

2. till Folkpensioner för budgelårel 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 24 600 000 000 kr.

B 6. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

1976/77        Utgift 29 811348

1977/78       Anslag 36 300 000

1978/79       Förslag 38 200 000

Ersätlning till postverket för utbetalning av allmänna pensioner erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1978/79 avser således kostnader för pensionsutbetalningar under kalenderåret 1978,

Pensionsutbetalningarna genom postverket fr, o.m, budgelårel 1974/75 framgår av följande tablå.

Budgetär	Antal utbetal-		Ersättning	Totalkostnad	Därav på stats-
	ningar	(milj,)	kr,/uibet.	milj, kr.	verket milj, kr.
1974/75	,13,1		2:26	29,6	23,1
1975/76	13,1		2:69	35,1	26,9
1976/77	13,2		3:02	39,8	29,8
1977/78'	13,2		3:57	47.1	34,5
1978/791	13,3		3:99	53,1	38.2

' Beräknat

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 60

Riksförsäkringsverkel har för kalenderåret 1978 räknai med omkring 13,3 milj. utbetalningar genom pensionsanvisningar. Av dessa har omkring 7,5 miljoner eller i runt tal omkring 56 96 antagits komma alt innefatta antingen folkpension jämte tilläggspension, eller - till en mindre del - enbart tilläggspension.

Ersättning till postverket för utbetalning och viss ur konirollsynpunkl nödvändig databehandling har för kalenderåret 1977 beslämls till sammanlagt 3:57 kr. per utbetald anvisning. I fråga om pensionsanvisningar, som förutom folkpension även innefattar tilläggspension, har verket fömtsatt all halva ersättningen till postverket kommer all bekostas av medel ur allmänna pensionsfonden,

Riksförsäkringsverkel har utifrån en oförändrad ersällning för år 1978 beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 lill 34 milj, kr.

Postverket har därefter i en framställning hemställt alt ersättningen för pensionsutbetalningar under kalenderåret 1978 bestäms lill 3:99 kr, per pensionsanvisning. I samband med all riksförsäkringsverkel går över från vanliga postgiroutbelalningskorl till s, k, FK-anvisningar för utbetalning av sjukpenning m. m., har postverket hemställt alt särskild ersällning skall utgå för FK-anvisningarna. Ersättningen föreslås utgå med samma belopp som för pensionsanvisningarna.

Riksrevisionsverket (RRV)har i remissylirande tillstyrkt postverkets beräkning av hanteringskostnaden för pensionsanvisningarna. Någon hänsyn har härvid inte tagits till beräknade ränieeffekter, RRV anser alt så bör ske och är därför berett tillstyrka den av postverket begärda ersättningen endast under förutsättning all utbetalningsmedlen lyfts tidigast första pensionsulbetal-ningsdagen. Skulle postverket av likviditetsskäl nödgas, liksom f n., lyfta medlen tidigare bör statsverkets räntekostnad härför beräknas och dras ifrån den av postverket begärda utbelalningsersättningen. RRV uppskattar räntekostnaden till i storieksordningen 1,5-2 milj, kr, per dag som lyftningen tidigareläggs. Enligt RRV:s mening är det f. n. för tidigt alt införa ell syslem med en på en särkosinadskalkyl baserad särskild ersättning för FK-anvisningarna. Något kostnadsunderlag för en sådan kalkyl har ännu inte redovisats.

Föredraganden

Jag har inte något all erinra mol den av postverket föreslagna ersättningen för pensionsulbetalningar. Postverket och riksrevisonsverkei bör komma överens om dag då postverket skall lyfta pensionsmedlen.

Postverket har också begärt särskild ersättning för utbetalning med s. k. FK-anvisningar. Riksrevisionsverket har anfört synpunkter i denna fråga. Jag är inte beredd att tillstyrka att någon särskild ersätlning för utbetalning med FK-anvisningar utgår från delta anslag. Ersättningsfrågan bör i stället lösas genom överiäggningar mellan postverket och riksförsäkringsverket.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 61

Jag beräknar anslagsbehovet för ersäUningar för pensionsutbetalningar lill 38,2 milj, kr. för budgelårel 1978/79, Jag hemställer au regeringen föreslår riksdagen

all lill Ersättning till postverket jÖr pensionsulbetalningar för budgelårel 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 38 200 000 kr.

B 7. Bidrag till sjukförsäkringen

1976/77	Utgift	2 582 701341
1977/78	Anslag	2600 000 000
1978/79	Förslag	3 285 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för sjukförsäkringsförmåner m. m. (utom föräldraförsäkringen, som redovisas under anslaget CJ). Sjukförsäkringen innefattar bl.a, följande förmåner.

Sjukpenningen utgör 90 96 av inkomsten upp till 7,5 basbelopp, vilket f. n, betyder 88 500 kr. Sjukpenningen är skattepliktig och ATP-grundande, Sjukpenning för hemmamakar utgår med 8 kr, om dagen ulan beskattning. Vid läkarbesök och viss sjukvårdande behandling betalar den försäkrade en fast avgift och sjukförsäkringen betalar ersättning direkt till vårdgivaren enligt fastställd laxa. Fr. o, m. den 1 januari 1978 ersätts sjukresor i princip med det belopp som överstiger 10 kr. För läkemedel betalar patienten halva kostnaden utöver ett karensbelopp på 10 kr., dock högst 25 kr. för varje läkemedelsinköp. Tandvårdsförsäkringen ersätter hälften - i vissa fall 75 96 -av landvårdskostnaden enligt gällande tandvårdstaxa, som inte för överskridas av landläkaren.

Statsbidrag utgår med 15 96 av koslnaderna för den obligatoriska försäkringen, medan 85 96 finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften utgör för år 1978 9,6 % av löneunderlaget.

Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckl 1977:630) och lagen (1954:519) om koslnadsfria och prisnedsatta läkemedel (omtryckt 1962:405, ändrad senast 1977:1039).

Stasbidrag utgår vidare med i regel 20 96 av försäkringskassornas utgifter för frivillig sjukpenningförsäkring enligt kungörelsen (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa (ändrad senast 1974:806).

R iksförsäkringsve rk e t

Verkets kostnadsberäkningar för nästa budgetår utgår från de för år 1977 gällande bestämmelserna. Hänsyn har dock tagits till de ändringar av sjukförsäkringens ersättningar lill de offentliga sjukvårdshuvudmännen som gäller fr, o. m. den 1 januari 1978. Del genomsnittliga antalet sjukdagar har anlagils ligga kvar på samma nivå som under första halvåret 1977, Hänsyn har härutöver tagits lill effekterna av avialsöverenskommelserna om 1977 års

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 62

löner på arbetsmarknaden. Befolkningsutvecklingen har antagits medföra en årlig ökning av kassornas utgifter med ca 1 96, Härutöver beräknas en viss ökning av utgifterna för tandvårdsförsäkring och läkemedelsersättning m. m.

Riksförsäkringsverkets beräkning slutar på en total kostnad för sjukförsäkringen på ca 20 145 milj. kr. för år 1978 och 20 858 milj. kr. för år 1979,

Föredraganden

Inom tandvårdsförsäkringen ersätts kostnader för tandvård enligt tandvårdstaxan med 50 % upp lill I 000 kr. och med 75 % för kostnader därutöver. Som jag nämnde i avsnitlsinledningen har denna beloppsgräns varit oförändrad sedan försäkringen infördes. Med hänsyn lill kostnadsutvecklingen bör beloppsgränsen höjas. Jag förordar alt den höjs till 1 500 kr. fr. o. m. den I juli 1978, vilket ungefär motsvarar höjningen av övriga belopp i tandvårdstaxan.

Med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar och med beaktande av bl. a. en viss löne- och prisutveckling under åren 1978 och 1979, samt med hänsyn tagen till dels de höjningar av tandvårds- och läkarvårds-taxorna som regeringen har fastställt, dels nyssnämnda höjning av beloppsgränsen inom tandvårdsförsäkringen, beräknar jag sjukförsäkringens totala kostnader för dessa år till 21314 milj, kr resp. 22 592 milj, kr (exkl. föräldraförsäkringen).

Fördelningen av de beräknade koslnaderna på förmånsslag framgår av följande sammanställning (milj, kr.).

Förmänsslag		Utgifter	Beräknade utgifter
		1976	1977	1978	1979
Sjukpenning		9 828	11 110	12 354	12 947
Läkarvård		1315	1425	1860	1990
Tandvård		1 162	1295	1520	1560
Läkemedel		1416	1700	1880	2 160
Resor		356	350	395	415
Sjukhusvård		308	325	480	515
Övriga sjukvårdsutgifter		637	860	1210	1303
Förvaltningsutgifler		1012	1280	1595	1682
Summa		16 034	18 345	21 294	22 572
frivillig sjukpenningförsäkring		16	20	20	20
Summa statsbidrag		2 408	2 756	3 198	3 390
Därav för budgetåret	1978/79	-	-	1759	1 526

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 63

I avsnitlsinledningen harjag lämnat vissa uppgifter om utvecklingen av antalet sjukdagar m. m. Jag hänvisat" till dessa.

Som jag också har nämnt i inledningen lill delta avsnitt bör socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen höjas från 9,6 till 10,6 96 av löneunderiagel fr. o. m. den 1 januari 1979, Detta föranleder ändring i 19 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förslag till lagändring bör i likhet med vad jag anfört under punkten B 5 bifogas protokollet i detla ärende som bilaga 8:1.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 3 285 milj. kr., vilket innebären ökning med 685 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga inom socialdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser avgift till sjukförsäkringen,

2. lill Bidrag lillsjuk/Örsäkringen för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 3 285 000 000 kr.

B 8. Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

1976/77	Utgift	1 875 173
1977/78	Anslag	1 600 000
1978/79	Förslag	1 600 000

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersätlning i anledning av skadefall, där ersättningen på grund av speciella förfallningar eller särskilda beslul hell eller delvis ulgår av statsmedel.

Riksförsäkringsverket

Av medelsförbrukningen under budgetåret 1976/77 avser ca 546 000 kr. uppräkning och värdesäkring av vissa äldre livräntor från yrkesskadeförsäkrings- resp. fiskarförsäkringsfonden. Ca 962 000 kr. avser ersäUningar enligt vissa särskilda förfaUningar, bl, a, yrkesskadeersättning åt intagna på anstalt m. fl. samt ersäuning i anledning av skada under tjänstgöring i civilförsvaret eller vid brandsläckning.

För budgetåret 1978/79 beräknas medelsbehovet för uppräkning av äldre livräntor till ca 0,5 milj, kr, och för ersäuning enligt särskilda förfatmingar till

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 64

1 milj, kr, Riksförsäkringsverkel föreslår, bl, a. med hänsyn till uppkommande värdesäkringskostnader, all anslaget förs upp med oförändrat 1,6 milj, kr.

Föredraganden

Jag har inte något att erinra mot riksförsäkrigsverkels anslagsberäkning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Vissa yrkesskadeersättningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av I 600 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 65

C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av allmänna barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning, bidragsförskott och bosättningslån samt bidrag för vård av handikappat barn och barnpensioner inom den allmänna försäkringen.

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn ett grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidragen utgår till omkring 1 miljon barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn under 16 års ålder. Barnbidraget höjdes den 1 juli 1977 från 1 800 kr. till 2 100 kr. per barn och år. Trots den besvärande statsfinansiella situationen har regeringen bedömt det sorn angeläget att höja bidraget ytteriigare. Mol bakgrund av bl. a. kostnadsutvecklingen för barnfamiljerna har riksdagen sålunda nyligen antagit regeringens förslag om en ytteriigare höjning a v barnbidraget till 2 260 kr. per barn och år fr. o. m, den 1 april 1978 (prop. 1977/78:61, SoU 1977/78:18, rskr 1977/78:89). Koslnaderna för barnbidragen under nästa budgetår beräknas till 4 025 milj. kr.

Som komplement till de allmänna barnbidragen utgår inkomstprövade bostadsbidrag till familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn. Bostadsbidragen beslår dels av ett statligt bidrag som utgör ett inkomstpröval konsumlionsslöd utan anknytning lill bostadsförhållandena och dels ett slatskommunalt bidrag som äranknutel till bostadskostnaden. Bostadsbidrag ulgår till ca 500000 familjer med drygt 900 000 barn. De staiskommunala bostadsbidragen kan numera utgå även till låginkomsttagare utan barn. Anslaget för bostadsbidrag redovisas under bostadshuvudtiteln.

Föräldraförsäkringen infördes år 1974 och har sedan dess successivt byggts ul och förbättrats. Försäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt skydd i samband med barns födelse och sjukdom. Fr. o. m, den 1 januari 1978 höjs föräldrapenningens garanlinivå från 25 kr. till 32 kr. per dag och ulgår under sex månader i anslutning till barns födelse eller adoptivbarns ankomst till familjen. För dem som har sjukpenning över garanlinivån utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs, med 90 96 av inkomsten. Förälder, som för omvårdnad av barnet minskar sill förvärvsarbete med hälften, har rätt till halv föräldrapenning. Föräldrapenningen är ATP-grundande.

Fr, o. m. den 1 januari 1978 byggs föräldraförsäkringen ut med en särskild föräldrapenning som kan utgå under sammanlagt tre månader för varje barn som föds efter nämnda datum. Den sammanlagda ersättningstiden från försäkringen förlängs därmed från sju lill nio månader. Även den särskilda föräldrapenningen utgår med lägst 32 kr. per dag eller del högre belopp som svarar mot den normala sjukpenningen. Under den tredje månaden utgår dock den särskilda föräldrapenningen med 32 kr. per dag för alla vid heltidsledighet. Den särskilda föräldrapenningen för tas ut under den tidsperiod som föräldrarna själva finner lämpligt under tiden fram lill och

5 Riksdagen 1977. I saml. Nr 100. Bilaga .

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 66

med barnets första skolär. Den skall kunna användas både vid hellidsledighet och vid förkortad arbetstid och ulgår som hel, halv eller fiärdedels föräldrapenning. Ersältningsiiden är delad mellan föräldrarna, men med möjlighet att på ett enkelt sätt överlåta lid lill den andre föräldern. För barn födda åren 1971-1977 gäller särskilda övergångsbestämmelser för den särskilda föräldrapenningen.

Förälder som tillfälligt behöver stanna hemma och ta vård om barn under tio års ålder har också rätt till föräldrapenning. Fr. o. m. den 1 januari 1977 kan sådan föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgå när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk eller i samband med att barnet t, ex. skall besöka den förebyggande barnhälsovården. Föräldrapenningen kan också utnyttjas under en dag - alternativt två halva dagar - per kalenderår för föräldrarnas kontakt med samhällets barnomsorg. Föräldrarna disponerar för dessa ändamål sammanlagt 12, 15 eller 18 dagar per år och familj beroende på barnantalet. Föräldrapenningen utgår i dessa fall med samma belopp som vid egen sjukdom. Fr. o. m. den I januari 1978 har fadern möjlighet att använda dessa dagar i samband med såväl första barnels som ytteriigare barns födelse i familjen.

Föräldrarna haren lagstadgad rätt lill ledighet från sin anställning undertid då ersättning utgår från föräldraförsäkringen.

De totala kostnaderna för föräldraförsäkringens förmåner beräknas för nästa budgetår till ca 2 400 milj. kr. Enligt de finansieringsregler som gäller täcks 85 96 av koslnaderna genom arbetsgivarnas och egenförelagarnas socialförsäkringsavgift lill sjukförsäkringen och 15 96 genom statsbidrag.

Genom föräldraförsäkringen för föräldrar och barn möjlighet alt vara tillsammans. Föräldraförsäkringen är också ett inslag i strävandena för jämställdhet mellan kvinnor och män. Genom ersättningen från.föräldraför-säkringen kan nu även männen med bibehållen ekonomi stanna hemma och vårda barnen. De första årens erfarenheter av föräldraförsäkringen har visal på en successiv ökning av antalet fäder som utnyttjat möjligheterna alt ta hand om barnet någon lid under de första månadema.

Familjestödsutredningen har nyligen redovisat en rapport om försäkringens utnyttjande. Av denna framgår bl. a. att antalet fäder som utnyttjat försäkringen underår 1974 resp. 1977 har stigit från ca 2 96lillca 10 96avdem som varit berättigade lill föräldrapenning med samma belopp som sjukpenningen. Män med högre inkomster och bra ställning på arbetsplatsen utnyttjar försäkringen mer än andra män. Offentligt anställda fäder utnyttjar försäkringen mer än privalanslällda.

Rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn utnyttjades av ca 240 000 familjerår 1976 jämfört med 155 000 år 1974. Trots denna ökning kan konstateras alt denna del av försäkringen har utnyttjats i förhållandevis begränsad omfattning. Antalet familjer som varil berättigade alt utnyttja försäkringen torde gå upp emot 500 000. Del genomsnittliga antalet utnyll-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 67

jade ersättningsdagar var ca 4,4 per familj. I knappt en tredjedel av de familjer som använt försäkringen har pappan tagit ul minst en dag. Ca 65 96 av de fäder som varit berättigade till ersällning vid ledighet i samband med annat barns födelse har använt sig av denna rätt,

I regeringsdeklarationen har angetts regeringens program på det familjepolitiska området för innevarande mandatperiod. En förslå etapp i det arbetet har utgjorts av den nyss beskrivna utbyggnaden av föräldraförsäkringen med en särskild föräldrapenning. Den andra etappen har nyligen redovisats i en lagrådsremiss, som innehåller förslag om en väsentligt utvidgad rätt för småbarnsföräldrar till ledighet från förvärvsarbete. Enligt förslaget skall föräldrar ha en lagstadgad rätt att vara hell tjänstlediga eller att förkorta sin dagliga arbetstid till tre Qärdedelar så länge de vårdar barn under ell och ett halvt års ålder. Rätten till förkortad arbetstid till sex timmar per dag skall gälla till dess barnet är åtta år. Denna rätt lill ledighet är fristående från ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen. De nya reglerna avses gälla fr. o. m, den I januari 1979. Avsikten är all lägga fram en proposition i denna fråga till riksdagen i början av år 1978,

I enlighet med vad som angetts i regeringsdeklarationen fortsätter det familjepolitiska reformarbetet med planering av en tredje etapp, som avser förslag till en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och en ytteriigare utbyggnad av föräldraförsäkringen. Den fortsatta utbyggnaden kommer att ske i den takt som det ekonomiska utrymmet medger.

Föräldrar med svårt handikappade barn i hemmet kan fö vårdbidrag med samma belopp som folkpensionen för en förtidspensionär. Vårdbidraget utgår f n. med 153 96 av basbeloppet, vilket innebär 18 054 kr. per år vid nuvarande basbelopp (11 800 kr.). Vårdbidraget beskattas som inkomst och blir ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. Vårdbidrag utgår f. n. för ca 13 000 barn.

Barn vars förälder avlidit för ett ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensioneringen och ATP. Barnpensionen från folkpensioneringen utgår med lägst 25 96 av basbeloppet och höjs till 40 96 av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barnpension från ATP utgår. Barnpension från folkpensioneringen utgår f n. till ca 44 000 barn.

Genom bidragsförskotten ger samhällel ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda.Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag. Bidragsförskott utgår med 40 96 av basbeloppet vilket f. n. innebär 4 716 kr. per år. Bidragsförskotiet utgår f n. för ca 212 000 barn.

En pariamentarisk utredning har nyligen tillsalts för att pröva frågorna om hur samhällsstödet till de ensamslående föräldrarna och deras barn skall utformas med hänsyn till de förändringar som skett i olika avseenden sedan vissa av stödformerna infördes. Kommitlén skall bl. a. kartlägga de stöd-

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 68

behov som nu finns och hur de nuvarande stödformerna svarar mol dessa behov.

Följande sammanställning  visar omfattningen  och  utvecklingen  av samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna (milj. kr.).

I Före år 1974 förmåner från moderskapsförsäkringen. C 1. Allmänna barnbidrag

År	Barn-	Bostads-	Föräldra-	Bidrags-	Barnpen-	Summa
	bidrag	bidrag	penning'	förskott	sioner
1965	1 387	220	229	68	43	1947
1970	1611	580	367	131	53	2 742
1975	2 225	1 740	1350	445	110	5 870
1977	3 500	1930	1860	510	139	7 9.39
1978	3 970	2 065	2 350	540	155	9 080

1976/77	Utgift	3 232 795 742
1977/78	Anslag	3 775 000 000
1978/79	Förslag	4 025 000 000

Allmänna barnbidrag utgår fr. o. m.den 1 juli 1977 med 2 100 kr. per år och barn under 16 års ålder. Den 1 april 1978 höjs bidragsbeloppet lill 2 260 kr, per barn. Kostnaderna täcks helt av statsmedel. Administrationen av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverkel och försäkringskassorna. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (omtryckt 1973:449, ändrad senast 1977:525).

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar medelsbehovel för budgetåret 1978/79 till 3 740 milj. kr. vid oförändrad bidragsnivå. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprojektion för riket åren 1976-2000. Med ledning härav beräknas antalet bidragsberättigade barn till ca 1 780 000 vid utgången av år 1978,

Föredraganden

Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag att höja barnbidragen från 2 100 till 2 260 kr, per barn och år fr, o. m. den 1 april 1978 (prop. 1977/ 78:61, SoU 1977/78:18, rskr 1977/78:89). Med beaktande av all del skett en viss minskning av antalet barn i bidragsberättigad ålder beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 4 025 milj, kr., vilket innebären ökning med 250 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna barnbidrag för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 025 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 69

C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m. m.

1976/77        Utgift 7 952 740

1977/78        Anslag 8 380 000

1978/79        Förslag 13 500 000

Från anslaget utgår ersäuning lill postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag. Ersällning eriäggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1978/79 avser alltså kostnader för utbetalningar under kalenderåret 1978,

Riksförsäkringsverket

Ersättningen lill postverket har för år 1977 utgjort 3:20 kr, för varje utbetald barnbidragsanvisning. Med utgångspunkt i den för år 1977 tillämpade ersättningen beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för nästa budgetår lill 8 005 000 kr.

Fr. o. m, den 1 oktober 1977 administreras också bidragsförskott av försäkringskassorna. De månader barnbidrag betalas ut görs utbetalningen av bidragsförskott på samma anvisning som barnbidragen. Övriga månader betalas bidragsförskott ut på särskild anvisning. Riksförsäkringsverket föreslår att utbelalningskostnaderna för bidragsförskott på samma sätt som för barnbidrag belastar detta anslag. Med tillämpning av samma ersätlning som för barnbidragen beräknar verket de tillkommande kostnaderna för bidragsförskoltsulbelalningarna till 4 100 000 kr. Det sammanlagda anslagsbehovet blir därmed 12 105 000 kr.

Postverket har därefter i framställning begärt all ersättningen avseende år 1978 skall höjas lill 3:57 kr. för varje utbetald barnbidrags- eller bidragsförskottsanvisning. Med den högre ersättningen kan medelsbehovel beräknas till 13 505 000 kr,

Riksrevisionsverket har i yttrande tillstyrkt postverkets framställning i vad gäller barnbidrag. Däremot finner riksrevisionsverket f. n. inte skäl att behandla utbetalning av bidragsförskott på samma sätt som utbetalningen av barnbidrag.

Föredraganden

Utbetalning av bidragsförskott samordnas med barnbidragsutbetalningarna fyra gånger per år. Vid övriga åtta utbetalningslillfällen sker en separat utbetalning av bidragsförskott. Med hänsyn lill likheterna i förfarandet ansluter jag mig till riksförsäkringsverkets förslag att också kostnaderna för utbetalning av bidragsförskott bör belasta detla anslag. I enlighet med verkets förslag i en särskild framställning bör dessa kostnader belasta anslaget redan fr. o. m. innevarande budgetår.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 70

Postverket har med tillstyrkan från riksrevisionsverket beräknat ersättningen för utbetalning av allmänna barnbidrag till 3:57 kr, per anvisning under år 1978. Jag ansluter mig lill denna beräkning. Jag räknar tills vidare också med samma ersättning för separat utbetalning av bidragsförskott. Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår därmed avrundat till 13,5 milj, kr., varav 4,6 milj. kr. avser utbetalning av bidragsförskott. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 13 500 000 kr.

C 3. Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen

1976/77	Utgift	249 582 863
1977/78	Anslag	270 000 000
1978/79	Förslag	360000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för föräldraförsäkringen i form av föräldrapenning vid vård av barn.

Föräldrapenning utgår fr. o. m.den 1 januari 1978medengarantinivåav32 kr. per dag under sex månader i anslutning till barns födelse eller adoptivbarns ankomst till familjen. Till försäkrad som har rätt till högre sjukpenning än nämnda belopp ulgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 96 av den sjukpenninggrundande inkomsten. Föräldrapenningen utgår lill den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet.

Fr, o. m, den 1 januari 1978 har föräldrarna också rätt till särskild föräldrapenning under sammanlagt tre månader för varje barn som föds efter årsskiftet. Föräldrarna kan ta ul den särskilda föräldrapenningen enligt egen önskan under tiden fram till och med barnets första skolår. Den särskilda föräldrapenningen beräknas under två månader på grundval av förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomst, dock lägst garanlinivån. Under återstående en månad utgår föräldrapenningen med belopp motsvarande garantinivån eller del därav.

Den särskilda föräldrapenningen för tas ut vid hellidsledighet eller vid förkortad arbetstid och ulgår då som hel, halv eller en (järdedels föräldrapenning. Var och en av föräldrarna disponerar en och en halv månad av ersättningstiden, men förälder kan genom en anmälan till försäkringskassan avstå från sin rätt till särskild föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Ensamstående förälder för själv disponera hela ersältningsiiden på tre månader. För barn födda åren 1971-1977 gäller särskilda övergångsregler med viss ersättningstid.

Förälder som behöver stanna hemma och tillfälligt ta vård om barn under tio års ålder har också rätt till föräldrapenning. Föräldrapenning för tillfällig

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 71

vård av barn kan utgå när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk saml när förälder behöver följa med barnet lill barnavårdscentral, PBU etc. Rätten lill föräldrapenning för tillfällig vård av barn gäller också fader i samband med barns födelse. Föräldrapenningen kan vidare utnyttjas under en dag -alternativt två halva dagar - per kalenderår av föräldrar för kontakt med samhällets barnomsorg. Föräldrarna disponerar följande antal dagar per år, familjer med ett barn, 12 dagar, familjer med två barn, 15 dagar, familjer med tre eller flera barn, 18 dagar.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår med samma belopp som vid egen sjukdom.

Föräldraförsäkringen aren integrerad del av sjukförsäkringssystemet såväl vad gäller finansieringen som administrationen av försäkringen. Kostnaderna för föräldrapenningen finansieras således till 15 96 genom statsbidrag och till 85 96 genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare.

Bestämmelserna om föräldrapenning återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckl 1977:630).

Riksförsäkringsverket

Med utgångspunkl i fastställd lagstiftning beräknar riksförsäkringsverkel de totala kostnaderna för föräldrapenning till 2 150 milj, kr, för år 1978 och 2 255 milj. kr, för år 1979, Anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknas därmed till 330 milj, kr.

Föredraganden

Föräldraförsäkringen har byggts ul successivt sedan den infördes år 1974. Senaste utbyggnaden beslöts av riksdagen våren 1977 och träder i kraft den I januari 1978 (prop, 1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 1976/77296). Genom den särskilda föräldrapenning som då införs för föräldrarna ökade möjligheter att vara hemma och vårda sina barn i de situationer som de själva bedömer som angelägna. De för bl, a, möjlighet alt minska sin dagliga arbetstid och därmed få mer tid att vara tillsammans med sina barn.

Med beaktande av löneutvecklingen beräknar jag kostnaderna för föräldraförsäkringen under nästa budgetår till 2 400 milj, kr., varav ca 1 700 milj. kr, avser föräldrapenning i samband med barns födelse, ca 250 milj. kr. föräldrapenning för tillfällig vård av barn och ca 450 milj, kr, särskild föräldrapenning. Stalsbidragskoslnaderna blir därmed 360 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag lill sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgelårel 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 360 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 72

C 4. Bidragsförskott

1976/77        Utgift 369 620 885'

1977/78        Anslag 665 000 000'

1978/79        Förslag        500 000 000 ' Anslaget Ersättning för bidragsförskott.

Bidragsförskott utgår för barn under 18 år som endast en av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa barn garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar 40 96 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

I den mån ersättning för bidragsförskott inte kunnat tas ul av den underhållsskyldige, bekostas bidragsförskotten till 75 96 av staten och lill 25 96 av den kommun vars barnavårdsnämnd beviljat bidragsförskott. Fr. o. m. den I oktober 1977 har administrationen av bidragsförskotten förts över från kommunernas barnavårdsnämnder/sociala centralnämnder lill försäkringskassorna. Kostnadsfördelningen är även därefter densamma som tidigare. Dessutom betalar kommunerna en ersätlning för administrationskostnaderna.

Från anslaget bekostas dels ersätlning till kommunerna för utgivna bidragsförskott,dels riksförsäkringsverkets löpande utbelalningarav bidragsförskott. Budgetåret 1978/79 kommer anslaget att belastas med statsbidrag till kommunerna fören del av de under tiden januari-september 1977 utgivna bidragsförskotten och med statens andel av kostnaderna för löpande bidragsförskott under budgetåret.

Bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidragsförskott (omtryckt 1976:277).

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar koslnaderna för budgetåret 1978/79 lill 750 milj. kr., varav 307 milj. kr. för ersäuning till kommunerna för tidigare utbetalda bidragsförskott och 443 milj. kr. för verkets löpande utbetalningar av bidragsförskott.

Föredraganden

Antalet barn som uppbär bidragsförskott uppgick under år 1976 lill ca 212 000, vilket motsvarar drygt 10 96 av samtliga barn. Ca 35 96 av de utbetalade bidragsförskotten återbetalas av de underhållsskyldiga föräldrarna.

Administrationen av bidragsförskotten överfördes från kommunerna lill försäkringskassorna och riksförsäkringsverket den 1 oktober 1977, Denna omläggning innebär en viss överlappning främst under innevarande budgetår

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet 73

när det gäller belastningen på statsbudgeten av dels ersättningar till kommunerna för tidigare utbelalningarav bidragsförskott och dels kostnader för löpande utbetalningar av bidragsförskott, Ersätlning för kommunernas utbetalning av bidragsförskott under perioden januari-september 1977 kommer sannolikt att sökas och utbetalas tidigare än normall och därmed i huvudsak belasta innevarande budgetår istället för budgetåret 1978/79, Med beaktande av denna effekt beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 500 milj. kr. Av delta belopp avser ca 70 milj, kr. ersättningar lill kommunerna för utgivna bidragsförskott under år 1977 och ca 430 milj, kr statens kostnader för bidragsförskott för budgetåret 1978/79. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidragsförskott för budgelårel 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 500 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 74

D. Sociala serviceåtgärder

Insatser.för äldre och handikappade

Ekonomisk trygghet och självständighet, bra boende och en god service avpassad efter den enskildes behov är vägledande mål för samhällets insatser för de äldre och utgör grunden i äldreomsorgen. Samhällets insatser för de äldre tar i anspråk stora ekonomiska och personella resurser. Antalet äldre ökar markant. Är 1960 fanns det ca 880 000 personer i åldrarna 65 år och äldre, vilket utgjorde 11,8 96 av totalbefolkningen. Antalet personer i dessa åldrar hade år 1975 ökat lill 1 251 000, vilket utgjorde drygt 15 96 av totalbefolkningen. Tillgängliga prognoser visar att denna andel kommeratt öka till drygt 17 96 fram ull år 1985.

Grundvalen för de äldres ekonomiska trygghet och självständighet utgörs av folkpensionen och - om ATP saknas - pensionstillskott. Många pensionärer har numera - utöver sin folkpension - förmåner från den allmänna tilläggspensioneringen (ATP). Andelen pensionärer med ATP ökar successivt.

Den allmänt förbättrade bostadsstandarden är den viktigaste insatsen för att tillgodose kravet på ett bra boende. De kommunala bostadstilläggen ökar pensionärernas möjligheter att bo kvar i sin tidigare bostad eller att efterfråga nya bostäder med god standard. Fr. o. m. den 1 januari 1978 kan slatskommunalt bostadsbidrag utgå även lill folkpensionärer ulan barn. Förbättringslånen och bidragen lill handikappanpassning av bostad har väsentligt bidragit lill att rusta upp ell äldre bostadsbestånd.

För att de äldre skall kunna bo kvar i sin vanda miljö så länge de kan och önskar måste dock en god bostadsstandard kompletteras med andra insatser för de äldre.

Utbyggnaden av den kommunala sociala hemhjälpen är en viktig insats från samhällets sida. Av följande tabell framgår all hemhjälpen byggts ul kraftigt under 1960-och 1970-talen. Såväl antalet hjälpta personersom antalet arbetstimmar har mångdubblats under perioden. Under år 1976 fick de hjälpta äldre och handikappade hemhjälp under i genomsnitt 136 limmar per hushåll.

År	Äldre och handikappade		Barnfamiljer	Totala
				-   årskostnader.
	Antal	Antal arbets-	Antal
	hjälpta	timmar (milj.)	hjälpta	milj, kr.
1960	79 000	8,42	64 000	85,0
1965	144 000	17,22	69 000	178,3
1970	252 000	40,22	84 000	520,0
1975	328 500	46,2	113000	1 435,0
1976	341 600	46.5	113000	1 766,8
1977'	350 000	47,0	115000	1900,0

' Beräknat,

2 Inkl  hemsjukvård.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

75

Utöver insatser som ger ekonomisk trygghet, etl bra boende och en god service måste samhällel skapa fnöjligheter lill ett - efter vars och ens personliga förmåga - aktivt liv med gemenskap människor emellan. Färdtjänsten för handikappade som har svårigheter all använda allmänna kommunikationer bidrar lill sådana möjligheter. Färdtjänst finns från år 1978 i landets samtliga kommuner. Statsbidrag ulgår lill färdtjänsten och till den sociala hemhjälpen. Statsbidraget beräknas på kommunernas bruttokostnader för verksamheterna. 1 del slalsbidragsgmndande underlaget får också medräknas kostnader för arbetsledande insatser och för service i form av hårvård, fotvård, badservice och matdistribution.

Antalet kommuner med bidragsberättigad social service lill äldre utöver hemhjälpen framgår av följande uppgifter.

År	Hårvård	Fotvård	Matdistribution	Matservering	Snöröjning
1974	71	263	82	237
1975	73	267	98	248
1976	73	269	106	246	121
1977	82	268	124	248	133

Under en undersökningsvecka år 1977 utnyttjades service avseende hårvård av ca 1 350 personer, fotvård av ca 20 000, badservice av ca 3 500 och matdistribution/matservering av ca 68 000 personer.

Utvecklingen av färdtjänsten under de senaste åren framgår av följande sammanställning.

År	Antal	Kommunernas	Antal personer	Antal
	kommuner	kostnader.	med tillstånd	enkel-
	med färd-	milj, kr.	för färdtjänst.	resor.
	tjänst		ca	milj.
1974	250	124,2	130 000	4,86
1975	268	178,0	159 000	6,19
1976	274	290,0	196 000	7,55
1977'	276	319,0	215 000	9,30

' Beräknat,

Kommunerna strävar också efter att på andra sätt tillgodose behoven av gemenskap och aktivitet, 1 de flesta kommuner ordnas sysselsättnings- och fritidsverksamhet för äldre. Ofta knyts sådan verksamhet till dagcentraler som i växande antal byggs ute i kommunerna. Antalet dagcentraler, som år 1974 uppgick lill 266, hade år 1976 ökat lill 355. Även pensionärernas egna organisationer bidrar genom sin verksamhet väsentligt till att tillgodose dessa behov. Kommunerna inför också i växande omfattning boendeformer som skall kunna tillgodose både självsiändigheiskravei, hjälp- och trygghetsbehovet och gemenskapsbehovet. De s. k. servicehusen kan, rätt utformade, ge

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 76

ett sådant boende. Sådana bostäder kan också utgöra en bra bas för fritidsverksamhet och liknande aktiviteter. Dagcentraler knutna till servicehusen betjänar ofta såväl hyresgästerna i servicehuset som pensionärer i områden däromkring. År 1976 fanns omkring 12 000 lägenheter i servicehus fördelade på 157 anläggningar i sammanlagt 77 kommuner. Av kommunernas planer till socialstyrelsen framgår att ytteriigare ca 12 000 lägenheter beräknas vara färdiga fram t. o. m. år 1979.

Genom ålderdomshem kan vissa äldres speciella krav och behov av omsorger tillgodoses. Antalet platser i ålderdomshem var år 1976 totalt 59 743. Fram t. o. m. år 1979 planeras ytteriigare ca 2 000 ålderdomshems-platser genom nybyggnad eller om-och tillbyggnader.

Socialutredningen har i sitt i augusti 1977 överlämnade slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringslillägg redovisat sin syn på etl boende som skall kunna tillgodose olika behov av service och trygghet för de äldre. Betänkandet remissbehandlas f n. En särskild utredning, pensionärsundersökningen, har i uppdrag att kartlägga de äldres situation då det gäller social omvårdnad och andra levnadsbetingelser. Kartläggningen avses bilda underlag för den framtida utformningen och inriktningen av samhällets insatser för all underlätta övergången och anpassningen till livet som pensionär och ge de äldres tillvaro ell sådant innehåll att pensionstiden blir meningsfull och positiv. Den skall vidare - med beaktande även av pensionärernas förstärkta ekonomi - innefatta en undersökning av olika vägar då del gäller att tillförsäkra de äldre goda levnadsbetingelser. Undersökningen beräknas komma att redovisas inom kort.

Barnomsorg m. tn.

Barnomsorgens fortsatta utbyggnad intar en central plats när del gäller samhällets åtgärder för social service och omvårdnad. Följande sammanställning visar utvecklingen av antalet platser från år 1960 saml del för åren 1977 och 1978 beräknade plalsantalel enligt kommunernas utbyggnadsplaner.

År	Antal platser i		familjedaghem	Samman	lagt Anla! barn
	daghem	fritidshem	0-6 år          7-12 år	anial platser	i deltidsgrupp
1960	10 300	2 400	4 000	16 700	38 400
1965	11 900	3000	8000	22 900	52 100
1970	33 000	6 500	32 000	71 500	86 000
1975	73 700	23 500	67 300	164 500	123 500
1976	80 700	27 700	60 100         18 300	186 800	129 800
1977'	104 100	34 500	65 400         20 800	224 800	133 100
1978'	122 000	43 400	69 400         23 000	257 800	134 300

I Beräknat.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet 77

Det utbyggnadsprogram som riksdagen våren 1976 anslöt sig till innebäratt det under perioden 1977-1981 skall färdigställas 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem. Härutöver beräknas en ökning av platstillgången i familjedaghem. Kommunernas utbyggnadsplaner för de tre första åren av planeringsperioden visar att ca 57 000 nya platser i daghem och ca 25 000 nya platser i fritidshem kommer alt färdigställas. Denna ulbygg-nadsplanering stämmer väl överens med den beslutade ulbyggnadsiakien. Målet för utbyggnaden står fast, nämligen att - utöver den allmänna förskolan för sexåringar - bereda plats inom den kommunala barnomsorgen för alla barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så all efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Avsikten är all denna målsäilning för samhällets barnomsorg, innefattande även fritidsverksamhet för.barn i skolåldern, successivt skall uppnås i alla kommuner inom en tioårsperiod räknat från beslutet om utbyggnadsprogrammel.

En särskild arbetsgrupp, planeringsgruppen för barnomsorg, med representanter för bl. a. socialdepartementet, socialstyrelsen, kommunförbundet och LO har i uppdrag alt på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra det underiag som behövs för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av barnomsorgsplanerna. Planeringsgruppen har vidare fått i uppdrag att undersöka huruvida kommunerna uppfyller det riktmärke som salts upp om 80 96 täckning av behovet under femårsperioden. Resultatet av undersökningen har nyligen presenterats.

Riksdagen fattade våren 1976 beslul om etl nytt statsbidragssystem för barnomsorgen. Driftbidraget lill daghemmen höjdes fr. o, m, år 1977 lill 14 000 kr, per plats som tillkommit i nytillskott efter den 1 januari 1976. För då befintliga platser i daghem utgår driftbidrag för år 1978 med 12 000 kr. och fr. o. m. år 1979 med 14 000 kr. Driftbidragen till fritidshem höjdes fr. o. m. år 1977 till 7 000 kr. per plats som tillkommit i nytillskou efter den 1 januari 1976. För då befintliga platser i fritidshem utgår driftbidrag för år 1978 med 6 000 kr. och fr. o. m. år 1979 med 7 000 kr, 1 bidragsbeloppen är beaktade kapitaltjänstkostnader. Likaså har hänsyn tagits till behovet av extra insatser för barn med behov av särskilda stödåtgärder.

För familjedaghemmen infördes fr. o. m. år 1977 ett grundbelopp som ulgår utöver statsbidraget med 35 96 av kommunernas brultokostnader för verksamheten. Grundbeloppet utgår för barn i förskoleåldern med 1 500 kr. per barn år 1978 och med 2 500 kr. ft. o. m. år 1979. För barn i skolåldern ulgår grundbeloppet med hälften av det belopp som nämts för förskolebarn.

Bidragen är värdebeständiga genom anknytning lill löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. Reglering av bidragsbeloppen sker första gången i april år 1978 med ledning av då kända uppgifter för år 1977.

Det statliga stödet lill kommunernas barnomsorg kan för nästa budgetår beräknas till sammanlagt 2 625 milj. kr. vilket jämfört med innevarande

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 78

budgetår innebär en anslagsökning med 770 milj. kr. Härtill kommer medel som ulgår i form av statliga bostadslån till förskolor och fritidshem från bosladshuvudtiteln.

Statsbidragssystemet skall enligt riksdagens tidigare beslut finansieras genom en social avgift från arbetsgivare. Den är för år 1978 fastställd till 1,3 % av det löneunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna. Avgiften föreslås för år 1979 höjd till 1,6 96.

Fr. o. m. den 1 juli 1977 utgår ett särskilt statsbidrag till kommunerna för hemspråksträning för invandrarbarn. Bidraget utgår för sexåringar som deltar i hemspråksträning som anordnas av kommunen. För varje barn som deltar i grupp där hemspråksiräning bedrivs minsl fyra timmar per vecka ulgår bidrag med I 900 kr. per år. Medelsbehovel för nästa budgetår beräknas till 10 milj. kr.

Socialstyrelsen bedriver omfattande utvecklings- och försöksverksamhet inom förskoleområdei i anslulning lill de reformer som beslutats under senare år. Försöksverksamheten avser bl. a. utformningen av verksamheten inom den allmänna förskolan och daghemmen, uppsökande verksamhet bland barn i förskoleåldern samt åtgärder för barn med särskilda behov av stöd och stimulans. Häri ingår bl. a. försök med mångsidigt användbara lokaler för förskolor och fritidshem som sker i samverkan med byggforskningsrådet. Vidare görs försök med lekierapi för barn på sjukhus och med s. k. öppna förskolor. En omfattande försöksverksamhet har också bedrivits när det gäller fritidsaktiviteter för barn i åldern 7-12 år. Bl. a. pågår försök med s. k. utvidgade fritidshem i några kommuner på grundval av barnsiugeutred-ningens förslag.

Dessa försöksprojekt stöds genom bidrag från allmänna arvsfonden. Sålunda har arvsfonden lill olika försök med fritidsaktiviteter för 7-12 år hittills anvisat ca 17 milj. kr. Vidare har ca 13 milj. kr. anvisats till försök med sommargårds- och lägerverksamhel samt annan ferieverksamhet m. m.

Medel från arvsfonden har även beviljats för försök med och kartläggning av behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid i några kommuner, 1 anslutning lill dessa verksamheter har uppdrag givits till vissa länsstyrelser att kartlägga förutsättningarna för en anpassning av småbarnsföräldrarnas arbetstider till barnens behov. Resultaten av kartläggningen skall redovisas före utgången av år 1978.

Vidare bedriver skolöverstyrelsen inom ramen fördel pedagogiska utvecklingsarbetet projeki som bl. a. rör anknytningen mellan förskola och gmnd-skola.

En särskild utredning, barnomsorgsgmppen, har i uppdrag att göra en övergripande utredning rörande föräldrautbildning. I ett betänkande (SOU 1975:87) presenterade barnomsorgsgmppen vissa principiella förslag beträffande föräldrautbildning. Betänkandet har remissbehandlats och remisssvaren ligger till gmnd för utredningens fortsatta arbete. Ett nytt belänkande

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 79

rörande föräldrautbildning i anslutning lill barnets födelse kommer att lämnas i början av år 1978. Härvid kommer förslag all lämnas om föräldrautbildningens organisation och innehåll vid mödra- och barnavårdscentralerna och inom föriossningsvården. Barnomsorgsgmppen fortsätter sill arbeie vad beträffar föräldrautbildning för föräldrar med barn i förskole- och skolåldern. I samband med utredningsarbetet bedrivs försöksverksamheter. Genom försöksverksamheten provas i kommuner och landsting i praktisk verksamhet fömtsättningarna förden av barnomsorgsgruppen föreslagna föräldrautbildningens innehåll, utformning och organisation. Försöksverksamheten stöds genom bidrag från allmänna arvsfonden och bedrivs inom mödrahälsovården - BB - barnhälsovården, förskolan och skolan.

Familjestödsutredningen har bl. a. i uppdrag alt utreda de små barnens förhållanden inom barnomsorgen. I anslutning till utredningsarbetet bedrivs i samverkan med socialstyrelsen forsknings- och utvecklingsarbete, bl. a. genom praktiska försöksverksamheter i några kommuner med ekonomiskt stöd från allmänna arvsfonden. Familjestödsutredningen planerar att lämna etl betänkande i dessa frågor under år 1978.

Frågor om ytnormer, personaltäthet, gruppstorlekar och behörighets-normer för personalen inom barnomsorgen behandlas av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Arbetsgmppens resultat skall diskuteras i en särskild referensgrupp med representanter för bl. a. socialstyrelsen, kommunförbundet och berörda personalorganisationer.

D 1. Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst

1976/77        Utgift 744 181 314

1977/78       Anslag 665 000 000

1978/79       Förslag 855 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp samt färdtjänst för handikappade. Bidragsbestämmelserna gäller fr. o. m. den 1 januari 1975.

Statsbidraget lill den sociala hemhjälpen ulgår med 35 96 av kommunernas brultokostnader för hemvårdare, hemsamariter, barnvårdare och därmed jämföriig personal, som har lill huvudsaklig uppgift att hjälpa åldringar, handikappade och barnfamiljer som bor i egna bostäder, Samma bidrag utgår också för vissa särskilda kostnader som avser hår- och fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning samt för hemhjälpsledare. Statsbidrag enligt samma gmnder utgår även för kommuns kostnader för bidrag lill enskild sammanslutning, som bedriver social hemhjälpsverksamhei.

Statsbidraget till färdtjänsten för handikappade utgår med 35 % av kommunernas brutlodriftkostnader för verksamheten, inberäknat kostnaderna för den arbetsledande personalen. Kostnader för resor som sker i

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 80

anslulning lill den allmänna förskolan, grundskolan eller gymnasieskolan inräknas inte i bidragsunderiaget.

Bidragsbeslämmelserna återfinns i kungörelsen (1964:427) om statsbidrag. lill social hemhjälp (ändrad senast 1976:771) och i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag lill färdtjänst. Statsbidragen lill hemhjälp och färdtjänst utbetalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1978/79 avser således bidrag för verksamheten under kalenderåret 1978.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen förutser en fortsatt utbyggnad av hemhjälpsverksamheten inkl. de funktioner som avser hår- och fotvård, badservice, matdistribution och snöröjning. Styrelsen hänvisar härvid bl, a. lill att andelen äldre av befolkningen ökar. Även färdtjänsten för handikappade förutses öka. Anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknar styrelsen till I 257 milj. kr.

Föredraganden

Den sociala omvårdnaden om de äldre och handikappade har byggts ul i snabb takt under senare år. Utbyggnaden har underiätiats av de ökade resurser som ställts till förfogande härför från statens sida. Nya regler för statsbidragen lill kommunernas sociala hemhjälp infördes den I januari 1975. De nya reglerna innebär att statsbidragen beräknas på kommunernas driftkostnader brutto i stället för på nettokostnaderna och att även kostnader som avser hår- och fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning samt hemhjälpsledare får inräknas i bidragsunderiaget. Vid samma tidpunkt infördes ett nytt särskilt statsbidrag för kommunernas färdtjänst för handikappade. Bidraget utgår med 35 96 av kommunernas driftkostnader brutto. Sedan bidraget infördes har en betydande ökning av verksamheten ägt mm. Färdtjänsl finns från år 1978 i landets samtliga kommuner. De nya stalsbidragsreglerna infördes försöksvis för åren 1975-1977.

Riksrevisionsverket har haft i uppdrag alt utvärdera erfarenheterna av del försöksvis införda bidragssystemet. Uppdraget är nu genomfört och verket har överlämnal resultatet därav till regeringen. Verket pekar i utvärderingen bl. a. på den snabba och delvis svårförklarade kostnadsstegringen för färdtjänsten. Det försöksvis gällande bidragssystemet har verket funnit vara i huvudsak enkelt och lätt att administrera men samtidigt kan bidragen enligt verket medföra all alternativa lösningar- bättre anpassade efter lokala behov - förhindras. Statsbidragen till färdtjänsten kan enligt verket exempelvis hindra en handikappanpassning av de allmänna färdmedlen.

1976 års kommunalekonomiska utredning har haft i uppdrag bl.a. au pröva om specialdestinerade statsbidrag hell eller delvis kan upphöra. 1 sitt i

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

81

december 1977 överiämnade betänkande - (SOU 1977:78) Kommunerna, utbyggnad, utjämning, finansiering- anför utredningen som sin mening att det f n, inte är möjligt att slopa de speciella bidragen lill social hemhjälp och färdtjänst. Utredningen betonar emellertid alt bidrag som införts av slimu-lansskäl bortås upptill prövning med jämna mellanium, t. ex. vart femte år. Utredningens betänkande remissbehandlas f n.

Enligt min mening bör del nu tillämpade bidragssystemet gälla ännu en lid, i första hand för år 1978. Ställningslagande lill eventuella ändringar av bidragsreglerna får göras i samband med behandlingen av kommunalekonomiska utredningens belänkande, varvid de synpunkter som riksrevisionsverket framfört i sin utvärdering också kan beaktas. Den snabba kostnadsökningen för färdtjänsten som riksrevisionsverkel pekat på i sin utvärdering börenligt min mening närmare undersökas inför ett slutligt ställningstagande lill slaisbidragsreglemas utformning. Jag har därför för avsikt all la upp överiäggningar med Svenska kommunförbundet i denna fråga.

Tillgänglig statistik visar att omfattningen av hemhjälpsverksamheten inte ökat märkbart under år 1976. Med beaktande av en fortsatt ökning av färdtjänstverksamheten samt ökade lönekostnader beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 855 milj. kr., vilket innebär en anslagsökning med 190 milj. kr. Härav beräknas kostnaderna för statsbidragen lill färdtjänsten öka med 55 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 855 OOOOOO kr.

D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

1976/77        Utgift 950 148 566

1977/78        Anslag 1452 000 000

1978/79        Förslag 2 100 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag lill driften av förskolor och fritidshem. Fr. o. m. den 1 januari 1977 utgår driftbidrag till förskolor och fritidshem enligt ell nytt system. För daghemsplatser som tillkommit i nytillskou efter den 1 januari 1976 uppgår statsbidraget till 14 000 kr. per år och för frilidshemsplalser till hälften av detta belopp. För den 1 januari 1976 redan befintliga platser i daghem ulgår bidrag med 12 000 kr. för år 1978 och med 14 000 kr, ft, o. m, år 1979. För befintliga platser i fritidshem ulgår bidrag med hälften av nämnda belopp. Beloppen gäller vid 1976 års lönenivå. Bidragsbeloppen är värdebesländiga genom anknytning till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. 1 bidragsbeloppet har beaktats behovet av extra insatser för barn med behov av särskilda stödåtgärder.

Bidrag utgår för platser i avdelning för barn under skolåldern där minst två tredjedelar av antalet platser utnyttjas för barntillsyn minsl 5 timmar per barn .

6 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 82

och dag samt där avdelningen hålls öppen minsl 7 limmar per dag. För tillsyn av barn i skolåldern utgår driftbidrag lill avdelning i fritidshem som hålls öppen minst 5 timmar per dag.

Driftbidraget utgår fr. o, m. 1977 för kalenderår och utbetalas i förskott med en fjärdedel av bidragsbeloppet i vardera april, juli och oktober under bidragsåret. Resterande fjärdedel utbetalas i januari påföljande år. Slutavräkning sker i april årel efter bidragsåret. Reglering av bidragsbeloppen enligt index sker vid slutbetalning.

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften har för år 1978 fastställts till 1.3 96 och beräknas successivt öka till 2,2 % för år 1981.

Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1976:396) om statsbidrag lill förskolor och fritidshem.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet till 1 829 milj. kr, för budgetåret 1978/79, Antalet driftbidragsberätligade platser i daghem har beräknats vara 123 700 resp, 139 000 vid slutet av kalenderåren 1978 och 1979. För fritidshem har antalet platser nämnda år beräknats till 43 000 resp. 49 700.

Socialstyrelsen beräknar koslnaderna för fortbildning av personal inom barnomsorgen till 4 milj. kr, I dessa har inkluderats kostnader för utarbetande av arbetsplan för förskola och fritidshem.

Föredraganden

Den av riksdagen beslutade utbyggnaden av daghem och fritidshem fortgår. Enligt kommunemas senaste planering kommer under åren 1977, 1978 och 1979 att byggas ca 57 000 platser i daghem och ca 25 000 platser i fritidshem. Särskild uppmärksamhet måste dock ägnas de senare åren i utbyggnadsplaneringen. Planeringsgruppen för barnomsorg har därför på regeringens uppdrag analyserat i vad mån kommunernas utbyggnadsplanering motsvarar det riktmärke om 80 96 täckning av behovet år 1981 som ingick i den överenskommelse som träffals med kommunerna.

En fortsatt satsning görs beträffande förskolans och fritidshemmens verksamhet. Frågor om personaltäthet, gmppstoriekar, ytnormer samt behörighetsnormer prövas f. n. av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Arbetsgmppens resultat skall diskuteras i en särskild referensgrupp med representanter för bl.a. socialstyrelsen, kommunförbundet och berörda personalorganisationer. Riksdagen har vidare på gmndval av propositionerna 1976/77:76 och 89 fattat beslul om ökning och förändringar i utbildningen av förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare.

Som framgår av propositionen 1976/77:76 skall fortbildningen av berörd personal genomföras i samverkan mellan socialstyrelsen, kommunerna och

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 83

personalorganisationerna. Socialstyrelsen skall därvid ha planerande och övergripande uppgifter. I dessa uppgifter ingår alt tillsammans med kommunförbundet och i samråd med personalorganisationerna utveckla metoder och föreslå innehåll i en lokal allmän fortbildnings verksamhet samt utforma utbildningen av lokala sludievägledare. I samarbete med nämnda organ skall vidare socialstyrelsen framställa lämpligt material samt följa upp och utvärdera verksamheten. Jag har för denna verksamhet hos socialstyrelsen beräknat 2 milj, kr. för nästa budgetår.

Statsbidragssystemet för barnomsorgen skall enligt riksdagens beslul finansieras genom en socialavgift från arbetsgivarna. Socialavgiften, som inte omfattar egenförelagarna, är för år 1978 fastställd till 1,3 96 av del löneun-deriag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna. Med hänsyn till utbyggnaden av barnomsorgen har avgiften beräknats successivt öka till 2,2 96 för år 1981.1 enlighet härmed bör nu läggas fram förslag till riksdagen om ändring av socialavgiften från 1,3 96 lill 1,6 96 av löneunderlaget fr. o. m. den I januari 1979. Delta föranleder ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg. Förslag till lagändring bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 8:2.

Med tillämpning av gällande statsbidragsregler beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår lill 2 100 milj. kr., vilket innebär en anslagsökning med 648 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga inom socialdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg,

2. lill Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgelårel 1978/79 anvisa eU förslagsanslag av 2 100 000000 kr.

D 3. Bidrag till hemspråksträning i forskolan

1976/77	Utgift	-
1977/78	Anslag	8 500 000
1978/79	Förslag	10 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för invandrarbarn. Statsbidraget utgår fr. o. m. den 1 juli 1977 med 1 900 kr. per år och barn som deltar i hemspråksiräning i den allmänna förskolan för sexåringar. Slalsbidragel räknas åriigen upp med hänsyn till löneutvecklingen. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628) om statsbidrag lill hemspråksträning i förskolan.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 84

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovel med utgångspunkt i ell beräknat antal sex-åringar med behov av hemspråksiräning. Vidare anser styrelsen att bidraget bör byggas ut lill att omfatta även fyra- och fem-åringar Styrelsen föreslår som en första etapp att bidraget för 1978/79 utgår även för fem-åringar med behov av hemspråksträning.

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovel för budgetåret 1978/79 till sammanlagt 17,1 milj. kr, varav 5,7 milj. kr. hänför sig lill utvidgningen till femåringarna.

Föredraganden

Statsbidrag till kostnader för hemspråksiräning för invandrarbarn infördes fr. o. m. den 1 juli 1977. Någon regelbunden hemspråksträning har tidigare inte bedrivits i förskolan. Enligt barnomsorgslagen har emellertid kommunema ansvar för att dels alla sex-åringar anvisas plats i förskola och dels alt bam, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling anvisas plats i förskola tidigare än det år då barnet fyller sex år. Förskolan har därigenom ett ansvar för bl, a. invandrarbarnens språkliga utveckling. Verksamheten med hemspråksträning befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede med bl. a. brist på hemspråkslärare. Jag är därför inte nu beredd att som socialstyrelsen föreslagit ytterligare vidga statsbidragsgivningen till all omfatta även femåringar.

På gmndval av gällande statsbidragsregler och den utbyggnad av verksamheten för sex-åringar som kan förväntas beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 10 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till hemspråksträning iförskolan för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 10 000 000 kr.

D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem

1976/77        Utgift 306 998 826

1977/78        Anslag 395 000 000

1978/79        Förslag        515 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för kommunala familjedaghem. Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens bruttokoslnader för lön, sociala förmåner och omkostnadsersätlning lill dagbarnvårdare. Samma bidrag utgår också för kommunens kostnader för föreskrivna hälsokontroller av dagbarnvårdare och deras familjemedlemmar. Därutöver utgår ett grundbelopp med 1 500 kr. för år 1978 och 2 500 kr. fr. o. m.år 1979 för förskolebarn

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet 85

som vistas minsl sju limmar per dag i familjedaghem. För förskolebarn som vistas mindre än sju timmar per dag i familjedaghem och för skolbarn utgår halvt grundbelopp.

Statsbidraget utgår i efterskott för kalenderår. Anslaget för budgetåret 1978/79 avser alltså bidrag för verksamheten under kalenderåret 1978, Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelse (1968:236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet (ändrad senast 1976:397).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån kommunernas uppgifter om antalet platser i familjedaghem under prognosperioden.

Medelbruliokostnaden har beräknats lill 15 000 kr. per plats och år. För 40 96 av förskolebarnen beräknas halvt grundbelopp utgå. Socialstyrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1977/78 lill 530 milj. kr.

Föredraganden

På grundval av gällande statsbidragsregler och med beaktande av den utbyggnad av verksamheten  som  kommunerna  planerar beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 515 milj. kr., vilket innebären ökning med 120 milj, kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

an till Bidrag till kommunala.familjedaghem för budgetåret 1978/79 anvisa eU förslagsanslag av 515 000 000 kr.

D 5. Bidrag till ferievistelse för barn

1976/77       Utgift 2 971000

1977/78        Anslag 4 000 000

1978/79       Förslag        4 000 000

Statsbidrag ulgår till kommun med 100 kr. för varje barn under 15 år, som av kommun eller genom kommuns förmedling under året beretts vistelse på barnkoloni eller i feriehem under minst tre veckor. För barn som är handikappat eller sjukt utgör bidraget 200 kr. Bidraget ulgår för kalenderår i efterskott. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967:473) om statsbidrag till ferievistelse för barn.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 86

Socialstyrelsen

Under budgetåret 1976/77 utgick bidrag avseende 12 947 barn som vistals på koloni och 15 932 barn som vistals i feriehem. Antalet barn som vistals på koloni eller i feriehem har minskat i förhållande till tidigare år.

Socialstyrelsen pekar på de ökade kostnaderna för barn som bereds ferievistelse. Styrelsen föreslåratt bidragen höjs till 300 kr. för barn på koloni eller i feriehem och till 600 kr. för barn som är handikappat eller sjukt. Del sammanlagda anslagsbehovet beräknas därvid till 12 milj. kr.

Föredraganden

Barnstugeulredningen har i betänkandet (SOU 1975:94) Barns sommar bl. a. föreslagit alt en upprustningsplan för läger och sommargårdar upprättas. Med anledning härav har regeringen gett socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen saml företrädare för kommuner och organisationer upprätta en upprustningsplan för föreningslivets lägergårdar och för sommargårdarna. Planen härden 30 november 1977 överiämnats till arbetsmarknadsstyrelsen för att ingå i dess objekireserv.

Jag är inte beredd att nu ta ställning till bamstugeulredningens övriga förslag. Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till oförändrat 4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till ferievistelse.för barn för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 4 000000 kr.

D 6. Bidrag till semesterhem m. m.

1976/77       Utgift 1176721

1977/78       Anslag 1800 000

1978/79       Förslag 600 000

Statsbidrag lill driften av semeslerhem utgår lill semesterhemsanordnare med 4 kr. per dag och plats som utnyttjas av personer, som med hänsyn lill sina sociala och ekonomiska förhållanden anses behöva hjälp för aU fö tillfälle till vila och rekreation. Statsbidrag betalas ut av socialstyrelsen i efterskott för kalenderår. Förskott kan utgå med högst tre fiärdedelar av det beräknade bidragsbeloppet för kalenderår.

Statsbidrag ulgår även för resor lill semesterhem eller resor i samband med annan form av semeslervistelse. Socialstyrelsen fördelar de för delta ändamål avsedda medlen mellan semesierhemsnämnderna i landstingsområdena varefter det ankommer på dessa nämnder att bevilja och betala ul resebidragen.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 87

Bidragsbeslämmelserna återfinns i kungörelsen (1967:472) om statsbidrag lill driften av semeslerhem m, m, (ändrad senast 1969:782), I regleringsbrev den 9 juni 1977 har socialstyrelsen bemyndigats alt av anslaget för budgetåret 1977/78 disponera 1,1 milj. kr. för resebidrag i samband med semeslervistelse under år 1978.

Socialstyrelsen

År 1976 söktes statsbidrag för ca 7 450 gäster vid semesterhem. Styrelsen föreslår att anslaget för nästa budgetår - i avvaktan på slutförandet av den pågående allmänna översynen av befintliga statsbidrag - förs upp med oförändrat 1,8 milj. kr.

Föredraganden

Anslaget har förts upp med oförändrat belopp sedan år 1969. Anslaget utnyttjas allt mindre. Kostnaderna för att administrera bidragen torde inte längre stå i rimlig proportion till bidragens storiek och effekter. Socialstyrelsen har i särskild skrivelse till socialdepartementet föreslagit att statsbidragen till semesterverksamheten slopas. Skrivelsen har överiämnats lill 1976 års kommunalekonomiska utredning, som i sill betänkande (SOU 1977:48) Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna ansluter sig till socialstyrelsens förslag. Utredningen föreslår att medlen för verksamheten i stället överförs till det allmänna skatteutjämningssystemet.

Jag anser alt bidragsgivningen kan upphöra utan men för semesterhems-verksamheten. Jag ansluter mig därför till utredningens förslag och föreslår att bidragsgivningen upphör från den 1 januari 1979. För fullföljande av bidragsgivningen till semesterhemsverksamhelen under år 1978 beräknar jag ell anslag av 600 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till semeslerhem m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

D 7. Bidrag till familjerådgivning m. m.

1976/77       Utgift 982 366

1977/78       Anslag 810 000

1978/79       Förslag 840 000

Landstingskommun eller kommun kan få statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning. Bidrag utgår till koslnaderna för läkares och kurators avlöning och resor i tjänsten. Föreligger särskilda skäl kan bidrag utgå även lill familjerådgivning som försöksvis bedrivs av enskild. Bestäm-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 88

melserna finns i  kungörelsen (1960:710) om statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning.

Från anslaget utgår också bidrag till S:t Lukassiiftelsen, som är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska konflikt- och svaghetstillstånd.

Socialstyrelsen

Socialulredningen.som haft lill uppgift bl. a. att lägga fram förslag rörande familjerådgivningens framlida utformning och organisation, föreslår i sitt slutbetänkande (SOU 1977:40)all familjerådgivningen blir en uppgift förden kommunala socialtjänsten. I avvaktan på att frågan om huvudmannaskapet för verksamheten slutligt behandlas beräknar socialstyrelsen etl oförändrat medelsbehov av 600 000 kr.

Socialstyrelsen föreslåren höjning av bidraget lill S:i Lukassiiftelsen från 210 000 kr. till 240 000 kr.

Föredraganden

I avvaktan på ställningslagande till socialulredningens förslag i fråga om familjerådgivningens framtida utformning och organisation beräknar jag statsbidragsbehovet för nästa budgetår till oförändrat 600 000 kr. Jag förordar vidare att statsbidraget till S:t Lukassiiftelsen höjs från 210 000 kr. lill 240 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovel under anslagei beräknar jag således lill 840 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till familjerådgivning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 840 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 89

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

Utvecklingen underde senaste decennierna inom sjukyården kännetecknas av en kraftig utbyggnad av resurserna främst inom den slutna sjukvården. Stora investeringar har gjorts i nya sjukhus och i om- och utbyggnad av befintliga sjukhus. Detla har i sin lur medfört starkt ökade driftkostnader. Samhällets totala kostnader för hälso- och sjukvård ökade under perioden 1966-1976 från knappt 6 miljarder kr, till drygt 20 miljarder kr. En allt större andel av de samlade resurserna har tagils i anspråk för hälso- och sjukvård. Sålunda har denna sektors andel av bruttonationalprodukten ökat från ca 4 % år 1966 till drygt 8 96 år 1976, Antalet yrkesverksamma personer inom hälso-och sjukvården har under nämnda period, trots rationaliseringar, ökat från 130 000 till drygt 250 000 ,

Utbyggnaden av långtidssjukvård och vård utanför sjukhusen har under tidigare år inte skett i taki med den ökande vårdefterfrågan och allmänheten har därför i stället i ökad omfattning vänt sig lill sjukhusens kliniker och polikliniker. Del har ofta leli lill organisatoriska svårigheter att ulan köproblem och andra irritationsmoment kunna tillgodose den ökande efterfrågan på sjukvård.

Under senare år har det därför framstått som alltmer angelägel all fö lill stånd en bättre balans mellan sluten och öppen vård saml mellan akutsjukvård och långtidssjukvård. En omfattande utbyggnad av den öppna hälso-och sjukvården pågår. Del är angeläget att denna utbyggnad fortsätler i den takt det ekonomiska utrymmet medger. Målet bör vara alt allmänhetens krav på närhetsservice och kontinuitet i hälso- och sjukvården så långt som möjligt tillgodoses. Dessa frågor har tagits upp i regeringsförklaringen i oktober 1976.

En viktig utgångspunkt för det sjukvårdspoliliska reformarbetet utgör härvid socialstyrelsens principprogram Hälso- och sjukvård inför 80-ialet. Programmet utgår från en helhetssyn på patientens behov av personlig omvårdnad och kvalificerad medicinsk vård och behandling. Programmets viktigaste grundsats är utveckling och utbyggnad av den decentraliserade distriktsvården.

År 1976 fanns sammanlagt 680 vårdcentraler och läkarstationer. Enligt landstingens planer kommer under perioden 1976-1982 att byggas 120 nya vårdcentraler som delvis skall ersätta äldre enläkarmollagningar. Delta innebär en väsenilig ökning av resurserna inom dislriklsvården. Antalet läkarbesök beräknas öka med ca 4 miljoner under nämnda period.

Befolkningsutvecklingen visar på ett starkt ökande antal personer i åldrarna 70 år och däröver. Samtidigt sker en förskjutning inom denna åldersgrupp mol en ökad andel personer i hög ålder, vilka erfarenhetsmässigt har stort behov av sjukvård. För att tillgodose de äldres sjukvårdsbehov krävs betydande samhällsinsatser. Inom den offentliga somatiska långtidssjukvår-

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 90

den fanns år 1976 ca 40 000 vårdplatser. Enligt sjukvårdshuvudmännens planer beräknas plalsantalel år 1982 bli ca 54 000, I socialstyrelsens principprogram Hälso- och sjukvård inför 80-talel anges vårdplalsbehovet år 1985 till ca 60 000. Del är också angelägel att man prövar olika former av öppen och halvöppen vård för all patienterna skall kunna fö bo kvar i sin hemmiljö så länge som möjligt och samtidigt få en god medicinsk vård och den sociala omvårdnad som i övrigt kan behövas. Landslingen flr fr. o. m, år 1978 etl ökat stöd lill utbyggnad av hemsjukvård. Den utredning (S 1977:05) som tillkallades i mars 1977 för alt belysa frågor rörande sjukvården för äldre kommer inom kort att lägga fram sitt betänkande.

Även inom den psykiatriska vården pågår decentraliseringsslrävanden, och en förskjutning från slutna till öppna och halvöppna vårdformer är angelägen också inom detla område. År 1968 beräknas ca 500 000 besök ha ägt mm polikliniskt på sjukhus och vid vårdcentraler. Motsvarande siffra för år 1976 är ca 700 000. Enligt landstingens planer beräknas antalet sådana besök i öppen vård komma all öka till ca 900 000 år 1982.

Den genomförda reformeringen av läkarutbildningen och de fastställda läkarfördelningsprogrammen har syftat lill en prioritering av den offentliga öppna läkarvården tillsammans med långtidssjukvården och psykiatrin. Dessa åtgärder har tillsammans med den ökade läkarutbildningen inneburit väsentliga förbättringar i läkarsituationen. Undertiden 1973-1977 har antalet läkare i landet ökat från omkring 13 000 till mer än 18 000, Delta innebär all vi nu har ungefär en läkare på 450 invånare. Beräknat utifrån en i slort sett oförändrad utbildningskapacitet kommer antalet läkare att öka lill 21 000 år 1980 och lill ca 26 000 år 1985,

Sedan tandvårdsförsäkringen genomfördes har efterfrågan på tandvård ökat kraftigt och ett större antal personer än tidigare har också fått möjlighet till vård. Vid införandet av försäkringen gavs utbyggnaden av folktandvården prioritet. Som nämnts i inledningen till avsnitt B. har en kommitté nyligen tillkallats för översyn av vissa frågor beträffande tandvårdsförsäkringen och folktandvården.

Behovet av tandvårdspersonal utreds f n, gemensamt av socialstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet och skolöverstyrelsen i samråd med folktandvårdens huvudmän, personalorganisationerna och sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri),

I föregående års budgetproposition framhölls att ett utredningsförslag om tandläkarnas utbildning avseende bl. a. en viss förkortning av landläkamt-bildningen och införande av en ettårig allmänljänstgöring för tandläkare övervägdes inom social- och utbildningsdepartementen. Universitets- och högskoleämbetet har i oktober 1977 lämnat förslag till utbildningsplan förden nya utbildningen omfattande nio terminer. Avsikten är att ärendet skall kunna beredas så att en reformerad tandläkarutbildning med allmänljänsl-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 91

göring kan införas från den 1 juli 1979. Detta förutsätter dock alt godtagbara uppgörelser kan nås med folktandvårdens huvudmän. Samråd har i detla ärende skett med chefen för utbildningsdepartementet.

En fortsatt utbyggnad och effektivisering av den förebyggande tandhälsovården framstår som angelägen. Inom socialstyrelsen utarbetas f. n. anvisningar förs. k. basprofylaktiska riktlinjer för tandhälsovården vad gäller barn och ungdom. Styrelsen räknar även med alt under innevarande budgetår kunna utfärda ytteriigare förebyggande anvisningar för främst vuxna patienter. I detta sammanhang kan erinras om att regeringen, som etl led i strävandena fören bättre tandhälsa hos befolkningen, i augusti 1977 tillsatt en beredning för vissa frågorom användning av fluor i kariesförebyggande syfte, fluorberedningen (S 1977:13).

Läkemedelskonsumtionen i vårt land är fördelad på ett relativt litet antal preparat, ca 2 600. Informationen till allmänheten och läkarkåren har stor betydelse när det gäller att påverka förskrivning och användning av läkemedel. Socialstyrelsen har därför lagt stor vikt vid läkemedelsinformationen. Information om läkemedel ges även av bl. a. apoteksbolaget och läkemedelsindustrin. En kommitté (S 1977:11) har tillsatts för att se över informationen på läkemedelsområdet och klargöra den samverkan och rollfördelning som är lämplig samt föreslå åtgärder som syftar till en rationell arbetsfördelning mellan dem som i dag svarar för informationen. Vidare har två särskilda utredare tillkallats med uppgift att se över dels läkemedelskon-irollens mål, arbetsuppgifter och finansiering (S 1977:18) och dels priskontrollen inom läkemedelsförsörjningens alla led (S 1977:20).

I detta sammanhang bör också nämnas aU s. k. naturmedel (naturläkemedel) som inte är avsedda för injektion fr. o. m. den 1 januari 1978 är undantagna från läkemedelskontroll (prop. 1976/77:134, SoU 1976/77:36, rskr 1976/77:316). Detta innebär att naturmedel som enligt betryggande erfarenhet inte medför hälsorisker vid normalt bmk flr - utan registrering som läkemedel - marknadsföras med den medicinska argumentering som kan anses sakligt berättigad.

Inom socialdepartementet har i september 1977 tillsatts en arbetsgrupp med uppgift alt lägga fram förslag i fråga om anknytning till socialstyrelsen av den omgivningshygieniska avdelningen vid statens naturvårdsverk saml av laboratoriet för klinisk stressforskning vid karolinska institutet. Avsikten är att gmppen skall slutföra siu arbete i sådan tid att härpå grundade förslag skall kunna redovisas för riksdagen senast i 1979 års budgetproposition.

Den parlamentariskt sammansatta hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975.04) skall med utgångspunkt i en övergripande målsättning för hälso- och sjukvårdspolitiken utarbeta en ramlagstiftning för hälso- och sjukvården i dess helhet, inkl. förebyggande åtgärder. Därvid skall undanröjas sådan detaljreglering i lagstiftningen som inte längre behövs. Avsikten är alt utredningen skall lämna sitt huvudbetänkande underår 1978.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 92

Här kan vidare nämnas att utredning pågår angående regionsjukvårdens innehåll och verksamhetsformer, regionindelningen samt frågan om samverkan inom och mellan sjukvårdsregionerna m. m. (S 1974:07), En annan utredning, medicinalansvarskommiltén (S 1974:02), ser över den nuvarande ansvarsnämndens verksamhet och reglerna för samhällets tillsyn över personalen inom hälso- och sjukvården. Den skall även överväga åtgärder för att stärka patienternas rällssäkerhei och inlegrilet. Under årel har tillsatts en utredning (S 1977:02) om sjukvårdens inre organisation, dvs. arbetsorganisation, personalslruktur m, m, liksom en utredning (S 1977:08) om kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare. En särskild utredning (S 1974:09) har i uppdrag all allsidigl belysa de viktiga frågor av olika slag som är förbundna med sjukvården i livets slutskede. Den grundläggande utgångspunkten är därvid alt varje patient skall ges den behandling som hans tillstånd fordrar och som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Avsikten är alt flertalet av dessa utredningar skall slutföra siu arbete under år 1978.

Socialstyrelsens arbeie med att studera olika former för samspel och samverkan mellan hälso-, sjuk- och socialvård kommer au fortsaita bl, a. i samverkan med kommunförbunden och Spri. Erfarenheterna från pågående försöksverksamhet i Dalby, Tierp, Vilhelmina och Norrbotten kommer alt sammanställas och läggas lill grund för regional och lokal samverkan.

Sedan socialstyrelsen inrättades den 1 januari 1968 har samhällsutvecklingen i många hänseenden ändrat förutsättningarna för styrelsens verksamhet. Genom beslut den 28 juni 1974 uppdrog därför Kungl. Maj:t ål socialstyrelsen att se över styrelsens arbetsuppgifter och organisation. Därvid skulle också beaktas möjigheterna att decentralisera uppgifter till regionala statliga organ saml lill landsting och primärkommuner. Utredningen, som är en intern verksulredning under medverkan av bl. a. statskontoret, skall inom kort lämna en slutrapport över utredningsuppdraget till socialdepartementet. Styrelsens framtida arbelsuppgifter och organisation kommer även i betydande grad att påverkas av statsmakternas ställningstaganden till bl. a, socialutredningens belänkande och det förslag som under år 1978 beräknas föreligga från hälso- och sjukvårdsutredningen. Dessa utredningar behandlar var sin del av styrelsens båda ansvarsområden och tar bl. a. upp ansvarsfördelningen mellan staten och vårdhuvudmännen, dvs. landsting och kommuner. Socialutredningens betänkande remissbehandlas f. n. fram till den 1 februari 1978. Vidare kan överväganden i anslutning lill förslag från bl. a. 1976 års kommunalekonomiska utredning (Fi 1976:06) komma att påverka socialstyrelsens verksamhet. Vissa huvudmannaskapsfrågor, som berör styrelsen, kommer inom kort all prövas särskill inom regeringskansliet. Även dessa överväganden kan komma all påverka styrelsens framlida verksamhel.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 93

Förslagen från nämnda utredningar kommer all utgöra en del av underlaget för regeringens ställningstagande lill styrelsens arbetsuppgifter och organisation. Det är inte möjligt aU nu ange i vilken form den fortsatta beredningen av denna fråga kommer att ske.

Under den lid som den intema verksutredningen pågått har styrelsen successivt redovisat förslag om delegering och förenklad handläggning av vissa ärenden. En del av dessa förslag har genomförts internt av styrelsen. För att inte denna rationaliseringsverksamhet skall avstanna i och med alt verksulredningens arbete avslutas-och för att inom ramen förde medel som beräknas i det följande skapa ökat utrymme för insatser inom de mest angelägna områdena - är avsikten alt regeringen inom kort skall uppdra åt socialstyrelsen att snarast redovisa underiag för omprioriteringar av styrelsens insatser på olika områden. Mot bakgrund härav skall styrelsen, bl. a. när vakanser uppkommer, pröva var behovet av personal är störst. Uppdraget avses omfatta en motsvarande prövning av verksamheten inom styrelsens regionala organisation, länsläkarorganisationen saml socialvårdskonsulenler och länsnykterhetsnämnder.

Centrala och regionala myndigheter m. m.

E 1. Socialstyrelsen

1976/77        Utgift 80 959 772

1977/78        Anslag 79 558 000

1978/79        Förslag 94 898 000

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvård, hälso- och sjukvård samt läkemedelsförsörjning. Styrelsen utgörs av en generaldirektör och åtta särskill förordnade ledamöter. Inom verket finns sex avdelningar, en för tandvård, social barna-och ungdomsvård m. m., en för långtidsvård, åldringsvård m. m., en för hälsovård, akutsjukvård, nykterheisvård m. m.,en planerings-och beredskapsavdelning,en administrativ avdelning samt en läkemedelsavdelning. Avdelningarna är i sin lur uppdeladepå totalt 21 byråer. Läkemedelsavdelningen bekostas från anslaget Ell, Statlig läkemedelskontroll.

	1977/781	Beräknad ändring	; 1978/79
		Socialstyrelsen	Föredraganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	262 238 1/2 500 1/2	+  66 1/2 -f  46 -f-112 1/2	-1-11 1/2 -1-  9 + 20 1/2

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet

94

	1977/781	Beräknad ändri		mg 1978/79
		Social-		Föredra-
		styrelsen		ganden
Anslag
Lönekostnader	57 122 000	-1-;	13 473 000	+	7 589 000
Sjukvård	200 000	-1-	40 000	+	21000
Reseersättningar	1 563 000	+	1 396 000	+	258 000
därav utomnordiska resor	(180 000)	(+	27 000)	{+	18 000)
Traktamenten åt vissa befatt-
ningshavare inom socialstyrelsen	115 000	+	12000	+	12 000
Lokalkostnader	7 463 000	+	4 278 000	+	4 208 000
Expenser
a) expenser för eget behov	2 304 000	+	1 865 000	+	338 000
b) expenser för annat än
eget behov	341 000	+	34 000		_
c) kostnader för flyttning
av verket	-	+	75 000	+	75 000
Kostnader   för   redovisnings-
central	1 044 000	+	104 000	+	104 000
Bidrag till kontorsdrift m, m, i
kvarteret Garnisonen	3 625 000	+	515 000	+	515 000
Dalabearbetning	1694 000	+	774 000	+	354 000
Informationsverksamhet   m. m.	2 529 000	+	3 883 000	+	359 000
Undersöknings- och   intörma-
tionsverksamhel rörande lek-
material m, m.	1 214 000	+	1 817000	+	237 000
därav engångsutgifter	(100 000)	(+	616 000)		(-)
Reglering av irafikskador	20 000		-
Anlagsprövning av vårdpersonal	30 000		-	-	30 000
Kurser m, m.	102 000	+	725 000	+	10 000
Kostnader   för   patienitbrsäk-
ring	82 000		-		-
Kostnader för skyddskommitté	-	+	123 000		-
Jämställdhetsarbeie	-	+	1 160 000		-
Utbildning m, m. inför ny soci-
allagstiftning	-		-	+	2 000 000
Ej disponerat belopp	660 000		-	-	660 000
Summa utgifter	80 108 000	+ 40 274 000		+	15 390 000
Inkomster
Försäljning av publikationer	550 000	-1-	50 000	-1-	50 000
Nettoutgift	79 558 000	-t- 40 224 000		-1- 15 340 000

I Exkl. läkemedelsavdelningen.

Socialstvrelsen

1. Löne- och prisomräkning 13 620 000 kr.

2. 0-allernalivet skulle medföra reducering över hela verket. Arbetsuppgifter skulle i vissa fall få helt åsidosättas och i en del fall fö flyttas över till andra myndigheter.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 95

3. Styrelsen föreslår att sammanlagt 21 1/2 tjänster jämte expertismedel förs över från sakanslag inom styrelsens verksamhetsområde lill styrelsens löneanslag, (-H 3 726 000 kr.)

4. Styrelsen begär ökade medel lill ansvarsnämnden m. m. och nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA) samt medel till viss verksamhel för underförvaltningarna.(-l- 3 416 000 kr.)

5. För riksskatteverkets alkoholbyrå, vilken överförts lill socialstyrelsen, saml för nämnden för alkoholfrågor begärs 4 382 000 kr.

6. Byrån för social barna- och ungdomsvård behöver en tjänst för allmänt förebyggande barn- och ungdomsvårdsfrågor, två tjänster för alt kunna tillgodose de krav på information och rådgivning som utbyggnaden av dag-och fritidshem medför saml en ijänsi för handläggning av frågor som rör barn med särskilda behov. Vidare behöver hälsovårds- och medicinalbyrån en dellidsföredragande läkare för samordning av läkarinsatserna inom social barnavård, barnhälsovård samt öppen och sluten medicinsk och barnpsy kiat-risk vård. (-<■ 641 000 kr.)

7. För inspektionsverksamhet samt för ärenden rörande sjuksköterskors och annan sjukvårdspersonals tjänstgöring i sluten somatisk akutsjukvård och öppen specialistvård m. m, behöver sjukhusbyrån en halvtidstjänst för en legitimerad sjuksköterska. Vidare behövs en tjänst för utredningsverksamhet. För löpande arbetsuppgifter m. m. behöver byrån för psykiatrisk sjukvård förstärkas med en byrådireklörstjänst och en tjänst för psykolog. (-1- 509 000 kr.)

8. Långiidssjukvårdsbyrån behöver två tjänster för intensifierad tillsynsverksamhet och ökad kursverksamhet. Byrån för omsorger om utvecklingsstörda behöver en tjänst för bl. a. övergripande inspektioner och utveckling av dagcenierverksamheten. Vidare behöver socialvårdsbyrån två tjänster för insatser i samband med äldreomsorgen. (-1- 750 000 kr.)

9. Statistikbyrån behöver förstärkning med en medicinsk föredragande (dellid) för uppgifter i anslulning till verksamheten inom styrelsens referensgrupp för missbildningsfrågor och en tjänst för byrådirektör för verksamheten vid byråns sektion för hälsostatistik. Vidare behöver byrån tillföras en systemieoretisk expert. (+ 404 000 kr.)

10. Lagbyrån behöver en tjänst för handläggning av kvaliftcerade juridiska frågor. På grund av ökade arbelsuppgifter inom personaladministrationens område behöver personalbyrån tillföras två tjänster, saml en ijänsl för ärenden rörande personalutbildning. Ekonomibyrån behöver en tjänst för dels fortbildning av tidigare anställd personal dels grundläggande utbildning av nyanställd personal i system S, (4- 708 000 kr,)

11. Byrån för information och inlernationellt samarbete behöver en ijänsl för styrelsens publikationsverksamhet. För styrelsen i sin helhet föreslås en förstärkning med åtta biirädesijänsler, (-1- 845 000 kr.)

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 96

12, För ökad informalionsverksamhel, utbildning av egen personal, jämställdhetsarbete m. m, begärs uppräkning av medelstilldelningen för ändamålen. Vidare föreslår styrelsen att en ny anslagspost för kostnader för skyddskommittén tillförs anslaget, (+ 5 474 000 kr.)

Föredraganden

Som anförts i inledningen lill detta avsnitt kommer förslagen från vissa av de där redovisade utredningarna att utgöra en del av underiaget för regeringens ställningstagande lill socialstyrelsens arbetsuppgifter och organisation. 1 avvaktan härpå är jag inte beredd all föreslå någon personalförslärk-ning vid styrelsen.

Genom beslut vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77:108, SkU 1976/ 77:40, rskr 1976/77:231) skall socialstyrelsen fr. o. m. den 1 januari 1978 centralt ansvara för samhällets alkoholpolitik. Till styrelsen knyts en nämnd för alkoholfrågor med bred förankring i samhällslivet. Vidare överförs riksskatteverkets hittillsvarande uppgifter på alkoholområdel lill socialstyrelsen. Härigenom tillförs socialstyrelsen bl. a. en tjänst för byråchef, sju tjänster för handläggare och åtta biirädesijänsler. För de nya arbelsuppgifter som därutöver tillförs styrelsen får styrelsen förstärkning med fyra tjänster för handläggare (varav en hal vtidtjänsl) saml en biträdestjänsl. Jag beräknar i del följande medel för de nya verksamheter som genom nämnda riksdagsbeslut tillförts socialstyrelsen.

Socialutskottet har i sitt av riksdagen godkända belänkande 1977/78:2 med anledning av en motion om sambandet mellan miljöfaktorer och cancer bl, a. framhållit vikten av att resurserna vid socialstyrelsens cancerregister förstärks med hänsyn lill de möjligheter cancerregistret erbjuder som utgångspunkt för studier av cancersjukdomarnas förekomst i olika miljöer. Jag beräknar medel för viss förstärkning av styrelsens dalaverksamhet.

Inom socialdepartementet har den 6 september 1977 tillsatts en särskild arbetsgmpp med uppgift all se över frågor som rör intemationella adoptioner. Med hänsyn härtill har någon förstärkning av resurserna utöver pris- och löneomräkning för nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA) och förbundet - tidigare föreningen - Adoptionscenirum (AC) ej beräknats.

Anslagsposten Anlagsprövning av vårdpersonal bör utgå fr. o. m. budgetåret 1978/79 då dessa prövningar har upphört.

Jag har vidare beräknat medel för centrala insatser och utbildning av studievägledare m. m. i samband med en ny sociallagstiftning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 94 898 000 kr.

Jag hemställer all regeringen förslår riksdagen

alt till Socialstyrelsen för budgelårel 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 94 898 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 97

E 2. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

1976/77        Utgift 376 380

1977/78        Anslag 492 000

1978/79        Förslag 540 000

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader har huvudsakligen till uppgift att pröva byggnadsritningar för sjukvårds-och socialvårdsbyggnader. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ralionaliseringsinslitui (Spri) lämnar därvid biträde med den byggnadsiekniska granskningen m, m. Ledamöter av nämnden är en ordförande och sju andra ledamöter, som regeringen utser särskilt, samt nämndens verkställande tjänsteman, tillika chef för Spris byggnadsavdelning.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Nämnden             Föredra-
		ganden
Personal
Handläggande personal	2	-
Övrig personal	2 4	-
Anslag
Lönekostnader	427 000	-H 62 000               -1- 48 000
Reseersättningar	9000	-
Lokalkostnader	37 000	-t-  4000               -1-   4000
Expenser	15000	-
Ej disponerat belopp	4000	-   4 000
	492 000	+ 66 000                -H 48 000

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

1. Pris- och löneomräkning 66 000 kr.

2. O-alternativet skulle bl. a. innebära alt enbart direkt berörda ledamöter kallas lill arbetsutskottets sammanträden samt att nämndens ådiga resa för uppföljningsstudier vid någon av de sjukvårdsanläggningar som nämnden prövat för utgå.

Föredraganden Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 540 000

kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nämnden.för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 540 000 kr.

7 Riksdagen 1977. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 98

E 3. Bidrag till sjukvårdens och socialvärdens planerings-och rationaliseringsinstitut

1976/77        Utgift 8 200 000

1977/78        Anslag 8 550 000

1978/79        Förslag 9 450 000

Från anslaget utgår bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-och ralionaliseringsinslitui (Spri). Institutet har till uppgift all främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliserings-verksamhet inom hälso- och sjukvården saml socialvården. Huvudmän för institutet är t. o. m, utgången av år 1977 stålen och en särskild stiftelse, i vilken ingår Landstingsförbundet och de två landslingsfria kommunerna Göteborg och Malmö(prop, 1967:68,SU 1967:105,rskr 1967:251), Fr. o. m. år 1978 inträder Landstingsförbundet som avtalspart i stiftelsens ställe.

Enligt avtal mellan staten och Landstingsförbundet skall staten under åren 1978-1980 bidra till institutets kostnader med 8,7 resp. 9,7 och 11,5 milj. kr. per år. Bidragen skall ulbetals kvartalsvis i förskott.

Föredraganden

Enligt det avtal som gäller fr, o, m. den 1 januari 1978 skall staten och Landstingsförbundet, som inträder i stället för Stiftelsen för sjukvårdens och socialvårdens planering och rationalisering, svara för driften av Spri. Med utgångspunkt i alt institutets verksamhet under åren 1978-1980 totalt kostar 99,6 milj. kr. skall staten under åren 1978-1980 svara för bidrag med 8,7 resp, 9,7 och 11,5 milj, kr, per år. För budgetåret 1978/79 bör anvisas 9,45 milj. kr. för statens bidrag lill institutets verksamhel. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till s/uk-vdrdens och socialvårdens pionerings- och rationaliseringsinsiiiut förbudgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 9 450 000 kr.

E4. Länsläkarväsendet

1976/77        Utgift 11022 923

1977/78        Anslag 14 287 000

1978/79        Förslag 14 495 000

Länsläkarorganisationen, som är underställd socialstyrelsen, har till huvudsaklig uppgift au som rådgivande och inspekterande organ främja den allmänna hälsovårdens utveckling. Vidare skall organisationen följa planeringen av den allmänna sjukvården och  ha  uppsikt över den öppna

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

99

sjukvården saml tillsyn över vissa inrättningar och över personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukVårdände verksanihet.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Social-		Föredra-
		styrelsen		ganden
Personal
Länsläkare	25		-	-
Bitr, länsläkare	15		-	-
Länshälsovårdskonsulenter	24	+ '	»1/2	-
	64	+ 4\/l		-
Anslag
Lönekostnader	12 570 000	-1- 2 242 000		-1-117000
Sjukvård	14 000	-1-	1000	-
Reseersättningar	760 000	-1-	131000	■1-  76000
Lokalkostnader	740 000	-1-	135 000	-1-135 000
Ersäuning för kemiska
analyser m, m.	12 000	+	6000	-1-     1000
Expenser	11000	+	13000	+     1000
Apparat- och instrument-
utrustning	53 000	+	5000	+    5000
Ej disponerat belopp	127 000		-	- 127000
	14 287 000	-t- 2 533 000		-(-208 000

Socialstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 1 886 000 kr.

2. O-alternativet skulle innebära en reducering med tre biträdande länsläkare och att mindre lid kunde ägnas åt uppgifterna inom de olika programmen.

3. För att förbättra möjligheterna för länsläkarorganisationen att bedriva sin verksamhel behövs 4 1/2 tjänster för länshälsovårdskonsulenter, varav en deltidsarbetande länshälsovårdskonsulent för verksamheten på Gotland (-t- 574 000 kr.).

Föredraganden

För budgetåret 1976/77 uppgick belastningen för lönekostnader till ca 9 603 000 kr. mol beräknade 12 218 000 kr., vilket beror på vakanser inom länsläkarorganisationen. Jag räknar med all vissa vakanser kommer alt finnas även under nästa budgetår. Jag erinrar vidare om vad som har anförts i inledningen till delta avsnitt med avseende på länsläkarväsendet. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 495 000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Länsläkarväsendet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 14 495 000 kr

Prop. 1977/78:100 Bilaga S   Socialdepartementet

100

ES. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder

1976/77	Utgift	12 378 960
1977/78	Anslag	14 239 000
1978/79	Förslag	15 593 000

Socialvårdskonsulenlerna, som är underställda socialstyrelsen, är 18 till antalet och har ell verksamhetsområde som omfattar ett län, i ett fall två län, 1 konsulenternas arbetsuppgifter ingår bl. a. att biträda länsstyrelserna i frågor om socialhjälp och barnavård samt socialstyrelsen med viss tillsynsverksamhet. Vidare skall de bistå de sociala centralnämnderna m. fl. med råd och upplysningar.

Länsnykierhelsnämnderna har i likhet med de kommunala nykterhetsnämnderna/sociala centralnämnderna till uppgift att övervaka nykterhets-tillståndet och vidta åtgärder för att förbättra delta. Länsnykierhelsnämnderna verkar för en enhetlig tillämpning av bestämmelserna på området och skall i övrigt vägleda och bistå de kommunala nämnderna.

Socialvårdskonsulenternas och länsnyklerhelsnämndernas verksamhet är samordnad i flertalet län.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Social-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal
Konsulenter och assistenter	67	-1-6	-
Övrig personal	52	-	-
	119	-1-6	-
A nslag
Lönekostnader	11900 000	-1-1 738 000	+ 1240 000
Sjukvård	18000	+       5000	-1-       2 000
Reseersättningar	716000	+    179 000	-
Lokalkostnader	1004 000	-1-   230 000	+    226 000
Exf)enser	469 000	-1-     63 000	-1-      18000
Ej disponerat belopp	132 000	■	-     132 000
	14 239 000	+ 2 215 000	-t- 1 354 000

Socialsiyrelsen

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 223 000 kr,

2.0-allemalivel innebär alt organisationen skulle minskas med 5,5 tjänster.

3. Ytteriigare skrivpersonal behövs hos konsulenterna (-1- 100 000 kr.).

4. För all minska arbetsbördan för de socialvårdskonsulenler vars verksamhetsområde omfattar två län samt för att lillgodose behovet av en konsulent i varje län behövs ytteriigare sex konsulenter (4- 744 000 kr.).

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 101

Föredraganden

Sedan den 1 mars 1977 är den verksamhet som bedrivs av socialvårdskonsulenterna, länsnykierhelsnämnderna och länsstyrelsernas barnavårdskonsulenter samordnad i alla län utom två (Stockholms och Uppsala län). Det ankommer på regeringen att pröva frågan om en samordning av konsulentverksamheten även i dessa län. Utgångspunkten är därvid att samordningen sker inom ramen för befintlig organisation. Jag erinrar vidare om vad som har anförts i inledningen till detla avsnitt med avseende på denna verksamhet.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet lill 15 593 000 kr. Jag har därvid räknai med minskat medelsbehov bl, a, för vikarier.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att (ill Socialvårdskonsulenler och länsnykterhetsnämnder för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 15 593 000 kr.

Vissa laboratorier m. m.

E 6-10. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landels cenlrala organ för epidemiologiski befolkningsskydd. Dess dominerande uppgift består i all förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. Laboratoriet utför diagnostik, framställer bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mol epidemier.

SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Laboratoriet är organiserat på åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen. En självständig parasitologisk sektion är direkt underställd föreståndaren.

Den 1 juli 1977 fanns vid SBL 626 1/2 tjänster, varav sju professorer, 17 laboratorer, 38 förste laboratorieläkare, laboratorieläkare, förste mikrobiologer resp. mikrobiologer, chefsmikrobiolog och driftchef, två veterinärer samt 42 forskningsingenjörer, förste avdelningsingenjörer, ingenjörer resp. laboratorieingenjörer, skyddsingenjör och biträdande ingenjör. Till den administrativa personalen hör bl, a, en ekonomidirektör, nio avdelningsdirektörer och byrådirektörer.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 102

Program

SBL har sedan budgetåret 1970/71 tillämpat programbudgetering. Följande programindelning gäller,

1. Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska undersökningar av prov från människa samt från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material. I programmet ingåräven forsknings- och utvecklingsarbete för att utveckla och rationalisera metoder för diagnostiska undersökningar.

2. Programmet Preparatförsörjning innefattar tillhandahållande av bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m. fi.) och vissa hjälppro-dukter för laboratoriearbete genom egen produktion eller inköp från annan tillverkare. Här ingår även leveranser till civila och militära beredskapslager. Programmet innefattar även forsknings- och utvecklingsarbete för produktutveckling och rationellare framställningsmetoder.

3. Programmet Centrallaboratorieuppgifter omfattar funktioner för be-kämpningavochberedskapmot infektionssjukdomar,speciellt epidemiska. I uppgifterna ingår verifikation av epidemiologiski viktiga diagnoser som smittkoppor, kolera m, fl,; fagtypningar för att spåra smittkällor; introduktion, standardisering och utprovning av nya metoder; framställning och standardisering av laboratoriereagens; konferenser för alt främja enhetlighet i teknik och tolkning av diagnostiska undersökningar och för avancerad fortbildning. Programmet omfattar även vattenundersökningar och utbildning av behöriga vattenundersökare, sterilitetsundersökningar av medicinska engångsartiklar, internationell referensverksamhet samt resurser för bekämpning av sjukhusinfekiioner,

4. Programmet Försvarsmedicinsk verksamhet omfattar utveckling av diagnostiska undersökningar resp. tillverkning av vacciner av betydelse för totalförsvaret.

5. Programmet Epidemiologisk verksamhet omfattar bevakning av epidemiläget i Sverige och utomlands, informations- och rådgivningsverksamhet av olika slag (inkl. undervisning), epidemiologiski fältarbete vid utbrutna epidemier, utprovning av nya vacciner saml undersökningar för att följa befolkningens immunitet mol vissa sjukdomar, t. ex. polio.

6. Programmet Service lill utomstående omfattar service till karolinska institutets institution för virologi vad avser lokalkostnader, substrai, diskgods, djur m. m. Vidare innefattar programmet leverans av värme och varmvatten lill statens polisskola i Solna och viss destruktionsverksamhet för externa kunder.

Mål och prioritering

SBL:s verksamhet inriktas på all förebygga och bekämpa infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och att på riksplanet upprätthålla viss civil och militär beredskap för detla ändamål. För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip att full kostnadstäckning skall uppnås för verksamheten i dess helhet.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 103

även om enskilda sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Sådana över-eller underskott bör dock vara tiJlfälliga. Viss verksamhel som sammanhänger med SBL:s ställning som centrallaboratorium finansieras från särskilt anslag.

I sin anslagsframställning anför SBL alt programmet Cenlrallaboraiorie-uppgifter måste ges högsta prioritet. Cenirallaboraiorieuppgifterna anges utgöra grunden för SBL:s viktigaste funktion: bekämpning av och beredskap mol infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. Det är också basen för SBL:s funktion som fackinslans lill departement och socialstyrelsen i epidemiska och mikrobiologiska frågor.

Forsknings- och utvecklingsarbete inom programmet Diagnostiska undersökningar tar bl. a, sikte på att förbättra diagnostiska metoder för odling och för identifiering av epidemiska sjukdomar. Det syftar också lill alt öka kunskapen om infektionssjukdomars uppkomst och utveckling. Forsknings-och utvecklingsarbetet omfattar även bl. a, områdena tumörvirologi, hepaiit och utveckling av snabba och arbelsbesparande testmetoder saml immunologiska reaktioner vid bindvävssjukdomar (reumatiska sjukdomar m. fl.), lever- och sköldkörtelsjukdomar.

När del gäller programmet Preparatförsörjning syftar forsknings- och utvecklingsverksamheten till kvalitetsförbättring av nuvarande vaccinsorli-ment men också lill att fortlöpande i laltprövningar undersöka egentillverkade samt importerade vacciners effektivitet.

Anslag

Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:
Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
-"- :   Driftbidrag

-"- : Cenlrallaboratorieuppgifter

-"- : Försvarsmedicinsk verksamhet

-"- : Utrustning

SBL:s verksamhet berörs vidare av följande anslag för statens insatser inom den sjukdomsförebyggande verksamheten,

E 11, Statlig läkemedelskontroll,anslagsposten kontroll av fabrikssterilise-rade engångsartiklar

F 1. Allmän hälsokontroll F 2. Skyddsympningar

F4. Epidemiberedskap m, m, (Vissa anslagsposter) H 8, Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel mm. Anslaget Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som las upp med etl formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1,2 och 6. Anslaget för i princip inte belastas. För all lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för all tills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en röriig kredit i riksgäldskonlorei på 9 milj. kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 104

E6. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1976/77        Utgift

1977/78       Anslag 1000

1978/79       Förslag 1000

Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahållande av olika preparat lill andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt en viss export av preparat. För undersökningar och preparat uppbär SBL ersäuning enligt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket.

Styrelsen för SBL

Program 1. Diagnostiska undersökningar

Antalet diagnostiska undersökningar uppgick budgetåret 1976/77 till ca 530 000, vilket innebären viss minskning jämfört med föregående budgetår. Av undersökningarna har den bakteriologiska diagnosliken minskat, bl, a. serologiska undersökningar och salmonella. Däremot har mykologiska undersökningar och gonokockundersökningar ökat.

Antalet virologiska undersökningar har minskal något till följd av att Stockholms läns landsting övertagit serologiska undersökningar vid rubella. Antalet mera komplicerade undersökningar typ virusisoleringar har emellertid ökat kraftigt. Den immunologiska diagnostiken har ökat och främst då den allergologiska mtindiagnostiken.

Utvecklingen vad beträffar antalet begärda diagnostiska undersökningar styrs på längre sikt av dels den vetenskapliga utvecklingen dels gränsdragningen mellan upplagningsområdel för SBL resp. Stockholms läns landstings laboratorier.

Program 2. Preparaiförsörjning

Programmet är framför allt inriktat på att förse den svenska förebyggande sjukvården med erforderiiga vacciner och immunglobuliner. Under senare år har dock mindre kvantiteter exporterats. Exporten har i huvudsak gått till övriga nordiska länder och till hjälpprojekl i svenska frivilligorganisaiioners regi.

Utvecklingen framgår av följande sammanställning. Då något entydigt volymbegrepp för de många olika preparaten och produkterna som ingår i programmet saknas har i stället försäljningsvärde (1 000-tal kr.) angivits.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 105

	1974/75	1975/76	1976/77		1977/78
	Utfall	Utfall	Budget	Ulfall	Budget
SBL-tillverkade
preparat	17 705	22 531	23 671	26 190	22 800
Inköpta preparat	15418	17 062	22 100	17951	32 020
Hjälpprodukter	4 456	5 759	6 880	5113	5 590
Summa	37 579	45 352	52 651	49 254	60 410"

' Exkl, beredskapslagrade preparat.

Bland SBL-tillverkade preparat är försäljningen av poliovaccin fortfarande den värdemässigt mest betydelsefulla produkten och intäkterna ökade under 1976/77 med mer än 34 96 och uppgick lill 11,35 milj. kr. Dessutom har importerat poliovaccin sålts till ett värde av 1,34 milj. kr. Den största ökningen procentuellt sett under 1976/77 är dock all hänföra lill försäljning av egentillverkat mässlingvaccin, vars försäljningsvärde uppgår till 2,80 milj. kr. Dessutom har importerat vaccin sålts till etl värde av 0,67 milj. kr. En utökning av marknaden för SBL:s preparat är möjlig genom export lill utvecklingsländer. WHO:s världshälsoförsamling antog år 1974 en resolution med uppmaning lill medlemsländerna att prioritera ympning av barn mot sju olika sjukdomar (difteri, stelkramp, kikhosta, smiukoppor, polio, mässling och tuberkulos). F, n, testas SBL:s trippel- och mässlingvaccin i etl slort fällförsök i Ghana i WHO:s regi.

Bland inköpta preparat är de ekonomiskt mest betydelsefulla grupperna gammaglobulin och allergipreparat. Även influensavaccin är ett betydande preparat som dels tillverkas av SBL och dels importeras. Under 1977/78 beräknas försäljningen av egentillverkat poliovaccin minska i storleksordningen 10 milj. kr. till följd av genomförd ombyggnad av tillverkningslokalerna. Motsvarande intäktsökning kommer alt uppstå under inköpta preparat till följd av import.

Taxepolitik

För uppdragsverksamheten eftersträvas i princip full kostnadstäckning. Varje tjänst eller produkt behöver dock inie hell bära sin kostnader. Huvudsaken är att kostnadstäckning för verksamheten som helhet uppnås,

SBL:s ofllciella laxa betraktas som normgivande för debitering av bakteriologiska och virologiska undersökningar vid andra laboratorier inom landet, Bidragskalkylering tillämpas t. ex. vid export av preparat och utförsäljning av restlager. 1 fråga om diagnostiska undersökningar har SBL möjlighet au medge rabatter eller bonus för större kunder eller för kvantiialivi betydelsefulla prov.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 106

Resultaiuiveckiuig

Resultatutvecklingen för program 1 och 2 framgår av följande tabell.

	1974/75	1975/76	1976/77		1977/78		1978/79
	Utfall	Ulfall	Budgei	Ulfall	SBL Petita	Rev, Budget	SBL Petita
Program 1
Intäkter	18 658	22 511	26 272	24 571	32 496	30 840	34 909
Särkostnader	15 057	18 823	21 169	20 625	24 972	25 382	28 613
Täckningsbidrag	3 601	3 688	5 103	3 946	7 524	5 458	6 296
Program 2
Intäkter	37 579	45 352	52 651	49 254	54 240	62 060	67 331
Särkostnader	22 835	25 773	33 321	32 522	33 177	39 498	40 318
Täckningsbidrag	14 744	19 579	19 330	16 732	21063	22 562	27013
Program 3-6
Täckningsbidrag	3 538	3 293	2 468	3 208	1931	3 425	6 774
Summa täckningsbidrag	21883	26 560	26 901	23 886	30 518	31445	40 083
Samkostnader nello	22 421	24 808	28 603	30 417	33 085	33 850	37 572
Rörelseresultat	-   538	1752	-1 702	-6 531	-2 567	-2 405	-1-2511

Personal

	1975/76	1976/77	1977/78	SBL 1978/79
Laboraloriepersonal Teknisk personal Administrativ personal Ekonomipersonal Summa	297 97 49 139 582	303 97 61 140 601	323 99 64 140 626	324 99 64 140 627

Föredraganden

För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip att full kostnadstäckning för verksamheten i dess helhet skall uppnås, även om enskilda sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Sådana över- eller underskott bör dock vara tillfälliga, I ell längre tidsperspektiv bör varje program bära sina egna kostnader.

SBL redovisar budgetåret 1976/77 ett rörelseresultat som innebär eu underskott med drygt 6,5 milj. kr., jämfört med ett beräknat underskott av ca 1,7 milj. kr. Anledningen till den kraftiga avvikelsen är bl. a. all SBL i siU bokslut för 1976/77 har vidtagit vissa förändringar av principkaraktär för värdering av inneliggande lager av visst halvfabrikat. Därigenom erhålls en bättre precision vad avser verksamhetens resultat. Vidare har gjorts en

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 107

nedskrivning av helfabrikatlagrel för vacciner. Som jag nämner under anslaget E 8. uppvisar dessutom programmet cenlrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1976/77 etl underskön med 2,1 milj. kr. Detla underskott har finansierats via uppdragsverksamheten. Likvidmässigt har SBL klarat årets underskott genom aU bl, a. se över och förbättra sina fakiureringsruliner, vilket har haft till resultat att utestående kundfordringar har minskat betydligt.

Medan de gjorda principförändringarna i årets bokslut påverkal SBL:s rörelseresultat i negativ rikining har förändringarna däremoi påverkat SBL:s resultat efter extra ordinära intäkter och kostnader samt bokslutsdispositioner i positiv rikining. Sålunda redovisar SBL för budgetåret 1976/77 ett totalresultat i form av ett överskott av ca 1,8 milj, kr.

Beträffande utfallet på program 1 diagnostiska undersökningar och program 2 preparatförsörjning kan konstateras all täckningsbidraget på program 1 under 1976/77 ökade med 7 96 jämfört med 2 % för 1975/76. Ökningen är hell hänföriig till de immunologiska undersökningarna. När det gäller program 2 har täckningsbidraget under 1976/77 minskal med 14 96 jämfört med ökningen under 1975/76 om 33 %. Täckningsbidragets minskning är delvis en följd av utvecklingen på kostnadssidan där särkostnaderna har ökat med 26 96 Om oförändrad redovisningsprincip hade tillämpats vid lagervärderingen skulle särkostnaderna ha ökat med 16 96, Av SBL:s bokslut framgår att personalkostnaderna förändrats endast obetydligt medan däremot övriga driftkostnader - främst materialkostnaderna - ökat påtagligt. Jag finner i likhet med SBL denna kostnadsutveckling oroande och jag avser all noga följa SBL:s arbete med att se över verksamheten för att begränsa kostnadsökningarna.

För uppdragsverksamheten bör tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr.

I föregående års budgetproposition anmälde jag att regeringen avsåg alt pröva möjligheterna att SBL:s verksamhel i sin helhet skall vara kvar i stockholmsområdet. Jag anmälde vidare att organisationsformen för vissa delar av verksamheten borde övervägas ytterligare före ett ställningstagande i lokaliseringsfrågan och att frågan om eventuell ersältningsetablering i Umeå skulle samtidigt övervägas.

Jag vill här erinra om aU regeringen den 18 maj 1977 bemyndigat mig att tillkalla en kommitté (S 1977:09) med uppgift alt uireda lämplig organisaiion för laboratoriets produktionsavdelning och om laboratoriets importmonopol beträffande vissa bakteriologiska preparat skall bibehållas, Samma dag bemyndigades chefen för budgetdepartementet att tillkalla en särskild utredare (B 1977:07) med uppgift all lägga fram förslag lill lokalisering av ny verksamhel till Västerbottens län.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 108

E 7. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

1976/77        Utgift - Reservation       501 000

1977/78        Anslag I 000

1978/79        Förslag 1 000

Anslaget avser att täcka kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom programmen 1 och 2 som inte kan täckas genom taxeinkomsier.

SBL

SBL, som bedömer möjligheterna att uppnå full kostnadsläckning inom programmen 1 och 2 vara goda under 1978/79, föreslår att ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas under anslaget.

Föredraganden

Jag föreslår att anslaget lill driftbidrag las upp med ett formellt belopp av I 000 kr, och hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för budgelårel 1978/79 anvisa ell reservalionsanslag av 1 000 kr.

E 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

1976/77        Utgift 8 821 000

1977/78        Anslag 9 263 000

1978/79        Förslag 12 702 000

Detta anslag finansierar SBL:s cenlrallaboratorieuppgifter.

SBL

SBL begär alt anslaget räknas upp med 4 668 000 kr. till 13 931 000 kr, Av uppräkningen avser 1 668 000 kr, pris- och löneomräkning och 1 300 000 kr, medel till enheten för sjukhusinfekiioner. Dessutom begär SBL 1 700 000 kr. för täckande av underskoll i cenlrallaboraiorieverksamheten. Underskottet har uppstått på grund av ökade krav utifrån på SBL:s cenlrallaboratoriefunk-lioner främst inom det bakteriologiska området och som SBL inte ansett sig kunna avvisa.

Föredraganden

Fr. o. m. den 1 januari 1978 kommer vid SBL att finnas en sektion med uppgift all bekämpa sjukhusinfekiioner (prop. 1976/77:116, SfU 1976/77:28,

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 109

rskr 1976/77:297), Jag beräknar 1,3 milj, kr, för denna verksamhet under budgetåret 1978/79, Vidare beräknar jag 0,7 milj, kr. för all täcka viss del av underskottet i centrallaboralorieverksamheten. Resterande del av underskottet får tills vidare läckas av den röriiga krediten hos riksgäldskonlorei. Jag avser alt nästa år ta ställning lill hur resterande del av underskottet skall läckas. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboraiorieupp-gi/ier för budgelårel 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 12 702 000 kr.

E9. Statens bakteriologiska laboratorium; Försvarsmedicinsk verksamhet

1976/77       Utgift 2 320 000

1977/78       Anslag 2 430 000

1978/79       Förslag 2 778 000

Detta anslag finansierar programmet Försvarsmedicinsk verksamhel. SBL begär all anslaget räknas upp med 560 000 kr. för ökade löne- och materialkostnader.

Föredraganden

Jag föreslår all anslaget tas upp med 2 778 000 kr, och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 2 778 000 kr.

E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1976/77       Utgift 1691426 Reservation       1446 698

1977/78       Anslag 1500 000

1978/79       Förslag 1 485 000

SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av ett särskilt reservationsanslag för anskaffning av ulmstningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr,, dels genom anlitande av resp, programanslag för ulmstningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet 110

SBL

SBL beräknar investeringsbehovet under budgetåret 1978/79 till 2 500 000 kr. fördelat på reinvesteringar 1 195 000 kr.,nyinvesteringar I 094 000 kr, och skyddsutrustning m. m. 211 000 kr,

SBL:s långsikliga kapacitet begränsas i stor utsträckning av de resurser som ställs till förfogande för ny- och reinvestering i utrustning. Bl, a, bestäms möjligheterna lill en fortlöpande rationalisering av verksamheten av tillgången på invesleringsmedel. Under en följd av år har SBL:s möjligheter all investera i produktionsutrustning (för diagnostik och preparalproduklion) varil mycket begränsade. Eftersom stora delar av de medel som beviljats varil specialdestinerade till vissa objekt av servicekaraktär (djurhusel, destruk-tionsanläggningen, telefonväxeln) har endast ell lltal ersättningsanskaffningar för den löpande driften kunnat tillgodoses.

Föredraganden

För rationaliseringar inom produktion och diagnoslik samt för ersättningsanskaffning av försliten utrustning beräknar jag 800 000 kr. För skyddsutrustning och andra nyanskaffningar beräknar jag 685 000 kr. Anslaget bör därmed las upp med 1 485 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 485 000 kr.

E 11. Statlig läkemedelskontroll

1976/77        Utgift 20 028 938

1977/78        Anslag 22 233 000

1978/79        Förslag 26 223 000

Farmacevtisk specialitet fär i regel inte säljas ulan all vara registrerad hos socialstyrelsen. Registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen handhas denna granskning och analys av en särskild läkemedelsavdelning. Avdelningen består av en allmän läkemedelsbyrå, en registreringsbyrå och fyra laboratorieenheter, en farmacevtisk, en farmakologisk, en farmakoierapev-lisk och en enhet för klinisk läkemedelsprövning.

Läkemedelsavdelningen är sedan hösten 1976 lokaliserad till Uppsala.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

111

	1977/78	Beräknad ändi		•ing 1	,978/79
		Soc	:ial-	Föredra-
		styrelsen		ganden
Personal
Handläggande personal	52 1/2	+ 6		-
Teknisk personal	33 3/4	+ '.	2	-
Kontorspersonal	26 1/2	+	1	-
Övrig personal	8		-	-
	120 3/4	+ 9		-
Anslag
Lönekostnader	13 248 000	+ '	X 409 000	-1-2 877 000
Sjukvård	20 000	+	2 000		-
Reseersättningar	176 000	+	53 000	+	18 000
därav utomnordiska resor	(23 000)	(+	23 000)	( +	2 000)
Lokalkostnader	4 004 000	+	742 000	+	738 000
Expenser	607 000	+	161000	+	136 000
Kostnader för undersökningar
utanför den statliga läkeme-
delskonlrollens organisaiion	395 000	+	221 000	+	56 000
Övriga utgifter	1 563 000	+	231000		-
därav för inköp och underhåll
av inventarier och instrument	(750 000)	{ +	115 000)		(-)
Information m. m.	1417000	+	262 000	+	84 000
Kontroll av fabrikssieriliserade
engångsartiklar	803 000	+	181 000	+	81000
Jämförande kliniska prövningar	-	+	235 000		-
Summa utgifter	22 233 000	+ 6 497 000		-1-3 990 000

Inkomster för den statliga läkemedelskonirollen som redovisas på driftbudgetens inkomstsida'

19 650 000        -(-6 780 000        -I-6 573 000

' Fr, o, m, den 1 januari 1978 bör samtliga kostnader för läkemedelskonirollen täckas med inflytande registrerings- och årsavgifter (prop. 1976/77:150 bil. 3, FiU 1976/7730 rskr 1976/77:341),

Socialstyrelsen

1, Löne- och prisomräkning m. m, 4 631 000 kr.

2, O-alternativet skulle medföra -beroende på vilket eller vilka verksamhetsprogram som belastas - antingen negativa effekter på registreringsba-iansen och därmed åtföljande väntetider för läkemedelsindustrin eller allvariiga konsekvenser för den enskilde i dennes egenskap av läkemedelskonsument.

3, Styrelsen föreslår att medel anvisas för nio nya tjänster (-i-l 020 000 kr,):

a) Enheten för klinisk läkemedelsprövning behöver en tjänst för laborator och en tjänst för laboratorieassistent.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 112

b) Vid den farmakologiska enheten behövs en ijänsi för en patolog (förste laboraiorieläkare) och en tjänst för laboratorieassistent.

c) Den farmacevtiska enheten behöver förslärkas med två apolekarljäns-ter.

d)En Ijänsl för receptarie med ADB-beredande uppgifter behövs vid registreringsbyrån och en tjänst för receptarie och en biträdestjänsl behövs vid den farmakoterapeviiska enheten,

4, Styrelsen föreslår att en ny anslagspost för jämförande kliniska prövningar tillförs anslaget. (+ 235 000 kr.)

5, Styrelsen beräknar kostnaderna för kontroll av diabetestest till 56 000 kr.

Föredraganden

1970 års riksdag beslöt au socialslyrelsens läkemedelsavdelning skulle omlokaliseras lill Uppsala (prop, 1970:74, SU 1970:98, rskr 1970:223). Flyttningen skedde under hösten 1976. Flyttningen fick under en övergångstid vissa negativa konsekvenser för verksamheten. Idag har emellertid läkemedelsavdelningen såväl den personal som den utrustning och de lokaler som behövs för att den skall kunna arbeta effektivt.

Genom beslut vid 1976/77 års riksmöte (prop, 1976/77:134, SoU 1976/ 77:36, rskr 1976/77:316) skall s, k, naturmedel som inte är avsedda för injektion undantas från läkemedelskonirollen. Den som avser att tillverka, importera eller saluhålla naturmedel i hälsofrämjande syfte skall anmäla delta lill socialsiyrelsen. En ökning av koslnaderna för databearbetning kan förutsättas med anledning härav och jag beräknar därför medel för detta ändamål.

Testmaterial för påvisande av socker och ketoner i urinen hos diabetiker får fr, o. m. den 1 juni 1977 utlämnas kostnadsfritt från apotek vid förskrivning på s. k. hjälpmedelskort. Som villkor gäller alt lesimaierialet skall vara godkänt av socialstyrelsen. Jag beräknar därför medel för läkemedelsavdelningens kostnader för nämnda kontroll av diabeiesiesl.

Enligt beslut vid 1976/77 års riksmöte (prop, 1976/77:150 bil. 3, FiU 1976/ 77:30,rskr 1976/77:341) bör fr. o. mden I januari 1978 samtliga kostnader för läkemedelskontrollen läckas med inflytande registrerings- och årsavgifter. Med denna utgångspunkl har regeringen den 22 december 1977 fastställt regisireringsavgifier för farmacevtiska specialiteter, sterila engångsartiklar, naturmedel och kontroll av diabeiesiesl.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 26 223 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Statlig läkemedelskontroU för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 26 223 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 113

E 12. Statens rätfskemiska laboratorium: Förvaltningskostnader

1976/77        Utgift 10 096 983

1977/78        Anslag 12 472 000

1978/79        Förslag 14 113 000

Statens rätlskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift aU utföra undersökningar av räitskemisk och blodgruppsserologisk art samt att bedriva annan verksamhel med praktiskt och vetenskapligt syfte, vilken står i samband därmed. Laboratoriet är underställt socialstyrelsen och är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.

Den av 1971 års riksdag beslutade omlokaliseringen av laboratoriet till Linköping har nu genomförts beträffande den blodgruppsserologiska avdelningen som den 1 augusti 1977 påbörjade sin verksamhel där. Avdelningen har omorganiserats och har sedan den 1 juli 1977 ansvaret för alla faderskapsundersökningar i landet inkl. utvidgade undersökningar

Beträffande den kemiska avdelningen har regeringen genom beslut den 21 juli 1977 medgivit att socialstyrelsen, i syfte att undersöka möjligheterna till rationalisering och effektivisering av arbetet vid avdelningen, får genomföra en försöksverksamhet beträffande decentralisering av vissa rutinanalyser av räitskemisk art till ett räitskemiskt filiallaboratorium i anslutning till statens rättsläkarstation i Stockholm. Försöksverksamheten skall påbörjas vid den tidpunkt då den kemiska avdelningen flyttar lill Linköping och socialstyrelsen skall senast inom etl år därefter till regeringen redovisa resultaten av försöksverksamheten. Samtidigt uppdrog regeringen åt socialstyrelsen att i samråd med rikspolisstyrelsen och statens kriminaltekniska laboratorium utreda frågan om alkoholundersökningsverksamhelens fortsalla omfattning och organisaiion. Utredningsarbetet skall vara avslutat och redovisat för regeringen senast den 1 februari 1978.

Regeringen har vidare genom beslut den 8 september 1977 föreskrivit att -under förutsättning av att godtagbart avtal kan träffas - en etappvis utflyttning skall ske av den kemiska avdelningen vid SRL. Förhandlingar härom mellan statens förhandlingsnämnd och Östergötlands läns landstingskommun skall föras med sikte på en flyttning under fiärde kvartalet 1978.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Social- Föredra-

styrelsen ganden

Personal

Läkarpersonal 4

Teknisk personal 68

Kontorspersonal 14

Övrig personal 8

94

8 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

114

	1977/78	Be ra	iknad ändring 1978/79
		Social-		Föredra-
		styrelsen		ganden
Anslag
Lönekostnader	9 018 000	-I- 1 774 000		-1-1298 000
Sjukvård	13 000		-		-
Reseersättningar	163 000	-	9000	-	29 000
därav nordiska resor	(       4 000)	(-I-	6 000)		(-)
därav för omlokalisering	(     150 000)	(-	50 000)	(-	50 000)
Lokalkostnader	740 000	-t-	74 000	-t-	74 000
Expenser	261 000	+	104 000	+	41000
därav för omlokalisering	(       75 000)	( +	50 000)		(-)
Ersättning åt blodgivare m. m.	891 000	+	309 000	+	309 000
Övriga utgifter	1 277 000	+	277 000	+	57 000
därav inköp och  underhåll av
inventarier och instrument	(    225 000)	(+	182 000)	(+	22 000)
därav engångsutgifter	(      91000)	(-	91000)	(-	91000)
Ej disponerat belopp	109 000		-	-	109 000
Summa utgifter	12 472 000	-1- 2 529 000		-1-1641000

Inkomster vid statens rätlskemiska laboratorium, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida

900 000

-    482 000        -  482 000

Socialstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 1 551 000 kr.

2. O-alternativet innebär alt tre tjänster på den kemiska avdelningen och tre tjänster på den blodgruppsserologiska avdelningen dras in. Det skulle innebära att laboratoriet inte skulle kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på etl fullgott sätt och medföra en ständigt ökande ärendebalans.

3. Den kemiska avdelningen beräknas tidigast under fjärde kvartalet 1978 påbörja en etappvis flyttning lill Linköping, vilken medför betydande utgifter. Medel begärs här till flyttningskostnader m. m. för de anställda, utgifter för flyttning av utrustning, provtagningsmateriel och förbrukningsartiklar (-1- 260 000 kr.). Vissa engångskostnader i samband med flyttningen bl. a. för basutrustning i Linköping tas upp i en separat anslagsframställning under anslaget E 13.

4. För att den blodgruppsserologiska avdelningen på ell godtagbart sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter efter flyttningen lill Linköping behövs ytteriigare medel till personal, resor, provtagningsmateriel och förbrukningsartiklar, (-h 80 000 kr.)

5. För den kemiska avdelningen behövs vid omlokaliseringen medel lill fortbildning av personal, informationsmaterial och engångsanskaffning av facklitteratur m. m. (-(- 61 000 kr.)

6. För vidareutveckling av verksamheten med faderskapsundersökningar

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 115

behöver medel anvisas till konsulter, fortbildning av personal,årskostnad för minidator, expenser, ersättning åt blodgivare, teslsera. (+ 577 000 kr.)

Föredraganden

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar  jag   anslaget   lill 14 113 000 kr. Härav avser 175 000 kr. engångsanvisningar. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium: Förvaltningskostnader för budgelårel 1978/79 anvisa eU förslagsanslag av 14 113 000 kr.

E 13. Statens rättskemiska laboratorium: Utrustning

\916/11	Utgift	-	Reservation
1977/78	Anslag	750 000
1978/79	Förslag /_	1 800 000

Den blodgruppsserologiska avdelningen vid statens rätlskemiska laboratorium har flyttat till nya lokaler i Linköping under sensommaren 1977. Styrelsen föreslår all ytterligare 300 000 kr, anvisas för den fortsaita anskaffningen av basutrustning lill avdelningen.

Beträffande den kemiska avdelningen aviserar styrelsen i sin anslagsframställning betydande behov av medel för utrustning i samband med avdelningens omlokalisering. På gmnd av att del nära samarbetet med karolinska institutets masspekirometrilaboratorium kommer att upphöra vid avdelningens flyttning till Linköping måste apparatur för avdelningens analyser anskaffas motsvarande den som f. n. kan utnyttjas vid institutet.

I en särskild framställning till regeringen redovisar styrelsen ett förslag till utrustning förden toxikologiska sektionen inklusive masspektrometri. Totalt begär styrelsen för budgetåren 1978/79 och 1979/80 2 590 000 kr. Slutlig prövning av anskaffningsförslag från SRL avser styrelsen all göra i samråd med ulrustningsnämnden för universitet och högskolor när pågående omlokaliseringsplanering för den kemiska avdelningen slutförts och godkänts av regeringen.

Föredraganden

För all avsluta anskaffningen av utrustning lill den blodgruppsserologiska avdelningen beräknar jag etl belopp av 300 000 kr. 1 syfte att anskaffa grunduirustning lill den kemiska avdelningen, vars toxikologiska sektion

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

116

enligt förslag skall flytta till Linköping omkring årsskiftet 1978/79, beräknar jag en kostnadsram av 2 milj, kr. För budgetåret 1978/79 beräknar jag för ändamålet 1,5 milj, kr. Därvid harjag räknat medel för bl. a. anskaffning av en masspektrometriulrusining. Anslaget bör således föras upp med I 800 000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Statens rättskemiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.

E 14. Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

11 268 478

11 049 000

12 863 000

Statens rällsläkarslaiioner har till huvudsaklig uppgift all utföra rättsmedicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade och för brott misstänkta personer samt laboraiorieundersök-ningar. Rätisläkarslalionerna är underställda socialstyrelsen.

Rällsläkarslaiioner finns i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå och Linköping,

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Social-		Föredra-
		styrelsen		ganden
Personal
Läkarpersonal	19	+ 2
Laboratoriepersonal	10	-1-2		-1-   1/2
Kontorspersonal	13	-1-31/2		+2 1/2
Övrig personal	19	-1-3		+ \
	61	-1-91/2		+4
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	8 647 000	-1- 2 404 000		+ \ 360 000
Sjukvård	8 000		-	-
Reseersättningar	55 000	+	12 500	-1-      8 000
därav nordiska resor	(        3 000)	(	-)	(-)
Lokalkostnader	1 384 000	+	332 000	-1-  332 000
Expenser	517 000	+	70 000	+    58 000
Övriga utgifter	344 000	+	253 000	-1-   151000
därav för inköp av inventarier
och instrument	(    284 000)	{+	30 000)	(-1-    28 000)
engångsutrustning	(              -)	(+	218000)	(-t-   118 000)
Ej disponerat belopp	95 000		-	-    95 000
Summa utgifter	11050 000	-1-3 071000		-t-l 814 000
Inkomster	1000	+	1000	-
Nettoutgifter	11049 000	-1-3 072500		-Hl 814 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 117

Socialstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 1 246 000 kr.

2. 0-alternaiivei beräknas innebära en minskning av verksamheten med 3 1/2 tjänst vilket skulle medföra en reducering av antalet rättsmedicinska undersökningar med risk för att rättssäkerheten sätts i fara.

3. För att bereda föreståndarna vid stationerna i Umeå och Linköping acceptabla arbetsförhållanden begärs en tjänst som biträdande överläkare vid vardera stationen. För att dessutom klara den administrativt stora arbetsbördan vid stationen i Stockholm föreslås all en tjänst som biträdande överläkare byts ul mot en tjänst som överiäkare tillika biträdande föreståndare. Föratt förbättra rekryteringssitualionen vid stationen i Göteborg och för att ge föreståndaren acceptabla arbetsförhållanden föreslås vidare all en tjänst som avdelningsläkare byts ut mol en ijänsl som biträdande överiäkare, (-1-477 814 kr,)

4. Den ökade verksamheten i Umeå medför behov av ytterligare en tjänst som obduktionsassisteni. Med hänsyn till de speciella förhållanden som råder vid stationen i Umeå har den obduktionsassisteni som finns vid stationen för hög arbetsbelastning, (-1- 79 163 kr)

5. Den ökade verksamheten vid stationerna i Umeå och Linköping medför stor belastning på kanslierna. För all onödigt dröjsmål inte skall uppstå med utskrifter av protokoll, dödsbevis, rättsintyg och övriga handlingar av brådskande natur föreslår styrelsen au en tjänst som kansliskrivare inrättas vid stationen i Linköping samt att stationen i Umeå tillförs en halvtidstjänst som kansliskrivare och att stationerna i Lund och Göteborg tillförs vardera en halvtidstjänst som koniorsbiträde. (-1- 184 489 kr.)

6. För all utveckla och komplettera laboratoriet vid stockholmsslationen med en metoduppsättning med modern histo- och biokemisk analysteknik föreslår styrelsen att en tjänst som laboratorieingenjör inrättas. Vidare motiverar verksamhetens omfatlning i Linköping och Uppsala en förstärkning inom histopatologi med en halvtidstjänst som laboratorieassistent vid vardera stationen. (-1- 157 526 kr.)

7. För att underlätta rekryteringen till rättsmedicin föreslår styrelsen att tjänsterna som biträdande överläkare vid stationerna i Uppsala och Lund dras in samtidigt som en tjänst som en andre överläkare inrättas vid vardera stationen. (-1-56 046 kr.)

8. För försöksarbelet vid stationerna i Uppsala och Lund med utveckling av förebyggande åtgärder mot trafikolyckor och skador i samband därmed, psykologiska utredningar av orsaker lill självmord saml problem i anslulning lill narkomani, alkoholism och rattfylleri, föreslår styrelsen all en halvtidstjänst som psykolog inrättas i Uppsala samt att en halvtidstjänst som kurator inrättas i Lund. Vidare föreslås att en tjänst som assistent (handläggare) inrättas i Lund, Tillkommer extra medel för metodutveckling m, m, (-1- 366 992 kr.)

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet 118

9. Föratt klara vissa omkostnader i samband med ökad verksamhet behövs en uppräkning av anslagsposten för expenser. Vidare behövs ökade medel för lokaler och övriga utgifter m.m. För au stationerna skall kunna fullgöra sina uppgifter på ell godtagbart sätt, erfordras dessutom medel för viss ersättningsanskaffning av utrustning. (-1-504 000 kr.)

Föredraganden

Antalet rättsmedicinska undersökningar vid rältsläkarstationerna har fortsatt att öka kraftigt under år 1976. DeUa har medfört en ökad arbetsbelastning på personalen.

Föratt förbättra arbetssituationen inom rältsläkarorganisationen beräknar jag medel för en tjänst som obduktionsassistent i Umeå och en tjänst som laboratorieassistent (halvtid) i Linköping, Vidare beräknar jag på kanslisidan medel för en biträdestjänst i Linköping och en biträdestjänsl (halvtid) i vardera Göteborg, Lund och Umeå, Samtidigt harjag reducerat medlen för vikariatstillägg m. m. Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 12 863 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader för budgelårel 1978/79 anvisa eU förslagsanslag av 12 863 000 kr.

E 15. Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning

1976/77	Utgift	-	Reservation
1977/78	Anslag	1000 000
1978/79	Förslag	450 000
Socialstyrelsen

Statens rättsläkarstation i Lund kommer under budgetåret 1977/78 att flytta in i nya lokaler. Föreståndaren för rältsläkarstalionen har överlämnal ett förslag till nyanskaffning av utrustning för verksamheten. Förslaget, som utarbetats i samråd med Malmöhus läns landsting, har efter granskning och revidering av socialstyrelsen kostnadsberäknats lill 1 550 000 kr.

Av de medel som anvisats för budgetåret 1977/78 (1 milj. kr.) disponeras 0,7 milj. kr. för rättsläkarstationen i Lund,

Socialstyrelsen föreslår att en kostnadsram för anskaffning av utrustning lill rättsläkarstationen i Lund fastställs lill I 550 000 kr, i 1977 års kostnadsläge. Föreståndaren har bedömt att anskaffningstiden kan utsträckas över tre budgetår. Socialstyrelsen föreslår därför alt för budgetåret 1978/79 anvisas 450 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

Föredraganden

119

För utrustning av rältsläkarstalionen i Lund, beräknar jag en kostnadsram av 1 150 000 kr. Tidigare har 700 000 kr anvisats för ändamålet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens rättsläkarsiationer: Inredning och utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.

E 16. Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar

1977/78        Anslag 439 000 kr,'

1978/79        Förslag        920 000 kr, ' Anvisat på tilläggsbudget I.

Från anslaget utgår bidrag lill driften av de operativa delarna av verksamheten vid världshälsovårdsorganisationens (WHO) enhet för läkemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fr. o. m.den 1 januari 1978 gradvis skall överföras lill Sverige och fr. o. m. nämnda dag verka som ett WHO Collaboraiing Centre,

	1977/78'	Beräknad ändring 1978/79
		Föredraganden
Personal
Handläggande personal	3	-
Övrig personal	2 5	—
Anslag
Lönekostnader	266 000	-1-307 000
Reseersättningar	11000	+   11000
Lokalkostnader	24 000	-1-   24000
Expenser	13000	+   14000
Databearbetning	125 000	-t-125 000
	439 000	-1- 481 000

' Avser tiden 1 januari - 30 juni 1978.

Föredraganden

Riksdagen har nyligen bemyndigat regeringen alt ingå överenskommelse med WHO om överförande lill Sverige av de operativa delama av verksamheten vid WHO:s enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar saml anvisat medel för driften av enheten under första halvåret 1978 (prop, 1977/ 78:25 bil. 4, SoU 1977/78:19, rskr 1977/78:107).

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 120

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för nästa budgetår till 920 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av en WHO-enhet for rapportering av läkemedelsbiverkningar för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 920 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 121

F. Öppen hälso- och sjukvård

Under de senaste åren har utvecklingen inom hälso-och sjukvården bl, a. inneburit att de sjukdomsförebyggande åtgärderna uppmärksammats alltmer. Förebyggande och hälsofrämjande åtgärder förutses på lång sikt bidra till all minska behovet av mer kvalificerade vårdformer. Hälsovårdsupplysningen har här en viktig roll. Inom socialstyrelsen handläggs dessa frågor av styrelsens nämnd för hälsoupplysning, som har till uppgift att planera, leda och samordna verksamheten och att verka för regional och lokal hälsoupplysning.

Nämnden bedriver f. n. sin verksamhet med tyngdpunkten på tre huvudområden, nämligen kost och motion, beroendeframkallande medel samt sexual- och samlevnadsfrågor. Medel beräknas i del följande för fortsatta insatser på dessa områden. Jag räknar därvid med ökade insatser för upplysning om narkotika. Medel beräknas också för en fortsättning av den pågående informationskampanjen om tobakens skadeverkningar. Kampanjen bedrivs i nära samarbete med folkrörelserna. Den av mig under våren 1977 tillkallade tobakskommillén (Dir. 1977:37) har bl, a. till uppgift alt överväga hur anvisade medel för tobaksupplysning skall användas för au bästa möjliga effekt skall uppnås. En världskonferens om tobak kommer au anordnas i Sverige år 1979. Inom området kost och motion kommer ett långsiktigt ålgärdsprogram all uiarbetas för alt förbättra människors kosi-och moiionsvanor. Nämndens abortförebyggande verksamhet avser för nästa budgetår bl. a. arbeie med att till landsting och kommuner föra ut erfarenheter från försöksverksamhet på Golland och i Västerbotten med integrerad utbildning i prevenlivmedelsrådgivning och information.

Socialstyrelsen har under våren 1977 överlämnal en utredning benämnd Hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård - utvecklingstendenser, I utredningen läggs fram förslag till etl program med vissa riktade hälsoundersökningar. Förslaget har remissbehandlats och därefter överiämnats till Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04), som har au överväga frågor angående den förebyggande hälsovården och hur denna skall inordnas i en ny sammanhållen lagstiftning för hälso- och sjukvården.

Inom den förebyggande hälsovården harskyddsympningarna en väsentlig betydelse. Genomförandet av allmänna vaccinationer mot t. ex. difteri och polio har så gott som helt utrotat dessa sjukdomar i landet. Det är viktigt au immunileisskyddel mot dessa sjukdomar vidmakthålls. Medel kommer i det följande all beräknas för fortsalla skyddsympningar.

Bland insatserna för att förslärka den förebyggande hälso- och sjukvården bör här också nämnas den forsknings- och utbildningsverksamhel som bedrivs vid vårdcenlralen i Dalby, Medel beräknas för forlsall verksamhel, som bl. a, syftar lill att utveckla lämpliga metoder för hälso- och sjukvård inom den öppna vårdsektorn.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 122

Det tidigare anslaget lill läkemedel ål vissa kvinnor och barn behöver inte tas upp för nästa budgetår, eftersom sjukförsäkringens läkemedelsraballer kommerattomfatlaävendessa läkemedel fr. o, mden 1 januari 1978, Vidare las bidrag lill nordiskt institut för odontologisk materialprovning upp under nordiska ministerrådets budget för nästa budgetår,

F 1. Allmän hälsokontroll

1976/77        Utgift 1 381 062

1977/78        Anslag 1269 000

1978/79        Förslag 1608 000

Anslaget är avsett dels för viss försöksverksamhet med allmänna och riktade hälsoundersökningar och dels för statens bakteriologiska laboratoriums kostnader för viss hälsokontroll.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen tilldelades budgetåret 1976/77 medel för alt utarbeta dataprogram för en utvidgad försöksverksamhet med brösicancerundersök-ningar med hjälp av en särskild rönlgenmetod (mammografi)som prövats i försöken med allmänna hälsoundersökningar i Gävleborgs län. Under budgetåret 1977/78 har anvisats medel för databehandling och bearbetning av resultaten av verksamheten. Socialstyrelsen framhålleratt föratt resultatet av försöksverksamheten skall bli givande bör försöken pågå under en femårsperiod. Försöksverksamheten bedrivs bl. a. i Kopparbergs läns landsting. Socialstyrelsen beräknar de totala koslnaderna för styrelsens del för databehandling och statistisk bearbetning av resultaten lill 440 000 kr. i 1977 års kostnadsläge. Landstingen svarar för de kostnader som är hänföriiga till själva hälsoundersökningen. För budgetåret 1978/79 beräknar styrelsen kostnaderna till 82 000 kr.

Socialstyrelsen föreslår atl medel för arvode lill specialföredragande läkare i frågor rörande allmän hälsokontroll fr. o, m. nästa budgetår beräknas under anslaget E I, Socialstyrelsen,

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Vissa ärftliga ämnesomsältningssjukdomar hos nyfödda barn kan diagnostiseras med hjälp av enkla bakteriologiska metoder, lämpliga för urvalsundersökningar i stor skala. Om förebyggande behandling sätts in på etl tidigt stadium kan barnen räddas från invaliditet lill ell normall liv,

SBL begär att anslaget för laboratoriets hälsokontroll verksamhet, som

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 123

främst avser s.k. PKU-undersÖkningar, räknas upp med 334 000 kr, till 1 440 000 kr, Av uppräkningen avser 175 000 kr, pris-och löneomräkning och 159 000 kr, kostnader för vissa erforderliga förbättringar av rutinerna.

Föredraganden

Jag beräknar för nästa budgetår 82 000 kr. till socialstyrelsen för databehandling och statistisk bearbetning av resultat från fortsatt försöksverksamhet med bröstcancerundersökningar med hjälp av mammografimetoden. Det praktiska undersökningsarbetet m. m. sker i landstingens regi. Vidare beräknar jag 105 000 kr, för arvode till föredragande hos socialstyrelsen i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll.

För s. k, PKU-undersökningar v/d SBL beräknar jag vidare 1 42) 000 kr.

Anslaget bör föras upp med 1 608 000 kr. Jag hemställer au regeringen föreslår riksdagen

att till Allmän hälsokontroll för budgetåret  1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 1 608 000 kr.

F2. Skyddsympningar

1976/77	Utgift	27 250 642
1977/78	Anslag	25 200 000
1978/79	Förslag	30 400 000

Från anslaget utgår ersättning för kostnader i samband med frivillig skyddsympning mot difteri, kikhosta, stelkramp, mässling, polio och röda hund. Anslaget disponeras av statens bakteriologiska laboratorium (SBL) i samråd med socialstyrelsen, som planerar omfattning och inriktning av verksamheten.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

SBL beräknar kostnaderna för ympningar under budgetåret 1978/79 enligt följande sammanställning.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet

124

Skyddsympning mot	Ersätlning	Steril	Vaccin	Immuni-	Summa
	till ympare.	engångs-		tetsprov
	resor m. m.	materiel		m, m.
1,   Difteri, kikhosta-
sielkramp (trippelymp-
ning), difteri-stelkramp	-	200 000	5 578 000	-	5 778 000
2,   Polio	1 380 000	340 000	10 868 000	-	12 588 000
3,   Mässling	-	68 000	5 823 000	-	5 891 000
4,   Röda hund	-	30 000	2 265 000	8 400 000	10 695 000
Summa	1 380 000	638 000	24 534 000	8 400 000	34 952 OOn

1.   SBL beräknar antalet ympningar inom denna grupp lill oförändrat
500 000 under budgetåret 1978/79.

2, Polioympningarna beräknas också fortsätta i samma omfattning som tidigare, dvs. ca 850 000 ympningar per budgetår.

3, Efterfrågan på mässlingsvaccin ökade kraftigt under våren 1977. Socialstyrelsen beslutade i december 1976 om en förnyad rekommendation om mässlingsvaccinaiion. Enligt SBL:s prognos beräknas antalet ympningar till 180 000 för budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 beräknar SBL ett något lägre antal, ca 170 000 ympningar.

4. Det under budgelårel 1974/75 påbörjade vaccinationsprogrammet mol
röda hund för att förebygga fosterskador beräknas under budgetåret 1978/79
komma aU omfaUa ca 75 000 ympningar och 120 000 immunitetsprov.

Föredraganden

Jag räknar med oförändrat ympningsprogram under nästa budgetår. Jag räknar därvid med atl ympningsprogrammel mot mässling kommer atl omfatta en årskull barn eller ca 100 000 ympningar. Med beaktande av inträffade höjningar av vaccinkostnader m. m. beräknar jag medelsbehovel under anslaget för nästa budgetår till 30,4 milj. kr. Beträffande kostnadsökningarna för vacciner m, m. hänvisar jag till vad jag tidigare anfört under anslaget E 6, Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Skyddsympningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 30 400 000 kr.

F3. Hälsovårdsupplysning

1976/77	Utgift	9 572 808
1977/78	Anslag	11 500 000
1978/79	Förslag	11 415000

Reservation       861 352

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

125

Från anslaget bekostas viss upplysningsverksamhet i syfte all ge allmänheten information om förebyggande hälsovård. Inom socialstyrelsen handhas denna verksamhet av styrelsens nämnd för hälsoupplysning. Nämnden har lill uppgift alt planera, leda och samordna verksamheten och atl verka för regional och lokal verksamhet på detta område.

Socialslyrelsens nämnd för hälsoupplysning bedriver f. n. sin verksamhet med tyngdpunkten på tre huvudområden, nämligen kost och motion, beroendeframkallande medel samt sexual- och samlevnadsfrågor.

Ä	ndamål, verksamhetsområde	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Social-	Föredra-
			styrelsen	ganden
1.	Bidrag till organisationer	1 470 000	+2 545 000	+   150 000
2,	Kost och motion	1 882 000	+ 1 700 000	-1-   200 000
3.	Beroendeframkallande me-
	del	2 673 000	+ 1 410000	-1-  600 000
4,	Sexual- och samlevnadsfrågor, inkl. preventivmedels-
	upplysning m, m.	3 478 000	- 500 000	- 950 000
	varav
	a)  socialstyrelsens nämnd
	för hälsoupplysning	(2 278 000)	(-f 700 000)	(-1- 250 000)
	b)  ungdoms- och kvinno-
	organisationer	(1 200 000)	(- 1 200 000)	(-1200 000)
5.	Övrig hälsoupplysning
	m. m.	1070 000	-fl 290 000	-
6.	Gemensamma funktioner	842 000	+   955 000	-
	Ej disponerat belopp	85 000	-	-    85 000
	Summa	11500 000	+ 7 400 000	-    85 000

Socialstyrelsens nämnd, för hälsoupplysning

1, Från anslagsposten bekostas upplysningsverksamhet genom vissa orga
nisationer bl, a. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverk
ningar (NTS), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Svenska Röda
korsets barnavårdsdelegation m, fl. Ansökningarna om bidrag från organisa
tionerna uppgår för nästa budgetår till 4 012 000 kr. Regeringen beslutar om
fördelningen av anslagsbeloppel mellan organisationerna efter förslag av
nämnden,

2. Verksamhetsområdet kost och motion är uppdelat i två huvudgrupper.
Den ena avser selektiv information riktad till avgränsade målgrupper. Den
riktar sig till professionella informatörer eller yrkesgrupper inom t. ex, skola,
sjuk- och socialvård, som i sin lur svarar för undervisning eller information
lill enskilda människor. Den andra huvudgruppen gäller information lill
allmänheten över press, radio och television, butikskedjor m. m.

Nämnden framhåller atl området kost och motion fått en alltför låg prioritet av sialsmaklerna i jämförelse med de båda andra huvudområdena.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 126

En förbättring av kost- och motionsvanorna skulle enligt socialstyrelsens medicinska expertgrupp för kost och motion,den s. k. MEK-gruppen, leda lill stora ekonomiska fördelar för samhället och förbättra hälsa och välbefinnande för människorna. Nämndens förslag för nästa budgetår innefattar bl, a, medel för utredning av etl långsiktigt åtgärdsprogram för atl förbättra befolkningens kost- och moiionsvanor,

3. För information om tobak, narkotika m. fl. beroendeframkallande
medel krävs fortsatta insatser. Medel begärs bl. a. för en fortsättning av den
informationskampanj om tobakens skadeverkningar som nämnden bedriver
under innevarande budgetår. Huvudpunkterna i denna verksamhel är
försöksprojekt baserade på tobaksuiredningens förslag om röknegaliv
uppväxt och en rökfri hälso- och sjukvård. Informationen riktar sig främst till
sådana personer som kan föra information och attityder vidare, såsom
personal inom hälso- och sjukvården, lärare, ungdoms- och fritidsledare
m. fl. Undersökningen genomförs kontinueriigl för all följa eventuella
förändringar i rökvanor och auityder lill rökning, saml för alt kontrollera
förståelsen av och inställningen till varningstexterna.

Nämnden understryker också behovet av en intensifiering av informationen om narkotika, lugnande medel m, m,

4. Inom området sexual- och samlevnadsfrågor behövs fortsatta insatser
för information om olika abortförebyggande åtgärder. Informationen till
invandrare, värnpliktiga, förskolor etc. kommer all fortsätta under budget
året. En av de mera arbetskrävande insatserna kommer vidare alt vara
informationen om graviditet, förlossning och föräldraskap till nyblivna och
blivande föräldrar, informatörer och rådgivare.

Nämnden föreslår atl bidraget till kvinno- och ungdomsorganisationerna slopas sedan verksamheten nu kommit väl igång inom många av organisationerna.

5. Utöver information inom de tre huvudområdena anser nämnden del
angeläget med ökade insatser inom flera andra områden bl, a. landhälsovård,
smittsamma sjukdomar m. m. Från denna anslagspost bekostas också viss
utbildnings- och konferensverksamhet för personal inom hälso- och sjuk
vård, ungdoms- och fritidsledare m. fl, saml lidskrifien Vigör.

Under budgetåret 1978/79 avser nämnden bl, a. all tillsammans med skolöverstyrelsen analysera behovet av undervisningsmaterial i hälsoupplysning för skolan och atl utarbeta ell program för au öka tandhälsomedveien-heten hos förskolebarn och deras vårdnadshavare,

6. Anslagsposten avser främst att läcka sådana lönekostnader som inte
kan hänföras lill något speciellt område eller projekt t, ex, diarieföring,
bokföring, personalsekreterare, dokumentationscentral, distribution, redak
tionell service, ersättningar till nämndens ledamöter samt adminisiralionsbi-
drag lill socialstyrelsen m, m.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 127

Föredraganden

Jag räknar med fortsaita insatser för hälsoupplysning under nästa budgetår. Del sammanlagda anslaget beräknar jag till 11 415 000 kr., vilket innebäratt ett oförändrat belopp får disponeras för verksamheten. Genom all viss verksamhet upphör- bl, a. bidragen till kvinno- och ungdomsorganisationer inom området sexual- och samlevnadsfrågor - blir det möjligt atl öka insatserna på andra områden. Vid beräkningen av medelsbehovel har jag vidare ulgåll från atl nämnden noga överväger möjligheterna att rationalisera verksamheten.

Upplysningsarbetet bör inriktas på särskilt angelägna områden. Inom området beroendeframkallande medel räknarjag således med ökade insatser för upplysning om narkotikan. Den pågående informationskampanjen om tobakens skadeverkningar bör fortsätta under nästa budgetår.Vidare beräknas under denna anslagspost medel för anordnande av en väridskonferens om tobak i Sverige år 1979, Etl annat angelägel område är informationen om kost och motion. Härvid beräknar jag bl, a, medel för utredning av etl långsiktigt ålgärdsprogram i syfte alt förbättra människors kost- och motionsvanor. Inom området sexual- och samlevnadsfrågor har sedan budgelårel 1974/75 beräknats medel fören särskild informationsverksamhet genom ungdoms- och kvinnoorganisationer om abortlagstiftningen och om olika abortförebyggande åtgärder. Arbelel med ulvärdering av denna verksamhet pågår inom nämnden. I avvaktan på resultatet härav beräknar jag för nästa budgetår inte några medel för denna verksamhel. Nämndens arbete med aboriförebyggande åtgärder fortsätter under nästa budgetår bl. a. med all lill landsting och kommuner föra ut erfarenheter från försöksverksamhet på Golland och i Västerbotten med integrerad utbildning i preventivmedelsrådgivning och information. Under anslaget harjag vidare beräknat medel fören viss ökning av bidraget till organisationer.

Inom ramen för anslaget bör nämnden genom attitydundersökningar och på annat sätt regelbundel mäta effekten av den upplysning som ges. Regeringen beslutar senare om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslagsposten 1, Bidrag till organisationer.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Hälsovårdsupplysning för budgelårel  1978/79 anvisa ell reservationsanslag av 11415 000 kr

F 4. Epidemiberedskap m. m.

1976/77	Utgift	7 823 617
1977/78	Anslag	7 009 000
1978/79	Förslag	7 337 000

Anslaget kan betecknas som ell allmänl beredskapsanslag för hälso- och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 128

Från anslaget bekostas ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkommit på gmnd av myndighets ingripande för atl förhindra spridning av smittsam sjukdom. Bestämmelser i ämnet finns i kungörelsen (1956:296) om ersättning i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse (ändrad senast 1976:1142) och lagen (1956:293) om ersällning åt smittbärare (ändrad senast 1973:469). Från anslaget bekostas också planläggning av epidemiberedskap inom riket, medicinsk kalaslroftjeredskap m. m. saml vissa ersättningar enligt kungörelsen (1970:160) om läkarintyg för sjöfolk.

Från anslaget bekostas även den epidemiologiska verksamhel, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Socialstyrelsen och SBL

Socialstyrelsen och statens bakteriologiska laboratorium (SBL) beräknar följande medelsbehov för sin verksamhet på området under budgelårel 1978/79.

1, Socialstyrelsen

Planläggning av epidemiberedskap inom riket 31 000

Medicinsk katastrofberedskap 46 000

Diverse kostnader, främst för epidemiförebyggande åtgärder med 122 000

avseende på den internationella trafiken

Vissa läkarundersökningar av personer som söker anställning på 7 000

fartyg

Ur epidemiberedskapssynpunkt förstärkt övervakning av dricks- 30 000

vallen

236 000

2.      SBL

Epidemiologisk verksamhel 2 869 000

Civil beredskapslagring 250 000

3 119 000

1.  Socialstyrelsen begär en uppräkning av anslaget med 7 000 kr. till
236 000 kr. Ökningen är föranledd av prisstegringar. Poslen läkarundersök
ningar har i allt mindre omfattning tagits i anspråk. Styrelsen föreslår därför
en reducering av denna post till 7 000 kr.

2,  Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämp
ning, rapportering samt rådgivning och information. Anslaget är avsett all
läcka utgifterna för den epidemiologiska basorganisationen vid SBL. SBL
begär att anslaget räknas upp med 339 000 kr. Uppräkningen är i sin helhet
föranledd av ökade löne- och materialkostnader.

Föredraganden

Anslagsbehovet till den epidemiologiska verksamheten vid SBL under nästa budgetår beräknar jag lill 3 119 000 kr. Därvid harjag beräknat 250 000 kr. föratt läcka kostnader för kassationsförlusier i samband med beredskaps-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 129

lagring av smiltkoppsvaccin saml vacciner för vissa riskgrupper.

Vidare beräknar jag medelsbehovel för ersällning till smittbärare m. m. till 4 milj, kr. och för socialslyrelsens planeringsverksamhet lill 218 000 kr. Anslaget bör således föras upp med 7 337 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 337 000 kr.

9 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 130

G. Undervisningssjukhus m. m.

Den totala inlagningskapaciteten för läkamtbildningen vid de medicinska läroanstalterna i landet uppgår f n, lill ca 1 000 platser per år. Läkarnas gmndutbildning till läkarexamen omfattar studier under fem och etl halvl år. Utbildningen når efter tre år det kliniska stadiet, då den i stor utsträckning förläggs lill sjukhus.

Den kliniska delen av läkarutbildningen i stockholmsområdet är i huvudsak föriagd till karolinska sjukhuset, Huddinge, S:t Görans, Sabbatsbergs och Danderyds sjukhus. Södersjukhuset samt Serafimeriasaretlet, Inlagningskapaciteten vid karolinska institutet är 370 platser per år 1 göteborgsområdet finns de kliniska utbildningsplatserna främst vid Sahlgrenska sjukhuset. Vidare utnyttjas bl. a. Östra sjukhuset i Göteborg för den kliniska läkarutbildningen. Läkamtbildningen är i övrigt huvudsakligen föriagd till akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund, Malmö allmänna sjukhus, lasarettet i Umeå och regionsjukhuset i Linköping.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna nya avtal om läkamt-bildning och forskning vid kommunala undervisningssjukhus för åren 1977-1978 (prop. 1977/78:3, SoU 1977/78:8, rskr 1977/78:27). Vidare finns avtal med Stockholms läns landstingskommun om samarbete beträffande karolinska sjukhuset m.m. (prop. 1975:79, SoU 1975:13, rskr 1975:189). Förhandlingar pågår om nya överenskommelser om investeringsbidrag och driftbidrag alt gälla fr. o. m. den I januari 1977 i anslutning till samarbets-avtalel. Jag räknar med att dessa överenskommelser skall kunna redovisas i en proposition till riksdagen under riksmötet 1977/78. I det följande begärs riksdagens bemyndigande för regeringen atl godkänna överenskommelse med Uppsala läns landstingskommun om fortsalt samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala för tiden den 1 juli 1977 - den 31 december 1979,

Karolinska sjukhuset lämnar sjukvård inom ramen för sina resurser som ett centralsjukhus inom Stockholms läns landstingskommuns sjukvårdsområde med delar av detta område som upptagningsområden. Sjukhuset tar också såsom regionsjukhus emot patienter från vissa andra sjukvårdsområden (prop. 1972:35, SoU 1972:16, rskr 1972:168).

En särskild utredning (S 1977:14) har tillkallats med uppdrag atl utreda huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset och därmed sammanhängande frågor. Härigenom kommer betingelserna för ell överförande av huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset lill Stockholms läns landstingskommun au klariäggas.

Beträffande karolinska sjukhusets anslagsfrågor för nästa budgetår redovisas i det följande förslag om bl. a. medel för fortsatt upprustning av lokalerna. Bl. a, redovisas förslag om en omfattande upprustning av kvinno-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 131

kliniken. En byggnadskommitté för upprustning av karolinska sjukhuset har tillkallats hösten 1977 och ansvarar i fortsättningen för siomplaner, programmering och planering för sjukhusels upprustning samt för projektering, byggande och utrustning av objekt för vilka uppdrag lämnas ål kommittén.

Vidare föreslås att fyra överiäkartjänster inrättas vid karolinska sjukhuset i utbyte mot tjänster som biträdande överiäkare. Fyra tjänster som biträdande överiäkare föreslås inrättade, varav tre i utbyte mot avdelningsläkartjänst. Härigenom (är bl. a. den kliniska farmakologin och barnreumatologin särskilda företrädare.

Regeringen har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd alt med Uppsala läns landstingskommun förhandla om avtal om överförande av huvudmannaskapet för akademiska sjukhuset i Uppsala från staten till landstingskommunen.

Uppsala läns landstingskommuns vårdyrkesskola har påbörjat utbildning av sjukgymnaster fr. o. m. hösten 1976. Bl. a. för att akademiska sjukhuset skall kunna göra nödvändiga insatser inom denna utbildning föreslås inrättande av ännu en läkartjänst utöver åtta tidigare inräuade tjänster.

Sjukhusets yrkesmedicinska resurser föreslås bli utbyggda genom att en tjänst som överiäkare i yrkesmedicin inrättas. Sjukhuset föreslås få ytterligare sex överiäkartjänster i utbyte mot tjänster som biträdande överiäkare. Bl, a. förstärks härigenom sjukhusets inriktning mot neurologisk verksamhet.

Akademiska sjukhuset har byggts ut med ett kirurgiblock och ett neuroblock som har försetts med modern utrustning, vilket har skapat bättre förutsättningar för sjukvården. Bl. a. för att detta skall kunna utnyttjas på rätt sätt föreslås i det följande att ytterligare fyra nya läkartjänster inrättas vid sjukhuset. F. n. pågår en nybyggnad för barnkliniker vid sjukhuset.

Läkare som efter gmndutbildning och AT-tjänstgöring fått legitimation kan förvärva allmänläkar- eller specialistkompetens genom viss vidareutbildning. Utbildningen sker genom tjänstgöring som underiäkare, varvid läkaren skall delta i vissa kurser som anordnas av nämnden för läkares vidareutbildning. Medel för denna systematiska undervisning med kunskapsprov för läkare under vidareutbildning beräknas i det följande. Vidare beräknas medel för åtgärder som skall förbättra tillgången på läkare inom den öppna hälso-och sjukvården och inom långvården.

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation har i juni 1975 fastställt läkar-fördelningsprogram för perioden 1975-1980 (LP 80). Socialstyrelsen har på sjukvårdsdelegationens uppdrag fördelat drygt 1 000 blockförordnanden för läkare under fortsatt vidareutbildning för år 1978. Jag beräknar medel i det följande för de blockförordnanden som det i enlighet därmed ankommer på karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset att svara för enligt gällande

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 132

fördelning.

Sedan länge förekommer ell ston antal specialislkompetenia läkare ulan egen tjänst vid regionsjukhusen och andra större sjukhus och då även vid de statliga sjukhusen. Socialstyrelsen har påtalat detta förhållande och framhållit atl det utgör etl hinder för alt genomföra styrelsens läkarfördelningsprogram. Det är enligt min mening angelägel att denna fråga får en lösning. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation har tagit upp frågan med sikte på att nå en samlad lösning av problemet snarast möjligt.

Regeringen har i december 1977 meddelat föreskrifter om byggnadstillstånd under år 1978 för byggnadsarbeten inom sjukvården. En allmän investeringsram omfattar byggnadsföretag för öppen sjukvård, långtidsvård, psykiatrisk sjukvård och omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt uppmstnings-och ombyggnadsarbeten inom sjukvården i övrigt. För år 1978 kommer byggnadstillstånd inom denna investeringsram atl lämnas för en total byggnadskostnad av I 500 milj. kr.

G 1. Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare

1976/77        Utgift 113 606 000'

1977/78        Anslag 129 508 000'

1978/79        Förslag 135 893 000

' Del av anslaget Karolinska sjukhuset: Driftkostnader,

Anslaget utgör del av del fönatvarande anslaget Karolinska sjukhuset: Driftkostnader. Från anslaget bekostas lönekostnader m. m. för läkare vid karolinska sjukhuset.

Karolinska sjukhuset är regionsjukhus för stockholmsregionen och skall svara för viss sjukvård inom slorstockholmsområdet. Vid sjukhuset meddelas klinisk läkamlbildning samt bedrivs medicinsk forskamtbildning och forskning.

Karolinska sjukhuset har 1 654 vårdplatser. Omkring 90 96 av totala antalet vårddagar vid sjukhuset utnyttjas av patienter från Stockholms län. År 1976 var antalet läkarbesök i sjukhusets öppna vård omkring 417 000.

Under sjukhusdirektionen leds sjukhuset av en sjukhusdirektör, som vid sin sida har en chefsläkare. Vidare finns en biträdande sjukhusdirektör. Sjukhuset har ca 50 kliniker och andra fristående avdelningar. Sjukhusets sjukvårdsenheter är sammanförda i sex block, nämligen kirurg-, medicin-och laboratorieblocken, barn- och kvinnoblocket, psykiatriski-socialmedi-cinska blocket saml blocket för onkologi. Administrationen vid sjukhuset är

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 133

uppdelad på fyra byråer, nämligen en administrativ byrå, en personalbyrå, en driftbyrå och en planeringsbyrå.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Direktionen Föredra-

ganden

Personal
Läkare	234'	+3	-f3
Anslag	129 508 000	■ 24 104 000	6 385 000

' Härutöver beräknas medel för blockförordnanden för läkare under forlsall vidareutbildning m, m.

Direktionen för karoUnska sjukhuset

1. Löneomräkning m. m. 18 575 843 kr.

2. I 0-altemativel, som skulle innebära en utgiftsminskning under detla anslag och driftkoslnadsanslagel (anslaget G 2) med sammanlagt ca 35 milj, kr., måste sjukvårdsverksamheten minskas i betydande utsträckning. Åtgärden skulle fömtsätta bl. a. att avtalet med Stockholms läns landstingskommun får ändrat innehåll.

3. En femårsplan för omvandling av tjänster för biträdande överiäkare till överiäkartjänster har arbetats ul. På grundval av denna föreslås alt sådana omvandlingar görs nästa budgetår vid envar av aneslesi- och ihoraxradiolo-giska avdelningarna, hud- och kvinnoklinikerna samt kirurgiska och neurologiska klinikerna. Vid radiumhemmets allmänna avdelning bör två överläkartjänster inrättas i utbyte mol tjänster som biträdande överiäkare. Vidare föreslås utbyte av biträdande överiäkare lill överläkare i ortopedisk kirurgi, särskilt barnortopedi, vid ortopedisk-kimrgiska kliniken, till överläkare med ansvar för kärikirurgisk verksamhet vid thoraxkimrgiska kliniken, till överiäkare i foniairi vid öron-, näs- och halskliniken, lill överläkare med ansvar för diabelesverksamhelen vid endokrinologiska kliniken samt till överiäkare med ansvar för sjukhushygienen vid kliniski-mikrobiologiska centrallaboratoriet. Slutligen föreslås au en tjänst för biträdande överiäkare vid avdelningen för fysikalisk medicin och medicinsk rehabilitering, vars innehavare ansvarar som sektionschef för sjukvården vid efiervårdskliniken på Röda Korsets sjukhus, ändras till överiäkartjänst. Sistnämnda tjänst betalas av sjukvårdshuvudmännen i särskild ordning.

Sammanlagt föreslås att 14 överiäkartjänster inrättas i utbyte mol tjänster som biträdande överläkare (-1- 388 570 kr.).

4. För au behoven av kvalificerad anestesiservice skall kunna tillgodoses
bör aneslesiavdelningen fö ännu en biträdande överiäkare. Till barnkirur-

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 134

giska kliniken, som fungerar som en regionklinik, bör föriäggas avancerad bamkirurgi som avser bl. a. barn med missbildningar. Klinikens läkarpersonal bör förstärkas med en biträdande överiäkare. Vid kliniskl-farmakolo-giska avdelningen behöver det inrättas en tjänst som biträdande överläkare. Därvid kan beräknat arvode till klinisk farmakolog dras in.

Tre biträdande överiäkare bör sålunda tillföras sjukhuset (-1- 677 432 kr.).

5. En femårsplan för omvandling av avdelningsläkartjänster till tjänster
för biträdande överläkare läggs också fram. Genom dessa konverteringar
underiättas för sjukhuset atl rekrytera och behålla erfarna läkare. Mot denna
bakgrund föreslås att för nästa budgetår en tjänst för biträdande överiäkare
inrättas i utbyte mot avdelningsläkare vid envar av röntgenavdelningen för
barn, kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet, thoraxklinikernas kli-
niskt-fysiologiska laboratorium samt neuroradiologiska (xh rönlgendiagnos-
tiska avdelningarna. Vidarebörsjukvårdsarbetet vid urologiska kliniken vara
uppdelat på sektioner, vilket kan ske om ännu en tjänst som biträdande
överiäkare inrättas vid kliniken i utbyte mot en avdelningsläkartjänst. Vid
medicinska kliniken bör tillskapas en gastroenterologisk sektion. En tjänst för
biträdande överläkare med uppgift att vara chef för sektionen bör inrättas i
utbyte mot en avdelningsläkartjänst. För att behovet av reumatologisk
expertis för reumatiskt sjuka barn och viss reumatologisk konsultations verk
samhet vid reumatologiska kliniken skall kunna tillgodoses behöver kliniken
fl ännu en biträdande överläkare, varvid en avdelningsläkartjänst kan dras
in.

Sammanlagt behövs åtta utbyten av avdelningsläkarljänst lill tjänst som biträdande överiäkare (-t- 180 384 kr.).

6. Direktionen lägger fram en prognos för antalet årsförordnanden som underiäkare för läkare under fortsatt vidareutbildning (FV) under åren 1975-1980. Därvid beräknas 44 nyas. k. FV-block komma att inrättas år 1978 och 41 under år 1979. Hänsyn tas också till behovet av blockförordnanden för läkare som fullföljer sin tidigare påbörjade vidareutbildning. Vidare förekommer föriängningar av underläkarförordnanden för läkare som är antagna till forskarutbildning och av den anledningen efter fullgjord specialistutbildning för dispens atl uppehålla underiäkartjänst. Sålunda beräknas atl totalt 282 underläkartjänsler behövs vid sjukhuset som f n. har medel motsvarande ca 259 sådana tjänster. Mot denna bakgrund begärs ytteriigare medel för budgelårel 1978/79 (+ 4 281 465 kr.).

7. Vid sjukhusets klinik för alkoholsjukdomar pågår en försöksverksamhet med samordnade vård- och behandlingsinsatser för alkoholskadade. Kliniken svarar för samordning och utvärdering. Verksamheten bör omfatta även budgetåret 1978/79. Två extra tjänster som biträdande överiäkare som inrättats för försöksverksamheten - den ena i utbyte mot en avdelningslä-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 135

karljänsl - bör finnas kvar under nämnda budgetår. Vidare bör de särskilda läkarresurserna vid hudkliniken för viss utökad läkamlbildning finnas kvar i avvaktan på all utbildningen tidigast under år 1980 kan flyttas till Huddinge sjukhus.

8. Medicine doktorn Gertmd Lind bedriver f n. verksamhel inom den ortopedisk-kimrgiska kliniken med viss behandlingsmetod mot smärttillstånd i ryggen. Utvärdering av metoden kommer att fortgå under nästa budgetår.

Remissyttrande

Socialstyrelsen har yttrat sig över direktionens förslag om inrättande av läkartjänster m. m. och därvid bl. a. tillstyrkt alt de föreslagna nya läkartjänsterna inrättas. Styrelsen tillstyrker vidare 9 av 14 begärda omvandlingar av tjänst som biträdande överiäkare lill överiäkartjänst. Socialstyrelsen har inte tillstyrkt inrättande av en överiäkartjänst vid envar av de kirurgiska, thoraxkirurgiska och endokrinologiska klinikerna, hudkliniken och den thoraxradiologiska avdelningen i utbyte mot motsvarande tjänster som biträdande överläkare. I fråga om föreslagna åtta utbyten av avdelningsläkarljänst mol tjänst som biträdande överiäkare tillstyrker styrelsen fyra utbyten, nämligen vid de urologiska, medicinska och reumatologiska klinikema samt vid thoraxklinikernas kliniskt-fysiologiska laboratorium.

Socialstyrelsen har inte något alt erinramot alt hudkliniken får behålla sina särskilda läkarinsatser för viss utökad läkarutbildning i avvaktan på att denna utbildning kan flyttas till Huddinge sjukhus. Vidare tillstyrks atl försöksverksamheten vid kliniken för alkoholsjukdomar för samordnad vård och behandling av alkoholskadade får fortsäUa och behålla läkarresurserna under budgetåret 1978/79.

Med anledning av att direktionen beräknat medel för underiäkartjänster för fortsalt vidareutbildning framhåller socialstyrelsen att styrelsen inte har något atl erinra då planeringen motsvarar den andel av vidareutbildningen som beräknas falla på sjukhuset.

Bedömningen av de av direktionen föreslagna läkartjänsterna har skett mol bakgmnd bl. a, av det läkarfördelningsprogram för åren 1975-1980 (LP 80) som fastställts av socialdepartementets sjukvårdsdelegation. Strävan är bl, a. att åstadkomma balans mellan tillgången på läkare och tillgången på tjänster för vidareutbildade läkare. Emellertid utvisaren undersökning i mars 1977 av läkares arbetstider och tjänster - LÄTT 77 - att antalet specialist-kompetenta läkare utan egen Ijänsl var totalt 1 030 i landet varav 115 vid karolinska sjukhuset. Detta innebär aU karolinska sjukhuset har ca 40 96 flera vidareutbildade läkare än antal tjänster för sådana läkare.

Uppgiftema, som är preliminära, visar atl den reella läkartillgången vid de stora undervisningssjukhusen skiljer sig markant från den formella tjänste-

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 136

tillgången. Av tjänsterna för vidareutbildade läkare, som ingick i undersökningen, var samtidigt 9 96 vakanta inom sluten vård och 16,5 % vakanta inom öppen vård.

En bemanningsplanering bör genomföras vid karolinska sjukhuset för att klariägga sjukhusels behov av specialislkompetenia läkare. Hänsyn bör därvid tas lill att tillgången på läkartjänster skall innefatta utrymme för planeringsbar ledighet såsom semestrar och jourkompensalion. Vikarierskall således inte behöva anskaffas för sådan ledighet.

Föredraganden

Statens anslag till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader bör i likhet med vad som redan gäller för akademiska sjukhuset i Uppsala delas upp på etl förslagsanslag till avlöningar lill läkare och ett förslagsanslag till driftkostnader.

År 1960 beslöt riksdagen alt riksplalserna vid karolinska sjukhuset skulle avvecklas (prop. 1960:159, SU 1960:189, rskr 1960:381). Iden proposition som låg lill grund för beslutet uttalade departementschefen all starka skäl kunde åberopas för all överväga om staten inte borde avhända sig huvudmannaskapet för både karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala, bl. a. med hänsyn till de organisatoriska fördelar, som skulle vara förknippade med etl enhetligt huvudmannaskap.

Riksplalserna vid karolinska sjukhuset är nu i allt väsentligt avvecklade. Omkring 90 96 av totala antalet vårddagar vid sjukhuset utnyttjas av patienter från Stockholms län. 1 övrigt utgör sjukhuset etl regionsjukhus för stockholmsregionen.

Inom riksdagens revisorers kansli upprättades i mars 1977 en granskningspromemoria (nr 1/1977) om karolinska sjukhusets upprustning. 1 promemorian föreslås bl. a. att fömtsättningarna för atl överföra sjukhuset helt eller delvis till landstingskommunalt huvudmannaskap utreds. Riksdagens revisorer har med skrivelse den 29 september 1977 lämnat över promemorian till regeringen. Skrivelsen och promemorian har lämnats över till den i september 1977 tillkallade byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhuset för att beaktas i samband med framläggandet av uppmstningsförslag.

Företrädare för Stockholms läns landstingskommun har - inför förhandlingarna om nya överenskommelser om driftbidrag och investeringsbidrag all gälla fr. o. m. den I januari 1977 i anslulning till gällande samarbetsavtal -förklarat all landstingskommunen är beredd att ta upp överiäggningar om alt överta sjukhuset och inordna det i landstingskommunens sjukvårdsorganisation.

Jag vill här inskjuta att jag räknar med att ifrågavarande överenskommelser skall kunna redovisas i en proposition lill riksdagen under riksmötet 1977/ 78.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 137

Utvecklingen har medfört atl de skäl som en gång fanns för alt staten skulle äga och driva karolinska sjukhuset avsevärt har försvagats. Mot nämnda bakgmnd haren särskild utredare tillsatts i september 1977 med uppdrag au utreda huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset och därmed sammanhängande frågor. Härigenom kommer betingelserna för ell överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset lill Stockholms läns landstingskommun och dithörande frågor att bli klarlagda.

1 prop. 1974:1 (bil. 7 s. 114, SoU 1974:5, rskr 1974:112) redogjordes för försöksverksamheten vid sjukhusets klinik för alkoholsjukdomar, vilken syftar till atl pröva olika möjligheter till samordnad vård och behandling av alkoholskadade personer. Försöksverksamheten bör få fortgå i oförändrad omfattning även under budgetåret 1978/79. Jag beräknar erforderiiga medel för delta.

Avtal har träffats med Stockholms läns landstingskommun om samordning av viss sjukvård vid karolinska sjukhuset med öppen vård inom landstingskommunens nordvästra förvaltningsområde. Sjukhuset skall enligt avtalel svara för ledningen av dels mödravården och barnhälsovården, dels specialistläkarvården i gynekologi och barnmedicin inom förvaltningsområdet. Vidare skall sjukhuset ombesörja viss läkarservice på mödra- och barnavårdscentraler inom området och lillgodose visst vikariebehov på specialislläkarljänster inom gynekologi och barnmedicin. En ijänsl som barnhälsovårdsöverläkare kommer au inrättas av landstingskommunen. Denne överiäkares tjänstgöring skall samordnas med verksamheten vid den bammedicinska kliniken vid sjukhuset. Landstingskommunen betalar enligt avtalet lönekostnaden för fem tjänster som biträdande överläkare vid sjukhuset. Regeringen har medgivit atl fem extra tjänster som biträdande överiäkare, varav två vid kvinnokliniken och tre vid den barnmedicinska kliniken, för vara inrättade. Regeringen har godkänt avtalet för statens del.

Regeringen har också meddelat föreskrifter som innebär alt vissa förordnanden på extra tjänst som biträdande överläkare får meddelas vid de barnmedicinska och barnkirurgiska klinikerna inom ramen för kostnaden för en sådan tjänst vid den barnmedicinska kliniken. Härigenom får den barnmedicinska kliniken en förstärkning för atl klara viss utökad läkamlbildning samiidigt som den barnkirurgiska kliniken kan lösa vissa jourproblem m. m. Jag beräknar nu medel i överensstämmelse härmed.

Jag vill i detta sammanhang vidare nämna att regeringen meddelat bestämmelser om att inordna den specialkardiologiska kliniken inom den medicinska kliniken och den neurologiska rehabilileringskliniken inom den neurologiska kliniken.

Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit atl ell ganska stort anial tjänster som biträdande överläkare omvandlas till överiäkartjänster. Omkring två tredjedelar av tjänsteförändringarna har tillstyrkts av socialsty-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 138

relsen. Jag anser all man bör vara restriktiv vid prövningen av förslag, som innebär inrättande av ytteriigare överiäkartjänster vid de olika klinikerna och avdelningarna. Med hänsyn till den tjänstestruktur jämförbara sjukhus numera har är jag dock beredd aU beakta skälen i varje särskilt fall för alt möjliggöra en successiv förstärkning på detta sätt av den medicinska ledningsorganisationen.

Vid en prövning av de skäl som förts fram har jag således funnit atl de medicinska verksamhetsområdena foniairi och barnorlopedi bör företrädas av överiäkare vid sjukhuset. Jag föreslår därför att följande överläkartjänster inrättas i utbyte mot tjänster som biträdande överläkare, nämligen en tjänst för en överläkare för ortopedi, särskill barnortopedi, vid den ortopedisk-kirurgiska kliniken och en för en överläkare i foniairi vid öron-, näs- och halskliniken. Jag beräknar medel för ifrågavarande ijänsleutbyten (3).

För sjukhushygieniker disponeras f n. en tjänst som biträdande överiäkare, vilket inte är en lämplig tjänstetyp för denna viktiga funktion. Jag föreslår därför att en Ijänsi som överiäkare inrättas vid det kliniski-mikrobiologiska centrallaboratoriet i utbyte mot tjänsten som biträdande överiäkare. Överiäkarljänsten skall vara avsedd för sjukhushygieniker (3). Jag förordar också all en ijänsl som överläkare inrättas vid radiumhemmets allmänna avdelning i utbyte mot en tjänst som biträdande överläkare. Jag har därvid bl. a. tagit hänsyn till atl den onkologiska verksamheten behöver tillföras särskild invärtesmedicinsk sakkunskap. Del för ankomma på regeringen atl på förslag från sjukhuset besluta om tjänsten skall avse allmän onkologi eller allmän intemmedicin (3). Jag beräknar medel för tjänsleför-ändringama.

Del är angeläget atl läkarresursema för läkemedelsverksamheten vid karolinska sjukhuset förstärks. Den kliniskt-farmakologiska avdelningen bör därför tillföras en tjänst som biträdande överiäkare. Vid beräkningen av medel för ändamålet harjag lagil hänsyn lill alt vissa medel för anlitande av klinisk farmakolog samiidigt kan dras in (4).

Vid karolinska sjukhusei finns vissa möjligheter att ordna barnreumaiisk vård, som bör ledas av en biträdande överiäkare. Med hänsyn härtill beräknar jag medel för ett utbyte av en avdelningsläkartjänsl mot Ijänsl som biträdande överläkare vid den reumatologiska kliniken (5). Sjukvårdsarbetet vid sjukhusets urologiska klinik bedrivs i viss omfattning på sektioner. För atl denna organisation skall underiättas beräknar jag medel för en tjänst som biträdande överiäkare i utbyte mol en avdelningsläkartjänst vid kliniken

(5).

Thoraxklinikernas kliniskt-fysiologiska laboratorium är en mindre enhet som använder en komplicerad teknik. Utvärderingen av vunna undersökningsresultat kräver välutbildad läkare. För alt konlinuiteten i verksamheten skall förbättras hören befintlig avdelningsläkartjänst ersällas av en Ijänsl som biträdande överiäkare. Jag beräknar medel för ändamålet (5).

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 139

Medicine doktor Gertrud Lind har utarbetat en särskild metod - auiotrak-tion - för behandling av invalidiserande ryggsjukdomar. Hon innehar en särskild tjänst vid sjukhuset och bedriver sin verksamhet inom den orlopedisk-kirurgiska klinikens ram. Behandlingsmetoden har uppvisat lovande resultat. Jag anser mig böra beräkna medel för en avdelningsläkartjänst för aU tillförsäkra henne erforderiig läkarassislans i verksamheten.

Jag beräknar medel för särskilda läkarinsatser vid hudkliniken för viss utökad läkamlbildning i avvaktan på atl denna utbildning kan flyttas till Huddinge sjukhus, vilket kan ske tidigast år 1980,

Jag beräknar vidare medel för de blockförordnanden för läkare under fortsatt vidareutbildning, som det ankommer på karolinska sjukhuset all svara för enligt gällande fördelning (6), De medel, som beräknats för budgetåret 1977/78 för ändamålet, minskas därvid med omkring 2,7 milj, kr.

Socialstyrelsen har pekat på att 115 specialislkompetenia läkare utan egen tjänst fanns vid karolinska sjukhuset vid eu tillfälle i mars 1977. Jag har inhämtat under hand från sjukhusei atl många av dessa läkare genomgick medicinsk forskarutbildning. Några skaffade sig vidareutbildning i annan specialitet än den i vilken de redan förvärvat specialistkompetens. För dessa läkargrupper gäller särskilda dispensregler, som har utfärdals av socialstyrelsen. Som socialstyrelsen framhåller är emellertid skillnaden stor mellan befintliga läkartjänster och antalet läkare som är verksamma vid sjukhuset. Nya läkartjänster bör i första hand användas för all minska denna skillnad. Resurstillskott för vikarier bör inte automatiskt beräknas i samband med inrättandet av nya läkartjänster. Jag har vid beräkningen av medel för vikarier m. m. tagit hänsyn lill vad socialstyrelsen anfört. Sammantaget innebär mina förslag inte några ökade resurser för sjukhuset även om jag i det föregående beräknat medel för vissa tjänster m. m.

Problemet när det gäller det stora antalet specialislkompetenia läkare utan egen tjänst vid undervisningssjukhusen är av generell natur och lösningar bör sökas i ett större sammanhang. Om ifrågavarande läkare håller sig kvar vid undervisningssjukhusen under del atl vakanserna blir alltmer framträdande i den slutna och öppna vården utanför dessa sjukhus kan läkarfördelningspro-grammet inte förverkligas i denna del. Som jag anfört i inledningen lill delta avsnitt är del angelägel alt frågan om läkarfördelningsprogrammets genomförande får en lösning. Jag räknar med alt en samlad lösning av problemet skall nås snarast möjligt i och med att socialdepartementets sjukvårdsdelegation har lagil upp frågan.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en ökning av anslaget med 6 385 000 kr, lill 135 893 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Karolinska sjukhusei: Avlöningar till läkare för budgelårel 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 135 893 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet

140

G 2. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

1976/77        Utgift 507 765 449'

1977/78        Anslag 470 852 000'

1978/79        Förslag        593 099 000 ' Del av anslaget Karolinska sjukhuset: Driftkostnader,

Anslaget utgör del av del förutvarande anslaget Karolinska sjukhuset: Driftkostnader.

Från anslaget bekostas driftkostnaderna - bortsett från lönekostnader m. m, för läkare - för karolinska sjukhusei.

	1977/78	Beräknad ändri:	ng 1978/79
		Direktionen	Föredra-
			ganden
Personal
Administrativ personal	459	- 7	-7
Psykologer, kuratorer och re-
habiliieringspersonal	94	■f 2	+ 1
Sjukskölerskepersonal m, m.	1590	+ 9	+ 1
Laboratorie- och
sjukvårdsieknisk personal	230	+ 9	-
Övrig vårdservicepersonal	857	-	-
Ekonomipersonal	572	-	-
Personal för hjälpmedelsverk-
samhet	50	-	-
	3 852	+ 13	-5
Anslag
Lönekostnader	310 335 000	- 68 533 000	+ 81873 000
Sjukvård	501000	-         99 000	+        99 000
Reseersättningar	141000	*        59 000	+        14000
därav utrikes resor	(22 000)	(-           18 000)	(-)
Lokalkostnader	79 017 000	-  11 186 000	+ 10 998 000
Expenser	75 048 000	- 26 872 000	+ 29 430 000
därav
a) inventarier	(8 052 000)	{+    3 979 000)	(+      406 000)
b) represenlalion	(10000)	(+        10 000)	(+          1000)
Automatisk databehandling	5 149 000	-   5 149 000	+      493 000
Hjälpmedelsverksamhet	1000	-	-
Ej disponerat belopp	660 000	-      660 000	-     660 000
	470 852 000	+ 100 940 000	+ 122 247 000

Inkomster vid sjukhuset, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 420,7 milj. kr, för nästa budgetår (1977/78 385,2 milj. kr.).

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 141

Direktionen jör karolinska sjukhusei

I samband med upprustningen kan vårdplatsantalet vid sjukhuset komma alt under senare delen av budgetåret 1978/79 minskas med ca 135 vårdplatser. Reduceringen genomförs efter överiäggningar med Stockholms läns landstingskommuns hälso- och sjukvårdsförvallning.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 86 812 473 kr.

2. 1 samband med att viss utrustning anskaffas till sjukhusets telefonväxel kan drygt sju tjänster som telefonist dras in (-534 555 kr.).

3. Med hänsyn lill den ökade belastningen vid sjukhusenheterna behövs vidare följande personalförstärkningar, nämligen en förskollärare vid barnmedicinska kliniken, en arbetslerapevt vid avdelningen för fysikalisk medicin och medicinsk rehabilitering, en föreståndare vid chefläkarorgani-sationen, en sjuksköterska och två undersköterskor vid aneslesiavdelningen, en sjuksköterska med halvtidstjänstgöring och en undersköterska vid medicinska kliniken, en undersköterska vid reumatologiska kliniken, en sjuksköterska med halvtidstjänstgöring vid thoraxmedicinska kliniken, en avdelningsföreståndare vid blodcentralen, en biträdande avdelningsföreståndare vid radiumhemmets allmänna avdelning, en ingenjör vid audiologiska avdelningen, en laboratorieassistent vid kliniskt-genetiska laboratoriet saml en laboratorieingenjör vid envar av de kliniski-kemiska och kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratorierna (-1- 1 224 180 kr.),

4. Vid aneslesiavdelningen behövs en ingenjör med ansvar för att den tekniskt komplicerade apparaturen är funktionsduglig. Avdelningen för sjukhusfysik har överförts från statens strålskyddsinslitut och inordnats i sjukhusei fr, o, m. den 1 juli 1976. Vid avdelningen finns fyra tjänster för vilka medel inte beräknades vid överföringen, nämligen tjänster för en sjukhusfysiker, en forskningsingenjör och två radiolerapiassisienter. Medel bör beräknas för dessa tjänster och för arvoden för behövliga insatser från avdelningen i fråga om det nya strålskyddsområdel fr. o, m. den I juli 1976, som omfattar ultraljud, laser och mikrovågor (-1- 694 755 kr.).

5. Vissa tjänstemän har beviljats tjänstledighet för facklig verksamhet enligt gällande avtal. Vidare har huvudskyddsombud utsetts vid sjukhusei med slöd av avtalel om arbetarskydd. Medelsbehovel för vikarier beräknas till sammanlagt 1 545 388 kr.

6. Anställda kan av främst medicinskt betingade anledningar drabbas av någon form av arbetshinder. Arbetsprövning och omplaceringsåtgärder kan därvid komma ifråga. Antalet sådana anställda uppgår f n. lill ca 80. Särskilda medel bör beräknas till lönekostnaderna för dessa anställda {+ 5 879 742 kr.).

7. På grund av bristen på utbildad sjukvårdspersonal anställer sjukhusei outbildad personal som bereds möjlighet au få lämplig utbildning. Delta innebär betydande utbildningskostnader för sjukhusei. Utbildningsverksamheten bör bibehållas på nuvarande nivå. Medlen för ändamålet behöver därvid räknas upp med 2 194 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 142

Föredraganden

Som jag nämnt under anslaget G 1 räknarjag med alt del skall vara möjligt att i en proposition till riksdagen under riksmötet 1977/78 redovisa nya överenskommelser med Stockholms läns landstingskommun om driftbidrag och investeringsbidrag alt gälla fr. o, m. den 1 januari 1977 i anslutning till gällande samarbetsavtal om karolinska sjukhusei.

Försöksverksamheten med lekierapi vid karolinska sjukhusets barnmedicinska klinik har varit värdefull. Bl. a. för alt resultaten av denna skall kunna tas till vara beräknar jag medel för en tjänst som förskollärare vid sjukhusets bammedicinska klinik (9).

Jag beräknar också medel för en undersköterskeljänst vid ortopedisk-kirurgiska kliniken. Tjänsten avses för den behandling av ryggsjukdomar som utförs av medicine doktor Gertrud Lind.

Vid medelsberäkningen tar jag hänsyn lill vad direktionen anfört om möjligheten all dra in drygt sju tjänster som telefonist i samband med att viss utrustning anskaffas till sjukhusets telefonväxel (9).

Sjukhusets ortoped-lekniska hjälpmedelsverksamhet har den 30 juni 1977 förts över lill Een-Holmgren Ortopediska AB. Övergångsvis har personalen beviljats tjänstledighet från sina tjänster vid sjukhusei. Tjänsterna för ännu en lid stå uppförda i sjukhusels personalstal men föranleder inga kostnader.

Vid min anmälan lill prop. 1976/77:100(bil. 8, s, 125, SoU 1976/77:25, rskr 1976/77:200) anförde jag att en utredning borde göras rörande personalsituationen vid sjukhusei och då särskill i fråga om administrationen. Med hänsyn till att sjukhuset kan komma att övertas av landstingskommunen har denna utredning inte påbörjats. Utredningen avsågs få värde bl. a. när det gällde atl pröva behovet av ett stort antal befintliga extra tjänster vid sjukhuset för vilka medel dittills inte beräknats under anslaget. Jag är emellertid beredd att nu beräkna vissa särskilda medel för dessa extra tjänster.

Jag förordar vidare att en motsvarande anpassning görs på expenssidan för atl de kraftiga anslagsöverskridanden som har förekommit under senare år skall kunna upphöra. Jag har därför beräknat en ökning av expensposten med ca 29,4 milj, kr.

Sjukhusets direktion bör få viss möjlighet att göra omdisponeringar inom ramen för de sammanlagda medlen lill löner och omkostnader under förevarande anslag, vilka enligt mitt förslag uppgår till ca 480 milj. kr. Del bör härigenom bli lättare all fortlöpande anpassa verksamheten lill de resurser som slår lill förfogande. Del är angeläget atl nu alla vid sjukhusei lar sin del av ansvaret för atl medelsramarna skall kunna hållas. Kraftfulla åtgärder bör sättas in för all åsiadkomma en effekliv budgelkontroll. Jag ämnar föreslå regeringen alt utfärda föreskrifter härom för budgelårel 1978/79. Någon merbelastning utöver vad som kan föranledas av nya löneavtal bör inte längre

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 143

fö förekomma. Direktionen har nämnt all sjukhusels vårdplaisantal kan komma atl minska med 135 under senare delen av budgetåret 1978/79 till följd av sjukhusels upprustning. Detta bör i så fall resultera i konkreta kostnadsbesparingar.

Vad jag anfört innebär alt karolinska sjukhuset tillhandahåller sjukvård åt Stockholms läns landstingskommun i överensstämmelse med gällande samarbetsavtal, dvs, inom ramen för de resurser som staten ställer till förfogande.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en ökning av anslaget med sammanlagt 122 247 000 kr. till 593 099 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Karolinska sjukhusei: Driftkoslnader för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 593 099 000 kr.

G. 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning

1976/77	Utgift	8 989 824
1977/78	Anslag	10 500 000
1978/79	Förslag	15 000 000

Reservation   3 631461

Direktionen för karolinska sjukhusei föreslår att 30 milj, kr. ställs lill förfogande för anskaffning av utrustning. Medelsbehovel framgår av följande sammanställning.

1. Ersäuning av befintlig utmstning 20 300 000

2. Utrustning i samband med ombyggnad 5 725 000

3. Utrustning som bör anskaffas av rationaliserings-

skäl m.m. 3 975 000

30 000 000

1. Det totala värdet av sjukhusels utrustning i 1977 års prisläge är ca 185 milj. kr. En återanskaffningsplan är upprättad. Medelsbehovel för budgelårel 1978/79 uppgår enligt planen till ca 44,3 milj. kr. Direktionen begränsar sig emellertid till atl föreslå att 20,3 milj. kr. ställs till förfogande.

2. Utrustning beräknas komma atl erfordras i samband med sjukhusets upprustning enligt dispositionsplan och utnyttjandeplan för sjukhusei (Plan 74) enligt följande:

Ortopedisk-kirurgiska kliniken	1 000 000
Kvinnokliniken	1 875 000
Blodcentralen	2 100 000
Avdelningen för fysikalisk medicin och medicinsk
rehabilitering	250 000
Oförutsett	500000

5 725 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 144

Beträffande utrustning lill orlopedisk-kirurgiska kliniken räknar direk-lionen med au få använda 350 000 kr, av tillgängliga ulrustningsmedel under budgetåret 1977/78, Förslag om uirusining till blodcentralen innefattar en blodgrupperingsaulomat för 1,8 milj. kr. med hög kapacitet och låg reagensåtgång,

3. Följande utrustning, som rationaliserar arbetet, bör skaffas;

a) Dalortomograf 3 200 000

b) Utrustning anpassad till Sl-systemei 200 000

c) Fiber-scopiutrustning 200 000

d) Respiratorer 250 000

e)  Gammaspektrometer med ivåkanalig skrivare och
FM-bandspelare 125 000

3 975 000

a) Vid neuroradiologiska avdelningen finns sedan några år en dalortomograf för forskning. Sjukhuset bör anskaffa en apparat för rutinsjukvården, då undersökningar med datortomografblir betydligt skonsammare för patienten och billigare än motsvarande undersökningar med konventionella metoder,

b) Sjukhuset har tillsammans med Stockholms läns landstings vårdinräu-ningar övergått till Sl-systemets måttenheter. Mätutrustning som registrerar gamla måttenheter bör byggas om eller bytas ut mot ny. Kostnaden härför har beräknats lill 500 000 kr. För budgetåret 1977/78 finns 150 000 kr, tillgängligt för ändamålet.

c) Med fiber-scopimelodik kan tidig diagnostik ske av vissa cancertumörer, t. ex. bronkialcancer, och framgångsrika terapevtiska åtgärder sältas in.

d) Nya respiratorer behöver anskaffas till kvinnoklinkens förlossningsav
delning, ortopedisk-kirurgiska kliniken saml öron-, näs- och halskliniken.

e) Med hjälp av en gammaspektrometer kan hjärnans blodflöde snabbi
bedömas, vilket kan vara av avgörande betydelse i valet av lämplig terapi vid
t. ex. svåra skallskador. FM-bandspelaren erfordras för lagring och analys av
dala som erhålls vid ingrepp inom den funktionella neurokimrgin t, ex. vid
kroniska smärliillstånd.

Remissylirande

Nämnden för undervisnlngssjukhiisens utbyggande (NUU) anser att en förhållandevis kraftigt ökad anvisning av medel för utrustning lill befintliga kliniker m, m. kan vara motiverad. Skäl har redovisats från sjukhusei som talar för alt ylleriigare en dalortomograf för skallundersökningar kan behöva anskaffas inom ramen för nämnda medelsanvisning. Beslut om anskaffning av bl, a. utrustning som kostar mer än 1 milj. kr. bör fattas av regeringen.

NUU är inte beredd att ta ställning lill förslaget au skaffa en blodgrupperingsaulomat, då utvärdering beträffande ekonomiska vinster m. m, inte redovisats från vissa sjukhus som har skaffat denna ulrtastning. NUU har däremoi ingen erinran mol förslaget om övrig utrustning för 300 000 kr. till blodcentralen i samband med ombyggnad.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 145

Föredraganden

Jag beräknar 11 milj. kr. för nyinköp av utrustning till befintliga kliniker och avdelningar vid karolinska sjukhuset. Jag har därvid inom denna ram beräknat medel även för anskaffande av en dalortomograf för skallundersökningar.

Regeringen har den 1 september 1977 bemyndigat mig atl tillkalla en byggnadskommitté med uppdrag alt genomföra upprustning av karolinska sjukhusei. Byggnadskommittén, som tillkallats samma dag, ansvarar i fortsättningen för siomplaner, programmering och planering för sjukhusets uppmstning saml för projektering, byggande och utrustning av objeki, där uppdrag har lämnats ål kommittén.

Jag beräknar 4 milj. kr. för fortsatt anskaffning av utrustning i samband med den allmänna upprustningen av sjukhuset. Utrustningsplaneringen vid sjukhuset avses i fortsättningen komma att bedrivas i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgelårel 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 15 OOOOOO kr.

G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare

1976/77	Utgift	87 773 479
1977/78	Anslag	96 797 000
1978/79	Förslag	111 567 000

Akademiska sjukhusei i Uppsala har uppförts av staten i samarbete med Uppsala läns landstingskommun för läkarutbildningen och länssjukvården. Sjukhusei ägs av staten men drivs enligt avtal mellan staten och landstingskommunen i nära samarbete med landstingskommunen, som lämnar driflbidrag m.m, (prop. 1951:123, 1953:161, 1961:79, 1967:105, 1968:71, 1973:20 och 1975:79). Akademiska sjukhusei är enligt avtal även regionsjukhus för uppsalaregionen. Den senast träffade överenskommelsen med landstingskommunen innebar fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhusei m. m, för tiden t, o, m. den 30 juni 1977. I avvaktan på alt en ny överenskommelse kan godkännas tillämpas förutvarande överenskommelse interimistiskt.

Sjukhuset har omkring I 465 vårdplatser.

	1977/78	Beräknad ändring	; 1978/79
		Direktionen	Föredraganden
Personal Läkare Anslag Lönekostnader	178' 96 797 000	+22 +26 113 553	-t-7 -1-14 770 000

' Härutöver beräknas medel Ibr blockfbrordnanden m, m, för läkare under fortsatt vidareutbildning,

10 Riksdagen 1977. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 146

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

1. Löneomräkning 15 827 431 kr

2. O-alternativet skulle innebära en nedskärning av utgifterna under detla anslag och driftkoslnadsanslagel (anslaget G4) med sammanlagt ca 19 milj. kr. För alt åsiadkomma denna utgiftsminskning skulle verksamheten - som för budgelårel 1977/78 beräknas omfatta ca 433 000 vårddagar - behöva minskas med omkring 19 000 vårddagar.

3. För all en yrkesmedicinsk verksamhet skall kunna byggas upp vid sjukhusei bör en tjänst som överiäkare i yrkesmedicin tillföras sjukhuset. För att bättre kvalitet och kontinuitet skall uppnås begärs en överiäkartjänst för barnmedicinska klinikens allergivård. Vidare begärs en överläkartjänst i invärtesmedicinsk allergologi vid lungkliniken. För au fortsalt genetisk verksamhel skall kunna garanteras måste en överiäkartjänst inrättas för att förestå verksamheten vid etl kliniskt genetiskt centrallaboratorium. Sammanlagt begärs således fyra nya överiäkartjänster (-1- 1 151 416 kr.).

4. För atl få förstärkta ledningsfunktioner föreslås omvandling av fem
tjänster som biträdande överläkare till överiäkartjänster, varav en vid vardera
kirurgiska kliniken, medicinska kliniken, aneslesiavdelningen, kvinnokli
niken och lungkliniken. Vid kirurgiska kliniken skall överiäkaren föreslå
akutmottagningen och en intagningsavdelning. Innehavaren av tjänsten vid
lungkliniken avses få ansvar även för klinikens öppna vård. Av särskilda
medicinska skäl föreslås utbyte av tre tjänster som biträdande överläkare mot
överiäkartjänster, varav en för vardera neuroradiologi, neurooftalmologi och
neurootiatri. Dessutom föreslås omvandling av tjänster för biträdande
överiäkare till överläkare inom tre specialkirurgiska verksamhetsområden,
nämligen neurokirurgi, plastikkirurgi och thoraxkirurgi.

Beträffande tjänster för vissa särskilt specialiserade läkare föreslås följande sju omvandlingar av biträdande överiäkare lill överiäkare, nämligen en för hämatologi vid medicinska kliniken, två vid kirurgiska kliniken - varav en särskilt för gaslroenterologi och en särskilt för onkologisk kirurgi - saml en vid vardera barnkirurgiska kliniken, blodcentralen, kliniskt mikrobiologiska centrallaboratoriet och kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet. Tjänsten vid barnkimrgiska kliniken avses för barnurologi. Dessutom begärs medel för omvandling av en befattning som biträdande överläkare till överiäkarbefall-ning att förenas med tjänsten som föreståndare vid socialstyrelsens läkemedelsavdelnings farmako-lerapevliska enhet. {+ 337 826 kr.)

5. Röntgendiagnostiska avdelningens sektion för ortopedisk radiologi bör
få en tjänst med medicinskt ledningsansvar. En tjänst som biträdande
överläkare föreslås bli inrättad vid avdelningen. Ögonkliniken har en
underdimensionerad läkarstab för den ökade verksamheten och bör tillföras
en biträdande överiäkare. De audiologiska och foniairiska avdelningarna bör
också fö var sin biträdande överläkare med tanke på de ökade kraven på
sjukvårdsverksamhet och utbildning.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 147

Kvinnokliniken har en ansträngd läkarsilualion i rutinsjukvården och direktionen föreslår all en ijänsl som biträdande överiäkare inrättas vid kliniken.

Kliniskt neurofysiologiska centrallaboratoriet behöver ytteriigare en biträdande överläkare för att svara upp mot de krav som ställs på konsullservice från regionen. Kostnaderna för tjänsten förutsätts komma alt läckas av medel från landstingskommunerna i regionen, främst Västmanlands läns landstingskommun. Sedan fem år har neurologiska kliniken haft en extra läkartjänst inrättad bl. a. för att kliniken skall svara för läkarverksamheten vid en behandlingsenhet vid Ulleråkers sjukhus, Föratt få bättre kontinuitet föreslås inrättande av en ijänsl som biträdande överiäkare vid kliniken. Slutligen föreslås att del kliniskt mikrobiologiska centrallaboratoriet fåren ny tjänst som biträdande överläkare för verksamhetsområdet virologi, F. n. täcks sjukhusels behov av virologisk diagnostik till stor del av verksamhel i privat regi.

Sammanlagt föreslås i denna del att åtta tjänster som biträdande överläkare inrättas (+ 1 893 500 kr.).

6, Enligt avtal samarbetar staten och Uppsala läns landsting för utbildning av sjukgymnaster m, m. Åtta tjänster som biträdande överiäkare har inrättats vid akademiska sjukhuset med uppgift att fullgöra viss undervisning inom vårdskolans sjukgymnastutbildning. Lönekostnaderna fördelas mellan sjukhuset och landstingskommunen enligt ifrågavarande avtal. Ytteriigare en tjänst som biträdande överläkare vid rehabilileringskliniken behöver inrättas för ändamålet (-1- 123 032 kr.),

7, Den utökade verksamheten motiverar enligt direktionen inrättande av sammanlagt nio avdelningsläkartjänsler vid följande sjukhusenheier, nämligen vid envar av aneslesiavdelningen, plastikkimrgiska klinikens handkirurgiska avdelning, öron-, näs- och halskliniken, onkologiska, orto-pediskt kimrgiska, barnmedicinska och urologiskt kirurgiska klinikerna, medicinska klinikens nefrologiska avdelning saml hudkliniken {+ 2 145 357 kr.),

8, Genomförandet av specialistläkarulbildningen där erforderiig underiä-kartjänstgöring sker på blockförordnanden har vid några av sjukhusels kliniker medfört att tidigare antal underiäkartjänster minskat. För att undvika en icke önskad neddragning av sjukvårdsverksamheten bör åtta förut inrättade underläkartjänster omvandlas till avdelningsläkartjänster. Detta gäller en tjänst vid envar av barnkirurgiska kliniken, infektionskliniken, ortopediskt kirurgiska kliniken och socialmedicinska avdelningen saml två tjänster vid vardera kirurgiska och psykiatriska klinikerna (+352 000 kr.),

9, Vidareutbildning för läkare anordnas vid akademiska sjukhusei. Sålunda behöver underläkarförordnanden meddelas läkare som skall genomgå s. k. allmänljänstgöring (AT), läkare som fullgör tidigare påbörjad

Prop, 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 148

specialistutbildning, saml läkare som fullgjort sin allmäntjänstgöring och önskar blockförordnande för fortsall vidareutbildning (FV-block). Under budgetåret 1978/79 behövs ytteriigare medel för ändamålet, motsvarande koslnaderna för drygt ire årsförordnanden som underiäkare. Läkare som är specialistkompeieni men registrerad för forskarutbildning kan få dispens aU uppehålla underiäkartjänst. F, n. har 26 läkare medgetts forlsall underiäkar-förordnande för forskarutbildning. Sådana läkare är ofta tjänstlediga från underläkartjänsten. Direktionen föreslår atl 2 milj, kr. beräknas för lönekostnader för sådana underläkarförordnanden under budgetåret 1978/79 (-1- 2 482 052 kr.),

10, Direktionen beräknar medel för vikariatskostnaderna för föreslagna nya läkartjänster (-1-1 800 939 kr.).

Remissyttrande

Socialstyrelsen har yttrat sig över direktionens förslag om inrättande av läkartjänster m. m. och därvid bl. a. tillstyrkt atl samtliga begärda nya läkartjänster inrättas med undanlag fören avdelningsläkartjänst för urologisk kirurgi. Styrelsen tillstyrker vidare 10 av 18 begärda omvandlingar av tjänst som biträdande överläkare till överläkartjänst. Socialstyrelsen har därvid inte tillstyrkt inrättande av en överiäkartjänst vid envar av lungkliniken, neurokirurgiska, plastikkirurgiska och thoraxkirurgiska klinikerna samt de kliniskt mikrobiologiska och kliniskt fysiologiska centrallaboratorierna i utbyte mol motsvarande tjänster som biträdande överläkare. Styrelsen tillstyrker inte heller två tjänsleförändringar från biträdande överiäkare till överläkare vid den kirurgiska kliniken. Socialstyrelsen tillstyrker föreslagna utbyten av underiäkartjänster mot avdelningsläkartjänster utom två sådana utbyten vid kirurgiska kliniken.

Socialstyrelsen tillstyrker konvertering av en arvodestjänst för biträdande överiäkare till överiäkare att förenas med tjänsten som föreståndare vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

Med anledning av atl direktionen beräknat medel för underläkartjänsler för fortsatt vidareutbildning m. m. framhåller socialstyrelsen att styrelsen inte har något all erinra då medel reserverats för den andel av vidareutbildningen som beräknas falla på sjukhuset.

Bedömningen av de av direktionen föreslagna läkartjänsterna bör enligt socialstyrelsen ses mol bakgrund av bl, a, den funktion eu region- och undervisningssjukhus har för landets totala sjukvård och de krav på kvalificerad och väl differentierad vård detta ställer. Enligt styrelsens uppfaUning motsvarar den formella tjänsleiillgången vid akademiska sjukhuset f n. inte dessa krav. Styrelsen konstaterar all akademiska sjukhusei har en tjänstestruktur som inom vissa verksamhetsområden avviker från den struktur vissa andra jämförbara undervisningssjukhus har.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 149

Socialstyrelsen konstaterar emellertid vidare atl etl stort antal vidareutbildade läkare utan egen Ijänsl finns vid sjukhusei, Enligi en i mars 1977 genomförd undersökning av läkares arbetstider och tjänster - LÄTT 77 -fanns då 78 sådana läkare. Tillgången på läkare vid enskilda kliniker bör ge utrymme för planeringsbar ledighet för läkare, såsom semester och jourkompensalion. Socialstyrelsen finner del vara angeläget att en bemanningsplanering genomförs som klargör sjukhusets totala behov av specialistkompetenta läkare,

I avvaktan på denna planering bör de av socialstyrelsen tillstyrkta tjänsterna - i den mån de får inrättas - i första hand användas för atl minska skillnaden mellan formell och reell tillgång på läkare vid sjukhuset. Inom verksamhetsområden där vidareutbildade läkare utan egen tjänst finns bör nytillkommande tjänster inte användas för aU tillföra sjukhuset ytteriigare läkare. Vid en väl genomförd planering bör inrättande av nya läkartjänster inte automatiskt medföra resurstillskott för vikarier för semester m. m.

Föredraganden

En överenskommelse med Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. har underställts regeringen för prövning. Överenskommelsen, som avser tiden den 1 juli 1977-den 31 december 1979, innebär inte någon förändring av principerna för bekostande av avlöningar till läkare för budgetåret 1978/79, Jag återkommer till överenskommelsen i det följande under anslaget G 5.

Regeringen har den 2 september 1976 godkänt avtal mellan staten och Uppsala läns landstingskommun om utbildning av sjukgymnaster m. m, i Uppsala, För de åtta läkartjänster som har inrättats med viss skyldighet för tjänsteinnehavarna atl delta i sjukgymnastutbildningen svarar landstingskommunen för koslnaderna för lön enligt ifrågakommande löneklass m. m, under det att sjukhusets anslag belastas med kostnaderna för särskilda arvoden och tilläggsförmåner. Direktionen har anmält alt ytterligare en tjänst som biträdande överiäkare behövs vid rehabiliteringskliniken för ändamålet. Jag beräknar medel för läkartjänsten och förutsätter därvid atl fördelningen av lönekostnader m. m. mellan staten och landstingskommunen blir densamma som för nyssnämnda åtta läkartjänster (6).

Direktionen har föreslagit att en tjänst som överläkare i yrkesmedicin tillförs sjukhusei för aU en yrkesmedicinsk verksamhel skall kunna byggas upp. Svenska metallindustriarbetareförbundet (avd. 63) har tidigare föreslagit att en yrkesmedicinsk klinik snarast inrättas i uppsalaregionen. Socialstyrelsen och dåvarande universiteiskanslersämbelel tillstyrkte förslaget. Arbetarskyddsstyrelsen och karolinska sjukhusei ansåg emellertid i sina remissyttranden alt befintliga yrkesmedicinska kliniker borde förstärkas i första hand, då tillgången på läkare med utbildning i ämnet var begränsad. Tills

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 150

vidare borde behovet av yrkesmedicinsk expertis inom uppsalaområdet tillgodoses från karolinska sjukhusets yrkesmedicinska klinik.

Jag föreslog i prop. 1976/77:100 (bil. 8, SoU 1976/77:25, rskr 1976/77:200) att en yrkesdermatologisk enhet skulle inrättas vid akademiska sjukhuset som etl led i utbyggnaden av sjukhusets yrkesmedicinska resurser. Efter samråd i frågan med chefen för arbetsmarknadsdepartementet är jag nu beredd att föreslå, att utbyggnaden fortsätter genom att föreslagen tjänst som överiäkare i yrkesmedicin inrättas vid sjukhusets medicinska klinik (3).

Direktionen har föreslagit att eU betydande antal tjänster som biträdande överiäkare omvandlas till överiäkartjänster. Drygt hälften av dessa tjänsleförändringar har tillstyrkts av socialstyrelsen, som också hänvisar lill alt tjänstestrukturen inom vissa verksamhetsområden vid akademiska sjukhuset avviker från den struktur vissa andra jämförbara undervisningssjukhus har. Jag anser att man bör vara restriktiv vid prövningen av förslag, som innebär inrättande av ylleriigare överiäkartjänster vid de olika klinikerna och avdelningarna. Med hänsyn lill alt sjukhusets tjänstestruktur numera avviker från jämförbara sjukhus som socialstyrelsen anger är jag dock beredd att pröva skäl i varje särskilt fall för all möjliggöra en successiv förstärkning av den medicinska ledningsorganisationen. Jag vill redan här framhålla all mina förslag till nya tjänster vid sjukhuset inte föranleder någon ökning av de sammanlagda anslagsmedlen lill lönekostnader.

Vid en prövning av de skäl som förts fram, harjag funnit alt sjukhusets inriktning mot neurologisk verksamhel bör förstärkas bl. a. genom att två överläkartjänster inrättas i utbyte mot tjänster som biträdande överiäkare, nämligen en för röntgendiagnostik, särskilt neuroradiologi, vid den röntgendiagnostiska avdelningen och en för öron-, näs- och halssjukdomar, särskilt neuro-otiatri, vid öron-, näs- och halskliniken. Jag föreslår därför att dessa överiäkartjänster inrättas (4).

Utvecklingen när del gäller all behandla sjukdomar i blodbildande organ är snabb. Jag biträder förslaget atl en tjänst som överläkare för allmän internmedicin, särskilt hämatologi, inrättas vid medicinska kliniken i utbyte mol en tjänst som biträdande överiäkare. Inom barnkirurgiska kliniken förekommer urologiska fall i stor omfatlning. Behandlingen av missbildningar inom urinvägar m. m. utvecklas snabbt. Jag föreslår atl en tjänst som överläkare i barnkirurgi, särskilt barnurologi, inrättas vid den barnkirurgiska kliniken i utbyte mol en tjänst som biträdande överiäkare (4),

Direktionen har föreslagit ire omändringar till överiäkartjänst vid kirurgiska kliniken. Socialstyrelsen har varit återhållsam när det gäller att tillstyrka tjänster vid sjukhuset för kirurgisk verksamhet men funnit sig böra tillstyrka en av de föreslagna omändringarna lill överiäkartjänst för allmän kirurgi. Jag delar socialstyrelsens uppfattning och föreslår att en överiäkartjänst inrättas vid den kimrgiska kliniken i utbyte mol en tjänst som biträdande överiäkare. Det får ankomma på direktionen atl pröva vilket område inom allmän kirurgi som tjänsteinnehavaren närmast skall svara för (4),

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 151

Direktionen har under en följd av år fört fram förslag om inrättande av en överiäkartjänst i utbyte mot annan läkartjänst vid lungkliniken. I tidigare remissyttranden över direktionens anslagsframställningar har socialstyrelsen tillstyrkt detta förslag, som bl, a, motiverats av atl särskilda krav ställs på lungklinikens insatser inom öppen vård. Socialstyrelsen tillstyrker emellertid inte förslaget i yttrandet över anslagsframställningen för budgetåret 1978/79. Som framgår av vad jag tidigare har anfört har jag förståelse för atl socialstyrelsen nu vill vara allmänl återhållsam när det gäller att tillstyrka inrättande av överiäkartjänster i dessa fall. Att direktionen upprepat yrkandet visar emellertid vilken vikt sjukhusei fäster vid au särskilt den öppna vården vid lungkliniken får en fast organisatorisk lösning. Jag föreslår därför all en överiäkartjänst inrättas vid lungkliniken i utbyte mol en tjänst som biträdande överläkare (4).

Sammanlagt innebär mina förslag i denna del att sju nya överiäkartjänster inrättas vid akademiska sjukhuset, varav sex i utbyte mot tjänster som biträdande överiäkare. Jag beräknar medel för dessa tjänster.

Regeringen har den 15 december 1977 medgivit att en extra tjänst som biträdande överläkare för finnas inrättad vid sjukhusets lungklinik tills vidare så länge docent O. Hillerdal har viss tjänstledighet från sin tjänst som biträdande överiäkare vid kliniken för uppdrag såsom sakkunnig inom socialdepartementet. Jag beräknar nu medel för den extra tjänsten som biträdande överläkare.

Rönigendiagnostiska avdelningen bör fö ännu en läkartjänst med uppgift för innehavaren atl bl. a. leda verksamheten inom ortopedisk radiologi. Jag beräknar med hänsyn härtill medel för en tjänst som biträdande överläkare vid avdelningen (5), Jag beräknar vidare medel för omvandling av en befattning som biträdande överläkare till överiäkarbefattning atl förenas med tjänsten som föreståndare vid socialstyrelsens läkemedelsavdelnings farmako-ierapevtiska enhet (4).

Akademiska sjukhusei har byggts ul med ett kirurgiski block och ett neuroblock som försetts med modern utrustning, vilket har skapat bättre förutsättningar för sjukvården. Bl, a, för att detta skall kunna utnyttjas på rätt sätt behövs, utöver de tjänster jag berört i det föregående, ytterligare ett tillskott av läkartjänster vid sjukhusei. Jag föreslår därför alt sjukhuset tillförs tre avdelningsläkartjänsler. Tjänsterna bör avses för anesiesiologi, handkirurgi och socialmedicin (7 och 8). Jag beräknar medel härför.

Jag beräknar också medel för de blockförordnanden för läkare under fortsatt vidareutbildning, som det ankommer på akademiska sjukhusei atl svara för enligt gällande fördelning (9),

Socialstyrelsen har pekat på all 78 specialistkompetenta läkare utan egen tjänst fanns vid akademiska sjukhuset i mars 1977, Jag har under hand inhämtat från sjukhuset alt många av dessa läkare genomgick medicinsk forskarutbildning. För denna gmpp av läkare gäller särskilda dispensregler

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 152

som har utfärdats av socialstyrelsen. Såsom socialstyrelsen framhåller är emellertid skillnaden stor mellan befintliga läkartjänster och antalet läkare som är verksamma vid sjukhusei. Jag delar socialslyrelsens uppfattning att nya läkartjänster i första hand bör användas för att minska denna skillnad samt att ett resurstillskott för vikarier inte automatiskt skall beräknas i samband med inrättandet av nya läkartjänster. Jag har vid beräkningen av medel för vikarier m, m. tagit hänsyn lill vad socialstyrelsen anfört. Som jag har nämnt beräknar jag sammanlagt inte ökade resurser för sjukhuset även om jag i det föregående räknat medel för vissa tjänster m. m.

Problemet när del gäller det stora antalet specialislkompetenia läkare utan egen tjänst vid undervisningssjukhusen är av generell natur och lösningar bör sökas i ett större sammanhang. Jag hänvisar i denna del lill vad jag har anfört i inledningen till delta avsnitt.

Sammanfattningsvis beräknar jag en ökning av anslaget med sammanlagt 14 770 000 kr. till 111567000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Akademiska sjukhuset I Uppsala: Avlöningar lill läkare för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 111 567 000 kr.

G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader

1976/77	Utgift	36 553 236
1977/78	Anslag	61000 000
1978/79	Förslag	44 000 000

Från anslaget bekostas statens andel av driftkostnaderna - bortsett från läkariöner - vid akademiska sjukhusei i Uppsala. Enligt avtal med Uppsala läns landsting angående samarbete för driften av akademiska sjukhuset erlägger landstinget ersättning till staten motsvarande en på visst sätt beräknad kostnad för sjuka från Uppsala län jämte vissa belopp som ersättning för läkarkostnader (prop. 1951:123, 1953:161, 1961:79, 1967:105, 1968:71,1973:20 och 1975:79). För s. k. löpande utrustningsanskaffning skall landstingets kostnadsandel beräknas enligt en formel som innebär, alt landstinget svarar för ca 38 96 av kostnaderna. Samarbeisavtalei gällde t. o. m. den 30 juni 1977 och tillämpas interimistiskt i avvaktan på atl en ny överenskommelse kan godkännas.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

153

		1977/78	Beräknad ändi	■ing 1978/79
			Direk-	Föredra-
			tionen	ganden
1.	Bidrag  till   driftkoslnader
	enligt avtal	31 981 000	-19 552 000	-19 557 000
2.	Bidrag till löpande anskaff-
	ning av utrustning	4 340 000'	+ 11310 0002	+ 1 860 0003
3.	Sjukvård   åt   mindre   bemedlade   från   ort   utom
	Uppsala län	10000	-	_
4,	Hyreskostnader	24 669 000	+    697 000	+    697 000
		61000 000	- 7 545 000	-17 000 000

' Motsvarande en beslutad uirustningsram för budgetåret 1977/78 om 6 930 000 kr,

2             Motsvarande en uirustningsram för budgetåret 1978/79 om 25 830 000 kr,

3             Motsvarande en utrustningsram för budgetåret 1978/79 om 10 milj, kr.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

1. Bortsett från läkartjänsterna finns f. n, 3 375 tjänster vid akademiska sjukhusei. Direktionen räknar med att ca 112 nya tjänster behöver inrättas för budgetåret 1978/79, Tjänsterna beräknas kosia ca 10 milj, kr. För en personalpool avses inrättas 104 tjänster inom ramen för redan befintliga medel. Lönekostnadspålägg med 39 96 av lönekostnaderna har inräknats.

Utgifterna för löner till annan personal än läkare vid sjukhusei beräknas sammanfauningsvis stiga från ca 279 milj, kr. för budgetåret 1977/78 lill ca 289 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Omkostnaderna beräknas öka mellan budgefören 1977/78 och 1978/79 från ca 96 milj. kr, till ca 113,3 milj, kr.

Antalet vårddagar beräknas öka från ca 432 700 budgetåret 1977/78 till ca 435 700 budgetåret 1978/79. Del fastställda antalet vårdplatser beräknas öka från 1 468 till 1 488 mellan dessa budgetår. Vårddagkostnaden beräknas öka från ca I 034 kr. lill ca 1 120 kr.

Totalkostnaden för driften av sjukhusei - bortsett från läkarlönerna - har beräknats lill ca 402 270 000 kr. Uppsala läns landstings bidrag beräknas lill 198 652 000 kr. och övriga inkomster till 191 189 000 kr. Sedan landstingets bidrag och inkomsterna dragits från totalkostnaden återstår en nettoutgift för staten under anslagsposten med 12 429 000 kr.

2, Utrustningsbehovet framgår av följande sammanställning:

Allmänt ersättningsbehov 7 ggO 000
Särskilda objekt

a) nersliten utrustning 13 480 000

b) uirusining med för låg kapacitel m. m, 2 230 000

c) utrustning för ny metod eller utökad verksamhel 4 525 000

d) anskaffning inom ram för budgetåret 1971/18.frångår -3 000000
Oförutsett 800 000

25 835 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 154

Remissyttrande

Nämnden .för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) bedömer att medelsanvisningen till löpande anskaffning av utrustning måste ökas ganska kraftigt under de närmaste åren om akademiska sjukhuset skall kunna behålla sin höga utmstningsstandard. För en ökning av ramen för detta ändamål för budgelårel 1978/79 talar även att vissa större anskaffningar är motiverade, såsom ersätlning av en koboltapparat med en linjäraccelerator. NUU konstaterar med tillfredsställelse att inventering av befintlig utrustning pågår. En plan för anskaffning av mer dyrbar utmstning bör baseras bl. a. på en sådan inventering.

Föredraganden

Som jag nämnt under anslaget G 4 har en överenskommelse med Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drifl av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. underställts regeringen för prövning. Förutvarande samarbelsöverenskommelse gällde för liden t. o. m. juni månad 1977 (prop, 1975:79, SoU 1975:13, rskr 1975:189), Den nya överenskommelsen innebäratt hittillsvarande avtal med landstingskommunen från år 1951 och 1953 rörande samarbete för drifl av akademiska sjukhuset i Uppsala med de ändringar som har gjorts senare samt angående beräkning av landstingets kosinadsandel i den s. k, löpande utrusiningsanskaffningen till akademiska sjukhusei skall fortsätta att gälla för tiden den 1 juli 1977 - den 31 december 1979, Från den beräknade kostnaden för vård av patienter från landstingskommunens sjukvårdsområde görs ett avdrag som motsvarar ett statligt driftbidrag lill landstingskommunen. Detta avdrag ändras för år 1979 från 11 96 lill 10 96 av vårdkostnaden. Återstoden är den ersättning som landstingskommunen skall betala lill staten för den vård som meddelas vid akademiska sjukhusei.

Överenskommelsen innehåller också alt avtalel från år 1966 om anordnande av forskning och utbildning i gerialrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala föriängs all gälla 1. o. m. den 31 december 1979 med undantag för vissa bestämmelser om statens ersättning. I stället för dessa skall gälla, att staten den I september 1978 betalar 2,5 milj. kr. som ersättning för landstingskommunens åtaganden enligt avtalet under liden den 1 juli 1977 -31 december 1979, Sistnämnda ersällning bör bekostas från förslagsanslaget Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus.

Jag föreslår all regeringen begär riksdagens bemyndigande alt för statens del godkänna överenskommelse med Uppsala läns landstingskommun med i huvudsak det innehåll som jag här har redogjort för.

Jag vill i detta sammanhang nämna, alt regeringen den 13 oktober 1977 bl. a, uppdragit åt statens förhandlingsnämnd atl med landstingskommunen förhandla om avtal om överförande av huvudmannaskapet för akademiska sjukhuset i Uppsala från stålen lill landstingskommunen.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 155

Direktionen för sjukhusei beräknar all statens bidrag till driftkostnader enligt avtal kommeratt uppgå lill omkring 12,4 milj. kr, för budgetåret 1978/ 79. Samarbetsöverenskommelsen innebär alt statens bidrag minskar något för första halvåret 1979. Vidare kan ifrågasättas om inte inkomsterna för patienter från andra län än Uppsala län kommer att bli något högre än vad direktionen antagit. Dessa inkomster lillgodoförs staten. Med hänsyn till svårigheterna all mer exakt beräkna bidraget finner jag mig emellertid böra godta direktionens beräkning. Utgifterna för löner till sjukhusets personal -bortsett från läkarna - bör inte överstiga ett belopp som motsvarar en ram av 290 milj. kr, för år 1977, lönekostnadspålägg med 39 96 av lönekostnaderna inräknat. Vidare bör omkostnaderna inte få överstiga 104 milj, kr. under budgetåret 1978/79.

Landstingskommunens företrädare i sjukhusels direktion har till anslagsframställningen fogat ett särskilt yurande i vilket de uttrycker sin oro över kostnadsutvecklingen för verksamheten vid sjukhusei. Mina medelsberäkningar bör vara ägnade atl dämpa denna oro.

Jag beräknar medel under anslaget för statens andel av koslnaderna för löpande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset inom en total ram av 10 milj. kr. Med hänsyn lill atl Uppsala läns landstingskommuns andel i kostnaderna för den under budgetåret 1977/78 medgivna utmstnings-anskaffningen enligt gällande avtal kan slutligt fastställas först efter budgetårets slut, kan anslaget för budgetåret 1978/79 även komma alt belastas av vissa kostnader för utrustning som anskaffats budgetåret 1977/78,

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har anfört i det föregående,

2. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 44 000 000 kr.

G 6. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning

1976/77        Utgift 240 000 Reservation    145 891

1977/78        Anslag 2 220 000

1978/79        Förslag 1718 000

Från anslaget bekostas statens andel av kostnader för utrustning till akademiska sjukhusei i Uppsala i samband med byggnadsåtgärder. Enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun m, fl. svarar staten i regel för 40 96 av koslnaderna för utbyggandet av sjukhuset, inkl. utrustningskostnaderna.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 156

Kommittén för akademiska sjukhusels i Uppsala utbyggande

Medelsbehovet för anskaffning av utrustning till akademiska sjukhusei i Uppsala under budgetåret 1978/79 beräknas till följande belopp.

Totalt Statens andel

1, Utrustning till barnkliniker

2, Kommitténs verksamhet

3, Älerredovisade   medel    lor   slutredovisade utrusiningsobjekt

4 000 000	1 600 000
400 000	160 000
-181000	-A2 0m
4 219 000	i 718 000

1, Kommitténs utrustningsverksamhet under budgetåret 1978/79 kom
mer att i huvudsak omfatta åtgärder för fortsatt anskaffning av utrustning lill
en ny barnklinikbyggnad. Denna beräknas vara färdigslälld under år 1979,
Med hänsyn till höjd mervärdesskatt föreslår kommittén all den av
regeringen fastställda kostnadsramen för utrustning till barnklinikerna, 10,5
milj, kr., höjs till 10 765 000 kr.

2. Från anslagsposten bekostas löner, vissa konsultarvoden och andra
arvoden samt resor och hyror m. m.

Föredraganden

Jag beräknar i enlighet med byggnadskommitténs förslag anslaget lill 1 718 000 kr. Tillsammans med de medel som beräknades för budgetåret 1977/78, skulle staten härigenom anvisa sin del av totalt 9,5 milj. kr. för anskaffande av utrustning till barnklinikerna. Jag är inte beredd aU ändra kostnadsramen av totalt 10,5 milj. kr. för utrustning till dessa kliniker. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Akademiska sjukhusei i Uppsala: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservalionsanslag av 1 718 000 kr.

G 7. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus

1976/77	Utgift	358 937 090
1977/78	Anslag	335 000 000
1978/79	Förslag	390 000 000

Från anslaget utgår ersättningar till vissa kommunala sjukvårdshuvudmän enligt avtal om läkarutbildning och forskning vid kommunala undervisningssjukhus samt enligt avtal om anordnande och upplåtelse av lokaler vid dessa sjukhus för statlig verksamhel.

För läkarutbildning och forskning i Stockholm, Linköping, Malmö, Lund, Göteborg och Umeå samt vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg och Ulleråkers sjukhus i Uppsala gällde t. o, m, år 1976 avtal som godkänts med slöd av

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 157

riksdagens bemyndigande i anledning av prop. 1974:93 (SoU 1974:26, rskr 1974:239).

Statens förhandlingsnämnd har med skrivelse till regeringen den 15 april 1977 överiämnat prolokoll med principöverenskommelse mellan nämnden och företrädare för huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus om fortsatt samarbete angående läkarutbildning och forskning. Regeringen har den 28 april 1977 medgivit alt förutvarande avtal m, m, tillämpas i enlighet med protokollet och att överenskomna driftersäiiningar utbetalas a conlo från detta anslag.

Statens förhandlingsnämnd har vidare den 2 maj 1977 träffat dels sammanlagt åtta avtal om läkarutbildning och forskning (LU A 77), nämligen i Stockholms län, vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala, i Linköping, i Malmö, i Lund, i Göteborg, vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg och i Umeå, dels vissa överenskommelser om statlig invesleringsersällning på grundval av nämnda avtal. LUA 77 gäller åren 1977 och 1978. Avtalen LUA 77 har i princip samma konstruktion som tidigare avtal. Överenskommelserna om invesleringsersällning har förändrats något jämfört med tidigare överenskommelser. Ändringarna rör främst investeringsersältningar för utrusiningsanskaffning utan samband med byggnadsobjekt.

Avtalen och överenskommelserna har underställts regeringen för prövning. Regeringen har den 30 juni 1977 föreskrivit, att nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) får fr. o. m, den 1 juli 1977 preliminärt pröva ärenden om invesleringsersällning i överensstämmelse med överenskommelserna samt ombesörja utbetalning a conio av de ersättningar som skall utgå vid sådan prövning.

Riksdagen har bemyndigat regeringen alt godkänna nya avtal mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän om läkarutbildning och forskning (prop. 1977/78:3,SoU 1977/78:8,rskr l977/78:27)vid ifrågavarandeorteroch sjukhus.

Utöver drift- och investeringsersältningar enligt nämnda avtal och överenskommelser utgår från anslaget också dels vissa bidrag för byggnads- och utrustningsålgärder som föranleds av praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm, Lund och Malmö, dels bidrag enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun om anordnande av forskning och utbildning i gerialrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala (prop. 1966:1 bil. 10 s. 409, SU 1966:8, rskr 1966:8), dels bidrag lill viss dispensärverksamhel vid karolinska sjukhuset (prop, 1946:101).

Från anslaget ulgår även ersättningar för hela den verkliga kostnaden för byggnadsarbeten inom sådana lokaler i sjukhusbyggnader som enligt särskilda avtal upplåtits för statlig verksamhet. Delta gäller

a) institutionen för medicinsk teknik vid universitetet i Linköping,

b) vissa lokaler i bakieriologibyggnaden i Lund,

c) lokaler i mikrobiologibyggnaderna i Göteborg,

d) lokaler för odontologisk verksamhet och mikrobiologi m. m. vid
universitetet i Umeå,

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 158

e) lokaler för statens rättsläkarstationer i Linköping, Lund, Göteborg och Umeå,

O provisoriska lokaler för arbetsmedicinsk verksamhet i Umeå,

g) lokaler för räitsgenelisk verksamhet i Linköping.

Från anslaget skall också betalas investeringsersältningar lill anordnande och utrustning av lokaler vid lasarettet i Umeå för statens rättspsykiatriska klinik (prop. 1974:93),

Nämnden.för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU)

Driftersäiiningar skall under år 1977 betalas ut a conto med sammanlagt ca 300 milj. kr. Parterna skall fastställa definitivt index för åren 1977 och 1978 snarast efter del att bearbetad statistik för viss löneutveckling föreligger eller senast den 1 december med ledning av kända förhållanden.

Medelsbehovel för liden efter utgången av år 1978 är beroende av resultatet av kommande förhandlingar mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän. I avvaktan på au drifiersältningarna för år 1977 och år 1978 slutligt fastslällls och på resultatet av nämnda förhandlingar beräknar NUU utgifterna för budgetåret 1978/79 lill ca 300 milj, kr.

Investeringsersältningar har under budgetåren 1972/73-1976/77 utbetalats med sammanlagt ca 325 milj, kr. Av detta belopp avser ca 91 milj. kr. Huddinge sjukhus, ca 84 milj, kr, regionsjukhuset i Linköping och ca 44 milj. kr. Östra sjukhusei i Göteborg,

Osäkerhet föreligger när det gäller atl bedöma i vilken takt den fortsaita utbyggnaden av Huddinge sjukhus kommer att ske. För Linköpings och Göteborgs del räknar NUU med etl minskat medelsbehov under budgelårel 1978/79 med hänsyn till atl byggnadsarbetena för huvudblockel vid regionsjukhuset i Linköping och del s, k. huvudsjukhusei vid Östra sjukhuset i Göteborg då har slutförts.

Arbeten avseende en kirurgibyggnad vid Malmö allmänna sjukhus beräknas bli påbörjade under första halvåret 1978.

NUU har särskill beaktat medelsbehovel för anordnande och inredning av lokaler för statens rättskemiska laboratorium i Linköping (prop. 1974:93, SoU 1974:26, rskr 1974:239), för statens rättsläkarstation i Lund och den lill stationen knutna utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet i Lund (prop. 1975/76:100 bil. 7, SoU 1975/76:30, rskr 1975/76:246) saml för statens rättspsykiatriska klinik i Umeå (se prop. 1976/77:100 bil. 8, SoU 1976/ 77:25, rskr 1976/77:200),

Del är svårt alt bedöma i vilken takt de större byggnads- och utrustnings-företag som påverkar medelsförbrukningen nästa budgetår kommer att genomföras, NUU bedömer au byggnads- och utrustningsverksamheten kommer au få samma omfauning som under budgetåret 1976/77, Med utgångspunkt i nuvarande kostnadsläge räknar NUU därför med atl investeringsersättning kommer atl utgå med ca 90 milj, kr, under budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 159

Föredraganden

Riksdagen har som jag nämnt bemyndigat regeringen all godkänna nya avtal mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän om läkarutbildning och forskning i Stockholm, Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå samt vid S:l Jörgens sjukhus i Göteborg och Ulleråkers sjukhus i Uppsala (prop. 1977/78:3, SoU 1977/78:8, rskr 1977/78:27). Avtalen har träffats och underställts regeringen för prövning. De gäller för åren 1977 och 1978.

Enligt regeringens beslut den 8 december 1977 har som driftersättning för år 1977 a conto betalats ut ytteriigare ca 18,1 milj, kr Härigenom har berörda sjukvårdshuvudmän a conto fått ut driftersäiiningar, som motsvarar vad som skall utgå enligt en överenskommelse om slutlig reglering för år 1977.

Som jag nämnt under anslaget G 5 har en överenskommelse med Uppsala läns landsting om fortsalt samarbete för drifl av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. underställts regeringen för prövning. Överenskommelsen innehåller bl. a. att jtaten den 1 september 1978 skall betala 2,5 milj. kr. som ersättning för forskning och utbildning i gerialrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala. Ersättningen bör bekostas från delta anslag.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har angett medelsbehovel under detta anslag till 390 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Avtal föreligger dock inte för tiden fr. o. m. den 1 januari 1979. Omräkning av beloppen för åren 1977 och 1978 enligt ett på särskill sätt avvägt index i överensstämmelse med avtalen har ännu inte kunnat slutligt prövas av regeringen. Beräkningen blir i viss mån osäker. Jag finner emellertid inte anledning all nu beräkna något annat belopp än del nämnden angett.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgelårel 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 390 000 000 kr.

G 8. Vårdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader

1976/77        Utgift' 1626 099

1977/78        Anslag 1805 000

1978/79        Förslag 1915 000

' Del  av anslaget   Forsknings- och  utbildningsverksamhet  vid  vårdcentralen   i Dalby.

Verksamheten vid vårdcentralen regleras genom ett mellan staten och Malmöhus läns landstingskommun år 1964 träffat avtal om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation i Dalby läkardistrikt. Enligt avtalel bidrar staten lill kostnaderna för uppförande av läkarstationen samt svarar för den personal som är avsedd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål och för anskaffning av löpande utrustning, förbrukningsartiklar m. m., som hänför sig till nämnda verksamhet (prop. 1965:1 bil. 7 s. 168).

Från detta anslag bekostas bl. a. forskningsledning, konsulter, administra-

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

160

tion, material och förbrukningsartiklar, resor och traktamenten, forskningslaboratorium samt den dalamaskinella verksamheten vid vårdcentralen.

	1977/78	Beräknad	ändring 1978/79
		Social-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal	8 1/2	_	_
Anslag
Lönekostnader	1 188 000	+222 000	+ 117 000
Sjukvård	-	+   2 000	+    2 000
Reseersättningar	79 000	+    1000	-
därav resor utom Norden	(10 000)	(-)	(-)
Expenser	258 000	+ 45 000	+ 26 000
Basutrusining	50 000	- 20 000	- 20 000
Datamaskinen verksamhet	212 000	+   5 000	+   3 000
Ej disponerat belopp	18 000	-	- 18 000
Summa	1 805 000	+255 000	+110 000

Föredraganden

Del är nu mer än lio år sedan staten engagerade sig i verksamheten vid vårdcentralen i Dalby, Det finns därför anledning all göra en samlad ulvärdering av de resultat som har uppnåtts i den forsknings- och utbildningsverksamhet som bedrivs vid vårdcentralen. Jag avser att föranstalta om atl en sådan utvärdering kommer till stånd.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Vårdcenlralen i Dalby: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 915 000 kr.

G 9. Vårdcentralen i Dalby: Forsknings- och utbildningsverksamhet

1976/77        Utgift 1 809 897' Reservation

1977/78        Anslag 2 012 000

1978/79       Förslag        2 173 000

' Del  av anslaget  Forsknings-  och  utbildningsverksamhet vid  vårdcentralen  i Dalby,

Från anslaget bekostas forsknings- och utbildningsverksamheten vid vårdcenlralen i Dalby.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 161

Socialstyrelsen

Forskningsprojekt Kostnad

1. Pågående forskningsprojekt

Fyra undersökningar ang. omsorger om äldre och handikappade
inom primärvården 610 000

Två undersökningar om förebyggande åtgärder 704CH30

Två  undersökningar om  behandlingsmetoder m, m,   inom
primärvården 421000

Fyra  undersökningar ang,  primärvårdens organisation  och
innehåll 702 000

Summa pågående projeki     2 437 000

2, Nya .forskningsprojekt

1, Optimering av farmakoierapin av hypertoni och diabetes 299 000

2, Akut olit hos barn 90000

3, Pilotstudier 150000

Summa nya projekt        539 000 Totalt      2 976 000

Föredraganden

Anslaget bör tas upp med 2 173000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Vårdcentralen i Dalby: Forsknings- och utbildningsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 2 173 000 kr,

G 10. Vidareutbildning av läkare

1976/77        Utgift 13 995 594

1977/78       Anslag 23 013 000

1978/79        Förslag 25 104 000

Från anslaget bekostas utgifter i samband med vidareutbildning av läkare (prop, 1969:35, SU 1969:83, rskr 1969:215; prop. 1972:104, SoU 197237 rskr 1972:286),

Enligt kungörelsen (1972:678) med tillämpningsföreskrifter till lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket skall den som avlagt läkarexamen inom riket och vill få legitimation som läkare genomgå allmänljänstgöring som läkare under ett år och nio månader, varav i princip sex månader inom allmän kirurgi, sex månader inom allmän intemmedicin, tre månader inom allmän psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri samt sex månader inom allmänläkarvård. Prov avläggs i allmän kirurgi, allmän internmedicin och psykiska sjukdomar.

Riksdagen 1977. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 162

Den som vill förvärva allmänläkarkompetens skall sedan han fåll legitimation som läkare genomgå viss vidareutbildning under 3 1/2 år. Den som vill få specialistkompetens, skall efter legitimation som läkare genomgå vidareutbildning, som beslår av viss huvudulbildning saml sidoutbildning inom verksamhetsområde av betydelse för sökt kompetens. Under allmänläkar- och specialistutbildning skall läkaren delta i systematisk undervisning med kunskapsprov.

Nämnden för läkares vidareutbildning skall bl, a. anordna dels prov för läkare som fullgör allmäntjänstgöring, dels systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare som genomgår allmänläkar- eller specialistutbildning. Nämnden meddelar också beslul om godkänd allmänljänstgöring samt bevis om allmänläkar- och specialistkompetens. Socialstyrelsen tillhandahåller nämnden behövlig sekrelerar- och biirädeshjälp. Nämndens verksamhet bekostas från detta anslag.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Nämnden	Föredra-
				ganden
1,	Arvoden och ersäUningar till
	nämndens ledamöter m, m.	519 000	+267 000	+     26 000
2,	Omkostnader  för  nämndens
	verksamhet	76 000	+210 000	+      8 000
3,	Prov  under  läkares allmän-
	tjänstgöring	952 000	+406 000	+   137 000
4.	Systematisk undervisning och
	kunskapsprov	19 933 000	+ 1 859 000	+ 1 767 000
5,	Sekretariat hos regionkommit-
	téer	533 000	+394 000	+     53 000
6.	Allmänläkarkurser m, m.	1 000 000	+ 1000 000	+   100 000
		23 013 000	+4 136 000	+2 091 000

Nämnden fÖr läkares vidareutbildning (NL V)

Pris- och löneomräkning 2 973 000 kr,

0-allernativet skulle innebära atl tillräckligt antal prov inte kunde anordnas för läkare, som fullgör allmäntjänstgöring saml all anialei kurser inom den systematiska undervisningen under läkarnas vidareutbildning måste minskas, vilket skulle försämra möjligheten att genomföra utbildning av läkare enligt fastställda planer,

1, En utredning för översyn av bestämmelserna för specialist- och allmänläkarutbildningen har lillsalls. Under nästa budgetår avses etl eventuellt förändrat utbildningssystem komma att närmare utredas. För ändamålet beräknas 200 000 kr, utöver en uppräkning av anslagsposten för allmänna kostnadsökningar.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 163

2. Av beloppet avser 200 000 kr, ökad satsning på information,

3. Anialei deliagare i skriftliga prov under läkares allmänijänslgöring beräknas uppgå lill 3 600 under budgelårel 1978/79,

4. Medel beräknas för 350 kurser om vardera en vecka med i genomsnitt ca 20 deltagare i varje kurs. Vidare beräknas medel för medicinsk-pedagogisk expertis i planeringsarbetet,

5. Administrativa uppgifter bör decentraliseras till regionkommittéernas sekretariat. NLV beräknar 400 kr, per kurs jämte medel motsvarande lön ål 14 sekreterare vid regionkommittéerna,

6. För fördjupad och utvidgad försöksverksamhet med efterutbildning inom framföralltallmänläkarvård och för genomförande av vissa utredningsförslag om efterutbildning av läkare föreslås en ökad medelsanvisning till 2 milj. kr. Härigenom fås utrymme för lokalt förankrad efterutbildning i samarbete med sjukvårdshuvudmännen. En utredning om fortbildning och efterutbildning av läkare, som innefattar frågor om organisaiion, huvudmannaskap och finansiering, beräknas kunna avslutas under budgelårel 1978/ 79.

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag under anslaget en ökning med sammanlagt 2 091 000 kr. till 25 104 000 kr. Jag har därvid under posten 6. Allmänläkarkurser m. m. beräknat 1,1 milj. kr, för åtgärder som är ägnade att förbättra tillgången på läkare inom den öppna hälso- och sjukvården samt inom långvården. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 25 104 000 kr.

Gli. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.

1976/77        Utgift 2 050 604

1977/78        Anslag 2 423 000'

1978/79        Förslag 2 963 000

' Därutöver har 290 000 kr, anvisats för försökskurs i barntandvård m.m,  för klinikchefer inom folktandvården.

Från detla anslag bekostas bl, a. viss eftemtbildning av läkare, tandläkare, barnmorskor, kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapevier, farmacevier m, fl, samt kompletterande utbildning av medicinalpersonal med utländsk examen, vilka har för avsikt att arbeta i Sverige.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

164

Socialstyrelsen Styrelsen beräknar följande medelsbehov.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

1, Kurser för läkare m. fl, inom mödra- och barnhälsovården, PBU m, m.

2, Vidareutbildning av legitimerade    sjukgymnaster   m. fl, inom rehabiliteringsvård samt   kurser   för   kuratorer inom hälso- och sjukvård

3, Specialkurser för farmacevier

4, Kurser i antikonception och prevenlivmedelsrådgivning lör     läkare,     barnmorskor m.fl.

5, Kurser och prov i svenska språket m. m, Ibr utländsk medicinalpersonal

6, Kurser och viss kunskapsprövning för utländska läkare

7, Komplelleringskurs för utländska sjuksköterskor och barnmorskor m, m,

8, Viss vidareutbildning för sjukgymnaster och arbetsterapevier med utländsk utbildning

9, Kurser för utländska tandläkare

10. Kurser för klinikchefer inom folktandvården

11. Kurs i tandreglering och barntandvård för klinikchefer inom folktandvården

12. Bistånds- och kalastrofutbildning av läkare m. fl,

13. Kurs i tropikmedicin

Summa utgifter

Inkomster

Ersättningar för kostnader för bistånds- och katastrofutbildning

Neitouigift

133 000

338 000 22 000

95 000 892 000 344 000 300 000

-3 000

+74 000 +30 000

+98 000

+68 000

+ 142 000

+77 000

64 000	+ 14 000
139 000	-
96 000	+4 000
_i	+320 000
550 000	-550 000
-	+95 000
2 973 000	+369 000

+550 000 +919 000

550 000 2 423 000

' I  regleringsbrev  1977-06-16 har beräknats  290 000  kr.  för en  försökskurs  för klinikchefer inom angivna områden.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 165

2. Medel beräknas för kurser för olika yrkesgrupper inom primärvården med särskild hänsyn lill behovet av rehabiliteringsinriklad behandling av långtidssjuka och handikappade.

3. Antalet kurser för inspekterande farmacevier bör ökas från en till två. Medel behövs för en kurs i organisation av preventivmedelsrådgivning för läkare och barnmorskor, för tre kurser i antikonception och preventivmedelsrådgivning för barnmorskor saml för fyra fortbildningskurser för barnmorskor som är aktivt och självständigt verksamma med prevenlivmedelsrådgivning.

5-6. Medel behövs för att anordna två kurser i svenska språket omfattande fyra-fem månader för medicinalpersonal med utländsk examen saml för prov i svenska språket för ca 300 läkare m. fl. med utländsk examen. Vidare behövs medel för all anordna sex kurser i svenska medicinalförfattningar för utländska läkare som önskar förvärva svensk legitimation samt för två förkunskapsprov,

7-8. Medel beräknas för två kompletteringskurser för sjuksköterskor med utländsk examen, två kurser för barnmorskor med utländsk utbildning samt för vissa stipendier åt kursdeltagare.Vidare beräknas medel för tre kurser i svenska medicinalförfattningar för sjuksköterskor som utbildats i annat nordiskt land och tre motsvarande kurser för sjukgymnaster och arbetsterapevier med utländsk utbildning. Socialstyrelsen beräknar dessutom 18 000 kr, för stipendier till de sjuksköterskor som vid kurstillfället inte har anställning. Vidare beräknas medel för åtta prov i klinisk fysioterapi och arbetsterapi.

11. Fören försökskurs i tandreglering och barntandvård för klinikchefer inom folktandvården behövs 320 000 kr.

12. Styrelsen förutsätter alt berörda universitetsmyndigheter i samråd med SIDA lägger fram förslag om medel för planering och genomförande av ifrågavarande utbildning.

13. En efterutbildningskurs i tropikmedicin för specialister i pediatrik och akuta infektionssjukdomar anordnades senast under budgetåret 1976/77 och beräknas även fortsättningsvis behöva anordnas vartannat år.

Föredraganden

Anslaget bör tas upp med 2 963 000 kr. Jag har därvid beräknat 1 900 000 kr, för kurser och prov för utländsk medicinalpersonal samt 420 000 kr. för kurser för klinikchefer inom folktandvården. För övriga kurser har jag beräknat 643 000 kr. Del bör ankomma på socialstyrelsen att göra de dispositioner inom anslaget som utbildningsbehovet hos de olika grupperna av sjukvårdspersonal kan påkalla. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 963 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 166

H. Övrig sjukhusvård m. m.

H 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

1976/77       Utgift 43 355 832

1977/78       Anslag 43 055 000

1978/79        Förslag 56 310 000

Från anslaget bekostas verksamheten vid rättspsykiatriska stationer och kliniker.

De rättspsykiatriska stationernas och klinikernas uppgift är all utföra rättspsykiatriska undersökningar och läkarundersökningar enligt personun-dersökningslagen av häktade och icke häktade personer misstänkta för brott. Vidare bedrivs viss vård samt rältspsykialrisk forskning och utbildning.

Enligt riktlinjerna för den framlida organisationen av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har detta fått en enhetlig uppbyggnad med socialstyrelsen som chefsmyndighet (prop. 1961:185, ILU 1961:49, rskr 1961:398; prop, 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252),

Rättspsykiatriska stationer finns i Stockholm, Linköping, Växjö, Örebro, Sundsvall och Umeå. Rättspsykiatriska kliniker finns i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Nya kliniker i Stockholm och Umeå beräknas tas i bruk hösten 1978,

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Social-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal
Stationer
Läkarpersonal	11	-   5	-5
Psykologer, kuratorer	11 1/2	-   3 1/2	-5 1/2
Övrig personal	11	-   5	-5
Kliniker
Läkarpersonal	25	+    6	+ 4
Psykologer, kuratorer	34	+  13 1/2	+ 5
Övrig vårdpersonal m, m.	146	+ 39	-
Övr: personal	56	+  18 1/2	+ 8 1/2
	294 1/2	+ 63 1/2	+ 2
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	34 049 000	+ 12 392 000	+   4 764 000
Sjukvård	41000	+       37 000	+       20 000
Reseersättningar	57 000	+       43 000	+        12 000
Lokalkostnader	4 784 000	+  2 891000	+   2 800 000
Ersäuning enligt vissa avial	1 911000	+   6 049 000	+   5 869 000
Expenser	1 903 000	+     897 000	50 000
Personalutbildning	-	+     390 000	+     200 000
Ej disponerat belopp	360 000	-	-     360 000
Summa utgifter	43 105 000	+ 22 699 000	+ 13 255 000
Inkomster
Försäljning av terapialsier	50 000	5 000	-
Nettoutgift	43 055 000	+ 22 704 000	+ 13 255 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 167

Socialstyrelsen

1. Löne- och prisomräkning 7 023 000 kr,

2. 0-aliernaiivei skulle innebära aU vänte- och undersökningstider för rättspsykiatriska undersökningsfall ökade avsevärt, eftersom indragning av läkartjänster inte kan undvikas vid detla alternativ,

3. Den rättspsykiatriska kliniken i Stockholm, som f. n. är belägen på Långholmen, flyUar i augusti 1978 lill den nybyggda kliniken vid Huddinge sjukhus. Samtidigt uppbörden rättspsykiatriska stationen i Stockholm,

Socialstyrelsen föreslår följande personalstat för kliniken: 14 tjänster för läkare, varav tre för överläkare, nio tjänster för psykologer, 14 tjänster för assistenter/kuratorer, 76 tjänster för skötare och övrig vårdpersonal samt 33 tjänster för övrig personal, Detla innebär en ökning av antalet tjänster i förhållande lill del nuvarande anialei med 44 tjänster, vilket innebär att kliniken tillförs väsentligt förbättrade och utvidgade resurser för det rätlspsy-kiatriska arbetet. (+ 5 300 000 kr.)

4. Verksamheten vid den nya rättspsykiatriska kliniken i Umeå beräknas komma igång hösten 1978. För kliniken i Umeå gäller, atl den enligt avtal skall drivas av Västerbottens läns landstingskommun för statens räkning, varvid staten skall svara för driftkostnaden. Styrelsen beräknar preliminärt driftkostnaden lill 4 milj. kr, för budgetåret 1978/79,

5. Den rättspsykiatriska kvinnoavdelningen var fram lill juli 1975 placerad på Långholmen, I samband med all kriminalvårdsanslallen upphörde har de kvinnliga undersökningsfallen utplacerats vid de tre övriga klinikerna i landet, DeU.a har medfört behov av förstärkning av i första hand skötarperso-nalen och styrelsen föreslår alt ytteriigare medel motsvarande 12 skölarljän-sler ställs till förfogande, (+ I 251 000 kr,)

6. Ur arbetsfördelningssynpunkt är antalet psykologtjänster otillräckligt i relation till antalet läkartjänster. Ytterligare fem tjänster som psykolog behövs vid klinikerna och stationerna. (+ 652 000 kr.)

7. Styrelsen föreslår atl en tjänst som personalintendenl alternativt perso-nalassislenl inrättas vid samtliga kliniker avsedd främst för personal- och ekonomiadminislrativa ärenden av kvalificerad natur. Samtidigt kan arvodestjänsterna som redogörare dras in. (+ 265 000 kr,)

8. För atl kunna ge de intagna en mer konstruktiv och meningsfull sysselsättning är det nödvändigt att utöka antalet tjänster inom arbetsterapin med en tjänst som instruktör/handledare vid vardera kliniken, (+244 000 kr,)

9. Styrelsen anser att en fast organiserad kursverksamhet bör utvecklas vid rättspsykiatriska klinikerna och stationerna i likhet med vad som skett vid ungdomsvårdsskolorna och inom nykterheisvården, Forlbildningsverksam-heien skall ha såväl central som lokal karaktär. (+ 390 000 kr.)

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 168

Föredraganden

En omorganisation av del rättspsykiatriska undersökningsväsendet genomförs f. n. i enlighet med de riktlinjer som antogs av riksdagen år 1961. Den framtida rättspsykiatriska organisationen kan dock komma att påverkas av ställningstagande till de förslag i delta avseende som 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande redovisat i betänkandet (SOU 1977:23) Psykiskt störda lagöverträdare. Betänkandet remissbehandlas f. n. Riksrevisionsverket har i en revisionsrapport över den rättspsykiatriska organisationen anfört vissa kritiska synpunkter beträffande socialslyrelsens handha-vande av den rättspsykiatriska verksamheten och har redovisat etl antal förslag till åtgärder. Socialstyrelsen har med anledning härav tillsatt en arbetsgrupp som avser atl i början av år 1978 redovisa de åtgärder styrelsen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av revisionen. Jag avser att återkomma till denna fråga senast i näsla budgetproposition.

Den rättspsykiatriska verksamheten i Stockholm flyttar i augusti 1978 lill nya lokaler vid Huddinge sjukhus. Därmed upphör den rättspsykiatriska kliniken på Långholmen och den rättspsykiatriska stationen vid Rålambs-hovs sjukhus. I början av näsla budgetår kommer också en ny rältspsykialrisk klinik alt kunna tas i bruk vid Umeå sjukhus samiidigt som den rättspsykiatriska stationen där upphör. Enligt avtal som träffals med Västerbottens läns landstingskommun år 1974, skall landstinget svara för driften av kliniken, medan staten har resursansvaret för överenskomna rättspsykiatriska vårdplatser. Socialstyrelsen har lagl fram förslag lill personaluppsättning vid klinikerna i Stockholm och Umeå.

Jag räknar medel för sammanlagt 111 1/2 tjänster vid rättspsykiatriska kliniken vid Huddinge sjukhus. Av dessa är 12 tjänster för läkare, 16 1/2 tjänster för psykologer och kuratorer, 59 tjänster för övrig vårdpersonal och 24 tjänster för övrig personal.

För den rättspsykiatriska verksamheten i Umeå beräknar jag följande personalbehov, nämligen 2,5 tjänster för läkare, 2 tjänster för psykologer och kuratorer, 13,5 tjänster för övrig vårdpersonal och 4 tjänster för övrig personal. Vid min beräkning av ersättningar till landstingen enligt vissa avtal harjag i fråga om Umeå utgått från en personal av denna omfattning. Jag har också utgåu från alt befintliga tjänster vid stationen i Umeå kan dras in när kliniken där tas i bruk.

Jag har slutligen beräknat medel för utbildning av personal vid de rättspsykiatriska klinikerna och stationerna.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 56 310 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 56 310 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 169

H 2. Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m.

Reservation    I 161 388

1976/77	Utgift	128 791
1977/78	Anslag	2 000 000
1978/79	Förslag	1 500 000

Från detta anslag bekostas utrustning av nya rättspsykiatriska kliniker. Vidare bekostas sådan uinaslning av kliniker för psykiskt sjuka som staten skall fullfölja enligt avtalen med landstingen om övertagande av huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården.

Socialstyrelsen

De kvarstående utruslningsåtgärderna beträffande de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg beräknas bli slutförda under budgetåret 1977/78.

Uppförandet av den nya rättspsykiatriska kliniken vid Huddinge sjukhus fortgår planenligt och kliniken beräknas tas i bruk i augusti 1978. Inrednings-och utrustningsförslag för kliniken har beräknats till 4,5 milj. kr. räknat i kostnadsläget den 1 april 1977. Byggnadsstyrelsen har beräknat inrednings-kostnaderna till 2,9 milj. kr. Upphandling av s. k. fast inredning har gjorts och förskotterats av byggnadsstyrelsen med ca 330 000 kr. Övrig upphandling av inredning förbereds f n, och måste beställas under hösten 1977 för leverans lill sommaren 1978, Utrustningen av kliniken beräknas uppgå lill 1,6 milj, kr, i del lagda förslaget.

Föredraganden

För innevarande budgetår har för inredning och utrustning av den rättspsykiatriska kliniken vid Huddinge sjukhus anvisats 2 milj, kr, i avvaktan på en närmare redovisning av koslnaderna härför. En sådan redovisning har nu lämnats. Jag förordar atl en total kostnadsram för inredning och utmstning av nämnda klinik tas upp med 3,7 milj. kr. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknas till 1,5 milj, kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m. för budgelårel 1978/79 anvisa ell reservationsanslag av I 500 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 170

H 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

1976/77        Utgift 173 561590 Reservation   85 206 534

1977/78        Anslag 220 000 000

1978/79        Förslag 140 000 000

Från anslaget bekostas byggnadsbidrag lill landstingskommunerna saml Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen ulgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens överlagande av den psykiatriska sjukvården (prop, 1966:64, SU 1966:94, rskr 1966:220) saml mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners överlagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m. m, (prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252) samt tilläggsavtal till dessa avial (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169),

Socialstyrelsen

För byggnadskosinader som omfattas av de för perioden 1967-1971 fastställda investeringsplanerna skall bidrag utgå enligt den före den 1 januari 1972 gällande ordningen. Fr, o. m. den I januari 1972 skall bidrag utgå lill av socialstyrelsen prioriterade objeki, som omfattas av avtalen.

Beslul rörande prioritering av investeringar inom hälso- och sjukvården föreligger ännu inte för åren 1978 och 1979. Dessutom skall nya förhandlingar las upp under år 1977 om de ekonomiska villkoren fr, o.m, år 1978 i huvudavtalen och tilläggsavtalen i den mån det inte framgår av avtalen alt dessa villkor äger fortsatt giltighet efter den 31 december 1971. En säker beräkning av anslagsbehovet kan därför inte göras. Socialstyrelsen föreslår aii anslaget tas upp med 140 milj. kr.

Föredraganden

1 överensstämmelse med socialslyrelsens förslag beräknar jag 140 milj, kr. under anslaget för budgetåret 1978/79. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till anordnande av kliniker for psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 140 000 000 kr.

H 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

1976/77        Utgift 2 135 133 097

1977/78        Anslag 2 123 000 000

1978/79        Förslag 2 123 000 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 171

Från anslaget ulgår bidrag lill landstingskommunerna saml Göteborgs, Malmö och Gollands kommuner för driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966:64, SU 1966:94, rskr 1966:220) saml mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m. m. (prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252) saml lilläeBsavtal till dessa avtal (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169; prop. 1974:134, SoU 1974:39. rskr 1974:320; prop, 1975/76:17, SoU 1975/76:16, rskr 1975/76:30).

Avtalen innebär sammanfattningsvis atl staten lill sjukvårdshuvudmännen skall lämna bidrag till driftkostnaderna för den psykiatriska sjukvården, lill avskrivning av sjukhusbyggnader samt lill utrustningskosl-nader, kostnader för markförvärv m. m, och pensionskostnader.

Socialstyrelsen

Då överenskommelse om storleken av bidragen till driftkostnaderna för åren 1977 och 1978 är beroende av förhandlingar mellan avtalsparterna har socialstyrelsen vid sina beräkningar utgått från den överenskomna ersättningen för år 1976.

Styrelsen beräknar utgifterna under anslaget lill följande belopp.

1, Driflbidrag 1901000 000

2, Avskrivningsersältningar 135 086 000

3, Bidrag till utrustning 20 000 000

4, Bidrag till kostnader för markförvärv 3 000 000

5, Lokalhyror för vissa sjukhusfastigheter 2 500 000

6, Vissa pensionskostnader 70 656 000

Summa (avrundat) 2 132 000 000

1. Socialstyrelsen har beräknat driftbidragei med utgångspunkl i det för år 1976 gällande beloppet på 1 904 milj, kr, efter avdrag med ca 3,3 milj. kr. för följande avgående poster, nämligen hyror m, m. enligt nyttjanderältsavtal 1 158 000 kr,, vårddagavgifler för platser vid Salberga sjukhus 816 000 kr. och statsbidrag lill rektors- och lärarlöner 1 300 000 kr.

2. Avskrivningsersätlningarna är beroende av byggnadskosinadsutveck-lingen och kan med hänsyn till nuvarande kostnadsläge uppskattas till 135 086 000 kr,, varvid avgår 914 340 kr, för avskrivning av restvärde för Karsuddens sjukhus.

3. Med hänsyn till storleken av beräknade investeringar med byggnadsbidrag enligt avtal uppskattas behovet av medel för utrustning till 20 milj. kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet

172

4. För kostnader för markförvärv, lagfariskosinader m, m. las upp 3 milj. kr,

5. För de sjukhusfasiigheter, som fortfarande är i statens ägo, beräknas lokalhyror med sammanlagt 2,5 milj, kr. Beloppet skall tillgodoföras statens allmänna fastigheisfond.

6. Enligt 1972 års tilläggsavtal skall en engångsavlösning ske i statens ansvar för pensionskostnaderna för den personal som övergick i kommunal tjänst vid kommunernas övertagande av psykiatriska sjukvården till den del de avser ijänsieiid hos staten. Kapitalbeloppet skall slutamorteras på 22 år. Under vart och ell av åren 1975-1993 skall annuiiel av avlösningsbeloppei utbetalas med 70 656 000 kr.

Föredraganden

Med utgångspunkt i nu gällande bidragsregler beräknar jag eu oförändrat anslag för budgetåret 1978/79, dvs. 2 123 000 000 kr. Jag hemsläller au regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 2 123 000 000 kr.

H 5. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79       Förslag

4 157 656

5 067 000

6 013 000

Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrusining för den civila .sjukvårdens krigsorganisation.

		1977/78	Be	:räknad ändring 1978/79
			Social-		Föredra-
			styrelsen		ganden
1,	Arvoden till redogörare	208 000	+	24 000	+   14 000
2,	Ersättning för förråds-
	verksamhet m, m.	1 158 000	+	292 000	+ 232 000
3,	Hyror m, m.	2 178 000	+	472 000	+ 466 000
4,	Frakter m. m.	792 000	+	208 000	+ 178 000
5,	Reparation och underhåll
	m. m. av materiel	594 000	+	127 000	+ 106 000
6,	Kostnader för central
	maierielredovisning	87 000	+	23 000	-
7,	Ej disponerat belopp	50 000		-	- 50 000
	Summa	5 067 000	+ 1	1 146 000	+ 946 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 173

Socialstyrelsen

Anpassningen av förrådsverksamhelen till gällande organisation sker landslingsvis och beräknas vara klar under budgelårel 1978/79. I samband härmed sker ell omfailande byte av förrådslokaler med anledning av mindre bra förråd. Ökade kostnader för maierialvård och ökad anskaffningsverksamhet medför ytterligare medelsbehov.

Hyreskostnaderna ökaf på grund av utbyte lill såväl ur mobiliseringssyn-punki som ur fredsmässig förvaltningssynpunkt bättre förrådslokaler. Kostnaderna for frakter ökar jämfört med tidigare dels som en följd av längre transportavstånd i samband med utrustningens anpassning lill gällande organisation, dels genom ökad materielanskaffning.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 6 013 000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Fö/vaijng och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 6 013 000 kr.

H 6. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara

1976/77        Utgift 2 314 776 Reservation   2 985 392

1977/78        Anslag 5 718 000

1978/79        Förslag 10 635 000

Från anslaget bekostas ny- och återanskaffning av utrustning m. m. för beredskapssjukhus samt vissa stödfunktioner för dessa. Vidare bekostas ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för beredskapsplanläggning och ändringsarbeten inom byggnader planlagda för användning inom den civila krigssjukvården.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Social- Föredra-

styrelsen ganden

Beräknade bruiioutgifter

1. Anskaffning av utrustning m. m. Ibr hälso- och sjukvården i krig 2 755 000 +9 010 000        +4 980 000

2. Ersättning lill sjukvårdshuvudmännen m. fl. för

utförda ändringsarbeten 872 000 -    572 000        -   572 000

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet

174

	1977/78	Beräknad 1	indring 1978/79
		Social-	Föredra-
		styrelsen	ganden
3.      Ersättning till sjukvårds-
huvudmännen för vissa plan-
läggningskostnader	2 104 000	+   896 000	+    596 000
4.      Reparation av förråds-
byggnader	30 000	-     30 000	-     30 000
5.      Ej disponerat belopp	57 000	-	-     57 000
Summa kostnader	5 818 000	+ 9 304 000	+ 4 917 000
Beräknade omsättningsinkomster	100 000	-	-
Beräknade netiouigifter	5 718 000	+ 9 304 000	+ 4 917 000

Socialstyrelsen

1. För anskaffning och komplettering av röntgenutrustning begär styrelsen sammanlagt 8,5 milj. kr. För nyanskaffning av kliniskt kemiska laboratorier begärs 2,4 milj. kr. I övrigt begärs 660 000 kr. för utrustning för infektionssjukvård saml 190 000 kr. för hälsovård och B-skydd.

2,-3, ErsäUningar lill sjukvårdshuvudmännen för utförda ändringsarbeten resp. planläggningskostnader baseras på uppgifter från sjukvårdshuvudmännen. Styrelsen betalar ut ersättningar kalenderårsvis till sjukvårdshuvudmännen. Begärda medel skall täcka kostnaderna för kalenderåret 1978.

4. Styrelsen föreslår atl delposten förs över lill anslaget H 5.

Föredraganden

I prop. (1976/77:74)om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling har förordals flera åtgärder för att förbättra beredskapen inom programmet sjukvård. Därvid har bl. a. angetts alt anskaffning av operationsavdelningar med tillhörande serviceavdelningar bör prioriteras. Med tillämpning av de riktlinjer som angetts i propositionen harjag beräknat medel för anskaffning av utrustningar till mjukdels- och skelettröntgen (5,3 milj, kr), kliniskt kemiska laboratorier (1,6 milj kr.), infektionssjukvård (0,6 milj, kr.) saml hälsovård och B-skydd (0,2 milj. kr.).

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   lill 10 635 000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10 635 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet H 7. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.

175

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79       Förslag

2 365 559

3 510 000

4 493 000

Från anslaget bekostas utbildningen av personal som avses tjänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

		1977/78	Beräknad ändri	ing 1978/79
			Social-	Före-
			styrelsen	draganden
1,	Utbildning av personal
	för den civila hälso-
	och sjukvårdens krigs-
	organisation	1340 000	+  849 000	+ 637 000
2,	Pedagogiskt utvecklingsarbete och be-
	redskapsutbildning	36 000	+     74 000	+    4 000
3,	Försvarsmedicinsk
	tjänstgöring	992 000	+   108 000	- 250 000
4,	Försvarsmedicinsk forsk-
	ning och utveckling	-	+   550 000	-
5,	Utbildning av vapenfria tjänstepliktiga för vilka socialstyrelsen är
	utbildningsmyndighet	109 000	+     16 000	+   16 000
6.	Bidrag lill Svenska Röda Korset för utbildning av civilsamariler och personal för krigsblod-
	centralorganisationen	651000	+   449 000	+ 348 000
7,	Bidrag till Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund för ut-
	bildning av bilförare	346 000	+   314000	+ 264 000
8,	Ej disponerat belopp	36 000	-	-   36 000
	Summa	3 510 000	+2 360 000	+ 983 000

Socialstyrelsen

1, Befaiiningsinriktade kurser grundade på personalens krigsbefattningar inom den civila hälso- och sjukvården i krig kommer budgelårel 1978/79 alt ordnas inom programmen sjukvård, hälsovård och B-skydd, ledning och försörjning. Styrelsen begär medel för sammanlagt 66 kurser och konferenser med ca I 500 kursdeltagare och avser bl. a. krigskirurgi, omhändertagande på skadeplats, regional och lokal ledning.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 176

2. Medlen för fredsuibildning är tillräckliga endast för prioriterade målgrupper bland medicinal- och administrativ personal. Beredskapsutbildning för övrig personal behöver förberedas i fred i form av utbildningsplaner, innehållsbeskrivningar och melodanvisningar för olika typer av aktiviteter.

3. Del är en strävan från socialslyrelsens sida atl den försvarsmedicinska tjänstgöringen för läkare skall fullgöras inom sådana discipliner där läkaren kan komma all verka under beredskap och krig.

4. Socialstyrelsens perspeklivstudier har visal på behovet av forskning och utveckling för hälso- och sjukvården i krig. Styrelsen anser det angelägel all få lägga ut forsknings- och studieuppdrag lill en kostnad av ca 400 000 kr. För inriktning av forskningen, precisering av forskningsbehovet och för atl styra in dessa på olika forskningsinstitutioner bör en samarbetsgrupp för olika myndigheter bildas.

5. Styrelsen är utbildningsmyndighet för vapenfria ijänsleplikliga inom hälso- och sjukvårdsområdet. Varje utbildningsmy ndighel har att själv svara för kostnaderna för föreläsararvoden, kursmaterial m. m, för denna utbildning medan arbetsmarknadsstyrelsen svarar för kostnaderna för ekonomiska och sociala förmåner. Totalt beräknas ca 190 vapenfria Ijänsleplikliga genomgå utbildning under budgelårel 1978/79.

6. För socialstyrelsens räkning utbildar Svenska Röda Korset samariter för placering inom den civila krigssjukvården (i första hand hemsjukvården). Bidraget innebär atl 700 samariter kan grundutbildas och 500 repelitionsut-bildas. För utbildning av civilsamariler beräknas 1 milj. kr, och för utbildning av personal vid krigsblodceniraler 100 000 kr,

7. Styrelsen föreslår atl bidraget lill Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund beräknas till 660 000 kr, vilket skulle innebära atl 150 personer kan grundutbildas och 140 repelitionsutbildas.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 4 493 000 kr. Jag har därvid räknat med atl antalet tjänstgöringsmånader för den försvarsmedicinska tjänstgöringen kan minska med hänsyn till det ökade antalet fördigutbildade läkare. Vidare harjag prioriterat frivilligorganisationernas utbildningsinsatser. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 4 493 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

177

H 8. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m.

1976/77        Utgift

1977/78        Anslag 7 200 000

1978/79        Förslag 10 070000

Frän anslaget bekostas drift av beredskapslager av läkemedel m, m.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Social-	Före-
			styrelsen	draganden
1,	Läkemedel	6 467 000	+ 4 111 000	- 3 193 000
2,	Förbrukningsmateriel	-	+ 3 100 000	-
3,	Vätska (infusions-
	lösningar)	85 000	+    119 000	+     65 000
4.	Sera och vacciner	370 000	+   840 000	-   110 000
5,	Ej disponerat belopp	278 000	-	-   278 000
	Summa	7 200 000	+ 8 170 000	-1- 2 870 000

Socialstyrelsen

1. Anslagsbehovet för att bygga upp en försörjningsberedskap för läkemedel grundar sig på en detaljerad, medicinskt behandlingsinriktad förteckning över läkemedelsbehovel under avspärrning och krig. Driftkostnaden för beredskapslager av läkemedel har beräknats efter samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Ränta på investerat kapital ingår därvid med 8,25 96, Uppbyggnadsetappen under budgetåret 1978/79 beräknas till 30,9 milj. kr.

2. Tillgången under avspärrning och krig lill ett prioriterat urval av importberoende artiklar bör säkras under budgelårel 1978/79. Härför fömtses en lageruppbyggnad av såväl hel- och halvfabrikat som råvaror. I avsaknad av erfarenheter beträffande faktiska driftkostnader för lagring för försörjning med förbrukningsmateriel, tillämpas vad som gäller för drift av läkemedel. Hänsyn har även tagits till driftkostnader för redan existerande beredskaps-lager av sjukvårdsmateriel, representerande ett återanskaffningsvärde av ca 24,2 milj. kr. Under dessa förutsättningar har driftkostnaderna för beredskapslager av förbrukningsmateriel preciserats till 3,4 milj. kr. vid helt fullföljd lageruppbyggnad mot slutet av budgelårel 1978/79.

3.-4. Medelsbehovet för vätskeförsörjningen avser bl.a. kostnader för tillsyn och funktionskontroll av apparatur installerad i reservanläggningar. Medelsbehoven för sera- och vaccinförsörjningen avser driftkostnader för den beredskapslagring som på uppdrag av styrelsen sker vid statens bakteriologiska laboratorium.

12 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 178

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen och lill investeringsanslagel för beredskapslagring av läkemedel m. m., som las upp på kapitalbudgeten, beräknar jag anslaget lill 10 070 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa eu förslagsanslag av 10070 000 kr,

H 9. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare

1976/77       Utgift 23 024 830

1977/78       Anslag 15 025 000

1978/79       Förslag 15 025 000

Från anslaget ulgår ersättning till landstingskommunerna och Gotlands kommun enligt överenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).

Överenskommelsen innebär sammanfattningsvis att berörda sjukvårdshuvudmän lar över ansvaret för provinsialläkarnas pensionering utom för vissa provinsialläkare som fått behålla pensionsrätt enligt statens allmänna pensionsreglemenle. Staten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels ett engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels åriiga bidrag.

Socialstyrelsen

Engångsbeloppet har fastställts till 78 383 870 kr. per den 1 juli 1971 och skall fördelas på 19 annuiteter, som skall eriäggas fr. o. m. år 1975.

För år 1975 och följande år har parterna enats om atl de åriiga bidragen till landstingskommunerna och Gollands kommun skall utgå med 8 milj. kr. intill dess slutlig avlösning sker av statens kostnadsansvar för ifrågavarande provinsialläkares pensionering.

Styrelsen beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 15 025 000 kr.

Föredraganden

1 överensstämmelse med socialslyrelsens förslag beräknar jag 15 025 000 kr under anslaget för budgelårel 1978/79. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för budgetåret 1978/79 anvisa eu förslagsanslag av 15 025 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 179

I. Ungdomsvård m. m.

Syftet med samhällets vård av barn och ungdom är att främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden för de unga. Här är samhällets grundläggande insatser genom barnavårdscentralerna och genom förskolan, fritidshemmen och skolan av sior betydelse.

1 arbetet med atl skapa en mer barn- och ungdomsvänlig miljö bl, a, i bostadsområdena är aktiv medverkan från företrädare för olika sociala verksamhetsgrenar liksom från ungdomsorganisationer och de boende själva av stor vikt. Betydelsefulla initiativ på detta område har under de senaste åren lagits av socialstyrelsens lekmiljöråd och boendemiljödelegationen i bostads-styrelsen. Särskilda medel anvisas under bostadshuvudtiteln för bidrag till förbättring av boendemiljön.

Fritidsverksamhet för barn och ungdom är en angelägen uppgift när del gäller alt förebygga olika sociala problem. År 1971 uppdrog regeringen ål socialstyrelsen alt i samråd med bl, a, skolöverstyrelsen, statens ungdomsråd och Svenska kommunförbundet utarbeta förslag lill riktlinjer för försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för bam och ungdom, företrädesvis i åldern 7-12 år. Bidrag har inom ramen för denna försöksverksamhet lämnats från allmänna arvsfonden till eu stort antal projeki där föreningar m, fl, har fått möjlighet att pröva nya former av fritidsaktiviteter och att i övrigt utveckla sin verksamhet saml nå ut lill nya grupper av ungdomar.

Ur allmänna arvsfonden har regeringen även anvisat medel för vissa försök med bl. a. särskilda insatser för ungdomar med sociala problem. Sådana försök pågår f n. i några kommuner. I en kommun bedriver sysselsättnings-utredningen och socialstyrelsen ett projekt med vidgade och fördjupade insatser för ungdomar med olika former av arbetshinder av socialmedicinsk natur, bl. a. narkoiikamissbmk.

Socialutredningen har under år 1977 överiämnat sitt slutbetänkande "Socialtjänst och socialförsäkringslillägg" (SOU 1977:40). Utredningens förslag innebären genomgripande förändring av socialvården. Utredningen föreslår att de nuvarande tre centrala lagarna på socialvårdsområdet, socialhjälpslagen, nykterhetsvårdslagen och barnavårdslagen, ersätts av en lag - socialtjänstlagen. Vidare föreslås en särskild socialnämndslag och en lag med särskilda bestämmelser om vård av underårig. 1 en lag om socialförsäkringstillägg ges förslag till en socialförsäkringsreform som syftar till att föra över en stor del av den nuvarande socialhjälpen från socialvården till försäkringskassorna genom ell nytt inkomstpröval socialförsäkringstillägg (soft). Detta skall komplettera olika socialpolitiska ersättningar och andra inkomster när dessa ger ett otillräckligt försörjningsstöd. En viktig effekt av reformen väntas enligt utredningen bli att den kommunala socialtjänsten avlastas både ekonomiskt och personellt. Resurser skulle enligt utredningen därigenom frigöras för andra angelägna insatser inom socialtjänsten. Socialulredningens belänkande remissbehandlas f. n.  Det  fortsatta arbetet  i

Prop, 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 180

socialdepartementet bedrivs t, v, med inriktning på att den nya ramlagstiftningen för kommunerna skall kunna träda i kraft den I januari 1980.

En särskild arbetsgrupp har tillsalls inom regeringskansliet med uppgift alt redovisa ell beslutsunderlag för regeringen i frågor om vård utan den enskildes samtycke inom socialvård och sjukvård, m. m. Bakgrunden lill arbetsgruppens tillkomst är alt regeringen kommer all få la ställning lill förslag från tre olika utredningar i frågor som har samband med varandra. Förutom socialutredningen haren särskild expertgrupp inom socialstyrelsen arbetat med en översyn av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV). Dessutom har 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande (den s. k, Bexeliuskommittén) redovisat vissa förslag till ändringar i LSPV, vilka har remissbehandlats. Arbetet i den nu lillsalta arbetsgruppen beräkrias kunna avslutas under våren 1978.

De frågor som gäller ändrat huvudmannaskap för institutionsvården inom barna- och ungdomsvården saml nykterheisvården behandlas i särskild ordning inom socialdepartemenlel. Efter samråd mellan socialdepartementet och de båda kommunförbunden har överiäggningar under hösten 1977 påbörjats om en principöverenskommelse med kommunförbunden au företrädesvis landsting men även vissa kommuner skall överta ansvaret för institutionerna. Principöverenskommelsen bör om möjligt också innehålla en preliminär plan över lill vilka landsting och primärkommuner de olika ungdomsvårdsskolorna och nykterhelsvårdsanstalterna bör föras. Avsikten är atl statens förhandlingsnämnd utifrån principöverenskommelsen under år 1978 skall få i uppdrag att förhandla med resp. landsting och primärkommun.

Inför den vikliga socialvårdsreform som föreslår bedriver ledningsgruppen för försöksverksamhet inom socialvården en omfattande försöksverksamhet i Kristianstads och Malmöhus län. Syftet är att få praktiska erfarenheter inför reformarbetet bl. a. när det gäller helhetssynen i behandlingsinsatserna och samordningen av de olika vård- och behandlingsresurser som finns hos olika huvudmän. Dessa försök bör slutföras under budgetåret 1978/79, 1 försöksverksamheten deltar elva kommuner samt Råby yrkesskola i Lund, Ryagår-dens yrkesskola och Östra Spångs skolhem i Örkelljunga. Vidare ingår erkända vårdanstaltema för alkoholmissbmkare Björstorp i Vittsjö och Holma-Karlsvik i Höör.

För institutionsvårdens del innebär försöken i Skåne au varje institution har fåll etl eget upptagningsområde, ett ökat samarbete med primärkommunerna och all frivillig intagning och familjebehandling introducerats på ungdomsvårdsskolorna. Etl ökat samarbete har också uppnåtts mellan landstingens hälso- och sjukvård och vårdinstitutionerna. Vissa resultat från försöken har redovisats i olika delrapporter.

Den institutionsulredning inom socialstyrelsen som tillsattes år 1974 utreder behovet av instiluiionsresurser inom barnhems-, ungdomsvårds-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 181

skole- och nykterheisvården. Utredningen har i tre län (Kalmar, Örebro och Norrbotten) tillsammans med kommuner och landsting startat "provplanering" bl. a. när det gäller att fastställa behovet av och tillgången på institutionsplatser inom resp. län. En redovisning har lämnats av erfarenheter från nämnda vårdresursplanering, Insiitutionsutredningen har under 1977 färdigställt en rapport som beskriver innehåll och samspel mellan öppen socialvård och institutionsvård.

En särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet utreder frågor om internationella adoptioner. Arbetsgruppens uppgifter är atl förutsäUningslösl se över verksamhel, organisation och arbetsuppgifter för del slalliga organel NIA, nämnden för internationella adoplionsfrågor. Gruppens förslag skall syfta till alt minska de problem som nu finns beträffande den internationella adoptionsverksamheten.

Socialstyrelsen har under år 1977 slutfört en utredning om familjevårdshem/storfosterhem. Socialstyrelsen har vidare påbörjat en utredning om familjevården föratt 13 underlag till vägledande information i familjevårdsfrågor till kommunerna. Utredningen avser all dels kartlägga området och dels söka utröna vilka värderingar, principer och överväganden som styr vid placeringar och vård av barn och ungdom i familjehem. Till utredningen kommer att knytas en referensgrupp med företrädare för Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, skolöverstyrelsen. Fosterföräldrarnas riksförbund, m. fl.

Vid ungdomsvårdsskolorna ges vård, fostran och utbildning åt barn och ungdomar som på grund av sociala störningar bedöms vara i behov av den behandling som kan ges vid dessa skolor. De intagna vid skolorna har antingen skrivits in som elever eller tagits in för utredning eller observation. Vid skolhemmen, som är avsedda för skolpliktiga elever, ges grundskoleutbildning. Vid yrkesskolorna ges huvudsakligen arbetsträning samt förberedande yrkesutbildning. För skolpliktiga elever vid yrkesskolorna ges grundskoleutbildning.

Från hösten 1975 tillämpas etl eget upptagningsområde för varje regional grupp av skolor. Försöksverksamhet med frivillig vård - numera även för vissa s. k. överåriga elever-pågår vid tio ungdomsvårdsskolor. Som jag förut nämnt ingår dessutom tre skolor i försöksverksamheten inom socialvården i Skåne.

Vid ungdomsvårdsskolorna pågår i övrigt sedan några år tillbaka olika försök med syfte all förbättra behandlingsmetoderna. Vid Johannisberg fortsätter försöken med utbyggd eftervård. Vid Fagared pågår försök med en intensiv social träning före utplaceringen av eleverna. Försök pågår vidare med arbetslivsutbildning vid flera skolor. Försök med alternativa behandlingsformer för svårmoiiverade elever vid ungdomsvårdsskola pågår i samarbete med stiftelsen RFHL:s Smålandsgårdar. Försöksverksamhet med elevlöner har påbörjats vid Hammargården.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 182

Den försöksverksamhet med olika åtgärder för att förbättra främst den teoretiska undervisningen och möjlighetema till arbetsträning och arbetsprövning, som pågår i första hand vid yrkesskolorna, har enligt av socialstyrelsen utförd utvärdering utfallit väl. Arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen, vilka har haft utvärderingsrapporten på remiss, förordar fortsall försöksverksamhet. Försöken bör enligt min mening fortsätta även nästa budgetår.

F. n. finns 18 ungdomsvårdsskolor. Antalet aktuella platser är ca 530. Utvecklingen av elevantalet och vårdtiderna framgår av följande sammanställning.

	1960	1965	1970	1975	1976
Antalet den 31 dec.
vårdade elever
inom skola	941	887	751	469	438
utom skola	586	819	856	453	385
Antal placeringar för
vård utom skola	1220	1 166	2 280	1 172	965
Vårdtidens längd i genom-
snitt lör elever som
skrivits ut resp, år:
Hela vårdtiden.
antal dagar	1003	682	820	1099	1085
Därav
a) vårdtid inom skola	456	359	373	444	457
varav första v&rdUd	in	246	225	\95	194
b) vårdtid utom skola	547	323	447	655	628

Oftast redovisas flera olika orsaker till intagningen för samma elev. En vanlig orsak är missbruk av alkohol eller narkotika. Hos drygt en tredjedel av de år 1976 nyintagna pojkarna och hos 42 % av flickorna har missbruk av alkohol angetts som en av orsakerna till intagningen. Narkotikamissbruk som intagningsorsak har angetts till 23 % för pojkar och 62 96 för flickor. Kriminalitet som intagningsorsak är också mycket vanlig. Fordonstillgrepp har för närmare hälften av pojkarna angetts som en orsak lill intagningen.

Utbyggnaden av den öppna vården har medfört att ungdomsvårdsskole-organisalionen har kunnat minskasunder senare år. Under år 1975 minskade platsantalet med drygt 100 platser varav 48 platser genom nedläggning av en skola (Forsane). Antalet inskrivna elever vid ungdomsvårdsskolorna har i stort sett varit oförändrat sedan år 1975. Jag räknar med atl del skall vara möjligt att under budgelårel 1978/79 stänga en uiskrivningsavdelning.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet II. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

183

1976/77        Utgift 1977/78       Anslag 1978/79       Förslag

124 667 954 132 591000 151 391000

	1977/78	Beräknad ändr	ing 1978/79
		Social-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal
Ledningspersonal	116	+  8	-
Vård- och tillsynspersonal	469	+ 22	-3
Ekonomipersonal	136	+  3	-1
Personal   för   utbildning   och
sysselsättning	128	+  2	-
Kontorspersonal	42	+  2	-
	891	+ 37	-4
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	92 074000	+ 18 349 000	-1-	14 858 000
Sjukvård	161000	+       22 000	+	16000
Reseersättningar	1 165 000	+     150 000		-
Lokalkostnader	11 779 000	+  2 822 000	-I-	2 787 000
Expenser	1678 000	+     135 000	+	112000
Tjänstebilar och bussar	1090000	+     209 000	+	209 000
därav för anskaffning	(  220 000)	(+       22 000)	( +	22 000)
Övriga utgifter lorden egentliga
skolverksamheten m. m.	11 286 000	+   1 129000	-¥	1 129 000
därav för anskaffning av in-
ventarier	(1476 000)	(+     148 000)	(+	148 000)
Sjukvård m. m. ål elever	1 249 000	+     325 000	+	325 000
Ersättningar    lill    övervakare
m. m.	465 000	-		-
Placeringar i enskilda hem, in-
ackorderingshem, utbild-
ningsanstaller m. m.	8 634 000	-     384 000	-	384 000
Vissa   bidrag  lill   lOGT-NTO
m. m.	10000	2000	_	2000
Försöksverksamhet inom so-
cialvården	3 700000	_		-
Ej disponerat belopp	200000	_	_	200 000
Summa kr.	133 491000	+ 22 755 000	+	18 850 000
Inkomster
Uppbördsmedel	900000	+       50000	+	50 000
Neitouigift	132 591000	+ 22 705 000	+	18 800 000

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 184

Socialstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 19 698 000 kr.

2. O-alternativet skulle innebära att ytterligare minst en av de större skolorna måste läggas ned. Delta skulle medföra betydande plalsbrisl och innebära atl möjligheterna all tillämpa närhetsprincipen avsevärt försvåras.

3. För atl kunna upphöra med den isolering av elever, som sker nattetid på slutna avdelningar på vissa skolor, erfordras nio tjänster som vårdare (-1- 590 000 kr.).

4. För atl hell kunna genomföra arbetstidsförkortningen erfordras ytterligare fem tjänster som vårdare (-1- 328 000 kr.).

5. Strävan alt begränsa utbildningsassisienternas undervisningsskyl-dighel till 32 tim/vecka medför ökat personalbehov för tillsyn av eleverna. Lönemedel motsvarande fyra vårdartjänster föreslås (-1- 262 000 kr.).

6. För alt åstadkomma en aktiv och meningsfull fritid för eleverna föreslås atl fritidsassislenttjänster inrättas vid de sex skolor som nu saknar sådan. För budgetåret 1978/79 föreslås tre tjänster. För att kunna genomföra behandlingsarbete enligt lagarbetsmodellen, där varje elevavdelning är en behandlingsenhet under ledning av en assistent, krävs ett tillskott med två assislenltjänster (+ 407 000 kr.).

7. Arbetsbelastningen för ekonomibilräden har ökat bl. a. lill följd av arbetstidsförkortning, ulan att motsvarande ökning av antalet tjänster har skett. För budgetåret 1978/79 föreslås att tre tjänster som ekonomibiträden blir inrättade. Den ökade arbetsbelastningen för den administrativa personalen - bl. a. beroende på allt fler bestämmelser inom det personaladministrativa området - medför att utökning av kontorspersonalen med fyra halvtidstjänster behövs (-1- 317 000 kr.).

8. Undervisningen i teknikverkstaden vid Lövsia skolhem samt i ämnet hemkunskap vid samma skola kräver två tjänster som utbildningsassistenter. Intagning enligt närhetsprincipen medför att kravet på individualiserad behandlingsplanering inom varje region ökar. Detta kräver tjänster för psykoterapeviiskl- och personlighetsdiagnostiskt utbildade psykologer. Sex halvtidstjänster som psykologer föreslås. (-F 504 000 kr.)

9. Den regionala intagningen gör att varje skola får elever som behöver sjukvård. Bl. a. hepatitfallen kräver stora arbetsinsatser av sjukvårdsutbildad personal. För att möta dessa behov krävs fyra tjänster som översköterskor (4-314 000 kr.).

10.   Vid ungdomsvårdsskolorna tenderar både fysiska och psykiska
problem hos de anställda alt öka beroende på de ökade krav som arbetet
ställer på arbetslagaren. Omplaceringar av personal beräknas öka i omfattning
under de kommande åren. Med anledning av detta föreslås för budgetåret
1978/79 lönemedel motsvarande tre tjänster (+197 000 kr.).

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 185

Föredraganden

Som jag nämnt i inledningen lill detta avsnitt har utbyggnaden av den öppna vården medfört atl ungdomsvårdsskoleorganisalionen har kunnat minskas under senare år. För budgetåret 1978/79 föreslår jag atl en utskrivningsavdelning läggs ned.

Del utredningsarbete som nu har slutförts inom socialutredningen berör vikliga delar av gällande lagstiftning och organisation på del sociala området. Utredningens förslag innebär till stora delar en nyorientering inom svensk socialpolitik. Vissa av de förslag som bl. a. socialutredningen framförde i sitt principbetänkande prövas i en försöksverksamhel i Skåne. Avsiklen är all få praktiska erfarenheter inför reformarbetet inom socialvården. Dessa försök bör avslutas under budgelårel 1978/79. Förutom de instiluiionsresurser som ställs till förfogande beräknar jag under detta anslag 3,7 milj. kr. för försöksverksamhet inom socialvården.

Försöksverksamheten med individuellt utformade metoder för undervisning saml arbetsprövning och arbetsträning liksom social träning i övrigt, i första hand vid yrkesskolorna, bör fortsätta. För näsla budgetår har jag beräknat 2 040 000 kr. för sådan verksamhel. Jag har vidare räknai med 330 000 kr. lill viss försöksverksamhet i samarbete med sjukvårdsförvaltningen i Göteborg. Fören utbyggd försöksverksamhet i övrigt vid ungdomsvårdsskolorna beräknar jag 1 226 000 kr., vilket förutom löne- och prisomräkning innebär en höjning av nuvarande belopp med 200 000 kr. Under anslagsposten Tjänstebilar och bussar harjag räknat medel för anskaffning av fem nya fordon.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en höjning av anslaget med 18 800 000 kr. till 151 391 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkoslnader för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 151 391 000 kr.

I 2. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m.

1976/77	Utgift	509 892
1977/78	Anslag	100 000
1978/79	Förslag	785 000

Reservation   395 343

Från anslaget bekostas inventarier i samband med nybyggnad eller större ombyggnad vid ungdomsvårdsskolorna. Vidare bekostas anskaffning av undervisningsmateriel och andra skolinvenlarier i anslulning till anordnande av grundskoleundervisning vid vissa skolor m. m.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 186

Socialstyrelsen Medelsbehovet framgår av följande sammanställning

Disponibelt 1977/78 495 343

Beräknade utbetalningar 1977/78 265 343

Beräknad utgående reservation 1978-06-30 230 000

Beräknade utbetalningar 1978/79 1 265 000

Anslagsbehov 1978/79 1 035 000

Kostnaderna för inventarier i samband med nybyggnader eller större

ombyggnader beräknas till 160000 kr. för 1977/78 och 1 185 000 kr. för
1978/79.

Föredraganden

Med hänsyn till beräknad minskning av reservationen samt lill antalet nya byggnadsprojekt vid skolorna beräknar jag anslagsbehovet till 785 000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 785 000 kr.

I 3. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning

1976/77	Utgift	880 120
1977/78	Anslag	1 025 000
1978/79	Förslag	1 215 000

Reservation

Från anslaget bekostas utbildning av personal vid ungdomsvårdsskolorna, däribland grundutbildning för nyanställd vårdpersonal.

Socialstyrelsen

Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 1 350 000 kr.

För introduktionskurser under budgetåret 1978/79 för nyanställda vårdare, m. fl. har beräknats 255 000 kr. Vidare har styrelsen beräknat 419 000 kr. för fortbildningskurser och konferenser. Gemensamma kostnader för central kursverksamhet beräknas uppgå till 126 000 kr.

Skolornas personal bör ges möjlighet atl della i kurser anordnade av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, RFSU m. fl. För detta ändamål beräknar styrelsen  100 000 kr. För intern personalutbildning samt s. k.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 187

punklkurser vid skolorna beräknas 150 000 kr. Socialstyrelsen anser au en närmare koppling mellan den öppna socialvården och institutionsvården ställer krav på ökade utbildningsinsatser för personalen. Styrelsen föreslår 300 000 kr. för utbyggd undervisning på det regionala planet. Medel beräknas för bl. a. integrerade kurser för personal från öppen/institutionell vård. Socialstyrelsen har i sin anslagsberäkning utgått i från att hyresavtalet för fömtvarande ungdomsvårdsskolan Bistagården - som används som kursgård - utlöper den 30 juni 1978 och att de centrala kurserna därefter måste föriäggas till främmande kursinlernal, vilket medför väsentligt ökade kostnader.

Föredraganden

Jag beräknar anslagsbehovet för kursverksamheten under nästa budgetår till 1215 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av I 215 000 kr.

14. Ersättningar for skador vållade av vissa rymlingar m. fl.

1976/77        Utgift 1 181 536

1977/78        Anslag 1200 000

Brottsskadeutredningen har i betänkande (SOU 1977:36) lämnat förslag till broltsskadelag med innebörd bl. a. all ersättning för personskador på grund av brott och för skador vållade av vissa rymlingar m.fl. skall handläggas av en särskild nämnd. Proposition i anledning av brottsskadeuiredningens förslag kommer att föreläggas riksdagen under våren 1978. I avvaktan på denna proposition bör anslaget föras upp med oförändrat belopp för näsla budgetår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Ersättningar för skador vållade av vissa lymlingar m. fl. för budgelårel 1978/79 beräkna eu förslagsanslag av 1 200 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 188

I 5. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m.

1976/77	Utgift	97 392 007
1977/78	Anslag	84 000000
1978/79	Förslag	105 000 000

Från anslaget utgår ersällning lill kommunerna dels enligt socialhjälps-och barnavårdslagarna för viss vård som meddelats huvudsakligen icke svenska medborgare, dels enligt särskilda åtaganden av staten för understöd ål renskölande samer. Ersättningen utbetalas till kommunerna genom länsstyrelserna.

Från anslaget ulgår ersättning även för kostnader för sjuka och socialt handikappade flyktingar m. m., liksom för kommunernas kostnader för vissa kategorier zigenare och för vissa flyktingar som inte kan försörja sig själva. Dessa ersättningar betalas av socialstyrelsen. Slutligen bekostas understöd som av utrikesdepartementets understödsnämnd beviljas nödställda svenskar i utlandet saml kostnader för utlandssvenskar som återvänder lill Sverige.

Socialstyrelsen

Med hänsyn till den ökade belastningen på anslaget och behovet av anpassningsålgärder för de flyktingar som kommer till landet beräknar styrelsen kostnaderna för ekonomiskt bistånd till flyktingar och zigenare m. m. under budgetåret 1978/79 lill 48,2 milj. kr.

Utrikesdepartemeniets understödsnämnd beräknar kostnaderna för understöd till nödställda svenskar i ullandel till 1,5 milj. kr.

Föredraganden

Under år 1975 betalade länsstyrelserna ersättningar till kommunerna för socialhjälp och barnavård åt utländska medborgare med ca 53 milj, kr, i ca 13 000 ärenden, varav ca 8 600 avsåg personer från de nordiska ländema.

Under budgelårel 1976/77 belalade socialsiyrelsen ul ca 23,5 milj, kr. för hjälp till flyktingar, Ersäuningarna till kommuner för understöd lill svenska zigenare utgjorde under samma budgetår ca 3,2 milj. kr.

Under de senaste åren har omkring 200 svenska medborgare bosatta på utrikes orl fått understöd från delta anslag. Dessa kostnader uppgick budgetåret 1976/77 till ca I 285 000 kr.

Från anslaget bekostas f n, en genom kommunerna bedriven försöksverksamhet bland organiserat överförda utomnordiska zigenare. Verksamheten omfattar bl.a. familjepedagogiska insatser och gäller i den delen även nordiska zigenare och enskilt invandrade utomnordiska zigenare som inte

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 189

omfattas av flyklingbestämmelserna. Från anslaget bekostas även sådana insatser bland flyktingar. Jag föreslår atl nämnda försöksverksamhet skall fortsätta. Del ankommer på regeringen all meddela föreskrifter om verksamheten.

Anslaget bör med hänsyn lill belastningen under budgelårel 1976/77 samt beräknade ökade utbetalningar till kommunerna föras upp med 105 milj. kr, för näsla budgetår. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Ersättningar till kommunerna enligi socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. för budgelårel 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 105 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 190

J. Nykterhetsvård m. m.

Missbruket av alkohol och narkotika utgör del slörsta socialmedicinska problemet f. n. Som missbruksproblem dominerar alkoholen. Även om narkotikamissbruket kvantitativt är etl begränsat problem jämfört med alkoholmissbruket, måste del dock ägnas särskild uppmärksamhet och föranleda speciella åtgärder. Den totala alkoholkonsumtionen har ökat kontinuerligt. Trots att alkoholkonsumtionen i Sverige är måttlig, internationellt sett, leder dock dryckesmönsiret lill allvarliga sociala skadeverkningar. Undersökningar tyder på alt det är en liten andel av befolkningen som svarar för en stor del av alkoholkonsumtionen. Missbruket har ökat bland unga personer och kvinnor. Under de senaste åren har man enligt socialstyrelsen kunnat observera tendenser lill alt skadenivån per individ har stigit. Antalet ärenden som den kommunala nykterhetsvården lagil befallning med har emellertid successivt minskal från ca 78 000 år 1967 lill 57 000 år 1976. Detta kan dock förklaras med alt nämnderna inte registrerar alla nykterhels-vårdsärenden som sådana ulan hänför dem lill andra socialvårdsärenden. Vidare har andelen alkoholmissbrukare som behandlas inom sjukvården ökat,

1 den under våren 1977 antagna propositionen om alkoholpolitiken presenterades eu samlat alkoholpolitiskt program. Olika socialpolitiska insatser föreslogs i syfte all söka undanröja orsakerna till alkoholmissbruk och motverka etl bmk av alkohol som leder till skador. Samhällets insatser mot alkoholmissbruket samordnas med insatser mot missbruk av narkotika och andra liknande medel. Tyngdpunkten läggs på insatser för ungdomen. Fr. o. m, den 1 januari 1978 har socialstyrelsen del cenlrala ansvaret för statens alkoholpolitik. Till styrelsen har knutits en nämnd för alkoholfrågor med bred förankring i samhällslivet. Ökade resurser ställs lill förfogande bl. a. för upplysningsverksamhet, förebyggande åtgärder och försöksverksamhet med fritidsaktiviteter. Stödet till nykterhetsorganisationerna byggs ut och åtgärder vidtas för en utvidgad forskning kring alkohol. Programmet genomförs under innevarande budgetår. För budgelårel 1978/79 föreslås viss ytterligare ökning av de alkoholpolitiska resurserna.

Jag räknar med ett fortsail stort behov av vårdinsatser för alkoholskadade under de närmaste åren. Socialulredningens förslag om den framlida socialvården innebär förändringar både i fråga om vårdmetodik och behandlingsformer. Under de senaste åren har vården av missbrukare alltmer kommit atl präglas av en helhetssyn som medför behov av etl flexibelt utnyttjande av både institutionernas och den öppna socialvårdens resurser. En ökad samordning har eftersträvats med den övriga socialvården och andra vårdområden, främst sjukvården och arbetsvärden. De öppna och frivilliga vårdformerna fortsätter all öka och tvångsåtgärderna minskar. Institutionsvården utgör ett led i en behandlingskedja. 1 viss utsträckning tillämpas de

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 191

grunder som socialuiredningen förordat i sill principbetänkande, F, n, pågår och planeras på flera håll i landet en vidgad verksamhel, som syftar till atl utveckla allernaliva behandlingsmodeller och pröva olika former för samverkan bl. a. mellan sjukvård och socialvård.

Jag har i inledningen lill föregående avsnitt redogjort för socialutredningens slutbetänkande och behandlingen av detta under den fortsatta beredningen. Inför reformen behandlas särskill frågorna om tvånget inom socialvård och sjukvård och om huvudmannaskapet för bl. a. nykterhetsvårdens institutioner. I den under avsnittet I. Ungdomsvård m. m. omnämnda försöksverksamheten i Skåne deltar bl. a. några vårdanstalter för alkoholmissbrukare, Dagcentralverksamhet för missbrukargrupper ingår också i försöket, I Landskrona bedrivs en försöksverksamhet med ett samlat program för behandlingen av alkoholskadade. Inom socialstyrelsen pågåren institutionsulredning och styrelsen arbetar även med en översikt över nykterhetsvården. Erfarenheterna av försöksverksamheterna och resultaten av utredningarna får sedan ligga lill grund för överväganden inom ramen för det socialpolitiska reformarbetet.

Fyllerisiraffet har avskaffats fr. o, m, den 1 januari 1977, Genom propositionen i ämnet infördes en lag om omhändertagande av berusade personer m. m. (LOB). Vid behandlingen av propositionen uttalade sig riksdagen bl. a, för viss försöksverksamhet utöver den som angetts i propositionen. Denna avsåg dels ett samordnat medicinskt och socialt omhändertagande av bemsade vid en enhet i Landskrona, dels placering av sjukvårdspersonal på vissa polisstationer. Regeringen har i anslulning lill förslag om anslag på tilläggsbudget 1 för innevarande budgetår redovisat en plan för en utökad försöksverksamhet med tillnyktringsenheler och begärt medel för ändamålet. Planen omfattar - förutom enheten i Landskrona som började verksamheten i juni 1977 - lillnyktringskliniker i Göteborg, Skövde, Karistad, Gävle och viss verksamhet i Särna. Den utökade försöksverksamheten beräknas kunna komma igång i början av år 1978. Staten skall lämna bidrag lill driftkostnaderna under en tvåårig försöksperiod. Kostnaden för staten beräknas till 1,9 milj, kr. för budgetåret 1977/78 och sammanlagt 8,8 milj. kr. under de följande två budgetåren. Försöksverksamheterna kommer all ulformas på olika sätt.

Ett genomgående tema för försöken är samordning av kommunernas och landslingens vårdinsatser på della område, I Göteborg avser man atl ta hand om alla bereusade under 30 års ålder. På övriga orier avser man alt täcka hela behovet. I Skövde och Karistad planeras upptagningsområden som även omfattar grannkommunerna. Kliniken i Gävle skall även ta emot personer från Sandviken. Med försöket i Särna avser man få en uppfattning om behovet av resurser i en glesbygd. På samtliga dessa orter - utom i Landskrona där vårdtiden kan bli något längre - planeras etl omhändertagande under högst ett dygn. Innan vederbörande lämnar kliniken skall göras

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 192

en social och medicinsk bedömning och patienten skall erbjudas fortsatt hjälp, Karlstad och Göteborg planerar frislående enheter med begränsad läkarmedverkan. I Skövde knyts kliniken lill del allmänna akutintaget vid kärnsjukhusel. I Gävle länker man knyta kliniken lill sjukhusets psykiatriska klinik.

Verksamheten i Landskrona har varil igång allt för kort tid för au man skall kunna dra några säkra slutsaiserav försökel, men man har redan gjort samma erfarenhet som på psykiatriska mollagningar, nämligen att ett litet antal missbrukare står för etl slort antal omhändertaganden. Polisens statistik över antalet omhändertagna enligt LOB visar en koncentration lill torsdag, fredag och lördag.

Resurserna för de öppna och frivilliga vårdformerna inom nykterhetsvården fortsätter alltjämt atl öka samtidigt som tvångsåtgärderna minskar. Den öppna och halvöppna nykterheisvården har tillförts avsevärt ökade resurser. Vid 1975 års utgång fanns ca 140 alkoholpolikliniker och 1 540 platser vid inackorderingshem. Inom nykterhetsvårdens anstaltsystem, där drygt 90 % av intagningarna varfrivilliga, fanns ca 2 400 platser. Utöver dessa vårdresurser finns inom sjukvården särskilda toxikomaniavdelningar och andra enheter med liknande funktion.

Antalet vårdinstitutioner och platser den I juli 1977 framgår av följande sammanställning.

	Anial institutioner	Amal platser
Statliga vårdanstalter	4	307
Erkiinda vårdanstalter	19	1 249
Enskilda vårdanstalter	27	880
Inackorderingshem Ibr alkoholmissbmkare	99	1 541
Inackorderingshem/behandlingshem för nar-
kotikamissbrukare	19	193

Vid behandlingen av anslagsfrågorna kommer jag i del följande att föreslå anslagsökningar med sammanlagt ca 53 milj. kr. lill 434 milj. kr, huvudsakligen för vården av alkoholmissbrukare.

Som jag inledningsvis anfört måste missbruket av narkotika ägnas särskild uppmärksamhet och föranleda speciella åtgärder. Insatser måste göras på skilda områden. 1 den av riksdagen godkända propositionen om alkoholpolitiken föreslogs socialpolitiska insatser av olika slag i syfte att även undanröja orsaker till missbruk av narkotika, bl. a. genom ökade resurser till förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet. Vidare kan nämnas att rikspolisstyrelsen under år 1977 har inrätial cenlrala narkoiikaenheier i de flesta län för au samordna kampen mol narkolikahandeln och avsevärt ökat antalet poli.smän med huvudsaklig uppgift all arbeta med narkolikaärenden. Del internationella polisiära samarbetet har förstärkts.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 193

Med anledning av atl missbruk av heroin snabbt vunnit insteg i vårt land och de ökade skadeverkningar som della medfört tillkallade jag efter regeringens bemyndigande våren 1977 en ledningsgrupp för narkotikafrågor. Gruppen har atl ta initiativ lill ylleriigare insatser mol narkolikamissbmkel och verka för en samordning av insalserna på della område. I gruppen, som knutits till socialdepartementet, ingår statssekreterarna i social- och justitiedepartementen, riksåklagaren, cheferna för rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, generaltullslyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen samt förbundsdirektörerna i de båda kommunförbunden.

En av de mest angelägna uppgifterna i ledningsgruppens arbete är vården av narkolikamissbmkare, 1 december 1976 tog jag uppöverläggningar i denna fråga med huvudmännen för vården. Ledningsgruppen har fullföljt delta genom atl anordna regionala överläggningar i hela landet, I storstäderna, där situationen är allvarligast, tillsattes i våras särskilda arbetsgmpper bestående av representanter för berörda huvudmän och ledningsgmppens sekretariat. 1 dessa arbetsgrupper har man lagil upp ulbyggnaden av vården och lidsplanen för ulbyggnaden.

För all förbereda ledningsgruppens förslag i olika delfrågor har ell tiotal speciella arbetsgmpper varit i verksamhet. Exempel på sådana delfrågor är information, arbetsmarknadsfrågor, skolfrågor, utbildning av vårdpersonal och ulvärdering av behandlingsresultat. Utöver detla har ledningsgmppen arbetat med olika förebyggande insatser, familjevårdsfrågor och internationella åtgärder. Jag vill i detta sammanhang erinra om alt regeringen, efter beredning i ledningsgruppen, våren 1977 anslog 2 milj. kr. av biståndsmedel lill FN:s narkotikafond för att bl. a. på sikt minska den okontrollerade odlingen av opievallmo i vissa länder i Sydostasien.

En ökad samverkan i arbelel mot narkotikamissbmket sker såväl mellan de nordiska länderna som inom Europa i övrigt.

Jag vill också i detta sammanhang erinra om de åtgärder moi ungdomsarbetslösheten som ingår i del sysselsättningspaket som regeringen i höstas överiämnade lill riksdagens prövning. Arbetslöshet kan vara en grogrund för missbruk, och åtgärderna mol ungdomsarbetslösheten är därför ett viktigt led i samhällets åtgärder mot narkotikamissbmket.

Försöksverksamheten med social jour i vissa kommuner upphörde med utgången av år 1976. En arbetsgrupp beslående av represenlanler för socialsiyrelsen, rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet, har i februari 1977 lill socialdepartementet överlämnat en rapport om erfarenhelerna av försöksverksamheten. Rapporten har publicerats i serien Socialstyrelsen redovisar, nr 1977:4 "Socialjour". I försöksverksamheten, som pågick under åren 1974-1976, deltog 21 kommuner. Erfarenheterna ger vägledning beträffande organisation och omfatlning av social jour i kommuner av olika storlek. I de flesta kommuner som dellog i försöken har den sociala jourverksamheten fortsättningsvis inordnats i kommunens reguljära verksamhel.

13 Riksdagen 1977. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 194

På kriminalvårdens anstalter är missbrukssilulionen på många håll allvarlig. Regeringen har därför på förslag av ledningsgruppen för narkotikafrågor beslutat om medel för det s. k. Österåkerprojektel. Delta innebär au en ftivillig och helt drogfri behandlingskedja inrättas vid vissa anslallsenheier. Verksamheten avses starta i början av år 1978, Regeringen har vidare beslutat dels au förstärka kontrollåigärderna genom atl öka antalet visiieringspaiml-ler, dels au intensifiera friiidsverksatnhelen på anstalterna.

Ledningsgruppens rapport över sitt arbeie och förslag till ytterligare åtgärder på narkotikaområdet kommer att överiämnas till regeringen under januari 1978. Jag avser all föreslå regeringen att redovisa sitt ställningstagande lill gruppens rapport i en särskild proposition.

Den av riksdagen begärda kartläggningen av narkotikamissbrukets omfatlning pågår genom en särskild kommilté (S 1977:04) utredningen om narkotikamissbrukets omfauning. Enligt direktiven skall utredningen bl. a, kartlägga utbredningen av del tunga narkotikamissbruket. Enligt vad jag inhämtat kommer denna kartläggning aU kunna genomföras under år 1978. Vid sidan av planeringsarbetet har utredningen arbetat med en sammanställning av resultaten av de olika undersökningar som företagits i Sverige och som belyser narkotikamissbrukets utveckling och omfattning i vissa befolkningsgrupper. Sammanställningen väntas kunna bli publicerad inom kort.

I den följande anslagsberäkningen har anslagen i den mån de avser insatser på narkotikaområdel preliminärt upplagils med oförändrade belopp i avvaktan på särskild proposition i ämnei.

J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader

1976/77        Utgift 32 181953

1977/78        Anslag 37 058 000

1978/79        Förslag 42 034 000

F. n. finns fyra slalliga vårdanstalter, nämligen Venngarn med vårdavdelningen Hornö, Gudhem, Runnagården med vårdavdelningen Broiorp samt vårdanstalten vid Frösö-klinikema. Anstalterna har sammanlagt 307 platser.

	1977/78	Beräknad	ändring 1978/79
		Social-		Före-
		styrelsen		draganden
Personal
Vårdledning	24	+ 2		-
Vårdpersonal	98	+ 1		-
Arbelsledarpersonal	30	-		-
Ekonomipersonal	29	-		-
Övrig personal	23	-		-

204

Prop. 1977/78:100 Bilaga S   Socialdepartementet

195

	1977/78	Beräknad ;	ändring 1978/79
		Social-	Före-
		styrelsen	draganden
Anslag
Lönekostnader	20 712 000	+ 4 068 000	+ 3 390 000
Sjukvård	44 000	+       4000	+       4 000
ReseersäUningar	146 000	+      24 000	-
Lokalkostnader	4 993 000	+    742 000	+   757 000
Expenser	494 000	+     76 000	-
Övriga utgifter	3 094 000	+   309 000	-
Hälso- och sjukvård för intag-
na	700 000	+     70000	-
Utgifter för arbetsträning	1000	+     50000	-
Vårdanstalten vid Frösö-klini-
kerna	6800 000	+ 1087 000	+    900 000
Ej disponerat belopp	75 000	-	-     75 000
Summa	37 059 000	+ 6 430 000	+ 4 976 000
Uppbördsmedel
Försäljning     av     produkter
m, m.	1000	-	-
Nettoutgift	37 058 000	+ 6 430 000	+ 4 976 000
Inkomster vid vårdanstalterna
som redovisas pä driftbudge-
tens inkomstsida	200 000	~	-

Socialstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 5 017 000 kr.

2. O-alternativet skulle innebära en minskning av anslaget med ca 2 milj, kr. Härvid förutsätts bl. a. en minskning med 25 vårdplatser och ca 10 tjänster.

3. Vid Runnagården behövs en ijänsl som sjukgymnast för schemalagda molionsaktiviieler och undervisning i friskvård m, m. Vidare behövs en assisieni för personalplanering och utbildning vid Gudhem, (-t-215 000 kr,)

4. För fortbildning och handledning av de anställda vid vårdanstalterna fordras biträde av konsulenter. I samband med den intensifierade utbildningen av personalen m, m, begärs medel för vikarie och övertidskoslnader, {+ 110000 kr,)

5. En assistentljänsl föreslås vid Runnagården och vårdavdelningen Broiorp för alt leda och administrera fritidsverksamheten (-1- 103 000 kr.).

6. Särskilda medel begärs för rehabilitering och bibehållande i arbeten av partiellt arbetsföra (-1- 250 000 kr.).

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 196

7. Styrelsen föreslår au vårdanstalten vid Frösö-klinikerna förstärks med två tjänster som förste skötare, två assislenlljänsler och en halviidsljänsi för kontorist. Vidare föreslås atl en skölartjänsi förändras lill tjänsi för överskö-lare saml au psykologmedverkan ulökas vid anslalien (+407 000 kr.).

8. Omkoslnaderna beräknas öka med sammanlagl 328 000 kr, lill följd av utvidgad verksamhet m, m.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader för budgelårel 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 42 034 000 kr.

J 2. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m.

1976/77        Utgift -       Reservation   447 730

1977/78        Anslag 1000

1978/79       Förslag        1000

Från anslaget bekostas inventarier i samband med ny-, lill- och ombyggnadsarbeten saml upprustning av arbetsdriften m. m, vid vårdanstalterna.

Socialstyrelsen

Under budgetåret 1977/78 beräknas ca 150 000 kr, komma alt disponeras för inköp av inventarier lill vårdanstalterna samt för maskinutrustning lill arbetsdriften vid vissa anstalter. För budgetåret 1978/79 beräknas ca 50 000 kr. till inventarier. Med hänsyn till befintlig reservation föreslår styrelsen etl formellt anslag på 1 000 kr.

Föredraganden

1 enlighet med socialslyrelsens förslag bör anslaget föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens vårdanstalter.föralkoholmissbrukare: Utrustning m. m. för budgelårel 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av I 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 197

J 3. Bidrag   till   anordnande  av   vårdanstaOer  och   inackorderingshem m. m.

1976/77        Utgift' 1073 920       Reservation   2 364 101

1977/78        Anslag' 900 000

' Anslaget Bidrag lill anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m, m.

Från anslaget utgår bidrag för all anordna erkänd eller enskild vårdanstalt eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt lill s, k, övergångshem. Bidrag utgår också för all anordna behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst 22 000 kr, per plats. Bidraget får som regel inte översliga vad som skjuts till från annat håll. Bidragsbestämmelserna för erkända och enskilda vårdanstalter saml för inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1957:144) om statsbidrag lill anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1976:216). För anordningsbidrag lill behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i regleringsbrev den 16 juni 1977 avseende anslag för budgetåret 1977/78 till nykterheisvård m. m.

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår sådan ändring av bidragsbeslämmelserna atl statsbidrag får utgå med högst 30 000 kr. per vårdplats. På grundval av delta förslag beräknas för budgetåret 1978/79 ett medelsbehov av 6,8 milj, kr, för sammanlagt 225 nya platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel beräknas för anordnande av ytterligare 20 platser vid inackorderingshem för alkoholmissbmkare. Som jag angett i inledningen lill detta avsnitt kommer en proposition om åtgärder mol narkoiikamissbrukel att läggas fram senare under riksmötet, I samband därmed kommer även frågan om anordningsbidrag till behandlingshem för narkotikamissbrukare all las upp, I avvaktan härpå bör anslaget las upp med oförändral belopp. Änslagsrubriken bör ändras lill Bidrag lill anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. för budgelårel 1978/79 beräkna ett reservationsanslag av 900 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 198

J 4. Bidrag till driften av vårdanstalter och Inackorderingshem m. m.

1976/77       Utgift' 153 733 770

1977/78       Anslag' 162 800 000

1978/79       Förslag 191000 000

1 Anslaget Bidrag lill driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m, m.

Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare.

Bidrag till vårdanstalter utgår med vissa maximibelopp i form av dels garanlibidrag (per dag och vårdplats), dels beläggningsbidrag (per dag och vårdad person). Om särskilda skäl finns kan statsbidrag ulgå med högre belopp. Statsbidrag till inackorderings- och behandlingshem utgår med högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna för hemmets drift. Bidraget till hem för narkotikamissbrukare får dock inte överstiga 47 000 kr. per plats och år.

Bestämmelserna angående vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1955:426) om statsbidrag till driftkoslnader vid vårdansialler för alkoholmissbmkare m. m. (ändrad senasi 1977:450). De i kungörelsen angivna grunderna för driftbidrag tillämpas även beträffande kostnaderna för vård av narkotikamissbrukare på enskild vårdanstalt och inackorderingshem för alkoholmissbmkare. För statsbidrag till driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i regleringsbrev den 16 juni 1977 avseende anslag för budgetåret 1977/78 till nykterhetsvård m. m.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Social-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Driftbidragens maximibelopp
vid vårdanstalter, kr./dag:
Garanlibidrag	93	+56	+ 15
Beläggningsbidrag	54	-26	+ 4
	147	+.30	+ 19
.4»5/o,i; (1000-tal kr.)
Vårdanstalter	111900	+33 400	+ 15600
Inackorderingshem för alkohol-
missbrukare	38 700	+ 14 300	+ 12600
Behandlingshem och inackorde-
ringshem för narkotikamiss-
brukare	12 200	+ 7 400	_i
	162 800	+55 100	+28 200

' 1 avvaktan på särskild proposition i ämnet.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 199

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår delning av anslaget till dels bidrag till erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare dels statsbidrag till inackorderingshem för alkoholmissbrukare och bidrag till driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Styrelsen understryker vikten av att relationen mellan garanti- och beläggningsbidrag förändras så att alla fasta kostnader täcks av garanlibidrag och rörliga kostnader av beläggningsbidrag. De fasta koslnaderna beräknas under budgetåret 1977/78 för de erkända anstalterna utgöra ca 84 %, medan garaniibidraget endast uppgår lill ca 63 % av det totala driftbidraget. Driftbidragei föreslås höjt med 23 kr. per dag i huvudsak för löne- och prisomräkning, 3 kr. per dag för personalför-slärkning i anledning av arbetstidsförkortning och arbetstidsavtal m. m. saml 4 kr. för att få en med andra vårdområden jämförbar standard i fråga om fastighetsunderhåll. Driftbidraget bör därför höjas med sammanlagl 30 kr. lill 177 kr. per dag. På grund av de fasla kosinadernas andel av lolalkoslnaderna bör dock garantibidraget bestämmas lill högsl 149 kr. och beläggningsbidragei lill högst 28 kr. för erkända och 22 kr. för enskilda vårdanstalter. Styrelsen erinrar om all förändringar i lönekostnaderna som avtalsmässigl uppkommer för åren 1977 och 1978 saml ändring av arbetsgivaravgifterna bör beaktas genom särskilda beslut. För au behålla räii bidragsnivå för budgetåret 1978/ 79 är det angelägel att förväntade lönekostnadsökningar och arbetsgivaravgifter för år 1979 beaktas så atl eftersläpningar inte uppslår.

Anstalter, som på gmnd av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, erhåller f n. ylleriigare 1 kr, per dag i garantibidrag, 1 första hand gäller detta anstalter med egna sjukavdelningar, Koslnaderna för sådana avdelningar har under senare år ökat kraftigt. Socialstyrelsen hemställer att detta extra bidrag fastställs lill högsl 3 kr. per dag. Dessutom fömtsätter styrelsen atl möjlighet skall finnas för regeringen atl, när särskilda skäl föreligger, bevilja ytteriigare statsbidrag utöver nämnda maximibelopp. För att täcka koslnaderna för sådana bidrag utöver maximibeloppen beräknar styrelsen 4,5 milj. kr, som särskilda medel under budgelårel 1978/79, Vidare beräknas 0,8 milj. kr, för personalutbildning, 0,8 milj. kr, för upprustning av anstalternas inventarier, 4 milj, kr, lill den statliga personalpensioneringen för de privata vårdanstalterna (prop, 1969:79 och 1970:104), 0,2 milj, kr, for rehabilitering av partiellt arbetsföra befattningshavare, 0,5 milj, kr, för vårdutbildad finskspråkig personal och 0,5 milj, kr, lill anstalternas redovis-ningscentral, dvs, sammanlagt 11,3 milj. kr.

Vid beräkningen av medelsbehovet utgår socialstyrelsen således från eu garanlibidrag på 149 kr. per plats och dag samt ett beläggningsbidrag på 28 kr. per vårddag för erkända anstalter och 22 kr. för enskilda anstalter. Styrelsen uppskattar antalet vårdplatser under budgetåret 1978/79till 1 249 vid erkända anstalter och 880 vid enskilda anstalter. Anialei vårddagar beräknas på

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 200

grundval av sistnämnda uppgifter lill 455 885 för erkända och 321 200 för enskilda anstalter. Med en beläggningsfrekvens som uppskattas lill 90 % vid erkända och 95 96 vid enskilda anslaller beräknas medelsbehovel lill 79,4 milj. kr. för erkända anstalter och 54,6 milj. kr, för enskilda anstalter. Härtill kommer tidigare nämnda 11,3 milj. kr, för särskilda ändamål. För vårdanstaltemas drift beräknas således ett bidrag på sammanlagt 145,3 milj. kr.

Medelsbehovet för bidrag till driften av inackorderingshem för alkoholmissbmkare beräknas till 53,0 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Hänsyn har därvid tagits lill förutsedd ökning av plalsantalel vid hemmen och lill kostnadsutvecklingen. 1 beloppet har också inräknats 0,9 milj, kr, i bidrag för viss personalutbildning och 0,7 milj. kr. till driften av det av Föreningen Kontakt med alkoholsjuka (KAS) drivna hemmet i Mölnbacka för rehabilitering av alkoholskadade m. fl. Driftbidrag lill detta hem utgår f n, från anslaget J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnänmder m. fl.

Beträffande hemmen för narkotikamissbrukare föreslås all nuvarande maximibelopp, 47 000 kr, per plats och år, höjs till max. 60 000 kr. Medelsbehovet för dessa hem beräknas till 19,6 milj. kr.

Del sammanlagda anslagsbehovet enligt socialstyrelsen uppgår lill 217,9 milj. kr.

Föredraganden

Driftbidraget till erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare bör fr. o. m. den 1 juli 1978 höjas med 19 kr. per dag, varav 15 kr, i garanlibidrag och 4 kr, i beläggningsbidrag. För anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, bör garaniibidraget liksom nu kunna ulgå med ylleriigare 1 kr. Sådana förändringar i lönekostnaderna som avtalsmässigl kan uppkomma för åren 1978 och 1979 samt förändring av arbetsgivaravgifterna får beaktas senare genom särskilda beslut av regeringen. Antalet vårdplatser under budgelårel 1978/79 beräknas till ca 1 250 vid erkända och 880 vid enskilda vårdanstalter. Antalet vårddagar under budgetåret kan uppskattas lill ca 456 000 resp. 321 200,

Jag beräknar anslagsbehovet till 73 milj, kr. för bidrag till erkända och 50 milj. kr. förbidragtillenskilda vårdanstalter. Jag beräknar också 4 milj, kr, för pensionsavgifter och 0,5 milj, kr, för inköp av inventarier och för viss upprustning av anstalterna. Vidare beräknar jag 51,3 milj, kr. för bidrag till inackorderingshem för alkoholmissbrukare inberäknal driftbidrag lill del av föreningen KAS drivna rehabilileringshemmel Mölnbacka, Sammanlagl beräknas alltså 178,8 milj. kr. för driftbidrag till nykierheisvårdens institutioner nästa budgetår.

I avvaktan på den i det föregående omnämnda propositionen om åtgärder mol narkotikamissbruket m. m. beräknar jag oförändral belopp, 12,2 milj, kr,, för bidrag till behandlingshem och inackorderingshem för narkoiikamissbru-

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 201

käre. Del lotala anslagsbehovet blir därmed 191,0 milj. kr. Anslagsrubriken bör ändras lill Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m, m. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.    godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för
bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbru
kare m, m,,

2,   till Bidrag till driften av vårdanstalter och Inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
191000 000 kr.

J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.

1976/77	Utgift	150 538 597
1977/78	Anslag	160 200 000
1978/79	Förslag	176 700 000

Statsbidrag utgår lill koslnaderna för sådan verksamhel, som enligt gällande författningar ankommer på kommunernas nykterhetsnämnder. Bidraget utgör högst 75 % av de godkända kostnaderna för sådan verksamhet till vilken ersäuning eller bidrag av statsmedel inte utgår i särskild ordning. Bidrag betalas ut för kalenderår i efterskott. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1954:431) om statsbidrag till de kommunala nykterhelsnämn-dernas verksamhel (ändrad senast 1977:451) saml i regleringsbrev den 16 juni 1977. Enligt brevet skall vid beräkningen av vissa delar av slaisbidragsun-derlagei för kalenderåret 1977 tillämpas schablonmässiga uppräkningar av tidigare års kostnader. De i kungörelsen angivna grunderna för statsbidrag tillämpas även beträffande kostnaderna för vård på alkoholpoliklinik av narkotikamissbrukare. Från anslaget utgår även bidrag till vårdcentraler för narkolikamissbmkare och till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare saml till statsbidrag till vissa försöksverksamheter m. m. Härvid gäller bestämmelsema i regleringsbrevet om anslag för budgetåret 1977/78 till nykterheisvård m. m.

Kommunernas statsbidrag för nykterhetsvård samt bidrag för vården av narkotikamissbrukare m, m. framgår av följande sammanställning.

Verksamhet m. m.		Bidrag	Beräknad ändring 1978/79
		1 000-lal kr. 1977/78
			Social-	Föredra-
			styrelsen	ganden
Nykterheisvård
1. Administrativa kostnader		100 650		+ 8 052
(schablonberäkning)			>    10 880
2. Förebyggande   och	eftervår-
dande åtgärder m. m		6 670		+     533

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet

202

Verksamhet m. m.	Bidrag	Beräknad ändring 1978/79
	1 000-tal kr, 1977/78
		Social-	Föredra-
		styrelsen	ganden
3. Alkoholpolikliniker	38 030	+ 7 570	+ 3 045
4, Stiftelsen KAS	530	-    530'	-    530'
5. Försöksverksamhet    tillnykt-
ringsenheler	530	-    530	+ 5 200
	146 410	+ 17 390	+16 300
Narkomanvård
1. Värdcentraler	10 000	+ 6 000	-2
2, Försöksverksamhet med ny-
tillkommande alkoholpoli-
kliniker m, m.	1 500	+ 3 000	-3
3, Vård i enskilt hem av narkoti-
kamissbrukare	2 000	-	J
4, Bidrag   till   kostnader   inom
socialstyrelsen m, m.	2502	+    250	+    2003
	13 750	+ 9 250	+    2003
Anslag (avr,)	160 200	+26 600	■t-16 500

' Medel beräknas under anslaget J 4,

2 Anslaget i budgeiprop.  250 000 kr,  men  höjning till  450 000 kr.  medgiven  i
regleringsbrev,

3 I avvaktan på särskild proposition i ämnet.

Socialstyrelsen

Styrelsen hänvisar till tidigare lämnade förslag (jfr prop. 1976/77:100 s. 179-180) om ell förändral bidragssystem avseende kostnader för nykterhets-vårdande inslag i den Integrerade socialvården. Styrelsen föreslår bl. a. att ett nykterhetsvårdsbidrag till kommunerna skall fördelas i relation till deras bruttokoslnader enligt den s. k. K-planen. Särskilda statsbidrag skall fortfarande utgå för driften av alkoholpolikliniker. Som ett alternativ till nämnda bidragsfördelning föreslår styrelsen att den schablonberäkning som sker av bidragsunderiaget för nykterhetsnämndernas administrativa kostnader utvidgas att omfatta vissa poster (1 och 3-7) i kommunernas ansökningar om bidrag till nykterheisvård. Socialstyrelsen har i praktiken genomfört en dylik schablonisering inom ramen för den samlade bedömningen av samtliga ansökningar de senaste åren. Styrelsen beräknar medelsbehovet för ett schablonbidrag för den öppna nykterhetsvården - med undanlag av alkoholpoliklinikerna - på ett belopp som motsvarar vad som utgått schablonmässigt för nämndernas administrativa utgifter samt kostnader för förebyggande åtgärder m. m. 1977/78. Beloppet (107,3 milj. kr.) har räknats upp med 11 % för väntade kostnadsökningar till 118,2 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Socialstyrelsen föreslår att medel lill bidrag för driften av alkoholpolikhniker las upp under en särskild anslagspost vilken inte blir maximerad. Flera

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 203

kommuner planerar au förstärka resurserna vid sina alkoholpolikliniker. Vissa planerade alkoholpolikliniker är av sådan art att de inte blir aktuella inom den försöksverksamhel som skall omfatta nytillkommande alkoholpolikliniker, vilka används flexibelt inom både nykterhets vård och narkomanvård. Alkoholpoliklinikerna utgör ett värdefullt instrument i den öppna nykterheisvården och styrelsen anser det väsentligt atl statsbidragels stimulanseffekt bibehålls. Med en uppräkning med 20 % av beloppet för 1977/78 (38 milj. kr.) beräknas medelsbehovel för bidrag till alkoholpoliklinikernas verksamhet under budgetåret 1978/79 bli förslagsvis 45,6 milj. kr.

Försöksverksamhet (LOB) med samordnat medicinskt och socialt omhändertagande av berusade personer har inletts i Landskrona och kommer all fortsaita under nästa budgetår Socialstyrelsen fömtsätter att medel beräknas för fortsatt verksamhet i samband med den från departementet ledda försöksverksamheten på detta område vid ytterligare några orter. Medel för driften vid det av föreningen KAS-gårdar drivna hemmet för rehabilitering av alkoholmissbrukare, benämnt Mölnbacka, har för budgetåret 1978/79 beräknats under anslaget J 4.

För vården av narkotikamissbrukare har uppbyggnaden av vårdcentraler skett främst i storstadsområdena och f n, drivs etl femlontal enheter med statsbidrag. Under innevarande budgetår väntas ytteriigare etl par vårdcentraler söka statsbidrag. Förutom en uppräkning av anslaget med hänsyn till pris- och löneomräkning kan ytterligare resursinsatser på detta område bli aktuella under budgetåret 1978/79. Totalt las upp 16 milj. kr. för bidrag lill vårdcentralerna. Posten bör las upp förslagsvis.

Den försöksverksamhet vid nytillkommande alkoholpolikliniker som inleds under innevarande budgetår bör fortsätta även under näsla år för alt slutsatser från verksamheten skall kunna dras. Socialstyrelsen räknar med all etl antal nya projeki kan komma i gång under år 1978 och atl kostnaden för försöksverksamheten under hela kalenderåret kommeratt uppgå till 6 milj, kr, vilket motsvarar 4,5 milj, kr. i statsbidrag.

Bidraget till kommuns kostnad för vård i enskilt hem höjdes fr, o, m, innevarande budgetår från 10 kr. per vårddag lill 50 kr. per vårddag. Effekterna av denna bidragshöjning vad gäller frekvensen ansökningar till socialstyrelsen visar sig under våren 1978, då ansökningar avseende kalenderåret 1977 inkommer till styrelsen. Styrelsen tar upp oförändrat belopp, 2 milj. kr., för detta ändamål och förutsätter att anslagsposten tas upp förslagsvis. För atl täcka socialstyrelsens kostnader som föranleds av statsbidragsgivning till vården av narkotikamissbrukare m. m. beräknas 0,5 milj, kr. nästa budgetår.

Sammanlagl beräknas ell medelsbehov av 186,8 milj. kr. under anslaget

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet 204

Föredraganden

Frågan om utformningen av statsbidragen lill bl. a. den kommunala nykterhetsvården får prövas i samband med ställningstagandet till socialulredningens slutbetänkande. Del schablonmässiga bidragsförfarandet beträffande kommunernas administrativa kostnader för nykterhetsvården bör tillämpas även under nästa budgetår. Vad gäller övriga kostnader för nykterheisvård bör tillgängliga statsbidragsmedel liksom tidigare fördelas mellan kommunerna efter en samlad bedömning av samtliga ansökningar.

Som jag framhållit i inledningen till della avsnitt, har i samband med fylleristraffels avskaffande bl. a. en försöksverksamhet med samordnat medicinskt och socialt omhändertagande av berusade personer satts igång i Landskrona i juni 1977, Jag har också redogjort för en plan om utökad försöksverksamhet i andra delar av landet, som beräknas komma igång under innevarande budgetår. För statligt stöd till dessa verksamheter beräknar jag 5,7 milj. kr. under delta anslag för näsla budgetår. För bidrag till nämndernas nykierhelsvårdande verksamhet och lill nämnda försöksverksamheter beräknar jag sammanlagl 162,7 milj. kr. näsla budgetår.

Vad gäller bidragen till narkomanvården och lill viss försöksverksamhel med nytillkommande alkoholpolikliniker, räknar jag här preliminärt med oförändrade anslag för nästa budgetår. Som jag nämnt i inledningen lill detta avsnitt äravsiklen all i särskild proposition återkomma lill frågan om åtgärder mot narkotikamissbruk m, m.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 176,7 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till kommunala nykierhetsnämnder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 176 700 000 kr.

J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården

29 117

1976/77	Utgift	469 652	Reservation
1977/78	Anslag	600 000
1978/79	Förslag	850 000

Från anslaget bekostas kurser och konferenser för personal vid länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. fl., konferenser rörande narkomanvård saml konferenser i eftervårds- och samarbeisfrågor m, m. Vidare disponeras visst belopp för anordnande av konferenser med nykierhetsnämnder m, m, och för understöd ål sammanslutningar av sådana nämnder.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 205

Socialstyrelsen

Ny sociallagstiftning, nya behandlingsmetoder och ändrad målsättning m, m. kräver ökad utbildning, Detla gäller inte endast vårdanstalternas personal utan också de anställda i kommunal nykterheisvård, särskill inackorderingshemmens personal.

Socialstyrelsen beräknar kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten för nästa budgetår till 1,5 milj. kr.

Föredraganden

För kurser och konferenser inom nykterhets- och narkomanvårdsområdena och för utbildning och information för handläggare i uiskänknings-ärenden hos länsstyrelserna beräknar jag en ökning med 250 000 kr. lill 850 000 kr, för näsia budgetår. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all lill Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgelårel 1978/79 anvisa ell reservationsanslag av 850 000 kr.

J 7. Bidrag till organisationer m. m.

1976/77        Utgift 5 900 000'

1977/78        Anslag 8 250 000

' Anslaget Bidrag lill Länkrörelsen m, m.

I avvaktan på den tidigare nämnda propositionen om åtgärder moi narkoiikamissbmk m. m. bör anslaget beräknas till oförändral belopp. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild propositionen i ämnet, lill Bidrag till organisationer m. m. för budgelårel 1978/79 beräkna ell anslag av 8 250 000 kr.

J 8. Upplysning och information på alkoholområdet

1976/77       Utgift 3 859 1371       Reservation    140 863

1977/78       Anslag 6 500 0002

1978/79       Förslag        9 000 000 ' Anslaget Upplysning i alkoholfrågor m. m,

2 Anslagen Upplysning i alkoholfrågor m, m. samt Informationsåtgärder på alkoholområdel.

För innevarande budgetår disponerar statens ungdomsråd i samråd med socialslyrelsens nämnd för hälsoupplysning 4 milj. kr, för fördelning på

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 206

organisationer och föregen verksamhel avseende upplysning om alkohol och narkotikaproblem. Härvid gäller bestämmelserna i regleringsbrev den 16 juni 1977 om anslag lill nykterheisvård m, m.

Vidare disponerar socialstyrelsen 2,5 milj. kr, för riksomfattande informationskampanjer och kompletterande informalionsålgärder om alkohol och andra missbruksmedel (prop. 1976/77:108, SkU 1976/77:40, rskr 1976/ 77:231).

Statens ungdomsråd föreslår oförändral belopp, 4 milj, kr,, för fortsalt upplysning i alkoholfrågan m. m. för budgetåret 1978/79.

Socialstyrelsen

Den vid socialstyrelsen inrättade särskilda nämnden i alkoholfrågor börjar sitt arbete den 1 januari 1978. Nämnden skall fatta beslul om hur det nya anslaget på 2,5 milj, kr. för första halvåret 1978 skall användas. Därför har socialstyrelsen valt alt inte binda del aktuella anslaget till projekt. För att bibehålla den nivå som riksdagen beslutat föreslås all anslag beviljas med 5 milj, kr. plus 10 % prisomräkning, dvs. 5,5 milj. kr. för budgelårel 1978/79.

Föredraganden

För ifrågavarande ändamål bör medel beräknas under ett gemensamt anslag benämnt Upplysning och information på alkoholområdet. 1 huvudsaklig överensstämmelse med socialslyrelsens och ungdomsrådels förslag beräknar jag för nästa budgetår sammanlagl 9 milj, kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Upplysning och information på alkoholområdet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 9 000 000 kr.

J 9. Uppdragsforskning i alkoholfrågan

1977/78        Anslag	125 0001
1978/79        Förslag	250 000
1 Nytt anslag.

Socialstyrelsen disponerar ft. o. m, den 1 januari 1978 medel för uppdragsforskning i alkoholfrågan (prop, 1976/77:108, s. 170, UbU 1976/77:24, rskr 1976/77:292),

Socialstyrelsen

Under hösten 1977 inleds förberedelsearbetet med anledning av au socialstyrelsen från nämnda lidpunkl tilldelas ansvaret för alkoholpolitiken på central verksnivå. I samband med anslagsframställning för budgetåret

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 207

1978/79 kan styrelsen därför endast avisera ett anslagsbehov i ungefärlig nivå med vad som beviljats för innevarande budgetår. Styrelsen avser all senare presentera en mer detaljerad plan. Den alkoholpoliiiska nämnd som tillsätts från årsskiftet bör enligt vad som anges i propositionen avge yttrande i frågan om fördelning av medel till uppdragsforskning. Socialstyrelsen föreslår alt anslaget för budgetåret 1978/79 förs upp med 300 000 kr.

Föredraganden

För egen del kan jag tillstyrka en uppräkning av anslaget lill 250 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgelårel 1978/79 anvisa ell reservationsanslag av 250 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 208

K. Vissa åtgärder för handikappade

Samhällets insatser för handikappade präglas i allt högre grad av strävan till integrering och normalisering. Syftet är att så långt som möjligt undvika särbehandling av handikappade. De särskilda åtgärder som olika handikapp kräver bör fogas in i sill naturiiga sammanhang. Ansvaret för behövliga handikappåigärder inom en verksamhet bör falla på den huvudman som svarar för denna.

Dessa strävanden har lett till alt många tidigare säranordningar inlemmals i den reguljära verksamheten inom främst landsting och kommuner. Även finansieringen har ordnats inom de reguljära formerna. Detla har främjat utvecklingen. Sålunda har verksamheten med hjälpmedel för handikappade ökat kraftigt sedan landstingen år 1976 fick del samlade ansvaret med schabloniserad ekonomisk ersättning från staten över den allmänna försäkringen. Delsamma gäller de särskilda fdrbrukningshjälpmedel för handikappade som sedan år 1973 distribueras genom apoteken och bekostas av försäkringen. De sammantagna kostnaderna för de två hjälpmedelstyperna beräknas uppgå till över 400 milj. kr. år 1977. Budgetåret 1972/73 var motsvarande anslag över statsbudgeten 135 milj. kr.

Från den 1 januari 1978 får handikappinstitutet en nära anknytning lill landstingens rehabiliterande verksamhel genom atl staten och landstingen tillsammans blir huvudmän för institutet. Verksamheten bekostas från samma lidpunkl från hjälpmedelsersättningen inom den allmänna försäkringen, och något särskill anslag till institutet på statsbudgeten behövs alltså inte längre. Bidraget till insliiulels verksamhel ökardärvid från beräknade 8,5 inilj. kr. budgetåret 1977/78 lill 16,4 milj, kr, kalenderåret 1978, 1 institutets ökade ansvar på hjälpmedelsområdet ingår bl, a, all utforma och fortlöpande föra hjälpmedelsförteckningen.

Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR) har spelat en betydelsefull roll som föregångare lill handikappinstitutet och som en av dess huvudmän. Det pionjärarbete som SVCR och handikapporganisationerna har utfört på hjälpmedelsområdet utgör grunden för samhällets nuvarande hjälpmedelsverksamhet.

Handikapporganisationerna har inom hela handikappområdet varil en viktig förulsätlning för samhällets ökade insatser. I del fortsatta arbetet är samhället som hittills beroende av handikapprörelsens medverkan. Del gäller såväl statens organ som landstingens och kommunernas. Därför är det ett vikiigi samhällsintresse all ge handikapporganisationerna gynnsamma arbetsbetingelser. Den kraftiga ökningen för innevarande budgetår av statens bidrag till handikapprörelsen är etl uttryck härför. Som redovisas längre fram under della avsnitt förordas nu en ytterligare ökning med 2,3 milj. kr. av stödet lill handikapporganisationerna. Därmed blir anslaget 18,8 milj. kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 209

De särskilda insatser för synskadade, som finansieras från anslag under della avsniu, fortsäiter att utvecklas. För ökad utbildning av ledarhundar, tidningsutgivning för synskadade och dövblinda, befordran av blindskriftsförsändelser och vissa andra åtgärder beräknas 15,7 milj. kr. Del innebär en ökning med ca 3,5 milj, kr.

Utvecklingen för handikappade elever i gymnasieskolan kännetecknas av ökad integration både skolmässigt och i boendel. Della har lell lill en fortsall minskning av efterfrågan av de centrala kvalificerade resurser som styrelsen för vårdanjänsl som en försöksverksamhet tillhandahåller i stockholmsområdet. Koslnaderna för motsvarande verksamhel för studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor beräknas för i stort sett oförändrad organisaiion. Med hänsyn härtill minskas medelsbehovel under anslaget med närmare 1,3 milj, kr.

Omsorgerna om psykiski utvecklingsstörda fortsäiter att byggas ul av landslingen och de landslingsfria kommunerna. Antalet elever i särskolan är tämligen oförändral sedan förra läsåret, och ökningen av medelsbehovet för statsbidrag lill landslingen såsom huvudmän för särskolan sker inte i samma snabba takl som under de senaste åren. För statsbidrag lill omsorgsverksam-helen beräknas för näsla budgetår 288 milj, kr,, vilket innebär en ökning med 12,2 milj. kr,

I augusti 1977 tillkallades omsorgskommittén för översyn av lagen angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda bl. a. med anledning av socialutskottets belänkande 1976/77:8. Kommittén utreder även frågan om omsorgen för psykotiska barn. Åt kommittén har dessutom anförtrotts handikapputredningens återstående uppdrag, bl, a. angående fierhandikappade. Handikapputredningens arbete är därmed slutfört. En beredningsgrupp har tillkallats för frågor angående texttelefon för döva och andra frågor angående telefon för handikappade i enlighet med vad som föruiskickades i prop. 1976/77:87.

Inom föreliggande avsnitt om vissa åtgärder för handikappade beräknar jag för näsla budgetår ett anslagsbehov på sammanlagt 335,9 milj. kr. Det innebär en ökning med 16,7 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. För hjälpmedelsverksamheten beräknas kostnaderna under sjukförsäkringsanslaget till ca 68 milj, kr. Vidare har under avsnitt D. Sociala serviceåtgärder beräknats ca 235 milj. kr. försocial hemhjälpoch färdtjänst för handikappade. De kostnader under folkpensionsanslagel som avser förtidspension lill handikappade och handikappersällningar m. m, kan beräknas sliga med 943 milj, kr. lill ca 4 607 milj. kr. På andra anslag som innefattar slöd åi handikappade - främsl under utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementen för utbildning, kultur, arbetsvärd och bosladsanpassning -beräknas för nästa budgetår insatserna för handikappade öka med 920 milj. kr. till 3 475 milj. kr. Sammanlagl uppgår anslagsökningen för olika åtgärder avseende handikappade för budgelårel 1978/79 lill omkring 1 975 milj. kr.

14 Riksdagen 1977. I saml. Nr 100. Bilaga,

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

210

Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgelårel 1978/79 lill 8 720 milj. kr. Budgetåret 1968/69 var motsvarande anslag I 1670 milj. kr. Vidare kan under budgelårel 1978/79 beräknas utgå förtidspension från ATP till handikappade med 3 150 milj, kr.

K 1. Kostnader för viss utbildning av handikappade

1976/77        Utgift 12 840 102'

1977/78        Anslag 14 635 000

1978/79       Förslag 13 350 000

'Därav 160 000 kr. från anslaget Bidrag till handikappinstitutet m. m.

2Därav 170 000 kr. från anslaget Bidrag lill handikappinstitutet m. m.

Från anslaget betalas koslnaderna för försöksverksamhel med omvårdnad och därmed sammanhängande åtgärder för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever vid Ingemundskolan i Solna och Skärholmens gymnasium i Stockholm. Vidare betalas koslnaderna för vårdanjänsl åt svårl handikappade som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor.

Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. Den består av sju ledamöter, som utses av regeringen.

Från anslaget betalas även vissa räntekostnader.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Styrelsen	Föredra-
		för vårdar-	ganden
		tjänst/
		handikapp-
		forskningen
1.   Omvårdnad och därmed
sammanhängande verksam-
het för elever i vissa gymna-
sieskolor	9 525 000	-    723 000	-2 525 000
2,   Vårdartjänst för elever vid
universitet, högskolor och
folkhögskolor	4 342 000	+ 1 965 000	+ 1 128 000
3.   Styrelsen för vårdartjänst	528 000	+    352 000	+     70 000
4,   Vissa räntekostnader	70 000	-	+    27 000
5,   Avdelningen för handikapp-
forskning vid universitetet
i Göteborg'	170 000	+    157 000	+     15 000
	14 635 000	+ 1 751 000	-1 285 000
Inkomster redovisade på drift-
budgetens inkomstsida	60 000	-	-

' Tidigare under anslaget Bidrag lill handikappinstitutet m, m.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 211

Styrelsen för vårdanjänsl

1. Försöksverksamheten syftar till integrering av eleverna, Alla som
bereds bostad genom styrelsen bor numera i elevhushåll i vanliga bostads
områden, 1 f. d, Norrbackainstitulei på karolinska sjukhusets område bedrivs
dock viss dagverksamhet i anslutning till utbildningen vid Ingemundskolan,
Antalet elever med omvårdnad från styrelsen har fortsatt att minska.
Höstterminen 1977 utgör de 50, Av dessa har 31 bostad genom styrelsen,
medan 19 är externa.

Styrelsen utreder f n, frågan om orsakerna till del minskande antalet elever. Avsikten är att klarlägga i vilken utsträckning centrala resurser av det slag som styrelsen tillhandahåller alltjämt kommer att behövas för atl garantera svårt rörelsehindrade utbildning i gymnasium saml erforderiig omvårdnad. Styrelsen och skolöverstyrelsen har beslutat att i föreliggande situation inte fullfölja den genom anslagsframställningen år 1976 aktualiserade planen på omvårdnads- och gymnasieverksamhei i Upplands Väsby kommun.

I avvaktan på resultatet av pågående utredning är styrelsen inte beredd föreslå någon ändring av verksamhetens organisation för budgetåret 1978/79. Medelsbehovet anges lill 8 802 000 kr. Del innebär, med hänsyn till anvisat engångsbelopp förden tidigare planerade flyttningen till Upplands Väsby, en minskning med 723 000 kr, i förhållande till innevarande budgetår,

2. Antalet personer med vårdartjänst anges till 132 för budgelårel 1977/78.
Av dessa studerar 30 vid universitet och högskolor och 102 vid folkhögsko
lornas vinterkurser. Vid folkhögskolornas ämneskurser under budgetåret
1977/78 behövs vårdartjänst under 120 elevveckor.

Som följd av högskolereformen med vidgad tilllrädesräii till högre studier och fler utbildningsvägar räknar styrelsen med alt ytterligare 5 studerande kommer att behöva vårdartjänst vid universitet och högskolor under budgetåret 1978/79 (+231 000 kr.). För insatser i sådan utbildning under daglid på grund av bunden undervisning beräknas 57 000 kr. Även vid folkhögskolorna kan enligt styrelsen förväntas ett ökat behov av vårdartjänst, bl. a, genom alt alltfler skolor anpassas till rörelsehindrades behov. Styrelsen beräknar medel för ylleriigare 13 elever vid vinlerkurserna(+ 501 000 kr.). För utökad vårdartjänst vid ämneskurser beräknas 34 600 kr. Styrelsen begär vidare ökade medel för att fler personer skall kunna delta i den årligen återkommande vårdartjänstkonferensen.

3. Styrelsen förutsätter atl dess verksamhet kommer att flytta från de
nuvarande lokalerna i f d. Norrbackainstitulei och beräknar 175 000 kr. i
lokalkostnader för budgetåret 1978/79 samt ca 61 000 kr, i flyttningskostna
der. För information, som hittills betalats av nämnden för samhällsinforma
tion, begärs 55 000 kr. För personalutbildning beräknas 10 000 kr. och för
ökade reseersättningar och konsultmedverkan m, m, ca 22 000 kr. 1 avvaktan
på resultatet av pågående översyn föreslås inga förändringar av personalor
ganisationen vid styrelsens kansli.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 212

Handikappforskningen i Göteborg

5. Professor Sven-Olof Bratlgård, som för innevarande budgetår disponerar 170 000 kr, från anslaget Bidrag lill handikappinstitutet m, m. förden av honom bedrivna verksamheten vid avdelningen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg, hemställerom ökade medel med 157 000 kr. Härav anges 17 000 kr, utgöra löneomräkning och 140 000 kr. motsvara lönekostnaderna för en forskarledare, som behöver knytas till avdelningen för att säkra kontinuiteten för framtiden i dess verksamhel.

Föredraganden

De av staten såsom en försöksverksamhet tillhandahållna kvalificerade resurserna för omvårdnad åt svårl handikappade elever i Ingemundskolan och i Skärholmens gymnasium tas innevarande budgetår i anspråk för sammanlagl 50 elever. Antalet studerande som utnyttjar dessa centrala resurser har minskat under senare år. Detta beror på att alltfler handikappade ungdomar går i gymnasieskolor på hemorten och får omvårdnad där. Alla elever som får bostad genom styrelsen för vårdartjänst bor i elevhushåll, och f. d. vanföreanstalten Norrbackainsliluiei används inte längre för elevbostäder. Del är en glädjande utveckling att både skolgången och den sociala situationen för handikappade gymnasieelever i landet på delta sätt har normaliserats. Mol denna bakgrund finns, som styrelsen har framhållit, inte skäl att fullfölja den tidigare planen på alt anordna statliga skol- och omvårdnadsresurser i Upplands Väsby kommun. För innevarande budgetår anvisade medel för della ändamål las således inte i anspråk.

Det är emellertid angelägel atl få närmare kännedom om situationen för svårt handikappade elever som går i gymnasieskolor ute i landet. Jag räknar med att detta tas upp inom ramen för den utredning om behovet av centrala resurser för omvårdnad åt handikappade gymnasieelever som pågår genom styrelsen för vårdartjänst i samråd med skolöverstyrelsen. I fråga om storieken av resurserna för försöksverksamheten under nästa budgetår anser jag att en anpassning bör ske till nu kända förhållanden. Med hänsyn till verksamhetens utveckling under de senaste åren förordar jag en viss minskning av den hittillsvarande organisationen och beräknar ett medelsbehov av 7 milj. kr.

Verksamheten med vårdartjänst åt svårt handikappade studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor bör beräknas få samma omfatlning som under innevarande läsår. Medelsanvisningen bör ökas med 1 128 000 kr. Jag finner inte anledning all f n. la ställning till frågan om utfiyuning av styrelsens kansli från karolinska sjukhuset. För kansliet beräknar jag medel för oförändrad organisation, vilket innebär en ökning med 70 000 kr. Anslagsposten för vissa räntekostnader bör tas upp med 97 000 kr. Medel till

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 213

handikappforskningen i Göteborg bör fr. o. m. näsla budgetår anvisas under della anslag och innefatta en ökning med 15 0(X) kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för viss utbildning av handikappade för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 13 350000 kr.

K 2. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda

1976/77       Utgift 11065 761 Reservation 13 244 766

1977/78       Anslag 14 000 000

1978/79       Förslag 11000 000

Statsbidrag ulgår till kostnad för nybyggnad eller tillbyggnad eller inköp av byggnad, jämte ombyggnad som kan behövas, för all anordna lokaler för elevhem, inackorderingshem, vårdhem, specialsjukhus, särskola, daghem för barn eller sysselsättningshem. Bidraget utgår med 50 96 av den verkliga kostnaden, dock med högst 9 000 kr för varje plats. För anordnande av elevhem, inackorderingshem, särskola, daghem för barn eller sysselsätl-ningshem i förhyrda lokaler utgår engångsbidrag med nämnda belopp. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senasi 1976:218).

Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen anger anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 till sammanlagt 11 milj. kr.

Föredraganden

Socialstyrelsens och skolöverstyrelsens medelsberäkning bör godtas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till anordnande av vissa institutioner jör psykiski utvecklingsstörda för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 11 000 000 kr.

K 3. Bidrag till driften av särskolor m. m.

1976/77       Utgift 222 183 463

1977/78       Anslag 261800 000

1978/79       Förslag 277 000 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 214

Statsbidrag utgår till landsting och kommuner som inte hör till landsting med 95 % av lönekostnaderna för särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare vid särskolan. Bidraget utbetalas i efterskott för varje läsår, men huvudmännen erhåller under läsårel ell förskott som utgör hälften av bidraget för det föregående läsåret. Om det finns särskilda skäl kan statsbidraget utgå även lill enskild, förening eller stiftelse. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiski utvecklingsstörda (ändrad senast 1976:218).

Sko/överstyrelsen

Elevantalet i särskolan tycks enligt styrelsen nu ha stabiliserats. Höstterminen 1976 var antalet elever ca 13400. Antalet lärare (hela tjänster) var vid motsvarande tidpunkt ca 3 000.

Pris- och löneomräkning m, m, för befintlig organisation beräknas till 30,4 milj. kr. Fören beräknad förstärkning läsåret 1977/78 av skolorganisationen för elever med tilläggshandikapp och elever i yrkessärskolan beräknas ca 7 milj. kr. I föregående års anslagsframställning har kostnaden för vissa sociala avgifter beräknats med för hög procentsats. Minskningen på anslaget till budgetåret 1978/79 på grund härav uppskattas till 22 475 000 kr.

Styrelsen föreslår att vuxenundervisningen för de utvecklingsstörda byggs ut successivt fr. o. m. budgetåret 1978/79 och att anslaget lill försöksverksamheten med särskola för vuxna utökas från drygt 3 milj. kr. till 6 milj. kr. För viss konferensverksamhet begär styrelsen 45 000 kr. Det lotala medelsbehovel under anslaget har av styrelsen beräknats lill 279,7 milj, kr.

Socialstyrelsen

För viss kurs- och konferensverksamhet begärs ökade medel med 13 000 kr. till 110 000 kr.

Omsorgskommittén har i yttrande tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag beträffande vuxenundervisningen av utvecklingsstörda.

Föredraganden

Som jag nämnt i inledningen till detta avsnitt har omsorgskommittén börjat sitt arbeie under hösten 1977. Två framställningar från skolöverstyrelsen om hemspråksundervisning för invandrarbarn i särskolan och om ändrade delningstal för klass har remitterats lill kommittén och kommer därefter att tas upp i sedvanlig ordning.

För statsbidrag till lönekostnader i särskolor bör för nästa budgetår beräknas en ökning med 14,9 milj. kr. till 273,5 milj, kr. Vuxenundervis-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 215

ningen för psykiskt utvecklingsstörda bör i avvaktan på resullalel av pågående utredningsarbete alltjämt bedrivas i försöksform, och jag beräknar för nästa budgetår 3,4 milj, kr, för detta ändamål. För socialstyrelsens och skolöverstyrelsens konferens- och kursverksamhet beräknas 127 000 kr. Anslaget bör för nästa budgetår las upp med 277 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till dri/ien av särskolor m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 277 000 000 kr.

K 4. Bidrag till handikapporganisationer

1976/77	Utgift	5 500 000	Reservation
1977/78	Anslag	16 500 000
1978/79	Förslag	18 800000

Från anslaget ulgår bidrag lill handikapporganisationernas allmänna verksamhet. Regeringen beslutarom fördelningen av anslagsbeloppet mellan organisationerna efter förslag av slaiens handikappråd. Innevarande budgelår har bidrag tillerkänts följande 25 organisationer.

Riksförbundet för döva och hörselskadade bam (DHB), De handikappades riksförbund (DHR), Föreningen för blödarsjuka i Sverige (FBIS), Föreningen för de neurosedynskadade (FfdN), Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB), Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB), Hörselfrämjandets riksförbund (HfR), ILCO, Riksförbundet för ileo-, colo-och urosiomiopererade, MS-förbundet Riksorganisation för neurologiskl sjuka och handikappade (MS), P-club, Förening för stammare, Svenska psoriasisförbundet (Pso), Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), Riksföreningen för cysiisk fibros (RfCF), Riksförbundet för bjärt- och lungsjuka (RHL), Riksföreningen för laryngectomerade (RLE), Riksförbundet mot allergi (RmA), Riksförbundet mol reumalism (RmR), Riksförbundet för njursjuka(RNj), Riksförbundet försocial och mental hälsa (RSMH), Riksföreningen för trafik- och polioskadade (RTP), Svenska diabetesförbundel (SD), Sveriges dövas riksförbund (SDR), Svenska epilep-siförbundel (SEF), Synskadades riksförbund (SRF) samt Handikappförbundens centralkommitté (HCK).

Statens handikappråd

Handikapporganisationerna beräknar ett sammanlagt medelsbehov av 37 224 000 kr, för budgetåret 1978/79, De framhåller atl del krävs betydande anslagsökningar även de närmaste åren om de skall kunna utveckla sin verksamhel och lillgodose medlemmarnas behov och samhällsorganens

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 216

förväntningar och krav på insatser. Organisationerna har begärt att rådet understryker behovet av kraftigt ökat organisaiionsslöd även för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Del ökade slalliga slödel lill handikapporganisationerna är ell uttryck för den betydelse folkrörelserna tillmäts för samhällets utveckling. Inberäknat medel för vissa kuliurändamål, som lidigare anvisades under nionde huvudlileln, har anslagei för innevarande budgelår mer än fördubblats jämfört med förra budgetåret (prop. 1976/77:87, SoU 1976/77:28, rskr 1976/ 77:326). Härigenom har samtliga organisationer kunnat tillerkännas väsentligt höjda statsbidrag. Del är därvid betydelsefullt att mera nybildade organisationers anspråk på goda arbetsbetingelser har kunnat tillgodoses i högre grad än lidigare genom avsevärt förstärkt statligt stöd.

1 delta sammanhang vill jag erinra om atl regeringen under år 1977 för särskilda projekt och för försöksverksamhel i handikapporganisationernas regi beviljat ca 3,8 milj. kr. såsom understöd från allmänna arvsfonden. Handikapprörelsen bör kunna påräkna sådant stöd från arvsfonden även i fortsättningen.

Det bör även anmälas för riksdagen all statens handikappråd på regeringens uppdrag nyligen har redovisat förslag lill principer för beräkning av bidragen till handikapporganisationerna. Jag räknar med alt dessa principer skall ge etl säkrare underiag för beslul om fördelningen av de medel som anvisas under anslaget. För all ytterligare förstärka siödet till handikapporganisationerna under näsla budgetår bör anslaget räknas upp med 2,3 milj. kr. till 18,8 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 18 800 000 kr.

K 5. Kostnader för viss verksamhet för synskadade

1976/77        Utgift 4 094100'

1977/78        Anslag 5 451000

1978/79       Förslag        7 384 000

' Anslaget Kostnader för viss verksamhel för blinda,

2 Anslagen Kostnader för viss verksamhel för blinda och Täcknmg av kostnader tor

viss tidningsutgivning för synskadade och dövblinda.

Från anslaget utgår bidrag lill Synskadades riksförbund (SRF), dels lill kostnaderna för den genom De blindas förenings fdrsäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamhelen för försäljning av arbetsmaterial lill synskadade

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

217

hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter, dels till SRF:s kostnader för ledarhundar och därmed sammanhängande åtgärder. Vidare ulgår bidrag lill försvarels hundskola i Sollefteå, från den 1 juli 1978 benämnd stålens hundskola.

För innevarande budgelår ulgår bidrag till Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) och SRF från anslaget Täckning av kostnader för viss tidningsutgivning för synskadade och dövblinda.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			SRF	Föredra-
			Hund-	ganden
			skolan
			FSDB
1.	Depåverksamhelen	2 670 000	+    318000	+   318000
2.	SRF:s kostnader för ledar-
	hundar	1 131000	+ 2 094 000	+ 1415 000
3.	Försvarets hundskola	450 000	-	-
4,	Tidningsutgivning inom SRF	1000 000	+ 1 130 000	-
5,	Tidningsutgivning inom
	FSDB	200 000	+    442 000	+    180 000
6.	Bidrag lill Föreningen Blinda
	barns utveckling (BBU)	-	-	+     20 000
		5 451000	+ 3 984 000	+ 1 933 000

Synskadades riksförbund (SRF)

1. För depåverksamheten beräknas pris- och löneomräkning mm, till 318000 kr.

2. Hittills har medel anvisats för utbildning av 25 ledarhundar årligen, vilket inte täcker behovet. Genom den förestående omorganisationen av verksamheten vid försvarets hundskola kommer emellertid 35 ledarhundar all utbildas under budgetåret 1978/79, Hundprisel kommer all stiga avsevärt, och SRF beräknar koslnaderna för 35 hundar till 3 140 000 kr., innefattande oförändrad omfattning av konsulentservice lill hundägarna, SRF begär därutöver 60 000 kr. för informationskurser för blivande ledarhundsägare och 25 000 kr. för en åriigen återkommande veckoslutskurs för alla ledarhundsägare.

4, SRF:s kostnader för oförändrad utgivning under budgetåret 1978/79 av tidningar på talband och i punktskrift beräknas utgöra 1 871 000 kr. Härtill kommer mervärdeskatt med 259 000 kr., som numera måste erläggas genom atl SRF:s produktionsavdelning efter intern omorganisation bildal en självständig enhet. SRF hemställer om full kostnadstäckning för tidningsutgivningen med 2 130 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 218

Föreningen Sveriges dövblinda

5. Kostnaden för utgivning på samma sätt som hittills av veckotidningen Nuet för dövblinda, beräknas för budgetåret 1978/79 komma alt uppgå till 446 000 kr., varav mervärdeskatt 45 000 kr. Vidare planeras utgivning av tidningen på talband för ca 25 personer med så god hörselförmåga att de uppfattar långsam och tydlig inläsning (22 000 kr). Dessutom önskar FSDB ge ul en nyhetstidning om fyra sidor i punktskrift (motsvarar en maskinskriven A4-sida) med upplaga även i förstorad stil fyra dagar i veckan (173 000 kr.), FSDB hemställer om bidrag med 642 000 kr,

Omsoigskommittén har i yttrande tillstyrkt FSDB:s framställning.

Föredraganden

Synskadades riksförbunds (SRF) beräkning av medelsbehovet för depåverksamheten bör godtas, och anslagsposten bör således las upp med 2 988 000 kr.

Eftersom vänletiden förledarhund f n, i vissa fall kan vara avsevärd, är det tillfredsställande att försvarels hundskola nästa budgetår kan öka utbildningen från 25 till 35 hundar. Medel bör beräknas för denna angelägna förstärkning. Enligt vad jag har inhämtat blir dock kostnaderna för hundarna betydligt lägre än vad SRF haft anledning anta. Medelsbehovel under anslagsposten, inklusive erforderiig konsulentservice, torde därför stanna vid 2 546 000 kr. För bidrag lill hundskolans drift beräknar jag oförändral 450 000 kr. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Under anslaget Täckning av kostnader för viss tidningsutgivning för synskadade och dövblinda har för innevarande budgetår förts upp 1,2 milj. kr. (prop. 1976/77:87, SoU 1976/77:28, rskr 1976/77:326). Av de anvisade medlen disponeras 1 milj. kr, av SRF och 0,2 milj. kr. av Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB). Medel för dessa ändamål bör fr. o. m. näsla budgelår beräknas under förevarande anslag, och jag förordaren ökning med 180 000 kr. av medelsanvisningen till FSDB, Härigenom får föreningen möjlighet till en angelägen förstärkning av tidningsutgivningen för dövblinda.

Vidare beräknar jag under anslaget 20 000 kr. såsom bidrag lill Föreningen Blinda barns utveckling. Bidrag för deiia ändamål har lidigare ulgåll under nionde huvudlileln.

Anslaget bör således för näsla budgetär las upp med sammanlagl 7 384 000 kr., vilket innebär en ökning med 1 933 000 kr. Anslaget bör benämnas Kostnader för viss verksamhet för synskadade.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för viss verksamhet för synskadade för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 384 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet 219

K 6. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser

1976/77        Utgift 6 421000

1977/78       Anslag 6 791 000

1978/79       Förslag        8 326 000

Från anslaget utgår ersättning till postverket för befordran av portofria blindskriftsförsändelser. Ersättningen betalas halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgelårel 1978/79 avser alltså verksamheten under kalenderåret 1978.

Postverket

Enligt postverkets beräkning bör anslaget för näsla budgelår las upp med 8 326 000 kr. Riksrevisionsverket har tillstyrkt postverkets framställning.

Föredraganden

Postverkets medelsberäkning bör godtas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Ersättning till posrverket för befordran av blindskriftsförsän-

delser för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av

8 326 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 220

L. Internationell samverkan

Under detta avsnitt anvisas medel bl, a. för Sveriges medverkan i världshälsovårdsorganisalionen (WHO), för bilateralt samarbete på hälsovårdens område samt för del nordiska socialpolitiska samarbelel,

WHO utför ett världsomfattande arbete rörande bl. a. administration av internationella sanitära bestämmelser, utbyte av information om infektionssjukdomar, statistik, samordning av medicinsk forskning och standardisering. Dessutom lämnar WHO bistånd lill enskilda länder. Della inriktas numera i allt större utsträckning på att stödja uppbyggandet av primärhälsovården bland moltagariändernas fattigaste befolkningsgrupper.

Mellan Sverige och etl antal länder har genom åren utvecklats ell bilaierall samarbete på hälsovårdens område bl. a. i form av informations- och expertuibyte. Särskill intensivt har detta samarbete varit med Polen och Frankrike. År 1977 formaliserades samarbetet mellan Sverige och Ungern genom avtal.

Mellan de nordiska länderna bedrivs ett nära socialpolitiskt samarbete med utgångspunkt i Nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommitté för socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommittén. Vid de nordiska social-och hälsovårdsminisirarnas möte i Ronneby sommaren 1977 fastställdes ett nordiskt samarbetsprogram inom social- och hälsovärdsområdel. Programmet behandlaren antal områden av vilka det viktigaste rören revision av den gällande konventionen om social trygghet för nordiska medborgare, den s. k. nordiska irygghetskonventionen. Ell annat område som ingår i programmet är utarbetande av en konvention om en gemensam arbetsmarknad för social-och medicinalpersonal. Vidare berörs frågor rörande efter- och vidareutbildning av nämnda personalkategorier, forsknings- och utvecklingsarbete samt samarbete inom läkemedelsområdet.

Sverige deltar även i det omfattande socialpolitiska samarbete som sker inom FN, Europarådet, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och internationella arbetsorganisationen (ILO),

En ökad samverkan i arbetet mol narkotikamissbruket sker såväl mellan de nordiska länderna som inom Europa i övrigt, samt genom FN och vissa av dess fackorgan.

Arbetet med konventionsförhandlingar på det socialpolitiska området har också betydande omfatlning. Förhandlingar pågår om revision av äldre konventioner med Storbritannien,Schweiz och Italien enligt de riktlinjer som riksdagengodkändeår 1976. Dessutom pågår konvenlionsförhandlingar med Frankrike och Grekland, medan färdiga konventionsförslag föreligger beträffande Spanien, Turkiet och Portugal, liksom etl förslag till ny konvention med Jugoslavien. Konventionerna med Österrike och Förbundsrepubliken Tyskland irädde i kraft den 1 november 1976 resp. den I oktober 1977.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet

221

L 1. Bidrag till världshälsovårdsorgahisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m.

1976/77        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

8 030 172

8 194 000

11 225 000

Från anslaget bekostas bl. a. Sveriges deltagande i världshälsovårdsorganisationens (WHO) verksamhet, bilateralt samarbete på hälsovårdens område, internationellt - särskilt nordiskt - socialpolitiskt samarbete, nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden (NIH) samt riksförsäkringsverkels medlemskap i Inlernalional Social Security Association (ISSA).

Nämnden.för Internationella hälso- och socialvårdsärenden

Nämnden beräknar löne- och prisomräkning till 39 000 kr. för bilateralt samarbete på hälsovårdens område och till 11000 kr. för nämndens verksamhel. Därutöver föreslår nämnden en ökning med 60 000 kr. resp, 26 000 kr. för dessa områden.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Bidrag lill WHO	6 772 000'	+ 3 159 000
Utgifter för svenskt dellagande i WHO:s
reguljära sammankomster	-	+      75 000
Bidrag lill FN:s fond för kontroll av bero-
endeframkallande medel	200 000	+     20 000
Bidrag till FN:s europeiska program för so-
cial utveckling	45 000	-     45 000
Bilateralt samarbete på hälsovårdens områ-
de	267 000	-
Nämnden för internationella hälso- och so-
cialvårdsärenden (NIH)	79 000	+       7 000
Nordiskt socialpolitiskt samarbete	271000	-
Riksförsäkringsverkets medlemskap i ISSA	85 000	+      15 000
Övngt	475 000	-    200 000
	8 194 000	+ 3 031 000

' Inkl. utgifter för svenskt deltagande i WHO:s verksamhet m, m.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 222

Föredraganden

Den svenska avgiften lill WHO beräknas uppgå lill ca 9 931 000 kr. under budgetåret 1978/79. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag del sammanlagda anslagsbehovet till 11 225 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt inlernationellt socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 11 225 000 kr.

L 2. Vissa internationella resor

1976/77	Utgift	111 967	Reservation
1977/78	Anslag	127 000
1978/79	Förslag	127 000

3 033

Från anslaget bekostas deltagande i vissa internationella konferenser och sammanträden m. m. av personal inom socialdepartementels verksamhetsområde.

Nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden föreslår att anslaget räknas upp med 43 000 kr,, varav 14 000 kr. för prisomräkning, 25 000 kr. med hänvisning till del stora behovet av resebidrag och 4 000 kr. för ökade administrationskostnader inom socialstyrelsen.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändral belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Vissa internationella resor för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 127 000 kr,

L 3. Vissa internationeUa kongresser i Sverige

1976/77	Utgift	265 000	Reservation
1977/78	Anslag	160 000
1978/79	Förslag	160 000

14017

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer au regeringen föreslår riksdagen

att lill   Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservalionsanslag av 160 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

223

Kapitalbudgeteti

II: Statens aUmänna fastighetsfond

8. Utbyggande av karolinska sjukhuset

1976/77	Utgift	13 978 230
1977/78	Anslag	19 500 000
1978/79	Förslag	55 000000

Behållning

10 208 331

Från anslaget bekostas byggnadsinvesteringar för karolinska sjukhusei. Det ankommer på regeringen all besluta om igångsättning av byggnadsåtgärder för sjukhusels upprustning inom en kostnadsram av 10 milj, kr, för innevarande budgetår. Av denna ram har hittills disponerats 2,2 milj, kr, för upprustning av kvinnoklinikens föriossningsavdelning.

Byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhuset

Byggnadskommittén föreslår atl 68 milj. kr. anvisas för budgetåret 1978/79 i enlighet med följande sammanställning.

1, Beslutade byggnadsföretag

2, övriga byggnadsåtgärder

3, Reducering av medelsförbrukningen

4, Tekniska utredningar och administration

2 655 000 68 200 000

-4 855 000

2 000 000 68 000 000

1. Medelsberäkningen för budgetåret 1978/79 för beslutade byggnadsföretag har skett enligt följande sammanställning.

	Beräknad	Medelsför-
	total-	brukning
	kostnad	1978/79
Upprustning av vissa ortopedisk-kirurgiska
vårdavdelningar m, m.	1 906 000	179 000
Om- och tillbyggnad av köks- och matsals-
byggnaden	15 788 000	982 000
Upprustning av brännskadeavdelningen	717000	31000
Upprustning av kliniskt-palologiska central-
laboratoriet (P2)	3 522 000	99 000
Vårdavdelningar inom norra längan av hu-
vudkomplexet (Al)	6 845 000	563 000
Ombyggnad av sex hissar i huvudkomplexet
(Al)	3 400 000	404 000

Prop. 1977/78:100 Bilaga S   Socialdepartementet

224

Beräknad totalkostnad

Medelsförbrukning 1978/79

Värmekulvert m, m, till köks- och matsals-byggnaden Telefonistlokaler (H3) Centrala intensivvårdsavdelningen (El)

1 321 000 774 000

2 730 000

31000

53 000

313000

37 003 000

2 655 000

2. Byggnadskommittén anser atl 68,2 milj. kr. för budgelårel 1978/79 bör disponeras för planerade objeki enligt följande sammanställning (1 000-tal kr,).

Beräknad totalkostnad

Medelsförbmkning 1978/79

Upprustning av radiumhemmet (P), etapp 1

Upprustning av kvinnokliniken inom norra längan av huvudblockel (Cl, C2) etapp 1

Behandlingsbyggnad (Fl)

Upprustning av öronklinikens operationsavdelning (Al)

Upprustning av onopedisk-kirurgiska kliniken (S)

Upprustning av lokaler för fysikalisk medicin (S)

Ny förrådsbyggnad (K8)

Mindre objeki

Försöriningsåtgärder för behandlingsbyggnad, norrbackabyggnaden, förrådsbyggnad och barnklinikerna m, m.

Upprustning av hissar inom thoraxklinikerna (N)

Malarvattentank (K6)

Syreiank(Kl)

Transportgång, behandlingsbyggnad (Fl) -barnklinikema(Ql)

Transpongångar, behandlingsbyggnad (Fl) -huvudblockel (Cl resp, El)

Kulvertar, akutbyggnad (Fl)- radiumhemmet (P5) resp, huvudblocket (El)

Barnklinikerna, expeditioner m, m, (Q)

Lokaler för kliniskt fysiologiska cenlrallabo-ratoriet

Lokaler för urologmoitagning m. m.

Lokaler för yrkesmedicin och yrkesdermalo-logi

Lokaler för provisorisk föriäggning av expeditioner och bibliotek

Undervisningslokaler

Upprustning av rönigendiagnostiska avdelningen

4000

25 000

29 000	13 200
79 000	8 500
900	800
2 600	1 600
5 000	1 100
6 900	1000
9 000	9000

5 500

6 300

1 700	700
1000	700
900	600
900	100
1 200	100
550	450
7 300	450
5 000	350
3 200	250
2 000	550
550	100
2 500	100

350

7 500

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

225

	Beräknad	Medelsför-
	total-	brukning
	kostnad	1978/79
Centrallaboratoriet (Ll)	5 500	900
Forskningslaboratoriet (Ml)	6 700	1000
Upprustning av thoraxklinikerna	3 900	550
Upprustning av förutvarande Nya Hemmet	2 200	1 200
Utbyte av ångpanna	4 400	1900
Ny skorslen	2 500	1300
Reservkraftanläggning	9 600	2 700
Upprustning av akutmottagningen (El + pa-
viljong)	4 500	2 700
Blodcentralen	2 100	1650
Upprustning av förlossningsavdelningen.
entré	2 500	1 300
Övriga försörjningsåtgärder	7000	3 500
	248 900	68 200

Föredraganden

Regeringen har den 1 september 1977 bemyndigat mig alt tillkalla en byggnadskommitté med uppdrag att genomföra upprustning av karolinska sjukhuset. Byggnadskommittén, som tillkallats samma dag, ansvarar i fortsättningen för siomplaner, programmering och planering för sjukhusels upprustning samt för projektering, byggande och utrustning av objeki, där uppdrag har lämnats ål kommittén. Byggnadskommittén har tio ledamöter, varav fem utsetts bland de av Stockholms läns landstingskommun valda ledamöterna och suppleanterna i sjukhusets direktion. En av sistnämnda ledamöter har förordnats som ordförande. Koslnaderna för kommittén fördelas enligt samma grunder som gäller i fråga om investeringskostnadernas fördelning mellan staten och landstingskommunen, Kommiltékost-naderna täcks av de medel som beräknats under detla anslag för viss administration. Landstingskommunens bidrag tas till uppbörd under inkomsttiteln Inkomster vid karolinska siukhuset.

Enligt gällande avtal om samarbete beträffande karolinska sjukhuset eriägger landstingskommunen ersättning lill staten för kostnaderna för sjukhusets uppmstning enligt särskild överenskommelse om investeringsbidrag. Överenskommelsen som träffades i anslulning till samarbeisavtalei upphörde alt gälla med utgången av år 1976 men tillämpas på visst sätt i avvaktan på en ny överenskommelse. Förhandlingar om nya överenskommelser om såväl investeringsbidrag som driftbidrag enligt samarbetsavialet pågår. Jag räknar med alt de nya överenskommelserna skall kunna redovisas i en proposition lill riksdagen under riksmötet 1977/78.

Regeringen har den 27 januari 1977 uppdragit åt direktionen alt låta utföra upprustning av cenlrala intensivvårdsavdelningen inom en kostnadsram av

15 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 226

2 450 (X)0 kr.i prislägel den 1 april 1976. Vidare har regeringen den 28 april 1977 uppdragit åt direktionen atl utföra upprustning av vårdavdelningar vid ögonkliniken saml vid öron-, näs- och halskliniken med flera byggnadsål-gärder inom en sammanlagd kosinadsram av 2 735 000 kr, i prislägel den 1 april 1976, Från detla anslag skall härav betalas högst 2 335 000 kr, i nämnda prisläge. Byggnadsåtgärderna har i investeringsplanen i del följande tagits upp under mbriken Mindre ombyggnads- och kompletleringsarbeten. Regeringen har också den 14 april 1977 ändrat kostnadsramen för anordnande av telefonistlokaler vid karolinska sjukhusei lill 695 000 kr.

Byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhusei har hemställt au regeringen uppdrar ål kommitlén atl slutföra vissa till direktionen lämnade projekterings-, byggnads- och utruslningsuppdrag. Förslaget prövas f. n, av regeringen.

Regeringen har emellertid den 13 oktober 1977 uppdragit åt byggnadskommittén all utföra projektering till och med bygghandlingar bl. a, av upprust-ningsålgärder inom huvudblockets norra länga för kvinnokliniken. Direktionen hade ursprungligen fått uppdraget au ulföra projektering av detla byggnadsföretag lill och med huvudhandlingar. Jag återkommer lill bygg-nadsobjektel. Regeringen förklarade samma dag atl byggnadskommittén skulle slutföra ett uppdrag atl projektera uppruslningsåigärder inom radiumhemmet, avseende en första etapp. Uppdraget vilade tidigare på direktionen.

Regeringen har uppdragit ål byggnadskommittén alt utföra projektering till och med huvudhandlingar av en nybyggnad (F 1) för akutverksamhet vid sjukhuset m. m. samt vissa byggnadsarbeten i anslutning lill uppförandet av byggnaden. Projekteringen skall göras med utgångspunkt i en kostnadsram av 78 milj, kr. i prislägel den 1 april 1976. Jag räknar med all vissa delar av detta byggnadsföretag får behandlas i en proposition lill riksdagen under riksmötet 1977/78. Byggnadskommittén har också fåll i uppdrag alt ulföra projektering till och med bygghandlingar av värmekulvert till huvudblockel m. m. och installation av reservelkraflanläggning saml upprustning inom akutmottagningen m. m,, av ortopedisk-kirurgiska klinikens operationsavdelning och av blodcentralen.

Byggnadskommittén har även i uppdrag au upprusla kvinnoklinikens förlossningsavdelning inom en kostnadsram av 2,2 milj. kr i prislägel den 1 april 1977, Åigärderna, som beslulais inom den ram om 10 milj, kr, som står till regeringens disposition för igångsättning av viss upprustning, redovisas i investeringsplanen.

Den lämnade redogörelsen visar atl etl målmedvetet arbete på att rusta upp karolinska sjukhuset salts i gång.

Jag vill i della sammanhang påminna om vad jag anfört under anslaget G 1 när det gäller klarläggandet av betingelserna för ett överförande av huvudmannaskapet för karolinska sjukhusei lill Stockholms läns landstingskommun och därmed sammanhängande frågor genom en särskild utredning.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 227

Byggnadskommittén har redovisat förslag till upprustningsåtgärder inom huvudblockeis norra länga för kvinnokliniken på grundval av färdiga huvudhandlingar. Efter om- och tillbyggnad avses kvinnokliniken få sammanlagt 176 vårdplatser. Koslnaderna för uppmstningen uppskattas till 37,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Byggnadskommittén föreslår all byggnadsåtgärderna utförs i två etapper, I första etappen skulle ombyggnad ske i en del av berörd huskropp. Vidare skulle tillbyggnad av ett s, k. hisslorn och för ett forskningslaboratorium ulföras i denna etapp, som beräknas kosla 29,2 milj. kr., vissa evakueringskosinader m. m, inräknade. 1 en andra etapp skulle kvarvarande del byggas om och ytteriigare tillbyggnad ske.

Byggnadskommittén framhåller all det är angelägel all åtgärderna inom den första etappen kan upphandlas sedan bygghandlingar färdigställts under mars månad 1978, Byggnadstiden för denna etapp beräknas bli ca 18 månader. Arbetena bör enligt byggnadskommittén påbörjas under hösten 1978.

Jag förordar atl upprustningsåtgärderna för kvinnokliniken genomförs i stora drag enligt förslaget. Jag har därför fört upp första etappen av byggnadsföretaget i den investeringsplan som jag redovisar i del följande.

Kostnader för ombyggnads- och komplelteringsålgärder har tidigare i viss utsträckning betalats av medel, som beräknats för reparations- och underhållskostnader under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond.Sådana kostnader läcks emellertid fr. o. m, budgetåret 1977/ 78 helt från förevarande investeringsanslag.

För atl angelägna byggnadsförelag av inte alltför stor omfattning, vilka inte nu kan redovisas i investeringsplanen, skall kunna påbörjas inom ramen för tillgängliga medel harjag i investeringsplanen under posten Tillkommande objekt m. m. tagit upp en kosinadsram på 40 milj. kr., som slår till regeringens förfogande. Det ankommer på regeringen att besluta i vilken omfattning byggnadsåtgärder för sjukhusets uppmstning skall sällas i gång inom denna ram. Vid beräkningen av medelsbehovet under poslen Tillkommande objeki m. m. har jag också tagit hänsyn lill all medel behövs övergångsvis för upprättande av siomplaner, programmering och planering samt för projektering. Dessa kostnader kommer emellertid senare atl slutligt redovisas i kostnadsberäkningarna för föreslagna byggnadsåtgärder.

Jag har i investeringsplanen tagit upp en preliminärt beräknad post för administration och utredningar m, m.

Jag förordar alt medel för budgetåret 1978/79 anvisas enligt den investeringsplan och anslagsberäkning som jag lägger fram i del följande.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8    Socialdepartementet

Investeringsplan (1 000-lal kr.)

228

Byt	jgnadsobjekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning
		76-04-01	77-04-01	Faktisk	Beräknad för		Bygg-	Färdig-
				t, 0, m, 77-06-30			stan år/mån.	ställande
					1977/78	1978/79
								år/mån.
1,	Ej slutredovisade objekt, fär-
	digställda före 1976-07-01	44 168	44 695	42 400	1963	-
2,	Upprustning av vissa onopedisk-kirurgiska    vårdavdel-
	ningar m, m.	1 825	1 906	1327	400	179	75-09	76-10
3,	Om-   och    tillbyggnad   av köks-   och   maisalsbyggna-
	den	15 255	15 788	12 806	2 000	982	75-05	78-03
4.	Upprustning av brännskade-
	avdelningen	690	717	616	70	31	75-12	76-08
5,	Upprustning inom kliniskt-palologiska  centrallaborato-
	riet (byggnad P 2)	3 380	3 522	3 073	350	99	75-09	77-06
6,	Vårdavdelningar inom norra
	längan komplexet (A 1)	6 555	6 845	5 482	800	563	75-10	77-03
7,	Ombyggnad av sex hissar i
	huvudkomplexet (A 1)	3 250	3 400	846	2 150	404	77-04	78-04
8,	Värmekulvert    m, m,    till köks-   och   matsalsbyggna-
	den	1245	1 321	1 090	200	31	76-04	76-10
9,	Mindre   ombyggnads-   och
	kompletteringsarbeten	2 335	2615	-	2 615	-	77-08	78-06
10,	Upprustning av  ögonklini-
	kens operationsavdelning	1635	1675	1 320	355	-	76-09	77-02
11,	Byggnadsåtgärder vid klini-
	ken för alkoholsjukdomar	335	346	252	94	-	76-06	77-12
12,	Telefonistlokaler    (byggnad
	H3)	695	774	71	650	53	77-04	77-10
13,	Upprustning av centrala intensivvårdsavdelningen
	(byggnad E 1)	2 450	2 730	117	2 300	313	77-08	78-05
14,	Upprustning av kvinnoklini-
	kens förlossningsavdelning	-	2 200	-	1 200	1000	78-01	78-08
15,	Upprustning  inom  huvud-blockets norra länga för kvinnokliniken   (C 1-3),   försia
	etappen	-	29 200	-	-	13 200	78-08	79-12
16.	Administration  och   utred-
	ningar m, m.	-	-	2 799	2 000	2 000
17.	Tillkommande objeki m, m.	-	_i	-	15 550	40 500
18,	Reducering   av   medelsför-
	brukning	-	-	-	-2 977	-4 355
	Summa	83 818	117 734	72 199	29 720	55 000

' Nya kostnadsramar intill ett sammanlagt belopp av 7,8 milj. kr, för budgetåret 1977/ 78 och (förslag) 40 milj, kr, för budgetåret 1978/79 för föras upp efter beslut av regeringen. Medel är också beräknade för förskott för projektering m. m, samt för objekt som kan komma atl senare underställas riksdagen.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 229

Anslagsberäkning (1 000-lal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning

10 220	1977/78	29 720
19 500	1978/79	55 000
55 000

Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)

Summa 84 720 84 720

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt besluta om byggnadsarbeten vid
karolinska sjukhuset inom i investeringsplanen uppförda kost
nadsramar i enlighet med vad jag har förordat i del föregående,

2,  till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1978/79
anvisa ett investeringsanslag av 55 000 000 kr.

9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

1976/77        Utgift 3 593 071 Behållning 2 624 769

1977/78       Anslag 8 930 000

1978/79       Förslag 15 500 000

Enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun och andra berörda landstingskommuner svarar staten för i regel 40 96 av kostnaderna för viss utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala. Övriga behövliga medel för utbyggnaden tillskjuls av landstingskommunerna. På Uppsala läns landstingskommun faller 30 % av kostnaderna.

Kommittén jör akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

Kommittén föreslår all 16 253 000 kr. beräknas för budgetåret 1978/79 i enlighet med följande sammanställning.

1, Beslutade byggnadsföretag 7 823 000

2, Planerade byggnadsföretag 7 880 000

3, Kommitténs verksamhel 550 000

16 253 000

1. Uppförande av en ny bamklinikbyggnad pågår. Den beräknas slå färdig i mitten av år 1979. Totalkostnaden har beräknats till 62 250 000 kr. i kostnadsläget den 1 april 1977. Till och med budgetåret 1978/79 beräknas medelsförbrukningen uppgå till 60 milj. kr.

Bamklinikbyggnaden ingår i den s. k. fiärde etappen - ett block för kvinno-och barnkliniker - på det nuvarande sjukhusområdet. Planeringen av barnklinikbyggnaden är utförd så aU nya lokaler för en kvinnoklinik - efter

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 230

därom fattade beslul - skall kunna anslutas.

2, Kommittén har i januari 1977 lill huvudmännen överlämnal byggnadsprogram m. m. för en nybyggnad jör patologiskt centrallaboratorium. Kommittén räknar med atl kunna börja byggnadsarbetena under vinterhalvåret 1979/80. Därmed skulle byggnaden kunna vara färdig för inflyttning under år 1982. Investeringskostnaden för objektet beräknas till 36 milj. kr, i kostnadsläget den 1 april 1977. Medelsförbrukningen beräknas t, o. m. budgetåret 1978/79 komma atl uppgå lill 6 milj, kr.

Vid beräkningen av medelsbehovel har förutsatts all Uppsala läns landstingskommun skall svara för 30 % av investeringskostnaderna enligt avtal år 1975 om inrättande av ett patologiskt och elt kliniskt-mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset. Vid överiäggningar mellan regionvårdsnämndens i uppsalaregionen arbetsutskott och statens förhandlingsnämnd år 1976 har parterna enats om att t, v, bordlägga frågan om storieken av och formerna för regionlandstingskommunernas ersättning lill investeringskostnaderna. Av investeringskostnaderna beräknas därför 70 % komma att falla på staten.

Kommittén lämnade år 1971 över ett byggnadsprogram som omfattade förslag om uppförande av nya byggnader för barnkliniker och kyinnokllnik. Sedan en särskild arbetsgrupp bildats hösten 1972 med represenlanler för socialstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, Uppsala läns landstingskommun och kommitlén klariades de sjukvårdsplanemässiga utgångspunkterna för den närmast föreslående utbyggnaden av sjukhuset. Frågorna angående föriossningsvården och den gynekologiska vården ansågs därvid böra bero till dess visst sjukvårdsplanematerial hade framtagits av landstingskommunen.

Landstingskommunen har sedermera uttalat sig angående inriktningen av länets föriossningsvård, vilken skall koncentreras till akademiska sjukhusei så snart en ny kvinnoklinik uppförts där. Byggnadskommittén har i anslulning härtill genomfört en revidering av 1971 års byggnadsprogram för ny kvinnoklinik. Byggnadsprogrammet har under våren 1977 överiämnats lill huvudmännen. Projektering av en ny kvinnoklinikbyggnad skulle kunna påbörjas under år 1978, vilket skulle möjliggöra byggnadsåtgärder i anslutning lill pågående uppförande av nya barnkliniker.

För projekteringsarbetet för nybyggnaden för kvinnokliniken beräknar kommittén en medelsförbrukning lill och med budgetåret 1978/79 av 6 milj. kr.

Åtgärder behövs för atl förbättra lokalsituationen för reparations- och underhållstjänsten vid sjukhusei. Kommittén räknar med att inom kort kunna precisera dessa åtgärder i ell byggnadsprogram för en påbyggnad av verkstadsbyggnad m. m. För projekteringsåtgärder beräknas en medelsförbrukning till och med budgetåret 1978/79 på 2 milj. kr.

På  del   s. k.   T-området  bör  lokalerna   för  sjukhusadminislralionen

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 231

förbältras och viss service för personal och palienier anordnas i en nybyggnad jör adminisirauon. Utredning pågår om erforderiiga åtgärder inom området. Bland annat uppmärksammas frågan om sjukhusets palienlholell i deila sammanhang. Skäl lalar för alt en nyltjandeplan för sjukhusets äldre byggnadsbestånd bör avvaktas innan byggnadsåtgärder föreslås. Ett byggnadsprogram för en nybyggnad beräknas dock kunna presenteras huvudmännen under försia halvåret 1978. Medelsförbrukningen lill och med budgetåret 1978/79 beräknas till 2 milj, kr.

3. För allmänna utredningar och kommilléns egen verksamhel beräknas för budgelårel 1978/79 en medelsförbrukning på totalt I 350 000 kr. Vid fördelningen mellan huvudmännen har hänsyn lagits till atl arvoden till statliga ledamöter i kommitlén helt skall bekostas av staten,

Remlssyltraitde

Nämnden Jör undenjsniiigssjiikusens utbyggande (NUU) anser det motiverat med stor återhållsamhet när det gäller ytteriigare investeringar vid akademiska sjukhuset i avvaktan på ett förbättrat sjukvårdsplanemässigt underiag för atl bedöma den framlida omfattningen och inriktningen av sjukhusets verksamhet. Denna påverkas bl, a, av kommande förslag från regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07), NUU finner det värdefullt att arbelel med en nyltjandeplan för det äldre byggnadsbeståndet på norra delen av sjukhusom-rådei påbörjats. En liknande plan för byggnaderna på området för arméns kompaniofficersskola (AKS) är motiverad.

Föredraganden

Till grund för pågående utbyggnad av akademiska sjukhusei i Uppsala ligger en av 1957 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop. 1958:B 1, SU 1958:B 40, rskr 1958:B 60). Översyn av generalplanen gjordes år 1965 (prop. 1965:1 bil. 7s. 396, SU 1965:5, rskr 1965:5). Kommittén för akademiska sjukhusels i Uppsala utbyggande har därefter redovisat en förnyad översyn - 1971 års generalplaneöversyn.

Pågående byggnadsverksamhet, som främst avser uppförande av en nybyggnad för barnkliniker, innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landstingskommun träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m, m, (prop. 1961:79, SU 1961:97, rskr 1961:265; prop. 1967:105 bil, 2 s. 11, SU 1967:73, rskr 1967:185), samt i avtal med berörda landstingskommuner om samarbete beträffande regionsjukvård vid sjukhuset (prop, 1963:1 bil, 7 s. 461, SU 1963:5, rskr 1963:5; prop. 1967:105). Statens andel uppgår till 40 % av kostnaderna.

Kostnadsramen för nybyggnaden för barnkliniker jämte parkeringsanläggning har angetts till 54 400 000 kr, i prisläget den 1 april 1976, Byggnadskom-

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

232

mitten räknar nu med en kosinadsram av 62 250 000 kr, i prisläget den 1 april 1977, vilket innebären avsevärd uppräkning av kostnaden. Jag har emellertid under hand inhämtat all beräkningen grundar sig på anbud, som anlagils i november 1976. Kostnaden enligt detta anbud har därefter indexhöjls i enlighet med byggnadsstyrelsens anvisningar. Jag anser all den nya kostnadsramen bör godtas.

Regeringen härden 15 december 1977 uppdragit åt byggnadskommittén att ulföra projektering 1. o, m, förslagshandlingar av nybyggnad för del patologiska centrallaboratoriet vid sjukhuset. Lokalbehovet skall därvid tillgodoses inom en ram av 3 700 m programyta. Projekteringen skall ske med utgångspunkt i en kosinadsram av 32 milj. kr. i prislägel den I april 1977 för projektet. Ramen innefattar vissa kostnader för övergångsanordningar och kulverl m. m.

Byggnadskommittén har begärt att fl i uppdrag att projektera för en nybyggnad för kvinnokliniken. Regeringens prövning av förslaget är ännu inte avslutad.

Jag beräknar medel för byggnadskommitténs projekteringsarbete under posten för vissa projekteringskostnader m. m.

Jag förordar att följande investeringsplan för byggnadsverksamheten vid sjukhuset läggs till grund för beräkningen av medelsbehovel för näsla budgetår. Av redovisad anslagsberäkning framgår all jag beräknar all medelsförbmkningen för budgelårel 1978/79 för statens andel av koslnaderna för utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala kommer att uppgå lill 15,5 milj. kr.

Investeringsplan (I 000-tal kr.)

Kosinadsram

Byggnadsobjekl

Färdig-ställan-

Statens andel

Total medels-

Beräknad   Byggmedels-     start

76-04-01    77-04-01    av kost-    brukning förbruk-    år/mån.     de

nåds-        beräknad ning för år/mån.

ramen       t, o, m, 1978/79
78-06-30

1,	Förberedande   arbeten   XII
	(partialavsalinings- och drift-kontrollanläggning)	3 975	4 049	1620	4 049	-       73-01	75-10
2,	Förberedande arbeten  XIV (slutredovisas)	2 700'	2 714'	1045	2714	70-01	-
3,	Byggnad A 1 -     ombyggnad för sjukhus apotek m, m. -     ombyggnad för sjukgym-	1924	2017	807	5 100	75-04	76-10
	nast- och arbeisierapevtut-bildning	3 0662	3 0832	-

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

233

Byggnadsobjekt	Kosinadsram		Statens	Tolal	Beräknad	Bygg-	Färdig-
			andel	medels-	medels-	start	ställan-
	76-04-01	77-04-01	av kost-	brukning	förbruk-	år/mån.	de
			nads-	beräknad	ning för		år/mån.
			ramen	t. 0, m, 78-06-30	1978/79
4.  Markarbeien m. m. inom F-
omrädet (brand- och ambu-
lansväg samt rivnings- och
schaktningsarbelen)	3 407	3 407	1362	3 407	-	75-04	76-10
5,  Nybyggnad för barnkliniker
jämte parkeringsanläggning	54 400	62 250	24 900	45 000	15000	76-08	79-06
6.  Utökning av tryckluftcentral	200	224	90	224	-	77-06	77-09
7,  Vissa    projekteringskostna-
der m. m.	2 556	15 869	8 147	2 556	13313
8.  Kommitténs egen verksam-
hel	17 600	18 990	8 660	17 600	1350
Summa	89 828	112 603	46 631	80 650	29 663

' Viss del bekostas av Uppsala kommun.

2 Ombyggnaden betalas av Uppsala läns landstingskommun.

Anslagsberäkning (I 000-lal kr.) Medelstillgäng

Beräknad medelsförbrukning

Behållning   1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)

2 625	1977/78	11555
8 930	1978/79	15 500
15 500

Summa

27 055

27 055

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 15 500 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 234

10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde

1976/77        Utgift 19 359 222        Behållning    2 638 782

1977/78        Anslag 20 000 000

1978/79        Förslag 12 000 000

Medel beräknas under detta anslag för följande ändamål.

1, Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m, m.

2, Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker.

3, Vissa byggnadsarbeten m, m. vid ungdomsvårdsskolorna.

4, Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

5, Vissa byggnadsarbeten m. m, vid statens bakteriologiska laboratorium.

6, Vissa byggnadsarbeten för socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

7, Vissa projekteringskosinader.

I del följande lämnas för vart och ett av dessa ändamål en redogörelse för anslagsframställningarna och för beräkningen av de medelsbehov som sammantagna bör ligga lill grund för beräkningen av förevarande investeringsanslag,

I den följande redovisningen kommer inte atl redogöras för sådana objeki som lidigare redovisats för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller ramhöjningar som föranlelts enbart av den allmänna byggnadskostnadsstegringen. För tiden den 1 april 1976 - den 1 april 1977 beräknar byggnadsstyrelsen denna koslnadsstegring till 12 %.

10.1 Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.

Enligt avtalen med landstingen om övertagande av huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården skall staten svara för slutförandet av pågående byggnadsarbeten. För innevarande budgetår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av 186 000 kr. Någon medelsförbrukning beräknas inte för budgetåret 1978/79,

Redogörelse för omläggning av avloppsledningsnätei vid del till Sundby sjukhus hörande lantbruket lämnades i prop, 1973:1 (bil. 7 s, 246), I avvaktan på att den slutliga dispositionen av lantbruket bestäms, föreslår byggnadsstyrelsen atl kostnadsramen lills vidare utgår ur investeringsplanen

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

Investeringsplan (1 000-lal kr.)

235

Projeki	Kostnadsram	Medelsförbrukning			Bygg--   start år/mån.	Färdigställ, år/mån.
	76-04-01    77-04-01	Faktisk	Beräknad för
		77-06-30	77/78	78/79
Färdigställda, ej slutredovisade
Vipeholm 9 vårdpaviljonger. Nybyggnad	26 075       26 075	25 986	89	0	69-12	72-10
Olofsfors Sekundäravdelning, omläggning av avlopp m. m.	570           570	473	97	0	74-01	75-04
Summa	26 645       26 645	26 459	186	0
Föredraganden

Som framgår av den redovisade investeringsplanen föreligger inle någol medelsbehov under näsla budgetår för ifrågavarande ändamål.

10.2 Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker

Enligt principbeslut vid 1961 års riksdag(prop. 1961:185, ILU 1961:49, rskr 1961:398)skulle nya rättspsykiatriska kliniker uppföras i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå, För innevarande budgetår har för detla ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av 10,0 milj, kr, och för budgelårel 1978/79 7,0 milj, kr.

Byggnadsarbetena för klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg har numera slutförts, I fråga om kliniken i Umeå har avtal träffats med Västerbottens läns landstingskommun som innebär att landstingskommunen svarar för erforderliga byggnadsarbeten (jfr prop. 1974:93). Redogörelse för kliniken i Huddinge har lämnats i prop. 1975/76:100 bil. 7 s. 207. Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen förs upp med 25,0 milj, kr, i prisläget 1977-04-01, vilket innebär en höjning utöver den allmänna byggnadskostnadsstegringen vid 400 000 kr, beroende på oförutsedda svårigheter vid gmndläggningen.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

236

Projekt                                          Kosinadsram		Medelsförbrukning			Bygg--   start år/mån.	Färdigställ, år/mån.
76-04-01	77-04-01	Faktisk t, 0, m, 77-06-30	Beräknad för
			77/78	78/79
Slutredovisade t, o, m, 77-06-30                                      13 900 Huddinge                                     22 100 Summa   36 000	25 000 25 000	13 835 6 001 19 836	10000 10 000	7000 7 000	76-08	78-06

Föredraganden

Jag förordar all den investeringsplan som jag här redovisat läggs till grund för beräkningen av medelsbehovel för näsla budgetår. Medelsförbrukningen för budgetåret 1978/79 beräknas således lill 7,0 milj, kr,

10.3 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna

Byggnadsstyrelsen

Efter samråd med socialstyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen olika byggnadsföretag för vilka det .sammanlagda medelsbehovel under budgelårel 1978/79 beräknas lill 15,1 milj. kr

De i investeringsplanerna för innevarande budgetår angivna kostnadsramarna har i fterialei fall ökats beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegringen. Ett antal byggnadsprojekt har slutredovisats till en kostnad som med ca 500 000 kr, understiger gällande kostnadsramar.

Under budgetåret 1978/79 föreslås om- och tillbyggnad av en special- eller mottagningsavdelning vid vardera Långanäs, Margrelelund, Gräskärr, Hammargården och Bärby, Vidare föreslås ombyggnad av två avdelningar lill en sluten avdelning vid Vemyra, utbyte av fönster vid en sluten avdelning vid Bärby samt nybyggnad av molionshall vid Håkanslorp. En kosinadsram av 5 milj. kr. föreslås för diverse om- och nybyggnader. För att kunna lillgodose de krav som under löpande budgetår ställs bl. a. från hälsovårds-, brand- och arbetarskyddstnyndighet hemsläller byggnadsstyrelsen atl styrelsen i samråd med socialstyrelsen bemyndigas atl ulan regeringens hörande använda nämnda kosinadsram för utförande av byggnadsåtgärder, vars kostnad i varje enskilt fall understiger 300 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

237

Kostnadsram

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

76-04-01    77-04-01    Faktisk     Beräknad
t, o, m,      ----------

77-06-30    77/78

för

78/79

Bygg-        Färdig
start ställ,
år/mån,     år/män.

14

750       77-10

200 1000

1000

37

500

700

1 500 500

77-04

78-05

78-04 75-12

77-12

78-09

78-03 77-12

700

900 15

700

77-08 75-11 78-09

750 1 000

10 270

Ej slutredovisade projeki

färdigställda före 76-04-01 6 433 6 373 6 220 139

Fagared Avd, Ekliden, Om- och

tillbyggnad I 500 1 765 O 750

Sundbo Avd. Aspen, Utbyte

av fönster 275 425 O

Råby

Markplanering. Elapp 2 365 400 40 100

Specialavd, Om- och

tillbyggnad 1 500 2 200 O 100

Johannisberg

Mekanisk verkstad 1 285 1 600 59 200

Personalmatsal 900 900 763 100

Gräskärr

VA-anläggning 800 1 120 O 400

Moitagningsavd, Nyhem.

Om- och tillbyggnad - 2 100 O O

Hammargården

Centralkök 1 030 2 465 O 300

VA-anläggning 710 1 250 33 500

Sligby Elevförläggning I.

Nybyggnad I 220 1 365 O

Mekanisk verkstad.

Nybyggnad 1 600 1 680 O 600

Bärby

Gymnastikbyggnad 1 040 1 165 O

Moitagningsavd, Höjden,

Om-och tillbyggnad - 2 000 O O

Ryagården

Ceniralkök 2 010 2 010 1845 150

P-plals och bollplan 330 370 O

Brällegården Moitagningsavd, Om-

och tillbyggnad 1 500 1 850 185 700

Vemyra

Administration 1 590 1 590 I 386 200

Avd, Humle-Dumle.

Ombyggnad - 1 450 O O

Diverse om-och tillbyggnader        1110 3 085 620       1000

Summa    25 198        37 163       11151       5 239

78-08

77-09

79-03

79-04 76-12

78-09

79-09

78-11 78-07

78-05

77-

78-09 79-09

76-05 77-05

78-04 76-10 79-09

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 238

Föredraganden

Mot bakgrunden av behovet av högre ulrymmesslandard på vissa sluina avdelningar vid ungdomsvårdsskolorna förordar jag om- och lillbyggnad av en sluien avdelning vid vardera Gräskärr, Bärby och Vemyra, Efter del all byggnadsstyrelsen ulfört ylleriigare utredning förordar jag nybyggnad av kökel vid Hammargården. Regeringen har under innevarande budgelår uppdragit ål byggnadsslyrelsen att genomföra byggnadsprojektet. Jag förordar vidare en höjning av kostnadsramen för verkstadsbyggnad vid Johannisberg, Av bl. a. besparingsskäl senareläggs utbyte av fönster vid Sundbo,avdelning Aspen,elevförläggning vid Stigby,gymnasiikbyggnad vid Bärby samt parkeringsplats och bollplan vid Ryagården, De nämnda byggnadsprojekten beräknas sålunda inte kunna ulföras under budgetåret 1978/79,

För alt vissa angelägna byggnadsarbeten skall kunna påbörjas under löpande budgetår efter regeringens bestämmande har i investeringsplanen för innevarande budgelår (prop. 1976/77:100 bil. 8 s. 215) tagits upp en kosinadsram på 11 675 000 kr. för diverse projeki vid olika skolor. Jag anser liksom byggnadsslyrelsen att det är lämpligt att större projeki - som ingått i denna post - nu redovisas som enskilda projeki. För posten Diverse om- och nybyggnader beräknar jag en kostnadsram av 3 085 000 kr. Jag är inte beredd atl f. n. ändra reglerna för disposition av nämnda kostnadsram. Del bör ankomma på regeringen au slulligl beslula om dispositionen av den totala kostnadsramen.

Jag förordaratt den investeringsplan som jag här redovisat läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår aU medelsförbrukningen för budgetåret 1978/79 förvissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna beräknas uppgå lill 10,3 milj. kr,

10.4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

By ggna dssty relsen

Medelsbehovel för detta ändamål har för innevarande budgelår beräknats till 499 000 kr. Någon medelsförbrukning för budgetåret 1978/79 har inle beräknats.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 239

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Projekt

Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg-

_________________________________________ start

76-04-01    77-04-01    Faktisk      Beräknad för år/mån.

77-06-30    77/78        78/79

Venngarn I

Avloppsreningsanläggning 510 510 42 468 O

Broiorp

Avloppsreningsanläggning 175 175 144 31 O 74-08

Summa   685 685 186 499 O

' Förhandlingar pågår med Märsta kommun om anslutning lill kommunens anläggning.

Föredraganden

Som framgår av den redovisade investeringsplanen föreligger inte något medelsbehov under nästa budgelår för della ändamål.

10.5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium

Byggnadsstyrelsen

Redogörelse för projektet nybyggnad av smådjurshus har lämnats i prop. 1973:1 bil. 7 s, 253 och 1975:1 bil, 7 s. 210,

Som framgårav redogörelsen i prop. 1975:1 har merkostnader uppstått på grund av omfattande förstärkningsarbeien lill följd av icke förutsedd dålig bergkvalitet. Kostnadsramen för projektet har därför genom beslut till följd av tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgelårel l976/77(prop. 1976/77:25 bil, 4, SoU 1976/77:18, rskr 1976/77:68) höjts med 520 000 kr. Gällande kosinadsram utgör 19 700 000 kr. i prisläget den 1 april 1976,

Investeringsram (I 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt	Kostnadsram	Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
					-   start	ställ,
	76-04-01    77-04-01	Faktisk t, 0. m, 77-06-30	Beräknad för		år/mån.	år/mån.
			77/78	78/79
Statens bakteriologiska
laboratorium
Nybyggnad för destruktions-
an läggning	5 050         5 050	4814	236	0	72-10	74-01
Nybyggnad för smådjur-
hus m. m.	19 700       19 700	19 001	699	0	72-10	75-10
Summa	24 750       24 750	23 815	935	0

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

Föredraganden

240

Som framgår av den redovisade investeringsplanen föreligger inte något medelsbehov under näsla budgetår för ifrågavarande ändamål,

10.6 Vissa byggnadsarbeten för socialstyrelsens läkemedelsavdelning

Läkemedelsavdelningen har i september 1976 ftyiial sin verksamhet till Uppsala,

Projektet har redovisats för riksdagen i prop. 1974:170 bil. 3 s. 11-13 och 1975:85 bil, 4 s. 12-13, Regeringen uppdrog den 5 juni ål byggnadsstyrelsen att ulföra projektet inom en kostnadsram av 26,2 milj. kr, i prisläge den 1 april 1974, motsvarande 28,2 milj, kr, i prisläge den 1 april 1975. I gällande investeringsplan är projektet uppfört med en kostnadsram av 31,84 milj. kr. prisläge den 1 april 1976, Byggnadsslyrelsen föreslår all sistnämnda belopp höjsmed 1,1 milj. kr, till 32,94 milj. kr. Höjningen motiveras av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

Investeringsram (1 000-tal kr.)

Projekt	Kostnadsram	Medelsförbrukning			Bygg- -   start år/mån.	Färdigställ, år/mån.
	76-04-01    77-04-01	Faktisk t, 0, m, 77-06-30	Beräknad för
			77/78	78/79
Nybyggnad för socialslyrelsens läkemedelsavdelning Summa	31840       32 940 31840       32 940	32 034 32 034	906 906	0 0	75-01	76-08

Föredraganden

Som framgår av den redovisade investeringsplanen föreligger inte någol medelsbehov under nästa budgelår för ifrågavarande ändamål.

10.7 Vissa projekteringskostnader

Föredraganden

Under anslaget beräknas medel för de projekteringskostnader som avser objeki för vilka medel anvisas under anslagei. För budgetåret 1978/79 bör oförändral I milj, kr. anvisas.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet Sammanfattning

241

Föredraganden

Med hänvisning till vad som förut nämnts under de olika anslagspunklerna om erforderiigt medelsbehov för de byggnadsprojekt som bekostas från ifrågavarande investeringsanslag, förordar jag att följande sammanfattande investeringsplan läggs till grund för beräkning av anslaget.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Beräknad medelsförbrukning

1977/78

1978/79

1, Vissa byggnadsarbeten vid kliniken för psykiski sjuka m, m.

2, Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker

3, Vissa  byggnadsarbeten  m, m,  vid  ungdomsvårdsskolorna

4, Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

5, Vissa byggnadsarbeten m, m, vid statens bakteriologiska laboratorium

6, Vissa byggnadsarbeten för socialslyrelsens läkemedelsavdelning

7,  Vissa projekteringskostnader
Erfarenhetsmässig reduktion av medelsbehovet

186	-
10 000	7 000
5 239	10 270
499	-
935	-
906	_
1000	1000
-1 301	-1095

Summa	17 464	17 175
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång	Medelsförbrukning

Behållning 1977-07-01 2 639

Anslag för 1977/78 20 000

Anslag för 1978/79 (förslag) 12 000

Summa 34 639

1977/78 1978/79

17 464 17 175

34 639

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1,  bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten
m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom de
kostnadsramar som jag har förordat i del föregående,

2.  till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verk
samhetsområde för budgetåret 1978/79 anvisa ett investerings
anslag av 12 000 000 kr.

16 Riksdagen 1977. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 242

IV: Statens utlåningsfonder

3. Statens bosättningslånefond

1976/77        Utgift 30 006 000 Reservation

1977/78        Anslag 35 000 000

1978/79        Förslag 35 000 000

Nya bestämmelser för bosättningslån gäller ft. o. m. den 1 juli 1976. Från fonden lämnas bosättningslån med högsl 10 000 kr. till makar, personer som ämnar ingå äktenskap, ensamstående föräldrar, personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden samt till ensamstående handikappad ulan barn. Bestämmelserna återfinns i förordningen (1976:264) om statligt bosättningslån.

För innevarande budgelår har förändamålel anvisats 35 milj. kr., vari ingår elt belopp av högst 750 000 kr. för information om lånen m.m. Sedan låneverksamheten började har hittills anvisats sammanlagt ca 223 milj. kr.

Fullmäktige I riksbanken

De nya bestämmelserna har medfört en ökad belastning på bosältningslå-nefonden. Långivningen för budgetåret 1976/77 omfattade ca 12 000 nya lån att jämföra med ca 7 000 nya lån för budgelårel 1975/76. Medelbeloppel per lån efter reformen uppgår till ca 8 300 kr.

Utvecklingen av låneverksamheten framgår av följande sammanställning.

Budgetår Antal Medelbelopp        Total belopp Avbetalningar

lån kr, milj. kr, milj, kr.

1965/66	10 829	4 177	45,2	21,2
1971/72	9 059	4 916	44,5	45,2
1975/76	7 043	6 106	43,0	45,7
1976/77	12 145	8318	101,0	45,5

Av följande sammanställning framgår atl fullmäktige beräknar att utbetalningarna för innevarande och näsla budgetår kommer att överstiga avbetalningarna med 82 resp. 125 milj. kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 243

Behållning den 1 juli 1977 -    1,2

Anslag 1977/78 35,0

Disponibelt 1977/78 33,8

Utbetalningar 1977/78 130,0

Amorteringar på tidigare lån 48,0

Beräknat tilläggsanslag 48,2

Behållning den I juli 1978 0,0

Utbetalningar 1978/79 175,0

Amorteringar pä tidigare lån 50,0

Behållning den 1 juli 1979 -125,0

Med hänvisning till beräkningarna föreslår riksbanksfullmäktige att för budgetåret 1978/79 eU investeringsanslag av 125 milj. kr tillförs fonden. Av anslaget bör 300 000 kr. ställas till förfogande för informationsinsatser i samband med långivningen.

Riksbanksfullmäktige föreslår vidare alt nuvarande regel om 6 månaders gemensam kyrkobokföring för rätt till bosätiningslån för samboende, som inte har eller väntar barn, ändras till 3 månader.

Föredraganden

Från den 1 juli 1976 gäller delvis nya regler för verksamheten med de statliga bosältningslånen. Till de viktigaste inslagen i det nya regelsystemet hör möjligheterna alt utifrån en fortsatt familjepolitisk inriktning av verksamheten öka de sociala hänsynstagandena vid långivningen. Della sker bl. a. genom att kommunernas sociala organ yttrar sig över låneansökan. Lånebeloppet har fastställts till högst 10 000 kr. Kretsen av låneberättigade har vidgats till att omfatta även ensamstående handikappade utan barn och invandrarnas möjligheter till lån har förbättrats. Vidare medger de nya reglerna generösare möjligheter till uppskov med återbetalningen av lånen saml lättnader i kraven på återbetalningsskyldighel.

De vidgade lånemöjligheterna har medfört att utlåningen från fonden ökat på ell ofömtsett sätt. En bidragande orsak härtill synes vara den låga ränta som tillämpats på lånen. En annan orsak torde vara att bosätiningslån kan Ulgå även i höga inkomstlägen, vilket speciellt i det läge som f n. råder på kreditmarknaden torde ha medverkat till den kraftigt ökade utlåningen.

Enligt min mening bör nuvarande regler för bosältningslånen därför bättre anpassas till syftet atl framför allt ge hjälp med bosättningen åt unga människor med begränsade inkomster och därmed begränsade kreditmöjligheter på den öppna marknaden. Sociala hänsynstaganden bör dock även fortsättningsvis ha stor betydelse vid långivningen. Regeringen har mol den bakgrunden beslutat alt samma ränta som tillämpas för s. k. korta lån på den öppna kreditmarknaden från och med näsla budgelår tillämpas även för de bosätiningslån som då lämnas. Riksbanksfullmäktige har vidare den 8 december 1977 beslutat sänka den övre inkomstgränsen för räu till bosättningslån.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 244

Med hänsyn härtill och med beaktande av att jag tidigare denna dag förordat att ytterligare 20 milj. kr. anvisas till fonden för bosättningslån på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för innevarande budgetår beräknar jag anslaget för näsla budgetår till oförändrat 35 milj. kr. En eventuell brist på medel i fonden kan därvid medföra en viss väntetid i avvaktan på att amorteringsmedel inflyter till fonden. Jag är vidare inte - på sätt riksbanksfullmäktige föreslagit - beredd förorda någon ändring i reglerna för gemensam kyrkobokföring för rätt till bosätiningslån för samboende.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1978/79 anvisa etl investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet V: Fonden för låneunderstöd

245

1. Lån till nybyggnader vid erkända värdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.

1976/77       Utgift 7 379 000

1977/78       Anslag 5 000 000

1978/79       Förslag 5 000 000

Behållning

2 629 335

Från anslaget bekostas lån till byggnadsarbeten och viss utrustning m. m. vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Socialstyrelsen

Styrelsen tillstyrker lån med sammanlagt 11 milj. kr. för byggnadsföretag m. m. vid vissa erkända och enskilda vårdanstalter.

Föredraganden

För lån till byggnadsföretag m, m, beräknar jag under innevarande budgetår en medelsåtgång på 7,6 milj, kr. För nästa budgetår beräknar jag medelsåtgången för lån till fortsatt upprustning av anstalterna och för projektering av vissa byggnadsarbeten lill 5 milj. kr.

Anslagsberäkning (I 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1977-07-01	2 629	1977/78	7 629
Anslag för 1977/78	5000	1978/79	5000
Anslag för 1978/79 (förslag)	5000
Summa	12 629		12 629

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter for alkoholmissbrukarem. m. för budgetåret 1978/79 anvisa elt investeringsanslag av 5 000 000 kr.

17 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 246

1. Lån till utländska läkare for viss efterutbildning

Behållning 285 517

1976/77	Utgift	-
1977/78	Anslag	1000
1978/79	Förslag	1 000

Från anslaget bekostas lån lill utländska läkare, som vistas i Sverige och är i behov av ekonomisk hjälp under provtjänslgöring eller efterutbildning i syfte att få behörighet atl utöva läkaryrket inom riket.

Socialstyrelsen

Styrelsen anser att medel behövs för ifrågavarande ändamål även i fortsättningen. Med hänsyn lill belastningen på anslaget föreslås att endast ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Län till utländska läkare.for viss efterutbildning för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

247

VIII: Fonden för beredskapslagring

Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond.

1. Beredskapslagring av läkemedel m. m.

1976/77       Utgift 1977/78       Anslag 1978/79       Förslag

30 000000 27 000 000

Från anslaget bekostas investeringar för beredskapslager av läkemedel och reservanläggningar för vätskeproduktion m. m.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Socialstyrelsen	Föredraganden
1.   Läkemedel 2.   Förbmkningsmaieriel 3. Reservanläggningar för vät skeproduktion (infusionslös ningar) 4.   Sera och vacciner 5.   Ej disponerat belopp	21 100 000 2 400 000 1500 000 5000000	+ 9810000 +49 500 000 -        860 000 -        950 000	+3 135 000 -     860 000 -     275 000 -5000 000
Summa	30 000 000	-1-57 500 000	-3 000 000
Socialstyrelsen

1. Till grund för uppbyggnaden av läkemedelslagren ligger den under år 1977 reviderade förteckningen över beredskapsläkemedel. Med hjälp av lidigare direkt till överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) anvisade medel har t. o. m. budgetåret 1976/77 lageruppbyggnad medgivits til) en nivå av ca 75 milj. kr. Uppbyggnadsetappen under budgetåret 1978/79 i fråga om beredskapslager av läkemedel beräknas kosta sammanlagt 30,9 milj. kr. i 1978 års prisläge.

2. Med hänsyn till utrednings- och beredskapsläget anser styrelsen aU eU prioriterat urval av särskilt importberoende artiklar bör göras för lageruppbyggnad under budgetåret 1978/79. Lageruppbyggnaden måste även kopplas till beredskapslagringen av läkemedel. Särskilt gäller detta den sjukvårdsmateriel som är nödvändig för att utnyttja vissa läkemedel. Investeringskostnaden beräknas uppgå till 49,5 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

3. Investeringen i reservanläggningar för vätskeproduktion avser bygg-

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 248

nadstekniska åtgärder inom befintliga byggnader, anskaffning och installation av apparatur typ auloklaver, destillationsapparater etc. Underlaget baseras på uppgifter från väiskeproducenter och berörda fastighetsägare.

4. Kostnaderna för att beredskapslagra sera och vacciner har bedömts med utgångspunkt från en utredning som genomförts i samverkan med statens bakteriologiska laboratorium och försvarels sjukvårdsstyrelse. Ansvarig för verkställigheten av beredskapslagringen är statens bakteriologiska laboratorium.

Föredraganden

1 överensstämmelse med den inriktning av försörjningsberedskapen av läkemedel m. m. som angetts i prop. 1976/77:74 bil. 3 och med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet till 27 milj. kr. Jag är inte beredd att nu ta ställning i frågan om beredskapslagring av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraklär. Skulle beslutsunderlag beträffande förbmkningsmaieriel föreligga i sådan lid atl ställning kan las under budgelårel 1978/79 till viss delanskaffning, avser jag all senare pröva fömtsättningarna för en begränsad omdisponering inom anslaget.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen atl medge alt beställning av läkemedelsråvaror och läkemedel får läggas ul inom en kostnadsram av 34 000 000 kr.,

2. till Beredskapslagring av läkemedel m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 27 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 249

Bilaga 8:1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas att 9 kap. 2, 3 och 5 §>) samt 19 kap. 4§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap, 2§ Rätt till handikappersättning lillkommer försäkrad, som fyllt sexton år och som innan han fyllt sextiofem år för avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning atl han

a) i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,

b) för all kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan eller c)eljest.får vidkännas betydande        c)eljest behöver vidkännas bely-

meruigifter, dande merulgifter.

Föreligger behov av hjälp antingen i den dagliga livsföringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller ettdera av eller båda dessa avseenden och därjämte memtgifter i anledning av handikappet, gmndas bedömning av rätt till handikappersäUning på del sammanlagda behovet av stöd.

Vid tillämpning av denna paragraf skall med försäkrad som utför förvärvsarbete likställas studerande som åtnjuter studiestöd enligt siudie-stödslagen; 1973:349) eller endast på gmnd av bestämmelse om behovsprövning är utesluten från sådan förmån.

Handikappersättning utgår alltid till försäkrad som är blind, döv eller gravt hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt innan den försäkrade uppnått sextiofem års ålder.

3S

Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storiek utgör handikappersättning för år räknat sextio, fyrtiofem eller trettio procent av basbeloppet.

Handikappersättning kan begränsas lill viss lid. Behovet av handikappersättning skall omprövas i samband med beslul om förtidspension och då den försäkrade lillerkännes ålderspension enligt denna lag.

Handikappersättning till försäkrad Handikappersättning till försäkrad som är blind utgör för tid före den som är blind utgör för tid före den månad, då ålderspension eller hel månad, då/??/ålderspension eller hel förtidspension enligt denna lag bör- förtidspension enligt denna lag börjar utgå, för år räknat sextio procent jar ulgå, för år räknat sextio procent av basbeloppet. För lid därefter utgör av basbeloppet. För lid därefter utgör ersättningen trettio procent av bas-     ersättningen trettio procent av bas-

' Lagen omtryckt 1977:630,

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

250

beloppet   om   ej   stödbehovet   ger    beloppet   om   ej   stödbehovet   ger
anledning till högre ersättning. anledning till högre ersällning.

Handikappersättning lill försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad utgör trettio procent av basbeloppet om ej stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

5§

Vårdas någon i anstalt som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten, kommun eller landstingskommun, utgives icke handikappersättning eller vårdbidrag. Detsamma gäller om han vårdas utanför anstalten genom dess försorg. Vistas någon utom anstalten ulan all vårdas genom dess försorg, utgives ersättning för sådan lid om denna uppgår till minst tio dagar per kvartal. Skall i sådant fall ersättning utgivas för del av kalendermånad, ulgår ersättningen för varje dag med en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas lill närmaste hela krontal.

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall såsom blind anses den vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt alt han saknar ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.

Vårdas försäkrad i anstalt som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten, kommun eller landstingskommun, utgives icke handikappersättning. Detsamma gäller om den försäkrade vårdas utanför anstalten genom dess försorg.

Vad i andra stycket föreskrives äger motsvarande tillämpning beträffande vårdbidrag. Vistas barn utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg utgives vårdbidrag för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvartal. Skall i sådant fall vårdbidrag utgivas för del av kalendermånad, utgår bidraget för varje dag med en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas lill närmaste hela krontal.

19 kap.

4§

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med nio och sex tiondels procent av det belopp, vara avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgift enligt   2 §  efter  den   lägre

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med tio och sex tiondels procent av del belopp, vara avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgift  enligt   2 §  efter den  lägre

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet

251

Ifråga om sjöman som avses i 1 § 1 mom.försia stycket lagen(1958:295)om sjömansskall beräknas avgiften till sjukförsäkringen enligt procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mol förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år då procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en brutto-

procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karenstiden bedömes fä på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna lill läckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhel m, m., som åvila kassorna, saml för förvaltning, till den del utgifterna icke täckas av slaisbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter skola även läcka de kostnader som under årel uppkommit för centrala studiestödsnämnden i anledning av att återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt sludiesiödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över-och underskoll skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från fonden.

procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karensliden bedömes fk på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna till läckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974:525) om ersätlning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, samt för förvaltning, till den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter skola även läcka de kostnader som under året uppkommit för centrala studiestödsnämnden i anledning av alt återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, lill den del kostnaderna icke skola läckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över-och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från fonden.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 8   Socialdepartementet 252

dräktighet understigande trehundra registerton. Procentsatsen beräknas med två decimaler.

Dennalagträderikraft,såviUavser9kap. 2,3och5§§denljuli 1978,och i övrigt den I januari 1979. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser lid före ikraftträdandet.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 253

Bilaga 8:2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives au 16 ij lagen (1976:381) om barnomsorg' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 5
Avgift utgår med en och tre tion-        Avgift utgår med en och sex tion
dels procent av det belopp, på vilket    dels procent av det belopp, på vilket
avgiften skall beräknas. avgiften skali beräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1977:253,

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 254

Register

Sid- Kronor

I    Översikt

Driftbudgeten

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. m.

19 1,     Socialdepartementet, förslagsanslag 13 285 000

20 2.     Kommittéer m. m., reservalionsanslag 19000000 20   3.     Forsknings- och utvecklingsarbete saml

försöksverksamhel, reservalionsanslag 21 400 000

22   4.     Extra utgifter, reservationsanslag 530 000

54 215 000

B. Allmänn försäkring m. m.

23
37	1.
38	2.
39	3.
40	4.
45	5.
59	6,
61	7,
63	8.

Inledning

Försäkringsdomstolen, förslagsanslag 5 480 000
Försäkringsrådet, förslagsanslag I 185 000
Försäkringsrätter, förslagsanslag 10 930 000
Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 107 599 000
Folkpensioner, förslagsanslag 24 600 000 000
Ersättning till postverket för pensionsutbe
talningar, förslagsanslag 38 200000
Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 3 285 000 000
Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslags
anslag 1 600 000

28 049 994 000

C. Ekonomiskt stöd ät barnfamiljer m. m.

65 Inledning

68 I.     Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 4 025 000 000

69 2.     Ersällning till postverket för utbetalning av

allmänna barnbidrag m. m., förslagsanslag 13 500 000

70 3.     Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraför-

säkringen, förslagsanslag 360 000 000

72    4,     Bidragsförskou, förslagsanslag 500 000 000

4 898 500 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 255

D.    Sociala serviceåtgärder

74 Inledning

79     1,     Bidrag lill social hemhjälp och färdtjänst,

förslagsanslag 855 000 000

81 2, Bidrag lill driften av förskolor och fritids
hem, förslagsanslag 2 100 000 000

83      3,     Bidrag lill hemspråksträning i förskolan,

förslagsanslag 10 000 000

84      4.     Bidrag till kommunala familjedaghem, för-

slagsanslag 515 000 000

85      5,     Bidrag lill ferievislelse för barn, förslagsan-

slag 4 000 000

86      6.     Bidrag till semesterhem m. m., förslagsan-

slag 600 000

87      7,     Bidrag lill familjerådgivning m, m., förslags-

anslag 840 000

3 485 440 000

E.      Myndigheter inom hälso- och sjukvård,
socialvård m. m.

89 Inledning

Centrala och regionala myndigheter m. m.
93      1,   Socialstyrelsen, förslagsanslag 94 898 000

97        2,   Nämnden för sjukvårds- och socialvårds-

byggnader, förslagsanslag 540 000

98        3,   Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut, för
slagsanslag 9 450 000
98      4.   Länsläkarväsendet, förslagsanslag                                14 495 000

100       5,   Socialvårdskonsulenler och länsnykterhets-

nämnder, förslagsanslag 15 593 000

Vissa laboratorier m. m.

101              Statens bakteriologiska laboratorium:

104 6. Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000

108 7, Driftbidrag, reservationsanslag 1000

108 8, Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag 12 702 000

109 9, Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsan-

slag 2 778 000

109 10,   Utrustning, reservationsanslag 1 485 000

110 11.   Statlig läkemedelskontroU, förslagsanslag 26 223 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 256

Statens rätlskemiska laboratorium:
113     12.   Förvaltningskostnader, förslagsanslag 14 113000

115 13.   Utrustning, reservalionsanslag 1800 000

Statens rättsläkarsiationer:

116 14.   Förvaltningskostnader, förslagsanslag 12 863 000

118 15,   Inredning och utmstning, reservationsanslag 450000

119 16.   Bidrag till driften av en WHO-enhet för

rapportering av läkemedelsbiverkningar,

förslagsanslag 920 000

208 312000

F. Öppen hälso- och sjukvård

121
122	1.
123	2.
124	3.
127	4.

Inledning

Allmän hälsokontroll, förslagsanslag 1 608 000

Skyddsympningar, förslagsanslag 30 400 000

Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag 11 415 000

Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag 7 337 000

50 760 000

G. Universitetssjukhus m. m.

130 Inledning

Karolinska sjukhuset:

132	1.
140	2.
143	3.
145	4.
152	5.
155	6.
156	7.

Avlöningar till läkare, förslagsanslag 135 893 000

Driftkoslnader, förslagsanslag 593 099 000

Utrustning, reservalionsanslag 15 000 000

Akademiska sjukhusei i Uppsala:

Avlöningar till läkare, förslagsanslag 111 567 000
Driftkostnader, förslagsanslag 44 000 000
Utrustning, reservationsanslag 1 718 000
Bidrag till kommunala undervisningssjuk
hus, förslagsanslag 390 000 000

Vårdcentralen i Dalby:

159	8,
160	9.
161	10,
163	11

Förvaltningskostnader, förslagsanslag 1 915 000

Forsknings- och utbildningsverksamhet,

reservalionsanslag 2 173 000

Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag 25 104 000

Eftemtbildning av viss sjukvårdspersonal

m.m., förslagsanslag 2963000

1323 432 000

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 257

H.    Övrig sjukhusvård m. m.

166      1.     Rättspsykiatriska stationer och kliniker,

förslagsanslag 56 310 000

169 2.     Utrustning av rättspsykiatriska kliniker

m. m., reservationsanslag I 500 000

170 3.     Bidrag till anordnande av kliniker för psy-

kiskt sjuka m. m., reservalionsanslag 140 000 000

170     4.     Bidrag till driften av kliniker för psykiskt

sjuka m. m., förslagsanslag 2 123 000000

172 5.     Förvaring och underhåll av viss sjukvårds-

materiel m. m., förslagsanslag 6 013 000

173 6.     Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid

krig eller krigsfara, reservationsanslag 10 635 000

175     7.     Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., för
slagsanslag 4 493 000

177 8.     Driftkoslnader för beredskapslagring av

läkemedel m. m., förslagsanslag 10 070 000

178 9.     Bidrag till pensioner för vissa provinsiallä-

kare, förslagsanslag 15 025 000

2 367 046 000

I.     Ungdomsvård m. m.

179              Inledning
Ungdomsvårdsskolorna;

183	1.
185	2.
186	3.
187	4.

Driftkostnader, förslagsanslag 151 391 000

Engångsanskaffning av inventarier m. m.,
reservationsanslag 785 000

Personalutbildning, reservalionsanslag 1215 000

Ersättningar för skador vållade av vissa rym
lingar m. fl., förslagsanslag 1 200 000*

188 5.     Ersättningar till kommunerna enligt social-

hjälps- och barnavårdslagarna m, m., för
slagsanslag 105 000000

259 591 000

J.     Nykterhetsvård m. m.

189 Inledning

Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
194     1.     Driftkostnader, förslagsanslag 42 034 000

196 2.     Utrustning m. m., reservationsanslag 1000

197 3.     Bidrag till anordnande av vårdanstalter och

inackorderingshem m. m., reservalionsanslag 900 000*

'Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100 Bilagas    Socialdepartementet 258

198    4,     Bidrag till driften av vårdanstalter och in
ackorderingshem m, m., förslagsanslag 191 OOOOOO

201     5,     Bidrag till kommunala nykierhetsnämnder

m.m,, förslagsanslag 176 700 000

204      6,     Ulbildning och samverkan inom nykterhets-

vården, reservationsanslag 850 000

205      7.     Bidrag till organisationer m. m, 8 250 000*

205      8,     Upplysning och information på alkoholom-

rådet, reservationsanslag 9 000 000

206     9,     Uppdragsforskning i alkoholfrågan, reserva-

tionsanslag 250 000

428 985 000

K.    Vissa åtgärder för handikappade

208 Inledning

210    1,     Kostnader för viss utbildning av handikap
pade, förslagsanslag 13 350 000

213 2. Bidrag lill anordnande av vissa institutioner
för psykiskt utvecklingsstörda, reservations
anslag 11 000 000

213    3.     Bidrag till driften av särskolor m. m., för
slagsanslag 277 000 000

215      4.     Bidrag till handikapporganisationer, reser-

vationsanslag 18 800 000

216     5.     Kostnader för viss verksamhet för synska-

dade, förslagsanslag 7 384 000

219      6.     Ersättning till postverket för befordran av

blindskriftsförsändelser, förslagsanslag 8 326 000

335 860 000

L.    Internationell samverkan

220             Inledning

221      1.     Bidrag till världshälsovårdsorganisalionen

samt internationellt socialpolitiskt samarbete

m. m,, förslagsanslag 11 225 000

222     2.     Vissa internationella resor, reservationsan-

slag 127 000

222    3,     Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservalionsanslag 160 000

11512 000

Summa för driftbudgeten      41 473 647 000

* Beräknat belopp.

Prop. 1977/78:100 Bilagas   Socialdepartementet 259

Kaphalbudgeten

II. Statens allmänna fastighetsfond

223      8,   Utbyggande av karolinska sjukhusei 55 000 000

229      9.   Utbyggande av akademiska sjukhusei i

Uppsala 15 500 000

234     10.   Vissa byggnadsarbeten m. m, inom social
departementets verksamhetsområde 12 000 000

IV: Statens utlåningsfonder

242    3,     Statens bosättningslånefond 35 000 000

V. Fonden för låneunderstöd

245 1.     Lån till nybyggnader vid erkända vårdan-

stalter för alkoholmissbrukare m. m. 5 000 000

246 2.     Lån till utländska läkare för viss efterut-

bildning 1 000

VIII. Fonden fiir beredskapslagring

247 1.       Beredskapslagring av läkemedel, m. m. 27 000 000

Summa för kapitalbudgeten 149 501 000

Totalt för socialdepartementet       41 623 148 000

249      Lagförslag

GOTAB Stockholm  1977    56 303

Bilaga 9 till budgetpropositionen 1978 Prop 1977/78; 100

Bilaga 9

^{Kommunikationsdepartementet}

ÖVERSIKT

Kommunikationsdepartementets verksamhel är i huvudsak inriktad på frågor som rör iransportverksamhet, trafiksäkerhet samt post- och telekommunikationer.

Det föreligger elt nära och ömsesidigt samband mellan transportmarknadens funktioner och samhällsutvecklingen i stort. Således har många av de förändringsprocesser som skett i samhället möjliggjorts eller haft sin grund i utvecklingen inom transportsektorn. Den successiva effektiviseringen inom transportsektorn har varit en av förutsättningama för den strukturomvandling som skett inom näringslivet och som bidragit lill att skapa vår höga levnadsstandard. De siruklurförändringar som sker inom näringsliv och bebyggelse medför samtidigt förändrade krav på transportsystemet.

Målet för samhällets trafikpolitik är att ge medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning lill lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. 1 det samhällsekonomiska synsättet på trafikpolitiken ligger alt trafik och transporter skall integreras i övrig samhällelig verksamhet. De trafikpolitiska åtgärderna måste därför anpassas så att de harmonierar med t.ex. närings- och sysselsättningspolitiken, regionalpolitiken, miljöpolitiken och energipolitiken.

Eifektiviteten i transportapparaten och kvaliteten på transporttjänsterna främjas bäst genom en i princip fri konkurrens mellan olika trafikmedel och trafikföretag. Detta skapar valfrihet för konsument och näringsliv i valet av transportmedel. Transportutövama skall inom ramen för av samhället fastlagda gränser arbeta utan konkurrenshämmande detaljregleringar och under företagsekonomiska former. Samtidigt måste trafikpolitiken ulformas så att en frivillig samverkan och samordning mellan olika transportutövare underlättas.

En samhällsekonomiskt effektiv fördelning av transportarbetet mellan olika transportmedel måste vara den gmndläggande utgångspunkten för trafikpolitiken.

Etl rättvisande kostnadsansvar är en annan viktig fömtsättning. Inom den trafikpolitiska utredningen (K 1972:07) pågår en översyn av kostnadsansvarets nuvarande utformning och tillämpning i första hand vad avser landtransportseklom. Resultatet härav beräknas komma atl redovisas under våreu 1978. 1    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet       2

En gmndläggande kollekliv person- och godstransportförsörjning skall garanteras hela landet. Transportsystemet bör bygga på samverkan mellan olika trafikslag och trafikutövare där varje trafikgrens särskilda förutsättningar och fördelar utnyttjas. För atl uppnå detta mål krävs viss övergripande planering. Del är därvid angelägel att ett nära samarbete kommer till stånd mellan planeringen på nationell, regional och lokal nivå. Den av länsstyrelsema under åren 1972-1974 i enlighet med anvisningar utfärdade av chefen för kommunikationsdepartementet genomförda regionala trafikplaneringen har i detta sammanhang fyllt en viktig uppgift.

Den kollekriva persontrafiken skall vara tillgänglig och attraktiv. En väl utbyggd kollektivtrafik är angelägen för att ge tillgänglighet till arbete, service etc. En god persontrafikförsörjning måste inom ramen förden kollektiva trafiken garanteras av samhället.

Målet att integrera de handikappade i samhällslivet är en viktig utgångspunkt vid utformningen av trafikpolitiken.

Järnvägarna måste även i framtiden spela en betydande roll för både person- och godstransporterna. En ökad samordning mellan jämvägs- och landsvägstrcdlk måste komma till stånd. Detta förutsätter bl.a. att SJ ges investeringsresurser så att järnvägen framgångsrikt kan hävda sig inom ramen för ett samordnat transportsystem. Fjärrtransporter av tungt gods bör i så stor utsträckning som möjligt gå på järnväg.

Lastbilstrafiken spelar en betydelsefull roll i ett integrerat transportsystem. Det är därför viktigt att åkerinäringen ges goda arbetsfömtsättningar och att sunda verksamhetsbetingelser råder inom branschen.

Genom samverkan skall olika irafikmedels fördelar tas tillvara och en från skilda synpunkter godtagbar och rimlig person- och godstrafik utvecklas. Bättre fömtsättningar måste därför skapas för en trafik i samverkan.

Inom persontrafiken finns uppenbara samverkansmöjligheter dels mellan de olika trafikmedlen och trafikutövama, dels mellan dessa och myndigheter, företag och institutioner, t. ex. i fråga om den kollektiva trafikens utformning vad gäller linjesträckning, tidtabeller och taxor.

Förutsättningama för en ökad samverkan på godstrafikområdet är tekniskt sett goda. En sådan kan uppnås genom en vidgad användning av lastbärare som medger att gods på ett effektivt sätt kan flyttas mellan olika trafikmedel liksom en ökad samordning av terminalverksamheten. Utvecklingen av systemtransporter och rationella transportlösningar måste fortsätta, så att transporttiderna förkortas och godsets hantering underlättas.

Den svaga tillväxten i ekonomin medför att utrymmet för nya reformer f, n. är ytteriigt begränsat. Utrymmet för reformer inom transportsektorn måste avvägas mot behovet av samhällsinsatser på andra områden. Med hänsyn härtill kommer det trafikpolitiska reformarbetet - i avvaktan på en sammanhållen trafikpolitisk proposition - att ske i form av successivt framlagda förslag till trafikpolitiska reformer. Genom att den sammanhållna trafikpolitiska propositionen nu uppskjuts ges möjlighet att även beakta

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet      3

den väsentliga frågan om kostnadsansvaret vid utformningen av den framtida trafikpolitiken samt att ytterligare fördjupa och bredda det utredningsmaterial som avsågs ingå i den proposition som enligt tidigare planer skulle ha förelagts riksdagen hösten 1977.

Med hänsyn till angelägenheten av att förbättra betingelserna för den kollektiva trafiken kommer under våren 1978 riksdagen att föreläggas förslag om ett nytt och förstärkt bussbidragssystem. I samband härmed kommer förslag att lämnas i syfte att få till stånd ett samordnat huvudmannaskap för den lokala och regionala trafiken.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag om en förbättrad vägplanering som bl. a. innebär en decentralisering av beslutsprocessen. Förändringarna i vägplaneringssystemet, som godtagits av riksdagen i december 1977, kommer atl tillämpas när nya flerårsplaner för vägbyggandet upprättas under år 1978. Då en betydande del av väginvesteringama utförs som beredskapsarbeten är det angeläget att tillräcklig hänsyn tas i de nya planerna till samordningen mellan de vägprojekt som utförs med vägverkets ordinarie anslag resp. utförs som beredskapsarbeten.

Förslag till ändringar i yrkestrafikförordningen kommer att framläggas. Förslagen som rör både gods- och persontrafiken på landsväg syftar Ull förenklingar för såväl trafikutövama som tillståndsmyndighetema samt till ett effektivare utnyttjande av transportapparaten. Vidare kommer att behandlas kommuns möjlighet att inneha tillstånd till yrkesmässig trafik för regelbunden befordran av passagerare samt frågan om tillståndsgivningen beträffande SJ:s och postverkets linjetrafik.

Regeringen har föreslagit att ett nytt system för de statliga sjöfartsavgif-tema skall införas och att de statliga passageavgiftema i Trollhätte kanal och Södertälje kanal i samband därmed skall reduceras. Sedan riksdagen nu godkänt förslaget införs det nya systemet successivt efter den 1 januari 1978. Det nya avgiftssystemet innebär bl. a. fördelar för den mindre skeppsfarten.

De aktuella problemen för den svenska sjöfarten har föranlett regeringen att inte bara stödja näringen ekonomiskt utan också att tillsätta en sjöfarts-politisk utredning (K 1977:05) med uppgift att ur olika aspekter belysa den svenska sjöfartens förutsättningar och lämna förslag lill åtgärder.

Flygels ökade betydelse i transportsystemet har medfört behov av stora investeringar i flygplatser. Hösten 1977 togs sålunda Göteborg-Landvetter flygplats i drift.

Åtgärder måste vidtas för att åstadkomma en ökad handlingsberedskap på transportområdet vad gäller val av lämpliga energihushållningsåtgärder och åtgärder för att minska transportsektorns stora oljeberoende. 1 rapporten (Ds 1 1977:12) Energibesparingar inom transportsektorn har olika möjligheter till energibesparingar och användningen av altemativa drivmedel och drivkällor studerats. Rapporten har utarbetats på uppdrag av energikommissionen.

När det gäller de fasta förbindeJsema över Öresund har en svensk och dansk delegation fortsatt sitt arbete med en fömtsättningslös genomgång

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet       4

av tänkbara förbindelsealiemativ över Öresund. Delegationerna har genomfört en rad olika utredningar för att klarlägga bl. a. en tunnels inverkan på vattenutväxlingen i Öresund och fasla förbindelsers inverkan på näringsliv, markanvändning, miljö m. m. Delegationernas arbete befinner sig i etl avslutande skede och ett belänkande beräknas bli framlagt i början av år 1978. Materialet som delegationerna sammanställer är avsett all tjäna som underiag för nya regeringsöverläggningar avseende öresundsförbindelserna.

I prop. 1976/77:66 om upprustning av Göta kanal, m.m. förklarade sig regeringen beredd atl svara för en snabb och genomgripande upprustning av hela Göta kanal under fömtsättning atl en godtagbar överenskommelse kunde träffas med de nuvarande huvudmännen om den fortsaita driften av kanalen. 1 anslutning härtill tillkallades en särskild utredare för att - i samråd med bl. a. berörda landstingskommuner — överväga frågan om huvudmannaskap för driften av Göta kanal och att förhandla med berörda intressenter.

Ell avial har nu träffats med Göta kanalbolags intressenter AB om övertagande av Göta kanalbolag i dess helhet. Därmed har förutsättningar skapats för att starta upprustningsarbetena, vilka sker som statliga beredskapsarbeten. När förhandlingarna med övriga intressenter, i första hand berörda landsting, om den fortsatta driften av kanalen är slutförda kommer förslag alt läggas fram för riksdagen i denna fråga.

Mol bakgrund av erfarenhetema från den tidigare omgången av regional trafikplanering kommer en vidareutveckling och komplettering av denna atl initieras under år 1978. Avsikten är att detta arbete främst skall inriktas dels på alt finna olika vägar för atl effektivisera och förbättra den kollekliva persontrafiken, dels på all upprätta förslag till fångsiktig inriktning av del allmännas investeringar i olika kommunikations- och trafikanläggningar. Del gäller bl.a. vägar, hamnar och flygplatser. Arbetet kommer atl samordnas med länsplaneringen, den fysiska riksplaneringen samt kommunikationsverkens långsiktsplanering.

Elt särskill moment inom ramen förden regionala trafikplaneringen blir atl se till all erforderlig samordning sker mellan länsplaneringen och sektorplaneringen. Därvid måste givetvis hänsyn tas till de av statsmakterna fastställda principema för affärsverkens verksamhet. För att underlätta denna samordning har en samverkansgrupp med representanter för kommunikationsdepartementet och verken tillsatts.

Regional trafikplanering

Under åren 1972-1974 genomfördes i varje län en sektorövergripande trafikplanering på regional nivå, s. k. regional trafikplanering, i enlighet med anvisningar utfärdade av chefen för kommunikationsdepartementet på förslag av trafikplaneringsutredningen (K 1970:41). Länsstyrelserna redovisade under hösten 1974 - efler remiss till bl. a. kommuner, landstings-

Prop. \9n/l%: 100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet       5

kommuner, trafikföretag, fackliga och andra intresseorganisationer - sina slutliga förslag till regionala trafikplaner. En sammanställning av länens planer har redovisats i rapporten (SOU 1976:8) Regionala trafikplaner.

Syftet med den regionala trafikplaneringen var bl. a. att ge underlag för en samlad bedömning av hur väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransportsystemen bör vara utformade på kortare och på längre sikt för att på ett tillfredsställande sätt och till lägsta samhällsekonomiska kostnad tillgodose invånarnas och näringslivels res- och transportbehov i resp. län. Ett annat syfte var att ge ett förbättrat underlag för den prioritering som är nödvändig av samhällets investeringar och andra insatser inom trafiksektorn. Etl tredje syfte var att ge trafikpolitiken en regional förankring och förbättra samordningen mellan trafikplaneringen och övrig samhällsplanering.

Avsikten med den regionala trafikplaneringen var vidare att ge kommunema bättre utgångspunkter för planeringen av den lokala trafikförsörjningen och all ge trafikföretagen och näringslivet i övrigt bättre underlag förderas transportplanering.

De angivna syftena har i stor utsträckning också uppnåtts, främst när det gäller persontrafikförsörjningen. De av länsstyrelserna i samråd med bl. a. kommunerna utformade målen och riktlinjerna förden kollektiva trafikförsörjningen och de på grundval härav utarbetade förslagen till regionala stomlinjenät har således blivit vägledande för utvecklingen av kollektivlra-fikförsöijningen i länen. Länsstyrelsernas förslag till stomlinjenät har vidare lagts till grund för den vidgade statliga bidragsgivningen till olönsam busstrafik. De har också fåll betydelse som ledning för kommunernas arbete med upprättande av lokala irafikförsörjningsplaner, exempelvis för samordningen med den regionala trafiken. Genom all de regionala trafik-försöijningsplanerna årligen revideras av länsstyrelsema sker redan en löpande uppföljning av den regionala persontrafikplaneringen.

När del galler godstransportförsörjningen och transportanläggningarna har länsslyrelsernas förslag lill ålgärder m.m.- vilka i enlighet med anvisningarna haft en övervägande principiell och långsiktig inriktning - hittills haft en mer begränsad effekt på olika verks, företags och kommuners planering. En anledning härtill är atl länsstyrelsernas planeringsarbete i denna del i hög grad haft försökskaraktär. 1 en del fall har emellertid förslagen redan resulterat i konkreta åtgärder. På grundval av vad som framkommit vid den regionala trafikplaneringen har vidare utarbetats två departementspromemorior (Ds K 1975:9) Planering av de svenska hamnarna och (Ds K 1975:10) Planering av de svenska flygplatserna med förslag till perspeklivplan och planeringssystem för hamnar resp. flygplatser. Promemoriorna har remissbehandlats.

Länsstyrelserna har gjort en genomgång av altemativa transportmöjligheter för trafik som bedrivs på trafiksvaga järnvägslinjer.

Länsstyrelserna har allmänt framhållit, att de erfarenheter och vidgade kunskaper som erhållits genom arbetet med den regionala trafikplaneringen varit av stort värde bl. a. vid handläggningen av tillstånds-, väg- och bi-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet      6

dragsärenden m. m. pä trafikområdet. Länsstyrelserna har även framhållit betydelsen av en fortsatt övergripande regional trafikplanering för att underlätta samordningen mellan trafikplaneringen och bl. a. den regionala ul-vecklingsplaneringen och fysiska planeringen.

Med utgångspunkt i erfarenheterna från den hittills genomförda irafik-planeringsomgången kommer en vidareutveckling och komplettering av denna att initieras under år 1978. Della arbete bör få en delvis annan uppläggning och inriktning än den hittills genomförda regionala trafikplaneringen. Således bör inventerings- och prognosarbetet kunna begränsas bl. a. genom att det planeringsunderlag som framkommer i länsplaneringen utnyttjas.

Arbetet bör främst inriktas på atl dels konkretisera målen för den regionala person- och godstransportförsörjningen, dels försöka finna lösningar på de transportproblem — exempelvis arbetsresorna inom vissa regioner -som anses som mest akuta inom resp. län, dels upprätta förslag till långsiktig inriktning och prioritering av det allmännas investeringar i olika slag av trafikanläggningar inom länet. Del gäller bl.a. trafikleder samt hamnar, flygplatser och andra slag av terminaler. En utgångspunkt för planeringen skall vara att länens förslag lill inriktning och prioritering av de framtida trafikinvesteringama, tillsammans med bedömningar på sektoriell och central nivå, skall läggas till grund för utarbetande av samordnade långsiktiga investeringsplaner — riksplaner - för olika trafiksektorer. Tidsmässigt kommer arbelel med riksplanerna all samordnas med länsplaneringen, den fysiska riksplaneringen och den ekonomiska långtidsplaneringen.

Transportsektorn

De strukturförändringar som sker inom näringsliv och bebyggelse medför nya krav på transportsystemet. Transporlseklorns belydelse för samhällsutvecklingen har också successivt ökat. År 1976 svarade kommunikationssektorn för ca 14% av samtliga nyinvesteringar i landet.

Inom tätorterna ökar resefterfrågan, vilket beror på bl. a. den geografiska spridningen av bostäder, arbetsplatser och serviceställen. Mellan befolkningskoncentrationerna expanderar persontrafiken till följd av de ökade kontaktbehoven, vilket sammanhänger bl. a. med den statliga och kommunala förvaltningens samt näringslivets lokaliserings- och kontaktmönster. För befolkningen på landsbygden har utvecklingen inneburit atl den i ökad utsträckning är hänvisad all söka arbete och olika slags service i närliggande tätorter. Den ökande ekonomiska integrationen på det internationella planet och den ökande utlandsturismen medför att den intemationella trafiken expanderar.

Från etl persontransportarbele på ca 43 miljarder personkm år 1960 har resandet fördubblats till drygt 85 miljarder personkm år 1976. Detta innebär att den genomsnittliga reslängden per invånare och år ökat från 570 mil till ca 1 000 mil. Huvuddelen av trafikökningen har fallit på

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet      7

MILJARDER PERSONKM

MILJARDER PERSONKM

1960 1970 1980 1990

Fig. 1. Det inrikes persontransportarbetet under perioden 1960-1990 (log skala, schematiserade värden).

personbilismen som f. n. svarar för drygt 80% av det totala personirans-portarbetet. Även den kollektiva trafiken har ökat markant (fig. 1).

Tillgängliga prognoser om den framtida utvecklingen av persontransportarbetet visar på en ökningstakt fram till år 1990 på 1 -1,5 % per år, vilket är en väsentligt lägre ökningstakt än under perioden 1960-1975 och 1970-1975 då ökningen i medeltal uppgick till 4,5% resp. 3,5% per år.

Personbilamas transportarbete väntas i ett högre prognosalternativ växa i ungefär samma takt som det totala persontransportarbetet, medan tillväxten i ett lägre altemativ förutses bli väsentligt långsammare.

Samtidigt med att det skett en mycket snabb utveckling inom persontrafiken uttryckt i kvantitativa termer har transportsystemet även utvecklats kvalitativt sett, bl.a. som en följd av att trafikplaneringen i ökande grad kommit att integreras med övrig samhällsplanering.

När det gäller godstransporterna barden ökade produktionen och konsumtionen av olika varor inneburit ett snabbt växande transportarbete. Olika tendenser gör sig här gällande. Å ena sidan har relativt minskade transportkostnader i flera branscher minskat fördelen med närhet till marknaden. Detta har i sin tur i vissa branscher möjliggjort ökad koncentration av produktionen och tillvaratagande av produktionstekniska stor-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet      8

MILJARDER GODSTONKM

40

MILJARDER GODSTONKM

40

30

20

10

1960 1970 1980 1990

Fig. 2. Det inrikes godstransportarbetet under perioden 1960—1990 (log skala, schematiserade värden).

driftsfördelar. Å andra sidan har samma förhållande underlättat utbyggnad av omfattande underleverantörssystem och därigenom i andra branscher motverkat koncentrationen på produktionssidan.

Den fortgående utvecklingen av produktionen inom många branscher i riktning mot allt mer förädlade produkter har ökat de kvalitativa kraven på godstransportsystemet. 1 syfte att möta dessa krav har godstransporterna i ökande utsträckning effektiviserats, bl.a. genom ökad regularitet, sänkta transporttider och förbättrade hanteringsmetoder. Genom ökade direkttransporter och rationellare terminalhantering samt olika former av integrerade transportlösningar har effektivare transportalternativ skapats.

Under perioden 1960-1976 ökade det inrikes godstransportarbetet med i genomsnitt ca 4,8 % per år, från omkring 23 till ca 50 miljarder tonkm (fig. 2). Den hittillsvarande ökningen av godstransportarbetet har i särskilt hög grad gällt lastbilstransporterna som under perioden 1960-1976 beräknas ha ökat med i genomsnitt närmare 8 % per år. Lastbilstransportemas andel

Prop. 1971/1»: 100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet      9

av det lotala transportarbetet har härigenom ökat från 29% år 1960 till 46% år 1976. Under samma tid minskade järnvägens andel av det totala inrikes transportarbetet från 47% till 33%. Enligt nu tillgängliga bedömningar kommer det totala inrikes godstransportarbetet att öka till närmare 75 miljarder tonkm omkring år 1990. Den lägre utvecklingslakt för godstransportarbetet som nu förutses bygger på ändrade förutsättningar beträffande produktions- och konsumtionsutveckling saml utrikeshandelns utveckling.

Järnvägstrafik

Persontrafiken på järnväg härunder senare år karaktäriserats av en expansiv utveckling. Efter en lång period med vikande resandeulveck-ling har antalet järnvägsresor fr. o. m. år 1968 ökat (fig. 3). Denna ökning

INDEX (1959=100)                                          INDEX (1959=100)
220 I------------------------------ \----------------------- 1---------------------------- r220

200

200

180

180

160

160

140

140

120

120

100

100

80

80

60

60

40

	-----------------------
		TONKM     /          \
	/	\//\
	J/	TON                          »
/
	\
		personkm/
	\	RESOR-
1    III	IIII	1      1      1      1      1

1976

1959 1965 1970

Fig. 3. Trafikutvecklingen vid SJ under perioden 1959- 1976.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     10

kan fram lill år 1973 främsl hänföras till kortväga pendelresor i Storstockholmsområdet. Mellan åren 1973 och 1976 har emellertid antalet resor ökat inom alla avståndsintervall. Ökningen under perioden har totalt sett uppgått till ca 10%. Den relativt största ökningen, med närmare 30%, har noterats på avstånd över 200 km. Denna utveckling torde sammanhänga med bl.a. de höjda bensinpriserna, SJ:s olika marknadsföringsåtgärder och förbättringar av lågförbindelserna mellan större tätorter.

Totalt uppgick transportarbetet pä järnväg är 1976 till ca 5.6 miljarder personkm, varav enskilda jämvägar svarade för ca 0,2 miljarder personkm. Järnvägen svarar för närmare 40% av det kollekliva persontransportarbetet.

För den långväga persontrafiken med järnväg kommer troligtvis den positiva trenden under senare år atl fortsätta. För år 1990 har räknats med två alternativ, ett alternativ där persontransportarbetet på järnväg i stort sett blir oförändrat jämfört med f. n. dvs. 5,6 miljarder personkm och ett alternativ där transportarbetet väntas öka till 6,5 miljarder personkm. SJ har i prognoser redovisade till energikommissionen räknai med en högre ökningstakt för persontrafikens utveckling.

Godstrafiken på järnväg har ökat i omfattning under senare år eller från ca 11 miljarder tonkm år 1960 till 16,2 miljarder tonkm år 1976. Järnvägens konkurrenskraft är mest påtaglig ifråga om transporter av stora kvantiteter och på stora avstånd av produkter med lågt förädlingsvärde. Utlandstrafiken är ett område inom vilket järnvägen utvecklats positivt.

Mellan år 1974 och år 1975 minskade trafikvolymen kraftigt (fig. 3). Detta hängde samman med en minskad efterfrågan på framförallt de viktigaste svenska slapelvarorna. Underår 1976 märktes en mindre uppgång. Detta år transporterades 62,7 milj. ton på järnväg, vilket innebar en ökning med 0,6 milj. ton jämfört med föregående år. Under år 1977 har godstrafiken tenderat alt minska.

Enligt lillgängliga prognoser beräknas järnvägens godstransporlarbele komma atl öka med i genomsnitt ca 3,5% per år under perioden 1976-1990. Transportarbetet förutses således öka lill ca 26 miljarder tonkm omkring år 1990. Liksom tidigare varit fallet antas en stor del av ökningen komma att avse utlandstrafiken.

För budgetåret I 978/79 föreslås för SJ en investeringsram om ca 735 milj. kr. Jämfört med beräkningar i prop. 1976/77:100 innebär förslaget en ökning med ca 95 milj. kr. Härav föreslås 305 milj. kr. för fasta anläggningar, dvs. bangårdar, ny- och ombyggnad av jämvägslinjer, spår-, signal- och eldriftanläggningar m. m. samt 365 milj. kr. för rullande materiel, främst då anskaffning av nya lokmotorvagnar, gods- och personvagnar samt ombyggnad av lok och vagnar.

Förslaget gör det möjligt för SJ att anpassa och bygga ut sin verksamhet för de transporttjänster där företaget har särskilda möjligheter att göra sig gällande. Förslaget möjliggör anskaffning av rullande materiel, bl. a. personvagnar och moderna motorvagnar samt utbyggnad av fiärrblockeringen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     11

och automatiskt tågstopp. Dessa ålgärder är ägnade atl öka SJis kapaciiei och effeklivitel samt förbättra säkerheten och kvaliteten pä transporttjäns-lema. Dessutom skapas utrymme för förbättringar av arbetsmiljön bl.a. genom fortsatt installation av rangerbromsanläggningar.

Härutöver har i samband med regeringens beslut i oktober 1977 om tidigareläggning av vissa anläggningsarbeten och industribeställningar i sysselsättningsfrämjande syfte en särskild satsning gjorts på objeki inom SJ:s verksamhetsområde. Sålunda innebär besluten att ett belopp om ca 115 milj.kr. tillförs SJ, varav 65 milj.kr. till godsvagnar och arbetsmaskiner och närmare 50 milj. kr. till linjeomläggning, spåruppmstning m. m. på vissa delar av norra stambanan i Norrbottens och Västerbottens län. Av sistnämnda belopp svarar AMS för ca 35 milj. kr.

SJ har fått i uppdrag att i samarbete bl. a. med handikappinstitutet ta fram underlag för en vagntyp som gör del möjligt för rullstolsbundna resenärer alt åka tåg.

Ersättningen till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. föreslås öka med ca 65 milj. kr. till 715 milj. kr. Ökningen beror i huvudsak på det försämrade driftresultatet på det ersättningsberättigade ban-nälel. Detta nät, som nu omfattar ca 6 850 bankm, utgör ca 56% av SJ:s hela bannät men svarar endast för ca 8 % av del totala trafikarbetet. Det föreslagna beloppet inkluderar 2,5 milj. kr. i ersättning för sådana icke lönsamma jäm vägsstationer på affärsbanenätet som SJ planerat att lägga ned men som regeringen - efter framställningar från kommuner - ålagt SJ att bibehålla.

Vägtrafik

Eu väl fungerande vägnät är viktigt för bl. a. de regionalpolitiska strävandena. Alla delar av landet bör därför på sikt få ett vägnät som skapar gynnsamma förutsättningar för befolknings- och näringslivsutvecklingen.

Utvecklingen inom persontrafiksektom har som framgått framför allt kännetecknats av bilens successivt ökade betydelse i trafikförsörjningen. År 1960 uppgick antalet personbilar till 1,2 milj., vilket motsvarade en bil-tälhel av 6,3 invånare per personbil eller 159 bilar/1000 invånare. Vid ul-gängen av år 1976 uppgick det sammanlagda personbilsantalet till 2,9 milj. fordon. Biltätheten uttryckt i antalet invånare per bil år 1976 var 2,9, vilket motsvarar 350 bilar per 1 000 invånare.

Ifråga om hushållens bilanvändning genomfördes under perioden juli 1975-juni 1976 en undersökning av de långväga personbilsresoma i landet, dvs. resor med ett resavstånd om minst 50 km enkel resa.

Antalet fordonskm i den långväga personbilstrafiken motsvarar ca 1/3 av det totala trafikarbetet med personbil under perioden, vilket beräknats till 38 miljarder fordonskm. Transportarbetet förde långväga personbilsresorna uppgår lill ca 40% av det totala persontransportarbetet med personbil eller ca 27 miljarder personkm.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     12

Personlransporlarbelet på väg som f.n. uppgår till ca 78 miljarder personkm beräknas öka till 86-93 miljarder personkm år 1990. En successivt långsammare ökning av persontransportarbetet på väg förutses under perioden 1976-1990 jämfört med utvecklingen under perioden 1960-1976. Prognosen bygger bl.a. på antagandet att antalet personbilar ökar lill 3,4-3,7 milj. år 1990.

Lastbilarnas transportarbete beräknas till omkring 22,6 miljarder tonkm år 1976, vilket jämfört med år 1975 innebären mindre ökning. I jämförelse med den relativt kraftiga expansionen som ägde mm under perioden 1960-1974 förutses för laslbilsiransporterna en lägre ökningstakt under perioden fram lill år 1990. Transportarbetet beräknas uppgå till ca 35 miljarder tonkm omkring år 1990. En fortsalt ökning av fjärrtransportande-len torde vara alt vänta.

För budgetåret 1 978/79 föreslås samtliga anslag till drift av vägar öka. Dessa anslag höjs sammanlagl med ca 355 milj. kr., varav den statliga driften tillförs 255 milj. kr. och bidragen till kommunal drift 59,2 milj. kr. Bidragen till drift av enskilda vägar föreslås öka med 40,8 till 176,5 milj. kr. Anslaget till byggande av statliga vägar föreslås öka med 35 milj. kr. Totalt uppgår härmed väganslagen till ca 3853 milj. kr. att jämföras med 3450 milj. kr. innevarande budgetår.

Sammanlagl innebär denna medelsförstärkning atl vägverket kan upprätthålla servicenivån och vidmakthålla vägnätets standard. Bl. a. kan från regionaipolitisk synpunkt viktiga länsvägar förstärkas i betydande omfatlning. Standarden kan höjas genom en satsning på beläggningsarbeten. Härtill kommer de vägarbeten som finansieras med beredskapsmedel. Dessa beräknas för innevarande budgelår till ca 500 milj. kr. Regeringen har i oktober och december 1977 anvisat drygt 12 milj. kr. resp. 35 milj. kr. till vägverket för sysselsättningsskapande brobyggnadsarbeten på det statliga vägnätet. För motsvarande byggnadsarbeten på del enskilda vägnätet anvisade regeringen i december 1977 närmare 9 milj. kr.

Investeringarna i maskiner, bättre arbetslokaler m. m. under vägverkets förrådsfond föreslås uppgå lill 110 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Härutöver har regeringen genom beslut i oktober och december 1977 ställt ca 65 milj. kr. till förfogande för tidigareläggning av investeringar som normalt finansieras genom förrådsfonden.

Sjöfart

Den svenska handelsflottan omfattade den I juli 1977 ca 560 fartyg om sammanlagt 7,3 milj. lon bmtlo. Sedan den 1 juli 1976 har antalet enheter i och för sig minskat med ca 30. men bmtiolonnagel har bara minskat med 0,3 milj. ton. Räknai i dödvikt minskade tonnagel med drygt 0,3 milj. ton till 12,3 milj. ton.

De senaste årens svaga fraktmarknad har inneburit stora påfrestningar för huvuddelen av den svenska rederinäringen och då särskill för företag som arbetar inom masslastfarten med stora tank- och torrlastfartyg. Under

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     13

år 1977 försämrades läget ytterligare. Vid halvårsskiftet låg 46% av lonna-gel - motsvarande ca 5,7 milj. ton dödvikt - upplagt. För tankfartygen var andelen så hög som 75% eller ca 5,3 milj. ton dödvikt.

De svenska rederiernas inkomster i utrikes fart med avdrag av utgifterna i utlandet sjönk från 2 524 milj. kr. 1975/76 lill 2 320 milj. kr. 1976/77.

Trots utvecklingen på fraktmarknaden och rederiemas likviditetsbehov kan således konstateras att handelsflottan bibehölls på en hög nivå. Tanktonnaget visade t.o.m. en viss ökning. Detta förklaras emellertid till stor del av att de mycket låga priser som även moderna fartyg f. n. betingar på andrahandsmarknaden, verkat återhållande på försäljningen till utlandet.

För att ge rederiema möjlighet atl undvika av likvidiletsskäl framtvingade omfattande försäljningar av modernt tonnage lill underpris har införts eU tidsbegränsat statligt kreditstöd (prop. 1976/77:146, TU 1976/77:26, rskr 1976/77: 344). För detta ändamål har 500 milj. kr. ställts till förfogande, varav ca 50 milj. kr. förden mindre skeppsfarten. Åtgärden syftar till att bibehålla en önskvärd handlingsfrihet i avvaktan på det underlag för mera långsikliga ställningstaganden från statsmaktemas sida som kommer atl läggas fram av den lillsalta sjöfartspolitiska utredningen (K 1977:05).

Den sjöfartspolitiska utredningens arbete pågår f n. Riksdagen begärde år 1973 (TU 1973:8, rskr 1973:123) sådant tillägg i direktiven till den trafikpolitiska utredningen att även sjöfartens roll i den framtida trafikpolitiken skulle uppmärksammas och prövas. 1 enlighet med riksdagens önskan gav regeringen sådana tilläggsdirektiv den 13 september 1973. Utredningen avgav i juni 1977 betänkandet (Ds K 1977:4) Ålgärder för atl främja godstrafiken på Vänern och Mälaren, vilket behandlats i prop. 1977/78:13 (TU 1977/78: 8, rskr 1977/78:102). Sedan överenskommelse träffats mellan utredningarna har resterande sjöfartsfrågor förts över till den sjöfartspolitiska utredningen.

Sveriges Redareförening har i september 1977 begärt att regeringen lägger fram förslag till riksdagen om en utökning av ramen för statliga kreditgarantier med ytterligare 750 milj. kronor. Föreningens framställning har remissbehandlats av nämnden för fartygskreditgaraniier. Nämndens yttrande innebär sammanfattningsvis att rederinäringens behov av ytterligare kreditgarantier kan reduceras jämfört med Sveriges Redareförenings hemställan bl. a. genom att amorteringsanstånd bör kunna utverkas hos rederiemas kreditgivare.

Som ett led i prövningen av likviditetsstödsärenden hos nämnden och i vissa fall regeringen har aktualiserats frågan att också för Svenska skepps-hypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa skapa förutsättningar att medge amorteringsanstånd. Chefen för industridepartementet föreslår därför denna dag i tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 att sådana fömtsättningar skapas.

Genom att utnyttja möjligheter till amorteringsanstånd tillgodoses på annat sätt än genom statliga kreditgarantier rederiernas behov av likviditetsstöd.

Prop. 191111»: 100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     14

Trots den dåliga sjöfartskonjunkturen har svenska redare lagt ut betydande beställningar av nya fartyg. Främst avser dessa en fortsall modernisering av den långväga linjesjöfarten genom övergång till enhetslaster och roll on/roll off-teknik. Den svenska bashamnen för denna trafik, Göteborg, förbereder betydande utbyggnader av anläggningarna för att kunna ta hand om de nya fartygen.

Godsomsättningen med lastfartyg i utrikes sjöfart över de svenska hamnarna ökade mellan åren 1975 och 1976 från 72,5 milj. ton till 74,3 milj. ton, dvs. med ca 2,5%. Importen av mineraloljor ökade med 2,3 milj. ton till 31,7 milj. ton. Järnmalmsexporten minskade med ytterligare ca 450000 ton till 5,5 milj. ton (fig. 4). Färjegodset ökade under samma period från 12,1 milj. ton till 12,9 milj. ton, dvs. med ca 6,5 %.

(MILJONER  TON 40

BRUTTODRÄKTIGHET   I   TON 2   000

2 000-10 000 10 000

LOSSADE MINERALOLJOR

MILJONER TON
-------------- 140

30

30

ÖVRIGT LASTAT GODS

20

20

ÖVRIGT LOSSAT GODS

10

10

LASTAD JÄRNMALM

m

O

o

1975   1976       1975   1976       1975   1976     1975   1976 Fig. 4. Med lastfartyg i utrikes fart skeppat gods på svenska hamnar år 1975 och 1976.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     15

Godstransportema i inrikes sjöfart ökade under år 1976 med ca 2 milj. ton lill 16,7 milj. ton, vilket motsvarar ell transportarbete av ca 9,3 miljarder tonkm. I försia hand är det skeppningarna av petroleumprodukter som svarar för ökningen. Fram till år 1990 väntas transportarbetet i inrikes sjöfart öka till ca 12 miljarder tonkm.

För budgelårel 1 978/79 beräknas för sjöfartsändamål på driftbudgeten 373,4 milj. kr. Statens kostnader för isbrytningsverksamheten ökar nästa budgelår med 10 milj. kr. till 110 milj. kr. Under sjöfartsverkets fond föreslås en investeringsram om 37 milj. kr.

Luftfari

I takl med utvecklingen inom transportsektorn har flygets betydelse i del lotala transportsystemet och för samhällsutvecklingen i stort successivt ökat.

Det totala antalet passagerare på de statliga flygplatserna ökade år 1976 med drygt 10% till ca 6,4 milj. Antalet passagerare i utrikes linjefart uppgick lill 2,4 milj. och i utrikes chartertrafik till 1,9 milj., vilket innebär en ökning med 6,4% resp. 9,4%. Den inrikes trafiken ökade med ca 17% till totalt 2,1 milj. passagerare. Den kraftiga ökningen av den inrikes trafiken förklaras av det onormalt låga trafikutfallel under år 1975 till följd av arbetskonflikten vid Linjeflyg (LIN). Även den successiva övergången till jetflygplan på LIN:s flygnät torde ha bidragit till den kraftiga trafikökningen år 1976.

Del totala antalet landningar på de statliga flygplatsema ökade år 1976 med 5,4% jämfört med år 1975 (fig. 5). Persontransportarbetet i inrikes luftfart uppgick år 1976 till ca 1 miljard personkm, dvs. ungefär 1,2% av det totala inrikes persontransportarbetet. Fram till år 1990 väntas transportarbetet komma att öka till 1,9 alt. 2,5 miljarder personkm. Luftfartsverket räknar i sina prognoser med ett transportarbete år 1990 av storleksordningen 2,8 miljarder personkm.

Den snabba ökningen av passagerarantalet samt utvecklingen av flygma-terielen har medfört behov av stora statliga investeringar i flygplatser och flygsäkerhetsanläggningar. Göteborg-Landvetter flygplats logs i drift under slutet av år 1977. Inom ramen för de s. k. ATCAS-projekten (Air Traf-fic Control Automated Syslem) sker anskaffning av utmstning för automatisering av flygtrafikledningssystemet bl.a. i syfte att möjliggöra en integrering av den civila och militära flygtrafikledningen. På sikt kommer ett yttäckande flygkontrollsystem att införas.

Beslut (prop. 1977/78:5, TU 1977/78:5, rskr 1977/78: 16) har faUats om en allmän effektivisering av flygvädertjänsten. Huvuddelen av den civila flygvädertjänsten kommer enligt beslutet alt bedrivas i fyra regioncentraler på Arianda, Göteborg-Land vetter. Stump och Sundsvall/Härnösands flygplatser. Vidare kommer ett antal åtgärder av huvudsakligen rationaliseringskaraktär att genomföras.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     16

1   000-TAL  LANDNINGAR 350

1  000-TAL  LANDNINGAR 350

U ..........4..........i..........t.........<:...;.:...i..........t.......;.rtr...'....y.;.;.;.r.l u

1967   1958   1969   1970   1971   1972   1973   1971   1975   1976

Fig. 5. Anial landningar på luftfartsverkets flygplatser (inkl. militära flygplatser med reguljär civil trafik) under perioden 1967- 1976.

I proposition 1977/78:29 om flygplatsfrågan i Stockholmsregionen, m. m. framhålls att det, med hänvisning till framför allt kapacitetsförhållanden saml ekonomiska och regionälpolitiska skäl, är önskvärt alt Bromma flygplats även på sikt behålls för kombinerat inrikes- och allmänflyg. Därför föreslås att staten tar upp överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. Huvudsyftet med dessa bör vara all i delalj klariägga förulsällningarna för linjetrafik på Bromma. Vidare bör en tidsplan utarbetas efter vilken Bromma kan iordningställas för fortsatt inrikesflyg om en sådan lösning väljs.

Vad gäller flygplatsfrågan i ett kortsiktigt perspektiv konstateras i propositionen att den inrikes linjelrafiken på Bromma med flygplanet Fokker F-28 i nuvarande versioner på grund av beslul av länsstyrelsen i Stockholms län måste upphöra den I januari 1979 och överföras lill Arlanda. På grund av anförda besvär prövas ärendet f n. i kammai. ätten. Vidare har chefen för luftfartsinspektionen uttalat att LINis verksamhel av säkerhetsskäl bör överföras till en provisorisk terminal på Arianda så snart som det är praktiskt möjligt. Statsmaktema bör därför nu vidta de åtgärder som be-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     17

hövs från deras sida för att en överföring skall kunna genomföras den 1 januari 1979.

Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag (TU 1977/78: 9, rskr 1977/78:101). Kammarrätten har därefter upphävt de tidigare fattade besluten av miljö- och hälsovårdsnämnden i Stockholm och länsstyrelsen i Stockholms län.

Regeringen kommer inom kort att föreslå riksdagen att en permanent haverikommission inrättas för utredning av allvarligare civila och militära luftfartsolyckor.

För budgetåret 1978/79 beräknas luftfartsverkets investeringar lill 169,9 milj.kr., varav 138,1 milj.kr. faller på staten, medan resten, 31,8 milj. kr., utgörs av kommunala bidrag. Av de statliga investeringsutgifler-na avser ca 8 milj. kr. arbeten på Göteborg-Landvetter flygplats. Till den fortsatta uppmstningen av flygtrafikledningssystemet föreslås 48,7 milj. kr.

Trafiksäkerhet

Ett omfattande och vittförgrenat arbete pågår för att främja trafiksäkerheten.

Från och med den 1 oktober 1977 gäller obligatorisk användning av halvljus eller särskilt varselljus vid färd under dagtid med bilar och motorcyklar. Bestämmelsema grundar sig på förslag från Nordiska trafiksäkerhetsrådet. Trafiksäkerhetsverket har meddelat föreskrifter om bl. a. varsellyktors funktion, inkoppling och placering.

Den 1 januari 1978 träder nya körkortsbestämmelser - körkortslagen och körkortsförordningen - i kraft. Författningarna ersätter körkortskungörelsen. En huvudlinje i den nya lagstiftningen är alt prövningen i körkortsmål skall bli mer nyanserad och individualiserad än tidigare. Prövningen av en persons lämplighet som körkortsinnehavare kommer således att ske med utgångspunkt i en helhetsbedömning. Större vikt läggs vid åtgärder mot dem som bryter mot väsentliga trafiksäkerhetsregler. Var-ningsinslitutet skall bli effektivare genom att vaming i förebyggande syfte kan utfärdas på ett tidigt stadium. De tidigare obestämda återkallelsetider-na ersätts av bestämda spärrtider. Det innebär att det redan av återkallel-sebeslutet framgår när nyU körkort kan utfärdas igen.

Behörigheten att köra taxi utmärks enligt de nya bestämmelserna på körkortet med ordet TAXI. Därigenom kan de särskilda trafikkorten slopas. Möjlighet att få avlägga förarprov på automatväxlad bil öppnas även för andra än dem som till följd av fysiska handikapp har svårt att växla manuellt. Körkortet gäller då bara sådan bil och kan utfärdas endast i körkorts-klassen B. Fr. o. m. den 1 maj 1978 kommer vidare atl krävas lägst traktor-kort för att få köra motorredskap på väg.

Körkortsutredningen, som tillsattes år 1976, har bl. a. all behandla frågan om överflyttning av vissa körkortsmål från länsrätt till tingsrätt och att 2   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepai tementet     18

utreda frågor om allmänt ombud i körkortsmål, pricksystem, registrering och giltighet av utländska körkort. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1978.

Utbytet av äldre körkort till differentierade körkort av ny typ har slutförts. Från ingången av år 1977 gäller endast nya differentierade körkort.

Genomförandel av del differentierade körkortssystemet - med anpassning av behörigheten efter de kunskaper och den färdighet som krävs för framförande av olika fordonstyper - sker etappvis. F. n. pågår den etapp som inleddes den 1 januari 1975 och som innebär krav på högre behörighet för rätt att föra buss eller fordonskombination i vilken tung släpvagn ingår. Utbildningen för de nya behörighetema sker främst inom gymnasieskolans ram men även inom arbetsmarknadsutbildningen. Ett ökat behov av utbildningskapacitet kan förutses på ifrågavarande område. Detta behov bör i första hand tillgodoses inom gymnasieskolans ram. I den mån det bedöms arbetsmarknadsmässigt motiverat kommer en ökning att kunna ske av utbildningen inom ramen för arbetsmarknadsverkets bristyrkesutbildning.

Den pågående etappen beräknades vid körkortsreformens beslutande omfatta en treårsperiod. Påbörjandet av nästa etapp, som innebär krav på högre behörighet för rätt att föra singellastbil med en totalvikt över sju lon, är som framgår av 1977 års budgetproposition beroende på olika övergångsarrangemang. Förberedelsearbete för reformens fullföljande pågår.

Regeringen har lagt fram en proposition som syftar till att avhjälpa vissa från trafiksäkerhetssynpunkt allvarliga brister i nuvarande lagstiftning avseende bl. a. trafikförsäkring, besiktning och trafiknykterhet när det gäller bl. a. motorredskap.

För att öka framkomligheten och säkerheten på riksvägarna har liksom tidigare år förbud gällt mot trafik med tyngre lastbilar vissa mer trafikbe-lastade veckoslut under år 1977. För att inte i onödan skapa svårigheter för godstrafiken har fria "nattkanaler" införts med gott resultat.

Rutinmässiga alkoholutandningsprov vid trafikkontroller för att förbättra nykterheten i trafiken ingår från ingången av år 1977 som ett normalt led i trafikövervakningen.

För närvarande gäller skyldighet för motorcyklister att använda skyddshjälm. Beträffande huvudskydd för mopedister har trafiksäkerhetsverket på uppdrag av regeringen följt det på detta område pågående utvecklingsarbetet. Verket har i november 1977 föreslagit att skyldighet att använda skyddshjälm införs även för mopedister. Förslaget remissbehandlas f. n.

Den år 1975 införda skyldigheten att använda bilbälte har enligt gjorda undersökningar resulterat i avsevärda minskningar av antalet dödade och svårt skadade bilförare och passagerare.

Fr. o. m. den 1 april 1977 har införts ett nytt sanktionssystem vid parkeringsöverträdelser. Administrationen av detta handhas av trafiksäkerhetsverkets registeravdelning för bl. a. kommunernas räkning.

Regeringen avser att lägga fram förslag till förstärkningar av det kommunala inflytandet på de lokala trafik- och trafiksäkerhetsfrågorna. De nuva-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     19

rande trafiknämnderna föreslås bli avvecklade och deras uppgifter överförda till andra samhällsorgan. Mot bakgrund av bl, a. kommunernas ökande ansvar för trafikmiljön föresläs vidare all lokala trafikföreskrifter i princip bör meddelas av kommunall organ. Vidare har i propositionen behandlats det frivilliga irafiksäkerhetsarbetel på såväl det lokala som del regionala planet. Stor vikt läggs vid att det organisatoriskt och ekonomiskt ges goda utvecklingsmöjligheter. Förslagen baseras främst på trafiknämndsut-redningens betänkande (SOU 1976:18) Lokala trafikföreskrifter m. m.

Förslag till ny vägmärkesförordning har framlagts och remissbehandlats. På regeringens uppdrag har statens irafiksäkerhetsverk utrett frågan om förbäilringar för fotgängare vid signalreglerade övergångsställen. Verkets redovisning av uppdraget är - efter remissbehandling - under beredning i regeringens kansli. Avsiklen är all behandla denna fråga samli-digt med förslaget om ny vägmärkesförordning.

Bilarbetslidsulredningen har slutfört sitt arbete och föreslagit bl. a. all de längsta tillåtna arbets- och sträckarbelstiderna minskas. Förslagen har remissbehandlats.

Trafiksäkerhetsulredningen fortsätter sill arbete. Ulredningen har i be-länkandel (Ds K 1977:1) Långa fordon och fordonskombinaiioner lill regeringen redovisal siu uppdrag alt närmare uireda frågan om en minskning av högsta tillåtna längd för motordrivna fordon och fordonståg, formerna för genomförandet av en sådan ålgärd och behovet av ulmärkning av fordonslängd. Remissbehandlingen av belänkandet har just avslutals. Inom trafiksäkerhetsutredningen arbetar vidare bl. a. särskilda arbetsgrupper för frågor rörande motorcyklar och mopeder, för förarulbildningsfrågor, för barnens säkerhet i trafiken saml för frågor inom väg- och irafikmiljöområ-dei.

Utredningen om vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken väntas slutföra sill arbete under försia hälften av år 1978. Ulredningen syftar bl. a. lill all skapa bäUre förulsäliningar för kommunerna all bygga ut sammanhängande cykelvägnät i tälorlerna.

Regeringen har lillsalt en ulredning för atl se över lypbesiktningskon-trollen av motorfordon. Ulredningen har bl.a. all överväga införandel av ell s. k. recall-system. dvs. alt tillverkarna åläggs kalla in och se över hela bilserier som är bristfälliga.

Transportforskningsdelegalionen har slartal flera nya forskningsprojekt inom trafiksäkerheisområdet. Exempelvis undersöks olika frågor rörande trafiksäkerhetsfrämjande ålgärder vid järnvägskorsningar.

Planverket, trafiksäkerhetsverket och vägverket har inom ramen för etl pågående utvecklingsarbete under projektnamnel "Stadens trafiknäl" publicerat sina senaste utredningsresultat i rapporten "Trafiken vid bostaden".

Trafiksäkerhetsverket har fortsatt sin föreskrifts- och anvisningsverksamhet i anslutning till väglrafikförfallningama. Bl. a. har meddelats föreskrifter om ulmärkning av stigningsfält och framställts informationsmate-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     20

rial rörande ulmärkning av vägarbeten. 1 sammanhanget kan nämnas att irafiksäkerhetsverket, statens väg- och trafikinstitut, konsumentverket, statens provningsanstalt och NTF tagit fram normer för kvalitetsbedömning av fotgängarreflexer.

Verksamheten vid irafiksäkerhetsverket rationaliseras fortlöpande. Under år 1977 har bl.a. inom registeravdelningen utförts ett omfattande syslem- och programmeringsarbete med en ombyggnad av körkortsregistrel som följd. Vidare sker med sikte på förenkling en översyn av olika författningar som styr verksamheten bl.a. vid registeravdelningen.

Informationsverksamheten är betydande. Huvudaktiviteten under år 1977 har varit "Till och från arbelel", vilken tillsammans med 1978 års huvudaktivitet "Jobbet bakom ratten" ingår i tvåårsprojektet "Trafiken och jobbet". Informationen planeras på lång sikt och genomförs i samverkan med representanter för berörda myndigheter, organisationer och förelag. Även för 1979 och 1980 års huvudaktivitet, "Människan i trafiken" har förberedelsearbetet rörande innehåll och uppläggning startats genom bl. a. olika undersökningar.

Sverige har under året tagit del i det inom CEMT och ECE m.fl. intemationella samarbelsorgan pågående trafiksäkerhetsarbetet.

För budgetåret 1978/79 föreslås anslag till trafiksäkerhetsverkels förvaltnings- och uppdragsverksamhet om tillsammans ca 69 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 11 milj. kr. För verkets kostnader i samband med bil- och körkortsregistren samt för framställning av körkort föreslås ett anslag om drygt 54 milj. kr. Vidare föreslås ökade statsbidrag för alt förbättra trafiksäkerheten vid järnvägskorsningar och till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF).

Det internationella samarbetet

Inom Europeiska transportminislerkonferensen (CEMT) deltar Sverige aktivt i arbetet för ökad liberalisering av den internationella lastbils- och busstrafiken, utveckling av kolleklivirafiken, höjd trafiksäkerhet och ökat energisparande inom transportområdet.

Inom CEMT:s ram fortsätter förhandlingarna om ett busstrafikavlal mellan Europeiska gemenskapen (EG) och de CEMT-länder som inte är anslutna till EG.

År 1977 undertecknades landsvägslrafikavtal med Portugal, Turkiet och Iran samt paraferades sådana avtal med Marocko, Jordanien och Syrien.

Arbetet med en översyn av 1971 års överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om person- och godsbefordran på väg har fortsatt även under år 1977. Översynen avser möjligheten atl liberalisera godstransporter i s. k. tredjelandstrafik och möjligheten att liberalisera vissa busspersontransporter.

Landtransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) fortsätter sitt arbeie med frågor om trafik- och bilsäkerhet och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     21

med harmonisering av de nationella reglerna för landtransporter. Inom kommitlén behandlas ell svenskl förslag som syftar till all underlätta den transiterande laslbilslrafiken.

Inom Centralbyrån för internationella järnvägstransporter (OCTI) fortsätter bl. a. översynen av reglerna om transport av farligt gods. Översynen sker delvis i samarbele med ECE. Arbeie pågår också för att ändra strukturen förde internationellajämvägsfördragen CIM och CIV.

Inom ECE, Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) och väridshandelskonferensen (UNCTAD) diskuteras containerfrågor med tyngdpunkt på standardisering och säkerhet liksom möjligheterna till samordning av land- och sjötransporter av containrar. En konvention om säkra containrar, som antogs vid en av FN och IMCO år 1972 anordnad konferens, irädde i kraft den 6 september 1977. Sverige har ännu ej tillträtt konventionen. Regeringen beslöt den 9 juni 1977 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag bl. a. atl utreda förutsättningarna för att införliva konventionen i den svenska lagstiftningen.

Protektionismen och konkurrenssnedvridningar visar inga tecken att minska inom världssjöfarten samtidigt som den långa konjunktursvackan hårt drabbar svensk sjöfart. Sverige har därför fortsatt under år 1977 inom sjölransporlkommittén i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och den s. k. Consultative Shipping Group (CSG) samt i bilaterala sammanhang att sträva efter att bevara så mycket som möjligt av fri konkurrens i de sjöburna transporterna och atl upprätthålla den svenska handelsflottans möjligheter att hävda sin position. Därvid har hänsyn tagils lill utvecklingsländernas intressen.

IMCO;s tionde ordinarie församlingsmöte hölls i november 1977. Bl.a. antogs ändringar i konventionen om IMCO som utgör ytterligare led i en 1974 inledd modernisering av konventionen. Den viktigaste punkten i de nu beslutade ändringarna avser lMCO:s kommitté om tekniskt samarbete som får samma ställning som övriga huvudkommittéer.

Under 1977 uppnåddes fömtsättningarna för ikraftträdande av de ändringar i IMCO-konventionen som antogs vid ett extra församlingsmöte år 1974. Ändringarna innebär bl.a. att sjösäkerhetskommittén som hittills haft begränsat medlemskap öppnas för samtliga IMCO-medlemmar. Sedan ändringama trätt i kraft den 1 april 1978 kommer Sverige att kunna deltaga också i sjösäkerhetskommitténs arbete och inte bara, som på senare år, endast i underkommittéernas arbeie.

Under 1977 uppnåddes vidare förutsättningarna för ett intemationelli ikraftirädande av de ändringar i 1954 års oljeskyddskonveniion som beslu-tades år 1969. Ändringarna, som innebär en skärpning av konventionens bestämmelser, träder i kraft den 20 januari 1978. Sverige tillämpar dessa ändringar sedan år 1972.

Den 15 juli 1977 trädde IMCO:s konvention om internationella sjövägs-regler i kraft. Sverige är bland de stater som tillträtt konventionen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     22

Vid en av IMCO åren 1975-76 anordnad konferens antogs en konvention om upprättande av en intemationell organisaiion för sjöfarlssalelliler (INMARSAT). Konferensen beslöt också upprätla en inlernationell kommitté med uppgift all förbereda konventionens ikraftirädande. Sverige deltar i kommitténs arbete, som inleddes i början av år 1977.

Inom IMCO har arbelel med sjösäkerhelsfrågor och skyddei av den marina miljön forlsall. Under del gångna årel hölls fyra särskilda mölen som förberedelse för en diplomalkonferens i februari 1978 där en rad förslag till förbättring av oljetankfariygssäkerheten och skyddet av den marina miljön skall behandlas slutligt. De förslag som konferensen skall ta ställning till är förslag som på våren 1977 lagts fram av USA och förslag som i anslutning härtill väckts av andra stater, bl. a. Sverige.

Samarbelel mellan Öslersjöslaterna i fråga om skyddet av den marina miljön från föroreningar från fartyg och i fråga om bekämpning av havsföroreningar har fortsall under 1977, trots all 1974 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö ännu inle har iräll i kraft (tre av de sju Östersjöslalerna har ännu inte ratificerat konventionen). Under årel hölls sammanlagl sex möten med tre olika arbels- eller expertgrupper på förevarande områden. 1 en av arbeisgrupperna diskuleras förulsällningarna för ett gemensamt fällförsök inom Östersjöområdet i fråga om partikelmärkning av lastrester i oljetankfartyg. Enighet har nåtts i princip om atl elt sådant fällförsök skall genomföras med början andra halvåret 1978.

År 1977 undertecknades luftfarisavial med Nigeria och Israel samt paraferades ett luftfarisavial med Marocko. Förhandlingar har förts med bl. a. Österrike, Indien och Storbritannien om tillämpning av gällande luftfarisavial.

De tre skandinaviska trafikminislrarna uppdrog i juli 1977 ål ell skandi-naviskt departemenlall arbetsutskott att snarast möjligt genomföra en undersökning av dels den skandinaviska flygfraklmarknadens struktur och utvecklingstendenser dels huruvida det skandinaviska näringslivels behov av flygfrakltjänster lillgodoses genom del nuvarande och planerade uibu-det.

Vid inlernalionella civila luftfartsorganisationens (ICAO) församlingsmöte i september 1977 valdes Finland - som i organisationen samarbetar och har gemensamt sekretariat med Sverige, Danmark och Norge - in i organisationens råd.

Det nordiska samarbetet på transport- och kommunikationsområdet som bedrivs under ledning av Nordiska ministerrådet och med nordisk ämbetsmannakommitté för transportfrågor (NÄT) som samordnande organ, har fortsatt.

Det s. k. STINA-projeklel, som avser trafikvolymens och axellryckens inverkan på vägkroppen har slulförls. Slulrapport rörande projektet har under våren 1977 publicerats i Nordisk utredningsserie (NU A 1977: 2-4). Vidare har en kompletteringsstudie till STINA-undersökningen - innebä-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    23

rande en systematisk värdering av olika faktorer som har betydelse för vägdimensioneringen - genomförts och under hösten 1977 publicerats i NU A 1977: 12.

1 del s. k. NORDKOLT-projeklet, som avser framtida kollektivtrafik-syslem för nordiska tätorter, pågår den tredje och avslutande etappen, som innefattar modellstudier i ett antal nordiska tätorter. För Sveriges vidkommande deltar Uppsala och Karistad i modellsludiema. En slutrapport över projektet beräknas föreligga under 1978.

Betänkandet (NU 1976:17) Flygförbindelser mellan de norra delama av Norge, Sverige och Finland har remissbehandlats. Frågan om flygförbindelserna dryftades vid ett möte mellan trafikministrarna och Nordiska rådets trafikulskoll i november 1977. Vid mötet förklarade sig ministrarna, positiva lill alt flygförbindelserna inrättades. Det klarlades emellertid atl en statsunderstödd flygtrafik inte kan sättas i gång under 1978.

Den särskilda beredningsgrupp med representanter från de nofska, svenska och finska kommunikationsdepartementen, som i enlighet med NÄT:s rekommendation arbetar med projektet, kommer att fortsätta med planeringen av flygförbindelserna så att dessa kan inrättas utan dröjsmål så snart delta är möjligt från bl. a. stalsfinansiell synpunkt.

Den expertgrupp som har arbetat med transportproblem i anslutning till Trondheimsleden har slutfört sitt arbete. Under hösten 1977 överlämnade gruppen rapporten Godstrafiken i Trondheimsleden (NU A 1977:10) till Nordiska ministerrådet och trafikministrarna i Norge och Sverige. Rapporten remissbehandlas f. n.

Den arbetsgrupp som behandlar frågan om samordnings- och utvecklingsmöjligheterna pä nordisk basis av telehjälpmedel åt handikappade har fortsatt sitt arbete med bl.a. en inventering av olika handikapphjälpmedel på teleområdet. Arbetet inom gruppen har avslutals under år 1977. En slulrapport kommer att publiceras under första halvåret 1978.

Liksom tidigare har NÄT följl ulvecklingen av mellanriksförbindelserna och de fortsaita planerna beträffande dessa. 1 fråga om samordningen av transporlstalistiken i Norden upprätthålls kontakt mellan NÄT och Nordisk ulvalg for samferdselsstatislikk (NUSA). Den underår 1976 upprättade arbetsgruppen för glesbygdsproblem på transportområdet lade i början av är 1977 fram en rapport. Transportbetjeningen i tynt befolkede områder (glesbygd), om vidtagna och planerade ålgärder i de nordiska länderna när det gäller transportförsörjningen i glesbygd. I sitt vidare arbete skall gruppen bl. a. utarbeta förslag till konkreta projekt lämpliga för nordiskt samarbele.

Under år 1977 har NÄT tillsatt två nya arbetsgrupper. Den ena gruppen har till uppgift all på gemensam nordisk basis föreslå åtgärder som kan underlätta handikappades användning av kollektiva samfärdsmedel för att därigenom förbättra de handikappades trafiksituation. Den andra gruppen har till uppgift att klarlägga behovet av en harmonisering av reglerna för transportstöden i Norge, Finland och Sverige.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     24

För att bl. a. samordna den transportekonomiska forskningen inom Norden arbetar under NÄT Nordisk kommitté för transportekonomisk forskning (NKTF). Under året har kommittén arrangerat fyra konferenser på temat trafik och miljö.

På trafiksäkerheisområdet drivs det nordiska samarbetet inom ramen för Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR). 1 anslutning till en tidigare av NTR överiämnad rapport rörande motorcykel- och mopedhjälmar har ett i Sverige bedrivet utvecklingsarbete rörande lämpliga huvudskydd för mopedister i det närmaste slutförts.

Rådets rapporter Varselljus för motorcyklar och Varselljus - bilbelysning under daglid har mottagits positivt vid remissbehandlingen. Regeringen har under våren beslutat i enlighet med NTR:s förslag. NTR fortsätter arbetet på detta område med bl. a. frågor som hänger samman med lång-samtgående fordons synbarhet.

Inledningsfasen av ett projekt om metoder för insamling och redovisning av olycksdala har redovisats under år 1977. Projektets andra fas - som bl.a. innefattar vissa pilotstudier - kommer att utföras under åren 1978 och 1979.

NTR kommer inom ramen för ett projekt om motorcyklisters och mope-disters säkerhet i början av år 1978 att överlämna en delrapport rörande utbildningsfrågor. Rådet har under år 1977 beslutat genomföra ett arbete rörande cyklisters säkerhet. En inledande fas har nyligen påbörjats. NTR uppmärksammar också frågor om trafiknykterhet, körkortsutbildning och förarprov.

Sverige och Norge undertecknade i december 1977 ett avtal rörande svenska bidrag för åren 1977 och 1978 till kostnaderna för driften av ett norskt väderskepp i Nordatlanten. Väderskeppet drivs inom ramen för den år 1974 antagna överenskommelsen om väderstationer i Nordatlanten (NAOS) och ersätter sedan början av år 1977 ett av Sverige och Norge gemensamt ägt väderskepp.

Post- och telekommunikationer

Post

Postvolymen ökade under budgetåret 1976/77 trots konjunkturnedgång och allmän portohöjning. Mätt i portointäkter i fasta priser inkl. ersättningen för tjänsteförsändelser utgjorde ökningen 1,5% jämfört med 5,2% under budgetåret 1975/76. Denna ökning är till stor del en följd av postverkets satsning på marknadsföringsåtgärder.

Antalet brev och postkort ökade under budgetåret 1976/77 med 1,3% jämfört med föregående budgetår. Paketen ökade med 3,2%. Denna ökning beror till stor del på postverkets utvidgade service för hämtning och utkörning av paket och annan post. Masskorsbanden och gruppkorsban-den ökade under budgetåret med 12,6 resp. 1,8%. Även om man bortser

Prop. Wlin%: 100   Bilaga 9   Koinmunikationsdepartementet     25

från de försändelser som föranleddes av 1976 års allmänna val är ökningen betydande i fråga om masskorsbanden. Övriga korsband ökade med 4,9%.

Antalet postdistribuerade tidningsexemplar ökade under budgetåret 1976/77 med 1,7%.

Utvecklingen av antalet postförsändelser under den senaste tioårsperioden framgår av fig. 6.

Postgiroinlåningen i dagsmedeltal ökade med 5,0% eller med 286 milj. kr. lill 6,0 miljarder kr. under budgetåret 1976/77. Antalet till personkonton ej anslutna postgirokonton ökade under samma tid med 43000 och uppgick den 30 juni 1977 till 767000. Postgirot förmedlade under budgetåret 310 miljoner betalningar till ett värde av 2 171 miljarder kr., vilket innebär aU antalet betalningar ökade med 5,9% och det förmedlade beloppet med 26,3 %.

MILJONER FÖRSÄNDELSER

1200

MILJONER FÖRSÄNDELSER

1100 1000 900 800 700 600 SOO 400 300 200 100

1100

1000

900

800

700

600

500

400

300

200

100

1200

						/
	Brev c	ch Pos	:kort		__,	/
	"
								,-
	Tidnii	igexer	nplar			■ " **		-
			"■
	Mäss-	och G	ruppkor	iband	y
„_..	.-"	k
	Övrig.	1   Kors	band
								____
--------	Paket	-------	— .1—-	____	.	--------	.—	--------

Ar 1967/68   68/69   69/70 70/71   71/72   72/73   73/74 74/75 75/76   76/77 Fig.  6.   Antal  postbehandlade försändelser  under perioden   1967/68-

1976/77.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     26

Sedan PKbanken bildades den 1 juli 1974 bedriver postverket entreprenadverksamhet för dess räkning. Följande siffror belyser postverkets åtaganden gentemot banken. På sparkonton gjordes under budgetåret 1976/77 sammanlagt 22 miljoner insättningar och uttag. Under samma tid bokfördes 61,7 miljoner transaktioner på personkonton. Vidare förmedlades 0.6 miljoner betalningsuppdrag på girokapitalkonton.

Postverkets diligensrörelse omsalie 48,4 milj.kr. under år 1976. Detta innebär en ökning med 15,3% jämfört med 1975. Ökningen hänför sig huvudsakligen till laxehöjningar.

Postverkets personalbehov ökar fortlöpande till följd av den ändrade boendestrukturen och trafikökningen. Personalökningen under budgetåret 1976/77 uppgick till 1 050 årsarbetskrafter. I genomsnitt under budgetåret uppgick antalet årsarbetskrafter till 44 350. Det totala antalet anställda ökade under året med ca 1 600 till ca 59850.

Poslbehandlingsarbelel rationaliseras fortlöpande bl.a. med hjälp av mekaniska anordningar, t. ex. brev- och paketsorteringsmaskiner. Installationen av postkassamaskiner fortsätter och skall vara helt genomförd år 1980, då totalt ca 3170 kassamaskiner skall finnas på postkontoren. Vid utgången av budgetåret 1976/77 hade 1 477 maskiner installerats på 384 postkontor. Praktiska försök med elfordon för närdislribulion har inletls hösten 1977. Vidare utnyttjas dataterminal för saidokontroll vid vissa uttag från postgiro- och personkonton.

Postverket har för budgetåret 1976/77 redovisat ell överskoll efler avskrivningar om 212,6 milj. kr. Med hänsyn tagen till extraordinära intäkter och kostnader saml bokslutsdispositioner - bl. a. avsättning till konsolideringsfonden — återstår ell överskott om 28,2 milj. kr., som har inlevererats till statsverket.

Investeringarna för postverket avser huvudsakligen byggnader samt bussar för diligensrörelsen. För budgetåret 1 97 8/7 9 föreslås en investeringsram på 129,1 milj.kr. Investeringsanslaget beräknas därvid lill 109 milj. kr.

Tele

Televerkels expansion har forlsall under del senasle budgetåret inom alla verksamhetsgrenar utom lelegrafrörelsen. Antalet beställda nya telefonapparater uppgick budgetåret 1976/77 till 406000, jämfört med 405 000 föregående budgetår. Antalet apparater i televerkets nät var den 1 januari 1977 ca 5,7 milj. Detta innebär en ökning av telefontätheten under år 1976 från 661 rill 689 apparater per 1 000 invånare. I fig. 7 visas utvecklingen av antalet samtalsmarkeringar för olika kategorier av abonnemang.

Antalet telefonsamtal under budgelårel 1976/77 motsvarade drygt 20 miljarder samtalsmarkeringar, en ökning med ca 5 % jämfört med föregående budgetår. Den inländska telefontrafiken är sedan år 1972 fullstän-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     27

130

121

118

106

INDEX

(SEPT 1972=100)

INDEX

112

100 1972      1973       1974      1975      1976      1977       1978

Fig. 7. Antal samtalsmarkeringar för olika kategorier av abonnemang under perioden 1972-1977 (index för glidande 12-månadersperiod)

(SEPT 1972=100)

		.   SYSTEMABONNEMANG  (VÄXLAR,   LINJETA-GARE  OCH   liknande)
	-------- — ÖVRIGA  TELEFONABONNEMANG .................    SAMTLIGA  TELEFONABONNEMANG
BO					--------------------------- 1
124 118						/T. -•V
						7 r
			/	O' 1/	1
112		y	•	/I t
106 inn		/	-•■ /
	1	c,	•••■v /

digt automatiserad, och av telefontrafiken till utlandet kopplades vid utgången av budgetåret 95 % av samtalen automatiskt.

Telefonnätet kommer att modemiseras genom att bl.a. ny elektronisk utrustning, typ AXE, installeras i telefonstalionema. Moderniseringsarbetet har tidigarelagts genom ett regeringsbeslut i maj 1977.

Fr. o. m. innevarande budgetår omfattar telegrafrörelsen endast telegramrörelsen. Telegramtrafiken är sedan många år klart vikande och tele-

prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     28

gramarbeiel koncentreras successivt till Stockholm och Göteborg. Övriga Stationer skall vara indragna sommaren 1978.

Antalet telexanslutningar i televerkets nät ökade under budgetåret 1976/77 från ca 11 170 till ca 11 900, en ökning med ca 6,5 %. Telextrafiken till utlandet, som mäts i minuter, ökade under samma tid med ca 4,5 % och den inländska trafiken, som mäts i markeringar, med ca 3,2%. Moderniseringen av det inländska telexnätet fortsätter. År 1978 kommer en utrustning för lagring och vidaresändning av telexmeddelanden, MUTEX, att tas i bruk i Stockholm. Under år 1979 kommer den andra helelektroniska te-lexslalionen i nätet att tas i drift i Göteborg. De helelektroniska telexstatio-nerna medger atl en rad nya funktioner och tjänster kan erbjudas abonnenterna.

Den starka expansion, som hittills kännetecknat datakommunikationsrörelsen, bedöms komma att fortsätta. Televerket tillhandahåller sedan början av 1960-talet dataöverföringsutrustning, s. k. modemer, för abonnemang. Enligt riksdagsbeslut skall ett allmänt datanät byggas upp. Leverans av utmstning och installation beräknas påbörjas under senare delen av år 1978.

Larmdivisionen, som bildades hösten 1976, har hand om televerkets larmverksamhet. Larmdivisionen skall bl. a. svara för försäljning, installation och underhåll av larmanläggningar till en rad olika kundkategorier. Verksamheten kommer att präglas av fortsatt uppbyggnad och konsolidering.

Utbyggnaden av den manuella mobiltelefontjänsten, MTD, fortsätter i syfte att eliminera täckningsluckor främst i Norrland och för att tillgodose behovet av trafikkanaler på basstationer med alltför låg trafikkapacitet. Antalet abonnemang ökar med ca 2000 per år och överstiger f. n. 12000. År 1981 kommer en automatisk landsomfattande mobiltelefontjänst, NMT, atl införas. Den nya tjänsten mobilsökning, MBS, införs kring årsskiftet 1977- 1978. Tjänsten kommer att fungera som ett personsökningssystem, där man över hela landet från den egna telefonapparaten kan nå en person som är utrustad med personsökningsmottagare.

Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är expansiv, och televerket räknar med att under de närmaste åren introducera nya typer av produkter och tjänster, som kan komma att utöka och delvis förändra televerkets verksamhet.

Knappvalsapparater beräknar således televerket kunna erbjuda kunderna fr. o. m. hösten 1978. Denna apparattyp medger lättare nummertagning och skapar förutsättningar för införande av nya automatiska tjänster.

En ny generation abonnentväxlar, som baseras på moderna elektroniska komponenter är under utveckling. ELLEMTEL, det av televerket och Telefon AB LM Ericsson gemensamt ägda utvecklingsbolaget, har konstruerat en automatisk abonnentväxel för 100-600 anknytningar. En prototyp av växeln, som kan utrustas för nya tilläggsfunktioner, är sedan hösten

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     29

1974 i drift hos ELLEMTEL. Växeln introduceras på marknaden under år

1978. Televerkets största abonnentväxel medger anslutning av upp till 9000 anknytningar. Ca 350 växlar av denna typ är i drift. Den första hel-elektroniska abonnentväxeln i Sverige för anslutning av 500-7 000 anknytningar avser verket att introducera under en femårsperiod med början år

1979. Den nya tekniken är anpassad lill den väntade utvecklingen på telekommunikationsområdet.

Bland nya tjänster som televerket kommer att erbjuda kan nämnas kon-ferenslelefon och konferens-TV. Televerket planerar att integrera olika bredbandstjänster, bl. a. bildtelefon, i etl gemensamt bredbandsnät. Ett provnät avses tas i drift omkring årsskiftet 1978-1979.

Inom telekommunikationsområdet pågår en omfattande internationell verksamhet.

I början av år 1977 hölls i internationella teleunionens regi en konferens i Geneve med uppgift att bl.a. fastställa regler för frekvensanvändning vid direkta TV- och radiosändningar via satellit. De nordiska länderna fick väsentliga önskemål tillgodosedda när det gäller möjligheter till direkta sändningar av gemensamma TV-program i Norden.

Sverige deltar i Intelsats arbete. Intelsat har till uppgift att förvalta ell globalt telesatellitsystem. Som nämnts i det föregående deltar Sverige även i arbetet med att upprätta en ny internationell organisation - Inmarsat - för driften av ett system för kommunikation med fartyg via telesatel-liter.

Sommaren 1977 inträdde televerket i en ny organisation — Eutelsat Intérimaire - som skall förbereda användningen av satelliter av västeuropeisk tillverkning för trafik inom Europa och med fartyg.

Under perioden april 1975-juni 1977 har postverket och televerket gemensamt fungerat som styrande förvaltning för den västeuropeiska post-och telesammanslutningen CEPT i vars arbete 26 stater deltar. Inom CEPT samordnas frågor som rör post- och telekommunikationer mellan de deltagande statema.

Antalet anställda i televerket uppgick den 1 januari 1977 till ca 42600, vilket innebar en ökning under år 1976 med drygt 1 000 personer.

Televerket har för budgetåret 1976/77 redovisat ett överskott efter avskrivningarom 125 milj.kr.

För budgetåret 1 978/79 föreslås för investeringar i teleanläggningar en investeringsram av 970,3 milj. kr. Investeringsanslagel skulle därvid räknas upp med 137,1 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår, dvs. till 1007,9 milj. kr.

Sammanställning

Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde beräknas till sammanlagt 8 149,2 milj. kr. - en ökning med 648,7 milj. kr. jämfört med statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Av total-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    30

beloppet hänför sig 5997,1 milj. kr. till driftbudgeten och 2 152,1 milj. kr. till kapitalbudgeten.

Anslagsförändringarna inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av sammanställningen.

Föratt komplettera bilden av kommunikationsdepartementels verksamhetsområde bör nämnas, att driftkostnaderna för statens affärsdrivande verk inte tas upp på statsbudgeten ulan i särskilda driftbudgetar som regeringen fastställer. De sammanlagda koslnaderna - exkl. avsättning lill värdeminskningskonton - för postverket, televerket, SJ och luftfartsverket har för innevarande budgetår beräknats till ca 14 miljarder kr. Kostnaderna täcks av verkens intäkter.

Antalet statligt anställda, uttryckt i helårsarbetande inom departementets verksamhetsområde utgör i genomsnitt ca 144700 under innevarande budgetår. Därav hänför sig ca 129900 till de fyra affärsverken.

	Anvisat	Förslag	Förändring
	1911 tn	1978/79
		milj. kr.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdepartementet
m. m.	18.5	19,0	-1-    0,5
B. Vägväsendet	3449,9	3 852,9	-t-403,1
C. Trafiksäkerhet	120,7	136,6	-t-  15,9
D. Sjöfart	318,9	373,4	-1- 54,6
E. Institut m. m.	361,8	394,7	-1- 32,9
F. Diverse	1 126,9	1 220,5	+ 93,6
	5396,7	5997,1	-1-600,4
KAPITALBUDGETEN
I     Statens affärsverksfonder
A. Postverket	124,9	109,0	-  15,9
B. Televerket	870,8	1 007,9	-1-137,1
C. Statens järnvägar	673,0	773,8	-t-100,8
D. Luftfartsverket	244,9	88,8	-156,1
IV Statens utlåningsfonder	0,0	0,0	-
V  Fonden för låneunderstöd	30,0	30,0	-
IX Diverse kapitalfonder
Slaiens vägverks förrådsfond	107,4	108.4	+    1,0
Sjöfartsverkets fond	52,6	34,2	-  18,4
Fonden för Södertälje kanalverk	0,2	-	-    0,2
	2103,8	2152,1	-1- 48,3
Totalt för kommunikations-
departementet	7500,5	8149,2	+648,7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    31

1 Utdrag

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Turesson

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN     Sjätte huvudtiteln

A. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Kommunikationsdepartementet

1976/77 Utgift 10 394697

1977/78 Anslag 10495 000

1978/79 Förslag 11832000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal
Handläggande personal	44	_
Övrig personal	40	-
	84	-
Anslag
Lönekostnader	9636000	-1-1376000
ReseersäUningar (även utrikes resor)	210000	-1-    20000
Expenser	546000	+    44000
Ej disponerat belopp	103 000	-   103000
	10495000	+ 1337000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 11832000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 11 832000 kr.

Prop. 1977/IS: 100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     32

A 2. Kommittéer m.	m.
1976/77 Utgift	8 167 638
1977/78 Anslag	7 484000
1978/79 Förslag	6700000

Reservation 738199

Med hänsyn lill den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 6700000 kr. för nästa budgetår. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 6700000 kr., varav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.

A 3. Extra utgifter

1976/77 Utgift 338537 Reservation 706110

1977/78 Anslag 430000

1978/79 Förslag 430000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 430000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     33

B. VÄGVÄSENDET

Statens vägverk

Statens vägverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande allmänna vägar och gator saml statsbidrag m.m. till den kommunala och enskilda väghållningen. Verket utövar även viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor.

I sin verksamhel har verket omfattande samråd och kontakter med b 1. a. planerande, nalurvårdande och Irafiksäkerhetsfrämjande myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå.

Den centrala verksamheten är fr.o.m. den 1 januari 1978 fördelad på planeringsavdelningen, driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och revisionssektionen. På det regionala planet finns en vägförvallning i varje län, sju byggnadsdislrikt samt två projekleringskontor. De lokala enheterna inom driflverksamheten är drifl- och arbetsområden och inom byggnadsverksamheten vägbyggnadsarbetsplalser. 1 planeringshänseende är verk-samhelen fördelad på sju planläggningsområden. Väg- och trafiklagstiftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghållningen, vilken omfattar byggande och drifl av väg.

Slaiens vägverk har i skrivelse den 15 augusli 1977 lagl fram förslag lill anslag för budgelårel 1978/79 (verksamhetsåret 1979) m.m. Verksamhets-berällelse har lämnats för verksamhetsåret 1976. Vidare har statens vägverk den 29 augusli 1977 överlämnal programplan för vägverkels verksamhet inom del ekonomiska försvaret för perioden 1978/79-1982/83.

1. Allmän översikt över utvecklingen

/./.  Efterfrågan på vägtjänster

Trafikförsörjningen i landet kan kvantitativt beskrivas med utgångspunkl från ulförda iransportpreslationer. Transportpreslalionerna består dels av persontransportarbele mätt i personkm, dels av godstransportarbete mätt i lonkm.

Över 90% av persontransportarbetet och omkring 45% av godstrans-portarbelet i Sverige sker på väg. Persontransporterna uttryckt i personkilometer sker lill ca 82% med personbil, ca 9% med buss och ca 9% med övriga kollekliva Iransportmedel. Av det totala kollektiva transportarbetet utförs således lika mycket med buss som med järnväg, tunnelbana, flyg och sjöfart sammantagna. Vägtrafikens dominerande ställning förklaras inte minsl av den tillgänglighet väg- och gatunätet ger till bostäder, arbetsplatser, service- och fritidsanläggningar. Detta nät om sammanlagt ca 400000 km vägar och gator utgör basen i landets utan jämförelse mest för-3    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     34

grenade trafiksystem, med vilket så gott som all bebyggelse kan nås från dörr lill dörr.

Persontransport ut vecklingen styrs lill stor del av hur lokaliseringsmönstret av bostäder, arbetsplatser, service- och fritidsanläggningar förändras. Det ökade resandet är dock inte enbart en följd av lokaliseringsmönstrets förändringar utan också en följd av den höjda materiella levnadsstandarden.

Vid utgången av år 1976 uppgick det sammanlagda bilanlalet till ca 3 060000 fordon fördelat på ca 2 881 000 personbilar, 165 200 lastbilar och 13 200 bussar. Billäiheten mätt i antal personer per personbil var därmed 2,85 eller ca 350 bilar per I 000 invånare. En internationell jämförelse visar att Sverige är ett av de biltätaste länderna i världen.

Det inrikes godsiransporlarbelel beräknas under perioden 1960-1975 ha ökat från drygt 23 miljarder tonkm lill ca 47 miljarder tonkm, dvs. med i genomsnitt ca 5% per år. Av transportarbetet år 1975 svarade laslbilslrafiken för närmare hälften eller ca 22 miljarder tonkm. Den övervägande delen av laslbilslransporlerna är relalivl korlväga, vilkel framgår av all närmare 90% av gods volymen transporteras på avstånd mindre än 100 km.

Den årliga trafikökni ngen på det statliga vägnätet (exkl. delar inom tätbebyggelse) beräknas under perioden 1964-1970 ha uppgått till ca 6%. Därefter har den årliga trafikökningen på det statliga vägnätet uppgått till ca 5 %.

Sammanfattningsvis konstaterar vägverket att några dramatiska förändringar i den pågående ulvecklingen av vägtrafiken knappast kan förväntas för den närmaste 10- 15-årsperioden. Detla gäller såväl person- som gods-trafiken. Trafiken kommer atl öka i absoluta tal och del är dessutom sannolikt att kraven på väghållningen från trafiksäkerhets- och miljösynpunkt kommer atl öka ytterligare i framliden.

1.2.   Vägnätets omfattning och standard

Ansvaret för väg- och gatuhållningen i landet är fördelat mellan staten, kommuner och enskilda. Hur väg- och gatunätet fördelade sig på de olika väghållarkategorierna den 1 januari 1977 framgår av följande sammanställning.

Av sammanställningen framgår att statsvägnätet indelas i riksvägar, genomgående länsvägar och övriga länsvägar. Indelningen av länsvägar har visal sig vara mindre lämplig, dä den inle sammanfaller med vägarnas trafikuppgifter och trafikflöden. För alt få en mera ändamålsenlig indelning urskiljs därtor numera i den statliga vägplaneringen tre typer av länsvägar nämligen primära, sekundära och tertiära. Eftersom de primära länsvägarna har trafikuppgifter, som står nära de mindre riksvägarna, har de sammanförts med riksvägarna i begreppet huvudvägar.

Den I januari 1977 omfattade den del av rikels vägnäl som helt eller del-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     35

Väghållare

Väg- och gatukalegori

Väglängd 1 000-tal km

Staten Slalsvägar

- Riksvägar

- Genomgående länsvägar

- Övriga länsvägar

Kommuner     Slatskommunvägar

-  .Stalsbidragsberälligade vägar

och gator i kommuner, som är väghållare

Övriga kommunvägar

-  Icke statsbidragsberättigade

gator inom områden där kommun är väghållare

-   Icke statsbidragsberättigade gator inom övrig
stadsplanelagd bebyggelse

Enskilda

Enskilda slalsbidragsvägar

-  Enskilda vägar som uppbär statsbidrag för
driften

Övriga enskilda vägar

-  Enskilda vägar utan statsbidrag (lill stor del
skogsbilvägar)

Summa

12,6 12,8 72,0

5,5

11,9 14,0'

65,1

210,0'

97,4

5,5

25,9

275,1 403,9

' Beräknad väglängd enligt "Trafikolyckor och statistik", betänkande av trafik-olycksstatislikkommittén (SOU 1975:40 bil. 9).

vis finansieras av statliga medel 168013 km. Antalet broar på det allmänna vägnätet uppgick vid samma lidpunkt till 10489 st., en ökning med 185 från den 1 januari 1976. År 1976 innefattade det statliga vägnätet även 76 färje-och bålleder.

Atl mäta standarden på vägnätets tjänster och dess utveckling i skilda delar av landet och för olika vägkategorier är förenat med åtskilliga svårigheter. Vägljänsternas kvalitet kommer främsl rill uttryck i den transportstandard som olika vägar erbjuder vägtrafikanter och vägtranspor-lörer. De viktigaste komponenterna i iransportslandarden är reshastigheten, trafiksäkerheten och lastförmågan eller bärigheten, samt trafikens miljöpåverkan.

Den genomsnitfliga reshastigheten uppgår enligt beräkningar, baserade på uppgifter i vägverkets vägdatabank, till 71,5 km/h för statsvägnätet. En tredjedel av trafikarbetet pä statsvägarna sker på vägar med reshas-ligheter under 70 km/h. Dessa består framför allt av vägar i tätorter, belagda vägar med dålig sikt och grusvägar. Reshastighetsstandarden på huvud-vägnätet år 1976 varierar mellan länen från 74 lill 85 km/h.

Vad gäller trafiksäkerhetslägel uttryckt som antal dödsolyckor per miljoner fordonskm kan enligt vägverket en förbättring konstateras under perioden  1970-1975. Förhållandel mellan antalet polisrapporterade

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     36

olyckor på vägnätet och trafikarbetet visar också atl en förbättring av tra-fiksäkerheisstandarden skett under perioden. Ser man däremot till antalet olyckor per år och längdenhel eller ytenhet av vägnätet kan inte någon egentlig förändring konstateras under den aktuella perioden.

Medan trafikvolymen är ungefär lio gånger större på riksvägnälet än på länsvägnälet är antalet olyckor per km väg (olyckstälhel) enligt vägverket i medeltal ca fem gånger större på riksvägnälet än på länsvägnälet. Detla innebär atl antalet olyckor per miljoner fordonskm (olyckskvot) är ca 50% mindre på riksvägarna. Del sagda framhäver den molsältning som finns mellan två synsätt pä irafiksäkerhetsproblemet, där i ena fallet olycksläl-heten och i andra fallet olyckskvolen (eller olycksrisken) utgör kriterium för fördelningen av väghållningsresurserna.

I begreppet transporlstandard ryms bl.a. begreppet vägstandard som vägverket genom kvalitetsgradering försöki belysa på riksvägarna och de genomgående länsvägarna. Vägslandarden beskriver i försia hand kva-lileien på vägens fysiska egenskaper såsom kondilion och kapaciiei med hänsyn lill trafikvolymen. Indirekt ger den även upplysning om framkomligheten. För närvarande sker inom vägverket en revidering av metodiken för kvalitetsgradering. De senaste bedömningarna av vägnätet enligt kvali-tetsgraderingen avser förhållandena under år 1970.

Enligt bedömningen med användande av kvalitetsgraderingen kan väg-slandardens förändringar för landet som helhet under 1960-talet sägas kännetecknas av en klar förbättring av standarden på genomgående länsvägar medan endast en marginell höjning av standarden på riksvägarna kan noteras. Del senare hänger samman med att trafiktillväxten på riksvägarna låg beiydligi över genomsnittet.

Förbäilringar av beläggningen (slitbanan) kan ses som ett led i strävandena atl höja vägstandarden. Den 1 januari 1977 var 53% av de statliga vägarna belagda. Motsvarande andel var för bidragsberättigade kommunala vägar och galor 95 % samt för enskilda vägar med statsbidrag 10%. Andelen beläggning var för riksvägar 98%, för genomgående länsvägar 85 % och för övriga länsvägar 40%. Europavägarna var belagda till 100%.

Bärigheten uttryckt i det tillåtna axel- och boggiiry eket utgör en betydelsefull komponent i transportstandarden. En successiv utökning av det tunga vägnätet (10/16 ton) har skett i hela landet. År 1971 gällde ett tillåtet axeltryck av 10 lon på ca 52% av vägnätet och 8 och 6 ton på resterande delar, medan år 1976 ca 92,4% av vägnätet var upplåtet för 10 tons axeltryck, ca 7,3% för 8 lons axeltryck och 0,3% för högst 6 tons axeltryck. En betydande höjning av transportstandarden, mätt på detla sätt, har således åsladkommils för den tunga laslbilslrafiken. Många viktiga vägar måste dock fortfarande stängas av för tung trafik under tjällossningen.

1.3.  Planeringssystem

Det planeringssystem för väghållningen såväl på kort som på lång sikt.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     37

som introducerades i sina första delar år 1967 har förändrats enligt förslagen i prop. 1977/78:10 (TU 1977/78:10, rskr 1977/78:95) om ändring av statens vägverks organisaiion och om vissa vägplaneringsfrågor. Del nya systemet tillämpas fr. o. m. år 1978.

Planeringen av det statliga och slatskommunala vägnätet har lidigare utgått från behovsinventeringar för en 15-årsperiod. Behovsinventeringarna utvidgas i det nya systemet till en perspektivplanering som skall ge ett bäUre underlag för en diskussion om den framtida väghållningens inriktning. Vid perspektivplaneringen beskrivs konsekvenserna av alternativa inriktningar och medelsutrymmen för väghållningen. DeUa ger förulsäliningar för en ytteriigare koordinering mellan vägplaneringen, den regionala trafikplaneringen, länsplaneringen och den fysiska samhällsplaneringen. Perspektivplanerna kommer atl revideras vart femte år, vilket underlättar en samordning mellan vägplaneringen och bl. a. den regionala utvecklingsplaneringen.

Den inbördes tidsordningen mellan åtgärderna behandlas i flerårs-och fördelningsplan för stats- resp. slatskommunvägar. 1 tidigare planeringssystem ingående femåriga flerårs- och fördelningsplaner saml tioåriga långtidsplaner slås samman till etl tioårigt plandokumenl. Flerårs-och fördelningsplanerna revideras dels vart femte år — samordnat med övrig planeringsverksamhet i samhällel -, dels också en gång mellan dessa revideringstillfallen om sä befinns lämpligt. Länsstyrelserna ges bemyndigande all fastställa planerna för länsvägnätet medan planerna i övrigt fastställs av vägverket.

För drifl av stat svag ar upprättas en driftplan, som omfattar fem år. där prioritering av olika ålgärder sker.

För byggande och drifl av statliga vägar upprättas slutligen program-budgeter som omfattar den närmaste treårsperioden. De revideras och fastställs för ett år i sänder.

Bidragsgivningen till byggande av kommunala vägar och galor baseras på den nämnda fördelningsplanen.

Bidragsgivningen till drift av kommunala vägar och galor baserar sig på driftkostnadsberäkningar som utförs av vägverket vartannat år.

Bidragsgivningen lill byggande av enskilda vägar grundas på en inventering och slandardbedömning av det enskilda slatsbidragsvägnälel. Invenleringen omfattar även övriga enskilda vägar, som med ledning av gällande slatsbidragsbeslämmelser kan anses bidragsberättigade.

Bidragsgivningen till drift av enskilda bidragsberättigade vägar baserar sig på vart femte år återkommande driftkoslnadsberäkningar som utförs av vägförvaltningen i resp. län. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen skall årliga jämkningar göras. Uppföljning av all anvisade medel utnyttjas för avsett ändamål sker genom årliga besiktningar.

Samordningen med den regionala ulvecklingsplaneringen och den fysiska samhällsplaneringen tillmäts stor vikt vid vägplaneringen. Denna sam-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    38

ordning kräver informationsutbyte som avser dels lokalisering av verksamheter som ger upphov lill vägtrafik, dels reservering av lämpliga ler-rängkorridorer för vägsysiemels framlida ulbyggnad framför alll i anslulning lill lälorter.

För att så väl som möjligt anpassa utbudet av vägtjänster till eftertVågan måsle särskill byggnadsålgärderna slyras av en planering på lång sikl. Elt vägobjekt tar lång lid all planera och har myckel lång livslängd. Del råder dessutom ett ömsesidigt beroende mellan vägamas sträckning och bebyggelsens lokalisering. När etl väg- eller galusystem är utbyggt har det låst lokaliseringen av bebyggelsen i etl mönster som är myckel dyrbart eller i det närmaste omöjligt aU ändra.

För en framgångsrik vägplanering behövs därför information på riks-och länsnivå om statsmakternas mål för den geografiska fördelningen av befolkning saml närings- och fritidsliv och på kommunal nivå om kommunernas program för markanvändningen och bebyggelsens lokalisering.

På riks- och länsnivå lämnar den regionala utvecklingsplaneringen information framför alll i form av prognoser och målsättningar för kommunernas folkmängd, ortsklassificering samt befolkningsramar för planeringen i länen. Den fysiska riksplaneringen har hittills huvudsakligen varit inriktad på atl ange de områden som skall bevaras eller exploateras för fritidsbebyggelse eller omgivningspåverkande industri. Den fortsatta fysiska riksplaneringen och den regionala ulvecklingsplaneringen lorde komma all beröra faklorer som i hög grad kan förbällra underlaget för vägplaneringen. Elt förbättrat underlag för den framlida vägplaneringen kommer också alt successivt erhållas från den regionala trafikplaneringen.

Ett vägbyggnadsobjekl har som nämnts att passera en lång kedja av aktiviteter från dess aktualiserande i samband med t. ex. kommunernas generalplanearbete fram till dess färdigställande. Den fysiska planeringen av vägobjekten eller den s. k. projekteringen omfattar tre huvudfaser - lokalisering, utredning och detaljprojektering - som bör vara samordnade med den kommunala översiktliga och detaljerade bebyggelseplaneringen.

Även om byggnadsslarten ligger långt fram i tiden måste många objekt drivas fram till och med ulredningsskedet på grund av deras roll i samhällsplaneringen. Parallellt med denna fysiska vägplanering sker en ekonomisk vägplanering som fördelar väghållningsresurserna på olika väghållningsändamål och objeki som redovisats i del föregående.

Såväl den fysiska som den ekonomiska vägplaneringen har en slark regional och lokal förankring. Enligt väglagstiftningens föreskrifter skall vid byggande av väg hänsyn tas bl. a. till näringspolitiska, sociala, ekonomiska och tekniska faktorer. Denna planeringsuppgift innebär sådana avvägningar av olika samhällsintressen på olika nivåer atl den ansetts böra ombesörjas gemensamt av vägverket och länsstyrelserna. Härigenom blir det möjligt alt vid den ekonomiska vägplaneringen koppla de generella trafik- och vägpolitiska riktlinjerna med väglagstiftningens föreskrifter som vägverket har alt följa vad avser hänsynen till regionala och lokala intressen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     39

1.4. Beredskapsarbeten

1 den statliga sysselsätlningspolitiken ingår alt säkra en hög och jämn sysselsättning. Till de sysselsättningsskapande åtgärderna hör beredskapsarbetena, där vägarbetena utgör en betydande del. Beredskapsarbeten på det statliga vägnätet har under femårsperioden 1972-1976 utförts till en kostnad av över I 880 milj. kr. i löpande priser, vilket motsvarar ca 35% av de totala väginvesteringarna på detta vägnäl under samma lid. Omfattningen av beredskapsarbetena under perioden 1972- 1976 har varit följande.

År	Vägbyggande i vägverkels regi	Vägbyggande i     Tolalt arbelsmarknads-verkets regi	Därav
			riksviigar	länsvägar
Milj. kr.

1972	389	126	515	229	286
1973	285	120	405	158	247
1974	'215	111	326	140	186
1975	98	113	211	87	124
1976	304	124	428	171	257

' Fr. o, m, den 1 juli 1974 ingår mervärdeskatt i redovisade belopp.

Beredskapsarbeten drivs i såväl vägverkets som arbetsmarknadsverkets regi. Vägverket svarar i båda fallen för projektering, planering och marklösen. Vägverket väljer i samråd med arbetsmarknadsverket i första hand ut lämpliga vägobjekt som beredskapsarbeten bland sådana som finns upptagna i långtids- och flerårsplaner. Med hänsyn lill sysselsättningen inom olika regioner har dock ofta som beredskapsarbete utförts sådana objeki som inle finns upptagna i dessa planer. Önskvärdheten av atl ha tillgång lill lämpliga vägobjekt som beredskapsarbeten har varit speciellt markant vid den utökning av verksamheten som påkallats av sysselsättningslägel under senare år. Arbetsmarknadsverkels önskemål har även vid dessa tillfällen kunnat tillgodoses trots att en mycket begränsad lid stått till förfogande för all påbörja arbetena.

Under är 1976 har genom beredskapsarbeten i vägverkels regi en sammanlagd väglängd av 209 km öppnats för trafik. Samtidigt har arbeten med ca 49 km, som påbörjats tidigare år, pågått. Objeki har påbörjats med en total väglängd av ca 11 km. Mindre omläggnings- och förbättringsarbeten har ulförts lill en kostnad av ca 130 milj. kr.

1.5.  Utvecklingen inom vägverket samt aktuella arbetsuppgifter inom vägväsendets område

Antalet fast anställda vid vägverket uppgick den 1 januari 1977 till 10883. Minskningen sedan den 1 januari 1976 utgör 121 anställda. Om tillfälligt anställda, beredskapsarbetare och personal anställd hos verkets en-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     40

treprenörer medräknas var den i direkt produktion engagerade personalstyrkan i början av år 1977 ca 13 890. Jämfört med samma tid förra årel innebär det en minskning med 60 personer.

Vägverket fortsätter de under senare år redovisade ansträngningarna alt balansera personalbehov och personalkostnader. Utan atl ge avkall på sin grundläggande strävan att värna om anställningstryggheten har verket kunnat minska sin personalstyrka. Delta har resulterat i atl bättre balans mellan behov och tillgång har uppnåtts för verket lotall sett. Dock kvarstår för såväl drifl- som byggnadsorganisalionen vissa speciella problem, l.ex. viss regional överkapacilet i fråga om ledningspersonal inom byggnadsorganisationen.

För vissa personalkategorier är avgången med ålderspension under den närmaste tioårsperioden betydande. Till bilden hör också all lidigare års rekryleringsbegränsningar har orsakat en oförmånlig ålderssammansättning av personalen. Med hänsyn härtill måste verket fortsäUa en påbörjad aktiv rekryteringsverksamhet.

Förberedelser för den beslutade omlokaliseringen av centralförvallning-en till Borlänge pågår under ledning av en för ändamålet bildad organisationskommitté. Omlokaliseringen genomförs i två etapper - hösten 1979 och hösten 1980. Vägverket och statens trafiksäkerhetsverk samlokaliseras.

I fråga om organisationsutveckling kan framhållas all vägverket i januari 1973 beslutade om en översyn av verkets huvudorganisation. Den i samarbete med statskontoret gjorda utredningen med förslagom bl.a. ny huvudorganisation överlämnades till regeringen i april 1976.

Regeringen har i prop. 1977/78:10 om ändring av statens vägverks organisation och om vissa vägplaneringsfrågor föreslagit atl organisationen vid vägverkets cenlralförvallning ändras så atl huvuddelen av nuvarande centrala planeringsverksamhet, som är uppdelad på skilda avdelningar, sammanförs till en planeringsavdelning.

Den föreslagna huvudorganisationen för centralförvaltningen irädde i kraft den 1 januari 1978.

Det ekonomiadministrativa informations- och styrsystem som används eller är under utveckling inom vägverket omfattar rutiner för planering och budgetering, kostnads- och preslalionsredovisning inkl. rapportering, efterkalkylering. lönsamhetsbedömning, produktivitetsmätning och internprissättning m. m. Dessutom ingår som integrerad del av ekonomisystemet rutiner för stödfunktioner såsom löneuträkning, löneredovisning, lagerredovisning, maskinstatistik samt kassabokföring. Informations- och styrsystemet ger underlag för ell decentraliserat beslutsfallande.

Inom vägverket pågår fortlöpande ett tekniskt utvecklingsarbete som kan indelas i två huvuddelar, nämligen forskning och utveckling (FoU) och produktionsteknisk utveckling. Verkets FoU-arbeie sker i hu-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    41

vudsak genom forskningsinstitut, framför allt statens väg- och trafikinsti-tiit. och konsulter medan den produktionstekniska utvecklingen lill största delen utförs genom utnylljande av egna resurser vid såväl cenlrala som regionala enheter.

2. Vägverkets anslagsframstäUning för budgetåret 1978/79 m. m.

Slaiens vägverk lillämpar programbudgetering. Vägverkets verksamhel är uppdelad på följande programinrikiade anslag på driftbudgeten, nämligen Åmbetsverksuppgifter, Drift av slalliga vägar. Byggande av statliga vägar. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator. Bidrag lill drift av enskilda vägar m.m.. Bidrag lill byggande av enskilda vägar saml Tjänster lill utomstående. Vägverket har förutsatt att de nämnda anslagen bibehålls.

Utöverde nämnda anslagen finns pä kapitalbudgeten invesleringsansla-get Vägmaskiner m. m. Vägverket hemställer atl anslaget i sin nuvarande form som instrument för medelstilldelning för tillgångsanskaffning förändras så alt anskaffningen av vissa tillgångsgrupper fortsättningsvis får ske med utgångspunkt från tilldelade medel för väghållningen utan fastställande av särskild utbetalningsram.

För de tre byggnadsanslagen redovisar vägverket tre programnivåer A, B, och C, där A är den högsta nivån.

För anslagen som avser drift av statliga, kommunala och enskilda vägar redovisas endast en programnivå. Likaså anges en programnivå för tjänster lill utomstående och ämbetsverksuppgifter.

Innehåll, inriktning och kostnad anges för varje anslag och nivå. Dessutom anges inom resp. anslag ett från budgetåret 1977/78 reellt oförändrat anslag och delta anslag minskat med 5 % enligt regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar.

Driftverksamheten bör enligt vägverkets uppfattning ha tillräcklig omfattning för att upprätthålla servicenivån och täcka det periodiska behovet av underhållsåtgärder så att vägnätet inte utsätts för kapitalförstöring. Vägverket äskar därför i samlliga tre verksamhelsallernaliv vad verket anser vara etl vidmakthållandeprogram såväl för statlig som för kommunal och enskild väghållning.

Vägverket vill dock framhålla atl det finns ett ackumulerat behov av underhållsåtgärder och med hänvisning till detla bör statsmakterna - om ekonomiska och konjunkturmässiga förhållanden gör det möjligt - höja driftanslagen för att få en snabb återhämtning av del ackumulerade underhållet.

Vid beräkning av programnivå A och B för anslaget Byggande av ställiga vägar har vägverkels utgångspunkl varil att söka täcka elt enligi vissa angivna krilerier redovisat behov fram lill år 1990. Programnivå C anger del lotala anslagsbehovet år 1979 för all flerårsplanerna skall kunna följas.

För anslagei Bidrag lill byggande av kommunala vägar innebär nivå A all

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     42

del föreslagna bidragsbeloppel grundas på den långlidsplan som vägverket och länsstyrelserna angett. Beloppet ligger 213 milj. kr. högre än vad som anges i regeringens direktiv för den femåriga fördelningsplaneperioden. Regeringens direktiv anger ett nominellt oförändrat årligt bidragsbelopp på 345 milj. kr. Programnivå B ligger 148 milj. kr. högre än vad som anges i regeringens direktiv. Nivå C baseras på regeringens direktiv för fördelningsplanen, varvid dock anslaget ökats med del av de kostnadshöjningar som skett. Nivå C ligger därför 88,2 milj. kr. över etl nominellt oförändrat anslag enligt regeringens direktiv. För anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar redovisas även tre nivåer A, B och C.

Då verksamheten för vägverket skall bestämmas får resursfördelningen lill de olika anslagen enligt vägverket övervägas med hänsyn lill önskad inriktning av verkets totala verksamhel inom varierande anslagsramar för verkel som helhet.

Vägverket framlägger därför fem verksamhelsallernaliv där de tre första alternativen utgör olika kombinationer av de redovisade programnivåerna, och de tvä andra en anslagsfördelning på olika program grundat på regeringens anvisningar för myndigheternas äskanden, dvs. reellt oförändrat lotalanslag och detta anslag minskat med 5%.

Inom verksamhelsalternativ 1, som medför de högsta kostnaderna, framför vägverket i årets anslagsframställning programnivå A för samtliga byggnadsanslag, inom verksamhelsallernaliv II programnivå B och inom verksamhelsallernaliv III programnivå C. Inom verksamhelsallernaliven med reelll oförändral anslag och detta anslag minskat med 5% prioriterar vägverket myckel starkt driftanslagen.

Vid bedömningen av vägverkets lotalanslag bör enligt vägverket även personalsituationen beaktas. Kosinadssiegringarna sälla i relalion till beviljade anslag har under senare är krävt neddragning av personal och maskinella resurser i snabb takl. Den förhållandevis stora personalminskningen har kunnat ske utan friställning genom bl. a. stor pensionsavgång samt att särskilda åtgärder vidtagits för omplacering vid alla uppkommande vakanser. En slark nedskärning av fordons- och maskinparken har gjorts och en fortsatt sänkning av nivån kan inte ske utan menlig inverkan på verksamheten och sysselsättningen.

På grundval av de överväganden och bedömningar, som åligger vägverket, anser vägverket att endast ettdera av verksamhetsalternativen 1 och 11 bör ifrågakomma för budgetåret 1978/79 (verksamhetsåret 1979).

De av vägverket begärda anslagsökningarna enligt de tre första verksamhelsallernaliven framgår av följande sammanställning, som även anger pris- och löneomräkningens storlek saml i förekommande fall programnivå.

Vägverket föreslår således för budgetåret 1978/79 enligt sitt högsta alternativ, all. I, en lotal ökning med 1 427,6 milj. kr., vilkel skulle innebära en anslagstilldelning på driftbudgeten av 4 877 milj. kr. Enligt alt. 11 begär

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    43

Program

Anvisat    Föreslagen ändring till 1977/78    budgetåret 1978/79 totalt

Därav pris-och löneomräkning

Alt. I

Alt. 11       Alt. Ill

milj. kr.

64,3

B 1. Ämbetsverks-
uppgifter 10,3
B 2, Drift av

slalliga vägar 1 790,0

B 3, Byggande av

slalliga vägar 865,0

B 4, Bidrag till drift

av kommunala

vägar och gator 252.8

B 5, Bidrag till byggande

av kommunala

vägar och gator 350.0

B 6. Bidrag till drift av

enskilda vägar m. m. 135.7 B 7. Bidrag till byggande

av enskilda vägar 30.0

B 8. Tjänster till

utomstående 16.0

3449,8

30,2 30,2 30.2

400.0 400.0        400,0

A .595,0     B 395.0     C 135.0

64,3

64.3

A 215,2 B 150,2 C   88,2

61,3 61.3 61.3

A   59,8 B   35,3 C   15,6

1.8 1,8 1,8

796,4

1427,6       1138,1

0.9 205.0 106,4

29,8

44.4

17.5

2.9

1.8 408,7

verkel en ökning av 1 138.1 milj. kr., vilkel undersliger all. I med 289.5 milj. kr. Pris- och löneomräkningen har beräknals lill 408,7 milj, kr. eller drygl 11 % på anslagen,

1 syfte all skapa förulsäliningar för en rationellare planering och budgetering hemsläller vägverket i likhet med tidigare år, all de anslag som f. n. avser verksamhel under samma kalenderår som anslagen beviljas av riksdagen — bidragsdelarna av anslagen Bidrag till drift av kommunala vägar och gator och Bidrag till drift av enskilda vägar m.m.- anvisas för samma period som övriga anslag, nämligen kalenderåret efter del anslagen beviljas av riksdagen. Detta medför en nominell uppräkning av anslagen för att täcka anslagsbehovet under kalenderåret 1979 som för den kommunala bidragsdelen beräknas till 317.1 milj. kr. och förden enskilda bidragsdelen till 207 milj. kr. i 1978 års prisnivå utöver vad som framgår av den nyss redovisade sammanställningen.

På kapitalbudgeten disponeras som nämnts investeringsanslagel Vägmaskiner m. m. som avser investeringar i vägverkets förrådsfond. Vägverkels förrådsfond är ett instrument för finansiering, periodisering, förmögenhetsredovisning och förvaltning av bl. a. driftanläggningar, fordon och maskiner som behövs för vägverkets verksamhet. Medel äskas på kapilalbud-gelen.

Då drift- och byggnadsverksamheten med de årliga anslagen måsle bela-la maskininsatserna vare sig dessa finns tillgängliga inom eller utom vägverket är invensteringsanslaget till förrådsfonden mer en principiell fråga

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    44

än en anslagsfråga dvs. frågan gäller om vägverket skall ha tillräckligt med egna resurser för att klara de fortlöpande servicearbetena eller om ökad in-hyrning skall ske för dessa dagliga arbelsuppgifter.

Del förhållande som råder med å ena sidan en verksamhet finansierad över driftbudgeten och å andra anskaffning av hjälpmedel i form av driflan-läggningar. fordon och maskiner över kapitalbudgeten är enligi verkel inle ralionelll.

Vägverket planerar att - om medelstilldelningen för investeringar i fordon och vägmaskiner m. m. understiger behovet - genom avtal om läng-tidsinhyrning av fordon och maskiner söka hålla maskinparken på en lämplig nivå för alt undvika eljesl nödvändig personalreducering.

Mot bakgrund härav hemställer vägverket alt tillgångsgrupperna motorfordon och vägmaskiner m.m., gruslag m.m. och malerielförråd avförs från statens vägverks förrådsfond. Anskaffningen av hithörande tillgångar bör fotsältningsvis få ske med utgångspunkl från tilldelade medel för väghållningen ulan fastställande av särskild utbetalningsram.

Om vägverkets hemställan inte kan bifallas på föreslaget sätt förutsätter vägverket medelsanvisning enligt nu gällande teknik. Vägverket har för budgetåret 1978/79 upptagit endast en programnivå med utbetalningsram på 159 milj. kr.

2.1 Ämbetsverksuppgifter

Anslaget är ett kalenderårsanslag och verkels äskande avser år 1979. Anslaget omfattar delposterna central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner, försvarsuppgifter och järnvägsärenden.

Delprogrammet central administration omfattar vissa för vägverkets centralförvaltning gemensamma kostnader. Budgeten för år 1978 uppgår lill 3 540000 kr., varav 2 milj. kr. för kostnader i samband med omlokaliseringen till Borlänge.

Medelsbehovet för år 1979 uppgår till 16891 000 kr., varav 1 751 000 kr. för vägverkels centrala förvaltning, 15 milj. kr. för genomförandeskedel av omlokaliseringen till Borlänge saml 140000 kr. för kostnader för jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig verksamhel.

Målet för den översiktliga vägplaneringen är alt ta fram. analysera och ställa samman underlag för statsmakternas utformning av samhällets vägpolitik saml att utreda och formulera de såväl långsiktiga som mera aktuella förutsättningarna för verkels konkreta planläggning.

De efterfrågefaktorer som studeras kontinuerligt är framlida folkmängdsfördelning i landet med särskild hänsyn lill regionalpolitiska målsättningar, bostadsbyggandets följdinvesteringar i väg- och galubyggan-del, arbetskraftspendlingens inverkan på trafikutvecklingen, fordonsbeståndets utveckling per kommun, genomsnittlig körlängd per bil och år sett ur regional synvinkel samt laslbilstrafikens transportarbete och struktur.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     45

Under den kommande femårsperioden väntas ökade krav komma atl ställas på bättre planeringsunderlag och planeringsmeiodik inom den översiktliga vägplaneringen. På kort sikl är verksamheten inriktad på framiagning av underiag för val av planeringsnivå, verksamhetsinriktning och länsramar inför långtidsplanearbelel. På längre sikl innebär verksamheten vidareutveckling av metodiken inom den översiktliga vägplaneringen. Uppläggningen och inriktningen av arbetet överensstämmer med den i prop. 1977/78:10 föreslagna utvecklingen av perspektivplaneringen. För verksamhetsåret förutsälls oförändrad resursinsais. Sammanlagt uppgår medelsbehovel lill 2 110 000 kr. för år 1979.

Vägverkets uppgifter vid fastställande av arbetsplaner regleras bl.a. i väglagen (1971:948), i förvaltningslagen (1971: 290) och i vägkungörelsen (1971: 954, ändrad senast 1977:1130). Efterfrågan inom detta område är beroende av omfattningen, lokaliseringen och svårighetsgraden av vägbyggandel. Medelsbehovel för år 1979 för angivna verksamhetsområde uppgår till 510000 kr.

Under delposten försvarsuppgifter är målet all bl. a. genom åtgärder beträffande fredstida arbetsplaner och förändringsärenden, krigsvägsplaner, tillgodoseende av personal och materialbehov, försvarsutbildning och säkerhetsskydd initiera och samordna vägverkets krigs- och beredskapsplanläggning saml förbereda dess försvarsorganisation.

Vägverket har i augusti 1977 i enlighet med regeringens anvisningar överiämnat programplan för delprogrammet Vägar inom programmet Transporter i del ekonomiska försvaret.

Enligt anvisningarna för programplaneringen för perioden 1978/79-1982/83 skall vägverket planera dels för driftkoslnader, dels för investeringskostnader. Programmet Vägar omfattar en programnivå.

Driftkostnaderna skall enligt anvisningarna planeras inom en kostnadsram av 4 567 000 kr. i 1977 års kostnadsnivå. För atl ålagda uppgifter och åtaganden skall kunna lösas äskar vägverket härutöver 890000 kr. för alt kunna fortsätta rekryteringen till frivilliga driftvärnet och genomföra kon-traklsenlig ulbildning samt 110000 kr. för en handläggartjänst vid försvars-sektionen. Sammanlagl äskar vägverket därmed 5 567000 kr. för driftkostnader under år 1979. Driftkostnader till följd av investeringar uppgår för år 1979 till 468000 kr.

Investeringskostnaderna under programmet Vägar skall enligt anvisningarna för femårsperioden planeras inom en ram av 58,4 milj. kr. i 1977 års kostnadsnivå. För första året i programplanen tar vägverket upp 14,6 milj. kr. förföljande investeringar.

Milj. kr.

- reservbromateriel och bromaterielförråd 13,0

- reservdelar och förnödenheter 0,4

-   skyddsmm i vägstationer 0,3

-   anläggningar för lagring av drivmedel 0,9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     46

Sammanlaget begär vägverket till detla delprogram 20635 000 kr. för år 1979.

För järnvägsärenden m. m. väntas för den kommande femårsperioden en viss ökning ske av antalet ärenden bl. a. beroende på tunnelbane-utbyggnader. För år 1979 beräknas anslagsbehovet lill 360000 kr., vilket belopp innebär oförändrad reell nivå jämfört med år 1978.

Sammanlagl begärs för år 1979 under anslagei Ämbelsverksuppgifter 40.5 milj. kr. innebärande en ökning med 30,2 milj. kr., varav pris- och löneomräkningen uigör0,9 milj. kr.

2.2 Drift UV statliga vägar

Anslaget är etl kalenderårsanslag och avser framföriiggande kalenderår. Vägverkets förslag avser således år 1979. Drifl av statliga vägar omfattar dels åtgärder för trafikens framkomlighet och säkerhet, dels åtgärder för atl bibehålla standarden på vägnätet, dels vissa förbättrings- och ombyggnadsarbeten på främsl de sekundära och lerliära vägnälen. Av dessa Ire grupper har de två försia, benämnda servicearbeten och underhållsarbeten, satts i främsta rummet vid dispositionen av tillgängliga medel.

En utgångspunkt för planeringen av driftåtgärderna på det statliga vägnätet har varil ambitionen atl bibehålla en i förhållande till trafikutvecklingen i slort oförändrad servicenivå. Det lorde inle enligi verkel vara möjligt atl i någon märkbar utsträckning minska omfattningen av snöröjning, halkbekämpning, hyvling av grusvägar, färjedrift etc. utan alt delta skulle få menlig inverkan på framkomlighet och trafiksäkerhet. En tillfredsställande servicenivå torde vara en förulsätlning för all såväl person- som godstransporter kan ske någorlunda planmässigt även vid svåra väderleksförhållanden, vilket är av väsentlig betydelse för övriga samhällsfunktioner. Servicearbelena måste således enligt verket, vid samtliga planeringsnivåer, betraktas som fasta. De motsvarar för år 1979 en kostnad av 962 milj. kr.

Oförändrad service förutsätter vidare viss nivå för underhållsarbetena vad beträffar behov som måste tillgodoses med både kortsiktiga och mera långsiktiga ålgärder. l.ex. beläggnings- och grusvägsarbelen. Behovet bestäms med ledning av underhållsinventeringar som utförs genom besiktning av vägnätet. Inventeringarna ger möjlighet att beräkna behov av två skilda slag, nämligen periodiskt och ackumulerat behov. Det periodiska behovet kan i stort sägas motsvara behov som uppstår lill följd av den årliga förslilningen av vägnätet. Förslitningen på varje vägavsnitt bör inle tilllåtas ske i större omfatlning än att vägkapitalet bibehålls och därmed mer genomgripande och kostsamma ålgärder kan undvikas. Om medelsutrym-mel inte medgeratt del periodiska behovet åtgärdas uppslår ett ackumulerat behov av underhållsarbeten.

För atl aktualisera informationen om tillståndet på de asfaltbelagda vägarna genomfördes under år 1974 en underhållsinvenlering av dessa. In-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     47

venieringen ulgjorde huvudsakligen en lillståndsbedömning av beläggningarna med avseende på slitage och bärighet. Förslitningen av asfallslillag-ren varierar förutom med yttre faktorer även med beläggningslyp, varför liden för nedslitning blir beroende på det belagda vägnätets sammansättning. En ny tolal inventering av alla asfallslitlager genomfördes under år 1977. Den för riket genomsnittliga förslilningen medför att del belagda vägnätets slillager måsle förnyas vart åttonde år.

Vägverket har beräknat att del periodiska behovet av underhållsarbeten under år 1979 medför en kostnad av 954 milj. kr. Behovet består av ersättning av ca 5 400 km asfaltbeläggningar lill en kostnad av 378 milj. kr.. varav 2 000 km avser nya oljegrusslitlager för 87 milj. kr. För iståndsättning. rivning av oljegrusslitlager. dikning, grusning, trafiklinjemålning och övrigt underhåll beräknas 344 milj. kr. Till delta skall läggas gemensamma kostnader som av vägverket har beräknats till 232 milj. kr. Dessa arbeten kan emellertid inte i sin helhet utföras innan viss del av del ackumulerade behovet har åtgärdats.

Vidare fömisälter en ålerhämlning av det ackumulerade behovet av underhållsarbeten i vissa fall förarbeten i form av iståndsäliningsarbeien för att öka bärigheten. Det ackumulerade behovet av underhållsarbeten och det därav följande behovet av iståndsättningsarbeten beräknas enligt vägverket i början av år 1978 uppgå lill sammanlagl 2 300 milj. kr. Av totalbeloppet hänför sig I 000 milj. kr. till nya slitlager, motsvarande en väglängd av 15 000 km. Iståndsättningsarbeten för nya asfalt- och oljegrusbelägg-ningar beräknas uppgå till ca 500 milj. kr.

Driflåtgärdernas karaktär, främsl då servicearbeien vintertid, medför atl driftorganisationen inle kan hålla en balanserad sysselsättning enbart med service- och underhållsarbeten. De sysselsättningsproblem som korttids-variationer i arbetet skapar måste i huvudsak mötas med åtgärder inom delprogram Förbättringsarbeten.

De förbättringsåtgärder som utförs av driftorganisationen inriktas i huvudsak på det sekundära och tertiära vägnälel. Åigärderna avser all höja della vägnäts standard och därmed öka framkomligheten och trafiksäkerheten. I många fall medför förbättringsåtgärder att annars nödvändiga nybyggnadsåtgärder kan senareläggas.

Behovsinventeringen visar på ell medelsbehov av i runt tal 300 milj. kr. per år för all klara behoven fram till år 1990. Delta motsvarar ca 415 milj. kr. i 1979 års kostnadsnivå. Under delprogrammet Förbällringsarbelen på driflprogrammet upptas emellertid endast ell så slorl anslag som behövs för all uppnå en balanserad sysselsällning inom driflorganisalionen. Della belopp beräknas uppgå lill 148 milj. kr. jämte gemensamma kostnader om . 46 milj. kr. En förutsättning vid beräkningen av sysselsättningsbehovet är atl verkel får medel dels för atl upprätthålla oförändrad servicestandard, dels för att åtgärda det periodiska behovet av underhållsarbeten. Anslag för service- och underhållsarbeten som inle uppgår lill nämnda nivå medför sysselsättningsproblem.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    48

Vägverkels förslag till vidmakthållandeprogram för år 1979 uppgår lill 2190 milj. kr. med fördelning på delprogram enligi följande sammansläll-ning.

Delprogram

Till delprogram direkl hänförbara kostnader

Gemensamma kostnader - kalkylmässigt fördelade

Summa kostnader

milj. kr.

Servicearbeien	725	237
Underhållsarbeten	722	232
Förbällringsarbelen	148	46
Administration	80	-

515

1 675

962

954

194

80

2 190

Del ordinarie driftanslagel för år 1978 uppgår till 1 790 milj. kr. Pris- och löneomräkning uppgår till ca 205 milj. kr.

Programnivån anger kostnadema för etl vidmakthållande dvs. vad som krävs för att

- upprätthålla servicenivån

- lillgodose det periodiska årliga behovet av underhållsarbelen

- upprällhålla årsbalanserad sysselsällning för drifipersonalen med förbällringsarbelen.

Från år 1967 lill år 1975 har drifipersonalen minskal med över I 500 personer. Verkels resursdimensionering baseras på ambitionen att nuvarande servicestandard i stort skall upprätthållas. Riktpunkten för antalet s. k. R-tjänslemän dvs. arbetare vid vägförvaltningarna kan med ledning av pågående dimensioneringsarbele beräknas till ca 5 060 personer, vilket skulle innebära en minskning med ca 370 personer jämfört med nuvarande antal. Maskininnehavet bedöms i pågående dimensioneringsarbete minska med ell 40-ial enheter för vardera lastbilar, väghyvlar, paketbilar och hjullasla-re.

Vägverkels begäran om investeringar i fordons- och maskinparken, som redovisas i det följande under kapitalbudgeten, har enligt verkel elt nära samband med framför allt servicearbelena inom den statliga vägdriflen. Delta beror på alt servicenivån är dimensionerande för den egna maskinparken liksom i huvudsak för den fasla personalen.

2.3. Byggande av statliga vägar

Delta anslag, som i likhet med föregående anslag är elt kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår, omfattar ny- och ombyggnadsåtgärder på del slalliga vägnälel.

Vägverkel genomförde under år 1974 en behovsinvenlering för perioden 1976-1990 baserad på av verket uppställda krilerier för tillfredsställande vägstandard och beräkningar av trafikens utveckling. Därutöver undersök-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     49

tes det på motsvarande sätt beräknade behovet av ombyggnads- och förbättringsarbeten relaterat till 1972 års trafik för att landels olika delar skulle få en i förhållande lill trafikbehoven likvärdig transporlstandard. Behovet av åtgärder på befintliga vägar har bedömts med utgångspunkt från etl antal urvalskriterier.

Av urvalskriterierna framgår om åtgärd skall utredas. Vid val av åtgärd övervägs i försia hand förbättring som kan avse förstärkning, breddning och punktförbättring och i andra hand om- eller nybyggnad.

Föratt fåeU måu på investeringsbehovet under perioden 1976-1990 har åtgärder och kostnader satta i relation lill en uppskattad årsdygnstrafik år 1990 framtagits. För att dessutom få ett mått på vilka åtgärder som redan borde varit vidtagna har åtgärderna relaterats till årsdygnstrafiken år 1972.

De av vägverket redovisade resultaten av behovsinventeringen återgavs i budgetpropositionen 1975/76:100 bil. 8, sid 54.

På gmndval av behovsinventeringen upprättades långtids- och flerårsplaner för perioderna 1976-1985 respektive 1976—1980. En summering av kostnadema för långtidsplanema och resterande delar i behovsinventeringen visar att totalkostnaderna för erforderliga väginvesteringar relaterade till den prognostiserade årsdygnstrafiken år 1990 uppgår till 20500 milj. kr. i 1976 års kostnadsnivå.

Till beloppet 20500 milj. kr., som inkluderar pågående arbeten, kommer kostnader för central och regional administration, översikts- och delaljpro-jektering, mervärdeskatt, tunnelbanor etc. Dessa kostnader uppgår till 20% på ovanstående belopp plus en fast årlig kostnad på 150 milj. kr. i 1976 års kostnadsnivå. Totalbeloppet för att åtgärda det inventerade behovet fram till år 1990 uppgår därmed till 26850 milj. kr.

De kriterier för den framtida vägstandarden, som uppställdes för behovsinventeringen, innebar en skärpning jämfört med tidigare använda kriterier. Sålunda skärptes t. ex. kriterierna för va) av typsektion vid ombyggnad, vilket kom till uttryck i all vägverkel utgav ändrade anvisningar under år 1975.

Då statsmakterna inte har tagit slutlig ställning till den framtida trafikpolitiken får vägverket i sin planering utgå från de intentioner som statsmak-lema uttalar bl. a. genom de anslag som beviljas. Utvecklingen av anslaget till vägbyggandet är sådan att även med de skärpta kriterierna understiger anslagen det av vägverket bedömda behovet. Vägverket tolkar statsmakternas ställningstagande härvidlag så att standardkriterierna måste skärpas ytterligare.

Inom vägverket pågår ett omfattande utredningsarbete för att dels undersöka vilka effekter som följer av lägre väganslag, dels ge underlag för avvägningar mellan olika väghållningsåtgärder vid skilda resursramar.

Det finns i huvudsak följande tre möjligheter att åstadkomma kostnadsreduktioner i förhållande till behovsinventeringen: - att Ullåta större trafikmängder innan åtgärder sätts in, 4   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     50

-   att sänka standarden vid ombyggnad eller

—           att öka andelen förbättringsarbeten på bekostnad av andelen ombygg
nad.

Effektema av olika besparingsallernativ enligt ovan sluderas i förhållande till de urspmngliga åtgärderna enligt behovsinventeringen.

Vägverkets hittillsvarande utredningsarbete visar atl med utgångspunkt från samhällsekonomiska och trafikekonomiska aspekter, där särskild hänsyn tagits till trafikolyckorna, bör fördelning göras av insatserna vid olika investeringsnivåer under en 15-årsperiod enligt nedanstående tabell. Det är vanligt atl behoven av ålgärder föranleds av flera orsaker, 1. ex. av såväl låg bärighet som av för liten vägbredd. Vid en fullständig redovisning av kostnadsutfallet relaterat lill de olika kriterierna är det därför nödvändigt att hänföra kostnaderna till olika kombinationer av kriterier.

Kriterium	Investeringsvolymer milj. kr. (i 1976 års kostnadsnivå)
	1	II	III	IV
Bredd	6600	5 600	5000	4000
Randbebyggelse	600	500	500	400
Slitlager	700	500	400	-
Bärighet	3000	1300	-	-
Bredd+randbebyggelse	2700	2600	2400	2 200
Bredd+slitlager	900	700	500	-
Bredd+bärighet	3900	2600	1900	1300
Bärighet+slitlager	1200	800	400	-
Bredd+övriga	1100	900	800	700
Bärighet+övriga	600	500	500	400
Andra kriterier	200	200	200	100
Övrigt	2200	2000	1800	1400
Återstående kostnader

för pågående projeki 600 600 600 600

Summa 24300 18800 15000 11100

Åriig investeringsvolym 1620 1250 1000 740

Av tabellen framgår all vid minskade anslag måsle en omfördelning av resursema mellan de olika kriterierna göras. Det kan bl. a. noteras att objekt som skall åtgärdas enligt slitlager- och bärighetskriterierna i första hand måste senareläggas vid de lägre investeringsnivåerna. Samtidigt måste en ökad relativ satsning göras på tätortsobjekt.

Den relativa andelen som bör investeras på huvudvägnälet ökar vid lägre investeringsvolym om man lar hänsyn till de samhällsekonomiska och trafikekonomiska aspekterna och därvid särskilt beaktar trafikolyckorna. Nedskärningarna drabbar således de sekundära och tertiära länsvägarna särskilt hårt. Av de investeringar som inte ingår i nivå 111 men ingår i nivå 1 avser inte mindre än 65 % sekundära och tertiära länsvägar. Dessa investeringar består till övervägande del av bärighetsupprustningar och beläggning av gmsvägar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     51

Trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder, såsom trafiksäkerhetspropaganda i olika former, förbättrade fordon och ökad fordonskontroll, nya trafikregler, väghållarens driftåtgärder såsom halkbekämpning etc, har betytt myckel för att nå nuvarande förhållandevis låga olyckskvot dvs. antalet olyckor i förhållande lill trafikintensiteten. Vid oförändrade sådana insatser -och bortsett från byggnadsverksamhetens effekter - kan antalet polisrapporterade olyckor från 1976 till 1990 beräknas öka på stalsvägnälel från ca 26000 per år till ca 35 000. Och detta med en lägre trafiktill växt än den nuvarande. Den totala ökningen av antalet olyckor under 15-årsperioden beräknas till mer än 65000.

En del av denna tillväxt i antalet olyckor bör kunna förhindras genom ökade insatser av åtgärder av den typ som ovan anges. Förbättrad vinter-väghållning, ökad uppsättning av reflekterande kanlpålar längs vägen och obligatoriskt varselljus kan anges som exempel.

Om man antar alt ca 1/3 av den beräknade ökningen av 9000 olyckor/år 1990 kan elimineras genom sådana åtgärder kvarstår ca 6000 olyckor som måste förhindras genom byggnadsåtgärder. Om byggnadsålgärderna i stor utsträckning inriktas på trafiksäkerhetsfrämjande ålgärder lorde 6000 olyckor kunna förhindras inom ramen för en byggnadsvolym under kommande 15-årsperiod på 15000 milj. kr. i 1976 års koslnadsnivå.

Med ulgångspunkl från samhällsekonomiska och trafikekonomiska aspekter, där särskild hänsyn tagits till trafikolyckoma bedömer vägverkel att inom ramen för 15000 milj. kr. i 1976 års kostnadsnivå så bör totalt 8300 milj. kr. fördelas på ombyggnader och förbättringar för ökad vägbredd och förbättrad väggeometri. Till genomfarts-/förbifarlsleder bör fördelas 4400 milj. kr.

1 dessa belopp ingår i viss utsträckning även övriga säkerhetsfrämjande åtgärder men dämtöver bedöms atl åtgärder, som inte ingår i den behovsinventering som gjorts, t. ex. särskilda körfält för vänslersvängande trafik, belysning och signalreglering i korsningar behöver ulföras för ca 300 milj. kr.

Då pågående arbeten drar en kostnad på 600 milj. kr. i 1976 års koslnadsnivå återstår för beläggning av gmsvägar och bärighetshöjande ålgärder tolalt 1 400 milj. kr.

Såväl i glesbygden som i tätorter upplevs ölägenheterna med grusvägar från både sanitär och trafikmiljösynpunkt som mycket besvärande. Grusvägarna, som är de huvudsakliga transportvägarna för stora delar av landets glesbygd, medför också högre fordonskostnader än belagda vägar. Nedsmutsningen från grusvägarna och den försämrade framkomligheten utgör tillsammans enligt verkel starka motiv för en ökad satsning på beläggning av grusvägar. Därtill kommer de ökande svårigheterna all skaffa fram grus p. g. a. att landets gmslillgångar av olika skäl bör bevaras.

Statsvägarna omfattar 97 400 km och inle mindre än 47 % av detta vägnät eller 46200 km utgörs av grusvägar. En mycket stor del av grusvägnälel -

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     52

ca 40000 km - är emellertid låglrafikeral. Atl inom överskådlig tid få ett asfallslitlager på della lågtrafikerade vägnät torde vara ekonomiskt omöjligt. Inom vägverket pågår därför arbete med alt få fram en billigare och enklare ytbehandling som kan användas direkt på lågtrafikerade grusvägar. Försöksverksamhet pågår med en typ av ytbehandling YIG och erfarenheterna hittills är positiva. Denna typ av ytbehandling lorde med fördel kunna användas vid trafikflöden under 300 fordon/dygn.

Trafiken varierar starkt under året och dygnet. Under sommaren, då olägenheter med grusvägarna är störst, är även trafiken intensivast. Varje dag finns högstbelastade timmar där trafiken är 10-15% av dygnslrafiken. Gränsen 300 fordon/dygn innebär atl 60 fordon/timme får accepteras på grusvägar under den mest belastade delen under sommardygnen.

Med hänsyn lill vad som framförts beträffande angelägenheten av ökad beläggning av det sekundära och tertiära länsvägnälet måste de näraliggande ansträngningarna inriktas på alt åtminstone sänka trafikflödesgränsen för beläggning till 300 fordon/dygn.

Totalkostnaderna för alt belägga alla vägar med större trafik än 300 for-don/årsmedeldygn uppgår till 1900 milj. kr. men inom ramen för 15 000 milj. kr. bedömer vägverkel att endast 700 milj. kr. kan fördelas på beläggning av grusvägnälel. Detta innebär att enbart vägar med större trafik än 450 fordon/årsmedeldygn kan beläggas.

Vägverkel genomförde under våren 1976 en ny inventering av behovet av bärighetshöjande åtgärder på stalsvägnälel. Endast de nödvändigaste åigärderna har redovisals. Slörre delen av de bärigheishöjande åigärderna utförs i samband med atl andra ålgärder måste vidtas på vägnätet, ombyggnad och förbättring för att öka vägbredd och förbättra väggeomelri, vid byggande av genomfarts- och förbifartsleder och för all möta kravet på beläggning.

Kostnaderna för all höja tillåtet axel och boggitryck till 10/16 lon på övriga vägar, som från transporisynpunkt bör ha full bärighel uppgår lill ca 700 milj. kr. i 1976 års koslnadsnivå. Därav utgörs ca 300 milj. kr. av åtgärder på svaga broar. Kostnaderna för atl därutöver förstärka vägar som under tjällossningen har nedsatt bärighet uppgår till ca 600 milj. kr. Inom ramen för 15000 milj. kr. bedömer vägverket att enbart 700 milj. kr. kan fördelas lill bärighetshöjande ålgärder.

Från regionaipolitisk synpunkt är de begränsade insatserna för atl öka andelen belagd väg och höja bärigheten enligt verket besvärande. Med hänsyn till framkomlighet och trafiksäkerhet finner vägverkel det ogörligt med en minskning av insatserna på ombyggnad/förbättring och genom-fart-/förbifarlsleder för alt inom en ram på 15000 milj. kr. under en 15-årsperiod inrymma ytteriigare förbättringar av grusvägnätet. Det krävs en högre investeringsnivå för all lillgodose beläggnings- och bärighetskraven.

Om ylleriigare 1 200 milj. kr. satsas på beläggning skulle samtliga vägar med en trafik överstigande 300 fordon/årsmedeldygn kunna beläggas un-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    53

der en 15-årsperiod. Med ytterligare 600 milj. kr, kan man förstärka de vägar med nedsatt bärighel under tjällossningen där lung irafik behöver framföras. Totalbeloppet för 15-ärsperioden skulle då uppgå till 16800 milj. kr. i 1976 års kostnadsnivå.

15000 milj. kr. i total produktionsvolym under en 15-årsperiod innebär åriiga investeringar på 1 000 milj. kr. För central och regional administration, översikts- och detaljprojektering, medvärdeskalt, tunnelbanor etc. tillkommer 20% plus 150 milj. kr. per är, vilket ökar årsbeloppet till I 350 milj. kr. Under antagande av au ca 110 milj. kr. erhålles till förbättringsarbeten över driftanslaget som påverkar flerårs- och långtidsplanen och ca 350 milj. kr. per år genom AMS samt särskilda regionalpolitiska medel, uppkommer ett årligt behov av 890 milj. kr. i ordinarie byggnadsanslag i 1976 års kostnadsnivå.

16800 milj. kr. i lotal produktionsvolym under en 15-årsperiod innebär årliga investeringar på 1120 milj. kr. dvs. ungefär samma nivå som under åren 1975 och 1976. För central och regional administration, översikts- och detaljprojektering, mervärdeskatt, tunnelbanor etc. lillkommer 20% plus 150 milj. kr. per år, vilket ökar årsbeloppet till 1 490 milj. kr. Med samma antagande beträffande anslag till förbättringsarbeten och AMS-medel elc. uppkommer elt årligt behov av 1 030 milj. kr. i ordinarie byggnadsanslag i 1976 års kostnadsnivå.

Med ulgångspunkl från de i det föregående redovisade pågående utredningarna avseende standardkriterier vid vägbyggande lägger vägverket fram två programnivåer A och B. Programnivå C i verkets petita grundas på att de fastställda flerårsplanerna skall kunna följas.

Programnivå A, som ingår i vägverkets verksamhelsallernaliv I - del högsta alternativet — grundas på i huvudsak tre målsättningar nämligen

att åtgärda kriterierna vägbredd/väggeometri, förbifarts-Zgenomfarts-leder och belysning, räcken etc. för all eftersträva att inle nuvarande antal olyckor ökar,

att förse alla grusvägar med en trafik överstigande 300 fordon/årsdygn med ett varaktigare slitlager inom en 15-års-period,

atl genom bärighetshöjande åtgärder tillse all alla vägar som kräver tunga transporter kan upplåtas för 10/16 tons axel- och boggitryck inom en 15-årsperiod.

Programnivån utgår från ett anslag på 1030 milj. kr. i 1976 års koslnadsnivå. Med en beräknad kostnadsökning på 12,3% per år under åren 1976-1979 motsvarar detta etl belopp på 1460 milj. kr. i 1979 års kostnadsnivå.

Programnivå B innebär årliga anslag på 1 000 milj. kr. För central och regional administration, översikts- och detaljprojeklering, mervärdeskatt etc. tillkommer 20% plus 150 milj. kr. per år, vilkel ökar årsbeloppet till 1 350 milj. kr. Med samma antagande som i nivå A atl 110 milj. kr. årligen erhålles till förbättringsarbeten över driftanslagel och ca 350 milj. kr. per

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     54

år genom AMS uppkommer etl årligt behov av 890 milj. kr. i ordinarie byggnadsanslag i 1976 års kostnadsnivå. Med en beräknad kostnadsökning på 12,3% under åren 1976- 1979 motsvarar detta elt anslag på 1 260 milj. kr. för verksamhetsåret 1979.

Den främsta målsättningen med denna programnivå sammanfaller med den försia av de ire målsältningarna i programnivå A, nämligen all åtgärda kriieriema vägbredd/väggeometri, förbifarts-/genomfartsleder och belysning, räcken etc. för atl eftersträva att inte nuvarande antal olyckor ökar.

Programnivån inrymmer därför när del gäller riksvägar och större länsvägar samma objeki som programnivå A, men satsningen på bärighelsupp-rustning och beläggning av grusvägar blir beiydligi mindre.

Målet beträffande beläggning av grusvägar kan inte uppnås. Endast vägar med större trafik än 450 fordon/årsmedeldygn kan beläggas under en 15-årsperiod. Målet beträffande vägarnas bärighel kan ej uppnås. Om 15 år måsle fortfarande vägar avstängas för tung trafik under tjällossningsperioden.

Programnivå C innebär ell anslag av 1 000 milj. kr. för år 1979. Enligt regeringens flerårsplanedirekliv lill vägverket skall flerårsplanerna upprättas utifrån fömtsättningen av en årlig nominell medelstilldelning motsvarande 1976 års ordinarie byggnadsanslag på 765 milj. kr. Vägverket har i sin planering enligt dessa direktiv antagit en reell minskning av anslaget med 5 % per år. Detla innebär en reell minskning av beloppet 765 milj. kr. år 1976 till ca 660 milj. kr. år 1979 (i 1976 års kostnadsnivå).

Genom riksdagens beslut år 1976 har vägverkel för år 1977 erhållit 865 milj. kr. i ordinarie byggnadsanslag sedan 100 milj. kr. överförts från anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsarbeten avseende statliga vägar. Flerårsplanerna förutsattes därvid utökade med vissa, med detla anslag påbörjade vägprojekt. Denna utökning påverkade planeringsramarna för åren 1977, 1978 och 1979 med 35, 36 resp. 11 milj. kr. De fastställda flerårsplanerna är därmed uppbyggda inom en kostnadsram år 1979 av 671 milj. kr.

Kostnaderna för en produktion år 1979 är 671 milj. kr. i 1976 års kostnadsnivå och kan beräknas uppgå till 950 milj. kr. i löpande kostnader. Kostnadsutvecklingen för åren 1977 och 1978 har inneburit att anslagsbehovet överstiger den sammanlagda medelstilldelningen för dessa år med 50 milj. kr. Del totala anslagsbehovet år 1979 för att flerårsplanerna skall kunna följas uppgår således lill 1 000 milj. kr. (950+50).

Fördelningen av resurserna vid programnivåerna A, B och C framgår av följande sammanställning. I de angivna kostnaderna ingår marklösen, projektering, mervärdeskatt, m.m., samt regional och central administration (milj. kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     55

Nivå A Nivå B Nivå C

Resurser i pågående objekt                                     705 705 705
Resurser till starter av

nya objekt                                                                738 538 278

Tunnelbanor                                                              17 17 17

1460 1260 1000

2.4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

Anslaget är etl kalenderårsanslag, där bidragsdelen avser det löpande kalenderåret. För budgelårel 1978/79 begärs således bidragsmedel för kalenderåret 1978 medan adminislrationsdelen avserår 1979.

Under anslaget redovisas bidragsgivningen till drift av allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln inom de kommuner som är väghållare.

Bidrag utgår i mån av tillgång på medel med 95% av det belopp, vartill kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas skäligen böra uppgå. Driftkostnaderna fastställs för en ivåårsperiod av statens vägverk med utgångspunkl från av kommunerna lämnade uppgifter.

Liksom för övriga driftanslag och på grund av bidragsbestämmelsernas utformning har endast en programnivå angivits. För verksamhetsåret 1978 begär vägverkel 317.1 milj. kr.

Under våren 1976 har förtaliningsenligt en ny fullständig driftkostnadsberäkning för tvåårsperioden 1976-1977 genomförts och faststälhs. År 1978 skall enligt bidragskungörelsen ny driftkoslnadsberäkning göras för åren 1978 och 1979.

Vägverket anser del angeläget alt bidragsmedel ställs till förfogande för verksamheten 1978 som i princip medger atl statsbidrag till kommunernas driftkostnader kan ulgå i den omfattning som förutsätts i bidragskungörelsen, nämligen med 95% av beräknad skälig driftkostnad.

Vid omprövning av driftkostnaderna påverkas beräkningen i första hand av kostnadsutveckling och trafikökning fr. o. m. år 1976. Vidare skall beaktas ökad väghållning av väsenilig belydelse som vissa kommuner fåll intill den 1 januari 1978.

Statsbidraget på beräknad skälig driftkostnad för år 1976 är 250,8 milj. kr. Vägverket uppskattar all della bidrag behöver uppräknas med 62,7 milj. kr., dvs. omräkning från 1976 års lill 1978 års kostnadsnivå (11,8% per år). Den kostnadsmässiga effekten av bl.a. trafikökningen åren 1976 och 1977 beräknas härvid kompenseras av den fortlöpande rationaliseringen av driflverksamheten.

Ökad väghållning av väsentlig omfattning beräknas uppgå till 2,5 milj. kr. Exempelvis övertar Motala från staten väghållningen inom Vadstena tätort och Östersund de av staten hållna allmänna vägarna på Frösön. Här-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    56

utöver beräknas ytterligare överföring av slallig väghållning lill kommun bli akluell.

Enligi redovisade uppskaltningar bedömer vägverkel således att 1978 års driftkostnadsberäkning kräver ell bidragsbelopp på 316,0 milj. kr. (250,8+62,7+2,5). Därtill kommer administrativa kostnader för 1,1 milj. kr., totalt således 317,1 milj. kr.

2.5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

Delta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår. Anslag begärs således för år 1979.

Under anslaget redovisas bidragsgivningen till byggande av allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln i kommuner som är väghållare samt till byggande av tunnelbanor. Målet för programmet är att medverka vid den utbyggnad av kommunernas trafikledssystem som erfordras för att tillgodose såväl de individuella som kollektiva trafikbehoven.

För fördelningen av bidragen fastställer vägverket en fördelningsplan för fem år, som förnyas vart tredje år. Vid årsskiftet 1975/76 fastställde vägverket fördelningsplan för femårsperioden 1976-1980.

Från anslaget lämnas bidrag med 95 % av kostnad för bidragsberättigade byggnadsföretag, dels till byggande av väg, dels till byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från toml eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom ulgår bidrag med 95% lill ulfö-rande av större broarbeten etc. eller irafikanordning som ingår i gala. Till annat bidragsberättigat gaiubyggnadsarbele utgår bidrag med 85 %. Bidrag med 95 % av kostnaderna för tunnelbanors underbyggnad kan under vissa förutsättningar också utgå från anslaget. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

Kommunerna och Stockholms läns landsting (SLL) gjorde under år 1974 en behovsinventering avseende åren 1976-1990 och lade fram förslag lill långtidsplan för åren 1976-1985.

De av kommunerna och SLL redovisade behoven och de därpå grundade långtidsplanerna omfattar principiellt de trafikleder som ingår eller skall ingå i huvudtrafiksystem enligt generalplan, dispositionsplan eller trafik-ledsplan. Detta innebär all behovs- och långtidsplaner innefattar fjärrle-der, primärleder, viktigare sekundärleder samt tunnel- och stadsbanor.

1 kommunernas och SLL:s behovsplaner har anmälts objekt motsvarande en sammanlagd byggnadskostnad av ca 9500 milj. kr. i 1976 års pris-och lönenivå. Vid den granskning av ingivna behovsplaner som gjorts inom vägverket har beloppet reducerats till 6500 milj. kr.

Kommunernas och SLL:s sammanlagda förslag till långlidsplan för åren 1976-1985 representerar en byggnadsvolym om 6730 milj. kr. Vägverkel har vid sin bedömning reducerat denna volym till 4350 milj. kr. räknai i 1976 års koslnadsnivå. Vägverkel bedömer alt det under den tioåriga lång-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     57

tidsplaneperioden därmed erfordras elt totalt bidragsbelopp om 4140 milj. kr. och under den femåriga fördelningsplaneperioden ell lotall bidragsbelopp om 1 875 milj. kr.

Den reducering som vägverket genomfört innebär att kommunernas trafikledsplaner kommer att genomföras i väsentligt långsammare takt än vad kommunerna bedömer som nödvändigt. En del cenlmmomgripande leder och slörre ombyggnader och omfarisleder måste skjutas framåt i tiden.

Regeringens direktiv för den femåriga fördelningsplanen för åren 1976-1980 anger ett bidragsbelopp för år 1976 på 345 milj. kr. som sedan skall förbli nominellt oförändral under de efterföljande fyra åren. För all planera i fasl kostnadsnivå har vägverkel antagit en prisförändring med 5 % per år och räknat ner anslagsbeloppet varje år med detta procenttal fram t. o. m. år 1980. För åren därefter fram t. o. m. år 1985 har verket räknat med reellt oförändrat anslag.

Vägverket har gjort upp en långlidsplan för åren 1976-1985 grundad på detta antagande. Det reellt beräknade totalbeloppet uppgår under fördelningsplaneperioden till ca 1 575 milj. kr. och under långtidsplaneperioden Ull 3000 milj. kr.

Trots de reduceringar som vägverket tidigare gjort bland kommunernas långtidsplaneobjekt finns således en betydande differens mellan vägverkets bedömning av bidragsbeloppet och de medel som beräknats enligt regeringens direktiv. Skillnaden är 4140-3000=1 140 milj. kr. Objekten i långtidsplanen är prioriterade enligt en inom verket gjord angelägenhetsbedömning. Av det totala beloppet faller 27,2% på Slorstockholmsområdet inkl SLL, 10,8% på Göteborg-Mölndal och 5,0% på Malmö.

För år 1978 har anvisats ett bidragsbelopp av 343,5 milj. kr. exkl. administrationskostnader på 6,5 milj. kr. I gällande fördelningsplan beräknas av bidragsbeloppet ca 295 milj. kr. bli utnyttjade för pågående objeki, varför ca 50 milj. kr. kan disponeras för nystarter.

År 1978 beräknas ca 55 milj. kr. saknas i bidragsmedel för att täcka de kostnadsökningar mellan åren 1977 och 1978, som inte kunde förutses vid upprättandet av fördelningsplanen.

Programnivå A för år 1979, som ingår i verkets all. I, medför ett bidragsbelopp om 558 milj. kr. Denna nivå ligger 213 milj. kr. över vad som anges i den på gmndval av regeringens direktiv upprättade fördelningsplanen. Nivå A möjliggör alt fördelningsplanens intentioner t. o. m. år 1979 kan fullföljas samt atl vissa objekt kan genomföras i snabbare takl.

I nivå B, som ingår i verkets alt. 11, uppgår bidragsbeloppet till 493 milj. kr. Denna nivå ligger 148 milj. kr. över vad som anges i den på grundval av regeringens direktiv upprättade fördelningsplanen. Genom denna satsning kommer i stort sett fördelningsplanens intentioner t. o. m. år 1979 att kunna fullföljas.

Nivå C, som ingår i verkets alt. III, uppgår till 438,2 milj. kr., varav -liksom i övriga programnivåer - 7,2 milj. kr. för administration av bidrags-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     58

givningen. Bidragsbeloppet ligger ca 86 milj. kr. över vad som anges i den på grundval av regeringens direktiv upprättade fördelningsplanen. Denna nivå innebär all den i fördelningsplanen angivna byggnadsvolymen för år 1979 kan uppnås. Programnivån resulterar dock i en betydande eftersläpning i bidragsgivningen i förhållande lill det bidragsbehov som vägverket bedömer rimligt.

2.6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

Anslaget är ett kalenderårsanslag, där bidragsdelen avser del löpande kalenderåret. Anslagsframställningen avser således beträffande bidragsdelen år 1978 och beträffande adminislrationsdelen år 1979. Från anslaget utgår statsbidrag till del enskilda vägnätets driftkoslnader.

Bidragsgivningen baserar sig på vart femte år återkommande driftkostnadsberäkningar som utförs av vägförvaltningen. Dessa beräkningar sker med utgångspunkt från av vägverket framräknade standardvärden och av väghållama lämnade uppgifter. Den beräknade lotala driftkostnaden omfattar såväl barmarksunderhåll som vinterväghållning och jämkas årligen med hänsyn lill förändringar i det allmänna kostnadslet.

Från anslaget ulgår även bidrag till iståndsättningsarbeten som anses nödvändiga från framkomlighels- och irafiksäkerhetssynpunkt. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel i normalfallet med 70% och om synnerliga skäl föreligger med 85 % av beräknad bidragsgrundande kostnad. Bidrag kan även ulgå till anskaffning av redskap för vägunderhållet samt lill kostnader för viss passbåtstrafik m. m.

Uppföljningen av all statsbidragsvägarna hålls i ett tillfredsställande skick sker genom årlig besiktning av vägarna. I samband med denna besiktning förekommer även i stor omfattning konsultationer. Väghållama önskar bl.a. råd och anvisningar om väghållningen. Denna rådgivning, som utgör en del av administrationen, har stor betydelse för ett rationellt vägunderhåll och bidrar lill att underhållskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå.

Vägverkel har gjort en behovs- och standardinventering för att konkretisera behovet av såväl drift- som byggnadsåtgärder på det enskilda slatsbidragsvägnälel.

Statsbidrag till drift av enskilda vägar utgick år 1975 lill en väglängd av 65120 km. Enligt standardinventeringen uppgår den totala våglängden av enskilda vägar vartill statsbidrag hittills inte utgått men som anses vara berättigade lill bidrag lill 10300 km. Delta motsvarar ett årligt tillskott av ca 1 000 km väg.

I likhet med lidigare år hemställer vägverket att bidragsdelen av driftanslagel läggs om lill att avse framförliggande kalenderår. För bidrag avseende år 1979 kräver detta en engångsuppräkning i likhet med vad som vägverkel hemställt i fråga om anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     59

1 fråga om utfallet för budgetåret 1911PS - som avser bidragsåret 1977 - anger vägverket all för fortsatt driftbidrag till de vägar som redan uppbär bidrag har erfordrats 118,5 milj. kr. Bidrag lill islåndsällningsarbeten på äldre vägar har lämnals med 1,6 milj. kr. Ulförande av dessa islåndsäll-ningsarbelen har bedömls nödvändiga för all irygga irafikens framkomlig-het och säkerhet på berörda vägar. Under budgelårel 1977/78 har uppkommit en balans av ansökningar som förklarats vilande i brist på medel. Denna balans omfattar sammanlagl 88 ansökningar, vilka erfordrar årligt driftbidrag om 1,2 milj. kr. och islåndsätlningsbidrag om 1.0 milj. kr.

Inför bidragsgivningen år 1978. dvs. anslagei budgelårel 1978/79, har lillkommil 518 ansökningar om årligt driflbidrag, vilka lar i anspråk dels uppskallal ca 2,6 milj. kr. i årligt bidrag, dels sammanlagt ca 6,0 milj. kr. för iståndsättningsarbeten.

Vägverkels äskande för år 1978 har liksom övriga driftanslag begränsats till en programnivå. Bidragsbeloppet är beräknat lill loiali 186 milj. kr. och kostnadema för administration till 11 milj. kr., dvs. sammanlagt 197 milj. kr. med följande fördelning.

1 000-lal kr.

Administration 11 000
Åriigt driftbidrag lill barmarks- och vinlerväghållning till
vägar som uppbär bidrag 138800
Särskilt bidrag lill förnyelse av beläggningar lOOOO
Äriigl driftbidrag och islåndsätlningsbidrag avseende ansök
ningar som vilar av brist på medel 2 200
Årligt driftbidrag avseende nya ansökningar 2 600
Iståndsäuningsbidrag avseende nya ansökningar 6000
Bidrag lill iståndsättningsarbeten lill vägar som uppbär
driftbidrag 24 300
Bidrag till redskapsanskaffning 2 000
Bidrag till särskilda kommunikationsändamål 100

197000

Av tolalbeloppet utgör ca 14,9 milj. kr. pris- och löneomräkning.

Denna programnivå ger möjlighet all vidmaklhålla det befintliga statsbidragsberättigade vägnälel så att kapitalförstöring inte sker och för att trygga framkomligheten. Nivån ger också möjlighet att lämna åriigt driftbidrag lill nya stalsbidragsberättigade vägar.

2.7. Bidrag till byggande av enskilda vägar

Della anslag är ett kalenderåranslag och avser framförliggande kalenderår. Anslag begärs således för år 1979.

Under anslaget redovisas bidragsgivningen lill byggande av enskilda vägar. Bidrag lämnas till byggande av enskild väg av väsenilig belydelse för en bygds befolkning. Bidrag kan även lämnas till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller av annat skäl är av betydelse för fritidsändamål. Bidrag utgår i mån av tillgång

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    60

på medel i normalfallet med 70% av den beräknade bidragsgrundande kostnaden.

För år 1978 har ell anslag av 24,4 milj. kr., exkl. administrationskostnader om 5,6 milj. kr. anvisats. Anslaget beräknas fördelas med drygl 12 milj. kr. lill fortsättnings- och slutbidrag för tidigare påbörjade byggnadsobjekt och med 12,4 milj. kr. till objekt som avses påbörjas under år 1978.

För bidragsgivning verksamhetsåret 1979 har medelsbehovet angivits i tre programnivåer. Vägverket begär enligt programnivå A, som ingår i verkels alternativ 1, ell bidragsbelopp om 83,5 milj. kr. Med denna årliga bidragsnivå under en tioårsperiod kan del nuvarande 12000 km långa vägnätet med dålig standard beträffande bredd, linjeföring och bärighel förbältras lill godtagbar standard. Nivån medger ej åtgärder för att förbättra vägar eller vägdelar med genomsnittlig standard. Vägar med dålig standard som skall nyintas kan förbättras till godtagbar standard. Viss satsning kan också göras på tätorts- och fritidsvägar. De broar som inte tillåter 10 tons axellryck och där tung trafik bör kunna framföras, åtgärdas.

Programnivå B, ingår i verksamhetsalternativ II, innebär ett bidragsbelopp om 59 milj. kr. Med denna programnivå kan det nuvarande ca 12000 km långa vägnätet med dålig standard förbättras lill genomsnittlig standard beträffande bredd, linjeföring och bärighet under en tioårsperiod. Satsningen på lätortsvägar och fritidsvägar begränsas lill enstaka objekt. Endast en mindre del av de bidragsberättigade vägama kan erhålla byggnadsbidrag för att förbältras innan de intas i statsbidragsvägnätet. De mest angelägna broarna som ej tillåter 10 tons axellryck och där lung trafik bör kunna framföras, åtgärdas.

Bidragsbeloppet i nivå C utgör 39,3 milj. kr. och innebär ålgärder enligt programnivå B dock under en längre tidsperiod, 15 år i stället för 10 år.

Administrationskostnaderna tas i samtliga alternativ upp med 6,3 milj. kr.

2.8.  Tjänster till utomstående

Della anslag är elt kalenderåranslag och avser framförliggande kalenderår. Anslagsframställningen avser således år 1979.

Programmet för anslaget, som för innevarande budgetår uppgår till 16,0 milj. kr., inrymmer tjänster till utomstående och kostnader i samband med beredskapsarbeten. Den förstnämnda poslen avser den taxe- och avgiftsbelagda verksamheten, huvudsakligen byggande och drift på entreprenad av vägar åt kommuner och enskilda väghållare.

Den principiella målsättningen för vägverkets taxe- och avgiftssättning är full kostnadstäckning. Härmed avses täckning av såväl bokförings- som kalkylmässiga kostnader. Verksamheten beräknas av vägverket under perioden 1978-1983 vara självbärande med en omslutning av ca 100 milj. kr. per år.

Posten beredskapsarbeten avser kostnader för dels de beredskapsarbe-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     61

ten som vägverket genomför för AMS' räkning dels projektering och marklösen för de beredskapsarbeten på vägar som AMS genomför i egen regi. Mot bakgmnd av verkels målsättning och med hänsyn till omfattningen av egna resurser samt efter samråd med AMS planerar vägverkel en årlig omslutning av beredskapsarbeten motsvarande en ersättning från AMS med ca 200 milj. kr. i 1976 års kostnadsnivå för perioden 1978- 1983. Härtill kommer särredovisade administrationskostnader för den interna planeringen som inte ersätts av AMS. För år 1979 begär vägverkel 17,8 milj. kr. för dessa kostnader, vilket motsvarar ett i reala termer oförändral belopp jämfört med år 1978.

3. Remissyttrande över vägverkets, sjöfartsverkets och affärsverkens an
slagsframställningar

AMS har, liksom i sina yttranden över tidigare års anslagsframställningar, framhållit betydelsen av att planeringen inom resp. verk fortlöpande bedrivs på sådant sätt att investeringarna snabbt kan anpassas efter konjunktur- och arbetsmarknadsläge. Det är angeläget att det inom verken finns en snabbt aktualiserbar projektreserv. I övrigt har anslagsframställningarna inte föranlett några synpunkter från AMS' sida.

4. Föredraganden

De riktlinjer för vägplaneringen som gällt t. o. m. år 1977 antogs av riksdagen år 1972 efter förslag i prop. 1972:1 (bil. 8). Riksdagens beslul innebar bl.a. att vägverkets planeringsmetodik skulle vidareutvecklas och utvidgas för att ge bättre underiag för prioritering av olika vägåtgärder. Därvid skulle på ett bättre .sätt vägas in olika samhällsekonomiska effekter. För all i enlighet med statsmakternas ställningstaganden dra upp de närmare, mera konkreta riktlinjerna för detta utrednings- och utvecklingsarbete tillsattes kommittén för den långsiktiga vägplaneringen (KLV), som redovisade sina ställningstaganden i betänkandet (SOU 1975:85 och 86) Vägplanering. Vägplaneringen har även behandlats av decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01) i remissyttrande över KLV-betänkandet genom rapporten (Ds K 1976:6) Ökat regionalt och lokalt inflytande i vägplaneringen samt i betänkandet (Ds Kn 1977:2) Samordnad regional vägplanering.

1 prop. 1977/78:10 har regeringen redovisat vissa ställningstaganden i fråga om den framtida vägplaneringen m. m. Propositionen behandlades av 1977/78 års riksmöte i december 1977 (TU 1977/78:10, rskr 1977/78:95). Riksdagen godtog regeringens förslag vad avser förändringama i vägplaneringssystemet, inrättande av beredningsgrupper på länsnivå och ny organisation av vägverkets centralförvaltning. Vad gäller regeringens förslag rörande inriktningen av väginvesteringarna uttalade trafikutskotlel atl man

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     62

inte var beredd atl ta siällning till investeringsmedlens fördelning på skilda vägkategorier m. m. i avvaktan på atl förslag lill.etl långsiktigt vägpolitiski program m. m. föreläggs riksdagen. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört.

Genom de nu antagna förslagen om den långsiktiga vägplaneringen har förutsättningar skapats för en bättre samordning mellan vägplaneringen och övrig samhällsplanering. 1 propositionen har understrukits viklen av att man i planeringen tar tillräcklig hänsyn till del ömsesidiga beroendet såväl mellan vägtrafiken och övriga trafiksektorer som mellan vägtrafiken och andra samhällssektorer. Den allmänna strävan lill decentralisering av beslutsfattandet i samhällel har genom förslagen kunnat konkretiseras så att ökade befogenheter inom vägplaneringen lagts på regionala organ.

1 fråga om de olika planeringsstadierna innebär de nya riktlinjema för vägplaneringen bl.a. alt den nuvarande behovsinventeringen ersätts med en perspektivplanering. Införandet av en perspektivplanering bör kunna medföra en förbättring av den långsikliga vägplaneringen. Konsekvensbeskrivningar av den framlida iransporlförsörjningen, som grundas på anlaganden om skilda inriklningar och medelsutrymmen för väghållningen bör göra det möjligt att föra en mer aktiv diskussion av väghållningens mål och medel. En utvidgad konsekvensbeskrivning som perspektivplaneringen innefattar torde ge förutsättningar för en bättre koordinering mellan vägplaneringen, den regionala trafikplaneringen, länsplaneringen och den fysiska samhällsplaneringen.

Genom att de nuvarande fem- resp. tioåriga investeringsplanerna sammanslås till ett tioårigt plandokument kommer vidare en behövlig förenkling av vägplaneringen att ske. En förenkling av vägplaneringen har från flera häll påtalats som angelägen för att öka intresset för planeringen och få en mera aktiv medverkan ifrån berörda intressenter, sammanslutningar och lokala organ.

Länsstyrelserna får bemyndigande att fastställa de nya flerårsplanerna för byggande av länsvägar, dvs. för det vägnät som betjänar företrädesvis de regionala och lokala transporluppgifterna. Delta får anses vara ett viktigt steg i den eftersträvade decentraliseringen av vägplaneringen.

En särskild planeringsavdelning inrättas vidare vid vägverkets centralförvaltning. Därigenom skapas förutsättningar för en bättre samordning av planeringen mellan statsvägarna och de statskommunala vägarna. Omorganisationen beräknas, tillsammans med andra åtgärder som har initierats genom vägverkets organisationsöversyn, medföra en effektivisering av arbetet inom vägverket.

1 prop. 1977/78:10 påtalas också del nödvändiga i atl man har realistiska anlaganden till grund för sin planering. Vägplaner som upprättas enbart efler vad som från olika håll bedöms som angeläget eller önskvärt främjar inte länens utveckling om det saknas resurser för att förverkliga planerna. Behovet av att göra realistiska bedömningar om det framtida resursulrym-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    63

met torde i nuvarande ekonomiska läge vara viktigare än någonsin för atl vi på elt rikligt sätt skall kunna använda de resurser som står lill buds.

I fråga om den framtida inriktningen av väginvesteringama anges i propositionen att huvuddelen av väginvesteringarna har under 1960-talet och även hittills under 1970-talet avsett riksvägarna. Inom ramen för tilldelade resurser bör enligt propositionen en höjning av standarden hos de mindre och medelstora vägarna ske bl. a. för att underiätta såväl jord- och skogsbrukets som övriga näringslivets transporter. Satsningar bör göras för atl ytterligare utöka det belagda vägnätet. Motorvägbyggandet bör däremoi bli begränssat framöver och avse endast mindre kompletteringar och sammanbindningar av det nuvarande nätet. 1 framtiden måsle miljöaspeklerna med bl.a. trafikbuller i ökad grad uppmärksammas. Detsamma gäller trafiksäkerheten. En ökad andel av investeringarna måste därför sättas in bl.a. på utpräglat olycksbelastade vägsträckor. De vägar där väsentliga trafikinskränkningar sker i tjällossningstid måste ges en ökad uppmärksamhet. Det förekommer sålunda fortfarande vägar där inskränkningarna även kan drabba persontrafiken varvid det finns risk för isolering av samhällen och byar.

Riksdagen har som nämnts inte tagit ställning till den i propositionen angivna inriktningen av väginvesteringarna i avvaktan på att ett förslag till långsiktigt vägpolitiskt program m. m. snarast föreläggs riksdagen. Utformningen av ett sådant program är beroende av vissa övriga trafikpolitiska ställningstaganden, bl.a. rörande den väsentliga frågan om kostnadsansvaret. Frågorna kommer att redovisas i en sammanhållen trafikpolitisk proposition.

Under år 1978 kommer flerårs- och fördelningsplanema för vägbyggandet att revideras. Regeringen kommer därför alt - i likhet med vad som skett vid tidigare revideringar — lämna länsstyrelsema och vägverket direktiv för upprättande av dessa planer. För att möjliggöra det tidsmässigt relativt omfattande samråds- och remissförfarande som krävs innan planerna kan fastställas måste regeringen lämna vägverket och länsstyrelserna direktiv i början av året.

Sedan de mera långsiktiga trafikpolitiska ställningstagandena skett får dessa ligga till grund för en revidering av planerna. Dessa kan, som jag anförde i prop. 1977/78:10, revideras mellan de normala revideringstillfällena vart femte år.

Den pågående cykeltrafikutredningen (K 1976: 04), som har till uppgift att se över stalsbidragsbestämmelserna för gatu- och vägbyggandet så att kommunerna stimuleras att anordna sammanhängande cykelvägnät inom sina tätortsområden, beräknas avge sitt betänkande under första halvåret 1978.

Jag går nu över lill frågan om väganslagen för budgetåret 1978/79.

I föregående års budgetproposition beräknades på driftbudgeten väganslagen till sammanlagl 3449,9 milj. kr. för budgetåret 1977/78. På kapital-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     64

budgeten beräknades investeringsanslaget Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m.m. till 107,4 milj. kr. På tilläggsbudget 1 för budgetåret 1977/78 har beräknats ca 3.3 milj. kr. under anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar. Tilläggsanslaget avser läcka kostnader för bl. a. reparation av skador på vägar och broar vid översvämningarna våren 1977. På till-läggsbudget Il för budgelårel 1977/78 beräknas 12,4 milj. kr. på anslaget Byggande av statliga vägar för vissa sysselsättningsskapande brobyggnadsarbeten vid vägverkel.

Byggandet av mellanriksvägen Kiruna—Narvik har påbörjats under hösten 1977. I prop. 1976/77:100 anmäldes att arbetsplan för vägen fastställts men all beslutet inte vunnit laga kraft. Detta skedde genom regeringens beslut den 9 juni 1977 då de besvär som anförts över vägverkets fastställelse-beslut avvisades. I beslut samma dag uppdrog regeringen ål arbelsmark-nadsslyrelsen all förskollera medel från tolfte huvudtitelns anslag B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder för att kunna starta vägprojektet. Regeringen kommer senare all lägga fram förslag om projektels slutliga finansiering.

Jag förordar även för näsla verksamhetsår en särskild satsning på driftanslagen och tillstyrker en höjning av dessa med ca 355 milj. kr. För anslaget Drift av slalliga vägar förordar jag en höjning med 255 milj. kr. jämfört med det av riksdagen beslutade anslaget för innevarande budgelår. Anslaget kommer därmed upp i en nivå av 2045 milj. kr. Även för bidragsanslagen till drift av kommunala vägar och gator saml drift av enskilda vägar sker väsentliga uppräkningar. Dessa anslag höjs med ca 23% resp. ca 30%. När del gäller byggandeanslagen innebär milt förslag en höjning med 35 milj. kr. för anslaget Byggande av statliga vägar och en oförändrad nivå för anslagen Bidrag till byggande av kommunala vägar och galor saml Bidrag till byggande av enskilda vägar.

Med de föreslagna ökningarna uppgår driflanslagen sammanlagl lill 2533,5 milj. kr. och byggandeanslagen lill sammanlagl 1 280 milj. kr. Med hänsyn bl. a. lill storleken av anslagen är del av vikt all dessa medel ges en så effektiv användning som möjligt. Mol denna bakgrund bör vägverket lägga ner ökade resurser på forsknings- och utvecklingsverksamheten inom väg-och trafikområdet. På så sätt bör inom ramen för de resurser som ställs till förfogande en bättre trafiksäkerhet och framkomlighet kunna uppnås. Under anslaget E 7. Statens väg- och trafikinstitut redovisar jag det ekonomiska läget för statens väg- och trafikinstitul (VTl). Vägverket är redan idag den största uppdragsgivaren åt VTL Institutet har dock resurser som i ökad utsträckning bör kunna utnyttjas av vägverkel.

Jag går nu över lill all redovisa mina slällningslaganden i fråga om anslagens sloriek och kommer senare all hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.

Vad gäller väg- och gatudriflen anser jag i likhel med vägverkel atl driflåtgärder, som syfiar lill alt upprätthålla serviceslandarden och vid-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    65

makthålla det i vägarna nedlagda kapitalet, skall prioriteras vid en bedömning av olika väghållningsinsatser inom ramen för de lolall lillgängliga väg-medlen.

Anslagei Drifl av slalliga vägar avses täcka koslnaderna för servicearbeten, underhållsarbeten samt vissa förbättringsarbeten inom de olika delama av del statliga vägnätet. För innevarande budgetår är anslagei I 790 milj. kr.

Beredskapsarbelen på vägar avser inle bara byggnadsåtgärder utan i stor utsträckning även förbättringsarbeten av den typ som finansieras över driftanslaget. Under den senaste femårsperioden (1972- 1976) har således för detta ändamål sammanlagt över 400 milj. kr. anvisats. Dessa arbeten, som primärt tillkommit från allmän sysselsättningssynpunkt, har bidragit till all påskynda genomförandet av vägverkets långsikliga program för upprustning av de sekundära och tertiära vägarna.

Jag har lidigare framhållit viklen av att det belagda vägnätet utökas. I anslutning härtill kan jag konstalera alt del belagda vägnätet hittills under 1970-talet har ökat med ca I 000 km per år, motsvarande ca 1 % av vägnätet per år. År 1976 uppgick andelen belagd väg till 53%. Vägverket anger som en målsättning i sin anslagsframställning atl alla vägar med slörre trafik än 300 fordon per årsmedeldygn borde beläggas. Totalkostnaden för detla uppgår enligt verket till ca 1900 milj. kr. under en 15-årsperiod. Därmed skulle ca 4 200 km grusväg beläggas. Det betyder för den angivna tidsperioden en kostnad av ca 125 milj. kr. per år och alt ca 280 km väg per år förses med varaktig beläggning. Därutöver tillkommer kostnader för all belägga de gmsvägar som genom trafikökning når upp till 300 fordon per årsmedeldygn under 15-årsperioden.

Av vägverkels verksamhetsberättelser framgår atl den belagda längden av vägar med mer irafik än 250 fordon per årsmedeldygn har ökat med ca I 800 km under åren 1975 och 1976. Därutöver har även i viss omfattning vägar med mindre trafik än 250 fordon per årsmedeldygn belagts. Sammanlagt försågs ca 1 000 km gmsväg med beläggning under vardera av åren 1975 och 1976.

Vidare pågår inom vägverket intressanta försök med alt få fram en billigare och enklare ytbehandling som kan användas direkt på lågtrafikerade grusvägar. Förutsättningarna för alt även förse de mindre trafikerade vägarna med beläggning bör därigenom väsentligt kunna förbättras.

Med den hittillsvarande inriktningen av vägbyggandet har det som nämnts varit möjligt att årligen förse ca 1 000 km grusväg med beläggning. En utgångspunkt i den tidigare omnämnda, kommande planeringsomgången bör enligt min mening vara att vägar med mer än 250 fordon per årsmedeldygn förses med beläggning. Liksom tidigare kan dock inte enbart trafikmängden vara avgörande. Starka skäl föreligger även för atl vissa vägar med mindre irafik än 250 fordon per dygn bör förses med beläggning. Jag förutsätter dessa prioriteringsfrågor löses av vägverkel och länssiyrelserna gemensamt i samarbete med resp. läns kommuner. 5   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     66

Med hänsyn till de angelägna behov av olika driflålgärder som föreligger och behovel atl utöka det belagda vägnätet är jag beredd att föreslå en anslagsökning med 255 milj. kr. i förhållande lill anslagei för innevarande år. För den ställiga vägdriflen kommer därmed under kalenderåret 1979 att disponeras (I 790+255) 2045 milj. kr. Inom denna ram räknarjag med att vägverkel vid normal omfaitning av servicearbeien kan ulföra slitlager-och dikningsarbeten i betydande omfatlning. Därutöver räknarjag med att förbällringsarbelen kan ulföras i slörre omfaitning än under de senaste åren.

Från anslaget Bidrag till drifl av kommunala vägar och galor ulgår enligt kungörelsen (1971:955) om slaisbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner bidrag i mån av tillgång på medel med 95 % av elt på visst sätt beräknat bidragsunderlag. Enligt kungörelsen skall under år 1978 ny driftkoslnadsberäkning göras för bidragsåren 1978 och 1979. Del är svårl alt i förväg beräkna vilket bidragsunderlag som den nya drift-kostnadsberäkningen kommer all resultera i. Vid min bedömning av anslagsbehovet harjag bl. a. räknat med en något lägre prisutveckling än vad vägverket gjort. Jag beräknar en höjning av anslaget med 59,2 milj. kr. eller över 23 % jämfört med det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 252,8 milj. kr. Jag förordar således för nästa budgetår ett anslag av 312 milj. kr.

Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. ökade till innevarande budgetår med 27,7 milj. kr. till 135,7 milj. kr.

Jag föreslår en fortsatt satsning på del från flera synpunkter viktiga enskilda vägnätet och förordar en medelsanvisning för näsla budgetår med 176,5 milj. kr., dvs. en ökning jämfört med innevarande budgetår med 40,8 milj. kr. motsvarande 30,1 %. Med den förordade medelsanvisningen räknarjag med att bidrag skall kunna lämnas till - utöver de vägar som redan uppbär bidrag - såväl ett betydande antal nya vägar som vissa iståndsättningsarbeten i form av bl.a. beläggningsarbeten på vägar som redan uppbär bidrag till barmarksunderhåll och vinterväghållning.

1969 års vägulredning (K 1970:35) har i maj 1977 överiämnat betänkandet (SOU 1977:12) Kommunal och enskild väghållning. Betänkandet, som innehåller lagförslag och motivullalanden rörande formerna för kommunal väghållning avseende andra vägar än allmänna vägar samt formerna för enskild väghållning, remissbehandlas för närvarande. Vägverket har i mitten av december 1975 lämnat rapporten Översyn av stalsbidragssystemet för enskilda vägar, vilken har remissbehandlats. Rapporten bereds f. n. inom kommunikationsdepartementet. Utredningsförslagen bör enligt min mening behandlas i ett sammanhang.

Vad gäller väg- och galubyggandel vill jag i följande tabell inledningsvis redovisa del ungefärliga utfallet av investeringarna inom denna seklor under perioden 1972- 1976 samt de beräknade kostnaderna under åren 1977 och 1978. 1 angivna belopp för beredskapsarbeten, som avser

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     67

statsbidragsdelen för alla kategorier vägar, ingår även koslnaderna för vissa förbättringsarbeten av driftkaraktär.

Vid sidan av de ordinarie vägbyggnadsanslagen har, som framgår av tabellen betydande belopp årligen anvisats av beredskapsmedel som kommit vägnätet tillgodo. Dessa insatser har primärt motiverats av sysselsättningspolitiska skäl. Det har dock ansetts viktigt atl som beredskapsarbeten välja ut vägföretag som ingår i gällande flerårs- och långtidsplaner. Därigenom har det varil möjligt att förutom den egentliga sysselsättningseffekten även uppnå en positiv effekt från trafiksäkerhets- och framkomlighelssyn-punkl.

Ar	Ordinarie	Särskilda	Ordinarie	Byggande	Bered-	Summa
	slalliga vägbyggnadsarbeten	byggnads-och förbättringsåtgärder	• kommunala vägbyggnads-arbeten	av enskilda • vägar	skapsarbelen
1972	685		330	23	589	1627
1973	725		331	23	468	1547
1974	840'		331	25	414	1610
1975	745	200	344	27	236	1552
1976	765	200	350	27	438	1780
197T-	9693		350	27	430	1776
1978	912*		350	30	540	1832
' Varav på tilläggsstal 115 - Beräknade belopp ' Varav på tilläggsbudget 104 * Varav på tilläggsbudget 12+35

Anslagei Byggande av slalliga vägar uppgår för innevarande budgelår lill 865 milj. kr. Härtill kommer på tilläggsbudget 11 för budgelårel 1977/78 föreslaget 12,4 milj. kr. avseende sysselsättningsskapande bro-byggnadsarbeten. Regeringen har vidare genom beslut den 22 december 1977 föreskrivit alt vägverkel får bedriva ytterligare brobyggnadsarbeten i sysselsäliningsskapande syfte för 35,2 milj. kr. Vägverkel disponerar därmed under anslaget för år 1978 sammanlagt (865+ 12.4+35,2) 912.6 milj. kr. 1 sammanhanget vill jag påminna om att regeringen i prop. 1977/78: 32 om särskilda ålgärder för atl främja sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78 anmält att ramen för beredskapsarbeten pä vägar bör höjas med upp lill 300 milj. kr. till 500 milj. kr. under innevarande budgetår. Denna utökning av beredskapsarbeten på vägar innebär enligt vad jag inhämtat från vägverket att ett relativt slort anial projekt som ingår i del ordinarie byggnadsprogrammel kan lidigareläggas. Den därmed ändrade finansieringsformen möjliggör att andra angelägna vägbyggnadsobjekt kan påskyndas med ordinarie anslagsmedel. Propositionen antogs av 1977/78 års riksmöte i december 1977 (AU 1977/78:15, rskr 1977/78:51).

Jag förordar en uppräkning av anslaget med 35 milj. kr. För del slalliga vägbyggandel kommer därmed under kalenderårel  1979 all disponeras

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     68

(865 + 35) 900 milj. kr. Härvid harjag bl. a. - i likhet med beräkningen av anslaget Drifl av statliga vägar - tagit hänsyn till den av mig förordade utökningen av det belagda vägnälel.

Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp, dvs. med 350 milj. kr.

Anslagei Bidrag lill byggande av enskilda vägar räknades till innevarande budgetår upp med 3.2 milj. kr. lill 30 milj. kr. Uppräkningen föranleddes främst av en förbättring av färjeläget i Gränna för all trygga en regelbunden trafik på färjeleden Gränna-Visingsö. Dessa kostnader bortfaller för budgetåret 1978/79. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår bör tas upp med oförändrat belopp, dvs. 30 milj. kr. Vid bedömningen av anslagsnivån bör beaktas alt regeringen genom beslul den 22 december

1977   anvisat nära nio milj. kr. under delta anslag för sysselsättningsska
pande brobyggnadsarbeten på del enskilda vägnälel.

Koslnadsramarna för år 1979 för anslagen Drifl av slalliga vägar resp. Byggande av slalliga vägar bör i princip beslämmas lill samma belopp som anslagen. Det bör ingå i regeringens befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på en ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra särskilda skäl motiverar del bemyndiga vägverkel atl under år

1978   resp. år 1979 jämka de föreskrivna koslnadsramarna för dessa år,
l.ex. genom all under andra halvårel 1978 i förväg la i anspråk behövliga
belopp av de medel under de kalenderårsberäknade anslagen, som kan bli
anvisade för verksamhelsårel 1979.

Jag hemsläller att regeringen

ger riksdagen till känna vad jag har anfört i det föregående om vägväsendet.

B 1. Statens vägverk: Åmbetsverksuppgifter

1976/77 Utgift 6708000

1977/78 Anslag 10370000

1978/79 Förslag 21627000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt försvarsuppgifter och järnvägsärenden.

Statens vägverk

Verket hemställer om ett anslag av 40505 000 kr. för budgetåret 1978/79 avseende verksamheten underår 1979. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i del föregående.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     69

Föredraganden

Jag bedömer atl kostnaderna för år 1979, som jag beräknar till 21.6 milj. kr., ungefäriigen kommer att fördela sig på följande sätt. Därvid harjag under delposten Central administration beräknat medel för genomförande-kostnader av vägverkels omlokalisering lill Borlänge. Under delposten Försvarsuppgifter harjag efter samråd med cheferna för försvars- och handelsdepartementen beräknat 370000 kr. för en utökning av den frivilliga driflvärnsulbildningen. Jag har vidare beräknat 5 milj. kr. för inköp av reservdelar till vägmaskiner m. m. saml till modernisering och inköp av reservbromateriel.

Plan Kr.

Central administration 8710000

Översiktlig vägplanering 2 110000

Fastställande av arbetsplaner 510000

Försvarsuppgifler 9937000

Järnvägsärenden m.m, 360000

21627000

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 21627000 kr., att avräknas mol automobilskattemedlen.

B 2. Drift av statliga vägar

1976/77 Utgift        1457 199000 Reservation 776801000

1977/78 Anslag       1790000000 1978/79 Förslag     2 045 000000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga lill driften av de statliga vägarna samt vissa för-bättringsarbelen, vilka avser främsl de sekundära och tertiära vägnäten.

Statens vägverk

Verket hemställer om ell anslag av 2 190 milj. kr. för budgetåret 1978/79 avseende verksamheten under år 1979. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i del föregående.

Föredraganden

Kostnadsramen för år 1978 har fastställts till 1 789.3 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1979 bestäms till 2 045 milj. kr. och att anslag begärs med

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     70

samma belopp. Förslaget innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår med 255 milj, kr.

I följande sammanställning redovisas hur koslnaderna för vägdriflen beräknas i slorl fördela sig under år 1979. Sammanställningen visaräven de ungefärliga kostnaderna för innevarande år (milj. kr.).

Plan	1978	1979
		Vägverket	Föredraganden
Central administration Regional administration Servicearbeten Underhållsarbelen Förbättringsarbeten	29,2 41.1 857.0 714.0 148.0 1 789,3	33,2 46.8 962,0 954,0 194,0 2 190,0	33.2 46,8 943,0 828.0 194.0 2045,0

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Drift av statliga vägar för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslaget av 2045 000000 kr., att avräknas mot aulomobil-skaltemedlen.

B 3. Byggande av statliga vägar

1976/77 Utgift 731316000 Reservation 615924000

1977/78 Anslag 865 000000

1978/79 Förslag        900000000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för de delar av vägverkels verksamhel som är hänföriiga lill byggande av slalliga vägar samt vissa förbättringsarbeten.

Statens vägverk

Verkel hemsläller om ell anslag om 1 460 milj. kr. resp. 1 260 milj. kr. enligt sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1978/79 avseende verksamheten under år 1979. Verksamhelsallernaliv III, som inle ingår i vägverkets hemställan, uppgår till 1 000 milj. kr. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.

Föredraganden

Kostnadsramen för år 1978 har fastställts till 864.4 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1979 bestäms till 900 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp. Förslaget innebär en ökning av anslaget med 35 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     71

I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas i stort fördela sig under år 1979. Sammanställningen visar även de ungefäriigen beräknade kostnaderna för innevarande år (milj. kr.).

Plan	1978	1979
		Vägverket		Föredra-
				ganden
		Alt. I	Alt. Ill
Central administration	35,6	39,6	39,6	39,6
Regional administration	24,8	27,5	27,5	27,5
Byggande av riksvägar	585,0	872,2	713,1	611,1
Byggande av tunnelbanor	8,0	17,0	17,0	17,0
Byggande av länsvägar	200,0	492,7	191,8	191,8
Utrednings- och utveck-
lingsverksamhet	11,0	11,0	11,0	13,0
	864,4	1460,0	1000,0	900,0

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att lill Byggande av stathga vägar för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservadonsanslag av 900000000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1976/77 Utgift 235650000 Reservation 1076000

1977/78 Anslag 252 800000

1978/79 Förslag        312000000

Från detta anslag lämnas bidrag till kommun med 95 % av det belopp vartill de skäliga kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och galorna beräknas uppgå. Driftkostnaden fastställs för en tvåårsperiod av statens vägverk efter kommunens hörande. Beräkningen kan justeras under löpande Ivåårsperiod, om väsentligt ändrade förhållanden inträder. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971:955) om statsbidrag lill väg- och gatuhållning i vissa kommuner (ändrad senast 1976: 28). Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

Statens vägverk

Verkel hemställer om eU anslag av 317,1 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Vidare begär verket att 317,1 milj. kr. för bidragsgivning avseende år 1979 anvisas redan budgetåret 1978/79. Beloppet är beräknat i 1978 års prisnivå. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     72

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag, att anslaget las upp med 312 milj. kr., innebärande en uppräkning med 59,2 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan Kr.

Central och regional administration 1 100000

Bidragsbelopp 310900000

312000000

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1978/79 anvisa ell reservalionsanslag av 312000000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

1976/77 Utgift 316545000 Reservation 228 193000

1977/78 Anslag 350000000

1978/79 Förslag        350000000

Från detta anslag lämnas bidrag med 95 % till kommuns kostnad för byggande av väg samt byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan ulfart eller annan utgång från tomt eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 % till ulförande av större konstarbete eller trafikanordning, som ingår i gala. Till annat bidragsberättigat gatubygg-nadsarbete ulgår statsbidrag med 85%. I kostnaden får inräknas skälig ersättning för mark och för intrång, som föranleds av vägs eller gatas byggande eller användande.

Bidrag utgår i mån av tillgång på medel och enligt av statens vägverk fastställd fördelningsplan för fem år. Fördelningsplanen skall förnyas vart tredje år. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner. Statsbidrag till byggande av tunnelbana kan under vissa förutsättningar ulgå från detta anslag till kommun, landstingskommun och kommunalförbund. Denna bidragsgivning regleras genom kungörelsen (1971: 956) om statsbidrag lill byggande av tunnelbana. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

Stolens vägverk

Verket hemsläller om ell anslag av 565.2 resp. 500,2 milj. kr. enligt alternativ 1 resp. alternativ II för budgetåret 1978/79. Enligt alternativ 111, som inle ingår i verkets hemställan, bör anslaget tas upp med 438,2 milj. kr. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     73

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget tas upp med 350 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan Kr.

Central och regional administration 7200000

Bidragsbelopp 342800000

350000000

Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen

all lill Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgelårel 1978/79 anvisa ell reservalionsanslag av 350000000 kr., all avräknas mol aulomobilskaltemedlen.

B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

1976/77 Utgift 109409000 Reservation 11441000

1977/78 Anslag 135 700000

1978/79 Förslag 176500000

Från detta anslag lämnas bidrag lill drift av enskild väg av väsenilig betydelse för en stor allmänhet. Bidrag kan även utgå om vägen är utfart för en bebyggelse och av betydande längd eller om vägens drift är synnerligen betungande för väghållaren. Bidrag ulgår med 70% av beräknad kostnad för väghållningen. Bidrag kan beviljas med 85% om synneriiga skäl föreligger. Vidare kan s.k. iståndsäuningsbidrag beviljas med 70% för ålgärder som bedöms nödvändiga från trafiksäkerhelssynpunkl. Från anslagei lämnas även bidrag lill anskaffning av redskap för driften. Slutligen ulgår från anslagei bidrag lill koslnader för viss passbåistrafik m. m. Huvuddelen av bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1952: 793) angående statsbidrag lill enskild väghållning och kungörelsen (1952:417) angående statligt stöd till anskaffning av maskiner och redskap för rationalisering av underhållsarbetet å vissa enskilda vägar. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel. Med stöd av sistnämnda kungörelse kan lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner lämnas.

Statens vägverk.

Verket hemställer om etl anslag av 197 milj. kr. för budgelårel 1978/79. Vidare begär verket aU 207 milj. kr. för bidragsgivning avseende år 1979 anvisas redan budgetåret 1978/79. Beloppet är beräknat i 1978 års prisnivå.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     74

Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkels anslagsframställning i del föregående.

Föredraganden

Med hänvisning lill vad jag anfört i det föregående förordar jag atl anslaget för budgetåret 1978/79 tas upp med 176,5 milj. kr., innebärande en ökning med 40.8 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan Kr.

Central och regional administration 11000000

Bidragsbelopp 165 500000

176500000

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen att

1.  medge atl under budgetåret 1978/79 statlig lånegaranti för lån av
seende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar
beviljas intill ett belopp av 120000 kr.

2. lill Bidrag till drijt av enskilda vägar m. tn. för budgetåret 1978/79
anvisa elt reservationsanslag av 176500000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar

1976/77 Utgift 27329000 Reservation 15457000

1977/78 Anslag 30000000

1978/79 Förslag 30000000

Från anslaget lämnas bidrag till byggande av enskild väg av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. Bidrag lämnas till kostnad för arbetsplan med 70% samt till beräknad övrig kostnad för företaget nied högst 70%. Föreligger synnerliga skäl kan sistnämnda bidrag höjas till högst 85%. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1952:793) angående statsbidrag till enskild väghållning. Bidrag lämnas även till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller av annat skäl är av särskild betydelse för fritidsändamål. Även för denna bidragsgivning gäller i tillämpliga delar nämnda kungörelse. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

Statens vägverk

Verkel hemställer om ett anslag av 89,8 resp. 65,3 milj. kr. enligt alternativ I resp. alternativ II för budgetåret 1978/79. Enligt alternativ III, som in-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     75

te ingår i verkets hemställan, bör anslaget tas upp med 45,6 milj. kr. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisals under redogörelsen för vägverkels anslagsframslällning i det föregående.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört i del föregående förordar jag att anslaget tas upp med 30 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan Kr.

Central och regional administration 6 300000

Bidragsbelopp 23 700000

30000000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag lill byggande av enskilda vägar för budgetåret 1978/79 anvisa ell reservalionsanslag av 30000000 kr., alt avräknas mol aulomobilskaltemedlen.

B 8. Tjänster till utomstående

1976/77 Utgift 13 200000

1977/78 Anslag 16000000

1978/79 Förslag 17 800000

Från anslaget bestrids vissa kostnader inom vägverket för planering m. m. av beredskapsarbeten ål arbetsmarknadsstyrelsen.

Statens vägverk

Verket hemställer om ell anslag av 17 800000 kr. för budgetåret 1978/79 avseende verksamheten under år 1979. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.

Föredraganden

Jag beräknar anslaget för budgetåret 1978/79 till 17,8 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 17800000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    76

B 9. Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

1 vägtrafikskatielagen (1973:601, ändrad senast 1977:60) återfinns de grundläggande bestämmelserna för beskattning av bilismen,

I följande sammanställning redovisas det faktiska utfallet av automobil-skaltemedlens specialbudget för de senasle fem budgetåren (milj. kr.).

Budgetår	Netto-	Netto-	Över-	Behållning	Reserva-
	inkomster	utgifter	skoll	på fonden	tioner
1972/73	3 473.6	3 169,8	303,8	3003,4	1 262,9
1973/74	3642.0	3 323.6	318,4	3 180,0	1 404,7
1974/75	3713.2	3614.9	98,3	3381,3	1301,6
1975/76	3 925.4	3773.7	151.7	3 341,3	1 493,3
1976/77	4 608.6	4 176,1	432,5	3608,3	1 658,7

De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m. för budgetåret 1978/79 harjag beräknat till ca 3 853 milj. kr.

För trafiksäkerhet, vissa bidrag m. m. beräknar jag för andra anslag inom kommunikationsdepariemenlels verksamhetsområde sammanlagt ca 223 milj. kr., atl avräknas mol aulomobilskaltemedlen. Därjämte föreslås att ca 922 milj. kr. inom justitie-. utbildnings-, jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementens verksamhetsområden skall avräknas mot dessa medel.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp som avses läckas av automobilskattemedlen för budgetåret 1978/79 uppgå till sammanlagl (3 853 + 223+922) 4998 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till motsvarande på statsbudgeten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp med ca 513 milj. kr.

Chefen för budgetdepartementet har beräknat inkomsterna på automo-bilskattemedlens specialbudgel för budgetåret 1978/79 till sammanlagt 6 124 milj. kr.

Av sistnämnda belopp skall alltså 4998 milj. kr. disponeras för aU täcka anslag på driftbudgeten, medan 1 126 milj. kr. bör tillföras budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.

Anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Avsättning till statens uutomobilskatteinedelsfond för budgelårel 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet

77

C. TRAFIKSÄKERHET

C 1. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 22697 000

1977/78 Anslag 24 920000

1978/79 Förslag 27 945 000

Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreglering, fordonskontroll, förarutbildning, körkort, bil- och körkortsre-gislrering samt information och allmänt trafiksäkerheisarbete.

Trafiksäkerhetsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, nämligen trafik- och informations-byrån, fordonsbyrån, körkortsbyrån och kanslibyrån samt en regislerav-delning för bil- och körkortsregistren. Till verket är knutet ett regislerråd med uppgift att bistå verket i mera betydelsefulla frågor rörande registerverksamheten. För förarprov, fordonsbesiktning m. m. finns en regional organisation med sju distrikt.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Verket	Föredra-
			ganden
Personal
Handläggande personal	57	+ 4		-
Övrig personal	16	-		-
	73	+ 4		-
Anslag
Lönekostnader	7 355 000	+ 1722000	+	1 186000
Sjukvård	15000	+        1000		-
Reseersättningar	788000	+   468000	+	255 000
därav utrikes resor	(25 000)	(+       3 000)	( +	3000)
Lokalkostnader	952000	+   767000	+	586000
Expenser	763 000	+   265 000	+	281000
därav representation	(3000)	(+      6000)		(-)
därav engångsutgifter	(3000)	(+   140000)	(+	197 000)
Informationsverksamhet	13415000	+ 4070000	+	800000
Materialundersökningar m. m.	672000	+   370000	+	66000
Utredningsuppdrag	736000	+   405 000	+	74000
Övriga utgifter	2000	-		-
Ej disponerat belopp	223000	-	-	223000
	24921000	+ 8068000	+ 3025000
Uppbördsmedel
Ersättningar för uppdrag	-      1000	-		-
	24920000	+ 8068000	+ 3025 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     78

Från förevarande anslag bestrids kostnadema för verkets styrelse, verkschefens sekreterare, Irafik- och informationsbyrån, sex tjänster inom kanslibyrån, en avdelningsdirektör för viss utredningsverksamhet samt -inom den regionala organisationen - åtta förste byråingenjörer för viss till-syn.sverksamhet, sju byråassisienter för allmän informationsverksamhet, sju byråassisienter för uppgifter i samband med trafikundervisning i skolorna, sju bilinspektörer för arbete med bl.a. buller- och avgaskontroll saml fvra kansliskrivare.

Statens trafiksäkerhetsverk

Förberedelserna för verkets omlokalisering till Borlänge fortgår planenligt. Omlokaliseringen avses ske i augusti 1978.

Till budgetåret 1978/79 behövs följande förändringar av anslaget.

1.   Pris- och löneomräkning m. m. 3 665 000 kr.

2. O-alternativet skulle nödvändigtvis komma att betyda minskad informationsverksamhet. Vidare måste uppdragen åt utomstående att utföra materialprovningar, utredningar och undersökningar skäras ned.

3. Vid trafik- och informationsbyråns trafiksektion utarbetas bl. a. föreskrifter för vägmärken och andra trafikanordningar. För uppföljning och utarbetande av föreskrifter inom trafiksignalområdet behövs förstärkning med en byrådirektör. Vidare behövs en byrådirektör för arbete med de till-lämpningsföreskrifter till vägtrafikkungörelsen som utfärdas för att skapa enhetlighet i kommunernas lokala trafikföreskrifter (+ 222000 kr).

4. Trafiksäkerhelsverkel har att övervaka tillämpningen av bestämmelserna i vägmärkeskungörelsen och de av verket utfärdade föreskrifterna rörande olika trafikreglerande anordningar. För detta ändamål finns i den regionala organisationen en förste byråingenjör i varje distrikt utom i det östra distriktet där det finns två. Utöver övervakningsuppgiften har denna personal all slå väghållama lill tjänst med råd i trafikreglerings- och ut-märkningsfrågor. Förstärkning krävs av verkets regionala organisation med två förste byråingenjörer, i västra och södra distrikten (+ 214000 kr).

5. För dubblering av tjänster till följd av verkets omlokalisering till Borlänge behövs 22000 kr. För bl. a. utskrift och expediering av ärenden inom centralförvaltningen behövs medel för extra biträdespersonal om 44000 kr. och för vikariat i samband med fackligt förtroendearbete behövs extra medel om 173000 kr. Lönekostnaderna behöver vidare skrivas upp med 73 000 kr. motsvarande tidigare nedskrivning med en procent.

6. Informationsverksamheten siktar till att öka allmänhetens kunskaper om trafik och trafikregler och alt ge rekommendationer om uppträdandet i trafiken. Verksamheten planeras för längre tidsperioder med närmare precisering av målsättning, innehåll, media elc. och är uppdelad i huvudkampanjer, specialkampanjer och basaktiviteter, vilka följs upp genom effekt-mätningar för alt få underlag för det fortsatta arbetet. Informationen sprids

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     79

med hjälp av massmedia saml genom kursverksamhet och via trafiksäker-hetskommittéer och organisationer m. m.

Trafiksäkerhetsverkets informationsinsatser koncentreras underår 1978 på huvudkampanjen "Jobbet bakom ratten", vilken tillsammans med 1977 års aktivitet "Till och från arbetet" ingår i tvåårsaktiviteten "Trafiken och jobbet". Underår 1979 inleds tvåårskampanjen "Människan i trafiken".

Planeringen av 1978 års huvudkampanj. Jobbet bakom ratten, har pågått under lång tid tillsammans med berörda myndigheter, organisationer och företag. Den tunga trafiken kräver många olycksoffer och syftet med kampanjen är att förbättra yrkesförarnas kunskaper och färdigheter och alt hos andra trafikanter skapa förståelse för yrkesförarnas problem i trafiken. Även för 1979 och 1980 års huvudkampanj, Människan i trafiken, har förberedelsearbetet rörande innehåll och uppläggning startats genom bl. a. olika undersökningar. Under denna kampanj kommer tidigare genomförda huvudkampanjer atl följas upp och under år 1979 planeras kampanjer rörande bilbälte, trafiknykterhet, barn i trafiken och fortbildning. För all nämnda kampanjer skall kunna genomföras med god effekt krävs massme-diainsalser såsom annonser, affischer, broschyrer, inslag i radio och TV m. m. Särskilt betydelsefull är medverkan av organisationer, förelag m. m. för att föra ut informationen till de enskilda trafikanterna.

Ökade medel behövs för information till invandrare, information om vilt och trafik, undersökningar av kampanjemas effekter, regional informationsverksamhet samt stöd till bl. a. organisationer och lokala trafiksäkerhetskommittéer i deras fortbildningsverksamhet m. m. Totalt beräknas för informationsverksamheten ett ytteriigare medelsbehov av 2 185 000 kr.

7. För nytillkommande personal beräknas för sjukvård 1 000 kr., reseersättningar 20000 kr. och för lokalkostnader 29000 kr. Vidare beräknas lokalkostnader om 154000 kr. för ett med statens vägverk gemensamt förvaltningskontor. P.g.a. verkets omlokalisering behövs även ökade resemedel för tjänsteresor om 14000 kr. samt engångsutgifter om 459000 kr. för bl. a. personalens flyttning och besöksresor.

8. Under anslagsposten expenser behövs 30000 kr. för begärda tjänster. Genom omlokaliseringen behövs ökade expensmedel för telefon om 34000 kr. samt för bl.a. flyUning av verkel engångsutgifter om 122000 kr. Vidare behöver verket uppskrivningar av vissa med en procent nedskrivna anslagsposter om 15000 kr.

9. Till följd av ökat behov av forsknings- och utvecklingsarbete inom fordons- och trafikregleringsområdena behöver anslagsposterna lill Male-rialundersökningar m.m. och Utredningsuppdrag ökas med 283 000 kr. resp. 309000 kr.

Föredragcutden

För trafiksäkerhetsverket förordar jag under förvaltningskostnads- och uppdragsanslagen en uppräkning med ca 11 milj. kr. till ca 69 milj. kr. för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    80

att möjliggöra bl. a. viss förstärkning av verkets fordonsbyrä och en utvidgad informationsverksamhet. För bil- och körkortsregisirering samt framställning av körkort föreslås drygl 54 milj. kr.

Under förvaltningskostnadsanslagel beräknar jag en höjning med drygl 3 milj. kr. lill 27 945 000 kr. Härvid harjag bl.a. beräknat medelsulrymme för extrapersonal. Jag har även beräknat ytterligare 800000 kr. för informalionsverksamhel - för vilket ändamål därmed disponeras 14215000 kr. Vidare beräknas ytterligare medel bl.a. för reseersättningar och expenser. Med hänvisning lill del anförda och till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all till Statens traftksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa eU förslagsanslag av 27 945000 kr. all avräknas mot aulomobilskaltemedlen.

C 2. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift 35 378000

1977/78 Anslag 33 060000

1978/79 Förslag 40742000

Från anslaget bestrids kostnaderna för fordonsbyrån, körkortsbyrån saml kanslibyrån och den regionala organisationen med under anslag C 1. angivna undantag. Vidare täcks koslnaderna för anskaffning och underhåll av utrustning för fordonsbesiktning samt utbildning.

Inkomster vid statens irafiksäkerhetsverk. som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas för budgetåret 1978/79 till 44 milj. kr. (1977/78 42 milj. kr.).

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Verkel	Föredra-
			ganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	86 178	+ 6	-
	264	+ 6	-
Anslag
Lönekostnader	23716000	+  4987000	+ 3971000
Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser	55000 2  958000 3    773000 2097000	+         1000 +   1 113000 +  2427000 +     561000	+   708000 + 2453 000 +   504 000
därav engångsutgifter Uirusining Övriga utgifter	(7000) 161000 300000	(+   257000) +       13000 +  2 035000	(+   293 000) +     16000 +    30000
	33060000	+ 11137000	+ 7682000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     81

Slutens trafiksäkerhetsverk

1.   Pris- och löneomräkning m. m. 6 351 000 kr.

2. En minskning av anslagei enligt O-alternativet skulle nödvändigtvis medföra dels att möjligheterna för verket att genom flygande inspektion och inspektion hos försäljare av begagnade bilar kontrollera fordon skulle minska, dels all mindre tid kunde ägnas åt prövning av körkortssökandena genom att antalet sökande i prövningsgmpperna måsle ökas.

3. Trafiksäkerhetsverket skall följa den fordonstekniska ulvecklingen, föranstalta om kompletterande utrednings- och uivecklingsarbeten saml på grund därav ularbeia föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning.

Del ankommer på verkets fordonsbyrå all lösa dessa uppgifter. Byrån skall bl. a. följa arbelel med föreskrifter om fordon inom internationella organ och inhemska standardiseringsorgan. Fordonsbyrån skall slå i nära kontakt med myndigheter, organisationer och förelag inom berörda branscher för atl insamla underlag för föreskrifter och anvisningar, inhämta synpunkter på förslag till föreskrifter samt informera om nya föreskrifter och tillämpningen av dessa.

Uttalade behov föreligger sedan lång lid av nya eller reviderade föreskrifter från trafiksäkerhetsverket avseende fordon, fordonssystem och fordonskomponenter. För att föreskriftsverksamhelen skall kunna bedrivas tillfredsställande behövs en kraftig personalförstärkning inom fordonsbyrån.

Inom byråns utredningssektion behövs två byrådirektörer för arbeie med frågor rörande särskill typgodkännande av utmstning och delar lill motorfordon. Vidare behövs tre byråingenjörer inom fordonsbyråns inspektionssektion för utarbetande av föreskrifter rörande komponenter och komponenlsyslem för bl.a. molorredskap och andra tyngre fordon, föreskrifter baserade på internationella reglementen och på forskningsresultat, m. m. Även typbesiktningssektionen behöver förstärkas med en bilinspek-lör till följd av ökade arbetsuppgifter (+588000 kr.).

4. För inspektionsverksamhet och övriga fordonstekniska undersökningar inom verkets regionala organisation behövs 600000 kr. för extra personal och vid centralförvaltningen 156000 kr. för extra biirädesperso-nal. Vidare behövs för dubblering av tjänster till följd av verkets omlokalisering till Borlänge en engångsulgift av 43000 kr.

5. För nytillkommande personal beräknas för sjukvård I 000 kr. och för reseersättningar 6000 kr. Till följd av verkels omlokalisering behövs även ökade resemedel för tjänsteresor om 48000 kr. samt för bl. a. personalens flyttning och besöksresor engångsutgifter om 918000 kr.

6. Under anslagsposterna Lokalkostnader och Expenser behövs ytterligare 46000 kr. respektive 49000 kr. med hänsyn lill begärd personalökning. På gmnd av omlokaliseringen behövs även ökade expensmedel för telefon om 88000 kr. samt för bl. a. flyttning av verket engångsutgifter om 243000 kr.

6   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     82

7. Behovel av särskilda platser där bilförare under säkra förhållanden kan träna upp förmågan alt på ell säkert sätt manövrera sitt fordon i olika situationer, särskilt i hall väglag är stort. 1 anledning härav har trafiksäkerhelsverkel i en arbetsgrupp med företrädare för Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Motormännens riksförbund, Motorföramas helnykterhetsförbund, trafikskolorna, kommunförbundet m. fl., genomfört en utredning rörande s. k. halkövningsbanor. Gruppen har bl. a. kommit fram till att ett fyrtiotal halkövningsbanor skulle täcka landets utbildningsbehov av halkköming, dvs. såväl grundutbildning som fortbildning för dem som redan innehar körkort. Med ett så småningom fullt utbyggt antal banor skulle krav på halkköming före förarprov kunna införas i körkortsutbildningen i hela landet. Goda möjligheter skapas också for alla fordonsförare att exempelvis inför vintersäsongen träna halkköming. Problem med finansieringen av anläggningskostnadema utgör anledningen till att hittills endast ett fåtal banor har kommit till utförande. Möjligheter bör därför tillskapas att stimulera kommunerna till engagemang i utförande av halkövningsbanor. För att verket skall kunna lämna bidrag till anläggande av särskilda körövningsplatser för s. k. halkköming begärs 2 milj. kr.

Föredraganden

För budgetåret 1978/79 förordar jag en uppräkning av uppdragsanslaget med ca 7,7 milj. kr. till närmare 41 milj. kr. Härvid harjag beräknat medelsutrymme för extra personal inom verkets fordonsbyrå och för verkets förarprovsverksamhel. Utrymme har även beräknats för att tillgodose del ökade medelsbehovet för bl. a. resor och expenser.

Statsmakterna antog år 1972 och år 1974 riktlinjer för organisationen av officiell provning och kontroll (prop. 1972:54, NU 1972:38, rskr 1972: 199 och prop. 1974: 162, NU 1974:52, rskr 1974: 349). Verksamheten vid riks-provplalsema regleras i lagen (1974:896) och kungörelsen (1974:898) om riksprovplatser m.m. Enligt riktlinjema ankommer del på regeringen att besluta i dessa frågor. Statens provningsanstalt har i skrivelse lill regeringen föreslagit att lagen om riksprovplatser skall tillämpas på motorfordon, terrängmotorfordon, släpfordon och terrängsläp. Undantag föreslås dels för metrologisk kontroll av redskap för bedömning av volym och massa som är fast monterade på fordon, dels för flygande inspektion och inspektion hos försäljare. AB Svensk Bilprovning föreslås bli riksprovplats för nämnda fordon. Reformen föreslås bli genomförd den 1 juli 1978.

Genom all i del närmaste samtliga besiktningsformer inom det aktuella tillämpningsområdet sammanförs till en riksprovplats uppnås enligt min uppfattning bl. a. etl effektivt resursutnyttjande i fordonsbesiktningsverk-samheten.

Förslagen innebär vidare för irafiksäkerhetsverket i huvudsak att dels verksamheten vid fordonsbyråns typbesiktningssektion, dvs. typbesikl-ning och avgasprovning inkl. granskning av ansökningshandlingar m. m., dels besiktning för viss internationell godsbefordran på väg skall överföras fill AB Svensk Bilprovning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    83

Förändringama avses bli genomförda i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen med riktpunkt i tiden till den 1 juli 1978. I anslutning till genomförandet avses även beräknat belopp under förevarande anslag komma att räknas ned.

1 syfte att bibehålla nuvarande finansieringsprincip för den fordonsanknutna verksamheten vid trafiksäkerhetsverket avses inkomstema från den avgift som utgår för varje typintyg för personbil även fortsättningsvis komma att tillföras inkomsttiteln Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående och till sammanställningen hemställer jag att regeringen förslår riksdagen

att till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 40742000 kr., atl avräknas mot automobilskattemedlen.

C 3. Statens trafiksäkerhetsverk: Bil- och körkortsregister m. m.

1976/77 Utgift 57853000

1977/78 Anslag 50475000

1978/79 Förslag 54223000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Verkel	Föredra-
			ganden
Personal
Handläggande personal
Övrig personal	1	'	1
Anslag
Lönekostnader	14699000	+ 2303000	+ 2 303000
Sjukvård	37000	+    33000	+    33000
Reseersättningar	304000	+    40000	+    40000
därav utrikes resor	(30000)	(+      7000)	(+      7000)
Lokalkostnader	3153000	-   153000	-   153000
därav engångsutgifter	(300000)	(-  300000)	(-   300000)
Expenser	4006000	+ 1305000	+ 1305000
därav engångsutgifter	(100000)	(-   100000)	(-   100000)
Datamaskinkoslnader	16134000	+   820000	+   820000
Utbildning och information	215000	-	_
Utgifter för framställning
av kontrollmärken	3325000	—	_
Utgifter för framställning
och distribution av
registreringsskyltar	1000	-	-
Uppdragsverksamhet m. m.	1000	-	-
Ersättning till postverket	3600000	+   400000	+   400000
Ersätlning till AB ID-kort	5000000	-1000000	-1000000
	50475000	+3748000	+ 3748000

' Enligt trafiksäkerhetsverkets bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     84

Från förevarande anslag bestrids trafiksäkerhetsverkets kostnader för den cenlrala bil- och körkorlsregisireringsverksamheien. Vidare läcks kostnaderna för verkels handhavande av körkortstillverkning m. m. saml de direkta ersättningar som för varje körkort skall utgå till postverket och AB ID-kort för deras medverkan i körkortsframställningen.

Kostnaderna för bil- och körkortsregistrering och körkortsframslällning m. m. täcks av bl.a. registerhållnings- och skyltavgifter från bil- och körkortsinnehavarna och av särskilda kortavgifter för körkort.

Statens trafiksäkerhetsverk

Trafiksäkerhetsverkels registeravdelning svarar för verkets uppgifter som central förvaltningsmyndighet för bil- och körkortsregisirering. Registren innehåller uppgifter om fordon, fordonsägare och förare som underlag för trafiksäkerhetsverkels, polisens och andra myndigheters trafiksäkerhets-arbete. Bilregistret utnyttjas även för bl. a. uppbörd av vägtrafikskatt, felparkeringsavgifter samt för trafikförsäkringskontroll.

Verksamheten regleras huvudsakligen av vägtrafik- och vägtrafikskatle-lagsliftningen.

Inom bil- och körkortsregistersystemen sker en fortlöpande utveckling bl. a. till följd av genomförandet av olika reformer såsom t. ex. kilometer-beskattning. Administrationen av det nya felparkeringsavgiftssystemet handhas av registeravdelningen fr. o. m. den 1 april 1977. Arbetsuppgifterna har ökat genom de olika reformerna.

Utbytet av körkort har slutförts och från ingången av år 1977 gäller endast nya differentierade körkort.

Under budgetåret 1976/77 har 57 miljoner transaktioner behandlats och 36 miljoner dokument skrivits ul. För de närmaste åren fömtses en fortsall ökning av iransaklions- och dokumenlmängderna. Produklionen inom bil-och körkorlsregislren kan belysas genom några sifferuppgifter:

Bestånd

Antal registerförda fordon

- varav avregistrerade Antal registerförda personer Antal registerförda körkort

- varav återkallade

Utgående dokument

Antal postbefordrade dokument

- varav registreringsbevis

- varav skatteavier

- varav körkortsunderiag

- varav anmodan om kontrollbesiklning

- varav avstämplingskort

- varav felparkeringspåminnelser

Transaktioner (on line)

Antal transaktioner

- varav frågor via terminal

- varav uppdateringar via terminal

1976-07-01	1977-07-01	Ändring
4 397000	4532000	+  3%
446000	311000	-30%
4 530000	4704000	+ 4%
3917000	3990000	+ 2%
61000	60000	- 2%
1975/76	1976/77
32 139000	31266000	- 3%
6435000'	3 390000	-47%
4 879000	7645000='	+ 57%
853 000	330000	-61%
2926000	3596000	+ 23%
806000	926000	+ 15%
-	161 OOff»
1975/76	1976/77
58 532000	56739000	- 3%
17915000	19477000	+ 9%
6 721000	7078000	+  5%

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     85

Mikro.tilm 1975/76 1976/77

Antal mikrofilmade handlingar 10799000        10693000        -  1%

Antal framtagna kopior 296000 269000        -9%

Duluregislrering (offline) 1975/76 1976/77

Antal behandlade dokument 12986000 14544000 +12%

- varav optisk läsning 4800000 5582000 +16%

- varav manuell magnetbandsinkodning 2584000 3 148000 +22%

- varav exlem servicebyrå 5571000 3253000 -42%

' Inkl, 2850000 avseende extra utbyte av registreringsbevis.

Mnkl. 2590000 avseende extra debitering av vägtrafikskalt vid skattehöjningen

1977-04-01.

3 Avser tiden 1977-04-01-06-30.

Till budgelårel 1978/79 behövs följande förändringar av anslagei.

1.   Pris- och löneomräkning m. m. 3 302000 kr.

Pä gmnd av den ökade omfattningen av registreringsverksamheten behöver vissa förändringar göras i datamaskinutrusiningen. Den ökade fordonsparken och nytillkommande rutiner kräver viss ulbyggnad av bl.a. minneskapaciteten. Vidare behövs ökade medel lill följd av övertagande från riksskatteverket av hanteringen av vissa fordonsskalteblankelter.

2. Alternativ O medför att verksamhetens omfatlning skulle begränsas samiidigt som nya arbetsuppgifter tillförs och iransaklionsvolymerna ökar. Kostnaderna är lill myckel stor del - ca 90% - atl betrakta som systemberoende. Eftersom arbetet inom systemen successivt ökar främst beroende på fordonsparkens tillväxt och ökningen av antalet körkortsinnehavare, finns en inbyggd automatik i kostnaderna liksom i intäkterna. En nedskäming kan således inte genomföras utan en betydande sänkning av ambitionsnivån, vilket i realiteten innebär all anslagsminskningen på delta område leder till kostnadsökningar för bl.a. länsstyrelserna och andra myndigheter med avsevärt högre belopp.

3. För utökad hälsovård genom övergång till en annan form av företagshälsovård behövs ytterligare 33000 kr. under anslagsposten Sjukvård. Re-seersällningarna behöver ökas med 3 000 kr. för ulrikes resor. För en lill-fredsslällande vidareulbildning av personalen behövs ylleriigare expensmedel om 20000 kr.

4. För alt möjliggöra elt rationellare arbeie vid länssiyrelserna behöver ylleriigare lio bildskärmsterminaler anskaffas. Även för en provverksamhet med körkortsregistrel i syfte att rationalisera bl. a. verkets hantering av förarprovsprolokoll behövs tre bildskärmsterminaler med tillhörande utmstning. I övrigt behövs bl. a. viss ökad minneskapacitet vid den optiska läsningen (+390000 kr.).

Föredraganden

Bil- och körkorlsregistersyslemen utvecklas fortlöpande bl. a. till följd av olika reformer såsom l.ex. kilomelerbeskattning. Fr.o.m. den 1 april

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    86

1977 handhas administrationen av det nya felparkeringsavgiftssystemet av registeravdelningen.

Mot trafiksäkerhetsverkets beräkning av kostnaderna under förevarande anslag harjag ingen erinran.

Med hänvisning härtill och lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen förslår riksdagen

att till Statens trafiksäkerhetsverk: Bil- och körkortsregister m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 54223000 kr.

C 4. Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar

Reservation 196000

1976/77 Utgift	8440000
1977/78 Anslag	9000000
1978/79 Förslag	9800000

Från anslaget utgår statsbidrag till järnvägar för sådana säkerhetsanordningar, som huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhetskrav. Statsbidrag utgår med högst 90% av beräknad skälig engångskostnad för kryssmärke och annan säkerhetsanordning som vidtagits på gmnd av bestämmelsema i kungörelsen (1959:50) angående kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan järnväg och väg, annan trafiksäkerhetsfrämjande åtgärd till fördel för vägtrafiken såsom siktförbättring eller vägomläggning vid plankorsning inklusive marklösen och ersättning för skada och intrång samt med högst 45 % av engångskostnad för automatisering av befintlig säkerhetsanordning. Principema för bidragsgivningen framgår av prop. 1964: 1 (bilaga 8, p. 25). Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970 har utfärdats bestämmelser för anslagets användning, vilka ersatt tidigare, den 29 april 1964 meddelade bestämmelser.

Statens trafiksäkerhetsverk

Vid början av budgetåret 1976/77 förelåg godkända planer för ännu inte utförda åtgärder till en bidragsberättigad kostnad av sammanlagt ca 10,3 milj. kr.

Under budgetåret 1976/77 har trafiksäkerhetsverket godkänt planer, för vilka den bidragsberättigade kostnaden beräknats till ca 11,0 milj. kr. Härtill har med hänsyn till medelsläget godkännande av vissa i och för sig nödvändiga säkerhetsåtgärder måst senareläggas. Under budgetåret har statsbidrag utbetalats med sammanlagt 8,4 milj. kr. Vid ingången av budgetåret 1977/78 förelåg godkända planer för ännu inte utförda åtgärder till en bidragsberättigad kostnad av ca 12,9 milj. kr.

För inträffade prisökningar begär trafiksäkerhetsverket en ökning med 10 procent eller 900000 kr. till budgetåret 1978/79. Med hänsyn till efter-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     87

släpningen i utförandet av redan beslutade åtgärder och behovet av nya eller förbättrade säkerhetsanordningar vid ytterligare ell stort antal järnvägskorsningar behövs en anslagsökning av omkring 1,2 milj. kr. Vidare behövs ytterligare 1,1 milj. kr. för åtgärder som blir nödvändiga när den f n. under beredning varande nya vägmärkesförordningen träder i kraft. Totalt begärs en anslagsökning om 3,2 milj. kr. till budgetåret 1978/79.

I avvaktan på regeringens ställningstagande till en av verket begärd ulredning bl. a. om till vilka trafiksäkerhetsfrämjande ålgärder bidrag bör ulgå för att ett optimalt utnyttjande av resurserna skall erhållas, begärs inga medel avseende budgetåret 1978/79 för en sådan utredning.

Föredraganden

För budgetåret 1978/79 föreslår jag att anslaget räknas upp med 800000 kr. fill 9,8 milj. kr. Härvid skapas fömtsättningar att tillgodose behovet av säkerhetsåtgärder vid ytterligare ett flertal järnvägskorsningar.

Trafiksäkerhetsverket har begärt en utredning bl.a. om lill vilka trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder bidrag bör utgå för atl eU optimalt utnyttjande av resurserna skall erhållas. En sådan utredning har nyligen påbörjats inom ramen för transportforskningsdelegationens verksamhel. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid Järnvägskorsningar för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 9800000 kr., att avräknas mol automobilskattemedlen.

C 5. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

1976/77 Utgift 3 250000

1977/78 Anslag 3 250000

1978/79 Förslag 3 850000

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)

För budgetåret 1977/78 har föreningen anvisats statsbidrag om 3 250000 kr. och bidrag från irafikförsäkringsbolagen om 5 OOOOOO kr. Härutöver beräknar NTF att genom medlemsavgifter, försäljningsverksamhet saml bidrag från företag och enskilda m. m. tillföra verksamheten ca 9,7 milj. kr. Totalt skulle för innevarande budgetår disponeras ca 18 milj. kr.

NTF:s verksamhet är fördelad på fem avdelningar, nämligen en produktionsavdelning, en fält- och informationsavdelning, en avdelning för yrkes-förarråd, en barn- och ungdomsavdelning samt en administrativ avdelning. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 redovisas i del följande med utgångspunkt i den för innevarande budgetår fastställda budgeten. De automatiska kostnadsökningarna för löner, sociala kostnader, distributions-och produktionskostnader har beräknats till sammanlagl 1 140000 kr. och ingår i de under de olika punkterna nedan angivna kostnaderna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     88

1. Produktionsavdelning

2. Fäll- och informationsavdelning

3, NTF:s yrkesförarråd

4, Barn-och Ungdomsavdelningen

- varav Barnens Trafikklubb

Budget	Beräknad
1977/78	ökning
	1978/79
6908000	+   300000
3 274000	+   620000
521000	+     50000
7286000	+   900000
(3 544000)	(+   500000)
17989000	+ 1870000

1. Produktionsavdelningen ansvarar bl.a. för NTF:s materialproduk-lion, produklion och marknadsföring av sludiecirkelkurser och försäljning av reflexmalerial och annat trafiksäkerhelsmalerial samt distribution. NTF strävar efter all täcka sina produktionskostnader genom all la betalt för trycksaker m. m. Etl av NTF:s syften är att i så stor utsträckning som möjligt sprida siu upplysnings- och utbildningsmaterial. NTF kan därför inle hell täcka in alla sina kostnader eftersom delta skulle leda lill en stark begränsning av efterfrågan på materialet. Kostnaderna för produktionsavdelningens verksamhel för budgetåret 1978/79 beräknas öka med 300000 kr.

2. Fält- och informationsavdelningen svarar för fältorganisationen och därmed sammanhängande verksamhet, allmän informationsverksamhet, praktisk fortbildning för allmänheten, ulbildning av ledare och inslmklörer för fortbildningsverksamheten samt verksamheten med vägradioråd.

Del frivilliga trafiksäkerheisarbete, som NTF företräder, bygger sedan länge på de av NTF initierade trafiksäkerhetsförbunden i varje län och tra-fiksäkerhelsföreningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa samverkar i sin tur med andra regionala och lokala företrädare för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Bl.a. från länens trafiksäkerhetsförbund framförs allt starkare krav på ökade ekonomiska resurser för att de på etl fullgott sätt skall kunna medverka i de alltmer krävande arbetsuppgifter, som påläggs dem både av NTF och statens irafiksäkerhetsverk. Kostnaderna för fäll- och informationsavdelningens verksamhet beräknas för budgetåret 1978/79 öka med 620000 kr.

3. För NTF:s yrkesförarråds verksamhet behövs för budgetåret 1978/79 ylleriigare 50000 kr.

4. Barn- och ungdomsavdelningen svarar för Barnens Trafikklubb, hem- och förskoleverksamhet, medverkan i skolans trafikundervisning samt ungdomsverksamhet. Under år 1976 fann sig NTF till följd av bl. a. kosinadssiegringarna nödsakad all kraftigt höja avgifterna i Barnens Trafikklubb. Härigenom minskade anlalet medlemmar i klubben starkt. Det är angelägel atl öka medlemsantalet. Enbart för att kunna bibehålla nuvarande omfattning av Barnens Trafikklubb behövs en ökning med 500000 kr. förbudgeiäret 1978/79. För hela Barn-och ungdomsavdelningens verksamhet behövs för budgelårel 1978/79 ytterligare 900000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     89

NTF beräknar de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1978/79 till 19859000 kr. Genom föriagsverksamhel och genom bidrag och avgifter beräknar NTF att få in elt belopp av 9739000 kr. Härefter skulle återstå ett medelsbehov av ca 10,1 milj. kr. Trafikförsäkringsbolagen har utfäst sig att lämna ett bidrag om 5 milj. kr. Statsbidraget behöver således öka med 1 870000 kr. till lolall 5 120000 kr. för budgelårel 1978/79.

Föredraganden

Jag föreslår ett statligt stöd till NTF om 3850000 kr., innebärande en ökning med 600000 kr. jämfört med innevarande budgelår. Jag förutsätter atl verksamheten planeras och bedrivs i nära samverkan med statens trafiksäkerhetsverk. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1978/79 anvisa ell anslag av 3 850000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     90

D. SJÖFART

Sjöfartsverket

Sjöfartsverket är enligt instmktionen (1969:320, omtryckl 1975:1070) central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten i den mån handläggningen inte ankommer på annan myndighet. Verksamheten skall bedrivas med inriktning huvudsakligen på handelssjöfarten.

Verket arbetar med frågor som rör fartygs säkra förflyttning inom svenska och angränsande farvatten. Bl. a. har verket hand om den statliga lots-ningen och säkerhetsanordningama, sjökartläggningen och isbrytningen samt samordnar arbetet för sjöräddning. Verket svarar för säkerheten ombord på svenska handels- och fiskefartyg och på utländska fartyg i svenska farvatten. Verket prövar vidare ekonomiska frågor som har betydelse för sjöfartsnäringen.

Verkels arbeie bedrivs på tre organisationsnivåer, lokalt, regionalt och centralt.

Det lokala arbetet bedrivs vid 30 lotsplatser och etl tiotal lotspassnings-ställen, 17 bemannade fyrplatser och 12 bemannade radionavigeringssta-tioner. Dessutom finns verkstäder och förråd.

För den regionala verksamheten finns fem lotsdistrikt, sju sjöfartsinspektionsdistrikt och etl sjöfartsinspektionskonlor i Rotterdam. Fr. o. m. den 1 juli 1978 ingår även Södertälje kanal i sjöfartsverkets regionala organisation.

Inom centralförvaltningen som sedan år 1975 är lokaliserad till Norrköping finns fem avdelningar, driftavdelningen, sjökarteavdelningen, sjöfartsinspektionen, ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen samt en revisionssektion, direkt underställd generaldirektören. Sjöfartsverket leds av en styrelse.

Den 30 juni 1977 fanns vid sjöfartsverket 1455 anställda. Av dessa var drygl 1 100 placerade lokalt och regionalt och drygt 300 centralt.

Sjöfartsverket får anslag anvisade i programtermer. Verksamheten är indelad i programmen Farledsverksamhet, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet.

Programmet Farledsverksamhet finansieras över två anslag: Farledsverksamhet, exkl. isbrytning resp. Isbrytning. De två övriga programmen motsvaras av anslag med samma namn som programmen. Programmens indelning i delprogram framgår av redogörelsen på s. 95.

Den statliga isbrytningen samt kostnaderna under programmet Övrig verksamhet finansieras direkt över budgeten. 1 övrigt läcks kostnadema för sjöfartsverkets verksamhet i huvudsak genom olika avgifter och bidrag. Större delen av verksamheten under programmet Fariedsverksamhet

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    91

- utom isbrytningen - finansieras sålunda efter den 1 januari 1978 med fyr-, farledsvaru- och lotsavgifter.

Sjöfartsverket har lagt fram förslag till anslag för budgetåret 1978/79. Vid presentationen av sin anslagsframslällning har sjöfartsverket valt all låta verksamhetsplanen för perioden 1977/78-1982/83 ingå som en del av framställningen. Denna inleds således med en allmän översikt över utvecklingen inom sjöfartsverkets arbetsområde och en analys av vissa faktorer som påverkar efterfrågan och följs av verksamhetsplan och anslagsberäkningar.

1. Allmän översikt över utvecklingen

1.1 Sjöfartens utveckling

Den internationella sjöfartskonjunkluren är fortfarande låg. Tonnage-överskottet inom världshandelsflottan beräknades vid slutet av år 1975 till ca 105 milj. ton dw. Underår 1976 förbättrades förhållandena. Vid utgången av år 1976 hade lonnageöverskollel reducerats till ca 80 milj. ton dw. Denna utveckling har emellertid upphört under år 1977 och vid halvårsskiftet har uppläggningarna åter ökat kraftigt liksom antalet fartyg som ligger stilla i väntan på last.

Under perioden 1970-1975 minskade antalet fartyg i den svenska handelsflottan om minst 100ton bmtlo från 795 till 616. Samiidigt steg del sammanlagda bmttolonnagel från 4,8 till 7,7 milj. lon. Under perioden därefter fram lill halvårsskiftet 1977 minskade antalet enheter ytterligare och uppgick då till 563. Även tonnaget sjönk under denna period och uppgick vid nämnda tidpunkt till 7,3 milj. ton brutto.

Den svenska handelsflottan tillfördes år 1976 26 fartyg om 539000 lon brutto. Under samma år avfördes totalt 74 fartyg om sammanlagt 1 232 000 ton brutto, huvudparten genom försäljningar till utlandet. Under försia halvårel 1977 tillfördes handelsflottan 26 fartyg, varav 22 var nybyggen. Samtidigt avfördes lika många fartyg.

Försämringen under år 1977 på den internationella fraklmarknaden har för svensk del lett till en betydande ökning i uppläggningen av fartyg. Vid halvårsskiftet var 37 fartyg om 5,6 milj. lon dw upplagda på grund av frakl-brist. Därav var 21 tankfartyg om 5,3 milj. ton dw och 2 bulkfartyg om 70790 ton dw. Nästan alla svenska råoljetankers var sysslolösa antingen direkt upplagda eller i väntan på last. Läget är avsevärt sämre än för etl år sedan.

1 syfte att ge rederierna möjlighet att undvika av likviditetsskäl framtvingade omfattande försäljningar av modernt toi ge lill underpris har införts ett tidsbegränsat statligt kreditstöd. Stödet utgår i form av statliga kreditgarantier på 500 milj. kr., varav ca 50 milj. kr. för den mindre skeppsfarten. I bidrag från det allmännas sida för att hålla nere driftkostnaderna kommer rederierna att erhålla högst 30 % av sina kostnader för sjöfolkets

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     92

resor i samband med ledighelsperioder i land. 1 siödet till varvsindustrin ingår vidare krediigaranlier lill svenska rederier vid omgående nybesläll-ning vid svenska varv saml avskrivningslån.

Åigärderna är av lillfällig karaktär för alt bibehålla en önskvärd handlingsfrihet i avvaktan på del underiag för mera långsiktiga ställningstaganden från statsmakternas sida som kommer atl framläggas av den tillsatta sjöfarlspoliliska utredningen.

Handelsflottans utveckling med fortsatt nedgång i antal fartyg och en viss tillbakagång även i tonnaget leder - tillsammans med ett svagt kapacitetsutnyttjande - lill negativa verkningar också för det s. k. sjöfartsnettot. De svenska rederiemas bmtiointäkler i utrikes fart utgjorde 6606 milj. kr. år 1975. Kostnaderna i utlandet var 4 127 milj. kr. De inseglade nettointäkterna år 1975 blev således 2479 milj. kr. Motsvarande belopp var år 1970 1893 milj. kr., år 1971 2005 milj. kr., år 1972 2103 milj. kr., år 1973 2 550 milj. kr. och 1974 3463 milj. kr. Under år 1976 ulgjorde bmttoinläkterna 6755 milj. kr. och kostnaderna i ullandel 4 193 milj. kr. Nettointäkterna blev således 2 562 milj. kr. Under försia halvårel 1977 ulgjorde nettointäk-lerna 846 milj. kr. all jämföra med 1 087 milj. kr. för molsvarande period årel innan.

1.2 Efterfrågan på sjöfartsverkets tjänster

Avgörande för anspråken på sjöfarlsverkels ijänster är enligt sjöfartsverket i försia hand ulvecklingen inom följande områden.

1.   Det sjötransporterade godsets vikt och volym med uppdelning mellan
från miljösynpunkt farligt gods (mineraloljor, vissa kemikalier m.m.) och
övrigt gods.

2. Fartygens lastförmåga och djupgående med uppdelning enligt punkt I.

3. Fartygens nautiska utrustning, fartresurser, lämplighet för gång i is etc.

4. Fördelningen av trafiken på kuststräckor och hamnar.

5. Antalet hamnanlöp per fariygsresa.

6. Andel av hamnanlöpen som faller på fartyg i tät, regelbunden trafik.

7. Målsättningar för hamnväsendets framtida utformning och vintersjö-farlen jämte regionalpolitiska överväganden i övrigt.

8. Havsrättens utveckling; frågor som sammanhänger med fastställandet av Sveriges intresseområden.

9. Ulvecklingen i fråga om utnyttjandet av havets resurser.

10.  Den svenska handelsflottans sammansättning med avseende på ål
der och typ av fartyg samt fartygens bemanning, verksamhet och fartsom
råden.

1 det medellånga perspektiv som sjöfarlsverkels verksamhetsplan täcker får bedömningen av utvecklingen vad avser punkterna 2-6 i huvudsak ske med ledning av nuvarande tendenser. Nytt och gammall kommer under al-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    93

la förhållanden all finnas sida vid sida, vilket ökar kraven på farledsverk-samhelen. Bedömningen påverkas av atl sjöfarten är en i hög grad internationell näring.

I fråga om det sjötransporterade godset framhåller sjöfartsverket atl den alldeles övervägande delen av transporterna lill och från utlandet sker sjöledes. Under perioden 1965-1974 ökade den totala sjöburna kvantiteten från 68.1 milj. ton lill 110,2 milj. ton för all underår 1975 gå tillbaka till 99,2 milj. ton. Under år 1976 steg kvantiteten lill näslan 105 milj. ton. I första hand är del oljelransporierna som svarar för uppgången, medan exportgodsel fortfarande visar en nedgång.

Utvecklingen av fartygens lastförmåga och djupgående kännetecknas av en fortsall ökning av storleken och därmed av medellas-len hos de fartyg som trafikerar Sverige. Trots detta var år 1976 ungefär hälften av de lastfartyg som ankom från ulrikes ort under 500 lon brutto. Av den tolala med laslfarlyg i ulrikes fart transporterade godskvanliieten svarade dessa mindre fartyg dock för endast 12%. Medellaslen beräknas år 1980 ha kommit över 4000 lon mot ca 3 000 ton år 1976.

Del är av stor vikt för sjöfarlsverkels eflerfrågebedömningar alt ha användbara uppgifter om fartygsanlöpen eftersom dessa återspeglar kundunderiaget för åtskilliga av verkets Ijänster, bl. a. lotsningen. Antalet fartygsanlöp med laslfarlyg i utrikes fart har sedan år 1971 minskal från 42 550 lill 33 450 år 1976. Dessa siffror skall dubbleras för all visa antalet in- och ulresor. Under de senaste åren har skett en påtaglig minskning av antalet anlöp per resa, en av de faklorer som fört fram till bl. a. en minskad lotsningsfrekvens.

Av betydelse för bedömningen av bl.a. lotsningen är också den del av antalet resor som sker i tät. regelbunden irafik. Denna utgör redan nu den hell övervägande delen av trafiken. Antalet in- och ulresor med färjor i utrikes fart låg år 1976 på ca 232000. Etl betydande antal laslfariygsresor sker efter samma irafikmönsler som färjornas. Också inrikesfarlen domineras av fartyg i tät trafik på samma hamn.

I fråga om lastfartygen bör man under de närmaste åren kunna räkna med en viss fortsatt förskjutning mol fartyg i lät, regelbunden trafik på samma hamn.

Förskjutningen mot större fartyg tillsammans med färjornas högre andel av godstransporterna bör innebära en fortsatt relativt snabb förnyelse av de fartyg som trafikerar svenska hamnar. Ju större och nyare fartygen är desto bättre är vanligen den nautiska utrustningen liksom förutsättningarna atl bemästra svåra väderleksförhållanden. Även de ombordan-ställdas kompetens ligger normalt högre.

Specialisering inte bara efler last och godshanleringssyslem ulan också efler iransportrelalion ger tillgång till bl. a. lastdryga, isförslärkta och därmed för vinlersjöfart lämpade fartyg. Del ökade antalet sådana fartyg har gett utrymme för en betydande effektivisering av vintersjöfarlen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    94

1.3 Utvecklingen inom sjöjurtsverkei

I verksamhetsplanen för budgetåret 1977/78-1982/83 diskuterar sjöfartsverket inledningsvis verksamhetens mål och inriktning och anför bl. a. alt verket i tidigare verksamhetsplaner som överordnat mål för den samlade verksamheten har angett fartygens säkerhet lill skydd för människor och yttre miljö. Som medel för att nå detla mål har lill förfogande stått insatser avseende både säkerheten på sjövägarna och säkerheten ombord. Nödvändigheten att konkretisera och omformulera detla allmänna mål till så långt möjligt operativa riktlinjer för de olika verksamheter som ryms inom verkets arbetsområde gör det angeläget all med en bibehållen hög säkerhelsambition närmare diskutera säkerhetsmålet. Ambitionsnivån kan dock enligt verkel inte vara en gång för alla given ulan påverkas ständigt av den utveckling som sker på olika områden.

Det blir dessutom allt angelägnare att ifrågasätta om säkerhetsmålet som överordnat mål ensamt läcker de uppgifter som sjöfartsverket har.

En ökad betoning av framkomligheten framstår som motiverad och rimlig. Mellan framkomligheten (transportfunktionen) och säkerheten finns etl ömsesidigt beroende som yttrar sig i att en åtgärd som primärt inriktas mot framkomligheten även kan påverka säkerheten i olika avseenden och vice versa.

Verket anser att det är nödvändigt atl föra en fortlöpande måldiskussion som - med beaktande av de förändringar som sker, framför allt utanför sjöfartsverket — ger verket etl underlag som kan tjäna som vägledning för inriktningen av verksamheten. Sjöfartsverket hänvisar i detla sammanhang till den organisationsöversyn som verket har påbörjat och nämner att måldiskussionen ingår som en väsentligt del i översynen.

Sjöfartsverkets handlande påverkas av en rad förhållanden som ligger mer eller mindre utanför verkets inflytande i den omvärld verkel lever i. Till denna hör sjöfartsnäringen och dess utvecklingsbetingelser, liksom sjöfartens utpräglade internationella karaktär, vilket medför all Sverige har små möjligheter att ensamt påverka de grundläggande betingelserna för näringens villkor och utveckling. Härav följer begränsningar i handlingsfriheten. Verkets policy är att medverka i ett allt vidare intemationellt samarbete i syfte atl kunna påverka och ta del i insatsema för alt öka säkerheten på såväl olika nationers fartyg, som i de farvatten, vilka utnyttjas av den internationella sjöfarten. Strävan är att komma fram lill av alla länder godtagna, gemensamma normer och garantier för att de efterlevs.

Den framförliggande planeringsperioden kännetecknas av viss osäkerhet genom att flera utredningar, som kan antas komma atl påverka sjöfartsverket, pågår eller nyligen har avslutats. Samtidigt är det viktigt att de resultat i olika avseenden som redan framkommit och de förändringar som kan skönjas följs upp och tas till vara så att handlingsberedskapen är tillfredsställande.

Förutom det trafikpolitiska utvecklingsarbetet, i vilket bl.a. den svens-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     95

ka kustsjöfariens framtida roll utgör ett delområde, är bl.a. det år 1975 framlagda belänkandet (Ds K 1975: 8) Säkerhet i faried, liksom den under våren 1976 presenterade ulredningen (Ds K 1976:5) Lotsning Vinga-Vänern och del av trafikpolitiska utredningen framlagda betänkandet (Ds K 1977:4) Åtgärder för all främja godstrafiken på Vänem och Mälaren av stort intresse för sjöfartsverket. De förstnämnda utredningarna är av direkt belydelse för den både personal- och kostnadsmässigt största verksamhetsgrenen lotsning och den komplettering och utveckling av denna mot samverkande system för trafikinformation och trafikövervakning som ingår i verkets planer. Sjöfartsverket erinrar också om det framlagda betänkandet (Ds K 1975:9) Förslag till planering av de svenska hamnarna och de organisatoriska och personella förstärkningar som måste tillföras verkel om förslaget genomförs.

Program Farleds verksam be t

I verksamhetsplanen för programmet Fariedsverksamhet anger verket dels det allmänna målet för programmet och de medel verket använder sig av för att nå detta mål, dels mål och huvudsaklig inriktning av verksamheten inom de skilda delprogrammen.

I fråga om farledsutmärkningen anför verket bl.a. att målet är alt genom olika former av farledsutmärkningar skapa fömtsättningar för effektiva och säkra sjötransporter i svenska farvatten. Förändringarna i strukturen hos sjötransporterna sker relativt långsamt både vad gäller hamnarna för anlöpen och fartygens storlek, utrustning etc. Drygt 80% av antalet fartyg i utrikes fart på Sverige är utländskt tonnage, vars standard m. m. bestäms genom internationella konventioner eller i andra länder. De bindningar detla medför begränsar fömtsättningama för mera omfattande indragningar av farleder och farledsutmärkning. Samtidigt aktualiseras krav på nya anläggningar i syfte att öka sjösäkerheten och tillgängligheten till vissa hamnar.

Behoven av förbättringar i olika avseenden får med de resurser som är att påräkna bedömas mot bakgmnd av andra angelägna behov inom programmet Fariedsverksamhet. För den aktuella planeringsperioden anser sjöfartsverket del angeläget att satsa på lotsningsverksamheten med därtill hörande trafikövervakning, båtbestånd m. m. Byggandet av nya fyrar får stå tillbaka för upprustning och underhåll av det befintliga fyrbeståndet och av de arbetsfartyg som krävs för fyramas underhåll och drift. Rationaliseringsåtgärder ges hög prioritet.

Den farledsutmärkning som nu finns i öppen sjö betraktar verket som relativt tillfredsställande. Även vad beträffar infartsledema till de svenska hamnarna kan farledsutmärkningen sägas hålla en god standard. Förbättringar är dock aktuella i vissa leder med hänsyn till fartygens ökade djupgående, fartygstrafikens intensitet eller beroende på nyetablering av industri- eller hamnverksamhet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     96

Radarnavigering utnyttjas i alll större omfatlning vid kusten och under navigering i inomskärsleder saml vid angöring. Verkel an.ser del därför önskvärt alt uppföra radarkummel och radarrefleklorer på befinlliga sjömärken och även alt förbättra möjligheterna lill identifiering av vissa radarmål genom alt installera racon. Sjöfartsverket betonar också all det är väsentligt att ökade investeringsmedel anvisas för främst återanskaffning av fyr- och lelemaleriel för all säkerslälla möjlighelerna att upprätthålla funktionell lillfödillighel på fyrarna.

När det gäller drift och underhåll i övrigt anmäler verket alt det byggnadstekniska underhållet av fyrarna är klart eftersatt. En systematisk genomgång av verkels ca 1100 fyrar har visal atl ett slorl antal är i omedelbart behov av slörre reparalioner. Kompleiierings- och ombyggnadsarbe-ten måsle ske för atl få en godtagbar standard, även i arbeiarskyddshänse-ende, hos olika säkerhetsanordningar.

Sjöfartsverket nämner i samband med byggnadsunderhållet atl ett icke obetydligt antal fyriorn är eller kommer alt bli förklarade som byggnadsminnesmärken. Flertalet är i drifl för sjöfartsverkets behov. Ansvaret för byggnadsminnesmärkenas vård åvilar respektive förvaltningsmyndighet. Fyranläggningarna skall sålunda underhällas av sjöfartsverket även om de inte är i drift. Speciella krav ställs på underhållet för alt tillgodose antikvariska krav. Driftkostnaderna för fyrarna har också ökat på grund av de nyanläggningar som tillkommit.

För att anlägga, underhålla och driva olika farledsanordningar krävs effektiva fartyg. Med hänsyn härtill samt lill den successiva ombyggnad av del äldre fyrbeståndel som planeras för att göra det säkrare och rationellare från driftsynpunkl bör anlalet distriklsfartyg kunna bibehållas vid nuvarande fyra fartyg. Detta förutsätter dock mera effektiva fartyg, bl. a. måste lyflanordningarna förbättras. Två nya fartyg måste anskaffas som ersättare för de äldsta dislriklsfartygen Stockholm och Malmö (byggda åren 1953 resp. 1943). Dessutom krävs upprustning av de båda övriga fartygen Vega och Virgo.

Målet beträffande farleder och kanaler är att dessa skall underhällas så au de har föreskrivet djup och föreskriven bredd och i övrigt den tekniska standard som förekommande fartygstrafik kräver. 1 sjöfartsverkets fond ingår vissa mindre kanaler såsom på västkusten Solenkanalen och Donsö ränna saml inom Slockholms skärgård Väddö kanal, Baggensiä-kei, Sirömma kanal och Kolslröms kanal. Under planeringsperioden avses genomföras viss upprustning i Albrektsunds kanal, Sotenkanalen och i Malö strömmar. Riksdagen har beslutat om upprustning av Göta Kanal. Projekteringsarbetet, som åvilar sjöfartsverket, kräver stora resurser.

När det gäller sjöräddningen lar sjöfartsverket pä vanligt sätt upp medel för televerkets medverkan i sjöräddningstjänsten. Televerket har i skrivelse till sjöfartsverket lagt fram förslag om ändrade principer för beräkning av ersättningen för vissa radiotjänster åt sjöfarten. För budgetåret 1978/79 skulle enligt förslaget ersättningen till televerket höjas avsevärt. Sjöfartsverket anser att sjöräddningsutredningens förslag beträffande sjö-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    97

räddningens verksamhetsformer, kostnadsansvar elc. bör avvaktas innan principiella ändringar företas i beräkningsunderlaget för bestämmande av kostnadema för sjöräddningsijänsten och föreslår ersättning till televerket med oförändrad volym, dvs. beloppet för budgetåret 1977/78 uppräknat med pris- och löneomräkning.

Som mål för sjökartläggningen gäller enligt sjöfartsverkets instruktion atl sådana mätningar och undersökningar i farvatten inom landet och i angränsande havsområden skall ulföras som fordras för sjöfarten och försvaret samt att verket skall utarbeta och utge eller låta utge allmänna sjökort och seglingsbeskrivningar. I den mån det är ändamålsenligt för landets sjöfart skall verket vidare utarbeta och utge eller låta utge sjökort och seglingsbeskrivningar även över områden som inte gränsar till svenska farvatten.

Sjöfartsverket anser alt sjökorlens främsta uppgift skall vara alt möjliggöra en säker sjöfart - civil och militär - men att korten även skall förse förvaltning, näringsliv, forskning, miljövård, fritidsverksamhel m.fl. med en för olika uppgifter ändamålsenlig information. I den mån sjökortens information inle är tillräcklig för vissa speciella ändamål skall tillhandahållas utdrag ur detaljerade och storskaliga mälningskartor.

Sjöfartsverket bedömer det aktuella sjömätningsbehovet som myckel stort bl. a. därför atl del nuvarande mälningsunderlagel delvis är gammall och ofullständigt, inte minsl med hänsyn lill fartygens ökade djupgående och till att farledssystemet kontinuerligt ändras. Vidare tenderar antalet intressenter - industrier, hamnar, försvaret, båtsporten, miljövården elc. -alt öka och intresseområdena på havet bedöms komma all uividgas.

Verket avser atl under planeringsperioden

-   fortsätta mätningarna i de s. k. tungtrafikkorridorema i Östersjön,

- fullfölja pågående arbeten i Vänern och Mälaren,

- fullfölja påbörjade arbeten i södra Östersjön,

- fullfölja arbetena i de lidigare minfariiga områdena i Kattegatt,

- utröna förutsättningarna för ökat djupgående till Bottenhavet och Bottenviken och

- utföra vissa högprioriterade viniersjöfartsmätningar.

Viss kapaciiei måsle dessutom reserveras för civila och militära beställningsmätningar.

Ett genomförande av den planerade verksamheten förutsätter bl.a. väl fungerande sjömälningsfarlyg.

Sjöfartsverket inriktar sig på att försöka hålla alla nu befintliga sjömälningsfarlyg i operativt bruk till dess det av riksdagen beslutade nya fartyget levereras vilkel beräknas ske 1979. Då måste de mest förslitna fartygen utrangeras. I och för sig skulle samtliga äldre fartyg - Gustaf af Klint, Ran, Ledaren och Nils Strömcrona - då behöva utrangeras men eftersom den samlade kapaciteten icke bör tillålas nedgå alltför myckel måsle ut-rangeringen ske successivt och med hänsynstagande lill ersäliningsmöjlig-heterna. 7   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     98

Vissa förändringar i tidigare materielplaner har skett. Leveranstidpunkten för del nya fartyget inlräffar sålunda senare än vad som lidigare antagits. Gustaf af Klints materiella tillstånd har utvecklats på etl sådant sätt att fartyget - som ju har myckel stor kapacitet - måste utrangeras tidigare än beräknat. Däremoi har undersökningar på Ran visal atl detla fartyg sannolikt kan vara i ijänsl längre än lidigare planerats.

Den redovisade planen har som utgångspunkl haft hitintills tillämpad ekonomisk ram. Kapacitetsmässigt innebär planen att sjömätarfloltans samlade kapacitet - mätt i antalet samtidigt tillgängliga lödningar - kommer atl minska i förhållande lill nuläget. Genom modernare materiel och andra effektiviielshöjande åtgärder bedöms dock nuvarande kapacitet kunna bibehållas.

Efler all ha berört frågan om mål och kapaciiei för sjökorlsframsläll-ningen övergår verkel lill frågan om sjökartläggningens finansiering.

Verkel föreslår i likhel med i föregående års anslagsframställningar etl ändrat finansieringssystem för sjökartläggningen innebärande en övergång från avgiftsfinansiering - med belalningsansvarel för den allmänna sjö-karlläggningen i princip helt lagl på handelssjöfarlen - till skattefinansiering.

Målel för lotsningsverksamheten är enligt sjöfartsverket atl den skall läcka hela kusten jämte Mälaren. Alla hamnar av någon belydelse för handelssjöfarlen skall kunna påräkna kronolotsar för fartygens vägledning. Lots skall därtill kunna erhållas utan sådan vägförlängning eller tidsfördröjning för fartygen atl som följd av förlängd gånglid m. m. lotsnings-benägenhelen äventyras.

Lotsningen administreras från etl trettiolal lolsplalser som var och en beljänar flera hamnar. Antalet loisar uppgick den 1 juli 1977 till 410 och anialei bålsmän och försie reparatörer var 315.

Verksamhetens inriktning under perioden kommer att bli beroende av bl.a. den allmänna efierfrågeuivecklingen och andra externa faktorer, eventuellt övertagande av hamnlotsning, införande av irafikövervakning m.m. Frågeställningarna är delvis av organisatorisk natur och övervägs bl. a. inom ramen för organisationsöversynen. Verkets strävan är atl inför kommande förslag om utformning av organisation bibehålla hög flexibilitet och handlingsberedskap.

Som ett viktigt led i utvecklingen ser sjöfartsverket den pågående vidareutbildningen av lotsar och båtsmän. Omfattningen av utbildningen bör enligt sjöfartsverkets mening öka. Ökade storlekar på fartygen och nya na-vigeringshjälpmedel kräver ständig fortbildning av personalen. Så sker inom handelsflottan och verkets personal som skall företräda sjösäkerheten och vara rådgivare inom de navigatoriskt svåraste områdena, bör givetvis ha minst likvärdiga fortbildningsmöjligheler.

1 avvaktan på ställningstagande lill hur man på effektivast möjliga sätt skall uinyitja den säkerhetsfaktor som loiskåren ulgör bör några väsenlliga

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     99

förändringar i lolsväsendel inte vidtagas för närvarande. Successiva anpassningar med hänsyn till den kortsiktiga resurssiluationen är dock nödvändiga. Hit får räknas adminislraliv samordning mellan lolsplalser, anskaffning av snabbålar saml serviceinskränkningar. I delta sammanhang förtjänar det påpekas atl del föreligger en konflikt mellan dessa, på kort sikl insalta, besparingsåtgärder och verkets strävan atl bibehålla stor handlingsfrihel inför väntade mer långtgående förändringar, varför de kortsiktiga åtgärderna måste användas med försiktighet.

I föregående petita äskades medel för 10 båtmän med hänsyn lill arbetstidsförkortningen, 3 loisar och 2 bålsmän för den nya irafiken i Brofjorden saml löner molsvarande tre loisar för arbetslidsborlfall genom ökad ulbildning. Äskandena har inle bifallils. Med hänsyn lill ovannämnda förordade försiktighet när det gäller slörre förändringar i lolsväsendel har verkel försökt all genom begränsade ålgärder i form av reslrikiiviiel i överlidsullag och ytterligare administrativa sammanläggningar motverka det på grund av arbetstidsförkortningen ökade personalbehovet. Della har också i alll väsentligt lyckats, dock främsl genom de av lågkonjunkturen orsakade begränsningarna i sjöfarten och därav följande minskning i kraven på lois-ningsservice. Så snart konjunkturen vänder kommer dock vid nuvarande organisation svårigheter att uppstå för att hålla en försvariig servicenivå. Underlag för en bedömning av organisationen av lotsningsverksamheten beräknas kunna föreligga våren 1978 då organisationsöversynens resultat framläggs.

1 detta läge begär sjöfartsverket för närvarande endast att medelsutrymme motsvarande två lolstjänsler tilldelas verket för en överföring av hamn-lotsningen i Stockholm till sjöfartsverket.

Sjöfartsverket har f. n. ca 130 båtar för lotsningstjänst anskaffade under en lång följd av år. Båtbeståndet är därför ganska heterogent. Genomsnills-åldern är 16 är, vilket med nuvarande krav på teknisk och miljömässig utveckling är högt.

Huvuddelen av båtbeståndet utgörs av deplacerade, relativt långsamgående båtar med goda sjöegenskaper, som är lämpliga för den allroundan-vändning som alltid finns behov av pä lotsplatserna. En nackdel är främst den långsamma farten, vilket särskill gör sig gällande vid personallrans-porter mellan fastland och lotsplatser på öar samt vid långa bordnings-sträckor. Dessutom har de relalivl höga drifts- och underhållskostnader.

Lotsbåtarna används inte enbart i lotsningstjänst utan även till transporter, ulprickning och farledstillsyn samt sjöräddning. Båtarnas egenskaper och utrustning är delvis olika med hänsyn till de varierande uppgifter de är avsedda till.

För återanskaffning av loisbåtar följs inom verket sedan några år en detaljerad plan innebärande en målsättning med etl differentierat bålbeslånd med tre huvudtyper tillverkade i enhetligt ulförande efler färdiga ritningar. Anskaffningsplanen tar sikte på att under en tioårsperiod successivt åstad-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   100

komma en förbättrad åldersstruktur bland lotsbåtarna för att därigenom på sikt få elt effektivare bålbestånd och samtidigt minska underhållskostnaderna.

Underhållskostnaderna påverkas främsl av det totala antalet bålar. Verket har inventerat båtbehovel utifrån förutsättningarna vid varje enskild lotsplals. Båtbehovet varierar avsevärt med hänsyn till trafikintensi-let, gångtider, beståndets status, tillgång till lokala reparations- och underhållsresurser samt avstånd till alternativ reparationsmöjlighet och/eller annan lotsplals, haverier etc. Inventeringen har givit vid handen att det totala beståndet skulle kunna minskas med 10-15 enheter under förutsättning atl nyanskaffning kan ske i erforderiig omfatlning.

För vägledning av fartyg utanför lotsningsområde s. k. långlotsning, kan befälhavare beställa lots enligt vad som stadgas i 24 § lots- och fyrkungörelsen (1970:698). Antalet långlolsningar under år 1975 var drygl 600, varav Göteborg, Helsingborg och Trelleborg svarade för mer än 75 %. Under 1976 var det totala antalet långlolsningar 580. Minskningen torde sammanhänga med den svaga konjunkturen. I samband med en förväntad konjunktumppgång i början av planeringsperioden räknar sjöfartsverket med en ökande efterfrågan på såväl lotsservice i allmänhet som långlotsning.

Program Isbrytning

1 fråga om isbrytningen framhåller verket bl.a. att det under senare tid har arbetats fram ett omfattande material som belyser olika aspekter på vintersjöfarlen. Detta utredningsarbete fortsätter. För att man i görligaste mån skall kunna nå fram lill en helhetssyn är det angeläget att det samarbete som verket har inlett med FOA fullföljs. Målet är att ge statsmaktema underiag för beslul i fråga om mål för vintersjöfarten och dimensioneringen av isbrytarkapaciteten i ett längre perspektiv.

Program Fartygsverksamhet

Inom programmet Fartygsverksamhet bedriver sjöfartsverket den verksamhet som berör säkerheten ombord på fartyg, skyddet av den yttre miljön från påverkan av fartyg och last saml de ombordanställdas sociala förhållanden.

Fartygsverksamheten är uppdelad i delprogrammen Sjöfartsinspektion m.m., Skeppsmätning och Sjöteknisk utredningsverksamhet. Till programmet räknas vidare den verksamhet som bedrivs inom sjömansnämnden saml viss del av de för verket gemensamma funktionerna. Verksamhetens inriktning och omfauning under de olika delprogrammen styrs huvudsakligen av utvecklingen inom den svenska handelsflottan, trafiken på svenska hamnar med svenska och utländska fartyg och av innehållet i den fillämpliga lagstiftningen, i första hand lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg, sjömanslagen (1973:282), sjöarbetstidslagen (1970:105), lagen (1972:275) om ålgärder mol vattenförorening från fartyg, lagen (1976:6)

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   101

om åtgärder mol vallenförorening från fartyg inom Öslersjöområdel och kungörelsen (1954:550) angående skeppsmätning. Även olika internationella överenskommelser om säkerheten till sjöss påverkar verksamheten. Av stor betydelse i detta sammanhang är det ökade ansvaret för kontroll av utländska fartyg genom den successiva utvidgningen av den internationella kontrollen av s. k. sub-standard fartyg. Verksamheten påverkas utom av anlalet fartyg också av fartygens utformning och användningssätt, t. ex. i fråga om lastningen. Så har t. ex. de ökade transporlmängderna av farligt gods medfört inte bara allmänt ökade krav på inspektionsverksamheten, utan också en viss förskjutning från den mer tekniskt betonade tillsynen av fartygens allmänna skick mot löpande inspektion av fartygens lastningsförhållanden.

Innehållet i de ovan nämnda lagarna m. m. anger målen för verksamheten. Lagstiftningen anger vidare vilka tillsynsförrättningar fartygen skall undergå och med vilka intervaller dessa skall ske. Målen får närmare innehåll genom olika detaljföreskrifter som i stor utsträckning sjöfartsverket självt med beaktande av den tekniska och sociala utvecklingen har all utarbeta. Den ingående internationella behandlingen av havsföroreningsproblemen har sålunda i hög grad påverkat verkets uppgifter och därmed resursbehovet. Det förhållandel att arbetsmiljöfrågorna i dagens diskussion om arbetslivets villkor ställs i förgrunden medför vidare att verkels insatser inom området har måst öka med följande anpassning av sjöfartsinspektionens organisation och krav på resursförstärkningar.

Behovet av resurser inom programmet beror på flera faktorer. En av dessa är antalet fartyg inom handelsflottan. Av särskild betydelse är den takl med vilken nya fartyg tillförs handelsflottan. Ritningsgranskning och tillsynsförrätlningar i samband med såväl nybyggnad av fartyg som andra-handsförvärv från utlandet är särskilt arbetskrävande. Under senare år har anialei nybyggen varit mycket stort, varför återkommande tillsyn och inspektion av befinlliga fartyg delvis har måst eftersättas. Den minskade nybyggnadsverksamheten som är att vänta de närmaste åren bör medverka lill en bättre balans mellan olika arbetsuppgifter inom både centralförvaltningen och distrikten. Den fortlöpande kontrollen av fartygen kan ulökas. Mer lid kan ägnas åt uppföljning och konsolidering av de normer som utarbetats eller är under utarbetande. En breddning av verksamheten är också angelägen. Detta gäller som redan nämnts i första hand transporter av farligt gods samt arbets- och boendemiljön ombord. Inom båda dessa områden krävs en successiv utbyggnad av resurserna.

Sjöfartsverket avser att under planeringsperioden prioritera och delvis omfördela resurser till områdena utbildning och information, författningsarbete saml tillsyn av framför allt farligt gods och arbetarskyddsfrågor.

Program Övrig verksamhet Programmet Övrig verksamhet är indelat i delprogrammen Radiotjänst

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   102

åt sjöfarten (iransfereringspost). Försöksverksamhet avseende förebyggande åtgärder mol vattenförorening från fartyg, Omlokaliseringskostnader, Åtgärder mot vattenförorening från fartyg samt Särskild undersökningskommission vid sjöolyckor.

Delprogrammet Försöksverksamhet avseende förebyggande ålgärder mot vattenförorening från fartyg tillkom budgetåret 1974/75 för den försöksverksamhet i större skala med partikelmärkning av olja i fartyg som bedrivs under ledning av särskilda sakkunniga. Delprogrammet Ålgärder mol vatlenförorening från fartyg är i försia hand avselt för sådana Ivångs-åtgärder som sjöfartsverket med stöd av lagen (1972: 275) om åtgärder mot vatlenförorening från fartyg företar för alt hindra eller begränsa utsläpp från fartyg av olja eller annat skadligt. I den mån kostnaderna för dylika åt-giirder inte kan återföras på fartygets ägare eller redare får - efter beslul av regeringen - della delprogram belaslas.

Under delprogrammet Omlokaliseringskostnader upptas vissa kostnader som följer av sjöfartsverkets flyttning till Norrköping resp. omorganisationen av verkstads- och förrådsrörelsen.

För programmen gemensamma frågor

Under programmen gemensamma frågor tar verket bl.a. upp beredskapsfrågor.

Enligt gällande instruktion åligger det sjöfartsverket atl ombesörja beredskapsplanläggning i fråga om sjötransporter. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i uppdrag all i samråd med berörda myndigheter bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Sjöfartsverket deltar i den pågående programplaneringen såsom programmyndighet för delprogrammet Sjötransporter och har utarbetat en försia programplan härför enligt givna direktiv av handelsdepartementet. Programplaneringen syftar lill att la fram handlingsprogram för en period av fem år och kommer all fortgå löpande. Studierna har utökats till att omfatta även försörjningsberedskap efler avspärming.

De allmänna mål som har siällts upp för verkets beredskapsplanering är att sjöfartsverket inom del lotala försvarets ram under krig och beredskap skall

- tillgodose för skilda totalförsvarsgrenars funktion erforderliga sjötransporter inom landet och med utlandet och utöva central sjötransportledning,

- efter planering och förberedelser i fred anordna och underhålla för sjöfarten erforderliga farleder,

- i erforderiig omfattning upprätthålla driften vid verkets anläggningar, vari inräknas verksamheten vid centralförvaltning och regionala organisationer,

- snabbi kunna ställa om från normala fredsförhållanden till beredskaps-och krigsförhållanden och under omställningstiden kunna lösa föreliggande uppgifter i största möjliga utsträckning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   103

Vissa ålgärder är vidtagna för anordnande vid ofred av särskilda neutralitets- och krigsleder för den civila sjöfarten. Nuvarande planering är dock behäftad med brister som hör samman med atl lederna är anpassade för det kusllonnage som var aktuellt under och strax efler det andra värdskrigei. alt sjömätningsunderlagei inom flera avsnitt inle är tillföriitligt saml alt en stor såväl personell som materiell insats krävs vid anordnande av lederna.

Uppbyggnad av ett nytt krigsfarledssystem är därför en nödvändig ål-gärd. Strävan är att under en femårsperiod kunna revidera hela ledsystemet. För detta ändamål räknar verket med ell medelsbehov under programplaneperioden på 1,3 milj. kr. räknat i prislägel februari år 1976.

Den i föregående års verksamhetsplan omnämnda organisationsöversynen har påbörjats. Under hösten 1976 har riktlinjer för översyns-arbetets bedrivande dragits upp, en projektororganisalion skapats och bemannats.

Arbetet med översynen leds av en ledningsgrupp bestående av sjöfartsverkets direktion, två representanter från statskontoret, en representant från vardera SACO/SR, SF och ST. Personalorganisationerna har dessutom möjlighet atl vid behov förslärka sin representation med ytterligare en person.

Arbetet bedrivs inom ramen för fem delprojekt. Delprojektet 1    Kartläggning och analys av den lokala verksamheten Delprojekt   2    Kartläggning och analys av den regionala verksamheten Delprojekt   3   Kartläggning och analys av den del av verksamheten

på central nivå som direkt berör och berörs av verksamheten regionalt och lokall Delprojekt   4   Målfrågor Delprojekt   5   Organisationsstmktur

Utredningsarbetet har delals in i två huvudetapper. Inom elapp 1 som beräknas pågå till den 15 september 1977 skall de fyra försia projeklen avslutas med avrapportering till projekt fem. Under etapp 2 är avsiklen all utredningsarbetet samlas till och bedrivs inom projekt 5. Syftet med denna etapp är atl mol bakgrund av kartläggningar och analysarbetet utforma en ny organisation för verket. Etapp 2 avslutas med utformning av en slutrapport för hela översynsarbetet. Denna skall vara klar i mars 1978. Under april/maj 1978 kommer slutrapporten alt remitteras inom verket. Avsikten är sedan att slutligt förslag till ny organisation skall avlämnas till regeringen i september 1978.

2. Sjöfartsverkets anslagsframställning för budgetåret 1978/79

Sjöfartsverkets verksamhet är som nämnts uppdelad på tre huvudprogram under fyra anslag, nämligen Fariedsverksamhet, exkl. isbrytning. Isbrytning, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   104

Sjöfartsverket räknar med en bmilokoslnad under de fyra anslagen på sammanlagt 376,2 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Jämfört med de för innevarande budgetår anvisade medlen, som uppgår till sammanlagl 315,3 milj. kr., innebär detta en ökning med 60,9 milj. kr.

De lolala koslnaderna fördelas på följande sätt

	milj. kr.	procent
Avlöningar och arvoden	168,9	44,9
Resor	6,4	1,7
Lokalhyra	5,2	1.4
Övriga omkostnader	91,2	24.2
Hyror och arrenden	0,7	0,2
Kapitalkostnader	103,8	27,6
	376,2	100,0

Kapitalkostnaderna fördelar sig med 53,7 milj. kr. på räntor och 50,1 milj. kr. på avskrivningar.

Inkomsterna under anslagen beräknar sjöfartsverket till sammanlagl 44,0 milj. kr., en ökning med 29,4 milj. kr. Ökningen beror till största delen på att sjöfartsverket på nytt föreslår en omläggning av finansieringsformerna för sjökartläggningen, som innebär atl som inkomst under delprogrammet tas upp dels inkomsterna av försäljningen av sjökort, m. m., vilka f. n. är upptagna på statsbudgetens inkomstsida, och som för budgetåret 1978/79 beräknas till 3,9 milj. kr., dels eU särskilt bidrag av allmänna skattemedel med 23,9 milj. kr.

Netloutgifien under de fyra anslagen blir således enligt sjöfartsverkets forslag 332,2 milj. kr., en ökning med 31,4 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Dessutom begär verket anslag på kapitalbudgeten motsvarande en medelsförbrukning av 79,9 milj. kr. under sjöfartsverkets fond och 230000 kr. under fonden för Södertälje kanalverk.

1 en kommentar till det beräknade medelsbehovel anger sjöfartsverket all en hård prioritering har skett. Förslagen till volymökningar avser praktiskt taget enbart konsekvenser av tidigare fattade beslut i form av internationella åtaganden eller statsmakternas beslul i form av omlokaliseringsbeslut, ändrad lagstiftning m. m.

Anslaget Fariedsverksamhet, exkl. isbrytning

Jämfört med bmliokostnaden för budgetåret \911jl% räknar sjöfartsverket för anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning med en kostnadsökning av 40,8 milj. kr. lill 235,9 milj. kr. Inkomsterna under anslaget och bidrag från fjärde och tionde huvudtitlarna samt bidrag av allmänna skattemedel för sjökortläggning beräknas till 43,0 milj. kr. Nettoutgiften blir således 192,8 milj. kr., vilkel är 11,5 milj. kr. mer än närmast föregående budgetår.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    105

Vid oförändrat syslem för finansiering av sjökartläggningen ökar den beräknade netloutgifien med 27,8 milj. kr. lill 220,6 milj. kr.

Av kostnadsökningen utgörs enligt sjöfarlsverkels beräkning 20,6 milj. kr. av löneomräkning och 6,2 milj. kr. av prisomräkning. Kapilalkoslnads-ökningen beräknas lill 10,0 milj. kr.

Sjöfartsverkel begär resursförstärkningar inom de olika delprogrammen under anslaget som tillsammans motsvarar en nettokostnad av 4,0 milj. kr., sedan rationaliseringsvinster motsvarande 722 000 kr. har dragits ifrån.

Inledningsvis lämnas en redogörelse för förslagen under delprogrammet Central administration. Från detla delprogram bekostas den cenlrala administrationen för sjöfartsverket i sin helhet. Kostnaderna fördelas på de olika anslagen enligt särskilda fördelningsnycklar.

Central administration, tolalt. De föreslagna resursförstärkningarna - volymökningen - motsvarar en kostnad av 856000 kr. Av denna kostnad omfördelas enligt de förutnämnda fördelningsnycklarna 104000 kr. till andra anslag. De områden inom vilka sjöfartsverkel föreslår förstärkta resurser eller i övrigt särskilda insatser gäller bl. a. utbildning, PA-frågor, information, statistik och beredskapsfrågor.

Sjöfartsverket anmälde i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 atl etl enhetligt utprickningssystem skulle komma att införas i nordvästra Europa från och med den 1 april 1977. För svenskt vidkommande avses systemet genomföras från norska gränsen till Simrishamn år 1980 och för resterande kuststräckor underår 1981. Sammanlagt beräknas omläggningen kosta ca 2,5 milj. kr. fördelat på budgetåren 1976/77-1980/81.

Omläggningen kommer att medföra ett betydande arbete inom trafiksektionen. Sjöfartsverket har i tidigare anslagsframställningar framhållit all sektionens resurser redan tidigare är otillräckliga för den samlade verksamheten. Med hänsyn till omfattningen av den samlade verksamheten ser verket ingen möjlighet att genom rationaliseringar eller omfördelningar skapa utrymme för det merarbete som omläggningen av pricksystemet medför. En förstärkning med en handläggare är därför nödvändig. Härtill kommer koslnader för ADB, resor, information m.m.

För trafiksektionen tas upp sammanlagt 168000 kr.

Inom PA-projektei kommer tyngdpunkten budgetåret 1978/79 all ligga på delprojekten personalrörlighet och samverkansformer. De resursökningar som begärdes i anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 beviljades inte. Detta medför att under kommande budgetår krävs omfördelning av resurser från andra delar av personaladministrationen till PA-projektet. För petitaårel är denna lösning helt otillfredsställande. För att kunna fullfölja PA-projektet inom nu föreliggande tidsplan erfordras 75 000 kr. för resor och konsultarvoden.

Under budgetåret avser verkel att prioritera chefs-, ledar- och båtmans-utbildning. Utifrån den allmänna samhällsutvecklingen och inom verkel

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   106

pågående projeki som organisationsöversynen och PA-projeklel pågår en uivecklingsprocess, som del måsle anses vikiigi all la vara på. Vidare har i samband med ikraftträdande av lag om medbestämmande i arbetslivet framkommit behov av aktivitet kring den nya chefsrollen. Det krävs därför stora insatser från verket för att dess chefer och arbetsledare skall kunna leva upp till lagens intentioner när del gäller samarbele och ledarskap.

Utbildningen av båtmännen har länge varit eftersatt genom atl verket satsat på lotsarnas utbildning. Bålmännen har inom verkel vikliga arbetsuppgifter främsl när del gäller handhavande av materiel, lotsutkik och lois-bålar. För atl göra dem bättre rustade atl handha den uirusining som slår lill deras förfogande samt att sköta kontakterna med lotssökande fartyg avser verket atl höja deras utbildningsnivå främst i engelska samt radar- och radiokommunikation.

För chefsutbildning lar verkel upp 57000 kr. och för bålsmansulbildning 60 000 kr.

Sjöfartsverkets arbetsplatser är spridda över hela landet. Arbetsuppgifterna inom verket är av mycket skilda och ibland ovanliga slag. Del framstår därt"ör som angeläget att kännedomen om verket och dess verksamhel sprids bland alla anslällda. Elt betydelsefullt medel att sprida denna information är personaltidningen Aktuellt, De nuvarande ekonomiska resurserna räcker dock inte till den reporlagemässiga uppföljning som är nödvändig för att svara mol framförda krav och behov. För förbättringar av den interna informationen lar verket upp 10000 kr.

1 verksamhetsplanen lämnas en redogörelse för inriktningen och omfattningen av sjöfartsverkels beredskapsplanläggning. Uppbyggnad av etl nytt krigsfariedssystem anges där komma att medföra ett medelsbehov av 1,3 milj. kr. i prislägel februari 1976 under 4-årsperioden 1978/79-1981/82, varav 345000 kr. för 1978/79.

Sjöfartsverkets personal inom lois- och fyrväsendet har uppskov med repelitionstjänstgöring. Del är därtör nödvändigt atl denna personal genom verkets försorg ges viss beredskapsutbildning. Trots de ökade medel som har ställts till verkels förfogande för budgetåret 1977/78 föreligger svårigheter från ekonomisk synpunkt aU anordna erforderiig utbildning. För budgelårel 1978/79 behövs ytteriigare 91000 kr., varav för driftvärnsut-bildning 35 000 kr., krigslotsningskurser 36000 kr., samt för försvarshögskolans allmänna kurs och kurser i säkerhetspolitik och totalförsvar 20000 kr.

För utarbetande av en förbättrad statistik över den inrikes sjöfarten begär sjöfartsverket 50000 kr.

Fyrar och andra säkerhelsanstaller. Den fortlöpande fyrauto-matiseringen medför elt efter hand minskal personalbehov. Under budgelårel 1978/79 auiomaiiseras fyrarna Måseskär, Sandhammaren, Nidingen och Kullen. Den genomförda avbemanningen ger en minskning i personal-kosinaderna om 702 000 kr. Mol denna volymminskning skall ställas ökade

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   107

tillsynskostnader m.m. om 145000 kr. Netlobesparingen uppgår sålunda till 557000 kr.

Förde ökade tillsynskostnader som följer av under åren 1971-1975 genomförda fyrautomatiseringen begär verket en förstärkning av medel för underhåll med 417000 kr.

Genom nyanläggning av fyrar ökar år från år underhållskostnader inom fyrväsendet. För budgetåret 1978/79 äskas en volymökning om 595000 kr. för eftersläpning i fyrunderhållel saml lillkommande driflskoslnader.

För arbelarskyddsålgärder begärs 245000 kr. Brisler föreligger särskilt vad gäller utformning av altaner och lejdare på elt flertal fyrar.

Överflyttningen av elverkstaden från Rosenvik lill Händelö medför ökade restider p.g. a. sämre kommunikationer. Merkostnaden beräknas till 100000 kr.

Sjökartläggning. Den föreslagna volymökningen utgör totalt 1 459000 kr. varav 79000 kr. hänför sig till militär sjökartläggning, 330000 kr. lill allmän sjökarlläggning och 1 050000 kr. lill omorganisation av förråd och verksläder.

Den pågående moderniseringen av militärsjökorien saml den av chefen för marinen och sjöfartsverkel faslställda produktionsplanen kräver ökad personell insats. För all uppfylla marinens produktionsvinsler krävs en utökning med en förste ritare (79000 kr). Kostnadsökningen för militär sjökartläggning motsvaras av ökat bidrag från fjärde huvudtiteln.

För sjökarteavdelningen innebär det nya utmärkningssystemet att i princip samtliga prickar i samtliga sjökort måste ändras. Dessutom måste ändringarna delges de fyra länder som ger ut sjökort över hela världen. För budgetåret 1978/79 räknar verket med en kostnad av 330000 kr. för dessa ändamål.

Vid överflyllning av underhålls- och ulruslningsarbelen på verkels sjö-mätarflolta från Skeppsholmen lill Muskö räknar verkel med följande konsekvenser.

Kostnaderna på Muskö beräknas till 121500 kr. budgetåret 1978/79. Samtidigt sker på Skeppsholmen en personalreducering, molsvarande fyra man, från den 1 januari 1979, dvs. med 165000 kr. Kostnadsökningen under budgetåret 1978/79 blir därmed 1050000 kr.

Den starka kostnadsökningen i samband med överflyttningen till Muskö sammanhänger framför allt med att sjöfartsverkel har myckel små verk-stad.somkostnader för sin nuvarande verksamhet på Skeppsholmen med låg hyra och låga avskrivningskostnader för materielen. Härtill kommer alt personal från marinen utan kostnad för sjöfartsverket kunnat utnyttjas i underhållsarbete på Skeppsholmen, någol som upphör på Muskö.

Lolsväsendel. Den lolala volymökningen för delprogrammel utgör 855 000 kr. Av beloppet faller 255 000 kr. på personalförstärkningar, 500000 kr. på reparations- och underhållsåtgärder saml 100000 kr. på omorganisalion av förråd och verksläder.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   108

Den begärda personalförslärkningen har samband med överförandel lill sjöfartsverkel av hamnlotsningen i Stockholm.

De för reparations- och underhållsåtgärder begärda medlen avser lots-bålsunderhållel.

Publikationer. Sjöfartsverket begär en förstärkning av redaktionen med en tjänst (141 000 kr.).

Anslaget Isbrytning ,

Sjöfartsverkel beräknar bmiioulgiften för budgetåret 1978/79 under anslaget Isbrytning till 113,0 milj. kr., vilket är 12,9 milj. kr. mer än motsvarande utgift för budgetåret 1977/78. Av ökningen faller 8,1 milj. kr. på drift och underhåll samt 4.8 milj. kr. på avskrivningar och räntor. Inkomsterna under anslaget tas upp med 100000 kr.

Av den totala kostnadsökningen svarar löne- och prisomräkningen samt kapitalkostnaden för 10,5 milj. kr. Volymökningarna uppgår till 2,4 milj. kr. Av dessa hänför sig 1,3 milj. kr. till ökade underhållskostnader på isbrytarna Frej och Ymer, 1,0 milj. kr. till förhyrning av bärgnings- och bog-serfarlyg och 0.1 milj. kr. lill vintersjöfartsforskningen.

Anslaget Fartygsverksamhet

Sjöfartsverkel räknar för budgetåret 1978/79 med att bmiioulgiften under anslaget Fartygsverksamhet ökar från 18,5 milj. kr. med 3,7 milj. kr. till 22,2 milj. kr. Pris- och löneomräkningen beräknas till 3,0 milj. kr. och den föreslagna volymökningen, inkl. programmets andel av för central administration angivna förstärkningar, till 0,7 milj. kr.

Sjöfartsverkel avser att under budgetåret 1978/79 prioritera områdena tillsyn av framför allt farligt gods och bemanningsfrågorna. Även om den lillgängliga personalen koncentreras på hithörande arbelsuppgifter är det dock nödvändigt med en successiv förstärkning av resurserna.

För budgetåret 1978/79 är avsikten vad gäller tillsynsverksamheten i fråga om farligt gods att utöka resurserna med tre inspektörer, vilket är ett minimum.

De nya arbetsuppgifter som tillförs bemanningssektionen, bemanningsärendenas komplexitet samt kontrollen av sjöarbelstidslagens efterievnad gör atl sektionen måsle förstärkas med en handläggare.

Anslaget Övrig verksamhet

Sjöfartsverkel beräknar koslnaderna under anslaget Övrig verksamhet till 5,2 milj. kr.

Inom ramen för samarbelel mellan östersjöslalerna avses genomföras ell försök med märkning av lasloljerester i tankfartyg. Under delprogrammet Försöksverksamhet avseende förebyggande åtgärder mot vattenförorening tar verkel upp 1 002000 kr. som utgör kostnaderna under budgetåret 1978/79 för den svenska andelen i försöksverksamheten.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    109

I omlokaliseringskostnaden tar sjöfartsverket för budgetåret 1978/79 upp 3,4 milj. kr. Ökningen jämfört med innevarande budgelår hänger samman med omorganisationen av förråd och verksläder.

3. Föredraganden

Sjöfartsverkets verksamhet är uppdelad på tre program. Farledsverksamhet, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. Medel till programmet Farledsverksamhet anvisas över två anslag. Farledsverksamhet, exkl. is-bryning resp. Isbrytning. Härigenom ges möjlighet alt hålla i sär den icke avgiftsfinansierade isbrytningen från de avgiftsfinansierade verksamhetsgrenarna inom programmet Farledsverksamhet. De övriga programmen motsvaras av anslag med samma benämning som programmen.

Sjöfartsverket har för sin verksamhel för näsla budgetår föreslagit en medelsanvisning av 332,2 milj.kr. på driftbudgeten. Härutöver har emellertid verket förutsau ett särskilt icke avgiftsfinansierat anslag av 23.9 milj.kr. för sjökartläggningen samt att inkomsterna för försäljning av sjökort m.m. tas upp under anslaget. Beräknat på motsvarande sätt som för innevarande budgetår, då sammanlagt 300,5 milj. kr. anvisats, innebär sjöfartsverkets förslag en medelsanvisning av ylleriigare 59,5 milj.kr., dvs. 360,0 milj.kr. På kapitalbudgeten föreslås en investeringsram av 79,9 milj. kr. under sjöfartsverkets fond och 230000 kr. under fonden för Södertälje kanalverk.

Innan jag övergår till att mera i detalj redovisa mina ställningstaganden till anslagen under driftbudgeten vill jag ge några allmänna synpunkter på sjöfartsverkets verksamhet. Jag knyter härvid an till vad jag anförde i prop. 1976/77:100, bil. 9.

Jag ansåg då att det var angeläget alt sjöfartsverkets verksamhet och organisation sågs över för all uppnå en effektivisering och en anpassning lill de ändrade krav som betingas av utvecklingen. Jag kunde också konstatera alt en översyn hade påbörjats av sjöfartsverket i samarbete med statskontoret. Jag såg det också som väsentligt alt resurser som finns inom bl. a. olika myndigheter utnyttjas på rationellast möjliga sätt och ansåg det som angeläget atl den organisationsöversyn sjöfartsverket hade påbörjat kompletterades med en kartläggning av olika samordningsmöjligheter.

Jag har tidigare i prop. 1977/78:13 om nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna, m. m. redogjort för de åtgärder regeringen har vidtagit mot bakgrund av min i förra årets budgetproposition redovisade syn på sjöfartsverkets verksamhet. En särskild kommitté (H 1977: 05) för utredning om samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss har således tillsatts. Bl. a. i syfte att komplettera denna utredning och som eU led i den inom sjöfartsverket pågående organisationsöversynen har regeringen gett sjöfartsverket i uppdrag att kartlägga och analysera samordningsmöjligheterna även på andra områden än de som prövas av nämn-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   110

da kommitté. En särskild vikt har härvid lagts på samordningsmöjligheterna mellan den slalliga farleds- och lolsningstjänsten och hamnverksamheten. Arbetet skall ske skyndsamt och i konlakl med berörda intressenter samt leda fram lill ell program för en effeklivisering och rationalisering av sjöfartsverkets verksamhet.

I anslulning till uppdraget överiämnades till sjöfartsverkel bl.a. betänkandena (Ds K 1975:8) Säkerhet i faried och (Ds K 1976:5) Lotsning Vinga-Vänern. 1 förra årets budgetproposition anmälde jag att en särskild arbetsgrupp inom sjöfartsverket hade utarbetat förslag till utformning av ett trafikövervakningssystem för bl.a. farleden till Göteborg. Sjöfartsverkel har nu fåll i uppdrag att ta upp förhandlingar med Göteborgs hamn rörande frågan om trafikövervakning etc.

Jag övergår nu till att mera i delalj redovisa mina ställningstaganden lill anslagen under driftbudgeten. 1 ett följande avsnitt kommer jag all hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.

Jag beräknar bruttokostnaderna under anslaget Fariedsverksamhet, exkl. isbrytning till 235.9 milj. kr. Bidrag och intäkter under anslaget och fonden beräknas till 17.6 milj. kr. Jag förordar därför en medelsanvisning av 218,3 milj. kr., vilket innebär en ökning med 37,2 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Av den föreslagna bruttokostnadsökningen om 41.0 milj.kr. hänför sig 20.6 milj.kr. till löneomräkning, 8,7 milj.kr. lill prisomräkning och 10,0 milj. kr. till kapitalkoslnadsökning lill följd av bl. a. ökning av tillgångarna under sjöfartsverkets fond.

Bidragen och intäkterna under anslaget består bl. a. av bidrag från fjärde och tionde huvudtiteln samt avgifter för innehav av navigeringsmottagare. Bidraget från tionde huvudtiteln kommer att öka kraftigt för budgetåret 1978/79. Den huvudsakliga orsaken härför är ändrade principer för ersättning till televerket för radioljänslkostnader. Dessa kostnader kommer att uppgå till ca 6,7 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Radiotjänsten tas till huvudsaklig del i anspråk av fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket.

I prop. 1968:111 angående avgift för innehav av radionavigeringsmotla-gare förordades atl för innehav av deccanavigeringsmottagare på svenskt fartyg eller luftfartyg skall erläggas avgift med 1 500 kr. per år. (SU 1968:115, rskr 1968: 264). Med stöd av kungörelsen (1968: 384) om navigeringsmottagare och Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 augusti 1968 har sjöfartsverket befriat bl. a. fartyg för vilket avgift tas ut genom särskill avtal mellan sjöfartsverket och försäljare eller uthyrare av navigeringsmottagare från avgiftsplikt och anmälningsskyldighet enligt kungörelsen. Avtalet är tecknat med Decca Navigatör och Radar AB, som dominerar den svenska marknaden för navigeringsmottagare avsedda för decca-naviga-lorsystemet. Avtalet, som löper lill och med den 30 juni 1978, innebär bl. a. all bolaget årligen betalar ett visst belopp till sjöfartsverkel. För budgetåret 1976/77 uppgick beloppet till ca 825 000 kr. Sjöfartsverkels kostnader för radionavigeringsstationer uppgick för budgetåret 1976/77 lill ca 7.0 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   111

När avtalet löper ut kommer avgift att tas ul enligt de bestämmelser som gäller enligt kungörelsen om navigeringsmottagare. Sjöfartsverkel har i framställning den 14 juni 1977 hemställt om atl kungörelsen upphävs med hänvisning lill bl.a. alt större delen av den svenska sjöfarten bedrivs mellan utländska hamnar och att en tillämpning av kungörelsen skulle medföra en icke önskvärd kostnadsökning för de mindre handelsfartygen och för fiskefartygen. Jag finner dessa skäl godtagbara. I prop. 1977/78:13 om nytt syslem för de statliga sjöfartsavgiflerna, m. m. lämnade jag informations-vis uppgifter över den framtida avgiftsnivån beträffande fyravgifter och fariedsvaruavgifter för att få kostnadstäckning i fariedsverksamhelen. Jag ulgick då ifrån att den särskilda avgiften för innehav av navigeringsmottagare slopas fr. o. m. budgetåret 1978/79. Med hänsyn härtill förordar jag att ingen särskild avgift las ut för innehav av radionavigeringsmottagare fr. o. m. nämnda budgetår. Intäkterna under anslaget minskar därmed med ca 800000 kr.

Sedan hänsyn lagits till bidrag och intäkter under anslaget saml till vissa rationaliseringsvinster, motsvarande ca 400000 kr., som hänför sig lill del pågående fyrautomaliseringsprogrammet, ger del av mig förordade anslaget ett utrymme av 1 047 000 kr. för vissa särskilda insatser. Jag har härvid räknat 330000 kr. för insatser med anledning av anpassning av samtliga sjökort till ett internationellt likformigt utprickningssystem i väst- och nordeuropa samt 417000 kr. för underhåll av i första hand fyrar. Efter samråd med cheferna för försvars- och handelsdepartementen harjag beräknat 300000 kr. för inköp av materiel till ett nytt krigsfarledssystem. Härutöver har 400000 kr. beräknals för att läcka underskott i driften av Södertälje kanal till följd av nedsättning i passageavgifterna i enlighet med vad som har angivits i prop. 1977/78:13 om nytt system för de statliga sjöfartsavgiflerna, m. m. Genom påskyndad rationaliseringsverksamhei, effektivare utnyttjande av befintliga resurser och omprioriteringar bör sjöfartsverket kunna genomföra den verksamhet som planeras för budgelårel 1978/79 enligt anslagsframställningen.

Sjöfartsverket har föreslagit en omläggning av formerna för finansieringen av sjökartläggningen. 1 underlaget för att bestämma avgiftsnivån på de nya sjöfartsavgiflerna ingår koslnaderna för sjökartläggningsverk-samheten. Något skäl för att nu ändra finansieringsformerna finns enligt min uppfattning inte. Med hänsyn härtill bör också verksamheten fortsättningsvis vara inriktad på att främst tillgodose handelssjöfartens behov och därvid ingå som del i etl integrerat sjösäkerhetssystem. 1 del sammanhanget bör verkel - inom ramen för de resurser som ställs lill förfogande -även i fortsättningen prioritera arbelel med att bearbeta och offentliggöra resultaten från sjömätningsverksamheten.

Kostnaderna under det avgiftsfinansierade anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning kunde under budgetåren 1971/72-1974/75 i slorl sett läckas av intäkterna av bl. a. fyr- och lotsavgifterna. Kombinationen av kraf-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    112

liga pris- och lönekoslnadsstegringar och den mycket långvariga konjunkturnedgången har lett till en kraftig försämring av resultatet under budgetåren 1975/76 och 1976/77. Del ackumulerade underskottet den 30 juni 1977 uppgick till ca 69 milj. kr. Med de avgifter som successivt införs efter årsskiftet beräknas full kostnadstäckning uppnås för budgetåret 1978/79.

Efler samråd med chefen för försvarsdepartementet räknarjag med ett särkostnadsbidrag från fjärde huvudtiteln om 2,7 milj.kr. för atl läcka kostnaderna för den under programmet Farledsverksamhet ingående militära sjökarlläggningen.

Under anslaget Isbrytning föreslår jag en medelstilldelning av 110 milj. kr., vilket innebär en ökning med 10 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Under hösten 1977 har isbrytaren Ymer levererats. Därmed har den kraftiga ulbyggnaden av den statliga isbrytarkapaciteten avslutats. Genom detla tillskott bör t. v. ett av de mindre och äldre isbrytarfartygen kunna läggas upp. Del ankommer på sjöfartsverket atl avgöra vilken isbrytare som kan undvaras med hänsyn lill kravet på flexibilitet i isbrylartjäns-ten.

Jag har i likhet med föregående år räknat medel för visst forsknings- och utredningsarbete rörande vintersjöfarlen bl. a. i samarbete med finska sjöfartsstyrelsen.

Under anslaget Fartygs verksamhet beräknar jag en medelsanvisning av 20,6 milj. kr. Detta innebär en ökning av anslaget jämfört med innevarande budgelår som i princip motsvarar löne- och prisomräkningen. Innan resultatet av nu pågående organisationsöversyn föreligger är jag inte beredd atl föreslå medel för ytteriigare tjänster.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet beräknar jag bidragen från yrkesfisket och fritidsbåtstrafiken för att täcka dessa intressegruppers andel av sjöfartsverkets koslnader under programmen Farleds-verksamhet och Fartygsverksamhet lill sammanlagt 15 234 000 kr., varav 6900000 kr. utgör samkoslnadsbidrag och 8 334000 kr. särkostnadsbidrag.

Under anslaget Övrig verksamhel beräknar jag 6390000 kr., varav 655 000 kr. avser koslnader under transfereringsposten för radiotjänst ät sjöfarten. Den särskilt tillsatta ledningsgruppen för märkning av oljor i fartyg avgav i november 1977 sitt slutbetänkande (DsK 1977:05) Partikelmärkning av oljeresler i fartyg. Efter försök med märkning lämnas i betänkandet ett förslag till elt system för märkning av alla tankfartyg som lossar tjocka oljor i svenska hamnar. Kostnadema för märkning som beräknas till ca 4 milj. kr., föreslås finansierade genom en särskild avgift vid import av olja. För kostnader för försöksverksamhet i samverkan mellan Öslersjöslaterna avseende partikelmärkning av oljerester, som beräknas kunna påbörjas budgetåret 1978/79 lar jag upp 1 002000 kr.

För kostnader som har samband med sjöfartsverkets omlokalisering till Norrköping av centralförvaltningen och förråden och verkstäder samt de

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    113

merkostnader som följer härav jämte överflyttningen lill Muskö tar jag upp för budgetåret 1978/79 sammanlagl 4683000 kr. För de koslnader och intäkter som kan uppkomma vid av sjöfartsverket vidtagna tvångsåtgärder enligt lagen (1972: 275) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg (ändrad senast 1976:7) harjag - med hänvisning till vad som uttalats i prop. 1974:1 (bil. 8 s. 122) - i likhet med innevarande budgetår tagit upp ett formellt belopp av 1 000 kr. För den särskilda undersökningskommissionen vid sjöolyckor beräknar jag 50000 kr. Beloppet är liksom för innevarande är beräknat förslagsvis. Den särskilda undersökningskommissionen har till uppgift att snabbi och effektivt utreda orsaken lill allvariigare olyckor inom sjöfarten i syfte atl förhindra att liknande olyckor upprepas. Det åvilar sjöfartsverket atl föreslå vid vilka olyckor särskild undersökningskommission bör förordnas. Beslul att förordna kommissionen tas av chefen för kommunikalionsdeparlemeniel. Under år 1977 har kommissionen haft att utreda en sjöolycka. Jag hemsläller all regeringen

dels ger riksdagen lill känna vad jag anfört i del föregående om sjöfartsverket m. m.,

dels bereder riksdagen tillfälle atl avge yttrande i anledning av vad jag i det föregående anfört rörande slopande av avgift för innehav av navigeringsmottagare.

D 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning

1976/77 Utgift 174 738 000

1977/78 Anslag 181310 000

1978/79 Förslag        218 300000

Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farleds-verksamhet som är all hänföra lill farledsutmärkning (fyrar, bojar, prickar), radionavigering (decca). förvaltning av kanaler och fördjupande farleder, sjöfartsverkels insats inom sjöräddningsväsendel. sjökartläggning och lolsväsendel. Vidare betalas härifrån utgifterna för central administration, utvecklingsverksamhet, regional administration och publikationer till den del de är alt hänföra till nämnda verksamhetsgrenar. 8   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    114

Delprogram	1976/77	1977/78	Beräknat 1978/79
	Utfall	Anvisat	Verket	Föredraganden
		tusental kr.
1. Central administration
(andel)	14 379	14762	18331	17 867
2.  Utvecklingsverksamhet	418	472	521	521
3.  Regional administration	3 620	3.544	4 197	4190
4.  Fyrar och andra säkerhets-
anstalter	40541	45 335	55049	54658
5.  Radionavigeringsstationer	6961	7 402	8656	8 656
6.  Kanaler och fördjupade farieder	1 118	554	603	603
7. Sjöräddning m. m.	3 297	4050	4473	7 119
8. Sjökartläggning	22 579	23 386	30015	28868
9.  Lolsväsendel	94 172	94 592	112935	112048
10. Publikationer	1011	803	1086	945
11. Södertälje kanal	-	-	-	400
Summa kostnader	188096	194900	235866	235875
Avgår intäkter:
Under anslaget	784	180	4080	180
Bidrag	11038	12 423	38658	17074
Under fonden	1536	1 171	321	321

Summa utfall/anslag       174738

181126

192807      218300

Föredraganden

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och chefen för jordbruksdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 218 300000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 218 300000 kr.

D 2. Isbrytning

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

79185 000 100000000 110000000

Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Fariedsverksamhet som är att hänföra till statens isbrylningsverksamhet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    115

Delprogram		1976/77 Utfall	1977/78 Anvisat	Beräknat 1978/79
				Verket	Föredraganden
			lusental kr.
1.   Administration 2.   Isbrytning		701 78695	971 99079	1094 111 867	1094 109 006
Summa kostnader		79396	100050	112961	110100
Avgår intäkter: Under anslaget		211	50	100	100
Summa u	itfall/anslag	79185	100000	112861	110000

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört i del föregående under den allmänna sjöfartsöversiklen och lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 110000000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Isbrytning för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 110000000 kr.

D 3. Fartygsverksamhet

1976/77 Utgift 17 326000

1977/78 Anslag 17 800000

1978/79 Förslag 20628000

Från anslaget betalas utgifterna under programmet Fartygsverksamhet för sjöfartsinspektion m.m., skeppsmätning, sjöteknisk utredningsverksamhet och sjömansnämnden. Vidare betalas härifrån utgifterna för central administration till den del de är all hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.

Delprogram	1976/77 Utfall	1977/78 Anvisat	Beräknat 1978/79
			Verkel	Föredra-
				ganden
		lusental kr.
1. Central administration
(andel)	1 180	1212	1602	1497
2, Sjöfartsinspektion m. m.	13378	13 835	16 490	15 893
3. Skeppsmätning	1976	2 164	2469	2464
4. Sjöleknisk utrednings-
verksamhet	1062	853	1 111	1 109
5. Sjömansnämnden	460	445	526	526
Summa kostnader	18056	18509	22198	21489
Avgår intäkter;
Bidrag	720	720	860	860
Under anslaget	10	1	1	1
Summa utfall/anslag	17326	17 788	21337	20628

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    116

Föredraganden

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i del föregående under den allmänna sjöfartsöversiklen och lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 20628000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all lill Fartygsverksamhet för budgetåret  1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 20628 000 kr.

D 4. Övrig verksamhet

1976/77 Utgift 2 151000

1977/78 Anslag 1645 000

1978/79 Förslag 6 390000

Från anslaget betalas utgifterna under programmet Övrig verksamhet för viss radiotjänst åt sjöfarten, försöksverksamhet avseende förebyggande åtgärder mot vattenförorening, vissa koslnader för sjöfartsverkets omlokalisering, åtgärder mot vattenförorening från fartyg och särskild undersökningskommission vid sjöolyckor.

Delprogram	1976/77 Ulfall	1977/78 Anvisat	Beräknat 1978/79
			Verkel	Föredra-
				ganden
		lusental kr.
1.  Radiotjänst åt sjöfarten	605	655	720	655
2.  Försöksverksamhet avseende
förebyggande åtgärder mot
vattenförorening	-	1	1002	1002
3. Omlokaliseringskostnader	1410	939	3433	4683
4. Åtgärder mot vatten-
förorening	-	1	1	1
5. Särskild undersöknings-
kommission vid sjöolyckor	136	50	50	50
Summa kostnader	2151	1646	5 206	6391
Avgår intäkter:
Under anslagei	-	1	1	1
Summa utfall/anslag	215!	1645	5205	6390

Föredraganden

Med hänvisning lill vad jag anfört i del föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 6390000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Övrig verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 6390000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   117 Övriga sjöfartsändamål

D 5. Handelsflottans pensionsanstalt

1976/77 Ulgift 1000

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Handelsflottans pensionsanstall (HPA) handlägger ärenden om pensionering av sjömän enligt kungörelsen (1972:412) om sjömanspension (ändrad senasi 1976:400).

Enligt lagen (1961:300) om avgift för sjöfolks pensionering (ändrad senast 1976: 76) skall redare betala avgift för beredande av pension ål sjömän, vilka som manskap varil anställda på svenskt handelsfartyg i ulrikes fart.

Koslnaderna för pensionsanstaltens administration bestrids med avgifterna. Av dessa medel tas ett så stort belopp till uppbörd under anslaget lill pensionsanstalten, som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för ett formellt belopp av 1 000 kr. Sistnämnda belopp ulgör den anslagsmässiga netloutgifien.

Pensionsanstalten leds av en direktion med företrädare för staten. Svenska sjöfolksförbundel och Sveriges redareförening. Dessutom ingår i direktionen pensionsanslaltens direktör, som har den omedelbara ledningen av verksamheten.

Handelsflottans pensionsanstalt har i skrivelse den 30 augusti 1977 hemställt om anslag för budgelårel 1978/79.

	1911 ns	Beräknad ändring 1978/79
		Pensions-anstalten	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	3 4 7	-	-
Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Utbetalningskoslnader	624000 2000 8000 45 000 55 000 50000	-m9000 -1-    1000 -1-    3 000 +    5000 -1- 20000	-1-119000 -H    1000 -1-    3000 -1-    5 000 + 20000
	784000	+ 148 000	+ 148000

Handelsflottans pensionsanstalt

1. Löne-och prisomräkning m. m. 148 000 kr.

2. Summan av posterna till avlöningar och omkostnader blir enligt an-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   118

stallens förslag (743 000+189 000) 932 000 kr. Till uppbörd under anslaget skulle således tas (932000-1000) 931000 kr. och medelsanvisningen på sialsbudgeien ske med oförändral 1 000 kr.

Föredraganden

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Handels/lottans pensionsanstall för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 1 000 kr.

D 6. Bidrag till vissa resor av sjöfolk

1976/77 Utgift 76978

1977/78 Anslag 18 100000

1978/79 Förslag 18 100000

Anslaget används dels för statsbidrag lill sjöfolkets fria hemresor dels för alt bereda sjöfolk i ulrikes fart nedsättning i biljettkostnader i vissa fall för resor inom landet till och från hemorten. Statsbidraget till sjöfolkets fria hemresor ulgår under vartdera av budgetåren 1977/78 och 1978/79 inom en lotal kosinadsram om 18 milj. kr. (Prop. 1976/77:146, TU 1976/77: 26, rskr 1976/77: 344).

Föredraganden

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 18100000 kr.

D 7. Handelsflottans kultur- och fritidsråd

1976/77 Utgift 1000

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Handelsflottans kultur- och fritidsråd planlägger, samordnar och genomför kultur- och fritidsverksamhel för sjöfolk. Kultur- och fritidsrådet har bildats genom omorganisation av handelsflottans välfärdsråd. Rådets verksamhet inriktas på kulturell service som avses ge en bild av det svenska kulturutbudet genom distribution av TV-kassetter, ljudband, tidningar, litteratur och film och på fritidsservice i övrigt i form av bl.a. idrottsarrangemang. Rådet barett omfattande samarbete med bl.a. motsvarande nordiska organisationer och med Svenska kyrkan i utlandet samt - när det gäller idrottsfrågor - med kommuner och idrottsorganisationer.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    119

I rådet, som är en statlig myndighet, ingår represenlanler för bl.a. arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer inom handelsflottan.

För sin verksamhet har kultur- och fritidsrådet etl kansli i Stockholm med elt tiotal anställda. På några viktiga sjöfartsorter inom och utom landet har rådet platsombud.

Rådels verksamhel finansieras via handelsflottans kultur- och fritidsfond, som tillförs en viss del, f n. 6,5 %, av nettobeloppet av erlagda statliga fyravgifier. Filmverksamheten finansieras dock huvudsakligen med filmhyror.

Över statsbudgeten anvisas etl formellt belopp av 1 000 kr. till handelsflottans kultur- och fritidsråd.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd har i skrivelse den 2 september 1977 hemställt om anslag för budgetåret 1978/79.

	1976/77	1977/78 Anvisat	Beräknat 1978/79
			Kultur- och	Föredra-
			fritidsrådet	ganden
Utgifter
1. Kultur-och fritids-
verksamhet	6174000	6700000	7318000	7318000
2.  Filmverksamhet	1370000	1800000	1800000	1800000
	7544000	8500000	9118000	9118000
Inkomster
3. Filmhyror	1054000	1300000	1300000	1300000
4. Övriga inkomster	13 305 000	9600000	8302000	8 302000
	14359000	10900000	9602000	9602000
Beräknat överskott att
tillföras handelsflottans
kultur- och fritidsfond	6815000	2400000	484000	484000

Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Från den 1 juli 1976 gäller de riktlinjer för den framlida inriktningen, organisationen och finansieringen av kultur- och fritidsverksamheten inom handelsfloUan som godkänts av riksdagen efter förslag i prop. 1975/76: 73 (TU 1975/76:10, rskr 1975/76: 89) och vidare de anvisningar för verksamheten som lämnats i regleringsbrev för verksamheten under budgetåret 1977/78.

Handelsflottans kultur- och fritidsfond visade den 1 juli 1977 ett överskott av 3,5 milj. kr.

Kultur- och fritidsrådet beräknar att ordinarie avsättning till fonden under budgetåret 1977/78 kommer att uppgå till 7,6 milj. kr. Inflytande avgif ler enligt del tidigare avgiftssystemet samt övriga inkomster beräknar rådet till 0.4 milj. kr. Filmhyrorna beräknas enligt den i regleringsbrev fastställda staten uppgå till 1,3 milj. kr. Inkomsterna beräknas således lill sammanlagl 9,3 milj. kr. Utgifterna beräknas enligt staten till 8,5 milj. kr. Del överskott som beräknas tillföras fonden under budgetåret 1977/78 uppgår följaktligen till 0,8 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    120

Rådet beräknar all fonden under budgetåret 1978/79 kommer att tillföras 8.0 milj. kr. i form av andel av farledsavgifter och 310000 kr. i övriga inkomster.

Kultur- och fritidsrådet utarbetar f. n. planer för den framlida verksamheten enligt de riktlinjer som lämnats.

För verksamheten under budgelårel 1978/79 beräknar handelsflollans kultur- och fritidsråd kostnaderna enligt den föreslagna staten lill 7.3 milj. kr. för kullur- och friiidsverksamhet, exkl. filmverksamhel och lill 1,8 milj. kr. för filmverksamheten, varav 1,3 milj. kr. beräknas motsvaras av inflytande filmhyror.

Bland de föreslagna utgiftsposterna ingår tidningar, böcker, ljudband och nyhetsförmedling med 320000 kr., TV-verksamhel med 2,6 milj. kr. och lönekostnader med 2,1 milj. kr.

De beräknade inkomsterna av filmhyror - 1,3 milj. kr. - innebär atl filmhyran förutsätts förbli oförändrad. Rådet anmäler dock att frågan om filmhyrans storlek avses tas upp lill prövning.

Föredraganden

1 handelsflollans kultur- och fritidsråds (HKF) framställning om anslag för budgelårel 1978/79 anmäler rådet att planer f. n. utarbetas förden framtida verksamheten. I avvaktan på att en verksamhetsplan presenteras och all frågan om filmhyrans storlek prövas beräknar jag utgifterna för verksamheten under budgetåret 1978/79 samt inkomsterna av filmverksamheten lill ett belopp som motsvarar verksamhetsvolymen under innevarande budgetår enligt den i regleringsbrev fastställda staten.

I prop. 1975/76: 73 om kultur- och fritidsverksamhel inom handelsflottan anförde föredragande departementschef bl. a. att frågan om Svenska sjö-mansbibliolekets övertagande av litteraturförsörjningen till de ombordan-ställda snarast bör prövas av välfärdsorganet och sjömansbiblioieket. I regleringsbrev för budgetåret 1976/77 uppdrog regeringen ål handelsflollans kultur- och fritidsråd alt senasi den 1 september 1977 föreslå hur del arbete som nu bedrivs genom Svenska sjömansbibliotekel skall - som en del av kullur- och fritidsverksamheten inom handelsflottan - inordnas i rådets organisation. Göteborgs kommun svarar sedan år 1969 för biblioteksverksamheten för sjömän. Till verksamheten utgår ett statligt bidrag enligt etl avtal mellan staten och kommunen.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd har i skrivelse den 4 november 1977 lämnat etl förslag rörande biblioteksverksamheten för sjömän. Härvid föreslås atl denna verksamhet inordnas i HKF:s organisaiion fr. o. m. budgetåret 1978/79 och att verksamheten liksom nu förläggs till Göteborg i gemensamma lokaler med HKF:s övriga verksamheter. Vidare föreslås att de nuvarande lokalerna vid Rosenhill i Göteborg byggs om för detta äf-la-mål och att det samtidigt sker en tillbyggnad som möjliggör idrottsaktiviteter året runt. Kostnaderna härför beräknas till ca 5 milj. kr. Investeringen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   121

skall enligt förslaget finansieras med fondmedel, som bl. a. har erhållits genom försäljning av fritidsanläggningar utomlands.

För budgelårel 1977/78 betalas koslnaderna för biblioteksverksamheten från anslaget Bidrag lill folkbibliotek under nionde huvudlileln. Efler samråd med chefen för ulbildningsdeparlemenlel förordar jag atl sjömansbib-lioleksverksamhelen fr. o. m. budgetåret 1978/79 inordnas i HKF:s organisation i huvudsaklig överensstämmelse med del förslag som har lämnats av HKF saml all koslnaderna för verksamheten bestrids av HKF. I fråga om den föreslagna lill- och ombyggnaden av HKF:s lokaler i Göteborg ankommer del på regeringen att lämna bemyndigande. Detsamma gäller frågan om all få la i anspråk de fondmedel som behövs för att finansiera till- och ombyggnaden.

För att täcka koslnaderna för verksamheten inom HKF avräknas fr. o. m. budgetåret 1976/77 en viss andel av intäktema från fyravgifterna. Andelen utgjorde t. o. m. årskiftet 6,5%. Genom det nya systemet för de statliga sjöfartsavgifterna, som successivt träder i kraft efter den 1 januari 1978 har procentuttaget anpassats till de nya förhållandena. De kostnader som biblioteksverksamheten medför för HKF skall undantas från handelssjöfartens kostnadsansvar. Kostnaderna beräknas för budgetåret 1978/79 uppgå till 630000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att sjömansbiblioteksverksamheten inordnas i handelsflottans kultur- och fritidsråds organisaiion,

2. till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr.

D 8. Ersäuning till viss kanaltraflk m. m.

I prop. 1977/78:13 om nytt system för den statliga sjöfartsavgifterna, m. m. föreslogs bl.a. nedsättning av de statliga passageavgifterna i Troll-hälle kanal. Det därav följande intäktsbortfallet kompenseras genom överföring av medel från de statliga sjöfartsavgifterna lill kanalverkel. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Ersättning till viss kanalirafik för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    122

E. INSTITUT M.M.

E 1. Transportnämnden

1976/77 Utgift 2 582 500

1977/78 Anslag 2 627000

1978/79 Förslag 3027000

Transportnämnden är enligt insiruklionen (1967:659, omtryckl 1975:1077) central myndighet för planläggningen av den civila transport-regleringsverksamheten vid krig eller krigsfara. Nämnden svarar vidare för beredskapsplanläggningen i fråga om drivmedelsransonering samt transportledningen på landsväg, handhar tillståndsgivningen för internationella landsvägstransporter saml fastställer rikets indelning i lokalområden för beslällningstrafik för godsbefordran. 1 nämndens arbetsuppgifter ingår även atl meddela undantag från förbud i vissa fall mot trafik med tyngre laslfordon och alt fastställa allmänna grunder för uppställning av taxor för yrkesmässig biltrafik samt meddela föreskrifter och anvisningar för sådan trafik.

Transportnämnden leds av en nämnd med fem ledamöter som utses av regeringen. Till sitt förfogande har nämnden en rådgivande delegation i vilken ingår nämndens ordförande saml företrädare för överbefälhavaren, civilförsvarssiyrelsen, postverket, statens järnvägar, slaiens vägverk, sjöfartsverkel, luftfartsverket, statens jordbmksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Transportnämnden arbetar på två sektioner, en för beredskapsärenden och en för yrkestrafikärenden jämte administrativa ärenden.

	1977/78	Beräknad ändr	ing 1978/79
		Nämnden	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	12 8	+ 1 + 2	-
	20	+3	-
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Lokalkostnader Expenser därav engångsutgifter investeringskostnader Ej disponerat belopp	2043000 4200 164700 390100 (    10000) (  110000) 25000	+588100 +    1000 + 60600 + 229700 (+ 98000)	+ 295000 +    1000 + 51000 + 78000 (50000) - 25000
Summa kr.	2627000	+ 879400	+400000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   123

Med skrivelse den 23 augusli 1977 har Iransportnämnden överlämnat programplan för nämndens verksamhel inom det ekonomiska försvaret för perioden 1978/79-1982/83. Nämndens anslagsframställning avser första året i programplanen, delprogrammen 5.1 Transportsamordning och 5.3 Landsvägstransporter under program 5. Transporter.

Inkomster vid iransportnämnden i form av expeditionsavgifter redovisas på driftbudgetens inkomstsida under Uppbörd i statens verksamhel, och beräknas budgetåret 1978/79 lill 469000 kr. (1977/78 439000 kr.)

Transportnämnden

Pris- och löneomräkning för budgetåret 1978/79 utgör 320000 kr.

2. O-alternativet (172 650 kr.) skulle innebära nedskärning av nämndens medel för löner och expenser.

3. Den neddragning av nämndens anslag med en procent som genomförts i regleringsbrevet för innevarande budgetår uppgår till 25000 kr. Neddragningen medför atl nämnden dels måste minska anlitandet av tillfällig arbetskraft vid semestrar och sjukdom liksom konsult- och expertisijäns-ler, dels minska antalet tjänsteresor.

4. Anspråken på nämndens sektion för allmänna ärenden och yrkestrafikärenden fortsätter atl öka. Detta gäller främst ärenden som rör förhandlingsverksamhet och tillståndsgivning till utrikes lastbils- och busstrafik. Utvidgningen av trafiken till länder i Främre Orienten medför allt större krav på insatser från nämndens sida. Genom att lastbilsresorna till dessa länder innebär iransitpassager genom ett relativt stort antal länder och de allmänna förhållandena skiftar från land till land medför delta en ökad administrativ belastning på nämnden. Det personaladministraiiva arbetet inom nämnden har blivit mera komplicerat och resurskrävande. Nämnden kan därför inte längre med tillgängliga personella resurser lillgodose dessa ökade krav på ett tillfredsställande sätt. Ytterligare resurser behövs därför inom yrkeslrafiksektionen dels för förhandlingsverksamhet och dels för administrativa uppgifter. Nämnden tar på grund härav upp behov av förstärkning med en försie byråsekreterare (ca 94 000 kr.).

Genom den starka ökningen av arbetsvolymen inom nämndens olika områden och personalökningen under de senaste åren krävs för en rationell användning av nämndens personella resurser anställning av en vakl-mästare på heltid (ca 71 000 kr.).

5. I tidigare anslagsframställningar har nämnden framhållit atl de ökade arbetsuppgifterna på beredskapssektionen medför behov av förstärkning med elt biträde i befordringsgången (ca 71 000 kr.). Behovel av denna förstärkning har ökat.

6. För atl kunna bereda praktikanter anställning tar nämnden upp behov av 88000 kr.

7. Som chef för informationssektionen i nämndens krigsorganisation har utsetts en person utanför nämnden och som ej är skyldig att åtaga sig

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   124

detla uppdrag. Enligt nämndens bedömning kommer informationsfrågorna att få en sådan omfattning och medföra sådant ansvar all särskill arvode bör ulgå lill denne, i likhel med vad finansdepartementet meddelat i skrivelse till riksrevisionsverket 1972-05-19 angående arvode till chefen i länsstyrelsens krigsorganisation. Sådant arvode ulgår sedan några år till chefen för transporlnämndens ransoneringssektion. Nämnden tar för budgelårel 1978/79 upp elt arvode av 6500 kr. för detta ändamål.

8. De personalförstärkningar som erfordras på beredskapsseklionen resp. yrkeslrafiksektionen innebär följdkostnader med 9000 kr. i lokalkostnader.

9. För budgetåret 1976/77 anslogs 300000 kr. för utveckling av etl ui-bildningspakel avseende ransoneringssystemet. För uppföljning och komplettering av utbildningspakelet tar nämnden upp 50000 kr.

10. Nämndens planering på bl.a. Iransportregleringsområdet utmynnar i handböcker för verksamheten hos regionala och kommunala organ. Nämnden har omarbetat anvisningarna för länsslyrelsernas krigslransporl-planläggning (ALK). Nämnden avser nytryckning av dessa anvisningar undel budgetåret 1978/79 och tar upp 46500 kr. härför.

11. Transportledning på landsväg utövas i krig i iransportnämnden inom transporlseklionen. Regionall ulövas den av sektion E i länsstyrelse och lokall genom väglrafikombuden.

För atl uppnå en effektiv transportledning under beredskap och krig när del gäller lastbilstransporter är det väsentligt att kommunikationen mellan länsstyrelsen, vägombud och berörda transportföretag kan ske på elt snabbi och i möjligaste mån siörningsfritt sätt. Kommunikationsradio är ell lämpligt hjälpmedel för all åsiadkomma detta. För innevarande budgetår har transportnämnden beviljats 110000 kr. för anskaffning av basradio-ulruslning. Den lotala kostnaden för inköp och installation m. m. av radioanläggningar på de 24 länsstyrelserna beräknas i prisläge den 1 juli 1977 uppgå till 910000 kr. jämte 152000 kr. i drifts- och underhållskostnader. För budgetåret 1978/79 krävs därför ökning av investeringsmedel med 90000 kr. samt 8000 kr. i följdkostnad.

12.   Transportnämnden hemsläller slutligen om all en personlig Ijänsl
som assistent vid beredskapsseklionen omvandlas till en extra ordinarie
tjänsi.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag efter samråd med cheferna för försvars- och handelsdepartementen anslaget lill 3027000 kr. Jag har därvid beräknat medel för fortsatt arbete med bl. a. utbildnings-paket avseende ransoneringssystemet för flytande drivmedel samt medel för viss förstärkning av biträdesfunktionen vid beredskapssektionen. Jag är för närvarande inle beredd alt godta en utökad takt i anskaffningen av radiokommunikaiionsmaleriel.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   125

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Transportnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 3027000 kr., därav tre Ijärdedelar alt avräknas mol automobilskattemedlen.

E 2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 46 566647

1977/78 Anslag 47 812000

1978/79 Förslag 53 449000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har lill uppgift att inhämta kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi saml atl delta i del internationella samarbetet på dessa områden. Institutet skall göra meteorologiska och hydrologiska observationer och mätningar inom landet, oceanografiska mätningar vid Sveriges kuster samt bearbeta och bevara insamlat material. Institutet skall göra arbetsresultaten lillgängliga genom bl.a. väderrapporter, periodiska publikationer, avhandlingar och uppsatser. SMHI utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också forskning och ulbildning inom sina kompetensområden.

SMHLs verksamhel är organiserad på tre byråer, väderbyrån, klimalby-rån och hydrologiska byrån, en kansliavdelning saml en forsknings- och undervisningsavdelning. Anialei anslällda uppgår lill ca 800. Därav är drygl hälften verksamma inom institutels cenlrala organisation som år 1975 omlokaliserades lill Norrköping.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 har en särskild utredare - SMH-utredningen (K 1977:01) - tillkallats med uppdrag att se över SMHLs verksamhet och organisation. En uppgift är atl pröva verksamhetens inriktning och omfattning utifrån bl. a. en bedömning av den framlida efterfrågan på institutels tjänster. Utredaren skall också överväga verksamhetens finansiering samt prissättningen av institutets Ijänster.

Genom beslut den I september 1977 fick utredningen tilläggsdirektiv som innebär alt utredaren skall behandla frågan om utökad avgiftsfinansiering vid SMHI.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   126

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Institutet               Föredraganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	79 323	-

402

Anslag

Lönekostnader	30977 000	+ 5225000		+ 5 059000
Sjukvård	79000	+	19000	+	19000
Reseersättningar, expenser
och bibliotek	6079000	+	86000	_	473000
Lokalkostnader	5049000	+	549000	+	505 000
Telegramkostnader	4213000	+	422000	+	431000
Europeiskt väderprognos-
centrum	1 100000	+	470000	+	470000
Utrustning	1000		-		-
Ej disponerat belopp	374000		-	-	374 000
Uppbördsmedel
Publikationer	60000		-		-
	47812000	+6771000		+ 5637000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1. Pris-och löneomräkning m.m. 6 397000 kr.

2. I O-alternativet förordar institutet en indragning av anslaget lill europeiskt väderprognoscentrum. Därvid uteslängs Sverige från det europeiska samarbetet på detla område och något prognosunderlag för prognoser med längre giltighetstid kan inte påräknas. SMHI förordar också indragning av de sena kvällsrapportema i radio. Detta skulle vara till allvarlig nackdel för de många lyssnare som i sin dagliga gärning är beroende av väderinformation. Vidare förordar institutet att tio observationsstationer med observationer varje timme ändras till stationer med observationer var tredje timme. Ändringen innebär ell allvarligl bortfall av observationer, varvid framför alll den civila och militära flygverksamheten drabbas. Slutligen har institutet inom ramen för 0-alternalivel förordat indragning av en tjänsi som förste hydrologassistenl. En sådan indragning skulle innebära en försämring av SMHLs möjligheter att genomföra utredningar rörande vatlenfallslaxeringar.

3. Institutet föreslår, i samråd med sjöfartsverket, en forlsall utbyggnad av nälet av automatiska meteorologiska stationer. I första hand föreslås utbyggnader som ersätter sådana observatörer som utgår på grund av att sjöfartsverkel avbemannar fyr- och lotsstationer. Ulbyggnaden kräver medel bl.a. för reseersättningar och telekostnader, som för budgetåret 1978/79 beräknas till 27000 kr. På utrustningsanslaget (E 3) begärs 1 159000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   127

4. Större delen av del hydrologiska vallenföringsstalionsnätet byggdes
upp för mer än 50 år sedan. Stationerna är i många fall nedslitna och i dåligt
skick. Behovet av upprustning och nybyggnad är stort. Nätet har under se
nare år i minskande grad kunnat lillgodose de anspråk på mätvärden som
successivt framkommit framförallt inom miljövården.

För ökade drifts- och underhållsresor avseende nätet av vattenföringsstationer begär institutet 54000 kr. För en utbyggnad med 12 vattenföringsstationer begärs 889000 kr. på utruslningsanslaget (E 3).

5.   Ulvecklingen under senare tid på sjöfartens, havsexploateringens,
den fysiska riksplaneringens och miljövårdens områden har lett till ökade
krav på oceanografiska observationer, prognoser och undersökningar. In
stitutet föreslår, i samråd med sjöfartsverkel, en fortsatt utbyggnad av det
oceanografiska stationsnätel. Utbyggnaden bör ske dels genom atl de au
tomatiska, meteorologiska stationerna förses med oceanografiska givare,
dels genom atl det upprättas en aulomalisk oceanografisk station vid
Ölands Södra Gmnd.

Institutet begär 55 000 kr. för drifts- och installationsresor avseende oceanografiska stationer. Därtill begärs för uppförande av den nya stationen samt för underhåll och drift av befinlliga stationer 410000 kr. på utrustningsanslaget (E 3).

6. För resekostnader för arbete vid SMHLs vågmätningsstalioner begärs 45 000 kr.

7. För den interna informationsverksamheten, bl. a. för utgivning av en personaltidning begär institutet 40000 kr.

1 följande tabell sammanfattas de väsentligaste förslagen till utökad verksamhet inom anslagen Förvaltningskostnader (E 2) och Utrustning m.m. (E 3).

Projekt	Förvaltningskostnader (E2)	Utrustning m.m. (E3)	Summa
Nätet av automatiska
observationsstationer (3)	27000	1 159000	1 186000
Vattenföringsstationsnätet (4) Oceanografiska stationsnätet (5) Vågmätning (6) Intern informationsverksamhet (7)	54000 55000 45000 40000	889000 410000	943 000 465 000 45000 40000
	221000	2458000	2679000

Siffrorna inom parentes hänvisar lill molsvarande punkl i texten.

Remissyttrande

Slutens naturvårdsverk betonar behovet av ett modernt, effektivt och täckande nät av vattenförings- och vattenståndsstationer. Detla behov accentueras i samband med all recipientkonirollen i landet byggs ut. Verkel anser det därför angeläget att SMHI ges resurser att bygga ut stationsnätel på ett sätt som tillgodoser miljövårdens behov.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    128

Föredraganden

Regeringen medgav den 18 maj 1977 att ijänsl som generaldireklör i Fg 28 hos Sveriges meleorologiska och hydrologiska institul (SMHI) får finnas inrällad övergångsvis fr. o. m. den 1 juli 1977. Så länge tjänsten i Fg 28 är besaU skall en tjänsi som generaldirektör i Fo 28 hållas vakant.

1 likhel med vad som gäller inom andra kommunikationsdepartementet underställda verk och myndigheter bör även chefstjänsten vid SMHI ha anställningsform p. För chefen för SMHI bör därför inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p.

Med hänvisning till vad jag anfört och till sammanställningen (sid. 126) hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen atl vid Sveriges meleorologiska och hydrologiska institul istället för nuvarande tjänster som generaldirektör inrätta en ordinarie ijänsl som generaldirektör med beteckningen p.

2. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 53449000 kr.

E 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning m. m.

1976/77 Ulgift 2 556455 Reservation 509857

1977/78 Anslag 3 340000

1978/79 Förslag 3 800000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

För underhåll av materiel begär institutet 3 116000 kr. För anskaffning av ny utrustning begär institutet 1 753000 kr. fördelat på utrustningsgrupper enligt följande tabell.

Automatiska meteorologiska observationsstationer I OOOOOO

Vattenföringsstationer 600000

Oceanografiska mätinstrument 153000

1753000

Föredraganden

Jag beräknar anslaget lill 3800000 kr. Jag har därvid bl.a. beräknat 2600000 kr. för underhåll av utrustning samt 600000 kr. för anskaffning av automatiska meteorologiska observalionsstalioner. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut: Utrustning m.m. för budgelårel 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 800000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   129

E 4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

13038910 22 025 000 21553000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Institutet	Föredra-
			ganden
Personal
Handläggande personal	51	-	-
Övrig personal	141	-	-
	192	-	-
Anslag
Lönekostnader m. m.	16541000	-1046000	-1046000
Ersättning till observatörer	388000	+     39000	+   39000
Sjukvård	24000	-	-
Reseersättningar och
expenser	2028000	+   203000	+   203000
Lokalkostnader	944000	+   122000	+   122000
Utrustning	2100000	+   210000	+   210000
	22025000	-  472000	- 472000

Inkomster vid SMHI, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhel, beräknas till 43,1 milj. kr. (1977/78 42,0 milj. kr.).

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Institutet beräknar en minskning av anslaget med 472 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 21 553000 kr.

E 5. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Vädertjänst för luftfarten

1976/77 Utgift 19224190

1977/78 Anslag 19375 000

1978/79 Förslag 20977000

9   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet

130

Från anslaget bestrids kostnaderna för väderljänsl för civil luftfari. Luftfartsverket betalar ersättning till SMHI för vädertjänst för luftfarten med ett belopp som motsvarar belastningen på delta anslag.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Institutet             Föredraganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	40 150	-

190

Anslag

Lönekostnader m. m. Lönekostnader för vikarier för långtidssjukskriven personal Sjukvård

Reseersättningar och expenser Lokalkostnader Kostnader för underhåll av instrument, utrustning m. m. Telekommunikationer

16344000	+ 1385000		+ 1385000
302000
16000	+	15000	+     15000
1 699000	+	131000	+   131000
28000		-	-
418000	+	42000	+    42000
598000	+	29000	+     29000
19375000	+ 1602000		+ 1602000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Pris- och löneomräkning m. m. 1 602000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag au regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Vädertjänst för lufifarten för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 20977000 kr.

E 6. Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m.m.

1976/77 Utgift 4450 398

1977/78 Anslag 2 600000

1978/79 Förslag 2 880000

Föredraganden

Inom ramen för överenskommelsen om väderslationer i Nordatlanten hade Sverige och Norge intill utgången av år 1976 ett samarbele som innebar bl.a. att länderna gemensamt ägde och drev etl observationsfartyg.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    131

I Överenskommelse om visst fortsatt samarbete mellan Sverige och Norge avseende åren 1977 och 1978 har undertecknats den 14 december 1977. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 880000 kr.

Verksamheten vid statens väg- och traflkinstitut

1. Uppgifter och organisaiion

Statens väg- och trafikinslilul (VTI) arbetar med forskning och utveckling (FoU) avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet. Institutet utför FoU-arbele avseende även andra transport- och trafikgrenar, om sådant arbete låter sig förena med övrig verksamhet vid institutet.

Enligt instruktionen (1973:233, omtryckt 1975: 1067) åligger del institutet särskilt all bedriva eget FoU-arbete samt systematisk informalions-och dokumentationsverksamhet rörande forskning och utveckling. Därvid skall institutet sprida kännedom om resultaten i verksamheten och i samverkan med universitet och högskolor främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhet.

En stor del av institutets FoU-verksamhet sker på uppdrag mol ersätlning som i princip baseras på kravet om full kostnadstäckning i verksamheten.

Inslilulel leds av en styrelse. Ledamöter av denna är en överdirektör -institutels chef - och elva andra ledamöter, av vilka nio utses av regeringen och två av personalorganisationerna. Inom institutet finns fyra avdelningar — vägavdelningen, trafikant- och fordonsavdelningen, trafikavdelningen och driftavdelningen - samt en ledningsgrupp med sekretariat. Antalet anställda uppgick under budgetåret 1976/77 lill i genomsnitt 176.

2.   Mål och programindelning

VTI är en av de myndigheter som bedriver försöksverksamhel med programbudgetering. Verksamheten är indelad i sex olika program, nämligen Myndighetsuppgifter, Vägtransporlplanering, Väg, Fordon, Trafikant och Trafikprocess.

Institutets huvudmål är atl ta fram och till beslutande och verkställande instanser vidarebefordra de FoU-resullal avseende vägar, väglrafik och vägtrafiksäkerhel, som erfordras för uppfyllande av standardkrav, som bestäms av de trafikpolitiska målen.

3.   Anslag m. m.

Följande anslag finns för verksamheten vid inslilulel.

E 7. Slaiens väg- och trafikinstitul (förslagsanslag)

E 8. Bidrag lill statens väg- och trafikinstitul (reservalionsanslag)

E 9. Slaiens väg- och irafikinstitut: Utrustning (reservalionsanslag)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   132

Under anslaget E 7. Statens väg- och trajikinsiilut. som uppförs med endast ett formelll belopp, redovisas insliiulels hela verksamhel fördelad på de olika programmen. Inom programmen särredovisas därvid dels den egna FoU-verksamheien, dels uppdragsverksamhelen. Som intäkt redovisas vidare bl. a. det belopp som anvisas under anslaget Bidrag till statens väg-och trafikinstitul. Anslaget Statens väg- och trafikinslilul kombineras med en rörlig kredil och behandlas i övrigl som motsvarande anslag för försöksmyndigheter med programbudgetering. som bedriver uppdragsverksamhet.

Under anslaget E8. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut anvisas de medel som behövs för insliiulels egen FoU-verksamhet samt för myndighetsuppgifter inom insliiulels verksamhelsområde.

Under anslagei E 9. Statens väg- och trajikinsiilut: Utrustning anvisas de medel som erfordras för utrusiningsanskaffning vid inslilulel. Därvid avses all utrustning och inte enbart sådan som används i den egna FoU-verksamhelen. Koslnader för avskrivning och förräntning bestrids från resp. program.

E 7. Statens väg- och trafikinstitut

1976/77 Utgift '271000

1977/78 Anslag 1 OOO

1978/79 Förslag 1000

" Regeringens beslul 1977-06-16 ang. reglering av merkostnader på grund av ingångna avtal.

1 följande sammanställning redovisas den totala verksamheten vid statens väg- och trafikinstitul.

	1976/77 Utfall	1977/78 Anvisat	Beräknat 1978/79
			Institutet	Föredraganden
tusental kr.
Kostnader
Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU på uppdrag Div. försäljning Ej disponibelt belopp	2 580 8 574 16 802 534	1 386 10 018 16 000 300 115	6 620 15 .562 13 918 300	3 446 13 818 17418 300
	28 490	27 819	36 400	34 982
Intäkter
Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU på uppdrag Div. försäljning Ej disponibelt belopp	2 580 8 578 12 826 509	1 386 10018 16 000 300 115	6 620 15 .562 13 918 300	3 446 13 818 17 418 300
	24 493	27 819	36 400	34 982
Resultat	-3 997	0	0	0

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   133

Statens väg- och Iraflkiustitut: Program

Programmel M y nd ighelsuppgifler omfattar förutom allmänna myndighetsåligganden även informations- och dokumentationsverksamheten. Institutet föreslår att under detta program upptas elt nyit delprogram benämnl Vissa basresurser. Under detla delprogram föreslås all driftkostnaderna redovisas för resultatenheterna Provvägsmaskin och provvägshallar. Krockbana, Simulatorer samt Övriga laborativa basresurser. Med nödvändighet är dessa resultatenheter mycket kostnadskrävande främst med avseende på lokal- och kapilalkoslnaderna. De ulgör emeller-lid en viktig förutsättning för atl institutet skall kunna bedriva forskning och utveckling i den omfatlning som förutsattes vid institutets bildande. Med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen och den begränsade marknaden har del visal sig atl institutets verksamhet ej kan finansieras med uppdragsinläkier i tillräcklig grad. Om man från statsmakternas sida inte förordar ändrad inriktning för institutet måsle verksamheten inom de lidigare nämnda resultatenheterna bedrivas i samma omfatlning som hittills. För all lösa finansieringsfrågan föreslås härvid all staten skall svara för behov av ökade medel för viss nödvändig basutrustning. Övrig verksamhel skulle därigenom befrias från den omöjliga uppgiften all läcka -förutom egna kostnader - även kostnaderna för denna basutrusining.

Sverige är genom institutet anslutet till elt inom ramen för OECD uppbyggt dokumentationssystem för väg- och trafikforskning. Institutets bibliotek är avselt atl fungera som ell specialbibliotek rörande vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet för hela landet. Efterfrågan på dokumenlalions-Ijänsten har ökat kraftigt under senare år. För att möta den större efterfrågan begär institutet ökade resurser bl.a. för tillsättande av en bibliotekstjänst, för anskaffning av litteratur och för atl förslärka dokumentationssystemet. Med hänvisning till behovet av en ökning av uppdragsverksamhelen begärs vidare nya resurser för extern information om institutet.

Inom institutets allmänna åligganden krävs ökade resurser på utbildningssidan, dels för att finansiera forskarutbyte dels för att finansiera kurser för egen personal inom det arbetsrällsliga området.

Programmel Vägtransporlplanering skall betraktas som överordnat och samlande i förhållande till institutets övriga program. Programmet syftar till att klariägga sambandet mellan transportplanering och övrig samhällsplanering, atl belysa konsekvenserna av olika transportsystem samt atl särskilt uppmärksamma frågor rörande prognoser och transportekonomi.

Verksamheten har f. n. liten omfattning. Inom programmet finns emellertid ett stort behov av forskning och därmed underiag för uppdragsforskning. Behovet av forskning inom delta program kan sammanfallas i begreppen konsekvensanalyser med särskild vikt på energifrågorna saml forskning och utveckling rörande täiortsförhållanden. För den egna FoU-verk-samheten erfordras ökade resurser dels för analys av effekten av olika s. k.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    134

ekonomi/administrativa ålgärder dels för analys av prognosmetoder för beräkning av framtida efterfrågan på person- och godstransporter.

FoU-verksamheten inom programmet Väg syftar till att klarlägga på vad säu och i vilken omfauning naturmiljö och naturprocesser påverkar vägbyggandel, vidare att ta fram underlag för beslul vid projektering och byggande av vägar, hur vägar bör konstrueras och tekniskt utföras samt slutligen vilka tekniker som bör tillämpas vid driften av vägnätet.

Verksamheten inom programmet har stor omfattning. För en ökad egen FoU-verksamhet erfordras medel för projekt om möjlighelerna till energibesparande åtgärder inom vägbyggnadsprocessen.

Verksamheten inom programmet Fordon syfiar till att utveckla och tillämpa metoder för studier av fordons och fordonskomponenters funktion i olika trafiksituationer för all förbättra underlaget för normer rörande fordon, fordonskomponenler och irafikmiljö.

Energifrågornas aktualilel har medfört ett ökat forskningsbehov om olika åtgärder när det gäller bränslebesparing. Vid en ökad ambitionsnivå behövs medel för FoU-verksamhei angående dels effekten på trafiksäkerheten av potentiella bränslebesparande fordonstekniska åtgärder dels optimering av olika egenskaper hos fordonet med hänsyn till trafiksäkerheten. Sett över en längre tidsperiod anges vidare atl ökade resurser erfordras för insatser inom miljöområdet.

FoU-verksamheten inom programmet Trafikant avser atl utveckla och tillämpa metoder för studier av människans prestationskarakteristik och beteende i olika trafiksituationer i syfte att förbättra beslutsunderlaget för utformning av såväl fordon och trafikmiljö som åtgärder med avseende på trafikanten.

Ell uppdämt behov av insatser föreligger inom programmel. Inom ramen för en ökad ambitionsnivå erfordras medel för FoU-verksamhet angående möjligheter alt påverka bilförares körsätt mot mer bränslesnål kör-ning samt för utveckling av metoder och utrustning för studier av trafikanters beteende. På längre sikt anges vidare att behov finns av ökade resurser för studier för den trafikmedicinska forskning som under budgetåret 1978/79 påbörjas i samarbete med Linköpings universitet.

Inom programmel Trafikprocess söker man utveckla och tillämpa metoder för Irafik- och olycksanalys i syfte atl förbättra beslutsunderlaget vid transportplanering. Vid ökad ambitionsnivå begärs medel för FoU avseende sambandet vägtransporter-energi samt för uppbyggnad av databank för olika forskningsbehov. På sikt bedöms att ökade resurser erfordras för breddning av kompetensområdet med inriktning mol trafikteknik och lätorlsfrågor.

Statens väg- och trafikinstitut: Förslag

1.   Pris- och löneomräkning m. m. anges till 1 392000 kr.

2.   O-alternativet innebär en ökning av bidragsanslaget med 752000 kr.
och medför en minskning av nuvarande ambitionsnivå med 5 %.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    135

3. För programmel Myndighetsuppgifter föreslås en ökning av bidraget med totalt 5 070000 kr. Av denna ökning är 4760000 kr. avsett för etl nytt delprogram benämnt Vissa basresurser under vilkel driftkostnaderna föreslås redovisas för resultatenheterna Provvägsmaskin och provvägshallar. Krockbana, Simulatorer samt Övriga laborativa basresurser. I de ökade medelanspråken ingår vidare elt slörre forskarutbyte, utbildning inom det arbelsrättsliga området, satsning på dokumentations- och biblioteksverksamhet samt en utökad extern information om VTI.

4. Inslilulel begär för egen FoU-verksamhel 1 905 000 kr. i ökat bidragsanslag. Härav ingår 1 230000 kr. i prioritelsgrupp A avsett för energianknuten forskning inom samtliga program. 1 prioritetsgrupp B ingår ökade resurser med 675 000 kr. för övrig forskning inom FoU-programmen Vägtransportplanering. Fordon, Trafikant och Trafikprocess.

5. Med oförändrad ambitionsnivå föreslås atl en budgetteknisk överföring sker av de tidigare över iransporlforskningsdelegationens budget anvisade medlen. Institutet beräknar att dessa medel för budgetåret 1978/79 uppgår till 260000 kr.

6. Institutets verksamhet redovisas under ett förslagsanslag på I 000 kr. Anslaget får med visst underskott inle uppvisa någon belastning. För att lösa uppkommande likvidiielsproblem disponerar institutet i riksgäldskonlorei en rörlig kredil som f.n. uppgår till 2000000 kr. Inför budgetåret 1978/79 begär institutet att den röriiga krediten höjs till 3 000000 kr.

7. För beredningsuppgifter inom institutels vetenskapliga område föreslås att en rådgivande delegation knyts till institutet. I en sådan delegation bör ingå företrädare för avnämare av forskningsresultat och för olika forskningsråd eller liknande organ liksom även experter inom olika vetenskaps- och teknikområden. Om en rådgivande delegation inrättas anses all den nuvarande styrelsens storlek och sammansättning bör upptas lill prövning.

Föredraganden

Statens väg- och trafikinslilul (VTI) redovisar i sin anslagsframslällning en plan för den egna forsknings- och utvecklingsverksamheten. Vidare redovisas bl.a. en bedömning av uppdragsverksamhetens utveckling. Anslagsframställningen är utformad i programtermer. Verksamheten vid institutet är därvid indelad i programmen Myndighetsuppgifter. Vägtransportplanering. Väg, Fordon, Trafikant och Trafikprocess. Programmet Vägtran*porlplanering är elt övergripande och samlande program för hela FoU-verksamhelen.

VTI har under en följd av år redovisat förluster. Den sammanlagda förlusten under de tre senaste budgetåren är ca 8,4 milj. kr. För atl täcka del ackumulerade underskollet per den 30 juni 1976 anvisades ett reservationsanslag av 3,8 milj. kr. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76. I samband härmed initierades olika åtgärder i syfte all för-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   136

bättra institutets ekonomiska ställning. Statens vägverk ökade således sin uppdragsverksamhet vid institutet. Vidare utvecklades samrådsförfarandet mellan VTI och riksrevisionsverket till alt förutom laxefrågor även avse marknads- och resultatfrågor i syfte alt genom resursplanering och taxeutformning undvika förluster i verksamheten.

Material som tagits fram vid samrådet med riksrevisionsverkel visar alt VTI med nuvarande förutsättningar för verksamheten även fortsättningsvis torde komma att gå med förlust. För innevarande budgetår har beräknats ett underskott av 3,6 milj. kr. och det ekonomiska resultatet för budgetåret 1978/79 förväntas ytterligare förvärras om inga åtgärder vidtas. VTLs underskott kan delvis hänföras till de i samband med omlokaliseringen lill Linköping snabbt stigande lokal- och kapitalkostnaderna. Härtill kommer all marknaden för inslitutels FoU-tjänster inte ökat i beräknad omfattning. Regeringen har den 24 november 1977 beslutat öka VTLs rörliga kredit i riksgäldskontoret från 2 till 4 milj. kr. för atl undvika likvidiielsproblem i VTI under den närmaste tiden.

VTI har bl. a. i sin senasle anslagsframställning framhållit att institutets verksamhet bör omprövas främst med avseende på finansieringens form och den därmed sammanhängande inriktningen av verksamheten. Jag anser bl. a. mol denna bakgrund att en allsidig översyn bör göras av VTLs verksamhel och finansiering. Som framgår av det material som tagils fram av VTI och riksrevisionsverket torde del under nuvarande förutsättningar för verksamheten inte vara möjligt all driva institutet utan underskott. Jag avser därför föreslå regeringen att en utredning om VTI snarast kommer till stånd med syfte att föreslå ålgärder för alt anpassa institutets verksamhet till marknadsförutsättningarna. Med hänsyn bl. a. till alt vägverket svarar för den helt dominerande delen av uppdragsverksamheten finns det enligt min mening skäl som talar för all studera frågan om en närmare samverkan mellan institutet och vägverket. Pä grund av VTLs akuta ekonomiska problem bör utredningsarbetet ske skyndsamt så att etl förslag kan läggas fram i nästa års budgetproposition.

Med hänsyn lill den nämnda ulredningen är jag f. n. inle beredd all förorda den av institutet begärda resursökningen samt tillsättandet av en rådgivande delegation.

Av materialet som tagits fram under samrådet med riksrevisionsverkel framgår att de resultatenheter som sämst läcker sina kostnader är Provvägsmaskin och provvägshallar. Krockbana, Simulatorer samt Övriga laborativa basresurser. Dessa basresurser utgör en viktig förutsättning för atl institutet skall kunna bedriva forskning och utveckling i den omfatlning som förutsattes vid institutets bildande. Del ligger i VTLs natur som nationellt forskningsorgan på väg- och trafikområdet att denna utrustning inte kan utnyttjas kontinuerligt. Jag föreslår mot denna bakgrund att VTI för budgetåret 1978/79 får ett ökat bidrag med 1 868000 kr., vilket motsvarar lokalhyra för dessa basresurser som inte i dag täcks med statliga medel.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet

137

Vidare föreslår jag atl kapilalkoslnaderna för dessa basresurser avskrivs direkt fr.o.m. budgetåret 1978/79. Härigenom skapas realistiska ekonomiska förutsättningar för verksamheten vid dessa resultatenheter.

Institutets förslag om en budgetmässig överföring av medel från statsbudgeten för täckande av viss trafiksäkerhetsforskning som tidigare anvisats över anslaget E 16. Transportforskningsdelegationen, finner jag välmotiverat. Jag föreslår därför att bidraget till institutet ökas med 2.6 milj. kr. och att motsvarande reducering sker av anslaget E 16.

Med beaktande av 1977 års löneavtal harjag beräknat pris- och löneomräkningen till totalt 1 392 000 kr.

När det gäller anskaffning av ny utrustning föreslår jag - mot bakgrund dels av den planerade utredningen, dels av den relalivl betydande reservationen under anslaget - att anslaget för nästa budgelår förs upp med 1 000 kr.

Med hänvisning lill det anförda hemställer jag all regeringen förslår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut för budgelårel 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

E 8. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1976/77 Utgift 10 887 000

1977/78 Anslag II 519 000

1978/79 Förslag 17 264 000

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Statens väg- och trafik-institut hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag lill statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 17264000 kr., atl avräknas mol automobilskattemedlen.

E 9. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

1976/77 Utgift 658 000 Reservation 1276 531

1977/78 Anslag 400 000

1978/79 Förslag 1 000

Över utrustningsanslaget finansieras utrustningsobjeki vars värde överstiger 10000 kr. och vars livslängd är längre än tre år.

Föredraganden

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Stålens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 1000 kr., atl avräknas mot aulomobilskaltemedlen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    138

E 10. Statens geotekniska institut

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Statens geotekniska institut (SGl) är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. SGI har till uppgift alt bedriva geoleknisk forskning och att utveckla och utprova geoleknisk utrustning saml nya metoder för grundläggning, jordförslärkning, m.m. SGl skall också inventera och värdera efterfrågan på geoleknisk forskning saml systemaliskt samla, bearbe-ta och offenlliggöra resullalel av verksamheten. Vidare skall institutet verka för spridande av geoleknisk kunskap saml främja undervisningen inom sakområdet. SGl utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda.

Inom institutet finns sex enheter, en för anläggningsgeoteknik, en för byggnadsgeoleknik, en för geoteknik i samband med fysisk planering, en för geoleknisk mät- och undersökningsverksamhet, en för geoleknisk laboratorieverksamhet och en för administration.

Institutet är sedan år 1975 lokaliserat till Linköping.

Statens geotekniska institut

SGl indelar verksamheten i tre program:

-   forskning

— information

— konsultation

Forskningen och informationen är institutets främsta medel att främja samhällets intressen inom geoteknikområdet, eftersom den kunskap och de meloder som tas fram och sprids kan nyttiggöras av alla i byggprocessen. Konsullalionsverksamheten ger den verklighetsanknytning som är nödvändig för forskningens praktiska inriktning och ger också möjlighet att snabbt tillämpa forskningsresultat.

För programmen/o/-.sA/j(/)g och information har SGl som övergripande mål att

-   förbättra och förbilliga byggandet

— bevara den byggda miljön

-   värna om landets geotekniska säkerhet.

Målet att förbättra och förbilliga byggandet är en övergripande uppgift för geotekniken. Målel anger att den geotekniska verksamheten skall inriktas på ett sätt som är till nytta för både byggare och brukare.

Målet att bevara den byggda miljön skall ses mot bakgrund av all del som samhället redan byggt representerar ett vida större värde än det som håller på atl byggas. Skador lill följd av säuningar etc. kostar åriigen hundratals miljoner. Mycket ofta är det säuningsskador som gör aU del är helt orealistiskt all renovera gammal bebyggelse.

Målel all värna om landels geolekniska säkerhet innebär all kunna be-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    139

döma och avvärja geolekniska risker. Skred och andra rörelser i jord och berg som äventyrar säkerheten inryms häri, liksom påverkan på grundvattnet med förorening och dylikt som följd.

För programmet konsultation har SGl som övergripande mål att

- genom erfarenhetsålerföring förbättra resultaten av forskningsverksamheten

- föra ul forskningsresultat lill praktisk tillämpning

- vidga de geotekniska insatserna inom områden där detta bedöms fördelaktigt för samhället.

Verksamheten under programmet konsullalion belingas av de uppdrag institutet erhåller. SGI konkurrerar med de enskilda konsulterna. Ett hårt konkurrensförhållande är emellertid inte eftersträvansvärt, eftersom de enskilda konsulterna är en viktig målgrupp för information om nya rön inom forskningen. Hård konkurrens skulle medföra en störning av della informationsflöde, som syftar lill alt höja kvaliteten i övriga geoteknikers verksamhel. SGI strävar efler att nå den önskade konsultationsvolymen som en följd av att institutet uppvisar opartiskhet, särskild kompetens och hög kapacitel.

SGI har gjort en bedömning av den framlida önskvärda relationen mellan de tre programmen och kommit till alt en rimlig fördelning är 40% forskning, 40% konsultation och 20% information. Detta innebär - jämfört med nuvarande förhållande - en ökning av programmen forskning och information.

Föredraganden Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens geotekniska institut för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Ell. Bidrag till statens geotekniska institut

1977/78 Anslag 4 890000

1978/79 Förslag 5 724000

Från anslaget bestrids koslnader för institutets myndighetsuppgifter.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet

140

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Institutet	Föredra-
			ganden
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	3 353 000	+691000	+691000
Sjukvård	5000	-	-
Reseersättningar och
expenser	446000	+ 41000	+ 41000
Lokalkostnader	728000	+ 122000	+ 122000
Geoleknisk verksamhet
i skredfariiga områden	132000	+  13000	+   13000
Övriga utgifter	181000	+  16000	+   16000
Ej disponerat belopp	49000	- 49000	- 49000
Inkomster
Uppbördsmedel	4000	-	-
	4890000	+834000	+ 834000

Statens geotekniska institut

1.    Pris- och löneomräkning m. m. 834000 kr.

2.   1 0-allernativet förordar institutet minskade lönemedel med 235 000
kr. och minskade medel för resor och expenser med 29000 kr. En minsk
ning av institutets bidragsmedel leder till en minskning av den interna
forsknings- och informationsverksamheten, vilket medför en förskjutning i
tiden av de av institutet uppgjorda planerna för verksamheten.

Föredraganden

Med hänvisning till vad som redovisats under anslaget E 10. Statens geotekniska institut och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 724000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till statens geolekniska institut för budgelårel 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 5 724000 kr.

E 12. Statens geotekniska institut: Utrustning

1976/77 Ulgift 307 265 Reservation 99450

1977/78 Anslag 165 000

1978/79 Förslag 180000

Anslaget belastas med koslnader för utrustning, vars värde per objeki överstiger 10000 kr. och vars livslängd överstiger tre år. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Statens  geotekniska  institut:   Utrustning  för  budgetåret 1978/79 anvisa eU reservationsanslag av 180000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   141

E 13. Fraktbidragsnämnden

1976/77 Utgift 559825

1977/78 Anslag 697 000

1978/79 Förslag 752 000

Fraktbidragsnämnden är central förvaltningsmyndighet med uppgift aU handlägga ärenden enligt kungörelsen (1973: 895, ändrad senast 1977:781) om statligt regionalpolitiskt transportstöd. Nämnden handlägger vidare ärenden enligt de särskilda föreskrifter om transportstöd för Golland som meddelats av Kungl. Maj:l senast den 13 december 1974, i enlighet med riktlinjerna i prop. 1971: 154 och prop. 1974: 140. Nämnden beslår av tre ledamöter med ersättare. Hos nämnden finns ett kansli som förestås av en kanslichef.

	1977/78	Beräknad änd	ring 1978/79
		Nämnden	Föredra-
			ganden
Personal
Handläggande personal	3	-	-
Övrig personal	2	-	-
	5	-	-
Anslag
Lönekostnader	517 000	+60 000	+60 000
Sjukvård	1 000	-	-
Reseersättningar	7 000	-	-
Lokalkostnader	54 000	+ 12 000	+ 12 000
Expenser	118 000	-17 000	-17 000
	697 000	+55 000	+ 55 000

Fraktbidragsnämnden

1.   Pris- och löneomräkning ulgör 95 000 kr.

2. O-alternativet innebär en ökning av anslaget med 55 000 kr.

3. Till täckande av kostnaderna för administration anvisades för budgetåret 1977/78 697000 kr. För att kunna begränsa anslagsförslaget till en nivå i enlighet med 0-altemativet föreslår nämnden för budgetåret 1978/79 att anslagsposten Expenser minskas med 17000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 752000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    142

E 14. Transportstöd för Norrland m.m.

1976/77 Utgift 102 032 455

1977/78 Anslag        123 000 000 1978/79 Förslag       127 000 000

Transportstödet lill det norrländska näringslivet enligt kungörelsen (1973:895, ändrad senast 1977:78l)om statligt regionalpolitiskt transportstöd omfattar fraktbidrag för transporter med järnväg och lastbil i yrkesmässig trafik från och till ort inom stödområdet - utom Gotland och Öland - på sträckor över 250 km. Av regional- och näringspolitiska skäl har slödel inriktats på transporter av helfabrikal och mera bearbetade halvfabrikat inom och ut från stödområdet. Malmer, metaller, ringa bearbetade halvfabrikat inom järn- och stålsektorn, trävaror, vissa papperssorter och pappersmassa samt oljor och bensin undantas. Transportstöd utgår även för transporter av vissa råvaror och halvfabrikat lill orter inom stödområdet. Stödet som utgår i form av bidrag i efterskott till företagens fraktkostnader varierar mellan 15 och 35% av erlagd frakt beroende på avsänd-nings- och mollagningsorlens geografiska belägenhet inom stödområdet.

Fraktbidragsnämnden

Del regionala Iransporlslödel för Norrland m. m. uppgick för budgelårel 1976/77 lill 102,0 milj. kr. mot i prop. 1975/76: 100 beräknat 115,0 milj. kr. Med hänsyn tagen till fortsatt svag konjunkturutveckling samt förhållandevis kraftig prishöjning inom transportsektorn räknar nämnden med att stödet för budgetåret 1977/78 kommer att uppgå till ca 120 milj. kr. mot i prop. 1976/77: 100 beräknat 123 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 räknar nämnden med att slopandet av fraktbidraget för vissa papperssorter innebär en minskning av bidragsbehovet med ca 13 milj. kr. Nämnden räknar vidare med en konjunkturförbättring inom övriga berörda branscher vilkel väntas medföra en tillväxttakt om 10%. Tillsammans med en förväntad prishöjning inom transportsektorn till i genomsnitt 7% räknar nämnden med en höjning av bidraget med 20 milj. kr. Behovet av bidragsmedel uppgår därmed lill (120-13 + 20) 127 milj. kr.

Föredraganden

Som ett led i de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i Norrland jämte angränsande delar av del allmänna stödområdet infördes år 1971 för en treårig försöksperiod etl transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga ölägenheter som följer med stora avstånd inom stödområdet (prop. 1970:84, SU 1970: 105, rskr 1970:271). Riksdagen tog förnyad ställning till transportstödet år 1973. Därvid utvidgades stödet bl. a. genom etl stöd till transporter av vissa råvaror och halvfabrikat till ort inom stödområdet. I prop. 1976/77: 150 föreslogs, med hänsyn till syftet att åstad-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    143

komma besparingar i sialsbudgeien, etl slopande av fraklbidragel för vissa pappersprodukler. Riksdagen godkände förslaget (FU 1976/77:30, rskr 1976/77: 341) vilkel irädde i kraft den 1 januari 1978. Transporlslödel i dess nuvarande form gäller under en femårsperiod t.o.m. år 1978. Jag har för avsikt att underår 1978, efter en utvärdering av nuvarande bidragssystem, förelägga riksdagen förslag med anledning härav.

I prop. 1977/78: 13. om nytt system för de ställiga sjöfartsavgifterna m. m., föreslås bl. a. nedsättning av passageavgiftema i Trollhätte och Södertälje kanaler. Förslaget grundas bl. a. pä belänkandet (Ds K 1977: 4) Åtgärder för alt främja godstrafiken på Vänern och Mälaren från den trafikpolitiska ulredningen, som bl. a. har haft i uppdrag att undersöka transportstödets eventuella konkurrensförskjutande verkningar mellan land-och sjötransporter. Med utgångspunkt från de nya kanaltaxorna kan jag konstatera all de positiva verkningarna av de redovisade avgiftsnedsält-ningarna blir betydligt större än vad som skulle ha uppnåtts med ell utvidgat transportstöd enligt trafikpolitiska utredningens kvantilelsberäkningar.

Fraktbidragsnämnden räknar med att behovet av bidragsmedel under budgetåret 1978/79 kommer att uppgå till 127 milj. kr. Jag godtar denna beräkning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportstöd för Norrland m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 127 000000 kr.

E 15. Transportstöd för Gotland

1976/77 Ulgift 22 753 475

1977/78 Anslag 23 OOOOOO

1978/79 Förslag 25 500 000

Transporlslödel för Gotland omfattar enligt beslul av 1974 års riksdag (prop. 1974: 140, TU 1974:27, rskr 1974:347) såväl person- som godsbefordran i färjelrafik på Gotland. Genom lagen (1970: 87Dom linjesjöfart på Gotland meddelar regeringen tillstånd samt fastställer turplaner och taxor för färjetrafiken på Gotland. Tillstånd har meddelats Rederi AB Gotland, som svarar för huvudparten av den reguljära sjötrafiken med fastlandet, och AB Sjölinjer, som i begränsad omfatlning bedriver lastbålstrafik på Stockholm. Transportstödet avser person- och godstransporterna i Gol-landsbolagets färjetrafik och har genom den nämnda lagen kunnat byggas in direkt i bolagets taxa.

Det nuvarande slödel innebären 75-procenlig reduktion i förhållande till bolagels grundtaxa avseende godstransporter mellan Golland och fastlandet. I fråga om persontransporterna har siödet utformats så att priset för en enkel resa med färja inte bör vara högre än priset för en enkel andra-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   144

klassbiljett på tåg för molsvarande färdsträcka, vilkel innebär i förhållande till de taxor som eljest skulle gälla, en sänkning av biljettpriserna på olika relationer med 25-40%. Även för personbilar har avgiften sänkts. Reduk-lionen, som infördes den 1 februari 1972 uppgår till 25%. På Golland bosatt person erhåller 50 % på de reducerade person- och personbilstaxorna.

Fraktbidragsnämnden

Som transportstöd för Golland utbetalades för budgetåret 1916111 ca 22.2 milj. kr. avseende gods- och persontransporter och 600000 kr. avseende personbilar vilket sammanlagt utgör ca 23 milj. kr. Förslagsanslaget överskreds härmed med 2,0 milj. kr. För budgetåret 1976/77 har som förslagsanslag anvisats sammanlagl 23 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 räknar nämnden med ell medelsbehov om 27.5 milj. kr. vilket är en höjning av anslaget med 4,5 milj. kr.

Föredraganden

Jag beräknar med utgångspunkl från ett mellan staten och Rederi AB Gotland  träffat avtal   -   för vilkel jag lämnal  en redogörelse i prop. 1977/78: 25 - transportstödet för Gotland till 25,5 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 25 500000 kr.

E 16. Transportforskningsdelegationen

1976/77 Utgift 9 981000 Reservation 711000

1977/78 Anslag 11 200 000

1978/79 Förslag 9 541 000

Transportforskningsdelegationen (TFD) handhar enligt instruktionen (1971:489, omtryckl 1975: 1069) uppgifter som avser initiativ, planläggning, samordning och stöd i fråga orn forskning och utveckling (FoU) rörande transporter, trafik och trafiksäkerhet i den mån sådana uppgifter inle ankommer på annan statlig myndighet.

Delegationen består av fjorton ledamöter som företräder trafikverk, forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom transportsektorn. Till delegationen är knutna tre rådgivande och beredande expertnämnder - en för trafiksäkerhelsfrågor, en för transport- och irafiktekniska frågor och en för transport- och trafikekonomiska frågor. Härutöver finns etl antal kommittéer och ledningsgrupper för olika projekt med företrädare för såväl delegationen som av resp. projekt berörda intressenter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   145

Vid delegationen finns inrättad en professur i trafiksäkerhet med placering vid Chalmers tekniska högskola. Vidare finns ell kansli som förestås av en kanslidireklör.

En av TFD:s viktigaste uppgifter är att kartlägga behov och resurser inom transportforskningsområdet. På grundval härav skall delegationen upprätta etl FoU-program som successivt följs upp och aktualiseras. Härigenom skapas förutsättningar för ansvars- och arbetsfördelning saml prioritering av FoU-arhelen. Ett provisoriskt program för FoU-verksamhelen färdigslälldes våren 1972 och har därefter vidareulvecklats inom olika delområden. Som ell led i detta arbeie har delegationen initierat ell särskill projeki för atl ta fram en s. k. perspeklivplan. Denna, som beräknas föreligga under försia hälften av 1978. är avsedd alt ge en uppfattning om viktigare utvecklingstendenser på längre sikl inom transportområdet och i samhällel i övrigl saml information om bristerna i kunskaperna om iransporl-syslemets funklioner och uppgifter.

För den mer kortsiktiga planeringen av verksamheten utarbetade delegationen 1975 etl nytt FoU-program för 1976/77-1978/79. Avsikten är all programmet skall fungera som vägledare under högst en treårsperiod, vilket innebär atl det kommer att omarbetas och förnyas under 1978.

Under budgetåret 1976/77 har sammanlagl 31 FoU-projekl slutredovisats. I det följande ges några exempel på de resultat som framkommit.

Vid Umeå universitet har genomförts ett projekt med titeln Taxi-85. Avsikten med projektet har varit atl kartlägga och analysera taxinäringens omfattning, struktur och förutsättningar vad gäller efterfrågan, utbud, organisationsförhållanden m. m. Genom projektets relativt stora omfattning har gemensamma insatser krävts av universitetets institutioner för företagsekonomi, nationalekonomi, geografi, sociologi och statistik. Del framtagna materialet ger ett avsevärt tillskoll lill kunskaperna om förhållandena inom taxinäringen och i dess omvärid.

Under ledning av en av TFD tillsatt kommitté har en relativt omfattande studie rörande skogsindustrins ultransporter avslutats. Ulredningen har omfattat transporter från hela landet med resultatredovisning för transporter från produktionsområden vid norra boltenhavskuslen samt vid mellersta och södra östersjökusten lill del primära marknadsområdet i Västeuropa.

I projeklel har genomförts en ingående analys av olika delkoslnader med hänsyn lill skilda förulsäliningar i fartygs- och hanteringssystem, farlygs-slorlek saml anial lastnings- och lossningshamnar. Bland utredningsresul-lalen kan nämnas att iransporlsyslem i vilka ca 95% av kvanliteten går med fartygstransport och ca 5% med järnväg ger lägsta lotala transportkostnad från såväl norra som södra Sverige. Ulredningen har vidare funnit all större fartyg, större transportsystem och koncentration till färre lastningshamnar ger minskade uttransportkostnader.

Vid Institutet för tillämpad matematik i Stockholm har slutförts en slu-10   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Billiga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    146

die rörande distributionsplanering med matematiska metoder. Syftet med projektet har varit att bidra lill alt sprida kännedom om möjligheterna att använda matematisk metodik i analys och utformning av distributionssystem.

Vid nordiska institutet för samhällsplanering (Nordplan) har avslutats etl större forskningsprojekt om samhällsplanering med hänsyn till standard och kostnader i busstrafiksystem. Arbetet har främst inriktats på att analysera ett trafiksystems standard som trafikanten upplever del. En standardbeskrivningsmodell har härvid utvecklats med vars hjälp man kan analysera och jämföra alternativa förslag till transportförsörjning i en region. Utredningsresultaten har kommit till användning bl. a. vid utformning av pla-neringsrikllinjer för busstrafik i tätorter.

För treårsperioden 1977/78-1979/80 redovisar TFD pågående, planerade och förutsebara insatser inom ramen för sill FoU-program. 1 det följande ges några exempel på sådana insatser inom skilda delområden.

En undersökning som behandlar färdmedelsval vid långväga personresor påbörjas budgetåret 1977/78. Undersökningen kommer i ett första skede alt begränsas lill frågeställningar i anslutning till övergång från ett lokalt kollektivt system lill elt interregionalt. Ett grundläggande problem i samband med analyser av val av transportmedel är hur man skall klarlägga individens preferensmönster. Vanligen försöker man göra detta genom olika former av attitydundersökningar. Med tanke på att kostnaderna för undersökningar av här avsedd typ stigit påtagligt avser TFD i en förstudie under budgetåret 1978/79 ta upp problem som undersökningsmetodik och undersökningsekonomi.

Samhällsekonomiska konsekvenser av transportbeslut behandlas bl.a. inom elt projekt vid lantbrukshögskolan i Uppsala med titeln Tillämpning av posilionsanalys vid väginvesteringar. Avsikten med projektet är att bidra till metodutveckling när del gäller samhällsinvesteringar inom transportområdet. Vid kulturgeografiska institutionen i Göteborg pågår ett projekt som behandlar effekterna av nedläggning av jämvägar och indragning av stationer. Arbetet inom projektet beräknas bli avslutat under budgetåret 1978/79.

I fråga om samordning av styckegods mellan lastbil och järnväg avslutas under budgetåret 1977/78 en förstudie vid Luleå tekniska högskola rörande utveckling av lastbärare och utrustning för kombinationstransporter. Under ledning av en särskild TFD-kommitté pågår vidare etl projekt med titeln Växelflakssystem som avses avslutas hösten 1977. Inom området Transportdokument pågår vid rättsvetenskapliga inslitutionen i Göteborg etl projekt med rubriken Dokumentlösa transporter. En studie rörande strukturering och analys av godsskador, som genomförs vid Linköpings universitet, kommer att avslutas under budgetåret 1977/78. Under detta budgetår avses även genomföras en inledande metodstudie över transporter av farligt gods.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   147

1 fråga om kollektivtrafik pågår och planeras flera projeki. Inom pro-gramblockel Planeringssystem för kollektiv lokaltrafik har påbörjats studier som avses ligga lill grund för utarbetandet av en planeringshandbok för kollektivtrafik. Ett område med möjligheter lill ökad FoU-verksamhet anses vara modifierade irafikeringsformer för kollektivtrafik, t.ex. anrops-styrd linjetrafik och taxibuss.

I programblockel Informations- och reglersyslem kommer under budgetåret 1977/78 alt påbörjas en rad olika delstudier. Bland dessa kan nämnas projekt rörande information i samband med vägarbeten, reglersyslem för hårt belastade leder, utformning av signalreglerade korsningar och drift av irafiksignaler.

Inom trafiksäkerheisområdet övervägs möjlighetema atl för olika problemområden genomföra samlade kunskapsöversikter och analyser. I anslulning härtill kan nämnas ell projekt vid Chalmers tekniska högskola rörande arbetsresor och färdolycksfall som avslutas budgetåret 1977/78. 1 fråga om de oskyddade trafikanterna pågår studier vid institutionen för trafikteknik. Lunds tekniska högskola, bl. a. rörande säkerheten på gator i tätorter. De handikappades trafiksituation behandlas bl. a. genom etl projekt vid sociologiska inslitutionen i Uppsala där en studie påbörjats rörande handikappades olycksrisker i trafiken. Inom trafiksäkerheisområdet kan vidare nämnas all elt projeki startats där olika trafiksäkerhetsfrämjande ålgärder vid järnvägskorsningar undersöks.

Mol bakgrund av bl. a. den osäkra konkurrenssituation som svensk sjöfartsnäring internationellt sett befinner sig i är del angeläget atl de sjöfartsekonomiska frågorna kan bevakas systematiskt. Delegationen avser därför under budgetåret 1978/79 påbörja nya projekt i syfte att bygga upp en mer permanent FoU-kompetens inom det sjöfartsekonomiska området. I fråga om systemfrågor med anknytning till fartyg, farleder och sjösäkerhet kommer under budgetåret 1977/78 ell programarbete att avslutas. Bland aktuella projeki kan nämnas, sjösäkerhetsslatistik, tillbudsrapportering, farleds-utformning, manövrerings-, navigerings- och Irafikantinformationssystem saml riskanalyser för fartygstransporter med farligt gods.

Inom flyglransportområdet genomförs f. n. elt projekt rörande flygfrakl. Under den närmaste treårsperioden avses vidare genomföras en studie angående samhällsekonomisk värdering av flygsystemet och en analys av det s. k. linjetaxiflygets framtida utvecklingsmöjligheter.

När det gäller programområdet Terminaler avses under 1978 alt slutföras två studier rörande varudistribution i lälorter. Inom della område ingår vidare elt projeki som behandlar de svenska hamnarna som knutpunkter mellan utrikeshandel och inrikes transporter, vilket inleds budgelårel 1977/78 vid kullurgeografiska institutionen i Göteborg.

Verksamheten vid professuren i trafiksäkerhet kommer budgelårel 1977/78 att bedrivas enligt ett av TFD godkänt program för en kostnad om drygt 800000 kr. Programmet innebär bl. a. medverkan i det inlernalionella

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    148

FoU-samarbelel rörande skadeförlopp och skyddssysiem. Under budgetåret 1977/78 fortsätler även påbörjade projeki rörande bl. a. skyddssysiem för barn i åldrarna från 9 månader till 15 år. Studier av bilens skyddsegenskaper vid sidokollisioner och utvecklingsarbetet rörande skyddshjälmar med speciell inriktning på hjälmar för mopedister fortsäiter likaledes.

TFD har ålagts visst ansvar för programutformning m.m. i samband med genomförandet av energiforskningen (prop. 1975:30. NU 1975:30. rskr 1975:202). Den översiktliga planeringen av programmen Energianvändning för transporter och samfärdsel liksom den mer konkreta planeringen av FoU-verksamheten i vad avser transportsystem och därmed sammanhängande transportekonomiska och transporllekniska problem ankommer på delegalionen, Energiprogrammel hålls skill från TFD: s ordinarie program med lanke på alt energiforskningen är tidsmässigt begränsad och med hänsyn till det särskilda ansvar för redovisning av FoU-resul-taten lill energiforskningsdelegationen som föreligger. Medel för genomförande av energiforskningsprogrammen anvisas i särskild ordning under fjortonde huvudtiteln.

Transportforskningsdelegulionen

1. Pris- och löneomräkning utgör 1 497000 kr.

2. O-alternativet innebär etl minskat stöd till forsknings- och utvecklingsarbete.

3. Delegationens verksamhet omfattar en mängd olika kunskapsområden som ofta förutsätter specialkunskaper av skilda slag. Delegationens kansli består av endast sex personer. Det är därför synnerligen viktigt att delegationen har medel atl anlita utomstående expertis för t. ex. specialutredningar av olika slag. Sättet atl vid behov och från fall lill fall anlita särskild sakkunskap har visat sig effektivt. Det har därför använts i allt större utsträckning och kommer de närmaste aren att öka i betydelse. Det har vidare visat sig att TFD informationsverksamhet i form av publikationer, studiebesök, konferenser och andra överläggningar vunnit ett betydande gensvar och att det är ett allmänl önskemål all denna verksamhet intensifieras. Trots nu angivna omständigheter yrkar emellertid TFD med hänsyn till rådande budgetläge inte någon ökning av medel för förvaltningskostnader under budgetåret 1978/79.

För FoU-verksamhet under budgetåret 1977/78 har TFD under posten Forskning fåll 9,7 milj. kr., varav 2,4 milj. kr. utbetalats till statens väg-och irafikinstitut. Resterande belopp har till största delen redan disponerats och utbetalats för FoU-verksamhet under budgetåret 1977/78.

Vid den översyn av delegationens FoU-program som genomfördes hösten 1975 aktualiserades elt flertal viktiga FoU-frågor. Programmets intentioner har till stor del kunnat konkretiseras i påbörjade projekt som delvis kommer att fortsäUa även under budgelårel 1978/79. Vissa områden återstår dock som bör bli föremål för insatser under budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    149

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Delegationen        Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Stat

Utgifter
Lönekostnader	1 191 000	+       47 000	+     47 000
Sjukvård	1 000	-	-
Reseersättningar	80 000	-	-
Lokalkostnader	110 000	-	-
Expenser	1.50 000	-	-
Forskning	9 668 000	+    894 000	-1 706 000
Uppdragsforskning	100 000	-	-
Viss trafiksäkerhets-
forskning m. m.	805 000	+     80 000	+     80 000
	12 105 000	+ 1 021 000	-1 579 000
Uppbördsmedel
Viss trafiksäkerhets-
forskning m. m.	805 000	+     80 000	+     80 000
Ersättningar för uppdrag
m. m.	100 000	-	-
Netloutgift	11 200 000	+941 000	-1 659 000

Bland projekt som påbörjats kan nämnas godsskador, transportdokument och distributionstransporter. På områdena irafiksanering samt informations- och reglersyslem för vägtrafik kommer ett flertal projeki inom ramen för särskilda programblock all kräva ökade insalser. Molsvarande gäller ifråga om utvecklande av planeringssystem för kollektiv lokaltrafik. På trafiksäkerheisområdet pågår bl.a. förhållandevis kostnadskrävande projeki rörande funklionssäkerhelen hos bilkomponenter, trafikantinformation via radio, trafikövervakning samt oskyddade trafikanters säkerhet. Fortsalt FoU-verksamhet rörande informationsgivning till bilförare och dess betydelse för förarens subjektiva uppfaUning om riskerna i trafiken är angelägen. Samma gäller bl.a. fordons utrustning och vissa handikappfrågor. Ökade insalser krävs vidare för studier rörande trafikanters val av transportmedel och transportförhållanden inom olika branscher t.ex. skogsindustrin och jordbruket. Det sjöfartsekonomiska området kräver ökade insalser liksom även flyglransportområdet. Inom FoU-områdel Terminaler planeras likaledes avsevärt ökade insalser.

De i det föregående konstaterade behoven av fortsatta och vidgade insalser på transportforskningsområdet motiverar enligt TFD:s uppfattning en reell ökning av delegationens medel för forskning. Delegationen är emellertid medveten om alt en sådan ökning f. n. inte är realistisk med hänsyn till del slatsfinansiella läget. En bibehållen omfatlning av forsknings-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   150

verksamheten får dock enligt TFD mening anses som ett rimligt och berättigat krav icke minst med hänsyn till de samhällsekonomiska vinsterna av de förväntade FoU-resultalen. Om delegalionen icke erhåller kompensation för koslnadsstegringar måste delegationen utesluta eller senarelägga flera av de planerade insatsema som bl. a. innebär en inriktning mol målin-riktad och tilllämpad forskning och ulveckling. Det får anses tveksamt om en sådan neddragning av FoU-arbetei är förenlig med slatsmakternas i olika sammanhang uttalade intentioner för delegationens verksamhet. Del är därför med stor tvekan och endast mot bakgrund av regeringens i de kompletterande anvisningarna för anslagsframställningar gjorda uttalandena om restriktivitet i fråga om myndigheternas utgifter som delegalionen i sin slutliga handläggning av delta ärende stannat inför alt begära medel enligt del s. k. 0-alternativel.

4. Då statens trafiksäkerhelsråds verksamhet upphörde 1971 överfördes viss del av rådets personal tiW statens väg- och trafikinstitul (VTI). 1 samband därmed förulsaltes att TFD skulle delvis svara för de härmed förenade kostnaderna hos VTI. För budgetåret 1977/78 uppgick del av TFD till inslilulel utbetalda beloppet till 2.4 milj. kr. Den personal för vars kostnader bidraget ursprungligen beräknades har lill större delen övergått till annan verksamhet ulan att ersättas. Den grundläggande förutsäuningen för nuvarande ordning har således upphört. Föreskrifter om medlens användning utfärdas av regeringen och TFD har inle möjlighet atl påverka inslitutels disposition av medlen. Del får därför anses som en onödig administrativ omgång atl VTI för sin verksamhel tillförs medel via del för TFD beräknade anslaget. Med hänsyn till del nu anförda föreslår TFD all de medel som statsmakterna beräknar för verksamheten inom VTI i fortsällning-en inle anvisas under anslagei lill transportforskningsdelegalionen. Del för innevarande budgelår lill VTI utbetalda beloppet om 2,4 milj. kr. skulle enligt den för 0-allernalivet tillämpade beräkningsmetoden motsvara 2,6 milj. kr.

Föredraganden

Transportforskningsdelegationen inrättades år 1971 för alt planera, samordna, initiera och stödja forskning på transportområdet. För den transportforskning som finansieras med medel över statsbudgeten räknar jag med i princip oförändrad volym. Med hänsyn till en av delegationen önskad budgetmässig överföring av medel direkt till väg- och trafikinstilulet bör det begärda beloppet reduceras med 2.6 milj. kr. Totalt för transport-forskningsdelegationens verksamhet tar jag därför upp 9 541000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Transportforskningsdelegationen för budgelårel 1978/79 anvisa elt reservalionsanslag av 9541 000 kr., alt avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    151

E 17. Bussbidragsnämnden

1976/77 Ulgift 632 385

1977/78 Anslag 789 000

1978/79 Förslag 860 000

Bussbidragsnämnden handhar ärenden enligt kungörelsen (1973:639). om statligt slöd till lokal landsbygdstrafik (ändrad senasi 1975:791), förordningen (1975:192), om statligt stöd till regional landsbygdstrafik ändrad senast 1977:252) och förordningen (1976:195) om statligt stöd till viss skärgårdslrafik. Nämnden består av tre ledamöter med ersättare. Hos nämnden finns etl kansli, som förestås av en kanslicheft

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Nämnden              Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	4 1 5	-
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser	627 000 1 000 25 000 59 000 77 000	+ 53 000                +53 000 +     500                +     500 + 8 500                +8 500 + 9 000                + 9 000
	789 000	+71 000                 +71 000

Bussbidragsnämnden

1. Pris- och löneomräkning utgör 71 000 kr.

2. O-alternativet innebär en ökning av anslaget med 28 000 kr. Eftersom anslagsposterna lönekostnader, sjukvård och lokalkostnader på grund av anställningsförhållanden och ingångna avtal inte kan reduceras måsle minskningen i förhällande till altemativ 1 innebära hell bortfall av reseersättningar och reducering av expensmedlen med 15 000 kr., vilket skulle innebära atl nämnden inte skulle kunna verka enligt givna direktiv.

3. För alt begränsa anslagsförslaget till en nivå i enlighet med alternativ I föreslås aU en oundviklig ökning av tryckningskostnaderna med 3 000 kr. kompenseras med en motsvarande nedskärning av reseersättningarna.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bussbidragsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 860000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    152

E 18. Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik

1976/77 Utgift 52 273 495

1977/78 Anslag 88 400 000

1978/79 Förslag       102 200 000

Statligt slöd till icke lönsam landsbygdstrafik utgår enligt kungörelsen (1973:639) om statligt stöd lill lokal landsbygdslrafik, (ändrad senast 1975:791), förordningen (1975:192) om stadigt stöd Ull regional landsbygdslrafik (ändrad senast 1977: 252) och förordningen (1976: 195) om statligt stöd till viss skärgårdstrafik.

Bussbidragsnämnden utför den slutliga granskningen av ansökningar och prövar fråga om bidrag enligt 1975 års förordning samt avger förslag till regeringen om fördelning av anslagsmedel mellan länen i form av medelsramar enligt 1973 års kungörelse och 1976 års förordning.

Bidragsformer

Statligt stöd till lokal land sbygd st rafi k utgår till kommun som har att göra ansökan därom hos länsstyrelse. Till sådan trafik i kommun inom del inre stödområdet eller Gollands län ulgår statsbidrag med 75% av bidragsgrundande underskott beräknat enligt i 1973 års kungörelse angivna grunder för högst två dagliga dubbelturer per linje och med 50% inom landet i övrigt.

Efter en allmän bedömning av de lokala trafikförsörjningsplanerna och en granskning av kommunernas bidragsansökningar skall länsstyrelsen till bussbidragsnämnden insända ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte sammanställning över bidragsanspråken med eget yttrande. Efter granskning och beslut i vissa fall om undantag från eljesl gällande bestämmelser avger nämnden förslag till regeringen om fördelning av bidragsmedel mellan länen.

Länsstyrelsen beviljar senare statsbidrag inom den medelsram för länet som fastställls av regeringen.

Stalligl slöd lill regional landsbygdslrafik ulgår enligt 1975 års förordning till utövare av sådan regional irafik som behövs för atl tillgodose den regionala trafikförsörjningen och som inte är ekonomiskt bärkraftig. Behovet av trafiken prövas på grundval av den regionala personlra-fikplan som länsstyrelsen upprättar. Del bidragsberälligade trafikarbetet är begränsat lill två dagliga dubbellurer på den i den regionala trafiken ingående vägsträckan. Till täckning av underskott i sådan trafik kan statsbidrag ifrågakomma med högsl 15 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete till irafik inom det inre stödområdet eller Gotlands län och med högsl 12 kr. lill trafik inom landet i övrigt. Om synnerliga skäl föreligger kan bidrag beviljas med högre belopp.

Ansökan om statsbidrag till regional landsbygdstrafik görs hos vederbö-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    153

rande länsstyrelse. Efler granskning av ansökningshandlingarna skall länsstyrelsen överlämna dem jämte sammanställning och eget yttrande lill bussbidragsnämnden. som prövar frågan om statsbidrag.

Statligt stöd till viss skärgårdslrafik med fartyg ulgår enligt riksdagens beslut vid 197.5/76 års riksmöte (prop. 1975/76:88. JoU 1975/76: 34, rskr 1975/76: 2.56) lill kommun som är huvudman för eller lämnar ekonomiskt bidrag till sådan trafik. Till sådan trafik utgår statsbidrag med 35% av bidragsgrundande kostnad beräknad enligt i 1976 års förordning angivna grunder för högst fyra dagliga dubbelturer på viss linje och i fråga om komplelteringsirafik för högst en förbindelse fram och åter i veckan inom ell visst område. För all slaisbidrag skall ulgå krävs atl irafiken ingår i en av kommunen antagen lokal trafikförsörjningsplan och avser trafik till och från öar som har bofast befolkning men som saknar fasl landförbindelse eller allmän färjeled.

Förfarandet i ärenden om statsbidrag till bållrafiken överensslämmer i alll väsenlligl med förfarandet vid behandling av ärenden om lokal landsbygdstrafik.

Från slöd enligi 1976 års förordning exkluderas den trafik som drivs av Waxholms Ängfartygs AB, Ifrågavarande bidragsgivning regleras genom etl särskill avtal. Bussbidragsnämnden har fält regeringens uppdrag att för statsverkets räkning ta upp förhandlingar i syfte att bestämma bidragels sloriek för bidragsåret 1977/78.

Busshidragsnäniiiden

1.   Bidrag lill lokal landsbygdslrafik

Behovel av bidragsmedel enligi 1973 års kungörelse är avhängigi av omfattningen och kvaliteten på den irafikservice som kommunerna bedömer som nödvändig för att tillfredsställande lokal trafikförsörjning skall kunna erbjudas samt av kostnadsutvecklingen för de irafikmedel. i första hand buss och taxi, som anlitas för utförande av irafiken.

För statsbidrag enligt kungörelsens bestämmelser till den lokala landsbygdstrafiken under innevarande bidragsår (den 1 augusli 1977-den 31 juli 1978) har regeringen faslslälli medelsramar för länen som medger en medelsförbrukning på högst 61.3 milj. kr. Enligt de beslut som länsstyrelserna fattal om ifrågavarande statsbidrag kommer härav alt utnyttjas högsl 60.9 milj. kr., fördelal med 54,1 milj. kr. på linjelrafik och med 6.8 milj. kr. på eflerfrågeslyrd komplelteringsirafik.

Jämfört med bidragsanspråken bidragsåret 1976/77 innebär detla en ökning med ca 25 %. vilket främst beror pä atl resultatutvecklingen för busstrafiken varit ogynnsam. Kostnadsökningar har sålunda endast delvis kunnat kompenseras av intäktsökningar trots att laxehöjningar genomförts. Detta förhållande förklaras enligt nämnden av atl trafikunderlagel uttun-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   154

nais till följd av en fortgående befolkningsomfiyttning och av all allt fler resor företas med privatbilar. Vidare har möjlighelerna lill ralionaliseringar av driften varil begränsade. Nämnden har dock kunnat konstatera atl alll fler rationaliseringsåtgärder vidtas för varje år som en följd av trafikplaneringen. De ekonomiska effektema kan i en del fall vara betydande för den enskilda kommunen men har hittills för landet som helhet endast haft marginell betydelse.

För nästkommande bidragsår (den 1 augusti 1978-den 31 juli 1979) bedömer bussbidragsnämnden alt omfattningen av den bidragsgrundande irafiken kommer all öka genom alt bidrag söks för ny linjetrafik (helt ny trafik till följd av höjd ambitionsnivå, ersätlningstrafik för indragna eller ändrade lågförbindelser, linjer som tidigare varit lönsamma etc). Emellertid bedömer nämnden att denna ökning till viss del uppvägs av att nuvarande linjelrafik kan komma all få minskad omfatlning som en följd av att tra-fikförsöijningsplanerna för varje planeringsomgång allt bättre anpassas lill föreliggande trafikbehov, bl. a. genom all samordningsmöjligheter tillvaratas och rationellare irafikuppläggning eftersträvas. Den samlande effekten torde dock enligt nämnden för varje bidragsår komma atl innebära viss mindre ökning av den bidragsgrundande trafiken.

Den efterfrågestyrda kompletteringstrafiken har byggts ut mycket kraftigt sedan del nya bidragssystemet infördes. Denna trafikform, som mottagits mycket positivt av trafikanterna, finns nu i 209 kommuner. Även om ytteriigare kompletteringstrafik kommer att inrättas är del dock sannolikt atl utökningarna uppvägs av sådana justeringar i den redan befintliga trafiken atl den samlade volymen i landet endast påverkas marginellt.

Bussbidragsnämnden har på grundval av tillgängliga uppgifter och mol bakgrund av hiilillsvarande erfarenheter av såväl trafikvolym som resultatförsämring gjort en bedömning av bidragsbehovel för bidragsårel 1978/79. Nämnden beräknar härvid atl de bidragsgmndande underskotten — och därmed även behoven av statsbidrag — kommer all öka med 22% belräffande linjetrafiken resp. 18% beträffande kompletteringstrafiken, vilket innebär etl bidragsbehov av 66 resp. 8 milj. kr., dvs. sammanlagl 74 milj. kr. för bidragsårel 1978/79.

2.   Bidrag till regional landsbygdslrafik

Behovel av bidragsmedel enligi 1975 års förordning är beroende av om-fattningen av det bidragsgrundande Irafikarbelet samt av busstrafikens resultatutveckling.

Omfattningen av den bidragsgrundande regionala trafiken enligt de av länsstyrelserna antagna regionala trafikplanerna har inte ändrats nämnvärt från bidragsåret 1975/76 till 1976/77. Molsvarande gäller bidragsårel 1977/78 i fråga om trafiken mellan kommuncentra. Däremoi tillkommer under della bidragsår viss irafik av regional karaktär mellan kommundelscentra och kommuncenlra som inle tidigare varil bidragsgrundande enligi

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    155

förordningen 1975: 192. Del av denna anledning ökade bidragsbehovet bedömer nämnden uppgå till 0.8 milj. kr.

Del statliga stödet lill regional landsbygdstrafik förstärktes fr.o.m. bidragsåret 1976/77. Den lidigare fastställda maximala vagnmilersällningen höjdes härvid - som en anpassning till den resultatförsämring som inträn i busstrafiken - till 12 resp. 15 kr. per vagnmil.

För atl de mål som uppsatts med avseende på den regionala trafikförsörjningen skall kunna nås finner nämnden det nödvändigt alt den relativa bidragsnivån, som gällde under bidragsåret 1976/77, bibehålls i princip oförändrad för den trafik som utförs under bidragsåret 1977/78. På grundval av lillgängliga uppgifter och beräkning av kostnads- och inläklsulveck-lingen bedömer nämnden att en höjning erfordras av den maximala vagn-milersättningen med 2 kr., dvs. till 14 resp. 17 kr. Bussbidragsnämnden föreslår därför att i9§ förordningen (1975: 192) om statligt stöd till regional landsbygdstrafik angivna maximibelopp höjs i enlighet härmed.

Nämnden bedömer med ulgångspunkl från summan för utbetalda statsbidrag avseende bidragsåret 1975/76 atl statsbidragen avseende bidragsårel 1976/77 kommer all uppgå lill 23,0 milj. kr. För bidragsåret 1977/78 bedöms della belopp komma all ökas med 3,8 milj. kr. med anledning av den föreslagna höjningen av vagnmilersällningen vartill kommer 0.8 milj. kr. för nytillkommande trafik enligt vad ovan angivils. Del sammanlagda bidragsbehovel uppgår därmed lill 27,6 milj. kr.

3.   Bidrag till viss skärgårdslrafik

Behovet av bidragsmedel enligt förordningen 1976: 195 sammanhänger med omfattningen och kvalilelen på irafikservicen förden bofasta öbefolk-ningen enligt kommunernas antagna trafikförsörjningsplaner samt av fartygstrafikens kostnadsutveckling.

Det sammanlagda beloppet av statsbidrag enligt länsstyrelsernas preliminära beslut uppgår för bidragsårel 1977/78 till 3,3 milj. kr. Hela bidragsbeloppel utbetalas i efterskott på grundval av slutredovisning. Eftersom någon slutredovisning ännu inle ägt rum sedan det statliga stödet infördes till skärgårdstrafik, saknar nämnden erfarenhet av hur de ekonomiska uppgifterna enligt slutredovisningen förhåller sig lill de preliminärt beräknade uppgifterna. Nämnden fömlsäller därför atl hela summan av preliminärt beslutade bidrag för bidragsårel 1977/78, dvs. 3,3 milj. kr., kommer att utbetalas under budgelårel 1978/79.

I fråga om stödet till den skärgårdslrafik som drivs av Waxholms Ängfartygs AB räknar nämnden - i avvaktan på resultatet av förhandlingar mellan parterna - att slalsbidragel minsl skall uppgå lill samma belopp som för bidragsårel 1976/77, dvs. 3,8 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   156

4. Verksamhetens inriktning och omfattning under budgetåret 1978/79

Under budgetåret 1978/79 skall ulanordnas bidrag till kommunerna (via länsstyrelserna) enligt 1973 års kungörelse avseende lokal landsbygdstrafik under dels bidragsårel den 1 augusti 1977 - den 31 juli 1978 (slutbetalning), dels bidragsårel den I augusli 1978 - den I juli 1979 (förskottsbelal-ning) samt enligt 1975 års förordning till utövare av regional olönsam landsbygdslrafik avseende irafik som utförts under bidragsåret den 1 augusti 1977 - den 31 juli 1978. Härutöver skall ulanordnas bidrag till kommunerna (via länsstyrelserna) enligt 1976 års förordning avseende viss skärgårdslrafik med fartyg under bidragsåret den 1 augusti 1977 - den 31 juli 1978 samt - efter förhandlingar - ulbelalas bidrag lill den skärgårdslrafik som drivs av Waxholmsbolagel.

Förändringar i Irafikunderlag och kostnadsförhållanden för busstrafiken, omfatlningen av den bidragsgrundande irafiken liksom slödel lill viss skärgårdstrafik kommer alt påverka medelsbehovel på sätt som tidigare beskrivits. Del beräknade medelsbehovel ulgör således 74 milj. kr. enligt 1973 års kungörelse för irafik som uiförs under bidragsårel 1978/79. Genom all bidraget ulbelalas med endasl halva beloppet inom budgelårel. dvs. sedan sex månader av bidragsårel förflulit, och med återstoden efter bidragsårets - och därmed budgetårels - slut, kan förutses en medelsförbrukning under budgetåret 1978/79 av högst 30,5 milj. kr. avseende slutbetalning för bidragsåret 1977/78 och ca 37.0 milj. kr. avseende förskottsbetalning för bidragsåret 1978/79. Vidare beräknas medelsförbrukningen för bidrag till trafik under bidragsåret 1977/78 enligt 1975 och 1976 års förordningar uppgå lill 27.6 milj. kr. resp. 3,3 milj. kr. För den irafik som drivs av Waxholms Ångfartygs AB beräknas medelsbehovel. i avvaktan på resultatet av förhandlingar, till 3.8 milj. kr. Medelsförbrukningen föruises därmed sammanlagl uppgå till (30,5+37,0+27.6+3.3+3,8) 102,2 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Stalligl stöd lill olönsam linjelrafik med buss m. m. på landsbygden har ulgåll sedan år 1961. Genom riksdagens beslul år 1973 ändrades bestämmelserna för den statliga bidragsgivningen och de statliga insatserna förstärktes. Beslutet syftar till alt ytterligare förbällra betingelserna för den kollektiva trafikförsörjningen inom landsbygds- och glesbygdsområdena. Innebörden av beslutet är, att bidragsgivningen i fortsättningen skall avse sådan trafik som ingår i en lokal eller regional trafikförsörjningsplan. Med hänsyn lill den då pågående regionala trafikplaneringen avsågs den ändrade ordningen genomföras i två etapper, varav den första gällde stödet till lokal trafik och den andra stödet lill regional irafik (prop. 1973:53. TU 1973:13, rskr 1973:203).

Det statliga stödet lill den olönsamma busstrafiken på landsbygden kom-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    157

plellerades genom riksdagens beslut vid 1975/76 års riksmöte med elt stöd lill båltrafik i skärgårdsområden. Innebörden av beslutet är - liksom beträffande den lokala landsbygdslrafiken - alt bidragsgivning skall avse sådan båttrafik som ingår i en lokal trafikförsörjningsplan (prop. 1975/76: 88, JoU 1975/76:34, rskr 1975/76:256).

I fråga om bidragsgivningen avseende den lokala trafiken innebär riksdagens beslut år 1973 - i förening med riksdagens ställningslagande år 1974 med anledning av vissa motioner (TU 1974:9, rskr 1974:111) - att bidrag utgår till högsl två dagliga dubbelturer på en landsbygdslinje med 50% av det bidragsgrundande underskottet. Till lokal irafik i kommun inom del inre stödområdet samt på Gotland utgår siödet med 75% av del bidragsgmndande underskottet.

De medelsramar som tilldelats länen för bidragsåret 1977/78 representerar ett sammanlagl medelsutrymme om 61.3 milj. kr. Enligt de beslut som länsstyrelserna fattat kommer härav alt utnyttjas högst 60,9 milj. kr,, varav 6,8 milj. kr. avser eflerfrågeslyrd komplelteringsirafik. Belräffande komplelteringstrafiken kan jag konstatera atl den har byggts ul mycket kraftigt sedan det nya bidragssystemet infördes den 1 augusti 1974. Denna trafikform, som är särskilt lämplig i områden med svagt trafikunderlag, finns nu i 209 kommuner.

För bidragsåret 1978/79 har bussbidragsnämnden beräknat behovet av bidrag lill den lokala landsbygdstrafiken lill 74,0 milj. kr., vilkel innebären ökning med 12,7 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Under budgetåret 1978/79 kommer i stöd till den lokala trafiken att utbetalas dels slutbetalning för bidragsåret 1977/78, dels förskott för bidragsårel 1978/79. Med utgångspunkt från länsstyrelsernas beslut om bidrag för bidragsåret 1976/77 och del angivna behovet av bidragsmedel för bidragsåret 1977/78 har bussbidragsnämnden beräknat behovet av bidragsmedel för budgelårel 1977/78 lill (30,5+37,0) 67,5 milj. kr. Jag godlar denna beräkning.

I fråga om bidragsgivningen avseende den regionala trafiken innebar riksdagens beslul vid 1975 års riksmöle (prop. 1975:1, TU 1975:10, rskr 1975: 79) atl bidrag skall ulgå för högst två dubbellurer per dag på en landsbygdslinje. Beslutet innebar vidare att lill täckning av underskott i den bidragsgrundande trafiken skall utgå viss vagnmilersättning. Ersättningen har, efter anpassning bidragsåret 1976/77, beslämls till högsl 15 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete inom inre stödområdet och på Gotland och lill högsl 12 kr. per vagnmil bidragsgrundande irafikarbele i lan-dei i övrigl.

Den angivna vagnmilersällningen bedömdes tillräcklig för atl en rimlig kostnadstäckning skulle uppnås i den bidragsgrundande Irafiken. Bussbidragsnämnden konsialerar emellertid att resultatförsämringen i den regionala landsbygdstrafiken har fortsatt. På grundval av beräkningar av kostnads- och intäklsutvecklingen bedömer nämnden alt underskotlen i den

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    158

irafik som idag åtnjuter slöd med 12 kr. resp. 15 kr. per vagnmil kommer att öka lill 14 kr. resp. 17 kr. Jag delar denna bedömning.

Enligt riksdagens beslut ankommer det på regeringen atl vid behov anpassa utgående vagnmilersättningar. För att vidmakthålla den regionala trafikförsörjningen krävs också enligt min mening att slödel anpassas till del försämrade resullalel. I enlighel härmed kommer de i 9 § förordningen (1975:192) om slallig! stöd till regional landsbygdstrafik angivna maximibeloppen för statsbidrag atl höjas lill 14 kr. resp. 17 kr. Bidragsbehovel för den regionala trafiken beräknar nämnden härigenom öka med 3,8 milj. kr. Härtill kommer en ökning med 0,8 milj. kr. för nytillkommande Irafik. Totalt beräknas della ge elt bidragsbehov av 27,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Jag godlar denna beräkning.

I fråga om bidragsgivningen avseende skärgårdstrafiken innebar riksdagens beslul vid 1975/76 års riksmöle att bidrag utgår till högst fyra dubbellurer per dag på en linje och i fråga om kompletteringstrafik till högst en förbindelse fram och åter i veckan inom visst område med 35% av de bidragsgmndande kostnaderna. Riksdagen har i skrivelse (rskr 1975/76: 256) som sin mening gett regeringen lill känna vadjordbmksutskottet anfört beträffande överväganden rörande särskill stöd till godstrafiken i skärgårdarna m. m. (JoU 1975/76: 34). I utskottsbetänkandel föreslogs atl regeringen överväger frågan om elt särskill fraktstöd samt om möjligt i nästkommande års budgetproposition redovisar resultat härav. Enligt vad jag erfarit synes det statliga stödet till persontrafik i skärgårdsområdena också verksamt bidragit lill att hålla frakttaxorna på en lägre nivå än vad som annars vore möjligt. Jag har mot denna bakgrund inte funnit anledning all ompröva nuvarande stöd till skärgårdstrafiken. 1 sammanhanget vill jag erinra om den allsidiga utvärdering som skall göras under år 1978 av nuvarande transportstöd.

Bussbidragsnämnden har, med utgångspunkt från de av länsslyrelsernas preliminärt beslutade bidragen, beräknat det samlade bidragsbehovel till 3,3 hiilj. kr. för bidragsårel 1977/78. Jag godtar denna beräkning.

Den trafik som drivs av Waxholmsbolagel i Stockholms skärgård är undantagen från slöd enligt förordningen (1976:195) om statligt slöd lill viss skärgårdstrafik. Detta undanlag motiverades dels av trafikens speciella inriktning och slrukiur som gjorde del svårl atl applicera del nya bidragssystemet på denna irafik, dels av atl staten genom etl särskill avial lämnar bidrag lill Waxholmsbolagets trafik. Riksdagens beslut innebar emellertid atl del löpande avtalel skulle justeras med utgångspunkt i det nya systemet. I enlighet härmed träffades år 1976 avtal vilkel innebär aU statens bidrag till Waxholmsbolagel för irafik i Stockholms skärgård uppgår lill 3,8 milj. kr. för bidragsårel 1976/77. Belräffande bidraget för nästa bidragsår har regeringen gett bussbidragsnämnden i uppdrag att för statsverkets räkning ta upp förhandlingar. I avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar harjag beräknat bidraget till samma sloriek som för bidragsåret 1976/77 dvs. till 3,8 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    159

I enlighel med del föregående beräknar jag anslaget till den olönsamma landsbygdstrafiken under budgetåret 1978/79 till (67,5+27,6+3,3 + 3,8) 102,2 milj. kr. Med hänsyn till angelägenheten av att förbättra betingelserna för den kollektiva trafiken kommer under våren 1978 riksdagen att föreläggas förslag om elt nytt och förstärkt bussbidragssystem. Fullt genomfört räknarjag med en förstärkning av bussbidragel av storleksordningen 70 milj. kr. 1 samband härmed kommer förslag all lämnas i syfte att få till stånd elt samordnal huvudmannaskap för den regionala irafiken. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Stadigt stöd tål icke lönsam landsbygdstrafik för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 102200000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   160

F. DIVERSE

F 1.  Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

1976/77 Ulgift 600000000

1977/78 Anslag 650000000

1978/79 Förslag        715 000000

Från anslaget ulgår sedan budgetåret 1964/65 ersällning lill SJ för underskott för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Vidare skall från anslaget betalas bl. a. SJ:s koslnader för drifl av sådana icke lönsamma järnvägsstationer, som skall bibehållas enligt regeringens beslul. och ersättning för pensionärsrabattens utvidgning lill förtidspensionärer m. fl.

Slutens järnvägar

1 skrivelse den 19 augusti 1977 framhåller SJ följande.

Icke lönsam ma järn vägslinjer

Underskottet på del ersätlningsberältigade bannätei under budgetåret 1978/79 har på grundval av 1975 års separatredovisning beräknats till 873.6 milj. kr. Vid framräkningen av separatredovisningens resultat har hänsyn tagits till kända och förväntade ändringar i löne- och prisnivån. Intäkterna har beräknats med utgångspunkt i laxenivån den 1 september 1977. Med hänsyn till att intäkterna under separalredovisningens basår 1974 var särskilt höga p. g. a. högkonjunkturen har intäkterna - liksom vid beräkningen av ersättningsbehovet för budgetåren 1976/77 och 1977/78 - normaliserats till att avse trafikomfattningen under etl i konjunkturhänseende mera normalt år. Beräkningarna har baserats på antagandet all nuvarande ersättningsberättigade bannät inte förändras under tiden fram till utgången av budgetåret 1978/79. Om regeringen beslutar om ytterligare trafikomläggningar på vissa särskill irafiksvaga bandelar, på vilka nedläggningsprövning får äga rum enligt riksdagens beslul (prop. 1975/76:100 bil. 8, TU 1975/76:19. rskr 1975/76: 209). kan ersällningsbehovet minskas.

Till del sålunda framräknade underskottet skall - liksom tidigare - läggas ersättning för inkomstbortfall genom nedsatta styckegodsfrakter i viss samlrafik järnväg-billinje. Denna ersättning beräknas för budgelårel 1978/79 lill 2,8 milj. kr. Vidare beräknar SJ behov av ersällningför viss trafik över Ystad med 1,8 milj. kr. Det sammanlagda behovel av driftersäil-ning för olönsamma järnvägslinjer uppgår därmed till (873,6 + 2,8+ 1.8) 878.2 milj. kr. I denna driftersättning har ej inräknats kostnader för erforderliga investeringar i det olönsamma nätet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    161

Icke lönsamma järn vägsstalioner

SJ:s uppgifter anger att 89 järnvägsstationer, varav 4 bemannade, lades ned under budgetåret 1976/77. Härutöver avbemannades 28 stationer. Ersällningsbehovet för sådana olönsamma stationer, som regeringen bestämt skall bibehållas, har - med utgångspunkt i nu kända förhållanden under budgetåret 1977/78 - beräknats lill 5,5 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Landsvägstrafik

SJ har i skrivelser vid olika tillfällen till regeringen och i anslagsframställningarna under senare år hemställt om särskild ersättning för trafik på busslinjen Övertorneå-Pajala. För budgetåret 1978/79 beräknar SJ behov av 1,7 milj. kr. för ändamålet.

SJ begär vidare 3,2 milj. kr. för sådan regional busstrafik som SJ ålagts bedriva med anledning av regeringens beslut den 15 december 1976. Ersättningen avser den del av trafikåret 1977-1978 som faller under budgetåret 1978/79 (dvs. juli månad 1978).

SJ begär sålunda totalt (1,7 +3,2) 4,9 milj. kr. för landsvägstrafik under budgetåret 1978/79.

Järnvägsmuseet

1965 års musei- och utställningssakkunniga framhöll i sitt betänkande (SOU 1973:5) Museerna att det är principiellt otillfredsställande atl SJ skall svara för finansieringen av järnvägsmuseet, eftersom denna verksamhel till väsentlig del ligger vid sidan av verkets huvudmålsättning. Kostnaderna för driften borde därför bestridas med hjälp av anslag på riksstaten. Enligt SJ:s yttrande den 5 juli 1973 till utbildningsdepartementet borde museet brytas ut ur SJ:s organisation för att i stället inordnas i det allmänna museiväsendet. Riksdagen har i enlighet med prop. 1974: 28 (KrU 1974:15, rskr 1974: 248) ullalat, atl järnvägsmuseet bör utgöra en del av SJ:s verksamhet och organisatoriskt tillhöra verket.

Verksamheten vid järnvägsmuseet kan enligt SJ inle ge någon sådan PR-effekl atl den är företagsekonomiskt motiverad. Någon annan verksamhet än den museala förekommer inle. SJ menar därför atl ersättning bör utgå för de drift-, underhålls- och kapitalkostnader som är hänförliga till järnvägsmuseet. Ersällningsbehovet för budgetåret 1978/79 uppgår lill 3,1 milj. kr.

Pensionärsrabatt

SJ beslutade den 4 februari 1974 att dåvarande 67-kortsrabatt fr. o. m. den 1 april 1974 skulle ersättas av en pensionärsbiljetl som i slorl innebar 25 % rabatt på ordinarie biljettpris vid resor i första och andra klass måndag-torsdag och lördag. Beslutet baserades på förelagsekonomiska överväganden. Kungl. Maj:t beslutade den 22 februari 1974 om en utvidgad pensionärsraball som bl.a. innebär 50% nedsättning av ordinarie biljelt-11    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    162

pris. Med anledning av sänkningen av den allmänna pensionsåldern fr. o. m. den 1 juli 1976 från 67 lill 65 år föreskrev regeringen den 11 mars 1976 all den av SJ tillämpade pensionärsrabatten skall avse dels den som fyllt 65 år, dels den som enligt lagen om allmän försäkring uppbär förtidspension, sjukbidrag, handikappersättning, hustrutillägg eller tagit ut ålderspension före fyllda 65 år.

Den företagsekonomiska resultatförsämringen och ersällningsbehovet till följd härav under budgetåret 1978/79 beräknas till 34,5 milj. kr., varav 3,3 milj. kr. utgör ersätlningsbehov för pensionärsraball till förtidspensionärer m. fl.

Studeranderabatt

SJ har fåll i uppdrag all - med utgångspunkt i eget ekonomiskt ansvar -utarbeta förslag lill lämplig utformning av studeranderabatter vid SJ och till handläggningsordning som medger en effektiv kontroll och är administrativt lätthanterlig. SJ har lämnat elt sådant förslag.

I anslagsframställningarna fr. o. m. år 1973 har SJ förutsatt att den föreslagna sluderanderabalten skulle beviljas elever med studiesociala förmåner och aU rabattens giltighelstid skulle bli densamma som för flertalet andra tågreserabatter. Något företagsekonomiskt motiv för rabatten föreligger enligt SJ:s bedömning inte, främsl därför att dessa resor i hög grad äger rum under irafiktopparna. Den företagsekonomiska resultatförsämringen och ersättningsbehovet under budgetåret 1978/79 beräknas till 28,5 milj. kr. Om den nuvarande studeranderabatten skulle bibehållas, blir er-sättningsbehovet 3,1 milj. kr. högre, eftersom nuvarande rabatt - till skillnad från den föreslagna - omfattar även vissa deltidsstuderande som inte är berättigade lill studiesocialt stöd.

Sn i t laxa

Den 28 mars 1972 införde SJ s.k. snillaxa vid beräkning av avgift för kombinerad tåg- och bussresa i relationer med alternativa SJ låg/bussförbindelser. Mot bakgrund av riksdagens uttalande (TU 1975:8, rskr 1975:175) föreskrev regeringen i skrivelse den 5 juni 1975 att SJ skulle slopa sådan sniUaxa. SJ slopade sniuaxan den I november 1975. Resultatförsämringen och ersättningsbehovet under budgetåret 1978/79 beräknas till 4,3 milj. kr.

Försvarsberedskap

En specificering av de koslnader för försvarsberedskap inkl. sådana som skall bestridas från fjärde huvudtiteln, framgår av den programplan för perioden 1978/79- 1982/83 som SJ utarbetat i enlighet med de anvisningar för försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret som chefen för handelsdepartemenlel ulgivil den 29 april 1977. Enligt försvarsstabens skrivelse den 8 juni 1977 gäller för beredskapsåtgärder vid SJ m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   163

en preliminär resurstilldelning från fjärde huvudtiteln av 7,9 milj. kr, under budgelårel 1978/79, beräknat efler pris- och lönenivån februari 1977. I beloppet ingår inte nedan angivna belastningar.

SJ har under flera år begärt ersätlning för ulbildning av vapenfria ijänsleplikliga, eftersom utbildningskostnaderna saknar molsvarighel hos konkurrerande förelag. Ulbildningen i vapenfri ijänsl inom SJ har nu upphört. Om ulbildningen återupptas budgetåret 1978/79 blirersättningsbehovel 1,6 milj. kr.

Enligt regleringsbrevet den 30 mars 1973 till SJ för budgetåret 1973/74 skulle del ankomma på överbefälhavaren och SJ att gemensamt bl. a. pröva betydelsen från tolalförsvarssynpunkt av all bibehålla driftvärnet vid SJ. Den begärda utredningen översändes till Kungl. Maj:t den 21 mars 1974. SJ:s koslnader för driftvärn, som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag, beräknas till 3,6 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Som framgår ovan har SJ ålagts att delta i ulformingen av programplaner för det ekonomiska försvaret. Motsvarande krav gäller inte för konkurrerande transportföretag. SJ:s merkostnader för delta arbete under budgetåret 1978/79 beräknas Ull 100000 kr.

SJ begär sålunda totalt (1,6 + 3,6 + 0,1) 5,3 milj. kr. för försvarsberedskap under budgetåret 1978/79.

Plan korsn i ngar

Enligt kungörelsen (1959:50, ändrad senast 1969:351) angående kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan järnväg och väg åligger del järnvägs innehavare att vid plankorsningar anordna och underhålla kryssmärken och säkerhetsanordningar saml ordna den bevakning som kan komma i fråga enligt kungörelsen.

Sedan år 1941 kan järnväg erhålla statsbidrag till kostnaderna för anordnande av säkerhetsanläggning som beslutats enligt säkerhetskungörelsen.

Statsbidrag kan däremot inte erhållas till kostnadema för drift, underhåll och förnyelse av plankorsningar och säkerhetsanordningar och inte heller för del bantekniska underhållet vid plankorsningar. Kostnaderna, som saknar motsvarighet hos med järnväg konkurrerande transportföretag, bör enligt SJ:s mening behandlas med ulgångspunkl i elt trafikpolitiskt betraktelsesätt och ses som för järnvägs- och vägtrafik gemensamma kostnader. Kostnaderna bör enligt SJ delas lika mellan vägtrafik och järnvägstrafik. Behov av ersättning har anmälts sedan budgetåret 1974/75. Ersättningsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknas till 27,5 milj. kr.

Sammanfattning

Det totala anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 för verksamheter av icke kommersiell karaktär uppgår därmed enligt SJ till följande belopp.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   164

milj. kr.

Icke lönsamma järnvägslinjer 878,2

Icke lönsamma järnvägsstationer 5,5

Landsvägstrafik 4,9

Järnvägsmuseet 3,1

Pensionärsrabatt 34,5

Studeranderabatt 28,5

Snittaxa 4,3

Försvarsberedskap 5,3

Plankorsningar 27,5

991,8

SJ hemsläller all beloppel anvisas på statens driftbudget.

Föredraganden

Enligi de år 1963 meddelade riktlinjerna för den statliga irafikpoliliken (prop. 1963:191, S3LU 1963:1, rskr 1963: 424) skall SJ ersällas för driftun-derskotl på sådana icke lönsamma järnvägslinjer, vilkas irafike-ring ulgör en ekonomisk belaslning för SJ men på vilka irafiken bör bibehållas tills vidare av samhälleliga skäl. Ersättningens storlek skall grundas på en vart tredje år förnyad bandelsundersökning. För den senaste undersökningen, som genomfördes år 1975, lämnades en redogörelse i prop. 1975/76: 100 (bil. 8 s. 199).

För budgetåret 1978/79 begär SJ ersättning för underskottet på det ersättningsberättigade bannätet med 873,6 milj. kr. Beräkningen av ersättningens storlek bygger på SJ:s bedömning av hur bl. a. löne- och sakkostnader kan väntas utveckla sig intill budgetårets utgång. På intäktssidan har räknats med taxeläget den 1 september 1977. Intäkterna har vidare normaliserats med hänsyn till atl de under separatredovisningens basår 1974 var särskill höga p. g. a. högkonjunkturen.

Jag har vid min bedömning av de olika faktorer, som påverkar behovet av ersällning, i första hand beaktat effekten av reduktionen av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 januari 1978. Genom denna minskar anslagsbehovet. I beräkningarna av ersättningsbeloppet ingår bl.a. det s. k. matarvärdel. varmed avses värdet för affärsbanenätet av den vagns-lasttrafik som skulle falla bort vid den i separatredovisningssammanhang tänkta nedläggningen av del ersättningsberättigade bannätet. SJ har för matarvärdel använt i princip samma framräkningsmetodik som för del ersättningsberättigade bannätet, vilkel för budgetåret 1978/79 lett till elt negativt matarvärde. Med hänsyn till att matarvärdel helt speglar förhållandena på affärsbanenätet kan en sådan beräkningsmetodik ifrågasättas. Man bör i stället i princip räkna med att basårets matarvärde bibehålls oförändrat fram till dess resultatet av nästa separatredovisning skall tillämpas. Även härigenom minskar anslagsbehovet.

SJ har baserat beräkningarna på antagandet atl del ersättningsberättigade bannätet inte förändras under tiden fram till utgången av budgelårel

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   165

1978/79. SJ har räknat med effekten av nedläggningen av linjen Uppsala-Hallslavik, som efter medgivande av regeringen lagts ned den 1 juli 1977. Linjen ingår i en grupp om alla särskill trafiksvaga bandelar, beträffande vilka nedläggningsprövning får äga rum enligt riksdagens beslul (prop. 1975/76:100 bil. 8. TU 1975/76:19, rskr 1975/76: 209). Enligi SJ minskar ersättningsbehovet om regeringen beslutar om ytterligare nedläggningar på dessa bandelar. Regeringen har den 24 november 1977 gett SJ tillstånd att lägga ned trafiken på linjen Fågelsta-Vadstena.

De korrigeringar jag därmed gjort i beräkningarna vad gäller arbetsgivaravgift, framräkning av matarvärde, nedläggningseffekt m. m. reducerar ersällningsbehovet med sammanlagl ca 75 milj. kr.

Anslagsbehovet i övrigl påverkas av bedömningen av den kommande utvecklingen vad gäller taxeläge, trafikmängder och kostnader. Den taxehöjning med 7% som SJ begärt att få genomföra den 1 februari 1978, innebär en inläkisförstärkning för det ersättningsberättigade bannätet med ca 20 milj. kr. De förväntade trafikmängderna är i försia hand beroende av bedömningarna av konjunkturförändringarna, deras inverkan på SJ:s trafik i allmänhet och genomslaget på det ersältningsberätligade bannätet. Jag vill här stryka under att förutsättningarna för dessa bedömningar i år i flera avseenden är mer osäkra än någonsin. Det är också atl märka att ersättningsbeloppet påverkas väsentligt av relativt obetydliga procentuella förändringar vid framräkningen av löne- och sakkostnader och vid beräkningen av de trafikmängder som ligger till grund för intäklsberäkningarna. Jag vill vidare erinra om all det vad gäller beräkningsmetodiken vid separatredo-visningama föreligger vissa utredningsförslag som jag räknar med att framdeles föreslå regeringen alt behandla i proposition till riksdagen. Jag är mol denna bakgrund inle beredd alt förorda större höjning av driftersättningen än ca 63 milj. kr. Ersällning bör utgå med 707,7 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

SJ bör vidare - liksom tidigare - få ersällning förde övergångs visa taxenedsällningar som förekommer i samtrafik mellan järnvägsnätet och vissa platser vid nedlagda järnvägslinjer. De särskilda nedsättningarna, som hittills gällt enbart styckegodslrafiken, kan i fortsättningen bli aktuella även i vissa andra fall. SJ har för ändamålet begärt 2,8 milj. kr. i ersättning under budgetåret 1978/79. Jag biträder detla förslag.

På grundval av beslut av 1968 års riksdag (SU 1968:9, rskr 1968: 113) har kommun, som med hänsyn till trafikförsörjningen anser att olönsam järnvägsstation bör bibehållas, möjlighet att göra framställning härom till regeringen. Med anledning av sådana framställningar har regeringen i en del fall ålagt SJ atl bibehålla viss irafik eller atl i övrigt vidta särskilda anordningar för trafikförsörjningen. Under våren 1977 prövade regeringen sådana framställningar från sammanlagt 80 kommuner rörande av SJ aviserade Irafikförändringar vid ca 150 stationer. Antalet fall där regeringen ålade SJ olika åtgärder för atl irygga trafikförsörjningen var betydande. SJ be-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   166

gär med denna ulgångspunkl ersällning med 5,5 milj. kr. under budgelårel 1978/79. Liksom lidigare bör ersällning ulgå enbart för berörda slalioner tillhörande affärsbanenätet. Jag föreslår med hänvisning härtill 2,5 milj. kr. för ändamålet under budgetåret 1978/79. dvs. en ökning med 1,7 milj. kr.

SJ begär för budgetåret 1978/79 ersättning för vissa andra verksamheter med bristande förelagsekonomisk lönsamhet som regeringen ålagt verket och för vissa belastningar som SJ menar saknar motsvarighet hos konkurrerande transportföretag. Sammanlagt uppgår ersättningsbehovet för dessa verksamheter och belastningar lill 109,9 milj. kr. enligt SJ:s beräkningar. Dessa frågor har tidigare behandlats i budgetsammanhang och riksdagen har då tagit ställning i ersättningsfrågan och härvid vägt in även andra faktorer än dem SJ kan anses ha au ulgå från, varför SJ:s ersättningsanspråk endast delvis lillgodoseils. Riksdagen har sålunda lidigare ställt sig bakom uppfattningen att någon ersättning inte bör lämnas SJ för drifivärn. medverkan i planeringen av det ekonomiska försvaret eller för avskaffandet av snittaxan i vissa relationer. Jag beräknar därför inle något ersätlningsbelopp för dessa ändamål.

1 belänkandei (SOU 1977:7) Rällen lill vapenfri tjänst behandlas bl.a. frågan om ersätlning till myndigheterna för deras vapenfriverksamhet. Frågan bereds inom försvarsdepartementet. Jag är därför nu inle beredd att förorda någon särskild ersällning till SJ för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga.

SJ begär också anslag för drift av järnvägsmuseet dit SJ:s museala verksamhet i försia hand är knuten. Därutöver representerar ett stort antal stationer och andra järnvägsbyggnader kulturhistoriska värden, som kräver särskilt beaktande. I sammanhanget kan noteras atl riksantikvarieämbeiei genomför en inventering av sådana byggnader. Jag vill vidare erinra om atl en särskild utredare har tillkallats av chefen för ulbildningsdepartementei för all kartlägga och utreda den verksamhet som bedrivs av museijärn-vägsföreningarna i landet (U 1977:07).

För järnvägsmuseet och övriga ändamål för vilka SJ begär ersättning (i försia hand pensionärs- och studeranderabatter samt plankorsningar) är jag tills vidare inte beredd atl förorda något ersättningsbelopp utöver vad som följer av tidigare beslul om utvidgning av pensionärsrabatten till förtidspensionärer m. fl. Härför beräknar jag oförändrat 2 milj. kr. förbudgeiäret 1978/79.

Med de nu nämnda utgångspunkterna uppgår medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1978/79 till (707,7+2,8+2,5+2,0) 715 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma Järnvägslinjer m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 715 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    167

F 2. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

1976/77 Utgift 327 550316

1977/78 Anslag 372 000000

1978/79 Förslag        401845000

Postverket

Från anslaget ulgår ersättning till poslverkel för ijänsleförsändelser inkl. särskild postdelgivning, mililärbrev, debelsedlar och förlryckla deklara-tionsblanketter.

Ersättning för befordran av ijänsleförsändelser i allmänhel utgår enligt 2 § tjänstebrevsförordningen (1945:329) med viss procent av postverkets portoinkomster. Enligt förordningen ankommer del på postverket och riksrevisionsverket atl bestämma procentsatsen. Ersätlningen erläggs under kvartalet närmast efter det som ersättningen avser.

En preliminär överenskommelse - baserad på nu föreliggande delresultat av en tjänstebrevsundersökning - har träffats mellan postverket och riksrevisionsverket om att ersättningen för tillämpning fr. o. m. den I juli 1977 skall utgå med 17% av portoinkomslerna. Överenskommelsen innebär även alt den procentsats efter vilken postverket slutligt skall lyfta ersätlning under budgetåret 1977/78 fastställs på basis av det definitiva resultatet av tjänstebrevsundersökningen efter sedvanliga överläggningar mellan riksrevisionsverket och postverket. Om det definitiva procenltalel avviker från del preliminära skall redan uppburen ersätlning lill postverket regleras i efterhand, räknat från den I juli 1977.

Utifrån den överenskomna beräkningsgmnden av 17% på portoinkomslerna kan den preliminära ersättningen till postverket under innevarande budgetår beräknas komma atl uppgå lill 390694000 kr. Vid beräkningen har de taxehöjningar som gjordes den 1 mars 1977 och den 1 juli 1977 beaktats. Av delta belopp bör 5,1 milj.kr. avräknas mol automobilskattemedlen.

Postverkets ersäuning under budgetåret 1978/79 beräknas på samma grunder uppgå till 401 845 000 kr. Av beloppet bor 5200000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.

Föredraganden

Postverket har beräknat ersättningen för befordran av ijänsleförsändelser under budgetåret 1978/79 till 401 845 000 kr. Beräkningen baserar sig på ell överenskommet preliminärt procenttal. Om den definitiva överenskommelsen om procenttalet avviker från den preliminära, skall redan uppburen ersällning till postverket regleras i efterhand, räknat från den 1 juli 1977. Jag har inga erinringar mot postverkets beräkningar. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteför.tändel-ser för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 401 845 000 kr., varav 5 200000 kr. att avräknas mol aulomobilskatlemedlen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   168

F 3. Ersättning till postverket för tidningsdistribution

1976/77 Ulgift 90000000

1977/78 Anslag 84000000

1978/79 Förslag 78000000

Postverket

Riksdagens beslut (prop. 1975/76:127, TU 1975/76: 22, rskr 1975/76: 301) innebar alt till poslverkel för lidningsdistribution för budgetåret 1976/77 anvisades ell anslag av 90 milj. kr. Underskottet i postverkels lidningsrö-relse skall avvecklas genom en successiv höjning av tidningsavgifterna och i samband därmed en minskning av slalsbidragen med lika delar under avvecklingsperioden. Efler 15 år - med början kalenderårel 1977 — skall avgifterna läcka lidningsrörelsens särkoslnader.

För budgetåret 1978/79 föreslår postverket att 78 milj. kr. anvisas till ersätlning för lidningsdislribulion.

Föredraganden

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Ersätlning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 78000000 kr.

F 4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

1976/77 Ulgift 3 836627

1977/78 Anslag 3 680000

1978/79 Förslag 4 260000

1. Höjningen hänför sig lill högre medlemsavgifter till WMO och ökade kostnader för World Weather Watch förorsakade av den svenska kronans devalvering saml högre koslnader för resor m. m.

3. Anslaget behöver räknas upp då alla kostnader för luftfartsförhandlingar numera betalas från detla anslag, efter atl tidigare delvis ha bestridits av utrikesdepartementet.

4. Ökad mötesaktivitet samt högre koslnader för resor föranleder höjning av anslaget, som föregående år var för lågt beräknat.

5. Högre reskostnader saml minislermöle i Jugoslavien år 1979 kommer alt medföra behov av högre anslag.

7. Sverige har under senare år slutit vägtransportavtal med alltmer avlägsna länder. Dessa avtal stipulerar ofta inrättande av blandade kommissioner, vilket medför tämligen omfattande resor, med högre anslagsbehov som följd.

10. Utöver normala kostnadsökningar lillkommer kostnader för ett sammanträde i Sverige med den nordiska fyrtekniska organisationen i juni 1979, vilket beräknas kosta 30000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    169

Anvisat        Beräknad 1977/78        ändring 1978/79

1. Meteorologiska världsorganisationen (WMO) m.m.

2. Internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet (PIARC) m, m.

3. Förhandlingar rörande luftfarten

4. Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE)

5. Europeiska transportminislerkonferensen (CEMT)

6. Inlernalionella jämvägsfördragen (CIM-CIV)

7. Vissa förhandlingar rörande vägtransporter

8. Visst intemalionelll trafiksäkerheisarbete

9. Förhandlingar rörande vissa telefrågor

10. Intemationella organisationen för fyrtekniska frågor (lALA)

11. Internationella hydrografiska byrån

12. Förhandlingar rörande sjöfarten samt Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO)

13. Bidrag lill internationell ispatnjlleringstjänst i norra Atlanten

14. Bidrag till driften av livräddnings- och väderleksfartyg i Nordsjön

15. Internationella föreningen i Bryssel för sjöfartskongresser (PIANO

16. Bidrag till vissa fyrar i Röda Havet

17. Intemationella föreningen för järnvägs-kongresser

968000      +123000

25000	+ 2000
150000	+ 30000
100000	+ 100000
120000	+ 60000
70000	-
85000	+ 65 000
50000	- 20000
20000	-
45000	+ 36000
102000	+ 56000
1385000	+ 135 000
250000	-
250000	+ 10000
7000	+ 2 000
50000	- 20000
3000	+ 1000
3680000	+ 580000

11. Medlemsavgiften i internationella hydrografiska byrån (IHO) beräknas öka med ca 30000 kr. Kostnaderna för deltagande i olika konferenser bedöms komma atl stiga beroende på ökat deltagande från svensk sida i konferensverksamheten.

12. Säkerhet på fartyg och miljöskydd utgör två områden inom IMCO som från svensk sida tillmäts stor betydelse och där Sverige aktivt deltar. Ordförandeposten inom IMCO:s kommitté för skydd av den marina miljön innehas f n. av sjösäkerhetsdirekiören i sjöfartsverkel. Kostnaderna för svenskt deltagande i lMCO:s konferenser beräknas öka med 50000 kr., och för utredningsarbeten m. m. för IMCO:s räkning beräknas en ökning med 30000 kr.

Administrationen av det internationella arbetet kräver en ökning av hittillsvarande belopp med 50000 kr.

Dessutom krävs en ökning med 5 000 kr. för dellagande i sjöfarlsmöten inom nordisk ram.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 4260000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    170

F 5. Beredskap för civil luftfart

1976/77 Utgift 741000 Reservation 3 661000

1977/78 Anslag 8000000

1978/79 Förslag 10000000

Luftfartsverket

I skrivelse den 26 augusti 1977 har luftfartsverket beräknat medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 11,6 milj. kr. samt hemställt om etl bemyndigande att lägga ut beställningar av materiel för tekniskt underhåll av flygplanstyp DC-9 inom en ram av 1 800000 kr. utöver för budgetåret 1978/79 begärda medel. Med hänsyn till handlingarnas innehåll torde någon redogörelse inte böra lämnas till regeringsprotokollet. Handlingarna torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med alt de ställs lill vederbörande utskotts förfogande.

Föredraganden

Med hänvisning lill vad jag anförde i prop. 1976/77:74 bil. 4, sid. 6 angående delprogrammet Flyglransporter inom det ekonomiska försvaret beräknar jag, efter samråd med cheferna för försvars- och handelsdepartementen, för budgetåret 1978/79 10,0 milj. kr. för detta ändamål, vilket innebär en ökning i förhållande till anslaget för innevarande budgetår med 2 milj. kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen all

1. medge atl beställningar av materiel för tekniskt underhåll av flygplanstyp DC-9 får läggas ut inom en ram av 10000000 kr.,

2. till Beredskap jör civil luftfart för budgetåret 1978/79 anvisa ell reservalionsanslag av 10000000 kr.

F 6. Kostnader för visst värderingsförfarande

1976/77 Ulgift O

1977/78 Anslag 40 000

1978/79 Förslag 40 000

Fr. o. m. den 1 januari 1970 finns en för hela landet gemensam buss- och taxivärderingsnämnd med uppgift att avgöra frågan om villkoren vid inlösen av rörelse eller tillgångar i samband med återkallelse av trafiktillstånd enligt förordningen (1940:910) angående yrkesmässig biltrafik m. m.

Värderingsnämnden beslår av tre ledamöter med suppleanter som utses av regeringen. Kostnaderna för nämnden skall förskotteras av staten men slutligt belasta den som förvärvar tillståndet, genom utdebitering efter varje värderingförfarande. På statsbudgetens inkomstsida finns därför motsvarande inkomsttitel benämnd Ersättning för visst värderingsförfarande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   171

Till värderingsnämnden har under år 1977 länsstyrelsen i Örebro län överiämnat för prövning en framställning av SJ om åläggande för det gemensamt landstings- och kommunalägda företaget AB Örebro läns regionaltrafik att bl. a. lösa in de tillgångar som SJ har använt i sin tidigare bussrörelse i Örebro län.

Föredraganden

Kostnaderna för värderingsnämnens verksamhet beräknar jag lill oförändral 40000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för visst värderingsförfarunde för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 40000 kr.

F 7. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland

1976/77 Utgift 9 100000

1977/78 Anslag 9200000

1978/79 Förslag 11400000

Ersätlningen lill Linjefiyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland uppgick budgetåret 1976/77 lill 9,1 milj.kr. För budgetåret 1977/78 beräknades (prop. 1976/77:100 bil. 9 sid. 195, TU 1976/77:11, rskr 1976/77:177) med utgångspunkl i bl.a. dåvarande biljettpriser, medelsbehovet lill 9,2 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknar jag med utgångspunkt i nuvarande biljettpriser och en viss passagerarökning medelsbehovel lill 11,4 milj. kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 11400000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    172

KAPITALBUDGETEN

Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

I del följande lämnas för budgetåren 1976/77- 1978/79 en redovisning för postverkets, televerkels (exkl. mndradio), statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond, sjöfartsverkets fond och fonden för Södertälje kanalverk. Vidare framläggs en sammanfallande redogörelse för investeringarna i övrigt såvitt avser kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten.

Investeringsutfall för budgetåret 1976/77

I följande tabell redovisas de anslagsmedel, som under del gångna budgetåret stått till förfogande, och i vilken omfaitning de tagits i anspråk. Enligt beräkningarna i prop. 1976/77:100 skulle medelsförbmkningen på investeringsanslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde uppgå till 1 926,1 milj.kr. under budgetåret 1976/77. De sammanlagda faktiska invesleringsutgifterna har stannat vid 1901,8 milj.kr. och således underskridit de beräknade utgifterna med 24,3 milj. kr.

Utfall budgetåret 1976177

	Ing. be-	Anvisade	Medelsförbrukning		Utg. be-
	hållning	anslag			hållning
			beräknad	faktisk
			] prop.
			1976/77:100
			milj, kr.
Postverket	3,0	54,0	54,5	37,1	19,9
Televerket, exkl. rundradio	73.5	827,1	847,2	849,7	50.9
Statens jämvägar	32.2	554,7	555,3	570,3	16,5
Luftfartsverket	26.2	'270,8	297,0	275,9	21,1
Statens vägverk	6,5	82.6	81,0	80,9	8,2
Sjöfartsverket	5,0	88,2	82,1	78,9	14,3
Södertälje kanalverk	6,0	3,0	9,0	9,0	-
	152,4	1880,4	1926,1	1901,8	130,9

' Varav 4.1 milj. kr. på tilläggsbudget.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   173

Beräknad medelsförbmkning för budgetåret 1977/78

I prop. 1976/77:100 förordades för budgetåret 1977/78 elt totalt rambelopp av I 981,5 milj. kr. för här berörda fonder, exkl. mndradioanläggning-ar under televerkets fond. Jämfört med motsvarande belopp för det föregående budgetåret innebar delta en ökning med 172,5 milj. kr.

I enlighel med förslagen i komplelleringspropositionen (prop. 1976/77:150) har postverkets investeringsram i besparingssyfte sänkts med 2 milj. kr. lill 113,8 milj. kr. Delta belopp kommer troligtvis all underskridas med 2 milj. kr. till följd av att ombyggnaden av posthuset i Trelleborg utgått ur investeringsplanen.

Genom regeringens beslul den 26 maj 1977 har televerkets investeringsram höjts med 10,6 milj. kr. bl.a. för tidigareläggning av investeringar av viss teleutrustning samt för tillkommande kostnader för uppförande av da-tacenlralen i Kalmar. Samma dag senarelades i besparingssyfte vissa investeringar vid televerket om 7 milj. kr. i enlighel med förslagen i prop. 1976/77:150. 1 enlighel med riksdagens beslul med anledning av prop. 1976/77:74 om inriklningen av säkerhetspoliliken och lolalförsvarels forisatta utveckling har televerkets investeringsram höjts med 200000 kr. för investeringar avseende försvarsberedskap. Genom beslut den 27 oktober och den 22 december 1977 har televerkels investeringsram höjts med 18,5 milj. kr. resp. 17,2 milj. kr. för investeringar i sysselsällningsfrämjande syfte.

I enlighel med riksdagens beslut i anledning av prop. 1976/77:74 har SJ:s investeringsram höjts med 600000 kr. för investeringar för försvarsberedskap. Vidare har investeringsramen i besparingssyfte sänkts med 4 milj. kr. i enlighet med förslagen i prop. 1976/77:150. Genom regeringens beslul den 20 januari och 9 juni 1977 har SJ:s ram höjts med sammanlagl 5,7 milj. kr. och genom beslut den 27 oktober 1977 med 12,3 milj. kr.

Luftfartsverket räknar f n. med all medelsförbmkningen skall uppgå lill 209,2 milj. kr., inkl. 6,3 milj. kr. för investeringar på Arlanda flygplats för atl göra det möjligt att överföra den inrikes linjetrafiken på Bromma till Arlanda den 1 januari 1979.

Statens vägverks medelsram har i enlighel med förslagen i prop. 1977/78:150 sänkts med 2 milj. kr. Genom regeringens beslut den 27 oktober och den 22 december 1977 höjdes ramen med 12,1 milj. kr. resp. 9,3 milj. kr. för sysselsällningsfrämjande invesleringar.

Invesleringsramen för sjöfartsverkel beräknas preliminärt till 60,4 milj. kr., varav 9 milj. kr. avser en första delbetalning på etl nytt sjömälningsfarlyg. Medelsförbrukningen inom fonden för Södertälje kanalverk beräknas till 0.2 milj.kr.

Den totala investeringsomslutningen för budgetåret 1977/78 beräknas uppgå till 2040,1 milj. kr. I följande tabell redovisas beräkningarna enligt prop. 1976/77:100, de beräkningar som gjordes under våren 1977 samt den medelsförbrukning som följer av det nyss anförda.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   174

Beräknad medelsförhrukniiig budgetåret 1977178

	Beräknad	Beräknad	Beräknad
	i prop.	våren	hösten
	1976/77:100	1977	1977
		milj. kr.
Postverket	115,8	113,8	111,8
Televerket, exkl. rundradio	840,0	843,8	'879,5
Statens jämvägar	640,0	642,3	654,6
Luftfansverkel	222,6	222,6	'209,2
Statens vägverk	105,0	103,0	■•'124,4
Sjöfartsverket	57,9	57.9	=60,4
Södertälje kanalverk	0,2	0,2	0,2
	1981,5	1983,6	2040,1

' Preliminärt belopp. Härav skall 17,2 milj. kr. avräknas mot finansfullmakten.

- Preliminärt belopp.

' Härav skall 9,3 milj. kr. avräknas mot finansfuUmakten.

Beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1978/79

För budgelårel 1978/79 föreslår verken invesleringar om sammanlagt 2669,6 milj. kr., vilket jämfört med beräkningarna i prop. 1976/77:100 för innevarande budgelår skulle innebära en ökning med 688,1 milj.kr. och i förhållande till nu verkställda beräkningar för samma budgelår en ökning med 629,5 milj. kr. När det gäller de olika verken föreslår dessa, jämfört med senaste beräkning för budgetåret 1977/78, ökningar för postverket med 25,8 milj. kr., för televerket med 192 milj. kr, för statens järnvägar med 425,4 milj. kr., för statens vägverk med 34,6 milj. kr. och för sjöfartsverket med 19,5 milj. kr. För luftfartsverket föreslås en minskning med 67,6 milj. kr.

Vid min avvägning har jag för nästa budgetår för ifrågavarande fonder räknai med en lotal medelsförbmkning av 2 119,7 milj. kr. Della innebär en ökning med 138,2 milj. kr. jämfört med motsvarande totalbelopp för innevarande budgetår enligt prop. 1976/77:100.

I förhållande till beräkningarna i prop. 1976/77:100 innebär milt förslag beträffande postverkets, televerkets, statens järnvägars och stålens vägverks investeringar höjningar med 13,3 milj.kr., 130,3 milj.kr., 95,2 milj. kr. resp. 5 milj. kr. För luftfartsverket samt för sjöfartsverket beräknar jag en minskning av invesleringsramen med 84,5 milj.kr., resp. 20,9 milj. kr.

I den inledande översikten harjag lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehovet inom de olika verken och i korthet berört inriktningen av investeringarna för nästa budgetår.

Den för budgetåret 1978/79 förordade investeringsverksamheten framgår av följande tabell. Som jämförelse har i denna även tagils upp beloppen för den hösten 1977 beräknade förbrukningen under budgetåret 1977/78.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    175

Beräknad medelsförbrukning hudgetåret 1978179

	1977/78	1978/79
	Beräknad	Verkens	Föredra-
	hösten 1977	förslag	ganden
		milj.kr.
Postverket	111,8	137,6	129,1
Televerket, exkl. rundradio	■879,5	1071,5	970,3
Statens jämvägar	H54,6	1 080,0	735.2
Luftfartsverket	' 209,2	141,6	138,1
Statens vägverk	=124,4	159,0	110,0
Sjöfartsverket	60,4	79,9	37,0
Södertälje kanalverk	0,2	-
	2040,1	2669,6	2119,7

' Preliminärt belopp. Härav skall 17,2 milj. kr. avräknas mot finansfuUmakten.

' Preliminärt belopp.

' Härav skall 9,3 milj. kr. avräknas mot finansfullmakten.

 Fonden för Södertälje kanalverk uppgår fr.o.m. den 1 juli 1978 i sjöfartsverkets

fond.

Under kommunikationsdepartementets kapilalbudget upptas vidare anslag med elt formellt belopp om I 000 kr. till statens lånefond för den mindre skeppsfarten samt med 30 milj. kr. för garanti till Aktiebolaget Aerotransport.

Sammanfattning

En sammanfattning av anvisade resp. förordade anslag för affärsverksfonderna, statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond samt beräknad medelsförbrukning under budgetåren 1977/78 och 1978/79 ges i följande sammanställning.

Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1977/78 och 1978/79

	Behålln.	Anslag	Medels-	Anslag	Medels-
	1977-	1977/78	förbmk-	1978/79	förbruk-
	07-01		ning 1977/78		ning 1978/79
			milj.kr.
Postverket	19,9	124,9	111,8	109,0	129,1
Televerket, exkl. rundradio	50,9	870,8	•879,5	1 007,9	970,3
Slaiens jämvägar	16,5	673,0	''654,6	773,8	735,2
Luftfartsverket	21,1	»251,2	209,2	88.8	138,1
Statens vägverk	8,2	M19,5	M24,4	108,4	110,0
Sjöfartsverkel	14,3	52,6	60,4	34,2	37,0
Södertälje kanalverk	-	0,2	0,2	-	6_
	130,9	2092,2	2040,1	2122,1	2119,7

' Preliminärt belopp. Härav skall 17,2 milj. kr. avräknas mot finansfullmakten.

 Preliminärt belopp.

= Varav på tilläggsbudget 6,3 milj. kr.

■* Varav på tilläggsbudget 12,1 milj. kr.

* Härav skall 9,3 milj. kr. avräknas mot finansfuUmakten.

 Fonden uppgår i sjöfartsverkets fond fr. o. m. den 1 juli 1978.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    176

Anslagsbehållningarna per den Ijuli 1977 uppgick till 130,9 milj. kr. Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag om 2092,2 milj.kr. ulgör den för budgelårel disponibla anslagssumman ca 2 223 milj. kr. Med nu beräknade investeringsramar kommer medelsförbrukningen under innevarande budgetår alt uppgå lill totalt 2013,6 milj. kr. Härvid har hänsyn inte tagits lill de belopp som skall avräknas mot finans-fullmakten. Behållningarna vid budgetårets slut kommer därmed att utgöra ca 210 milj. kr.

De beräknade anslagsbeloppen för näsla budgelår avser att jämte behållningarna för innevarande budgetår täcka den förutsatta medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal om ca 10% för all möjliggöra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av konjunkturmässiga eller andra skäl. De förordade anslagen uppgår till sammanlagl 2 122,1 milj.kr. Tillsammans med de till budgelårel 1978/79 ingående behållningarna kommer de under samma budgelår tillgängliga anslagen atl uppgå lill 2 331,6 milj.kr. Då medelsförbrukningen uppskattas till ca 2 119.7 milj.kr. ulgör anslagsreserven ca 212 milj. kr.

Medräknas även övriga anslag under kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten, dvs. anslagen under statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd blir totalsumman för budgetåret 1978/79 enligt förslaget 2 152 101 000 kr. att jämföras med i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 för motsvarande ändamål upptagna 2103 801000 kr. Anslagen ökar således lolall med 48,3 milj. kr.

Jag hemsläller alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl avge yllrande med anledning av vad jag sålunda anfört om kom-munikalionsverkens investeringar.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   177

I. Statens affärsverksfonder

A. POSTVERKET Posthus m. m.
	Ing. behållning	Anslag	Utgift
1976/77 1977/78 1978/79 verkel föredraganden	2997 000 19940000 33 040000 33 040000	54000000 124900000 118 300 000 109000000	37 057000 111800000 137600000 129100000

Postverkets tillgångar uppgick den 30juni 1977 lill 10678,6 milj. kr. Bokförda nettovärdet av fasl egendom, huvudsakligen posthus, ulgjorde 515,5 milj. kr., medan de bokförda nettovärdena av motorfordon m. m. uppgick till 35.1 milj. kr., av inventarier lill 100,6 milj. kr. samt av förråd och lager till 8.6 milj. kr. Statskapitalet i postverket uppgick vid samma lidpunkt till 362.0 milj. kr., vilket innebär en ökning under budgetåret med 11.4 milj. kr.

Postverkets verksamhel under budgelårel 1976/77 resulterade i etl överskott på 28,2 milj. kr., som inlevererats till statsverket. 180.8 milj. kr. har avsatts till konsolideringsfonden.

Utvecklingen av postverkets rörelse m. m.

Trots konjunkturnedgång och allmän portohöjning ökade poslvoly-m e n under budgetåret 1976/77. Mätt i portointäkter i fasta priser och inkl. ersättningen för tjänsteförsändelser utgjorde ökningen 1,5% jämfört med 5,2% under budgetåret 1975/76. Postverkets kraftiga satsning på marknadsföring lorde vara en viktig förklaring till den positiva volymutvecklingen.

Antalet brev och postkort ökade under budgetåret 1976/77 med 1.3% jämfört med föregående budgelår. Paketen ökade med 3,2%. Denna ökning beror till stor del på postverkels utvidgade service för hämtning och ulkörning av pakel och annan posl. Masskorsbanden och gruppkorsban-den ökade under budgelårel med 12,6 resp. 1,8%. Även om man bortser från de försändelser som föranleddes av 1976 års allmänna val är ökningen belydande i fråga om masskorsbanden. Övriga korsband ökade med 4,9%.

Anialei posldislribuerade lidningsexemplar ökade under budgetåret 1976/77 med 1,7%-.

Postgiroinlåningen i dagsmedeltal ökade med 5,0% eller med 286 milj. kr. till 6,0 miljarder kr. under budgelårel 1976/77. Antalet till personkon-12   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   178

lon ej anslutna postgirokonton ökade under samma tid med 43 000 och uppgick den 30 juni 1977 till 767 000. Postgirot förmedlade under budgetåret 310 miljoner betalningar till etl värde av 2 171 miljarder kr., vilkel innebar att antalet betalningar ökade med 5,9% och det förmedlade beloppet med 26,3%.

Sedan PKbanken bildades den I juli 1974 bedriver postverket entreprenadverksamhet för dess räkning. Följande siffror belyser postverkets åtaganden gentemot banken. På sparkonton gjordes under budgetåret 1976/77 sammanlagt 22 miljoner insättningar och uttag. Under samma tid bokfördes 61.7 miljoner transaktioner på personkonton. Vidare förmedlades 0,6 miljoner betalningsuppdrag på girokapitalkonlon.

Efter PKbankens bildande ligger betalningsförmedling genom de icke räntebärande postgirokontona kvar inom postgirot, som även handhar den centrala hanteringen av och bokföringen på PKbankens spar- och personkonton saml girokapitalkonton. Kontohavarnas tillgodohavanden på icke räntebärande postgirokonton steg under budgetåret 1976/77 med 4,2% eller med 0,3 miljarder kr. till 7,3 miljarder kr.

Postverkets diligensrörelse omsatte 48,4 milj. kr. underår 1976. Detta innebär en ökning med 15,3% jämfört med året innan. Ökningen hänför sig huvudsakligen till taxehöjningar.

Postverkets organisation, rationaliseringsverksamhei m.m. Verkets personalbehov ökar fortlöpande till följd av den ändrade boendestrukturen och trafikökningen. Personalökningen under budgetåret 1976/77 uppgick till 1 050 årsarbetskrafter. I genomsnitt under budgetåret uppgick antalet årsarbetskrafter till 44 350. 1 sammanhanget kan nämnas att det totala antalet anställda under året ökade med ca 1 600 till ca 59850.

Inom postverket pågår en fortlöpande rationalisering för att effektivisera verksamheten och i möjligaste mån begränsa de kraftigt stigande kostnaderna. De viktigaste aktuella projekten anges i del följande.

Den maskinella brevsorteringsanläggningen vid Stockholms bangårds-postkontor är nu i driflmässigt bruk. Utredningar pågår om framtida anskaffningar av liknande anläggningar på andra orter. Utvecklingen av utrustning för OCR (optisk läsning) för brevsortering sker snabbi och förberedande undersökningar av elt eventuellt införande av OCR för brevsorle-ring i Sverige pågår sedan våren 1977.

Mekaniska paketsorteringsanläggningar finns f.n. i drift på åtta olika platser i landet och ytterligare anläggningar planeras.

I anslulning lill ombyggnads- och renoveringsarbelen vid poslkonlorel Stockholm 1 kommer postkontorets avdelning för ankommande post atl mekaniseras. Projektering resp. utredningar belräffande transport- och hanteringsulruslning pågår även för postterminal i Stockholm, Enske-de/Johanneshov, Göteborg Ban, Hässleholm, Kalmar, Luleå, Nässjö, Sundsvall. Trollhättan, Uddevalla och Örebro.

Antalet moloriserade brevbäringsdislrikl beräknas öka lill ca 1 000 vid

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   179

utgången av budgetåret 1977/78 och till ca 1 200 fram till budgetåret 1981/82. Praktiska försök med etl elfordon för närdistribution (stadsbrevbäring. brevlådtömning, expressutdelning) har inletts hösten 1977.

Installationen av postkassamaskiner fortsäiter och skall vara hell genomförd år 1980. då lolall ca 3 170 kassamaskiner skall finnas på postkontoren. Vid utgången av budgelårel 1976/77 hade 1 477 maskiner installerats på 384 postkontor.

Dataterminaler utnyttjas i Stockholm, Göteborg och Malmö för saldo-konlroll vid vissa ullag från poslgirokonlon och personkonlon. För vissa Iransaktioner är poslkassamaskinerna i Stockholmsområdet kopplade on-line till postgirots dalacenlral. Också i Göteborgs- och Malmöområdena kommer on-lineanslutning alt ske.

Övergången till etl nytt ADB-system för postgirokontona med optisk läs-teknik som huvudsaklig datafångstmetod avslutades under budgetåret 1976/77. Syslemgenomförandel startade år 1973 och har medfört en kapacitetsökning utan motsvarande personalökning. Denna personalbesparing beräknas år 1976 uppgå till ca 600 årsarbetskrafter. 1 början av 1980-talet beräknas den årliga besparingen uppgå till ca 1 000 årsarbetskrafter.

Genom regeringens beslut i mars 1974 fick rikspolisstyrelsen ta i anspråk 2 milj. kr. för komplettering av sitt riksradionät med en frekvens för radioförbindelse med värdetransporter. Utrustningen för bilar skulle köpas av resp. intressenter. Postverket planerar även atl på sikt ansluta lantbrevbärarna till den nya radioförbindelsen eftersom en förstärkning av säkerhetsåtgärderna är nödvändig med hänsyn till brottslighetsutvecklingen. För atl kunna installera planerad radioförbindelse bör enligt postverket rikspolisstyrelsens äskande av medel förden fortsatta utbyggnaden av riksradionä-tel beaktas så alt bl. a. postverkets åtgärder kan fullföljas.

Marknaden. Brevrörelsen har liksom föregående år getts högsta prioritet i verkets marknadsföring. Brevrörelsen har hittills kunnat hävda sig ganska väl i förhållande till andra medier. Teletekniken i kombination med datatekniken utgör dock en allt allvarligare konkurrent.

Masskorsbands- och gruppkorsbandsutvecklingen är beroende av hur direktreklamen utvecklas. Några större förändringar väntas inte på della område under den närmaste framtiden.

När det gäller varubefordran möter postverket stark konkurrens från andra transportföretag. Marknadens behov av integrerade transporter, s. k. fullservice, fortsäiter alt öka. Postverkets ställning på lältgodsmark-naden gentemot konkurrenterna är nu avsevärt starkare än lidigare genom all hämtning/uikörning kan erbjudas kunderna. Postorderhandeln, som svarar för ca en fjärdedel av poslpaketen, ökade sin pakeiinlämning kraftigt under budgetåret 1976/77 och beräknas få en god ulveckling även under innevarande budgetår.

Ell nytt taxesyslem i postverkels tidningsrörelse gäller fr. o. m. år 1977. Det nya systemet lorde ha förbättrat verkets konkurrenssituation på mark-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   180

nåden för lidningsdislribulion. Del lägsia prisallernalivel i läxan är bl.a. förenat med vissa garantier i fråga om den inlämnade volymen. Även del förhållandet att postverket numera får förmedla samdislribulionsraball på lanlbrevbäringslinjerna inverkar gynnsaml på volymuivecklingen i lid-ningsrörelsen.

Förmedlingen av social service genom lanlbrevbärarna, som efter en försöksverksamhet introducerades under budgetåret 1973/74, har mött stort intresse från kunderna. Servicen omfattar f. n. drygt 90 kommuner med nära 1 200 lantbrevbäringslinjer. Om ett eller ett par år beräknas den sociala servicen vara införd på ca 1 500 lantbrevbäringslinjer.

Postverkets medverkan i Rikstotospelet, del s. k. V 65-spelel, fortsäiter. Under budgetåret 1976/77 noterades sammanlagt ca 5,1 miljoner insatser.

Postverket startade i maj 1977 en service där lyckönskningar och gratulationer förmedlas genom en försändelse som kallas postogram. I det pris kunden får betala för postogrammel ingår elt bidrag till Radiohjälpen. Den nya servicen har mötts av en god efterfrågan.

Under budgetåret 1976/77 utökade verket sitt sortiment av banktjänster genom att kunderna nu kan få även checkar dragna på andra banker än PKbanken inlösta mol kontanter. Beloppel för varje inlösen är maximerat till 500 kr.

Medelsförbrukningen under budgetåren 1976/77-1978/79

För budgetåret 1 976/77 medgavs ursprungligen en investeringsram av 49.5 milj. kr. Genom regeringens beslul den 8 juli 1976 höjdes ramen till 54,5 milj. kr. Totalt förbrukades 37,1 milj. kr. under budgetåret. Den lägre medelsförbrukningen beror i huvudsak på all igångsättningen av nybyggnadsetappen av postgirohuset försenades.

För budgetåret 1977/78 medgavs genom regleringsbrev den 26 maj 1977 en investeringsram av 113.8 milj. kr. Såvitt nu kan bedömas kommer detta belopp atl underskridas med ca 2 milj. kr. på grund av att tidigare anmäld om- och lillbyggnad av posthuset i Trelleborg inte har kunnat påbörjas. Anledningen härtill är att länsstyrelsen i Malmöhus län upphävt byggnadsnämndens beslut alt medge byggets genomförande.

För budgelårel 1978/79 räknar postverket med ett medelsbehov av 137,6 milj. kr. För finansiering av de föreslagna investeringarna beräknas avskrivningsmedel på 22,7 milj. kr. inom postverkets fond komma alt slå lill förfogande under budgetåret. Belastningen på statsbudgeten i form av nytt kapital skulle därmed bli 114,9 milj. kr.

Postverket

Bedömningar uv utveckUngen inom de närmaste åren. Postvolymen beräknas under perioden 1978/79-1982/83 öka med i genomsnitt 1 % per år. Delta i kombinalion med den ändrade boendestrukturen beräknas innebä-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    181

ra ett ökat belopp med ca 3 100 årsarbetskrafter. Rationaliseringsverksamheten beräknas under samma tid minska behovel med sammanlagl ca 500 årsarbetskrafter. Härigenom skulle personalökningen således kunna begränsas till totalt ca 2 600 årsarbetskrafter under denna period.

Investeringsprogram

I följande sammanställning visas faktisk och beräknad medelsförbrukning budgetåren 1976/77- 1978/79 med fördelning på olika objektsgrupper.

Objektsgrupp	Utgift 1976/77	Beräknad	utgift
		1977/78	1978/79
		milj. kr.
Posthus
Postgirohuset i Stockholm	7,1	35.0	40,0
Malmö Ban	0,7	1,0	1.0
Göteborg Ban	13.0	31,4	42.3
Övriga posthus	10,1	31,0	28.0
Inköp av fasligheter	1,1	1.9	6,3
Diligensrörelsen
Anskaffning av bussar m. m.	4,5	10,5	14,0
Diverse och oförutsett	0.6	1,0	6,0
Summa	37,1	111,8	137,6

Posthus

I prop. 1975/76:100 beräknades för budgetåret 1976/77 en medelsförbrukning för objekisgmppen Posthus av 42,8 milj. kr., varav 25,0 milj. kr. för tillbyggnad av poslgirohusel i Stockholm, 6,0 milj. kr. för nybyggnad av postterminalen Göteborg Ban och 11,8 milj. kr för övriga posthus. Genom regeringens beslul den 8 juli 1976 höjdes investeringsramen för objektsgruppen med 5 milj. kr. för vissa ytterligare arbeten avseende etapp I av postterminalen Göteborg Ban.

Under budgetåret 1976/77 förbrukades 7,1 milj. kr. för poslgirohusel och för övriga posthus 23,8 milj. kr. Medelsförbrukningen för objektsgruppen uppgick lill sammanlagl 30,9 milj. kr., vilket innebären underförbrukning av 16,9 milj. kr. Huvudsakligen hänför sig denna underförbrukning till poslgirohusel. Den beräknade förbrukningen av 25 milj. kr. för poslgirohusel baserades på en lidplan där rivnings- och schaktningsarbetena skulle vara avslutade i januari 1977 och nybyggnadsetappen följa i omedelbar anslulning. Förutsättningarna för denna lidplan har emellertid ändrats. Sålunda beräknas nya dalasystem las i bruk vid tidpunkten för inflyttningen 1979. Erforderiig omformarulrustning m. m. har medfört väsentlig ompro-jektering och ytteriigare utschaktning. Nybyggnadsetappen kunde därför inte påbörjas förrän i juni.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    182

Medel för övriga posthus har ulnyitjals bl. a. för lillbyggnad av postterminalen i Ange samt för nybyggnader av postterminaler i Örebro, Hässleholm och Handen. Om- och tillbyggnad av posthuset i Enköping har slutförts under budgetåret. Vidare har kostnader för projektering m.m. avförts för de nybyggnader av posllerminaler i Göteborg (etapp 1 b) och Trollhättan samt förde om- och tillbyggnader av posthusen i Ludvika och Vetlanda, vilka avses komma all påbörjas under innevarande budgelår i enlighet med regeringens beslul den 26 maj 1977.

För igångsättning under budgelårel 1978/79 anmäler poslverkel ivå nya byggnadsprojeki, nämligen nybyggnad av posilerminal i Nässjö och posl-hus i Uddevalla.

I invesleringsplanen för poslhus har medelsförbmkningen för lidigare anmälda objeki anpassals lill av byggnadsslyrelsen reviderade kostnadsberäkningar med anledning av de kostnadsändringar som skett under perioden 1 april 1976-1 april 1977. Häri inbegrips också de merkostnader som uppkommit med anledning av de från den 1 juli 1977 gällande direktiven angående energisparande.

Investeringsplan för Posthus (milj. kr.)

Byggnadsobjekt	Totalkostnad		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
	beräknad	per				- start	stäl-
			Faktisk	Beräknad för		år/mån.	lande
			tom 1976/77				år/mån.
	76-04-01 77-04-01			1977/78	1978/79
/.    Bvggnader påbörjade
före 1978-07-01
Äldre företag	-	-	-	0,3	-	-	-
Postterminal Malmö Ban	71.1	71,1	68,7	1,1	1.0	72-10	74-11
Tillbyggnad av postterminalen
i Ange	2,1	2,3	2,1	0,2	-	76-08	77-06
Tillbyggnad av postgirohuset
i Stockholm, etapp 111	101,5	112,0	19,2	35,0	40,0	76-03	79-04
Posilerminal i Göteborg,
etapp I a	15,2	15,2	8,9	4,0	2,3	76-10	77-09
Posilerminal i Örebro	32,5	36,2	8,3	18,0	9,0	77-03	79-06
Posilerminal i Hässleholm	8,5	8,4	0,6	6,0	1,8	77-05	78-06
Postterminal i Handen	4,2	4,7	0,7	3,2	0.7	77-03	78-03
Postterminal i Göteborg,
etapp 1 b	88,7	102,1	4,1	27,4	40.0	77-08	79-05
Posilerminal i Trollhättan	7,1	8,4	0,5	2,2	4,6	78-02	79-04
Om- och tillbyggnad av
posthuset i Ludvika	2,5	3,0	0,4	0,7	1,6	77-10	78-09
Om- och tillbyggnad av
posthuset i Vetlanda	0,8	0,9	0,3	0,3	0,3	77-10	78-10
Summa 1	334,2	364,3	113,8	98,4	101,3
//.  Byggnader avsedda all						1
påbörjas budgetåret 1978/79
Posilerminal i Nässjö	-	18,1	-	-	6,0	78-10	80-01
Poslhus i Uddevalla	-	12,5	-	-	4,0	78-11	80-01
Summa 11		30,6	-	-	10,0
Summa H-ll	334,2	394,9	113,8	98,4	111,3

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   183

Poslkonlorel i Nässjö kommer i postverkets nya organisation att organiseras som poslområdesförvaltning. Lokalerna för postkontoret är inrymda i en av verket ägd fastighet som togs i bruk år 1955. Postkontoret fungerar sedan år 1968 som spridningsposlanstall för brevförsändelser och paket. Della förhållande saml poströrelsens ökning har lett till alt poslkontorslo-kalerna nu är otillräckliga. En omlastningshall har därför provisoriskt uppförts på SJ:s mark i närheten. Detta markområde berörs av en planerad ga-tureglering som bl.a. medför atl omlastningsverksamhelen måsle flyttas. En flyttning är även nödvändig på grund av att verksamheten i sitt nuvarande läge särskill nattetid störde kringboende. Postkontorets lokalbehov tillgodoses bäst genom uppförandet av en postterminal där sorterings- och brevbäringsexpeditioner kan inrymmas. Kassaexpedition och administration avses bli kvar i posthuset. Förhandlingar pågår med Nässjö kommun om förvärv av erforderiig tomtmark. Köpet är beroende på regeringens och kommunfullmäktiges i Nässjö kommun godkännande.

Byggnadsstyrelsen har beräknat koslnaderna för byggnadsföretaget till 17 850000 kr. Härtill kommer koslnader för spåranslutning, vilkel uppskattas till 250000 kr.

Postkontoret i Uddevalla har i den nya organisationen organiserats som en områdesförvaltning. Lokaler för postkontoret förhyrs i en privatägd fastighet. Samtliga utrymmen är olillräckliga. Postkonlorels poslbehand-lingsfunktion har sedan länge haft provisoriska lokaler som förhyrs av SJ intill järnvägsstationen. Dessa lokaler är för små och dessutom numera klart otillfredsställande från arbetsmiljösynpunkt. Uppförandet av ett posthus i Uddevalla skulle på ell rationellt sätt lösa postkonlorels lokalproblem. Genom alt sammanföra hela poslbehandlingsfunktionen lill en lokal ges möjlighet till rationaliseringar och lill dubbelutnyttjande av vissa sorterings- och lagringsytor. I posthuset skall också inrymmas den nya områdesförvaltningens administrationslokaler samt postkontorets kassaexpedition. Nu förhyrda lokaler för poslbehandlingsfunktionen, administrationen och postexpeditionen Uddevalla 3 kan frånträdas vid överflyttningen till posthuset.

Byggnadsstyrelsen har beräknat koslnaderna för byggnadsförelagel lill 12,5 milj. kr.

Inköp av fastigheter

Under budgetåret 1976/77 har postverket genom regeringens beslul disponerat 1,2 milj. kr. för förvärv av fastigheter. Härav har 330000 kr. använts för inköp av tomt för postterminal i Haninge kommun och 724000 kr. för förvärv av tomt för postterminal i Hässleholm.

Innevarande budgetår disponerar postverket 1,9 milj. kr. för förvärv av fastigheter. Av dessa medel avses 1 835 000 kr. komma atl användas för förvärv av tomtmark för blivande postterminal i Trollhättan. 65000 kr. är avsedda för inköp av mindre fastigheter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    184

För budgetåret 1978/79 beräknar postverket ett medelsbehov för inköp av fastigheterom sammanlagt 6,3 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. för tomt- och gatumark i Nässjö och 3,7 milj. kr. för tomt- och gatumark i Uddevalla samt 10000 kr. för vissa mindre fastigheter.

Diligensrörelsen

I postverkets lidigare anslagsframställningar har redovisats ett anskaffningsprogram av 35 bussar per år under femårsperioden 1976/77-1980/81 för ersättning av de bussar som anskaffats åren 1963-1967 inför högertrafikomläggningen. Till grund för anskaffningsprogrammel låg bl.a. en beräknad ekonomisk livslängd för bussparken av i genomsnill 13 år. Vidare anlogs all bussbeslåndel skulle kunna minska som följd av den fortgående befolkningsminskningen i glesbygdskommunerna. Av de aktuella bussarna är f.n. 169 i trafik.

Postverket framhåller angelägenheten av alt det långsiktiga programmet för ersättningsanskaffning kan genomföras. Under budgetåret 1976/77 anskaffades 25 bussar. För budgetåret 1977/78 har anvisats 10,5 milj. kr. för anskaffning av bussar, vilkel motsvarar en anskaffning av högsl 30 bussar. Poslverkel har i sin anslagsframställning för budgetåret begärt medel för anskaffning av 40 bussar. För all den långsikliga planeringen av ersättningsanskaffningar skall kunna genomföras måste därför 40 bussar anskaffas under budgelårel 1978/79 och under vart och etl av de två följande budgetåren.

Genomsnillspriset för de bussar som poslverkel använder är i dagslägel ca 350000 kr. Medelsbehovet under denna rubrik beräknas således under budgetåret 1978/79 lill 14 milj. kr.

Diverse och oförulsetl

För budgelårel 1977/78 disponerar poslverkel 1 milj. kr., vilket beräknas komma all hell tas i anspråk. För budgelårel 1978/79 föreslår postverket atl 6 milj. kr. anvisas under rubricerade posl. Härav avser 5 milj. kr. ålgärder i energibesparande syfte saml inslallation av nya hissar i posthuset i kvarteret Posthornel i Stockholm.

Programplaner för ekonomiskt försvar

Postverket har i skrivelse den 28 augusti 1977 redovisat sina programplaner för ekonomiskt försvar avseende perioden 1978/79-1982/83, vilka upprättats i enlighet med de anvisningar som utfärdats av chefen för handelsdepartementet den 29 april 1977.

Remissyttranden

Affärsverksdelegationen har i sitt yttrande framhållit viklen av alt förulsällningarna för affärsmässigt handlande i affärsverken befrämjas. Med anledning av rådande ekonomiska läge understryker delegationen beiydel-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    185

sen av atl verken för finansiering av investeringar så långt möjligt görs oberoende av rådande budgelfinansiella läge.

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 61).

Föredraganden

Den 1 juli 1976 påbörjades med slalsmaklernas godkännande en omorganisalion av poslverkel. Den nya organisalionen innebär i korlhel en ökad delegering av ansvar och befogenheler lill regional och lokal nivå. De regionala förvaltningarna har givits resultatansvar och de lokala förvaltningarna produktivitetsansvar. Centralförvallningens arbete är främst inriktat på utveckling, samordning och övergripande planering. Målet för den nya organisalionen är att främja postverkels effektivitet samt all uppnå god ekonomi, service och arbetsmiljö.

Investeringarna i postverket syftar lill alt genom moderna och funk-tionsenliga lokaler, utrustning och teknik möjliggöra en effekliv och snabb posthantering och värdeförmedling saml ell utbud av alla de tjänster i övrigt som kunderna gör anspråk på. Samtidigt skall verksamheten kunna bedrivas i former som innebär en god arbetsmiljö för de anställda och som medger en flexibel anpassning till skiftande arbelsvolymer och förändringar i efterfrågan. I postverkets verksamhet, där personalkostnaderna dominerar, är kapilalkoslnaderna tämligen små. Investeringsverksamheten har ändå en viktig roll för att de nyssnämnda kraven skall kunna tillgodoses.

Postverket finansierar direkt med sina intäkter investeringar i maskinell utrustning, inventarier och bilar. För investeringar i fastigheter och byggnader samt diligensbussar disponeras anslaget Posthus m. m. på kapitalbudgeten. Inom denna kategori dominerar f. n. investeringarna i två stora projeki, nämligen den nya elappen av poslgirohusel i Slockholm samt den etappvis uppförda nya postterminalen Göteborg Ban. Härutöver pågår uppförandet av vissa mindre posllerminaler och posthus.

I prop. 1975/76:100 (bil. 8 sid. 233) beräknades investeringsramen för budgetåret 1976/77 till 49,5 milj. kr. Genom regeringens beslut den 8 juli

1976 höjdes denna ram till 54,5 milj.kr. för all möjliggöra vissa tillkom
mande arbeten i samt fördyringar av etapp 1 a av Göteborg Ban.

1 prop. 1976/77:100 (bil. 9 sid. 213) beräknades investeringsramen för budgetåret 1977/78 lill 115,8 milj. kr. Genom regeringens beslut den 26 maj

1977   sänktes denna ram med 2 milj. kr. i enlighet med komplelleringspro
positionen (prop. 1976/77:150).

För budgetåret 1978/79 har poslverkel föreslagit en medelsförbrukning av 137,6 milj. kr. För finansieringen härav beräknas avskrivningsmedel på 22,7 milj.kr. stå lill förfogande. Belastningen på statsbudgeten i form av kapilaltillskott skulle därmed bli 114,9 milj. kr. Som framgår av den förut redovisade invesleringsplanen för kommunikationsverken harjag tillstyrkt en investeringsram på 129,1 milj. kr. 1 följande sammanställning, som bl. a.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   186

visar utfallet för budgelårel 1976/77 resp. beräknad utgift för budgelårel 1977/78, redovisas hur den av mig föreslagna ramen ungefärligl kan beräknas komma all fördela sig på olika objektsgrupper.

Objektsgrupp	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknad	1978/79
			Verket	Föredra-
		utgift		ganden
		milj. kr.
Posthus
Poslgirohusel i Slockholm	7,1	35.0	40,0	40,0
Göteborg Ban	13.0	31.4	42,3	42.3
Övriga poslhus	10,8	32,0	29,0	29,0
Inköp av fastigheter	1,1	1,9	6,3	6,3
Diligensrörelsen (bussar)	4,5	10,5	14,0	10,5
Diverse och oförutsett	0.6	1,0	6,0	1,0
	37,1	111,8	137,6	129,1

Under budgelårel 1978/79 forlsäller arbetena på postlerminalerna i Handen, Hässleholm, Göteborg, Trollhättan och Örebro saml posihusen i Ludvika och Vetlanda. Likaså fortgår lillbyggnaden av poslgirohusel i Slockholm.

Poslverkel föreslår all nybyggnad av en posilerminal i Nässjö saml ell poslhus i Uddevalla påbörjas under budgetåret 1978/79. Jag förordar att verkel får göra detta. Jag har också beräknat 6,2 milj. kr. för inköp av tomter i Nässjö och Uddevalla.

För invesleringar i diligensbussar harjag beräknat 10.5 milj.kr. Detta belopp möjliggör bl. a. en forlsall anskaffning av bussar som ersätter äldre fordon, bl. a. sådana som är byggda för vänstertrafik.

För diverse mindre samt oförutsedda investeringsändamäl beräknar jag på sedvanligl sätt 1 milj. kr. för näsla budgelår.

Posl verkels personalkoslnader har under år 1977 stigit kraftigt. Personalkostnadsnivån i juli 1977 var sålunda ca 21 % högre än i december 1976. Detta får stora ekonomiska konsekvenser för postverket och dess kunder då drygt 80% av verkels kostnader utgörs av personalkoslnader.

Brevrörelsen utgör den ekonomiska stommen i postverkets rörelse. Brevet är emellertid priskänsligt. Anledningen är främst att brevmarknaden till övervägande del beslår av kunder inom förelagssektorn. Vid alltför kraftiga prisstegringar ökar benägenheten hos dessa kunder all skära ned brevvolymen och/eller söka alternativa kommunikationsformer. För poslverkel innebär detla stora problem eftersom verket bl.a. med hänsyn lill sin hela landel omfattande irafikplikl inte kan möta volym- och intäkts-minskningar med personalnedskärningar och andra kostnadsminskningar. Postverkets möjligheter att rationalisera sin verksamhel kan inle uppväga de senaste årens kostnadshöjningar. Förutom ralionaliseringar inom post-behandlingen genom investeringar i ändamålsenliga lokaler och modern ut-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   187

mslning har verket kunnat genomföra framgångsrika ralionaliseringar på landsbygden där postkontor med lågt utnylljande har kunnat ersättas med motoriserad lantbrevbäring. För många postkunder - inle minsl bland äldre, rörelsehindrade saml icke bilburna kunder - har övergången till sådana rullande poslanordningar också inneburit serviceförbättringar. Därtill har postverket genom lanlbrevbäringsorganisalionen fåll möjlighet atl för kommunernas räkning förmedla olika former av social service.

För att balansera kostnadsökningarna, har regeringen den 10 november 1977 beslutat atl medge en höjning av postavgifterna med ca 17% från den 1 februari 1978.

I fråga om investeringsanslaget till Posthus m.m. föreslår jag atl detta på sedvanligt sätt beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbmkningen.

Med hänsyn lill vad jag sålunda anfört förordar jag atl medel för näsla budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1978/79 129.1

10% marginal 12.9

Avgår beräknad ingående behållning 1978-07-01 -33,0

Anslag budgetåret 1978/79 109,0

För finansiering av investeringarna under budgetåret 1978/79 finns avskrivningsmedel inom postverkets fond utgörande 23,0 milj. kr. Detla innebär att den av mig förordade investeringsramen kommer all kräva ett kapitaltillskott från statsverket av 106,1 milj. kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Posthus m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 109000000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   188

B. TELEVERKET

Teleanläggningar m. m.

Ing. behållning     Anslag

Ulgift

1976/77 1977/78 1978/79 verket

föredraganden

73 500000 50900000 59400000 59400000

827 100000

870800000

1 119300000

1007 900000

849700000 '879500000 1071500000

970300000

' Preliminär uppgift, varav 17,2 milj. kr. skall avräknas mot finansfullmakten.

Nettovärdet av televerkels tillgångar uppgick den 30 juni 1977 till sammanlagt 6709,0 milj. kr. Bruttovärdet av anläggningstillgångarna var 15 627.3 milj. kr. Statskapitalet var I 521,7 milj. kr., vilket innebar en ökning under budgetåret med 5,1 milj. kr. Statskapitalet ökade till följd av bl. a. uppskrivna bokförda fastighetsvärden.

Överskottet för budgetåret 1976/77 uppgick efter avskrivningar till 125,0 milj. kr., vilket täcker förräntningskravet på det under budgetåret genomsnittligt disponerade statskapitalet. Vid beräkning av överskottet har hänsyn inte lagits till resultatet av rundradiorörelsen, vilket avräknas mot rundradiofonden.

Av överskottet på 125,0 milj. kr. inlevererades 90,0 milj. kr. under budgetåret, vilkel lillsammans med en inleverans på 35,0 milj. kr. - ulgörande balans från budgelårel 1975/76 - innebar att till statsverket kunde inlevereras överskottsmedel lill ett belopp av 125,0 milj. kr. under budgetåret 1976/77.

Utveckling av televerkets rörelse m. m.

Telefonrörelsen har under lång lid expanderal kraftigt. Antalet registrerade telefonapparater har under åren 1950-1977 drygt tredubblats och uppgick den 1 januari 1977 lill 5 673400. Den I januari 1977 fanns 4 356 100 huvudledningar, vilkel innebären ökning med 147 400 eller 3,5% jämfört med föregående år. Under budgetåret 1976/77 beställdes 406 300 nya telefonapparater, jämfört med 405 400 under föregående budgetår. Antalet nettobeslällningar, dvs. skillnaden mellan antalet nybeställningar och antalet annulleringar, utgjorde 251400, vilkel innebär en minskning med 1,8% jämfört med föregående budgelår. Antalet telefonapparater i nälel ökade under budgelårel 1976/77 med 250700. Anialei apparaler var den I januari 1977 per 1 000 invånare 689 mol 661 ell år lidigare.

Anialei samialsmarkeringar lolall i aulomalisk irafik ökade under budgetåret 1976/77 med 4,7 %. Molsvarande ökning under den senaste femårs-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    189

perioden är i genomsnill 5% per år. Möjlighelerna lill aulomalisk lelefon-irafik med ullandel har under budgetåret utökats med 1 procentenhet och vid utgången av budgetåret 1976/77 expedierades 95% av utlandslrafiken automatiskt.

Introduktionen av integrerade administrativa datasystem kommer på sikt att minska televerkets driftkostnader. Arbeie pågår för att effektivisera arbetet med de manuella telefontjänsterna med stark betoning på arbets-miljöaspekten. Jackmontage i lägenheter, f n. 80-90%, möjliggör att kunden själv kan ansluta proppförsedda telefonapparater och lillsalsutrust-ningar vid flyttning och nyteckning av abonnemang. Televerket strävar vidare efler kortare leverans- och felavhjälpningstider för all förbättra servicen gentemot kunderna. Normleveransliden (den lid inom vilken 90 % av beställningarna effektueras) för vanliga huvudabonnemang avses under budgetåret 1978/79 komma atl uppgå till 3-4 veckor. F.n. är leveranstiden längre, för enstaka teleområden 6-8 veckor. Pågående rationaliserings-projekt bl.a. beträffande en ny leleområdesorganisalion kommer dock i väsentlig grad att ändra förutsättningarna för verksamheten. Resurserna på marknadssidan kommer att ulökas. Della gör del möjligt för verket att på ett bättre sätt analysera marknaden och löpande anpassa produkter och tjänster lill kundkraven. Hittills utförda undersökningar och intervjuer saml klagomålsstatistik har visat atl många ijänster bör förbältras för all tillfredsställa kunderna. Informationen till allmänheten kommer atl inriktas på aktiv upplysning och rådgivning om televerkets möjligheter att tillgodose den enskildes och olika kundgruppers behov av teletjänster.

Ulvecklingen av antalet telefonapparater, som bl.a. ligger till grund för televerkets beräknade behov av invesleringsmedel framgår av tabell T I. Tabellen omfattar beställningar och inkopplingar av huvudledningar och telefonapparater. Tabellen visar dels utfall för budgetåret 1976/77, dels prognos för budgetåren 1977/78- 1982/83.

Tabell T I. Beställda och installerade huvudledningar och telefonapparater (1000-tul)

Budgetår	Nya	huvudledi	lingar	Nya	telefonapparater
	Besti	jllda	Inkopp-	Beställda		Inkopp-
			lade			lade
1976/77	240		240	406		410
1977/78	200		220	400		420
1978/79	190		200	410		420
1979/80	190		190	460		460
1980/81	195		195	480		480
1981/82	200		200	500		500
1982/83	200		200	510		510

Antalet flytlade lelefonapparaler har under senare år varil ca 600000 apparater per år, dvs. ca 11 % av beståndet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   190

Efterfrågan på nya huvudledningar väntas komma att dämpas under de närmaste budgetåren. Della beror bl. a. på att televerket under innevarande budgetår kommer atl ändra reglerna för överiålelse av lelefonabonne-mang. Överiålelse av abonnemang kommer därför aU bli vanligare än f. n.

Vid bedömningen av hur anialei lelefonapparaler kommer all utvecklas under de närmaste åren har hänsyn tagils dels till ovannämnda förändringar av antalet huvudledningar, dels lill pågående och planerade marknadsföringsaktiviteter, vilka syftar lill att ge varje kund behovsanpassad tele-fonutruslning.

Televerkel planerar att telefonstationerna skall ersättas med stationer som tillverkas med användning av ny teknik, dvs. med elektroniska (digitala) väljare och programminnesslyrning. Moderniseringsarbelel, som lidi-garelagls genom regeringsbeslul den 26 maj 1977, kommer att starta med utbyte av AGE (motordrivna s. k. femhundraväljare) som är del äldsta och mest slitna systemet. Detta utbyte, som även föranleds av att AGF-till-verkningen planeras upphöra omkring 1982, beräknas vara genomfört till 1995. Ersättningssystem blir det av ELLEMTEL utvecklade AXE-sysle-mel, vilkel tillverkas av såväl televerkels induslridivision som LM Ericsson. Fördelen med detta system är alt det på lång sikt blir billigare än äldre system samt att det möjliggör nya tjänster. Även linjenätet kommer atl moderniseras med digitalteknik, genom s.k. PCM-system. Därigenom kommer ökningen av anläggningsinvesleringarna alt bli lägre än om äldre teknik används. De stationer som under perioden 1979-1981 är aktuella för AXE-systemen omfattar ca 380000 stalionsnummer. På transniissionssi-dan kommer televerket under denna period att inköpa ca 600 fler PCM-system än som tidigare planerats. Detta motsvarar en kapacitel på ca 18000 telefonförbindelser.

Televerket förutser att det under kommande år kommer att introduceras nya typer av produkter och tjänster som vidgar och delvis förändrar televerkets verksamhet. Sedan automatiseringen av telefonnälel påbörjades på 1920-ialel har lelefonapparaterna varit försedda med fingerskiva. På senare år har standardiserade syslem ulvecklals där s. k. knappsats ersätter fingerskivan. En övervägande del av lelefonabonnenlerna föredrar enligt utförda marknadsundersökningar knappsals framför fingerskiva, framför allt för att nummertagningen underiättas. Knappvalsapparater kommer att erbjudas kunderna fr. o. m. hösten 1978. Apparalema kommer atl finnas i två utföranden, dels en s. k. impulsvalsapparat, dels en apparat med s. k. tonknappval. Införandel av apparater med tonknappval skapar förutsättningar för nya automatiska ijänster såsom kortnummer, medflyttning och aulomalisk väckning. Impulsvalsapparalen kan inte användas för dessa nya ijänster utan underlättar endast nummertagningen. För atl apparaler med tonknappval skall kunna användas krävs all kunden är ansluten till en moderniserad eller kompletterad telefonstation. Del kan vara en AXE-sia-tion eller en telefonstation av äldre typ som kompletterats med viss uirust-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    191

ning. Denna komplettering beräknas vara genomförd inom en 10-årsperiod.

En ny generation abonnentväxlar, som baseras på moderna elektroniska komponenter är under ulveckling. ELLEMTEL har konslrueral en automatisk abonnentväxel med beteckningen ASD 551 för 100-600 anknytningar. Växeln kräver betydligt mindre utrymme än äldre modeller och har kortare installations- och provningslider. Den är i sill grundutförande utrustad med de tjänster, som normalt ingår i en modern växel, och kan dessutom enkelt utrustas för ett slort antal lilläggsfunktioner. Sedan november 1974 är en prololypväxel i drift hos ELLEMTEL. Televerkel har under 1977 startat egna fältprov med växlar av denna typ i Slockholm och Malmö. Växeln inlroduceras på marknaden under 1978.

Televerkets största abonnentväxel, A 344, medger anslulning av upp lill 9000 anknytningar. Ca 350 växlar av denna typ är i drift. Enligt verket skall elt företag med en A 344 kunna få tillgång till de viktigaste nya växelfunktionerna utan all behöva byta ut hela växeln. Ett fältprov med tillsatser har startats under våren 1977. Serieproduktion beräknas kunna påbörjas budgetåret 1978/79.

Den försia helelektroniska abonnentväxeln i Sverige för anslutning av 500-7000 anknytningar avser televerkel att introducera under en femårsperiod med början år 1979. Växeln är datorstyrd och anpassad till den kommande utvecklingen på telekommunikationsområdet. Växeln ger abonnenten möjlighet alt använda knappsatslelefoner och specialapparater. Tillverkningen kommer att ske vid televerkets egna verkstäder - Teli.

Bland nya tjänster som televerket kommer atl erbjuda kan nämnas kon-ferensielefon. Den gör del möjligt för upp lill 10 personer som sitter i samma rum att delta i ett telefonsamtal. Konferenstelefon kommer att introduceras våren 1978.

Televerket har gjort prov i begränsad omfatlning med s.k. konferens-TV. Systemet lämpar sig bäst för konferenser mellan orter med långt inbördes avstånd. Provirafik med bl.a. England och Nederiänderna har på-gåll. Erfarenheterna från den internationella provverksamheten kommer att behandlas inom ramen för del europeiska telesamarbetet för atl uppnå rekommendationer för den framlida verksamheten.

På gmnd av etl ökat intresse hos företag och institutioner för bredbands-överföring - bl. a. bildtelefon - planerar televerket att integrera olika bredbandstjänster i ell gemensaml bredbandsnät. Etl provnät kommer atl upprättas i Slockholm och Norrköping. Provnätet avses las i drift omkring årsskiftet 1979-1980.

Fr.o.m. innevarande budgetår omfattar telegrafrörelsen endast telegramverksamheten. Telegramtrafiken är sedan många år klart vikande. Telegramtjänsten förändrades i maj 1977. Bl.a. slopades lyxlelegrammen. Vidare kommer fortsäilningsvis lelegram atl i försia hand avlämnas per telefon eller telex. Telegramarbelel koncentreras successivt till Slockholm

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   192

och Göteborg. Övriga slalioner kommer all vara indragna sommaren 1978. Framliden för lelegrafslalionen i Göleborg skall prövas senasi 1980. Denna koncenlralion av lelegramlrafiken vänlas ge betydande rationaliseringsvinster. Telegramrörelsen har under senare decennier gett ell växande ekonomiskl underskön med förlusler på ca 10 milj. kr./år i början av 1960-lalel och ca 20 milj. kr./år i början av 1970-lalel. Som en följd av redan be-sluiad omorganisalion av lelegramljänslen och planerade taxehöjningar beräknas dock lelegraminiäklerna komma all läcka lelegramrörelsens särkoslnader senasi i början av 1980-lalel.

Telex rörelsen forisätter i Sverige liksom i andra länder atl utvecklas gynnsaml. Denna ulveckling kan dock på sikl komma atl dämpas något i och med evenluelll införande av telefax (överföring av grafiskt material över telenätet) i televerkets sortiment. Ökningen av antalet telexanslutningar var under 1960-talel i genomsnitt ca 11 % per år. För 1970-talel beräknas ökningen uppgå lill ca 7% per år. För 1980 har prognoserats all antalet telexabonnemang skall uppgå lill ca 15000. Under budgetåret 1978/79 beräknas netto ca 900 nya telexapparaler bli inkopplade. Telexlrafik kan idag utväxlas med nära 1000000 abonnenter i ca 190 länder i samlliga väridsdelar. Telexskrivningar kan kopplas aulomaliskt lill ell 80-tal länder inom och utom Europa.

Under 1978 kommer en utrustning för lagring och vidaresändning av telexmeddelanden, MUTEX. att tas i bruk vid telexstationen i Slockholm. Utrustningen medger bl. a. alt meddelanden till ett upptaget abonnentnummer lillfälligt lagras i utrustningen och utsänds lill abonnenlen då numret blir ledigt. Tjänsten kan utnyttjas vid skrivningar såväl inom landel som lill utlandet. Samlliga telexabonnenter i landet får tillgång till tjänsten. Den nya utrustningen och tjänsten innnebär betydande tidsbesparingar för abonnenterna.

Under 1979 kommer den andra helelektroniska telexstationen i nätet atl tas i drift i Göteborg. Den första logs i drifl i Malmö år 1977. Stationen i Göteborg skall vara huvudslation för telexabonnenter i Västsverige. Den kommer atl bli en kombinerad station för lokal, nationell och internationell trafik. De helelektroniska lelexstationerna erbjuder beiydligi bättre drift-och underhållsfunktioner än tidigare slalionstyp och medger atl ett slort antal abonnenter kommer all erbjudas en rad nya funktioner och tjänster.

Dalakommunikalionsrörelsens uppgift är bl. a. aU ul veckla da-laöverföringstjänslen med hänsyn lill marknadens behov och önskemål saml alt tillhandahålla bra och tillföriitliga datakommunikationslänkar. Målsättningen är också alt dataöverföringstjänsten utvecklas med hänsyn lagen till den internationella utvecklingen på området. Televerkel tillhandahåller på abonnemangsbasis dalaöverföringsljänster bestående av modemer och förbindelser dels i det allmänna telefonnätet, dels pä förhyrda ledningar. Terminalutrustningar för sändning och mottagning av dala anskaffas av abonnenlerna själva.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   193

Del nuvarande lelefonnälel är mindre lämpligl för dalaöverföring eftersom det är utformat för talkommunikation. På sikl kommer nälet på grund av den snabba tillväxten av dalaabonnenter inle alt kunna uppfylla alla de krav som ställs vid dataöverföring.

Enligt riksdagsbeslut skall elt allmänl datanät byggas upp. Leverans av utrustning och inslallation beräknas påbörjas under senare delen av år 1978. Abonnenter i det allmänna datanätet, som planeras i nordiskt samarbele, kommer all kunna koppla upp "samtal" till i princip vilken som helst av övriga abonnenter i nätet om de berörda abonnenlerna så önskar. Uppbyggnaden av nätet kommer att ske successivt. Samlidigl som irafikkapa-cilelen ulökas byggs drifl- och underhållssyslemet ul så atl en rationell drifl av nälel möjliggörs. Under försia delen av 1980-lalel skall nätet enligi planema lillföras utrustning för ett antal ijänster som kräver mer omfattande tillgång lill processor- och minneskapacitet i nälet.

Automatuppringare för datasamlal över det allmänna telefonnätet kommer att inlroduceras. Knappsalsapparat som dataterminal och tillhandahållande av dalalerminalutruslningar är tjänster som också kan bli aktuella. En ijänsl som f n. befinner sig på provstadiel är "computer conferen-cing" där meddelanden via dalaöverföring lagras i en dator. Meddelandet kan sedan vidareförmedias ulan krav på geografisk närhet eller tidspassning. View-dala är en annan inlressanl ijänsl där del allmänna telefonnälel kan utnyttjas för överföring av information från en central informationsbank till en TV-apparat. Vissa prov med View-dala beräknas komma atl utföras under 1978.

Larmdivisionen har hand om televerkels larmverksamhel. Larmdivisionen som bildades hösten 1976 omfattar en larmavdelning för de cenlrala funktionerna och larmgrupper vid 19 av landets 20 teleområden. Den lokala larmverksamheten i Slockholm ombesörjs av den centrala larm-avdelningen. Larmdivisionen svarar för försäljning, inslallation och underhåll av larmanläggningar till bl. a. statliga förvaltningar, kommuner, landsting, banker, försäkringskassor, privatpersoner m.fl. kunder. Larmdivisionen skall vidare svara för larmskyddel för försvaret och vissa statliga företag och myndigheter. För atl satsningen inom larmområdet skall bli framgångsrik krävs god marknadsföring, flexibel och beslutssnabb organisation och korta leveranstider. Televerkets speciella fördelar i konkurrensen är en tekniskt kunnig personal, en organisation som täcker hela landel och elt gott förtroende hos kunderna. Verksamheten kommer att präglas av fortsatt uppbyggnad och konsolidering.

Televerket tillhandahåller så gott som all radiokommunikations-utrustning till svenska fartyg, mestadels genom uthyrning men i vissa fall också genom försäljning. Den radioulruslning som installeras ombord blir alltmer komplicerad och därmed dyrare. Delta beror huvudsakligen på internationellt skärpta tekniska krav, framtvingade av den hårdare konkurrensen om tillgängligt frekvensutrymme. 13   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    194

Under budgetåret 1976/77 utrustades på försök etl fartyg för satellitkommunikation. Försöken kommer alt uividgas någol under innevarande budgetår då ytteriigare ett fartyg utrustas för satellitkommunikation. Televerket får därigenom teknisk erfarenhet som underlag för ett kommande ställningslagande fill Sveriges engagemang i elt internationellt maritimt syslem. Om en övergång till satellitsystem bedöms som ekonomiskt lämplig kommer stora investeringar att krävas i slutet av 1970-talet. 1 gengäld kan de nu krafligl ökande personalkostnaderna för kustradioexpeditionen på sikl begränsas.

Ulbyggnaden av den manuella mobillelefontjänsten, MTD, fortsätter i syfte att eliminera täckningsluckor främsl i Norriand och för att tillgodose behovel av trafikkanaler på basstationer med alltför låg trafikkapacitet. Antalet abonnemang ökar med ca 2 000 per år och överstiger f n. 12 000. Två nya betjäningscentraler (i Göteborg resp. Karistad) togs i drift hösten 1977. Härigenom erhålls tillräcklig kapaciiei för MTD-tjänsten fram till den tidpunkt då den automatiska landsomfattande mobil telefontjänsten, NMT, införsår 1981.

Övergången till ett automatiskt mobiltelefonsystem motiveras främst av de kraftigt stigande koslnaderna för det personalintensiva manuella expeditionssättet. Den tekniska utvecklingen på elektronikområdel har nu gjort att de komplicerade funklioner som ingår i ett aulomatiskl syslem kan lillgodoses inom ramen för god ekonomi. Ulformningen av den aulomaliska tjänslen sker i nordiskl samarbele. Elt gemensaml systemprov genomfördes under 1977.

Den nya tjänsten mobil sök ning, MBS, tas i drifl kring årsskiftet 1977- 1978. Tjänsten kommer att fungera som etl personsökningssystem, där man över hela landet från den egna telefonapparaten kan nå en person, utrustad med personsökningsmottagare. Ljudradiosändarna som skall sända ut söksignaler förses med kompletterande utmstning. Efter nyligen genomförd ändring av modulationsförfarandel kan nu stereo och MBS sändas samtidigt utan inbördes störningar. För MBS-tjänslen gäller, all televerket skall tillhandahålla den fasla utrustningen medan radioleverantörerna svarar för försäljning till kunderna av den mobila utrustningen. Televerket skall typgodkänna den mobila utrustningen.

Televerkets frekvensförvaltning har lill uppgift alt fördela och reglera användningen av radiofrekvensutrymmel utifrån tekniska och ekonomiska utgångspunkter. Vidare åligger det verket att ägna sig åt avstör-nings- och kontrollverksamhet. Del alll iniensivare utnyttjandet av frekvensutrymmet har medfört att bättre och modernare utmstning erfordras för kontrollverksamheten.

Av tabell T 2 framgår ulvecklingen av televerkets rörelse under budgetåren 1975/76 och 1976/77 mätt i antalet telefonapparater, telex- och modemanslutningar, samtalsmarkeringar, lelegram och lelexmarkeringar.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    195

Tabell T2. Televerkets rörelse

1975/76

1976/77

Förändring i %

Telefonapparater (1 jan.) Telexanslutningar (1 jan.) Modemanslulningar för datakommunikation (I jan.) Samialsmarkeringar för telefon Telegram

inländska

till ullandel Telex

markeringar inländsk trafik

minuter i utländsk trafik

5422 800 11 169	5 673 400 11898	4,6 6,5
8414	11804	40,3
19287000000	'20190590000	'4,7
831000 537000	570000 4.50000	-31,4 -16,2
23 799000 21713000	24 559000 22 690000	+ 3,2 + 4,5

' Hänsyn har inle tagils till att markeringsintervallen i vissa fall har förlängts.

Antalet anställda i televerkel uppgick den 1 januari 1977 till 42 597, vilket innebar en ökning under år 1976 med 1 083 personer.

Medelsförbrukningen under budgetåren 1976/77-1978/79

För budgetåret 1976/77 beräknades medelsförbrukningen i prop. 1975/76:100 bil. 8 till 843.5 milj. kr. Investeringsramen höjdes genom regeringsbeslut under budgelårel och förbrukningen uppgick enligt verkets bokslut lill 849,7 milj. kr.

För budgetåret 1977/78 räknar televerkel med en medelsförbrukning av 879,5 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 räknar televerket med en medelsförbrukning av 1 071.5 milj. kr. enligt det investeringsprogram som redovisas i del följande.

Televerket

Investeringsprogram

Av tabell T3 framgår faktisk resp. beräknad medelsförbmkning budgetåren I91b/ll- 1978/79 med fördelning på rörelsegrenar samt för dessa gemensamma objektsgrupper.

Telefonrörelsen

Medelsförbrukningen för telefonrörelsen budgetåret 1978/79 har beräknats mol bakgrund av den förväntade expansiva utvecklingen. Den totala medelsförbrukningen för anläggningar, som hell kan hänföras till telefon-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   196

Tabell T3. Medelsförbrukningen	1976/77-	-1978/79	(milj	.kr.)
Objektsgrupp		1976/77 Utgift		Beräknad	utgift
				1977/78	1978/79'

Telefon

Telex

Datakommunikation

Kommersiell radio

Frekvensförvaltning

Gemensamt

- Arbelscentraler

- Förråd

- Verkstadsbyggnader

- Div. byggn. och fastigh.

- Försvarsberedskap

- Ullandssändningar

- Energibesparande åtgärder

- Diverse och oförutsett

Investeringsram

610,8	659,2
32,0	2,9
30,8	0,1
22,9	6,8
0,8	1,9
67,0	50,7
40,0	63,8
-	3,5
38,4	78,9
6,0	6,2
1,0	2,5
-	3,0
849,7	879,5

787,8

15,4

35,8

5,0

0,6

79,4

48,8

23,9

46,6

7,5

4,6

13,1

3,0

1 071,5

' Beloppen har beräknats efter ijuli månad 1978 anlagen materielpris-och lönenivå.

rörelsen, har beräknals lill 787,8 milj. kr. och är avselt att fördelas på följande sätt.

Telefonstationsbyggnader Lokallinjenät Förbindelseanläggningar Kopplingslekniska anläggningar

milj. kr.

77,2 379,0

95,1 236,5

Summa   787,8

Telefonslalionsbyggnader

Televerket äger nästan samtliga byggnader som rymmer teleteknisk utmstning. Behovet av tillbyggnader och nybyggnader av verkets stationer styrs av allmänhetens ökande efterfrågan på teletjänster.

Investeringsprojekten framgår av tabell T4.

Tabell T 4. Investeringsplan för telefonstationsbyggnader (milj. kr.) Typ: N = Nybyggnad, T = Tillbyggnad, O = Ombyggnad

Byggnadsobjekt

Typ Investeringskostnad milj. kr.

76-07-01    77-07-01

Medelsförbrukning

Fak-    Beräknad tisk     för

t.o.m.----------------

1976/    1977/   1978/ 77        78       79

Bygg- Fär-slart    dig-

År/ mån

ställande År/ mån

/. Byggnader påbörjade före 1978-07-01

Summa 1

Kostnadsökning

77-07-78-06

Summa

16,7

6,8

0,8 7,6

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   197

Byggnadsobjekl	Typ Investeringskost-			Medelsförbmkning			Bygg-	Fär-
		nad milj.	kr.		--------	--------	start	dig-
				Faktisk	Rprän'		År/ mån	stäl-lande
		76-07-01	77-07-01		OClaK för
				t   n   m				År/ män
				l. U. Ill 1976/	1977/	1978/
				77	78	79
//. Byggnader av-
sedda att på-
börjas under
år 1978/79
Arlanda
ny station	N	4,3	4,3			3,0	78-10	79-08
Borås (MÖTE)	N		7,3			3,0	78-09	79-12
Ersboda
ny station	N		1,2			1,2	78-09	79-06
Göleborg,
Hisingen (MÖTE)	0		5,3			1,5	79-01	80-12
Göleborg,
Kålltorp (MÖTE)	0		4,2			1,4	78-10	80-12
Göteborg,
Masthugget
(MÖTE)	0		6,7			2,5	78-08	80-12
Luleå
nummemlökning	T		2,3			2,3	78-08	79-04
Malmö, Rosengård
nummemtökning	T		2,5		0,1	2,4	78-09	79-03
Malmö, Sparven
utbyte av tek-
nisk utrustning	T		14,0			0,5		81-06
Rättvik
nummerutökning	T		1,5			0,1	79-05	80-06
Staket	T		2,4	0,2		1,5	78-09	79-09
Salen
ändring från
ÄS till RS	N		1,5			0,7	78-08	79-11
Tranered (MÖTE)	T		2,7			2,0	78-10	79-12
Umeå	T	5,2	5.8			2,8	78-09	79-10
Upplands-Väsby	T		1,5			1.3	78-09	79-09
Vallentuna	T	1,4	2,0			1,5	78-08	79-08
Vidkärr
dataväxel och
NMT	T		2,1		0,1	2,0	78-09	79-03
Vinslöv
nummerutökning	N		1,2		0,1	1,1	78-11	79-08
Östersund	T	7,0	9,5	0,9	0,2	4,1	78-11	79-11
Hamptjämsliden	N		1,2			1,2	78-09	79-06
Div. byggnader
med en beräk-
nad kostnad av
högsl 1,0 Mkr
per projeki			27,2			26,0
Summa II			106,4			62,1
Kostnadsökning
77-07-78-06						7,5
Summa						69,6
Summa I+ll						68,9
Kostnadsökning
77-07-78-06						8,3
Totalsumma						77,2

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   198

Lokallinjenät

För televerkels produklion av teleljänsler krävs dels lerminalulruslning-ar hos abonnenlerna såsom lelefonapparaler och abonnenlväxlar, dels ell lokallinjenäl som förbinder terminalulrustningarna med lokalslationerna. För lokallinjenälel har medelsbehovet beräknals lill 379,0 milj. kr.

Förbindelseanläggningar

Under denna rubrik redovisas behovel av medel för de förbindelseanläggningar som ingår i mellanorisnätel, dvs. anläggningar som förbinder olika telefonstationer, samt Sveriges del i de internationella anläggningar som erfordras för trafik med utlandet.

En långsiktig plan har upprättats för ulbyggnaden av det befintliga riks-linjenätel. Genom atl successivt anpassa ulbyggnaden enligt denna plan till irafikens utveckling kan de förväntade förbindelsebehoven tillgodoses på det från teknisk och ekonomisk synpunkt bästa sättet. Medelsbehovet för förbindelseanläggningar har verket beräknat till 95,1 milj. kr.

Kopplingslekniska anläggningar

Invesleringsbehovel för kopplingslekniska ulrustningar bestäms i huvudsak av trafik- och abonnenlökningen. Några tecken till mättnad kan ej skönjas vad gäller de närmaste åren. En fortsatt utbyggnad är därför nödvändig. Härtill kommer atl en stor del av befintlig stalionsutruslning är föråldrad och måsle ersällas med modern uirusining. Vidare ställer kunderna krav på nya teletjänster, vilkel successivt kräver större investeringar.

För kopplingstekniska anläggningar beräknar televerkel behovet för budgelårel 1978/79 lill 236,5 milj. kr.

Telexrörelsen

Den beräknade medelsförbmkningen för telexrörelsen under budgetåret 1978/79 är 15,4 milj. kr. Beloppel behövs för att tillgodose den ökande efterfrågan på lelexljänster. Medelsförbrukningen avses fördelas på följande sätt.

milj. kr.
Förbindelseanläggningar 2,2

Kopplingstekniska anläggningar 13,2

Summa    15,4

Dalakommunikationsrörelsen

Den beräknade medelsförbmkningen för datakommunikationsrörelsen uppgår lill 35,8 milj. kr. Beloppel skall användas för ulbyggnad av del allmänna dalanälel som riksdagen år 1976 beslulat om.

Kommersiell radio

Medelsförbrukningen för kommersiell radio under budgetåret 1978/79 är beräknad lill 5,0 milj. kr., fördelad på följande sätt.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    199

milj. kr.
Kustradio 3.0

Landmobil radio 2,0

Summa   5,0

Kustradio

Kustradionälet har under 1970-talel hela liden omstrukturerats och moderniserats. Den manuella kustradiolrafiken expedieras från kustradiostationerna i Göteborg, Stockholm och Härnösand. Om övergång lill satellitsystem bedöms vara ekonomiskt lämpligl kommer stora investeringar att krävas i slutet av 1970-talet.

Landmobil radio

Den landmobila radion utgörs av den manuella mobiltelefontjänslen, MTD, den aulomaliska landsomfattande mobiltelefontjänslen, NMT, och mobilsökning, MBS. Vad de olika tjänsterna innebär har redogjorts för i del föregående.

Frekvens förvaltning

Medelsförbrukningen för frekvensförvaltning under budgetåret 1978/79 uppgår till 0,6 milj. kr. som fördelas på följande sätt.

milj. kr,
Avslömingsverksamhet 0,3

Kontrollverksamhet 0,3

Summa   0,6

Byggnader för arbelscentraler

De senaste årens ökade krav på en såväl fysiskt som psykiskt god arbetsmiljö har för televerkets del inneburit stora satsningar bl. a. på förbättring av förhållandena för fältpersonalen. Tillkomsten av välutrustade arbelscentraler innebär stora fördelar för de anslällda och för televerkel. 1 anslutning till arbetscenlralerna anordnas personalutrymmen, centralgarage och lokaler för arbetsledning. För byggande av arbelscentraler begär televerket 79.4 milj. kr. Fördelningen av objeki framgår av tabell T 5.

Förrådsanläggningar

Arbelel med all införa en ny förrådsslruktur inom leleverkels maleriel-division fortsätter planenligt. 1 samband med detta kommer successivt arbetsuppgifter atl överflyttas från förrådskontoren lill lokalförråden. Som ett led i denna utveckling har under hösten 1977 eu centralförråd med helautomatisk höglagerdel tagits i bruk i Nässjö. Vidare skall förrådsverksamheten i Stockholmsområdet föriäggas lill Bålsta och Bromma. Lokalförråd är under byggnad i Uppåkra och Norrköping. För byggande av förrådsan-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   200

Tabell T 5. Investeringsplan för arbelscentraler (milj. kr.) Typ: N = Nybyggnad. T = Tillbyggnad

Byggnadsobjekt	Typ	Investeringskost-		Medelsförbrukning		Bygg-	Fär-
		nad			-------	-start	dig-
			------------	—Fak-    Beräknad		År/	stäl-
		76-07-01	77-07-01	tisk      för t. o. m. ------ 1976/    1977/ 77        78	1978/ 79	mån	lande -År/ mån
/. Byggnader på-
började före
1978-07-01
Summa 1			17,4		9.0
Kostnadsökning
77-07-78-06					1.1
Summa					10,1
//. Byggnader uv-
sedda att på-
börjas under
år 1978/79
Deje	N	0,9	1,6		I.l	78-08	79-10
Eskilstuna	N	4,6	6,6		4,2	78-09	79-10
Färjestaden	N	0,6	1,2		1.1	78-10	79-06
Gnesta	N		4,0		1,0	79-04	80-05
Grums	N	0,8	1,2		1,2	78-08	79-06
Gällivare	N		2,3		2,3	78-09	79-02
Hanviken	N	2,5	4,1		1,6	78-10	79-11
Holmsjö	N		1,5		1,4	78-09	79-06
Hällefors	N	0,9	1,6		0,8	78-10	79-10
Höganäs	N	1,0	1,3		1,3	78-10	79-05
Hörby	N	1.6	2,2		2,2	78-09	79-05
Kinna	N	2,2	2!5		2,0	78-09	79-05
Kiruna	T	1,5	1,7		1,7	78-10	79-06
Knivsta	N		1,6		1,6	78-09	79-06
Ljungby	N		1,9	0,2	1,8	78-09	79-05
Mellerud	N		1,9		1,9	78-10	79-05
Mönsterås	N		1,7		1,6	78-09	79-06
Nacka-Orminge	N		4.4		3,1	78-10	79-11
Nolby	N	0,8	i.l		0,4	78-07	79-10
Sala	T	0.8	1,4		1.0	78-10	79-09
Sjöbo	N	1,2	1,5		1,5	78-09	79-05
Söderköping	N	1,2	1.5		1,5	78-09	79-05
Trollhättan	N	3,0	4,9		4,9	78-10	79-05
Vallentuna-Täby	N		3,4		0,5	79-04	80-04
Vansbro	N		1,8		1,4	78-08	79-09
Varekil	N	1,6	2,0		2,5	78-08	79-04
Åhus	N		1,1	0,1	1,0	78-10	79-05
Åmål	N		1,6		0,8	78-10	79-10
Örebro	N	4,0	4,4		0,4	79-04	80-04
Div. byggnader
med en beräk-
nad kostnad av
högst 1,0 Mkr
per projekt			16,0		14,1
Summa II			84,0		61.9
Kostnadsökning
77-07-78-06					7,4
Summa					69,3
Summa 1+11					70,9
Kostnadsökning
77-07-78-06					8,5
Totalsumma					79,4

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   201

läggningar begär televerket 48,8 milj. kr. Fördelningen på objeki framgår av tabell 76.

Tabell 7 6. Investeringsplan för förrådsanläggningar (milj. kr.) Typ: N = Nybyggnad, T = Tillbyggnad, O = Ombyggnad

Byggnadsobjekt	Typ	Investeringskost-		Medelsförbrukning			Bygg	Fär-
		nad			-------	--------	-start	dig-
			------------	-Fak-	Beräknad		År/	stäl-
		76-07-01	77-07-01	tisk l.o. m 1976/	för		mån	lande År/ mån
					1977/	1978/
				77	78	79
/. Byggnader på-
började före
1978-07-01
Nässjö Cfd	N	55,2	57,4	38.0	18,0	2,1	76-01	78-09
Uppåkra	N	15,1	21,0	2.6	4,3	5,2	77-05	79-07
Stenkullen	N	10,8	16,9			1,3	78-05	80-07
Bålsta	N	9,5	17,4	1,9	8,8	7,7	77-09	78-07
Bromma. Linaberg	; N	11,2	24,4	0,9	10,2	11,7	77-01	79-07
Norrköping	N	14,4	28,9	2,0	16,4	10,6	77-07	78-10
Summa 1			166,0			38.6
Kostnadsökning
77-07-78-06						4.6
Summa						43,2
//. Byggnader av-
sedda atl på-
börjas under
år 1978/79
Hässleholm	T		1,8		0,3	1,6	78-09	79-06
Karlstad	T		2,6		0,3	1,5	78-09	80-06
Tumba	T	1,6	2,1		0,3	0,6	78-07	80-06
Töreboda	O		2,1		0,3	1,3	78-07	80-06
Summa 11			8,6			5,0
Kostnadsökning
77-07-78-06						0.6
Summa						5,6
Summa 1 + 11						43,6
Kostnadsökning
77-07-78-06						5,2
Totalsumma						48,8

Verkstadsbyggnader

Den förestående övergången från elektromekanik till elektronik innebär att lokaler måsle iordningställas förden nya tillverkningen innan den konventionella tillverkningen har trappats ned i sådan omfatlning atl nödvändiga produktionsytor kunnat friställas. Under övergångsperioden 1978-1985 uppstår därför elt utökat lokalbehov samtidigt som kraven på flexibilitet kommer att vara särskilt stora. För objektsgruppen har verkel begärt 23,9 milj. kr. enligt tabell T 7.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   202

Tabell T 7. Investeriugsphin för verkstadsbyggnader (milj. kr.) Typ: N = Nybyggnad, T = Tillbyggnad, O = Ombyggnad

Byggnadsobjekt

Typ Investeringskostnad

76-07-01     77-07-01

Medelsförbrukning

-Fak-    Beräknad
tisk      för
1.0. m.---------------------

1976/    1977/    1978/ 77        78        79

/. Byggnuder påbörjade före 1978-07-01

Nynäshamn

produktions-

iokaler

Summa 1

Kostnadsökning 77-07-78-06

Summa

//. Byggnader avsedda all påbörjas under år 1978/79 Sundsvall, verkstadsfastighet Sundsvall, höglager Vänersborg, höglager

Summa 11

Kostnadsökning 77-07-78-06

Summa

Summa I + I1

Kostnadsökning 77-07-78-06

Totalsumma

O

T

N N

15,0	0.5	5,5
15,0	0,5	5,5 0,7 6,2

5,4

5,0

5,4 15,8

5,4

5,0

5,4 15,8

1,9

17,7 21,3

2,6 23,9

Diverse byggnader och fastigheter

Uppförandet av teleskolan i Kalmar fortsätter planenligt och den beräknas vara färdigslälld under senare delen av år 1978. Kostnaden för budgetåret 1978/79 beräknas uppgå till 10,1 milj. kr. Datacentralen i Kalmar beräknas bli klar under år 1978. Koslnaderna för budgetåret 1978/79 beräknas till 11,8 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 föreslaget belopp för övriga byggnader, 17,8 milj. kr., är bl. a. avsett för ombyggnad av lunchrum i fastigheten Sparven i Malmö (1,0 milj. kr.), för uppförande även ny kursgård i Ryssevik i närheten av Stockholm (2,5 milj. kr.), för lillbyggnad av kurslokalen i Säve (0,5

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   203

milj. kr.), för ombyggnad av bl.a. försäljningslokaler i Norrköping (1,2 milj. kr.) och för tillbyggnad av kontorshus i Malmö (2.7 milj. kr.).

För inköp av fastigheter har televerket använt ca 7,7 milj. kr. under budgetåret 1976/77. En fullständig redogörelse för förvärven har lämnats i televerkets anslagsframställning. För budgelårel 1977/78 beräknas inköpen till 4,5 milj. kr. För budgelårel 1978/79 begär televerket för ändamålet 6.9 milj. kr. bl. a. avseende inköp av fastigheter i Nässjö. Hässleholm och Gällivare.

För objektsgruppen sammanlagt begär televerket för budgetåret 1978/79 46.6 milj. kr.

Försvarsberedskap

Televerket har beräknat medelsbehovel under denna rubrik till 7,5 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Detta belopp överstiger den anbefallda planeringsramen för verksamhetsplanen med 0,7 milj. kr. Beloppel avser ökade medel för modernisering av reservtelefonslationer. Investeringarna för försvarsberedskap bör liksom tidigare år omedelbart avskrivas genom anslag på driflbudgelen.

Medelsförbrukningen för försvarsberedskap vid televerket fördelar sig på följande anslagsposter.

milj. kr.

Telefon
Reservtelefonnätet	3,3
Transportabla stationer	2,6
System för trafikbegränsning	0,5
Lokalisering av linjeanläggningar	0,3
Reservanläggningar för rundradionätet	0,2
Televerkets ledning i krig	0,6
Summa    7,5

Utlandssändningar

Televerket ombesörjer överföring av Sveriges Radios utlandsprogram lill kortvågssändare i Hörby och Karlsborg samt utsändning av program från dessa. Televerket har erhållit medel fr.o.m. budgetåret 1976/77 för all påbörja komplettering av antennsystem i Hörby och Karlsborg för att förbättra effekliviteien och driflsäkerhelen. Elt nyti antennsystem avses uppföras vid Hörbystationen för alt ge förbättrad mottagning främsl i svår-nådda områden som Nordamerika och östra Asien samt för atl ge reservmöjligheter. Även Karlsborgsstationen avses förses med reservanlenn. De tre befintliga sändarna är i drift praktiskt taget dygnet runt under myckel ogynnsamma driftförhållanden. Detta medför hårt slitage som orsakat driftstörningar och avbrott. Visserligen har den äldre sändaren i Hörby använts, men med så låg effeklivitel att det kan befaras all en slor del av dessa sändningar varil av ringa värde. Sändaren är även föråldrad och ned-sliten. varför den ej ulgör någon godlagbar reserv. Del bedöms nu som

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   204

nödvändigl all anskaffa en fjärde 500 kW sändare om del nuvarande programutbudet skall kunna bibehållas och långvariga driftavbrotl undvikas. Det är således angeläget atl redan under år 1978 inköpa en sådan sändare för placering vid Hörbyslalionen. Den beräknas då kunna tas i bruk under budgetåret 1979/80. Anskaffning av anlenner och sändare bör bedrivas pa-rallelll.

För huvudsakligen antenn- och sändarkompletleringar beräknar televerket fr. o.m. budgetåret 1978/79 invesleringskostnadema lill 13,3 milj. kr. i 1978 års prisnivå. Av deua belopp kommer 4,6 milj. kr. all falla på budgelårel 1978/79.

Energibesparande ålgärder

Televerkel har tillsall energisparledare och grupper för alt övervaka till-lämpningen av förordningen om ålgärder för all minska förbmkningen av energi. Verkel har redan ulbildat personal i ekonomisk panndrifi och planerar regelbunden ekonomilrimning av oljepannor. Della beräknas medföra en minskning av oljeförbmkningen inom verkel med ca 1 000 m/år. För all uppnå denna besparing fordras dock vissa investeringar. Planeringen av energibesparande ålgärder är f. n. främsl inriktad på husbyggnads-och VVS-områdena (7,0 milj. kr.), tilläggsisolering av fastigheter (0,4 milj. kr.), aulomalisk lemperalurreglering av fasligheler som inrymmer aulomaliska landväxlar (3,0 milj. kr.) saml vissa övriga åtgärder. Totalt beräknas investeringsbehovet för energibesparingsåtgärder under budgetåret 1978/79 uppgå till 13,1 milj. kr.

Diverse och oförutsett

Liksom tidigare år har televerket föreslagit en post för diverse och oförutsett. Denna post har upptagils till 3,0 milj. kr., eller samma belopp som verkel enligi bemyndigande av regeringen under budgelårel 1977/78 får la i anspråk för sådana arbelen och anskaffningar som inte ingår i del av föredraganden förordade investeringsprogrammet.

Televerket har i sin anslagsframställning lämnat sedvanlig redogörelse för användningen av denna anslagspost under budgetåret 1976/77.

Uljämningav medelsbehov

Televerkels invesleringsplanering måsle på grund av den tekniska kom-plexilelen hos anläggningarna ske på relalivl lång sikt. Beställningar av teleutrustningar måsle ske flera år före leveranstidpunkten. Träffade avtal kan inle förskjutas vid kostnadsökningar eftersom tillverkningen av materielen redan påbörjats. Del är vidare förenat med stora svårigheter att snabbt anpassa arbetsstyrkan lill den lägre anläggningsvolym som följer av en kostnadsökning. Televerkets investeringar omfattar drygt en miljard kronor och mot den ovan angivna bakgrunden är det praktiskt tagel omöjligt för televerkel atl exakt anpassa den årliga medelsförbrukningen till den för budgetåret medgivna ramen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   205

Televerkel föreslår därför all verkel vid behov får utnyttja upp till 30 milj. kr. av nästkommande budgetårs medgivna förbmkning för alt balansera del löpande årets förbmkning samt rätt atl intill 30 milj. kr. få utnyttja under ett budgelår icke ianspråktagna medel del nästkommande budgetåret.

Remissyttranden

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande över bl.a. televerkets anslagsframställning som redovisas under rubriken Vägväsendet (s. 61).

Affärsverksdelegationen har avgett del yttrande över bl.a. televerkets anslagsframställning som redovisas under rubriken Postverket (s. 184).

Föredraganden

Den 1 april 1975 genomfördes med statsmakternas godkännande en ny organisation för televerkel. Målet för den nya organisationen var all skapa en organisations- och verksamhetsform som jämfört med den gamla organisationen tillät en ytterligare delegering och decentralisering till regional/lokal nivå av uppgifter och beslutsfattande. Samtidigt skulle en effektivare styrning av verksamheten kunna erhållas. Organisationsarbetet har fortsatt med en översyn av leleområdesorganisalionen. Den nya organisationen för teleområdena med delresultatenheter och funktionella stabsenheter beräknas vara genomförd den I juli 1979. Målel för de organisatoriska förändringarna är all förbättra teleområdenas effektivitet och uppnå bättre ekonomi, service och arbetsmiljö. Även regionkoniorens siällning studeras i anslutning lill organisationsöversynen.

Televerkels resullal försämrades under budgelårel 1976/77. Endasl genom alt upplösa lagerreserven med ca 153 milj. kr. kunde verket uppnå del rörelseöverskott som krävs för förräntning av verkets statskapital. Det försämrade resultatet för budgetåret 1976/77 och en beräknad ytterligare nedgång under budgetåret 1977/78 nödvändiggjorde etl regeringsbeslul om höjning av samtalsmarkeringsavgiften och abonnemangsavgifterna den 1 december 1977 resp. den I januari 1978. Ulan dessa höjningar skulle televerket komma atl redovisa underskott för budgetåret 1977/78.

Investeringarna i televerkel syftar till all genom tillämpning av den snabbi expanderande teletekniken erbjuda kunderna snabba och billiga telekommunikationer och ett alltmera varierat ulbud av tjänster. Genom investeringarna i ny materiel kan också uppnås betydande besparingar i leleverkels underhålls- och driftkostnader samt en förbättrad arbetsmiljö för de anslällda. Genom introduktion av nya tjänster och produkter skapas även en tryggad sysselsättning och framtid för verkets personal. Även inom områden med anknytning till telekommunikation går ulvecklingen snabbi. Införande av nya system för informationsöverföring inom såväl hushålls- som kontorssektorn kan på sikt komma atl förändra förutsättningarna för televerkets verksamhet. Den nuvarande televerksamheten

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   206

kan då ses som en del av de framväxande informationsförsörj-ningssystemen. Enligt min mening är del naturligt att televerkel i denna process har ett samordnande systemansvar och svarar för atl de långsiktiga samhällsintressena tillvaratas.

Televerkets investeringsram för budgetåret 1976/77 beräknades i prop. 1975/76:100 till 825 milj. kr. Genom regleringsbrevet den 8 april 1976 och regeringens beslut den 2 december 1976 och 20 januari 1977 höjdes ramen till 849,7 milj. kr. Hela beloppet har förbmkats under budgetåret.

1 prop. 1976/77:100 beräknades investeringsramen för budgetåret 1977/78 till 840 milj. kr. Ramen har genom regleringsbrev den 26 maj 1977 och 9 juni 1977 höjts med 3,6 resp. 0,2 milj. kr. Genom regeringens beslut den 27 oktober 1977 och den 22 december 1977 aU i sysselsäuningsfräm-jande syfte tidigarelägga vissa byggnadsarbeten, främsl arbelscentraler, vid televerkel har invesleringsramen höjts med ytteriigare 18,5 milj. kr. resp. 17,2 milj. kr. och uppgår därmed till 879.5 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 har televerkel föreslagil en medelsförbrukning av 1071,5 milj.kr. Som iramgår av investeringsplanen för kommunika-lionsverken harjag tillstyrkt en investeringsram av 970,3 milj.kr. Jag har inom denna ram inte beräknat några medel för energibesparande ålgärder i televerkels byggnader. Enligt de principer som gäller för slöd lill energibesparande ålgärder i civila slalliga byggnader har medel för ändamålet beräknals under bostadsdepartemenlels huvudliiel. Medlen disponeras av byggnadsslyrelsen.

I följande sammanslällning redovisas hur leleverkels invesleringar kan beräknas komma all fördela sig på olika objektsgrupper. Av sammanställningen framgår även utfallet för budgetåret 1976/77 och den beräknade medelsförbmkningen för budgetåret 1977/78. Denna överstiger den i prop. 1976/77:100 angivna med 22,3 milj. kr.

Objeklsgrupp	1976/77 Utfall	1977/78 RpräknaH	1978/79
		UC i ClK 1 i ulgift	Verket	Föredraganden
	milj. kr.
Telefon	610,8	659.2	787,8	762,8
Telex	32,0	2,9	15,4	15,4
Datakommunikation	30.8	0,1	35,8	35,8
Kommersiell radio	22,9	6,8	5,0	5,0
Frekvensförvaltning	0,8	1,9	0,6	0,6
Fastigheter och byggnader	145,4	196,9	198,7	139,6
Försvarsberedskap	6,0	6,2	7,5	6,5
Ullandssändningar	1.0	2,5	4,6	1,6
Energibesparande åtgärder	-	-	13,1	-
Diverse och oförutsett	-	3,0	3,0	3,0
	849,7	879,5	1071,5	970,3

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   207

Väl fungerande telekommunikaiioner har slor belydelse för samhällel i sin helhet. Mot bakgrund härav och av den väntade expansiva ulvecklingen inom teleområdet harjag, i likhet med föregående år, beräknat en medelstilldelning för televerkels olika rörelsegrenar som i stort överensstämmer med verkels förslag.

Vid min bedömning av investeringsbehovet harjag bl.a. ulgåll från all verkel måsle lilldelas medel som möjliggör fortsalla invesleringar i ralio-naliseringssyfle. Dessa krävs för atl så långt möjligt möta de ökande driftkostnaderna. Bland åtgärderna kan nämnas moderniseringen av såväl telefon- som telexnäten genom införande av ny elektronisk teknik och datorstyrning. Den nya tekniken medger också att abonnenterna kan erbjudas en rad nya funklioner och tjänster. I fråga om telefonnätet harjag således inräknat medel för den tidigareläggning av anskaffningsplanerna för viss stations- och transmissionsutrustning som regeringen fattade beslut om den 26 maj 1977. Utrustningen baseras på den nya tekniken och tillverkas vid televerkets industridivision och LM Ericsson. För telexnälets del bör investeringsramen kunna medge atl landels andra helelektroniska telexsla-lion inslalleras under år 1979.

Jag har belräffande datakommunikalionsrörelsen beräknal medel för en successiv uppbyggnad av del allmänna dalanät som riksdagen år 1976 beslulat om. Även datanätet baseras på elektronisk teknik och kommer all innehålla nya funktioner som dels tillgodoser kundernas krav, dels ger televerkel möjligheter lill en rationell drift.

De medel jag beräknat för rörelsegrenen kommersiell radio medger bl. a. en fortsatt modernisering av kuslradioslalionen i Göteborg och en utökning av antalet kanaler för den manuella mobiltelefontjänsten (MTD). Genom kanalutökningen kan behovel av ökad kapacitet på vissa basstationer med stark trafik tillgodoses.

Jag vill avslutningsvis tillägga beträffande medelstilldelningen för de olika rörelsegrenarna atl invesleringar i abonnentanläggningar numera finansieras av abonnenterna själva. Delta möjliggörs genom att inträdesavgiften och en del av abonnemangsavgiften för de olika anläggningarna redovisas som anläggningsbidrag. Televerkets möjligheter att utan längre väntetider tillgodose kundernas ökande efterfrågan på teleutrustning har härigenom förbättrats.

För investeringar i fasligheler och byggnader har televerket begärt nära 200 milj. kr. Jag kan inte tillstyrka etl genomförande under budgetåret 1978/79 av hela del föreslagna investeringsprogrammet för denna objekts-grupp utan förordar att insatserna till viss del fördelas även pä kommande budgetår. I första hand bör byggnadsobjekt med planerad byggstart under budgetåret 1978/79 helt eller delvis kunna senareläggas till följande budgelår. Möjlighelerna lill lidsförskjulningar bör prövas för alla de objekiskale-gorier som ingår i invesieringsprogrammel för fastigheter och byggnader, nämligen arbelscentraler, förråd, verkstäder och övriga byggnader. Jag vill

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   208

också framhålla aU den beslutade tidigareläggningen av byggnadsarbeten, som jag nämnt i det föregående, till viss del avser objekt som annars skulle utförts nästa budgetår. Under budgetåret 1978/79 fortsätler och avslutas uppförandel av byggnaderna för teleskolan och en datacentral m. m. i Kalmar. Jag har beräknat medel för att båda dessa projekt skall kunna färdigställas enligt uppgjorda tidsplaner.

I fråga om investeringarna för försvarsberedskap harjag räknat med en viss ökning av del belopp som anslagils för innevarande budgetår. Jag förordar all medel uppförs med 6,5 milj. kr. Chefen för budgetdepartementet förordar denna dag atl ell avskrivningsanslag med samma belopp uppförs på driftbudgeten för ändamålet.

De medel jag beräknal för invesleringar avseende utlandssändningar innebär bl. a. all ett nyli effeklivt s. k. gardinantennsystem kan uppföras vid Hörbyslalionen. Åtgärderna medför förbättrad mottagning av Sveriges Radios utlandsprogram främst i svårnådda mottagningsområden som Nordamerika och östra Asien.

Anslaget Teleanläggningar m.m. bör på sedvanligt sätt beräknas med hänsyn till all en marginal utöver investeringsramen bör finnas för atl möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbmkningen.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgelår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1978/79 970,3

10% marginal 97,0

Avgår beräknad ingående behållning 1978-07-01 -59,4

Anslag budgetåret 1978/79 1007,9

Den av mig förordade investeringsramen för budgetåret 1978/79 innebär atl investeringarna finansieras med verkets egna avskrivningsmedel. Tillskott från statsbudgeten behövs alltså inte. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Teleanläggningar m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 007 900000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   209

C. STATENS JÄRNVÄGAR C 1. Järnvägar m.m.

Ing. behållning Anslag Utgift

1976/77                                 32 167000 554700000 '570337000

1977/78                                  16530000 ■'673 000000 654 600000

1978/79   statens jämvägar    47230000 1140770000 1080000000

föredraganden        34930000 773800000 735200000

' Inkl. lidigarelagda investeringar m. m. 25,1 milj. kr.

- Inkl. 600000 kr. enl. prop. 1976/77:74.

 Preliminärt belopp beräknat med hänsyn till lidigarelagda investeringar om 18

milj. kr., senarelagda investeringarom 4 milj. kr. enl. prop. 1976/77:150 samt ökade

invesleringar (600000 kr.) för försvarsberedskap enl. prop. 1976/77:74.

SJ är ell affärsdrivande verk, som bedriver gods- och personlrafik på järnväg saml busslrafik och färjelrafik. I dolterbolagen GDG Biltrafik AB, AB Gävle Vagnverkstad, AB Landtransporl, AB Svenska Godscentraler, Svenska Lastbil AB samt AB Trafikrestauranger bedrivs kompletterande verksamhel.

SJ:s trafiknäl omfattade vid slutet av budgetåret 1976/77 ca 11 400 km järnväg i huvudspår, vilket var 95% av det svenska järnvägsnätet exkl. industrispår. SJ:s bussar trafikerade 22200 km väg.

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av 45 200 godsvagnar med en lastkapacitet på totalt 1.4 milj. ton samt 1976 person- och motorvagnar med 107000 sittplatser, 7 300 sovplatser och 2 900 platser i liggvagnar. Busstrafiken ombesörjdes med 1 250 fordon.

Till den i samarbete med utländska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog SJ med lågfäijor på lederna Trelleborg-Sassniiz och Malmö-Köpenhamn,

Trafik

I likhel med den allmänna konjunkturen förbättrades SJ:s god st rafi k successivt under år 1976, men sedan början av år 1977 har tendensen åter varit vikande. Väsentligt minskade transporter av järn, stål. livsmedel, byggnadsvaror, kol och koks har bidragit till detta.

Godstrafikens utveckling under de senaste åren har i hög grad påverkats av industrins exceptionella lageruppbyggnad, som ägt rum med statligt stöd. Det lill produklionen knutna transportbehovet har härigenom i betydande omfattning skjutits på framliden. Vid en ny uppgång i efterfrågan pä svenska produkter inom och utom landel kommer en rekyleffekt härav att 14    Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   210

uppstå. Avvecklingen av de stora lagren kommer då atl medföra att SJ:s godstrafik ökar snabbare än industriproduktionen.

Mellan 1973 och 1976 harSJ:s persontrafik på järnväg ökat med drygt 20%. Det är främst den långväga trafiken som ökat. Det ökade antalet låg med fasta lidsintervall mellan större orter torde ha bidragit till detla. Sedan 1975 har trafikvolymen ökat relativt långsamt och SJ räknar med alt ökningen av persontrafiken skall fortsätta under de närmaste budgetåren. Förskjutningen av lyngdpunkien i trafiken mot längre resor väntas likaledes fortsätta.

SJ:s busslrafik producerade 1976drygt 73 milj. busskm. varav ca62 milj. i linjelrafik och knappt 6 milj. i vardera snabbuss/veckoslutstrafik respektive beställningstrafik. Trafikunderiaget för linjetrafiken har minskat och dess omfattning har i alll högre grad blivit beroende av kommunala och statliga bidrag dä lönsamheten försämrats. Snabbuss- och veckosluts-trafikens andel av busstrafiken ökade successivt fram lill 1975 men har därefter stabiliserats. Beställningstrafiken har under de båda senasle åren minskat relativt kraftigt, vilket lorde sammanhänga med konjuklurulveck-I ingen.

1 färjetrafiken fraktades underår 1976 närmare 6 milj. ton gods vilkel innebär en mindre ökning jämfört med år 1975. Järnvägsgodset utgör ca 90% av den totala godsmängden. Från konjunkturtoppen år 1974 har färjetransporterna av järnvägsgods minskat med drygt 900000 ton. Transporterna av laslbilsgods har däremot stadigt ökat under de senasle fem åren. Samma gäller i huvudsak överföringen av bilar och bussar saml per-sonlransporterna.

Personal och produktivitet

Sedan år 1951 då SJ hade ca 74000 personer anställda har personalen minskat varje år. Utvecklingen under de senaste åren framgår av följande tabell.

År Antal anslällda Minskning från föregående år

	i medelial	Anial	Procent
1972	43 746	"1580	3,5
1973	42288	M458	3,3
1974	41419	869	2,1
1975	40774	645	1,6
1976	40 347	427	1,0

' Exkluderas personal som övergick till SL vid försäljning av f d. Roslagsbanan den 1 maj 1972 blir den genomsnittliga minskningen 1 418 anställda (3,1 %) år 1972 och 1 377 anställda (3,1 %) är 1973. Minskningen under de fem åren blir då i genomsnitt 947 anställda (2,2%) per år.

Rationaliseringar och tekniska landvinningar har lett till all personalens produktivitet har ökat och alt SJ därmed inle behövt ersätta all den personal som pensionerats med ny personal. De ökade årliga pensionsavgångar-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   211

na samt den förkortade arbetstiden för vissa personalkategorier har medfört att del blivit nödvändigl att nyanställa personal. SJ räknar dock med en fortsall personalminskning och beräknar minskningen under den närmaste femårsperioden till mellan 700 och 900 personer per år under förutsättning att SJ beviljas alla de investeringsmedel man begär.

Ekonomi

Av balansräkningen per den 30 juni 1977 för statens järnvägar framgår att bruttovärdet av tillgångarna uppgår lill sammanlagl 12 387 milj. kr. Efter avdrag av ackumulerade avskrivningar på anläggningarnas anskaffningsvärde uppgår tillgångarna till 5 978 milj. kr. Av delta nettovärde utgörs 4777 milj. kr. av anläggningstillgångar; inom affärsbanenätet fördelade med 1 914 milj. kr. på fast egendom, 2044 milj. kr. på rullande materiel. 71 milj. kr. på tågfärjor och bussar samt 115 milj. kr. på inventarier. Värdet på anläggningar under arbete uppgår till 574 milj. kr. Återstoden avser poster av finansiell natur. Utöver ovannämnda avskrivningar redovisas ackumulerade kollekliva avskrivningar på skillnaden mellan återanskaffningsvärde och anskaffningsvärde om sammanlagl 2 373 milj. kr.

SJ:s statskapital uppgick den 30 juni 1977 lill 2 139 milj. kr. Under budgetåret 1976/77 har kapitalbehållningen på SJ:s fond ökat med 152 milj. kr.

SJ:s underskott för budgetåret 1976/77 uppgick till 90 milj. kr. och har täckts med minskade avskrivningar i enlighet med ett särskilt regeringsbeslut.

Av intäkterna som uppgick till 4 559 milj. kr. var 13% statens ersätlning lill SJ för gods- och persontrafik på det ersätlningsberältigade bannätet. 50% var övriga intäkter från godstrafik och 30% var övriga intäkter från personlrafik. I jämförelse med föregående budgetår ökade de tolala intäkterna budgetåret 1976/77 med ca 460 milj. kr. Härav förklaras 115 milj. kr. av redovisningstekniska ändringar.

Kostnaderna inkl. planenliga avskrivningar uppgick budgetåret 1976/77 lill 4649 milj. kr. och ökade därmed med 595 milj. kr. varav ca 115 milj. kr. på grund av redovisningstekniska ändringar. Av kostnadsökningen utgjorde 305 milj. kr. personalkostnader.

Personalkostnadsnivån steg med 13 % bl. a. på grund av höjda löner och arbetsgivaravgifter. Som följd av den fortlöpande rationaliseringen, som medförde att personalantalel för drifl och underhåll minskade med 660 personer, kunde personalkostnadsökningen begränsas till 11 %. Om personalantalet varit detsamma som under föregående budgetår, skulle personalkostnaderna ha stigit med ytterligare 55 milj. kr.

Vid en bedömning av SJ:s resultat bör del beaktas att den fortsatt svaga konjunkturen för bl. a. viktiga svenska stapelvaror i hög grad har påverkat SJ:s godstrafik, som domineras av råvarutransporier. Enligi SJ:s uppfaUning bör också beaklas alt SJ otillräckligt kompenserats av staten för eko-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   212

nomiska belastningar, som saknar motsvarighet hos konkurrerande transportföretag.

Medelsförbrukningen under budgetåren 1976/77-1978/79

Iprop. 1975/76:100 angav för budgelårel 1 976/77 ett investeringsanslag om 524,7 milj. kr. och en investeringsram om 515,3 milj. kr. Efter förslag av trafikutskottet anvisade riksdagen ett 30 milj. kr. högre anslag. I enlighet med detta riksdagsbeslut och med regeringens beslut den 29 december 1975 och den 20 januari 1977 om tidigareläggning av byggnads- och anläggningsarbeten samt den 16 juni 1977 om anskaffning av motorvagnar, fastställdes investeringsramen för budgetåret 1976/77 till 570,4 milj. kr. Utöver den sålunda fastställda investeringsramen gavs SJ under budgetåret möjligheier all i samråd med AMS lidigarelägga indusiribeställningar och anläggningsarbeten enligt följande.

I beslut den 23 oktober 1975 uppdrogs åt AMS att tidigarelägga industri-beställningar i samråd med SJ. I enlighet därmed kunde SJ till budgetåren 1975/76 och 1976/77 tidigarelägga anskaffningar av rullande materiel, bussar och investeringsinventarier för sammanlagt 129,8 milj. kr., som lill 90% har värderats in på SJ:s fond.

Vidare bemyndigades AMS den 23 oktober 1975 atl bestrida vissa utgifter för arbetsmiljöinsaiser inom bl.a. affärsverken. Till SJ:s förfogande kom därigenom att ställas ytterligare 4,9 milj. kr., varav 4,8 milj. kr. för investeringar.

I beslut den 3 februari 1977 fick AMS återigen i uppdrag all i samråd med SJ lidigarelägga industribeställningar. Härigenom har ytteriigare 82 milj. kr. ställts till SJ:s förfogande för anskaffning av rullande materiel, bussar och investeringsinvenlarier under budgetåren 1976/77 och 1977/78.

Totalt har således AMS genom dessa beslul under budgetåren 1975/76 och 1976/77 ställt 216,6 milj. kr. till SJ:s förfogande för invesleringar under de tre budgetåren 1975/76-1977/78.

Iprop. 1976/77:100 har för budgelårel 1 977/78 angetts ell investeringsanslag om 672,4 milj. kr. och en investeringsram om 640 milj. kr. 1 enlighel med riksdagens beslut i anledning av prop. 1976/77:74 har anslaget och ramen höjts med 600000 kr. för ökade investeringar i försvarsberedskap. Vidare har investeringsramen i besparingssyfte sänkts med 4 milj. kr. i enlighet med prop. 1976/77:150, samt höjts med 18 milj. kr. genom regeringens beslul den 20 januari, den 9 juni och den 27 oktober 1977 om tidigareläggning av vissa byggnads- och anläggningsarbeten inom Norrbottens och Västerbollens län. Sistnämnda ramhöjning avser SJ:s beräknade andel av kostnaderna för vissa linjeomläggningar. Resterande kostnader, ca 35,5 milj. kr., betalas av AMS. Den sålunda fastställda invesleringsramen för 1977/78 uppgår till 654,6 milj. kr. Härutöver har AMS ställt ytteriigare 65 milj. kr. lill SJ:s förfogande för tidigareläggning av industribeställningar under budgelårel 1977/78 i enlighet med regeringens beslut den 13 oktober 1977.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   213

För budgetåret 1 978/79 har SJ beräknat medelsförbrukningen till 1080 milj. kr.

Statens järnvägar

System- och produktutveckling

Kostnads- och konkurrensutvecklingen kräver att SJ med all kraft forlsäller att rationalisera samt att anpassa och bygga upp resurserna med hänsyn bl. a. till efterfrågan. I denna effektiviserings- och ekonomiserings-verksamhet ingår en rad projekt, som förutsätter att finansiella medel ställs till förfogande. Verksamheten inriktas bl.a. på att stimulera system- och produktutveckling och skapa en ändamålsenlig grund för marknadsföringen.

Med hänsyn till de ofta långa livslängderna för fasta anläggningar, rullande materiel och annan utrustning, internationella åtaganden m. m. måste planeringen utgå från långsiktiga bedömningar. 1 den rullande planeringen ingår sålunda många projeki. som skall tillgodose behov relativt långt in i framliden.

Nedan beskrivs de väsentligaste utvecklings- och rationaliseringsprojek-len kortfattat.

Arbetet med att utveckla godstransporterna inriktas nu främst på att skapa gynnsamma förutsättningar för kombinerad trafik järnväg-landsväg och järnväg—sjö saml öka järnvägstransporternas kvalitet i fråga om regelbundenhet, godsbehandling och snabbhet. Det fortsatta arbetet innebär i första hand en utbyggnad av redan påbörjade projekt.

För den stora efterfrågan på dörr-till-dörrlransporler arbelar SJ med ivå allernaliva huvudlösningar, nämligen dels industrispåranslutning. dels kombinerad tåg-biltransport. Huvuddelen av vagnslasterna lastas och lossas i dag vid induslrispår. Sådana finns i anslulning lill flertalet företag som använder järnvägen som huvudlransporlmedel. Till och från företag med mindre trafikflöden eller där spåranslulning är svår eller kostnadskrävande att ordna är bilen ofta det lämpligaste terminaltransportmedlet. Genom kombinerad trafik söker SJ la tillvara dels bilens slörre flexibilitet i lerminalledel, dels tågels större kapacitet och låga undervägskostnader i relationer med större godsströmmar.

Arbetet med omlastning mellan låg och bil underiättas i hög grad genom enhetslasttekniken. Som enhelslaster räknas inle bara gods i conlaineroch flak ulan också självbärande enheler såsom iräpaket. Genom enhetsteknik kan SJ i större utsträckning än tidigare svara för transporter av gods i varierande sändningsslorlekar från dörr till dörr. I transporlformen ingår hämtning och hemkörning på överenskomna tider, hantering och transport mellan terminalerna saml mellanlagring. Tekniken öppnar nya möjligheter för företagen till sänkta fraktkostnader, förenklad lagerhållning och hantering, bättre integration av transport och produktion m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   214

För olika slag av massgods ordnas systemtransporter, vilket innebär kontinuerlig heltågskörning mellan berörda orter. Som exempel kan nämnas transporter av limmer från olika laslningsplatser i Jämlland lill loss-ningslerminalen i Tova utanför Sundsvall, papper från Kvarnsveden lill den nya terminalen i Granudden utanför Gävle, olja från Gävle till Uppsala samt bilkarosser och bildelar från Göleborg till Kalmar, från Olofström till Göteborg och från Trollhättan lill Malmö.

En annan utveckling av godslrafiken är alt godsexpresstågen i stor utsträckning nu körs som direkltåg mellan laslnings- och lossningsområden för alt få snabbast möjliga transporttid.

Vagnparken moderniseras och dess kapacitel utökas successivt genom att äldre vagnar slopas och ersätts med nya vagnar som är anpassade till modern transport- och lastningsleknik. bl.a. slutna vagnar med helt öppningsbara sidor och containervagnar med slötuppiagande underreden. Dessutom byggs vagnar om så att de kan framföras i godståg i 90 km/tim.

Rangerbromsar ersätter den manuella passningen av godsvagnar. Den nya rangerbromsanläggningarna ger framför allt bättre arbetsmiljö och minskal anial godsskador. Fortsall utbyggnad planeras.

Persontrafikens utveckling på järnväg blir beroende av kvaliteten och priset på de trafikljänster som järnvägen kan erbjuda i konkurrens med personbilar, bussar och flyg. Som exempel kan nämnas restidens längd, turfrekvens och vagnkomfort. System- och produktutvecklingen inriktas på både kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Insatser behövs i första hand där del finns tillfredsställande trafikunderlag med rimliga tillväxtmöjligheter. SJ satsar därför i första hand resurser på att utveckla express- och snälllägstrafiken.

SJ:s tågplan har mer och mer utformats med tanke på en eflertVågesti-mulerande ökning av antalet tågförbindelser. Avgångar vid fasla minuttal varje timme har införts för tågen mellan Stockholm och Nässjö ("Östgöla-pendeln"). Som en följd av det positiva resultatet har SJ fr. o. m. sommar-lidlabellen år 1977 infört ett liknande pendelsystem i trafiken mellan Stockholm/Örebro och Göleborg. Genom intensifierad marknadsbearbetning och ytterligare kvalitetsförbättringar räknar SJ med fortsall trafikökning i lälorlsrelalionerna på affärsbanenälel.

SJ har sedan 1969 proval olika slutna loaleltsyslem i personvagnar för att öka bekvämligheten för de resande och få en mer miljövänlig konstruktion. Vakuumtoaleiten har visal sig mest lämplig. Sådana toaletter har nu installerats i ca 50 vagnar och ylleriigare inslallationer pågår. Nyanskaffad personlrafikmaleriel kommer alt utrustas med slutet loaleltsyslem.

Öresundslederna Malmö-Köpenhamn och Helsingborg-Helsingör trafikeras för närvarande av en svensk resp. sex danska tågfärjor. Nästa färja för sistnämnda led planeras att anskaffas av SJ, när kapaciteten behöver höjas.

För Öslersjöleden Trelleborg-Sassniiz disponeras för närvarande fyra

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   215

svenska och fyra lyska lågfårjor. Den nyasle tyska fårjan, "Rostock", levererades ijuli 1977. Den lyska färjan "Slubbenkammer" och den svenska "Trelleborg" tas hösten 1977 ur irafik. Vid behov av ökad kapacitel på denna led planerar SJ atl anskaffa en ny slorfärja.

Spårstandarden och spårkapacileten förbättras successivt i viktiga banavsnilt. Så upprustas l.ex. huvudlinjerna fortlöpande till en standard som tekniskt medger en hastighet av 160 km/tim för tåg i resandetrafik. Arbetena består huvudsakligen av byte lill skarvfri räls samt inläggning av betongsliprar eller hårdträsliprar med fjädrande fästen.

1 enlighel med riksdagens beslul påbörjades upprustningen av inlandsbanan under budgetåret 1976/77. SJ avser att fortsätta de inledda upprustningsarbetena. De ålgärder som vidtas avser huvudsakligen sådana arbeten på delar av sträckorna Storuman-Östersund och Brunflo-Sveg som ger en bättre banslandard, minskade underhållskoslnader och modernare signallekniska anordningar.

På bandelarna Älvsjö-Järna och Slockholm-Märsta medför ökat antal tjärrtåg, högre hasligheler, styv tidtabell för intercitytrafiken etc. atl del i framtiden inte går att köra insatståg i lokaltrafiken i nuvarande omfattning. Lokaltrafikens stomtåg kan inle heller köras med nuvarande regelbundna tider och tidsintervaller. Om nuvarande spårkapacitet inte utökas måsle en del av lokaltågen göra längre uppehåll vid stationerna för att släppa förbi Ijärrtågen.

Mol denna bakgrund har ell nyll dubbelspår skisserals mellan Älvsjö och Järna. För slräckan Älvsjö-Flemingsberg pågår på regeringens uppdrag projeklering av ell tredje och fjärde spår intill det redan befinlliga dubbelspårel. En redovisning av sislnämnda projekt beräknas kunna ske sommaren 1978. Därefter återstår en omfattande detaljprojektering, som dock kan utföras parellellt med byggandet. För ulbyggnaden. inkl. sla-lionsanläggning, beräknas en tid av tre lill fyra år. Ungefär motsvarande lid behövs för projeklering och utbyggnad av etl nyll dubbelspår mellan Flemingsberg och Järna i ny sträckning över Grödinge. Detta arbeie skulle dock delvis kunna bedrivas samtidigt med delen Älvsjö-Flemingsberg, varför hela det nya dubbelspåret Älvsjö-Järna skulle kunna vara färdigt för trafik omkring sex år efter beslut.

Den lotala kostnaden för sträckan Älvsjö-Järna beräknas lill storleksordningen 900 milj. kr. i 1978/79 års prisnivå. SJ:s andel av den lolala kostnaden kan för närvarande ej preciseras. Av totalkostnaden beräknas enligt SJ endasl en marginell del, som för närvarande ligger inom osäkerhelsmar-ginalen för beräkningarna, komma all medföra fördelar för fjärrtrafiken sett ur företagsekonomisk synvinkel.

I avvaktan på ställningstaganden till SJ:s planer för sträckan Älvsjö-Järna har planering av nytt dubbelspår mellan Stockholm C och Märsta ännu ej påbörjats.

Utbyggnaden av SJ:s fjärrblockeringsnät fortsätter. Under bud-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   216

getåret 1976/77 har fjärrblockeringsanläggningar tagils i bruk på bansträckorna Söderhamn-Gnarp och Hallsberg-Örebro, sammanlagl 130 km. På äldre fjärrblockeringsslräckor kommer vissa större stationer, som ej ingår i systemen, att byggas om för fjärrmanövrering.

Utrustning till syslem för aulomatiskl tågstopp har beställts för huvudlinjerna. Utbyggnaden börjar inom Stockholmsområdet, där systemet beräknas kunna lagas i drifl underår 1979. Ulbyggnaden på övriga huvudlinjer beräknas vara klar budgelårel 1982/83.

En aulomat ise ring av lågövervakningen blir alllmer angelägen allteftersom fjärrblockering införs, låghasligheterna höjs och trafiken ökar. För detla ändamål används olika typer av detekioranläggingar som placeras inlill spårel. F.n. finns 36 varmgångsdelektorer, vilka mäter värmestrålningen från vagnarnas hjullagerboxar. Ytterligare anläggningar planeras. Tjuvbromsdetekloret mäter värmestrålningen från vagnarnas hjulringar. F. n. finns sju anlägggningar och ytterligare anläggningar planeras. Hjulplattdelektorer indikerar med hjälp av en särskild strömkrets om några hjul som följd av friktion vid faslbromsning fått plattor i hjulringarna. Driflprov av sådana anläggningar pågår. Lastprofilindikalorer indikerar med hjälp av foloceller med infrarötl ljus föremål, som ligger utanför tillåten lastprofils begränsningslinjer.

Genom ulveckling av tele- och datalek ni ken kommer bl. a. redovisningen av SJ:s intäkter, utbetalningar och malerialåtgång alt förenklas.

Den kontinuerliga övervakningen av lokens användning som nu är uppdelad på alla distrikt kan med hjälp av ett ADB-system, som ulvecklals inom SJ, sammanföras till en enda lokledningscentral. Det nya systemet beräknas medföra rationaliseringsvinster genom ökat lokutnyttjande, bättre underhållsplanering och minskat behov av manuellt arbete. Syslemei beräknas kunna utvidgas lill atl omfatta även personvagnar.

Arbetet med elt nyll informationssystem för godstrafiken förväntas leda till etl bättre utnyttjande av godsvagnarna.

Radiotekniken anlitas alltmer vid transportledning och rangerings-arbelen. Tågordenradio för kommunikalion mellan lok och irafikledning finns nu på slräckan Riksgränsen-Luleå saml inom Stockholmsområdet. Utbyggnad planeras. Personal som arbetar utmed spåret kan kommunicera med tågledningen med hjälp av driftradio. Likaså används kommunikationsradio vid växlingsarbete.

För att kunna tillgodose den ökade trafikens behov ökas eldrift anläggningarnas kapacitet och driftsäkerhet successivt, främst genom följande ålgärder:

Nya omformarstationer byggs och befintliga omformarstationer förbättras, nya matarledningar och förstärkningsledningar byggs och befintliga åleriedningar förstärks, befintliga konlakl- och hjälpkraflledningsan-läggningar förstärks och moderniseras.

Övergång till fjärrstyrning av omformarstationer fortsäiter. Den teletek-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   217

niska ulvecklingen har gjorl del möjligl att fjärrslyra omformarstationer med hjälp av minidatorer. Härigenom kan drifipersonalen avlastas en del rutiner och i stället kan flera omformarstationer med tillhörande ledningsnät fjärrstyras från samma central.

De nya komponenterna har högre driftsäkerhet och kräver mindre underhåll. Genom upprustningarna erhålls även bättre verkningsgrad och bättre energiutnyttjande.

Visst ut vecklingsarbeie bedrivs med stalligl slöd . Transporl-forskningsdelegationen och styrelsen för teknisk utveckling bidrar till studier av järnvägsfordonens gångegenskaper och slitaget på vagnshjul.

Investeringsprogram

Av följande sammanställning framgår faktisk respektive beräknad förbrukning av medel från investeringsanslaget Järnvägar m. m. under budgetåren 1976/77-1978/79.

	Faktisk	Beräknad	utgift
	utgift
	1976/77	1977/78	1978/79 Totalt	Varav för ersätlningsberältigade banor
		milj.	kr.
Fasta anläggningar
Bangårdar	26,5	29,2	21,3	1,8
Ny- och ombyggnad av
järnvägslinjer	21.9	17,9	76,2	35,2
Spårstandard	52.7	54,0	66,0	2,0
Broar m.m.	5,3	9,9	5.8	1,1
Husbyggnader	12.0	32,2	73,6	18,0
Bussverkstäder och garage	10,5	2,9	8,3
Verkstäder	4.0	10.4	18,9
Centralförråd	0,2	1.6	1,2
Signalanläggningar	29,8	36,9	64,1	2,8
Vägskydd	5.0	5.5	5,5	1,0
Tele	17,7	30,6	32,0	2.1
Eldrift	32,7	45,0	.50,6	2,5
	218,3	276,1	423,5	66,5
Rullande materiel
Lok och motorvagnar	167,6	101,3	178,8
Personvagnar	5,2	14,1	8,6
Godsvagnar	83,7	169,0	2.58,9
Tjänslefordon	7,0	2,3	26,0
Ombyggnad av rullande
materiel	28,8	27,3	61.6
	292,3	314,0	533,9
Färjor	-	-	-
Bussar	1,0	5,5	22,0
Försvarsberedskap	2,3	2,9	5,4
Investeringsinvenlarier	30,8	40,5	90,2	10,4
Diverse och oförutsett	25,6	3,3	5,0	-
Totalt	570,3	642,3	1080,0	76,9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   218

Bangårdar

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 21,3 milj. kr. varav 4,3 milj. kr. avser nya objeki.

Tidigare anmälda slörre objeki avser ny enhetslastlerminal vid Göle-borgs norra, rangerbromsanläggning vid Malmö godsbanegård saml nya spår och rangerbromsanläggning vid godsbangården i Helsingborg.

I Luleå planeras spärutbyggnader på personbangården varigenom uppställning av vagnar koncentreras till en enda plats där också vagnarna kan värmas upp från stationära värmeposter. Investeringsbeloppet beräknas till 1,8 milj. kr. varav 1.5 milj. kr. budgetåret 1977/78 och 300000 kr. budgetåret 1978/79.

Ny- och ombyggnad av järnvägslinjer

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 76,2 milj. kr. varav 10,1 milj. kr. avser nya objekt.

Efter riksdagens beslut och i enlighet med SJs förslag i 1975 års anslagsframställning beslutade regeringen att 11 milj. kr. borde användas under budgelårel 1976/77 för upprustning av inlandsbanan. För fortsättningen av den inledda upprustningen anmälde SJ i fjolårets anslagsframställning ell medelsbehov under budgetåret 1977/78 av 27,5 milj. kr. I enlighet med regeringens förslag i föregående års budgetproposition har riksdagen beslutat atl uppruslningsarbelel under budgeiåren 1977/78 bör ske i samma omfattning som under budgetåret 1976/77. För en upprustning, som i persontrafik möjliggör hasligheler upp till 120 km/tim, beräknas de totala investeringarna i fasta anläggningar till ca 1 200 milj. kr. vid 1978/79 års koslnadsnivå. För all åigärderna skall få avsedd effekt inom rimlig tid anser SJ att väsenlligl högre belopp än hillills krävs. För fortsatta upprustningsarbeien beräknar SJ därför ett medelsbehov under budgetåret 1978/79 av 33 milj. kr.

Som tidigare nämnts är det angeläget att utöka spårkapacileten inom Stockholmsområdet, varför etl nytt dubbelspår skisserals mellan Älvsjö och Järna. Regeringen ha uppdragit åt SJ atl för delslräckan Älvsjö-Flemingsberg projektera etl tredje och etl fjärde spår inlill det redan befintliga spårel. För budgelårel 1978/79 har SJ preliminärt räknat med elt medelsbehov av 27,5 milj. kr. SJ anser atl nämnda belopp bör finansieras med avskrivningsanslag.

Vissa linjeomläggningar planeras på sträckorna Uppsala-Gävle och Älvsbyn-Boden. AMS svarar för ungefär en tredjedel av kostnaderna. SJ beräknar ett medelsbehov budgetåret 1978/79 av 12 milj. kr. Linjeomläggningarna på sträckan Uppsala-Gävle ger tillsammans med spårupprustningar och andra ålgärder möjligheter atl minska restiderna för bl. a. ex-presslåg på sträckan Stockholm-Sundsvall med upp till 40 min. Dessutom minskar tågkoslnaderna saml koslnaderna för ban- och kontakllednings-underhåll.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   219

Spä rstand ard

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 66 milj. kr.

På huvudlinjerna ersätts slitna räler med nya 50 kg/m räler med högklassig befästning. Rälerna sammansvetsas lill skarvfria spår. Den förbättrade banstandarden ger många fördelar. De viktigaste är ökad reskomfort och lägre banunderhållskosinader. Frigjorda räler används efter juslering för all förslärka spår på mindre slarkl irafikerade linjer. Härigenom minskar koslnaderna för banunderhållet.

Broar m.m.

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 5,8 milj. kr. varav 2,8 milj. kr. avser nya objekt.

Broarna över Råne älv på sträckan Boden-Haparanda byggdes år 1899. De behöver nu förses med ny stålöverbyggnad respektive betongdäck, vilket möjliggör tyngre transporter än för närvarande. För finansiering av arbetena med tillhörande linjeomlägggning har regeringen i skrivelse den 9 juni 1977 medgett en höjning av SJ:s investeringsram för budgetåret 1977/78 med 4 milj. kr. 1 samband med linjeomläggningar kommer dessutom broarna över Dalälven vid Älvkarleö och över Pite älv på slräckan Älvsbyn-Bergiräsk att byggas om.

Husbyggnader

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas lill 73,6 milj. kr. varav 15,9 milj. kr. avser nya objekt.

Tidigare anmälda slörre objeki är en ny styckegodsterminal i Borås, tillbyggnad av f d. ilgodshusei i Stockholm med kontorslokaler saml personal- och arbetslokaler. Regeringen har — efter hemställan av SJ — i skrivelse den 7 juli 1977 medgett alt SJ inom den fastställda investeringsramen för budgetåret 1977/78 får disponera 5,7 milj. kr. för invesleringar i lokaler m. m. för lokföramlbildning i Mjölby.

För all ylleriigare möta det ökade utbildningsbehovet planeras en ulbyggnad dels av SJ-skolan i Ängelholm med adminislrationslokaler, dels av SJ-skolan i Tomteboda med kurslokaler. Investeringsbeloppen, som faller hell på budgelårel 1978/79, beräknas lill 4,4 resp. 1 milj. kr.

Dessulom planeras slörre om- eller nybyggnader av personal- och arbetslokaler i Stockholm, Södertälje, Uppsala, Östersund, Luleå och Ystad. Totalt investeringsbelopp för dessa arbeten beräknas till 9,7 milj. kr. varav 4,6 milj. kr. budgelårel 1978/79.

SJ framhåller att investeringama ger bättre och ändamålsenligare lokaler från arbels- och miljösynpunkt. Genom att sammanföra olika verksamheter lill gemensamma lokaler erhålles också rationaliseringsvinster.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   220

Bussverkstäder och garage

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 8,3 milj. kr. varav 1,5 milj. kr. avser nya objeki.

Byggandet av en ny bussverksiad i Borås har lidigare anmälts.

I Jönköping planeras en lillbyggnad av bussverksiaden med spol- och tvätthall samt ombyggnad av utrymmen till personallokaler. Genom investeringen erhålles från arbets- och miljösynpunkt tidsenliga lokaler. Dessulom blir del möjligl med en rationellare och mindre personalkrävande drift. Investeringsbeloppet beräknas till 1 milj. kr. som faller helt på budgetåret 1978/79.

Verkstäder

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 18,9 milj. kr. varav 5,9 milj. kr. avser nya objekt.

Tidigare anmälda större objekt avser spill- och dagvatlenavlopp vid Göteborgs huvudverkstad, ombyggnad och upprustning av lokverksiaden i Örebro samt ny värmeanläggning vid Notvikens verkstad.

Vid Malmö huvudverkstad repareras bl.a. skadade personvagnar. Eftersom vagnarnas isolering i slor utsträckning beslår av asbest behövs av arbeismiljöskäl en avskild och väl ventilerad arbetsplats med särskilda personalutrymmen. Därför planeras en ombyggnad av nuvarande demon-leringshall. Investeringsbeloppet beräknas lill 1,1 milj, kr. varav 600000 kr. budgetåret 1978/79.

SJ anser vidare att avskrivningsanslag, enligt huvudregeln i kungörelsen (1970:180, omtryckt 1976:379) om statligt regionalpolitiskt slöd, bör ulgå med 35 % dels för den tidigare anmälda värmeanläggningen i Notviken (beräknad till 3,7 milj. kr. budgetåret 1978/79), dels förändring av arbetsplatser vid Notvikens huvudverkstad (600000 kr.) samt för arbetsgrav och nyll spår vid vagnverksladen i Åmål (300000 kr.) Behovel av avskrivningsanslag budgelårel 1978/79 uppgår därför lill 1,6 milj. kr.

Cenlral förråd

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas lill 1,2 milj. kr. varav 300000 kr. avser nya objekt. Ulbyggnaden av filialförrådel i Tillberga är lidigare anmäld.

Signalanläggningar

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas lill 64,1 milj. kr. varav 8 milj. kr. avser nya objeki.

Tidigare anmälda större objeki avser utbyggnad av Oärrblockering. nytt signalslällverk i Malmö, nytt närställverk i Göleborg. samt anläggningar för automatiskt tågstopp på SJ:s huvudlinjer.

Utbyggnaden av fjärrblockeringen beräknas närmast fortsätta med följande sträckor.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   221

Sträcka

Frövi-Örebro Gnarp-Sundsvall Bräcke-Östersund Avesta-Borlänge Ariöv-Hässleholm

Längt	l.km.	Beräknas bli färdigställd år
25
44		1977/78
71
65		1978/79
78		1979/80

Summa

283

På äldre fjärrblockeringsslräckor kommer större stationer, som ej ingår i systemen, att byggas om för fjärrmanövrering. Härigenom minskas personalbehovet. Sådana ombyggnader planeras nu i Bollnäs och Storvik. Investeringsbeloppen beräknas för dessa stationer till sammanlagl 8,8 milj. kr. varav 6,6 milj. kr. budgelårel 1978/79.

Vägskydd

SJ:s medelsförbmkning budgetåret 1978/79 beräknas till 5,5 milj. kr. Arbetena avser plankorsningar mellan järnväg och väg. I åtgärderna ingår nya säkerhetsanordningar och automatisering av säkerhetsanordningar i samband med rationaliseringar, t.ex. när Ijärrblockering inslalleras.

Utöver från SJ:s investeringsanslag utgår statsbidrag från anslaget C 4. Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, lill ändamålet.

Säkerheten vid plankorsningar förbättras också genom byggande av planskilda korsningar, ålgärder för att förbättra sikten saml byggande av parallellvägar för atl minska antalet korsningar. SJ:s kostnader för dessa åtgärder belastar dels objektgruppen Broar m. m. i investeringsbudgeten, dels resultaträkningen.

Företaget anser att såväl en ökad som en jämnare medelstilldelning behövs för atl SJ skall kunna bedriva arbetet på ett rationellt sätt.

Tele

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 32 milj. kr. varav 13,4 milj. kr. avser nya objekt.

Tidigare anmälda större objekt är telekablar, bärfrekvensanläggningar, tågorderradio, åtgärder mot störningar på SJ:s telekablar förorsakade av lyrisloriok, informaUonssystem för lokledning, bangårds- och växlingsradio, driftradioanläggningar vid banavdelningen, iransmissionsulmsining och dataterminaler för nya redovisningsrutiner i styckegodstrafiken samt olika typer av detektorer för all förebygga och upptäcka skador på vagnar i tåg.

Installationer av ytterligare hjulplatt-, tjuvbroms- och varmgångsdelektorer fortsätter planenligt. Medelsbehovet budgetåret 1978/79 beräknas lill 5 milj. kr. varav 1,3 milj. kr. avser anskaffning av nio varmgångsdelektorer, som skall ersätta de äldsta, ca tio år gamla, detektorerna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   222

Driftradioanläggningar vid banavdelningen byggs ul enligt en särskild plan. Bland planerade slörre anläggningar märks utbyggnader på sträckorna Gävle —Söderhamn-Årskogen och Sundsvall-Härnösand —Långsele. Investeringsbeloppen beräknas till 1,7 resp. 1,3 milj. kr.

I samband med projektering av driflradionätet utformas del fasla nälet för införande av lågorderradio eller annat kommunikationsradionät för lok och motorvägnar. För budgetåret 1978/79 beräknas etl medelsbehov av 5,5 milj. kr.

SJ:s telenät omfattar ca 500 terminaler med fjärrskrivare. Drygt 100 äldre mekaniskt uppbyggda skrivare behöver bytas ul. Dessutom finns behov av atl ansluta ytterligare tjänsteställen till nätet och anskaffa ett antal fjärrskrivare för del moderniserade vagneflerforskningssystemet. Investeringsbeloppet beräknas lill 4,2 milj. kr., varav 1,8 milj. kr. budgetåret 1978/79.

För att bättre utnyttja den centrala kommunikationsdatorn i Tomteboda bör vid den fortsatta utbyggnaden av teledatanälel s. k. koncentratorer placeras på viktigare platser i landet. Härigenom förbättras också kapaciteten i transmissionsnätet. En första utbyggnad med koncentratorer jämte vissa bokningsierminaler kräver ett investeringsbelopp om 3,3 milj. kr., varav 1,1 milj. kr. budgetåret 1978/79.

Eldrift

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 50,6 milj. kr. varav 13,6 milj. kr. avser nya objekt.

Tidigare anmälda större objeki avser anskaffning av omriktare, modernisering av äldre omformaraggregal, nya omformarstationer och upprustning av äldre, fjärrmanövrering av omformarstationer, höjning av kontakt-ledningens standard, dubblering av kontaktledningens återledning, ombyggnad av hjälpkraflledningen, anordnande av elposter för förvärmning av lokhyiterna samt elektrifiering av järnvägslinjen Borlänge-Mora. Sislnämnda objeki finansieras med särskill invesleringsanslag.

För atl lillgodose behovel av ökad effekt på huvudlinjerna och erforderlig förnyelse av äldre omformare planeras en anskaffning av ytterligare två transportabla roterande omformare. Investeringsbeloppet beräknas till 13,1 milj. kr., varav 4,4 milj. kr. budgetåret 1978/79.

Omformarstationen i Eksund moderniseras genom att de 45 år gamla roterande maskinerna ersätts med två statiska omriktare. Härigenom erhålls en behövlig effektförstärkning samtidigt som energiföriusterna minskas genom bättre verkningsgrad. Investeringsbeloppet - inkl. nödvändiga ombyggnadsarbeten - beräknas lill 19,3 milj. kr., varav 5 milj. kr. budgetåret 1978/79.

Från driftcentralen i Göteborg Qärrmanövreras fin. fem omformarstationer och SJ har beslulat att Qärrmanövrera ytteriigare två. Genom att kompleUera  kontrollutrustningen  med  ett  processdatorsystem   behövs

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   223

dubbelbemanning endasl under en del av dygnet. Investeringsbeloppet beräknas lill 1.9 milj. kr., varav 600000 kr. budgetåret 1978/79.

Från driftcentralen i Norrköping fjärrmanövreras flera omformarstationer och kopplingscentraler. Nu planeras också all omformarstationen i Nässjö skall fjärrmanövreras från Norrköping. Investeringsbeloppet beräknas till 1,3 milj. kr., varav 300000 kr. budgetåret 1977/78 och 400000 kr. budgetåret 1978/79.

Arbetet med att modernisera kontaktledningen, vilkel bedrivs på affärs-banenälels södra delar, planeras nu även för sträckorna Kungsängen-Tillberga-Västerås (85 km) och Ånge-Boden (660 km). Arbetena motiveras av ledningarnas höga ålder, 30-35 år. En förbättrad strömavtagning och ökad säkerhet uppnås liksom minskade underhållskoslnader. Dessutom kommer kontaktledningens standard all medge en höjning av tåghastigheten. Investeringsbeloppen beräknas totalt till 2.3 resp. 19 milj. kr. för de två sträckorna. Därav beräknas 1 milj. kr. förbrukas budgetåret 1978/79.

Lok- och motorvagnar

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas lill 178,8 milj. kr. varav 38,7 milj. kr. avser nya objekt. Många av SJ:s äldre lok har otillfredsställande prestationsförmåga för dagens trafikuppgifter. De fiesla är också förslitna och dyra att hålla i drifidugligt skick. Del är därför nödvändigl alt slopa de äldsta loken. De äldre loken ersätts av nya lok med betydligt högre prestanda. De nya loken kan dra fler och tyngre godsvagnar varigenom kostnaden per transporterad enhet blir relativt sett lägre.

SJ har under år 1977 beställt 40 ellok. Under budgetåret 1978/79 planeras en beställning av ylleriigare 40 ellok. Medelsförbrukningen budgelårel 1978/79 för denna och lidigare gjorda besiällningar beräknas lill 135 milj. kr.

Nya diesellok anskaffas som ersätlning för äldre lokomotorer och för nytillkomna transportuppgifter i tåg- och växlingstjänsl. För diesellok beräknas under budgetåret 1978/79 åtgå 7,3 milj. kr.

Regeringen har medgivit SJ en höjning av investeringsramen budgetåret 1976/77 för atl möjliggöra en planerad beställning av motorvagnar som skall ersätta gamla rälsbussar. SJ har i juni 1977 beställt 100 nya sådana motorvagnar till en beräknad totalkostnad om 214 milj. kr. i 1977 års prisnivå. Medelsförbrukningen under budgetåret 1976/77 utgjorde 19,1 milj. kr. Medelsbehovel beräknas budgelårel 1978/79 lill 36,4 milj. kr.

Personvagnar

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 8,6 milj. kr.

Den ökande irafiken och behovel av all ersätla äldre vagnar som måsle slopas moliverar beslällning av personvagnar. SJ har i anslulning lill regeringens sysselsällningspaket våren 1977 och efter samråd med AMS be-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   224

ställt 150 personvagnar till en beräknad totalkostnad om 241 milj. kr. i 1977 års prisnivå.

God s vagnar

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas lill 258,9 milj. kr. varav 199 milj. kr. avser nya objeki.

Vid bedömning av investeringsbehovet har SJ lagil hänsyn till förväntad trafikutveckling, slopning av äldre vagnar och strukturförändringar.

Medelsbehovet under budgetåret 1978/79 för tidigare beställda 600 slutna vagnar uppgår till 14,7 milj. kr. För nya beställningar av 1 800 vagnar beräknas åtgå 133 milj. kr. Medelsbehovet under budgetåret 1978/79 för tidigare beställda 400 öppna vagnar uppgår till 14,4 milj. kr. För nya beställningar av 1 000 vagnar beräknas åtgå 41 milj. kr. under budgelårel. För olika typer av specialvagnar - bl. a. öppna vagnar för enhetslaster i container - beräknas under budgetåret 1978/79 en medelsförbmkning av 56 milj. kr.

Tjänste fordon

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 26 milj. kr.

Medelsbehovet under budgetåret 1978/79 för tidigare beställda 50 ballastvagnar uppgår till 16,2 milj. kr. För bl. a. en ny beställning av 100 sådana vagnar beräknas åtgå 10 milj. kr. under budgetåret.

Ombyggnad av rullande materiel

Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 61,6 milj. kr.

Ombyggnadsarbetena syfiar till atl minska underhållskostnaderna, öka kapaciteten, anpassa materielen till nya transporllekniska krav och skapa bällre arbetsmiljö för personalen. Beloppet för budgetåret 1978/79 avser bl.a. ändring till gummielementhjul på vissa ellok, värmeanläggningar i lokhytter (för utomhusuppslällning), varmhällningsaggregal och nya kylsystem på diesellok, modernisering av äldre lokomotorer, ombyggnad för vakuumloalelter saml ombyggnad av godsvagnar för speciallransporler.

Bussar

Medelsförbrukningen budgelårel 1978/79 beräknas lill 22 milj. kr. Forisatta investeringar i bussar blir beroende av busstrafikens lönsamhet, som för närvarande är myckel svår all bedöma.

Försvarsberedskap

SJ beräknar medelsförbmkningen budgetåret 1978/79 till 5,4 milj. kr. och begär samtidigt ett lika stort avskrivningsanslag.

För perioden 1978/79-1981/82 har överstyrelsen för ekonomiskl försvar enligt de anvisningar för programplanering, som chefen för handelsdepartemenlel lämnal den 29 april 1977, inom en anvisad ram fördelat medel för investeringar på de olika delprogrammen inom det ekonomiska försvaret.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   225

Fördelningen innebär, att programmel Järnvägstransporter för perioden disponerar 15,9 milj. kr. eller cirka 4 milj. kr. per år. räknat i prisläge februari 1976. Enligt handelsdepartementets anvisningar skall programplanerna anges i prisläge juli 1977. Kompensation för faktisk prisutveckling skall förutsättas utgå. För all ett investeringsbehov om i genomsnitt 4 milj. kr. per budgetår i prisläge febmari 1976 skall kunna tillgodoses fordras etl anslag om 4,8 milj. kr. i prisläge juli 1977 och 5,4 milj. kr. i prisnivå 1978/79. Redogörelse för hur SJ planerar atl använda de för budgelårel 1978/79 anvisade medlen framgår av programplanen för perioden 1978/79- 1982/83.

Invesleringsinventarier

Medelsförbrukningen budgelårel 1978/79 beräknas lill 90,2 milj. kr., vilkel är en avsevärd höjning jämfört med beräknal behov budgetåret 1977/78.

Höjningen av investeringsbehovet är framför alll föranledd av planer på omfattande anskaffningar av arbetsmaskiner för all ytterligare mekanisera underhållsarbetet samt anskaffningar av bilar, enhelslastbärare och lasian-ordningar.

Övrig medelsförbrukning budgelårel 1978/79 avser bl. a. övningsanläggningar vid SJ-skolan i Ängelholm, personalvagnar, iruckar, iraklorer, ra-dioutrusiningar, servicebilar för lättare godsvagnsreparationer och maskiner till verkstäderna. Anskaffningarna gör del bl. a. möjligt all rationalisera driften saml ban- och maskinunderhållet.

Diverse och oförutsett Medelsförbrukningen budgetåret 1978/79 beräknas till 5 milj. kr.

Avskrivningsanslag för investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer

Under budgetåret 1978/79 beräknas 76.9 milj. kr. investeras i olönsamma järnvägslinjer, vilka ingår i 1975 års separatredovisning med de avgränsningar som de sakkunniga föreslagit och som 1975/76 års riksmöte beslutat. I beloppet ingår inle elektrifiering av slräckan Borlänge-Mora för vilken riksdagen anvisat särskilt anslag, ej heller koslnader för vägskydd för vilka statsbidrag utgår eller anläggningar för försvarsberedskap för vilka SJ hemställt om särskill avskrivningsanslag.

Investeringarna i det ersätlningsberältigade nälel har beräknals enligi de principer som närmare redovisats i 1964 och 1965 års anslagsframställningar. Investeringarna har ökat efter 1975/76 vilket bl.a. förklaras av atl det godkända nälel enligt 1975 års separalredovisning uiökals jämfört med molsvarande näl enligt 1972 års redovisning.

Med hänsyn till att investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer inte skall förräntas har dessa investeringar undel budgeiåren 1967/68-1977/78 avskrivils genom atl sialsmaklerna anvisai molsvarande 15   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   226

belopp pä statens driftbudget. SJ hemställer därför all etl avskrivningsanslag om 76,9 milj. kr. för detla ändamål las upp på statens driftbudget för

1978/79.

HyresköpavtuI med EUROFIMA

SJ har bemyndigats atl under budgetåret 1977/78 inom en ram av 5 milj. kr. träffa hyresköpavtal med EUROFIMA. Efter det erbjudande som SJ nu fåll från EUROFIMA avser företagel att träffa hyresköpavtal för anskaffning av godsvagnar till eU belopp av 2,5 milj. schweiziska francs (FrS) eller ca 4,5 milj. kr. Hyrestidens längd sammanhänger med löptiden på de lån EUROFIMA vid den aktuella tidpunkten tar upp. Sålunda kommer hyran i det nu aktuella fallet att slulbetalas på 8 år, varefter vagnarna övergår i SJ:s ägo. Räntedelen (beräknad efter 5,2%) av hyran betalas åriigen, medan kapitaldelen betalas med 230000 FrS år 1981 och 2 270000 FrS år 1985. 1 del aktuella fallet har denna form av finansiering visat sig betydligt billigare för SJ är sedvanlig finansiering över statsbudgeten.

För budgetåretn 1978/79 hemställer SJ om bemyndigande att inom en ram motsvarande 5 milj. FrS få träffa ytteriigare hyresköpavtal, om denna finansieringsform vid någol tillfälle skulle vara ekonomiskt förmånligare än sedvanlig finansiering över statsbudgeten.

Remissyttrande

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 61).

Affärsverksdelegationen har avgivit det yttrande som redovisas under rubriken Postverket (s. 184).

Föredraganden

Ulvecklingen av SJ:s godstrafik har följt den allmänna konjunkturutvecklingen. Godstrafiken minskade således kraftigt mellan åren 1974 och 1975 och minskningen har fortsall under år 1977 efter en mindre uppgång under år 1976. Med ulgångspunkl i nu lillgängliga konjunklurprognoser m. m. räknar SJ med en fortsall svag efterfrågan på järnvägstransporter under innevarande budgelår, följl av en uppgång under budgetåret 1978/79.

Till följd bl. a. av den svaga konjunkturen har SJ inte kunnat uppnå full kostnadstäckning i sin verksamhel under budgelårel 1976/77. I enlighet med regeringens beslul har SJ därför minskat avskrivningarna med 90 milj.kr. Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1976/77:125 bil. 15, FiU 1976/77: 21, rskr 1976/77: 263) har regeringen senare beslutat au skriva ned SJ:s statskapital med motsvarande belopp genom atl anlita fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Genom detla kommer inle de minskade

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   227

avskrivningarna under budgetåret 1976/77 att belasta följande budgelår i form av ökat förräntningskrav.

Med de bedömningar som SJ gör bl.a. av trafikutvecklingen, beräknas etl underskott också för innevarande budgetår, trots atl regeringen har medgett dels en sänkning av SJ:s avgift för kompletleringspensioner från 13,5 till 11% av lönesumman, dels en höjning av SJ:s läxor med 7% fr. o. m. den 1 seplember 1977. Mol den bakgrunden har regeringen för avsikt att medge att SJ får minska avskrivningarna för budgelårel 1977/78 med del belopp som kan behövas för att undvika underskott i SJ:s resultaträkning för budgetåret. Efler samråd med budgeiministern förordar jag att det förräntningspliktiga statskapitalet för SJ i sådant fall får skrivas ned med motsvarande belopp genom anlitande av fonden för oreglerade kapi-lalmedelsförluster.

SJ:s investeringsram för budgetåret 1976/77 angavs i prop. 1975/76:100 till 515,3 milj.kr. Efter riksdagens beslut om att höja anslaget med 30 milj. kr. (TU 1975/76:12, rskr 1975/76:176) och efter regeringens beslut om ramhöjningar i sysselsällningsfrämjande syfte, fastställdes investeringsramen slutligt till 570,4 milj. kr. Medlen förbrukades helt.

I prop. 1976/77:100 har för budgetåret 1977/78 angetts en investerinsram om 640 milj.kr. I enlighet med riksdagens beslut i anledning av prop. 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsalla ulveckling, har anslaget och ramen höjts med 600000 kr. för investeringar i försvarsberedskap. Vidare har investeringsramen sänkts med 4 milj. kr. i besparingssyfte i enlighel med komplelleringspropositionen (prop. 1976/77:150 bil. 2) saml höjts med sammanlagt 18 milj. kr. i sysselsättningsfrämjande syfte, varav 12,3 milj. kr. avser linjeomläggningsarbe-len, bl.a. på sträckan Älvsbyn-Boden, för vilka AMS härutöver bidrar med 35,5 milj. kr. Den nu gällande investeringsramen för budgelårel 1977/78 uppgår därmed till 654,6 milj. kr.

Utöver ordinarie ramar har SJ under budgetåren 1975/76-1977/78 kunnat tidigarelägga industribeställningar med medel från AMS. Genom regeringsbeslut under budgetåren 1975/76 och 1976/77 har SJ sålunda kunnat tidigarelägga beställningar av bl.a. rullande materiel, bussar och arbetsmaskiner för tolalt 216,6 milj. kr. Genom regeringens beslut den 13 oktober 1977 har ytterligare ca 65 milj. kr. slällls lill SJ:s förfogande på molsvarande säu för besiällningar av bl. a. rullande materiel och arbetsmaskiner.

För budgetåret 1978/79 har SJ föreslagil en investeringsram om 1080 milj. kr. Som framgår av investeringsplanerna för kommunikationsverken tillstyrker jag en investeringsram om 735,2 milj. kr. 1 förhållande till den investeringsram för innevarande budgetår som föreslogs i föregående bud-getproposiUon innebär detta en ökning med 95,2 milj. kr. Härtill kommer som nämnts lidigarelagda industribestäUningar och anläggningsarbeten hösten 1977 om lotall ca 113 milj. kr. varav en stor del hade av SJ planerats ske under budgetåret 1978/79. Mol den bakgrunden ger den ram som jag

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   228

förordar SJ utrymme lill ralionalisering och modernisering av verksamhe-len saml en angelägen förstärkning av kapaciteten, inte minst i persontrafiken.

Av följande sammanställning framgår hur investeringarna i slorl beräknas bli fördelade under budgetåret 1978/79. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1976/77 och den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår enligt prop. 1976/77:100 och enligt nu aktuella planer.

Objeklgrupp	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknat i		1978/79
		prop.	dec.	Verket	Före-
		1976/77:	1977		dragan-
		100			den
Fasta anläggningar	218,3	265,0	288,4	423,5	305
Rullande materiel	292,3	335,0	314,0	533,9	365
Fäijor	-	-	-	-	-
Bussar	1,0	5,5	5,5	22,0	5.0
Försvarsberedskap	2,3	2,3	2.9	5,4	3.1
Inventarier	30,8	30,0	40,5	90.2	55,0
Diverse och ofömtsett	25.6	2,2	3.3	5,0	2,1
	570,3'	640,0	654,6	1080,0	735,2

' Inkl. lidigarelagda investeringar om 25.1 milj.kr.  Inkl. lidigarelagda invesleringar om 18 milj. kr.

Budgetåret 1978/79 belastas bl. a. av betalningar för tre typer av objekt, som är nytillkomna i den bemärkelsen alt de lidigare inle belastat den ordinarie invesleringsramen i nämnvärd utsträckning. Jag avser då utbyggnaden för automatiskt tågstopp (ATC) samt beställningama av nya personvagnar och motorvagnar.

SJ beställde under föregående budgetår utrustning för automatiskt tågslopp (ATC). Utbyggnaden börjar under budgetåret 1978/79 inom Stockholmsområdet, där systemet beräknas kunna tas i drifl under år 1979. Ulbyggnaden på övriga huvudlinjer beräknas vara klar under budgetåret 1982/83.

Under budgetåret 1976/77 kunde SJ också beställa 150 nya personvagnar och 100 nya motorvagnar. Den första betalningen på personvagnsbesläll-ningen rymdes till övervägande del inom regeringens sysselsättningspaket våren 1977. Vagnarna kommeratt levereras under åren 1979-1984. Regeringen har gett SJ i uppdrag att i samråd med handikappinstitutet ta fram underiag för en typ av järnvägsvagn som gör del möjligl för rullstolsbundna resenärer alt resa med rullstol. Resultatet av uppdraget skall redovisas till kommunikationsminisiern.

Våren 1977 medgav regeringen en höjning av SJ:s investeringsram för att ge utrymme åt de första betalningarna avseende en beställning av 100

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   229

nya motorvagnar. På regeringens uppdrag träffade SJ en överenskommelse med huvudleverantören Fiat, som innebär att Fiat garanterar tillverkning i Sverige i en omfattning motsvarande minst 20 procent av motorvagnarnas leveransvärde. Vagnarna kommer atl levereras under åren 1979-1981.

Den utökning och förnyelse av persontrafikmaterielen, som dessa beställningar kommer att föra med sig, ger SJ bättre möjligheter att ta tillvara den positiva persontrafikulveckling som järnvägen nu upplever.

Den investeringsram som jag förordar ger också utrymme för förnyelse av lok- och godsvagnsparken. Utöver denna ram förordar jag all SJ också under budgetåret 1978/79 får bemyndigas att på prov träffa avtal om hyres-köp av rullande material med EUROFIMA. Jag förordar att della får ske inom ramen |0 milj. kr. under budgelårel 1978/79.

Den föreslagna investeringsnivån för fasta anläggningar beräknas ge utrymme för bl. a. forlsall ulbyggnad av bangårds- och lerminalkapacileten, fortsall upprustning av huvudlinjernas spårslandard, forlsall kapaciletsul-byggnad saml modernisering av lele- och eldriflsanläggningarna.

Under budgelårel 1976/77 påbörjades en uppruslning av inlandsbanan i enlighet med riksdagens beslut. Uppruslningsarbelena forlsäller under innevarande budgelår och enligi min mening bör arbetena tills vidare fortsätta i oförändrad takl och omfatlning.

I avvaktan på en redovisning av SJ:s uppdrag att projektera elt nyll dubbelspår på slräckan Älvsjö - Flemingsberg, är jag inte beredd att tillstyrka någon medelsförbrukning för projeklel.

På slräckan Uppsala-Gävle planerar SJ en viss omläggning av linjen och en upprustning av spåret. Dessa och andra åtgärder som SJ planerar, gör det möjligt all minska restiderna för bl.a. expresslåg på sträckan Stockholm-Sundsvall med upp till 40 minuter. Medel har beräknats för detla.

I della sammanhang vill jag erinra om all del f. n. pågår relalivl stora linjearbeten som finansieras utanför anslaget Järnvägar m. m. Jag tänker då närmast på elektrifieringen av sträckan Borlänge-Mora, som beräknas bli klar i slutet av innevarande budgetår, och på breddningen av sträckan Berga-Sandbäckhult, som beräknas bli klar i slutet av nästa budgetår. Som jag lidigare har nämnt bidrar vidare AMS med betydande belopp lill omfattande linjeomläggningsarbelen på slräckan Älvsbyn-Boden.

Med anledning av riksdagens beslut (TU 1976/77:18, rskr 1976/77:208) har regeringen uppdragit ål SJ alt efter samråd med berörda länsstyrelser och kommuner undersöka de åtgärder som kan vidtas för all förbällra järn-vägskommunikalionerna mellan Karlskrona och Kristianstad samt de trafikekonomiska och - efter samråd med AMS - arbetsmarknadsmässiga förulsäliningar som finns för all genomföra åtgärderna.

Den spårbunda trafikens rationaliseringsmöjligheter är betydande och de stora pensionsavgångarna under den närmaste 10-årsperioden ger möj-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   230

ligheter lill omedelbara besparingar. Inom den föreslagna investeringsnivån för fasta anläggningar harjag beräknat utrymme för en rad personalbe-sparande investeringar, såsom fortsatt utbyggnad av fjärrblockering, modernisering av ställverk och utbyggnad av rangerbromsanläggningar.

De stora pensionsavgångarna ställer också krav på en ulbyggnad av SJ:s utbildningskapacitet. 1 beloppel för budgelårel 1978/79 ingår medel härför.

Av den investeringsram som jag förordar avser 63,2 milj. kr. investeringar i del ersättningsberättigade bannätet. För invesleringar i försvarsbered-skapsanläggningar beräknar jag, efter samråd med cheferna för försvars-och handelsdepartementen, 3,1 milj. kr. Budgetministem tillstyrker i annat sammanhang denna dag avskrivningsanslag för dessa ändamål om (63,2+3,1 =) 66,3 milj. kr.

Mina ställningstaganden till SJ:s begäran om ersättning över driftbudgeten har behandlats i anslutning till redogörelsen för anslaget F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. (s. 164).

Anslaget Järnvägar m. m. bör beräknas med hänsyn lill alt en marginal utöver investeringsramen bör finnas för alt möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört förordar jag att invesleringsmedel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1978/79 735,2

10% marginal 73.5

Avgår beräknad ingående behållning 1978-07-01 34,9

Anslag budgetåret 1978/79 773,8

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1. statens järnvägar inom ramen 10000000 kr. får träffa hyresköps-avtal med EUROFIMA,

2. till Järnvägar m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl invesleringsanslag av 773 800000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   231

D. LUFTFARTSVERKET

Flygplatser m.m.

Ing. behållning     Anslag

Utgift

1976/77 1977/78 1978/79 verket

föredraganden

26 200000 21 100000 63 100000 63 100000

270800000

'251200000

92700000

88 800000

275 900000

2 209200000

141600000

138 100000

'Varav   på   tilläggsbudget   6300000   (prop.   1977/78:29,   TU   1977/78:9,   rskr

1977/78: 101).

' Preliminärt belopp.

Balansräkningen per den 30 juni 1977 för luftfartsverket visar, atl bokförda nettovärdet av luftfartsverkets tillgångar uppgick lill sammanlagt 1749,1 milj. kr., varav 593,0 milj. kr. avsåg mark, fältområden m.m., 532,6 milj. kr. byggnader, 314,0 milj. kr. teleutrustning och belysningsanläggningar, 89,0 milj. kr. fordon, maskiner, redskap m.m., 45,2 milj. kr. kundfordringar, 6,4 milj. kr. förråd och 168,9 milj. kr. poster av finansiell natur.

Statskapitalet ökade med 248,9 milj. kr. under budgetåret 1976/77 och uppgick vid budgetårels utgång Ull I 080,7 milj. kr.

Överskottet för budgetåret 1976/77 uppgick till 42,9 milj. kr.

Utvecklingen inom luftfarten

En sammanfattande redovisning av ulvecklingen inom den reguljära världsluftfarten lämnas i följande tabell.

Linjefart bedriven av flygföretag inom ICAO-anslutna stater

A. Passagerartrafik

passagerare personkm

B. Flygfrakt (lonkm)

C. Post (tonkm)

D. Totalt (tonkm)

Antal

1976

milj.

578

765 000

21300

3 000

92900

Förändring i %
1975-1976	1974-	-1975
8	4
10	6
10	2
3	0
10	5

International Civil Aviation Organization.

Som framgår av tabellen uppgick den reguljära luftfartens samlade trans-portarbele till 92,9 miljarder tonkilometer under år 1976. Jämfört med föregående år innebär detla en ökning med 10%. Trafikvolymen utgörs till

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   232

74% av passagerarbefordran medan fraki- och postbefordran svarar för resterande 23 resp. 3%. Antalet befordrade passagerare ökade från 534 milj. år 1975 lill 578 milj. år 1976. en ökning med 8%..

Trafiken mellan Europa och Mellanöstern ökade med 34% lill nära 7 miljarder passagerarkilometer. Denna ökning beror lill slor del på atl verkningarna av kriget i Libanon upphört samt atl nya flyglinjer öppnats till bl.a. Egypten. Vidare har passagerartrafiken på Nordatlanten ökat med 13% lill 34 miljarder passagerarkilometer under år 1976, vilkel innebär att en avtagande trend därmed har brutits.

Trafiklillväxten i internationell chartertrafik var under år 1976 lägre än för linjefarten. Antalet passagerarkilometer ökade med 3% till 102,3 miljarder. Vad gäller trafiken på olika chartermarknader kan nämnas all trafiken på Spanien minskade markant, eller med drygt 800000 resenärer. Trafiken till Grekland ökade med drygt 400000 resenärer. Under år 1976 svarade charterflygföretagen för 60% av personlransportarbetet inom charlerlrafiken. medan resterande 40% utfördes av linjetrafikföre-tag.

Anialei flygtimmar inom allmänflyget hos de ICAO-anslulna staterna, exkl. Kina och Sovjetunionen, uppskattas till 42,5 milj., vilket innebär en ökning med 6.5% jämfört med år 1975. Motsvarande siffra för linjefarten var 12,9 milj. flygtimmar. Antalet registrerade allmänflygplan uppgick vid ingångenavår 1976 lill 238000. Förenta staterna behåller sin starka dominans med ca 75 % av alla registrerade flygplan.

Antalet passagerare i utrikes linjefart vid svenska statliga flygplatser ökade med 3% föregående budgetår. Denna ökning överensslämmer med den genomsnittliga årliga ökningen under den senaste femårsperioden. Jämfört med budgetåret 1975/76 minskade dock ökningstakten med ett par procentenheter. En orsak härtill är den arbetskonflikt som inträffade vid Scandinavian Airlines System (SAS) under maj 1977. Antalet avresande passagerare i inrikes linjefart ökade med 5%. trots ett visst Irafikbortfall på grund av arbelskonflikter inom inrikestrafiken under våren 1977. Det beräknade bortfallet av passagerare under konfliktperioden uppgår till ca 120000. Antalet passagerare i utrikes chartertrafik ökade med 17 % under budgetåret jämfört med en genomsnittlig årlig ökning den senaste femårsperioden om 6%. Antalet passagerare i laxifiyg uppgick under budgelårel 1976/77 lill ca 50000. Landningsfrekvensen i utrikes linjefart var under förra budgetåret oförändrad jämfört med budgetåret 1975/76.

Som framgår av tabellen på sid. 5 uppgick antalet ankommande och avresande passagerare i utrikes trafik och avgående i inrikes trafik vid slalliga flygplatser till ca 6.5 milj. under budgetåret 1976/77, vilket innebär en ökning med 8% jämfört med föregående budgetår (1975/76 4%).

Flygfrakttransporierna uppgick budgelårel 1976/77 till 50000 ton, vilket innebären ökning med 3% jämfört med föregående år. Den flygbefordrade

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   233

postmängden uppgick under budgetåret till 14000 ton, vilkel innebär en minskning med 9% jämfört med föregående budgetår.

Det totala antalet landningar på de slalliga flygplatserna uppgick under budgetåret 1976/77 till 294000. Samma antal uppnåddes budgetåret 1975/76. Av det totala antalet landningar ulgör allmänflygels andel ca 65 %. Enbart på Bromma flygplats uppgick antalet landningar inom allmänflygel under budgetåret 1976/77 lill drygt 38000.

En sammanfattande redogörelse för flygtrafiken på de svenska statliga flygplatserna lämnas i följande tabell.

		Antal 1976/77 (1000-tal)		Förändring föregående	från budgetår
			1976/77 (%)	1975/76 (%)	Genomsnitt 1971/72- 1976/77 (%)
A. Passagerare' Linjefart utrikes inrikes Charter utrikes inrikes		2424 1974 2035 14	3 5 17 -30	5 0 6 -12	3 6 -14
	Summa A	6447	8	4	5
B. Fraklgods' (ton) Linjefart utrikes inrikes		42 8	1 - 3	- 6 -19	2 - 6
	Summa B	50	3	- 9	0
C. Post' (ton)		14	- 9	2	0
D. Landningsfrekvens Linjefart utrikes inrikes Charter utrikes inrikes		29 67 11 3	0 11 9 - 4	3 -     8 2 -     2	-      1 -) 1 -      5
Sum	ma linjefart och charter	110	7	- 4	1
Taxiflyg och aerial work Övrig trafik (huvudsakligen privat- och skolflyg)		40 144	-     8 -     2	11 13	2 0
	Summa D	294	0	6	1

Ankommande och avgående i utrikes trafik samt avgående i inrikes trafik. ' Bl. a. bruksflyg och jordbruksflyg.

Fördelningen av antalet landningar och passagerare under budgetåret 1976/77 på landets fyra största flygplatser framgår av nedanstående tabell.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   234

Flygplats

Arlanda Bromma Torslanda Sturup

Landningar	Föränd-	Passagerare	Föränd-
1000-tal	ring från	(ank.-i-avr.)	ring från
	föregående	lOOO-tal	föregående
	budgelår i %		budgelår
41	3	3 888	4
53	-2	992	17
49	-7	1268	6
26	-9	568	9

169

-5

6716

Som framgår av tabellen är Bromma fortfarande landets mest trafikerade flygplats med avseende på antalet landningar.

Arianda är landets mest Irafikerade flygplats vad gäller linjefart och chartertrafik. Passagerarantalet uppgick budgetåret 1976/77 till 3,9 milj. Härav utgjordes 1,8 milj. av passagerare i utrikes linjefart och 0,9 milj. i inrikes linjefart. Antalet charterresenärer var under samma period 1,3 milj., vilkel är 62% av den lotala charlerlrafiken på de slalliga flygplalserna. Den krafligasle ökningen under årel noterades för utrikes charterlrafik som ökade med 13% jämfört med föregående budgetår.

Torslanda är trots en minskad landningsfrekvens om 7% jämfört med föregående budgetår landets andra flygplats i trafikhänseende belräffande såväl landnings- som passagerartVekvens. Minskningen av antalet landningar lorde huvudsakligen hänföra sig till skolflyg. Antalet passagerare ökade med 6% och uppgick budgetåret 1976/77 till 1 268000. Den största passagerarökningen inträffade inom charterflyget, som ökade med 15 %.

Antalet landningar på Sturup minskade under budgetåret 1976/77 med 9% till 26000, även här huvudsakligen beroende på minskning av skolfly-gel. I den utrikes chartertrafiken ökade emellertid antalet landningar med 30%. Det lotala anlalet passagerare ökade med 9% till 568000. Den kraftiga ökningen av charterresandet sammanhänger med de marknadsföringsåtgärder för chartertrafiken på Slump som luftfartsverket har vidtagit sedan hösten 1975.

Vid slutet av år 1976 uppgick antalet motordrivna svenskregislrerade flygplan lill 1 256, vilket innebär en ökning med 72.

Den kontrollerade civila trafiken som trafikerar landets luftleder och informationssträckor består till 75% av linje- och chartertrafik. Resterande 25%' utgörs av allmänflyg. Kontrollerade överflygningar, dvs. trafik som varken startar eller landar inom landet, men som trafikerar lederna i svenskl luftrum, beräknas uppgå till ca 20% av den kontrollerade trafiken.

Antalet anställda vid svenska flygföretag framgår av nedanstående tabell.

På gmnd av haverier under år 1976 omkom 1 393 passagerare vid luftfartsolyckor inom världsluftfarten med transportflygplan. Detla är en ökning med närmare 900 jämfört med föregående år. Under femårsperioden 1972-1976 har antalet omkomna ökat men samtidigt har de lunga flygpla-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   235

Företag Antal Förändring i

1976-12-31 % 1975-1976

SAS (inom Sverige) 4 887 4

Linjeflyg AB 1004 18

Swedair AB 392 3

Transair Sweden AB 266 20
Östermans Aero AB

(flygavdelningen) 88 O

Skyline Sweden AB 63 21

Övriga ca 70 företag 437 -13

Summa 7137 5

nens produktion ökat så att både den faktiska haverifrekvensen per flygning och antalet dödade per passagerarkilometer har sjunkit. Mätt på della säll har flygsäkerhelen inom den tunga luftfarten förbättrats under den senaste femårsperioden. Inom det svenska allmänflygel inträffade 47 haverier under år 1976 varvid 11 personer omkom. Under den senasle tioårsperioden har antalet haverier och antalet döda minskal i förhållande lill allmänflygels flyglidsproduklion.

Medelsförbrukningen under budgetåren 1976/77-1978/79

För budgelårel 1976/77 faslställdes investeringsramen till 254.9 milj. kr. Genom regeringens beslul den 22 december 1976 och den 16 juni 1977 höjdes invesleringsramen på grund av inträffade prishöjningar samt för utbyggnad av Karistads flygplats till 272,1 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret uppgick till 275,9 milj. kr.

För budgetåret 1977/78 fastställdes investeringsramen lill 222,6 milj. kr. Luftfartsverket räknar f.n. med au medelsförbrukningen skall uppgå lill 209,2 milj. kr. Härav avser 6,3 milj. kr. investeringar för all möjliggöra en överföring av Linjeflygs verksamhet från Bromma till Arianda flygplats, det s. k. LlN/Arlanda-projektel.

Bland större enskilda investeringsobjekt kan nämnas färdigställandel av Göleborg-Landvetler flygplats som planenligt invigdes den 1 oktober 1977. Totalutgiften för Landvetterprojektet beräknas lill ca 635 milj. kr. inkl. kommunall finansieringsbidrag, varav ca 146 milj. kr. beräknas ulfalla innevarande budgetår.

Arbetena med banföriängningar på Skellefteå och Örnsköldsviks flygplatser kommer aU påbörjas resp. avslutas under innevarande budgetår. I Luleå kommer bl.a. arbeten med om- och tillbyggnad av stationsbyggnaden saml uppförandel av en ny räddningsstation att påbörjas. Ulbyggnaden av Karistads flygplats för jeUrafik beräknas påbörjas under innevarande budgetår. Stalionsplattan på Ronneby flygplats kommer att ulökas. På Slumps flygplats pågår byggnadsarbeten avseende en ny kontrollcentral för Malmö flyginformationsregion.

För budgetåret 1 978/79 föreslår luftfartsverket en investeringsram av 141,6 milj. kr. efter avdrag för kommunala investeringsbidrag.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   236

Luftfartsverket

Luftfartsverkets framtidsbedömningar

Flygtrafikens starka expansion har i allt högre grad aktualiserat miljöfrågorna kring flygplatserna. Internationella certifieringskrav som antagits av ICAO föreskriver all jeldrivna transportflygplan inle får alstra buller utöver vissa normial. Flygplan som uppfyller dessa krav vänlas sältas i trafik i ökad omfattning under de närmaste åren. Även för propellerdrivna flygplan finns motsvarande internationella certifieringskrav vad avser buller. Restriktioner kan väntas för transportplan som inte uppfyller kraven.

De moderna jetflygplanen väntas bli mindre väderberoende genom utrustning för s. k. kategori Il-operationer, dvs. inflygning för landning ner till en beslulshöjd av lägst 30 m och en bansynvidd av lägst 400 m. För atl dessa prestanda hos flygplanen skall kunna utnylljas krävs motsvarande utrustning belräffande instrumenllandningssyslemen på flygplatserna.

Moderna jetflygplan är utrustade med transponders - automatisk svars-station för identifiering - som i allt större utsträckning även kommer att installeras i övriga flygplan. Allmänflygplanen utvecklas mol bättre prestanda och förbättrad utrustning. Antalet tvåmotoriga flygplan förutses i framliden komma alt utgöra en större andel av den totala flygplansflottan, särskill inom laxiflygel. Inom taxi- och affärsflyget introduceras i ökad utsträckning jetflygplan. Helikoplerverksamheten bedöms komma alt öka, varvid operationer enligt IFR (instmmentflygregler) kan bli aktuella.

Den tekniska utvecklingen på luftfartens område väntas sammanlaget medföra att metoderna för luflmmsövervakning, databehandling samt informationsutbyte mellan kontrollområden successivt förbältras. Detta medför ökad säkerhet och effektivitet i trafikavvecklingen. Det ökade informationsutbytet mellan olika flygoperaiiva organ väntas också medföra ökade möjligheter lill planering av flygtrafiken, inkl. ålgärder på marken som rör passagerare, bagage, förnödenheter och övrig markservice.

Genom samarbete med bl.a. flygvapnet och luftfartsverket har svensk industri skaffat sig kompetens och kapaciiei för utveckling av bl. a. elektroniska system för flygtrafikledning. Dessa utrustningar har, förutom till luftfartsverket, även levererats till bl.a. Norge, Förbundsrepubliken Tyskland och Sovjetunionen.

Luftfartsverket räknar med en genomsnittlig årlig tillväxt av antalet ankommande och avresande passagerare såväl i utrikes och inrikes linjefart som i utrikes charterlrafik med i genomsnill 7% under perioden 1975-1990. Antalet avresande passagerare i inrikes chartertrafik bedöms komma atl öka från 19000 lill 25000 fram till år 1990. Antalet med laxifiyg befordrade passagerare väntas öka med i genomsnitt 7 % per år under samma period.

Flygfrakten i utrikes trafik beräknas öka med i genomsnitt 8 % per år under perioden 1975-1990. Under samma period väntas den avgående postmängden i inrikes trafik öka med i genomsnitt 3 % per år.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   237

Landningsfrekvensen i linjefart på statliga flygplatser beräknas öka med i genomsnitt 3% per år under perioden 1975-1990. Under samma period väntas landningsfrekvensen i utrikes charterlrafik också öka med i genomsnitt 3% årligen.

Investeringsprogram

En specificering av luftfartsverkets förslag lill investeringsprogram för budgetåret 1978/79 framgår av följande tabell, där även utfall för 1976/77 och prognos för 1977/78 redovisas.

	Faktisk	Beräknad utgift
	utgift
	1976/77	1977/78	1978/79
		lOOO-tal kr.
Arlanda	126873	'39102	41745
Bromma	122	189	-
Torslanda	112	13	-
Landvetter	209 126	145520	12590
Stump	507	1713	3437
Kiruna	244	2379	3 007
Luleå	1281	5993	4 054
Skellefteå	406	2453	4490
Umeå	6770	1901	1202
Örnsköldsvik	4 709	2744	915
Sundsvall/Härnösand	1084	1200	688
Östersund	56	138	292
Karlstad	518	5 896	2 954
Norrköping	770	335	1254
Visby	571	1824	2056
Jönköping	278	1 183	1866
Kalmar	4	285	1304
Ronneby	802	1567	3668
Halmstad	38	1223	14.58
Ängelholm	781	2718	66
Gemensaml	2600	-
Tele och meteo, en route	27418	43631	49730
Fordon, maskiner, utrustning	14603	21000	16800
Vissa byggnader	1340	8270	17871
Diverse	1295	2000	2 500
	402308	293277	173 947
Avgår kommunala bidrag	126400	84072	32 390
Luftfartsverkets kost-
nadsandel	275908	209205	141557

Inkl. LIN/Arlanda-projektel, 10 milj. kr.

Luftfartsverkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1978/79 upptar arbelen och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 141,6 milj. kr. efter avdrag av de kommunala bidragen. Delta är 67,6 milj. kr. mindre än de nu beräknade utgifterna för innevarande budgetår. Förklaringen till atl investeringsvolymen minskar är främsl att Arlanda International far-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   238

digslälldes under föregående budgetår och atl Göteborg-Landvetter flygplats blir färdig under innevarande budgetår. Av det tolala beloppet hänför sig ca 112 milj. kr. lill objeki som beräknas vara påbörjade vid ingången av budgetåret 1978/79. Resterande belopp, ca 30 milj. kr., hänför sig till nya objeki. vilkel ulgör ca 21% av verkets tolala beräknade investeringsvolym.

Oberoende av inrikesflygels framlida lokalisering i Stockholmsregionen måste enligt luftfartsverket en temporär lösning för basering av Linjeflyg AB:s (LIN) inrikestrafik tillgripas. LlN:s inrikestrafik börenligt nuvarande bedömningar av miljö- och flygsäkerhetsskäl flyttas från Bromma till Arlanda vid årsskiftet 1978-79 (prop. 1977/78:29, TU 1977/78:9, rskr 1977/78:101). För ombyggnad av den gamla utrikesterminalen på Arlanda lill en temporär inrikesterminal har verket beräknat invesleringsutgifterna lill lotall 43 milj. kr.

Den I november 1976 togs den nya stationsbyggnaden för utrikes trafik på Arlanda flygplats planenligt i drift. Viss komplettering av utrustning och arbelen inom ramen för Arlanda 70-projektet pågår och beräknas komma alt avslutas under innevarande budgetår.

Arlandas distributionsnät för elkraft har inte tillräcklig kapacitet och uppfyller inle heller gällande standard och säkerhetskrav. Verkel avser därför att under kommande budgetår utreda erforderliga utbytes- och komplelteringsålgärder. Totalutgiften för utredningsarbetet beräknas lill ca 485 000 kr., varav statlig andel 303 000 kr. För budgetåret beräknar luftfartsverket vidare en investeringsutgift av ca 60000 kr. för ett civilt instru-mentlandningssystem för bana 01.

Den 3 oktober 1977 togs Göteborg— Landvetter flygplatsi drift. Totalkostnaden för den nya flygplatsen beräknas uppgå till ca 635 milj. kr. För budgetåret 1978/79 erfordras 12,6 milj. kr. för vissa slutgiltiga arbeten.

Den nya stationsbyggnaden, som är dimensionerad för en årsvolym av 3 milj. passagerare beslår av en centralbyggnad och 6 pirer. Byggnadens längd är ca 300 m. Ett 20-tal flygplan kan parkera på den stora plattformen. Stationsbyggnadens totalyla är ca 2 400 m. Embarkering sker direkl från väntrum i pirerna via passagerarbryggor, eller via s. k. mobil lounges.Vid ulformningen av byggnaden har särskild hänsyn tagits till de handikappades behov. I anslulning lill terminalen finns för närparkering en parkeringsplats som rymmer ca 2 500 bilar. För långtidsparkering disponeras ett område som rymmer ca 1 000 bilar.

På Sturups flygplats beräknas invesleringsutgifterna för budgetåret 1978/79 lill 3.4 milj. kr. Bland slörre investeringar kan nämnas en ny peji som skall ge dala till den nya kontrollcentralen inom ramen för projeki Malmö FIR (flyginformationsregion) 80. Denna investeringsutgift beräknas till ca 1,2 milj. kr., varav ca 350000 kr. faller på budgetåret 1978/79.

För Kiruna flygplats erfordras ca 3 milj. kr. för invesleringar under budgetåret 1978/79. Under innevarande budgetår kommer utbyte av ILS

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   239

(inslrumenllandningssystem) atl påbörjas. Under budgetåret 1978/79 avses en dispositionsplan upprättas över den långsikliga markanvändningen och disponeringen av flygplatsområdet. Investeringsulgiflen beräknas totalt till ca 280000 kr., varav ca 70000 kr. för budgetåret 1978/79.

Investeringsutgifterna för Luleå flygplats beräknar verkel lill ca 4.1 milj. kr. under budgelårel 1978/79. Under innevarande budgetår påbörjas programarbetet för en ny gemensam räddningsstalion för civil och militär flygtrafik samt om- och tillbyggnad av stationsbyggnaden. Flygslations-området bör på sikt flyttas med hänsyn till flygflottiljens behov samt på grund av att nuvarande område saknar expansionsmöjligheter för den civila luftfarten. Med anledning härav kommer en dispositionsplan atl upprättas under innevarande budgetår.

På Skellefteå fl ygp lats beräknas invesleringsutgifterna för budgetåret 1978/79 uppgå lill ca 4,5 milj. kr. Under innevarande budgetår påbörjas förlängningen av landningsbanan, flyttning av inflygningsljus och inslallation av AVASIS-anläggning (syslem för visuell glidbaneindikering). 1 anslutning till banföriängningen anser verket del lämpligt atl bredda taxibanan från 15 m till normenliga 23 m. Stationsplattan behöver ulökas för atl tillgodose det framtida utrymmesbehovet. Dessa invesleringar beräknas kosta ca 1,3 milj. kr., varav 120000 kr. faller på budgelårel 1978/79. Verket planerar vidare en utbyggnad av kraftförsörjningsanläggningen med anledning av utökningen av stalionsplattan och en eventuell framlida ulbyggnad av slationsbyggnaden. Invesleringsulgiflen beräknas till totalt ca 240000 kr. Hela beloppet kommer aU tas i anspråk budgetåret 1978/79.

På Umeå flygplats beräknas investeringsutgifterna för budgetåret 1978/79 till 1.2 milj. kr. Beloppel avser avslutande arbeten på stationsbyggnaden och den nya driflbyggnaden.

På Örnsköldsviks flygplats beräknas investeringsutgifterna för budgetåret 1978/79 lill knappl 1 milj. kr., varav ca 675 000 kr. avser utbyte av omodern utrustning. Budgetåret 1978/79 behöver befintlig ILS-ulrusl-ning av bl. a. säkerhetsskäl bytas ul mot utrustning som uppfyller kraven enligt BCL - Bestämmelser för civil luftfart. Denna ersättnings-och säkerhetsinvestering beräknas lill ca 2 milj. kr., varav ca 480000 kr. faller på budgetåret 1978/79.

På Sundsvall/Härnösands flygplats beräknas invesleringsutgifterna för kommande budgetår till ca 700000 kr., varav drygt 450000 kr. avser nya objeki. Investeringarna avser bl.a. installation av en AVASIS-anläggning, vars totalutgift - 415000 kr. - kommer att belasta budgelårel 1978/79. Av flygsäkerhetsskäl motiveras vidare ersättningsanskaffning av kontroll- och manöverulmstning för flygfyr som avser det civila inslru-menllandningssystemet. Totalutgiften härför är beräknad till 120000 kr., varav 55 000 kr. avser budgetåret 1978/79.

För invesleringar på Östersunds flygplats behövs budgelårel 1978/79 ca 300000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   240

För Karlslads flygplals erfordras ca 3 milj. kr. för invesleringar under budgelårel 1978/79. Av beloppet avser ca 1,7 milj. kr. nya objekt. På grund av banförlängning erfordras en förändring av inflygningsljuslinjen till en totalutgift av ca 1.4 milj. kr., varav 605 000 kr. beräknas falla på budgetåret 1978/79. Verkel anser alt en fördubbling av befintligt garageutrymme är nödvändig för atl dyrbar och ömtålig utrustning inle skall förvaras utomhus. Utgiften för lillbyggnaden av nuvarande garageutrymme beräknas lill ca 845 000 kr., varav merparten faller på budgetåret 1978/79. Dessutom tillkommer övrig allmän upprustning av flygplatsen till en totalutgift av ca 2.2 milj. kr., varav ca 420000 kr. avser budgetåret 1978/79.

För Norrköpings fl ygp I als erfordras ca 1,3 milj. kr. för investeringar under budgetåret 1978/79. Luftfartsverket har i yttrande över Östergötlands flygplalskommillés rapport förordal en ulbyggnad av Norrköping-Kungsängens flygplats saml att dispositionsplan och ramprogram upprättas. Härför erfordras ca 800000 kr. under budgetåret 1978/79.

På Visby flygplals beräknas invesleringsutgifterna för budgetåret 1978/79 till ca 2,1 milj. kr., varav knappt 1 milj. kr. avser nya objeki. Investeringarna avser bl.a. ombyggnad av elkraftdistributionsnätet, uppförande av en sandsilo samt utbyte av en omodern ILS-utruslning.

På Jönköpings flygplals beräknas investeringsutgiflerna för budgetåret 1978/79 lill ca 1,9 milj. kr., varav ca 475 000 kr. avser nyinvestering i en AVASIS-anläggning.

För Kalmar flygplals erfordras för budgetåret 1978/79 ca 1,3 milj. kr., varav ca 800000 kr. avser nya objeki. Bl. a. kommer installationsarbetena för en ILS-anläggning alt påbörjas.

För Ronneby flygplals erfordras ca 3,7 milj. kr. för investeringar under budgetåret 1978/79. Arbetet med utbyggnad av stationsbyggnaden kommer all fortsätta. I anslulning härtill bör ett passagerarinformalions-syslem inslalleras till en totalutgift av ca 120000 kr.

För Halmstads flygplats beräknar verkel invesleringsutgifterna till ca 1,5 milj. kr., varav ca 1,2 milj. kr. för nya objekt. Enligt vad som tidigare anmälis bör ett nytt konirolliorn uppföras. För atl kunna ta ställning lill bl.a. tornets placering måste frågorna om omfattningen av försvarets utnyttjande av flygplatsen och dess ställning i det regionala flygplatssyste-met på längre sikl lösas. Under tiden dessa frågor klarläggs har verkel i samråd med försvarel beslulal uppföra elt temporärt kontrolltorn. Nyinvesteringarna hänför sig i övrigt till inslallation av banändljus enligt internationell standard, installation av en AVASIS-anläggning samt utbyte av befintlig ILS-utruslning och högtalaranläggning för passagerarinformation. På Ängelholms flygplats pågår arbeten som belastar budgetåret 1978/79 med 66 000 kr.

För tele- och meteoutruslning en route erfordras under budgetåret 1978/79 49,7 milj. kr., varav 45,6 milj. kr. för vid ingången av budgetåret påbörjade eller kontrakierade arbelen och leveranser.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet

241

Under innevarande budgelår genomförs anskaffning och installation av VHF-stationer för förbättrad radiotäckning inom Sundsvall FIR och terminalområde saml inom Slockholms FIR. DeUa leder till förbättrad flyg-information för civil och militär luftfart. Under innevarande budgelår på-böijas anskaffningarna av VHF-areastaUoner för Malmö FIR 80. Vidare beställs viss smalbandsöverföringsulmstning, dvs. förbindelser för överföring av dala och tal till konlrollcentralen från anslutna radarstationer och VHF-utmstningar.

Under innevarande budgetår påbörjas sysiemulprovning av ATCAS 1-projektel. I samband därmed fordras vissa kompletteringar och moderniseringar av radarutrustningen inom Stockholms terminalområde. Del nya syslemei kommeratt tas i bmk våren 1979.

Försöksverksamhet med automatisk ritning av väderkarior påbörjas på Arianda under innevarande budgetår.

För navigering behövs av flygsäkerhetsskäl en ny allriktad radiofyr (VOR) i Kalmar. Totalutgiften uppgår till ca 485 000 kr., varav större delen faller på budgetåret 1978/79. Utrustningen i Trosa behöver också av flygsäkerhetsskäl ersättas med en doppler VOR (DVOR). Denna är mindre känslig för topografisk påverkan än VOR. Totalutgiften för DVOR i Trosa beräknas till ca 845 000 kr., varav endast en mindre del avser budgetåret 1978/79. För att förbättra möjligheterna inom Sundsvall FIR och aktuella flyginformationssiräckor samt för all erhålla en förbättrad irafikavveckling mellan civil och militär luftfart anskaffas en allriktad radiofyr med utrustning för avståndsmälning (VOR/DME). Fyren avses bli placerad vid Östersunds flygplals och kommer även att ge förbättrade navigerings- och trafikavvecklingsmöjligheler inom Östersunds terminalområde. Totalutgiften för denna VOR/DME uppgår till ca 2,1 milj. kr., varav 1 115000 kr. beräknas falla på budgetåret 1978/79.

Primärradarstalionen i Bällsta behöver renoveras och moderniseras för att antalet driftavbrotl som orsakar svårigheter för irafikavvecklingen och ökade driftkostnader skall minska. För all återsiälla driflsäkerhelen erfordras omfattande utbyte av komponenter. Totalutgiften för denna säkerhets- och ersätlningsinvestering beräknas uppgå till ca 6 milj. kr., varav ca 1 785 000 kr. beräknas för budgetåret 1978/79. Under budgetåret planeras anskaffning av bred- och smalbandslänk för överföring av radardata från Alingsås radar till Torslanda ACC (områdeskonlroll). Denna invesiering behövs av flygsäkerhetsskäl och beräknas lill ca 1,5 milj. kr., varav ca 430000 kr. beräknas utfalla budgetåret 1978/79.

För anskaffning av fordon, maskiner och utrustning beräknas 16,8 milj. kr. Härav erfordras 3,1 milj. kr. för nyanskaffning och 13.7 milj. kr. för ersällningsanskaffning.

Utgifterna för brand- och räddningsmateriel avser bl.a. nyanskaffning av övningsmateriel för räddningspersonalen.

Den snörika vintern 1976-77 innebar stark förslitning av snöröjnings-16    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   242

malerielen. Ersättnings- och nyinvesteringar krävs av snöslungor, plogbilar, fläktsopmaskiner m. m. På grund av större fältylor på främsl Landvetter och Arlanda flygplatser krävs också elt ökat antal fälthållningsfordon.

Markradiotrafik bör inte förekomma på flygradiobandet. Verkel planerar därför av flygsäkerhets- och kapacilelsskäl anskaffning av utrustning för separat kanal för markradiotrafik. Ersättningsanskaffningen, som faller på budgetåret 1978/79. uppgår lill 3,4 milj. kr.

Under poslen vissa b yggnad er erfordras 17,9 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Beloppet hänför sig bl.a. till den nya kontrollcentralen för Malmö FIR.

De sammanlagda utgifterna för här redovisade arbeten uppgår till 173,9 milj. kr. Härav avser 86,4 milj. kr. sådana objeki för vilka kommunala finansieringsbidrag skall utgå. De kommunala bidragen beräknas uppgå lill 32,4 milj. kr. utgörande 37,5 % av invesleringsutgifterna med kommunal finansieringsandel. Återstoden (173,9-32,4) avrundat 141,6 milj. kr. faller på staten.

Remissyttranden

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande över bl. a. luftfartsverkets anslagsframslällning som redovisas under rubriken Vägväsendet (s. 61).

Affärsverksdelegationen har avgell det yttrande över bl.a. luftfartsverkets anslagsframställning som redovisas under rubriken Postverket (s. 184).

Linjeflyg AB anser att stationsbyggnaderna på Skellefteå och Visby flygplatser bör byggas ul under budgetåret 1978/79. Linjeflyg pekar även på behovel av en ILS-anläggning på Sundsvall/Härnösands flygplats saml på behovet av att ramptjänstbyggnaderna på vissa flygplatser färdigställs under budgetåret 1978/79.

Scandinavian Airlines System (SAS) framhåller bl. a. atl bolaget inte kan acceptera luftfartsverkets uppfattning vad gäller investeringar i ramp-tjänstbyggnader. SAS anser vidare all ulbyggnaden av väderdatasysiemet på Slumps flygplals bör senareläggas och att en fullständig investeringskalkyl bör göras innan primärradarstalionen vid Bällsta renoveras och modemiseras.

Föredraganden

Luftfartsverkels invesleringar syftar till att med tillvaratagande av den tekniska utvecklingen skapa förutsättningar för att flygtrafiken skall kunna bedrivas med säkerhet, regularitet och effektivitet samtidigt som en god arbetsmiljö skapas för verkets personal. Under de senaste åren har investeringarna i Arlanda. Göteborg-Landvetter och Sturups flygplatser samt flygledarskolan i Sturup dominerat verkets investeringar mycket kraftigt. Som följd av en stark trafiktillväxt och övergång till ny flygmateriel -jetflygplan - måsle flygplatserna successivt rustas upp. Jetflygplanen ställer

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   243

således högre krav på landningsbanorna - deras längd och kondition (bärighet, frihet från snö, is och slask, s.k. svarta banor m.m.) - saml på hjälpmedlen för landning än vad propellerplanen gör. Invesieringarna i flyglrafikledningssystemet grundas på riksdagens beslul år 1973 (prop. 1973: 27. TU 1973:12, rskr 1973:160) att på sikt etl yttäckande flygkontrollsystem skall införas i landet. De civila och militära trafikledningsorganisationerna har enligi beslul av riksdagen fr. o. m. den 1 januari i år sammanförts i en gemensam organisaiion. Som ell led i en allmän effeklivisering av flygvädertjänsten kommer etl antal åtgärder av huvudsakligen rationaliseringskaraktär att vidtas (prop. 1977/78: 5, TU 1977/78: 5, rskr 1977/78:16).

Enligt riksdagens beslul år 1967 (prop. 1967:57, SU 1967:107, rskr 1967:267) skall kommunerna i fråga om investeringar i primärflygplatser svara för markkostnaderna och 37,5% av koslnaderna för anläggningar och byggnader. Det kapital som kommunerna efter den Ijuli 1967 investerat i primärflygplatser skall amorteras och förräntas av luftfartsverket enligt samma villkor som gäller för statens invesleringar.

I prop. 1976/77:100 (bil. 9 sid. 283) angavs invesleringsramen för lufl-fartsverket för budgetåret 1977/78 lill 222.6 milj. kr. Luftfartsverket beräknar nu all medelsförbrukningen kommer all uppgå lill 209,2 milj. kr., inkl. 6,3 milj. kr. för del s.k. LIN/Arlanda-projeklel (prop. 1977/78:29 om flygplatsfrågan i Stockholmsregionen, m.m.).

För budgetåret 1978/79 räknar luftfartsverket i sin anslagsframställning med en total investeringsomslutning om 173,9 milj. kr. Efter avdrag för kommunemas andel av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till 141,6 milj. kr. Härav avser ca 112 milj. kr. påbörjade objekt medan ca 30 milj. kr. avser icke påbörjade objekt. Som framgår av invesleringsplanen för kommunikationsverken harjag ansett mig böra förorda en investeringsram av 138,1 milj. kr. Delta motsvarar den slalliga andelen av en lotal investeringsvolym av 169,9 milj. kr.

Innan avtal träffats om bidrag till de objekt som kan rymmas inom den angivna ramen kan någon exakt fördelning mellan flygplatser och andra objektsgrupper av del tillgängliga medelsulrymmel inle göras. Av följande sammanställning framgår hur de lolala investeringarna i stort beräknas komma atl fördela sig under budgetåret 1978/79. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1976/77 saml den i prop. 1976/77:100 och den nu beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgelår.

För vissa mindre komplelteringar på Göteborg-Landvetter flygplats beräknar jag för budgetåret 1978/79 12,6 milj. kr., varav 7,9 milj. kr. utgör statens andel. Den totala investeringen i den nya flygplatsen i Göteborgsregionen kommer då att uppgå till ca 635 milj. kr. Projektet har helt följt uppgjorda tidsplaner. Flygplatsen kunde därför planenligt tas i drift den 3 oktober i fjol.

Den snabba trafiklillväxlen och ulvecklingen av flygmaterielen - bl.a. Linjefiyg AB:s övergång till jellrafik - ställer krav på en successiv upp-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9   Konnmunikationsdepartementet   244

	1976/77	1977/78		1978/79
	Utfall	Beräknad	Beräknad	Verket	Före-
		i prop.	hösten		dragan-
		1976/77:	1977		den
		100
Arlanda nya stationsområde	115,8	9.2	20,8	_	__
Landvetter	209.1	129,6	145,5	12,6	12,6
Övriga flygplatser	33.0	51,4	52,1	74,4	72.9
Tele och meteoutruslning.
en-route	27,1	65,5	43,6	49.7	48,7
Fordon, maskiner, utrustning  14,6		21.0	21,0	16,8	15,8
Vissa byggnader	1,3	15,2	8,3	17,9	17,9
Diverse	1,4	2,0	2,0	2,5	2,0
	402,3	293,9	293,3	173,9	169,9
Avgår kommunala bidrag	126.4	71,3	84,1	32,3	31,8
Statlig kostnadsandel	275,9	222,6	' 2209,2	141,6	138,1

' Preliminärt belopp.

2 Varav 6,3 milj. kr. avser det s. k. LIN/Arlanda-projektet.

 Varav 10 milj. kr. avser det s. k. LIN/Arlanda-projektel.

rustning av flygplatserna. För objekthuvudgruppen Övriga flygplatser har jag därför beräknal medel för viss komplettering av byggnader, landningsbanor, uppställningsplatser och säkerhetsanordningar. Jag har sålunda beräknal medel för bl. a. utbyte av ILS (instrumentlandningssystem) på vissa flygplatser. 1 det här sammanhanget vill jag också nämna att luftfartsverket, som beretts tillfälle att yttra sig över Östergötlands flygplatskommittés ulredning angående en ny flygplats i Gislad mellan Norrköping och Linköping, anser alt Kungsängens flygplats i Norrköping bör behållas som länsflygplals för Öslergölland. Viss uppruslning bör enligt luftfartsverket snarast ske av Kungsängens flygplats.

I prop. 1977/78:29 om flygplatsfrågan i Stockholmsregionen, m.m. framhölls atl del, med hänvisning lill framför allt kapaciielsförhållanden saml ekonomiska och regionalpolitiska skäl, är önskvärt att Bromma flygplals även på sikl behålls för kombinerat inrikes- och allmänflyg. Därför föreslogs all staten tar upp överläggningar med Stockholms kommun och Slockholms läns landsting. Huvudsyftet med dessa bör vara att i delalj klariägga förulsällningarna för linjetrafik på Bromma. Vidare bör en tidsplan uiarbetas efter vilken Bromma kan iordningställas för fortsatt inrikesflyg om en sådan lösning väljs.

Vad gäller flygplatsfrågan i elt kortsiktigt perspektiv konstaterades i propositionen atl den inrikes linjetrafiken på Bromma med flygplanet Fokker F-28 i nuvarande versioner på grund av beslut av länsstyrelsen i Stockholms län måste upphöra den 1 januari 1979 och överföras till Arlanda. Vidare har chefen för luftfartsinspeklionen uttalat att Linjeflygs verksamhel av säkerhetsskäl bör överföras lill en provisorisk terminal på Arlanda

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   245

så snart som det är praktiskt möjligt. Kostnaderna härför bedöms till totalt 43 milj. kr., varav statens andel utgörs av 27.2 milj. kr. Statsmakterna bör därför nu vidta de åtgärder som behövs från deras sida för atl en överföring skall kunna genomföras den 1 januari 1979. För ändamålet föreslogs all ell invesleringsanslag av 6,3 milj. kr. anvisas pä lilläggsbudgel I lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Riksdagen beslöt (TU 1977/78:9, rskr 1977/78:101) i enlighet med förslagen i propositionen. För budgetåret 1978/79 beräknar jag under objektsgruppen Övriga flygplatser för iordningställande av en provisorisk terminal på Arlanda för den inrikes linje-traftken på Bromma, det s.k. LIN/Arianda-projektel, 33 milj. kr. varav 20,9 milj. kr. utgör statens andel.

För investeringar inom objekthuvudgruppen Tele och meteoutruslning, en-route, beräknar jag, efler samråd med chefen för försvarsdepartemen-lel, 48,7 milj. kr. Den angivna ramen medger planenlig ersättning och erforderiig nyanskaffning av sådan utrustning.

Enligt riksdagens beslul år 1973 skall de civila och militära trafikledningsorganisationerna sammanföras i en gemensam organisation, vilkel formellt skedde den 1 januari i år. På sikt skall ett yttäckande flygkontrollsystem införas vilkel leder till elt rationellare utnyttjande av luftrummet.

Med hänvisning till vad som anfördes av föredragande departementschefen i prop. 1973:27 angående samordning av den civila och militära flygtrafikledningen i en organisaiion m.m. och i prop. 1975:81 om ny organisation för luftfartsverket m. m. uppdrog regeringen den 29 maj 1975 åt luftfartsverket att i samråd med chefen för flygvapnet utarbeta förslag till överenskommelse om de speciella frågor som sammanhänger med chefens för flygvapnet inflytande i luftfartsverkels nya organisation samt med formerna för fortsatt samverkan i den integrerade flygtrafiktjänsten. Luftfartsverket och chefen för flygvapnet har den 22 november 1977 avgivit förslag till ansvars- och uppgiftsfördelning mellan luftfartsverket och försvarsmakten avseende flygtrafiktjänsten saml huvudavial mellan luftfartsverket och chefen för flygvapnet om flygtrafiktjänst till regeringen. Regeringen fastställde den föreslagna ansvars- och uppgiftsfördelningen saml godkände huvudavialet den 22 december 1977. Regeringens beslul innebär alt civil och militär flygtrafiktjänst, fömtom meteorologisk tjänst, radiona-vigeringsljänst samt flygräddningstjänst utom alarmering och efterforskning för militär luftfart, har integrerats fr. o. m. den 1 januari i år och nu utgör etl verksamhetsområde.

Luftfartsverket är ansvarigt för flygtrafiktjänsten i fred och bestrider därvid den tjänsi som betingas av försvarsmaktens uppgifter. Försvars-maklen är ansvarig för flygtrafiktjänsten i krig. Ansvaret härför övertas vid allmän mobilisering eller annan tidpunkt som regeringen bestämmer. Härav följer vissa krav i fred på flygirafikledningspersonalens dellagande i övningar och ulbildning för krigsorganisationen samt vid beredskapshöjningar - bl. a. tjänstgöring inom krigsorganiserade enheter såsom fackman.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   246

Ulveckling och drift av flygirafikljänstens syslem skall ske i samråd mellan luftfartsverket och chefen för flygvapnet i den mån försvarsmak-lens verksamhet berörs.

Inom luftfartsverket pågår sedan några år en successiv uppbyggnad av bl.a. radarpresentalionssyslem - de s.k. ATCAS-projeklen (Air Traffic Conlrol Aulomaled System). Härigenom ökas, genom hög automatisering, säkerheten och effektiviteten i trafikledningssystemet samtidigt som personalbehovet kan hållas på en rimlig nivå. Genom della arbete läggs också grunden för atl så småningom införa elt ylläckande flygkontrollsystem. Inom ramen för ATCAS 1-projektet har Stockholms områdeskontroll pä Arianda lillförls ny utrustning. Ny anläggning och utrustning för Malmö områdeskontroll i Sturup las fram inom ramen för projeki Malmö FIR (flyginformationsregion) 80. Anläggningarna och utrustningarna som anskaffas i dessa projeki är dimensionerade så alt de i samverkan möjliggör övergång lill yttäckande flygkontroll söder om latitud 61° N (i höjd med Mora). Huvuddelen av de under posten Tele och meteoutruslning, en-route, beräknade medlen avser projeklen ATCAS 1 och Malmö FIR 80.

För ersättnings- och nyanskaffningar av fordon, maskiner och utrustning beräknar jag 15,8 milj. kr. Härvid harjag beaktat att den snörika vintern 1976/77 innebar slark förslitning av snöröjningsmaterielen. Härigenom lorde verkels investeringsplaner avseende denna objeklhuvudgrupp i alll väsentligt kunna genomföras.

Under poslen Vissa byggnader harjag, inom ramen för Malmö FIR 80-projektet, lagil upp medel för en byggnad förden nya kontrollcentralen för Malmö FIR.

1 della sammanhang vill jag också anmäla atl jag inom kort avser föreslå regeringen all i proposition till riksdagen föreslå atl en central myndighet för Ulredning av allvarligare civila och militära luftfartsolyckor - stålens haverikommission — inrättas.

Anslaget till Flygplatser m. m. bör på sedvanligt sätt beräknas med hänsyn lill atl en marginal utöver invesleringsramen bör finnas för all möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.

Med hänsyn lill vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgelår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbmkning budgetåret 1978/79 138.1

10% marginal 13,8

Avgår beräknad ingående behållning 1978-07-01 63,1

Anslag budgetåret 1978/79 88,8

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Flygplatser m.m. för budgelårel 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 88 800000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   247

IV. Statens utlåningsfonder

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Statens lånefond förden mindre skeppsfarten härtill syfte atl genom lånestöd främja en från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av landels bestånd av mindre fartyg. Företräde till lån skall ges mindre rederier. Lån ur fonden beviljas av lånenämnden för den mindre skeppsfarten. Låneverksamheten regleras genom kungörelse (1971:324) om lånefonden för den mindre skeppsfarten och instruktion (1971:325) för lånenämnden för den mindre skeppsfarten (omtryckt 1975:1075, ändrad 1976:494).

Genom den delvis ändrade låneinriklning som lånenämnden fick fr. o. m. den Ijuli 1971 (prop. 1971:1 bil. 8. TU 1971:2, rskr 1971: 54) har lånegiv-ningen mera generellt inriktats på den mindre företagsamheten inom rederinäringen och därvid blivit mindre bunden till viss lonnagestorlek.

Kapitaltillgångarna i fonden uppgår till ca 121 milj. kr.

Lånenämnden för den mindre skeppsfarten

1 skrivelse den 30 augusti 1977 har nämnden hemslälll om ell investeringsanslag om 50 milj. kr. för budgelårel 1978/79.

Under budgetåret 1976/77 beviljade lånenämnden 8 lån om sammanlagt 10,4 milj. kr.

Föredraganden

För att ge rederiema möjlighet alt undvika av likvidilelsskäl framtvingade omfattande försäljningar av modernt tonnage lill underpris har införts ett tidsbegränsat statligt kreditstöd. För detla ändamål har 500 milj. kr. ställts till förfogande, varvid ca 50 milj. kr. för den mindre skeppsfarten (prop. 1976/77:146, TU 1976/77: 26, rskr 1976/77: 344). Åtgärden syftar till att bibehålla en önskvärd handlingsfrihel i avvaktan på underlag för mera långsiktiga ställningstaganden från statsmakternas sida som kommer atl läggas fram av den tillsatta sjöfartspolitiska utredningen (K 1977: 05).

I direktiven för den sjöfartspolitiska ulredningen uttalas att den mindre skeppsfarten också bör bli föremål för särskilda överväganden bl.a. vad gäller den lämpliga företagsstrukturen vid övergång till större och dyrbarare fartyg. Det bör också påpekas att den trafikpolitiska utredningen har att beakta sjöfartens roll i den svenska trafikpolitiken.

I fråga om nybeställningar av fartyg kan om beställningarna läggs vid svenska varv rederiernas behov av krediter tillgodoses genom del särskilda slöd  som beslutals av  riksdagen  vid   1976/77 års riksmöle  (prop.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   248

1976/77:139. NU 1976/77:53, rskr. 1976/77:343). De behov av krediter som härutöver kan finnas hos rederiema inom den mindre skeppsfarten torde sålunda avse köp av andrahandstonnage och då främsl från utlandet och därtill i viss utsträckning kostnader för förlängning och andra ombyggnader av redan förvärvade fartyg.

I lånefonden för den mindre skeppsfarten finns f. n. ca 10 milj. kr. disponibla för lån till rederier. De totala amorteringarna av uteslående lån beräknas uppgå lill ca 12 milj. kr. per år. De statliga kreditgarantier som beviljas rederierna i syfte alt stärka deras likviditet förutsätter normall amorteringsanstånd från kreditgivarna. Senare i dag i tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 föreslås bl.a. att Svenska skeppshypo-tekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa ges formella möjligheter att bevilja amorteringsanstånd. Jag bedömer det sannolikt att lånenämnden för den mindre skeppsfarten i sin verksamhet i hög grad kommer atl beröras av behovet alt bevilja amorteringsanstånd. Mot den bakgrunden kommer de möjligheter till ny upplåning som amorteringarna normalt medger all begränsas.

Av vad jag har sagt tidigare framgår att utlåning från fonden i första hand kan förväntas gälla inköp av andrahandstonnage från utlandet. Med hänsyn till den svårbedömbara situationen för den mindre skeppsfarten finner jag inte anledning att nu förorda något ytteriigare tillskott till fonden för budgetåret 1978/79. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av I 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   249

V. Fonden för låneunderstöd

Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1977/78

I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1975:60, TU 1975:11, rskr 1975:115) har regeringen genom beslul den 16 oktober 1975 godkänt en överenskommelse mellan Sverige, Danmark och Norge om att för perioden den 1 oktober 1975 - den 30 seplember 1980 förnya och höja den ekonomiska garanti som lämnats till de i konsortiet Scandinavian Airlines Syslem samverkande skandinaviska luftfartsbolagen, dels genom överenskommelse den 20 augusti 1959, dels genom tilläggsöverenskommelse den 18 juni 1963 till denna, vilka båda genom överenskommelser den 31 augusti 1966 samt den 30 december 1970 föriängls all gälla intill den 30 september 1970 resp. den 30 september 1975. I samband med förlängningen av överenskommelsen den 30 december 1970 höjdes garantibeloppet från 7,5 till 15 milj. kr. Den nya överenskommelsen innebär för Sveriges del att Aktiebolaget Aerotransport under ifrågavarande period erhåller en årlig garanti inlill högst 30 milj. kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all till Garanti rill Aktiebolaget Aerotransport för 1977/78 för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 30000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   250

IX. Diverse kapitalfonder

A. STATENS VÄGVERKS FÖRRÅDSFOND

Vägmaskiner m.m.

Ing. behåll- Anslag Utgift

ning

1976/77	6500000	82600000	80900000
1977/78	8 200000	'119500000	M24400000
1978/79 verket	12600000	162600000	159000000
föredraganden	12600000	108400000	110000000

' Varav på tilläggsbudget 12,1 milj. kr.

 Varav 9,3 milj. kr. skall avräknas mol finansfullmakten.

Det redovisade bruttovärdet av statens vägverks förrådsfond uppgick den 30 juni 1977 till sammanlagt 813,3 milj. kr., varav 190,4 milj. kr. avsåg fasligheter m.m., 600,7 milj. kr. inventarier och förråd samt resterande 22,2 milj. kr. tillgångar av finansiell natur.

Efter avdrag av gjorda avskrivningar uppgick nettovärdet av tillgångarna inkl. balanserade medel till 237,5 milj. kr. Under budgetåret 1976/77 ökade behållningen med 8,1 milj. kr.

I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 8% motsvarande statens normalränta för budgetåret. Den sålunda beräknade avkastningen har för budgetåret 1976/77 uppgått till 18,8 milj. kr., som tillgodoförts driftbudgetens inkomstsida under posten övriga kapitalfonder.

Med stöd av givna bemyndiganden har vägverket per den 30 juni 1977 iklätt sig betalningsansvar för beställningar om 48,0 milj. kr. för leverans under budgetåret 1977/78.

Medelsförbrukning under budgetåren 1976/77-1978/79

För budgetåret 1976/77 var invesleringsramen 81 milj. kr. Ramen utnyttjades nästan helt och medelsförbrukningen uppgick till 80,9

milj. kr.

För budgtåret 1977/78 är investeringsramen 124,4 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 föreslår verket en medelsförbrukning av 159 milj. kr.

Statens vägverk

1 skrivelse den 15 augusti 1977 har statens vägverk hemslälll om bl. a. investeringsanslag för budgetåret  1978/79 under statens vägverks förråds-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   251

fond. Vägverket har därvid framhållit all de förhållanden som råder för å ena sidan verksamhel finansierad över driftsbudgeten och å andra anskaffningen av hjälpmedel i form av maskiner m. m. över kapitalbudgeten innebär en dubbelstyrning.

Detta försvårar enligt verket en rationell produktion och verkel hemsläller därför atl förrådsfonden avvecklas och all anskaffningen av de lillgång-ar som hillills finansierals över förrådsfonden forlsättningsvis sker med medel under driftbudgeten.

Dimensioneringen av vägverkels resurser i form av driflanläggningar och egen maskinpark bedöms liksom under tidigare år mot bakgmnd av de långsiktiga behov som redovisas för i första hand drift av statsvägar. Atl resursbehovet under senare år har kunnat tillgodoses beror i huvudsak på den planenligt genomförda minskningen av maskinparken. Del har dock beträffande flera maskinslag varit nödvändigt alt behålla enheter utöver vad som är tekniskt/ekonomiskt rimligt för atl söka bibehålla erforderiig kapacitet inom maskinparken.

Ett bibehållande av den hittillsvarande investeringsnivån skulle framtvinga en minskning av maskinparken som i första hand skulle drabba lastbilar, väghyvlar och lastmaskiner.

För alt kunna upprätthålla den tekniska standarden hos den egna maskinparken har vägverkel träffat avtal om inhyrning av 47 paketbilar, 28 terrängvagnar, 66 väghyvlar samt vissa andra maskiner. Om möjligheter inte skapas all vidmakthålla den enligt resursdimensioneringen erforderliga egna maskinparken över driftbudgeten eller inom ramen för förrådsfonden planerar vägverket atl genom forisatt inhyrning av maskiner utan förare söka vidmakthålla den enligt resursdimensioneringen erforderiiga egna maskinparken. De långtidsinhyrda maskinerna medför ungefår samma koslnader för vägverket som motsvarande egna.

Det är driftbudgetens anslag till den statliga väghållningen som ytterst bär kostnaderna för förrådsfonden. Ett rationellt och ekonomiskl handhavande av dessa anslag får inle äventyras genom restriktioner i fråga om investeringarna.

Vägverket vill sålunda all förrådsfonden avvecklas som ett instrument för statsmakternas medelstilldelning för tillgångsanskaffning. Vägverket avser dock att inom verket bibehålla en fondredovisning såsom ett internt instrument för anskaffning och kostnadsfördelning, kopplad till medelsanvisningen lill den statliga väghållningen.

Om vägverkets hemställan inle kan bifallas på föreslaget sätt förutsätter vägverket medelsanvisning enligt nu gällande teknik och hemsläller då om ell anslag för budgelårel 1978/79 av 162,3 milj. kr., motsvarande en investeringsram av 159,0 milj. kr. Verket anger endast en programnivå beroende på all anslaget Drift av statliga vägar, vars servicearbeten är dimensionerade för maskinparken, endast anges i en programnivå.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   252

//) vesteringsprogram

Investeringsprogrammet under budgetåren 1976/77- 1978/79 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).

Objektgrupp	Faktisk	Beräknad	Förslag
	ulgift	ulgift
	1976/77	1977/78	1978/79
Driftanläggningar	8780	36060	35000
Motorfordon och väg-
maskiner	62419	68440	101000
Färjor m. m.	8243	10600	14000
Lagertillgångar	1500	7100	8700
Omlokaliseringsutrustning	-	1400	-
Diverse och oförutsett	~	800	300
	80942	124400	159000

Driftanläggningar

För invesleringar i driftanläggningar genom ordinarie anslag under budgetåren 1976/77 och 1977/78 beräknas 8,8 resp. 14,7 milj. kr. kunna användas. Mol bakgrund av de långsiktiga behoven av driftanläggningar, rimlig användningslid för anläggningarna saml de anspråk på standard i fråga om arbetslokaler och personalutrymmen som numera ställs räknar verket med elt åriigl medelsbehov av ca 35 milj. kr. under perioden 1978/79— 1982/83. Den planerade medelsnivån innebär att ca sju vägstationer kan nybyggas och ca tio byggas om och förbättras. 1 nivån inryms även behovet av upprustning av länsverkstäder och varv.

Genom regeringsbeslut år 1975 och 1976 anvisades beredskapsmedel för byggande av driftanläggningar. Den av AMS medgivna kostnaden uppgår till 26,4 milj. kr. varav 3,7 milj. kr. har investerats under budgetåret 1975/76 och återstående 22,7 milj. kr. kommer att förbrukas under budgetåret 1976/77 och därefter.

Vad avser budgetåret 1978/79 medger begärda 35 milj. kr. att åtta nya vägstationer och två nya filialanläggningar kan byggas samt att nio äldre vägstationer kan byggas om liksom en filialanläggning och ett varv för en kostnad under budgetåret av 26,6 milj. kr. För fortsatta arbeten avseende pågående objekt beräknas 3,7 milj. kr. och för smärre objekt 0,9 milj. kr. Kostnader för tomtköp och projektering tas upp till 3,9 milj. kr.

Motorfordon och vägmaskiner

Den faktiska utvecklingen och det bedömda behovet av antalet motorfordon och vägmaskiner framgår av följande sammanställning. Det bedömda behovet av maskiner vid utgången av budgetåret 1982/83 har i tabellen angetts enligt den resursdimensionering som utförts under år 1975 i samband med femårsplanearbetet för driftverksamheten.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   253

Fordons-Zmaskinslag Maskinbehov anial enheter

Lastbilar

Paketbilar

Terrängbilar

Väghyvlar

Vältar

Krossar

Generatoraggregat

Lastmaskiner

Kompressorer

1976/77	1982/83
845	810
790	780
56	56
635	605
277	220
94	62
116	100
660	630
121	50

Till följd av prisutvecklingen har maskinparkens återanskaffningsvärde stigit trots den stora anlalsmässiga minskningen som i hög grad berört de kapitalkrävande maskinslagen. Återanskaffningsvärdel för maskinparken enligt resursdimensioneringen beräknas i 1978/1979 års prisnivå uppgå till ca 910 milj. kr. Undersökningar som utförts för alt bedöma maskinparkens genomsnittliga avskrivningstid visar att den optimala ekonomiska användningstiden för maskinerna är i genomsnitt 7,8 år. Det genomsnitOiga anslagsbehovet per år för att behålla maskinparken har därför beräknats till ca en åttondel av återanskaffningsvärdel eller 116 milj. kr.

Under budgeiåren 1975/76 och 1976/77 anvisades även beredskapsmedel till tidigareläggningar av inköp av motorfordon och vägmaskiner saml till vissa arbetsmiljöförbätlrade åtgärder för ett belopp av sammanlagt 34,9 milj. kr.

I följande sammanställning redovisas verkets maskin- och fordonspark samt verkets anskaffningsprogram för budgetåret 1978/79.

Fordons-Zmaskinslag

Lastbilar

Paketbilar

Terrängbilar

Väghyvlar

Vältar

Krossar

Generaioraggregai

Lastmaskiner

Kompressorer

Diverse maskiner

Anskaffning	Leveransvärde
1978/79	1978/79
Antal	1 000-tal
	kr.
184	40480
170	11390
2	190
54	22 140
14	1405
3	900
1	480
44	7040
	7535
	91560

1 gruppen Diverse maskiner tar verket upp utrustning för beläggningsverk och asfaltutläggare, dammskyddsanordningar för krossanläggningar, målningsmaskiner, grusmaskiner m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   254

Vägverkets maskinpark utnyttjas till 95% inom driftorganisationen och till 5% inom byggnadsorganisationen.

Driflverksamheten bedrivs med en blandning av egna och lejda maskinresurser. Lejda maskiner disponeras dels för vinterväghållningen, dels för diverse arbeten såsom transporter, lasiningsarbeten m. m. Maskinbehovel för byggnadsverksamheten läcks till övervägande del genom inhyrning.

Utgångspunkten vid dimensioneringen av den egna maskinparken är i försia hand alt lillgodose de resurskrav som servicearbelena ställer för alt framkomligheten och trafiksäkerheten skall tryggas.

Medelstilldelningen har under flera år understigit vad som krävts för ersättningsanskaffning av maskiner vid de tidpunkter som skulle ge optimal ekonomi. För att upprätthålla maskinparkens tekniska standard har vägverket under budgelårel 1976/77 träffat avtal om inhyrning på mellan fem och åtta år av 47 paketbilar, 28 terrängvagnar, 66 väghyvlar saml några vältar och släpvagnar. Vägverket planerar att - om den fortsatta medelstilldelningen för invesleringar understiger del redovisade behovet - genom att för flerårsperioder träffa avtal om inhyrning av maskiner ulan förare söka vidmakthålla den enligt resursdimensioneringen erforderiiga egna maskinparken.

Under budgetåret 1978/79 beräknas leveranser ske för 91,6 milj. kr. Fördelningen på de större maskinslagen framgår av tabellen ovan. För betalning av dessa leveranser samt vissa gjorda under budgetåret 1977/78 erfordras 93 milj. kr. Dessutom erfordras 8 milj. kr. för alt betala förskott på beställningar avseende leveranser under följande budgetår. Totalt uppgår således medelsbehovel lill 101 milj. kr.

Färjor  m. m.

Under budgetåret 1977/78 levereras en ny färja avsedd för färjeleden Lilla Varholmen —Öckerö i Göteborgs och Bohus län samt en färja avsedd för leden Hornö—Veda i Västernorrlands län. Del beräknade medelsbehovel uppgår till 10,6 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 avses två nya färjor beställas för färjelederna Säter-Skenas i Östergötlands län resp. Sanna-Strinningen i Västernorrlands län. Verket begär 14 milj. kr. varav ca 10 milj. kr. är bundna i lidigare gjorda beställningar.

Lagertiilgångar

Grustag m. m. För att på sikl irygga verkets behov av grus behöver verket köpa eller långtidsarrendera fyndigheter i olika delar av landel. Under budgetåret 1978/79 bedömer verket en investering av storleksordningen 4 milj. kr. vara behövlig. Inom fonden disponibla medel uppgår till 1,7 milj. kr., varför verkel för budgetåret 1978/79 har elt ytteriigare medelsbehov av 2,7 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet

255

Malerielförråd. Prisstegringen under framför allt de två senasle åren har medfört aU vägverkels kapital för lagerhållning av materiel måste ökas för atl vidmaklhålla erforderiig lagernivå. Vägverkel beräknar för budgetåret 1978/79 en utgift om 55.4 milj. kr. Eftersom inom fonden disponibla medel uppgår lill 49,4 milj. kr. är det ytteriigare medelsbehovel

6 milj. kr.

Behovet av kapitaltillskott under budgetåret 1978/79 för anskaffning av gruslag m. m. samt till materielförrådet uppgår således till sammanlagt 8,7 milj. kr.

Diverse och oförutsett

För budgetåret 1978/79 beräknar verket atl 300000 kr. bör stå lill förfogande för ändamålet.

Beställningsbemyndigande

För leveranser till maskincenlralförrådel under budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80 har verket erhållit bemyndigande aU under budgetåret 1976/77 ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp av 48 milj. kr. resp. 65 milj. kr. och 65 milj. kr. för vart och ett av nämnda budgetår.

Regeringen har lämnal verket medgivande att under budgetåret 1977/78 ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp av 65 milj. kr. för materiel till maskincentralförrådet avsedd att levereras under budgetåret 1980/81.

För all kunna genomföra den för budgetåret 1978/79 planerade anskaffningen måste beställningar för ca 85 milj. kr. läggas ut senast i början av år 1978. Erhållet beställningsbemyndigande medger dock endast att beställningar inlill ett belopp av 65 milj. kr. i 1977/78 års prisnivå kan läggas ut vid angiven tidpunkt.

De anmälda investeringsbehoven för fordon, maskiner och färjor innebären ulbetalningsram för denna tillgångsgrupp om 115 milj. kr. För aU genomföra investeringsplanerna för motorfordon och vägmaskiner saml färjor m. m. bedömer verkel det erforderiigt med eU bemyndigande all fi.o.m. budgetåret 1978/79 få ikläda sig ett betalningsansvar intill ett belopp av 80 milj. kr. i 1978/79 års prisnivå för leveranser under budgetåret 1981/82.

Vägverkel hemställer sålunda dels om bemyndigande alt fr.o.m. budgetåret 1978/79 få ikläda sig betalningsansvar intill etl belopp av 80 milj. kr. för fordon, maskiner och färjor avsedda att levereras under budgetåret 1981/82, dels alt erhållet bemyndigande avseende leveranser under budgetåret 1978/79 måtte höjas med 20 milj. kr. till 85 milj. kr. samt aU erhållna bemyndiganden avseende leveranser under budgetåren 1979/80 och 1980/81 höjs med 15 milj. kr. till 80 milj. kr. för vardera budgetåret, alla belopp angivna i 1978/79 års prisnivå.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   256

Remissyttrande

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgelt del yttrande som redovisas under rubriken Vägväsendet (s. 61).

Föredraganden

Förrådsfonden används för anskaffning av driflanläggningar och maskiner m. m. till vägverket. De tillgångar som anskaffas över förrådsfonden är i första hand driftanläggningar (vägstationer) saml lastbilar, väghyvlar och andra fordon. Vidare köps färjor, diverse arbetsmaskiner samt gruslag och förbrukningsmateriel med medel från fonden.

Statens vägverk har i anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 i första hand hemställt att förrädsfonden förändras sä att anskaffningen av hithörande tillgångsgrupper i stället får ske direkt med medel från anslagen på driflbudgelen. 1 andra hand föreslår vägverket en investeringsram av 159 milj. kr.

Som framgår av invesleringsplanen för kommunikalionsverken harjag förordat en investeringsram för nästa budgelår av 110 milj. kr.

Av följande sammanslällning framgår hur investeringarna i slorl beräknas bli fördelade under budgetåret 1978/79. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1976/77 samt beräknad medelsförbrukning innevarande budgetår enligt prop. 1976/77:100.

Objektgrupp	1976/77 Utfall	1977/78	1978/79
		Beräknal i prop. 1976/77: 100	Verket	Föredraganden
Driftanläggningar Motorfordon och vägmaskiner m. m. Färjor m. m. Lagertillgångar Omlokaliseringsutrustning Diverse och oförutsett	8,8 62,4 8,2 1.5 80,9	15,0 70,6 9,8 7,9 1,4 0,3 105,0	35,0 101,0 14,0 8,7 0,3 159,0	15,0 74.0 12,0 8.7 0,3 110,0

Regeringen har i oktober och december 1977 beslutat lidigarelägga industribestäUningar för ca 44 milj. kr. och anläggningsarbeten för ca 21,4 milj. kr. De lidigarelagda investeringarna innebär att två nya fäijor som ingår i vägverkets anslagsframslällning för budgetåret 1978/79 samt fordon för ca 30 milj. kr. bör kunna beställas redan innevarande budgelår. På anläggningssidan innebär beslulel all nio vägslalioner om- eller nybyggs.

Den av mig förordade medelslilldelningen innebär tillsammans med de nämnda lidigareläggningarna av invesleringar en investeringsnivå som

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   257

överstiger vad verkel hemställt om i sin anslagsframslällning. Medelslilldelningen möjliggör forlsall uppruslning av vägverkels driftanläggningar genom om- och nybyggnader av vägslalioner saml nödvändiga ersättningsanskaffningar och moderniseringar inom gruppen Motorfordon och vägmaskiner m. m..

Jag har vidare under objektgruppen Lagertillgångar räknai medel för utökning av verkels gruslag och malerielförråd.

Anslaget Vägmaskiner m. m. bör beräknas med hänsyn till atl en margi-nal utöver invesleringsramen bör finnas för atl möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen under näsla budgelår.

Med hänvisning lill vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1978/79 110.0

109 marginal 11.0

Avgår beräknad ingående behållning 1978-07-01 - 12.6

Anslag budgetåret 1978/79 108,4

Jag vill i del följande något kommentera vägverkets förslag om att avskaffa förrådsfonden. Under femårsperioden 1970/71-1974/75 var investeringsramarna lill förrådsfonden nominelll oförändrade pä drygt 56 milj. kr. per år. Den tekniska utvecklingen med ulveckling av nya arbetsmetoder innebar att maskinparken under denna lid minskades väsentligt. Enligt verkels bedömning är en ylleriigare men begränsad nedskärning av maskinparken behövlig. Vägverket redovisar i sin anslagsframställning hur en sådan fortsatt minskning av maskinparken bör genomföras.

Under de senasle åren har investeringsramarna räknats upp väsentligt för att möjliggöra ersättningsanskaffningar och förnyelse av driftanläggningar och fordonspark. Den av mig nu förordade invesleringsramen innebär således en ungefåriig fördubbling i jämförelse med ramen för budgetåret 1974/75. Samtidigt med att medelsanvisningen lill fonden kraftigt har räknats upp har betydande anskaffningar under senare år kunnat ske dels genom tidigareläggningar av industribeslällningar och slalliga anläggningsarbeten i sysselsäuningsskapande syfte, dels genom långtidsinhyrning (leasing) av fordon och maskiner.

Dimensioneringen av vägverkels resurser i form av driftanläggningar och egen maskinpark bedöms mot bakgrund av de långsikliga behov som finns för i första hand drift av statsvägar. Vägverket anger i sin anslagsframslällning all resursbehovet under senare år har kunnat tillgodoses. Därmed har man också kunnat undvika en därav föranledd personalreducering på verkets arbetsområden. 17    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. BiUigo 9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   258

Som jag redovisal i del föregående innebär den av mig förordade medelsanvisningen lillsammans med nämnda tidigareläggningar av investeringar en investeringsnivå som överstiger vad verkel hemställt om i årets anslagsframställning. Denna investeringsnivå innebär, tillsammans med de möjligheter som numera finns att långtidsförhyra fordon och maskiner, all verket i princip kan genomföra sina investeringsplaner på samma sätt som verkel skulle ha gjort om förrådsfonden hade avvecklats och verket inte varit bundel av reslriklioner ifråga om medelstilldelningen. Mot denna bakgrund har enligt min mening frågan om en avveckling av förrådsfonden inle längre samma aktualitet.

Riksdagen uttalade vid 1976/77 års riksmöle all en avveckling av fonden borde prövas och all förslag om möjligl borde läggas fram i 1978 års bud-getproposilion.

Riksdagen har numera lagil ställning till prop. 1976/77:130 med förslag lill riktlinjer för modernisering av det statliga budgetsyslemel. Frågan om avveckling av förrådsfonden kommer därmed atl lösas i samband med alt förslagen i prop. 1976/77:130 genomförs.

1 det här sammanhanget vill jag ta upp frågan om framtida investeringsramar inom vägverkets verksamhetsområde efter det att förrådsfonden har avskaffats. Vägverkels anslagsframställning innebär en investeringsnivå om 159 milj. kr. för näsla budgelår. Vägverket räknar även i sin långtidsbedömning med nästan lika stora investeringar under åren fram t.o.m. 1982/83. I fast penningvärde innebär del under femårsperioden 1978/79- 1982/83 invesleringar om ca ire kvars miljarder kronor. Jag finner del naiuriigl att regeringen även i fortsättningen - med hänsyn till storleken av invesieringarna - bör ta ställning till investeringsverksamheten vid vägverket. Som framgått av vad jag anfört tidigare spelar investeringsverksamheten vid våra verk och myndigheter också en betydelsefull roll från arbetsmarknadspolitisk synpunkt. Av den anledningen är del också enligt min mening nödvändigt för statsmakterna att även i fortsättningen kunna påverka omfattningen av myndigheternas investeringsverksamhet.

Vägverket bör genom lämpligt avvägda beställningsbemyndiganden ges möjlighet att anskaffa de olika maskinslagen så ekonomiskt som möjligt. Mot bakgrund av del av mig förordade anslaget för budgetåret 1978/79 anser jag att en lämplig nivå för beställningsbemyndigandet är 70 milj. kr.

Jag förordar, all verket erhåller ett beställningsbemyndigande om högst 70 milj.kr. gällande leveranser av vägmaskiner m.m. under budgetåret 1981/82 samt att tidigare beviljade beställningsbemyndiganden höjs med 5 milj.kr. till 70 milj.kr. avseende leveranser under budgeiåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81. alla belopp angivna i 1978/79 års beräknade prisnivå.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som jag har förordal i det föregående:

2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa elt investeringsanslag av 108400000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   259

B. SJÖFARTSVERKETS FOND

Sjöfartsmateriel m. m.

Ing. behållning

Anslag

Utgift

1976/77	5000000	88 200000	78913000
1977/78	14 300000	52600000	60 400 000
1978/79' verket	100000	88040000	80140000
föredraganden	6500000	34 200000	37000000

' Inkl. fonden för Södertälje kanalverk. 2 Preliminärt belopp.

Balansräkningen per den 30 juni 1977 visar alt bruttoanskaffningsvärdet uppgick till sammanlagt 821,9 milj. kr., varav 127.4 milj. kr. avsåg fasligheter, 573,1 milj. kr. fartyg m.m. och 121,4 milj. kr. inventarier.

I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 8%, molsvarande statens normalränla för budgelårel. Den på delta sätt beräknade avkastningen - överskottet - har för budgetåret 1976/77 uppgått Ull 42,4 milj. kr., som tillgodoförts driftbudgetens inkomstsida under poslen Övriga diverse kapitalfonder.

Tillgångarna i Fonden för Södertälje kanalverk, som fr. o. m. budgetåret 1978/79 kommer aU överföras till Sjöfartsverkels fond, uppgick den 30juni 1977 till 52,5 milj. kr.

Medelsförbrukning under budgetåren 1976/77-1978/79

För budgelårel 1976/77 anvisades ett investeringsanslag av 88,2 milj. kr. I regleringsbrev den 20 maj 1976 fastställdes investeringsramen lill 80,3 milj. kr. Genom regeringens beslut den 16 juni 1977 faslställdes medelsramen slutligen lill 81,4 milj. kr. Medelsförbrukningen uppgick till 78,9 milj. kr. Vid budgetårets slut uppgick den utgående behållningen på anslaget till 14,3 milj. kr.

Till sjöfartsverkels förfogande har under budgetåret 1976/77 ställts investeringsmedel även över nionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m. resp. Sysselsättningsskapande åtgärder med sammanlagt 9,7 milj. kr.

För budgetåret 1977/78 har anvisats eu anslag av 52,6 milj.kr. Investeringsramen är fastställd lill 48,9 milj. kr. Härutöver har 9.0 milj. kr. avdelats till delbetalning för ett nyU sjömälningsfartyg. Sjöfartsverkel beräknar nu aU medelsramen kommer att behöva höjas till 60.4 milj. kr., varav 9,0 milj. kr. avser ett nytt sjömälningsfartyg.

För budgetåret 1978/79 föreslår verkel en medelsförbrukning av 80,1 milj. kr., varav 230000 kr. avser Södertälje kanal.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   260

Sjöfartsverket

Investeringsplan

Av sammanställningen framgår faktisk resp. beräknad medelsförbrukning för budgetåren 1976/77- 1978/79.

	utrustning	Faktisk 1976/77	utgift	Beräknad ii 1977/78	ilgift	Förslag 1978/79
				tusental kr.
Sjösäkerhet Sjökartläggning Isbrylarfartyg Farleder Sjöfartsinspektionen.		21392 3043 54032 406 40 78913		23   300 12700 24 200 100 100 60400		60095 16915 2 400 400 100 79910

Utöver vad som framgår av verksamhetsplanen i den allmänna sjöfartsöversikten anför verkel bl.a. följande om investeringsbehoven inom de olika objeklgmpperna under planperioden 1978/79- 1981/82.

Inledningsvis framhåller sjöfartsverket det samband som råder mellan underhåll och ersättningsanskaffningar. Mol bakgrunden av delta samband har i verkets långtidsbedömning tyngdpunkten lagts på ersättningsanskaffning av försliten materiel samt på modernisering och effeklivisering. I moderniseringen innefattas särskill kraven på en från arbetsmiljösynpunkt tillfredsställande standard.

Sjösäkerhet

Investeringarna för sjösäkerhet beräknas under de närmaste åren komma att ligga avsevärt över nuvarande nivå, framför allt för fartyg och bålar samt fyr- och telemateriel.

Av det tolala beräknade invesleringsbehovel för objektgruppen under planperioden - 234 milj. kr. - utgör återanskaffningarna drygl 80%. Nyinvesteringarna avser främsl nybyggen av fyrar, anskaffning av racon, utrustning för trafikinformation och slutförande av ombyggnaden av decca-systemel.

Medelsbehovel under objeklgmppen Sjösäkerhet redovisas av sjöfartsverkel under följande poster.

- Fyrar, nybyggen

- Fyrar, ombyggnad

- Automatisering av fyrar

- Fyr- och telemateriel

- Hamnar och tjänstelokaler

- Lotsbåtar och distriktsfartyg

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   261

- Sjöräddning

- Bojar

- Radionavigeringsslalioner

De Nybyggen av fyrar som ingår i långtidsplanen motiveras av den successiva anpassningen av fariedsutmärkningen som måste ske med anledning av ökad fartygsstorlek och trafikinlensilet, riskerna vid Iransporl av fariigl gods, krav på mörkertrafik elc. Åtskilliga projekt under planeringsperioden avser atl förbättra inseglingsförhållandena vinlertid i vissa norriandshamnar. Bl.a. tas för budgetåret 1978/79 upp 1.2 milj. kr. för in-seglingsleden till Luleå.

I anslutning lill denna posl särredovisas Fyrar, ombyggnad. Under denna post las upp drygl 1 milj. kr. per år fr. o. m. budgelårel 1978/79. De begärda medlen avses för åtgärder för alt rationalisera fyrarnas drift. Ett förverkligande av ombyggnadsprogrammet är en förutsättning för atl på sikl begränsa antalet distriktsfartyg. Åtgärderna omfattar exempelvis all bygga ut gasmagasinen för all minska antalet gasningsresor, atl elektrifiera gasfyrar på sådana ställen där gasning är särskilt tidsödande och säkerhets-mässigt besvärlig och atl ersätta äldre fyrkurar med mera underhållsbespa-rande.

Enligt nu gällande program skall Automatiseringen av fyrarna vara slutförd i och med budgetåret 1981/82. Överenskommelse om fortsaU bemanning för alt tillgodose andra intressen föreligger belräffande Falsler-borevs och Understens fyrplatser. Utbyggnaden i Norrköping av fyrfjärrkontrollen av obemannade fyrar fortgår programenligl. Kostnaderna för fyrautomaliseringsprogrammet beräknas för budgetåret 1978/79 till 2,5 milj. kr.

Invesleringsposien Fyr-och lelemaleriel är beräknad lill 8,1 milj. kr. för budgelårel 1978/79 och är till övervägande del avsedd för återanskaffning av försliten materiel. Systemet med automatiserade fyrar, tele-kommunikalionsmedel och navigeringshjälpmedel förutsätler hög driftsäkerhet. Avbrott innebär nästan alltid en säkerhetsrisk. Materielen måste därför vara driftsäker, vilkel förutsätter förnyelse vid tecken på förslitning.

De för invesleringar i fyr- och lelemaleriel lillgängliga medlen har under de senasle åren varit otillräckliga. För att åter nå en planmässig ersättningsanskaffning föreslås nu en kraftig uppräkning. Till grund för uppräkningen ligger en kalkyl över åriigt återanskaffningsbehov räknat med utgångspunkt från befintlig utrustning och de olika objektens livslängd. De nyinvesteringar planen förutsätter avser anskaffning av anläggningar för trafikinformation.

Vad gäller Hamnar och tjän stelokaler finns i investeringsbudge-ten för budgelårel 1977/78 endasl utrymme för all påbörja flytlning av verkstadsanläggningen för Göteborgs lotsplals på Ängholmen till distrikts-förrådet i Göleborg saml för all påbörja nybyggnad av lolsuppassningshus i Halmslad.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   262

Viss förnyelse och ombyggnad av hamnar och tjänslelokaler är ständigt akluell med hänsyn till bl.a. ökade krav på arbetsmiljön, varvid samtidigt en rationalisering av driften kan komma lill stånd. I långtidsplanen tas i detta sammanhang upp flyttning av lotsplatserna i Halmstad, Åhus, Luleå och Umeå, komplettering av lotsplatserna i Lysekil och Oxelösund saml ombyggnad av lolsulkikar i samband med anläggningar för irafikinforma-tion. Dessulom beräknas medel för flyttning av distriktsförrådet.

Investeringarna i hamnar och tjänstelokaler under budgelårel 1978/79 beräknas lill 2.3 milj. kr.

1 överensstämmelse med planerna för dimensioneringen av Fartygs-beståndet beräknar sjöfartsverket att tre fartyg, som ersätlning för dels de två äldsta lotsdistrikisfartygen Stockholm och Malmö, dels ett byggnadsfartyg, skall anskaffas under planperioden lill en beräknad kostnad för de två förstnämnda av vardera 23 milj. kr. Denna förnyelse av beståndet är nödvändig med hänsyn till fartygens ålder, eftersom en renovering av dessa äldre fartyg till att motsvara dagens krav på drifleffektivilet och arbetsförhållanden blir alltför kostsam. Anskaffningskostnaden för de planerade dislriklsfartygen har fördelats på budgeiåren 1978/79-1981/82 med 11,5 milj. kr. per år, medan 9,2 milj. kr. lagils upp för byggnadsfartyget budgetåret 1978/79. Därutöver beräknas medel för modernisering av övriga distrikts- och byggnadsfartyg med sammanlagl 17,7 milj. kr. under budgetåren 1978/79- 1982/83. På budgetåret 1978/79 faller 3,5 milj. kr. härav. Åtgärderna för att effektivisera fartygsbeståndet lillsammans med ombyggnadsprogrammet för fyrarna syftar till all hålla nere antalet farlygsen-heter och därmed kostnaderna för farledsverksamheten.

Även när det gäller Lolsbålbeståndei krävs enligt sjöfartsverket en kraftig satsning för all få till stånd en mera genomgripande upprustning och en minimering av de tolala koslnaderna. För budgetåret 1978/79 räknar verket med en anskaffning av 7 ä 8 båtar lill en beräknad kostnad av 9,6 milj. kr. För de följande åren under planperioden beräknas en anskaffning av lika stort antal bålar per år. För förbättringsarbeten på befintliga lotsbåtar (moiorbylen, ljudisolering, modernisering av slyrhylter elc.) beräknas omkring 2,9 milj. kr. per år. Dessutom planeras anskaffning av ett mindre antal hydrokoplrar under perioden.

För posten Sjöräddning räknar verket med ett investeringsbehov av ca. 400000 kr. under budgetåret 1978/79. De föreslagna anskaffningarna utgörs av effeklivitetshöjande materiel, främst helikopterburna livflottar, VHF-pejlar, basstationer och hjälpradioskåp saml lätta sjöräddningsbåtar. Behovet av återanskaffning av Bojar är oförändrat volymmässigt sett. Sjöfartsverket lar upp 370000 kr. per år under planperioden.

1 fråga om Radionavigeringsstationer avslutas under budgetåret 1978/79 konverteringen av deccakedjorna och centraliseringen av övervakningsfunktionerna. Investeringarna kommer därefter alt i slort sell avse enbart ersällningsanskaffning. Behovel av invesleringsmedel, som un-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   263

der budgetåret 1978/79 uppgår till ca. 2.8 milj. kr., sjunker därefter till ca 950000 kr. per år.

Sjökart läggni ng

För anskaffning av del nya sjömätarfariyget tar verket upp 13 milj. kr. för budgelårel 1978/79. Vad gäller båtmaterielen i övrigt beräknar verket anskaffning under planperioden av två slörre ledarmotorbålar samt av ett antal lätta mätbåtar och ersätlningsmolorer.

För invesleringar i teknisk uirusining för sjömätning beräknas under planperioden 1.6-2,3 milj. kr. per år. Bl.a. kommer sjömälningen alt automatiseras så atl bearbetningen av mälresultat och dess överförande lill sjökort förenklas högst väsentligt.

Sammanlagt beräknas investeringarna under objektgruppen Sjökartläggning till 16,9 milj. kr. för budgetåret 1978/79, varav 13 milj. kr. avser sjö-mätningsfartyget.

1sbryta rfartyg

Medelbehovet för isbrylarfartyg uppgår budgetåret 1978/79 lill 2.4 milj. kr., varav 1.5 milj. kr. avser kompletteringsutrustning till den nya isbrytaren Ymer och 900000 kr. utrustning till äldre isbrytare.

Farleder

För objektgruppen Farieder uppgår medelsbehovet för budgetåret 1978/79 lill 400000 kr., avseende invesleringar i Malöslrömmar, Albrekts-sunds kanal och Sotenkanalen.

Remissyttranden

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgetl det yttrande som redovisas under Vägväsendet (s. 61).

Föredraganden

Sjöfartsverket har beräknal medelsförbrukningen under anslaget Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1978/79 lill 79,9 milj. kr. Hämlöver har 230000 kr. lagits upp för invesleringar i Södertälje kanal. Som framgår av investeringsplanen för kommunikalionsverken harjag tillstyrkt en investeringsram av 37,0 milj. kr., inklusive invesleringar av 200000 kr. i Södertälje kanal. Fonden för Södertälje kanal kommer fr. o. m. den 1 juli 1978 att uppgå i Sjöfartsverkets fond (prop. 1977/78:13, TU 1977/78:8, rskr 1977/78:102).

Den för budgetåret 1978/79 förordade invesleringsramen innebär en minskning jämfört med innevarande budgelår enligt prop. 1976/77:100 med 20,9 milj. kr., beroende framförallt på minskat medelsbehov för isbrylarfartyg.

Av följande sammanslällning framgår hur investeringarna i slorl beräk-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   264

nas bli fördelade under budgetåret 1978/79. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1976/77 samt beräknad medelsförbrukning under innevarande budgetår enligt prop. 1976/77:100.

	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknal i prop. 1976/77: 100	1978/79
			Verket	Föredraganden
		tusental kr.
Sjösäkerhet Sjökartläggning Isbrytariartyg Farleder Södertälje kanal Sjöfartsinspektionen, utrustning	21392 3 043 54032 406 7 098 85971	23 100 12600 22000 100 200 100 58100	60095 16915 2400 400 230 100 80140	19315 14 785 2400 200 200 100 37000

För objektgruppen Sjösäkerhet beräknar jag en medelsförbrukning av 19.3 milj. kr. Jag har härvid bl. a. beräknat medel för nyanskaffning av loisbåtar. Genom atl tidigareläggning av omfattande beställningar av lotsbåtar skett till innevarande budgetår bör en snabb förnyelse av lolsbåtsbeståndet kunna ske. Jag föruisäller härvid all för varje ny loisbåt minst en äldre lotsbål med höga underhållskostnader utgår ur beståndet. För ombyggnad av fyrar och en fortsalt automatisering av befinlliga fyrar beräknar jag 3.6 milj.kr. I fråga om radionavigeringsstationer avslutas under budgetåret 1978/79 en modernisering av systemet och cenlraliseringen av övervak-ningsfunklionerna. För budgelårel 1978/79 beräknas 2,9 milj. kr. för ändamålet.

Sjöfartsverkets bestånd av arbetsfartyg förbättras avsevärt i samband med dels del redan levererade byggnadsfartygel Fyrbyggaren dels all etl nyll arbetsfartyg beställts, som skall ersätta gasningsjaklen Sefyr. Under innevarande budgelår pågår ombyggnad av vissa andra arbetsfartyg för all förbättra arbetsmiljön, bl. a. genom installation av moderna lyftanordningar.

Den för budgetåret 1978/79 beräknade medelsramen möjliggör fortsatta insalser för alt rusta upp befintliga arbetsfartyg.

Jag har däremot inte räknat medel för anskaffning av ytterligare arbetsfartyg. Inom ramen för den pågående organisationsöversynen bör sjöfartsverket upprätta en plan för bl. a. den fortsatta fartygstjänsten. En sådan plan bör innehålla en detaljerad specifikation över de krav på fartygsmale-rielen som sjöfarlsverkels verksamhel i framliden kommer att ställa och kan därmed ge underiag för en projeklering av ett moderni fartyg.

För objeklgruppen Sjökartläggning beräknar jag en medelsförbrukning av 14,8 milj. kr. Av detta belopp avser 13 milj. kr. kostnader under budgetåret för del nya sjömätningsfarlygel. Fartygels totalkostnad beräknas lill

Prop. 1977/78:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   265

ca 35 milj. kr. i 1977 års prisläge. Även ifråga om objektgruppen Sjökartläggning har tidigareläggning av investeringar skett lill innevarande budgetår.

Under objektgruppen Isbrylarfartyg beräknar jag 2.4 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag anfört förordar jag atl medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1978/79 37.0

10% marginal 3.7

Avgår beräknad ingående behållning 1978-07-01 -6.5

Anslag budgetåret 1978/79 34,2

Med hänsyn lill omfattningen och karaktären av sjöfartsverkets investeringsverksamhet förordar jag att verket på motsvarande sätt som tidigare år ges ett beställningsbemyndigande om 5 milj. kr. gällande leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1980/81.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. medge att sjöfartsverkel lämnas del beställningsbemyndigande gällande leveranser av sjöfartsmateriel som jag har förordal i det föregående.

2. lill Sjöfartsmateriel m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 34 200000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet   266

Register

Sid.

Anslag kr.

1     Översikt

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet

31 1  Kommunikationsdepartementet m. m.

32 2 Kommittéer m. m., varav hälften att avräknas mot

automobilskattemedlen 32      3 Extra utgifter

11832000

6700000 430000

18962000

B. Vägväsendet

33 Allmän översikt över utvecklingen

68      1  Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, att avräknas

mot automobilskattemedlen 21627000

69      2 Drift av statliga vägar, att avräknas mot automobil-

skattemedlen 2045000000

70      3 Byggande av statliga vägar, att avräknas mot

aulomobilskaltemedlen 900000000

71      4 Bidrag till drift av kommunala vägar och galor.

atl avräknas mot automobilskattemedlen 312000000

72      5  Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator,

att avräknas mot aulomobilskaltemedlen 350000000

73      6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., att avräknas

mot automobilskattemedlen 176500000

74      7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas mot

automobilskattemedlen 30000000

75      8 Tjänster till utomstående, att avräknas mol

automobilskattemedlen 17 800000

76      9 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond 1000

3852928000

C. Trafiksäkerhet

77

80

83 86

87

Statens Irafiksäkerhetsverk:

1 Förvaltningskostnader, atl avräknas mot automobilskattemedlen

2 Uppdragsverksamhet, att avräknas mot automobilskattemedlen

3 Bil- och körkorlsregister m. m.

4 Bidrag lill trafiksäkerhetsfrämjande ålgärder vid järnvägskorsningar, att avräknas mot automobilskattemedlen

5 Bidrag lill nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen

27945 000

40742000 54 223000

9800000

3 850000 136560000

	D. Sjöfart
	Sjöfartsverket
91	Allmän översikt över utvecklingen
113	1  Fariedsverksamhet, exkl. isbrytning
114	2 Isbrytning
115	3 Fartygsverksamhet
116	4 Övrig verksamhet

218 300000

110000000

20628000

6390000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   267

övriga sjöfarlsändamål

117 5 Handelsflottans pensionsanstall

118 6 Bidrag till vissa resor av sjöfolk

118      7 Handelsflottans kultur-och fritidsråd 121       8 Ersättning till viss kanaltrafik

1000

18 100000

1000

1000

373421000

E. Institut m.m.

122

Transportnämnden, därav tre fjärdedelaratt avräknas

mot aulomobilskatlemedlen

Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut:

125	2
128	3
129	4
129	5
130	6
132	7
137	8

Förvaltningskostnader

Utrustning m. m.

Uppdragsverksamhet

Vädertjänst för luftfarten Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. Statens väg- och trafikinstitut Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, att avräknas mot automobilskattemedlen

137      9 Statens väg-och trafikinstitut: Utrustning, att

avräknas mot automobilskattemedlen

138 10 Statens geotekniska institut

139 11  Bidrag till statens geotekniska institut

140 12 Statens geotekniska institut: Utrustning

141 13 Fraktbidragsnämnden

142 14 Transportstöd för Norrland m. m.

143 15 Transportstöd för Golland

144 16 Transportforskningsdelegationen. all avräknas mot

automobilskattemedlen

151     17 Bussbidragsnämnden. att avräknas mot aulomobil-

skatlemedlen

152     18 Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik, att

avräknas mot automobilskattemedlen

3 027000

53 449000

3 800000

21553000

20977000

2 880000 1000

17264000

1000

1000

5 724000

180000

752000

127000000

25 500000

9 541000

860000

102200000 394710000

F. Diverse

160      1  Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

167      2 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-

försändelser, därav 5 200000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen

168      3 Ersättning till postverket för tidningsdistribution

168 4 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

170 5 Beredskap för civil luftfart

170 6 Kostnader för visst värderingsförfarande

171 7 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter

vid flygtrafik på Gotland

715 000000

401845000

78000000

4 260000

10000000

40000

11400000

1220545000

Summa driftbudgeten    5997126000

KAPITALBUDGETEN

172

177 185

Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverket

Posthus m. m. Föredraganden

109000000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet   268

B.   Televerket

188   Teleanläggningar m.m. 1007900000

205    Föredraganden

C.  Statens järnvägar

209 .lärnvägarm.m. 773 800000

226 Föredraganden

D.  Luftfartsverket

231    Flygplatser m.m. 88 800000

242    Föredraganden

IV. Statens utlåningsfonder

247    Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 000

247    Föredraganden

V.   Fonden för låneunderstöd

249   Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1977/78 30000000

IX. Diverse kapitalfonder

250   Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m. 108400000
256    Föredraganden

259    Sjöfartsverkets fond; Sjöfartsmateriel m. m. 34 200000

263    Föredraganden

Summa för kapitalbudgeten    2 152 101000

Totalt för kommunikationsdepartementet    8 149227000

Norstedts Trycken, Stockholm 1978

Bilaga 10 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 10

_{Ekonomidepartementet}

ÖVERSIKT

En huvuduppgift för ekonomidepartementet är att utarbeta de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och att ange den principiella inriktningen av olika finans- och kreditpolitiska åtgärder. Redovisningen härav sker främst i finansplanerna. När så bedöms motiverat behandlas den ekonomiska politiken också i särskilda propositioner. I proposition till riksdagen i oktober 1977 (prop. 1977/78: 45) redovisades bakgrunden till de ekonomisk-politiska beslut som hade fattats sedan den reviderade finansplanen 1977 utarbetades och lades fram förslag om inriktningen av den ekonomiska politiken.

Under medverkan av konjunkturinstitutet utarbetar ekonomidepartementet nationalbudgeterna vilka utgör underlag för finansplanerna. Bedömningarna av den ekonomiska utvecklingen i nationalbudgeterna utgår från en analys av den internationella konjunkturutvecklingen. Underlag härför erhålls bl. a. genom Sveriges deltagande i arbetet inom OECD och andra internationella organisationer. Med utgångspunkt häri bedöms exportutvecklingen under det närmaste året. Särskilda beräkningar av produktion, konsumtion, investeringar och import ger underlag för utarbetandet av en prognos för den svenska ekonomin under det närmast framförliggande året. Hänsyn tas också till effekterna av den ekonomiska politik som regeringen i finansplanerna och i andra sammanhang förklarat sig vilja föra. Nationalbudgeterna utgör därför i princip en del av redovisningen av regeringens plan för den närmaste tidens ekonomiska politik.

Ekonomidepartementet svarar vidare för utarbetande av långtidsutredningarna. 1 långtidsutredningarna kartläggs den framtida tillväxten av resurser och anspråken från olika användningsområden beträffande utnyttjandet av dessa resurser. Material erhålls genom uppgifter om planer och framtidsförväntningar från företag, statliga och kommunala myndigheter, enskilda utredningsinstitut m. fl. organ. 1 långtidsutredningarna diskuteras också ekonomisk-politiska målkonflikter som mot bakgrund av dessa analyser kan förväntas uppkomma och alternativa vägar för att lösa dessa. Lösningarna måste dock hela tiden sökas inom den ram som ges av de centrala ekonomisk-politiska målsättningarna. De perspektiv för utvecklingen under den närmaste femårsperioden som dras upp i långtidsutredningarna bildar en bakgrund för valet av kortsikts-

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 2

åtgärder i den ekonomiska politiken. Inom departementet pågår f. n. arbetet med en uppföljning av 1975 års långtidsutredning. Avsikten är att resultatet av detta arbete skall kunna redovisas i slutet av år 1978.

I ekonomidepartementets uppgifter ingår också att följa utvecklingen på kreditmarknaden och utforma förslag till förändringar av kapitalmarknadens organisation. Det ankommer på departementet att svara för kontakterna mellan regeringen och riksbanken i frågor som rör kredit-och valutapolitiken. Kapitalmarknadsutredningen (Fi 1969: 59) väntas inom kort avge ett omfattande betänkande om förhållandena och problemen på kapitalmarknadsområdet. Det blir en väsentlig uppgift för departementet att på grundval av kapitalmarknadsutredningens betänkande överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att en väl fungerande kapitalmarknad skall kunna tryggas.

Finansieringsbolagskommittén har nyligen lämnat sitt huvudbetänkande (SOU 1977: 97) Finansieringsbolag. I detta behandlas bl. a. frågan i vad mån de s. k. finansieringsbolagen skall kunna bli föremål för kreditpolitiska åtgärder. Vad gäller det valutapolitiska området har regeringen i juni 1977 utfärdat direktiv för en kommitté (E 1977: 03) som har till uppgift att göra en fullständig översyn av den gällande valutalagstiftningen. I sammanhanget bör också nämnas att en särskild utredare (E 1977: 02) inom kort kommer att avge ett betänkande med förslag till åtgärder för att öka lönsparandet.

Ekonomidepartementet har också att i samarbete med andra departement bedöma de konsekvenser som olika åtgärder kan ha för samhällsekonomin och för övergripande samhällsekonomiska mål.

Departementet svarar vidare för internationellt ekonomiskt samarbete inbegripet det finansiella och valutapolitiska området. De senaste årens omvälvningar på det ekonomiska området har ökat behovet av samarbete mellan enskilda länder. Sverige tar en aktiv del i arbetet inom flera internationella ekonomiska organisationer. Ekonomidepartementet verkar härvid i samråd med övriga berörda departement och myndigheter. De ekonomiska attachéerna i Paris, Bryssel, Washington och Tokio spelar en viktig roll genom att bl. a. tillhandahålla värdefull ekonomisk information.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, fungerar som ett betydelsefullt kontaktorgan för industriländerna. Konjunkturutvecklingen i medlemsländerna följs här kontinuerligt. Ärligen granskas dessutom varje enskilt land med avseende på den ekonomiska politiken. OECD:s ekonomisk-politiska kommitté och dess arbetsgrupper har under senare år haft som en av sina huvuduppgifter att utarbeta en gemensam strategi för hur industriländerna skall anpassa sig till det förändrade läge som har uppstått i världsekonomin efter de kraftiga oljeprishöjningarna sedan år 1973. Diskussion om hur den ekonomiska politiken bör utformas i enlighet med denna strategi äger årligen rum

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 3

på ministernivå. Det senaste ministermötet hölls i juni 1977, då man enades om att underlätta anpassningsprocessen genom att upprätthålla en hög tillväxttakt inom OECD-området. I OECD pågår också ett analysarbete av ekonomiska utvecklingsvägar på längre sikt.

Internationella valutafonden spelar en central roll i det valutapolitiska samarbetet. Sverige har under år 1977 godkänt de stadgeändringar för fonden som syftar till att anpassa verksamheten efter de förändringar som har skett i och med övergången till ett rörligare växelkurssystem. De växande bytesbalansproblemen för många länder de senaste åren har ökat fondens betydelse vid tillhandahållandet av internationella krediter. Sverige har bidragit till att öka fondens resurser genom att medverka i den allmänna kvothöjning som beslutades under 1977. Sveriges kvot steg härvid från 1 560 milj.kr. till 2 160 milj.kr. (prop. 1976/77:86). Sverige erhöll under 1977 ordförandeskapet i Tiogruppen och företräder de nordiska länderna i Interimskommittén också innevarande år. (Tiogruppen omfattar de 10 rikaste industrialiserade länderna, däribland Sverige.) Sverige har också ökat sin kapitalinsats i Världsbanken.

Sverige har under hösten 1977 beviljat Portugal en statskredit på 50 milj. kr. för att bidra till finansieringen av landets underskott i bytesbalansen. Den svenska krediten ingår i ett omfattande internationellt betalningsbalansstöd till Portugal. Sammanlagt beräknas ca 3,5 miljarder kr. ställas till Portugals förfogande under åren 1977 och 1978. Hälften av det svenska bidraget, dvs. 25 milj. kr., har godkänts av riksdagen på grundval av särskild proposition och belastar anslag på sjunde huvudtiteln (prop. 1977/78:35, FiU 1977/78: 12, rskr 1977/78:68). Återstoden tas ur anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete under tredje huvudtiteln.

Inom ramen för EFTA:s arbete diskuteras förutom handelsfrågor även allmänna ekonomiska frågor. Detta sker bl. a. i den ekonomiska kommittén. Övergripande frågor tas upp till behandling bl. a. i samband med ministermöten, som vanligtvis sker två gånger per år.

Inom ramen för Sveriges samarbete med EG utanför frihandelsavtalet har kontakter upptagits med EG-kommissionen. Ett första möte mellan representanter för EG-kommissionen och ekonomidepartementet ägde rum under hösten 1977. Vid mötet diskuterades frågor av gemensamt intresse vad gäller den ekonomiska utvecklingen på såväl kort som lång sikt.

Det nordiska samarbetet på det ekonomiska området är väl utvecklat. Nordiska möten äger rum regelbundet för att granska utvecklingen både vad gäller konjunkturerna och utvecklingen på längre sikt inom det nordiska området. I nordiska finansutskottet förbereds det gemensamma uppträdandet i Intemationella valutafonden och i Världsbanken. I dessa båda organisationer företräds Norden av gemensamma exeku-tivdirektörer.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 4

I departementets verksamhet ingår även att bereda frågor som rör den statliga statistikproduktionen, bank- och försäkringsväsendet, fondbörsen, myntväsendet, m. m. Fondbörsutredningens betänkanden (SOU 1973: 60) Fondbörsen och (SOU 1976: 54) Om fondkommissionsrörelse m. m. bereds f. n. i departementet och avses leda till proposition under våren 1978.

Banklagstiftningen är sedan år 1976 föremål för en omfattande översyn av banklagsutredningen (Fi 1976: 04). En av huvuduppgifterna är att anpassa banklagarna till den nya aktiebolagslagen. En annan kommitté (E 1977: 05) har nyligen tillsatts för att göra motsvarande översyn i fråga om lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse.

Departementet är organiserat på fem sakenheter och en arbetsgrupp. En av sakenheterna bereder frågor som rör inriktningen av den ekonomiska politiken på kort sikt. En annan enhet handlägger frågor om riktlinjerna för den ekonomiska politiken på längre sikt. En finanspolitisk enhet svarar för bl. a. analyser av inkomstfördelningsfrågor samt effekten av åtgärder inom skatte- och transfereringssystemet. Den internationella enhetens huvuduppgifter är att bevaka den ekonomiska utvecklingen i andra länder och delta i internationellt förhandlingsarbete. Bank- och försäkringsenheten handlägger bl. a. lagstiftningsärenden rörande bank- och försäkringsväsendet, fondhandeln samt kredit- och valutapolitiken. Arbetsgruppen bereder personal- och kommittéärenden, ärenden rörande statistiska centralbyråns verksamhet, budgetfrågor m. m.

Förutom statistiska centralbyrån hör till ekonomidepartementet även konjunkturinstitutet, myntverket, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd. Vad särskilt avser statistiska centralbyrån kan följande framhållas.

Statistiska centralbyrån (SCB) handhar huvuddelen av den statliga statistikproduktionen och har en allmänt samordnande funktion inom statistikområdet. Centralbyrån har ca 2 210 anställda varav drygt hälften i Örebro. Anslagen till centralbyrån föreslås för budgetåret 1978/79 totalt tas upp med 194 milj. kr.

Statistiska centralbyrån har expanderat snabbt under 1960-talet och första delen av 1970-talet. Under de senaste åren har SCB:s utveckling — personellt och anslagsmässigt — konsoliderats. Inom tre utredningar pågår arbete som kommer att få betydelse för inriktningen av vissa delar av den framtida statistikproduktionen. En kommitté (E 1976: 02) har i uppdrag att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. Kommittén skall pröva frågan om alternativ till de gängse folk- och bostadsräkningarna. Under våren 1977 har tillkallats en särskild utredare med uppgift att utreda frågan om statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling (E 1977: 01) från företag och allmänhet. Vidare har regeringen nyligen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 5

SCB:s behov av datorkapacitet fram till mitten av 1980-talet (E 1977: 04).

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget har möjligheter till besparingar och omprioriteringar särskilt beaktats. För nästa budgetår föreslås SCB få medel för förbättringar av energistatistiken för ca 1,1 milj. kr. I fråga om utrikeshandelsstatistiken föreslås på grundval av betänkandet (SOU 1977: 10) Utrikeshandelsstatistiken medel för utveckling av ett nytt produktionssystem. Vidare föreslås bl. a. en utbyggnad av bostads- och hyresundersökningen, en undersökning av hushållens företagssparande samt påbörjande av en valundersökning 1979. Vidare föreslås medel för utvidgning av planenlig utbyggnad av undersökningen om de studerandes ålder samt for omläggning av delar av den kommunala finansstatistiken. Utrymmet för de föreslagna utvidgningarna har beretts genom dels omprioriteringar inom ramen för befintlig statistik, dels en ökad uppdragsfinansiering. På en rad punkter framläggs förslag i enlighet med SCB:s s. k. O-alternativ. Den kostnadsmässigt största minskningen avser de s. k. partisympatiundersökningarna.

För nästa budgetår föreslås SCB:s totala anslag öka med 17,5 milj. kr. Kompensation för pris- och löneökningar har beräknats med 27,2 milj. kr. Således innebär förslaget en anslagsminskning med knappt 10 milj. kr. varav 6,5 milj. kr. avser medel för folk- och bostadsräkningsprojektet.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna inom ekonomidepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1978/79 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

Anvisat Förslag Förändring

1977/78 1978/79

DRIFTBUDGETEN

A.  Ekonomidepartementet m. m. 11,7 14,6 + 2,9

B.   Centrala myndigheter m. m. 203,0 224,0 -1-21,0

C. Diverse 117,0 160.7 -|-43,7

Summa driftbudgeten 331,7 399,3 +67,6

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10   Ekonomidepartememet

EKONOMIDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1977-12-29

Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser ekonomidepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN   Sjunde huvudtiteln

A. EKONOMIDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Ekonomidepartementet

1977/78 Anslag	7 200 000
1978/79 Förslag	8 518 000
	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal Handläggande personal Övrig personal	1                        42 16	+ 1
	58	-1-1
Anslag Lönekostnader Reseersättningar (även utrikes resor) Expenser Ej disponerat belopp	6 410 000 175 000 545 000 70 000	-1-1200 000 +     18000 -{-   170 000 -     70 000
	7 200 000	-hl 318 000

I personalredovisningen för 1977/78 har medräknats departementets samordningskansli, som består av fyra sakkuimiga och en assistent. Under innevarande budgetår har ekonomidepartementet förstärkts med en receptionist och ett biträde. Medel härför bör beräknas för nästa budgetår liksom för en handläggartjänst.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 7

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Ekonomidepartementet  för  budgetåret   1978/79   anvisa ett förslagsanslag av 8 5i8 000 kr.

A 2. Ekonomiska attachéer

1976/77 Utgift 1 223 426

1977/78 Anslag 1 368 000

1978/79 Förslag 1449 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för ekonomiska attachéer. Tjänster för sådana attachéer finns inrättade i Bryssel, Paris, Tokio och Washington.

För nästa budgetår räknar jag inte med annan ökning än den som följer av pris- och löneomräkning. Anslagsbehovet beräknar jag till 1 449 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 449 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

1977/78 Anslag 3 000 000

1978/79 Förslag        4 500 000

Från detta anslag bestrids förutom kostnaderna för ekonomidepartementets kommittéer även kostnaderna för de ekonomiska långtidsutredningarna. För nästa budgetår beräknar jag kostnadema för denna verksamhet till 4 500 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

A4. Extrautgifter

1977/78 Anslag 150 000

1978/79 Förslag 150 000

Jag   beräknar   medelsbehovet   för   nästa   budgetår   till   oförändrat 150 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att ull Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 8

B.   CENTRALA MYNDIGHETER M. M.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen och handhar huvuddelen av denna. Centralbyrån har dessutom en allmänt samordnande funktion inom statistikområdet. Det åligger vidare centralbyrån att utföra vissa inter-mittenta undersökningar och att göra långsiktiga utbildnings- och yrkesprognoser. Hos centralbyrån handhas äktenskapsregistret samt förs centralt företagsregister, lantbrukets företagsregister och i övrigt de register som behövs för verksamheten. SCB skall inom sitt kompetensområde i mån av resurser åtaga sig uppdrag från statliga och kommunala myndigheter. SCB får även åtaga sig sådana uppdrag från enskilda uppdragsgivare. Uppdragsverksamheten skall vara ekonomiskt självbärande.

SCB leds av en styrelse. Chef för centralbyrån är en generaldirektör. Centralbyrån är organiserad på sju avdelningar, nämligen avdelningen för areell statistik, avdelningen för företagsstatistik, avdelningen för individstatistik, avdelningen för planering och samordning, avdelningen för central administration, avdelningen för system och information samt driftavdelningen. Avdelningarna är i sin tur organiserade på enheter. Till centralbyrån är också knutet ett vetenskapligt råd samt ett antal nämnder.

Verksamheten vid SCB bedrivs dels i Stockholm dels i Örebro där centralbyrån har en produktionsfilial. Till filialen i Örebro är bl.a. huvudparten av driftavdelningen förlagd (datamaskincentralen, centralen för manuell databehandling samt intervjuarenheten). Den 1 juli 1977 fanns vid centralbyrån som helhet 2 208 anställda, varav 1 124 personer i Örebro. Därutöver fanns vid denna tidpunkt 350 intervjuare inom driftavdelningen.

SCB har de senaste åren fått anslag i programtermer. Följande progranundelning gäller t. v. för statistiska centralbyrån.

1.    Statistik, register och prognoser

2.    Uppdragsverksamhet.

Programmet Statistik, register och prognoser indelas i följande delprogram.

1. Extern samordning

2. Jordbruk och skördeskadeskydd m. m.

3. Industri och byggnadsverksamhet

4. Handel, servicenäringar och priser

5. Bostäder, andra byggnader och fastigheter

6. Samhällsekonomi och offentlig förvaltning

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 9

7. Arbetsmarknad

8. Befolkning och hushåll

9. Rätts- och socialväsende

10.    Utbildning, forskning och kultur

11. Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser

12. BibUotek och information m. m.

13. Arkiv

14. Standardisering,  gemensam  metodutveckling  och  projektbundet utvecklingsarbete

Medel för statistiska centralbyråns verksamhet anvisas för budgetåret 1977/78 under följande anslag.

1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

2. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

3. Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975.

För budgetåret 1978/79 bör medel för centralbyråns verksamhet anvisas under motsvarande anslag, dock att anslag 3 bör betecknas Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975/1980.

Anslag 1 är ett förslagsanslag för finansiering av program 1 med undantag för de delar av programmet som finansieras av anslag från jordbruksdepartementets huvudtitel resp. anslag 3.

Anslag 2 är ett förslagsanslag och bör tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas intäkter och kostnader för SCB:s uppdragsverksamhet (program 2). Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamhet samt för att t. v. tillgodose behov av rörelsekapital disponerar centralbyrån en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 11,0 milj. kr.

Anslag 3 är ett förslagsanslag för finansiering av den del av program 1 som avser folk- och bostadsräkningsprojektet.

B 1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

1976/77 Utgift 169 206 000 1977/78 Anslag 170 238 000 1978/79 Förslag    194 158 000

Programmet Statistik, register och prognoser avser statistikprodidc-tion, samordning av den statliga statistiken, förande av vissa centrala register, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens område, m. m.

Statistiska centralbyrån har i sin anslagsframställning delat in verksamheten under programmet, förutom enligt delprogramindelningen, i löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete.

Under de olika delprogrammen redovisas den löpande verksamhet

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet lo

och de intermittenta undersökningar som hör till delprogrammet i fråga. Utvecklingsarbetet är samlat under delprogram 14. Den löpande verksamheten omfattar löpande statistikproduktion, registerarbete och prognosarbete. Till intermittenta undersökningar räknar SCB större, som regel med viss periodicitet, återkommande undersökningar. Till utvecklingsarbete hänförs dels projekt som syftar till att planera utformningen av ny statistik och nya metoder, dels projekt som avser mera omfattande förändringar och anpassningar av den existerande statistikproduktionen. Utvecklingen inom programmet dels enligt denna indelning, dels enligt delprogramindelningen framgår av följande sammanställningar.

(1 000-tal kr.)

Delprogram	1976/77	1977/78	1978/79
	Utfall	Anvisat	Beräknal
			SCB	Före-
				dragan-
				den
1) Extern samordning	1893	2 001	3 761	2 317
2) Jordbruk och skördeskadeskydd
m. m.	34 908	32 849	38 350	35 794
Därav under IX/X huvudtiteln	(25 264)	(24 905)	(27 981) (26 902)
3) Industri och byggnadsverksamhet	12 596	12 550	16 024	15 331
4) Handel, servicenäringar och priser	14 732	14 627	18 499	17 268
5) Bostäder, andra byggnader och
fastigheter	10 588	11206	15 692	13 569
6) Samhällsekonomi och offentlig
förvaltning	18 975	19 661	26 010	23 513
7) Arbetsmarknad	24 192	22 656	28 923	26 035
8) Befolkning och hushåll	42 237	27 569	29 095	25 849
Därav folk- och bostadsräkning
1975/1980	(24 262)	(6 655)	—	(200)
9) Rätts- och socialväsende	10 183	9 758	13 080	11 650
10) Utbildning, forskning och kultur	13 445	12 414	17 621	14169
11) Befolknings-, yrkes- och
utbi Idningsprognoser	4 765	4 479	6 341	5 389
12) Bibliotek och information m. m.	6 979	6 762	9 870	8 196
13) Arkiv	5 818	6 632	7 219	6 533
14) Standardisering, gemensam me-
todutveckling och projektbundet
utvecklingsarbete	17 421	17 072	26 882	17 209
Därav utvecklingsarbete	(12 473)	(11 974)	(19 640) (11 373)
Ofördelade kostnader som motsvaras
av intäkter	1 818	1 799	2 168	2 168
Summa kostnader	220 550	202 035	259 535	224 990
Avgår intäkter	51344	33 359	30 149	29 270
Tillkommer div. gemensamma
kostnader	—	—	5 015	—
Ej disponerat belopp		1 562		—1 562
Summa	169 206	170 238	234 401	194 158

' Härav utgör 200 000 kr. medel från anslaget B 3 under sjunde huvudtiteln och 26 902 000 kr. medel från anslaget C 8. under tionde huvudtiteln. Vidare utgör 430 000 kr. intäkter från försäljning av publikationer och 1 738 000 kr. ersättning till statistiska centralbyrån från socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för vissa kostnader för det gemensamma biblioteket i kvarteret Garnisonen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 10    Ekonomidepartementet

11

(1 000-tal kr.)

1976/77    1977/78    1978/79 Beräknar

Utfall

Anvisat    SCB

Föredraganden

Löpande verksamhet Intermittenta undersökningar Utvecklingsarbete Ej disponerat belopp

152 056    152195    204 555   175 993

4 677        5 958      10 206       8 354

12 473       12 085       19 640     11373

—1562

Summa   169 206    170 238    234 401    194158

Statistiska centralbyrån

Det övergripande målet för SCB:s verksamhet är att samhällets behov av statistik skall tillgodoses effektivt och till rimliga kostnader. SCB utför själv en stor del av den statliga statistikproduktionen och har dessutom en allmänt samordnande funktion inom statistikområdet. För att kunna fylla dessa uppgifter har SCB ständiga kontakter med statistikkonsumenterna. Dels finns särskilda arbetsgrupper med representanter för verket och oUka användare, dels får SCB information om konsumenternas behov i samband med det löpande arbetet inom olika statistikgrenar.

SCB:s uppdragsverksamhet har efter hand utvecklats till ett viktigt komplement till den anslagsfinansierade verksamheten. Inom uppdragsverksamhetens ram kan SCB tillgodose krav på statistik av mer speciell karaktär där en eller ett fåtal konsumenter är dominerande. Vid årets planeringsprocess har verket gått igenom sin verksamhet för att också pröva möjligheterna att överföra undersökningar från anslags- till uppdragsfinansiering. Vid denna genomgång har dock (med något undantag) inte framkommit några statistikgrenar där verket vid en första behandling funnit en överföring från anslags- till uppdragsfinansierad verksamhet motiverad.

Med anledning av ett särskilt av regeringen givet uppdrag har SCB undersökt möjligheten att överföra partisympatiundersökningarna från anslags- till uppdragsfinansiering. Efter diskussion med de konsumentgrupper som kan komma i fråga har SCB kommit till slutsatsen att det saknas förutsättningar för en sådan överföring.

De primäruppgifter som behövs för statistikproduktionen erhålls till stor del från olika adininistrativa material och i vissa fall genom direktobservationer. Där det inte finns sådana möjligheter samlas uppgifter in från företag och allmänhet via enkäter, telefon- eller besöksintervjuer. SCB har under senare år stött på ökade svårigheter vid denna uppgiftsinsamling. Verket har vidtagit en rad åtgärder dels för att underlätta uppgiftslänmandet och öka motivationen att lämna uppgifter, dels för att kompensera det ökade bortfallets inverkan på stati-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet n

stikens kvahtet. Vad särskilt gäller företagens uppgiftslämnande vill SCB ytterligare utveckla sådana metoder som samutnyttjande av uppgifter, utnyttjande av statistiska urvalsmetoder, förbättring av blanketter och anvisningar, nedskärning respektive översyn av antalet uppgifter, samordning av terminologi och anpassning till företagens praxis samt återrapportering till företagen. SCB ämnar också studera förutsättningarna för ökad hjälp och rådgivning till företagen.

SCB framhåller att efterfrågan på statistik inom olika ämnesområden liksom tidigare år är mycket stor. Vidare behöver statistiken anpassas och sammanställas för att bli mer direkt användbar i olika användar-situationer. Exempel på användningsområden som griper över flera statistikgrenar är bl. a. energipolitiken, regional och lokal samhällsplanering, strukturfrågor inom näringslivet, konjunkturanalys samt kartläggning av hushållens konsumtion och sparande.

Av stor betydelse för bearbetningen och spridningen av statistiken är utvecklingen på ADB-området. En satsning på ett effektivt systemarbete är avgörande för verkets möjligheter att tillgodogöra sig de tekniska framstegen. Detta arbete inriktas för närvarande speciellt på att utveckla databasorienterade system och terminalorienterade system för statistikproduktionen.

Genomförandet av tekniska nyheter måste hela tiden ske inom ramen för de begränsningar som integritetskraven ställer upp. SCB har fortlöpande ägnat stor uppmärksamhet och avsevärda resurser åt att förse Siitt uppgiftsmaterial med ett tillförlitligt sekretess- och säkerhetsskydd. Det legala skyddet kan förväntas bli ytterligare förbättrat genom de lagändringar som föreslagits av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén. För SCB kan genom nya bestämmelser skapas bättre juridiska förutsättningar för att olika åtgärder för integritetsskydd såsom kryptering och avidcntifierdng av material skall kunna genomföras.

SCB framhåller att de nya lagarna inom arbetsrätten i viktiga avseenden har inneburit nya villkor för verkets interna verksamhet. I stor utsträckning föregås beslut i olika frågor numera av förhandlingar enligt bestämmelserna i medbestämmandelagen (MBL). Personalorganisationerna vid SCB har visat ett stort aktivt intresse för de nya möjligheter att påverka arbetet som MBL erbjuder. Organisationerna har bl. a. utarbetat personalpolitiska och lönepolitiska handlingsprogram.

I anslutning till förhandlingsverksamheten föreligger behov av nya insatser för planering, utredningar och framtagande av förhandlingsunderlag. Många av de nya lagar och förordningar som har tillkommit under de senaste åren ställer stora krav på personaladministrativ planering. Exempel på detta är — förutom MBL — jämställdhetsförord-lungen, trygghetslagarna och den aviserade nya arbetsmiljölagen.

Ett problem i personalplaneringen är att arbetsbelastningen vid SCB varierar mellan olika år och även under åren. För att minska ojämn-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet n

heterna och dra nytta av att ha erfaren och utbildad personal är en lämplig spridning över åren av de intermittenta undersökningarna av särskild betydelse. Verket presenterar liksom tidigare år en plan till en sådan fördelning.

I enlighet med jämställdhetsförordningen har SCB utarbetat en plan för insatser i jämställdhetssyfte. Enligt statens personalnämnds anvisningar avser planerade åtgärder främst budgetåren 1977/78 och 1978/ 79. Merparten av åtgärderna är dock av långsiktig natur och kan endast planeras eller påbörjas under denna period. Vissa åtgärder är ej heller möjliga att genomföra samtidigt inom hela verket. Arbetet bör istället bedrivas successivt allteftersom erfarenheter och effekter av olika åtgärder kan följas upp. SCB anser vidare att ett framgångsrikt jämställdhetsarbete i hög grad är beroende av attitydförändringar inom samhället i stort. Detta innebär att vissa åtgärder inte kommer att få full effekt i ett kortare perspektiv.

SCB har i överensstämmelse med gällande anvisningar redovisat nedskärningar i enlighet med det s. k. 0-altemativet. Verket har dock med få undantag funnit att ett bibehållande av O-alternativets statistikgrenar bör prioriteras högre än de utvidgningar som föreslås. SCB framhåller vidare att statsmakternas ställningstagande till tidigare anslagsframställningar har inneburit att verket inte har tilldelats medel för att täcka kostnader för ofrånkomliga volymförändringar och andra förändringar som är en automatisk följd av förändrade förhållanden som verket inte kan råda över. SCB har mot denna bakgrund inte ansett det möjligt att i enlighet med de särskilda anvisningarna för årets anslagsframställningar föreslå reduktioner som motsvarar de förslag till utökningar som verket för fram. SCB anser det trots detta angeläget att lämna förslag till utökningar som motsvarar starka konsumentönskemål. Statistiken skall enligt verkets mening ses instrumentalt, dvs. som ett hjälpmedel i samhället i andra verksamhetsgrenar. Prioriteringen av statistikprodukter bör därför ske inom respektive ämnesområde och avvägas mot andra åtgärder och behov inom detta och inte mellan statistikgrenar inom olika områden.

SCB har i sin anslagsframställning och i särskilda skrivelser i anslutning till denna redovisat förslag vad avser sjunde huvudtiteln (exkl. 1975 års folk- och bostadsräkning) som skulle innebära en anslagsökning med 64,2 milj. kr., varav för pris- och löneomräkning 30,7 milj. kr.

Det projéktbundna utvecklingsarbetet redovisas anslagsmässiigt under delprogram 14 Standardisering, gemensam metodutveckling och projektbundet utvecklingsarbete. I följande redogörelse för SCBis förslag presenteras det projektbundna utvecklingsarbetet däremot ämnesvis under resp. delprogram i syfte att öka överskådligheten.

Under de olika delprogrammen begär SCB — utöver pris- och löne-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 14

omräkning av medel för pågående verksamhet — medel för utökad verksamhet i vad avser främst följande ändamål.

1)  Extern samordning

För utökad användarorienterad extern samordning räknar SCB med ett medelsbehov av 244 000 kr. För en större satsning på samordning av administrativa ADB-system och statistikproduktion begärs 194 000 kr. SCB föreslår vidare att 194 000 kr. anvisas för en samordnande funktion inom företagsstatistiken avseende regionala frågor och att 246 000 kr. anvisas för samordning av extema statistikproducenters uppgiftsinsamling inom företagsstatistiken. För utökad samordnad publicering av andra myndigheters statistik ii serien Statistiska meddelanden begärs 224 000 kr. samt för att utveckla SCB:s kontakter med universitetsforskningen 25 000 kr. Särskilda extema samordningsåtgärder för regionala och kommunala organ beräknas kräva ett ökat medelsbehov på 157 000 kr.

För utvecklingsarbete inom den regionala statistikens område föreslås ett belopp på 430 000 kr., vilket innebär en ökning med 120000 kr.

2)  Jordbruk och skördeskadeskydd m. m.

SCB föreslår en samordnad och utbyggd statistik över arbetskraften inom jordbruks- och skogsnäringarna. Utbyggnaden föreslås ske som försöksverksamhet under 1978/79 och 1979/80. Kostnaderna för utbyggnaden beräknas till 651 000 kr. för budgetåret 1978/79. För det löpande arbetet med Miljöstatistisk årsbok föreslås att 377 000 kr. anvisas under sjunde huvudtiteln.

En växtföljdsinventering bör genomföras till en totalkostnad av 476 000 kr., varav 233 000 kr. för budgetåret 1978/79. Arbetet med statistik över energiförbrukningen inom jordbruket avslutas tmder 1977/78. Medelsbehovet minskar därvid med 443 000 kr.

För utvecklingsarbete begärs totalt 800 000 kr., dvs. en ökning med 170 000 kr. Bland projekten märks utredning av en arbetskraftsstatistik för trädgårdsnäringen, planering av markanvändningsstatistik, utredning om statistik beträffande naturresurser och naturresursutnyttjande samt ett intensifierat utredningsarbete kring fjärranalystekndkens användningsmöjligheter i statistiksammanhang. Vidare föreslås att vissa medel för rruljöstatistiskt utvecklingsarbete direkt tilldelas SCB under sjunde huvudtiteln.

Utöver de medel som föreslås under detta anslag begär SCB totalt 27 981 000 kr. under jordbruksdepartementets huvudtitel för arbetet med objektiva skördeuppskattningar, skördeskadeskyddets tekniska administration, lantbrukets företagsregister m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet is

3)  Industri och byggnadsverksamhet

Elstatistiken bör löpande kompletteras med en snabbstatistik till en kostnad av 19 000 kr. Vidare begärs 103 000 kr. för en utvidgning av den information som ges i anslutning till energibalanserna. Industri-och bergverksstatistiken bör utökas till att även omfatta grus- och sandtag, för vilket begärs 229 000 kr. Den regionala redovisningen och strukturstatistiken avseende industrin bör byggas ut för 28 000 kr. SCB önskar vidare förbättra varustatistiken bl. a. genom att utarbeta en ny kvartalsvis produktionsstatistik för livsmedel och bygga ut redovisningen. Ökningen av medelsbehovet uppgår tdl 213 000 kr.

För utvecklingsarbete begärs totalt 515 000 kr., vilket innebär en ökning med 55 000 kr. Till de föreslagna projekten hör bl. a. fortsatt utbyggnad av varustatistiken och energistatistiken, en översyn av industristatistikens uppläggning och utvecklingsarbete rörande ett åter-rapporteringssystem för industristatistiken.

4)  Handel, servicenäringar och priser

För förbättring av konsumentprisindex beräknar SCB ett ökat medelsbehov med 431 000 kr. Omläggningar och volymökningar avseende utrikeshandelsstatistiken medför ett ökat behov av 201 000 kr. För bilstatistiken ökar kostnaderna med 47 000 kr. Vidare föreslås att faktor-prisindex byggs ut för 81 000 kr.

En ny egnahemsundersökning föreslås till en totalkostnad av 628 000 kr., varav 407 000 kr. för budgetåret 1978/79. För resvaneundersökningen 1978 minskar medelsbehovet med 110 000 kr.

För utvecklingsarbete begärs totalt 735 000 kr., vilket innebär en ökning med 95 000 kr. Medlen avser bl. a. utveckling av förbättrade prisindexar, speciellt konsumentprisindex, samt vidareutveckling och översyn av samfärdsel- och inrikeshandelsstatistiken.

5)  Bostäder, andra byggnader och fastigheter

SCB föreslår en tillfällig utvidgning av bostads- och hyresundersök-ningarna för 1978. Den totala kostnadsökningen beräknas till 2 833 000 kr. varav 1910000 kr. för budgetåret 1978/79. För en årlig energistatistik i fråga om bostäder på fastigheter taxerade som jordbruksfastighet begärs en förstärkning på 239 000 kr.

För utvecklingsarbete begärs 175 000 kr., vilket är samma belopp som 1977/78. Arbetet avser en översyn och integrering av byggnadsinvesteringama, planeringsstatistiken och påbörjandestatistiken.

6)  Samhällsekonomi och offentlig förvaltning

SCB föreslår att de årliga enkäterna för att uppdatera det centrala företagsregistret byggs ut till att även omfatta arbetsställen inom stat, kommuner och landstingskommuner. Medelsbehovet för utbyggnaden

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet i6

uppgår för 1978/79 till 464 000 kr., varav 113 00 kr. är engångskostnader. För kvartalsvis återrapportering till uppgiftslämnarna av företagsstatistik i form av ekonomiska indikatorer begärs 167 000 kr. Vidare begärs 191 000 kr. för en analysinriktad funktion inom företagsstatistiken. Medel för en omläggning av statistiken över taxeringsutfallet på grund av den planerade omläggningen av taxering i första instans erhölls för 1977/78 men kommer inte att utnyttjas förrän 1978/79 eftersom taxeringsomläggningen senarelagts ett år. Anslaget minskas med 59 000 kr. För anpassning av den kommunala finansstatistiken till reviderad standardkontoplan för kommuner behövs 77 000 kr. för 1978/79. För belysning av hushållens företagssparande föreslås en löpande statistik till en årlig kostnad av 243 000 kr. och en initialkostnad under det första året på 54 000 kr. För utarbetande av en aktiestatistik begärs 205 000 kr. För nationalräkenskaperna minskar medelsbehovet netto med 168 000 kr.

Centralbyrån har i en särskild skrivelse den 7 november 1977 redovisat en plan för att utveckla statistiken rörande mindre och medelstora företag. För budgetåret 1978/79 föreslås en utbyggnad inom fyra områden varav ett, finansstatistiken för företag, redan tagits upp i den ordinarie anslagsframställningen med 320 000 kr. under föreliggande delprogram. I övrigt föreslås införande av särredovisning av fåpersonägda företag till en kostnad av 151 000 kr. Vidare begärs 269 000 kr. för löpande redovisning av antalet existerande företag, nyetableringar, nedläggningar och överlåtelser samt sysselsättningsutveckling hos företagsgruppen i fråga. För en årlig exportstrukturstatistik grundad på de export-uppgifter som lämnas på deklarationsblanketterna för mervärdeskatt begärs 26 000 kr. Sammanfattningsvis begär SCB utöver vad som upptagits i anslagsframställningen för 1978/79 446 000 kr. varav 108 000 kr. utgör engångskostnad.

I enlighet med planen för undersökningen om företagens internationella betalningar avseende varuhandeln 1978 ökar medelsbehovet för undersökningen med 243 000 kr. för 1978/79.

För utvecklingsarbete begärs 2 775 000 kr., vilket innebär en ökning med 860000 kr. Projekten omfattar bl.a. arbete med att pröva alternativa insamlingsvägar och andra åtgärder för att avlasta uppgiftsläm-narbördan, uppbyggnad av en arkivstatistisk företagsdatabas och samordnande urval inom företagsstatistiken. Vidare ingår utvecklingsarbete avseende nationalräkenskaper och sektorräkenskaper, bl. a. avseende bättre beräkning av hushållssparandet.

7) Arbetsmarknad

Ersättningarna för statistiksamarbete med SAF och LO m. fl. föreslås höjda med 25 000 kr. Medelsbehovet för återrapportering till uppgifts-lämnare minskar med 63 000 kr. eftersom engångskostnader bortfaller. En ny  kvartalsstatistik föreslås över  sysselsättning  och  lönesummor

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet n

inom tjänstenäringar. Totalt beräknas kostnaderna uppgå till 597 000 kr. För statistiken över offentligt anställda ökar kostnaderna med 81 000 kr. på grund av volymökningar. För utbyggnader av arbetskraftsundersökningarna begärs sammanlagt 692 000 kr. Utbyggnaderna innefattar bl. a. undersökningar avseende befolkningen utanför arbetskraften vartannat år. Vidare behövs anslagstillskott på 650000 kr. på grund av ökade insamlings- och bearbetningskostnader för dessa undersökningar för att de skall kunna genomföras med den ambitionsnivå som har gällt 1977.

För utvecklingsarbete föreslås 1 245 000 kr., dvs. en ökning med 550 000 kr. Arbetet avser samordnings- och utvecklingsfrågor inom arbetsmarknadsstatistiken och arbetskraftsundersökningama. Bl. a. behöver inkonsistenser mellan företags- och individbaserad sysselsättningsstatistik utredas. En förbättrad statistik över frånvaron från arbetet bör planeras.

8) Befolkning och hushåll

SCB föreslår att den löpande befolkningsstatistiken byggs ut för 54 000 kr. Inkomst- och förmögenhetsstatistiken behöver kompletteras för 117 000 kr. Anslaget för denna statistik minskas dock samtidigt med 89 000 kr. som redan beviljats för anpassning till omläggningen av taxering i första instans. För en utökad redovisning av låglöneinkomsthus-håll i de löpande inkomstfördelningsundersökningarna begärs 144 000 kr.

SCB har på uppdrag av regeringen undersökt möjlighetema att överföra partisympatiundersökningarna till uppdragsverksamhet. Enligt SCB kan en sådan överföring inte ske. Det föreslås därför att under 1978/79 planenligt skall genomföras tre partisympatiundersökningar. Vidare planeras en metod undersökning i anslutning till valet 1979. Medelsbehovet ökar med sammanlagt 555 000 kr.

SCB har från budgetåret 1976/77 erhållit vissa medel för att bygga upp en statistik över hushållens energianvändning. Våren 1977 redovisade centralbyrån resultaten av en provundersökning och lämnade förslag till utformning av en löpande statistik. Genomförandet av förslaget innebär ett utökat medelsbehov under 1978/79 med 1 036 000 kr.

Det tidigare särskilda anslaget för folk- och bostadsräkningen 1975 på 6 655 000 kr. bortfaller 1978/79. Medelsbehovet för förberedelsearbeten inför en eventuell folk- och bostadsräkning 1980 kommer att redovisas i en särskild skrivelse från SCB. För hushållsbudgetunder-sökningen 1978 beräknas medelsbehovet planenligt öka för 1978/79 med 2 908 000 kr. För en ytterligare provundersökning avseende levnadsförhållandena begärs 225 000 kr. för 1978/79. Undersökningen skall avse dels de enligt de ursprungliga planerna återstående komponenterna kost och fysisk miljö, dels utbyggnader inom tidigare ingående komponenter och utprovning av alternativa mått och mätmetoder. Medelsbehovet för  1976 års valstatistik minskar planenligt med 489 000 kr.

2    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1977/78: 100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 18

Kostnaderna för 1979 års valstatistik, för vilken förberedelsearbete behöver påbörjas 1978/79, beräknas till totalt 3 084 000 kr., varav 455 000 kr. erfordras för budgetåret 1978/79. SCB föreslår att den planerade undersökningen av hushållsgruppers sparande 1978 inte skall genomföras, varför medelsbehovet minskar med 216 000 kr.

För utvecklingsarbete begärs totalt 2 080 000 kr., vilket innebär en ökning med 760 000 kr. Till de föreslagna projekten hör bl. a. utveckling av jnkomststatistiken och av utredningarna rörande levnadsförhållanden, provverksamhet inför eventuellt med kortare intervall återkommande intermittenta hushållsbudgetundersökningar och utveckling av en löpande hushållsbudgetstatistik samt utveckUng av den officiella arbetsmiljöstatistiken. Metoder för teknisk samordning av urvalen för olika individ- och hushållsundersökningar behöver utvecklas.

9) Rätts- och socialväsende

Ökade kostnader för äktenskapsregistret kräver ett medelstillskott på 80 000 kr. En årlig statistik över fritidsverksamhet för barn och ungdom föreslås till en kostnad av 185 000 kr. För anpassning av statistiken över bidragsförskott till ändringar i administrationen begärs 160 000 kr., varav 53 000 kr. är engångskostnader. En statistik över serviceanläggningar för äldre och handikappade föreslås för 106 000 kr. För förbättringar inom dödsorsaksstatistiken erfordras 207 000 kr., varav 117 000 kr. i engångsanslag. För att kunna belysa speciella frågeställningar inom arbets- och miljömedicinens område erfordras ett medelstillskott på 285 000 kr.

En förnyad familjedaghemsundersökning föreslås för 1979. Medelsbehovet beräknas till totalt 614 000 kr., varav 242 000 kr. faller på budgetåret 1978/79.

För utvecklingsarbete begärs 1 130 000 kr., vilket är en ökning med 395 000 kr. Arbetet avser fortsatt översyn av rättsstatistiken och socialvårdsstatistiken, UtveckUng av standarder och definitioner för sooial-vårdsstatistiken samt utveckling av ett rapporteringssystem och en statistik över olycksfall i hemmet och under fritiden.

10) Utbildning, forskning och kultur

För studier av elevströmmar och betyg i gymnasieskolan begärs 138 000 kr. och för utvidgning av statistiken över sökande och intagna i gymnasieskolan 255 000 kr. SCB föreslår en utvidgad och samordnad statistik över elever i folkhögskolan till en kostnad av 90 000 kr. För att planenligt genomföra en undersökning av studerandes ålder hösten 1978 ökar medelsbehovet med 143 000 kr. för 1978/79. För lärarregist-ret begärs ett tillskott på 138 000 kr. på grund av volymökningar. Den vart tredje år återkommande redovisningen av lärarnas undervisning i olika ämnen görs planenUgt läsåret 1978/79. Kostnaderna beräknas till

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 19

238 000 kr. För ökade kostnader vid genomförande av elevundersök-ningama begärs 384 000 kr. och för ändrad uppläggning av undersökningen om studiecirkeldeltagare 55 000 kr. För att uppföljningsunder-sökningama skall kunna omfatta även de nya grupper av studerande som genom högskolereformen kommer att ingå i den nya högskolan krävs ytterUgare 280 000 kr. Undersökningen om studier utan examen vid högskola föreslås ske varje år. Kostnaderna beräknas öka med 254 000 kr. För uppläggning av en ny elevpanel begärs 332 000 kr. För viss ny produktion av kulturstatistik samt för publicering av redan befintiig kulturstatistik föreslås ett medelstillskott på 195 000 kr. För en tillfällig utbyggnad inom forskningsstatistiken erfordras 190 000 kr. Vidare föreslås utbyggnader av forskningsstatistiken med bl. a. resursstatistik för universitet och högskolor varigenom medelsbehovet ökar med 670 000 kr.

För utvecklingsarbete begärs 680 000 kr. Detta innebär en minskning med 5 000 kr. Projekten avser bl. a. utveckUng av informationssystemet för skolväsendet inklusive statistik över vuxenutbildningen, metoder för att belysa elevströmmar mellan olika utbildningar samt utveckUng av kulturstatistiken och forskningsstatistiken.

11) Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser

SCB föreslår ökade insatser avseende utveckling av modeller för beräkning av utflödet från utbildningsväsendet och av nyrekryterings-behovet på arbetsmarknaden. Kostnaden beräknas till 409 000 kr. För ökad demografisk analys begärs 235 000 kr. och för studier av rörligheten på arbetsmarknaden 233 000 kr.

För utvecklingsarbete begärs 355 000 kr. Projekten avser dels analyser av befolkningsutveckUngen, dels en behovsinventering rörande invandrarnas demograf i.

12)  Bibliotek och information m. m.

För förbättrade pubUkationsförteckningar behövs ett medelstillskott på 44 000 kr. och för förstärkning av upplysningstjänsten 160 000 kr. En utökning av PR-funktionens verksamhet i Örebro föreslås för 194 000 kr. För översyn och utbyggnad av SCB:s utbildningsverksamhet begärs 713 000 kr.

SCB föreslår att totalt 470 000 kr. anvisas för utarbetande av historiska översiktstabeller omfattande tiden 1950—1975. Härav hänför sig 212 000 kr. till budgetåret 1978/79.

13)  Arkiv

För fortsatt löpande arbete med kryptering av personregister behövs en medelsökning på 303 000 kr. Samtidigt bortfaller engångsanslag på 848 000 kr. för programutveckUng och utbildning på området. Samman-

Prop. 1977/78: 100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 20

lagt minskar således medelsbehovet för kryptering med 545 000 kr. För åtgärder enligt datalagen beräknas ett oförändrat medelsbehov. För utvecklingsarbete begärs totalt 2 340 000 kr., vilket innebär en ökning med 705 000 kr. Projekten avser fortsatt utveckling av den regionalstatistiska databasen RSDB, komplettering av databashanteringssystemet ARKDABA och innehållsmässig utveckUng av miniatyrdatabasen.

14) Standardisering, gemensam metodutveckling och projektbundet utvecklingsarbete

För löpande vård, service, information och utbildning i anslutning till färdiga standarder ökar medelsbehovet med 280 000 kr. Samordnings- och utvecklingsarbetet avseende statistikens innehåll behöver utökas till en kostnad av 194 000 kr. Vidare föreslås 235 000 kr. för ökade metodinsatser avseende kvalitetskontroll och 72 000 kr. för ökade kontakter med externa forskningsinstitutioner. För löpande underhåll av generella programsystem och databehandlingsmetoder begärs 351 000 kr. För täckande av centrala kostnader i samband med utbyggnad av nyckelkodsystemet till ett rikstäckande system begärs 217 000 kr.

Det projektbundna utvecklingsarbetet som anslagsmässigt hör hemma under delprogram 14 har redovisats ämnesvis under resp. delprogram. För det utvecklingsarbete som avser standardisering och gemensam metodutveckling begärs totalt 4 980 000 kr., vilket är en ökning med 2 330 000 kr. Bland projekten märks utveckling och utbyggnad av standarder, studier av hur statistikprocessen kan rationaliseras ytterligare och insatser med anledning av ökat bortfall i undersökningar. Vidare ingår bl. a. utveckling av ökat bortfall i undersökningar, UtveckUng av databasmetoder och direktminnesteknik, ett ramsystem för att med hjälp av ADB-teknik samordna och rationalisera statistikproduktionen, fortsatt utbyggnad av det centrala programbiblioteket, utveckling av sekretesstekniken samt utredning om relationerna människa—dator i statistikproduktionen och utredning om koordinatutnytt-jande i statistikproduktionen.

Gei7iensamt

SCB begär dessutom medel för vissa gemensamma funktioner. Medelsbehovet ökar här med 5 015 000 kr. Därav avser 1095 000 kr. kostnader för facklig verksamhet på betald arbetstid, 794 000 kr. kostnader för förhandlings- och informationsverksamhet i anslutning till MBL och 556 000 kr. ökade insatser inom det personaladministrativa verksamhetsområdet. För insatser i jämställdhetssyfte begärs 1 501 000 kr., för intensifierad utbildning av intervjuarna 417 000 kr. och för in-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet

21

rättande av en kuratorsfunktion i Örebro 159 000 kr. Vidare föreslås för ökade insatser inom organisationsutvecklingsområdet 299 000 kr. och inom det ekonomiadministrativa området 194 000 kr.

Personal

SCB beräknar att ett genomförande av dess förslag till förändringar under anslaget B 1. Statistik, register och prognoser innebär en personalökning på totalt 172 personer. Förändringar av uppdragsverksamheten beräknas innebära en personalökning med 9 personer. Minskningen av anslaget B 3. Folk- och bostadsräkning 1975/1980 beräknas innebära en nedgång i antalet anställda med 37 personer.

Löneplansanställd personal vid statistiska centralbyrån

	1976/77	1977/78	1978/79 Beräkn ai
			SCB	Föredraganden
B 1. Statistik, register och prognoser Handläggande personal Övrig personal	1606 749 857	1645 791 854	1817 898 919	1620 776 844
B 2. Uppdragsverksamhet Handläggande personal Övrig personal	145 85 60	154 86 68	163 91 72	174 100 74
B 3. Folk- och bostadsräkning 1975/1980 Handläggande personal Övrig personal	246 30 216	38 19 19	1 1 0	'1 1 0
Totah vid SCB Handläggande personal Övrig personal	1997 864 1 133	1837 896 941	1981 990 991	1 795 ill 918
Därav finansierade från IX/X huvudtiteln Handläggande personal övrig personal	114 31 83	89 28 61	87 28 59	85 27 58

' Genomsnittligt antal årspersoner under perioden. ' Jämför anslag B 3. s. 38.

Remissyttranden

Datainspektionen har avgett yttrande bl. a. i fråga om SCB:s förslag om att under budgetåret 1978/79 inrätta nya och ändra befintiiga personregister.

I fem fall önskar datainspektionen få tillfälle till förnyade yttranden sedan projekten har ytterligare planerats. Det gäller undersökningen om konsumentprisindex, resvaneundersökningen 1978, projektet om utveckling av frånvarostatistiken, registret över barn med bidragsförskott och familjedaghemsundersökningen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 22

För ytterligare åtta undersökningar finner datainspektionen underlaget otillräckligt eller anger vissa förutsättningar för att godta registren.

De berörda registren avser undersökningarna om jordbrukets arbetskraft, om hushållens företagssparande, om sysselsättning och lönesummor inom tjänstenäringarna samt arbetskraftsundersökningen, undersökningen om levnadsförhållandena i samhäUet, undersökningen om socialförsäkringstillägg, undersökningen om elever i skolväsendet och rörligheten på arbetsmarknaden. I fråga om registret för bostads- och hyresundersökningen ifrågasätter datainspektionen SCB:s ståndpunkt att uppgiftsplikt föreligger enligt kungörelsen (1966: 37) om statistiska uppgifter från rörelseidkare och ägare till flerfamiljshus.

I fråga om SCB:s insamling av uppgifter från företagen framhåller datainspektionen att dubbelinsamling kan undvikas i den mån fackmyndigheterna får möjlighet att framställa viss statistik. Inspektionen anser vidare att en ökning av uppgiftslämnandet kan leda till lägre kvalitet och att detsamma gäller vid samutnyttjande för olika ändamål av lämnade uppgifter. Med hänsyn till de intressen inspektionen företräder bör upp-giftsinhämtandet därför så långt som möjligt begränsas.

Även i fråga om individstatistiken anser inspektionen att det kan vara möjligt att höja kvaliteten genom att begränsa uppgiftsinhämtandet till personer som lämnar sina uppgifter efter information om att medverkan är frivillig. I andra fall där begränsningar inte kan godtas bör riktpunkten för SCB vara att framställa statistik i den omfattning och utformning som svarar mot preciserade behov. Inspektionen påpekar vidare att det från integritetssynpunkt är angeläget att SCB vid planering av nya statistikprojekt undersöker möjligheten att använda uppgifter som inte är personanknutna. Inspektionen anser i likhet med SCB att det är viktigt att öka utbildningsinsatserna för intervjuarna och att förbättra informationen till uppgiftslämnarna och till allmänheten. Möjligheterna att samla in information kan också förbättras om uppgiftslämnarna redan vid intervjuerna eller i enkäterna tillfrågas om de önskar erhålla underrättelse enligt 10 § datalagen om vad som registrerats om dem och om de vill ha en redogörelse för residtatet av projektet.

Datainspektionen förordar att SCB — av hänsyn till berörda personer — i ökad utsträckning gallrar ut personuppgifter från såväl det insamlade ursprungsmaterialet som personregistren.

Datainspektionen anför betänkligheter mot en alltför långtgående kryptering av personregister. Det bästa integritetsskyddet nås genom en begränsning av antalet personregister. Endast när samhällsnyttan kräver att mycket känslig information bevaras under lång tid bör kryptering komma i fråga. Med hänsyn till att nuvarande krypteringsmetoder är mycket kostnadskrävande och att billigare system är under utarbetande finns goda skäl att avvakta med krypteringsåtgärder. Nuvarande sekretesslagstiftning medger inte sekretess för kryptonycklar och koder. Enligt inspektio-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 23

nen bör sålunda åtgärder för kryptering av SCB:s personregister skjutas på framtiden.

I sammanhanget vill jag nämna att regeringen i proposition (1977/78: 38, KU 1977/78: 19, rskr 1977/78: 77) framlagt förslag bl. a. om ändring av sekretesslagen innebärande att sekretesskydd föreligger för avidentifierat statistikmaterial.

Yttranden över vissa av SCB:s förslag har också avgetts av konjunkturinstitutet och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Utrikeshandelsstatistiken

Utrikeshandelsstatlstikutredningen. Dåvarande chefen för finansdepartementet tillkallade den 25 november 1974 en särskild utredningsman för att företa en översyn av utrikeshandelsstatistiken. I direktiven framhöll departementschefen att utrikeshandelsstatistiken är av väsenthg betydelse för överväganden och beslut inom främst ekonomisk politik samt handels- och näringspolitik. Vidare påpekades att utrikeshandelsstatistiken inte uppfyllde de krav på kvalitet och aktualitet som kunde ställas. Den nya tullproceduren fr. o. m. den 1 januari 1974 aktualiserade också en rad problem med anknytning till statistiken.

Den sakkunnige borde arbeta med utgångspunkten att så stor samstämmighet som möjUgt skulle uppnås mellan den tidpunkt när en vara passerar landets gränser och när den registreras i utrikeshandelsstatistiken. Samråd borde vidare ske med betalningsbalansdelegationen. Behovet av samordning mellan utrikeshandelsstatistiken och annan varu-statistik skulle så långt möjligt beaktas. Möjlighetema till en specificering inom utrikeshandelsstatistiken av internleveranser inom en och samma koncern borde undersökas. Det intemationella arbetet på statistikområdet skulle beaktas.

Utrikeshandelsstatistikutredningen, (USU), avlämnade i september 1975 delbetänkandet (Ds Fi 1975: 11) Tidslokaliseringen i utrikeshandelsstatistiken. Utredningen pekade där på den betydande eftersläpning som rådde mellan tidpunkten för en varas gränspassage och dess registrering i statistiken. Utredningen gjorde gällande att detta starkt försämrade statistikens värde som underlag för prognoser och ekonomiskpolitiska beslut. Jämförbarheten med annan svensk statistik men även jämförbarheten på det internationella planet var inte heller tillfredsställande.

USU föreslog därför att det skulle införas en s. k. snabbstatistik med nära anknytning till varans gränspassage. För varor som tas hem utan föregående förtullning — motsvarande ca 85 % av det totala import-värdet — skulle statistiska uppgifter anges på hemtagningsanmälan.

I fråga om exportstatistiken var eftersläpningen inte så besvärande. För att förbättra denna statistik föreslog dock utredningen att general-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 24

tullstyrelsen skulle få i uppdrag att se över rutinerna i samband med utförseln av varor bl. a. i syfte att få en statistik med riktig tidslokalisering. Vidare föreslogs speciella tjänster vid tulldirektionerna. Tjänstemännen skulle ägna sig åt information till exportföretagen rörande exportkontroll och statistikfrågor.

Efter remissbehandling föreslogs i prop. 1975/76: 163 att en snabbstatistik med anknytning till varans gränspassage skulle införas. Uppgiftsskyldigheten skulle dock endast avse importsändningar med ett värde på 250 000 kr. eller däröver. Därigenom skulle bara ca 2 % av antalet importsändningar beröras men ändå motsvara hälften av det totala import-värdet. För den övriga delen skulle beräkningar baserade på antalet hemtagningsanmälningar göras. Utredningens förslag i fråga om export-statistiken förordades.

Omläggningen av importstatistiken beräknades leda till ett visst ökat behov av tulltaxeringsutbildad personal för granskning av tulldeklarationer samt av biträdespersonal. Den sedvanliga månatliga och kvartalsvisa varu- och ländervisa statistiken skulle avse gränspassagetidpunkter. Den detaljerade varu- och länderfördelade statistiken kompletterades sålunda med en ny s. k. snabbstatistik för totalvärden.

Riksdagen godtog förslagen i propositionen (SkU 1975/76: 57, rskr 1975/76: 287).

Snabbstatistiken började framställas fr. o. m. oktober 1976. Den nya varu- och ländervisa statistiken började produceras fr. o. m. januari 1977. Verksamheten med exportkonsulter började den 1 oktober 1976.

Utredningen redovisade sina slutliga ställningstaganden i betänkandet (SOU 1977: 10) Utrikeshandelsstatistiken. USU redovisar där en undersökning av utrikeshandelsstatistikens kvahtet som utredningen gjort i samarbete med generaltullstyrelsen. Utredningen anser att denna undersökning visar att fel vidlåder statistiken i en utsträckning som inte är acceptabel.

Utredningen har vidare gått igenom de nuvarande formerna för publicering av utrikeshandelsstatistiken. USU har i samarbete med betal-ntngsbalansdelegationen bl. a. undersökt möjligheterna att för internationella jämförelser kunna redovisa importen f. o. b., dvs. utan frakt, försäkring och andra kostnader från utförselländerna. Därutöver har frågan om möjlighetema för en specificering av leveranser inom samma koncern undersökts.

Utredningens överväganden har lett fram till följande förslag med verkan på statistikens kvalitet.

la. Enligt USU:s bedömning borde information i frågor som rör import och statistik i samband med den tulltaxeringsutbildade personalens s. k. informations- och kontrollbesök hos importören få en positiv verkan på den statistiska redovisningen. USU anser det inte möjligt att nu bedöma vilken resursförstärkning som är nödvändig. Denna be-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 25

ror i hög grad på bl. a. vilka krav som ställs på kvaliteten. Utredningen förordar dock en förstärkning av tullverkets personella resurser för informationsverksamhet med i genomsnitt tio tjänstemän per år under den närmaste treårsperioden. En del av dessa kan tas ur den befintliga personalen om ytterUgare arbetsmoment anförtros åt biträdespersonal. Eftersom tulltaxeringsutbildad personal i tillräckUg omfattning inte hinner utbildas under den aktuella perioden pekar USU på möjligheterna tiU en ökad informationsverksamhet genom omprioriteringar inom tullverket.

Vad gäller exporten hänvisar utredningen till att medel för nio s. k. exportkonsulter finns tiUgängliga fr. o. m. den 1 juli 1977 och att utfallet av denna verksamhet bör avvaktas innan ställning tas till någon ökning av antalet tjänster.

Ib. När det gäller kontrollen av lämnade utrikeshandelsstatistiska uppgifter hänvisar USU bl. a. till att i och med att praktiskt taget alla industrivaror från EG fr. o .m. den 1 juli 1977 har befriats från tull är endast ca 10 % av importvärdet tullbelagt. Genom en ökad tullfrihet ökar också risken för att kontrollen allmänt sett kommer att minska. USU betonar att det är angeläget att detta inte sker. Resurser kan dock föras över från kontroll av tullbeläggning till kontroll av statistiska uppgifter.

USU föreslår vissa riktlinjer för den statistiska kontrollen vilka innebär att de värdemässigt stora posterna underkastas en noggrannare kontroll. Genom de föreslagna riktlinjerna kommer visserligen endast knappt 5 % av antalet varuposter att underkastas fullständig kontroll beträffande de statistiska uppgifterna. Dessa varuposter motsvarar emellertid nästan 60 % av importvärdet. Ytterligare 15 % av varuposterna representerande närmare 30 % av importvärdet kontrolleras med avseende på statistiskt nummer.

Enligt utredningens bedömning skulle resurserna då inte behöva ökas. Det förutsätts härvid, att de resurser som frigörs i och med att tullbeläggning för EG-varor faller bort, i stor utsträckning kan föras över till en kontroll av statistiska uppgifter.

le. I fråga om den centrala granskningen hänvisar utredningen till att ett nytt maskinellt granskningssystem för importen har utvecklats av SCB i samråd med generaltullstyrelsen, GTS. Genom att man hittills inte haft möjligheter att anpassa gränserna för vilka s. k. enhetsvärdeuppgif-ter som skall granskas till den faktiska prisutvecklingen har arbetet blivit omfattande och tidsödande. Ett nytt maskinellt granskningssystem skulle råda bot på detta. Utskriftsarbete som nu sköts av biträdespersonal skulle kunna göras av datorn. Om systemet tas i drift frigör det tid för den tulltaxeringsutbildade personalen att ägna tid åt de viktigare problemen vid den statistiska granskningen. Utredningen förordar att SCB får möj-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 26

lighet att i samråd med GTS ta fram ett liknande granskningssystem för exporten om erfarenheterna på importsidan visar sig goda.

USU beräknar att införandet av ett maskinellt granskningssystem skulle — vid oförändrad ambition vad gäller den manuella granskningen — kunna förkorta granskningstiden från två och en halv veckor till ca en och en halv vecka. För att ge möjlighet till en fördjupad granskning föreslår utredningen att den statistiska sektionen vid GTS förstärks med sex nya tjänster, varav tre med tulltaxeringsutbildad personal. USU utesluter inte att en ökad användning av datorer inom tullverket på sikt kan leda till att behovet av personal vid statistiska sektionen minskar.

Id. USU föreslår därutöver vissa förbättringar av teknisk natur. GTS tillämpar i dag vissa förenklingsregler tiär det gäller klassificeringen av sändningar med låga värden tillhörande flera olika statistiska nummer. Utredningen anser att värdegränserna i dessa förenklingsregler för importen bör höjas och att liknande regler införs för exporten. Den närmare utformningen av reglerna bör anförtros åt GTS i samråd med SCB och andra berörda myndigheter.

Vidare föreslås att GTS i samarbete med SCB undersöker möjligheterna att höja de värdegränser under vilka inga eller bara vissa statistiska uppgifter behöver lämnas. Vidare föreslås att samma valutakurser används för exporten som GTS använder vid omräkning av importen.

le. För att fortlöpande följa utveckUngen i fråga om vilka åtgärder som behövs för informations- och kontrollverksamhet samt att fortsätta arbetet med kvalitetsundersökningar av det slag USU har gjort, bör enligt utredningens mening en särskild enhet inrättas vid GTS bestående av en chef, tre tulltaxeringsutbildade tjänstemän och ett biträde.

I samband härmed föreslår USU att en samrådsgrupp i utrikeshandelsstatistiska frågor inrättas på avdelningschefs/byråchefsnivå med SCB som huvudman.

If. För att ytterligare förbättra statistikens kvalitet föreslår USU att en särskild avgift tas ut om oriktiga statistiska uppgifter lämnas. Frågan faller dock inte inom utredningens kompetensområde och bör därför enUgt USU:s mening övervägas i ett större sammanhang.

USU har vidare diskuterat förändringar vad avser publiceringen av utrikeshandelsstatistiken.

2a. Utredningen har funnit att starka önskemål föreligger, bl. a. inom näringslivet, om en månadsvis redovisning av utrikeshandeln på varor och länder. Dessa uppgifter publiceras nu kvartalsvis. I samband härmed kan en höjning av värdegränsen, som nu ligger på 10000 kr. för varje uppgift, vara befogad för att hålla nere omfånget på pubUkatio-nen. SCB bör se över möjUgheterna att redovisa månadsuppgifter på abonnemangsbasis.

2b. Utredningen hänvisar till önskemålet om en redovisning av tids-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 27

serier i statistiken. Vissa begränsade uppgifter skulle redan nu kunna införas. Utredningen förordar vidare att SCB får möjlighet att utveckla en tidsseriedatabas samtidigt med en omprogrammering av utrikeshandelsstatistikens datorprogram. Därigenom skulle arbetet med korrigeringar av den löpande statistiken underlättas samtidigt som möjligheterna till uttag förbättras.

2c. Önskemål har i skilda sammanhang framförts om en bransch-gruppering av utrikeshandelsstatistiken. En möjlighet vore enligt USU att ange det importerande eller exporterande företagets s. k. organisationsnummer. EnUgt vad som kommit till utredningens kännedom prövar GTS och riksskatteverket frågan om organisationsnummer borde anges på import- och exporthandlingar, bl. a. för kontroll av mervärdeskatteuppgifter. USU betonar att de statistiska Önskemålen bör beaktas i sammanhanget.

2d. Vad gäller möjligheterna till en tidigareläggning av statistiken pekar USU på möjligheterna tiU vissa rationaUseringar i GTS' och SCB:s hantering av materialet. Vidare framhålls att införandet av ett maskinellt granskningssystem bör ge möjligheter till ett förkortat granskningsförfarande.

3. Utredningen har samrått med delegationen för samordning av betalningsbalansstatistiken om betalningsbalansstatistikens särskilda behov. Flertajet av de synpunkter och önskemål som delegationen framfört har på olika sätt beaktats i utredningens förslag eller på annat sätt. Delegationen har framfört önskemål om att möjUghet att räkna om importen till fob-värde skulle skapas. USU förordar att detta sker genom urvalsundersökningar av den typ utredningen utfört i samarbete med GTS. Detta skulle vara en uppgift för den särskilda grupp som USU föreslår inrättas inom GTS, se pimkt le ovan.

4. USU har haft att undersöka möjlighetema att särskilja inom-koncernleveranser i utrikeshandelsstatistiken. För det fall att en sådan statistik skulle inrättas föreslår utredningen, att den grundas på urval ur utrikeshandelsstatistikens primärmaterial. För ett sådant urval skulle uppgifter inhämtas bl. a. om i fall varan skall bearbetas eller återförsäljas samt uppgifter om betalningsvillkor, valutaslag, leveransvillkor etc. Uppgifterna skulle samlas in för en månad varje kvartal och räknas upp till en årsstatistik. Enligt USU borde SCB ha hand om urvalsdragning, maskinell bearbetning och publicering medan GTS hade hand om utsändning och insamling av enkäten.

Remissyttranden. Yttranden över betänkandet har avgivits av statistiska centralbyrån, konjmikturinstitutet, statens jordbruksnämnd, generaltullstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens industriverk, betalningsbalansdelegationen, Styrelsen för Internationell UtveckUng (SIDA), transportnämnden, statskontoret, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, fullmäktige i Sveri-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 28

ges riksbank. Lantbrukamas Riksförbund, Svenska Företagares Riksförbund, Sveriges Exportråd, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges Industriförbund, Kooperativa Förbundet, Stockholms Handelskammare, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund. Svenska Äkeriförbundet, Sveriges redareförening, Sveriges Speditörförbund, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen. Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR, Svenska bankföreningen samt Post- och Kreditbanken.

Flertalet remissinstanser instämmer i princip i utredningens syn på angelägenheten av en kvaUtativt högtstående utrikeshandelsstatistik. Skillnader i slutsatser föreligger dock. Konjunkturinstitutet anser att USU snarast har underskattat omfattningen av felen i statistiken, särskilt felaktigheter som är viktiga från konjunktursynpunkt. Fullmäktige i riksbanken och betalningsbalansdelegationen anser att även om det är angeläget att komma tillrätta med bristerna i utrikeshandelsstatistiken bör dock statistik över tjänstebetalningar och kapitaltransaktioner inkl. handelskrediter prioriteras före en förbättring av varustatistiken.

USU:s förslag om en förbättring av det statistiska primärmaterialet genom en utökad informationsverksamhet möter i allmänhet instämmanden. GTS pekar dock på underskottet av tulltaxeringsutbildad personal, ett underskott som kommer att kunna täckas först in på 1980-talet. Vissa möjligheter finns emellertid att omfördela personal så att en viss utökad informationsverksamhet skulle kunna ske. Detta kräver dock, enligt GTS, personalförstärkningar totalt sett.

I fråga om den centrala granskningen anför GTS att utökade resurser f. n. inte kan avdelas för detta ändamål. Både styrelsen och andra remissinstanser såsom statskontoret och näringslivets organisationer pekar på de förbättrade kontrolbnöjligheter som en utökad användning av maskinella granskningssystem kan ge. I sammanhanget erinrar GTS om den arbetsgrupp med tjänstemän från styrelsen och statskontoret som studerat ADB-användningen inom tullverket och som har föreslagit en lokal dataregistrering.

De förbättringar av teknisk natur som USU diskuterar, bl. a. ändrade värdegränser, möter instämmanden. Detta gäller också den speciella kontroll- och undersökningsgrupp inom GTS som USU föreslår samt den speciella samrådsgruppen i statistikfrågor.

Den avgift för viktiga statistiska uppgifter som utredningen föreslår avstyrks av GTS och näringslivets organisationer.

Utredningens synpunkter på publiceringen av utrikeshandelsstatistiken delas i allmänhet av remissinstanserna. Särskilt framhålls att en snabbare publicering bör prioriteras. GTS anser t. ex. att en förkortning av granskningstiden är mera angelägen än en utökad granskning. Näringslivets organisationer anser nuvarande sena publiceringstidpunkter oacceptabla. Förslaget att göra den nuvarande kvartalsstatistiken månatlig bejakas.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 29

USU:s förslag inom betalningsbalansstatistikområdet möter invändningar endast såvitt avser synpunkterna på värdet av en statistik över inomkoncernleveranser. SCB anser att behovet av en sådan statistik bör undersökas, t. ex. av betalningsbalansdelegationen. Vissa delar finns redan i finansstatistiken för företag. Fullmäktige i riksbanken ställer sig avvisande och anser att en ev. sådan statistik behöver samordnas med en statistik över tjänste- och kapitaltransaktioner. Näringshvets organisationer avstyrker också, medan förslaget möter förståelse bland övriga remissinstanser. Särskilt LO och TCO trycker hårt på behovet av en sådan statistik med hänsyn till de multinationella företagens växande betydelse. TCO accepterar inte USU:s förslag om en urvalsundersökning utan vill ha en totalredovisning. LO accepterar t. v. den föreslagna metoden men påpekar att krav på en mera omfattande statistik kan komma att resas senare.

Föredraganden

För budgetåret 1978/79 föreslår statistiska centralbyrån (SCB) en ökning av anslagen med totalt 57,5 milj. kr. Häri innefattas en minskning av medelsbehovet för folk- och bostadsräkningen 1975 med 6,7 milj. kr. Vidare ingår kompensation för pris- och lönestegringar med 30,7 milj. kr.

Inom ramen för det s. k. O-alternativet redovisar SCB förslag till besparingar på totalt 8,5 milj. kr.

I 1977 års budgetproposition framhöll jag att SCB borde inrikta sig på att konsolidera och se över sin verksamhet. Jag pekade bl. a. på att en konsolidering av verksamheten var motiverad av hänsyn till integritets- och sekretessfrågorna och till strävandena att begränsa medborgarnas och företagens uppgiftsskyldighet. Behandlingen av förra årets anslagsframställning präglades sålunda av återhållsamhet vid prövningen av SCB:s förslag till utbyggnad av statistikproduktionen.

De skäl som jag i 1977 års budgetproposition åberopade tiU stöd för att en utbyggnad av samhällets statistikproduktion måste ske med försiktighet gäller i minst lika hög grad vid prövningen av årets anslagsframställning. De principiella motiven tillsammans med den särskilda stramhet som måste iakttagas vid årets budgetarbete motiverar en restriktiv behandling av SCB:s yrkanden. Såsom närmare framgår av redovisningen i det följande biträder jag i endast några få fall yrkanden om medelstilldelning för ny eller vidgad statistikproduktion. Det är då fråga om projekt som enligt min mening måste bedömas som mycket angelägna för att få underlag för beslut eller planeringsåtgärder. Dessutom förordar jag i vissa fall nedskärning av redan pågående statistikproduktion.

Ett viktigt inslag i SCB:s konsolideringsprocess bör vara att anpassa statistikens innehåll  och utformning efter rimliga önskemål från an-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 30

vändarna och så långt möjligt väga in samhälleliga kostnads- och nyttosynpunkter. Inom olika utredningar pågår arbete som härvidlag kan få betydelse. Jag vill särskilt erinra om kommittén (E 1976: 02) med uppdrag att utreda behovet av framtida folk- och bostadsräkningar — vars direktiv jag berört i förra årets budgetproposition — och den under våren 1977 tillkallade särskilde utredaren (E 1977: 01) med uppdrag att utreda frågan om statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling. Jag vill också erinra om att regeringen efter riksdagens antagande av förslag i proposition 1976/77: 115 har tillsatt en särskild delegation (B 1977: 09) med uppgift att föreslå åtgärder för att reducera och förenkla företagens uppgiftslämnande.

Vad jag anförde i föregående års budgetproposition om en ökad inriktning på självfinansierad uppdragsverksamhet av statistikproduktionen godtogs av riksdagen. Detta föranledde regeringen att i maj 1977 ge SCB ett uppdrag att undersöka möjligheterna att överföra statistikproduktion från anslags- till uppdragsfinansiering. SCB har dock vid en första genomgång inte funnit några statistikgrenar där verket anser en sådan överföring motiverad. Jag vill understryka angelägenheten av att SCB vid sin fortsatta genomgång av statistikprojekten noggrant prövar möjligheten till att helt eller delvis överföra produktion till uppdragsfinansiering.

Vad gäller SCB:s uppdragsverksamhet har riksrevisionsverket på regeringens uppdrag utrett konsekvenserna av en minskad eller helt upphörd skyldighet för statlig myndighet att anlita SCB för besöks-och telefonintervjuer enligt de nuvarande bestämmelserna i förordningen (1975: 1429) om samråd med anlitande av statistiska centralbyrån rörande statistikproduktion m. m. Frågan är nu under beredning inom ekonomidepartementet. Regeringen har vidare nyligen tillkallat en särskild utredare (E 1977: 04) med uppdrag att utreda frågan om SCB:s behov av datorkapacitet fram till mitten 1980-talet.

För de tre anslagen Statistik, register och prognoser. Uppdragsverksamhet och Folk- och bostadsräkningen 1975/80 beräknar jag medelsbehovet till totalt 194 359 000 kr., vilket innebär en ökning med 17 465 000 kr. Bortses från kompensation för pris- och löneökningar med 27,2 milj. kr. innebär förslaget en minskning av medelstilldelningen med 9,8 milj. kr. Av detta belopp belöper 6,5 milj. kr. på en minskning av anslaget för folk- och bostadsräkningen.

Under anslaget Statistik, register och prognoser har jag för den löpande statistiken beräknat medel för några nya undersökningar. Genom omprioriteringar beräknas medelsbehovet dock minska med 1,7 milj. kr. om man bortser från pris- och lönekompensation. För intermittenta undersökningar förordar jag en ökning av medelstilldelningen med 2,0 milj. kr. för att genomföra redan beslutade undersökningar. För det s. k. projektbundna arbetet räknar jag med ett minskat medelsbehov med

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 31

2,1 milj. kr. För detta utvecklingsarbete har jag beräknat ett rambelopp — inkl. pris- och löneomräkning — om 11 373 000 kr. Regeringen bör som hittills efter förslag av SCB fastställa dispositionsplan för utvecklingsarbetet.

I datainspektionens yttrande över SCB:s anslagsframställning anges i fråga om vissa personregister att underlaget inte är tillräckligt för att möjliggöra ett slutligt yttrande. Jag har inte beaktat SCB:s förslag i flertalet fall. I övriga fall redovisas under de olika delprogrammen mina överväganden föranledda av datainspektionens yttrande.

I det följande redovisas delprogramvis förslaget till utökningar och nedskärningar vad avser löpande verksamhet och intermittenta undersökningar.

1)  Extern samordning

I fråga om delprogrammet extern samordning har jag inte beaktat SCB:s förslag till ökningar av den löpande verksamheten. Jag räknar däremot i enUghet med SCB:s O-alternativ med ett minskat medelsbehov utan specificering på produkt med 125 000 kr.

2)  Jordbruk och skördeskadeskydd m. m.

Jag är inte beredd att förorda några ökningar vad avser löpande verksamhet och intermittenta undersökningar. För statistik över energiförbrukningen i jordbruket räknar jag i enlighet med SCB:s förslag med ett minskat medelsbehov med 443 000 kr. För galt- och betäckningsstatistiken, som av SCB beräknats dra en kostnad av ca 470 000 kr., räknar jag med ett minskat medelsbehov med 90 000 kr. SCB bör till viss del kunna uppdragsfinansiera denna produkt.

3)  Industri och byggnadsverksamhet

Under delprogrammet har jag räknat medel för komplettering med snabbstatistik inom ramen för den månatliga elstatistiken med 19 000 kr. Vidare har jag beräknat 103 000 kr. för förbättringar av den information som kan fås ur energibalanserna. SCB:s övriga förslag till ökningar har jag inte beräknat medel för.

4) Handel, servicenäringar och priser

Jag har i enlighet med SCB:s förslag inom ramen för O-alternativet räknat med ett minskat medelsbehov med 54 000 kr. för den månads-och kvartalsvisa bilstatistiken. Förslag om ökad insamling och rapportering av faktorprisindex samt om nedläggning av särskild prisinsamling till byggnadskostnadsindex för jordbruksbyggnader tar jag nu inte ställning till. Frågor som rör dessa index bör behandlas inom ekonomidepartementet tillsammans med prövningen av byggnadsindexkommit-téns förslag i betänkandet (SOU 1976: 13) Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 32

Jag biträder SCB:s förslag i O-alternativet till minskade kostnader med 16 000 kr. vad avser prisnoteringar för rå- och stapelvaror. För en resvaneundersökning, som påbörjas första halvåret 1978, räknar jag i enlighet med SCB:s förslag med ett minskat medelsbehov med 110 000 kr.

Beträffande utrikeshandelsstatistikutredningens (USU) betänkande (SOU 1977: 10) Utrikeshandelsslatistiken vill jag anföra följande.

Med hänsyn till den stora betydelse som utrikeshandeln har i vår ekonomi är det angelägel att statistiken över utrikeshandeln är tillförlitlig och snabbt ger indikationer på nya tendenser i utvecklingen. Det är därför, som både utredningen och remissinstanserna framhåller, angeläget att vi har en kvalitativt högtstående utrikeshandelsstatistik. I det ansträngda statsfinansiella läge vi befinner oss i dag, där en stark återhållsamhet med alla nya åtaganden inom den offentliga sektorn är nödvändig, är det dock inte möjligt att tillmötesgå utredningens förslag på alla punkter. Rent aUmänt viU jag framhålla att antalet personer som sysslar med utrikeshandelsstatistik bör hållas i stort sett oförändrat. Genom omfördelningar av arbetsuppgifter, rationaliseringar m. m. kan dock ändå arbetsinsatserna för att förbättra utrikeshandelsstatistiken ökas påtagligt. Jag vill i sammanhanget också erinra om att fullmäktige i riksbanken och betalningsbalansdelegationen i sina yttranden prioriterar insatser på tjänste- och kapitalstatistiken framför förbättringar av varustatistiken.

Jag anser, i likhet med vad flera remissinstanser rekommenderar, att en satsning bör ske i första hand på en ökad användning av ADB. SCB får medel för användande av ett maskinellt granskningssystem för utrikeshandeln. Granskningssystemet för importen kan tas i bruk under första halvåret 1978, medan motsvarande granskningssystem för exporten kan utvecklas på basis av erfarenheterna från importsidan. Dessa granskningssystem kan också användas för den s. k. transportsättsstati-stiken varigenom denna kan publiceras tidigare än vad som nu är fallet. Därutöver beräknar jag medel för att SCB skall kunna utveckla ett nytt produktionssystem för utrikeshandelsstatistiken med en tidsseriedatabas. Härigenom kan statistiken framställas både säkrare och snabbare och korrigeringar i statistiken lättare genomföras samtidigt som SCB:s möjligheter att tillgodose statistikkonsumenternas behov blir större.

Satsningen på ett maskinellt granskningssystem för utrikeshandelsstatistiken frigör personella resurser inom tullverket. Jag förutsätter, efter samråd med chefen för handelsdepartementet, att dessa resurser kommer att användas för en förbättring av statistiken och att också en snabbare framtagning av statistiken kan bli möjlig. Jag vill vidare erinra om att generaltullstyrelsen i sitt yttrande över USU:s betänkande anför att sedan tullfrihet har uppnåtts mot EG fr. o. m. den 1 juU 1977 klassificeringen av varor väsentligen är en statistikfråga.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 33

USU har diskuterat vissa förbättringar av teknisk natur vad gäller värdegränser vid granskningen m. m. Jag har en positiv syn på förslag som leder till en effektivare granskning av de för utrikeshandeln mest betydelsefulla posterna även om detta samtidigt leder till en mindre noggrann granskning av småposter i statistiken.

Utredningen tar även upp frågan om angivande av s. k. organisationsnummer i statistikens primärmaterial. Ställning får tas till denna fråga om den aktualiseras i annat sammanhang.

Vidare har utredningen lämnat ett förslag om hur en statistik över inomkoncernleveranser skulle kunna utformas. Detta förslag rör i och för sig en väsenthg fråga men jag är inte nu villig att lägga förslag om en statistik baserad på utredningens överväganden. Behovet och den närmare inriktningen av en sådan statistik får övervägas sedan det arbete kring dessa frågor som bedrivs i betalningsbalansdelegationen har slutförts.

Utredningens förslag i övrigt föranleder inga förslag från min sida.

För nästa budgetår beräknar jag 310 000 kr. för fortsatt arbete inom SCB med att utveckla produktionssystemet. För volymökningar till följd av bl. a. ökad utrikeshandel beräknar jag i enlighet med SCB:s förslag ett ökat medelsbehov med 103 000 kr. Som följd av redan vidtagna förbättringar av tidslokaliseringen och snabbstatistiken har jag räknat med ett ökat medelsbehov med 36 000 kr. Det nya produktionssystemet kommer att möjliggöra en säkrare och snabbare publicering samt en ökad och förbättrad service på uppdragsbasis. Jag räknar — med utgångspunkt i SCB:s förslag i OTalternativet — med ett minskat medelsbehov med 96 000 kr., genom höjning av värdegränsen vid publicering och begränsningar i publiceringen av årsstatistiken.

5)  Bostäder, andra byggnader och fastigheter

En intermittent utbyggnad av bostads- och hyresundersökningarna bör komma till utförande. Jag har i jämförelse med SCB:s förslag dock räknat med en lägre ambitionsnivå. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 bör täckas med 178 000 kr. genom en temporär nedläggning av låneobjektsstatistiken för styckebyggda småhus i enUghet med SCB:s O-alternativ och en ökad medelstilldelning med 200 000 kr. Resterande medelsbehov beräknas under trettonde huvudtiteln.

Behövliga förbättringar av energistatistiken i fråga om jordbruksfastigheter bör kunna tillgodoses inom ramen för de medel på totalt ca 745 000 kr. som SCB disponerar för energistatistik för småhus, lokaler och jordbruksfastigheter.

6)  Samhällsekonomi och offentlig förvaltning

Jag beräknar att medelsbehovet för statistiken över taxeringsutfall minskar med 59 000 kr. i enlighet med vad SCB har angett. För anpass-

3    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 34

ning av den kommunala finansstatistiken till reviderad kontoplan beräknar jag 77 000 kr. En uppläggning av och försök med en undersökning av hushållsgruppers företagssparande förutsätts utföras inom ramen för de medel som har anvisats för projektbundet utvecklingsarbete. Projektet innebär en utvidgning av personregister. Det får ankomma på datainspektionen att utfärda behövliga föreskrifter härför. Vidare räknar jag med ett minskat medelsbehov för nationalräkenskaperna med 225 000 kr. Jag har därvid inte biträtt ett förslag om medelstilldelning med 57 000 kr. avseende länsvisa sysselsättningstabeller.

I enlighet med SCB:s förslag enligt O-alternativet räknar jag ned medelsbehovet för mervärdeskattestatistik med 84 000 kr. Nödvändiga tabeller i fråga om denna statistik bör fortsättningsvis finansieras genom uppdragsverksamhet. För undersökningar om företagens internationella betalningar avseende varuhandeln 1978 beräknar jag ett ökat medelsbehov med 243 000 kr. Förslaget i skrivelsen den 7 november 1977 vad gäller förbättringar av statistiken över mindre och medelstora företag avser jag att ta upp i annat sammanhang.

7)  Arbetsmarknad

Jag räknar i likhet med SCB med ett minskat medelsbehov av 63 000 kr. för återrapportering till uppgiftslämnare. Vidare har jag räknat ned medlen med 56 000 kr. för statistiken över löner för trädgårdsarbetare enligt SCB:s förslag inom ramen för O-alternativet. Jag har inte biträtt SCB:s förslag till ökningar. Vad gäller arbetskraftsundersökningarna — för vilka disponeras 11,4 milj. kr. — innebär detta samma ambitionsnivå som för innevarande budgetår.

8)  Befolkning och hushåll

För inkomst- och förmögenhetsstatistik räknar jag i likhet med SCB med ett minskat medelsbehov med 89 000 kr. på grund av att ett engångsanslag faller bort. För statistiken över hushållens energianvändning räknar jag med ett ökat medelsbehov med 950 000 kr. för utarbetande av en löpande statistik.

Genom nedläggning eller — om det vid fortsatta undersökningar finnes möjligt — överföring till uppdragsfinansiering räknar jag i enlighet med SCB:s förslag till O-alternativ med att medelsbehovet för de s. k. partisympatiundersökningarna minskar med 1 241 000 kr.

För en planenlig utbyggnad av hushållsbudgetundersökningen 1978 räknar jag med ett ökat medelsbehov av 2 908 000 kr. Vidare räknar jag i enlighet med SCB:s förslag ned medlen för undersökningen om hushållsgruppers sparande och 1976 års valstatistik med 216 000 kr. resp. 489 000 kr. För påbörjande av planeringen av 1979 års valstatistik räknar jag med ett medelsbehov av 325 000 kr. Jag har därvid räknat med en lägre ambitionsnivå än enligt SCB:s förslag. Jag har i avvaktan

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 35

på resultaten av det planerade utvecklingsarbetet inte beräknat några medel för en provundersökning om levnadsniväkomponenterna kost och fysisk miljö inom ramen för undersökningarna av levnadsförhållandena.

SCB har under budgetåret 1977/78 anvisats 200 000 kr. för förberedelsearbetet inför en ny folk- och bostadsräkning. Jag föreslår att dessa medel förs över till förslagsanslaget Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975/80.

9)  Rätts- och socialväsende

Jag har inte beaktat SCB:s förslag till ökningar under detta delprogram. Jag utgår emellertid ifrån att behövliga justeringar av statistiken över bidragsförskott kan ske inom ramen för de medel som ställs till centralbyråns förfogande under detta delprogram, totalt 11,7 milj. kr. Förslaget kan innebära en ändring av personregister. Det får ankomma på regeringen att besluta om en sådan ändring när ett fullständigt underlag föreligger och datainspektionen har avgett slutligt yttrande. Vad gäller det centrala äktenskapsregistret vill jag nämna att SCB i skrivelse till regeringen har hemställt att regeringen låter utreda om registret kan läggas ned. Frågan om en sådan utredning övervägs f. n. inom regerii\gskansliet.

10)   Utbildning, forskning och kultur

Jag har för en fortsatt planenlig utbyggnad av undersökningen om de studerandes ålder räknat med ett ökat medelsbehov med 143 000 kr. I enUghet med SCB:s förslag till O-alternativ räknar jag med ett minskat medelsbehov med 96 000 kr. för statistiken över sökande och antagna till den kommunala högskolan (sjuksköterskeskolor).

11)   Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser

Jag har inte biträtt SCB:s förslag till anslagsökningar.

12)   Bibliotek och information

SCB redovisar i sitt förslag till 0-aIternativ en nedskärning utan specificering på produkt med 424 000 kr. Jag har räknat ned medelsbehovet med 180 000 kr. En del av detta belopp bör kunna täckas genom ytterligare avgiftsbeläggning av trycksaker och nedskärning av kostnadsfri information.

13)   Arkiv

Jag har i enlighet med SCB:s förslag räknat med ett minskat medelsbehov med 848 000 kr. genom bortfaU av ett engångsanslag för programutveckling och utbildning i fråga om kryptering. Mot bakgrund av vad datainspektionen har anfört i sitt remissyttrande i fråga om krypte-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 36

ring är jag inte nu beredd att föreslå ökade medel härför.

Jag har vidare räknat med ett minskat medelsbehov vad avser kostnader för åtgärder enligt datalagen med 300 000 kr.

1 november 1976 lämnade SCB en rapport över den inom verket bedrivna försöksverksamheten med en regionalstatistisk databas, RSDB. Syftet med RSDB är att med databasteknik och regionalt fördelade terminaler göra SCB:s statistik lättare tillgänglig och bättre anpassad för samhällsplanering inom framför allt regionala och kommunala organ men även för andra myndigheter med behov av regionalt fördelad statistik. Dåvarande chefen för kommundepartementet tillsatte år 1973 en ADB-beredningsgrupp med uppgift att samordna pågående utvecklingsarbeten med anknytning till ADB-verksamhet inom länsstyrelserna och den regionala samhällsplaneringen. Gruppen avgav i december 1976 betänkandet (Ds Kn 1976: 7) ADB i den regionala samhällsplaneringen. I betänkandet förordas för denna verksamhet det s. k. länsdatoralternativet, vilket innebär att huvuddelen av den regionala planeringens behov av ADB tillgodoses av de nya länsdatorer som har anskaffats för att användas inom skatteadministrationen. Även i detta förslag krävs att en regionalstatistisk databas byggs upp inom SCB, dock på en lägre ambitionsnivå än vad SCB:s förslag tar sikte på. Såväl SCB-rapporten som gruppens betänkande har remissbehandlats och bereds nu inom ekonomi- och kommundepartementen. I avvaktan på att slutlig ställning tas till utredningsförslagen beräknar jag inte medel för SCB:s arbete med regionalstatistisk databas.

14) Standardisering, gemensam metodutveckling och projektbundet utvecklingsarbete Jag har inte beaktat SCB:s förslag till ökningar av den löpande verksamheten. Vad avser det s. k. rikstäckande nyckelkodsystemet bör SCB även fortsättningsvis utöver visst utvecklingsarbete sträva efter att uppdragsfinansiera denna produkt.

Vad gäller SCB:s förslag om medel för vissa gemensamma funktioner har jag inte beräknat särskilda medel för dessa ändamål. Sådana kostnader bör kunna täckas av de medel som jag har räknat med under resp. delprogram.

I fråga om fördelningen av programmet på delprogram resp. löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete hänvisar jag tUl de särskilda sammanställningarna enligt dessa indelningar.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 194 158 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 37

B 2. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamliet

1976/77 Utgift	—
1977/78 Anslag	1 000
1978/79 Förslag	1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för programmet Uppdragsverksamhet.

Omslutningen beräknas under budgetåret 1976/77 ha uppgått till 22 milj. kr. innebärande en volymökning med ca 17 % jämfört med närmast föregående budgetår. Omslutningen beräknas komma att uppgå till ca 24,5 milj. kr. under budgetåret 1977/78 och ca 26,5 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Med uppdragsverksamhet avses sådan verksamhet som finansieras genom direkt ersättning från konsumenter. Det kan röra sig om statUg eller kommunal myndighet, organisation, företag eUer enskild. Någon principiell skillnad i statistiskt/tekniskt avseende mellan produkter som är anslags- resp. uppdragsfinansierade föreligger inte.

För SCB:s uppdragsverksamhet gäller samma sekretessbestämmelser som för verksamheten i övrigt. Detta innebär att uppgiftslämnarnas behov av skydd mot röjanden av lämnade individuella uppgifter tillgodoses på uppdragsområdet i samma utsträckning som i fråga om den anslagsfinansierade verksamheten.

Genom uppdragsverksamheten erbjuds myndigheterna, forskarna, näringslivet m. fl. möjUghet att som komplettering till den officiella statistiken dra nytta av SCB:s samtliga produktionsresurser — insamlat material, fackkunnig personal och tekniska hjälpmedel — på ett till behovet anpassat sätt. Uppdragsverksamheten ger också ökade möjligheter för SCB att verka för samordning av statistiken och att bevaka dess kvalitet och användbarhet. En utveckling av uppdragsverksamheten innebär även andra fördelar. Främst bör nämnas att den avlastar trycket på anslagssidan genom att utgöra ett altemativ till krav på nya, anslagsfinansierade produkter, och att den genom intensivare utnyttjande av redan insamlat material leder till minskade krav på uppgiftslämnarna.

SCB:s plan för uppdragsverksamheten budgetåret 1977/78 innefattar åtgärder som syftar till att öka verksamheten. Denna inriktning bör underlättas av den omorganisation som har genomförts från den 1 juli 1976 och som renodlat den centrala uppdragsfunktionen inom verket. I första hand avses ske en ökad satsning på aktiviteter på konsumentområdet. Denna förväntas successivt under året ge vissa resultat i form av ökad uppdragsvolym, men framför allt ge resultat på något längre sikt. I samband härmed planeras en ny, utförlig och systematisk kartläggning av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 38

marknaden och behovssituationen. Beträffande resultat på kortare sikt kan dock den allmänna ekonomiska åtstramningen inom den offentliga sektorn, som svarar för den övervägande delen av uppdragen, verka hämmande på volymutvecklingen.

Vidare fortsätter SCB att penetrera möjligheterna till att föra över statistikproduktion från anslags- till uppdragsfinansiering.

SCB disponerar för uppdragsverksamheten en rörlig kredit som f. n. uppgår till 11 milj. kr.

SCB föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. och att den av centralbyrån disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret upptas till 12 milj. kr. Jag biträder statistiska centralbyråns förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 3. Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975/1980

1976/77 Utgift 24262 000

1977/78 Anslag 6 655 000

1978/79 Förslag 200 000

Från anslaget bestrids utgifter för 1975 års folk- och bostadsräkning (prop. 1975: 5, CU 1975: 1, rskr 1975: 13). Totalkostnaden för undersökningen, som tidigare har beräknats till 63 milj. kr., bör enhgt SCB efter pris- och löneomräkning beräknas till ca 73,4 milj. kr.

SCB beräknar att det för budgetåret 1978/79 kvarstår ett medelsbehov av ca 1 milj. kr. för slutförande av undersökningen. Medelsbehovet täcks dock inom tidigare beviljade anslag och inom den beräknade totalramen för undersökningen. SCB redovisar därför inte något medelsbehov för budgetåret 1978/79.

Frågan om behovet av folk- och bostadsräkningar i framtiden utreds för närvarande av en särskilt tillsatt kommitté (E 1976: 02). SCB avser att senare efter kontakt med nämnda kommitté inlämna särskild skrivelse i vilken medelsbehovet under budgetåret 1978/79 och därefter för en ny folk- och bostadsräkning kommer att anges. Under delprogram 8 har för 1977/78 anvisats 200 000 kr. för förberedelsearbete inför en eventuell folk- och bostadsräkning 1980. Jag föreslår att det under delprogram 8 anvisade beloppet förs över till förslagsanslaget Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975/1980 och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975/ 1980 för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet

39

B 4. Konjunkturinstitutet

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

5 127 575

5 694 000

6 488 000

Konjunkturinstitutet är ett vetenskapUgt forsknings- och utredningsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.

Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på tre verksamhetsområden: forskning, löpande verksamhet och administration.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Konjunktur-	Före-
		institutet	draganden
Personal
Handläggande personal	28	—	________
Övrig personal	16	—	—
	44	—	—
Anslag
Lönekostnader	4 147 000	-f 763 000	-t-747 000
Sjukvård	7 000	—	—
Reseersättningar (även
utrikes resor)	15 000	-+    2 000	-f    2 000
Lokalkostnader	202 000	+ 42 000	+ 40 000
Expenser	699 000	-f 77 000	-1- 60 000
Särskilda undersökningar	569 000	-t-    1000	—
Ej disponerat belopp	55 000	—	-  55 000
	5 694 000	-1-885 000	-1-794 000

Konjunkturinstitutet

1.  Pris- och löneomräkning 885 000 kr.

2. I O-alternativet förordar institutet att publiceringen av den engelska versionen av skriften Konjunkturläget — The Swedish Economy — upphör. Detta skulle innebära försämrade möjUgheter för utländska iakttagare att följa den ekonomiska utveckUngen i Sverige. Dessutom föreslår konjunkturinstitutet att pubUceringen av ett nummer i institutets skriftserie — Occasional Paper — rörande konjunkturbarometems användbarhet skjuts på framtiden.

3. Konjunkturinstitutet begär för särskilda undersökningar 570 000 kr. Härav avser 100 000 kr. arbetet med de s.k. konjunkturbarometrama,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 40

130 000 kr. systemarbete och maskinella bearbetningar och 340 000 kr. övriga undersökningar.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Konjunkturinstitutet för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 6 488 000 kr.

Myntverket

Myntverket är central förvaltningsmyndighet för myntväsendet med uppgift att tillverka mynt. I mån av resurser får verket ge ut medaljer och mot ersättning utföra även andra arbeten.

Chef för myntverket är en myntdirektör. Inom verket finns tre enheter, nämligen en för administrativa ärenden, en för tillverkning av mynt och medaljer samt en för materialkontroll.

Kostnaderna för myntverkets verksamhet bestrids från tre anslag, nämUgen förslagsanslagen Myntverket: Förvaltningskostnader och Myntverket: Uppdragsverksamhet samt reservationsanslaget Myntverket: Utrustning. På driftbudgetens inkomstsida är under rubriken II. Uppbörd i statens verksamhet upptagen en inkomsttitel Inkomst av myntning, vilken innevarande budgetår beräknas uppgå till 95 milj. kr. Detta belopp avser värdet av vid myntverket producerade mynt med avdrag för materialkostnader. Värdet av producerade mynt sätts därvid till det nominella värdet av de utväxlade mynten. De formella besluten om storleken på myntpräglingen meddelas i de myntningslov regeringen beviljar efter förslag av myntverket.

B 5. Myntverket: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 5 066 192

1977/78 Anslag 5 144 000

1978/79 Förslag 5 937 000

Inkomst av myntning, som redovisas på driftsbudgetens inkomstsida under Uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 133 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Myntverket

För budgetåret 1976/77 planerades myntproduktionen att uppgå till 280 miljoner stycken. Planeringen gjordes mot bakgrund att det från bl. a. banker och handeln framförts önskemål om en kraftigt ökad mynt-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet

41

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Mynt-	Före-
		verket	draganden
Personal Handläggande personal	6
Övrig personal	46	-1	-1
	52	-1	-1
Anslag
Lönekostnader	3 620 000	-1-613 000	+ 613 000
Sjukvård	11000	—	—
Reseersättningar	28 000	+    5 000	+    3 000
därav utrikes resor	(20 000)	(-f-    3 000)	(+    1 000)
Lokalkostnader	789 000	-f-l52 000	+ 152 000
Underhålls- och förbruk-
ningsmateriel	300 000	+ 36 000	+ 36 000
Omkostnader för mynt-
utväxling	249 000	-)-  18 000	+  18 000
Expenser	109 000	-h  11000	+    9 000
Ej disponerat belopp	38 000	—	- 38 000
	5 144 000	+835 000	+793 000

produktion. Den totala myntproduktionen under budgetåret kom att väsentligt understiga planerna och totalt producerades 183 miljoner stycken bruksmynt och 2 miljoner minnesmynt. Myntverket förklarar avvikelsen främst med svårigheter i fråga om framtagandet av verktyg för de nya mynten med Konung Carl XVI Gustafs porträtt resp. namnchiffer och för minnesmyntet med anledning av konungens giftermål. Efterfrågan på mynt har under budgetåret 1976/77 koncentrerats till enkronemyntet varför dessa fått utgöra en ovanligt stor del av produktionen.

För budgetåret 1977/78 planeras en myntproduktion av 280 miljoner stycken, varav 70 miljoner enkronemynt. Myntverket planerar samma totalantal mynt under budgetåret 1978/79.

1. Pris- och löneomräkning 835 000 kr.

2. Ett genomförande av O-alternativet skulle innebära att mynttillverkningen minskas med 5 % eller 14 miljoner stycken mynt.

3. En tjänst föreslås överföras till uppdragsverksamhet.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Myntverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 937 000 kr.

4    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 42

B 6. Myntverket: Uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift	—
1977/78 Anslag	1000
1978/79 Förslag	1 000

Under detta anslag redovisas inkomster och utgifter för myntverkets uppdragsverksamhet. Denna omfattar främst tillverkning av medaljer.

Uppdragsverksamheten skall inte belasta statsbudgeten med några nettoutgifter. Ett formellt anslag på 1 000 kr. finns anvisat för redovisningen av verksamheten. Myntverket disponerar en rörUg kredit i riksgäldskontoret intill 500 000 kr. ICrediten får användas till att lösa tiUfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem eller till att tillgodose uppkommande behov av ett ökat rörelsekapital. Uppdragsverksamheten sysselsätter f. n. fem anställda. Genom den ökade uppdragsverksamheten beräknas antalet tjänster under anslaget öka med tre.

Under budgetåret 1976/77 har omsatts 2 752 000 kr. med ett överskott av 378 000 kr. Myntverket har för samlarändamål börjat att förpacka myntset bestående av ocirkulerade mynt av god kvalitet. Av Konung Cari XVI Gustafs mynt med årtalet 1976 har sålts ca 70 000 myntset.

Under budgetåret 1977/78 och 1978/79 beräknas omslutningen komma att uppgå till ca 3,2 milj. kr. resp. ca 3,4 milj. kr. För ettvart av de båda budgetåren beräknas medaljtillverkningen omfatta ca 28 000 medaljer, varav ca 21 000 egna utgåvor, och förpackningen av samlarmynt uppgå till 75 000 myntset.

Anslaget bör för budgetåret 1978/79 föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. lag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Myntverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 7. Myntverket: Utrustning

1976/77 Utgift 459 771 Reservation 254 101

1977/78 Anslag 550 000

1978/79 Förslag 220 000

Från  anslaget bestrids utgifter för anskaffning av mera  kostnadskrävande maskiner och apparater till myntverket.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 43

Myntverket

Myntverket förfogade vid utgången av budgetåret 1976/77 över 18 myntprägUngsmaskiner. Livslängden för dessa maskiner beräknas uppgå till 12—15 år. I tur att bytas ut är två maskiner inköpta 1964 resp. 1965. Under budgetåret 1978/79 planeras en maskin att bytas ut till en kostnad av ca 430 000 kr. inkl. tillhörande kringutrustning. I övrigt upptas under anslaget utgifter för större underhäll och återanskaffning.

Myntverket hemställer att 620 000 kr. anvisas för budgetåret 1978/79 under förevarande anslag.

Föredraganden

Det av myntverket planerade utbytet av en myntpräglingsmaskin bör uppskjutas. Med hänsyn härtiU beräknar jag anslagsbehovet till 220 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Myntverket: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 220 000 kr.

B 8. Avsätming till banktillsynens fond

1976/77 Nettoinkomst som Nettoutgift som

tillgodoförts bestridits från

fonden 3 566 363 fonden 3 696 595

1977/78 Anslag 3 500 000

197 8/79 Förslag        4 400 000

Bankinspektionen är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att utöva tiUsyn över bankinstituten, dvs. bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker (jordbrukets kreditkassor jämte riksorganisation). Inspektionen är tillsynsmyndighet även för kreditaktiebolag, landshypo-teks- och stadshypoteksinstitutionerna, Stockholms fondbörs, fondkom-missionärerna samt Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag och fondbolag (bolag som förvaltar aktiefond). Andra tillsynsuppgifter följer av lagstiftningen om registrering av vissa aktieinnehav och om särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper. Bankinspektionen är vidare registreringsmyndighet för bankinstituten. En särskild uppgift för bankinspektionen är att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom dess verksamhetsområde och att föra kartellregister.

Bankinspektionen leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 44

generaldirektör som också är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns tre avdelningar — en allmän avdelning, en kreditavdelning och en redovisningsavdelning — samt en byrå för administrativa ärenden. I maj 1977 fanns 64 anställda, varav 40 handläggare.

Kostnaderna för tillsynen i fråga om den särskilda stämpelavgiften täcks genom anslag från åttonde huvudtiteln. Bankinspektionens verksamhet i övrigt finansieras genom obligatoriska bidrag från dem som står under tillsyn av inspektionen. Bidragen redovisas under inkomsttiteln Bidrag till bankinspektionen. Genom särskilda avsättningsanslag förs bidragen över till fyra fonder för inspektionens olika tillsynsfunktioner. Till banktillsynens fond förs de bidrag som erläggs av bankaktiebolagen, kreditaktiebolagen och de båda hypoteksinstitutionernas centrala organ, Sveriges allmänna hypoteksbank och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Fondtillsynens fond bildas av bidrag från fond-kommissionärer, värdepapperscentralen och fondbolag. Till jordbrukskassetillsynens fond förs bidrag från jordbrukskasserörelsen och till sparbankstillsynens fond förs bidrag från sparbankerna.

Inkomstema och utgifterna samt in- och utgående balans på fonderna under budgetåret 1976/77 framgår av följande sammanställning.

Regeringen har nyligen på framställning av bankinspektionen beslutat

Ingående Inkomster Utgifter Utgående

balans balans

Banktillsynens fond                       2 941 585 3 566 363 3 696 595 2 811 353

Fondtillsynens fond                          574 895 866 946      760 882 680 959

Jordbrukskassetillsynens fond        326 133 666 420       485 460 507 093

Sparbankstillsynens fond             2 526 768 3 390 454 2 738 076 3 179 146

6 369 381 8 490183 7 681013 7178 551

Utgiftema fördelade sig på olika poster enligt följande.

Anslagspost Belopp

Lönekostnader 6 150 465

Sjukvård 15 490

Reseersättningar 229 091

Kungörelsekostnader 134 725

Lokalkostnader 813 374

Expenser 452 000

7 795 145

Avgår stämpelomkostnader —114 132

7 681 013

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 45

om vissa ändringar i de föreskrifter som reglerar tiUsynsbidragens storlek. Ändringarna innebär i huvudsak att bidragen med verkan fr. o. m. år 1978 höjs för bankaktiebolagen och sänks för kreditaktiebolagen, hypoteksinstitutionerna, värdepapperscentralen, sparbankerna och föreningsbankerna. Med beaktande härav bör avsättningsanslagen för budgetåret 1978/79 tas upp med följande belopp, nämligen 4,4 milj. kr. till banktillsynens fond, 700 000 kr. till fondtillsynens fond, 630 000 kr. till jordbrukskassetillsynens fond och 3,3 milj. kr. till sparbankstillsynens fond, dvs. tillhopa med samma belopp som har tagits upp på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln Bidrag till bankinspektionen.

I propositionen 1976/77: 130 lades fram förslag till riktlinjer för modernisering av det statliga budgetsystemet. Förslaget, som bygger på budgetutredningens slutbetänkande (SOU 1973: 43) Budgetreform, innebar främst att den nuvarande uppdelningen i en drift- och en kapitalbudget upphör och ersätts av en enda statsbudget. Vidare föreslogs att en rad förenkUngar av redovisningen genomförs i samband med omläggningen, vilken förutsattes ske tidigast inför budgetåret 1979/80. En redovisningsfråga som tagits upp av budgetutredningen gällde bank- och försäkringsinspektionemas fonder och specialbudgeter. I denna fråga anförde chefen för budgetdepartementet efter samråd med mig att det nuvarande redovisningssystemet för finansieringen av inspektionernas verksamhet borde avvecklas. Vidare framhölls att någon ändring av finansieringsformerna som sådana inte var aktuell men att kostnadema för verksamheten och sättet att täcka dessa borde redovisas för riksdagen på ett sätt som närmare ansluter sig till vad som gäller beträffande andra statsmyndigheter. Frågan om övergång till nytt redovisningssystem skulle anmälas av mig när förutsättningar härför fanns (prop. 1976/77: 130 s. 52). Riksdagen har godtagit propositionen såvitt rör nämnda fråga (FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19).

Jag vill nu — efter samråd med chefen för budgetdepartementet — ta upp frågan om den närmare utformningen av ett nytt redovisningssystem för bank- och försäkringsinspektionerna. Som framgår av vad som anfördes i prop. 1976/77: 130 skall systemet med särskilda avsättningsanslag varigenom bidragen förs över till olika fonder avvecklas.

Riksrevisionsverket har i skrivelse den 15 november 1976 tiU regeringen överlämnat en rapport över genomförd förvaltningsrevision av bankinspektionen. I rapporten föreslås att bankinspektionens verksamhet finansieras över ett enda förslagsanslag och att bidragsinkomsterna redovisas mot en inkomsttitel. Såväl bankinspektionen som försäkringsinspektionen har i promemorior som har överlämnats till ekonomidepartementet förordat en anslagskonstruktion som bygger på reservationsanslag. I första hand förordas i promemoriorna att ett sådant anslag anvisas för utgiftema och att tillsynsbidragen redovisas på inkomstsidan till samma belopp som utgiftsstatens slutsumma.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 46

Enligt min mening bör redovisningssystemet för de båda myndigheterna utformas enUgt följande. För varje verksamhet anvisas ett reservationsanslag som bestäms tiU 1 000 kr. eller till belopp som utgår i form av statsbidrag. Tillsynsbidragen som erläggs av bankerna m. fl. och av försäkringsanstalterna och understödsföreningarna tillförs reservationsanslagen utan att föras upp på statsbudgetens inkomstsida. För myndighet faststäUs en utgiftsstat i vanlig ordning. Bidragens storlek bestäms för varje år så att de — tillsammans med förekommande statsbidrag — täcker utgifterna och dessutom skapar en reservation som kan tas i anspråk för att täcka eventuella merbelastningar. Systemet med reservationsanslag innebär att erlagda tillsynsbidrag — i överensstämmelse med vad som synes vara förutsatt i bidragsbestämmelserna i bank- och försäkringsrörelselagstiftningen — alltid används för sitt ändamål att täcka kostnaderna för inspektionens organisation och verksamhet och således inte disponeras för andra statsutgifter. Den föreslagna redovisningsordningen ansluter närmare än det nu tillämpade systemet till vad som gäller för andra myndigheter.

Vad avser bankinspektionen framhålls i den inom myndigheten upprättade promemorian att de fyra nuvarande avsättningsfonderna bör ersättas med fem reservationsanslag, nämUgen ett för affärsbanker, ett för kreditaktiebolag och hypoteksinstitutioner, elt för sparbankerna, ett för för-eningsbankerna och ett för fondkommissionärer och fondhandel i övrigt. Därigenom skulle utfallet av resp. institutsgrupps bidragsbetalning komma till direkt uttryck i redovisningen. Enligt min mening bör emellertid — i linje med vad som redan tillämpas i fråga om försäkringsinspektionen — den förenklingen göras att bankinspektionens utgifter bestrids från ett enda reservationsanslag. Bankinspektionen bör dock liksom hittills göra en uppskattning av hur utgifterna fördelar sig på de olika institutsgrupperna. Bidragsuttagen bör beräknas så att de nära ansluter sig till de uppskattade kostnaderna för resp. institutsgrupp.

Den av mig förordade omläggningen av redovisningssystemet för inspektionerna bör genomföras inför budgetåret 1979/80. De behållningar som finns på de nuvarande fondema bör vid omläggningen tillföras de nyinrättade reservationsanslagen.

För bankinspektionens del betyder införandet av det nya redovisningssystemet också att inspektionen i likhet med andra myndigheter skall avlämna sin anslagsframställning den 1 september året före avsett budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den av mig förordade omläggningen av redovisningssystemet för finansieringen av bankinspektionens verksamhet,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet

47

2. till Avsättning till banktillsynens fond för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 400 000 kr.

B 9. Avsätming till fondtillsynens fond

1976/77 Nettoinkomst som

tillgodoförts

fonden 866 946

1977/78 Anslag 700 000

1978/79 Förslag 700 000

Nettoutgift som bestridits från fonden

760 882

Med hänvisning till vad jag har anfört vid min anmälan av anslaget B 8 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Avsättning till fondtillsynens fond för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 700000 kr.

B 10. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond

1976/77 Nettoinkomst som

tiUgodoförts

fonden 666 420

1977/78 Anslag 750 000

1978/79 Förslag 630 000

Nettoutgift som bestridits från fonden

485 460

Med hänvisning till vad jag har anfört vid min anmälan av anslaget B 8 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 630000 kr.

B 11. Avsättning till sparbankstillsynens fond

1976/77 Nettoinkomst som

tiUgodoförts

fonden 3 390 454
1977/78 Anslag 3 600 000

1978/79 Förslag        3 300 000

Nettoutgift som bestridits från fonden

2 738 076

Med hänvisning till vad jag har anfört vid min anmälan av anslaget B 8 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att  till Avsättning till sparbankstillsynens fond för  budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 48

B 12. Revision av sparbankernas förvaltning

1976/77 Utgift 1 479 340

1977/78 Anslag 1400 000

1978/79 Förslag 1 500 000

Från detta anslag utgår ersättning åt revisor, ombud eller Ukvidations-revisor, som har förordnats av bankinspektionen enligt 81 § eller 82 § 1 mom. lagen (1955: 416) om sparbanker. För sparbankernas bidrag till dessa kostnader finns på statsbudgetens inkomstsida en inkomsttitel, benämnd Bidrag för revision av sparbankerna.

Bankinspektionen har i sin promemoria angående ändring av finansieringssystemet för inspektionens verksamhet också tagit upp frågan om att avveckla detta anslag. Inspektionen framhåUer att systemet medför ett avsevärt administrativt merarbete och föreslår att sparbankerna själva — i likhet med vad som gäller för bankaktiebolagen — direkt får ersätta revisorer och ombud.

Svenska sparbanksföreningen har i yttrande över bankinspektionens förslag tillstyrkt detta. Även jag delar bankinspektionens mening att anslaget till revision av sparbankernas förvaltning avvecklas och att sparbankernas särskilda bidragspUkt för dessa kostnader upphör. Detta bör ske i samband med att den av mig i det föregående berörda omläggningen av finansieringssystemet för bankinspektionens verksamhet genomförs. För att anslaget skall kunna avvecklas krävs ändringar i sparbankslagen. Jag avser att senare föreslå regeringen att till riksdagen lägga fram förslag till sådana ändringar och därvid också pröva frågan i vad mån det av hänsyn till de minsta sparbankerna finns behov av övergångsregler.

För budgetåret 1978/79 bör förevarande anslag föras upp med 1,5 milj. kr., dvs. samma belopp som har tagits upp under inkomsttiteln.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Revision  av  sparbankernas  förvaltning  för   budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

B 13. Avsätming till försäkringsinspektionens fond

1976/77 Nettoinkomst som Nettoutgift som

tillgodoförts bestridits från

fonden 4 651500 fonden 4 912 300

1977/78 Anslag 4 663 000

1978/79 Förslag        6 344 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet

49

Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utöva tillsyn över försäkringsväsendet.

Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsärenden.

Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obhgatoriska bidrag från försäkringsbolag och understödsföreningar samt bidrag från staten. Bidragen från försäkringsbolagen och understödsföreningarna redovisas på statsbudgeten under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionens fond. Från detta anslag överförs tiU försäkringsinspektionens fond belopp motsvarande influtna bidrag samt härutöver — med hänsyn till understödsföreningarnas svårigheter att täcka kostnaderna för tillsynen av föreningarna — statsbidrag med f. n. 500 000 kr.

	1977/78	Beräknad än(	Iring 1978/79
		Försäkrings-	Före-
		inspektionen	draganden
Personal
Handläggande personal	31	—	—
Övrig personal	15	—	—
	46	—	—
Anslag
Lönekostnader	4 842 000	+ 586 000	+ 586 000
Sjukvård	15 000	+    3 000	+    3 000
Reseersättningar (även
utrikes resor)	45 000	+    5 000	+    5 000
Lokalkostnader	304 000	+ 66 000	+ 66 000
Expenser	354 000	+ 41 000	+ 24 000
Ej disponerat belopp	12 000	—	-  12 000
Uppbördsmedel
PubUkationer	2 000	—	+    2 000
	5 570 000	+ 701 000	+ 670 000

Försäkringsinspektionen

I försäkringsinspektionens fond fanns vid ingången av budgetåret 1977/78 en behåUning av 1 925 319 kr. Inspektionen har i skrivelse den 29 juni 1977 hemställt om ändring av de normer för försäkringsbolagens och understödsföreningarnas bidragsskyldighet som gäller enligt kungörelsen (1959: 482) om bidrag från försäkringsanstalter och understödsföreningar till kostnader för försäkringsinspektionen (ändrad senast 1972: 264). I skrivelsen föreslogs för bolagen en höjning av bidragssatsen i vad avser avgiftsinkomsten från nuvarande 1,2 till 1,5 promille.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 50

För understödsföreningarna föreslogs en höjning av bidragssatsen i vad avser avgiftsinkomsten från nuvarande 1 till 1,2 promille och i vad avser nettokapitalavkastningen från nuvarande 0,2 till 0,3 promille. I fråga om avgiften för kollektiv tjänstepensionsförsäkring föreslogs att bidraget för den del av avgiftsinkomsten som överstiger 50 000 000 kr. beräknas efter 0,6 promille. Beträffande maximeringen av bidraget föreslogs för bolagens del en höjning från nuvarande 125 000 kr. till 175 000 kr. och för understödsföreningarnas del en höjning från nuvarande 90 000 kr. till 100 000 kr. Enligt förslaget skulle ändringarna träda i kraft den 1 oktober 1977.

Med tiUämpning av de föreslagna bidragsbestämmelserna fr. o. m. 1 oktober 1977 och oförändrat statsbidrag skulle fonden vid de av inspektionen beräknade inkomsterna och utgifterna, vid utgången av budgetåret 1978/79 uppvisa ett saldo av 2 853 000 kr.

Regeringen har nyligen beslutat om ändring av tillsynsbidragens storlek i enlighet med inspektionens hemställan dock med den avvikelsen att de nya bidragssatserna skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1978.

Försäkringsinspektionen föreslår en utökning på försäkringsjuridiska och administrativa byrån med en handläggartjänst samt indragning av en tjänst som byrådirektör på livsförsäkringsbyråns understödsavdelning.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag inspektionens utgifter till 6 240 000 kr.

Jag beräknar i enlighet med vad inspektionen har angett bidragen från försäkringsbolagen och understödsföreningarna till 5 844 000 kr. Jag räknar vidare med oförändrat bidrag från staten med 500 000 kr.

Jag har ingen erinran mot inspektionens förslag om indragning av en tjänst på livförsäkringsbyråns understödsavdelning och utökning med en tjänst för handläggare på försäkringsjuridiska och administrativa byrån.

Jag har under B 8. Avsättning till banktillsynens fond förordat en omläggning av redovisningssystemet för bank- och försäkringsinspektionerna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den av mig under B 8. Avsättning till bankinspektionens fond förordade omläggningen av redovisningssystemet för finansieringen av försäkringsinspektionens verksamhet.

2. till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 6 344 000 kr.

B 14. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.

1976/77 Utgift	47 163
1977/78 Anslag	60 000
1978/79 Förslag	60 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 51

Från anslaget bestrids utgifter för statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.

Statens krigsförsäkringsnämnd beräknar medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår till 45 000 kr.

Föredraganden

Medelsbehovet  för  statens  krigsförsäkringsnämnd  beräknar jag  till 44 000 kr. Jag räknar dessutom med 16 000 kr. till utgifter för statens krigsskadenämnd. Anslaget bör alltså föras upp med 60 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 52

C. DIVERSE

C 1. Bidrag till vissa internationella sammanslumingar m. m.

1977/78 Anslag 475 000

1978/79 Förslag 200 000

Under detta anslag bör beräknas medel för Sveriges bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå och till lARIW, som är en internationell sammanslutning för forskning rörande inkomster och kapitalförsörjning. Under innevarande budgetår har under detta anslag även beräknats medel för Sveriges bidrag till nordiska statistiska sekretariatet. Dessa medel föreslås för nästa budgetår bli överflyttade till elfte huvudtiteln och kommer att behandlas i en särskild proposition rörande anslag för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för Nordiska ministerrådets allmänna budget under år 1979.

Från anslaget bör även bestridas kostnaderna för Sveriges deltagande i det av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) bedrivna forskningsprojektet rörande de avancerade industriländernas framtida utveckling i harmoni med utvecklingsländernas. Kostnaderna för Sveriges del uppgår till 100 000 amerikanska dollar. Härav har under 1976 och 1977 inbetalats 62 500 amerikanska dollar. Medel för fortsatt svenskt bidrag bör beräknas till nästa budgetår under detta anslag.

Jag beräknar medelsbehovet under nästa budgetår till ca 200 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

C 2. Vinstutlottning i lönsparandet m. m.

1976/77 Utgift 20 368 571

1977/78 Anslag       36 500 000 1978/79 Förslag      75 500 000

Från anslaget bestrids f. n. utgifter för dels vinstutlottning, dels den del av sparpremien som skall bekostas av statsmedel och dels kampanjverksamhet för det nya lönsparandet.

Riksgäldskontoret handhar administrationen av lönsparandet och anordnar bl. a. årlig vinstutlottning. Riksgäldskontorets administrationskostnader för lönsparandet bestrids från särskilt anslag tmder huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Kampanjverksamheten åUgger den s. k. lönsparkommittén, som är underställd riksgäldsfullmäktige.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 53

Fullmäktige i riksgäldskontoret

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår, i enlighet med framställning av lönsparkommittén att 2 000 000 kr. anvisas för en lönsparkam-panj för att emå ett ökat sparande. Kampanjverksamheten under budgetåret 1978/79 utformas i huvudsak enUgt hittills tillämpade Unjer. Vid beräkningen av anslaget för kampanjverksamhet har förutsatts att sparinstituten liksom hittills själva bekostar en väsentlig del av spar-propagandan. Vidare förutsätts att ett nära samråd sker om en kraftig satsning sätts in för att introducera ett nytt lönsparsystem i enlighet med de direktiv som har givits till lönspamtredningen.

Inom lönsparsystemet anordnas en årlig vinstutlottning. Vinsterna betalas av staten. Utlottningen skall äga rum i september månad närmast efter spararet. Den sjätte vinstutlottningen kommer att äga rum i september 1978. Vinstsumman skaU uppgå till 4 % av saidoökningen inkl. ränta och sparpremie under spararet på samtliga lönsparkonton. Nämnda beräkningsunderlag uppskattas för 1977 till 1 575 milj. kr. Medelsbehovet för vinster i utlottningen i september 1978 beräknas mot denna bakgrund till 63 milj. kr.

Under budgetåret 1978/79 kommer vidare att utbetalas en sparpremie på 5 % på den del av sparandet under 1974 som fortfarande står kvar på kontot vid utgången av 1975—1978. Premien bekostas av staten och bankerna med hälften vardera. Statens kostnader för sparpremieringen beräknas till 10 500 000 kr. för nästa budgetår.

Föredraganden

Jag har ingen erinran mot fullmäktiges beräkningar av medelsbehovet för vinstutlottning och sparpremiering. I likhet med fullmäktige anser jag att 2 000 000 kr. bör anvisas för en lönsparkampanj. Det sammanlagda anslagsbehovet uppgår således till 75 500 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Vinstutlottning   i   lönsparandet   m. m.   för   budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 75 500 000 kr.

C 3. Nordiska investeringsbanken

1976/77 Utgift        76 245 450 Reservation 3 754 550

1977/78 Anslag       80 000 000 1978/79 Förslag       85 000 000

Under riksmötet 1975/76 beslutades att för Sveriges del godkänna överenskommelsen den 4 december 1975 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om upprättande av en nordisk investeringsbank  (prop.   1975/76: 108,  NU   1975/76:40  och   rskr   1975/76: 231).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 54

Riksdagen godkände därvid även att svenska staten ikläder sig betalningsansvaret för Sveriges andel, uppgående till 180 milj. SDR (särskilda dragningsrätter) av bankens grundkapital och att en fjärdedel av Sveriges andel, dvs. 45 milj. SDR, ställs till bankens förfogande i tre Uka stora poster inom vissa överenskomna tidsfrister, nämligen 2, 14 och 26 månader efter överenskommelsen och stadgarnas ikraftträdande. Sveriges riksbank har den 3 augusti 1976 och den 1 augusti 1977 överfört motvärdet av tillsammans 30 milj. SDR till banken.

Sista inbetalning till banken skall äga rum i augusti 1978 och, i likhet med tidigare, omfatta 15 milj. SDR. För denna betalning bör riksdagen anvisa medel under nästa budgetår. Anslaget bör föras upp med 85 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska investeringsbanken för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 10    Ekonomidepartementet 55
Register

Sid. Anslag kr.
1    Översikt

DRIFTBUDGETEN

A.  Ekonomidepartementet m. m.

6 Ekonomidepartementet 8 518 000

7 Ekonomiska attachéer ] 449 000 7   Kommittéer m. m. 4 500 000

7    Extrautgifter 150 000

14 617 000

B. Centrala myndigheter m. m.

8    Statistiska centralbyrån:

9        Statistik, register och prognoser 194 158 000

37 Uppdragsverksamhet 1 000

38 Folk-och bostadsräkning 1975/1980 200 000

39 Konjunkturinstitutet 6 488 000

40 Myntverket:

40       Förvaltningskostnader 5 937 000

42       Uppdragsverksamhet 1000

42        Utrustning 220 000

43     Avsättning till banktillsynens fond 4 400 000
47 Avsättning till fondtillsynens fond 700 000
47   Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond 630 000

47 Avsättning till sparbankstillsynens fond 3 300 000

48 Revision av sparbankernas förvaltning 1 500 000 48 Avsättning till försäkringsinspektionens fond 6 344 000 50   Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. 60 000

223 939 000

C. Diverse

52   Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. 200 000

52 Vinstutlottning i lönsparandet m. m. 75 500 000

53 Nordiska investeringsbanken 85 000 000

160 700 000

Totalt för ekonomidepartementet    399 256 000

NORSTEDTS TMCKERl    STOCKHOLM H78 77Q61(1

Bilaga 11 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 11

_{Budget(iepartementet}

ÖVERSIKT

Budgetdepartementets verksamhet avser främst beredning av frågor om skatteväsendet och samordning av alla frågor som rör statens budget. Vidare omfattar verksamheten frågor om arbets- och anställningsvillkor i allmän tjänst samt personaladministrativa och personalpolitiska frågor för statligt anställda. Till budgetdepartementet hör ett antal förvaltningsmyndigheter med uppgifter som omfattar bl. a. rationalisering och revision, skatteadministration samt lokalförsörjning. Till departementets verksamhetsområde hör även frågor om skatteutjämningsbidrag till kommunerna och andra kommunalekonomiska frågor samt frågor om presstöd och samhällsinformation.

De förslag till utgifter inom budgetdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1978/79 omfattar ca 9 279 milj. kr. Detta innebär en ökning med ca 710 milj. kr. i förhållande till motsvarande utgifter under innevarande budgetår. Ökningen sammanhänger till största delen med ökade kostnader för bidrag och ersättningar till kommunerna.

För nästa budgetår utgör bidragen till kommunerna liksom under de senaste åren den största utgiftsposten. Utgifterna för bidragen ökar med 760 milj. kr. till sammanlagt 6 578 milj. kr. Ökningen sammanhänger bl. a. med att kommunerna kompenseras för minskat skatteunderlag som följd av ändrade avdragsregler fr. o. m. inkomståret 1975. Vidare ges under budgetåret 1978/79 ett generellt bidrag till kommunerna i enlighet med överenskommelsen i juni 1977 om begränsning av kommunalskattehöjningar under år 1978. Dessa båda utgiftsändamål uppgår under nästa budgetår tiU ca 2 030 milj. kr. Skatteutjämningsbidragen ökar med 555 milj. kr. till sammanlagt 3 925 milj. kr. Skattebortfallsbidragen uppgår för innevarande budgetår till 725 milj. kr. Bidragen, som avtrappas successivt, minskar med 225 milj. kr. till nästa budgetår.

Riksskatteverket får fortsatta resurser för att förbereda dels den vid 1975 års riksmöte beslutade omläggningen av skatteadministrationen och taxeringen i första instans, dels ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattnmg. Den sektion inom verket som ombesörjer driften av den centrala datoranläggningen inom detta ADB-system byggs ut.

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 2

Vidare får riksskatteverket förstärkningar för meddelande av förhandsbesked och för dispensgivning m. m.

Förslag redovisas om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. Särskilda medel föreslås för jämställdhetsåtgärder inom statsförvaltningen under nästa budgetår.

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

Den 1 januari 1974 trädde en ny lag om skatteutjämningsbidrag i kraft. Denna lagstiftning medförde en betydande ökning av bidragen från staten till kommunerna.

Skatteutjämningsbidrag utgår tiU kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner. Syftet med bidragen är att motverka skattekrafts-och kostnadsskillnader för olika kommuner och därmed utjämna skillnaderna i de kommunala skattesatserna i olika delar av landet. Skatteutjämningssystemet är ett av de främsta medlen för att skapa förutsättningar för en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av landet. Den största betydelsen har skatteutjämningsbidragen för Gotland, för norrlandskommunerna och för glesbygdskommuner i andra delar av landet.

Det skatteutjämningssystem som nu har tillämpats under fyra år var avsett att vara ett provisorium i avvaktan på resultaten av den kommunalekonomiska utredningens arbete. Det ansågs emeUertid angeläget att se över systemet redan dessförinnan. Mot den bakgrunden tillkallades särskilda sakkunniga i december 1975 för att göra en översyn av reglerna för skatteutjämningsbidragen. Dessa utredningar ersattes i november 1976 av en ny utredning om kommunernas ekonomi, 1976 års kommunalekonomiska utredning. Denna utredning har nyligen avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1977: 78) "Kommunerna. Utbyggnad, utjämning, finansiering." Betänkandet, som bl. a. innehåller förslag till ett reformerat skatteutjämningssystem, remissbehandlas f. n.

Det sammanlagda beloppet för skatteutjämningsbidrag under vart och ett av åren 1971—1978 framgår av följande sammanstäUning.

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna åren 1971—1978 (milj. kr.)
1971          1972          1973          1974          1975          1976          1977	1978
1781         1938        2 047        2 553        2 658        2 662        3 154	3 754

Av bidragsbeloppet för år 1978 faUer 2 278 milj. kr. på kommuner, 1 357 milj. kr. på landstingskommuner och 119 milj. kr. på kyrkliga kommuner.

Skatteutjämningsbidragen för åren 1977 och 1978 fördelar sig på län enligt följande tabell. Bidragen redovisas där förutom i milj. kr. även fördelade på invånare samt omräknade till samma mått som den kommunala utdebiteringen, dvs. kronor per skattekrona (kr./skr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

Skatteutjämningsbidrag åren 1977 och 1978

Län	1977			1978
	Milj. kr.	Kr./inv.	Kr./skr.	Milj. kr.	Kr./inv.	Kr./skr.
AB	48,4	32	0:13	81,7	54	0:19
C	52,1	223	1:27	54,4	230	1:13
D	29,9	119	0:66	29,7	118	0:57
E	83,4	214	1:22	82,7	211	1:03
F	62,7	207	1:18	77,8	256	1:27
G	65,8	386	2:29	71,2	416	2:11
H	146,2	607	3:78	173,1	716	3:84
I	107,4	1 966	13:63	127,5	2 322	13:51
K	74,3	479	2:91	73,4	475	2:44
L	111,6	407	2:46	133,0	484	2:52
M	77,6	105	0:54	77,5	105	0:46
N	85,6	384	2:32	96,2	429	2:21
O	90,2	126	0:63	101,5	142	0:61
P	127,4	303	1:77	160,9	382	1:93
R	124,1	470	2:87	135,2	508	2:65
S	153,6	540	3:16	184,9	649	3:26
T	42,1	154	0:84	41,0	150	0:71
U	31,3	120	0:65	28,4	109	0:50
w	126,4	446	2:60	147,3	519	2:58
X	172,5	585	3:33	200,3	679	3:33
Y	264,4	986	5:61	318,8	1 187	5:80
Z	263,0	1967	12: 37	311,5	2 321	12: 48
AC	339,1	1427	8:39	417,9	1 744	8:86
BD	475,1	1785	9:91	627,7	2 345	11:41
Hela
landet	3 154,2	383	2:00	3 754,0	454	2:06

De relativt sett största beloppen för skatteutjämningsbidrag, räknat både per invånare och i kronor per skattekrona, utgår som framgår av tabellen till de fyra nordligaste länen och Gotlands län. Skatteutjämningsbidragen räknat i kronor per invånare uppgår för hela landet till 454 kr. för år 1978. För Norrbottens, Gotlands och lämtlands län uppgår bidragen tiU resp. 2 345, 2 322 och 2 321 kr. per invånare. Närmast följer Västerbottens och Västernorrlands län, där bidragen uppgår till 1 744 resp. 1 187 kr. per invånare. För länen i övrigt varierar beloppen mellan 54 och 716 kr. per invånare.

När man mäter bidragen i samma mått som kommunalskatten, dvs. i kronor per skattekrona, redovisas för år 1978 den högsta siffran, 13: 51 kr./skr., för Gotlands län och därefter följer Jämtlands län med 12: 48 kr./skr. Motsvarande tal för Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län är 11: 41, 8: 86 resp. 5: 80 kr./skr. Med hjälp av skatteutjämningsbidragen uppnår vissa norrlandskommuner en skattekraft som ligger i nivå med några av de kommuner som har den högsta skattekraften i landet. Således får Pajala för år 1978 en skattekraft av 320 skr. per invånare. Endast fyra kommuner i landet, nämligen Danderyd, Solna, Lidingö och Stockholm, har en högre skattekraft per invånare. Tolv kommuner i Norrbottens lan och fem kommuner i Västerbottens län

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 4

uppnår en skattekraft, som överstiger 290 skr. per invånare. Molsvarande tal är för Malmö och Göteborg 258 resp. 251 skr. För landet som helhet har bidragen räknat i kr. per skattekrona genomsnittligt ökat något från 2: 00 till 2: 06 mellan åren 1977 och 1978. Medelutdebiteringen i riket uppgick år 1977 till 26: 85 kr. per skattekrona och beräknas för år 1978 till ca 28: 70 per skattekrona. Sett som ett genomsnitt för landet svarar skatteutjämningsbidragen alltså de båda senaste åren för drygt 7 % av kommunernas inkomster angivna som medelutdebitering.

Skatte- och kontrollviisen m. m.

Ett väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhällets verksamhet. Organisationen för beskattning och uppbörd förbättras successivt. Åtgärder för att hindra skatteundandragande i olika former är därvid ett väsentiigt inslag. Taxerings- och kontrollorganisationen ges successivt ökade resurser. Taxeringsorganisationen i första instans byggs ut kraftigt genom att länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna får väsentliga personalförstärkningar.

Riksskatteverket svarar för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet. Huvuduppgiften för verket inom skatteområdet är att verka för en effektiv, rättvis och lilcformig beskattning. Denna uppgift fullgör verket genom kontroller, genom råd, anvisningar och information till myndigheter och allmänhet samt genom en kontinuerlig anpassning av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. I årets budgetförslag föreslås ytterligare förstärkning av verkets rättsavdelning. Förstärkningen behövs för att förkorta väntetiderna för förhandsbesked och dispensgivning i beskattningsfrågor. Omfattande resurser anslås liksom under innevarande budgetår till riksskatteverkets utbildningsverksamhet inom skatteområdet och till information om skatte- och folkbokföringsfrågor.

Vid 1975 års riksmöte beslutades om dels riktlinjer för en ändrad skatteadministration och taxering i första instans, m. m. (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31, rskr 1975: 229), dels ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet (prop. 1975: 57, SkU 1975: 32, rskr 1975: 230). Besluten innebär bl. a. att alla deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Skatteadministrationen effektiviseras bl. a. genom ett väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskningen och taxeringen. Den nya taxeringsorganisationen skall i huvudsak genomföras till 1979 års taxering. Under tiden fram till övergängen bedrivs ett fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete. Ansvaret lör detta Ugger på riksskatteverket och statskontoret. För nästa budgetår föreslås riksskatteverket Tå fortsatta resurser för detta arbete. Inom det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning finns — förutom 21 regionala datorer — en central dataanläggning som är placerad hos

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 5

riksskatteverket. Den sektion inom verket som svarar för driften av centraldatorn byggs ut i enlighet med beslut under föregående riksmöte (prop. 1976/77: 25 bil. 6, SkU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 62). Ökningen till nästa budgetår omfattar 17 tjänster.

Enligt beslut vid föregående riksmöte (prop. 1976/77: 145, SkU 1976/ 77: 52, rskr 1976/77: 347) skall en allmän fastighetstaxering äga rum år 1981. TiU nästa budgetår föreslås ett särskilt anslag för att bestrida vissa förberedelsekostnader för fastighetstaxeringen.

Förslag läggs vidare fram om den framtida administrationen av kilometerbeskattningen. Därvid föreslås att de av kilometerskattenämndens uppgifter som skall finnas kvar även sedan omläggningen till kilometerbeskattning har genomförts överförs till riksskatteverket den 1 juli 1979. Verket är redan tidigare central förvaltningsmyndighet för vägtrafikbeskattningen.

För att näringslivets investeringar i maskiner och inventarier skall stimuleras kan skattskyldiga, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som till utgången av år 1978 anskaffar eller tillverkar maskiner m. m., under vissa förutsättningar få ett särskilt investeringsavdrag om 10 % av anskaffnings- eller tillverkningskostnaden vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Om en skattskyldig inte alls eller bara delvis har kunnat utnyttja investeringsavdraget kan han i stället få ett skattefritt investeringsbidrag motsvarande 10 % av anskaffnings- eller tillverkningskostnaden. Bidragsärendena prövas av riksskatteverket. Bidragen betalas ut från ett anslag under budgetdepartementets huvudtitel. Anslaget beräknas tiU 100 milj. kr. för nästa budgetår.

Rationalisering och revision inom statsförvaltningen, m. m.

Ansvaret för rationalisering och revision inom statsförvaltningen ligger främst på statskontoret resp. riksrevisionsverket.

För statskontorets del väntas verksamheten i stort fortsätta med samma inriktning som tidigare. De största projekten bland statskontorets rationaliseringsutredningar avser statlig personaladministration, skatteväsendet och miljövårdens informationssystem.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att sänka medelsförbrukningen för anskaffning av ADB-utrustning. Detta sker bl. a. genom att kompletteringar och nyanskaffningar begränsas eller senareläggs. Statskontoret har på regeringens uppdrag undersökt möjligheterna att åstadkomma detta under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Vidare har regeringen givit flera utredningsuppdrag i syfte att för enskilda myndigheter eller verksamhetsområden utarbeta förslag tUl en mer återhållsam utbyggnad av databehandlingskapaciteten. Detta gäller bl. a. statistiska centralbyrån, bil- och körkortsregistren och polisväsendet.

Riksrevisionsverkel fortsätter att bedriva förvaltningsrevision med in-

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 6

riktning dels på att myndigheterna skall kunna uppnå bättre resultat med anvisade resurser, dels på att om möjligt åstadkomma direkta besparingar i statlig verksamhet. Förvaltningsrevisionens tjngdpunkt, som hittills har legat på översiktliga analyser av enskilda myndigheter, kommer under de närmaste åren att ligga på avgränsad revision inom myndigheter och revision av enskilda myndigheters verksamhet. Riksrevisionsverket medverkar även i arbetet med den modernisering av det statiiga budgetsystemet, som nu har beslutats av riksdagen. Verket kommer att i ökad utsträckning biträda myndigheterna med redovisningsteknisk expertis och med rådgivning i planeringsfrågor.

Under föregående riksmöte har ett antal åtgärder för att begränsa företagens uppgiftslämnande beslutats (prop. 1976/77: 115, FiU 1976/ 77: 25, rskr 1976/77: 268). Bl. a. har en särskild delegation, delegationen för företagens uppgiftslämnande, inrättats. Delegationen skall i första hand vara verksam under en treårsperiod. Statsmyndigheterna är skyldiga att anmäla krav på ny eller utökad uppgiftsinsamling tiU delegationen. Delegationen får vid behov föreskriva villkor för uppgiftsinsamlingen från företag.

Delegationen skall vidare göra en genomgång av befintliga uppgifts-rutiner och därvid föreslå konkreta åtgärder för att reducera och förenkla uppgiftslämnandet. Mot bakgrund av de erfarenheter som efter tre år har vunnits av delegationens arbete skall statsmakterna ta ställning till vilken inriktning fortsatta åtgärder på detta område bör ha.

I den i juni 1977 träffade överenskommelsen mellan staten och kommunförbunden om begränsning av kommunalskattehöjningarna under år 1978 har regeringen förklarat sig skola se över reglerna för statliga myndigheters normgivning m. m. Avsikten därmed är att begränsa bl. a. kommunernas kostnader. I detta syfte har regeringen utfärdat en förordning (1977: 629) om ändring i kungörelsen (1970: 641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd. Översynen fortsätter inom regeringskansliet, i första hand genom en uppföljning av myndigheternas redovisning av frågan i anslagsframställningarna. Vidare har bl. a. tillsatts en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet, som behandlar frågor om ytnormer m. m. för barnstugor.

Frågor som hör samman med nämnda kungörelse uppmärksammas fortlöpande inom ramen för den översyn av skilda sakområden som görs av olika av regeringen tillkallade utredningar. En allmän genomgång görs vidare från olika utgångspunkter av förvaltningsutredningen (B 1977: 01) och utredningen (Kn 1976: 06) om minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna. I bilagan För flera huvudtitlar gemensamma frågor lämnas en utförligare redovisning av denna fråga.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 7

Presstödjande åtgärder

Fr. o. m. år 1976 har stödet till dagspressen byggts ut och förstärkts. Stöd kan utgå i form av produktionsbidrag, utvecklingsbidrag, etable-ringsstÖd, samdistributionsrabatt, samverkansbidrag och som lån ur pressens lånefond. Den 1 juU 1976 fick presstödsnämnden ett eget kansU som bl. a. har till uppgift att följa den ekonomiska utvecklingen för oUka tidningsgrupper och rapportera till regeringen om utfallet av de olika presstödjande åtgärderna.

En varierad och kritisk press är en förutsättning för att den politiska demokratin skaU fungera. I Sverige, liksom i hela den industrialiserade delen av världen, har utvecklingen lett tiU en ökande koncentration på tidningsmarknaden. I Sverige har dock tidningsnedläggelserna kunnat bromsas på ett relativt tidigt stadium och redaktionell konkurrens har kunnat upprätthållas på flera orter.

Presstödet har i den form det antogs av riksdagen utformats efter grundliga analyser av tidningarnas marknadsförhåUanden. På grundval av dessa analyser har automatiskt verkande regler för huvuddelen av stödet kunnat konstrueras. Även om tidningsnedläggningar i stort sett inte har inträffat i Sverige under de senaste åren har å andra sidan någon nyetablering knappast ägt rum. Fr. o. m. år 1976 kan dock stöd för nyetablering utgå. T. o. m. november 1977 har fyra sådana bidrag beviljats.

Tidningsbranschen är en löneintensiv bransch som därtill har ett mycket lågt utnyttjande av sina produktionsresurser. En förutsättning för en utveckling inom branschen — och även för många tidningars möjligheter att fortieva — är att tUlgängliga produktionsresurser kan utnyttjas mer rationellt. Det finns anledning att fästa förhoppningar vid att tidningsföretagen i ökad utsträckning skaU ansöka om bidrag för produktionssamverkan. Anslaget för samverkansbidrag föreslås därför höjt för budgetåret 1978/79.

Mot bakgrund av tidningsföretagens ekonomiska svårigheter, som nu också har drabbat vissa högtäckningstidningar, höjs produktionsbidragen fr. o. m. år 1978 med 20 % och samdistributionsrabatten med två öre per distribuerat exemplar (prop. 1977/78: 58, KU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 76). Sammanlagt föreslås 277 milj. kr. i stöd tUl dagspressen under nästa budgetår.

1 propositionen om ökat presstöd aviseras en ny översyn av presstödet. De nuvarande stödformernas effekter och betydelse skall utvärderas. Särskilt skall då belysas möjligheterna att utforma bidragsreglerna så att de stimulerar tdl ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar genom samverkan och även i övrigt befrämja god hus-håUning.

Fr. o.m. år 1977 ges statiigt stöd tiU organisationstidskrifter. Stödberättigade är medlemstidskrifter samt tidskrifter som företräder vissa

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 8

ideella organisationer. Slutlig ansökan om anslutning till stödsystemet skall inkomma till presstödsnämnden före utgången av februari 1978.

Även stöd till tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska ges fr. o. m. år 1977. Stöd kan, efter ansökan tiU invandrarverket, beviljas i form av produktionsbidrag och etableringsstöd. T. o. m. november 1977 har produktionsbidrag beviljats tre allmänna nyhetstidningar och två medlemstidskrifter.

Personalpolitik

Förslag läggs fram om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. Bl. a. skall den generella utbildningen som f. n. bedrivs av statens personalutbildningsnämnd (PUN), statskontoret, riksrevisionsverket och statens personalnämnd sammanföras till PUN. De nämnda myndigheterna kommer dock även i fortsättningen att ansvara för utbildningens fackmässiga innehåll inom sina resp. områden. PUN:s produktion och distribution av personalutbildning, liksom driften av statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna, skall i princip finansieras genom avgifter från myndigheterna.

Strävandena att öka jämställdheten mellan kvinnor och män inom statsförvaltningen intensifieras. Ett handhngsprogram för jämställdhetsarbetet för åren fram till år 1980 har tagits fram i samarbete med de anställdas huvudorganisationer. I anslutning härtill föreslås att ett nytt anslag om 1 milj. kr. förs upp i statsbudgeten för vissa jämställdhetsåtgärder inom statsförvaltningen.

Regler för hur tid för föräldraledighet skall räknas tiU godo vid tjänstetillsättning kommer att införas.

Ersättare för ordinarie ledamot i statlig styrelse eller nämnd skall få den information som han behöver för att kunna följa arbetet i styrelsen eller nämnden samt i övrigt ges möjlighet till bättre insyn i dess verksamhet. T. ex. kan ersättare kallas till sammanträde med styrelsen eller nämnden även när ordinarie ledamot kommer att närvara.

Personalföreträdare i statiig myndighets styrelse har genom ändring i kungörelsen (1974: 224) om personalföreträdare i statliga myndigheters styrelse m. m. getts möjlighet att delta i handläggningen av ärenden i vilka han tidigare i egenskap av företrädare för arbetstagarorganisation har deltagit i förhandling enligt medbestämmandelagen.

Utbyggnaden av företagshälsovården för de statsanställda fortsätter. Under budgetåret 1977/78 inrättas tio nya hälsocentraler. Vidare har den försöksverksamhet som har bedrivits av statens personalnämnd vid centraler i Östersund, Motala och tekniska högskolan i Stockholm övergått i reguljär verksamhet under ledning av lokala hälsoråd. För budgetåret 1978/79 beräknas ytterligare tio företagshälsocentraler kunna inrättas.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 9

Förhandlingar pågår om ett huvudavtal för arbetstagare som omfattas av lagen (1976: 600) om offenthg anstäUning och som innehar eller uppehåller statiigt reglerad tjänst. I förhandlingarna har statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer genom överenskommelser uppnått principiell enighet om innehållet i ett nytt huvudavtal. I avvaktan på att huvudavtal träffas har parterna förlängt t. v. de övergångsavtal som i december 1976 träffats i anledning av arbetsrättsreformen. I dessa övergångsavtal överenskom parterna att resp. verk och berörda lokala arbetstagarorganisationer skulle få träffa kollektivavtal om bl. a. dels den närmare ordningen för s. k. samverkansförhandlingar vid myndigheten, dels huruvida DEFF-verksamheten och företagsnämndsverksamheten skulle upphöra eUer finnas kvar vid verket. TiU följd av övergångsavtalen har såväl DEFF-verksamheten som företagsnämndsverksamheten upphört på de flesta håll inom statsförvaltningen.

Förhandlingar pågår om medbestämmandeavtal för arbetstagare som omfattas av lagen om offentlig anställning och som innehar eller uppehåller statligt reglerad tjänst.

Myndigheterna har under år 1977 för första gången, inom givna ramar, fått träffa avtal med lokala arbetstagarorganisationer om fördelningen av viss del av utrymmet för löneförhöjningar.

Genom avtal mellan statens avtalsverk och de anställdas huvudorganisationer har ett nytt chefslöneavtal börjat tillämpas under år 1977. Chefslöneavtalet, som handhas av en partssammansatt nämnd (chefs-lönenämnden), medger större flexibiUtet vid lönesättningen. Även de utlandsanställdas (exkl. SIDA-anställdas) löner och andra anstäUnings-villkor regleras fr. o. m. år 1977 av ett särskilt avtal. Löner m. m. fastställs av den partssammansatta utlandslönenämnden.

En särskild utredare, utredningen om vissa organisatoriska frågor med anledning av olika reformer inom arbetsrättens område (B 1977: 04), har nyligen avlämnat betänkandet (Ds B 1977: 9) Staten som arbetsgivare — principförslag till organisation och arbetsformer. Detta betänkande remissbehandlas f. n.

Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

För nästa budgetår beräknas utgifterna för byggnadsarbeten för statlig förvaltning uppgå till ca 500 milj. kr. Härav beräknas ca 160 milj. kr. för fortsatt byggnadsverksamhet i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet, vilket innebär en minskning med ca 30 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. De totala kostnaderna för byggnadsinvesteringar i samband med omlokaliseringen beräknas till drygt 1 200 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. För nästa budgetår beräknas en kraftig ökning av investeringarna i nya lokaler för departementen i Södra Klara i Stockholm samt för länsförvaltningarna. De ökade inves-

Prop, 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet lo

teringarna för länsadministrationen föranleds i första hand av om- och nybyggnadsbehov till följd av de vid riksmötet 1975/76 beslutade regionala datoranläggningarna inom det nya ADB-system för folkbokföring och beskattning som skall tas i bruk successivt fr. o. m. år 1979.

Sammanfattning

Förändringarna inom budgetdepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande utgiftsändamål på statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

	Anvisat	Förslag	För-
	1977/78	1978/79	ändring
DRIFTBUDGETEN
A. Budgetdepartementet m. m.	83,9	95,0	■ 11,1
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.	220,0	252,4	+ 32,4
C. Skatte- och kontrollväsen	281,5	318,5	-t-  37,0
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna	5 818,2	6 578,0	-t-759,8
E. Diverse	1 522,9	1 500,5	- 22,4
Summa driftbudgeten	7 926,6	8 744,4	-t-817,8
KAPITALBUDGETEN
II.    Statens allmänna fastighetsfond	510,0	455,0	- 55,0
V.    Fonden för låneunderstöd	15,0	—	-  15,0
VI   Fonden för statens aktier	2,4	—	-    2,4
IX. Diverse kapitalfonder	115,0	80,0	- 35,0
Summa kapitalbudgeten	642,4	535,0	-107,4
Totalt för budgetdepartementet	8 569,0	9 279,4	-1-710,4

De totala utgifterna beräknas öka med ca 710 milj. kr. Anslagen på driftbudgeten ökar därvid med ca 818 milj. kr. under det att anslagen på kapitalbudgeten minskar med ca 107 milj. kr. På driftbudgeten ökar bidrag och ersättningar till kommunerna med ca 760 milj. kr. Det under budgetdepartementets huvudtitel redovisade anslaget till täckande av merkostnader för löner och pensioner är — i avvaktan på avtal om löner för de anställda m. fl. för tiden efter den 1 januari 1978 — schablonmässigt beräknat till 1 000 milj. kr., vUket innebär en minskning i förhåUande till motsvarande anslag under budgetåret 1977/78 med 200 milj. kr.

För anslagen på kapitalbudgeten sammanhänger det minskade medelsbehovet tiU stor del med att vissa byggnadsobjekt och anskaffningar av datamaskiner har senarelagts.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

11

BUDGETDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN   Ättonde huvudtiteln

A. BUDGETDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Budgetdepartementet

1976/77 Utgift 25 595 884

1977/78 Anslag        21 746 000 1978/79 Förslag       24 914 000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal Handläggande personal Övrig personal	115 65	—
	180	—
Anslag
Lönekostnader Reseersättningar (även utrikes resor) Expenser Ej disponerat belopp	19 717 000 200 000 1 614 000 215 000	-[-3 177 000 -f     20 000 -f   186 000 -   215 000
	21 746 000	+ 3168 000

Pris- och löneomräkning uppgår till 3 214 000 kr. Under föregående budgetår har budgetdepartementet förstärkts med en sakkunnig för övergripande frågor rörande skattelagstiftningen samt en sakkunnig och ett biträde för dispenser m. fl. ärenden inom skatteområdet. Medel for dessa ändamål bör beräknas för nästa budgetår.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Budgetdepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 24 914 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 12

A 2. Gemensamma ändamål för departementen

1976/77 Utgift 47 844 171

1977/78 Anslag        51 035 000 1978/79 Förslag       58 926 000

Frän anslaget bestrids kostnader för departementens organisationsavdelning och andra för departementen gemensamma anordningar. Från anslaget bestrids vidare departementens och kommittéernas sjukvårds-och lokalkostnader, utgifter för expenser avseende inredning och utrustning av lokaler, telefon m. m. samt kostnader för tjänstebilar, allt i den mån medel inte anvisas i annan ordning. Sjukvårds- och lokalkostnaderna för utrikesdepartementet samt hyreskostnaderna för försvarsdepartementet bestrids dock från vederbörande departementsanslag.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal
Handläggande personal	25	—
Övrig personal	126	-1-1
	151	-fl
Anslag
Lönekostnader	11 395 000	-f2 384 000
Sjukvård	375 000	-1-     25 000
Reseersättningar (även utrikes resor)	80 000	-f       8 000
Lokalkostnader	30 850 000	-1-4 579 000
Kostnader för fjänstebilar	275 000	+   105 000
Expenser	7 866 000	+   984 000
därav engångsutgifter	(589 000)	(+   334 000)
Ej disponerat belopp	194 000	-   194 000
	51 035 000	-1-7 891000

För pris- och löneomräkning beräknar jag 5 577 000 kr. Därav avser 3 012 000 kr. ökade kostnader för befintliga lokaler.

Under föregående budgetår har organisationsavdelningen på grund av arbetsbelastningen förstärkts med en telefonisttjänst och tre andra biträdestjänster. Medel för dessa tjänster bör beräknas för nästa budgetår. Till nästa budgetår beräknar jag även medel för ytterligare en biträdestjänst.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanstäUningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensamma ändamål för departementen for budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 58 926 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 13

A 3. Kommittéer m. m.

1976/77 Utgift 18 639 468 Reservation 3 828 199

1977/78 Anslag        10 500 000 1978/79 Förslag       10 500 000

1 Avser sjunde huvudtitelns reservationsanslag Kommittéer.

Belastningen på anslaget under innevarande budgetår beräknar jag till ca 11,5 milj. kr. Jag har därvid beaktat att kostnaderna för delegationen för företagens uppgiftslämnande enligt beslut vid föregående riksmöte (prop. 1976/77: 115, FiU 1976/77: 25, rskr 1976/77: 268) belastar detta anslag. Med hänsyn tiU detta och den förväntade omfattningen av kommittéverksamheten under budgetåret 1978/79 samt med beaktande av den anslagsbehållning som kan väntas uppkomma förordar jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp i statsbudgeten för nästa budgetär.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10 500 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1976/77 Utgift 1623 925 Reservation 189 618

1977/78 Anslag 625 000

1978/79 Förslag 625 000

1 Avser sjunde huvudtitelns reservationsanslag Extra utgifter.

Med hänsyn till den hittillsvarande belastningen och med beaktande av den anslagsbehållning som kan väntas uppkomma förordar jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp i statsbudgeten för nästa budgetår. Jag har därvid räknat med att fortsatt bidrag tiU utgivningen av statskalendern skall bestridas från detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 625 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

14

B. ALLMÄNNA CENTRALA ÄMBETSVERK M. M.

B 1. Kammarkollegiet

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

12 635 390 11728 000

13 173 000

Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande statiig och kyrklig egendom, rikets indelning och den prästerliga organisationen, handha medels- och fondförvaltning samt i vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen.

Chef för kollegiet är en generaldirektör. KoUegiet är organiserat på sju enheter, nämligen en allmän avdelning, ett advokatfiskalskontor, en fondbyrå, en redovisningscentral, ett revisionskontor, ett arkivkontor och en administrativ sektion.

	1977/78	Beräknad ändring till 1978/79
		Kammar-	Före-
		kollegiet	draganden
Personal
Handläggande personal	58	-f2	—1
Övrig personal	68	+ 2	—
	126	-1-4	—1
Anslag
Lönekostnader	11759 000	-f2 259 000	-fl 704 000
Sjukvård	36 000	—	—
Reseersättningar	145 000	-1-     23 000	-f     15 000
därav utrikes resor	(5 000)	(-)	(-)
Lokalkostnader	1 155 000	+   224 000	-1-   224000
Expenser	556 000	+    108 000	-h     59 000
Kostnader för datamaskintid	970 000	__	-f     49 000
Kostnader för stansut-
rustning	100 000	—	—
Ej disponerat belopp	107 000	—	-   107 000
Summa utgifter	14 828 000	-h2 614 000	-fl 944 000
Avgår ersättningar för
redovisningscentralens
tjänster	3 100 000	+   450 000	-f   499 000
Summa anslag	11 728 000	-1-2 164 000	+ 1445 000

Kammarkollegiet

1. Pris- och löneomräkning 2 122 969 kr.

2. Fondbyrån bör erhålla förstärkta resurser att ta hand om den ökade tillströmningen av förvaltningsuppdrag från de statliga myndigheterna m. fl. Kollegiet begär för ändamålet en handläggar- och en biträdestjänst (-f 192 254 kr.).

3. Granskningen av redovisningarna som inkommer till arvsfondssektionen från de för allmänna arvsfonden förordnade gode männen bör påskyndas och balanserna nedbringas. Härför erfordras en ny assistenttjänst (+79 163 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 15

4. Verksamheten vid revisionskontoret bör i större utsträckning baseras på fast personal i stället för på insatser av konsulter. I utbyte mot konsultmedel bör en amanuenstjänst inrättas ( + 39 105 kr.).

5. Uppbyggnaden av kollegiets intema personalutbildning bör fortsätta (+14 000 kr.). En deltidsanställd utbUdningsansvarig bör engageras för verksamheten ( + 30 000 kr.).

6. Under expensposten begärs medel för anskaffning av förvaringsskåp för den ekonomiska kartan (+20 000 ler.), räknemaskiner ( + 9 600 kr.) och för vård av arkivalier och antikviteter (-f 15 000 kr.).

7. Inom ramen för O-alternativet kan kollegiets processverksamhet i bl. a. vattenmål, ersättningsmål enligt naturvårdslagen och fiskeersätt-ningsmål inte inskränkas genom någon åtgärd från koUegiets sida. Personalinskränkningar måste därför belasta den övriga verksamheten. Följden skulle bli förlängd handläggningstid och aUmänt försämrad service samt reducerad granskningsverksamhet beträffande arvs- och gåvobeskattningen. Även revisionskontorets verksamhet skulle drabbas och få effekter på revisionen hos de myndigheter kontoret har att revidera. Omfattningen av redovisningscentralens verksamhet styrs i allt väsentligt av de i redovisningsgruppen ingående myndigheterna. Med hänsyn till angelägenheten av en snabb genomloppstid skulle en personalinskränkning få till följd att utbetalningar skulle fördröjas, vilket kan föra med sig bl. a. att de ohka myndigheterna drabbas av räntekostnader.

Föredraganden

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 13 173 000 kr. Jag har därvid beaktat det minskade medelsbehov som följer av att en personlig tjänst för förste advokat-fiskal upphör genom innehavarens pensionering. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kammarkollegiet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 13 173 000 kr.

B 2. Statskontoret

1976/77 Utgift 41 626 770 1977/78 Anslag 44 645 000 1978/79 Förslag      50 940 000

Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte ankommer på annan myndighet. I uppgifterna ingår bl. a. att samordna rationaliseringen, ta initiativ till, utföra och medverka vid rationaliseringsundersökningar, utbUda personal för rationalisering och genom rådgivning verka för förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen. Verket samordnar anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltar statens datamaskinfond.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

16

Statskontoret leds av en styrelse. Chef för statskontoret är en generaldirektör, som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Verket är organiserat på tre sektorinriktade utredningsavdelningar, en teknisk avdelning, en planerings- och utbildningsavdelning samt en administrativ byrå. Statskontorets personal uppgick den 1 juli 1977 till ca 300, uttryckt i årsarbetskrafter.

Statskontoret tiUämpar programbudgetering och tiUdelas anslag i programtermer. Följande programindelning gäller för statskontoret.

1. Rationalisering

2. Förvaltning av statens datamaskinfond

Statskontorets verksamhet under program 1 och 2 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Statskontoret. Av de avgifter som inflyter till statens datamaskinfond skall anslaget tillgodoföras ett belopp som svarar mot kostnaderna för program 2. Beloppet skaU redovisas som uppbördsmedel under anslaget.

(1 000-tal kr.)

Program/verksamhet	1976/77	1977/78	1978/79
	Utgift	Budget	Beräknar
			Stats-	Före-
			kontoret	draganden
Rationalisering	50 249	44 180	50 430	49 365
Förvaltning av statens data-
maskinfond	4 565	4 850	5 802	5 703
Ej programbundna utgifter	287	260	318	318
Särskilda kostnader för in-
förande av SLÖR	—	—	1 957	1957
Ej disponerat belopp	—	420	—	—
Summa kostnader	55101	49 710	58 507	57343
Avgår:
Intäkter under anslaget	4 577	4 850	5 802	6 403
Bidrag från andra myndigheter	8 897	215	—	—
Summa	41627	44 645	52 705	50 940

Statskontoret har för budgetåren 1976/77 och 1977/78 beviljats särskilda medel från anslaget Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för införande av en generell statlig löneuträkningsrutin (SLÖR).

Statskontoret

De allmänna förutsättningarna för statskontorets verksamhet förändras förhållandevis långsamt. Statskontorets utredningsprojekt innebär långsiktiga bindningar som beskär utrymmet för nya, snabba initiativ.

Ett antal offentUga utredningar har under senare år behandlat statskontorets verksamhet, eller delar av denna. De har emellertid inte inneburit stora och plötsliga förändringar för verket. De redogörelser för den allmänna utvecklingen inom statskontorets verksamhetsområde som verket lämnar i sina anslagsframstäUningar förblir således i allmänhel giltiga under många år.

Den arbetsrättsliga utvecklingen torde dock få betydelse för inrikt-

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 17

ningen av statskontorets verksamhet på sikt. Utvecklingen mot ökat personalinflytande i rationaliseringsarbetet är i och för sig inte någon ny företeelse för statskontoret men med hänsyn till den arbetsrättsliga lagstiftningen bör verket äga betydande kompetens och kunskaper om avtalsfrågor och fackliga frågor så att verket kan möta kommande krav och samverka med de fackliga organisationerna efter avtal och föreskrifter.

Det är rimligt att räkna med att det ökade personaUnflytandet i rationaliseringsarbetet — till följd av såväl den arbetsrättsliga utvecklingen som den ökade insikten om nödvändigheten av att engagera berörd personal i förändringsarbetet — i sig kommer att leda till ökade anspråk på statskontorets resurser. Statskontorets erfarenheter från senare år tyder också på att utredningstiderna genomsnittiigt har blivit längre till följd av en ökad samverkan med berörd personal och personalorganisationer. Detta möjliggör ofta bättre förutsättningar för utredningsresultatens genomförande.

Programmet Rationalisering

Programmet Rationalisering utgör den dominerande delen av statskontorets verksamhet. Programmet syftar tiU att öka effektiviteten i statsförvaltningen. De olika mål som verksamheten primärt inriktas på är kostnadssänkningar, intäktsökningar och prestationsförbättringar. Programmet indelas i fyra delprogram: Samordning, Utbildning, information och rådgivning. Rationaliseringsutredningar samt Administration.

Delprogrammet Samordning avser planering och samordning som skall leda till övergripande och långsiktiga planer och riktlinjer, i första hand för statskontorets verksamhet men på längre sikt även för rationaliseringen inom hela den civila statsförvaltningen. Delprogrammet omfattar även ADB-samordning. Det grundläggande synsättet är att datatekniken är ett hjälpmedel i myndigheternas verksamhet och då främst för rationalisering. Som centralt rationaliseringsorgan har statskontoret därför vidtagit åtgärder för att tiUgodose ADB-samordnings-kravet i den övriga rationaliseringen. Exempel på sådana åtgärder är statskontorets kontaktmannaorganisation och det utvecklingsarbete som bedrivs inom funktionerna. I delprogrammet ingår även samordning av den statliga maskindriftens funktioner, organisation, kapacitet m. m. Verksamheten inom delprogrammet under budgetåret 1978/79 planeras få i huvudsak samma inriktning och omfattning som under de närmast föregående åren.

Delprogrammet Utbildning, information och rådgivning omfattar sådan kunskapsöverföring som framför aUt syftar mot målet att höja myndigheternas intresse för och förmåga till administrativ och organisatorisk utveckling. I delprogrammet ingår bl. a. centrala kurser i rationalisering för statsförvaltningens personal, sammanställning och spridning av information om nya metoder, utvecklingsresultat m. m. remiss-

2    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

15

behandling samt kontakter med rådgivning och annan service till myndigheterna. De förslag personalutbildningsutredningen har lämnat kan medföra att de centrala kurserna gradvis överföres till annan central kursarrangör. Den externa utbUdningen avses därför i stället inriktas på utbildning av utvalda myndigheter samt på utbildningsutveckling. Verksamheterna under delprogrammet i övrigt kommer under budgetåret 1978/79 att i huvudsak bedrivas med den inriktning och efter de riktlinjer som f. n. gäller.

Delprogrammet Rationaliseringsutredningar har främst som mål förbättrad organisation och förbättrade administrativa system och rutiner. TiU delprogrammet förs sådana utredningar som skall ge bestämda slutprodukter vid bestämda tidpunkter och som på grund av sin omfattning och med hänsyn till kostnaderna bör ges formen av särskilda projekt. Dit förs också sådant utvecklingsarbete som avser bestämda metod-eller ämnesområden och som organiseras i s. k. funktioner.

Under budgetåret 1976/77 bedrevs 86 utredningar varav 81 i projektform och 5 som s. k. funktioner. Av projekten tillkom 23, varav 11 efter beslut av regeringen. Under budgetåret avslutades 36 projekt.

De största projekten avsåg skatteväsendet, informationssystem för de vetenskapliga biblioteken (LIBRIS), miljövårdens informationssystem, ett generellt löneuträkningssystem och ADB-säkerhet.

Kostnaderna för de större projekten under delprogrammet Rationaliseringsutredningar framgår av följande sammanställning:

Projekt under delprogrammet Rationaliseringsutredningar (1 000-tal kr.)

Sektor/funktion			Statkontoret beräknar
	1975/76	1976/77	för
			1977/78	1978/79
Rättsväsende och kriminalvård	49	469	418	190
Skatteväsende m. m.	1 944	2 100	2 362	2 700
Socialförsäkring m. m.	425	290	141	______
Utbildning, forskning	5 206	7 756	414	—
Miljövård	3 074	2 776	3 102	560
Jord- och skogsbruk, fiske	704	795	441	170
Arbetsmarknad	456	579	538	500
Statlig personaladministration	2 814	7 534	6 350	4 855
Statlig ekonomiadministration	658	332	—	—
Samordning av statliga informa-
tionssystem	1663	1 399	1050	—
Utveckling av rationaliserings-
teknik m. m.	266	386	51	—.
Funktioner		822	1 309	1495
Övrigt	3 773	4 241	2 963	1085
Summa	21032	29 479	19 139'	11 555'
Preliminärt planerade projekt
samt ointecknad reserv			7 006	12 950
Summa	21032	29 479	26 145	24 505

' Budgeterad verksamhet (augusti 1977).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 19

Allmänt gäller fortfarande att utredningsverksamheten skall bedrivas som projekt av "vertikal" typ berörande enskilda myndigheter eller som projekt av "horisontell" typ berörande verksamheter för vilka flera myndigheter svarar eller funktioner som förekommer inom flera myndigheter. Statskontoret förutser att projekten kommer att fortsätta att i något högre grad än tidigare avse enskilda myndigheter, bl. a. som ett resultat av den vidgade kontaktverksamheten och som en följd av förordningen om rationaliseringsverksamhet. Anspråken från kommittéväsendet förutses fortsätta att öka.

I delprogrammet Administration ingår interna styr- och stödfunktioner avseende planering, styrnmg och kontroll av verksamheten, personal- och ekonomiadministration, utbildning m. m.

Konsulter avses liksom tidigare anlitas i utredningsarbetet. Konsultarvoden inom hela programmet Rationalisering uppgick under budgetåret 1976/77 till ca 10,3 milj. kr. Verkets sammanlagda kostnader för konsultarvoden uppgick samma år till ca 10,7 milj. kr. Ca 6,6 milj. kr. har utbetalats tdl Statskonsult AB.

Förslaget under programmet innefattar en odisponerad kapacitet på totalt 12 950 000 kr., som föreslås stå tiU verksledningens förfogande. Många projektförslag är så långt framskridna att de i och för sig mycket väl skulle kunna budgeteras. Statskontoret försöker emellertid i det längsta behålla så stor handlingsfrihet som möjligt och föredrar därför att beteckna prioriterade projektförslag som anspråk snarare än som bestämda budgeterade projekt. Verksamheten budgeteras först när regeringens direktiv eller formell hemstäUan från myndighet föreligger eller beslut fattas på annat sätt. Den odisponerade kapaciteten skall också till en del utgöra reserv för oförutsedda arbetsuppgifter. För budgetåret 1978/79 beräknas en reserv på ca 7 % av det totala förslaget för programmet Rationalisering jämfört med 13 % i anslagsframställningen för föregående budgetår. Med hänsyn till kravet på återhållsamhet anser sig verket trots detta inte böra begära ökade resurser för programmet.

Programmet Förvaltning av statens datamaskinfond

Programmet Förvaltning av statens datamaskinfond svarar för drygt en tiondel av statskontorets anvisade medel. Verksamheten är uppdelad på följande tre delprogram:

— Anskaffning och avyttring av ADB-utrustning

— Fondförvaltning

— Administration

Verksamheten inom programmet finansieras via årliga avgifter för den utrustning o. d. som anskaffas via fonden. Förfarandet vid anskaffning av ADB-utrustning och beräkning av avgifter till fonden återkommer jag tiU senare i samband med att jag behandlar statens datamaskin-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 20

fond och andra kapitalfonder under kapitalbudgeten. Jag berör i det sammanhanget också de större utrustningsanskaffningar som kommer att ske under de närmast kommande åren.

Verksamheten inom programmet förväntas fortsätta att vara intensiv under budgetåret 1978/79 med omfattande anskaffningar och installationer.

Vid sidan om det löpande arbetet inom delprogrammet Fondförvaltning förutses förberedelser för övergången till ett nytt statligt budgetsystem, som enligt prop. 1976/77: 130 föreslås införas inför budgetåret 1979/80.

En intern översyn av upphandlingsverksamheten har genomförts. På förslag av denna avser verket genomföra vissa förändringar under budgetåret 1977/78 i den mån det kan göras inom den fastställda budgeten. För att förslagen skall kunna realiseras på ett meningsfullt sätt krävs emeUertid att resurserna förstärks fr. o. m. budgetåret 1978/79 med en handläggare och en assistent.

Personal

Statskontorets förslag till verksamhet för budgetåret 1978/79 innebär inte någon förändring i antalet anstäUda uttryckt i helårsarbetskrafter. Som nämnts kan dock verksamheten komma att öka av flera skäl.

Statskontorets personal. (Omräknat i helårsarbetskrafter.)

	1976/77	1977/78	1978/79 Beräknar
			Statskontoret	Föredraganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	209 81 290	216 84 300	216 84 300	216 84 300

Fiiredraganden

Jag godtar i huvudsak statskontorets förslag beträffande verksamhetens inriktning. Min beräkning av det totala medelsbehovet för statskontoret framgår av programsammanställningen. Uppräkningen av anslaget avser dels medel motsvarande pris- och löneomräkning, dels särskilda medel för utveckling och genomförande av statens löneuträkningsrutin (SLÖR). Jag finner det även riktigt att statskontoret har avsatt medel i form av en odisponerad kapacitet under programmet Rationalisering. Motiven fÖr detta är att statskontorets verksamhet till inte obetydlig del regelmässigt utgörs av projekt och aktiviteter som inte är kända vid tidpunkten för anslagsframställningen. Dessa medel

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 21

tas i anspråk för projekt och andra aktiviteter successivt under tiden fram t. o. m. det nya budgetåret.

Jag kommer senare under avsnittet om den statiiga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation att redovisa förslag och stäUningstaganden rörande samordning av den statliga personalutbildningen. I det sammanhanget har jag funnit att viss del av statskontorets externa utbildning lämpligen bör flyttas över till statens personalutbildningsnämnd (PUN). Statskontoret bör dock även fortsättningsvis tillförsäkras möjUgheter att kunna påverka kursutbudet. Verket bör vidare ha ansvaret för utbildningens sakUga innehåU och kunna tillhandahålla lärare. Kostnaderna för de kurser som skall flyttas över till PUN uppgick 1976/77 tUl ca 870 000 kr. 1 min beräkning av anslaget tiU statskontoret för budgetåret 1978/79 har jag tagit hänsyn tiU detta. Statskontoret bör dock kunna ta ut ersättning av PUN för det arbete som läggs ner på nämnda utbildningsverksamhet. Intäkterna av denna verksamhet har jag preliminärt beräknat till 700 000 kr. för budgetåret 1978/79. Jag har i övrigt inget att erinra mot att statskontoret fortsättningsvis inriktar den externa utbildningsverksamheten på utbildningsutveckling och på projekt- och funktionsanknuten utbildning för utvalda myndigheter .

Verksamheten inom programmet Förvaltning av statens datamaskinfond ställer även fortsättningsvis stora anspråk på statskontoret. Verket föreslår därför en personalökning under budgetåret 1978/79. Jag godtar verkets förslag. Programmet finansieras via avgifter tUl datamaskinfonden varför inga anslagshöjningar krävs.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statskontoret för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 50 940 000 kr.

B 3. Datamaskincentralen för administrativ databehandling

1976/77 Utgift	—
1977/78 Anslag	1000
1978/79 Förslag	1000

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

DAFA har tiU uppgift att jämsides med andra datacentraler på uppdrag förse främst myndigheter som inte hör till försvarsdepartementet med administrativ databehandhng till en så låg total kostnad för statsverket som möjligt, med beaktande av såväl kortsiktiga som långsiktiga aspekter.

Datamaskincentralen får åta sig uppdrag från annan än statliga uppdragsgivare endast om detta bidrar till att lösa huvuduppgiften. Cen-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 22

trålens produkter skall anpassas lill behoven hos de myndigheter som ej hör till försvarsdepartementet. Det åligger centralen att löpande samråda med uppdragsgivare i sådana frågor om tekniska eUer andra förändringar av betydelse som närmare berör uppdragsgivarna.

Datamaskincentralen skall, för att uppfylla huvuduppgiften, utföra arbete med metod- och systemutveckling i samband med uppdrag för administrativ databehandling. Sådant arbete skall debiteras uppdragsgivare till fulla kostnaden där så inte är uppenbart orimUgt. Utvecklingsarbete skaU normalt inte avse nyutveckling av ADB-system.

Det åligger datamaskincentralen att utfärda anvisningar och rekommendationer av betydelse för de ADB-system, vilkas drift förläggs tih centralen, så att driftaspekter kan tillgodoses i ett tillräckligt tidigt skede. Centralen får vid behov delta i systemutvecklingsprojekt med annan huvudman där så är nödvändigt för att driftaspekterna skall tillgodoses i ett tillräckligt tidigt skede resp. att övertagandet av eventuellt funktionsansvar underlättas, och där drift av det färdiga systemet avses skola förläggas tiU datamaskincentralen.

DAFA leds av en styrelse. Chef för DAFA är en överdirektör. DAFA är organiserad på en kundserviceenhet, en driftenhet, en teknisk enhet, en marknadsenhet och en administrativ enhet.

DAFA skall vara ekonomiskt självbärande. För dess drift har endast ett formellt anslag av 1 000 kr. anvisats. För att lösa tillfälUga eller säsongmässiga likviditetsproblem samt för att tillgodose behov av rörelsekapital disponerar DAFA en rörlig kredit hos riksgäldskontoret på högst 12 milj. kr.

DAFA:s verksamhet bedrivs vid en datacentral i Stockholm, en data-registreringsenhet i Hallstavik, en datacentral i Gävle samt en mindre filialenhet i Norrköping. Vid DAFA fanns den 1 juli 1977 370 anställda, uttryckt i årsarbetskrafter.

DAFA

Den totala omslutningen av DAFA:s verksamhet uppgick under budgetåret 1976/77 till 70,6 milj. kr. Nettoresultatet blev ett överskott på 6,3 milj. kr. Efterfrågan på DAFA:s tjänster väntas fortsätta att öka. För innevarande budgetår beräknar DAFA således en omslutning på drygt 82 milj. kr. och ett nettoresultat på 3,6 milj. kr.

DAFA föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. och att den av DAFA disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret tas upp med oförändrat 12 milj. kr.

Föredraganden

DAFA föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. och att DAFA även fortsättiiingsvis får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret om 12 milj. kr. Jag biträder DAFA:s förslag på dessa punkter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 23

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till  Datamaskincentralen  för  administrativ   databehandling för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 4. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

1976/77 Utgift 1 932 008

1977/78 Anslag 4 000 000

1978/79 Förslag        4 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för rationaliseringsprojekt, administrativt utveckUngsarbete eller försöksverksamhet som bedrivs i rationalise-ringssyfle. Anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Anslaget står i första hand till förfogande för myndigheter som inte själva disponerar erforderliga resurser för rationaliseringsprojekt. Medelsbehovet kan t. ex. avse sådana konsulttjänster som Statskonsult AB tillhandahåller statliga myndigheter.

Under de senaste budgetåren har medel disponerats för bl. a. översyn och förbättring av administrativa rutiner inom studiemedelsnämnden i Stockholm, statens veterinärmedicinska anstalt, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer samt statens centrala frökontrollanstalt. Medel har även disponerats för utveckling och genomförande av ett generellt löneuträlcningssystem för statsförvaltningen (SLÖR).

Med hänsyn till anslagets karaktär kan någon säker bedömning av medelsbehovet för nästa budgetår inte göras. Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat 4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

B 5. Riksrevisionsverket

1976/77 Utgift 37 725 796 1977/78 Anslag 41 176 000 1978/79 Förslag       46 400 000

Riksrevisionsverket är central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning samt därmed sammanhängande frågor inom statsverksamheten.

I fråga om revision åligger det verket att bedriva förvaltningsrevision och därvid särskilt att granska statlig och statsunderstödd verksamhet och tillse att den bedrivs effektivt. Verket skall även granska taxor och avgifter i statlig verksamhet samt granska hur den statliga upphand-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 24

lingen bedrivs och verka för samordning av denna. Vidare skaU verket utöva tillsyn över revisionskontor och meddela föreskrifter och anvisningar för revisionens utförande samt över den revisionsverksamhet som bedrivs inom andra enheter för intern revision inom statsförvaltningen. Verket skall tUlse att redovisningsrevision bedrivs ändamålsenligt och i betryggande former och även självt bedriva redovisningsrevision i den mån detta är särskilt föreskrivet eller verket finner det behövligt.

I fråga om redovisning och därmed sammanhängande frågor åligger det verket särskilt att utveckla metoder för verksamhetsplanering, budgetering och redovisning inom statsförvaltningen. Verket skall tillse att redovisningssystemen är ändamålsenliga samt meddela föreskrifter och anvisningar för den statliga redovisningen. Verket handhar den löpande riksbokföringen och skall för varje budgetår upprätta budgetredovisning och rikshuvudbok. Det åligger även verket att kontrollera statsverkets checkräkning i riksbanken och att utarbeta statistik över statens finanser.

Vidare skall verket anordna och medverka vid utbildning av personal för redovisnings- och revisionsverksamhet samt därmed sammanhängande uppgifter inom statsförvaltningen.

Riksrevisionsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör, som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem avdelningar, nämligen tre revisionsavdelningar, en prognosavdelning samt en ekonomiadministrativ avdelning.

Vid riksrevisionsverket fanns under budgetåret 1976/77 i genomsnitt 270 anställda, varav 172 utgjorde handläggande personal.

Riksrevisionsverket tillämpar programbudgetering och tilldelas anslag i programtermer. Följande programindelning gäller för verket.

1. Revision

2. Prognoser, budget, redovisning

Riksrevisionsverkets verksamhet under programmen finansieras från ett förslagsanslag benämnt Riksrevisionsverket.

Av grundläggande betydelse för riksrevisionsverkets verksamhet är de beslut som statsmakterna fattade år 1967 angående organisationen av den StatUga redovisnings- och revisionsverksamheten (prop, 1967: 79, SU 1967: 82, rskr 1967: 194). I enlighet med detta beslut förs statsförvaltningens myndigheter samman i redovisningsgrupper med en redovisningscentral inom varje grupp. Redovisningscentralerna ger myndigheterna kameral service. Redovisningen utnyttjar ett system byggt på ADB, system S.

I huvudsaklig anslutning till redovisningscentralerna organiseras revisionskontor som i första hand bedriver redovisningsrevision. Omläggningen i enlighet med 1967 års beslut är genomförd. Den centrala revisionen genom riksrevisionsverket har samtidigt lagts om till en effekti-vitetsinriktad förvaltningsrevision.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

25

(1 000-tal kr.)

Program	1976/77 Utgift	1977/78 Anslag	1978/79 Beräknar
			Riksrevisionsverket	Föredraganden
Revision Prognoser, budget, redovisning Ej disponerat belopp	22 439 15 608	24 140 16 545 391	28 491 19 643	27 240 19 210
Summa kostnader	38 047	41076	48134	46 450
Avgår: Resurser som tillhanda-hålles av statskontoret Intäkter under anslaget	352	—	—	50
Tillkommer: Blanketter m. m. för andra myndigheters behov	31	100
	37 726	41 176	48 134	46 400

Riksrevisionsverket

I samband med årets verksamhetsplanering har en bedömning gjorts av riksrevisionsverkets miljö och av verkets roll i statsförvaltningen. Den rådande knappheten på finansiella resurser i samhället antas bestå och behovet av god hushållning med givna resurser är stort. Krav på en systematiserad planering på olika nivåer och med olika tidsperspektiv i syfte att ge förbättrat beslutsunderlag för statsmakternas prioritermgar kvarstår alltså. Riksrevisionsverket utgår härvidlag från att en successivt förbättrad planering genomförs i statsförvaltningen.

Som anmäldes i föregående års anslagsframställning har riksrevisionsverket räknat med att en budgetreform med främst teknisk innebörd skulle komma till stånd under planeringsperioden. Ett visst planeringsarbete har gjorts med anledning av detta. Arbetet med omläggningen av budgetsystemet och uppgiften att genom information och utbildning allmänt höja den ekonomiadministrativa nivån i statsförvaltningen ansluter väl till riksrevisionsverkets övriga verksamhet inom ramen för SEA-systemet. Medverkan vid omläggningen kan likväl förutses bli ett omfattande inslag i verkets arbete under de närmaste åren.

1 budgetpropositionen 1977 framhöUs som angeläget att riksrevisionsverket i ökad utsträckning skall biträda myndigheterna med redovisningsteknisk expertis och med rådgivning i planeringsfrågor. För att möjliggöra detta har verket i 1977 års verksamhetsplan genomfört omprioriteringar dels inom program 2, dels mellan de båda programmen.

Programmet Revision

Programmet Revision indelas i delprogrammen Myndighetsinriktad förvaltningsrevision. Specialfunktioner, Extern utbildning. Gemensam-

Prop, 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 26

ma funktioner samt Särskilda uppdrag. Tyngdpunkten i programmet ligger under delprogrammet Myndighetsinriktad förvaltningsrevision. Detta delprogram är indelat i olika verksamhetsområden såsom försvar, rättsväsen osv. Ett annat viktigt delprogram är Specialfunktioner. Detta inrymmer bl. a. revisionsuppgifter inom områdena taxor och avgifter samt statlig upphandling och ADB-verksamhet. Den externa utbildningen syftar främst till att öka de ekonomi-administrativa kunskaperna inom statsförvaltningen.

Målet för programmet är främst att ge ökad kunskap om effektivitets-läget i statsförvaltningen och att stimulera myndigheterna till effektivi-tetshöjande åtgärder.

Fr. o. m. budgetåret 1978/79 avser verket att bedriva förvaltningsrevision inom ramen för de av verkets styrelse år 1977 fastställda nya riktlinjerna för RRV:s revision. Omfattningen av insatserna inom olika områden kommer att bedömas mot bakgrund av bl. a. det bidrag som revisionen kan ge till en effektivitetshöjning inom de berörda verksamheterna. Härvid beaktas såväl möjligheterna att uppnå bättre resultat med anvisade resurser i statlig och av staten finansierad verksamhet som möjligheterna att åstadkomma direkta besparingar. Översiktliga totalanalyser av myndigheter kommer normalt inte att bli aktuella. Totalt innebär verkets förslag en ökning av resursema under programmet med 2,7 milj. kr., vilket i sin helhet utgör pris- och löneomräkning.

Programmet Prognoser, Budget, Redovisning

Programmet Prognoser, Budget, Redovisning omfattar dels uppgifter som avser ekonomi-administrativ information på riksnivå, bl. a. prognoser för statens inkomster och utgifter, den löpande riksbokföringen och redovisning av budgetutfall, dels att utveckla och sprida kunskap om iTietoder och rutiner för statens ekonomi-administration — SEA — och att tillse att statens redovisningssystem är ändamålsenliga. Programmet indelas i delprogrammen Ekonomi-administrativ information riksnivå, Utveckling SEA myndighetsnivå. Tillsyn, drift, rådgivning av system S samt — liksom program 1 — Extern utbildning, Gemensamma funktioner och Särskilda uppdrag.

Målet för programmet är att skapa förutsättningar för bättre beslut inom det ekonomi-administrativa området på alla nivåer inom den statliga verksamheten för att på så sätt höja effektiviteten i statsförvaltningen.

Arbetet inom programmet kommer under de närmaste åren att präglas av förberedelser för och genomförande av den budgetreform som regeringen har föreslagit riksdagen i prop. 1976/77: 130 och som i huvudsak avses bli genomförd tiU budgetåret 1980/81. Planeringen av detta arbete innefattar ett tjugotal projekt som grovt kan indelas i tre grup-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 27

per, nämligen att utarbeta dels en budgeteringshandbok för statUga myndigheter, dels en bokföringsförordning för staten, dels att genomföra informations- och utbildningsinsatser i anslutning till budgetreformen.

Arbetet med förberedelserna för budgetreformen beräknas kunna genomföras inom ramen för nuvarande resurser inom programmet. De särskilda informations- och utbildningsinsatserna kan emeUertid komma att ställa krav på en tillfällig resursförstärkning under genomförandeskedet. Totalt innebär verkets förslag en ökning av resurserna undel programmet med 2,1 milj. kr., vilket utgör pris- och löneomräkning.

Personal

Storleken på riksrevisionsverkets personal samt dess fördelning framgår av följande sammanställning:

1916/n	1911/18	1978/79 Beräknar
		Riksrevisionsverket	Föredraganden
166 101	189 81	184 81	184 81

Personal

Handläggande personal Övrig personal

267 270 265 265

Fiiredraganden

Jag godtar i huvudsak riksrevisionsverkets förslag beträffande verksamhetens inriktning. Riksrevisionsverket föreslår i princip oförändrad ambitionsnivå för verksamheten inom de båda programmen. Verket framhåller dock att arbetet med genomförandet av den budgetreform som riksdagen nu har beslutat om (prop. 1976/77: 130, FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19) kan ställa krav på en resursförstärkning för särskilda informations- och utbUdningsinsatser. Min beräkning av det totala medelsbehovet för riksrevisionsverket framgår av programsammanställningen. Uppräkningen av anslaget avser dels medel motsvarande pris- och löneomräkning, dels 500 000 kr. under programmet Prognoser, budget, redovisning för ökade insatser i samband med budgetreformen.

Jag kommer senare under avsnittet om den statliga personalutbildningens fortsatta inrikming och organisation att redovisa förslag och ställningstaganden rörande möjligheterna till en samordning av den statliga personalutbildningen. Jag finner att en mindre del av riksrevisionsverkets externa utbildning bör flyttas över tiU statens personalutbildningsnämnd (PUN). Det gäller då närmast den utbildning som i huvudsak inte riktar sig till personalen på redovisningscentraler och revisions-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 28

kontor. Jag har tagit hänsyn till detta vid min beräkning av anslaget tiU riksrevisionsverket. Verket bör dock även fortsättningsvis tillförsäkras möjligheter att kunna påverka kursutbudet. Riksrevisionsverket bör vidare ha ansvaret för utbildningens sakUga innehåll och kunna tillhandahålla lärare. Riksrevisionsverket bör kunna ta ut ersättning av PUN för det arbete som läggs ned på nämnda utbildningsverksamhet. Intäkterna av denna verksamhet har jag preliminärt beräknat till 50 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksrevisionsverket för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 46 400 000 kr.

B 6. Byggnadsstyrelsen

1976/77 Utgift	—
1977/78 Anslag	1000
1978/79 Förslag	1000

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om anskaffning av lokaler för statliga myndigheter och förvaltning av statliga fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst att förvalta de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under verket, att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av statliga byggprojekt, allt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet, att efter uppdrag projektera, utföra och inreda byggprojekt för statens räkning samt att genom utvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.

Verket leds fr. o. m. budgetåret 1976/77 av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Denne har närmast under sig en teknisk direktör, en planeringsdirektör och en ekonomidirektör. I verksledningen ingår också den ansvarige för lokalförsörjningsplaneringen. Inom verket finns ett planerings- och budgetsekretariat, ett revisionskontor, en intendentsbyrå, en utredningsbyrå, två projekteringsbyråer, en byggnadsbyrå, en utrikesbyrå, en utvecldingsbyrå, en administrativ byrå samt en ekonomibyrå. Härtill kommer en fastighetssektion. Vidare finns fem regionala byggnadsförvaltningar, nämligen i Lund, Göteborg, Stocldiolm, Uppsala och Umeå. Byggnadsförvaltningarna i Lund, Stockholm och Uppsala har egenregienheter.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration regleras över en stat som fastställs av regeringen. I bokslutet för budgetåret fördelas de kostnader som har bestridits från staten mellan dels delposterna till förvaltningskostnader under posterna Reparations- och underhållskostnader m. m. för slottsbyggnadernas, beskickningsfastighetemas och bygg-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

29

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Byggnads-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal
Handläggande personal	596	—	—
Övrig personal	285	—	—
	881	—	—
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	93 666 000	+ 12 560 000	+ 12 560 000
Sjukvård	300 000	—	—
Reseersättningar	4 059 000	+     366 000	+     366000
därav utrikes resor	(130 000)	(+       10 000)	(-)
Lokalkostnader	8 965 000	+  3 377 000	+ 3 377 000
Expenser	6 762 000	+     243 000	+       63 000
Bidrag till kontorsdrift m. m.
i kv. Garnisonen	3 248 000	+     135 000	+     135 000
Summa utgifter	117 000 000	+ 16 681000	+ 16 501000
Inkomster
Ersättning från statens
allmänna fastighetsfond
och byggnadsanslag m. fl.
anslag	116 999 000	+ 16 681 000	+ 16 501000
Nettoutgift	1000	—	—

nadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond, dels tUlgängliga investeringsanslag, dels medel som ställs till byggnadsstyrelsens förfogande för inredning av lokaler. I statsbudgeten förs upp endast ett formellt anslag av 1 000 kr.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen redovisar sin verksamhet uppdelad på huvudområdena Förvaltning av fastigheter och lokaler, Anskaffning av fastigheter och lokaler. Inredning samt Övrig verksamhet. Styrelsen redovisar den utrikes verksamheten separat. Kostnaderna för programmen har indelats i dels direkta kostnader, dels indirekta kostnader. Med indirekta kostnader avses administrationskostnader, vilka redovisas i staten för byggnadsstyrelsen under detta anslag.

De direkta kostnaderna finansieras på följande sätt: Förvaltning av fastigheter och lokaler från medel under de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som byggnadsstyrelsen förvaltar, Anskaffning av fastigheter och lokaler från investeringsanslag på kapitalbudgeten. Inredning från inredningsanslag på driftbudgeten och Övrig verksamhet med uppdragsintäkter, parkeringsavgifter m. m. samt Utrikes verksamhet från medel under beskickningsfastigheternas delfond av statens allmänna fastighetsfond, investeringsanslag på kapitalbudgeten samt anslag för inredningsändamål och anslagsposter för bostadskostnader på driftbudgeten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 30

Pris- och löneomräkning m. m. inom staten beräknas till sammanlagt 16 931 000 kr. Härav avser ca 14,8 milj. kr. kostnader som kommer att belasta staten redan innevarande budgetår. I den följande redovisningen ingår dessa 14,8 milj. kr. — fördelade på verksamhetsområden — i de siffror som anges för innevarande budgetår. Engångsanvisningarna budgetåret 1977/78 som bortfaller nästa budgetår uppgår till 500 000 kr. Utöver pris- och löneomräkning m. m. har byggnadsstyrelsen i sitt förslag till stat för budgetåret 1978/79 föreslagit ökade utgifter för expenser om 250 000 kr.

1. Förvaltning av fastigheter och lokaler omfattar fastighetsförvaltning samt frågor som rör disposition av lokaler, utredningar om myndigheternas lokalbehov, inhyrning samt uthyrning. Kostnaderna belastar slutligt statens allmänna fastighetsfond, delposterna till reparations- och underhåUskostnader m. m. och hyres- och arrendeutgifter m. m. samt försvarets fastighetsfond.

Den av byggnadsstyrelsen uthyrda lokalarean uppgick till 6 553 000 m- vid utgången av budgetåret 1976/77. Beståndet av statsägda och inhyrda lokaler beräknas den närmaste treårsperioden sammanlagt öka med drygt 500 000 m, dvs. med ca 3 % per år. Planering och genomförande av omdispositioner sker kontinuerligt för att möta förändringar i myndigheternas lokalbehov.

Hyresintäkterna under byggnadsstyrelsens delfond var under budgetåret 1976/77 totalt 1112 milj. kr., varav 1 059 från statiiga brukare. För budgetåret 1977/78 beräknas hyresuitäkterna till totalt 1 244 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 till totalt 1 523 milj. kr.

Fastighetsförvaltningen omfattar fastigheter inom slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond samt försvarets forskningsanstalts delfond av försvarets fastighetsfond. Styrelsen förvaltar dessutom akademiska sjukhusets delfond. Inom byggnadsstyrelsens delfond förvaltar styrelsen statsägda lokaler om sammanlagt 4 960 000 m2, vilka budgetåret 1977/78 beräknas öka tiU 5 196 000 m2 och budgetåret 1978/79 till 5 475 000 m. Omfattningen av de lokaler för vilka byggnadsstyrelsen kommer att svara för fastighetsdrift hänger samman med konsekvenserna av regeringens beslut att vederbörande förvaltningsmyndighet skall envar för sin delfond svara för fastighetsförvaltning. Enligt samma beslut skall verket gemensamt med respektive universitets- och högskoleämbetet samt Sveriges lantbruksuniversitet senast den 1 mars 1978 redovisa i vilken omfattning särskUda former för samverkan bör tiUämpas för fastighetsdriften inom högskoleområdet. Hittills har huvuddelen av denna sektor legat utanför byggnadsstyrelsens fastighetsdrift. Styrelsen svarar för underhåll och ombyggnad inom hela det förvaltade statsägda lokalbeståndet.

Det inhyrda lokalbeståndet omfattade vid utgången av budgetåret 1976/77 lokaler om ca 1 650 000 m. Bl. a. genom senareläggningar av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 31

ett antal statliga byggprojekt räknar verket med att den inhyrda arean kommer att öka med ca 50 000 m* under de närmaste två budgetåren även vid en låg tillväxttakt inom statsförvaltningen.

Byggnadsstyrelsens direkta kostnader för fastighetsförvaltning beräknas 1977/78 uppgå till ca 306 milj. kr. för statsägda lokaler och tUl ca 395 milj. kr. för inhyrda lokaler. Verkets administrationskostnader beräknas till ca 47,8 milj. kr. Kostnadsökningen från 1976/77 förklaras av dels prisomräkning, dels omfördelning av resurser till förvaltningsprogrammet. För 1978/79 beräknar verket dessa kostnader till resp. 339, 435 och ca 48,5 milj. kr. Den föreslagna ändringen av administrationskostnaderna avser pris- och löneomräkning.

2.   Anskaffning av fastigheter och lokaler omfattar delprogrammen
Byggproduktion och Fastighetsköp. Till programmet hänförs också in-
hyrningar i de fall dessa förutsätter nybyggnad tUl en beräknad investe
ringskostnad om 2 milj. kr. eller därutöver. Delprogrammet Byggpro
duktion omfattar projektering och produktion (byggande). För projekte
ringen anlitas utomstående konsulter. Projektledning utförs av projekte
ringsbyråerna och i viss utsträckning av de regionala byggnadsförvalt
ningarna. Byggnadsförvaltningarna svarar även för byggledning, kontroll
och besiktning. För utförandet anlitas entreprenörer eller de tre egenregi-
enheterna i Stockholm, Uppsala och Lund. De senare omsätter samman
lagt ca 120 milj. kr. per budgetår.

Byggproduktionen beräknas för 1977/78 uppgå till ca 800 milj. kr. Härav avser ca 225 milj. kr. förvaltningssektorn, ca 50 milj. kr. polis-och åklagarväsendet, ca 275 milj. kr. högre utbildning och forskning, ca 25 milj. kr. kultursektorn och ca 225 milj. kr. uppdrag för affärsverken. Byggproduktionen beräknas för 1978/79 uppgå till totalt ca 950 milj. kr.

För fastighetsköp uppgick förbrukningen 1976/77 till ca 74 milj. kr. För 1977/78 och 1978/79 beräknar verket medelsförbrukningen tiU ca 121 resp. 122 milj. kr.

Inhyrningar som förutsätter nybyggnad beräknas motsvara en årlig investeringsvolym om ca 110 milj. kr. innevarande och nästa budgetår.

Kostnaderna för byggproduktion och för fastighetsköp bestrids slutligt från investeringsanslag under kapitalbudgeten samt från uppdragsmedel. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmet beräknas för innevarande budgetår till 71,2 milj. kr. och för 1978/79 till 72,3 milj. kr. Förändringen förorsakas av pris- och löneomräkning. Eftersom verksamheten är beroende av investeringsvolymen kan resursbehovet inte slutgiltigt bedömas förrän vid ingången av 1978/79. Verket begär nu inga nya tjänster inom programmet.

3.   Inredning omfattar planering och upphandling av inredning för
lokaler inom sektorerna högre utbildning och forskning samt kultur-
ändamål och i övrigt efter regeringens särskilda beslut. Sålunda har ver-

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 32

ket fått ansvaret för planering och anskaffning av inredning för de myndigheter som omlokaliseras från Stockholmsområdet samt för de planerade lokalerna för regeringskansliet i Stockholm. I skrivelse till regeringen den 26 april 1977 har byggnadsstyrelsen föreslagit att verket successivt skall överta ansvaret för inredningsverksamheten i samband med nyanskaffning av lokaler för de statliga myndigheter för vilka verket har lokalhållningsansvar. Omfattningen av inredningsverksamheten är beroende av statsmakternas ställningstagande till detta förslag. Kostnaderna för inredningsverksamheten beräknas till ca 91 milj. kr. innevarande budgetår och ca 75 milj. kr. 1978/79. Administrationskostnaderna beräknas till ca 5,4 milj. kr. vardera budgetåret.

4.   Övrig verksamhet omfattar den gemensamma kontorsdriften och
reprocentralen för myndigheterna inom kv. Garnisonen i Stockholm,
drift av parkeringsanläggningar vid vissa statliga myndigheter, effektivi
sering och rationalisering inom städområdet, rådgivning i transportfrå
gor, slutande av avtal för sådana transporter av bohag för statsanställda
som bekostas av arbetsgivaren samt försäljning m. m. av den inredning
som lämnas av omlokaliseringsmyndigheterna.

Den totala kostnaden för kontorsdriften i kv. Garnisonen beräknas uppgå till 13 265 000 kr. för innevarande budgetår och till 14 280 000 kr. för 1978/79. Verksamheten finansieras genom ett kontorsdriftpålägg som debiteras lokalbrukarna i förhållande till disponerad kontorsarbets-area i kv. Garnisonen. Detta pålägg beräknas till 173: 35 kr./m 1977/78 och 185: 50 kr./m 1978/79. Kostnadema för reprocentralen beräknas tiU 4 814 000 kr. 1977/78 och 5 394 000 ler. 1978/79. Dessa kostnader finansieras med ersättning för framstäUda trycksaker. Byggnadsstyrelsens andel av kostnaderna för den gemensamma kontorsdriften beräknas till 2 755 000 kr. resp. 2 835 000 kr. och andelen av kostnaderna för det av statistiska centralbyrån förvaltade gemensamma biblioteket till 493 000 kr. resp. 548 000 kr.

Kostnadema för drift av parkeringsanläggningar budgetåret 1978/79 beräknas till 3,4 milj. kr. vilka helt täcks av parkeringsavgifter.

5.    Utrikes verksamhet omfattar förvaltning och anskaffning inkl. bygg
produktion av kontorslokaler och personalbostäder för främst utrikes
representationen samt inredning för dessa lokaler.

Verket förvaltar f. n. statsägda lokaler om sammanlagt ca 70 000 m. De inhyrda lokalerna omfattar sammanlagt ca 127 000 m. ökningen under 1977/78 och 1978/79 beräknas för statsägda lokaler med 1 000 m och för inhyrda lokaler med 7 000 m för vardera budgetåret.

Kostnaderna bestrids slutiigt från beskicloiingsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond samt investerings- och drifbudgetanslag under främst tredje huvudtiteln. De direkta kostnaderna för förvaltning beräknas till ca 65,6 milj. kr. under 1977/78 och 76,9 milj. kr. under 1978/79. Byggnadsstyrelsens administrations-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 33

kostnader beräknas till ca 3,4 milj. kr. för 1977/78 och 3,5 milj. kr. för 1978/79.

För anskaffning av lokaler beräknas en medelsförbrukning om ca 18,5 milj. kr. 1977/78 och 25,9 milj. kr. 1978/79. Administrationskostnaderna beräknas till ca 1,3 mUj. kr. för resp. budgetår.

Kostnader för inredning och anskaffning av inventarier beräknar verket under 1977/78 och 1978/79 tiU 7,8 resp. 8,9 mUj. kr. varav ca 1,3 milj. kr. är administrationskostnader under resp. budgetår.

Totalt föreslår byggnadsstyrelsen en ökning av resurserna för den utrikes verksamheten med 19,9 milj. kr. Resursökningen redovisas dels i förslag till stat för beskickningsfastigheternas delfond av statens allmänna fastighetsfond, dels i förslag till medelsförbrukning och anslag på kapitalbudgeten, dels i framställning till utrikesdepartementet om medel för inredning av utrikesrepresentationens kontorslokaler och personalbostäder, dels ock i framställning tUl vissa departement om medel för bostadskostnader.

En sammanfattning av byggnadsstyrelsens verksamhet fördelad på de olika programmen redovisas i det följande.

(1 000-tal kr.)

	Av byggnadsstyrelsen beräknat för
	1977/78	1978/79
Utgifter
1.   Förvaltning av fastigheter och lokaler 2.   Anskaffning av fastigheter och lokaler 3.   Im-edning 4.   övrig verksamhet 5.   Utrikes verksamhet	47 773 71220 5     430 1 321 6     071	48 502 72 285 5      437 1278 6                 179
Summa utgifter	131 815'	133 681
Inkomster
Kostnadstäckning från statens allmänna fastighetsfond och investeringsanslag m. fl. anslag	131814	133 680
Nettoutgift	1	1

' Inkl. 14,8 milj. kr. beräknade merkostnader avseende pris-och löneomräkning.

Föredraganden

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration bestrids, inom ramen för en av regeringen fastställd stat, slutligt över de anslag m. m. som står till förfogande för förvaltning och anskaffning av fastigheter och lokaler och för inredning samt av uppdragsverksamhet. I statsbudgeten tas upp endast ett formellt belopp av 1 000 kr. under detta anslag.

3    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 34

Jag har i det föregående redovisat den av styrelsen beräknade omslutningen inom de olika verksamhetsområdena innevarande och nästa budgetår. Förslaget till statsbudget för nästa budgetår följer på dessa punkter i huvudsak byggnadsstyrelsens beräkningar. Inom området anskaffning av fastigheter och lokaler innebär dock förslaget en något minskad investeringsvolym i förhållande till styrelsens förslag. Detta gäller såväl för byggproduktionen som för inköp av fastigheter. Jag vill samtidigt erinra om att omfattningen av byggnadsinvesteringarna under nästa budgetår kan komma att förändras i förhållande tUl budgetförslaget med anledning av de konjunktur- och arbetsmarknadsbedömningar som fortlöpande måste beaktas. Innevarande budgetår har regeringen t. ex. beslutat om tidigareläggning av bl. a. vissa förvaltningsbyggnader i Norrbotten. Byggnadsstyrelsen har redovisat att arbete pågår för att, inom verket öka beredskapen för tidigareläggning av mindre, tidsmässigt avgränsade projekt. En sådan strävan har stöd i de erfarenheter som hittiUs har vunnits och bör enligt min mening omfatta såväl mindre investeringsobjekt som reparations- och underhållsarbeten m. m.

Med hänvisning till den inledande sammanstäUningen beräknar jag nu omslutningen av staten för styrelsens administrationskostnader för nästa budgetår till 133,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 7. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.

1976/77 Utgift 5 789 851 Reservation 2 457 534

1977/78 Anslag '1 000

1978/79 Förslag        4 000 000

1 Härutöver har 2 milj. kr. anvisats på tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78.

Från anslaget bestrids konsultkostnader m. m. för dels utredningar som leder fram till byggnadsprogram, dels utredningar i inredningsfrågor och inredningsprojektering. Till större delen gäller det kostnader som förskotteras från anslaget. Förskotterade belopp återbetalas sedermera från anslag som anvisats för berörda byggnads- och inredningsobjekt. Till en mindre del avser anslaget kostnader för lokalförsörjnings-planering, normerings- och utvecklingsarbete m. m., vilka belastar anslaget slutligt. Om verkställda utredningar inte leder till realiserade projekt stannar kostnaderna också slutiigt på anslaget.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 35

Byggnadsstyrelsen

Beräkningen av medelsåtgången för budgetåret 1978/79 baseras till största delen på erfarenhetsmässiga grunder. Medelsbehovet beräknas till 10,1 milj. kr. Härav avser 6,6 milj. kr. byggnadsutredningar m. m. och 3,5 milj. kr. inredningsärenden. Av medelsbehovet beräknas ca 5 milj. kr. kunna täckas genom återföringar till anslaget. Med hänsyn tagen till beräknad reservation föreslår styrelsen att anslaget för nästa budgetår förs upp med 5 milj. kr.

Föredraganden

Jag har i huvudsak godtagit byggnadsstyrelsens beräkningar. Med beaktande av det reservationsanslag som har anvisats på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår beräknar jag anslaget för nästa budgetår till ca 4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

B 8. Inredning av byggnader för statlig förvaltning

1976/77 Utgift 24 719 549 Reservation 4 458 104

1977/78 Anslag        27 000 000 1978/79 Förslag      32 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för inredning och viss utrustning av byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet. Bl. a. bekostas från anslaget inredning och tiU lokalerna knuten, generell utrustning som behöver nyanskaffas i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet. För planering m. m. av denna inredning och utrustning svarar huvudsakligen resp. byggnadsstyrelsen och utmstningsnämn-den för universitet och högskolor. Formerna för planeringen har redovisats i prop. 1972: 130 (biL 5 s. 21).

Enligt bemyndigande av riksdagen får regeringen besluta om beställning av viss inredning och utrustning i avvaktan på att kostnadsramar redovisas för riksdagen (jfr prop. 1976/77: 100 bU. 11, FiU 1976/77:13, rskr 1976/77: 169). Bemyndigandet gäller i de fall riksdagen har beslutat om det byggnadsobjekt för vilket inredningen eUer utrustningen är avsedd. Redovisning av beslut om beställning av inredning eller utrustning som har fattats med stöd av detta bemyndigande lämnas normalt i samband med redovisningen av förslag till nya eller ändrade kostnadsramar.

Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har redovisat förslag till nya eller ändrade kostnadsramar för anskaffning av inredning och utrustning till byggnader för statlig förvaltning. För de förslag som bör

Prop. 1977/78:100   Bilagall   Budgetdepartementet 36

behandlas i detta sammanhang kommer jag att lämna en kortfattad redogörelse i det följande. Redovisningen är ortsvis uppställd.

Norrköping

Kriminalvårdsstyrelsen/sjöfartsverket: Telefonväxel. 1 gällande utrust-ningsplan finns uppförd en definitiv kostnadsram för telefonväxel av

I  210 000 kr. Kostnadsramen höjdes till angivet belopp i tilläggsbudget

II   till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 för att möjliggöra anskaff
ning av direktvalsutrustning m. m. Utrustningsnämnden har senare re
dovisat att kostnaderna för direktvalsutrustningen enligt offert från tele
verket har ökat och ej kan rymmas inom uppförd kostnadsram. I beslut
den 30 juni 1977 har regeringen bemyndigat utrustningsnämnden att
beställa utrustningen inom en kostnadsram för telefonväxel av 1 320 000
kr. Kostnadsramen bör mot redovisad bakgrund höjas till detta belopp.

Borlänge

Inredning av nybyggnader i kv. Inlagan för statens vägverk och statens trafiksäkerhetsverk. Omlokaliseringen kommer enUgt gällande tidplaner att genomföras för trafiksäkerhetsverkets del i augusti 1978 och för vägverkets del i augusti 1979 och augusti 1980. Redogörelse för den första etappen av nybyggnaderna omfattande lokaler för trafiksäkerhetsverket och vissa gemensamma lokaler har lämnats i prop. 1975/76: 100 (bil. 9 s. 143). I gäUande inredningsplan finns för denna etapp uppförd en delram för inredning av 3,9 milj. kr.

Redogörelse för den andra nybyggnadsetappen omfattande lokaler för vägverket har lämnats i prop. 1976/77: 100 (bil. 11 s. 154). Den inredda arean inom denna etapp beräknas omfatta ca 15 300 m, varav ca 12 700 m för kontor och vägverkets utbUdningsverksamhet, ca 1 400 m för arkiv och förråd samt ca 1 200 m för personalutrymmen m. m. Byggnadsstyrelsen beräknar inredningskostnaderna för den andra etappen tUl 14 125 000 kr., varvid styrelsen utgår från att utredning till ett nyanskaffningsvärde av 400 000 kr. skall medföras från nuvarande lokaler. Samtidigt beräknar byggnadsstyrelsen merkostnader av 75 000 kr. för den första etappen till följd av den höjda mervärdeskatten. Styrelsen föreslår att den i gällande inredningsplan uppförda delramen höjs med 14,2 mUj. kr. tiU 18,1 milj. kr.

Statens vägverk/statens trafiksäkerhetsverk: Telefonväxel och Övrig utrustning. I gällande utrustningsplan finns uppförd en delram av 1 610 000 kr. för anskaffning av telefonväxel för nybyggnaderna i kv. Intagan. Kostnadsramen har beräknats för en första utbyggnadsetapp för 600 anknytningar. Utrustningsnämnden redovisar ett utbyggnadsbehov av ytterligare 400 anknytningar för beslutade nybyggnader. Samtidigt föreslår nämnden att knappsatsapparater anskaffas för samtliga anknytningar.   Anskaffningskostnaden för  rikstelefonanläggiungen  be-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 37

räknas av utrustningsnämnden till sammanlagt 2 850 000 kr., varav 600 000 kr. utgör merkostnad för knappsatsutmstningen. Utrustningsnämnden redovisar att merkostnaden för anskaffning av knappsatsapparaterna kompenseras av ett minskat behov av anskaffning av snabbtelefonutrustning för lokalerna inom den andra nybyggnadsetappen. Ater-köpsvärdet för vägverkets och trafiksäkerhetsverkets befintliga telefonväxlar beräknas till 580 000 kr. Utrustningsnämnden föreslår därför att den nu uppförda kostnadsramen för telefonväxel av 1 610 000 kr. höjs med 660 000 kr. till 2 270 000 kr.

Utrustningsnämnden föreslår samtidigt att gällande kostnadsram för övrig utrustning av 600 000 kr. höjs med 835 000 kr. till 1 435 000 kr. Den föreslagna höjningen avser kostnader för anskaffning av utrustning för den andra nybyggnadsetappen omfattande lokaler för vägverket. Av föreslagen ramhöjning avser 371 000 kr. utbyggnad av snabbtelefon' anläggning m. m., 395 000 kr. utrustning för lunch- och pausrum samt 69 000 kr. städutrustning.

Föredraganden

Utöver det förslag till ändrad kostnadsram för inredning som har redovisats i det föregående har byggnadsstyrelsen föreslagit en viss omfördelning mellan de kostnadsramar som finns uppförda i inredningsplanen för de beslutade nybyggnaderna i Uppsala och Luleå för Sveriges geologiska undersökning. I mitt förslag till inredningsplan har jag godtagit den omfördelning som byggnadsstyrelsen i samråd med Sveriges geologiska undersökning har funnit lämplig (jfr prop. 1976/77: 100 bil. 11 s. 76). Jag är däremot inte beredd att biträda byggnadsstyrelsens förslag om justering av bl. a. dessa kostnadsramar med hänsyn till den höjda mervärdeskatten.

Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats av byggnadsstyrelsen förordar jag att följande inredningsplan läggs tUl grund för medelsberäkningen för nästa budgetår. Vid beräkningen av ändrad kostnadsram för nybyggnader i kv. Intagan i Borlänge har jag tagit hänsyn till de tidpunkter vid vilka anskaffningen kommer att ske.

Inredningsplan (1 000-tal kr.)

Inredningsobjekt Förordad Kostnadsram Medelsför-

ram eller -------------------------------- brukning

ändring av definitiv     delram     art" t. o. m.

tidigare ram 1977-06-30

Färdigställda, ej slut
redovisade objekt 52 650 1       50 051

Stockholm

Inredning och utrustning
av kasern i kv. Gar
nisonen 6 250 15 527

Inredning och utrustning
av till- och ombyggnad
i kV. Primus 5 400 14 776

Prop. 1977/78:100   Bilaga 11   Budgetdepartementet

38

Inredningsobjekt                Förordad ram eller ändring av tidigare ram	Kostnadsram		Medelsförbrukning t. 0. m. 1977-06-30
	definitiv     delram	art'
Uppsala Inredning av nybyggnad i kv:en Hugin och Munin Inredning av nybyggnad i kv. Blåsenhus m. m.    +1 700	6 850 10 000	1 2a	6 387 379
Linköping Inredning av nybyggnader på Vallaområdet för FOA	12 900	1	681
Norrköping Inredning av nybyggnad i oxel bergen Inredning av lokaler för sjöfartsverkets centrala elverkstad m. m.	6 300 500'	1 1	5 502
Jönköping Inredning av nybyggnad i kv. Göta	6 050	1	4 322
Boras Inredning av nybyggnader inom Väster-åsenomrädet	8 700	1	7 135
Borlänge Inredning av nybyggnader i kv. Intagan                  +13 500	17 400	2b	780
Gävle Inredning av nybyggnader i kv. Vasen och i Mårtsbo i kv:en Låsman och Vulcanus	13 200 2 325	1 1	Il 554 1952
Sundsvall Inredning av nybyggnad i kv. Måsen Inredning av nybyggnad i kv. Jungfrun	3   050 4   000»	1 1	2 837
Umeå Inredning av nybyggnader i Ersmark	9 400=	1
Luleå Inredning av nybyggnad inom Porsöområdet       — 1 700	4 900	2a	524
Övrigt Till byggnadsstyrelsens disposition Diverse objekt	1000 2 000	1 1	605
+13 500	170 875        3 000 173 875		103 012

 Art av kostnadsram för resp. objekt:

1   Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram

2a Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv)

2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram)

3   Förslag till ny kostnadsram ' Jfr prop. 1977/78: 25 (bil. 6), FiU 1977/78: 6, rskr 1977/78: 64.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

39

Jag har i huvudsak godtagit de förslag om ändrade kostnadsramar för utrustning som har redovisats i det föregående. Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats av utrustningsnämnden för universitet och högskolor förordar jag att följande utrustningsplan läggs till grund för medelsberäkningen för nästa budgetår.

Utrustningsplan (1 000-tal kr.)

Utrustningsobjekt	Förordad		Kostnadsram			Medels-förbruk-
	ram	CllCl
	ändring		defini-	delram	art'	ning
	av ti	idiga-	tiv			t. o. m.
	re ram					1977-06-30
Färdigställda, ej slut-
redovisade objekt			5 500	4 003	1	9 136
Uppsala
Statens livsmedelsverk:
övrig utrustning			7 600		1	5 469
Sveriges geologiska
undersökning:
telefonväxel				640	1
övrig utrustning			690		1
Linköping
Statens geotekniska insti-
tut/statens väg- och trafik-
institut/statens kriminal-
tekniska laboratorium:
gemensam utrustning			190		1	146
Statens väg- och trafik-
institut:
övrig utrustning			3 075		1	2 820
Försvarets forsknings-
anstalt:
telefonväxel				970	1
övrig utrustning			1300		1
Statens rättskemiska
laboratorium:
övrig utrustning				15	1
Utrustning för försöks-
stationer för FOA			430=		1
Norrköping
Kriminalvårdsstyrelsen/
sjöfartsverket:
telefonväxel	-f	110		1 320	2b	918
Sjöfartsverket:
övrig utrustning			145		1	61
Jönköping
Lantbruksstyrelsen/skogs-
slyrelsen/domstolsverket/
statens jordbruksnämnd:
telefonväxel				1 340	1	1 124
övrig utrustning			1310=		1	957
Karlstad
Nybyggnader i Klaraområdet:
telefonväxel				2 300	1	3 215
övrig utrustning			2 690		1

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

40

Utrustningsobjekt	Förordad ram eller ändring av tidigare ram	Kostnadsram		Medels-förbrukning t. 0. m. 1977-06-30
		defini-    delram tiv	art'
Borlänge Statens vägverk/statens trafiksäkerhets verk: telefonväxel övrig utrustning	+   660 +   655	2 270 1 255	2b 2a	474
Gävle Statens institut för byggnadsforskning: övrig utrustning		3 000	1	1 626
Sundsvall Riksförsäkringsverket/ statens personalpensions-verk: telefonväxel övrig utrustning		935 1095=		539 450
Umeä Försvarets forskningsanstalt: telefonväxel övrig utrustning		655= 600=
Luleå Sveriges geologiska undersökning: telefonväxel övrig utrustning		505 590		121
	+ 1425	29 470     14 953 44 423		27 056

• Art av kostnadsram för resp. objekt:

1    Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram

2a Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv)

2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram)

3   Förslag till ny kostnadsram = Jfr. prop. 1977/78: 25 (bil. 6), FiU 1977/78: 6, rskr 1977/78: 64.

Jag beräknar att medelsförbrukningen under innevarande och nästa budgetår kommer att uppgå till drygt 49 milj. kr. för inredning och ca 14 milj. kr. för utrustning. För innevarande budgetår har anvisats 27 milj. kr. Med beaktande av reservationen på drygt 4 milj. kr. uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår till ca 32 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Inredning av byggnader for statlig förvaltning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 32 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

B 9. Statens förhandlingsnämnd

2 UO 000 2 404 000

1976/77 Utgift 1 699 152

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

41

Statens förhandlingsnämnd har till uppgift att efter uppdrag av regeringen eller chef för departement föra förhandlingar med kommun, landstingskommun eUer annan icke-statUg huvudman, främst om viUkor för samverkan mellan staten och huvudman inom sjukvård, utbildning eller forskning. Överenskommelse, som träffas av nämnden, skall regelmässigt underställas regeringens prövning. Nämnden skall vidare efter uppdrag av markförvaltande myndighet föra förhandlingar om överlåtelse av staten tillhörig mark till kommun eller landstingskommun för samhällsbyggnadsändamål. Nämnden svarar även för viss samordning i ärenden om förvärv av mark från kommun och överlåtelse av statlig eller kyrklig mark till kommun.

Förhandlingsnämnden består av en överdirektör och vissa särskilt förordnade ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens förhandlings-nämnd	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	11 4	—	—
	15	—	—
Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ej disponerat belopp	1 828 000 3 000 50 000 135 000 75 000 19 000	+ 273 000 +    5 000 + 29 000 +    6 000	+ 273 000 +    5 000 + 29 000 +    6000 -  19 000
	2 110 000	+313 000	+ 294 000

Statens förhandlingsnämnd

1. Ändringarna i medelsbehovet är föranledda av pris- och löneomräkning.

2. Eftersom nämndens resursbehov praktiskt taget helt bestäms av i vilken utsträckning regeringen eller departementschef meddelar förhandlingsuppdrag, kan en beräkning av anslaget enligt prioritetsgmpp O endast få en formell innebörd. För nämndens del skulle O-alternativet innebära en minskning av anslaget med i runt tal 100 000 kr. Det finns emeUertid inte något som tyder på att nämndens förhandlingsverksamhet under budgetåret 1978/79 skulle bli av mindre omfattning än tidigare.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

42

Föredraganden

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 404 000 kr.

B 10. Presstödsnämnden

1976/77 Utgift 1 020 392

1977/78 Anslag 1 574 000

1978/79 Förslag        1 591 000

Presstödsnämnden har till uppgift att fördela det statliga stödet till dagspressen och organisationstidskrifter. Därutöver åligger det press-stödsnämnden att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentiiga förändringar inom pressen, samt att rapportera om utfallet av de presstödjande åtgärderna och om förändringar inom tidningsägandet.

Nämnden består av åtta ledamöter. Hos nämnden finns fr. o. m. budgetåret 1976/77 ett kansli under ledning av en kansUchef.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Presstöds-	Före-
		nämnden	draganden
Personal
Handläggande personal	5	—	—
Övrig personal	1 6	—■	—
Anslag
Lönekostnader	1 270 000	-16 000	-16 000
Sjukvård	1000	—	—
Reseersättningar	73 000	+ 15 000	+ 7 000
därav utrikes resor	(13 000)	(+ 3 000)	(-)
Lokalkostnader	63 000	+ 12 000	+ 12000
Expenser	164 000	+ 25 000	+ 17000
Ej disponerat belopp	3 000	—	- 3 000
	1 574 000	+ 36 000	+ 17 000

Presstödsnämnden

Presstödsnämnden har svårt att bedöma omfattningen av det arbete som stödet till organisationstidskrifter kommer att medföra.

1. Pris- och löneomräkning 236 000 kr.

2. Behovet av experter och sakkunniga minskar ( — 200 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 591 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Presstödsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 591 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

43

B 11. Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

1 819 680

2 112 000 2 322 000

Nämnden för samhällsinformation (NSI) inrättades budgetåret 1971/ 72 i samband med att åtgärder vidtogs för att få tUl stånd en vidgad samhällsinformation (prop. 1971: 56, FiU 1971: 23, rskr 1971: 182). Nämnden har i uppgift att verka för samordning av de offentliga organens informationsinsatser med utgångspunkt i medborgarnas samlade informationsbehov och i syfte att samhällets resurser för samhällsinformationsverksamhet utnyttjas effektivt. Nämnden skaU därvid fortlöpande hålla sig underrättad om myndigheters och andra offentliga organs informationsplaner och ta de initiativ som nämnden finner nödvändiga med hänsyn till sin samordningsuppgift. Vidare skall nämnden yttra sig över framställningar till regeringen om medel för informationsändamål samt insamla och bearbeta erfarenheter på samhällsinformationens område och förmedla resultaten till dem som kan antas ha nytta av dem. Nämnden skall även lämna rekommendationer rörande omfattningen av och metoderna för annonsering. I mån av resurser skall nämnden på begäran ge myndigheter och andra offentliga organ råd i frågor om informationsverksamhet. Nämnden skall vidare lämna allmän information till stöd för myndigheters och enskildas hantering av kungörandefrågor och tillhandahålla sådana uppgifter om dagstidningars spridning som kan vara erforderliga för att i enskilda fall utforma ett korrekt kungörande i ortstidning.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Nämnden för	Före-
		samhälls-	draganden
		information
Personal
Handläggande personal	9	+ 3	—
■Övrig personal	5	H-1	—
	14	+4	—
Anslag
Lönekostnader	1 517 000	+691 000	+223 000
Sjukvård	10 000	+    2 000	+    1000
Reseersättningar	79 000	+ 18 000	- 39 000
därav utrikes resor	(22 000)	(+    2 200)	(-)
Lokalkostnader	202 000	+ 82 000	+ 18 000
Expenser	285 000	+ 66 000	+ 26 000
Ej disponerat belopp	19 000	—	- 19 000
	2 112 000	+ 859 000	+210 000

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 44

Nämnden för samhällsinformation

1. Pris- och löneomräkning 338 000 kr.

2. Nämnden har inte haft möjlighet att genomföra egna planerade projekt vad avser metod- och medievalsfrågor eftersom allt fler myndigheter har sökt nämndens hjälp vid planering och genomförande av undersökningar. För att bättre kunna möta denna ökade efterfrågan på service och de allmänna kraven på utvärderingar av informationsinsatserna begär nämnden en handläggande tjänsteman och ett biträde (+199 000 kr.).

3. Efterfrågan från myndigheter och departement på nämndens konsulttjänster ökar kraftigt i takt med att samhällets informationsinsatser ökar. Nämnden har endast i Uten omfattning kunnat förmedla kunskaper och erfarenheter av samhällsinformationen tUl olika befattningshavare. För dessa ändamål samt för att upprätthålla kontakter med olika folkrörelser och utveckla den grupporienterade informationen begär nämnden två handläggande tjänstemän (-1-215 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 322 000 kr.

B 12. Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning

1976/77 Utgift 735 068

1977/78 Anslag 1 241 000

1978/79 Förslag        1 523 000

Vid 1975 års riksmöte beslutade riksdagen att en för departementen och riksdagen gemensam tidning skulle utges fr. o. m. januari 1976 (framställning 1975: 15 tiU riksdagen, KU 1975: 21, rskr 1975: 228).

Tidningens syfte är att underlätta för personal i stat och kommun, företag och organisationer samt för förtroendevalda och övriga politiskt intresserade att följa verksamheten i riksdagen och regeringens kansli.

Som huvudman i administrativ mening för tidningen fungerar nämnden för samhällsinformation. Tidningens redaktion har dock en oberoende ställning och utformar innehållet i enlighet med de riktlinjer som har angivits av riksdagen, /ansvarig utgivare är tidningens chefredaktör.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

45

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Nämnden för	Före-
		samhälls-	draganden
		information
Personal
Handläggande personal	6	—	________
Övrig personal	n 8	—	—
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	760 000	+ 181000	+ 144 000
Sjukvård	6 000	—	—
Reseersättningar	8 000	—	—
Lokalkostnader	116 000	+  12 000	+  12000
Tryckteknisk produktion	1 126 000	-126 000	-126 000
Distributionskostnader	219 000	+ 212 000	+ 177 000
Information och under-
sökningar	262 000	+ 26 000	— 62 000
Övriga kostnader	78 000	+    8 000	+    8 000
Ej disponerat belopp	9 000	—	-    9 000
	2 584 000	+ 313 000	+ 144 000
Uppbördsmedel
Prenumerationsavgifter	1 343 000	-202 000	-138 000
Nettoutgift	1 241 000	+ 515 000	+ 282 000

Nämnden för samhällsinformation

1. Pris- och löneomräkning 242 000 kr.

2. Tidningens omfång är mindre än beräknat varför kostnaden för tryckeriteknisk produktion minskar (—126 000 kr.).

3. För  att  kunna  möta  tillfälliga  arbetstoppar  behövs   ytterligare medel (-1-30 000 kr.).

4. Prenumerationspriset föreslås höjt från  85  kr.  till  90  kr.  inkl. mervärdeskatt.

Föredraganden

Jag beräknar utgiftema för tidningen till sammanlagt 2 728 000 kr. under nästa budgetår.

Nämnden räknar för år 1979 med en upplaga om 17 000 exemplar. Detta innebär en viss ökning i förhållande tUl år 1978. Regeringen har på förslag av nämnden fastställt tidningens prenumerationspris för år 1978 tiU 88 kr. inkl. mervärdeskatt. För år 1979 räknar jag med ett prenumerationspris av 95 kr. inkl. mervärdeskatt. TUl följd härav beräknar jag inkomsterna för nästa budgetår till 1 205 000 kr.

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning för budgetåret 191S/19 anvisa ett förslagsanslag av 1 523 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 46

B 13. Statens avtalsverk

1976/77 Utgift 14 442187

1977/78 Anslag        17 340 000   . 1978/79 Förslag        20 234 000

Statens avtalsverk är central förvaltningsmyndighet för förhandling som rör reglering av förhållandet mellan offentlig arbetsgivare med undantag av riksdagen och dess verk och sådan arbetstagare, vars anställnings- och arbetsvillkor fastställes under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, i den mån denna uppgift inte ankommer på statens förhandlingsråd.

Avtalsverket leds av en styrelse. Inom styrelsen finns ett arbetsutskott. Chef för avtalsverket är en generaldirektör. Verket har en projektorganisation.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens avtalsverk	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	83 37	—	—
	120	—	—
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ej disponerat belopp	13 764 000 33 000 143 000 2 104 000 1 142 000 154000	+ 2 561000 +     19 000 + 1212 000 +   544 000	+ 1884 000 + 1102000 +     62 000 -   154000
	17 340 000	+4 336 000	+2 894 000

Statens avtalsverk

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 867 000 kr.

2. Lokalkostnaderna ökar efter att viss del av verksamheten sammanförts tiU nya lokaler (-1-1 065 000 kr.).

3. Kostnaderna för den del av avtalstrycket som verket tillhandahåller kostnadsfritt ökar (-1-376 000 kr.).

4. Kostnaderna för expenser ökar (-1-28 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens avtalsverk för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 20 234 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

47

B 14. Statens pcrsonalpensionsverk

1976/77 Utgift 30 763 642

1977/78 Anslag       32 463 000 1978/79 Förslag      38 217 000

Statens personalpensionsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande den statliga personalpensioneringen och därmed sammanhängande frågor samt för ärenden rörande statens grupplivförsäkring.

Personalpensionsverket leds av en styrelse. Chef för personalpensionsverket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, nämligen kanslibyrån, första pensionsbyrån, andra pensionsbyrån och utbetalningsbyrån. Dessutom finns övergångsvis inrättad en enhet i Stockholm för aktualisering av tjänstematriklar.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Pensions-	Före-
		verket	draganden
Personal
Handläggande personal	169	-1-27	-1-4
Övrig personal	100	-  1	-1
	269	+26	+3
Anslag
Lönekostnader	21 647 000	+ 6 406 000	+ 3 950 000
Sjukvård	68 000	-     13 000	-     13 000
Reseersättningar	146 000	+     55 000	+     22 000
Lokalkostnader	2 597 000	+   623 000	+   512 000
Expenser	7 707 000	+ 1 813 000	+ 1581000
Ej disponerat belopp	298 000	—	-   298 000
	32 463 000	+ 8 884 000	+5 754 000

Statens personalpensionsverk

1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 738 000 kr.

2. Personalen på verkets aktuaUseringsenhet i Stockholm minskar med två byrådirektörer, en assistent och två biträden (—483 000 kr.).

3. För underhåll av det system för automatiserad matrikelföring och pensionsberäkning som verket räknar med skall vara i drift den 1 juli 1978 behövs ytterligare fem handläggare ( + 609 000 kr.).

4. Uppläggning och drift av matrikelregistret ökar kostnaderna för expenser ( + 1 362 000 kr.).

5. För att avveckla det biträde som aktualiseringsenheten lämnar Sundsvallsorganisationen i dess reguljära verksamhet behövs ytterligare tolv handläggare till verkets pensionsbyråer (-M 163 000 kr.).

6. För kontroUåtgärder i samband med utbetalning av pensionerna behövs ytterligare en assistent (-j-lOO 000 kr.).

7. För att påskynda aktualiseringsarbetet utöver vad som följer av

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 43

det under 5. angivna förslaget behöver aktualiseringsenheten förstärkas med ytteriigare tio handläggare och företrädesvis sådana som i samband med utlokalisering från Stockholm av nämnden för vissa omplaceringsfrågor undantagits från flyttning från Stockholm (+927 000 kr.).

8. Efter flyttning av del av riksförsäkringsverkets verksamhet från de lokaler som pensionsverket och riksförsäkringsverket gemensamt disponerar kommer verket att ensamt svara för telefonväxeln. Verket behöver därför ytterligare två telefonister (-f 161 000 kr.) samt medel för flyttning av växel (-1-32 000 kr.).

9. Ökade medel för internutbUdning (-f 124 000 kr.) medför behov av ytterligare en assistent för utbildningsadministration (4-100 000 kr.).

10. Läkarkonsultation i grupplivärenden (-f 7 000 kr.).

11. Ökade resekostnader (-1-44 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 38 217 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen tiU 3 782 000 kr. och i det sammanhanget beaktat att personalen på verkets aktuaUseringsenhet minskar med fem tjänster samt att medelsbehovet för tillfällig personal kan minskas med medel för ett biträde. Vidare har jag beräknat 488 000 kr. för handläggande personal för arbetet med det automatiserade matrikelsystem, som jag tidigare denna dag har redovisat vid min anmälan av punkten 4 i För flera huvudtitlar gemensamma frågor (3) samt 235 000 kr. för två telefonister och en ut-bUdningsassistent (8, 9).

Regeringen har givit statskontoret och personalpensionsverket i uppdrag att bl. a. göra en översyn av personalpensionsverkets organisation, arbetsformer och resursbehov samt utreda hur aktualiseringsarbetet skall kunna påskyndas genom rationaliseringsåtgärder. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till om verket bör få disponera ytterUgare resurser för aktualiseringsverksamheten och verksamheten på pensionsbyråerna. Verket bör dock även under nästa budgetår — efter regeringens prövning — kunna få anlita personal vid aktuaUseringsen-heten i Stockholm för att biträda sundsvaUsorganisationen i dess reguljära verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens personalpensionsverk för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 38 217 000 kr.

B 15. Statens personalbostadsdelegation

1976/77 Utgift 672 760

1977/78 Anslag 762 000

1978/79 Förslag 858 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

49

Statens personalbostadsdelegation är rådgivande organ åt de myndigheter som beslutar om hyror för eUer förvaltar tjänstebostäder för statstjänstemän och andra tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, eller i andra bostäder som mot hyra upplåts av statlig myndighet.

Delegationen består av sex ledamöter. Den har ett kansli, som förestås av en byrådirektör.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Delegationen	Före-
			draganden
Personal
Handläggande personal	4	—	—
Övrig personal	2 6	—	—
Anslag
Lönekostnader	618 000	+ 114 000	+ 89 000
Sjukvård	1000	—	—
Reseersättningar	30 000	+ 18 000	+ 10 000
Lokalkostnader	67 000	+ 16 000	+ 16 000
Expenser	40 000	+    3 000	-13 000
därav engångsutgifter	(15 000)	(-)	(-15 000)
Ej disponerat belopp	6 000	—	- 6 000
	762 000	+ 151000	+96 000

Statens personalbostadsdelegation

Löne- och prisomräkning m. m. 151 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens personalbostadsdelegation för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 858 000 kr.

Den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 tillkaUade statsrådet Bertil Löfberg en sakkunnig för att utreda frågan om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation, i

Med skrivelse den 23 november 1976 har utredningen överlämnat del-

1 Den 28 oktober 1974 tillkallades generaldirektören Bo Martinsson som utredningsman. Sedan Martinsson den 6 oktober 1976 erhållit begärt entledigande tiUkallades den 11 oktober 1976 dåvarande avdelningsdirektören Lars Jeding som utredningsman.

4   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 50

betänkandet  "Statlig personalutbildning — ett  principförslag"   (SOU 1976: 61).

Efter remiss  har yttranden avgivits av justitiekanslern  (JK),  riksåklagaren (RÄ), rikspolisstyrelsen, statens kriminaltekniska laboratorium, kriminalvårdsstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata (CFD), domstolsverket, styrelsen  för  internationell utveckling (SIDA), överbefälhavaren (ÖB), försvarets civilförvaltning (FCF), försvarets forskningsanstalt   (FOA),  civilförsvarsstyrelsen,  försvarets  rationaliseringsinstitut (FRI), flygtekniska försöksanstalten, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, försäkringsrådet, riksförsäkringsverket (RFV), statens strålskyddsinstitut, karolinska sjukhuset, postverket, televerket, statens järnvägar (SJ), statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), luftfartsverket, statens väg- och trafikinstitut, statens geotekniska institut, kammarkoUe-giet,   statskontoret,   generaltullstyrelsen,   byggnadsstyrelsen,   statistiska centralbyrån (SCB), datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), riksrevisionsverket (RRV),  konjunkturinstitutet, statens avtalsverk (SAV), statens personalpensionsverk (SPV), statens personalnämnd   (SPN),  statens  personalutbildningsnämnd  (PUN),   riksarkivet, kungl. bibUoteket, riksantUcvarieämbetet, nationalmuseum, universitets-och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens livsmedelsverk, fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, jordbrukets högskolor, veterinärmedicinska anstalten,  kommerskollegium, patent-  och registreringsverket, konsumentverket, statens pris- och kartellnämnd (SPK), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens institut  för  byggnadsforskning,  statens  invandrarverk,  statens planverk, länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), samtliga länsstyrelser, statens industriverk, statens vattenfallsverk, Sveriges geologiska undersökning, statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling (STU), domänverket, förenade fabriksverken (FFV), riksdagens revisorer. Landstingsförbundet, Statsanställdas förbund (SF), Centralorganisationen SACO/SR och Tjänstemännens  centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S). Vidare har decentraliseringsutredningen inkommit med yttrande..

Utredningen har i ett första led lämnat principförslag om vidareutveckling av den statUga personalutbildningens inriktning och organisation.

Utredningen

Enligt utredningen skall personalutbildningen ses som en naturlig del av myndighetens verksamhet och som en del av den anställdes personliga utveckling i arbetet. Utbildningens främsta syfte skall vara att förbättra effektiviteten i statsförvaltningen. Med effektivitet avser utredningen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 51

■— att nå målen för verksamheten under god hushållning med resurserna,

— att tillgodose personalens behov av god arbetsmiljö, arbetstUlfreds-ställelse och personlig utveckling och

— att trygga rättssäkerhets-, offentlighets- och servicekraven i verksamheten.

Med personalutbildning avser utredningen sådan utbUdning av de anställda, som stärker organisationens effektivitet under de nyss angivna betingelserna. Under förutsättning att utbUdningen är påkaUad av myndighetens verksamhet bör den bedrivas i tjänsten.

Utredningen föreslår vidare att personalutbUdningen bör omfatta större inslag av vidareutbUdning för att främja genomströmning mellan olika karriärer. I sådana fall, där utbildningen inte är befattnings- eller myndighetsspecifik, bör det allmänna UtbUdningsväsendet kunna anlitas.

Enligt utredningens mening bör, förutom central produktion och distribution av utbildning, bl. a. samordning av utbUdningsinsatser och utveckling av myndigheternas utbildningsfunktion vara centrala uppgifter.

Central statlig personalutbildning bedrivs i första hand av statens personalutbUdningsnämnd (PUN), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens personalnämnd (SPN) och länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON).

Utredningen har framhållit att det föreligger behov av en förbättrad samordning av det centrala utbudet av personalutbildning. PUN:s tillkomst och verksamhet har varit ett konkret uttryck härför. Enligt utredningens mening kommer behovet av samordning ytterligare att förstärkas. Med förändringen av ekonomi-, rationaliserings- och personalområdena blir de traditionella gränserna dem emellan aUt mindre markerade. Utredningen har också konstaterat att gränserna mellan de administrativa servicemyndigheternas utbildningsverksamhet allmänt uppfattas som oklara. EnUgt utredningens mening bör därför en samordning av den centralt bedrivna personalutbildningen medföra en avsevärd rationaliseringsvinst och även på kortare sikt förbättra effektiviteten. I första hand bör den centrala produktionen och distributionen av personalutbildning, som hittiUs åvilat bl. a. PUN, statskontoret, RRV, SPN och LON samt därmed sammanhängande pedagogiskt arbete, samordnas. Utredningen har emellertid också understmkit att det är angeläget att de administrativa servicemyndigheterna har ett fackansvar för utbildning inom sina egna områden.

Enligt utredningen utgör produktion och distribution av utbildning till stor del ett komplement till samtliga administrativa servicemyndigheters verksamhet. Genomförandet av personalutbildning bör enligt ut-

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 52

redningens uppfattning inte ingå som en uppgift för en av de administrativa servicemyndigheterna utan i första hand betraktas som en för statsförvaltningen gemensam funktion.

Utredningen förordar att samordningen av produktion och distribution av personalutbildning sker inom ramen för en ny organisation, statens institut för personalutbildning (SIPU). Vidare föreslås att ansvaret för en övergripande samordning av utbildningsinsatser och stöd för utveckling av myndigheternas utbildningsfunktion tillförs SPN. Verksamhetsformen för institutet bör enligt utredningen vara stiftelse. PUN föreslås upphöra som myndighet.

Utredningen anser vidare att den centralt anordnade utbildningen i viss mån påverkar myndigheternas egen utbildningsplanering. Deltagande i centralt anordnad utbildning är enligt utredningen i allmänhet kostnadsfritt. Detta kan medföra att myndigheternas val av utbildning i viss utsträckning styrs av det tillfälliga utbudet och inte av det faktiska behovet.

Utredningen anför vidare att ett tidigare synsätt, där personalutbildning ofta betraktades som ett slags belöning har ersatts av en insikt om att utbildning är ett av de viktigaste instrumenten för att öka statsförvaltningens effektivitet.

Enligt utredningens mening kommer en avgiftsfinansiering av utbildningen att underlätta för myndighetema att prioritera mellan olika utvecklings- och rationaliseringsinsatser. Särskilt angelägen ter sig en genomförd avgiftsfinansiering med tanke på att person al utbildningsfrågorna efter reformerna på arbetsrättens område är avtalsbara. Ett framtida förhandlingsarbete bör enligt utredningens mening kunna underlättas om kostnaderna redovisas. För det centrala personalutbildningsorganets del bör avgiftsfinansiering medföra en anpassning av verksamhetens inriktning och omfattning efter de verkUga behoven.

Utredningen påpekar vidare att finansieringsfrågan senast övervägdes i samband med behandlingen av personalutbildningsberedningens betänkande (SOU 1966:57) Centralt statligt personalutbildningsorgan (prop. 1967: 1 bil. 14). I remissbehandlingen av utredningsförslaget hade föreslagits att kostnaden för den centrala titbildningsverksam-heten skulle bestridas med avgifter. Departementschefen avvisade förslaget med motiveringen att de centrala personalutbildningsuppgifterna skulle samlas i en organisation. PUN skulle på utbildningssidan ha en ställning motsvarande t. ex. statskontorets i rationaliséringsfrågor.

Enligt utredningens mening förändras utgångspunkterna för ett fortsatt ställningstagande i frågan om ansvaret för produktion och distribution av central utbildning skiljs från övriga centrala uppgifter inom personalutbildningsområdet. Produktion och distribution av utbUdning, t. ex. central kursverksamhet, kan då inte jämföras med de centrala uppgiftema inom områden som rationalisering och ekonomiadministration.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 53

Utredningen föreslår att den centrala produktionen och distributionen av utbildning avgiftsfinansieras. För att säkerställa visst utvecklingsarbete bör dock stiftelsen tilldelas ett årligt grundanslag över statsbudgeten. Utredningen föreslår vidare att varje myndighet i sin anslagsframställning skall särredovisa och begära medel för de egna utbildningsbehoven. Detta bör gälla all utbildning oavsett produktions- och distributionsform.

Utredningen framhåller att de ökade kraven gör det nödvändigt att i möjlig utsträckning effektivisera utbildningsverksamheten. En förbättrad planering är därvid av avgörande betydelse. Planeringen innefattar prioriteringar mellan olika utbildningsinsatser inom ramen för tillgängliga resurser. Kraven på effektiv utbUdning och därmed en god planering gäller i samma grad myndigheternas utbildningsverksamhet som den centrala utbildningsverksamheten.

Remissyttranden

Målfrågor

Flertalet remissinstanser delar i huvudsak utredningens uppfattning om personalutbildningens ställning och mål.

Domänverket anför att det är viktigt att både i mål och i regelsystem för utbildningsadministration gallra bort inslag som behandlar utbUdning som ett slags trivselbefrämjande åtgärd. Detta senare synsätt hindrar arbetsledare och chefer från att se utbildning som ett viktigt instmment i effektiviserings- och förändringsarbete. Personalutbildningen bör också ge möjlighet till omskolning och kompetens för mera kvalificerade arbetsuppgifter. Mest eftersträvansvärt är att möjliggöra övergång från biträdes- till handläggaruppgifter.

Generaltidlstyrelsen delar i princip utredningens syn på den statliga personalutbildningens syfte och framtida inriktning. Begreppet personalutbildning bör enligt styrelsens mening reserveras för den utbildning som enligt utredningens definition skall genomgås i tjänsten.

SPN framhåller att användningen av begreppet personalutveckling inte är en terminologisk fråga utan ger uttryck för en viljeinriktning och ett samlat synsätt. Personalutvecklingsåtgärder har nära samband med personalrörlighetsfrågor och bemanningsplanering. Först när en systematiskt uppbyggd personalutveckling finns tillgänglig kan det effektivitetsmål som utredningen ger uttryck för uppfyllas.

SÖ anser att samhällets vuxenutbildning bör användas i personalutbildningen. Utbildningen kan erbjudas inom den kommunala vuxenutbildningen (KomVux) och arbetsmarknadsutbildningen (AMU) på ett stort antal platser i landet. Vad gäller AMU skall dock vissa specialkrav vara uppfyllda. Såväl KomVux som AMU arbetar efter centralt fast-

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 54

ställda läroplaner, vilket underlättar en värvning mellan arbete och studier.

SJ anför att det allmänna utbildningsväsendet bör ses som ett alternativ bland många för genomförande av den mera allmänna yrkesinriktade utbildning som verksamheten kan kräva. Det bör ur SJ:s synvinkel inte vara någon skillnad mellan att å ena sidan låta personal delta i en kurs eller utbildning i det allmännas regi eUer å andra sidan i en annan organisations regi under förutsättning att utbildningen är viktig eller nödvändig för SJ:s verksamhet.

Några remissinstanser, bland dem domstolsverket och RRV anför delvis kritiska synpunkter på utredningens förslag i denna del.

Domstolsverket anför att utredningens förslag till ändrad inriktning av den statliga personalutbildningen kan uppfattas så att det får synnerligen vittgående principiella och ekonomiska konsekvenser. Dessa skulle enligt domstolsverkets mening bl. a. medföra att anställning i statstjänst får en annan valör än anställning hos annan arbetsgivare.

RRV framhåller att det behövs en mer entydig avgränsning av personalutbUdningen från den allmänna vuxenutbildningen än den utredningen har gjort. Utredningens syn på personalutbildningen som ett led i vuxenutbildningen leder till oklara ansvarsförhållanden och finansieringsregler.

Central organisation

Nästan samtliga remissinstanser, bland dem de omedelbart berörda myndigheterna, tillstyrker utredningens förslag att den utbildning som bedrivs av PUN, statskontoret, RRV och SPN sammanförs tUl en huvudman. Den utbildning som LON bedriver för länsstyrelsernas räkning anses dock av såväl LON som flertalet länsstyrelser i så hög grad ha karaktär av inomverksutbildning att den även fortsättningsvis bör bedrivas i LON:s regi.

Remissinstansernas ställningstaganden till frågan om personalutbildningens centrala organisation företer i övrigt en splittrad bild.

Ett betydande antal remissinstanser, bland dem rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, FOA, RFV, SJ, statens vägverk, statskontoret, byggnadsstyrelsen, RRV, PUN, UHÄ, SÖ, statens planverk, statens industriverk, domänverket, FFV och riksdagens revisorer förordar en principiell lösning enligt utredningens förslag, i flera fall dock med betydande reservationer.

Bland andra statskontoret, RRV, PUN och SJ framhåller att gränsdragningen mellan det föreslagna institutets och SPN:s kompetensområden är oklar. Statskontoret anför att arbetsfördelningen mellan SPN, det föreslagna institutet och övriga administrativa servicemyndigheter bör övervägas ytterligare. Den innehållsmässiga samordningen av hela

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 55

den statliga personalutbildningen kan enligt statskontoret inte vara en uppgift enbart för SPN.

RRV stöder i princip utredningens förslag. Den organisatoriska utformningen av såväl institutets som SPN:s uppgifter behöver emellertid enligt RRV utredas vidare och en sammanhängande beskrivning göras av roll- och ansvarsfördelningen mellan SPN (som huvudansvarig myndighet), RRV, statskontoret och andra s. k. servicemyndigheter och institutet.

PUN är positiv till att vissa övergripande och samordnade uppgifter på utbildningens område tUlförs SPN. Nämnden framhåller emellertid att utredningen inte klart har preciserat vad dessa uppgifter skulle innebära. SPN understryker att val av central organisatorisk lösning måste ske med utgångspunkt från ett samlat förslag till principiell inriktning av den framtida personalutvecklingen. En organisatorisk lösning bör därför enligt SPN grundas främst på en analys av bl. a. vilka principiella uppgifter som bör anses ingå i verksamhetsområdet personalutveckling. Liknande synpunkter framförs av SIDA.

ÖB anser att det förefaller naturligare att förstärka den myndighet — PUN — som redan har ett centralt ansvar för personalutbUdningen än att skapa ett nytt organ härför. PUN utgör en organisatorisk grund att bygga vidare på. Liknande synpunkter anförs av bl. a. länsstyrelsen i Jämtlands län.

Postverket och arbetarskyddsstyrelsen anför att ansvaret för såväl den övergripande samordningen av utbildningsinsatser och utvecklingen av myndigheternas utbildningsfunktion som den centrala produktionen och distributionen av utbildning bör sammanhållas av en enda myndighet.

Arbetarskyddsstyrelsen anför att för att man skall undvika kompetenstvister bör hela den angivna verksamheten finnas inom samma organisation.

SACO/SR anser att den centrala personalutbildningens uppgifter ytterligare bör analyseras, innan beslut om en ny organisation fattas. Omfattningen och innehållet i en central utbildningsfunktion måste vara beroende av bl. a. i hur hög grad personalutbildningen decentraliseras och vilka resurser som tiUförs de olika myndigheterna. Liknande ställningstaganden har redovisats bl. a. av statens strålskyddsinstitut och länsstyrelsen i Gotlands län.

TCO-S och SF intar i frågan en ståndpunkt som avviker från övriga remissinstansers. Båda stöder förslaget att en huvudman producerar och distribuerar central personalutbildning, men avvisar tanken att ansvaret för den övergripande samordningen och planeringen tUlförs SPN. Dessa uppgifter bör i stället ledas av en partssammansatt nämnd, i vilken huvudorganisationerna inom det statliga området är företrädda. Nämnden bör vidare svara för övergripande styming av det producerande organet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 56

Verksamhetsform

Remissinstanserna är till övervägande del negativt inställda till utredningens förslag att ett nytt centralt organ för den statliga personalutbildningen inrättas i form av stiftelse. ÅtskiUiga remissinstanser, bland dem JK, SJ, kanvnarkollegiet, RRV, patent- och registreringsverket, TCO-S och SACO/SR avvisar utredningens förslag. Televerket, statskontoret och domänverket har dock, i något fall med tveksamhet, förordat stiftelseformen.

JK:s främsta invändning mot förslaget är atl tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar är tiUämpliga endast på myndigheter. Stiftelsen skulle vidare vara undandragen JO:s och JK:s tillsyn. Liknande synpunkter har framförts av SACO/SR. TCO-S anför, att kraven på flexibilitet kan uppfyllas av en s. k. uppdragsmyndighet och förordar därför en sådan form.

Statskontoret menar att en stiftelse kan ges en sådan utformning att den i väsentliga avseenden lyder under samma regler som en myndighet. Ett antal remissinstanser, bland dem RÄ, arbetsmarknadsstyrelsen, PUN, SÖ och UKÄ tar inte ställning till utredningens val av verksamhetsform.

PUN anför att en bedömning av utbildningsorganets verksamhetsform bör göras utifrån frågan om arbetsuppgifter och verksamhetens framtida inriktning. Den föreslagna verksamheten är inriktad på att stärka statsmyndigheternas effektivitet och förändringsberedskap. Verksamheten förutsätter nära samverkan mellan utbildningsorganet och de administrativa servicemyndigheterna, i främsta rummet SPN.

PUN anför vidare, att det i viss mån är oklart i vilken utsträckning det för statliga myndigheter gäUande rättsliga och administrativa regelsystemet är tillämpligt på en stiftelse. Frågan om verksamhetsform bör därför enligt PUN:s mening t. v. lämnas öppen.

Styrning och finansiering

En stor majoritet av remissinstanserna, bland dem statskontoret, RRV, SPN och PUN tillstyrker i huvudsak utredningens förslag i denna del.

PUN anför, att avgiftsbeläggning bör ge större möjligheter att anpassa och omdisponera utbildningsorganets resurser efter myndighetemas faktiska efterfrågan. Liknande synpunkter framförs av statskontoret. SPN ansluter sig till principen om avgiftsfinansiering och framhåller som förutsättning att myndigheterna tilldelas medel för verksamheten. Det är enligt SPN:s mening vidare angeläget att avgiftsfinansieringen inte utformas så att en rättvis och rimlig fördelning av insatser på alla personalgrupper förhindras. Ett antal remissinstanser, bland dem SF, TCO-S och SACO/SR understryker vikten av att särskilda medel anvisas myndigheterna. SF framhåUer bl. a. att personalorganisationerna bör ges ett avgörande inflytande över hur dessa medel används.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 57

Riksarkivet och statens väg- och trafikinstitut har speciellt uppmärksammat avgiftsfinansieringens konsekvenser för de små myndigheterna. I den årliga anslagstilldelningen kan de små myndigheterna svårligen få tillräckliga medel för en personalutbildning, som är likvärdig de större myndigheternas. Särskild uppmärksamhet bör därför ägnas detta problem.

Bland andra har statens provningsanstalt uppmärksammat vissa konsekvenser som avgiftsfinansieringen kan få för uppdragsfinansierade myndigheter. Provningsanstalten understryker att intäktsbortfallet kan medföra, att vid ett sämre finansieringsläge det omedelbara behovet av intäkter från verksamheten prioriteras framför den mer långsiktiga investering som personalutbildning utgör. Personal vid en uppdragsmyndighet kan sålunda komma att få sämre möjligheter än andra statsanställda att delta i personalutbildning. Provningsanstalten föreslår därför att frågan om finansiering av utbildningsverksamhet vid uppdrags-myndigheter utreds särskilt. Därvid bör möjligheten att anslå särskilda medel för utbildning vid sådana myndigheter beaktas.

SÖ, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens planverk, patent- och registreringsverket och länsstyrelsen i Jönköpings län är negativt eller tveksamt inställda till en avgiftsfinansiering av den centralt bedrivna utbildningen.

SÖ anger administrativa komplikationer — en mängd ekonomiska transaktioner mellan myndigheterna och det centrala personalutbildningsorganet — som motiv för sin tveksamhet. Skogsstyrelsen menar, att de missförhållanden avgiftsfinansieringen är avsedd att lösa snarare har att göra med bristande resurser för personalutbildning än med avgifter för utbildningskurser. Patent- och registreringsverket anför, att det inte kan bestridas att den föreslagna finansieringsformen innebär att utbildningsverksamheten kommer att styras genom myndigheternas anslagsprioritering. Önskvärda utbildningsinsatser kan därför bli svårare att genomföra.

Planering och budgetering av utbildning

Remissinstanserna delar, med få undantag, utredningens uppfattning att varje myndighet skall planera och budgetera sina utbildningsbehov. PUN anför att utredningens förslag i denna del bidrar tUl att myndigheternas utbildningsfunktioner får en starkare ställning.

Kravet på budgetmässig redovisning av utbildningsverksamheten bör påskynda integrationen av utbildningsplanering i myndigheternas planering för utveckling av personal och verksamhet. Ett antal remissinstanser, bland dem socialstyrelsen, statens strålskyddsinstitut, DAFA, PUN, SPN, statens jordbruksnämnd, länsstyrelserna i Blekinge, Hallands, Kalmar och Örebro län samt SACO/SR, framhåller att utred-

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 53

ningens förslag förutsätter att myndigheterna tilldelas erforderliga medel.

Socialstyrelsen och SACO/SR understryker, att särskilda anslag över budgeten måste ställas till myndigheternas förfogande om huvudprincipen skall vara att varje myndighet skall planera och budgetera sina utbildningsbehov. Länsstyrelsen i Blekinge län anför att den viktigaste förutsättningen för att utredningens förslag i denna del skall kunna genomföras är att det finns ett effektivt planeringssystem inom myndigheten.

SÖ och arbetarskyddsstyrelsen stäUer sig tveksamma till utredningens förslag i denna del.

Föredraganden

I delbetänkandet (SOU 1976:61) Statlig personalutbildning — ett principförslag har personalutbildningsutredningen lagt fram förslag om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. Förslagen omfattar förutom organisatoriska och finansiella frågor, som jag senare skall återkomma tUl, även vissa principiella frågor rörande utbildningens ställning och mål. Parterna på den statliga sektorn kan inom kort komma att sluta kollektivavtal om bl. a. allmänna riktlinjer för personalutveckling och personalutbildning. I detta sammanhang vill jag därför endast kort beröra vissa av utredningens förslag i dessa delar.

Som utredningen påpekar, har med statlig personalutbildning tidigare avsetts sådan utbildning, som staten i egenskap av arbetsgivare bedriver för sina anställda. Som utgångspunkt för sina bedömningar om personalutbildningens inriktning har utredningen i stället valt att låta personalutbildningen ingå i det vidare begreppet personalutveclding, dvs. åtgärder som syftar till att stärka organisationens effektivitet och samtidigt tillgodose de anställdas krav på personlig utveckling. Utredningen framhåller, att det med detta synsätt är svårt och inte heller särskilt meningsfullt att dra klara gränser mellan personalutbildning och andra personalutvecklande åtgärder eller mellan personalutbildning i statlig regi och annan utbildning som kan utnyttjas av myndighetema i personalutvecklande syfte. Med utgångspunkt i detta ställningstagande har utredningen förespråkat en närmare samverkan mellan den utbildning som staten som arbetsgivare bedriver för sina anställda och den utbildning som ges inom det allmänna UtbUdningsväsendet.

Eftersom statsmyndigheterna själva har ansvaret för att de anställda får lämplig utbildning är det enUgt min mening angeläget att myndigheternas handlande inte onödigtvis kringgärdas av bestämmelser, som hindrar dem att med utbUdningsinsatser främja effektiviteten i verksamheten. En snäv begränsning av vad som i en given situation skall räknas som personalutbildning — t. ex. med ledning av vem som är arrangör

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 59

för viss utbildningskurs — måste enligt min uppfattning försvåra myndigheternas utbildningsplanering. Det utslagsgivande bör, vilket utredningen också framhåller, vara att den utbildning som är tillgänglig har samband med och betydelse för myndigheternas verksamhet.

Jag delar också utredningens uppfattning om behovet av en närmare samverkan mellan den utbildning som staten som arbetsgivare själv bedriver för sina anställda och den utbildning som ges inom det allmänna utbildningsväsendet, bl. a. inom den statliga och kommunala vuxenutbildningen och den nya högskoleorganisationen. Att inom statsförvaltningen bygga upp motsvarigheter till utbildning eller kurser inom det aUmänna UtbUdningsväsendet kan inte försvaras ur vare sig ekonomisk eller pedagogisk synpunkt. Det är självfallet även inom utbildningsområdet angeläget att de samlade resurserna kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.

När det gäller den statliga personalutbildningens framtida organisation har utredningen föreslagit bl. a. att den centrala utbUdning, som f. n. bedrivs av statens personalutbUdningsnämnd (PUN), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens personalnämnd (SPN) och länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) skall avgiftsfinansieras och sammanföras till en huvudman.

Utredningen förordar vidare att produktion och distribution m. m. av den centrala utbUdningen skall samordnas inom en för ändamålet inrättad avgiftsfinansierad stiftelse. PUN föreslås upphöra som myndighet. Vissa övergripande samordnings- och planeringsuppgifter föreslås bli överförda till SPN.

I likhet med den helt övervägande andelen av remissinstanserna, bland dem PUN, statskontoret, RRV och SPN, ansluter jag mig tUl utredningens förslag till samordning av den utbildning som de administrativa servicemyndigheterna bedriver för statens anställda.

Genom utvecklingen på det administrativa området har gränserna mellan t. ex. administrativ rationalisering, ekonomi- och personaladministration blivit mindre tydliga. En meningsfull gränsdragning mellan de administrativa servicemyndigheternas generella utbildningsverksamhet har härigenom också blivit allt svårare att upprätthålla samtidigt som en uppdelning av produktion och distribution av utbildningen på olika myndigheter försvårar en rationell utbildningsplanering. Jag räknar med att effektivitetsvinster bör kunna göras redan på kort sikt genom att huvuddelen av den reguljära produktionen och distributionen av den centrala personalutbildningen samlas till en huvudman.

Vad jag här sagt avser inte den utbildningsverksamhet hos de administrativa servicemyndigheterna som ingår som en integrerad del i myndigheternas reguljära verksamhet i form av t. ex. projektanknuten utbildning. De administrativa servicemyndigheterna bör även i fortsättningen ha fackansvaret för utbildningen inom sina resp. områden även

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 60

om den generella kursverksamheten överförs till en organisation som har till huvudsaklig uppgift att producera och distribuera statlig personalutbildning. Detta fackansvar innebär bl. a. att de administrativa servicemyndigheterna tillförsäkras möjligheter att kunna påverka kursutbudet inom sitt fackområde och att de har ansvaret för utbildningens sakUga innehåll. Vidare skall servicemyndigheterna kunna ta ut ersättning av PUN för nedlagt arbete.

Jag anser vidare i likhet med bl. a. LON och många länsstyrelser alt den utbildningsverksamhet som LON bedriver för länsstyrelsernas räkning i så hög grad har karaktär av inomverksutbildning att den även fortsättningsvis bör bedrivas i LON:s regi.

Utredningens förslag att inrätta ei särskild stiftelse för produktion och distribution av statlig personalutbildning har bemötts kritiskt av många remissinstanser. JK pekar bl. a. på att tryckfrihetsförordningens bestämmelser om aUmänna handlingar är tillämpliga endast på myndigheter. Stiftelsen skulle vidare vara undandragen JO:s och JK:s tiUsyn. Liknande synpunkter har förts fram av SACO/SR. Flera remissinstanser har anfört att den flexibilitet i verksamheten, som utredningen eftersträvar med sitt förslag, kan åstadkommas också inom ramen för myndighetsformen.

Frågan om lämplig verksamhetsform för ett organ med uppgift att producera och distribuera utbildning har av utredningen delvis kopplats samman med förslaget om avgiftsfinansiering. I den sistnämnda frågan har utredningen fått stöd av en stor majoritet av remissinstanserna.

Det får enligt min mening anses klarlagt att efterfrågan på central utbildning — det må gälla såväl mer traditionell kursverksamhet som produktion av studiematerial och utbUdningskonsulterande insatser — i det nuvarande avgiftsfria systemet i viss utsträckning har styrts av andra faktorer än de faktiska behoven. Personalutbildningens syfte bör enligt min mening bl. a. vara att stärka organisationens effektivitet. Jag anser det mot denna bakgrund angeläget att verka för en syn på personalutbildningsinsatser som en investering för framtiden. Insatser för effektivisering av verksamheten i statsförvaltningen med hjälp av personalutbildning bör jämställas med andra effektiviserings- och rationaliseringsinsatser. Avgiftsfinansiering av den centrala utbildningen kommer enligt min mening att underlätta för myndigheterna att prioritera mellan olika utvecklings- och rationaliseringsinsatser och motivera myndigheterna att effektivisera sin utbildningsplanering.

För det centrala personalutbildningsorganets del innebär avgiftsfinansieringen att verksamhetens inriktning i ökad utsträckning kommer att styras av de faktiska behoven hos myndigheter m. fl. och hos enskilda anställda, samtidigt som verksamhetens omfattning och organisation fortlöpande kan anpassas tUl efterfrågan.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 61

Jag delar således utredningens uppfattning att den centrala produktionen och distributionen m. m. av generell statlig personalutbildning bör avgiftsfinansieras. Jag har däremot inte funnit några avgörande fördelar med att verksamheten bedrivs i form av en stiftelse. Enligt min uppfattning bör den nämnda utbildningsverksamheten åvila PUN. Jag återkommer till frågan om de anslagstekniska konsekvenserna av att delar av PUN:s verksamhet avgiftsfinansieras.

Utredningens förslag till uppgiftsfördelning mellan främst SPN och det centrala utbildningsorganet har mött blandade reaktioner hos remissinstanserna. T. ex. har Statsanställdas förbund (SF) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S) avvisat utredningens förslag i denna del och förordat att de uppgifter som enligt utredningen skulle åvila SPN i stället skall åvila en särskUd partssammansatt nämnd. Denna nämnd skuUe enligt organisationerna också ha direkta styrmöjligheter över det centrala utbUdningsorganet.

Genom reformarbetet på arbetsrättens område har omfattande och delvis nya krav ställts på staten som arbetsgivare. I anledning härav tillkaUade regeringen våren 1977 en särskild utredare (B 1977: 04), som nyligen har lagt fram sitt förslag. Utredaren har haft till uppgift att bl. a. kartlägga den nuvarande arbetsfördelningen mellan de administrativa servicemyndigheterna vad avser uppgifter av betydelse för staten som arbetsgivare och lämna förslag tUl fortsatt organisation av den centrala statliga arbetsgivarfunktionen. Utredarens betänkande (Ds B 1977: 9) "Staten som arbetsgivare — principförslag till organisation och arbetsformer" remissbehandlas f. n.

Jag är med hänsyn härtill inte beredd att nu ta ställning till personalutbildningsutredningens förslag att överföra vissa samordnande och planerande uppgifter till SPN. Dessa uppgifter bör, i avvaktan på ställningstagande till utredarens förslag, åvila PUN. Kostnaderna för denna verksamhet bör belasta PUN:s myndighetsanslag. Detsamma bör gälla kostnaderna för PUN:s interna administration, visst generellt utrednings- och utvecklingsarbete, samordning med det allmänna utbildningsväsendet och försöksverksamhet med barntillsyn vid statens kursgård Sjudarhöjden.

För produktion och distribution m. m. av generell statlig personalutbildning, inbegripet vissa delar av den centrala utbUdning som nu bedrivs av statskontoret, RRV och SPN och därmed direkt sammanhängande utvecklingsarbete, samt för driften av statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna, bör ett formellt anslag benämnt Statens personalutbildningsnämnd: Uppdragsverksamhet tas upp i statsbudgeten. Samtidigt bör användningen av åttonde huvudtitelns reservationsanslag Viss utbildningsverksamhet begränsas tUl att enbart avse vårdutbildningsnämndens verksamhet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

62

Jag återkommer härtill senare denna dag vid min anmälan av resp. anslag.

PUN är f. n. organiserad i en utredningssektion och en kursadminis-trativ sektion. Denna organisationsform är enligt min mening inte lämplig för den nya verksamheten. Det bör ankomma på regeringen att senare meddela föreskrifter för ny organisation för PUN. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för den centrala statliga personalutbildningen som jag har förordat i det föregående.

B16. Statens personalutbildningsnämnd: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 18 949 212

1977/78 Anslag 7 592 000

1978/79 Förslag 5 434 000

1 Anslaget Statens personalutbildningsnämnd.

Statens personalutbildningsnämnd är centralt organ för statiig personalutbildning i den mån sådan utbildning inte ankommer på annan myndighet. I nämndens uppgifter ingår bl. a. att undersöka behovet av personalutbildning, att planera och genomföra utbildning som är gemensam för flera myndigheter, att bistå statliga myndigheter i utbildningsfrågor och att främja samordning av statlig personalutbildning. Nämnden genomför vidare utbildning i syfte att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom statsförvaltningen.

Nämnden utgörs av en utbildningschef och åtta andra ledamöter. Utbildningschefen är chef för nämnden. Nämnden är organiserad på två sektioner. Dessa är kursadministrativa sektionen och utredningssektionen.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Nämnden	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	26 27	+ 5	-12 -19
	53	+5	-31
Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ej disponerat belopp	5 583 000 15        000 16   000 1 730 000 190 000 58 000	+ 1639 000 +   588 000 +     62 000	-1029 000 -         9 000 9 000 -        956 000 -          97 000 -          58 000
	7 592 000	+2 289 000	-2 158 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 63

Statens personalutbUdningsnämnd

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 697 000 kr.

2. För utbildnings- och utredningsverksamhet såväl centralt hos nämnden som för handledning åt den myndighetsinterna utbildningen behövs ytterUgare fem konsulenter ( + 592 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till PUN:s förvaltningskostnader till 5 434 000 kr. Jag har därvid i enlighet med vad jag har förordat i det föregående fördelat PUN:s befintiiga personal på myndighetsuppgifter resp. utbildningsproduktion. För myndighetsuppgifterna har jag vidare beräknat medel för ytterligare en utbildningskonsulent. Jag har vidare med hänsyn tUl de omställningsproblem som PUN kan förväntas få under budgetåret 1978/79 med anledning av övergången tUl avgiftsfinansiering under anslagsposten Lönekostnader beräknat särskilda medel till ett belopp av 2 112 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens personalutbildningsnämnd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 434 000 kr.

B 17. Statens personalutbildningsnämnd: Uppdragsverksamhet

Nytt anslag (förslag) 1 000

Med hänvisning tUl vad jag har anfört vid min anmälan av den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation, förordar jag att ett formellt anslag av 1 000 kr. förs upp i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 avseende produktion och distribution m. m. av genereU statlig personalutbildning samt driften av statens kursgård Sjudarhöjden. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem och för att tillgodose eventuella behov av ökat rörelsekapital bör PUN få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret i likhet med annan statlig uppdragsfinansierad verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens personalutbildningsnämnd: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 18. Statens personalnämnd

1976/77 Utgift 24 623 600

1977/78 Anslag        24 348 000 1978/79 Förslag       27 080 000

Statens  personalnämnd  är  central  förvaltningsmyndighet  för   den personal administrativa verksamheten inom statsförvaltningen och, en-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

64

ligt särskilt beslut av regeringen, inom statsunderstödd verksamhet, allt i den mån sådan uppgift ej ankommer på annan myndighet.

Nämnden är centralt organ inom tillämpningsområdet för den statliga personalpensioneringen i frågor som rör anstäUda med nedsatt arbetsförmåga och åtgärder för att förebygga sjukpensionering.

Nämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en generaldirektör. Inom nämnden finns en avdelning för utvecklings- och planeringsverksamhet, en avdelning för drift och genomförande samt en enhet för intern administration. Nämnden har åtta regionkontor.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens		Före-
		personal-		draganden
		nämnd
Persona!
Handläggande personal	117		+ 19		—
Övrig personal	45		-\- 4		-M
	162		+ 23		-hl
Anslag
Lönekostnader	17 551 000	+	7 008 000	+ 2 304 000
Sjukvård	32 000	+	4 000	+	2 000
Reseersättningar	448 000	+	459 000	+	152 000
Lokalkostnader	2 624 000	+	1 036 000	+	537 000
Expenser	1 941 000	+	930 000	+	57 000
därav engångsutgifter	(76 000)	(+	71000)	(-	76000)
Viss försöksverksamhet
med bl. a. hälsokontroll	1 401 000	_i_	396 000	_	104 000
Utbildning	134 000	+	228 000		—
Gemensam kontorsdrift m. m.
inom kv. Skogskarlen	—		—	-f	1000
Ej disponerat belopp	217 000		—		217 000
	24 348 000	+ 10 061000		+ 2 732 000

Statens personalnämnd

1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 593 000 kr.

2. Delar av regionkontorens i Stockholm, Linköping och Karlstad verksamhetsområden bör sammanföras till ett nytt regionkontor. Härför behövs en läkare, en avdelningsdirektör, tre personaUntendenter, en personalsekreterare och en assistent (1 107 000 kr.).

3. Den nuvarande regionala organisationen behöver ytterUgare tre läkare, tre personalintendenter och sju personalsekreterare ( + 1 935 000 kr.).

4. Nämnden flyttar till nya lokaler i Solna och får där ansvaret för vissa för flera myndigheter gemensamma servicefunktioner. Härför behövs ytterligare två expeditionsvakter och en telefonist jämte medel för ökade lokalkostnader och expenser (-h864 000 kr.).

5. Konsultmedel m. m. (-1-251 000 kr.).

6. Verksamheten med personaladministrativ information och med utbildning i brandskydd ökar (-f 327 000 kr.).

Prop. 1977/78: 100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 65

7. Utbildningsbehoven  beträffande  nämndens  anställda  ökar ( + 200 000 kr.).

8. Ny försöksverksamhet ( + 500 000 kr.).

9. Ökad reseverksamhet (+284 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 27 080 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen tUl 2 727 000 kr. Vidare har jag beräknat medel för en expeditionsvakt (4) och 100 000 kr. för ökad reseverksamhet. Jag räknar även med att personalnämnden skall svara för viss gemensam kontorsdrift för myndigheterna i förvaltningsbyggnaden i kv. Skogskarlen i Solna. Kostnaderna härför bör av personalnämnden fördelas på berörda myndigheter.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att liil Statens personalnämnd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 27 080 000 kr.

B 19. Statens förhandlingsråd

1976/77 Utgift 557 034

1977/78 Anslag 1 944 000

1978/79 Förslag 2 244 000

Statens förhandlingsråd är central myndighet för frågor hos de statliga myndigheterna dels om sådan förhandling enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet som inte syftar tiU kollektivavtal, ■dels om information enligt lagen. Chef för förhandlingsrådet är en generaldirektör.

	1977/78	Beräknad änd	ring 1978/79
		Statens förhandlingsråd	Föredraganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	8 3	—	—
	11	—	—
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser £} disponerat belopp	1 552 000 4 000 30 000 216 000 125 000 17 000	+ 310 000 +    4 000 +  51 000 +   17 000	+ 266 000 +  51000 -  17 000
	1 944 000	+ 382 000	+ 300 000

5   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 66

Statens förhandlingsråd

Löne- och prisomräkning m. m. 382 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning tUl sammanstäUningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förhandlingsråd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 244 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 67

C. SKATTE- OCH KONTROLLVÄSEN

Den framtida administrationen av kilometerbeskattningen

Inledning

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1971:153, SkU 1971:67, rskr 1971:339 och prop. 1973:94, SkU 1973:41, rskr 1973:254) ersattes den 1 januari 1974 de särskUda skatter som dittUls hade utgått på motorbrännolja (utom energiskatten på detta drivmedel) med en beskattning efter körd våglängd (kilometerskatt) för sådana motorfordon som är inrättade för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol. Sedan den 1 juni 1976 utgår enligt statsmakternas beslut (prop. 1974: 164, SkU 1974: 59, rskr 1974: 385) kilometerskatt även för släpvagnar, som dras av brännoljedrivna motorfordon och har en skattevikt över tre ton.

Kilometersfcatt utgår för den körsträcka som ett fordon har till-ryggalagt under den tid det har varit skattepliktigt. För detta ändamål skall kilometerskattepliktiga fordon vara försedda med särskild, godkänd räknare för registrering av fordonets körsträcka (kilometerräknarapparatur). Apparaturen skall vara plomberad. F. n. finns ca 250 000 fordon i landet som är utrustade med kilometerräknare. De skattskyldiga skall varje skatteperiod — normalt fyra per år — lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift lämnas genom avstämpling i räknaren på en särskild blankett.

För att planlägga och leda omläggningen från drivmedelsbeskattning till kUometerbeskattning har en särskild nämnd, kilometerskattenämn-den, inrättats. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 fungerar nämnden som ett självständigt organ med myndighetsfunktioner (instruktion för nämnden, 1972: 201).

Kilometersfeattenämnden består av ordförande och vice ordförande, fyra särskilt förordnade ledamöter samt därutöver sex suppleanter. Nämndens kansli förestås av ordföranden och utgörs i övrigt av tre experter med uppgift att handlägga frågor av teknisk art, en tjänsteman med uppgift att ansvara för det administrativa arbetet på kansliet och att handlägga frågor av juridisk karaktär, en assistent samt en kansliskrivare. Vissa tider har kansliet förstärkts med tiUfällig arbetskraft. Ett inom nämnden inrättat arbetsutskott består av ordföranden, vice ordföranden, den administrative handläggaren och en av de tekniska experterna.

Kostnaderna för nämndens kansli uppgår under budgetåret 1977/78 tiU 933 000 kr. och bestrids från åttonde huvudtitelns förslagsanslag KUometersbeskattning. Under innevarande budgetår har vidare under anslaget beräknats 400 000 kr. för informations- och provningskostnader och 50 000 kr. för ersättning för räknarapparatur.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 68

Kilometerskattenämndens verksamhet avser, vid sidan av administrativa uppgifter, främst den tekniska ledningen och uppföljningen av kilometerskattereformen. Nämnden har varit aktivt engagerad i och övervakar fortlöpande framställningen av lämplig kilometerräknarapparatur. Uppdraget att ta fram, anskaffa, leverera och distribuera räknarapparatur har genom olika, av regeringen godkända avtal lämnats åt Svenska Utvecklingsaktiebolaget och dess belagda dotterbolag, AB Samefa. Sedan AB Samefas verksamhet såvitt gäller kilometerräknar-apparaturen övertagits av Haldex AB har staten ingått ett motsvarande avtal med detta bolag.

Kilometerskattenämnden meddelar efter samråd med riksskatteverket typgodkännande av kilometerräknare. F. n. är två typer av stämplande kilometerräknare typgodkända av nämnden. Bland kilometerskattenämndens uppgifter ingår vidare att pröva ansökningar från företag (verkstäder), som önskar bU godkända att ta befattning med kUo-meterräknarapparatur. Nämnden får i ärenden om godkännande eller om återkallande av sådant godkännande företa inspektion hos den som berörs av prövningen. Ca 2 000 verkstäder har godkänts av nämnden. Det ankommer vidare på nämnden att efter samråd med riksskatteverket meddela närmare föreskrifter om montering, plombering, besiktning, godkännande, reparation och liknande åtgärder som avser kilometerräknarapparatur.

Kilometerskattenämnden lämnar information till myndigheter, allmänheten, godkända företag och övriga berörda parter i frågor som avser kilometerbeskattning. Förutom information genom massmedia och broschyrer samt individuell information till ägare av brännoljedrivna fordon utfärdar nämnden föreskrifter och anvisningar i form av meddelanden som distribueras till godkända företag, AB Svensk Bilprovning och ett flertal myndigheter. Vidare har kUometerskattenämn-den i samråd med riksskatteverket, rikspolisstyrelsen och AB Svensk Bilprovning genomfört en serie informationsmöten rörande kilometer-räknarapparaturen och uppbyggnaden av systemet med kilometerbeskattning.

Mot bakgrund av att övergången till kilometerbeskattning i allt väsentligt har genomförts och kilometerskattenämndens uppgifter enligt dess instmktion har fullgjorts uppdrog regeringen i november 1976 åt statskontoret att utvärdera den av kUometerskattenämnden bedrivna verksamheten samt att överväga och föreslå hur den del av tillsynen och administrationen av vägtrafikbeskattningen som kUometerskattenämnden f. n. utför kan övergå i permanent form tUl någon annan statlig myndighet, i första hand riksskatteverket. Statskontoret har den 27 maj 1977 överlämnat rapporten Utvärdering av kilometerskattenämndens verksamhet. Rapporten har remissbehandlats.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

69

Statskontoret

Kilometerskattenämnden skall enligt sin instruktion planlägga och leda omläggningen till kUometerbeskattning samt meddela föreskrifter och anvisningar för genomförande av omläggningen. Några andra uppgifter finns inte angivna i instruktionen. Däremot ankommer vissa uppgifter på nämnden enligt vägtrafUcskattekungörelsen, såsom typgodkännande av räknarapparatur, godkännande och återkallande av godkännande avseende företag (verkstäder) samt utfärdande av föreskrifter för montering, besiktning, godkännande, reparation m. m. avseende kilometerräknare.

Övergången till kilometerbeskattning är i allt väsentligt genomförd. Kilometerskattereformen har genomförts utan anmärkningsvärda störningar och den tekniska sidan av reformen fungerar i allt väsentligt tUlfredsstäUande. Statskontoret anser att kUometerskattenämndens uppgifter enligt dess instruktion nu har fullgjorts.

Statskontoret har konstaterat att nämndens sammansättning — med representanter för bl. a. riksskatteverket, statens trafiksäkerhetsverk, AB Svensk Bilprovning, åkerinäringen och bussnäringen har haft stor betydelse för beslutsfattandet. Nämndkonstruktionen synes ha inneburit smidiga arbetsformer och en direkt möjlighet för ledamöterna att hävda sina intressen och påverka besluten. Statskontoret anser dock att förestående frågor inom det tekniska området är av annan karaktär än de frågor som nämnden har haft att ta ställning tUl i samband med genomförandet av kilometerbeskattningen. Frågor som sammanhänger med den fortsatta fordonstekniska utvecklingen och vidareutvecklingen av räknare, säkerställande av produktion liksom kontroU av installerad teknisk apparatur är enligt statskontorets mening inte primärt frågor som kräver en nämnd för planering och avgörande. Statskontoret anser således att kvarvarande tekniska frågor för kilometerbeskattningen inte utgör tillräcklig grund för att behålla kilometerskattenämnden.

Den föreskrivande verksamheten avseende montering, plombering, besiktning, godkännande, reparation m. m. av räknarapparatur har resulterat i systematiserade, täckande föreskrifter inom området. Det fortsatta arbetet avser löpande revidering och förändringar som föranleds av tekniska ändringar och teknisk utveckling m. m. Beslut i dessa frågor kan med fördel tas utan stöd av en nämnd. Detta gäller även ärenden om godkännande resp! återkallande av godkännande av företag. Dessa ärenden är numera av ringa omfattning.

Sedan numera huvuddelen av de godkända verkstäderna har inspekterats av kilometerskattenämnden bör inspektionerna — efter budgetåret 1977/78 — kunna ske stickprovsvis eller med anledning av fel som upptäcks i samband med AB Svensk Bilprovnings kontrollverksamhet. Utredningar om misstänkta fall av manipulationer med räknarappara-turen bör kunna integreras med riksskatteverkets revisionsverksamhet.

Prop. 1977/78:100   Bilagall   Budgetdepartementet 70

Informationen om kilometerbeskattningen m. m. bör med fördel kunna samordnas med den informationsverksamhet beträffande vägtrafUcbe-skattningen i övrigt som riksskatteverket har om hand.

Enligt kilometerskattenämndens instruktion skall frågor som prövas av nämnden avgöras i plenum. Möjligheter till delegermg finns dock. Statskontoret har funnit att nämnden och dess arbetsutskott tar befattning med ärenden som inte fortsättningsvis motiverar en sådan behandling. Beslutsordningen har varit naturlig i ett planerings- och genomförandeskede av kilometerskattereformen, men sedan principer och praxis har utvecklats och verksamheten övergått i löpande administration ter sig en del av ärendehandläggningen och beslutsordningen inte helt rationeU.

Statskontoret anser sammanfattningsvis att varken de uppgifter som kilometerskattenämnden har av tekniskt slag eller nämndens uppgifter i övrigt motiverar att nämnden består längre än t. o. m. utgången av budgetåret 1977/78.

Statskontoret har haft att pröva hur kilometerskattenämndens kvarvarande uppgifter kan övergå i permanent form tUl annan statlig myndighet, i första hand riksskatteverket. Statskontoret har därvid funnit att endast statens trafiksäkerhetsverk framstår som ett alternativ tUl riksskatteverket. AB Svensk Bilprovning har avfärdats som alternativ dä organet inte är en myndighet utan ett statligt aktiebolag. Det har därför bedömts vara mindre lämpligt att överföra myndighetsuppgifter av nu aktuellt slag till detta bolag.

Riksskatteverket är enligt vägtrafikskattelagen central förvaltningsmyndighet i fråga om vägtrafikskatt (fordonsskatt och kilometerskatt) och har i den funktionen att ta befattning med en rad olika frågor inom kilometerbeskattningens område. Riksskatteverket utfärdar meddelanden och anvisningar som omfattar frågor om kilometerskatt och kilometerräknarapparatur. Enligt vägtrafikskattekungörelsen skall kilometerskattenämnden samråda med riksskatteverket i frågor om godkännande av kilometerräknare och om föreskrifter avseende kUometer-räknarapparatur. På riksskatteverket ankommer vidare enligt nämnda kungörelse vissa föreskrifter om besiktning av kilometerräknarapparatur, m. m.

Härutöver har riksskatteverket enligt vägtrafikskattekungörelsen vissa föreskrivande uppgifter avseende uppbörd av vägtrafikskatt m. m. samt uppgifter enligt särskild kungörelse beträffande återbetalning av fordonsskatt och avräkning av kilometerskatt för fordon som har använts utom riket. Verket handlägger vidare frågor om nedsättning av eller befrielse från vägtrafikskatt och får efter samråd med kUometerskattenämnden medge befrielse från kUometerskatteplikt. Riksskatteverket kan också medge undantag frän skyldigheten att förse släpvagnar med kilometerräknare.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 71

Av det föregående framgår att riksskatteverket har det centrala myndighetsansvaret för vägtrafikbeskattningen och att verket redan nu har ett flertal uppgifter rörande den del av vägtrafikbeskattningen som kilometerbeskattningar utgör. Statskontoret framhåller också att riksskatteverket enligt vägtrafikskattekungörelsen har att samordna kontrollen av fordonsskatt och kUometerskatt.

Såväl kilometerskattenämnden som riksskatteverket har informations- och utbUdningsuppgifter inom vägtrafikbeskattningens område, delvis riktade till samma målgrupper. Enligt statskontorets mening vore det naturligt att riksskatteverket samordnar all information och utbUdning avseende vägtrafikbeskattningen. Härigenom bör fördelar kunna uppnås vad gäller utbildningens administration och genomförande liksom fördelar för mottagarna av information och utbildning. Man skuUe även få möjlighet att inom vägtrafikbeskattningens område — på ett annat sätt än hittills — samla och samordna föreskrifter och anvisningar samt att sammanställa och anpassa dem för de olika intressenternas behov.

Statens trafiksäkerhetsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör säkerheten i vägtrafiken och inte hör till annan myndighet. Verket är också central förvaltningsmyndighet för bil- och körkortsregistrering och central körkortsmyndighet. Det åligger verket bl. a. att leda verksamheten i fråga om besiktning och inspektion av fordon, följa den fordonstekniska utvecklingen och utöva tillsyn över de besiktningsmän som ar anställda hos AB Svensk Bilprovning. Trafiksäkerhetsverket har härvid bl. a. att utarbeta föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning. Föreskrifterna skall vara ägnade att reglera kontrollen av fordon men skall även tjäna till ledning vid tillverkning och reparation. Det ankommer på verkets fordonsbyrå att lösa dessa uppgifter.

Trafiksäkerhetsverkets registeravdelning i Örebro svarar för verkets uppgifter som central förvaltningsmyndighet för bil- och körkortsregistrering. Registren används för administrativ övervakning av fordon, fordonsägare och förare samt för trafiksäkerhetsverkets, polisens och andra myndigheters trafiksäkerhetsarbete i övrigt. Bilregistret utnyttjas även för uppbörd av vägtrafikskatt, trafikförsäkringskontroll och viss beredskapsplanläggning. När det gäller kilometerskatten innebär registeravdelningens arbete bl. a. att påföra och uppbära kilometerskatt, att utsända avstämplingskort och registrera uppgift om räknarställning, att registerföra kilometerräknare, att registrera och avräkna körd väg-sträcka i utlandet samt att redovisa och rapportera gjorda inbetalningar.

Sammanfattningsvis konstateras att trafiksäkerhetsverket har att följa den fordonstekniska utvecklingen. Verket har vidare uppgifter avseende föreskrifter samt utrednings- och utvecklingsuppgifter m. m. inom det

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 72

fordonstekniska området. Inom verket finns fordonstekniskt väl kvalificerad personal, vilket i och för sig kan tala för att överföra vissa delar av kilometerskattenämndens verksamhet till trafiksäkerhetsverket. Verket har dock inte bedömts kunna ta över tekniska frågor från nämnden om inte ytterligare teknisk expertis tillförs verket. Till fordonsbyråns inspektionsverksamhet kan det i och för sig vidare övervägas att anknyta kilometerskattenämndens inspektioner av verkstäder. Härvid borde möjligheter finnas att utnyttja den fordonstekniska personalen inom trafiksäkerhetsverkets distriktsorganisation.

Riksskatteverkets uppgift som central förvaltningsmyndighet i fråga om vägtrafikskatt avser administration och tillsyn av skatten. Kilometerskattenämndens uppgifter beträffande kUometerskatt är en del av administrationen och tiUsynen av vägtrafikbeskattningen. Det är mot denna bakgrund enligt statskontoret naturligt att föra över nämndens kvarvarande verksamhet till riksskatteverket. Härigenom kan uppgifterna inom vägtrafikbeskattningens område samordnas och frågor avseende fordonsskatt och kilometerskatt kan handläggas på ett likartat sätt. Vidare kan man utnyttja den organisation för administration och kontroll av vägtrafikskatten som finns inom riksskatteverket.

En rad tekniska frågor avseende räknarapparatur m. m. i kilometerbeskattningen ankommer f. n. på kilometerskattenämnden. Trafiksäkerhetsverket torde ha vissa förutsättningar för att handlägga dessa frågor. Statskontoret anser dock att de tekniska frågorna bör ses som en integrerad del i kilometerskattesystemet. Om riksskatteverket tillförs den tekniska kompetens som behövs bör verket på ett naturligt sätt — och inom ramen för uppgiften ätt vara central förvaltningsmyndighet för vägtrafikbeskattningen — kunna överta kUometerskattenämndens kvarvarande verksamhet. Statskontoret föreslår därför att riksskatteverket övertar kUometerskattenämndens kvarvarande arbetsuppgifter den 1 juli 1978. Därvid bör följande uppgifter ankomma på riksskatteverket:

— utfärda de föreskrifter och anvisningar bl. a. avseende kilometer-räknarapparaturen som nu ankommer på kilometerskattenämnden

— svara  för  information  och  utbildning  avseende  kilometerbeskattningen

— pröva frågor avseende godkännande resp. återkallande av godkännande av företag (verkstäder)

— göra inspektioner av verkstäder

— pröva frågor om typgodkännande av kilometerräknarapparatur

— ta del av erfarenheter av kilometerräknarapparaturens funktion och verka  för  att eventuellt erforderliga konstraktionsändringar   görs

— utreda misstänkta fall av manipulationer med räknarapparatur

— följa den tekniska utvecklingen i fråga om bUinstrument m. m. och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 73

initiera därav föranledd om- eller nykonstruktion av räknarappara-

turen.

Den tekniska personal som förutsätts tillföras riksskatteverket bör delta i sådana kvalificerade revisioner inom kilometerbeskattningens område som kräver speciell teknisk kompetens.

Statskontoret gör bedömningen att riksskatteverket behöver förstärkas med en handläggare och två tekniker för att ta hand om de nya arbetsuppgifterna.

På sikt bortfaller vissa av de ärenden som nu handläggs av kUometerskattenämnden, medan andra ärenden fortsättningsvis blir av mindre omfattning. Statskontoret bedömer att riksskatteverket för uppgifter avseende kilometerbeskattningen behöver tUlföras en handläggare för ärenden om godkännande resp. återkallande av godkännande avseende verkstäder, deltagande i arbetet med föreskrifter och anvisningar, informations- och utbildningsuppgifter, handläggning av remisser och besvär liksom eventuella avtalsfrågor.

Mot bakgrund av statskontorets analys uppskattas behovet av teknisk personal för budgetåret 1978/79 tUl två tekniker. KUometerskatterefor-men ar i allt väsentligt genomförd och uppföljningen av denna i tekniskt hänseende bör i väsentliga delar kunna avslutas under budgetåret 1977/78. Viss inspektionsverksamhet torde även fortsättningsvis kräva personal med teknisk kompetens, liksom aktuella uppgifter i övrigt.

Statskontoret framhåller att revisorerna inom riksskatteverkets distriktskontor bör — integrerat med kontrollverksamheten i övrigt — kunna utföra vissa inspektioner, begränsade tiU revisionella aspekter. Sålunda bör revisorerna kunna kontrollera att gäUande föreskrifter handhas på tUlfredsstäUande sätt, att plomberingsutrustning förvaras på föreskrivet sätt, att erforderliga stämpelkort m. m. finns, att kopior av rapportkort bevaras under föreskriven tid m. m. Revisorerna bör få den utbildning härför som behövs.

De tekniker som förutsätts tillföras riksskatteverket bör till viss del utnyttjas för inspektioner som i första hand syftar till teknisk kontroll m. m. Statskontoret anser dock att det borde vara möjligt att vid behov uppdra åt AB Svensk Bilprovning att ombesörja inspektioner i rent tekniskt hänseende.

Frågor avseende vägtrafikbeskattningen handläggs hos riksskatteverket inom punktskattesektion I vid avdelningen för indirekt skatt. Statskontoret föreslår att de nya arbetsuppgifterna organisatoriskt inordnas i punktskattesektion I. Hur uppgifterna närmare skall inlemmas i punktskattesektionen bör avgöras av riksskatteverket.

I statskontorets förslag ligger att alla beslut inom kUometerbeskatt-ningens område fortsättningsvis tas inom riksskatteverket. Någon ersättning för själva nämnden har inte bedömts erforderlig. Statskontoret

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 74

anser dock att frågan om kontakterna med intressenterna i kUometer-skattesystemet och deras möjlighet tUl påverkan och information bör speciellt uppmärksammas i samband med kilometerskattenämndens upphörande. Intressenterna bör kunna bli företrädda i den samråds-grupp för vägtrafikfrågor som riksskatteverket har inrättat.

För den verksamhet som övergår tiU riksskatteverket bör enligt statskontoret 574 000 kr. beräknas under anslaget till riksskatteverket för budgetåret 1978/79.

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över statskontorets rapport avgivits av statens trafiksäkerhetsverk, riksrevisionsverket, riksskatteverket, kilometerskattenämnden, statens provningsanstalt, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Värmlands och Västerbottens län, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Motorbranschens Riksförbund, Sveriges Trafikbilägares Riksorganisation, Sveriges Bilindustri- och Bilgrossist-förening, AB Svensk Bilprovning, Haldex AB samt K. G. Knutsson AB.

Enligt en rad remissinstansers uppfattning har kilometerskattenämnden på ett förtjänstfullt sätt fullgjort sina uppgifter i samband med övergången till kilometerbeskattning. Den sammansättning som nämnden har haft har också positivt bidragit till att göra övergången smidig och utan allvarligare störningar. När det gäller frågan om nämndens upphörande och om vem som skall överta nämndens kvarvarande arbetsuppgifter är däremot meningarna delade.

Statskontorets förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av riksskatteverket, länsstyrelsen i Värmlands län, statens provningsanstalt, TCO, AB Svensk Bilprovning och av en minoritet i kilometerskattenämnden.

Riksskatteverket anser att utredningens överväganden och förslag beträffande kilometerskattenämndens upphörande och arbetsuppgifternas överförande till verket är riktiga. Inte heller beträffande verksamhetens organisatoriska inplacering inom riksskatteverket har verket något att erinra mot det framförda förslaget. Däremot anser verket att medelsbehovet behöver ökas med 56000 kr. i förhållande till statskontorets beräkning. Riksskatteverket framhåller betydelsen av att en samordning sker hos samma myndighet av såväl de skattetekniska frågorna rörande kilometerbeskattningen som de tekniska frågorna rörande kilometerräknarapparaturen. Även sammanslagna utgör dessa komponenter en mindre del av vägtrafikskatten som riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet för.

Även AB Svensk Bilprovning anser att det ligger nära till hands att betrakta frågor rörande kUometerbeskattning som en integrerad del av vägtrafikbeskattningen. Med hänsyn till riksskatteverkets ställning som central förvaltningsmyndighet i fråga om vägtrafikskatt synes det na-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 75

turligt att inordna även frågor om kilometerbeskattning i denna myndighet. Därvid bör beaktas att de myndigheter och andra organ som är företrädda inom kUometerskattenämnden även i fortsättningen får möjlighet att påverka utformningen av kilometerbeskattningen.

Statens provningsanstalt, som är s. k. riksprovplats för kilometerräknare, stöder statskontorets förslag om en inrangering av kUometerskattenämndens verksamhet i riksskatteverket. Provningsanstalten framhåller vikten av att de tekniska resurser för provning av kilometerräknare som har byggts upp inom anstalten utnyttjas även framgent. Provningsansialten finner det också angeläget att påpeka möjligheten att repliera pä det tekniska kunnande och den erfarenhet som har byggts upp vid riksprovplatsen för kilometerräknare. Anstalten är också beredd alt i större omfattning än hittills deltaga i och även genomföra driftssäkerhetsundersökningar. Även AB Svensk Bilprovning erinrar orn att statens provningsanstalt är riksprovplats för kilometerräknare. Provning av räknare som underlag för typgodkännande skall sålunda utföras av provningsanstalten, som har tUlgång tUl teknisk expertis inom ifrågavarande område. Det är vidare förutsatt att riksprovplats skall lämna föreskrivande myndigheter det bistånd i provningstekniska frågor som dessa behöver. Det kan vidare enligt bolagets uppfattning ifrågasättas om det finns tillräckligt sakliga motiv för ett fortsatt engagemang från statens sida beträffande tekniskt utvecklingsarbete av räknarapparatur. Denna utrustning skiljer sig inte principiellt från annan utrustning som utgör krav för brukande av fordon.

Ett anta! remissinstanser avstyrker statskontorets förslag och anser att kilometerskattenämnden bör finnas kvar som självständig myndighet. Till denna grupp hör kilometerskattenämndens majoritet, Sveriges Trafikbilägares Riksorganisation, Sveriges Bilindustri- och Bilgrossist-förening och K. G. Knutsson AB, som är generalagent för en av de båda godkända typerna av kUometerräknare. Haldex AB, som tillverkar kilometerräknare, och Motorbranschens Riksförbund anser att någon förändring i varje fall inte bör ske ännu. Motorbranschens Riksförbund anser dessutom att om kilometerskattenämnden skall avvecklas talar anknytningspunkterna till trafikrätt och fordonsteknik för att statens trafiksäkerhetsverk övertar nämndens uppgifter.

Kilometerskattenämndens majoritet anser att statskontoret inte har visat att väsentliga fördelar skulle uppnås genom att nämndens verksamhet inlemmas i riksskatteverket och att statskontoret inte heller har anfört några vägande negativa synpunkter på nämndens hittUlsvarande verksamhet. Under förutsättning att en oförändrad ambitionsnivå beträffande de tekniska insatserna på kilometerbeskattningens område även i fortsättningen anses böra upprätthållas kan några nämnvärda personella besparingar inte göras vid ett överförande av kilometerskattenämndens verksamhet till riksskatteverket.  I huvudsak samma

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 75

insatser som f. n. måste ske framgent från den tekniska och administrativa personalens sida. Den under sådana omständigheter möjliga kostnadsbesparingen är obetydlig. Att under dylika förhållanden centralisera en verksamhet som även fortsättningsvis behövs för bevakning av den tekniska delen av kilometerskattereformen kan inte betecknas som en rationaliseringsvinst. Erforderliga ändringar kan i stället ske i instruktionen för kilometerskattenämnden. Därvid kan nämndens verksamhet i fortsättningen anpassas till de arbetsuppgifter som sedan en längre tid ombesörjs av nämnden och vilkas lösande  även  i fortsättningen krävs för att den tekniska sidan av kUometerbeskattningen skall fungera tillfredsställande. Liknande synpunkter förs även fram av Sveriges Trafikbilägarcs Riksorganisation. Sveriges Bilindustri- och Bilgrossist-förening befarar att om kUometerskattenämnden upphör kan det vara svårt att få en liten gmpp tekniska specialister att fungera väl i ett ämbetsverk med väsentligen annan inriktning. Oberoende av om nämnden bibehålls eller om verksamheten överförs till riksskatteverket eller trafiksäkerhetsverket är det primärt angeläget att kapaciteten främst när det gäller teknisk personal bibehålls och att de hittUls goda kontakterna med de skattskyldiga och berörda bil- och verkstadsföretag säkerställs.

En annan grupp bland remissinstanserna, bestående av riksrevisionsverket samt länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län och Västerbottens län, anser att kUometerskattenämnden bör avvecklas, men att dess kvarvarande arbetsuppgifter med hänsyn till dessas karaktär bör delas upp mellan statens trafiksäkerhetsverk och riksskatteverket. Liknande synpunkter förs fram av statens trafiksäkerhetsverk, dock under förutsättning att kUometerskattenämnden skall upphöra. Länsstyrelsen i Västerbottens län delar visserligen uppfattningen att huvudansvaret för de uppgifter som nu åvilar kilometerskattenämnden bör flyttas över till riksskatteverket. De tekniska resurser som finns inom trafiksäkerhetsverket bör emellertid utnyttjas i högre grad än vad som har föreslagits. Trafiksäkerhetsverkets fordonsbyrå bör kunna lösa frågor om fordonsteknisk utveckling och vidareutveckling av kilomerterräknare. Uppgiften att inspektera företag bör kunna åläggas trafiksäkerhetsverkets regionalt placerade fordonsinspektörer.

Enligt statens trafiksäkerhetsverks uppfattning är det självklart att riksskatteverket svarar för tUlsynen av kilometerbeskattningen liksom för andra beskattningsformer. Genom sin speciella utformning kan kilometerbeskattningen emellertid inte utan vidare likställas med övriga beskattningsformer. Kilometerräknarapparaturens, avstämplingskortens och bilregisteruppgifternas avgörande betydelse för en korrekt beskattning gör att de rent tekniska inslagen i kilometerbeskattningen fordrar särskild uppmärksamhet.

Inom riksskatteverket kommer de tekniska åliggandena och det tek-

Prop. 1977/78: 100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 77

niska utvecklingsarbetet alltid att utgöra ett delvis artfrämmande inslag som bL a. fordrar specieU expertis. Inom trafiksäkerhetsverket bör detta kunna inordnas i den ordinarie verksamheten på ett naturligt sätt. Ulvecklingen på detta område kan också lättare samordnas med annan utveckling och möjligheterna tiU rationaliseringar på sikt ökas. Liknande är förhåUandet när det gäller inspektion och kontroll av verkstäder. Trafiksäkerhetsverket har redan nu tekniskt utbildad personal som ulför inspektion hos bUfirmor. Denna personal är väl lämpad att efter kompletterande utbildning göra de bedömningar av verkstädemas kompetens som nu utgör ett väsentligt inslag i kilometerskattenämndens kontrollverksamhet.

Varken riksskatteverket eller trafiksäkerhetsverket kan ta över kilo-meterskatlenämndens verksamhet utan en resursförstärkning, som torde bli av ungefär samma storlek i båda fallen. Det finns. emellertid enligt trafiksäkerhetsverkets mening anledning att räkna med att en uppdelning mellan den tekniska och administrativa verksamheten på sikt kan leda fram till ekonomiska och andra fördelar.

Även riksrevisionsverket anser att i fråga om dimensioneringen av resurser bör samma principer användas oavsett val av myndighet. Bibehållande och utveckling av speciell teknisk kompetens är dock mindre kostnadskrävande inom en verksamhet där närliggande och övergripande tekniska frågor handläggs än inom en beskattningsadministrativ verksamhet. Den tekniska kontrollen av verkstäder och fordon utförs sannolikt bällie och till lägre kostnad om den utförs av trafiksäkerhetsverkets regionalt placerade fordonstekniker än av två centralt placerade tekniker som statskontoret föreslår. Dessutom är det enklare för allmänhet ocb företag om antalet myndigheter som har kontrollfunktioner genteraol dessa inte ökar.

Riksrevisiionsverket anser att de fordons- och apparattekniska och de till dessa kopplade administrativa frågorna är de tyngst vägande i den aktuella verksamheten. Verket förordar att dessa förs över från kilometerskallenämnden till trafiksäkerhetsverket. Vad gäUer uppgifterna att utfärda föreskrifter och anvisningar bl. a. avseende kUometer-räknarapparaturen och att svara för information och utbUdning avseende kilometerbeskattningen bör en närmare bearbetning av innehållet i föreskrifter och anvisningar ske så att det klart framgår vilka som trafiksäkerhetsverket bör vara ansvarig för och vUka som är främst av beskattningsadministrativ art och som därför riksskatteverket bör ansvara för. Ansvaret för information och utbUdning bör åvila riksskatteverket med hänsyn tUl verkets övergripande ansvar för beskattningen. I båda fallen bör kontinuerligt samråd ske myndigheterna emellan.

Riksrevisiorisveiket  anser slutligen  att den  aktueUa  verksamheten inte bör överflyttas till trafiksäkerhetsverket före utgången av budget-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 78

året 1978/79 för att trafiksäkerhetsverket skall få möjlighet att planera för denna verksamhet.

Föredraganden

Kilometerskattenämnden inrättades i början av år 1971 för att förbereda en eventuell övergång tiU den s. k. kUometerbeskattning för brännoljedrivna motorfordon som 1965 års bilskatteutredning hade föreslagit. Sedan statsmaktema hade fattat principbeslut om att för sådana fordon övergå från drivmedelsbeskattning till beskattning efter körd väglängd (prop. 1971:153, SkU 1971:67, rskr 1971:339) fick nämnden under år 1972 en fastare form och preciserade uppgifter i form av en instruktion (1972:201). KUometerskattenämnden fick i uppgift att planlägga och leda omläggningen till kilometerskatt och att meddela föreskrifter och anvisningar för genomförandet av denna omläggning. Kilometerskattenämnden är sammansatt av representanter för såväl berörda statliga myndigheter och AB Svensk Bilprovning som intressenterna inom åkeri- och busstrafiknäringarna. Nämnden har lill sitt förfogande ett kansli med bl. a. tekniska experter.

Kilometerskattereformen har genomförts i två etapper. Kilometerskatt för brännoljedrivna personbilar, lastbilar och bussar infördes den 1 januari 1974. För släpvagnar med en skattevikt över tre ton och som dras av kilometerskattepliktiga fordon infördes kilometerskatten den 1 juni 1976.

Genom att omläggningen tUl kilometerskatt nu i allt väsentligt har genomförts har frågan om kilometerbeskattningens framtida administration blivit aktuell. Regeringen uppdrog därför i november 1976 ät statskontoret att dels utvärdera kilometerskattenämndens verksamhet, dels överväga och föreslå hur tUlsynen och administrationen av den del av vägtrafikbeskattningen som kilometerskatten utgör kan övergå i permanent form tUl annan myndighet, i första hand riksskatteverket.

Statskontoret har föreslagit att kilometerskattenämnden upphör den 1 juli 1978 och att dess kvarvarande arbetsuppgifter då övertas av riksskatteverket. Förslaget har mottagits mycket olika bland remissinstanserna. Det tillstyrks av bl. a. riksskatteverket, TCO, AB Svensk Bilprovning och en minoritet inom kilometerskattenämnden. Däremot avstyrks förslaget av kilometerskattenämndens majoritet och företrädarna för motortrafikbranschen och tillverkarna av den räknarapparatur som är nödvändig för kUometerbeskattningen. Dessa anser att kilometerskattenämnden bör finnas kvar i nuvarande form men med något ändrade arbetsuppgifter. Slutligen finns en tredje grupp med bl. a. riksrevisionsverket och statens trafiksäkerhetsverk, som anser att kUometerskattenämndens arbetsuppgifter bör delas upp mellan trafiksäkerhetsverket och riksskatteverket.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 79

För egen del vill jag framhåUa följande. Det har från början stått klart att kilometerskattenämndens verksamhet skulle vara av tillfällig natur. Nämndens organisation och arbetsformer har också anpassats därefter. Att nämndens verksamhet har fungerat väl har omvittnats från olika håll. Detta faktum kan emellertid knappast anföras som skäl för att behålla en ordning som har inrättats och utformats för att verka i ett genomförandeskede. Detta skede måste nu anses ha avslutats och kilometerbeskattningen fungerar i allt väsentligt tillfredsställande. Jag anser därför att beslut nu bör fattas om att kUometerskattenämndens verksamhet i dess nuvarande form skall avvecklas.

Riksskatteverket är den myndighet som har det centrala förvaltningsansvaret för vägtrafikbeskattningens båda grenar, dvs. fordonsskatt och kUometerskatt. Jag anser, i likhet med statskontoret, att det är naturligt att låta kilometerskattenämndens kvarvarande arbetsuppgifter övergå tUl riksskatteverket. Härigenom skulle dessa uppgifter komma att handläggas av samma organ som har hand om såväl övrig vägtrafikskatt som andra former av indirekt beskattning. Jag delar inte den uppfattning som har förts fram av några remissinstanser och som innebär att administrationen av kilometerskatten skall delas upp på en teknisk del som skulle skötas av trafiksäkerhetsverket och en mera renodlad beskattningsdel som skulle ankomma på riksskatteverket. Jag anser att det i praktiken inte är möjligt att göra en klar gränsdragning mellan dessa komponenter i kilometerbeskattningen. Det torde också vara onödigt besvärligt för fordonsägarna och andra berörda att i kilometerskattefrågor vara hänvisade till olika myndigheter beroende på om deras ärende huvudsakligen är av teknisk natur eller ej. Den tekniska sidan av beskattningen är naturligtvis ett viktigt komplement tiU det fiskala intresset. Jag förordar därför att kilometerskattenämndens arbetsuppgifter öve.rtas av riksskatteverket. Arbesuppgifterna bör tillföras avdelningen för indirekt skatt. Jag utgår emellertid från att riksskatteverket kommer att nära samverka med trafiksäkerhetsverket, AB Svensk Bilprovning och statens provningsanstalt som är riksprovplats vad gäller kilometerräknarapparatur. Det blir här närmast frågan om viss utbyggnad av en samverkan som redan är etablerad.

På grund av det tekniska inslaget i kilometerbeskattningen bör riksskatteverket — i likhet med kilometerskattenämnden — få tillgång till särskild teknisk expertis. Jag biträder statskontorets förslag om att riksskatteverket bör tillföras en handläggartjänst för de nytillkornmande förvaltningsuppgifterna. Genom tillgången till riksskatteverkets basorganisation kan inte obetydliga besparingar göras i förhållande till om de aktueUa arbetsuppgifterna skulle fortsätta att fullgöras av en självständig myndighet.

Kilometerskattenämndens sammansättning har haft stor betydelse för kilometerskattereformens smidiga  genomförande.  Det  goda  sam-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 80

arbetet med faranschorganisationerna bör tas till vara. Jag anser att detta bäst kan ske genom att till riksskatteverket knyts en rådgivande nämnd av den typ som energiskattenämnden och reklamskattenämnden utgör. Denna nämnd bör få ungefär samma sammansättning som kilometerskattenämnden f. n. har och dess uppgift bör vara att behandla frågor av allmän belydelse och större räckvidd. Däremot skulle nämnden, tUl skiUnad frän den nuvarande kUometerskattenämnden, inte behöva belastas med löpande rutinärenden.

När det gäller tidpunkten för kilometerskattenämndens upphörande förordar jag alt den bestäms tUl den 1 juli 1979. Härigenom vinns ytterligare nd för planering och omställning tUl de nya handläggningsfor-iTierna. Under liden bör även formerna för riksskatteverkets samarbete med andra berörda myndigheter, såsom statens trafiksäkerhetsverk, kunna preciseras närmare. Detta innebär att medel behöver anvisas för kilometerskattenämndens nuvarande verksamhet även under nästa budgetär. Jag återkommer om detta i det följande.

Under åberopande av. vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört om den fortsatta administrationen av kilometerskatt.

C 1. Riksskatteverket

1976/77 Utgift 147 374 483

1977/78 Anslag        159 400 000 1978/79 Förslag     177 003 000

Riksskatteverket är dels central förvaltningsmyndighet i fråga om beskattning, uppbörd av skatt, folkbokföring och val, dels centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet, allt i den mån uppgifterna ej ankommer på annan myndighet. Verket är dessutom beskattningsmyndighet för sjömansskatt, kupongskatt och punktskatter. Fram till årsskiftet 1977—1978 är riksskatteverket dessutom central förvaltningsmyndighet för tillverkning och försäljning av alkoholhaltiga varor samt alkoholfrågor. Fr. o. m. den 1 januari 1978 handläggs sådana ärenden inom socialstyrelsen.

Riksskatteverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Verket är organiserat på åtta huvudenheter, nämligen en avdelning för verkets administration, en för rättsärenden, en för direkt skatt, en för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för administration  av  exekutionsväsendet,  en för folkbokföring  och val

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 81

samt en för driftteknik. Dessutom finns en enhet för allmänna ombud och ett sekretariat för verksledningen. Vidare finns en byrå för alkoholärenden tUl utgången av år 1977.

Inoni riksskatteverket finns en nämnd för rättsärenden och sjömansskattenämnden. Till verket är energiskattenämnden och reklamskattenämnden knutna.

Vid 1975 års riksmöte beslutades om dels riktiinjer för en ändrad skatteadministration och taxering i första instans, m. m. (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31, rskr 1975: 229), dels ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet (prop. 1975: 57, SkU 1975: 32, rskr 1975: 230). Besluten innebär bl. a. att alla deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Skatteadministrationen effektiviseras bl. a. genom ett väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskningen och taxeringen. Den nya taxeringsorganisationen skall, enligt beslut vid föregående rUcsmöte (prop. 1976/77: 138, SkU 1976/77: 49, rskr 1976/77: 346), i huvudsak genomföras tiU 1979 års taxering. Under tiden fram till övergången skall ett fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete bedrivas. Samtidigt sker en successiv uppbyggnad av den nya granskningsorganisationen. Det nya databehandlingssystemet har en systemstruktur med en blandad regional och central registerfö-ring. Under riksmötet 1975/76 beslutades att 21 län skaU förses med egna datoranläggningar (prop. 1975/76: 100 bU. 9 s. 101, SkU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 212). HärtUl kommer en datoranläggning hos riksskatteverket för den centrala ADB-driften. Det fortsatta utrednings- och utvecklingsarbetet bedrivs med sikte på ett successivt genomförande av det nya ADB-systemet fr. o. m. år 1979.

Fullföljandet av de nämnda riksdagsbesluten förutsätter en mycket omfattande fortsatt utredningsverksamhet. Regeringen har uppdragit åt riksskatteverket och statskontoret att svara härför. De båda myndigheterna bedriver den fortsatta utredningsverksamheten inom ramen för ett projekt, RS-projektet. För projektet finns en ledningsgrupp i vilken de båda myndighetemas verksledningar ingår. För att bredda underlaget för ledningsgmppens stäUningstagande finns en referensgrupp med representanter för berörda myndigheter och personalorganisationer.

RS-projektet bedrivs i form av två utredningar, RS/ORG-utredningen för den organisatoriska utformningen m. m. av den nya skatteadministrationen och RS/AFB-utredningen för uppbyggnaden av det nya databehandlingssystemet och administrativa rutiner i övrigt.

6    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

82

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Riksskatte-	Före-
		verket	draganden
Personal
Handläggande personal	598	+ 33	+ 21
Övrig personal	397	+ 12	-  9
	995	+ 45	+ 12
Anslag
Lönekostnader	85 562 000	+ 21 242 000	+14 745 000
Ersättningar till kyrko-
bokföringsinspeklörer	221 000	+       22 000	+       22 000
Sjukvård	172 000	+       20 000	+       20 000
Reseersättningar	3 336 000	+     745 000	+     264 000
därav för utrikes resor	(135 000)	(+     245 000)	(+       65 000)
Lokalkostnader	13 600 000	+     442 000	+     442 000
Expenser för eget behov	5 521 000	+ 2 354 000	+     452 000
därav engångsutgifter	(441 000)	(+     467 000)	(-       91000)
Expenser för annat än eget
behov	20 000 000	+  5 000 000	+  5 000000
Utbildning och information	30 129 000	-     279 000	- 2 483 000
Ej disponerat belopp	859 000	—.	-     859 000
	159 400 000	+ 29 546 000	+ 17 603 000

Riksskatteverket

Riksskatteverkets verksamhet under det gångna budgetåret har i stort präglats av det pågående arbetet med reformeringen av skatteadministrationen (RS-projektet). Centraldatorn i det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning har under budgetåret 1976/77 instaUerats i en nyuppförd byggnad, till vilken verkets drifttekniska avdelning har överflyttats. Rekryteringen tUl en ny ADB-driftsektion har påbörjats.

Tyngdpunkten i riksskatteverkets anslagsframställning för budget--året 1978/79 ligger — liksom föregående års anslagsframställning — på en förstärkning av verkets rättsavdelning. En mycket kraftig ökning av antalet ansökningar om dispenser från olika skattebestämmelser och om förhandsbesked i taxeringsfrågor har medfört oacceptabla väntetider med i vissa faU risk för rättsförluster för de sökande.

Nya skatter och beskättningsformer införs och äldre skattelagstiftning ändras ständigt. En riktig och ensartad tUlämpning av skattelagstiftningen är ett vitalt samhällsintresse. Med målet att nå en likformig och rättvis beskattning uppstår ett utomordentligt högt krav på information ■ om lagstiftningens innehåll. Detta krav begränsar sig inte till att enbart avse information till de skattskyldiga. Det starkt decentraliserade verk-ställighelsmönstret skapar krav på anvisningar och instruktioner för en enhetlig tiUämpning hos de många myndigheter som har att tUlämpa skattelagstiftningen. En av riksskatteverkets mest angelägna uppgifter är därför att genom information, råd och anvisningar till allmänhet och myndigheter sprida kännedom om skattelagstiftningen och hur den skall tolkas och tillämpas.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 83

Kontakterna på länsplanet utgör helt naturligt en integrerad del i en annan av verkets huvuduppgifter, nämligen den att svara för skattekontrollens planering och samordning. För att verksamheten på skatteområdet skall nå sitt syfte är det inte tiUräckligt att det råder klarhet om innehållet i skattelagstiftningen och att organisation och arbetsformer är anpassade till uppgifterna. Dessa måste också utföras så att man totalt sett uppnår bästa resultat. Riksskatteverket har ett viktigt arbete med att utveckla metoder för att samordna kontroUen av olika slag av skatter, arbetet hos skilda beskattningsmyndigheter och system för informationsutbyte mellan beskattningsorganen. Betydelsefullt är t. ex. bevakningen av metoder för och omfattningen av skatteflykt samt försök till skattebrott liksom avvägningen när det gäller att utnyttja resurserna för riksomfattande eller lokalt inriktade skattekontroller.

Under slutet av 1970-talet kommer ett betydande utrednings- och organisationsarbete, som i huvudsak bedrivs inom ramen för det s. k. RS-projektet men som också belastar flertalet av verkets fackenheter, att åvila riksskatteverket för att genomföra och följa upp den nya skatteadministrationen. Betydande förändringar kan också väntas på den materiella skattelagstiftningens område. För att lösa sina uppgifter med anledning härav blir riksskatteverket i stor utsträckning beroende av medverkan av personal från länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. På exekutionsväsendets område förestår väsentliga administrativa och materieUa omläggningar. Om målet med en för verksamheten väl anpassad organisation skall nås måste även på detta område riksskatteverket få påräkna medverkan av den personal som arbetar i de verkställande funktionerna.

Beträffande effekterna av O-alternativet framhåller riksskatteverket att en sådan reducering av anslaget — som främst skulle drabba anslagsposten Lönekostnader — skulle öka arbetsbelastningen hos myndigheterna inom verkets tillsynsområde och hos dessa myndigheter äventyra verksamhetens behöriga gång. Vidare skulle reduceringen medföra att den offensiva verksamheten inom skatteområdet starkt skulle minskas med därmed uppkommande intäktsbortfaU för statsverket, detta i en utsträckning som inte står i rimlig proportion till de kostnader som skulle kunna inbesparas.

1. Löne-och prisomräkning 19 665 915 kr.

2. Utvecklingen inom arbetsrättens område, särskilt tUlkomsten av lagen om anställningsskydd, har medfört ett behov av eA omfattande personalplanering. För att den utökade personalplaneringen skall kunna fungera på ett tiUfredsställande sätt måste planeringsenheten inom personalsektionen förstärkas. Riksskatteverket föreslår att en tillfälligt inrättad tjänst som förste byråassistent uppförs på verkets ■ personalplan ( + 86 252 kr.).

För att personalsektionen skall bli i stånd att uppfyUa de krav som

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 84

ställs i fråga om verkets rekryterings-, introduktions- och omplacerings-verksamhet bör sektionens rekryteringsenhet tiUföras en tjänst som förste byråassistent (-f 86 252 kr.).

Den 1 januari 1977 trädde lagen om medbestämmande i arbetslivet och lagen om offentlig anställning i kraft. Dessa lagar — tillsammans med den lagstiftning som berör anställningstryggheten liksom förväntade ålägganden i samband med jämställdhetsstruktureringen, ändrade villkor för deltidsanställning och ökad lokal förhandlingsverksamhet — kommer att ställa mycket stora krav på det personaladministrativa arbetet. För dessa arbetsuppgifter bör personalsektionen tiUföras en tjänst som förste byråsekreterare (+94 875 kr.).

Vården av verkets huvudarkiv och de vid olika avdelningar belägna Tiärarkiven har krävt att en befattningshavare har tjänstgjort som arkiv-löreståndare. Ett stadigvarande behov finns av en tjänst för ändamålet. En tillfälligt inrättad tjänst som byråassistent bör därför föras upp på verkets personalplan (-1-79 163 kr.).

3. Inom informationsenheten framställs trycksaksoriginal för bl. a. annonser i lokal- och rikspress, verkets personaltidning, informationsbroschyrer till skattskyldiga m. m. Dessa arbetsuppgifter är av sådan omfattning att en tillfäUigt inrättad biträdestjänst bör, med hänsyn tUl arbetsuppgifternas permanenta karaktär, föras upp på personalplan ( + 71 273 kr.).

4. För arbetsuppgifter som biträdande kassör, handläggning av resti-lutionsärenden och kommunicering med kronofogdemyndigheterna för bevakning av statliga fordringar behövs att två tiUfäUiga tjänster, en assistent- och en biträdestjänst, förs upp på verkets personalplan ( + 150 436 kr.).

5. Riksskatteverket har fått nya lokaler med 270 kontorsrum, konferenslokaler och hallar för datordrift m. m. i en tUl verkets tidigare lokaler närliggande fastighet. Distributionsverksamheten, riktad mot andra myndigheter, branschorganisationer m. fl. har ökat och telefonväxeln har byggts ut väsentligt. Ansvaret för härmed sammanhängande arbetsuppgifter åvilar verkets intendentursektion. Denna behöver förstärkas med fyra expeditionsvaktstjänster (-f 285 092 kr.), en bilförar-tjänst ( + 77 411 kr.) och tre tjänster i telefonväxeln (-+-221709 kr.). Dessa befattningar har inrättats tillfälligt och bör uppföras på personalplan.

Vid intendentursektionens expedition bör för kontorsgöromål, inventarieredovisning m. m. en tillfälligt inrättad kvalificerad biträdestjänst föras upp på verkets personalplan (-f-79 163 kr.).

6.   Arbetssituationen vid nämndens för rättsärenden kansli, där bl. a.
frågor om förhandsbesked i taxeringsfrågor och dispensärenden bereds,
har under åren 1976 och 1977 varit sådan att regeringen har anvisat
extra medel för att möjliggöra en snabbare ärendebehandling. För att

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 85

allmänheten inte skall vållas oacceptabla olägenheter bör en permanent förstärknuig ske. Institutet förhandsbesked förlorar avsevärt i betydelse om inte besked kan lämnas inom rimlig tid. En tid överstigande sex månader kan enligt verkets mening inte accepteras. Balansen av ej avgjorda ärenden om förhandsbesked bör inte vara mer än vad som motsvarar högst fyra månaders arbete. Flertalet sökande väntar sig besked inom tre till fyra månader. Den genomsnittUga handläggningstiden uppgår f. n. till minst tio månader.

En prioritering av vissa slag av dispensärenden kommer att vara nödvändig även framdeles. Detta beror på att sökanden i många fall är beroende av att få dispensfrågan prövad under visst beskattningsår. Balansen av ej avgjorda ärenden om dispenser bör dock enligt verkets uppfattning inte vara mer än vad som motsvarar högst tre månaders arbete.

Riksskatteverket föreslår att kansliet hos nämnden för rättsärenden förstärks med två biträdande skattedirektörstjänster för sekreterarfunk-tioner i nämnden, samt med en avdelningsdirektörstjänst, tre byrådirektörstjänster och två förste byråsekreterartjänster (-1-1051000 kr.). För expeditions- och skrivgöromål behöver kansliet förstärkas med fyra biträdestjänster, varav två kvalificerade ( + 300 872 kr.).

7. På gmnd av att arbetsbelastningen på mellankommunala skatterätten fortgående ökar och att balansen av oavgjorda ärenden växer, bör rättens kansli förstärkas. För att ge rättens ledamöter ett gott underlag för deras dömande krävs en befattningshavare på högt kvalificerad nivå. Riksskatteverket föreslår att kansliet förstärks med en avdelningsdirektör ( + 158 043 kr.) och med ett kvalificerat biträde för diarieföring av besvär och expediering av beslut m. m. (-f-79 163 kr.). Även en tUlfälligt inrättad biträdestjänst bör föras upp på verkets personalplan ( + 71 273 kr.).

8. Den 1 januari 1977 överfördes arbetet med att handlägga och fatta beslut i ärenden rörande dispenser enligt kommunalskattelagen som rör intema aktieöverlåtelser från regeringen till riksskatteverket. En tillfälligt inrättad tjänst som avdelningsdirektör inom taxeringssektionen bör föras upp på personalplan (-M58 043 kr.).

Förutom att arbeta med anvisningar, handledningar och upplysningsbroschyrer lämnar taxeringssektionen information och service genom att besvara ett stort antal skriftliga och muntUga förfrågningar. Eftersom kraven på information och anvisnmgar inte kommer att minska bör två för detta ändamål tillfälligt inrättade amanuenstjänster (4-178 208 kr.) och två biträdestjänster (-t-142 546 kr.) föras upp på verkets personalplan (-t-320 754 kr.).

9. En vid kupongskattesektionen tiUfäUigt inrättad biträdestjänst för
arbetsuppgifter med återbetalning av kupongskatt tUl aktieägare som

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 86

är bosatta utomlands bör föras upp på verkets personalplan (-1-71 273 kr.).

10. För att kunna fullgöra sin funktion som central förvaltningsmyndighet i fråga om vägtrafikskatt och för att kunna genomföra därmed förenlig utbildningsverksamhet behöver punktskattesektionen förstärkas med en byrådirektör. I avvaktan på att den pågående översynen av punktskattesektionernas organisation och arbetsformer slutförs föreslår verket att medel för tillfällig personal anvisas motsvarande en sådan tjänst (-m9 795 kr.).

11. Med hänsyn till kontrollavdelningens storlek i fråga om personal — ca 250 personer —, kravet på utåtriktad verksamhet, distriktskontorens geografiska belägenhet, kontakterna med länen, medverkan vid utbildning och konferenser, ärende- och yttrandebevakning, m. m., behöver en byrådirektörstjänst för biträde åt avdelningschefen tillföras kontrollavdelningen (-1-143 931 kr.).

12. För ökade arbetsuppgifter i samband med utvidgad kontroll av arbetsgivaravgifter — bl. a. samordning av länsstyrelsernas och distriktskontorens arbete inom området — behöver kontrollsektionen tUlföras en tjänst som byrådirektör (-H19 795 kr.).

13. Inom revisionssektionen har sedan år 1972 en särskUd arbetsgrupp varit verksam för utredningar avseende s. k. vinst- och förlustbolag. De under år 1976 slutförda utredningarna har inneburit förslag till höjningar av statligt taxerade inkomster med 7,4 milj. kr. Utredningar och biträde i processföringen avseende vinst- och förlustbolagsmål beräknas pågå ytterligare två-tre år med en successiv avtrappning av arbetet. Avsikten är att till den del gruppens nuvarande arbetsuppgifter upphör, ersätta dessa med kartläggning och utredning av skatteundandragande genom utnyttjande av andra företagsformer och av skUlnaden i beskattning av kapitalvinst och löpande inkomst samt utredning och uppföljning av annat systematiskt skatteundandragande inom landet.

Riksskatteverket har vissa tidigare budgetår anvisats medel i särskild ordning för gruppens verksamhet, medan kostnaderna under andra budgetår har kunnat bestridas inom ramen för ordinarie anslag. För att säkerställa gruppens framtida verksamhet föreslår riksskatteverket att erforderliga medel ställs tiU verkets förfogande ( + 779 939 kr.).

14. För kontroll- och kompletteringsarbete, utskrivande av blankettset och expediering m. m. av böteshandräckningsärenden bör en tillfällig kvalificerad biträdestjänst vid exekutionsjuridiska sektionen föras upp på verkets personalplan ( + 79 163 kr.).

Handläggarna på enheten för kronomål inom exekutionsjuridiska sektionen behöver avlastas arbete med registrering, komplettering, bevakning, statistik och arkivläggning av kronomål. Sektionen bör därför tiUföras en kvalificerad biträdestjänst (-1-79 163 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet S7

15. Vid exekutionsadministrativa sektionen behöver en tiUfälligt inrättad byrådirektörstjänst för personaladministrativa arbetsuppgifter föras upp pä personalplan ( + 120 980 kr.). Anvisade medel för tUl-fällig personal kan därvid reduceras.

16. Folkbokföringssektionen måste årligen översätta ett stort antal utländska handlingar av betydelse för folkbokföringen. Kostnaderna för att översätta dessa vid translatorsbyråer skulle belöpa sig tUl 150 000— 200 000 kr. Riksskatteverket anser att översättning i egen regi är fördelaktigast för statsverket och föreslår att folkbokföringssektionen tillförs en förste byråsekreterare som behärskar de mest frekventa språken (+94 875 kr.).

En tillfäliigt inrättad kvalificerad biträdestjänst vid folkbokföringssektionen bör föras upp på personalplan ( + 79 163 kr.).

Ny och ändrad lagstiftning och praxis i frågor rörande invandrare föranleder etf ökat antal förfrågningar tUl folkbokföringssektionen. För att kunna besvara förfrågningar i rimlig tid och även hinna omarbeta och aktualisera ativisningar och blanketter krävs stora arbetsinsatser. För biträde med detta arbete och med uppföljningen av folkbokföringen behöver sektionen förstärkas med en kvalificerad biträdestjänst ( + 79 163 kr.).

17. Inom utvecklingssektionen har två tiUfäUiga tjänster som förste byräintendent resp. byräintendent inrättats för arbetsuppgifter avseende utvecklings- och metodfrågor inom ADB-området samt för upphandling av ADB-utrustning. Då dessa arbetsuppgifter är av bestående natur bör tjänsterna föras upp på personalplan ( + 183 979 kr.). En perma-nentning av förste byråintendenttjänsten medför ett minskat behov av konsultinsatser med 100 000 kr.

18. Under budgetåret 1976/77 inrättades en ADB-driftsektion för den centrala ADB-driften i det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning. Relcryteringen till sektionen beräknas pågå till budgetåret 1980/81. Under budgetåret 1977/78 har rekryteringen till ADB-sektionen senarelagts med hänsyn till den av riksdagen beslutade ettåriga förskjutningen av driftstart för ADB-systemet. Denna senareläggning av rekryteringen kommer i viss utsträckning att gäUa även under budgetåret 1978/79.

Enligt numera föreliggande rekryteringsplan behöver 17 befattningshavare anställas under budgetåret 1978/79 (+1 635 147 kr.).

19.   Det cenlrala ansvaret för samhällets alkoholpolitik skall överfö
ras tiU socialstyrelsen den 1 januari 1978. Beslutet innebär bl. a. att ar
betsuppgifterna vid riksskatteverkets byrå för alkoholärenden skaU över
föras till socialstyrelsen, utom vad avser det särskilda straffregistret
som upphör den 1 oktober 1977. Detta medför att de trettio tjänsterna
vid riksskatteverkets alkoholbyrå kan dras in ( — 2 657 443 kr.). Tidigare
anvisade medel för arvoden till kontrollanter vid sprittillverkningen och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 88

till särskild statistikframställning rörande alkoholbyrån behöver inte anvisas (-75 000 kr.).

20.    Vissa s.k. utvecklingsadministrativa funktioner behöver förstär
kas. De utvecklingsadministrativa uppgifterna innefattar utveckling/
sammanställning av metoder för projektstyrning-, planering-, budgete
ring-, kalkylering, överblick över pågående och planerad utvecklings
verksamhet samt utarbetande av metoder för prioritering och urval
av olika förslag till utvecklingsinsatser. För dessa arbetsuppgifter be
höver utvecklingssektionen utökas med en kvalificerad befattningshavare
( + 158 043 kr.).

För att avlasta projektiedaren i det s. k. REX-projektet vissa tidskrävande administrativa uppgifter, har en tUlfällig tjänst för projektadministration inrättats inom utvecklingssektionen. Riksskatteverket begär att medel motsvarande en byråintendent anvisas för detta ändamål ( + 89 104 kr.).

21.    Systemdriftsektionen har successivt tillförts nya arbetsuppgifter
och befintliga system och rutiner har utvecklats och blivit mer omfat
tande. Detta har medfört att en väsentiig utökning av personalen skett.
För att avlasta sektionschefen vissa administrativa arbetsuppgifter begär
riksskatteverket medel för en redan tidigare inrättad tjänst (-1-89 104
kr.).

Vid årsskiftet 1974—1975 togs ett ADB-system för omräkning av slutlig skatt i drift. Den fortsatta driften och den kontinuerliga omarbetning som till följd av ändrad lagstiftning måste ske inom detta systemområde är mycket resurskrävande. Därför begär riksskatteverket medel för tre redan tillfälligt inrättade tjänster ( + 341 454 kr.).

Under åren 1973—1975 utvecklades ett ADB-system för uppbörd och debitering av arbetsgivaravgifter. I samband därmed överfördes ADB-verksamheten från riksförsäkringsverket tUl riksskatteverket. Fr. o. m. år 1976 är hela systemet i drift. Fortsättningsvis inriktas arbetet på att underhålla systemet och införa lagstadgade förändringar. För att kunna underhålla systemet begär riksskatteverket medel för två systemmän ytterligare ( + 203 728 kr.).

22. Inom området blanketteknik ökar antalet blanketter som ovillkorligen måste omarbetas med hänsyn till bl. a. RS-reformen. Vidare blir underlaget för blankettkonstruktion allt mer komplicerat. För detta arbete behövs medel för tillfällig personal motsvarande två biträdestjänster varav en kvalificerad (-f 150 436 kr.).

Arbetet med att förenkla språk och anvisningar i blanketter, framför allt sådana som används av aUmänheten, har inte kunnat utföras i önskvärd utsträckning. Med hänsyn tUl det angelägna i att allmänheten till fullo förstår att använda skattemyndighetens blanketter bör medel anvisas även för detta ändamål motsvarande två handläggartjänsler (+189 750 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 89

För konstruktion och översyn av blanketter har medel anvisats under budgetåret 1977/78. Dessa medel kan frånräknas vid bifall till nu framförda förslag om nya tjänster (— 208 899 kr.).

23. De delar av RS-projektet som behandlar de organisatoriska delarna i utredningsarbetet (RS/ORG-utredningen) arbetar inom ramen för riksskatteverkets organisationssektion. Denna organisationsförändring innebär dock ingen förändring i resursbehovet. Tillfälligt anvisade lönemedel avseende RS/ORG motsvarar under nästa budgetår en kostnad av 2 081314 kr. Motsvarande lönekostnad avseende RS/AFB-utredningen uppgår till 4 291 833 kr. I samband med rekryteringen av personal till RS-projektet har riksskatteverket anvisats särskilda medel även för sådan personal inom linjeorganisationen, som biträder projektet. Dessa medel motsvarar en lönekostnad av 1 864 726 kr. under nästa budgetår.

För att fullgöra RS-projektets arbetsuppgifter, inkl. underhåll av nuvarande fastighetsregistreringssystem samt drift och underhåll av det nya ADB-systemet för taxering, ökar resursbehovet med ca fem personår i förhållande tUI budgetåret 1977/78. Denna förändring grundas på en ökning inom företagsbeskattningssektorn med två personår för utveckling av mervärdeskattefunktionen, inom sektorn Fastighets- och personredovisning med ett personår för registerföring av juridiska personer och fastighetsredovisning samt inom taxeringsfunktionen med två personår för omräkningssystemet. Av det ökade resursbehovet beräknas 180 000 kr. kunna täckas inom ramen för riksskatteverkets fasta personal (+420 000 kr.).

I syfte att avlasta projektledaren inom RS-projektet vissa tidskrävande administrativa uppgifter, har en tillfällig tjänst för projektadministration inrättats inom utvecklingssektionen. Medel för denna tjänst begärs för budgetåret 1978/79 ( + 89 104 kr.).

Behovet av medel för konsultmedverkan inom RS/AFB-utredningen minskar under nästa budgetår. Konsultmedlen för RS-projektet som under innevarande budgetår uppgår tUl 1,3 milj. kr., kan därför minska med 100 000 kr.

24. Under budgetåret 1977/78 disponerar riksskatteverket 850 000 kr. för tillfällig arbetskraft utan direkt anknytning tUl visst arbetsprojekt. Verket föreslår att dessa medel anvisas även under nästa budgetår.

Under innevarande budgetår disponeras dessutom 2 177 000 kr. för tillfälliga utredningsprojekt m. m. (häri ej inkluderat RS-projekt). För nästa budgetår begärs en ökning med drygt 682 000 kr. i fråga om sådana projekt. Medel begärs bl. a. för utskrift och distribution av utbildningsmaterial under arbetstoppar (65 969 kr.), viss utbUdningsverksamhet inom exekutionsväsendet (119 795 kr.), statistik och prognosberäkningar rörande punktskatter (89 104 kr.), omarbetning av vissa taxeringshandledningar (50 000 kr.), utarbetande av anvisningar till 1981 års

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 90

aUmänna fastighetstaxering (544 901 kr.), frågor om restitution av sjömansskatt (71 273 kr.), expertis inom det punktskattejuridiska området (100 000 Lt.), e.xpertis från länsstyrelsen för speciella uppgifter inom kontrollavdelningen (250 000 kr.), och för handläggning av ansökningar om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning (274 000 kr.). Vidare begärs medel för tillfällig förstärkning inom exekutionsjuridiska sektionen i samband med konkurslagstiftningsreformen (100 000 kr.), böteshandräckniiigsärenden och information inom det exekutionsjuridiska området (150 000 kr.), utredningsverksamhet m.m. inom det exekutionsadministrativa området (400 000 kr.), översyn och nykonstruktion av blanketter inom exekutionsväsendet (94 875 kr.), översyn av anvisningarna i handboken RSV Folkbokföring (39 531 kr.) och för tUlfällig personal för förberedande av 1979 års allmänna val (158 326 kr.).

25.    Riksslcaiteverket disponerar sedan budgetåret 1976/77 särskilda
medel för nolarieutbUdning motsvarande kostnaden för fem årsarbets
krafter. Med hänsyn till önskvärdheten av vidgade möjligheter till nota
rieutbildning och att riksskatteverket har möjlighet att bereda handled
ning och adekvata arbetsuppgifter för fler notarier föreslår riksskatte
verket att verket får medel för vidgade möjligheter till utbytestjänstgö
ring. Ytterligare medel motsvarande två årsarbetskrafter föreslås
(+178 208 kr.).

På grund av lagen om facklig förtroendeman och medbestämmandelagen binds förhållandevis stora personalresurser av företrädare för personalorganisationerna vid ett verk av riksskatteverkets storlek. För att i viss mån täcka in det behov av ersättningspersonal som härigenom uppkommer begär verket att ett belopp motsvarande två byrädirektörs-ijänster ställs lill verkets förfogande ( + 239 590 kr.).

Som en åtgärd i jämställdhetsarbetet inom verket planeras ett utökat överförande av ansvarsfulla arbetsuppgifter från handläggare tiU assistent- och biträdespersonal samt därvid en utökad vikariatstjäiistgö-ring. Kostnaden för ökade vikariatslöner uppskattar verket tUl 100 000 kr.

26.     För konsulthjälp utifrån begär riksskatteverket sammanlagt
1 850 000 kr. för nästa budgetår. Detta innebär en ökning med 40 000
kr. i förhållande till budgetåret 1977/78. Verket begär bl. a. medel för
konsultmedverkan inom RS-projektet med 1,2 milj. kr., varav special
kompetens inom ADB-området 650 000 kr. Vidare begärs medel för
konsultmedverkan vid uppläggning och genomförande av ett program
för lärarträning och ledarutveckling (200 000 kr.), för analys och syste
matisering av anvisningar på mervärdeskatteområdet (150 000 kr.), för
samordnings- och planeringsinsatser i samband med genomförande av
reformer inom exekutionsväsendet (100 000 kr.) och för rättsutredning
ar beträffande vissa exekutionsjuridiska spörsmål (50 000 kr.). Vidare
begärs  medel  för  metodutveckling inom  ADB-området  (50 000  kr.).

Prop, 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 91

för språklig leiormering av de årliga riksanvisningarna för inkomst- och förmögenhelstaxering (50 000 kr:) och för utbUdning och utarbetande av anvisningar för 1979 års val (50 000 kr.).

27.    Till näsla budgetår föreslår riksskatteverket att sammanlagt 22,4
milj. kr. anvisas till verkets utbildningsverksamhet. Utbildningen avser
främst personal hos länsstyrelser, lokala skattemyndigheter och pastors
expeditioner, men även riksskatteverkets egen personal.

TUl utbildning med anledning av den fortsatta uppbyggnaden av taxeringsorganisationen i första instans beräknas 2 825 000 kr. under nästa budgetår. \ idare begärs 9 730 000 kr. för en grundkurs i beskattning för handläggare inom beskattningsområdet. För utbildning av taxeringsnämndsordförande och kronoombud föreslår riksskatteverket 2,5 milj. kr. Mede! begärs även för genomförande av specialutbildning, bl. a. i taxerings- och skatterevision och i processföringsteknik (1 775 000 kr.). För utbildning av riksskatteverkets egen personal i olika ämnen föreslås

1 050 000 kr. under nästa budgetår. Riksskatteverkets förslag innebär en
minskning av cibildningsmedlen med drygt 1,6 mUj. kr. i förhållande
till innevararäde budgetår.

28.    För information som främst riktas till allmänheten men även till
riksskatteverkets egen personal och personal inom länsstyrelser och lo
kala skattemyndigheter, begär verket 7 450 000 kr. för nästa budgetår.
Informationen omfattar bl. a. sedvanlig allmän deklarationshandledning
(2,8 milj. kr.), deklarationsanvisningar för pensionärer (250 000 kr.),
selekterad inJcrmation tUl olika grupper om den indirekta beskattningen
(500 000 kr.) samt information om beskattning av ideella föreningar
(400 000 kr.). Verket begär även 500 000 kr. till en broschyr för fastig
hetsägare, som bl. a. behandlar fastighetsdeklaration, reaUsationsvinst-
beräkning samt intäkter och avdrag vid olika typer av boendeformer.
Information liil invandrare föreslås uppgå till 800 000 kr. Sammanlagt
innebär rikssiiatlCNerkets förslag en ökning av medlen för information
med drygt l.,3 milj. kr. i förhållande tiU budgetåret 1977/78.

29.    Medel sfaehovet i övrigt under anslaget ökar med ca 4 mUj. kr.,

2  milj. kr. härav avser kostnader för expenser för annat än eget behov.
Häri ingår bl. a. deklarationsblanketter och andra för hela skatte- och
taxeringsorganisationen gemensamma trycksaker.

Föredraganden

Under de senaste budgetåren har riksskatteverkets verksamhet tiU stor del präglats av de omfattande förberedelserna för genomförandet av en ny skaiteadministration och taxering i första instans samt ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31, rskr 229 resp. prop. 1975:57, SkU 1975:32, rskr 1975:230). Förberedelsearbetet utförs av riksskatteverket och statskontoret och bedrivs inom ramen för det s. k.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 92

RS-projektet med personal från dessa myndigheter och från länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. Den nya organisationen skall enligt beslut vid rUismötet 1976/77 (prop. 1976/77: 138, SkU 1976/77: 49, rskr 1976/77: 346) i huvudsak genomföras tiU 1979 års taxering, dvs. under nästa budgetår.

De utredningskostnader som faller på riksskatteverket bestrids till vissa delar med verkets ordinarie resurser. Stora delar av arbetet måste dock utföras med anlitande av tillfälligt anstäUd personal. För detta ändamål beräknar jag för nästa budgetår en i förhållande tiU budgetåret 1977/78 oförändrad resurstilldelning. Jag räknar med att de förstärkningar inom RS/AFB-utredningens verksamhetsområde som behövs till nästa budgetår (23) skall kunna bekostas med besparingar som uppkommer inom andra delar av RS-projektet. Med beaktande av löneomräkning innebär detta att 8 386 000 kr. står till riksskatteverkets förfogande för tillfäUig personal inom RS-projektet under budgetåret 1978/79. Jag utgår från att stora delar av RS-projektet kan avvecklas fr. o. m. budgetåret 1979/80. För anlitande av extema konsulter inom RS-projektet bör beräknas 1,2 mUj. kr. för nästa budgetår. Detta innebär en minskning med 100 000 kr.

Principbeslutet om det nya ADB-systemet innebär att datordriften skall bygga på en blandad regional och central registerföring. Under riksmötet 1975/76 har beslutats att 21 län skall förses med egna datoranläggningar för regional ADB-drift (prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 101, SkU 1975/76: 35, rskr 1915/16: 212). HärtUl kommer en datoranläggning hos riksskatteverket för den centrala ADB-driften. Denna byggs upp successivt fr. o. m. våren 1977 inom ramen för en särskUd ADB-driftsektion inom verkets drifttekniska avdelning. Jag beräknar nu kostnaderna för den fortsatta uppbyggnaden av den centrala ADB-driften i enlighet med riksskatteverkets förslag. Detta innebär att 17 tjänster inrättas under nästa budgetär (18).

Riksskatteverket har, liksom föregående år, föreslagit en kraftig förstärkning av rättsavdelningen, till vUken kansliet hos nämnden för rättsärenden är knutet. Nämnden har att meddela förhandsbesked i skattefrågor och bindande förklaringar i frågor om mervärdeskatt och uppbörd av skatt samt att bevilja dispenser i vissa rättsfrågor. Mot bakgmnd av det angelägna i att bl. a. förhandsbesked kan meddelas utan alltför långa väntetider har regeringen under innevarande budgetår anvisat medel för tillfällig personal för att nedbringa ärendebalanserna m. m. Det är angeläget att riksskatteverket ges en permanent förstärkning för att verket skall kunna lämna begärda förhandsbesked inom rimlig tid så att rättsförluster för enskilda inte uppkommer. Jag är därför beredd att förorda en förstärkning med sju handläggartjänsler och fyra biträdestjänster (6). Jag biträder likaså förslaget om förstärkning av meUankommunala skatterättens kansli med en handläggartjänst (7).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 93

Avgifterna för erhållande av förhandsbesked har varit oförändrade under lång lid. Jag vUI i detta sammanhang nämna att jag med regeringens bemyndigande har tUlkallat en särskUd utredare (B 1977: 06) med uppdrag att bl. a. se över avgiftssättningen för riksskatteverkets förhandsbesked enligt förordningen (1951:442) om förhandsbesked i laxeringsfrågor.

Riksskatteverket har under år 1977 övertagit handläggning av ärenden om dispenser rörande intema aktieöverlåtelser m. m. För bl. a. dessa ärenden bör taxeringssektionen förstärkas med en handläggartjänst (8). Jag beräknar medel för detta ändamål.

Jag biträder även förslaget om att systemdriftsektionen förstärks med ytterligare tvä systemmän för underhåll och drift av ADB-systemet för uppbörd och debitering av arbetsgivaravgifter (21). Jag har beaktat detta vid min beräkning av anslagsbehovet.

Riksskatteverket har under år 1977 tagit i bruk nya lokaler i kv. Päronet i Solna. De nya lokalerna, som gränsar till verkets tidigare lokaler, omfattar dels ca 270 kontorsrum för i huvudsak drifttekniska avdelningen, dels konferenslokaler och datorhallar m. m. För den interna kontorsservicen m. m. i den nya fastigheten bör verket tUlföras en telefonisttjänst och tre expeditionsvaktstjänster (5). En av de sistnämnda tjänsterna bekostas f. n. med medel tUl RS-projektet. Jag beräknar medel för de övriga tjänsterna. Jag anser även att ekonomi-sektionen bör tiUföras två biträdestjänster, varav en kvalificerad, för utbetalningsfunktioner m. m. (4). Kostnaderna för dessa båda tjänster har tidigare anvisats i form av medel för tUlfällig personal.

I övrigl är jag inte beredd att föreslå inrättande äv några nya tjänster till nästa budgetår. Med anledning av att riksskatteverkets befattning med alkoholärenden upphör vid utgången av år 1977 kan detta anslag minskas lill nästa budgelår. Jag har vid min beräkning av medelsbehovel under anslaget beaktat att alkoholbyrån utgår ur riksskatteverkets organisation (19).

Riksskatteverket disponerar under innevarade budgetår 850 000 kr. för tillfällig personal utan direkt anknytning till särskUda arbetsprojekt m. m. Jag förordar att verket får förfoga över detta belopp även under budgetåret 1978/79. För utredningsprojekt m. m. — bortsett från RS-projektet — beräknar jag härutöver 2 947 000 kr. (24) och för ersättning för konsultuppdrag i andra hänseenden än RS-projektet 550 000 kr. (26).

Riksskatteverkets utbUdnings- och informationsverksamhet är av stor betydelse för ett väl fungerande skattesystem. Till nästa budgetår förordar jag atl 21956 000 kr. anvisas Ull utbildningsverksamhet (27). Detta innebär en minskning med drygt 2 milj. kr. i förhåUande till innevarande budgetår. Chefen för kommundepartementet kommer senare denna dag att förorda att länsstyrelsemas resurser för regional

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 94

UtbUdningsverksamhet inom skatteväsendet förstärks. Härigenom minskar medelsbehovet hos riksskatteverket. För information om skatte-och folkbokföringsväsendet förordar jag att 5 804 000 kr. anvisas för nästa budgetår. Jag har därvid inte beräknat några medel för den föreslagna broschyren för fastighetsägare (28).

Jag har i det föregående förordat att kilometerskattenämnden skall upphöra vid utgången av juni 1979 och att nämndens verksamhet därefter övergår till riksskatteverket. Något medelsbehov under detta anslag uppkommer således inte under nästa budgetår.

För pris- och löneomräkning beräknar jag 17 594 000 kr. Med hänvisning till vad jag har anfört och tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 177 003 000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksskatteverket för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 177 003 000 kr.

C 2. Stämpelomkostnader

1976/77 Utgift 2 246 249      '      '

1977/78 Anslag 2 651 000

1978/79 Förslag 2 958 000

Från anslaget bestrids kostnader för riksskatteverkets, postverkets och bankinspektionens befattning med stämpelväsendet.

Enligt stämpelskattelagen (1964:308) och expeditionskungörelsen (1964: 618) har riksskatteverket tiUsyn över viss del av stämpelväsendet. Postverket svarar för tillverkning och försäljning av stämpelmärken. Bankinspektionen utövar kontroll över beräkningen av fondstämpel.

Efter bemyndigande av regeringen har jag tillkallat en särskild utredare för att se över reglema om stämpelskatt och expeditionsavgift, m. m. (B 1977: 06). Översynen syftar i första hand till att få tUl stånd ett förenklat och mer lättöverskådligt system än det nuvarande. Behovet av förenkling är särskilt påtagligt i fråga om expeditionsavgifterna. Utredaren skall undersöka möjligheterna tUl en genomgripande, förändring av den avgiftslista söm finns fogad till expeditionskun-görelsen. Vid sidan om användande av grövre schabloner skall övervägas om prestationer för vUka expeditionsavgift nu tas ut i stäUet.: kan beläggas med kostnadstäckande avgifter. Vidare skall möjligheterna till rationalisering av stämpélmedelsiippbörden undersökas. Utredaren skall även överväga om stämpelmärkena, som redan i huvudsak har avskaffats för domstolarnas skatte- och avgiftsredovisning, bör mönstras ut ur ett framtida system.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 95

Kostnaderna för stämpelväsendet under nästa budgetår beräknar jag enligt följande.

1977/78 Beräknad ändring

1978/79

Riksskatteverket                                 45 000 -  15 000

Postverket                                    2 428 000 +322 000

Bankinspektionen                            178 000 —

2 651000 +307 000

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att regeringer föreslår riksdagen

att till Stämpelomkostnader för budgetåret  1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 2 958 000 kr.

C 3. Kostnader för årlig taxering m. m.

1976/77 Utgift 79 792 199

1977/78 Anslag 89 000 000

1978/79 Förslag       102 000 000

Från anslaget betalas bl. a. ersättningar till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder samt bidrag till kommunernas kostnader för medverkan i taxeringsarbetet enligt 16 § 2 mom. taxeringslagen (1956: 623).

Riksdagen har beslutat om en ändrad organisation av taxeringen i första instans (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31, rskr 1975:229). Beslutet innebär i huvudsak följande.

Alla deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av särskilt utbildade tjänstemän vid länsstyrelserna eUer de lokala skattemyndigheterna. Lekmannainflytandet vid taxeringen förstärks genom att antalet förtroendevalda taxeringsnämndsledamöter ökas och att mandatperioden förlängs. Taxeringsnämndernas beslutsområde utvidgas till att omfatta även ärenden om skattetillägg, förseningsavgift, ackumulerad inkomst och dödsbobefrielse från kvarstående skatt. Vidare förlängs taxeringsperioden trän den 30 juni till den 30 november och möjlighetema till anstånd med avlämnande av deklaration utvidgas. För att rationalisera taxeringsarbetet tas ADB-tekniken i anspråk. Deklarations-granskningen skall inriktas på att upptäcka.. fall av väsentiigt skatteundandragande och undvika bagatelläiidringai-. Flertalet löntagardeklara-tioner och andra mindre svårkontrollerade deklarationer granskas av personal placerad hos de lokala skattemyridigheterna, medan de mera svårkontrollerade deklarationerna skall granskas regionalt av kvalificerade handläggare hos länsstyrelserna.   ■

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 96

Reformen var ursprungligen avsedd att i huvudsak genomföras tiU 1978 års taxering och personalresurserna har successivt byggts ut sedan principbeslutet vid 1975 års riksmöte. Under den etappvisa uppbyggnaden av den nya granskningsorganisationen deltar granskningspersonalen i det årliga taxeringsarbetet. Vid föregående riksmöte beslutades att den äiya taxeringsorganisationen skall träda i kraft först vid 1979 års taxering (prop. 1976/77: 138, SkU 1976/77: 49, rskr 1976/77: 346). Den utvidgade förberedelsetid som vinns härigenom skall användas bl. a. till ytterligare försöksverksamhet med tjänstemannagranskning av deklarationer.

Den nya taxeringsorganisationen kommer att påverka medelsbehovet under delta anslag, främst i form av minskade kostnader för arvoden åt ordförande och kronoombud inom taxeringsnämndsorganisationen. Minskningarna blir emellertid av begränsad omfattning under uppbyggnadsperioden. Med beaktande härav beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår, som avser 1978 års taxering, till ca 102 mUj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för årlig taxering m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 102 000 000 kr.

C 4. Kostnader iér 1981 års allmänna fastighetstaxering

Nytt anslag (förslag)  3 000 000

Enligt 12 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall allmän fastighetstaxering äga rum vart femte år. Föregående allmänna fastighetstaxering gjordes år 1975. Genom att anta en särskild lag (1977: 455) om tid för allmän fastighetstaxering har riksdagen emeUertid beslutat att allmän fastighetstaxering nästa gång skall äga rum år 1981 (prop. 1976/77: 145, SkU 1976/77: 52, rskr 1976/77: 347).

Jag vill i detta sammanhang erinra om atl en översyn av reglerna för fastighetstaxering f. n. görs av 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976: 05). I direktiven till kommittén har anförts att del finns anledning att överväga hur fastighetstaxeringen bör anpassas till den nya organisationen av inkomsttaxeringen i första instans. Kommittén har därvid bl. a. att pröva möjligheterna att införa s. k. rullande fastighetstaxering med årlig anpassning av taxeringsvärdena lUl prisutvecklingen.

Förberedelserna för en allmän fastighetstaxering är omfattande och måste pågå i flera år. Redan under innevarande budgetår kan kostnader uppkomma för olika förberedelsearbeten. Sådana kostnader som bör betalas ut under budgetåret 1977/78 torde — i enlighet med vad som har tillämpats i liknande situationer tidigare — få belasta förslagsanslaget Kostnader för årlig taxering. Till nästa budgetår bör dock ett särskUt

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 97

anslag för kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering föras upp på statsbudgeten. Jag beräknar medelsbehovet under delta anslag tUl ca 3 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för 1981  års allmänna fastighetstaxering för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

C 5. Ersättning till post\'erket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd

im. m.

1976/77 Ulgift 23 362 045

1977/78 Anslag 29 100 000

1978/79 Förslag 32 200 000

Från anslaget betalas ersättningar till postverket, banker och andra penninginrätlningar för deras medverkan vid skatteuppbörden. Ersättningarna avser bl. a. uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas genom postverket och vissa penninginrättningar, utbetalning genom postanstalterna av överskjutande preliminär skatt samt kostnader för postverkets bestyr med mervärdeskatten och med uppbörden av arvs- och gåvoskatt. Från anslaget betalas vidare ersättning till postverket för de kostnader som uppstår genom att kyrköbokföringsmyndigheterna underrättas om permanenta adressförändringar som har anmälts tUl posten.

Enligt en promemoria, som har upprättats inom postverket, beräknas medelsbehovet för nästa budgetår till 32 205 000 kr. Därav avser 26 694 000 kr. ersättning för postverkets arbete i samband med in- och utbetalningar av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser till bl. a. länsstyrelsernas datakontor, bestyret med mervärdeskatt samt uppbörd av arvs- och gåvoskatt, 100 000 kr. ersättning för översändande av adressuppgifter till kyrkobokföringsmyndigheterna samt 5 411000 kr. ersättning till penninginrättningar som medverkar vid skatteuppbörden, vilket belopp inkluderar postverkets kostnader för utbetalning av denna ersättning.

Postbefordringsavgifter och inbetalningsavgift i postgirorörelsen har av postverket beräknats i gällande avgiftsnivå. Vid beräkningen har hänsyn inte tagits till de ränteintäkter och räntekostnader som uppstår hos postverket i anslutning till in- och utbetalningarna. En genomgång av denna fråga pågår mellan postverket och riksrevisionsverket.

Föredraganden

Mot bakgrund av de av postverket redovisade beräkningama förordar jag att detta anslag förs upp med avrundat 32,2 mUj. kr. i statsbudgeten  för nästa år. Det ankommer emellertid på regeringen att

7    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 93

sedermera besluta om ersättningsbeloppet. Detla sker på grundval av en särskild framställning frän postverket som bygger på verkets faktiska medverkan m. m. Jag förutsätter att postverkets och riksrevisionsverkets genomgång av ränteeffeklerna har slutförts i sådan lid att resuhatet härav kan beaktas vid regeringens beslut om ersättningen till postverket.

Jag vUl i detta sammanhang nämna att ersättning tUl postverket för distribution  av debetsedlar och förtryckta  deklarationsblanketter  bestrids från det under sjätte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Ersättning till postverket för befordran av Ijänsleförsändelser. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa att förslagsanslag av 32 200 000 kr.

C 6. Kilometerbeskattning

1976/77 Utgift 1 263 895

1977/78 Anslag 1 383 000

1978/79 Förslag 1 343 000

Jag har i det föregående anmält frågan om kilometerskattens framtida administration. Jag har därvid föreslagit att den nuvarande kilometerskattenämnden skall upphöra vid utgången av budgetåret 1978/79 och att nämndens kvarvarande arbetsuppgifter den 1 juli 1979 skall övergå till riksskatteverket. Mot bakgrund av detta ställningstagande anmäler jag under denna punkt behovet av medel för kUometerskattenämndens verksamhet under nästa budgetår.

Kilometerskattenämnden beräknar, under förutsättning att beslut inte fattas om genomgripande ändringar i fråga om nämndens verksamhet, att kostnaderna för nämndens verksamhet under nästa budgetår uppgår till 1401000 kr. Härav avser 910 000 kr. lönekostnader och arvoden tUl ledamöter m. m. samt 141 000 kr. omkostnader för nämnden, huvudsakligen resekostnader. Informationskostnader beräknar nämnden tUl 150 000 kr. och till kontroUer avseende räkneapparaturernas funktionsduglighet och manipulationssäkerhet föreslås 100 000 kr. Återstående belopp avser en driftsäkerhetsundersökning belräffande nav-räknare. Denna undersökning kommer att dels baseras på uppgifter ur bUregistret, dels omfatta en fysisk granskning av ett visst antal räknare. Undersökningen kommer att i allt väsentligt ske inom ramen för nämndens personella resurser. Temporärt kan dock anlitande av utomstående expertis bli aktuellt. Kostnaderna för byte av apparatur och vad därmed sammanhänger beräknas tUl 100 000 kr.

Prop. 1977 flS: 100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 99

Föredraganden

För kilometerskattenämndens verksamhet under nästa budgetår bör 1 343 000 kr. anvisas, lag beräknar därvid, med beaktande av löne-och prisomräkning, 993 000 kr. för nämndens verksamhet. Vidare beräknar jag 200 000 kr. för mformations- och provningskostnader m. m. samt 150 000 kr. för ersättning för kilometerräknarapparatur. Det bör därvid bli möjligt för kUometerskattenämnden att utföra den planerade driftsäkerhetsundersökningen beträffande navräknare.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kilometerbeskattning för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 343 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet loo

D. BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA

D 1. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag

1976/77 Utgifl 1 355 215

1977/78 Anslag 1200 000

1978/79 Förslag 1 045 000

Den tolagsersättning som har utgått till vissa städer har i enlighet med riksdagens beslut avvecklats för samtliga kommuner utom Trelleborgs kommun (prop. 1964: 157, SU 1964: 164, rskr 1964: 342). För denna kommun är avvecklingstiden bestämd till tjugo år. Ersättningar kommer att betalas ut t. o. m. år 1984. Utbetalningarna för nästa budgetår uppgår tiU ca 1 045 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 045 000 kr.

D 2. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

1976/77 Utgift 2 922 964 837 1977/78 Anslag 3 370 000 000 1978/79 Förslag 3 925 000 000

Från anslaget bestrids skatteutjämningsbidrag till kommunema enligt lagen (1973: 433) om skatteutjämningsbidrag (ändrad 1976: 203). Vidare utbetalas från anslaget bidrag enligt kungörelsen (1962: 69) om övergångsbidrag vid vissa ändringar i den kommunala indelningen (ändrad 1965: 536).

Genom beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973: 44, FiU 1973: 23, rskr 1973: 249) genomfördes väsentliga förändringar av skatteutjämningssystemet fr. o. m. år 1974. Besluten innebar såväl en betydande ökning av bidragen från staten till kommunerna som nya regler för bidragsgivningen. Ändringarna i skatteutjämningssystemet avsågs vara provisoriska i avvaktan på en översyn i anslutning till resultaten från den då verksamma kommunalekonomiska utredningens (Fi 1971: 08) arbete. Efter bemyndigande av regeringen den 20 november 1975 tiUkallade chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga (Fi 1975: 09) för att se över reglerna för skatteutjämningsbidragen. Med stöd av regeringens be-nnyndigande den 18 november 1976 tiUkallade jag en ny kommitté (Fi 1976: 06) för utredning om kommunernas ekonomi. Denna kommitté, som har ersatt de båda tidigare nämnda, har nyligen avlämnat sitt betänkande Kommunerna. Utbyggnad, utjämning, finansiering (SOU 1977:

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet loi

78). Betänkandet, som bl. a. iimehåller förslag om ett nytt system för skatteutjämning till kommuner och landstingskommuner, remissbehandlas f. n.

Enligt den gällande lagstiftningen utgår skatteutjämningsbidrag till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner. Kommuner och landstingskommuner garanteras en viss skattekraft, som relateras till medelskattekraflen i riket. Skattekraftsgarantin varierar i huvudsak med det geografiska läget. Kommunerna och landstingskommunerna tillförsäkras ett skatteunderlag som motsvarar 95, 100, 110, 120 eller 130 % av medelskattekraften. Vidare har Gotland garanterats 115 %.

Särskilda regler gäller för att förbättra bidragen tUl avfolkningskommuner och s. k. sommarstugekommuner.

De kyrkliga kommunema får samma skatteutjämningsbidrag i kronor räknat som under år 1973, men med en årlig femprocentig uppräkning av nästföregående års bidragsbelopp.

Genom det år 1973 beslutade skatteutjämningssystemet har vissa kommuner och landstingskommuner kommit att få vidkännas bidragsminskningar i förhållande till vad de skulle ha fått i bidrag enligt äldre regler. För att ge dessa kommuner och landstingskommuner möjlighet att anpassa sin verksamhet till den ändrade bidragsgivningen utgår en särskild övergångskompensation. Övergångsreglerna är utformade så att inte någon kommun eller landstingskommun fick sänkt ordinarie skatteutjämningsbidrag år 1974. För åren 1975—1978 utgår övergångskompensation med 80, 60, 40 resp. 20 % av kompensationen för år 1974.

Kommunemas möjligheter att få extra skatteutjämningsbidrag har ökat väsentligt efter omläggningen. Extra skatteutjämningsbidrag beslutas av regeringen efter prövning från fall till fall av den bidragssökande kommunens situation. Kommun skall för att få extra bidrag kunna påvisa alt någol speciellt har inträffat, som kommunen inte har kunnat råda över och som påtagligt har försämrat dess ekonomi. Ett annat skäl är att sökandens ekonomiska situation är sådan att det eljest framstår som skäligt att komplettera den ordinarie bidragsgivningen. Vidare kan etl särskilt skäl för beviljande av extra bidrag vara att kommunen, genom att de tidigare skatteutjämningsbidragen vid hög utdebitering har avskaffats, får minskade ordinarie bidrag.och därmed kan få svårigheter att anpassa sin verksamhet tiU tillgängliga resurser.

Övergångsbidrag ges i syfte att begränsa .utdebiteringshöjning för delar av kommun i samband med kommunsammanläggning. Bidraget kommer invånarna i sådana delar av den sammanlagda kommunen tiU godo. Bidraget utgår under högst fem år och minskar successivt under denna period.

De ordinarie skatteutjämningsbidragen faststäUs ay länsstyrelsen under året före det år då bidragen betalas ut till kommunema. Storleken av dessa bidrag är, utom vad gäller de kyrkliga kommunerna, beroende av

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 102

de skattesatser som har beslutats för det kommande året. Övergångsbidrag och extra skatteutjämningsbidrag fastställs av regeringen efter ansökan i varje särskilt fall.

De totala skatteutjämningsbidragen för åren 1972—1978 framgår av

följande tabell.

SkaiHeutjämningsbidrag 1972—1978 (milj. kr.)

	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978
Kommuner	1 165	1 259	1 594	1 648	1 638	1 949	2 278
Kyrkliga kommuner	89	94	98	103	108	113	119
Landstingskommuner	684	694	861	907	916	1092	1 357
	1938	2 047	2 553	2 658	2 662	3 154	3 754

I detta sammanhang viU jag erinra om att riksdagen har antagit en särskild lag som möjliggör en inomregional skatteutjämning i Stockholms län under åren 1978—1981 (prop. 1977/78: 48, KU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 104).

Jag övergår härefter tiU beräkningen av anslaget för budgetåret 1978/79. Medelsbehovet under detta budgetår avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1978 och första hälften av år 1979. Storleken av de beslutade skatteutjämningsbidragen och övergångsbidragen för år 1978 samt beräknade bidrag för år 1979 framgår av följande tabell.

Skatteutjämningsbidrag m. m. 1978 och 1979 (milj. kr.)

1978 1979

Skatteutjämningsbidrag Extra bidrag Övergängskompensation Övergängsbidrag

3 628	3 999
96	96
30	—
1	—

3 755 4 095

Ordinarie skatteutjämningsbidrag uppgår under år 1978 till 3 628 milj. kr. Bidragen under år 1979 är beroende av den fortsatta utvecklingen av skatteunderlaget och av kommunernas skattesatser för samma år. De kan alltså inte nu beräknas med säkerhet. Om man utgår från skattesatserna för år 1978 och antar en viss höjning av skatteunderlaget leder detta liil ett totalt belopp för ordinarie skatteutjämningsbidrag för bidragsåret 1979 av ca 4 000 milj. kr.

Extra skatteutjämningsbidrag för år 1978 har av regeringen beviljats 28 kommuner och en församling. Det sammanlagda beloppet för dessa bidrag uppgår till 96,5 milj. kr. Behovet av extra skatteutjämningsbidrag för år 1979 är f. n. svårt att överblicka. Bl. a. kan det föreligga ett behov

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 103

att komplettera den ordinarie bidragsgivningen till kommuner med snabb tillväxt där skatteunderlag och kostnadsutveckling inte har stabUiserats. I avvaktan på ställningstagande tUl det förslag till ett förbättrat system för skatteutjämning som har utarbetats av 1976 års kommunalekonomiska utredning kan behovet av extra skatteutjämningsbidrag inte beräknas med säkerhet för år 1979. Vid min beräkning av anslagsbehovet utgår jag därför från samma belopp som extra skatteutjämningsbidrag utgick med under innevarande budgetår. Det ankommer på regeringen att besluta om de extra bidragen sedan skatteutjämningsnämnden har yttrat sig över föreliggande ansökningar om bidrag.

Den särskilda övergångskompensationen lill de kommuner och landstingskommuner som enligt 1973 års lag om skatteutjämning har fått vidkännas sänkta skatteutjämningsbidrag utgår för sista gången under bidragsåret 1978. Kompensationen uppgår då till ca 30 milj. kr. Även övergångsbidragen med anledning av kommunsammanläggningar utbetalas på grund av gällande avvecklingsregler för sista gången under år 1978. Dessa bidrag uppgår då till drygt 1 milj. kr.

De sammanlagda utgiftema under anslaget beräknas således tiU 3 755 mUj. kr. år 1978 och 4 095 milj. kr. år 1979. Hälften av dessa belopp, 3 925 milj. kr., utbetalas under budgetåret 1978/79. Jag förordar att anslaget förs upp med detta belopp.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 925 000 000 kr.

D 3. Skatlebortfallsbidrag till kommuner m. fl.

1976/77 Utgift 949 057 218 1977/78 Anslag 725 000 000 1978/79 Förslag     500 000 000

Från anslaget bestrids skattebortfallsbidrag till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner som kompensation för att det kommunala skatteunderlaget minskade till följd av 1970 års skattereform (prop. 1972: 60, FiU 1972: 23, rskr 1972: 139 och prop 1972: 130, FiU 1972:39, rskr 1972:336). Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1972: 140) om skattebortfaUsbidrag (ändrad 1972:702, 1975: 284, 1976: 328).

Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för kommunema på 1 200 milj. kr. För inkomståret 1971 beräknades dock skattebortfallet bli ca 50 milj. kr. högre eller 1 250 milj. kr. Bidragen utbetalades första gången år 1973 och utgår på grundval av tillskjutet

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 104

skatteunderlag. Detta skatteunderlagstiUskott fördelas mellan kommunerna i relation till skattekraften, beräknad som skattekronor per inkomsttagare. Kommunerna får successivt lägre skattebortfallsbidrag i takt med atl den till följd av 1970 års skattereform förlorade skattekraften återvinns.

Medelsbehovet under budgetåret 1978/79 avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1978 och första hälften av år 1979, då slutligt bidrag utgår för halva inkomståret 1976 resp. halva inkomståret 1977. För inkomståret 1976 utgår skattebortfallsbidragen med omkring 590 milj. kr. och de kan för inkomståret 1977 beräknas utgå med om-kruig 410 milj. kr. Medelsbehovet fÖr budgetåret 1978/79 kan med ledning härav beräknas till ca 500 milj. kr. Jag förordar att anslaget förs upp med detta belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 000 kr.

D 4. Särskilt bidrag dll kommunerna

1976/77 Utgift 122 000 000 1977/78 Anslag 122 000 000 1978/79 Förslag     122 000 000

Från anslaget utbetalas fr. o. m. budgetåret 1973/74 det särskilda bidrag som är avsett att kompensera landstingskommuner och kommuner för den skatteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973 (jfr SkU 1972: 32, rskr 1972: 238). Bidragen utbetalas av kammarkollegiet enligt bestämmelsema i kungörelsen (1973: 337) om särskilt bidrag till landstingskommuner och kommuner.

Bakgrunden till det särskilda bidraget är följande. I prop. 1972: 95 föreslogs en sänkning av den direkta inkomstskatten, vUken skuUe finansieras huvudsaldigen genom höjd mervärdeskatt. Detta förslag utgjorde grunden för en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet som innebar att förbunden skulle utfärda rekommendationer till kommunerna och landstingskommunerna att under åren 1973—1974 avstå från att höja kommunal-resp. landstingsskatt. Finansieringen av den sänkta inkomstskatten förändrades emellertid under riksdagsbehandlingen från höjd mervärdeskatt till en med 2 % höjd allmän arbetsgivaravgift. Riksdagen uttalade härvid att i den mån en sådan höjning av arbetsgivaravgiften innebar en merkostnad för kommuner och landstingskommuner i förhåUande till den i propositionen föreslagna höjningen av mervärdeskatten borde staten med hänsyn till överenskommelsen om kommunal- och landstingsskatterna lämna kompensation för detta.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet i05

I prop. 1917/18: 39 anförde jag att det — mot bakgrund av alt regeringen i prop. 1977/78: 54 hade föreslagit riksdagen en sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften från 4 tUl 2 % den 1 januari 1978 — i och för sig fanns anledning att upphöra med ifrågavarande bidragsgivning genom att motivet för bidragets tillkomst inte längre skulle finnas kvar efter utgången av år 1977. Med hänsyn tiU att 1976 års kommunalekonomiska utredning inom kort skulle lägga fram sina förslag till reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan stat och kommun var jag dock inte beredd att förorda att det särskilda bidraget omedelbart skulle upphöra. Jag ansåg i stället att bidragsgivningen skulle få fortsätta tills vidare i avvaktan på att den kommunalekonomiska utredningens förslag prövades. Riksdagen hade ingen erinran mot detta (FiU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 67). Mot bakgrund härav bör medel för bidraget föras upp även i statsbudgeten för nästa budgetår, då bidragen som avser år 1978 skall betalas ut.

Bidragen uppgår för kalenderår tUl sammanlagt 82 milj. kr. för landstingskommunerna och 40 milj. kr. för kommunerna. Bidragen fördelas i förhållande till antalet invånare i kommunerna. Särskilda regler gäller vid fördelningen för Gotiands, Malmö och Göteborgs kommuner.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilt bidrag till kommunerna för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 122 000 000 kr.

D 5. Generellt statligt bidrag till kommuner och landstingskommuner under år 1978

1977/78 Anslag    360 000 000 1978/79 Förslag     360 000 000

1 Anvisat på tilläggsbudget I.

Regeringen träffade i juni 1977 med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet en överenskommelse som rör kommunernas och landstingskommunernas ekonomiska situation under år 1978. Överenskommelsen, som redovisades för riksdagen i prop. 1977/78: 39, innebär att staten tiU kommunerna betalar ut etl genereUt bidrag om 720 milj. kr. under år 1978 för att behovet av höjningar av de kommunala och landstingskommunala skattesatserna skall begränsas. Bidrag fördelas med hälften vardera till kommunerna och landstingskornmunerna och utbetalas med en sjättedel varannan månad. Bidraget fördelas med hänsyn till invånarantal, varvid de kommuner som inte ingår i någon landstingskommun räknas till båda kategorierna. A sin sida åtar sig kommunförbunden att uppmana sina medlemmar att mycket restriktivt pröva alla utgifter i budgetarbetet och att göra en översyn av sina fler-

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet i06

årsplaner. De ökningar av skattesatserna som trots detta kan bli nöd- . vändiga bör begränsas så långt som möjligt.

Riksdagen har på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 360 milj. kr. för att täcka utgifterna för det generella bidraget under första halvåret 1978 (prop. 1977/78: 39, FiU 1977/78:11, rskr 1977/78:67). Regeringen har därefter utfärdat en förordning om genereUt statligt bidrag till kommuner och landstingskommuner under år 1978. I förordningen föreskrivs bl. a. att bidragen betalas ut av kammarkollegiet.

Under nästa budgetår uppkommer behov av medel för bidrag under andra halvåret 1978. Ett anslag av 360 milj. kr. behöver därför föras upp i statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Jag vUl i sammanhanget erinra om att något medelsbehov för det extra bidrag tiU kommuner och landstingskommuner som har utbetalats under åren 1976 och 1977 däremot inte längre föreligger.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Generellt statligt bidrag till kommuner och landstings-kommuner under år 1978 för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 360 000 000 kr.

D 6. Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform

1976/77 Utgift 655 818 303 1977/78 Anslag 1300 000 000 1978/79 Förslag  1 670 000 000

Från detta anslag utgår kompensation tUl kommuner och landstingskommuner samt församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter för den minskning av skatteunderlaget och de kommunala skatteinkomsterna som har uppkommit på grund av ändrade avdragsregler från och med inkomståret 1975. Dessa beslutades av 1974 års riksdag (prop. 1974: 132, SkU 1974: 54, rskr 1974: 329). Minskningen uppkom emellertid först fr. o. m. år 1977 på grund av de avräkningsmetoder för aUmän kommunalskatt som tillämpas.

Riktlinjerna för kompensationen beslutades vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76: 147, FiU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 258). Det skatteunderlag som skulle ha förelegat enligt tidigare gällande avdragsregler räknas fram med hjälp av automatisk databehandling. Det underlag som därvid erhålls jämförs med det faktiska skatteunderlag som har bestämts vid taxeringen. Skillnadsbeloppet läggs tUl grund för kompensation.

Kompensationen utbetalas fr. o. m. år 1977. Under detta år — liksom år 1978 — kommer dock att övergångsvis utbetalas dubbel kompensation. Enligt det gällande systemet för utbetalning av kommunalskatte-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 107

medel har nämligen under år 1977 utbetalats dels slutlig kompensation avseende inkomståret 1975, dels kompensation inom ramen för för-skottsutbetatningen av kommunalskattemedel avseende inkomståret 1977. Något tidigare förskott att avräkna finns inte förrän under år 1979. Utbetalningarna av kommunalskattemedel regleras över driftbudgetens inkomsttitel Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. För att den slutliga regleringen av kompensationen skall komma till uttryck i statsbudgeten finns förevarande anslag uppfört på driftbudgetens utgiftssida. Detta redovisningsförfarande överensstämmer med vad scm tillämpas beträffande skattebortfallsbidragen i anledning , av 1970 års skattereform.

Jag beräknar den sammanlagda storleken av kompensationen som skaU utgå under år 1978 tUl ca 3 104 milj. kr. Härav hänför sig ca 1 473 milj. kr. tUl slutiig kompensation för inkomståret 1976 och ca 1,631 milj. kr. till förskotten för inkomståret 1978. För år 1979 beräknar jag den sammanlagda kompensationen tiU ca 2 474 milj. kr., vilket innebär en minskning med ca 638 milj. kr. i förhållande till år 1978. Av kompensationen som skaU utgå under år 1979 utgör ca 2 018 mUj. kr. förskott för inkomståret 1979. Den slutliga kompensationen för inkomståret 1977 utgör ca 1 862 milj. kr., varifrån dock de under år 1977 utbetalade förskotten som uppgick tiU ca 1 406 milj. kr. avräknas.

Medelsbehovet på utgiftsanslaget under budgetåret 1978/79 avser utbetalningarna under andra halvåret 1978 av den slutliga kompensationen för samma tid under inkomståret 1976 och utbetalningarna under första halvåret 1979 av den sluthga kompensationen för motsvarande tid under inkomståret 1977. Detta medelsbehov uppgår sammanlagt tiU ca 1 668 milj. kr. Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med avrundat 1 670 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 670 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 108

E. DIVERSE

E 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:  Slottsbyggnadernas delfond

1976/77 Utgift 7 539 000

1977/78 Anslag 7 691 000

1978/79 Förslag 7 861 000

För slottsbyggnadernas delfond av statens aUmänna fastighetsfond har, med tanke på arten av det fastighetsbestånd som där redovisas, något förräntningskrav inte ansetts böra uppställas. Av redovisningstekniska skäl upptas emeUertid i staten för fonden en formell överskottspost om 1 000 kr. Eftersom inkomsterna under delfonden inte är tillräckliga för att täcka utgifterna för reparations- och underhåUsåtgärder behövs ett tUlskott tUl inkomstsidan för att balans i staten skall uppnås. Detta tillskott utgår från detta anslag.

Jag kommer senare denna dag att anmäla förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1978/79. Därvid kommer jag att redovisa utgifter om sammanlagt 10 656 000 kr. för de byggnader som är upptagna under slottsbyggnadernas delfond. Av detta belopp beräknas 2 795 000 kr. kunna täckas genom hyror och andra inkomster. Återstående belopp uppgår alltså tUl 7 861 000 kr.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 861 000 kr.

E 2. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m.

1976/77 Utgift 12 237 962

1977/78 Anslag 2 030 000

1978/79 Förslag 140 000

1 Avser sjunde huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m.

Från anslaget bestrids f. n. utgifter för Sveriges bidrag till internationella rådet för samarbete på tullområdet. GATT-organisationen, internationella tulltariffbyrån och nordiska skattevetenskapUga forskningsrådet.

Genom att frågor rörande Sveriges deltagande i internationeUa rådet för samarbete på tullområdet, GATT-organisationen och intemationella tulltariffbyrån tUl följd av förordningen (1977: 14) om ändring i departementsförordningen (1963: 214) numera tillhör handelsdepartementets verksamhetsområde kommer behovet av medel för Sveriges bidrag till

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet i09

dessa organisationer för nästa budgetår att anmälas senare denna dag av chefen för handelsdepartementet. Detta innebär att behov av medel under förevarande anslag för nästa budgetår endast uppstår för det svenska bidraget till nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till avrundat 140 000 kr. Jag hemstälier att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrog till vissa internationella byråer och organisationer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kr.

£ 3. Bidraig till vissa handikappade ägare av motorfordon

1976/77 Utgifl 5 086 210

1977/78 Anslag 5 400 000

1978/79 Förslag 5 670 000

Enligt förordningen (1960: 603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon utgår bidrag av statsmedel tUl sådana handikappade motorfordonsägare som har befriats från fordonsskatt. Bidragen motsvarar skattekostnaderna för viss mängd bensin som för ägare av bU uppgår till 700 liter och för ägare av motorcykel till 250 liter för helt år. Bidragen utgår i efterskott för budgetår. Ärenden om bidrag handläggs av riksskatteverket.

Riksskatteverket föreslår en höjning av anslaget med 270 000 kr. tUl nästa budgetår mot bakgrund av att antalet handikappade som är befriade från fordonsskatt har ökat.

Föredraganden

Jag har ingen erinran mot riksskatteverkets beräkning av anslagsbehovet. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 670 000 kr.

E 4. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

1976/77 Utgift 470 000

1977/78 Anslag 470 000

1978/79 Förslag 470 000

Institutet för storhushåUens rationalisering har tiU huvudsaklig uppgift att främja och samordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan bidra tUI att höja produktiviteten inom storhushållen. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverksamhet inom sitt område.

Institutet är organiserat som ett fristående organ, som drivs gemensamt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för

Prop. 1977/78:100   Bilagall    Budgetdepartementet no

Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och restaurangnäringen. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal som staten har slutit med stiftelsen. Avtalet gäller — efter att ha förlängts år 1975 — t. o. m. budgetåret 1980/81.

Institutet för storhushållens rationalisering föreslår att statsbidraget för budgetåret 1978/79 ökas tiU 569 000 kr.

Föredraganden

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag tdl institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 470 000 kr.

E 5. Stöd till dagspressen

1976/77 Utgifl 172 690 243 1977/78 Anslag 207 000 000 1978/79 Förslag       276 800 000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1976: 336) om statiigt stöd till dagstidningar.

Under riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76: 131, KU 1975/76: 46, rskr 1975/76:254) beslöts vissa förändringar av stödet till dagspressen fr. o. m. år 1976. Besluten innebar såväl en betydande ökning av stödet som nya regler för bidragsgivningen. Under riksmötet 1976/77 (prop. 1976/77: 99, KU 1976/77: 42, rskr 1976/77: 260) beslöts vissa förändringar av stödet fr. o. m. den 1 juli 1977. Besluten avsåg en ökning av och ändrade regler för samdistributionsrabatt. Under innevarande riksmöte (prop. 1977/78: 58, KU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 76) har vissa ytterligare förändringar av stödet beslutats. Dessa, som träder i tillämpning den 1 januari 1978 avser ökade produktionsbidrag, höjd samdistributionsrabatt och ökade bidrag för samverkan mellan tidningsföretag.

Stöd till dagstidningar utgår i form av produktiönsbidrag, etableringsstöd, utvecklingsbidrag, samverkansbidrag, samdistributionsrabatt och som lån ur pressens lånefond. Med dagstidning avses allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer per vecka, vars text i huvudsak är skriven på svenska och som har sin huvudsakliga spridning inom landet. Allmänna villkor för produktionsbidrag är att tidningens totalupplaga i huvudsak är abonnerad, att den abonnerade upplagan uppgår till minst 2 000 exemplar, att andelen annonser är mindre än 50 % och att tidningens abonnemangspris inte står i uppenbart missförhåUande till gängse priser på liknande tidningar. Bidrag för flerdagarstidning beräknas efter genomsnittlig årlig pappersförbrukning de tre senaste kalenderåren minskad med annonsandelen. Bidrag utgår med 13 200 kr. per ton papper för flerdagarstidning (4—7 nr/vecka) som på utgivningsorten har en täckning bland

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet ]]j

hushållen på högst 40 %. För tidningar som har en täckning på mellan 40 och 50 % utgår reducerat bidrag. Tidningar som har en upplaga på mindre än 10 000 exemplar får fullt produktionsbidrag upp tUI en hushållstäckning på 50 % och reducerat bidrag vid en täckning på mellan 50 och 60 %. Det maximala bidraget för storstadstidning är 23,4 mUj. kr. och för annan tidning 6,3 milj. kr. Lägsta bidrag för storstadstidning och rikstidning är 2,4 miij. kr. och för annan tidning 1 milj. kr. För tidning som utkommer med fyra nummer i veckan är dock det lägsta bidraget 1 450 000 kr. för rikstidning eller storstadstidning och 800 000 kr. för annan tidning.

För storstadstidning utgår ett generellt påslag pä utgående produktionsbidrag med 4 %. Det totala bidraget får dock inte överstiga 23,4 milj. kr.

Presstödsnämnden får besluta att bidrag inte skall utgå om det är uppenbart att täckningstalet ger en missvisande bUd av tidningens konkurrensförmåga på annonsmarknaden.

Presstödsnämnden får vidare besluta att produktionsbidrag skall utgå till tidning som inte enligt de allmänna reglerna är berättigad till produktionsbidrag med hänsyn till sin hushållstäckning om tidningen har samma utgivningsort som en annan flerdagarstidning som uppbär produktionsbidrag och om det med hänsyn till de båda tidningarnas förhållanden är uppenbart att tidningen är i behov av bidrag för att dess konkurrensförutsättningar inte allvarligt skall försämras.

Presstödsnämnden får också besluta att produktionsbidrag skall utgå till tidning på Gotland som inte är bidragsberättigad om det är uppenbart att tidningen behöver bidrag för att dess utgivning skall kunna upprätthållas.

För fådagarstidningar (1—3 nr/vecka) utgår bidrag med ett fast belopp om hushållstäckningen på utgivningsorten är högst 20 %. Bidraget reduceras vid hushåUstäckning mellan 20 och 30 %. För rikstidning är bidraget 900 000 kr., för annan tidning 600 000 kr.

Presstödsnämnden får besluta att bidrag skall utgå tiU dagstidning vars text i huvudsak är skriven på annat språk än svenska om tidningen är berättigad tiU bidrag enligt förordningen (1977: 523) om stöd till tidningar på andra språk än svenska. Om det finns risk för ökad koncentration av tidningsutgivningen inom tidningens språkgrupp kan bidrag inte utgå.

Etableringsstöd kan beviljas för nyetablering av dagstidning som bedöms ha möjligheter att efter ett års utgivning uppfyUa de allmänna villkoren för produktionsbidrag. Etableringsstöd beviljas i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån, som efterskänks efter ett år om för stödet angivna villkor har uppfyllts. Stödet utgör 1 350 000 kr. för tidning som bedöms kunna uppfylla villkoren för rUcstidning och 900 000 kr. för annan tidning.

IProp. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

112

Utvecklingsbidrag kan efter ansökan beviljas tidningsföretag som är i tUlfälligl behov av stöd för åtgärder som syftar tUl att stärka företagets konkurrensförmåga på längre sikt. Utvecklingsbidrag kan utgå under högst två år av en fyraårsperiod och utgör för flerdagarstidning högst 1,2 milj. kr. per år och för fådagarstidning högst 600 000 kr. per år. Utvecklingsbidrag kan också utgå för övergång från få- till fler-dagarsutgivning och utgår då med högst 600 000 kr. under ett år.

Samverkansbidrag kan bevUjas för samverkan inom produktion, annonsförsäljning eller större branschprojekt. Som vUlkor gäUer att bidrag endast utgår cm minst en — eUer för samverkan inom större branschprojekt minst en tredjedel — av de samverkande tidningarna uppbär produktions- eller utvecklingsbidrag. Bidrag för samverkan inom produktion och annonsförsäljning beviljas inte för tidningar med samma ägare. Bidrag för produktionssamverkan utgör lägst 250 000 kr. och högst 500 000 kr. per tidning och år under högst fem år. Bidrag för annonssamverkan utgår om samverkan omfattar samförsäljning av lokalannonser och utgår med 6 % av bruttointäkterna från de annonser tidningarna samverkar om. Bidrag tUl större branschprojekt kan utgå för projekt vars totala kostnader är minst 300 000 kr. och utgår med högst en tredjedel av kostnaderna.

Samdistributionsrabatt utgår för varje abonnerat exemplar av dagstidning som distribueras av distributionsföretag eller av postverkets lantbrevbäringsturer eller särskUda tidningsutdelningsturer under förutsättning att minst två tidningsföretag deltar i samdistributionen. Samdistributionsrabatt utgår med 8 öre för de första 10 000 000 exemplaren, med 6 öre för exemplaren mellan 10 000 000 och 21 OOOOOO och med 5 öre för exemplaren över 21 OOOOOO. Rabatt utgår endast om tidningsföretaget förbinder sig dels att avstå från egen distribution inom alla de områden där det finns rabatterad samdistribution, dels att överlämna hela sin distribution till postverket eller distributionsföretaget inom dessa områden.

	1977/78	Beräknad ändring till 1978/79
		Presstöds-	Före-
		nämnden	draganden
Produktionsbidrag	140 000 000	+ 17 000 000	+ 49 000 000
Etableringsstöd	4 000 000	—	+     800 000
Utvecklingsbidrag	12 000 000	—	—
Samdistributionsrabatt	46 000 000	—	+ 18 000 000
Stöd till samverkan inom
produktion, annonsförsälj-
ning och större bransch-
projekt	5 000 000	—	+  2 000 000
	207 000 000	+ 17 000 000	+ 69 800 000

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 113

Presstödsnämnden

1. För år 1977 har produktionsbidrag beviljats ca 60 tidningar med sammanlagt ca 145 milj. kr. Nämnden räknar med att bidrag för ytterligare ca 10 milj. kr. kan komma att utbetalas under 1977/78. Utan några förändringar av nuvarande regelsystem räknar nämnden med att behovet av medel för produktionsbidrag ökar med 17 milj. kr. budgetåret 1978/79.

Arbetet har sökt produktionsbidrag för år 1977 för sin 6-dagars västsvenska edition. Frågan har bordlagts i avvaktan på närmare utredning. Sydsvenska Dagbladet har beviljats ett produktionsbidrag om 3,9 milj. kr. för år 1977 samt räntefrihet under ett år för det lån som tidigare har beviljats tidningen ur pressens lånefond. Frågan om ytterligare bidrag är helt beroende av resultaten från den utredning som f. n. pågår om tidningen är i behov av bidrag för att dess konkurrensförutsättningar inte aUvariigt skall försämras.

Vidare anser nämnden att tidningarna Sverige-Nytt och Haparandabladet behöver presstöd för att kunna fortsätta sina specieUa och väsentliga informationsuppgifter.

2. Etableringsstöd med 650 000 kr. till vardera tidningar har för år 1977 beviljats Göteborgs-Kuriren, Göteborgs-Nytt, Södertälje AUehanda och Upplands Nyheter. Nämnden anser att etableringsstödet bör bibehållas på nuvarande nivå men uppräknas om produktionsbidragen höjs. Nämnden anser det rimligt att etableringsstödet utgår med belopp som motsvarar ca I 1/2 produktionsbidrag. Denna nämndens bedömning gäller etablering av fådagarstidfiing.

Nämnden anser det inte sannolikt att etablering av flerdagarstidning sker med utnyttjande av etableringsstödet eftersom det är fördelaktigare att utnyttja möjligheten att erhåUa produktionsbidrag redan för startåret. För dagstidning som har etablerats utan etableringsstöd har nämnden beslutat ait ansökan om produktionsbidrag tas upp tiU avgörande först kalenderåret efter det etableringen skett. Nämnden föreslår att reglerna ändras sä att produktionsbidrag för etableringsåret kan bevUjas såsom lån på .samma sätt söm gäUer för etableringsstödet.

3. För år 1976 har närrinden bevUjat utvecklingsbidrag lill elva tidningar med sammanlagt 6 milj. kr. Tre tidningar fick sammanlagt 1,2 milj. kr. för ettåriga projekt. Åtta tidningar fick sammanlagt 4,8 milj. kr. för första året av tvååriga projekt och 5,2 milj. kr. för projektens andra år. Under år 1977 har däratöver disponerats 635 000 kr. tiU två tidningar lör ettåriga projekt och 1 milj. kr. för första året av två tvååriga projekt till två tidningar. En tidning erhöll på särskilda villkor 250 000 kr. för är 1976 och fick dessutom 600 000 kr. för år 1977.

Nämnden kommer först under år 1978 att kunna göra rimliga bedömningar av hur utvecklingsbidragen fungerat och om reglerna för utvecklingsbidrag kan behöva ändras. För budgetåret 1978/79 föreslår

8    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 114

nämnden oförändrat 12 milj. kr. varav högst 6 milj. kr. får användas för första året av nya tvååriga projekt.

4. Upplageutvecklingen under första halvåret 1977 visar att storstadstidningarna minskat med 0,8 % jämfört med motsvarande period är 1976 medan landsortstidningarna ökat med 0,3%. Vid en fortsatt sådan utveckling under budgetåret 1978/79 ökar visserligen antalet exemplar med den högre samdistributionsrabatten men kostnadsökningen balanseras i stort sett av kostnadsminskning på grund av färre antal exemplar med lägre rabatt. Nämnden anser därför att anslaget för budgetåret 1978/79 bör tas upp med oförändrat belopp.

5. Bidrag för teknisk samverkan har hittUls bevUjats fyra projekt med sammanlagt 3 milj. kr. Nämnden räknar med att större projekt inom teknisk samverkan väsentligen aktualiseras först när tidningarna har behov av reinvesteringar i ny teknik. För administrativ samverkan har A-pressen AB och Centerpressen AB beviljats 248 000 kr. för ett projekt rörande administrativ datautveckling. Nämnden anser att anslaget för stöd till samverkan inom produklion, annonsförsäljning och större branschprojekt bör tas upp med oförändrat belopp budgetåret 1978/79.

Föredraganden

För år 1977 uppvisar dagspressen ett väsentligt sämre ekonomiskt resultat än för är 1976. Svårigheterna har drabbat också vissa högtäckningstidningar. Mol denna bakgrund har riksdagen nyligen beslutat om vissa förändringar av stödet till dagstidningarna (prop. 1977/78: 58, KU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 76). Beslutet innebär att produktionsbidragen ökas med 20 % och samdistributionsrabatten med 2 öre samt att ramen för samverkansbidrag vidgas. I detta sammanhang beslöts också om ändrade regler för reklamskatten på annonser i dagspressen. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1978.

Inom ramen för då gäUande regelsystem räknade presstödsnämnden i sin anslagsframställning med ett behov av ytterhgare 17 inilj. kr. för produktionsbidrag. Jag ansluter mig till presstödsnämndens beräkning i denna del. TUl följd av de beslutade höjningarna av produktionsbidragen och samdistributionsrabatten fr. o. m. år 1978 räknar jag emellertid med ett anslagsbehov av ytterUgare 52 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Härav kommer — som jag har anmält i prop. 1977/78: 58 — 11 milj. kr. att behövas redan under innevarande budgetår. Jag förordar således; att anslaget förs upp med sammanlagt 276,8 milj. kr. för nästa budgetår. ,

Presstödsnämnden har föreslagit att reglerna för stöd tiU etablering av dagstidning ändras så att produktionsbidrag för etableringsåret kan beviljas i form av lån på samma sätt som gäller för etableringsstödet. Jag biträder nämndens förslag.

Jag vill slutligen ta upp frågan om stöd. till tidningar för utlands-

Prop. 1977/78:100   Bilagall    Budgetdepartementet 115

svenskar m. m. Presstödsnämnden har på regeringens uppdrag utrett tidningarna Sverige-Nytts och Haparandabladets förhållanden. Sverige-Nytt distribueras i huvudsak till abonnerande svenskar utomlands. Haparandabladet har en betydande spridning bland den finskspråkiga befolkningen i Tornedalen. Båda tidningarna behöver presstöd för att kunna fortsätta sina specieUa och väsentiiga informationsuppgifter. Enligt min mening bör det därför vara möjligt för presstödsnämnden att bevilja produktionsbidrag dels till fådagarstidning på svenska som huvudsakligen distribueras till svenskar bosatta utomlands, dels tiU fådagarstidning pä svenska som i betydande omfattning även har redaktionellt innehåU på annat språk än svenska.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för statligt stöd till dagstidningar,

dels att till Stöd till dagspressen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 276 800 000 kr.

£ 6. Stöd till organisationstidskrifter

1977/78 Anslag 40 000 000

1978/79 Förslag 40 000000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977: 607) om stöd till organisationstidskrifter.

Under riksmötet 1976/77 (prop. 1976/77:99, KU 1976/77:42, rskr 1976/77: 260) beslöts att stöd skall utgå till vissa organisationstidskrifter. Avgränsningen av kretsen stödberättigade tidskrifter ansluter i allt väsentligt till den gränsdragning som gjorts i fråga om befrielse från mervärdeskatt.

Statligt stöd kan utgå till organisationstidskrift som i huvudsak ges ut i Sverige. Med organisationstidskrift förstås dels tidskrift som utges av organisation för dess medlemmar (medlemstidskrift), dels tidskrift som är organ för organisation med huvudsakligt syfte att verka för reUgiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, mUjövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshind-rade eller för organisation som har idémässig anknytning tiU politisk organisation. Stödet utgår med ett fast bidrag per är på 2 500 kr. per tidskrift. Därutöver utgår för de första 300 000 årsexemplaren 30 öre, 27 öre för exemplaren mellan 300 000 och 1 000 000, 21 öre för exemplaren mellan 1 000 000 och 3 000 000, 16 öre för exemplaren mellan 3 000 000 och 10 000 000 samt 12 öre för exemplaren över 10 000 000. Därutöver höjs bidraget med 10 % vid en periodicitet på mellan 10 och 15 utgivningar per år och med 20 % vid 16 utgiyningar eller fler. Stöd utgår ej för tidskrift som ges ut av enbart lokalt eller regionalt verksam

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet ii6

organisation, ej heller för tidskrift som utkommer med färre än fyra nummer per är eller vars sammanlagda stödberättigade upplaga understiger 10 000 exemplar.

Stödet gäller endast exemplar som har distribuerats som utgivarkors-band. Medlemstidskrift som utges av organisation för anställda ombord på fartyg får stöd även om utgivarkorsband inte användes.

Om stöd till en eller flera organisationstidskrifter skulle leda till en allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena mellan olika tidskrifter kan presstödsnämnden efter ansökan bevilja stöd tUl annars ej stödberättigad tidskrift. Sådant stöd kan inte utgå med högre belopp än vad som för samma kalenderår har beviljats organisationstidskrift med innehåll och inriktning som av presstödsnämnden bedöms likartat.

Presstödsnämnden

De stödberättigade tidskrifterna skaU komma in med slutlig ansökan om bidrag senast den 28 februari 1978. Först därefter kan nämnden bedöma om behovet av medel för nästa budgetår.

Föredraganden

Det nya stödet till organisationstidskrifter betalas ut för första gången under är 1978. Behovet av anslagsmedel för nästa budgetår kan bedömas först sedan slutliga ansökningar om bidrag har kommit in till presstödsnämnden. Anslaget bör därför föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret  1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 40 000 000 kr.

E 7. Sttöd till tidningar på andra språk än svenska

1976/77 Utgifti 300 000

1977/78 Anslag 3 500 000

1978/79 Förslag 3 500 000

1 För budgetåret 1976/77 har på tilläggsbudget anvisats ett anslag av 2 500 000 kr.

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977: 523) om stöd till tidningar på andra språk än svenska.

Under riksmötet 1976/77 (prop. 1976/77:99, KU 1976/77:42, rskr 1976/77: 260) beslöts att stöd skall utgå tUl tidningar på andra språk än ivenska. Stödet administreras av statens invandrarverk efter samråd med presstödsnämnden.

Stödbestämmelserna tiUämpas i fråga om produktionsbidrag fr. o. m. ir 1977. Den förordning som reglerar stödet trädde emellertid inte i kraft förrän den 1 juli 1977 och tiden för ansökningar om bidrag för år

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 117

1977 utgick den 30 september 1977. Härigenom kommer huvudparten av utgifterna för det stöd som avser kalenderåret 1977 att bokföras på budgetåret 1977/78.

Stöd kan utgå tUl tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska under förutsättning att

1. publikationen vänder sig tiU invandrare och språkliga minoriteter i Sverige

2. publikationens innehåll i huvudsak berör förhållanden i Sverige

3. publikationen har sin huvudredaktion i Sverige och

4. annonsdelen i publikationen inte överstiger 25 % i genomsnitt för kalenderår.

Stöd kan utgå till allmänna nyhetstidningar och medlemstidskrifter som uppfyller vissa krav. Dessutom kan behovsprövade bidrag utgå till tidningar och tidskrifter som inte uppfyller dessa krav.

Med allmän nyhetstidning avses tidning av dagspresskaraktär som i huvudsak innehåller nyheter och annan information samt debatt om förhållanden i Sverige och som utkommer minst 24 gånger per kalenderår. Med medlemstidskrift förstås periodisk publikation som enligt utgiv-ningsplan skall utkomma med minst fyra nummer per kalenderår och som utges av riksorganisation för invandrare eller för språklig minoritet som medlemsorgan för organisationen.

Stöd lämnas i form av produktionsbidrag och etableringsstöd. Produktionsbidrag till allmänna nyhetstidningar utgår med 300 000 kr. om tidningen utkommer med minst 24 nummer per år. Utkommer tidningen med fler nummer ökas bidraget med 7 000 kr. per nummer fr. o. m. nummer 25 t. o. m. nummer 52 och med 2 000 kr. per nummer fr. o. m. nummer 53. Tidning som har lägre periodicitet än ett nummer per vecka är berättigad till detta bidrag endast om utgivaren är en riksorganisation.

Produktionsbidrag till medlemstidskrifter utgår med ett fast belopp om 2 500 kr. per medlemstidskrift. Härutöver utgår 90 öre för varje bidragsberättigat exemplar som har distribuerats som utgivarkorsband. Produktionsbidraget höjs med 10 % för tidskrift som utkommer med mellan 10 och 15 nummer per år, med 20 % för tidskrift som utkommer med mellan 16 och 23 nummer per år. Produktionsbidrag för en tidskrift utgår för högst 23 nummer per kalenderår och med högst 225 000 kr.

Statens invandrarverk kan besluta att bidrag skall utgå till annars inte bidragsberättigad allmän nyhetstidning eller medlemstidskrift om det är uppenbart att publikationen är i behov av bidrag för att dess konkurrensförutsättningar i förhållande till publikation som har fått stöd inte allvarligt skall försämras.

Invandrarverket kan, om det bedöms att intäkterna inte kommer att täcka kostnaderna och att tiUräckligt stöd för utgivandet inte erhålles

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet ns

eUer kan påräknas från annat håll, bevilja tidningar och tidskrifter som inte uppfyller kraven för stöd till allmän nyhetstidning eller riksorganisations medlemstidning elt behovsprövat produktionsbidrag.

Invandrarverket kan bevilja allmän nyhetstidning, medlemstidskrift eller annan tidskrift preliminärt stöd, etableringsstöd, vid nyetablering eUer periodicitetshöjning om det kan förväntas att publikationen efter ett års utgivning uppfyller kraven för produktionsbidrag. Etableringsstöd utgår i form av ränte- och amorteringsfritt lån, som efterskänkes efter ett år om för stödet angivna viUkor har uppfyllts.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Statens Före-

invandrarverk     draganden

Slöd till allmänna

nyhetstidningar 3 000 000 + 500 000 —

Stöd till medlemstidningar 350 000 + 350 000 —

Stöd tiU övriga tidningar 150 000 + 150 000 —

3 500 000 +1000 000 —

Statens invandrarverk

Eftersom det nya stödsystemet inte har börjat tillämpas när verket lämnade in sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 har verket svårt att närmare bedöma anslagsbehovet.

Föredraganden

Ansökningstiden för 1977 års bidrag gick ut den 30 september 1977. Hittills har bidrag beviljats tre allmänna nyhetstidningar och två medlemstidningar med sammanlagt 2 milj. kr. resp. 124 300 kr. Ansökan om produktionsbidrag för är 1978 skall göras före februari månads utgång. Mot bakgrund av att bidragssystemet har gällt endast en kort tid och att närmare erfarenheter av bidragsgivningen ännu inte finns förordar jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp. Jag vill erinra om att riksdagen uttalat sig for att regeringen bör ha frihet att i viss utsträckning omfördela medel mellan olika stödformer (KU 1976/ 77: 42 s. 32, rskr 1976/77: 260).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.

E 8. Viss informationsverksamhet

1976/77 Utgift 11898 385 Reservation 12 775 115

1977/73 Anslag 9 300 000

1978/79 Förslag 4 300 000

Anslaget tillkom budgetåret 1971/72 för att snabbt få tiU stånd en vid-

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 119

gad samhällsinformation (prop. 1971: 56, FiU 1971: 23, rskr 1971: 182). Samtidigt inrättades nämnden för samhällsinformation (NSI).

Nämnden för samhällsinformation

Nämnden har på regeringens uppdrag utarbetat en diskussionspromemoria om samhällsinformationens principiella problem. De synpunkter som framkommer vid remissbehandlingen av promemorian kommer, enligt nämndens uppfattning, att bli avgörande för samhällsinformationens framtida ulveckling. Dessa kommer även att påverka nämndens framtida roll. Mot denna bakgrund anser sig nämnden i nuvarande läge inte vilja föreslå någon ökning av ambitionsnivån eller förändring av verksamhetens inriktning.

Nämnden anser det emellertid sannolikt att efterfrågan på bidrag till angelägna informations- och undersökningsåtgärder kommer att öka, trots en fortgående integrering av informationen i myndigheternas ordinarie verksamhet. För bidrag tiU informationsprojekt begärs en ökning med 1 650 000 kr., vilket motsvarar en realistisk prisomräkning.

Föredraganden

Det är angeläget att myndigheternas informationsinsatser integreras i deras verksamhet. Samhällsinformationen är ett av flera medel för att uppnå målen för en viss verksamhet. Flertalet myndigheter disponerar numera medel för informationsverksamhet. Praktiskt taget alla större myndigheter har också informationsansvariga tjänstemän.

För innevarande budgetår disponerar statliga myndigheter och organ totalt drygt 105 mUj. kr. för direkta informationsinsatser. Därtill kommer de personella resursema för informationsverksamhet inom olika myndigheter. I beloppet för direkta informationsinsatser ingår inte de medel som anvisas imder detta anslag eller medel för information inom utrikes- och försvarsdepartementens områden. I förslaget till statsbudget för nästa budgetår beräknas medel för informationsinsatser öka med ca 15 milj. kr. Erfarenhetsmässigt tillkommer därtill ytterligare medel under löpande budgetår genom särpropositioner m. m. Med hänsyn lill denna utveckling bör nämndens resurser kunna minska något. Samtidigt kvarstår dock ett behov av snabba informationsinsatser i anslutning lill beslut av statsmakterna och liU ikraftträdandet av nya lagar m. m. Vid ingången av innevarande budgetår fanns en odisponerad reservation om 5,9 milj. kr. Mot denna bakgrund bör anslaget kunna räknas ned med 5 milj. kr. tiU 4,3 milj. kr.

Nämnden har på regeringens uppdrag utarbetat en diskussionspromemoria där olika alternativ beträffande samhällsinformationens inriktning samt nämndens verksamhet och uppgifter har redovisats. Promemorian har remissbehandlats och beredning av ärendet pågår inom budgetdepartementet. Innan beredningen är avslutad är jag inte

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet no

beredd att förorda någon ändring i riktiinjerna för nämndens bidrag till informationsprojekt. Dock bör stor restriktivitet tUlämpas vad gäller bidrag till myndigheter med egna informationsanslag. För sådana myndigheter bör bidrag få förekomma endast då det är uppenbart att det är fråga om ett speciellt informationsbehov som inte har kunnat förutses.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Viss informationsverksamiiet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 300 000 kr.

E 9. Bidrag till vissa investeringar

1976/77 Utgift 1 841 632

1977/78 Anslag 1 000

1978/79 Förslag       100 000 000

För att stimulera näringslivets investeringar i maskiner och inventarier beslutade riksdagen i slutet av år 1975 om införande av ett särskilt investeringsavdrag vid taxeringen till stathg inkomstskatt och om ett statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning (prop. 1975/ 76: 61, SkU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 101). Såväl avdraget som bidraget begränsades ursprungligen tUl anskaffningar eller tiUverkning som skedde under perioden den 15 oktober 1975—den 31 december 1976. Denna period har emellertid sedermera förlängts, först till den 31 mars 1977 (prop. 1976/77: 25, SkU 1976/77: 9, rskr 1976/77: 61), därefter tUl utgången av år 1977 (prop. 1976/77: 73, SkU 1976/77: 33, rskr 1976/77: 173) och sludigen till utgången av år 1978 (prop. 1977/78: 52, SkU 1977/78: 15, rskr 1977/78: 49).

Skattskyldig, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som under perioden den 15 oktober 1975—den 31 december 1978 anskaffar eller tillverkar maskiner och andra döda inventarier för stadigvarande bruk i verksamheten, medges ett särskUd investeringsavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt med ett belopp som motsvarar 10 % av anskaffnings- och tUlverkningskostnaden för investeringar under tiden den 15 oktober 1975 — den 30 aprU 1976 och 25 % av dessa kostnader under tiden den 1 maj 1976 — den 31 december 1978. Som förutsättning för rätt tUl avdrag gäller bl. a. att kostnaden under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kr.

En skattskyldig, som inte alls eller endast delvis har kunnat utnyttja jnvesteringsavdraget, kan i stället få ett statligt skattefritt investeringsbidrag motsvarande 4 % av anskaffnings- eller tUlverkningskostnaden för investeringar under tiden den 15 oktober 1975 — den 30 april 1976 och 10 % av denna kostnad under tiden den 1 maj 1976 — den 31 de-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 121

cember 1978. En förutsättning är att anskaffnings- eller tillverkningskostnaden har uppgått till minst 10 000 kr. Bidraget kan utgå under högst fyra beskattningsår inom den ifrågavarande tidsperioden och får för varje beskattningsår inte beräknas på högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad än 500 000 kr. Bidrag och avdrag kan inte förekomma samtidigt. Bidragsbestämmelserna finns i lagen (1975: 1149) om statiigt investeringsbidrag för inventarieanskaffning. Ansökningar om bidrag prövas av riksskatteverket efter taxeringsperiodens utgång. Kostnaderna för bidragen betalas ut från detta anslag.

Riksskatteverket föreslär mot bakgrund av den förväntade storleken pä bidragsgivningen att anslaget förs upp i statsbudgeten med 100 milj. kr. för nästa budgetär.

Föredraganden

Detta anslag har tidigare varit uppfört på statsbudgeten med endast elt formellt anslagsbelopp. Med hänsyn till det angelägna i att statsbudgetens utgiftssida utvisar en omfattning som så långt möjligt innebär en realistisk bedömning av den förväntade anslagsbelastningen under beräkningsanslag av denna typ föreslår jag atl anslaget till nästa budgetår las upp med det belopp som riksskatteverket har föreslagit. Jag viU i sammanhanget nämna att anslagsbelastningen under innevarande budgetår enligt riksrevisionsverkets bedömning torde bli av samma storlek.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa investermgar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.

E 10. Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.

1976/77 Utgifl 42 939

1977/78 Anslag 100 000

1978/79 Förslag 60 000

Frän anslaget bestrids främst utgifterna för vissa ersättningar till personal pä indragningsstat.

Stateris personalpensionsverk föreslår att anslaget förs upp med 60 000 kr.

Föredraganden

Jag biträder pensionsverkets förslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Avlöningar till personal på indragningsstat m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 122

E 11. Viss ntbildningsverksaniliet

1916/11 Utgift 5 924 189 Reservation 1 485 365

1977/78 Anslag 6 600 000

1978/79 Förslag       10 528 000

Frän anslaget bestrids utgifter för statens personalutbildningsnämnds och vårdutbildningsnämndens kursverksamhet samt utgifter för resekostnadsersättning och traktamente till deltagare m. m. i värdutbildningsnämndens kurser och i vissa fall till deltagare m. m. i personal-utbildningsnämndens kurser. Vidare bestrids utgifter för driften av statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna samt utgifter för försöksverksamheten med barntiUsyn vid statlig internatutbildning frän detta an-

Statens personalutbUdningsnämnd

För budgetåret 1978/79 beräknar nämnden anslagsbehovet till 2 523 000 kr.

Vårdiitbildningsnäinnden

För budgetåret 1978/79 räknar nämnden med att anordna tio kurser till en sammanlagd kostnad av 3,8 milj. kr.

Föredraganden

Jag har tidigare denna dag vid min anmälan av den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation föreslagit bl. a. att produktion och distribution m. m. av generell statlig personalutbildning samt driften av statens kursgärd Sjudarhöjden i Sigtuna bör finansieras genom avgifter från myndigheterna m. m. och att kostnaderna för försöksverksamhet med barntillsyn vid kursgärden bör överföras till personalutbildningsnämndens anslag till förvaltningskostnader. För den avgiftsfinansierade verksamheten har jag föreslagit att ett nytt formellt anslag om 1 000 kr. tas upp i statsbudgeten.

Under förevarande anslag bör tas upp medel för vårdutbUdnings-nämndens verksamhet.

Under anslaget bör vidare tas upp medel för generell statUg perso-nalulbUdning, som tidigare har bedrivits av statskontoret, riksrevisionsverket, statens personalnämnd och statens personalutbildningsnämnd utan kostnad för deltagarna. Dessa medel bör i regleringsbrev för budgetåret 1978/79 efter regeringens prövning fördelas pä de olika statliga myndigheterna för att läcka deras kostnader för generell statiig personalutbildning. Jag räknar alltså med att anslaget inte kommer att uppvisa nägon belaslning i denna del.

Jag beräknar anslagsbehovet till 10 528 000 kr., varav 3,1 milj. kr. avser vårdutbildningsnämndens verksamhet.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 123

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lin  Viss utbildningsverksamhet för budgetåret  1978/79 anvisa ell reservationsanslag av 10 528 000 kr.

E 12. Lösaiekwstinader vid viss omskolning och omplacering

1976/77 Ulgift 28 292 693

1977/78 Anslag 22 400 000

1978/79 Förslag 38 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för avlöningsförmåner till sådana partiellt arbelsföra, som inte kan beredas lämpligt arbete inom gällande personalorganisation vare sig inom eget eller annan myndighets arbetsområde och för vilka annars inget annat altemativ återstår än beslut om sjukpension enligt statliga personalpensionsbestämmelser. Vidare får från anslaget bestridas avlöningskostnader under tid då den som åtnjuter sjukpension enligt statliga personalpensionsbestämmelser försöksvis uppehåller anställning. Från anslaget bestrids dessutom kostnader för avlöningsförmåner till anställda som i samband med att myndighet omlokaliseras eller omorganiseras inte utan omskolning eller annan särskild åtgärd kan beredas lämpligt arbete inom egen eller annan myndighets arbetsområde samt kostnader för utbUdning m. m. som föranleds av omplacering. Bestämmelser i ämnet återfinns i cirkuläret (1960: 553) om anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig och slalsunderstödd verksamhet (ändrat senast 1976: 1024). I fråga om anställda hos myndigheter inom försvarsdeparteinentets område bestrids kostnaderna av medel anvisade under fjärde huvudtiteln.

Statens personabiämnd

Personalnännrjden beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 tiU 47,4 milj. kr. Därav avser 38,9 milj. kr. medel för bibehåUande i anstäUning av arbetshandikappade, 4 milj. kr. medel för omplacering till följd av omorganisation eller nedläggning av verksamhet och 4,5 milj. kr. medel för vissa omplaceringsåtgärder i samband med omlokalisering av statlig verksamhet.

Föredraganden

Med ledning av bl. a. medelsförbrukningen under budgetåret 1976/77 beräknar jag medelsbehovet tiU 38 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 124

E 13. StatUg företagshälsovård

1976/77 Utgift 779 359

1977/78 Anslag 1 000

1978/79 Förslag 1 000

Från anslaget bestrids förskottsvis kostnaderna för hälsorådens verksamhet samt kostnader för etablering och drift av företagshälsocentraler enligt stat som fastställs av regeringen.

Under innevarande budgetår har fastställts stat för bl. a. tio nya företagshälsocentraler. Vidare har den försöksverksamhet som hittills har bedrivits av statens personalnämnd vid centraler i Östersund, tekniska högskolan i Stockholm och Motala övergått i reguljär verksamhet under ledning av lokala hälsoråd. För budgetåret 1978/79 räknar jag med att ytterligare tio företagshälsocentraler skaU kunna inrättas.

Kostnaderna som förskottsvis bestrids från detta anslag bör slutiigen fördelas pä de myndigheter, affärsdrivande verk m. fl. som är anslutna till centralerna. Kostnaderna bör därvid belasta de anslag eller anslagsposter (molsv.) från vilka kostnaderna för sjukvård bestrids.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig företagshälsovård för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 14. Kostnader för vissa nämnder m. m.

1976/77 Utgift	998 212
1977/78 Anslag	550 000
1978/79 Förslag	750 000

Från anslaget bestrids kostnader för departeinentens förhandlingsdelegation, statstjänstenämnden (såvitt avser statsverkets andel), kontraktsdelegationen, statens tjänstebostadsnämnd, statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor (såvitt avser statsverkets andel), statens grupplivnämnd, vårdutbildningsnämnden, statsförvaltningens centrala förslagsnämnd, statens arbetsmiljönämnd (såvitt avser statsverkets andel), trygghetsnämnden, lönedelegationen för beredskapsarbetare m. fl., skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, skiljenämnden för arbetarskyddsfrågor, statens tjänstepensionsnämnd, statens ansvarsnämnd, markdelegationen, den rådgivande nämnden i medbestämmandefrågor, den gemensamma skyddskommittén för statsrådsberedningen och departementen utom utrikesdepartementet samt nämnden som avses i särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 125

Föredraganden

På grund av särskilda avtal mellan statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer har regeringen inrättat statens utlandslöne-nämnd och statens chefslönenämnd. Vidare har avtal träffats mellan departementens förhandlingsdelegation och vederbörande personalorganisation om att fcr regeringskansliet utom utrikesdepartementet skall finnas en gemensam förslagskommitté. Kostnaderna för ledamöter och ersättare i dessa nämnder och i förslagskommittén bör betalas från detta anslag.

Jag beräknar anslagsbehovet till 750 000 kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

E 15. Viss fötrslagsverksamhet m. m.

1976/77 Utgift 221 301

1977/78 Anslag 142 000

1978/79 Förslag 200 000

Från anslaget bestrids utgifter för ersättning och belöning i förslagsverksamheten i den utsträckning beslut härom meddelas av statsförvaltningens centrala förstagsnämnd.

Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd

1. Löne- och prisomräkning m. m. 58 000 kr.

2. Det är önskvärt att dröjsmålet med ett nytt pristävlingsarrangemang ej blir för långt. En tävling bör därför anordnas under det kommande budgetåret ( + 100 000 kr.).

Föredraganden

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss förslagsverksamhet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

£ 16. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

1976/77 Utgifl 67 918 620

1977/78 Anslag     1 200 000 000 1978/79 Förslag  1 000 000 000

Till grund för beräkningen av anslagsmedlen tiU avlöningar och tiU pensioner under nästa budgetår har, som jag tidigare denna dag har

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 126

redovisat vid min anmälan av punkt 1 i För flera huvudtitlar gemensamma frågor, lagts de lönebelopp som enligt gällande avtal tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1977. Lönekostnadspålägget har beräknats med 39 % av lönebeloppen.

Förhandlingar om löner m. m. under nästa avtalsperiod, som börjar den 1 januari 1978, pågår. Det är därför inte möjligt att nu beräkna det medelsbehov för nästa budgetår som kan uppkomma på grund av avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. I enlighet med vad jag tidigare denna dag anfört i samband med min redovisning av budgetförslaget för nästa budgetår bör dock medel schablonmässigt beräknas för en ökning av de statsanställdas löner under budgetåret 1978/79. För att dessa kostnader skall komma tUl uttryck i budgeten bör därför ett särskilt täckningsanslag begäras.. Anslaget bör tas upp med 1 000 milj. kr.

Regeringen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har gällt beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje särskilt fall — kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och obetecknade anslag pä grund av lönehöjningar m. m. som föranleds av avtal som riksdagens lönedelegation har godkänt eller avtal som regeringen har godkänt utan att höra riksdagens lönedelegation. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelastning inte bör ske av förslagsanslag och förslagsvis betecknade anslagsposter som har maximerats av regeringen. Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör dock betalas på samma sätt som verkens övriga utgifter. Merkostnader för löner som faller på anslag inom utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret bör läckas av fjärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Regeringen bör slutligen i likhet med vad som gäller innevarande budgetår ha möjlighet att — efter prövning i varje särskUt fall — från anslaget kunna anvisa de medel som behövs, när reservationsanslag, obetecknade anslag eller affärsverk belastas med större utgifter än som har beräknats i budgetproposition eller särskild anslagsproposition på grund av att personliga tjänster har inrättats för tjänstemän som har garanterats forisatt anstäUning i Stockholm i samband med myndighets omlokalisering (tjänstemän med s. k. NOM-garanti).

Under hänvisning lill vad jag sålunda har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl tiU Täckning av merkostnader jör löner och. pensioner m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 127

E 17. Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet

1976/77 Utgift 10 103 643

1977/78 Anslag 17 700 000

1978/79 Förslag       11200 000

Från anslaget bestrids utgifter för främst planerings- och utredningsarbete i samband med omlokalisering av statliga myndigheter (jfr prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196 och prop. 1973: 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220). Utgifterna för förberedelserna för omlokaliseringen av försvarets myndigheter bekostas inom utgiftsramen för det militära försvaret. Utgifterna under detta anslag avser bl. a. organisations- och ortskommittéernas verksamhet samt arbetsbiträde ät och konsultinsatser hos omlokaliseringsmyndigheterna. Dessutom bestrids utgifter för vissa besöksresor för anhöriga till statligt anställda som omlokaliseras. Vidare bestrids från anslaget utgifter för insatser av vissa myndigheter som har centrala samordnings- och planeringsuppgifter i samband med omlokaliseringarna. Kostnaderna för genomförandet av omlokaliseringen, t. ex. för de särskilda förmåner som utgår till de anstäUda som flyttar med till lokaliseringsorterna eller för myndighets flyttning eller utrustning skall i allmänhet betalas från myndighetsanslaget. I fråga om affärsdrivande verk eller myndighet för vars drift endast anvisas ett formellt anslag av 1 000 kr., bör dock även kostnader som hänger samman med genomförandeskedet av omlokaliseringen kunna betalas från detta anslag.

Belastningen på anslaget torde komma att uppgå till inemot 17,7 milj. kr. för båda omlokaliseringsetapperna för budgetåret 1977/78. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till ca 5,3 milj. kr. för de båda omlokaliseringsetappernas förberedelser. De kostnader för genomförandet av omlokaliseringen som bör betalas från detta anslag har jag beräknat till ca 5,9 milj. kr. Huvuddelen av detta belopp avser flyttnings- och omstationeringskostnader m. m. för Sveriges geologiska undersökningar. Det sammanlagda medelsbehovet för näsla budgelår uppgår således till 11,2 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 11 200 000 kr.

E 18. Statlig personaladministrativ informationsbehandling

1977/78 Anslag 1 000

1978/79 Förslag 1 000

Från anslaget bestrids utgifter för drift, underhåU och central administration  av  det  personaladministrativa   informationssystemet  OPAI

Prop. 1977/78: 100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 128

som statens personalnämnd ansvarar för. De myndigheter som är anslutna tUl systemet erlägger avgift härför enligt principer för full kostnadstäckning. Under anslaget redovisas även inkomsterna frän verksamheten med systemet.

Statens personalnämnd föreslår att anslaget förs upp med 1 000 kr.

Föredraganden

Jag har tidigare denna dag vid min anmälan av punkt 4 i För flera huvudtitlar gemensamma frågor bl. a. anfört att systemet med OP.Al skall avvecklas allteftersom ett nytt personaladministrativt informationssystem (PI) införs. Tills vidare bör dock detta anslag kvarstå i statsbudgeten. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till StatUg personaladministrativ informationsbehandling för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 19. Jämställdhet inom statsförvaltningen

Nytt anslag (förslag) 1 000 000

Som jag har anfört tidigare denna dag vid min anmälan av punkten 3 i För flera huvudtitlar gemensamma frågor bör ett nytt anslag, benämnt Jämställdhet inom statsförvaltningen, föras upp i statsbudgeten. Från anslaget bör bestridas sådana kostnader för jämställdhetsarbetet som normalt inte kan anses ingå i myndigheternas uppgifter och som de saknar medel för. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett belopp om 1 milj. kr. Medel från detta anslag bör kunna anvisas myndigheter efter prövning av regeringen i varje särskUt fall.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Jämställdhet   inom   statsförvaltningen   för   budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av  1000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet i29

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

1976/77 Utgift       1302 500 787 Behållning 163 563 925

1977/78 Anslag        455 000 000 1978/79 Förslag       400 000 000

1 Investeringsanslagen Byggnadsarbeten för statUg förvaltning och Bygg» nadsarbeten för länsstyrelserna.

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet och för vUka medel inte har anvisats under annat anslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosta mer än 2 milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns upptagen under anslaget. Mindre investeringsobjekt belastar en kostnadsram för diverse objekt i investeringsplanen.

I min redovisning i det följande kommer jag inte att närmare redogöra för sådana objekt som tidigare har redovisats för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen har föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller för vilka de föreslagna ramhöjningarna föranleds enbart av den aUmänna byggnadskostnadsstegringen eUer av energibesparande åtgärder. För tiden den 1 april 1976—den 1 april 1977 beräknar styrelsen den allmänna byggnadskostnadsstegringen till 12% efter beaktande av produktivitetsutvecklingen.

Södra Klara-projektet

För om- och nybyggnader för regeringskansliet och riksgäldskontoret i Södra Klara har i investeringsplanen förts upp kostnadsramar av sammanlagt 388 mUj. kr. i prisläget den 1 aprU 1976 (prop. 1976/77: 100 bil. 11 s. 157, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169). Därav har 25,8 mUj. kr. beräknats för den nu påbörjade om- och nybyggnaden i kv. Loen 4 och 5 för riksgäldskontoret (prop. 1976/77: 100 bil. 5 s. 18, FiU 1976/77: 8, rskr 1976/77:138). Som redovisades i prop. 1976/77:100 (bU. 11 s. 151} har uppskattade kostnader för om- och nybyggnad av lokaler i kvarteren Bjömen, Loen, Tigern, Rosenbad och Johannes Större förts samman i en kostnadsram för om- och nybyggnader i Södra Klara av 360 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Redovisning av projektets olika delar skidle ske när materia] föreligger. Kostnader som är gemensamma för Södra Klara-projektet har förts samman i en preliminärt beräknad kostnadsram för försörjningsåtgärder m. m. av 28 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976.

9   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977 f 79:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 130

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för om- och nybyggnader i kvarteren Rosenbad, Björnen och Tigern. Vidare har styrelsen redovisat en reviderad beräkning av kostnaderna för försörjningsåtgärder m. m.

Innan jag lämnar en redogörelse för de olika delprojekten vill jag nämna något om den allmänna bakgrunden till förslagen.

I dagsläget disponerar departementen ca 1 100 kontorsarbetsplatser i Södra Klara och nästan lika många arbetsplatser i olika fastigheter i Gamla stan. Härvid har ej medräknats de lokaler som disponeras av de till departementen knutna kommittéerna. Planeringen av om- och nybyggnader i Södra Klara har inriktats på att successivt samla departementen i Södra Klara-kvarteren och där åstadkomma en rationell lokallösning för regeringskansliet. Bakgrunden härtill är att regeringskansliets lokalbehov inte kan tillgodoses i Gamla stan. Däremot föreligger förhåUandevis goda utbyggnadsmöjligheter i anslutning till de nuvarande departementslokalerna i Södra Klara.

Tidsmässigt har den planerade utbyggnaden i Södra Klara i hög grad styrts av riksdagens beslut är 1975 om återflyttning till Helgeandsholmen, som bl. a. itmebär att det nuvarande kansUhuset skall tas i anspråk som riksdagshotell. De tidplaner som byggnadsstyrelsen arbetar efter utgår från att riksdagen kommer att vara installerad på Helgeandsholmen år 1983 (jfr KU 1976/77: 41). För att dessa planer skaU kunna håUas måste bl. a. ersättningslokaler färdigstäUas år 1980 för de ca 340 kontorsarbetsplatser som regeringskansliet nu disponerar i kv. Mars och Vulcanus (kanslihuset). Vid sidan av ett sådan ersättnings-behov är redan i dagsläget lokalsituationen för departementen sådan att ett avsevärt tUlskott av lokaler är nödvändigt. Enligt aktuella beräkningar behövs ett nettotillskott av ca 600 kontorsarbetsplatser under den närmaste femårsperioden. HärtUl bör läggas minst 100 arbetsplatser som planeringsreserv och för kommittéerna.

Sammanlagt beräknas 1 265 kontorsarbetsplatser bli disponibla genom planerade om- och nybyggnader i kvarteren Björnen, Tigern och Rosenbad. Med hänsyn tiU att handelsdepartementet redan nu disponerar lokaler i kv. Rosenbad beräknas nettofiUskottet av kontorsarbetsplatser uppgå tiU sammanlagt drygt 1 100.

Stockholm. Ombyggnad i kv. Rosenbad. EnUgt den preliminära om-flyttningsplan som har faststäUts av regeringen skall lokalerna i kv. Rosenbad efter ombyggnad disponeras för statsrådsberedningen och justitiedepartementet. Utöver de ca 310 kontorsarbetsplatser som kvarteret beräknas rymma har projekterats lokaler för gemensamma ändamål såsom bevakningscentral för departementslokaleraa i Södra Klara, personalrestaurang med 275 platser samt representationsmatsalar. Vidare förläggs en hörsal och för regeringskansliet gemensamma konferenslokaler tiU kvarteret. Ombyggnaden blir omfattande bl. a. tUl följd av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 131

det stora antalet gemensamma lokaler av speciell karaktär. På gmndval av redovisade systemhandlingar beräknar byggnadsstyrelsen kostnadema för planerade ombyggnadsarbeten m.m. tUl totalt 81,7 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Härav beräknas drygt 4,5 milj. kr. för ut-vändiga underhållsarbeten. Byggnadsåtgärderna omfattar en totalarea av ca 27 500 m. Med utgångspunkt i tidplanen för riksdagens planerade återflyttning tiU Helgeandsholmen har byggnadsstyrelsen räknat med att byggnadsarbetena i kv. Rosenbad bör påbörjas i april 1978. Evakueringslokaler för handelsdepartementet planeras bli iordningstäUda i kv. Röda Bodarna (jfr prop. 1977/78: 25 bU. 6 s. 30). Riksgäldskontoret beräknas flytta från kv. Rosenbad tiU de om- och nybyggda loka-lema i kv. Loen 4 och 5 under sommaren 1979. Övriga brukare som nu disponerar lokaler i kv. Rosenbad evakueras successivt under åren 1978—1979. Ombyggnaden av kv. Rosenbad beräknas ta sammanlagt ca 32 månader.

Stockholm. Om- och nybyggnad i kv. Björnen. Som redovisades i prop. 1976/77: 100 (bU. 11 s. 152) har planeringen av byggnadsarbetena i Södra Klara inriktats på att i stor omfattning bibehålla befintUga byggnader. Projekteringen av förvaltningslokaler i kv. Björnen har dock inriktats på nybyggnad med undantag för det Adelcrantzska palatset med tiUhörande gård. Den planerade ny- och ombyggnaden omfattar en totalarea av ca 36 000 m, varav ca 34 000 m inom föreslagen nybyggnad.

TUl kv. Björnen förläggs en rad lokaler som är gemensamma för befintUga och planerade förvaltningsbyggnader i Södra Klara. Nybyggnaden rymmer bl. a. central godsmottagning, budcentral, offsettryckeri, telefonistcentral, personalrestaurang med ca 250 platser, motionslokaler och skyddsnun. Kulvertförbindelse från kv. Björnen tiU övriga kvarter har projekterats och kostnaderna beräknats inom den tidigare nämnda kostnadsramen för försörjningsåtgärder m. m. Vidare har projekterats två gångbroar mellan kvarteren Bjömen och Loen för att möjliggöra ett flexibelt lokalutnyttjande.

Programmet för kv. Björnen omfattar lokaler för ekonomidepartementet, budgetdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet och industridepartementet enligt den preliminära omflyttningsplanen. Projekteringsarbetet har visat att anlalet kontorsarbetsplatser inom kvarteret begränsas till ca 530 st. De nya kapacitetsberäkningarna i kombination med ökade lokalbehov för berörda departement har aktualiserat en översyn av planerad disposition av lokalerna i kv. Bjömen.

Kostnaderna för planerade om- och nybyggnader i kv. Bjömen har beräknats tUl sammanlagt 134,4 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1977, varav ca 1,2 mUj. kr. för eftersatt underhåU av Adelcrantzska palatset.  Enligt den tidplan som byggnadsstyrelsen har redovisat för projektet bör vissa förberedande arbeten påbörjas redan under vintern 1978. Om- och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 132

nybyggnadsarbetena genomförs sedan successivt med beräknat färdigställande under våren 1982. Nuvarande kontorslokaler i kv. Björnen kommer under våren 1978 att vara hell evakuerade.

Stockholm. Om- och nybyggnad i kv. Tigern. Projekteringen av lokaler för departementen i kv. Tigern har enligt den preliminära omflyttningsplanen avsett utbildningsdepartementet och handelsdepartementet. Med utgångspunkt i de senareläggningar av delar av Södra Klara-projektet som redovisades i prop. 1976/77: 150 (bU. 2 s. 6) har möjlighetema att tUl kvarteret förlägga socialdepartementet i stället för utbUdningsdepartementet studerats. De lokaler som tidigare har planerats för socialdepartementet i kv. Beridarebanan 39 kommer att disponeras för delar av utrikesdepartementet i avvaktan på att den planerade om- och nybyggnaden i kv. Johannes Större (jfr prop. 1976/77: 150 bil. 2).

Enligt de systemhandlingar som byggnadsstyrelsen har redovisat för om- och nybyggnad i kv. Tigern föreslås nybyggnad utefter Jakobsgatan och i kvarterets centrala del med anslutning mot Fredsgatan. Totalarean inom byggnaderna i kvarteret beräknas tUl 21 7(X) m, varav ca 15 300 m inom föreslagna nybyggnader. Kvarteret beräknas rymma ca 425 kontorsarbetsplatser samt centrala förråd och arkiv som skall vara gemensanmia för departementen.

Kostnadema för föreslagna byggnadsarbeten i kv. Tigern beräknas av byggnadsstyrelsen till sammanlagt 80 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1977, varav ca 2,2 milj. kr. avser kostnader för eftersatt underhåll av de byggnader som enligt förslaget skall bevaras. Byggnadsstyrelsen föreslår att förberedande arbeten i form av rivningar och kompletterande grundundersökningar utförs redan under vintern 1978. För om- och nybyggnadsarbetena beräknas en genomförandetid av ca 32 månader.

Kontorslokalerna i kv. Tigern evakueras vid årsskiftet 1977/78 då universitets- och högskoleämbetet flyttar till ombyggda lokaler i kv. Vega i Stockholm.

Stockholm. Försörjningsåtgärder m. m. i Södra Klara. Som inledningsvis har redovisats har kostnader för vissa åtgärder, som är gemensamma för flera kvarter i Södra Klara, beräknats inom en särskild kostnadsram för försörjningsåtgärder (jfr prop. 1976/77: 25 bil. 6 och prop. 1976/77: 100 bil. 11). I gällande investeringsplan finns för ändamålet uppförd en preliminärt beräknad kostnadsram av 28 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976, vUket i prisläget den 1 aprU 1977 motsvaras av 31 milj. kr. HittiUs har försörjningsåtgärder utförts till en sammanlagd kostnad av ca 4 mUj. kr.

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för de försörjnings-åtgärder som hänger samman med de redovisade om- och nybyggnadsarbetena i kvarteren Björnen, Loen, Tigem och Rosenbad, På gmndval av systemhandUngama beräknar byggnadsstyrelsen kostnaderna för försörjningsåtgärder m. m. tUl 39 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. I

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 133

beräkningen ingår kostnader för gatuunderbyggnader, kraftförsörjning, reservkraft, vissa säkerhetsanläggningar, fastighetsövervakningsanlägg-ningar, övriga teletekniska anläggningar, gatu- och ledningsarbeten, anslutningsavgifter, evakuering samt övergripande planering. Enligt redovisad beräkning har tillkommit kostnader av sammanlagt 12,4 mUj. kr. för främst gatu- och ledningsarbeten, anslutningsavgifter, evakuering samt övergripande planering. Dessa kostnader har tidigare endast delvis kunnat uppskattas. Samtidigt har från tidigare beräknade kostnader avräknats sammanlagt 4,4 milj. kr. för åtgärder som inte är aktuella till följd av beslutade senareläggningar (jfr prop. 1976/77: 150 bU. 2). Utöver kostnader för de försörjningsåtgärder m. m. som direkt hänger samman med redovisade om- och nybyggnadsarbeten i kvarteren väster om Drottninggatan har inom föreslagen kostnadsram av 39 milj. kr. beräknats medel för den kulvert som har utförts mellan kvarteren Vinstocken och Johannes Större samt den kulvert som har planerats mellan sistnämnda kvarter och kv. Lejonet, vilken bör utföras samtidigt med planerade kommunala ledningsarbeten i Fredsgatan.

Stockholm. Nybyggnad i Hägernäs för arbetsmarknadsutbildning. Redogörelse för projektet, som omfattar verkstadsbyggnad för arbetsmarknadsutbildning, har lämnats i prop. 1976/77: 100 (bil. 11 s. 153). I investeringsplanen finns för nybyggnaden uppförd en preliminärt beräknad kostnadsram av 10,5 milj. kr. (jfr prop. 1976/77: lOÖ bil. 11 s. 157, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169).

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för projektet och därvid beräknat kostnadema till 13,8 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1976. I beloppet ingår kostnader för energibesparande åtgärder, yttre markarbeten och extraordinära gmndläggningsförhållanden som tidigare inte har beaktats. Med hänsyn till tidplanen för projektet uppdrog regeringen i beslut den 30 juni 1977 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden i Hägernäs inom en kostnadsram av 13,8 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1976. I prisläget den 1 april 1977 motsvaras detta av 15 450 000 kr.

Malmö. Nybyggnad i kv. Nora för länsförvaltningen. Genom beslut den 4 november 1976 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad inom kv. Nora i Malmö för enheter inom länsstyrelsen, lokala skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten. Projektet har initierats av bl. a. den pågående utbyggnaden av skatteadministrationen.

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för en nybyggnad i kv. Nora som förbinds med nuvarande lokaler för länsstyrelsen i kv. Karin. Nybyggnaden omfattar en mmsarea av sammanlagt ca 25 000 m och beräknas rymma ca 950 kontorsarbetsplatser samt en ny personalrestaurang för de anställda inom området.  Byggnadskostnadema

10    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 134

för projektet beräknas till 94,7 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1977. I beloppet ingår vissa ombyggnadsarbeten inom kv. Karin som föranleds av den planerade nybyggnaden. Byggnadsstyrelsen beräknar att nybyggnaden kan tas i bruk i början av år 1981 vid en planerad byggstart i januari 1979.

Härnösand. Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen. I prop. 1974: 1 (bil. 16 s. 82) har redogörelse lämnats för en planerad om- och tillbyggnad i kv. Ädelstenen för länsförvaltningen i Hämösand. Genom beslut den 29 maj 1975 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med redovisade förslagshandlingar fortsätta projekteringen t. o. m. bygghandlingar. För projektet finns i gäUande investeringsplan uppförd en kostnadsram av 15 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1976 (prop. 1976/77:100 bU. 11 s. 159, FiU 1976/77:13, rskr 1976/77: 169).

Sedan projekteringen slutförts har byggnadsstyrelsen redovisat att kostnaderna för projektet beräknas till 16,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976, vUket motsvaras av 18 350 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1977. De ökade kostnaderna föranleds i första hand av de ändrade krav på energihushåUning och arbetarskydd m. m. som tiUkommit under det utdragna projekteringsskedet. För ändrade programkrav i fråga om lunchservering m. m. tillkommer kostnader av 350 000 kr.

Regeringen har i beslut den 22 december 1977 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnaden i kv. Ädelstenen inom redovisad kostnadsram av 16,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976.

Föredraganden

Jag har i det föregående redogjort för de planerade om- och nybyggnaderna för regeringskansliet i kvarteren Björnen, Tigern och Rosenbad. För dessa arbeten samt för om- och nybyggnader i kvarteren Johannes Större och Loen 4 och 5 har i gällande investeringsplan preliminärt beräknats en kostnadsram av sammanlagt 360 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Planeringen av om- och nybyggnader i Södra Klara omfattar flera kvarter än de tre nämnda (jfr prop. 1976/77: 100 bil. 11 s. 151). Enligt vad som redovisades i prop. 1977/78: 150 senareläggs dock arbetena i bl. a. kv. Johannes Slörre. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de kostnadskalkyler som nu har redovisats för olika delprojekt förordar jag att kostnadsramen för om- och nybyggnader i Södra Klara fr. o. m. nästa budgetår utgår ur investeringsplanen och ersätts med separata kostnadsramar för om- och nybyggnad i kv. Björnen, om- och nybyggnad i kv. Tigern, ombyggnad i kv. Rosenbad samt om- och nybyggnad i kv. Loen 4 och 5 (jfr prop. 1976/77: 101 bU. 5 s. 17). Jag beräknar investeringskostnaderna för dessa objekt tUl sammanlagt 317,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Jag har därvid inte räloiat med de

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 135

kostnader som har redovisats för eftersatt yttre underhäll och som enUgt gällande regler för finansiering bör belasta de medel som beräknas för reparations- och underhåUskostnader m. m. i den särskilda staten för statens allmänna fastighetsfond. De investeringskostnader som nu beräknas för om- och nybyggnader i kvarteren Bjömen, Tigern och Rosenbad överensstämmer väl med tidigare preliminära beräkningar.

För försörjningsåtgärder m. m. i Södra Klara förordar jag med hänvisning till den redogörelse som har lämnats i det föregående att kostnadsramen förs upp med 39 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1977.

Mot bakgrund av den inledande redovisningen för regeringskansliets lokalbehov räknar jag med att om- och nybyggnadsarbetena i kvarteren Björnen, Tigern och Rosenbad successivt bör genomföras oberoende av riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen. Vid min beräkning av medelsbehovet för dessa projekt under innevarande och nästa budgetår har jag utgått från att byggnadsarbetena i kv. Björnen skall utföras i huvudsak enUgt den tidplan som byggnadsstyrelsen har föreslagit. Viss försening kan dock uppstå till följd av den översyn av lokaldispositionen som har visat sig nödvändig. Jag har vidare beräknat medel för vissa förberedande arbeten i kv. Tigern samt för den planerade ombyggnaden i kv. Rosenbad. I avvaktan på riksdagens fortsatta behandling av frågan om återflyttning till Helgeandsholmen samt pågående översyn av den mer kortsiktiga lokalförsörjningen för departementen är jag inte beredd att nu framlägga definitiva tidplaner för byggnadsarbetena i kvarteren Tigern och Rosenbad.

Jag vill i detta sammanhang avslutningsvis anmäla att vissa mindre ombyggnadsarbeten bör utföras i kv. Loen 3 som en konsekvens av redovisade projekt i närliggande kvarter. Jag räknar med att senare återkomma till denna fråga när nödvändigt kostnadsunderlag m. m. föreligger.

En betydande del av de medel som har anvisats under detta anslag har under de senaste budgetåren tagits i anspråk för investeringarna i byggnader i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet.

Jag har tidigare i prop. 1976/77: 100 (bil. 11 s. 156) redovisat vUka projekt som hade slutförts t. o. m. år 1976. Under år 1977 färdigställs lokaler för statens jordbruksnämnd i Jönköping, delar av statens provningsanstalt i Borås samt Sveriges geologiska undersökning i Luleå. Beslut har vidare fattats om nybyggnader med beräknat färdigstäUande under åren 1978—1979 för Sveriges geologiska undersökning i Uppsala, försvarets forskningsanstalts huvudavdelning 3 i Linköping, försvarets civilförvaltning och civilförsvarsstyrelsen i Karlstad, statens trafiksäkerhetsverk och statens vägverk i Borlänge, riksförsäkringsverket i Sundsvall samt skogshögskolan, arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska filial och försvarets forskningsanstalts huvudavdelning 4 i Umeå. En del av lokalerna för statens vägverk i Borlänge kommer att färdigställas först

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 136

under är 1980. Jag har i annat sammanhang redogjort för dessa byggnadsarbeten i samband med redovisningen av förslag till kostnadsramar för de enskilda objekten. I mitt förslag tUl investeringsplan för budgetaret 1978/79 har jag beräknat medel för att fortsätta byggnadsverksamheten enligt upprättade tidplaner. Beräkningen medför att investeringarna i byggnader i samband med omlokaliseringen för nästa budgetår kommer att uppgå till ca 160 mUj. kr., vilket innebär en minskning med ca 30 milj. kr. jämfört med den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår.

I gällande investeringsplan finns uppförd en kostnadsram för övriga omlokaliseringsobjekt av 5,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 (jfr prop. 1976/77: 125 bil. 7, FiU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 261). Kostnadsramen är avsedd för de återstående objekt för vilka byggnadsstyrelsen har redovisat byggnadsprogram men där planeringen ännu inte har förts sä långt att förslag tiU separata kostnadsramar kan redovisas för riksdagen. F. n. föreligger inga sådana projekt. I likhet med byggnadsstyrelsen finner jag därför att kostnadsramen bör utgå ur investeringsplanen. Jag räknar samtidigt med att återkomma senare med en redovisning för i första hand de byggnadsarbeten som kan visa sig erforderliga för omlokaliseringen av industriverkets SIFU-enhet till Borås (jfr prop. 1973: 55).

Jag har i det föregående redogjort för den beslutade nybyggnaden i Hägernäs för arbetsmarknadsutbildning samt för om- och tillbyggnad för länsförvaltningen i Härnösand. Jag förordar att kostnadsramarna för dessa objekt justeras i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag.

Vid min beräkning av kostnadsramarna för nybyggnad i kv. Blåsenhus m. in. i Uppsala för Sveriges geologiska undersökning samt för om- och tillbyggnad för länsförvaltningen i Nyköping har jag beaktat de av byggnadsstyrelsen anmälda kostnadsökningarna av 500 000 kr. för resp. objekt till följd av bl. a. extraordinära grundläggningsförhåUanden.

Jag har senast i prop. 1977/78: 25 redovisat att det föreligger om-rattande behov av utbyggnad av lokaler för länsförvaltningarna och lokala statliga myndigheter. Planeringen av nya förvaltningsbyggnader har utgått frän att utrymmet för att under budgetåren 1977/78 och 1978/79 påbörja utförande av nya projekt är mycket begränsat (jfr prop. 1976/77: 100 bU. 11 och prop. 1977/78: 25 bU. 6). Utöver tidigare beslutade och i prop. 1977/78: 25 redovisade projekt för länsförvaltningarna har jag i mitt förslag tiU investeringsplan för budgetåret 1978/ 79 endast tagit med den i det föregående redovisade nybyggnaden för länsförvaltningen i Malmö. Liksom för innevarande budgetår har jag vidare beaktat att ett visst utrymme måste hållas tillgängligt för till-kcmmande investeringar i lokaler för de vid riksmötet 1975/76 beslutade regionala datoranläggningarna för folkbokföring och beskattning. Medelsbehovet för detta ändamål har jag uppskattat till 25 mUj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

137

för budgetåret 1978/79. Jag avser att i annat sammanhang återkomma med redogörelser för de arbeten som kan bli aktuella.

I beslut den 27 oktober 1977 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad för arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska filial i Umeå inom en kostnadsram av 18,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Redogörelse för projektet har lämnats i prop. 1976/77: 125 (bU. 7 s. 26 och 27). Jag förordar att den kostnadsram för nybyggnaden som finns uppförd i investeringsplanen höjs med 200 000 kr. utöver den allmänna byggnadskostnadsstegringen för att täcka kostnaderna för de skyddsrum som har visat sig nödvändiga.

Vid min anmälan senare denna dag av anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår kommer jag att föreslå att kostnadsramen för nybyggnad inom universitetsområdet i Umeå höjs med 1,8 milj. kr. utöver den uppräkning som motiveras av den aUmänna byggnadskostnadsutvecklingen. Ramhöjningen föranleds av regeringens uppdrag åt byggnadsstyrelsen den 27 oktober 1977 att utföra ombyggnad inom universitetsbiblioteket i Umeå för främst skogsbibliotek i överensstämmelse med den planering som tidigare har redovisats för riksdagen i prop. 1975/76: 100 (bU. 9 s. 143—144). .

För att skapa nödvändigt utrymme för mindre om- och nybyggnadsarbeten under nästa budgetår bedömer jag att kostnadsramen Diverse objekt bör föras upp med 60 milj. kr. Redogörelse för användningen av kostnadsramen har lämnats senast i prop. 1975/76: 100 (bil. 9 s. 147).

Med hänvisning tUl vad jag har anfört i det föregående förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Jag avser att senare denna dag, vid min anmälan av anslag på tilläggsbudget II tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78, föreslå att ett investeringsanslag av ytterligare 1,8 milj. kr. anvisas till byggnadsarbeten för statlig förvaltning för innevarande budgetår.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

76-04-01       77-04-01       Faktisk        Beräknad för

Bygg-       Färdig
start ställande
år-mån     år-mån

77-06-30      1977/78    1978/79

Ej slutredovisade objekt,
färdigställda före
1976-07-01 807 390

802 320

765 523

24 202       11900

Stockholm

Ombyggnad av kasern i

k v. Garnisonen 16 000

15 000 11671 2000        1300      72-05        succ.

t. o. m. 77-10

Prop. 1977/78:100   Bilaga 11    Budgetdepartementet

138

Objekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start	ställande
	76-04-01	77-04-01	Faktisk	Beräknad för		år-mån	är-mån
			77-06-30	1977/78	1978/79
Nybyggnad i kv. Öl-
bryggaren	80 500	90 000	18217	28 000	28 000	76-08	80-03
Nybyggnad i Västra
Skogen	90 700	104 000	6 813	40 000	40 000	77-05	79-05
Försörjningsåtgärder
m. m. i Södra Klara	28 000	39 000	3 603	4 000	8 000	succ. fr. 0. m. 77-05
Om- och nybyggnad i k\	.
Loen 4 och 5	(25 800)'	28 900	2 620	12 000	12000	77-05	79-05
Ombyggnad i kv.
Rosenbad		77 200
Om- och nybyggnad i						succ.
kv. Björnen		133 200		70 000		fr. 0. m.
Om- och nybyggnad i						1978
kv. Tigern		77 800
Ombyggnad i kv. Röda
Bodarna		3 300=		1000	2 000	78-03	78-09
Tillbyggnad inom konst
fackskolans område	3000	3 350	464	1 500	1000	77-08	78-05
Nybyggnad i Hägernäs	10 500	15 450	1 000	6 000	7 000	77-10	78-12
Värmeförsörjning i
Hägernäs	3 000»	3 350	41	1500	1 500	77-10	78-09

Uppsala

Nybyggnad i kv. Blåsen
hus m. m. 48 800

54 700 12 255        20 000      15 000      76-03        79-02

Nyköping Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen	20 200	23 000
Linköping Nybyggnader på Vallaområdet för FOA	92 000	101000
Nybyggnad av försöksstationer för FOA	5 400»	6 025
Jönköping Nybyggnad i kv. Göta	47 400	45 000
Växjö Nybyggnad för länsstyrelse och tingsrätt	27 900	27 900
Kalmar
Nybyggnad på Östra Malmen	34 500	34 500
Malmö
Yttre planering i kv. Karin	1 600	1 600
Nybyggnad i kv. Nora för länsförvaltningen		94 700

5 580 8 000 6 000 76-11 78-04

35 613 35 000 20 000 76-05 78-05

460 2 500 2 000 77-08 78-06

37 342 3 000 2 000 73-03 77-06

24 080 2 000 1 500 75-03 77-01

10 625 10 000 10 000 76-05 78-02

102 1 400 98 75-04 76-09

11000 79-01 81-01

Halmstad

Nybyggnad i kv:en Svartmunken/Källsprånget för länsförvaltningen

20 000» 3 000        9 000      78-03        79-08

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11   Budgetdepartementet

139

76-04-01       77-04-01       Faktisk        Beräknad för år-mån

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggstart

Färdigställande år-mån

77-06-30       1977/78     1978/79

22 350

7 500=

128 000        128 000

144 000 11 670= 94 000 24 000=

15 000=

18 350

29 000 44 800

54 800

21 100 57 000

21 450=

41 500 9 200

Vänersborg

Nybyggnad för länsstyrelse och tingsrätt     20 900

Mariestad

Nybyggnad för länsförvaltningen

Borås

Nybyggnader inom V ästeräsenområdet

Karlstad

Nybyggnad i Klara
området 135 000

Örebro

Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen

Borlänge

Nybyggnader i kv.

Intagan 84 400

Falun

Tillbyggnad i kv. Kansliet för länsförvaltningen

Gävle

Nybyggnad i kv. Kapellbacken för länsförvaltningen

Härnösand

Om- och tillbyggnad för

länsförvaltningen 15 000

Sundsvall

Nybyggnad i kv. Måsen    29 000 Nybyggnad i kv.

Jungfrun 40 000

Umeå

Nybyggnad inom universitetsområdet m. m. 49 300

Nybyggnad för arbets
medicinska filialen 18 600»

Nybyggnader i Ersmark   51 000»

Nybyggnad elapp II i kv. Älvsbacka för länsförvaltningen

Luleå

Nybyggnad inom Porsö
området 38 000

Om- och tillbyggnad i

kv. Kungsfågeln 8 200

17 858 2 500        1500      75-10        77-05

1 500 3 000      78-03        79-04

94 661 20 000       10 000      74-05        77-12

78-10

89 517        20 000      20 000      74-01

2 000        8 000      78-03        79-05

11321        25 000      25 000      76-08        80-06

1 500       14 000      78-06        79-12

79-06

79-08

78-08 79-04

78-05

79-06 79-05

79-07

77-10 78-06

3 000  10 000  78-04

4 000  11000  78-03

26 398    2 000    500  72-06 2 120   20 000  15 000  77-03

12 922   20,000 . 15 000  76-05

749    6 000  10 000  77-11 15 000  30 000  77-10

3 000  12 000  78-03

26 789    8 000   5 000  76-04 1 364    5 000   2 000  77-03

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

140

Kostnasram

Objekt

Medelsförbrukning

76-04-01       77-04-01       Faktiskt       Beräknad för

Bygg-        Färdig
start ställande
år-mån      är-män

77-06-30       1977/78     1978/79

Övrigt
Övriga omlokaliserings-
objekt                               5 100»
Diverse objekt                   50 000=	60 000	12 355	15 000	15 000
Projekteringskostnader		9118	35 000	35 000
Tillkominande objekt				25 000
Erfarenhetsmässig redu-
cering av medels-
behovet			—20 464
2 015 190	2 605 015		920 364

' Jfr prop. 1976/77: 101 (bil. 5), FiU 1976/77: 8, rskr 1976/77: 138. = Prop. 1977/78: 25 (bil. 6), FiU 1977/78: 6, rskr 1977/78: 64. » Prop. 1976/77: 125 (bil. 7), FiU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 261.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelsiillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1977-07-01 Anslag för 1977/78

statsbudget

tilläggsbudget II (förslag) Anslag för 1978/79 (förslag)

63 564

455 000

1 800

400 000

920 364

1977/78 1920 364 1978/79 /"-ö

920 364

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. tiU Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.

12. Inköp av fastigheter m. m.

1976/77 Utgift 49 835 093

1977/78 Anslag 55 000 000

1978/79 Förslag 55 000 000

Behållm'ng

51 509 510

Anslaget används för fastighetsförvärv efter beslut av regeringen i varje särskUt faU, bl. a. för markinköp i samband med omlokalisering av statlig verksamhet och förvärv av tomtmark för förvaltningsbyggnader och polishus. Byggnadsstyrelsen har av regeringen bemyndigats att — om kostnaden i det enskilda fallet inte överstiger 300 000 kr. — själv besluta i frågor som gäller bl. a. fastighetsregleringar och kompletteringsköp.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 141

Byggnadsstyrelsen

Under budgetåret 1976/77 har utbetalats ca 49,8 milj. kr. för fastighetsförvärv. Härutöver hade vid budgetårets utgång ca 17,9 milj. kr. enligt tidigare åtaganden ännu inte utbetalats.

Fortfarande återstår att förvärva mark i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet, bl. a. i Borås, Sundsvall och Jönköping. Därutöver pågår förhandlingar fortlöpande med kommuner och enskilda om mark- och fastighetsförvärv för utbyggnad av förvaltningen, bl. a. länsförvaltningen samt domstols- och pohsväsendet. Styrelsen bör vidare hålla en viss markberedskap för byggnadsobjekt som skulle kunna tidigareläggas.

Byggnadsstyrelsen föreslår att anslaget för nästa btidgetår förs upp med 100 milj. kr.

Föredraganden

I avvaktan på att tidpunkterna och villkoren för vissa större fastighetsförvärv närmare har klarlagts beräknar jag ett jämfört med innevarande budgetår oförändrat anslag. Jag har därvid bl. a. utgått frän att utrymmet för mindre förvärv måste begränsas något i förhållande till byggnadsstyrelsens förslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av fastigheter in. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 55 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 142

V. Fonden för låneunderstöd

4. Pressens lånefond

1976/77 Utgift 3 385 000 Behållning 37 324 978

1977/78 Anslag 15 000 000

1978/79 Förslag 1 000

Från anslaget utbetalas lån enligt förordningen (1976: 336) om statiigt stöd till dagstidningar.

Lån ur pressens lånefond kan beviljas tidningsföretag såväl för investering som för annan åtgärd som bedöms vara nödvändig för att stärka företagets konkurrensförmåga på längre sikt. Lån skall företrädesvis ges för åtgärder som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan mellan tidningsföretag. Lån får dock ej beviljas för sådana projekt som bedöms kunna finansieras på den allmänna kreditmarknaden på normala marknadsmässiga villkor. Medlen disponeras av presstödsnämnden (prop. 1975/76: 131, KU 1975/76: 46, rskr 1975/76: 254).

Presstödsnäm nden

Under budgetåret 1976/77 har lån beviljats med sammanlagt 16 215 000 kr. varav har utbetalats 3 385 000 kr. Bortsett från ett lån på 225 000 kr. avser lånen tekniska investeringar och andra kostnader, t. ex. UtbUdning, i samband med dessa.

Nämndens bedömning är att tiden ännu inte är inne för de betydande reinvesteringar som kan aktualisera en teknisk samverkan på bredare front. Nämnden finner därför att den kan administrera låneverksamheten tUlfredsstäUande om lånefonden för budgetåret 1978/79 tillförs oförändrat 15 milj. kr.

Föredraganden

I början av innevarande budgetår fanns en odisponerad reservation om 24,5 milj. kr. Mot denna bakgrund bör anslaget för budgetåret 1978/79 tas upp med formellt belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Pressens lånefond för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/7S: 100    Bilagall    Budgetdepartementet 143

IX. Di/erse kapitalfonder

4. Statens tlataimtaskinfond: Anskaffning av datamaskiner

1976/77 Utgift 52 853 670 Behållning 111402 242

1977/78 Anslag      115 000 000 1978/79 Förslag       80 000 000

Statens datamaskinfond är en kapitalfond för finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinutrustning som anskaffas för andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken.

Fonden beslår av två delfonder, försvarets delfond och civila statsförvaltningens delfond. Båda delfonderna förvaltas av statskontoret. Delfonderna byggs upp genom medel som anvisas pä investeringsanslagen Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner och Stateiis datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner har tidigare denna dag anmälts av chefen för försvarsdepartementet.

Från inveslsringsanslagen till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datamaskinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i samband med £nskaffning, instaUation eller igångkörning av förvärvad eller förhyrd datamaskinutmstning, vilka är av sådan art att de bör periodiseras. På fonden redovisad utrustning ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fastställs av statskontoret efter samråd med riks-revisionsverket och, i fråga om avgifter till försvarets delfond, försvarets rationaliseringsinstitut. Avgifterna skall, utöver normal avskrivning eUer hyra för uirusining m. m., täcka kostnaderna för fondens administration.

Statskontoret

1 anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar åläggs de myndigheter som omfattas av statens datamaskinfond att anmäla behov av datamaskinutrustning tUl statskontoret, som till regeringen lämnar en samlad anslagsframställning för den datamaskinutrustning som kan behöva anskaffas över fonden. Med anledning härav inhämtar statskontoret en gång per år myndigheternas egna bedömningar av behovet av sådan utmstning.

Regeringen uppdrog den 21 april 1977 åt statskontoret att undersöka möjlighetema att sänka medelsförbmkningen under budgetåren 1977/78 och 1978/79 för anskaffning av datamaskinutrustning genom bl. a. begränsning och senareläggning av planerade anskaffningar. Statskontoret har valt att samordna redovisningen av uppdraget med anslagsframställningen för datamaskinfonden.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

144

I det följande redovisas en sammanställning över statskontorets bedömning av investeringsbehoven för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Vissa kommentarer till sammanställningen lämnas i det efterföljande.

Huvudtitel	Budgetåret 1977/78		Budgetåret 1978/79
	Stats-	därav	Stats-	därav
	kontoret	bundet	kontoret	bundet
Il       Justitie	12 694	7 843	10 743	2 050
III     Utrikes	1000		500
V       Social	16 432	13 697	54 880	48 300
VI     Kommunikation	20 312	17 351	15 816	9 468
VII    Ekonomi	10 289	8 189	5 000
VIII  Budget	IS 322	17 882	35 710	30 240
IX     Utbildning	15 608	3 254	16 743
X      Jordbruk	2 692	2 372	2 495
XI     Handel	668	553	220
XII   Arbetsmarknad	3 468	2 788	2 460
XIII Bostad	1 141	961	290
XIV  Industri	667	255	280
XV    Kommun	48 198	48 198	50 550	48 550
Riksdagens verk			1000
Summa	151 541	123 303	196 687	138 608
därav hyra	9 174		25 888

Bland större enskilda investeringsprojekt märks kompletteringar och nyanskaffningar av ADB-utrustning inom polisväsendet, den allmänna försäkringen, vägväsendet, bil- och körkortsregistret, SMHI, statistiska centralbyrån, datamaskincentralen för administrativ databehandling, skatteadministrationen, universitet och högskolor samt arbetsmarknadsverket.

Som framgår av sammanstäUningen är en mycket stor del av de redovisade investeringsbehoven (budgetåret 1977/78 81 %, 1978/79 70 %) redan bundna genom tidigare anskaffningsbemyndiganden av regeringen (vad beträffar mindre belopp beslut i statskontoret) eller genom av regeringen och riksdagen beslutade projektplaner. Hit hör investeringar för bl. a. skatteadministrationen och den allmänna försäkringen.

De faktiska besparingarna i myndigheternas investeringsanspråk för budgetåren 1977/78 och 1978/79 bUr tUlsammans enUgt statskontorets förslag ca 10,9 milj. kr. Förskjutningar av investeringar från nämnda budgetår till senare tidpunkt svarar mot ca 20,7 milj. kr. Den sammanlagda minskningen i investeringskraven de två åren uppgår därför till 31,6 milj. kr.

De förslag beträffande minskade och senarelagda investeringar i datorutrustning som är resultatet av statskontorets prövning kan ha en återverkan på myndigheternas utgifter genom uteblivna eUer minskade driftkostnader. Statskontoret har inte praktiska möjligheter att belysa effekten av förslagen i detta hänseende. Ämbetsverket anser generellt möjligheterna vara begränsade att i större omfattning och med

Prop. 1977/7S: 100    Bilaga 11    Budgetdepartementet 145

bestående effekt påverka myndigheternas kostnader enbart genom förskjutning av lidpunkten för investeringar i datorutrustning. Möjligheterna till reella besparingar på längre sikt torde främst vara beroende av vilken ambitionsnivå som fastiäggs för olika verksamheter hos myndigheterna och effekterna härav.

Vid utgångerj av budgetåret 1976/77 fanns en reservation pä 111 mUj. kr. till följd av bl. a. förskjutningar av leveranser och betalningar samt förhyrningar i slället för köp av utrustning. För innevarande budgetår har anvisats 315 mUj. kr. Investeringsbehovet under budgetåret uppskattas till 143 milj. kr., varefter 83 milj. kr. finns disponibla.

Statskontoret beräknar på grundval av den redovisade behovsprövningen det totala investeringsbehovet för köp av datamaskinutrustning under budgetåret 1978/79 till 172 milj. kr. Med hänsyn tUl den beräknade ingående reservationen samt tiU förskjutningar av leveranser och betalningar scm erfarenhetsmässigt inträffar hemstäUer statskontoret om ett investeringsanslag om 80 milj. kr. Den slutliga prövningen av'enskilda investeringsobjekt med ett anskaffningsvärde överstigande 300 000 kr. sker i samband med att statskontoret hos regeringen begär bemyndigande aJl få anskaffa viss utrustning. Medelsberäkningen avser huvudsakligen köp av utrustning. Val meUan köp och förhyrning av kontrakterad utrustning sker dock som regel först i samband med leveransen. Skulle förhyrning i stället för köp bli aktuell för viss utrust-iiing blir medelsbehovet i motsvarande mån lägre.

Anskaffning av datamaskinutrustning medför många gånger långa leveranstider. Utrustning som skall levereras under budgetåren 1978/79 och 1979/80 beställs i åtskiUiga fall därför redan under budgetåret 1977/78 resp. 1978/79. Riksdagen har åren 1970—1977 lämnat bemyndiganden på sammanlagt 645 milj. kr. för bestäUningar av datamaskin-utrustning. Efler avräkning av köpvärdet för köpt och hyrd utrustning som har beställts for installation t. o. m. budgetåret 1976/77 återstår av lämnade bemyndiganden 292 milj. kr. Köpvärdet för den utrustning som beräknas bli instaOerad under budgetåren 1977/78 och 1978/79 uppgår till 130 resp. 132 milj. kr. Under budgetåret 1978/79 förutsätts vidare beslällning ske av utrustning som planeras bli installerad undei budgetåret 1979/80 och även senare. Köpvärdet för denna utrustning beräknas till sammanlagt 125 milj. kr. Ett kompletterande bemyndigande på 95 milj. kr. behövs därför.

Föredraganden

Statskontoret har på uppdrag av regeringen undersökt möjligheterna att sänka medellsförbrukningen under budgetåren 1977/78 och 1978/79 för anskaffning av datamaskinutrustning genom bl. a. begränsning och senareläggning av planerade anskaffningar. Verket har därvid lämnal etl förslag som innebär en sammanlagd minsioiing av myndigheternas

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Budgetdepartementet 145

investeringskrav pä 31,6 milj. kr., varav 10,9 milj. kr. utgör faktiska besparingar och 20,7 milj. kr. är förskjutningar av investeringar lUl senare tidpunkt. Jag delar statskontorets bedömning vad avser möjligheterna att för innevarande och nästa budgetår sänka medelsförbrukningen.

Statskontoret har på grundval av nämnda undersökning uppskattat medelsbehovet för budgetåret 1978/79 tiU 172 milj. kr. Vid ingången tUl detta budgetår kommer enligt statskontoret att finnas en anslagsbehållning av 83 milj. kr. Med hänsyn härtiU samt tiU förskjutningar av leveranser och betalningar som erfarenhetsmässigt inträffar har statskontoret uppskattat anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 till 80 milj. kr. Statskontoret har härutöver beräknat behovet av beställningsbemyndigande till totalt 95 milj. kr. för anskaffningar som avses levereras främst under budgetåret 1979/80.

Enligt statskontorets senaste prognoser blir utgiften pä anslaget under innevarande budgetår troligen mindre än tidigare beräknat, främst till följd av att vissa betalningar förskjuts till budgetåret 1978/79. Anslagsbehållningen vid ingången av budgetåret 1978/79 blir härigenom större än 83 milj. kr. Denna förskjutning påverkar dock inte anslagsbehovet för nästa budgetår.

Jag beräknar i likhet med statskontoret medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till 80 milj. kr. Riksdagens bemyndigande bör därutöver inhämtas att beställa datamaskinutrustning till ett värde av 95 mUj. kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att datamaskinutrustning beställs — utöver tidigare med
givet belopp — lill en kostnad av högst 95 000 000 kr.,

2. till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för
budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 80 000 000
kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet

147

Register

Sid.

1 Översikt

Anslag kr.

DRIFTBUDGETEN

A. Budgetdepartementet m. m.

11 Budgetdepartementet

12 Gemensamma ändamål för departementen

13 Kommittéer m. m. 13      Extra utgifter

24 914 000

58 926 000

10 500 000

625 000

94 965 000

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

14 Kammarkollegiet

15 Statskontoret

21      Datamaskincentralen för administrativ databehandling 23      Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet 23      Riksrevisionsverket 28      Byggnadsstyrelsen

34 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.

35 Inredning av byggnader för statlig förvaltning

41 Statens förhandlingsnämnd

42 Presstödsnämnden

Nämnden för samhällsinformatio:i:

43 Förvaltningskostnader

44 Tidningsutgivning

46 Statens avtalsveric

47 Statens personalpensionsverk

48 Statens personalbostadsdelegation

49 Den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning

och organisation Statens personalutbildningsnämnd:

62 Förvaltningskostnader

63 Uppdragsverksamhet 63 Statens personalnämnd 65      Statens förhandlingsråd

13 173 000

50 940 000

1000

4 000 000

46 400 000

1000

4 000 000

32 000 000

2 404 000

1 591 000

2 322 000 1 523 000

20 234 000

38 217 000

858 000

5 434 000

1 000

27 080 000

2 244 000

252 423 000

C. Skatte- och kontrollväsen

67      Den framtida administrationen av kilometerbeskattningen 80     Riksskatteverket

94 Stämpelomlcostnader

95 Kostnader för ärlig taxering m. in.

96 Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering

97 Ersättning till postverket m fl. för bestyret med skatteupp-

börd m. m.

98      Kilomstcrbeskattning

177 003 000

2 958 000 102 000 000

3 000 000

32 200 000 1 343 000

318 504 OOO

D. Bidrag och ersättninsar till kommunerna

100   Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag 100    Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

103 Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl.

104 Särskilt bidrag till kommunerna

105 Generellt statligt bidrag till kommuner och landstings-

kommuner under år I97S

106    Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av

1974 års skattereform

1 045 OOO

3 925 000 000

500 000 000

122 000 000

360 000 000

I 670 000 000 6 578 045 OOO

Frop. 1977/78:100    Bilaga 11    Budgetdepartementet i48

Sid.

E. Diverse

103    Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slotts
byggnadernas dslfond 7 S61 000

lOS    Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer

m.m. 140 000

109    Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon 5 670 000

109    Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering 470 000

110 Stöd till dagspressen 276 800 000

115 Stöd till organisationstidskrifter 40 000 000

116 Stöd till tidningar på andra språk än svenska 3 500 000 118   Viss informationsverksamhet 4 300 000

120 Bidrag till vissa investeringar 100 000 000

121 Avlöningar till personal på indragningsstat iTi. m. 60 000

122 Viss utbildningsverksamhet 10 528 000

123 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering 38 000 000

124 Statlig företagshälsovård 1000

124 Kostnader för vissa nämnder m. m. 750 000

125 Viss förslagsverksamhet m. m. 200 000 125 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. I 000 000 000 127    Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet 11 200 000

127 Statlig personaladministrativ informationsbehandling 1 000

128 Jämställdhet inom statsförvaltningen 1000 000

1 500 481 000

Summa för driftbudgeten 8 744 418 000

K.APITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

129    Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 400 000 000
140   inköp av fastigheter in. m. 55 000 000

455 000 000

V. Fonden för låneunderstöd

142    Pressens lånefond 1 000

IX. Diverse kapitalfonder

143    Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner 80 000 000

Summa för kapitalbudgeten 535 001 000

Totalt för budgetdepartementet 9 279 419 000

NORSTEDTS TF.YCKhM  STOCKHOLM  1978      770611

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 12

_{Utbildningsdepartementet}

ÖVERSIKT

Till utbildningsdepartementet hör skolväsendet, den högre utbildningen och forskningen, vuxenutbildningen, studiestödet, kulturverksamheten, intemationellt kulturutbyte samt radio- och televisionsfrågorna.

1950- och 1960-talen innebar en kraftig expansion av det svenska utbildningsväsendet. Reformeringen av grundskolan och gymnasieskolan medförde att flera hundra tusen nya utbildningsplatser kom till. Även den högre utbildningen byggdes ut väsentligt. Någon motsvarande expansion har inte ägt rum under 1970-talet, även om delar av UtbUdningsväsendet fortsatt att öka. Antalet deltagare i den kommunala vuxenutbildningen har ökat något. Antalet högskolestuderande sjönk kraftigt under 70-talets första år, men är nu bl. a. genom det vidgade tillträdet och utvecklingen mot återkommande utbildning återigen ungefär detsamma som vid slutet av 60-talet.

Utbildningsdepartementets andel av statsutgifterna på driftbudgeten har under 70-talet sjunkit från drygt 17 % tiU knappt 14 %. Samtidigt har samhällets insatser till stöd för kulturlivet ökat kraftigt, både relativt och absolut.

Utbildning och forskning är i hög grad investeringar i framtiden. Det finns fortfarande stora grupper i samhället som önskar och skulle behöva få tillgång till utbildning. I en situation där de stora kvantitativa förändringarna ligger bakom oss kan ökad uppmärksamhet riktas mot dessa grupper, liksom mot utbildningens kvalitet. Samhällets insatser på utbildningsområdet har ofta syftat till att undanröja hinder av exempelvis ekonomisk eller geografisk karaktär som gjort det svårt för människor att studera. Till dessa hinder kommer också nedärvda föreställningar om könsroller. En väsentlig uppgift för utbildningen är att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män.

För grundskolans del införs från och med budgetåret 1978/79 ett nytt statsbidragssystem grundat på riksdagens principbeslut år 1976 med anledning av propositionen om skolans inre arbete (SIA). Förslag tiU nytt statsbidragssystem koinmer att föreläggas riksdagen i en särskild proposition om nytt statsbidragssystem för grundskolan m. m. I denna proposition redovisas även övriga delar av anslaget till grundskolan.

I enlighet med riksdagens beslut om skolans iiure arbete skall SIA-reformen genomföras stegvis med början höstterminen 1978. En ut-

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 2

vecklingsprocess i skolorna skall då inledas, vars syfte är att gradvis förändra skolans arbetssätt i riktning mot vidgad lokal beslutanderätt och ökad samverkan mellan elever, lärare och annan personal som är verksam i skolan. Karaktären av successiv reform understryks av att vissa åtgärder, som nära sammanhänger med SIA, beräknas träda i kraft vid senare tidpunkter. Sålunda beräknas de lokala samråds- och ledningsorganen, varom förslag lagts i december 1977 i promemorian (Ds U 1977: 20) Medinflytande i skolan, kunna inrättas från och med vårterminen 1979. En ny läroplan för grundskolan, som skolöverstyrelsen har för avsikt att lämna förslag om i början av år 1978, är tänkt att börja tillämpas först fr. o. m. läsåret 1981/82.

Förslag läggs fram om nya regler för statsbidrag till svenska utlands-skolor. Genom bl. a. särskilda jämkningar i grundskolans timplan införs möjlighet att inrätta särskilda klasser för blivande dansare vid grundskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förslag läggs också om utbUdning till yrkesdansare med två klasser inom gymnasieskolans ram i Stockholm.

Under 1980-talets första hälft kommer antalet ungdomar i gymnasieskolålder att ligga betydligt högre än för närvarande. Efter 1982 börjar emeUertid antalet 16-åringar åter sjunka. Denna s. k. 16-åringspuckel innebär stora påfrestningar på gymnasieskolorganisationen, i synnerhet för de yrkesinriktade studievägarna.

Med hänsyn till att gymnasieskolans kvantitativa expansion är övergående bör en bred satsning på olika åtgärder nu förberedas för att möta de ökade anspråken på gymnasial utbildning. Såväl saxad schemaläggning som ökad satsning på företagsskolor, inbyggd utbildning och lärlingsutbildning måste ingå i denna planering. Bl. a. i detta syfte läggs förslag fram om en ökning av statsbidragen till dessa utbildningsformer. Kommunerna tilldelas en särskUd resurs för att genom de lokala planeringsråden få möjlighet att lokalt samordna och ha visst inseende över dessa utbUdningar.

En ny tvåårig driftteknisk linje för utbildning av driftpersonal vid kraftverk, energi- och fastighetsanläggningar samt inom sjöfarten införs. Härigenom tiUgodoses ett växande utbUdningsbehov inom dessa verksamhetsområden.

I fråga om anslagen till ungdomsverksamhet sker en uppräkning av bidragen till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Statsbidraget till lokal verksamhet höjs från tio till elva kronor per sammankomst. Med hänsyn till dessa resursförstärkningar och tUl den omläggning av statsbidraget till grundskola som jag senare kommer att aktualisera har inte några särskilda medel till allmän fritidsverksamhet i kommuner tagits upp i statsbudgetförslaget.

Vid halvårsskiftet 1977 genomfördes den av riksdagen beslutade nya högskolan. Ett intensivt arbete pågår nu inom högskolan för att förnya

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 3

utbildningens innehåll och skapa nya utbUdningsalternativ. De många förslag till nya utbildningsvägar som lämnas in till regipnstyrelserna utgör ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete.

Anlagningskapaciteten för enstaka kurser föreslås öka med ca fem procent. Där det föreUgger ett arbetsmarknadsbehov byggs befintliga utbildningar ut. Utbyggnad föreslås således av vissa utbildningar för vårdyrken. Nya utbildningslinjer inrättas, bl. a. en fiskevårdslinje i Göteborg samt en integrerad utbildningsUnje med inriktning på kost och näringsekonomi i Göteborg, Umeå och Uppsala.

Inom lärarutbildningen föreslås ökad intagning av bl. a. förskoUärare, handels- och kontorslärare, musiklärare och yrkeslärare.

Ökningen av studieplatser för enstaka kurser möjliggör utbyggnad av högskolan på de nya orterna. De föreslås få medel för att förstärka sin biblioteksservice. Interimstyrelser för högskoleverksamheten i Skövde och Halmstad bör inrättas, och nya steg mot decentralisering tas genom att anslagen till förvaltningar och bibliotek föreslås föras in i sektors-och fakultetsanslagen.

En utvärdering av den nya högskolan har påbörjats inom universitets-och högskoleämbetet (UHÄ). Den kommer bl. a. att göra det möjligt att studera i vilken utsträckning den nya högskolan förmått utveckla samverkan med övriga delar av samhället för att t. ex. få en bredare social rekrytering av studerande, tillgodose nya behov av högskoleutbUdning samt närmare knyta samman utbUdning och forskning.

Det ter sig inte osannoUkt att en del av Sveriges ekonomiska svårigheter kan förklaras av otillräckliga satsningar på forskning och utveckling under en lång följd av år. Vikande konkurrenskraft inom viktiga industribranscher och sviktande tilltro till vissa näringsgrenars utvecklingskraft gör det nödvändigt att jämsides med kortsiktiga insatser för att lösa akuta problem också skapa förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling. Förstärkningar föreslås därför av forskningsresurserna, speciellt för sådan grundforskning som på sikt har betydelse för att höja det teknologiska kunnandet inom de svenska basnäringarna: skogsindustrin, gruv- och metallindustrin men också elektroteknisk och kemisk industri.

Satsningen på dessa områden måste emellertid avvägas mot en förstärkning av de forskningsområden som ger oss kunskaper om hur arbetsmiljö och naturmiljö, regionala och lokala befolkningsstrukturer samt rådande kulturmönster påverkas. Ökad satsning föreslås på beteendevetenskaper och ekonomisk vetenskap men också på sådana vetenskaper som behandlar kommunikationen mellan människor, bl. a. litteratur och massmedier.

Forskningens inriktning måste, speciellt inom grundforskningen, bestämmas med tillämpning av inomvetenskapliga kriterier. De resurser som föreslås tillkomma forskningen bör därför fördelas på forsknings-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 4

råd och fakulteter utan att bindas tUl speciella projekt eller ämnen. UHÄ:s förslag om speciell forskning kring jämställdhetsfrågor biträdes dock. Likaså föreslås särskilda insatser för massmedieforskning samt att en försöksverksamhet påbörjas med intensifierad kontaktverksamhet mellan högskolans forskning och medelstora och små företag och myndigheter.

På vuxenutbildningens område har under de senaste åren en rad betydelsefulla reformer genomförts. Föreliggande budgetförslag innehåUer endast smärre reformer som syftar till att åstadkomma en fortsatt anpassning till de mål som tidigare fastställts.

Inom kommunal vuxenutbildning prioriteras grundskolekurserna. De föreslås liksom tidigare få anordnas i mån av behov utan begränsning av omfattningen. Kurser inom gymnasieskolan föreslås få ha samma omfattning som under innevarande år.

Studiecirkelverksamheten har under en lång följd av år ökat i omfattning. Med hänsyn tiU det rådande ekonomiska läget föreslås en temporär begränsning av den fortsatta ökningen. Därigenom möjliggörs en angelägen höjning också under det kommande budgetåret av bidraget till timarvode för cirkelledare.

Genom riksdagens beslut år 1977 om nytt statsbidragssystem för folkhögskolorna skapades nya möjligheter att i högre grad anpassa verksamheten till huvudmännens värderingar, samtidigt som det administrativa arbetet ute på skolorna avsevärt förenklades. Två filialfolkhögskolor — Västanvik och Bosön — föreslås nu få bli självständiga folkhögskolor. En förstärkning av det särskUda stödet tUl handikappades folkhögskolestudier samt en ökning av antalet platser med tilläggsbidrag för fritidsledarutbUdning föreslås också. I dag bedrivs utbildning av fritidsledare inom den statliga högskolan samt utbildning av ungdoms-samt idrotts- och fritidsledare inom kommunal högskola. I enlighet med folkhögskoleutredningens förslag bör dessa utbildningar överföras till folkhögskolor som fritidsledarlinje.

I avvaktan på studiestödsutredningens förslag genomförs inga större förändringar inom de studiesociala systemen. Stödet till yngre elever i gymnasieskolan förbättras dock genom höjningar av beloppen för de olika bidragen inackorderingstillägg, resetillägg samt inkomstpröval och behovsprövat tillägg. Genom att det allmänna barnbidraget höjs fr. o. m. den 1 april 1978 höjs också det förlängda barnbidraget och studiebidraget till motsvarande nivå.

I fråga om vuxenstudiestödet beräknas den ökade lönesumman och de ökade intäktema från influtna skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden ge ett reformutrymme på ca 135 milj. kr. Detta reformutrymme medger såväl en höjning av beloppen för dagstudiestöd och timstudiestöd som en ökning av antalet stöd, Även antalet särskUda vuxenstudiestöd för längre studier föreslås öka.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 5

Samhällets insatser för att garantera ett kulturliv som präglas av vitalitet och mångfald har byggts ut kraftigt under senare år. I föreliggande budgetförslag ligger anslagen till kulturlivet 70 % högre — räknat i fast penningvärde — än 1970/71. Denna utveckling har bedömts möjlig också i förevarande budgetförslag, även om det ekonomiska läget inger bekymmer.

Nödvändigheten av att begränsa expansionen av den offentliga konsumtionen har emellertid lett till att utrymmet för nya reformer på kulturområdet är mindre nästa budgetår än under det innevarande. Kostnaderna för nya reformer på kulturområdet 1978/79 kan beräknas till drygt 30 milj. kronor mot ca 45 mUj. kronor under innevarande budgetår. Det innebär att reformramen på kulturområdet ligger på ungefär samma nivå nu som under vart och ett av de s. k. reformåren 1974—76 då regering och riksdag fastlade inriktningen av den nya kulturpolitiken. Genom de förslag som framläggs i denna budgetproposition och i särskilda propositioner under våren 1978 fullföljs denna inriktning i viktiga avseenden.

Det reformprogram som kommer att presenteras för kulturområdet är både mångsidigt och omfattande.

Viktiga förstärkningar görs under nästa budgetår på områden som länge varit underförsörjda. En betydande ökning föreslås av de statliga bidragen till svensk filmproduktion — såväl biograffilm som annan film. Dansverksamheten får bättre resurser. Ett nytt bidragssystem och ett förhöjt anslag föreslås för Skådebanans verksamhet. Teaterverksamheten bland den finskspråkiga befolkningen i Sverige utvecklas. Amatörverksamheten får ökat stöd. På arkivområdet läggs senare förslag fram om bevarande av radio- och TV-sändningar, grammofonskivor, spelfilmer m. m. samt om mikrofilmning av tidningar. Dessa förslag kommer att få stor betydelse för forskningens möjligheter i framtiden. Förslag om reformerat litteraturstöd kommer också att framläggas senare.

Viktiga uppgifter och problem inom kultursektorn belyses och behandlas för närvarande i utredningar som tillkallats under innevarande budgetår. Underlag för förslag till nya insatser i linje med kulturpolitikens mål kommer därigenom successivt att presenteras. Frågor rörande visningsersätming till konstnärer utreds. Videogramutredningen har till uppgift att belysa olika frågor i samband med en vidgad användning av videoprogram. Uppslagsverkskommittén skall utreda behovet av en svensk nationalencyldopedi. Sameutredningen har avslutat sitt arbete och frågor som bl. a. rör samernas delaktighet i kulturlivet och möjligheter att utöva sin egen kultur handläggs nu i en permanent arbetsgrupp inom regeringens kansli.

En övergripande behandling av mediefrågorna har under innevarande budgetår påbörjats inom utbildningsdepartementet. En proposition om radio- och TV-frågor kommer att avlämnas under år 1978.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 6

Vägledande för arbetet med mediefrågorna är dels en strävan att främja decentralisering och mångfald dels en ambition att trygga massmediernas fria och oberoende ställning i förhållande till statsmakterna. Erfarenheterna från de senaste årens utveckling inom radio- och TV-verksamheten och insikten om dessa mediers starka opinionsbildande effekt gör det angeläget att kvalitetsfrågorna ägnas större uppmärksamhet än tidigare. Vidare måste betonas radioföretagets ansvar för att saklighet och opartiskhet blir vägledande för verksamheten.

Under avsnittet nordiskt kulturellt samarbete föreslås verksamhetsbidrag utgå till Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland och Svenskhemmet Voksenåsen. Medel beräknas även för uppförandet av ett Nordens hus på Färöarna enligt beslut som tidigare fattats av Nordiska rådet.

Sammanställning m. m.

Totalbeloppen för de olika budgetavsnitten samt förändringar i jämförelse med anslagen för innevarande budgetår framgår av följande tabell. Anslagsindelningen och redovisade belopp för budgetåret 1977/78 har justerats för att göra jämförelser med budgetförslaget för 1978/79 möjliga. Littera C, som tidigare benämnts kyrkliga ändamål har fr. o. m. budgetåret 1977/78 överförts tUl femtonde huvudtiteln, kommundepartementet. Detta medför att samtliga littera, förutom A och B fått nya beteckningar. I de sammanställningar över personalen vid myndigheter m. m. som lämnas under de olika anslagspunkterna ingår — förutom tjänster enligt personalförteckning — även annan personal till ett antal som motsvarar medelsanvisningen.

I den följande redovisningen av myndigheternas anslagsframställningar återges även myndighetemas förslag och bedömningar av effekterna av en medelstilldelning som med 5 % understiger anslaget enligt statsbudgeten 1977/78 justerat med hänsyn tiU pris- och löneomräkning för budgetåret 1978/79 (O-alternativet).

Under budgetåret 1976/77 har ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och andra kultureUa ändamål beviljats bidrag med tillhopa 4 764 000 kr., varav 2 239 000 kr. avser byggnadsarbeten och utrustning inom teater-, dans- och musikområdet, 110 000 kr. avser byggnadsarbeten och utrustning inom museiområdet, 260 000 kr. avser investeringsändamål inom konstområdet, 500 000 kr. avser insatser inom filmområdet och 570 000 kr. avser byggnadsarbeten och markförvärv inom kulturmiimesvårdsområdet. 250 000 kr. avser insatser inom litteraturområdet och 210 000 kr. insatser inom arkivområdet. Vidare har statens kulturråd tilldelats 625 000 kr. för fördelning av utrustningsbidrag till mindre föreningar och organisationer inom rådets ansvarsområde.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

DRIFTBUDGETEN

A.   Utbildningsdepartementet m. m.

B.   Kuliurändamål

Konst, litteratur, musik, teater rn. m. Arkiv, museer, kulturminnesvård m. m. Ungdoms- och nykterhetsverksamhet

C. Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

För skolväsendet gemensamma frågor Det obligatoriska skolväsendet m. m. Gymnasiala skolor m. m. Investeringsbidrag

D.  Högre utbildning och forskning
Utbildning och forskning inom
högskolan m. m.

Vissa forskningsändamål Inredning och utrustning

E. Vuxenutbildning

F.   Studiesociala åtgärder

G.  Internationellt kulturellt samarbete
Kulturellt samarbete med utlandet
Nordiskt kulturellt samarbete

Totalt för driftbudgeten

Anvisat	Förslag	Förändring
1977/78	1978/79
44,5	47,1	-f	2,6
824,5	935,9	-h	111,4
511,9	592,8	+	80,9
176,5	208,3	+	31,8
136,1	134,8	—	1,3
9 585,6	10 826,5	-h 1 240,9
136,6	154,9	-1-	18,3
158,9	179,5	-1-	20,6
6 941,9	7 871,5	-l-	929,6
2 101,2	2 354,6	■i-	253,4
247,0	266,0	-\-	19,0
3 182,7	3 752,9	+	570,2
2 733,2	3 289,9	-1-	555,7
357,9	388,0	+	30,1
91,6	76,0	—	15,6
1 197,6	I 430,1	-1-	232,5
788,3	892,5	4-	104,2
33,0	36,1	+	3,1
8,4	10,1	+	1,7
24,6	26,0	-1-	1,4

2 644,9

15 656,2      17 921,1

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder Statens allmänna fastighetsfond Statens utlåningsfonder Fonden för läneunderstöd

Totalt för utbildningsdepartementet

54,4 130,0 829,4 1,4	54,4 90,0 1 032,0 1,4	- 40,0 -f-   202,6
6 669,0	19 098,9	-F 2 427,5

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Wikström såvitt avser frågorna under littera A, B punkterna 1—60 och 65 och 66, D utom vad avser D 8, E, F, och G på driftbudgeten samt under punkterna I: B 2, II: 13 och 14, IV: 5, 6 och 7 och V: 5 på kapitalbudgeten;

statsrådet Mogård såvitt avser frågorna under littera B punkterna 61— 64, C och D punkten 8 på driftbudgeten.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser utbild ningsdepartementets verksamhetsområde.

DRIFTBUDGETEN Nionde huvudtiteln

A. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Utbildningsdepartementet

1976/77 Utgift 17 835 227

1911/18 Anslag        18 675 000 1978/79 Förslag       21 842 000

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Reseersättningar

(även utrikes resor)

Expenser

Ej disponerat belopp

1977/78	Beräknad ändring 1978/79
75 67	of. of.
142	of.
17 189 000	-1-3 222 000
263 000 1 039 000 184 000	-t-  49 000 -1-  80 000 - 184 000
18 675 000	3 167 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet lo

Med anledning av att kyrkoenheten överförts till kommundepartementet  har  från  anslagsposterna  Lönekostnader  respektive  Expenser överförts 888 000 kr. respektive 60 000 kr. tUl budgetregleringsfonden. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 21 842 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 21 842 000 kr.

A 2. Konimittéer m. m.

1976/77 Utgift 28 225 376 Reservation 2 097 741

1977/78 Anslag        25 194 000 1978/79 Förslag       23 558 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 23 558 000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 23 558 000 kr.

A 3. Extra utgifter
1976/77 Utgift	584 714
1977/78 Anslag	650 000
1978/79 Försias	708 000

Reservation 178 118

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 709 000 kr. Jag har därvid beräknat medel till Stockholms universitets 100-årsjubUeum med 75 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 708 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet n

B. KULTURÄNDAMÅL

Statsrådet Wikström

Det reformprogram som jag kommer att presentera för kulturområdet är både mångsidigt och omfattande. Det bör ses mot bakgrund av de ekonomiska svårigheter som stora delar av svenskt kulturliv fortfarande dras med. Viktiga förstärkningar föreslås för områden där resursbehoven hittills inte har kunnat tiUgodoses. En betydande ökning föreslås av det statliga bidraget till svensk filmproduktion. Dansverksamheten får bättre resurser. Ett bidragssystem föreslås för Skådebanans verksamhet. Teaterverksamheten bland den finskspråkiga befolkningen i Sverige utvecklas. Amatörverksamheten får ökat stöd. På arkivområdet lägger jag fram reformförslag som kan få stor betydelse för forskningens möjligheter i framtiden.

Ökningen av de anslag som tillhör kulturavsnittet (exkl. anslagen till ungdomsverksamhet) föreslås för nästa budgetår uppgå till totalt 122 milj. kr. Härav går ca 30 milj. kr. till helt nya reformer.

De flesta av reformförslagen läggs fram i samband med budgetförslaget. I några fall avser jag dock att återkomma senare i särskilda propositioner. Det gäller översynen av litteraturstödet, bevarandet av skrifter och ljud- och bildupptagningar samt radio- och TV-verksamhetens framtida inriktning.

Filmavlalet har i snart 15 år utgjort huvudinstrumentet för den statliga filmpoUiiken. De biografavgifter som tas ut från de större biograferna har finansierat ett med tiden allt mer kvalitetsinriktat stöd till den svenska filmproduktionen och dessutom en rad andra centrala uppgifter som Svenska filminstitutet fullgör. Under senare år har skattemedel tillskjutits för att bekosta delar av Filminstitutets verksamhet. Viss statlig stödverksamhet på filmområdet förekommer vidare utanför institutet.

Filmavtalet löper ut den 30 juni 1983. Det måste sägas upp senast den 30 juni 1981 om det inte skaU förlängas med fem år. Inför de ställningstaganden i fråga om den fortsatta statliga filmpolitiken som måste göras i detta sammanhang har en översyn av den statliga fUmpoHtiken inletts inom utbildningsdepartementet. Bl. a. kommer en utvärdering att göras av den verksamhet som hittills har fått statligt stöd i någon form. Även frågor som inte har direkt samband med att filmavtalet löper ut kommer att kunna beröras av översynen.

I översynsarbetet ingår också att föreslå åtgärder på områden där omedelbara statliga insatser är motiverade. Ett sådant område är den svenska filmproduktionen. Jag kommer i det följande atf föreslå att ytterligare 4,5 milj. kr. ställs till Filminstitutets förfogande för ett ökat

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet n

stöd tUl produktion av svenska långfUmer. Vidare avser jag att föreslå att konstnärsnänmden anvisas 1 milj. kr. för projektbidrag till filmproduktion. Härigenom förbättras de fria filmarnas arbetsmöjligheter. Samtidigt förstärks pluralismen i den svenska filmproduktionen.

Bland de åtgärder som har föreslagits för att förbättra biografemas repertoar har fraktstödet tiUdragit sig det största intresset. Fr. o. m. den 1 januari 1979 bör en försöksverksamhet med fraktstöd inledas i ett begränsat antal regioner. Försöksverksamheten skall ge underlag för ett ställningstagande tUl om ett fraktstöd i permanenta former bör införas. Kostnaden för försöksverksamheten beräknas för budgetåret 1978/79 till 550 000 kr. Jag kommer dessutom att föreslå en höjning av anslagen till andra filmändamål med 588 000 kr.

Det statiiga litteraturstödet infördes budgetåret 1975/76 och är av försökskaraktär. En utvärdering av det hittillsvarande stödet och ett förslag tUl utformning av det framtida stödet till bokutgivningen har presenterats i betänkandet (Ds U 1977: 14) Statiigt litteraturstöd. I betänkandet föreslås även en utveckling av det statliga stödet till bokhandeln. Betänkandet har remissbehandlats. Jag avser att senare återkomma till regeringen i dessa frågor men vill redan nu redovisa att betydande skillnader har kommit till uttryck i yttrandena vad gäller behovet och inriktningen av ett mer utbyggt litteraturstöd. Bl. a. har statens kulturråd i sitt yttrande framhåUit skäl för att genomförandet av aktualiserade statliga insatser på bokområdet bör ske successivt. Från olika håll har också påpekats att det behövs kompletterande utredningar t. ex. av stödet till bokhandeln.

Stödet till folkbiblioteken föreslås i det följande öka med 2,2 milj. kr. Ökningen avser det statliga stödet till olika initiativ i den lokala biblioteksverksamheten, till de tre lånecentralernas verksamhet samt till bibliotekens inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.

Två av de bidrag som kan utgå till lokal folkbiblioteksverksamhet, nämligen bidrag till allmän upprustning och bidrag till utlåning på arbetsplatser, avser en treårsperiod. Detta innebär att de kommuner som budgetåret 1975/76 första gången fick bidrag avslutar en sådan treårsperiod innevarande budgetår. Härigenom frigörs inom anslaget ca 2,2 milj. kr. som kan fördelas på nya kommuner. Möjligheterna att stimulera UtveckUngen med utlåning på arbetsplatser liksom upprustningen av mindre utvecklade bibliotekssystem ökar således väsentligt. Det är önskvärt att bidraget till aUmän upprustning kan tiUämpas på ett flexibelt sätt. Jag kommer därför i det följande att föreslå att gällande övre gräns på 300 000 kr. för bidrag till allmän upprustning slopas. Detta skapar möjlighet för kulturrådet att bättre anpassa bidragsbeloppen till berörda kommuners behov och förutsättningar.

Arkivverksamheten i vårt land har hittills nästan uteslutande avsett tryckt och skrivet material. Den tekniska utvecklingen har emellertid

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 13

fått till resultat att många viktiga data numera inte endast bevaras på papper utan också på t. ex. ljudband, ADB-band, videoband eller fUm. Dataarkiveringskommittén (U 1968: 4) har genomfort ett omfattande arbete för att utröna på vilket sätt och i vilken utsträckning informationen på dessa nya databärare kan bevaras. De väsentliga delarna av kommitténs utredningsförslag kommer att aktualiseras i reformförslag inför nästa budgetår.

I det följande föreslås vissa riktiinjer för åtgärder inom arkivväsendet med anledning av de förslag som kommittén har lagt fram i sitt slutbetänkande (SOU 1976: 68) Moderna arkivmedier. I anslutning härtiU föreslås förstärkningar vid riksarkivet. Jag har för avsikt att senare återkomma till regeringen i de frågor om åtgärder för bevarande av Ijud-och bildupptagningar som dataarkiveringskommittén har lagt fram i delbetänkandet (SOU 1974: 94) Bevara ljud och bild. Jag kommer i det sammanhanget också att ta upp de förslag som lagts fram i betänkandet (Ds U 1977: 12) Pliktexemplar av skrift. Även delar av tidningsfilm-ningskommitténs betänkande (Ds U 1975:4) Dagspress på mikrofilm kommer att behandlas i samma proposition.

För arkivverksamheten i övrigt föreslår jag bl. a. en förstärkning av riksarkivets kansliverksamhet och medel för mikrofilmning av slitna kyrkoskrivningshandlingar. De regionala folkrörelsearkiven får ökat stöd liksom Arbetarrörelsens arkiv, som härigenom kan fortsätta den pågående upprustningen.

Även inför nästa budgetår föreslås upprustning av de statliga och statsunderstödda museerna. Organisationskommittén (U 1974: 07) för riksantikvarieämbetet och vissa museer har under hösten lagt fram förslag till organisationsförändringar för fem museer. I betänkandet Nordiska museet (Ds U 1977: 16) föreslås en ny organisation för Nordiska museet. Kommittén föreslår också dels en gemensam organisation för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet, dels en anknytning av arkitekturmuseet till statens konstmuseer. Jag förordar i det följande att kommitténs förslag genomförs från den 1 juli 1978, dock med det undantaget att arkitekturmuseet organiseras som en självständig statlig myndighet.

Inom museiområdet i övrigt har jag prioriterat sådana förstärkningar som är nödvändiga för att pågående byggnadsprojekt skall kunna fullföljas. Jag föreslår därför en fortsatt satsning på etnografiska museet och Musikhistoriska museet samt tillfälliga förstärkningar för statens historiska museum, medelhavsmuseet, livrustkammaren och Thielska galleriet.

För teater, dans och musik föreslås i det följande förstärkningar med ca 4,8 milj. kr.

Förbättrade statliga insatser föreslås på dansområdet. Under riks-teaterns anslag beräknas medel för ökat antal dansare. Operan får

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 14

förbättrade resurser för att kunna genomföra fler dansföreställningar. Samarbetsnämnden för folklig dans får medel för att fortsätta den försöksverksamhet som inleddes föregående budgetår. Statsrådet Mogård kommer senare att lägga fram förslag om en reform av utbildningen av dansare. En förberedande dansundervisning föreslås i grundskolan och i gymnasieskolan föreslås en specialkurs för yrkesutbildning av dansare. Statens kulturråd har presenterat förslag om inrättande av en finskspråkig teaterensemble i Sverige. Enligt min mening är det svårt att nu genomföra detta förslag. I avvaktan på slutiigt ställningstagande i denna fråga har ökade medel beräknats för finsk gästspelsverksamhet och för finsk amatörteaterverksamhet.

Arbetet för att förbättra handikappades möjligheter att ta del i kulturella aktiviteter fortsätter. Biblioteksverksamheten vid Synskadades riksförbund föreslås få en ytterligare förstärkning. Frågan om talboksförsörjningen i landet som helhet inom folkbiblioteksväsendet studeras av en arbetsgrupp inom statens kulturråd. I övrigt föreslås en fortsatt utbyggnad av utbildningen av tolkar för döva och dövblinda.

Även amatörverksamheten och kulturverksamheten inom organisationslivet föreslås få ökat stöd. Bidragen tiU centrala amatörorganisationer förstärks med ca 0,5 milj. kr. Statens kulturråd föreslås få förstärkta resurser för utrednings- och utveckhngsarbete, vilket gör det möjligt för rådet att initiera en försöksverksamhet med kultur på arbetsplatser och i bostadsområden.

De förbättringar av konstnärernas villkor som tas upp i budgetförslaget omfattar dels en förstärkning av konstnärsnämndens resurser med ca 1,7 milj. kr., dels en höjning av biblioteksersättningen till författarna varigenom författarfonden tiUförs ytterligare 2,5 milj. kr. Jag vill erinra om att det pågår ett omfattande utrednings- och förhandlingsarbete som berör bildkonstnärernas situation. Förhandlingar pågår med företrädare för bildkonstnärerna om den ersättning som skall utgå när statliga institutioner arrangerar utställningar med verk som är i konstnärernas ägo. Inom statens kulturråd utreds frågan om stathgt stöd för att stimulera kommunerna tiU utstäUningar av bUdkonst. Utredningen (U 1977: 08) om visningsersättning har fått i uppdrag att klarlägga möjligheterna att konstruera ett system som ger bUdkonstnärerna ersättning för att verk som inte längre är i upphovsmannens ägo visas offentligt.

Insatserna för bildkonsten föreslås öka med ca 2,6 milj. kr. Av ökningen utgör 1,8 milj. kr. en förstärkning av resurserna för förvärv av konst. Statens konstråd föreslås få en viss personalökning samt bättre möjligheter att bedriva informationsverksamhet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 15

Statsrådet Mogård

Även för nästa budgetår föreslås en förstärkning av stödet till ungdomsorganisationernas verksamhet. Stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet byggs ut. Det innebär kraftiga höjningar av såväl grundbidraget som det rörliga bidraget. Jag räknar med att ett antal nya organisationer skall föras in i bidragssystemet.

En fortsatt uppräkning sker också av det statiiga bidraget tiU ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Bidraget som innevarande budgetår utgår med 10 kr. för sammankomst med deltagare i åldern 7— 25 år föreslås för nästa budgetår utgå med 11 kr. per sammankomst.

Det statliga bidraget till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet föreslås för budgetåret 1978/79 uppgå till sammanlagt 120 milj. kr. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med drygt 23 milj. kr.

Riksdagen beslutade år 1977 alt införa ett nytt bidrag tiU aUmän fritidsverksamhet i kommunerna. Med hänsyn till de förstärkningar av stödet till ungdomsorganisationerna som jag föreslår och den omläggning av statsbidraget till grundskolan som jag senare kommer att aktualisera har för budgetåret 1978/79 inte något sådant bidrag tiU fritidsverksamhet tagits upp i statsbudgelförslaget.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet \e

Allmänna kulturändamål

B 1. Statens kulturråd: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgifti 6 879 068

1977/78 Anslag 7 021 000

1978/79 Förslag 8 789 000

1 Tidigare anslagsbeteckning Statens kulturråd.

Enligt förordningen (1974: 644) med instruktion för statens kulturråd (ändrad senast 1977: 612) skall rådet främja förverkligandet av målen för den statliga kulturpolitiken. Därvid skall rådet särskilt verka för samordning av och utarbeta planer för de statliga insatserna inom kulturområdet. Rådet skall vidare genomföra utredningar som syftar till att kartlägga behovet av reformer och i övrigt följa forsknings- och utvecklingsarbetet på området samt samla och sprida information om kulturell verksamhel. Rådet handlägger ärenden om statiiga åtgärder som rör teater, dans och musik, litteratur och folkbibliotek samt konst, museer och utställningar. I anslutning till sin egen anslagsframstäUning skall rådet varje år granska förslag till sådana framställningar från andra myndigheter och organ inom nämnda delar av kulturområdet samt göra en sammanfattande bedömning av anslagsbehoven.

Rådet leds av en styrelse bestående av en ordförande och högst fjorton andra ledamöter. För ledamöterna finns fyra ersättare. Inom rådet finns som rådgivande och beredande organ tre nämnder, nämligen en nämnd för teater, dans och musik, en nämnd för litterär verksamhet och folkbibliotek och en nämnd för konst, museer och utställningar. Dessutom finns hos rådet en delegation för lokal- och utrustningsfrågor. Ordförande, ledamöter och ersättare i styrelse och nämnder samt i delegationen för lokal- och utrustningsfrågor utses av regeringen.

Rådets kansli är uppdelat på en sekretariatsenhet och en utredningsenhet, vartiH kommer personal för gemensamma administrativa funktioner.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens kulturråd	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	33,5 19,5	+ 5 +4,5	+ 1 of.
Anslag Lönekostnader Sjukvård	53 5 029 700 15 300	+9,5 + 2 371000 +       2000	+1 + 1237 000 +      2 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

17

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens	Föredragan-
		kulturråd	den
Reseersättningar	290 000	+   534000	+   247 000
därav utrikes resor	(48 000)	(+     66 000)	(+     12 000)
Lokalkostnader	631 000	+     67 000	+     63 000
Expenser	537 000	+   756 000	+   222 000
Kontakt- och konferens-
verksamhet	413 000	+     55 000	+   102 000
Ej disponerat belopp	105 000	-	-   105 000
	7 021 000	+3 785 000	+ 1768 000

Statens kulturråd

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 462 000 kr.

2. 0-alternalivet medför för kulturrådets del en minskning med 385 000 kr. Rådet föreslår att minskningen går ut över rådets anslagspost till kontakt- och konferensverksamhet som då visserligen reduceras till ett obetydligt belopp men inte medför några uppsägningar på personalsidan.

3. Rådet har innevarande budgetår för utgivande av rådets författningssamling (KRFS) i särskild ordning erhållit resurser för bl. a. en handläggare och ett biträde, båda med halvtidstjänstgöring. För nästa budgetår bör dessa medel räknas in i rådets ordinarie budget och tjänsterna ökas ut till att avse heltidstjänstgöring för att därigenom förstärka rådets resurser för informationsverksamhet. Vidare föreslår rådet ökade medel för annonsering, för en debattserie om kulturpolitik och till en folder på vissa invandrarspråk om existerande bidragsformer inom kulturområdet. Rådet behöver därutöver medel för informationsinsatser i samarbete med andra myndigheter och för att kunna ge ut en författningshandbok. (+501 000 kr.)

4. För att rådet skall få bättre möjligheter att biträda kommuner och landsting i deras planeringsarbete rörande teater-, dans- och musikområdet föreslås två handläggare. Dessa förstärkningar är också avsedda för olika uppföljningsinsatser inom resp. område och för bearbetning av problem som hör ihop med danskonsten. ( + 224 000 kr.)

5. Rådets kansli behöver för frågor rörande konst, museer och utställningar förstärkas med en handläggare och en byråassistent bl. a. med hänsyn tiU att rådet fr. o. m. innevarande budgetår handhar det regionala museistödet ( + 208 000 kr.).

6. Statens kulturråd har den 4 oktober 1977 inkommit med kompletteringar till rådets anslagsframställning för nästa budgetår. För ledamöterna i rådels styrelse, nämnder och LUP-delegation har redan innevarande budgetår utsetts ersättare, fyra när det gäller styrelsen och tre

2    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ig

för var och en av nämnderna resp. LUP-delegationen. Fr. o. m. innevarande budgetår finns också två personalrepresentanter, jämte suppleanter i rådets styrelse. Vidare har rådets ordförande fått 60 % av sin tjänstgöring förlagd till rådet. Rådet beräknar merkostnader för arvoden, reseersättningar och expenser i anledning härav vid en i övrigt oförändrad verksamhet till sammanlagt 345 000 kr. Därutöver föreslås ökade medel för arvodering av ledamöter i rådets olika arbetsgrupper, för biirädeshjälp åt rådets ordförande saint för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst tUl sådana ledamöter i rådets olika organ och arbetsgrupper som är fria kulturarbetare och saknar fast anställning. Slutligen bedöms det som nödvändigt att rådets styrelse, nämnder och arbetsgrupper får företa fler resor, även utrikes. ( + 888 000 kr.)

7. Litteratur- och biblioteksområdet behöver förstärkas med en bibliotekskonsulent för invandrarfrågor, en konsulent med halvtidstjänstgöring samt en byråassistent ( + 274 000 kr.).

8. Rådets gemensamma skrivpersonal behöver förstärkas med en byråassistent och en assistent samt ökade medel anvisas för extern skrivhjälp. För att rationalisera arbetet på skrivsidan föreslås vidare medel för inköp av bl. a. en skrivautomat. Rådet behöver också ökade resurser för kopiering. ( + 367 000 kr.)

9. En arvodestjänst för folkbildningsfrågor kommer under budgetåret 1977/78 att delvis behöva bekostas med hjälp av medel från anslaget till experiment- och utvecklingsarbete. Rådet föreslår att tjänsten från och med nästa budgetår inrättas som extra ordinarie och bekostas helt från förvaltningskostnadsanslaget ( + 50 000 kr.).

10. Rådet räknar med att LUP-verksamheten på högskoleområdet organiseras om den 1 juli 1978. I samband därmed bör vissa medel för rådets LUP-verksamhet, som nu utgår till rådet ur utbildningsdepartementets kommittéanslag, föras över till rådets förvaltningskostnadsanslag (+157 000 kr.).

11. I skrivelse den 15 oktober 1977 föreslår rådet ett belopp av 75 000 kr. för olika insatser rörande jämstäUdhet, personalutbildning m. m.

12. Även kansliets medel tUl reseersättningar är otillräckliga ( + 100 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 789 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för ytterligare en handläggare för teater-, dans- och musikfrågor. För merkostnader för arvoden, reseersättningar och expenser i anledning av att rådets styrelse, nämnder och LUP-delegation fr. o. m. innevarande budgetår utökats med ersättare beräknar jag ett belopp av 365 000 kr. Vid min beräkning av beloppet har också jag tagit hänsyn tiU att rådets ordförande har

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 19

60 % av sin tjänstgöring förlagd till rådet och tiU att det i rådets styrelse numera även ingår företrädare för de anstäUda vid rådet. Jag har därutöver under anslagsposten tiU reseersättningar beräknat en ökning med 60 000 kr. och under anslagsposten tiU expenser med 50 000 kr. Som jag har angett i inledningen till avsnittet B. Kulturändamål avser jag att senare föreslå regeringen att för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition med anledning av betänkandet (Ds U 1977:14) Statiigt litteraturstöd. Jag avser att i det sammanhanget återkomma till frågan om behovet av ytterligare personalförstärkningar i anledning av en ev. förändrad utformning av stödet till litteratumt-givning. Beträffande frågan om åtgärder för ökad jämställdhet hänvisar jag till vad som anförts i bUaga 3. För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kulturråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8 789 000 kr.

B 2. Statens kulturråd: Utrednings- och utvecklingsverksamhet

1977/78 Anslagi 522 000

1978/79 Förslag 1 379 000

1 Tidigare anslagsbeteckning Statens kulturråd: Utredningsverksamhet.

Från anslaget bestrids innevarande budgetår kostnader för experter och tillfällig personal, reseersättningar, publikationstryck samt övriga kostnader som har samband med utredningar inom statens kulturråds ansvarsområde. Medel för fast anställd personal vid rådets utredningsenhet anvisas under rådets förvaltningskostnadsanslag.

Statens kulturråd

1. Pris- och löneomräkning m. m. 91 000 kr.

2. Från anslaget bör fortsättningsvis förutom kostnader för rådets utredningsverksamhet även bestridas kostnader för kulturpoUtiskt utvecklingsarbete och kostnader som uppkommer i samband med regional musikplanering. Anslagsrubriken på förevarande anslag bör ändras till Statens kulturråd: Utrednings- och utvecklingsverksamhet.

3. Utredningsverksamheten intar en central plats i rådets arbete. Den planering som gjorts inför nästa budgetår visar att det finns ett stort behov av att utvidga utredningsverksamheten ( + 899 000 kr.).

4. Regeringen har uppdragit åt statens kulturråd att fullfölja ett av utredningen kulturrådet påbörjat projekt om forskning inom kulturområdet. Statens kulturråd kommer att under nästa år lägga fram en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 20

rapport om kulturpolitisk forsknings- och utvecklingsverksamhet. Trots att rapporten ännu inte är klar finner rådet det nödvändigt att få vissa resurser för ändamålet redan budgetåret 1978/79.

Till skillnad från andra samhäUssektorer saknas inom kulturområdet i det närmaste helt resurser för forsknings- och utvecklingsverksamhet som kan stödja reformarbetet. Statens kulturråd föreslås för nästa budgetår disponera ett belopp av 1 450 000 kr. för ändamålet. I beloppet ingår medel för information om kulturpolitik och forskning, för en inventering av kultursektorns behov av forsknings-och utveckUngsverksamhet samt för viss försöksverksamhet.

När det gäller försöksverksamhet har rådet begärt medel för två konkreta projekt, ett om Kultur och arbetsliv, som rådet vUl genomföra i samarbete med LO, ABF, TCO och TBV, och ett om Gemenskap mellan generationerna, som bygger på förslag från Studieförbundet Vuxenskolan.

Syftet med projektet Kultur och arbetsliv är att med arbetsgemenskapen på en viss arbetsplats som utgångspunkt söka nå personer, som normalt inte deltar i kulturella aktiviteter. Verksamheten skall ha ett sådant innehåll och sådan utformning att den bidrar till individens utveckling och till att förbättra kontakterna mellan och inom olika grupper av anställda. Kulturrådet framhåller att existerande kulturella föreningar vid arbetsplatserna skall engageras i verksamheten och samarbete sökas med kulturella institutioner och organisationer. Kontakterna mellan kulturarbetare och anställda skall främjas.

Aktiviteterna skall så långt möjligt utformas i enlighet med de anställdas egna önskemål. Några av de anställda vid varje arbetsplats som deltar i försöksverksamheten skall via veckokurser bibringas sådana kunskaper att de på sina resp. arbetsplatser kan svara för försöksverksamhetens praktiska genomförande.

Projektet är avsett att pågå under tiden 1978/79—1982/83. Första året avser förberedelser, sista året utvärdering och de tre mellersta den egentliga försöksverksamheten. Planering, försöksverksamhet och utvärdering skall ske i samarbete mellan kulturrådet, nyssnämnda organisationer och deras lokalavdelningar.

Projektet har kostnadsberäknats tUl sammanlagt 5,6 milj. kr. (1977 års kostnadsläge), varav 480 000 kr. faUer på förberedelseåret, 1,6 milj. kr. på vart och ett av försöksåren och 330 000 kr. på utvärderingsåret.

Vidare begär rådet medel för ett av Studieförbundet Vuxenskolan initierat projekt på temat Gemenskap mellan generationerna. Inom projektet kommer nya arbetsformer att prövas och försök göras för att i bostadsområden bryta isolering och nå nya grupper med kulturella aktiviteter. Projektet bygger på viss tidigare försöksverksamhet som Vuxenskolan genomfört. Projektet är avsett att pågå under perioden 1978/79—1981/82  och omfatta  15  avdelningar/kommuner.  Det sam-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 21

maniagda statsbidragsbehovet för projektet har beräknats tiU 1,4 milj. kr. i 1977 års kostnadsläge. För det första året, som är-planeringsår, behövs ett belopp av 225 000 kr.

3. Statens kulturråd har tUlsammans med regionmusiken och Rikskonserter tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att stimulera regional musikplanering i enlighet med de i prop. 1974: 28 angivna riktlinjerna. Innevarande budgetår pågår försöksverksamhet med regional samplanering av musikresurser i Västerbottens län. Rådet räknar med att under nästa budgetår behöva disponera ett belopp av 400 000 kr. för vissa merkostnader, t. ex. tillfälliga konsultinsatser, mindre utredningar, konferenser m. m.

Föredraganden

Statens kulturråd har föreslagit att rådet för nästa budgetår skall få disponera särskilda medel för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kulturområdet. Medlen skall användas för utvärdering av hittills gjorda satsningar inom kulturområdet, för information om kulturpolitisk forskning och för att initiera eller stödja försöksverksamhet av betydelse för det fortsatta reformarbetet. Jag fiimer liksom rådet det vara värdefullt med insatser av detta slag inom kulturområdet. Jag förordar därför att statens kulturråd för nästa budgetår anvisas särskilda medel att användas i enlighet med rådets förslag.

I det av rådet begärda beloppet ingår medel för två konkreta projekt, som LO, TCO, ABF och TBV resp. Studieförbundet Vuxenskolan tagit initiativ till. Båda projekten går ut på att söka engagera nya grupper i kulturaktiviteter. Det första projektet skall bygga vidare på arbetsgemenskapen vid ett antal arbetsplatser. Det andra projektet är inriktat på att bryta isolering i bostadsområden. Det bör finnas möjligheter att ur en försöksverksamhet av det slag som planerats vinna viktiga erfarenheter för framtiden. Jag anser därför att försöksverksamheten bör komma till stånd.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1 379 000 kr., vilket innebär en ökning med 862 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Vid min medelsberäkning har jag förutom behovet av särskilda medel för forsknings- och utvecklingsverksamhet' även beaktat rådets framställning om ökade resurser för rådets utredningsarbete.

Anslagsrubriken på förevarande anslag bör ändras till Statens kulturråd: Utrednings- och utvecklingsverksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kulturråd: Utrednings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 379 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 22

B 3. Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m.

1976/77 Utgift 12 100 000

1977/78 Anslag        15 665 000 1978/79 Förslag       16 915 000

Från detta anslag utgår bidrag till kulturprogram inom föreningslivet samt till förmedlingsbyrån för kulturprogram, länsbildningsförbunden och Folkbildningsförbundet.

Statsbidrag kan enligt förordningen (1974: 454, ändrad 1977: 538) utgå till kulturprogram som anordnas av studieförbund, regional eller lokal enhet av studieförbund, studieförbund i samverkan med organisation, som är medlem i studieförbund, samt av länsbildningsförbund och föreläsningsföreningar. Bidrag kan även utgå till program inom annan ideell förening.

Frågor om statsbidrag till kulturprogram handhas av förmedlingsbyrån för kulturprogram som svarar för fördelning och förmedling av statsbidraget tdl studieförbund, länsbildningsförbund och föreläsnings-föreningar. Förmedlingsbyrån fastställer hur stor del av bidraget som skall avse särskilt anordnade kulturprogram för handikappade. För förmedling av bidrag till andra ideeUa föreningar svarar länsbildningsförbunden. Medlen för detta ändamål, vars storlek faststäUs av statens kulturråd, fördelas av förmedlingsbyrån mellan länsbildningsförbunden efter samråd med dessa. Förmedlingsbyråns verksamhet leds av en styrelse bestående av åtta ledamöter, av vilka sex utses av Folkbildningsförbundet och två av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.

TUlsyn över statsbidragsgivningen till kulturprogram utövas av statens kulturråd.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

1. Kulturprogram inom föreningslivet

2. Förmedlingsbyrån för kulturprogram

3. Länsbildningsförbunden

4. Folkbildningsförbundet

	Statens kulturråd	Föredraganden
14 450 000	+ 7 163 000	+ 1000 000
645 000 410 000 160 000	+ 295 000 + 401000 + 220 000	+ 250 000 of. of.
15 665 000	+8 079 000	+1250 000

Statens kulturråd

1. Förmedlingsbyrån begär en ökning av medlen för bidrag till kulturprogram inom föreningslivet med 9445000 kr. vari ingår 2 milj. kr. för pedagogiska och organisatoriska insatser i syfte att stimulera en kvalitativ utveckling av verksamheten. Byrån räknar

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 23

med att bidrag därigenom skall kunna ges tUl ca 31000 program i de drygt 100 000 lokala organisationer som berörs av bidraget.

Statens kulturråd framhåUer att bidraget möjliggör kulturverksamhet i nya miljöer och skapar arbetstillfällen för fria kulturarbetare. Rådet föreslår atl bidraget för nästa budgetår skall uppgå till 21 613 000 kr., inkl. särskilda medel för pedagogiska och organisatoriska insatser och kompensation för kostnadsökningar ( + 7 163 000 kr.).

2. Förmedlingsbyrån beräknar att kanslikostnaderna budget
året 1978/79 kommer att uppgå tUl 940 000 kr.

Statens kulturråd förordar att staten tar ett ökat ekonomiskt ansvar för byråns verksamhet och tUlstyrker den begärda ökningen (+ 295 000 kr.).

3. Folkbildningsförbundet föreslår att bidraget tUl I ä n s b i I d-
ningsförbunden höjs till 1 150 000 kr.

Statens kulturråd tillstyrker en ökning tiU 811 000 kr. (+401 000 kr.).

4. Folkbildningsförbundet begär för budgetåret 1978/79
ett bidrag om 512 000 kr., vilket beräknas motsvara ca hälften av kost
naderna för förbundets verksamhet.

Statens kulturråd förordar en höjning av bidraget tiU 380 000 kr. ( + 220 000 kr.).

Föredraganden

Bidraget till kulturprogram inom föreningslivet infördes budgetåret 1974/75 och tillämpas således nu under det fjärde verksamhetsåret. Önskemål om en utvärdering av bidragsgivningen har uttryckts vid olika tillfällen och statens kulturråd kommer enligt vad jag har erfarit att påbörja ett sådant arbete under innevarande budgetår. Kostnaderna för utvärderingen kommer att täckas inom ramen för förevarande anslag. Med hänsyn till den kommande utvärderingen bör höjningen under anslaget enligt min mening begränsas till 1 000 000 kr.

Statens kulturråd förordar att staten svarar för en större del av kostnaderna för förmedlingsbyrån för kulturprogram. Jag delar denna uppfattning och beräknar en ökning av statsbidraget med 250 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 16 915 000 kr.

B 4. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

1977/78 Anslag 9 325 000

1978/79 Förslag       10 406 000

Ur detta anslag utgår fr. o. m. innevarande budgetår bidrag till organisationer och till enskilda för fritt kollektivt skapande ävensom för andra för olika kultursektorer gemensamma ändamål.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

24

Enligt kungörelsen (1974: 453) om statsbidrag för experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer utgår bidrag främst till sådana projekt som syftar till att främja kulturell verksamhet bland dem som har ringa kontakt med kultureUa aktiviteter.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens	Föredra-
		kulturråd	ganden
1. Centrala amatörorga-
nisationer	2 010 000	+ 1 238 000	+465 000
2. Experiment och utveck-
lingsarbete inom kultu-
rell verksamhet bland
amatörer	2 000 000	+   890 000	—
3. Centrumbildningar på
teaterns, dansens, musi-
kens, filmens, bild-
konstens och litteratu-
rens områden	2 000 000	+1 050 000	+160 000
4. Folkparkernas central-
organisation för central
service och andra ge-
mensamma insatser samt
för Folkparkernas
artistförmedling	1 850 000	+ 2 471000	+ 300 000
5. Folkets husföreningar-
nas riksorganisation för
anordnande av bl.a.
konstutställningar och
s.k. kulturhörnor	770 000	+   446 000	+ 60 000
6. Vissa internationeUa
organisationer	205 000	+   225 000	+ 21000
7. Kurser, konferenser.
resor, festivaler och
gästspel	490 000	+   359 000	+ 75 000
S. Föreningar och organi-
sationer för utrustning	—	+   450 000	—
9. Kulturverksamhet bland
språkliga minoriteter	—	+   500 000	—
10. Särskilda kulturprojekt	—	+1 200 000	—
	9 325 000	+ 8 829 000	+ 1081000

Statens kulturråd

1. Ur anslagsposten till centrala amatörorganisationer utgår bidrag i form av allmänt driftbidrag till bl. a. Sveriges kör-förbund. Svenska sångarförbundet, Kyrkomusikerorganisationernas samarbetskommitté, Samarbetsrådet för Sveriges körer, Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR), Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar, Sveriges spelmäns riksförbund och Sveriges schackförbund. Vidare utgår bidrag till amatörensemblers utlandsturnéer och till vissa lokala orkesterföreningar inom SOR.

Med anledning av regeringens uppdrag den 27 september 1974 har kulturrådet utrett formerna för statsbidrag till centrala amatörorganisa-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 25

tioner och i september 1977 tiU utbildningsdepartementet överlämnat rapporten Stödet tUl centrala amatörorganisationer (Rapport från kulturrådet 1977: 3). Rapporten har remissbehandlats av kulturrådet. I rapporten föreslås en kraftig ökning av det allmänna driftbidraget till organisationerna avseende främst kurs- och utbUdningsverksamhet, vidareutveckling av metoder och verksamhet samt central administration och medlemsservice. Kulturrådet avser att återkomma med förslag till väsentliga och långsiktiga förändringar av stödet när förslag från folkbildningsutredningen (U 1975: 19) föreligger, vilka väntas beröra också de centrala amatörorganisationernas arbetsvillkor. I fråga om bidrag till vissa lokala orkesterföreningar inom SOR förordar kulturrådet att rådet efter förslag från SOR under en övergångsperiod av fem år fortsätter att fördela medel till vissa lokala orkestrar. Därefter bör frågan om stödet till SOR-orkestrarnas verksamhet ha lösts inom ramen för den nu påbörjade regionala musikplaneringen.

För det allmänna driftbidraget till organisationerna förordas en ökning med 1088 000 kr., för amatörensemblers utlandsturnéer med 60 000 kr. och för bidrag till lokala SOR-orkestrar med 90 000 kr. I den föreslagna ökningen ingår kompensation för kostnadsökningar. ( + 1238 000 kr.)

2. Bidraget till experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer har visat sig vara ett viktigt instrument för att möjliggöra för lokala föreningar och sammanslutningar att pröva nya metoder och former och ta nya initiativ inom det amatörkultureUa området. Kulturrådet räknar med att under innevarande budgetår kunna utvärdera den hittills bedrivna verksamheten. EnUgt rådet föreligger ett växande behov av bidrag för ett och samma projekt under de tre år som bidraget enligt statsbidragskungörelsen får utgå. Bidraget bör höjas till 2 890 000 kr. inkl. kompensation för prisutvecklingen ( + 890 000 kr.).

3. Ur anslagsposten till centrumbildningar utgår bidrag till dans-, film-, fotografi-, författar-, illustratörs-, konstnärs-, musik-och teatercentrum. Centrumbildningarna spelar en viktig roll för att utveckla nya vägar för kontakt mellan konstnärer och publik och finna nya uppgifter för konstnärerna. Den arbetsförmedlande delen inom centrumbildningarna finansieras hos fyra av de rikstäckande organisationerna av arbetsmarknadsstyrelsen. Centrumbildningarna bör få möjlighet att öka samarbetet med förskolor, skolor, vårdinrättningar och organisationer och att bygga ut kontakt- och informationsverksamheten. Resurser behövs för att anställa ytterligare personal. Rådet föreslår att bidraget inkl. kompensation för pris- och löneutvecklingen höjs till 3 050 000 kr. (+1 050 000 kr.).

4. Bidraget tiU Folkparkernas centralorganisation är  avsett för central service,  metodutveckling, utbUdning, lokal  och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 26

regional försöksverksamhet och andra för folkparksrörelsen gemensamma insatser samt för Folkparkemas artistförmedling. Folkparkerna lämpar sig väl för programverksamhet och uppsökande aktiviteter inom det kulturella området. Genom dem kan nya målgrupper nås med ett seriöst syftande kulturutbud. För verksamheten exkl. artistförmedlingen begär centralorganisationen en anslagshöjning med 884 500 kr. Kulturrådet, som planerar att nästa budgetår göra en översyn av bidragen tUl folkparksrörelsen och folketshusrörelsen samt av stödet till andra lokalhållande organisationer, tUlstyrker en ökning med 871 000 kr. inkl. kompensation för pris- och löneökningar. För utrednings- och projekteringskostnader för kulturella investeringsobjekt begär centralorganisationen ett bidrag av 402 000 kr. Rådet tUlstyrker 200 000 kr. för ändamålet.

För Folkparkernas artistförmedling, som är organisatoriskt skUd från Folkparkemas centralorganisation, begär centralorganisationen 1 890 000 kr. i statsbidrag. Kulturrådet, som anser att folkparkerna bör få ökade möjligheter att bedriva och utveckla sin verksamhet utan att vara kommersiellt beroende, tUlstyrker en ökning med 1 400 000 kr. för artist-förmedlingsn.

Kulturrådet föreslår att det totala bidraget till Folkparkernas centralorganisation höjs till 4 321 000 kr. ( + 2 471 000 kr.).

5. Kulturrådet tUlstyrker hela det av Folkets husföreningarnas riksorganisation begärda beloppet om 1 216 000 kr. inkl. kompensation för pris- och löneökningar. Bidraget avser bl. a. anordnande av konstutställningar och s. k. kulturhörnor, musikverksamhet och tillhandahållande av teaterlokaler och teaterteknisk service i samband med teaterverksamhet. Av ökningen avser 115 000 kr. en försöksverksamhet med musikarrangörsgrupper. Rådet avser att nästa budgetår göra en utredning angående statens stöd till bl. a. Folkets husföreningarna. ( + 446 000 kr.)

6. För innevarande budgetår utgår 205 000 kr. i bidrag till vissa internationella organisationer inom kulturområdet, exempelvis Svensk teaterunion — Svenska ITI-rådet, Svenska sektionen av Internationella sällskapet för samtida musik (ISCM) och Svenska pennklubben. Från organisationerna begärs bidrag med sammanlagt ca 700 000 kr. Kulturrådet föreslår att bidraget inkl. kompensation för prisutvecklingen höjs tiU 430 000 kr. för att organisationerna skall kunna uppnå en viss basnivå i avvaktan på resultatet av en pågående utredning om formerna för kultumtbytet med utlandet ( + 225 000 kr.).

7. Kulturrådet begär en höjning av anslagsposten för k u r s e r, konferenser, resor, festivaler och gästspel till 849 000 kr. inkl. kompensation för prisutvecklingen. Viktiga nya initiativ hos kulturlivets organisationer och konferensverksamhet hos dessa stöds från denna anslagspost. ( + 359 000 kr.)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 27

8. Kulturrådet föreslår en särskild anslagspost för bidrag till föreningar och organisationer för utrustning och begär 450 000 kr. för ändamålet. Rådet har hittills — av medel som regeringen särskilt anvisat — gett bidrag till bl. a. kollektivverkstäder, fonograinproducenter, musikarrangörer och bokproducenter.

9. För bidrag till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter begär kulturrådet 500 000 kr.

10.   Kulturrådet föreslår en ny anslagspost på 1 200 000 kr. för bidrag
till särskilda kulturprojekt som, enligt rådets mening, inte
kan erhålla bidrag genom någon existerande stödform.

Föredraganden

Stödet till kulturella verksamheter utanför institutionerna bör ytterligare byggas ut. För de under denna anslagsrubrik avsedda ändamålen beräknar jag en sammanlagd bidragsökning med 1 081 000 kr.

Den utredning om stödet till centrala amatörorganisationer som kulturrådet har lagt fram visar vUken viktig roll dessa organisationer spelar för amatörverksamheten i vårt land. De 17 riksorganisationer som får bidrag omfattar praktiskt taget all organiserad kör-, orkester-, teater-och fotoveiksamhet som bedrivs bland amatörer. Jag delar kulturrådets uppfattning att det är angeläget med ett ökat stöd inte minst för att göra det möjligt att utveckla repertoarer och arbetsformer. För nästa budgetår har jag beräknat 2 475 000 kr. för de centrala amatörorganisationerna, vUket innebär en förstärkning med 465 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Bidrag bör enligt kulturrådets förslag utgå tiU kostnader för organisationernas centrala verksamhet samt tUl amatör-ensemblers utlandsturnéer. Vidare bör det vara möjligt att t. v. ge bidrag också till den lokala verksamheten inom Sveriges orkesterföreningars riksförbund.

För Folkparkernas centralorganisation har upptagits drygt 2,1 mUj. kr. I det beloppet ingår 150 000 kr. tUl utrednings- och projekteringskostnader för investeringsobjekt i folkparkerna. För detta ändamål har tidigare utgått bidrag i särsldld ordning.

Innevarande budgetår utgår ur anslaget Kulturellt utbyte med utlandet bidrag cm sammanlagt 37 000 kr. för kostnader som följer av svenskt medlemskap i vissa internationella organisationer på kulturområdet. Medel för ifrågavarande ändamål bör i fortsättningen anvisas under detta anslag. Jag har i det följande vid min beräkning av anslaget Kulturellt utbyte med utlandet räknat med motsvarande minskning.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10 406 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 28

B 5. Bidrag till särskilda kulturella ändamål

1976/77 Utgift 9 626 285 Reservation 1374 032

1977/78 Anslag 4 266 000

1978/79 Förslag 3 817 000

Ur detta reservationsanslag, det s. k. kulturmedelsanslaget, ställer regeringen medel till förfogande åt olika organ för fördelning tUl vissa ändamål. Vidare utgår bidrag till organisationer och institutioner. Slutligen utgår bidrag genom beslut av regeringen efter ansökan i varje särskilt fall.

Disposition av anslaget 1977/78

Ändamål Belopp

1.  Musikaliska akademiens styrelse för musik-
pedagogisk utbildningsverksamhet inom privata

musikskolor i Stockholin 35 000

2. Organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) för musikpedagogiskt utvecklingsarbete 220 000

3. Stiftelsen Gerlesborgsskolan för verksamheten i

Gerlesborg 260 000

4. Stiftelsen Svenska Dalcroze-seminariet för verksamheten 650 000

5. Stiftelsen Sveriges fria konstskolor för stöd ät

verksamheten vid vissa konstskolor 245 000

6. Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI) för försöksverksamhet med utbildning i orkesterspelning 125 000

7. Samfundet De nio för verksamheten 15 000

8. Investeringsändamål på kulturområdet 1 500 000

9. Övrigt 332 000 För tiden efter den 1 november 1977 disponibla

medel 884 000

4 266 000

2. Organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) föreslår att medel för musikpedagogiskt utvecklingsarbete fr. o. m. budgetåret 1978/79 anvisas inom högskolans anslagssystem.

3. Stiftelsen Gerlesborgsskolan begär att statsbidraget för verksamheten i Gerlesborg höjs med 140 000 kr. till 400 000 kr.

4. Stiftelsen Svenska Dalcroze-seminariet, som bl. a. på högskolenivå utbildar rytmiklärare, begär att bidraget höjs med 1 100 000 kr. tiU 1 750 000 kr.

OMUS anser att bidrag till Dalcroze-seminariet fr. o. m. budgetåret 1978/79 bör anvisas inom högskolans anslagssystem.

5. Stiftelsen Sveriges fria konstskolor anhåUer
om en höjning av statsbidraget med 130 000 kr. till 375 000 kr. som
bidrag till lärarlöner och modellkostnader vid vissa konstskolor i Stock-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 29

holm och Göleborg. Stiftelsen har i september 1977 tiU utbildningsdepartementet gett in förslag till läroplaner för skolorna för att möjliggöra en ombildning av dessa till s. k. enskilda yrkesskolor. Skolöverstyrelsen har avgett yttrande över förslaget.

6. Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI) anhåUer om största möjliga bidrag till praktikanlverksamheten med utbildning i orkesterspelning för blivande orkestermusiker.

Föredraganden

Ur anslaget Bidrag tUl särskilda kulturella ändamål lämnas stöd tiU olika ändamål inom kulturområdet, för vilka bidragsbehovet är regelbundet återkommande. Det finns också ett visst utrymme inom anslaget för att tUlgodose nya behov och stödja nya initiativ, varigenom utveckling och förnyelse av kulturlivet främjas.

Vissa anslagsposter under förevarande anslag bör fr. o. m. nästa budgetår föras över tiU andra anslag. Efter samråd med statsrådet Mogård finner jag sålunda att bidragen tUl organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) och Stiftelsen Svenska Dalcroze-seminariet bör beräknas under anslaget Utbildning för undervisningsyrken samt att bidraget tUl Stiftelsen Sveriges fria konstskolor bör beräknas under anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Vidare bör bidrag om 110 000 kr. till Samarbetsnämnden för folklig dans i fortsättningen beräknas under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Bidrag om 42 000 kr. och 35 000 kr. till Föreningen Värmlandsarkiv resp. Folkrörelsernas arkivförbund bör fortsättningsvis anvisas under anslaget Bidrag tUl vissa arkiv. Slutligen bör ett belopp cm 80 000 kr., som innevarande budgetår har utgått för vissa teaterturnéer, beräknas under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern.

För bidrag till regional museiverksamhet i Stockholms län har jag reserverat medel under förevarande anslag. En närmare redogörelse för detta förslag kommer jag att lämna i det följande under anslaget Bidrag tUl regionala museer.

Efter samråd med statsrådet Ullsten förordar jag att ett belopp om 75 000 kr. avseende stöd till Invandrarnas kulturcentrum, som innevarande budgelår har beräknats under tolfte huvudtiteln, i fortsättningen skall anvisas under förevarande anslag. Dessa förändringar jämte vissa andra överföringar medför en minskning av medelsbehovet under förevarande anslag med 1 237 000 kr.

Med hänvisning tiU det anförda beräknar jag anslaget tUl 3 817 000 kr., vilket innebär en ökning med 788 000 kr., sedan hänsyn tagits till gjorda överföringar.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 817 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 30

B 6. Bidrag till samisk kultur

1977/78 Anslag 1 050 000

1978/79 Förslag 1 250 000

Genom riksdagens beslut (prop. 1976/77: 80, KrU 1976/77: 43, rskr 1976/77: 289) infördes den 1 juli 1977 ett särskilt statsbidrag tiU samisk kultur.

Bidrag kan utgå till olika former av samisk kulturell verksamhet och till de samiska organisationerna i enlighet med de i prop. 1977/78: 80 (s. 116, 122, 128—132 och 148) angivna riktlinjerna. Medlen disponeras av samefonden och beslut om bidrag fattas av samefondens kulturdelegation.

Styrelsen för samefonden

Kulturdelegationen föreslår en höjning av anslaget med 300 000 kr. utöver kompensation för kostnadsökningar för nästa budgetår. Delegationen framhåller särskUt vikten av att kunna stödja de lokala sameföreningarnas kulturella verksamhet. ( + 300 000 kr.)

Föredraganden

Jag finner det angeläget att utveckla den bidragsgivning till samisk kulturell verksamhet som samefondens kulturdelegation svarar för och som inleddes innevarande budgetår. Bidragsgivningen är ett viktigt komplement till det stöd som genom olika generella stödformer på kulturområdet kan komma det samiska kulturarbetet tUl del. Inte minst är det angeläget att bidra till en utveckling av de lokala sameföreningarnas kulturella verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 1 250 000 kr.

B 7. Bidrag tiil de handikappades kulturella verksamhet

1976/77 Utgift 14 514 124

1977/78 Anslag        14 425 000 1978/79 Förslag       13 010 000

Från anslaget utgår bidrag till Synskadades riksförbund (SRF) för förbundets allmänna biblioteksverksamhet samt för vissa kostnader vid framställningen av studielitteratur för synskadade högskolestuderande. Biblioteksverksamheten bedrivs genom framställning och utlåning av talböcker och punktskriftsböcker och sker i samverkan med folkbibliote-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

31

ken. Verksamheten leds av en särskild styrelse. Det statiiga bidraget täcker i huvudsak kostnaderna för verksamheten.

Från anslaget utgår vidare bidrag tUl följande ändamål, nämligen studieförbundens utvecklingsprojekt inom handikappområdet, kostnader för tolkmedverkan vid kurser och konferenser inom folkbUdningsorga-nisationer, framställning av lättiäst litteratur, utbUdning av tolkar för döva och dövblinda samt tolkutbildare, av Svenska riksteatern bedriven teaterverksamhet för döva och hörselskadade, utvecklingsarbete avseende kulturell verksamhet bland handikappade samt framställning av punktskriftsböcker för försäljning. Teaterverksamheten för döva och hörselskadade leds av en särskild styrelse.

Chefen för utbildningsdepartementet tillsatte efter regeringens bemyndigande den 20 oktober 1976 en särskild arbetsgrupp med uppgift att utreda vissa frågor som sammanhänger med en förändring av huvudmannaskapet för den av SRF bedrivna bibUoteksverksamheten.

Skolöverstyrelsen har genom beslut den 30 juni 1977 fått i uppdrag att utarbeta en plan för utbildning av tolkar för döva och dövblinda, taltolkar samt tolkutbildare.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

1. Bidrag till SRF för biblioteksverksamhet därav för framställning av studielitteratur för synskadade högskolestuderande

2. Folkbildningsverksamhet bland handikappade

3. Bidrag till tolkar för döva

4. Framställning av lättläst litteratur

5. Utbildning av tolkar för döva

6. Teaterverksamhet för döva och hörselskadade

7. Utvecklingsarbete

8. Framställning av punktskriftsböcker för försäljning

	Skolöverstyrelsen m.fl.		Föredraganden
10 400 000	+ 4 425 000 .		+ 1 310 000
(575 000)	( +	438 000)	(-)
900 000 70 000	—	900 000 70 000	-    900 000 -     70000
925 000	j-	275 000	- 925 000
730 000	+	170 000	+ 170 000
1 000 000 100 000	+ +	433 000 10 000	-1000 000 of.
:  300 000	+1 689 000		of.
14 425 000	+ 6 032 000		-1415 000

Skolöverstyrelsen m. fl.     ., , .

1. SRF begär med hänvisning till kostnadsutveckUngen en ökning av bidraget tUl biblioteksverksamheten med 1196400 kr. Därutöver begär förbundet en ökning med 2 790 700 kr. för bl. a. ytterligare personal, ökad framställning av talböcker samt anskaffning av utrustning för databaserat utlåningssystem. För servicen med   studie-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 32

litteratur    för     synskadade högskolestuderande begär SRF en ökning med 438 000 kr. (+4 425 000 kr.).

2—3. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att medel för de ändamål till vilka bidrag utgår från posterna Folkbildningsverksamhet bland handikappade och Bidrag till tolkar för döva i enlighet med vad som uttalades i prop. 1976/77: 87 fr. o. m. nästa budgetär anvisas under anslaget Bidrag till studieförbund (-970 000 kr.).

4. SÖ avser att under budgetåret 1977/78 lämna en redogörelse för den hittills genomförda försöksverksamheten med framställning av lättläst litteratur. Redogörelsen kommer att ta upp frågor om bl. a. produktionsstöd, former för distribution och samarbete med författare m. fl. Redogörelsen beräknas kunna ligga till grund för ställningstagande till hur utgivningen skall organiseras i framtiden. För nästa budgetår begär SÖ ett anslag om 1 200 000 kr. vUket bör möjliggöra en utgivning av ca 25 böcker samt ca 20 projektbidrag till författare och bokUlustra-törer m. m. ( + 275 000 kr.).

5. Utbildningen av tolkar för döva och dövblinda bör enligt SÖ byggas ut ytterUgare, specieUt gäller detta utbUdningen avseende de dövblinda (+170 000 kr.).

6. Teaterverksamheten för döva och hörselskadade beräknas enligt Svenska riksteatern kunna starta under hösten 1977. För nästa budgetår föreslår Svenska riksteatern utöver kompensation för automatiska kostnadsökningar en utvidgning av ensemblen samt ökade resurser för bl. a. produktion, utbildning och information ( + 433 000 kr.).

7. Medlen för utvecklingsarbete bör enligt SÖ höjas med hänsyn till kostnadsutvecklingen ( + 10 000 kr.).

8. SRF förklarar sig berett att ta på sig ansvaret för förlagsverksamhet for punktskriftsböcker samt försäljning av böcker. Förbundet begär för detta ändamål ett stående förlagskapital om 1 000 000 kr., 639 000 kr. för subvention av priset på böckerna samt 50 000 kr. för information och distribution (+1 689 000 kr.).

Föredraganden

Bidraget till Synskadades riksförbunds (SRF) biblioteksverksamhet ökade innevarande budgetår med 5,8 milj. kr. som en följd av riksdagens beslut (KrU 1976/77: 44, rskr 1976/77: 325) med anledning av regeringens proposition (1976/77: 87 bU. 1) om insatser för de handikappades kulturella verksamhet. Höjningen innebär att bibliotekets anskaffning av talböcker och punktskriftsböcker har kunnat ökas högst väsentligt.

Frågan om det framtida huvudmannaskapet för den biblioteksverksamhet SRF nu svarar för berördes i nyssnämnda proposition. En sär-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 33

skild arbetsgrupp har i uppdrag att utreda vissa frågor som hänger samman med en förändring av huvudmannaskapet.

I avvaktan på att arbetsgmppens arbete slutförs kommer SRF att ha ansvaret för verksamheten även under nästa budgetår. Med hänsyn till kostnadsökningar samt behovet av en viss ytterligare ökning av bibliotekets förvärv av talböcker och punktskriftsböcker beräknar jag en höjning av bidraget tUl SRF med 1 310 000 kr. Jag har därvid även beaktat behovet av en viss personalförstärkning vid biblioteket.

Den utbyggnad av utbildningen av tolkar för döva och dövblinda som inleddes innevarande budgetår bör fortsätta, och jag beräknar för detta i enlighet med skolöverstyrelsens förslag en ökning med 170 000 kr.

I enlighet med vad som uttalades i prop. 1976/77: 87 (s. 66) bör medlen under posterna Folkbildningsverksarrdiet bland handikappade och Bidrag till tolkar för döva fr. o. m. budgetåret 1978/79 beräknas under anslaget Bidrag till studieförbund.

Medlen för framställning av lättläst litteratur bör fr. o. m. nästa budgetår beräknas under anslaget Litteraturstöd. Beträffande stödets fortsatta utformning avser jag att återkomma i samband med mina ställningstaganden till förslagen i betänkandet (DsU 1977: 14) Statligt litteraturstöd.

Medlen för teaterverksamhet för döva och hörselskadade bör fr. o. m. nästa budgetår beräknas under anslaget Bidrag till Svenska Riksteatern.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 13 010 000 kr.

B 8. Bidrag till konstnärer m. m.

1976/77 Utgift 18 278 691 Reservation 1406 828

1977/78 Anslag        20 677 000 1978/79 Förslag       23 332 000

Bidrag enligt förordningen (1976: 528) om bidrag till konstnärer kan utgå till konstnär som är svensk medborgare och tUl annan konstnär som är stadigvarande bosatt i Sverige. Bidrag kan ej tilldelas den som deltar i grandläggande konstnärlig utbUdning.

Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag eller projektbidrag. Konstnärsbidrag kan utgå för att ge aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han kan ägna sig åt konstnärUg verksamhet utan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet. Det kan också ge konstnär skydd av pensionskarak-

3    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 34

tär eller i vissa fall utgå till efterlevande till konstnär. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnär för andra ändamål.

Konstnärsbidrag får uppgå tUl högst 30 000 kr. om året för varje mottagare. Bidrag av pensionskaraktär och bidrag tiU efterlevande får utgå tUls vidare, medan övriga bidrag kan utgå till samma konstnär för högst fem år i sänder utan omprövning.

Vid fördelningen av konstnärsbidrag till aktiva konstnärer skall hänsyn tas till såväl konstnärlig kvalitet som mottagarens behov av ekonomiskt bidrag. Därvid är det viktigt att konstnärer som är bosatta i olika delar av landet och företrädare för olika konstnärliga genrer, stilar och tekniker kommer i fråga.

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Bidrag kan utgå för avgränsade projekt som antingen kan antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller som utgör försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områden i samhället.

Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges författarfond i fråga om författare, översättare och kulturjournalister och av konstnärsnämnden i fråga om övriga konstnärer.

Konstnärsnämnden inrättades den 1 juli 1976. Enligt sin instruktion (1976:531) skall nämnden vid sidan av sin uppgift att handha ärenden om bidrag till konstnärer hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Nämnden skall också avge förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Konstnärsnämnden består av ordförande och elva andra ledamöter samt åtta suppleanter, vilka alla utses av regeringen. Åtta av ledamöterna samt suppleanterna utses efter förslag av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys).

Inom nämnden finns tre arbetsgrupper, nämligen en för ärenden rörande bild- och formkonstnärer, en för ärenden rörande tonkonstnärer och en för ärenden rörande scen- och fUmkonstnärer. Arbetsgruppernas huvuduppgift är att fatta beslut om bidrag till konstnärer inom resp. verksamhetsområde. Varje arbetsgrupp består av ordförande och fem andra ledamöter samt fem suppleanter, vilka alla utses av regeringen. Samtliga ledamöter och suppleanter utom ordföranden utses efter förslag av Klys bland företrädare för yrkesutövarna inom arbetsgruppens verksamhetsområde.

Innevarande budgetår har för bidrag till författare, översättare, kulturjournalister m. fl. anvisats 905 000 kr. För bidrag till andra konstnärer har anvisats sammanlagt 19 772 000 kr., varav 2 370 000 kr. avser projektbidrag och 17 402 000 kr. konstnärsbidrag. Av beloppet tiU konstnärsbidrag får högst 1 225 000 kr. användas för konstnärsnämndens förvaltningskostnader.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 35

Styrelsen för Sveriges författarfond

Genom att anslagsbeloppet budgetåret 1976/77 höjdes till 905 000 kr. kunde antalet bidrag till författare, översättare och kulturjournalister ökas från 53 till 60. Däremot har bidragens storlek legat oförändrad på 15 000 kr. per år. För budgetåret 1978/79 vill styrelsen öka bidragsbeloppet tiU 18 000 kr. (+180 000 kr.)

Konstnärsnämnden

1.   Konstnärsnämnden redovisar användningen av anslaget för konst
närsbidrag och projektbidrag till andra konstnärer budgetåret
1976/77. Konstnärsbidragen har fördelats på följande sätt. TUl bild- och
formkonstnärer har delats ut 996 bidrag om sammanlagt 10 567 000 kr.
Tonkonstnärerna har erhåUit 321 bidrag om tillsammans 2 263 000 kr.
Inom gruppen scen- och filmkonstnärer har 181 bidrag tUl ett samman
lagt belopp av 1 911 000 kr. delats ut.

Av konstnärsbidrag tiU aktiva konstnärer har 863 delats ut för ett år, 28 för två år och ett för fyra år. 29 bidrag har delats ut för den längsta möjliga tiden, fem år. Det högsta möjliga bidragsbeloppet, 30 000 kr., har utnyttjats i 51 fall. 87 resebidrag har beviljats. Antalet bidrag av pensionskaraktär är 337.

När det gäller projektbidragen har 66 bidrag om sammanlagt 1 570 000 kr. tUlfaUit bUd- och formkonstnärer, 15 bidrag om tiUsammans 300 000 kr. har tilldelats tonkonstnärer och två bidrag om sammantaget 160 000 kr. har delats ut till scen- och filmkonstnärer.

Konstnärsnämnden avser att inleda en undersökning av kulturarbetarnas arbetsmarknads- och inkomstförhållanden.

2. Konstnärsnämnden föreslår en ökning av anslaget till konstnärsbidrag och projektbidrag för andra konstnärer samt till nämndens administrationskostnader med 10 % med hänsyn tUl penningvärdets utveckling. Detta för med sig att maximibeloppet för konstnärsbidrag måste höjas. (+1 977 000 kr.)

3. För att tillgängliga medel bättre skaU svara mot behoven föreslår konstnärsnämnden vidare att medlen tUl konstnärsbidrag och projektbidrag skall ökas med ytteriigare 20 % ( + 3 709 000 kr.).

Föredraganden

Som jag angett inledningsvis under avsnittet B. Kulturändamål bör särskilda medel ställas tUl konstnärsnämndens förfogande för projektbidrag till produktion av fUm som är avsedd att distribueras på annat sätt än genom vanliga biografer. En mer ingående redogörelse för förslagen och för mina ställningstaganden kommer att lämnas i det följande under anslaget FUmstöd.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 35

Anslaget bör höjas med 1 milj. kr. för projektbidrag tUl filmproduktion. För övriga ändamål räknar jag med en höjning av anslaget med 1 655 000 kr. Maximibeloppet för konstnärsbidrag bör höjas tiU 33 000 kr. för år och mottagare.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna   vad jag förordat om konstnärsbidragets maximibelopp,

2. till Bidrag till konstnärer m. tn. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 23 332 000 kr.

B 9. Inkomstgarantier för konstnärer

1976/77 Utgift 3 102 850

1977/78 Anslag 3 475 000

1978/79 Förslag        3 775 000

Enligt förordningen (1976: 504) om inkomstgarantier för konstnärer kan inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter förslag från eller yttrande av konstnärsnämnden och skall avse kalenderår eller del därav. Den som innehar inkomstgaranti skall årligen under sin återstående livstid åter utses till innehavare av inkomstgaranti, om inte synnerliga skäl föranleder annat.

Inkomstgaranti kan uppgå tUl högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381, omtryckt senast 1977: 630) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång. Det för januari 1978 fastställda basbeloppet är 11 800 kr. Garantins maximibelopp för år 1978 uppgår således till 59 000 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.

Antalet garantirum är innevarande budgetår 120.

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden föreslår oförändrat antal garantirum budgetåret 1978/79.

Föredraganden

För ökad belastning av anslaget under nästa budgetår, främst till följd av basbeloppets höjning, beräknar jag ett ökat medelsbehov av 300 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 775 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 37

B 10. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.

1976/77 Utgift 23 113 000

1977/78 Anslag        25 180 000 1978/79 Förslag       28 320 000

Från anslaget utgår innevarande budgetår ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek med 24 830 000 kr. samt åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar med 350 000 kr.

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen (1962: 652) om Sveriges författarfond (omtryckt 1975: 1210, ändrad senast 1977: 460). Ersättning utgår för utiåning genom folkbibUotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk upphovsman och litterärt verk i svensk översättning. Ersättning utgår även för motsvarande verk vUka ingår i bibliotekens referenssamlingar.

Från detta anslag överförs årligen tiU Sveriges författarfond medel motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Iimevarande budgetår uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk tUl 26 öre för hemlån och till 104 Öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk till 13 öre för hemlån och tUl 52 öre för referensexemplar. Av fondens medel utbetalas individueU författarpenning till svenska författare av originalverk med 15 öre för hemlån och med 60 öre för referens-exemplar av originalverk. För författare med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan bestämma att författarpenning tUl viss upphovsman skall utgå med högre. belopp än det statistiskt beräknade. Denna möjlighet tillämpas för att ge ca 135 upphovsmän s. k. garanterad författarpenning, vilken för år 1978 uppgår till 33 000 kr. Återstoden av fondens medel, den s. k. fria delen, används efter styrelsens bestämmande tUl stipendier, pensioner, understöd och andra för författare, översättare m. fl. gemensamma ändamål.

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt vissa av förbundet fastställda regler.

Styrelsen för Sveriges författarfond

1. En beräknad ökning av biblioteksutlåningen till 102,5 miljoner lån under år 1978 och av handbokssamlingarna till 5,9 miljoner volymer samma år medför vid oförändrade grundbelopp att medelsbehovet ökar med 530 000 kr.

2. Styrelsen anser att biblioteksersättningens grundbelopp bör anknytas tiU den allmänna löne- och inkomstutvecklingen i samhället. Styrelsen pekar också på att oUka egenavgifter har höjts för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

38

de fria yrkesutövarna samt hänvisar tUl de regler som gäller fr. o. m. kalenderåret 1976 för inbetalning av sociala avgifter för uppdragstagare som inte är rörelseidkare. Styrelsen anser inte att den höjning av bibUo-teksersättningens grimdbelopp som skedde den 1 januari 1977 är tiUräcklig för att kompensera författarna för utvecklingen på dessa områden. I första hand föreslår styrelsen att ersättningen för hemlån av originalverk höjs till 38 öre och för hemlån av översatt verk till 19 öre. Ersättningen för originalverk som ingår i referenssamling bör höjas till 152 öre och för översatt verk i sådan samling tiU 76 öre. ( + 11 705 000 kr.)

Om en höjning av den föreslagna storleksordningen inte skulle vara möjlig att genomföra till budgetåret 1978/79 yrkar styrelsen i andra hand att ersättningen för hemlån av originalverk skaU höjas tUl 30 öre, för hemlån av översatt verk till 15 öre, för referensexemplar av originalverk tUl 120 öre och för referensexemplar av översatt verk tiU 60 öre. Kostnaden för en sådan höjning skulle uppgå till 3 902 000 kr.

Styrelsen förutsätter att överläggningar, i Ukhet med vad som har förekommit tidigare år, kommer tiU stånd meUan Sveriges författarförbund och utbildningsdepartementet rörande fördelningen av biblioteksersättningen mellan författarpenning och den del som skall gå tiU fondens s. k. fria del. Preliminärt räknar styrelsen med att grundbeloppet om 38 öre för hemlån av originalverk fördelas så att 15 öre förs till fondens fria del och 23 öre utgår i författarpenning med samma procentuella avtrappning vid höga utlåningssiffror som f. n. tillämpas.

Styrelsens beräknade användning av fondens medel under nästa budgetår samt tidigare användning framgår av följande sammanställning.

	1976/77	1977/78	1978/79
	Utgifter	Beräknade	Prel. beräk-
		utgifter	nade utgifter vid bifall till styrelsens förslag
Författarpenningar	4 794 292	5 400 000	8 500 000
Garanterad författarpenning	4 507 390	4 800 000	6 200 000
Långtidsstipendier	3 675 913	4 500 000	5 500 000
Arbets- och resestipendier	3 328 275	3 800 000	5 400 000
Tillfälliga bidrag	306 900	350 000	500 000
Pensioner	2 436 325	3 200 000	4 200 000
Premier	300 000	300 000	500 000
Bidrag till särsk. ändamål
(däribland organisations-
bidrag)	2 054 500	2 550 000	3 200 000
Administration	1 005 898	1 476 335	1 840 000
	22 409 493	26 376 335	35 840 000

Sveriges författarförbund

1. Författarförbundet   anser   att   biblioteksersättningen skall värdesäkras, att författarfonden bör ges möjlighet att sluta likstäl-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 39

lighetsavtal i fråga om de sociala avgifter som hänförs till författarpenningar och långtidsstipendier samt att författarna skall erhålla lagfäst förhandlingsrätt i fråga om bibliotekséfsättningen. iFörbiihdet yrkar att biblioteksersättningens grundbelopp höjs till de tal som författarfondens styrelse föreslagit i det första alternativet.

2. För ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar beräknas medelsbehovet på grundval av uppgifter från talboks- och taltidningsprodu-centerna under nästa budgetår till 1 milj. kr., vilket innebär en ökning med 650 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Ökningen medger i fråga om talböcker en höjning av den ersättning som förbundet till-lämpar för inspelad halvtimme från 2 kr. till 2 kr. 25 öre. Denna ersättning höjdes senast den 1 juli 1976. Vidare räknar förbundet med att ersättningen för taltidningar, som har varit oförändrad sedan den infördes budgetåret 1966/67, härigenom skaU kunna höjas med ca 20%. Den sammanlagda kostnaden för föreslagna höjda ersättningar kan uppskattas tUl ca 110 000 kr.

Författarförbundet föreslår vidare att förbundet skall ges rätt att i fråga om de sociala avgifterna träffa ett s. k. likstäUighetsavtal med mottagare av talboksmedel. För att detta skall kunna genomföras krävs enligt förbundet en höjning med ytterligare 25 öre per inspelad timme. Vidare bör då bidraget tiU förbundets administrationskostnader höjas med 2 000 kr.

3. I en särskild skrivelse har författarförbundet begärt att vad som gäller för svenska upphovsmän i fråga om biblioteksersättning och talboksersättning skall utvidgas tiU att avse även utländska medborgare som har sin vanliga vistelseort i Sverige. Styrelsen för Sveriges författarfond tillstyrker förslaget i fråga om biblioteksersättningen. Enligt vad styrelsen uppger medför den föreslagna förändringen inga nämnvärda ekonomiska konsekvenser för författarfonden.

Föredraganden

De belopp som överförs av statsmedel till författarfonden bör höjas med verkan fr. o. m. den 1 januari 1978. Beloppen fÖr originalverk bör vara 28 öre för hemlån och 112 öre för referensexemplar. För översatta verk bör beloppet vara 14 öre för hemlån och 56 öre för referensexemplar. Det ankommer på regeringen att efter överläggningar med berörda upphovsmannaorganisationer besluta om reglerna för bestämning av författarpenning.

Sveriges författarförbund har föreslagit att utländska medborgare som har sin vanliga vistelseort i Sverige skall bli likställda med svenska upphovsmän i fråga om biblioteksersättning och ersättning för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar. Enligt min

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 40

mening finns det starka skäl att på detta område behandla invandrade författare och andra upphovsmän på samma sätt som svenska medborgare. Författarförbundets förslag bör därför genomföras. Samma regler som nu gäller för svenska upphovsmän i fråga om beräkning av biblioteksersättning och författarpenning bör fr. o. m. den 1 januari 1978 gälla för utländska medborgare som har sin vanliga vistelseort i Sverige. Även i fråga om ersättningen till författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar bör det vara möjligt för Sveriges författarförbund att fördela ersättning till i Sverige bosatta utländska upphovsmän. Det ankommer på regeringen att meddela de bestämmelser som behövs.

För ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar beräknar jag i enlighet med Sveriges författarförbunds förslag ett belopp av 1 mUj. kr., vUket utgör en höjning med 650 000 kr. i förhållande tiU innevarande budgetår. Inom ramen för det höjda anslaget bör det finnas möjlighet att höja den ersättning som författarförbundet tillämpar från 2 kr. till 2 kr. 25 öre per inspelad halvtimme. För taltidningarnas del medger höjningen en ökning av ersättningsbeloppen med ca 20 %.

Jag beräknar medelsbehovet för biblioteksersättningen tUl 27 320 000 kr., vUket är 2 490 000 kr. mer än anslaget för innevarande budgetår. Jag har då räknat med samma ökning av biblioteksutlåningen och beståndet av referenslitteratur som författarfondens styrelse.

Anslaget bör föras upp med 28 320 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört om biblioteksersättningens grundbelopp,

2. godkänna vad jag anfört om reglerna för biblioteksersättning och författarpenning i fråga om till Sverige invandrade, utländska upphovsmän,

3. till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 28 320 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 41

Teater, dans och musik

Kulmrrådets utredning om siödet till Skådebanan

Inledning

Regeringen uppdrog den 18 december 1975 åt statens kulturråd att överväga formerna för det statliga stödet till Stiftelsen Riksskådebanan och de regionala och lokala skådebaneenheterna. Utredningen skulle bedrivas utifrån de riktlinjer som redovisades i en till beslutet fogad, inom utbildningsdepartementet utarbetad promemoria.

Kulturrådet har bedrivit utredningsarbetet i en av kulturrådets styrelse utsedd arbetsgrupp. TiU denna har en likaså av styrelsen utsedd referensgrupp — med företrädare för Skådebanan, finansiärerna och producenterna — varit knuten.

Kulturrådet har i juni 1977 lagt fram förslag angående stödet till Skådebanan (Rapport från kulturrådet 1977: 1). Efter remiss har yttranden över förslaget avgivits av Svenska arbetsgivareföreiungen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska riksteatern. Teatrarnas riksförbund. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landstingen i Göteborgs och Bohus län, Hallands län, Kristianstads län, Malmöhus län, Norrbottens län, Stockholms län, Uppsala län. Älvsborgs län och Östergötlands län, Göteborgs kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Malmö kommun, Norrköpings kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun. Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Tjänstemännens bUdningsverksamhet (TBV), Kooperativa förbundet (KF), Svenska musikerförbundet. Svenska teaterförbundet, Teatercentmm, Riksskådebanan och Stiftelsen Institutet för rikskonserter.

Skådebaneverksamheten omfattar Stiftelsen Riksskådebanan och sju regionala skådebanor, nämligen Stiftelsen Skådebanan i Göteborgsområdet, Skådebanan i Norrbottens län, Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län. Skådebanan—Södra regionen (de båda Skånelänen), Skådebanan i Uppsala län. Skådebanan i Västra Östergötland och Skådebanan i Östra Östergötland. Totalt omfattar skådebaneregionerna i dag 11 län.

Tre skådebanor är organiserade som stiftelser och fem som ideella föreningar. Varje skådebana är självständig med egna stadgar, egen styrelse m. m.

Stiftelsen Riksskådebanan tillkom år 1973 och har övergripande och samordnande funktioner som tidigare skötts av Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län. Riksskådebanan består av följande stiftare: SAF, LO, TCO, Teatrarnas riksförbund. Svenska musikerförbundet. Svenska teaterförbundet, ABF, TBV och KF.

Riksskådebanan leds av en styrelse bestående av en ordförande, som utses på tre år av statens kulturråd, stiftelsens verkställande direktör

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 42

samt ytterligare minst tre och högst elva ledamöter. 1975/76 hade styrelsen 13 ledamöter. Förutom stiftarna hade Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet vardera en ledamot samt de regionala skådebanorna en ledamot.

Totala antalet anställda i skådebaneverksamheten är 80 varav 20 på deltid. 17 heltids- och 4 deltidstjänster betalas helt av arbetsmarknadsstyrelsen. Riksskådebanan har ingen egen personal utan köper tjänster från Skådebanan i Stockholms län. Stockholmsskådebanans verkstäUan-de direktör är också verkstäUande direktör för Riksskådebanan.

De regionala skådebanorna hade verksamhetsåret 1975/76 tUlsammans ca 3 000 ombud. Arbetsplatsombuden utgör ca 66 % av det totala antalet. TCO-arbetsplatser har ca 38 % och LO-arbetsplatser ca 28 %. Ombudens arbetsuppgifter består i stort av medlemsvärvning, information och biljettförmedling.

Inom Skådebanan finns både gruppanslutna och individuellt anslutna medlemmar. De regionala skådebanorna hade budgetåret 1975/76 totalt ca 57 000 gruppanslutna medlemmar och ca 5 000 individuellt anslutna medlemmar.

TUl medlemsförmånerna hör att få information genom ombudet eller direkt hem, biljetter till rabatterat pris som förmedlas via ombudet eller genom posten samt möjlighet att delta i kulturarrangemang och resor. Skådebanans verksamhet är mångskiftande. Sex av de sju skådebanorna sysslar med biljettförmedling. Övrig förmedling omfattar försäljning av grammofonskivor, konst och litteratur. Fem skådebanor arbetar med sådan verksamhet. Fyra skådebanor arbetar med förmedling av uppsökande program (teater, musik). Kulturresor inom resp. region och inom landet ingår i fem skådebanors verksamhet. Kulturresor utomlands arrangeras av fyra skådebanor. Allmänna kulturarrangemang anordnas av samtliga skådebanor.

Biljettförmedlingen är den helt dominerande verksamheten och omfattade 1975/76 ca 440 000 bUjetter varav teater- och musikteaterbiljetter utgjorde ca 76 % av den totala förmedlingen. De statsunderstödda teatrarnas publik uppgick tUl ca 2 040 200 besök inom skådebanornas verksamhetsområde. Skådebanans andel härav utgjorde ca 7 %.

Försäljning av grammofonskivor och litteratur ligger under 500 ex. vardera för resp. region. Undantag är Stockholmsregionen som sålde ca 2 500 grammofonskivor och ca 1 000 böcker. Det totala antalet försålda konstverk uppgick tiU 195.

Totalt förmedlades ca 2 000 uppsökande program. Ca 14 000 personer deltog i arrangerade resor inom landet. I utlandresorna deltog ungefär 4 000 personer.

Samtliga skådebanor bedriver verksamhet bland olika slag av handikappgrupper. Bland dessa grupper verkar specialombud. Totala antalet teaterbesök för handikappade uppgick till ca 15 000. För pensionärer var besöksantalet ca 30 000.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 43

Utbildning och informationsverksamhet är starkt eftersatta på gruni av brist på medel.

Verksamhetsåret 1975/76 hade de sju regionala skådebanorna en kostnad på ca 5,6 milj. kr. Det statliga bidraget var 1,2 mUj. kr., landstingsbidraget 0,6 milj. kr. och det kommunala bidraget 1,3 milj. kr. När det gäller intäkter i övrigt för verksamheten svarade medlemsavgifterna för 0,7 milj. kr. och biljetter, övrig försäljiung och resor för 1,6 milj. kr. Kulturrådet konstaterar att beroendet av egna intäkter har ökat sedan budgetåret 1969/70.

Kulturrådets förslag

Kulturrådet framhåller att rådets förslag rörande Skådebanan skall ses mot bakgrund av målen för den statliga kulturpolitiken och de uttalanden om den allmänna inriktningen av publikarbetet som gjorts i anslutning till dessa.

Vidare utgår rådet från det betydande ansvar som stat, landsting och kommuner tagit för kulturinstitutionerna och i ökad utsträckning håller på att ta för de fria grupperna. Det innefattar ett ansvar för publikarbete i ändamålsenliga former.

En analys av de instrument som Skådebanan använder i publikarbetet ■— rabatter, abonnemang, information, ombudsarbete och biljettservice — visar att dessa instmment inte har några inbyggda entydiga effekter. Det är sättet att använda dem som avgör om de fungerar konserverande eller förnyande.

Kulturrådet anser att Skådebanan genom sin förankring i organisationer, som representerar breda medborgargrupper (LO, TCO m. fl.), genom sin kulturpoUtiska måliiuriktning och genom sin service till i princip alla producenter har sådana förutsättningar att den bör ges bättre möjligheter till vidareutveckling. Samtidigt är det nära samarbetet med producenterna en förutsättning för ett framgångsrikt arbete.

Kulturrådets summering av Skådebanans verksamhet i dag är delvis kritisk. Det betyder inte att kulturrådet anser att verksamheten bedrivs felaktigt. Bristema beror mycket på dåliga resurser. Samhällsstödets andel av Skådebanans ekonomi har mellan verksamhetsåren 1969/70 och 1975/76 sjunkit från 63 tUl 57 %. Då även medlemsavgiftemas andel sjunkit har biljettprovisionernas andel ökat från 10 tiU 28 %. Personalen på skådebanekontoren är i dag för liten i förhållande till verksamheten. Rekrytering och utbildning av ombud är otillräcklig i förhållande till deras viktiga uppgifter liksom den kontmuerliga informationen till och kontakten med ombuden. Om samhället ställer ökade resurser till förfogande bör Skådebanans speciella förutsättningar för ett brett och aktivt publikarbete kunna tas tUlvara fuUt ut anser kulturrådet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 44

Kulturrådet föreslår att Skådebanans verksamhet utvecklas i tre steg. Det första steget innebär att Skådebanan ges möjlighet att förstärka verksamheten inom ramen för nuvarande uppläggning, framför allt på utbildnings- och informationsområdet samt i det pedagogiska utvecklingsarbetet riktat mot svårbearbetade grupper. Det andra steget ger Skådebanan reella möjligheter att vidga verksamheten mot fler konstområden än teater och musik, vidare resurser för etablering i nya regioner och breddning av målgruppsarbetet. Det tredje steget innebär en försöksverksamhet där Skådebanan får ett vidgat ansvar för publikarbetet som underlag för en diskussion om en mera genomgripande ändring av publikarbetet vid kulturinstitutionerna. I samtliga tre steg ställs också krav på ett fördjupat samarbete mellan Skådebanan och producenterna.

Kulturrådet förordar att staten tar ansvaret för samhällsstödet till de för alla regioner gemensamma funktionerna i Riksskådebanan. Stat, landsting och kommuner bör dela ansvaret för den regionala verksamheten på samma sätt som för institutionernas publikarbete. Landsting och kommuner bör ta det direkta ansvaret för att de av dem "ägda" institutionerna medverkar i ett rationellt samarbete med Skådebanan och att man i varje region diskuterar kulturförmedling utifrån ett helhetsperspektiv.

Den skisserade utvecklingen av skådebaneverksamheten kräver ett statsbidrag som kan fungera såväl omedelbart för Skådebanans nuvarande verksamhet som vid en utökning inom nuvarande verksamhetsramar som på sikt vid en annan uppgiftsfördelning mellan Skådebanan och producenterna.

För de regionala skådebanoma föreslår kulturrådet samma bidragssystem som under de senaste åren införts för bl. a. de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna. Grundbeloppets storlek föreslås preliminärt bli 82 300 kr. Fördelningen av statsbidraget mellan de regionala enheterna skall enligt förslaget göras av Riksskådebanan. För budgetåret 1978/79 beräknar rådet 63 s. k. grundbelopp eller tiUsammans 2 853 000 kr. Det innebär en ökning med 1 298 000 kr. i förhållande tiU budgetåret 1977/78.

Kulturrådet beräknar samtidigt 6 grundbelopp eller totalt 272 000 kr. för etablering av skådebanor i två nya regioner. En förutsättning för nyetablering är dock att initiativ kommer från regionerna och att kommuner och landsting i dessa är beredda att svara för kompletterande finansiering.

Riksskådebanan föreslås få ett ökat ansvar och ökade uppgifter i fråga om personal- och ombudsutbildning, information och metodutveckling för hela skådebaneverksamheten och därtUl uppgiften att fördela statsbidrag mellan de regionala enhetema. Staten bör ta ansvar för hela samhällsstödet till Riksskådebanan. Kulturrådet beräknar 1 000 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 45

kr. i statsbidrag till Riksskådebanan för budgetåret 1978/79 vUket är en ökning med 410 000 kr. jämfört med budgetåret 1977/78.

Totalt föreslår kulturrådet 4 124 OÖO kr. i statsbidrag till den samlade skådebaneverksamheten för budgetåret 1978/79 vUket innebär en ökning med 1 979 000 kr. jämfört med budgetåret 1977/78.

Det nya statsbidragssystemet för de regionala skådebanorna kan till-lämpas oberoende av verksamhetens omfång och im"iktning. Det ger betydligt bättre planeringsunderlag och planeringsförutsättningar än dagens system. Det bör därför enligt kulturrådet införas oberoende av expansionstakten för skådebaneverksamheten.

Remissyttranden

Flertalet remissinstanser är positiva till en ökad satsning på Skådebanan.

När det gäller Skådebanans organisation tillstyrker bl. a. Riksskådebanan, TCO, SAF, LO, Göteborgs och Bohus läns landsting förslaget att en intern översyn av organisationen bör göras. Landstingsförbundet framhåller att Skådebanans organisation är otillfredsställande. De regionala Skådebanorna bör enligt Landstingsförbundet ges större inflytande i organisationen. Även Linköpings kommun anser att de olika regionema bör bli väl representerade i Riksskådebanans styrelse. LO och Norrköpings kommun anser att en långtgående enhetlighet mellan de olika regionföreningarna är önskvärd. Bl. a. TCO och Malmö kommun anser det önskvärt att ansvar och inflytande regleras mellan Riksskådebanan och regionskådebanorna. Riksteatern, som har egna teaterföreningar dit enskilda via en publikförening kan anslutas, är angelägen om att söka finna avgränsningar mellan de båda publikorganisationerna. Teatrarnas riksförbund framhåller bl. a. att Riksskådebanan bör ha de i utredningen angivna övergripande och samordnande funktionerna. De regionala skådebanornas uppgifter bör enligt Malmöhus läns landsting preciseras klart. Det är enligt landstinget naturligt att den regionala skådebanan fungerar som ett regionalt serviceorgan inom publikarbetet.

Kulturrådet har föreslagit ett statsbidragssystem för de regionala skådebanorna som motsvarar det som nu gäller för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, dvs. ett statligt bidrag motsvarande 55 % av personalkostnaderna. Flertalet remissinstanser tillstyrker detta förslag. SAF anser emellertid att man bör avvakta kulturrådets pågående översyn av statsbidragsbestämmelserna för lokala och regionala teatrar innan ställning tas i denna fråga. TCO framhåller att det nya statsbidragssystemet bör införas oberoende av expansionstakten för skådebaneverksamheten. Teatrarnas riksförbund anser det föreslagna statsbidragssystemet olämpligt. Det vore enligt riksförbundet olyckligt om systemet skulle medföra att kommuner och/eller landsting p. g. a. sitt ekonomiska ansvar blev huvudmän för verksamheten. Emellertid

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 46

anser man sig för en övergångstid kunna tillstyrka det föreslagna statsbidragssystemet under förutsättning att man slår vakt om Skådebanan som självständig organisation. Svenska kommunförbundet som tillstyrker förslaget menar att de nya formerna ger möjUghet för kommuner och landsting att i samråd med folkrörelser och övrigt föreningsliv komma överens om lämplig nivå och ansvarsfördelning för skådebaneverksamheten. Göteborgs och Bohus läns landsting samt Göteborgs kommun framhåller att reglerna för det nya statsbidragssystemet bör utformas så att skådebanorna får större flexibiUtet när det gäller fördelningen av kostnader för fast anställd personal resp. köpta tjänster. Malmöhus läns landsting är tveksamt till utformningen av det föreslagna statsbidragssystemet. Emellertid ansluter sig landstinget till förslaget under fömtsättning att man endast skaffar en grundtrygghet för den fast anställda personalen. Stockholms läns landsting anser att fördelningen av grundbidragen mellan de regionala skådebanorna bör övervägas ytterligare i det fortsatta utvecklingsarbetet. Älvsborgs läns landsting anser det vara för tidigt att uttala sig om den konkreta utformningen av stödet till Skådebanan eftersom utredningen enligt landstinget inte kunnat belysa förhållandet mellan Skådebanan och andra organisationer som verkar med liknande uppgifter. Norrköpings kommun anser att hänsyn även skall tas tiU verksamhetens omfattning och inriktning samt tUl speciella behov och skUda förutsättningar för intensifierad och måUnriktad verksamhet i olika delar av landet. Teatercentrum föreslår att ett vidgat stöd i stället skall fördelas mellan de publikorganisationer som redan finns.

Kulturrådet föreslår i sin utredning att Riksskådebanan bör finansieras helt och hållet av staten. Häremot har flertalet remissinstanser inget att invända. Vidare bör Riksskådebanan enligt förslaget svara för fördelningen av det statliga bidraget tUl de regionala skådebanorna. Detta förslag tillstyrks av LO, TCO, Riksteatern, Norrköpings kommun, ABF, TBV och Svenska teaterförbundet.

Svenska kommunförbundet, Malmöhus läns landsting och Stockholms kommun anser att fördelningen av statsbidraget till de regionala skådebanorna bör skötas av statens kulturråd. Vidare bör statsbidraget även kunna utgå till lokala skådebaneenheter anser Svenska kommunförbundet.

Ökade resurser för ombudsverksamheten tillstyrks av bl. a. SAF, TCO och Göteborgs och Bohus läns landsting. Även ABF anser att antalet ombud bör öka. Teatercentrum är kritiskt mot ombudens inflytande på organisationen. Malmöhus läns landsting anser bl. a. att utbildningen för ombuden är eftersatt och att möjligheterna att påverka arbetet inom Skådebanan är för liten. Stor vikt bör enligt Stockholms läns landsting läggas på utbyggnaden av ombudsnätet inom bostadsområden och organisationer.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 47

När det gäller Skådebanans verksamhet m. m. har olika synpunkter framkommit på utredningens förslag att Skådebanans arbete skall vidgas till nya verksanUietsömJ-åden. Utredningen skisserar den långsiktiga utvecklingen i tre steg. SAF, Teatrarnas riksförbund och Hallands läns landsting anser att teater- och musikområdet bör prioriteras. Skådebanans kulturförmedling bör enligt SAF och Riksteatern inte vara förenad med arrangörsansvar. Linköpings kommun anser däremot att Skådebanan bör kunna utföra de arbetsuppgifter som krävs för medarrangörskap. Svenska musikerförbundet framhåller att en sådan arrangerande verksamhet som kan utgöra ett led i ett publikarbete bör ligga inom Skådebanans verksamhet. LO ansluter sig till de synpunkter på Skådebanans verksamhet som kulturrådet redovisat. EiUigt Landstingsförbundet bör Skådebanans verksamhet i första hand begränsas till biljettförmedling och ombudsverksamhet. Stockholms läns landsting vUl understryka utrediungens markering av att Skådebanan bör beredas arbetsutrymme inom ytterligare konstområden. Vid ett genomförande av den verksamhet som utredningen planerat i steg två anser ABF att filmen bör prioriteras. Rikskonserter anser det väsentligt att musiksidans kontaktnät byggs ut så att man genom arbetsplatsombud m. m. kan nå ut till nya grupper. Rikskonserter framhåller i detta sammanhang att stiftelsen är beredd att samarbeta med Skådebanan på olika sätt.

Göteborgs och Bohus läns landsting anser att om Skådebanans verksamhet skall vidgas till flera konst- och kulturformer bör lämpliga samarbetsformer först utarbetas med redan befintUga distriktsorganisationer inom samma verksamhetsområde. Malmöhus läns landsting menar att beslut om den långsiktiga verksamheten inte bör fattas förrän de överläggningar som f. n. pågår meUan ABF, Riksteatern och Skådebanan har avslutats. Enligt Malmö kommun är det dessutom motiverat att inte i alltför snabb takt genomföra vissa delar av steg två och tre. ABF som i princip instämmer i utredningens förslag om en stegvis utveckling av Skådebanan menar att målet för Skådebanan i framtiden bör vara att till större delen belägga institutionernas totala platsantal. Svenska teaterförbundet anser att även det andra steget i kulturrådets förslag är en viktig del. Däremot behövs enligt Svenska teaterförbundet en mer djupgående diskussion mellan producent och publikorganisation om ansvars- och arbetsfördelning innan det tredje steget tas.

Föredraganden

Statens kulturråd har i en särskild utredning föreslagit ett ökat statligt stöd till den verksamhet som Skådebanan bedriver (Rapport från kulturrådet 1977: 1).

Kulturrådet föreslår att den riksomfattande verksamheten inom Riksskådebanan skaU finansieras helt med statiiga medel. Vidare bör Riksskådebanan enligt kulturrådets förslag fördela statiiga bidrag till

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 48

de regionala skådebanorna. För dessa föreslås ett bidragssystem som är utformat på samma sätt som det som gäller för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Skådebaneverksamheten består f. n. av Stiftelsen Riksskådebanan och sju regionala skådebanor.

Skådebanans möjligheter att samordna publikarbetet i regionerna och att göra särskUda insatser för alt intressera nya grupper att delta i kulturlivet motiverar ett stöd från samhället.

Riksskådebanan bör ansvara för de för alla regioner gemensamma funktionerna och bör främst syssla med informations- och utbUdningsinsatser. Bl. a. med hänsyn härtill är det enligt min mening rimligt att verksamheten finansieras helt statligt. För denna verksamhet har jag beräknat 788 000 kr. för budgetåret 1978/79. Medel för detta ändamål kommer jag även fortsättningsvis att beräkna under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.

När det gäller de regionala skådebanoma anser jag det vara en fördel att införa ett sådant bidragssystem som kulturrådet har föreslagit. Härigenom får stat, landsting och kommuner ett delat ansvar för den regionala skådebaneverksamheten på samma sätt som for institutionemas pubUkarbete. Jag finner dock inga skäl att konstmera ett helt nytt system, anpassat till lönekostnaderna i skådebaneverksamheten. Eftersom Skådebanans lönenivå i stort sett motsvarar teatrarnas bör de beräkningsgrunder som tUlämpas för teatrarna utan svårigheter kunna tillämpas också när det gäller Skådebanan. Jag föreslår således att statsbidraget för de regionala skådebanoma utgår med 55 % av lönekostnaderna i enlighet med de regler som gäller för statsbidraget till regionala och lokala teaterinstitutioner. De statsbidragsberättigade köpta tjänstema bör för regional skådebana få utgöra högst 20 %. Grundbeloppet för 1978/79 är preliminärt beräknat tUl 79 600 kr. För de regionala skådebanorna har jag beräknat sammanlagt 58 grundbelopp för budgetåret 1978/79. Jag är emeUertid inte beredd att tUl-styrka kulturrådets förslag att Riksskådebanan skall fördela det statliga bidraget till de regionala skådebanorna. Statens kulturråd fördelar nu stödet till de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna. Enligt min mening har det bl. a. administrativa fördelar att låta kulturrådet, efter samråd med Riksskådebanan, svara för fördelningen av statsbidraget även till de regionala skådebanorna. Medel för de regionala skådebanornas verksamhet bör därför också beräknas under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Ett samarbete mellan Skådebanan och andra institutioner m. m. som bedriver publikarbete bör eftersträvas. Det nuvarande publikarbetet vid teatrarna behöver inte förändras i nämnvärd utsträckning genom det föreslagna systemet för Skådebanan. Det bör emellertid även för teatrarnas del upplevas som en fördel att Skådebanan får ökade resurser

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 49

för publikarbete. Genom att Skådebanan får en förbättrad ekonomisk situation får organisationen bättre möjligheter än hittiUs att satsa på nya grupper.

Det är även viktigt att Skådebanan i sitt fortsatta arbete utvecklar verksamheten regionalt och att man får med nya inslag i verksamheten.

Jag är inte nu beredd att ta ställning till hur Skådebanans verksamhet bör förändras på längre sikt. Detta beror bl. a. på hur det nya statsbidragssystemet m. m. inverkar på verksamheten under nästa budgetår. Därefter får kulturrådet bedöma och lägga fram ev. förslag i fråga om utvecklingen av Skådebanans verksamhet.

I enlighet med vad jag i det föregående har redogjort för beräknar jag totalt för Skådebaneverksamheten 3 327 000 kr. för budgetåret 1978/79 varav 2 539 000 kr. bör anvisas under anslaget Bidrag tiU regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt 788 000 kr. under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna det av mig förordade bidragssystemet för de regionala skådebanoma.

B 11. Bidrag till Svenska riksteatern

1976/77 Utgift 57 716 000 Reservation —

1977/78 Anslagi      53 436 000 1978/79 Förslag       63 511000

1 Härutöver har 6 796 000 kr. anvisats på tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78.

Svenska riksteatern är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till Riksteatern är även knutna länsteaterföreningar.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna angående statsbidraget tUl Svenska riksteaterns verksamhet skall bidraget användas för central och regional produktion och distribution av teater som komplettering tUl regional och lokal teaterverksamhet. Riksteatern skall vidare förmedla teaterföreställningar och gästspel av andra institutioner och ensembler samt ge allmän information och rådgivning till yrkesmässigt arbetande teatrar och amatörteatrar. I den verksamhet för vilken statsbidrag utgår skall Riksteatern i tUlämpliga delar beakta de mål som faststäUs för den statliga kulturpolitiken. Teatern skall samarbeta med Institutet för rikskonserter. Operan och Dramatiska teatern och i övrigt samverka med myndigheter och folkbildningsorganisationer och med institutioner inom teater och andra konstområden.

Riksteaterns verksamhet står under tillsyn av statens kulturråd. I teaterns styrelse utser regeringen ordförande och en ledamot jämte en suppleant.

4   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

50

För budgetåret 1976/77 anvisades till Svenska riksteatern ett statligt bidrag av 44 724 000 kr. Genom riksdagens beslut om ytterligare anslag på tilläggsbudget I för budgetåret 1976/77 (prop. 1976/77: 25, KrU 1976/77: 27, rskr 1976/77: 72) höjdes ifrågavarande statsbidrag med 6 858 000 kr. och på tilläggsbudget II för samma budgetår (prop. 1976/77: 101, KrU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 116) höjdes statsbidraget med ytterligare 6 134 000 kr. avseende ökade kostnader tUl följd av avtalsenliga löneökningar och höjda sociala avgifter.

Svenska riksteatern har under spelåret 1976/77 framfört ca 4 200 före-stäUningar. Antalet besök var ca 880 000. Riksteaterns utbud bestod av 122 program varav den egna produktionen omfattade 90 program.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Svenska		Föredra-
		riksteatern		ganden
Statsbidragsberäkning
Utgifter
Lönekostnader	35 419 000	+ 22 037 000		+	7 051 000
Traktamenten	6 225 000	+	3 328 000	+	375 000
Sjukvård	50 000	+	5 000	+	5 000
Expenser	1 000 000	+	314 000	+	100 000
Kostnader för köpta turné-
förestäUningar	2 250 000	+	4 397 000	+	661000
Materiel m. m. för produk-
tionen	5 300 000	+	4 367 000	+	600 000
Rese- och transportkost-
nader	4 500 000	+	3 235 000	+	450 000
Reklam m.m.	2 000 000	+	925 000	+	200 000
Lokalkostnader	3 200 000	+	645 000	+	301 000
Diverse utgifter	437 000	4"	2 306 000	+	44 000
Bidrag till verksamheten på
Södra teatern i Stockholm	1 792 000	+	769 000	+	193 000
Statsbidrag till ensemble
i Blekinge län	474 000	+	47 000	+	57 000
Statsbidrag till ensemble
i Jönköpings län	—	+	562 000	+	573 000
Bidrag till teaterverksamhet för
döva och hörselskadade	—	+	433 000	+	1 025 000
(1 000 000 under anslaget
Bidrag tiU de handikappades
kulturella verksamhet)
	62 647 000	+43 370 000		+ 11635 000
Inkomster
Gager från arrangörer,
recetter	8 974 000	+	4 588 000	+	1560 000
Medlemsavgifter	12 000		of.		of.
Perukmakeri	225 000		of.		of.
Statsbidrag	53 436 000	+ 38 782 000		+ 10075 000
	62 647 000	+ 43 370 000		+ 11 635 000

Riksteatern

1.    För allmänna kostnadsökningar beräknas ett behov av 2 404 000
kr.

2.   Förslaget till O-alternativ innebär att artistpersonalen och den tek
niska produktionspersonalen måste reduceras med ca 25 personer. Detta
beräknas medföra att 300 föreställningar faller bort.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 51

3. Medel begärs för en större och en mindre dramatisk ensemble samt för musikteater föreställningar och studioverksamhet. (+ 5 893 000 kr.)

4. Riksteatern föreslår ökade produktioner för bl. a. skolans 1 å g-och mellanstadium och för förskolan bl. a. i form av uppsökande teater. Vidare föreslås medel för teater för invandrare och för ungdomsgårdar, ökade medel bör dessutom ges tUl en utökning av Pionjärteatern. (+ 9 648 000 kr.)

5. När det gäUer balett föreslås en förstärkning av Cullberg- och Cramérbaletterna (+ 1 110 000 kr).

6. En ökning av produktionen för folkparkerna föreslås dels i form av barn- och famUjeföreställningar dels som musikteater. (+ 2 017 000 kr.)

7. För köpta föreställningar och samarbetsprojekt beräknas ökade medel för köp av ytterligare 25 föreställningar från vardera Operan och Dramaten samt för samarbetsprojekt med Rikskonserter, Riksutställningar och regionmusiken. Vidare beräknas ytterligare medel för gästspel från utlandet. Medel föreslås också för föreställningar i sporthallar och andra större samlingslokaler. (+ 2 689 000 kr.)

8. För den produktionstekniska avdelningen begär Riksteatern bl. a. medel för anställning av 25 scentekniker, för inköp av teknisk utrustning samt för tekniskt utvecklingsarbete med speciell inriktning på den turnerande teaterns problem. Dessutom beräknas vissa medel som gör det möjligt för elever från Dramatiska institutet att som praktikanter medfölja turnéer. (+ 3 410 000 kr.)

9. Vidare föreslås ökade medel för konsulentverksamhet dels för barnteaterkonsulentens verksamhet, dels för teaterteknisk konsulentverksamhet, ökade medel har även beräknats för amatörteater-avdelningen samt för samarbete med dramatiker bl. a. genom att knyta dramatiker till teaterns arbete. (+ 525 000 kr.)

10. Riksteatern begär medel för vidareutbildning av sin tekniska, artistiska och administrativa personal. Medel har även beräknats för utbildning i arbetarskyddsfrågor samt för uppföljning av medbestämmandelagen. Riksteatern har beräknat medel för att låta viss artistpersonal genomgå dockspelamtbildning. Ökade medel behövs för samordning av Riksteaterns lokala och regionala verksamhet samt för ökad informationsverksamhet och teaterfrämjande verksamhet. De regionala ensemblerna i Växjö, Örebro och Västerbotten föreslås få viss förstärkning. För Södra teatern beräknas ökad gästspelsverksamhet samt en utökning av scenpersonalen. (+3 295 000 kr.)

11. I en särskild skrivelse ansöker Riksteatern om medel för en läns-teater i  Jönköpings län.  Riksteatem bör vara huvudman för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 52

verksamheten. Riksteatern beräknar att statsbidrag bör utgå med 60 % av lönekostnaderna enligt de bestämmelser som gäller för bidrag tUl lokal och regional teaterverksamhet. (+ 562 000 kr.)

12. I en särskild skrivelse har riksteatern ansökt om bidrag för teaterverksamheten för döva och hörselskadade. Styrelsen för denna teater har beräknat ökade medel för bl. a. en ökning med två skådespelare, för dekor och tekniska hjälpmedel och för utbUdning inom t. ex. mim, dansrörelse, teaterhistoria m. m. (+ 395 000 kr.)

Statens kulturråd

1. Statens kulturråd tUlstyrker en förstärkning på barnteaterkonsulentens område. ( + 125 000 kr.) Vidare tiUstjrks medel för anställning av ytterligare fem tekniker ( + 500 000 kr.) Rådet tillstyrker även vissa medel för personalutveckling och personalutbildning (+50 000 kr.).

2. Riksteatern bör anvisas medel för att distribuera föreställningar från Operan och Dramaten (+400 000 kr.).

3. Förslaget om ett statsbidrag motsvarande 12 grundbelopp för en länsteater i Jönköping tillstyrks (+500 000 kr.).

4. När det gäller teater för döva och hörselskadade vill kulturrådet i avvaktan på en analys av utvecklingsbehovet reservera ett belopp för ökad verksamhet ( + 200 000 kr.).

5. Rådet tillstyrker en ökning av antalet dansare vid Cullberg- och Cramérbaletterna ( + 500 000 kr.).

Statens kulturråd har i en tidigare ingiven skrivelse den 20 november 1975 behandlat frågan om ökade insatser på dansens område.

Föredraganden

I Jönköpings län har landstinget tagit initiativ tiU att starta en regional teaterensemble i samarbete med Riksteatern. Riksteatern är beredd att medverka i ett sådant samarbete och har ansökt om medel för en teater med totalt tolv anställda fr. o. m. den 1 juli 1978.

Jag anser det angeläget att önskemålen om en fast teater i Jönköpings län kan realiseras så att den regionala teaterverksamheten kan utvecklas ytterligare. I enlighet med tidigare fastiagda principer (prop. 1974: 28, KrU1974: 15, rskr 1974: 248) bör det statUga bidraget till ensemblen vara av samma storlek som om huvudmannen varit annan än Riksteatern. Jag har därför vid min beräkning av bidraget tiU Riksteatern utgått från att statens del av kostnaderna skall motsvara 60 % av lönekostnaderna i enUghet med de regler som gäUer för statsbidraget till nyinrättade regionala och lokala teaterinstitutioner.

Som jag angett i inledningen under avsnitt B. Kulturändamål anser jag det angeläget att under budgetåret 1978/79 medverka till ökade insatser på dansområdet. Det är enligt min mening önskvärt att Riksteatern får möjlighet att utöka sin dansverksamhet. Den ökning jag föreslår gör det möjUgt att anställa ytterligare sex dansare vid Cullberg-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 53

baletten. Jag räknar med att Cullbergbaletten under 1978/79 förutom turnéer inom landet skall kunna genomföra en längre utlandsturné.

Statens kulturråd fick i december 1975 i uppdrag att iitreda frågan om inrättande av en yrkesmässigt verksam finskspråkig teaterensemble i Sverige. Rådet har i juni 1977 överlämnat ett förslag i dessa frågor. Förslaget har remissbehandlats.

Kulturrådet föreslår att en finskspråkig ensemble tillskapas inom Riksteaterns ram fr. o. m. den 1 juli 1978 samt att de finska gästspel som redan i dag förekommer utökas. Vidare föreslår rådet att den finskspråkiga amatörteaterverksamheten här i landet får resurser för att kunna utvecklas ytterUgare. Den helt övervägande delen av remissinstanserna är positiva till förslaget om en finsk ensemble och stöder även förslaget i övrigt. Från några håll framhålls dock de svårigheter som hör samman med tillskapandet av en särskUd ensemble, främst tidpunkten för genomförandet med hänsyn till finska skådespelares anställningsförhållanden.

För egen del finner jag det synnerligen angeläget att de finska invandrarna har möjlighet att vidareutveckla sina kulturaktiviteter. Därvid är självfallet ett ökat teaterutbyte raeUan Finland och Sverige samt en utveckling av den finska amatörteaterverksamheten här i landet av intresse. Även för svenskt vidkommande är det önskvärt att få tiU stånd mångsidiga kontakter med finsk teater. Att inrätta en särskild finskspråkig ensemble här i Sverige är på många olika sätt en komplicerad uppgift. Jag är därför inte beredd att lägga fram förslag om en fast ensemble. Beredningen av frågan kommer att fortsätta bl. a. genom kontakter med berörda parter. I avvaktan på resultatet av den fortsatta beredningen finner jag dock, liksom statens kulturråd och ett stort antal remissinstanser, det motiverat att utöka den finska gästspelsverksamheten. För detta beräknar jag under förevarande anslag 250 000 kr. Detta innebär att Riksteatern under nästa budgetår kan beräknas disponera 400 000 kr. för detta ändamål. Riksteatem bör planera gästspels-verksamheten på sådant sätt att största möjUga geografiska spridning uppnås samt nära kontakt etableras med de finskspråkiga grupperna i landet. Jag delar även rådets uppfattning att den finskspråkiga amatörverksamheten bör stimuleras och vill i sammanhanget peka på möjligheten att den existerande amatörverksamheten kan utgöra en grand för en fast ensemble, särskilt om man tUl verksamheten knyter yrkesmässigt verksamma teaterarbetare. Visst stöd till den finska amatörteaterverksamheten utgår redan i dag från anslaget Bidrag tUl fria teater-, dans-och musikgrupper. För en utveckling av detta stöd kommer jag i det följande att under nämnda anslag beräkna en ökning med 100 000 kr. Det bör ankomma på regeringen att i samråd med berörda parter fastställa de närmare villkoren för medlens användning.

Vid ett par tUlfällen har regeringen tilldelat Riksteatern särskilda medel för turnéer utanför den ordinarie verksamheten, bl. a. till sådana

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 54

som genomförts under ledning av skådespelaren Nils Hallberg. Med hänsyn Ull sådana behov har jag funnit lämpligt att under detta anslag beräkna ca 90 000 kr. för turnéer utanför den ordinarie verksamheten inom Riksteatern.

Innevarande budgetår utgår bidrag till teaterverksamhet för döva och hörselskadade ur anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. Medel för detta ändamål bor fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag. Jag är med hänsyn tiU att verksamheten påbörjades hösten 1977 inte nu beredd att förorda någon ökning utöver vad som betingas av automatiska kostnadsökningar.

De ökade lönekostnader som följer av 1977 års avtal på teater-och musikområdena och ev. förändringar beträffande de sociala avgifterna har inte kunnat beräknas. Jag har inte heller kunnat beakta det eventuella behovet av ökade medel för traktamenten. Jag avser att senare återkomma i dessa frågor.

Jag beräknar att det ökade medelsbehovet i övrigt till en del kommer att motsvaras av ökade intäkter från Riksteaterns föreställningsverksamhet.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret  1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 63 511 000 kr.

B 12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern

1976/77 Utgift       116 371000 Reservation 336 000

1977/78 Anslagi     100 925 000 1978/79 Förslag     119 122 000

1 Härutöver har 13 821 000 kr. anvisats på tilläggsbudget I för budgetåret

1977/78.

Operan och Dramatiska teatem bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform.

De för budgetåret 1976/77 anvisade statsbidragen tiU Operan och Dramatiska teatern uppgick tiU 57 487 000 kr. resp. 28 524 000 kr. Riksdagen beslöt om ytterligare anslag på tUläggsbudget I för budgetåret 1976/77 (prop. 1976/77:25, KrU 1976/77:27, rskr 1976/77:72) varigenom statsbidragen höjdes med 8 730 000 kr. resp. 4 785 000 kr. och tilläggsbudget II för samma budgetår (prop. 1976/77: 101, KrU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 116), varigenom statsbidragen höjdes med ytterligare 8 478 000 kr. resp. 3 965 000 kr. med hänsyn till kostnadsökningar till följd av avtalsenliga löneökningar och höjda sociala avgifter. För budgetåret 1977/78 uppgick de efter förslag i budgetpropositionen anvisade statsbidragen till Operan och Dramaten till 67 145 000 kr. resp. 33 780 000 kr. Genom beslut om ytterligare anslag på tilläggsbudget I för innevarande budgetår (prop. 1977/78: 25, KrU 1977/78: 15,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

55

rskr 1977/78: 55) har på motsvarande sätt som under föregående budgetår statsbidragen höjts med 9 396 000 kr. resp. 4 425 000 kr.

Under spelåret 1976/77 gav Operan sammanlagt 374 föreställningar och konserter i operahuset och på Drottningholmsteatern, på andra scener samt under turnéer. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 16. Genomsnittligt har 90 % av platserna i operahuset varit belagda. Antalet besök vid Operans föreställningar uppgick sammanlagt till ca 260 000.

Dramatiska teatern hade under samma spelar 18 premiärer och gav sammanlagt 1 260 föreställningar, inkl. föreställningar på andra än teaterns egna scener. Det sammanlagda antalet besök uppgick till ca 338 000. Beläggningen beräknas till ca 89 % vid stora scenen och till i genomsnitt ca 86 % vid teaterns övriga fasta scener.

Operan

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Operan		Föredra-
				ganden
Statsbidragsberäkning
Utgifter
Lönekostnader	54 976 000	+ 10 443 000		+	8 674 000
Sjukvård	143 000	+	71000	+	21000
Lokalkostnader	11714 000	+	4 234 000	-f	3 665 000
Expenser	456 000	+	68 000	+	46 000
Inredning och utrustning av
byggnader	138 000	+	21000	+	14 000
Materiel m. m. för teater-
verksamheten	2 250 000	+	713 000	+	235 000
Ersättning åt författare, ton-
sättare och översättare	534 000	+	502 000	+	166 000
Turné- och annan teater-
verksamhet	908 000	+	136 000	+	91000
Reklam och information	891 000	+	414 000	+	119 000
Diverse utgifter	439 000	+	149 000	+	53 000
	72 449 000	+ 16 751000		+ 13 084 000
Inkomster
Recetter	3 185 000	+	455 000	+	750 000
Programförsäljning, reklam
m. m.	219 000		of.
Turné- och annan teater-					368 000
verksamhet	900 000		of.	+
Räntor	700 000		of.
Kommunala anslag	300 000	—	300 000		____ 1
Statligt bidrag	67 145 000	+ 16 596 000		+ 11966 000
	72 449 000	+16 751000		+ 13 084 000

1 Bidraget från Stockholms kommun bortfaller fr. o. m. budgetåret 1978/79. Operan

1. För aUmänna kostnadsökningar m. m. beräknas ett ökat medelsbehov av 4 088 000 kr.

2. Ett genomförande av O-alternativet innebär en minskning av personalen med ca 45 heltidstjänster.

3. Ökade medel behövs för ytterligare fem dansartjänster vid operabaletten (+402 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet

56

4. Ytterligare medel behövs för iiurättande av en fast studioscen. En dansteater bör vidare inrättas. Statens kulturråd bör lägga fram förslag om lämplig lokal för en dansteater. 1 avvaktan härpå begärs medel för föreställnings- och hyreskostnader för dansföreställningar i tiUfälligt förhyrda lokaler. ( + 1 910 000 kr.)

5. Medel begärs för att Operan skall i fråga om opera och dans kunna genomföra en systematisk, kontinuerlig och for skolans olika stadier anpassad skol- och ungdomsteaterverksamhet (+500 000 kr.).

6. Operan föreslår en regional verksamhet som bör distribueras via Riksteatern. För detta ändamål bör tUl Riksteatern anvisas ytterligare 500 000 kr.

7. Operan bör kompenseras för det kommunala bidrag som inte längre kommer att utgå från Stockholms kommun ( + 300 000 kr.).

Statens kulturråd

1. Kulturrådet tUlstyrker den begärda ökningen med fem dansartjänster (+400000 kr.).

2. När det gäller förslaget om dansteater vill kulturrådet avvakta innan ställning tas.

3. Kulturrådet tillstyrker under anslaget till Riksteatern medel till Riksteatern för att distribuera förestäUningar från Operan och Dramaten.

Dramatiska teatern

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Dramatiska		Föredra-
		teatern		ganden
Statsbidragsberäkning
Utgifter
Lönekostnader	27 473 000	+ 5 098 000		+4 611000
Sjukvård	32 000	+	43 000	+	4 000
Lokalkostnader	5 134 000	+ 1 718 000		+ 1673 000
Expenser	334 000	+	50 000	+	33 000
Inredning och utrustning av
byggnader	245 000	+	37 000		of.
Materiel m. m. för teater-
verksamheten	1 599 000	+	240 000	+	160 000
Ersättning åt författare och
översättare	407 000	+	343 000	+	41000
Utbyte med utländska
teatrar	10 000	+	15 000		of.
Reklam	1 131 000	+	170 000	+	113 000
Diverse utgifter	755 000	+	113 000	+	76 000
	37 120 000	+7 827 000		+6 711000
Inkomster
Recetter	2 800 000		of.	+	480 000
Programförsäljning, reklam
m. m.	170 000		of.		of.
Räntor	357 000		of.		of
Hyror	13 000		of.		of.
Statligt bidrag	33 780 000	+ 7 827 000		+ 6 231000
	37 120 000	+7 827 000		+6 711000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 57

Dramatiska teatern

1. För allmänna kostnadsstegringar m. m. beräknas en ökning av 2 756 000 kr.

2. En reduktion enligt O-alternativet medför en minskning av personalen med ca 33 tjänster.

3. Medel behövs för rekrytering av fyra nya skådespelare, för en dramaturgtjänst samt för anställning av en skyddsingenjör på deltid. Vidare behövs medel för demokratiseringsarbetet. (+646 000 kr.)

4. I en särskUd skrivelse från Dramatiska teatern har teatern bl. a. hemställt om ytterligare 1 385 000 kr. för hyror för budgetåret 1978/79 samt om tillstånd att överskrida kontot för lokalhyror i de fall då LUP-delegationen tillstyrkt lokalbehovet och byggnadsstyrelsen anvisat lokaler och/eller genomfört ombyggnad av dessa.

Statens kulturråd

1. Kulturrådet tUlstyrker under anslaget till Riksteatem medel till Riksteatern för att distribuera föreställningar från Operan och Dramaten.

2. En Ökning för kompensation för ändrade bestämmelser om övertid tillstyrks av kulturrådet ( + 200 000 kr.).

Föredraganden

Som framgår av sammanställningen ökar statsbidraget till Operan enUgt min beräkning med 11966 000 kr. och tUl Dramatiska teatern med 6 231 000 kr.

Beloppen bör ses mot bakgrund av att teatrarna redan iimevarande budgetår på tilläggsbudget I har anvisats 9 396 000 resp. 4 425 000 kr. till följd av 1976 års löneavtal och höjda sociala kostnader fr. o. m. den 1 januari 1977. För Operan har jag därutöver beräknat medel för dansföreställningar i förhyrda lokaler samt för en tjänst som fastighetsskötare. Däremot har jag inte räknat med någon kompensation för det kommunala bidrag som inte längre kommer att utgå från Stockholms kommun. För Dramatiska teatern har jag beräknat ytterligare medel för löner med anledning av ändrade bestämmelser om arbetstider m. m. Jag är f. n. inte beredd att medge att Dramatiska teatern får överskrida kontot för lokalhyror.

Det ökade medelsbehov som följer av 1977 års avtalsförhandlingar på teater- och musikområdena har ännu ej kunnat beräknas. Jag avser att senare återkomma i denna fråga. Jag återkommer i det sammanhanget även tUl ev. kostnadsförändringar beträffande de sociala avgifterna.

Vid mina beräkningar av medelsbehovet har jag utgått från att behovet av Ökade resurser till en del kommer att kunna tiUgodoses genom en ökning av teatrarnas intäkter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 58

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 119 122 000 kr.

B 13. Rikskonsertverksamhet

1976/77 Utgift        24105 000 Reservation —

1977/78 Anslag       25 438 000 1978/79 Förslag      26 613 000

Stiftelsen Institutet för rikskonserter har till uppgift att främja musiklivet genom att ge råd och informera i frågor om konsertverksamhet och andra musikframträdanden, anordna och förmedla konserter som komplettering till annan musikverksamhet i landet samt i övrigt verka för musiklivets utveclding. Rikskonserter skall därvid särskilt informera om och främja nya tendenser i svenskt musikliv, verka för kontakter med musiklivet i utlandet samt främja utvecklingsarbete inom skolkon-sertverksamheten. Vidare bedriver Rikskonserter försöksverksamhet med produktion och distribution av fonogram.

Rikskonserter skall samarbeta med regionmusiken. Svenska riksteatern och Operan samt i övrigt samverka och samråda med statliga och kommunala myndigheter, organisationer, institutioner och organ som företräder musiklivet.

Rikskonserters styrelse består av tio ledamöter, av vilka regeringen utser fyra, däribland ordföranden. Verksamheten står under tillsyn av statens kulturråd.

Enligt de av regeringen meddelade föreskrifterna för anslaget är detta indelat i anslagsposter som svarar mot Rikskonserters olika verksamhetsområden. Under varje anslagspost har beräknats medel dels för de direkta kostnaderna för produktion av konserter m. m. tUl den del dessa skall täckas med statsbidrag, dels för personalkostnader och omkostnader vid Rikskonserters administrativa och producerande enheter till de delar deras verksamhet avser området för resp. anslagspost. Posterna är beräknade med hänsyn till de ersättningar som Rikskonserter äger ta ut av lokala arrangörer av konserter samt med hänsyn till vissa övriga väntade inkomster av verksamheten.

Budgetåret 1976/77 uppgick arrangemangen under medverkan av Rikskonserter till följande antal, nämligen skolkonserter tUl 4 589, varav regionmusiken svarade för 2117, lägerkurser inom ramen för Musik för Ungdom till 31, interna konserter inkl. interna ungdomskonserter till 1 226, varav regionmusiken svarade för 555, och offentliga konserter tiU 428, varav regionmusiken svarade för 168.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 59

Anslagspost/program 1977/78

1. Skolkonsertverksamhet 8 910 000

2. Musik för Ungdom 730 000

3. Intern konsertverksamhet inom värdanstalter och

föreningsliv m. m. 2 185 000

4. Offentlig konsertverksamhet 5 670 000

5. Utlandsverksamhet 1 045 000

6. Försöksverksamhet med social och pedagogisk inriktning 625 000

7. Produktion av fonogram 2 990 000

8. Konsult- och informationsverksamhet 2 963 000

9. Vidareutbildning av regionmusiker 320 000

25 438 000

Rikskonserter

1. För allmänna kostnadsökningar beräknas ett ökat medelsbehov av 2 787 000 kr.

2. Förslaget till O-alternativ innebär en minskning av programmen för skolkonserter, offentlig och intern musikverksamhet.

3. För skolkonsertverksamheten prioriterar Rikskonserter en kvalitativ utveckling. Elever och lärare bör ges möjlighet att få inflytande på programmens innehåU och utformning. Ämnet musik bör integreras med skolans övriga verksamhet. Skolkonsertverksamheten bör även kopplas till elevernas fritidsaktiviteter. Vidare bör musikverksamheten utsträckas tUl förskolan. För att kunna genomföra denna utveckling krävs bl. a. en förstärkning av producentresurser. ( + 1 675 000 kr.)

4. Rikskonserter föreslår att under programmet Musik för Ungdom ökade medel anslås för ökad lägerverksamhet ( + 72 000 kr.).

5. För intern konsertverksamhet begär Rikskonserter ökade medel främst för att Rikskonserter i samarbete med studieförbunden skall kunna göra modellproduktioner, som skall verka stimulerande och aktiverande inom olika föreningar och organisationer. ( + 487 000 kr.)

6. När det gäller offentliga konserter föreslås ett ökat antal konserter för att göra det möjligt för Rikskonserter att i vissa kommuner samordna sina insatser med kommunens eget musikliv i s. k. kommunprojekt. ( + 1151 000 kr.)

7. När det gäller utlandsverksamhet har Rikskonserter ett ansvar för samordning av kontaktverksamheten på musikområdet mellan Sverige och utlandet. Verksamheten är inriktad på information genom artister, fonogram, trycksaker och personliga kontakter. För att kunna fullfölja och fördjupa redan tagna initiativ krävs ökade medel. ( + 140 000 kr.)

8. Försöksverksamhet med social och pedagogisk inriktning gäller främst musikaliska aktiviteter i förskolan. Rikskonserter föreslår ökade medel för att kunna bygga ut verksamheten. (+161 000 kr.)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 60

9.   I avvaktan på statens kulturråds utredning angående fonogram fö
reslås för produktion av fonogram endast en så stor höjning
av anslaget att personalen i de olika leden kan utnyttjas rationellt och
systematiskt. ( + 334 000 kr.)

10.   För konsult- och informationsverksamhet
krävs ytterligare medel för att utveckla bl.a. lokal och regional infor
mation i samband med Rikskonserters kommunprojekt. (+387 000 kr.)

Statens kulturråd

1. I likhet med Rikskonserter anser kulturrådet att en ökad satsning på skolkonsertverksamheten bör vara av kvalitativ art. Rådet tillstyrker en ökning på 400 000 kr.

2. Rådet tiUstyrker en ökning på 50 000 kr. för att Musik för Ungdom skaU kunna medverka till en utbyggd kurs- och lägerverksamhet för ungdom.

3. För den interna konsertverksamheten räknar kulturrådet med ytteriigare 200 000 kr.

4. Utiandsverksamheten bör få ytterligare 50 000 kr.

5. För försöksverksamhet på fritidshem och fritidsgårdar bör beräknas ytterligare 75 000 kr.

6. För att stimulera kommunprojekten och därmed förbättra musikplaneringen på kommunal nivå tiUstyrker kulturrådet ytterligare 100 000 kr. för regional och lokal informationsverksamhet.

Föredraganden

Riksdagen beslöt år 1973 (prop. 1973: 1 bU. 10, KrU 1973: 7, rskr 1973: 89) att Institutet för rikskonserter genom ett ökat statligt stöd skulle få möjlighet att utveckla sin försöksverksamhet med produktion och distribution av fonogram. Vidare beslöt riksdagen att Rikskonserter efter en treårsperiod dels skulle redovisa erfarenheterna av försöksverksamheten både i vad avser produktion och distribution av fonogram, dels skuUe föreslå ytterUgare åtgärder. Rikskonserter har avgett en rapport om sin försöksverksamhet under budgetåren 1965/66 t. o. m. 1976/77 m.m. Rapporten har överlämnats till statens kulturråd som f. n. utreder frågan om det statiiga stödet tUl fonogramverksamhet. Rådets förslag väntas föreligga under nästa budgetår.

Under innevarande budgetår har ett regionalt musiksamarbete inletts i Västerbottens län i samarbete med bl. a. Rikskonserter och regionmusiken. Jag räknar med att denna försöksverksamhet kommer att pågå även under nästa budgetår.

Jag förordar att anslaget höjs med sammanlagt 1 175 000 kr. Det ökade medelsbehovet som följer av 1977 års avtalsförhandlingar på bl. a. musikområdet har ännu ej kunnat beräknas. Jag avser att återkomma

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 61

i denna fråga. I det sammanhanget återkommer jag även till 'eventuella kostnadsförändringar för de sociala avgifterna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till Rikskonsertverksamhet för  budgetåret   1978/79  anvisa ett reservationsanslag av 26 613 000 kr.

B 14. Regionmusiken

1976/77 Utgift 50 634 078

1977/78 Anslag        55 283 000 1978/79 Förslag       64 080 000

Regionmusiken har uppgifter inom både det allmänna musiklivet och försvaret. En övervägande del av regionmusikens insatser i det allmänna musiklivet sker inom ramen för rikskonsertverksamheten. Viss kapacitet disponeras dock för direkta lokala insatser. Verksamheten innefattar främst skolkonserter, framträdanden i föreningsliv och vid vårdanstalter m. m. samt insatser tUl stöd för amatörmusiken.

Regionmusiken leds av en styrelse, som tillsätts av regeringen.

Organisationen omfattar 22 musikavdelningar fördelade på åtta regioner. På huvudorten i varje region finns fömtom en musUiavdel-ning även ett regionkansli. Det sammanlagda antalet musiker uppgår tUl 590.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Region-musiken	Föredraganden
Personal
Musikpersonal Övrig personal	626 46	of. + 21	of. of.
	672	+ 21	of.
Plan
Kostnader för verksamheten Intäkter frän konsertverksamhet	67 121 000 11 838 000	+ 15 121000 - 1 051 000	+ 9 954 000 -1 157 000
Anslag	55 283 000	+ 14 070 000	+8 797 000

Regionmusiken

1. Pris- och löneomräkning m. m. 8 998 000 kr.

2. Förslaget till O-alternativ innebär att en musikavdelning läggs ner och att anställningsstopp införs för viss personal.

3. Regionmusikens styrelse fastställde i juni 1975 sitt beslut om profilering som bl. a. går ut på att musikavdelningarna och deras ensembler inriktas mot olika musikaliska genrer. Den nya profileringen håller f. n. på att genomföras. Härigenom kommer regionmusiken suc-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 62

cessivt att kunna ge ett mer varierat musikutbud med olika ensembler, ofta i kombination med frilansartister. För att kunna fortsätta profileringsarbetet behövs ytterligare medel för frilansartister, resor och traktamenten. För musikverksamheten i övrigt behövs ökade medel för förhyrning av fordon i samband med tuméverksamhet, för utlandsresor bl. a. i utbildningssyfte för musiker, för beställningsverk och för att utveckla och utöka regiomnusikens notbestånd samt för att tillfälligt kunna anställa tonsättare, arrangörer, ensembleledare och gästdirigenter. Medel behövs även för tUlfällig anställning av producenter bl. a. inom produktioner och arbetsområden där rikskonserters producentkapacitet är otillräcklig. Regionmusiken begär vidare ökade medel för att anställa nio notbibliotekarier, för inköp av musikinstrument och rekvisita samt för ersättning till Svenska tonsättares internationeUa musikbyrå (STIM) m. m. (+2 019 000 kr.)

4. När det gäller information föreslår regionmusiken ökade medel för en informationssekreterare vid det centrala kansliet och för bl. a. ett internt informationsblad. De personalsociala frågorna inom regionmusiken behandlas inom en särskUd arbetsgrupp. Förslag finns om en tjänst vid det centrala kansliet för personalsociala och arbetsmUjöfrågor. Ökade medel behövs för sjukvikarier. Regionmusiken begär vidare medel för att kunna ansluta sig tUl regionala hälsocentraler. (+965 000 kr.)

5. Som förstärkning av personalen i övrigt behövs en heltidsanställd inspicient vid Stockholms musikavdelning. Vidare behöver nuvarande resurser för skrivpersonal vid regionkansliema ökas ut till att motsvara en heltidstjänst i varje region. Till det centrala kansliet behövs ytterligare en kansliskrivartjänst, en kontoristtjänst och en vaktmästar-tjänst. Regionema bör få medel för tillfällig anställning av chaufförer och vaktmästare. Ytterligare medel behövs för praktikanter, rekrytering av musiker, fortbUdning av personal och med anledning av nya lagar m.m. ( + 1782 000 kr.)

6. Regionmusiken räknar med att flytta ut ytterligare tre musik-avdelningar från lokaler vid militära förband tUl civila lokaler under budgetåret 1978/79. I samband med flyttningen behövs ökade medel för förbättringar av vissa lokalers standard samt för inventarier och utrustning och för lokalvård. (+306 000 kr.)

Statens kulturråd

Kulturrådet prioriterar medel som främjar ett ökat regionalt ansvar och en bättre förankring av verksamheten i kommuner och landsting. Kulturrådet tillstyrker en ökning om 150 000 kr. för turnéverksamhet.

För tillfällig anstäUning av frilansartister, gästdirigenter och ensembleledare tiUstyrks ytterligare 200 000 kr. För musikmateriel, beställnings-verk, arrangemang, repertoar m. m. tillstyrks en ökning av 300 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 63

Med hänsyn tUl det akuta behovet av tillfälligt insatta producentresurser tillstyrks ytterligare 100 000 kr. Kulturrådet tillstyrker vidare 100 000 kr. för regionmusikens informationsveiksamhet. För personal vid det centrala kansliet bör ytterligare 262 000 kr. anvisas, bl. a. för en handläggare av personalsociala frågor. För anställning av chaufförer och vaktmästare tillstyrks 200 000 kr. Vidare tUlstyrks 100 000 kr. för fortbildning och intern producentutbildning. I samband med utflyttning från kasernlokaler tillstyrker rådet ytterligare 226 000 kr. för upprustning av lokaler och för lokalvård.

Föredraganden

Fr. o. m. innevarande budgetår är den i prop. 1970: 31 förutsatta omorganisationen av regionmusiken genomförd fullt ut. Antalet musikertjänster uppgår nu tUl 590. Innevarande budgetår har det centrala kansliet byggts ut med 4 tjänster. Vidare anvisades för innevarande budgetår ökade medel i syfte att underlätta för regionmusiken att genomföra sin profilering. För nästa budgetår har jag därför inte räknat med andra ökningar än sådana som följer av att regionmusiken flyttar ut ytterligare tre musikavdelningar från lokaler vid de militära förbanden. Beträffande medel som begärts för praktikplatser bör ordnandet av sådana platser rymmas inom ramen för befintliga resurser. I övrigt hänvisar jag till vad som anförts i bilaga 3. För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Innevarande budgetår deltar regionmusiken i en försöksverksamhet med vidgat regionalt ansvarstagande inom musikområdet i Västerbottens län. Jag räknar med att denna verksamhet kommer att pågå även under nästa budgetår.

Jag räknar med att det ökade medelsbehovet i övrigt till en del kommer att motsvaras av ökade intäkter från regionmusikens konsertverksamhet inom försvaret och inom det allmänna musiklivet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Regionmusiken för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 64 080 000 kr.

B 15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstim-tioner

1976/77 Utgift 89 950 000

1977/78 Anslag        93 224 000 1978/79 Förslag     112 079 000

Enligt förordningen (1974: 451) om statsbidrag till vissa teater-, dans-och musikinstitutioner (ändrad senast 1976: 271) får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun, statsbidrag till

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 64

kostnader för verksamheten, om regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant. Institution som får bidrag står under tiUsyn av statens kulturråd.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och tilläggs-bidrag. Underlaget för beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år faststäUs för institutionen. Grundbeloppet beräknas med utgångspunkt i den genomsnittiiga lönekostnaden per anstäUd vid teater- och dansinstitutionerna resp. musikinstitutionerna. Enligt beslut av regeringen är f. n. 15 teater- och dansinstitutioner och 10 musikinstitutioner berättigade till bidrag. Antalet grandbelopp är för budgetåret 1977/78 faststäUt till 1 677 för teater- och dansinstitutioner och till 603 för musikinstitutioner. Grundbeloppet för teater-och dansinstitutioner är innevarande budgetår 78 800 kr. och för musikinstitutioner 96 800 kr. Regeringen har bemyndigat statens kulturråd att besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade institutionerna. Fördelningen skall redovisas för påföljande års riksmöte.

Statsbidrag beräknas för varje institution på grundval av högst det antal grandbelopp som svarar mot det under redovisningsåret genomsnittUga antalet arbetstagare vid institutionen, beräknat på sätt som anges i 19 kap. 1 § tredje stycket lagen (1962: 381, omtryckt senast 1977: 630) om allmän försäkring. För kostnader för köp av tjänster får inräknas ett belopp motsvarande för teaterinstitutioner högst 10 % och för musikinstitutioner högst 20 % av det preliminära bidragsunderlaget för redovisningsåret.

Grundbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institutioner kan efter regeringens prövning grundbidrag utgå med 60 % av bidragsunderlaget under högst tre år.

Institution med regional verksamhet av väsentlig omfattning kan efter prövning av statens kulturråd få tilläggsbidrag inom ramen för tillgängliga medel.

Statens kulturråd

Statens kulturråd föreslår följande fördelning av statsbidraget till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner budgetåret 1978/79.

Statens kulturråds förslag

Institution                                                       Beslutad fördel- Föreslagen ök
ning av antalet ning av antalet
grundbelopp grundbelopp
1977/78 1978/79

Teater- och dansinstitutioner

Borås stadsteater 51

Folkteatern i Göteborg 63

Göteborgs stadsteater 186 +13

Helsingborgs stadsteater 63

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

65

Institution

Beslutad fördel- Föreslagen ök
ning av antalet ning av antalet
grundbelopp grundbelopp
1977/78 1977/78

Göteborgs teater- och konsertaktiebolag'	280
Länsteatern i Kopparbergs län	16
Länsteatern i Värmlands län	14
Malmö stadsteater	352
Stadsteatern Norrköping—Linköping	147	+ 14
Stockholms stadsteater	277
Upsala stadsteater	78
Norrbottens länsteater	54 '
Västerbottensteatern	30	+22
Västernorrlands regionteater	28
Länsteatern i Västmanlands län	35
Reserverat för upphovsmän	3
Ny  institution
Älvsborgs läns barn- och ungdomsteater	—	+ 11
	1677	+60
Musikinstitutioner
Göteborgs teater- och konsertaktiebolag'.''	106
Stockholms konserthusstiftelse	170
Malmö konserthusstiftelse	85
Gävleborgs läns orkesterförening	57
Nordvästra Skånes orkesterförening	48	+ 6
Norrköpings orkesterförening'	76
Västerås musiksällskap	15
Örebro orkesterstiftelse	24
Oskarshamns kammarmusikensemble	10	+ 4
Upplands musikstiftelse	12
Tonsättare		+ 3
Kompletterande verksamhet fördelad på
institutionerna		+ 18
Totalt	603	+31

' För teaterverksamheten.

' För konsertverksamheten.

' Varav 1 grundbelopp för tonsättare.

1. Till följd av avtalsenliga lönehöjningar och höjda sociala avgifter m. m. beräknas anslagsbehovet öka med 12 603 000 kr. Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår har rådet utgått från ett grundbelopp om 78 100 kr. för teaterinstitutioner och 95 900 kr. för musikinstitutioner.

2. Ökningsförslagen för budgetåret 1978/79 mnebär dels medel för en ny teaterinstitution, dels ett ökat antal grundbelopp tiU befintiiga institutioner. På teaterområdet föreslås att statsbidrag bör utgå tUl en ny regional barn- och ungdomsteater i Älvsborgs län. De tre regionala teatrarna i Norrland bör förstärkas bl. a. med hänsyn tiU de stora avstånden samt för att tiUgodose behovet av barnteater. En större del av ökningen föreslås gå till Västernorrlands regionteater som planeras få både Härnösand och Sundsvall som stationeringsort. Kulturrådet föreslår vidare en förstärkning tiU de teatrar som planerar en ökiung av den uppsökande verksamheten. Dessutom bör teatrarna i

5    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 66

Helsingborg och Borås få ett ökat antal grundbelopp så att de nybyggda teaterlokalerna i dessa städer kan användas efter sin kapacitet. ( + 2 621 000 kr.)

På musikområdet anser kulturrådet att det är nödvändigt att öka antalet grundbelopp till Nordvästra Skånes orkesterförening så att statsbidraget kommer upp till en nivå som motsvarar verksamheten. Vidare bör första etappen i Oskarshamnsensemblens uppbyggnad avslutas. Därutöver föreslås ytterligare grundbelopp för anställning av tonsättare och för utbyggnad av verksamheten i övrigt. (+1 634 000 kr.)

Totalt begär kulturrådet, förutom 11 grundbelopp för en ny regional barn- och ungdomsteater i Älvsborgs län, ytterUgare 49 grundbelopp till befintliga teater- och dansinstitutioner och ytterligare 31 grundbelopp till befintliga musikinstitutioner.

3. För det särskilda bidraget till institutionernas regionala verksamhet föreslår kulturrådet en höjning till 3 000 000 kr. ( +1 400 000 kr.)

4. Kulturrådet framhåller att rådet under 1977/78 kommer att se över bidragsformerna till de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna. Rådet avser att i anslagsframställningen för budgetåret 1979/80 lägga fram de förslag som översynen kan komma att ge anledning tiU.

Föredraganden

Sedan det nya systemet för stöd till regionala och lokala institutioner infördes har fyra nya teatrar och två nya musikinstitutioner startat verksamhet i olika delar av landet. I och med nästa budgetår tillkommer ytterligare två teatrar, en i Jönköpings län och en i Älvsborgs län. Jag har nämligen vid min anmälan av Riksteaterns anslag tidigare denna dag tUlstyrkt förslaget om att en ny regional ensemble inrättas i Jönköpings län under Riksteaterns huvudmannaskap. Vidare bör den medelsökning som jag kommer att förorda under detta anslag göra det möjligt att lämna ett statligt bidrag till den planerade regionala barn- och ungdomsteatern i Älvsborgs län.

Under detta anslag bör antalet grundbelopp för teaterinstitutioner ökas med 26 (varav med 11 grundbelopp för bam- och ungdomsteatern i Älvsborgs län och med 15 för förstärkningar vid befintliga institutioner) samt för musikinstitutioner med 11.

Vid min beräkning av medelsbehovet har jag utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp om 79 600 kr. för teater- och dansinstitutioner och 97 700 kr. för musikinstitutioner.

Vid min anmälan av kulturrådets rapport om Stödet till Skådebanan har jag uppgett att jag under detta anslag beräknar medel motsvarande 58 teatergrundbelopp för de regionala skådebanorna.

Den   sammanlagda   ökningen   under   anslaget   beräknar   jag   till

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 67

18 855 000 kr., varav 16 211 000 kr. är att hänföra tiU pris- och löneomräkning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 112 079 000 kr.

B 16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

1977/78 Anslag 9 100 000

1978/79 Förslag       10 400 000

Enligt kungörelsen (1974: 452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verksamhet i yrkesmässiga former eUer under liknande förhållanden.

Statens kulturråd

1. Kompensation för pris- och löneökningar 1171 000 kr.

2. För spelåret 1977/78 har kulturrådet fördelat s. k. generellt bidrag till 24 teatergrapper. Det generella bidraget utgjorde 1977/78 ca 30 % av minimilönen för skådespelare inkl. sociala avgifter för upp till 10 personer per grupp. Vidare har kulturrådet fördelat ett produktionsbidrag på mellan 25 000 kr. och 100 000 kr. till 18 teatergrupper. Till 11 dansgrupper har sammanlagt fördelats 600 000 kr. Av dansgrupperna fick fyra s. k. generellt bidrag. Totalt har till teater- och dansverksamhet fördelats 6 300 000 kr. varav 500 000 kr. till amatörteatergrupper. Kulturrådet menar att det är rimligt att statsbidraget till fria yrkesverksamma teatergrupper når samma nivå som statsbidraget till institutionsteatrarna, dvs. 55 % av personalkostnaderna.

Sammanlagt 85 musikgrapper erhöll för spelåret 1977/78 ett bidrag på mellan 10 000 kr. och 75 000 kr. Bland musikgrupperna är det vanligt med både heltids- och deltidsmusiker. Antalet yrkesverksamma musiker inom de grupper som fått stöd för spelåret 1977/78 kan uppskattas till ca 200. Kultiu-rådet framhåller att bidragsnivån för musikgrupper hittiUs varit avsevärt lägre än på teaterområdet. För budgetåret 1978/79 gäller det enligt kulturrådet att tillgodose vissa akuta behov för att ett antal musikgrupper skall kunna överleva. (+ 5 500 000 kr.)

Föredraganden

De fria grapperna på teater-, dans- och musikområdet spelar idag en betydelsefull roll i det kulturpolitiska utvecklingsarbetet. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1 300 000 kr. till 10 400 000 kr. Jag har

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

68

därvid förutsatt att kulturrådet liksom under innevarande budgetår kommer att prioritera stödet till fria dansgrupper. Dessa grupper har viktiga uppgifter när det gäller att förnya danskonsten och skapa ökat intresse för dans. Vidare har jag vid min anmälan av Riksteaterns anslag tidigare denna dag angett att jag beräknar en ökning med 100 000 kr. under detta anslag för att utveckla stödet till finsk amatörteaterverksamhet. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10 400 000 kr.

B 17. Musikaliska akademien

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

2 707 198

2 844 000

3 297 000

Musikaliska akademien har till uppgift att främja tonkonsten och vårda musiklivet. Det ingår vidare i akademins uppgifter att svara för ledningen av akademins bibliotek. TUl akademin är Musikhistoriska museet knutet.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Musikaliska		Föredra-
		akademien		ganden
Personal
Handläggande personal	13		+4	of.
Övrig personal	7		+ 3	+ 1
	20		+ 7	+ 1
Anslag
Lönekostnader	1616 000	+	618 000	+ 328 000
Sjukvård	3 000	+	2 000	+    2 000
Reseersättningar	29 000	+	4 000	+    3 000
Lokalkostnader	540 000	+	80 000	+  65 000
Expenser	162 000	+	220 000	+  16 000
därav engångsutgifter	(-)	(+	130 000)	(-)
Konferens- och kontakt-
verksamhet	227 000	+	118 000	+ 23 000
Bokinköp m. ni.	267 000	+	149 000	+ 16 000
därav engångsutgifter	(-)	(+	100 000)	(-)
	2 844 000	+ 1191000		+ 453 000

Musikaliska akademien

1. Pris- och löneomräkning m. m. 254 000 kr.

2. O-alternativet innebär för akademins del bl. a. att resurserna för kontakt- och konferensverksamhet, expenser, bokinköp m. m. får minskas.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 69

3. Enligt akademins bedömning behöver biblioteket förstärkas för att kunna fungera enligt intentionerna i den rapport rörande akademins bibliotek som statskontoret lade fram i december 1973. Vid avdelningen för förvärv, litteraturkatalogisering och institutionsservice behövs två biblioteksassistenter och vid avdelningen för utveckUngsarbete, katalogisering av musikalier m. m. en biblioteksassistent och en bokbindare. Därutöver föreslås avdelningarna gemensamt få disponera ytterligare en bibliotekarie. Avdelningen för katalogisering av handskrifter samt låne- och dokumentationsservice föreslås utökad med en expeditionsvakt. Biblioteket behöver slutligen ett kontorsbiträde och särskilda medel för semestervikarier. (+532 000 kr.)

4. Under anslagsposten expenser begärs bl. a. 60000 kr. för akademins publikationsverksamhet samt två engångsanvisningar, en om 50 000 kr. för utgivning av en ny orkesterkatalog och en om 80 000 kr. för inredning till bibliotekets låneexpedition.

5. Under anslagsposten konferens- och kontaktverksamhet föreslås ökade medel för bl. a. ökade kontakter med utländskt musikliv, fortsatt kommittéarbete, viss administrativ förstärkning av akademins kansli och utgivning av äldre svenska tonsättares verk ( + 95 000 kr.).

6. Anslagsposten bokinköp m. m. bör räknas upp med 50000 kr. för inköp och iordningställande av orkestermaterial för Sveriges orkesterföreningars riksförbunds verksamhet. Vidare föreslås en ökning med 50 000 kr. för inköp av fonogram.

Statens kulturråd

Rådet understryker behovet av förbättrad låneservice vid biblioteket och tillstyrker 126 000 kr. till en tjänst som expeditionsvakt och en tjänst som kontorsbiträde.

Föredraganden

Med  hänvisning   till  sammanstäUningen  beräknar  jag  anslaget  till 3 297 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för ytterligare en expeditionsvakt vid akademins bibliotek. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Musikaliska akademien för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 297 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

70

B IS. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

1977/78 Anslag         6 605	000
1978/79 Förslag        5 774 000
	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens	Före-
		kulturråd	draganden
1. Stiftelsen Riksskådebanan	2 145 000	-2 145 000	-1357 000
2. Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum för föreställ-
ningsverksamheten	1 035 000	+   380 000	+	176 000
3. Stöd till sceniskt verk	1 100 000	+   100 000		—
4. Stiftelsen Elektronmusik-
studion (EMS)	1 025 000	+ 1 112 000	+	75 000
5. Stiftelsen Internationella
Vadstena-akademien	215 000	+     62 000	+	20 000
6. Arrangerande musik-
föreningar	736 000	+ 1088 000	+	109 000
7. Teater- och niusikorganisa
tioner m. m.	349 000	+   427 000	+	146 000
	6 605 000	+ 1024 000	-	831 000

Statens kulturråd

1. Medel tiU Stiftelsen Riksskådebanan bör fr. o. m. nästa budgetår anvisas under ett särskUt anslag ( — 2 145 000 kr.).

2. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum begär från stat, landsting och kommun för förestäUningsverksamheten vid Drottningholmsteatem under spelsäsongen 1978 ett sammanlagt bidrag om 1 710 000 kr. Kultmrådet föreslår att statsbidraget inkl. kompensation för pris- och löneökningar höjs tiU 1 415 000 kr. (+380 000 kr.).

3. För stöd till sceniskt verk beräknar kulturrådet en ökning med 100 000 kr.

4. Stiftelsen Elektronmusikstudion (EMS) begär att bidraget för studioverksamheten höjs med 1 080 000 kr. Elektron-musikutredningen (U 1975:15) avgav i aprU 1977 betänkandet (SOU 1977: 30) Elektronmusik i Sverige. Förslagen, som har remissbehandlats, bereds f. n. inom utbildningsdepartementet. Kulturrådet räknar med ett bidrag till EMS på 2 137 000 kr. inkl. kompensation för pris-och löneökningar (+1112 000 kr.).

5. För Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien föreslår kulturrådet att bidraget inkl. kompensation för pris-och löneökningar höjs tiU 277 000 kr. (+62 000 kr.).

6. Ur anslagsposten till arrangerande musikförening-a r utgår bidrag till bl. a. Kontaktnätet, riksorganisation för ett 80-tal musikföreningar främst inom pop- och folkmusiken, Svenska jazzriks-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 71

förbundet samt föreningar för mera experimentell verksamhet såsom Fylkingen. Kulturrådet föreslår att bidraget inkl. kompensation för kostnadsutveckUngen höjs tiU 1 824 000 kr. (+1 088 000 kr.).

7. Ur anslagsposten till teater- och musikorganisationer utgår bidrag till Föreningen Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) med 132 000 kr. för informationsverksamhet om svensk musik, till Stockholms kyrkoopera med 25 000 kr., till sommarspel med 92 000 kr. samt till internationella gästspel för teater- och musikinstitutioner med 100 000 kr. För dessa ändamål föreslår rådet en ökning med 73 000 kr.

Medel för försöksverksamhet på folkdansens område utgår sedan år 1976 ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Kulturrådet föreslår att bidrag för detta ändamål fr. o. m. nästa budgetår skall anvisas under förevarande anslagspost ( + 250 000 kr.).

I avvaktan på att stödet till fonogramområdet får en permanent lösning föreslår kulturrådet att medel för sådant produktionsbidrag till enskilda fonogramproducenter, som tidigare har fördelats av Stiftelsen Institutet för rikskonserter, fr. o. m. nästa budgetår skall beräknas under förevarande anslagspost ( + 100 000 la.).

Kulturrådet föreslår att anslagsposten totalt höjs tUl 776 000 kr. inkl. kompensation för kostnadsutvecklingen (+427 000 kr.).

Föredraganden

Vid min anmälan av kulturrådets utredning om stödet till Skådebanan har jag angett, att medel för Stiftelsen Riksskådebanan även i fortsättningen bör beräknas under detta anslag medan bidrag till de regionala skådebanorna fr. o. m. nästa budgetår bör anvisas under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Jag räknar därför med en minskning under förevarande anslag med 1 570 000 kr., vilket motsvarar bidraget innevarande budgetår till de regionala skådebanorna. För Riksskådebanan beräknar jag 788 000 kr., vilket innebär en ökning med 213 000 kr.

Ur anslaget Bidrag till särskUda kulturella ändamål utgår innevarande budgetår bidrag till Samarbetsnämnden för folklig dans. Medel för ifrågavarande ändamål bör i fortsättningen anvisas under detta anslag. För nästa budgetår räknar jag,med ett bidrag om 120 000 kr. till Samarbetsnämnden för folklig dans.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 774 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 5 774 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

72

Film

B 19. Statens biografbyrå

1976/77 Utgift 1 095 975

1977/78 Anslag 1 150 000

1978/79 Förslag 1 862 000

Statens biografbyrås uppgift är att pröva frågor om godkännande av film som är avsedd att visas vid offentlig biograf föreställning. Till biografbyrån är som rådgivande organ knutna statens filmgranskningsråd och statens barnfilmnämnd.

Avgifterna för granskning av biograffilm, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under Uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 384 000 kr. för innevarande budgetår.

	1977/78	Beräknad än	dring 1978/79
		Statens	Föredra-
		biografbyrå	ganden
Personal
Handläggande personal	1	of.	of.
Övrig personal	9	of.	of.
	10	of.	of.
Anslag
Lönekostnader	954 000	+ 180 000	+ 180 000
Sjukvård	1500	of.	of.
Reseersättningar	14 600	+    1400	+    1000
därav utrikes resor	(3 400)	(+       400)	(of.)
Lokalkostnader	117 200	+  14 700	+  14 700
Expenser	52 000	- 21500	-  23 000
därav engångsutgifter	(25 000)
Ej disponerat belopp	10 700	-  10 700	-  10 700
Försöksverksamhet med
fraktstöd för film	—	—	+ 550 000
	1 150 000	+ 163 900	+ 712 000

Statens biografbyrå

1. Pris- och löneomräkning m. m. 174 600 kr.

2. O-alternativet innebär att personalen måste minskas med en censor.

Frågan om fraktstöd för film

Frågans tidigare behandling

Filmutredningen 1968 föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1973: 53) Samhället och fUmen 4 att ett fraktstöd skulle införas för värdefull film. Syftet med förslaget angavs vara att förbättra repertoaren vid mindre

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 73

biografer. Enligt utredningen tvingas dessa biografer tUl täta programbyten och deras fraktkostnader är ofta lika stora som eUer större än biografernas andel av bUjettintäktema. Om bra filmer med hjälp av statligt stöd kunde erhållas fraktfritt skulle de enligt utredningen bli mer attraktiva än andra filmer, även om sistnämnda filmer kunde väntas locka en något större pubUk. Fraktstödet föreslogs omfatta ca en tredjedel av de fUmer som varje år premiärsätts på svenska biografer. En närmare redogörelse för förslaget och remissyttrandena lämnas i prop. 1975: 20 Den statiiga kulturpolitiken 2 s. 92—93 och 112—115. Beredningen av frågan om fraktstöd var inte avslutad då nämnda proposition förelades riksdagen.

Frågan om fraktstöd aktualiserades i en motion (1975/76: 481) i riksdagen år 1976. Kultumtskottet framhöll i sitt betänkande (KrU 1976/77: 10) att filmen har särskilda möjligheter som förmedlare av kulturella upplevelser på små orter och i glesbygd, dit teatrars, orkestrars och museers verksamhet sällan når. Det var därför enligt utskottet viktigt att publiken framför allt i sådana regioner kommer i kontakt med ett stort och variationsrikt filmutbud. Ett fraktstöd skulle enligt utskottets mening få effekter främst för små biografer, oftast belägna i mindre samhällen och glesbygd. Ett sådant stöd syntes utskottet tUl begränsade kostnader kunna öka den kommersiella filmrepertoarens kvalitet utanför storstadsområdena och därigenom få kulturpolitisk betydelse. Enligt utskottets mening borde frågan om fraktstöd till värdefull biograffilm prövas av regeringen med beaktande av vad utskottet anfört. Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet föreslagit (rskr 1976/77:15).

Framställningar av innebörden att ett fraktstöd för film bör införas föreligger från Riksföreningen Våra gårdar och Folkets husföreningarnas riksorganisation gemensamt, från Sveriges biografägarförbund och från Svenska filminstitutets förvaltningsråd.

Föredraganden

Möjligheterna att se god fUm är ojämnt fördelade i vårt land. I storstadsområdena är det möjligt att få se i stort sett samtliga filmer som produceras i Sverige eller importeras hit, medan man på de flesta andra håll har ett betydligt snävare urval som i huvudsak begränsar sig till filmer som kan väntas attrahera en bred publik. Fraktkostnadernas storlek har angetts som en orsak till att biograferna säUan vill satsa på filmer som endast kan väntas locka en liten publik. Vid flera tillfällen har därför ett fraktstöd till den värdefulla filmen föreslagits som ett medel att underlätta för särskUt de mindre biograferna att visa kvalitetsfilm. Bl. a. har riksdagen vid 1976/77 års riksmöte uttalat sig i denna riktning (KrU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 15). Även jag anser att det är motiverat med insatser för att åstadkomma ett bättre och mer omväxlande filmutbud. Ett fraktstöd framstår därvid som en tänkbar stödform.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 74

Enligt min mening bör man dock inte införa ett fraktstöd i full skala utan att först ha studerat hur ett sådant stöd fungerar. Fraktstödet bör därför först prövas inom ramen för en begränsad försöksverksamhet. Härigenom bör det bli möjligt att få en klar uppfattning om hur fraktstödet påverkar repertoaren, hur stödet lämpligen bör vara utformat och vad det kommer att kosta.

Jag förordar därför att en försöksverksamhet inleds med fraktstöd för film som ett medel att förbättra repertoaren på biograferna. Biografer som visar filmer som valts ut med hänsyn till kvalitet bör erhålla dessa fUmer fraktfritt. Det bör ankomma på regeringen att besluta om försöksverksamhetens närmare utformning. Jag vill emellertid i detta sammanhang redogöra för huvuddragen i den planerade verksamheten. Försöket avses omfatta offentliga biografföreställningar och organiserad filmstudioverksamhet i olika regioner som sammanlagt omfattar ungefär en fjärdedel av landet. Urvalet av regioner bör göras med hänsyn till försöksverksamhetens särskilda behov. Det innebär bl. a. att olika delar av landet bör omfattas. Biografer i dessa regioner som visar filmer med fraktstöd bör få ersättning för de fraktkostnader som de, enligt de regler som gäller inom filmbranschen, normalt skall betala. FUmerna bör utgöra ett urval av de filmer som varje år har premiär på svenska biografer. Ett riktmärke bör kunna vara att den bästa tredjedelen skall kunna erhålla stöd. Med hänsyn till att försöket är inriktat på biografvisning bör fraktbefrielsen endast avse kopior i normalbredd, 35 mm, eller i större bredd. Försöksverksamheten med fraktstöd bör starta den 1 januari 1979. Fraktbefrielse bör avse filmer som har haft premiär i Sverige efter den 31 december 1977. Även ett begränsat antal äldre filmer bör kunna väljas ut för stöd.

Försöksverksamheten bör bedrivas som ett led i den översyn av filmpolitiken som har påbörjats inom utbildningsdepartementet. Statens biografbyrå bör svara för urvalet av de filmer som skall erhålla fraktbefrielse samt i övrigt för det praktiska handhavandet. Härigenom bör bedömningen av filmerna från fraktstödssynpunkt på ett rationellt sätt kunna samordnas med den granskning som måste ske av all film som skall visas offentligt. Någon besvärsrätt i fråga om biografbyråns beslut i fraktstödsärenden bör inte finnas.

Jag beräknar medelsbehovet för fraktstödet tUl 550 000 kr. inkl. administrationskostnader vid biografbyrån. För övriga utgifter vid biografbyrån beräknar jag ytterligare 162 000 kr.

Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att höja granskningsavgifterna med ca 15 % fr. o. m. den 1 juli 1978.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört om försöksverksamhet med frakt-stöd för fUm,

2. till Statens biografbyrå för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 862 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 75

B 20. Filmstöd

1977/78 Anslag 8 102 000

1978/79 Förslag       13 190 000

Stiftelsen Svenska filminstitutet grundades genom ett år 1963 träffat avtal mellan svenska staten och filmbranschens organisationer. Stiftelsens verksamhet finansieras genom en avgift om 10 % på bruttobiljett-intäkterna vid de större biograferna. Avgiftsmedlen skall enligt avtalet användas dels till stöd åt svensk fUmproduktion, dels till ett antal icke kommersiella filmändamål. Filminstitutets inkomster av biografavgifterna uppgick verksamhetsåret 1976/77 tUl ca 26 milj. kr.

Barnfilmrådet, för vilket bestämmelser fastställts den 12 juni 1975, har till uppgift att fortlöpande följa utvecklingen inom alla delar av barnfilmområdet och att ge råd i fråga om utformningen av verksamliet på barnfilmens område. Rådet består av ordförande och åtta övriga ledamöter, vilka utses av regeringen.

T. o. m. budgetåret 1979/80 gäUer ett avtal meUan Svenska filminstitutet och Sveriges Radio AB om samarbete på filmproduktionens område. Enligt avtalet bildar Svenska filminstitutet och Sveriges Radio AB en gemensam produktionsfond, den s. k. I-fonden, genom att för varje verksamhetsår tillskjuta lägst 5 milj. kr. var. Fonden skall i huvudsak användas för produktion av biograffilm. Ca 25 % av det årliga nytillskottet av medel till fonden skall dock användas för produktion av barnfilm i annat format än biograffilmens, för produktion av annan kortfilm och för filmverkstadsverksamhet.

Från detta anslag utgår innevarande budgetår bidrag till Svenska filminstitutet med 5 mUj. kr. för den nyssnämnda produktionsfonden och med 500 000 kr. för import och distribution av barnfUm. Vidare utgår bidrag till statens ungdomsråd med 575 000 kr. för försöksverksamhet med barnfilm samt granskning av barnfilm och till Folkets husföreningarnas riksorganisation med 700 000 kr. för spridning av kvalitetsfilm. Ur anslaget har också anvisats sammanlagt 1 327 000 kr. för bidrag till försök med fUmvisning i nya former.

TiU Filminstitutets filmrestaureringsverksamhet har t. o. m. juni 1977 anvisats sammanlagt 2,5 milj. kr. Medlen har utgått ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats tUl förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål.

Svenska filminstitutet

1. Under budgetåret 1976/77 hade 17 svenska fUmer biografpremiär. Ca 18 svenska filmer beräknas bli premiärklara budgetåret 1977/78. Denna produktionsnivå har endast kunnat vidmakthållas genom att Filminstitutet har förskotterat produktionskapital. En drastisk nedskär-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 76

ning av den svenska produktionen av biograffilm blir ofrånkomlig om inte statsbidraget till filmproduktion höjs kraftigt. Filminstitutet föreslår att 21,7 milj. kr. anvisas för detta ändamål budgetåret 1977/78. Enligt filminstitutet skulle ett bidrag av denna storleksordning möjliggöra en produktion av 16 filmer per år inom ramen för filmavtalets stödsystem. (+16 700 000 kr.)

2. Med nuvarande organisatoriska apparat skulle filminstitutet kuima importera barnfilm för ytterligare 400 000 kr. per år. (+400 000 kr.)

3. Genom beslut den 7 jiUi 1977 tiUdelades filminstitutet ett bidrag av 500 000 kr. för försöksverksamhet med distribution av modern spelfilm. För budgetåret 1978/79 föreslår fUminstitutet en ökning till 700 000 kr. (+200 000 kr.)

Statens ungdomsråd

Ungdomsrådets försöksverksamhet med barnfilm avslutas under innevarande budgetår. För budgetåret 1978/79 avser ungdomsrådet att genom utbildnings- och informationsinsatser föra ut resultatet av försöksverksamheten. Granskningen av barnfilm bör fortsätta och informationen om granskningsresultaten intensifieras. Ungdomsrådet bör få resurser för att på olika sätt förbättra tillgången på angelägen barnfilm. Den fasta personalen bör ökas ut med en halvtidstjänst. ( + 356 000 kr.)

Folkets husföreningarnas riksorganisation

Bidraget till Bio Kontrast-verksamheten bör ökas med 670 000 kr. Av den föreslagna ökningen skall 370 000 kr. användas för att starta en försöksverksamhet med import av film från Jugoslavien och Grekland. Försöksverksamheten tar i första hand sikte på invandrare från dessa länder. 50 000 kr. är avsedda för utvärdering av den hittills bedrivna verksamheten. (+670 000 kr.)

Övriga framställningar

Svenska teaterförbundet föreslår att statliga medel anvisas för utveckling av fUmens fria sektor. Dessa medel bör vara oberoende av filmavtalets stödsystem. Statens kulturråd bör få ansvaret för verksamheten och filmarbetarna bör garanteras ett avgörande inflytande över fördelningen av medlen. Teaterförbundet ser sitt förslag som ett första steg mot en ändrad inriktning av filmpolitiken. Filmcentrum stöder teaterförbundets förslag.

I en skrivelse som av statens kulturråd överlämnats tiU utbildningsdepartementet begär Unga örnars riksförbund medel för att i samarbete med filmare utveckla och producera barnfilmer. Härvid vill Unga Örnar ta till vara erfarenheter från barnfUmarbetet inom organisationen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 77

Föredraganden

I inledningen till avsnittet B. Kulturändamål har jag redogjort för den Översyn av den statliga filmpolitiken som har inletts inom utbUdningsdepartementet. Jag har där vidare nämnt om de olika förslag till nya eUer Ökade statliga insatser på filmområdet som läggs fram i denna budgetproposition. Innan jag går in på de aktuella förslagen vill jag lämna en kort redogörelse för nuvarande former för stöd till svensk långfilmsproduktion.

FUminstitutets verksamhet finansieras huvudsakligen av en särskild biografavgift som utgör 10 % av biljettintäkterna vid de större biograferna. Biografavgifterna uppgick budgetåret 1976/77 tUl ca 26 milj. kr. En av Filminstitutets viktigaste uppgifter har aUt sedan dess tillkomst varit att främja produktion av svensk film. 65 % av det årliga tillskottet av biografavgifter skall användas för detta ändamål. Under avtalsperioden har stödformerna successivt förändrats och fått en starkare inriktning på kvalitet.

Kvalitetsbidrag till svenska långfUmer fördelas av en särskUd jury, som till filmer som haft premiär verksamhetsåret 1976/77 delade ut sammanlagt 2,6 milj. kr. Filminstitutet kan vidare genom lån eller kreditgarantier överta en del av den ekonomiska risken vid produktion av svenska långfilmer. AUa svenska långfilmer som fyller vissa formella krav erhåller garanti för i princip 20 % av produktionskostnaden. Filminstitutet svarar för garantiförpliktelserna genom sin s. k. F-fond. Filminstitutet kan vidare efter särskilt beslut garantera ytterligare 35 % av produktionskostnaden genom de s. k. H-fonderna. Beslut om vilka filmer som skall erhålla sådan garanti fattas av två fondstyrelser med olika sammansättning som i princip disponerar lika stort utrymme var för garantier. H-fonderna används också för stöd till manusarbete m. m. Tillskottet av biografavgiftsmedel tUl F- och H-fonderna utgjorde budgetåret 1976/77 sammanlagt 11,5 milj. kr.

Filminstitutet kan producera egna filmer med hjälp av medel från den s. k. G-fonden, som budgetåret 1976/77 mottog 2,6 milj. kr. av biografavgifter. För filmer som finansierats med denna fond kan Filminstitutet erhålla garantier från F- och H-fonderna. Vidare kan Filminstitutet producera filmer med hjälp av medel ur den s. k. I-fonden, dvs. den produktionsfond som bildats genom avtal mellan Filminstitutet och Sveriges Radio AB. Denna fond tUlförs innevarande budgetår 10 mUj. kr., varav hälften är statsbidrag och hälften bidrag från Sveriges Radio. Av detta belopp används ca 1,5- mUj. kr. för produktion av biograffUm. Biograffilmer som produceras med hjälp av I-fonden skall först visas på biograf och efter normalt 18 månader i televisionen. De kan inte erhålla garantier ur F- och H-fonderna i vad avser I-fondens andel av produktionskostnaderna.

Sammanlagt tillförs Filminstitutet sålunda ca 24 milj. kr. per år för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 75

stöd till svensk långfilmsproduktion och för sin egen långfilmsproduktion. Dessutom disponerar Filminstitutet räntor och filmintäkter.

Många av Filminstitutets filmer har producerats i samarbete med andra producenter som har skjutit till en del av produktionskapitalet. Genom en överenskommelse mellan Filminstitutet och tre svenska filmbolag har dessa förbundit sig att under tiden den 1 oktober 1977—den 30 juni 1979 gemensamt gå in som medproducent i samtliga biograffU-mer som produceras av FUminsitutet och därvid svara för 50 % av produktionskostnaderna. Inom ramen för överenskommelsen beräknas 12 till 15 filmer bli producerade. Avtalet ger inte de deltagande filmbolagen något inflytande över de enskilda produktionsbesluten.

Under slutet av 1960-talet producerade Filminstitutet endast ett par långfUmer om året. Verksamhetsåret 1976/77 hade tio långfUmer biografpremiär för vilka Filminstitutet var producent eller medproducent. Ett ungefär lika stort antal filmer som producerats av FUminstitutet kan beräknas få premiär under innevarande budgetår. Filminstitutet har sålunda på senare tid fått en starkt ökad betydelse som fUmproducent. Vid den översyn av filmpolitiken som påbörjats inom utbildningsdepartementet blir en central uppgift att överväga de organisatoriska konsekvenserna av Filminstitutets förändrade roll.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 påpekar Filminstitutet att produktionen av svensk biograffUm har kunnat hållas på de senaste årens nivå endast genom att FUminstitutet har satsat större belopp än vad resurserna egentligen har medgett. Detta har FUminstitutet gjort i förhoppningen att de privata filmproducenternas intresse att själva göra film återigen skulle öka. Detta har emellertid inte skett. Om Filminstitutet måste minska sin egen filmproduktion kraftigt för att uppnå balans mellan inkomster och utgifter kommer den totala svenska produktionen av biograffilm att sjunka till en nivå som enligt FUminstitutet på sikt är för låg för en kontinuerlig och pluralistisk filmproduktion. Mot denna bakgrund begär FUminstitutet en kraftig ökning av det statliga stödet till produktion av biograffilm.

Det finns enligt min mening ett självklart behov av att omfattningen av svensk filmproduktion fortlöpande kan hållas över en viss nivå. Detta är önskvärt både av konstnärliga skäl och med hänsyn till sysselsättningen i branschen. Jag vill emellertid inte förorda en så kraftig förstärkning av de statliga insatsema som Filminstitutet har föreslagit. Kostnaderna har ökat snabbt inom fUmproduktionen. EnUgt vissa uppgifter har kostnaderna på detta område under 1970-talet stigit dubbelt så snabbt som konsumentprisindex. En så snabb kostnadsstegring kan inte accepteras. Det bör vara möjUgt att genom en förbättrad planering utnyttja resurserna mera effektivt. Härigenom bör produktionsvolymen kunna hållas på en tUlfredsstäUande nivå utan att man behöver sänka

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 79

den kvalitetsmässiga ambitionsnivån under vad som kan vara konstnärligt försvarligt.

Jag räknar med en höjning av det statliga stödet till produktion av långfUm med 4,5 mUj. kr. Stödet bör tillföras olika fonder som förvaltas av FUminstitutet. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare fördelningen av dessa medel.

Produktion av film som är avsedd att distribueras på annat sätt än genom de vanliga biograferna erhåUer f. n. stöd med alhnänna medel främst genom den s. k. I-fonden. Innevarande budgetår används ca 2,5 milj. kr. för produktion av barnfilm och annan kortfilm samt för fihn-verkstadsverksamhet. De filmer som produceras på detta sätt är avsedda att först visas i televisionen och sedan distribueras genom andra kanaler. Det är ännu för tidigt att bedöma resultatet av I-fondens kortfilmsproduktion.

Svenska teaterförbundet har föreslagit att särskilda medel skall ställas tUl förfogande för att utveckla filmens fria sektor. Förbimdet anser att den nuvarande filmpolitiken i alltför hög grad är inriktad på filmer som är avsedda för biografdistribution och ser sitt förslag som ett första steg mot en ändrad inriktning av filmpolitiken. Filmcentrum stöder teaterförbundets förslag. Vidare har Unga Örnars riksförbund begärt medel för utveckling och produktion av barnfilmer med utgångspunkt i erfarenheterna från barnfilmarbetet inom organisationen.

När det gäller att ta ställning till insatser inom filmens s. k. fria sektor finns det anledning att uppmärksamma fUmens karaktär av utpräglat massmedium. Det krävs stora ekonomiska resurser för att producera film men den färdiga filmen kan å andra sidan till jämförelsevis låga kostnader spridas tUl ett stort antal människor. För filmer som vänder sig till vuxen publik är i dag biograf distributionen tillsammans med visning genom televisionen de viktigaste distributionsformerna. Det är därför naturligt att nuvarande former för produktionsstöd främst är inriktade på fUmer som skall distribueras på detta sätt. Det finns enhgt min mening inte underlag för att föreslå någon radikalt ändrad inriktning härvidlag.

Det kan dock enligt min mening ändå finnas skäl att förstärka statens stöd tUl produktion av filmer som är avsedda att distribueras på annat sätt än genom de vanliga biografema. Det är lämpligt att då pröva även helt nya vägar. På så sätt bör man kuima få en bättre grund för att bedöma vilka stödformer som är lämpliga i framtiden.

De projektbidrag som fördelas av konstnärsnämnden har hittiUs endast i mycket begränsad omfattning använts för projekt inom filmområdet. Enligt min mening bör man nu på försök ge konstnärsnämnden ökade möjligheter att genom projektbidrag stödja fUmproduktion. Stödet bör gälla produktion av filmer som är avsedda att distribueras på annat sätt än genom vanliga biografer. Såväl barnfilmer som fUmer för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 80

vuxna bör kunna erhålla stöd. Stor vikt bör läggas vid hur man avser att ordna distributionen av de färdiga filmerna. Projektbidragen bör dock inte få användas för distributionsstöd.

Det är troligt att de regler som f. n. gäller för projektbidrag från konstnärsnämnden inte till alla delar är lämpliga för filmområdet. Bl. a. kan det organ inom konstnärsnämnden som skall besluta om bidrag behöva ges en sammansättning som bättre svarar mot filmområdets behov. Med hänsyn till att det är fråga om en försöksverksamhet bör det ankomma på regeringen att meddela de bestämmelser som behövs.

Medel för ändamålet bör anvisas under anslaget Bidrag till konstnärer m. m. Jag har därför under nämnda anslag beräknat 1 milj. kr. för projektbidrag till fUmproduktion.

Under senare år har staten stött olika intitiativ som syftar tUl att förbättra möjligheterna att få se god film i olika delar av landet. Statligt stöd utgår tUl Folkets husföreningamas riksorganisation för spridning av kvalitetsfilm (Bio Kontrast) samt till en rad olika försök med filmvisning i nya former. Denna verksamhet kommer att utvärderas inom ramen för den översyn av den statiiga filmpolitiken som pågår inom utbildningsdepartementet.

För nästa budgetår räknar jag med en höjning med 100 000 kr. av bidraget till Bio Kontrast. Höjningen innefattar begärda medel för utvärdering. För bidrag till försök med filmvisning i nya former beräknar jag ytterligare 403 000 kr. Under anslaget till statens biografbyrå har jag beräknat medel för en försöksverksamhet med fraktstöd för film.

De statliga insatserna för andra barnfilmändamål än fUmproduktion kanaliseras f. n. genom två olika organ. Innevarande budgetår disponerar Filminstitutet 500 000 kr. för import och distribution av barnfUm medan statens imgdomsråd har anvisats 575 000 kr. för försöksverksamhet med barnfUm samt granskning av barnfilm. Det statliga barnfilmrådet är administrativt knutet till statens ungdomsråd. Kritik har riktats mot att uppgifterna är delade mellan två organ, vUket har ansetts leda till en mindre önskvärd splittring i verksamheten. Enligt min mening kan skäl anföras för olika organisatoriska lösningar. Den fortsatta inriktningen av statens insatser på barnfilmområdet kommer att prövas inom ramen för den filmpolitiska översynen inom utbUdningsdepartementet, lämpligen sedan resultatet av den till utbUdningsdepartementet knutna barnkulturgruppens arbete redovisats. Detta kommer enligt vad jag erfarit att ske inom kort. För budgetåret 1978/79 har jag räknat med sammanlagt 1160 000 kr. för barnfilmändamål.

Anslaget bör föras upp med 13 190 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Filmstöd för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 13 190 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 81

Litteratur och folkbibliotek

B 21. Vissa åtgärder inom litteraturområdet

Föredraganden

Som jag har angett under avsnittet B. Kulturändamål avser jag att senare föreslå regeringen att för rUcsdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition med anledning av betänkandet (DsU 1977: 14) Statiigt litteraturstöd.

I propositionen kommer att behandlas de två i statsbudgeten för innevarande budgetår upptagna anslagen Litteraturstöd och Bokhandelsstöd. I avvaktan på den särskilda propositionen bör medel tas upp i statsbudgetförslaget under förevarande rubrik med ett oförändrat belopp för dels nyssnämnda ändamål, dels de ändamål för vilka medel innevarande budgetår har anvisats under anslaget Bidrag tUl de handikappades kultureUa verksamhet, posten FramstäUning av lättläst litteratur.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Vissa åtgärder inom litteraturområdet för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 14 612 000 kr.

B 22. Stöd tm kuimrtidskrifter

1976/77 Utgifti 2191476 Reservation 331566

1977/78 Anslag 7 000 000

1978/79 Förslag 7 560 000

1 Anslaget Tidskriftsstöd.

Det statliga stödet till kulturtidskrifter reformerades i enlighet med statsmakternas beslut år 1977 (prop. 1976/77:82, KrU 1976/77:38, rskr 1976/77: 219). Bestämmelserna för stödet återfinns i förordningen (1977: 393) om statiigt stöd tiU kulturtidskrifter.

Stödet handhas av statens kulturråd.

Statens kulturråd

Anslaget bör med hänsyn tUl kostnadsutvecklingen räknas upp med 1 036 000 kr. 6    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 82

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 7 560 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 560 000 kr.

B 23. Bidrag till folkbibliotek

1976/77 Utgift 14 631000 Reservation 125 007

1977/78 Anslag        17 430 000 1978/79 Förslag       19 100 000

Principema för stödet till folkbiblioteksverksamheten återfinns i förordningen (1975: 467) om statsbidrag tiU folkbibliotek.

Statsbidragen till lokal folkbiblioteksverksamhet syftar till att utjämna skillnader i biblioteksstandard kommunerna emellan. Bidragen skall också göra det möjligt att nå nya grupper med biblioteksverksamhet. Statsbidrag kan utgå för kostnader som avser aUman uppmstning, inköp av bokbuss, bokutlåning på arbetsplatser, inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk samt annan verksamhet som det finns anledning att stimulera med statligt stöd. Statsbidrag får dock inte utgå för kostnader som avser enbart administrativa funktioner. Bidrag till inköp av bokbuss utgår med hela inköpsbeloppet. För övriga ändamål utgår bidrag med del av kostnaden. Bidrag för samma ändamål kan beviljas en kommun endast en gång men får fördelas på högst tre år. Statsbidrag som avser kostnader för allmän uppmstning får för samma kommun inte utgå med mer än sammanlagt 300 000 kr.

Till de 24 lokala folkbibliotek som fungerar som länsbibliotek utgår från den 1 januari 1976 ett generellt statsbidrag med 100 000 kr. för år, varjämte tilläggsbidrag kan utgå om geografiska eller andra förhållanden i länet motiverar detta. Malmö stadsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek får vartdera för sin verksamhet som lånecentraler bidrag med 300 000 kr. för budgetår. Umeå stadsbibliotek får för motsvarande verksamhet bidrag med 200 000 kr. för budgetår. Vidare utgår särskilda bidrag till länsbibliotek och lånecentraler för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.

Ur detta anslag utgår vidare bidrag till biblioteksverksamhet för sjömän. Tornedalens bibliotek, bibUoteksverksamhet bland svenskar i utlandet samt till vissa gemensamma ändamål i folkbiblioteksverksamheten.

Genom beslut den 30 september 1976 har regeringen uppdragit åt statens kulturråd att se över formerna för det statiiga stödet till länsbiblioteks- och lånecentralsverksamheten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

83

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

1. Lokal biblioteksverksamhet

2. Länsbibliotek

3. Lånecentraler

4. Bidrag till inköp av Utteratur på invandrar- och minoritetsspråk

5. Biblioteksverksamhet för sjömän

6. Tornedalens bibliotek

7. Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet

8. Bidrag till vissa gemensamma ändamål i folkbiblioteksverksamhet

	Statens ■ kulturråd		Föredraganden
8 251 000 3 480 000 1 065 000	+7 593 000 + 150 000 + 359 000		+ 1400 000 of. + 350 000
3 500 000	+ 1 518 000		+	500 000
590 000 124 500	+ +	40 000 15 000	+	590 000 10 000
19 500	+	20 000		of.
400 000	+	75 000		of.
17 430 000	+9 770 000		+ 1670 000

Statens kulturråd

1. Beträffande bidragen till lokal biblioteksverksamhet föreslås följande ökningar.

Kulturrådet framhåller att bidraget till inköp av bokbussar är det mest verkningsfuUa av bidragen, då det möjUggör en välutrustad biblioteksservice i områden som tidigare saknat sådan. Med hänsyn tiU prisökningar behövs en ökning av medlen för att behåUa bidragsgivningen på en oförändrad ambitionsnivå (+630 000 kr.).

Bidrag till allmän upprustning kan utgå med sammanlagt högst 300 000 kr. per kommun och kan delas upp på tre år. Bidragen används i första hand tiU inköp av böcker. F. n. utgår bidrag till 28 kommuner. Från många kommuner, inte minst de mindre, redovisas ett stort behov av bidrag. Med hänsyn tUl prisutvecklingen föreslår statens kulturråd att begränsningen av bidraget tiU 300 000 kr. upphävs samt att kulturrådet ges rätt att öka redan beviljade bidrag. (+2 163 000 kr.)

Bokutlåning på arbetsplatser förekommer i dag, enligt en av kulturrådet gjord undersökning i ca 70 kommuner, på sammanlagt ca 170 företag med ungefär 95 000 anställda, önskemål om att starta sådan verksamhet finns hös ett stort antal kommuner. Kulturrådet framhåller den betydelse arbetsplatsbiblioteken har för att nå nya lån-tagargrupper, t. ex. invandrare. En ökning av anslaget är angelägen för att även kommuner med begränsade resurser skall kunna påbörja denna verksamhet ( + 2 000 000 kr.).

Kulturrådet betonar vidare behovet av att kunna ge ökade bidrag tUl övriga ändamål, såsom bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet i form av service tUl förskolor, fritidshem, andra institutioner och organisationer, insatser för vuxenstuderande, inköp av litteratur till bok-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 84

bussar samt experiment- och försöksverksamhet inom biblioteksområdet ( + 2 800 000 kr.).

2. I avvaktan på resultatet av översynen av det statliga stödet till läns-bibUoteken och lånecentralema föreslår kulturrådet endast en uppräkning av medlen för tUläggsbidrag tUl länsbibliotek med hänsyn till pris- och löneökningar (+150 000 kr.).

3. Medelbehovet för bidrag till de tre lånecentralerna beräknas för nästa budgetår uppgå tUl 1 434 000 kr. ( + 359 000 kr.).

4. Kulturrådet framhåUer att bidragen tUl inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk på ett mycket effektivt sätt har stött utvecklingen av denna verksamhet. En fortsatt utbyggnad av bidragsgivningen är därför önskvärd ( + 1 518 000 kr.).

5. Kostnaden för den av Göteborgs kommun bedrivna biblioteksverksamheten för sjömän beräknas för nästa budgetår uppgå tiU 630 000 kr. ( + 40 000 kr.).

6. Med hänsyn tUl pris- och löneökningar föreslår kulturrådet en ökning av bidraget tUl Tornedalens bibliotek till 139500 kr. ( + 15 000 kr.).

7. Bidrag till biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet utgår tUl dels svenska utlandsförsamlingar, dels Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelses läsrum i utiändska hamnstäder. Med hänsyn till att bidragen har varit oförändrade en längre tid föreslås en höjning (+20000 kr.).

8. Från posten Bidrag till vissa gemensamma ändamål i folkbiblioteksverksamheten utgår bidrag till bl. a. vissa bibliografier och pubUkationer. Kulturrådet har föregående budgetår lämnat ett bidrag tUl Bibliotekstjänst AB för utgivning av bok-listor över aktuella och tillgängUga böcker på invandrarspråk. Rådet finner det önskvärt att detta bibUografiska arbete kan utvecklas (+75 000 kr.).

Föredraganden

Enligt bestämmelsema i förordnuigen (1975: 467) om statsbidrag tiU folkbibliotek kan bidrag tUl alhnän uppmstning och bidrag tUl utiåning på arbetsplatser utgå under en period av högst tre år tUl en och samma kommun. Detta innebär att de treåriga bidrag som statens kulturråd beslutade om budgetåret 1975/76 utgår för sista gången innevarande budgetår. Detta medför, att vid ett oförändrat anslag ca 2,2 milj. kr. under posten Lokal biblioteksverksamhet under nästa budgetår kommer att kunna användas för bidrag tUl ett antal nya kommuner. Även om utrymme således skapas under nästa budgetår för en vidgad bidragsgivning finner jag det önskvärt med en ökning av medlen för bidrag tUl lokal biblioteksverksamhet bl. a. med hänsyn tUl kostnadsökningarna för bokinköp och bokbussar och beräknar för detta ändamål 1 400 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet gs

Det nyssnämnda bidraget tiU allmän uppmstning kan utgå med sammanlagt högst 300 000 kr. Statens kulturråd föreslår, främst med hänsyn till prisutvecklingen sedan bidraget infördes, att denna gräns skall slopas samt att rådet får rätt att besluta om en ökning av totalbeloppet för redan beviljade treåriga bidrag. Jag delar kulturrådets uppfattning att gränsen vid 300 000 kr. bör slopas. Härigenom kan rådet i större utsträckning anpassa bidragen till behoven i de aktuella kommunema. Jag är emellertid inte beredd att förorda att en sådan bestämmelse ges en retroaktiv verkan. Den nya bestämmelsen bör således tUlämpas för de bidrag som man beslutar om för första gången budgetåret 1978/79.

Jag beräknar för bidragen tUl lånecentralerna och bidraget tiU Tornedalens bibliotek en ökning med 350 000 resp. 10 000 kr.

För bidrag till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk beräknar jag en ökning med 500 000 kr. Jag har därvid även beaktat behovet av stöd till den utgivning av bokUstor över aktuella och tUlgängliga böcker som Bibliotekstjänst AB svarar för.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd har i en skrivelse till kommunikationsdepartementet föreslagit att den biblioteksverksamhet för sjömän som Göteborgs kommun f. n. svarar för i enlighet med ett särskilt avtal mellan staten och kommunen skall inordnas i kultur- och fritidsrådets organisation och verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1978. Kommunen har samtyckt härtUl och avtalet meUan staten och kommunen har sagts upp med verkan från nämnda datum. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förordar jag att kostnaderna för biblioteksverksamheten fr. o. m. budgetåret 1978/79 skall bestridas av Handelsflottans kultur- och fritidsråd.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den förordade ändringen av bestämmelserna för bidrag till lokal folkbiblioteksverksamhet för allmän upprustning,

2. till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 19 100 000 kr.

B 24. Bidrag till Svenska språknämnden

1977/78 Anslag 582 000

1978/79 Förslag 661 000

För statsbidraget gäller i ämbetsskrivelse den 7 juni 1974 tiU kammarkollegiet föreskrivna villkor. EnUgt dessa har språknämnden bl. a. tUl uppgift att följa det svenska språkets utveckling i tal och skrift samt utöva en språkvårdande verksamhet. Nämnden har vidare att verka för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 86

nordiskt samarbete på språkvårdens område i syfte att vidmakthålla och stärka den nordiska språkgemenskapen. Nämnden skaU fuUgöra sin uppgift genom utredningar och skrifter av såväl populär som vetenskaplig art, genom föredrag och tidningsartiklar samt genom upplysande och rådgivande verksamhet i övrigt. För att främja den nordiska verksamheten skall nämnden söka samarbete med organisationer för samma ändamål i övriga nordiska länder.

F. n. utgår statsbidrag till lönerna för fem vetenskapligt skolade tjänstemän och till vissa kostnader för lokaler och expenser, medan övriga kostnader täcks av särskilda anslag från olika fonder, prenumerationsavgifter för tidskriften Språkvård, m. m.

Svenska språknämnden

Språknämnden begär en ökning av bidraget med 175 000 kr., varav 27 000 kr. avser kompensation för löneökningar, 107 000 kr. kostnad för en ny tjänst som forsloiingsassistent och 41 000 kr. ökade medel för lokalkostnader och expenser ( + 175 000 kr.).

Statens kulturråd

Kulturrådet tUlstyrker de föreslagna förstärkningarna.

Föredraganden

Bidraget till Svenska språknämnden bör med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar ökas med 79 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 661 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

87

Bildkonst

B 25. Statens konstråd

1976/77 Utgift 633 579

1977/78 Anslag 699 000

1978/79 Förslag 997 000

Enligt sin instruktion (1965: 746, omtryckt 1976: 502) har statens konstråd till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten tUl statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön. Rådet skall hålla sig underrättat om hur statliga organ vårdar sådana konstverk som är fast anbringade samt bistå dessa organ med råd. Vidare skall statens konstråd lämna statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter samt enskilda personer och företag information om förvärv av konstnärliga arbeten, som är av betydelse för samhällsmiljön, samt i övrigt om konsten i samhällsmiljön.

Genom beslut den 30 september 1976 har regeringen uppdragit åt statens konstmuseer och statens konstråd att tiUsammans med statskontoret se över bestämmelserna om tillsyn och vård av de konstsamlingar som ägs av staten samt de uppgifter och användningsområden som bildarkiven hos statens konstråd resp. statens konstmuseer har.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens konstråd	Föredraganden
Personal
Handläggande personal övrig personal	2 2	of. + 3	of. + 1
	4	+ 3	+ 1
Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Information	465 000 1000 48 000 75 000 110 000	+ 296 000 +       500 + 22 000 + 25 000 - 66 000 + 250 000	+ 173 000 +    1000 +  14 000 + 25 000 - 78 000 + 163 000
	699 000	+ 527 500	+298 000

Statens konstråd

1. Pris- och löneomräkning m. m. 131 000 kr.

2. O-alternativet innebär minskad inköpsvolym.

3. Till följd av att inköpsvolymen har ökat och att rådet har fått vidgade informationsuppgifter behövs flera nya tjänster. Rådet begär

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 88

en tjänst för katalogiseringsuppgifter, en biträdestjänst och en halv tjänst som tekniker för embaUeringar och transporter. ( + 209 017 kr.)

4. Rådets informationsuppgifter gör att anslagsposten tUl reseersättningar behöver ökas med 12 000 kr. Rådet föreslår vidare att medel för informationscentmm för offentlig konst och för publikationsverksamhet anvisas under en särskild anslagspost för information och att dessa medel räknas upp med 145 000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet tillstyrker att en särskUd tjänst inrättas för katalogiseringsuppgifter samt att rådet får en förstärkning av arbetskraften för transporter m. m. Vidare tillstyrker kulturrådet de begärda höjningarna för reseersättningar och information. (+281 000 kr.)

Föredraganden

De senaste årens kulturpolitiska reformarbete har inneburit att konstrådets arbetsuppgifter har ökat, dels genom att anslagen till konstförvärv har räknats upp kraftigt och dels genom att rådet fått vidgade informationsuppgifter. Jag finner det därför motiverat med en viss förstärkning av rådets resurser. Med hänvisning tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget tUl 997 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst för katalogiseringsuppgifter samt räknat med en ökning av medlen för reseersättningar, expenser och information.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens konstråd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 997 000 kr.

B 26. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.

1976/77 Utgift 9 212 575 Reservation 948 007

1977/78 Anslag        10 450 000 1978/79 Förslag       12 260 000

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst tiU statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning tUl olika byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafik m. m. TiU dessa ändamål har för budgetåret 1977/78 anvisats 8,45 milj. kr. Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får konstrådet innevarande budgetår beställa konst intill ett belopp av högst 4,2 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 2 mUj. kr. för konstinköp till folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler. För budgetåret 1977/78 har bidrag

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 89

utgått med 700 000 kr. till Folkparkernas centralorganisation och med 1 300 000 kr. till SamUngslokalorganisationernas samarbetskommitté att fördelas mellan allmänna samlingslokaler anslutna till Folkets husföreningarnas riksorganisation, Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Statens konstråd

Konstrådets anslagsframställning avser endast de medel som konstrådet disponerar.

1. Prisomräkning 850 000 kr.

2. Ökade resurser behövs i första hand för den befintliga miljön (+ 2 700 000 kr).

3. SärskUda medel bör anvisas som projektmedel för utvecklings- och försöksverksamhet som rör konstnärlig medverkan vid utformningen av arbetsmiljöer av industrikaraktär inom företrädesvis affärsverken (+ 1000 000 kr.).

4. Utöver de beställningar som blir möjliga inom anslagets ram bör konstrådet få beställa konst tUl ett belopp av högst 5,5 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Statens kulturråd

1. Kulturrådet tillstyrker konstrådets olika förslag.

2. När det gäller bidraget till samlingslokalägande organisationer för konstinköp föreslår kulturrådet en ökning med 460 000 kr., av vilket 200 000 kr. är prisomräkning (+460 000 kr.).

Frågan   om   stöd   till   Föreningen Handarbetets vänner

Föreningen Handarbetets vänner

Föreningen Handarbetets vänner, som bl. a. driver en ateljé för konstnärlig textilproduktion i Stockholm, har anhåUit om ekonomiskt stöd för sin verksamhet. Föreningen framhåller att ökade lönekostnader och sociala kostnader har lett tUl ett så högt kostnadsläge för produktionen att bestäUningarna märkbart har minskat. Härigenom har föreningens läge försämrats på ett sätt som hotar den fortsatta verksamheten.

Statens konstråd

I sitt yttrande över framställningen ställer sig konstrådet positivt tUl statiigt ekonomiskt stöd åt Handarbetets vänner. Rådet betonar att ett sådant stöd måste ses som en temporär insats i avvaktan på en utredning om ekonomiskt stöd till andra liknande verkstäder och ateljéer. Enligt konstrådet firms det ett stort antal textilkonstnärer med egna ateljéer som saknar tillräckligt med uppdrag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 90

Statens kulturråd

Statens kulturråd betonar att Handarbetets vänner är en viktig resurs för produktionen av textila konstverk för den offentliga miljön. Samtidigt understryker kulturrådet att det också finns annan konstnärlig textil produktion som utövas vid mindre företag och av enskilda konstnärer. I det långa loppet är det inte rimligt att dessa får ekonomiska vUlkor som är ofördelaktiga i förhållande till Handarbetets vänner.

Kulturrådet avser att vid planläggningen av sitt utredningsarbete under budgetåret 1978/79 närmare granska frågan om en utredning rörande Handarbetets vänners framtida verksamhet. Rådet föreslår att Handarbetets vänner tilldelas statligt stöd i form av särskilda medel för beställningar från statens konstråd under budgetåret 1977/78.

Föredraganden

De förvärv av konstverk som görs av statens konstråd fyller två viktiga uppgifter. Dels utgör konstverken viktiga inslag i miljön för de statligt anställda och för andra som får kontakt med konstverken, dels bidrar konstrådet genom sina inköp och beställningar till svenska konstnärers utkomst och till den svenska konstens utveckUng. För de konstformer som arbetar med stora format eller med dyrbara tekniker har konstrådet självfallet en särskilt viktig roll. Vissa av dessa konstformer kräver tillgång till hjälpresurser i form av särskild utrustning och skickliga hantverkare för att konstnärens intentioner skall kunna utföras i konstverkets slutliga material. För att konstformer av denna art skall kunna fortleva krävs att volymen av inköp och beställningar är tillräckligt stor för att sådana hjälpresurser skall kunna bibehåUas.

Den av Föreningen Handarbetets vänner drivna ateljén har en väsentlig betydelse för produktionen av svenska textila konstverk. Föreningen har anmält att den måste upphöra med verksamheten om den inte får ekonomiskt stöd. Såväl statens kulturråd som statens konstråd tillstyrker att föreningen ges stöd, men framhåller samtidigt att det också finns ett antal textilkonstnärer med egna ateljéer som saknar tillräckligt med uppdrag.

Frågan om tillgången till verkstadsresurser kan enUgt min mening bedömas först då övriga problem inom textilkonstens område har blivit närmare belysta. Jag utgår från att statens kulturråd kommer att behandla dessa frågor i sin utredningsverksamhet. I avvaktan på att ett utredningsmaterial föreligger i dessa frågor vore det enUgt min mening olyckligt om de produktionsresurser som nu finns slculle skingras. Därför bör Handarbetets vänner övergångsvis erhålla stöd för sin verksamhet. Regeringen har genom beslut i december 1977 ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnas till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål tilldelat statens konstråd ytterli-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 91

gare medel att använda för beställningar hos Handarbetets vänner under senare delen av budgetåret 1977/78. Det bör vidare kunna föreskrivas att ett visst belopp, högst 500 000 kr., av de ökade medel för förvärv av konst för statens byggnader m. m. som föreslås för nästkommande budgetår skall vara avsett för temporärt stöd till Handarbetets vänner. Det bör ankomma på regeringen att meddela de bestämmelser som behövs.

Anslaget bör höjas med sammanlagt 1 810 000 kr. Jag har därvid beräknat en ökning med 1 650 000 kr. av de medel för konstinköp som statens konstråd disponerar. Utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram bör rådet enligt samma principer som gäller för innevarande budgetår få beställa konst till ett belopp av högst 4,9 milj. kr. för betalning under följande budgetår. Jag räknar vidare med en ökning med 160 000 kr. av medlen för bidrag för konstförvärv till samlingslokaler och folkparker.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört angående beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1978/79,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 12 260 000 kr.

B 27. Akademien för de fria konsterna

1977/78 Anslag 744 000

1978/79 Förslag 880 000

Akademien för de fria konsterna har till uppgift att inom Sverige främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga tiU den bildande konsten hänförliga konstarter, att fullgöra vissa uppgifter i fråga om konsthögskolan samt att yttra sig i frågor som hör till akademiens verksamhetsområde.

Det tidigare anslaget Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan är fr. o. m. innevarande budgetår uppdelat på två. Under förevarande anslag anvisas medel för akademiens allmänna verksamhet. Medel för utbildningen vid konsthögskolan anvisas under anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken.        .

Regeringen har den 4 augusti 1977 godkänt ett avtal mellan byggnadsstyrelsen och akademien avseende akademiens fastighet vid Fredsgatan i Stockholm. Avtalet innebär bl. a. att ett tidigare avtal, enligt vilket staten åtagit sig att svara för vård och underhåll av fastigheten, skall upphöra att gälla. I stället skall akademien erhålla hyra av staten för de lokaler i fastigheten som disponeras för statlig verksamhet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 92

Akademien för de fria konsterna

Akademien begär kompensation för pris- och löneomräkning med 164 990 kr.

Föredraganden

I enlighet med riksdagens beslut om reformermg av högskoleutbildningen (prop. 1975: 9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) skaU konsthögskoleutbildningen tillhöra högskolan och inordnas i organisationen av statliga högskoleenheter. Jag avser att i det följande, vid min anmälan av vissa gemensamma frågor under avsnitt D. Högskola och forskning, lägga fram förslag om organisationen för konstnärlig högskoleutbildning i Stockholm.

Anslaget bör föras upp med 880 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 880 000 kr.

B 28. Vissa bidrag till bildkonst

1977/78 Anslag 4 330 000

1978/79 Förslag 4 676 000

Från anslaget utgår verksamhetsbidrag till vissa organisationer med uppgifter inom konstbUdning och konstförmedling samt formgivning.

	Konstfrämjandet Sveriges konstföreningars riksförbund Grafiska sällskapet Föreningen för nutida svenskt silver Föreningen Svensk form	1977/78	Beräknad ändring 1978/79 Statens kul-        Föredra-turråd                 ganden
1. 2. 3. 4. 5.		3   050 000 650 000 84 000 30 000 516 000 4   330 000	+ 1 884 000 +   681000 +   161000 +     24 000 +   815 000 +3 565 000	+ 240000 +  50000 +    6000 of. + 50 000 +346 000

Statens kulturråd

1. Kulturrådet föreslår att bidraget till Konstfrämjandet ökas med 1 884 000 kr., av vUket 384 000 kr. är kompensation för pris-och lönestegringar. Genom höjningen kan det konstupplysande arbetet förstärkas och frigöras från beroendet av försäljningsintäkter. Även konstnäremas villkor och utgivningens kvalitet bör kunna förbättras. (+1884 000 kr.)

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 93

skall ges möjlighet att vidga sitt arbete bör statsbidraget höjas med

2. För att Sveriges konstföreningars riksförbund 681 000 kr., varav 81 000 kr. är kompensation för kostnadsstegringar. ( + 681 000 kr.)

3. Bidraget tUl Grafiska sällskapet bör ökas med 161 000 kr., av vilket 11 000 kr. avser pris- och lönestegringar. Härigenom får sällskapet större möjligheter att — utan påverkan av kommersiella krafter — erbjuda publiken grafiska bUder. ( + 161 000 kr.)

4. Föreningen för nutida svenskt silver bör få ytterligare 24 000 kr. för ökad verksamhet. Därav är 4 000 kr. kompensation för automatiska kostnadsökningar. (+24 000 kr.)

5. Föreningen Svensk form har enligt kulturrådet betydelsefulla uppgifter bl. a. när det gäller upplysning om formgivning. Föreningens verksamhet hämmas av otiUräckliga ekonomiska resurser. Kulturrådet föreslår att bidraget tUI föreningen ökas med 815 000 kr., av vUket 65 000 kr. är kompensation för kostnadsstegringar. ( + 815 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 676 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 94

Radio och television

B 29. Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

Föredraganden

Såsom angetts i inledningen till avsnittet B. Kulturändamål avser jag att föreslå regeringen att senare för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition angående rundradions fortsatta verksamhet m. m.

I propositionen kommer bl. a. det i statsbudgeten för innevarande budgetår upptagna anslaget Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio att behandlas. I avvaktan på den särskUda propositionen bör detta anslag tas upp i förslaget tiU statsbudget med ett oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, till Viss beredskapsutrustning in. m. för Sveriges Radio för budgetåret 1978/79 beräkna ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 95

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar

Utredning om Moderna arkivmedier

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 tillkallades sakkunniga för att utreda arkivfrågorna för den moderna informationsbehandlingens databärare m. m.

De sakkunniga, som antog benämningen dataarkiveringskommittén (U 1968: 48) (DAK)i, framlade år 1969 delbetänkandet (Ds U 1969: 8) Förslag till gaUringsbestämmelser om utgallring hos statliga myndigheter av information på elektromagnetiska databärare m. m. På grundval av förslaget utfärdades kungörelsen (1974: 648) om utgaUring ur upptagning för automatisk databehandling.

I betänkandet (SOU 1974: 94) Bevara ljud och bild redovisades förslag rörande bevarande av bild- och ljudupptagningar hos Sveriges Radio samt allmänna arkivfrågor samanhängande med ljud- och bildupptagningar. Förslaget, som har remissbehandlats, bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet.

I kommitténs slutbetänkande (SOU 1976: 68) Moderna arkivmedier behandlas arkivfrågor som berör beständighet, förvaring och vård samt tilhandahållande av tekniska medier. I betänkandet framläggs förslag om ändringar i allmänna arkivstadgan (1961: 590, ändrad senast 1976: 1106) och gallringskungörelsema för såväl ÄJDB-området som för det traditionella pappersmaterialet. Vidare framläggs förslag till bestämmelser och rekommendationer som föranleder åtgärder av olika myndigheter, främst riksarkivet. Utredningen har också kostnadsberäknat de nya insatser som behövs. Behoven imder budgetåret 1978/79 har uppmärksammats i riksarkivets anslagsframställning.

Dataarkiveringskommittén

Kommitténs huvudförslag är att mikrofilm och magnetband för ADB-, audio- och videobruk skall kunna godtas som arkivmedium vid sidan av och delvis som ersättning för svenskt arkivpapper. Fömtsättningen härför är dock att de tekniska medierna, med hänsyn tUl deras mer begränsade beständighet i jämförelse med arkivpapper, framställs, förvaras, vårdas och används enligt givna regler. Kommittén anser det inte möjligt att utforma några generellt tUlämpliga föreskrifter om valet av arkivmedium. Valet måste träffas från fall till fall bl. a. med hänsyn

1 Riksarkivarien Ake Kromnow, ordförande, numera driftchefen Gustaf Berglund, organisationsdirektören Torsten Frank och numera hovrättslagmannen Erik Holmberg.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 95

till de framtida krav som kan antas dominera, t. ex. krav på beständighet, snabb åtkomst eller maskinell bearbetning, och de kostnadsmässiga konsekvenserna vid olika medieval.

Kommittén anser att myndigheterna bör ta ställning i gallringsfrågor och välja arkivmedium redan i samband med att de lägger upp sina administrativa rutiner. Detta bör ske i samråd med arkivmyndigheten (riksarkivet, landsarkiv eller krigsarkivet). Man bör såvitt möjligt undvika att i efterhand bestämma vad som skall bevaras och först då framställa arkivbeständiga databärare.

Utifrån de generella stäUningstagandena i fråga om utnyttjandet av tekniska medier i den statliga arkivhanteringen framlägger kommittén förslag rörande arkivtekniska frågor, organisationsfrågor, rättsliga frågor, forskningsfrågor och beträffande fortsatta tekniska undersökningar. Kommittén redovisar också beräkningar av de investerings- och driftkostnader som förslagen medför. Investeringskostnaden anges till 159 000 kr. (avser hyllstäU, mikroficheläsare m. m.). De årliga driftkostnaderna har endast delvis kunnat beräknas. De årliga driftkostnaderna vid riksarkivet, landsarkiven och krigsarkivet (exkl. personalkostnader) har beräknats tUl ca 250 000 kr. och kostnaderna för vissa fortsatta tekniska undersökningar vid statens provningsanstalt till 270 000 kr. (fördelade på en treårsperiod). För vissa kostnader i samband med banddubblering och anlitande av experthjälp hos riksarkivet föreslås ett reservationsanslag på 100 000 kr.

Kommittén betonar det angelägna i att arkivmyndigheterna får de personalförstärkningar som behövs och förutsätter att framställning därom görs i årliga anslagsframstäUningar allt eftersom behoven gör sig gällande. Kommittén förutsätter vidare att vissa kostnader i samband med fortsatta tekniska undersökningar och kontroUverksamhet vid statens provningsanstalt samt vissa vårdkostnader hos de arkivbildande myndigheterna närmare skaU specificeras i samband med anslagsframställningar.

Kommittén anser, att ett genomförande av dess förslag och ett fullföljande av utveckluigsarbetet vid provningsanstalten kommer att leda till att magnetband och film i betydUgt större utsträckning än f. n. används som arkivmedier och ensamma bärare av unik information. Därigenom kan enligt kommittén stora besparingar för statsverket göras i fråga om såväl utskrifts- och papperskostnader som lokalkostnader.

Remissyttrandena

Remissyttrandena ansluter sig utan undantag till utredningens huvudförslag att magnetband och film i ökad utsträckning bör kunna utnyttjas som arkivmedier i stället för papper. Enligt ett återkommande omdöme

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 97

— bl. a.   från riksrevisionsverket   och   statskontoret

— bör förslaget kunna medföra högst väsentliga kostnadsbesparingar för statsverket och dessutom i vissa fäll iinderlätta myndigheternas hand-läggningsmtiner. Remissinstansema understryker också betydelsen av att de av utredningen föreslagna fortsatta tekniska undersökningarna hos statens provningsanstalt fullföljs. Vad gäller utredningens förslag till bestämmelser och rekommendationer i detaljfrågor, bl. a. i fråga om förvaring, vård och hantering av de nya arkivmedierna, anför remissinstanserna vissa synpunkter.

Föredraganden

Den snabba tekniska utvecklingen har residterat i en rad nya metoder för att ta upp och lagra information. Vi har fått nya databärare som hålkort, hålremsor, skivminnen, magnetband, magnetiska kortminnen samt olika mikrofotografiska medier. Gemensamt för dessa är att den lagrade informationen normalt kan göras tillgänglig endast med hjälp av speciell teknisk utrustning för omvandling av informationen tUl text, bild eller ljud. Av särskild betydelse i sammanhanget är tekniken för den automatiska databehandlingen (ADB).

Metoderna på informationsbehandlingens område förändras snabbt. Efter en tid kan databärare vara föråldrade och informationen kan behöva överföras till en ny databärare för att kunna utnyttjas. Den tekniska utvecklingen medför således en rad problem när det gäller att bevara och utnyttja den tekniskt lagrade informationen. De nya förutsättningama avviker väsentligt från dem som legat till grund för gällande bestämmelser och metoder för hantering av vanligt skrift-" och bildmaterial. Med användningen av magnetband och film och andra moderna databärare har därför helt nya typer av arkivhandlingar uppkommit. Det finns emellertid, med undantag för gallringsbestämmelserna på ADB-området, inga närmare föreskrifter om hur dessa handlingar skall hanteras och förvaras. Existerande författningar på arkivväsendets område, allmänna arkivstadgan (1961: 590) och övriga arkivbestämmelser, samt de författningar som reglerar utnyttjandet av skrivmateriel för olika ändamål inom statsverksamheten, bl. a. skrivmaterielkungö-relsen (1964: 504), är främst inriktade på hantering av pappershandlingar.

Jag delar dataarkiveringskommitténs uppfattning att vissa av den moderna informationsbehandlingens databärare skall kunna godtas som arkivmedier vid sidan av och delvis som ersättning för svenskt arkiv-papper. Ett ökat utnyttjande av tekniska medier i den statliga arkivhanteringen och en aktiv bevakning från arkivmyndighetemas sida av

1 En mer detaljerad redovisning av förslagen i DAK:s betänkande Moderna arkivmedier och remissyttrandena har sammanställts inom utbildningsdepartementet. Sammanställningen har otfentliggjorts och tillställts bl. a. de myndigheter som direkt berörs av kommitténs förslag.

7    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 9$

arkivsynpunkterna i samband med att myndigheterna lägger upp sina ADB- och mikrofilmsystem bör kunna leda till besparingar och rationaliseringsvinster för statsverket samt ett ökat tUlgodoseende av forskningens materialanspråk. För att nya medier skall kunna utnyttjas för arkivändamål behövs särskilda anvisningar beträffande förvaring, vård och hantering av arkivmaterialet. Dessutom fordras ett fullföljande av det teluiiska utvecklingsarbete beträffande nya databärare, som inletts vid statens provningsanstalt.

Jag vill erinra om att regelsystemet i fråga om den statliga arkivhanteringen är så utformat, att regeringen i förordningar fastställer generella föreskrifter och att det ankommer på berörda myndigheter att meddela närmare anvisningar om tillämpningen av dessa föreskrifter. Sålunda har riksarkivet i cirkulär (1968: 473) meddelat anvisningar om till-lämpningen av allmänna arkivstadgan och statens planverk ger råd och anvisningar för anordnande av arkivlokaler. Statens provningsanstalt ger varje år föreskrifter om vilken skrivmateriel och vilka reproduktionsmetoder som är godkända för vissa slag av handlingar. I detta sammanhang bör också nämnas, att datainspektionen med stöd av datalagen (1973:289) meddelar föreskrifter om gallring av personuppgifter, som av myndighet skall upptagas för automatisk databehandling.

Jag avser att senare föreslå regeringen de ändringar i aUmänna arkivstadgan, kungörelsen (1953:716) angående utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter (ändrad senast 1974: 646) och kungörelsen (1974: 648) om utgallring ur upptagning för automatisk databehandling som behövs med hänsyn tUl utredningens förslag.

Jag avser också att föreslå regeringen att uppdraga åt riksarkivet bl. a. att överväga om det behövs allmänna gallringsbestämmelser för film, fonogram och videogram och hur dessa i så fall bör utformas, att i samråd med landsarkiven och krigsarkivet reglera arkivvårdens organisation i fråga om ADB-material och mikrofilm och att vidare utreda frågan om arkivansvaret i samband med uppdragsforskning.

Vidare avser jag att i samråd med statsrådet Johansson resp. chefen för budgetdepartementet föreslå regeringen att uppdraga åt statens provningsanstalt bl. a. att i sanuråd med riksarkivet undersöka möjligheterna till att ändra uppläggningen av kontrollen beträffande mikrofilm samt åt statskontoret att från rationaliseringssynpunkt bevaka den tekniska utvecklingen i fråga om magnetband och andra elektromagnetiska databärare samt mikrofUm.

Beträffande kostnaderna för utnyttjandet av nya medier för arkivändamål återkommer jag i det följande vid min behandling av riksarkivets anslagsframställning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för åtgärder på arkivväsendets område som framgår av vad jag har anfört.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 99

B 30. Riksarkivet: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 13 736 620 .

1977/78 Anslag        14 402 000 1978/79 Förslag       17 265 000

Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och chefsmyndighet för landsarkiven. I riksarkivets uppgifter ingår att vara arkivdepå och att främja forskning.

Riksarkivet leds av en styrelse, statens arkivstyrelse. Chef för riksarkivet är en riksarkivarie. Riksarkivet har två byråer, en administrativ enhet samt en fristående heraldisk sektion. TUl riksarkivet är knutna en nämnd för enskUda arkiv, en nämnd för svenskt diplomatarium samt statens heraldiska nämnd. Till riksarkivet har vidare förlagts en redovisningscentral och ett revisionskontor. Riksarkivets kansli utgör även kansli åt nämnden för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Riksarkivet	Föredraganden
Personal
Handläggande personal	53	+ 5	+ 5
Övrig personal	51	+ 7	-1
	104	+ 12	+4
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	9 117 000	+2 569 000	+ 1916 000
Sjukvård	21000	+      9 000	+      9 000
Reseersättningar	89 000	+     68 000	+     24 000
därav utrikes resor	(11000)	(+       4000)	(of.)
Lokalkostnader	4 157 000	+   834 000	+   855 000
Expenser	546 000	+   251000	+     48 000
Reproduktionsverksamheten	83 000	+   102 000	+     25 000
Bidrag till Nordisk Arkivnyt
m. m.	7 000	+     13 000	+       2000
Riksarkivets nämnd för
enskilda arkiv	498 000	+   172 000	+   100 000
Ej disponerat belopp	100 000	-	-   100 000
	14 618 000	+4 018 000	+2 879 000
Uppbördsmedel
Publikationer	4 000	+       1000	+       1000
Reproduktionsverksamheten	110 000	+     25 000	+     25 000
Bokbinderiets beställnings-
arbeten	25 000	-     10 000	-     10000
Heraldiska verksamheten	69 000	of.	of.
Konsultverksamheten	8 000	of.	of.
Nettoutgift	14 402 000	+4 002 000	+2 863 000

Riksarkivet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2 483 000 kr.

2. G-altemativet innebär för riksarkivets del en minskning av samt-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet loo

liga verksamhetsgrenar, däribland minskad service åt forskare och myndigheter samt försämrad vård av arkivhandlingar m. m.

3.   Riksarkivet begär medel för 12 nya tjänster, varav två förste arki-
varier, en byrådirektör, två arkivarier, fyra förste arkivassistenter och tre
kvalificerade biträden.

Tjänstema som förste arkivarie och en arkivarie behövs för de av dataarkiveringskommittén föreslagna uppgiftema. Den andra arkivarien behövs för de statsägda företagens arkivfrågor. En av förste arkivassistenterna erfordras för utökad myndighetsservice, de övriga för utökad forskarservice. Byrådirektören och biträdespersonalen behövs för utökad kansliservice inom myndigheten. Vad gäller byrådirektören skulle tjänsten utgöra en ersättning för den personliga tjänsten som kamrerare (NOM-garant), som myndigheten kommer att förlora under innevarande budgetår. (+1 109 000 kr.)

4. Medlen tUl reseersättningar bör höjas med 52 000 kr., varav 4 000 kr. för utrikes resor. Ökningen har begärts med hänsyn till arkivstyrelsens och revisionskontorets reseverksamhet, resor i anslutning till MBL-förhandlingar m. m.

5. Anslagsposten tUl expenser bör enligt riksarkivet höjas med 15 000 kr. för att täcka styrelsens omkostnader, kostnader i samband med utbildnings- och UtstäUningsverksamhet samt för utmärkelser för nit och redlighet, och med 161 000 kr. såsom engångsbelopp för inköp av läsapparater för mikrofilm ( + 176 000 kr.).

6. Medlen tiU reproduktionsverksamhet bör höjas med 87 000 kr. för att möjliggöra bUdvård och för framställning av brukskopior av mikrofilm.

7. När det gäller folkrörelsearkiven kan sedan budgetåret 1972/73 bidrag utgå tiU huvudman för depå vars verksamhet riktar sig till alla folkrörelser och som har län eller landskap tUl verksamhetsfält samt är den enda läns- eUer landskapsdepån bland folkrörelsearkiven inom länet eller landskapet. Bidrag utgår för avlöning av föreståndare vid sådan läns- eller landskapsdepå med högst 60 % av lönen enligt löneklass F 13. Antalet bidragsberättigade arkivdepåer är f. n. sex. Riksarkivet begär medel för ytterUgare en läns/landskapsarkivdepå. Därutöver föreslås ökade medel för bidrag tUl folkrörelsearkiv som inte uppfyller nyssnämnda villkor. Vidare förordas en höjning av medlen för inventering av enskilda arkiv, däribland invandrarorganisationernas arkiv, samt medel för att täcka vissa resekostnader för arkivföreståndare. (+160 000 kr.)

8. I anslutning till dataarkiveringskommitténs förslag begär riksarkivet 495 000 kr. för uppdrag åt statens provningsanstalt rörande undersökningar och kontroll av tekniska medier samt 111 000 kr. för anskaffning av hyUställ för ADB-band, mikroficheutrustning m. m. tiU riksarkivet och landsarkiven. Riksarkivet föreslår att medel för dessa ända-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        joi

mål tas upp under ett särskilt reservationsanslag tiU datamediakontroll m. m.

9.   Riksarkivet föreslår att inkomster från planerad försäljning av si
gillförstoringar resp. reproduktioner i postkortformat skall få användas
för att bestrida kostnader i samband med riksarkivets utställningsverk
samhet.

10. I en särskUd skrivelse den 26 maj 1977 har Societas Heraldica
Scandinavica anhållit om 1 500 kr. som bidrag för tryckningskostnader
för Heraldisk Tidsskrift. Riksarkivet har tUlstyrkt framställningen.

Föredraganden

Jag har i det föregående i samband med mina ställningstaganden till dataarkiveringskommitténs förslag framhållit bl. a. att särskilda insatser behövs för att de nya medierna skall kunna utnyttjas för arkivändamål. Riksarkivet bör därför få resurser som bl. a. innebär att verket aktivt kan bevaka arkivsynpunkterna i samband med att myndigheterna lägger upp sina ADB- och mikrofilmsystem. Med anledning härav bör riksarkivet förstärkas med två tjänster som förste arkivarie och en som arkivarie. Riksarkivet bör vidare för undersökning och kontroll av tekniska medier under nästa budgetår disponera 200 000 kr. och för anskaffning av hyllstäU och viss teknisk utrustning ett engångsbelopp om 50 000 kr. Den sammanlagda ökningen i anledning av dataarkiveringskommitténs förslag beräknar jag således till 585 000 kr. Beloppen till datamediekontroll och utrustning bör tas upp under ett särskilt reservationsanslag.

Den 1 juli 1977 fick riksarkivet en styrelse, statens arkivstyrelse, som även är styrelse för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv och för svenskt biografiskt lexikon. Jag beräknar medel för en byrådirektör för att riksarkivet skall kuima förbättra sin kansliservice inom myndigheten. Jag beräknar vidare medel för merkostnader för omvandling av en byråassistenttjänst vid revisionskontoret till en amanuenstjänst.

När det gäller folkrörelsearkiven har jag beräknat medel för att riksarkivets nämnd for enskilda arkiv under nästa budgetår skall kunna lämna bidrag till ytterligare en länsdepå.

Under anslagsposten Nordisk Arkivnyt m. m. har jag tagit upp ett belopp av 1 000 kr. som bidrag till tryckningskostnader för Heraldisk Tidsskrift.

Med hänvisning i övrigt tUl sammanstäUningen föreslår jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med 17 265 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 17 265 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet io2

B 31. Riksarkivet: Datamediekontroll m. m.

1978/79 Nytt anslag (förslag) 250 000

Föredraganden

För de förslag som förts fram beträffande medel för datamediekontroll m. m. och för mina ställningstaganden tiU de framförda förslagen har jag redogjort under anslaget Riksarkivet: Förvaltningskostnader.

Jag förordar att medel till datamediekontroll m. m. tas upp under ett särskilt reservationsanslag benämnt Riksarkivet: Datamediekontroll m. m. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 250 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Riksarkivet:   Datamediekontroll   m. tn.   för   budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

B 32. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m.

1976/77 Utgift 43 521 Reservation 200 284

1977/78 Anslag 174 000

1978/79 Förslag 286 000

Från anslaget bestrids kostnader för inköp av arkivalier och böcker till riksarkivet, för riksarkivets publicering av källskrifter samt för konservering av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandlingar vid landsarkiven.

Riksarkivet

Anslaget föreslås bli höjt med 447 000 kr. Av ökningen hänför sig 22 000 kr. till kostnadsökningar och 75 000 kr. tiU tryckningsverksamheten vid riksarkivet och konserveringen vid landsarkiven. Riksarkivet föreslår vidare att landsarkiven anvisas 50 000 kr. för publiceringsverksamhet och 300 000 kr. för anskaffande av bmkskopior av redan befintliga mikrofilmer avseende kyrkoskrivningshandlingar, som i original är kraftigt förslitna. Den reservation som finns under anslaget beräknas • under detta budgetår tas i anspråk dels för publiceringsverksamhet, dels för drift av bokbinderiverksamheten vid landsarkiven.

Resursminskning enligt O-alternativet har beräknats under riksarkivets förvaltningskostnadsanslag.

Föredraganden

Anslaget bör höjas med 14 000 kr. med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar. Därutöver bör anslaget höjas med 100 000 kr. för anskaffande av brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandUngar till landsarkiven.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

103

att till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 286 000 kr.

B 33. Landsarkiven

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/78 Förslag

10 000 446 10 359 000 12 126 000

De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter och arkivdepåer. Till ett landsarkivs verksamhetsområde hör ett eller flera län. Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarkiven.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Riksarkivet	Föredraganden
Personal
Handläggande personal	34,5	+ 1	of.
Övrig personal	44	+ 10	of.
	78,5	+ 11	of.
Anslag
Lönekostnader	6 929 000	+ 2 043 000	+ 1152 000
Sjukvård	12 000	+       8 000	+       lOOO
Reseersättningar	97 000	+     47 000	+     10 000
Lokalkostnader	3 008 000	+   602 000	+   576000
Expenser	260 000	+   102 000	+     23 000
därav engångsutgifter	(100 000)	(+     66 000)	(+     10 000)
Vissa transportkostnader
m. m.	53 000	+       9 000	+       5 000
	10 359 000	+ 2 811000	+1767 000

Riksarkivet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 788 000 kr.

2. En minskning enligt O-alternativet kommer så gott som helt att gå ut över landsarkivens myndighetsservice.

3. Med hänvisning tUl sin i samråd med statskontoret år 1970 framlagda utredning om landsarkivens uppgifter och organisation föreslår riksarkivet att vid landsarkiven inrättas sammanlagt 11 nya tjänster, varav fyra förste arkivassistenter, två amanuenser med halvtidstjänstgöring, en bokbindare, tre expeditionsvakter och två tekniker. Dessutom begärs medel för praktikanter. ( + 890 560 kr.)

4. Riksarkivet föreslår vidare en höjning av medlen tUl reseersättningar med 35 000 kr., en höjning av anslagsposten till expenser med 183 000 kr., varav 166 000 kr. i form av engångsanvisningar för anskaffning av inventarier. Samtidigt faller en för innevarande budgetår anvisad engångsanvisning om 100 000 kr. bort.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 104

Föredraganden

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 12126 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en engångsanvisning om 110 000 kr. för viss inredning och utrustning, bl. a. tiU landsarkivet i Uppsala. Beträffande frågan om praktikplatser vid landsarkiven hänvisar jag till vad som anförts i bilaga 3. För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Landsarkiven för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 12 126 000 kr.

B 34. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

5 004 278 5 320 000 5 972 000

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg, dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå samt svenskt visarkiv. Myndigheten har tiU uppgift bl. a. att samla in, bevara, bearbeta och pubUcera material om svenska, lapska och finska dialekter och folkminnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga ortnamnsundersökningar, handlägga ärenden om fastställande av ortnamn m. m. samt insamla och sammanställa material om svensk vis- och folkmusik. Myndigheten leds av statens arkivstyrelse som tillsätts av regeringen. Hos myndigheten finns också en nämnd för bl. a. samordning av verksamheten. Även nämnden förordnas av regeringen.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79 Dialekt- och       Föredra-ortnamnsarkiven ganden samt svenskt visarkiv
Personal
Handläggande personal	32	+2                     of.
Övrig personal	15	+ 1                     of.
	47	+ 3                      of.
Anslag
Lönekostnader	4 293 000	+ 1027 000          +630 000
Sjukvård	8 000	of.                      of.
Lokalkostnader	906 000	+       9 000          +  11000
Till DOV A-nämndens dis-
position	113 000	+     11000          +  11000
	5 320 000	+ 1047 000          +652 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ]05

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1. Pris- och löneomräkning m.m. 650 000 kr.

2. O-alternativet innebär för arkivens del en minskad arbetsinsats över hela verksamhetsfältet.

3. Vid omorganisationen av landsmålsarkivet i Lund till ett dialekt-och ortnamnsarkiv utökades arkivets uppgifter utan att det fick motsvarande personalförstärkning. Med hänsyn till detta och till uppgifterna i anslutning till fastighetsregistret föreslås en tjänst som förste arkivarie (+ 114 725 kr.).

4. För ledningen av den alltmer omfattande fonogramverksamheten vid dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala behövs en tjänst som förste arkivarie (+ 114 725 kr.).

5. Vid dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg erfordras en kansli-skrivare med halvtidstjänstgöring samt medel för tillfällig personal (+ 50 581 kr.).

6. Vid dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå behövs en kontorist med halvtidstjänstgöring (+ 35 367 kr.).

7. Vid ortnamnsarkivet i Uppsala behövs medel för att möjliggöra anpassning av de timanställdas löner tiU löneutvecklingen (+ 58 000 kr.).

8.   Vid svenskt visarkiv erfordras medel för tillfällig personal ( +
24 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 972 000 kr.

B 35. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet m. m.

1976/77 Utgift 679 891 Reservation 9119

1977/78 Anslag 917 000

1978/79 Förslag        1 015 000

Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för arvoden tiU tillfälliga vetenskapliga medarbetare, inlösen av samlingar, resor och expenser.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

Anslaget föreslås bli höjt med 435 000 kr., varav 129 000 kr. avser kompensation för höjda kostnader. Av ökningen i övrigt hänför sig 110 000 kr. till utskrift av fonogram, 85 000 kr. som engångsbelopp tiU anskaffning av kopierings- och inspelningsapparater samt skåp och blan-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i06

ketter, 150 000 kr. till publiceringsverksamhet, 40 000 kr. tUl kopiering av arkivalier samt 20 000 kr. till naturnamnsregister.

Resursminskning enligt O-alternativet har beräknats under myndighetens förvaltningskostnadsanslag.

Föredraganden

Anslaget bör med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar höjas med 98 000 kr.  Jag har därutöver räknat med en engångsanvisning om 46 000 kr. för anskaffande av viss inredning och utrustning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 015 000 kr.

B 36. Svenskt biografiskt lexikon

1976/77 Utgift 986 517

1977/78 Anslag 1 553 000

1978/79 Förslag 1 166 000

Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon i enlighet med de rikthnjer som angetts i prop. 1962: 86 (SU 1962: 74, rskr 1962: 194).

Myndigheten leds av statens arkivstyrelse som tillsätts av regeringen. Hos myndigheten finns också en nämnd för bl. a. samordning av verksamheten. Även nämnden förordnas av regeringen.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Svenskt	Föredragan-
		biografiskt	den
		lexikon
Personal
Redaktörer	5	+ 0,5	of.
Övrig personal	2	of.	of.
	7	+ 0,5	of.
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	897 000	+ 92000	+ 92 000
Sjukvård	2 000	of.	of.
Reseersättningar	2 000	of.	of.
Lokalkostnader	47 000	+  15 000	+    9 000
Expenser	703 000	-414 000	-456000
därav engångsutgifter	(511 000)	(+ 19 000)	(-511000)
	1 651 000	-307 000	-355 000
Uppbördsmedel
Publikationer	98 000	+  32000	+  32 000
Nettoutgift	1 553 000	-339 000	-387 000

Svenskt biografiskt lexikon

1. Pris- och löneomräkning m. m. 154 000 kr.

2. O-alternativet innebär en reducering av medlen för författararvoden och forskning vid landsarkiv och bibliotek, vilket leder tiU att den planerade utgivningstakten blir lägre.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet io7

3. Personalen föreslås förstärkt med en halvtidsanställd amanuens, då vissa för artikelurvalet och forskningsuppföljningen viktiga registreringsarbeten f. n. inte hinns med ( + 40 000 kr.).

4. För budgetåret 1977/78 har medel tiUdelats Svenskt biografiskt lexikon för omtryckning och inbindning av tidigare häften. I samband härmed kommer ett ökat förrådsutrymme att behövas ( + 6 000 kr.).

5. Under anslagsposten tUl expenser begärs medel för bl. a. annonsering, ökad inbindning av nytryckta band samt underhåll av det egna arbetsbiblioteket. En engångsanvisning om 511 000 kr., som innevarande budgetår anvisats för vissa tryckningskostnader, avgår. (—455 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 166 000 kr. Jag har därvid räknat ifrån den engångsanvisning om 511 000 kr. som innevarande budgetår anvisats för nytryckning av äldre hälften.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1166 000 kr.

B 37. Bidrag till vissa arkiv

1977/78 Anslag 1 058 000

1978/79 Förslag       1 276 000

Ur anslaget utgår innevarande budgetår bidrag till Emigrantregistret i Karlstad, Stiftelsen Emigrantinstitutet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv samt Genealogiska föreningen. Bidrag till Föreningen Värmlandsarkiv och Folkrörelsernas arkivförbund utgår innevarande budgetår genom särskilda regeringsbeslut ur anslaget Bidrag tiU särskUda kulturella ändamål.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Institutionen	Föredra-
	Emigrantregistret i Karl-			ganden
1.
	stad	45 000	+ 35 000	+    4000
2.	Stiftelsen Emigrantinsti-
	tutet	160 000	+ 35 000	+ 13 000
3.	Stiftelsen Arbetarrörelsens
	arkiv	835 000	+ 315000	+ 114000
4.	Genealogiska föreningen	18 000	+ 10 000	+    4000
5.	Föreningen Värmlands-
	arkiv	42 0001	+    4000	+    3 000
6.	Folkrörelsernas arkivför-
	bund	35 000'	+ 19 000	+    3 000
		1135 000	+418 000	+ 141000

» Utgår ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet io8

1. Emigrantregistret i Karlstad anhåller att bidraget
höjs med 35 000 kr. tUl 80 000 kr., inkl. kompensation för automatiska
kostnadsökningar.

Riksarkivet anser att Emigrantregistret delvis har ändrat sin målsättning och att den nuvarande inriktningen mer betonar lokala och kommunala intressen, där turismen spelar en framträdande roll. Riksarkivet förordar emellertid fortsatt statsbidrag för att insamlingen av emigrantuppgifter skaU kunna fortsätta och avslutas. Riksarkivet anser vidare att de automatiska kostnadsökningarna bör fördelas meUan stat, landsting och Karlstads kommun i proportion till övriga bidrag tUl registret.

2. Stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö begär en höj
ning av bidraget med 35 000 kr. tUl 195 000 kr. för ökade kostnader för
en amanuenstjänst, för expenser och för driften i övrigt.

Riksarkivet, som finner Emigrantinstitutet även i fortsättningen vara väl förtjänt av statligt stöd, tillstyrker det begärda bidraget.

3. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv begär att bi
draget höjs med sammanlagt 315 000 kr. tiU 1150 000 kr. Bl. a. yrkas
medel för två nya tjänster, varav en arkivassistent för fältarbete och en
mikrofUmare, för löneökningar, expenser, bokinköp och bokbindning
samt lokalkostnader. Förslagen i anslagsframstäUningen syftar till att
åstadkomma den upprustning som har föreslagits i en inom arkivet år
1976 gjord utredning om arkivets uppgifter och behov.

Riksarkivet tiUstyrker det begärda bidraget och föreslår att ytterUgare 20 000 kr. anslås tUl vissa kostnader i anslutning tUl den föreslagna mikrofilmverksamheten.

4. Genealogiska förening en anhåller att bidraget höjs
med 10 000 kr. tUl 28 000 kr. för ökade hyreskostnader.

Riksarkivet tillstyrker det begärda bidraget.

5. Föreningen Värmlandsarkiv har innevarande bud
getår genom särskilt regeringsbeslut tilldelats bidrag för täckande av
viss del av lön åt en assistent. Föreningen begär att bidraget höjs med
4 000 kr. tUl 46 000 kr. för ökade lönekostnader.

Riksarkivet tillstyrker det begärda bidraget.

6. Folkrörelsernas arkivförbund har under en följd
av år genom särskUda regeringsbeslut erhållit bidrag för anordnande av
kurser för arkivpersonal inom folkrörelsernas organisationer och vid
folkrörelsearkiven. För innevarande budgetår utgår bidrag med 35 000
kr. Förbundet begär att bidraget höjs med 19 000 kr. tUl 54 000 kr.

Riksarkivet tiUstyrker statsbidrag till kursverksamheten.

Föredraganden

Bidrag tUl Föreningen Värmlandsarkiv och Folkrörelsemas arkivförbund utgår innevarande budgetår ur anslaget Bidrag till särskilda kul-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i09

turella ändamål. Jag förordar att bidrag tUl dessa institutioner i fortsättningen beräknas under förevarande anslag.

Riksdagen har vid behandlingen av föregående års budgetproposition uttalat (KrU 1976/77:32, rskr 1976/77: 146) att Emigrant-registrets i Karlstad framtida verksamhet bör utredas så att underlag ges för en aUsidig bedömning av Emigrantregistrets arbetsuppgifter och resiu*sbehov. EnUgt vad jag har inhämtat har Emigrantregistret, tillsammans med Föreningen Värmlandsarkiv och Folkrörelsernas arkiv, tUlsatt en utredning.

Med hänvisning tiU sammanstäUningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 1 276 000 kr.

B. 38 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 18 097 333

1977/78 Anslag        18 585 000 1978/79 Förslag       24 754 000

Myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, som bildades den 1 juli 1975, omfattar riksantikvarieämbetet, historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet, en teknisk institution och Vitterhetsakademiens bibliotek. Myndighetens förvaltningskostnader upptas under två anslag på statsbudgeten. Från detta anslag bestrids förvaltningskostnaderna för riksantikvarieämbetet och Vitterhetsakademiens bibliotek.

Riksantikvarieämbetet svarar för myndighetens kulturminnesvårdande uppgifter. Det åligger ämbetet särskilt att verka för en övergripande planering av kulturminnesvården, bevaka kulturminnesvårdens intressen vid bebyggelse- och annan samhällsplanering, leda arbetet med att planmässigt inventera och dokumentera kulturminnen och kulturmiljöer samt handlägga frågor om vård och bevarande av kulturminnen och kulturmUjöer. Ämbetet skall också utarbeta råd och anvisningar, främja utbildning och information rörande kulturminnesvården samt följa den regionala kulturminnesvården och biträda länsstyrelserna i ärenden som rör denna. Ämbetet är indelat i fyra byråer, nämligen kulturminnesbyrån, dokumentationsbyrån, byrån för vård och förvaltning samt administrativa byrån.

Vitterhetsakademiens bibliotek skall svara för biblioteksservice åt myndigheten samt på lämpligt sätt hålla sina samlingar tUlgängliga för forskning och studier inom myndighetens verksamhetsområde.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet no

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Riksantikvarie-		Föredra-
		ämbetet och		ganden
		statens histo-
		riska museer
Personal
Riksantikvarieämbetet
Handläggande personal	55		+  13,5		+ 1
Övrig personal	48,5		+    5		of.
Vitterhetsakademiens
bibliotek
Handläggande personal	2		+     1		of.
Övrig personal	6		+    1,5		of.
	111,5		+  21		+1
Anslag
Lönekostnader	10 758 000	+	3 029 000	+ 2 615 000
Riksantikvarieämbetet	(10 146 000)	(+ :	2 739 000)	(+2 516 000)
Vitterhetsakademiens
bibliotek	(612 000)	(+	290 000)	(+	99 000)
Sjukvård	23 000	+	2 000	+	2000
Riksantikvarieämbetet	(21 000)	(+	2 000)	(+	2 000)
Vitterhetsakademiens
bibliotek	(2 000)		(of.)		(of.)
Reseersättningar	383 000	+	171 000	+	38 000
Riksantikvarieämbetet	(381 000)	(-	167 000)	(-1-	37 000)
därav utrikes resor	(15 000)	(+	15 000)	(-1-	2 000)
Vitterhetsakademiens
bibliotek	(2 000)	(+	4 000)	(+	1000)
därav utrikes resor	(-)	(+	3 700)		(-)
Lokalkostnader	3 080 000	+	3 665 000	+ 3 417 000
Expenser	882 000	+	758 000	+	64 000
därav engångsutgifter	(380 000)	(+	556 000)		(of.)
Riksanti kvarieämbetet	(841 000)	(+	710 000)	(+	61 000)
därav engångsutgifter	(370 000)	(+	531 000)		(of.)
Vitterhetsakademiens
bibliotek	(41 000)	(+	48 000)	(+	3 000)
därav engångsutgifter	(10 000)	(+	25 000)		(of.)
Information och utbildning
(riksantikvarieämbetet)	534 000	+	439 000	+	53 000
därav engångsutgifter	(200 000)				(of.)
Fornminnesinventering
(riksantikvarieämbetet)	1 411 000	+	2 234 000	+	86 000
därav engångsutgifter	(550 000)	(+	419 000)		(of.)
Konserverings- och foto-
verksamhet (riksantikvarie-
ämbetet)	1 007 000	+	148 000	+	14 000
Bokinköp och bokvård	218 000	+	51000	+	13 000
(Vitterhetsakademiens
bibliotek)
därav engångsutgifter		(+	28 000)		(-)
Riksförbundet för hembygds
vård	144 000	+	109 000	+	12 000
Svenska föreningen för
byggnadsvård	—	+	50 000		—
Inlösen av fornfynd
(riksantikvarieämbetet)	—	+	50 000		—
Ej disponerat belopp	145 000		—	—	145 000
	18 585 000	+ 10 706 000		+ 6169 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet m

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2 878 000 kr. Av totalbeloppet hänför sig 2 814 000 kr. tUl riksantikvarieämbetet och 64 000 kr. till Vitterhetsakademiens bibliotek. I beloppet för ämbetet ingår kostnaderna för en förändring av anställningsvillkoren för assistenterna vid fornminnesinventeringen.

2. O-alternativet innebär för ämbetets del bl. a. en minskning av fornminnesinventeringen och utbildningsverksamheten samt försämrade resemöjligheter. O-alternativet för biblioteket drabbar anslagsposten tiU bokinköp och bokbindning.

3. Riksantikvarieämbetet behöver en förstärkning med 12 nya tjänster, varav två till kulturminnesbyrån, sex till dokumentationsbyrån, en till vårdbyrån och tre tUl administrativa byrån. Därutöver begärs medel för vikariatsersättningar och konsultinsatser samt en överföring av sju tjänster, varav en från anslagsposten till fornminnesinventering och sex från anslaget Vård och underhåll av fomlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, till löneanslagsposten. ( + 2 294 000 kr.)

4. Ämbetets medel för reseersättningar behöver höjas bl. a. med hänsyn till det ökade behovet av sektorplanering samt råd- och anvisningsverksamhet ( + 125 000 kr.).

5. Den kraftiga höjningen av ämbetets lokalkostnader beror på ett önskemål att sammanföra myndighetens samtliga lokalkostnader tUl en utgiftspost.

6. Under anslagsposten till expenser begärs ökade medel för bl. a. möbler till ny personal, apparatur för fotokopiering, tryckning av inventarieverket Sveriges Kyrkor, bil för transporter, fotorestaurering samt mikrofilmning av ritningar och kartor (+1 001 000 kr., varav engångsanvisning 531 000 kr.).

7. Under anslagsposten till information och utbildning föreslås ökade resurser för bl. a. publiceringsverksamhet, extern- och internutbildning och myndighetens forskningsnämnd (+433 000 kr.).

8. Höjningen av medlen till fornminnesinventeringen avser bl. a. partiell revidering av den ekonomiska kartan, materiel och distribution av fornlämningsregistret tUl länsstyrelsema ( + 1 161 000 kr.).

9. Under anslagsposten tUl konserverings- och fotoverksamhet begärs bl. a. medel för stenkonservering ( + 229 000 kr.).

10. Ett särskilt anslag för inlösen av fornfynd bör inrättas. Anslaget bör ges formen av förslagsanslag ( + 50 000 kr.).

11. Vitterhetsakademiens bibliotek begär tre nya tjänster samt ökade resurser för bl. a. inköp av bibUografier och inredning av bibliotekslokalerna ( + 352 000 kr., varav engångsanvisning 53 000 kr.).

12. Riksförbundet för hembygdsvård behöver    en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 112

assistent och projektmedel (+109 000 kr.).

13. Svenska föreningen för byggnadsvård anhåller i skrivelse, som tillstyrkts av riksantikvarieämbetet, om ett statsbidrag på 50 000 kr.

Föredraganden

Riksantikvarieämbetet har i sin anslagsframstäUning föreslagit att överantikvarien i fortsättningen bör ägna sig åt övergripande uppgifter på heltid. Enligt ämbetet kan överantikvarien inte samtidigt vara chef för ämbetets kulturminnesbyrå. Jag delar ämbetets uppfattning och har därför beräknat medel för en ny tjänst som chef för nämnda byrå. Under anslagsposten Lönekostnader har jag också beräknat medel för sju tjänster som nu finansieras från ämbetets s. k. vårdanslag och anslagsposten Fornminnesinventering under förevarande anslag.

För att förenkla de ekonomiadministrativa rutinerna bör myndighetens samtliga lokalkostnader i fortsättningen beräknas under detta anslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen.

att tUl Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 24 754 000 kr.

B 39. Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader

1976/77 Utgift 3 300 000 Reservation —

1977/78 Anslag 4 130 000

1978/79 Förslag 4 187 000

Ur anslaget utgår bidrag till vård, undersökning och iståndsättning av kulturhistoriskt värdefulla fasta fornlämningar och byggnader, inbegripet kyrkor, med undantag av statliga byggnadsverk som avses i 18 § kungörelsen (1920: 744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet (18 § ändrad senast 1967: 331). Från anslaget utgår även ersättning till domänverkets fond för upplåten mark på Björkö.

Ersättning enligt 5 och 7 §§ lagen (1960: 690) om byggnadsminnen (omtryckt 1976: 440) får bestridas från anslaget.

Stöd till kulturminnesvården utgår också av särskilda lotterimedel på ansökningar av kommuner, hembygdsföreningar m. fl. Under budgetåret 1976/77 fördelades sammanlagt 570 000 kr. som bidrag tiU restaureringsarbeten, inköp av fastigheter m. m.

1974 års riksdag anhöll hos Kungl. Maj:t om en översyn av formerna för medelstilldelningen till vård och bevarande av byggnader och bygg-nadsmUjöer (KrU  1974: 15, rskr 1974: 248). Den begärda översynen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet m

förbereddes under år 1975 av en särskild arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet. Regeringen tillkallade den 18 mars 1976 särskilda sakkunniga för att utreda formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningen, som antagit namnet byggnadsvårdsutredningen (U 1976: 02), beräknas slutföra sitt arbete under år 1978.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

En första uppdelning av anslaget på program föreslås genomförd budgetåret 1978/79 genom att medel för riksantikvarieämbetets fastighetsförvaltning särredovisas inom anslaget. Redovisningen av begärda anslagsförändringar svarar mot den programinrikiade verksamhet som redan nu bedrivs.

1.   För bevarande och vård begärs sammanlagt en ökning
med 9 008 000 kr., varav 8 046 000 kr. avser bidragsmedel och 962 000
kr. projektmedel.

Bidragsmedlen är avsedda för åtgärder i anslutning till fornminnes-lagen, bidrag tUl arbeten på byggnadsminnen, bidrag till underhåll av församlingskyrkor och bidrag tUl konservering av kyrkliga inredningar och inventarier. Projektmedlen behövs bl. a. för utredningar om bevarandeplanering och för byggnadstekniska utredningsprojekt.

2. Medlen för dokumentation bör höjas med 1 072000 kr., varav 527 000 kr. avser bidragsmedel och 545 000 kr. projektmedel. Bidragsmedlen behövs för oförutsedda arkeologiska undersökningar och bidrag till uppdragsgivare. Projektmedlen är avsedda för bl. a. byggnadsinventeringar och annan dokumentationsverksamhet.

3. Ämbetets fastighetsförvaltning måste bedrivas på ett sådant sätt att den kan vara normbildande för övrig kulturminnesvård. En preliminär genomgång av byggnadsbeståndet på de ca 175 fastigheter som ämbetet förvaltar visar ett behov av åtgärder till en beräknad kostnad av ca 19 milj. kr. För budgetåret 1979/80 begärs 2 140 000 kr. för att täcka kostnaderna för de mest akuta vårdinsatserna. Dit hör bl. a. reparationer av tio kyrkor samt Glimmingehus, Tynnelsö och Mäls-åker. Dessutom behövs ytterligare 350 000 kr. för Eketorpsprojektet.

4. Med medel från anslaget har ett antal tjänster inrättats. Sex av dessa föreslås överförda till anslaget B 38. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader ( — 675 000 kr.).

5. I syfte att underlätta att vård- och underhållsåtgärder på kidtur-historiskt värdefulla byggnader kan utföras som beredskapsarbete föreslår ämbetet att särskilda statsbidragsbestämmelser knyts tiU anslaget. Förslaget bör genomföras i samråd med byggnadsvårdsutredningen. De föreslagna bidragsbestämmelserna skall ses som en interimistisk lösning i avvaktan på utredningens förslag.

8    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet n4

Föredraganden

För restaurering av de fastigheter som ämbetet förvaltar beräknar jag en ökning med 500 000 kr. Som jag har anmält under anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader har jag under detta anslag beräknat medel för sex tjänster som f. n. finansieras från förevarande anslag. Nettoökningen av anslaget blir därmed 57 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 187 000 kr.

B 40. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

6 045 000 8 863 000

1976/77 Utgift 8 721 350

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

Anslaget används för att förskottera kostnader för sådana undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1942: 350) om fornminnen (omtryckt 1976: 442, ändrad senast 1977: 719) och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet eUer enskUd utförs av riksantikvarieämbetet mot avgift. Av anslaget får tas i anspråk högst ett belopp motsvarande summan av de ersättningar som ämbetsverket erhåller av uppdragsgivama.

Inkomster vid riksantikvarieämbetet för uppdragsverksamheten, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas för budgetåret 1978/79 tUl 8 863 000 kr.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Riksantikvarie-	Föredra-
		ämbetet och	ganden
		statens histo-
		riska museer
Personal
Handläggande personal	33,5	of.		of.
Övrig personal	72,5	of.		of.
	106	of.		of.
Anslag
Lönekostnader för extra
tjänstemän	1 899 000	+     95 000	+	95 000
Kostnader för övrig arbets-
kraft, maskinhyror m. m.	3 809 000	+ 2 741 000	+2 741000
Centraladministration	126 000	-     28 000	—	28 000
Sjukvård	2 000	of.		of.
Lokalkostnader	94 000	of.		of.
Expenser	115 000	+     10 000	+	10000
	6 045 000	+ 2 818 000	+2 818 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 115

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

De ökade lönekostnaderna avser löneomräkning. Anslagsposten till centraladministration bör successivt minska, förslagsvis med 28 000 kr. under budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8 863 000 kr.

B. 41. Statens historiska museer: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 11 273 373

1977/78 Anslag        11 737 000 1978/79 Förslag       10 616 000

Historiska museet, kungl. myntkabinettet och medelhavsmuseet ingår i myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. Myndigheten bUdades den 1 juli 1975.

Historiska museet skall fullgöra myndighetens uppgift att bevara och levandegöra minnet av äldre tiders kultur i Sverige, företrädesvis under förhistorisk tid och medeltid. Kungl. myntkabinettet skaU belysa penningväsendets historia från förhistorisk tid till nutid. Medelhavsmuseet skall belysa de antika kulturerna kring Medelhavet och i Främre Orienten.

Det åligger de tre museerna särskilt att inom sina resp. samlingsområden vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika samlingarna. Museerna skall också hålla' ett urval av samlingarna tUlgängligt för allmänheten, driva och stödja utställningar och annan pedagogisk verksamhet samt lämna råd och information tUl regionala och lokala museer.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer	Föredraganden
Personal Historiska museet Handläggande personal Övrig personal	21 25	+ 6 + 2	of. of.
Kungl. myntkabinettet Handläggande personal Övrig personal	5 1	+ 1 + 2	of. of.
Medelltavsmuseet Handläggande personal Övrig personal	4 5 61	+ 2 + 1,5 +15,5	of. of. of.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ne

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Riksantikvarie-		Föredra-
		ämbetet och		ganden
		statens histo-
		riska museer
Anslag
Lönekostnader	6 237 000	+ 1 870 000		+ 1080 000
Historiska museet	(4 832 000)	(+1 229 000)		(+	785 000)
Kungl. myntkabinettet	(613 000)	(+	260 000)	(+	85 000)
Medelhavsmuseet	(792 000)	(+	381 000)	(+	210 000)
därav engångsutgifter		(+	170 000)	(+	80 000)
Sjukvård	12 000	+	2 000	+	1000
Historiska museet	(9 000)	(+	1000)		(of.)
Kungl. myntkabinettet	(1 500)	(+	500)	(+	500)
Medelhavsmuseet	(1 500)	(+	500)	(+	500)
Reseersättningar	53 000	+	119 000	+	25 000
Historiska museet	(45 000)	(+	93 000)	{+	5 000)
därav utrikes resor	(8 000)	( +	52 000)		(of.)
Kungl. myntkabinettet	(4 000)	(+	6 000)		(of.)
därav utrikes resor	(-)	(+	6 000)		(-)
Medelhavsmuseet	(4 000)	(+	20 000)	(.+	20 000)
därav engångsutgifter för
utrikes resor	(-)	(+	20 000)	{+	20 000)
Lokalkostnader	2 742 000	-2 742 000		-2 742 000
Historiska museet	(2 258 000)	(-2 258 000)		(-2 258 000)
Kungl. myntkabinettet	(224 000)	(-	224 000)	(-	224 000)
Medelbavsmuseet	(260 000)	(-	260 000)	(-	260 000)
Expenser	344 000	+	321 000	+	14 000
Historiska museet	(240 000)	( +	194 000)	(+	14 000)
därav engångsutgifter	(14 000)	( +	111000)		(of.)
Kungl. myntkabinettet	(33 000)	( +	22 000)		(of.)
Medelhavsmuseet	(71 000)	( +	105 000)		(of.)
därav engångsutgifter	(—)	(+	97 000)		(-)
Utställningar''	320 000	+ 1277 000		+	432 000
Historiska museet	(209 000)	(+1231000)		(+	421 000)
därav engångsutgifter	(-)	(+1040 000)		(+	400 000)
Kungl. myntkabinettet	(36 000)	(+	39 000)	(+	4 000)
därav engångsutgifter	(-)	( +	15 000)		(-)
Medelhavsmuseet	(75 000)	( +	7 000)	(+	7 000)
Information	185 000	+	224 000	+	19 000
Historiska museet	(141000)	( +	171 000)	(+	14 000)
Kungl. myntkabinettet	(22 000)	(+	24 000)	( +	2 000)
Medelhavsmuseet	(22 000)	(+	29 000)	(+	3 000)
Underhåll och ökande av
samlingarna	255 000	+	116 000	+	26 000
Historiska museet	(180 000)	( +	62 000)	(+	18 000)
Kungl. myntkabinettet	(56 500)	( +	35 500)	(+	6 000)
därav engångsutgifter	(-)	( +	31 500)		(-)
Medelhavsmuseet	(18 500)	{ +	18 500)	(+	2 000)
Konserverings- och foto-
verksamhet	1 589 000	+	100 000	+	24000)
Historiska museet	(1 234 000)	( +	73 000)	( +	18 000)
Kungl. myntkabinettet	(214 000)	(+	20 000)	(+	4 000)
Medelhavsmuseet	(141 000)	( +	7 000)	( +	2 000)
Arkeologisk projektverk-
samhet	—	+	50 000		—
Medelhavsmuseet	(-)	( +	50 000)		(-)
	11 737 000	+ 1337 000		— i	1121 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ii7

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1. Pris- och löneomräkning m. m. 326 000 kr., varav 236 000 kr. tiU historiska museet, 29 000 kr. till kungl. myntkabinettet och 61 000 kr. till medelhavsmuseet.

2. Förslaget till O-alternativ innebär en sammanlagd reducering av medlen till museerna med 475 000 kr. Museerna har inte angett vilka anslagsposter som kan minskas.

3. För historiska museet begärs sammanlagt åtta nya tjänster samt en ökning av medlen tiU förstärkningsvakter och konsultinsatser ( + 972 000 kr.). Museets medel tUl reseersättningar bör höjas med 93 000 kr., varav 52 000 kr. för utrikes resor, för att bl. a. möjliggöra tätare kontakter med regionala museer och utländska museiinstitutioner. Museet behöver ytterligare 194 000 kr., varav 111 000 kr. som engångsanvisning, för inköp av möbler åt föreslagen ny personal, upprustning av magasinslokaler och verkstad, kataloger över samlingarna och tidningen Historiska Nyheter. För museets utstäUningsverksamhet begärs en ökning med 1 231 000 kr., varav 1 040 000 kr. som engångsanvisning för ombyggnad av basutställningarna.

Museets medel till information bör höjas med 171 000 kr. för att bl. a. medge en ökad satsning på barnkulturprogram. För underhåll och ökande av samlingarna begärs en ökning med 62 000 kr. Medlen till konserverings- och fotoverksamhet bör öka med 73 000 kr.

4. Kungl. myntkabinettet behöver en förstärkning med en assistent, en museivakt och en antikvarie ( + 228 000 kr.). Myntkabinettets medel i övrigt bör höjas med sammanlagt 202 000 kr., varav 37 000 kr. till konserverings- och fotoverksamhet.

5. Medelhavsmuseet behöver en permanent personalförstärkning med en och en halv ny tjänst samt en tillfällig förstärkning med två tjänster och arvoden tUl extra personal ( + 329 000 kr. varav 169 000 kr. som engångsanvisning). Den tUlfälliga förstärkningen behövs för att förbereda flyttningen till nya lokaler. Inför flyttningen behövs också tillfälliga medel för utrikes resor, renovering, kopiering och modelltUl-verkning( + 95 000kr.).

Museet föreslår vidare en särskild anslagspost för arkeologisk projektverksamhet, ökade medel till information och nyförvärv, en engångsanvisning för ersättningsanskaffning av fotoutrustning samt ökade medel till konserverings- och fotoverksamhet (+132 000 kr., varav 22 000 kr. som engångsanvisning).

6.   Anslagsposterna till lokalkostnader vid museiinstitutionerna före
slås bli sammanförda till en för myndigheten riksantikvarieämbetet och
statens historiska museer gemensam anslagspost under anslaget Riks
antikvarieämbetet : Förvaltningskostnader.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ii8

Statens kulturråd

Kulturrådet anser att medelhavsmuseet bör erhåUa de förstärkningar som fordras för att museet skall kunna förbereda verksamheten i nya lokaler. En av museets intendenter bör frikopplas för att projektera nya basutställningar. Dessutom behövs en extra tjänst som tekniker och viss extra personal (+201000 kr.). För översyn av samlingarna och studieresor till utländska jämförbara museer behövs ytterligare 60 000 kr. De föreslagna förstärkningarna bör anvisas som engångsanvisningar.

Historiska museet behöver en tjänst som medeltidsarkeolog och ökade medel till resekostnader, information, tmderhåll och ökande av samlingarna samt utställningsverksamhet (+525 000 kr.).

Kungl. myntkabinettet behöver ökade medel till information (+20 000 kr.).

Föredraganden

Jag erinrar om att jag under anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader föreslagit att medel för myndighetens lokalkostnader i fortsättningen skall beräknas under ämbetets förvaltningskostnadsanslag. Jag har därför under förevarande anslag räknat med en minskning motsvarande museernas lokalkostnader.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 616 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för tillfälliga förstärkningar vid historiska museet och medelhavsmuseet. Den engångsanvisning jag fört upp för historiska museets räkning under anslagsposten tUl utställningar bör möjliggöra för museet både att inleda ombyggnaden av basutställningarna och fullfölja planerade utlandsprojekt. Engångsanvisningarna för medelhavsmuseet under anslagsposterna till lönekostnader och reseersättningar är avsedda för museets förberedelser inför flyttningen till nya lokaler.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens historiska museer: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 10 616 000 kr.

B 42. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska institutionen

1976/77 Utgift	11053
1977/78 Anslag	1000
1978/79 Förslag	1000

Tekniska institutionen vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museer skall inom myndighetens verksamhetsområde utföra uppdrag som rör analys, konservering och fotografering.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 119

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Riksantikvarie-	Föredra-
		ämbetet och	ganden
		statens histo-
		riska museer
Personal
Handläggande personal	8,5	+ 3	of.
Övrig personal	18,5	+ 1	of.
	27	+4	of.
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	2 134 000	+467 000	+353 000
Sjukvård	3 000	of.	of.
Reseersättningar	22 000	+    4 000	+    2 000
Lokalkostnader	351 000	-351 000	-351000
Expenser	335 000	+ 40 000	+ 34 000
Extern förmedling	—	+ 100 000	-
	2 845 000	+ 260 000	+ 38 000
Inkomster
Uppdrag för riksantikvarie-
ämbetet	1 007 000	+ 148 000	+ 14 000
Uppdrag för historiska
museet	1 234 000	+ 73 000	+ 18000
Uppdrag för kungl. mynt-
kabinettet	214 000	+ 20 000	+    4 000
Uppdrag för medelhavs-
museet	141 000	+    7 000	+    2 000
Övriga uppdrag	248 000	+  12 000	of.
	2 844 000	+ 260 000	+ 38 000
Nettoutgift	1000	of.	of.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

Institutionen behöver fyra nya tjänster, varav tre för konservering av sten, keramik, organiskt material m. m. och en för utökad fotoverksamhet (+346 000 kr.). Expensmedlen bör öka med 40 000 kr. För förmedling av uppdrag från myndigheten till externa institutioner föreslås att en ny anslagspost om 100 000 kr. förs upp i utgiftsstaten.

Anslagsposten tUl lokalkostnader föreslås överförd tUl en för myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer gemensam anslagspost under anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader (-351000 kr.).

De föreslagna förändringama innebär att institutionens utgiftsstat bör höjas med 260 000 kr., varav 122 000 kr. avser inträffade kostnadsstegringar.

De beräknade inkomstförändringarna har fördelats på uppdragsgivare enligt beslut i den tekniska nämnd, som bl. a. planerar institutionens verksamhet.

Statens kulturråd

Anslaget till tekniska institutionen bör utgå oförändrat med 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 120

Föredraganden

Jag erinrar om att jag under anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader förslagit att medel för myndighetens lokalkostnader i fortsättningen skall beräknas under ämbetets förvaltningskostnadsanslag. Jag har därför under anslaget för tekniska institutionen räknat med en minskning som motsvarar institutionens lokalkostnader.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska institutionen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 43. Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 17 155 391

1977/78 Anslag        17 032 000 1978/79 Förslag       18 789 000

Myndigheten statens konstmuseer, som bUdades den 1 juli 1976, omfattar nationalmuseet, moderna museet, östasiatiska museet och en förvaltningsenhet.

Statens konstmuseer skall främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Myndigheten skall levandegöra äldre och nutida konstformer och deras samband med samhäUets utveckling samt verka för konstnärlig och kulturell förnyelse.

Nationalmuseet skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör äldre måleri och skulptur, företrädesvis från tiden före år 1900, samt teckning, grafik och konsthantverk från äldre tid till nutid.

Moderna museet skall fullgöra de uppgifter som rör nutida måleri och skulptur samt fotografi.

Östasiatiska museet skall belysa de östasiatiska kulturerna från äldre tid tiU nutid.

Förvaltningsenheten skall svara för administrativa ärenden inom myndigheten samt fullgöra tekniska serviceuppgifter.

Museet leds av en styrelse som utses av regeringen.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Statens Föredra-

konstmuseer       ganden

Personal

Nationalmuseet

Handläggande personal 22 +5 of.

Övrig personal 32 +3 of.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        121

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens konstmuseer		Föredraganden
Moderna museet
Handläggande personal Övrig personal	9,5 10,5		+  1,5 + 2,75		of. of.
Östasiatiska museet
Handläggande personal Övrig personal	4 3		+ 2		of. of.
Förvaltningsenheten Handläggande personal Övrig personal	4 62,5		+ 7		of. of.
	147,5		+21,25		of.
Anslag Utgifter Lönekostnader Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet Förvaltningsenheten	10 570 000 (3 992 000) (1 266 000) (641 000) (4 671 000)	+ 3 871000 (+1432 000) (+   556 000) (+   162000) (+1720 000)		+ 1601000 (+   514 000) (+   152 000) (-     40 000) (+   975 000)
Sjukvård Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet Förvaltningsenheten	20 000 (9 000) (2 000) (1 000) (8 000)		of (of.) (of.) (of.) (of.)		of. (of.) (of.) (of.) (of.)
Reseersättningar Nationalmuseet därav utrikes resor Moderna museet därav utrikes resor Östasiatiska museet därav utrikes resor Förvaltningsenheten	78 000 (37 400) (12 000) (17 600) (5 500) (6 600) (5 500) (16 400)	+ ( + ( + ( + ( + ( + ( + ( +	9 000 4 300) 2 600) 2 000) 700) 800) 700) 1900)	+ (+ (+ (-1-(+ (+ (+ (+	7 000 3 200) 1800) 1600) 400) 500) 400) 1700)
Lokalkostnader Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet Förvaltningsenheten	5 983 000 (1 661 200) (2 807 900) (446 400) (1 067 500)	+ ( + ( + ( + (-	143 000 742 100) 1000) 12 100) 611700)	+ 130 000 (+224 000) (-  10 000) (+  11000) (- 95 000)
Expenser Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet Förvaltningsenheten	401 000 (71 900) (36 000) (16 200) (276 900)	+ (+ ( + ( + ( +	49 000 7 100) 4 000) 1700) 36 200)	+ (+ (+ (+ (+	19 000 3 000) 2 000) 1000) 13 000)
	17 052 000	+ 4 072 000		+ 1757 000
Uppbördsmedel Tavelkonservering	20 000		of.		of.
Nettoutgift	17 032 000	+4 072 000		+ 1757 000

Statens konstmuseer

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2 205 000 kr.

2. Myndighetens förslag till O-alternativ innebär en minskning av personalen med 7,5 tjänster samt en reducering av medlen tUl lokalkostnader och expenser.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 122

3. Nationalmuseet föreslås få följande personalförstärkningar, nämligen en skulpturkonservator vid avdelningen för äldre måleri och skulptur, tre intendenter, en vid avdelningen för teckning och grafik, en vid avdelningen för konsthantverk och en vid slottssamlingarna samt en intendent med halvtidstjänstgöring vid avdelningen för depositioner och vandringsutställningar. Vid avdelningen för konstbUdning behöver tjänsten som informationssekreterare med halvtidstjänstgöring ökas ut till att avse heltid. Tjänsterna som assistenter med halvtidstjänstgöring vid bildarkivet resp. biblioteket behöver även ökas ut till att avse heltid. Fotoateljén behöver förstärkas med en fotograf och en fototekniker. (+ 747 000 kr.)

4. Två halvtidstjänster vid moderna museet, en som informationssekreterare och en som bibliotekarie med placering vid fotografiska museet, föreslås bli utökade till heltidstjänster. Vidare föreslås den för fotografiska museets behov avsedda personalen vid moderna museet bli utökad med en halvtidsanställd intendent och två assistenter, varav en med trefjärdedelstjänstgöring. Vid moderna museets bokshop behövs en assistent. (+ 375 000 kr.)

5. Östasiatiska museets personal behöver förstärkas med en forskningsingenjör och en intendent. (+193 000 kr.)

6. Förvaltningsenheten har behov av en förrådsförvaltare och en museiassistent för transporter m. m. samt behov av ytterligare fem museivakter. ( + 552 000 kr.)

Statens kulturråd

1. Nationalmuseet bör få inrätta en intendenttjänst vid avdelningen för teckningar och grafik och en intendenttjänst på halvtid vid avdelningen för depositioner och vandringsutställningar. ( + 167 000 kr.)

2. Kulturrådet tUlstyrker att fotografiska museet får halvtidstjänsten som bibliotekarie utökad tiU heltid och att en tjänst som intendent med halvtidstjänstgöring inrättas. ( + 102 000 kr.)

3. Vid östasiatiska museet bör en personlig tjänst inrättas för ingenjören Tore Boström. ( + 98 000 kr.)

4. Myndigheten bör förstärkas med en förrådsförvaltare för statens konstmuseers magasin. ( + 86 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 18 789 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 123

B 44. Statens konstmuseer: Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna m. m.

1976/77 Utgift 1610 898 Reservation 259132

1977/78 Anslag 2 053 000

1978/79 Förslag        2 367 000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens konstmuseer		Föredraganden
Utställningar och allmän-kulturell verksamhet Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet	529 000 (240 000) (255 000) (34 000)	+ (+ (+ (+	316 000 155 000) 125 000) 36 000)	+ 192 000 (+ 69 000) (+ 95 000) (+ 28 000)
Underhåll och ökande av samlingarna Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet	1 063 000 (649 000) (362 000) (52 000)	+ (+ ( + (+	598 000 200 000) 200 000) 198 000)	+ 85 000 (+  52 000) (+ 29 000) (+    4 000)
Inköp av konstverk av nu levande svenska konstnärer Nationalmuseet Moderna museet	428 000 (116 000) (312 000)	+ (+ (+	274 000 74 000) 200 000)	+ 34 000 (+    9 000) (+ 25 000)
Programverksamhet Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet		+ (+ (+ (+	200 000 75 000) 100 000) 25 000)
Informationsverksamhet Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet		+ (+ (+ (+	600 000 250 000) 250 000) 100 000)
Till styrelsens disposition	33 000	+	7 000	+    3 000
	2 053 000	+ 1995 000		+ 314 000

Statens konstmuseer

1. För allmänna kostnadsstegringar erfordras en ökning med 371 000 kr.

2. Ett förverkligande av O-alternativet skulle innebära att vården av museernas samlingar fick eftersättas. Museerna skulle vidare gå miste om möjligheten att genom nyförvärv kontinuerligt bevaka konstlivet såväl inom som utom landet. Museernas utåtriktade aktiviteter skulle behöva minska.

3. Under anslagsposten Utställningar och allmänkulturell verksamhet föreslås en ökning med 125 000 kr. för nationalmuseets verksamhet, varav 100 000 kr. beräknas för vandringsutställningar, 93 000 kr. för moderna museets verksamhet, varav 50 000 kr. för fotografiska museets behov och 35 000 kr. för experimentell verksamhet samt 32 000 kr. för öst-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 124

asiatiska museets verksamhet. Vid beräkning av beloppen har hänsyn tagits tUl kostnadsökningar tUl följd av det väntade avtalet om utställningsersättning. ( + 250 000 kr.)

4. För anslagsposten Underhåll och ökande av samlingarna föreslår myndigheten en ökad medelstilldelning med 70 000 kr. för nationalmuseet, varav 38 000 kr. för bildarkivet, 128 000 kr. för moderna museet och 187 000 kr. för östasiatiska museet (+ 385 000 kr.).

5. När det gäller anslagsposten Inköp av konstverk av nu levande svenska konstnärer beräknas en ökning av medlen med 51 000 kr. för nationalmuseet och 138 000 kr. för moderna museet ( + 189 000 kr.).

6. Särskilda medel behövs för programverksamhet i anslutning tUl de permanenta bassamlingarna. Myndigheten föreslår 200 000 kr. fördelat med 75 000 kr. på nationalmuseet, 100 000 kr. på moderna museet och 25 000 kr. på östasiatiska museet. När det gäller moderna museet är 50 000 kr. avsedda för den s. k. Verkstan, 25 000 kr. för den s. k. Bion och 25 000 kr. för studiosalen.

7. Behovet av ökad information om museiverksamheten till allmänheten är uppenbart varför myndigheten för nästa budgetår föreslår ett särskilt belopp om 600 000 kr., varav 250 000 kr. för vartdera nationalmuseet och moderna museet samt 100 000 kr. för östasiatiska museet.

8.   I särskild skrivelse den 28 augusti 1977 har James Samec inkom
mit med synpunkter ang. moderna museets Verkstad.

Statens kulturråd

1. Kulturrådet tillstyrker ökade medel för utställningar och information. SärskUt angeläget är en höjning med 50 000 kr. för den s. k. Verkstan i moderna museet (+ 139 000 kr.).

2. Kulturrådet framhåller vikten av att myndigheten får ytterligare resurser för inköp av nu levande konstnärers verk. Rådet tillstyrker en ökning med 138 000 kr. för moderna museets inköp och med 50 000 kr. för nationalmuseets inköp (+ 188 000 kr.).

3. För underhåll och ökande av samlingarna avseende främst arkiv och foto, beräknar kulturrådet en ökning med 25 000 kr. för nationalmuseet och med 30 000 kr. för moderna museet (+ 55 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 367 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten tiU utstäUningar och allmänkulturell verksamhet beräknat, förutom kompensation för automatiska kostnadsökningar, en sammanlagd ökning med 150 000 kr., varav 50 000 kr. har beräknats för nationalmuseet, 75 000 kr. för moderna museet och 25 000 kr. för östasiatiska museet. Om särskilda skäl föreligger bör styrelsen kunna besluta om en annan fördelning av medlen under anslagsposten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i25

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Statens konstmuseeer: Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna m. in. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 367 000 kr.

B 45. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet

1976/77 Utgift 530 380 Reservation —

1977/78 Anslag 577 000

1978/79 Förslag 623 000

Anslaget används av nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet (NUNSKU) för direkta utställningskostnader och nämndens administrationskostnader.

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet

Nämnden har redan inlett långtgående förhandlingar för verksamheten under budgetåren 1978/79 och 1979/80. Ett samarbete har bl. a. påbörjats med Finland för en gemensam utställningsturné i Australien.

För att möjliggöra goda kommtmikationer mellan de utstäUande konstnärerna och den utiändska publiken bör konstnärerna ges tillfäUe att resa tiU utställningsorten och träffa publik och kolleger. Nämnden finner det även angeläget att utställningskommissarier och nämndledamöter kan göra utlandsresor i samband med nämndens utställningar för att på plats följa upp utställningar och i utlandet knyta kontakter för svenskt konstliv. Vidare behövs ökade medel för att komplettera utställningarna med audiovisuellt material.

Ordförandens arbetsbörda har ökat kraftigt, varför nämnden föreslår en höjning av arvodet till ordföranden.

Mot denna bakgrund föreslår nämnden en höjning av anslaget för nästa budgetår tiU 763 000 kr. (+ 186Ö0Ö kr.). Av höjningen utgör 77 000 kr. kompensation för automatiska kostnadsökningar.

Statens kulturråd

Nämnden bör få ökade medel för att i sin utstäUningsverksamhet kunna utnyttja modem teknik (+ 40 000 kr.).

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 623 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 623 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

126

B 46. Livrustkammaren

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

2100 613

3 740 000

4 150 000

Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, bevarar föremål från den forna arsenalen, de kungliga livrust-, kläd- och skattkamrarna samt hovstaUet. Den har även till uppgift att bevara andra jämförliga föremål av personhistorisk karaktär.

Nordiska museets nämnd är styrelse för livrustkammaren.

Hösten 1977 påbörjades en överflyttning av livmstkammarens verksamhet till nya lokaler i Stockholms slott.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Livrust-	Föredra-
		kammaren	ganden
Personal
Handläggande personal	5	+2,5	of.
Övrig personal	24,5	+ 7	+ 1
	29,5	+ 9,5	+ 1
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	1 668 500	+ 1470 000	+ 356 000
Sjukvård	6 000	of.	of.
Reseersättningar	5 500	+          500	+       500
därav utrikes resor	(1 000)	(of.)	(of.)
Lokalkostnader	1 995 000	+    112 500	+ 46 500
Expenser	105 000	+   484 000	+    7 000
därav engångsutgifter	(-)	(+   155 000)	(-)
Konserveringsverksamhet	200 000	of.	of.
Uppbördsmedel
Konserveringsverksamhet	200 000	of.	of.
Nettoutgift	3 740 000	+2 067 000	+410 000

Livrustkammaren

1. Pris- och löneomräkning m. m. 345 000 kr.

2. 0-altemativet innebär för livrustkammarens del minskade insatser inom den tekniska verksamheten i fråga om personal- och övriga kostnader.

3. TUl följd av flyttnUigen tiU Stockholms slott behövs följande personalförstärkningar, nämligen en intendent vid dokumentationsavdelningen, en förste intendent, en intendent med halvtidstjänstgöring, en assistent, två museiassistenter och två museivakter för utställnings- och undervisningsverksamheten. Dämtöver behövs ökade medel för an-stälhimg av visnmgspersonal och för bevakning. (+1185 000 kr.)

4. Museets tekniska personal bör förstärkas med en tjänst som konservator för konservering av metaU-, trä- och läderföremål samt ett bi-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 127

trade i fotoateljén. För att bereda personal inom uppdragsverksamheten ökad arbetstrygghet begärs medel för fem tjänster som konservatorer och en som fotograf. ( + 625 000 kr.)

5. På materielsidan föreslås ökade medel för tUlfäUiga utställningar, tillverkning av IjusbUder och informationsmateriel. Återstående kostnader för den av överflyttningen betingade nyuppställningen beräknas tUl 155 000 kr. som engångsanvisning. För den efter överförandet större materielförbrukningen m. m. föreslås ökade medel. (+417 000 kr.)

6. Förhandlingar har upptagits med kommunala myndigheter i syfte att ktmna visa museets vagnar, som magasinerats på Strömsholm, för allmänheten. Vagnbeståndet måste emellertid först ses över och ställas i ordning (+31 000 kr.).

Statens kulturråd

Museet bör erhålla sådana resursförstärkningar att de nya lokalerna blir ändamålsenligt utnyttjade. För den utåtriktade verksamheten tillstyrks tre nya tjänster som assistent och för uppgifter inom dokumentationen av samlingarna den begärda tjänsten som intendent (+329 000 kr.).

För nyuppställnmg av samlingarna samt för information m. m. tillstyrker rådet ett belopp av 169 000 kr., varav 155 000 kr. i form av en engångsanvisning. Medlen för expenser bör räknas upp med 3 000 kr. ( + 172 000 kr.)

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer har sett över livrustkammarens organisation mot bakgrund av de allmänna riktlinjer för samverkan mellan statliga museer som angavs i proposition 1974: 28 om den statliga kulturpolitiken. Kommittén överlämnade i september 1977 ett förslag tUl gemensam organisation för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet. Enligt förslaget bör de tre museerna den 1 jtdi 1978 sammanföras till en myndighet under en gemensam styrelse. Styrelsen bör bestå av högst sex ledamöter, utsedda av regeringen, samt personalföreträdare enligt gäUande regler.

Kommittén anser att det endast föreligger ett begränsat behov av ytterligare organisatoriska förändringar för de berörda museerna. Det bör därför ankomma på den nya styrelsen att i samråd med bl. a. statskontoret utföra de interna utredningar som kan behövas för att fullfölja omorganisationen.

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över kommitténs förslag lämnats av kammarkollegiet, statskontoret,  riksrevisionsverket, Nordiska museet,  liv-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i28

rustkammaren, Skoklosters slott, Hallwylska museet, statens kulturråd, riksarkivet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR och Svenska museiföreningen. Dessutom har en skrivelse kommit in från de anställda vid Hallwylska museet.

Flertalet remissinstanser tiUstyrker förslaget att sammanföra livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet till en myndighet under en gemensam styrelse. En remissinstans, TCO, avstyrker med hänsyn till att en förutsättningslös utredning inte gjorts. Enligt TCO bör frågan om ett samarbete mellan livrustkammaren och husgerådskammaren också utredas. Nordiska museet, SACO/SR och Svenska museiföreningen är tveksamma till förslaget och förordar andra organisatoriska anknytningar för de berörda museerna.

Statens kulturråd föreslår att frågan om livmstkammarens uppgift som eventuell institution för dokumentation av den svenska statsförvaltningen bör utredas. Nordiska museet för fram liknande synpunkter. LO framhåller att livrustkammarens verksamhet bör vidgas idéhistoriskt.

Kammarkollegiet framhåller bl. a. att ett genomförande av kommitténs organisationsförslag kräver permutation av det gåvobrev varigenom Hallwylska museet skänktes tiU staten. Hallwylska museet understryker vikten av att det fortsatta organisationsarbetet bedrivs med hänsyn till donationsföreskrifterna och museets särart.

Statskontoret framhåller att verket är berett att som samrådsmyndighet medverka i det kommande arbetet med myndighetens interna organisation.

Föredraganden

Jag anser att organisationskommitténs förslag är väl ägnat att ligga till grund för en omorganisation av livrustkammaren. Skoklosters slott och HaUwylska museet och förordar att de tre museerna den 1 juli 1978 sammanförs till en myndighet under en gemensam styrelse. Det bör ankomma på regeringen att bestämma antalet ledamöter i styrelsen. Jag har vidare för avsikt att senare föreslå regeringen att uppdra åt styrelsen att se över den nya myndighetens intema organisation.

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 150 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst som museivakt.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om ett sammanförande av livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet till en myndighet under en gemensam styrelse,

2. till Livrustkammaren för blidgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 150 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 129

B 47. Naturhistoriska riksmuseet: Förvalmingskostnader

1976/77 Utgift        13 154 063   . 1977/78 Anslag       14 415 000 1978/79 Förslag       16 668 000

Naturhistoriska riksmuseets verksamhet avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och natur-mUjö. Inom museet finns två avdelningar, en museiavdelning och en forskningsavdelning. Museiavdelningen handlägger även administrativa ärenden. Inom forskningsavdelningen finns ett laboratorium för isotopgeologi.

Museet leds av en styrelse, som utses av regeringen. För laboratoriet för isotopgeologi finns en särsldld nämnd.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Naturhisto-	Föredra-
		riska riks-	ganden
		museet
Personal
Handläggande personal	46	+ 9	of.
Övrig personal	61,5	+ 14	of.
	107,5	+ 23	of.
Anslag
Lönekostnader	8 975 000	+ 3 501000	+ 1401000
Sjukvård	15 000	+       4 000	+      4 000
Reseersättningar	99 000	+     63 000	+     10 000
Lokalkostnader	4 316 000	+ 1346 000	+   763 000
Expenser	171 000	+    122 000	+      7 000
Laboratoriet för isotop-
geologi	839 000	+   493 000	+     68 000
	14 415 000	+ 5 529 000	+2 253 000

Naturhistoriska riksmuseet

1.   Pris- och löneomräkning m. m. 3 546 000 kr.

2. Museets förslag till O-alternativ innebär att sex biträdes tjänster vid forskningsavdelningen omvandlas till halvtidstjänster, att lokalkostnaderna skärs ned genom att visst underhållsarbete på fastigheten minskas, att ambitionsnivån på inre och yttre renhållning sänks samt att medelstiUdelningen tiU laboratoriet för isotopgeologi minskas.

3. Vid museiavdelningen föreslår museet följande personalförstärkningar, nämligen en amanuens och en konservator för ökat bistånd till den regionala verksamheten, en museiassistent för konservators- och dekorationsverksamheten, en kontorist till informations- och undervisningsenheten, en hantverkare för den tekniska verksainheten samt en expeditionsvakt och en museivakt för service och bevakning (-I-569 000 kr.).

9   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 130

För att kunna bygga upp en fullgod ADB-verksamhet erfordras en programmerare och en halvtidsanställd stansoperatör samt medel för vissa ADB-kostnader (+ 208 000 kr.).

5. Museet föreslår följande personalförstärkningar vid forskningsavdelningen. En biträdande professor vid sektionen för botanik, en assistent för kontorsgöromål vid sektionen för entomologi och en museiassistent till var och en av sektionerna för paleozoologi, mineralogi och botanik. Vid sektionerna för evertebratzoologi och vertebratzoo-logi behövs en intendent resp. en amanuens. För omhändertagande av samlingar vid sektionen för paleobotanik erfordras ytterligare en amanuens. (+ 776 000 kr.)

6. För att sköta den centrala interna informationstjänsten, leda ka-talogiseringsarbetet vid handbiblioteken m. m. behövs en person med biblioteksutbildning (+45 000 kr.).

7. Museet föreslår inköp av ytterUgare en masspektrometer på grund av ökad efterfrågan av isotopanalyser. Den totala kostnaden, fördelad på två budgetår, uppgår till ca 850 000 kr. Museet föreslår att medel anvisas för nästa budgetår att användas som handpenning vid beställning av instmmentet (+ 350 000 kr.).

8. För reseverksamhet behövs ökade medel (+ 35 000 kr.).

9. Museet föreslår en överföring till museet av medlen för den s. k. mUjögiftsgmppen från anslaget till naturvårdsverket. Gmppen består av två intendenter, två. laboratorieassistenter och en laboratorieingenjör. (+481 000 kr.)

10.   I särskild skrivelse den 22 juni 1977 har Sveriges geologiska
undersökning framhållit vikten av att medel beräknas för inköp av en
masspektrometer.

Statens kulturråd

1. Rådet tillstyrker följande personalförstärkningar, nämligen en tjänst som biträdande professor för forskningsavdelningens uppgifter inom kryptogambotaniken, en assistenttjänst vid sektionen för entomologi och en amanuenstjänst till stöd till den regionala verksamheten. För konserveringstekniska uppgifter krävs en museiassistent och en konservator. (+487 000 kr.)

2. Rådet tUlstyrker en ökning av medlen till resor och expenser (+48 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanstäUningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Naturhistoriska  riksmuseet:  Förvaltningskostnader   för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 16 668 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 131

B 48. Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m.

1976/77 Utgift 1Ö12 770 Reservation 27 003

1977/78 Anslag 902 000

1978/79 Förslag 974000

Naturhistoriska riksmuseet

Museet föreslår att anslaget höjs med 458 000 kr., varav 90 000 kr. avser prisomräkning. Av ökningen i övrigt hänför sig 300 000 kr. till bl. a. inköp av mineralogiska samlingar samt drift av svepelektronmUcroskop och 8 000 kr. tUl materielkostnader i samband med ADB-verksamhet. Vidare avser 60 000 kr. en överföring av medel för den s. k. miljö-giftsgruppens verksamhet från anslaget Naturvårdsverket: Materiel.

En minskning av anslaget enligt 0-altemativet skulle bl. a. medföra att de utåtriktade aktiviteter som museiavdelningen byggt upp till stor del skulle avvecklas. Effekten skulle bli att de hittiUsvarande resultaten av uppbyggnadsverksamheten skulle spolieras.

Statens kulturråd

Rådet föreslår en öknmg av medlen med 250 000 kr. varav 100 000 kr. tUl förvärv av mineralogiska samlingar. För mUjögiftsgrappens arbete föreslås ökade medel med 60 000 kr. samt för automatisk databehandling med 8 000 kr. (+318 000 kr.)

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 974 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 974 000 kr.

B 49. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 6 814 678

1977/78 Anslag 6 962 000

1978/79 Förslag 7 912 000

Statens sjöhistoriska museum har tUl uppgift att främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjöfartens och det svenska skeppsbyggeriets verksamhet och utveckling genom tidema. Inom museet finns sex avdelningar, nämligen en administrativ avdelning, en konserveringsteknisk avdelning, en informations- och undervisningsavdelning, en fältundersökningsavdelning, en dokumentationsavdelning samt en Wasa- och utstäUningsavdelning.

Museet leds av en nämnd som utses av regeringen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 132

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens sjöhistoriska	Föredraganden
		museum
Personal
Handläggande personal Övrig personal	19 38	+6 + 2	of. of.
	57	+8	of.
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser därav engångsutgifter	4 619 000 19 000 29 000 (7 000) 2 163 000 132 000 (3 000)	+ 1483 000 +       4 000 +     18 000 (+       5 000) +   161 000 +     44 000 (+     13 000)	+830 000 +    4 000 +    3 000 (of.) + 108 000 +    5 000 (-    3 000)
	6 962 000	+ 1710 000	+950 000

Statens sjöhistoriska museum

1. Pris- och löneomräkning m. m. 980 000 kr.

2. I O-alternativet förordar museet minskad utställningsverksamhet och vakthållning samt minskad omfattning av resor i samband med fältarbete.

3. För att uppfylla de ökade krav som ställs på den administrativa avdelningen behöver denna förstärkas med en tjänst som amanuens ( + 93 000 kr.).

4. För att bereda arvodesanställd personal, som hittUls har avlönats från museets underhållsanslag, fasta tjänster föreslår museet inrättandet av fyra nya tjänster. Av dessa föreslås en bli placerad vid informations-och undervisningsavdelningen och tre vid fältundersökningsavdelningen.

( + 359 000 kr.).

5.   Dokumentationsavdelningen föreslås förstärkt med en tjänst som

museitekniker (+77 000 kr.).

6. För att kunna behålla en oförändrad ambitionsnivå inom Wasa-och utställningsavdelningen behövs två tjänster som amanuens (+186 000 kr.).

7. För internationell PR-verksamhet, främst i anslutning till Wasa, föreslås ökade medel för resor (-|-15 000 kr.).

Statens kulturråd

Kulturrådet anser att det för förstärkning av museets undervisnings-och informationsverksamhet samt för dess fältundersökningar och administrativa uppgifter bör inrättas två tjänster som intendent och en tjänst som amanuens (+286 000 kr.).

Medlen tUl resor och expenser bör räknas upp med sammanlagt 18 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 133

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 912 000 kr.

B 50. Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

1976/77 Nettoinkomst 108 765 Reservation 639 252

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1 000

Anslaget används enligt en av regeringen fastställd stat. Inkomster av inträdesavgifter, försäljningsmedel, gåvomedel och övriga inkomster vid museet och Wasavarvet tiUgodoförs anslaget som uppbördsmedel.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens	Föredra-
		sjöhistoriska	ganden
		museum
Personal
Handläggande personal	5	-3	of.
övrig personal	13	-1	of.
	18	-4	of.
Anslag
Utgifter
Försäljningsverksamhet
och övriga utgifter	660 000	+ 190 000        1
Konservering	430 000	+ 43 000
Information och undervisning	500 000	+ 52 000
Fältundersökningar	180 000	- 90 000	+ 300 000
Dokumentation och före-
målsvård	130 000	+  32 000
Wasavarvet och utställningar	300 000	+ 73 000
	2 200 000	+300 000	+ 300 000
Uppbördsmedel
Inkomster vid museet	190 000	+  60 000	• +300000
Inkomster vid Wasavarvet	2 009 000	+ 240 000
Nettoutgift	1000	of.	of.

Statens sjöhistoriska museum

Museet föreslår att viss personal som avlönas från detta anslag fr. o. m. nästa budgetår skall erhålla fasta tjänster och avlönas från museets förvaltningsanslag.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att anslaget även i fortsättningen förs upp med 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 134

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

B 51. Etnografiska museet

1976/77 Utgift 4 481947

1977/78 Anslag 6 150 000

1978/79 Förslag        6 814 000

Etnografiska museet skall främja intresset för, kunskapen om samt forskningen rörande främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska. Museet leds av en särskild styrelse som utses av regeringen.

Regeringen uppdrog den 27 november 1975 åt byggnadsstyrelsen att utföra en nybyggnad för etnografiska museet. Museet beräknar att kunna flytta in i sin nya byggnad under andra kvartalet 1978.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Etnografiska		Föredra-
		museet		ganden
Personal
Handläggande personal	10		of.	of.
Övrig personal	17		+ 3	+ 1
	27		+ 3	+ 1
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	2 548 000	+	688 000	+ 528 000
därav engångsutgifter	(283 000)	(-	92 000)	(+ 66 000)
Sjukvård	2 000		of.	+    3 000
Reseersättningar	34 000	■ +	26 000	+    3 000
Lokalkostnader	3 094 000	+	197 000	+ 90 000
Expenser	263 000	-r	212 000	+  19 000
därav engångsutgifter	(53 000)	(+	8 000)	(+    2000)
Underhåll och ökande av
samlingarna	211000		of.	+ 21000
därav engångsutgifter	(110 000)		(of.)	(+ 11000)
	6 152 000	+ 1123 000		+664000
Uppbördsmedel
Publikationer	2 000		of.	of.
Nettoutgift	6150 000	+ 1123 000		+664 000

Etnografiska museet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 600 000 kr.

2. Museets förslag tUl O-alternativ innebär en reducering av anslags-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 135

posterna till lönekostnader, expenser samt underhåll och ökande av samlingarna.

3. För att kunna förbereda flyttning till en ny museilokal och samtidigt upprätthålla den utåtriktade verksamheten har museet de senaste budgetåren erhållit vissa engångsanvisningar för avlönande av vikarie för utställningsintendenten, för avlönande av tre extra museitekniker samt medel för vissa större konserveringsarbeten. Museet föreslår att två av de extra museiteknikerna får fast anställning samtidigt som tjänsterna förs upp på personalförteckningen samt att museet får behålla engångsanvisningarna i övrigt under ytterligare ett budgetår.

4. Museet begär att få omsätta en engångsanvisning för att kunna fullfölja en för museet av nämnden för samhällsinformation uppgjord plan för informationsåtgärder ( + 5 000 kr.).

5. TUl följd av planerad inflyttning i den nya museibyggnaden under år 1978 föreslår museet att det inrättas en tjänst som telefonist. Eftersom bristen på teknisk personal kommer att kvarstå även efter inflyttningen i den nya byggnaden föreslår museet inrättandet av ytterligare en tjänst som museitekniker. Forskningsavdelningen föreslås utökad med en tjänst som kansliskrivare. (+238 000 kr.)

6. Museet behöver ökade medel tUl expenser bl. a. för ett dokumentationsprojekt och ett informationsprogram, för inköp av en upplaga av Human Relations Area Filés samt för omkopiering av äldre fUm-negativ(+254 000kr.).

7.   Museets behov av medel till resor har ökat ( + 26 000 kr.).

Statens kulturråd

Under år 1978 flyttar museet in i den nya byggnaden. Medelstilldelningen bör göras helt med tanke på att iordningställa det nya museet.

F. n. gör museet under medverkan av statskontoret en översyn av organisationen. Kulturrådet räknar med att på grundval av denna översyn i anslagsframställningen för budgetåret 1979/80 kunna lägga fram förslag om de nya tjänster som kan bli nödvändiga. Museet framhåller att det är tänkbart att det går att samordna vissa av museets uppgifter med statens sjöhistoriska museums och Tekniska museets. Kulturrådet utgår från att dessa frågor kommer att belysas i nämnda översyn.

I likhet med de senaste budgetåren bör museet för nästa budgetår anvisas medel för extra personal — en utställningsintendent och tre museitekniker — samt för konservering av det material som skall användas i de nya basutstäUningarna.

Kulturrådet tiUstyrker förslaget om inrättandet av en tjänst som telefonist ( + 73 000 kr.).

Museet bör för nästa budgetår erhålla 50 000 kr. för att kunna fortsätta arbetet med information om museet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 130

Föredraganden

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 6 814 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en telefonist tiU museets nya telefonväxel. Jag har vidare för att förbereda museets flyttning till den nya museibyggnaden beräknat medel i form av fortsatta engångsanvisningar för dels tre extra museitekniker, dels en vikarie åt utställningsintendenten. Dämtöver har jag beräknat en engångsanvisning om 121 000 kr. för större konserveringsarbeten och en om 55 000 kr. för information om museets verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Etnografiska museet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 6 814 000 kr.

B 52. Skoklosters slott

1976/77 Utgift 2 228 655

1977/78 Anslag 2 119 000

1978/79 Förslag        2 392 000

Skoklosters slott och samlingar inköptes av staten år 1967 (prop. 1967: 63, SU 1967: 80, rskr 1967:192). Verksamheten vid Skoklosters slott leds av en särskUd styrelse som utses av regeringen. Denna ansvarar för förvaltningen av slottet och gör upp planer över hur slottets samlingar skall sättas i stånd.

	1911/1%	Beräknad ändring 1978/79
		Styrelsen för	Föredra-
		Skoklosters	ganden
		slott
Personal
Handläggande personal	1	of.	of.
Övrig personal	5,5	+ 2	of.
	12,5	+2	of.
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	963 000	+ 447 000	+ 155 000
Styrelsearvoden	38 000	+    1000	+    1000
Sjukvård	1000	of.	of.
Reseersättningar	29 000	+    4 000	+    3 000
därav utrikes resor	(5 000)	(+    1000)	(of.)
Lokalkostnader	831 000	+ 54 000	+ 49 000
Expenser	138 000	+ 93 000	+    8 000
därav engångsutgifter	(-)	(+ 68 000)	(-)
Underhåll och vård av
samlingarna m.m.	269 000	+  50 000	+  57 000
	2 269 000	+ 649 000	+ 273 000
Uppbördsmedel
Entréavgifter m.m.	150 000	-  30 000	of.
Nettoutgift	2 119 000	+ 619 000	+ 273 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 137

Styrelsen för Skoklosters slott

1. Pris- och löneomräkning m. m. 368 354 kr.

2. Styrelsens förslag till O-alternativ innebär bl. a. minskade insatser inom registreringsverksamheten och den utåtriktade verksamheten. Dessa inskränkningar leder till att katalogiseringen av samlingarna blir fördröjd och att servicen tUl allmänheten minskas.

3. Insatserna för vård och underhåll av samlingarna bör fortsätta i ökad takt, så att skadeverkningarna kan hejdas ( + 50 000 kr.).

4. För registrerings- och dokumentationsverksamheten behövs en biblioteksassistent och ett biträde. Medlen för expenser bör höjas. ( + 229 437 kr.)

5. För utrustning av SjöviUan (bostad för guider m. fl.) föreslås en engångsanvisning om 13 000 kr.

6. Visningarna i slottet behöver kompletteras med tillfälliga utställningar. 30 000 kr. av entréavgifterna bör få disponeras för ändamålet.

Statens kulturråd

Verksamheten vid Skoklosters slott erbjuder en service till aUmänheten bestående av guidade visningar i slottet och av särskilt ordnade utställningar. Avgiften för att följa de guidade visningarna är nu 7 kr. (vuxna). Det är en kostnadsnivå som innebär att många som bör ges tillgång till visningarna nu avstår. Den avgift som styrelsen för Skoklosters slott nu beslutat om bör enligt kulturrådets mening sänkas, vilket kan bli möjligt genom att Skokloster för sin verksamhet får behåUa 30 000 kr. av intäkterna.

Medlen för underhåll och vård samt för expenser bör ökas med 50 000 kr. resp. 35 000 kr.

Skokloster rymmer ett bibliotek av osedvanligt kulturhistoriskt värde. För vård av dessa samlingar samt för biblioteksservice i övrigt tillstyrker rådet tjänsten som biblioteksassistent ( + 72 000 kr.).

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer överlämnade i september 1977 förslag till gemensam organisation för livmstkammaren. Skoklosters slott och HaUwylska museet. Enligt förslaget bör de tre museerna den 1 juli 1978 sammanföras till en myndighet under en gemensam styrelse. Det bör därefter ankomma på den nya styrelsen att i samråd med bl. a. statskontoret utföra de interna utredningar som kan behövas för att fullfölja omorganisationen.

Kommitténs förslag har remissbehandlats. En redogörelse för remissopinionen lämnas under anslaget Livrustkammaren.

Föredraganden

Jag vill erinra om att jag tidigare vid min behandling av anslaget Livrustkammaren förordat att livrustkammaren. Skoklosters slott och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 13g

Hallwylska museet fr. o. m. den 1 juli 1978 sammanförs tiU en myndighet under en gemensam styrelse. Under nämnda anslag anmälde jag också min avsikt att senare föreslå regeringen att uppdra åt styrelsen att se över den nya myndighetens interna organisation.

Anslaget bör föras upp med 273 000 kr. Jag har därvid beräknat 35 000 kr. för ökade insatser för underhåll och vård av samlingarna. Med hänvisning till sammanställningen i övrigt hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Skoklosters slott för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 392 000 kr.

B 53. Arkitekturmuseet

1978/79 Nytt anslag (förslag) 806 000

Huvudman för arkitekturmuseets verksamhet är f. n. en stiftelse. Museet skall bl. a. verka för byggnadskonstens och samhällsplaneringens utveckling i Sverige.

Organisationskommittén (1974: 07) för riksantikvarieämbetet och vissa museer har under år 1977 sett över arkitekturmuseets organisation. Statens förhandlingsnämnd fick i september 1977 i uppdrag att i nära kontakt med organisationskommittén uppta förhandlingar med stiftelsen om ett överförande av museet till statligt huvudmannaskap.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Arkitekturmuseet	Föredraganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	2 2,5	+ 2,5 + 0,5	+0,5 of.
	4,5	+ 3	+ 0,5
Anslag Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Utställningar m. m.	413 000 60 000 15 000 45 000	+ 425 000 +    8 000 + 30 000 +  13 000 +288 000	+ 164000 +    2 000 +    5 000 +    7 000 +  35 000 +  60 000
	533 000'	+764 000	+273 000

' Utgår ur anslaget Bidrag till vissa museer.

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer har sett över arkitekturmuseets organisation mot bakgrund av de allmänna riktlinjer för samverkan mellan statliga museer som angavs i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 139

propositionen 1974:28 om den statliga kulturpoUtiken. Kommittén överlämnade i oktober 1977 sitt förslag till organisation för arkitekturmuseet. Utgångspunkten för förslaget är att arkitektiirinuseet förs över till statligt huvudmannaskap och att museet under avsevärd tid kommer att vara beläget på Skeppsholmen eller i dess närhet. Mot den bakgrunden föreslår kommittén att arkitekturmuseet fr. o. m. den 1 juli 1978 skall ingå som en självständig institution inom myndigheten statens konstmuseer.

För att säkerstäUa arkitekturmuseets nuvarande verksamhetsinriktning är det, enligt kommittén, angeläget att museet får behålla sina kontaktytor. Därför föreslås att en särskild rådgivande nämnd, med högst tio ledamöter, inrättas för arkitekturmuseet. Kommittén anser det vidare vara naturligt att styrelsen för statens konstmuseer utökas med en ledamot med anledning av att arkitekturmuseet sammanförs med konstmuseerna. Det kan vara lämpligt att den ledamot av styrelsen som närmast företräder arkitekturmuseets ansvarsområde också är ordförande i den rådgivande nämnden.

Den närmare utformningen av arkitekturmuseets inre organisation liksom formerna för utnyttjande av gemensamma resurser bör vara en uppgift för styrelsen för statens konstmuseer i samverkan med arkitekturmuseets nämnd och berörd personal.

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över kommitténs förslag avgivits av kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, riksarkivet, statens kulturråd, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, statens konstmuseer, statens råd för byggnadsforskning, statens planverk, Sveriges arkitekturmuseum. Nordiska museet. Akademien för de fria konsterna. Landsorganisationen i Sverige. (LO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Svenska institutet. Föreningen Svensk Form, Föreningen för samhällsplanering, Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR), Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund (SIR), Svenska byggnadsindustriförbundet och Svenska föreningen för byggnadsvård. Därutöver har en skrivelse kommit in från arkitekturmuseets vänförening, dvs. Föreningen för byggnadskonstens främjande.

Flertalet remissinstanser berör frågan om huvudmannaskapet för arkitekturmuseet och är positiva till ett förstatligande.

Endast två remissinstanser, kammarkollegiet och riksrevisionsverket, ansluter sig helt till förslaget att knyta arkitekturmuseet som självständig institution till statens konstmuseer. Riksarkivet har inget att erinra mot en sådan anknytning men framhåller att även andra organisationsalternativ kan ha vissa fördelar. Statskontoret, statens kulturråd och LO godtar förslaget men anser att frågan om arkitekturmuseets organisation bör prövas på nytt efter en tid. Statens konstmuseer hävdar att ett in-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 140

ordnande av arkitekturmuseet i statens konstmuseer skulle innebära en belastning som myndigheten inte kan bära med nuvarande personalresurser. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer samt Svenska föreningen för byggnadsvård avstyrker förslaget. Nordiska museet framhåller att en anknytning till Nordiska museet är lika naturlig som en samordning med statens konstmuseer. Arkitekturmuseet, statens råd för byggnadsforskning, statens planverk. Akademien för de fria konsterna. Svenska institutet, Föreningen Svensk Form, Föreningen för samhällsplanering, SACO/SR, SAR, SIR, Svenska byggnadsindustriförbundet. Föreningen för byggnadskonstens främjande och Svenska föreningen för byggnadsvård förordar att arkitekturmuseet organiseras som en självständig statlig myndighet men kan, om detta alternativ inte går att realisera, acceptera en anknytning tiU statens konstmuseer. En förutsättning för att konstmuseialternativet skall kunna godtas är emellertid att en av regeringen utsedd nämnd knyts tUl arkitekturmuseet och att styrelsen för statens konstmuseer utökas med minst en ledamot. Statens konstmuseer ifrågasätter nämnda förutsättning genom att hävda att arkitekturmuseet, för den händelse det skulle upptas inom statens konstmuseer, måtte få en organisation helt parallell med övriga konstmuseers.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer finner det nödvändigt att instruktionen för statens konstmuseer ger en väsentligt vidare ram för verksamheten vid arkitekturmuseet än den föreslagna.

Kammarkollegiet, statens kulturråd, Nordiska museet. Arkitekturmuseet, LO, SAR, SIR, Svenska byggnadsindustriförbundet och Svenska föreningen för byggnadsvård för fram liknande synpunkter.

Ett flertal remissinstanser berör arkitekturmuseets behov av lokaler och övriga resurser. Byggnadsstyrelsen konstaterar att befintliga lokalresurser och antagna utbyggnadsmöjligheter på Skeppsholmen eller i dess närhet möjliggör en förläggning av arkitekturmuseet enligt kommitténs intentioner. Riksarkivet, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. Nordiska museet, statens konstmuseer, Arkitekturmuseet, statens råd för byggnadsforskning. Föreningen Svensk Form, SACO/SR, SAR, SIR, Svenska byggnadsindustriförbundet och Föreningen för byggnadskonstens främjande understryker utifrån olika utgångspunkter behovet av resursförstärkningar vid arkitekturmuseet. Enligt Svenska föreningen för byggnadsvård måste en ordentlig analys av museets verksamhetsområde och resursbehov föregå ett ställningstagande till museets framtida organisation.

Arkitekturmuseet m. fl.

Med hänsyn till de förväntade förändringarna av arkitekturmuseets organisation överlämnade museet i september 1977 en kompletterande anslagsframställning till regeringen. Redovisningen av museets förslag till anslagsförändringar bygger i huvudsak på denna framställning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ]4i

1. För dokumentations- och arkivverksamhet begär museet en tjänst som intendent, omvandling av en deltidstjänst som arkivarie till en heltidstjänst samt ökade medel till expenser och lokalhyror. Under en period av två år behöver museet dessutom ett engångsanslag för att kunna fullfölja en påbörjad inventering av folkrörelse-mUjöer. (+262 000 kr., varav 80 000 kr. som engångsanvisning)

2. För utåtriktad verksamhet begärs en tjänst som mu-seilektor samt ökade medel för resor, utställningsproduktion, hyra av tillfälliga lokaler och utvecklingsarbete avseende museets information och rådgivning till regionala museer. Museet behöver dessutom en engångsanvisning för att kunna utforma en svensk version av vandringsutställningen Aufbruch und Krise des Funktionalismus, Bauen und Wohnen in Schweden 1930/80. (+348 000 kr., varav 130 000 kr. som engångsanvisning)

3. Föreningen för samhällsplanering. Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR) och arkitekturmuseets museiråd har i särskilda skrivelser till regeringen behandlat arkitekturmuseets organisation och resursbehov.

Statens kulturråd

Statens kulturråd framhåller i sitt yttrande över arkitekturmuseets under våren 1977 inlämnade anslagsframställning att museet svarar för ett arbete som visar sig alltmer angeläget. Det behövs, enUgt kulturrådet, en snar lösnmg på arkitekturmuseets organisations- och lokalfrågor. Kulturrådet tillstyrker 86 000 kr. för ökad verksamhet vid museet.

Föredraganden

Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum grundades år 1962 på initiativ av Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR). Museets verksamhetsområde omfattar dokumentation av 1900-talets och det senare 1800-talets byggande i Sverige. Genom specialutställningar och publikationer informerar museet om samhällsbyggande och modern arkitektur. Museets verksamhet har visat sig vara ett värdefullt tillskott till landets museiväsende. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) föreslog att museet skulle få en ställning som centralmuseum med ansvar som riksmstitution för dokumentation inom sitt område. Enligt MUS 65 borde också förhandlingar tas upp med stiftelsen om ett förstatligande av museet.

Min företrädare anmälde i prop. 1974: 28 sin avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att förhandlingar skulle tas upp med Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum om att museets verksamhet skulle ställas under statiigt huvudmannaskap. Riksdagen lämnade det anförda utan erinran (KrU 1974: 15, rskr 1974: 248). Mot den bakgrunden gav jag i september 1977 sta-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 142

tens förhandlingsnämnd i uppdrag att ta upp förhandlingar i frågan. Förhandlingarna mellan förhandlingsnämnden och stiftelsen slutfördes under hösten 1977. De resulterade i ett avtal om överförande av museet till statligt huvudmannaskap. Avtalet, som gäller under förbehåll av regeringens godkännande, bör fogas som bilaga 12.1 till regeringsprotokollet i detta ärende.

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer har under år 1977 sett över arkitekturmuseets organisation mot bakgrund av de riktlinjer riksdagen antagit för samverkan mellan statliga museer. Kommittén har föreslagit att arkitekturmuseet som statlig kulturinstitution bör inordnas i myndigheten statens konstmuseer. Förslaget har emellertid mött invändningar vid remissbehandlingen. Med hänsyn till arkitekturmuseets verksamhetsinriktning och kontaktbehov har flertalet remissinstanser ansett det vara naturUgast att arkitekturmuseet förblir en fristående institution. Statens konstmuseer och Sveriges arkitekturmuseum har dessutom i sina resp. remissyttranden fört fram helt oförenliga villkor för en samverkan.

Arkitekturmuseet har med begränsade resurser åstadkommit resultat som ingett respekt för museet i vida kretsar. Det är angeläget att museet garanteras utvecklingsmöjligheter för framtiden och att möjligheterna till samarbete med den övriga museiverksamheten i landet tUlvaratas. Ett viktigt steg i den riktningen är en övergång till statligt huvudmannaskap. Jag föreslår att en sådan övergång sker den 1 juli 1978. När det gäller frågan om en lämplig organisation för arkitekturmuseet bör enligt min mening utgångspunkten vara att museet garanteras en fri och oberoende ställning och att den nuvarande verksamhetsinriktningen bevaras. Museets och andra intressenters bedömning av olika organisationsalternativ måste självfallet tillmätas en stor betydelse i sammanhanget.

Mot den bakgrunden förordar jag att arkitekturmuseet nu organiseras som en fristående statlig myndighet. När museets lokalfråga har fått en mera permanent lösning och ytterligare erfarenheter vunnits av samarbete med övriga statliga museer bör det vara möjligt att återkomma tUl frågan om arkitekturmuseets organisatoriska tillhörighet.

Myndigheten bör ledas av en styrelse bestående av högst fem ledamöter utsedda av regeringen och med personalföreträdare enligt gällande regler. Det bör ankomma på styrelsen att besluta om myndighetens intema organisation. Om styrelsen finner det lämpligt bör en rådgivande nämnd kuima knytas till museet. Chefen för museet bör under styrelsen svara för museets löpande verksamhet.

Det ankommer på LUP-delegationen vid statens kulturråd att ta de initiativ som behövs för att museets lokalfråga skall kunna lösas.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 806 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en heltidsanställd arki-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 143

varie, viss administrativ service och utökad utställningsverksamhet. Den administrativa servicen bör i första hand köpas från statens konstmuseer.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna det mellan staten och Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum träffade avtalet om överförande av museet tiU statligt huvudmannaskap,

2. godkänna de riktiinjer för en omorganisation av arkitekturmuseet den 1 jiUi 1978 som jag har förordat,

3. tiU Arkitekturmuseet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 806 000 kr.

B 54. Bidrag till Nordiska museet

1976/77 Utgift 14 931828

1977/78 Anslag 15 291 000

1978/79 Förslag        18 393 000

Nordiska museet är ett kulturhistoriskt museum med ett samlingsområde som — med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer — omfattar föremål, bilder och viss annan information från Sverige efter år 1500.

Museet är en stiftelse men staten bär hela det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Ledamöterna i stiftelsens styrelse. Nordiska museets nämnd, utses av regeringen.

Nordiska museet har sju avdelningar, nämligen tre föremålsavdelningar, en undersökningsavdelning, en undervisningsavdelning, en avdelning för bibliotek och arkiv samt en administrativ avdelning. Till museet hör institutet för folklivsforskning och Julita gård.

Statens förhandlingsnämnd fick år 1976 i uppdrag att uppta förhandlingar med stiftelsen om ett överförande av museet till statligt huvudmannaskap.

Organisationskommittén (U 1974: 07) för riksantikvarieämbetet och vissa museer har imder år 1977 sett över museets organisation.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Nordiska Föredra-

museet ganden

Personal

Handläggande personal 42 +23 +3

Övrig personal 75 +18 +1

117 +41 +4

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        144

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Nordiska		Föredra-
		museet		ganden
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	9 662 000	+4 070 000		+ 2 117 000
Utgående pensioner	200 000		of.		of.
Sjukvård	40 000		of.		of.
Reseersättningar	141 000	+	107 000	+	14 000
därav utrikes resor	(23 000)	( +	2 000)		(of.)
Lokalkostnader	4 284 000	+	851 000	+	824 000
Expenser	828 000	+	445 000	+	64 000
därav engångsutgifter	(59 000)		(of.)		(of.)
Underhåll av museets gårdar	143 000	+	21000	+	14 000
Utställningar	455 000	+	91000	+	46000
Underhåll och ökande av
samlingarna	230 000	+	188 000	+	23 000
Reglering av underskott vid
Julita	75 000		of.		of.
	16 058 000	+ 5 773 000		+3102 000
Inkomster
Entré- och visningsavgifter	200 000		of.		of.
Försäljning av böcker, bild-
material m.m.	225 000		of.		of.
Fondavkastning och hyror	284 000		of.		of.
Kommunalt anslag för skol-
visningar	58 000		of.		of.
Nettoutgift	15 291 000	-T'	5 773 000	+3102 000

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer har sett över Nordiska museets orgaiusation mot bakgmnd av de allmänna riktlinjer för organisatorisk samverkan mellan statliga museer som angavs i proposition 1974: 28. I betänkandet (DsU 1977: 16) Nordiska museet avvisar kommittén alternativet att samordna Nordiska museet, livrustkammaren, Skoklosters slott, Hallwylska museet och Sveriges arkitekturmuseum till ett kulturhistoriskt museiblock. Utgångspunkten för kommitténs organisationsförslag är att Nordiska museet bildar en fristående institution.

Kommittén föreslår att verksamheten vid Nordiska museet under museHedningen skall delas in i sju avdelningar, varav en nybUdad teknisk avdelning. Museet skulle därmed få tre föremålsavdelningar, en undersökningsavdelning, en. utställningsavdelning, en teknisk avdelning och en administrativ avdelning. Förslaget innebär bl. a. att funktionerna inom den nuvarande avdelningen för bibliotek, arkiv och fotoateljé delas upp på andra avdelningar och att institutet för folklivsforskning skiljs från museet. För att avlasta museUedningen föreslås dessutom ett sekretariat.

Kommittén har inte funnit det möjligt att lägga fram något förslag

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 145

till organisation för verksamheten vid JuUta gård, bl. a. med hänsyn till pågående förhandlingar om ett förändrat huvudmannaskap för museet.

Nordiska museet bör, enligt förslaget, även i fortsättningen ledas av en styrelse med ledamöter utsedda av regeringen. Styrelsen bör till styresmannen, som är museets chef, kunna delegera beslutanderätten i frågor rörande bl. a. tjänstetUlsättning.

Inrättandet av ett sekretariat bör, enligt kommittén, förstärka museets möjligheter att bereda sådana frågor som inte naturligen hör hemma inom någon av sakenheterna. Sekretariatet bör även kunna ges en samordnande roll när det gäller museets verksamhetsplanering.

Tekniska funktioner inom de nuvarande tre föremålsavdelningarna bör så långt möjligt överföras till en teknisk avdelning. I övrigt bör föremålsavdelningarnas ansvarsområden inte förändras. Den första avdelningen bör ansvara för näringsliv och samfund, den andra för bostadsskick och den tredje för textil och dräkt. Föremålsavdelningarna bör inom sina resp. ansvarsområden medverka i intemationellt samarbete och forskning samt lämna råd i expertisärenden. Även ansvaret för museiföremålen vid Nordiska museets gårdar och på Skansen bör fördelas mellan de tre avdelningarna.

Den nuvarande kulturhistoriska undersökningen och arkivet bör sammanföras till en undersökningsavdelning med ansvar för bebyggelseundersökningar, skriftlig insamling, arkivvård, dokumen-tärfUmning och fotografering samt information och rådgivning till forskare och andra besökare. Avdelningen bör också samordna museets projekt inom dokumentationsområdet.

Museets utåtriktade verksamhet, inkl. biblioteket, bör bUda en utställningsavdelning med ansvar för programverksamhet, förlagsverksamhet, publikinformation och marknadsföring, bibliotek och UtstäUningar.

Den nya tekniska avdelningen bör bl. a. svara för registrering, fotografering, magasinering, konservering, verkstadsarbeten och fastighetsunderhåll.

Ansvarsområdet för den administrativa avdelningen bör omfatta allmänna ärenden och juridisk service, ekonomi- och personaladministration, kontorsservice och diarieföring, fastighetsdrift, Julita Värdshus och Julita skogsförvaltning.

Institutet för folklivsforskning bör föras över till universitetet i Stockholm.

Kommittén fäster slutligen uppmärksamheten på ett antal frågor som bör bli föremål för fortsatta överväganden inom museet.

Kommitténs förslag bör kunna genomföras den 1 juli 1978 om förhandlingarna mellan staten och stiftelsen slutförs under hösten 1977.

10    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 146

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över organisationskommitténs förslag avgetts av kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, riksarkivet, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Nordiska museet, statens kulturråd, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, forskningsbiblioteksrådet. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Svenska museiförertingen och Stiftelsen Skansen.

Dessutom har skrivelser kommit in från Föreningen Sveriges landsantikvarier, Jämtlands läns museum, Skaraborgs länsmuseum, Norrbottens museum och SACO/SR-föreningen vid Nordiska museet.

Endast en remissinstans, TCO, anser att en fortsatt utredning avseende en samordning av museienheter med besläktade ämnesområden bör övervägas, övriga remissinstanser avvisar, i likhet med kommittén, alternativet att organisatoriskt samordna Nordiska museet, livmstkammaren. Skoklosters slott, Hallwylska museet och Sveriges arkitekturmuseum. Nordiska museet noterar att kommittén som utgångspunkt för den föreslagna organisationsförändringen tagit fasta på några av de angelägna förstärkningar som museet framhåUit.

Flera remissinstanser berör kommitténs förslag tiU verksamhetsinriktning för Nordiska museet. Statens kulturråd anser att kommittén mer direkt borde ha tagit de kulturpolitiska målen som utgångspunkt för förslaget.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer framhåller bl.a. angelägenheten av att Nordiska museet, inom sitt sakkunnigområde, kan åta sig utredningsuppgifter för kulturminnesvården och samhällsplaneringen. Nordiska museet anser att museet i förslaget tilldelats en alltför passiv och föremålscentrerad roll. Svenska museiföreningen för fram liknande synpunkter. LO saknar en markering av museets ansvar för att samtidshistorien dokumenteras och levandegörs. Statens kulturråd, SACO/SR, Föreningen Sveriges landsantikvarier, Jämtlands läns museum och Norrbottens museum anser att kommittén inte utvecklat Nordiska museets roll som centralmuseum.

Några remissinstanser ifrågasätter den av kommittén föreslagna or-ganisationsstmkturen. Statskontoret förordar att museets styrelse på sikt prövar och vidareutvecklar museets organisation, bl. a. idén med en sammanhållen föremålsavdelning och frågan om organisation och dimensionering av museets tekniska service. Statens kulturråd, LO och TCO ser det som en nackdel att imdersökningsavdelningen och de s. k. föremålsavdelningama inte kunnat knytas samman tUl en enhet. Kulturrådet ifrågasätter också, i likhet med forskningsbiblioteksrådet, förslaget att inordna biblioteket i utställningsavdelningen. Nordiska museet föreslår vissa förändringar av de föreslagna avdelningarnas ansvarsområden och ändrad benämning på ett par av avdelningarna. Museet

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 147

framhåller också att det hade varit värdefullt om förslaget angivit indelningen i sektioner.

Föreningen Sveriges landsantikvarier anser att man bör överväga att dela in Nordiska museet i två eller tre byråer med underavdelningar. Även behovet av en tjänsteman med övergripande ansvar, som t. ex. riksantikvarieämbetets överantikvarie, bör övervägas. SACO/SR ifrågasätter om utredningen kan ligga till grund för en omorganisation av museet och beklagar att kommittén avstått från att inordna JuUta gård i organisationen.

i Statens kulturråd. Nordiska museet, SACO/SR, Svenska museiföreningen och Föreningen Sveriges landsantikvarier understryker vikten av att museet får behålla vissa forskningsresurser om institutet för folklivsforskning skUjs från museet.

Universitets- och högskoleämbetet anser att ett antal frågor, främst institutets fortsatta kontakter och samarbetet med Nordiska museet bör utredas vidare innan slutlig ställning tas tiU en överföring av institutet.

Remissinstanserna delar kommitténs uppfattning att ett fortsatt organisationsarbete är nödvändigt. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer anser att detta arbete bör bedrivas i samråd med ämbetet. Riksrevisionsverket framhåller att möjligheterna till tekniskt samarbete mellan Nordiska museet, livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet bör tillvaratas i största möjliga utsträckning.

Kammarkollegiet understryker att permutationsfrågorna måste tas upp tUl prövning antingen stiftelsen förstatligas eller bibehålls. Kollegiet anser också att frågan om ett överförande tUl kollegiet av fondförvaltningen bör övervägas, detta oberoende av museets verksamhetsform.

Ett flertal remissinstanser anser det vara en brist att kommittén inte lagt fram något förslag tiU resursdimensionering.

Nordiska museet

Nordiska museet kom i september 1977 in till regeringen med en kompletterande anslagsframstäUning med anledning av organisationskommitténs förslag. Redovisningen av museets förslag tUl anslagsförändringar bygger i huvudsak på nämnda framställning.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 912 633 kr.

2. Museets förslag till O-alternativ innebär bl. a. en minskning av den lokala utåtriktade verksamheten och lokalanvändningen samt en reducering av antalet förstärkningsvakter och visare.

3. Den föreslagna omorganisationen och ett uppdämt behov av resursförstärkningar innebär att museet behöver 41 nya tjänster samt medel till vikarier, ställföreträdaretillägg och forskararvoden. Dessutom behöver museet under en period av två år medel för tillfäUig personal. (+3 850 877 kr., varav 174 000 kr. som engångsanvisning.)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet uS

Om museet får de begärda nya tjänsterna skulle nio befintliga administrativa tjänster kunna dras in ( — 606 548 kr.).

Nordiska museets nämnd har till regeringen överlämnat kopia på protokoll från lokal förhandling rörande museets kompletterande anslagsframställning. Av protokollet framgår bl. a. att personalorganisationerna vid museet kräver ytterligare 21,5 nya tjänster utöver de tjänster som museets nämnd föreslår.

4. Museets medel tUl reseersättningar bör höjas för att bl. a. möjliggöra en utveckling av samarbetet med länsmuseerna och en förbättrad bevakning i utförselärenden (+93 000 kr.).

5. För anskaffning av inredning och utrustning till ny personal, fortsatt utveckling av ett system för ADB-registrering av museiföremål, förbättrad personalutbildning m. m. behöver museet ökade expensmedel ( + 359 000 kr.).

6. Med hänsyn till samlingarnas tUlstånd och behovet av föremåls-vård begärs ökade medel för vård av möbler, textUier och annat organiskt material samt bekämpning av skadedjur m. m. Museet begär vidare en engångsanvisning för att kuima rädda filmer på nitratbas. (+165 000 kr., varav 50 000 kr. som engångsanvisning)

Statens kulturråd

Statens kulturråd prioriterar sådana förstärkningar som fordras för att Nordiska museets nya organisation skall kunna genomföras. Mot den bakgnmden tUlstyrker kulturrådet en personalförstärkning med 11 tjänster, varav tre tUlfälliga. Förstärkningen behövs bl. a. för att museet skall kunna genomföra en effektiv verksamhetsplanering och förbättra personaladministrationen. Dessutom bör en chef och en kansliskrivare knytas till den nya tekniska avdelningen och den nya telefonväxeln bemannas med två telefonister. De tre tillfälliga tjänstema avser en fotograf, en assistent och ett museibiträde för överförandet av samlingarna tiU Julita. (+ 835 851 kr., varav 178 793 kr. som engångsanvisning)

Kulturrådet tiUstyrker också en fortsatt engångsanvisning för decentralisering av samtidsdokumentationen och ökade medel för resor, lokalkostnader, telefonservice och vård av fotografiska negativ (+370 000 kr., varav 115 000 kr. som engångsanvisning).

Föredraganden

Det förslag tiU organisation för Nordiska museet som organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer lagt fram fömtsätter enligt kommittén slutförda förhandlingar mellan staten och Stiftelsen Nordiska museet. Förhandlingarna pågår fortfarande, vUket innebär att någon förändring av museets verksamhetsform inte kan ske inför budgetåret 1978/79. Enligt min mening utgör inte detta något hinder för att förändra Nordiska museets organisation under nämnda budgetår.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        149

Innan jag går in på organisationsförslaget vill jag något beröra de krav som ställs på Nordiska museet. Flera remissinstanser har ifrågasatt den verksamhetsinriktning som avspeglas i kommitténs organisations-förslag och betonat vikten av att museets roll klargörs bättre. Jag delar den uppfattning som förts fram bl. a. av statens kulturråd att Nordiska museet bör vara centralt museum för svensk kulturhistoria under nyare tid och därmed huvudinstitution för samlingar av etnologisk karaktär. Nordiska museet bör också, som riksantikvarieämbetet framhållit, kunna spela en mer aktiv roll inom ramen för kulturminnesvården. Denna verksamhetsinriktning bör komma tUl klart uttryck i stadgarna för stiftelsen.

Flertalet remissinstanser tillstyrker organisationsförslaget i aUt väsentiigt eller lämnar det utan erinran. Jag anser därför att förslaget kan ligga till grund för en omorganisation av Nordiska museet den 1 juli 1978. Institutet för folklivsforskning bör emeUertid t. v. vara knutet till museet. Universitets- och högskoleämbetet framhåller i sitt yttrande att frågan om ett överförande av institutet till universitetet i Stockholm bör utredas vidare. Jag delar denna uppfattning och har för avsikt att återkomma till regeringen i frågan.

Jag avser att senare föreslå regeringen att Nordiska museet även efter den 1 juli 1978 skall delas in i sju avdelningar, varav tre föremålsavdelningar, en undersökningsavdelning, en undervisnings- och utstäUningsavdelning, en teknisk avdelning och en administrativ avdelning. Institutet för folklivsforskning bör vara knutet tUl museet på samma sätt som hittills. För att avlasta museUedningen bör det dessutom finnas ett sekretariat. Den närmare ansvarsfördelningen mellan avdelningarna och avdelningarnas indelning i sektioner bör fastställas av museets nämnd i arbetsordning och tjänsteföreskrifter.

Behovet av att förstärka Nordiska museets resurser i samband med omorganisationen är särskilt framträdande för de nya enheterna inom organisationen. Dessutom behövs en förstärkning av museets personaladministration.

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 18 393 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för en tjänst som förste intendent för den tekniska avdelningen, en tjänst som handläggare vid sekretariatet och två tjänster för museets personaladministration, varav en handläggare och en assistent.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om en omorganisation av Nordiska museet,

2. till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 18 393 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet iso

B 55. Bidrag till Tekniska museet

1976/77 Utgift 3 458 418

1977/78 Anslag 3 671 000

1978/79 Förslag 4 341000

Tekniska museet skall belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin.

Tekniska museet är en stiftelse tUl vUken utgår statligt driftbidrag. Enligt den stat som fastställts av regeringen för innevarande budgetår täcker statsbidraget mer än 70 % av utgifterna för driften. Inkomstema i övrigt härrör främst från entré- och visningsavgifter samt bidrag från näringslivet och museets vänförening. I stiftelsens styrelse, som består av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter av regeringen.

Kungl. Maj:t godkände den 29 december 1970 ett avtal mellan televerket och Tekniska museet angående televerkets samlingar av historiska föremål och arkivalier. Telemuseet (prop. 1970: 1 bU. 10 s. 84). Avtalet innebär att samlingarna, som innehåller över 16 000 föremål samt vissa journaler, deponerats hos Tekniska museet. Kostnaderna för skötseln av Telemuseet motsvaras enligt avtal av ett anslag från televerket.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Tekniska		Föredra-
		museet		ganden
Personal
Tekniska museet
Handläggande personal	8,5		+ 5,5		of.
Övrig personal	16		+4		of.
Telemuseet
Handläggande personal	2		of.		of.
Övrig personal	11		of.		of.
	37,5		+9,5		of.
Stat
Tekniska museet
Utgifter
Lönekostnader	2 267 000	+ 1422 000		+	575 000
Utgående pensioner	53 000	+	8 000	+	8000
Sjukvård	11000	+	4 000	+	3000
Reseersättningar	17 000	+	12 000	+	2000
Lokalkostnader	1 171 000	+	160 000	+	38 000
därav
hyreskostnader för
Teknorama	(262 000)		(of.)		(of.)
fastighetsunderhåll	(124 000)	(+	15 000)	(+	9 000)
Expenser	420 000	+	312 000	+	30 000
därav engångsutgifter	(-)	(+	216 000)		(-)
Utställningar	150 000	+	383 000	+	15 000
Information	70 000	+	9 000	+	7 000
Underhåll och ökande av
samlingarna	97 000	+	12000	+	10 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        isi

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Tekniska	Föredra-
		museet	ganden
Databehandling av före-
måls- och arkivsam-
lingarna	—	+     89 000		—
Särskilda utställningar och
projekt	725 000	of.	+	73 000
Kostnader för Telemuseet	195 000	of.		of.
	5 176 000	+2 411000	+	761 000
Inkomster
Entré- och visningsavgifter	175 000	of.	+	11000
Publikationer m. m.	70 000	of.
Lokalhyror för huvudbygg-
naden	25 000	of.		of.
Kommunalt anslag för
skolvisningar	40 000	of.
Bidrag från näringslivet.
museets vänförening m. m.	1 000 000	of.	+	80 000
Ersättning från Telemuseet	195 000	of.		of.
Nettoutgift	3 671 000	+2 411000	+	670 000
Telemuseet
Utgifter
Lönekostnader	1 119 000	+   119 000	+	119 000
Sjukvård	2 000	+       1000	+	1000
Reseersättningar	6 000	of		of.
Lokalkostnader	390 000	+ 1039 000	+ 1039 000
Expenser	45 000	of.		of.
Utställningar	63 000	of.		of.
Information	39 000	of.		of.
UnderhåU och ökande av
samlingarna	50 000	of.		of.
Tekniska museets kostnader
för Telemuseet	195 000	of.		of.
	1 909 000	+ 1159 000	+ 1159 000
Inkomster
Entré- och visningsavgifter	50 000	of		of.
Lokalhyror och försäljning	15 000	of.		of.
Anslag från televerket för
driften av Telemuseet	1 844 000	+ 1 159 000	+ 1 159 000
	1 909 000	+ 1159 000	+ 1159 000

Tekniska museet

Museet föreslår att nuvarande anslag delas upp i ett förslagsanslag och ett reservationsanslag. Av bidraget från näringslivet bör 725 000 kr. föras upp imder ett nytt reservationsanslag benämnt Tekniska museet: Särskilda utstäUningar, projekt m. m. Den föreslagna anslagskonstruktionen skulle underlätta för museet att bättre planera sin utställnings-verksamhet.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 812 000 kr.

2. O-alternativet innebär försämrad service till allmänheten från arki-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 152

vet, undervisnings- och informationsavdelningen samt föremålsavdelningen.

3. En halvtidstjänst som byrådirektör vid centrala avdelningen föreslås utökad till heltidstjänst. I övrigt föreslås nio nya tjänster, varav ytterligare en avses bli placerad vid centrala avdelningen, två vid föremålsavdelningen, tre vid arkivet samt tre vid undervisnings- och informationsavdelningen. ( + 911 000 kr.)

4. Engångsanvisningar begärs för bl. a. inköp av en gaffeltruck och för inköp av böcker och arkivalier (+212 000 kr.).

5. För att för museibesökare kunna demonstrera en vid museet befintlig dataanläggning behövs 89 000 kr.

6. Museet behöver ökade medel tU! resor och expenser ( + 22 000 kr.).

7. För visning av Ösjöfors handpappersbruk behövs medel för avlönande av guider ( + 15 000 kr.).

8. För anordnande av två vandringsutstäUningar behövs 350 000 kr.

Statens kulturråd

Rådet anser att museet bör inleda en verksamhetsplanering som tar sikte på att göra museet ägnat att stödja en bred utveckling av den naturvetenskapliga och tekniska museiverksamheten på regional nivå. Samtidigt bör museet planera för sin egen insamling, forskning och information.

Museet bör bl. a. erhålla medel för att kunna inleda produktion av vandringsutställningar som belyser centrala frågor inom museets område och aktuella problem i den pågående samhällsdebatten. Museet bör vidare för underhåll av befintliga utställningar förstärkas med två tjänster. (+586 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanstäUningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 341 000 kr.

B 56. Bidrag t*dl Skansen

1976/77 Utgift 4 292 391

1977/78 Anslag 4 183 000

1978/79 Förslag 4 808 000

o Friluftsmuseet Skansen i Stockholm har till uppgift att i sin verksamhet levandegöra svensk kultur och natur samt kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen.  Till

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 153

Skansen hör numera Biologiska museet. Skansen är en stiftelse. Ordföranden i stiftelsens styrelse utses av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av regeringen, tre av Stockholms kommun och två av Stiftelsen Nordiska museet.

I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968: 46, SU 1968: 84, rskr 1968: 202) regleras frågor om bidrag tUl Skansen under femårsperioden 1966—1970. Avtalet innebär att det underskott som uppkommit eller uppkommer i Stiftelsen Skansens verksamhet vart och ett av åren 1966—1970 täcks tUl 40 % av staten och tUl 60 % av kommunen. Avtalet är efter år 1970 förlängt och gäUer även under år 1978 samt följande år så länge det inte sagts upp. Ett viUkor för driftbidraget är enligt avtalet att verksamheten drivs enligt en av regeringen och Stockholms kommunstyrelse fastställd stat samt av staten och kommunen antagna bestämmelser om stiftelsens förvaltning. Förutom driftbidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för 40 % av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar, elektriska installationer m. m. Kommunen svarar för resterande 60 % av kostnaderna för dessa investeringar. Dessutom täcker kommunen hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än.kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.

På grundval av förslag från Skansen har numera fastställts inkomst-och utgiftsstat för år 1978. Enligt denna erfordras ett driftbidrag från statens sida som uppgår till 4 000 000 kr., medan tilUskottet från Stockholms kommun beräknas tUl 6 000 000 kr. Av det statUga bidraget har 2 078 000 kr. anvisats för första halvåret 1978. Som investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader har regeringen anvisat 95 000 kr. för första halvåret 1978. För att täcka den statliga andelen av investeringsbidraget till gemensamma anläggningar under första halvåret 1978 har regeringen anvisat 50 000 kr.

Beräkning av driftunderskott för Skansen

	1977	1978	1979
	Stat	Stat	Skansens förslag
Egna inkomster	8 424 000	9 500 000	9 325 000
därav inträdesavgifter och
ärskort	(5 600 000)	( 6 410 000)	(6 300 000)
Utgifter	17 113 000	19 500 000	21 975 000
därav löner, pensioner
m.m.	(10 658 000)	(13 927 000)	(14 225 000)
Driftunderskott	8 689 000	10 000 000	12 650 000
därav staten	(3 476 000)	(4 000 000)	(5 060 000)
därav Stockholms kommur	1 (5 213 000)	(6 000 000)	(7 590 000)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 154

statsbidragsberäkning

	Andra halvåret 1978 och första halvåret 1979
	Skansens förslag          Föredraganden
Driftunderskott	4 796 000                       4134 000
därav andra halvåret 1978	(2 266 000)                   (1 922 000)
därav första halvåret 1979	(2 530 000)                   (2 212 000)
Investeringsbidrag till kultur-
historiska byggnader	390 000                        390000
Investeringsbidrag till gemen-
samma anläggningar	554 000                          284 000
Statsbidrag 1978/79	5 740 000                       4 808 000
Statsbidrag 1977/78	4 183 000                     4 183 000
	+ 1557 000                   +   625 000

Skansen

Antalet besökare på Skansen beräknas för år 1978 uppgå till ca 1,7 miljoner, dvs. något lägre antal besök än under 1970-talets första hälft. Skälet till nedgången i besöksfrekvensen anser stiftelsen bl. a. vara trafiksituationen på Djurgården.

För att åstadkomma en bättre balans mellan stiftelsens intäkter och kostnader har inträdesavgifterna för vuxna besökare fr. o. m. år 1977 höjts från 5 kr. tiU 7 kr., alltså med 40 %. Den företagna avgiftshöjningen beräknas medföra en årlig intäktsförstärkning med ca 1 milj. kr. För att uppnå detta resultat är det nödvändigt att publiken möts med ett attraktivt programutbud och att verksamheten i övrigt är på en rimlig nivå. Genom att stiftelsen under de senaste åren inte fått driftsanslag som täckt automatiska kostnadsökningar, har en urholkning skett av budgeten, som resulterat i ett uttunnat programutbud. Detta har även drabbat de kulturhistoriska programmen. Vidare har underhåll av byggnader och park fått eftersättas, vilket är oroande med hänsyn tUl slitaget. Även när det gäller djurföda har anslagen inte räckt till för att kompensera prishöjningarna.

Med hänsyn till det rådande statsfinansiella och kommunalekonomiska läget har stiftelsen avstått från att redan för år 1978 begära kompensation för tidigare urholkning av driftsanslagen och i stället delat upp förstärkningen på två år. Detta gäller posterna Program och reklam. Byggnadsunderhåll, Park- och vägvård samt Zoologiska enheten. Den begärda medelsförstärkningen uppgår till 929 000 kr. och har fördelats med hälften på vardera åren 1978 och 1979.

Vid beräkning av utgifterna har bl. a. vid kulturhistoriska enheten beräknats vissa medel för stugvakternas lunchavbytare och för vård och kopiering av kulturhistoriska inventarier. För utställningsverksamhet begärs 50 000 kr. och för en stöld- och brandlarmanläggning begärs 45 000 kr. Posten Ofömtsedda utgifter bör öka från 80 000 kr. till 175 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 155

I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader begärs oförändrat anslag för bl. a. fortsatt upprustning av Biologiska museet.

För investeringsbidrag till gemensamma anläggnirigar begär stiftelsen medel för fortsatt upprustning av vatten- och avloppssystemet, ny- och ombyggnad av artist- och förrådsutrymmen vid Sollidenscenen, ombyggnad av verkstadslokaler, arkiv för kulturhistoriska enheten samt medel för att delvis kunna byta ut det yttre staketet. Vid avskiljandet av Skansen från Nordiska museet år 1963 fördes Cirkusbyggnaden till Skansen. Sedan år 1956 har byggnaden varit uthyrd till Sveriges Radio, som svarar för kostnader för värme, allt inre underhåll, vattenavgifter och yttre renhållning. Skansen svarar för samtliga yttre reparationer av fastigheten. Fram till år 1971 fonderades inflytande hyresintäkter och uppgick då till 857 000 kr. Därefter har dessa medel disponerats för yttre fastighetsunderhåll. Vid årsskiftet 1976/77 återstod av det fonderade beloppet 20 800 kr. Ytterligare yttre underhåUsarbeten återstår. Vidare torde värmesystemet inom den närmaste tiden kräva en ombyggnad. Dessa kostnader kan inte rymmas inom Skansens ordinarie budget. Stiftelsen anser det rimUgt att det erforderliga fastighetsunderhållet får bestridas genom ianspråktagande av inflytande hyresintäkter och hemställer om ett godkännande av ett sådant förfaringssätt.

Föredraganden

Den granskning som skedde före godkännandet av inkomst- och utgiftsstaten för år 1978 ledde tUl att det av Skansen föreslagna bidraget till driftunderskott kunde minskas från 11 328 000 kr. tUl 10 000 000 kr. De egna intäkterna har räknats upp med 260 000 kr., vilket huvudsakligen avser ökade hyresintäkter, ökningen på utgiftssidan hänför sig till prisutvecklingen och tUl att vissa avgifter beräknas gå upp. Förhandlingarna mellan Stiftelsen Skansen och vederbörande personalorganisationer om nytt koUektivavtal för personal vid Skansen har kunnat slutföras först under senare delen av hösten 1977. På gmnd härav har hänsyn inte kunnat tas tUl utfaUet av dessa förhandlingar vid beräkning av lönekostnaderna utan dessa kostnader har beräknats i 1976 års löneläge inkl. kontrollstationsförhandling i december 1976, samt med en beräknad merkostnad på 10,1 % för det väntade nya koUektivavtalet. Skansens behov av lunchavbytare för stugvakterna har nu tillgodosetts. .jtatsbidraget tiU att täcka underskottet år 1978 beräknas tiU 4 000 000 kr. eller 524 000 kr. mer än i 1977 års stat.

I fråga om investeringsbidrag tiU kulturhistoriska byggnader för budgetåret 1978/79 har jag beräknat 390 000 kr. för att i första hand möjliggöra en fortsatt upprustning av Biologiska museet. För investeringsbidrag tUl gemensamma anläggningar har från statens sida beräknats ett belopp av 284 000 kr. Jag räknar med att en ny- och om-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet i56

byggnad av artist- och förrådsutrymmena vid Sollidenscenen bör kunna ske inom ramen för anvisade medel till gemensamma anläggningar.

TUl sådana investeringar som kommunen bekostar, nämUgen uppförande av zoologiska anläggningar, har enligt vad jag inhämtat beräknats ett belopp av 100 000 kr. för år 1978.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Skansen för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 808 000 kr.

B 57, Bidrag till vissa museer

1976/77 Utgift 6 275 000

1977/78 Anslag 4 817 000

1978/79 Förslag 7 548 000

Ur anslaget utgår innevarande budgetår bidrag till Varbergs museum, Hallwylska museet. Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Musikhistoriska museet, Sveriges arkitekturmuseum, Thielska galleriet och Stockholms stadsmuseum.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Museet resp.	Föredra-
			statens	ganden
	Varbergs museum		kulturråd
1.		150 000	+   230 000	+     15 000
2.	Hallwylska museet	431 000	+   228 000	+   135 000
3.	Dansmuseet	723 000	+   188 000	+     72 000
4.	Drottningholms teater-
	museum	1 021 000	+   557 000	+   312 000
5.	Carl och Olga Milles
	Lidingöhem	27 000	+    132 000	+     23 000
6.	Musikhistoriska museet	1 562 000	+ 3 346 000	+ 1930 000
7.	Sveriges arkitektur-
	museum	533 000	-   533 000	-   533 000
8.	Thielska galleriet	170 000	+ 1024 000	+   977 000
9.	Stockholms stads-
	museum	200 000	-   200 000	-   200 000
10.	Ekhofs förfalsknings-
	museum	—	+     70 000	—
		4 817 000	+5 042 000	+ 2 731000

7. Varbergs museum

Hallands läns landsting har tillsammans med Halmstads och Varbergs kommuner, Hallands museiförening och Föreningen Varbergs museum beslutat att fr. o. m. den 1 januari 1978 bilda en gemensam stiftelse benämnd Stiftelsen Hallands länsmuseer, Halmstad och Varberg.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 157

I den nya organisationen kommer Varbergs museum att få det regionala ansvaret för folkkulturen med dokimientation av bl. a. jakt, fiske, jordbmk och lanthushållning. Museet kommer därigenom att få vissa serviceuppgifter gentemot länsantikvarien. Det statliga bidraget till museet bör därför, anser museet, fortsättningsvis beräknas efter de grunder som föreskrives i förordningen (1977:547) om statsbidrag tiU regionala museer. ( + 230 000 kr.)

Statens kulturråd är inte berett att tiUstyrka museets förslag att medel tUl dess verksamhet anvisas från anslaget Bidrag till regionala museer. För inträffade pris- och löneförändringar tillstyrker kulturrådet en ökning av bidraget med 20 000 kr.

2.  Hallwylska museet

Museet önskar utöka verksamheten med flera visningar, flera konserter och teaterförestäUningar, flera utställningar samt ett utarbetat program för besök från skolor. För detta behövs en viss förstärkning på personalsidan. ( + 228 000 kr.)

Statens kulturråd anser att verksamheten vid museet bör öka. Rådet föreslår att museet därför bör ges möjlighet att göra flera visningar för allmänheten.

Organisationskommittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer har i särskild skrivelse till regeringen föreslagit att livmstkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet skall bUda en myndighet under en gemensam styrelse fr. o. m. den 1 juli 1978. Enligt förslaget bör regeringen uppdra åt styrelsen att utreda myndighetens inre organisation. Den föreslagna omorganisationen skulle därmed komma att genomföras i två etapper. Jag har i det föregående vid min behandling av anslaget Livmstkammaren redogjort mer ingående för förslaget.

3.  Stiftelsen Dansmuseifonden

Den av museet begärda medelsökningen uppgår till 188 000 kr. Därvid har bl. a. beräknats medel för vissa administrativa kostnader samt för vård av samlingarna och för utåtriktad verksamhet.

Statens kulturråd föreslår att bidraget tiU museet ökas med 130 000 kr. för bl. a. vård av samlingarna.

4.  Stiftelsen Drottningholms teatermuseum

Drottningholms teatermuseum består av Drottningholms slottsteater, ett bibUotek och ett bUdarkiv. För föreställningsverksamheten utgår innevarande budgetår bidrag från anslaget Vissa bidrag tiU teater-, dans-och musikverksamhet.

Stiftelsen framhåller att en utökning av både den administrativa personalen och museipersonalen är nödvändig. Vidare föreslås ökade me-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        153

del för utställningsverksamhet, för inköp av böcker och bildmaterial samt för insamling av visst teatermaterial. Totalt föreslås en ökning av bidraget med 557 000 kr.

Riksmarskalksämbetet har i sitt yttrande över anslagsframställningen tillstyrkt att bidraget ökas med 425 000 kr.

Statens kulturråd anser att museet bör erhålla ytterligare medel för bl. a. administrationen (+166 000 kr.).

5. Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem

Enligt ett av stiftelsens styrelse ingivet förslag bör bl. a. inkomsterna från försäljning av repliker av Carl Milles verk i fortsättningen fonderas för att användas vid återkommande behov av underhåll av museets byggnader. Styrelsen har föreslagit att förhandlingar upptas med stiftelsen, Stockholms läns landstingskommun och Lidingö kommun om det ekonomiska ansvaret för Millesgården. Regeringen har genom beslut den 7 juli 1977 uppdragit åt styrelsens ordförande att genomföra förhandlingarna.

Stiftelsen har i sin anslagsframställning, sådan den slutligen utformats, angett det totala bidragsbehovet tUl 242 000 kr.

Statens kulturråd har i sitt yttrande över anslagsframställningen tillstyrkt ökat anslag.

6. Stiftelsen Musikhistoriska museet

Museet beräknar att under hösten 1978 kunna flytta in i nya lokaler i Kronobageriet i Stockholm. Museet behöver därvid en engångsanvisning om 1,4 milj. kr. för framstäUning av nya basutställningar. För att kostnaderna för utställningarna skall rymmas inom de begärda medlen måste alla arbetsmoment, som utrustning och utrymmen medger, utföras inom museet. Därutöver bör museet erhålla medel motsvarande tre tjänster som assistent.

Krav har framställts att det nya museet bl. a. skall öka öppethållandet, ha regelbundna visningar, framställa pedagogiskt material för skol-gmpper och handleda barnaktiviteterna i musikverkstaden. För detta behöver museet medel för en tjänst som amanuens. I övrigt begärs bl. a. medel för en tjänst som sekreterare och en som arkivassistent, ökade medel för resor samt för underhåll och ökande av samlingarna. ( + 3 346 000 kr.)

Statens kulturråd utgår från att museets arbete med att framställa nya basutställningar inte hinner slutföras under budgetåret 1978/79, så att vissa kostnader även kommer att belasta budgetåret 1979/80. Rådet föreslår därför att museet för nästkommande budgetår erhåller en engångsanvisning om 700 000 kr. för nya basutställningar. För den tekniska produktionen av de nya utställningarna behöver museet förstärkas med två assistenttjänster (+102 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        159

8.   Stiftelsen Thielska galleriet

Stiftelsen begär en höjning av bidraget till verksamheten med 107 000 kr. Härav avser 16 000 kr. utökad verksamhet, 40 000 kr. täckande av uppkomna underskott åren 1976 och 1977 samt 51 000 kr. pris- och löneförändringar.

I särskild skrivelse har stiftelsen anhållit om 917 000 kr. för erforderliga underhållsarbeten på museibyggnaderna, varav huvudparten till omläggning av huvudbyggnadens taktäckning. Stiftelsens styrelse har samrått med byggnadsstyrelsen när det gäller dessa underhållsarbeten.

Statens kulturråd föreslår en ökning av bidraget med 10 000 kr. för galleriets utställningsverksamhet. För byggnadsunderhåll tUlstyrker rådet 880 000 kr.

9.   Stockholms stadsmuseum

Statsbidrag utgår fr. o. m. innevarande budgetår ur anslaget Bidrag till regionala museer tiU museiverksamhet i samtiiga län utom Stockholms län. Stockholms stadsmuseum erhåUer däremot bidrag lu" förevarande anslag för service till riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län på kulturminnesvårdsområdet i Stockholms kommun.

Statens kulturråd har i ett yttrande över en framställning från Stockholms läns landsting om statsbidrag till länsmuseiverksamhet inom Stockholms län för nästkommande budgetår bl. a. föreslagit att statsbidraget till Stockholms stadsmuseum från förevarande anslag skall upphöra. Vidare har kulturrådet föreslagit att medel till regional museiverksamhet i Stockholms län skall under vissa villkor utgå från anslaget Bidrag tiU regionala museer. (— 200 000 kr.)

10.  Ekhofs förfalskningsmuseum

Göran Staaf, Mariefred, har för Ekhofs förfalskningsmuseum anhållit om ett värdebeständigt driftbidrag om 70 000 kr. årligen.

Museet visar i upplysningssyfte förfalskningar av konst och antikviteter. Med hänsyn till att museet och dess samUngar är privat egendom anser statens kulturråd att statsbidrag inte bör utgå.

Föredraganden

Bidrag till Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum utgår innevarande budgetår ur detta anslag. I det föregående har jag förordat att arkitekturmuseet organiseras som en självständig statlig myndighet fr. o. m. den 1 juli 1978. Jag har beräknat medel för museets verksamhet under anslaget Arkitekturmuseet.

Jag erinrar om att jag under anslaget Livmstkammaren förordat att livmstkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet fr. o. m. den 1 jtdi 1978 sammanförs till en myndighet under en gemensam styrelse. I avvaktan på den nya styrelsens översyn av de tre museernas inre or-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        ]60

ganisation bör medel för verksamheten vid Hallwylska museet beräknas under detta anslag. Jag räknar med en ökning av bidraget till Hallwylska museet med 135 000 kr., varav 20 000 kr. avser ökad konserveringsverksamhet och 53 000 kr. ökade hyreskostnader.

När det gäller Drottningholms teatermuseum vill jag erinra om att museet från den 1 januari 1978 får en ny organisation och att museet innevarande budgetår fått statsbidraget höjt för att från samma tidpunkt kunna anställa en museichef. För nästa budgetår bör bidraget höjas med sammanlagt 312 000 kr. Jag har därvid beräknat bl.a. 50 000 kr. för administrativa förstärkningar och 75 000 kr. för ökade hyreskostnader.

Regeringen har uppdragit åt ordföranden i styrelsen för Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem att förhandla med berörda parter om bidragsgivningen till MiUesgården. Dessa förhandlingar har ännu inte slutförts. Jag har i avvaktan härpå under detta anslag beräknat en ökning av bidraget till Millesgården med 23 000 kr. Jag har vidare under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål reserverat ytterligare medel för statens andel av beräknat ökat anslagsbehov.

I samband med att Musikhistoriska museet under hösten 1978 flyttar in i nya lokaler behöver museet resurser för att kunna genomföra det planerade utställningsprogrammet. Jag har för detta ändamål beräknat 450 000 kr. som en engångsanvisning under nästa budgetår. Jag har därutöver beräknat 80 000 kr. för att möjliggöra för museet att anställa en museitekniker och 1 322 000 kr. för ökade hyreskostnader.

Thielska galleriet har i samråd med byggnadsstyrelsen redovisat behovet av bidrag för underhällsarbeten på museibyggnaderna. För yttre underhållsarbeten har jag för nästa budgetår räknat med en engångsanvisning om 945 000 kr. I övrigt har jag för nästa budgetår räknat med ett ökat bidragsbehov av 32 000 kr.

Innevarande budgetår utgår ett provisoriskt bidrag från detta anslag tUl Stockholms stadsmuseum för dess service till riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen på kulturminnesvårdsområdet i Stockholms kommun. Jag vill här erinra om att jag under anslaget Bidrag till särskUda kulturella ändamål reserverat särskUda medel för regional museiverksamhet i Stockholms län. Mot den bakgrunden bör det nämnda bidraget till Stockholms stadsmuseum inte längre beräknas under detta anslag. En närmare redogörelse för mina ställningstaganden kommer jag att lämna under anslaget Bidrag tiU regionala museer.

I likhet med statens kulturråd är jag inte beredd att föreslå statsbidrag till  Ekhofs förfalskningsmuseum.

Med hänvisning i övrigt tiU sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 7 548 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Bidrag till vissa museer för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 7 548 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ]6l

B 58. Bidrag till regionala museer

1977/78 Anslag 11633 000

1978/79 Förslag 14 060 000

Genom statsmakternas beslut (prop. 1976/77: 100 bil. 12, KrU 1976/ 77: 37, rskr 1976/77: 218) har innevarande budgetår införts ett nytt system för statsbidrag tUl regionalt verksamma museer.

Statsbidrag utgår enligt förordningen (1977: 547) om statsbidrag till regionala museer till regionalt verksamt museum som regeringen har förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

Bidragsberättigat museum skall bedriva vetenskaplig insamling och dokumentation samt utställnings- och informationsverksamhet och i sin utåtriktade verksamhet sträva efter att verksamheten blir tillgänglig inom olika delar av regionen och att den når olika publikkategorier.

Museum skall biträda riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, länsstyrelsen samt kommunerna inom sitt verksamhetsområde med kulturminnesvårdande uppgifter.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget for beräkningen är det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Gmndbeloppet beräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga lönekostnaden per anstäUd vid museerna. EnUgt beslut av regeringen är 25 museer berättigade tiU bidrag. Antalet grandbelopp för budgetåret 1977/78 har fastställts till 324. Grundbeloppet är innevarande budgetår fastställt till 78100 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat berättigade till statsbidrag.

Statsbidrag beräknas för varje museum på grundval av högst det antal grundbelopp som svarar mot det under år 1975 genomsnittliga antalet arbetstagare vid museet beräknat på sätt som anges i 19 kap. 1 § tredje stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring (19 kap. 1 § ändrad senast 1976: 279). För kostnader för köpta tjänster får inräknas ett belopp motsvarande högst 20 % av bidragsunderlaget för redovisningsåret. Grundbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. I fråga om verkställigheten av bidragsföreskrifternå skall museum stå under tUlsyn av statens kulturråd.

För museiverksamhet i Stockholms län utgår under innevarande budgetår inget statsbidrag enligt förordningen 1977: 547. Stockholms stadsmuseum erhåller i stället från anslaget Bidrag tUl vissa museer ett provisoriskt statsbidrag om 200 000 kr. för service till riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen på kulturminnesvårdsområdet i Stockholms kommun.

11    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i62

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1977/78

Museum	Beslutad
	fördelning
Upplandsmuseet	12
Södermanlands museum	13
Östergötiands och Linköpings
stads museum	10
Jönköpings läns museum	12
Smålands museum	6
Kalmar läns museum	8
Gotlands fornsal	8
Blekinge museum	6
Kristianstads museum	16
Kulturhistoriska museet i Lund	31
Malmö museum	17
Hallands museum	4
Länsmuseet i Göteborgs och
Bohus län	5
Göteborgs museer	65
Vänersborgs museum	12
Västergötlands museum	6
Värmlands museum	6
Örebro läns museum	10
Västmanlands läns museum	6
Dalarnas museum	14
Gävle museum	10
Länsmuseet-Murberget	4
Jämtiands läns museum	15
Västerbottens museum	16
Norrbottens museum	12
	324

Statens kulturråd

1. Till följd av avtalade lönehöjningar för statstjänstemän beräknas anslagsbehovet öka med 1 264 000 kr. Kulturrådet har därvid prehminärt räknat med ett grundbelopp om 77 400 kr. för nästa budgetår. Detta belopp kommer emeUertid att behöva räknas upp ytterligare, så snart avtal föreligger beträffande 1978 års löner och beslut har fattats i fråga om sociala avgifter för nästkommande budgetår.

2. I kulturrådets förslag hösten 1976 om införande av ett nytt statsbidragssystem för regionala museer m. ra. konstaterades att statsfinansiella skäl talade för en successiv utbyggnad av detta. För nästkommande budgetår föreslår kulturrådet en fortsatt utbyggnad av statsbidragssystemet. Antalet grundbelopp tUl museerna i Göteborg och Malmö bör ökas med sammanlagt 50 och till övriga museer med 55 (+4 470 000 kr.).

3. Kulturrådet framhåller att de regionala museernas ämnesmässiga begränsningar bör brytas. Den nutida konsten bör ges ökat utrymme. Ett starkare stöd bör ges till konstlivet. Informationsverksamhet inom naturvetenskap och i mUjöfrågor är en viktig uppgift för museerna. Vid sin

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 163

fördelning av statsbidraget har kulturrådet att ta hänsyn till den samiska minoritetens behov. Staten har tillsammans med landsting och kommuner ansvar för att en god museiverksamhet och kulturminnesvård utvecklas i alla delar av landet. Många av de mindre museerna kan i en nära framtid väntas få ökat stöd från kommuner och landsting. Dessa ambitioner bör få gensvar från statens sida i form av ökade bidrag. För fördelning av ytterligare grundbelopp utöver den av kulturrådet föreslagna utbyggnadsplanen bör medel motsvarande 24 grundbelopp ställas till rådets förfogande (+ 1 022 000 kr.).

4. För Stockholms län har Stockholms läns landstings kulturnämnd, som företrädare för planerad länsmuseiverksamhet inom regionen, hemställt om statsbidrag för verksamheten för nästkommande budgetår. Mellan landstinget, Stockholms, Södertälje och Sigtuna kommuner samt Stockholms läns hembygdsförbund har träffats en principiell överenskommelse om regional museiverksamhet i Stockholms län fr. o. m. den 1 juli 1978. Parterna skall bilda ett gemensamt organ för samverkan i fråga om insamhng, dokumentation och utåtriktad museiverksamhet samt för kulturminnesvård. Syftet anges vara att verksamheten skall komma aUa kommuner inom regionen tiU godo. Stockholms stadsmuseum får huvudansvaret för kulturmiimesvården. Länet uppdelas i fyra s. k. kretsar med museema i Norrtälje, Sigtuna, Stockholm och Södertälje som centra. Den organisatoriska formen för samarbetet har inte faststäUts.

Kulturrådet anser det vara en stor brist att Stockholms län saknar ett regionalt museum. Någon mer direkt service i museifrågor finns inte att tiUgå för ett flertal kommuner i Stockholms län. Rådet finner det vara av utomordentligt intresse att det från regionens sida nu har tagits initiativ till en lösning av frågan om regional museiverksamhet. De förslag som har lagts fram är dock inte tiUräckligt underbyggda.

Enligt bidragsbestämmelsema skall de regionala museerna eftersträva att verksainheten blir tiUgänglig inom olika delar av regionen. Det nu föreliggande förslaget ger enligt kulturrådets mening inte svar på frågan hur detta skall kunna genomföras. Förslaget redovisar inte heller på ett tillfredsställande sätt organisationens uppgifter i förhållande till kulturminnesvården. Det saknas dessutom underlag för att bedöma i vilken mån de aktuella institutionerna har möjlighet att bUda bas för verksamheten på kulturminnesvårdens område. Riksantikvarieämbetet har vid samråd med kulturrådet framhållit det önskvärda i att huvudansvaret för service tiU den statliga kulturminnesvården åvUar en institution. Kulturrådet delar denna uppfattning.

Rådet anser att det även saknas underlag för att bedöma vilka resurser som kommer att bli disponibla. Landstinget har inte redovisat vilka resurser som kommer att ställas tUl verksamhetens förfogande.

Kulturrådet är inte berett att biträda landstingets framställning om

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i64

statsbidrag till den organisation för regional museiverksamhet som föreslagits för Stockholms län. Rådet är däremot berett att genom överläggningar med Stockholms läns landsting och de övriga organ som är närmast berörda söka flnna en lösning på frågan om ändamålsenlig organisationsform.

Det är enligt rådet angeläget att ett förverkligande av den regionala museiverksamheten i Stockholms län inte fördröjs. Innan statsbidragets storlek fastställs är det viktigt att landstinget preciserar sitt ekonomiska ansvar. Rådet föreslår emellertid att ett provisoriskt statsbidrag utgår fr. o. m. nästa budgetår. Detta bidrag bör motsvara 10 grundbelopp ( + 425 000 kr.). Kulturrådet har därvid förutsatt att medlen endast får tas i anspråk i den mån parterna presenterat en godtagbar organisation för regional museiverksamhet i Stockholms län. Samtidigt bör det för innevarande budgetår tUl Stockholms stadsmuseum ur anslaget Bidrag tUl vissa museer anvisade provisoriska statsbidraget om 200 000 kr. för service till riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen på kiUturminnesvårds-området i Stockholms kommun inte vidare utgå.

5. Kulturnämnden i Kalmar har föreslagit att Kalmar konstmuseum skall erhålla statsbidrag enligt de principer som gäUer för bidrag till regionala museer. Det har framhåUits att en omorganisation av museiverksamheten f. n. är föremål för utredning. Denna omorganisation skulle beröra både Kalmar läns museum och konstmuseet. Kulturrådet är inte berett att nu ta ställning till frågan om statsbidrag till den verksamhet som bedrivs av Kalmar konstmuseum.

6. Varbergs museum föreslår i sin framställning om statsbidrag för nästa budgetår att medel tiU museet skall anvisas enligt principerna för statsbidrag till regionala museer. Förslaget bygger på att Hallands läns landsting, Halmstads och Varbergs kommuner samt museiföreningarna för Hallands och Varbergs museer från den 1 januari 1978 bildar en stiftelse benämnd Stiftelsen Hallands länsmuseer, Halmstad och Varberg. Kulturrådet är inte berett att nu tillstyrka att Varbergs museum görs berättigat att erhålla bidrag enligt principerna för det regionala museistödet.

7. Stiftelsen Silvanum, Gävle, har hos statens kulturråd ansökt om stöd enligt principerna för statsbidrag till regionala museer. Stiftelsen som enbart bedriver utställningsverksamhet och inte svarar för vetenskaplig insamling eller dokumentation kan inte enligt kulturrådet anses uppfylla fordringarna enligt förordningen (1977: 547)' om statsbidrag till regionala museer.

8. Kulturnämnden i HudiksvaUs kommun har hemställt att Hälsinglands museum erhåller statsbidrag enligt de principer som gäller för regionalt museistöd. Kulturrådet har i sitt yttrande bl. a. pekat på att museet inte svarar för sådan verksamhet inorh kulturminnesvården som enligt förordningen om statsbidrag till regionala museer

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i65

skall bedrivas av museum som är berättigat tUl bidrag. Rådet avstyrker f. n. att statsbidrag utgår tUl verksamheten vid Hälsinglands museum.

Föredraganden

Den 1 juli 1977 infördes ett nytt system för statiigt stöd till regionala museer. Bidragssystemet är konstruerat så att det skall trygga den fortsatta verksamheten vid ett antal regionala museer, för vilka landsting och kommuner har tagit ett huvudansvar. Det nya statsbidraget utgår innevarande budgetår till de 21 regionala museer, vilka tidigare erhöll bidrag från det dåvarande anslaget för avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, samt till Kristianstads museum. Kulturhistoriska museet i Lund, Malmö museum och Göteborgs museer. Genom bidraget tillgodoses en kvalificerad kulturminnesvårdsexpertis i regionerna samt ett allmänt stöd till den regionala museiverksamheten.

Kulturrådet har föreslagit en kraftig uppräkning av bidraget till de regionala museerna under nästa budgetår. Jag är emellertid inte beredd att förorda en ökning av statsbidraget innan det har kunnat klarläggas hur det nya bidragssystemet och den ökade statliga insatsen har inverkat på landstingskommuners och kommuners stöd till den regionala museiverksamheten. Det bör ankomma på kulturrådet att i samband med kommande anslagsframställningar belysa dessa frågor. Jag är därför inte nu beredd att tillstyrka några fler grundbelopp för nästa budgetår utöver de 324 som utgår innevarande budgetår.

Stockholms län saknar f. n. ett regionalt museum. I länet finns således inget samlat ansvar för kulturminnesvård och museiverksamhet. Innevarande budgetår utgår ett provisoriskt bidrag tUl Stockholms stadsmuseum från anslaget Bidrag till vissa museer för stadsmuseets service till riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen på kulturminnesvårdsområdet i Stockholms kommun. Mellan landstinget, Stockholms, Södertälje och Sigtuna kommuner har träffats en principiell överenskommelse om en organisation för regional museiverksamhet i Stockholms län fr. o. m. den 1 juli 1978 och en förhandsframställning om statsbidrag för den planerade verksamheten har gjorts.

Kulturrådet biträder inte nämnda begäran om statsbidrag till den föreslagna organisationen. I avvaktan på resultatet av fortsatta överläggningar föreslår rådet att 425 000 kr. beräknas för bidrag tUI regional museiverksamhet i Stockholms län. Medlen bör enligt kulturrådet tas i anspråk endast under fömtsättning att berörda parter träffar en godtagbar överenskommelse i organisationsfrågan.

Enligt förordningen om statsbidrag till regionala museer skall regeringen fatta beslut om vilka museer som är bidragsberättigade. En förutsättning för bidrag har varit att museiorganisationen är lämplig med hänsyn till de intressen som riksantikvarieämbetet och kulturrådet har att företräda.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        i66

Jag utgår från att arbetet med att utforma ett slutligt förslag betr. länsmuseiorganisationen i Stockholms län fortsätter inom landstinget och kommunerna i länet och att en definitiv ansökan om statsbidrag görs enligt nämnda förordning. I avvaktan på en sådan ansökan har jag under anslaget Bidrag tiU särskilda kulturella ändamål beräknat 425 000 kr. för regional museiverksamhet i Stockholms län. Beloppet inkluderar ett bidrag tUI Stockholms stadsmuseum. Om ingen överenskommelse träffas i organisationsfrågan i vad avser budgetåret 1978/79 bör samma bidrag som under innevarande budgetår utgå tUl stadsmuseet.

Jag är inte beredd att för nästa budgetår föreslå att andra museer än sådana som redan har förklarats berättigade till bidrag enligt det nya bidragssystemet erhåller stöd från detta anslag.

Vid beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har jag utgått från ett grundbelopp av 78 900 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för bidrag till regionala museer beräknar jag för nästa budgetår till 14 060 000 kr., vilket innebär en ökning med 2 427 000 ler. jämfört med innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 14 060 000 kr.

B 59. Riksutställningar

1976/77 Utgift 6 363 196 Reservation 1195 804

1977/78 Anslag 8 826 000

1978/79 Förslag 9 806 000

Stiftelsen Riksutställningar, som bUdades den 1 juli 1976, har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och fömya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.

Riksutställningars styrelse består av nio ledamöter, som utses av regeringen. Verksamheten står under tillsyn av statens kulturråd.

I de av regeringen meddelade föreskriftema för anslaget är detta indelat i fem program som svarar mot Riksutställningars olika verksamhetsområden. Under programmen 1—4 har beräknats medel dels för de direkta kostnadema för produktion av utställningar m. m., dels för personalkostnader och omkostnader vid Riksutställningars administrativa och producerande enheter till de delar deras verksamhet avser området för resp. program. Programmet 5 omfattar uppdrag, som Riksutställningar åtar sig att utföra åt bl. a. statliga myndigheter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i67

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Program

1. Egen utställningsverk-

samhet

2. Planerings- och utveck-

lingsverksamhet

3. Utställningar i samarbete

4. Service- och konsult-

verksamhet

5. Uppdragsverksamhet

	Riksutställningar	Föredraganden
2 506 000	+   574 000	+ 274000
630 000 4 360 000	+     89 000 + 1399 000	+ 69 000 +490 000
1 329 000 1000	+   429 000 of.	+ 147 000 of.
8 826 000	+2 491000	+980 000

Riksutställningar

1. Pris- och löneomräkning m.m.  1 191 000 kr.

2. Förslaget till 0-altemativ innebär en indragning av fem tjänster.

3. När det gäUer programmet för egen utställningsverksamhet föreslår Riksutställningar ökade medel tUl bild- och fomi-verksamhet för att tUlgodose bl. a. skolans och förskolans behov. Vidare behövs ökade medel för fortsatt utbyggnad av fUm- och videoverksamhet, för specialutstäUningar och för en förstärkning av basresursema. ( + 245 000 kr.)

4. Beträffande programmet utställningar i samarbete föreslår Riksutställningar ökade resurser för bl. a. fortsatta försök med regionala utställningsproduktioner samt för övrig bUd- och formverksamhet. För handläggning av frågor inom film- och videoverksamhet och för en utbyggnad av insatser för bam och ungdomar samt handikappade m. fl. behövs ökade resurser. Behovet av vandringsutställningar med naturvetenskapligt innehåll har ökat. En personalförstärkning behövs för naturvetenskapliga och tekniska projekt samt ökade medel för en intensifierad verksamhet. Inom programmet behövs ytterligare medel för övertaganden och omarbetningar av utställningar som producerats av andra. Vidare föreslår Riksutställningar ökade resurser för att kunna fortsätta att distribuera stora utställningar och för att kunna genomföra ett ytterligare fördjupat regionalt distributionsarbete.

En ökning av basresurserna behövs, främst i fråga om lokaler och utrustning men även i fråga om teknisk personal. (+ 800 000 kr.)

5.   När det gäller programmet service- och konsultverk
samhet föreslås ökade medel för att anställa fler handledare för ut
ställningsverksamheten och för ytterligare personal vid informations-
och kursverksamheten. Ökade medel föreslås även tUl en tjänst som
redaktör och för fUm- och videoverksamheten samt för en förstärkning
av basresursema. (+255 000 kr.)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i68

Statens kulturråd

1. Under programmet egen utställningsverksamhet föreslår kulturrådet ökade medel främst tUl film- och videoverksamhet ( + 100 000 kr.).

2. Den regionala utställningsverksamheten växer i omfattning. För programmet utställningar i samarbete tillstyrker kulturrådet väsentligt ökade medel ( + 500 000 kr.).

3. Kulturrådet finner det angeläget att RiksutstäUningars servi c e-och    konsultverksamhet  vidgas (+ 170 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksutställningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 9 806 000 kr.

B 60. Inkiip av vissa kulturföremål

1976/77 Utgift 60 000

1977/78 Anslag 100 000

1978/79 Förslag 100 000

Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål för vilka risk föreligger att de kommer att föras ut ur landet och som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapUgt värde att det är av synnerlig vikt att de behåUs inom landet. Anslaget kan belastas med högre belopp än det som beräknats i statsbudgeten under förutsättning att regeringen i efterhand anmäler medelsförbrukningen för riksdagen (prop. 1965: 58, SU 1965: 76, rskr 1965: 204).

Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1974 givit statens kulturråd i uppdrag att i samråd med riksantikvarieämbetet och Nordiska museet göra en värdering av erfarenheterna av gäUande ordning i fråga om utförsel av kulturföremål och lämna förslag till regeringen beträffande sådana åtgärder som rådet finner motiverade.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att re-;eringsn föreslår riksdagen

att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        i69

Ungdoms- och nykterhetsorganisationer

B 61. Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgifti 1612 890 Reservation' 270 480

1977/78 Anslag 1 388 000

1978/79 Förslag 1 360 000

1 Tidigare anslagsbeteckning Statens ungdomsråd.

Statens ungdomsråd har till uppgift att inom ramen för samhällets kultur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga utveckling.

Rådet består intill utgången av december 1977 av högst tretton ledamöter, som utses av regeringen. Ordförande, vice ordförande och två andra ledamöter ingår i rådets arbetsutskott. Regeringen har genom beslut den 22 december 1977 ökat antalet ledamöter i rådet till femton, att gäUa fr. o. m. den 1 januari 1978.

För fullgörande av sina uppgifter skall ungdomsrådet fortlöpande samråda och samverka med bara- och ungdomsorganisationer, med statliga myndigheter, kommuner, landstingskommuner samt med institutioner och andra organisationer.

Statens ungdomsråd har enligt sin instruktion att såsom planerings-och utredningsorgan handlägga och utreda frågor om samhällets stöd till ungdomsorganisationerna och verka för en samordning av statiiga insatser som avser verksamhet bland barn och ungdom. Rådet skall vidare självt bedriva eller stödja försöksverksamhet i frågor av central betydelse för ungdomsarbetet samt bedriva upplysningsverksamhet i barn- och ungdomsfrågor.

	1977/78	Beräknad äni	Iring 1978/79
		Statens	Före-
		ungdomsråd	draganden
Personal
Handläggande personal	5	of.	of.
Övrig personal	4	of.	-1
	9	of.	-1
Anslag
Lönekostnader	957 000	of.	-73 000
Sjukvård	3 000	of.	of.
Reseersättningar	54 000	+ 11000	+ 6 000
därav utrikes resor	(15 000)	(+ 3 000)	(-)
Lokalkostnader	242 000	-11000	-11000
Expenser	120 000	+ 27 000	+ 62 000
Ej disponerat belopp	12 000	—	-12 000
■'	1 388 000	+ 27 000	-28 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        no

Statens ungdomsråd

1. Ungdomsrådet bedömer att verksamheten under 1978/79 kan genomföras utan personalförändringar.

2. TUl följd av en ökad reseverksamhet med anledning av bl. a. rådets uppgift att följa upp bidragsgivningen tiU den allmänna fritidsverksamheten bör anslagsposten reseersättningar höjas (+11 000 kr.).

3. Anslagsposten till expenser bör öka med 27 000 kr., varav 12 000 kr. utgörs av piisområkningar.

Föredraganden

Ungdomsrådets kansli flyttade föregående budgetår tUl mer ända-målsenUga lokaler. Samtidigt skedde en översyn av den intema arbetsfördelningen. Därefter har en biträdestjänst kunnat håUas obesatt. Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 1 360 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till lönekostnader räknat med en minskning motsvarande kostnaderna för en nu vakant tjänst som biträde.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 360 000 kr.

B 62. Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet

1977/78 Anslag 887 000

1978/79 Förslag 917 000

Från anslaget bestrids kostnader för experter och tUlfällig personal, reseersättningar, publikationstryck samt övriga kostnader som har samband med statens ungdomsråds utrednings- och informationsverksamhet.

Statens ungdomsråd

1.   När det gäller utrednings- och försöksverksam
heten avser rådet att imder nästa budgetår kunna slutföra utred
ningen om kommunema och ungdomen. Arbetet med kartiäggningen
av barns och ungdomars val av fritidsaktiviteter kommer att pågå under
hela året. Ungdomsrådet avser dessutom att ge ut en ny bibliografi om
forskning i ungdomsfrågor.

Tillsammans med rådets finska motsvarighet avser ungdomsrådet att påbörja en studie av finska imgdomars situation i in- resp. utvandrar-landet med avseende bl. a. på arbetsmöjligheter och fritids- och kulturförhållanden.

Ungdomsrådet beräknar en mindre kostnadsökning för utredningsverksamheten ( + 10 000 kr.).

2.   Rådets    informationsverksamhet    omfattar   förutom

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        ni

kurs- och konferensverksamhet (med företrädare för ungdomsorganisationer, kommuner och myndigheter) även framstäUning och distribution av publikationer, rapporter och praktiska verksamhetstips. Enligt ungdomsrådets bedömningar behövs ökade resurser tUl informationsverksamheten (+168 000 kr.).

Föredraganden

Ungdomsrådets utrednings- och informationsverksamhet har stor betydelse för ungdomsarbetets utveckling. Den av ungdomsrådet förordade studien av finska ungdomars situation i Sverige anser jag vara angelägen och den bör kunna genomföras inom den ekonomiska ram som rådet för nästa budgetår får disponera. Jag fömtsätter att ungdomsrådets informationsverksamhet under den tid SIA-reformen introduceras huvudsakligen kommer att inriktas på att förmedla erfarenheter av fria aktiviteter under skoldagen och fritidsaktiviteter i direkt anslutning tUl skoldagen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 917 000 kr.

B 63. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.

1976/77 Utgift 26 377 207

1977/78 Anslag       29 054 000 1978/79 Förslag       36 297 000

Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten tUl de ungdomsorganisationer som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1971: 388) om statsbidrag tUl ungdomsorganisationer (omtryckt 1975: 466, ändrad senast 1977: 406). Vidare utgår bidrag till vissa samarbetsorgan samt bidrag i särskild ordning till den centrala verksamheten inom vissa ungdomsorganisationer. Dessutom står vissa medel till statens ungdomsråds förfogande för bidrag tUl försöksverksamhet och utvecldingsarbete inom ungdomsorganisationerna.

Statsbidrag till central verksamhet utgår enUgt nyss nämnda förordning endast till organisation som bedriver verksamhet huvudsakligen bland barn och ungdom och som har minst 3 000 medlemmar i åldem 7—25 år samt har lokalavdelningar i minst hälften av landets landstingskommuner. Som medlem räknas den som under närmast föregående redovisningsår varit ansluten tiU lokalavdelning inom organisationen och som därvid haft stadgeenUga möjligheter att påverka beslut rörande organisationens verksamhet och inriktning. Dessutom krävs att avgift erlagts lill organisationen för det verksamhetsår som upphörde

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        172

under nämnda redovisningsår. Statens ungdomsråd får dock medge att kravet på erlagd avgift inte skall gälla för kristen ungdomsorganisation varvid skall anges på vilket annat sätt medlemskapet skall styrkas.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Grundbidraget utgör 195 000 kr. Det rörliga bidraget utgår för antalet medlemmar över 3 000 i åldem 7—25 år i intervallet 3 001—15 000 med 21 kr., i intervallet 15 001—40 000 med 20 kr. och i intervallet 40 001 och däröver med 11 kr. för medlem. Vid beräkningen av bidraget till vissa organisationer med verksamhet bland handikappade barn och ungdomar gäller att bidrag utgår om organisationen har mer än 1 500 medlemmar i åldern 7—25 år. Utöver grundbidrag utgår därvid rörligt bidrag även för antalet medlemmar i intervallet 1 501—3 000 varvid bidraget per medlem är 50 kr. I övrigt utgår bidrag enligt de generella bestämmelserna. För organisation som första gången erhåller bidrag till central verksamhet samt för organisation som inte längre uppfyller villkoren i fråga om antalet medlemmar och lokalavdelningar gäller särskilda bestämmelser om statsbidragets storlek.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

1. Grundbidrag till ungdomsorganisationer

2. Rörligt bidrag till ungdomsorganisationer

3. Bidrag till vissa samarbetsorgan

4. Särskilda bidrag till vissa ungdomsorganisationer

5. Bidrag tiU försöksverksam het och utvecklingsarbete

6. Särskilt bidrag till de politiska ungdomsförbunden

	Statens ungdomsråd	Föredraganden
10 320 000	+ 3 295 000	+ 3 894 000
16 675 000	+ 4 385 000	+ 3 828 000
780 000	+ 220 000	+ 220 000
495 000	+ 145 000	+  85 000
784 000	of.	- 784 000
n     —	+ 1 OOOOOO	—
29 054 000	H 9 045 000	+ 7 243 000

Statens ungdomsråd

1. Statens ungdomsråd föreslår att grundbidraget ökar med 55 000 kr. ( + 3 295 000 kr.). Ungdomsrådet anser att statsbidraget tdl Förbundet Skog och ungdom samt Jordbrukare-Ungdomens förbund fr. o. m. 1978/79 bör utgå enligt bestämmelserna för övriga ungdomsorganisationer. Statsbidraget till pingstförsamlingarnas ungdomsarbete har beräknats tiU 365 000 kr. (+85 000 kr.).

Fjorton nya organisationer har ansökt om statligt bidrag till sin centrala verksamhet, nämligen De handikappades missionsförenings ungdomsförbund, Elevförbundet, Förbundet Unga Forskare, Förbundet Ungkommunisterna, Grekiska riksförbundet. Jugoslaviska riksförbundet, Kontaktnätet för icke kommersiell kultur. Riksförbundet DX-Alliansen/

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        173

Privatradioföreningen Tellus, Riksförbundet Unga Musikanter, Riksorganisationen UFO, Sverige, Svenska förbundet för internationella barnbyar. Svenska privatradioförbundet, Sveriges elevers centralorganisation och Sveriges Motorcyklisters riksorganisation. Rådet förordar att Elevförbundet och Sveriges elevers centralorganisation fr. o. m. nästa budgetår erhåller bidrag till sin centrala verksamhet från anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

2. Ungdomsrådet föreslår en höjning av det rörliga bidraget för att därigenom kompensera ungdomsorganisationerna för de ökade administrativa kostnadema. Det rörliga bidraget bör därför för nästa budgetår utgå med 24 kr. per medlem i intervallet 3 001—40 000 medlemmar och med 16 kr. per medlem i intervallet 40 001 och däröver.

6. Statens ungdomsråd föreslår att ett nytt bidrag tiU politiska ungdomsförbund skaU införas under anslaget. En bidragskonstruktion med ett grundbidrag och ett rörligt bidrag föreslås. Det rörliga bidraget skall fördelas med hänsyn till resp. moderpartis representation i riksdagen. Sex politiska ungdomsförbund skall omfattas av bidragsgivningen. (+1 000 000 kr.)

Föredraganden

Ungdomsorganisationernas verksamhet är omfattande och mångskiftande. Varje dag året mnt deltar mer än 100 000 bam och ungdomar i de olika organisationernas aktiviteter.

Det är ett väsentiigt samhällsintresse att ungdomsorganisationerna kan fortsätta att utveckla sin verksamhet. Jag förordar därför vissa förändringar av de nuvarande bidragsreglerna och en kraftig resursförstärkning. Den sammanlagda ökningen av bidragen tiU ungdomsorganisationemas centrala verksamhet uppgår enligt mina förslag tiU 7,2 milj. kr. För nästa budgetår bör helt grundbidrag till statsbidragsberättigad ungdomsorganisation utgå med 250 000 kr. (+55 000 kr.) Det rörliga bidraget bör förändras så att samma belopp per medlem utgår i intervallet 3 001—40 000 medlemmar. Detta belopp bör för 1978/79 vara 24 kr. per medlem. För medlemstalet över 40 001 bör det rörliga bidraget vara 14 kr. per medlem. Nuvarande bestämmelser om rörligt bidrag för medlemstalet 1 501—3 000 för ungdomsorganisationer med handikappade medlemmar bör gälla även i fortsättningen.

För grundbidraget till ungdomsorganisationerna under nästa budgetår beräknar jag ett medelsbehov av 14 226 000 kr. Jag har därvid beräknat att Svenska bmkshundklubbens ungdom, Riksförbundet för rörelsehindrade bam och ungdomar — ungdomssektionen samt Sveriges filatelistförbunds ungdomssektion, som innevarande budgetår har förklarats berättigade till bidrag för första gången, under nästa budgetår kommer att erhåUa ett grundbidrag vardera. Jag har också tagit hänsyn till att Jugoslaviska riksförbundet i Sverige i fortsättningen skall

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        174

kunna få bidrag ur detta anslag. Vid min medelsberäkning har jag utgått från att det centrala stödet under nästa budgetår till Pingstförsamlingarnas ungdomsverksamhet skall utgå med 330 000 kr. Jordbrukare-Ungdomens förbund och Förbundet Skog och ungdom som fr. o. m. innevarande budgetår erhållit särskilda bidrag ur detta anslag bör fr. o. m. nästa budgetår kunna få bidrag enligt bidragssystemets regler förutsatt att de uppfyller gällande bidragsvUlkor. Vid fastställande av bidragsnivån bör organisationerna kunna få tillgodogöra sig hela den tid som de fått statsbidrag till sin verksamhet. Bidraget tiU Elevförbundet och Sveriges elevers centralorganisation, som innevarande budgetår utgår ur anslaget Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer, bör i fortsättningen beräknas under detta anslag. Jag har för de båda organisationerna beräknat 369 000 kr. resp. 350 000 kr. till central verksamhet. Elevorganisationerna erhåller innevarande budgetår vardera ett extra statsbidrag på 75 000 kr. för studiedagsinformation om SIA. Vid beräkningen av det nya statsbidraget till organisationerna har jag tagit hänsyn till att den i år påbörjade verksamheten skall kunna fortgå även under budgetåret 1978/79.

För rörligt bidrag tUl ungdomsorganisationemas centrala verksamhet beräknar jag för nästa budgetår ett medelsbehov av förslagsvis 20 503 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till de förändrade regler som jag nyss förordat och tUl förväntade medlemsförändringar inom organisationerna.

För bidrag till de tre samarbetsorganen Föreningen Nordens ung-domsrepresentantskap, Sveriges kristna ungdomsråd och Sveriges ungdomsorganisationers landsråd beräknar jag ett medelsbehov av 1 milj. kr. Det ankommer på regeringen att bestämma om bidragets storlek för respektive samarbetsorgan.

Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar samt Svenska samemas riksungdomsförbund bör även i fortsättningen erhåUa bidrag i särskild ordning efter regeringens bestämmande. För detta ändamål beräknar jag ett medelsbehov av 580 000 kr. Det föreslagna särskilda statsbidraget till de politiska ungdomsförbunden är jag inte beredd att biträda.

Innevarande budgetår disponerar ungdomsrådet 784 000 kr. för bidrag till försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom ungdomsorganisationerna. Med den uppräkning som nu skett av bidraget tiU organisationerna anser jag att organisationerna själva har möjUgheter att bekosta det egna utvecklingsarbetet. Jag är därför inte beredd att förorda att riksdagen i fortsättningen anvisar särskilda medel för dessa ändamål. Jag hemstäUer att regeringen föreslår rUcsdagen att

1.  godkänna de förordade ändringama av reglerna för bidrag
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet,

2. till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m. ni. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
36 297 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        175

B 64. Bidrag till ungdomsorganisationemas lokala verksanihet

1976/77 Utgifti        55 046 305 1977/78 Anslag      68 000 000 1978/79 Förslag     84 000 000

1 Varav 13 159 102 kr. hänför sig till slutreglering av verksamheten för budgetåret 1975/76.

Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utgår enUgt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt 1975: 466, ändrad senast 1977: 406).

Berättigade tUl statsbidrag för lokal verksanahet är dels de ungdomsorganisationer som enligt 1 § nämnda förordning förklarats berättigade att erhålla bidrag under anslaget Bidrag tiU ungdomsorganisationemas centrala verksamhet, dels Sveriges liksidrottsförbund och övriga organisationer med organisationsstöd under jordbmksdepartementets huvudtitel, dels de ungdomsorganisationer som erhåller statsbidrag i särskild ordning under anslaget Bidrag tiU ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.

Statsbidrag utgår budgetåret 1977/78 med 10 kr. för varje bidragsberättigad sammankomst. Med sådan sammankomst förstås en av lokalavdelning planerad och anordnad sammankomst som varat minst en timme, med minst fem deltagare i åldern 7—25 år.

Statens ungdomsråd

Under budgetåret 1976/77 genomfördes 4 685 976 bidragsberättigade sammankomster för deltagare i åldem 12—25 år. Detta innebär en ökning av verksamheten med närmare 10 %.

För budgetåret 1978/79 beräknar vmgdomsrådet att verksamheten ska omfatta 5,2 milj. sammankomster i åldersgmppen 12—25 år och 1,8 milj. sammankomster i åldersgmppen 7—11 år (+2 000 000 kr.).

Dämtöver bör med hänsyn till kostnadsutvecklingen bidraget för sammankomst höjas med 1 kr. tiU 11 kr. (+7 000 000 kr.)

Föredraganden

Jag delar ungdomsrådets mening att det är angeläget att ge det lokala ungdomsarbetet ökade resurser. Bidraget bör fr. o. m. nästa budgetår i enhghet med rådets förslag utgå med 11 kr. för varje statsbidragsberättigad sammankomst.

Med den höjning av statsbidraget per sammankomst som jag förordat och med hänsyn tiU den verksamhetsökning som kan förutses bör anslaget höjas med 16 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den förordade höjningen av bidraget per sammankomst.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

176

2. till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 84 000 000 kr.

B 65. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

1976/77 Utgift 2 313 090 Reservation 7 910

1977/78 Anslag 3 021 000

1978/79 Förslag 1 427 000

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har som sin främsta uppgift att främja sakUg upplysning om verkningar av alkohol- och narkotikabruk på individ och samhälle och därmed sammanhängande frågor.

CAN spelar en central roll i den alkohol- och narkotikaupplysning som bedrivs av frivUliga organisationer i grundskolan och andra utbUdningsanstalter samt inom andra specieUa målgrupper. Förbundet förmedlar bl. a. expertmedverkan i alkohol- och narkotikafrågor vid arrangemang inom olika organisationer, institutioner och militära förband samt svarar för vissa kostnader för denna verksamhet. Förbundet har fortlöpande kontakter med svensk och utländsk forskning på alkohol-och narkotikaområdet. CAN har härigenom möjlighet att tiUföra upplysningsarbetet nya rön och erfarenheter genom den kurs- och konferensverksamhet som förbundet bedriver samt i det informationsmaterial som framställs. CAN har vidare ett omfattande bibliotek som betjänar såväl forskare som övriga med intresse för alkohol- och narkotikafrågor. Centralförbundet ger ut tidskriften Alkohol och narkotika.

Till CAN är 37 olika organisationer anslutna, däribland LO, TCO och Sveriges riksidrottsförbund. Verksamheten leds av en styrelse som består av tolv ledamöter. Regeringen utser en ledamot, tillika ordförande, skolöverstyrelsen (SÖ) fem ledamöter och förbundets ombudsförsamling sex ledamöter. Kostnaderna för förbundets verksamhet täcks i huvudsak genom det statliga bidraget. Verksamheten står under tillsyn av SÖ som också betalar ut statsbidraget.

Skolöverstyrelsen

1. Av innevarande budgetårs anslag har 1,7 milj. kr. förts över till SÖ:s förvaltningskostnadsanslag för avlönande av viss personal vid centralförbundets kansli, som fr. o. m. innevarande budgetår finns upptagen på SÖ:s personalförteckning (prop. 1976/77: 108, KrU 1976/77: 40, rskr 1976/77: 232). Medel för avlönande av denna personal bör i fortsättningen anvisas direkt under SÖ:s förvaltningskostnadsanslag (— 1 700 000 kr.).

2. Anslaget bör under nästa budgetår med hänsyn till behovet av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 177

kompensation för inträffade kostnadsökningar resp. önskemål om att utvidga konferens- och publiceringsverksamheten ökas med sammanlagt 622 000 kr.

Föredraganden

Innevarande budgetår finns den fast anställda personalen vid centralförbundets kansli upptagen på skolöverstyrelsens personalförteckning. Medlen för lönekostnader för denna personal har däremot varit beräknade under förevarande anslag. Jag förordar att medel för dessa personalkostnader i fortsättningen beräknas under skolöverstyrelsens förvaltningskostnadsanslag och räknar med en motsvarande minskning under förevarande anslag.

Jag beräknar anslaget tUl 1 427 000 kr., vilket innebär en ökning med 106 000 kr. för de under anslaget kvarvarande ändamålen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning anvisa ett reservationsanslag av 1 427 000 kr.

B 66. Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl.

1976/77 Utgift 6 000 000 Reservation —

1977/78 Anslag        10 000 000 1978/79 Förslag       10 770 000

Riksdagen beslutade år 1976 (prop. 1975/76: 161, KrU 1975/76: 40, rskr 1975/76: 357) om ändrade regler för det statliga stödet tiU vissa nykterhetsorganisationer m. fl. Tidigare detaljregler för bidragsgivningen avskaffades. Stödet utgår till organisationernas centrala verksamhet.

Genom riksdagsbeslut år 1977 (prop. 1976/77: 108, KrU 1976/77: 40, rskr 1976/77: 232) uppdrogs åt en särskild samarbetsnämnd att pröva frågor rörande statsbidrag. I förordningen (1977: 486) om statsbidrag till organisationer som bedriver nykterhetsarbete finns angivet viUca organisationer som kan komma i fråga för statsbidrag samt regler för samarbetsnämnden.

	Organisationsstöd tiU vissa nykterhetsorganisationer m. fl. Bidrag till instruktörsverksamhet Till regeringens disposition	1977/78	Beräknad ändring 1978/79 Samarbets-         Förenämnden            draganden
1. 2. 3.		9 670 000 130 000 200 000 10 000 000	+ 6 000 000 -   130 000 of. + 5 870 000	+900 000 -130 000 of. +770 000

12   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ng

Sainarbetsnäiniiden

1. Nämnden redovisar att innevarande års anslag har fördelats mellan 18 organisationer med närmare 0,5 mUj. medlemmar. EnUgt nämnden bör statsbidraget för nästa budgetår beräknas så att det möjliggör ett bidrag motsvarande 30 kr. per medlem ( + 6 000 000 kr.).

2. Riksdagen har beslutat (prop. 1976/77: 108, KrU 1976/77:40, rskr 1976/77: 232) att bidraget som utgår under anslagsposten 2 tUl Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning för instruktörsverksamhet skall upphöra fr. o. m. nästa budgetår ( — 130 000 kr.).

Föredraganden

Anslaget bör höjas med 770 000 kr. Hela ökningen och de 130 000 kr. som innevarande år utgått till instruktionsverksamhet under anslagsposten 2 bör tillföras anslagsposten 1. Härigenom kommer 10 570 000 kr. att nästa budgetår stå till samarbetsnämndens förfogande för fördelning till organisationerna.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10 770 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 179

C. SKOLVÄSENDET

Vissa gemensamma frågor

Föredraganden

Våren 1976 fattade riksdagen beslut om reformering av skolans inre arbete (SIA). Beslutet (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/ 76: 367) ger nya möjligheter att utveckla grundskolan mot de mål riksdagen har StäUt upp vid sina beslut år 1950, 1962 och 1968 rörande det obligatoriska skolväsendet. Jag skall här i korthet redogöra för vissa delar av reformen och dess genomförande.

I motsats till de tidigare omfattande skolreformerna — införandet av den nioåriga gmndskolan år 1962 och den integrerade gymnasieskolan år 1970 — är SIA-reformen i huvudsak inte någon skolorganisatorisk reform. De yttre ramarna för skolan förändras inte. Reformen är heller inte förknippad med stora ekonomiska åtaganden. SIA-reformen skall snarare ses som en serie åtgärder i syfte att möjliggöra förändringar av skolans inre liv. Genom SIA-reformen läggs det avgörande ansvaret för skolans inre utveckling på den enskilda kommunen och på de direkt berörda i den enskilda skolan.

Den viktigaste förutsättningen för att åstadkomma detta lokala ansvar är att betydande delar av den centrala regleringen av skolväsendet tas bort. Den centrala regleringen bör i princip endast avse sådant som krävs för att garantera en likvärdig utbUdningsstandard i alla delar av landet. Genom ett nytt statsbidragssystem och en minskad central reglering av skolväsendet är avsikten att en utveckling kan påbörjas som på sikt kommer att förskjuta huvudansvaret för skolan från centrala till lokala myndigheter och tUl dem som direkt berörs av skolans verksamhet.

Det är angeläget att understryka, att en avsikt med SIA-reformen är att skolan successivt skall växa in i ett nytt arbetssätt. När skolan börjar höstterminen 1978 kommer därför inga dramatiska förändringar att ske. Det är tvärtom sannolikt att man på de flesta håll kommer att börja med begränsade förändringar, som kanske främst koncentreras kring nya planerings- och samarbetsformer, andra undervisningsgmppe-ringar och ett stegvis införande av icke timplanebundna fria aktiviteter. Erfarenheterna, liksom tiUgången på resurser lokalt, får sedan visa i vilken takt man kan gå vidare i förnyelsearbetet. Det nära samarbete mellan alla berörda parter, som är en huvudtanke i SIA-reformen, kommer också att kräva tid innan det hunnit utvecklas.

Det ligger i sakens natur att skolorna på sikt kommer att uppvisa

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i80

större oUkheter sinsemellan än fallet är i dag. Skillnader i ekonomiska och sociala förutsättningar för olika skolor inom en kommun kommer däremot att kunna utjämnas, då grundskolans nya statsbidragssystem ger kommunerna möjlighet att styra resurserna dit där behoven är störst. I övrigt öppnas möjligheter för en utveckling där den enskilda skolan tillvaratar de möjligheter som just den lokala miljön erbjuder, t. ex. genom att utveckla samarbetet med den egna ortens arbetsliv. Det medför att enhetlighet efter hand kan komma att ersättas med mångfald. Förnyelsearbetet i skolan kommer att kunna drivas på bred front. Lyckade försök och nya metoder som visat sig kunna lösa problem på ett håll, kan snabbt och utan formella hinder övertas och prövas på andra håll. Häri ligger ett starkt dynamiskt inslag i SIA-reformen.

I nuvarande samhällsekonomiska läge kan skolan inte påräkna någon nämnvärd ökning av resursema utöver vad som krävs för att möta variationer i åldersklassernas storlek. Genom det nya statsbidragssystemet tillförs skolväsendet ökade resurser, men den största vmsten för skolan ligger i rätten att relativt fritt förfoga Över statsbidragen. De starka önskemålen om mindre klasser kommer sålunda inte att kuima mötas med generella åtgärder av typ sänkta delningstal. Däremot lämnas stor frihet för skolorna att gruppera eleverna på sådant sätt, att undervisningen ger bäst resultat. Mycket tyder på att nuvarande undervisningssvårigheter inte enbart är en följd av stora klasser — Idasserna är generellt sett mindre nu än före grundskolans införande — utan snarare beror på svårigheterna för en lärare att ensam kunna svara mot de varierande behov som eleverna i en klass har. Möjligheterna för lärarna att samarbeta i lag och att gruppera eleverna för skilda undervisningssituationer bör kunna lösa många av dessa problem.

En huvudpunkt i SIA-reformen är den aktiva elevmedverkan i undervisningen och i gestaltningen av skolans inre miljö över huvud taget. Eleverna måste successivt vänjas vid att ta ansvar för olika delar av verksamheten i skolan. Många av skolans aktuella problem har utan tvivel sin grimd i att eleverna betraktas som föremål för undervisning och omsorg, i stäUet för att ses som medarbetare i skolsamhäUet, med rätt och skyldighet att aktivt delta i skolarbetets olika delar. SIA-skolan skaU inte vara en serviceskola, där olika personalgrupper avdelas för att betjäna eleverna, utan en arbetsplats där ansvaret för verksamheten delas mellan alla berörda.

En annan bärande tanke i SIA-reformen är att skolan skall bli en plats inte bara för undervisning i traditionell mening, utan för inlärning i vid bemärkelse. Lektionsarbetet bör i större utsträckning än hittills kompletteras med annan utvecklande verksamhet. Genom att utnyttja skolans lokaler även under den tid som ligger utanför själva skoldagen, kan fritidsverksamhet erbjudas många fler barn och ungdomar än de som nu får plats t. ex. i de kommunala fritidshemmen. Utbudet av aktiviteter

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet isi

kan också göras allsidigare då man kan disponera sådana lokaler som skolbibliotek, gymnastik- och musiksalar, ämnesinstitutioner vid högstadieskolor osv. Det förutsätter dock i allmänhet att intresserad skolpersonal och andra kan stäUa upp utanför skoltid och svara för vissa frivUliga aktiviteter.

En utbyggnad av fritidsverksamheten efter skoldagens slut ställer både ekonomiska och organisatoriska krav på kommunerna. Denna verksamhet är en kommunal angelägenhet. Från kommunalt håll har också farhågor yppats för att kommunal resursbrist skall hindra SIA-skolans genomförande.

Jag vill här åter understryka, att SIA-reformen enligt riksdagens beslut år 1976 skaU införas successivt, vilket bl. a. innebär att hänsyn måste tas till vUka resurser som finns att tUlgå. Den ekonomiska situation i vUken flertalet av landets kommuner befinner sig, innebär att endast ett begränsat utrymme för nya kommunala åtaganden kommer att slå till förfogande under de närmaste åren. Detta utrymme är dessutom tUl större delen taget i anspråk för redan gjorda utfästelser på barnomsorgens, långtidssjukvårdens och äldrevårdens områden. Det är därför realistiskt att räkna med att SIA-utredningens principer för utbyggnad av den skolanknutna fritidsverksamheten kommer att förverkligas i långsammare takt än vad utredningen tänkte sig.

Jag vill här erinra om vad som anfördes i propositionen om skolans inre arbete beträffande aUmän fritidsverksamhet före och efter skoldagen. För att skapa förutsättningar för en önskad samverkan mellan fritidshem och fritidsverksamhet i föreningsregi förordades att de resurser som ställs tiU kommimens förfogande genom driftbidraget för fritidshem, efter kommunens bedömande även borde kunna utnyttjas för verksamhet utanför fritidshemmet. Det är angeläget att kommimerna utnyttjar denna möjlighet. Kommunen har ett övergripande ansvar för den allmänna fritidsverksamheten.

Nya resurser behöver emellertid inte vara en förutsättning för att fritidsverksamheten efter skoldagens slut skall kunna byggas ut. Genom gemensam planering mellan olika kommunala nämnder — främst skolstyrelse, social centralnämnd, fritidsnämnd och kultumämnd — kan man komma långt i den riktning som SIA-beslutet fastlagt. Det kräver emellertid att olika kommunala nämnder medvetet går in för att anlägga en helhetssyn på barn- och ungdomsfrågoma. Ett sådant samarbete över gränserna mellan de olika ansvarsområdena är i själva verket en grundläggande förutsättning för skolans integrering i närsamhället.

Jag går nu över till att behandla några av de konkreta åtgärder som omfattas av SIA-reformen.

Som jag redan nämnt får kommunerna en ökad frihet att fördela de resurser man förfogar över efter behoven och förutsättningama lokalt. Inom utbildningsdepartementet har ett förslag utarbetats till    nytt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ]82

statsbidrag för grundskolan, vilket har presenterats i promemorian (Ds U 1977: 8) Förslag tiU nytt statsbidragssystem för det aUmänna skolväsendet. Förslaget har remissbehandlats. Bl. a. har landets samtliga kommuner beretts tiUfäUe att avge synpunkter på förslaget. Ca 220 kommuner har avgivit remissvar. På grundval av förslaget och inkomna remissyttranden avser jag att senare denna dag föreslå regeringen att en särskild proposition framläggs för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte.

Det nya statsbidragssystemet med en friare resursanvändning och minskad detaljstyrning medför ett ökat lokalt inflytande över användningen av statsbidragen med en effektivare resursanvändning och ett bättre resultat som följd. Statsbidraget skapar även möjligheter tiU friare och mer behovsanpassade arbetsmetoder. Bidragssystemet avses bli genomfört fr. o. m. nästa budgetår.

Skolöverstyrelsen (SÖ) kommer inom kort att överlämna förslag om ny läroplan för grundskolan. Enligt vad jag har erfarit kommer SÖ att föreslå bl. a. en minskning av antalet elevtimmar på mellanstadiet för att skapa utrymme för fria aktiviteter inom skoldagens ram. Vidare övervägs förändringar av tillvalssystemet genom att innehållet i ämnena ekonomi och konst förs till andra närliggande ämnen och genom att ämnet teknik förs till orienteringsämnena. Dessutom övervägs ett nytt tillvalsämne med arbetsnamnet Kommunikation.

Fr. o. m. budgetåret 1978/79 föreligger möjligheter för kommunerna att införa s. k. samlad skoldag. Statens bidrag för denna verksamhet avser jag att behandla i propositionen om grundskolans statsbidrag. I riksdagens beslut om skolans inre arbete betonas det angelägna i att skolan vidgar sina kontakter med samhället. Ideella föreningar och andra jämförliga sammanslutningar avses i detta sammanhang spela en aktiv roll. Enligt min mening är det önskvärt att föreningsföreträdare som är arbetstagare kan komma överens med arbetsgivaren om ledighet för att delta i sådan verksamhet. För att garantera föreningsföreträdare möjlighet att på dagtid delta i sådan verksamhet utarbetas inom utbildningsdepartementet ett förslag till lag om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag. Förslaget innebär att föreningsföreträdare som fuUgör uppdrag i skolan under skoldagen eller i anslutande allmän fritidsverksamhet med stöd av lagen skaU kunna ta ut en ledighet om högst åtta timmar per månad. Förslaget (Ds U 1977: 19) Föreningsmedverkan i skolan kommer att remissbehandlas.

För att skolans inre arbete skaU utvecklas i den rUctning som riksdagen fastlagt är det av största vikt att medinflytandet för elever, skolpersonal och föräldrar ökas. I en inom utbUdningsdepartementet utarbetad promemoria (Ds U 1977: 20) Medinflytande i skolan föreslås att s k o 1 -nämnder sammansatta av elever och personal och i vissa f aU också föräldrar inrättas i varje rektorsområde/skolenhet. Vidare behandlas

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ]83

frågan om elevernas medinflytande i klassrummet och i skolans olika konferenser som har att planlägga läsårets verksamhet. Förslaget är f. n. föremål för remissbehandling.

Förhandlingar pågår f. n. mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer om ett arbetstidsavtal för skolledare och lärare.

Genom SIA-reformen skapas nya förutsättningar att tiUgodose elevernas skiftande behov. I grundskolan kommer trots detta att finnas elever som har avsevärda svårigheter att anpassa sig till skolans arbete. För dessa elever föreslogs i regeringens proposition till riksdagen om skolans inre arbete ett pedagogiskt program med s. k. anpassad studiegång.

Inom ramen för detta program blir det möjligt att vidta ändringar i timplanen, utesluta vissa ämnen samt förlägga hela eller delar av utbildningen utanför skolan under viss tid. Regeringen medgav den 8 september 1977, efter framställningar från skolstyrelserna i Arvika, Botkyrka, Eskilstuna, Köping, Örnsköldsvik och Östhammar, att försöksverksamhet med anpassad studiegång får bedrivas vid grundskolans högstadium i dessa kommimer under läsåret 1977/78. I samband med beslutet uppdrog regeringen åt SÖ att i enlighet med vad som har anförts i propositionen om skolans inre arbete m. m. utforma anvisningar för verksamheten.

Jag vill här understryka att skolan har ett ansvar för att arbetssättet fortlöpande anpassas till den enskilde elevens förutsättningar och att målet för den anpassade studiegången är att eleven skall kunna återgå till sin klass och det reguljära skolarbetet. En anpassad studiegång bör för varje berörd elev övervägas ingående med hänsyn till elevens behov och förutsättningar. Åtgärden får inte utnyttjas enbart för att lösa en del av skolans egna problem. Genom den anpassade studiegången fritas inte skolan från ansvaret för den berörda eleven. Det ankommer på SÖ att ingående följa verksamheten.

För att förbättra   den   praktiska yrkesorienteringen i skolan bör kontakterna mellan skola och arbetsliv förstärkas. Med anledning av riksdagens beslut om skolans inre arbete m. m. uppdrog rege ringen den 23 juni 1976 åt SÖ att vidta en översyn av yrkesorientering en med syfte att förstärka den praktiska arbetslivsorienteringen.

SÖ överlämnade den 1 mars 1977 ett förslag från en arbetsgrupp med representanter för SÖ, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetsmarknadens parter och kommunförbunden. Då arbetslivsorienteringen ingår i studie- och yrkesorienteringen behandlas arbetsgruppens förslag även i SÖ:s förslag tUl ny läroplan.

Regeringen medgav den 12 maj 1977 en till vissa kommuner begränsad försöksverksamhet under läsåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80 enligt arbetsgruppens förslag. Verksamheten syftar till att ge eleverna

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i84

kunskaper om yrkeslivet, dvs. verksamhetsområden, arbetsmiljöer, arbetsuppgifter och yrken. Vidare skall arbetslivets betydelse för människan och samhäUet samt partsintressen, värderingar, rättigheter och skyldigheter och andra faktorer av betj'delse för arbetslivets utformning belysas. ArbetsUvsorienteringen skall söka motverka sådana begränsningar i studie- och yrkesvalet, som beror på traditionellt könsrolls- och sta-tustänkande, kulturell bakgrimd etc. och inriktas mot social utjämning och jämställdhet mellan könen i familj, arbetsliv och samhälle.

För att nå de mål som regering och riksdag ställt upp för reformen om skolans inre arbete är det, enligt min mening, angeläget att betydande resurser avsätts för den särskUda SIA-fortbildning som riksdagen fattat beslut om.

SIA-fortbUdningen omfattar under innevarande budgetår tre projekt, skoUedarutbildning, personallagsutbildning samt studiedagsinformation och utbildning av studiedagsinformatörer. Det första projektet, skolle-darutbildningen, vilket är avsett att genomföras under en tioårsperiod, pågår nu i full skala. Med utgången av detta budgetår beräknas ca 1 200 skolledare ha deltagit i denna utbildning.

Personallagsutbildningen, som ursprungligen planerades börja under budgetåret 1976/77 för att pågå under en tioårsperiod har senarelagts eftersom avtal inte kunde träffas om utbildningens tidsmässiga förläggning och om urvalet av deltagare i fortbildningen. Parterna har nu kommit överens i dessa frågor. Enligt vad jag har erfarit, räknar SÖ med att utbildningen kan starta i full skala under våren 1978 i samtiiga regioner i landet. 120—130 personaUag från ohka rektorsområden kommer då att påbörja utbildningen.

Avtal har även träffats mellan berörda parter om lärares resp. annan skolpersonals vUlkor m. m. vid genomgång av studiedagsinformatörsut-bildning och medverkan under studiedagar. Därmed har den fortbUdning på studiedagstid rörande resursanvändning samt arbetssätt och arbetsformer som skall genomföras under läsåret 1977/78 kunnat komma i gång.

Enligt SIA-propositionen bör även elever, föräldrar och skolstyrelseledamöter erbjudas information och ges tillfälle till diskussion under studiedagstid kring ovan nämnda frågor. Regeringen beslöt den 8 september 1977 att anvisa 150 000 kr. till elevorganisationerna för att möjliggöra deras medverkan i detta informationsarbete.

Till de förändringar regeringen har vidtagit beträffande personal-lagsutbildningens och studiedagsinformatörsutbildningens tidsmässiga förläggning m.m., vilka har varit en av förutsättningama för att avtal kunnat träffas, återkommer jag under anslaget Fortbildning m.m.

Jag övergår nu till att behandla vissa läromedelsfrågor. I propositionen om skolans inre arbete diskuterades läromedlens roll i förhållande till läroplanens huvudmoment och anvisningar. I sitt yttran-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 185

de över SI A-utredningen anförde SÖ bl. a. att i en medveten undervisningsplanering ingår som en del valet av läromedel, där lärares och elevers samlade erfarenhet bör ge förutsättningar för én väl genomtänkt lösning. SÖ ansåg således att det är undervisningsplaneringen som skall styra valet och användningen av läromedlen.

Riksdagen ansluter sig i sitt beslut om skolans inre arbete till detta synsätt.

Enligt vad jag har erfarit behandlar SÖ även vissa läromedelsfrågor i samband med översynen av grundskolans läroplan.

Jag kommer senare att under anslaget Statens institut för läromedelsinformation föreslå en utvidgning av registreringen av och informationen om läromedel till att för grundskolan omfatta samtliga läromedel med undantag av film och videogram. Jag vill för riksdagen även anmäla att jag inom departementet har inlett ett arbete i syfte att anpassa läromedelsbegreppet till den grundläggande uppfattning om arbetssättet i skolan som bl. a. kommit till uttryck i propositionen om skolans inre arbete och SÖ:s arbete med reviderad läroplan för grundskolan.

Införandet av bestämmelsema om gåvoläromedel och begreppet centrala läromedel (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973: 242) synes inte ha lett till förväntade resultat. Den nuvarande kopplingen mellan centrala läromedel och gåvoläromedel kan ifrågasättas mot bakgrund av nu gjorda erfarenheter. I det arbete som jag har låtit inleda kommer denna fråga att penetreras. Ett annat område som bör bli föremål för översyn är objektivitetsgranskningen av läromedel. Ett ändrat läromedelsbegrepp kommer att få konsekvenser för utformningen av objektivitetsgranskningen i läromedelsnämnden inom SÖ. Jag avser att återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor i samband med att ett förslag till reviderad läroplan för grundskolan föreläggs riksdagen vid 1978/79 års riksmöte. Jag vill dock betona att varje elev i grundskolan även framdeles bör få behålla en del av de läromedel han använt.

Jag vill även för riksdagen anmäla att jag senare denna dag i propositionen om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. förordar vissa ändringar rörande skolledarorganisationen i grundsko-l a n. Som jag tidigare betonat är det av central betydelse att det lokala ansvarstagandet för skolans verksamhet ökas samt att resurserna för denna verksamhet kan fördelas efter behov. Denna utgångspunkt bör gälla även för organisationen av grundskolans ledning.

Det är angeläget att förutsättningar för en rationell och behovsorien-terad skolledarorganisation i grundskolan kan skapas. Jag har vid mina överväganden funnit att kommunen bör förfoga över en samlad resurs för grundskolans pedagogiska och organisatoriska ledning. Såväl rektors- som studierektorstjänster bör inrättas med utgångspunkt i den totala omfattningspoängen för grundskolan i en kommun, med betydande frihet för kommunen vad avser tjänsternas placering.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i86

Elevutvecklingen i ungdomsskolan har en sådan betydelse för all skolplanering att jag har ansett det påkallat att här ge en redogörelse för utvecklingen under 1980- och 1990-talen, såsom de f. n. kan bedömas. Elevutvecklingens betydelse för dimensioneringen av gymnasieskolan, för byggandet av skollokaler och dimensioneringen av lärarutbUdningen skall också kortfattat behandlas. Jag återkommer också till dessa frågor under resp. anslag.

I statistiska centralbyråns befolkningsprognos (Information i prognosfrågor 1976: 3) har den framtida folkmängden redovisats enligt tre förutsättningar vad gäller den framtida migrationen: utan migration, med en nettoimmigration = O samt med en nettoimmigration = 10 000 per år. Det sistnämnda alternativet, som utgör den egentliga prognosen, används här. Alternativet innebär ett antagande om att det årligen utvandrar 25 000 personer, medan 35 000 vandrar in i landet. En årlig nettoimmigration på 10 000 per år under seklets 25 sista år kommer, tillsammans med ett beräknat födelseöverskott om ca 90 000 barn, att resultera i ett totalt befolkningstillskott på nära 340 000. Varje åldersklass under 40 år kommer att öka med 7—8 % jämfört med om ingen migration förekommer.

Som en följd av den nedgång i antalet födda barn som ägt rum efter år 1964 kommer antalet barn i skolåldrarna att minska i framtiden. I dag befinner sig ca 1 040 000 barn i skolpliktig ålder men detta antal kommer trots en fortsatt immigration att sjunka successivt till drygt 900 000 är 1990. Därefter kan en stagnation eller viss mindre ökning förväntas.

Vad gäller elevutvecklingen i gymnasieskolan är det framtida antalet 16-åringar avgörande. Detta antal kommer att öka från dagens ca 106 000 tiU knappt 124 000 är 1980. Från år 1982 sker sedan en successiv minskning tiU drygt 108 000 år 1985.

Därefter blir det ånyo en ökning de två följande åren tUl drygt 114 000 år 1987. Sedan sjunker antalet 16-åringar och når ett minimum på knappt 98 000 år 1992. Från sistnämnda år beräknas en successiv ökning ske till ca 103 000 år 1996. Under resten av 1990-talet väntas antalet 16-äringar vara drygt 102 000.

Utvecklingen under 1900-talet har tidigare karaktäriserats av en stark befolkningstillväxt i storstadslänen. Det är framför allt i Stockholms län som expansionen varit kraftig. 1970-talet har medfört förändringar i detta mönster. Storstadslänens ökningstakt har mattats, medan skogslänen återigen fått befolkningstillväxt. Stora regionala skillnader föreligger sålunda vad gäUer befolkningsutvecklingen.

Den inrikes omflyttningen är en viktig faktor inte bara på grund av det stora antalet flyttningar utan också därför att de som flyttar vanligen är unga. Ca 80 % av det totala antalet flyttningar över kommungränser under åren 1968—1974 företogs av personer som var yngre än

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

187

g

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i88

35 år. Eftersom flyttarna är i de barnafödande åldrarna eller yngre kommer de att påverka den naturliga folkökningen i inflyttningsorten. Man kan räkna med att ett antal inflyttare till en ort på lång sikt betyder ett nära nog dubbelt så stort tillskott till befolkningen. Effekten i utflyttningsorten blir den motsatta.

DärtiU kommer flyttningar inom kommunerna. En omfattande in-omkommunal flyttning kan observeras som en effekt av att bostadsbyggandet aUtmer inriktas på småhusbebyggelse. Vidare har antalet småhus ökat alltmer samtidigt som alltfler fritidshus övergår till att bU permanenta bostäder. Detta har bidragit tiU snabba flyttningsrörelser inom och mellan kommunerna.

Innevarande läsår finns det totalt ca 1 030 000 elever i grundskolan, varav 330 000 på lågstadiet, 360 000 på mellanstadiet samt 340 000 på högstadiet.

Antalet elever på lågstadiet når sitt maximum läsåret 1980/81 — 2 % fler än innevarande läsår — och minskar därefter årligen till läsåret 1985/86 då elevantalet är 11 % lägre än läsåret 1977/78. Sedan sker en viss ökning till en nivå 5—8 % lägre än innevarande läsårs elevantal under resten av seklet.

Elevantalet på inellanstadiet minskar under resten av 1970-talet och är under första hälften av 1980-talet ca 10 % lägre än motsvarande antal för läsåret 1977/78. Därefter minskar elevantalet ytterligare och ligger resten av seklet ca 15—17 % under innevarande års nivå.

På låg- och mellanstadierna tillsammans minskar elevantalet varje år t.o.m. läsåret 1988/89, då antalet elever är 14 % mindre än innevarande läsår. Under resten av 1900-talet ligger antalet elever 10—13 % lägre än motsvarande tal för läsåret 1977/78.

Antalet elever på högstadiet ökar med 4 % till nästa läsår. Därefter sker en ytterligare ökning med tre procentenheter till läsåret 1979/80. Samma nivå, dvs. 7 % över innevarande läsårs, gäller för läsåret 1980/81. Sedan minskar elevantalet successivt och är läsåret 1983/84 4 % under dagens elevantal. De följande fyra läsåren ligger elevantalet 2—4 % lägre än innevarande läsårs elevantal. Därefter sjunker det och är läsåret 1991/92 14 % lägre än elevantalet för läsåret 1977/78. Under de närmast följande åren ökar elevantalet något och ligger fr. o. m. läsåret 1994/95 11 % under nuläget.

Totalt för hela grundskolan gäller att elevantalet sjunker successivt fr. o. m. läsåret 1978/79 tiU läsåret 1990/91 då det är 13 % lägre än innevarande läsår. Därefter sker en liten uppgång och i slutet av seklet torde elevantalet underskrida nuvarande elevantal med 11 %.

För gymnasieskolans del förutsätts att antalet elevplatser i årskurs 1 på linjer och grundskoleanknutna specialkurser om minst ett års längd motsvarar 97 % av årskullen 16-åringar. Antalet elever i icke grundskoleanknutna   specialkurser   samt   grundskoleanknutna   specialkurser

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet i89

kortare än ett är antas vara 25 000 varje läsår. Elevprognosen för gymnasieskolan bygger också på vissa antaganden om elevernas fördelning på studievägar och årskurser.

Antalet elever i gymnasieskolan ökar de närmaste åren och når läsåren 1982/83 och 1983/84 ett maximum, då elevantalet är 18 % högre än innevarande läsår (läsåret 1977/78 fanns den 15 september 1977 ca 220 000 elever i gymnasieskolan). Fr.o.m. läsåret 1984/85 sjunker elevantalet och är läsåret 1986/87 7 % högre än nuvarande elevantal. Under resten av 1980-talet ligger elevantalet 8—9 % över nuvarande. Därefter sjunker antalet elever och torde läsåret 1992/93 vara nere i innevarande läsårs nivå. De tre följande läsåren ligger elevantalen något lägre än i år. Under resten av 1990-talet torde antalet elever i gymnasieskolan vara ungefär detsamma som innevarande läsår. Elevantalet i gymnasieskolan kommer under den närmaste 15-årsperioden sålunda att vara större än det antal som nu finns i gymnasieskolan.

Med hänsyn bl. a. tUl behovet av ämneslärare är det av intresse att granska antalet elever sammanlagt på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan. Elevantalet ökar och når sitt maximum under de två första läsåren på 1980-talet då det ligger 9 % högre än i dag. Elevantalet minskar sedan successivt och motsvarar först läsåret 1988/89 nuvarande elevantal. Det sammanlagda antalet elever på högstadiet och i gymnasieskolan kommer alltså under tio läsår framöver att ligga högre än innevarande läsårs.

För ungdomsskolan (grundskolan och gymnasieskolan) totalt gäller att elevantalet är störst läsåret 1979/80, då det är 2 % högre än i dag. Sedan minskar det och är i mitten av 1980-talet ca 10 % lägre än dagens elevantal. Under resten av 1980-talet och första hälften av 1990-talet ligger elevantalen i ungdomsskolan 7—8 % lägre än innevarande år. Sedan ökar antalet något och torde under de sista åren av seklet ligga 5—6 % lägre än vad som är fallet för läsåret 1977/78.

AUmänt sett gäller det för berörda myndigheter på lokal, regional och central nivå att uppmärksamma den nyss beskrivna elevutvecklingen och skapa en planeringsberedskap för att i tid kunna klara av de problem som kan uppkomma. Därvid bör beaktas de regionala och lokala variationer av elevutvecklingen som nu har uppmärksammats. Den förväntade befolkningsutvecklingen, regionalt och lokalt, framgår bl. a. av länsstyrelsernas och kommunernas planering redovisad i samband med "länsprogram 1974".

Jag kommer nu i tur och ordning att behandla vissa frågor gäUande dimensioneringen av gymnasieskolan med hänsyn till det ökande antalet 16-åringar under de närmaste åren, frågan om behovet av lokaler för grundskolan och gymnasieskolan föranlett av den väntade elevutvecklingen och frågor som ror dimensionering av lärarutbildningen mot bakgrund av den nyss redovisade elevutvecklingen i ungdomsskolan.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet ]90

Under den tid gymnasieskolan har funnits har den mera yrkesinriktade delen byggts ut. Organisationen för de tvååriga teoretiska linjerna, i synnerhet för den tvååriga ekonomiska och den tvååriga tekniska linjen har kraftigt krympts. För de tre- och fyraåriga Unjerna har den totala organisationen varit relativt stabil, men en förskjutning har skett inom denna mot ekonomisk och teknisk utbUdning.

Under de närmaste åren ökar antalet 16-åringar kraftigt. Situationen ställer ökade krav på beredskap och aktiv planering för att skolan skall kunna erbjuda de större ungdomskullama utbildning efter grundskolan. Här bör återigen erinras om att förändringarna i ungdomskullarnas storlek uppvisar stora regionala skillnader. De kommuner som har de största ökningarna ligger i allmänhet inom storstadsområdena. I många kommuner är förändringarna obetydliga.

EnUgt min mening bör samma andel av årskullarna få gymnasieskolutbildning som nu, dvs. antalet platser i årskurs 1 på linjer och grundskoleanknutna specialkurser om minst ett år skall motsvara ca 97 % av årskullen 16-åringar. För att kunna uppfylla denna målsättning krävs väsentligt ökade resurser framför allt för de yrkesinriktade utbildnings-vägarna. Behovet av nya resurser ökar ytterUgare om trenden mot ökad efterfrågan på yrkesinriktad utbildning fortsätter. För de teoretiska linjerna finns däremot möjligheter att utan större investeringar öka intagningskapaciteten i åtskilliga kommuner.

En större andel av 16-åringama sökte till gymnasieskolan hösten 1977 än året iiman. Av dem som sedan antogs infann sig en större andel än vad som var fallet föregående år, dvs. antalet vakanser i årskurs 1 är läsåret 1977/78 lägre än tidigare. Efterfrågan på gymnasieskolutbildning har sålunda ökat. Detta kan bero på att de ökade insatserna i fråga om studie- och yrkesorientering har medfört att ett allt större antal ungdomar inser att utbildning utöver grundskola behövs på den framtida arbetsmarknaden. En annan trolig orsak är att ungdomarna i en lågkonjunktur, som bl. a. tar sig uttryck i ökad ungdomsarbetslöshet, söker sig till gymnasieskolan for at skaffa sig en yrkesutbildning och för att därigenom förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden.

Planeringen av gymnasieskolan för de närmaste åren måste dels ta fasta på bl. a. det ökande antalet 16-åringar, dels beakta det längre planeringsperspektivet. Antalet 16-åringar kommer under tvä perioder av de närmaste åren att vara högre än vanUgt. Den första perioden omfattar åren 1977—1985 med ett maximalt antal 16-åringar år 1981. Den andra perioden, vars maximala antal 16-åringar år 1987 är lägre än under den första perioden, omfattar åren 1986—1991. Under hela 1990-talet blir 16-årskullama såvitt nu kan bedömas mindre än under innevarande läsår. Gymnasieskolan behöver sålunda tillfälligt under en tioårsperiod ha en högre intagningskapacitet än hittills och i jämförelse med vad som behövs på 1990-talet. Under denna tioårsperiod är det de fyra

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 191

första åren av 1980-talet som kräver den största intagningskapaciteten. Regionala och lokala avvikelser från dessa rikstal förekommer givetvis. I en del kommuner blir förändringarna i ålderskullarna särskilt märkbara medan de i andra kommuner knappast kommer att utgöra något problem.

Det ökande behovet av elevplatser i gymnasial utbildning skall enligt min mening i första hand tillgodoses inom gymnasieskolan. Planeringen bör därför inriktas på att anordna utbildningsplatser motsvarande ca 97 % av en årskull 16-åringar. Skulle detta i vissa lägen inte visa sig möjligt bör även utbildningsresurser utanför gymnasieskolan, såsom företagsskolor och lärlingsutbildning, utnyttjas i större utsträckning i syfte att bereda elever gymnasial utbildning i annan form.

För studievägar i gymnasieskolan kan man också utnyttja utbildningsresurser vid företag och institutioner genom s. k. inbyggd utbildning. Andelen sådan utbildning bör under de närmaste åren kunna ökas genom att man modifierar läroplanema för vissa studievägar. Här bör lokala och regionala skolmyndigheter få frihet att utifrån de mål som gäller för viss utbildning i gymnasieskolan och utifrån de lokala förutsättningarna göra sådana modifieringar. Det ankommer på SÖ att vidta sådana förändringar i läroplanerna att den inbyggda utbildningen kan öka på skilda yrkesområden i enlighet med vad jag här har anfört.

För att stimulera till en ökad användning av företagsskolor, lärlingsutbildning och inbyggd utbildning föreslås i det följande en kraftig höjning av statsbidraget tUl sådan verksamhet. Enligt min mening bör även bättre förutsättningar skapas för att öka möjligheterna tiU samarbete mellan gymnasieskola och inbyggd utbildning samt företagsutbUdning. I detta syfte föreslår jag under anslaget Bidrag tUl studie- och yrkesorientering m. m. att särskilda medel ställs till kommunernas förfogande för att de lokala planeringsråden skall kunna följa de senare utbildningsformerna. Målet för utbildningarna bör i största möjliga utsträckning anpassas tiU vad som gäller för motsvarande utbUdning i gymnasieskolan. Under anslaget Främjande av lärlingsutbUdning hos hantverksmästare m. m. kommer jag också att dels föreslå ett ökat antal bidragsrum, dels föreslå vissa andra åtgärder i syfte att öka småföretagens möjligheter att tUlgodose vissa utbildningsbehov.

Vad gäUer behovet av nya lokaler för skolväsendet med hänsyn till den väntade elevutveckUngen under 1980- och 1990-talen kan följande anföras.

Om man enbart beaktar elevutvecklingen i grundskolan på riksnivå skulle detta inte i och för sig motivera ett ökat skolbyggande. Men tar man hänsyn även till regionala och lokala avvikelser från riksmönstret samt till den relativt omfattande omflyttningen inom och mellan kommunerna blir bilden annorlunda. Dessutom måste man beakta konsekvenserna av bostadsplaneringen som innebär att man bygger helt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 192

nya bostadsområden med främst markbostäder spridda över en relativt stor yta där det tidigare inte har funnits några skolor. Oftast är avståndet till befintliga skolor i andra områden för stort för att man skall kunna skjutsa t. ex. lågstadielever dit. Ett nytt bostadsområde medför behov av nya skollokaler, i första hand för låg- och mellanstadiet. Det finns därför anledning att räkna med ett fortsatt behov av nya lokaler under de närmaste åren trots det vikande elevunderlaget i grundskolan under 1980- och 1990-talen i riket som helhet.

En första fömtsättning för att man skall kunna tillgodose lokalbehovet i gymnasieskolan är att man maximalt utnyttjar redan befintliga lokaler. Ett sätt att öka beläggningsgraden i lokalerna är att använda s. k. saxat schema. På så vis kan man i vissa fall utnyttja samma lokaler för skilda elevgrupper. Ett sådant lokalutnyttjande bör framför allt komma tiU stånd i utbUdningen med dyrbar utrustning. Under 1960-talet då lokalsituationen var särskilt besvärlig tillämpades saxat schema på åtskilliga håll. Även i dag använder en del skolor sig av en sådan anordning. Även om problem kan uppstå vid ett ökat utnyttjande av speciallokaler synes erfarenheterna i huvudsak vara positiva på skolor där denna anordning prövats.

Ett annat sätt att lösa lokalsituationen i gymnasieskolan under de första åren av 1980-talet, då behovet av nya utbildningsplatser är störst, är att utnyttja lokalresurser utanför gymnasieskolan. EnUgt förordningen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning (omtryckt 1977: 490) utgår statsbidrag för särskilda kostnader för förhyrande av skollokaler åt sådan gymnasieskola som omfattar huvudsakligen utbildning för industri och hantverk med belopp som länsskolnämnden bestämmer i varje särskilt fall.

Ett tredje sätt att tillgodose lokalbehovet för studievägar i gymnasieskolan är att öka andelen inbyggd utbildning, dvs. utbUdning förlagd till företag eUer institutioner, i enlighet med vad jag tidigare har anfört.

Här har getts några exempel på flexibla lösningar som bör kunna användas för att klara lokalbehovet för de stora elevkullarna i gymnasieskolan under 1980-talet. Dessa lösningar skall betraktas som komplement tUl mera permanenta lösningar. Under de närmaste åren behöver därför investeringsnivån vad gäller byggande av lokaler för gymnasieskolan ligga relativt högt. Regeringen lämnade imder våren 1977 SÖ vissa kompletterande anvisningar beträffande anslagsframställningar för budgetåren 1978/79 och 1979/80 avseende byggnadsinvesteringar för skolväsendet. Beträffande gymnasieskolan skulle SÖ i första hand berältna medel för byggnadsobjekt som medför en väsentlig utökning av utbildningskapaciteten för främst yrkesinriktad utbildning. Jag återkommer till dessa frågor under anslaget för Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 193

Även lärarutbildningens dimensionering berörs av elevutvecklingen varför jag här också tar upp denna fråga. Studerande som tas in tdl klass- och ämnesläirarutbildning i sliitet av 1970-talet utexamineras först en bit in på 1980-talet. Förutsatt att det i dag är en någorlunda god balans mellan tiUgång på och behov av lärare bör man därför i första hand utgå från lararsituationen fr. o. m. läsåret 1981/82 eller 1982/83, då man bedömer antalet platser i lärarutbildning fr. o. m. läsåret 1978/79. Med detta synsätt och med hänsyn tagen enbart till elevutvecklingen skulle följande kunna sägas om lärarbehovet.

Behovet av lågstadielärare minskar under en fyraårsperiod fr. o. m. läsåret 1982/83. Därefter sker en viss ökning av behovet, dock inte upp tUl dagens nivå. Jämfört med innevarande år bör därför antalet antagningsplatser på lågstadielärarlinjen vara mindre fr. o. m. läsåret 1979/80.

Eftersom antalet elever på meUanstadiet fr.o.m. läsåret 1980/81 är 10—15 % lägre än innevarande år kan den nuvarande antagningskapaciteten på mellanstadielärarlinjen vara för hög.

Behovet av lärare för högstadiet ökar något de närmaste åren. Förutsatt att nuvarande dimensionering av denna lärarutbildning är väl avvägd skulle emellertid de närmaste årens behov vara täckt. De studerande som påbörjade sin utbildning vid ämneslärarlinjerna hösten 1977 kan börja verka som lärare tidigast läsåret 1981/82. Följande läsår har antalet elever på högstadiet minskat och är lika med antalet innevarande läsår, dvs. "elevpuckeln" på högstadiet är passerad och torde inte behöva beaktas då man dimensionerar lärarutbildningen fr. o. m. läsåret 1978/79. Däremot bör man beakta den nedgång i elevantalet på högstadiet som sker under resten av 1980-talet. På 1990-talet kan elevantalet med nuvarande befolkningsutveckling komma att ligga ca 10 % under dagens antal. Som en konsekvens härav bör man därför räkna med ett minskat behov av t. ex. ämneslärare för grundskolans högstadium fr. o. m. läsåret 1983/84.

Eftersom en stor del av ämneslärarna kan tjänstgöra såväl på högstadiet som i gymnasieskolan bör den sammanlagda elevutvecklingen på dessa stadier analyseras. Förutsatt att dimensioneringen av ämneslärarutbildningen t.o.m. läsåret 1976/77 har anpassats för att klara de större årskidlarna som kan förväntas de närmaste åren borde det inte finnas skäl att öka ämneslärarutbUdningen. Jag har emellertid erfarit att det faktiska antalet studerande i vissa ämneskombinationer inom de fyraåriga ämneslärarlinjema är lägre än antalet tillgängliga platser. Det innebär att färre lärare än beräknat kan börja sin lärartjänstgöring under läsåret 1981/82. Av dessa skäl finner jag det motiverat att under budgetåret 1978/79 tUlfälligt öka antalet platser i den ettåriga praktisk-pe-dagogiska utbildningen av ämneslärare enligt äldre studieordning. På lång sikt torde behovet av ämneslärare minska med hänsyn till att antalet elever på högstadiet och i gymnasieskolan minskar fr. o. m. läsåret

13    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 194

1982/83. Sistnämnda läsår är det första arbetsåret för en lärare som påbörjar sin ämneslärarutbildning hösten 1978.

Behovet av lärare för gymnasieskolan ökar de närmaste åren på grund av den kraftiga ökning av elevantalet som når sin kulmen läsåren 1982/83 och 1983/84. Eftersom gymnasieskolans expansion framför aUt kommer att gäUa de mer yrkesinriktade studievägarna torde det ökade behovet av lärare avse lärare för undervisning i yrkesinriktade ämnen (inkl. vårdämnen). Antalet platser på sådana lärarlinjer i högskolan som avser utbildning för yrkesinriktade ämnen bör därför ökas. Dessa utbildningar skall även täcka behovet av lärare inom arbetsmarknadsutbildningen, vilken f. n. byggs ut.

Den övertalighet på vissa lärarkategorier som förelåg de närmast föregående läsåren har minskat främst på ämneslärarsidan. En av förklaringarna tUl detta kan vara att antalet lärare med hel ledighet eller deltidstjänstgöring har ökat kraftigt från år 1973 till år 1976. Ökningen torde tiU stor del bestå av ett ökat antal ledigheter för barns födelse och vård av minderårigt barn. Detta beror i sin tur på att lärarkåren generellt sett är ung. Enligt vad jag har erfarit undersöks f. n. inom SÖ de närmare orsakerna till ökningen av tjänstledigheterna.

Det faktum att ledigheter av detta slag tillfälligt har ökat kan enligt min mening inte utgöra tUlräckliga skäl för en ökning av lärarutbUd-ningskapaciteten. Denna bör i princip vara anpassad till den långsiktiga elevutvecklingen, stadigvarande förändringar i lärarnas tjänstgöringsmönster samt varaktiga förändringar i elevernas fördelning på olika studievägar i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Som framgår av denna redogörelse kommer antalet ungdomar på högstadiet och i gymnasieskolan att öka de närmaste åren. Därmed uppstår också ett tUlfäUigt ökat behov av lärare. På längre sikt finns risk för ett läraröverskott eftersom födelsetalen ligger kvar på en låg nivå. Det förslag till reviderad läroplan för grundskolan som SÖ kommer att överlämna kan innebära förändringar i behovet av olika lärare. Av dessa skäl måste stor försiktighet iakttas vad gäller dimensioneringen av utbildningskapaciteten för lärare. Med hänsyn härtill bör den nuvarande dimensioneringen ses över med beaktande av olika nytiUkommande faktorer som kan påverka behovet av och tillgången på behöriga lärare. Jag återkommer till detta under anslaget Utbildning för undervisningsyrken. För att nå den balans på vissa lärarkategorier som bör eftersträvas på lärararbetsmarknaden i sin helhet bör dock en ökning av antalet utbildningsplatser på vissa linjer komma tUl stånd budgetåret 1978/79. Jag återkommer även till detta under anslaget Utbildning för undervisningsyrken.

Riksdagen har under hösten 1977 fattat beslut om reformering av den högre musikutbUdningen fr. o. m. budgetåret 1978/79 (prop. 1977/78: 14,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 195

UbU 1977/78:12, rskr 1977/78:73). För m u s i k 1 är ar u t b i 1 d-ningen innebär beslutet att aU musikpedagogisk utbildning förs samman i en musiklärarlinje. Innehållsmässigt kohiriier utbildningen att förändras så att den bättre svarar mot skolans behov. Genomgången musiklärarulbildning skall ge kompetens för undervisning såväl i skolan som i den kommunala musikskolan.

Med det ändrade innehållet i musiklärarutbildningen skapas förutsättningar för att undervisningen i musik i grund- och gymnasieskolan på längre sikt skall bli mer stimulerande och berikande än den för många elever ter sig i dag. Det måste också vara en fördel för utvecklingen av musikundervisningen i skolan att lärarna får möjlighet att förena tjänstgöring i resp. grundskola och kommunal musikskola. Inom regeringskansliet pågår f. n. ett arbete i syfte att möjliggöra en sådan tjänstgöring.

Bristen på behöriga musiklärare är f. n. svår vilket bl. a. har lett till att ett stort antal tjänster under senare år har besatts med lärare utan föreskriven utbildning. För nästa budgetår har jag därför under anslaget Utbildning för undervisningsyrken räknat med en ökning av utbildningen av lärare utan föreskriven utbildning. Vidare har jag under anslaget Fortbildning m.m. beräknat medel för kurser för lärare i den kommunala musikskolan för att ge dessa behörighet till tjänst som musiklärare i grundskolan. I musiklärarlinjen kommer också de utbildningar att ingå, som nu anordnas utanför högskolan vid Svenska Dalcroze-seminariet i Stockholm, Folkliga musikskolan Ingesund i Arvika, Framnäs folkhögskola i Piteå samt Örebro musikpedagogiska institut. För nästa budgetär väntas detta medföra en ökning av antag-ningskapciteten till musiklärarlinjen med 70—90 platser.

Jag övergår nu tiU att behandla vissa invandrarfrågor. Invandringen till Sverige under efterkrigstiden har ökat folkmängden med ca 750 000 personer. Våren 1977 fanns inom grundskolan och gymnasieskolan totalt 95 000 invandrarelever, dvs. elever från hem där båda eller den ena av föräldrarna är av utländsk härkomst och har annat modersmål än svenska. Av dessa elever gick 84 500 i grundskolan. Detta motsvarar 8,2 % av samtliga grundskoleelever.

Enligt statistiska centralbyråns statistik deltog i januari 1977 24 300 invandrarelever i grundskolans stödundervisning i svenska. I stödundervisning i form av studiehandledning på hemspråk deltog 11 900 elever. Många elever deltog i båda dessa undervisningsformer. I hemspråksundervisning deltog 28 850 elever.

Vid samma tidpimkt fanns 2 045 yrkesverksamma hemspråkslärare i landet, vilket innebär en ökning från föregående år med 457. Antalet elever som deltar i hemspråksundervisning i grundskolan per hemspråkslärare har sjunkit något de senaste åren. Vårterminen 1975 var antalet elever per hemspråkslärare 15,0 för att i januari 1977 uppgå tUl 14,1.

Prop. 1977 f78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 196

Det har således visat sig möjligt att trots ett ökat deltagande i hemspråksundervisningen öka lärartätheten.

Våren 1976 beslöt riksdagen i samband med ställningstagandet till hemspråkspropositionen (prop. 1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76: 391) att statiigt reglerade tjänster som hemspråkslärare skulle få inrättas fr. o. m. den 1 juU 1977. Av administrativa skäl, bl. a. den stora mängd behörighetsansökningar som SÖ har haft att behandla, inrättas dessa tjänster först fr. o. m. den 1 januari 1978. SÖ har t. o. m. vecka 48 1977 behandlat ca 1 150 ansökningar om behörighet tiU tjänst som hemspråkslärare, varav 493 lärare erhållit sådan behörighet. Det totala antalet sådana ansökningar som inkommit till SÖ uppgick vid samma tidpunkt tiU 1 250.

För nästa budgetår beräknar jag behovet av stödundervisning i svenska till ca 42 000 lärarveckotimmar och behovet av hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk till ca 47 000 lärarveckotimmar. Den samlade statliga kostnaden for dessa undervisningsformer uppgår därmed till över 200 mUj. kr. för budgetåret 1978/79.

Jag övergår nu till att behandla vissa frågor rörande integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet. Sedan början av 1960-talet har en ökad integration av handikappade bam i grundskolan ägt rum. Med handikappade elever avser jag här gravt rörelsehindrade elever samt elever som undervisas i specialskolan för synskadade, döva, hörsel- eller talskadade, vid den gymnasiala UtbUdningen för gravt hörselskadade eller i särskolan för psykiskt utvecklingsstörda. Integrationen har getts olika utformning, beroende på vUka behov eleven har, dvs. i stor utsträckning beroende på handikappets svårighetsgrad.

För egen del förordar jag en fortsatt positiv inställning till integration av dessa elevgrupper. Jag anser att varje barn bör ha rätt att få sina behov tillgodosedda utifrån de speciella förutsättningar handikappet ställer. En sådan bedömning måste dock också relateras tiU vad som är möjligt och lämpligt att genomföra med hänsyn till tillgången på ekonomiska och personella resurser.

För specialskolan har utvecklingen inneburit ett behov av översyn av de institutionsbundna verksamhetsformerna. En sådan översyn pågår f. n. inom SÖ.

Den ökade individuaUntegreringen av synskadade och blinda elever i allt lägre årskurser ställer andra krav än tidigare på specialskolans resurser. För att ge integrerade elever råd och hjälp i form av information, diagnostisering och träning förordar jag att vissa resurser vid Tomtebodaskolan får utnyttjas härför under nästa budgetår. Vidare förordar jag en fortsatt utbyggnad av den regionala stödorganisationen för synskadade elever.

Jag vUl för riksdagen anmäla att jag har för avsikt att senare före-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        197

slå regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att kartlägga och föreslå åtgärder för den fortsatta integrationen av handikappade elever i det allmänna skolväsendet. Kommittén skall överväga på vilket sätt och i vilka former integrationen i det allmänna skolväsendet kan utvecklas utifrån de skilda elevgruppernas behov. Kommittén bör också studera de särskilda ekonomiska och personella resurser en sådan utveckling kräver. Vidare bör frågan om specialskolans framtida organisation och verksamhetsformer ingå i kommitténs arbetsuppgifter.

Skolhälsovårdsutredningen (U 1974: 01) har i augusti 1976 lagt fram förslag om mål, innehåll och organisation m. m. för s k o I h ä 1 s o -vården i betänkandet (SOU 1976: 46) Skolhälsovård. Förslaget har varit föremål för remissbehandUng. Jag kommer att redovisa mina ställningstaganden tUl utredningen i den proposition om nytt statsbidrag tUl grundskolan m. m. som jag senare denna dag ämnar föreslå att regeringen förelägger riksdagen.

SÖ har i skrivelse den 10 november 1977 kommit in med ett handlingsprogram med syfte att förbättra skolans möjligheter att förverkliga uppställda mål i fråga om ökad jämställdhet och att åstadkomma en jämnare könsfördelning inom olika studievägar. Programmet, som utarbetats inom ramen för SÖ-projektet Könsrollerna i skolan, bygger på rapporten Ett friare val — jämställdhetsprogram för skolan, samt de synpunkter på denna som har kommit fram i samband med SÖ:s remissbehandling. Remissinstansema har i huvudsak ställt sig positiva tdl rapportens förslag.

För att förverkliga handlingsprogrammet krävs enligt förslaget inte bara åtgärder inom undervisningen i skolan utan också åtgärder inom studie- och yrkesorienteringen, läromedelsproduktionen, forsknings- och utvecklingsarbetet, föräldra- och vuxenutbildningen samt inte minst inom lärarnas grundutbildning och skolpersonalens fortbildning. SÖ avser att i annat sammanhang återkomma till den konkreta uppföljningen av programmet.

En första konkret bild av könsrollsmönster i yrkeslivet får barnet i förskola och skola. Jag vill därför i detta sammanhang nämna att jag givit jämställdhetskommittén (Ju 1976: 08) i uppdrag att framlägga förslag till åtgärder för att nå en jämnare könsfördelning i förskollärar-och fritidspedagogutbUdningama. Kommittén skall därvid närmare studera de erfarenheter som vunnits av den försöksverksamhet som har pågått med syfte att underlätta för manliga sökande att antas till förskol-lärarutbildning. Jämförelser skall göras med erfarenheter från andra utbildningar med könsmässigt ensidig rekrytering i detta avseende, där liknande antagningsbestämmelser inte har använts. Vidare vill jag erinra om att en särskild kommitté (U 1977: 03) har tillkallats med uppgift att öka andelen kvinnor på skolledande befattningar. Även i universitets-och högskoleämbetets (UHÄ) handlingsprogram Förändring för jäm-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 19S

ställdhet (UHÄ-rapport 1977: 4), där även lärarutbUdningen berörs, behandlas den sneda regryteringen. Man pekar därvid inte bara på betydelsen av antagningsreglernas utformning utan också på utformningen av förkunskapskrav.

Jag kommer vidare att under anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet redovisa mina ställningstaganden till utlandsskoleut-redningens(U 1974: 03) betänkande (SOU 1977: 21) Svensk undervisning i utlandet.

Vid mina överväganden angående rätten att starta och driva enskilda skolor har jag funnit anledning vidta en översyn av dels de regler som avgör vilka skolor som skall godkännas, dels de former i vUka statligt stöd kan utgå till skolor som inrättats med stöd av dessa regler. En sådan översyn pågår sedan augusti 1977 inom utbildningsdepartementet genom en särskilt tillkallad sakkunnig. Jag avser att i den särskilda propositionen om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. även behandla vissa ansökningar om statsbidrag till enskUda skolor.

1973 års betygsutredning (U 1973: 01) har i betänkandet (SOU 1977: 9) Betygen i skolan föreslagit att nuvarande former för betygsättning i grundskola och gymnasieskola ändras. De traditionella betygen föreslås helt försvinna i grundskolan och i gymnasieskolan bli ersatta av kursrelaterade betyg efter en tregfadig skala. För samtliga elever bör en individrelaterad bedömning i form av samtal meddelas bl. a. i slutet av varje termin. Intagningssystemet till gymnasieskolan föreslås bli ändrat i flera avseenden. Nya urvalsgrunder, bland dem ett av skolan avgivet graderat omdöme om den sökandes förutsättningar att klara den sökta vitbildningen, bör enligt utredningen införas.

Utredningens förslag remissbehandlas f. n. Jag avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.

I fråga om gymnasieskolan kommer de närmaste åren att präglas av ett ökat resursbehov på grund av att årsklasserna i gymnasieskolålder avsevärt kommer att överstiga nuvarande tal. Om det mål som jag tidigare har angett beträffande antalet élevplatser i årskurs 1 på linjer och grundskoleanknutna specialkurser om minst ett års längd skaU motsvara 97 % av årskullen 16-åringar, krävs en betydande ökning av gymnasieskolkapaciteten. Kapaciteten i form av skollokaler främst för yrkesinriktad utbildning utgör här det största hindret. Beroende på den tillfälliga ökningen av antalet 16-åringar kan i vissa fall behovet av institutionslokaler inte alltid tUlgodoses. Jag anser därför att man förutsättningslöst bör pröva vilka arrangemang som bör vidtas utöver regelrätt nybyggnation, i syfte att klara den ökade tillströmningen av 16-åringar till gymnasial utbildning. Häri inbegriper jag även utbildningar av gymnasial karaktär, som ligger utanför själva gymnasieskolan. Jag vill här

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 199

också erinra om vad jag har anfört i det föregående om elevutvecklingen i gymnasieskolan.

SÖ har i särskUd skrivelse den 5 oktober 1977 redovisat sitt av regeringen den 21 april 1977 givna uppdrag att komma in med förslag om allmän övergång tUl s. k. särskild samordnad gymnasieskola (S S G) i de gymnasieregioner som har mindre än 500 16-åringar samt förslag om viss komplettering av nu gällande timplaner för SSG.

Förslaget remissbehandlas f.n. Jag ämnar senare föreslå regeringen att riksdagen föreläggs förslag vid 1977/78 års riksmöte om vilka gymnasieregioner som skall komma i fråga för övergång tUl SSG och om kompletterande timplaner.

Genom beslut den 3 februari 1977 har utredningen (U 1976: 10) om den gymnasiala utbildning en meddelats tilläggsdirektiv. Enligt vad jag under hand har inhämtat torde ett principförslag från kommittén föreligga i början av år 1979.

Sysselsättningsutredningen (A 1974:02) har den 11 oktober 1977 till arbetsmarknadsdepartementet överlämnat förslag i anslutning till försöksverksamhet med intensifierad arbetsförmedling för ungdomar under 20 år samt en rapport utarbetad av utredningens arbetsgrupp för praktikfrågor. Utredningen har i sina förslag koncentrerat sig på två huvudfrågor nämligen praktik och varvad yrkesutbildning. I syfte att ytterligare underlätta övergången mellan skola och arbetsliv föreslås bl. a. försöksverksamhet med alternativa utbildningsvägar inom gymnasieskolan. Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.

Av arbetsmarknadsskäl och för att över huvud taget förbättra rekryteringen tUl gymnasieskolan har regeringen för innevarande budgetår medgivit att de ramar som fastställts för gymnasieskolan får överskridas med 2 700 årselevplatser för korta yrkesinriktade kurser och förkurserförinvandrarungdom.

SÖ har i skilda skrivelser aktuaUserat nya utbildningsvägar inom gymnasieskolan. Således har föreslagits att en tvåårig drift- och underhållsteknisk linje får anordnas i gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 1978/79. SÖ har vidare föreslagit vissa förändringar av tim- och kursplanerna för livsmedelsteknisk linje. Förslaget innebär bl.a. att den nuvarande konstruktionen av linjen redan från början av årskurs 1 ersätts med en uppdelning av linjen i en gren för storhushåll och restaurang och en gren för livsmedelsproduktion. I årskurs 2 föreslås de båda grenarna bli uppdelade på vardera tre varianter. SÖ har även redovisat sitt av regeringen givna uppdrag att revidera vårdlinjens gren för barna-och ungdomsvård. SÖ har i sitt arbete med revidering av Unjen sökt beakta de övergripande målen för barnomsorgsverksamheten, bamstuge-utredningens personalfunktionsanalys och socialstyrelsens arbetsplaner

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 200

för förskolan samt att linjen temporärt skall fungera som normalväg till förskoUärar- och fritidspedagogutbildningen.

Jag finner det vara angeläget att den föreslagna nya utbildningsvägen för sjöpersonal och drift- och underhållsteknisk personal för verksamheten i land kommer tiU stånd försöksvis fr.o.m. läsåret 1978/79. Den nya konstruktionen av livsmedelsteknisk linje bör även den tiUämpas fr.o.m. nästa läsår. Likaså bör en begränsad försöksverksamhet med reviderad gren för barna- och ungdomsvård på vårdlinjen komma till stånd.

Jag övergår till att behandla frågan om utbildning av yrkesdansare. Dansarutredningeni (U 1973:09) har i sitt betänkande (Ds U 1976: 8) Utbildning av yrkesdansare i enlighet med sina direktiv avgivit förslag om dels förberedande dansundervisning i grundskolan, dels yrkesinriktad dansamtbildning. Betänkandet har remissbehandlats. Utredningens förslag tillstyrks av det övervägande antalet remissinstanser.

Utbildningen av yrkesdansare bedrivs i dag vid Operans balettelevskola i Stockholm, Stora Teaterns balettelevskola i Göteborg, Malmö stadsteaters balettelevskola samt vid Balettakademien i Stockholm. Utbildningen börjar när eleverna är mellan 8 och 13 år. Ärligen söker 500— 700 barn till utbildningen varav ca 70 antas. Utbildningstiden varierar mellan 6 och 10 år, och sker på eftermiddags- och kvällstid två till sex dagar i veckan.

Utbildningen av dansare vid Balettakademien i Stockholm är treårig och vänder sig till elever från 16 år och uppåt. Vid sidan av dessa balettskolor finns ett stort antal privata dansskolor som i mindre omfattning utbUdar även yrkesdansare.

Jag vill erinra om att utredningens direktiv berör de speciella problem som dansarutbildningen innefattar, nämligen å ena sidan behovet av att den danstekniska färdighetsträningen måste inledas vid tidig ålder och redan från starten vara omfattande, a andra sidan kravet att eleverna får en med andra grundskoleelever likvärdig utbUdning.

Utredningen har föreslagit att förberedande dansundervisning i grundskolan får påbörjas fr. o. m. årskurs 4.

Undervisningens innehåll och omfattning i årskurserna 4 till 9, dvs. för elever i åldrarna 10 till 16 år, framgår av utredningens förslag till timplan.

1 Ledamöter: f. d. skolrådet Maj Bosson-Nordbo, ordförande, balettchefen Conny Borg, direktören Hans Hilton, danspedagogen Maria Kåge, förbundssekreteraren Gunilla Obert, balettchefen Elsa-Marianne von Rosen, rektorn Lillian Runestam, dansaren och rektorn Gösta Svalberg och dansaren Karin Thulin.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

201

Antal veckotimmar (om 40 minuter) i årskurs

Ämne	4	5	6	7	8	9
Baletteknik	10	12	12	12	10	10
Improvisation	2	2	2
Fridans och jazzdans				4	4	4
Folk- och karaktärsdans			1	1	1	1
Akrobatik	1	1	1	1
Musik		2	2	1	1	1
Tillval'					2	2
Summa	13	17	18	19	18,	18

' Av ett av dansämnena baletteknik, fridans och jazzdans eller folk- och karaktärsdans.

För egen del finner jag timplanen väl svara mot de uppställda målen för den förberedande dansundervisningen.

Utredningens förslag till modifierad grundskoleutbildning

Ämne	Antal veckotimmar				i årskurs
	4			5			6			7			8			9
	E		L	E		L	E		L	E		L	E		L	E		L
Svenska	8(-	-1)	9	7(-	-1)	7	8(-	-1)	8	3		4	3		4	4		5
Matematik	5		5	5		5	5		5	4		4	4		4	4		4
Engelska	2		2	4		5	4		5	3		3	3		3	3		3
Musik	-(-	-2)		-(-	-2)		-(-	-1)		-(-	-2)					-(-	-1)
Teckning	O		2	K-	-1)	1	K-	-1)	1	2		2	2		2	1		1
Slöjd	3			K-	-2)		K-	-2)		2		2	-(-	-2)		1		1
Hemkunskap													3		3	2		2
Gymnastik	-(-	-3)		-(-	-3)		-(-	-3)		-(-	-3)		-(-	-3)		-(-	-3)
Oriente-
ringsämnen	7(-	-1)	7	7(-	-1)	7	7(-	-1)	7	9(-	-1)	12	9(-	-1)	12	9(-	-1)	12
Tillval										-(-	-4)		-(-	-3)		-(-	-4)
Fritt valt
arbete										-(-	-2)		-(-	-2)		-(-	-2)
Dans	7		14	10		20	9		18	12		24	11		24	11		24
Summa	34		1	35		1	35		1	35		1	35		1	35		1
Komplet-
terande
utbildning
Dans	5		10	4		8	6		12	5		10	6		12	6		12
Musik				2		2	2		2	1		1	1		1	1		1
Akrobatik	1		1	1		1	1		1	1		1
Summa	6			7			9			7			7			7

' I fråga om resurstimmar förutsätts de bestämmelser som återfinns i läroplanens för grundskolan allmänna del gälla i tillämpliga delar.

Utredningen presenterar olika alternativ till modifierad grundskoleutbUdning, vilka innbär att en del av dansundervisningen sker inom grundskolan på tid som tas från vissa av grundskolans ordinarie ämnen. Den återstående delen av dansundervisningen sker på elevens fritid. Ut-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 202

redningen förutsätter vidare att dansundervisningen hmoidsakligen sker i sammanhållna dansklasser. Den av utredningen förordade modellen för modifierad grundskoleutbildning innebär att något mer än hälften av den tid som erfordras för dansundervisningen tas från grundskolans ämnen.

Flertalet remissinstanser tillstyrker i princip utredningens förslag om hur samordningen av dansundervisningen med grundskolan skall utformas. SÖ, Malmö kommun och Riksförbundet Hem och Skola betonar dock att bl. a. förslaget om en förberedande yrkesutbUdning redan på grundskolans mellanstadium innebär en väsentlig avvikelse från grundläggande principer för grundskolan. SÖ understryker att det kan uppstå behov av särskilda stödåtgärder för att elever som avbryter dansutbildningen inte skall handikappas i förhållande tUl andra grundskoleelever. Liknande synpunkter förs fram av bl. a. Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun och Tjänstemännens centralorganisation, vilka betonar vikten av att den förberedande dansundervisningen utformas så att elever, som avbryter utbildningen utan svårigheter kan välja andra utbildningsvägar. Flera remissinstanser uttrycker farhågor för att sammanhållna dansklasser leder till en social och könsmässig snedrekrytering.

Jag har vid mina överväganden funnit att en sammanhållen undervisning i särskilda klasser torde utgöra en förutsättning för den förberedande dansundervisningen i grundskolan. Jag vill dock erinra om att den lokala utformning av skolarbetet som vid SIA-skolans införande blir möjlig genom arbetsenheter och flexibla elevgrupperingar tiUsammans med kommunala beslut om att införa en samlad skoldag öppnar nya möjligheter att i framtiden integrera även danselever i skolans övriga arbete. I likhet med Riksförbundet Hem och Skola och Stockholms kommun anser jag att den förberedande dansundervisningen i grundskolan bör bedrivas som försöksverksamhet tUl dess erfarenheter av den modifierade grundskoleulbUdningen har vunnits. För att således möjliggöra en successiv uppbyggnad av den förberedande dansundervisningen i grundskolan föreslår jag att jämkning av grundskolans timplan får göras i enlighet med det av dansarutredningen förordade alternativet till modifierad grundskoleutbildning.

Beträffande dimensionering och lokalisering av utbUdningen delar jag de av utredningen framförda förslagen och förordar att försöksverksamheten får inledas vid grundskolan i Stockholm, Göteborg och Malmö fr. o. m. höstterminen 1978 med en klass i varje kommun i vardera årskurserna 4 och 7. För försöksverksamhet med förberedande dansundervisning skall den av utredningen föreslagna timplanen i huvudsak gälla.

Som framgår av förslaget till modifierad grundskoleutbUdning ersätts undervisningen  i tUlvalsämne helt  av undervisning  i dansämne.  Jag

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 203

förordar att undervisning i dansämne får ersätta undervisning i tUlvalsämne för de elever som deltar i försöksverksamheten.

Reduktionen av timantalet i de obligatoriska grundskoleämnena uppgår till i genomsnitt 8,66 elevveckotimmar för meUanstadiet och 11,33 elevveckotimmar för högstadiet. Jag föreslår att motsvarande resurs enligt bestämmelsema i för griindskolan gäUande timplaner ställs till berörda kommuners förfogande för arvodering av timlärare för dansundervisningen. Jag vUl framhålla att det bör vara kommunema obetaget att genom den förstärkningsresurs som kommer att finnas fr. o. m. den 1 juli 1978 enligt det nya statsbidragssystemet för grundskolan i övrigt finansiera verksamheten. Några ytterligare särskilda statsbidrag bör inte utgå under den tid försöksverksamheten pågår. Försöksverksamheten bör fortlöpande utvärderas. Frågan om ytterligare statliga bidrag tiU den förberedande dansundervisningen får prövas i samband med ett definitivt ställningstagande tUl försöksverksamheten.

Beroende på förslaget till reviderad läroplan för grundskolan kan de av mig nu förordade timplanejämkningarna senare komma att ändras. Det ankommer på SÖ att föreslå de förändringar av den förberedande dansundervisningen som efter beslut om förändring av läroplanen visar sig erforderliga.

Jag övergår nu till att behandla dansarutredningens förslag tiU yrkesutbildning av dansare. Utredningen föreslår att en tvåårig yrkesutbildning av dansare skall följa efter genomgången grundskola och ha till syfte att ge alla inom dansområdet en gemensam utbildning med möjligheter till specialisering. Eleverna bör genom yrkesutbildningen få allmän behörighet för tiUträde till högskola. Utbildningen bör även vara tillgänglig för sökande som inte har genomgått förberedande utbildning i grundskolan. Eleverna fömtsätts genomgå inträdesprov före antagningen tiU yrkesutbildningen. I utbildningen föreslås ingå undervisning i dansämnena klassisk balett, fridans, jazzdans, folkdans och stildans, komposition samt i ämnena svenska, engelska, samhällskunskap, musik, kulturhistoria, dramatisk framställning och arbetsfysiologi. En veckotimme till förfogande bör finnas. Möjlighet att välja till undervisning i pas de deux och ytterligare ett främmande språk utöver engelska samt psykologi bör också ges.

Ett stort antal remissinstanser tillstyrker utredningens förslag till en tvåårig yrkesutbildning av dansare. Flertalet remissinstanser anser också att utbildningens innehåll är väl avvägt.

För egen del finner jag det angeläget att utvidga samhäUets insatser inom dansområdet. Jag delar därför utredningens uppfattning att dan-sarutbUdningen bör dimensioneras så att Sverige på sikt blir självförsörjande på dansare.

Jag kommer därför senare att under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor  beräkna  medel   för  lärarlöner,   ackompanjatörer  och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 204

gästpedagoger enligt utredningens förslag för att möjliggöra att två klasser av en specialkurs för yrkesutbildning av dansare kommer till stånd inom gymnasieskolorganisationen i Stockholm.

Med hänvisning till vad jag ovan har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för försöksverksamheten med den förberedande dansundervisningen i grundskolan som jag har förordat,

2. godkänna de grunder för statsbidrag till försöksverksamheten som jag har förordat.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        205

Centrala och regionala myndigheter m. m.

c 1. Skolöverstyrelsen

1976/77 Utgift 84 399 566

1977/78 Anslag 89 212 000

1978/79 Förslag       101 186 000

Skolöverstyrelsen (SÖ), vars arbetsuppgifter framgår av förordningen (1965: 737) med instruktion för skolöverstyrelsen (omtryckt 1974: 441, ändrad senast 1977: 468), är organiserad på fem avdelningar, nämligen en undervisningsavdelning för skolan (S), en undervisningsavdelning för vuxenutbildning (V), en avdelnmg för fortbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete (L), en avdelning för planering (P) och en avdelnmg för administrativa frågor (A). Inom SÖ fums 17 byråer, som fördelas mellan avdelningarna enligt SÖ:s bestämmande.

Hos SÖ finns vidare en skolöveriäkare samt sektioner för information, rationaliserings- och utredningsarbete. Vidare finns ett revisionskontor.

Fr. o. m. budgetåret 1977/78 finns vid SÖ inrättade 18 tjänster, vilkas innehavare har sin tjänstgöring förlagd till Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal
Handläggande personal	437,5	+ 15,5	—	4
Övrig personal	217,5	of.	of.
	655	+ 15,5	—	4
Anslag
Lönekostnader	63 720 200	+  5 961700	+	8 425 700
därav ersättning till expertis (7 382 500)		(+  1434 900)	(+	738 200)
Sjukvård	151 000	of.		of.
Reseersättningar	2 680 400	+     370 000	+	310 000
därav utrikes resor	(75 100)	(+         7 500)		(of.)
Lokalkostnader	6 204 000	+  1 729 000	+	1 729 000
Expenser	9 158 500	+  1 764 800	—	347 300
Skolöverstyrelsens
författningsssamling	740 000	+     145 000	+	156 800
Studielämplighetsprov	1 782 000	+     329 100	+	407 500
Kostnader för kontorsdrift
och bibliotek	3 426 500	+     206 200	+	206 200
Läromedelsnämnden	562 400	+       94 600	+	58 900
Centralförbundet för alkohol-
och narkotikaupplysning	—	+  1 776 000	+	1814 000
Ej disponerat belopp	787 000	—	—	787 000
	89 212 000	+ 12 376 400	+ 11973 800
Avrundat		+ 12 376 000	+ 11974 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 206

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 6 400 700 kr.

2. I O-alternativet räknar SÖ med en nedskärning av medlen till expertis. SÖ räknar vidare med en minskning med tre gymnasieinspektörer, fyra skolkonsulenter, två amanuenser i befordringsgång och fem biträden i befordringsgång. SÖ räknar dessutom med en minskning av medlen till reseersättningar och expenser.

3. Fr. o. m. budgetåret 1975/76 inrättades en skolkonsulenttjänst för finsktalande elever. SÖ föreslår inrättande av ytterligare en konsulenttjänst för invandrarelever, avsedd för i första hand elever med serbokroatiska som hemspråk. Tjänsten bör dock om det befinns möjligt bl. a. med hänsyn till tUlgången på lämplig personal, uppdelas på deltidstjänster, så att insatser kan göras också för elever med andra mera frekventa invandrarspråk ( + 117 200 kr.).

4. Inom byrå S 3 handläggs undervisningsfrågor beträffande gymnasieskolans tvååriga yrkestekniska luijer, den naturvetenskapliga linjen, de två- och fyraåriga tekniska linjerna samt sjöpersonalutbildningen. På byrån ankommer också motsvarande utbildning inom den kommunala högskolan. De tillgängliga resursema på byrån räcker inte för att tUlgodose också driftpersonalutbUdningens behov. Kraven på välutbUdad personal på olika nivåer inom det drift- och underhållstekniska området ökar allteftersom de energiproducerande, energLkonsumerande och miljöförbättrande anläggningarnas driftsäkerhet och driftekonomi ökar i betydelse för samhäUets utveckling. För att på ett tillfredsställande sätt kunna planera, genomföra och följa upp den breddade och utökade driftpersonalutbildningen såväl inom gymnasieskolan som inom den kommunala högskoleutbildningen samt för de ökade utbildningsinsatser i övrigt inom energisparområdet som kommer att krävas föreslår SÖ att en ny skolkonsulenttjänst inrättas för att handha dessa arbetsuppgifter (+117 200 kr.).

5.   Frågan om personalresurser inom SÖ för lärarprognosverksamhet
togs upp av SÖ i en skrivelse till regeringen den 8 oktober 1975. I skri
velsen begärdes att fyra tjänster skulle inrättas för prognosarbetet. Vidare
begärdes vissa medel tUl expertis och till expenser. Några fasta tjänster
har inte inrättats, utan för budgetåren 1976/77 och 1977/78 har en upp
räkning skett av medlen tiU expertis för lärarprognosverksamheten.
Vidare beräknades budgetåret 1976/77 vissa medel tUl expenser för verk
samheten.

För att kunna utarbeta tUlfredsstäUande underlag för bedömningen av lärarutbildningens dimensionering ser sig SÖ nödsakad att ännu en gång begära personalförstärkningar. Verksamheten kan inte begränsas till punktinsatser utan måste bedrivas kontinuerligt. Det är därför viktigt att ha fasta tjänster för det fortiöpande prognosarbetet. SÖ hemställer därför åter att medel anvisas för en tjänst som avdelningsdirektör

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 207

för ledningen av arbetet och en tjänst som byrådirektör för en systemman (+230 700 kr.).

Om förslaget om inrättande av fasta tjänster inte bifalls begär SÖ en motsvarande ökning av medlen för ersättning tUl expertis.

6. SÖ begär en tjänst som avdelningsdirektör för handläggning av arbetsrättsliga och personaladministrativa frågor (+128 600 kr.).

7. För personalkurativa och andra personalsociala uppgifter begär SÖ en tjänst som förste byråsekreterare ( + 76 000 kr.).

8. På byrå S 5 handläggs utbildningsfrågor inom bl. a. yrkesområdena hälso- och sjukvård, åldrings- och socialvård, barnavård, ungdomsledarutbildning, psykiatrisk vård och tandvård. För att erhålla ytterligare en fast tjänst för ledningsuppgifter föreslår SÖ att en tjänst som skolkon-sulent byts ut mot en tjänst som avdelningsdirektör ( + 11 400 kr.).

9. För frågor rörande skolhälsovården finns i SÖ en heltidstjänst som skolöveriäkare, en arvodestjänst som biträdande skolöveriäkare samt en skolkonsulenttjänst. SÖ föreslår nu att arvodestjänsten byts ut mot en fast lönegradsplacerad tjänst med halvtidstjänstgöring mot indragning av arvodet till biträdande skolöverläkaren ( + 8 900 kr.).

SÖ föreslår att tjänstetiteln för de båda läkartjänsterna ändras tiU skolhälsovårdsöverläkare resp. biträdande skolhälsovårdsöverläkare.

10. Genom beslut den 3 juni 1976 medgav regeringen att under budgetåren 1976/77 och 1977/78 fick finnas inrättat ett göromålsförordnande som avdelningsdirektör i lönegrad F 20 med uppgift att samordna utveckUngsarbetet avseende de läroplaner och läromedel som används inom s. k. allmänna ämnen inom arbetsmarknadsutbildningen. Det läroplans- och läromedelsarbete, som åvilar innehavaren av göromålsför-ordnandet, är så omfattande att det inte kan slutföras under budgetåret 1977/78. Enligt SÖ är det därför av stor vikt för arbetsmarknadsutbildningen att förordnandet får utsträckas att omfatta även budgetåret 1978/79 (+ 141500 kr.).

11. Det ökade medelsbehovet för expertis beräknas tUl 1 045 700 kr.

12. SÖ begär en uppräkning av medlen till reseersättningar med 102 000 kr. Största delen av detta belopp utgör resekostnader för personal vid revisionskontoret i samband med driftbidragsrevision.

13. Det ökade medelsbehovet för expenser avser tUl största delen information om skolväsendet. SÖ räknar med ökade kostnader för ADB-verksamheten, repro- och kopieringsverksamheten samt för kontorsmate-riel. Vidare begär SÖ medel för framställning och distribution av prov samt för kursavgifter vid extern utbildning ( + 1 926 300 kr.).

14. För studielämplighetsprovet räknar SÖ med ett ökat medelsbehov av 240 000 kr.

15. Läromedelsnämnden har funnit det nödvändigt att i ökad utsträckning låta två granskare samtidigt bedöma samma läromedel. Med nuvarande högsta totalkostnad och gällande timarvode kan sådan dub-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 208

belgranskning ske i ca 25 % av granskningsärendena. Granskning av två bedömare kan emellertid beräknas behöva ske i ca 50 % av ärendena (+54 200 kr.).

16. Av innevarande års anslag tUl Bidrag tiU Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har 1,7 milj. kr. förts över tUl förevarande anslag för avlönande av viss personal vid centralförbundets kansli, som fr. o. m. innevarande budgetår finns upptagen på SÖ:s personalförteckning (prop. 1976/77: 108, KrU 1976/77: 40, rskr 1976/77: 232). Medel för avlönande av denna personal bör i fortsättningen anvisas direkt under detta anslag (+1700 000 kr.). För nästa budgetår begär SÖ medel för inrättande av ytterligare en tjänst som handläggare ( + 76 000 kr.).

Med skrivelse den 5 oktober 1977 har SÖ överlämnat redogörelse för erfarenheterna av den försöksverksamhet med studeranderepresentation i SÖ som pågått sedan budgetåret 1969/70. Mandattiden har utgjort ett år och representationen har växlat mellan elevorganisationerna. Erfarenheterna av anordningen — mätt i ledamöternas deltagande i styrelsens arbete — har genom åren varit skiftande. I avvaktan på att försöksverksamheten ger ett mer entydigt utslag anser SÖ att verksamheten t. v. bör fortsätta. SÖ föreslår dock att mandattiden regelmässigt bör omfatta två år.

Föredraganden

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår inrättande av en tjänst som skolkon-sulent för invandrarelever, avsedd för i första hand elever med serbokroatiska som hemspråk. Enligt SÖ bör tjänsten kunna uppdelas på deltidstjänster, så att insatser kan göras också för elever med andra mera frekventa invandrarspråk. Jag anser att kostnaderna för denna verksamhet får rymmas inom ramen för anvisade medel för ersättning till expertis (3).

SÖ föreslår även inrättande av en tjänst som skolkonsulent på byrå S 3 för att tillgodose driftpersonalutbildningens behov. Jag är inte beredd förorda inrättande av någon ny tjänst utan behovet bör kunna tillgodoses inom ramen för befintlig skolkonsulentorganisation (4).

Efter vad jag har erfarit har medel beviljats för inrättande av en hälsocentral i kvarteret Garnisonen under innevarande budgetår. Jag är därför inte beredd tillstyrka den av SÖ föreslagna tjänsten för personalkurativa och andra personalsociala uppgifter (7).

Skolkonsulenterna inom vårdområdet rekryteras i regel bland lärare inom hälso- och sjukvård. Dessa har i allmänhet landstingskommunala tjänster. Då det f. n. råder brist på vårdyrkeslärare bevUjar landstingen i regel tjänstledighet för högst ett år i taget. Detta försvårar arbetsplaneringen  på  byrå  S 5  och  förhindrar  önskvärd   kontinuitet  i  ar-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 209

betet på grund av ofta återkommande byten av skolkonsulenter. Jag delar därför SÖ:s uppfattning beträffande behovet av ytterligare en fast tjänst för ledningsuppgifter. Enligt min mening bör detta dock ske genom omdisponering av befintliga tjänster inom SÖ samtidigt som en tjänst som skolkonsulent dras in (8).

För frågor rörande skolhälsovården finns i SÖ en heltidstjänst som skolöveriäkare, en arvodestjänst som biträdande skolöveriäkare samt en skolkonsulenttjänst. Jag tillstyrker att arvodestjänsten som biträdande skolöveriäkare byts ut mot en fast lönegradsplacerad tjänst med halvtidstjänstgöring. Enligt min mening bör merkostnaderna härför kunna rymmas inom ramen för de av SÖ beräknade medlen för vikariats- och övertidstillägg. Vidare anser jag att tjänstetiteln för de båda läkartjänsterna även i fortsättningen bör vara skolöveriäkare resp. biträdande skolöveriäkare (9).

Genom beslut den 3 juni 1976 medgav regeringen att under budgetåren 1976/77 och 1977/78 fick finnas inrättat ett göromålsförordnande som avdelningsdirektör i lönegrad F 20 med uppgift att samordna utvecklingsarbetet avseende de läroplaner och läromedel som används inom s. k. allmänna ämnen inom arbetsmarknadsutbildningen. Detta läroplans- och läromedelsarbete är så omfattande att det inte kan slutföras under budgetåret 1977/78. Jag beräknar därför medel för nämnda göromålsförordnande även för budgetåret 1978/79 (10).

Medlen för ersättning till expertis har räknats upp med löneomräkning. I detta sammanhang vill jag betona vikten av en omprioritering av medlen så att angelägna behov kan tiUgodoses inom ramen för anvisade medel (11).

Vid SÖ finns innevarande budgetår 13 ordinarie tjänster som gymnasieinspektör, vilka förordnas av regeringen för en tid av högst sex år, samt 22 extra ordinarie tjänster som gymnasieinspektör med förordnande för ett år, sex månader eller en termin. Sistnämnda tjänster får bytas ut mot arvodestjänst som gymnasieinspektör. I enlighet med SÖ:s 0-alternativ förordar jag att tre extra ordinarie tjänster som gymnasieinspektör dras in (2). Vidare anser jag att regeringen vid förordnandetidens utgång för ordinarie tjänst som gynmasieinspektör skall pröva om tjänsten bör dras in eller omvandlas tUl extra ordinarie tjänst. Beträffande gymnasieinspektionens sammansättning vill jag även erinra om riksdagens uttalande (UbU 1972: 24, rskr 1972: 174) att representationen för arbetsmarknad, förvaltning och universitet bör bibehållas i ungefär den omfattning som förutsattes vid inspektionens tillkomst (jfr prop. 1964: 171). Inom den sålunda tUldelade ramen för verksamheten bör det vara SÖ obetaget att även inkludera den kommunala vuxenutbildningen.

Jag förordar en uppräkning av medlen till reseersättningar med 50 000 kr. för personal vid revisionskontoret i samband med driftbidragsrevision (12).

14   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 210

Vid mina beräkningar av medlen till expenser har jag räknat med ett lägre belopp för prisomräkning än vad SÖ gjort. Vidare räknar jag inte för nästa budgetår med den engångsanvisning om 1 milj. kr. som anvisats under budgetåren 1976/77 och 1977/78 för information om de av riksdagen beslutade reformerna om skolans inre arbete och hemspråksundervisning för invandrarbarn (13).

Vid mina beräkningar av kostnaderna för studielämplighetsprovet har jag förutsatt att verksamheten med provkonstraktion vid pedagogiska institutionen i Umeå skall fortgå med oförändrad organisation under nästa budgetår. Provet skall även i fortsättningen vara avsett endast för de sökande till högskoleutbildning som hänförs tUl grupp IV enligt 5 kap. 25 § högskoleförordningen (1977: 263). Vidare har jag för länsskol-nämndernas kostnader för genomförande av prövningarna räknat med en kostnad av högst 110 kr. per prövande (14).

Fr. o. m. innevarande budgetår finns vid SÖ inrättade tjänster, vilkas innehavare har sin tjänstgöring förlagd till Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning. Medlen för lönekostnader för denna personal har däremot varit beräknade under anslaget Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Jag förordar att medel för dessa personalkostnader i fortsättningen beräknas under förevarande anslag (16).

Enligt riksdagens beslut (prop. 1963: 144, SU 1963: 146, rskr 1963: 334) skall SÖ:s styrelse bestå, förutom av verkets generaldirektör och överdirektör, av nio av regeringen utsedda ledamöter och suppleanter. Genom beslut den 10 juli 1969 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser om försöksverksamhet med studeranderepresentation i SÖ under budgetåret 1969/70. Försöksverksamheten har sedan dess förlängts för varje budgetår. Med skrivelse den 5 oktober 1977 har SÖ överlämnat redogörelse för erfarenheterna härav. Eftersom försöksverksamheten pågått sedan budgetåret 1969/70 anser jag att denna nu bör permanentas och förordar därför att antalet ledamöter i SÖ får utökas med ytterligare en ledamot, som skall företräda elevorganisationerna samt att en personUg suppleant får utses för denne. Enligt min mening bör representationen alternera mellan elevorganisationerna. Mandattiden bör omfatta högst två år för elevrepresentanten mot högst fyra år för övriga ledamöter.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur. I detta sammanhang vill jag betona vikten av att SÖ i fortsättningen inriktar sig på att nya åtaganden bör tillgodoses inom ramen för det antal tjänster som hittiUs tilldelats SÖ, genom att en fortiöpande omprioritering mellan olika arbetsuppgifter görs.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 101 186 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 211

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 101186 000 kr.

C 2. Länsskolnämnderna

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

38 948 205 38 701 000 44 703 000

Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och sammansättning framgår av förordningen (1965: 741) med instmktion för länsskolnämnderna (omtryckt 1971: 347, ändrad senast 1977: 887).

	1977/78	Beräknad än(	dring 1978/79
		Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal
Handläggande personal	134	of.		of.
Övrig personal	153,5	of.		of.
	287,5	of.		of.
Anslag
Lönekostnader	30 210 900	+ 2 161 900	+	3 880 000
Sjukvård	30 000	+     15 000	+	15 000
Reseersättningar	2 098 700	+   211500	+	211 500
Lokalkostnader	3 873 900	+ 1299 800	+	1312 000
Expenser	2 144 000	+   377 000	+	177 000
Samverkan mellan forsknings-
ocb utvecklingsarbete
och fortbildning	—	—	+	750 000
Ej disponerat belopp	343 500	—	—	343 500
	38 701 000	+4 065 200	+	6 002 000
Avrundat		+4 065 000

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 3 170 700 kr.

2. Enligt O-alternativet minskar anslaget med 2 074 000 kr., vUket innebär att inga medel kan anvisas tiU expertis samt att dämtöver ett antal tjänster inom biträdeskategorin måste dras in och att en minskning måste göras av medlen tUl reseersättningar.

3. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att anslagsposten Lönekostnader räknas upp motsvarande den minskning med 1 % som skett för budgetåret 1977/78 (+305 200 kr.).

4. För att ge nämnderna möjlighet att ersätta försliten inredning och kontorsutmstning bedömer SÖ en engångsanvisning av 200 000 kr. som ett nödvändigt minimum.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 212

I skrivelse den 8 augusti 1977 har SÖ föreslagit att på fortbildnings-avdelningarna belöpande lokalkostnader fr. o. m. den 1 juli 1977 bekostas av medel ur anslagsposten Lokalkostnader under detta anslag. Kostnaderna har t. o. m. budgetåret 1976/77 belastat anslagsposten Lokalkostnader i staten för lärarhögskolorna. För budgetåret 1978/79 beräknas kostnadema uppgå till 389 300 kr.

Med skrivelse den 22 september 1977 har SÖ överlämnat förslag rörande undervisning för vuxna dövblinda. SÖ:s förslag innebär ökade resurser för utbildning av tolkar, ökade insatser inom vuxenutbildningsområdet och inom arbetsmarknadsutbildningen. Under förevarande anslag föreslår SÖ att fem tjänster som utbildningskonsulent inrättas vid länsskolnämnderna som en regional organisation för pedagogiskt stöd åt vuxna dövblinda.

Riksförbundet Hem och Skola har i särskUd skrivelse anhållit att medel anvisas för inrättande av ytterligare konsulenttjänster för rörelsehindrade elever.

Föredraganden

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1976/77: 108, UbU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 292) har under innevarande budgetår anvisats 240 000 kr. för att ge länsskolnämnderna möjlighet att utöka sin informationsverksamhet m. m. i alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor (ANT-frågor). När reformen om skolans inre arbete successivt träder i funktion med början höstterminen 1978, är avsikten bl. a. att de lokala föreningarna skall få medverka i skolan och på egna villkor ta ansvar för fritidsverksamhet under och efter skoldagen. Härigenom finns erUigt min mening goda förutsättningar för att sätta in information om alkoholproblem och andra missbruk i sitt rätta sammanhang och ge eleverna en vidgad syn på dessa frågor.

Vidare pågår fortbildning av skolans personal om alkohol och andra beroendeframkallande medel. Under en tidsperiod av fem år avses ett antal studielag bestående av tre personer från varje rektorsområde genomgå utbildning under vardera en vecka. De som genomgått denna utbildning skall i fortsättningen medverka i fortbUdningen i den egna kommunen och är alltså att betrakta som en fortbildningsresurs.

Med anledning av vad jag här har anfört beräknar jag för nästa budgetår inte några särskilda medel för den verksamhet som bedrivs av s. k. ANT-kontaktpersoner vid länsskolnämnderna ( — 240 000 kr.).

Under anslagsposten Lokalkostnader har även lokalkostnaderna för fortbUdningsavdelningama beräknats.

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår under anslaget FortbUdning m. m. att en sektor för regionalt/lokalt utvecklingsarbete och samverkan mellan forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) och fortbildning upprättas vid

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        213

samtliga fortbildningsavdelningar. Jag delar SÖ:s uppfattning att en samverkan mellan FoU och fortbildning bör komma tUl stånd. Såväl FoU som olika fortbildningsinsatser bör ses som stödfunktioner till det lokala utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet bör inriktas på lokala problem och bedrivas på initiativ av skolstyrelse eller länsskolnämnd. En resurs om sammanlagt 750 000 kr. bör enligt min mening försöksvis ställas till fem länsskolnämnders förfogande för det lokala utvecklingsarbetet och den samverkan mellan FoU och fortbildning som jag här har förordat. Bidraget bör användas tiU konkreta projekt och inte för administrativ förstärkning på lokal eller regional nivå. Det bör ankomma på regeringen att efter förslag från SÖ fördela medlen till de nämnder som bör ingå i försöksverksamheten.

SÖ har den 22 september 1977 avgett förslag rörande undervisning av vuxna dövblinda. Förslaget remissbehandlas f. n.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 44 703 000 kr.

C 3. Statens institut för läromedelisinformation

1976/77 Utgift —

1977/78 Anslag 660 000

1978/79 Förslag 1023 000

Statens institut för läromedelsinformation (SIL) har enligt förordningen (1974: 440) med instruktion för statens institut för läromedelsinformation (ändrad senast 1977: 539) till uppgift att samla och sprida information om läromedel för grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, kommimal och statlig vuxenutbildning, riksinternatskola som avses i kungörelsen (1970: 333) om riksinternatskolor (ändrad senast 1974: 707) samt privatskola som avses i privatskolförordningen (1967: 270, omtryckt 1971: 259, ändrad senast 1976: 1036). SIL skall vidare främja produktion av goda läromedel som är avsedda att användas vid undervisning som står under tiUsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). SIL är dessutom central myndighet för rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. För verksamheten gäller vidare bestämmelser som anges i förordningen (1974:438) om registrering och granskning av vissa läromedel (ändrad senast 1977:467) och i kungörelsen (1974: 439) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel och i förordning den 16 juni 1977 med instmktion för rikscentraler för pedagogiska hjälpmedel för handikappade.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

214

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens institut		Före-
		för läromedels-		draganden
		information
Personal
Handläggande personal	5		of.		of.
Övrig personal	5		+ 1		of.
	10		+ 1		of.
Anslag
Lönekostnader	1 272 700	H-	549 600	+	558 000
därav ersättning till expertis
högst	(255 600)	( +	394 900)	(+	397 000)
Sjukvård	2 000		of.		of.
Reseersättningar	71000	+	45 000	+	15 000
därav för resor utanför
Norden	(8 000)		(of.)		(of.)
Lokalkostnader	98 400	+	26 900	+	26 900
Expenser	967 300	+	851 100	+	813 500
Ej disponerat belopp	23 600		—		23 600
	2 435 000	+ 1472 600		+ 1389 800
Uppbördsmedel	1 775 000	+	957 000	+ 1027 000
Nettoutgift	660 000	+	515 600	+	362 800
Avrundat		+	516 000	+	363 000

Statens institut för läromedelsinformation

1.  Pris- och löneomräkning m. m. + 275 000 kr.

2. I O-alternativet räknar SIL med en minskning av posterna Reseersättningar och Expenser. SIL framhåller att ett genomförande av alternativet skulle innebära att personalen vid institutets kansli inte skulle kunna hålla den kontakt med konsumenterna av läromedelsinformationen som är nödvändig för att denna skall utformas i enlighet med statsmaktemas beslut.

3. Under innevarande budgetår informerar SIL om centrala läromedel för gmndskolan och gymnasieskolan samt för den statUga och kommunala vuxenutbildningen. Den 1 juli 1977 övertog institutet vidare från SÖ ansvaret för information om läromedel för invandrar-undervisning. Under innevarande budgetår finansieras en del av verksamheten med medel från SÖ. Budgetåret 1978/79 bör SIL helt finansiera denna verksamhet. SIL beräknar medel (+41 700 kr.) för en halv arvodestjänst som bibliotekarie vid läromedelsutställningen för invandrarundervisning vid Kungsholms skola i Stockholm. För ersättningar tUl de arbetsgmpper som utarbetar läromedelsförteckningar för invandramndervisningen krävs, enligt SIL, ytterligare expertismedel (+ 95 000 kr.). För tryckning av förteckningarna samt för inköp av invandrarläromedel erfordras expensmedel med 23 000 kr. resp. 12 000 kr. Kostnadema för utställning och invandrarförteckningar finan-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 215

sieras under innevarande budgetår under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet.

4. Vid de fortiöpande kontakter SIL har med representanter för kommunerna framkommer ständigt krav på att läromedelsinformationen bör utökas till att även omfatta gruppen av icke centrala läromedel. Institutets information under de första verksamhetsåren tillsammans med olika statliga och kommunala beslut synes ha koncentrerat valet av läromedel till de centrala läromedlen med vissa icke önskvärda effekter som följd. För att underlätta valet av läromedel och samtidigt vidga det tiU att i större utsträckning omfatta även övriga läromedel föreslår institutet att informationen fr. o. m. budgetåret 1978/ 79 utvidgas tiU att för gmndskolans del omfatta även övriga läromedel med undantag av film och videogram. För denna utökning av verksamheten beräknas medel under expertisposten för två arvodestjänster, varav en med handläggande uppgifter och en för allmänna kontorsgöromål (+111 900 kr.) resp. (+71 300 kr.). Utgifterna för teknisk produktion av läromedelsförteckningar som bekostas med registreringsavgifter beräknas öka med totalt 690 000 kr. Så gott som hela kostnadsökningen ligger på den föreslagna utvidgningen av informationen för grundskolan. För distribution av de nya förteckningarna beräknas ytterligare medel (+ 10 000 kr.). De ökade kostnaderna för den utvidgade informationen finansieras med producentavgifter vilka täcker 100% av kostnaderna för tryckning och distribution samt 70% av övriga kostnader.

5. Under anslagsposten Reseersättningar beräknas på grund av utvidgad verksamhet ytterligare 40 000 kr. dels för resekostnaderna för de arbetsgrupper som medverkar i arbetet med läromedelsförteckningama för invandrarundervisning ( + 20 000 kr.), dels för det nyinrättade samrådsorganet för RPH-verksamheten bestående av RPH-föreståndarna, representanter för SÖ, SIL, de båda kommunförbunden samt handikapporganisationerna. Samrådsorganet bör ges tillfälle att besöka de olika rikscentralerna ( + 20 000 kr.).

6. SIL räknar med ett ökat medelsbehov under posten Expenser. Viss del av ökningen är en följd av förslagen om utökad personal (+ 13 000 kr.). Vidare begär SIL medel för speciella informationsinsatser ( + 20 000 kr.) samt för utökad information om institutets verksamhet (+9 000 kr.).

7. Under anslagsposten Uppbördsmedel räknar SIL med att inkomstema i form av registreringsavgifter för centrala läromedel under nästa budgetår ökar med 175 000 kr. Den utvidgade verksamheten med registrering av övriga läromedel i gmndskolan beräknas enligt SIL öka uppbördsmedlen med 807 000 kr. SIL har medgetts att i särskilda faU få reducera registreringsavgifterna för vissa läromedel i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning (—25 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 216

Föredraganden

Statens Institut för läromedelsinformation (SIL) föreslår att läromedelsinformationen nästa budgetår utvidgas tiU att omfatta samtiiga läromedel för grundskolan med undantag av film och videogram.

Jag finner det för egen del i ett längre perspektiv nödvändigt att läromedelsinformationen utvidgas på det föreslagna sättet. En sådan utvidgning av verksamheten överensstämmer med riksdagens beslut med anledning av propositionen angående samhällsinsatser på läromedelsområdet (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973: 242). För den utvidgade verksamheten beräknar jag ytterligare expertismedel för två arvodestjänster, varav en med handläggande uppgifter och en för allmänna kontorsgöromål ( + 101 900 kr. resp. +79 100 kr.). För produktion och distribution av läromedelsförteckningar beräknar jag under anslagsposten Expenser ytteriigare medel ( + 690 000 kr. resp. +10 000 kr.). Jag räknar vidare med oförändrade normer för finansiering av verksamheten.

Den 1 juli 1977 övertog SIL från skolöverstyrelsen ansvaret för information om läromedel för invandramndervisningen. Denna verksamhet är helt statsfinansierad. Jag är f. n. inte beredd tiUstyrka SIL:s förslag om inrättande av en särskild tjänst som biträde vid läromedelsutställningen för invandramndervisning vid Kungsholms skola i Stockholm. För information om läromedel för invandramndervisning räknar jag med ytterligare medel dels under posten ersättning till expertis för ersättning till arbetsgrupper ( + 95 000 kr.) och en arvodestjänst som bibliotekarie (+46 000 kr.), dels under anslagsposten Expenser för tryckning av läromedelsförteckningar (+23 000 kr.) och inköp av invandrarläromedel (+12 000 kr.). Dessa medel ( + 176 000 kr.) överförs från anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Vidare överförs medel (+75 000 kr.) från anslaget Stöd för produktion av läromedel för arvoden tiU expertis för särskilda informationsinsatser.

Jag räknar inte med några särskilda medel för arvoden till samrådsorganet för RPH-centralema. Beträffande frågan om praktikplatser vid myndigheten hänvisar jag tiU vad som anförts i bUaga 3 För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Jag räknar med ökade medel under posten Reseersättningar (+10 000 kr.) för den utvidgade informationen om läromedel för invandrare.

Jag räknar även med vissa ytterligare medel under anslagsposten Expenser för underhåll av inventarier (+ 1 000 kr.), inventarier för nyanställda (+ 6 000 kr. som engångsanvisning), förhyrning av kopieringsapparat (+ 9 000 kr.) samt viss kontorsmateriel (+ 2 000 kr.). Vad SIL har föreslagit beträffande medel för tryckning av speciella läromedels-förteckningar är jag inte beredd biträda.

Under anslagsposten Uppbördsmedel räknar jag med att den utvidgade verksamheten med registrering av samthga läromedel i grundskolan

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 217

med undantag av film och videogram, tUlsammans med av SIL beräknad ökning vid nuvarande verksamhet ökar uppbördsmedlen med totalt 1 027 000 kr.

Med hänvisning i övrigt tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 1 023 000 kr. en ökning med 363 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 023 000 kr.

C 4. Stöd för produktion av läromedel

1976/77 Utgift 2142 029 Reservation 161088

1977/78 Anslag 2 463 000

1978/79 Förslag 2 585 000

Från anslaget utgår bidrag för produktion av läromedel i ämnen vari brist råder på lämpliga läromedel. Bidrag utgår endast för produktion av läromedel som är avsett att användas inom undervisning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). Bestämmelser om verksamheten återfinns i kungörelsen (1974: 439) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel.

Statens institut för läromedelsinformation

1. Prisomräkning 210 000 kr. Utöver detta beräknar statens institut för läromedelsinformation (SIL) kostnader för höjningen av mervärdeskatten på produktionsstödet med 74 000 kr., varvid det sammanlagda beloppet under alternativ 1 uppgår till 284 000 kr.

2. I O-alternativet räknar SIL med en sänkt ambitionsnivå. Mot bakgrund av att SÖ:s produktionsstödjande insatser helt avvecklas under budgetåret 1977/78 belastas medlen för produktionsstöd hårdare, vilket ytterligare begränsar SIL:s insatser inom bristområdena.

3. I syfte att få en säkrare bedömningsbakgrund för beslut om produktionsstöd, har SIL låtit fyra arbetsgrupper kartlägga de brister och behov som finns i fråga om läromedelstillgången inom följande områden: handikappundervisning, invandrar- och minoritetsundervisning, vissa kurser inom gymnasieskolan samt vuxenutbUdning. Dessa inventeringar och de krav som bl. a. integrerings- och jämUkhetssträ-vanden ställer på läromedlen anförs av SIL som argument för att anslaget för budgetåret 1978/79 räknas upp med 3 078 000 kr., eller totalt med 3 362 000 kr. (inkl. prisomräkning och ytterligare merkostnad se p. 1).

4. De produktionsstödjande åtgärderna kan ges olika form. SIL utnyttjar i ökad utsträckning stödformen garanti, vUket innebär att producenten garanteras ett bidrag, om resultatet av försäljningen under

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 218

viss tid inte motsvarar kostnaderna för framställningen. I allmänhet kräver SIL tre års försäljning innan något garantibelopp utbetalas. Av bl. a. formeUa skäl begränsas f. n. möjlighetema att använda stödformen garanti, då man inte har rätt att i större utsträckning garantera producenterna produktionsstöd under kommande budgetår. SIL föreslår att statsmaktema för budgetåren 1979/80—1982/83 fastställer planeringsramar för produktionsstödet. Inom dessa ramar bör SIL ges möjlighet att lämna förhandsbesked om bidrag tiU läromedelsproduktion.

Föredraganden

Jag har räknat med ett lägre belopp i pris- och löneomräkning än vad statens institut för läromedelsinformation (SIL) har gjort ( + 197 000 kr.). Vidare är jag inte beredd att medge någon kompensation för höjningen av mervärdeskatten.

Den inventering av läromedelssituationen inom olika bristområden, som SIL utfört bedömer jag vara av värde vid en prioritering mellan olika angelägna projekt. Produktionsstödets nuvarande omfattning bör göra det möjligt att särskUt beakta de handikappade elevernas behov. Jag vill även erinra om vad jag anförde i prop. 1976/77: 100 (bil. 12 s. 239) beträffande läromedel i samiska.

Jag delar SIL:s uppfattning att produktionsstödet i ökad utsträckning bör ges i form av garantibelopp. För att möjliggöra detta förordar jag att SIL inom vissa ramar får lämna förhandsbesked om sådana bidrag till läromedelsproduktion. Planeringsramarna bör revideras årligen. För perioden 1979/80 dll 1982/83 rinner jag det lämpligt att med utgångspunkt i mitt förslag till anslag tillämpa följande planeringsramar:

1979/80 1980/81 1981/82 1982/83

2 milj. kr. 1,5 milj. kr. 1 mUj. kr. 1 milj. kr.

I likhet med SIL förordar jag att medel överförs från förevarande anslag till anslaget Statens institut för läromedelsinformation för speciella informationsinsatser (—75 000 kr.).

Anslaget för nästa budgetår bör ökas med 122 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion av läromedel får lämnas enligt vad jag har förordat,

2. till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 585 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

219

C 5. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade

1976/77 Utgift —

1977/78 Anslag 3 793 000

1978/79 Förslag 4 586 000

För att främja tillgången på pedagogiska hjälpmedel för handikappade inom utbildningar som står under tUlsyn av skolöverstyrelsen samt i förskolan för handikappade finns det fyra rikscentraler för pedagogiska hjälpmedel, en för hörselskadade (RPH-HÖR), en för rörelsehindrade (RPH-RH), en för synskadade (RPH-SYN), och en för särskolan (RPH-SÄR). Centralerna är belägna i Örebro (Birgittaskolan), Göteborg (Bräcke Östergård), Solna (Tomtebodaskolan) resp. Umeå (Olovsdalsskolan). Rikscentralerna har tUl uppgift att främja utveckling, produktion och utlåning av samt information om pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Verksamheten regleras genom förordning den 16 juni 1977 med instruktion för rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Statens institut för läromedelsinformation (SIL) är fr. o. m. den 1 juli 1977 central myndighet för rikscentralerna.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens institut		Före-
		för läromedels-		draganden
		information
Personal			,
Handläggande personal	6		+ 3		+ 2
Övrig personal	11,5		+ 5		+ 3
	17,5		+ 8		+ 5
Anslag
Lönekostnader	2 188 400	+	899 200	+	574 900
därav ersättning till
expertis högst	(821 000)	(+	224 800)	(-	22100)
Sjukvård	2 000		of		of.
Reseersättningar	60 000	+	30 200	+	5 200
därav resor utanför
Norden högst	(8 000)	( +	4 000)		(of.)
Lokalkostnader	186 000	+	293 400	+	232 500
Expenser	1 356 600	+	775 300		20100
därav
a) läromedel högst	(1 103 000)	( +	122 600)	(-	96 500)
b) inventarier högst	(99 600)	(+	505 300)	(+	46 900)
	3 793 000	+ 1998100		+	792 500
Avrundat		+1 998 000		+	793 000

Statens institut för läromedelsinformation

1. Pris- och löneomräkning +278 000 kr. Alternativ 1 innebär att integreringen av handikappade elever i vanlig undervisning försvåras, så till vida att läromedelsförsörjningen till dessa elever försämras. För de fierhandikappade eleverna innebär det vidare att statsmalcternas be-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        220

slut t. ex. i fråga om BDU-eleverna i praktiken inte kan fuUföljas.

2. I O-alternativet räknar SIL med en nedskärning av lönekostnader och expenser för framställning av läromedel avseende RPH-SYN, vilket skulle medföra att punktskriftsproduktionen finge skäras ned. Mot bakgrund av de svårigheter som redan nu föreligger för många blinda elever att få läromedel transkriberade innebär ett genomförande av alternativet en försämrad studiesituation för ett stort antal gravt synskadade elever.

3. SIL bedömer en kraftig förstärkning av centralernas resurser som nödvändig om de mål statsmakterna fastställt för integrering av handikappade elever och jämlikhet mellan dessa elever och de inte handikappade i fråga om läromedelstillgång skall kunna börja förverkligas. Totalt föreslår SIL att anslaget räknas upp med 1 998 000 kr. till 6 284 000 kr.

4. För RPH-HÖR beräknar SIL medel för en arvodestjänst som läromedelsproducent för framställning av material för flerhandikappade elever (+97 000 kr.). Framställningen av material bl.a. för gymnasieskolan för hörselskadade i Örebro kräver ytterligare expertismedel ( + 10 000 kr.). Den ökade produktionen för kunder utanför specialskolan kräver förstärkning av expeditionspersonalen (+67 600 kr.). Centralen kommer under 1978/79 att debiteras hyra för sina lokaler i Birgittaskolan, Örebro, med 58 000 kr. Utveckling och produktion av läromedel för de flerhandikappade eleverna medför också att ytteriigare medel behöver tiUföras under expensanslaget (+44 500 kr.). Vid centralens tryckeri behöver en nedsliten offsetmaskin ersättas (+55 000 kr.).

5. För RPH-RH föreslår SIL att en halv tjänst som kansliskrivare inrättas för att betjäna det utökade antalet regionala konsulenter för rörelsehindrade elever (+35 700 kr.). Vidare föreslås en utökning med en halv tjänst som läromedelsproducent (+49 000 kr.). Behovet av expertismedel beräknas öka med 73 000 kr. Utbyggnaden av regionala depåer och hyra för lokaler vid Bräcke Östergård medför behov av ytterligare medel under posten lokalkostnader ( + 25 400 kr.). Verksamheten med regionala depåer medför även ökade medelsbehov under posten Expenser. SIL föreslår en engångsanvisning av 248 000 kr, samt ytterligare medel med 49 900 kr. för detta ändamål.

6.   För RPH-SYN föreslår SIL inrättande av en administrativ tjänst
på centralen ( + 87 000 kr.), för att ge föreståndaren mera tid för ut
vecklingsarbete samt en assistenttjänst ( + 71 300 kr.) för redigerings
arbete m.m. Punktskriftkopisternas arvoden behöver ökas med 114 400
kr. För pedagogiskt utvecklingsarbete beräknar SIL ytterligare expertis
medel (+42 900 kr.). För lokalkostnader för hyra av centralens lokaler
vid Tomtebodaskolan och för studiebiblioteket i Fagersta begär SIL
ytterligare 56 700 kr. Under posten Expenser begärs 35 000 kr. för över
tagande av inventarier m. m. TUlgången på studietekniska hjälpmedel

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        221

för utlåning behöver förbättras vad avser läsapparater för microfiche ( + 37 500 kr.) samt bandspelare (+50 000 kr.). För extern produktion och vissa övrig tjänster för läromedelsframställning begär SIL för budgetåret 1978/79 en höjning med 239 600 kr.

7. Den fortiöpande integreringen av allt fler av särskolans elever i vanlig undervisning ställer ökade krav på RPH-SÄR:s verksamhet för utveckling, utprovning och utvärdering av och information om pedagogiska hjälpmedel. SIL föreslår att en assistenttjänst (+71300 kr.) samt en producenttjänst (+97 700 kr.) inrättas för dessa ändamål. Vidare beräknar SIL medel för en halv tjänst som expeditionsvakt ( + 33 800 kr.) för uppgifter som tidigare utförts av Olovsdalsskolans personal. Under posten Expenser begär SIL för ökade läromedels-och informationsinsatser 42 000 kr. Besluten om integrering av särskoleelever innebär även vid oförändrad verksamhet ökade kostnader (+17 700 kr.).

Föredraganden

Jag har under anslagsposten Lönekostnader beräknat medel för löne-och prisomräkning med 320 000 kr. varav 82 000 kr. för ersättning till expertis.

För RPH-HÖR beräknar jag expertismedel för en halv arvodestjänst som läromedelsproducent för framställning av material för flerhandikappade elever (+48 000 kr.). För resor för denna läromedelsproducent beräknar jag 1 000 kr. under anslagsposten Reseersättningar. I likhet med statens institut för läromedelsinformation (SIL) beräknar jag 58 000 kr. i hyreskostnad för centralen vid Birgittaskolan i Örebro (4).

Jag beräknar, i likhet med SIL, medel för en halv tjänst som läromedelsproducent vid RPH-RH ( + 54 000 kr.). Jag tillstyrker omvandling av expertismedel till en halv tjänst som assistent eller kansliskrivare vid centralen (5).

Jag finner det angeläget att föreståndaren vid RPH-SYN avlastas administrativa arbetsuppgifter tUl förmån för utveckUngsarbete inom centralens verksamhetsområde. Jag räknar därför medel för omvandling av en tjänst vid centralen i högst lönegrad F 5 till en tjänst som byråsekreterare eUer amanuens ( + 15 700 kr.). För arvoden till punktskriftskopister beräknar jag ytterligare 57 200 kr. under expertismedel. För täckande av kostnader för hyra av centralens lokaler vid Tomtebodaskolan beräknar jag 26 000 kr. För utmstning av nya lokaler vid Tomtebodaskolan och i Fagersta beräknar jag som engångsanvisning 20 000 kr. För framställning av läromedel beräknar jag ytterligare medel med 62 500 kr. under anslagsposten Expenser (6).

Jag beräknar medel för en halv tjänst som läromedelsproducent, en tjänst som assistent eller kansliskrivare samt en halv tjänst som expeditionsvakt vid RPH-SÄR genom att motsvarande belopp under posten

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        222

Expertismedel tas i anspråk. Jag delar SIL:s bedömning att den fortlöpande integreringen av särskolans elever i grundskolan stäUer ökade krav på centralens verksamhet och beräknar medel för en tjänst som assistent eUer kansliskrivare vid centralen ( + 79 200 kr.). För övertagande av inventarier från Västerbottens läns landsting har jag som engångsanvisning beräknat 20 000 kr. För framställning av läromedels-förteckningar beräknar jag ytterligare 10 000 kr. under anslagsposten Expenser (7).

Övriga förslag avseende verksamheten vid rikscentralerna är jag f. n. inte beredd att biträda. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 4 586 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 586 000 kr.

C 6. Bidrag till vissa organisationer

1976/77 Utgifti 1 172 000

1977/78 Anslagi 1210 000

1978/79 Förslag 800 000

1 Anslaget Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer.

Bidrag utgår under budgetåret 1977/78 enligt regeringens beslut med 255 000 kr. till Sveriges elevers centralorganisation (SECO), 138 000 kr. till Sveriges folkhögskolelevers förbund (SFEF), 272 000 kr, till Elevförbundet och 25 000 kr. till Sjöbefälsskolornas elevorganisation (SELÖ). Dessutom finns 25 000 kr. tiU regeringens disposition. Vidare utgår enligt regeringens beslut bidrag med 445 000 kr. till Riksförbundet Hem och Skola (RHS), med 32 000 kr. till Riksförbundet Döva och hörselskadade barns målsmän och med 18 000 kr. till föräldraföreningen vid Eke-skolan.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) anmäler att önskemål om bidrag har inkommit från de elevorganisationer som nu har bidrag samt från Samarbetsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX). SÖ finner det vara odiskutabelt, såväl från de vuxenstuderandes synpunkter som från myndigheternas sida, att en riksorganisation för de vuxenstuderande behövs. SOSVUX uppfyller de kriterier som bör uppställas för en sådan organisation. SÖ föreslår därför att 30 000 kr. skall utgå i statsbidrag till SOSVUX. För övriga elevorganisationer beräknar SÖ under detta anslag oförändrat statsbidrag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        223

Till föräldraorganisationerna beräknar SÖ under detta anslag oförändrade bidrag under budgetåret 1978/79.

I övrigt hänvisas till vad SÖ hemställt under anslaget Fortbildning m. m. för utbildning av lokala elevfunktionärer och funktionärer inom samtliga föräldraföreningar.

Föredraganden

Riksdagen har som sin mening givit regeringen tUl känna att bidragsfrågan till elevorganisationerna bör förutsättningslöst utredas (UbU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 134). Som jag tidigare har anfört under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet har jag funnit att de båda elevorganisationerna Sveriges elevers centralorganisation (SECO) och Elevförbundet nu bör kunna räknas som ungdomsorganisationer och erhåUa bidrag ur detta anslag. Jag har vid min medelsberäkning under förevarande anslag beaktat denna överföring.

I övrigt beräknar jag medel till de elev- och föräldraorganisationer som nu har statligt bidrag. Bidrag till Samarbetsorganisationen för Sveriges Vuxenstuderande (SOSVUX) bör sålunda som tidigare prövas i samband med fördelningen av den del av anslaget som står till regeringens disposition.

Jag räknar med en ökning av bidraget tUl Riksförbundet Hem och Skola. Även till övriga organisationer bör ökat bidrag utgå.

Anslaget bör totalt beräknas tiU 800 000 kr. Det ankommer på regeringen att fördela medlen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa organisationer för budgetåret  1978/79 anvisa ett anslag av 800 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

224

För skolväsendet gemensamma frågor

c 7. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet

1976/77 Utgift 33 534 232 Reservation

1977/78 Anslag 36 108 000

1978/79 Förslag 35 932 000

3 308 757

Från detta anslag bestrids kostnader för bl. a. olika former av pedagogiska och psykologiska undersökningar och försök inom skolans område samt utveckling och utprovning av läromedel.

TUl skolöverstyrelsen (SÖ) är knuten en pedagogisk nämnd som har till uppgift att som rådgivande organ bereda frågor om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering av utbildningsverksamheten, samt att ha insyn vid uppläggningen och genomförandet av olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Nämnden har deltagit i behandlingen av SÖ:s förslag till anslagsframställning för budgetåret 1978/79. Utformningen av utvecklingsarbetet för förskolan har skett i samråd med socialstyrelsens förskoledelegation.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Anslag

Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för

förskola och grundskola

gymnasieskola

vuxenutbildning Gemensamt forsknings- och

utvecklingsarbete Planering, uppföljning och

information m. m.. Pedagogiska nämnden Bidrag för utgivande av

pedagogiska publikationer

	Skolöver-	Före-
	styrelsen	draganden
8 738 000	+ 2 553 000
6 680 000	+ 2 020 000
7 600 000	+ 2 369 000
9 280 000	+ 3 795 000	-176 000
3 665 000	+ 1 120 000
145 000	+  55 000
36 108 000	+ 11912000

Skolöverstyrelsen

SÖ behandlar inledningsvis tre faktorer som påverkar anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete. Den första är att en omfattande uppdragsforskning inte kan fungera tillfredsställande utan basresurser vid de forskningsinstitutioner till vilka sektorsuppdrags läggs. SÖ understryker därför det angelägna i att de fasta basresurserna byggs ut inom ramen för högskolornas driftanslag. Vidare påpekar SÖ att huvudparten av forskningsprojekten planeras för en treårsperiod medan budgetar-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 225

betet framtvingar en ettårsplanering. Detta är en nackdel för projektarbetet och SÖ framhåller vikten av medelstilldelning för pågående projekt i enlighet med regleringsbrev kan beslutas i treårscyklar i stället för ettårs.  SÖ:s anslagsframstäUning skulle i allt väsentligt bli densamma   som   med  nuvarande   tilldelningssystem,   men   institutionerna skulle kunna långtidsplanera sin verksamhet på ett effektivare sätt. Slutiigen tar SÖ upp frågan om hur man i forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU) bäst skall kunna fullfölja grundtanken att detta bör utgå från de problem som i skolans vardag formuleras av elever och lärare. Ett steg i denna riktnuig är enligt SÖ de särskilda medel som anvisats till de sex lärarhögskolornas pedagogiska institutioner och motsvarande fortbUdningsavdelningar för utarbetande av handlingsprogram för ett ökat närmande mellan FoU och fortbUdning liksom meUan den fortbildningsverksamhet som sker inom länsskolnämnderna och genom fortbUdningsavdelningama. Ett närmande mellan dessa tre verksamheter kan delvis ske med nu tUlgängliga resurser, men ytterligare medel krävs om samplaneringen skall kunna utvecklas. SÖ framhåUer under anslaget FortbUdning m m att medel för detta ändamål bör avdelas från såväl fortbildningsanslaget som från förevarande anslag.

En nedskäming av förslaget enligt O-alternativet skulle innebära att inga nya projekt kan starta och att pågående projekt måste vidkännas en minskning på 1,58 milj. kr. SÖ:s förslag innebär att samtliga poster inom totalramen ökar.

Utrymmet för nya projekt är 10,4 milj. kr. Inom ramen för de pågående läroplansprojekten genomförs dock ständigt nya delprojekt. Antalet nya projekt blir därför större än vad som motsvarar enbart det angivna beloppet.

Tillskottet av nya projekt är störst inom gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete.

FoU-arbetet utförs dels på institutioner vid lärarhögskolor och universitet, dels inom arbetsenheter på SÖ. Av det samlade beloppet i SÖ:s förslag avser 54 % medel till projekt som är förlagda till institutioner. Huvudparten av arbetet i övriga projekt, som leds direkt av SÖ:s personal, genomförs av experter och arbetsgrupper utanför SÖ.

Genomgående tema i FoU-arbetet är behovet av ökad samverkan mellan skolan och samhället i övrigt liksom mellan vuxenutbildningen och samhället i övrigt. I samband härmed uppmärksammas inom FoU-arbetet behovet av förändrade arbetsformer både i skolan och i vuxenutbildning och återkonunande utbUdning. Vidare måste forskningen om kunskapsinhämtande hos barn och vuxna alltfort prioriteras hksom projekt inriktade på stöd åt handikappade, invandrare och nationella minoriteter.

I FoU-arbetet ägnas också stor uppmärksamhet åt utarbetande av instrument för planerings- och utvärderingsfunktionen både på central

15    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet        226

och lokal nivå liksom åt samplanering av fortbUdning och FoU-arbete.

SÖ har hittUls i sin anslagsframställning indelat verksamheten efter utbildningsstadier. Gränserna mellan olika utbildningar inom Sö:s verksamhetsområde är emellertid inte så klar som programindelningen kan ge intryck av. Behovet av planering, väsentligen baserad på problemområde, oavsett vUket eller vilka stadier som utgör primära undersökningsobjekt, har blivit allt större. I årets anslagsframstäUning har SÖ därför indelat verksamheten i 16 problemområden med angivande av vilket eller vUka stadier som är primärt berörda. Därtill kommer läroplansarbete, planering och uppföljning.

Nedanstående uppställning anger vilka problemområden det rör sig om.

1. Dokumentation och analys av det svenska utbildningsväsendets och folkbildningens framväxt

2. Utbildningsväsendets (ungdomsskola och vuxenutbildning) funktion för det livslånga lärandet

3. Modeller och metoder för planering och utvärdering (av reformer) inom utbildningsområdet

4. Skolans fysiska miljö

5. Behov av nya former för vidareutbildning/fortbUdning — personalutveckling

6. UtbUdning inom ungdomsskola och vuxenutbildning och dess anknytning till samhället

7. Arbetsformer i ungdomsskola och vuxenutbildning

8. De studerandes kunskapsförvärvande (ämnesövergripande)

9. Kommunikationsfärdigheter

10. De studerandes socio-emotionella och fysiska utveckling

11. Prov och betyg som utvärderingsinstrument

12. Regionalt och lokalt utvecklingsarbete

13. Förskola — grundskola

14. Ämnesspecifika problem

15. Handikappgrupper

16. Invandrare och nationella minoriteter. "

Föredraganden

De riktlinjer som dras upp i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 186 ff.) rörande inriktningen av det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU) och som tillstyrktes av riksdagen (UbU 1972:2, rskr 1972: 69) bör även i fortsättningen följas. En grundtanke i dessa riktlinjer är att FoU-arbetet bör utgå från de problem som i skolans vardag formuleras av elever och lärare. Avgörande för utvecklingsarbetets möjligheter att påverka skolan är dels forskningens förankring i skolans närproblem, dels dess möjligheter att föra ut sina rön tUl de enskUda skolorna. En väg att främja en sådan utveckling kan vara att söka organisera utveck-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 227

lingsarbetet så att större tyngdpimkt läggs vid lokalt utvecklingsarbete. En annan är att resultaten systematiskt tillförs både gmndutbUdningen och fortbUdningen av lärare. F. n. är planeringen av det pedagogiska utvecklingsarbetet, liksom fördelningen av medel mellan de centrala, regionala och lokala instanserna föremål för diskussion bland forskare, administratörer och lärare. Jag vill erinra om att jag under anslaget Länsskolnämnderna har föreslagit en regional utvecklingsresurs i syfte att försöksvis stimulera en utveckling av här antytt slag. Det ankommer på skolöverstyrelsen (SÖ) att i sitt FoU-arbete följa upp de åtgärder som härigenom kan komma att sättas i gång. Jag viU i detta sammanhang också hänvisa till vad jag anför om fortbildningens roll för skolans utveckling under anslaget Fortbildning m. m.

I inledningen till avsnittet E. Vuxenutbildningen kommer chefen för utbildningsdepartementet att redogöra för innehåUet i den översikt som inleder SÖ:s förslag till anslagsframstäUning och som i år behandlar vuxenutbildningen inför 1980-talet. I denna översikt tar SÖ bl. a. upp FoU-arbetet inom vuxenutbildrungen. Detta bör inriktas på en anpassning av vuxenutbUdningen efter de vuxnas erfarenheter och behov. Även när det gäller vuxenutbildningen bör fortbildningen spela en stor roll för att sprida och utnyttja resultaten av FoU-arbetet.

En översyn av skolforskningen och hur den skall omsättas i praktiska förändringar i skolan och skolmUjön är angelägen. Jag vill därför anmäla för riksdagen att jag avser att se över inriktning och organisation samt erfarenheterna av FoU-arbetet. Därvid skall man pröva frågan om i vilken utsträckning lärarnas egna initiativ till försök och utveckling främjas av den nuvarande uppläggningen av FoU-verksamheten. Denna måste i hög grad inriktas på att dels ta fram underlag för olika beslut, dels utvärdera olika åtgärder. Som exempel på de sistnämnda vill jag särskilt nämna den påbörjade hemspråksreformen, verksamheten med kortare yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan och olika aspekter av SIA-reformen.

Med hänsyn till den nämnda översynen behöver det av mig i prop. 1976/77: 100 (bil. 12 s. 246) nämnda uppdraget tiU SÖ att utvärdera FoU-arbetet inte lämnas.

Mot bakgmnd av det jag här har anfört är jag inte beredd att tUl-styrka någon ökning av anslaget till det pedagogiska utvecklingsarbetet inom skolväsendet.

Vidare bör medel motsvarande 176 000 kr. överföras från detta anslag till anslaget Statens institut för läromedelsinformation för täckande av vissa kostnader i samband med information om invandrarläromedel, vUken verksamhet institutet numera har tagit över. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för bud getåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 35 932000 kr.

Kartong: S. 227, med bönan på rad 24 Står: Därvid skall frågan----------------------

främjas Rättat till: Därvid skall man-------------- främjas

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 228

C 8. Fortbildning m. m.

1976/77 Utgift» 44 750127 Reservation 10 070 430

1977/78 Anslag        59 768 000 1978/79 Förslag       64 788 000

1 Anslaget Lärares fortbildning m. m.

Ur detta anslag bekostas fortbildning av skolledare, lärare samt personal av olika kategorier för skolans elewårdande verksamhet m. fl. Verksamheten bedrivs till större delen av länsskolnämnderna samt av sådana fortbildningsavdelningar som avses i förordningen (1977: 536) om fortbildningsavdelningar. Övrig fortbildning bedrivs under skolöverstyrelsens (SÖ) direkta ledning eller av lärarorganisationer m. fl.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skolöverstyrelsen	Föredraganden
Personal
Lärarpersonal	168	of.	of.i
Övrig personal	41,5	of.	of.
	209,5	of.	of.
Anslag
Skolöverstyrelsens fortbildningsverksamhet Fortbildningsavdelningarnas verksamhet Länsskolnämndernas fortbildningsverksamhet	1 305 000 30 406 000 28 057 000	+   330 000 + 5 759 000 + 1 849 000	+     65 000 + 3 749 000 + 1206 000
	59 768 000	+ 7 938 000	+ 5 020 000

1 Tjänsterna som språkassistent bör fr. o. m. den 1 juli 1978 inte återbesättas vid vakans.

Anslagsframställning har, förutom av SÖ, avgivits av organisationskommittén (U1970:60) för högre musUtutbildning (OMUS) med 600 000 kr.

Skolöverstyrelsen

SÖ framhåller inledningsvis att tyngdpunkten i fortbildningsverksamheten under budgetåret 1978/79 koinmer att ligga inom två långsiktiga projekt, skolledarutbildningen och personallagsutbildningen. Båda projekten hänger nära samman med det utvecklingsarbete som pågår på skolans område med anledning av reformeringen av skolans inre arbete.

SÖ betonar vikten av en uppföljning av projektverksamheten med avseende dels på utbildningens innehåU och organisation, dels utvecklingen av formerna för stöd och stimulans åt det lokala utvecklings-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 229

arbetet. I den senare typen av uppföljning ingår även samordningen av de båda projekten inbördes och samordningen av projekten med övriga former av lagutbUdning. Som exempel nämner SÖ lagutbildningen i samhällsorienterande ämnen, jämställdhet och internationell förståelse, samlevnadsundervisning samt fortbildning enligt alkoholpoUtiska utredningens förslag. Dessa fortbildningsinsatser bör ses som viktiga stödinstrument i det lokala utvecklingsarbete som skolledarutbUdningen och personallagsutbUdningen syftar tiU att initiera.

En annan stödfunktion för det lokala utvecklingsarbetet är det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. SÖ har under innevarande budgetår startat en försöksverksamhet med mera systematisk samverkan mellan forsknings- och utvecklingsarbete och fortbildning. Denna samverkan bör, enligt SÖ, utvidgas.

Utöver nu nämnda projekt nämner SÖ särskUt fortbUdningsinsatser avseende undervisningen i naturorienterande ämnen, främst på låg-och mellanstadiet, samt fortbildning för lärare som undervisar invandrarbarn i svenska. FortbUdning bör även erbjudas gymnasieskolans lärare, vilka inte deltar i personallagsutbUdningen. Särskilt angelägen är den s. k. särskUda fortbildningen.

SÖ anser det viktigt att också lärare inom kommunal högskoleutbildning får fortbUdning.

SÖ:s förslag till medelstilldelning för budgetåret 1978/79 innebär i huvudsak följande.

1. Pris- och löneomräkning 3 630 000 kr.

2. O-alternativet skulle, enligt SÖ, innebära en reduktion av anslaget med 2 898 400 kr.

SÖ:s löneomräkning för den fasta personalen uppgår tUl 972 000 kr. En minskning av personalen bedöms som orealistisk med hänsyn till dels gällande lagstiftning på arbetsmarknaden, dels möjUgheterna att genomföra fortbildningsverksamheten. Skall personalorganisationen bibehållas, måste medlen för den egentliga fortbildningsverksamheten beskäras med 3 870 400 kr., vilket innebär att väsentiiga delar av skolpersonalens fortbildning måste utgå, begränsas eUer uppskjutas.

3. Införandet av undervisning i engelska på grundskolans lågstadium har medfört att såväl lågstadielärare som ett ökat antal mellanstadielärare söker resestipendium för studier i engelska. SÖ finner det synnerligen angeläget att ytterligare medel till resestipendier ställs till förfogande (+50 000 kr.).

4. Lärarorganisationer m. fl. erhåller ur fortbildningsanslaget bidrag tiU huvudsakligen medverkandekostnader i samband med fortbildning av lärare och övrig skolpersonal. Ett ökat antal organisationer har anordnat sådan fortbildning som SÖ finner värdefull. SÖ anser att medlen för detta ändamål bör räknas upp (-1-60 000 kr.).

5. Genomförandet av olika projekt, dels redan startade, dels nya,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 230

förutsätter ett centralt planerings- och uppföljningsarbete oberoende av att genomförandet sker regionalt/lokalt. Planeringsarbetet inbegriper också förhandlingar med berörda personalorganisationer, vUket medför kostnadsökningar (+110 000 kr.).

6. De språkassistenter som arbelar inom lärarfortbildningen förväxlas ofta med andra infödda kommunalt anställda lärare som under kortare tid undervisar elever i grundskolan. SÖ föreslår därför att beteckningen språkassistent ersätts med språkkonsulent.

7. SÖ räknar med att personallagsutbildningen kommer att starta under innevarande budgetår. Efter överläggningar har fastställts att utbildningen skall omfatta två veckor som fördelas på minst två perioder och förläggs tUl terminstid. UtbUdningen kan emeUertid organiseras i full utsträckning först fr. o. m. budgetåret 1978/79 eftersom den beslutade samordningen med skolledarutbildningen (jfr prop. 1976/77: 100, bU. 12 s. 247 och 252, UbU 1976/77:25, rskr 1976/77:293), enligt SÖ, innebär att skolledarutbUdningen inom ett rektorsområde skall vara avslutad innan personallagsutbildningen inom området påbörjas. Genom att utbildningen begränsas i tid och eftersom genomförandet kommer att ske regionalt efter riktlinjer som fastställs efter förhandlingar blir kostnaderna lägre än under innevarande budgetår (—130 000 kr.).

8. Skolledarutbildningen skall bedrivas under en tioårsperiod räknat fr. o. m. budgetåret 1974/75. I förordning den 30 mars 1977 har regeringen meddelat bestämmelser för utbildningen. Under budgetåret 1978/79 beräknas 1 486 skolledare från olika delar av landet delta i UtbUdningen. Kostnaderna för utbildningen inkluderar viss begränsad försöksverksamhet med kontinuerlig fortbildning för de skolledare som genomgått basutbildningen. De ytterligare medel som bör fördelas till fortbildningsavdelningarna beräknar SÖ till 668 000 kr.

9. I samråd med kommittén med uppgift att öka andelen kvinnor på skolledande befattningar (U 1977: 03) planerar SÖ informations-och utbildningsinsatser i syfte att öka antalet kvinnliga skoUedare. Kostnadema beräknas för budgetåret 1978/79 till 250 000 kr.

10.   SÖ anser det angeläget att utbudet av fortbildning tUl gymnasie
skolans lärare inte minskas på gmnd av den satsning på grundskolans
personal som bl. a. personallagsutbildningen innebär. HärtUl kommer
behovet av särskilda fortbildningsinsatser för lärare inom den kommu
nala högskoleutbildningen.

Kostnadema för aUmän fortbildning för lärare i tekniska ämnen inom två- och fyraårig teknisk linje samt lärare inom sjöbefälsutbildning beräknar SÖ till 200 000 kr. För samhäUsorienterande ämnen och matematiksektorn beräknas 350 000 kr. resp. 200 000 kr.

Den allmänna och särskilda fortbildningen för lärare i tekniska ämnen inom de tvååriga yrkesinriktade Unjema beräknas totalt kräva 1 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 231

Motsvarande kostnader för vårdsektorn beräknas tUl 900 000 kr. Det senare medelsbehovet avser även fortbildning med särskild inriktning på lärare inom kommunal högskoleutbUdning. För sektörii jordbruk, skogsbruk och trädgård beräknas 550 000 kr., för estetisk sektor 100 000 kr., för merkantil sektor 200 000 kr. samt för sektorn för hemkunskap och konsumtion 100 000 kr.

Kostnadsökningen för fortbUdningen av gymnasieskolans lärare uppgår därmed tUl 566 000 kr.

11. SÖ räknar med ökade fortbildningsinsatser på vuxenutbUdningens område ( + 150 000 kr.).

12. En betydande del av fortbildningsbehovet gäller samtiiga lärarkategorier oberoende av skolform. Dels gäller det fortbildningsverksamhet vars inriktning är gemensam för hela skolan, såsom fortbildning inom specialpedagogikens område, studie- och yrkesorienteringen, jämstäUd-hets- och samlevnadsprojekten, alkoholpolitiska frågor, elevvård, läromedelsfrågor samt centrala insatser för samverkan mellan skola och arbetsliv. Dels gäller det sådan fortbildning som bedrivs över stadie-och skolformsgränser för att främja en gemensam syn på arbetssätt och verksamhetsformer i skolan. Exempel på ett sådant område är den fortbildning i naturorienterande ämnen som SÖ planerar för att stärka undervisningen i dessa ämnen, särskilt på låg- och mellanstadiet. Andra angelägna områden är moderna språk, svenska och samhällsorienterande ämnen samt projektet Datorn i skolan.

Totalt räknar SÖ med att den gemensamma fortbildningen erfordrar en uppräkning av medlen med 1 257 000 kr.

13. SÖ anser att medel för de delar av den gemensamma fortbildningen
inom specialpedagogikens område som utgörs av kurser för föräldrar
till synskadade och/eller hörselskadade bam samt undervisning i tecken
språket fortsättningsvis bör beräknas under anslaget Specialskolan
m. m.: Utbildningskostnader i stället för under förevarande anslag
(—139 000 kr.).

14.   För fortbildning av studieförbundens cirkelledare planerar SÖ ett
större utbud av korta kurser på tre dagar. Kostnaderna för cirkelledar-
fortbUdningen beräknas totalt till 970 000 kr. För fortbildningen av
lärare inom grundutbildning för vuxna och av lärare som undervisar
invandrarbarn i svenska föreslås 300000 kr. resp. 500 000 kr.

SÖ beräknar kostnaderna för fortbildning av hemspråkslärare tiU 1 150 000 kr. Medelsbehovet för fortbUdning i Finland av i Sverige verksamma finska lärare beräknas tUl 100 000 kr. SÖ föreslår att försöksverksamhet med motsvarande fortbildning med inriktning på t. ex. läs- och skrivsvårigheter anordnas i Jugoslavien och Grekland till en kostnad av 80 000 kr.

Dessa fortbildningsinsatser, vilka av SÖ sammanfattas som fortbildning av lärare inom invandrarundervisningen, medför en kostnadsökning som uppgår till sammanlagt 272 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 232

15. Fortbildningsavdelningarna bör enligt prop. 1916/11: 100 (bil. 12 s. 254, UbU 1976/77: 25, rskr 1976/77: 293) ses som en utvecklingsresurs för skolan, varvid skolans egna problem i ökad utsträckning kan bUda utgångspunkt för såväl fortbildning som forskning. Fortbildnings-avdelningarna bör i sin verksamhet kunna fungera dels som initiativtagare till, dels som förmedlare av forsknings- och utvecklingsarbete. För att pröva oUka praktiska former för ett närmande mellan forsknings-och utvecklingsarbete och fortbildning startar SÖ under innevarande budgetär försöksverksamhet i tre regioner. En fömtsättning för en vidareutveckling av denna samverkan är att fortbildningsavdelningarna kan stödja och stimulera utvecklingsarbete i vilket såväl fortbildnings- som forskningsinsatser förenas. För detta ändamål erfordras särskilda icke projektbundna medel som avdelas ur såväl anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet som fortbildningsanslaget och som disponeras av fortbildningsavdelningarna.

En sektor för regionalt/lokalt utvecklingsarbete och samverkan mellan forsknings- och utvecklingsarbete och fortbildning bör upprättas vid samtiiga fortbUdningsavdelningar. Verksamheten fömtsätter ökad samverkan med berörda länsskolnämnder och de lokala skolmyndigheterna.

Kostnaderna ur fortbildningsanslaget beräknas till 125 000 kr. per fortbildningsavdelning, totalt 750 000 kr.

16. För länsskolnämndernas kurser, konferenser och studiedagar m. m. beräknar SÖ inga ytterligare medel.

17. Länsskolnämndernas kostnader för deltagare och utbildarlag inom skolledarutbUdningen beräknas öka (+200 000 kr.).

18. Den hittiUs bedrivna fortbUdningsverksamheten för pryo-hand-ledare bör, enligt SÖ:s uppfattning, vidgas tiU att omfatta aUa former för samverkan mellan skola och arbetsliv. Den försöksverksamhet med förändrad arbetslivsorientering i grundskolan som startas under innevarande budgetår och som beräknas pågå i tre år, bör ligga till grund för fortbildning under 1978/79. Denna fortbUdning bör vara en uppgift för såväl de regionala som de lokala planeringsråden för samverkan mellan skola och arbetsliv. De ytterligare medel som behöver tillföras uppgår till 60 000 kr.

19. FortbUdningen i humanbiolögi för lärare i biologi och i viss utsträckning skolsköterskor beräknas slutföras under budgetåret 1978/79 (-30 000 kr.).

20. De medel som disponeras under iimevarande budgetår för utbUdning av SIA-informatörer erfordras inte för budgetåret 1978/79 (-1800 000 kr.).

21. SÖ anser att särskUda medel bör anslås för en riksomfattande utbildning av lokala elevfunktionärer som ett led i att ge eleverna bättre förutsättningar att påverka sin skolsituation. Utbildningen bör vara gemensam för samtiiga statsbidragsberättigade organisationer och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        233

organiseras av länsskolnämnderna enligt utbildningsplaner som utarbetas av SÖ i direkt samverkan med organisationerna. Kostnaderna för funktionärsutbUdningen beräknas till 1 milj. kr.

22. I likhet med vad SÖ föreslår för elevorganisationernas del bör en riksomfattande utbildning för funktionärerna inom Riksförbundet hem och skola anordnas. I denna utbildning bör även funktionärer för Riksförbundet döva och hörselskadade barns målsmän samt Eke-skolans föräldraförening kunna delta. Vissa allmänna moment kan vara gemensamma. Dessutom bör speciella krav på utbUdning från de två senare nämnda organisationerna tUlgodoses. UtbUdningen bör organiseras av länsskolnämnderna enligt utbildningsplaner som utarbetas av SÖ i samråd med föräldraorganisationerna. Kostnaderna för utbildningen beräknas omfatta 1 milj.kr.

23. Vikariekostnaderna i samband med arbetslivsorientering för lärare i grundskolan m. m. belastar förevarande anslag, vUket innebär en stark begränsning av antalet lärare som kan delta i sådan arbetslivsorientering. SÖ upprepar sitt förslag från föregående år att vikariekostnaderna för denna grupp bekostas ur anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. på liknande sätt som för lärare i gymnasieskolan och föreslår därför endast en uppräkning av posten med 14 000 kr.

24. Organisationskommittén (U 1970: 60) för högre musikutbildning (OMUS) föreslår för budgetåret 1978/79 att fortbUdningskurser anordnas för ca 60 lärare i den kommunala musikskolan. UtbUdningen avses ge behörighet till tjänst som lärare i musik i grundskolan. Kurserna, som bör omfatta minst två veckor och anordnas på minst tre orter i landet, har av OMUS kostnadsberäknats till 600 OÖO kr.

Föredraganden

Riksdagens beslut (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367) om reformeringen av skolans inre arbete (SIA) innebär en ökad frihet för den enskilda skolan att besluta om skolarbetets utformning. Beslutet innebär också att ett ökat ansvar läggs på skolan att utforma den egna verksamheten på ett sätt som svarar mot lokala förutsättningar och behov.

En verklig förändring av skolan är dock inte möjlig utan att de som verkar i skolan ser förändringen som nödvändig samt gör den till sin egen angelägenhet. För att en utveckling skall vara möjlig krävs vidare att skolans mål diskuteras på det lokala planet på ett sådant sätt att målen kan fungera som styrmedel för arbetet. Kunskaper och information om de villkor av t. ex. resursmässig och organisatorisk art som den enskilda skolan arbetar under är en annan förutsättning. Därtill kommer att utveckhngen av verksamheten måste utgå från den situation som den enskilda skolan befinner sig i och från de problem som

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 234

man där finner angelägna att lösa. Ansvaret för att utforma och pröva olika lösningar ligger hos dem som verkar i den enskilda skolan.

En utveckling som bärs upp av dem som arbetar i skolan kan ta ohka lång tid på olika håll och kräver erfarenhetsutbyte inom och utanför skolan. I detta utbyte spelar alla former av fortbildning en väsentlig roll när det gäller att ge det stöd och den stimulans som behövs för att ett lokalt utvecklingsarbete skall komma till stånd.

Enligt min mening har också forsknings- och utvecklingsarbetet inom skolans område en utvecklingsstödjande funktion. Forsknings- och utvecklingsarbetet, vilket jag tidigare behandlat under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, bör därför utgå från samma principiella syn på skolans utveckling som jag här har förordat beträffande fortbildningen.

Mot denna bakgmnd finner jag det angeläget att fortbildningsverksamheten och forsknings- och utvecklingsarbetet dels närmas till skolan, dels närmar sig varandra. För detta ändamål har jag i det föregående beräknat särskilda medel under anslaget Länsskolnämnderna (15).

Den särskilda s. k. SIA-fortbildningen avser utbildning av skolledare och personallag samt studiedagsinformation och utbildning av studiedagsinformatörer. Speciellt de båda förstnämnda utbildningarna syftar till att initiera ett lokalt utvecklingsarbete. Båda bedrivs som lagutbUd-ningar och har den gemensamma utgångspunkten att verksamheten förutsätter en nära samverkan mellan skola och företrädare för olika myndigheter och organisationer utanför skolan.

SkoUedarutbildningen och personallagsutbildningen är två projekt som enligt riksdagens beslut om skolans inre arbete skall stödja varandra och bilda en enhet. PersonallagsutbUdningen inom ett rektorsområde bör enligt beslutet genomföras under en tioårsperiod räknat från 1976/77 (prop. 1975/76: 39) och naturligt ansluta tiU vederbörande rektors skolledarutbUdning (UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Detta innebär en tioårig genomförandeperiod även för den tvååriga skolledarutbUdningen. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 att skolledarutbildningen i ett grundskoleområde av rationella skäl i princip borde vara avslutad innan personallagsutbildningen påbörjas. Enligt uttalande i prop. 1976/77: 100 (bU. 12 s. 252) fann jag den föreslagna kopplingen ändamålsenlig. Uttalandet föranledde ingen erinran vid riksdagsbehandlingen (UbU 1976/77: 25, rskr 1976/77: 293).

Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S) har i anslutning tiU SÖ:s anslagsframställning för 1978/79 anmält att man motsätter sig att en generell regel utfärdas med innebörden att skol-ledamtbildningen inom ett rektorsområde skall vara avslutad innan personallagsutbildningen inom området påbörjas.

Kopplingen mellan skolledarutbUdning och personallagsutbildning kan

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 235

innebära att det kan ta olika lång tid innan personalen inom vissa rektorsområden får ta del av lagutbildningen. Detta betyder i sin tur att vissa rektorsområden kommer att påbörja utvecklingen äv det inre arbetet utan att ha nåtts av särskilda fortbildningsinsatser. Knytningen till skolledarutbUdningen innebär också att urvalet av skolor sker utan hänsyn till den utvecklingsberedskap som finns i olika skolor och som jag uppehåUit mig vid i det föregående. Den samordning mellan skolledarutbUdning och personallagsutbildning, varom riksdagen tidigare beslutat, kan med andra ord motverka sitt syfte att gynna utvecklingen i den enskilda skolan. Enligt min mening bör man därför kunna medge att utbildningen av personallag inte genomgående binds till vederbörande skolledares utbUdning.

Jag har för budgetåret 1978/79 beräknat medel för såväl personallagsutbildningen som skolledarutbildningen i enlighet med SÖ:s förslag (8, 17). Jag har därvid även räknat in vissa medel för försöksverksamhet med kontinuerlig fortbildning av redan utbildade skolledare. Bl. a. mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört finner jag det angeläget att skolledarnas grundutbildning och fortbUdning i görligaste mån samordnas med länsskolnämndernas övriga fortbildningsverksamhet. Det ankommer på SÖ att närmare utveckla formerna för en sådan samordning i nära kontakt med länsskolnämnderna.

Rekryteringen till lagutbildningen borde enligt SIA-beslutet ske rektorsområdesvis och omfatta 10—15 personer från varje rektorsområde. Utbildningen skulle omfatta fyra veckor och inledas med en kursvecka på ferietid, därefter tio kursdagar under påföljande läsår, tre dagars utvärdering påföljande sommar och avslutningsvis två dagar på ferietid.

Under innevarande läsår skall på studiedagstid genomföras en fortbildning kring arbetssätt och arbetsformer m. m. med anledning av reformeringen av skolans inre arbete. För att förbereda denna information och fortbildning skulle enligt SIA-beslutet särskilda studiedagsinformatörer utbildas från varje rektorsområde.

Jag vill i detta sammanhang anmäla för riksdagen att jag genom en departementsskrivelse den 9 maj 1977 uppdrog åt statens avtalsverk att på grundval av en i ämnet upprättad promemoria återuppta vissa avbrutna förhandlingar med berörda personalorganisationer om villkor m. m. vid genomgång av nämnda utbildningar.

I promemorian angavs att lagutbildningen borde omfatta tio kursdagar under terminstid och att utbUdningens uppläggning och innehåll borde anknyta till de principer för lagutbildningen, som riksdagen beslutat om. Vidare skulle, enligt promemorian, utbildningen av studiedagsinformatörer förläggas helt till läsåret i så nära anslutning som möjligt till läsårets start höstterminen 1977. Det skulle ankomma på SÖ att besluta om närmare riktlinjer om innehåll m. m. för ifrågavarande utbildningar. Sedan avtal träffats mellan statens avtalsverk och berörda huvudor-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 236

ganisationer har regeringen i förordning den 30 juni 1977 meddelat vissa föreskrifter om genomgång av lagutbUdning och studiedagsinfor-matörsutbildning i samband med SIA-reformen.

UtbUdningen av studiedagsinformatörer är nu genomförd. Enligt vad jag har erfarit har bl. a. riktlinjer för sammansättningen av personallag varit föremål för förhandlingar mellan personalorganisationerna och SÖ. Dessa har nu slutförts. De grupper som bör vara företrädda vid sammansättningen av lag är skolledare, lärare, elevvårdande personal, förskolepersonal, kommunalt anställd fritidspersonal, övrig personal samt fortbildningskonsulent vid länsskolnämnd om sådan tjänstgör inom rektorsområdet.

SÖ räknar, enUgt vad jag har inhämtat, med att 120—130 lag skaU påbörja utbildningen under innevarande budgetår. Jag förutsätter att planeringen av denna utbUdning, inkl. uttagningen av deltagare, samt genomförandet sker i nära samråd med berörda länsskolnämnder och kommuner.

Det bör i detta sammanhang anmälas för riksdagen att regeringen den 17 november 1977 efter hemställan från SÖ beslutat medge att den kursledarutbildning om högst fem dagar som föregår lagutbildning i samband med SIA-reformen får ske på terminstid.

Samtidigt som fortbUdningen är ett led i skolans utveckling är den för de i skolan verksamma ett led i utvecklingen av den egna yrkesrollen. Det är således också fråga om personalutbildning i vidare bemärkelse. Den faller därmed inom ramen för de områden där kollektivavtal kan träffas. Det är naturligt att regering och riksdag uttalar att vissa mål bör prioriteras i fortbildningsverksamheten. Det bör ankomma på det statiiga organ som sluter kollektivavtal att beakta dessa uttalanden. Förutom SIA-fortbildningen, kring vilken jag uppehåUit mig i det föregående, viU jag för egen del särskilt betona vikten av fortbUdning i naturorienterande ämnen som ett led i att stärka skolans undervisning på detta område. Även fortbildningen för skolans samlevnadsundervisning samt fortbildningen i moderna språk, svenska/orienteringsämnen, och där framför allt svenska, bör enligt min mening fortsätta. Detsamma gäller fortbildningen kring jämställdhetsfrågor och undervisningens internationaUsering samt fortbildningen inom specialpedagogikens område (12).

SÖ har föreslagit att medel för viss fortbUdning inom specialpedagogikens område beräknas under anslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Jag avstyrker dock detta förslag och räknar även i fortsättningen medel för denna fortbildning under förevarande anslag (13). I likhet med SÖ anser jag att utbudet av fortbildning för gymnasieskolans lärare inte bör minska (10).

Fortbildningen av lärare och cirkelledare inom invandrarundervisningen finner jag angelägen. Jag har dock inte beräknat medel för fort-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 237

bildning i Jugoslavien och Grekland av i Sverige verksamma lärare från dessa länder (14),

Genom beslut vid 1964 års riksdag (prop. 1964: 1, bil. 10, SU 1964: 45, rskr 1964: 132) knöls samtliga språkassistenter som då undervisade vid de högre läroanstalterna, med något undantag, till de dåvarande fortbildningsinstituten, vilka numera benämns fortbildningsavdelningar. Språkassistenterna har till uppgift att ge lärarna råd, hjälp och information vid ämneskonferenser eller enskilt. I Stockholm finns fyra språkassistenter varav två i engelska, en i tyska och en i spanska. I Uppsala finns tre assistenter, vardera en i engelska, franska resp. tyska. I Malmö finns en språkassistent i tyska och i Göteborg en i franska. Tjänstema som språkassistent fördelar sig således ojämnt såväl med avseende på fortbildningsavdelningar som språkgrupper. Jag har vid mina överväganden funnit att denna organisation inte är ändamålsenlig. Jag förordar därför att språkassistenttjänstema fr. o. m. den 1 juli 1978 vid vakans inte återbesätts.

Kostnader för sådana åtgärder som SÖ i samråd med kommittén (U 1977: 03) med uppgift att öka andelen kvinnor på skoUedande befattningar planerar vidta för att öka antalet kvinnliga skolledare bör enligt min mening bestridas av anslaget Kommittéer m. m. under nionde huvudtiteln (9).

Jag är inte beredd att tiUstyrka den av SÖ föreslagna utbildningen av ■elev- och föräldrafunktionärer (21, 22). Jag hänvisar här i övrigt tUl vad jag har anfört under anslagen Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. samt Bidrag till vissa organisationer. Jag vill också erinra om att jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet anmält för riksdagen att regeringen den 8 september 1977 beslutat medge att Sveriges elevers centralorganisation och Elevförbundet får disponera medel ur förevarande anslag under innevarande budgetår för sin medverkan i studiedagsinformationen med aidedning av SIA-reformen.

Fortbildningsinsatser avseende yrkesstudier och arbetsUvsorientering bör göras även under det kommande budgetåret. Jag är dock inte beredd att förorda att vikariekostnader för lärare i grundskolan som bedriver arbetslivsorientering utgår under anslaget Bidrag till driften av grtmdskolor m. m. (23).

Organisationskommittén (U1970; 60) för högre musikutbildning (OMUS) har i sin anslagsframställning föreslagit att fortbUdningskurser med särskild inriktning på grundskolans musikundervisning anordnas för den kommunala musikskolans lärare under nästa budgetår. Jag har under förevarande anslag beräknat medel för 80 platser i sådana kurser förlagda tiU ferietid. Det ankommer på SÖ att i kursplan närmare ange kursernas längd, innehåll och uppläggning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 238

Med hänvisning till vad jag har anfört och tiU sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om språkassistentorga-nisationen,

2. tiU Fortbildning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 64 788 000 kr.

C 9. Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m.

1976/77 Utgift 45 956 077

61 674 000

77 473 000

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

Ur anslaget ersätts kostnader för statsbidrag tUl försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering (syo) enligt förordningen (1974: 390) om statsbidrag tiU kostnader för studie- och yrkesorientering i viss kommimal UtbUdning m. m. (ändrad senast 1977: 491).

Ur anslaget ersätts även kostnader till ett belopp motsvarande 39 grundbelopp för uppföljande syo för att nå och stödja elevgmpper som inte söker eller antas tUl fortsatt utbildning efter gmndskolan eller som inte fullföljer påbörjad utbildning.

Vidare bestrids ur anslaget kostnader för verksamhetsbidrag till kommunema för arbete i de lokala planeringsråden för samverkan mellan skola och arbetsliv. Verksamhetsbidraget skall utgöra 6% av kommunens totala antal gmndbelopp för syo, dock lägst 0,2 och högst 2 grundbelopp.

Ur anslaget ersätts även kostnader för försöksverksamhet med regional samordning av kontakterna meUan skola och arbetsliv i Malmö- och Göteborgsregionen beräloiat efter 1,5 gmndbelopp vardera samt i Stockholmsregionen efter 3 gmndbelopp.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Grundbelopp för studie- och
yrkesorientering samt upp-
följande studie- och yrkes-
orienteringsverksamhet	55 549 000	+ 2 356 480	+ 8 592 000
Studie- och yrkesorientering
för elever i högre special-
kurser	—	+     502 628	_
Studie- och yrkesorientering
för invandrarelever	—	+     519 960	__
Lokala planeringsråd	5 623 000	+ 7 621600	+  7 133 000
Regionala planeringsråd	502 000	+ 2 614 920	+       74 000
	61 674 000	+ 13 615 588	+ 15 799 000
Avrundat		+ 13 616 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        239

Skolöverstyrelsen

1. Skolöverstyrelsen (SÖ) har för 1977/78 beräknat grundbeloppet till 86 660 kr. SÖ:s löneomräkning på det antal grundbelopp som har tilldelats för budgetåret 1977/78 uppgår till 1 847 160 kr.

2. SÖ beräknar för budgetåret 1978/79 ett behov av ca 668 grundbelopp för syo varav ca 42 grundbelopp för uppföljande syo. Antalet grundbelopp ökar därmed med åtta jämfört med innevarande budgetår ( + 693 280 kr.).

3. SÖ har i beräkningsunderlaget även inräknat elever i specialkurser som efter den 1 juli 1977 ingår i kommunal högskoleutbildning. Syo för dessa elever bör, enligt SÖ:s uppfattning, bibehålla ett organisatoriskt samband med kommunernas syo-organisation och syo-verksamheten i gymnasieskolan. I likhet med vad som gäller för budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 59, s. 313, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) föreslås därför för budgetåret 1978/79 och fortsättningsvis att elever i kommunal högskoleutbUdning på sådan studieväg som t. o. m. 1976/77 ingick i gymnasieskolan får inräknas i elevunderlag för statsbidrag till syo.

4. SÖ anser att organisationen för syo bör vara enhetlig inom det område av skolväsendet som har kommunalt huvudmannaskap. Medel för syo inom sjuksköterskeutbildningen bör därför fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag med 400 000 kr. i stället för under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

5. Vid rekvisition av statsbidrag till syo får inräknas viss förstärkning som grundas på antalet elever i specialklass och samordnad specialundervisning. Eftersom huvuddelen av nuvarande resurser för specialundervisning i framtiden kommer att ingå i förstärkningsresursen och undervisningen integreras inom arbetsenheten kan, enligt SÖ, nuvarande bestämmelser (SFS 1974: 390, 5 § p. 3 a och 3 b) inte längre till-lämpas. Kommunema bör därför genom en teknisk förändruig av dessa bestämmelser få tillgång till motsvarande förstärkningsresurs även för syo.

6. Vid översyn av bestämmelserna för statsbidrag till syo bör, enligt SÖ, uppmärksammas att nuvarande dimensionering omfattar alltför många elever per grundbelopp. En viss reducering är särskilt angelägen för kommuner med högre jämförelsetal än 3 000.

7. SÖ anser att elever i högre specialkurser i gymnasieskolan bör inräknas i underlaget för statsbidrag tiU syo på samma sätt som elever i övriga studievägar i gymnasieskolan. Kostnaderna motsvarar ca 5,8 grundbelopp (+502 628 kr.).

8. Särskilda insatser inom syo krävs, enligt SÖ, för invandrarelever i grundskolan och gymnasieskolan. SÖ föreslår därför en försöksverksamhet med en utökad syo-resurs för detta ändamål. Medelsbehovet beräknas tiU ca sex grundbelopp ( + 519 960 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 240

9.   För de lokala planeringsrådens verksamhet utgår statsbidrag under
innevarande budgetår motsvarande ca 67 grundbelopp.

10. I enlighet med regeringens uppdrag den 23 juni 1976 att utfärda anvisningar för de lokala planeringsrådens verksamhet har den utökats till att gälla även den kommunala vuxenutbildningen. EnUgt SÖ:s uppfattning bör samtliga inom kommunen belägna utbildningsformers behov av arbetslivskontakter samordnas i rådets verksamhet. Även de stora och ökade förväntningar som ställs på planeringsråden samt de för samhällets behov viktiga arbetsuppgifter som redovisas i anvisningarna för rådens verksamhet motiverar en höjning av bidraget. Kommunerna bör, enligt SÖ, tilldelas ett verksamhetsbidrag som utgör 15 % av kommunens totala grundbelopp för syo (utan minskning på grund av yrkesvalslärartjänster), dock lägst 0,3 och högst 3 grundbelopp. Merkostnaden motsvarar ca 86 grundbelopp ( + 7 452 760 kr.).

11. Försöksverksamhet med regional samordning av kontakterna mellan skola och arbetsliv pågår under innevarande budgetår i Malmö-, Göteborgs- och Stockholmsregionen. För försöksverksamheten utgår under innevarande budgetår 6 grundbelopp.

12.    SÖ beräknar för budgetåret medel för bidrag till regionala plane
ringsråd i samtliga län. Länsskolnämnderna bör tilldelas ett verksam
hetsbidrag motsvarande det antal grundbelopp för syo som utgör 4 %
av länets totala antal grundbelopp (utan minskning på grund av yrkes
valslärartjänster), dock lägst motsvarande 1 grundbelopp och högst mot
svarande 3 gmndbelopp. Merkostnaden motsvarar ca 30 grundbelopp
( + 2 599 800 kr.).

Länsskolnämnderna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har i gemensam skrivelse den 21 oktober 1977 bl.a. anhållit att de fyra nordligaste länen temporärt tUldelas ca 3 675 000 kr. för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten, främst uppsökande verksamhet.

Svenska arbetsgivareföreningen har i skrivelse bl. a. anhållit att särskilda medel anvisas skolorna för att möjliggöra samordning och planering mellan skola och företag när det gäller den inbyggda utbildningen.

Föredraganden

Jag vill inledningsvis erinra om att den nya organisationen för studie-och yrkesorientering (syo) enligt riksdagens uttalande (UbU 1971: 21, rskr 1971: 214) har karaktär av försöksverksamhet. Skolöverstyrelsen (SÖ) har den 23 november 1977 inkommit med en redovisning av de hittillsvarande erfarenhetema av den nya organisationen, baserad på en tredje lägesrapport samt de synpunkter som kommit fram i samband med remissbehandlingen av denna.

Löneutvecklingen under första halvåret 1977 innebär att grundbelop-

Piop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        241

pet för syo utgör 96 020 kr. för redovisningsåret 1977/78. Löneomräkningen på det antal gmndbelopp som tUldelats för budgetåret 1977/78 uppgår därför till 8 708 660 kr. (1).

Jag har inget att erinra mot SÖ:s beräkningar när det gäller antalet grundbelopp för syo (2).

Elever i kommunal högskoleutbUdning på sådan studieväg som t.o.m. 1976/77 tillhörde gymnasieskolan och där ingick i underlaget för statsbidrag till syo får även i fortsättningen inräknas i elevunderlaget (3). Så långt möjUgt bör dock medlen för kommunal högskoleutbildning hållas samman under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Jag är därför inte beredd att biträda SÖ:s förslag att medel för syo inom sjuksköterskeutbildningen beräknas under förevarande anslag (4). I dessa frågor har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag avser senare denna dag föreslå regeringen att en särskild proposition föreläggs riksdagen vid 1977/78 års riksmöte om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. Om ett nytt statsbidragssystem genomförs kommer viss del av berälaiingsunderlaget för sy o-bidraget att försvinna eftersom specialundervisningsresursen räknas in i förstärkningsresursen och begreppet specialundervisning får en annan innebörd än tidigare. SÖ föreslår därför att kommunerna får tillgång till samma resurser för syo som skulle ha utgått vid oförändrade grunder för statsbidrag till grundskolan. Jag finner en sådan förändring motiverad som innebär att kommunema får i huvudsak oförändrat bidrag för syo-verksamheten. Enklast sker detta så att jämförelsetalet för kommunen får ökas med en viss procentsats av antalet elever i årskurserna 6—9. Anordningen kräver vissa ändringar i förordningen (1974: 390) om statsbidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering i viss kommunal utbildning m. m. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga (5).

En redovisning av SÖ:s samlade erfarenheter av försöksverksamheten med ny syo-organisation bör, enligt min mening, avvaktas innan frågan om en översyn av bestämmelserna för statsbidrag till syo tas upp till prövning (6). Även frågan om ett eventuellt inräknande av elever i högre specialkurser i kommunemas bidragsunderlag bör behandlas i detta sammanhang (7). Detsamma gäUer frågan om försöksverksamhet med särskild syo för invandrarelever. Här vill jag dock peka på de möjligheter syo-personalen har att etablera ett samarbete med hemspråkslärarna eftersom dessa har ett särskilt ansvar för det sociala kontaktarbetet med invandrarbamen och deras familjer (prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391), vilket naturiigen inrymmer även frågor om studie- och yrkesval (8).

I likhet med SÖ anser jag. att en uppräkning av bidragen tUl kommunerna för de lokala planeringsråden är motiverad. Verksamhetsbidraget bör under budgetåret 1978/79 uppgå tUl 10 % av kommunemas

16   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        242

totala antal grundbelopp för syo (utan minskning på gmnd av yrkesvalslärartjänster), dock lägst 0,3 och högst 2 grundbelopp, totah ca 52 gmndbelopp (9, 10).

Jag vill i detta sammanhang erinra om att kommunerna enligt 2 § skollagen (1962: 319) skall främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasieskola. Vidare vill jag erinra om att dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet i prop. 1975/76: 211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik betonade (s. 229) att samhället med kraft måste stödja de unga genom att erbjuda utbildning, praktik och arbete varvid skolan, kommunema, arbetsförmedlingarna, arbelsgivar- och arbetstagarorganisationerna var och en måste ta sin del av ansvaret. Uttalandet föranledde ingen erinran vid riksdagsbehandlingen (AU 1976/77: 7, rskr 1976/77: 79).

Jag finner i likhet med Svenska arbetsgivareföreningen att särskilda medel bör anvisas kommunerna för att möjhggöra en bättre samordning mellan skola och företag när det gäller den inbyggda utbildningen. Vidare bör särskilda medel utgå för att möjhggöra för kommunerna att följa utbildningen i företagsskola. TUl kommunema bör därför utgå ett belopp som motsvarar 4 % av statsbidraget för inbyggd utbildning inom industri- och hantverk eller handel enligt förordningen (1966: 115) om statsbidrag tiU driftkostnader för viss kommunal utbildning (omtryckt senast 1977: 490) samt 4 % av det totala statsbidrag som beräknats för företagsskolor inom kommunerna enligt förordningen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor (ändrad senast 1977: 473) för att de lokala planeringsråden skall kunna följa den inbyggda utbildningen och utbildningen i företagsskola. Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser om detta bidrag.

För fortsatt försöksverksamhet med regional samordning av kontakterna mellan skola och arbetsliv i Malmö-, Stockholms- och Göteborgsregionen har jag i likhet med innevarande budgetår beräknat medel motsvarande 6 grundbelopp (11). Jag är inte beredd att inför budgetåret 1978/79 förorda inrättandet av flera regionala planeringsråd utan avvaktar en redovisning av erfarenheterna av den försöksvisa regionala samordningen (12). Det står dock kommunerna fritt att vid behov skapa de samrådsorgan som man anser nödvändiga på regional nivå.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanstäUningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de grunder för stat!.'bidrag till studie- och yrkesorientering i viss kommunal utbildning m. m. som jag har förordat,

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag till kommunerna för att möjliggöra en bättre samordning mellan skola och företag beträffande inbyggd utbildning och för att följa utbildningen i företagsskola,

3. till Bidrag till studie- och yrkesorientering in. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 77 473 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        243

C 10. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet

1976/77 Utgift 1 344 688

1977/78 Anslag 1 325 000

1978/79 Förslag 1325 000

Mellan staten och vissa organisationer har den 23 juni 1976 träffats ett avtal om skolomas grafiska och fotografiska mångfaldigande (prop. 1976/77:25, UbU 1976/77:9, rskr 1976/77:73). Enligt avtalet, som gäller fr. o. m. den 1 juli 1976 har lärare vid bl. a. gmndskplor, gymnasieskolor och lärarutbildningsanstalter rätt att i viss utsträckning foto-kopiera eller på annat sätt mångfaldiga litterära eller konstnärliga verk samt fotografier. I ersättning härför betalar staten till företrädare för berörda upphovsmän m.fl. i regel 1,45 öre per kopiesida. Bestämmelser om den redovisning som skaU ligga till grund för beräkningen av ersättningsbeloppets storlek återfinns i 12 § i nämnda avtal meUan staten och vissa organisationer. Ersättningen utbetalas till en av organisationerna upprättad förening, Bonus.

Skolöverstyrelsen   .

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i sina beräknmgar förutsatt att avtalet kommer att förlängas med nu gällande ersättningsregler. I avvaktan på resultatet av den kopieringsundersökning som genomförts den 1 januari 1977—den 30 juni 1977 har SÖ beräknat ökningen tiU 235 000 kr. SÖ har dessutom under anslaget beräknat medel för arvoden till ledamöter m. fl. i föreningen Bonus.

Föredraganden

Det avtal om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande som den 23 juni 1976 träffades mellan staten och vissa upphovsrättsliga organisationer gäUer fr. o. m. den 1 juli 1976 t. o. m. den 30 juni 1978. Om avtalet inte uppsades av part senast ett år före avtalstidens utgång skulle det förlängas med fem år för varje gång. Det bör för riksdagen anmälas att de berörda upphovsrättsliga organisationerna sagt upp nu gällande avtal. Förhandlingar kommer att inledas om nytt avtal för tiden efter utgången av juni 1978 så snart resultatet av kopieringsundersökningen under första halvåret 1977 föreligger. Anslaget bÖr föras' upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga Verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1325 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        244

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

c 11. Bidrag tiU driften av grundskolor m. m.

Jag har i den inledande översUtten angående vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet anmält att jag senare denna dag avser att föreslå regeringen att till riksdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition om nytt statsbidrag tUl grundskolan m. m. I denna proposition kommer jag att behandla förslag tiU nytt driftbidrag för det obligatoriska skolväsendet samt vissa frågor aktuaUserade av 1974 års skolhälsovårdsutredning (U 1974: 01) i betänkandet (SOU 1976:46) Skolhälsovård samt vissa andra frågor. Det är lämpligt att skolöverstyrelsens förslag avseende förevarande anslag behandlas i detta sammanhang. I avvaktan härpå bör anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. tas upp med ett preliminärt beräknat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, tiU Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 7 760 000 000 kr.

C 12. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

1976/77 Utgift 7 438 000 Reservation 1324 700

1977/78 Anslag 8 623 000

1978/79 Förslag       10 009 000

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 67, SU 1968: 129, rskr 1968: 303) utgår statsbidrag till svensk undervisning i utiandet och tUl kommun, som svarar för undervisning av utlandssvenskars barn. Statsbidrag utgår enligt förordningen (1968: 321) om undervisning för utlandssvenskars bam (ändrad senast 1977: 805) bl. a. till kostnader för lärarlöner och för pensionskostnad, som påförts huvudman för statsunderstödd utlandsskola för lärare, på vilka statens allmänna tjänstepensionsreglemente äger tillämpning. Om synnerliga skäl föreligger, får efter medgivande av skolöverstyrelsen (SÖ) därjämte utgå statsbidrag till hyra av lokaler för svensk utlandsskola. Till första uppsättningen stadigvarande under\'isningsmateriel utgår statsbidrag med belopp som SÖ bestämmer.

Pr0p. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 245

Skolöverstyrelsen

Organisationen  vid  de  svenska uUandsSkoloma innevarande  läsår framgår av följande sammanställning.

Statsunderstödda svenska utlandsskolor läsåret 1977/78

		Låg- och	Hög-
		mellan-	stadium
	Belgien	stadier
Europa
	(Bryssel)	X	X
	England
	(London)	X	X
	Frankrike
	(Paris)	X	X
	Italien
	(Milano)	X	—
	(Rom)	X	—
	Portugal
	(Lissabon)	X	—
	Schweiz
	(Geneve)	X	. —
	Sovjetunionen
	(Moskva)	X	—
	Spanien
	(Fuengirola)	X	—
	(Madrid)	X	X
	(Palma de Mallorca)	X	.
	(Las Palmas)	X	"—
	Västtyskland
	(Beriin)	X	—
	(Hamburg)	X	—
.sien	Indien
	(Kodaikanal)	X	—
	Iran
	(Tabriz)	X	—
	(Teheran)	X	—
	Japan
	(Kosai)	X	', —
	Saudi-Arabien
	(Jeddah)	X	—
	Vietnam
	(Bai Bång)	X	—
Afrika	Burundi
	(Bujumbura)	X	—
	Centralafrikanska kejsardömet
	(Berberati)	X	—
	Etiopien
	(Addis Abeba)	X	X
	Kenya
	(Gitaru)	X	—
	(Nairobi)	■X    ■	X
	Folkrepubliken Kongo
	(Pointe Noire)	X	—
	Tanzania
	(Dar es Salaam)	X	—
	(Nzega)	X	—
	Republiken Zaire
	(Semendua)	X	—

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet        246

		Låg- och	Hög-
		mellan-	stadium
	Mexico	stadier
Amerika
	(Mexico City)	X	—
	Argentina
	(Tucumän)             -    -------	■ X   -      ■	— -   ■-■
	Bolivia
	(Cochabamba)	X	—
	Brasilien
	(Sao José dos Campos)	X	—
	(Sao Paulo)	X	—
	Panama
	(Boquete)	X	—
	Peru
	(Achoma)	X	—
	(Lima)	X	—

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1136 000 kr.

2. En minskning enhgt O-alternativet skulle medföra nedläggning av två, eventuellt tre skolenheter. Detta skuUe leda tUl att ca 100 utlandssvenska elever, dvs. ca 10 % av samtliga som nu får undervisning, utestängs från svensk undervisning.

3. SÖ beräknar att totalt ca 1 060 elever innevarande läsår får undervisning i de statsunderstödda utlandsskolorna, vilket är samma elevantal som föregående år. För läsåret 1978/79 beräknas elevantalet uppgå tiU 1 100.

4. SÖ framhåller att svensk exportnäring, konsult- och biståndsverksamhet har expanderat i snabb takt. Samtidigt har under åren 1972— 1977 endast ytterligare en lärartjänst tillkommit. Viss omfördelning av resurser inom anslaget har förekommit.

För nu inneliggande framställningar från företag i MeUersta Östern och Afrika om inrättande av svensk utlandsskola samt om ytterligare en lärartjänst vid Ecole Reine Astrid (Bryssel, Belgien) saknas dock medel. SÖ föreslår att för budgetåret 1978/79 tre nya lågstadie- och tre nya mellanstadielärartjänster inrättas för att tillgodose detta behov av svensk utiandsskola ( + 411 000 kr.).

5. Som en följd av inrättandet av sex lärartjänster föreslår SÖ en ökning av anslaget Reseersättningar ( + 78 000 kr.) samt undervisningsmateriel för 45 elever i de nyinrättade skolorna ( + 26 000 kr.).

6. Vidare föreslår SÖ en ökning av antalet veckotimmar för handledning vid korrespondensundervisning och för kompletterande undervisning (+100 000 kr.) samt av hyresbidraget (+93 000 kr.).

7. Slutligen föreslår SÖ en ökning på grand av belastning i anslagsposten Reseersättningar ( + 50 000 kr.) samt i anslagsposten Undervisning av utiandssvenskars barn i Sverige ( + 250 000 kr.). Den sistnämnda ökningen har sin grund i Sigtunaskolans kommunalisering år 1976, då

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 247

Sigtuna kommun blev berättigad tUl interkommunal ersättning för de barn till utlandssvenskar som då gick i Sigtunaskolan.

SÖ har i samband med sitt remissyttrande över utlandsskoleutred-ningens betänkande inkommit med ytterligare anslagsframställning som utgår från ett genomförande av utredningens förslag.

Utredningen rörande svensk undervisning i utlandet

Utredningen (U 1974: 03) rörande svensk undervisning i utlandet har i aprU 1977 lagt fram betänkandet (SOU 1977: 21) Svensk undervisning i utlandet.

Förslaget har remissbehandlats.

För överblickens och sammanhangets skull berörs även vissa frågor i utredningens förslag som inte fordrar beslut av riksdagen.

Nuläge

Svensk undervisning i utlandet regleras genom förordningen (1968: 321) om undervisning för utlandssvenskars barn. Enligt denna anordnas fyra former av statsunderstödd svensk undervisning i utlandet, nämligen svensk utlandsskola, korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid inter-. nationell skola.

SÖ har tillsyn över verksamheten och fördelar det årliga reservationsanslaget, som budgetåret 1976/77 uppgick till 8 173 000 kr.

Huvudman för svensk utlandsskola är en enskUd juridisk person. Denne ansvarar för skolans ekonomi. För själva driften av skolan svarar en särskild styrelse med säte i det land där skolan drivs.

Enligt förordningen inrättas utlandsskola med låg- och mellanstadier efter medgivande av SÖ, som också fastställer skolans organisation. I realiteten tas dock initiativet till inrättande av utlandsskola av den enskilde huvudmannen, som, om han så önskar, inkommer med framställning om statsbidrag. Därvid krävs att det skaU finnas minst sju elever i behov av svensk undervisning. En skola skall enligt förordningen avvecklas inom skälig tid, om antalet elever väntas gå ner varaktigt. Statsbidrag till högstadium utgår efter beslut av SÖ, om särskilda skäl föreligger.

Vid sidan av denna reguljära högstadieundervisning har vid många låg- och mellanstadieskolor vuxit fram högstadieundervisning, där grupper av elever läser per korrespondens under handledning. Statsbidrag utgår både för handledning och för korrespondensmateriel.

För läsåret 1976/77 utgick statsunderstöd tUl 36 utiandsskolor. Vid dessa var anställda 30 lågstadielärare, 38 mellanstadielärare och 16 högstadielärare.

1 Riksdagsledamöterna Stig Alemyr, ordförande, Gösta Karlsson och Ca-tarina Rönnung.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 248

Svensk statsunderstödd undervisning i utlandet anordnas för utiandssvenskars bam. Med utlandssvensk avses den som är bosatt eller under längre tid vistas i utlandet och som är eller har varit svensk medborgare eller på annat sätt har nära anknytning till Sverige.

Detta innebär att svenskt medborgarskap formellt inte krävs för att få åtnjuta undervisning vid svensk utlandsskola eUer för att få medräknas som elev vid inrättande av skola eller medgivande av statsbidrag till lärartjänster. Praxis har varit vacklande. SÖ har i allmänhet beräknat statsbidraget endast på elever med svenskt medborgarskap. Föratom föreskriften att elevens föräldrar skaU vara utlandssvenskar krävs enligt förordningen om undervisning för utlandssvenskars barn att SÖ vid beslut om inrättande av skola endast tar hänsyn till elever vilkas föräldrar vistas i utiandet på grund av tjänstgöring hos myndighet, organisation eller företag som har nära anknytning till Sverige. Hänsyn skall också tas till elever vilkas föräldrar vistas i utlandet på grund av tjänstgöring hos intemationell organisation eller studier för vilka statligt svenskt studiestöd kan utgå. Vidare krävs att utlandssvensken eller medlemmar av hans famUj kan antas återvända till Sverige.

Vid beräkning av årligt statsbidrag medräknas även barn tiU dem som har tjänstgöring eller studerar utomlands. Tillämpningen av reglerna har emellertid varit oklar och det har tidigare funnits en benägenhet att tUl-lämpa samma regler vid den årliga tUldelningen som vid inrättande av skola.

Hösten 1976 fanns i de svenska utlandsskolorna 1 052 elever. Av dessa var 823 elever med svenskt medborgarskap behöriga och 88 obehöriga. 124 elever hade nordiskt medborgarskap och 17 utomnordiskt. Termerna behörig och obehörig betecknar i betänkandet de elever vilkas föräldrar uppfyller resp. inte uppfyller villkoren enligt förordningen. Lärarna vid utlandsskolan är anställda av huvudmannen som erhåller statsbidrag till ett visst antal lärarlöner beräknat efter elevantalet. Tjänstgöring som lärare vid svensk utlandsskola för vilken statsbidrag utgår räknas i merithänseende som tjänstgöring i svensk gmndskola. Lönen är pensionsgrundande på samma sätt som i Sverige. Lärarna beskattas inte i Sverige och oftast inte heller i utlandet. Skolstyrelsen som tecknar kontrakt med lärarna skall vid tillsättning tillämpa samma befordringsgrunder som i Sverige, dock med beaktande av de särskilda kunskaper som fordras för tjänsten.

Statsbidrag utgår årligen tiU lärarlöner, reseersättningar tUl lärare, undervisningsmateriel och lokalhyra. Ca fyra femtedelar av statsbidraget utgörs av lönekostoader. Ett tiotal skolor har efter beslut av regeringen erhållit statsbidrag tUl förvärv eUer ombyggnad av skollokaler eller elevhem.

Skolornas budget bygger huvudsakligen på inkomster från tre håll, statsbidrag, elevavgifter och bidrag från huvudmannen. Elevavgifterna

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 249

varierar kraftigt beroende på huvudmannaskap och kostnadsläget i det land där skolan är belägen. I de flesta skolor är avgiften densamma för behöriga och obehöriga elever.

Statsbidrag utgår dels tiU korrespondensmateriel, dels till handledning vid korrespondensundervisning. Eleveirna kan således dels bedriva enskilda studier, dels studera i gmpp. Ett fätal grupper är fristående, men de flesta är knutna till svensk utlandsskola, som på detta sätt får en form av korrespondenshögstadium.

Korrespondensundervisningen omfattade budgetåret 1976/77 ca 250 elever med 140 veckotimmars handledning.

All korrespondensundervisning förmedlas av Hermods i Malmö. SÖ bestämmer för hur många veckotimmars handledning statsbidrag skall utgå.

För budgetåret 1976/77, liksom tidigare år, är SÖ:s praxis vid tilldelningen av timmar följande.

Elevantal Antal veckotimmar

1— 2	0
3	T
4— 5	3
6— 7	4
8—10	5
11—12	6

Samma krav på föräldrarnas anknytning till Sverige ställs i aUmänhét på eleverna i korrespondensundervisningen som på eleverna i utlands-skolorna. Varje målsman ansöker individuellt om bidrag till korrespon-densmaterielen hos SÖ som då prövar huruvida eleven är behörig.

Kostnaden för den enskUda familjen beror på om barnet betraktas som behörigt eller obehörigt. För obehöriga elever var kostnaden 1976/ 77 för korrespondensmateriel ca 2 000 kr. på högstadiet och ca 2 500 kr. på gymnasieskolstadiet. HärtiU kommer avgifter för handledningen. Denna torde i regel vara densamma för behöriga och obehöriga elever.

Kompletterande undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden är avsedd för elever som går i lokala eller internationella skolor. Eleverna får på detta sätt en kontakt med språket och kunskap om svenska förhållanden som underlättar återanpassningen lill Sverige. Den kompletterande svenska undervisningen omfattade budgetåret 1976/77 ca 830 elever med 190 timmars undervisning. I regel erhåUer barnen 2—3 timmar. Statsbidrag utgår dels tiU lönekostnad, dels tUl läroböcker i svenska språket och om svenska förhåhanden.

För deltagande i kompletterande svensk undervisning krävs endast att eleven är barn tiU en utlandssvensk. Statsbidrag för kompletterande svensk undervisning får inte utgå på ort som redan har statsunderstödd svensk skola om inte särskilda skäl föreligger.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 250

Enligt förordningen fattar regeringen särskilt beslut om statsbidrag till svensk undervisning vid en internationell skola. Hittills har endast de två skolor som drivs av Gränges International Mining i Liberia erhållit statsbidrag till lärarlöner och läroböcker för denna typ av undervisning. Den svenska sektionen vid den franska statliga experimentskolan Lycée International i Saint Germain-en-Laye utanför Paris har erhållit medel till kompletterande svensk undervisning.

Styrelsen för Internationell Utveckling (SIDA) har sedan 1967 haft möjlighet att driva skolor för sina elever. Sko-lorna har helt bekostats av SIDA inom ramen för biståndsverksamheten. Lärarna har anställts på samma vUlkor som annan SIDA-personal.

Då förordningen om undervisning för utlandssvenskars barn utfärdades uppstod ett behov av att samordna den skolverksamhet som SIDA bedrev med den som enligt förordningen skulle ligga under SÖ. SIDA önskade att SÖ, som hade överinseende över utiandsskolorna, också skulle ta hand om SIDA-skolorna. Som svar på en framställning från SIDA föreskrev Kungl. Maj:t i en skrivelse den 27 maj 1970 att SIDA:s skolverksamhet i utlandet skulle inordnas under förordningen om undervisning av utlandssvenskars barn. Därvid skuUe vissa särbestämmelser gälla främst i fråga om huvudmannaskap och statsbidrag.

SÖ har således formellt överinseende över hela verksamheten och därmed också över SIDA-skoloma. Formellt borde SIDA enligt 9 § såsom huvudman anhålla att SÖ måtte medge inrättandet av en svensk utlandsskola för barn till SIDA-anställda enligt de kriterier som föreskrivs i 8 § i förordningen. Vidare skulle enligt förordningen SÖ medge statsbidrag tiU läromedel till skolan, medan SIDA stod för övriga kostnader. Reellt har den administrativa proceduren skötts så att SIDA, som helt bekostar skolorna över sin budget, självständigt har beslutat vilka skolor den anser sig behöva. Det är SIDA som fastställt elevantalet, vilket vid inrättandet av skola ofta kan vara lägre än vid de svenska utlandsskolorna, och förordnat lärare.

Sammanfattningsvis kan man således konstatera att Kungl. Maj:ts skrivelse den 27 maj 1970 inte har fyUt någon reell funktion i fråga om alt inordna SID A-skolor under förordningen om svensk undervisning i utlandet.

Från SIDA har sedan 1968 framförts önskemål om att själva administrationen av SIDA-skolorna i Sverige skulle åvila SÖ som den fackmyndighet som besitter rutiner och sakkunskap på detta område.

Vidare har man framhåUit de problem som består i att barn tUl personer som inte är anställda av SIDA önskat tillträde till SIDA-skolorna. Förutom några undantag har sådant tiUträde inte medgivits. Detta beror på att skolorna ingår som en del av de kostnader SIDA har för ett biståndsprojekt i ett utvecklingsland. Därför har det inte bedömts rimligt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        251

att skolgången för barn i familjer som vistas utomlands av andra skäl än SIDA-anstäDning skall betalas av medel som är anslagna till ett biståndsprojekt. SIDA står här inför problemet att kräva att sådana familjer skall betala de verkUga kostnaderna för en elev i SIDA-skolan.

Utredningens förslag

För att klargöra problemstäUningarna söker sig utredningen tillbaka till den uppfattning som utgör bakgrunden till det nuvarande systemet av utlandsundervisning och som redovisades i 1964 års utredning, vars betänkande (SOU 1966: 55) Skolgång borta och hemma ligger tUl grund för det nuvarande systemet.

Denna uppfattade tillgång tUl svensk undervisning i utlandet som ett socialt rättvjsekrav och föreslog ett system som gav upphov till föreställningen om elt automatiskt inrättande av utlandsskolor. Dessa var att betrakta som motsvarande svenska grundskolor ehuru de var belägna i utlandet. Enligt 1964 års utrednings uppfattning skuUe statsbidrag utgå till hela undervisningskostnaden och den diskuterade inte närmare hur långt det svenska samhällets ekonomiska ansvar skulle sträcka sig eller förekomsten av elevavgifter. I prop. 1968: 67 om undervisning för utiandssvenskars bam samt för vissa minoriteter i Sverige föreslog föredraganden visserligen inte statsbidrag i den omfattning utredningen föreslagit. Utomlands uppfattades ofta propositionen och riksdagens beslut (SU 1968: 129, rskr 1968: 303) som ett uttryck för samhäUets skyldighet att tUlhandahålla gmndskoleundervisning även i utlandet. Denna avsaknad av ett klart ställningstagande till hur långt samhällets skyldigheter i fråga om svensk undervisning bör sträcka sig, vållade svårigheter i den följande utvecklingen. Kostnaderna för svensk undervisning i utlandet steg snabbt och oförutsett, bl. a. genom en kraftig ökning av elevantalet i Spanien pä orter med omfattande svensk bosättaing. Inför budgetåret 1972/73 lade därför regeringen om anslaget från ett förslagsanslag tUl ett reservalionsanslag (prop. 1972: 1 bil. 10, UbU 1972: 2, rskr 1972: 68), varefter anslaget ökat ytterst obetydligt.

Mot bakgrand av denna utveckling har utlandsskoleutredningen sett som sin uppgift att först ta ställning till den principiella frågan om samhällets skyldigheter för utlandssvenska barns skolgång och därefter pröva principen för statsbidrag för svensk undervisning i utlandet.

Utredningen börjar med att konstatera att det formellt sett inte finns någon skyldighet att tillhandahålla svensk undervisning i utiandet. Ändå uppfattar många det på ett obestämt sätt som en reell skyldighet för det svenska samhället. För att klargöra denna fråga prövar utredningen hur det förhåller sig med sociala förmåner på andra områden; t. ex. i fråga om sjukförsäkring och barnbidrag. Därvid kan konstateras att så-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 252

dana förmåner är strikt förbehållna personer bosatta i Sverige. Om man ser tillgång till undervisning som en social förmån i analogi med barnbidrag eller sjukförsäkringsförmåner synes inte heller föreligga några reeUa skyldigheter för samhället att tillhandahålla skolundervisning för bam till utomlands bosatta svenskar.

Det finns emellertid enligt utredningen svenska medborgare som vistas i utlandet periodvis men som ändå bör betraktas som bosatta i Sverige. Hit hör t. ex. den personal som är utsänd för svenska statens räkning för en viss tid och som även under sin utlandsvistelse betalar skatt i Sverige. Utredningen har gjort en bestämd distinktion mellan å ena sidan sociala förmåner som består av ett penningbidrag och å andra sidan sådana som kräver någon form av institutionell inramning, personal och/eller materiel. Med tanke på de konsekvenser detta kan ha på andra områden, finner utredningen det inte rimligt att det svenska samhället skall ha skyldighet att tillhandahålla det senare slaget av förmåner i utiandet. Slutligen framhåller utredningen att det inte kan anses föreligga något samband mellan skattskyldighet i Sverige och tillgång till svensk undervisning i utlandet. Förutom den ovan gjorda distinktionen mellan penningbidrag och institutionell verksamhet, kan påpekas att ett sådant samband också skulle medföra att en rad grupper i utlandet vilkas verksamhet utredningen uppfattar som väsentlig för Sverige inte skulle kunna räkna med statsunderstöd för svensk undervisning i utlandet.

Motivet för samhäUets stöd tUl svensk undervisning i utlandet kan således enligt utredningen inte vara en allmän skyldighet utan det berättigade i att den svenska staten stöder undervisning för barn till utlandssvenskar, vilkas vistelse utomlands ligger i Sveriges intresse.

Utredningen prövar de former för svensk undervisning i utlandet som nu finns och föreslår att de skall bibehållas. Dock bör regeringen vara beslutande instans i fråga om vilka skolor i utlandet som skall erhålla statsbidrag första gången.

Vidare föreslår utredningen att SIDA-skolorna i realiteten inordnas i det svenska utlandsskolesystemet. Enligt utredningens uppfattning bör dock vissa undantagsregler formuleras beträffande kravet på elevantal och beslut om statsbidrag första gången. Elevantalet bör under vissa omständigheter kunna vara lägre i SIDA-skoloma och regeringen skall inte behöva fatta beslut om statsbidrag.

Utredningen föreslår att systemet med en enskild huvudman, ansvarig för verksamhetens drift och ekonomi bibehålls vid utlandsskolorna. Någon föreskrift i författningen om förekomsten av huvudman som är ansvarig för korrespondensundervisning och kompletterande undervisning finns inte. I praktiken har det emellertid krävts en juridiskt ansvarig person för utbetalande av statsbidraget till dessa undervisningsformer. Ulredningen föreslår att denna praxis fegleras i författning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 253

På grundval av de erfarenheter som de nuvarande reglerna för  be- ■
h ö r i g h e t   ger konstaterar utredningen att det fortfarande finns ett
behov av behörighetsregler. ...

Ett gemensamt villkor för all svensk undervisning i utlandet bör vara att elevens föräldrar eller ena förälder är svensk medborgare; Vad beträffar utlandsskolor och korrespondensundervisning bör vidare gälla som krav för behörighet att elevens ena förälder skaU vistas i utiandet på grund av tjänstgöring vid svensk myndighet eller organisation, tjänstgöring vid internationell organisation, tjänstgöring i företag med nära anknytning till Sverige, studier eller forskning för vilka studiemedel, stipendier eller lön utgår, kulturarbete på vUket vederbörandes huvudsak-, liga försörjning beror eUer verksamhet i utlandet som i övrigt bedöms väsentlig för det svenska samhäUet.

Om synnerliga skäl föreligger bör enligt utredningen på sociala indikationer få medräknas dels även annan elev än som avses ovan, dels elev för vilken gäller att,ingen av föräldrarna är svensk medborgare.

Vid bestämmande av statsbidrag till kompletterande svensk undervisning räknas som elever barn vilka går i utländsk skola och vilkas föräldrar eller ena förälder är svensk medborgare.

Utredningen behandlar också frågan om hur behörighetsprövningen bör genomforas. Enligt nuvarande praxis anger skolorna antalet behövliga elever kategorivis på en blankett enligt gäUande förordning. Med tanke på svårigheterna att tolka behörighetsreglerna synes enligt utredningen risken vara stor att bedömningen inte bUr enhetlig om den läni-nas till de enskilda skolorna. Bedömningen av behörighet bör ske centralt på grundval av en särskilt utarbetad blankett, individueUt ifylld för varje elev. För att prövningen inte skall bli för administrativt omfattande föreslår utredningen att den sker vid beslut om statsbidrag första gången till svensk utlandsskola, vid inrättande av nya lärartjänster samt vart tredje är vid alla skolor.

Enligt förordningen om undervisning för utlandssvenskars bam skall ett särskilt beslut fattas av SÖ om inrättande av skola, anordnande av korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning. I realiteten har före 1976 inga sådana beslut fattats, utan en skola har betraktats som svensk utlandsskola, korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning som anordnad, i och med att statsbidrag medgivits. Utredningen anser att praxis bör regleras i författning. Svensk undervisning i utlandet är privat och kan fungera oberoende av den svenska statens beslut. De svenska myndigheternas uppgift är att överväga stöd tUl undervisningen och ställa vUlkor för detta stöd.

Det ankommer f. n. på SÖ att fatta beslut om statsbidrag första gången till svensk utlandsskola. En föreställning om ett automatiskt medgivande vid föreskrivet elevantal har så småningom uppstått.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 254

Då det enligt utredningen inte föreligger någon principiell skyldighet att tillhandahålla svensk undervisning i utlandet, bör beslutet fattas av regeringen efter en allsidig bedömning av skolsituationen på orten och övriga förhållanden i landet. Högstadium bör betraktas som utbyggnad av befintlig skola och bör därför inte kräva ytterligare beslut av regeringen.

Vidare krävs det för medgivande av statsbidrag första gången till svensk utlandsskola ett visst minimiantal elever. Utredningen föreslår att minimiantalet elever höjs från 7 tUl 10 på ettdera låg- eller mellanstadiet eUer 12 på båda stadierna tiUsammans. För högstadiet bör minimiantalet elever vara 14 under två på varandra följande läsår. Utredningen föreslår också att statsbidraget skall dras in om antalet elever under två på varandra följande år varit åtta och det tredje året inte väntas överstiga åtta. För handledning vid korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning föreslår utredningen att ett visst minimiantal elever skall krävas för medgivande av statsbidrag.

Utredningen föreslår följande regler för tilldelning av lärarkrafter. En lärartjänst inrättas om elevantalet uppgår till tio på ettdera stadiet eUer tiU minst tolv på båda stadierna tillsammans, två lärartjänster om antalet uppgår tUl minst femton på båda stadierna tillsammans. Ökar elevantalet ytterligare skall samma regler för delning av klass följas som i Sverige. Statsbidrag till skolan skall dras in om antalet elever under två på varandra följande läsår varit åtta och inte förväntas stiga under det tredje året.

Statsbidrag till handledning vid korrespondensundervisning skall enligt utredningen ges enligt följande.

Antal behöriga elever     Timantal

3-  6	7
1- 9	10
10-14	15
15-20	20
21-	25

Uppgår elevantalet till 14 har huvudmannen möjlighet att begära att reguljär högstadieundervisning införs.

Statsbidrag till timmar kompletterande svensk undervisning skall enligt utredningen medges enligt följande.

Antal behöriga elever	Timantal (högst)
(minst)
6	5
15	10
25	15
35	20
45	25
55	30

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        255

Utredningens principiella inställning innebär att samhäUet inte skall stå för hela undervisningskostnaden, vilket var utgångspimkten för den tidigare utredningen. Som bakgrundsbeskrivningen visar har det inte heller funnits någon annan princip för fördelningen av kostnaderna mellan samhälle och huvudman.

Utredningen föreslår följande principer för utformningen av statsbidrag till svensk undervisning i utlandet.

Lärarna vid utlandsskolorna anställs enligt utredningens förslag av staten men får sin tjänstgöringsskyldighet förlagd tiU utlandsskolorna. Staten bestrider således utgifter såsom lönekostnader, rese- och flyttningskostnader, kostnader för sociala utgifter för dessa lärare samt utlandstillägg.

Statsbidrag föreslås utgå tiU ett lokalbidrag som uppgår tiU 50 % av den verkliga lokalkostnaden. Detta är avsett att ersätta det nuvarande hyresbidraget som utgör ca 23 % av den totala lokalkostnaden. Det bör utgå till alla skolor oavsett om huvudmannen äger lokalerna eller inte. I detta senare fall motsvarar hyreskostnaden räntekostnaden. Vidare föreslås ett driftbidrag som ersätter nuvarande bidrag till stadigvarande undervisningsmateriel och bidrag till läroböcker m. m. Detta bidrag föreslås utgå med 8 % av kostnaderna för lärarlönema inkl. utlandstill-läggen, vUket motsvarar en ökning med ca 17 % av det nuvarande anslaget.

Utredningen föreslår vidare att möjligheten att erhålla statsbidrag till förvärv av skollokaler utgår med hänvisning till den föreslagna förbättringen av lokalbidraget.

Statsbidraget till handledning vid korrespondensundervisning kommer att stiga till följd av de regler för elev- och timantal utredningen föreslår. Beträffande statsbidraget till korrespondensmateriel föreslår utredningen ingen ändring av principerna för beräkning men inräknar i kostaaden utläggen för flygporto.

Utredningen föreslår att statsbidraget vid kompletterande svensk undervisning till läroböcker m. m. som nu beräknas till ett belopp av 100 kr. per elev förvandlas tiU ett allmänt driftbidrag beräknat till 300 kr. per elev.

Statsbidrag till timundervisning i svenska språket och om svenska förhåhanden höjs genom de regler för elev- och timantal utredningen föreslår.

Vidare anser utredningen att statsbidrag skall utgå till behöriga elever
som går i utländsk skola. Beträffande förbudet att medge kompletteran
de svensk undervisning på ort som redan har statsunderstödd svensk
skola, dvs. svensk utiandsskola, föreslår utredningen att statsbidrag skall
kunna utgå om särskilda skäl föreligger. ■ ■

Som en logisk följd av det noggranna regelsystemet för beräkning av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 256

statsbidrag föreslår utredningen att det nuvarande reservationsanslaget i framtiden blir ett förslagsanslag.

Enligt direktiven i fråga om lärarnas anställningsförhållanden har utredningen haft i uppdrag att undersöka möjligheten att tillämpa ett sjukförsäkringssystem för dem som innehar lärartjänst vid svensk utiandsskola.

En undersökning av lärarnas skyldigheter och förmåner i fråga om skatter och social trygghet visar bl. a. att det inte finns någon skillnad i villkor för lärare och andra svenskar som tar privat anstäUning i utlandet. Detta innebär att lärarna normalt ansluts till socialförsäkringen i landet. Detta innebär att lärarna, trots att skolföreningen erhåller svenska statsbidrag för sina löner, inte är skattskyldiga i Sverige. 1 praktiken betalar de allra flesta lärarna inte heller skatt i värdlandet.

Utredningen anger tre alternativ för lösning av anställningsformen. Lärarna tillförs svenska sociala förmåner genom specialbestämmelser men förblir anställda av enskild arbetsgivare i utlandet med statsbidrag. Samstämmighet råder därvid inte mellan skyldigheter och förmåner eftersom läraren inte betalar skatt i Sverige (och oftast inte i värdlandet heller) men erhåller svenska försäkringsförmåner.

Det andra alternativet innebär att den nuvarande formen av privat anställning bibehålls med statsbidrag tUl huvudmannen. Lärarna betalar inte skatt i Sverige men åtnjuter inte heller sociala förmåner i form av sjukförsäkring. Samstämmighet råder mellan skyldigheter och förmåner. Enligt det tredje alternativet anställs lärarna av svenska staten. Därvid betalar de skatt i Sverige och åtnjuter svenska sociala förmåner. Samstämmighet råder mellan förmåner och skyldigheter.

Utredningen föreslår en statlig anställningsform. Förutom samstämmigheten i förmåner och skyldigheter kan man enligt detta alternativ reglera lärarnas anstälbiingsförhållanden på samma sätt som t. ex. de UD-anställdas och anpassa löneförmånerna efter levnadsvillkoren i landet. På det sättet erhåller man förutom social trygghet för utlandsskollärarna också rättvisa mellan dem.

Beträffande själva förfarandet vid övergången till statlig anställningsform föreslår ulredningen att statens utiandslönenämnd får i uppdrag att förhandla med personalorganisationerna om de utlandsförmåner som skall läggas tUl lärarnas löneplansanknutna löner. I fråga om lärarnas anställningsförhållanden föreslår utredningen inga förändringar utom på de punkter där den stathga anställningsformen tvingar fram sådana.

I fråga om lärarnas anställningsförhållanden i internationeUa skolor, i korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning föreslår utredningen inga förändringar.

Mot bakgmnd av de erfarenheter som gjorts och de förändrade förhållanden som inträtt sedan 1968 föreslår utredningen att en särskUd nämnd inrättas, utlandsskolnämnden. Nämnden skall knytas

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 257

till SÖ och ges beslutanderätt i vissa frågor. Dess ställning kommer att motsvara t. ex. den ställning läromedelsnämnden innehar med den skillnaden att ordförande i läromedelsnämnden är generaldirektören eller hans ställföreträdare medan tUl ordförande i utlandsskolnämnden utses en riksdagsledamot. Nämndens uppgifter föreslås bli att ha tillsyn över svensk undervisning i utlandet, pröva elevers behörighet tiU statsunderstödd undervisning, yttra sig över framstäUningar om statsbidrag första gången till utlandsskola, fastställa utlandsskolo mas organisation, dvs. bestämma antalet lärartjänster, och besluta om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet, besluta om lärares anställning vid utlandsskolor samt att utfärda förordnanden för lärare vid utlandsskola.

I nämnden bör ingå riksdagsledamöter, företrädare för arbetsmarknadens parter, företrädare för utrikesförvaltningen och företrädare för svensk undervisning utomlands. Ledamöterna bör utses av regeringen.

På grundval av de tillkommande arbetsuppgifter utredningen förutser såsom behörighetsprövning, administration av de statliga lärartjänsterna samt utökad information, föreslås att ytterligare två handläggande tjänster inrättas vid SÖ.

Utredningen beräknar kostnaden för svensk undervisning i utlandet budgetåret 1976/77 under förutsättning att utredningens förslag genomförs. Därvid konstaterar den först att en statlig anställningsform för lärama skulle öka kostnadema med ca 10 %. Inberäknad denna kostnad och kostnader för övriga förslag, skulle totalkostnaden för genomförandet av utredningens förslag till utformning av svensk undervisning i utiandet öka från ca 8 175 000 kr. till ca 9 895 000 kr. eller med ca 21 %.

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden om betänkandet avgivits av styrelsen för internationell utveckling (SIDA), statskontoret, riksförsäkringsverket (RFV), riksrevisionsverket (RRV), statens avtalsverk (SAV), centrala studiestödsnämnden, SÖ, efter hörande av huvudmännen för svensk undervisning i utlandet, Hermods, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tfänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SA CO/SR, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Svenska Missionsrådet, Örebromissionen, Utlandssvenskarnas Förening, Svenska Utlandsskolors Förening, Riksförbundet Hem och Skola, Helgelseförbundet, Svenska Missionsförbundet, Svenska Kyrkans Missionsstyrelse, Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, Svenska Civilekonomförbundet.

Remissinstansema är delade i sin uppfattning tUl utredningens principiella inställning och dess förslag tUl behörighetsregler. Flertalet remissinstanser i Sverige har inga invändningar mot ut-ledningens förslag. Utlandssvenskarnas Förening och Svenska Utlands-il    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 258

skolors Förening avstyrker däremot utredningens förslag. SÖ avstyrker förslaget och anför bl. a. att utgångspunkten för ställningstagandet här liksom i andra fall bör vara barnets rätt tUl undervisning oberoende av föräldrarnas förvärvsarbete eller sysselsättning i övrigt. Från en sådan utgångspunkt kommer man enligt SÖ till slutsatsen, att staten rätteligen borde tUlse eller bidra till att varje svenskt barn i utlandet kunde få för sitt åldersstadium avpassad svensk undervisning, om barnet inte deltar i annan undervisning.

I en reservation till SÖ:s yttrande tillstyrkte man dock utredningens principiella ställningstagande och förslag tUl behörighetsregler.

Praktiskt taget alla remissinstanser tUlstyrker utredningens förslag om bibehållande av de nuvarande formerna för svensk undervisning i utlandet. Svenska Civilekonomföreningen föreslår emellertid att man i stället för stödet till svensk undervisning i utlandet bör ge varje svenskt barn i utlandet ett kontantbidrag. Flera missionsorganisationer anser att ett bidrag bör utgå till varje barn i de fall då antalet elever är för litet för en svensk utlandsskola. Några, däribland SÖ och SIDA, anser att statsunderstöd bör övervägas också för förskoleundervisning. Beträffande förslaget om regler för mer reguljär högstadieundervisning påpekar Hermods att denna form av undervisning ställer sig tre gånger mer kostnadskrävande än korrespondensundervisning med handledning på högstadienivå. Då resultaten från denna verksamhet genomgående är positiva, ifrågasätter Hermods, om inte de ökade anslag en reguljär högstadieundervisning skulle kräva, bättre skulle kunna utnyttjas genom att låta fler elever komma i åtnjutande av svensk undervisning i utlandet. SÖ anser att möjligheter skall ges även åt vuxna att komma i åtnjutande av kostnadsfri korrespondensundervisning i utlandet.

Uppgiften att besluta om statsbidrag till svensk undervisning vid internationell skola bör enligt Svenska Utlandsskolors Förening ligga på SÖ. Den anser också att ett regelsystem för statsbidrag vid internationell skola borde ha utarbetats.

Förslaget att SIDA-skolorna adniinistrativt skaH inordnas i den övriga utlandsskoleverksamheten tillstyrks bl. a. av SIDA.

Åtskilliga remissinstanser däribland SAF, Svenska Utlandsskolors-Förening och flera missionsorganisationer anser att utredningen kräver ett aUtför högt antal behöriga elever vid medgivande av statsbidrag första gången vid svensk utlandsskola. SAF anser att man bör ge möjlighet tiU undantag från minimireglerna medan de andra föreslår att ca tio elever bör vara tiUräckligt. Beträffande korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning anser Svenska Kyrkans■ Missionsstyrelse att statsbidrag bör utgå även till undervisning av enskUd elev.

Utredningens förslag att beslut om statsbidrag första gången till svensk

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 259

utlandsskola skall fattas av regeringen ravstyrks av SAF, SÖ och Svenska Utlandsskolors Förening, som menar att det är onödigt byråkratiskt.

Den överväldigande majoriteten tUlstyrker utredningens förslag om regler för tilldelning av lärarkrafter. Några, däribland SACO/SR, SAF, Svenska Utlandsskolors Förening och SÖ önskar en generösare tilldelning av lärarkrafter på högstadiet än utredningen föreslagit.

Förslaget om ett lokalbidrag som täcker 50 % av den faktiska lokalkostnaden tUlstyrks av aUa remissinstanser. SÖ liksom Filadelfiaförsamlingen framhåller att även kostnaden för elevhem bör inräknas i den faktiska lokalkostnaden. Vidare tillstyrks förslaget om ett särskilt driftbidrag av alla, ehuru några önskar det uppräknat till 10 eller 15 % av lärarlönekostnaden.

Åtskilliga remissinstanser föreslår kompletteringar i statsbidragssystemet. Centrala studiestödsnämnden tar upp frågan om ett inackorderingstillägg till elever, vilkas bostadsort ligger långt från den svenska utlandsskolan. Detta gäller främst vid de s. k. missionsskolorna, där elevbostäder anordnas i anslutning till skolan.

Andra remissinstanser framhåller behovet av statsbidrag tUl skolhälsovård och skolbibliotek. SÖ föreslår ett särskUt igångsättningsbidrag på 4 000 kr. per skola.

Slutligen bör enligt SÖ:s och Svenska Utlandsskolors Förenings uppfattning statsbidrag till förvärv av skollokaler utgå även i fortsättningen.

Beträffande utredningens förslag att förstatliga lärartjänsterna är meningarna delade bland remissinstanserna. SÖ, lärarorganisationerna samt några utlandsskolor tillstyrker förslaget. TCO framhåller däivid alt medbestämmandelägen liksom all annan arbets-rättslig lagstiftning bör gälla även på utlandsskoleområdet. Flertalet remissinstanser däribland SAF, Utlandssvenskarnas Förening, Svenska Utlandsskolors Förening, åtskilliga missionsorganisalioner och styrelser för utlandsskolor avstyrker förslaget. Man framhåller att skolstyrelserna måste få behålla sitt inflytande över lärartillsättning, atl statlig anställning ytterligare skulle understryka den skillnad i villkor som finns mellan lärare utresta från hemlandet och lärare, som anställs på platsen, vUket är ett problem redan med nuvarande anstäUniiigsformer. SAF framhåller möjligheten att lösa frågan om en sjuk- och olycksfallsförsäkring genom att ge statsbidrag till skolorna för att täcka försäkringskostnaden. Vidare påpekar styrelsen för den svenska skolan i Berlin att man i det västtyska samhället måste betala socialförsäkringsavgifter till staten. Om lärarna anställs av den svenska staten, medför detta dubbla socialförsäkringsavgifter såvida mån inte kan komma tiU en särskild överenskommelse med FörbundsrepubUken Tyskland.

I en reservation till SÖ:s remissvar anges bl. a. att de svenska utlands-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 260

skolorna är, vilket också utredningen understrukit, enskilda utiändska rättssubjekt. Svenska lagar och förordningar gäller alltså inte utlandsskolorna. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras enligt lagar i resp. länder. Någon ändring i stort härvidlag skuUe inte inträffa om lärarna hade stadig anstäUning. Svenska lagar och förordningar skulle enbart bli tiUämpliga på förhållandet meUan den enskUda läraren och dennes formelie svenske arbetsgivare och endast i frågor som rör anställningens ingående och upphörande, lönefrågor o. d. I förhållande tUl den reelle arbetsgivaren, dvs. de olika styrelserna för utlandsskolorna, kommer som hittills inte svensk lagstiftning att gälla. Frågor som rör det dagliga arbetet kommer enligt reservanternas uppfattning således inte att kunna regleras efter svenska normer.

Flertalet av remissinstanserna avstyrker förslaget om en utlands-skolnämnd. Man anser allmänt att SÖ fungerat bra och uppfattar förslaget som onödigt. SÖ anser att frågan om särskild sakkunskap behöver knytas till överstyrelsen ytterUgare bör övervägas. Behovet av ut-landsskolnämnd kan också bli beroende av vilket ansvar och vilka uppgifter SÖ kommer att få. SÖ önskar f. n. inte ta ställning till frågan.

Beträffande förslaget om inrättande av ytterligare två tjänster anser SÖ att utredningen underskattat svårigheten i att vara arbetsgivare åt ett nittiotal statligt anställda lärare i utlandet. Enligt Sö:s mening bör dessa personaladministrativa uppgifter handhas av utrikesdepartementet eller SIDA.

Föredraganden

Utredningen inleder sitt arbete med ett principiellt ställningstagande som utgår frän att det är berättigat att stödja undervisning för barn till utiandssvenskar, vilkas vistelse i utlandet ligger i det svenska samhällets intresse. I likhet med flertalet remissinstanser instämmer jag i utredningens principiella ställningstagande men viU framhålla att begreppet intresse enligt min mening inte får ges en aUtför snäv tolkning.

Utredningen föreslår att de fyra nuvarande formerna för svensk undervisning i utlandet bibehålls, vUket också har tillstyrkts av nästan aUa remissinstanser. Jag biträder utredningens förslag.

Utredningen föreslår vidare att möjligheten att inrätta högstadium vid svensk utlandsskola om särskilda skäl förehgger bibehåUs.

Även jag anser att denna möjUghet bör bibehållas men vill samtidigt framhålla följande. Som Hermods anger finns det väl fungerande korrespondenshögstadier vid åtskilliga utlandsskolor. Denna form synes vara pedagogiskt tillfredsställande. Reguljärt högstadium bör därför inrättas först om det av någon anledning inte är möjligt att bedriva korrespondensundervisning med handledning på högstadiet. Jag räknar således

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 261

med att reguljärt högstadium endast undantagsvis kommer att inrättas.

Kungl. Maj:t föreskrev den 27 maj 1970 att SIDA:s skolverksamhet i utlemdet skulle inordnas i förordningen om undervisning av utiandssvenskars barn. Därvid skulle vissa särbestämmelser gälla främst i fråga om huvudmannaskap och statsbidrag. Utredningen föreslår att dessa särbestämmelser upphävs. Jag biträder dock inte detta förslag, eftersom SIDA-skolor inrättas och drivs på andra vUlkor än som gäUer för övriga svenska utlandsskolor. Dessutom bestrids kostnadema för SIDA-skolorna av medel inom biståndsramen. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Ullsten.

Jag delar utredningens syn att ansvaret för verksamhetens drift och ekonomi hksom hittiUs åligger huvudmannen för den svenska utlandsskolan och tillstyrker utredningens förslag att föreskrift om huvudmannaskap även för kompletterande svensk undervisning och för fristående grupper i korrespondensundervisning utfärdas.

Utredningen föreslår att statsbidrag skall räknas endast på de elever för vilka gäller att åtminstone en av föräldrarna är svensk medborgare och att åtminstone en av dem vistas i utiandet på grand av tjänstgöring vid svensk myndighet eller organisation, tjänstgöring vid intemationell organisation, tjänstgöring i företag med nära anknytning tUl Sverige, studier eller forskning för vilka studiemedel, stipendier eUer lön utgår, kulturarbete på vilket vederbörandes huvudsakliga försörjning beror eller verksamhet i utlandet som i övrigt bedöms väsentligt för det svenska samhället.

Om synnerliga skäl föreligger bör vidare enligt utredningen på sociala indikationer medräknas dels även annan elev än som nämnts, dels elev för vilken gäller att ingen av föräldrarna är svensk medborgare.

Jag delar utredningens syn att behörighetsregler bör finnas. Jag tillstyrker de av utredningen föreslagna behörighetsreglerna men vill framhålla att elevens behov skall vara avgörande vid tillämpningen.

Utredningens förslag till administrativ kontroll av behörigheten i utiandsskolorna finner jag emellertid aUtför omfattande. Stickprovskontroller bör vara tillräckligt. Det bör ankomma på SÖ att utföra dessa.

Utredningen föreslår att beslut om statsbidrag första gången till svensk utlandsskola skaU fattas av regeringen och inte, såsom gäUer f. n., av SÖ. Jag har ingenting emot att man går över till en sådan ordning. Det skall tilläggas att frågor om förstagångsbidrag tiU svensk utlandsskola inte förekommer så ofta. Normalt rör det sig om ett eller två ärenden om året. Frågan om vem som skall besluta är därför inte någon stor fråga.

I vad jag nu sagt Ugger att jag ansluter mig till utredningens förslag att berörda myndigheter i fortsätmingen skall besluta bara om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet och inte, såsom förutsatts en-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 262

ligt gällande bestämmelser, också om att inrätta skolor för sådan undervisning.

Vidare föreslår utredningen att minimiantalet behöriga elever skall vara minst tio på låg- eller mellanstadiet eller minst tolv på båda stadierna tillsammans vid beslut om statsbidrag första gången till svensk utlandsskola, att minimiantalet behöriga elever vid anordnande av handledning vid korrespondensundervisning skall vara tre och vid kompletterande svensk undervisning sex för att statsbidrag skall kunna utgå. Statsbidrag till utlandsskola skall dras in om antalet elever under två på varandra följande läsår varit åtta eller lägre och inte väntas stiga över åtta under det tredje året. Jag tUlstyrker dessa förslag. Regeringen skall dock kunna medge undantag från dessa regler.

Utredningen föreslår följande regler för statsbidrag till lärartjänster. Statsbidrag utgår till en lärartjänst om elevantalet uppgår till minst tio på ettdera ay låg- eUer mellanstadierna eller tolv på båda stadierna tUlsammans. Statsbidrag tUl två lärartjänster bör utgå om antalet elever uppgår tiU 15 på. båda stadierna till- . samraans. Ökar elevantalet ytterligare skall samma regler för delning av klass som nu gäller i Sverige följas. Antalet lärare på högstadiet föreslås bli två om elevantalet är meUan 14 och 25, tre om elevantalet är mellan 20 och 40 och i vissa fall fyra om elevantalet överstiger 35 elever.

Jag tillstyrker utredningens förslag till regler för; tilldelning av lärartjänster vid utiandsskolorna. Regeringen skall dock kunna medge undantag från dessa regler.

I fråga om tiUdelning av timmar för handledning vid korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning föreslår utredningen ändrade regler. Som.jag nyss angav anser jag att korrespondensundervisning är en pedagogiskt tiUfredsstäUande undervisningsform. Den är också genom sin obundenhet till institution och/eller ort organisatoriskt väl anpassad tiU utiandsundervisning. Nuvarande regler för tilldelning av timmar i korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning bör enligt min mening bibehållas. Det ankommer på regeringen att besluta om dessa.

Utredningen föreslår att det nuvarande stödet till utiandsskolorna i form av hyresbidrag ersätts av ett. lokal bidrag som utgör 50 % av den verkliga kostnaden. Till denna räknar utredningen: förutom hyra för lokal och i förekommande fall hyra för tomt även driftkostnader såsom kostnader för uppvärmning, belysning, städning osv.,sarat i de fall huvudmannen äger skolan räntekostnader för i fastigheten, nedlagt kapital. Den nuvarande möjligheten att erhåUa statsbidrag till förvärv av lokaler och elevhem bör utgå.

Jag tillstyrker förslaget om bidragets konstruktion..Därmed bör möjligheten att erhålla statsbidrag ,tih förvärv av skollokaler och elevhem inte längre finnas kvar. De huvudmän som redan erhållit detta.bidrag

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 263

enligt den nuvarande författningen bör enUgt min mening inte erhålla något lokalbidrag. I de fall huvudmannen har uppfört en skolbyggnad utan statsbidrag bör förutsättningen för statsbidrag prövas särskilt.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag ett bidrag till lokaler som utgör 25 % av den verkliga lokalkostnaden. Detta innebär i stort sett att statsbidraget till utlandsskolornas lokalkostnader är oförändrat budgetåret 1978/79.

Utiandsskolorna erhåller f. n. dels ett bidrag till stadigvarande undervisningsmateriel, dels ett bidrag tUl läroböcker m. m. Utredningen föreslår att dessa ersätts med ett särskilt drift bidrag som skaU utgöras av 8 % av lärarlönekostnaden inkl. visst utlandslönetUlägg.

Även denna bidragskonstruktion tillstyrker jag. Det särskilda driftbidraget beräknar jag tUl 8 % av lärarlönekostnaden utan utlandslönetill-lägg eftersom den nuvarande anställningsformen i det följande föreslås vara oförändrad. Detta innebär i stort sett oförändrat stöd tiU utlandsskolorna budgetåret 1978/79.

Jag är inte beredd att tillstyrka utredningens förslag att öka bidraget till läroböcker m. m. till kompletterande svensk undervisning. Jag instämmer i utredningens förslag att statsbidrag liksom f. n. skall utgå för handledning och läroböcker m. m. i kompletterande svensk undervisning endast för elever som går i utländsk eller internationell skola. Om det finns svensk utlandsskola på orten bör som f. n. statsbidrag till kompletterande svensk undervisning utgå endast i undantagsfall.

Jag instämmer vidare i utredningens . förslag att statsbidrag till svensk undervisning vid internationell skola som tidigare bör prövas av regeringen från fall till fall. I detta sammanhang vill jag nämna Sveriges eventuella engagemang i Europaskolan i Miinchen. Skolan i Miinchen bekostas av Europeiska Patentorganisationen (EPO). Sverige är medlem i EPO och kan liksom övriga medlems länder upprätta en svensk sektion vid skolan om behov uppstår. Nuvarande sju Europaskolor drivs gemensamt av medlemmarna i den europeiska gemenskapen och styrelsen för Europaskolorna skall vara huvudman även för Miinchenskolan. Att upprätta en svensk sektion vid Europaskolan i Munchen kan bli aktuellt under budgetåret 1978/79. Med hänsyn till detta föreslår jag att regeringen får bemyndigande att vidta åtgärder i syfte att anordna undervisning för svenska elever vid Europaskolan i Munchen om så erfordras. Kostnaderna för dessa lärare, som enligt Europaskolornas regler måste anställas och beskattas i hemlandet, ersätts av EPO.

Jag delar de många remissinstansernas tveksamhet till förslaget om statliga lärartjänster. De svenska utlandsskolorna är privata skolor som erhåller statsunderstöd för sin verksamhet. Att i denna konstruktion föra in statliga tjänster med placering i utlandet skulle kraftigt lörändra deras ställning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 264

Erdigt min mening bör huvudmännen ha ett starkt inflytande över skolornas verksamhet, varvid personalfrågorna utgör en vUctig del. Förslaget om StatUga lärartjänster har också avstyrkts av flertalet skolor. Rent administrativt innebär förslaget vidare klara nackdelar. Statligt anställda lärare skall kunna placeras överallt i världen, allteftersom skolor inrättas och upphör. Deras anställningsförhållanden är i detta avseende analoga med UD- och SIDA-personalens. TiU skillnad från UD-och SIDA-anstäUda finns det emellertid i lärarnas faU inga diplomatiska konventioner eller avtal som reglerar skyldigheter och rättigheter i värdland resp. hemland. Ett system med statlig anstäUningsform utan denna reglering kan komma att skapa komplUcationer meUan Sveriges och andra länders lagstiftning. I en reservation fogad till SÖ:s remiss-svar har också framhållits vUken ohållbar situation som kan uppstå då SÖ formellt är arbetsgivare medan den reeUa arbetsgivaren är en privat organisation i utlandet. I utredningen och i remissyttrandena har man också uppmärksammat ytterligare komplikationer med ett sådant system.

Till detta kommer de kostnader en statlig anställningsform drar med sig. Jag instämmer i SÖ:s bedömning att utredningen underskattar omfattningen av administrationen vid statlig anställningsform. Vidare torde utredningen ha underskattat kostnaderna främst genom att den inte har tagit hänsyn till att bostadsbidrag sannolikt måste tillkomma såsom för andra grupper statligt anställda med stationering utomlands.

Den nuvarande bidragskonstmktionen med statsbidrag till de svenska utiandsskolorna som anställer och ansvarar för lärama synes vara den lämpliga och möjliga formen. Lärama är medvetna om att de tar en privat anställning i utlandet med de konsekvenser detta har, samtidigt som de fömtom skattefrihet i Sverige erhåller vissa garantier vad beträffar meritvärdering och pensionsförmåner. Tilläggas bör att tjänsterna som utlandsskollärare är mycket eftertraktade och att det ibland kan finnas uppemot 100 sökande till en tjänst. Jag vill i detta sammanhang framhålla att skolornas förord vid tillsättning av tjänster bör tUlmätas stor betydelse. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att förorda att lärarna vid de svenska utlandsskolorna anställs av staten.

De remissinstanser som är engagerade i svensk imdervisning i utlandet är i stort sett tillfredsställda med den nuvarande handläggningen av svensk undervisning i utlandet. De uppfattar förslaget om en särskild utlandsskolnämnd som en onödig administrativ överbyggnad. Jag delar deras uppfattning.

Utredningens förslag om ytterligare tjänster vid SÖ motiverades bl .a. med den förväntade ökningen av arbetsuppgifter som skulle följa av den statliga anställningsformen och den omfattande behörighetsprövningen. Då jag föreslår att den nuvarande anställningsformen bibehålls och att behörighetsprövningen görs mindre omfattande än

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 265

enligt förslaget hortfaller detta behov. Inom ramen för tiUdelade medel bör SÖ kimna lämna information om svensk undervisning i utlandet.

Med hänvisning till de föreslagna reglerna för behörighet och dimensionering av undervisningen föreslår utredningen att det särskilda anslaget tiU svensk undervisning i utlandet skall vara ett förslagsanslag. Jag biträder detta förslag.

Jag har under anslagsposten Undervisning av utlandssvenskars barn i Sverige räknat med en utgiftsökning på 250 000 kr. Detta beror på Sigtuna kommuns ökade behov av interkommunal ersättning för utlandssvenskars barn, sedan Sigtunaskolan kommunaliserats budgetåret 1976/77.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta anslag än sådana som är av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktiinjer för statsunderstödd svensk undervisning i utlandet som jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen att vidta åtgärder i syfte att anordna undervisning för svenska elever vid Europaskolan i Miinchen,

3. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 10 009 000 kr.

C 13. Sameskolor

1976/77 Utgifti 5 613 329

1977/78 Anslagi 7 272 000

1978/79 Förslag 8 325 000

1 Anslaget Nomadskolor.

Sameskolor upprätthålls innevarande budgetår i Karesuando, Lanna-vaara, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Tärnaby och Ange. Vid samtliga skolor förekommer med nedan angivet undantag undervisning i årskurserna 1—6 och vid skolan i Gällivare även i årskurserna 7—9. Sistnämnda årskurser är samordnade med grandskolans högstadium i kommunen. Vid sameskolan i Arjeplog är driften tillfälligt nedlagd. Totala antalet elever beräknas läsåret 1977/78 till 169 och läsåret 1978/79 till 190. Verksamheten regleras i sameskolförordningen (1967: 216, omtryckt senast 1977: 472).

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska språken. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

266

			1977/78	Beräknad ändring 1978/79
				Skolöverstyrelsen	Föredraganden
Personal
Lärare Övrig personal			23 30	of. of.	of. of.
			53	of.	of.
Anslag
Utgifter Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Övriga utgifter			4 863 000 2 000 40 700 1 026 500 197 200 1 214 600	+ 191 133 of. of. + 414 099 +   17410 + 91 140	+   536 000 of. of. +   408 129 +     17410 +     91 140
			7 344 000	+ 713 782	+ 1052 679
Uppbördsmedel			72 000	of.	of.
	Netto 1	Jtgift	7 272 000	+ 713 782	+ 1052 679
	Avrundat			714 000	1 053 000

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 714 000 kr.

2. Skolöverstyrelsen föreslår oförändrad organisation för budgetåret 1978/79.

Föredragaiiden

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Sameskolor för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8 325 000 kr.

C 14. SpecbEskoIan m. m.: Utbildningskostnader

1976/77 Utgift 74 927 505

1977/78 Anslag 70 617 000

1978/79 Förslag 84 154 000

Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter, belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Eke-skolan mottas som elever synskadade barn med tilläggshandikapp. Döva och hörselskadade elever undervisas vid dels sex skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Gnesta (Åsbackaskolan), Lund (Östervångs-skolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Krisiinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s. k. externa klasser). Åsbackaskolan mottar elever med tilläggshandikapp. Vid en skolenhet i Sigtuna (HäUsboskolan) undervisas normal-begåvade barn med grava talskador samt hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        267

Verksamheten   regleras   genom   specialskolförordningen   (1965:478, omtryckt 1970: 327, ändrad senast 1977: 109).

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal
Lärare	292,5	+  3	+  2
Övrig personal	462	+ 33,5	+ 21
	. 754,5	■ +36,5	+ 23
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	55 015 600	+ 5 486 200	+ 10 208 500
Sjukvård ät personal	70 000	+       3 500	+       10 000
Reseersättningar	627 100	+   247 700	+     217 700
därav för deltagande i
kurser, konferenser m.m.	(128 700)	(+    117 900)	(+     117 900)
Lokalkostnader	8 881 800	+ 2 502 500	+ 2 478 000
Expenser	554 300	+     91 900	+       65 400
Övriga utgifter	5 704 200	+   630 100	+     580 400
Fortbildningskostnader	—	+   319 000	—
Kostnader för punktskrifts-
nämnd och teckenspråksnämnd         —		+     63 400	■   —
	70 853 000	-19 344 300	+ 13 560 000
Uppbördsmedel	236 000	of.	+       22 800 ■
Netloutgift	70 617 000	+ 9 344 300	+ 13 537 200
Avrundat		9 344 000	+ 13 537 000

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 5 853 300 kr.

2. Den av skolöverstyrelsen (SÖ) tillsatta arbetsgruppen för översyn av specialskolans inre organisation (SIG) har i juni 1977 lagt fram sin slutrapport. Samtliga specialskolor har därmed kartiagts i enlighet med den av SÖ antagna generella organisationsmodellen för specialskolans inre organisation. F. n. pågår arbetet med att upprätta förändringspla-. ner för varje specialskola avseende organisation och dimensionering.

Förändringsplanen skall omfatta förändringar på längre och kortare sikt. I planen skall anges konsekvenser av förändringarna beträffande personal, lokaler, kostnader m. m.

SÖ räknar med att i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 kunna ge en samlad bild av de lokal- och personalmässiga förändringar, som blir en följd av nämnda planer.

3.   På grund av utvecklingen råder stundom en sned fördelning av
personalresurserna framför allt på vård- och ekonomisidan. En möjlighet
att ändra vakanta tjänster från ett område till ett annat skulle väsent
ligt underlätta arbetssituationen i skolorna och ge möjligheter till ett mer
rationellt utnyttjande äv resurserna. SÖ anhåller därför om rätt att inom

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 268

ramen för tilldelade tjänster för kansli-, vård- och ekonomipersonal fä göra omfördelningar med rapportangivelse härom i varje års anslagsframställning.

4. Den regionala organisationen av stödverksamheten för synhandi-kappade är organiserad med en indelning av landet i fem regioner. Stödverksamheten omfattar synskadade barn i förskoleåldern samt synskadade elever främst i grundskola och gymnasieskola. Verksamheten står under ledning av styrelsen och rektorn för Tomtebodaskolan.

Fr. o. m. budgetåret 1977/78 finns nio tjänster som förskolekonsulent och 14 tjänster som speciallärare/reselärare för synsvaga och gravt synskadade elever utanför specialskolan eller sammanlagt 23 tjänster. Enligt den ursprungliga planen skaU det i organisationen finnas 16 tjänster som speciaUärare/reselärare och 21 tjänster som förskolekonsulent. Med hänsyn till att integreringen numera sker allt längre ner i årskurserna, bedömer SÖ nu ett behov av 18 speciallärare/reselärare i den regionala organisationen om eleverna skall kunna få en tillfredsställande service. SÖ föreslår för nästa budgetår en utökning med två tjänster som speciallärare/reselärare (+180 700 kr.) och avser att för budgetåret 1979/ 80 föreslå resterande två tjänster.

Enligt förskolekonsulenternas årsberättelse 1976 finns totalt 507 synskadade barn registrerade. Av de år 1976 besökta barnen har ett stort antal barn endast fått ett besök. Enligt SÖ:s bedömning bör varje harn besökas fem å sex gånger per år. SÖ föreslår därför att den förra budgetåret inlämnade planen fullföljs och att ytterligare sex tjänster som förskolekonsulent mrättas budgetåret 1978/79 ( + 522 100 kr.).

Vid vart och ett av de fem regionkontoren finns en halv tjänst som kontorsbiträde. Dessa tjänstemän betjänar direkt reselärarna och för-skolekonsulentema och avlastar dem många administrativa rutingöro-mål. För att följa upp ökningen av antalet reselärare och förskolekonsulenter begärs därför att en vakant tjänst som ekonomibiträde omvandlas till tjänst som kontorsbiträde, dvs. ytterligare en halv tjänst inom två regioner.

SÖ räknar också med ytterligare medel för reseersättningar (+80 000 kr.) och expenser (+36 500 kr.).

5. I prop. (1971: 34) om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola behandlas inte särskolan och specialskolan. För särskolans del är frågan löst genom att lärare beviljas nedsättning av undervisningsskyldigheten. För specialskolan finns inte motsvarande bestämmelser och anvisningar. Dock tjänstgör sedan ett antal år vid Tomtebodaskolan och Birgittaskolan yrkesvalslärare vilkas undervisningsskyldighet nedsatts med ett antal veckotimmar enligt 78 § specialskolförordningen. SÖ framhåller behovet av en i bestänunelser fastlagd och väl fungerande studie- och yrkesorientering vid samtliga specialskolenheter med tanke på dessa elevers särskilda behov. SÖ föreslår med anledning härav att

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        269

undervisningsskyldigheten för yrkesvalslärare får minskas för utförande av syoarbete enligt ett särskUt beräkningsunderlag. För särskUda serviceuppgifter gällande gravt synskadade eUer hörselskadade elever i grundskola och gymnasieskola beräknas desutom sammanlagt åtta timmars extra nedsättnuig för yrkesvalslärare vid Tomtebodaskolan och Birgittaskolan. SÖ beräknar nedsättningen av undervisningsskyldigheten till sammanlagt 66 veckotimmar vid specialskolan, vilket motsvarar två och en halv tjänster som speciaUärare ( + 225 900 kr.).

6. Under läsåret 1974/75 startades med SÖ:s medgivande en försöksverksamhet i Stockholm och Örebro med tidig läsinlärning i förskolor för döva. Projektet finansierades t. o. m. budgetåret 1975/76 med medel från Stiftelsen Tysta skolan och med insatser av lärare från Manillaskolan och Birgittaskolan. Målet för verksamheten var, förutom läsinlärning, att underlätta övergången mellan förskolan och specialskolan för döva och hörselskadade elever. Försöksverksamheten gav påfaUande positiva resultat, som bl. a. resulterade i att under specialskolans anslag en halv tjänst som speciallärare för tidig läsinlärning finns inrättad vid varje skola fr. o. m. budgetåret 1976/77. 1 och med detta permanentades försöksverksamheten vid Manillaskolan och Birgittaskolan, medan extra resurser för motsvarande ändamål tillfördes de övriga skolorna. För att ge Manillaskolan och Birgittaskolan motsvarande förstärkning föreslår SÖ alt ytterligare en halv tjänst som speciallärare för tidig läsinlärning inrättas vid vardera av dessa skolor ( + 81 200 kr.).

7. Kristinaskolan har f. n. nio ordinarie och elva icke ordinarie speciallärartjänster. Samma låga andel ordinarie speciaUärartjänster har Vänerskolan. SÖ föreslår att två tjänster som extra ordinarie speciallärare vid Kristinaskolan och tre tjänster som extra ordinarie speciallärare vid Vänerskolan ordinariesätts.

8. Ämnet musik/rytmik har under senare år fått en ökad betydelse. Vid Birgittaskolan finns en lämplig befattningshavare (extra lärare i musik) med adekvat utbildning bl. a. utomlands. SÖ föreslår att en ordinarie tjänst som lärare i musik/rytmik inrättas vid Birgittaskolan, vilket inte medför någon kostnadsökning.

9. Elevantalet vid Tomtebodaskolan minskar för varje år främst beroende på den ökade individualintegreringen av synskadade och blinda elever i allt lägre årskurser. I och med ökad individualintegrering framstår behovet av ett specialpedagogiskt centrum för hela landet som mycket viktigt. Detta innebär att Tomtebodaskolan, som dessutom har fUialklasser i Göteborg, skaU ta hand om elever som av olika skäl inte kan integreras. Dessutom skall skolan, genom att den förfogar över en samlad expertis i pedagogiska, medicinska, yrkesvägledande och psykologiska avseenden, vara ett resurscentmm, dit man kan vända sig utifrån landet för råd och hjälp och dit föräldrar, lärare och elever kan komma för kortare eller längre besök för information, diagnostisering eUer trä-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        270

ning. Till skolan bör också försöks-, utprovnings- och forskningsverksamhet knytas.

Till uppgifterna vid ett resurscentrum bör vidare höra en kurs- och inskolningsverksamhet.

SÖ föreslår för verksamheten en resurs motsvarande en tjänst som speciallärare (kursledare) för den i och med den individualintegrerade undervisningen av synskadade elever nödvändiga kursverksamheten för lärare, elever och föräldrar ( + 90 400 kr.). På försök har en speciallärare haft hand om denna verksamhet. Det är dock lämpUgare att för ändamålet inte ha en fast tjänst, varför denna föreslås indragen (—90 400 kr.).

Vidare föreslår SÖ en resurs om 26 veckotimmar för optaconläsning med sju veckotimmar och resterande antal timmar för undervisning av integrerade barn på Tomtebodaskolan i bl. a. maskinskrivning och käppteknik (+90 400 kr.).

10. Budgetåret 1977/78 finns sammanlagt sex tjänster som psykolog. En tjänst är placerad vid vardera HäUsboskolan, Manillaskolan, Eke-skolan, Birgittaskolan och Åsbackaskolan och en halv tjänst vid vardera Östervångsskolan och Tomtebodaskolan. Vänerskolan och Kristinaskolan saknar tjänster. Vänerskolan har f. n. 99 och Kristinaskolan 71 elever. Det arvode till psykolog som tUldelas skolorna innebär att man köper del av psykologtjänst, dvs. att vederbörande psykolog måste förena olika tjänster för att få full sysselsättning. Den nuvarande resursen är otillräcklig mot bakgrunden av en kontinuerlig ökning av elevunderlaget, det svåra handikapp dövheten utgör och förekomsten av tilläggshandikapp hos eleverna. SÖ anser att varje specialskola bör tillförsäkras en resurs molsvarande en tjänst och föreslår därför att en tjänst som psykolog inrättas vid vardera Vänerskolan och Kristinaskolan mot att arvodet till psykolog vid skolorna dras in samt att en halv tjänst som psykolog inrättas vid vardera Ekeskolan, Östervångsskolan och HäUsboskolan. Den halva tjänsten vid Ekeskolan är avsedd för BDU-verksam-het ( + 303 300kr.).

11. Enligt SÖ bör varje skola tillförsäkras en resurs motsvarande en tjänst som kurator. Kristinaskolan är den enda skola som fortfarande saknar sådan tjänst. SÖ föreslår att en tjänst som kurator i befordringsgång inrättas mot att arvodet tUl kurator dras in samt att en halv tjänst som kurator i befordringsgång inrättas vid vardera Östervångsskolan, Vänerskolan och Åsbackaskolan (+182 400 kr.).

12. Genom utflyttning av specialskolans elever från internat på skolorna till villor och våningar i samhället, som bl. a. innebär en geografisk spridning, ökar behovet av planerade och samordnade fritidsaktiviteter. SÖ anser att det vid varje specialskola bör finnas en resurs för ledning av skolans fritidsfunktion för planering, samordning och ledning av elevernas fritidsverksamhet. SÖ föreslår därför att en tjänst.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 271

som fritidsassistent inrättas vid vardera Vänerskolan och Kristinaskolan samt en halv tjänst vid Manillaskolan (+178 300 kr.). Eftersom lönesättningen för fritidsassistent med huvudsakligen administrativa arbetsuppgifter medger placering i högSt lönegrad F 5 bör det av skolorna framförda kravet om att en av tjänsteinnehavarna bör ha huvudansvaret för fritidsverksamheten kunna tillgodoses inom ramen för högst-lönesättningen.

13.   I samband med inrättande av ett högstadium vid Kristinaskolan
med externa klasser i Härnösand måste boendet ordnas för ytterligare
ca tio elever. Vidare planerar Kristinaskolan boendeintegrering för
elever på mellanstadiet med ca sex elever. Delta innebär en planerad
utflyttning av elever tiU tre lägenheter. SÖ föreslår inrättande av två
tjänster som elevhemsföreståndare vid Kristinaskolan (+142 600 kr.).

Åsbackaskolan har f. n. fem samhällsintegrerade elevhem. Som arbetsledare i dessa elevhem fungerar en elevhemsföreståndare och fyra vårdare, som mot arvode har denna funktion. Åsbackaskolan planerar för budgetåret 1978/79 en utflyttning till ytterligare två viUor. Ett elevhem finns på skolan. F. n. finns två tjänster som elevhemsföreståndare jämte ovannämnda vårdare med arvode som elevhemsföreståndare. SÖ föreslår att fem tjänster som vårdare omvandlas till tjänster som elevhemsföreståndare mot indragning av arvode ( + 6 700 kr.).

14.   Vid Åsbackaskolan beräknas elevantalet öka med ca tio elever
genom att skolorganisationen utökas tiU att omfatta även högstadium.
Samtidigt pågår en utflyttning av elevboendet på skolan till integrerat
småboende i samhället. Även Vänerskolan planerar att boendeintegrera
eleverna fr. o. m. budgetåret 1978/79 med 16 elever tUl fyra villor. Vi
dare kominer Östervångsskolan att få ytterligare en vUla. SÖ föreslår
med anledning härav en ökning av antalet vårdartjänster med tolv
( + 761 000 kr.).

Vidare föreslår SÖ en omvandling av åtta tjänster som ekonomibiträde vid Vänerskolan, till tjänster som vårdare vid skolan.

15. SÖ föreslår att ytterligare fem och en halv tjänster som kontorsbiträde i befordringsgång inrättas ( + 348 800 kr.), varav en tjänst avser Åsbackaskolan och en halv tjänst avser BDU-verksamheten vid Ekeskolan.

16. SÖ avser att närmare utreda den hörseltekniska verksamheten och annan teknisk verksamhet, varvid behovet av inrättande av ytterligare tjänster kommer att beaktas. SÖ föreslår därför inte nu någon förändring.

17. På grund av att byggnadsstyrelsen övertagit fastighetsskötseln vid Tomtebodaskolan föreslår SÖ att en tjänst som maskinist och en tjänst som värmeskötare i befordringsgång dras in (—137 000 kr.).

18. SÖ föreslår en ökning av arvodesmedlen för ledning av fritids-och Iäger\'erksamhet med 50 000 kr; Vidare begärs ökade medel för personalutbildning m. m. med 30 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 272

19. Hösten 1978 anordnar Svenska dövlärarsäUskapet i samarbete med SÖ gemensamma studiedagar för personal vid specialskolan för döva och hörselskadade. Sedan år 1963 har SÖ kallat specialskolans lärare till studiedagarna och även medverkat vid dessa. Studiedagarna skall ge personal som har ansvar för hörsel- och talskadade barns utveckling information och kunskap om aktuella frågor inom handikappområdet. Medel för ifrågavarande studiedagar vart tredje år har inte särskilt angetts i anslagsframställningar eller vid fördelningen av medel. SÖ föreslår emellertid att medlen till reseersättningar ökas med 105 000 kr. budgetåret 1978/79 att disponeras för nämnda ändamål.

20. SÖ föreslår en uppräkning av medlen tUl vissa elevkostnader med 30 000 kr. med anledning av föreslaget resurscentrum vid Tomtebodaskolan. Omkostnaderna vid fritidsverksamhet och lägerskolor beräknas öka med 30 000 kr.

21. Medel för vissa fortbildningsinsatser inom specialskolans område har tidigare avsatts under anslaget Fortbildning m. m. Enligt SÖ:s mening bör medel för föräldrakurser samt för teckenspråkskurser för personal i fortsättningen beräknas under detta anslag.

Specialskolorna och den pedagogiska hörselvården anordnar varje år kurser för föräldrar till synskadade och/eller hörselskadade barn. Behovet av tidig information och vägledning för dessa föräldrar är mycket stort. För budgetåret 1977/78 finns 70 000 kr. för detta ändamål. SÖ beräknar utifrån redovisade behov 250 000 kr. för budgetåret 1978/79.

För teckenspråkskurser för all personal vid specialskola för döva och hörsel-/talskadade barn beräknas liksom tidigare 69 000 kr.

22.   Ar 1970 inrättade SÖ en nämnd för svensk punktskrift. Nämn
dens uppgift är bl. a. att främja och utveckla punktskriften som hjälp
medel åt synskadade. Nämndens beslut avser att vara normerande för
den svenska punktskriften.

SÖ har år 1974 även inrättat en teckenspråksnämnd. Nämndens uppgift är att vårda, utveckla och normera teckenspråket. Dess arbete skall koncentreras på de pedagogiska frågoma kring teckenspråket och språkinlärningen.

Sammanlagt föreslår SÖ under denna punkt 63 400 kr. tUl arvoden samt resersättningar och traktamenten åt de båda nämndernas ledamöter.

I särskUd skrivelse har Handikappförbundens centralkommitté tagit upp åtgärder som måste vidtas för att de handikappades situation i samhället skall kunna förbättras. Vidare har Riksförbundet döva och hörselskadade barns målsmän bl. a. uttalat behovet av ökade resinrser för specialskolan.

Manillaskolans DBM-förening har inkommit med skrivelse vad avser Manillaskolans anslagsbehov för nästa budgetår.

I särskilda skrivelser var för sig har Synskadades riksförbund. Unga

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        273

synskadades riksstämma samt Unga synskadade Småland-Blekingedistriktet uttalat sig för en integrering av synskadade elever på lågstadiet samt krävt ökade resurser härför, främst i form av ökat antal reselärare. Skrivelse härom har även inkommit från några föräldrar till synskadade barn i Göteborg. SÖ har den 6 juni 1977 yttrat sig i detta ärende. I sitt remissvar anger SÖ vilka resurser som behövs vid individualintegrering av synskadade elever.

Föredraganden

Jag har i den inledande översikten angående vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet anmält att jag avser att under våren 1978 tiUkalla en kommitté med uppgift att kartlägga och föreslå åtgärder för den fortsatta integrationen av handikappade elever i det allmänna skolväsendet. I kommitténs arbetsuppgifter bör även ingå frågan om specialskolans framtida organisation och verksamhetsformer.

SÖ har med skrivelse den 27 september 1977 redovisat sina förslag angående hemspråksundervisning för invandrarbarn i specialskolan och särskolan. Förslaget bereds f. n. inom regeringskansliet.

Som framgått av vad jag tidigare har anfört förordar jag för nästa budgetår en fortsatt utbyggnad av den regionala organisationen för pedagogiskt stöd åt synhandikappade elever. Jag beräknar härvid medel för tre tjänster som förskolekonsulent samt två tjänster som speciallärare/reselärare (4).

På grund av ökad individualintegrering av synskadade och blinda elever i allt lägre årskurser minskar elevantalet vid Tomtebodaskolan. Den fortlöpande individualintegreringen medför enligt SÖ behov av ett specialpedagogiskt centrum för hela landet dit man kan vända sig för råd och hjälp och dit föräldrar, lärare och elever kan komma för kortare eller längre vistelse för information, diagnostisering eller träning. Enligt min mening bör det vara möjligt att under nästa budgetår använda de resurser som frigörs genom det minskande elevunderlaget vid Tomtebodaskolan för ifrågavarande verksamhet. Bl. a. skapas härigenom förutsättningar att ge de i grundskolan integrerade eleverna imdervisning i maskinskrivning och käppteknik.

Jag förordar att en resurs motsvarande en tjänst som speciallärare (kursledare) får användas för den kursverksamhet för lärare, föräldrar och elever som behövs i och med att synskadade elever integreras i grundskolan. Samtidigt bör en fast tjänst som speciallärare dras in. Vidare tillstyrker jag att försöksverksamhet får bedrivas under nästa budgetår med sju veckotmimars undervisning i optaconläsning (9).

Medel beräknas för två och en halv tjänster som fritidsassistent (12). Jag förordar att medel beräknas för två tjänster som elevhemsföreståndare vid Kristinaskolan samt att fem tjänster som vårdare får omvandlas tUl tjänster som elevhemsföreståndare vid Åsbackaskolan mot

18   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        274

indragning av de arvoden tiU elevhemsföreståndare som f. n. utgår (13). Vid specialskolan pågår en utflyttning av eleverna från internat på skolorna tiU villor och våningar i samhället. SÖ har i sin anslagsframställning redovisat skolornas planerade utflyttning till villor och våningar under budgetåren 1977/78—1981/82. För nästa budgetår planerar man att flytta elever till tolv vUlor och tre våningar. I likhet med SÖ beräknar jag medel för tolv tjänster som vårdare på grund av utökad organisation och en ökad utflyttning av elever från internat. Jag förordar att åtta tjänster som ekonomibiträde vid Vänerskolan får omvandlas till tjänster som vårdare vid skolan (14).

Jag beräknar medel för sex tjänster som biträde i befordringsgång, varav en tjänst avser vardera Åsbackaskolan och den regionala stödorganisationen för synskadade och en halv tjänst Ekeskolan. I samband härmed beräknar jag en minskning motsvarande två och en halv tjänster som ekonomibiträde (4, 15).

Enhgt SÖ är fördelningen av personalresurserna i vissa fall ojämn framför allt på vård- och ekonomisidan. Jag förordar därför att SÖ får göra omfördelningar inom ramen för tilldelade tjänster för kansli-, vård-och ekonomipersonal med skyldighet att redovisa omfördelningarna i varje års anslagsframställning (3).

På grund av att byggnadsstyrelsen övertagit fastighetsskötseln vid Tomtebodaskolan förordar jag att en tjänst som maskinist och en tjänst som värmeskötare i befordringsgång dras in (17).

För att täcka kostnaderna för de studiedagar som anordnas vart tredje år för personal vid specialskolorna för döva och hörselskadade beräknar jag under anslagsposten Reseersättningar 105 000 kr. som engångsanvisning (19).

TUl följd av den utökade regionala organisationen för pedagogiskt stöd åt synhandikappade elever beräknar jag ytterligare medel för reseersättningar med 50 000 kr. samt för expenser med 10 000 kr. (4).

Jag beräknar en ökning av medlen för omkostnader vid fritidsverksamhet och lägerskolor med 10 000 kr. (20).

Medel för vissa fortbUdningsinsatser inom specialskolans område beräknar jag även i fortsättningen under anslaget FortbUdning m. m. (21). SÖ har i sin anslagsframställning bl. a. lämnat en redogörelse för pågående översyn av organisationen vid specialskolan. Samtliga specialskolor har nu kartlagts i enlighet med den av SÖ antagna generella organisationsmodellen för specialskolans inre organisation. F. n. pågår arbetet med att upprätta förändringsplaner för varje specialskola avseende organisation och dimensionering. Jag vUI i detta sammanhang framhålla vikten av att SÖ i samband med att man tar fram förändringsplanerna prövar huruvida omfördelning av befintliga resurser inom specialskolan kan ske, innan nya resurser begärs (2).

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        275

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 84 154 000 kr.

C 15. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.

1976/77 Utgift 2 443 221 Reservation 119 403

1977/78 Anslag 2 178 000

1978/79 Förslag 3 231 000

Från anslaget utgår medel för läromedel, utrustning och inventarier m. m. vid specialskola samt för läromedel till synskadade individualintegrerade elever i bl. a. grundskola och gymnasieskola.

	Läromedel, undervisnings- och arbetsmaterial Hörsel- och talteknisk utrustning Inventarier, maskiner m. m Bibliotek Underhåll av hörapparater Avrundat	1977/78	Beräknad ändring 1978/79 Skolöver-            Förestyrelsen              draganden
1. 2. 3. 4. 5.		743 000 561 200 .   658 600 38 000 177 200 2 178 000	+     74 300 +   103 100 + 2 266 000 +     34 200 +     45 900 + 2 523 500 + 2 524 000	+     74 300 +   103 100 +   813 500 +     16 200 +     45 900 + 1053 000

1. Prisomräkning 150 300 kr.; avgår engångsanvisning 360 000 kr.

2. O-alternativet skulle irmebära svårigheter att få fram användbara läromedel. Detta alternativ för också med sig en så försämrad situation på det hörseltekniska området att skolöverstyrelsen (SÖ) i intet avseende finner det godtagbart.

3. Utvecklingen inom det hörseltekniska området har gått mycket snabbt de senaste åren. De nya trådlösa förstärkarutmstningarna har provats vid skolorna. Erfarenhetema av denna utprovning är mycket goda. För att den nya utmstningen nu successivt skall kuima införas föreslås en höjning av schablonen med 100 kr. till 900 kr. per elev. Detta medför ett ökat medelsbehov av 72 700 kr.

4. Enligt SÖ:s mening är det mycket angeläget att specialskolorna fortiöpande garanteras medel för en planmässig reinvestering, som krävs för att bibehålla utmstningsstandarden. SÖ:s beräkningar bygger på principen att den totala anskaffningskostnaden för en anläggningstillgång fördelas på de perioder som tUlsammans utgör dess användningstid. SÖ räknar med en avskrivningstid på tio år för inventarier och utrustning till klassrum, institutionslokaler, villor och elewåningar, expedi-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet        276

tionstokaler samt materiel- och personalrum. För AV-hjälpmedel m. m. beräknas en avskrivningstid på fem år. Enligt SÖ:s beräkningar skulle reinvesteringsbehovet för nästa budgetår utgöra 1 007 300 kr.

SÖ begär medel för inköp av en ny tandläkarutrustning vid Ekeskolan ( + 100 000 kr.). Vidare beräknar SÖ medel för inköp av elva nya bussar ( + 660 000 kr.).

I samband med lokalförändringar vid Åsbackaskolan föreligger ett nyinvesteringsbehov av 75 000 kr.

För att boendesituationen skall bli så normal som möjligt boende-integreras specialskolans elever ute i samhället och skolornas karaktär av institution minskar. Denna utveckling har visat sig mycket värdefull och i dag bor ca två tredjedelar av de elever för vilka specialskolan har att anordna boende utanför internaten. För nästa budgetår beräknas ett behov av tolv nya vUlor samt tre nya elewåningar. Med anledning härav beräknar SÖ ett sammanlagt medelsbehov av 387 000 kr. som engångsanvisning för inventarier tiU dessa. Vad beträffar användningen av de lokaler som frigörs i samband med utflyttningen från elevhemmen arbetar SÖ f. n. med en plan över det framtida utnyttjandet av dessa.

För övriga nyinvesteringar bl. a. inköp av magnivisioner, synbänkar, TV-phoner samt telefonväxlar tiU Östervångsskolan, Vänerskolan och Ekeskolan beräknar SÖ ett medelsbehov av 366 800 kr.

5. Specialskolans elever behöver på alla sätt stimuleras tiU läsning och
bUdstudium. SÖ beräknar ett biblioteksanslag om 50 kr. per elev samt
2 000 kr. per skolenhet för nödvändiga tidnings- och tidskriftsprenumera
tioner samt för inköp av facklitteratur till personalen ( + 18 000 kr.).

Dessutom beräknas 10 000 kr. som engångsanvisning till Manillaskolans bibliotek.

6.   För underhåll av hörapparater föreslår SÖ en höjning av schablo
nen från 250 kr. per elev till 300 kr. per elev samt 5 000 kr. för Eke-
skolans elever (+36 400 kr.).

Föredraganden

Under anslagsposten Inventarier, maskiner m. m. beräknar jag 200 000 kr. för förnyelse av inventarier och utrustning till specialskolans lokaler samt av AV-hjälpmedel. Jag tiUstyrker att medel beräloias för ny tandläkarutrustnhig vid Ekeskolan. Vidare beräknar jag medel för inköp av fem nya bussar.

För nästa budgetår beräknar jag medel för inventarier tUl tolv nya elevvillor och tre nya elevvåningar i enlighet med skolöverstyrelsens (SÖ) förslag. Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att SÖ i samband med planeringen av en ökad utflyttning av elever från intemat utarbetar och för regeringen redovisar en plan över det framtida utnyttjandet av de lokaler som frigörs i samband med utflyttningen från elevhemmen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 277

För övriga nyinvesteringar, bl. a. inköp av magnivisioner, synbänkar och TV-phoner, beräknar jag 156 600 kr.

Regeringen har den 26 maj 1977 gett utrustningsnämnden för universitet och högskolor i uppdrag att utarbeta och till regeringen redovisa förslag till utrustning av nytillkommande lokaler för Åsbackaskolans elever. Jag beräknar med anledning härav inte medel för inventarier i samband med lokalförändringar vid Åsbackaskolan under förevarande anslag.

Under nämnda anslagspost beräknar jag således för nästa budgetår ett sammanlagt belopp av 1 143 600 kr. som engångsanvisning (4).

För upprustning av Manillaskolans bibliotek beräknar jag 10 000 kr. som engångsanvisning (6).

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Specialskolan m. m.:  Utrustning m. m.  för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 231 000 kr.

C 16. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare

1976/77 Utgift 5 320 957

1977/78 Anslag 3 218 000

1978/79 Förslag 5 735 000

Från anslaget utgår ersättning enUgt kungörelsen (1965: 254) om ersättning för resor för vissa handikappade m.fl. (ändrad senast 1971: 279), dock att, med tiUämpning i övrigt av bestämmelsema i nämnda kungörelse, ersättning får utgå för hemresa i samband med förlängd veckoslutsledighet, som föranleds av bestämmelserna om femdagars skolarbetsvecka.

Från anslaget bestrids även dels kostnader för anordnande av skolskjutsar för externatelever vid specialskolan eller annan statlig skola för syn-, hörsel- eller talskadade elever, dels resekostnader för målsman till elev i sådan skola vid resa till gemensam sammankomst på skolan.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att anslaget räknas upp tUl ca 5,7 mUj. kr. Då kostnadema bör hållas under kontroll föreslår SÖ att anslaget efter förslag av SÖ delas upp på maximerade poster, som ställs till de olika skolornas förfogande.

I särskUd skrivelse har Tomtebodaskolans föräldraförening anhållit om rätt för elevema tiU fri hemresa en gång per vecka. SÖ föreslår i samband med sin anslagsframstäUning att skrivelsen inte föranleder någon åtgärd, eftersom bestämmelserna redan ger denna möjlighet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 278

Föredraganden

Jag förordar, i likhet med skolöverstyrelsen (SÖ), att anslaget efter förslag av SÖ delas upp på anslagsposter, som ställs till de olUca skolornas förfogande.

Enligt bestämmelserna under detta anslag får ersättning utgå för hemresa i samband med förlängd veckoslutsledighet, som föranleds av bestämmelsema om femdagars skolarbetsvecka. Vid specialskolan tUlämpas femdagars skolarbetsvecka enligt samma bestämmelser som gäUer för övriga skolväsendet, varvid eleverna i stor utsträckning har fått ersättning för hemresa under veckosluten. Jag vUl i detta sammanhang framhålla det värdefuUa i att elevema har en nära kontakt med föräldrahemmet. Jag anser dock att det bör ankomma på resp. skola att besluta om elevers hemresor under veckosluten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 735 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        279

Gymnasiala skolor m. m.

c 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor

1976/77 Utgift 2 012 094 893 1977/78 Anslag 2 026 500 000 1978/79 Förslag 2 269 500 000

Från anslaget utgår bidrag till bl. a. driften av gymnasieskolor. Bestämmelserna om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolorna finns i förordningen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbUdning (omtryckt senast 1977: 490, ändrad 1977: 1061). Dessa bestämmelser innebär i korthet att till sådan skola utgår statsbidrag med belopp som motsvarar lönekostnaderna för skolledare, biträdande skoUedare, huvudlärare, lärare och institutionsföreståndare. Statsbidrag utgår även för ATP-avgifter, aUmän arbetsgivaravgift samt socialförsäkringsavgift tUl sjukförsäkringen och folkpensioneringen. Därutöver utgår med schablonbelopp bidrag tiU kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare kan i vissa fall utgå statsbidrag för särskilda kostnader vid viss utbUdning på heltid för industri och hantverk och därmed tUl sin art jämförligt område med 7 000 kr. för varje klass och läsår. Till inbyggd utbUdning inom industri och hantverk eller handel utgår statsbidrag med högst 13 000 kr., till inbyggd utbildning för husligt arbete med högst 10 800 kr., samt tiU inbyggd utbUdning för vård med högst 15 000 kr.

Från anslaget utgår även bidrag till driftkostnaderna för skolor med utbildning inom jordbruk och trädgård (lantbmk) samt lanthushåll. Bestämmelserna om statsbidrag finns i förordningen (1963: 493) om statsbidrag till lantbruks- och lanthushållsskolor (ändrad senast 1977: 1059). Bestämmelserna innebär att statsbidrag utgår tiU kostnader för avlöningsförmåner för rektor och lärare (avlöningsbidrag), ATP-avgifter, allmän arbetsgivaravgift och tUl kostnad för socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och folkpensioneringen för samma tjänstemän (avgiftsbidrag), kostnader för elevernas hälsovård (hälsovårdsbidrag) samt skolans övriga driftkostnader (allmänt driftbidrag).

Vidare utgår bidrag till driften av skolor med utbildning inom skogsbruk. Bestämmelserna om statsbidrag tUl skogsbrukets yrkesutbildning återfinns i förordningen den 24 november 1977 om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbUdning för budgetåret 1977/78. Statsbidrag utgår dels till lönekostnaderna för skolledare, biträdande skolledare och lärare vid skolan, dels till ATP-avgifter, aUmän arbetsgivaravgift och avgifter till sjukförsäkring och folkpensionering, dels som ett allmänt driftbidrag. Kungl. Maj:t har genom beslut den 19 oktober 1973 meddelat bestäm-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 280

melser om ersättning till viss personal vid skolor för skogsbrukets yrkesutbildning för resor mellan bostad och tjänsteställe.

Ur anslaget ersätts även bl. a. kostnader för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade i Örebro, försöksverksamhet med gymnasial utbUdning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade i Solna kommun och vid Skärholmens gymnasium i Stockholms kommun samt för tekniska hjälpmedel m. m. åt handikappade elever och kostnader för korrespondensundervisning på gymnasial nivå.

I skolöverstyrelsens (SÖ) långtidsbedömning för budgetåren 1978/79 —1982/83 redovisas följande uppgifter rörande det faktiska resp. det beräknade antalet elevplatser i intagningsklasser (helårsplatser) på linjer och i direkt grundskoleanknutna specialkurser om minst ett år inom gymnasieskolan 1973/74—1982/83.

Linjer Specialkurser

Summa

Antal platser i relation till antalet 16-åringar, procent

Antal elevplatser
Faktiska tal
1973/74      1974/75	1975/76	1976/77
88 190      86 420 12 915       11757	86 514 10 531	87 862 9 668

97 045

97 530

101105      98 177

93,9

91,7

94,3

92,7

Antal elevplatser

Enligt långtidsbudget 1977

1977/78   1978/79   1979/80  1980/81   1981/82  1982/83

Linjer Specialkurser

Summa

Antal platser i relation till antalet 16-åringar, procent

92 330    94 950  100 550   109 700  109 700  109 500 10 350     10 400     10 500     10 650     10 650     10 650

102 680   105 350   111050   120 350   120 350   120150

97.4

97,3

97,0        97,1 97,2        97,3

SÖ:s bedömning av antalet elevplatser i gymnasieskolans direkt grand-skoleanknutna deU läsåret 1978/79 framgår av följande tabeh.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

281

Studieväg	Frekvens"	Elev-	Antal första-
		platser	handssökan-de  för  linjerna per 100 platser läsåret 1977/78
Tvååriga linjer och specialkurser
näraliggande linjerna
Beklädnadsteknisk (Be)	0,5	550	73
Bygg- och anläggningsteknisk (Ba)	4,3	4 650	124
Distributions- och kontors- (Dk)	9,1	9 900	84
Ekonomisk (Ek)	2,8	3 000	73
El-teleteknisk (Et)	4,7	5 100	179
Fordonsteknisk (Fo)	3,8	4 100	205
Jordbruks- (Jo)	1,1	1200	217
Konsumtions- (Ko)	8,1	8 800	85
Livsmedelsteknisk (Li)	1,1	1200	124
Processteknisk (Pr)	0,9	950	68
Skogsbruks- (Sb)	1,0	1 100	122
Social (So)	9,0	9 730	109
Teknisk (Te)	2,1	2 300	44
Träteknisk (Tr)	0,6	650	172
Verkstadsteknisk (Ve)	7,7	8 350	50
Vård (Vd)	7,6	8 250	196
Musik (Mu)	0,2	270	258
Minst treåriga linjer
Ekonomisk (E)	6,3	6 800	99
Humanistisk (H)	3,2	3 500	■    118
Samhällsvetenskaplig (S)	4,2	4 600
Naturvetenskaplig (N)	8,7	9 400	88
Teknisk (T)	7,6	8 200	113
Specialkurser ej näraliggande
någon linje	2,5	2 750
Totalt	97,1	105 350
Antal 16-åringar		ca 108 500

 Med direkt grundskoleanknutna studievägar avses linjer och specialkurser om minst ett år som för tillträde fordrar genomgången grundskola. ' Procent av antalet 16-åringar (ca 108 500).

SÖ:s bedömning av intagningskapaciteten (helårsplatser) läsåret 1978/ 79 på sådana specialkurser i gymnasieskolan som är kortare än ett år eller vilka fordrar tidigare gynanasial utbildning eller viss ålder för tillträde framgår av följande tabell.

Studieväg

Ekonomisk specialkurs om tre

terminer

Tekniska specialkurser

Kiurser inom industri och

hantverk

Handels- och kontorskurser

Kurser i husligt arbete

Lanthushållsutbildning

Kurser inom vårdområdet

Elevplatser

2 000 800

4 300

2 600

2 600

900

13 400

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 282

Studieväg Elevplatser

Jordbrukskurser 1 700

Skogsbrukskurser 400

Trädgårdskurser 130

Vissa övriga kurser 1 500

TotaU 30 330

SÖ redovisar därjämte tre alternativa förslag till fördelning av elev-platser på linjer och i direkt grundskoleanknutna specialkurser om minst ett år för budgetåret 1978/79.1 alternativen B och C föreslås totalantalet elevplatser i årskurs av berörda studievägar bli lika med huvudalternativet, dvs. 105 350. Alternativ D innebär en total minskning av intagningskapaciteten jämfört med huvudalternativet med 2 650 platser.

Utbildningsområde	Huvud-	SkiUnader	i elevplatsantal jäm-
	alternativ	fört med huvudalternativet
		Alt. B	Alt. C	Alt. D
Bygg- och anläggningsteknisk
(Ba)	4 650	—	+400	—
Tvåårig ekonomisk (Ek)	3 000	-200	—	-   500
Treårig ekonomisk (E)	6 800	—	-300	—
El-teleteknisk (Et)	5 100	—	-200	-   300
Konsumtions- (Ko)	8 800	-300	—	-1000
Livsmedelsteknisk (Li)	1200	—	+ 100	—
Processteknisk (Pr)	950	—	—	-   150
Social (So)	9 730	+400	—	—
Tvåårig teknisk (Te)	2 300	-200	—	-   500
Fyraårig teknisk (T)	8 200	—	-200	—
Verkstadsteknisk (Ve)	8 350	—	-300	-   200
Treårig samhällsvetenskaplig
(S)	4 600	—	+ 500	—
Social service och barn-
omsorgslinje (ny)	—	+ 300	—	—

Antalet behöriga förstahandssökande till den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan var nära 108 000 våren 1977 vUket innebär en ökning med ca 6 600 jämfört med föregående år. Antalet 16-åringar har inte ökat med mer än ca 2 400 varför siffrorna tyder på en ökad efterfrågan på gymnasieskoleutbUdning.

Antalet behöriga förstahandssökande tUl de utpräglat yrkesinriktade linjerna och specialkurserna ökade med ca 2 500 eller från ca 60 400 tUl ca 62 900. Intresset har ökat för de bygg- och anläggningstekniska, distributions- och kontors-, el-teletekniska, fordonstekniska, jordbruks-och trätekniska linjerna samt för vårdlinjen. Även specialkurser som ej hgger nära någon linje har samlat ett ökat antal förstahandssökande jämfört med föregående år. Intresset för verkstadsteknisk utbUdning minskade totalt med ca 25 %. Här föreligger dock kraftiga regionala

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 283

variationer. Konsumtionslinjen har samlat oförändrat intresse medan specialkurserna inom konsumtionsutbUdningen har rönt ett vikande elevintresse.

De tvååriga teoretiska linjerna har totalt samlat ca 14 000 förstahandssökande jämfört med 12 550 föregående år. Intresset för den sociala linjen har ökat kraftigt. Denna linje har i år samlat ca 10 100 behöriga förstahandssökande, en 'ökning med ca 24 %. Nedgången för den tvååriga tekniska linjen fortsätter. Intresset för musiklinjen är fortfarande stort.

TiU gymnasieskolans minst treåriga linjer fanns våren 1977 ca 31 000 behöriga förstahandssökande jämfört med ca 28 400 föregående år. Antalet sökande till den naturvetenskapliga linjen var i år exakt detsamma som föregående år. Den nedåtgående trenden för intresset för denna linje har sålunda nu bmtits. De samhällsvetenskapliga och tekniska linjerna har fått ett betydligt ökat antal sökande jämfört med föregående år.

SÖ räknar med en intagnlngskapacitet på de tre- och fyraåriga linjerna av 32 500 elevplatser, vilket motsvarar 30 % av antalet 16-åringar. Totalt innebär detta en ökning med 2 300 elevplatser. Ökningen bör i första hand tillföras de ekonomiska och tekniska linjerna. SÖ framhåller specieUt betydelsen av att antalet platser på den tekniska linjen får öka.

För de tvååriga teoretiska linjerna räknar SÖ med sammanlagt 15 300 platser vilket motsvarar ca 14 % av antalet 16-åringar. Detta innebär en minskning med 2 700 elevplatser. Den kraftigaste minskningen skulle falla på de tvååriga tekniska och ekonomiska linjerna. SÖ föreslår ånyo att den försöksvis inrättade musiklinjen får utökas med ytterligare 90 elevplatser.

Beträffande övriga tvååriga linjer och specialkurser näraliggande linjerna föreslår SÖ att antalet elevplatser skall utgöra 57 550 i årskurs 1 läsåret 1978/79. Detta innebär en ökning med ca 3 000 elevplatser. Antalet föreslagna elevplatser motsvarar ca 53 % av årskullen 16-åringar. Ökningen föreslås bli fördelad enligt följande: bygg- och anläggningsteknisk linje (+400), distributions- och kontorslinje (+250), el-teletek-nisk linje ( + 500), fordonsteknisk linje (-1-570), jordbrukslinje (+150), konsumtionshnje ( + 100), processteknisk linje (+150), skogsbrukslinje ( + 150), verkstadsteknisk linje (4-450), vårdlmje ( + 200). För specialkurser som ej ligger nära någon linje föreslås en utökning med 150 elevplatser.

SÖ räknar med att huvuddelen av det utökade antalet elevplatser på fordonsteknisk hnje skall utnyttjas för utökad försöksverksamhet med transportteknisk gren. I den föreslagna utökningen inom el-teleomiådet ingår en utökning av driftmaskinistutbUdning. SÖ har vid sm medelsberäkning beaktat behovet av resurser för att anordna tvåårig specialkurs för dansare i enlighet med vad dansarutredningen ,(U 1973: 09)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        284

föreslagit i sitt betänkande (DsU 1976: 8) Utbildning av yrkesdansare. SÖ anser sig inte böra föreslå någon försöksverksamhet med maskin-förarutbildning.

Sammanlagt räknar SÖ med 105 350 elevplatser i gymnasieskolan på linjer och minst ettåriga direkt gmndskoleanknutna specialkurser, vUket motsvarar 97,1 % av antalet 16-åringar 1978.

För övriga specialkurser föreslår SÖ en total intagningskapacitet motsvarande 30 330 årselevplatser jämfört med 25 540 årselevplatser innevarande budgetår. SÖ räknar därvid med ett ökat behov av intagningsplatser för UtbUdning inom vårdområdet och för tekniska specialkurser. SÖ beräknar även utbUdningsplatser för att möjliggöra introduktions-och sommarkurser för invandrarungdom och kortare yrkesinriktade kurser. SÖ räknar även med att det, inom ramen för sålunda beräknat antal élevplatser, skall finnas utrymme för en viss begränsad försöksverksamhet med en serie korta kurser som kan kombineras/varvas till en tvåårig utbildning.

SÖ hemställer i likhet med tidigare år, om bemyndigande att få göra vissa omfördelningar av elevplatser meUan olika studievägar om så visar sig erforderligt. SÖ föreslår vidare att nu föreslagna ramar får utökas om arbetsmarknadssituationen påfordrar ökade insatser från skolans sida.

Försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever i Solna (Ingemundskolan) omfattade läsåret 1976/77 elva klasser med sammanlagt 41 elever. SÖ räknar med att elevantalet läsåret 1977/78 inte torde komma att överstiga 20 elever. Med anledning av det vikande elevintresset har styrelsen för vårdartjänst och SÖ påbörjat en förnyad utredning om den fortsatta försöksverksamheten. I avvaktan härpå och på de förhandlingar som äger ram mellan staten och Upplands Väsby kommun om en eventuell överflyttning av elever från Ingemimdskolan beräknar SÖ medel för Ingemundskolan budgetåret 1978/79 för en organisation omfattande 20 elever. Med hänsyn tiU det minskade elevunderlaget anser SÖ att den ordinarie studierektorstjänsten vid skolan bör dras in. I stäUet bör en arvoderad studierektorstjänst inrättas vid Skärholmens gymnasium. SÖ föreslår en höjning av resursen för stödundervisning och samordnad specialundervisning från en veckotimme per elev tUl två veckotimmar per elev. För studie- och yrkesorientering föreslår SÖ medel motsvarande ett halvt schablonbelopp. Resursen skall vara gemensam för Ingemundskolan och för den försöksverksamhet som är förlagd till Skärholmens gymnasium. I övrigt föreslås förändringar enbart av automatisk natur.

Försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade elever och andra svårt handikappade anordnas sedan den 1 juli 1974 även vid Skärholmens gymnasium i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        285

Stockholms kommun. Organisationen omfattade läsåret 1976/77 fyra klasser med sammanlagt 18 elever. Vidare var tio elever individualintegrerade. SÖ räknar med ett oförändrat elevantal under budgetåren 1977/78 och 1978/79. SÖ föreslår att en arvodestjänst som studierektor inrättas i stället för den ordinarie tjänst som studierektor som föreslås indragen vid Ingemundskolan. I andra hand föreslås att undervisningstiden för en lärare får nedsättas med högst tio veckotimmar. 1 likhet med vad som föreslagits för Ingemundskolan bör resursen för stödundervisning och samordnad specialundervisning höjas från en till två veckotimmar per elev. För individualintegrerad elev bör dock resursen uppgå till fyra veckotimmar. SÖ anser att statsbidrag bör utgå för avlönande av fritidsassistent. SÖ föreslår dessutom resurser för planering och samordning av försöksverksamheten samt för utvärdering av bl. a. studie- och yrkesorienteringen. I övrigt föreslås endast förändringar av automatisk karaktär.

Reguljär utbildning för gravt hörselskadade anordnas sedan den 1 juli 1971 i Örebro kommuns gymnasieskola. SÖ har vid sina medelsberäkningar utgått från ett oförändrat elevantal, ca 200, för budgetåret 1978/79. SÖ föreslår att medel beräknas för ytteriigare en halv tjänst som teckenspråkstolk, en halv tjänst som kurator samt medel för psykologhjälp. SÖ beräknar vidare kraftigt ökade omkostnader för verksamheten, särskilt då för kost, logi, tvätt och städning, för lokalkostnader, för engångsanskaffning för nya elevvåningar, resor och fritidsverksamhet. Totalt beräknar SÖ att kostnaderna för ifrågavarande utbildning uppgår till 6 477 714 kr., en ökning med 1 278 214 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Riksförbundet döva och hörselskadade bams målsmän har i särskild skrivelse anhållit att gymnasieskolan för gravt hörselskadade elever i Örebro skall ha det samlade ansvaret för hörselskadade ungdomar, som avslutar specialskolan för hörselskadade oavsett om de har utbildningen i Örebro att erbjuda eller om eleven i fråga måste placeras på annan skola och eventueUt på annan ort. SÖ finner att frågan om anordnande av gymnasial utbildning på andra orter än Örebro behöver ytterligare utredas och beräknar inga medel för ändamålet.

Den försöksverksamhet med pedagogisk gymnasieskoleklinik som pågått i Lund sedan budgetåret 1968/69 föreslås få fortsätta i oförändrad omfattning även nästa läsår. Kostnaderna härför beräknas uppgå tUl 345 800 kr.

I avvaktan på att nya bestämmelser om förbättrat bidrag tUl annan inbyggd utbildning än vårdutbildning utfärdas beräknar SÖ de särskilda kostnaderna för inbyggd utbildning enligt hittiUs gällande normer. De totala kostnaderna för den inbyggda utbUdningen beräknas av SÖ uppgå tiU 34,3 milj. kr.

SÖ har från länsskolnämndema inhämtat att nämnderna för budget-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 286

året 1975/76 beslutat om statsbidrag för hyra av skollokaler åt sådan gymnasieskola eller sådan skolenhet med gymnasieskola som omfattar antingen huvudsakligen utbUdning för industri och hantverk eller utbUdning för sjömän med sammanlagt ca 4,1 milj. kr. Enligt nämndernas beräkningar kommer statsbidraget för ifrågavarande ändamål att under budgetåret 1976/77 uppgå till ca 4,7 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknar SÖ kostnaderna härför till ca 6 milj. kr.

Innevarande budgetår disponeras för stödundervisning och samordnad specialundervisning i gymnasieskolan en samlad resurs omfattande 0,65 veckotimme per klass. SÖ föreslår i hk-het med tidigare år att denna resurs nästa budgetår utökas tUl 0,75 veckotimme per klass. Det ökade medelsbehovet för detta ändamål beräknas av SÖ uppgå till 4,2 milj. kr.

För stödundervisning i svenska åt invandrarelever beräknar SÖ en höjning med 1,2 milj. kr. tiU totalt 6,2 milj. kr. SÖ har som utgångspunkt för sina beräkningar 0,75 lärarvecko-timme per elev för 2 400 elever.

För hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk utgår ett schablonbidrag efter beräkningsgrunden 0,75 lärarveckotimme per deltagande elev och år. SÖ räknar med att ca 900 elever skall ha behov av sådan undervisning och handledning. Totalt beräknar SÖ 1,2 milj. kr. för ändamålet.

SÖ finner det angeläget att den försöksverksamhet med introduktionskurser och kompletterande sommarkurser för invandrarungdom som påbörjats får fortsätta även under budgetåret 1978/79. Särsldlt statsbidrag med högst 25 000 kr. per kurs för kommuns faktiska merkostnader bör kunna utgå efter länsskolnämndens prövrung. SÖ beräknar kostnaderna för det särskilda statsbidraget tUl 1,5 milj. kr.

SÖ föreslår vidare att försöksverksamheten med yrkesinriktade grundkurser för invandrare och med en modifierad tim- och kursplan för invandrarelever på tvåårig social linje får fortsätta även under budgetåret 1978/79. Undervisningen bör även under nästa budgetår anordnas med klasser om högst 16 elever. SÖ bör ges bemyndigande att få fastställa tim- och kursplaner för försöksverksamheten.

Särskilda medel för tekniska och administrativa stödåtgärder åt handikappade elever i gymnasieskolan har stått till SÖ:s förfogande sedan budgetåret 1965/66. För innevarande budgetår disponeras 2 milj. kr. för detta ändamål. För varje år integreras allt fler och allt svårare handikappade i vanlig klass. Behovet av transport, personell assistans, tolkhjälp och tekniska hjälpmedel ökar därför och anvisade medel är klart otillräckliga. SÖ räknar därför med ett medelsbehov av 4 milj. kr., dvs. en fördubbling av anslagsposten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        287

Oaktat det minskade elevantalet som kan förväntas vid Ingemundskolan bör det totala behovet av assistans i riket som helhet vara oförändrat eUer ökande.

I avvaktan på mer genomgripande översyn och samordning av studievägarna inom den ekonomiska sektorn i gymnasieskolan anser SÖ det vara angeläget att pröva vissa mindre förändringar på de nuvarande tre linjerna fr. o. m. läsåret 1978/79. SÖ föreslår därför att kommunerna skaU erbjudas att i årskurs 3 av treårig ekonomisk linje pröva en sammanläggning av kameral och distributiv gren. Vidare föreslås att kommunerna skall erbjudas att pröva att göra ämnet stenografi valfritt i årskurs 1 av tvåårig ekonomisk linje. Elever som ej väljer stenografi får i stället en utökad kurs i maskinskrivning och kontorskunskap. Slutligen föreslås att kontorsgrenens varianter i årskurs 2 på tvåårig distributions- och kontorslinje skall slopas i de kommuner som så önskar. Maskinräkning och maskinbokföring föreslås därvid att utgå som separat ämne.

SÖ föreslår att den engelskspråkiga gymnasiala utbildningen som på försök bedrivits vid en skolenhet inom gymnasieskoleorganisationen i Stockholm sedan läsåret 1973/74 får fortsätta även under läsåret 1978/79. SÖ föreslår att statsbidrag även skall utgå för administration av verksamheten. SÖ beräknar en extra resurs härför uppgående till högst 8,5 veckotimmar.

SÖ föreslår att ettårig högre specialkurs i musik får inrättas med vardera en klass på de återstående två orterna där försöksverksamhet bedrivs med tvåårig musiklinje. På skolenhet med tvåårig musiklinje bör enligt SÖ:s mening få — utöver vad som medges enligt skolförordrungen — inrättas en arvodestjänst som studierektor samt en arvodestjänst som institutionsföreståndare.

Försöksverksamheten med estetisk variant på tvåårig social linje i Stockholm och Linköping bör fortsätta även under läsåren 1978/79 och 1979/80 i dessa kommuner.

Försöksverksamheten med kombination av gymnasié-skolestudier och elitidrott bör fortsätta i oförändrad omfattning under läsåret 1978/79.

SÖ beräknar för utökad försöksverksamhet med koncentrationsläsning i gymnasieskolan en kostnad av 130 000 kr.

SÖ föreslår att elever i vissa minst tvååriga specialkurser skall för att erhålla allmän behörighet till högre utbUdning få välja till tre veckotimmar i svenska i årskurs 2. Kostnaderna härför beräknas tUl 600 000 kr.

SÖ har i en särskUd skrivelse hemstäUt om ett ökat timtal i delad klass i fysik i årskurs 3 på naturvetenskaplig och teknisk linje. Kostnaderna beräknas uppgå tUl ca 970 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        288

Svenska klassikerförbundet har anhållit om att vissa åtgärder vidtas för att inte ämnet grekiska skall försvinna helt från gymnasieskolan.

SÖ föreslår i en särskild skrivelse vissa förändringar av tim- och kursplanerna för livsmedelsteknisk linje samt att i anslutning härtill den processtekniska linjens gren för livsmedelsteknik och konsumtionslinjens gren för storhushåll och restaurang avvecklas.

Sveriges hantverks- och industriorganisation har i en särskild skrivelse anhållit om bl. a. förbättrade bidrag till bl. a. inbyggd utbildning.

SÖ har i särskild skrivelse den 21 juni 1977 hemställt att försöksverksamhet med tvåårig social service- och barnomsorgs-linje kommer till stånd i tre kommuner med start vårterminen 1978 samt under budgetåret 1978/79 i ett tiotal kommuner.

SÖ har i särskild skrivelse den 16 maj 1977 redovisat ett förslag till nya tim- och kursplaner för specialkurs för utbildning tUl fotvårdsspecialist.

SÖ har i en särskild skrivelse anhåUit att specialkurserna Påbyggnadskurs för arbete bland barn och ungdomar med särskilda behov och Påbyggnadskurs för vård av nyfödda och sjuka barn får anordnas i gymnasieskolan.

SÖ har vidare anhållit att specialkurserna Grundkurs för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt Påbyggnadskurs för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt tvåårig utbildning tUl tandsköterska får anordnas i gymnasieskolan.

Frågan om utbildning av sjöpersonal har utretts av en särskUd arbetsgrupp (UTSJÖ) inom SÖ. Med skrivelse den 1 december 1976 har SÖ överlämnat UTSJÖ:s förslag till regeringen. Sö:s skrivelse har remissbehandlats. Förslaget innebär bl. a. att i stäUet för den grundläggande sjöpersonalutbildningen inrättas en tvåårig fartygsteknisk kurs inom gymnasieskolan. SÖ har senare anhållit att en tvåårig drift- och underhållsteknisk linje får anordnas i gymnasieskolan fr. o. m. läsåret 1978/79. Linjen skaU tiUgodose behovet av såväl grundläggande sjöpersonalutbildning som utbUdning av drift- och underhåUs-teknisk personal för verksamhet i land. Linjen har ett gemensamt första år varefter i årskurs 2 uppdelning sker enligt tre grenar, nämligen gren för energiteknik, gren för fartygsteknik och gren för eldriftteknik. SÖ räknar med en utbUdningskapacitet av 720 elever under läsåret 1978/79. Samtidigt med att linjen inrättas bör den tvååriga yrkeskursen för driftmaskinister och tvåårig fartygsteknisk kurs utgå ur gymnasieskolorganisationen. För att handha den dyrbara utrustning som erfordras bör tjänster som jnstitutionstekniker inrättas och statsbidrag härför utgå. I

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        289

övrigt bör enligt SÖ:s mening inga kostnadsökningar uppstå under budgetåret 1978/79 under detta anslag.

Sveriges kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags förhandlingsorganisation har inkommit med skrivelse angående utbildning av drift-och underhållsteknisk personal inom områdena energi, vatten och avlopp, fastighet, processindustri m. m.

Stockholms läns landstings utbUdningsnämnd har i en särskild skrivelse anhållit om ändrad poängberäkning för vissa specialkurser vid bedömningen av omfattningen av kommunens skolväsende.

SÖ har i särskild skrivelse den 29 september 1977 redovisat sitt av regeringen den 7 juli 1977 givna uppdrag att inkomma med förslag om en revidering av värdlinjens gren för barna- och ungdomsvård jämte förslag till revidering av specialkurser för  utbilding  till  barnskötare.

SÖ har i särskUd skrivelse den 26 oktober 1977 hemställt om bemyndigande att få anordna ytterligare försöksverksamhet med dels samordning av årskurserna 1 och 2 på naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje, dels med varianter på naturvetenskaplig  linje.

SÖ har i särskUd skrivelse den 4 november 1977 hemstäUt att regeringen medger att utbildning tUl arbetsterapibiträde försöksvis får anordnas som specialkurs i gymnasieskolan fr. o. m. läsåret 1978/79 och generellt fr. o. m. läsåret 1979/80.

Anslagsberäkning

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Skolöver- Före-

styrelsen draganden

Anslag 2 026 500 000       +152 000 000      +243 000 000

Den av SÖ föreslagna anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning

1.   Lärarlönebidrag m.m.

a) gymnasieskolans linjer och specialkurser 1 539 148 841

b) särskilda kostnader för försöksverksamhet med

gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade m.m. 895 861

c)   särskilda kostnader för gymnasial utbildning för svårt

hörselskadade 6 477 714

d)  försöksverksamhet med pedagogisk gymnasieskole
klinik i Lund 345 800

e)   särskilda kostnader för heltidskurser för industri och

hantverk av verkstadsskolekaraktär 22 820 000

f)   särskilda kostnader för inbyggd utbildning 34 300 000

g)   hyra av vissa skollokaler 6 000 000

2.   Speciella åtgärder för invandrarelever 8 900 000

19    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 290

3. Tekniska stödåtgärder m.m. åt handikappade elever 4 000 000

4. Bidrag till pedagogisk stödpersonal 22 434 610

5. Kostnader för ATP-avgifter ] 39 423 747

6. Kostnader för arbetsgivaravgift och socialförsäkringsavgift 226 207 917

7. Kostnader för lönekostnadspälägg 167 716 358

2 178 670 848

Föredraganden

Jag vill först erinra om vad jag i det föregående har anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet. Antalet behöriga förstahandssökande till minst ettåriga studievägar inom gymnasieskolans direkt gmndskoleanknutna del var våren 1977 nära 108 000. Jämfört med föregående år innebär detta en ökning med ca 6 600 sökande. Då antalet 16-åringar under samma tid har ökat med ca 2 400 torde man av siffrorna kunna utläsa ett ökat intresse för gymnasieskolutbildning. Den förbättrade rekryteringssituationen torde bero på dels den svåra arbetsmarknadssituation som råder, dels att de insatser som gjorts inom studie- och yrkesorienteringen nu börjar ge effekt.

Antalet behöriga förstahandssökande tiU de tre- och fyraåriga linjerna uppgår tUl ca 31 000 jämfört med ca 28 400 föregående år. Det kan vidare konstateras att den nedåtgående trenden för intresset för den naturvetenskapliga linjen nu bmtits och att den fyraåriga tekniska linjen fortsätter att dra tiU sig ett ökat antal studerande.

Intresset för de tvååriga teoretiska linjerna har för innevarande år ökat totalt. Antalet förstahandssökande uppgår till ca 14 000 jämfört med 12 550 föregående år. Särskilt stor har ökningen varit för social linje. TiUströmningen till tvåårig teknisk linje fortsätter däremot att minska. Tvåårig musiklinje är fortfarande mycket populär.

Antalet sökande till de utpräglat yrkesinriktade linjerna uppgår totalt tiU 62 900. Detta innebär en ökning med 2 500 jämfört med föregående år. Intresset för den bygg- och anläggningstekniska linjen fortsätter att öka. Ett ökat intresse har vidare distributions- och kontorslinje, el-tele-teknisk linje, fordonsteknisk linje, jordbrukslinje, träteknisk linje samt vårdlinjen samlat. Förstahandsvalen tUl den Verkstadstekniska linjen fortsätter att minska. Totalt uppvisas en nedgång i antalet förstahandssökande med 25 % till denna linje. En närmare analys av siffrorna visar dock på stora regionala skUlnader.

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att antalet intagningsplatser på de tre-och fyraåriga linjerna räknas upp med 2 300 till totalt 32 500 elevplatser, vilket motsvarar ca 30% av antalet 16-åringar. Största ökningen skuUe därvid falla på fyraårig teknisk linje ( + 1 200) och treårig ekonomisk linje (+600). Jag har ingenting att erinra mot vad SÖ föreslagit i vad gäller dimensioneringen av de tre- och fyraåriga linjerna.

SÖ har såvitt gäUer de tvååriga teoretiska linjerna föreslagit kraftiga

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet        291

minskningar av antalet utbildningsplatser på de ekonomiska och tekniska linjerna. I likhet med föregående år föreslås en ökning av försöksverksamheten på musiklinjen med ytterligare 90 elevplatser. Jag delar SÖ:s uppfattning att dimensioneringen av de ekonomiska och tekniska linjerna skall anpassas till den reella elevefterfrågan. Jag är däremot inte beredd att utöka försöksverksamheten med tvåårig musiklinje.

För övriga tvååriga linjer med angränsande specialkurser samt för specialkurser som ej Ugger nära någon linje räknar SÖ med 57 550 årselevplatser, en ökning med sammanlagt ca 3 000 elevplatser jämfört med innevarande är. Jag räknar med en uppräkning av antalet elevplatser på jordbrakslinje, processteknisk hnje och skogsbrakslinje i enlighet med SÖ:s förslag. För bygg- och anläggningsteknisk linje, Uvs-medelsteknisk linje och vårdlinje räknar jag med en större ökning än vad SÖ har föreslagit. För distributions- och kontorslinje samt konsumtionslinje räknar jag med en oförändrad intagningskapacitet nästa läsår. För el-teleteknisk linje, fordonsteknisk linje och verkstadsteknisk linje räknar jag med mindre ökningar än vad SÖ föreslagit. Jag räknar vidare för nästa läsår med ett mindre antal specialkurser som inte är linjeanknutna. Jag har vid min bedömning av dimensioneringen av denna del av gymnasieskolan beaktat det behov av utbUdningsplatser som SÖ beräknat för den nya drift- och underhållstekniska linjen. Jag har även inom den ram som beräknats för fordonsteknisk linje beräknat ytterligare 80 elevplatser för försöksverksamhet med transportteknisk gren. Totalt finns därför utrymme motsvarande 10 klasser för försöksverksamhet med ifrågavarande gren.

Jag räknar med sammanlagt 105 380 elevplatser i årskurs 1 i den direkt gmndskoleanknutna delen av gymnasieskolan, en ökning med 2 700 elevplatser jämfört med innevarande läsår. Detta antal motsvarar en andel av antalet 16-åringar om ca 97%.

För övriga specialkurser, dvs. kurser som är kortare än ett år eller vilka fordrar tidigare gymnasial utbUdning räknar SÖ med en total intagningskapacitet motsvarande 30 330 årselevplatser. SÖ har därvid räknat med ett ökat behov av intagningsplatser för utbUdning inom vårdområdet och för tekniska specialkurser. SÖ beräknar även utbUdningsplatser för att möjliggöra introduktions- och sommarkurser för invandramngdom och kortare yrkesinriktade kurser.

Jag vill här anföra följande. Regeringen har den 15 september 1977 medgivit att den ram för antalet elevplatser i gymnasieskolan som be räknats för budgetåret 1977/78 och som avser studievägar kortare än ett år eller ej direkt grundskoleanknutna studievägar får utökas med 2 000 årselevplatser. Denna del av gymnasieskolan omfattar således 27 540 årselevplatser innevarande läsår.

Regeringen har vidare den 15 september 1977 beslutat att det totala antalet  elevplatser som  fastställts  för gymnasieskolan  för  budgetåret

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        292

1977/78 får överskridas med högst 1 700 årselevplatser för att utnyttjas för korta yrkesinriktade kurser, introduktionskurser för invandramngdom och kompletterande sommarkurser för invandrarungdom samt för specialkursen Studievägar och arbetsliv, orienteringskurs. Ifrågavarande antal årselevplatser motsvarar ca 10 000 platser i kurser om genomsnittligt 6 veckor. Utbildningsplatserna skall av SÖ fördelas på länsskolnämnderna för att möjliggöra att kommunerna snabbt skall kunna anordna kurserna. Vid utformning av tim- och kursplanerna för de korta yrkesinriktade kurserna skaU SÖ beakta att de lokala skolmyndigheterna ges möjlighet att påverka kursinnehållet. Kommunema får särskild ekonomisk ersättning för merkostnader i samband med de kortare kurserna. Genom särskUt beslut av regeringen utgår tUl ungdomar som genomgår kortare yrkesinriktade kurser utbUdningsbidrag under högst 10 veckor på samma villkor som gäller för ungdom som genomgår viss arbetsmarknadsutbildning.

Efterfrågan på kortare yrkesinriktade kurser har varit stor. Regeringen har därför den 22 december 1977, efter framstäUning från SÖ den 24 november 1977, beslutat att det totala antalet elevplatser som fastställts för gymnasieskolan för budgetåret 1977/78 får överskridas med ytterligare 1 000 årselevplatser.

Det ankommer på SÖ att ingående följa verksamheten med ifrågavarande kurser och återkomma till regeringen med förslag till sådan verksamhet även under budgetåret 1978/79 om så visar sig erforderligt. Jag anser att denna verksamhet och antalet utbildningsplatser och därmed förenade extra åtgärder bör prövas särskilt varje år med hänsyn tUl arbetsmarknads- och utbildningssituationen för ungdomar. I detta sammanhang avser jag även att pröva frågan om särskilda kurser för invandrarungdom i syfte att förbättra denna grupps möjligheter att påbörja gymnasieskolstudier. Länsskolnämnderna bör för nästkommande budgetår ha hög beredskap för att i nära kontakt med länsarbetsnämnderna och kommunerna snabbt kunna starta korta yrkesinriktade kurser och kurser för invandrarungdom.

Med hänvisning till vad jag har anfört beräknar jag 26 330 årselevplatser för nästa budgetår för den del av gymnasieskolan som avser studievägar kortare än ett år eller ej direkt grimdskoleanlcnutna specialkurser.

Med de undantag jag här har nämnt bör elevema budgetåret 1978/79 fördelas på de ohka studievägarna i gymnasieskolan i överensstämmelse med SÖ:s förslag tdl dimensionering. SÖ bör emellertid, om det visar sig nödvändigt, kunna göra viss omfördelning av elevplatser dels meUan studievägar inom varje ram, dels mellan ramarna. I den mån starka skäl — t. ex. arbetsmarknadsskäl — talar för en ökning av det totala antalet elevplatser bör, liksom hittills, regeringen ha rätt att besluta härom. Försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 293

rörelsehindrade och andra svårt handikappade anordnas vid Ingemundskolan i Solna kommun och vid Skärholmens gymnasium i Stockholms kommun. Såvitt gäUer verksamheten vid Ingemundskolan i Solna kommun och vid Skärholmens gymnasium i Stockholms kommun. Såvitt gäller verksamheten vid Ingemundskolan har det visat sig att intresset från elevernas sida att påbörja studier vid skolan markant minskat inför innevarande läsår. Mot bakgrand av denna elevutveckling har SÖ och styrelsen för vårdartjänst påbörjat en utredning om den fortsatta försöksverksamheten. I avvaktan på närmare förslag från ifrågavarande myndigheter räknar jag för budgetåret 1978/79 resurser för verksamheten baserade på en organisation omfattande 20 elever. Jag anser vidare att den ordinarie studierektorstjänsten bör dras in vid Ingemundskolan och att i stället en arvoderad studierektorstjänst bör inrättas vid Skärholmens gymnasium. I övrigt räknar jag endast med förändringar av automatisk karaktär. Totalt bör anslaget minskas med 30 200 kr. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder kring Inge-mundskolans framtid hemställer jag att regeringen även inför budgetåret 1978/79 inhämtar riksdagens bemyndigande att få vidta de åtgärder som behövs för att möjliggöra en fortsatt avveckling av Ingemundskolan.

För försöksverksamheten vid Skärholmens gymnasium beräknar jag fömtom ökningar av automatisk natur även medel för en arvodestjänst som studierektor avsedd att bereda övertalig skolledare vid Ingemundskolan möjhghet tUl fortsatt anställning. Totalt räknar jag med en ökning av statsbidraget med 108 750 kr. tUl totalt 342 150 kr.

I enlighet med Sö:s förslag räknar jag med oförändrat elevantal, 200, vid den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola under läsåret 1978/ 79. Jag räknar även här endast med ökningar av automatisk karaktär. Ytterligare 552 000 kr. bör ställas tiU Örebro kommuns förfogande för ifrågavarande ändamål. Det totala statsbidraget för verksamheten beräknar jag tiU 5 751 500 kr. Jag finner i likhet med SÖ att frågan om anordnande av gymnasial utbUdning för gravt hörselskadade på andra orter och hithörande frågor behöver ytterligare utredas. Jag är därför inte beredd att ta ställning till vad Riksförbundet för Döva och hörselskadade barns målsmän föreslagit avseende det samlade ansvaret för gymnasieskolan i Örebro för hörselskadade ungdomar oavsett var utbildning äger ram.

För försöksverksamhet med pedagogisk gymnasieskol-klinik i Lund beräknar jag 376 900 kr.

Såvitt gäUer särskilda kostnader för inbyggd utbildning har riksdagen som sin mening givit tiU känna att regeringen för riksdagen bör lägga fram förslag UU bestämmelser om förbättrat statsbidrag till inbyggd utbildning, företagsskola och lärlingsut-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        294

bildning i sådan tid, att nya bestämmelser kan träda i kraft under budgetåret 1978/79 (UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248).

Jag har därför vid min medelsberäkning utgått från att det stathga bidraget till inbyggd utbUdning även inom områdena för industri och hantverk eller handel bör höjas såsom fr. o. m. budgetåret 1977/78 skett för inbyggd värdutbildning. Statsbidrag för särskilda kostnader för inbyggd utbildning inom industri och hantverk eller handel bör enligt min mening fr. o. m. budgetåret 1978/79 utgå med högst 17 500 kr., när företag för utbUdning under läsår om 40 veckor mottar minst åtta elever från en klass, dvs. en uppräkning med 35 % jämfört med vad som nu gäller.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de ändrade grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning som jag nu har förordat.

Jag erinrar här även om vad jag anfört under anslaget Bidrag tUl studie- och yrkesorientering m. m. om resurser för kommun för att möjliggöra en bättre samordning mellan skola och företag i vad gäller inbyggd utbildning.

Jag har i likhet med SÖ beräknat 6 milj. kr. avseende statsbidrag för förhyrande av skollokaler.

Jag har vid min medelsberäkning under detta anslag utgått från att en samlad resurs omfattande 0,65 veckotimmar per klass skall disponeras för stödundervisning och samordnad specialundervisning. Detta innebär inga förändringar jämfört med innevarande budgetår.

För stödundervisning åt invandrarelever beräknar jag även för nästkommande budgetår totalt 5 mUj. kr. vid sidan av de resurser för stödundervisning och samordnad specialundervisning som i övrigt utgår i gymnasieskolan. Jag har vidare för hemspråksundervisning och studiehandledning i hemspråk för invandrarelever beräknat 1,2 imlj. kr. Jag är inte beredd att nu ta ställning tUl fortsatt försöksverksamhet med yrkesinriktade grandkurser för invandrare och med modifierad tim- och kursplan för invandrarelever på tvåårig social linje i gymnasieskolan. Enligt min mening bör SÖ ta kontakt med berörda lokala skolmyndigheter och med dem diskutera huruvida inte de tidigare nämnda introduktions- och sommarkurserna för invandrarungdom bättre uppfyller invandrarungdomens behov av särskilt anpassad undervisning. Det bör anmälas för riksdagen att regeringen genom särskilt beslut den 18 augusti 1977 medgivit försöksverksamhet med finskspråkig gymnasial utbildning i huvudsaklig överensstämmelse med social linje med en klass inom gymnasieskolorganisationen i Stockholms kommun. Regeringen har samma dag givit SÖ i uppdrag att ytterligare utreda frågan om försöksverksamhet med finskspråkig gymnasial utbUdning i Stockholm.

Innevarande budgetår står 2 milj. kr. till SÖ:s förfogande för bidrag tUl kommunema för tekniska och administrativa stöd-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 295

åtgärder åt handikappade elever. Jag räknar för nästa budgetår med en uppräkning av medlen för detta ändamål. Totalt bör anslaget uppräknas med 300 000 kr. till totalt 2,3 milj. kr.

De av SÖ föreslagna smärre förändringarna på treårig ekonomisk linje, tvåårig ekonomisk linje samt på distributions- och kontorslinje har jag ingenting att erinra emot. Jag avser att senare återkomma till regeringen i frågan.

Regeringen har redan genom förordning den 19 augusti 1976 medgivit att engelskspråkig gymnasial utbildning, som på försök bedrivits vid en skolenhet inom gymnasieskolorganisationen i Stockholm sedan läsåret 1973/74, får anordnas under läsåren 1976/77— 1978/79. Statsbidrag till administration av verksamheten bör dock inte utgå.

Ej heller för nästa budgetår är jag beredd att biträda SÖ:s förslag om arvodestjänster som studierektor och institutionsföreståndare vid skolenhet med tvåårig musiklinje. Jag räknar även med oförändrat antal högre specialkurser i musik under nästa läsår.

Försöksverksamhet med koncentrerade ämnesstudier anordnas vid en skolenhet inom gymnasieskolorganisationen i Stockholm fr. o. m. läsåret 1971/72. Jag räknar med att denna försöksverksamhet skall fortsätta även under läsåret 1978/79. Några särskilda resurser för ytterligare försöksverksamhet med koncentrationsläsning är jag däremot inte beredd att medverka tUl.

Riksdagen bemyndigade den 23 mars 1977 regeringen att för budgetåret 1977/78 meddela bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning (UbU 1976/77: 17, rskr 1976/77: 158). Regeringen har, efter överläggningar med Landstingsförbundet, den 24 november 1977 meddelat sådana bestämmelser. Härvid framgår att det allmänna driftbidraget skall utgöra 13 600 000 kr. Fördelningen sker med utgångspunkt i ett bidrag per planerad kursvecka om 6 000 kr. för maskinteknisk kurs och 4 000 kr. för övriga kurser. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att efter överläggningar med Landstingsförbundet meddela statsbidragsbestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande bestämmelser även för budgetåret 1978/ 79.

Riksdagen har våren 1977 beslutat att socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen skall höjas från 8 % tiU 9,6 % fr. o. m. den 1 januari 1978 (prop. 1976/77: 116, SfU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 297). För de utbildningsformer, t. ex. skogsbmkets yrkesutbildning, utbildning inom lantbruk och lanthushåU samt folkhögskolor, där statsbidrag f. n. utgår för täckande av hela avgiftskostnaden finner jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet att bidraget bör beräknas till 9,6 % av lönekostnaderna. I fråga om viss vuxenutbildning, såsom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet, utgår f. n. statsbidrag till täckande av en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 296

del av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen. Statsbidraget bör i fortsättningen utgå med samma del av den höjda avgiften och kan beräknas till nämnda del av nuvarande 9,6 % av lönekostnaderna. Jag anser att regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de ändrade grunder för statsbidrag tUl sjukförsäkringsavgift vid statsunderstödd verksamhet som jag nu har förordat.

Jag har ingenting att erinra mot att försöksverksamhet med estetisk variant på social linje får bedrivas inom gymnasieskolan i Linköping och Stockholm med intagning i årskurs 1 även under läsåret 1978/79.

Regeringen medgav den 12 maj 1977 att försök med en gemensam studiegång i årskurserna 1 och 2 av naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje fick anordnas vid en skolenhet inom gymnasieskolorganisationen i Västerås under läsåret 1977/78 i årskurs 1 och läsåret 1978/79 i årskurs 2. Regeringen medgav samma dag att försöksverksamhet med mUjövårdsteknisk variant, datateknisk variant och kommunikationsvariant av naturvetenskaplig linje fick anordnas vid tre gymnasieskolor med sammanlagt sex klasser. SÖ:s hemställan om utökad försöksverksamhet bör inte föranleda någon annan regeringens åtgärd än att den försöksverksamhet som medgivits av regeringen den 12 maj 1977 får anordnas under ytterligare ett läsår. Jag är även beredd att medverka till att försök med ytterligare en variant av naturvetenskaplig linje får anordnas på en ort under förutsättning att SÖ kan visa att försöksverksamheten inte medför merkostnader för staten.

F. n. gäller att elever på de yrkesinrUctade linjerna inom ramen för s. k. fritt tillval får utbyta undervisning i yrkesbetonat ämne mot undervisning i bl. a. svenska och/eller engelska för att erhålla allmän behörighet för högre studier. Av anvisningar som SÖ utfärdat framgår att undervisning i tUlvalsämnen normalt bör ske på sådant sätt att utvidgning av organisationen ej erfordras.

Jag har ingenting att erinra mot att även eleverna i vissa två- och treåriga specialkurser med fyra veckotimmar i svenska i årskurs 1 erbjuds möjlighet att välja tre veckotimmar svenska i årskurs 2. Jag avser därför att återkomma tUl regeringen med förslag att SÖ får vidta de åtgärder som erfordras för att ifrågavarande studerande skall kunna läsa ämnet svenska i årskurs 2 under tre veckotimmar. Undervisning i yrkesbetonat ämne bör därvid minskas i motsvarande utsträckning. SÖ bör i anslutning härtill utfärda sådana anvisningar att undervisning i svenska normalt kan ske på sådant sätt att utvidgning av organisationen inte erfordras.

Jag är inte beredd att föreslå någon ändring av gällande bestämmelser avseende möjligheterna att välja ämnet grekiska i gymnasieskolan.

Jag är inte heller beredd att föreslå sådan ändring av timplanerna för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 297

naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje som medför ett ökat timtal i delad klass i fysik i årskurs 3.

SÖ har i skUda skrivelser hemställt om att vissa specialkurser får anordnas inom gymnasieskolan. Enligt min mening bör SÖ få vidta de åtgärder som erfordras för att följande specialkurser, nämligen utbildning till barnskötare inom barnomsorgs- och allmän fritidsverksamhet, påbyggnadskurs för arbete bland barn och ungdomar med särskUda behov, påbyggnadskurs för vård av nyfödda barn och sjuka barn, grand-kurs för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, påbyggnadskurs för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och utbildning till fotvårdsspecialist skall kunna anordnas fr. o. m. budgetåret 1978/79 inom de ramar för gymnasieskolan som varje budgetår fastställs av regeringen. Däremot är jag inte beredd att nu ta ställning till SÖ:s förslag rörande tvåårig tandsköterskeutbildning. Mot bakgrund av att flertalet remissinstanser ställt sig avvisande eller avvaktande till SÖ:s förslag om utbUdning tiU arbetsterapibiträde anser jag mig inte kunna biträda att utbildning i den form som SÖ föreslagit kommer till stånd.

Sö:s förslag tUl revidering av vårdlinjens gren för barna-och ungdomsvård har remissbehandlats. Remissbilden är splittrad. Mot denna bakgrund finner jag därför att endast en begränsad försöksverksamhet med utbildning i enlighet med SÖ:s förslag bör komma till stånd redan fr. o. m. läsåret 1978/79. Försöksverksamheten bör omfatta högst 20 klasser i skilda kommuner.

Jag är inte beredd att föreslå någon ändrad poängberäkning för vissa specialkurser vid bedömningen av omfattningen av kommunens skolväsende på sätt Stockholms läns landstings utbildningsnämnd gjort framställning om.

Ej heller är jag beredd föreslå någon försöksverksamhet med tvåårig social service- och barnomsorgslinje under budgetåret 1978/79. Frågan utreds av gymnasieutredningen.

Såvitt gäller den livsmedelstekniska linjen har den nuvarande utformningen av linjen medfört vissa problem av organisatorisk karaktär. Således måste t. ex. val av gren för servering ske redan före inträdet i gymnasieskolan. Förhållandet att inte samtliga grenar i årskurs 2 finns på hemorten gör att grenvalet tUl årskurs 2 styrs av linjens organisation och grenarnas lokalisering, oavsett elevernas önskemål. Den nuvarande gemensamma basutbUdningen i årskurs 1 kräver dyrbar utmstning och medför ett dåligt lokalutnyttjande. Jag anser därför i likhet med SÖ och berörda branscher att linjen bör ges en annan utformning. Jag kommer därför senare att föreslå regeringen att tim- och kursplanema för tvåårig livsmedelsteknisk linje ändras så att linjen får två grenar nämligen en gren för storhushåll och restaurang och en gren för livsmedelsproduktion. Grenen för storhushåll och restaurang bör få tre varianter i årskurs 2 nämhgen variant för serverings-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 298

teknik, variant för storhushåll och variant för restaurang. Grenen för livsmedelsproduktion bör likaledes få tre varianter i årskurs 2 nämligen variant för bageri och konditori, variant för charkuteri och variant för livsmedelsprocessindustri. Jag är däremot inte beredd att förorda att den processtekniska linjens gren för livsmedelsteknik och konsumtionslinjens gren för storhushåll och restaurang redan nu avvecklas.

Jag anser det vara mycket angeläget att en försöksverksamhet med tvåårig drift- och underhållsteknisk linje i enlighet med SÖ:s förslag kommer tih stånd redan fr. o. m. läsåret 1978/79. Jag har därför vid min bedömning av gymnasieskolans dimensionering, som jag tidigare anfört, beräknat 720 intagningsplatser avsedda för utbildning på denna linje. Några särskilda medel för statsbidrag för institutionstekniker har jag däremot inte beräknat. Linjen bör organiseras i form av ett i huvudsak gemensamt första år varefter linjen delas i tre grenar, nämligen gren för energiteknik, gren för fartygsteknik och gren för eldriftteknik. Inom varje gren bör möjlighet ges tUl ytterhgare yrkesprofUering. Jag avser att senare återkomma tUl regeringen med förslag till bestämmelser för försöksverksamheten.

Jag har tidigare vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet föreslagit vissa åtgärder med anledning av dansarutredningens (U 1973: 09) förslag. Jag har under förevarande anslag beräknat medel för lärarlöner, ackompanjatörer och gästpedagoger för att möjliggöra för SÖ att vidta de åtgärder som erfordras för att specialkurs för yrkesutbildning för dansare kan anordnas med två klasser inom gymnasieskolorganisationen i Stockholm.

Utredningen (U 1970: 63) om skolans inre arbete (SIA) föreslog i sitt betänkande (SOU 1974: 53) Skolans arbetsmUjö (s. 656) att elevema i årskurs 1 på humanistisk och samhällsvetenskaplig linje borde erbjudas endast den kurs i matematik som är imiktad på de samhäUsvetenskapliga och ekonomiska linjerna och att eleverna i årskurs 1 på treårig ekonomisk linje borde erbjudas endast en kurs i naturkunskap. I likhet med SIA finner jag att nuvarande valmöjligheter torde ha ett begränsat värde för elevema. Jag har därför vid min medelsberäkning under detta anslag utgått från att denna valmöjlighet för eleverna skall upphöra fr.o. m. läsåret 1978/79. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till ändring av timplanerna för ifrågavarande linjer.

Jag beräknar för nästa budgetår de sammanlagda kostnaderna för lärarlönebidraget till ca 1 714 milj. kr. (1). Till kostnader för pedagogisk stödpersonal beräknar jag 22,4 milj. kr. (4). Posten ATP-avgifter beräknar jag tUI 142,3 milj. kr. (5). TiU kostnader för arbetsgivaravgift och socialförsäkringsavgift beräknar jag 201,9 milj. kr. (6). För lönekostnadspålägg bör 183,2 milj. kr. tas upp (7).

Det totala medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag för nästa budgetår tiU 2 269,5 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        299

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att meddela bestämmelser om statsbidrag för skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att möjliggöra en fortsatt avveckling av Ingemundskolan,

3. godkänna de grunder för statsbidrag tiU inbyggd utbildning inom industri och hantverk eller handel som jag har förordat,

4. godkänna de ändringar för statsbidrag som behövs med anledning av den höjda socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen och som jag har förordat,

5. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 269 500 000 kr.

C 18. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

1976/77 Utgift	—
1977/78 Anslag	1000
1978/79 Förslag	1000

Med utgången av läsåret 1972/73 har samtliga statiiga realskolor avvecklats. Vissa ordinarie tjänster fördes då på övergångsstat. I den mån tjänstgöring inte har kunnat beredas dessa personer vid annan skolform beräknas medel för lönekostnader för dessa under förevarande anslag.

Skolöverstyrelsen

Anslaget bÖr t. v. föras upp med oförändrat belopp.

Föredragan den

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

C 19. Bidrag till driften av rikslnteraatskolor

1976/77 Utgift 9 466 408

1977/78 Anslag 8 973 000

1978/79 Förslag 9 870 000

Från anslaget bestrids kostnader för bidrag till driften av Grännaskolan och Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk och till internatverk- samhet knuten tih Sigtunaskolan. För Grännaskolan och Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk gäller kungörelsen (1970: 333) om riksinternatskolor (ändrad senast 1974: 707) och vissa där angivna delar av privatskolförordningen   (1967:270,   omtryckt   1971:259,   ändrad   senast

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 300

1976: 1036). Statsbidrag utgår enligt den förut nämnda kungörelsen. TiU skolverksamheten vid riksinternatskola utgår statsbidrag enligt samma grunder som tiU kommunal gymnasieskola. Delta gäUer även den del som avser grundskolan. För grundskoledelen utgår också bidrag till resurstimmar och fritt valt arbete enligt bestämmelserna för grandskolor. Därutöver utgår statsbidrag till föreståndare och fritidsledare samt för skolhälsovård. Vidare utgår tillägg som motsvarar lönekostnadspålägg. För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider med belopp som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolväsendets område.

För den till Sigtunaskolan knutna internatverksamheten utgår statsbidrag enligt förordning den 23 juni 1976 om internatverksamhet knuten till Sigtunaskolan.

Skolöverstyrelsen

1. Löneomräkning och jämkning 259 746 kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar i huvudsak oförändrad organisation vid Grännaskolan och Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk. För Sigtunaskolan har beräknats medel enbart för till skolan knuten internatverksamhet.

3. I likhet med föregående år räknar inte SÖ med några medel för inrättande av rikselevhem för budgetåret 1978/79.

4. SÖ räknar med ett något färre antal lärare för budgetåret 1978/79. På grund härav bör en minskning av anslaget ske med 381 639 kr.

5. SÖ beräknar en ökning av anslaget på grund av beräknad belastning av anslaget för budgetåret 1977/78 med 316 254 kr.

Föredraganden

I enlighet med vad jag anförde i prop. 1976/77: 100 (bU. 12 s. 219) har jag upptagit förhandlingar med Jönköpings kommun och Kursverksamheten vid Stockholms universitet avseende en eventuell kommunalisering av riksinternatskolan Grännaskolan. Vid förhandhngama har framkommit att Kursverksamheten för sin del vill avyttra skolan med därtUl hörande fastigheter och mark och att Jönköpings kommun under förutsättning av att visst statligt bidrag utgår är beredd att förvärva fastigheterna och såsom huvudman fortsätta verksamheten vid skolan. Jag för min del finner det glädjande att förutsättningar nu synes föreligga att verksamheten vid Grännaskolan kan fortsätta med Jönköpings kommun som huvudman fr. o. m. den 1 juli 1978. Jag kommer senare att under anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. redovisa de medel som bör stäUas till Jönköpings kommuns förfogande som bidrag för inköp av nu aktuella fastigheter. När överenskommelse slutits mellan Jönköpings kommun och Kursverksamheten om ifrågavarande fastighetsförvärv bör avtal, i huvudsaklig överensstämmelse

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        301

med vad som hittiUs gällt mellan staten och Kursverksamheten, slutas mellan staten och Jönköpings kommun för driften av riksinternatskolan Grännaskolan. Regeringen bör enligt min mening inhämta riksdagens bemyndigande att få vidta de åtgärder som erfordras för att möjliggöra att Jönköpings kommun övertar huvudmannaskapet för riksinternatskolan Grännaskolan samt att få ingå avtal med Jönköpings kommun om verksamheten vid Grärmaskolan.

Jag har även upptagit förhandlingar med Sigtunastiftelsen avseende den fortsatta verksamheten vid Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk. Några förändringar inför nästa budgetår räknar jag emellertid inte med. Nu gällande avtal mellan staten och Sigtunastiftelsen bör enligt min mening förlängas ytterligare ett budgetår på i huvudsak oförändrade villkor. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att få ingå ett sådant avtal.

Såvitt gäller internatverksamheten knuten till Sigtunaskolan har gällande avtal mellan staten och Sigtunaskolans AB ej sagts upp av någondera av parterna varför avtalet automatiskt löper ytterligare ett budgetår.

Jag räknar i övrigt under detta anslag endast med förändringar av automatisk natur.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att möjliggöra att Jönköpings kommun övertar huvudmannaskapet för riksinternatskolan Grännaskolan,

2. bemyndiga regeringen att ingå avtal med Jönköpings kommun om verksamheten vid Grännaskolan,

3. godkänna att nu gällande avtal mellan staten och huvudmannen för Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk förlängs ett år på i huvudsak oförändrade villkor,

4. till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 9 870 000 kr.

C 20. Sjöbefälsskoloma

1976/77 Utgift 17 334 985

1977/78 Anslag 15 031000

1978/79 Förslag 17 684 000

Undervisningen vid sjöbefälsskolorna (Göteborg, Hämösand, Kalmar, Malmö och Stockholm) har till ändamål att utbilda fartygs- och maskinbefäl för den svenska handelsflottan. Sjökaptens- och sjöingenjörskurserna omfattar vardera två läsår och bygger på styrmans- och maskintekni-kerkurserna som är ettåriga. Dessa kurser anordnas vid samtliga sjöbefälsskolor. Kurser för radiotelegrafister omfattande tre terminer an-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        302

ordnas i Göteborg, Härnösand, Kalmar och Stockholm. Skepparkurser av l:a klass om totalt 624 lektioner anordnas i Göteborg och Härnösand samt fartygsmekanikerkurser av l:a klass om totalt 370 lektioner i Göteborg, Härnösand och Malmö. Verksamheten regleras i förordningen (1959: 425) om sjöbefälsskolor (omtryckt 1972: 403, ändrad senast 1976: 1043) och förordningen (1960: 488) om lägre nautisk och maskinteknisk utbildning (omtryckt 1976:776) samt Kungl. Maj:ts bestämmelser den 11 maj 1973 angående utbildning av radiotelegrafister vid sjöbefälsskolorna. Innevarande budgetår pågår försöksverksamhet med koncentrerade utbildningar om en termin för blivande maskin- och fartygsbefäl. Antalet klasser utgör innevarande budgetår 66.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Skolöver-		Före-
			styrelsen		draganden
Personal
Skolledare och lärare		100		of.	of.
Övrig personal		25		of.	of.
		125		of.	of.
Anslag
Utgifter
Lönekostnader		12 671 600	+	989 700	+ 1279 600
Sjukvård		6 000		of.	of.
Reseersättningar		108 800	+	30 900	+     10 900
Lokalkostnader		1 361 000	+	150 200	+   144 700
Expenser		983 600	+	94 800	+     93 400
Vissa kurser för aktiv
sjöpersonal		—	+ 1251000		+ 1124 000
		15 131 000	+ 2 516 600		+2 652 600
Uppbördsmedel
Hyror m.m.		100 000		of.	of.
	Nettoutgift	15 031 000	+ 2 516 600		+ 2 652 600
	Avrundat		+ 2 517 000		2 653 000

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 205 900 kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår en minskning av antalet intagningsklasser för radiotelegrafistutbUdning från sex tiU fyra. Minskningen föreslås ske i Stockholm och Göteborg, där f. n. två klasser samtidigt meddelas undervisning ( — 792 600 kr.).

3. Under de senaste åren har regeringen genom särskilda beslut medgett SÖ att utöka klassorganisationen vid de fem sjöbefälsskoloma med högst en klass för antagning av högst 48 driftteknikerelever. Medel för denna klass har tidigare inte beräknats, eftersom klassantalet inte alltid behövt utökas. Då behovet av utbildade driftingenjörer inom energisektorn enligt gjorda undersökningar är vida större än vad den nuvarande utbildningen vid sjöbefälsskolorna kan tiUgodose, föreslår SÖ'

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 303

att medel beräknas för denna klass nästa budgetår (+472 200 kr.).

Vidare föreslår SÖ en utökning av antalet intagningsplatser för driftteknikerelever från 48 tUl 72, vUket innebär en utökning av organisationen med ytterligare en klass i förhållande tUl tidigare medgivande (+472 200 kr.).

4. SÖ beräknar medel motsvarande kostnaderna för två kontorsbiträden i befordringsgång för anställande av biirädeshjälp vid var och en av skolorna i Stockholm och Malmö ( + 126 800 kr.).

5. För behörighet som radiotelegrafist ombord i fartyg krävs fr. o. m. den 1 juni 1976 att under viss tid ha följt ordinarie telegrafists arbete ombord samt praktiskt ha övat moment av säkerhetskaraktär, som tidigare genomgåtts teoretiskt. Praktikliden utgör sex till åtta veckor. SÖ föreslår att ersättning får utgå under praktiktjänstgöring med belopp som framgår av överenskommelse enligt 1977 års avtalsuppgörelse om löner m. m. för vissa stathgt reglerade tjänster.

6. För lärares utrikes resor vid deltagande i konferenser m. m. begär SÖ 20 000 kr.

7. Under innevarande budgelår har koslnaderna för fortbildnings-och vidareutbildningskurser för aktiv sjöpersonal beräknats under anslaget Vissa kurser för ingenjörer m. m. SÖ föreslår atl medel för kursverksamheten i stället beräknas under detta anslag fr. o. m. budgetåret 1978/79 (+885 000 kr.).

Fr. o. m. den 1 juh 1977 skall del enligt förordningen (1976: 773) om ändring i kungörelsen (1965: 908) med tiUämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg finnas minst en person med speciell säkerhetsutbildning ombord på varje fartyg som medför farligt gods. Denna utbUdning tiUgodoses genom kurser i bl. a. hantering av farligt gods och tankfartygsoperativ vidareutbUdning. För budgetåret 1977/78 har medel beviljats för åtta tankfartygsoperativa vidareutbildningskurser och åtta kurser i hantering av farligt gods. SÖ beräknar för nästa budgetår ett behov av tio kurser av vardera slaget ( + 127 000 kr.).

Föredraganden

Jag har tidigare under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor förordat att en försöksverksamhet med tvåårig drift- och underhållsteknisk linje inom gymnasieskolan kommer tiU stånd fr. o. m. läsåret 1978/79. Linjen skaU tiUgodose behovet av såväl grundläggande sjöpersonalutbildning som UtbUdning av drift- och underhållsteknisk personal för verksamhet i land.

I prop. 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. anmälde chefen för utbUdningsdepartementet att sjöbefälsutbUd-ningen borde inordnas i högskolan men att detta borde ske först sedan sambanden hade klarlagts md utbildningen av annan sjöpersonal och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        304

utbildningen av högre driftteknikerpersonal. Departementschefen kommer senare under avsnittet Högskola och forskning: Vissa gemensamma frågor att anmäla, att han avser återkomma till regeringen i dessa frågor.

För nästa budgetår räknar jag i likhet med skolöverstyrelsen med en minskning av antalet intagningsklasser för radiotelegrafistutbUdning från sex tUl fyra (2).

Jag förordar att högst 48 inträdessökande med driftteknikerutbildning får antas till sjöingenjörsutbUdning läsåret 1978/79. Med anledning härav beräknar jag medel för en utökad organisation vid sjöbefälsskolorna med en intagningsklass (3).

Koslnaderna för fortbildnings- och vidareutbildningskurser för aktiv sjöpersonal bestrids innevarande budgetår under anslaget Vissa kurser för ingenjörer m. m. Kostnaderna härför bör beräknas under förevarande anslag fr. o. m. budgetåret 1978/79.

Fr. o. m. den 1 juli 1977 skall det enligt förordningen (1976: 773) om ändring i kungörelsen (1965: 908) med tUlämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg finnas minst en person med specieU säkerhetsutbUdning ombord på varje fartyg som medför last av olja, kemikalier, gas o. d. För denna utbildning har innevarande budgetår medel beräknats för åtta tankfartygsoperativa vidareutbildningskurser och åtta kurser i hantering av farhgt gods. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet beräknar jag medel för oförändrat antal kurser i tankfartygsoperativ vidareutbUdning. Däremot anser jag att antalet kurser i hantering av farligt gods bör ökas till tio nästa budgetår. Enligt min mening bör kostnaderna för dessa kurser kunna rymmas inom ramen för anvisade medel (7).

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Sjöbefälsskolorna för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 17 684 000 kr.

C 21. Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal m. m.

1976/77 Utgift 2 018 533

1977/78 Anslag 2 254 000

1978/79 Förslag 2 755 000

Undervisningen vid skogsinstituten i Sollefteå, t. v. förlagt tiU Bisp-gården, och Värnamo omfattar dels skogsteknikerkurs om 63 veckor, dels fortbUdning och vidareutbildning för skogstekniker. Till kurserna om 63 veckor antas ca 30 elever per institut och kurs. Verksamheten vid skolorna regleras i kungörelsen (1971: 389) om statens skogsinstitut (ändrad senast 1977: 888).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 305

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	irare		Skolöverstyrelsen	Föredraganden
Personal Skolledare och U Övrig personal		10 7	+ 1 of.	+ 1 of.
		17	+ 1	+ 1
Anslag Utgifter Lönekostnader Sjukvård Lokalkostnader		1 740 000 2 000 542 000	+465 095 of. + 70 800	+ 435 078 of. + 71 614
		2 284 000	+535 895	+ 506 692
Uppbördsmedel		30 000	+    6 000	+    6000
	Nettoutgift	2 254 000	+ 529 895	+500 692
	Avrundat		+ 530 000	+ 501000

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 282 132 kr.

2. O-alternativet skulle medföra en minskning av administrativ personal och lärarledd undervisning.

3. Skolöverstyrelsen (SÖ) anger att nu disponibla lokaler vid skogsinstituten ej medger intagning varje termin och läsår. SÖ föreslår, i syfte att upprätthålla en genomsnittlig examinationstakt av 90 elever per budgetår, att intagningen i Värnamo fördelas på höst- och vårtermin med ett genomsnitt av 30 elever per termin fr. o. m. läsåret 1978/79 och beräknar härför medel för en adjunktstjänst ( + 113 774 kr.) samt 200 undervisningstimmar (+29 287 kr.).

4. Beträffande vidareutbildning och fortbildning räknar SÖ med en viss ökning av verksamheten och beräknar härför medel för 75 undervisningstimmar (+10 983 kr.).

SÖ har i skrivelse den 2 november 1977 redovisat sitt av regeringen den 8 mars 1974 givna uppdrag om skogsinstitutens framtida verksamhet. SÖ föreslår bl. a. att skogsinstituten överförs tUl högskolan, med nuvarande skogsteknikerkurs som allmän utbildningslinje.

Föredraganden

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens (SÖ) förslag att organisera intagningen till skogsteknikemtbildningen så att en genomsnittlig examinationsvolym om 90 elever per budgetår upprätthålls. Fr. o. m. läsåret 1978/79 bör därför intagningen vid skogsinstitutet i Värnamo fördelas på höst-och vårtermin, när tillgången på lokaler medger det. För budgetåret 1978/79 beräknar jag med anledning härav medel för ytterligare en adjunktstjänst samt 120 undervisningstimmar. Jag beräknar dock inte medel för utökning av vidareutbUdning och fortbildning.

20   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

306

Det av SÖ redovisade uppdraget angående skogsinstitutens framtida verksamhet remissbehandlas f. n.

Med hänvisning tUl sammanställningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal m. in. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 755 000 kr.

C 22. Statens skogsinstitut: Driftkostnader

1976/77 Utgift 679 310 Reservation

1977/78 Anslag 998 000

1978/79 Förslag 1058 000

205 710

Från anslaget ersätts kostnader för reseersättningar, expenser, praktiska övningar, undervisningsmateriel, kostnader för inträdesprov samt kostnader enligt avtal mellan institutet i Värnamo och landstinget i Jönköpings län angående administrativa och elevsociala tjänster.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Reseersättningar Expenser Övriga utgifter

Avrundat

150 500 207 700 639 800

998 000

+ 15 500 -    1980

+ 97 820

+ 111340

+ 111000

+ 15 050

- 9 860

+ 55 250

+ 60 440

+ 60000

Skolöverstyrelsen

1. Prisomräkning 77 540 kr.

2. I O-alternativet räknar skolöverstyrelsen (SÖ) med en minskning av medlen till expenser.

3. På grand av förslag om utökning av organisalionen med en klass vid skogsinstitutet i Värnamo beräknar SÖ under förevarande anslag en ökning av kostnaderna med 33 800 kr. Det ökade medelsbehovet är orsakat av en föreslagen utökning av antalet psykologiska lämplighetsprov, vUka används som urvalsinstrimient vid antagning till utbildningen. Enligt SÖ förbereds en utvärdering av hittillsvarande verksamhet.

Föredraganden

Jag räknar med ett lägre belopp i prisomräkning än skolöverstyrelsen (SÖ). Jag är inte beredd att förorda någon ökning av antalet psykolo-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

307

giska lämplighetsprov innan den utvärdering av hittillsvarande verksamhet som SÖ förbereder är klar. Arbetet med utvärderingen bör påskyndas och jag ser det som önskvärt att resultatet föreligger i sådan tid att det kan beaktas i budgetpropositionen för budgetåret 1979/80.

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens skogsinstitut: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 058 000 kr.

C 23. Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

1 590 070 1 640 000 1 862 000

Vid trädgårdsskolan i Norrköping anordnas förmansutbildning och fortbildning på trädgårdsnäringens område. I förmanskurserna undervisas årligen ca 62 elever. För verksamheten gäUer Kungl. Maj:ts bestämmelser den 16 juni 1972 rörande statens trädgårdsskola i Norrköping (ändrade senaste den 20 maj 1976).

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal Skolledare och lärare	6	of.	of.
Övrig personal	10	of.	of.
	16	of.	of.
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	1 341 500	+ 121247	+ 203 000
Sjukvård	1 500	of.	of.
Reseersättningar	8 100	+       810	+       810
Lokalkostnader	362 000	+ 29 900	+ 30 666
Expenser	24 500	+    1 300	+    1300
Övriga utgifter	312 300	+  30 980	+ 30 980
därav
a) elevernas studieresor	(13 800)	(+    1 380)	(+    1380)
b) kosthåll för elever m.m.	(296 000)	(+  29 600)	(+ 29 600)
c) diverse utgifter	(2 500)	(of.)	(of.)
	2 049 900	+ 184 237	+266 756
Uppbördsmedel
Kostavgifter m. m. för elever	369 600	+ 36 900	+ 36 900
Ersättning från blomsterskolar	1     40 300	+    7 700	+    7 700
Nettoutgift	1 640 000	+ 139 637	+ 222156
Avrundat		+ 140 000	+ 222000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        308

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 140 000 kr.

2. I O-alternativet har skolöverstyrelsen (SÖ) räknat med en minskning av lönekostnaderna med 89 000 kr.

3. SÖ konstaterar alt en av skolan föreslagen altemativ organisation med en helklass på vardera markbyggnads- och trädgårdsodlingskurserna och således organisation ulan halvklasser, kan genomföras med ett antal lärartimmar som inte överstiger behovet enligt nuvarande organisation. Det bör därför ankomma på styrelsen för skolan att, med ledning av elevansökningarna tUl läsåret 1978/79 fatta beslut om vilket av de båda alternativen till utbildningsorganisation som skall genomföras.

4. Byggnadsstyrelsen har hemställt om besked om SÖ finner det rimligt att belasta statsverket med betalningsansvaret för bl. a. en ny mark-byggnadshall. SÖ anser alt, innan ställning tiU nya investeringar tas, skolans situation på längre sikt bör utredas. Enligt SÖ bör en sådan utredning ta upp till behandling skolans framtida organisation och verksamhet samt de övriga anknytande frågor som aktualiseras under utredningsarbetet.

Föredraganden

Skolöverstyrelsen (SÖ) anser att trädgårdsskolans situation på längre sikt bör utredas. En sådan utredning bör, enligt SÖ, ta upp till behandling skolans framtida organisation och verksamhet samt de övriga frågor som aktualiseras under utredningsarbetet. Jag har ingen erinran mot att en sådan utredning genomförs inom ramen för SÖ:s löpande arbete.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1862 000 kr.

C 24. Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m.

1976/77 Utgift 162 048 Reservation 10 784

1977/78 Anslag 198 000

1978/79 Förslag 152 000

Ur detta anslag utgår medel för anskaffning av materiel m. m. vid trädgårdsskolan i Norrköping.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

309

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

1.  Utrustning

därav engångsulgift

2. Förbrukningsartiklar för odlingarna

3. Fria läromedel

Avrundat

117 500 (60 000)

38 000 42 500

198 000

+ 15 720 (-60 000)

+  3 800 + 4 300

+ 23 820

+ 24 000

-54 280 (-60 000)

+ 3 800 + 4 300

-46180

-46 000

Skolöverstyrelsen

1. Prisomräkning —46 180 kr.

2. I O-alternativet har skolöverstyrelsen (SÖ) räknat med en minskning av bl. a. medlen till utrustning med 4 300 kr.

3. För anskaffning av utrustning till undervisning i markbyggnad och för utbyte av otidsenlig utrastning inom växthusodlingen samt för anskaffande av kopieringsapparat beräknar SÖ ett ökat medelsbehov av 70 000 kr.

Föredraganden

Jag är inte beredd att tillstyrka de förslag tUl nyanskaffningar som skolöverstyrelsen avgivit.

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ell reservationsanslag av 152 000 kr.

C 25. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad

1976/77 Utgift 1599 090

1977/78 Anslag 1 720 000

1978/79 Förslag 1890 000

Statsbidrag utgår från detta anslag enligt förordningen den 9 juni 1977 om Bergsskolan i Filipstad (ändrad den 8 december 1977). Bestämmelserna innebär i korthet att statsbidrag utgår dels med belopp motsvarande kostnader för löner till rektor och lärare, dels med schablonbelopp till kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare utgår statsbidrag tUl socialförsäkringsavgift till ATP, sjukförsäkring och folkpensionering samt till allmän arbetsgivaravgift.

Utbildningen omfattar sex terminer och är under de sista tre termi-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

310

nerna delad i två grenar, en metaUurgisk samt en berg- och mineralteknisk gren. Den femte terminen ägnas åt ingenjörspraktik inom industrin.

Skolöverstyrelsen (SÖ) redovisar en beräknad utveckling av antalet elever 1978/79 enligt följande. (Terminskurs = Tk)

Tk 1     Tk 2     Tk 3     Tk 4     Tk 5     Tk 6     Summa

Höstterminen 1978 Vårterminen 1979

25 25

25 25

27 27

30 30

30 30

25 30

162 167

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

		Skolöverstyrelsen	Föredraganden
Anslag
Lönekostnader Pedagogisk stödpersonal Avgiftsbidrag Lönekostnadspålägg	1 130 600 146 000 319 000 124 400	+ 14 961 + 8 800 +25 814 +  1612	+ 102 993 +    8 800 + 47 362 +  11263
	1 720 000	+ 51 187	+ 170 418
Avrundat		+ 51 000	+ 170 000

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 74 856 kr.

2. En minskning enligt O-alternativet finner SÖ endast kunna ske genom indragning av en halv tjänst som assistenthjälp samt reducering av antalet undervisningstimmar.

3. SÖ beräknar en minskning av antalet undervisningstimmar i förhåUande till budgetåret 1977/78 och beräknar besparingen härav tUl ca 30 000 kr.

4. SÖ föreslår att arvode beräknas för ytterligare en institutionsföreståndare (+7 350 kr.).

Föredraganden

Det bör för riksdagen anmälas att Filipstads kommun fr. o. m. den 1 januari 1978 kommer att inträda som huvudman för verksamheten vid Bergsskolan i Filipstad tillsammans med Jernkonloret.

Jag beräknar inle medel för arvode till ytterligare en institutionsföreståndare för nästa budgelår.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 890 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 31 ]

C 26. Bidrag till driften av vissa privatskolor

1976/77 Utgift 14 833 565

1977/78 Anslag 15 322 000

1978/79 Förslag 17 521000

Från anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971: 350, ändrad senast 1977: 240) med 60 % av ett bidragsunderlag, omfattande kostnad för rektor, studierektor och lärare vid de skolor för vilka privatskolförordningen (1967: 270, omtryckt 1971: 259, ändrad senast 1976: 1036) gäller. Regeringen kan på ansökan av skola besluta om högre statsbidrag. Statsbidraget uppgår f. n. till i genomsnitt 101,3 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till avgifter till ATP och till hälsovården.

Skolöverstyrelsen

Innevarande budgetår får följande privatskolor statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag tiU vissa privatskolor.

Externatskolor

Stockholm: Franska skolan Göteborg:    Göteborgs högre samskola

Sigrid Rudebecks gymnasium

Internatskolor

Fjellstedtska skolan i Uppsala Lundsbergs skola i Storfors Restenässkolan i Ljungskile

1. Löneomräkning m. m. 359 000 kr.

2. En möjlighet att minska kostnaderna enligt O-alternativet utan att förändra den beräknade organisationen för budgetåret 1978/79 är enligt skolöverstyrelsen (SÖ) att minska procenttalet för statsbidrag för varje enskild skola.

3. Styrelsen för Restenässkolan har hos SÖ anhåUit att få utöka skolans organisation med en tvåårig social linje. Skolan omfattar nu, förutom grundskolans högstadium, de treåriga linjerna av gymnasieskolan. Vid skolan tillämpas en reducerad timplan som bygger på koncentrationsläsning, kombinerad med självstudier. Samma typ av utbildning avses bli tillämpad vid den planerade sociala linjen. Genom samläsning med övriga linjer kan behovet av ytterligare lärarresurser för en utökad organisation begränsas till 25,5 veckotimmar vid fuUt utbyggd organisation. För läsåret 1978/79, då endast årskurs 1 finns inrättad, kan kostnaderna för linjen beräknas motsvara ca 18 veckotimmar.

Vidare anhåller styrelsen att statsbidrag får utgå till dels ersättning för stödundervisning och studiehandledning med ca 13 % av det totala antalet undervisningstimmar enligt fastställd timplan för gymnasiedelen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 312

av skolan, dels ersättning för skrivvakt vid skrivningar som hgger utanför de muntliga kursperioderna, dels ock ersättning för tjänster utförda av Hermods korrespondensinstitut.

SÖ har i sin anslagsframställning beräknat statsbidrag tUl årskurs 1 av tvåårig social linje, till ersättning för stödundervisning och studiehandledning samt till ersättning för skrivningsvakter. Beträffande kostnaderna för Hermods' tjänster finner SÖ att om skolan får begärt bidrag till studiehandledning synes detta kunna täcka även kostnader för Hermods' tjänster.

4. Styrelsen för Ekebyholmsskolan har hos SÖ anhållit om statsbidrag enligt förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor. I avvaktan på resultatet av den översyn som pågår om enskilda skolor, anser sig SÖ inle f. n. böra tillstyrka statsbidrag till skolan.

Styrelsen for Franska skolan har i särskild skrivelse anhållit att få inrätta språkhg gren av treårig ekonomisk hnje i gymnasieskolan fr. o.m. läsåret 1978/79. Styrelsen motiverar sin framställning med att Sveriges näringsliv har ett stort behov av ekonomer med goda kunskaper i franska språket. Genom samläsning med övriga linjer kan behovet av ytterligare lärarresurser begränsas tUl ca 25 veckotimmar samt 20 undervisningstimmar kontorsleknik vid fullt utbyggd organisation. För läsåret 1978/79, då endast årskurs 1 finns inrättad, kan kostnaderna för linjen beräknas motsvara sju veckotimmar samt 20 undervisningstimmar kontorsteknik.

Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 1 bU. 10, UbU 1973: 5, rskr 1973: 72) skall statsbidraget tdl privatskola, med undantag av Fjellstedtska skolan och Lundsbergs skola, successivt avvecklas om kommun, där sådan skola är belägen, beslutar avveckla motsvarande kommunala bidrag. Om särskilda skäl föreligger, kan fortsatt statsbidrag medges även om det kommunala bidraget dras in.

De enskilda läroverkens förbund har i särsldld skrivelse anhållit att regeringen arbetar för att statsbidrag tiU statsunderstödda privatskolor utgår oberoende av om kommunala bidrag utgår eller ej eller att beslut om indragning av utgående statsbidrag inte bör fattas förrän frågan i det enskilda fallet underställts riksdagen.

Vidare har Moderata samlingspartiets kvinnoförbund i Göteborg och Moderata ungdomsdistriktet i Göteborg i särskild skrivelse anhålht om ökat statsbidrag tiU Göteborgs högre samskola.

Föredraganden

Innevarande budgetår utgår statsbidrag till sex privatskolor under detta anslag.

Styrelsen för Franska skolan har anhållit atl få inrätta språklig gren av treårig ekonomisk linje. Jag delar styrelsens uppfattning beträffande

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 313

behovet av ekonomer med goda kunskaper i franska språket och förordar därför att den föreslagna grenen får inrättas fr. o. m. läsåret 1978/ 79. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att närmare utforma tim-och kursplaner jämte erforderliga anvisningar för grenen.

Jag är inte beredd tillstyrka inrättande av tvåårig social linje vid Restenässkolan.

Jag har i den inledande översikten angående vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet anmält atl en översyn rörande de enskilda skolornas ställning pågår inom utbUdningsdepartementet genom en särskilt tillkallad sakkunnig. Jag är därför inte beredd att nu tillstyrka någon ändring i gällande bestämmelser om statsbidrag tiU privatskolorna. Skrivelserna från De enskilda läroverkens förbund saml från Moderata samlingspartiets kvinnoförbund i Göteborg och Moderata ungdomsdistriktet i Göteborg övervägs i samband med denna översyn.

Som jag tidigare anmält avser jag att senare föreslå att en särskild proposition om nytt statsbidrag tUl grundskolan m. m. läggs fram för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte. I nämnda proposition avser jag att även behandla frågan om statsbidrag tUl hemspråksundervisning för invandrarelever vid privatskolorna.

Enhgt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 1 bU. 10 s. 213, UbU 1971:1, rskr 1971:58) inarbetades bidragen tiU den aUmänna arbetsgivaravgiften och tUl sjukförsäkringsavgiften i avlöningsbidraget tiU privatskoloma genom en höjning av procenttalet för avlöningsbidraget. Till privatskolorna utgår även bidrag för ATP-avgifter. Detta bidrag beräknas på avlöningsbidraget och kom efter 1971 års ändring att beräknas även på den del av avlöningsbidraget som egentligen avsåg täckning för de två arbetsgivaravgiftema. På grand av den höjning som sedermera skett av de två arbetsgivaravgifterna, och då dessutom bidrag tUl folkpensionsavgiften tillkommit, sker därför numera en viss överkompensation i fråga om bidraget till ATP-avgifter. Procenttalet för avlöningsbidrag för budgetåret 1977/78 uppgår till i genomsnitt 101,3 %. Denna fråga ses över av den sakkunnige, varför jag inte är beredd att nu föreslå någon ändring i gällande bestämmelser om statsbidrag.

Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknar jag till 17 521 000 kr. Vid mina beräkningar har jag beaktat den höjning av socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen som sker fr. o. m. den 1 januari 1978. Samtidigt har jag också beaktat den sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften som sker från samma tidpunkt i enlighet med riksdagens beslut hösten 1977 (prop. 1977/78: 54, SkU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 50). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av vissa privatskolor for budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 17 521 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 314

C 27. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning

1976/77 Utgift 23 715 244 Reservation 7 578 470

1977/78 Anslag 25 458 000

1978/79 Förslag 28 378 000

Från anslaget ersätts vissa kostnader för statsbidrag till enskilda yrkesskolor enligt bestämmelsema i förordningen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor (ändrad senast 1977:473). Dessa bestämmelser indelar i statsbidragshänseende de enskUda yrkesskolorna i två kategorier, nämUgen A-skolor och B-skolor. Förelagsskola är alllid B-skola. Till heltidskurs vid A-skola utgår statsbidrag tiU lärarlöner på grundval av beräknad normallönekostnad samt till särskilda kostnader med visst årligt belopp. För deltidskurs vid A-skola utgår statsbidrag med visst belopp för lektion. Härutöver utgår till A-skola särskilt tillägg tUl statsbidraget med 10 % av bidraget tUl driftkostnader. Statsbidrag utgår också för ersättning tiU föreläsare vid A-skola. Sådana B-skolor, som är företagsskolor, får statsbidrag för heltidskurser med normalläsår med högsl 14 500 kr. för läsår och klass eller om företagel inte svarar för undervisningen i fackteori, med högst 13 000 kr. för läsår och klass. För heltidskurs vid B-skola, vilken ej anordnas som företagsskola, utgår statsbidrag med högst 78 %   av en beräknad normaUönekostnad.  Om synnerliga skäl föreligger får bidrag utgå med högst 100 % av de kostnader för skolan vilka ej täcks av kommunalt bidrag, elevavgifter eller inkomster från produktion eller inkomst av annat slag. För deltidskurs vid B-skola utgår statsbidrag med visst belopp för lektion. Vidare utgår för A-skola statsbidrag tUl första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel med hälften eller, om särskUda skäl föreUgger, med två tredjedelar av kostnadema. För B-skola, vilken ej anordnas som företagsskola, utgår statsbidrag till sådan undervisningsmateriel med högsl hälften av kostnaderna eUer, om synnerliga skäl föreUgger, med högre belopp. Statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel utgår ur anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. Ur förevarande anslag utgår bidrag till vissa enskilda yrkesskolor i enlighet med av riksdagen givna bemyndiganden.

Ur anslaget utgår vidare bidrag till vissa skogsföretag för ulbildning samt till Capellagården för sommarkurser.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

315

	Beräknad	Beräknad ändring 1978/79
	disposition
	1977/78	Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Enskilda yrkesskolor
(grupp A och B,
ej företagsskolor)	11 620 000	+ 1 961000	+ 2 458 000
Utbildning vid vissa skogs-
företag
Enskilda yrkesskolor
(grupp B, företags-
skolor)	8 000 000	of.	+ 2 800 000
	23120 000'	+ 1961000	+ 5 258 000

1 Härutöver har 2 338 000 kr. överförts till budgetutiämningsfonden enligt regeringens beslut den 30 mars 1977.

Skolöverstyrelsen

1.   Skolöverstyrelsen (SÖ) har vid sin beräkning av statsbidrag för
budgetåret 1978/79 till A- och B-skolor, som ej anordnas som företags
skolor, utgått från sin plan den 28 juni 1972 rörande den fortsatta av
vecklingen av statsbidraget till enskilda yrkesskolor samt från vad före
dragande statsrådet anfört i prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 335—336.

Följande skolor har inkommit med anhållan om statsbidrag tUl utökad organisation för budgetåret 1978/79: Institutet för optometri, Köp mannainstitutet, Institutet för försäkringsutbUdning, Vår Gård, Stockholms Tekniska Institut, Svenska Laboralorieassislenlföreningens kursverksamhet, Svenska Äkeriförbundets yrkesskola, Sveriges hantverks-och industriorganisalion såvitt gäUer föreläsningsverksamhelen, CapeUa-gården samt Sätergläntan Hemslöjdens Gård för såväl lokal verksamhet som för riksomfattande verksamhet.

SÖ beräknar medel för en utökad organisation vid Stockholms Tekniska Institut.

SÖ tillstyrker även att den tidigare av Sätergläntan Hemslöjdens Gård administrerade riksomfattande kursverksamheten som fr. o. m. budgetåret 1977/78 administreras av Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund får utökas från 4 800 till 5 500 lektioner. För övriga skolor beräknar SÖ en oförändrad organisation.

Vid beräkning av statsbidraget till Tekniska Institutet har SÖ utgått från att den påbörjade avvecklingen av statsbidraget fortsätter som planerat. Under läsårel 1978/79 finns enbart klasser i aftonskolan kvar. I och med utgången av läsåret 1978/79 skall statsbidraget vara helt avvecklat.

SÖ har vid sina beräkningar av medel som regel utgått från en ökning med 15,5 % på de slatsbidragsbelopp som tUlstyrkts för budgetåret 1976/77.

2.   SÖ beräknar oförändrat belopp till företagsskolor, dvs. 8 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 316

3. Bidrag tUl vissa skogsföretag för skoglig utbildning föreslås utgå med oförändral belopp, dvs. 50 000 kr.

4. O-alternativet innebär att bidrag till utbildning vid vissa skogsföretag ej kan utgå och att statsbidraget till Stockholms Tekniska Institut minskas.

Föredraganden

I likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) har jag vid min medelsberäkning tagit hänsyn tiU ett utökat antal klasser i högre årskurser vid Stockholms Tekniska Institut. I övrigt beräknar jag inte medel för någon utökad organisation för budgetåret 1978/79. Jag är således inte beredd att tiUstyrka medel för ett utökat antal lektioner vid den av Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund administrerade riksomfattande kursverksamheten. Jag räknar med att statsbidraget till den riksomfattande kursverksamheten skall vara oförändrat högst 42 kr. per lektion även under budgetåret 1978/79.

I likhet med SÖ har jag utgått från atl statsbidrag för Tekniska Institutet skall utgå endast för terminskurser vid institutels aftonskola och att statsbidraget skall vara avvecklat i och med utgången av budgetåret 1978/79.

Såvitt gäller statsbidrag till företagsskola har riksdagen som sin mening givit regeringen till känna alt regeringen för riksdagen bör lägga fram förslag lill bestämmelser om förbättrat statsbidrag till bl. a. företagsskolor i sådan tid atl nya bestämmelser kan träda i kraft under budgetåret 1978/79 (UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248).

Som jag tidigare föreslagit under anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor skall bidraget till inbyggd utbUdning inom industri och hantverk eller handel öka med 35 % fr. o. m. budgetåret 1978/79. Motsvarande höjning bör ske även för företagsskolor. För varje klass av heltidskurs vid B-skola vUken anordnas som företagsskola bör därför för varje helt läsår statsbidrag utgå med högst 19 500 kr. eller, om företaget ej svarar för undervisningen i fackteori, med högst 17 500 kr. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de ändrade grander för statsbidrag till företagsskola som jag har förordal. Jag erinrar här även om vad jag anfört under anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. om resurser för kommun för att möjliggöra för det lokala planeringsrådet att följa utbUdningen i företagsskola.

Jag föreslår att kostnaden för sommarkurser vid Stiftelsen Capellagården skall t. v. bestridas ur detta anslag såsom skett för innevarande budgetår.

Innevarande budgetår erhåller Stiftelsen Sveriges fria konstskolor för stöd åt verksamheten vid vissa konstskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö bidrag ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål med 245 000 kr. Fr. o. m. nästa budgetår bör enligt min mening bidrag tUl

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 317

Domen Konstskola, Gerlesborgsskolan, Hovedskous Målarskola, Konstskolan Idun Loven och Pernbys Målarskola bestridas ur förevarande anslag. Förklaring enligt förordningen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor om att skolorna skall ha rätt till statsbidrag får meddelas av SÖ.

Det totala medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag för budgetåret 1978/79 till 28 378 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.  godkänna de grunder för statsbidrag tiU förelagsskolor som
jag har förordal,

2.  tUl Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret
1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 28 378 000 kr.

C 28. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

1976/77 Utgift 1 481 475

1977/78 Anslag 1 935 000

1978/79 Förslag 3 138 000

Enligt av Kungl. Maj:t den 28 maj 1959 meddelade bestämmelser om främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. (ändrade senast den 4 juni 1964) beviljas statsbidrag för lärlingsutbUdning dels hos hantverksmästare, dels inom muraryrket, byggnadslräarbetar-yrkel m. m.

Antalet bidragsram uppgår innevarande budgetår till 900.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår ett oförändrat antal bidragsrum, dvs. 900. SÖ anser dock att en uppräkning av bidragsbeloppen borde göras med tanke på kostnadsutvecklingen. SÖ föreslår emellertid att anslaget förs upp med oförändrat belopp. En minskning enligt O-alternativet skulle innebära ett minskat medelsbehov av 96 750 kr.

I skrivelser har Folkpartiets länsförbund i Halland, Kronobergs Hantverks- och Industridistrikt, Sveriges Byggmästareförbund samt Livsmedelsbranschernas yrkesnämnd bl. a. anhållit att bidragsbeloppen höjs saml att antalet bidragsram utökas.

Föredraganden

Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna (UbU 1975/ 76: 21, rskr 1975/76: 248) att förslag tih bestämmelser om förbättrat statsbidrag till bl. a. lärlingsutbildningen bör av regeringen för riksdagen framläggas i sådan tid, att de nya bestämmelserna kan träda i kraft under budgetåret 1978/79. Som jag tidigare föreslagit under anslagen Bi-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        3] g

drag till driften av gymnasieskolor samt Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning bör bidraget till inbyggd utbildning inom industri och hantverk eller handel resp. företagsskola öka med 35 % fr. o. m. budgetåret 1978/79. Motsvarande höjning bör ske även av bidraget tiU lärlingsutbildningen. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de ändrade grunder för statsbidrag till lärlingsutbildning som jag nu förordat. Tillsynen av lärlingsutbildningen bör t. v. i likhet med nuvarande ordning, handhas av skolöverstyrelsen (SÖ) med biträde av de s. k. lärlingsombuden.

I övrigt vill jag erinra om att jag tidigare vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet har behandlat bl. a. lärlingsutbildningen i samband med att jag diskuterat den kommande elevutvecklingen i gymnasieskolan. Mot bakgrund av det ökande antalet 16-åringar, ser jag det som naturligt att lärlingsutbUdningen ges ökade resurser. Under hand har jag även från SÖ mottagit material som tyder på ett ökat intresse för denna utbildningsform. Förutom den höjning av bidragsbeloppen som jag föreslagit bör även bidrag kunna lämnas för ett större antal lärlingar än f. n. Jag föreslår att antalet bidragsrum höjs från 900 tUl 1 100.

Den mer utpräglat yrkesinriktade utbUdning som ges i gymnasieskolan ger i allmänhet bred orientering och för resp. yrkessektor generellt användbara baskunskaper. Den ger däremot inte alltid utrymme för den specialisering eller uppövande av den yrkesskicklighet som en viss yrkesutövning kräver. Denna avslutande utbildningsetapp, här benämnd färdigutbildning, får i stället ofta genomföras inom företag. Uppgiften kan för flera småföretag innebära tämligen dryga koslnader. Enligt min mening bör det undersökas i vilka former staten bäst kan stödja den utbildningsinsats i form av färdigutbUdning som småföretagen gör i yrkessektorer där lärUngsutbUdning traditionellt förekommer och där färdigutbildning saknas i gymnasieskolan. SÖ bör därför närmare utreda vilket behov av särskilt stöd som föreligger för att möjliggöra och stimulera sådan utbUdning. SÖ bör i detta arbete samråda med arbetsmarknadsstyrelsen, berörda arbetsmarknads- och branschorganisationer saml med utredningen (U 1976:10) om den gymnasiala utbildningen. SÖ bör i sitt arbete även undersöka behovet av en ökad samverkan mehan arbetsliv och skola vid lärlingsutbildning.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de grander för statsbidrag tiU lärlingsutbildning som jag har förordat,

2. till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 138 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 319

C 29. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov

1976/77 Ulgift 45 000

1977/78 Anslag 45 000

1978/79 Förslag 45 000

Ur detta anslag utgår bidrag lill hantverksdistrikt och yrkesförbund för kostnader för granskning av gesäUprov. Anslaget utbetalas till Sveriges hantverks- och industriorganisation samt fördelas av denna organisation mellan hantverksdistrikten resp. ifrågakommande yrkesförbund eller deras organ.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen föreslår atl anslaget förs upp med oförändrat belopp. En medelstilldelning enligt O-alternativet innebär en reduktion med 2 250 kr.

Föredraganden

Jag räknar, i likhel med skolöverstyrelsen, med oförändrat bidrag till Sveriges hantverks- och industriorganisation under detla anslag. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov för budgetåret 1978/79 anvisa 45 000 kr.

C 30. Vissa kurser för ingenjörer m. m.

1976/77 Utgift 1136 828 Reservation 84 137

1977/78 Anslag 1 485 000

1978/79 Förslag 720 000

Från anslaget ersätts utgifter för vissa statliga påbyggnadskurser lill fyrårig teknisk linje i gymnasieskolan.

Kurserna är avsedda för personal, vars teoretiska kunskaper efter längre tids yrkesverksamhet behöver förstärkas med hänsyn till den tekniska ulvecklingen inom olika områden. Bestämmelser om påbyggnads-kurser finns i kungörelsen (1971: 211) om påbyggnadskurser till fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan.

Skolöverstyrelsen

Arbetet inom den statliga utredning om företagsutbildning, som har i uppgift att kartlägga och utreda utbUdning av anställda i företag torde leda till att utredningen även kommer att belysa frågan om förevarande påbyggnadskurser för ingenjörer. Skolöverstyrelsen (SÖ) avstår därför

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 320

nu från att begära en sådan ökning av anslaget, som antalet framställningar om anordnande av kurser eljest skulle motivera. I avvaktan på utredningens resultat föreslår SÖ endast täckning för de ökade kostnaderna.

För budgetåret 1978/79 planerar SÖ att anordna nio påbyggnadskurser för ingenjörer. Det innebär ett oförändrat antal kurser jämfört med budgetåret 1977/78.

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar SÖ  till  720 000  kr.

En nedskärning av anslaget enligt 0-aIternativet skulle innebära, att endast sju kurser kommer tUl stånd.

Föredraganden

Som jag tidigare har anfört har jag beräknat medel för fortbildnings-och vidareutbildningskurser för aktiv sjöpersonal under anslaget Sjöbefälsskolorna fr. o. m. budgetåret 1978/79.

I likhet med skolöverstyrelsen beräknar jag medel för ett oförändrat antal kurser för ingenjörer jämfört med innevarande budgetår.

Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 720 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa kurser för ingenjörer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 720 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 321

Investeringsbidrag

c 31. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. ra.

1976/77 Utgift! 241 031 319 1977/78 Anslag2 222 000 000 1978/79 Förslags   251 000 000

* Anslagen Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet och Bidrag till bostäder inom det obligatoriska skolväsendet.

2 Härutöver har genom beslut i september och oktober 1977 anvisats 22 100 000 kr.

' Inklusive anslagsbelastning för budgetåret 1978/79 föranledd av beslut i september och oktober 1977.

Nuvarande bestämmelser

1. Grundskolan, gymnasieskolan m. m. Statsbidrag till byggnadsarbeten för grundskola, gymnasieskola, kommunal högskoleutbildning, särskola, i fråga om lokaler som ingår i skolanläggning för grundskola eller gymnasieskola, samt statlig sjöbefälsskola utgår tiU kommun och landstingskommun eiUigt förordningen (1957: 318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom viss kommunal utbildning (omtryckt senast 1974: 393, ändrad senast 1977: 963).

För permanenta skollokaler bestäms bidragsunderlaget med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter netto-golvarea. Detta grundbelopp, som hänför sig tUl kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar. Enligt skolöverstyrelsens (SÖ) beräkningar uppgick beloppet den 1 januari 1977 tiU 3 244 kr. Omräkning skaU vidare ske med hänsyn till olikheterna i byggnadskostnaderna mellan skilda orter.

På bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal, som fastställs med hänsyn till bl. a. skatteunderlaget enligt en i bidragsförordningen intagen särskUd tabell. F. n. varierar bidragsprocenten mellan 35 och 45. Statsbidraget till landstingskommun bestäms dock till belopp som utgör hälften av bidragsunderlaget, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet. Likaledes gäller att statsbidraget till kommun för sådan högskoleutbUdning som utgör sjuksköterskeutbildning utgår med 50 % av bidragsunderlaget.

TUl provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 400 kr. per kvadratmeter nettogolvarea.

Statsbidrag kan därjämte, för grandskolan, utgå tUl a u d i v i s u e 11 och hörselteknisk utrustning samt till inventarier i teknikverkstad.

2. Byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning. Statsbidrag ut-

21    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 322

går till kostnader för byggnadsarbeten för tvåårig jordbrukslinje m. m. i gymnasieskolan samt för utbildning vid lantbruksskolor och lanthushållsskolor. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1961:405) om statsbidrag tiU byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor (ändrad senast 1974: 395). Bidragsbestämmelserna innebär att statsbidrag kan bevUjas huvudman för att anskaffa eller upprusta permanenta skollokaler, elevhem och, om särskilda skäl föreligger, lärarbostäder saml för atl uppföra provisoriska skollokaler. Bidrag utgår med högst hälften eller vid särskilda skäl högst tre fjärdedelar av ett visst bidragsunderlag. TiU kostnaderna för provisoriska skollokaler utgår dock ett väsentiigt lägre bidrag. Bidrag utgår även för audivisuell utrustning. Beslut om statsbidrag meddelas av SÖ. Riksdagen uttalade år 1961 (prop. 1961:1 bU. 11 s. 168, JoU 1961: 1, rskr 1961: 9) att bidrag tiU byggnadsarbeten vid enskilda skolor får utgå efter riksdagens medgivande i varje särskUt fall.

3. Byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning. Statsbidrag utgår till kostnader för byggnadsarbeten m. m. för skogsbruksutbildning vid gymnasieskola.

Statsbidrag till skogsbruksskolorna har enligt praxis hittills utgått tUl anskaffning eller upprustning av permanenta skollokaler, elevhem och personalbostäder med hälften av kostnaderna. I fråga om bidrag till skogsbruksskolorna beslutar regeringen i varje särskill fall.

Enligt förordning den 24 november 1977 om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1977/78 utgår statsbidrag dels till kostnader för anskaffande eller hyra av skollokaler, elevhem och lärarbostäder, dels till kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel. Bestämmelserna innebär i huvudsak följande.

Statsbidrag till kostnader för anskaffande av permanenta skoUokaler utgår med hälften av bidragsunderlaget. TUl provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 400 kr. per kvadratmeter nettogolvarea. Statsbidrag får utgå för förhyrande av skollokaler med hälften av kostnaderna. Statsbidrag utgår tUl kostnader för anskaffande av lokaler för elevhem och, om särskilda skäl föreligger, för lärarbostäder. Bidragsunderlaget utgör de beräknade kostnaderna för lokaler jämte inredning och inventarier. Statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av bidragsunderlaget. Statsbidrag får utgå för förhyrande av lokaler för elevhem och lärarbostäder med tre fjärdedelar av kostnaderna.

4. Elevhem för elever i grundskolan, gymnasieskolan etc. Statsbidrag till kostnaderna för uppförande av elevhem utgår enligt två olika författningar, nämligen kungörelsen (1936: 202) angående statsbidrag tiU skolhemsbyggnader och deras inredning samt förordningen (1945: 594) om statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1975: 397). Statsbidrag utgår enligt den förra författningen till kommuner för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 323

uppförande av elevhem för elever i grundskolan och enligt den senare till kommun, landstingskommun eller annan huvudman för uppförande av elevhem för elever i gymnasieskolor och vissa andra skolor. De båda författningarna överensstämmer i allt väsentligt. Regeringen bestämmer i båda fallen bidragsbeloppets storlek. Gäller det elevhem för grundskolan, bestäms dock bidraget från fall tUl fall. Bidraget till andra elevhem utgår med 75 % av de verkliga kostnaderna med möjlighet för regeringen att, om särskilda skäl föreligger, höja bidraget till 90 % av dessa kostnader. Handläggningen av bidragsärenden är något olika.

Till kostnader för anskaffande eller förhyrande av elevhem åt elever vid vissa linjer och specialkurser i gymnasieskolan utgår enligt Kungl. brev den 27 maj 1971 (ändrat senasi den 30 juni 1977) statsbidrag med hälften av de beräknade kostnaderna.

5. Byggnadsarbeten för utlandsskola. Statsbidrag kan efter medgivande av regeringen utgå tUl anskaffande av lokaler för utlandsskola och elevhem knutet tiU utiandsskola enligt förordningen (1968: 321) om undervisning för utlandssvenskars barn (ändrad senast 1977: 805).

6. Fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet. Från anslaget utgår även ännu återstående statsbidrag som skall utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen (1936: 45) angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet (omtryckt 1943:398, ändrad senast 1958:665 samt genom beslut den 16 febmari 1968).

7. Bostäder för lärare. Från anslaget utgår dessutom enligt kungörelsen (1960: 387) om statsbidrag tiU bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet (ändrad senast 1967:470) statsbidrag till vissa kommuner för anskaffande av lärarbostäder vid skola, som inte är belägen i tätort med minst 200 invånare. Bidraget utgör 18 000 kr. för varje lärarbostad, dock med tillägg av ytterligare 4 000 kr. för lärarbostad i de fyra nordligaste länen.

Skolöverstyrelsen

1. Kommunala skolor. Som underlag för bedömningar av investeringsbehovet har SÖ under senare år använt en detaljförteckning över byggnadsföretag för grandskolan och gymnasieskolan, vilken har upprättats och angelägenhetsgraderats av länsskolnämnderna.

Regeringen lämnade genom beslul den 5 maj 1977 SÖ vissa kompletterande anvisningar beträffande anslagsframsläUningar för budgetåren 1978/80 avseende byggnadsinvesteringar för det allmänna skolväsendet. Av anvisningarna framgår bl. a. att SÖ beträffande anslagsframställningen för 1978/79 i första hand skall beräkna medel för byggnadsobjekt där alternativa lokaler saknas och där byggnadsobjekt för gymnasieskola medför en väsentiig utöknmg av utbUdningskapaciteten för främst yrkesinriktad utbildning.

Med anledning av regeringens beslut har SÖ på nytt, genom läns-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        324

skolnämndernas försorg låtit inventera skolbyggnadsbehovel budgetåret 1978/79. Vid bedömning av byggnadsbehovet 1978/79 har SÖ endast beaktat de byggnadsföretag som av såväl resp. länsskolnämnd som kommun bedömts behöva påbörjas senast 1978/79. Med ledning av uppgifter från resp. kommun, länsskolnämnd och vissa länsstyrelser och i beaktande av regeringens anvisningar har byggnadsobjekten därefter av SÖ inordnats i två preliminära förteckningar, en för grundskolan och en för gymnasieskolan inkl. kommunal högskoleutbUdning.

En definitiv plan över skolbyggnadsföretag för budgetåret 1978/79 — som skall Ugga till grund för SÖ:s överväganden huruvida statsbidrag efter ansökan och prövning i vanlig ordning kan beviljas — kan SÖ upprätta först då innehållet i budgetpropositionen 1978 blir känt och då sedvanligt samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna ägt rum.

Vid upprättande av de preliminära förteckningarna har SÖ utgått från en beräknad kvotkostnad om 4 500 kr per m nettogolvarea.

Det totala byggnadsbehovet 1978/79 enligt länsskolnämnderna motsvarar ett investeringsbehov om ca 2 300 mUj. kr. i det beräknade kostnadsläget för budgetåret 1978/79. Av det tolala behovet avser ca 1 200 mUj. kr. grundskolan och ca 1 100 mUj. kr. gymnasieskolan.

Av investeringsbehovet för grundskolan 1978/79 om ca 1 200 milj. kr. avser ca 600 milj. kr. byggnadsföretag där alternativa skollokaler enligt kommunernas uppgifter helt kommer att saknas om byggnadsföretaget ej påbörjas 1978/79 och ca 200 milj. kr. avser byggnadsföretag där altemativa lokaler till någon del kommer att saknas, således tillsammans ca 800 milj. kr.

Vid inordnandet i den preliminära förteckningen har byggnadsföretagens angelägenhetsgrad inom resp. grupp (saknas helt och saknas delvis) bedömts med hänsyn tiU den väntade utvecklingen 6—16-åringar mellan åren 1976 och 1985 i berörda kommuner. Om två eUer flera byggnadsföretag ej kunnat åtskiljas i beaktande av den väntade elevutvecklingen har angelägenhetsgraden bedömts utifrån den totala folkmängdsutvecklingen de senaste 25 åren.

Inom det av SÖ föreslagna uivesteringsutrymmet för grundskolan 1978/79 om 614 milj. kr. skulle samtliga byggnadsföretag, där altemativa lokaler helt kommer att saknas (ca 600 milj. kr.), kunna inrymmas.

Grundskolans behov av lokaler beror framför alll på befolkningsomflyttningar inom främst storstadsregionema, omflyttningar från flerfamiljshus till nybyggda småhusområden och permanentning av befintlig fritidsbebyggelse. Lokalbehovet är alltså bl. a. en konsekvens av den bostadsplanering i stort, som inneburit att varje nytt bostadsområde i regel bedöms behöva förses med skollokaler, då skolor i äldre bostadsområden med vikande elevunderlag ofta ligger på alltför långt avstånd för barnen i nybyggda områden.

Bland byggnadsföretagen för   gymnasieskolan,   motsvarande

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        325

ett investeringsbehov om ca 1 100 milj. kr., har SÖ undersökt vUka byggnadsobjekt som medför en väsentlig utökning eller hindrar en kraftig sänkning av kapaciteten för främst yrkesinriktad utbUdning. Investeringsbehovet för denna grupp av byggnadsföretag samt de byggnadsföretag som innebär både kapacitetsökning för yrkesinriktad utbildning och ersättning av befintiiga lokaler uppgår tUl ca 970 mUj. kr. Resterande investeringsbehov, ca 130 mUj. kr., avser byggnadsföretag planerade enbart för att ersätta befintliga lokaler.

SÖ har vid byggnadsföretagens inordnande i den preliminära förteckningen gällande gymnasieskolan i första hand avsatt investeringsutrymme för byggnadsobjekt som medför ett kapacitetsökande lokal-tUlskott för yrkesinriktad utbUdning samt vissa tidigare påbörjade, etapp-indelade, byggnadsföretag. Angelägenheten hos byggnadsföretagen har bedömts utifrån graden av kapacitetsökning.

Sö:s förslag till investeringsram för gymnasieskolan (inkl. kommunal högskoleutbUdning) 1978/79 om 400 milj. kr. betyder att ca 40 % av investeringsbehovet, för byggnadsobjekt som innebär både kapacitetsökning för yrkesinriktad utbildning och ersättning av befintliga lokaler, skuUe kunna tiUgodoses.

Sö:s förslag tUl investeringsramar för budgetåren 1978/81 framgår av följande sammanställning. För budgetåret 1978/79 föreslår SÖ en investeringsram om 1 020 milj. kr. SÖ förutsätter atl investeringsramarna kommer att räknas upp med hänsyn till kostnadsutvecklingen (ökning med ca 12 % under kalenderåret 1976), vilket är ett vUlkor för att fler-årsplaneringen skall kunna genomföras.

1978/79 1979/80 1980/81

Grundskolan                                614 616 616

Gymnasieskolan                          400 400 400

Elevhem                                          6 4 4

1 020 1 020 1 020

SÖ framhåller — med hänvisning till vad som kommit fram vid inventeringen av skolbyggnadsbehovet — att det av SÖ föreslagna investeringsutrymmet om 1 020 milj. kr. lorde utgöra ett absolut minimum. Fastställs en mindre investeringsram än den SÖ föreslagit medför detta inte enbart att många kommuner får fortsätta att bedriva undervisning i lokaler som från arbetsmiljösynpunkt ej är ändamålsenliga. Det torde dessutom innebära att ytterligare kommuner tvingas tillgripa liknande nödlösningar. Vidare väntas många kommuner få bibehålla och i många fall utöka skolskjutsorganisalionen. Dessutom ges då mindre möjligseter att utöka utbildningskapaciteten på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer för främst vårdutbUdning.

Investeringsramens byggkraft resp. budgetår under perioden 1961/79

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

326

visas i följande tabell. Vid jämförelse mellan investeringsramarna har därvid resp. ram hänförts till kostnadsläget den 1 januari resp. budgetär. Kostnadsökningen under kalenderåren 1977 och 1978 har förutsatts uppgå tiU ca 12 % vardera året. Vidare har höjningen av mervärdeskatten från den 1 juni 1977 beräknats motsvara en kostnadsökning om ca 1,4 %.

Budgetår	Investeringsram,	Investeringsram
	milj. kr.	omräknad i kostnadsläget 1962-01-01, milj. kr.

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79

296	296
461	443
441	409
493	436
548	460
570	460
840	652
690	521
630	441
600	390
600	365
450	254
575	280
456	201
656	257
700	245
600	174
1020	264

Av tabellen framgår bl. a. att den av SÖ föreslagna investeringsramen för 1978/79 (1 020 mUj. kr.) har ungefär lika stor "byggkraft" som investeringsramen för 1975/76 (656 milj. kr.).

I investeringsramen för gymnasieskolan för budgetåret 1978/79 ryms bl. a. investeringar i byggnader för jordbruks-, trädgårds- och skogsbruks-utbUdning samt lokaler för kommunal högskoleutbildning. Kostnader för investeringar i lokaler för jordbruks-, trädgårds- och skogsbmksutbild-ningen beräknas till 50 milj. kr. I detta belopp ingår kostnader för anskaffande och upprustning av skollokaler samt körgårdar och körsUngor.

Av investeringsramen om totalt 1 020 milj. kr. beräknas 30 milj. kr. åtgå för invesleringar i provisoriska lokaler.

Vid beräkning av anslagsbehovet utgår SÖ från de s. k. kvotkostnaderna (förutom bidragsunderlaget även kostnader för utvändiga ledningar och planering), dvs. de koslnader som totalt skall rymmas inom gällande investeringsram. Erfarenhetsmässigt motsvarar statsbidraget genomsnittligt 34 % av kvotkostnaderna för permanenta lokaler exkl. lokaler för jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksutbildning. För de sistnämnda beräknar SÖ statsbidraget tUl 45 % av kvotkostnaden. Vidare utgår SÖ från atl sedan statsbidrag beviljats till byggen inom investeringsramen för visst budgetår bidraget utbetalas med hälften under sam-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 327

ma budgetår, med en fjärdedel under det närmast följande budgetåret och den sista fjärdedelen under det därpå följande budgetåret. SÖ räknar därför med att anslaget för budgetåret 1978/79 huvudsakligen kommer att belastas av bidrag, som beviljats tUl byggen inom investeringsramarna för budgetåren 1976/79.

I vad avser provisoriska skolbyggnader utgår SÖ från att statsbidragen motsvarar genomsnittligt 25 % av kvotkostnaderna samt att det fördelas jämnt under två budgetår. Anslaget beräknas därför huvudsakligen belastas av bidrag, som beviljats tUl byggen inom investeringsramarna för budgetåren 1977/79.

Investeringar 1976/77—1978/79 framgår av följande tabell.

Budgetår	1976/77	1977/78	1978/79
Permanenta byggnader Provisoriska byggnader Byggnader för jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksutbildning Summa milj. kr.	656 25 14 695	557 25 14 596	934 30 50 1014

Anslaget beräknas även komma att belastas av kostnader för förhyrande av skollokaler, elevhem och lärarbostäder för skogsbruksutbildningen med ca 150 000 kr.

Med dessa utgångspunkter beräknar SÖ medelsbehovet för denna del av anslaget för budgetåret 1978/79 till

0,34 (656 + 557 + 934) + 0,25 (25 + 30) +

4 4 2 2        2

+ 0,45 (14+14 + 50) + 0,150 = 283,310 milj. kr.

4        4       2 ( + 51,452 milj. kr. jämfört med anslaget för 1977/78).

2. Elevhem. Kostnader för investeringar i elevhemsbyggnader (exkl. jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksutbildning) beräknas budgetåret 1978/79 till 6 milj. kr. Medelsbehovet beräknas uppgå till ca 4,5 milj. kr. ( + 1,5 milj. kr.).

3. Undervisningsmateriel. Anslaget beräknas komma alt belastas av statsbidrag till audivisuell och hörselteknisk utrustning vid grundskolor och gymnasieskolor med 3,1 mUj. kr. (+0,85 milj. kr.).

För statsbidrag till inventarier i leknikverkstad räknar SÖ med ett medelsbehov av 400 000 kr. (+200 000 kr.).

4. Ytterligare statsbidrag. För ytterligare statsbidrag, som kan komma att beviljas för utförda byggnadsföretag räknar SÖ budgetåret 1978/ 79 med ett medelsbehov av 600 000 kr. (+100 000 kr.).

5. Fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet. SÖ beräknar medelsbehovet för 1978/79 tUl 73 000 kr. (—13 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 328

6. Bostäder för lärare. För budgetåret 1978/79 beräknas medel för en bostad om 18 000 kr. (oförändrat jämfört med anslaget för budgetåret 1977/78).

Landstingsförbundet anhåller i skrivelse till regeringen den 22 juni 1977 om sådan ändring av gäUande statsbidragsbestämmelser att gymnasieskolor med UtbUdning inom jordbruk och trädgård jämställs med övriga gymnasieskolor vad beträffar hiöjligheterna att få statsbidrag tUl kostnader för förhyrande av lokaler för elevhem.

Föredraganden

Jag vill först erinra om vad jag i det föregående har anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet.

Enligt de av regeringen lämnade anvisningarna beträffande anslagsframställning för bl.a. budgetåret 1978/79 skulle skolöverstyrelsen (SÖ) i första hand beräkna medel för byggnadsobjekt där alternativa lokaler saknas och där byggnadsobjekt för gymnasieskola medför en väsentlig utökning av utbildningskapaciteten för främst yrkesinriktad utbildning. Vidare skulle SÖ särskUt pröva frågan om statsbidrag för mindre byggnadsobjekt. Vid den inventering som SÖ gjort visar det sig att om man endast beaktar de byggnadsföretag som av såväl resp. länsskolnämnd som kommun bedömts behöva påbörjas senast 1978/79, motsvarar dessa en investeringsram på ca 2 300 milj. kr., varav för grandskolan ca 1 200 milj. kr.

Jag vill i det här sammanhanget också erinra om att regeringen genom beslut den 5 maj 1977 gett SÖ i uppdrag att göra en inventering av överbelagda högstadieskolor och de behov av ombyggnadsarbeten av äldre sådana skolor som finns samt redovisa de investeringsbehov m. m. som föranleds därav. De förslag från SÖ:s sida som föranleds av detta uppdrag torde böra beaktas i anslagsframställningen för budgetåret 1979/80.

SÖ framhåUer, med hänvisning till vad som kommit fram vid inventeringen av skolbyggnadsbehovet för budgelårel 1978/79, atl den av SÖ föreslagna invesleringsramen om 1 020 milj. kr. torde utgöra ett absolut minimum. Som jag tidigare anfört under avsnittet Vissa gemensamma frågor anser jag att det finns skäl att behålla en hög investeringsnivå för skolbyggande under de närmaste åren, framför allt vad gäller gymnasieskolan. Med hänsyn till det nuvarande samhällsekonomiska läget är jag dock inte beredd att förorda en ram i enlighet med SÖ:s förslag. Jag räknar i stället med en investeringsram på 720 milj. kr. Liksom tidigare kan arbetsmarknadspolitiska skäl medföra att fler skolor byggs. Hittills har det av sådana skäl under innevarande budgetår igångsatts skolbyggen motsvarande en ramkostnad på totalt 130 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 329

I enlighet med vad jag nyss har anfört räknar jag för nästa budgetår med en investeringsram på 720 milj. kr. Regeringen bör få besluta om hur detta belopp skall fördelas. En del av ramen bör liksom tidigare ställas till regeringens disposition. Det ankommer på SÖ att se till att planeringen är sådan att en tillfällig ökning av investeringsramarna, om detta skulle krävas av arbetsmarknadspolitiska skäl, kan utnyttjas effektivt och att denna inte medför ökade byggnadskostnader. Vidare bör följande gälla vid fördelningen av investeringsramen.

Statsbidrag bör i första hand utgå till oundgängligen nödvändiga byggnadsobjekt. Objekt för vilka ersättningslokaler kan anskaffas, t. ex. genom förhyrning, bör inte prioriteras av SÖ. För gymnasieskolan bör gälla att sådana byggnadsarbeten som ökar utbildningskapaciteten särskilt för yrkesinriktad utbildnmg — inkl. utbUdning för jord, skog och trädgård — i första hand kommer till stånd. Ungefär hälften av investeringsramen bör utnyttjas tiU byggnadsarbeten för grundskolan. Om planerade arbeten inte kommer till stånd skall det vara möjligt att omfördela medel till sådana skolbyggnadsobjekt som därnäst bedöms stå i tur. Härvid skall hela landets behov beaktas och inte enbart alternativa objekt inom samma län.

Inom den föreslagna investeringsramen bör förutom investeringar för byggnadsarbeten för grundskolan, gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning rymmas investeringar för elevhemsbyggande, för byggnadsändamål vid riksinternatskolorna, för byggnadsarbeten inkl. körgårdar för jordbrukslinje m. m. i gymnasieskolan, lanthushållsskolor samt för byggnadsarbeten för tvåårig skogsbrukslinje m. m. i gymnasieskolan.

Förhandsbesked om statsbidrag till skolbyggnader för budgetåret 1978/79 bör hksom hittiUs få lämnas tUl kommuner och landstingskommuner. Därutöver bör gälla planeringsramar av följande storlek, nämligen 500 milj. kr. för budgetåret 1979/80 och 400 mUj. kr. för budgetåret 1980/81 samt 200 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1981/82 och 1982/83.

För nästa budgetår räknar jag med att medelsbehovet, i enlighet med den investeringsram på 720 milj. kr. som jag nyss har förordat, kommer att uppgå till ca 248 milj. kr. Detta belopp bör även innefatta medel avsedda för statsbidrag med 2 milj. kr. till Jönköpings kommun vid förvärv av Grännaskolans lokaler från nuvarande huvudman, i enlighet med vad jag har anfört under anslaget Bidrag till driften av riksinternal-skolor.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag vidare medelsbehovet för inventarier i teknikverkstad, för audivisuell och hörselteknisk utrustning samt för ytterligare statsbidrag till byggnadsarbeten inom det aUmänna skolväsendet tiU sammanlagt 3,25 mUj. kr.

I enlighet med SÖ:s förslag beräknar jag bidraget till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet till 73 000 kr. Vidare

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 330

beräknar jag under detta anslag medel till anskaffande av en lärarbostad (18 000 kr.).

Det bör anmälas för riksdagen alt regeringen genom beslul den 14 april 1977 meddelat bestämmelser om statsbidrag tiU Nyköpings kommun för anskaffande av lokaler såväl för kommunens grundskola som för den statliga specialskolan i Gnesta (Åsbackaskolan).

Jag vUl även anmäla att regeringen genom beslut den 5 maj 1977 har medgett statsbidrag till Härjedalens kommun för lokaler vid gymnasieskolan i Sveg, vilka erfordras för övergång från specialkurs tiU linje. Jag avser att senare återkomma till regeringen angående bestämmelser om statsbidrag för sådana skollokaler som eventuellt erfordras för övergång från specialkurs till linje på icke gymnasieskolort (prop. 1976/77: 100, UbU 1976/77: 18, rskr 1976/77: 159).

Riksdagen har beträffande enhetiiga bestämmelser för statsbidrag till kostnader för uppförande av elevhem m. m. med anledning av motionen 1976/77: 366 som sin mening gett regeringen tiU känna vad ut-bUdningsutskottet anfört (UbU 1976/77: 18, rskr 1976/77; 159). Frågan om statsbidrag till elevhem för elever vid gymnasieskolan är enligt utskottets uppfattning inte av den storleksordningen alt arbetena i utredningen om skolan, staten och kommunema och 1976 års kommunal-ekonomiska utredning måsle avvaktas. Med utgångspunkt i det av SÖ i skrivelse den 30 januari 1967 framlagda förslaget bör enligt utskottet frågan om enhetliga bestämmelser för statsbidrag tiU elevhem prövas av regeringen. Utskottet anser all nuvarande ordning med icke enhetliga bestämmelser för statsbidrag till kostnader för uppförande av elevhem m. m. är mindre tiUfredsställande.

Jag avser att senare föreslå regeringen att för riksdagen lägga fram förslag till vissa ändringar av nuvarande bestämmelser om statsbidrag tiU elevhem.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.  medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsärenden
för skolväsendet får lämnas i enlighel med vad jag har för
ordat,

2. lill Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 251 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 331

C 32. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m.

1976/77 Utgift 32 392 492 Reservation 59 351489

1977/78 Anslag 25 000 000

1978/79 Förslag 15 000 000

Nuvarande bestämmelser

Statsbidrag utgår till anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid gymnasieskolan och vid kommunal högskoleutbildning. Enligt förordningen (1957: 318) om statsbidrag tUl byggnadsarbeten inom viss kommunal utbildning (omtryckl senast 1974: 393, ändrad senast 1977: 963) utgår statsbidrag med 50 % av bidragsunderlaget. Uppgår den beräknade kostnaden för en tvåårig linje med undantag av tvåårig ekonomisk, tvåårig social linje och tvåårig teknisk linje, eller en specialkurs för en klass under hela utbUdningen på linjen eller specialkursen till mer än 500 000 kr. utgår bidraget dock med 75 %. Statsbidrag tiU landstingskommun för gymnasieskola och högskoleutbildning som ej utgör sjuksköterskeutbildning utgår dock med 90 % av den beräknade kostnaden, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet. Vidare utgår statsbidrag till anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor enligt förordningen (1971:342) om enskUda yrkesskolor (ändrad senast 1977: 473).

Statsbidrag utgår även tUl utgifter för undervisningsmateriel för maskinundervisning enligt kungörelsen (1949:455) angående statsbidrag till anskaffning av maskiner m. m. vid vissa anstalter för lantbraksun-dervisning (ändrad senast 1971:156).

Enligt förordningen den 24 november 1977 om statsbidrag tiU skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1977/78 utgår statsbidrag tiU anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel, däri inbegripet laboratorieutrustning och elevbibliotek samt anskaffning som föranleds av att undervisningen i kurs läggs om eller utvidgas med tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden. Statsbidrag får utgå även för förhyrande av sådana större och dyrbara maskiner inom skogsbruket som behövs för undervisningsändamål med tre fjärdedelar av kostnaderna.

Skolöverstyrelsen

1. För nyanskaffning och komplettering av undervisningsmateriel för vissa utpräglat yrkesinriktade linjer samt direkt grundskoleanknutna specialkurser om minst ett år beräknar skolöverstyrelsen (SÖ) medelsbehovet budgetåret 1978/79 till ca 47 milj. kr. Detta belopp förutsätts täcka även medelsbehovet för erforderhga materielinvesteringar i samband med införande av transportteknisk gren på fordonsteknisk linje

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 332

samt det medelsbehov som kan erfordras vid en successiv övergång till nya tim- och kursplaner för livsmedelsteknisk linje.

För gymnasieskolans minst treåriga linjer samt vissa tvååriga hnjer beräknar SÖ ett medelsbehov av 1 milj. kr.

För anskaffning av undervisningsmateriel för gymnasieskolans specialkurser som är kortare än ett år, samt icke direkl gymnasieskoleanknutna specialkurser inkl. högre specialkurser beräknar SÖ ett medelsbehov om 2 milj. kr.

2. Medelsbehovet för yrkesförarutbildning budgetåret 1978/79 beräknas uppgå lill 10,8 milj. kr.

3. För övergång till tvåårig tandsköterskeutbildning beräknar SÖ ett medelsbehov om ca 2,2 milj. kr.

4. För komplettering av undervisningsmateriel avseende tvåårig specialkurs för grafisk utbildning på tre orter beräknar SÖ ett medelsbehov om 4,5 milj. kr.

5. För komplettering av undervisningsmateriel avseende specialkurs för utbildning av fotopersonal beräknar SÖ ett medelsbehov om 0,9 milj. kr.

Det totala medelsbehovet för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för gymnasieskolan (punkterna 1—5) exkl. jordbraks-, trädgårds- och skogsbmksutbildning beräknar SÖ för budgetåret 1978/79 uppgå till 68,4 mUj. kr. Härav beräknar SÖ ett medelsbehov om högst 2,2 milj. kr. för utökning av organisationen för utbildningar inom kommunal högskola.

6.    För komplettering av utrustning för gymnasieskolans tvååriga jord
brukslinje och tvååriga trädgårdskurs jämte specialkurser inom dessa
områden och lanthushåll beräknar SÖ medelsbehovel för budgetåret
1978/79 till oförändrat 1 milj. kr. SÖ föreslår vidare att statsbidrag får
utgå även till undervisningsmateriel i allmänna ämnen inom jordbruks-
och trädgårdsutbildning (+0,5 milj. kr.).

7. För skogsbruksutbildning beräknar SÖ medelsbehovet till oförändrat 1 milj. kr.

8. Medelsbehovet för utrustning av gymnasieskolor med inlärningsstudior beräknas till 0,5 milj. kr. ( — 0,5 milj. kr.).

9. För anskaffning av undervisningsmateriel till enskilda yrkesskolor beräknas ett oförändrat medelsbehov om 100 000 kr.

10. För engångsanskaffning av utrustning vid gymnasieskolan för gravt hörselskadade i Örebro beräknar SÖ ett medelsbehov om 55 000 kr. (-85 000 kr.).

11. För statsbidrag tUl stadigvarande undervisningsmateriel och inventarier vid försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade i Solna och Stockholm beräknar SÖ ett medelsbehov om 142000 kr. (+42 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        333

Föredraganden

Som jag tidigare har redovisat finns under detta anslag en reservation för budgetåret 1976/77 om ca 59 mUj. kr. Även för innevarande budgetår beräknas en stor reservation enligt vad jag inhämtat från riksrevisionsverket.

Mot denna bakgrund kan jag inte föreslå etl medelstillskott av den omfattning skolöverstyrelsen (SÖ) föreslagit för nästa budgetår. Jag beräknar för budgetåret 1978/79 delta anslag tUl 15 milj. kr. Om det emellertid visar sig att redan beviljade medel las i anspråk i betydligt större utsträckning än vad som nu kan förutses bör SÖ senast den 1 september 1978 återkomma till regeringen med hemställan om ytterligare medel på tUläggsbudget.

Jag räknar med att SÖ får disponera högst 55 000 kr. för engångsanskaffning av utrustning för gymnasial utbUdning för gravt hörselskadade (10), högst 50 000 kr. för stadigvarande undervisningsmateriel och inventarier för försöksverksamheten med gymnasial utbUdning för svårt rörelsehindrade i Solna och Stockholm (11), högst 500 000 kr. i statsbidrag för anskaffning av inlärningsstudior för undervisning i moderna språk i gymnasieskolan (8) saml 100 000 kr. i statsbidrag till enskild yrkesutbildning (9). För undervisningsmateriel m. m. för skogsbrukets yrkesutbUdning beräknar jag oförändrat 1 milj. kr. (7). För medelsbehovet för lantbrukets yrkesutbildning beräknar jag statsbidrag enligt nu gällande normer och med oförändral belopp, 1 milj. kr. (6). För förarutbildning i gymnasieskolan beräknar jag oförändral 3,75 milj. kr. (2).

Jag är ej beredd att beräkna medel för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för anordnande av grafisk utbildning på ytterligare orter (4) eller för övergång till tvåårig tandskötarutbildning (3).

Jag har tidigare under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor föreslagit att en försöksverksamhet med ulbildning på drift- och underhållsteknisk linje kommer till stånd fr. o. m. läsåret 1978/79.

Linjen i fråga ställer stora krav på resurser i fråga om utrastning. Jag rälinar därför med en femårig uppbyggnadsperiod såvitt gäller utrustning för ifrågavarande utbildning. För budgetåret 1978/79 beräknar jag medelsbehovet uppgå till 6 mUj. kr. Planeringen bör utgå från all ifrågavarande utrustning inom gymnasieskolan skall utnyttjas jämväl för utbildning av drifttekniker, maskintekniker, sjöingenjörer och driftingenjörer inom högskolan. Genom ett sådant utnyttjande blir utrustningskostnaden per utbildningsplats jämförbar med andra yrkesinriktade utbildningar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        334

D. HÖGSKOLA OCH FORSKNING

Vissa gemensamma frågor

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i en sammanfattning av sitt budgetförslag för budgetåret 1978/79 (Högskolan. Utbildning, forskning, utvecklingsarbete. UHÄ-rapport 1977:7) redovisat huvudlinjerna i planerings- och utvecklingsarbetet för högskolan, sådana de framträder efter 1975 och 1977 års riksdagsbeslut om högskolereformen. I sammanfattningen har UHÄ vidare presenterat vissa viktigare reformförslag. I särskilda skrivelser har ämbetet slutligen lagt fram kompletterande förslag i några av de frågor som ingår i budgetförslaget.

Föru t sätt n ingar

I ett inledande avsnitt pekar UHÄ på några av förutsättningarna för ämbetets bedömningar. Med riksdagsbeslutet våren 1977 om utbUdning och forskning inom högskolan (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) har enhgt ämbetet en ny grund lagts för den högre utbildningens utveckling och samspel med del omgivande samhällel. Det nya regelsystem som trädde i kraft den 1 juli 1977 och de bakomliggande besluten påverkar på ett avgörande sätt den grundläggande högskoleutbildningens ramar och förutsättningar. Även forskning och forskarutbildning inom högskolan påverkas av reformen, även om i dessa delar utredningsarbete ännu pågår i viktiga principfrågor.

Med hänsyn till att besluten vid 1976/77 års riksmöte om högskolereformen togs först under våren 1977 måste en provisorisk petitaord-ning tillämpas för förslagen för budgetåret 1978/79. Bl. a. var del enligt UHÄ viktigt att de interimsstyrelser som tillsattes under våren skulle få ett avgörande inflytande på högskolornas förslag. Högskolornas förslag har måst utarbetas inom ramen för den äldre organisationen och samtidigt med att man förberett den nya organisationen. Detta har också påverkat UHÄ:s arbeie med anslagsframsläUnmgen.

En viktig faktor vid resursbedömningen för 1978/79 har enligt UHÄ också varit den möjlighet till justering som förutskickades i riksdagsbeslutet av de s. k. basbelopp som vintern 1976/77 räknades fram som utgångspunkt för anslagsomläggningen inför budgetåret 1977/78.

UHÄ kommenterar även de aUmänna kompletterande petitaanvis-ningar som regeringen utfärdade våren 1977. UHÄ menar att de restriktioner som dessa innebär måste avse en längre planeringsperiod än det

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        335

närmast kommande budgetåret. Vidare måste man räkna med en längre genomslagstid för att effekter skall kunna nås inom en sektor som högskolan. Denna har hög personaltäthet och bindningar av mer långsiktig karaktär är förhållandevis mycket vanliga. De just vidtagna förändringarna i högskolans organisation och anslagssystem syftar också, anför UHÄ, just till att lägga över ansvaret för t. ex. omprioriteringar och förnyelser till lokal nivå.

Allmänna överväganden

UHÄ konstaterar att bl. a. det under ett antal år bedrivna utrednings-och reformarbetet på högskoleområdet lett till ett uppdämt behov av resursförstärkningar för olika ändamål som i sig inle nödvändigt sammanhänger med högskolereformen.

Avgörande för UHÄ:s bedömning i budgetförslaget är att hela reformen i sig innebär en så kraftig ökning av statsmakternas ambitioner i fråga om den högre utbildningens samhälleliga roll att det vore orimligt att inte låta detta komma till uttryck också i vissa resursförstärkningar.

De förslag som har förts fram av lokala och regionala högskoleorgan återspeglar eiUigt UHÄ väl den beredskap och vilja till förnyelse och utbyggnad av utbildningsutbudet som utvecklats under de senaste årens planerings- och förberedelsearbete för högskolereformen. I planeringsprocessen har fler människor än någonsin tidigare engagerats i den högre utbildningen. Detta är etl viktigt skäl för att förse den nya organisationen med resurser för att åstadkomma den breddning och förnyelse som den nya högskolan ger förutsättningar för.

Mot bakgrund av det ansträngda ekonomiska läget anser sig UHÄ emellertid ha ålagt sig stor återhållsamhet i de förslag som ämbetet för fram. Härigenom ökar emellertid enhgt UHÄ trycket på resursförstärkningar för närmast därpå följande budgetår. Beträffande vissa särskilt angelägna ändamål som inte har kunnat inrymmas i årets budgetförslag markerar UHÄ i sin framställning vikten av att de tillgodoses för budgetåret 1979/80.

Den nya högskolan

UHÄ hänvisar till föredragandens uttalanden i prop. 1976/77: 59 att syftet med högskolereformen hela tiden har varit att skapa den yttre ramen för ett fortlöpande inre omdaningsarbele. Detta bör enligt UHÄ finna varierande uttryck i planering och genomförande av utbildning, forskning och utvecklingsarbete och i dessa verksamheters inre organisation. En strävan att förverkliga detta inom ramen för existerande resurser bör karakterisera såväl centrala som regionala och lokala planeringsåtgärder. Vissa delar av förnyelsen kan emellertid tUlgodoses mera påtagligt endast om ökade resurser ställs till förfogande. Detta gäller, säger UHÄ, bl. a. forskningsanknytningen av grtmdläggande hög-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        335

skoleutbildning, det konstnärliga utvecklingsarbetet, utbildningens yrkesinriktning, den differentiering och individualisering av utbildningen som de förändrade behörighetsreglerna kräver samt utbildningens internationalisering.

Forskningsanknytning

Mot bakgrund av bestämmelserna i högskolelagen har föredraganden i prop. 1976/77: 59 understmkit att strävandena att förverkUga principen om ett samband mellan forskning och grundläggande högskoleutbUdning skall vara en central del i det fortsaita reform- och utvecklingsarbetet.

Inom vissa grundläggande utbUdningar, främsl dem som motsvarar utbildningen inom det förutvarande UKÄ-området, har lärama i regel genomgått forskarutbildning. Dessa utbUdningar leder normalt också till behörighet för forskarutbildning. Inom denna del av högskolan bör enligt UHÄ forskningsanknytningen främst innebära bättre kontakt med pågående forskning.

För ett antal utbildningar inom den nya högskolan, t. ex. korta och medellånga vårdutbildningar, många utbildningar inom lärarutbUdnings-området, flertalet av de konstnärliga utbildningarna och de yrkestekniska utbUdningarna, gäller emellertid atl lärarna ofta saknar forskarutbildning och egen erfarenhet av forskning. Dessa utbildningar ger inte heller behörighet för forskarutbildning. För att få forskningsanknytning inom dessa utbildningar kan man i vissa fall peka på samband med den befintliga forskningsorganisationen, t. ex. medicinsk rehabilitering och fysiologi för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. I andra fall måste man utveckla nya forskningsområden eller forskningsinriktningar och bygga upp ny forskningskompetens. Som exempel härpå nämner UHÄ sociala linjen och den professur i socialt arbete som inrättades den 1 juh 1977.

Ett annat viktigt område av stor samhällelig betydelse där forskning behöver byggas upp gäller frågor kring omvårdnadens problem. Även om anknytning finns till medicinsk och samhällsvetenskaplig fakultet är detta enligt UHÄ ett i vårt land föga utforskat område.

Ett problem i detta sammanhang är också att en rad av de aktuella UtbUdningarna inte ger behörighet för forskarutbUdning enligt nuvarande regler. Enligt UHÄ:s mening är det angeläget att dessa problem uppmärksammas vid kommande ställningstaganden tiU forskarutbildningsutredningens förslag.

De krav på resursförstärkningar för den grundläggande utbUdningens forskningsanknytning som är aktuella för olika utbildningar varierar enligt UHÄ. En väsentiig del kan på sikt väntas gälla de ohka fakultetsanslagen allteftersom nya forskningsområden och forskningsinriktningar behöver stödjas i form av fasta resurser för forskning och forskarutbildning. UHÄ bedömer emellertid att en fortsatt satsning på de regionala

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 337

resurserna för forskningsanknytning, som fördelas av regionstyrelsema för högskoleutbildning, måste ske under ett antal år framöver. För budgetåret 1978/79 föreslår UHÄ en ökning med 3 milj. kr. tUl 9 mUj. kr. Uppgiften att ge yrkesförberedelse är en del av målen för utbUdningarna på kulturområdet, tillsammans med uppgiften att ge de studerande möjhgheter till egna konstnärliga erfarenheter och att bidraga tUl utvecklingen och förnyelsen av de konstnärliga uttrycksmedlen. Dessa drag måste, anför UHÄ, prägla inte bara den grundläggande utbildningen inom det konstnärliga området utan också det konstnärliga utvecklingsarbetet och forskningsanknytningen av den grundläggande konstnärliga utbildningen. Enligt UHÄ:s mening är det självklart att det konstnärliga utvecklingsarbetet skall betraktas som jämställt med forskningen inom högskolan.

Några resurser för konstnärligt utvecklingsarbete utöver ett fåtal professurer inom musik- samt bUd- och formområdena finns inte i dag. Detta är enligt UHÄ:s mening klart otUlfredsställande. Om det konstnärliga utvecklingsarbetet skall kunna tillförsäkras en med forskningen jämbördig ställning inom högskolan måste nya resurser tillföras för ändamålet. Den ansvariga planeringsberedningen inom UHÄ avser att närmare studera frågor om omfattningen och inriktningen av det konstnärliga utvecklingsarbetet samt om utveckling av forskning, forskningsanknytning och påbyggnadsutbUdningar på det konstnärliga området inom högskolan. För att markera den vikt UHÄ tillmäter dessa frågor föreslår ämbetet nu att, inom det anslag som UHÄ föreslår för forskningsanknytning för budgetåret 1978/79, 1 raUj. kr. reserveras för konstnärligt utveckhngsarbete och för forskningsanknytning av grundläggande utbildning inom det konstnärliga området.

Högskoleutbildningens yrkesinriktning.

Enhgt högskolelagen, anför UHÄ, skall utbildningen inom högskolan främja att de studerande förbereder sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken som de redan utövar. Den nya yttre organisationen för planering och utveckhng av utbUdningen är ägnad att bidra till alt detta förverkligas. Härför krävs mellertid också ändamålsenliga undervisningsresurser. Vissa utbildningar är sedan länge klart inriktade mot ett visst yrkesområde. I många fall är ändå en förnyelse av utbildningen i form av en ökad problemorientering angelägen. Inom andra utbildningar, där yrkesinriktningen tidigare helt eller delvis saknats kan utvecklingen av problemorienterat kursinnehåll och en projektorganise-rad undervisning ofta innebära mycket omfattande förändringar. I flera fall ställer den sålunda förändrade utbildningen krav på ökade undervisningsresurser. Också införande av praktik som ett reguljärt inslag i UtbUdningen fömtsätter i regel resurstillskott.

22   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 338

Internationalisering

I de senaste årens anslagsframstäUningar för högskoleområdet har dåvarande universitetskanslersämbetet (UKÄ) redovisat sitt arbete med att internationalisera utbildningen inom ämbetets ansvarsområde.

Vissa åtgärder för internationaliseringen kan enligt UHÄ vidtas utan ökade resurser för undervisningen, främst då genom att i utbyte mot andra moment, utbildningsmoment som traditionellt inte har uppmärksammats, kan föras in. För en mer långtgående internationalisering som ger innehåll åt denna i ett fortvarighetstillstånd krävs emellertid ett internationellt utbyte och speciella planeringsinsatser.

UHÄ bedömer det därför som nödvändigt med en ökning av högskolans resurser för internationaUsering. För budgetåret 1978/79 föreslår UHÄ en begränsad ökning med 1 milj. kr. tUl 3 mUj. kr.

Jämställdhet

Jämställdhet mellan könen har skjutits fram som ett centralt mål för bl. a. högskolan. Mot bakgrund av hittills förd debatt har UHÄ utarbetat ett program som redovisats i en särskild rapport (UHÄ-rapport 1977: 4) Förändring för jämställdhet.

Handlingsprogrammet omfattar åtgärder som rör både den grundläggande utbildningen och forskarutbUdningen. I fråga om den grundläggande utbildningen framhåller UHÄ att varje åtgärd för jämställdhet måsle vara grundad i en helhetssyn på utbildningen från grundskolan och uppåt. Av den anledningen har UHÄ i sina åtgärdsförslag satt sådana åtgärder främst som rör anknytningen mellan olika utbUdnings-stadier.

I fråga om forskning och forskarutbildning trycker UHÄ på vikten av att framöver ägna speciell uppmärksamhet åt frågor som rör effekterna av forskarutbUdningens organisatoriska uppbyggnad på rekryteringen av manliga resp. kvinnliga studerande. UHÄ anför alt ämbetet kommer atl ta initiativ till en undersökning av kvinnors situation inom forskarutbildning och forskning.

En annan viktig punkt i UHÄ:s program är forskning kring jämställdhetsfrågor. UHÄ kommer att ta initiativ till en översikt över pågående forskning kring jämstäUdhelsfrågorna, i första hand sådan som rör samhällsförhållanden med anknytning tUl den högre utbildningen. Vidare för UHÄ fram förslag om särskUda medel för sådan forskning.

En ny högskoleorganisation

UHÄ konstaterar inledningsvis att den reformerade högskolans i huvuddragen enhetliga studieorganisation och mer sammanhållna institutionella organisation ger bättre möjligheter atl samordna planering av UtbUdningar med hkartad inriktning, att utveckla utbildningslinjer och kurser utan hinder av administrativa gränser, att stärka sambandet mel-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        339

lan grundläggande utbUdning och forskning och forskarutbildning samt att utnyttja de tillgängliga resurserna effektivt. UHÄ pekar också på den strävan till decentralisering som präglar den institutionella organisationen. UHÄ anser också att det finns ett självklart samband mellan å ena sidan principerna för planering och ledning av utbildningen och för studieorganisationen, å andra sidan utbildningens innehåU, inriktning och uppläggning.

UHÄ anför också atl den nya högskolan innehåller utbildningar med mycket skilda traditioner och förutsättningar i fråga om mål, rekrytering, organisation av studierna, verksamhetsformer m. m. Att undanröja alla sådana olikheter har inte någol egenvärde. Den centrala regleringen av studieorganisation och de olika utbildningarnas innehåll och verksamhetsformer är av utpräglad ramkaraktär. Inom dessa ramar är friheten stor för de lokala högskolemyndigheterna som därigenom fått större ansvar och handlingsfrihet över hela fältet. Samma decentraliseringssträvan kännetecknar de förändringar som i samband med reformen har genomförts i bestämmelsema för forskarutbUdningen.

I delta sammanhang tar UHÄ upp frågan om inordnandet av den högre sjöpersonalutbildningen i högskolan. UHÄ hänvisar tUl sina tidigare förslag i denna fråga och förutsätter atl statsmakterna skall ta ställning i sådan tid att ett inordnande kan ske den 1 juli 1978.

Regeringen uppdrog J jimi 1977 ål UHÄ alt, i samverkan med statens kulturråd, regionstyrelsen i Stockholms högskoleregion och berörda skolor, överväga organisationen inom högskolan för kulturutbildningarna i Stockholmsregionen. Härvid skulle beaktas vad som anfördes i denna fråga i prop. 1976/77: 59 (jfr UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). UHÄ har i skrivelse den 9 november 1977 redovisal uppdraget och föreslagil att de nuvarande åtta konstnärliga skolorna i Stockholm består som högskolor. För var och en av dessa åtta högskolor föreslås en styrelse som är sammansatt enligt samma principer som högskolestyrelsen vid annan statlig högskoleenhet. För de flesta av dessa högskolor föreslås att styrelsen skaU fuUgöra även hnjenämndsuppgifter och att företrädare för yrkeslivet skaU ingå i styrelsen. För musikhögskolan och ev. även konstfackskolan bör utöver styrelse inrättas linjenämnder. Frågan om den verkstäUande ledningen skaU enligt förslaget prövas för var och en av högskolorna med utgångspunkt i nuvarande förhållanden. Den föreslagna organisationen förutsätter enligt UHÄ vissa förändringar av 17 och 18 §§ i högskolelagen (1977: 218) innebärande dels atl rektorsämbete inte skall behöva finnas vid de berörda högskoleenheterna, dels att företrädare för yrkeslivet skall kunna ingå

i styrelse för enhet.

För musiklärarlinjen och teckningslärarlinjen föreslår UHÄ särskilda lösningar. De medel som anvisas för musiklärarlmjen skall enhgt förslaget disponeras av högskolan för lärarutbUdning i Stockholm. För

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 340

denna hnje föreslås en för högskolan för lärarutbUdning och musikhögskolan gemensam linjenämnd. För teckningslärarinslitutel finns enligt UHÄ två alternativ. Antingen skall institutets resurser alltjämt tillhöra konstfackskolan och samma konstruktion tUlämpas som för musiklärarlinjen beträffande medelsanvisning och linjenämnd, eller också skall institutet helt överföras tUl högskolan för lärarutbUdning. UHÄ avser att, efter fortsatta överväganden om konstfackskolans organisation, återkomma med förslag till regeringen i denna fråga.

UHÄ avser att följa utvecklingen vid de åtta högskolorna och efter en treårsperiod rapportera tiU regeringen om erfarenhetema av den föreslagna organisationen.

UHÄ har i en särskild skrivelse den 9 november 1977 hemstäUt att regeringen föreslår riksdagen att förteckningen över utbUdningslinjer inom sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken fr. o. m. den 1 juli 1978 skall kompletteras med vissa angivna nya linjer. UHÄ har vidare hemställt att regeringen beslutar att utbildning på kyrkomusiker-, musiker- och skådespelarlinje samt på musikdramatisk linje får anordnas på musikhögskolan i Stockholm, resp. statens musikdramatiska skola och statens scenskola i Stockholm.

I skrivelse den 26 seplember 1977 har UHÄ vidare redovisal förslag om organisation för den statliga högskoleutbildningen i Halmstad och Skövde. Detta sker mot bakgrund av dels ett uppdrag av regeringen den 28 april 1977 lill UHÄ att gemensamt med interimsstyrelsen för Lund/Malmö högskoleregion överväga organisationen för den statUga högskoleutbildningen i Halmstad, dels förslag från inlerimsstyrelsema för Lund/Malmö och Göteborgs högskoleregioner.

Regionstyrelsen i Lund/Malmö högskoleregion har förordal att en interimistisk styrelse för den statliga högskoleutbildningen i Halmstad inrättas, förslagsvis den 1 januari 1978. Interimsstyrelsen bör vara sammansatt enligt samma principer som statiig högskolestyrelse, med de modifikationer som betingas av bl. a. omfattningen av utbildningen i Halmstad. Regionstyrelsen i Göteborgs högskoleregion har i sitt yttrande över de lokala högskolemyndigheternas anslagsframstäUningar för budgetåret 1978/79 förordat dels alt vissa allmänna utbildningslinjer förläggs till Skövde, dels att en statlig högskoleenhet upprättas där den 1 juli 1978. Om inte en högskoleenhet organiseras i Skövde, föreligger det enligt regionstyrelsens mening stora risker att den fortsatta utbyggnaden på orten hämmas, att de lokala initiativen inte kan tas tillvara och att UtbUdningen inle ges en lämpUg profUering.

Med hänvisning dels till alt Halmstad och Skövde är de två orter som i 1975 års riksdagsbeslut om högskolereformen utpekades som utbyggnadsorter men som ännu saknar permanent stathg högskoleorganisation, dels till den beredskap för en kommande utbyggnad som finns på båda ortema tillstyrker UHÄ att en lokal organisation för statlig

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 341

högskoleutbildning upprättas där. UHÄ anser del naturligt att de två orterna behandlas likartat och bedömer det som lämpligast att man inledningsvis väljer den lösning som regionstyrelsen i Lund/Malmö förordat för Halmstads del. Detta skulle innebära att på resp. ort en inte-rimsstyrelse inrättas med uppgifter motsvarande högskolestyrelses men med en i vissa avseenden avvikande sammansättning. Den i Halmstad bör sålunda enligt UHÄ:s förslag bestå av ordförande, utsedd av regeringen, fem företrädare för allmänna intressen, utsedda på samma sätt som motsvarande ledamöter i högskolestyrelse, tre lärare som företräder verksamheten och utses enligt föreskrifter av regionstyrelsen, två företrädare för de anställda, utsedda på samma sätt som motsvarande ledamöter i högskolestyrelse samt två företrädare för de studerande som utses enligt föreskrifter av regionstyrelsen. Den interimistiska styrelsen i Skövde skulle ha samma sammansättning med undantag av att företrädarna för aUmänna intressen skulle vara fyra och antalet lärare som företräder verksamheten vara två.

UHÄ anför vidare all förutsättningar föreligger att, såvida regeringen inte bedömer det som nödvändigt atl före beslut redovisa frågan för riksdagen, upprätta den interimistiska organisationen i Halmstad redan den 1 januari 1978.

I fråga om kostnader för nästa budgetår räknar UHÄ med 200 000 kr. för var och en av de interimistiska organisationerna, vilkel med hänsyn tih att för Halmstad innevarande budgetår, innebär en ökning med sammanlagt 225 000 kr.

UHÄ tar även upp regionstyrelsernas roll inom högskolan. Härvidlag anför UHÄ som sin mening att det under de två senaste årens planerings- och förberedelsearbete kanske varil en förutsättning att man haft de regionala organisationskommittéerna som samlingspunkter för förberedelserna i resp. region. Som viktiga uppgifter för regionstyrelsema inom ramen för den kontinuerliga verksamheten och planeringen pekar UHÄ på regionstyrelsemas möjhghet att i planeringen behandla den stathga och den kommunala högskoleutbUdningen tiUsammans och på deras möjligheter att stödja högskoleenheterna utanför universitetsorterna i deras strävan att utveckla och förnya utbildningsutbudet.

A nslagssystemet

I anslutning till vad som har anförts i prop. 1976/77: 59 (s. 243) föreslår UHÄ att medelsanvisningen för dels högskoleförvaltningama, dels vetenskapliga bibliotek inom högskolan fr. o. m. 1978/79 inordnas i anslagen tiU utbildning och forskning. UHÄ anför vidare att del är naturligt att markera att förnyelse- och försöksverksamheten i den gmndläggande utbildningen skall vara ett naturligt inslag i del lokala planerings- och utvecklingsarbetet. Därför föreslår UHÄ också alt de särskilda medel för stöd- och innovationsåtgärder som de senaste åren fördelats av UKÄ/UHÄ nu inordnas i anslagen för gmndläggande ut-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 342

bUdning. Detta skulle innebära att medlen kommer att anvisas direkt till högskolestyrelserna såvitt avser allmänna utbUdningslinjer och via regionstyrelserna såvitt avser lokala linjer och enstaka kurser. Regeringen bör därför enligt UHÄ:s förslag föreskriva hur stor del av resp. anslag som skall användas för stöd- och innovationsåtgärder.

UHÄ tar också upp det bemyndigande som regeringen fått att övergångsvis medge överföringar mellan anslag och anslagsposter i statsbudgeten. Med hänsyn till möjliga övergångssvårigheter i samband med anslagsomläggningen till budgetåret 1977/78 bör detta bemyndigande enligt UHÄ:s mening gälla även för budgetåret 1978/79.

Forskning och utvecklingsarbete för högskolan

I ett avsnitt om forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) för högskolan pekar UHÄ på att ett betydande ansvar för utveckling och förnyelse av högskoleutbildningen, dess innehåll och verksamhetsformer liksom dess organisation ligger på de lokala högskolemyndigheterna. UHÄ har i detta sammanhang en viktig uppgift att genom samordnande och initierande insatser stödja det lokala arbetet. UHÄ måste vidare ta upp uppföljnings- och utvecklingsarbete i anslutning lill centralt beslutade reformer och därutöver även avsätta resurser för en mera långsiktig forskning.

Uppföljningen av högskolereformen är en viktig uppgift för UHÄ. Uppföljningen syftar bl. a. till att kartlägga hur olika delar av högskolan fungerar i förhåUande till dels intentionerna i reformbesluten, dels det nya regelsystemet. På längre sikt skall den givetvis också ge underlag för förändringar. Inom ramen för uppföljningen bör man, anger UHÄ, bl. a. se på problemområden som undervisningsformerna, den återkommande utbildningen, behov och önskemål hos nya studerandegrupper, former för forskningsanknytning och samspelet mellan högskolan och samhället i övrigt.

UHÄ påpekar också att en stor del av de medel som under senare år har anvisats särskilt för forsknings- och utvecklingsarbete har fördelats för utvecklingsarbete vid enskUda högskolor. I anslutning till den decentralisering av ansvar och befogenheter som högskolereformen innebär vore det enligt UHÄ i och för sig lämpligt att under anslagen för grundläggande högskoleutbildning anvisa den del av FoU-medlen som används för lokalt utvecklingsarbete. I avvaktan på erfarenheter av det nya anslags- och resurstUldelningssystemet föreslår UHÄ dock inför budgetåret 1978/79 en ändring endast för medelsberäkning för löner för personal vid de lokala pedagogiska utvecklingsenheterna.

Grundläggande högskoleutbildning

Studieorganisatorisk förändring; återkommande utbildning UHÄ anför att om utbildningen skall bli tiUgänglig för nya grupper

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 343

studerande och användbar för dem, fordras ett planerat samband mellan kortare och längre studievägar, där påbyggbarhet blir det normala och återvändsgränder undviks. Förändringar i denna riktning blir nödvändiga om man skall kunna förverkliga principen om återkommande utbildning och de mål som denna princip skall främja, nämligen social utjämning och rättvisa mellan generationerna.

Sådana förändringar krävs också om man skall kunna bryta det traditionella könsrollsmönstret inom högskoleutbildningen. Som exempel nämner UHÄ de korta och medellånga vårdutbildningarna som är starkt kvinnodominerade och hittills inte heller kunnat tillgodoräknas t. ex. för läkarutbildningen. Försöksverksamheten med läkaratbildning för sjuksköterskor är ett steg i riktning från detta mönster.

En annan viktig förändring är enligt vad UHÄ bedömer att man där så är möjligt söker dela upp de längre utbildningslinjerna i etapper som svarar mot yrkesfunktioner som faktiskt existerar eller som har en rimlig möjlighet att utvecklas. Det hittillsvarande arbetet med utbUd-ningsplaner har dock, anför UHÄ, visat att del ingalunda är lätt att göra uppdelningar av längre utbildningar så att etapperna kommer att motsvara arbetsorganisation och yrkesstraktur. Bl. a. torde detta arbete behöva följas upp med åtgärder på arbetsmarknaden.

Som exempel på områden där vissa åtgärder har vidtagits nämner UHÄ, förutom läkarutbUdningen för sjuksköterskor, den nya juristutbildningen. För att fortsätta på den inslagna vägen krävs enligt UHÄ ett samlat grepp över större områden. En av UHÄ nyligen tillsatt arbetsgrupp för översyn av den förvaltningsinriktade utbildningen kommer att få som en huvuduppgift att finna anknytningar mellan kortare och längre utbildningar. Inom barnomsorgsområdet kommer UHÄ att i samband med fullgörandet av givna utredningsuppdrag och i nära samverkan med skolöverstyrelsen utarbeta förslag till uppläggning av påbyggbara utbUdningar enligt principen om återkommande utbUdning. Pågående utredningar inom vårdområdet kommer enligt UHÄ:s bedömning att få stor betydelse för den framtida utformningen av utbildningen. På det tekniska och naturvetenskapliga området kommer möjligheterna till etappavgångar inom civilingenjörsutbildningen att prövas av en utredning inom UHÄ om praktiken inom denna utbildning m. m.

Tillträdesregler

Vid sidan av de studieorganisatoriska frågorna bedömer UHÄ utformningen av behörighetsvillkoren som det viktigaste medlet i reformen för att ändra högskoleutbildningens stmktur. En första samlad genomgång och prövning av förkunskapskrav för de allmänna utbildningslinjerna, i samband med utarbetandet av utbildningsplaner, har enligt UHÄ visat alt kompetenskommitténs förslag om krav på sär-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        344

skild behörighet innebär dels — fortsatt — omfattande krav på kompletteringar för dem som inte har genomgått gymnasieskolans tre- eller fyraåriga linjer, dels en skärpning i och med att betygsmedelvärdel 3 krävs i stäUet för som förut lägst betyget 2 i förkunskapsämnena. I vissa faU, menar UHÄ, kan det ifrågasättas om nu gällande förkunskapskrav är nödvändiga. Man måste också beakta, anför UHÄ, att kompetenskommitténs förslag i mycket stor utsträckning inriktades på de tre-och fyraåriga teoretiska linjerna i gymnasieskolan. Den helt övervägande delen av ungdomarna i gymnasieskolan återfinns emeUertid på andra linjer.

Dessa omständigheter i förening med strävan att öppna högskolan för nya grupper utan fullständig gymnasial utbildning talar för atl tillträdesbestämmelserna för högskoleutbildning måste ses över från andra utgångspunkter, menar UHÄ, något som är motiverat även från jämställdhetssynpunkt. En anpassning krävs även från skolans sida, en fråga som ses över av gymnasieutredningen. UHÄ anger atl ämbetet noga kommer att följa hur de nya behörighetsreglerna verkar, samtidigt som man pekar på det angelägna i att redan nu, t. ex. i samband med översyn av olika utbildningar, ompröva förkunskapskraven.

Utbildningslinjer inom de förutvarande filosofiska fakulteternas område

Många av de allmänna utbUdningslinjerna inom de förutvarande filosofiska fakulteternas område motsvarar linjer enhgt 1969 års studieordning eller förutvarande kombinationsutbildningar. Inom ramen för utbildningsplanerna för de allmänna utbUdningslinjerna har högskolemyndigheterna betydande frihet att göra förändringar, t. ex. i riktning mot att ge dem en klarare yrkesinriktning. Vissa förändringar har enligt UHÄ vidtagits, men mer genomgripande förändringar torde kunna komma tUl stånd först när de nya linjenämnderna varit i funktion någon tid. Ökade inslag av yrkesförberedelse och av problemorientering efter arbetslivets krav kräver ökade undervisningsinsatser och därmed större resurser. Det skulle enligt UHÄ:s mening vara mycket olyckligt om en låsning till den tidigare kostnadsnivån inom de förutvarande filosofiska fakulteterna skulle hindra den önskade reformeringen av UtbUdningslinjer inom detta område. UHÄ avser att under hösten 1977 starta ett projekt i syfte att analysera kostnader, pedagogisk uppläggning och undervisningstäthet inom ohka högskoleutbUdningar och därigenom få fram riktigare grunder för beräkning av kostnaderna för olika typer av grundläggande högskoleutbUdning.

Studerandeantal och planeringsramar

UHÄ anför att enligt 1975 års riksdagsbeslut fördelnmgen av resurser och utbildningskapacitet skall syfta tiU att så långt som möjligt tUl-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 345

godose både individernas och arbetslivets behov. Detta, hksom stabUitet i planeringen, skall säkras med hjälp av ett system med planeringsramar för antalet utbildningsplatser, såväl totalt som för sektorer och linjer eller grupper av linjer liksom också för olika högskoleenheter och regioner.

Genom riksdagens beslut våren 1977 om elt område med fritt tUl-träde, anför UHÄ, har förutsättningama för planeringssystemet förändrats. För vissa utbildningar, de traditionellt spärrade, anger riksdagen antagningstal. För etl antal linjer och kurser fastställer högskolestyrelsen antagningstalen och har möjlighet alt besluta om antagningsbegränsning om de tillgängliga resurserna inte räcker. För de utbUdningar som tillhör det fria området blir slutligen främst efterfrågan avgörande för dimensioneringen.

Enligt riksdagens beslut våren 1977 kan högskolestyrelsen i vissa fall besluta om avvikelser från fastställda antagningstal. UHÄ anför att man under den nya organisationens första tid avser att studera tiUämp-ningen av de nya reglerna med sikte på att om möjligt få fram vissa allmänna riktlinjer för vilka avvikelser som bör medges.

UHÄ anför vidare alt ämbetet först i samband med en redovisning av den faktiska tillströmningen till högskoleutbildning hösten 1977 kommer att lägga fram etl samlat förslag om planeringsramar m. m. Enligt ämbetet torde dock ytterligare erfarenheter av den nya högskolan krävas innan mer genomarbetade och konsistenta förslag till planeringsramar och beräkningar av årsstudieplatser kan presenteras.

Under de olika anslagen för UHÄ fram förslag om inte obetydliga kapacitetsökningar för allmänna utbUdningslinjer och påbyggnadslinjer inom i första hand två områden, nämligen dels kortare och medellånga vårdutbildningar, dels lärarutbildning, främst med inriktning mot barnomsorg.

UHÄ berör också vissa frågor om tUlströmningstendenser och underlag för den kvantitativa planeringen. Ämbetet hänvisar därvid bl. a. till det arbete som görs av utredningen rörande studiedokumentation och statistik för högskolan (U 1975: 14).

I skrivelse den 24 oktober 1977 har UHÄ kompletterat sitt förslag till anslagsframställning med ett förslag att ytterUgare 42 670 000 kr. skall anvisas för budgetåret 1978/79. Av delta belopp svarar 18 370 000 kr. mot den justering av anslagens basbelopp som UHÄ i samma skrivelse föreslagit för innevarande budgetår. 12 150 000 kr. avser kostnader för ökat antal andraårsstuderande tUl följd av den ökade tUlström-ningen till området med fritt tUlträde innevarande budgetår. För en ökning av nytillströmningen liU det fria området beräknar UHÄ också 12 150 000 kr.

I skrivelse den 21 november 1977 har UHÄ som en komplettering av sitt förslag tUl anslagsframstälhiing lämnat förslag till planeringsramar

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 346

för grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1978/79 m. m.

På grundval av ett omfattande material insamlat från bl. a. högskoleenheterna kan UHÄ för första gången redovisa en fullständig bild av den grundläggande högskoleutbildningens omfattning.

TUlstrÖmningen till det fria utbildningsområdet har enligt UHÄ inneburit en ökning med drygt 6 000 årsstudieplatser eller med ca 22 procent. Huvuddelen av den ökade tillströmningen avser enstaka kurser, medan en mindre del avser ekonomlinjen.

Samtidigt som den ospärrade utbUdningen således lockat ett stort antal studerande har tillströmningen till de spärrade utbUdningslinjerna i många fall inte varit tillräcklig för att alla nybörjarplatser skulle kunna besättas vid höstterminens början. Högskoleenheterna har totalt redovisat ca 2 000 obesatta nybörjarplatser. De resurser som härigenom inte utnyttjats har tiU en del kunnat utnyttjas inom det fria området; till en del planerar högskoleenheterna att försöka utnyttja resurserna genom en ökad antagning av studerande inför vårterminen.

Uppgifterna om höstens tillströmning antyder de svårigheter som högskoleenheterna har haft vid planeringen av utbildningens omfattning läsåret 1977/78. Det ligger nära tiU hands atl tolka uppgifterna så, att de studerande inte alltid varit tillräckligt informerade om de nya utbildningslinjerna. Men det är också tänkbart att många studerande, som på sikt avser at bedriva studier motsvarande krav för tidigare examina, nu valt att läsa kortare eller längre enstaka kurser inom det fria området.

Den statliga högskoleutbildningen på linjer inom UHÄ:s ansvarsområde omfattar läsåret 1977/78 totalt 28 000 nybörjarplatser. Därtill kommer ca 35 000 nybörjarplatser inom enstaka kurser och ca 8 000 nybörjarplatser på andra utbUdningar av påbyggnads-, fortbildnings-eller vidareutbildningskaraktär. Inom den kommunala högskoleutbildningen uppgår antalet nybörjarplatser på allmänna hnjer tUl ca 8 000 och på påbyggnadslinjer till ca 3 700.

Totalt omfattar den grundläggande högskoleutbildningen läsåret 1977/ 78 ca 104 000 årsstudieplatser vid läroanstalter inom UHÄ:s ansvarsområde och ca 16 000 årsstudieplatser inom den kommunala högskoleutbildningen. DärtiU kommer ca 3 000 årsstudieplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet och vissa andra högskoleutbildningar.

I anslagsframstäUningen för budgetåret 1978/79 har UHÄ föreslagit att antalet nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer vilkas dimensionering beslutas av riksdagen ökar med ca 850 och att resurser beräknas motsvarande en ökning av kapaciteten på enstaka kurser med ca 10 procent. Inför budgetåret 1978/79 räknar UHÄ vidare med en fortsatt hög tillströmning till det fria området. Medel har därför i skrivelsen 1977-10-24 begärts för ytterhgare ca 2 700 årsstudieplatser, något som inte utesluter att ytterligare medel kan behöva begäras när tillström-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 347

ningen hösten 1978 kan överbUckas.

Den korta tid som förflutit sedan den nya högskoleorganisationen genomfördes medför att det ännu endast finns mycket jjegränsade erfarenheter att lägga till grund för större förändringar av dimensioneringen av olika utbildningar. Det är vidare sannolikt att många studerande eller potentieha studerande under våren 1977, p. g. a. den korta tid som stod till buds för information, inte hann få en tillfredsställande överblick över utbudet av högskoleutbUdning.

UHÄ är därför inte på grundval av nu tillgänglig information berett att föreslå några förändringar av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering budgetåret 1978/79 utöver vad som föreslagits i anslagsframställningen och i skrivelsen 1977-10-24. I stället bör högskoleenheterna inför budgetåret 1978/79 ges möjligheter att, i enlighet med högskolereformens intentioner och inom ramen för den lokala beslutanderätten, själva söka bättre anpassa utbUdningsutbudet till den föreliggande och förutsebara efterfrågan. Det bör därvid också vara möjligt att i högre grad än inför innevarande läsår genomföra planeringen så, alt ett alternativt utnyttjande av tillgängliga resurser inom det fria området möjliggörs. Skulle inte anvisade medel kunna tas i anspråk ens på detta sätt, finns möjlighet alt ta hänsyn härtill i medelsberäkningen för nästföljande budgetår.

För den kommunala högskoleutbildningen bör planeringsramarna, med hänsyn tiU skolöverstyrelsens ansvar för denna utbildnings fördelning på olika orter, endast ses som en riktpunkt för det totala antalet platser inom respektive sektor.

Beträffande det fria området föreslår UHÄ att antalet årsstudieplatser för budgetåret 1978/79 beräknas tUl 32 100.

I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 har UHÄ föreslagit att befintlig utbUdning av lärare inom områdena jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inrättas som en allmän utbildningslinje. Denna utbildning förutsätter emellertid normalt att sökande har genomgått allmän utbildningslinje eller motsvarande. Mot denna bakgrund anser UHÄ det lämpligl att utbUdningen i stället ges stäUning av påbygg-nadslinje.

UHÄ redovisar bl. a. följande översikt över planeringsramar och årsstudieplatser (s. 348—349).

Handikappade studerande

UHÄ berör slutligen frågan om stöd tiU handikappade studerande. Under de senaste åren, anför ämbetet, har -antalet handikappade studerande inom högskolan ökat. Till följd av bl. a. de nya tillträdesreg-lema kan ytterligare ökningar förväntas. Det är därför angeläget att högskolan har tillräckliga resurser för att ge denna studerandegrapp

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 345

så långt möjligt samma studieförutsättningar som övriga studerande. UHÄ föreslår därför ökningar av sådana resurser under de olika sektorsanslagen.

Forskning och forskarutbildning inom högskolan Planeringens allmänna förutsättningar m. m,

UHÄ hänvisar till att en betydande del av de saitUade statliga resurserna för FoU kanaliseras via olika sektorsorgan till forskningsinstitutioner m. m., och att huvudparten av dessa återfinns inom högskoleorganisationen. Högskolan får därigenom uppgiften att svara, förutom för grundforskning och forskarutbildning, också för en betydande del av sektorsforskningen. Detta innebär också, anför UHÄ, atl ämbetet måste ta på sig en viktig roll i sin egenskap av planerande och samordnande myndighet för högskolan.

För att denna uppgift skall kunna fullgöras krävs en utbyggnad av det redan befintliga samrådet och samarbetet mellan UHÄ och sådana organ som forskningsrådsnämnden (FRN), forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling (STU) samt olika forskningsfinansierande och forskningsplanerande myndigheter och sektorsorgan. Enligt UHÄ:s mening är det av intresse och i flera fall nödvändigt att planeringssamverkan av delta slag utsträcks tiU att omfatta samtliga intressenter när det gäller samlade störte resurser inom högprioriterade områden. Som exempel anger UHÄ hälso- och sjukvårdsområdet, där ca en tredjedel av den samlade forskningsinsatsen är kommunalt eller privat finansierad och endast en mindre del kanaliseras direkt via den statUga högskolebudgeten.

UHÄ hänvisar till pågående utredningar som förväntas lägga fram sina betänkanden under hösten 1977, främst forskningsrådsutredningen (FRU), forskarutbildningsutredningen (FUN) och STU-kommittén. Förslagen från dessa utredningar torde på avgörande sätt komma att påverka planeringsförutsättningarna för forskning och forskarutbildning inom högskolan. UHÄ anför i detta sammanhang att också klara ställningstaganden beträffande kostnadsfördelning och villkor i övrigt för uppdragsforskning i vid mening är nödvändiga om den eftersträvade balansen mellan sektorsforskningen och högskolans basorganisation skall kunna uppnäs. Mot denna bakgrund är det enligt UHÄ:s mening utomordentligt angeläget att del förslag i dessa frågor som universitetskanslersämbetet avlämnade år 1975 leder tUl konkreta åtgärder.

Temaorienterad forskning

På uppdrag av regeringen har universitetet i Linköping utrett förutsättningama för en temaorienterad forskningsorganisation inom den filosofiska fakulteten. I en rapport (TEMA. Ny väg för forskning vid universitetet i Linköping. 1976) föreslås fyra huvudteman för tvärvetenskaplig forskning:

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 349

hälso- och sjukvården i samhället

kommunikation — överföring av information

teknik och social förändring

vatten i natur och samhälle

Rapporten har remissbehandlats. Universitetet i Linköping föreslår att planeringsarbetet fortsätter med sikte på start den 1 juh 1979. Samtliga fyra områden är enligt universitetets bedömning utomordentligt centrala varför det är angeläget att de kan starta snarast möjhgt. Om en uppdelning med start på mer än ett år måste göras, bör temana teknik och social förändring samt vatten i natur och samhälle starta budgetåret 1979/80 och övriga två följande budgetår, detta med hänsyn till bl. a. planeringslägel.

UHÄ föreslår, mot bakgrund av universitetets förslag, i skrivelse den 24 oktober 1977 att statsmakterna våren 1978 fattar principbeslut om en temaorienterad forskningsorganisation i Linköping den 1 juli 1979. Principbeslutet bör enligt UHÄ:s förslag innebära atl två teman startar budgetåret 1979/80 och övriga två budgetåret 1980/81. Vid valet av teman bör universitetets förslag följas. Beslutet skulle vidare innebära att två professurer budgetåret 1979/80 knyts till vart och ett av de två teman som startar då.

Prioriterade områden

UHÄ betonar vikten av att ge allt större utrymme inom planeringen för övergripande prioriteringar av områden som spänner över större områden och flera faktulteter. Som exempel nämner UHÄ arbetsmUjö och arbetsvetenskap, ekotoxikologi och energiresursfrågor. Detta förutsätter dock, som UHÄ redan har anfört, en aktiv samverkan mellan högskolan och främst forskningsråd och sektorsorgan.

UHÄ tar också upp andra möjligheter att åstadkomma en bredare bas för sektorsövergripande forskning och forskarutbildning. Väsentliga förutsättningar för detta är enligt UHÄ:s mening en fortsatt satsning på centra och tvärvetenskapliga forskargrupper inom högskoleorganisationen. UHÄ erinrar om den lokala friheten att besluta om indelning i arbetsenheter för forskningen och utbUdningen samt fördelningen av resurser mellan arbetsenheterna men anför samtidigt att det är angeläget att spontant eller på annat sätt etablerade forskargrapper med tvärvetenskaplig inriktning, t. ex. den miljötoxikologiska forskningen i Stockholm, konsolideras med fasta tjänster och i övrigt ges goda basresurser för verksamheten.

UHÄ nämner också som en generell prioriteringsfråga inom ramen för budgetförslaget att detta, trots starkt markerade önskemål från högskoleenheterna, inte för fram förslag om ytterligare forskarassistenttjänster med aUmänna motiveringar. UHÄ anför som skäl härför att det visserligen är viktigt att bygga ut forskningsorganisationen med

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 350

Översikt över grundläggande högskoleutbildning läsåren 1977/78 och 1978/79

Avrundade tal. Ökningen av antalet årsstudieplatser beror till en del på att 1978/79 för vissa utbildningar även andraårskurser räknas till högskolan.

Sektor Typ av högskoleutbildning	Allmänna, lokala och individueUa utbildningslinjer samt enstaka kurser
	Planeringsr. 77/78	78/79	Ärsstudiepl. 77/78
Utbildning för tekniska yrken
Statlig under UHÄ Kommunal högskoleutbildning Sveriges lantbruksuniversitet Övriga	5 000 330 390 420	5 300 330 430 420	17 500 300 1000 400
Totalt	6 100	6 500	19 200
Utbildning för AES-yrken
Statiig under UHÄ Kommunal högskoleutbildning Övriga	8 500 740 300	9 000 700 300	28 000 700 1 000
Totah	9 500	10 000	29 700
Utbildning för vårdyrken
Statlig under UHÄ Kommunal högskoleutbildning Sveriges lantbruksuniversitet	1900 6 500 50	1900 7 000 75	8 500 11000 200
Totalt	8 400	9 000	20 000
Utbildning för undervisningsyrken
Statlig under UHÄ Kommunal högskoleutbildning	9 500 440	9 900 440	16 500 400
Totalt	9 900	10 300	16 900
Utbildning för kultur- och informationsyrken
Statiig under UHÄ	2 300	2 200	11000
Totalt	2 300	2 200	11000
Lokala linjer etc.
Lokala linjer Enstaka kurser	850 35 000	900 35 000	800 17 500
Totah
Statliga under UHÄ» Kommunal högskoleutbildning Sveriges lantbruksuniversitet Övriga	63 000 8 000 440 700	64 000 8 500 500 700	100 000 13 000 1 300 1400
Totalt	72 000	74 000	115 000
Totalt exkl. enstaka kurser	37 000	39 000	100 000

inkl. lokala linjer och enstaka kurser inom kommunal högskoleutbildning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 351

Påbyggnadslinjer samt fort- och Årsstudieplatser

vidareutbildningskurser totalt

Nybörjarpl. Ärsstudiepl.

78/79 77/78 78/79        77/78        78/79        77/78 78/79

7 500	900	900	40	40
300	—	—	—	—
1 100	20	20	10	10
800	60	30	60	50

17 500 17 500

300 300

1 000 1 100

450 850

19 700             1000          1000         100            100           19 400 2 000

28 500 200             200         100            100 28 000 28 500

800 _____ 700 800

1000 — — — — 1000 1000

30 300 200     200   100    100 29 700 30 300

8 500 100 200 100 200 8 700 8 600

12 000 3 700 4 100 3 100 3 500 14100 15 500

200 _ _ _ _ 200 200

21000 3 800 4 300 3 200 3 700 23 000 24 300

19 000     3 800    3 800  3 500   3 500    19 500    22 500 900      _____      400      900

19 900     3 800    3 800  3 500   3 500    20 000    23 400

9 500	2 800	2 900	900	1000	12 000	10 500
9 500	2 800	2 900	900	1000	12 000	10 500
1600 26 500	—	—	—	—	800 17 500	1 600 26 500
111000 14 000 1300 1 800	7 800 3 700 20 60	8 000 4100 20 30	4 400 3 100 10 60	4 700 3 500 10 50	104 000 16 000 1 300 1400	116 000 18 000 1300 1 800
129 000	11 500	12 000	7 600	8 200	123 000	137 000
102 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 352

rekryteringstjänster i forskarkarriären men atl dels kommande förslag frän FUN bör avvaktas, dels restriktivitet måste prägla reformförslagen.

Massmedieforskningsuh'edningen

Inledning

Med anledning bl. a. av en skrivelse i maj 1975 från 1972 års pressutredning och radioutrednuigen (U 1974: 08) tiUkaUades i december 1975 en utredningi för att utreda frågor om massmedieforskningens organisation (massmedieforskningsutredningen, MMFU, U 1975: 22), Den sakkunnige har dels presenterat en rapport (DsU 1976: 15) Massmedieforskning i Sverige, dels redovisat sina överväganden och förslag i belänkandet (SOU 1977: 11) Forskning om massmedier.

MMFU har sammanfattat utredningsuppdraget i följande fyra punkter: att göra en samlad bedömning av forskningens nuvarande omfattning

och vUlkor, att undersöka behovet av framtida forskningsinsatser på massmedieområdet, att studera möjligheterna att åstadkomma ett forskningssamarbete över

de traditionella ämnesgränsema, att ägna speciell uppmärksamhet åt frågan om Sveriges Radios avdelning för publik- och programforskning (PUB). I sitt arbete har MMFU i viss mån samordnat sitt arbete med den nordiska utredning som utrett organisation och finansiering av det nordiska samarbetet inom massmedieforskningen (jfr dennas betänkande Nordiskt samarbete inom massmedieforskningen. Nordisk utredningsserie 1976: 33).

Bakgrund

I ett resonemang om hur massmedieforskningsbegreppet skall definieras och avgränsas konstaterar utredningen att gränsema av naturliga skäl är flytande. Å ena sidan får man konstalera att inte enbart press, radio och tv hör hemma i massmedieforskningssammanhang. Hit kan även föras t. ex. böcker, teater, film, utställningsverksamhet och ohka former av tryckt material. Forskning om dessa medier är emellertid inte alltid massmedieforsknmg.

A andra sidan konstaterar utredningen att mycket av det som skrivs om massmedier och massmedieproblem inte är och inte ger sig ut för att vara forskning, och att gränserna även här är flytande. Som elt riktmärke anger utredningen att den med massmedieforskning menar etl sökande efter kunskap och idéer på vetenskaplig nivå med massmedier som studieobjekt.

1 Sakkunnig: docenten Stig Hadenius.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        353

MMFU konstaterar vidare att de stora förändringar som ägt ram på massmediefältet under efterkrigstiden har inneburit att massmedierna på ett helt annat sätt än tidigare fått en central plats. Inom olika slags massmedier — press, radio, television etc. — har stora strukturförändringar ägt rum. Nya medieformer har börjat utnyttjas, såsom kabeltelevision, videogram, lokalradio och satelliter. Utbudet och konsumtionen har ökat. Allt detta medför problem, som i sin tur ställer ökade krav på forskning. Bl. a. krävs ett bättre beslutsunderlag för företrädare för statsmakterna, organisationer och medieföretag som måste ta ställning i hithörande frågor. Som underlag härför krävs också en ständig utveckling av teorier och metoder.

Den svenska massmedieforskningen

Den undersökning som MMFU låtit göra visar bl. a. att f. n. ca 200 massmedieforskare är verksamma på detta område, ofta dock inte som heltidsuppgift. De flesta forskarna inom området har verkat inom ämnena litteraturvetenskap, statskunskap, historia, sociologi, företagsekonomi och nordiska språk. Forskningen under perioden 1965—1975 har omfattat någol över 200 projekt som varit dels medieövergripande eller berört allmänna kommunikationsfrågor, dels varit inriktade på press- eller etermedier.

Enligt MMFU visar undersökningen att forsknmgen varil relativt omfattande och spridd, men också att den har arbetat med knappa resurser och i dag hotar att stagnera. Det råder brist på organisation och ekonomisk bas. Ett undantag är PUB som är betydligt bättre rustat än andra institutioner med verksamhet på området. MMFU bedömer att om inte de organisatoriska och ekonomiska resurserna stärks för den forskning som finns inom högskolan kommer metod- och teoriutvecklingen att avstanna.

MMFU bedömer att massmedieforskningen inom högskolan lih alldeles övervägande del bekostats av offentliga medel, dvs. anslag från forskningsråd, forskningsfonder, myndigheter och utredningar. Övriga finansiärers bidrag rör sig om en liten del. De sammanlagda anslagen, säger utredningen, torde ha ökat under senare år.

Utredningen pekar som en jämförelse på att man under 1970-talet i Danmark, Finland och Norge vidtagit speciella åtgärder för att stimulera massmedieforskningen. De organisatoriska lösningar man kommit till i dessa länder är av olika slag, och i vart fall i Danmark och Norge har man ännu inle nått fram till någon färdig modell.

Behov av massmedieforskning

Vid hearings och sammanträffanden med representanter för myndigheter, folkrörelser och organisationer m. m. har önskemål om ökad

23    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        354

massmedieforskning på en lång rad fält redovisats. Stark tyngd har lagts på ökad kunskap om massmediernas sätt att fungera, t. ex. hur massmedierna påverkar attityder och värderingar, frågor i samband med debatter om könsroller och kunskap om barnens förhållande till speciellt etermedierna.

Andra områden där behov finns av forskning är massmediernas ekonomiska struktur och arbetsförhållairden inom massmedia. Behovel av ytterligare teori- och metodutveckling i fråga om massmediemas innehåll och användning har särskUt tagits fram i diskussionerna om massmediernas opartiskhet och saklighet. Forskningen har också betydelse för utbildning bl. a. av dem som skall arbeta inom massmedierna.

Vidare finns önskemål om stärkt organisation av massmedieforskning. Det finns krav på effektivare spridning av forskningsresultat och på samarbete mellan forskare och avnämare. Slutligen har önskemål förts fram om ett massmediearkiv för att dels garantera att material bevaras, dels försäkra forskningen tillgång tUl materialet.

Utredningens överväganden och förslag

MMFU anser att den nuvarande kapaciteten inom massmedieforskningen inte motsvarar de många krav som finns i samhället. Enligt utredningen krävs en stabilare organisation och ytterligare resurser. För en ny organisation har utredningen stäUt upp fem mål:

1 Garantier för mångfald måste finnas,

2 Forskningens integritet måste säkerställas,

3 Forskningen måste motsvara höga krav på kvalitet,

4 Organisationen skall främja kommunikationen mellan forskare och mellan forskarna och avnämarna,

5 Befintliga resurser skall utnyttjas effektivt.

Inom utredningen har ett förslag om ett särskilt institut för massmedieforskning diskuterats men förkastats. Skälen har härvid främst varit att det knappast är möjligt atl satsa på både ett institut och breddade resurser i övrigt. Ett institut skulle vidare knappast tillgodose kraven på mångsidighet och kvahtet.

Även förslag om ett särskUt universitetsämne avvisas. Med ett särskilt ämne skulle man kunna få sämre kontakt med andra ämnen och utsätta sig för risken av ensidighet och monopolisering.

För att lillgodose kraven lägger utredningen i stället fram förslag som kan delas in i tre avsnitt, nämligen forskningsorganisation, forskningsfinansiering samt service lill forskare och intressenter.

Forskningsorganisation

MMFU:s förslag gäUer framför allt forskningen inom högskolan. Utredningen föreslår att tvärvetenskapliga seminarier inrättas och att massmedieforskningsnämnder inrättas vid samma högskolor som semi-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        355

narierna. Seminarierna skall utgöra den vetenskapliga träffpunkten för högskolans massmedieforskning, där olika forskningsarbeten skall kunna behandlas. Till seminarierna kan knytas forskningsprojekt från långsiktiga projekt av gmndforskningskaraktär till mer åtgärdsinriktade undersökningar.

Varje seminarium skall ledas av en professor. Fyra seminarier och professurer är enligt MMFU ett minimum för att tihräcklig bredd inom landets massmedieforsknmg skall kunna nås. Professurerna skall utlysas i masskommunikation men med olika program. MMFU presenterar förslag till sådana program, med specialisering till kulturkommunikation, politisk kommunikation, informationsspridningen och dess effekter samt massmediemas ekonomiska förutsättningar.

TUl varje seminarium skall också knytas en forskarassistenttjänst som skall främja såväl rekryteringen som bredden i seminariets verksamhet.

De massmedieforskningsnämnder som utredningen föreslår skall tjänstgöra som centra för forskningen på området vid resp. högskola. Nämnderna bör utses av den eller de berörda fakultetsnämnderna och bestå av 6—8 vetenskapligt högt meriterade personer.

MMFU tar inte ställning till i vUka högskoleregioner de fyra seminarierna bör placeras. Ett av seminarierna bör dock placeras i Stockholm med tanke på samarbetet med PUB.

I övrigt konstaterar MMFU atl PUB:s verksamhet är av stor betydelse inte bara för Sveriges Radio (SR) utan även för bl. a. högskoleforskningen. Enligt utredningen finns det inte anledning för staten att kräva några omfattande förändringar i SR:s forskningspolicy. Det övergripande målet för PUB måste vara att ge beslutsunderlag åt SR. Sara-tidigt måste ett intimt samarbete utvecklas med den forskningsorganisation som MMFU förestår.

MMFU pekar också på möjlighetema till samverkan mellan högskoleforskningen och marknadsundersökningsinstitut m. fl. som bedriver verksamhet på området.

Forskningsfinansiering

MMFU anser det vara nödvändigt atl ett särskill organ inrättas för att stödja massmedieforskningen. Organet bör ha formen av en delegation med representanter för berörda myndigheter och organisationer. Delegalionen bör enligt utredningen knytas tih något annat organ. Flera olika alternativ nämns, bl. a. departementen, humanistisk-samhäUsve-tenskapliga forskningsrådet och forskningsrådsnämnden (FRN). Utredningen stannar för att föreslå att delegationen knyts tUl FRN, men att den ges en viss självständig stäUning.

Delegationen föreslås få 13 ledamöter. Dessa skulle representera myndigheter (2), organisationer (4), massmedieföretag (2), medieverksamma (2), forskare (2). Hämtöver skulle utses en ordförande, som representerar allmänintressena.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 356

Servicefunktioner m. m.

För att effektivisera forskningen krävs enligt MMFU vissa utbyggda servicefunktioner. Detta gäller bl. a. dokumentation. MMFU pekar på den år 1972 beslutade försöksverksamheten med en nordisk dokumentationscentral för masskommunikationsforskning, NORDICOM. Denna, som nyligen utretts i en nordisk utredning, utgörs av samarbete mehan fyra nationella dokumentationscentraler, av vUka den svenska är knuten till statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Göteborg.

Enligt utredningen bör den svenska centralen ges en mer permanent form och ökade resurser. Medel härför bör ges av den massmedieforskningsdelegation som utredningen föreslår.

Den svenska centralen har också i en skrivelse till regermgen i november 1977 begärt medel för verksamheten budgetåret 1978/79.

MMFU pekar vidare på behovet av ökad kontaktverksamhet. Åtgärder här skulle kunna vara alt upprätta ett projeki- och ett forskar-register, ge ut ett nyhetsblad, anordna mindre konferenser m. m.

MMFU anknyter också tUl den skrivelse som utredningen avgav i juni 1976 om ett massmediearkiv. Ett sådant arkiv, jämte därtUl knuten katalogisering eller registrering i någon form av mediemas innehåll, skulle enligt MMFU ha stor betydelse såväl för massmedierna och massmedieforskningen som för andra organ som sysslar med massmediefrågor.

Kostnader

MMFU beräknar kostnaderna för förslagen (i 1976 års löneläge) till

för de fyra seminarierna/professurerna
4X423 000 kr. 1692 000

för massmedieforskningsdelegationen

forskningsanslagsmedel 3 000 000

kontakt- och dokumentationsverksamhet m. m. 500 000

administration 350 000

Förslagen skulle alltså under del första året sammanlagt kosta 5 542 000 kr.

Remissyttrandena

Yttranden har efter remiss avgivits av beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, televerket, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), nämnden för samhällsinformation (NSI), riksarkivet, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), statens kulturråd, konsumentverket, styrelsen för teknisk utveckling (STU), forskningsråds-nämnden (FRN), humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), radionämnden, forskarutbildningsutredningen (FUN), mass-mediekoncenlralionsutredningen.   Allmänhetens   pressombudsman,   A-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 357

pressen AB, Centralorganisationen SACO/SR, Fredrika-Bremer-Förbun-det, Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare, Handelshögskolan i Stockholm, Kooperativa förbundet (KF), Landstingsförbundet, Nykterhetsrörelsens Landsförbund, Publicistklubben (PK), Områdesgruppen "Människan och kommunikationsteknologui" (Riksdagens jubileumsfond), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen gemensamt (SJF/ TU) — till vilket yttrande Förenade Landsortstidningar AB anslutit sig ■— Svenska kommunförbundet, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Sveriges lokalradio AB (LRAB), Sveriges Radio AB (SR), Tidningsstatistik AB, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund. Skrivelser har dessutom inkommit från kursledare i informationsteknik (inom högskolan), NORDICOM-SVE-RIGE, Svenska Civilekonomföreningen (SCF) och Arbetsgruppen för kunskapsöversikten Människan i informations- och kommunikationssamhället (knuten till Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning).

Allmänna synpunkter

Flertalet instanser delar utredningens uppfattning att det finns ett välmotiverat och akut behov av en ökad massmedieforskning. Flera instanser betonar också att detta är angeläget inte bara ur forskningens utan också ur samhällets synpunkt.

I huvudsak positiva till utredningens förslag är bl. a. skolöverstyrelsen (SÖ), Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare, Handelshögskolan i Stockholm, Nykterhetsrörelsens Landsförbund, Publicist-klubben (PK) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).

En rad andra instanser ansluter sig visserligen till utredningens inriktning men har synpunkter på vissa av förslagen.

Vissa instanser kommenterar utredningens generella överväganden. Så anför nämnden för samhällsinformation (NSI) atl en inriktning mot forskning kring kommunikation i samhället i stället för en koncentration mot ett antal massmedier kunde ha gett ett vidare perspektiv på problemen.

Svenska Journalistförbundet/Tidningsutgivaref öreningen (SJF/TU) anför att MMFU inte behandlat frågan om ett samband mellan forskning och utbildning på medieområdet. Det är enligt organisationerna nödvändigt att blivande joumalister tidigt får en inblick i forskningsaspekter, liksom de mer än hittills bör få tillfälle atl delta i seriösa forskningsprojekt. Kursledarna i informationsteknik anser att det är en svaghet i förslagen att endast forskarutbildningen behandlas och inte kopplingen till grundutbildningen. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) hänvisar till behovet av forskningsanknytning för journalistutbildningen. Även statskontoret menar att anknytningen tUl journalist-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 358

UtbUdningen bör göras starkare. Dels bör journalisters kompetens kunna utnyttjas i forskningen, dels bör en praktiskt inriktad forskning utgöra en tänkbar fortsättning efter journalistutbildningen. Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare tar också upp frågan om anknytning mellan forskning och undervisning.

Flera instanser pekar särskilt på vikten av att kommunikationen mellan olika forskningsområden förstärks så att man får ett mer översiktligt grepp om massmedias roll, så bl. a. PK och Sveriges Lokalradio AB (LRAB). Enligt PK är det av stor betydelse att man tar fasta på att verksamheten skall vara tvärvetenskaplig.

Svenska Kommunförbundet anför att del är väsentligt att den kommande forskningen får sådan inriktning att avnämarna, bland dem kommunerna, får handfast, praktisk nytta av arbetet. Också statskontoret trycker på behovet av kontakt mellan forskningen och avnämarna.

Vad gäller avgränsning och definition av begreppet massmedieforskning anförs vissa synpunkter. Några instanser, bl. a. institutionen för film- och teatervetenskap vid universitetet i Stockholm, humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), anser att utredningen försummat film- och televi-sionsmedierna. HSFR anför också att utredningens bUd av den språkvetenskapliga masskommunikationsforskningen är ofullständig, saml att det är angeläget att även rättsliga problem, med anknytning till upphovsrätt, integritetsskydd och yrkesetik, beaktas inom massmedieforskningen.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) pekar på att utredningen inle redovisar teknisk forskning och utveckling på det kommunikationsteknologiska fältet medan UHÄ accepterar att forskning av rent teknisk och administrativ art utesluts. Områdesgruppen "Människan och kommunikationsteknologin" anser atl i begreppet massmedier bör också all telekommunikation inrymmas.

Förslaget till målformulering röner i allmänhet instämmande. SJF/TU anser att utredningens förslag i stort tUlgodoser de krav som organisationerna vill stödja.

SFS anför som sin uppfattning alt utredningens förslag leder lill en fortsatt ensidig dominans av den åtgärdsrelevanta forskningen tUl förfång för grundforskningen och teoriutvecklingen på området.

UHÄ förordar att principbeslut fattas vid 1977/78 års riksmöte om genomförande av utredningens förslag fr. o. m. budgetåret 1979/80.

Forskningsbehov

Några instanser nämner särskilda områden där enligt dem utökad forskning behövs. Statens kulturråd anför alt massmedieforskning är en väsentlig del av den forskning som är viktig för ktriturpolitiska beslut och kulturell verksamhet. Forskning kring bUden i massmedierna och fonogrammen är enligt kulturrådet dåligt tUlgodosedd.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 359

Utökad forskning om pressens viUkor behövs enligt flera instanser. Allmänhetens pressombudsman anser att delta gäller den självsanerande verksamhet som pressen bedriver. Centralorganisationen SACO/SR och Svenska Civilekonomföreningen (SCF) finner stort behov av forskning om pressens ekonomiska problem. Vidare är enligt SACO/SR forskning kring de nya mediernas möjligheter och effekter och etermonopolets innebörd och gränser ytterst angelägen.

Kooperativa förbundet (KF) framför önskemål om forskning om folkrörelserna och massmedier. Nykterhetsrörelsens Landsförbund finner starka skäl för att undersöka massmedias roll för att minska drogbrukets skadeverkningar.

SJF/TU understryker det angelägna i administrativ/ekonomisk/teknisk massmedieforskning och kontinuerliga undersökningar av massmediernas innehåll, läsvärde och räckvidd.

Forskningsorganisation och forskningsfinansiering

Utredningens förslag till organisation tillstyrks allmänt av bl. a. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, SAF, SJF/TU och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Flera instanser ansluter sig till skälen mot elt särskilt institut, bl. a. UHÄ och SACO/SR. Några anser dock att institutstanken bör kunna tas upp senare, så bl. a. SJF/TU och TCO, som menar att utredningen avfärdat detta alternativ alltför summariskt.

Vad gäller inrättandet av ett särskilt universitetsämne ansluter sig de instanser som kommenterar delta i allmänhel till utredningens bedömning. SFS anser dock atl målet bör vara att inom en definierad tidrymd inrätta massmedieforskning som ämne. Även kursledarna i informationsteknik anser att ett särskilt ämne bör inrättas på sikt. Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund anser att frågan bör hållas öppen.

Forskningsrådsnämnden (FRN), forskarutbildningsutredningen (FUN) och SACO/SR menar att forskningsorganisationen inom högskolan bör bedömas mot bakgrund av FUN:s förslag om ledning och planering av forskning och forskamtbildning inom högskolan. SACO/SR framhåUer att såväl överorganisation som dubbleringar av forskningens administration bör undvikas.

Några instanser, bl. a. HSFR, understryker alt förslagen om tvärvetenskapliga seminarier och en massmedieforskningsdelegalion hör samman och bör genomföras samtidigt.

Flertalet instanser tillstyrker förslaget om tvärvetenskapliga seminarier med en professur knuten till vart och ett.

Några instanser önskar dock att fler seminarier och professurer inrättas, fem eller, i anknytning till indelningen i högskoleregioner, sex, så bl. a. Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare, Områdesgruppen "Människan och kommunikationsteknologin" och kursledarna i in-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 360

formationsteknik. UHÄ menar att den vidare utbyggnaden av antalet professurer bör prövas i det reguljära budgetarbetet. Vad gäller den lokala organisationen med tvärvetenskapliga seminarier och massmedieforskningsnämnder bör den prövas av de lokala högskolemyndigheterna.

De forskningsprogram som utredningen föreslår tillstyrks av flera instanser.

Kulturrådet och HSFR anser alt de bör övervägas ytterligare. Olika alternativa förslag till program eller preciseringar framförs av bl. a. konsumentverket, Fredrika-Bremer-Förbundet, Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare och NORDICOM-SVERIGE. SFS menar att de föreslagna programmen leder tiU en överbetoning av projekt med informationssociologisk/teknologisk inriktning. Sveriges Radio AB (SR) saknar en närmare motivering av valet av program.

UHÄ anser att förslag till program bör utarbetas i vanlig ordning av berörda högskolemyndigheter. FUN anför att enligt dess förslag en detaljerad benämning av enstaka tjänster blir av underordnat intresse, medan mål och riktlinjer för forskningen ges på annat sätt.

Vad gäller lokaliseringen förordar UHÄ universiteten i Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå. Andra instanser, bl. a Handelshögskolan, anför att institutioner som redan har resurser och tradition för denna forskning bör ges möjlighet att vidareutveckla sin verksamhet.

Konsumentverket anser alt förslaget om massmedieforskningsnämnder är mindre lyckat. Det tvärvetenskapliga samarbete som eftersträvas bör komma till stånd på frivillig väg.

Förslaget om en massmedieforskningsdelegation tillstyrks av en rad av instanserna. Däremot avstyrks förslaget av statskontoret, UHÄ, Konsumentverket, STU, HSFR, Landstingsförbundet och SFS.

Av dessa finner bl. a. statskontoret, STU, HSFR och Landstingsförbundet att delegationens uppgifter bör kunna läggas på FRN. UHÄ anser att medeltillskottet och uppgifterna bör läggas på HSFR. FRN anser att ökade resurser till massmedieforskning bör ske inom ramen för allmänt ökade resurser tiU FRN och, främst, HSFR. Flera av de nämnda instanserna betonar att det bör ankomma på FRN resp. HSFR atl bestämma i vilka former frågorna skall beredas, t. ex. genom en särskild expert- eller referensgrupp.

Detaljsynpunkter på delegationens sammansättning framförs av bl. a. nämnden för samhällsinformation (NSI), kulturrådet. A-pressen AB, Tidningsstatistik AB och TCO. Flera instanser, bl. a. Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare och SR, betonar att forskarnas representation i delegationen bör vara starkare än vad utredningen föreslår.

Resursfrågor

Flertalet instanser anser att det krävs ökade resurser för massmedie-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 361

forskningen. Några, bl. a. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, kulturrådet och SR, stryker under utredningens uttalande att de medel som anvisas tUl massmedieforskningsdelegationen skall ses som ett komplement till nu befintliga resurser för massmedieforskning. Flera instanser, bl. a. SACO/SR, SJF/TU, SR och TCO, anser att utredningens förslag om forskningsanslag är låga.

SACO/SR och SCF anser att utredningen inte tillräckligt har analyserat massmedieforskningens kostnader i dag och behov framöver.

Statskontoret anför att den föreslagna organisationen främsl bör finansieras genom omdispositioner av tUl högskolorna givna medel.

Servicefunktioner

Bl. a. SACO/SR, SFS, Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund och SCF tillstyrker utredningens förslag till förstärkning av massmedieforskningens servicefunktioner. SFS pekar även på universitetsbibliotekens roll. Även SAF tUlstyrker förslagen i princip men viU inte ta stäUning till konkreta detaljer. SR trycker särskilt på behovet alt sprida forskningsresultat utanför forskarkretsen.

NORDICOM-SVERIGE ger bl. a. mot bakgrund av sin verksamhet exempel på hur servicefunktioner kan utformas.

SCB och Tidningsstatistik AB påminner om sina möjligheter att bidra i detta hänseende.

Vad gäUer NORDICOM-SVERIGE anser SACO/SR och SCF att verksamheten bör byggas ut utöver ren dokumentation till atl omfatta även vidgad kontaktverksamhet m. m. SJF/TU tillstyrker helhjärtat förslaget att permanenta och förstärka NORDICOM. Även SR anser att det är angelägel att ge NORDICOM en organiserad form.

Arkiveringsfrågorna tas särskilt upp av en rad instanser, som betonar arkivfrågans vikt för forskningen. Några instanser menar att utredningens tidigare idé om ett massmediearkiv bör genomföras. Delta gäller bl. a. SJF/TU, LRAB, TCO och NORDICOM-SVERIGE.

Föreningen Svenska Masskominunikationsforskare anser att möjligheterna att upprätta ett dataarkiv för masskommunikation bör utredas närmare.

Riksarkivet och SR bedömer å andra sidan att man snarare bör genomföra dataarkiveringskommitténs förslag om en arkivinstitution för ljud- och bildupptagningar resp. tidningsfilmningskommitténs förslag om filmning och arkivering av dagspress. UHÄ understryker att frågan om ett arkiv för ljud och bUd snarast bör lösas.

Bl. a. riksarkivet, UHÄ och SJF/TU nämner även Sveriges pressarkiv och dess roll.

Sveriges Radios avdelning för publik- och programforskning (PUB) Några instanser tar även upp PUB och dess ställning. SR anser att en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 362

omfattande program- och publikforskning måste ingå i företagels ansvar för programverksamheten, och att företaget måste ha fullt oberoende vad gäller omfattningen och inriktningen av forskningen. Det är enligt SR en självklar ambition att PUB:s arbete skall ha en vetenskapligt hög nivå.

Kulturrådet delar utredningens mening att det inte finns någon anledning att föreslå förändringar i PUB:s verksamhet. UHÄ ansluter sig till vad radioutredningen anfört att SR förutsätts anpassa sin verksamhet till en situation med ökad samhällelig satsning på massmedieforskning och i större utsträckning uppträder som beställare medan de egna insatserna huvudsakligen inriktas på undersöknings- och utvecklingsarbete.

LRAB menar att det är en risk med nuvarande organisation där forskning om lokalradions framväxt huvudsakligen sker inom PUB och man därmed inte får klart belyst den totala massmediebUden.

Statskontoret anför att PUB bör fmnas kvar som en avdelning inom SR helt inriktad på atl ta fram internt beslutsunderlag för SR. SR bör framdeles i långt större utsträckning än i dag fungera som beställare. Detta innebär enligt statskontoret att PUB:s resurser kan minskas i väsentiig omfattning.

SACO/SR anför att när man accepterar oförändrad ställnmg för PUB är det klart att den samlade forsknmgen utanför PUB har små möjligheter att skänka balans åt den svenska massmedieforskningens inriktning. Nykterhetsrörelsens Landsförbund ifrågasätter det principiellt riktiga i att PUB är en del av monopolföretaget SR.

Föredraganden

Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med statsrådet Mogård.

Allmänna utgångspunkter

Ett samhälles förmåga att utvecklas och förnyas beror bl. a. av dess vilja att skapa förutsättningar för en livaktig forskning. En utbildning inom vUken finns en beredskap att ompröva innehåU och att möta ständigt nya behov från samhäUets skUda delar är en annan mäktig sam-hällsförändrande kraft. De nya kunskaper forskningen alstrar utgör en del av grunden för arbetet med all förnya utbildningens innehåll. Samtidigt banar de också väg för utvecklingen av näringslivet och samhällets övriga verksamheter. Detta leder i sin tur till krav på förändrat innehåU i befintiiga utbildningar och önskemål om nya utbUdningar.

Samspelet mellan forsknmg och utbildning är av grundläggande betydelse. Det sker genom många skUda, invecklade processer. En sådan process kan spänna över en lång följd av år, från det att forskningen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 363

alstrat ny kunskap till dess denna fått utrymme inom utbildning eller har kommit att tillämpas i industri eller inom någon annan samhällelig verksamhet. Kunskapen om sambandens komplicerade natur och om utvecklingskedjornas längd styrker enUgt min mening nödvändighe-len av att sträva efter en betydande rörlighet inom forsknings- och utbUdningsverksamheterna samt att undvika att låsa fast dem i ensidiga satsningar. Det är från denna utgångspttnkt jag nu går över tiU att behandla högskola och forskning i dagens situation och atl föra fram förslag för dessa verksamheter för nästa budgetår.

Den aktuella samhäUsutvecklingen visar en spUttrad bUd. Utvecklingen inom den offentiiga sektorn präglas av en strävan att genom decentralisering vidga medborgarnas möjligheter att medverka i beslut som rör deras arbets- och livsbetingelser. Omsorgen om barn, ungdomar och äldre byggs ut och nya metoder och former för den prövas. Förbättrad arbetsmiljö och vård av yttre mUjö samt hushållning med naturresurser skjuts fram som riktpunkter för utveckling och planering inom de mest skiftande områden. Det kvahtativt högstående kulturutbudet förstärks samtidigt som masskulturen vinner terräng. Stora industrigrenar såsom gruv- och järnindustrin, stålindustrin, varvsindustrin och trä- och massaindustrin brottas med svårlösta strukturproblem. Svårigheterna inom dessa industrigrenar har fått tilltron till den svenska industrins förmåga att konkurrera på internationella marknader att svikta. Inom andra delar av näringslivet är utvecklingen mer positiv. Så är t. ex. fallet inom merparten av verkstadsindustrin, den kemisk-tekniska industrin och den elektrotekniska industrin. Från alla de verksamheter jag här har nämnt reses krav på mera forskning och mera utbildning. Tilltron till forskningens och utbUdningens möjligheter att verksamt bidra till att på sikt lösa samhällsproblem och skapa förutsättningar för en såväl materiellt som kulturellt rikare tillvaro är alltjämt stark. Jag omfattar också själv denna tilltro och den präglar de åtgärder jag i det följande förordar.

Förslagen i del följande grundas på uppfattningen att forskning och högskoleutbildning bör vara nära. knutna till varandra. Både för forskningsverksamheten och för den grundläggande utbUdningen riktas förslagen mot områden där brist på nya kunskaper eUer lämpligt utbildad personal utgör hinder för samhällsutvecklingen. Jag vill än en gång stryka under att satsning på forskning och högskoleutbildning till sin natur måste vara långsiktig. Del är endast undantagsvis som den kan ge omedelbara resultat. Bristsituationer i nuet kan därför delvis förklaras av svårigheter fem tUl tio år tidigare att förutse utvecklingen eller av att de satsningar som då gjordes kan ha varit otUlräckliga och för ensidiga.

För sammanhangets skull redovisar jag i det följande åtskilliga frågor i vilka det ankommer på regeringen att besluta. Jag tar först upp forskningsfrågorna till behandling.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 364

Forskningsfrågor

Det är enUgt min mening nödvändigt att på nytt bygga ut resurserna för den grundläggande forskning som bedrivs inom högskoleorganisationen. Detta gäller både de fasta resurserna inom denna och de resurser som forskningsråden anslår för olika forskningsprojekt. Mot bakgrund av den bild som jag i korthet har skisserat av utvecklingen inom några av våra viktigaste industrigrenar anser jag att särskild vikt bör läggas på att förstärka den naturvetenskapliga och tekniska grundforskningen. Sveriges näringsliv kommer alltjämt att i betydande utsträckning vara beroende av våra naturtUlgångar såsom skog och malm. Industrins väg tiU återvunnen internationell konkurrenskraft går bl. a. över en höjd produktivitet och nya produkter med en högre grad av förädling än nu. Inom vissa industrigrenar t. ex. den kemisk-tekniska och den elektrotekniska, framför allt såvitt avser processtyrning, tUlhör Sverige de ledande nationerna. Även på dessa områden är en fortsatt utveckling nödvändig för att vi skall behålla vår ställning. De medel jag i det följande förordar skall anslås för de naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna samt för naturvetenskapliga forskningsrådet bör enligt min mening bl. a. komma sådana vetenskapsområden till del som kan leda till resultat av betydelse för utvecklingen av de industrigrenar, som jag nyss har nämnt. Jag tänker bl. a. på geovetenskaper och materialvetenskaper av skilda slag såsom metallurgi, pwlymervetenskap samt trä- och cellulosateknik.

Kraven på ökade resurser för naturvetenskaplig och teknisk grundforskning och förbättrad utbildning inom  dessa  områden är starka. Dessa krav får emellertid inte skymma undan det förhållandet att en förnyad teknisk industriell utveckling måste ske inom ramen för en balanserad samhällsutveckling. Målen för denna är att bygga upp regionala och lokala miljöer med en väl differentierad arbetsmarknad, mångskiftande kulturella aktiviteter, goda sociala förhållanden och ett samhälle i ekologisk balans, vilket bl. a. innebär en genomtänkt vård av yttre miljö och hushållning med energi och andra naturresurser. För att nå dessa mål fordras ett förbättrat utnyttjande av redan vunna forskningsresultat och insatser för att vidga kunskaperna också inom en rad andra vetenskapsfält vid sidan av de naturvetenskapliga och tekniska. Erfarenheterna från 1950- och 1960-lalen visar atl en stark satsning på naturvetenskap och teknik visserligen ledde till en kraftig utveckling av industrin men att den också hade negativa följder. Bland dem kan nämnas nedbrytningen av gamla sociala mönster som följd av befolkningsomflyttningarna, miljöförstöringen och ensidig automatisering och rationalisering av arbetsmoment. Ur detta växte också fram en i vissa stycken närmast antiintellektuell kritik mot den tekniska utvecklingen som också drabbade naturvetenskapUg och teknisk forskning. De forskningspolitiska slutsatser som kan dras av dessa erfarenheter är enligt min mening i korthet följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        365

En kraftig satsning på naturvetenskapUg och teknisk grundforskning är nödvändig för en förnyelse av näringsUvet. Näringslivets utveckling måste dock anpassas till de övriga målen för samhällsförändringarna. Det är därför nödvändigt att samtidigt öka resurserna för andra forskningsområden. Vi behöver kunskaper också om de effekter en fortsatt industrieU utveckling får för övriga delar av samhällsutvecklingen. Därigenom kan det bli möjligt att forma förutsättningarna för att förena en teknologiskt avancerad industri med ett samhälle som erbjuder goda levnadsbetingelser.

Jag vill i detta sammanhang också beröra ett par andra effekter av stora satsningar på begränsade forskningsområden. Även om Sverige har skickliga forskare inom många vetenskapsområden så är antalet starkt begränsat inom vart och ett av områdena. En snabb uppbyggnad av resurserna inom ett eller ett par vetenskapsområden leder därför lätt till att resurserna i ett första skede inle alltid i sin helhet används till kvalitativt högtstående forskning. Ett annat resulat kan bli att efter någon tid begåvade forskare från angränsande områden med mindre resurser söker sig över tUl den forskning där resurserna är bättre. Därigenom kan på någon sikt uppstå en utarmning av forskningen inom områden där vi också behöver nya kunskaper för att samhällsutvecklingen i sin helhet skall ge ett gott resultat. I själva verkel är det en del av grundforskningens natur att det inte med säkerhet går atl ange på vilket vetenskapligt fält de nya banbrytande kunskaperna snabbast växer fram. Även detta talar enUgt min mening för att ökade satsningar på forskning måste omfatta vitt skilda forskningsområden. Detta utesluter inte möjligheten att lägga större tyngd vid vissa områden.

De förstärkningar av den fasta forskningsorganisationen som jag i det följande förordar under anslagen tiU fakulteterna skall ses i det nyss angivna sammanhanget. Trots de knappa resurserna för jag här fram förslag om nya professurer i litteratursociologi, rättsvetenskap, socialt arbete, reumatologi, ekotoxikologi, kommunal anläggningsmetodik och industriell ergonomi. Jag räknar också medel för två nya tjänster som biträdande professor i installationsteknik respektive installations- och klimatiseringslära. Tjänsterna tUlförs bl. a. vetenskaper av stor betydelse för utvecklingen av kulturlivet, den sociala omvårdnaden och individens hälsa, skyddet av miljön och hushållningen med energi. Jag förordar vidare en förstärkning av forskningens basresurser. Med benämningen basresurser avses medel för bl. a. biblioteksservice, anskaffning av instrument och apparatur samt anställning av biträdespersonal för forskningsverksamhet. Förstärkningen av basresurserna medför förbättrade arbetsviUkor för forskningen. Därigenom blir det möjligt att inom ramen för den befintliga forskningsorganisationen höja forskningskapaciteten.

Samhället har ett fortiöpande behov av atl forskning tas upp på nya områden och att samhällsproblem angrips ur nya infallsvinklar. För att

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 366

nå detta mål fordras en ökad röriighet inom forsloiuigsorganisationen. Med hänsyn till de knappa resurser som kan förutses under de närmaste åren måsle en sådan rörlighet åstadkommas i huvudsak inom ramen för givna resurser. Detta kan ske på olika sätt. Ett är att mera noggrant än hittiUs pröva ledigblivna professurers inriktning innan de på nytt tUlsätts. En sådan prövning bör inte begränsas tiU atl enbart gälla inriktningen inom det ämne den ledigblivna professuren omfattar. Möjligheten att föra över professuren till ett annat ämne eller att låta den omfatta ett helt nytt änane bör i större usräckning än hhtiUs tas med vid prövningen.

De samhällsproblem kring vilka behovet av forskning är trängande är oftast så omfattande och komplicerade atl insatser från många forskningsområden fordras. Antalet mån g vetenskapliga forskningsprojekt har också ökat avsevärt under senare år. Särskilda centra eUer grupper för sådan verksamhet har bildats. Ett exempel härpå är centmm för tvärvetenskap i Göteborg och ett annat är mUjövårdsprogrammet vid universitetet i Lund. Jag vUl stryka under att det är angeläget att dessa verksamheter får ett tillräckligt stöd av de lokala högskolemyndigheterna. De mångvetenskapliga projekten kan verksamt bidra till en ökad rörlighet i forskningsorganisationen. En liknande karaktär har också den temaorienterade forskningsorganisationen som på regeringens uppdrag universitetet i Linköping planerar. Arbetet med denna har nu kommit så långt atl tiden är mogen att besluta om dess ikraftträdande. Jag återkommer strax lUl detta.

Även om olika åtgärder kan och bör vidtas för att öka rörligheten inom den fasta forskningsorganisationen vid högskoleenheterna är det likväl forskningsråden som måste ha huvudrollen när det gäUer att stimulera rörligheten inom forskningen och att bryta upp nya forskningsfält. Den nya forskningsrådsorganisationen som trädde i kraft den 1 juli 1977 lämpar sig enligt min mening väl för denna roU. Jag förordar också i det följande förstärkning av forskningsrådens resurser. Jag vill redan nu nämna att jag därvid har tagit hänsyn till behovet av att stimulera massmedieforskning bl. a. med stöd av humanistisk-samhällsveten-skapliga forskningsrådet och att inom naturvetenskaphga forskningsrådet påbörja ett stort projekt rörande biologiska metoder för bekämp ning av skadeinsekter. Resultaten av denna forskning kan förutses få stor betydelse för bl. a. jord- och skogsbraksnäringarna saml för skyddet av miljön. För del medicinska forskningsrådet har jag beaktat behovel av medel för elt svenskt medlemskap i The International Agency for Research on Cancer i Lyon vars verksamhet i betydande utsträckning, rör forskning om cancerrisker i arbetsmiljön.

Jag vill också nämna atl jag senare kommer alt föreslå regeringen att inrätta två tjänster som professor inom rådsorganisationen, nämli--gen i makrosociologi och paleobiologi.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 367

Jag har inledningsvis berört forskningens vitala betydelse för sam-hällsutveckUng i skUda avseenden. Därvid antydde jag också behovet av samband mellan omdaningen av samhällets olika sektorer och forskningsverksamheten. Den inom forskningsrådsorganisationen inrättade forskningsrådsnämnden har en central uppgift i att stärka och förmedla dessa samband. Den befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Det är därför enligt min bedömning särskilt angeläget att bredda dess arbetsmöjligheter genom tillskott av nya resurser. Jag beräknar i det följande medel härför.

Ett viktigt led i utvidgningen av sambandet meUan samhällsliv och forskningsverksamhet är att underlätta förutsättningarna för forskarna själva att knyta kontakter med företag och myndigheter. Jag anser att det är nödvändigt att pröva nya metoder för sådana kontakter och förordar därför att en försöksverksamhet med detta syfte påbörjas. Jag återkommer strax till denna fråga.

Som jag har anfört har kraven på forskning för att erövra nya kunskaper, vilka bl. a. kan utgöra en grund för att lösa skilda samhällsproblem, växt sig allt starkare. Samtidigt är del lätt att förutsäga att tillgången på nya resurser för atl stärka forskningsverksamheten kommer att vara starkt begränsade i förhållande till de stäUda kraven. I ett sådant läge är det utomordentligt angeläget att söka förfina metoderna för att planera forskningsinsatserna och för att väga dem mot varandra på både lokal och cenlral nivå. Den nya forskningsrådsorganisationen tjänar bl. a. detta syfte. Men även på regerings- och riksdagsnivå samt också på lokal nivå krävs nu att planeringen av forskningen förstärks. Förslag i denna riktning har nyligen lagts fram. Forskarutbildningsutredningen (U 1974: 06 FUN) har i sitt betänkande (SOU 1977: 63) Fortsatt högskoleutbUdning tagit upp frågor rörande ledning och planering av forskning på lokal nivå. Motsvarande frågors behandling på regerings- och riksdagsnivå tas upp i forskningsrådsutredningens (U 1972: 02) betänkande (SOU 1977: 52) Forskningspohtik. Båda betänkandena remissbehandlas för närvarande. Jag avser att senare återkomma till regeringen i dessa frågor.

Högskolans utveckling

Den av riksdagen vid riksmötet 1976/77 beslutade högskolereformen (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) trädde i kraft den 1 juli 1977. Jag vUl inledningsvis betona alt genomförandet av en så omfattande reform måsle ta en avsevärd tid i anspråk. Riksdagens beslut innebar att målen för högskolan lades fasl. Det innebar vidare atl de yttre ramama för högskolans verksamhet bestämdes såsom studieordning, tilllrädesregler, lokalisering, institutionell organisation och anslagssystem. TUlsammantagna syftar dessa ramar bl. a. till att skapa gynnsamma fömtsättningar för att öppna högskolan för nya

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 368

grupper studerande och för att utveckla utbUdningens innehåll i riktning mot att tillgodose såväl de studiesökandes önskemål som samhällets skilda och föränderliga behov av välutbildad arbetskraft. Innebörden i vad jag nu har sagt är bl. a. den att högskolereformen inte får betraktas som en åtgärd vidtagen vid en given tidpunkt. Den skall tvärtom ses som inkörsporten till ett fortlöpande arbete med att förbättra UtbUdningens kvalitet och fömya dess innehåU, att finna nya vägar till breddad rekrytering av studerande och att vidga samverkan med samhällslivet i övrigt. Tidigare erfarenheter av reformer av denna storlek visar att igångsättningssvårigheter av skilda slag lätt uppslår. Högskolereformen utgör i detta avseende inget undantag. Jag vill samtidigt framhåUa att trots den knappa tid som stod till förfogande mellan regeringens och riksdagens beslut och tidpunkten för reformens genomförande har dess svårigheter varit förhållandevis begränsade. Förtjänsten härav får i betydande utsträckning tillskrivas det goda förberedelsearbete som har utförts av lokala, regionala och centrala högskolemyndigheter och engagemanget för reformen hos ledamöterna i de interimistiska nämnder och styrelser som senare till en betydande del övergått till permanenta organ.

Av allmänna debatten atl döma synes det vara främst två delar i högskolereformen som i inledningsskedet våUat bekymmer. Den ena är anmälnings- och antagningssystemet. Detta är omfattande och komplicerat. Orsaken härtill är att det i behörighetsbestämmelserna finns en hög ambition att bereda så breda grupper som möjligt tUlträde tUl högskolan. Detta fordrar förfinade regler i fråga om spärrad ulbildning, omfattande information och valfrihet för de sökande när de anmäler sig. Kravet på att få elt underlag för högskolornas planering av verksamheten inför läsåret spelar också en stor roll i detta sammanhang. Detta underlag består bl. a. av uppgifter som tas in genom anmälningsförfarandet.

Den första praktiska tillämpningen av anmälnings- och antagningssystemet har visat att det fordras fortsatta ansträngningar för att nå fram till väl fungerande rutiner i de nämnda avseendena. Jag räknar i det följande också medel härför. UHÄ arbetar med att bl. a. analysera erfarenhetema från den första antagningsomgången och har anmält sin avsikt att på grundval av dessa analyser komma in med de förslag till förändringar som fordrar regeringens eller riksdagens medverkan.

Den andra delen rör omläggningen av anslagssystemet. Det är enligt min mening naturligt att någon osäkerhet kan uppstå när en så betydande omläggning sker. Vilka metoder som skah tillämpas för den lokala budgeteringen av verksamheten är övergångsvis elt problem, i synnerhet som det nya anslagssystemel ger de lokala myndigheterna större frihet än tidigare att disponera sina resurser. Det fordras en viss tid

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 369

under vilken de lokala myndigheterna kan få erfarenheter och pröva sig fram till de lämpligaste arbetsformerna.

Även om en del administrativa svårigheter har förelegat och alltjämt i begränsad utsträckning finns kvar så har högskolereformen likväl i stort sett bemötts positivt. Ett uttryck härför är studerandetill-strömningen. Denna har i huvudsak varit god även om vissa allmänna utbildningslinjer inte efterfrågats i den omfattning som förväntats. Jag vill särskilt peka på att de grupper som nu har fått tUlträde tUl all högskoleutbUdning i stor utsträckning har utnyttjat sin nyvunna behörighet. Den information som har bedrivits av bl. a. högskolemyndigheter och fackliga organisationer har bidragit härtill. Genom att ett utbildningsområde med fri tillströmning till högskolan har bibehållits har det också varit möjligt att ge ett väl tilltaget utrymme för att tillgodose de sudiesökandes önskemål.

Ett annat uttryck för det intresse med vilket högskolereformen har omfattats är det intensiva arbete som redan har påbörjats för att utveckla utbildningens innehåll och forma nya ubildningsalternativ. TUl regionstyrelserna har redan kommit in ett stort antal förslag om enstaka kurser och lokala utbildningslinjer på nya områden. Även om en del av dessa förslag ännu inte är så utvecklade atl de redan nu kan genomföras ger de en god grund för det fortsatta arbetet. Jag är medveten om de svårigheter som kan möta regionstyrelserna i detta arbete och det stora ansvar de har för den regionala fördelningen av resursema för enstaka kurser samt för lokala och individuella utbildningslinjer. Det är enligt min mening angeläget att dessa resurser under uppbyggnadsskedet fördelas så att utbUdningen på varje ort får en någorlunda sammanhållen karaktär. Splittras den upp i för många enstaka kurser och utbildningsalternativ finns risk, med de relativt begränsade resurser som utbyggnadsorterna har, att utbildningens kvalitet kan bli lidande.

Vid de stora högskoleenheterna bedrivs också ett omfattande arbete med att utveckla utbildningens innehåll och att skapa nya utbildningsalternativ. Dessa enheter har lång erfarenhet ay sådan verksamhet och förhållandevis betydande resurser för denna. Det är enligt min mening angeläget att regionstyrelserna på olika sätt söker stärka samarbetet mellan de stora högskoleenheterna och enheterna på utbyggnadsorterna när det gäller utvecklingen av utbildningens innehåll. Detta underlättar möjUgheterna att bjuda ut utbUdningar av hög kvalitet. Jag viU i detta sammanhang stryka under vikten av fortsatta ansträngningar att uveckla enstaka kurser och lokala linjer i anslutning tiU områden där utbildning av liknande karaktär tidigare har varit mindre vanligt förekommande. Jag tänker därvid främst på enstaka kurser och lokala linjer riktade mot tekniska verksamheter och arbete inom vårdsektorn. Jag utgår från att regionstyrelserna beaktar dessa behov vid sin fördelning av medel för detta slag av utbildning.

24   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 370

En av utgångspimkterna för högskolereformen som jag här vill erinra om var att förnyelsen av utbildningens innehåll och utbildningsutbudet vid de stora högskoleenheterna förutsattes ske huvudsakligen inom ramen för redan befintliga resurser. Jag har erfarit att en utveckling i denna riktning redan har påbörjats. Det är utomordentligt viktigt att dessa strävanden ges allt länkbart stöd av regionstyrelser, högskolestyrelser och linjenämnder. Resursema för högskolans grundläggande UtbUdning är idag av sådan omfattning att de årliga tillskotten till dem med nödvändighet måste bli marginella. Det fortiöpande reformarbetet måste således i vidgad omfattning grundas på omprioriteringar inom redan givna ramar.

Genom högskolereformen har representanter för aUmänna intressen såsom politiska partier, löntagarnas organisationer och yrkeslivets getts säte och stämma i ohka organ inom högskolan. Redan hittUlsvarande erfarenheter tyder på atl dessa gruppers medverkan i de beslutande organen inom högskolan verksamt kommer att bidra tUl breddade kontakter mellan högskolan och det övriga samhäUet. Syftet med sådana kontakter är bl. a. att klarlägga utbildningsbehov i samhället som kan tillgodoses av högskolan. Många av de förslag till nya utbUdningsalternativ som jag nyss har nämnt alt regionstyrelserna har fått del av har förmedlats eller initierats av de nya medlemmarna i högskoleorganen. Jag är också förvissad om att högskolan genom dem i betydande utsträckning kommer att förbättra kunskaperna ute i samhällel om högskoleutbildningens och forskningens förhållanden och villkor. Ur denna synvinkel men också för att inom högskolan så snabbt och effektivt som möjligt kunna dra nytta av den kompetens representanterna för allmänintressena och yrkeslivet besitter bör de ges tiUfälle tUl särskild information om högskolans olika verksamheter och det administrativa regelsystem som styr dessa. Jag biträder därför i det följande UHÄ:s förslag om medel för detta ändamål.

En gynnsam miljö för utveckling av utbildningens innehåll och utformning av nya utbildningsalternativ förutsätter enligt min uppfattning stor frihet på regional och lokal nivå att besluta om disposition av medel, undervisningens uppläggning m. m. En sådan frihet är också nödvändig för alt de som engageras i högskolans olika organ skall uppleva att deras arbetsinsatser snabbt kan ge meningsfulla resultat. Beslutet om högskolereformen innebar ett stort steg på vägen att lägga beslutanderätten i olika frågor nära dem som direkt berörs av besluten. Bl. a. omläggningen av anslagssystemet syftade tUl detta. Jag kommer senare atl förorda att ytterhgare etl steg tas i denna riktning genom att medel för förvaltningar och bibliotek, vilka hittiUs har beräknats under särskUda anslag, nu förs över tUl anslagen för de olika utbildningssektorerna och fakultetema. Därigenom vidgas högskolestyrelsernas möjligheter att själva göra avvägningar av resurserna mehan olika ändamål och att åstadkomma de omprioriteringar som jag nyss har nämnt mås-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 371

le ske för att inom ramen för redan givna resurser fortsätta reformarbetet. Den översyn av befogenhetsfördelningen inom högskolan som jag anmälde i propositionen 1976/77: 59 om utbUdning och forskning inom högskolan har nu påbörjats. Jag förutsätter att den kommer att ge underlag för beslut om ytterligare decentralisering. Jag fömtsätter vidare att man inom högskoleförvaltningarna utvecklar sådana arbetsformer att decentraliseringen inte leder tiU en betungande formalisering av arbetet utan atl detta kan ske i de smidiga och till den lokala situationen anpassade former som tidigare präglat vårt högskoleväsende.

För att högskolemyndigheterna liksom regering och riksdag skaU kunna följa framväxten av den nya högskolan måste denna utvärderas. Det är viktigt att detta sker redan från verksamhetens första år. UHÄ har påbörjat elt uppföljnings- och utvärderingsprogram inom ramen för sitt forsknings- och utveckhngsarbete. Jag anser att detta är mycket angeläget.

Det är naturligt att det praktiska genomförandet av reformen granskas såväl inom delområden som i dess helhet. I fråga om enskilda delar i reformarbetet vUl jag för egen del, som jag tidigare har nämnt, särskilt peka på frågor kring tUlträdesreglerna. Jag anser att dessa är centrala när det gäller att uppnå en socialt jämnare rekrytering tih högskolan. Jag återkommer strax tUl denna fråga.

Som jag har angett är högskolereformen en sammansatt samhäUsre-form i den bemärkelsen att den omfattar flera delområden, inom vilka föreslagna eller vidtagna åtgärder fömtsätts samverka med åtgärder inom andra. Ett exempel är sambandet mellan de nya studerandegrupperna och studiernas innehåll och undervisningens arbetsformer, ett annat de nya styrelseformerna och den ökade lokala beslutanderätten. Detta gmndläggande drag i reformen, dess sammansatthet, är enligt min mening en förutsättning för att restUtat skall kunna nås på ett brett fält. Samtidigt blir reformen därigenom som helhet sårbar. Det är därför viktigt att reformen utvärderas också i ett samlat perspektiv. Härigenom skapas ett tmderlag för bedömningar av sambanden mellan mål och medel och därigenom en plattform för de fortlöpande förändringar som jag förutser kommer att behöva aktualiseras.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag i det följande att ytterligare medel stäUs till UHÄ:s förfogande för utvärdering av högskolereformen.

Jag kommer senare vid min anmälan av vuxenutbildningsfrågor att anmäla att frågan om högskoleutbildning inom folkhögskolan behöver klarläggas och därför bör beredas ytterligare inom utbildningsdepartementet.

Grundläggande högskoleutbildning Dimensionering av högskoleutbUdning Ett av syftena med den nya högskolan är alt skapa bättre förutsätt-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 372

ningar för en kvantitativ planering av utbildningen med hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Planeringsramar för antalet nytillkommande studerande och resursramar skall ligga till grund för planeringen av utbildningens inriktning och omfattning på både kort och lång sikt.

Eftersom högskoleorganisationen nyligen har trätt i kraft är erfarenheterna av det nya planeringssystemet ännu begränsade men det är angeläget att systemet utvecklas till ett aktivt instrument för högskolans utveckhng. Jag räknar med en fortlöpande höjning av ambitionsnivån i planeringsarbetet.

De planerings- och resursramar som jag i det följande förordar är ett resultat av bedömningar grundade på samhällets behov, individernas önskemål och de resurser som kan ställas till förfogande för grundläggande högskoleutbildning. Jag är medveten om att det statistiska underlaget för sådana avvägningar och bedömningar ännu är bräckligt men anser Ukväl att det är nödvändigt att söka nå fram till detta slag av avvägningar redan nu. Samtidigt vUl jag stryka under angelägenheten av att högskolemyndigheterna arbetar vidare med dessa frågor. Strävan måste vara att få fram ett underlag som ger en mera hållfast grund för den långsiktiga planeringen av högskolans kvantitativa utveckling. Jag viU i sammanhanget erinra om att regeringen tidigare i år har utfärdat tiUäggsdirektiv till utredningen (U 1975: 14) om studiedokumentation och statistik i högskolan i vilka bl. a. frågan om behovet av arbetsmarknadsstatistik särskilt stryks under.

Jag går nu över tiU en bedömning av arbetsmarknaden. En av de faktorer som skall styra dimensioneringen av högskoleutbildningen är — som jag nyss har framhållit — samhällets behov av utbildade. Bedömningen av arbetsmarknadens behov är dock svår att göra. Underlag i form av prognoser utarbetas nu regelbundet av statistiska centralbyrån. Vidare lämnas synpunkter på utbildningsbehov av bl. a. arbetsgivar-och löntagarorganisationer samt olika myndigheter. Trots vanskligheter-na i underlaget bör man enligt min mening göra ett försök tUl bedömning av arbetsmarknaden i förhåUande tiU ohka utbildningsområden.

Det förhåUandet att tillträde till en del av högskolan är fritt innebär att tillströmningen dit kan bli större än vad som motsvaras av efterfrågan på arbetsmarknaden. ÅtskiUiga av dem som studerar inom den fria sektorn är personer som antingen redan är etablerade på arbetsmarknaden eller inte är inriktade på att utbildningen skall leda till någon bestämd del av arbetsmarknaden. De arbetsmarknadsmässiga riskerna med den fria sektorn bör således inte överdrivas. Det är dock väsentUgt att de studerande som väljer en utbildning inom det fria området är medvetna om arbetsmarknadsförhållandena. Dessa frågor bör självfallet uppmärksammas i den fortlöpande utvärderingen av högskoleutbUdningen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 373

Enligt skilda bedömares uppfattning torde man knappast behöva räkna med någon påtaglig allmän obalans mellan tUlgången på och behovet av högskoleutbildade. De högskoleutbildades arbetsmarknadssituation har överlag förbättrats avsevärt sedan ingången av 1970-talet och framstår i dagsläget som god i jämförelse med andra gruppers. Detta utesluter givetvis inte att det kan finnas problem inom begränsade delar, något som jag berör i följande översikt av resp. yrkesutbildningsscktorer.

Såvitt avser sektorn för utbUdning för tekniska yrken torde några större förändringar i planeringsramarna inte behöva göras de närmaste åren. Beträffande de utbildningar inom sektorn som finansieras över utbildningsdepartementets huvudtitel synes i stort sett balans råda mellan UtbUdningskapacitet och arbetsmarknadsbehov. De studiesökandes bristande intresse för några av dessa utbUdningar medför dock att det f. n. finns icke utnyttjade studieplatser på flera orter och utbildningsUnjer. Åtgärder för att förbättra rekryteringen övervägs för närvarande bl. a. av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Jag har vid min bedömning av planeringsramar för sektorn ansett att nuvarande ramar i huvudsak bör vara oförändrade.

Den sektor som förefaller svårast atl bedöma idag är sektom för utbUdning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

För den närmaste perioden kommer tillgången på personer med utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken sannolikt att vara god. Mot denna bakgrund noterar jag med tiUfredsstäUelse att UHÄ avser att ge utvecklingsarbetet inom denna sektor hög prioritet Samtidigt som utflödet från denna utbildningssektor blir stort är en utbildning inom denna sektor av värde för ett stort antal yrken, även utanför de yrkesområden som denna utbildning traditionellt leder tUl. En betydelsefull anpassningsprocess på arbetsmarknaden pågår i detta avseende. De möjUgheter som finns för studerande inom denna sektor att komplettera sin utbildning med någon enstaka kurs inriktad mot ett speciellt område bör också kunna förbättra deras utsikter på arbetsmarknaden.

Sammantaget innebär mina förslag tUl planeringsramar och resursramar för nästa budgetår — bortsett från ökningar till följd av det fria tillträdel — att huvuddelen av ökningen ligger på sektom för utbildning för vårdyrken. För närvarande finns en påtagUg brist på utbildade när det gäller flera yrken inom denna sektor. Förslagen till utbyggnad av vårdsektorn har påverkats starkt av arbetsmarknadsskäl.

Smärre justeringar av planeringsramar utan ändring av resursramar kan på grund av erfarenheterna från innevarande budgetår vara motiverade inom de områden där styrelsen för utbildningen bestämmer antagningstalen.

Statsrådet Mogård kommer vid sin anmälan av anslaget Utbildning för undervisningsyrken att behandla dimensioneringen av denna sektor. I detta sammanhang kan nämnas att den övertalighet på vissa slag av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        374

lärare som rådde för några år sedan kraftigt har minskat medan en brist kvarstår på andra slag av lärare.

TiUgången på utbUdade för kultur- och informationsyrken har varil god sedan lång tid tillbaka och detta förhållande kan väntas bestå. Då efterfrågan på utbildning trots detta ligger på en hög nivå anser jag inte att några nämnvärda förändringar bör göras i planeringsramama för näsla budgetår.

För enstaka kurser samt för lokala och individuella linjer har jag beräknat resurser, som bör kunna medge en ökning av anlagningskapaciteten för nya studerande om lägst fem procent.

Vid min anmälan av de olika anslagspunkterna i det följande anger jag vUka planeringsramar resursberäkningarna avser.

För allmänna linjer och påbyggnadslinjer som bör ha en av riksdagen beslutad antagningskapacitet anger jag det antal utbUdningsplatser inom vilket den faktiska antagningen vid varje högskoleenhet i stort bör hållas. Smärre justeringar uppåt eller nedåt är möjliga allt efter de lokala förutsättningarna. Beräkningsunderlaget ger också högskolemyndigheterna en uppfattning om vUka resurser som kan komma att ställas till förfogande de följande budgetåren för de studerande som påbörjar sina studier nästa budgetår. I en del av dessa fall anger jag antagningskapaciteten för en grupp av likartade linjer varvid det ankommer på styrelsen att slutligen besluta om antagningskapacitet för linjerna.

För övriga allmänna linjer och påbyggnadslinjer inom den statliga delen av högskolan anger jag sektorsvis en gemensam planeringsram per högskoleenhet och i anslutning därtill vilken lokalisering och dimensionering av utbildningarna jag har räknat med. Det ankommer på högskolestyrelsen att med utgångspunkt i planeringsramen och anvisade medel bestämma det slutliga antalet antagningsplatser.

För allmänna utbildningsUnjer och påbyggnadslinjer inom den kommunala delen av högskolan anger jag normalt en planeringsram för varje sektor. I anslutning tUl planeringsramen anger jag vilken lokalisering och antagningskapacitet per kommun jag räknar med. Skolöverstyrelsen har att efter samråd med UHÄ besluta om lokalisering och antagningskapacitet och har därvid möjlighet att företa omdispositioner mellan kommuner i de fah förutsättningama för planeringsarbetet ändras. För att på bästa sätt utnyttja befinthga utbildningsresurser för sjuksköterskeutbUdning bör man ta till vara de möjligheter som finns att förlägga utbildningen inom en kommun eller landstingskommun tUl mer än en skolenhet.

För lokala och individuella linjer och enstaka kurser anger jag planeringsramar för varje högskoleregion.

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1976/77: 59 skall det finnas ett utbildningsområde med fritt tiUträde. Det fria området utgörs av den utbildning i högskolan som motsvarar den tidigare mer allmänt inriktade utbUdning vid de filosofiska fakulteterna som haft fritt tiUträ-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 375

Sammanlagt räknar jag med följande antagningstal

Allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer Lokala och    Enstaka

individu-       kurser ella linjer

Teknik-   AES-       Vård-       Undervisn.   Kultur- och
sektorn    sektom    sektorn    sektorn informations-

sektorn

5 300        9 700        12 400     11400 2 400 925 50 600

de med automatisk tilldelning av resurser för lärarkrafter i förhållande till antalet studerande. De fria allmänna utbildningslinjerna inom högskolan är f. n. ekonomlinjen, matematikerlinjen och samhällsplanerar-linjen. Dessutom finns ett stort antal enstaka kurser med fritt tiUträde, Därutöver kan man i praktiken bereda alla sökande tillträde även tiU många andra utbildningar.

Den allmänt goda tUlslrömningen av studerande innevarande budgetår har lett till en så stark ökning av antalet studerande inom det fria området att resurstiUskott har blivit nödvändiga sedan aUa lokala och regionala reservmedel och möjligheter till omdispositioner tagits i anspråk, I första hand här ökningen rört ekonomlinjen och enstaka kurser inom motsvarande delar av det samhällsvetenskapUga området. Antalet årsstudieplatser inom det fria området har ökat från beräknade 25 300 till 29 650. Jag har under berörda anslag för budgetåret 1978/79 beräknat sammanlagt 12 234 000 kr. som motsvarar de medel som innevarande år anvisats som förstärkning för det fria området. På grund av osäkerheten beträffande den framtida studerandetillströmningen och det ännu bristfälhga statistiska underlaget är jag inte beredd att föreslå en ytterligare förstärkning för det fria området, utöver vad som kan följa av den kapacitetsökning om fem procent som jag tidigare har berört i fråga om lokala och individuella hnjer samt enstaka kurser. Jag beräknar behovet av fria årsstudieplatser enligt följande:

Stockholms högskoleregion 8 400

Uppsala 5 400

Linköpings 1550

Lund/Malmö 5 930

Göteborgs 6 225

Umeå 2 695

Summa 30 200

Trots vissa svårigheter, som till stor del haft att göra med själva övergångssituationen, har det fria området i stort sett kunnat hanteras på avsett vis. Under senare år har ganska betydande resurser satsats på att konstruera och införa lokala datorbaserade studiedokumentationssystem som bl. a. skall användas för den lokala planeringen och för uppfölj-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 376

ning av verksamheten. Jag vill stryka under vikten av att man nu tar tiU vara de omfattande möjhgheter som bör finnas att utnyttja dessa system inte minst när det gäller att snabbt producera statistik som belyser utvecklingen inom det fria området.

Vissa planeringsproblem synes ha uppstått bl. a. tUl följd av att många studerande anmält sig lokalt till mer än en utbildning samtidigt utan att avse att senare delta i mer än en av dessa. Enligt vad jag har inhämtat har en del lokala myndigheter inte ansett sig ha möjligheter att avvisa sådana anmälningar. Jag anser att dessa förhållanden är otiUfredsställande såväl ur planeringssynvinkel som med hänsyn tUl de enskilda studerande som på grund av onödiga dubbelanmälningar från andra studerande kan bli utestängda från utbUdning. Jag har erfarit att detta har uppmärksammats i UHÄ:s översyn av anmälnings- och antagningssystemet. Jag avser att återkomma tUl regeringen, efter det att UH.Ä har lagt fram förslag i denna fråga.

Återkommande utbUdning

En bärande princip för högskolans studieorganisation är den återkommande UtbUdningen, värvningen av studier och yrkesverksamhet. Jag begränsar mig nu tUl den del av utbildningsväsendet som högskolan utgör. Till en del gäller det för högskolan att fånga upp utbUdningsin-tresset hos de människor som i sin ungdom inte erbjudits utbildning eller som inte har kunnat utnyttja de tUlfäUen tiU utbildning som samhället har ställt till förfogande. Ett av syftena med återkommande utbUdning är att främja en social utjämning i fråga om rekrytering av studerande tUl högskoleutbUdning. En viktig uppgift för högskolan är därför att utveckla utbildningar, i synnerhet de längre linjerna, i sådan riktning att de studerande kan dela upp sina studier och att möjliggöra för dem att på ett smidigt sätt gå in i och ut ur högskolan. I ett kort perspektiv begränsas givetvis dessa strävanden av nu rådande arbetsmarknadsmässiga och andra praktiska förutsättningar. Det är också viktigt att främja återkommande utbildning genom att utforma undervisningen så atl de studerandes faktiska erfarenheter tas tillvara. Jag återkommer till detta i del följande.

Redan före högskolereformens ikraftträdande utvecklade sig inom en rad utbildningsområden ett allt tydhgare mönster av återkommande utbUdning. Denna utveckling blev möjlig genom en del försöksanordning-ar, dispensgivning m. m. Inom några utbUdningar påbörjades en förändring av studiernas inre organisation för att passa de nya grupper av-studerande som sökte sig till universitet och högskolor.

Det regelsystem som gäller för högskolan ger en plattform för en ut-bUdningsplanering som mer systematiskt tar sikte på den återkommande utbildningen. De nya behörighetsreglerna är därvidlag en hörnsten. Jag återkommer härtill i det följande. I fråga om studiernas innehåll,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 377

arbetsformer och uppläggning, allt faktorer av avgörande betydelse för att den återkommande utbildningen skall kunna förverkhgas, ger den nya studieorganisationen de nödvändiga yttre ramarna, inom vilka ut-bildningsmyndighetema har att planera och genomföra utbildningen.

I det budgetförslag som jag senare kommer att förorda fäster jag stor vikt vid den återkommande utbUdningen bl. a. genom en prioritering av det anslag ur vUket kostnader för enstaka kurser bestrids. Som jag nyss har redovisat är ökningstakten högre beträffande detta anslag än i fråga om anslagen tUl utbildning på aUmänna utbildningslinjer.

När det sedan gäller åtgärder som rör nya utbildningar eller förändringar i befintliga utbildningar förordar jag att bl. a. sådana förslag från myndigheterna tiUgodoses som präglas eller har inslag av den återkommande utbildningens princip. Jag syftar då på utbildningar som är så organiserade atl de inbjuder de studerande till att åtminstone välja mellan en mer traditionell studiegång och en sådan i vilken återkommande utbildning tillämpas. I detta sammanhang vill jag erinra om att för många äldre studerande som nu söker sig lill högskolan efter en tids yrkesarbete utgör en sammanhållen studiegång i sig ett led i återkommande utbildning. Andra studerande kan på grund av t. ex. bristande studieerfarenhet föredra en uppdelad studiegång. Detta stryker under vikten av all så långt möjligl erbjuda båda alternativen.

UHÄ anför att ämbetets erfarenheter av arbetet med att fastställa utbildningsplaner visar att det ingalunda är lätt att dela upp längre utbildningar så, att etapperna kommer atl motsvara arbetsorganisation och yrkesstruktur. Jag har i prop. 1976/77: 59 redovisat en försiktig bedömning av möjlighetema atl snabbt kunna förverkUga de utbildningspolitiska strävandena på denna punkt och hur därför förståelse för att arbetet kommer att vara svårt och ta tid. Samtidigt anser jag att det är viktigt att hålla fast vid den eftersträvade inriktningen.

UHÄ ger i sin översikt några enligt min mening intressanta exempel på det UtveckUngsarbete som nu är för handen. Sålunda ses den förvaltningsinriktade utbildningen över. Arbetet avser bl. a. atl finna anknytningar mellan kortare och längre utbildningar. Vidare anför UHÄ att man på det tekniska och naturvetenskapliga området bör undersöka lämpligheten av kortare, påbyggbara utbUdningar. Beträffande civUin-gejörsutbildningen pågår en utredning, som kommer att ta upp frågan om etappavgångar. Jag fäster stor vikt vid detta utvecklingsarbete, inte minst med tanke på atl tUlströmningen av äldre studerande till teknisk och naturvetenskapUg utbUdning hittills varit marginell.

Jag menar att utvecklingsarbetet måste drivas i den riktning som UHÄ har angivit. En av grundtankarna bakom högskolans enhetliga yttre organisation är just möjligheten att behandla olika utbildningar tihsammans. I anslutning till vad jag tidigare har sagt om vikten av samhälls- och yrkesintressenas engagemang i högskolan vill jag uttala

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        378

min övertygelse om att företrädare för dessa i t. ex. linjenämnderna kommer att underlätta reahstiska bedömningar av kopplbgarna mellan utbildning och arbetsmarknad.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte om två utbildningar uppbyggda enligt principen om återkommande utbildning, nämligen en ny juristutbildning och en utbUdning för sjuksköterskor till läkare. Jag förordar i det följande att ytterligare två sådana utbildningar inrättas. Den ena avser kost och näringsekonomi. Den omfattar fem terminer. Den studerande kan lämna utbUdningen vid en etapp efter fyra terminer. Den andra avser psykoterapiutbildning. UtbUdningen bygger på den studerandes yrkesverksamhet. Studiegången består av två från varandra skilda etapper.

Behörighet och urval

De nya behörighetsreglerna, vilka tUlämpades första gången vid antagningen inför höstterminen 1977, syftar till att låta den reella och inte den formella kompetensen för högre utbildning vara avgörande för vem som skah få tiUträde tiU högskolan. I de nya urvalsregler som samtidigt började tillämpas ingår meritvärdering av arbetshvserfarenhet som en viktig del. De nya principerna, om vUka har rått enighet, syftar tih att bl. a. öppna nya vägar tUl utbUdning för dem som tidigare har varit utestängda från en stor del av utbUdningsutbudet, minska den sociala snedrekryteringen framför allt till vissa eftertraktade utbildningslinjer och stimulera även yngre personer att lägga upp sina studier som återkommande utbildning. Om de kommer att få denna effekt kan besvaras först sedan systemet varit i bruk en tid. I den utvärdering av högskolereformen som genomförs inom UHÄ och som jag har berört tidigare är det en viktig uppgift att studera de nya behörighets- och urvalsreglernas effekter i olika avseenden.

Det är uppenbart att en förändrad sammansättning av studerandegruppen får konsekvenser för utbildnuigens genomförande. Detta blir t. ex. faUet, när en tidigare hårt spärrad utbildning med hög antagningspoäng drar till sig färre sökande och därmed tillåter antagning vid en betydligt lägre poäng än tidigare, så som t. ex. var förhåUandet vid de tekniska fakulteterna vid början av 1970-talel. Detsamma måste gälla ifall behörighetsvillkoren, såsom nu har skett, ändras och nya grupper av studerande vinner tillträde. Det är därför nödvändigt att de utbild-ningsansvafiga är uppmärksamma på problemen och beredda alt möta de krav som dessa studerande ställer. De måste också, som jag tidigare har framhålht, vara beredda att låta deras annorlunda kunskaper och erfarenheter komma utbildnmgen tiUgodo. Jag vill här betona att det inte är fråga om att sänka kvalitetskraven, utan att pä ett nytt och konstruktivt sätt handskas med frågor som rör utbUdningens innehåU, metodik och utvärdering.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 379

En annan viktig fråga i sammanhanget är anpassningen mellan gymnasieskolan och högskolan. Alla linjer i gymnasieskolan ger i princip allmän behörighet tUl högskoleutbUdning men möjligheterna att uppfylla samtliga allmänna behörighetsviUkor inom ramen för den reguljära studiegången varierar mellan linjerna. Samtidigt tUlförs högskoleutbildningen utbildningslinjer av delvis ny karaktär. Brister i anpassningen mellan gymnasieskola och högskola kan göra det svårare att förverkliga intentionerna i det nya behörighetssystemet och bl. a. bidra till en fortsatt könsmässig och social snedrekrytering. Jag förutsätter att dessa frågor hålls levande i det löpande utvecklingsarbetet både inom gymnasieskola och högskola. Att behandla dem ingår också som en viktig del i gymnasieutredniagens (U 1976: 10) arbetsuppgifter. För högskolemyndigheternas del gäller det också att i detta sammanhang ägna frågan om utformningen av de särskilda förkunskapskraven speciell uppmärksamhet.

I samband med de nya urvalsreglerna har uppkommit en diskussion om vissa av de effekter som har uppstått vid antagningen höstterminen 1977. Diskussionen har främst gällt det förhåUandet att endast en mindre del av de studerande antas på enbart betygsmeriter. Detta har i många faU medfört en höjning av antagningspoängen jämfört med tidigare antagningstillfällen för sökande som kommer direkt från treårig linje i gymnasieskolan. Man har också uppmärksammat att medelåldern bland de antagna vid vissa utbildningar synes ha höjts påtagligt vid detta antagningstillfälle. Jag vill då först konstatera att diskussionen i dessa delar endast gäller vid några få mycket eftersökta utbildningslinjer, läkarutbildningen och vissa läramtbUdningar. Jag anser det vidare självklart att även urvalsreglernas effekter skall studeras i det tidigare refererade utvärderingsarbetet. Det är däremot enhgt min uppfattning vanskligt att dra några mer långtgående slutsatser och vidta mera genomgripande förändringar av reglema enbart med hänsyn tUl erfarenheterna från detta första antagningstUlfälle.

Det finns ett antal utbUdningslinjer för vilka de nya behörighetsreglerna ännu inte tiUämpas. För dem gäller tidigare behörighetskrav vanligen i form av grundskolekompetens. I prop. 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen uttalade dåvarande departementschefen dels att det inte är möjUgt att utan ytterligare översyns- och utredningsarbete och utan vissa övergångsanordningar göra de allmänna behörighetsreglerna tillämpliga på samtliga utbildningsvägar som förs tUl högskolan, dels atl på längre sikt identitet bör eftersträvas meUan högskoleutbildning och den utbildning för vilka de nämnda behörighetsreglerna gäller.

Med utgångspunkt i dessa av riksdagen godkända uttalanden föreslog den centrala organisationskommittén (1975: 04) för högskolereformen att de allmänna behörighetsvillkoren för högskoleutbildning skulle in-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 330

föras den 1 juh 1980 för de utbildningslinjer i högskolan som ännu inte omfattades av dessa regler, om inte särskilda skäl föranledde en förskjutning av denna tidpunkt.

Frågan om behörighetsvillkoren för vissa utbildningar inom kulturområdet berördes särskilt i prop. 1975: 9. Där framhölls att denna fråga, liksom urvalsfrågan för dessa utbildningar, i stor utsträckning borde prövas inom de berörda utbildningarna på grundval av vissa gemensamma rikthnjer. En sådan prövning har nu genomförts och frågan bereds f. n. i regeringskansliet.

I direktiven till den utredning rörande vissa vårdutbildningar som tillkallades i juni 1977 och som skall omfatta flera av de här aktuella utbildningslinjerna anges att en av förutsättningarna för kommitténs arbete med en ny studieorganisation är att de aUmänna behörighetsvUl-koren för högskoleutbildning i princip skall tUlämpas för tUlträde till dessa linjer.

Aktuella i sammanhanget är även vissa lärarutbUdningslinjer. Dessa utreds f. n. av 1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974: 04), som enligt sina direktiv bl. a. har att föreslå förändringar i fråga om behörighet, urval och antagning föranledda av besluten i anledning av prop. 1975: 9.

För andra här aktueUa utbildningslinjer är frågan om de allmänna behörighetsvillkoren redan löst. Detta gäller t. ex. förskoUärar- och fritidspedagogutbUdningama. För andra föreligger förslag eller pågår utredningsarbete. Jag kommer i det följande atl föreslå en utbUd-ningslinje som ersätter de tidigare ekonomi- och internatföreståndar-linjerna och där de allmänna behörighetsvillkoren för högskoleutbildning i princip skall gälla.

Vad jag här har redovisat leder mig tiU slutsatsen att någon gemensam tidpunkt för övergång till nya allmänna behörighetsviUkor för linjer som i dag tUlhör grundskolans kompetensområde inte bör fastställas. Beslut om ändrade regler bör fattas för varje utbildningslinje eller grupp av UtbUdningslinjer för sig. Det är därvid självklart att behovet av övergångstid och övergångsbestämmelser måste beaktas.

Internationalisering

Högskolelagens bestämmelse om att utbildningen skall främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden utgör en riktpunkt för högskolemyndigheternas fortlöpande arbete med att t. ex. se över innehållet i skUda utbildningar. Bestämmelsen ger en anvisning om hur internationahseringen bör vägas mot andra reformönskemål.

Jag vUl betona, att motiven bakom den skärpta uppmärksamheten på internationalisering av högskoleutbildningen kan sökas på två plan. Vi har ett ökat behov av internationella kontakter och internationell samverkan för näringslivets och det övriga samhällets utveckling. Detta på-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 331

verkar i sin tur högskolan när den förbereder de studerande för arbetsuppgifter inom skilda yrken. Jag anser att internationaliseringen av utbildningen är en fråga om att höja kvaUteten i den yrkesförberedelse som högskolan har som en av sina främsta uppgifter. Som UHÄ anför i sina förslag till anslagsframställning måste detta kunna leda till bl. a. att utbildningsmoment byts ut mot andra som främjar internationahseringen.

Det andra motivet för en internationalisering av utbildningen är strävan att utveckla förståelsen för och stärka solidariteten med utvecklingsländerna. Det första motivet är knutet tiU högskolans uppgift att förmedla kunskaper och färdigheter medan det senare i större utsträckning också hänger samman med samhäUets möjlighet att genom bl. a. högskoleutbildningen påverka de studerandes attityder.

Jag har hittills uppehållit mig vid utbildningen. I fråga om forskningen vill jag först konstatera att den till sin gmndläggande karaktär är internationell. Flödet av vetenskaplig information skär över nationella gränser, och enskilda discipliner utvecklas i perspektiv av det internationella vetenskapssamhället. Kvaliteten i de resultat som svensk forskning frambringar kan och bör mätas efter en internationeU måttstock.

Av vad jag nu har anfört framgår, att internationaliseringen av den svenska högskoleverksamheten i allt väsentiigt måste ses som en reguljär omdaningsprocess och därmed också finansieras med medel som aUmänt ställts och ställs till högskoleenheternas förfogande under bl. a. sektors-och fakultetsanslagen. Det kan vara motiverat att statsmakten därutöver anvisar särskilda medel för speciella inslag i internationaliseringsarbetet. Så sker för närvarande genom att ett belopp om 2 milj. kr. står till UHÄ:s disposition. Medlen är avsedda för dels lärares, administratörers och studerandes internationella kontaktverksamhet, dels förläggning utomlands av undervisning. Högskoleenheterna har att tUl UHÄ rapportera hur medlen används.

Jag förordar, att denna form av medelsanvisning behålls. I fråga om forskningen hänvisar jag också till den allmänna förstärkning av basresurser under fakultelsanslagen som jag tidigare har berört. Jag räknar med att högskoleenhetema inom dessa ramar skall kunna finansiera bl. a. sådana åtgärder inom forskarutbildningen vilka motsvarar dem som jag nyss har pekat på beträffande den grandläggande utbildningen. Exempel på åtgärder som kan främja internationaliseringen är också t. ex. inrättandet av Centrum för Japanstudier vid universitetet i Stockholm.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

I prop. 1976/77: 59 nämnde jag att UHÄ arbetade med att utforma ett handlingsprogram kring jämställdhetsfrågor. Jag framhöll att det var angeläget att ett program för detta arbete inom hela den nya högskolan skyndsamt lades fram. Riksdagen delade min uppfattning (UbU 1976/77: 20 s. 72, rskr 1976/77: 246).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 332

UHÄ har i sina förslag till anslagsframställning i sammanfattande form redovisat sitt handlingsprogram för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Programmet rymmer åtgärder av olika slag. Några rör studieorganisationen, däribland anknytningen mellan skilda utbildningsstadier, andra avser attitydpåverkan och information.

UHÄ:s handlingsprogram visar att åtgärder för att öka jämställdheten meUan könen inom högskolan måste vidtas inom ett brett fält. Könsrollsfrågorna kan inte isoleras utan måste få gripa in i den allmänna planeringen och genomförandet av verksamheten. För egen del vill jag uttala mitt stöd för ett fortsatt arbete kring jämställdhetsfrågan i den riktning som UHÄ har angivit i sitt program. Jag utgår från att den könsmässiga snedrekryteringen och sambandet mellan den och tillträdesregler och studieorganisation kommer att kunna belysas i det utvärderingsarbete som jag tidigare har berört.

I sitt handlingsprogram pekar UHÄ på att jämställdhetsfrågan inte i nägon högre grad har tilldragit sig universitetsforskningens intresse, trots att de ohka vUlkoren för kvinnor och män är ett allvarligt samhällsproblem. UHÄ begär medel för att ett centralt initiativ tUl ökad forskning med denna inriktning skall kunna tas. Jag anser att behovet av sådan forskning är väl dokumenterat och beräknar medel härför under anslaget SamhäUsvetenskapliga fakultetema.

ArbetsmUjöutbildning vid högskolan i Luleå

UHÄ har på grundval av etl förslag från högskolan i Luleå föreslagil en fyraårig formgivarutbildning med inriktning mot arbetsmiljödesign och tung produktdesign. Utbildningen föreslås omfatta sammanlagt 30 antagningsplatser fr. o. m. budgetåret 1979/80.

Jag anser att förslaget om en arbetsmiljöutbildning i Luleå är intressant, från både utbildnings- och lokaliseringssynpunkt. Eftersom den dokumenterade kunskapen inom detta område är begränsad, är det viktigt att utbildningen redan från början förbinds med forskning och utvecklingsarbete. Högskolan i Luleå är lämphg för denna lokalisering eftersom forskning redan nu bedrivs där inom t. ex. industriell ergonomi och arbetslivets socialpsykologi.

UHÄ:s förslag bör dock omarbetas på vissa punkter. Jag anser att utbildningen i första hand bör avse planering och projektering av arbetsmiljön som helhet. Arbetsmiljöformgivning och tung produktformgivning kommer då att ingå som viktiga delar i utbildningen.

UtbUdningen bör innehålla betydande inslag av problemlösning. Jag tänker då på arbetsmiljöproblem, hämtade från det lokala och regionala näringslivet.

Utbildningens huvudinriktning bör avse utformning av mUjön utifrån de anställdas intressen. Forskningen och utvecklingsarbetet bör huvudsakhgen ha samma inriktning som grundutbildningen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 383

Mot denna bakgrund bör undersökas vilka resurser i Luleå-regionen och angränsande regioner som kan komma till användning i utbildningen. Jag tänker därvid dels på den samverkan med näringslivet som är en nödvändig fömtsättning för utbildningen, dels på samverkan med utbildning och med forskning. UHÄ har i sitt förslag berört den utbildning som bedrivs i Luleå inom arbetsmiljöområdet. En utbildning av den typ som här har beskrivits kommer även atl behöva tillföras samhäUsvetenskapliga och arbetsmedicinska kunskaper. I den fortsatta utredningen bör möjligheterna till samverkan med sådan utbildning och forskning i Umeå belysas. Kostnaderna för samverkan med universitetet i Umeå och med näringslivet bör beräknas.

Jag avser att senare återkomma tiU regeringen med förslag om att uppdra åt UHÄ att utreda de frågor jag här har berört.

Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning

Ett viktigt inslag i förnyelsen av innehåll och verksamhetsformer i den grundläggande högskoleutbildningen är kopplingen mellan denna och forskningen. I prop. 1976/77: 59 har jag berört hithörande frågor. Jag har därvid pekat på att FUN fått till uppgift att pröva i vilken utsträckning åtgärder bör vidtas för att inom den nya högskolan säkerställa att övergång blir möjhg tUl utbildning över grundexamensnivå från utbUdningshnje som i dag inte har någon naturhg sådan fortsättning. Efter förslag i nämnda proposition har riksdagen vid föregående riksmöte ställt medel tiU regionstyrelsemas förfogande för forskningsanknytning. Jag har i propositionen angett några villkor som jag anser bör vara förbundna med styrelsemas användning av nämnda medel.

Som jag har angivit tidigare har FUN nu överlämnat sitt betänkande. I enhghet med sina direktiv tar utredningen upp frågor kring forskningsanknytningen. Förslaget remissbehandlas för närvarande.

Regionstyrelserna har lämnat in redogörelser för hur de medel som de förfogar över har använts. De har därvid i allmänhet redovisat fördelningen på högskoleenheter och ändamål. Av redogörelserna framgår, att medel satts av i huvudsak för planering av kommande verksamhet, projekt av forskningskaraktär och enskilda lärares fortbildning i forskningsmetodik m. m.

För att driva arbetet med forskningsanknytning vidare i den del som avser regionstyrelsemas befattning med frågan förordar jag att ytterligare medel anvisas för ändamålet. De principer som jag redovisade i prop. 1976/77: 59 anser jag alltjämt bör gälla. Jag har vid beräkning och förslag till fördelning av dessa medel tagit hänsyn tiU det behov av resurser för konslnärhgt utvecklingsarbete som förehgger vid de grundläggande utbildningarna för det konstnärliga området.

Etl sätt att främja forskningsanknytningen är att, i det fall då praktiska förutsättningar härför förehgger, länka samman grundläggande

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12 ; Utbildningsdepartementet        334

utbildning på en eUer flera linjer som i dag inte har en självklar forskningsfortsättning med forskning inom angränsande områden. Jag kommer i det följande att förorda vissa åtgärder med detta syfte, bl. a. att en professur i socialt arbete inrättas vid universitetet i Stockholm och att medel anvisas för massmedieforskning med anknytning till journa-listutbUdning.

Jag kommer i det följande att redovisa min syn på framlagda förslag om en temaorienterad forskningsorganisation vid universitetet i Linköping. Jag begränsar mig här tUl att stryka under att etl av skälen till att jag förordar principbeslut om en sådan är att man därigenom också främjar forskningsanknytningen. En av bedömningsgrunderna vid valet av tema har varit den förväntade effekten av att knyta delar av den grundläggande utbildningen vid universitetet närmare den förordade forskningen.

Särskilda forskningsfrågor Massmedieforskning

I december 1975 tillkallades en särskild sakkunnig' för att utreda frågor om massmedieforskningens organisation. Den sakkunnige har redovisat sina överväganden och förslag i betänkandet (SOU 1977: 11) Forskning om massmedier. Betänkandet har remissbehandlats. Jag har i det föregående kort redovisat utredningsförslagen och remissyttrandena.

Utredningens allmänna utgångspunkt att massmedieforskningen bör förstärkas ansluter jag mig helt tiU.

Den sakkunnige har ställt upp fem mål för massmedieforskningen. Dessa innebär att mångfald i forskningen måste garanteras, att forskningens integritet måste säkerstäUas, att höga kvalitetskrav skaU uppfyllas, att kommunikationen mellan forskarna och mellan forskarna och avnämarna skall främjas samt att befintliga resurser skall utnyttjas effektivt.

Dessa allmänna mål har remissinstanserna aUmänt kunnat ansluta sig till. Även jag anser att dessa mål bör gälla för massmedieforskningen, liksom i princip för all forskning.

Vissa remissinstanser har synpunkter på utredningens avgränsning av området massmedieforskning. I anslutning härtill vill jag betona att jag för min del betraktar massmedieforskning som ett utpräglat mångve-tenskapligt forskningsfält. Massmedieforskningen måste beröra en rad ämnen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, teknik m. m. Härav följer att t. ex. många IraditioneHa universitetsämnen kan beröras. Del är därför också svårt, som utredningen konstaterar, att dra några skarpa gränser. Även om utredningen inte uttryckhgen tagit upp

' docenten Stig Hadenius

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 335

t. ex. film- och televisionsmedierna, ingår givelvis forskning om dessa i massmedieforskningen. När det gäller att konkret välja forskningsobjekt och tema är detta något som ankommer på forskare resp. finansiärer och eventuella beställare.

Av vad jag nu har anfört följer också att jag helt ansluter mig till utredningens bedömning att man inte bör upprätta ett särskUt massmedieforskningsinstitut eller införa ett särskilt forskningsområde inom högskolan. Det är tvärtom väsentligt att forskningsprojekt om massmedierna fritt kan väljas och anknytas till det organ eUer ämne som är lämpligt i varje enskilt fall. Jag tror dessutom att en sådan ordning bäst främjar rekrytering av forskare som arbetar inom detta fält.

Huvuddelen av utredningens förslag gäller organisation och finansiering av massmedieforskning. Enligt förslagen skall merparten av forskningen knytas tiU högskolan. Fyra tvärvetenskapliga seminarier, vart och ett lett av en professor, skall inrättas vid olika högskolor.

Många remissinstanser har tillstyrkt dessa förslag men invändningar mot dem har också framförts, bl. a. av FRN, FUN och SACO/SR. För egen del ställer jag mig tveksam tiU förslagen. Som jag har anfört i det föregående bör forskning om och med anknytning tUl massmedier, för att stor bredd skall nås, kunna bedrivas vid olika institutioner och inom mänga olika ämnen. Utredningens förslag innebär enligt min mening en viss risk för att massmedieforskningen koncentreras till seminarierna och därmed kanske också tUl de ämnen som genom professurernas inriktning kan vara dominerande där.

Vidare bör, anser jag, beslul om att inrätta nya tjänster som professor normalt föregås av förslag som har taigts upp inom högskolan och där kunnat vägas och prioriteras mot andra vetenskapsområden.

Ytterligare en principiell fråga bör tas upp i detta sammanhang. FUN liar i sitt nyligen framlagda betänkande fört fram förslag om bl. a. ledningen av forskning och forskamtbildning inom högskolan. Den organisation för massmedieforskning som massmedieforskningsutredningen föreslår inom en högskola bör bedömas mot bakgrund av ställningstagandena till FUN:s förslag.

Utredningen föreslår vidare att en särskild massmediedelegation inrättas, knuten till FRN. Vissa medel skall stå till delegationens förfogande för fördelning till forskningsprojekt inom området.

Remissinstanserna har haft olika uppfattning om detta förslag. För egen del ansluter jag mig tUl bedömningen alt det inte är lämpligt att inrätta ett nytt organ av forskningsrådskaraktär för ett jämförelsevis snävt avgränsat område. En av utgångspunktema för den nyligen genomförda förändringen av forskningsrådsorganisationen har tvärtom varit att få organ med bred kompetens, vilket bl. a. ger möjlighet att väga olika områden mot varandra.

Av de instanser som har avstyrkt utredningsförslaget har några för-

25    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 386

ordat att ansvaret för att stödja massmedieforskning läggs på FRN. Andra, däribland UHÄ och FRN, har menat att massmedieforskningen sakhgt främst hör hemma hos humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), som f. ö. redan i dag lämnar ett betydande stöd till massmedieforskning. För egen del ansluter jag mig tUl denna senare bedömning. Det bör följaktligen vara ett ansvar för HSFR att städja massmedieforskning.

Även FRN torde ha ett intresse av denna forskning. Jag utgår från att vid behov samråd äger rum mellan t. ex. HSFR och FRN. Det bör också ankomma på HSFR att avgöra om någon särskild expert- eller referensgrupp för massmedieforskning bör tillskapas.

Vid min anmälan i det följande av frågan om anslag till HSFR kommer jag vid anslagsberäkningen att beakta visst ökat resursbehov föranlett av att HSFR bör ha ett direkt ansvar för denna forskning.

Massmedieforskningen har emellertid, som jag har varit inne på tidigare, en sådan karaktär att den berör många områden. Jag förutsätter därför att de ställningstaganden som jag har angett inte medför att andra organ, som i dag stöder massmedieforskning, minskar detta stöd. Här vill jag också erinra om att utredningen sett sina förslag som en utbyggnad av och ett komplement till den massmedieforskning som bedrivs i dag.

Den forskning som HSFR stöder har närmast grundforskningskaraktär. Inom området finns även, som utredningen betonar, behov av en mer åtgärdsinriktad, tillämpad forskning. Detta har också bestyrkts av flera remissinstanser. Bl. a. har man efterlyst utökad forskning om pressens viUkor och administrativ, ekonomiska och teknisk massmedieforskning.

Flera remissinstanser har också anfört att utredningen inte behandlat sambandet mellan forskning och utbildning. Det är enligt dessa instanser viktigt med en koppling tUl grundutbildning, framför allt' då journalistutbildningen.

Det är enligt min mening väsentligt att tillgodose dessa behov. En av riktpunkterna inom den nya högskolan är att all grundläggande högskoleutbildning bör ha forskningsanknytning. Ett led i att uppfylla detta mål är att bygga ut forskning med anknytning till sådan utbildning som hittUls inte har haft en naturlig fortsättning i forskarutbildning och forskning. Detta gäller bland annat journahstutbildningen. En forskning som anknyter till denna bör till stor del ha den tillämpade inriktning som enligt vad jag nyss anförde: har efterlysts i anslutning tiU utredningen.

Vid min anmälan i det följande av anslaget SamhäUsvetenskapliga fakultetema kommer jag därför att förorda att särskilda, medel (500 000 kr.) anvisas för forskning med den inriktning som jag har angivit. Medlen bör tUl en början anvisas under en särskild, anslagspost och fördelas.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 337

av UHÄ. Jag förutsätter att UHÄ vid fördelningen särskilt beaktar projekt m.m. som kan ha praktisk betydelse för pressen. Härigenom får man också en anknytning tiU den strävan atl genoin ökat stöd förbättra pressens villkor som kommit till tittryck bl. a. i riksdagens beslul i höst om ökat presstöd (jfr prop. 1977/78: 58).

Utredningen har även enligt sina direktiv berört Sveriges Radios (SR) avdelning för publik- och programforskning PUB). Jag avser att gå in närmare på denna fråga i samband med den proposition om vissa radiofrågor som jag senare ämnar föreslå regeringen att lägga fram vid pågående riksmöte.

Utredningen behandlar även vissa servicefunktioner, t. ex. information och dokumentation. Delta är viktiga frågor. Det ankommer i första hand på berörda organ att vidta åtgärder i dessa hänseenden.

Även frågan om ett massmediearkiv har tagits upp. Jag vill i detta sammanhang anmäla att jag senare ämnar återkomma till regeringen med förslag i anslulning till dels dataarkiveringskommitténs förslag, dels tidningsfilmningskommittns förslag. Förslag i desa frågor bör föreläggas riksdagen vid pågående riksmöte.

Utredningen tar slutligen även upp frågan om den nordiska dokumen
tationscentralen för massmedieforskning, NORDICOM. Enligt utred
ningen skulle NORDICOM:s svenska del kunna finansieras inom ramen
för anslag till massmedieforskningsdelegationen. Frågan om NORDI-
COM:s framtida ställning övervägs f. n. inom Nordiska ministerrådet.
Jag utgår för egen del, i anslutning till mina ställningstaganden i det
föregående, från att frågan om anslag till NORDICOM:s svenska del
bör prövas av HSFR. Förutsättningen härför bör givetvis vara att mi
nisterrådet uttalar att NORDICOM fortsatt bör få stöd och att finan
sieringen helt eller delvis bör ske nationellt.

Temaorienterad forskning

I prop. 1975:9 (s. 428) presenterade dåvarande chefen,:för utbildningsdepartementet frågan om en forskningsorganisation inom den filosofiska fakulteten i Linköping. Han ansåg att en modell för forskningsorganisationen som i motsats till den traditioneUa inte bygger på en strikt indelning i ämnesområden och på fasta ämnesariknutna lärartjänster skulle vara intressant. Sedermera uppdrog regeringen åt universitetet i Linköping att utreda frågan om en tematiskt; orienterad forsknings- och forskarutbildningsorganisation inom främst den filosofiska fakultetens område i Linköping. Hösten 1976 lade en arbetsgrupp tillkallad av universitetets konsistorium fram rapporten Tema. Ny väg för forskning. Pä grundval av universitetets förslag;.föreslår.UHÄ att. regeringen och riksdagen våren. 1978 fattar prineipbesltit. om. inrättande av en  temaorienterad  forskningsorganisation  i Linköping den   1  juli

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        388

1979. UHÄ:s förslag innebär att två teman — Teknik och social förändring samt Vatten i natur och samhälle — skulle starta budgetåret 1979/80 och två det därpå följande budgetåret. Vidare skuhe beslutet innebära att två professurer budgetåret 1979/80 knyts tUl vart och ett av de teman som då startar. UHÄ:s förslag följer universitetets bedömning av de praktiska förutsättningama.

Universitetet i Linköping har enligt min mening genom sin utredning om temaorienterad forskning visat att det är möjligl att bygga upp forskningsanknytning och forskningsverksamhet enligt för svenska förhållanden nya principer. Den modell som universitetet föreslår bör kunna främja den rörlighet inom forskningsverksamheten som jag inledningsvis har talat om. Jag är övertygad om värdet av denna modell och anser sålunda att den bör prövas.

På några punkter bör den dock studeras ytterligare innan försök med den görs.

Enligt min mening innehåUer förslaget inte en tiUräcklig analys av möjligheterna och formerna för en avveckling av ett tema eller en övergång från ett tema till ett annat. De frågor som därvid ännu inte besvarats rör t. ex. anställningsförhållanden för forskningsledande personal inom ett tema. De rör också hur forskarutbUdningen skaU fuUföljas för forskarstuderande inom ett tema som kommer att avvecklas. Jag vUl i detta sammanhang erinra om att ett av syftena med regeringens uppdrag var att finna andra former för en uppbyggnad av forskningsverksamhet än inrättande av fasta ämnesanknutna lärartjänster. Jag är därför inte beredd att förorda att ordinarie tjänster som professor inrättas för den temaorienterade forskningen. Emellertid anser jag att det bör vara möjligt att i det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet tillfredsställande lösa de problem jag nyss har nämnt. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om att uppdra ål UHÄ att i samråd med universitetet i Linköping utreda dessa frågor.

Det bör vara möjligt att slutföra detta arbete i sådan tid att den te-maorganiserade forskningen kan börja byggas upp med start budgetåret 1979/80. Det fortsatta planeringsarbetet bör utgå ifrån att i vart fall temat Teknik och social förändring kan påbörjas den 1 juh 1979. För bl. a. förberedelsearbete räknar jäg i det följande medel under anslagen SamhällsvetenskapUga fakulteterna. Tekniska fakulteterna och Vissa särskUda utgifter inom högskolan. Jag utgår från att den temaorienterade forskningen under budgetåret 1979/80 skall kunna påbörjas inom denna resursram.

Försöksverksamhet med näringslivskontakt för forskare

Tjänster som adjungerad professor är ett värdefullt inslag i kontak-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        339

terna mellan industrin och den offentliga sektorn å ena sidan och universiteten och högskolorna å andra sidan. Av naturliga skäl har innehavarna av dessa tjänster i huvudsak kommit från stora företag och myndigheter med betydande resurser för forskning, utveckling och planering. Medelstora och små företag och myndigheter har i allmänhet inte de ekonomiska och personeUa resurser som fordras för att kunna delta i verksamheten. Samtidigt finns sannolikt många problem inom deras områden som är forskningsbara.eller som skuhe kunna lösas om de blev analyserade av forskare och personal vid företagen och myn-diglietema tillsammans. Forskarnas medverkan i en sådan analys skulle kunna tillföra andra kunskaper och infallsvinklar som kunde bli befruktade på de erfarenheter som de praktiskt verksamma har. Samtidigt skuUe forskarna också få erfarenheter av vad som händer utanför högskolan, vUka problemen är och hur de skah kunna bemästras. Dessa kunskaper skulle kunna bli av stor betydelse för forskarnas val av projekt och i imdervisningen på såväl gmndutbildnings- som forskarutbildningsnivå. Jag räknar även med att de erfarenheter som forskarna gör vid små och medelstora företag kan spridas genom information tUl andra typer av företag.

Enligt min mening bör man starta en försöksverksamhet för att finna lämpliga former för en forskarkontakt med medelstora och små företag och myndigheter. Den skuUe kunna utformas enligt följande. Anvisade medel används tiU att frigöra forskare från deras arbetsuppgifter inom högskolan under ett halvt tUl ett år för att de med bibehållen lön skall kunna gå ut tiU medelstora eller små industrier och förvaltningar. Syftet är att de där skall studera produktionsprocesser, tänkbar utvecklingspotential, arbetsorganisation, företagsekonomiska kalkyler, marknadsföring m. m. alltefter den forskningsinriktning forskaren har. Företagen eller myndigheterna skall inte behöva bekosta forskarnas lön utan endast ge dem möjhghet att vistas på arbetsplatsen för att studera verksamheten och delta i problemlösning och planering på skilda områden. De anslagna medlen används således i huvudsak till vikariatskostnader vid högskolan.

Försöksverksamheten bör ledas av en särskild kommitté. Till kommittén bör knytas regionala arbetsgrupper. Kommittén bör utforma de närmare riktiinjerna for försöksverksamheten och i samverkan med arbetsgrupperna göra urval av forskare från lämpliga forskningsområden samt välja lämpliga förelag oeh myndigheter för forskarnas verksamhet. Främst bör väljas sådana forskare som nyss har avlagt doktorsexamen och bedöms ha förmåga att göra betydelsefulla forskningsinsatser och bli goda forskningshandledare. Verksamheten bör begränsas till förslagsvis fyra regioner och ett fåtal orter och fakidteter inoin varje region. Jag har beräknat medel för denna verksamhet urider anslaget Vissa särskilda kostoader inom högskolan.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 390

Institutionell organisation

Organisation för konstnärlig högskoleutbUdning i Stockholm

UHÄ, som har haft i uppdrag att i saihråd med berörda skolor och myndigheter överväga organisationen inom högskolan för utbildningarna inom kulturområdet i Stockholm, har efter en omfattande diskussion föreslagit att de nuvarande åtta konstnärtiga skolorna i Stockholm skaU bestå som självständiga högskoleenheter. UHÄ använder i sitt förslag genomgående beteckningen dé konstnärhga utbildningarna. I det följande använder jag samma beteckning.

Jag har med hänsyn tUl de särskUda förutsättningarna för organisationen för de konstnärliga utbildninéama i Stockholm i prop. 1976/ 77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan förordat ytterligare överväganden i frågan. UHA:s uppdrag har varit att finna en organisatorisk lösning som tar hänsyn till isåväl den nya högskoleorganisationens principer som de konstnärliga utbUdningarnas särart och de önskemål som har förts fram från de berörda skolorna.

UHÄ föreslog ursprungligen en gemeiisam högskola för de konstnärliga utbildningarna i Stockholm. Syftet med den gemensamma organisationen var att ge en ram för utveckling av utbildningarna, att ge stöd och administrativ service ät enheterna samt att skapa elt organ som kunde företräda de konstnärliga utbildningarna i Stockholm inom högskolan och i kulturpolitiken. Organisationens funktionsduglighet är dock enligt UHÄ beroende av att arbetsenheterna utnyttjar den och fyller den med innehåll. I annat fall är risken stor att organisationen enbart blir en administrativ överbyggnad på de befintiiga enheterna.

Diskussionen med de berörda skolorna visade att frärslagel öm en gemensam organisation inte har vunnit stöd hos flertalel av dem. UHÄ har därför gjort den bedömningen att förutsättningen för att bilda en för de konstnärliga utbUdningarna i Stockholm gemensam högskoleenhet f. n. saknas och betonar att de berörda skolorna nu bör få arbetsro för att ägna sig åt utbildningen och utvecklingsarbetet.

De konstnärliga utbildningarna i Lund/Malmö och Göteborg har fr. o. m. innevarande budgetår inordnats i universiteten på resp. ort. Denna lösning har inte varit aktuell for Stockholms del, eftersom en organisation med flera högskoleenheter redan har skapats där, bl. a. högskolan för lärarutbildning. De konstnärhga skolorna i Stockholm är vidare så många att de kan bilda underlag för en egen högskoleenhet. Jag anser dock, liksom UHÄ, att det är viktigt att dén organisatoriska lösnmg som nu kommer tih stånd För dessa utbildningar har stöd från de berörda skolorna själva. Jag vill därför inte gå eiiiot förslaget och förordar alltså att i Stockholm fr. o. m. den 1 juh 1978 skall finnas, förutom de fyra redan befintiiga statliga högskoleehheterna, följande åtta enheter: dramatiska institutet, grafiska institutet otih institutet för högre reklam- och kommunikationsutbUdning, konstfackskolan, konst-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        391

högskolan, musikhögskolan, statens dansskola, statens musikdramatiska skola och statens scenskola. Det ankommer på regeringen att slutiigt fastställa högskoleenheternas benämningar.

I likhet med UHÄ anser jag att det är angeläget att de närmaste åren följa situationen för de konstnärliga utbildningarna. Jag förutsätter också att de konstnärliga högskoleenheterna i Stockholm själva söker former för att bl. a. samordna de administrativa funktionerna i syfte att frigöra resurser för pedagogisk och konstnärlig utveckling.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag har anfört i det föregående om forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning och om resurser för konstnärligt utvecklingsarbete.

För de nya högskoleenheterna bör så långt möjligt gälla samma bestämmelser som för övriga högskoleenheter. Några undantag kan dock behöva göras. UHÄ har föreslagit att rektorsämbete inte skall finnas vid dessa enheter saml att företrädare för yrkeslivet skall kunna ingå i styrelsen. För egen del anser jag det inte motiverat att göra undantag från ordningen med en rektor utsedd pä samma sätt som vid andra högskoleenheter eller från de bestämmelser som rör rektors ställning och arbetsuppgifter.

På musikhögskolan och eventuellt även konstfackskolan bör finnas linjenämnder. Vid övriga skolor bör styrelsen kunna fullgöra dessa arbetsuppgifter. Musiklärarlinjen bör, i enlighel med UHÄ:s förslag, knytas till högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Jag förutsätter att en gemensam linjenämnd för .denna högskola och musikhögskolan kommer att inrättas. Till frågan om organisation för teckningslärarlinjen i Stockholm avser jag att återkomma i annat sammanhang, när UHÄ har kommit in med förslag härom. Regeringen bör dock redan nu inhämta riksdagens bemyndigande att utfärda de bestämmelser som behövs för konstfackskolans inordnande i högskoleorganisationen. Enligt 18 § högskolelagen skall i styrelse för högskoleenhet ingå företrädare för allmänna intressen och företrädare för verksamheten inom styrelsens verksamhetsområde. Vidare har de anställda och de studerande rätt att vara representerade i styrelsen. Om styrelse för konstnärlig högskola i Stockholm skall fylla också linjenämnds uppgifter bör i styrelsen ingå även företrädare för yrkeslivet. Detta kräver att högskolelagen ändras. Genom en sådan ändring bör regeringen få rätt att i fråga om sådan konstnärlig högskola ge föreskrifter om styrelsens sammansättning som avviker från nuvarande bestämmelser.

Studerande vid konsthögskolan och musikhögskolan i Stockholm är f. n. skyldig att tUlhöra studerandesammanslutning vid resp. skola. De föreskrifter som bestämmer skyldigheten bör upphävas i och med att läroanstalterna bhr högskoleenheter. 1 stället skah föreskrifterna i lagen om obligatoriska studerandcsammanslutningar reglera skyldigheten att tillhöra  elevsammanslutning  även  för  ifrågavarande  studerande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 392

I fråga om de äldre föreskrifterna bör regeringen i en särskUd lag bemyndigas att upphäva dessa föreskrifter.

Förslag till dels ändringar i högskolelagen och lagen om obligatoriska studerandesammanslutningar, dels lag med bemyndigande att upphäva föreskrifter om skyldighet att tillhöra särskUd studerandesammanslutning bör fogas tiU detta prolokoll som bilaga 12.2—4.

Sjöbefälsutbildningens organisation

Jag anmälde i prop. 1976/77: 59 att sjöbefälsutbildningen borde inordnas i högskolan men att detta borde ske först sedan sambanden hade klarlagts med utbildningen av annan sjöpersonal och utbildningen av högre driftteknikerpersonal. SÖ:s förslag grundat på en utredning verkställd av en särskild arbetsgrupp (UTSJÖ) har remissbehandlats. Överstyrelsen har även utrett driftteknikerpersonalens utbUdning. Förslag kommer inom kort att överlämnas till regeringen. Statsrådet Mogård har i det föregående förordat att en särskild tvåårig gymnasielinje inrättas för utbildning för sjöpersonal och driftteknikerpersonal.

Enligt min mening bör högskoleutbildning på dessa båda områden ses i ett sammanhang. Detta är nödvändigt bl. a. för att garantera ett gemensamt utnyttjande av utbildningsresurserna. Investeringskostnaderna för dessa utbUdningar är förhållandevis höga. Förändringarna av dessa utbildningar bör också ses i samband med den nyssnämnda tvååriga Unjen i gymnasieskolan. Jag förordar mot denna bakgrund att sjöbefälsutbildningen även under nästa läsår bedrivs i nuvarande former. Jag avser att senare återkomma tiU regeringen i dessa frågor.

Övergångsbestämmelserna i högskolelagen utgår från att den högre sjöpersonalutbUdningen skall ingå i högskolan från och med den 1 juli 1978 (prop. 1976/77: 59 s. 57). Som jag nyss har angett kommer detta att ske vid en senare tidpunkt. Även för tiden efter den 30 juni 1978 bör det därför finnas regler för denna utbildning som avviker från föreskrifterna i högskolelagen. Sådana regler bör kunna meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. För atl det skall bli möjligt krävs att övergångsbestämmelserna i högskolelagen ändras. Förslag lill ändring av högskolelagen fogas till detta protokoll som bilaga 12.2.

Statlig högskoleorganisation i Halmstad och Skövde

Som jag har anmält i det föregående har UHÄ föreslagit att för den statliga högskoleutbildningen i Halmstad och Skövde skall inrättas interimistiska styrelser den 1 januari resp. den 1 juU 1978. Jag delar UHÄ:s uppfattiiing om värdet av en lokal högskoleorganisation på dessa orter och anser att en interimistisk styrelse bör inrättas för högskoleutbildningen på var och en av orterna den 1 juli 1978. TiU denna fråga och till frågan om samniansättning av interimsstyrelserna avser jag att i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        393

annat sammanhang återkomma tUl regeringen. Jag räknar med att Utbildningen i Halmstad och Skövde den 1 juli 1979 skall ha sådan omfattning att statliga högskoleenheter då kan inrättas. Medel för nästa budgetår för de interimistiska styrelserna har beräknats för styrelsen i Halmstad under anslaget Utbildning för undervisningsyrken och för styrelsen i Skövde under anslaget Regionstyrelserna för högskolan.

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1976/77: 59 redogjorde jag bl. a. för det nya anslagssystemel för högskolan som tiUämpas fr. o. m. innevarande budgetår. Enligt detta anvisas medel till högskolan under tre grupper av anslag. Den första gruppen utgörs av anslagen till grundläggande högskoleutbUdning, nämligen fem anslag för de olika yrkesutbildningssektorernä, ett anslag för lokala och individuella linjer och enstaka kurser samt ett anslag för bidrag till kommunal högskoleutbildning. Den andra gruppen utgörs av anslagen till forskning och forskarutbildning som är uppdelade fakultetsvis. Slutligen anvisas under särskilda anslag medel för vissa gemensamma ändamål, bl. a. för bibliotek och förvaltningar. Medel för en del av dessa gemensamma ändamål, bl. a. för bibliotek och förvaltningar, anvisas också under anslagen för grundläggande utbildning samt forskning och forskarutbildning.

Anslagssystemet bygger på att de enskilda högskoleenheterna inom de resursramar som riksdagen beslutar om får göra avvägningar mellan direkta utbildnings- och forskningsbehov resp. behov för gemensamma fimktioner. Jag angav också att tUl budgetåret 1978/79 borde en ytterligare omläggning göras genom att medel för de vetenskapliga bibliotek inom högskolan och de delar av högskoleförvaltningarna som f. n. bekostas under särskilda anslag, beräknas under anslagen för grundläggande utbildning samt forskning och forskarutbildning. Riksdagen hade inte någon erinran mot detta. Jag förordar nu att den angivna omläggningen genomförs.

Anslagsomläggningen bör betraktas som ett arbete i flera steg. F. n. bestrids kostnader för studier enligt äldre studieordning från sektorsanslagen. Allteftersom antalet studerande enligt äldre studieordning minskar och antalet studerande enligt ny studieordning ökar bör vissa omföringar av resurser mellan vissa sektorsanslag resp. mellan sektors-anslag och anslaget tih lokala och individueUa linjer och enstaka kurser göras.

Vid den anslagsberäkning som redovisas i det följande under resp. anslag har statsrådet Mogård och jag beaktat de omföringar som jag nu har nämnt. Vi har härvid i huvudsak följt UHÄ:s förslag.

Den anslagsomläggning som gjordes tiU innevarande budgetår måste delvis grundas på förhandsberäkningar av utfaUet biidgetåret 1976/77. Riksdagen har under hösten 1977 beslutat om justeringar på vissa punkter mot bakgrund av det verkliga utfallet under föregående budgetår

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 394

(prop.  1977/78: 25, UbU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 61). Vid medels-beräkningarna för nästa budgetår har dessa justeringar beaktats.

Inför anslagsomläggningen förutskickade jag att de omfattande beräkningar som låg till grund för omräkning från gamla anslag tiU nya kunde behöva jämkas. Riksdagen bemyndigade med anledning därav re-regeringen, eller den myndighet regeringen i sin tur bemyndigade, att övergångsvis medge överföringar mellan anslag i statsbudgeten och mellan anslagsposter som hade underställts riksdagen.

Detta bemyndigande har regeringen utnyttjat under innevarande budgetår i samband med fördelningen av de medel som riksdagen hösten 1977 har anvisat på tilläggsbudget I med anledning av den ökade tillströmningen till högskolan inom området med fritt tillträde. Jag gör den bedömningen att även under nästa budgetår omföringar av denna art kan behövas. Regeringen bör därför föreslå riksdagen att lämna ett motsvarande bemyndigande för budgetåret 1978/79.

Innevarande år anvisas under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform särskilda medel för stöd- och innovationsåtgärder inom den grundläggande högskoleutbUdningen. I riktlinjerna för den nya högskolan ligger bl. a. att den enskUda högskoleenheten har frihet och ansvar för atl utforma utbildningen. Däri ligger givetvis också en skyldighet att kontinuerUgt se över utbildningen och förnya den. En sådan process bör normalt ske inom ramen för de resurser som står till högskoleenheternas förfogande. Medel för stöd- och innovationsåtgärder skulle därför fördelas på de enskilda högskoleenheterna. Jag anser emeUertid att i avvaktan på erfarenheter av hur den nya organisationen arbetar vissa medel för stöd- och innovationsåtgärder övergång.svis bör föras upp under särskilda anslagsposter under sektorsanslagen och fördelas av UHÄ. Motsvarande bör ske under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, varvid dock medlen på samma sätt som för anslaget i övrigt bör fördelas av regionstyrelsema. Dessa medel bör användas för insatser utöver vad högskolorna själva kan göra.

1 prop. 1976/77: 59 uttalade jag, att jag räknar med att UHÄ i sitt utvärderingsarbete också analyserar hur anslagssystemet inom högskolan fungerar. Jag tänkte då inte enbart på anslagssystemet i snävare mening utan överhuvud på frågan om hur högskolemyndigheter på skilda nivåer planerar, budgeterar och i efterhand granskar sin verksamhet. I det föregående har jag också berört frågan om de delvis nya förutstt-ningar som gäller genom införandet av del nya anslagssystemet. Detta skapar ett behov av en mera utpräglad dialog i budgetprocessen mellan riksdag och regering och högskolemyndigheterna. Jag har sökt utforma mina ställningstaganden i de föregående avsnitten som ett led i en sådan budgetdialog. Inte minst i ljuset av det nu avslutade budgetarbetet på grundval av högskolemyndigheternas förslag till anslagsframställningar anser jag det angeläget att ytterligare diskutera hithörande spörsmål.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 395

UHÄ har anmält att ämbetet avser, att följa utvecklingen av anslags-systemet i skUda avseenden. UHÄ har därvid pekat på behovet av riyå typer av planeringsunderlag, bl.a. som en grund för järiiförelser av kostnaden för olika utbildningar. UHÄ arbetar också med ett projekt som syfiar tih att stimulera framväxten av en mera'systematisk verksamhetsvärdering inom högskolan.

Av tradition, delvis också av andra skäl, har högskolemyndigheterna hittills begränsat redogörelse och analys av egen verksamhet nästan uteslutande til! det tillfälle som ges i de årliga förslagen tUl anslagsframställningar. Det är naturligt, att en rad frågor som myndighetema på detta sätt tar upp färgas av förslagens karaktär av plädering för ökade resurser.

Jag har inledningsvis berört frågan om omprioritering av befintlig verksamhet på olika nivåer inom högskolan. Det föreligger ett klart behov av att myndigheterna kan förena ett gott hushållande med givna ekonomiska resurser med en fortiöpande ulveckling av både utbildning och forskning.

Detta förutsätter säker kunskap om på vilka villkor, ekonomiska och andra, skilda verksamheter bedrivs. En annan förutsättning är att det förs en fortlöpande kritisk diskussion om kostnadsrelationer, ambitionsnivåer och liknande förhållanden. De tekniska förutsättningarna härför har förbättrats genom införandet av det nya anslagssystemet.

Enligt min mening är därför tiden nu mogen att utveckla ändrade eller nya former för hur högskolemyndigheterna bör analysera sin verksamhet. UHÄ har beträffande myndigheterna inom sitt ansvarsområde angett riktningen i ett sådant arbete. Jag anser det ligga i linje med vad jag nu har anfört.

Som en komplettering tiU UHÄ:s förslag till anslagsframställning, på sikt som en grundval för dem, bör nu också inom högskolesektorn införas årligen återkommande redovisningar av verksamheten. Utgångspunkten bör härvid tas i de tankegångar som jag nyss har sökt utveckla. Som en allmän bedömning vill jag tillägga att användbarheten av de tänkta årsredovisningarna inte nödvändigtvis kommer att sammanhänga med deras omfattning utan snarare med hur ändamålsenliga de uppgifter är som redovisningarna kommer att omfatta. Det bör ankomma på UHÄ atl avgöra formerna för och takten i arbetet. Det bör inledningsvis kiuina bedrivas på försök.

Övriga gemensamma frågor

Högskolemyndigheterna har inför genomförandet av högskolereformen bedrivit en omfattande informationsverksamhet dels öm de nya viUkoren för högskoleutbildningen, dels också om utbudet av utbUdning. Denna information har, som jag tidigare har nämnt, verksamt bidragit till alt ute i sarnhäUet vidga kunskapema om innebörden i re-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 396

formens huvuddrag. Det är enligt min mening nödvändigt att inför genomförandet av en reform av denna storleksordning avsätta förhållandevis omfattande resurser för den inledande allmänna informationen om den. Så har också skett i detta fall. När reformen kommer in i ett mera normalt skede bör det vara möjligt att minska resurserna för informationen. Det blir då mera angeläget att söka precisera de olika högskolemyndigheternas informationsansvar.

UHÄ har ansvaret för den övergripande informationen om högskolan samt också för en viss samordning av informationen mellan regionerna. Detta ansvar bör enligt min mening kunna fullgöras inom ramen för de ordinarie resurser för information som UHÄ har. Det är också naturligt att högskoleenheterna ansvarar för informationen om det utbildningsutbud de planerar. Här är det emellertid nödvändigt att informationen ges någorlunda enhetliga former vid de olika högskoleenheterna bl. a. för att de studiesökande på ett enkelt sätt skall kunna jämföra utbildningsutbudet vid de skilda högskoleenheterna. Detta fordrar en viss samordning av informationsmaterialet i fråga om både redigering och spridning. På regional nivå har regionstyrelserna ansvar för denna samordning och på central nivå, som jag nyss har nämnt, UHÄ. Jag har i det följande räknat medel för högskoleenheternas arbete med lokal antagning. Därvid har jag beaktat behovet av att bl. a. förstärka deras informationsverksamhet. Enligt min mening bör regionstyrelserna inom ramen för de resurser jag har beräknat för dem kunna fullgöra sin del av de samordnande uppgifterna.

UHÄ har i sina förslag tiU anslagsframställning betonat vikten av att högskolorna har tillräckliga resurser för att möta den ökade efterfrågan på utbildning från handikappade studerande och för att ge denna studerandegrupp så långt möjhgt likvärdiga studieförutsättningar som övriga studerande.

Antalet svårt handikappade i högskolan har ökat. Detta ställer dock högskolemyndigheterna inför allt större problem, inte minst ekonomiska. Bl. a. har styrelsen för vårdartjänst yttrat sig i frågan.

Jag utgår från att högskoleenheterna inom ramen för tilldelade medel som tidigare bereder handikappade utbildning. Jag anser att reglema inom högskolans anslagssystem för ersättning till handikappade studerande bör ses över. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Vidare vUl jag här ta upp frågan om skydd för frivilliga försökspersoner i forskningsverksamhet.

Sedan den 1 januari 1975 gäller att den som skadas i direkt samband med hälso- och sjukvård eUer efterlevande till sådan patient har rätt till ersättning för behandlingsskada. Den närmare regleringen har skett i ett patientförsäkringsavtal meUan sjukvårdshuvudmännen och ett särskilt försäkringskonsortium. Regeringen har i december 1974 för, sin

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 397

del träffat ett motsvarande avtal med konsortiet avseende viss av staten bedriven hälso- och sjukvård.

Patientförsäkringen täcker även skador vid sådant forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs som ett led i sjukvården. Försäkringen gäller däremct inte forskning som sker utan samband med huvudmännens hälso- och sjukvård och som avser frivilliga försökspersoner. Sådan forskningsverksamhet bedrivs vid både kliniska och teoretiska institutioner inom högskolan samt även vid andra forskningsinstitutioner, t. ex. vid arbetarskyddsstyrelsen. Jag vUl erinra om att forskningsverksamhet av delta slag inte bedrivs utan tillstånd av särskilda s. k. etiska kommittéer.

Självfallet måste de som frivUligt ställer sig till förfogande i forskningsverksamheten och därmed gör en väsenthg samhällsinsats tUlför-säkras ett fullgott skydd vid. eventueU skada. Mot bakgrund av att forskningsverksamheten bedrivs vid olika slags institutioner och under olika statliga huvudmän måste en övergripande och samtidigt praktisk lösning eflersliävas. Jag anser att staten bör förbinda sig att vid skada i dessa fall analogt tillämpa patientförsäkringen, dvs. utbetala den ersättning som konsortiets skadenämnd skulle ha ansett skälig om skadefallet hade omfattats av försäkringen.

Jag förordar sålunda att skyddet för frivilliga försökspersoner löses pä det sätt som jag nu har angivit.

Jag har under anslagen i det följande beräknat ett nettotillskott på 246 000 kr. för 10 personliga tjänster avseende dels sådana tjänstemän som i samband med myndighets utlokalisering garanterats fortsatt anställning i Stockholm (s. k. NOM-garanter), dels andra tjänstemän som tjänstgör vid högskoleenheterna men under innevarande budgetår uppbär lön från b!, a. medel som står tiU statens personatoämnds förfogande. Härvid har jag beaktat att innehavare av andra personliga tjänster helt eller delvis har lämnat dessa tjänster.

Sammanfatlning av budgetförslag för högskoleutbildning och forskning Mina förslag i det följande till anslag kan för den grundläggande högskoleutbildningen sammanfattas i följande tabell.

Medel för grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1978/79

Ändamål milj. kr.

Anslag 1978/79

Utbildning för tekniska yrken 379
Utbildning för administrativa, ekonomiska och

sociala yrken 192

Utbildning för vårdyrken 394

Utbildning för undervisningsyrken 432

Utbildning för kultur- och informationsyrken 146

Lokala och individuella linjer och enstaka kurser 209

Gemensamt 12

Totalt 1764

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 398

Av de totalt närmare 1,8 miljarder kr. som jag föreslår för grundläggande högskoleutbildning avser drygt 40 milj. kr. ändamål tiU vilka medel inte har anslagits tidigare. I sammanhanget bör nämnas de ca 30 milj. kr. som genom riksdagens beslut om tilläggsbudget I för innevarande budgetår tillförs den grundläggande högskoleutbildningen och som således inte tidigare har beräknats i statsbudgeten.

För förstärkning av biblioteksresurserna vid högskolorna i Eskilstuna/ Västerås, Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Borås, Sundsvall/Härnösand och Östersund beräknar jag sammanlagt 1 milj. kr. under anslagen Utbildning för tekniska yrken. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken och Utbildning för undervisningsyrken. Denna förstärkning avser den samlade statliga högskoleverksamheten på resp. ort.

Mina förslag till anslag såvitt avser medel som disponeras av högskoleenheterna för forskning och forskarutbildning sammanfattas i följande tabell.

Medel för forskning och forskarutbildning budgetåret 1978/79

Ändamål milj. kr.

Humanistiska fakulteter 93

Teologiska fakulteter 7

Juridiska fakulteter 9

Samhällsvetenskapliga fakulteter 1)0

Medicinska fakulteter 238

Odontologiska fakulteter 75

Farmaceutisk fakultet 9

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteter 199

Tekniska fakulteter 199

Gemensaml 6

Totalt 945

Av totalt 945 milj. kr. för fasta resurser för forskning och forskarutbildning vid högskoleenheter utgör ca 13 mUj. kr. medel för förstärkningar. Härav avser 7,2 milj. kr. en allmän basresursförslärkning.

Medlen för grundläggande ulbildning och forskning och forskarutr bildning kommer vid bifall till mina förslag att fördelas på enheter i huvudsak i enlighet med följande tabeU.

Medel för grundläggande högskoleutbildning (GU) och forskning och forskarutbildning (FFU), milj. kr.

Högskoleenhet	GU	FFU	totalt
Regionstyrelsen i Stockholm	54	—	54
Universitetet i Stockholm	71	89	160
Tekniska högskolan i Stockholm	98	61	159
Karolinska institutet	100	100	200
Högskolan för lärarutbildning i		1 ■
Stockholm	81	2	83

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 399

Högskoleenhet	GU	FFU	totalt
Konstnärliga högskolor i Stockholm	46	_	46
Regionstyrelsen i Uppsala	39	—	39
Universitetet i Uppsala	128	144	272
Högskolan i Eskilstuna/Västerås	6	—	6
Högskolan i Falun/Borlänge	8	—	8
Högskolan i Gävle/Sandviken	13	—	13
Högskolan i Örebro	29	—	29
Regionstyrelsen i Linköping	14	—	14
Universitetet i Linköping	.84	35	119
Högskolan i Jönköping	13	—	13
Regionstyrelsen i Lund/Malmö	36	■   —	36
Universitetet i Lund	228	179	407
Högskolan i Växjö	18	—	18
Högskolan i Kalmar	14	—	14
Högskolan i Kristianstad	9	—	9
Högskolan i Halmstad	2	—	2
Regionstyrelsen i Göteborg	■   42	—	42
Universitetet i Göteborg	179	113	292
Chalmers tekniska högskola	68	58	126
Högskolan i Borås	15	—	15
Högskolan i Karlstad	21	—	21
Regionstyrelsen i Umeå	27	—	27
Universitetet i Umeä	98	89	187
Högskolan i Luleå	40	14	54
Högskolan i Sundsvall/Härnösand	11	—	II
Högskolan i Östersund	8	—	8
Kommunal högskoleutbildning	127	—	127
Ej fördelat	37	61	98
Totalt	1764	945	2 709

Mitt budgetförslag innebär att totalt inärmare 3,8 miljarder kr. ställs till förfogande för högskoleutbildning och forskning nästa budgetår. Fördelningen av detta belopp framgår av följande tabell.

Medel för forskning och högskoleutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Ändamål                                                           , milj. kr.          milj. kr.

Högskolan 3 347

— grundläggande högskoleutbildning 1 764

— forskning och forskarutbildning' ■         ■ 945    ,

— FoU för högskolan 18 .— lokalkostnader 487

— utrustning 67

— centrala och regionala myndigheter 55

— övrigt 11 Forskningsråd m. m. 358

— forskningsrådsnämnden och forskningsråd 299

— internationellt forskningssamarbete 59

Övrigt forskningsstöd 54

—  forskningsinstitut m. m. 29

—  kungl. biblioteket och statens psykologisk
pedagogiska bibliotek 25

Totalt 3 759

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 400

För forskningsråden inklusive forskningsrådsnämnden förordar jag i det följande att sammanlagt ea 299 mUj. kr. anvisas för nästa budgetår vilket med ca 29 milj. kr. överstiger de belopp som har anvisats över statsbudgeten för innevarande budgetår. Lokalkostnaderna för högskolan avser lokaler för såväl forskningens som utbildningens behov av lokaler. Till dessa lokalkostnader kan läggas statens bidrag tiU driften av kommunala undervisningssjukhus, vilka täcks över socialdepartementets huvudtitel. För år 1978 beräknas dessa bidrag uppgå till ca 340 milj. kr. och avser huvudsakligen ersättning för kostnader upplåtna för den medicinska utbUdningen och forskningen.

Hemställan

Med hänvisning tiU vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att

1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i högskolelagen (1977: 218),

2. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1977: 218) om obligatoriska studerande-sammanslutningar,

3. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag tiU lag med bemyndigande att upphäva föreskrifter om skyldighet att tillhöra särskild studerandesammanslutning,

dels att

4. besluta att i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1978 skall finnas de åtta högskoleenheter för konstnärlig utbildning som jag har angivit,

5. bemyndiga regeringen att vidtaga de åtgärder som fordras för konstfackskolans inordnande i högskoleorganisationen i Stockholm,

6. bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslagen för högskolan m. m. i enlighet med vad jag har förordat,

7. godkänna vad jag har förordat om skydd för frivilliga för-sökspersoner,

8. i övrigt godkänna de rikthnjer för utbUdning och forskning som jag har angivit.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

401

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

D 1. Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostaader

1976/77 Utgift 123 242 120 1977/78 Anslag 36 989 000 1978/79 Förslag       37 237 000

1 Beloppet avser nio månader.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central förvaltningsmyndighet för de statliga högskoleenheterna med undantag för Sveriges lantbruksuniversitel. UHÄ är dessulom central förvaltningsmyndighet för de övriga myndigheter som regeringen bestämmer. Inom UHÄ finns sju byråer, nämligen tre för utbildning och forskning, en för forskning och utvecklingsarbete inom högskolan, en för budget och basresurser, en för central antagning samt en för förvaltningsfrågor. Inom UHÄ finns dessutom ett revisionskontor. För UHÄ gäller förordningen (1976: 702) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		UHÄ		Föredragan-
				den
Personal
Handläggande personal	127		-Hl	of.
Övrig personal	108		of.	of.
	235		-M	of.
Anslag
1. Lönekostnader	23 255 000	4-2 081000		4-2 005 000
2. Sjukvård	24 000	+	5 000	4-       5 000
3. Reseersättningar	718 000	+	72 000	4-     72 000
4. Lokalkostnader	2 371000		of.	of.
5. Vissa utgifter för antagning
av studerande
a) Datamaskintid och stans-
njngskostnader	1 538 000		of.	of.
b) Övriga expenser	1 763 000	-fl 332 000		4-   676 000
6. Expenser	6 989 000	—	581 000	-2 179 000
7. Ej disponerat belopp	331 000			-   331000
	36 989 000	-1-2 909 000		4-   248 000

Universitets- och högskoleämbetet

1. Vid beräkning av O-alternativet behandlar UHÄ förevarande anslag och anslaget Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. tillsammans (—1 870 000 kr.). Den del som hänför sig tiU förevarande anslag beräknar UHÄ till 770 000 kr., innebärande en minskning av reseverksamheten (—170 000 kr.) saml informationsverksamheten (-600 000 kr.).

26   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100, Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        402

2. Pris- och löneomräkning 3 163 000 kr.

3. Bortfall av engångsanvisning för inredning och utrustning av nya lokaler (-2 772 000 kr.).

4. Medel som tidigare beräknats under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform (4-1 350 000 kr.).

5. Ökade resurser för omkostnader i samband med den centrala antagningen (4-1 068 000 kr.).

6. Medel för internutbildning (4-100 000 kr.).

7. Tjänst som byråchef i lönegrad F 25.

Föredraganden

Genom högskolereformen har den centrala antagningen fått en väsentligt ökad omfattning. Utöver prisomräkningen beräknar jag därför ytterligare medel för omkostnader i samband med central antagning (4- 500 000 kr.). Jag förordar vidare att vissa medel avseende utbildning av fackliga representanter i linjenämnder m. m. som tidigare har beräknats under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform beräknas under detta anslag (4-350 000 kr.).

I övrigt räknar jag under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget tih 37 237 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 37 237 000 kr.

D 2. Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m.

1977/78 Anslag 2 600 000

1978/79 Förslag 3 174 000

Från detta anslag bestrids lönekostnader för experter och tiUfäUig personal m. m. samt reseersättningar, publikationstryck och övriga expenser, som hänger samman med utredningar inom universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) verksamhetsområde. Under anslaget har medel beräknats bl. a. för kostnader i samband med utveckling av system för registrering av studerande och studieresultat. Anslaget tillförs medel som inflyter vid försäljning av pubUkationer som bekostas från anslaget.

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ föreslår under förevarande anslag en oförändrad medelsanvisning, vilket dock innebär en realminskning av anslaget med hänsyn till kostnadsökningarna för löner och övriga priser.

Vid beräkningen av 0-altemativet anser UHÄ att de båda anslagen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

403

Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader och Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. bör behandlas tUlsammans. För de två anslagen tillsammans beräknar UHÄ O-alternativet till -1 870 000 kr. Av denna minskning hänför UHÄ 1100 000 kr. till förevarande anslag. Elt realiserande av O-alternativet skulle starkt begränsa UHÄ:s möjligheter att fullgöra sin löpande utredningsinsats på den högre utbildningens område.

Föredraganden

Uppföljningen av den nyligen genomförda reformen på högskoleområdet finner jag vara av central betydelse. Under förevarande anslag beräknar jag medel (800 000 kr.) för en förstärkning av denna verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 174 000 kr.

D 3. Regionstyrelsema för högskolan

1977/78 Anslagi        7 596 000
1978/79 Förslag 8 843 000

1 Anslaget Regionstyrelserna för högskoleutbildning.

Regionstyrelserna för högskolan har tih uppgift att planera och samordna den grundläggande högskoleutbUdningen i respektive högskoleregion, främja denna utbildnings forskningsanknytning samt svara för frågor som är gemensamma för två eller flera läroanstalter. Verksamheten regleras i förordningen (1977: 458) med instmktion för regionstyrelsema för högskolan. Regionstyrelserna skall enligt instraktionen årligen inkomma tiU universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) med sina förslag till anslagsframställningar.

Anslag	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		UHÄ	Föredraganden
1. Lönekostnader	5 486 000	4-750 000	4-1 653 000
2. Sjukvård	6 000	of.	of.
3. Lokalkostnader	550 000	4-227 000	4-   227 000
4. Expenser	I 584 000	-250 000	-   663 000
varav inredning och
utrustning (engångs-
anslag)	850 000	-850 000	-   850 000
5. Ej disponerat belopp	70 000		-     70 000
	7 696 000	4-727 000	+ H47 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        404

Universitets- och högskoleämbetet

1. Löne- och prisomräkning 814 000 kr.

2. Ytteriigare lokalkostnader 227 000 kr.

3. Bortfall av engångsanvisning för inredning och utrustning (-850 000 kr.).

4. Ersättning till ledamöter och suppleanter av regionstyrelserna (750 000 kr.).

5.   Förstärkning av medel för expenser (4-600 000 kr.).
Regionstyrelsen i Umeå högskoleregion har i tilläggspetitum begärt

medel (78 000 kr.) för en tjänst som telefonist.

Föredraganden

Vid mina beräkningar av detta anslag har jag räknat medel för ersättning lill ledamöter och suppleanter i regionstyrelsema (4-700 000 kr.). Vidare har jag för interimistisk styrelse m. m. för högskoleutbildningen i Skövde beräknat 125 000 kr. Härutöver räknar jag endast med förändringar av automatisk karaktär.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att tih Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8 843 000 kr.

D 4. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

1976/77 Utgift 5 519 520

1977/78 Anslag 5 258 000

1978/79 Förslag 5 947 000

Utrustningsnämndens verksamhet

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH, instruktion den 15 maj 1959, ändrad senast den 15 februari 1974) har till uppgift alt utrusta universitet och högskolor inom utbUdnuigs- och jordbruksdepartementens verksamhetsområden, statliga kulturinstitutioner och de övriga institutioner som regeringen bestämmer. UUH fuUgör utrustningsuppgifter inom alla departementens verksamhetsområden.

UUH bistår vidare universitets- och högskoleämbetet liksom lokal-och utrustningsprogramkommittéerna för universitet och högskolor vid ulrustningsplanering samt bl. a. forskningsråden vid anskaffning av apparatur. UUH svarar även för effektivisering och samordning av upphandling inom universitets- och högskolesektorn och sluter i samverkan med riksrevisionsverket centrala avropsavtal, som kan tillämpas inom hela statsförvaltningen. Utanför universitets- och högskolesektorn svarar UUH bl. a. för uppgifter i samband med omlokalisering av statlig verksamhet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        405

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		UUH	Föredragan-
			den
Personal
Handläggande personal	26	4-          2	of.
Övrig personal	21	of.	of.
	47	4-          2	of.
Anslag
Lönekostnader	4 033 000	4-474 000	4-651 000
Sjukvård	10 500	4-       500	4-       500
Lokalkostnader	650 000	-¥ 58 000	4-  58 000
Expenser m. m.	518 500	- 45 500	4- 25 500
Ej disponerat belopp	46 000		- 46 000
	5 258 000	4-487 000	4-689 000

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

1. Pris- och löneomräkning 365 000 kr.

2. O-alternativet ( — 281000 kr.) skuhe, enligt nämndens bedömning, innebära att nämnden inte skulle kunna fullgöra viktiga delar av uppdrag som regeringen beslutat om.

3. Medel för dels en tjänst som byråingenjör (4-84 000 kr.) med motsvarande besparing under anslaget Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet, dels en tjänst som personalassistent (4-81000 kr.) med motsvarande reduktion av medel för automatisk databehandling (-81000 kr.).

4. Ytterligare medel för expertis och extra arbetskraft samt personalutbildning (4-38 000 kr.).

Nämnden har också hemställt om vissa ändringar i nämndens instruktion.

Föredraganden

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) föreslår att nämndens organisation ändras huvudsakligen så att nämnden får en styrelse med fler medlemmar än nuvarande antal ledamöter i nämnden. Det bör enligt UUH:s mening även anges i instruktion för nämnden att nämndens verksamhet är uppdelad på två huvudenheter, en för planering och en för upphandling, som var och en leds av en byråchef. Jag finner det angeläget att UUH:s instruktion ändras i enlighet härmed. Förändringen medför inte ökade resursanspråk. Det bör ankomma på regeringen att ge närmare föreskrifter om antalet ledamöter i styrelsen och dess sammansättning.

Under anslaget räknar jag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 947 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 406

Utbildning och forskning inom högskolan m. m.

D 5. Utbildning för tekniska yrken

1977/78 Anslag      327 713 000 1978/79 Förslag     376 392 000

Delta anslag avser grandläggande utbildning för tekniska yrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmärma utbildningslinjer inom sektorn, dels för studier enhgt äldre studieordning. Under anslaget beräknas vidare medel för försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag tiU kommunal högskoleutbildning.

Sektorn för utbildning för tekniska yrken omfattar innevarande budgetår allmänna utbildningslinjer enligt följande sammanställning.

Utbildningslinje Poäng

Arkitektlinjen 160

Bergsvetenskapslinjen 160

Biologlinjen 120

Datatekniklinjen 160

Driftteknikerlinjeni 40

Elektrotekniklinjen 160

Flygtekniklinjen 160

Fysikerlinjen 120

Geoteknologilinjen 160

Geovetarlinjen 120

Hälso- och miljövårdslinjen 120

Industriell ekonom-linjen 160

Kemistlinjen 120

Kemitekniklinjen 160

Lantmäterilinjen 160

Maskintekniklinjen 160

Matematikerlinjen 120
Sjöingenjörslinjen
Sjökaptenslinjen

Teknisk fysik-linjen 160

Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen 160

Väg- och vattenbyggnadslinjen 160

Hämtöver bedrivs försöksverksamhet med YTH enligt följande sam-manställning.

' Kommunal högskoleutbildning.

 Härutöver beräknas medel för utbildning med inriktning mot handel och distribution i Skövde under anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

Frop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 407

Ort

Borlänge

Borås

Eskilstuna

Gävle/Sandviken

Göteborg

Jönköping

Karlskrona

Luleå

Lund/Malmö (Alnarp)

Markaryd

Skellefteå

Inriktning

Stål- och verkstadsindustri

Konfektionsindustri

Verkstadsindustri

Stålindustri

Verkstadsindustri

Trä- och verkstadsindustri

Verkstadsindustri

Stål- och verkstadsindustri

Livsmedelsindustri

Pappers- och pappersmasseindustri

Trä- och verkstadsindustri

A nslagsfördeln ing

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Universitets-	Föredragan-
		och högskole-	den	1
		ämbetet
Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm	16 059 000	4-       87 000	—	892 000
		(- 2 284 000)	(-	3 293 000)
Tekniska högskolan i Stock-
holm	82 674 000	4-17 891 000	4-15 986 000
varav uppbördsmedel	505 000	4-       25 000	4-	25 000
		(4- 5 771000)	(4-	4 369 000)
Uppsala högskoleregion
Universitetet i Uppsala	25 345 000	4- 2 002 000	4-	3 285 000
		(-  1918 000)	(-	2 329 000)
Högskolan i Örebro	1 629 000	32 000	—	367 000
		(-     285 000)	(-	311000)
Linköpings högskoleregion
Universitetet i Linköping	31 880 000	4-  3 209 000	4-	3 312 000
		(-  1 645 000)	(-	1 066 000)
Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund	57 146 000	4-  11 568 000	4-10 772 000
		(4-    1 851 000)	(4-	1004 000)
Högskolan i Växjö	564 000	4-       236 000	4-	175 000
		(4-       112 000)	(4-	85 000)
Göteborgs högskoleregion
Universitetet i Göteborg	8 163 000	-  1 499 000	4-	6 217 000
		(- 2 534 000)	(4-	4 913 000)
Chalmers tekniska högskola	65 968 000	4-10 240 000	4-	2 386 000
		(4-     144 000)	(-	7 982 000)
Högskolan i Karlstad	199 000	4-       50 000	—	66 000
		(-         6 000)	(-	82 000)
Umeå högskoleregion
Universitetet i Umeå	9 967 000	4-     712 000	—	79 000
		(-  1963 000)	(-	2 389 000)
Högskolan i Luleå	21 526 000	4-  7 928 000	4-	5 955 000
		(4- 2 445 000)	(4-	2 037 000)
Högskolan i Sundsvall/Härnc	)-
sand	562 000	4-     460 000	4-	617 000
		(4-       82 000)	(4-	352 000)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        408

Högskoleenhet                          1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Universitets-och högskoleämbetet	Föredraganden
Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning     6 536 000 Stöd- och innovationsåtgärder	4-     946 000	4-     863 000 4-     540 000 (4-     500 000)
Utgift                                          328 218 000 varav uppbördsmedel                  505 000	4-53 798 000 4-       25 000	4-48 704 000 4-       25 000
Nettoutgift                                327 713 000	4-53 773 000	4-48 679 000
	(-     230 000)	(- 4 192 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Linje m. m./ändamål/ högskoleenhet'

Kostnad    Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

1. Prisomräkning 2 678

2. Löneomräkning 45 897

Hälso- och miljövdrdslinjen

1 000    Till följd av pågående utbyggnad

3.   Kostnader för ökat antal stu
derande, UUm

Kemistlinjen

200

4.  Ökade kostnader, HS/H

Fiskeriadministrativa linjen

50

5.  Ny allmän linje för utbildning
av fiskeritjänstemän, UG

Arbetsvetenskaplig utbildning

400

6.   Arbetsvetenskaplig grundut
bildning vid tekniska hög
skolor

Till följd av tidigare beslutad 1 500    ökad antagning.

Geoteknologi- och maskintekniklinjerna 1. Kostnader för ökat antal studerandeplatser, HLå

Jfr prop. 1976/77 s. 263, UbU 400    1976/77: 20, rskr 246. Yrkande även under anslaget Tekniska fakultetema.

Samhällsbyggnadsteknisk utbildning 8. Samhällsbyggnadsteknisk utbildning, HLå

Resursförstärkningar i övrigt 9. Följdkostnader för föreslagna tjänster: två som professor i arbetsvetenskap och två som biträdande professor i installationsteknik

320

Yrkande även under anslaget Tekniska fakulteterna (1 180 tkr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

409

Linje m. m./ändamål/ högskoleenhet'

Kostnad     Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

16 320

1237

3 215

-18 412

770

190

470 213 105

10.   Datorserviceresurser, ULi

11.   Stödåtgärder för handikappade
studerande

550 55

12. Biblioteksresurser

13. Biblioteksresurser

14. Förstärkning av basresurser, US, UU, ULi, UL, UG, UUm

15. Resurser för gemensamma administrativa uppgifter

- 5 442 3 626

Anslagstekniska förändringar ] 6. Andra årskursen i ämneslärarutbildningen

17. Biblioteksresurser

18. Förvaltningsresurser

19. Stöd- och innovations
åtgärder samt information 710

20. Forsknings- och utvecklingsarbete

21. Lokaler m. m.

22. Medel för grundläggande
utbildning i ADB, numerisk
analys och kemiteknik —  1 010

296 53 798

23. Medel för lokala och individuella linjer och enstaka kurser

24. Medel för lokala och individuella linjer och enstaka kurser, ULi

25. Justering av anslag för högskolan i Karistad

Medel för detta ändamål yrkas under anslaget Utbildning för undervisningsyrken. Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp. Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskole-fövaltningarna. Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform.

Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m. Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

Medel för detta ändamål yrkas under anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

Medel för detta ändamål yrkas under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Medel för detta ändamål yrkas under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, HKa = högskolan i Karlstad, UUm = universitetet i Umeå, HLå = högskolan i Luleå, HS/H = högskolan i Sundsvall/Härnösand.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        410

UHÄ föreslår att försöksverksamheten med YTH skall bedrivas även under en tredje försöksomgång eftersom tillräcklig ulvärdering av verksamheten inte har skett. UHÄ beräknar medel för de två försia terminerna av en tredje försöksomgång i Borlänge, Borås, Eskilstima, Göteborg, Jönköping, Luleå och Alnarp, avslutande år för andra försöksomgången i Markaryd, de två sista terminerna av andra försöksomgången i Skellefteå samt sista terminen av första omgången och första terminen av andra omgången i Karlskrona och Sandviken.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Mina förslag till planeringsramar för sektorn framgår av följande tabell. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eher per sektor och högskoleenhet (b) tiUsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per högskoleenhet inom parentes. För den kommunala högskoleutbUdningen anges en ram för sektom samt beräkningsunderlag inom parentes.

Efter beslut våren 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) inleddes försöksverksamhet med yrkesleknisk högskoleutbUdning (YTH) hösten 1975. F. n. bedrivs inom sektorn för utbildning för tekniska yrken försöksverksamhet på elva orter. På flertalet av dessa orter avslutas en andra försöksomgång vårterminen 1978, i Markaryd började en andra omgång hösten 1977, i Skellefteå börjar en andra omgång vårterminen 1978, i Karlskrona och Gävle/Sandviken började en första försöksomgång höstterminen 1977. Härutöver anordnas i Skövde inom sektom för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken yrkesteknisk högskoleutbildning med inriktning mot handel och distribution.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har överlämnat en utvärderingsrapport över försöksverksamheten för tiden fr. o. m. hösten 1975 t. o. m. våren 1977. UHÄ anser att det finns ett fortsatt behov av pedagogiskt och organisatoriskt utvecklingsarbete i fråga om YTH. Enhgt UHÄ:s uppfattning bör därför YTH bedrivas under tre försöksomgångar och först därefter i mer permanent form inordnas i högskoleorganisationen.

Jag har erfarit att UHÄ f. n. bearbetar ett antal förslag om nya linjer. Jag räknar med att UHÄ:s arbete med såväl utvärdering av YTH-verk-samheten som planeringen av nya utbildningsinriktningar inom denna skall bedrivas i en sådan takt att det skall vara möjligt att i budgetpropositionen för budgetåret 1979/80 behandla frågan. I avvaktan på resultatet av UHÄ:s arbete bör inte nu några nya YTH-linjer inrättas eller den nuvarande YTH-utbildningen förläggas till ytterligare orter. Jag har därför beräknat medel för försöksverksamhet med YTH i samma omfattning som innevarande budgetår.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

411

O

c

3

Östersund

Luleå

Sundsvall/ Härnösand

Umeå

Skövde Karlstad

Borås

Göteborg Växjö

Kristianstad Kalmar

Lund/Malmö

Jönköping

Linköping/ Norrköping

Örebro

Gävle/Sandviken

Falun/Borlänge

Eskilstuna/ Västerås

Uppsala

Stockholm

Planeringsram för kommunal högskoleutbildning

a

c   CS

tu . ■ tf, .2 c : OJ .t-t .-.

•r  O)

:S bo -C .a

S-a

»5  3

o o

o o

(d    G'G'oiS

tr,        f !

o

o

CN

O O

t—   o  m r oo 3,

tr,      

0 0\

    O      CN fl fn CN      pN|

-H        CN \0

oo       o       ■* o       (N

c t,    ni   ra

c t: 60 3 g.S

■= o 2 S -S 5 u ra rt

	c
	o
c	;?
IgS
;	c
'C	.v
o	w
.t
:nj	c
E	!S
c	cö

c      c

g:sg.?-B

o — c

,'—»"iM        111

60    to    O

•5'ch

IU   U   V

E o c o

o

c ..t 7

■P'o.E~

J

o g

c 5-Äa o-g

aa > o

15 iii

O

							O
		o a.		tn	m o o " wi vo ( -»I- SVw'—-V_'	CS r-1
ö 00	1	5>ci Cn o 0\ l— rr, CT\ CN	1		00 CS CO CN Tt r- ■*	oo 00 CN	vo

			e .OJ
			'c*
XI	t		i-.
	■«:		o
OX)	•		.
"c	>	.	'5
Ui	i	1	2
U	g		tH
:?		■£	'C
	s<		Q

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        412

Som följd av pågående uppbyggnad ökar studerandeantalet på hälso-och miljövårdslinjen läsåret 1978/79. Jag har tagit hänsyn härtiU vid min medelsberäkning.

För förstärkning av kemistlinjen i Sundsvall/Härnösand beräknar jag medel motsvarande vissa medel som för innevarande budgetår har anvisats under anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

UHÄ har föreslagit att en allmän utbildningslinje för utbildning av fiskeritjänstemän inrättas. Jag biträder UHÄ:s förslag och förordar att en allmän utbUdningshnje benämnd fiskevårdslinjen inrättas vid universitetet i Göteborg i överensstämmelse med ämbetets förslag. Linjen bör vara tvåårig och omfatta 80 poäng. Antagningen till linjen bör omfatta 16 studerande och ske vartannat år. Jag anser att kostnaderna för utbildningen bör bestridas inom ramen för de resurser som disponeras för grundläggande högskoleutbildning.

Budgetåret 1979/80 kommer antalet utbUdningsplatser vid högskolan i Luleå att öka med 75 platser till följd av tidigare antagning. Med hänsyn till att det finns ett förhållandevis stort antal obesatta utbildningsplatser vid högskolan räknar jag med att denna ökning kan ske inom ramen för oförändrade resurser.

Enligt beslut vid 1976/77 års riksmöte anordnas fr.o.m. höstterminen 1977 UtbUdning med inriktning på samhällsbyggnadsteknik vid högskolan i Luleå (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Samhällsbyggnadsteknik är ett gott exempel på hur en teknisk utbildning kan breddas med samhäUsinriktade ämnen. Jag anser att det är angeläget att stödja den fortsatta utbyggnaden av denna utbildning i Luleå. Jag kommer under anslaget Tekniska fakultetema att förorda att en tjänst som professor i kommunal anläggningsmetodik inrättas. Under förevarande anslag beräknar jag övriga kostnader för denna utbildning.

I prop. 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan anförde jag att sjöbefälsskolornas inordnande i högskolan borde övervägas ytterligare inför budgetåret 1978/79. Jag har i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor anmält att jag senare ämnar återkomma till regeringen med förslag i denna fråga. Utbildningen vid sjöbefälsskoloma kommer därför att inordnas i högskoleorganisationen vid en senare tidpunkt än den 1 juli 1978.

Med  hänvisning  tiU  sammanställningen  beräknar  jag  anslaget  till (327 713 000-1-48 679 000 = ) 376 392 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje benämnd fiskevårdslinjen och omfattande 80 poäng,

2. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

3. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 376 392 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        413

D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

1977/78 Anslag      144 885 000 1978/79 Förslag     181170 000

Detta anslag avser grundläggande utbUdning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken vid de statliga högskoleenhetema inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinje, dels för studier enligt äldre studieordning. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Handelshögskolan i Stockholm och Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning.

Sektorn för utbUdning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken omfattar innevarande budgetår allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enUgt följande sammanstäUning.

Utbildningslinje Poäng

ADB-linjeni 40

Beleendevetenskapliga linjen   . 120

Ekonomiföreståndarlinjen 80

Ekonomlinjen 120

Fritidsledarlinjen 80

Förvaltningslinjen 140

Internatföreståndarlinjeni 60

Juristlinjen 180

Linjen för offentlig förvaltning 140

Psykologlinjen 120

Redovisnings- och revisionslinjen 80

Samhällsplanerarlinjen 140

Samhällsvetarlinjen 120

Sekreterarlinjen 80

Sociala hnjen 140

Systemvetenskapliga linjen 120

Transportadministrativa linjen 80

Ungdomsledarlinjen 40

1 Kommunal högskoleutbildning.

Påbyggnadslinje

Fortbildning i socialt behandlingsarbete

Härutöver bedrivs försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbUdning (YTH) i Skövde.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        414

A nslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet 1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Myndigheterna   Föredraganden

-\- 8 253 000        -1-8 128 000 -H   524000 (-1-  1883 000)     (-f-   785 000)

Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm 31 355 000

varav uppbördsmedel

Uppsala högskoleregion

-f 4 783 000 (-{-   857 000)

-t-  5 668 000 {+  1 308 000)

Universitetet i Uppsala 17 268 000

+     321 000       -V   412 000 (+   360 000)

-I-     541 000 824 000

(-+-   720 000) -1- 3 023 000       H-3 776 000 (-f     772 000)     (+1036 000)

Högskolan i Eskilstuna/ Västerås

Högskolan i Falun/ Borlänge

Högskolan i Örebro 10 549 000

Linköpings högskoleregion

-f     991 000        -f     41000 (-     501000)     (-1154 000) 4-     528 000        -I-   824 000 (-1-   720 000)

Universitetet i Linköping 6 338 000

Högskolan i Jönköping Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund	23 398 000	+	6 111000	-f 5 702 000
		(.+	669 000)	(-f-	246 000)
Högskolan i Växjö	2 936 000	-\-	1 407 000	4-1 362000
		( +	573 000)	( +	834 000)
Göteborgs högskoleregion
Universitetet i Göteborg	21 670 000	-f	4 102 000	-f4 231 000
		(-	373 000)	(-1029 000)
Högskolan i Borås	—	-f	511000	-+-(-1-	824 000 720 000)
Högskolan i Karistad	2 937 000	+	1 056 000	-t-	784 000
		( +	220 000)	( +	325 000)
Umeå högskoleregion
Universitetet i Umeå	12 431000	+	2 501 000	+	2 128 000
		(-	50 000)	(-	484 000)
Högskolan i Luleå	332 000	-t-	381 000	-1-	731 000
		( +	22 000)	( +	398 000)
Högskolan i Sundsvall/
Härnösand	457 000	-f	534000	-f	594 000
		( +	76 000)	( +	315 000)
Högskolan i Östersund	5 993 000	-t-	2 078 000	+	2 096 000
		( +	466 000)	(+	930 000)
Försöksverksamhet med yrkes-
teknisk högskoleutbildning	420 000	-f	61000	-1-	55 000
Ej fördelade medel	4 366 000	—	899 000	—	3 001 000
		(-	899 000)	(-	4 366 000)
Bidrag till Svenska diakonsåll-
skapets sociala utbildnings-
verksamhet	820 000	-f	722 000	+	346 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        415

Högskoleenhet

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Myndigheterna    Föredraganden

Bidrag till Handelshögskolan i

Stockholm 3 615 000

Stöd- och innovationsåtgärder

144 885 000 144 885 000

Utgift

Varav uppbördsmedel

Nettoutgift

+     711000

-H 1 458 000

(+ 1 350 000)

+37 890 000   +36 809 000

+  524 000

+ 37 890 000        +36 285 000 (+ 4166 000)     (+ 2 563 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Linje m. m. /ändamål/	Kostnad    Anmärkningar
högskoleenhet	budgetåret
	1978/79
	(tkr.)

1. Prisomräkning 1 710

2. Löneomräkning 20 983

3. Juristlinjen

Jfr prop. 1976/77: 59 s. 269, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246.

ökning av resurser för andra

året av reformerad juristut-

bUdning 1 800

4.    Linjen för kost och närings-
ekonomi. UU, UG, UUm.

4.1   Ökat studerandeantal i sam
band med inrättandet av

denna linje (28 platser) 300

4.2  Driftkostnader för den del av
utbildningen som tidigare

ålegat kommunal huvudman 500

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning.

4.3  Kostnad för lärarlöner 500

5.    Resursförstärkningar i övrigt

5.1 Stödåtgärder för handikappade studerande 1 700

5.2 Stöd- och innovationsåtgärder    1 500

5.3 Pedagogisk ledning och studievägledning 1 000

5.4 Resurser för vissa allmänna linjer på utbyggnadsorter motsvarande bl. a. tidigare kombinationsutbildningar 2 400

5.5 Datorserviceresurser, ULi 250

5.6 Biblioteksresurser 620

5.7 Resurser för gemensamma administrativa uppgifter 239

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        416

Linje m. m./ändamål/ högskoleenbet'

Kostnad     Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

6. Svenska Diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet Bidrag tiU verksamheten

7. Anslagstekniska förändringar

7.1 Andra årskursen av ämneslärarlinjen

7.2 Biblioteksresurser

7.3 Förvaltningsresurser

7.4 Stöd- och innovation samt information

7.5 Lokaler m. m.

7.6 Forsknings- och utvecklingsarbete

7.7 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

7.8 Grundläggande utbildning i ADB

7.9 Justering av vissa samkostnader, ULi

722

-I 055 6 966

13 033

1 610

1265

543

-20 129

1010

423

Medel för detta ändamål yrkas under anslaget Utbildning för undervisningsyrken. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m. Medel för detta ändamål yrkas under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Utbildning för tekniska yrken.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

37 890

' UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ har i särskild skrivelse i oktober 1977 redovisat förslag till en sammanhållen studiegång för ekonomiföreståndare, internatföreståndare och dietister. Den nya utbUdningslinjen föreslås omfatta 100 poäng och få benämningen linjen för kost och näringsekonomi. Dessutom föreslås två påbyggnadslinjer om 20 poäng. UHÄ föreslår atl utbildningen får statligt huvudmannaskap och förläggs till universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå. Ekonomiföreståndar- och intematföreståndarlinjerna föreslås bli avvecklade med början 1 juh 1978.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        417

UHÄ föreslår att försöksverksamhet med YTH skall bedrivas under ytterhgare en försöksomgång. UHÄ beräknar kostnader för den tredje terminens ulbildning i Skövde samt för en nystart vårterminen 1978.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis tiU vad jag har anfört i del föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Mina förslag tUl planeringsramar för sektom framgår av följande tabell. För den statliga högskoleutbUdningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per högskoleenhet inom parentes. För den kommunala högskoleutbildningen anges för sektorn ramen samt beräkningsimderlag inom parentes.

Jag erinrar om vad jag har anfört under anslaget UtbUdning för tekniska yrken om fortsatt försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. I Skövde började höstterminen 1977 en första försöksomgång för en kurs med inriktning mot handel och distribution (jfr prop. 1976/ 77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Jag har vid min beräkning av medel för försöksverksamheten i Skövde utgått från att den skall ha oförändrad omfattning.

Riksdagen beslöt vid 1976/77 års riksmöte atl en ny juristutbUdning skall anordnas med början vårterminen 1978 (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Jag har vid medelsberäkningen beaktat de ökade koslnaderna för andra och tredje terminens studier på den reformerade juristlinjen.

Jag har tidigare redovisat den skrivelse från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i vUken ämbetet på uppdrag av regeringen har föreslagit en samlad studiegång för ekonomiföreståndare, internatföreståndare och dietister.

Jag anser att UHÄ:s förslag till en samlad studiegång är väl avvägt och förordar att en allmän utbildningslinje med statligt huvudmannaskap benämnd linjen för kost och näringsekonomi inrättas inom sektom. I Ukhet med UHÄ anser jag att linjen bör omfatta 100 poäng. Från den fjärde terminen delas linjen i en administrativ och en terapeutisk gren. Möjlighet finns tih en etappavgång efter denna termin. Jag vill framhålla alt den terapeutiska grenen har en naturlig anknytning tiU sektom för UtbUdning för vårdyrken. De allmänna behörighetsviUkoren bör framdeles gälla för den föreslagna linjen. Studerande med behörighet enhgt äldre föreskrifter bör äga tiUträde tih linjen t. o. m. vårterminen 1980. Det ankommer på UHÄ att meddela de viUkor för särskild behörighet som skall gäUa för antagning tih linjen.

Antagningen tUl utbUdningslinjen bör uppgå tih 152 studerande, vilket innebär en ökning med 28 platser jämfört med antalet platser vid motsvarande reguljära utbUdningar innevarande läsår. Ökningen motsvarar i stort det antal platser som iimevarande läsår finns på kursema i dietelik.

27   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Kartong. S. 418, tabellen, spalt 6. Utgår: 20. Står: 290. Rättat tUl: 270.

S. 418, tabellen, spalt 8. Tillkommer: 20. Står: 1225. Rättat till: 1245.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

418

o

<3S

c

■§ •o

CS

ea

I

Östersund

Luleå

Sundsvall/ Härnösand

Umeå

Skövde

Karistad

Borås

Göteborg

Växjö

Kalmar

Lund/Malmö

Jönköping

Linköping/ Norrköping

Örebro

Gävle/ Sandviken

Falun/ Borlänge

Eskilstuna/ Västerås

Uppsala

Solna

Stockholm

Planeringsram för kommunal högskoleutbildning

o

o

o o       o C) en       "o <3s

1-1 CN       » CN

o m o

m - m

Os 00       m cN ro CN       rr,

O © vo —I

o

CN

2   8

vo      'a-

O O o O o o CN TI- CN — O CN .1 CS     CS ■<*•     r-     "

OO rrt.O,

O O rr, rr,

f

o

Ov

o

vo

s

g

g

tr, CS

CS.

CS

o    o

CN       —

o

o

o O vo rr,

o

CN

o

Q,

CS

SCB O

a-S

Cl

O  O •

u a

s-s

CO a

■5:3    £;.a,.2

tY " ira

a

f Si

I-SI

OnCOn

e

u

- S ««

c -3 TI

■SfS.S-ca oS

.c u o

60 c:

.So a.a .iä > ca o

.Si.S

a, JS

•|e

■c" „ "

.3 c  CB

« ff iS

CO              rt  (l>

u c      tJ ■"  I

c  c4   U  >.

ti O

o.

o   «  i;

Bl    VI*-

— "t; s-r-

?i t" 5 *j

— .M    tn  00 S  = .S  60 —

c S  -c u

rf t; 2 c s

.s tLi .£> & ;=:

"« .S

ho

'S .2

= 1

_II

1.

> <

■.as

>

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsaepartementet        419

UHÄ har föreslagit att utbildningslinjen inrättas vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå. Jag ansluter mig tih detta förslag men anser att det bör utredas om utbUdningen dessutom, inom ramen för det antagningstal och de resurser som jag förordar, kan förläggas även till universitetet i Stockholm. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att slutligt ta stälhiing i lokaliseringsfrågan.

UHÄ har föreslagit att påbyggnadslinjer med anknytning till resp. gren och omfattande 20 poäng skall inrättas. Den fortsatta planeringen bör ske med utgångspunkt i att påbyggnadslinjerna kommer till stånd i stort sett enligt UHÄ:s förslag. Med tanke på en förväntad efterfrågan på sådana utbildningsplatser vill jag inte utesluta att studerande försöksvis skall kunna gå påbyggnadslinjerna direkt efter de inledande 100 poängen.

Jag föreslår att utbildningen på internatföreståndar- och ekonomiföre-ståndarlinjerna avvecklas med början den 1 juli 1978. Inrättandet av den nya hnjen innebär att medel nu bör beräknas för driftkostnader (-1-500 000 kr.) under detta anslag. Motsvarande kostnader bestrids innevarande läsår av primärkommunal huvudman. Vidare bör medel beräknas även för lärarlöner (-1-500 000 kr.) vUka tidigare har anvisats under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning. Jag har vidare vid min medelsberäkning beaktat det ökade antalet studerande på hnjen.

Under budgetåret 1977/78 anordnas kurser i Uppsala och Göteborg i dietelik för ekonomiföreståndare och hushållslärare samt kurser i administration för ekonomiföreståndare. Dessa kurser bör anordnas även budgetåret 1978/79. Det bör ankomma på UHÄ att fastställa kursernas längd.

För andra året av vissa linjer på utbyggnadsorter motsvarande tidigare kombinationsutbUdningar och systematiserad decentraliserad universitetsutbildning har jag under detta anslag för budgetåret 1978/79 beräloiat medel motsvarande dem som för innevarande budgetår har anvisats under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. De medel för tidigare kombinationsutbildningar som under innevarande budgetår anvisas under en gemensam anslagspost Ej fördelade medel har jag vid min medelsberäkning fördelal mellan berörda högskolor.

Jag kommer senare under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor att lägga fram förslag vad gäller utbildningen av fritidsledare.

Utbildningen på ADB-linjen bör ökas med 30 platser i Solna. Jag vUl nämna att en liknande utbUdning i gymnasieskolan i Solna samtidigt dras in.

För innevarande budgetår har under detta anslag beräknats 3 615 000 kr. till Handelshögskolan i Stockholm, avseende dels preliminärt bidrag för 1977/78 enligt avtal den 23 januari 1954 och den 20 december 1974 mellan staten, Stocldiolms [stad]. Handelshögskoleföreningen i Stockholm och Handelshögskolan i Stockholm, dels arvoden för av regeringen

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        420

utsedda ledamöter och suppleant i högskolans styrelse samt revisor för föreningen och högskolan.

Enligt avtalet den 20 december 1974 som reglerar statens bidrag för budgetåren 1975/76—1978/79, skah bidraget ulgå med 39 »/o av kostnaderna enligt statliga normer för i avtalet angivna tjänster.

För nästa budgetår har jag här beräknal 4 196 000 kr., vartill kommer medel för datorkostnader motsvarande dem som för innevarande budgetår har anvisats för högskolan under anslaget till extra utgifter vid universiteten m. m. 130 000 kr., eller sammanlagt 4 326 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (144 885 000-f36 285 000 = ) 181 170 000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje benämnd linjen för kost och näringsekonomi och omfattande 100 poäng,

2. bemyndiga regeringen att besluta om lokahsering av Unjen för kost och näringsekonomi,

3. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordal,

4. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 181 170 000 kr.

D 7. Utbildning för vårdyrken

1977/78 Anslag     201 029 000 1978/79 Förslag    250 700 000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för vårdyrken vid de statliga högskoleenhetema inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer, dels för studier enligt äldre studieordning. Här beräknas vidare medel för blandad medicinsk och farmaceutisk-kemisk utbildning. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning.

Sektorn för utbildning för vårdyrken omfattar innevarande budgetår allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enligt följande sammanslällning.

Utbildningslinje Poäng

Apotekarlinjen 160

Ärbetsterapeutiinjeni 120

Hörselvårdsassistentlinjen 80

Laboratorieassistentlinjeni 100

Logopedlinjen 120

Läkarlinjen 220

Medicinska assistentlinjeni 100

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 421

Oftalmologassistentlinjen Operationsassistentlinj en Receptarielinjen Sjukgymnastlinjen Sj uksköterskelin jeni Sociala servicelinjen Tandhygienistlinjeni Tandläkarlinjen

Påbyggnadslinje

UtbUdning i blodgmppsserologi och hemoterapi I-

Utbildning i klinisk cytologi

Utbildning tUl ortoptisfi

Vidareutbildning av sjuksköterskor

1 Kommunal högskoleutbildning.

" Kommunal och statlig högskoleutbildning.

-1111

80 100 100 100 105 100

40 200

6

24 40 50

Anslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet	1977/78	Beräknad ändring 1978/79 Universitets-       Föredragan-och högskole-     den ämbetet
Stockholms högskoleregion Karolinska institutet	67402 000	-h  17 320 000 (-1- 4 741000)	-H8 224 000 (-f 4 654000)
Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala	21 338 000	-1- 5 991 000 (-f 1938 000)	-f 4 945 000 (-1-  1344 000)
Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping	10 855 000	-1- 1758 000 (-       20 000)	-h 1737 000 (-f       71 000)
Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund	43 811000	-M2 948 000 (-f 3 429 000)	-fl 0 234 000 (-f  3 015 000)
Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg	36 870 000	-fl0 606 000 (-f-  2 878 000)	-f 8 591000 (-f 2 487 000)
Umeä högskoleregion Universitetet i Umeå	20 753 000	-f  6 820 000 (-f  1 508 000)	-f  5 810 000 (-1-  1 276 000)
Stöd- och innovationsåtgärder	—	—	-1-     130 000 (-1-     120 000)
	201 029 000	-f 55 443 000 (+14 474 000)	-1-49 671000 (-1-12 857 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Skolöverstyrelsen (SÖ) har till UHÄ överlämnat underlag för anslagsframställning avseende den kommunala högskoleutbUdningen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 422

För översiktlighetens  skull presenteras  ändringsförslagen  även  för kommunal högskoleutbildning inom sektorn.

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Linje m. m./ändamål/	Kostnad	Anmärkningar
högskoleenhet'	budgetåret 1978/79 (tkr.)
1.    Prisomräkning	I 332
2.    Löneomräkning	35 279
3.    Apotekarlinjen
1 tjänst som biträdande		Yrkande även under anslaget
professor	100	Farmaceutiska fakulteten.
4.    Arbetsterapeutlinjen''
Avkortad utbildning till ar-
betsterapeut för terapi biträ-
den 90 platser	367
5.    Laboratorieassistentlinjen'
Minskning 32 platser	-274
6.   Logopedlinjen
6.1 Nylokalisering, UG	102
6.2 Förstärkning av utbildningen.
UL	43
7.    Läkarlinjen
7.1 Läkarutbildning för sjukskö	-
terskor. Kl	70
7.2 2 tjänster som professor	360	Yrkande även under anslaget Medicinska fakultetema.
7.3 Basresurser vid tjänst som		Yrkande även under anslaget
professor i medicin, särskilt		Medicinska fakulteterna.
yrkesmedicin, ULi	100
7.4 Förstärkning av utbildnings	-
resurserna	400
8.    Medicinska assistentlinjen
8.1 Minskning 28 platser	-   56
8.2 Ytteriigare 16 platser	87
9.    Operationsassistentlinjeri'
Minskning 16 platser	-   71
10.    Receptarielinjen
Ytterligare 30 platser	100
11.    Sjukgymnastlinjen
11.1 Förstärkning av resurserna.	Kl
ochUL	275
11.2 Ytteriigare 30 platser	193

12. Sociala servicelinjen'' Ytterligare 184 platser 452

13. Tandhygienistlinjen

Ytterligare 104 platser 869

14. Påbyggnadslinjer

14.1   Klinisk cytologi minskning

16 platser —   35

14.2  Ulbildning i psykoterapi, US,
UG, UUm 1 750

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        423

Linje m. m./ändamål/ högskoleenhet'

Kostnad    Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

21391

14.3 Vidareutbildning av sjukskö-

terskor= 1 506

15.    Gemensamt för statlig hög
skoleutbildning inom sektorn

15.1 Biblioteksresurser 108

15.2 Stödåtgärder för handikappade 220

15.3 Datorserviceresurser, ULi 5

15.4 Studievägledning 500

15.5 Basresurser, UL, UG, UUm 225

16.    Gemensamt för kommunal hög
skoleutbildning inom sektorn

16.1 Extra kostnader för inbyggd utbildning, tandhygienister och laboratorieassistenter 479

16.2 Stödundervisning och samordnad specialundervisning 46

17.    Anslagstekniska förändringar

17.1 Lokalkostnader m. m. 1 094

17.2 Utbildning för medicinskt

utbildad biståndspersonal 285

17.3 Biblioteksresurser 2 376

17.4 Förvaltningsresurser 9 828

17.5 Överföring till annat sektorsanslag (samkostnad lokala och individuella utbildningslinjer) — 156

17.6 Vissa kostnader i samband

med högskolereform 380

17.7 Forsknings- och utvecklings
arbete 667

17.8 Statsbidrag"-

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under socialdepartementets huvudtitel.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvalt ningama.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

80 397

»Kl = karolinska institutet, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå. = Kommunal högskoleutbildning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        424

Hösten 1976 redovisade dåvarande universitetskanslersämbetet i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 ett principprogram för utbildning i psykoterapi inom högskolan. UHÄ har under budgetåret 1976/77 fortsatt att bereda vissa frågor rörande denna utbUdning.

I samarbete med socialstyrelsen och andra intressenter har UHÄ förberett en utbildningsplan för en påbyggnadslinje i psykoterapi uppdelad i två steg. UHÄ föreslår atl linjen inrättas i Stockholm samt i Umeå-och Göteborgsregionerna. Intresset från berörda läroanstalter är stort och tillgången på handledare och personer som är beredda att gå igenom handledarutbildning är god. Vad beträffar utbildningen i Umeå- och Göteborgsregionerna förutsätts denna få en basorganisation vid resp. universitet. De studerande skall emeUertid ulbUdas på skilda orter inom regionen. Då utbUdningen förutsätts vara integrerad med yrkesverksamhet ger en sådan utbildningsmodell möjligheter att nå flera studerande. För en förläggning till Slockholm talar enligt ämbetet den stora efterfrågan på UtbUdningen från ett stort antal människor, som arbelar inom hälso- och sjukvård, socialvård, skola m. m. UHÄ räknar med 32 platser i Umeåregionen, 34 i Göteborgsregionen och 28 i Stockholmsregionen. Huvuddelen av platserna avser steg 1 i utbildningen, men vissa av platserna i Umeå och Göteborg bör reserveras för studerande som är behöriga att gå igenom steg 2. I Stockholm däremot föreslår UHÄ att endast steg 1 tiUs vidare ges. Möjligheterna att samverka med t. ex. Ericastiftelsen, S:t Lukassiiftelsen och delar av landstingets vårdorganisation vid genomförande av utbildningen i steg 2 i Stockholm bör övervägas i det fortsatta planeringsarbetet. De sammanlagda kostnadema för budgetåret 1978/79 beräknar UHÄ tUl 1 750 000 kr.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Regeringen har den 9 juni 1977 bemyndigat mig att tUlkalla en kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor om vårdutbUdningar inom högskolan. Denna kommitté (U 1977: 06, Vård 77), som enhgt sina direktiv (dir. 1977: 82) skall slutföra sitt arbete under första halvåret 1978, skall göra en samlad översyn av studieorganisationen för vissa vårdutbildningar, främst de utbUdningslinjer inom sektorn som tillhör den kommunala högskoleutbUdningen. Kommittén skaU också bl. a. överväga om och i vUka delar det är möjligt och lämphgt att samordna studierna mellan korta och långa vårdutbildningar. Förslagen skall syfta till ett genomförande omkring år 1980. Kommittén skall också skyndsamt lägga fram förslag till åtgärder som kan underlätta praktiksituationen inom den nuvarande studieorganisationen. I denna del kan ett förslag beräknas föreligga i början av år 1978.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        425

Planeringsramar för sektorn för utbildning för vårdyrken

Utbildningslinje

u,  o

*—   tr rH   BO

l1

c ers

rt  S-o

o

•g

o

-O >1

u. u •o c rt

Q

60 •O

rt "o

_rt

'rt tr,

C O.

w        (3 (A       rt

u    b.

Statlig högskoleutbildning

Apotekarlinjen

Logopedlinjen

Läkarlinjen

Receptarielinjen

Sjukgymnastlinjen

Tandläkarlinjen

Utbildning i psykoterapi

Kommunal högskoleutbildning

Arbetsterapeutlinjen'

Hörselvårdsassistentlinjen'

Laboratorieassistentlinjen

Medicinska assistentlinjen

Oftalmologassistentlinjen

Operationsassistentlinjen

Sjukgymnastlinjen

Sociala servicelinjen

Tandhygienistlinjen

Blodgruppsserologi och hemoterapi I—III

Klinisk cytologi

Ortoptistutbildning'

Sjuksköterskelinjen''

Vidareutbildning av sjuksköterskor'"

J

2 920

7 520

2437 370'

100=' 100'

24=

60

240"

32' 16'

16 .750.

120'

32'

48'

80'

80

196 80

30     60»

112» 32'

16' 60'

32'

16' 16'

.720

' Landstingskommunal huvudman (inkl. Göteborgs och Bohusläns vårdskoleförbund).

*          Primärkommunal huvudman.
' Avser karolinska institutet.

*          Avser Lund.

' Avser Malmö.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår, med utgångspunkt i ett förslag från universitetet i Linköping, att man skall utreda möjligheterna att i Linköping bygga upp en annorlunda bas för ett flertal samverkande vårdutbUdningar. Syftet är bl. a. att uppnå en integrerad studieorganisation. Förslaget belyser väl alt en reform av detta slag har mänga anknytningar till problem och utvecklingstendenser såväl inom vårdutbildningssektorn som inom vårdområdet. En fråga rör möjligheterna att låta de grundläggande vårdutbildningarna samverka med den föreslagna temaorienterade forsknings- och forskamtbildningsorganisa-tionen i Linköping, som jag i annat sammanhang har berört. En annan fråga rör det dubbla huvudmannaskapet, det statliga och det landstingskommunala. Jag vUl erinra om den koppling som på denna punkt finns till lärartjänstutredningens (U 1977: 04) arbete. Inte minst viktigt i sam-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

426

O

o

Si

o.

c

:0

C 3 ta-1

O X)

t)

n;

rt

C

o

rt

1

Ut

•■o

fcO

c

o

■9,     ■"

H    "rt

:0 O

:0 C/3

T3 3

E

o

• ~l		Ta
C3		c
>
trt	ort
3	3	V)
C/3	H-l	:U

168

102

24*.' 190

90

				100			120		60 24
	60	30	60	60'			60		30	30
	16			16			16
	64'	32	16'	128'»	32'		80'76'	16'	96'	30'	16'
	32'		16'	32"		30'	30' 16'		32'	16'
	16'		16' 16'	16'5 16"			16' 96'		30'	16'
16'	32'		32'	32"		16'	16'          16'.	'»16'	32'	16'
16'	16' 16'	16' 16'	16' -360.	16" 96'* 16"	16' ..  .810   . .		16' 16' 16'	32' 750	40' 16'	-465.	16'
		367 terminskurser*

' Varav 32 i Lund och 96 i Malmö.

' Intag var tredje termin.

» Avser samtliga årskurser.

' Avser Eskilstuna.

"> Utbildningen förlagd till Vänersborg.

manhanget är också det arbete som, enligt vad jag nyss har redovisat, pågår inom Vård 77.

Förslaget från universitetet i Linköping och UHÄ är intressant. Jag anser dock att ökad klarhet bör bringas i de frågor som jag har pekat på och är därför inte nu beredd att aktualisera ett utredningsuppdrag på det sätt som UHÄ har föreslagit.

Mina förslag till planeringsramar för sektorn redovisar jag i tabellen. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet. För den kommunala högskoleutbUdningen anges en ram för sektorn samt beräkningsunderlag. Jag redovisar först mina ställningstaganden beträffande vissa linjer inom den stathga högskoleutbUdiungen.

Fr. o. m. höstterminen 1977 anordnas vid karolinska institutet en särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor (jfr prop. 1976/77: 59, UbU

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        427

1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Riksdagen förutsatte vid 1976/77 års riksmöte att eventuella merkostnader för den särskUda studiegången efter budgetåret 1977/78 i sedvanlig ordning skulle prövas i det årliga budgetarbetet på sådant sätt att utbildningen kan genomföras som planerat. Jag beräknar yttterligare 70 000 kr. för kostnader i samband med denna utbildning under budgetåret 1978/79.

Under anslaget Medicinska fakulteterna kommer jag i det följande att föreslå att en tjänsi som professor i reumatologi inrättas vid universitetet i Göteborg.

Den av UHÄ föreslagna ökningen av antalet studerande på receptarielinjen är, enligt ämbetets uppfattning, starkt motiverad av arbetsmarknadsskäl. UHÄ har yttrat sig över en skrivelse från Apoteksbolaget AB och Sveriges Farmaceutförbund med begäran om ökad antagning till receptarielinjen. Ämbetet har härvid framhållit att sett i längre perspektiv bör frågan om behovet och dimensioneringen av receptarieutbUd-ningen ses över bl. a. i förhållande till den totala utbildnings- och yrkesstrukturen inom det farmaceutiska arbetsområdet. En sådan mer långsiktig översyn får dock, anser UHÄ, inte hindra att man löser akuta dimensioneringsproblem. Jag delar ämbetets uppfattning på båda dessa punkter och beräknar medel för en ökad antagning på receptarielinjen med 15 studerande per termin.

Genom beslut den 5 maj 1977 uppdrog regeringen åt UHÄ att genom ett förslag till utbildningsplan ytterligare konkretisera det förslag beträffande den gmndläggande tandläkarutbildningen som 1971 års utredning rörande tandläkarnas specialistutbildning m. m. har lagt fram. Utredningen föreslog bl. a. en förkortning av tandläkarutbildningen med en termin samt en ettårig allmäntjänstgöring i folktandvården före legitimation som tandläkare. UHÄ har i oktober 1977 redovisat etl förslag till utbildningsplan som enligt min uppfattning i sina huvuddrag är väl avvägt beträffande såväl studiegäng som utbildningens innehåll.

Utredningen rörande viss klinisk odontologisk verksamhet har i oktober 1977 lagt fram sitt betänkande (Ds U 1977: 18) Tandvård med odontologisk utbildning och forskning. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Utredningen föreslår att den kliniska verksamheten i anslutning till odontologisk utbildning och forskning organiseras som en integrerad del av tandvårdsorganisationen inom resp. folktandvårdshuvudmans ansvarsområde. Beträffande huvudmannaskapet för denna organisation presenterar utredningen olika alternativ men anser att de bästa fömtsättningarna för såväl klinisk utbUdning som forskning skapas med kommunalt huvudmannaskap. Om ett kommunalt huvudmannaskap inte kan genomföras nu tänker sig utredningen som ett första steg ett altemativ med stathgt huvudmannaskap för en begränsad tandvårdsorganisation. Alternativet innebär all de nuvarande tandvårdscentralerna i huvudsak behålls med en i allt väsentligt oförändrad omfattning av tandvården samtidigt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 423

som patientrekryleringen underlättas genom en utbyggd samverkan med folktandvården.

För egen del anser jag att det är angeläget att den grundläggande tand-läkamtbildningen läggs om. Möjligheterna att genomföra den eftersträvade reformen i denna del är emellertid bl. a. beroende av hur man löser de frågor som utredningen rörande viss Idinisk odontologisk verksamhet har utrett. De båda föreslagna reformerna måste vägas samman. Beredningen av båda frågorna måste av dessa skäl fortgå ännu en tid. Jag räknar därvid med att även det lokala planeringsarbetet beträffande den gmndläggande tandläkarutbUdningen kommer att fortgå. En omläggning av utbildningen bör kunna bli akluell höstterminen 1979 förutsatt att godtagbara uppgörelser kan nås med huvudmännen för folktandvården. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet samt med statsrådet Troedsson.

I prop. 1976/77: 59 redovisade jag ett av dåvarande universitetskanslersämbetet framlagt förslag om utbildning i psykoterapi uppdelad i två steg med mellanliggande yrkesverksamhet. Jag framhöll därvid att en sådan utbildning var angelägen och att ämbetets förslag borde vara vägledande vid ett beslut om inrättande av utbildning i psykoterapi. Jag ansåg emellertid att uppläggningen av steg 2 i den föreslagna utbildningen, förläggningen av utbildningen till orter samt vissa övriga frågor borde utredas ytterUgare. Ett sådant utredningsarbete har nu genomförts av UHÄ.

Det är enligt min uppfattning angeläget att nu få till stånd psykoterapiutbildning inom den statliga högskoleutbildningen, en uppfattning som, enligt vad jag har inhämtat, delas av Landstingsförbundet. En statlig utbUdning på detta område tillgodoser ett dokumenterat behov av utbUdade. Den bör också kunna få modellskapande och metodutvecklande funktioner, som kommer den psykoterapiutbildning till godo som bedrivs i andra former.

Fömtsättningarna för att genomföra psykoterapiutbildning synes goda i alla de av UHÄ föreslagna regionerna. Jag anser att det från flera synpunkter är angeläget att få till stånd utbildningen i Umeåregionen. I likhet med UHÄ anser jag att utbUdningen bör ha en basorganisation vid universitetet i Umeå men att de studerande bör kunna utbildas på skUda orter inom regionen. UHÄ:s skäl för att förlägga utbUdningen till Stockholm finner jag också beaktansvärda. Jag förordar därför att utbildning i psykoterapi inrättas som en påbyggnadslinje om sammanlagt 90 poäng (varav steg 1 omfattar 30 poäng och steg 2 omfattar 60 poäng) inom sektom för utbildning för vårdyrken och beräknar medel dels för utbUdning på denna linje för 24 studerande i Umeå och 24 studerande i Slockholm, dels för viss handledarutbildning. En mindre del av utbildningsplatsema i Umeåregionen bör, i överensstämmelse med UHÄ:s förslag, reserveras för studerande på steg 2 i utbildningen, medan samtliga utbildningsplatser

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        429

i Stockholm bör avse steg 1. Jag anser, liksom UHÄ, att det är angeläget att möjligheterna till samverkan mellan de statliga utbildningsmyndigheterna och t. ex. Ericastiftelsen, S:l Lukassiiftelsen och delar av landstingets vårdorganisation vid genomförandet av steg 2 i Stockholm övervägs i ett fortsatt planeringsarbete.

För sammanhangets skull behandlar jag under förevarande anslag även vissa frågor inom den kommunala högskoleutbildningen vad avser sektorn för utbildning för vårdyrken och för vilken medel anvisas under anslaget Bidrag lill kommunal högskoleutbildning. Mina ställningstaganden till lokalisering och dimensionering av dessa utbildningar framgår av den lidigare redovisade tabellen. Förslagen innebär bl. a. en ökad intagning på sjukgymnastlinjen (-t-30), tandhygienistiinjen (4-104) samt sjukskö-terskeutbUdningen (4-300). Vissa frågor i detta sammanhang kommer jag att redovisa i det följande vid min anmälan av anslaget Bidrag tiU kommunal högskoleutbildning m. m.

En ökad kapacitet på sjukgymnastlinjen är enligt min uppfattning starkt motiverad. Socialstyrelsens prognoser pekar på ett antagningsbe-hov av omkring 500 studerande per år. Om utbildningen, som jag i enlighet med UHÄ:s förslag förordar, ökar med 30 platser blir det sammanlagda antagningstalet budgetåret 1978/79 ca 370. För närvarande anordnas sjukgymnastlinjen inte norr om Uppsala. Jag anser det därför synnerligen angeläget både från de studerandes och från samhäUets synpunkt att den tillkommande kapaciteten används för att anordna Unjen i Umeå.

Enligt skolöverstyrelsens (SÖ) organisalionsbeslut finns för innevarande budgetår ca 3 690 platser på sjuksköterskelinjen. Enligt SÖ:s beräkningar kommer alla dessa platser inte att tas i anspråk. Utnyttjandegraden är dock tämligen god bl. a. som ett resultat av atl man i slörre utsträckning än tidigare använder praktikplatser även inom långtidsvård och öppen vård. Det är enhgt min uppfattning angelägel att fortsätta på denna väg och jag hänvisar här till vad jag har anfört tidigare om Vård 77:s arbete. Den centrala antagning till sjuksköterskelinjen som genomförs fr. o. m. innevarande budgetår bör kunna bidra tih att tillgänglig utbildningskapacitet utnyttjas bättre. Enligt min mening bör vidare, som en försöksanordning, SÖ bemyndigas att i samråd med UHÄ överlåta på regionstyrelserna att i samverkan med överstyrelsen och berörda landstingskommuner planera och genomföra utbUdningen på ett sådant sätt att utbildningskapaciteten blir fuUt utnyttjad. Härigenom borde det bli möjligt att uppnå en reellt ökad antagning, dvs. en antagning som svarar mot de drygt 3 850 platser som angavs som planeringsram för innevarande budgetår.

Väsentiig i detta sammanhang är också den till sektorn knutna påbyggnadslinjen vidareutbildning av sjuksköterskor. Jag beräknar för budgetåret 1978/79 en ökning av antalet antagningsplatser i vidareutbildningen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        430

om ca 300. Huvuddelen av ökningen bör, i överensstämmelse med ämbetsverkens förslag, läggas på vidareutbUdning i öppen hälso- och sjukvård. Jag förutsätter att även den kompletterande teoretiska utbUdningen för skolsköterskor samt den utbildning för verksamhel som skolsköterska, vilken har föreslagits av skolhälsovårdsutredningen i betänkandet (SOU 1976: 46) Skolhälsovård, skall kunna rymmas inom den föreslagna vidareutbUdningskapaciteten.

UHÄ:s förslag lill utbyggnad av den sociala servicelinjen är jag inte beredd att biträda. Fr. o. m. innevarande läsår bedrivs utbildningen på sociala servicelinjen enligt en utbildningsplan, som bygger på den förskjutning mot öppnare behandlings- och boendeformer som nu pågår inom åldringsvården. Jag anser att man först bör vinna erfarenheter av den nya utbildningen innan omfattande förändringar i dimensioneringen görs. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad utbildningsutskottet uttalade (UbU 1976/77: 20) i samband med behandlingen av prop. 1976/77: 59, nämligen att man i Vård 77:s arbete skulle uppmärksamma hur den delvis nya inriktningen av utbildningen på den sociala servicelinjen svarar mot utvecklingen av vårdbehovet bland de äldre.

Enligt socialstyrelsens beräkningar är behovet av tandhygienister stort. Det är därför tillfredsstäUande att planering för tandhygienistutbildning nu har framskridit så långt i flera landstingskommuner att det, enligt deras och ämbetsverkens bedömning, finns möjligheter att inrätta utbildningen på ytterligare fem orter. Innevarande budgetår är anlagningskapaciteten 160 platser. Med den ökning som jag beräknar för näsla budgetår blir antalet antagningsplatser sammanlagt 264, dvs. en ökning med 65 procent.

UHÄ har föreslagit att den utbUdning som sedan några år bedrivs av socialstyrelsen i samarbete med och med bidrag från styrelsen för internationell utveckling för hälso- och sjukvårdspersonal i syfte att underlätta dessa gruppers arbete i bistånds- och katastrof tjänst skall överföras till universitetet i Uppsala. Jag är inte nu beredd att biträda UHÄ:s förslag på denna punkt.

Med hänvisning till  sammanställningen beräknar jag  anslaget till (201 029 000-f 49 671 000 = ) 250 700 000 kr. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att

1. besluta om inrättande av utbildning i psykoterapi som en påbyggnadslinje omfattande 90 poäng inom sektorn för utbildning för vårdyrken,

2. fastställa planeringsramar enUgt vad jag har förordat,

3. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 250 700 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        431

D 8. Utbildning för undervisningsyrken

1977/78 Anslag      329 477 000 1978/79 Förslag    426 165 000

Anslaget avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbUdningslinjer, för påbyggnadslinjer, för vissa kurser samt för studier enligt äldre studieordning. Medel för kommunal högskoleutbildning beräknas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbUdning m. m.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar innevarande budgetår allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinje enligt följande sammanställning.

Allmänna utbildningslinjer Poäng

Barnavårdslärarlinjen 120

Folkhögskollärarlinjen 40
Fritidspedagoghnjeni 80 alt. 50

Förskollärarlinjen 80 alt. 50

Gymnastiklärarlinjen 80

Handels- och kontorslärarlinjen 40

Hemspråkslärarlinjen 80

Hushållslärarlinjen 120
Industri- och hantverkslärarlinjen 40

Lågstadielärarlinjen 100

Mellanstadielärarlinjen 120

Musiklärarlinjen 160
Slöjdlärarlinjen 40

Studie- och yrkesorienteringslinjen 120 alt. 60

Teckningslärarlinjen 120

Textillärarhnjen 120
Vårdlärarlinjen 60

Ämneslärarlinjer: 160

Historisk-samhällsvelenskapliga ämneslärarlinjen

Matematisk-naturvetenskapliga ämneslärarlinjen

Språkvetenskapliga ämneslärarlinjen

Påbyggnadslinje

Speciallärarlinjen 20—100

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), av organisationskommittén (U 1970: 60) för högre musikutbildning (OMUS) samt av stiftelsen Svenska Dalcroze-seminariet.

Anslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur. I myndigheternas anslagsframställningar är dessa inte pris- och löneomräknade.

' Delvis kommunal högskoleutbUdning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        432

Högskoleenhet	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Myndigheterna		Föredraganden
Stockholms högskoleregion
Högskolan för lärarutbildning
i Stockholm	58 213 000	-f 17 023 900'		4-22 522 000*
varav uppbördsmedel				4-     100 000
		(-f	1 539 000)	(4-  3 289 000)
Konstfackskolan (tecknings-
lärarutb.)	3 033 000	(-	16 000 487 000)	-  3 033 000
varav uppbördsmedel	100 000		of.	-     100 000
Musikhögskolan i Stockholm
(musiklärarutb.)	2 981 000	-1-(+	773 000 5 000)	- 2 981 000
Uppsala högskoleregion
Universitetet i Uppsala	24 978 000	-t-	7 707 000	4- 9 011000
		(+	3 048 000)	(4- 3 481000)
Högskolan i Eskilstuna/
Västerås	4 051000	-f	1 801 500	4- 1525 000
		(+	353 000)	(4-     370 000)
Högskolan i Falun/Borlänge	5 392 000	-f	1 721 600	4- 1930 000
		(+	369 000)	(4-     388 000)
Högskolan i Gävle/Sandviken	10 694 000	-f-	2 577 450	4- 2 584 000
		(+	322 000)	(4-     290 000)
Högskolan i Örebro	9 899 000	+	2 408 250	4- 2 049 000
		(+	826 000)	(4-     901000)
Linköpings högskoleregion
Universitetet i Linköping	23 754 000	-1-	7 859 000	4- 5 376 000
		(+	3 120 000)	(4- 1 570 000)
Högskolan i Jönköping	9 710 000	-f	1916 650	4- 1937 000
		(+	413 000)	(4-     438 000)
Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund	37 337 000	-H3 069 100'		4-14 648 000
		( +	1 172 000)	(4- 2 285 000)
Högskolan i Växjö	9 005 000	-1-	2 226 600	4- 2 410 000
		(-f	496 000)	(4-     484 000)
Högskolan i Kalmar	9 259 000	4-	2 397 250	4- 2 202 000
		(4-	435 000)	(+     446 000)
Högskolan i Kristianstad	7 933 000	4-	1 431 750	4-  1015 000
		(+	338 000)	(4-     335 000)
Utbildning i Halmstad	(727 000)'	(+	99 000)'	4-  1 789 000 (4-     175 000)
Göteborgs högskoleregion
Universitetet i Göteborg	44 393 000'	4-14 419 950		414 518 000
		(4-	2 697 000)	(4- 3 927 000)
Högskolan i Borås	2 988 000	4-(+	1 227 750 22 000)	4- 1261000
Högskolan i Karlstad	11863 000	4-	3 881 750	4- 3 596 000
		(+	1 038 000)	(4-     814 000)
Umeå högskoleregion
Universitetet i Umeå	27 768 000	4-	9 222 500	4- 9 296 000
		(4- 2 670 000)		(4- 3 408 000)
Högskolan i Luleå	10185 000	4-(+	1 585 250 26 000)	4- 1719 000
Högskolan i Sundsvall/
Härnösand	7 698 000	4-	1 124 750	4-     939 000
		(4-	287 000)	(4-     284000)
Ej fördelade medel
Hemspråkslärarutbildning	190 000	4-	27 000	4-       26 000
Särskilda lärarutbildnings-
åtgärder	600 000	4-	90 000	+       84 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        433

Högskoleenhet

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Myndigheterna   Föredraganden

+ 98 821000

(4-18 909 000) of.

+ 98 821000

(+18 909 000)

Utbildning av instruktörer för näringsliv och förvaltning Stödåtgärder för handikappade studerande

Utbildning av lärare i musik och annat ämne Utökad undervisning andra och tredje året inom musiklärarutbildningen (OMUS) Statsbidrag till Örebro musikpedagogiska institut (OMUS) Statsbidrag till Stiftelsen Svenska Dalcroze-seminariet andra och tredje året (OMUS) Ytterligare statsbidrag till stiftelsen Svenska Dalcroze-seminariet

Kurser för lärare och ledare i frivillig musikverksamhet (OMUS)

Stöd- och innovationsåtgärder

Utgift

varav uppbördsmedel Netloutgift

860 000

160 000

6 633 000

329 577 000

100 000 329 477 000

4- 124 000 -f- 120 000 - 160 000 4- 22 000 4- 1 185 000        4-     925 000

+     122 000 4- 1414 000

+     500 000

4-     510 000 4-     550 000'

4-     600 000 4-    (220 000)

+    374 000

(+    224 000)

+    324 000

(+     324 000)

+ 96 688 000

(+23 433 000) of.

+ 96 688 000

(+23 433 000)

' Inkluderar nuvarande statsbidrag till Svenska Dalcroze-seminariet om 650 OÖO kr.  ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.  Medel för Halmstad inräknade i medlen för universitetet i Göteborg 1977/78 och i UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1978/79 i medlen för universitetet i Lund.

' Utöver vad ÖMUS har begärt.

■• Inkluderar medel för teckningslärarutbildning vid konstfackskolan och musik-lärarutbildning vid musikhögskolan.

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Linje/ändamål

Kostnad    Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

1.	Prisomräkning	4018
2.	Löneomräkning	45 946
3.	Fritidspedagog linjen
	Tidigare ökad intagning	3 181
4.	För sko Här ar linjen
4.1	Tidigare ökad intagning	7 907
4.2	Ytterligare 264 intagnings-
	platser	2 268
5.	Handels- och kontorslärarlinj	en
	Tidigare ökad intagning	525
6.	Hemspråkslårarhnjen
	Tidigare ökad intagning	3 944
7.	Hushållslårarlinjen
7.1	Tidigare minskad intagning
	till ettämnesutbildning	-   265

28    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        434

Linje/ändamål                                  Kostnad		Anmärkningar
budgetåret
1978/79
(tkr.)
7.2    Tidigare intagning till två-
ämnesutbildning	680
7.3   Ytterligare 12 intagnings-
platser i ettämnesutbildning	270
8.      Industri- och hantverkslärar-
linjen
8.1    Tidigare ökad intagning	94
8.2   Ytterligare 24 intagnings-
platser	281
8.3    Ökad utbildning av personal
vid arbetsvårdsinstitut	100
9.      Lägstadielärarlinjen
Ytterligare 24 intagnings-
platser	379
10.      Mellanstadielärarlinjen
10.1    Tidigare minskad intagning -	■4 233
10.2   Ytterligare 24 intagnings-
platser	403
11.      Musiklärarlinjen
11.1    TiUfällig bristutbildaing
inom SÄMUS upphör
(UHÄ)	-     81
11.2   Ytteriigare 22 intagnings-
platser i ettämnesutbildning
(UHÄ)	594
11.3   Ytteriigare 25 intagnings-
platser i ettämnesutbildning
(OMU.S)	786
11.4   Förstatiigande av Svenska Da	1-	Inkluderar nuvarande statsbidraj
croze-seminariet (OMUS)	1200	om 650 tkr. ur anslaget Bidrag

till särskilda kulturella ändamål.

11.5

414

11.6

11.7 11.8

394 122

320

11.9

1 180

Ökning av linjeanknutna kurser (OMUS) Större undervisningsmängd första året (OMUS) Större undervisningsmängd andra och tredje året (OMUS) Ökad intagning tiU och förbättrad kvalitet i påbyggnadskurser (OMUS) Statsbidrag till Örebro musikpedagogiska institut (OMUS)

11.10

380

Kurser för lärare och ledare i frivillig musikverksamhet (OMUS)

160

66

Äskanden från huvudmannen utöver vad OMUS begärt.

550

12.

900

11.11 Ytterligare 12 platser i särskild musiklärarutbildning (UHÄ)

11.12 Ökad intagning tiU fjärde terminen inom SÄMUS (UHÄ)

11.13 Statsbidrag tin Svenska Dalcroze-seminariet andra och tredje året Slöjdlärarlinjen 24 intagningsplatser i tvåämnesutbiidning

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        435

Linje/ändamål	Kostnad    Anmärkningar
	budgetåret
	1978/79
	(tkr.)
13.      Studie- och yrkesoriente-
ringslinjen
Tidigare ökad intagning	1014
14.      Teckningslärarlinjen
14.1    Särskild utbildning av obe-
höriga teckningslärare
upphör	-   195
14.2   Tidigare minskad intagning
vid teckningslärarinstitutet
i Stockholm	-   257
14.3   Tidigare ökad intagning i
Umeå	660
14.4   Ökad praktik i utbildningen	1
vid teckningslärarinsthutet	234
15.      Textillårarlinjen
15.1    Tidigare ökad intagning tiU
ettämnesutbildning	480
15.2   24 intagningsplatser till
tvåämnesutbiidning	890
16.      Vårdlärarlinjen
Tidigare ökad intagning samt
upphörande av utbildningen
i Örebro	750
17      Ämneslärarlinjen
17.1    Tidigare ökad intagning tUl
praktisk-pedagogisk utbild-
ning enligt äldre studie-
ordning	67
17.2   Tidigare intagning till
navigationslårarutbildning	198
18.      Lärarlinjen för jordbruk.
skogsbruk och trädgård
Ytterligare 24 intagnings-
platser	350
19.      Speciallärarlinjen
19.1    Tidigare ökad intagning	198
19.2    Utbildning av yrkesvals-
lärare inom särskolan an-
ordnas ej 1978/79	-   240
19.3    Gren 2, talpedagoger
Ytterligare 16 intagnings-
platser	304
19.4   Gren 2, lärare för utveck-
lingsstörda och synhandi-
kappade
Ytterligare 6 intagnings-
platser	99
19.5    Gren 3: 1, lärare för sjuka
barn
Ytterligare 6 intagnings-
platser	99
20.      Resursförstärkning i övrigt
20.1    Biblioteksresurser	675
20.2   Basresurser	933
20.3   Stöd- och innovations-
åtgärder	350
20.4   Stödåtgärder för handi-
kappade studerande	320
20.5   Studievägledning	500
21.      Anslagstekniska föränd-
ringar	(18 909)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

436

Linje/ändamål

Kostnad     Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

560 494

589

-3 000

232

1 618

9 593

21.1    Kostnader för andra året för ämneslärarlinjen

1634

21.2   Biblioteksresurser

8 147

21.3    Förvaltningsresurser

21.4 Stöd- och innovationsåtgärder samt vissa särskilda kostnader i samband med högskolereform

21.5 Lokalkostnader

21.6 Överföring till anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken

21.7 Överföring till anslaget Ersättning till vissa lärarkandidater

21.8 Forsknings- och utvecklingsarbete

21.9   Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

21.10 Överföring från anslaget
Bidrag till särskilda kultur-
rella ändamål (OMUS) 220

98 821

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen Utbildning för tekniska yrken. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken samt Utbildning för kultur- och informationsyrken. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

Medel för dessa ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader rn. m. vid högskoleenhetema. Överföring från teckningslärarinstitutet till övriga utbildningar vid konstfackskolan.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetåir anvisats under anslaget Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Avser kurser för lärare och ledare inom friviUig musikverksamhet.

Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamns och Tyresö kommuner har i gemensam skrivelse bl. a. framfört önskemål om en kraftig utbyggnad av utbildningen av förskollärare och annan bamomsorgspersonal.

Svenska kommunförbundet och Svenska kommunalarbetareförbundet har i gemensam skrivelse bl. a. anhålUt atl behörighetsvillkoren för antagning till 50-veckorsutbildning av barnskötare till förskollärare ändras så att den föreskrivna yrkeserfarenheten skall kunna ha inhämtats även före genomgången barnskötarutbildning och avse även sådan

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 437

tjänstgöring inom barnomsorgsverksamheten som f. n. inte är behörig-hetsgivande.

UHÄ har i skrivelse den 21 november 1977 hemstäUt om bemyndigande att dels få förlägga antagningsplatserna inom förskoUärarutbild-ningen om 50 poäng lill orter där behov av sådan utbildning föreligger, dels få föra över platser som ej kan besättas i denna utbildning tiU förskollärarutbildning om 80 poäng.

Högskolestyrelsen i Kristianstad har i skrivelse hemställt alt klasslärarutbildning åter lokaliseras lill Kristianstad.

Studentkåren vid högskolan i Kristianstad kräver i skrivelse att klasslärarlinjerna återupprättas i Kristianstad och att prognoser avseende lärarbehovet tas fram.

Borås kommun redovisar i skrivelse tUlgången på behöriga lärare i kommunen.

Elevkåren vid Svenska Dalcroze-seminariet har kommit in med skrivelse, i vilken bl. a. krävs att det av OMUS föreslagna bidraget till undervisning i högre årskurser vid seminariet 1978/79 höjs så att det kommer i nivå med kostnaden per studerande inom den statliga musiklärarutbildningen innevarande budgelår. Elevkåren anser vidare att eleverna i nuvarande årskurs 1 och 2 bör beredas möjlighet att genomgå ett fjärde utbUdningsår.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis tUl vad chefen för utbUdningsdepartementet har anfört i del föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor. Vid mina överväganden under förevarande anslag har jag samrått med honom.

I min anmälan av Vissa gemensamma frågor inom skolväsendel har jag redogjort för elevutvecklingen i ungdomsskolan under 1980- och 1990-talen, såsom den f. n. kan bedömas, och dess konsekvenser för bl. a. behovet av lärare och dimensioneringen av lärarutbildningen. Som en följd av den minskning av födelsetalen som skett sedan mitten av 1960-talet kommer trots ett fortsatt inflyttningsöverskott det totala antalet elever i skolpliktig ålder sannolikt att bh lägre under resten av seklet än i dag. Med hänsyn till enbart elevutvecklingen kommer därför behovet av lågstadielärare att minska kraftigt i mitten av 1980-talet. Behovet av mellanstadielärare kommer alt minska tidigare medan behovel av lärare för högstadiet under de närmaste åren ökar något för att i början av 1980-talel återigen bh mindre.

Antalet elever i gymnasieskolan antas öka kraftigt fram till mitten av 1980-talet för att därefter sjunka. Under den närmaste 15-årsperioden kommer dock elevantalet att vara större än dagens. Därmed uppstår också ett tillfälligt ökat behov av lärare främst inom de yrkesinriktade ämnena.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        433

På längre sikt föreligger dock risk för ett läraröverskott eftersom födelsetalen ligger kvar på en låg nivå. Enligt min mening måste därför stor försiktighet iakttas vad gäller en eventuell förändring av lärarutbildningens dimensionering.

Mot denna bakgrund bör det ankomma på skolöverstyrelsen (SÖ) och statistiska centralbyrån att i samarbete närmare undersöka det framlida behovet av och tillgången på lärare samt på universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att på grundval av dessa bedömningar i samband med anslagsframställning för budgetåret 1979/80 redovisa konsekvenserna för lärarutbildningens dimensionering och organisation. Lärarutbildningen bör i likhet med annan yrkesutbildning anpassas till arbetsmarknadsbehovet. Om det skulle visa sig att nuvarande antagningskapacitet är för hög bör organisationen i första hand anpassas så att kostnadema per studerande inte ökar.

Enligt vad jag har erfarit kommer 1974 års räramtbildningsutredning (U 1974: 04) att lägga fram förslag som innebär förändringar av flera lärargruppers specialisering på ämnen och årskurser. UHÄ bör därför samråda med utredningen om den långsiktiga bedömningen av dessa frågor.

De lärarutbildningar som bör ses över är, enligt min mening, i första hand klass- och ämneslärarutbildningen. Även dimensioneringen av studie- och yrkesorienteringslinjen bör i detta sammanhang ses över inför nästa anslagsframställning. Arbetsmarknadssituationen för personal med utbildning i studie- och yrkesorientering bör därvid beaktas.

SÖ har i skrivelse den 17 januari 1977 redovisat personalbehovet inom barnomsorgen. Ansvaret för lärarutbildningen har förts över till UHÄ. Det bör ankomma på socialstyrelsen att efter samråd med Svenska kommunförbundet undersöka personal- och utbUdningsbehovet inom barnomsorgen. UHÄ bör på grundval av sådana prognoser efter samråd med socialstyrelsen föreslå dimensionering av förskoUärar- och fritids-pedadoglinjerna. Jag viU framhålla vikten av att ett rullande prognosarbete kommer till stånd, särskilt i fråga om förskollärarUnjen, i syfte att undvika plötsliga och drastiska förändringar av antalet antagningsplatser. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

Organisationskommittén (U 1970:60) för högre musikutbildning (OMUS) har i betänkandet (Ds U 1977: 15) Dimensionering och lokalisering av den högre musikutbUdningen lagt fram förslag tUl dimensionering av bl. a. musiklärarlinjen. OMUS har därvid framhållit atl underlaget för förslaget avseende musiklärarlinjen delvis är bristfälUgt. UHÄ bör därför efter samråd med SÖ och Svenska kommunförbundet se över musiklärarlinjens dimensionering med hänsyn till behovet av lärare i det allmänna skolväsendet, den kommunala musikskolan och annan frivUlig musikverksamhet.

UHÄ bör vid fullgörande av här angivna uppgifter angående lärar-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        439

utbildningens dimensionering och organisation samråda med berörda personalorganisationer.

För vissa lärarutbildningar har jag bedömt att en ökning av antalet antagningsplatser är nödvändig fr. o. m. budgetåret 1978/79. Bakgrunden till detta är dels bristen på lärare med föreskriven utbUdning inom vissa områden, dels den pågående utbyggnaden av arbetsmarknadsutbildningen och förskolan.

Jag kommer i det följande atl föreslå en ökning av anlagningskapaciteten på förskollärarlinjen, handels- och kontorslärarlinj en, industri- och hanlverkslärarlinjen, speciallärarlinjen samt lärarutbildningen för områdena jordbruk, skogsbruk och trädgård. Jag kommer även att föreslå en ökning av antalet platser inom den praktisk-pedagogiska ämneslärarutbildningen enligt äldre studieordning främsl på grund av behovet av lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. På grundval av förslagen från OMUS föreslår jag också en ökning av musiklärarutbUd-ningen och vissa andra åtgärder i syfte att minska bristen på musiklärare med föreskriven utbildning. Vidare kommer antagningskapaciteten inom slöjd- och textillärarutbildningen att öka genom den tvåämnesutbiidning i slöjd i kombination med engelska eller matematik som enligt riksdagens beslut under våren 1977 (prop. 1976/77: 76, UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77: 333) skall anordnas under nästa budgetår.

I samband med den reformering av klass- och ämneslärarutbildningen som inleddes 1968 (prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143) tiUkom organisationen med skolenheter för försöks- och demonstrations verksamhel (FoD-verksamhet). Den skulle omfatta grundskolans låg-, mellan- och högstadium samt de gymnasiala skolformerna. Särskilda studierektorsljänster med främst samordnande uppgifter inom FoD-verksamheten skulle inrättas liksom särskilda ordinarie lärartjänster, s. k. Up-tjänster. Inför budgetåret 1968/69 (prop. 1968: 65, SU 1968: 93, mem. 1968: 120, rslcr 1968: 224) tUlkom som en följd av beslutet vid 1967 års riksdag Up-tjänster för lågstadielärare, mellanstadielärare, lärare i läroämnen och speciallärare samt Up-tjänster som övningslärare för grundskolans högstadium och det gymnasiala stadiet. Dessutom inrättades sex särskilda tjänster som studierektor.

Efter förslag från en arbetsgrupp inom SÖ beslöt riksdagen (prop. 1975: 1 bU. 10, UbU 1975: 10, rskr 1975: 104) dels att dimensioneringen av FoD-verksamheten skulle anpassas till antalet studerande vid de dåvarande lärarhögskolorna, dels att FoD-resursen, som bestod enbart av fasta Ijänster, skulle delas upp i en fast och en flexibel del. Den fria resursen förväntades ge större möjligheter för den enskilda lärarhögskolan att rationellt utnyttja FoD-organisationen. Resursen skulle kunna utnyttjas för alla slags lärarutbildningar och för utbildning av personal för studie-och yrkesorientering.

Riksdagen instämde vidare i SÖ:s förslag att tiden fram till den 1 juh 1977 borde ses som en utredningsperiod. Med utgångspunkt i de erfaren-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 440

heter som kunde vinnas under perioden borde det ankomma på SÖ att inför budgetåret 1977/78 komma in med förslag rörande den fortsatta FoD-verksamhetens anpassning till reella behov inom såväl skolväsendet som lärarutbUdningen.

Genom beslut den 23 juni 1976 uppdrog regeringen åt SÖ att i samband med förslag tiU anslagsframstäUning för budgetåret 1977/78 komma in med de förslag till förändringar av den pedagogisk-administrativa ledningen av lärarhögskolornas FoD-verksamhet jämte de eventuella ytterligare förändringar av nämnda verksamhet, som kunde föranledas av riksdagens beslut om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering (prop. 1975/76: 89, UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268).

UHÄ lade efter samråd med SÖ i skrivelse den 22 oktober 1976 fram vissa förslag rörande FoD-verksamheten i lärarutbUdningen, vilka dock begränsades till att avse budgetåret 1977/78. Någon stäUning har emellertid inte tagits till dessa förslag.

De s. k. särskilda ordinarie lärartjänsterna vid FoD-skolorna är knutna tih lågstadie-, mellanstadie-, special- och ämneslärarutbUdning-arna. Denna organisation har sitt ursprung i förhållandel att man vid lärarhögskolorna under FoD-verksamhetens första år endast utbildade dessa lärarkategorier. Senare fördes även utbildningen vid de dåvarande yrkespedagogiska instituten och på sina håll även förskoUärar- och fritidspedagogutbildningen till lärarhögskolorna. Någon FoD-resurs i form av fasta tjänster tillfördes dock inte dessa läramtbUdningar. I och med högskolereformen den 1 juli 1977 samlades alla lärarutbildningar inom sektorn for utbildning för undervisningsyrken utan att det medförde någon förändring av den fasta resursens storlek eller fördelning på olika tjänster. Inte heller den fria resursens storlek förändrades i samband med högskolereformen.

Enligt vad jag underhand har erfarit från bl. a. en pågående utvärdering av FoD-verksamheten är den nuvarande organisationen med fasta lärartjänster knutna till ett fåtal lärarutbildningar och en mindre fri resurs i många fall inte ändamålsenlig.

FoD-resursens tillkomst får ses mot bakgrund av att ett av huvudmålen för lärarutbildningen enligt prop. 1967: 4 skulle vara att hos lärarna grundlägga vilja och förmåga tUl omvärdering och ständig förbättring av skolans verksamhet och ge dem förutsättningar att delta i det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. I en rapport (Ds U 1977: 21) från 1974 års lärarutbildningsutredning. Lärarutbildning — svenska erfarenheter och internationeUa utvecklingslinjer, sammanfattas erfarenheterna av FoD-verksamheten så att det institutioneha samarbetet med lärarutbildningen har fungerat tillfredsställande men att inverkan på grundutbildningen av lärare varit svag.

Vid mina överväganden har jag funnit att främst de resurser som är bundna i tjänster inte medger pedagogisk försöksverksamhet och utveck-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 441

lingsarbete pä det sätt som varit avsett. Övervägande skäl talar, enligt min mening, för att FoD-verksamheten i dess nuvarande form upphör. Jag har därför räknat med en minskning av förevarande anslag som motsvarar den fria resursens storlek (—2 750 000 kr.) och med att vakanta särskilda ordinarie lärartjänster inte återbesätts fr. o. m. den 1 juli 1978. Med hänsyn till den av mig föreslagna förändringen bör de sex särskilda studierektorstjänsterna inom FoD-verksamheten avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1978. Mitt förslag innebär vidare att särskilda ordinarie lärare på orter där klasslärarutbildning inte anordnas bör sägas upp fr. o. m. budgetåret 1978/79. Förslaget innebär också att det på orter med klass-, special- och/eller ämneslärarutbildning Övergångsvis kommer att finnas kvar ett varierande antal lärare med uppgifter motsvarande dem som gäller i den nuvarande FoD-verksamheten. UHÄ bör i samråd med SÖ komma in med förslag tiU bestämmelser för dessa lärares framtida uppgifter. Nuvarande bestämmelser om särskilda skolenheter för FoD-verksamhet bör upphöra att gälla i och med utgången av juni månad 1978.

Med undanlag av den s. k. fria resursen anvisas f. n. medel för FoD-verksamheten under anslagen Bidrag till driften av grundskolor m. m. och Bidrag till driften av gymnasieskolor. Jag kommer senare denna dag vid min anmälan av propositionen om nytt statsbidrag tiU gmndskolan m. m. alt återkomma till frågan om avvecklingen av FoD-verksamheten.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att det nya anslagssystemet för högskolan medger en betydande frihet att organisera utbildningen så att olika behov kan lillgodoses.

Enligt vad jag har erfarit utreds frågan om forsknings- och utvecklingsarbetet inom läramtbildningen av 1974 års läramtbildningsutredning. Frågan om organisation och omfattning av framtida försöksverksamhet i lärarutbUdningen avser jag att pröva vid min behandling av utredningens kommande förslag.

Inför budgetåret 1977/78 tilldelades sektorn för utbildnmg för undervisningsyrken inga ytterligare medel för studievägledande uppgifter. UHÄ har därför föreslagit en ökning av studievägledningsresurserna. Jag är inte beredd att biträda detta förslag.

Jag har beräknat medel för förstärkning av biblioteksresurserna vid högskolorna i Eskilstuna/Västerås, Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken, Jönköping, Kalmar, Borås och Sundsvall/Härnösand (4-710 000 kr.). Denna förstärkning avser biblioteksresurserna för hela den statiiga högskoleverksamheten på resp. ort.

1974 års lärarutbildningsutredning har med anledning av tilläggsdirektiv i skrivelse den 22 juni 1977 kommit in med vissa förslag rörande betygsättning i lärarutbildning och meritvärdering vid tillsättning av tjänst i skolväsendet. Förslagen har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        442

Svenska facklärarförbundet har i skrivelse den 22 december 1976 anhållit att UHÄ snarast ges i uppdrag att lägga fram förslag till grundutbildning för lärare i svenska för invandrare. Även nu tjänstgörande lärare bör enligt förbundet ges möjligheter tiU behörighetsgivande utbUdning. Folkbildningsutredningen (U 1975: 19) har enligt sina direktiv bl.a. att lämna förslag rörande gränsdragningen mellan folkbildningsarbetet och övriga former av vuxenutbildning. Jag är därför inte beredd att ge UHÄ i uppdrag att lägga fram förslag till grundutbildning för lärare i svenska för invandrare.

SÖ har i skrivelse den 19 juni 1972 kommit in med förslag tiU omläggning av ADB-lärarutbUdningen samt förslag till bestämmelser om tjänster m.m. Lärarnas riksförbund, dataindustriutredningen (I 1971:02) och ADB-lärarföreningen har kommit in med skrivelser i ärendet. Jag är dock inte beredd att tillstyrka förslaget i dess nuvarande form. Det ankommer på UHÄ och SÖ att på nytt aktualisera frågan om behov av åtgärder föreligger.

Enligt riksdagens beslut i anledning av prop. 1976/77: 76 (UbU 1976/ 77: 29, rskr 1976/77: 333) bör de pedagogik/metodikläramtbildningar om 18 veckor som f. n. anordnas i anslutning tUl fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna fr. o. m. budgetår 1978/79 utgöra en påbyggnadslinje om 20 poäng. Även barnavårdslärare är behöriga atl antas till utbildningen. Regeringen har genom beslut den 11 augusti 1977 uppdragit åt UHÄ alt komma in med förslag till uppläggning av och medelsberäkning för utbildningarna inom den linje. Arbetet med detta pågår f. n. UHÄ har i sin anslagsframstäUning för nästa budgetår räknat med att påbyggnadslinjen anordnas med 18 platser i Stockholm och med 12 platser i Göteborg. Enligt UHÄ bör utbildningen kunna anordnas med de resurser man i dag förfogar över genom en viss minskning av antagningskapaciteten i jämförelse med vad som gäller för 18-veckorskur-serna. Jag ansluter mig till UHÄ:s förslag. Enligt min mening bör det ankomma på UHÄ att fördela platserna mellan förskollärare, frilids-pedagoger och barnavårdslärare.

Mina förslag till planeringsramar för sektorn för utbildning för undervisningsyrken framgår av tabellen i det följande. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per hnje och högskoleenhet. För kommunal högskoleutbildning anges ram för sektom samt beräkningsunderlag. Förändringar anges inom parentes.

Jag övergår nu till att behandla de olika linjerna inom sektorn.

Folkhögskollärarlinjen

Medel har, enligt UHÄ:s förslag, beräknats för oförändrat antal antagningsplatser.

1973 års folkhögskoleutredning (U 1972: 04) har i mars 1977 avlämnat sitt slutbetänkande (SOU  1977: 8) Folkhögskolan 2. Lärarutbildning,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        443

o ~

so

<3S O Tj- CN

O CN

" +

O'*

 +

0-* o

so CN I—

+<

00

a 'c

T3

CA .

00 u :0   O

-a

c a

'c -o

c

I-

o

Ped./Met. lärari.'

Special-lärarl.

Jord- skog-trädgårdslärarl.

Ämneslärarlinjema

Vårdlärarl.

Textillärarl.

Tecknings-lärarl.

Studie- och yrkes-orienteringsl.

Slöjdlärarl.

Musiklärarl.

Mellanstadie-lärarl.

Lågstadie-lärarl.

Industri- och hantverkslärarl.

Hushålls-lärarl.

Hemspråks-lärarl.

Handels- och kontorslärarl.

Gymnastik-lärarl.

Förskol-lärarl.

Fritidspedagog!.

Folkhögskol-lärarl.

Barnavårds-lärarl.

o

■* ■*

s;

+

so

Sq[

.. C5 _ o O C.1 O cN

"+ +

00 CN

O

00 '-t

+

0

00 00 TT-*

2

00 TT

r-i +

 +

O O

O CN ',

ooooo

00 w-> - 00 TT
-, ,-, CN----------------- '

C3 O        O CN -.O OOSOOOO                                     O          OOO

OOtT        OCSOiOO-rfOsCSOOOOV                                                                                     —                   00

.-iCS        —TfCN-H-HCScn4_--                                                                                                  CN                .1

4-        i

00

rr, CM

o o so os

o so

OOOOO en so so so so

• a

rt

c

•S'>

 -o

2 "i

rt >      i>

5 1-

tn O

b   CXI

-  rt  M  U

rt 

-ä g tr ri O. tr

ars

 tr

-w

OO

c

00

00—

c.S •o c

" JO

O.T3
:0	c
a	3
c :0	>-l
1-1
	u
C	0
»
"o	s"
Ai	ä

00

c

• Sä E

ort"-'

1-1 IZl

• o 3ti — — c  3 c c rt S i-

.iS .iS -o =" S

o o c =5 «3 .; ii c: 03

CO   en :rt . r;-

00 ooi J2 ">

o, U. OO-

'3

Qi

« •— •- •— —   (O

u E oS £ S S » "2.2 2 « «.2.«

0002

C/l    c/1    CA   

00 00 eo.£: :0 :0 :0 C

K HH Ä 3

*w o ö o o o ' aj -  tr,  - -   a>

c«   CO  

00 00.— :0 :0  C

OO.S

:0  C

.2 oo:? 60 60 oo.S c :0 '' :0 :0 :0  C

3m      ä ffi k )

Os ?-, CN 00 CN CN

" +

SO tr,

M +

so f

os   I

eo +

CN O

?; +

-1 +

tr, CN CN

so CN

5

t- r-

rt

"o

tr, 00

«     1>

00

_n

'c 00

o

c rt rt

I/i

b

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        444

en .5

00                    - c

c                   = -a

•3                    rir:i

•5 ä£

rz:                  -a a

=     =1

- ig

- .§1

Si S s

«        as

m 2  O

•§ S-S

o                 C- 00

m2

c         -SS

i      :&«

• rt                 H 60

B           0.2

ft.                    C
. rt

■S SS

O                  C-o

:0               -O   S

E       g  „

5       hJ   SS

s

"!? .- CN   5

>                00 J2-

2 !:;             !=

F                O           00 *i>

ä JD           ff 00

JS =° "SIs

I     _ .||

O         .E " .j-              u .E

£?         =       i

.§           2       S-            22

t-. >

• z:               ÖS

• :o "

5 O = .2 ;ö

So ti 60 (u                     o X

'■" 't3 •? B

=;   0"S                    co'"'-'JS

.S TJ       -  ,0  u                  :0 -O ■--o

1-1 *-'          r"*-"*                       '   ti    i

:0 «J       .5   oO                     C   w*= C/3

:Soö S     2.-g     _.|lla     cd

i-c                          u,     3coO          'rt-ja    j5

eo'S                         2.1-E'--          EoosO      00.

-4- (U ..—s

|.e.S2-.e2   g.§2i|-§|

•c«c     "S>-cXi      _S — ~S:Sr3-ti-r

w "g S * > S MM                                          art c - E .•= .5 .•=.•= j.i

-oMJSirtä-                                                               "rt| o-a-T3 0..0 o

|S"g2sip jS-gjN:.-.-:

ob3 3 B o t-,    5 —5"'E«s'"7si''U'o

|«|rtgoS o.12so§| mO-mmO.

r>>"2>E« >>>5>2>22>

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet        445

högskoleutbildning m. m. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. redovisa sina förslag till åtgärder med anledning av utredningens förslag rörande utbildning av folkhögskolans lärare.

Fritidspedagoglinjen

Under innevarande läsår anordnas fritidspedagogutbildning dels som tvåårig linje inom den stadiga och kommunala högskolan, dels som en 50-veckorskurs inom arbetsmarknadsutbildningen. Budgetåret 1976/77 anordnades vid vissa lärarhögskolor fritidspedagogutbildning om 50 veckor för sökande med erfarenhet från praktisk verksamhet inom yrkesområdet. Då intresset för denna utbildning visat sig vara svagt lades utbildningen ned inför innevarande budgetår. Enligt beslut av regering och riksdag våren 1977 (prop. 1976/77 :76, UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77: 333) bör sådan utbildning emellertid även i fortsättningen anordnas inom ramen för den statliga högskolan.

Enligt vad jag har erfarit kommer kurserna inom arbetsmarknadsutbildning enligt beslut av arbetsmarknadsstyrelsen att avvecklas med utgången av innevarande budgetår. Jag förordar därför att 50-veckorsutbildningen inom högskolan återupptas läsåret 1978/79 med 24 antagningsplatser i vardera Stockholm, Malmö och Göteborg. Samtidigt bör motsvarande minskning av den tvååriga utbildningen där äga rum. Jag utgår från att man på ansvarigt håll inom högskolan undersöker möjligheterna att föra över lärare, som verkat inom arbetsmarknadsutbildningens kurser, till högskolan.

Kommunal fritidspedagogutbildning förekommer i dag på elva utbildningsorter i landet. På samtliga av dessa orter utom en fuins samtidigt statlig fritidspedagogutbildning. I prop. 1976/77: 76 uttalade jag att fritidspedagogutbildningen på längre sikt endast borde anordnas inom den statliga högskolan i anslutning till övrig lärarutbildning. Jag förordade därför en successiv avveckling av den kommunala fritidspedagogutbildningen. UHÄ har i sin anslagsframställning anmält att man senare har för avsikt att komma in med förslag rörande avvecklingen av den kommunala fritidspedagogutbildningen.

Nuvarande antagningskapacitet till den statliga fritidspedagogutbildningen grundar sig bl. a. på den överenskommelse som träffades mellan staten och kommunerna under hösten 1975 om utbyggnad av fritidshemmen under perioden fram t. o. m. utgången av år 1981. Enligt vad jag har erfarit visar kommunernas nu aktueUa utbyggnadsplaner för barnomsorgen att man i fråga om fritidshemmen ligger under den ökningstakt som förutsattes i överenskommelsen. Någon utölaiing av den statliga fritidspedagogutbildningen bör därför inte ske. Ställning till frågan om avveckling av den kommunala fritidspedagogutbildningen bör enligt min mening tas när UHÄ kommit in med ett samlat förslag i frågan. Den totala antagningen till fritidspedagogutbildnmgen i landet kommer ge-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        446

nom avvecklingen av arbetsmarknadsutbildningen av fritidspedagoger att reduceras med ca 340 platser nästa budgetår.

Förskollärarlinjen

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 föreslår UHÄ en ökning av antalet antagningsplatser med 264 i 80/100-poängsutbildningen. De tillkommande platserna föreslås bli fördelade på orter på sådant sätt, att undervisningen genomgående kan byggas upp kring studiegrupper om 24 elever.

Den nuvarande dimensioneringen av förskollärarutbildningen ligger något över den utbildningskapacitet som enligt tillgängliga prognoser med en jämn årlig antagning erfordras för att uppnå balans mellan tillgång och efterfrågan på utbildade förskollärare år 1985. Detta gäller för riket som helhet. Emellertid föreligger i dag en obalans i tillgången på utbildade förskollärare mellan olika delar av landet. I främst storstadsregionerna finns en besvärande brist på utbildad personal. Samtidigt finns det orter där det redan i dag i det närmaste råder jämvikt mellan tillgången på lediga platser och utbildade förskollärare. Bristsituationen i storstadsområdena har i vissa fall medfört att daghemsutbyggnaden inte kunnat fortskrida i planerad takt och i andra fall resulterat i att verksamheten bedrivits med personal utan erforderlig utbildning.

De uppgifter som f. n. föreligger om kommunernas utbyggnadsplaner visar att takten i utbyggnaden i år är något snabbare än vad man räknade med i överenskommelsen mellan staten och kommunerna hösten 1975 om daghemsutbyggnaden under perioden fram t. o. m. 1981. För perioden som helhet ligger kommunema dock enligt sina planer på en lägre nivå än vad som förutsattes i överenskommelsen.

Det är dock enligt min mening angeläget att ytterligare öka utbildningskapaciteten på förskollärarlinjen. Ökningen bör helt tillfalla storstadsområdena medan antagnuigen på övriga orter bör ligga kvar på samma nivå som under innevarande budgetår.

För att få en snabbare genoraslagskraft av ökningen förordar jag att de tillkommande platserna i första hand tas i anspråk för 50-poängsutbild-ning av barnskötare till förskollärare. Jag har därför beräknat medel för ytterligare 72 antagningsplatser i sådan utbildning i Stockholm, Malmö och Göteborg. Med bänsyn till de svårigheter som under senare år förelegat att få behöriga sökande till dessa utbildningar bör dock UHÄ ges möjlighet att lokalisera antagningsplatserna inom 50-poängsutbildningen till andra orter där behov föreligger. Om antalet platser i sådan utbildning trots detta inte kan fyllas bör UHÄ kunna byta outnyttjade platser i denna utbildning till antagningsplatser i 80/100-poängsutbildning. Sådant utbyte skall, enligt min mening, ske inom ramen för tilldelade medel och får således ej medföra merkostnader för statsverket under påföljande budgetår. För att underlätta rekryteringen till 50-poängsutbildningen har regeringen genom förordning hösten 1977 ändrat behö-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        447

righetsvillkoren så att det blir möjligt att antas till utbildningen för sådana sökande som inhämtat sin yrkeserfarenhet före barnskötarutbild-ningen. Ändringen gör det också möjligt att till utbildningen anta personer som har sin yrkeserfarenhet från sådan barnomsorgsverksamhet, t. ex. vid sjukhus, som tidigare inte varit behörighetsgivande.

Jag är inte beredd att tillstyrka UHÄ:s förslag om en generell sänkning av antalet elever per studerandegrupp från 30 till 24. Frågan om gruppstorlek är enligt min mening beroende av hur man lokalt lägger upp utbildningen. Det ankommer på de lokala högskolemyndigheterna att inom ramen för tilldelade medel organisera utbildningen i studiegrupper efter de skiftande förutsättningar och behov som föreligger under olika delar och moment av utbildningen.

I prop. 1976/77: 76 anförde jag att jag avsåg att återkomma med förslag inför budgetåret 1978/79 om en resursförstärkning på förskollärarlinjen för att möjliggöra tillfälliga delningar av elevgrupperna i mindre undervisningsgrupper samt för projektstudier och samverkan i lärarlag. Jag har för detta ändamål beräknat 2 310 000 kr., vilket motsvarar en kostnadsökning om 550 kr. per elev i 80/100-poängsutbildningen.

Förskollärare som under höstterminen 1976 genomgick en 18-veckors-kurs för behörighet att undervisa i barnkunskap i gymnasieskolans specialkurser har inkommit med skrivelser i vilka de bl. a. anhåller att en kompletterande kurs anordnas för dem, så att de blir behöriga att undervisa i barnkunskap i grundskolan och bam- och ungdomskunskap i gymnasieskolan. Det ankommer enligt min mening på högskolemyndigheterna att i sin planering av utbildningsutbudet beakta behovet av sådana kurser.

Gyrnnastiklärarlinjen

Fr. o. m. innevarande läsår anordnas inom oförändrad total antagningskapacitet försöksverksamhet med utbildning av 25 studerande per termin i gymnastik och ett eller flera andra ämnen (engelska, biologi, kemi och matematik). Försöksverksamheten föreslås få oförändrad omfattning budgetåret 1978/79.

Handels- och kontorslärarlinjen

Antagningskapaciteten på handels- och kontorslärarlinjen har för innevarande budgetår ökats med 48 platser till 120 platser. Jag har vid medelsberäkningen beaktat den kostnadsökning detta medför för budgetåret 1978/79. Med hänsyn till bristen på lärare med föreskriven utbildning bör, enligt min mening, utbildningen ytterligare utökas med tolv platser på höstterminen och tolv platser på vårterminen (-1-315 000 kr.). Dessa platser bör avsättas för nu verksamma lärare inom handel och kontor samt i maskinskrivning som saknar föreskriven utbildning och som länge tjänstgjort i grundskola, gymnasieskola och/eller arbetsmarknadsutbildning. Platserna bör lokaliseras till samma orter som tidigare.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 443

Hemspråkslärarlinjen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77: 76, UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77: 333) inrättades den 1 juli 1977 en hemspråkslärarlinje om 80 poäng med 120 platser. För budgetåret 1978/79 har jag beräknat medel för andra året av denna linje. På utbildningsorterna Stockholm, Malmö och Göteborg bör antagningsplatserna detta år, i enlighet med UHÄ:s förslag, fördelas på språkgrupper som framgår av följande sammanställning. Detta innebär att hemspråkslärarutbildning kan startas för en spansk språkgrupp i Stockholm och att utbildningen för den danska språkgruppen i Malmö utgår. Det innebär också en omfördelning av det totala antalet platser mellan den finska och den serbokroatiska/kroatoserbiska språk gruppen såväl totalt som mellan utbildningsorter under nästa budgetår jämfört med innevarande budgetår. Omfördelningen innebär bl. a. att antalet antagningsplatser för den finska språkgruppen i Göteborg utökas. Ökningen bör ses mot bakgrund av att jag, vilket senare kommer att framgå, inte kan tillstyrka UHÄ:s förslag om att nästa budgetår anordna den särskilda lågstadielärarutbildningen för sökande med finska som modersmål i Göteborg.

Heinspråkslärarutbildning läsåret 1978/79

Utbild-	Språkgrupper
ningsorter	finska	serbo-     grekiska kroatiska/ kroatoserbiska	turkiska spanska S:a
Stockholm Malmö Göteborg S:a	16 36 52	—           12 24           12 24           24	12             8             48 —             —             36 —             —             36 12              8           120

Hushållslärarlinjen

Fr. o. m. innevarande läsår anordnas vid universitetet i Umeå tvåämnesutbiidning för 24 studerande i dels ett eller flera av ämnena hemkunskap, kostkunskap, bostads/miljökunskap och konsumentkunskap, dels biologi, kemi, matematik eller samhällskunskap. Jag har beräknat medel för den kostnadsökning som försöksverksamheten medför budgetåret 1978/79 (+ 600 000 kr.).

Någon ökning av antagningskapaciteten till ettämnesutbUdningen är jag inte beredd att nu förorda. Tidigare minskning av antagningen till denna utbildning leder nästa budgetår till minskat medelsbehov.

Industri- och hanlverkslärarlinjen

Antagningskapaciteten för denna linje har för innevarande budgetår utökats med 24 platser till 264 platser. Jag har beaktat det medelsbehov detta medför för budgetåret 1978/79. Med hänsyn till det ökade behovet av lärare inom industri och hantverk inom såväl gymnasieskola som ar-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        449

betsmarknadsutbildning och nuvarande brist på lärare med föreskriven utbildning räknar jag med en ytterligare ökning under nästa år med 48 antagningsplatser. Dessa bör fördelas med 24 platser på vardera höst-och vårterminen (4- 562 000 kr.) och lokaliseras till samma orter som tidigare.

Jag har inte beräknat medel för den av UHÄ föreslagna utbildningen av föreståndare och jämförbara grupper vid arbetsvårdsinstitut.

UHÄ har föreslagit att 20 platser inom fortbildningskurser för lärare inom vissa yrkesinriktade ämnen för tjänstgöring i specialklass och särskola förs över från Umeå till Stockholm. Vid mina överväganden har jag inte funnit skäl att förorda en sådan överföring. Jag kan inte heller biträda UHÄ:s förslag att kostnader för traktamentsersättning till studerande inom dessa fortbildningskurser förs över till anslaget Ersättning till vissa lärarkandidater.

Lågstadielärarlinjen

Som jag inledningsvis har anfört bör det ankomma på UHÄ att se över bl. a. utbildningens dimensionering inför anslagsframställningen för budbudgetåret 1979/80. Jag är därför inte beredd att tillstyrka den av UHÄ föreslagna ökningen av antalet platser inom lågstadielärarutbildningen. Medel har beräknats för oförändrat antal platser.

Särskild lågstadielärarutbildning för sökande med finska som modersmål bör, enligt UHÄ, med hänsyn till skolans behov anordnas under nästa budgetår i Göteborg. Enligt vad jag har erfarit är intresset i Göteborg stort för denna utbildning. Antagning till lågstadielärarutbildning skall enligt riksdagens beslut vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76: 89, UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268) inte göras vare sig i Göteborg eller Stockholm under nästa budgetår utan först under budgetåret därpå. Det lägsta antalet antagningsplatser inom lägstadielärarlinjen bör vara 48 per ort och intagningsår. Enligt min mening bör därför lokaliseringen av den särskilda lågstadielärarutbildningen prövas i samband med anslagsframställningen inför budgetåret 1979/80. I detta sammanhang vill jag erinra om att jag i det föregående förordat ett ökat antal platser för den finska språkgruppen inom hemspråkslärarutbildningen i Göteborg.

Mellanstadielärarlinjen

Antalet antagningsplatser i mellanstadielärarutbildningen är f. n. 576. Tidigare minskad antagning medför att kostnaderna för utbildningen kan reduceras. UHÄ har för nästa budgetår föreslagit en ökning med 24 platser, vilken jag inte är beredd att tillstyrka. Mellanstadielärarutbildningens dimensionering bör, som jag inledningsvis anfört, bedömas i anslutning till UHÄ:s anslagsframställning inför budgetåret 1979/80.

UHÄ har föreslagit att den särskilda mellanstadielärarutbildningen för sökande med finska som modersmål under nästa budgetår anordnas i Stockholm i stället för i Göteborg. Jag finner detta motiverat mot bakgrund av att jag har erfarit att behovet av sådana lärare är stort i

29    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        450

Stockholmsområdet och att behovet av mellanstadielärare med denna inriktning om något år kommer att vara väl tillgodosett i Göteborgsområdet.

Vidareutbildning av lågstadielärare till mellanstadielärare bör, enligt min mening, anordnas också under budgetåret 1978/79. Jag är dock inte beredd att förorda att de i vidareutbildningen ingående sommarkurserna förläggs till terminstid.

Musiklärarlinjen

Riksdagen har i december 1977 beslutat om principema för en fortsatt reformering av den högre musikutbildningen fr. o. m. budgetåret 1978/79 (prop. 1977/78: 14, UbU 1977/78: 12, rskr 1977/78: 73). Riksdagen har därvid beslutat att musiklärarutbildning skall anordnas i Stockholm, Göteborg, Malmö, Arvika, Piteå och Örebro. På de tre sistnämnda ortema bedrivs f. n. musikpedagogisk utbildning utanför ramen för högskolan. Som chefen för utbildningsdepartementet har anfört i prop. 1977/78: 14 (s. 119—120) skall förhandlingar bedrivas med de nuvarande huvudmännen om musiklärarlinje där med sikte på att utbildningarna i Arvika och Piteå anknyts till högskolan redan fr.o.m. budgetåret 1978/79. Samma sak gäller för utbildningen i Örebro under förutsättning att uppgörelse nås beträffande villkoren för anknytningen till högskolan.

För utbildningarna i Arvika och Piteå har chefen för utbildningsdepartementet beräknat medel under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor.

Riksdagsbeslutet innebär också att utbildning vid Svenska Dalcroze-seminariet förs över till musiklärarlinjen i Stockholm med början nästa budgetår. Jag har för budgetåret 1978/79 beräknat medel för årskurs 1 i denna utbildning.

Under innevarande budgetår utgår ett statsbidrag till Svenska Dalcroze-seminariet om 650 000 kr. ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Enligt min mening bör statsbidrag ges även i fortsättningen till verksamheten vid seminariet till dess hela utbildningen förts in under högskolan. För detta har jag under förevarande anslag beräknat medel om 500 000 kr.

OMUS har begärt medel för kompletterande utbildning för lärare inom den kommunala musikskolan i syfte att ge dem behörighet att undervisa även i grundskolan. Under anslaget Fortbildning m. m. inom skolväsendet har jag beräknat medel för 80 platser i sådana kurser.

Vidare har jag beräknat medel för den av UHÄ föreslagna ökningen om tolv antagningsplatser i den särskilda musiklärarutbildningen för musiklärare i grundskolan som saknar föreskriven utbildning.

Utökningen av musiklärarlinjen med utbildningarna i Arvika, Piteå och vid Svenska Dalcroze-seminariet medför att antagningskapaciteten till linjen ökar med 70 platser budgetåret 1978/79. Om förhandlingarna med huvudmännen vid Örebro musikpedagogiska institut leder till en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        451

uppgörelse så att högskoleutbildning kan anordnas fr. o. m. budgetåret 1978/79 tillkommer ytterligare 20 antagningsplatser. Tillsammans med de övriga åtgärder som jag har föreslagit kommer detta på sikt att bidra till att öka tillgången på utbildade musiklärare inom skolväsendet.

Den reformerade musiklärarutbildning som riksdagen beslutat om kräver en något större lärartäthet än vad man har i dag inom musiklärarlinjen. Jag har beräknat medel för detta.

Enligt prop. 1976/77: 59 (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) skulle för innevarande budgetår tvåämnesutbildningen i musik utökas med 24 platser för sådana studerande som redan helt eller delvis har genomgått lärarutbildning. Då endast ett fåtal sökande visat intresse för denna utbildning bör antagningen upphöra nästa budgetår. Regeringen har genom beslut den 6 oktober 1977 medgivit att ej utnyttjade platser under innevarande läsår i denna utbildning vid antagningen vårterminen 1978 får tas i anspråk av andra sökande som är behöriga till tvåämnesutbildningen.

Jag delar OMUS uppfattning att det är angeläget att särskilda kurser, bl. a. pedagogisk utbildning av jazz- och folkmusiker, kan anordnas i anslutning till musiklärarlinjen. För kapacitetsökning av sådana särskilda kurser inom musiklärarlinjen har jag beräknat 200 000 kr.

OMUS har föreslagit en utökning och kvalitativ förstärkning av påbyggnadsutbildning för personer med grundutbildning inom de allmänna utbildningslinjerna eller lång yrkesverksamhet inom musikområdet. I prop. 1977/78: 14 har chefen för utbildningsdepartementet i samråd med mig förordat att sådan utbildning bör anordnas. Jag anser dock att den utbyggnad som OMUS föreslår bör äga rum först när reformeringen av grundutbildningen har kommit igång.

För kurser för lärare och ledare i frivillig musikverksamhet har jag beräknat ytterhgare medel (+ 150 000 kr.).

Slöjdlärarlinjen

Enligt riksdagens beslut i anledning av prop. 1976/77: 76 om utbildning av förskollärare och fritidspedagoger m. m. (UbU 1976/77:29, rskr 1976/77: 333) påbörjas läsåret 1978/79 en försöksverksamhet med tvåämnesutbiidning av lärare i slöjd i kombination med engelska eller matematik. Utbildningens antagningskapacitet skall erUigt beslutet vara 24 studerande per år. För försöksverksamheten har jag för nästa budgetår beräknat 600 000 kr.

Studie- och yrkesorienteringslinjen

Som jag inledningsvis anfört bör dimensioneringen av utbildningen ses över inför budgetåret 1979/80.

Jag har beräknat medel för all utbildning på denna linje under nästa budgetår varvid jag har fört över vissa medel från andra sektorsanslag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        452

Teckningslärarlinjen

Innevarande läsår anordnas treårig reguljär utbildning av lärare i teckning vid universitetet i Umeå och vid teckningslärarinstitutet i Stockholm. Vidare anordnas i Stockholm särskild utbildning för personer med erfarenhet av undervisning i teckning. Den senare utbildningen kommer enligt riksdagsbeslut i anledning av prop. 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) inte längre att anordnas efter utgången av innevarande budgetår. Detta medför en kostnadsminskning. Antagningskapaciteten för teckningslärarutbildningen i Stockholm minskar med 24 platser nästa budgetår, vilket också medför en kostnadsminskning. Kostnaderna i Umeå ökar till följd av ökningen i antagningskapaciteten under budgetåren 1976/77 och 1977/78. Någon ytterhgare förändring föreslås ej för budgetåret 1978/79.

UHÄ har i sina förslag till anslagsframställning begärt medel om 234 000 kr. för att utöka praktildnslagen i utbildningen vid teckningslärarlinjen i Stockholm, så att man i detta avseende uppnår en med utbildningen i Umeå likvärdig standard. Även jag anser det angeläget att praktikinslagen i utbildningen ges ökat utrymme. Det bör dock ankomma på vederbörande högskolemyndighet att undersöka möjligheterna att inom ramen för oförändrad kostnadsram öka praktikinslagen i utbildningen.

Textillärarlinjen

Enligt riksdagens beslut i anledning av prop. 1976/77: 76 om utbildning av förskollärare och fritidspedagoger m. m. (UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77: 333) påbörjas läsåret 1978/79 försöksverksamhet med utbildning av lärare i textilslöjd i kombination med engelska eller matematik. Utbildningens antagningskapacitet skall enligt beslutet vara 24 studerande per år. För försöksverksamheten har jag för nästa budgetår beräknat medel om 600 000 kr.

Vidare har jag beräknat medel för följdkostnader av tidigare ökad antagning till den reguljära ettämnesutbildningen.

Vårdlärarlinjen

Jag räknar med oförändrad antagningskapacitet, 456 platser, på vård-lärarlinjen. Jag har beaktat den automatiska ökning av utbildningskostnaderna som är en följd av att antalet platser inför innevarande budgetår ökades med 72 samt det minskade behov av medel som uppstår genom att den extra lärarkursen i Örebro upphör.

I enlighet med vad jag anförde i prop. 1976/77: 59 och vad riksdagen beslöt i anslutning till denna (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) bör erfarenheterna av decentraliseringen av vårdlärarutbildningen till Örebro avvaktas innan ytterligare överväganden sker om att förlägga sådan utbildning till andra än nuvarande orter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        453

När det gäller fördelningen av kurser på olika vårdyrkeskategorier vill jag erinra om att chefen för utbildningsdepartementet i det föregående under anslaget Utbildning för vårdyrken har föreslagit en utbyggnad av vissa vårdyrkesutbildningar. Bl. a. har en kraftig ökning av antalet platser på tandhygienistlinjen föreslagits.

Enligt vad jag har erfarit har det under innevarande budgetår varit svårt att fylla antalet platser i kurser om 19 veckor avseende ämnesutbildning eller praktisk-pedagogisk utbildning med studerande som tidigare genomgått en av dessa utbildningar. Förhållandet tyder enligt min uppfattning på att kurserna nu bör kunna avvecklas. Med undantag av den antagning som kan behöva göras med hänsyn till den föreslagna utbyggnaden av tandhygienistutbildningen bör nya studerande inte antas till kurser om 19 veckor under läsåret 1978/79. Fr. o. m. budgetåret 1979/80 bör inga 19-veckorskurser anordnas.

Vid mina beräkningar har jag utgått från att kurser om 19 veckor kommer att anordnas i den utsträckning och med det antal studerande som UHÄ föreslagit. Mitt förslag i det föregående kan dock ha som konsekvens att vissa studerandegrupper blir så små att en kurs om 19 veckor inte går att anordna. För det fall att det inte visar sig lämpligt att samordna utbildningen av vissa mindre grupper av sökande bör dessa länkas till motsvarande lärarkurser om tre terminer och där delta i utbildningsmoment som har sin motsvarighet i en utbildning om 19 veckor. Eventuella merkostnader som uppkommer och som i första hand är en följd av att samläsning inte alltid är möjlig bör rymmas inom ramen för de medel som frigörs genom att det blir tomma platser i 19-veckors-utbildningen. Övriga medel som frigörs bör, enligt min mening, användas för att öka antagningen till lärarkurserna om tre terminer.

UHÄ bör bemyndigas att, inom ramen för oförändrad medelstilldelning, vid behov göra den omfördelning av utbildningsplatser från kurser om 19 veckor till kurser om tre terminer som befinns lämplig. I samband med förslag till anslagsframställning inför budgetår 1979/80 bör UHÄ redovisa de åtgärder som eventuellt har vidtagits.

UHÄ har föreslagit att en kurs om 19 veckor med 24 platser skall omlokaliseras från Göteborg till Lund. Jag ansluter mig till detta förslag. Jag anser vidare att det bör utredas om platser i 19-veckorsut-bildningen i Stockholm kan föras över till Umeå. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att slutligt få ta ställning i denna lokaliseringsfråga. Jag utgår därvid från att såväl omlokaliseringen till Lund som en eventuell omlokalisering till Umeå inte skall medföra att behov av medel för övertalig personal uppstår.

Jag har ingen erinran mot att ett mindre antal platser inom kurserna i anatomi, fysiologi och medicinsk mikrobiologi byts ut mot platser i distansundervisning under förutsättning att det sker inom ramen för oförändrad medelstilldelning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 454

Ämneslärarlinjerna

Jag räknar med oförändrad antagningskapacitet på ämneslärarhnjer-na om 160 poäng, dvs. 960 platser.

UHÄ räknar med att ett visst bortfall kommer att ske under utbildningens gång på de fyraåriga linjerna och att detta kommer att vara störst inom den matematisk-naturvetenskapliga ämneslärarlinjen. Enligt vad jag har erfarit är också det faktiska antalet nya studerande vid ämneslärarlinjema, speciellt vid den matematisk-naturvetenskapliga, lägre än det planerade. Samtidigt visar den aktuella arbetsmarknadsstatistiken för lärare att antalet tjänster som tillsatts med personer utan föreskriven utbildning är störst inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena.

Mot bakgrund härav finner jag det motiverat att, som ett led i rekryteringsåtgärderna, tillfälligt öka antalet platser med 30 inom den avslutande praktisk-pedagogiska ämneslärarutbildningen om 40 poäng enligt äldre studieordning. De nya platserna bör i första hand avsättas för studerande med naturvetenskapliga och tekniska ämnen i sin ämnes-teoretiska utbildning. Enligt min mening bör UHÄ bemyndigas att fördela dessa platser till sådana orter som har ett stort antal sökande med denna bakgrund. Kostnaderna för den ökade intagningen bör bestridas genom de medel som frigörs genom att det finns tomma platser på de fyraåriga ämneslärarlinjema. Regeringen bör kunna utfärda bestämmelser i detta hänseende inom ramen för det bemyndigande att besluta om överföringar mellan anslagsposter som chefen för utbildningsdepartementet har förordat i det föregående. UHÄ anser också att tomma platser på ämneslärarlinjerna bör utnyttjas för att ge studerande som avslutat sin ämnesteoretiska utbildning praktisk-pedagogisk utbildning. Jag har inget att erinra mot UHÄ:s förslag på derma punkt, men anser att sådan överföring bör ske inom samma ämnesområden. Jag vill dock framhålla den av mig tidigare redovisade uppfattningen att lärarutbildningens dimensionering bör anpassas till skolans behov. Situationen på lärararbetsmarknaden och långsiktiga bedömningar av denna bör sålunda beaktas vid antagning till praktisk-pedagogisk utbildning.

Med den av mig föreslagna ökningen av antalet platser blir antagningskapaciteten på den ettåriga utbildningen enligt äldre studieordning 990 platser. Tidigare ökad intagning till denna utbildning medför kostnadsökningar under nästa budgetår som jag har beaktat. I likhet med föregående år har jag även beräknat medel för 75 platser i vidareutbildning av mellanstadielärare till ämneslärare.

UHÄ stryker i sin anslagsframställning under vikten av att den fyraåriga ämneslärarutbildningen i sin helhet knyter an till skolans behov och att de studerande redan under ämnesstudierna kommer i kontakt med skolans arbete. I avvaktan på de kommande förslagen från 1974 års lärarutbildningsutredning är jag dock inte beredd att avsätta ytterligare medel för denna verksamhet.

För andra årets studier inom navigationslärarutbildningen har jag räknat med ytterligare medel.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        455

Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel

Fr. o. m. budgetåret 1976/77 anordnas i Uppsala en utbildning av lärare inom områdena jordbruk, skogsbruk och trädgård som en särskild kurs inom ämneslärarutbildningen. Utbildningen omfattar 20 poäng. Antalet platser är 48. För att vinna inträde till utbildningen fordras f. n. att ha avlagt agronom-, civiljägmästar-, hortonom-, landskapsarkitekt-, lantmästar- eller trädgårdsteknikerexamen eller att ha avlagt examen vid förutvarande statens skogsmästarskola eller tidigare skogsskola. Utbildningen är en grundläggande pedagogisk utbildning för nämnda grupper. Mot bakgrund av att utbildningen, enligt UHÄ, måste anses svara mot ett mera bestående behov och ha allmän karaktär har UHÄ föreslagit att utbildningen fr. o. m. budgetåret 1978/79 anordnas som en påbyggnadslinje omfattande 20 poäng. Även jag finner skäl tala för att en lärarhnje för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inrättas som påbyggnadslinje. Jag har räknat med att förändringen från kurs till linje skall kunna genomföras inom ramen för befintliga resurser.

I anslutning till behandlingen av prop. 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. förutsatte riksdagen (UbU 1976/77: 20, s. 109, rskr 1976/77: 246) att förslag om ökad antagningskapacitet för utbildning av lärare för jordbrukets, trädgårdsnäringens och skogsbrukets utbildningar snarast läggs fram för riksdagen. UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit en ökning av antalet platser med 24 med antagning av tolv studerande på höstterminen och tolv på vårterminen. Jag tillstyrker detta förslag och har beaktat ökningen vid beräkning av medel.

Speciallärarlinjen

I prop. 1975/76: 39 (s. 319, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367) anförde föredraganden att det är angeläget att sökande från sådana kommuner, som har ett lågt antal lärare med specialpedagogisk inriktning, prioriteras vid antagning till speciallärarutbildning på gren 1. Det bör anmälas för riksdagen att regeringen genom förordning den 4 november 1976 uppdrog åt UHÄ att kartlägga den geografiska spridningen av lärare med utbildning i specialpedagogik på gren 1 och att, efter överläggningar med berörda personalorganisationer och Svenska kommunförbundet, till regeringen komma in med förslag till principer för urval bland behöriga sökande så att kommuner med lågt antal specialpedagogiskt utbildade lärare tillgodoses.

UHÄ har den 15 september 1977 kommit in med en redovisning av uppdraget. Jag avser senare att återkomma till regeringen i denna fråga.

Tidigare ökad intagning på speciallärarlinjen medför under budgetåret 1978/79 kostnadsökningar som jag har beaktat.

I enlighet med UHÄ:s förslag har jag beräknat medel för ytterligare 16 platser inom talpedagogutbildningen på gren 2, tolv i Stockholm och fyra i Umeå.

Jag har också beräknat medel för ytterligare sex platser på gren 2

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet 456

i Stockholm för utbildning av lärare för utvecklingsstörda, blinda barn samt för ytterligare sex platser på gren 3: 1 i Umeå för utbildning av lärare för sjuka barn.

Utbildning av yrkesvalslärare inom särskolan bör, som UHÄ föreslår, inte anordnas nästa budgetår vilket medför en minskning av medelsbehovet.

UHÄ har vidare föreslagit att kostnader för traktamentsersättningar till vissa studerande på speciallärarlinjen samt till denna knutna kurser skall bestridas ur anslaget Ersättning till vissa lärarkandidater. Jag har emellertid beräknat dessa kostnader under förevarande anslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (329 477 000 + 96 688 000 = ) 426 165 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. besluta om inrättande av en påbyggnadslinje benämnd lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel och omfattande 20 poäng.

2. bemyndiga regeringen att besluta om lokalisering av vårdlärarlinjen enligt vad jag har förordat,

3.   fastställa planeringsramar enligt var jag har förordat,

4.  till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 426 165 000 kr.

D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken

1977/78 Anslag      120 115 000 1978/79 Förslag    146 284 000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för kultur- och informationsyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinje inom sektorn samt för fortbildning av journalister, dels för studier enligt äldre studieordning. Vidare beräknas medel för vissa konstnärliga utbildningar i Stockholm.

Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken omfattar innevarande budgetår allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinje enligt följande sammanställning.

Alhnänna utbildningslinjer Poäng

Bibliotekarielinjen 80

Journalistlinjen 80

Kulturkommunikationslinjen 120

Kyrkomusikerlinjen 160

Musikdramatiska linjen 120

Musiklinjen 120

Religionsvetenskapliga linjen 140

Skådespelarlinjen 120
Tolklinjen 60

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 457

Påbyggnadslinje

Praktisk-teologisk utbildning 20

Dessutom omfattar sektom utbildningarna vid Dramatiska institutet

Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning

Konstfackskolan (ej teckningslärarutbildningen) Konsthögskolan

Musikhögskolan i Stockholm (ej musiklärarutbildningen) Statens dansskola Statens musikdramatiska skola Statens scenskola i Stockholm Högskolan i Kalmar (fortbildningen av journalister) Universitetet i Göteborg (bild- och formutbildningarna)

A nslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet                          1977/78		Beräknad ändring 1978/79
		Myndigheterna		Föredragan-
				den
Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm	15 635 000	+	1 732 000	+ 1063 000
varav uppbördsmedel	45 000	+	5 000	+       5000
		(-	1213 000)	(-1660 000)
Gemensamt för de konstnäriiga
högskolorna	—		—	+   100 000
Dramatiska institutet	9 306 000	+	1 433 000	+ 1462 000
varav uppbördsmedel	200 000		of.	of.
		(+	216 000)	(+   216 000)
Grafiska institutet och
Institutet för högre kommuni-
kations- och reklamutbildning	1 495 000	+	393 000	+   346 000
Konstfackskolan	9 613 000	+	3 153 000	+ 2 360000
		( +	589 000)	(+   589 000)
Konsthögskolan	5 213 000	+	1 025 000	+   843 000
Musikhögskolan i Stockholm	7 451 000	+	2 134000	+1 550 000
Statens dansskola	2 022 000	-+	417 000	+   412000
Statens musikdramatiska skola	1 335 000	+	295 000	+   268 000
Statens scenskola i Stockholm	2 292 000	+	633 000	+   576 000
Uppsala högskoleregion
Universitetet i Uppsala	13 881 000	+	3 740 000	+ 2 940 000
		( +	702 000)	(+   363 000)
Högskolan i Örebro	1 705 000	+	407 000	-   196 000
		(-	47 000)	(-   115 000)
Linköpings högskoleregion
Universitetet i Linköping	1 741 000	—	855 000	-1 101 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 453

Högskoleenhet	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Myndigheterna		Föredragan-
				den
Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund	16 415 000	+	3 638 000	+ 2 542 000
		(4-	83 000)	(-     284 000)
Högskolan i Kalmar	1 455 000	+	387 000	+     904 000
		(4-	24 000)	(                 -)
Högskolan i Växjö	1 354 000	+	341 000	+     209 000
		(4-	18 000)	(-         2 000)
Göteborgs högskoleregion
Universitetet i Göteborg	16 101000	+ 10 073 000		+  8 764 000
		(+	5 132 000)	(+ 4 778 000)
Högskolan i Borås	8 140 000	4-	1 738 000	+  1342 000
		( +	334000)	(+     268 000)
Högskolan i Karlstad	1 305 000	+	324 000	+     213 000
		(-	13 000)	(+         5 000)
Umeå högskoleregion
Universitetet i Umeä	3 901 000	+	295 000	-     157 000
		(-	380 000)	(-     637 000)
Stöd- och innovationsåtgärder			—	+     734 000 (+     680 000)
Stöd till de fria samfundens
teologiska seminarier			-	+  1000 000
Utgift	120 360 000	+ 31303 000		+ 26174 000
varav uppbördsmedel	245 000	+	5 000	+         5 000
Nettoutgift	120 115 000	+ 31298 000		+ 26169 000
		(+ 4 406000)		(+  3 481000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) samt av organisationskommittén (U 1970: 60) för högre musikutbildning (OMUS).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Linje m. m./ändamål/		Kostnad     Anmärkningar
högskoleenhet'		budgetåret
		1978/79
		(tkr.)
1.	Prisomräkning	1705
2.	Löneomräkning	16 867
3.	Fortbildning av skådespelare         135
4.	Bibliotekarielinjen
	Resursförstärkning, HB	200
5.	Kulturkommunikationslinjen
5.1	Resursförstärkning	500
5.2 Variant på musikområdet
	inom linjen	300
6.	Gemensamt för kyrkomusiker-
	och musiklinjen
UHÄ
6.1	Följdkostnad av ökade
	lokaler, MHS	150
6.2 Resursförstärkning		500

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        459

Linje m. m./ändamål/	Kostnad     Anmärkningar
högskoleenhet'	budgetåret
	1978/79
	(tkr.)

48 500

160 90

170 250

OMUS

6.3  Större undervisningsmängd i
musiklinjens årskurs 1,

MHS, UU, UG 491

6.4 Större undervisningsmängd i musiklinjens årskurs 2 och 3, MHS, UL, UG 268

6.5 Minskad kapacitet på musiklinjen (12 platser), MHS, UL     - 318

■6.6 Ökad kapacitet i sär
skilda kurser, MHS, UL,
UG 212

6.7  Ökad kapacitet i påbygg
nadskurser 141

6.8  Korta kurser för fria
musikutövare 200

7.    Gemensamt för musikdrama
tiska och skådespelarlinjerna
samt för statens scenskola och
musikdramatiska skolan i
Stockholm
Resursförstärkning 300

8. Religionsvetenskapliga linjen
8.1 1 tjänst som professor i

religionspedagogik, UU 150

8.2 Resursförstärkning 75

9.    Tolklinjen

500 266

9.1 Ökat antal studieplatser, US, UU 532

10. 10.1

9.2 Standardhöjning

9.3 Uppräkning till helårskostnad för vissa kurser Bild- och formutbildningarna Konstfackskolan Utbildning av dekormålare Resursförstärkning

10.3

11.    Dramatiska institutet

11.1 Utbildning av dekormålare

11.2 Förstärkning

27 200

10.2 Konsthögskolan 2 lärartjänster Förstärkning Universitetet i Göteborg Valands konstskola Konstindustriskolan

Yrkande även under anslaget Teologiska fakulteterna (+150 tkr.)

I anslagsframställning för bå 1977/78 begärdes dessutom resursförstärkningar för Valands konstskola (380 tkr.) och konstindustriskolan (130 tkr.).

12.

13.

14. 14.1

Grafska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning Förstärkning

Statens dansskola Förstärkning

Anslagstekniska förändringar Konstindustriskolan och Valands konstskola

50

75

5 670

Motsvarande belopp för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats på tilläggsbudget.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

460

Linje m. m./ändamål/	Kostnad     Anmärkningar
högskoleenhet'	budgetåret
	1978/79
	(tkr.)

4 668

- 2 507 -13 089

14.2 Omfördelning av utgifter för ämneslärarlinjerna och konstfackskolan

14.3 Resursminskning

185

14.4 Vissa förvaltnings- och biblioteksresurser

14.5 Biblioteksresurser

6 971

14.6 Förvaltningsresurser

956 1 310

14.7 Lokaler m. m.

14.8 Stöd- och innovationsåtgärder samt information

321

14.9 Lönekostnader vid lokala Pu-enheter

15.    Påbyggnadslinje
Påbyggnadstermin i journa-
listutbildningen	675
16.    Fortbildning av journalister i
Kalmar
Kapacitetsökning	150
17.    Gemensamt för sektorn
17.1 Biblioteksresurser	360
17.2 Resurser för handikappade
studerande	290
17.3 Administrativa resurser	599

Motsvarande förstärkning yrkas under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Medel för dessa ändamål vid universitetet i Linköping har för innevarande budgetår anvisats under anslaget, Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Medel för dessa ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

Medel för dessa ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m.

31303

' MHS = musikhögskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, HB = högskolan i Borås.

På grundval av ett förslag som har utarbetats vid högskolan i Luleå föreslår UHÄ att principbeslut skall fattas om uppbyggnad av utbildning och forskning på formgivningsområdet i Luleå. Utbildningen bör påbörjas budgetåret 1979/80 och samma år skall enligt förslaget inrättas professurer i formlära, arbetsmiljöformgivning och produktformgivning samt universitetslektorat i formlära och i miljö- och konsthistoria. UELÄ

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

461

föreslår att antagningskapaciteten på de fyraåriga linjerna i arbetsmiljödesign och produktdesign skall vara 15 platser årligen på vardera linjen. För budgetåret 1979/80 beräknas kostnaden till 1 080 000 kr. Årskostnaden vid full utbyggnad beräknas till omkring 4 milj. kr.

Konstfackskolans styrelse har i skrivelser i november 1976 och juni 1977 begärt förstärkning av skolans personal, dels för aktualisering av skolans arkivförteckning, dels för matrikelarbete.

Planeringsramar för sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken

	E			60 C
	"o	.s		.E'5,			60		•o
	JS		o	a:o	:0		0		B
Statlig högskoleutbildning	o 55	rt CO D. P.	t-, Si ■o	c o j2	E Jl	;0	2 O	CO .rt ;.. O pq	CO rt u,	IU E
a) Ällmänpraktiska medielinjen	16'
Bibliotekarielinjen								300
Danslinjen'	15»
Designlinjen							r
Konsthantverkslinjen
Grafiska linjen	40»						20
Journalistiinjen	120						120
Kyrkomusikerlinjen	8=				4		4
Linjen för fri konst	30«						12
Medielinjen för film/TV,
radio och teater	27'
Musikdramatiska linjen	6						{"
Skådespelarlinjen	12»				12
Musikerlinjen	55»				26		24
Reklam- och kommunikations-
linjen	50«
Tolklinjen'	80	40					40			20
(Konstfackskolans linjer)
nuvarande utb.	100
b) Kulturkommunikationslinjen	(300)	(84)	(25)	(30)	(75)	(30)	(30)		(30)	(70)
Religionsvetenskapliga linjen		(190)			(85)
Praktisk-teologisk utbildning		(110)			(70)
Planeringsram för linjer enligt b	300	384	25	30	230	30	30		30	70

' Dramatiska institutet.

 Vart tredje år antas 15 elever till den treåriga mimutbildningen. Senaste antagningen skedde 1977/78. ' Statens dansskola.

■* Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning. * Musikhögskolan. ' Konsthögskolan. ' Statens musikdramatiska skola. ' Statens scenskola.

' Antagning till olika tolkutbildningar sker var tredje termin, varigenom antalet antagna varierar från läsår till läsår.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Mina förslag till planeringsramar för sektom framgår av tabellen. För den statiiga högskoleutbildningen  anges planeringsram per linje

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        462

och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per högskoleenhet inom parentes.

I prop. 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. behandlades frågan om ändringar i journalistutbildningen. Därvid föreslog jag att grundutbildningen skulle omfatta 80 poäng men att dessutom skulle erbjudas en påbyggnadslinje om 20 poäng. Riksdagen beslutade i enlighet härmed. UHÄ har i sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1978/79 beräknat medel även för påbyggnadslinjen. Inte minst med hänsyn till behovet av fortbildning anser jag att ändringarna i utbildningen bör fullföljas även i detta avseende. Jag anser dock att man med hänsyn till det statsfinansiella läget bör uppskjuta genomförandet ett år.

I skilda sammanhang har frågan väckts om en minskning av antagningen till journalistlinjen. Jag är inte beredd att nu förorda en sådan åtgärd. Frågan bör belysas närmare. Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att i samband med sitt planeringsarbete utreda frågan om antalet utbildningsplatser vid jour-nalisthnjen.

För fortbildning av journalister (FOJO) vid högskolan i Kalmar beräknar jag medel som bör göra det möjligt att öka utbudet av kurser.

Den tekniska utvecklingen går mot allt större användning av integrerade system för tidningsproduktion. Därvid uppstår problemet att många av de journalister och grafiker som skall arbeta med den nya tekniken har inadekvat utbildning. De tidningar som går in för den nya tekniken brottas därför med stora fortbildningsproblem. Den enskilde medarbetaren blir på ett nytt sätt involverad i tidningsproduktionen. Men många arbetsmoment försvinner helt eller ändrar karaktär och viss journalistisk och grafisk personal riskerar att bli överflödig eller har inadekvat utbildning för den nyinriktning av arbetsinsatsen som kan bli aktuell.

I prop. 1977/78: 58 om ökat stöd till dagspressen, m. m. förutskickade chefen för budgetdepartementet förslag om ytterligare utbyggnad av fortbildningen av journalister och övrig tidningspersonal.

Vid högskolan i Kalmar bedrivs fortbildning av journalister. Som nyss har framgått bör denna verksamhet byggas ut. Denna fortbildning riktar sig emellertid i första hand till journaUster med bristfällig grundutbildning. Med hänsyn till vad jag nyss har anfört bör fortbildning även anordnas för annan personal som berörs av den nya tekniken. Fortbildningen bör ha formen av kurser, förslagsvis två till tre veckor långa.

JournalistHnjerna i Stockholm och Göteborg har numera utrustning soin gör det möjligt att undervisa i den nya tidningstekniken. Man bör därför med fördel kunna förlägga en del av den nu aktuella fortbildningen till dessa enheter. Vidare bör enligt min mening viss utbildning förläggas direkt till berörda tidningar. Utbildningen bör vara regionalt anpassad så att man når rätta målgrupper. Möjligheten att i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        463

vissa fall förlägga utbildningen till folkhögskolors lokaler bör undersökas. Jag anser att man bör ta till vara FOJO:s erfarenhet av fortbildning genom att ställa verksamheten under dess ledning. Man vinner därmed även den fördelen att få en samlad ledning av verksamheten och att regionala behov beaktas. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdraga åt högskolemyndigheterna att utforma utbildningen. Vid min beräkning av förevarande anslag har jag tagit upp medel för denna fortbildning (500 000 kr.).

Jag vill i detta sammanhang också erinra om vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor om massmedieforskning och dess anknytning till journalistutbildningen.

Arbetsmarknadssituationen för bibliotekarier är alltjämt osäker. För vårterminen 1977 fastställde, som jag anmälde i prop. 1976/77: 59, regeringen antalet nybörjarplatser vid bibliotekarieUnjen till 150, dvs. en minskning med 30 jämfört med tidigare. För läsåret 1977/78 är antalet nybörjarplatser sammanlagt 300. En arbetsgrupp vid högskolan i Borås utreder dels antagningskapaciteten vid bibliotekarielinjen sett i förhållande till arbetsmarknaden för bibliotekarier och annan personal inom litteraturservicens område, dels fortbildning av sådan personal med sikte på bl. a. barnlitteratur och teknisk utveckling inom biblioteksområdet. Jag har erfarit att detta arbete inom kort kommer att vara slutfört. För att göra det möjligt att ändra antagningskapaciteten inför läsåret 1978/79 om detta visar sig motiverat bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande härtill.

Riksdagen har i december 1977 beslutat om principerna för en fortsatt reformering av den högre musikutbildningen fr. o. m. budgetåret 1978/79 (prop. 1977/78: 14, UbU 1977/78: 12, rskr 1977/78: 73). Beslutet innebär en organisatorisk och innehållsmässig reformering av musik-lärar- och musikerutbildningarna. Riksdagen har därvid beslutat att en musikerlinje skall inrättas i stället för den provisoriska musiklinjen och att denna linje, liksom den tidigare inrättade kyrkomusikerlinjen, skall anordnas i Stockholm, Malmö och Göteborg. Riksdagsbeslutet innebär också vissa principiella ställningstaganden till förslag från organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) om utbildningarnas dimensionering och ekonomiska resurser.

OMUS har för budgetåret 1978/79 avgivit förslag till anslagsframställning för de reformerade musikutbildningarna, medan UHÄ har avgivit förslag beträffande bl. a. basorganisationen för de högre musikutbildningarna.

OMUS har föreslagit en kvalitetsmässig förstärkning av undervisningen på musikerlinjen. Jag har i prop. 1977/78: 14 förordat en sådan förstärkning och beräknar i detta sammanhang medel för en höjning av undervisningsstandarden i den första årskursen på musikerlinjen.

Kommittén har räknat med en minskning av kapaciteten på musikerlinjen i Stockholm och Malmö med sammanlagt 12 antagningsplatser.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 454

Jag tillstyrker förslaget. Jag tillstyrker vidare OMUS' förslag att öka den utbildning inom eftersatta repertoarområden som bedrivs i form av särskilda kurser.

OMUS har föreslagit en utökning och kvalitativ förstärkning av påbyggnadsutbildning för personer med gmndutbildning inom de allmänna utbildningslinjerna eller lång yrkesverksamhet inom musikområdet. Jag har i prop. 1977/78: 14 förordat att sådan utbildning bör anordnas. Jag anser dock att den utbyggnad som OMUS föreslår bör äga rum först nar reformeringen av grundutbildningen har kommit i gång.

OMUS anser att det finns ett behov av kompletterande utbildning i musik för fria musikutövare. Kommittén har för budgetåret 1978/79 föreslagit en resurs för fördelning på central nivå. Jag instämmer i OMUS' bedömning av behovet på detta område, men anser att det bör ankomma på regionstyrelserna att besluta om medel för ändamålet inom ramen för anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Vid min beräkning av medel för tolklinjen har jag räknat upp anslaget för helårskostnaden vid utbildning i serbokroatiska i Stockholm och turkiska i Uppsala.

Jag har i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor förordat att de åtta konstnärliga skolorna i Stockholm skall inordnas i högs"kolan som självständiga högskoleenheter. För förstärkning av basresurserna och för administrativa ändamål vid dessa högskolor beräknar jag ett tillskott om sammanlagt 800 000 kr. Därav bör 100 000 kr. disponeras av regionstyrelsen för insatser vid de högskoleenheter som har särskilt behov av administrativt stöd.

Regeringen bör föreslå riksdagen att inrätta följande nya utbildningslinjer inom denna sektor:

A llmänna utbildningslinjer	Omfattar
Allmänpraktiska medielinjen	40 poäng
Danslinjen	120      „
Designlinjen	160      „
Grafiska linjen	80      „
Konsthantverkslinjen	160      „
Linjen för fri konst	200      „
Medielinjen för film/TV, radio och teater	80      „
Reklam- och kommunikationslinjen	60      „

Påbyggnadslinje

Konsthögskolans arkitekturskola 40     „

UHÄ har begärt medel till en förstärkning av undervisningen vid skådespelarlinjen och musikdramatiska linjen. Jag avser att ta ställning till utbildningens resursbehov när den pågående översynen av utbildningen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        465

på skådespelarlinjen är färdig och är därför inte beredd att nu förorda en ökning av resurserna vid dessa linjer.

I enlighet med riksdagsbeslut våren 1977 (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) är utbildningarna vid Valands konstskola och konstindustriskolan i Göteborg inordnade i universitetet i Göteborg fr. o. m. innevarande läsår. Medel för verksamheten detta budgetår har anvisats av riksdagen under hösten (prop. 1977/78: 25, UbU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 61). UHÄ framhöll i sitt yttrande över anslagsframställning för budgetåret 1977/78 från Valands konstskola att utbildningen resursmässigt har en betydligt lägre standard än den vid konsthögskolan i Stockholm. Jag har beräknat medel för att i någon mån tillgodose önskemålen om att utbildningen vid linjen för fri konst i Göteborg skall nå en nivå som är jämförbar med utbildningen i Stockholm.

Jag erinrar om vad jag vid min anmälan av vissa gemensamma frågor har anfört om konstfackskolans organisation och förordar att regeringen hemställer om riksdagens bemyndigande att göra omfördelningar mellan anslagen för utbildning för undervisningsyrken och för utbildning för kultur- och informationsyrken.

Vid konstfackskolan pågår en utredning av skolans organisation i enhghet med riktlinjer i 1976 års budgetproposition (prop. 1975/76: 100, bil. 10 s. 129—132). De förslag till resursförstärkningar för utbildningen vid konstfackskolan som har framförts sammanhänger alla med den planerade omorganisationen. Jag är därför inte beredd att ta ställning till dessa förslag, förrän utredningsresultatet har lagts fram.

Frågan om statiigt stöd till de fria samfundens teologiska seminarier har aktualiserats bl. a. genom skrivelse år 1976 från de fria teologiska seminariernas rektorskonvent. Riksdagen har i skrivelse den 17 mars 1976 (nr 196) anhållit om utredning av frågan om statsbidrag till semi-nariema. Genom beslut den 26 maj 1976 bemyndigade regeringen min företrädare att tillkalla en kommitté (U 1976: 06) för att utreda frågan. Genom beslut av regeringen den 2 december 1976 fick kommittén till-läggsdirektiv. Kommittén har avgivit betänkandet (Ds U 1977: 5) De fria teologiska seminarierna. Betänkandet har remitterats till berörda myndigheter och samfund m. fl. Beredningen av frågan i vad avser den närmare utformningen av stödet är ännu inte slutförd. Jag beräknar emellertid, efter samråd med chefen för kommundepartementet, under detta anslag medel för ändamålet (1 000 000 kr.), och avser att senare föreslå regeringen att till riksdagen avge en proposition i ärendet under 1977/78 års riksmöte.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. besluta om inrättande av de allmänna utbildningslinjer och den påbyggnadslinje som jag har föreslagit,

30   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

466

2. bemyndiga regeringen att göra omfördelningar mellan anslagen för utbildning för undervisningsyrken och utbildning för kultur- och informationsyrken,

3. bemyndiga regeringen att slutiigt fastställa dimensioneringen av bibliotekarielinjen,

4. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

5. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 146 284 000 kr.

D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

115 036 000 208 954 000

Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbildning. För sådan kommunal högskoleutbildning utgår statsbidrag från anslaget. Från anslaget utgår även statsbidrag till socialpedagogiska institutet i Stockholm.

Anslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleregion m. m.	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Universitets-	Föredragan-
		och högskole-	den
		ämbetet
Stockholms högskoleregion	28 437 000	+ 21 756 000	+ 24 519 000
		(+14 265 000)	(+17 252 000)
Uppsala högskoleregion	20 704000	+ 18 240 000	+ 16 753 000
		(+ 9 998 000)	(+10 719 000)
Linköpings högskoleregion	7 472 000	+  5 152 000	+  5 955 000
		(+  1995 000)	(+ 3 700 000)
Lund/Malmö högskoleregion	18 910 000	+ 16 428 000	+ 15 827 000
		(+  8 574 000)	(+ 9 964 000)
Göteborgs högskoleregion	22 206 000	+ 18 797 000	+ 18 083 000
		( + 10 484 000)	(+11690 000)
Umeå högskoleregion	14 787 000	+ 14 498 000	+ 11 373 000
		(+  6 774 000)	(+ 6 547 000)
Till regeringens disposition	2 520 000	+       75 000	+  1408 000
	115 036 000	+94 946000	+ 93 918 000
		( + 52 090000)	( + 59 872 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

467

Ändamål m. m.	Kostnad budgetåret 1978/79 (tkr.)	Anmärkningar
1. Prisomräkning	1 553
2. Löneomräkning	21947
3. Resurser för andra årets		Avser kostnader till följd av
studerande	9 264	kapacitetsökningen budgetåret 1977/78.
4. Datorserviceresurser (ULiY	15
5. 10 % kapacitetsökning för
enstaka kurser	10 077
6. Anslagstekniska förändringar
6.1 Biblioteks- och förvaltnings-
resurser (ULi)'	-1 300	Medel för dessa ändamål före-

50 731

1 650

6.2 Resurser för vissa lokala linjer    1 009

6.3 Resurser för andra årets studerande

94 946

6.4 Stöd- och innovationsåtgärder

slås bli anvisade under anslagen till yrkesutbildningssektorerna. Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen till yrkesutbildningssektorerna (för studerande enligt äldre bestämmelser).

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform.

' ULi = universitetet i Linköping.

UHÄ framhåller att de interimistiska regionstyrelsema i sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1978/79 starkt strukit under vikten av ytterligare medel så att efterfrågan på högskoleutbildning på utbyggnadsorterna kan tillgodoses och så att en utbyggnad av lokala linjer och enstaka kurser inom bl. a. vård-, teknik-, undervisnings- och kulturområdena kommer till stånd. Sammantaget har regionstyrelserna förordat en ökning av anslaget med 28 milj. kr., i huvudsak för att redan påbörjad utbildning på utbyggnadsorterna skall säkerställas och för att utbildningsutbudet skall kunna ökas på dessa orter och inom nya ämnesområden.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört tidigare under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Under förevarande anslag beräknar jag 9 400 000 kr. som en förstärkning av utbildningsresurserna. Jag utgår från att resursförstärkningen i första hand skall användas till att fullfölja påbörjad utbildning på utbyggnadsorterna och för att öka utbildningsutbudet på dessa orter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        468

I följande översikt anger jag hur jag anser att dessa resurser bör fördelas mellan högskoleregionerna m. m.

Stockholms högskoleregion 808 000 kr.

Uppsala högskoleregion 1 683 000 kr.

Linköpings högskoleregion 761 000 kr.

Lund/Malmö högskoleregion 1 683 000 kr.

Göteborgs högskoleregion 1 570 000 kr.

Umeå högskoleregion 1 851 000 kr.

Till regeringens disposition 1 044 000 kr.

Denna fördelning är enligt en princip som föreslagits av UHÄ gjord på motsvarande sätt som fördelningen av den resursförstärkning om ca 18 milj. kr. som genomfördes för innevarande budgetår på gmndval av riksdagens beslut med anledning av prop. 1976/77: 59 (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246).

I detta sammanhang vill jag erinra om vad jag tidigare har anfört om att skilda anslag till följd av resursförstärkningen för området med fritt tillträde under innevarande budgetår bör förstärkas för budgetåret 1978/ 79. Förevarande anslag bör förstärkas med ca 7 440 000 kr. Sammanlagt förstärks således resurserna för lokala och individuella linjer och enstaka kurser med ca 35 000 000 kr. under budgetåren 1977/78 och 1978/79 sammantagna. Denna förstärkning motsvarar en genomsnittlig utbyggnadstakt av betydligt mer än 10 procent per år.

50 731 000 kr. bör föras över från sektorsanslagen till förevarande anslag i första hand för att skapa kapacitet för fortsatta studier för studerande som under innevarande budgetår påbörjat studier på lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Resurser frigörs för detta ändamål genom att den utbildning enligt äldre bestämmelser som motsvarar lokala och individuella linjer och enstaka kurser efter hand avvecklas. Dessa medel är alltså inte någon förstärkning av de totala utbildningsresurserna utan är en omdisponering av resurserna som utgör en kraftig förstärkning för den del av högskoleutbildningen som består av lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Jag vill stryka under att det är väsentligt att alla möjligheter till omdisposition av resurser tas till vara när det gäller att tillgodose nya utbildningsbehov. Jag räknar med att regionstyrelsema kommer att beakta detta vid sin fördelning av medel under förevarande anslag.

Jag räknar med att kostnaderna för fackspråklig utbildning och för fortbildning av skådespelare skall bestridas från detta anslag.

Jag har för varje högskoleregion beräknat 275 000 kr. som särskild förstärkning för stöd- och innovationsverksamhet. Vidare räknar jag inte med något särskilt resursbehov för intensivspråkutbildning i Umeå.

Jag har vid min beräkning av förevarande anslag tagit hänsyn till att jag under anslagen till utbildning för tekniska yrken och till utbildning

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 469

för administrativa, ekonomiska och sociala yrken beräknat medel för andra året av vissa linjer på utbyggnadsorter. Vidare har jag beräknat vissa medel som för innevarande budgetår anvisats under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

De planeringsramar för lokala och individuella linjer och enstaka kurser som jag räknar med framgår av följande översikt.

Högskoleregion	Lokala och individuella utbildningslinjer	Enstaka kurser
Stockholm Uppsala Linköping Lund/Malmö Göteborg Umeå TOTALT	150 200 12 118 295 150 925	14 700 9 200 1900 9 200 10 000 5 600 50 600

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (115 036 000-F93 918 000 =) 208 954 000 kr. Härav bör 3 928 000 kr. ställas till regeringens disposition för senare fördelning när de studerandes efterfrågan på utbildning är närmare känd.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

2. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 208 954 000 kr.

V 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

1977/78 Anslag        86 229 000 1978/79 Förslag     126 758 000

Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för utbildning inom allmänna utbildningslinjer och påbyggnadsluijer m. m. samt övergångsvis för sådan motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser för vilken bidrag ej utgår från anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. Anslaget avser även statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor.

Anslagsfördelning

Yrkesutbildningssektor m. m.	1977/78	Beräknad ändring 1978/79 Universitets-       Föredragan-och högskole-     den ämbetet'
Tekniska yrken Administrativa, ekonomiska och sociala yrken Värdyrken Undervisningsyrken	1     955 000 8 734 000 73 473 000 2   067 000 86 229 000	505 000 24 953 000 3 695 000 29 083 000	424000 1915 000 33 973 000 4 217 000 40 529 000

• Exkl. löne- och prisomräkning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

470

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål m. m.

Kostnad     Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

1. Löne-och prisomräkning 5 456

2. Utbildning för vårdyrken 2.1. Minskad antagningskapacitet — 437

2.2. Ökad antagningskapacitet      3 520

3. Statsbidrag utöver vad som
följer av reglerna för stats
bidrag till inbyggd utbildning      479

4.     Anslagstekniska förändringar
4.1. Årskurs 2 av utbildnings
linjer 25 733

4.2. Internatföreståndarlinjen —500

4.3. Överföring av utbildning

inom ADB till högskolan 288

34 539

Avser löneläget 1977-01-01

Laboratorieassistentlinjen —32, medicinska assistentlinjen —12, operationsassistentlinjen —16 och klinisk cytologi —16 platser.

Sjukgymnastlinjen +30, sociala servicelinjen +184, tandhygienistlinjen + 104, medicinska assistentlinjen +16 och vidareutbildning av sjuksköterskor +400 antagningsplatser (+37 terminskurser) samt utbildning av terapi biträden till arbetsterapeuter + 90 platser.

Medel for detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. Medlen föreslås överföras till anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor (entermins-kurs i datordrift, Solna).

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Jag beräknar under förevarande anslag medel för bidrag till den utbildning inom den kommunala delen av högskolan som centralt fördelas mellan yrkesutbildningssektorer, dvs. allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer. Bidrag till övrig kommunal högskoleutbildning har jag beräknat under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

I fråga om utbildningens dimensionering och lokalisering m. m. hän-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        471

visar jag till vad jag har anfört under resp. sektorsanslag. Vid min beräkning av medel under förevarande anslag har jag utgått från de antagningstal som jag har angivit för ifrågavarande utbildningar under resp. sektorsanslag.

Statsbidraget till driftkostnader för grundutbildning vid sjuksköterskeskola har för nästa budgetår beräknats till 41100 kr. för varje studerandegrupp och termin i grundutbildningen, och till 46 400 kr. för varje studerandegrupp och termin i vidareutbildiungen. Statsbidrag till kurser som omfattar mindre än en termin skall utgå med ett i förhållande till utbildningstiden minskat belopp.

Jag beräknar statsbidraget till försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering i sjuksköterskeutbildning till 452 000 kr.

För nästa budgetår beräknar jag statsbidrag till den nyinrättade sjukgymnastutbildningen i Umeå, den ökade vidareutbildningen av sjuksköterskor samt den ökade utbildningen vid tandhygienistlinjen.

För den del av tandhygienistutbildningen som är förlagd till universitetet (motsvarande) och som inte täcks av reguljärt utgående bidrag för inbyggd utbildning beräknar jag att statsbidrag bör utgå med 480 000 kr. för utbildningen i Huddinge och 225 000 kr. för utbildningen i Göteborg. För utbildningen i Malmö beräknar jag 278 000 kr. och för Umeå beräknar jag 604 000 kr. Jag har därvid utgått från att patientinkomsterna inte får disponeras av läroanstalterna. Kostnaden för de tjänster m. m. som hänför sig till viss förebyggande tandvård och inte till den inbyggda utbildningen bör inte belasta förevarande anslag.

För de kostnader för utbildning av laboratorieassistenter som inte täcks genom reglerna om statsbidrag för inbyggd utbildning beräknar jag 1189 000 kr.

Jag beräknar under förevarande anslag sammanlagt 26 021 000 kr., som svarar mot de medel som för innevarande budgetår har anvisats under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor, för andra årets utbildning av studerande som påbörjar utbildning under innevarande läsår.

Jag kommer senare denna dag vid min anmälan av anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 att föreslå att 1 660 000 kr. anvisas som bidrag till kostnader för kommunala linjenämnder. För nästa budgetår beräknar jag samma medelsbehov under förevarande anslag.

Med hänvisning till vad jag har anfört beräknar jag anslaget Bidrag till  kommunal högskoleutbildning  m.m.  till  (86 229 000-1-40 529 000 = ) 126 758 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 126 758 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 472

D 12. Forskningsanknytning av grundläggande hiigskoleutbildning

1978/79 Nytt anslag (förslag) 8 000 000

För forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning har budgetåret 1977/78 under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform anvisats 6 000 000 kr. Medlen disponeras av regionstyrelserna för högskolan enligt följande fördelning.

Högskoleregion Belopp

Stockholm 750 000

Uppsala 1 250 000

Linköping 750 000

Lund/Malmö 1 250 000

Göteborg 1 000 000

Umeä 1 000 000

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att medel för forskningsanknytning av gmndläggande högskoleutbildning förs upp under ett särskilt reservationsanslag. För budgetåret 1978/79 bör anvisas 9 000 000 kr. Av anslaget bör enligt UHÄ:s mening 1 000 000 kr. användas för konstnärligt utvecklingsarbete och för forskningsanknytning av utbildning inom det konstnärliga området.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört om forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning under avsnittet Vissa gemensamma frågor förordar jag att för detta ändamål för nästa budgetår anvisas 8 000 000 kr. I enlighet med UHÄ:s förslag bör medlen anvisas under ett särskilt anslag. Detta anslag bör i likhet med vad som gäller övriga anslag för utbildning och forskning inom högskolan vara reservationsanslag.

Anslaget bör budgetåret 1978/79 fördelas på högskoleregioner enligt följande. Jag har därvid beaktat behovet av medel för konstnärligt utvecklingsarbete.

Högskoleregion Belopp

Stockholm 1250 000

Uppsala 1 600 000

Linköping 950 000

Lund/Malmö 1 600 000

Göteborg 1 300 000

Umeå 1 300 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        473

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

D 13. Humanistiska fakulteterna

1977/78 Anslag        52 791 000 1978/79 Förslag       79 931 000

Detta anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

A nslagsfördeln ing

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet 1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

9 491 000 182 000

Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm 13 314 000

varav uppbördsmedel 250 000

Uppsala högskoleregion
Universitetet i Uppsala 13 444 000

varav uppbördsmedel 15 000

Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund 11 475 000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg varav uppbördsmedel

Umeä högskoleregion Universitetet i Umeå

5 514 000

Utgift 53 238 000

varav uppbördsmedel (av
kastning från vissa fonder
m. m.) 447 000

Nettoutgift 52 791 000

+  4 618 000        + 4 370 000

+       30 000       -h      30 000

(+ 2137 000)    (+ 1978 000)

+  8 716 000        + 8 371000
of. of.

(+ 4 996 000)    (+ 4 838 000)

+ 4 828 000 + 4 853 000

(+ 2 581000) (+ 2 493 000)

+ 7 499 000 + 6 925 000

+       28 000 +       28 000

(+ 4622000) (+ 4532000)

+ 3 437 000 + 2 679 000

(+ 1584 000) (+ 1509 000)

+29 098 000 + 27 198 000

+       58000       +       58000

+ 29 040 000   + 27 140 000

( + 15 920 000) ( + 15 350 000)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

474

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ämne m. m./tjänst m. m./ högskoleenhet'	Kostnad     Anmärkningar budgetåret 1978/79 (tkr.)
1.     Prisomräkning 2.     Löneomräkning	742 10 845
Etnologi, särskilt nordeuropeisk
3. 1 tjänst som professor, UUm	300
Litteratur vetenskap, särskilt litteratursociologi
4. 1 tjänst som professor, UU	300
Spanska
5. 1 tjänst som professor, förenad med föreståndarskap för ibero-amerikanska institutet, UG	300
Resursförstärkningar i övrigt
6.    Biblioteksresurser 7.    Basresurser	141 550
Anslagstekniska förändringar
8. Biblioteksresurser	11 634        Medel för detta ändamål har för

innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

3716

9. Förvaltningsresurser

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

570

10. Lokaler m. m.

29 098

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

' UU = universitetet i  Uppsala,   UG universitetet i Umeå.

universitetet  i  Göteborg,  UUm

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

UHÄ föreslår att en tjänst som professor i litteraturvetenskap, särskilt litteratursociologi, inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1978. Ämbetet framhåller att forskningen inom litteratursociologin vid universitetet är unik för landet och har utvecklats till ett fruktbart forskningsområde i gränsområdet mellan humaniora och samhällsvetenskap. Forskningen rör frågor som författarnas ställning i skilda samhällen, litteraturens distributionsvägar, köp- och läsvanor, förlags- och biblio-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        475

teksväsen, bam- och ungdomslitteratur samt litteraturpolitik i skola och samhälle. Ett av motiven till yrkandet om denna tjänst är det stora behovet av forskarhandledning. För egen del anser jag att det är angeläget att denna forskning säkras inte minst med hänsyn till de beslut som tidigare har fattats rörande kulturpolitiken. Jag biträder därför förslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till <52 791 0004-27 140 000 =) 79 931 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 79 931 000 kr.

D 14. Teologiska fakulteterna

1977/78 Anslag 4 021 000

1978/79 Förslag 5 988 000

Detta anslag avser teologisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

Ä nslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet	1977/78	Beräknad ändr Universitets-och högskoleämbetet	ing 1978/79 Föredraganden
Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala varav uppbördsmedel	2 094 000 1000	+ 1340 000 of. (+   703 000)	+ 1217 000 of. (+   680 000)

Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund 1 928 000

Utgift 4 022 000

varav uppbördsmedel (av
kastning från vissa fonder
m. m.) 1 000

Nettoutgift 4 021 000

+   830 000 +   750 000

(+   394 000)      (+   379 000)

+ 2170 000 +1967 000

of. +1967 000

( + 1059 000)

of. + 2170 000

( + 1097 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        476

Ämne m. m./tjänst m. högskoleenhet'	m./		Kostnad budgetåret 1978/79 (tkr.)	Anmärkningar
1. Prisomräkning 2. Löneomräkning			58 799
Religionspedagogik
3. 1 tjänst som professor,		UU	150	Yrkande även under anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken. (+150 tkr.)
Resursförstärkningar i	övr	igt
4.   Biblioteksresurser 5.   Basresurser			16 50

Anslagstekniska förändringar 6. Biblioteksresurser

7. Förvaltningsresurser

8. Lokaler m. m.

781

278

38

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

2170

' UU = universitetet i Uppsala.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Med  hänvisning  till  sammanställningen  beräknar  jag  anslaget  till (4 021 000-1-1 967 000 =) 5 988 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 5 988 000 kr.

D 15. Juridiska fakulteterna

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

5 795 000 7 946 000

Anslaget avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        477

Anslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Universitets-och högskoleämbetet	Föredraganden
Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm varav uppbördsmedel	2 289 000 100 000	+   921000 of. (+   362 000)	+   771000 of. (+   336 000)
Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala	1 786 000	+   966 000 (+   490 000)	+   782 000 (+   469 000)
Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund	1 820 000	+   725 000 (+   292 000)	+   598 000 (+   278 000)
Utgift varav uppbördsmedel	5 895 000 100 000	+ 2 612 000 of.	+2 151 000 of.
Nettoutgift	5 795 000	+ 2 612 000 (+1 144 000)	+ 2151000 (+1083 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ämne m. m./tjänst m. högskoleenhet'	,m./	Kostnad budgetåret 1978/79 (tkr.)	Anmärkningar
1.   Prisomräkning 2.   Löneomräkning		83 992
Konsumentforskning 3. Resurser, US		160	Yrkande även under anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.
Resursförstärkningar i Övrigt 4.   2 tjänster som forskarassi stent, UU, UL 5.   Biblioteksresurser		220 13

Anslagstekniska förändringar 6. Biblioteksresurser

7. Förvaltningsresurser

626 Medel för detta ändamål har för

innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

457 Medel för detta ändamål har för

innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        473

Ämne m. m./tjänst m. m./	Kostnad     Anmärkningar
högskoleenhet'	budgetåret
	1978/79
	(tkr.)

8. Lokaler m. m. 61 Medel för detta ändamål har för

innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

2 612

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna kommer jag att redogöra för universitets- och högskoleämbetets förslag om förstärkning av basorganisation för konsumentforskning. Förslaget innebär bl. a. att vissa medel bör anvisas för detta ändamål under förevarande anslag. Den förstärkning av resurserna för konsumentforskning vid samhällsvetenskaplig fakultet som jag avser att förorda bör även kunna komma forskningen vid juridisk fakultet till godo. Jag beräknar därför inte några särskilda medel för sådan forskning under detta anslag.

Jag hänvisar vidare till den redogörelse jag kommer att lämna under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna för den föreslagna omvandlingen av tjänsten som professor i rättshistoria vid universitetet i Stockholm till tjänst som professor i konsument- och marknadsrätt.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (5 795 000 kr.-f 2 151 000 kr. =) 7 946 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 946 000 kr.

D 16. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1977/78 Anslag        64 028 000 1978/79 Förslag       95 830 000

Anslaget avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Under anslaget beräknas vidare medel för viss utbildningsverksamhet vid Ericastiftelsen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

479

A nslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm        14 280 000
varav uppbördsmedel 45 000

Högskolan för lärarutbildning   1 325 000

+ 5 805 000

of. (+ 2 425 000)

+  321000 (+  80 000)

+ 5 355 000 of. (+ 2 203 000)

+ 313 000 (+   80 000)

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala varav uppbördsmedel

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

Temaorienterad forskning Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg varav uppbördsmedel

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

Demografiska databasen i

Haparanda

Bidrag till Ericastiftelsen

Ej fördelade medel Jämställdhetsforskning Konsumentforskning Massmedieforskning

Utgift varav uppbördsmedel

Nettoutgift

12 304 000 4 000

747 000

12 759 000

14 581000 204 000

6 804 000

1 481 000

64 281 000

253 000

64 028 000

+ 4 297 000 + 4 431 000

of. of.

(+ 1 882 000) (+ 1704 000)

+  200 000 +  206 000

(+   12 000) (+   12 000)

+  750 000

+ 5 947 000 + 6 118 000

(+ 3 154 000) (+ 3 040 000)

+ 6 491000 + 5 909 000

of. of.

(+ 3 064 000) (+ 2 932 000)

+ 4 582 000 + 3 513 000

(+ 1 583 000) (+ 1 471 000)

4 000 000

+  522 000

+  207 000

+  300 000

+ 300 000 + 200 000 +  500 000

+28 465 000

of.

+ 31802 000

of.

+28 465 000        +31802 000

( + 12200000)     ( + 11442000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        430

Ämne m. m./tjänst m. m./ högskoleenhet'

Kostnad     Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

1. Prisomräkning

2. Löneomräkning

Informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling

3.  1 tjänst som professor, UUm

Rättsvetenskap

4. 1 tjänst som professor, UUm

Socialt arbete

5.  1 tjänst som professor, US

Jämställdhetsforskning

6.  Resurser

Konsumentforskning

I.    Resurser, US, UL, UUm

Arbetsvetenskaplig forskning

8.   4 tjänster som forskarassi
stent, UG, UUm

Energiforskning

9.   I tjänst som forskarassistent,
UG

Bidrag till Ericastiftelsen 10. Utbildning av lärare och

handledare för psykotera-

peuter

Resursförstärkningar i övrigt

II.  Allmän förstärkning av bas
resurser, US, HSL, UU, ULi,
UL, UG, UUm

12. Bibiioteksresurser

13. Datorserviceresurser, ULi

Anslagstekniska förändringar

14.   Biblioteksresurser

15. Förvaltningskostnader

16. Lokaler m. m.

17. Datorservice m. m.

1028 12 096

300

300

300

300

520

440

110

50

650

136

35

7196

4 055

758

120

Yrkande även under anslaget Juridiska fakultetema.

Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp. Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna. Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Extra utgifter vid universiteten m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 431

Ämne m. m./tjänst m. m./	Kostnad     Anmärkningar
högskoleenhet'	budgetåret
	1978/79
	(tkr.)

18. Medel motsvarande halv Medel för detta ändamål har

tiänst som extra biträdande under innevarande budgetår an-

professor i ADB 71     visats under anslaget Tekniska

fakulteterna.

28 465

> US = universitetet i Stockholm, KTH = tekniska högskolan i Stockholm, HSL = högskolan för lärarutbildning i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ lägger fram ett förslag om förstärkning av basorganisationen för konsumentforskning. Förslaget omfattar tiden t. o. m. 1980/81. För budgetåret 1978/79 föreslås en tjänst som forskarassistent vid samhällsvetenskaplig fakultet vid vart och ett av universiteten i Stockholm, Lund och Umeå samt en tjänst som forskarassistent vid juridisk fakultet vid universitetet i Stockholm. Enligt förslaget skall ytterligare tjänster som forskarassistent och docent tillkomma under de två följande budgetåren.

Föredraganden

I prop. 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. har arbetet på att åstadkomma en jämnare fördelning av utbildningstillfällena mellan kvinnor och män förts fram som en fråga av stor vikt inom högskolan. Jämställdhetsfrågorna utgör ett viktigt forskningsområde. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i sina förslag till anslagsframställning begärt medel för sådan forskning som enligt UHÄ i första hand skall beröra samhällsförhållanden med anknytning till den högre utbildningen. UHÄ anser att verksamheten bör påbörjas vid några högskoleenheter, vilka får bilda basen för den framtida forskningen kring frågor om jämställdhet. Som jag redan inledningsvis har anfört biträder jag UHÄ:s förslag. Jag beräknar nu medel för andamålet under detta anslag. Medlen bör fördelas av UHÄ.

Riksdagen uttalade sig vid 1975 års riksmöte för ett ökat utrymme för det konsumentekonomiska området inom såväl grundutbildning som forskning och begärde hos regeringen att den skulle lägga fram förslag om hur det konsumentekonomiska området skulle få detta utrymme (UbU 1975: 9 s. 24; rskr 1975: 92). UHÄ har nu lagt fram ett sådant förslag.

Riksdagen beslöt vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) att en tjänst som professor i företags-

31    Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        432

ekonomi i samband med återbesättandet skulle inriktas mot konsumentekonomi men tog inte ställning till ett förslag att omvandla en tjänst som professor i rättshistoria vid universitetet i Stockholm till tjänst som professor i konsument- och marknadsrätt. Anledningen härtill var att riksdagen inte ansåg sig kunna överblicka de effekter som en sådan omvandling skulle få på vissa donationsvillkor knutna till tjänsten i rättshistoria. UHÄ har i sina förslag till anslagsframställning framhållit att det är angeläget att den föreslagna omvandlingen konuner till stånd och förklarat sig vilja återkomma till denna fråga när undersökningen om donationsvillkoren har slutförts.

Jag anser att UHÄis förslag om förstärkning av basorganisationen för konsumentforskning är väl motiverat. Jag beräknar därför medel för detta ändamål. Jag har i det föregående redogjort för åtgärder för att ändra vissa tjänsters ämnesinnehåll i syfte att ge konsumentforskningen ett vidgat utrymme. Jag vill samtidigt erinra om att konsumentverket stöder ett antal projekt rörande konsumentforskning vid universitet och högskolor.

UHÄ har föreslagit att en tjänst som professor i rättsvetenskap ska inrättas i Umeå. Enligt UHÄ har bildningsförbund och fackliga organisationer i regionen uttalat att det finns ett starkt behov av ett ökat utbud av juridiska kurser. Detta behov skulle, framhåller UHÄ, kunna tillgodoses genom att tjänsten i rättsvetenskap får inrättas. Vidare skulle enligt UHÄ innehavaren av en sådan tjänst kunna utföra ett värdefullt arbete som expert i olika tvärvetenskapliga forskningsprojekt.

Jag ansluter mig till de av UHÄ framförda synpunkterna. Jag räknar med att en sådan tjänst kommer att främja forskningsanknytningen för olika utbildningar med rättsvetenskapligt innehåll i regionen. Jag förordar att tjänsten inrättas den 1 juli 1978.

Riksdagen beslöt vid 1976/77 års riksmöte att inrätta en tjänst som professor i socialt arbete i Göteborg (jfr prop. 1976/77: 59, UbU 1976/ 77: 20, rskr 1976/77: 246). Härigenom tillgodosågs det sedan lång tid uttalade önskemålet om forskningsanknytning för socionomutbildningens sociala linje. I likhet med UHÄ anser jag att en fortsatt utbyggnad av denna forskning bör ske. Jag förordar därför att en tjänst som professor i socialt arbete inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1978.

Riksdagen uttalade sig vid 1976/77 års riksmöte för en förstärkning av resurserna för freds- och konfliktforskning (UbU 1976/77: 20 s. 131, rskr 1976/77: 246). För denna forskning finns för innevarande budgetår anvisade medel motsvarande vardera en extra ordinarie tjänst som forskarassistent inom ramen för de medel som har anvisats till universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg. För att möjliggöra en något fastare organisation av freds- och konfliktforskningen har jag vid anslagsberäkningen förutsatt en viss förstärkning av dessa resurser.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        433

Sedan några år drivs med stöd av arbetsmarknadsstyrelsen den demografiska databasen i Haparanda. Verksamheten har enligt min mening stort intresse för en rad vetenskapsområden. Eftersom huvuddelen av dem som arbetar vid institutionen kommer från Haparanda med omgivningar har verksamheten också betydelse för sysselsättningen i området. Av dessa skäl anser jag att databasen bör få en permanent ställning. Den bör med hänsyn till det vetenskapliga intresset knytas till universitetet i Umeå. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att i samarbete med universitetet utarbeta förslag till hur organisationen bör utformas. Under detta anslag beräknar jag medel för grundkostnadema vid databasen. Verksamheten i övrigt bör bekostas med avgifter från dem som utnyttjar dess tjänster.

Under förevarande anslag har jag också i enlighet med vad jag har anfört under avsnittet Vissa gemensamma frågor beräknat medel för förberedelser för en temaorienterad forskningsorganisation vid universitetet i Linköping samt för massmedieforskning med anknytning till journalistutbildningen. Medlen för massmedieforskning bör fördelas av UHÄ.

Regeringen har föreskrivit att tjänsten som professor i kulturgeografi med ekonomisk geografi vid universitetet i Göteborg får ledigförklaras som tjänst som professor i kulturgeografi, särskilt ekonomisk geografi. Jag förordar att benämningen ändras på detta sätt.

UHÄ har i skrivelse den 25 augusti 1977 föreslagit att en tjänst som professor i nationalekonomi och socialpolitik vid universitetet i Stockholm får återbesättas med benämningen nationalekonomi, särskilt ekonomisk politik. Jag biträder förslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (64 028 000-1-31 802 000 =) 95 830 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 95 830 000 kr.

D 17. Medicinska fakultetema

1977/78 Anslag      180 750 000 1978/79 Förslag     232 862 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        434

Detta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

A nslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Universitets-och högskoleämbetet	Föredraganden
Stockholms högskoleregion Karolinska institutet varav uppbördsmedel	57 275 000 30 000	+ 15 640 000 of. (+ 4 830 000)	+ 15 488 000 of. (+ 4 760 000)
Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala varav uppbördsmedel	23 405 000 32 000	+ 9 051000 of. (+ 4 371000)	+ 8 416 000 of. (+ 4 084 000)
Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping	12 220 000	+ 2 456 000 (+       77 000)	+ 2 270 000 (+      64 000)
Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund varav uppbördsmedel	32 921 000 151 000	+ 11442 000 of. (+ 4 148 000)	+ 9 529 000 of. (+ 3 891000)
Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg varav uppbördsmedel	32 646 000 1000	+ 10 728 000 of. (+ 3 999 000)	+ 9 599 000 of. (+  3 735 000)
Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå	22 497 000	+  8 071000 (+  2 726 000)	+ 6 810 000 (+ 2 529 000)
Utgift varav uppbördsmedel (avkastning från vissa fonder m. m.)	180 964 000 214 000	+57 388 000 (+20 151 000) of.	+52112 000 (+19 063 000) of.
Nettoutgift	180 750 000	+57 388 000 (+20 151 000)	+ 52112 000 (+19 063 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        435

Ämne m, m./tjänst m. m./ högskoleenhet'

Kostnad    Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

1. Prisomräkning

2. Löneomräkning

Reumatologi

3.   1 tjänst som professor, UG

Medicin, särskilt yrkesmedicin

4.  Basresurser, ULi

Klinisk virologi

5.  1 tjänst som professor. Kl

Resursförstärkningar i övrigt

6. Biblioteksresurser

7. Datorserviceresurser, ULi   ■

8. Basresurser, ULi, UL, UG, UUm

Anslagstekniska förändringar 9. Biblioteksresurser

10. Förvaltningsresurser

11. Lokaler m. m.

2 651 32 728

270

150

270

253 15

900

11 343

7 720

1088

57 388

Yrkande även under anslaget Utbildning för vårdyrken. (180 tkr.)

Yrkande även under anslaget Utbildning för vårdyrken. (100 tkr.)

Yrkande även under anslaget Utbildning för vårdyrken. (180 tkr.)

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

' Kl = karolinska   institutet,   ULi = universitetet   i   Linköping,   UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ har redovisat förslag beträffande placering av en ny tjänst som professor i reumatologi (jfr prop. 1976/77: 59 s. 327). UHÄ har — mot bakgrund av den goda basorganisation som redan i dag finns för reumatologisk forskning i Göteborg — förordat att tjänsten placeras där. Enligt UHÄ finns i Göteborg goda möjligheter att snabbt få fram forskningsresultat och utnyttja dessa i vård och utbildning.

UHÄ erinrar vidare om att medicinska forskningsrådet (MFR) inventerar pågående reumatologisk forskning i syfte att kartiägga hur ytterligare insatser inom detta område bör inriktas.

UHÄ har under året remissbehandlat ett förslag från Tjänstemännens centralorganisation (TCO) om en permanentning av den verksamhet som bedrivs vid laboratoriet för klinisk stressforskning vid karolinska institutet (jfr prop. 1976/77: 59 s. 328). TCO har föreslagit att en tjänst som professor i psykosocial arbetsmedicin inrättas vid laboratoriet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        436

UHÄ — liksom remissinstanserna inom UHÄ-området — är positiva till att arbetsmiljöforskningen förstärks på det sätt TCO har föreslagit. UHÄ stöder därför MFR:s förslag om inrättande av en för docenten Lennart Levi personlig tjänst som professor i psykosocial arbetsmedicin. Levi är f. n. föreståndare för laboratoriet. UHÄ förutsätter att frågan om tjänstens placering på längre sikt liksom om en permanentning av verksamheten vid laboratoriet får ytterligare övervägas.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 122, SU 1970:135, rskr 1970:309; prop. 1972: 1 bil. 10, UbU 1972:4, rskr 1972:93) skall successivt inrättas vissa tjänster som professor i kliniska ämnen med placering vid Huddinge sjukhus. Totalt har 15 av föreslagna 17 tjänster inrättats. UHÄ förordar nu att den principbeslutade tjänsten som professor i infektionssjukdomar med hänsyn till behovet av ytterligare insatser för forskning kring virusinfektioner ändras till tjänst som professor i klinisk virologi och inrättas den 1 juli 1978 med placering vid Huddinge sjukhus.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Jag kommer under anslaget Medicinska forskningsrådet att ta upp frågan om en tjänst som professor i psykosocial miljö medicin, särskilt arbetsmedicin.

Vid min behandling av förevarande anslag i prop. 1976/77: 59 förutsatte jag att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1978/79 skulle redovisa ett sådant beslutsunderlag att riksdagen kunde föreläggas ett förslag om inrättande av en professur i reumatologi den 1 juli 1978. UHÄ har funnit att göda möjligheter att snabbt få fram forskningsresultat och att utnyttja dessa i vård och utbildning finns i Göteborg. Jag föreslår att en tjänst som professor i reumatologi inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1978.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU 1966: 42, rskr 1966:125) har regeringen föreskrivit att tjänsten som professor i medicin, särskilt endokrinologi vid karolinska institutet ändras till tjänst som professor i endokrinologi, förenad med överiäkartjänst vid endokrinologiska kliniken vid karolinska sjukhuset.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (180 750 000-f52 112 000 =) 232 862 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2. till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 232 862 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

487

D 18. Odontologiska fakulteterna

1977/78 Anslag        29 624 000 1978/79 Förslag       38 006 000

Detta anslag avser odontologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som teknisk natur.

avser förändringar av anslags-

Högskoleenhet	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Universitets-och högskoleämbetet .	Föredraganden
Stockholms högskoleregion Karolinska institutet	10 010 000	+2 738 000 (+   732 000)	+ 2 581000 (+   732 000)
Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund	6 228 000	+ 2 083 000 (+   712 000)	+ 1712 000 (+   664 000)
Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg	5 947 000	+ 2 017 000 (+   796 000)	+ 1759 000 (+   750 000)
Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå	7 439 000	+ 2 429 000 (+   794 000)	+2 330 000 (+   794 000)
	29 624 000	+ 9 267 000 (+3 034 000)	+ 8 382 000 (+2 940000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ämne m. m./tjänst m. m./	Kostnad    Anmärkningar
högskoleenhet'	budgetåret
	1978/79
	(tkr.)

462 5 262

1. Prisomräkning

2. Löneomräkning

Socialodontologi och tandhålsovård

3. Projektering av forskning. Kl      120

Resursförstärkningar i övrigt

4. Biblioteksresurser 89

5. Basresurser, Kl, UL, UG,

UUm 300

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 433

Ämne m. m./tjänst m. m./	Kostnad	Anmärkningar
högskoleenhet'	budgetår 1978/79 (tkr.)

Anslagstekniska förändringar 6. Biblioteksresurser

7. Förvaltningsresurser

8. Lokaler m. m.

1 365

1 575

94

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

9 267

 Kl = karolinska institutet, UL = universitetet i Lund, UG Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

universitetet 1

Föredragan den

Jag hänvisar till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

I övrigt räknar jag under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (29 624 000-1-8 382 000 =) 38 006 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationssuislag av 38 006 000 kr.

D 19. Farmaceutiska fakulteten

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

6 558 000 8 778 000

Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

A nslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        439

Högskoleenhet	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Universitets-och högskole-ämbetei	Föredraganden
Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala	6 558 000	+2 568 000 ( + 1 176 000)	+ 2 220 000 (+1 113 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ämne m. m./tjänst m. m.

Kostnad    Anmärkningar

budgetåret

1978/79

(tkr.)

1. Prisomräkning

2. Löneomräkning

Biofarmaci

3.   1 tjänst som biträdande
professor

Resursförstärkningar i övrigt

4.  Biblioteksresurser

Anslagstekniska förändringar

5.   Biblioteksresurser

6. Förvaltningsresurser

7. Lokaler m. m.

47 1 144

200

742

371

63

Yrkande även under anslaget Utbildning för vårdyrken. (100 tkr.)

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

2 568

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (6 558 000-1-2 220 000 =) 8 778 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1978/79 anvisa etf reservationsanslag av 8 778 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 490

D 20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1977/78 Anslag      135 952 000 1978/79 Förslag     185 232 000

Anslaget avser matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå och vid Chalmers tekniska högskola samt för del av forskarutbildningen i informationsbehandling vid tekniska högskolan i Stockholm,

Anslagsfördelning

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslags-teknisk natur.

Högskoleenhet 1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

15 924 000

136 246 000

294 000

135 952 000

Stockholms högskoleregion

Universitetet i Stockholm 32 745 000

varav uppbördsmedel 163 000

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala 41 508 000

varav uppbördsmedel 73 000

Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund 32 488 000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg 9 179 000

varav uppbördsmedel 58 000

Chalmers tekniska högskola 4 402 000

Umeä högskoleregion Universitetet i Umeå

Utgift varav uppbördsmedel

Nettoutgift

+ 14 384 000

+       17 000

(+ 6 001000)

+ 12 865 000 of. (+ 4 559 000)

+10 878 000 (+ 4 418 000)

+ 3 040 000 +       15 000

(+ 1098 000) +     625 000

( -)

+ 5 766 000

(+  2 304 000)

+ 47 558 000

+       32 000

+47 526 000

(+18 380 000)

+ 16 269 000

+       17 000

(+ 8 071000)

+ 13 638 000 of. (+  3 978 000)

+ 10 582(300 (+ 4105 000)

+ 7 784 000 +       15 000

(+  5 409 000) - 4 402 000

(- 4 402 000)

+  5 441000

(+ 2 054 000)

+49 312 000

+      32 000

+ 49 280 000

( + 19 215 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        491

Ämne m. m./tjänst m. m./	Kostnad    Anmärkningar
högskoleenhet'	budgetåret
	1978/79
	(tkr.)

1. Prisomräkning

2. Löneomräkning

Ekotoxikologi

3.  1 tjänst som professor, UU

1746 25 211

450

Jfr prop. 1976/77: 59 p. 4.2.18 s. 335, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246.

Resursförstärkningar i övrigt

4. Biblioteksresurser

5. Biblioteksresurser

6. Allmän förstärkning av basresurser

Anslagstekniska förändringar 1. Medel för forskning och forskarutbildning, UU

8. Biblioteksresurser

9. Förvaltningsresurser

10. Lokaler m. m.

11. Datorservice

Forskargrupp i etologi 12. 1 tjänst som professor m. m., US

28 243

1500

896 8 535

8 314

1 702

60

665

Medel för detta ändamål föresläs föras över till anslaget Tekniska fakulteterna. Medel för detta ändamål har under innevarande budgetär anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp. Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna. Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Extra utgifter vid universiteten m. m.

Verksamheten bedrivs f. n. med stöd av anslag från naturvetenskapliga forskningsrådet.

47 558

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Riksdagen uttalade vid 1975/76 års riksmöte att det i Uppsala finns unika möjligheter till samarbete för ekologiskt inriktad toxikologi mellan universitetet, lantbruksuniversitetet, statens livsmedelsverk och statens veterinärmedicinska anstalt och att detta bör beaktas särskilt vid bedömningen av framtida förslag om ökade resurser för toxikologisk forskning (UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 492

I prop. 1916/11: 59 framhöll jag värdet av den i Uppsala bedrivna ekotoxikologiska forskningen. Jag förklarade emellertid att inrättandet av en tjänst som professor inom området borde föregås av en redovisning av hur de berörda myndighetema i Uppsala skulle kunna samverka inom detta forsknings- och utbildningsområde. Jag förklarade att när ett sådant underlag förelåg skulle jag vara beredd att ge hög prioritet åt förslaget att inrätta en tjänst som professor i ekotoxikologi. Regeringen har sedermera uppdragit åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att närmare belysa denna fråga. En av UHÄ för detta ändamål tillkallad arbetsgrupp med representanter för berörda forskningsinstitutioner har redovisat möjligheter till samverkan inom forskning och utbildning inom det berörda området.

På grundval härav föreslår UHÄ i sina förslag till anslagsframställning att en tjänst som professor i ekotoxikologi inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1978.

För egen del anser jag att den forskning som pågår i Uppsala på området är av så betydelsefull karaktär att den bör införlivas med den fasta forskningsorganisationen. Jag biträder därför förslaget.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet finns en personlig tjänst som biträdande professor i genetik, personlig för A. Nygren. Tjänsten är förd på övergångsstat. Nygren som uppnår pensionsålderns övre gräns vårterminen 1978 har sin undervisningsskyldighet förlagd till universitetet i Uppsala. Universitetet i Uppsala har i skrivelse den 7 november 1977 anhållit att tjänsten får återbesättas samt därvid omvandlas till tjänst som professor i genetik med placering vid universitetet i Uppsala. Ärendet är f. n. föremål för remissbehandling. Jag avser att vid prövningen av förslagen till anslagsframställning för budgetåret 1979/80 återkomma till denna fråga.

Jag har under anslaget också beräknat medel för Vetenskapsakademiens bibliotek som enligt vad jag kommer att förorda vid min anmälan av anslaget Bidrag till Vetenskapsakademien den 1 juli 1978 skall föras över till universitetet i Stockholm.

Med hänvisning till sammanställningen  beräknar jag anslaget  till (135 952 000-+-49 280 000 =) 185 232 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 185 232 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        493

D 21. Tekniska fakulteterna

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

151070 000 193 735 000

Anslaget avser forskning och forskarutbildning samt specialistutbildning inom tekniska ämnesområden vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå.

A nslagsfördeln ing

Inom parentes anges delbelopp som avser förändringar av anslagsteknisk natur.

Högskoleenhet	1911/lS	Beräknad ändring 1978/79
		Universitets-och högskoleämbetet		Föredraganden
Stockholms högskoleregion Tekniska högskolan i Stockholm varav uppbördsmedel	46 350 000 395 000	+ 15 916 000 +       30 000 (+ 7 582 000)		+ 14 747 000 +      30 000 (+ 6 655 000)
Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala	1 538 000	+ (-f-	1 594000 1 114 000)	+ (+	1 673 000 1 095 000)
Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping Temaorienterad forskning	14 240 000	+ (+	2 978 000 131 000)	+ (+ +	2 721 000 93 000) 750 000
Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund	29 722 000	-f (+	9 585 000 3 497 000)	-1-(+	9 338 000 3191 000)
Göteborgs högskoleregion Chalmers tekniska högskola	49 881 000	+ (+	8 184 000 366 000)	+ (+	8112 000 112 000)
Umeä högskoleregion Högskolan i Luleå	9 734 000	+  5 042 000 (+ 2 223 000)		+ (+	4 654 000 1 877 000)
Ej fördelade medel Energiforskning Träforskning	—		—	-f -f	200 000 500 000
Utgift varav uppbördsmedel	151 465 000 395 000	+43 299 000 +       30 000		+42 695 000 +       30 000
Nettoutgift	151 070 000	+43 269 000 (+14 883 000)		+ 42 665 000 (+13 023 000)

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        494

Ämne m. m./tjänst m. m./ högskoleenhet'	Kostnad budgetåret 1978/79 (tkr.)	Anmärkningar
1.    Prisomräkning 2.    Löneomräkning	1457 23 960
Arbetsvetenskap
3.     1 tjänst som professor i industriell ergonomi, KTH 4.     1 tiänst som professor i industriell ergonomi, ULi	350 350	Yrkande även under anslaget Utbildning för tekniska yrken. Yrkande även under anslaget Utbildning för tekniska yrken.
Samhållsbyggnadsteknisk utbildning
5. 1 tiänst som professor i kom munal anläggningsmctodik, HLå	350	Yrkande även under anslaget Utbildning för tekniska yrken. Jfr prop. 1976/77: 59 p. 4.2.4 s.

263, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246.

Installationsteknik m. m.

6.  1 tjänst som biträdande pro
fessor i installationsteknik,

KTH 240

7.  1 tjänst som biträdande pro
fessor i installations- och
klimatiseringslära, UL 240

Yrkande även under anslaget Utbildning för tekniska yrken.

Yrkande även under anslaget Utbildning för tekniska yrken.

Resursförstärkningar i övrigt

8. Allmän förstärkning av basresurser

9. Resurser för datorservice, ULi

10. Biblioteksresurser

11. Biblioteksresurser

12. Resurser för gemensamma administrativa uppgifter

1000

140

219

60

20

Anslagstekniska förändringar 13. Biblioteksresurser

14. Förvaltningsresurser

15. Lokaler m. m.

16. Datorservice

17. Minskning av anslaget med kostnader vid tjänst som extra biträdande professor i ADB, KTH

6 743      Medel för detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslagen Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar resp. Bokinköp.

5 395       Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Högskoleförvaltningarna.

1 890        Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna. 60        Medel för detta ändamål har under innevarande budgetår anvisats under anslaget Extra utgifter vid universiteten m. m. Medel för detta ändamål begärs under anslaget Sam-—     71        hällsvetenskapliga fakulteterna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        495

Ämne m. m./tjänst m. m./ Kostnad    Anmärkningar

högskoleenhet' budgetåret

1978/79
________________________ (tkrO____________________________

18. Medel för forskning och fors- Medel för detta ändamål har

karutbildning, UU 896        under innevarande budgetår

anvisats under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

43 299

' KTH = tekniska  högskolan  i  Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, HLå = högskolan i Luleå.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Tekniska högskolornas energiarbetsgrapp (THE) bildades år 1974 för att främja samarbete om energiforskning vid de tekniska högskolorna och samverkan mellan berörda högskolor och programansvariga och finansierande organ. Som en följd av THE:s arbete har vid flera av de tekniska högskolorna inrättats s. k. energicentra till vilka en energisekreterare har knutits. I dag deltar även andra institutioner än de tekniska i THE:s arbete. För innevarande budgetår bekostas den centrala verksamheten vid THE övergångsvis av medel som disponeras av forskningsrådsnämnden medan kostnaderna för energicentra bekostas med medel som disponeras av styrelsen för teknisk utveckling.

Enligt min mening utför THE ett värdefullt arbete på energiforskningsområdet. Jag har därför beräknat vissa medel för THE:s fortsatta verksamhet.

Jag förordar vidare att THE i administrativt hänseende skall vara knutet till tekniska högskolan i Stockholm. Detta bör självfallet inte påverka möjligheten att låta THE:s verksamhet omfatta även andra forskningsområden än de tekniska om THE bedömer detta som ändamålsenligt.

Energi- och installationsteknik har varit högt prioriterade områden i UF[Ä:s anslagsframställningar de senaste åren. UHÄ lägger fram förslag om inrättandet av två tjänster som biträdande professor varav den ena i installationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm och den andra i installations- och klimatiseringslära vid universitetet i Lund.

Installationsområdet har stor betydelse både för boende- och arbetsmiljön och för energisparandet. Statens råd för byggnadsforskning (BFR) som har huvudansvar för planering och samordning av forskning inom området har sedan länge haft sin uppmärksamhet riktad mot installationsområdet. BFR har särskilt framhållit bristen på forskningsresurser i fråga om klimathygien och installationsteknik. Forskningen inom de

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        49

föreslagna ämnesområdena syftar även på kort sikt till besparingar i energiförbrukningen. Jag anser att dessa tjänster svarar mot ett mycket angeläget behov och beräknar medel för tjänsterna.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har — med förslag om en senareläggning av utbyggnad av resurserna inom området arbetsvetenskap — föreslagit att en tjänst som professor i industriell ergonomi skall inrättas vid universitetet i Linköping den 1 juli 1978. Tjänsten bör inriktas mot bl. a. verkstadsindustrins problem. Jag biträder förslaget.

Jag erinrar om vad jag har anfört under anslaget utbildnmg för tekniska yrken om utbildning med inriktning på samhällsbyggnadsteknik vid högskolan i Luleå. Jag förordar att en tjänst som professor i kommunal anläggningsmetodik inrättas vid högskolan i Luleå den 1 juli 1978. Från bl. a. berörda arbetsmarknadsorganisationer har man tagit upp frågan om behovet av en ökad satsning på träforskning. Jag har under avsnittet Vissa gemensamma frågor anfört att en ökad forskning krävs bl. a. på detta område. Enligt min mening saknas dock för närvarande underlag för att ange denna forsknings närmare inriktning. För att stimulera forskningen inom området har jag beräknat vissa medel (500 000 kr.). Medlen bör disponeras av tekniska högskolan i Stockholm efter samråd med berörda organisationer. Jag förutsätter att berörda parter senare kommer in med mer preciserade förslag om inriktningen av den framtida forskningen på detta område.

Jag har också i enlighet med vad jag tidigare har anfört beräknat vissa medel för förberedelser av en temaorienterad forskningsorganisation i Linköping.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) föreskrivit att två tjänster som professor i fysik skall återbesättas med oförändrad benämning men inriktas mot optisk fysik vid tekniska högskolan i Stockholm resp. mot atomfysik vid universitetet i Lund.

Regeringen har föreskrivit att en tjänst som professor i matematik vid tekniska högskolan i Stockholm skall ledigförklaras som tjänst som professor i matematisk analys. Jag förordar att benämningen ändras i enlighet härmed.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (151 070 OOO-f-42 665 000 =) 193 735 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av en tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 193 735 000 kr. varav 3 052 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        497

D 22. Vissa kurser för utländska studerande

1976/77 Utgift 2 073 853

1977/78 Anslag 1 900 000

1978/79 Förslag 2 465 000

Från detta anslag bestrids kostnader för kurser i svenska språket för icke svensktalande studerande m. fl. Undervisningen står under universitets- och högskoleämbetets överinseende och meddelas vid universiteten. Regeringen har meddelat bestämmelser för anslaget den 30 juni 1977.

	1977/78		Beräknad ändring 1978/79 Universitets-       Föredragan-och högskole-     den ämbetet
Lönekostnader för lärarpersonal Driftkostnader	1619 000 281000	:)	+ 1221000	+ 565 000

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 3 121 000 kr.

UHÄ:s förslag innebär i korthet följande.

1. Pris-och löneomräkning 271 000 kr.

2. O-alternativet skulle innebära att antalet kurser skulle minska med åtta.

3. Anslaget ökas med medel motsvarande kostnaderna för 80 kurser ( + 950000 kr.). UHÄ förutsätter att medlen används dels för kurser, dels för att anpassa antalet timmar per undervisningsgrupp till skilda gruppers behov.

Behörighetsgivande förutbildning för utländska studerande

Inledning

Regeringen uppdrog den 29 maj 1975 åt skolöverstyrelsen (SÖ) att i samråd med universitetskanslersämbetet (UKÄ) vidta åtgärder och komma in med förslag om vägar för studerande med utländsk förutbildning att inhämta kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för allmän behörighet.

SÖ och UKÄ tillsatte den 17 november 1975 en arbetsgrupp med uppgift att utreda frågan. Arbetsgruppen slutförde arbetet den 26 mars 1976. De av UKÄ utsedda ledamöterna av arbetsgruppen har avgivit gemensam reservation. SÖ överlämnade arbetsgruppens rapport Behörighetsgivande fömtbildning för utländska studerande till regeringen den 14 juli 1976. UKÄ har i skrivelse den 25 augusti 1976 angående kurser

32    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 493

i svenska och engelska för gäststuderande vid universiteten lagt fram förslag om dels det organisatoriska ansvaret för anordnande av utbildning, dels förstärkta resurser för utbildningen. Regeringen remitterade den 25 november 1976 arbetsgruppens rapport och UKÄ:s skrivelse till berörda myndigheter och organisationer. Yttranden har avgivits av styrelsen för internationell utveckling, centrala studiestödsnämnden, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av berörda universitet och högskolor, arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, utlänningsnämnden, länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Örebro och Västerbottens län, organisationskommittéerna för Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lund/Malmö, Göteborgs och Umeå högskoleregioner, folkbildningsutredningen (U 1975: 19), studiestödsutredningen (U 1975: 16), skoldirektionen i Stockholm, skolstyrelserna i Linköping, Lund, Göteborg och Karlstad, stiftelsen Svenska institutet. Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Folkuniversitetet (FU), Tjänstemännens bildningsverksamhet och Tek-nologorganisationen Reftec.

Bakgrund

Behörighetsgivande undervisning i svenska för studerande med utländsk förutbildning började läsåret 1968/69 och får anordnas vid universiteten. Behörig att delta i svenskundervisningen är dels icke svensk-talande studerande vid universiteten och ett antal högskolor, dels icke svensktalande person som avser att söka inträde vid sådan utbildningsanstalt och som uppfyller inträdesvillkoren i övrigt. Vidare antas person med utländsk eftergymnasial utbildning som för varaktig yrkesverksamhet i Sverige oundgängligen har behov av kvalificerade kunskaper i svenska språket.

Undervisningen står under UHÄ:s överinseende och skall vid resp. universitet anordnas av ett kurskollegium underställt högskolestyrelsen. Styrelsen vid universitetet i Stockholm har uppdragit åt the Stockholm University Institute for English-Speaking Students (lES) att handha undervisningen, medan styrelserna vid övriga universitet har bemyndigat studieförbundet Folkuniversitetet att genom dess lokalavdelningar Kursverksamheten under resp. kurskollegium svara för undervisningen.

Svenskundervisningen är uppdelad i fyra studiekurser (Svenska 1—4) om 90 undervisningstimmar vardera.

Arbetsgruppens förslag och UHÄ:s skrivelse

Arbetsgruppen föreslår att en förutbildning i form av en preparand-kurs bör anordnas för utländska studerande. Förutbildningen bör nor-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        499

malt genomföras under ett år (35 veckor). Preparandkursen bör omfatta 700 undervisningstimmar — som en riktlinje anges 350 undervisningstimmar i svenska, 250 i engelska och 100 för övriga moment. Därutöver bör vissa studerande erbjudas en s. k. O-etapp på 100 undervisningstimmar. Möjligheter till vissa alternativa uppläggningar skall finnas.

Målet för förutbildningen är att bibringa de studerande kunskaper i svenska och engelska som leder fram till allmän behörighet för högre studier. Uppläggningen av utbildningen bör i görligaste mån utformas så att språkundervisningen får en fackspråklig anknytning till vissa breda basutbildningsområden dock utan att ge utbildningen en alltför snäv specialisering. Utbildningen bör slutligen ge de studerande insikt och självkännedom inför kommande studie- och yrkesval.

I fråga om förkunskapskrav och förutbildning finns det enligt arbetsgruppens majoritet inte någon anledning att behandla gäststuderande och invandrare olika. Vid utformningen av fömtbildningen måste man i tillräcklig grad beakta behoven av en gedigen orientering om det svenska utbildningsväsendet och av studievägledning och yrkesorientering. Målgruppen bör utvidgas med vissa andra kategorier som har behov av en kvalificerad undervisning i svenska som främmande språk. Det gäller t. ex. de som inte är behöriga att skrivas in vid högskola eller universitet men som ämnar skaffa sig sådan behörighet, de som skall bedriva andra yrkesinriktade studier, de som saknar eftergymnasial utbildning men behöver kvalificerade kunskaper i svenska språket för varaktig yrkesverksamhet i Sverige samt de som av personliga och/eller sociala skäl behöver kvalificerade kunskaper i svenska.

En särskild plan för undervisningen i engelska bör utarbetas. Vid denna undervisning bör man i första hand söka tillgodose hör- och läsförståelsen. Undervisningen i engelska bör normalt starta först när de studerande inhämtat och befäst svenskans grundläggande ordförråd och strukturer.

Det krävs enligt arbetsgmppen en ny plan för undervisningen i svenska för studerande med utländsk fömtbildning. Den nuvarande uppläggningen av undervisningen i fyra studiekurser (Svenska 1—4) bör ersättas med en utbildning som ger möjligheter till ett mer differentierat modulsystem, anpassat till de skiftande behoven hos olika språkgrupper. Undervisningen i svenska bör få vissa inslag med fackspråklig anknytning. En fortsättningskurs som parallelläggs med övrig högskoleutbildning bör anordnas för dem som erhållit sin behörighetsgivande utbildning.

Studerande med utländsk fömtbildning bör ges bästa möjliga utgångsläge bl. a. genom stödåtgärder av olika slag. Fömtbildningen bör innehålla inslag av samhällsorientering. De utländska studerandena bör under förutbildningen erhålla såväl studievägledning som yrkesorientering. Vissa utiändska studerande bör dessutom få extra studieteknisk träning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 500

När det gäller ansvaret för och lokaliseringen av förutbildningen föreslår arbetsgruppen att preparandkursen med bl. a. svenska och engelska, vilken skall leda fram till allmän behörighet och kurser i ämnen, som behövs för särskild behörighet, förläggs till kommunal vuxenutbildning. Tjänster för lärare i såväl svenska som främmande språk föreslås inrättas vid skolväsendet i kommunen.

SÖ bör i samråd med UHÄ svara för planering och samordning, lärarfortbildning, läroplaner och pedagogiskt utvecklingsarbete vad gäller den behörighetsgivande förutbildningen.

Arbetsgruppen föreslår slutligen att SÖ får i uppdrag att i samråd med UHÄ utföra erforderligt läroplansarbete för den föreslagna prepa-randutbildningen.

UKÄ:s representanter i arbetsgruppen har reserverat sig i frågan om huvudmannaskapet för förutbildningen och målgruppens avgränsning.

I UKÄ:s skrivelse den 25 augusti 1976 lämnas förslag om framtida organisation och utformning av den behörighetsgivande förutbildningen. UKÄ instämmer i arbetsgmppens förslag om preparandkurs och delar dess syn på målen för förutbildningen. På ett par centrala punkter föreslår emellertid UKÄ andra lösningar. Det gäller för det första avgränsningen av utländska studerande. UKÄ anser det väsentligt att skilja på invandrarstuderande och gäststuderande. Invandrarstuderande förutsätts komma att söka sin utkomst i Sverige och inlemmas i det svenska samhället, medan gäststuderande vistas i Sverige endast för att få en utbildning och sedan lämnar landet.

UKÄ avvisar vidare arbetsgruppens förslag till lösning av huvudmannaskapet såvitt avser gäststuderande och med dem jämförbara grupper, bland vilka främst flyktingstuderande bör uppmärksammas. UKÄ är kritiskt mot arbetsgmppens förslag som drar en gräns mellan högskoleutbildning och sådan utbildning som förbereder för högskolestudier. Preparandutbildningen för gäststuderande bör anordnas i en organisatorisk inramning som så effektivt som möjligt främjar anpassningen till högskolemiljön, dvs. inom högskolan. Ett annat skäl som talar för att preparandutbildningen i svenska och engelska organisatoriskt bör inordnas i högskolan är att möjligheter där kan ges att träna den fackspråkliga terminologin genom att de studerande får följa undervisningen i något av de ämnen de senare avser att studera. En aiman betydelsefull omständighet är att det i vissa länder är av avgörande betydelse för tillstånd för utiandsstudier och för stipendiering från hemlandet att studierna i utlandet är förlagda till ett universitet. När det gäller invandrarstuderande anser UKÄ att arbetsgruppens förslag om det organisatoriska ansvaret för anordnandet av preparandutbildningen bör förverkligas. Eftersom invandrarstuderaiide är permanent bosatta i landet bör de behandlas som svenska medborgare, dvs. de bör genomgå förberedande utbildning för högskolestudier i kommunal vuxenutbildning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet sol

UKÄ påpekar att utbildningsinnehåll i betydande grad kommer att skilja sig från den svenskutbildning som är avsedd för invandrare som är verksamma i arbetslivet. Slutligen understryks vikten av att den hög-skoleförberedande utbildningen görs flexibel och anpassas till olika studerandegruppers förutsättningar.

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser stryker under att de utiändska studerande som Sverige förbinder sig att ta emot bör ges så goda betingelser som möjligt att klara av sina studier. Det är inte acceptabelt att studerande med utiändsk förutbildning misslyckas i den omfattning som för närvarande sker. Det ansvar Sverige har för utländska studerande som tillåts komma hit för att studera måste få konsekvenser på resurserna för deras utbildning. En allmän uppfattning bland remissinstanserna är också att förslaget om en ettårig fömtbildning för utländska studerande är väl avvägt liksom de mål arbetsgruppen och UHÄ satt upp för utbildningen.

När det gäller avgränsningen av utländska studerande är meningarna delade. Flertalet av remissinstanserna anser att invandrarstuderande och gäststuderande bör behandlas olika vid bedömning av behov av förutbildning. UHÄ betonar att invandrarstuderande bör behandlas som övriga medborgare eftersom de är permanent bosatta i landet. Gäststuderande kommer emellertid till Sverige i huvudsakligt syfte att bedriva grundläggande högre studier och har inte för avsikt att stanna i landet. Bland de remissinstanser som delar arbetsgruppens syn att gäststuderande och invandrare inte bör behandlas olika kan nämnas länsskolnämnderna i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus, Göteborg och Bohus, Örebro samt Västerbottens län, skoldirektionen i Stockholm och skolstyrelsen i Göteborg.

Flertalet av de remissinstanser som vill utvidga gruppen utländska studerande med behov av förutbildning för högskolestudier delar också SÖ:s förslag att det organisatoriska ansvaret för förutbildning bör förläggas till kommimal vuxenutbildning. Länsskolnämnden i Uppsala betonar principen att utbildning som leder fram till allmän eller särskild behörighet för högskolan skall vara förlagd till det allmänna skolväsendet eller till kommunal vuxenutbildning. Länsskolnämnden i Östergötlands län anser att samma möjlighet till inskolning bör ges till den som kommer till Sverige för att direkt gå ut i arbetslivet som den som avser att stanna för högskolestudier under längre eller kortare tid. Den kategori som avser att gå vidare till högskoleutbildning bör ges en obligatOT risk påbyggnadskurs som förläggs till högskolan. Gmndutbildningen motsvarande Svenska 3 bör dock förläggas till kommunal vuxenutbildning varigenom behovet av långa resor och inackordering minskas. Länsskolnämnden i Kronobergs län tillstyrker Sö:s förslag men anser

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 502

att skillnaden mellan förslagen om målgrupperna talar för UHÄ:s förslag beträffande gäststuderande. Stipendie- och betygsfrågorna, behovet av en likartad anknytning av förutbildningen som i andra länder samt de gäststuderandes sannolika egna önskemål talar enligt nämnden för UHÄ:s förslag. För övriga målgrupper vore det emellertid naturligt att anordna utbildningen inom kommunal vuxenutbildning.

Till UHÄ:s förslag att ansvaret för behörighetsgivande förutbildning i svenska och engelska för gäststuderande bör förläggas till högskolan ansluter sig berörda högskoleenheter. UHÄ:s förslag om huvudmannaskapet tillstyrks också av arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, utlänningsnämnden, länsskolnämnderna i Stockholms och Värmlands län, de regionala organisationskommittéerna för högskolereformen, skolstyrelserna i Linköping, Lund och Karlstad, Svenska institutet. Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges förenade studentkårer. Arbetarnas bildningsförbund, Folkuniversitetet, Tjänstemännens bildningsverksamhet och Teknologorganisa-tionen Reftec.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att den nära kopplingen mellan förutbildning och högskolestudier bör bibehållas för gruppen gäststuderande. En sådan nära koppling kan försvåras om inte högskolan har ansvaret för förutbildningen. Statens invandrarverk framhåller att anpassningen till högskolemiljön underlättas om den studerande redan i förutbildningen knyts till högskolan. Det ger ökade möjligheter för den studerande att parallellt med preparandundervisningen auskultera i det ämne som senare skall studeras vid högskolan. I många fall fiims krav från hemlandet på högskoleanknutna studier för att utresetillstånd skall beviljas och för att stipendier och studiebidrag skall kunna gå till den studerande. En annan fördel för de gäststuderande är att de vid hemkomsten får tillgodoräkna sig de betyg de fått vid studier som har anknytning till högskolan. Liknande synpunkter framförs av utlänningsnämnden.  Organisationskommittén för  Uppsala högskoleregion  anser att frågan om huvudmannaskap hänger samman med definitionen av målgmppen. Kommittén vill definiera denna som studerande med utländsk förutbildning, som är behöriga till högskolestudier i Sverige — med undantag av kunskaper i svenska och engelska — och som har för avsikt att bedriva högskolestudier i landet. Om den studerande sedan betecknas som gäststuderande, flyktingstuderande eller invandrarstuderande är i detta sammanhang av underordnad betydelse. Med denna definition bör högskolan naturligt ges ansvaret för den behörighetsgivande utbildningen för studerande med utländsk fömtbildning. Samma uppfattning har Sveriges förenade studentkårer som betonar att det avgörande måste vara de studerandes syfte med förutbildningen. Mot att utvidga målgruppen talar enligt organisationen dels att utbildrungen då inte lika lätt kan anpassas till kommande högskolestudier, dels att en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 503

utbildning av detta slag inte kan vara den rätta lösningen på problemet med organisation och huvudmannaskap för samhällets invandrarundervisning. Centralorganisationen SACO/SR anser att den avgränsning av studerande som i dag ges förutbildning i svenska i stort sett är väl avvägd men vill dock framhålla att den allmänsociala situationen som invandrarstuderande befinner sig i, kan vara skäl för att preparandutbildningen för denna grupp bör anordnas i den kommunala vuxenutbildningens regi.  Tjänstemännens centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget om utvidgning av målgruppen eftersom det medför att även invandrare som bott och arbetat i Sverige under minst två år, vilket är en gräns för att erhålla studiemedel och som fått lagstadgade 240 timmars undervisning i svenska, skulle delta i koncentrerad nybörjarunder-visning för utlänska studerande som kommit till landet enbart i syfte att studera eller som flyktingar. Det förefaller TCO naturligt och lämpligt att preparandutbildningen förläggs till högskolan. ABF anser att frågan om gäststuderandes studier i svenska och engelska inte borde beröra studieförbunden. Denna språkundervisning måste anpassas till de speciella krav som högskoleundervisningen ställer och vara en integrerad del av den totala undervisningen vid högskolan. Studieförbundens primära uppgift måste vara att bereda undervisning åt de invandrare som har för avsikt att stanna i Sverige. FU delar uppfattningen att huvudmannaskapet för förutbildningen för utländska studerande bör läggas på högskolan. FU påpekar att de utländska studerande kommer till Sverige vid olika tidpunkter på året och att det för närvarande endast är FU/Kurs-verksamheten som kan erbjuda denna undervisningsform med löpande kursstarter under hela året. För att de studerande inte skall förlora alltför mycket tid i väntan på en kursstart är det viktigt att beredskapen finns även forsättningsvis för nuvarande slag av anordningar. Det bör enligt FU ankomma på resp. högskola att närmare ange formen för och uppläggningen av verksamheten och härvid förlägga den behörighetsgivande förutbildningen för icke svensktalande studerande till den lokalt mest lämpade kursanordnaren. Folkbildningsutredningen tar inte ställning till huruvida förutbildning i svenska och engelska för utländska studerande organisatoriskt skall ligga inom SÖ:s eller inom UHÄ:s ansvarsområde. Däremot framhåller utredningen att kurser som syftar till en formell behörighet inte skall anordnas av studieförbund. Slutligen betonar utredningen att studieförbundens särskilda resurser för att anordna undervisning i svenska för invandrare inte får minskas genom den föreslagna utbyggnaden av behörighetsgivande förutbildning för utländska studerande. Enligt centrala studiestödsnämnden talar starka skäl för att behörighetsgivande utbildning ges både inom den kommunala vuxenutbildningens och inom högskolans ram. Högskolekurserna bör i första hand vara lämpliga för gäststuderande men även för invandrare, t. ex. vissa flyktingstuderande som har skaffat sig en god utbildning i hem-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 504

landet och som vill börja högskolestudier så snart som möjligt. Till utbildningen vid koimnunala vuxenutbildningen skulle främst rekryteras invandrare. Om en gäststuderande önskar genomgå denna utbildning bör han rimligen inte hindras från detta. Organisationskommittén för Umeå högskoleregion bedömer det naturligt att förutbildningen som regel anordnas på högskoleorterna och bedrivs i nära samarbete med både kommunal och statlig högskoleutbildning. Kommittén föreslår att arbetsgruppens förslag till vidgning av målgruppen för den föreslagna förutbildningen prövas genom försöksverksamhet på någon högskoleort.

Föredraganden

Sverige har med sina kostnadsfria studier och sina internationellt sett generösa behörighetsregler för högskoleutbildning tagit emot ett ökande antal utiändska studerande sedan början av 1960-talet. De utländska studerande som söker utbildning vid svensk läroanstalt i dag utgör en mycket heterogen grupp, inte bara från språksynpunkt utan också vad gäller utbildningsbakgrund, kulturtraditioner och mål för studierna i Sverige. Bland de utländska studerande kan i dag urskiljas invandrare, flyktingar, gäststuderande, praktikanter m. fl.

Invandrarstuderande är sådana som har kommit till Sverige i annan avsikt än att bedriva studier. De har haft tillstånd att vistas och arbeta i Sverige i minst två år och förutsätts komma att stanna här. De behandlas också så långt möjligt bl. a. i studiestödshänseende som svenska studerande. Med gäststuderande avses i allmänhet utländska studerande som kommit till Sverige för att studera och som inte har för avsikt att bosätta sig här. Gäststuderande kan inte som invandrarstuderande och flyktingar få svenskt studiestöd.

Studerande från de nordiska länderna kommer i allmänhet hit för vissa utbildningar t. ex. ekonomutbildningen för studerande från Norge och Finland. Bortsett från att vissa finländska studerande har otillräckliga kunskaper i svenska språket har nordiska studerande inga större problem att anpassa sig till den svenska studiesituationen. Andra grupper är de som kommer hit på ett stipendium finansierat av hemlandet eller har stipendium från Svenska institutet. De har påbörjat sin grundutbildning i hemlandet och önskar komplettera denna eller studera på forskarutbildningsnivå. Antalet utländska gäststuderande som kommer hit för att genomgå hela sin grundutbildning har ökat kraftigt de senaste åren. Vår kostnadsfria undervisning och bristen på utbildningsplatser i hemlandet gör att många söker sig hit. Denna grupp uppger sig i allmänhet ha försörjningen tryggad genom någon myndighet, organisation eller privat person i eller utanför hemlandet.

Fr. o. m. den 1 juli 1977 gäller nya behörighets- och urvalsregler även

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 505

för sökande med utländsk förutbildning. För allmän behörighet måste studerande med utländsk förutbildning ha minst 11-årig skolutbildning påbörjad tidigast vid sex års ålder. Vidare krävs kunskaper i engelska motsvarande två årskurser i svensk gymnasieskola samt kunskaper i svenska enligt UHÄ:s bestämmande. Många utländska studerande kommer från språkområden där man saknar kunskaper i engelska. De måste därför söka lära sig två nya språk samtidigt vilket i vissa fall medför svårigheter. De måste också, i likhet med studerande med svensk förutbildning, uppfylla de ev. särskilda förkunskapskraven vid den utbildningslinje som de avser att studera på.

SÖ:s och UHÄ:s förslag om behörighetsgivande förutbildning för utländska studerande jämte yttranden över dessa är enligt min mening ett värdefullt underlag för bedömning av insatser som kan behövas för de utländska studerandena. Jag anser i likhet med SÖ och UHÄ att studerande med utländsk förutbildning bör ges möjligheter att inhämta kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för allmän behörighet. Jag delar också uppfattningen att de utländska studerande som tillåts komma till Sverige och studera måste ges så goda betingelser som möjligt att klara studierna.

Förslagen skiljer sig emellertid på ett par centrala punkter från varandra. Det gäller dels avgränsningen av vilka som skall komma i fråga för utbildningen och dels ansvaret för utbildningen. SÖ anser att utbildningen bör anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen och att även invandrare bör kunna komma ifråga för utbildningen. UHÄ anser att gäststuderande skall ges fömtbildning i högskolan och att invandrare ges behörighetsgivande förutbildning i den kommunala vuxenutbildningen. Remissopinionen är splittrad i denna fråga.

Enligt min mening bör förutbildning för utländska studerande ses i ett vidare sammanhang. De utländska studerandes möjligheter att på ett tillfredsställande sätt bedriva studier i Sverige beror bl. a. av formerna för behörighetsprövning och antagning, finansieringen av deras studier i Sverige och andra sociala förhållanden som kan inverka på studierna. Den beror också på vilken kapacitet som bör avsättas för utiändska studerande inom såväl grundläggande högskoleutbildning som forskarutbildning. Jag anser att det är angeläget att utforma villkoren för de utländska studerandenas studier i Sverige så att inte studerande från vissa länder missgynnas eller helt utestängs. Intill dess de frågor jag nu har berört har belysts ytterligare är jag inte beredd att ta ställning till SÖ:s och UHÄ:s förslag. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag om formerna för en utredning av de frågor jag har angett. Jag vill erinra om att regeringen efter statsrådet Ullstens anmälan nyligen till lagrådet har remitterat ett förslag om vissa ändringar i bl. a. utlänningslagen. I detta sammanhang föreslås riktlinjer för prövning av uppehållstillstånd  för gäststuderande.  Vidare föreslås att regeringen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet

506

om den skulle bedöma detta vara ändamålsenligt, bör få införa krav på att uppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan. Förslaget torde komma att föreläggas riksdagen inom kort.

Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet Ullsten.

Med hänsyn till den stora efterfrågan på kurser i svenska anser jag att antalet nu måste öka trots att den framtida organisationen och uppläggningen av utbildningen inte är klar. För nästa budgetår beräknar jag med hänsyn härtill medel för ytterligare ca 25 kurser. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa kurser för utländska studerande för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 2 465 000 kr.

D 23. Vissa tandvårdskostnader

1976/77 Utgift 45 791 648

1977/78 Anslag        48 560 000 1978/79 Förslag       56 508 000

Detta anslag avser den tandvård som bedrivs i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen vid karolinska institutet samt vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå. Vidare utgår från anslaget vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna samt till ersättning åt tandtekniker- och tandsköterskepraktikanter.

1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Universitets-och högskoleämbetet	Föredraganden
Personal
Tandvårdspersonal                              564	+           1,5	of.
Anslag
Utgifter
Lönekostnader                         45 482 000 Materiel m. m.                          11 306 000 Lärarkliniker m. m.                    3 098 000 Sjukvård m. m.                               22 000 Reseersättningar                              12 000 Telegram och telefon                    330 000 Renhållning och städning          2 621 000 Ersättning till Malmö kommun    125 000	+ 8 947 000 + 1 128 000 +   310 000 of. of. of. +   389 000 of.	+ 7 323 000 +   904 000 +   433 000 of. of. of. +   288 000 of.
62 996 000	+ 10 774 000	+ 8 948 000
Uppbördsmedel
Patientavgifter m. m.                14 436 000	of.	+ 1000 000
Nettoutgift                               48 560 000	+ 10 774 ÖGO	+ 7 948 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 507

Universitets- och högskoleämbetet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 10 528 000 kr.

2. En reducering motsvarande alternativ O skulle enligt universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) tvinga till avskedande av tandvårdspersonal och till förlängda behandlingstider för patienterna. Detta skulle innebära minskade patientintäkter och större svårigheter att uppnå den breda patientrekrytering som är nödvändig för den odontologiska forskningen och utbildningen.

3. Problemen kring tandvårdsanslaget medför att man tvingats inrätta tjänster som belastar den odontologiska fakultetens anslag. Enligt UHÄ bör medel ställas till förfogande för en överflyttning av dessa tjänster till rätt anslag så att motsvarande belopp under fakultetsanslaget kan användas för avsett ändamål (+ 240 000 kr.).

Föredraganden

Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (48 560 000-1-7 948 000 =) 56 508 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 56 508 000 kr.

D 24. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar

1976/77 Utgift 59 130 999

1977/78 Anslag        60 000 000 1978/79 Förslag       12 941000

Från detta anslag bestrids innevarande budgetår kostnader för vissa vetenskapliga bibliotek inom högskolan samt för kungl. biblioteket och statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. För budgetåret 1978/79 beräknas medel för biblioteken inom högskolan under anslag för grundläggande utbildning respektive forskning och forskarutbildning (jfr prop. 1976/77: 59 s. 243, UbU 1976/77: 20 s. 81).

Från de till kungl. biblioteket anvisade medlen bestrids kostnaderna för forskningsbiblioteksrådet, som är ett organ för samråd i frågor av gemensamt intresse för de vetenskapliga biblioteken.

I följande sammanställning redovisas personal vid de vetenskapliga biblioteken samt anslagsbelopp som hänför sig till denna personal.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet

508

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Myndigheterna   Föredraganden
Personal
Bibliotekarier Övrig personal	148 617 765	- 99                 -103 -523,5                 -529 -622,5                 -632
Anslag Kungl. biblioteket Statens psykologiskpedagogiska bibliotek Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek	9 922 000 903 000 49 175 000	+  1 518 000        +  1 970 000 +     401 000        +     146 000 -49 175 000       -49 175 000
	60 000 000	-47 256 000        -47 059 000

Förslag till anslagsframställning har avgivits av riksbibliotekarien och styrelsen för statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.

Bibliotek/ändamål

Kostnad budgetåret 1978/79 (tkr.)

Kungl. biblioteket

1. 1 tjänst som intendent, 1 tjänst som ljudtekniker (halvtid), samt 1 tjänst som biblioteksbiträde vid nationalfono-teket

2. 1 tjänst som arbetsledare samt 1 tjänst som biträdande arbetsledare vid Roggebiblioteket

3. Löneomräkning

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

4.  1 tiänst som dokumentalist,

1 tjänst som bibliotekarie samt 1 tiänst som sekreterare

5. Medel för ett biblioteksbiträde samt en expeditionsvakt

6. Löneomräkning

202

240

1075

256

95

51 1919

O-alternativet för kungl. biblioteket ( — 545 000 kr.) skulle innebära kortare öppethållandetider och därmed en minskning av bibliotekets servicekapacitet gentemot forskare och studerande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 509

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek anser det ogörligt att med nuvarande efterfrågan på tjänster genomföra en minskning av personalen. Det skulle medföra minskat öppethållande, försämrad service i övrigt och ökande restantier.

Föredraganden

För innevarande budgetår har medel anvisats under detta anslag även för vissa vetenskapliga bibliotek inom högskolan. För budgetåret 1978/79 har jag, som jag har angett i det föregående, beräknat medel för dessa under anslag för gmndläggande utbildning resp. forskning och forskarutbildning, varför förevarande anslag bör minskas med motsvarande belopp (—49 175 000 kr.).

I oktober 1977 överlämnade biblioteks- och dokumentationssamvef-kanskommittén (U 1975: 06, BIDOK) samt utredningen av organisation av vetenskaplig och teknisk information och dokumentation (I 1975: 04, SINFDOK-utredningen) ett gemensamt betänkande (SOU 1977: 71) Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. Utredningsförslagen som bl. a. avser ett centralt biblioteksorgan och ett sådant organs gränsdragning mot kungl. biblioteket samt kungl. bibliotekets framtida uppgifter remissbehandlas f. n. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till proposition att föreläggas riksdagen vid innevarande riksmöte med de förslag av principiell karaktär som kan föranledas av utredningarnas gemensamma betänkande. Ett genomförande av sådana förslag bör kunna ske budgetåret 1979/80. Jag ämnar vidare föreslå att proposition föreläggs riksdagen med förslag med anledning bl. a. av betänkandet (Ds U 1977: 12) Pliktexemplar av skrift. I samband med dessa frågor ämnar jag även ta upp frågan om mikrofilmning av den svenska dagspressen.

Kungl. biblioteket har i sina förslag till anslagsframställning begärt viss personalförstärkning till nationalfonoteket som får nya lokaler färdigställda tmder år 1978. Som jag tidigare har angett avser jag att senare återkomma till regeringen med förslag om åtgärder för bevarande av ljud- och bildupptagningar. Jag avser att i samband härmed ta upp även organisatoriska frågor beträffande nationalfonoteket och återkommer därvid till den föreslagna personalförstärkningen.

I övrigt räknar jag under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 12 941 000 kr.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet 510

D 25. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.

1976/77 Utgift 24 748181 Reservation 1281349

1977/78 Anslag        30 139 000 1978/79 Förslag       11712 000

Från detta anslag bestrids innevarande budgetår kostnaderna för bokinköp m. m. vid vissa vetenskapliga bibliotek inom högskolan samt kungl. biblioteket och statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. För budgetåret 1978/79 beräknas medel för biblioteken inom högskolan under anslag för grundläggande utbildning resp. forskning och forskarutbildning (jfr prop. 1976/77: 59 s. 243, UbU 1976/77: 20 s. 81).

Förslag till anslagsframställning har avgivits av riksbibliotekarien och styrelsen för statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

Ändringsförslagen framgår av följande sammanställning.

Anslagspost	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Myndigheterna	Föredraganden
Kungl. biblioteket	5 956 000	+ 1 190 000	+     100 000
därav engångsutgifter	(300 000)	(-)	(-     300 000)
Statens psykologisk-
pedagogiska bibliotek	358 000	+     263 000	+       33 000
Universitetsbiblioteken
m. fl. bibliotek	19 060 000	-19 060 000	-19 060 000
Till regeringens
disposition	4 765 000	—	+     500 000
	30 139 000	-17 607 000	-18 427 000

Myndigheterna

Forskningsbiblioteksrådet har sedan år 1968 fört prisstatistik vid ett antal vetenskapliga bibliotek i syfte att mäta prishöjningarna på den från utlandet förvärvade litteraturen samt bokbindning i Sverige och litteraturproduktionen i den vetenskapliga världen. Rådet framhåller att medelprishöjningen, i vad avser periodisk litteratur uppgår till 9,22 % medan prishöjningarna för kommersiell bokbindning uppgår till mellan 11 och 12 %. Under en lång tid har litteraturproduktionen ökat med mellan 10 och 25 % per år. Andra faktorer att ta hänsyn till är effekten av kronans devalvering med 6 % och den tvåprocentiga mervärdeskattehöjningen. Mot bakgmnd härav föreslår rådet en upprälcning av anslaget till bokinköp med 29 % som kompensation för merkostnader för biblioteken för nämnda procentuella höjningar.

Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 511

Bibliotek/ändamål Kostnad

budgetåret

1978/79
_____________________________ (tkrO________________________________

Kungl. biblioteket

1. Uppräkning p. g. a. bl. a. ökad litteraturproduktion 295

2. Ökning av medel till expenser   262

3. Expenser för Roggebiblioteket i Strängnäs, hittills bekostade av arbetsmarknadsstyrelsen 88

4. Övriga utgifter inom biblioteket 73

5. Löne- och prisomräkning 472

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

6. Uppräkning p. g. a. bl. a. ökad litteraturproduktion 29

7. Publikationstryck 90

8. Dataterminal 73

9. ökning av medel för

expenser 10

10. Löne- och prisomräkning 61

_____________________________ 1453_________________________________

O-alternativet för kungl. bibliotekets del ( — 337 000 kr.) och för statens psykologisk-pedagogiska bibliotek ( — 21 000 kr.) skulle dels gå ut över inköpen av utländsk litteratur, dels återverka negativt på tillgången till informations- och dokumentationsmaterial, vilket bl. a. innebär en sänkning av möjligheter att ge fullgod forskarservice.

Föredraganden

För iimevarande budgetår har medel anvisats under detta anslag även för vissa vetenskapliga bibliotek inom högskolan. För budgetåret 1978/79 har jag, som jag har angett i det föregående, beräknat medel för dessa under anslag för gmndläggande utbildning resp. forskning och forskarutbildning, varför förevarande anslag bör minskas med motsvarande belopp (—19 060 000 kr.).

Under detta anslag bör för budgetåret 1978/79 beräknas medel för kungl. biblioteket och statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. Vidare bör under posten till regeringens disposition beräknas 5 265 000 kr. Från denna post bestrids bl. a. vissa kostnader för informationssystemet LIBRIS.

Vid min anmälan av anslaget Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar har jag anmält min avsikt att senare föreslå regeringen att lägga fram vissa förslag som berör bl. a. kungl. bibliotekets framtida ställning.

För budgetåret 1978/79 räknar jag under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 11 712 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12   UtbUdningsdepartementet        512

D 26. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

1976/77 Utgifti 330 327 366 1977/78 Anslag 405 992 000 1978/79 Förslag     487 099 000

* Anslaget Lokalkostnader vid universiteten m. m.

Från anslaget bestrids innevarande budgetår utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten vid de statliga högskoleenheterna, högskolorna för konstnärlig utbildning i Stockholm, kungl. biblioteket och statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

Vidare bestrids från anslaget del av utgifter för fastighetstjänsten vid kungl. biblioteket, universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, högskolan i Luleå samt statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Myndigheterna	Föredraganden
Utgifter
Lokalhyror Bränsle, lyse och vatten Lönekostnader vid fastighets-tiänsten samt kostnader för parkskötsel, yttre renhållning m. m.	332 351000 60 940 000 12 721 000	+ 73 277 000 + 5 673 000 —12 721000	+ 73 762 000 + 5 673 000 + 1 672 000
	406 012 000	+ 66 229 000	+81107 000
Uppbördsmedel
Upplåtelse av lokaler m. m.	20 000	of.	of.
Nettoutgift	405 992 000	+ 66 229 000	+ 81107 000

Myndigheterna

Den föreslagna ökade medelsanvisningen för lokalkostnader samt bränsle, lyse och vatten är till övervägande del en följd av prisomräkning.

Medel för lönekostnader vid fastighetstjänsten samt kostnader för parkskötsel, yttre renhållning m. m. bör för nästa budgetår beräknas under anslagen i övrigt till utbildning och forskning (— 12 721 000 kr.).

Föredraganden

Vid min anmälan av anslaget Bidrag till Vetenskapsakademien kommer jag att föreslå att Vetenskapsakademiens bibliotek förs över till universitetet i Stockholm. Medel för lokalhyror till Vetenskapsakademien för ifrågakommande lokaler för biblioteket har beräknats under detta lokalkostnadsanslag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 513

Med hänvisning till sammcuiställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 487 099 000 kr.

D 27. Redovisningscentralerna vid universiteten

1978/79 Nytt anslag 1 000

I staten under anslaget till högskoleförvaltningarna är innevarande budgetår uppförd bl. a. en anslagspost på 1 000 kr. för reglering av staterna för redovisningscentralerna m. m. Genom denna anslagspost regleras inkomster och utgifter för sex redovisningscentraler, en vid vart och ett av universiteten. Till redovisningscentralerna är anknutna samtliga statliga högskoleenheter samt en del andra statliga myndigheter. Verksamheten bedrivs under överinseende av riksrevisionsverket, som bl. a. fastställer taxan för redovisningscentralerna. Den sammanlagda omsättningen balanserar innevarande budgetår på närmare 7 milj. kr.

Något särskilt anslag till högskoleförvaltningama föreslås inte för nästa budgetår. Medel härför har beräknats under anslagen till grundläggande utbildning och forskning och forskarutbildning. För reglering av staterna för redovisningscentralerna vid universiteten bör i stället uppföras ett särskilt anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 28. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer

1976/77 Utgift 2 355 520

1977/78 Anslag 2 100 000

1978/79 Förslag 2 100 000

Från detta anslag bestrids kostnader för ersättning åt vissa opponenter vid disputationer vid vissa statliga högskoleenheter m. m. Regeringen har den 30 juni 1977 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår att anslaget förs vipp med oförändrat belopp, 2 100 OÖO kri

Föredraganden

I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

33    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 514

D 29. Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m.

1976/77 Utgift 3 927 207

1977/78 Anslag 4 650 000

1978/79 Förslag 4 650 000

Från anslaget bestrids kostnader för ersättning åt dels sådana ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som avses i 19 kap. 32 § 3. första stycket högskoleförordningen (1977: 263), dels sakkunniga eller specialsakkunniga som utsetts enligt bestämmelser i högskoleförordningen eller andra av regeringen utfärdade bestämmelser för myndigheter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, om ersättning inte skall utgå ur särskilt för ändamålet anvisade medel. Regeringen har den 9 oktober 1975 och den 30 juni 1977 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp, 4 650 000 kr.

Föredraganden

I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 650 000 kr.

D 30. Utbildningsbidrag för doktorander

1976/77 Utgift 45 827 270

1977/78 Anslag        43 085 000 1978/79 Förslag       53 856 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för sammanlagt 1 360 utbildningsbidrag för doktorander. Bestämmelser för dessa har givits i förordningen (1976: 536) om utbildningsbidrag för doktorander (ändrad senast den 15 december 1977). Utbildningsbidraget utgår med belopp som ligger mitt emellan det högsta och det lägsta beloppet för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen (prop. 1975/76: 128, UbU 1975/76: 28, rskr 1975/76: 380), f. n. med 40 920 kr. för år.

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår, i avvaktan på forskarutbildningsutredningens kommande förslag, ingen ökning av antalet utbildningsbidrag. Anslaget bör räknas upp med hänsyn till den höjning av bidragsbeloppet som har ägt rum från 2 640 kr. till 3 300 kr. per månad, sedan anslagsbeloppet för budgetåret 1977/78 beräknades.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 515

UHÄ beräknar vidare en ökning av anslaget med hänvisning till att lönekostnadspålägg bör beräknas på utbildningsbidraget.

Föredraganden

Forskamtbildningsutredningen (U 1974: 06, FUN) lade hösten 1977 fram sina förslag rörande forskarutbildningen i betänkandet (SOU 1977: 63) Fortsatt högskoleutbildning. Betänkandet remissbehandlas t n. I avvaktan på den fortsatta behandlingen av FUN:s förslag bör för nästa budgetår anvisas medel för oförändrat antal utbildningsbidrag för doktorander.

Beloppet för utbildningsbidraget är knutet till belopp för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen. Detta har höjts sedan anslagsbeloppet under förevarande anslag beräknades för budgetåret 1977/78. Vid min anslagsberäkning har jag utgått från det belopp som har gällt under år 1977. Lönekostnadspålägg bör däremot inte beräknas på utbildningsbidraget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 53 856 000 kr.

D 31. Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m.

1976/77 Utgift 12 496 335 Reservation 1304 357

1977/78 Anslag        20 635 000 1978/79 Förslag       17 635 000

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet. Ämbetet redovisar medlens disposition budgetåret 1977/78 och i anslutning därtill hur ämbetet avser att använda medlen budgetåret 1978/79 enligt följande.

Ändamål	Medelsdisposition	Avsedd förändring
	1977/78	1978/79
Forskningsprojekt	1 800 0001 1 400 000;	+   800 000
Reformuppföljning
Planeringsberedningarnas
FoU-projekt	2 445 000	+   700 000
Lokal utvecklingsverksamhet	6 735 000	-3 000 000'
Personalutbildning	7 825 000	+ 2 175 000
Information	400 000	of.
Fortbildning kring alkoholfrågor
ör lärarutbildare	30 000	of.
	20 635 000	+   675 000

' Avser löner till personal vid de lokala pedagogiska utvecklingsenheterna. Medel för detta föresläs för budgetåret 1978/79 bli anvisade under anslagen till yrkesutbildningssektorernä.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 516

Organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) har föreslagit att anslaget höjs med 200 000 kr. för musikutbildningarnas del.

Föredragan den

Vid min beräkning av anslagen för gmndläggande högskoleutbildning i det föregående har jag räknat medel för vissa tjänster vid högskoleförvaltningarna, för vilka kostnadema innevarande budgetår bestrids från förevarande anslag. Vid medelsberäkningen har jag beaktat detta.

Jag anser att verksamhet som gäller uppföljning av högskolereformen bör ges hög prioritet med utgångspunkt i vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har redovisat i sina förslag till anslagsframställning. För nästa budgetår bör anslaget föras upp med 17 635 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 17 635 000 kr.

D 32. Vissa särskilda utgifter inom hiigskolan

1976/77 UtgifH 3 770 218 Reservationi 577 973

1977/78 Anslagi        4 725 000 1978/79 Förslag       12 037 000

' Anslaget Extra utgifter vid universiteten m. m.

Från anslaget Extra utgifter vid universiteten m. m. bekostas bl. a. internationell kontaktverksamhet inom högskolan samt dataservicebehov för vissa institut m. m. utanför högskolan.

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Anslagsfördelning
Anslagspost                              1977/78	Förslag till ändring 1978/79
	UHÄ	Föredraganden
L Till universitets- och hög-
skoleämbetets disposition    3 745 000	+ 3 635 000	+2 312 000
2. Planering och förberedelser
inför temaorienterad forsk-
ningsorganisation i Lin-
köping                                             —	+ 1 540 000	+ 1000 000
3. Vissa kostnader för lokal
antagning m. m.                              —	—	+ 1000 000
4. Viss försöksverksamhet                  —	—.	+ 3 000 000
5. Till regeringens disposition    980 000	—	of.
4 725 000	+5 175 000	+ 7 312 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 517

Av den av UHÄ föreslagna ökningen avser 4 115 000 kr. medel som under innevarande budgetår beräknats under andra anslag, nämligen Vissa kostnader i samband med högskolereform

anslagsposten till planering och förberedelse inför tema
orienterad forskning i Linköping 1 000 000

anslagsposten till stöd och innovationsåtgärder (avseen
de fackspråklig utbildning) 500 000

anslagsposten till vissa särskilda kostnader i samband
med högskolereform (avseende utveckling av system för
studiedokumentation m. m.) 400 000

Högskoleförvaltningarna (föreslås som en buffertpost i
samband med att förvaltningsanslaget upphör) 2 215 000

4 115 000

UHÄ föreslår vidare att 480 000 kr. under posten till UHÄ:s disposition avseende datamaskintid omfördelas till vissa fakultetsanslag, anslaget Institutet för social forskning samt till anslagsposten Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm.

Härutöver föreslår UHÄ ytterligare medel till den internationella verksamheten (-)-l OOOOOO kr.) samt en förstärkning av medlen till planering och förberedelser för temaorienterad forskningsorganisation i Linköping (-1-540 000 kr.).

Sveriges sjuksköterskeelevers förbund och svenska laboratorieassistentelevförening har i skrivelser begärt bidrag till bekostande av föreningarnas verksamhet.

Föredraganden

Fr. o. m. budgetåret 1978/79 beräknas medel för de ändamål som f. n. tillgodoses under anslaget Högskoleförvaltningarna under berörda anslag för utbildning och forskning. Vissa resurser för studiedokumentation och lokal antagning bör dock budgetåret 1978/79 beräknas under detta anslag som en buffertpost till universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) disposition ( + 2 215 000 kr.).

Under innevarande budgetår disponerar UHÄ vissa medel för särskilda behov av datorservice, även detta som en buffertpost efter det att det tidigare anslaget Datamaskintid upphörde och ifrågavarande behov tillgodoses inom anslagen till utbildning och forskning. Ämbetet föreslår att en del härav förs upp på vissa fakultetsanslag, anslaget till institutet för social forskning samt anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, posten Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Jag anser omfördelningen motiverad och räknar nämnda medel (480 000 kr.) under berörda anslag i enlighet med UHÄ:s förslag.

Under anslagsposten till UHÄ:s disposition anvisas f. n. medel för UHÄ:s arbete med att internationalisera utbildningen inom ämbetets

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 518

ansvarsområde. Jag hänvisar i detta sammanhang till vad jag har anfört i det föregående om internationalisering under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Innevarande budgetår har under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform anvisats medel för planering och förberedelse av temaorienterad forskning i Linköping. Jag hänvisar till vad jag har anfört om detta arbete i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor. Under förevarande anslag beräknar jag medel för fortsatt planeringsarbete budgetåret 1978/79.

Under anslaget beräknar jag vidare vissa medel för åtgärder på lokal nivå. Medlen bör framför allt utnyttjas för förstärkning av arbetet med lokal antagning till högskoleutbildning. De bör vidare i viss utsträckning kunna användas för vissa informationsåtgärder. Jag tänker därvid bl. a. på de samordnande uppgifter inom informationsområdet som jag tidigare har angivit ankommer på regionstyrelsema.

Under anslaget har jag även i enlighet med vad jag har anfört under avsnittet Vissa gemensamma frågor beräknat medel för försöksverksamhet med utvidgad kontakt mellan högskolan och industrin.

Vidare beräknar jag under posten Till universitets- och högskoleämbetets disposition medel för viss studiedokumentation motsvarande dem som innevarande budgetår har anvisats under anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform.

Under posten Till regeringens disposition, slutligen, beräknar jag även för budgetåret 1978/79 medel för vissa forskartjänster för forskning om alkoholfrågor (jfr prop. 1976/77: 108, UbU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 292). Förslag om tjänsternas närmare inriktning och placering förbereds för närvarande inom UHÄ. Det är angeläget att beslut om tjänsterna i dessa avseenden kan fattas så snart förslag föreligger. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, i den mån så erfordras, inrätta berörda tjänster.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster för forskning om alkohol i enlighet med vad jag har anfört,

2. till  Vissa särskilda utgifter inom  högskolan för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 12 037 000 kr.

Vissa forskningsändamål

Den nya forskningsrådsorganisationen

Föredraganden

Den 1 jtdi 1977 trädde den nya forskningsrådsorganisationen i funktion (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 368). Den organisatoriska förändringen innebär att fem forskningsråd ersatts av tre: ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd (HSFR) som ersatt statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforsk-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 519

ning, ett medicinskt forskningsråd (MFR) samt ett naturvetenskapligt forskningsråd (NFR) som ersatt statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för atomforskning. Vid sidan av de tre nya forskningsråden har inrättats en forskningsrådsnämnd (FRN) vars främsta uppgift är att vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt.

FRN som består av 13 ledamöter är sammansatt så att allmänintressena, dvs. politiskt valda samhällsrepresentanter och företrädare för löntagarorganisationerna är i majoritet. En representant för vardera HSFR, MFR och NFR samt styrelsen för teknisk utveckling och statens råd för skogs- och jordbruksforskning ingår också i nämnden.

Inom de nya forskningsråden utgörs en majoritet av ledamöterna av företrädare för forskningen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I råden ingår vidare representanter för sektoriella eller motsvarande intressen. Den förstnämnda gmppen av ledamöter i forskningsråden har utsetts av elektorsförsamlingar valda av aktiva forskare vid universitet och högskolor, medan företrädare för sektorsintressen har utsetts av regeringen. De bestämmelser som låg till grund för valen av elektorer och ledamöter i de nya forskningsråden våren 1977 var provisoriska på grund av att riksdagen vid tidpunkten för valen ännu inte hade tagit ställning till högskolelagen. Sedan beslut om denna har fattats har förslag till permanenta bestämmelser avgivits av organisationskommittén (U 1976: 07) för forskningsråden. Vid utarbetandet av förslaget har hänsyn kunnat tas till erfarenheterna av de val som ägde rum under våren 1977. Kommitténs förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Den väsentliga förändringen av forskningsrådens framtida verksamhet är att den nya organisationen skapat bättre förutsättningar för samarbete och samordning mellan råden. Exempelvis ökar möjligheterna till gemensamma insatser i tvär/mångvetenskapliga projekt och ökad samverkan kan ske med den sektoriella forskningen.

Vid de nya forskningsråden och forskningsrådsnämnden har under året inrättats nya kanslier. Vid utformandet av kansliorganisation vid råden och nämnden har sådana administrativa uppgifter hos råden som inte är rådsspecifika och som heller inte påverkar rådens arbetsformer förts över från råden till forskningsrådsnämnden. F. n. saknas dock underlag för bedömningar om medel bör föras över från råden till nämnden. Jag fömtsätter att råden och nämnden finner en praktisk lösning på dessa frågor under budgetåret 1978/79 och gemensamt kommer in med ett förslag inför budgetåret 1979/80. Förordning (1977: 34) med instmktion för forskningsråden inom utbildningsdepartementets område och förordning (1977: 35) med instruktion för forskningsrådsnämnden har utfärdats.

Vid ställningstagandet till den nya rådsorganisationen har frågan om

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 520

överföring av vissa speciella rådsaktiviteter till FRN inte prövats. Det bör enligt min mening ankomma på FRN och råden att gemensamt pröva om ytterligare uppgifter bör föras över samt i den mån detla kräver beslut av regering och riksdag komma in med förslag.

D 33. Forskningsrådsnämnden

1977/78 Anslag        12 078 000 1978/79 Förslag       14 912 000

Forskningsrådsnämnden började sin verksamhet den 1 mars 1977 (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 368). Nämnden skall enligt sin instruktion (1977: 35) bl. a. ta initiativ till och finansiellt stödja forskning främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, sprida information om forskning och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. Nämnden skall vidare bl. a. svara för den verksamhet som tidigare bedrevs av samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning och av delegationen för folkrörelseforskning. För den senare har inom ramen för nämndens anslag särskilt anvisats 1 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Under anslaget bestrids även kostnaderna för svenskt medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys (HASA; jfr prop. 1976/77: 25, UbU 1976/77: 9, rskr 1976/77: 73).

Forskningsrådsnämnden

Forskningsrådsnämnden (FRN) anför att den utgör ett principiellt nytt inslag i den svenska organisationen för forskning och utveckling. FRN:s uppgifter och ansvar inom forskningsområdet sträcker sig över alla forskningsområden och samhällsproblem. Verksamheten berör inte bara forskningsråden under utbildningsdepartementet och de i nämnden representerade forskningsfinansierande organen utan även hela det sektors-anknutna forsknings- och utvecklingsarbetet under andra departement.

FRN har inventerat behovet av forskningsinsatser av det slag nämnden bör stödja genom en enkät till ett begränsat urval sektoriella och icke-sektoriella forsknings- och utvecklingsorgan. På grundval av enkätmaterialet kan redan nu en rad exempel på områden ges där FRN kan komma att överväga möjligheterna till insatser. En analys av de forskningsmässiga, personella och finansiella förutsättningarna har ännu inte kunnat ske. Resultaten från enkäten skall bearbetas vidare och ligga till grund för nämndens fortsatta planering. I flera av enkätsvaren har på olika sätt framkommit behoven av forskning rörande samhällsplaneringens villkor och förutsättningar. Det ekologiska forskningsområdet i vid mening — samspelet i naturen och samspelet människa-natur — är ett av de områden där tvär/mångvetenskapliga forskningsinsatser är särskilt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 521

angelägna och där samhällets forskningsbehov är långt ifrån tillgodosedda. Insatser inom alkohol- och drogforskningsområdet skulle kunna ta sikte på dels en snabbare uppbyggnad av forskningspotentialen, dels att en uppdelning mellan å ena sidan medicinskt och fysiologiskt och å andra sidan samhällsvetenskapligt inriktad alkoholforskning inte sker. Ytterligare ett område där FRN har diskuterat möjligheten att göra insatser kan betecknas som utbildning och arbetsliv. Utbildningsfrågor kommer att bli ett viktigt moment i arbetsmarknadspolitiken. FRN har i planeringsdiskussionen berört möjligheterna att ta initiativ till forskning som studerar en samhällsutveckling med andra förtecken än ekonomisk tillväxt — en utplanande ekonomi. Samhällsprocessen och befolkningsfrågorna är ett annat exempel på starkt tvärvetenskaplig forskning av betydelse för en rad samhällsorgan. Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning kommer att redovisa en kunskapsöversikt som särskilt belyser enskilda människors möjligheter att tillvarata sina intressen med hjälp av språket eller andra kommunikationsmedel. Översikten syftar också direkt till att ge underlag för prioritering av forskningsinsatser. Forskning inom området språkförståelse och kommunikation bör ske med bidrag från en rad vetenskapsområden. Ett annat forskningsområde som FRN kan komma att beakta och som inletts av samarbetskommittén har rubriken teknik och samhällsförändring. Ett forskningsområde rörande livs- och fodermedel har stor betydelse vad gäller individernas kostvanor och möjligheten att näringsfysiologiskt ge en preventiv hälsovård. Dessa frågor skulle kunna knyta an till IIASA:s projekt rörande livsmedelsförsörjning och jordbruksproduktion.  FRN framhåller att de forskningsområden som nämns endast är exempel på områden där FRN kan tänkas göra insatser.

FRN hänvisar till att den är ett nytt organ och att därför en uppbyggnad av nämndens resurser bör ske under en treårsperiod så som forskningsrådsutredningen föreslog i samband med att den förde fram förslag om att nämnden skulle inrättas liksom organisationskommittén för forskningsråden i anslagsframställning för nämnden för budgetåret 1977/78. Mot bakgrund härav begär FRN för budgetåret 1978/79 ett anslag om totah 23 662 000 kr., dvs. en ökning med 11 584 000 kr. Inom denna ram bör FRN själv avgöra hur stora belopp som skall avsättas för kommittéer och delegationer under nämnden. Ett 0-altemativ anser nämnden vara orealistiskt för ett nytt organ som är under uppbyggnad.

Föredraganden

I sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1978/79 har FRN redovisat resultatet av en enkät som nämnden har gått ut med till ett stort antal myndigheter och organisationer. I enkäten har nämnden begärt förslag och bedömningar av forskningsområden, som är intressanta från samhällets synpunkt.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet        522

Även om det på nuvarande planeringsstadium är svårt att bilda sig en uppfattning om FRN:s kommande verksamhet, ger resultaten av enkäten enligt min mening en god utgångspunkt för nämndens planering. Under de kommande åren kan FRN därför väntas successivt bygga upp en verksamhet som kommer att bli värdefull ur såväl allmänt samhällelig som inomvetenskaplig synvinkel.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag en viss ökning av FRN:s resurser. Jag anser att det bör ankomma på FRN att inom ramen för anslaget avgöra hur stora belopp som skall anvisas för bl. a. långsiktsmotiverad forskning. Tills vidare bör det dock ankomma på regeringen att ange ett lägsta belopp för folkrörelseforskning. För budgetåret 1978/79 bör detta uppgå till 1,1 milj. kr. Under anslaget har jag beräknat ca 1,5 milj. kr. för kostnader för det svenska medlemskapet i Internationella institutet för tillämpad systemanalys (HASA; jfr prop. 1976/77: 25, UbU 1976/77: 9, rskr 1976/77: 73).

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 14 912 000 kr.

D 34. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

1976/77 Utgift 130 703 671 Reservation 29 225 637

1977/78 Anslag 37 336 000

1978/79 Förslag      42 615 000

1 Därav anslaget Humanistisk forskning 12 535 508 kr. och anslaget Sam
hällsforskning 18 168 163 kr.

2 Därav anslaget Humanistisk forskning 5 813 818 kr. och anslaget Sam
hällsforskning 3 411 819 kr.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet bildades år 1977 genom sammanslagning av statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 368). Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som rådet finansierar samt för rådets förvaltning.

Inom ramen för rådets anslag bestrids bl. a. kostnaderna för åtta extra ordinarie tjänster som professor, en extra ordinarie tjänst som biträdande professor och 32 forskartjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1977/78 användas högst 1 800 000 kr.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

Inledningsvis framhåller humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) att dess verksamhetsfält har blivit utomordentligt vidsträckt genom den nya rådsorganisationen. Det vida område av vetenskaplig verksamhet, som omfattas av de traditionella beteckningarna hu-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 523

maniora, samhällsvetenskaper, juridik och psykologi-pedagogik, har hit tills hållits isär efter gränser, som väsentligen svarar mot imiversitetsfa' kulteters respektive fackhögskolors avgränsningar. Tillkomsten av hu-manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet ger stora möjligheter att ta initiativ till forskningsprojekt, där man inte låter hejda sig av konventionella gränser mellan fakulteter och ämnen.

Liksom inom humaniora har tendenser kunnat skönjas inom samhällsvetenskaperna att man vill ta upp filosofiska, historiska och språkligt semantiska aspekter på dessa vetenskapers respektive forskningsområden. Särskilt önskvärd kan en intensifiering av den rättsvetenskapliga forskningen te sig. HSFR framhåller behovet av en utvidgning av sin verksamhet på gränsområdena till naturvetenskaper, medicin och teknik för att man skall kunna behandla nya och angelägna forskningsuppgifter inom t. ex. ekologi och miljöforskning.

I sin roll av forskningsråd anser HSFR det ytterst angeläget att betona grundforskningens behov av ökad medelstilldelning. All vetenskap värd namnet har i grundforskningen sitt behov och sin framtid. Mot bakgrund av den rikt utvecklade och sektoriellt orienterade FoU-verksamheten, som framför allt är inriktad på tillämpad forskning, måste enligt HSFR grundforskningens centrala roll uppmärksammas. Skulle grundforskningen minska blir effekten härav snabbt en kvalitetsförsämring av den tillämpade forskningen.

Rådet redovisar förhållandet mellan sökta och utdelade forskningsanslag. Klyftan däremellan har fortsatt att växa. Därtill kommer att en stor del av rådets medel i realiteten är uppbundna. Det konstateras att effekten av de åtgärder som vidtagits för att frigöra forskningsmedel mer än väl slukas av de stigande personal- och tryckkostnaderna.

HSFR föreslår inrättandet av tre forskarprofessurer, i första hand i makrosociologi och historisk demografi, i andra hand i sociolingvistik. Vidare föreslår rådet att ytterligare fyra särskilda forskartjänster inrättas vid rådet. Medel bör enligt rådet reserveras för stöd åt ny intressant forskning bedriven av unga vetenskapsmän för ändamål som universiteten inte kan tillgodose.

Den tyngsta posten i rådets budget utgörs av medel för underhåll av forskningsverksamhet samt stöd åt ny forskning jämte publicering i böcker och tidskrifter av vunna resultat. Av rådets resurser för budgetåret 1977/78 tas ca sjuttio procent i anspråk för dessa ändamål.

Utöver underhåll och initiering av projektforskning har rådet att befrämja annan kvalificerad forskning. Det rör sig här främst om ansökningar för att bestrida publiceringskostnader av sådan karaktär att någon publicering på kommersiella grunder inte medges. Kostnadsutvecklingen har varit högst oförmånlig med en ständigt fortlöpande ökning av tryckpriserna framhåller rådet.

Som exempel på möjligheter att ta nya initiativ till angelägna forsk-

Prop. 1977/78; 100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        524

ningsområden som väl lämpar sig för tvärvetenskaplig forskning utpekas följande projektområden inom humaniora: den fysiska bebyggelseforskningen, byggnads- och landskapsestetik, kulturlandskapet, migrations-problematik och inom samhällsvetenskapliga projektområden: kultursociologi, det demokratiska välfärdssamhället, medicinsk juridik, teori för politiskt beslutsfattande i samhällsekonomin.

Rådet begär för budgetåret 1978/79 ett anslag om totalt 55 000 000 kr. dvs. en ökning med 17 664 000 kr. Härunder begär rådet bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning 4 679 000 kr.

2. En extra ordinarie tjänst som professor i makrosociologi, personlig för professorn Gösta Carlsson, med placering vid universitetet i Stockholm.

3. En extra ordinarie tjänst som professor i historisk demografi, med placering vid universitetet i Uppsala.

4. En extra ordinarie tjänst som professor i sociolingvistik.

5. Fyra forskartjänster.

6. Kostnaderna för Dokumenteringsarkivet för modern konst i Lund bör fr. o. m. budgetåret 1978/79 bestridas från anslag till universitetet i Lund (—171 000 kr.). Likaledes bör kostnadema för Musikhistoriskt arkiv i Stockholm fortsättningsvis bestridas på annat sätt (—288 000 kr.).

Alternativ O skulle medföra minskad forskningsverksamhet motsvarande 4 145 000 kr.

Gunnar Ekströms stiftelse för numismatik

Gunnar Ekströms stiftelse för numismatik har år 1976 hemställt om att en professur i numismatik måtte inrättas vid antingen statens humanistiska forskningsråd eller riksantikvarieämbetet eller universitetet i Stockholm. Stiftelsen har förklarat sig vara beredd att bestrida samtiiga kostnader förbundna med professuren.

Föredraganden

Gunnar Ekströms stiftelse för numismatik har hemställt om att en professur i numismatik inrättas. Vid remiss har berörda myndigheter tillstyrkt framställningen och förordat att professuren knyts till huma-nistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och placeras vid myntkabinettet.

Även jag ansluter mig, med tanke på ämnets intresse för historiska och andra vetenskaper, till förslaget. Förutsättningen härför bör vara att stiftelsen bestrider samtliga kostnader förenade med professuren. Professuren bör knytas till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och placeras vid myntkabinettet. Innehavaren bör dessutom vid behov kunna meddela undervisning och handledning vid universitetet. Professuren bör, i enlighet med vad som normalt gäller för forsknings-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 525

rådsprofessurer, vara personlig. Det bör ankomma på forskningsrådet att föreslå innehavare.

Jag kommer senare att föreslå regeringen att inrätta en extra ordinarie tjänst som professor i makrosociologi, personlig för Gösta Carlsson.

För humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om 42 615 000 kr., vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår om 5 279 000 kr. Inom ramen för anslaget har jag, i enlighet med vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor, beräknat medel för stöd till massmedieforskning. Jag har vidare inom denna ram beräknat 1 660 000 kr., motsvarande de medel som enligt beslut av regeringen har anvisats till rådet från det för innevarande budgetår uppförda anslaget Vissa resurser för forskning.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 42 615 000 ler.

D 35. Medicinska forskningsrådet

1976/77 Utgifti        72 012 975 Reservationi 848182

1977/78 Anslag        77 568 000 1978/79 Förslag       86 730 000

' Anslaget Medicinsk forskning.

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för rådets anslag bestrids bl. a. kostnaderna för nio extra ordinarie tjänster som professor, fem extra ordinarie tjänster som biträdande professor och 25 forskartjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1977/78 användas högst 1 500 000 kr.

Medicinska forskningsrådet

Inledningsvis anför medicinska forskningsrådet (MFR) att trots betydande nomineUa anslagshöjningar från statsmakternas sida medelsutvecklingen för rådet under 1970-talet har karakteriserats av en reell minskning av forskningspotentialen. Detta beror i huvudsak på att rådets medel till övervägande del använts för bestridande av personalkostnader för grupper av befattningshavare som under denna tid erhållit en mycket stark löneutveckling. Dessa förhållanden har tvingat rådet till att avslå mycket välmotiverade äskanden om personalresurser inom nya projekt. Under de senaste åren har rådet även varit nödsakat att minska

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 526

personalen inom högt prioriterade långsiktiga projekt. Rådet har emellertid valt att trots de krympande ekonomiska ramarna bereda utrymme för ett begränsat antal nya projekt, oftast i form av driftsanslag. Rådet ser med stor oro på de ökande svårigheterna att tillgodose de yngre forskarnas krav. Det stigande antalet ansökningar och det proportionellt sett sjunkande antalet beviljade anslag under perioden 1972—1977 avspeglar klart dessa svårigheter.

Målsättningen för medicinsk forskning är att klarlägga den mänskliga organismens funktion under normala och patologiska förhållanden samt att ta fram metoder för adekvat profylax, diagnos och terapi av sjukdomar. Rådets stöd till svensk medicinsk forskning utgör en bred satsning inom många olika målområden med speciell inriktning från kvantitativ synpunkt på områden där svensk medicinsk forskning har en särskilt stark ställning internationellt. Rådet stryker under betydelsen av samspelet mellan forskningsverksamhet vid prekliniska och kliniska institutioner och medicinsk forskning över huvud taget. Även om huvudparten av de vid de prekliniska institutionerna verksamma forskarna har haft medicinsk grundutbildning har en gradvis minskning i rekryteringen av medicinare till prekliniska institutioner noterats under senare tid. Rådet ser med stor oro på denna utveckling.

Rådets hittillsvarande anslagspolitik innebär att den grundläggande forskningen fått ett starkt stöd inom ramen för tillgängliga resurser samtidigt som betydande insatser har gjorts då det gäller såväl initiering som stöd till mera tillämpade forskningsprojekt. Som exempel anförs att inom ramen för rådets starka satsning på immunologisk forskning, mo-naminforskning och prostaglandinforskning har kunskap tagits fram som har utgjort förutsättning för utveckling av nya och förbättrade diagnostiska och terapeutiska metoder och läkemedel.

För planering och granskning av forskningsprojekt har rådet ett antal prioriteringskommittéer. För varje kommittés ansvarsområde redovisas en programplan upptagande beskrivning av forskningsområdet, aktuella rådsunderstödda forskningsprojekt samt motiv för ökade anslag jämte budgetredovisning.

Under senare år har rådet initierat forskning av särskild samhällsrelevans, definierad i ett kortsiktigt perspektiv. Projekten inom forskningsprogrammet rörande sjukhusinfektioner har till stora delar avrapporterats. Programmet rörande kariesprofylaktisk målforskning har nu påbörjats och under året har en rapport rörande forskningsinsatser inom njursjukdomarnas område publicerats. Rådets stöd till toxikologisk forskning är omfattande och ytterligare forskningsinsatser är synnerligen angelägna på detta ämnesområde. Rådets mest omfattande initiativprogram gäller hälso- och sjukvårdsforskning. Inom rådet har nu en enhet för hälso-och sjukvårdsforskning börjat arbeta.

Den medicinska forskningens betydelse för ett antal skilda samhällssektorer såsom sjuk- och hälsovård, arbetsmarknad, försvar m. fl. har

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 527

lett till att ett flertal myndigheter med ansvar för dessa sektorers planering kommit att tilldela ekonomiska resurser till resp. områden. För diskussion av gemensamma frågor med andra anslagsbeviljande organ och myndigheter inom rådets verksamhetsområde har särskilda samarbetsorgan inrättats.

Rådet begär för 1978/79 ett anslag om totalt 120 000 000 kr., dvs. en ökning med 42 432 000 kr. Härunder begär rådet bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning 19 325 000 kr.

2. En extra ordinarie tjänst som professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, personlig för docenten Lennart Levi, med placering vid karolinska institutet.

3. En extra ordinarie tjänst som professor i cellbiologi, personlig för docenten Uno Lindberg, med placering vid universitetet i Uppsala.

4. En extra ordinarie tjänst som professor i gastroenterologisk fysiologi och patofysiologi, personlig för docenten Ove Lundgren, med placering vid universitetet i Göteborg.

5. Åtta särskilda forskartjänster samt särskilda tidsbegränsade tjänster på professors nivå (tre) och på biträdande professors nivå (sju).

Alternativ O skulle iimebära en reducering av rådets anslag med 4 949 000 kr.

Riksföreningen mot cancer

Riksföreningen mot cancer har i särskild framställning hemställt om att Sverige ansöker om medlemskap i den internationella cancerunionen, International Agency for Research on Cancer.

Föredraganden

Medicinska forskningsrådet (MFR) har föreslagit att en tjänst som professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, inrättas vid rådet den 1 juli 1978. Jag är inte beredd att ta ställning till rådets förslag. F. n. pågår utredning om inrättande av ett miljömedicinskt laboratorium under socialstyrelsen. Enligt vad jag har inhämtat kommer förslag härom att föreläggas riksdagen senast i budgetpropositionen 1978/ 79. Jag har vidare erfarit att frågan om en tjänst som professor med i huvudsak den inriktning som rådet har föreslagit övervägs i det pågående utredningsarbetet.

Jag anser i likhet med Riksföreningen mot cancer att Sverige bör ansöka om medlemskap i den intemationella cancemnionen, International Agency for Research on Cancer (lARC), som är en organisation inom världshälsoorganisationen. lARC bedriver forskning inom framför allt de cancerepidemiologiska och carcinogenetiska områdena, dvs. forskning som endast i begränsad omfattning sker i Sverige. Av särskilt intresse för Sverige anser jag den forskning om arbetsmiljön vara som bedrivs inom lARC.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 528

Jag förordar att regeringen bemyndigas att ansöka om medlemskap i lARC och att träffa avtal med nämnda organisation.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag under förevarande anslag 86 730 000 kr., vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 9 162 000 kr. Under anslaget bör i enlighet med vad jag förordar bestridas kostnaderna för svenskt medlemskap i lARC. Vid medelsberäkningen har jag beaktat detta. Jag har vidare inom deima ram beräknat 2 090 000 kr. motsvarande de medel som enligt beslut av regeringen har anvisats till MFR från det för innevarande budgetår uppförda anslaget Vissa resurser för forskning.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att sluta avtal om svenskt medlemskap i International Agency for Research on Cancer,

2. till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 86 730 000 kr.

D 36. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

1976/77 Utgift       1132 419 019 Reservation 213145193

1977/78 Anslag        135 996 000 1978/79 Förslag     155 005 000

1  Därav anslaget Naturvetenskaplig forskning 95 950 723 kr. och anslaget
Atomforskning 36 468 296 kr.

2  Därav anslaget Naturvetenskaplig forskning 11 668 956 kr. och anslaget
Atomforskning 1 476 237 kr.

Naturvetenskapliga forskningsrådet bildades år 1977 genom sammanslagning av de tidigare statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för atomforskning (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 368). Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som rådet finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för rådets anslag bestrids bl. a. kostnaderna för tio extra ordinarie tjänster som professor och för 45 forskartjänster. Vidare bestrids från rådets anslag kostnader för svenskt medlemskap i vissa internationella organisationer.

Från anslaget bestrids också kostnader för rymdforskningsprojekt under statens delegation för rymdverksamhet (jfr prop. 1972: 48 s. 37, NU 1972: 37, rskr 1972: 216).

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Myndigheterna   Föredraganden

1. Naturvetenskapliga 126 054 000      +62 946 000       +17 836 000 forskningsrådet

2. Rymdforskning 9 942 000      +2 054 000        +1173 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 529

Naturvetenskapliga forskningsrådet

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) understryker inledningsvis den stora betydelse som grundforskningen har för den allmänna utvecklingen av det moderna samhället och i synnerhet som bas för tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

De till NFR knutna delegationerna inom programområdena fysik, kemi, geovetenskap och biologi har prioriterat olika forskningsområden inom respektive programområde. Delegationernas förslag utgör sammantagna rådets förslag för inhemsk forskning.

Den ökning av lärar- och forskartjänster vid universitet och högskolor som skedde under 1960-talet fick inte någon motsvarighet avseende teknisk personal och anslag till material. NFR hävdar att svensk naturvetenskaplig forskning vid en internationell jämförelse framstår som underförsörjd när det gäller att tillgodose behovet av förnyelse av större instrument och kostnadskrävande utmstning. En kraftig uppräkning av anslaget till material anser rådet angelägen.

Principema för datorverksamheten vid universitet och högskolor förändrades fr. o. m. budgetåret 1977/78. Forskningsråden har därvid fått ett ökat ansvar för finansieringen av denna verksamhet. Resurserna för detta är eftersatta, menar rådet.

Vidare anför NFR att en omläggning av anslagen till styrelsen för teknisk utveckling har medfört att NFR fått ett ökat ansvar för stöd till teknisk grundforskning även vid de tekniska högskolorna, främst inom ämnena fysik och kemi, utan att ökade reella resurser kunnat disponeras. Med hänsyn till den stimidans till ny forskning av betydelse för svensk industri som anslag från rådet innebär är en ökning av rådets resurser också av denna anledning angelägen.

Rådet har sedan 1960-talet tagit initiativ till större projekt, även sådana som krävt internationell samverkan. Genom beslut av rådet har utvalda områden prioriterats. Exempel på sådana insatser är de två stora ekologiska projekten Dynamik och energiflöde i Östersjöns ekosystem och Barrskogslandskapets ekologi som pågått under större delen av 1970-talet och som successivt kommer att trappas ned under de närmaste åren. Uppbyggnaden av Råöobservatoriet för radioastronomi, den gemensamma europeiska satsningen på EISCAT (European Incoherent Scatter Facility) i Kiruna, dvs. jonosfärforskning, och laboratoriet för molekylärbiologi i Heidelberg vilka sker med stöd från rådet liksom programmet för kemisk lagring av energi och rådets engagemang i den europeiska organisationen för kärnforskning, CERN, är exempel på större satsningar från rådet, där enskilda institutioner inte kunnat ta ansvar för en meningsfull insats. Insatser av detta slag är och förblir väsentliga inslag i rådets verksamhet. Rådet betonar dock att en satsning på internationella projekt inte får ske på bekostnad av den nationella forskning-

34    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 530

en eller svenska institutioners möjligheter att utnyttja de internationella anläggningarna eller projekten.

Rådet anser det angeläget att under de närmaste åren den energirela-terade forskningen byggs ut liksom att ökade resurser ges till ekologisk forskning i global skala.

Slutligen anser rådet det angeläget att medel finns för att i samverkan med forskningsrådsnämnden bygga upp tvärvetenskapliga projekt med anknytning till sektorsforskning och nämner som exempel biologisk kontroll av skadedjur, hydrologiska projekt, miljötoxikologiska projekt samt strålningsbiologi, biofysik och radiofysik.

NFR har mot bakgrund av uppdrag i budgetpropositionen 1977 utrett frågan om eventuell ändring av det framtida svenska engagemanget i CERN. I skrivelse till regeringen den 6 oktober 1977 konstaterar NFR att finansieringen av det svenska deltagandet i storacceleratorprojektet i CERN sedan budgetåret 1970/71 lett till en allvarlig minskning av medelstilldelningen för den inhemska forskning som tidigare utgjorde atomforskningsrådets verksamhetsområde. Formell möjlighet föreligger att lämna tilläggsprogrammet för lagringsringar (ISR) vid CERN. Rådet är dock inte berett att för närvarande föreslå ett svenskt utträde ur ISR-programmet även om detta ur anslagssynpunkt skulle kunna medföra en angelägen förbättring av rådets ekonomiska möjligheter att satsa på inhemsk forskning.

NFR har i skrivelse den 25 oktober 1977 till jordbmksdepartementet framhållit det angelägna i att åtgärder vidtas så att ett forskningsprojekt för att bekämpa skadeinsekter påbörjas. Projektet innebär i korthet att metoder utvecklas för att kontrollera skogsskadeinsekterna med hjälp av doftsignaler och planeras ske i samarbete mellan biologiska, kemiska och skogliga forskargrupper.

Rådet begär för budgetåret 1978/79 ett anslag av 189 000 000 kr., därunder bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning 10 357 000 kr.

2. Intemationella konventionsbundna åtaganden 1 305 000 kr.

3. Ökade resurser för forskning inom de olika programutskottens ansvarsområden för projekt initierade från enskilda forskare eller institutioner (+7 000 000 kr.).

4. Medel för att i samverkan med forskningsrådsnämnden kunna bygga upp tvärvetenskapliga projekt med anknytning till sektorsforskning (-1-5 000 000 kr.).

5. En extra ordinarie tjänst som professor i paleobiologi, personlig för biträdande professorn Anders Martinsson.

Statens delegation för rymdverksamhet Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) föreslår att anslaget

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 531

för nationell rymdverksamhet för budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln förs upp med 11 996 000 kr. Förslaget innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 1 204 000 kr.

2. O-alternativet medför att inga nya projekt kan startas eller att pågående projekt måste läggas ned. En sådan utveckling skulle i första hand drabba verksamheten vid Saab-Scania som bygger experiment-utmstning och sönder för de svenska rymdforskama.

3. Ett svenskt partikelexperiment skall genomföras med hjälp av en sovjetisk satellit. För innevarande budgetår har 350 000 kr. anvisats av NFR från anslaget Vissa resurser för forskning. DFR föreslår att ett motsvarande belopp för nästa budgetår anvisas under förevarande anslag för att det inledda samarbetet med Sovjetunionen skall kunna fullföljas.

4. För att kunna fullfölja och utvidga forskningen inom infraröd-astronomin beräknar DFR en ökning på 500 000 kr., varav 250 000 kr. för samarbete med Nederländerna och Frankrike och 250 000 kr. för instrumentutveckling.

Föredraganden

NFR har fört fram ett förslag om ett forskningsprojekt om biologisk kontroll av skadeinsekter. Projektets syfte är att bedriva forskning om biologiska bekämpningsmetoder mot skadeinsekter m. m. som ersättning för kemiska bekämpningsmedel. Insektsskadorna är ett allt större problem inom skogs- och jordbruk och de förluster som orsakas härigenom representerar betydande värden. Frågan om biologisk bekämpning har bl. a. utretts av en år 1973 tillsatt nordisk kommitté. Alla instanser har vid remissbehandling av kommitténs rapport varit ense om att forskning på detta område är angelägen.

Mot bakgrund härav finner jag det värdefullt att NFR startar forskningsprojekt på detta område. Jag förutsätter att NFR vid planeringen och genomförandet av projektet samråder med andra parter och även beaktar de möjligheter till nordiskt samarbete som finns. Vid medelsberäkningen under detta anslag har jag särskilt beaktat medelsbehov för projektet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Jag kommer senare att föreslå regeringen att inrätta en extra ordinarie tjänst som professor i paleobiologi, personlig för Anders Martinsson.

NFR använder till följd bl. a. av mellanstatliga överenskommelser en avsevärd del av sina resurser för mellanstatligt forskningssamarbete. För nästa budgetår kan från detta anslag ca 28 milj. kr. beräknas komma att användas för Sveriges bidrag till den europeiska käraforskningsorganisationen (CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) samt den europeiska kon-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        532

ferensen för molekylärbiologi (CEBM). Den svenska fusionsforskningen associerades med Euratoms fusionsprogram i maj 1976 (jfr prop. 1975/ 76: 86, NU 1975/76: 29, rskr 1975/76:172). Jag har vid anslagsberäkningen efter samråd med statsrådet Johansson preliminärt räknat med att rådet under nästa budgetär skall bidra med 3,9 milj. kr. till den svenska forskningsverksamheten som har anslutits till Euroatomprogrammet. Slutlig ställning i denna fråga får tas i samband med att statsrådet Johansson senare lägger fram förslag om proposition om energiforskningsprogram för den närmaste treårsperioden.

Även statens delegation för rymdverksamhet som erhåller vissa medel under detta anslag deltar aktivt i intemationellt forskningssamarbete. Jag utgår från att delegationens samarbete med Sovjetunionen skall bestridas inom ramen för det beräknade anslaget.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag förevarande anslag till 155 005 000 kr. Jag har inom denna ram beräknat 3 750 000 kr. motsvarande de medel som enligt beslut av regeringen har anvisats till NFR från det för innevarande budgetår uppförda anslaget Vissa resurser för forskning.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 155 005 000 kr.

D 37. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen

1976/77 Utgift 36 097 684

1977/78 Anslag        37 130 000 1978/79 Förslag       38 690 000

Från detta anslag bestrids huvuddelen av kostnadema för Sveriges deltagande i den europeiska kämforskningsorganisationen, CERN (jfr prop. 1953: 127, SU 1953: 77, rskr 1953: 167; prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175).

Naturvetenskapliga forskningsrådet

Budgeten för CERN:s samtiiga program år 1978 skall minska med tre procent i fasta priser jämfört med 1977 års budget. Budgetförslag för år 1978 föreligger ännu inte och diskussioner pågår om nivån för år 1979. I sitt förslag till anslagsframställning beräknar naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) Sveriges kostnader för deltagande i CERN:s grundprogram och program för lagringsringar till 34 940 000 kr.

I enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna för finansie-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 533

ringen av det svenska deltagande i CERN:s program för en 300 GeV-accelerator skall Sveriges andel av de faktiska merkostnaderna för deltagande i storacceleratorprojektet bestridas inom ramen för forskningsrådsanslag. Från år 1979 skall emellertid samtiiga kostnader för Sveriges deltagande i storacceleratorprojektet bestridas inom ramen för NFR:s anslag (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 368). Med anledning härav har rådet under nämnda anslag beräknat 16 420 000 kr. för budgetåret 1978/79. Den del av kostnaderna för deltagandet i 300 GeV-projektet under andra halvåret 1978 som skall belasta förevarande anslag beräknar NFR till 1 900 000 kr.

Bidragen till CERN erläggs i schweizerfranc och NFR har utgått frän kursen 1 sfr = 1,81 skr.

Föredraganden

Det svenska bidraget till europeiska kärnforskningsoi-ganisationen (CERN) bestäms av tre faktorer, dels den bidragsbudget som fastställs för organisationen, dels den andel av bidragen som skall betalas av Sverige, dels ock den valutakurs som gäller vid betalningstillfället, då bidraget skall inbetalas i schweizerfranc. I fasta priser räknat har CERN:s budget de senaste åren minskat och kommer att minska även de närmaste två åren. Den svenska andelen av bidraget kommer under 1978—1980 att uppgå till 4,45 % jämfört med 4,55 % den närmast föregående treårsperioden. Valutakurserna är den faktor som är svårast att beräkna och har också varit den faktor som varierat mest de senaste åren.

CERN:s program för konstruktion av en 300 GeV-accelerator kommer att upphöra under början av år 1979. I enlighet med tidigare beslut skall det svenska bidraget till kostnaden för uppbyggnad och drift av 300 GeV-accelerator bestridas från anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. från år 1979. Jag avser att senare återkomma till regeringen i frågan om hur dessa kostnader skall kunna avgränsas från övriga kostnader för det svenska engagemanget i CERN.

Jag har vid min beräkning av förevarande anslag utgått från dels CERN:s fastställda budget för år 1978 och den senaste beräkningen av budget för år 1979, dels den nyssnämnda bidragsandelen. Budgeten för år 1978 har reducerats med ca 3 procent i fasta priser i förhållande till 1977.

Beräkningen för år 1979 antyder en fortsatt reducering med ca 2 procent.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna mitt förslag till finansiering av det svenska bidraget till CERN första halvåret 1979,

2. till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 38 690 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 534

D 38. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen

1976/77 Utgift 19 195 015

1977/78 Anslag        19 900 000 1978/79 Förslag       20 114 000

Från detta anslag bestrids dels kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska organisationens för rymdforskning (ESRO) vetenskapliga program (jfr prop. 1974: 1 bil. 10 s. 343, UbU 1974: 13, rskr 1974: 121), dels Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt (prop. 1972: 48 bil. 1, UbU 1972: 27, rskr 1972: 217). Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESRO:s grundprogram och tillämpningsprogram bestrids från ett särskilt anslag under industridepartementets huvudtitel (prop. 1972: 48 bil. 2, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Statens delegation för rymdverksamhet är svenskt beredningsorgan bl. a. för kontakter med ESRO.

ESRO arbetar från juni 1975 under namnet European Space Agency (ESA) i avvaktan på att konventionen om det europeiska rymdorganet European Space Agency, ESA ratificeras av samtliga medlemsländer, vilket beräknas ske under 1978. Sverige har ratificerat konventionen (prop. 1975/76: 58, NU 1975/76: 17, rskr 1975/76: 110).

Samtliga deltagarländer i Esrange specialprojekt utom Belgien har under våren 1977 undertecknat en överenskommelse om förlängning av avtal för att säkra driften av Esrange t. o. m. år 1980. Sverige och Norge har åtagit sig att täcka bortfallet av det belgiska bidraget.

Statens delegation för rymdverksamhet

Delegationens utgångspunkt för beräkning av Sveriges bidrag till ESA:s vetenskapliga program och till Esrange specialprojekt under budgetåret 1978/79 har varit dels ESA:s godkända budget för år 1977 och dels ESA-sekretariatets kostnadsuppskattningar för åren 1978—1983.

Vid beräkningen av bidragen till ESA har beaktats att Sverige kan behöva bidra med extra medel till ESA:s vetenskapliga program för merkostnader föranledda dels av att GEOS-satelliten till följd av ett amerikanskt raketfel erhöll en från vetenskaplig synpunkt felaktig bana, dels av att Exosat-satelliten skall uppskjutas med den europeiska Ariane-raketen i stället för med en amerikansk raket, dels av att valutaförluster kan uppstå.

Delegationen beräknar det svenska bidraget till ESA:s vetenskapliga program budgetåret 1978/79 till 17 328 000 kr. och till Esrange special-projekt till 2 786 000 kr.

Föredraganden

Utgifterna under detta anslag bestäms av de avtal som Sverige har ingått om europeiskt samarbete inom rymdforskningen (jfr prop. 1972:

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 535

48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216 och prop. 1974: 1 bil. 10 s. 343, UbU 1974: 13, rskr 1974: 121). Enligt avtalen skall Sverige bidra med vissa bestämda andelar av den budget som fastställs för olika projekt inom European Space Agency (ESA), däribland Esrange specialprojekt.

Jag beräknar preliminärt utgifterna budgetåret 1978/79 under förevarande anslag till 20 114 000 kr. ( + 214 000 kr.), varav Sveriges bidrag till ESA:s vetenskapliga program 17 328 000 kr. ( + 128 000 kr.). Bidraget till Esrange specialprojekt beräknar jag preliminärt till 2 786 000 kr. (+ 86 000 kr.). Jag har härvid tagit hänsyn till att Sverige och Norge gemensamt svarar för det inkomstbortfall som är ett resultat av att Belgien dragit sig ur projektet. Det svenska bidraget till ESA kan slutligt beräknas först när budgeten för ESA har fastställts för åren 1978 och 1979.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 20 114 000 kr.

D 39. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 5 010 885

1977/78 Anslag	5 730 000
1978/79 Förslag	6 302 000
	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Universitets-	Föredragan-
		och högskole-	den
		ämbetet
Personal
Forskarpersonal	11	+  5		of.
Övrig personal	30	+  2		of.
	41	+  7		of.
Anslag
Lönekostnader	3 519 000	+ 1507 000	+	532 000
Sjukvård	18 000	of.		of.
Reseersättningar	11000	+       1000		of.
Lokalkostnader	2 110 000	+     86 000	+	77 000
Telegram och telefon	35 000	+       3 000		of.
Ej disponerat belopp	37 000	—	—	37 000
	5 730 000	+ 1597 000	+	572 000

Enligt instruktion av den 29 juni 1964 (ändrad senast den 9 juni 1977) har forskningsinstitutet för atomfysik till uppgift att bedriva forskning och utbildning inom atomfysikens område. Universitets- och högskoleämbetet är central myndighet för institutet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 536

Universitets- och högskoleämbetet

1. Löne- och prisomräkning m. m. 879 000 kr.

2. Det mest realistiska alternativet till verksamhetsändring vid ett realiserande av 0-altemativet är en minskning av driften av 225 cm-cyklo-tronen med 25 procent.

3. Lönekostnaderna vid sammanlagt sju tjänster vilka f. n. bestrids från anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m., bör nästa budgetår bestridas från förevarande anslag ( + 718 000 kr.).

Föredraganden

Jag räknar för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 6 302 000 kr.

D 40. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.

1976/77 Utgift 634 425 Reservation 279 305

1977/78 Anslag 1 448 OOOi

1978/79 Förslag       1 549 000

' Enligt beslut i regleringsbrev skall av anslaget 14 000 kr. tillföras budgetutjämningsfonden.

Universitets- och högskoleämbetet

1. Prisomräkning 142 000 kr.

2. Förstärkning av basresurser 50 000 kr.

Föredraganden

Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 549 000 kr.

D 41. Kiruna geofysiska institut

1976/77 Utgift 3 428 916 Reservation 218 084

1977/78 Anslag        4 356 OOOi 1978/79 Förslag       5 062 000

" Enligt beslut av regeringen skall av anslaget 32 750 kr. tillföras budgetutiämningsfonden.

Kiruna geofysiska institut (KGI) förstatiigades år 1973 (prop. 1973: 59, UbU 1973: 20, rskr 1973: 134). Enligt sin instruktion, fastställd av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 537

Kungl. Maj:t den 25 maj 1973 (ändrad senast den 9 juni 1977), har institutet till uppgift att främja och bedriva forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområdet. Institutet skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i forskarutbildning vid universiteten i Uppsala och Umeå. Institutet är, såvitt avser denna utbildning, institution vid universitetet i Umeå. Institutets verksamhet utövas vid observatoriet i Kiruna och jonosfärobservatorierna i Lycksele och Uppsala. Chefsmyndighet för institutet är universitets- och högskoleämbetet.

Av anslaget får budgetåret 1977/78 högst 3 275 000 kr. användas för lönekostnader.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Universitets-       Föredragan-och högskole-     den

ämbetet

Personal

Forskarpersonal 6 of. of.

Övrig personal 30 +1 of.

36 +1 of.

Anslag 4 356 000 +1035 000 +706 000

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 5 391 000 kr.

UHÄ:s förslag innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 836 000 kr.

2. O-alternativet skulle innebära en minskning av observatorieverk-samheten och nedläggning av datapublikationen Kimna Geophysical Data. Vidare skulle en minskning av personalen med en administrativ assistent vara nödvändig.

3. Ökade lokalkostnader 104 000 kr., varav 60 000 kr. för lokalhyran i Kiruna och Lycksele, 9 000 kr. för anläggningarna vid Uppsala jono-sfärobservatorium samt 35 000 kr, i driftkostnader.

4. Amortering av dator (-1-25 000 kr.).

5. 1 personlig tjänst som tekniker (-f 70 000 kr.).

Föredraganden

Jag har vid min beräkning av anslaget tagit hänsyn till ökade lokalkostnader (-1-104 000 kr.) och kostnader för amortering av dator. I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under detta anslag än sädana av automatisk natur.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 5 062 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 533

D 42. Institutet för social forskning

1976/77 Utgift 1 844 503

1977/78 Anslag 1 913 000

1978/79 Förslag 2 288 000

Institutet för social forskning inrättades den 1 januari 1972 (prop. 1971: 141, UbU 1971: 32, rskr 1971: 348, prop. 1972: 29, UbU 1972: 25, rskr 1972: 185). Enligt förordningen (1972: 371) med instruktion för institutet för social forskning (ändrad 1975: 1219) har institutet till uppgift att främja och bedriva forskning rörande sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor samt att verka för samordning av sådan forskning. Institutet skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka vid utbildning som anordnas inom högskolan. Chefsmyndighet för institutet är universitets- och högskoleämbetet.

	1977/78	Beräknad ändri	Ig 1978/79
		Universitets-och högskoleämbetet	Föredraganden
Personal
Forskarpersonal Övrig personal	12 4	of. of.	of. of.
	16	of.	of.
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ej disponibelt enligt föreskrift i regleringsbrev	1 597 000 4 000 33 000 140 000 122 000 17 000	+ 227 000        1 of. +    3 000 +   13000 + 132 000	+ 392 000 -  17 000
	1 913 000	375 000	+ 375 000

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 2 288 000 kr.

UHÄ:s förslag innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 265 000 kr.

2. O-alternativet skulle innebära en indragning av en tjänst som forskningsassistent.

3. Medel motsvarande dem som innevarande budgetår har anvisats under anslaget Extra utgifter vid universiteten (-1-110 000 kr.).

4. Planeringsberedningen för bl. a. de samhällsvetenskapliga fakulteterna har föreslagit att frågan om institutets organisation och dess anknytning till högskolan övervägs närmare.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        539

Föredraganden

Institutet för arbetsmarknadsfrågor inrättades år 1966 med uppgift att aktivera och samordna forskningsverksamhet rörande arbetsmarknadsfrågor. Verksamhetsområdet utökades till att omfatta socialpolitisk forskning i och med att institutet år 1972 omvandlades till ett institut för social forskning.

I prop. 1972: 29 angående institutet för social forskning anförde föredraganden att frågan om den fortsatta utbyggnaden av institutet fick prövas i det årliga budgetarbetet, eftersom det var angeläget att institutet under det första skedet av sin verksamhet kunde finna och stabilisera formerna för denna.

Under de senaste åren har anslagen för skilda slag av social-, arbetsmarknads- och annan arbetslivsforskning ökat kraftigt. För det till-lämpade forsknings- och utvecklingsarbetet på arbetslivets område inrättades år 1977 Centmm för arbetslivsfrågor. Vidare har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1974 tillkallats en delegation (S 1974: 05) för social forskning, knuten till socialdepartementet. Den har till uppgift dels att med utgångspunkt i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels att initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken.

Vid statistiska centralbyrån finns inrättad en enhet för statistik om levnadsförhållanden, som bedriver statistiska undersökningar kring dessa frågor. Detta arbete skall ske i nära kontakt med institutet för social forskning.

UHÄ har anmält att ämbetet avser att se över organisationen vid institutet för social forskning och institutets anknytning till högskoleorganisationen samt att eventuellt återkomma med de förslag som översynen kan föranleda.

Jag delar UHÄ:s uppfattning att institutets ställning i förhållande till andra sektorsorgan och myndigheter som bedriver socialt inriktad forskning är oklar. Denna forskning har sedan institutet inrättades alltmer skjutits i förgrunden vilket bl. a. tagit sig uttryck i inrättande av nya organ för dessa ändamål. Det är enligt min mening angeläget att med utgångspunkt i institutets forskning nu se över samverkansformerna mellan institutet och andra organ. Jag avser att senare återkomma till regeringen i ärendet.

Jag har vid min beräkning av anslaget tagit upp medel för ändamål för vilka medel innevarande budgetår har anvisats från anslaget Extra utgifter vid universiteten m. m. (+110 000 kr.). I övrigt räknar jag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Institutet för social forskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 288 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 540

D 43. Institutet för internationell ekonomi

1976/77 Utgifti 1113 qoO

1977/78 Anslagi 1 311 000

1978/79 Förslag 1 716 000

' Anslaget Bidrag till Institutet för internationell ekonomi.

Institutet för internationell ekonomi (jfr prop. 1962:1 bil. 10 s. 525, SU 1962: 102, rskr 1962: 245) som även är institution vid universitetet i Stockholm, har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962 (ändrade senast den 18 oktober 1968) till uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.

Universitets- och högskoleämbetet

Pris- och löneomräkning m. m. 155 000 kr.

Föredraganden

Verksamheten vid Institutet för internationell ekonomi har utvecklats kraftigt under de senaste sju åren. Denna utveckling har skett med en blott smärre ökning av institutets basresurser, medan den helt övervägande delen av forskarnas tjänster finansieras genom anslag från olika forsk-ningsstödjande organ. Svårigheter föreligger dock att i längden upprätthålla en oförändrad omfattning av verksamheten på detta sätt.

Inom institutet bedrivs forskning av hög klass som enligt sakkunniga är av stor betydelse för Sverige och svensk ekonomi på lång sikt. Vidare spelar institutet en viktig roll för internationaliseringssträvandena inom högre utbildning och forskning. Mot denna bakgrund anser jag det angeläget att ge institutet bättre möjligheter för dess verksamhet. Jag har vid medelsberäkningen tagit upp medel för ytterligare två forskartjänster. Vidare förordar jag att anslaget nästa budgetår ges karaktär av reservationsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 716 000 kr.

D 44. Framtidssmdier

1976/77 Utgift 5 339 039» Reservation 1760 969i

1977/78 Anslag 3 400 000

1978/79 Förslag        3 672 000

1 Därav avser en del ändamål som fr. o. m. budgetåret 1977/78 tillgodoses under anslaget till forskningsrådsnämnden.

Under anslaget bestrids kostnader för den verksamhet som sekretariatet för framtidsstudier bedriver. Som styrelse för sekretariatet fungerar en av regeringen tillsatt kommitté med parlamentarisk representation.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 541

Styrelsen för sekretariatet för framtidsstudier

De av sekretariatet bedrivna projekten "Resurser och råvaror", "Sveriges internationella villkor", "Energi och samhälle" samt "Arbetshvet i framtiden" har avslutats eller avses bli avslutade och redovisade under innevarande budgetår. Under detta år påbörjas projekten "Omsorgen i samhället. En framtidsstudie om vård och vårdbehov" samt "Sverige i en ny världsordning". Ytterligare projekt förbereds. För dessa projekt begär styrelsen för budgetåret 1978/79 3 550 000 kr. Härtill kommer 900 000 kr. för administrativa kostnader för sekretariatet samt 200 000 kr. för stöd till s. k. autonoma framtidsstudier.

Föredraganden

Under detta anslag anvisas medel för den verksamhet som bedrivs under ledning av styrelsen för sekretariatet för framtidsstudier. I sitt hösten 1977 avlämnade betänkande (SOU 1977:52) Forskningspolitik har forskningsrådsutredningen (U 1972: 02) bl. a. behandlat framtidsstudiernas ställning. Betänkandet remissbehandlas f. n. I avvaktan på ställningstaganden till utredningens förslag bör verksamheten bedrivas i nuvarande omfattning. Jag beräknar för nästa budgetår ett anslag om 3 672 000 kr. som skall täcka dels framtidsstudiesekretariatets projektverksamhet, dels sekretariatets administrativa kostnader.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Framtidsstudier för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 672 000 kr.

D 45. Bidrag till Intemationella meteorologiska institutet i Stockholm

1976/77 Utgift 469 013

1977/78 Anslag 556 000

1978/79 Förslag 600 000

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. 1955: 1 bil. 10 s. 697, SU 1955: 8, rskr 1955: 8) har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 29 december 1956, till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja intemationellt vetenskapligt samarbete på meteorologins område.

Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi, atmosfärens fysik, atmosfärens kemi samt geofysisk hydro-mekanik och oceanografi.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 542

Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

1.   Pris- och löneomräkning 76 000 kr.

2. O-alternativet skulle innebära en minskning av gästforskarverksam-heten.

3. Utökad gästforskarverksamhet ( + 75 000 kr.).

Föredraganden

Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 600 000 kr.

D 46. Bidrag till Vetenskapsakademien

1976/77 Utgift 7137 000 Reservation —

1977/78 Anslag 7 855 000

1978/79 Förslag 4 715 000

Från detta anslag utgår bidrag till Vetenskapsakademiens centrala verksamhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973: 59, UbU 1973: 20, rskr 1973:134).

Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien hemställer för budgetåret 1978/79 om ett anslag om 10 992 000 kr., vilket innebär en ökning med 3 137 000 kr. Akademiens förslag om ökning innebär följande.

1. För den centrala verksamheten, inkl. forskaratbyte, begärs en ökning om 969 000 kr. Härav utgörs löne- och prisomräkning av 264 000 kr.

2. För biblioteket begärs en ökning om 1 081 000 kr., varav löne- och prisomräkning 458 000 kr. Akademien anför att avgörande för anslagstilldelningen till biblioteket blir utgången av de förhandlingar som pågår om ett inordnande av biblioteket i universitetsbiblioteket i Stockholm.

3. För akademiens institutioner begärs en sammanlagd ökning om 1 087 000 kr., varav pris- och löneomräkning 191 000 kr.

Statens förhandlingsnämnd

Statens förhandlingsnämnd har med skrivelse den 3 november 1977 underställt regeringen för prövning ett avtal om inordnande av Vetenskapsakademiens bibliotek i biblioteket vid universitetet i Stockholm, slutet den 12 oktober 1977 mellan nämnden, med förbehåll för regeringens godkännande, och akademien. Avtalet innebär att staten den 1 juli 1978 utan vederlag övertar huvuddelen av akademiens bibliotek för att inordna detta i biblioteket vid universitetet i Stockholm. Vissa delar kvar-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        543

står i akademiens ägo men deponeras hos universitetet. Vidare överlåter akademien till staten de inventarier som nyttjas för bibliotekets verksamhet. Samlingarna förutsätts tills vidare vara förvarade i akademiens lokaler, som för detta ändamål förhyrs av staten.

Avtalet innebär även att arbetstagare som är anställd vid biblioteket den 12 oktober 1977 skall, om vederbörande så önskar, beredas anställning vid universitetet. Staten övertar räknat fr. o. m. den 1 juli 1978 pensionsansvaret för den personal som enligt detta anställs hos staten. Akademien skall för detta ersätta staten med ett engångsbelopp om 1 000 000 kr.

Föredraganden

I prop. 1976/77: 59 (s. 347) anmälde jag att regeringen hade gett statens förhandlingsnämnd (SFN) i uppdrag att förhandla med Vetenskapsakademien om inordnande av dess bibliotek i biblioteket vid universitetet i Stockholm. SFN slöt efter förhandlingar den 12 oktober 1977 med förbehåll för regeringens godkännande ett avtal med akademien härom. Avtalet bör fogas som bilaga 12.5 till regeringsprotokollet i detta ärende. Enligt avtalet övertar staten den 1 juli 1978 huvuddelen av biblioteket att inordnas i universitetsbiblioteket i Stockholm. Den nuvarande personalen erbjuds anställning vid universitetet. Staten övertar samtidigt pensionsansvaret för den personal som anställs av staten. Akademien ersätter därvid staten med ett engångsbelopp av 1 000 000 kr. för de pensionsförmåner som personalen intjänat hos akademien.

Jag anser att det är värdefullt att akademiens bibliotek, som på det naturvetenskapliga området är ett av de största i Norden, kan inordnas i universitetsbiblioteket och där fullt ut nyttjas för utbildning och forskning. Detta bör bl. a. ge möjligheter till rationalisering vid såväl skötseln av samlingarna som för förvärvsverksamheten. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtalet.

Vid min medelsberäkning under detta anslag har jag beaktat att kostnaderna för verksamheten vid biblioteket enligt vad jag förordar fr. o. m. nästa budgetår skall bestridas under anslag till universitetet i Stockholm. I det föregående har jag förordat att medel härför anvisas under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Akademien har i sin anslagsframställning anfört att nuvarande anslag inte är tillräckliga för den verksamhet som akademien bedriver i dag och att detta delvis beror på att akademien under tidigare år inte skall ha fått tillräcklig löne- och prisomräkning. Frågan om de framtida formerna för finansiering av akademiens verksamhet bör undersökas närmare. Jag avser att senare ta initiativ till att överläggningar inleds med akademien.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet 544

1. bemyndiga regeringen att godkänna det mellan statens förhandlingsnämnd och Vetenskapsakademien träffade avtalet om inordnande av akademiens bibliotek i biblioteket vid universitetet i Stockholm,

2. till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 715 000 kr.

D 47. Bidrag till Riksföreningen mot cancer

1976/77 Utgift 3 000 000 Reservation —

1977/78 Anslag 3 000 000

1978/79 Förslag 3 000 000

Från anslaget utgår bidrag till verksamheten inom Riksföreningen mot cancer för forskning såväl i gränsområdet mellan gmndläggande biologisk forskning och cancerforskning som för direkt tillämpad klinisk forskning rörande tumörsjukdomarnas diagnostik och behandling (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 355, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84).

Som villkor för statsbidraget gäller bl. a. att socialstyrelsen och medicinska forskningsrådet skall utse vardera en ledamot i Riksföreningens mot cancer forskningsnämnd.

Riksföreningen mot cancer

Anslaget bör utgöra en åttondel av anslaget till medicinska forskningsrådet.

Föredraganden

I detta sammanhang erinrar jag om att jag under anslaget Medicinska forskningsrådet förordat att Sverige ansöker om medlemskap i den internationella cancerunionen (lARC).

Förevarande anslag bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Riksföreningen mot cancer budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

D 48. Bidrag till EISCAT Scientific Association

1976/77 Utgift 65 809

1977/78 Anslag 1 000 000

1978/79 Förslag 1000 000

I december 1975 ingick forskningsråd i Finland, Frankrike, Norge, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige  avtal var-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 545

igenom storprojektet EISCAT (European Incoherent Scatter Facility) startade. EISCAT är etablerat som en svensk stiftelse och har sitt högkvarter i Kiruna. En stor radaranläggning med sändare i Tromsö och med mottagarstationer i Kiruna, Sodankylä och Tromsö är under uppbyggnad för att ge viktig information om den övre atmosfären inom norrskenszonen. Den svenska andelen av driftkostnaderna bestrids av naturvetenskapliga forskningsrådet och Kiruna geofysiska institut gemensamt.

Från detta anslag utgår bidrag till EISCAT Scientific Association för av stiftelsen erlagd tull och mervärdeskatt på till Sverige importerad vetenskaplig utrustning (prop. 1976/77: 25, UbU 1976/77: 9, rskr 1976/77: 73).

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till EISCAT Scientific Association för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Inredning och utrustning

D 49. Inredning och utrusming av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag av 92 milj. kr. till inredning och utmstning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

För nästa budgetår föreligger förslag till anslagsframställning från byggnadsstyrelsen samt utrustningsnämnden för universitet och högskolor om sammanlagt 76 milj. kr. Beredningen av hithörande frågor är ännu inte avslutad. Jag avser att senare föreslå regeringen att för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition i ämnet. I statsbudgetförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 76 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. för budgetåret 1978/79 beräkna ett reservationsanslag av 76 000 000 kr.

35   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 547

E. VUXENUTBILDNING

Skolöverstyrelsen

I likhet med tidigare år inleder skolöverstyrelsen (SÖ) sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1978/79 med en översikt av och en diskussion om ett aktuellt utbildningsområde. I årets petita behandlas vuxenutbildningen inför 1980-talet. Några riktpunkter för SÖ:s arbete redovisas.

En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning bedriver studier i någon form. Detta är internationellt sett en mycket hög andel. En av de avgörande förklaringarna till detta förhållande är de många olika former av vuxenstudier som förekommer. Folkbildningsarbete, kommunal och statlig vuxenutbildning samt arbetsmarknadsutbildning är de dominerande uttrycken för denna omfattande vuxenutbildning.

Vuxenutbildningen karaktäriseras, förutom av mycket skiftande utbildningsformer, av ett stort antal olika utbildningsanordnare och ett rikt utbud av kurser och ämnen. De flesta vuxenstuderande bedriver studier parallellt med yrkes- eller hemarbete eller andra samhällsengagemang.

Vuxenutbildningen syftar bl. a. till att åstadkomma större jämlikhet i utbildningshänseende för medborgarna. Strävan är att utjämna klyftan mellan ungdomsgrupper med en relativt god utbildning och vuxna som har en relativt kort grundutbildning, men det är också viktigt att försöka utjämna skillnaderna mellan vuxna med förhållandevis kort resp. lång utbildning. Detta synsätt har präglat reformverksamheten under 1970-talet.

Olika åtgärder har genomförts för att undanröja hinder för studiedeltagande hos utbildningsmässigt eftersatta grupper. Ar 1975 infördes lagen om rätt till ledighet för studier för alla arbetstagare. Ett särskilt vuxenstudiestöd har likaså genomförts. Statligt stöd utgår till uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden. Vuxenstudiestödet och den uppsökande verksamheten finansieras med en särskild vuxenutbildningsavgift.

SÖ behandlar olika former av vuxenutbildning som studieförbundens cirkelverksamhet, folkhögskolan, kommunal och statlig vuxenutbildning samt arbetsmarknadsutbildning. SÖ tar också upp frågor om forsknings-och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningens område. Slutligen diskuteras utvecklingslinjer inför 1980-talet inom vuxenutbildningen ifråga om planering, rekrytering, strukturella frågor, arbetssätt och arbetsformer samt återkommande utbildning.

Studieförbundens cirkelverksamhet är den del av vuxenutbildningen som når flest deltagare. Ca 270 000 studiecirklar anordnades imder 1975/76 med ca 2,5 miljoner deltagare. Studieförbunden bedriver upp-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 548

sökande verksamhet i syfte att nå kortutbildade vuxna och utbildningsmässigt eftersatta grupper och intressera dem för studier. Denna koppling mellan uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden med studiecirkelverksamhet har varit mycket framgångsrik.

Antalet statsbidragsberättigade folkhögskolor är f. n. 110 varav drygt hälften är s. k. rörelseskolor med anknytning till olika folkrörelser och andra organisationer. Antalet deltagare på folkhögskolekursér har successivt ökat och omfattade ca 87 000 personer under 1975/76. Framför allt har folkhögskolornas kontakter med övrigt folkbildningsarbete breddats och fördjupats. Detta samarbete förekommer främst i fråga om korta kurser. Riksdagen har nyligen fattat beslut om folkhögskolans framtida arbetsområde och resurser, varvid ett nytt statsbidragssystem har införts fr. o. m. den 1 juli 1977.

Den kommunala vuxenutbildningen omfattade höstterminen 1975 ca 214 000 deltagare. Av dessa gick 29 % i grundskolekurser, 43 % i gymnasieskolekurser och 28 % i särskilt yrkesinriktade kurser. Den statliga vuxenutbildningen i Härnösand och Norrköping är ett komplement till den kommunala vuxenutbildningen och riktar sig främst till dem som av olika anledningar inte kan delta i studier på hemorten. De statliga vuxenstudierna bedrivs antingen som en kombination av brevkurser och lärarledda kurser eller enbart som brevstudier.

..arbetsmarknadsutbildningen har expanderat mycket snabbt under 1970-talet. F. n. har den av SÖ organiserade arbetsmarknadsutbildningen en årskapacitet av ca 93 000 deltagare. Därutöver deltager ett stort antal anställda i arbetsmarknadsutbildning som anordnas inom företagen, i det ordinarie skolväsendet, hos studieförbunden m. fl.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom vuxenutbildningens område har uppmärksammats förhållandevis sent i jämförelse med andra utbildningsområden. En stor del av det forsknings- och utvecklingsarbete som i dag förekommer inom vuxenutbildningen bedrivs som s. k. uppdragsforskning, dvs. olika myndigheter anslår medel till resursmässigt avgränsade projekt. SÖ finansierar merparten av detta forsknings- och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningen. Den andel av SÖ:s totala anslag för forsknings- och utvecklingsarbete som används till vuxenutbildning har ökat från ca 8 % 1972/73 till ca 20 % 1976/77.

Antalet pågående forskningsprojekt har under samma tid ökat från 22 till 42. Ca 20 projekt beräknas kunna avslutas budgetåret 1977/78. Bland de frågor som nu är aktuella kan nämnas olika målfrågor, metodik, kartiäggning av deltagare, studier av särskilda deltagargrupper som exempelvis invandrare, organisatoriska frågor, effektstudier samt återkommande utbildning. SÖ:s senaste inventering av aktuella problemområden lämpliga för fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser omfattar bl. a. följande: analyser av utbildarroller inom olika former av vuxenutbildning, stöd till lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Frågan

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 549

om bättre utnyttjande av resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet anmäls också.

Ifråga om utveckHngslinjer inför 1980-talet på vuxenutbildningens område noteras att såväl gymnasieutredningen som folkbildningsutredningen här har viktiga uppgifter. De skiftande förutsättningarna för och förgreningarna av vuxenutbildningen gör det svårt att överblicka och analysera den sannolika framtida utvecklingen av vuxenutbildningen.

Vuxenutbildningens möjligheter att i framtiden i högre grad nå sina mål är en fråga om förmåga och resurser att fånga upp nya utbildningsbehov och krav på förändringar. Frågan om deltagarinflytande över utbildningen har stor betydelse för möjligheterna att förverkliga målen. Det finns i dag en klar strävan till ett vidgat deltagarinflytande över hela vuxenutbildningsfältet. Traditionellt har deltagarna i studiecirklar haft ett mycket stort inflytande över uppläggningen av verksamheten. Även folkhögskolan erbjuder stora möjligheter till deltagarinflytande, inte minst med tanke på de ökade möjligheter som har skapats genom 1977 års riksdagsbeslut om folkhögskolans mål och inriktning.

Även om de allmänna målen är gemensamma för olika former av vuxenutbildning får de olika markering och innebörd i de särskilda målen för folkbildningsarbete, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Detta motiverar behovet av dels en klarare gränsdragning mellan olika sektorer, dels lämphga former för samverkan. En klarare gränsdragning är en förutsättning för ökad samverkan i planeringen av olika slag av vuxenutbildning. Såväl gränsdragnings- som samverkansfrågor diskuteras av folkbildningsutredningen och gymnasieutredningen.

Under den senaste tioårsperioden har frågor om vilka som deltager i vuxenutbildningen skjutits i förgrunden. Målen har varit att försöka rekrytera framför allt följande grupper:

— vuxna som i ungdomsåren fått en kort eller bristfällig utbildning

— kulturellt och utbildningsmässigt eftersatta grupper

— grupper med svag ställning på arbetsmarknaden

— boende i glesbygd.

Statistiska centralbyrån (SCB) har i en rapport "Levnadsförhållanden, rapport 4" redovisat en undersökning om hur rekryteringen tiU vuxenutbildningen har utvecklats. Enligt SCB:s rapport deltog ca 29 % av befolkningen i åldrarna 16 till 74 år i någon form av utbildning 1973/74. Det var främst de redan välutbildade som deltog i vuxenutbildning. Endast 15 % av de med mindre än nioårig grundutbildning hade deltagit i någon form av vuxenutbildning mot 47 % av dem med eftergymnasial utbildning. Kvinnor deltog i något större utsträckning än män i vuxenutbildning, 29,5 resp. 28 %. I studiecirkelverksamheten deltog i absoluta tal ett större antal kortutbildade än i någon annan utbildningsform.  Sammanfattningsvis  tyder undersökningen på att  ut-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 550

bildningsklyftorna mellan olika grupper i samhället ökar. Medan redan välutbildade bygger på sin utbildning ytterligare, är i stor utsträckning låginkomsttagare, handikappade, personer i socialt utsatta positioner, personer med oregelbundna arbetstider och invandrare kvar på den utbildningsnivå som de fått i sin ungdom. Denna utveckling förefaller att fortsätta, trots att vuxenutbildningen i hög grad når personer i de senare grupperna. Undersökningen visar emellertid att det finns ett påtagligt latent studieintresse bland de kortutbildade, medan studiehindren är många.

En rad insatser har gjorts under senare år i syfte att främja rekryteringen av kortutbildade till vuxenutbildning. SÖ erinrar bl. a. om det statiiga stödet till uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden. I fråga om rekryteringshinder är det angeläget att uppmärksamma utvecklingen av deltagaravgifter till studiecirklar. Det är sannolikt att redan måttliga deltagaravgifter alltjämt utgör ett studiehinder för vissa grupper.

För att få till stånd en rekrytering som bättre svarar mot de uppställda målen är det nödvändigt att också genomföra strukturella förändringar i utbudet och utformningen av olika former av vuxenutbildning. SÖ framhåller bl. a. behovet av förändringar av den kommunala vuxenutbildningen.

SÖ framhåller att vuxenutbildningen hittills inte i den utsträckning som är nödvändigt har lyckats förverkliga de jämlikhetsmotiv som är ett huvudsyfte med all vuxenutbildning. I dag söker sig oftast sådana vuxna som redan har en relativt god grundutbildning till vuxenutbildningen. Om denna utveckling fortsätter, kan ökade möjligheter till återkommande utbildning komma att få en effekt helt motsatt den avsedda. Därför är det viktigt att beakta bl. a. följande synpunkter i det fortsatta planeringsarbetet av återkommande utbildning. Särskilda informationsinsatser kompletterade med intensifierad uppsökande verksamhet är angelägna. Olika anordnare av vuxenutbildning bör ges fortsatta möjligheter att utveckla sin särart och sina särskilda utgångspunkter. Möjligheterna till övergångar mellan olika utbildningsformer bör ses över.

Avslutningsvis påpekar SÖ att de jämlikhetsmotiv, som är ett av huvudsyftena med all vuxenutbildning, ej kan förverkligas om inte en ökad uppmärksamhet riktas på behovet av uppsökande verksamhet och en fortsatt utbyggnad av olika former av vuxenstudiestöd.

Föredraganden

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i årets petita redovisat den aktuella situationen för olika former av vuxenutbildning och samtidigt diskuterat riktlinjer för den framtida vuxenutbildningspolitiken. Utgångspunkten för denna diskussion är de många vuxenutbildningsreformer som har genomförts under början av 1970-talet och som alla har syftat till att utjämna

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet 551

klyftan mellan olika grupper ifråga om rätt och möjlighet till utbildning.

Målen för vuxenutbildningen är bl. a. att bidra till ökad jämlikhet, stärka den enskilde individens ställning samt öka de vuxnas möjligheter att själva påverka sina levnadsvillkor. Insatser måste sättas in för att nå personer med kort utbildning, ohka sociala och andra handikapp, skiftarbete osv.

Jag vill erinra om att folkbildningsutredningen (U 1975: 19) i juni i år har publicerat en diskussionspromemoria Folkbildningen i framtiden (SOU 1977:38) som har varit föremål för omfattande diskussion under hösten. Den översyn av folkbildningsarbetets villkor som utredningen gör kommer att vara av stor betydelse för utformningen av den framtida vuxenutbildningen. Folkbildningsutredningen fortsätter sitt arbete under hänsynstagande till de synpunkter som har framförts i diskussionen i anslutning till utredningens diskussionspromemoria. Utredningen avser att lämna ett slutbetänkande under år 1979.

Den översyn av kommunal vuxenutbildning, som jag har aviserat i prop. 1977/78: 36 om kommunal vuxenutbildning, kommer att göras skyndsamt så att en samordnad beredning av de båda här nämnda utredningarnas slutbetänkanden skall kunna ske.

Folkhögskoleutredningen (U 1972: 08) har lämnat sitt slutbetänkande Folkhögskolan 2 (SOU 1977: 8). Betänkandet har remissbehandlats. Jag kommer i det följande under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. att bl. a. förorda att vissa delar av detta betänkande tillsammans med därtill hörande remissvar överlämnas till andra utredningar.

I det följande redovisar jag kortfattat omfattningen av olika former av vuxenutbildning samt mina förslag till förändringar av nuvarande regler och bidrag.

Under budgetåret 1976/77 uppgick antalet statsbidragsberättigade studietimmar i studieförbundens allmänna studiecirklar, exkl. svenska för invandrare, till ca 8 700 000, vilket innebär en ökning med ca 10 % jämfört med föregående budgetår. För innevarande budgetår beräknas antalet statsbidragsberättigade studietimmar uppgå till ca 9,9 miljoner. För budgetåret 1978/79 beräknas verksamheten enhgt SÖ öka med ytterligare 10 %. Jag beräknar en ökning av utgifterna under anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet med ca 81,5 milj. kr. Det innebär en höjning av statsbidraget med 4 kr. per studietimme för cirkelledar-arvoden. Av statsfinansiella skäl anser jag det nödvändigt att nu införa en temporär begränsning av ökningen av antalet statsbidragsberättigade studietimmar i allmänna studiecirklar, cirklar med tilläggsbidrag och universitetscirklar. Jag föreslår därför att ökningen av antalet statsbidragsberättigade studietimmar begränsas till 2 % av det faktiskt redovisade antalet studietimmar innevarande budgetår.

Antalet studerande vid folkhögskolorna var under läsåret 1976/77 ca

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 552

127 000. Av dessa gick ca 13 000 i långa s. k. vinterkurser och 114 000 i korta ämneskurser. Det innebär en avsevärd ökning av de senare kurserna. Ett nytt statsbidragssystem för folkhögskolan infördes den 1 juli 1977 (prop. 1976/77: 55, UbU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 318). Under folkhögskoleanslaget beräknar jag bl. a. medel för ytterligare två självständiga folkhögskolor, Bosön på Lidingö och Västanvik i Leksand. Jag beräknar utgifterna för anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. till ca 271,5 milj. kr.

Under anslaget Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet kommer jag att förorda att bidragen till kost och logi samt undervisningskostnader höjs.

Antalet deltagare i kommunal vuxenutbildning var budgetåret 1976/ 77 ca 242 000. Det är en ökning med ca 24 000 i förhållande till föregående budgetår. Jag beräknar utgifterna under anslaget Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. till ca 364,5 milj. kr., vilket är en ökning med 73,5 milj. kr. Det motsvarar ett oförändrat antal imdervisnings-timmar i gymnasieskolekurser inom kommunal vuxenutbildning i förhållande till innevarande budgetår och en ökning av antalet undervisningstimmar i grundskolekurser enligt SÖ:s förslag. Jag räknar vidare med att kommunerna själva svarar för kostnaderna för intagning av elever i kommunal vuxenutbildning. Dessa kostnader har hittills finansierats med statsbidrag motsvarande 2 % av lönekostnaderna för lärare och skolledare. För innevarande budgetår utgör detta bidrag 3,58 milj. kr.

Antalet deltagare i undervisningen för invandrare i svenska språket har fortsatt att öka. Jag förordar därför att ytterligare 200 000 studietimmar ställs till förfogande för denna undervisning under nästa budgetår. Jag beräknar en ökning av anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. under budgetåret 1978/79 med ca 24 milj. kr., vilket innebär att totalt 83,6 milj. kr. anvisas för undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

Den 1 januari 1978 sammanförs verksamheten vid utredningen angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet (TRU) (U 1971: 13) och Sveriges Radios utbildnings-programenhet till ett företag, Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Regeringen har tidigare fattat beslut att lokalisera företaget till Tyresö kommun. Förberedelser pågår för att bygga nya lokaler för Sveriges Utbildningsradio i Tyresö med inflyttning i början av 1980-talet. I avvaktan på den särskilda proposition i anledning av radioutredningens betänkande som jag tidigare anmält kommer att läggas fram under våren beräknar jag anslaget till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag med ett oförändrat belopp.

En departementspromemoria (Ds U 1977: 22) om verksamheten vid statens skolor för vuxna (SSV) är f. n. föremål för remissbehandling.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        553

I skrivelse den 22 september 1977 har SÖ överlämnat förslag rörande undervisning för vuxna dövblinda. Sö:s förslag innebär ökade resurser för utbildning av tolkar, ökade insatser inom vuxenutbildningsområdet och inom arbetsmarknadsutbildningen. SÖ:s förslag remissbehandlas f. n.

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation har i en gemensam skrivelse tagit upp en rad frågor angående fortsatta insatser för vuxenutbildning.

Handikappförbundens centralkommitté har i särskild skrivelse framhållit åtgärder som bör vidtagas för att förbättra de handikappades situation i samhället.

Anslaget för bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. som under innevarande budgetår betecknats E 13. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. och legat under SÖ:s ansvarsområde föreslås budgetåret 1978/79 föras över till centrala studiestödsnämndens (CSN) ansvarsområde och betecknas F 9. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. Jag avser att senare ge CSN i uppdrag att utvärdera den hittills bedrivna uppsökande verksamheten. Utvärderingen bör bedrivas så att möjlighet ges till en samordnad värdering av denna verksamhet och den uppsökande verksamhet i bostadsområden, som SÖ redan har i uppdrag att utvärdera.

För vuxenutbildningen inom utbildningsdepartementets område har jag för budgetåret 1978/79 beräknat ca 1 430 milj; kr. vilket är en ökning av utgifterna i förhållande till innevarande budgetår med ca 235 milj. kr.

E 1. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag

Jag har i den inledande översikten om kulturändamål anmält att jag avser att senare föreslå regeringen att under våren 1978 lägga fram en särskild proposition med anledning av radioutredningens betänkande (SOU 1977: 19) Radio och TV 1978—1985.

I propositionen kommer under anslaget E 1. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag att behandlas de i statsbudgeten för innevarande budgetår upptagna anslagen E 1. Viss utbildning via radio och television m. m. och E 15. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag.

I avvaktan på den särskilda propositionen bör anslaget till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag t. v. tas upp i förslaget till statsbudget med ett oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag för budgetåret 1978/79 beräkna ett anslag av 60 493 000 kr.

Prop. 1977/78:108    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 554

E 2. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

6 251 895

7 072 000

8 105 000

För den riksrekryterande vuxenutbildningen finns statliga skolor i Norrköping och Härnösand. Vid dessa ges utbildning enligt läroplanerna för gmndskolans högstadium och gymnasieskolan.

Undervisningen vid statens skolor för vuxna bygger på en kombination av muntlig undervisning under periodvis återkommande kurser vid skolorna och självstudier i form av brevskolestudier på hemorten (s. k. varvad undervisning). I enlighet med beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967: 85, SU 1967: 117, rskr 1967: 277) anordnas vid skolan i Norrköping även enbart brevskoleundervisning. Bestämmelser om den statliga riksrekryterande vuxenutbildningen har meddelats i förordningen (1971:424) om kommunal och statiig vuxenutbildning (ändrad senast 1977: 550).

	1977/78	Beräknad ändri	ng 1978/79
		Skolöverstyrelsen	Föredraganden
Personal
Lärarpersonal Övrig personal	38,5 23,5	+ 1 -1-2		of. of.
	62	-f3		of.
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Tekniska stödåtgärder m.m. för handikappade elever	5 934 400 5 000 28 300 621 000 464 500 18 800	-f 574 408 of. -1-     2 800 -f  62 100 -t- 46 500 of.	-1- -1--1-	937 000 of. 2 800 66 800 26 700 of.
	7 072 000	-1-685 808	-M 033 300
Avrundat		4-686 000	J_	1 033 000

Skolöverstyrelsen

Elever i varvad undervisning vid de statliga skolorna för vuxna studerar i ökad omfattning enstaka ämnen. Elevantalet har på gmnd härav ökat något, särskilt vid skolan i Hämösand. Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar även med viss fortsatt ökning med hänsyn till det förbättrade studiestödet, de nya reglerna för behörighet till högre studier och införandet på försök av vissa kurser motsvarande läroplanerna för de tvååriga yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan. SÖ uppskattar det sammanlagda antalet elever vid skolorna under budgetåret 1978/79 till ca 2 800. Antalet deltagare i den varvade undervisningen berälcnas bli i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 555

huvudsak oförändrat (ca 14 000) eftersom eleverna nu tenderar att läsa färre ämnen än tidigare.

I den rena brevskoleundervisningen vid skolan i Norrköping har antalet deltagare ökat kraftigt de senaste åren och kan 1978/79 beräknas uppgå till ca 15 000.

1. Pris- och löneomräkning m.m. 511 692 kr., varav 400 292 avser löneomräkning.

2. 0-altemativet skulle innebära en minskning med tre lektorstjänster och 347 undervisningstimmar. Nedskärningen skulle innebära att det genomsnittliga antalet kursdeltagare per skolperiod begränsades för skolan i Norrköping till 885 ( — 115) och för skolan i Härnösand till 910 ( — 90) kursdeltagare.

3. Timlärartimmar vid skolan i Härnösand föreslås bli omräknade till en icke-ordinarie adjunktstjänst (-f 33 207 kr.).

4. Med hänsyn till ökningen av antalet brevstuderande vid skolan i Norrköping föreslår SÖ inrättandet av ytterligare en kansliskrivartjänst ihF5 (-1-71 307 kr.).

5. SÖ föreslår att en tjänst som institutionstekniker inrättas vid skolan i Hämösand (-1-65 602 kr.).

6. Behovet av skrivningsvakter har ökat vid de båda skolorna på grund av att allt fler kursdeltagare läser enstaka ämnen i s. k. kortkurser och inte deltar i den lärarledda undervisningen under hela femveckors-perioder. För dessa måste särskilda skrivningstillfällen anordnas (-1-4 000 kr.).

Föredraganden

Vid min beräkning av lönekostnadsposten har jag räknat med en högre löneomräkning än vad skolöverstyrelsen (SÖ) har gjort (1). Vad gäller omvandlingen från timlärartimmar till en icke-ordinarie adjunkts-tjänst får denna göras inom ramen för anvisade medel (3). SÖ:s övriga förslag är jag inte beredd att tillstyrka (4—6). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8 105 000 kr.

E 3. Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier

1976/77 Utgift 2 210 432 Reservation 31

1977/78 Anslag 3 700 000

1978/79 Förslag 4 840 000

Från anslaget betalas material för självstudier samt kostnader i samband med granskning av elevernas svarslösningar. Anslaget täcker kostnaderna för elever vid de statliga vuxenskolorna och för viss förlängd undervisning i gymnasieämnen utanför gymnasieskolan.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 555

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79 Skolöver-            Föredra-styrelsen             ganden
Kostnader för material m.m. Arvoden för granskning av svarslösningar	I3 700 000	-fl 140 000	-t-l 140 000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar liksom föregående år kostnaderna efter antalet kursdeltagare. SÖ räknar med en kostnad per kursdeltagare av 110 kr., vilket innebär en prisomräkning med 10 %.

SÖ beräknar därmed anslaget för budgetåret 1978/79 till 4 840 000 kr.

Föredraganden

Vid min beräkning av anslaget för budgetåret 1978/79 räknar jag med samma prisomräkning som skolöverstyrelsen har föreslagit. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 840 000 kr.

E 4. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.

1976/77 Utgift 224 037 Reservation 63110

1977/78 Anslag 309 000

1978/79 Förslag 340 000

Från   anslaget  bekostas   materiel,   böcker,   utrustningskomplettering m. m. vid skolorna för vuxna i Norrköping och Härnösand.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skolöverstyrelsen	Föredraganden
Materiel, böcker m. m. Utrustningskomplettering	309 000	-\- 31 000 -h 100 000	-1- 31 000
	309 000	-hl31 000	-1- 31 000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar för budgetåret 1978/79 i huvudsak oförändrat antal kursdeltagare i varvad undervisning vid de statliga skolorna för vuxna och beräknar 10 % i prisomräkning på föregående års anslag (-f31 000 kr.).

SÖ räknar med att viss yrkesinriktad utbildning kommer att bedrivas vid statens skolor för vuxna. Fr. o. m. vårterminen 1977 erbjuds vid statens skola för vuxna i Härnösand utbildning i bygg- och anlägg-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 557

ningsteknik. En utökning av den yrkesinriktade utbildningen väntas också ske. SÖ beräknar i likhet med föregående budgetår m.edel för utrustningskomplettering under budgetåret 1978/79 med 100 000 kr.

För budgetåret 1978/79 föreslår SÖ en höjning av detta anslag till 440 000 kr. (-fl31 000 kr.).

Föredragaitden

För budgetåret 1978/79 har jag räknat med samma prisomräkning som skolöverstyrelsen (SÖ) har föreslagit. Jag är däremot inte beredd att tillstyrka de medel som SÖ har föreslagit för utrustningskomplettering vid de båda skolorna, utan vill avvakta ytterligare försöksverksamhet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till StatUga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 340 000 kr.

E 5. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.

1976/77 Utgifti 281 627 535 1977/78 Anslag 291 000 000 1978/79 Förslag      364 500 000

• Budgetåret 1976/77 Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna.

Kommunal vuxenutbildning omfattar enligt beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967: 85, SU 1967: 117, rskr 1967: 277) utbildning som motsvarar utbildningen enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och för gymnasieskolan. Dessutom finns s. k. särskild yrkesinriktad utbildning. Statsbidrag utgår med 100 % av utgifterna för löner till lärare och skolledare. Bestämmelser om statsbidrag finns i förordningen (1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1977: 550).

Enligt nuvarande bestämmelser får kurs påbörjas inom kommunal vuxenutbildning om antalet elever beräknas varaktigt uppgå till lägst 12. Inom det allmänna stödområdet utom g-ort (ort där reguljär treårig eller fyraårig linje av gymnasieskolan får anordnas) får kurs påbörjas även om antalet elever beräknas varaktigt uppgå till lägst åtta. Regeringen har för budgetåren 1976/77 och 1977/78 medgivit att kurser med lägre deltagarantal än normalt får startas i vissa fall. För elever, som på grund av syn- eller hörselskada, nedsatt rörelseförmåga eller psykisk sjukdom har svårt att följa den vanliga undervisningen får specialundervisning (speciell kurs) anordnas. Speciell kurs får påbörjas om antalet elever i kursen beräknas varaktigt uppgå till lägst fem. När det gäller elever som är intagna i kriminalvårdsanstalt krävs också varaktigt lägst fem för att kurs skall påbörjas.

Kurs i kommunal vtixenutbildning får omfatta högst 35 elever. Kurs

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 558

i yrkestekniskt ämne får dock omfatta högst 16 elever, om antalet elever i motsvarande ämne eller kurs i gymnasieskolan får vara högst 16.

Fr. o. m. våren 1971 har riksdagen varje år beslutat att antalet undervisningstimmar i kurser på gymnasieskolenivå får öka med högst 10 % jämfört med föregående år.

Utöver det antal undervisningstimmar som medges för varje kurs inom kommunal vuxenutbildning utgår statsbidrag i form av ett scha-blontillägg som får användas för stödundervisning, studiehandledning och studie- och yrkesorientering. Schablontillägget motsvarar kostnaderna för 25 % av antalet undervisningstimmar på grundskolenivå och 10 eller 13 % av antalet undervisningstimmar på gymnasieskolenivå beroende på vilket slag av kurs det är fråga om.

Från anslaget bestrids enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77: 100 bil. 12, UbU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 176) sedan den 1 juli 1977 också kostnaderna för grundutbildning för vuxna. Utbildningen är avsedd för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik. Varje kommun skall sörja for att grundutbildning anordnas i kommunen för den som behöver den. Statsbidrag utgår med 100 % av utgifterna för löner till lärare. Bestämmelser om statsbidrag finns i förordningen (1977: 537) om grundutbildning för vuxna.

De studerande skall sammanföras till grupper. Om antalet studerande överstiger sju får gruppen delas. De som av särskilda skäl har behov av enskild undervisning eller undervisning i mindre grupp kan få det. Statsbidrag utgår för sjij lektioner per vecka vid enskild undervisning och enligt en stigande skala från 12 till 28 lektioner per vecka för undervisning i grupp om två till sju elever. Statsbidrag utgår för 37 veckor för år, men undervisningen kan förläggas till lägre eller högre antal veckor. Utöver detta utgår statsbidrag i form av ett schablontillägg som får användas för information och uppsökande verksamhet, studiehandledning, studie- och yrkesorientering, studiebesök, kurativa insatser, tolkning samt stödundervisning. Statsbidrag utgår ej för läromedel. Schablontillägget motsvarar kostnaderna för 15 % av antalet undervisningstimmar.

Skolöverstyrelsen

Kommunal vuxenutbildning fick under budgetåret 1976/77 anordnas i alla kommuner utom två. Dessutom anordnades kommunal vuxenutbildning i 12 landstingskonununer. I juni 1977 fanns särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning inrättade i 41 kommuner. I dessa fanns sammanlagt 51 sådana enheter.

Skolöverstyrelsen (SÖ) framhåller att antalet deltagare i kurser på dagtid har ökat markant, särskilt vad gäller gmndskolekurser. Ökningen beror sannolikt till stor del på att det särskilda vuxenstudiestödet möjliggör studier på hel- eller halvtid. Antalet elever i kurser motsvarande

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 559

gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade luijer samt vissa specialkurser, som försöksvis anordnats även budgetåret 1976/77 och som bl. a. ersatt vissa kurser för särskild yrkesinriktad utbildning, har ökat från höstterminen 1975. Denna ökning har emellertid i viss mån skett på bekostnad av antalet elever i kurserna för särskild yrkesinriktad utbildning. Totalt har elevantalet i de yrkesinriktade kurserna därigenom minskat med 1 941 elever.

Vid fördelningen av den timresurs för gymnasieskolekurser 1976/77 som ställdes till SÖ:s förfogande har SÖ sökt prioritera arbetsmarknads-inriktade kurser och i första hand sökt tillgodose önskemål om ökat antal undervisningstimmar i de mindre kommunerna. SÖ framhåller att det med nu gällande resurstilldelningssystem likväl inte har varit möjligt att åstadkomma någon större utjämning av de hittillsvarande stora regionala skillnaderna i utnyttjandet av tillgängliga resurser.

SÖ räknar med ökat antal elever i grundskolekurser också de närmast följande budgetåren. För teoretiska gymnasieskolekurser räknar SÖ också med en ökning av elevantalet. På den särskilda yrkesinriktade sektorn torde antalet kurser och deltagare minska något allteftersom grundläggande utbildning anordnas som delkurser hämtade från läroplanerna för yrkestekniska ämnen på linjer och specialkurser inom gymnasieskolan. De nya kurserna är emellertid genomgående längre, varför antalet undervisningstimmar inom den yrkesinriktade sektorn torde komma att öka snarare än minska. Antalet särskilt yrkesinriktade kurser som saknar motsvarighet i gymnasieskolan torde öka, t. ex. genom att av SIFU-en-heten inom statens industriverk tidigare anordnade kurser successivt övertas av den kommunala vuxenutbildningen.

SÖ:s förslag till anslagsberäkning, som innebär en ökning av anslaget från 291 000 000 kr. till 383 000 000 kr. för budgetåret 1978/79, framgår av följande sammanställning.

Löne-och prisomräkning -f 8 160 000

Lönekostnadspålägg m.m. -1-40 320 000

Ökat antal undervisningstimmar i grund
skolekurser -f  1 006 500

Ökat antal undervisningstimmar i gymnasie
skolekurser -1-20 021840

Ökat antal särskilda skolenheter -f 3 802 860

Höjning av schablontillägget för yrkesin
riktad utbildning -f 3 500 000

Tekniska stödåtgärder för handikappade -\-     500 000

Försöksverksamhet med inbyggd utbildning -|-     850 000

Institutionsföreståndare vid särskilda skol
enheter +  1 250 000

Grundutbildning för vuxna, skolledarresurs -f 2 000 000

Vissa kurser för utländska studerande -I-10 529 750

Summa -f 91 940 950

Avrundat 4-92 000 000

SÖ:s förslag innebär förändringar i nuvarande organisation på följande punkter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 56o

1. Antalet undervisningstimmar på det gymnasiala stadiet i kommunal vuxenutbildning bör under 1978/79 i likhet med föregående år få öka med högst 10 %■ i förhållande till den faktiska nivån föregående år. De s. k. dispenskurserna, som anordnas med lägre deltagarantal med stöd av förordningen den 8 juli 1976 om elevantalet i vissa kurser inom kommunal vuxenutbildning, bör liksom hittills ligga utanför den tioprocentiga ökningen. Likaledes räknar SÖ med att garantikurser enligt förslag från kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) får ligga utanför denna ram. SÖ uppskattar därför ökningen av antalet timmar för gymnasieskolekurser till totalt ca 11 % (4-20 021 840 kr.).

2. I enlighet med beslut av riksdagen 1977 får kurs i yrkestekniskt ämne omfatta högst 16 elever om antalet elever i motsvarande ämne eller kurs i gymnasieskolan får vara högst 16. För att ytterligare öka möjligheterna att anordna yrkesinriktad utbildning föreslår SÖ att kurs i yrkestekniskt ämne får delas i samma omfattning som gäller för klass/ grupp i gymnasieskolan. Härav uppkommande behov av ytterligare lärartimmar föreslås rymmas inom ramen för en medgiven ökning med 10 % av antalet undervisningstimmar jämfört med föregående år.

3. Den 1977/78 påbörjade försöksverksamheten med samläsning mellan olika linjer och grenar i ämnena matematik, engelska och svenska på gymnasieskolenivå fortsätter 1978/79. SÖ räknar med att även den ryms inom ramen för en medgiven ökning med 10 % av antalet undervisningstimmar jämfört med föregående år.

4. SÖ föreslår att försöket med kurser med lägst åtta elever på orter med stor andel skiftarbetande utökas till att omfatta 150 (4- 50) kurser under budgetåret 1978/79. Kostnaderna för dessa kurser har inräknats i den ovan föreslagna ökningen av gymnasieskolekurser.

5. Med hänsyn till riksdagens beslut med anledning av prop. 1976/77: 150 bil. 5, varigenom kommun är skyldig att senast den 1 juli 1978 ha inrättat särskild enhet för kommunal vuxenutbildning om utbildningen varaktigt beräknas uppgå till minst 25,5 poäng, beräknar SÖ antalet särskilda skolenheter till totalt ca 80 under budgetåret 1978/79 (4-3 802 860 kr.).

6. Statsbidrag utgår i form av schablontillägg med kostnader motsvarande 13 % av antalet undervisningstimmar i teoretiska g5'mnasieskole-kurser och 10 % av antalet undervisningstimmar i yrkesinriktade gymnasieskolekurser och särskilda yrkesinriktade kurser. Behovet av stödåtgärder och studie- och yrkesorientering är stort i yrkesinriktade kurser. Kortutbildade söker sig ofta till sådana kurser. SÖ föreslår en höjning av schablontillägget för yrkesinriktad utbildning från 10 till 15 % (4-3 500 000 kr.).

7. Att arbetsformen inbyggd utbildning saknas inom kommunal vuxen
utbildning utgör ett svårt hinder för yrkesverksamma vuxna som önskar
genomföra studier i sådana ämnen där utbildningen kan anordnas en-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet 561

dast i form av inbyggd utbildning. Kommunalarbetareförbundet har — i anslutning till det samrådsförfarande som ägt rum inför fastställandet av timplaner och läroplaner i vissa yrkesinriktade ämnen för 1977/78 — ansett att de ämnen som nu kan inordnas inom kommunal vuxenutbildning enligt läroplanen för tvåårig vårdlinje bör kunna kopplas till förekommande ämnen i den inbyggda utbildningen. Vidare föreslår man att gymnasieskolans specialkurser på flera punkter skall ersätta kurser inom särskild yrkesinriktad utbildning för att ungdomar och vuxna skall erhålla likvärdig utbildning. En sådan förändring förutsätter att inbyggd utbildning kan anordnas inom kommunal vuxenutbildning. Även inom industri- och serviceområdet föreligger behov av att kunna anordna inbyggd utbildning i kommunal vuxenutbildning. Landsorganisationen i Sverige och Metallindustriarbetareförbundet har framhållit till SÖ, att om kommunal vuxenutbildning planerar att utnyttja ledig utbildningskapacitet i företag, så bör stränga krav ställas på företagets lämplighet. Utbildningen bör vara skild från produktionen. SÖ bör samråda med arbetsmarknadens parter i resp. bransch om lämpligheten att förlägga viss utbildning i företag. SÖ finner att dessa synpunkter på inbyggd utbildning bör tillmätas stort avseende och föreslår att inbyggd utbildning får införas försöksvis i kommunal vuxenutbildning. I varje särskilt fall bör fordras att SÖ efter samråd med arbetsmarknadens parter länmar medgivande till kommun som önskar anordna inbyggd utbildning. SÖ uppskattar att behovet av inbyggd utbildning budgetåret 1978/79 har en omfattning som motsvarar 50 kurser (4- 850 000 kr.).

8. SÖ framhåller att lärare i gymnasieskolan, som undervisar i kommunal högskoleutbildning och/eller är föreståndare för ämnesinstitution för denna utbildning, får medräkna den tjänstgöring som avser den kommunala högskoleutbildningen för erhållande av arvodestjänst som institutionsföreståndare, under förutsättning att utbildningen är förlagd till den skolenhet med gymnasieskola vid vilken läraren tjänstgör. SÖ anser att motsvarande rätt att få inräkna tjänstgöring för erhållande av arvodestjänst som institutionsföreståndare bör tillkomma lärare som tjänstgör i kommunal vuxenutbildning förlagd till skolenhet med grundskola eller gymnasieskola. Dessutom bör arvodestjänster som institutionsföreståndare inrättas vid de särskilda skolenheterna för kommunal vuxenutbildning (-Fl 250 000 kr.).

9. Grundutbildningen för vuxna administreras som regel av skolledare inom kommunal vuxenutbildning. Om utbildningen skall kunna genomföras på avsett vis innebär den åtskilligt merarbete för skolledningen. SÖ föreslår därför att poängsättning införs för utbildningen (4-2 000 000 kr.).

10.   Enligt det förslag från arbetsgruppen för behörighetsgivande för
utbildning för utländska studerande, som överlämnades till regeringen
våren 1976, skulle de kurser i svenska språket för icke svensktalande

36    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 552

studerande m. fl., som nu bekostas ur särskilt anslag, inordnas i den kommunala vuxenutbildningen. SÖ beräknar medel härför under förevarande anslag (4- 10 529 750 kr.). SÖ framhåller att, även om dessa kurser inte skulle överföras till kommunal vuxenutbildning, krävs särskilda kurser i svenska inom kommunal vuxenutbildning för vissa utländska studerande.

En person som vill studera ett ämne i kommunal vuxenutbildning och som tidigare har betyg i ämnet från grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande äldre skolform får tas in i kurs endast om det inte medför ökade kostnader för statsverket. Undantag görs för elev som behöver läsa ett ämne för att bli behörig till utbildning. Även om den studerande tas in i kursen får han inte betyg efter avslutad kurs. Däremot får han betyg om han går upp i en särskild prövning i ämnet. Det betyg som då erhålls får inte användas vid urval. I en urvalssituation gäller det första betyget. SÖ föreslår i en skrivelse till regeringen den 27 januari 1977 att bestämmelserna ändras så att alla som genomgått en kurs har samma rätt att få betyg i ämnet efter kursen.

I skrivelse den 7 september 1977 lämnar SÖ bl. a. förslag till utformningen av den yrkesinriktade utbildningen inom kommunal vuxenutbildning fr. o. m. den 1 juh 1978. Skrivelsen omfattar en redovisning av vunna erfarenheter under budgetåren 1975/76 och 1976/77, då försöksverksamhet bedrivits med yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning motsvarande gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer och specialkurser. SÖ redovisar vidare innehåll och timtal i av SÖ fastställda läroplaner för yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Vidare ger SÖ förslag till riktlinjer för fastställande av högsta antal lektioner, tid för prov inräknad, som kurs får omfatta vad gäller yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning.

De erfarenheter SÖ samlat in under försöksperioden är mycket positiva och SÖ föreslår att försöksverksamheten permanentas vid försöksperiodens slut, dvs. fr. o. m. den 1 juli 1978. Det föreslås ske i stort sett med den utformning som försöket haft sedan den 1 juli 1976. Detta innebär att den yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningen omfattar dels utbildning motsvarande gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer och specialkurser, dels särskild yrkesinriktad utbildning enligt läroplaner som SÖ fastställer. Alla läroplaner inom yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning fastställs fr. o. m. den 1 juli 1977 efter samråd med arbetsmarknadens parter. Vilka kurser som skall anordnas i en kommun beslutas av vederbörande skolstyrelse. Kurser inom yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning får dock anordnas först efter lokalt samråd med arbetsmarknadens parter. SÖ anser att förordningen om riktlinjer för fastställande av högsta antal lektioner inom yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning bör omfatta gymnasieskolans hela utbildningsprogram.

Praktiska svårigheter föreligger inom vissa områden såsom vårdom-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 563

rådet. Inom detta område bÖr dessutom hänsyn tas till bristen på praktikplatser. Efter samråd med arbetsmarknadens parter bör dock SÖ från fall till fall fastställa vilka av dessa program som får anordnas inom kommunal vuxenutbildning.

Lärare och elever har till SÖ framfört att man inte vill sätta graderade betyg i kortare kurser inom särskild yrkesinriktad utbildning av fortbildnings- och vidareutbildningskaraktär. Med anledning därav hemställer SÖ att i samråd med arbetsmarknadens parter få ange i anvisningar till timplanen för kurser inom särskild yrkesinriktad utbildning om betyg skall sättas eller om noteringen "Deltagit" räcker.

SÖ har samrått med arbetsmarknadens parter om förslagen i skrivelsen den 7 september 1977, varvid enighet nåddes.

Föredraganden

Jag beräknar medel för löne- och prisomräkningar samt för vissa kostnadsökningar av automatisk natur. Vidare beräknar jag medel för ökat antal undervisningstimmar i grundskolekurser. Däremot räknar jag inte med någon ökning av antalet undervisningstimmar i gymnasieskolekurser eller kmser för särskUd yrkesinriktad utbildning. (1)

Dessa förslag innebär en tillfällig begränsning av den kommunala vuxenutbildningens gymnasieskolekurser. För att detta inte skall medföra ett försämrat kursutbud till men för de studerande som har klara utbildningsmål i sikte, krävs noggranna överväganden i fråga om vilka kurser som skall anordnas. Det samråd med arbetsmarknadens parter som numera föreskrivs beträffande yrkesinriktade kurser bör underlätta den nödvändiga prioriteringen. En skärpt uppmärksamhet av det slag jag har nämnt finner jag motiverad också av andra skäl än de jag här har anfört.

Under budgetåren 1976/77 och 1977/78 har regeringen medgivit att kurser med lägre deltagarantal än normalt får startas i vissa fall. Dessa bestämmelser kommer att ersättas av permanenta bestämmelser med motsvarande innehåll fr. o. m. den 1 juli 1978. Denna fråga har behandlats närmare i prop. 1977/78: 36 om kommunal vuxenutbildning. De kurser som startas med stöd av dessa föreskrifter bör rymmas inom den ram för antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning under budgetåret 1978/79 som jag nyss föreslagit.

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens (SÖ) förslag att kurs i yrkestekniskt ämne får delas i samma omfattning som gäller för klass/grupp i gymnasieskolan. Den kommunala vuxenutbildningen utnyttjar gymnasieskolans lokaler och utmstning för sin yrkesinriktade utbildning. Dessa resurser är dimensionerade efter de regler för delning av klass/grupp som gäller i ungdomsskolan. Att samma regler kan tillämpas även inom kommunal vuxenutbildning är därför en förutsättning för att undervisningen skall fungera effektivt. Det behov av ytterligare lärartimmar som uppstår om

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 564

förslaget genomförs, bör rymmas inom ramen för antalet tillgängliga undervisningstimmar i gymnasieskolekurser. (2)

En tvåårig försöksverksamhet med samläsning mellan olika linjer och grenar i ämnena matematik, engelska och svenska på gymnasieskolenivå påbörjades under budgetåret 1977/78. Den omfattar sammanlagt högst 75 kurser. Försöksverksamheten bör fullföljas under budgetåret 1978/79. Någon ökning av antalet undervisningstimmar med anledning härav erfordras inte. (3)

Försöksverksamheten med kurser med lägst åtta elever på orter, där skiftarbete förekommer i större omfattning, bör också fortsätta och under budgetåret 1978/79 i enlighet med SÖ:s förslag utökas med 50 kurser. Någon ökning av antalet undervisningstimmar med anledning härav erfordras inte. (4)

Jag beräknar medel för skolledare vid ökat antal särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning i den omfattning SÖ angett. (5)

Jag är inte beredd att föreslå någon höjning av schablontillägget för gymnasieskolekurser och särskild yrkesinriktad utbildning. (6)

SÖ:s förslag beträffande dels inbyggd utbildning och dels institutionsföreståndare är jag inte heller beredd att biträda. (7 och 8)

Fr. o. m. budgetåret 1977/78 gäller nya regler för grundutbildning för vuxna och kostnaderna bestrids från anslaget Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. TiU grund för SÖ:s kostnadsberäkningar för budgetåret 1978/79 ligger därför endast en ungefärlig uppskattning av vilken omfattning verksamheten kan tänkas få. En säkrare grund för kostnadsberäkningarna bör eftersträvas till ett kommande år. SÖ bör därför i sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1979/80 redogöra för vilken omfattning grundutbildningen för vuxna haft under budgetåret 1977/78 i fråga om antal deltagare och antal undervisningstimmar. (9)

Jag beräknar medel för kurser i svenska för icke svensktalande studerande m. fl. imder anslaget D 22. Vissa kurser för utländska studerande. Där redovisas också förslag från SÖ och dåvarande universitetskanslersämbetet om behörighetsgivande förutbildning för utländska studerande samt yttranden över förslagen. Dessa frågor bör som jag anfört vid min anmälan av nyss nämnda anslag belysas ytterligare. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till SÖ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 om särskilda kurser i svenska för vissa utländska studerande inom kommunal vuxenutbildning. (10)

Efter beslut av statsmakterna år 1972 och år 1973 (prop. 1972: 261, UbU 1972: 17, rskr 1972: 149 resp. prop. 1973: 54, UbU 1973: 27, rskr 1973: 174) får en person som tidigare har betyg i ett ämne intas till kurs i samma ämne inom kommunal vuxenutbildning endast under förutsättning att han kan beredas plats utan ökade kostnader för statsverket. Detta gäller dock ej om studierna krävs för behörighet till utbildning. Om

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet ses

sådana elever kan beredas plats i en kurs är de ändå inte berättigade att få ett nytt betyg efter genomgången kurs. De kan däremot få ett nytt betyg genom att gå upp i särskild prövning i ämnet. Jag anser att alla deltagare i samma kurs bör behandlas på samma sätt vad gäller betygsättning och finner att betyg i enlighet med SÖ:s förslag bör sättas för alla som genomgått kursen. Reglerna i förordningen (1971: 424) om kommunal och statiig vuxenutbildning bör ändras i enlighet härmed. Det är fortfarande det första betyget i ett ämne som skall ingå i ett eventuellt slutbetyg resp. avgångsbetyg och som skall beaktas vid meritvärdering i samband med ansökan till högre utbildning. Den föreslagna ändringen innebär därför inte att möjligheter till konkurrenskomplettering skapas.

I budgetpropositionen för budgetåret 1976/77 (prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 462) redovisade min företrädare att ett utvecklingsarbete pågick inom SÖ med att anpassa den mer utpräglat yrkesinriktade delen av den kommunala vuxenutbildningen till gymnasieskolans linjer och linjeanknutna specialkurser. I föregående budgetproposition (prop. 1976/77:100 bil. 12 s. 425) redovisade jag att regeringen genom beslut den 26 maj 1976 meddelat riktlinjer som gjorde det möjligt för SÖ att fortsätta detta utvecklingsarbete under budgetåren 1976/77 och 1977/78. De nya riktlinjerna betonar starkare än tidigare att utformningen av läroplaner m. m. bör ske i samråd med arbetsmarknadens parter. Samtliga läroplaner som skall gälla efter den 1 juli 1977 skall nämligen fastställas av SÖ efter samråd med arbetsmarknadens parter. Vidare skall beslut om anordnande av yrkesinriktade kurser i en kommun föregås av lokalt samråd med arbetsmarknadens parter.

SÖ redovisar mycket positiva erfarenheter från försöksperioden och föreslår efter samråd med arbetsmarknadens parter att verksamheten permanentas fr. o. m. den 1 juli 1978. Det föreslås ske i stort sett med den utformning som försöket haft sedan den 1 juli 1976. SÖ föreslår att föreskrifter om lokalt och centralt samråd med arbetsmarknadens parter beträffande yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning förs in i förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning. Vidare föreslår SÖ att generella riktlinjer omfattande gymnasieskolans hela utbildningsprogram utfärdas för fastställande av högsta antal lektioner, tid för prov inräknad, som yrkesinriktad kurs inom kommunal vuxenutbildning får omfatta. Jag delar Sö:s uppfattning på dessa punkter. Vidare anser jag att kortare kurser inom särskild yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, som ju inte har någon motsvarighet i gymnasieskolans progiam, inte behöver betygsättas med siffrorna 1—5. SÖ bör efter samråd med arbetsmarknadens parter ange i läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning om graderade betyg skall sättas eller om noteringen "Deltagit" i stället skall anges. Det ankommer på regeringen att meddela erforderliga föreskrifter och att utfärda riktiinjer för fastställande av högsta antal lektioner som kurs får omfatta.

I prop. 1977/78: 36 om kommunal vuxenutbildning framhöll jag bl. a.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 566

att det är nödvändigt med en viss förstärkning av skolledarresursen inom kommunal vuxenutbildning. Jag förordade att vissa medel skulle ställas till SÖ:s förfogande för att tilldelas kommuner som har en nystartad kommunal vuxenutbildning eller en med ringa omfattning i förhållande till befolkningsunderlaget. Jag anmälde min avsikt att återkomma till frågan i budgetpropositionen.

Jag räknar med att ca 60 kommuner bör få del av den förstärkning av skolledarresursen inom kommunal vuxenutbildning som jag nu föreslår. SÖ bör få i uppdrag att efter ansökan från kommunerna besluta vilka som skall få del av förstärkningen. Härvid bör SÖ — utöver de i prop. 1977/78: 36 angivna kriterierna — också ta hänsyn till bl.a. andelen kortutbildade i kommunen, utbudet och inriktningen av vuxenutbildning i övrigt i kommunen. SÖ bör bemyndigas att medge att nedsättning av undervisningsskyldigheten för studierektorer får göras med fler veckotimmar än vad som annars är möjligt enligt gällande bestämmelser. Antalet skolledare bör i regel inte utökas. SÖ:s beslut om ytterligare nedsättning av undervisningsskyldigheten för studierektorer bör totalt få uppgå till högst 174 veckotimmar under budgetåret 1978/79. Kostnaden för detta beräknas till ca 1 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att utfärda erforderliga föreskrifter.

Efter beslut år 1971 (prop. 1971:37, UbU 1971: 13, rskr 1971: 170) utgår statsbidrag till kostnader för intagning av elever till kommunal vuxenutbildning och därmed sammanhängande åtgärder samt till kostnader för bidrag som kommun finner skäl bevilja studieförbund för uppsökande verksamhet. Statsbidraget utgår med belopp som motsvarar 2 % av statsbidraget till lönekostnader för skolledare och lärare. Jag räknar inte med några kostnader för detta ändamål ( — 3 580 000 kr.). Reglerna i förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning bör ändras i enlighet härmed.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 364 500 000 kr.

E 6. Bidrag till studiecirkelverksarahet

1976/77 Utgift 443 000 000 1977/78 Anslag 507 000 000 1978/79 Förslag      588 500 000

Enligt bestämmelsema i förordningen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (omtryckt senast 1974: 455, ändrad senast 1977: 548) utgår statsbidrag för studiecirklar i allmänhet med högst 75 % av de bidragsgrundande kostnaderna. Bidragets storlek bestäms av följande regler.

För allmänna studiecirklar kan bidraget till kostnadema för ledare och studiematerial för varje studietimme utgöra högst 46 kr. För cirklar

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 567

på ort inom det allmänna stödområdet som inte har reguljär treårig eller fyraårig linje av gymnasieskola utgår bidrag till kostnaden för ledarens resor och traktamente. För dessa cirklar utgår dessutorn ett schabloniserat tilläggsbidrag med två kr. per studietimme.

För allmänna studiecirklar i vissa ämnen, s. k. prioriterade studiecirklar, utgår ett schabloniserat tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme. De prioriterade studiecirklama är cirklar i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på högst grundskolans nivå, cirklar i hemspråk för invandrare, cirklar som har till syfte att meddela facklig utbildning och cirklar som har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att meddela sig.

Om expert eller fackman medverkar i allmän studiecirkel som han inte tillhör utgår statsbidrag för arvode, resekostnadsersättning och traktamente med högst 40 kr. för varje studietimme. För universitetscirklar kan bidraget till kostnaderna för ledararvode och studiematerial utgöra högst 75 kr. för varje studietimme. Därutöver utgår bidrag till kostnaden för ledarens resor och traktamente. Bidrag utgår vidare med 100 %, dock högst ett visst belopp, av kostnader för arvode till teckenspråkstolk som medverkar i allmän studiecirkel eller universitetscirkel.

Bidrag utgår med 75 % av kostnaderna för arbetsgivaravgifter m. m. för ledare i studiecirkel och för hela kostnaden för arbetsgivaravgifter m. m. för teckenspråkstolk.

För budgetåret 1977/78 har 106,5 milj. kr. tillförts anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden.

Skolöverstyrelsen

1. Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar att antalet studietimmar i allmänna studiecirklar kommer att öka med 1 000 000, varav 340 000 studietimmar beräknas ingå i studiecirklar med tilläggsbidrag. Antalet studietimmar i universitetscirklar beräknas öka med 20 000. (4-140 600 000 kr.)

2. SÖ har tidigare framhållit vikten av att deltagarkostnaderna i studiecirkelverksamheten hålls så låga som möjligt och i den prioriterade verksamheten helst utan kostnad. Under en period av intensivt arbete för utvecklingen av den totala vuxenutbildningen får inte studieförbundens möjligheter till aktiv lokal verksamhet försvagas. SÖ föreslår därför att tilläggsbidraget till den prioriterade studiecirkelverksamheten räknas upp från 15 kr. till 25 kr. per studietimme (4-37 300 000 kr.). Beträffande bidragen till ledararvoden förutsätter SÖ att dessa anpassas till utfallet av kommande avtalsförhandlingar samt att vid beräkning av bidrag till ledararvode hänsyn också tas till utrymme för lönebikostnader.

3. Bidraget per studietimme till universitetscirklar har varit oförändrat sedan år 1963. Samtidigt som de studieplansbundna studiecirklama har

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 568

minskat i omfattning har de fria universitetscirklarna visat en markant ökning. SÖ finner det angeläget att bidraget räknas upp så att deltagande i universitetscirklar också möjliggörs för dem som nu hindras deltaga som en följd av de allt högre avgifter som studieförbunden tvingats ta ut för denna verksamhet. Statbidraget föreslås höjas från 75 kr. till 100 kr. per studietimme, varav högst 80 kr. till ledararvode (4-7 075 000 kr.).

4. För ledare i universitetscirklar beräknar SÖ att kostnaderna för resor och traktamenten kommer att öka med 282 000 kr. och motsvarande kostnader för ledare i studiecirklar inom det allmänna stödområdet beräknas öka med 101 000 kr. (4-383 000 kr.).

5. Kostnadema för resekostnadsersättning och traktamenten till teckenspråkstolkar beräknas öka liksom kostnadema för medverkan av teckenspråkstolkar (-1-120 000 kr.).

6. SÖ beräknar att kostnaderna för fackmannamedverkan kommer att öka med 1160 000 kr.

7. SÖ beräknar ökade kostnader för arbetsgivaravgifter med 40 milj. kr.
varav 31 inilj. kr. utgör belastning från tidigare år och 9 milj. kr. för
budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Under de senaste åren har antalet studiecirkeltimmar ökat kraftigt. Budgetåret 1977/78 beräknar skolöverstyrelsen (SÖ) att antalet studietimmar kommer att uppgå till ca 9,9 miljoner och för budgetåret 1978/79 räknar SÖ med en ytterligare ökning av antalet timmar med ca 10 %.

För egen del finner jag det med hänsyn till det rådande ekonomiska läget nödvändigt att en temporär begränsning av ökningen av den statsbidragsberättigade studiecirkelverksamhetens omfattning kommer till stånd. Jag föreslår därför att det totala antalet studietimmar under budgetåret 1978/79 får öka med högst 2 % jämfört med det faktiska antalet redovisade studietimmar under budgetåret 1977/78. Detta är det utrymme för studiecirkelverksamhet som staten ikläder sig kostnadsansvaret för budgetåret 1978/79. Om studieförbunden anordnar verksamhet härutöver får denna finansieras på annat sätt.

Jag beräknar att utrymme för en viss ytterligare reell ökning av verksamheten kan skapas genom att skärpt uppmärksamhet ägnas kontrollen av att cirkelverksamheten genomförs i överensstämmelse med gällande bestämmelser. Studieförbunden måste ges förtroendet att i första hand själva svara för att så sker. SÖ bör utöva sin rätt att lämna dispens från gällande bestämmelser avseende studiecirkelverksamheten på ett sätt som står i överensstämmelse med kravet på en begränsad tillväxt av verksamheten. SÖ bör också ägna ökad uppmärksamhet åt tillsynen av verksamheten.

Vid min beräkning av anslaget för budgetåret 1978/79 har jag utgått

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet        569

från att antalet statsbidragsberättigade studietimmar kommer att uppgå till ca 10,1 miljoner. Vidare har jag utgått från att tilldelningen av studietimmar till de olika studieförbunden skall göras utifrån ett genomsnitt av studieförbundens verksamhet under budgetåren 1975/76—1977/ 78. Det ankommer på SÖ att fördela antalet studietimmar.

För budgetåret 1978/79 beräknar jag en höjning av statsbidraget per studietimme med 4 kr. För cirkelledare i universitetscirklar beräknar jag att kostnaderna för resor och traktamenten kommer att öka med 70 000 kr. Till bidrag för resekostnadsersättningar och traktamenten i det allmänna stödområdet har jag, i likhet med SÖ, beräknat ökade kostnader med 101 000 kr. (4). Jag har också beräknat att kostnaderna för resekostnadsersättningar och traktamenten till teckenspråkstolkar och kostnaderna för medverkan av teckenspråkstolkar kommer att öka med 120 000 kr. (5). Vidare beräknar jag att kostnaderna för fackmannamedverkan i studiecirklar kommer att öka med 1 160 000 kr. och kostnaderna för arbetsgivaravgifter med 38 milj. kr., varav 6,5 milj. kr. utgår som en engångsanvisning för budgetåret 1978/79 (6 och 7).

SÖ:s övriga förslag om förändringar av statsbidraget är jag inte beredd att tillstyrka.

Jag beräknar utgifterna under anslaget till ca 695 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 81 milj. kr. jämfört med budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 bör 106,5 milj. kr., dvs. oförändrat belopp jämfört med budgetåret 1977/78, tillföras anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Jag beräknar därför en ökning av anslaget med 81,5 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 106 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från det beskattade vuxenstudiestödet för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet,

2. till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 588 500 000 kr.

E 7. Bidrag till studieförbund

1976/77 Utgift 16 300 000

1977/78 Anslag        16 300 000 1978/79 Förslag       19 723 000

Enligt de speciella gmnder som godtagits av 1963 års riksdag (prop. 1963: 36, SU 1963: 74, rskr 1963: 190) utgår bidrag till av skolöverstyrelsen (SÖ) godkända studieförbund (f. n. tio). Bidraget utgår dels till organisationskostnader, dels till kostnader för pedagogisk verksamhet.

Bidraget till organisationskostnadema fördelas mellan studieförbun-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet

570

den på grundval av det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar under de tre senaste åren. Principerna för fördelningen utformas närmare av regeringen (prop. 1974; 28, UbU 1974: 27, rskr 1974: 249). Från organisationsbidraget utbetalar SÖ ett särskilt bidrag för utbildningsverksamhet bland sjömän (prop. 1963: 36 s. 83).

Bidraget till pedagogisk verksamhet fördelas mellan förbunden i proportion till genomsnittiiga antalet statsbidragsberättigade studietimmar under de tre senaste verksamhetsåren. Bidraget skall användas för åtgärder av pedagogisk natur inom studiecirkelverksamheten, i första hand till utgifter för utbildning av ledare för studiecirklar, framställning av studiematerial och pedagogiska hjälpmedel, anskaffande av apparater för pedagogiskt bruk samt pedagogisk försöksverksamhet.

Sedan budgetåret 1967/68 utgår ett särskilt belopp till studieförbundens pedagogiska verksamhet bland handikappade, sedan budgetåret 1972/73 ett bidrag till produktion av studiematerial för handikappade och sedan budgetåret 1975/76 bidrag till tekniska och organisatoriska stödåtgärder för handikappade. Dessa medel skall fördelas mellan studieförbunden med hänsyn till deras insatser för att utveckla studiehjälpmedel och studiemetoder m. m. för handikappade.

För budgetåret 1977/78 har 13,4 milj. kr. tillförts anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgift m. m.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skolöver-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Utgifter
Bidrag till studieförbundens
organisationskostnader	10 500 000	+ 2 000 000	-fl 000 000
Bidrag till studieförbundens
pedagogiska verksamhet	12 900 000	4-1 400 000	4-1032 000
Bidrag till studieförbundens
pedagogiska verksamhet
för handikappade	1 900 000	4-2 140 000	-f 1 199 000
Bidrag till produktion av
studiematerial och tekniska
och organisatoriska stödåt-
gärder för handikappade	2 400 000	4-   240 000	4-   192 000
Försöksverksamhet med upp-
sökande verksamhet i bo-
stadsområden	2 000 000	of.	of.
	29 700 000	4-5 780 000	+ 3 423 000
Inkomster
Vuxenutbildningsavgift	13 400 000	of.	of.
Nettoutgift	16 300 000	4-5 780 000	+ 3 423 000

Skolöverstyrelsen

1. För att ge studieförbunden såväl centralt som lokalt möjlighet att möta de nya arbetsuppgifter som läggs på studiecirkelområdet föreslår

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 571

skolöverstyrelsen (SÖ) en höjning av bidraget till studieförbundens organisationskostnader med 950 000 kr. Dessutom beräknar SÖ att denna anslagspost bör tillföras 1 050 000 kr. för att täcka kostnadsökningar (2 000 000 kr.).

2. SÖ föreslår att bidraget till pedagogisk verksamhet ökas med 1 400 000 kr., varav 1 300 000 kr. för att täcka kostnadsökningar och 100 000 kr. för pedagogiskt utvecklingsarbete och cirkelledarutbildning (+1400 000 kr.).

3. I prop. 1976/77: 87 bil. 1 om insatser till handikappades kulturella verksamhet (KrU 1976/77:44, rskr 1976/77:325) föreslogs att 70 000 kr. från anslagsposten Bidrag till tolkar för döva och 900 000 kr. från anslagsposten Folkbildningsverksamhet bland handikappade, anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet fr. o. m. budgetåret 1978/79 skulle sammanföras med anslaget Bidrag till studieförbund. SÖ föreslår därutöver att bidraget till tolkar för döva skall höjas med 70 000 kr. samt att anslagsposten Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet ökas med 1 100 000 kr. i enlighet med förslaget från kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning ( + 2 140 000 kr.).

4. Ökad handikappverksamhet innebär därutöver att bidragen till produktion av studiematerial och tekniska och organisatoriska stödåtgärder måste ökas. SÖ föreslår nu i avvaktan på erfarenheter av utbyggnaden endast en uppräkning motsvarande en kostnadsökning på 10 % ( + 240 000 kr.).

Föredraganden

För budgetåret 1978/79 förordar jag en höjning av bidraget till studieförbundens organisationskostnader med 1 000 000 kr. och en höjning av bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet med 1 032 000 kr.

I prop. 1976/77: 87 bil. 1 (s. 66) om insatser till handikappades kulturella verksamhet (KrU 1976/77: 44, rskr 1976/77: 325) anförde jag att de medel som innevarande budgetår är anvisade under anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet posterna Bidrag till tolkar för döva och Folkbildningsverksamhet bland handikappade fr. o. m. budgetåret 1978/79 skulle sammanföras med det allmänna bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade och beräknas under förevarande anslag. För budgetåret 1978/79 beräknar jag således en höjning av bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade med 1199 000 kr., varav 1 047 000 kr. (inkl. prisomräkning) avser den tidigare nämnda överföringen.

Vidare förordar jag en höjning av bidraget till produktion av studiematerial och tekniska och organisatoriska stödåtgärder för handikappade med 192000kr.

Sedan budgetåret 1975/76 har skolöverstyrelsen (SÖ) erhållit medel för uppsökande verksamhet i bostadsområden under en treårig försöksperiod. SÖ har också i uppdrag att utvärdera denna verksamhet. För

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        572

att dessa angelägna aktiviteter inte skall behöva avbrytas i och med att SÖ avslutar sitt uppdrag under är 1978 har jag även för budgetåret 1978/79 beräknat 2 milj. kr. för en fortsättning av försöksverksamheten.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag ytterligare 3 423 000 kr. under detta anslag. För budgetåret 1978/79 bör i likhet med budgetåret 1977/78 13 400 000 kr. tillföras detta anslag av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 13 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Bidrag till studieförbund,

2. till Bidrag till studieförbund anvisa ett anslag av 19 723 000 kr.

E 8. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

1976/77 Utgift» 195 653 531 1977/78 Anslag 224 497 000 1978/79 Förslag    271 557 000

1 Anslagen Bidrag till driften av folkhögskolor. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor och Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor.

Från anslaget utgår statsbidrag till driftkostnader för 110 folkhögskolor enligt folkhögskoleförordningen (1977: 551, ändrad 1977: 1089) i form av ett schablonbidrag per elevvecka om 0,0036 av kostnaden för lärarlön enligt L 12: 2 jämte sociala avgifter. Antalet elevveckor beräknas till 600 000. För viss fritidsledarutbildning vid folkhögskolor utgår tilläggsbidrag inom en kostnadsram av 840 000 kr. För att bereda folk-högskollärare fortsatt anställning vid vikande elevunderlag utgår medel inom en särskild kostnadsram. För handikappades folkhögskolestudier utgår bidrag till extrastöd samt bidrag till extra förstärkningsåtgärder. Viss del av sistnämnda bidrag skall reserveras för kompletteringar som ökar de enskilda skolornas åtkomlighet för handikappade studerande. Bidrag till extrastöd utgår också för musikkurser vid folkhögskolor samt för musikinstruktörs- och musikpedagogutbildnmg vid Framnäs folkhögskola och Folkliga musikskolan i Ingesund.

Särskilda statsbidrag utgår till Samernas folkhögskola i Jokkmokk och Finska folkhögskolan i Haparanda. Medel utgår utöver dessa för specialkurs i samisk och nordisk slöjd samt för undervisning i samiska språk vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk. Vidare utgår tilläggsbidrag för tjänstledighetslöner och kallortstillägg för rektorer och lärare vid folkhögskolan samt statsbidrag motsvarande tre garantitjänster för rektorer som är i behov av att övergå till lärartjänst.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 573

Ur anslaget utgår vidare statsbidrag till byggprojekt övergångsvis enligt punkt 9 i övergångsbestämmelserna till folkhögskoleförordningen inom en kostnadsram om 3 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Slutligen utgår ersättning till domänverkets fond för upplåten mark på Biskops-Arno.

Skolöverstyrelsen

Omfattningen av undervisningen vid folkhögskolor under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning.

Budgetär	Antal deltagare	Antal deltagare	Antal deltagare
	Vinterkurs	Ämneskurs	Sammanlagt
1972/73	13 554	33 885	47 439
1973/74	12 900	40 000	52 900
1974/75	12 800	53 000	65 800
1975/76	12 400	75 000	87 400
1976/77	12 800	114 000	126 800

A. Bidrag inom schablonen

1. Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar att den totala utbildningsvolymen för budgetåret 1978/79 inom folkhögskolan kommer att uppgå till ca 630 000 elevveckor. För nämnda ändamål beräknar SÖ att kostnaderna totalt kommer att uppgå till 219 465 288 kr., en ökning med 10 450 728 kr. Vidare framhåller SÖ att om den folkhögskoleutbildning som närmast svarar mot högskoleutbildning, genom riksdagsbeslut kommer att i budgethänseende hänföras till högskolan, avgår en kostnad som motsvarar ca 60 000 elevveckor, dvs. ca 12 milj. kr.

2. F. n. finns sex filialfolkhögskolor samt dessutom på likartat sätt organiserad folkhögskoleverksamhet på annan ort än skolorten, ofta bedriven i samverkan med organisationer. I regeringens proposition om folkhögskolan (prop. 1976/77: 55, UbU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 318) har förutsatts att en del av denna verksamhet skall omvandlas till självständiga folkhögskolor. SÖ anser det rimligt att uppskattningsvis fyra filialfolkhögskolor efter prövning kommer att föreslås bli självständiga fr. o. m. budgetåret 1978/79. Kostnaden härför beräknas till sammanlagt 620 000 kr. utöver de kostnader som ingår i redan fram-räknat eleweckotal.

3.1 I sitt remissyttrande över folkhögskoleutredningens huvudbetänkande Folkhögskolan (SOU 1976: 16) tillstyrkte SÖ rätt för folk-högskollärare att i tjänsten leda universitetscirkel. SÖ återkommer nu i frågan och föreslår att sådan möjlighet skall ges eftersom inga extra kostnader för statsverket uppkonamer,

3.2 En folkhögskollärare har rätt att i tjänsten inräkna timmar som handledare i studiecirkel. Däremot har han inte möjlighet att räkna in de timmar han fullgör som expert i studiecirkel. SÖ anser att det i vissa fall är ett mera rationellt utnyttjande av folkhögskolläraren om han med-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet        574

verkar i ett flertal studiecirklar som expert än att han fungerar som ledare av en enda cirkel. Enligt SÖ:s mening torde ett beslut om rätt att medverka som expert i studiecirklar komma att innebära att ca 1 000 cirkeltimmar byts mot samma antal experttimmar.

B. Bidrag utom schablonen

4. Sedan budgetåret 1975/76 har 500 000 kr. ställts till SÖ:s förfogande för att klara vissa trygghetsproblem för folkhögskollärare. Enligt SÖ har denna "trygghetskudde" inte behövt utnyttjas. Föredraganden avvisade i prop. 1976/77: 55 om folkhögskolan folkhögskoleutredningens förslag om ett garanterat statsbidrag till skolorna motsvarande 95 % av de tre senaste årens genomsnittliga verksamhet. SÖ aktualiserar på nytt detta förslag. Enligt en stickprovsundersökning som SÖ utfört på ett 20-tal slumpvis utvalda skolor torde en sådan garanti inte behöva utnyttjas, dvs. inte medföra några nya kostnader för statsverket. Införandet av en sådan garanti skulle däremot medföra att vissa uppsägningar skulle kunna undvikas. Härigenom skulle personalplaneringen förbättras samtidigt som osäkerheten för de anställda minskar. Det kan emellertid enligt SÖ inte uteslutas att kostnader uppkommer vid enstaka skolor. SÖ föreslår att nu föreliggande "trygghetskudde" om 500 000 kr. inte längre utgår men att 95-procentsgarantin införs och att 515 000 kr. beräknas för de kostnader detta eventuellt kan komma att innebära.

5. För sammanlagt 1 000 studerandeplatser vid fritidsledarlinje utgår särskilt bidrag för praktik. SÖ anser att en ökning av antalet studerandeplatser per årskurs är motiverad och föreslår en ökning från 500 till 600 platser per årskurs. Denna ökning av antalet fritidsledamtbildade inom folkhögskolan med 2x 100 jämte den ökning av bidraget till 980 kr. per studerandeplats SÖ tidigare i petita bedömt vara nödvändig, resulterar i en kostnadsökning om 336 000 kr. Det totala bidraget för praktik i samband med denna utbildning skulle därmed komma att uppgå till 1 176 000 kr. budgetåret 1978/79.

6.   För särskilt stöd till undervisningen av handikappade utgår under
innevarande budgetår 7,9 milj. kr., varav 1 milj. kr. för att göra fler folk
högskolor tillgängliga för handikappade. 4 475 000 kr. utgör särskilt stöd
i form av tilläggsschablon och ett maximerat belopp om 3 425 000 kr.
har ställts till SÖ:s disposition för att användas när tilläggsschablonen
inte räcker till. SÖ anser nu att även den del av handikappstödet, som
f. n. är maximerat, bör få karaktären av förslagsanslag. Riksdagens bi
fall till utredningens förslag att också språkligt handikappade bör kunna
få del av handikappstödet gör att detta bör ökas med 320 000 kr. Detta
belopp bör disponeras som tilläggsschablon, varför denna del av anslaget
ökas från 4 475 000 kr. till 4 795 000 kr. Det totala anslaget bör sålunda
under budgetåret 1978/79 uppgå till 8 220 000 kr., varav 1 milj. kr. för
att göra fler folkhögskolor tillgängliga för handikappade.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 575

7. Den särskilda resursen för musikutbildning bör, enligt SÖ, även under budgetåret 1978/79 utgå för oförändrat antal elevveckor, dvs. 25 000. SÖ beräknar kostnaden till 5,6 milj. kr.

8. SÖ bedömer att behovet av eleweckor för den högre musikutbildningen vid Framnäs och Ingesunds folkhögskolor är oförändrat. 5 000 elevveckor medför enligt SÖ en kostnad av 3 611 000 kr.

9. Undervisningen i samiska språk och sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk kräver ökad lärartäthet. Kostnaden härför bör enligt SÖ beräknas till oförändrat belopp, dvs. 100 000 kr.

10. Det särskilda bidrag som utgår till Finska folkhögskolan i Haparanda och Samernas folkhögskola i Jokkmokk bör, enligt SÖ, vara oförändrat, dvs. 700 000 kr. I detta belopp skall också inräknas kostnader för en konsulenttjänst vid folkhögskolan i Jokkmokk.

11. SÖ framhåller att kostnadsfördyringarna för skolbyggnader har varit ca 12 % under år 1976. För att undvika att anslaget urholkas och för att garantera att målet med övergångsbidraget uppnås föreslår SÖ att anslaget till byggnadsbidrag höjs med 335 000 kr. till 3 335 000 kr. för budgetåret 1978/79.

12. De skolor, vilkas rektorer och lärare uppbär tjänstledighetslöner, bör även fortsättningsvis få ersättning för sina kostnader för detta. SÖ har beräknat att medelsbehovet är oförändrat, dvs. 3,2 milj. kr.

13. Det särskilda bidrag som avser personal som är berättigad till kallortstillägg, bör enligt SÖ:s bedömning uppgå till oförändrad volym. Kostnaden härför beräknas av SÖ uppgå till 570 000 kr.

14. De möjligheter som fr. o. m. budgetåret 1977/78 öppnas för rektorer att övergå till lärartjänst även i situationer då fullt underlag för sådan tjänst inte föreligger bör ställas till förfogande även under budgetåret 1978/79. Kostnadema härför beräknas av SÖ vara oförändrade, dvs. 300 000 kr.

Totalt beräknar SÖ att de utbildningsinsatser som skall belasta detta anslag kommer att öka med ca 22 915 000 kr.

Folkhögskoleutredningens slutbetänkande

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 tillkallade dåvarande statsrådet Sven Moberg samma år sakkunniga» för att utreda folkhögskolans framtida uppgifter (U 1972: 08).

De sakkunniga antog benämningen Folkhögskoleutredningen. Utredningen har tidigare avlämnat delbetänkandet (Ds U 1974: 11) Folkhögskolans fritidsledarutbildning och huvudbetänkandet  (SOU  1976: 16)

' När slutbetänkandet avlämnades: riksdagsledamoten Stig Alemyr, ordförande, kuratorn Marianne Bengtsson, departementssekreteraren Jan Hercules, folkhögskolerektom Karl Högemark, departementssekreteraren Berndt Johansson, landstingsrådet Rolf Vinthagen, folkhögskolerektorn Carl Gustaf Lin-dell, länsskolinspektören Bert Stälhammar och ombudsmannen Carin Walldin.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 575

Folkhögskolan samt rapporterna (Ds U 1974: 9 och 10), Folkhögskoleelever 1973 och (Ds U 1975: 17) Folkhögskolan och dess lärare.

Utredningen har i mars 1977 avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1977: 8) Folkhögskolan 2. Betänkandet har remissbehandlats. Vissa av de frågor som utredningen behandlat i sitt betänkande upptas i det följande till närmare behandling bl. a. vissa förslag som rör fritidsledarutbildningen inom folkhögskolan.

I kapitel 1 lämnas en redogörelse för utredningens arbete. Här finns bl. a. förteckningar över tidigare betänkanden samt över remissyttranden och uppvaktningar.

Kapitel 2 behandlar frågor som har med utbildning och fortbildning av folkhögskolans lärare att göra. Dess första del har karaktär av redogörelse för den hittillsvarande utvecklingen och en redovisning av nuläget. Därefter behandlas folkhögskoUärarnas praktisk-pedagogiska utbildning. I kapitlet lämnas också en redogörelse för skolledarutbildningen för det allmänna skolväsendet, vilken förutsätter att också folkhögskolans rektorer skall delta. Vidare behandlas förekomsten av annan vuxenpedagogisk utbildning, bl. a. en av Landsorganisationen i Sverige (LO) bedriven utbildning av lärare för dess interna kursverksamhet. Slutligen lämnas en redogörelse för fortbildningen av folkhögskolans lärare.

Utredningens överväganden och förslag utgår från den syn på kunskap och lärarroll som utvecklades i metodikkapitlet i utredningens huvudbetänkande. Förslag framläggs om inrättande av folkbildningslinje om 40 poäng vid lärarhögskolan i Linköping med egen linjenämnd. Dimensioneringen föreslås ökad från 60 intagningsplatser per år till 70. De regler för behörighet och antagning till denna linje som föreslås är avsedda att garantera en rekrytering av personer som har bred erfarenhetsbakgrund. Utredningen rekommenderar en kursorganisation som underlättar integration av utbildningens olika moment. Lärarutbildarna bör förordnas på högst sex år. För praktikhandledning föreslås bestämmelser som underlättar lagarbete. Graderade betyg bör inte förekomma vid folkbildningslinjen. Folkhögskollärare som saknar lärarutbildning bör kunna beviljas tjänstledighet med B-avdrag för att genomgå utbildningen. Förslag framläggs också om folkbildningslinjens omfattning och organisation. Kapitlets sista avsnitt handlar om andra pedagogiska utbildningar som i behörighetsavseende bör likställas med praktisk-pedagogisk utbildning vid folkbildnings- eller ämneslärarlinje, bl. a. LO:s lärarutbildning och övningslärarutbildningarna.

Kostnaderna för den totala fortbildning som utredningen föreslår skall utnyttjas av skolor och enskilda lärare, samt den fortbildning för lärare som är behöriga enligt äldre bestämmelser, har för anslaget Fortbildning m. m. beräknats till sammanlagt 1 340 000 kr.

Med   utgångspunkt  från  ett  uttalande  i  prop.   1975:9   om   refor-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 577

mering av högskoleutbildningen behandlas i kapitel 3    högskoleutbildning   inom  folkhögskolan.

Första hälften av kapitlet ägnas huvudsakligen åt en kartläggning av kurser med högskolekaraktär inom folkhögskolan. Den största gruppen av sådana kurser med en längd av ett läsår eller mer avser fritidsledarutbildning som när betänkandet avlämnades fanns vid 33 skolor. Det förekommer också högre musikutbildning (5 skolor) samt utbildning av dramapedagoger (3 skolor), konstpedagoger (1 skola), journalister (3 skolor) och reseplanerare (1 skola). Vid en folkhögskola planeras utbildning av ledare för rehabiliteringskollektiv. 15 folkhögskolor uppger att de erbjuder poängkurser i samarbete med universitet och högskola eller tidigare har gjort det. Det finns också exempel på att folkhögskolor medverkat i distanskurser på högskolenivå. Några skolor har etablerat samarbete med utländska universitet eller högskolor. Av de många korta kurser som .anordnas vid olika folkhögskolor har många ett sådant innehåll att de lämpar sig också som fortbildning eller vidareutbildning för personer som genomgått högskoleutbildning.

Utredningen förklarar att vissa kurser skall kunna höra till högskolan men samtidigt vara en del av folkhögskolans verksamhet. Självfallet uppstår det problem om samma kurs samtidigt skall erbjudas av skilda huvudmän. Utredningen diskuterar dessa frågor med utgångspunkt dels från sitt eget huvudbetänkande, dels från de riktlinjer för den nya högskolan som dragits upp i 1975 års högskoleproposition och genom arbetet i den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75). Propositionen om utbildning och forsloiing inom högskolan m. m. (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) har av tidsskäl bara delvis kunnat beaktas. Vissa villkor ställs upp för folkhögskolans medverkan i högskoleutbildning. Diskussionen mynnar ut i ett konstaterande att denna medverkan av flera skäl kommer att vara begränsad. Därefter behandlas frågor som berör fritidsledarutbildningen och olika högskoleutbildningar på kulturområdet. Vidare anser utredningen att musiklärarutbildning i den form som organisationskommittén (U 1970: 60) för högre musikutbildning (OMUS) föreslagit i sitt principbetänkande inte skall kunna anordnas inom folkhögskolans ram. Förslag framläggs om en försöksverksamhet där högskolor och folkhögskolor samverkar i utbildningen av kulturkommunikatörer. Folkhögskolans medverkan i fortbildning och vidareutbildning samt i distansundervisning behandlas i kapitlets båda sista avsnitt.

I enlighet med utredningens direktiv tas ungdoms- och fritidsledarutbildning utanför folkhögskolan upp i kapitel 4. Redogörelser lämnas för den ettåriga specialkursen för ungdoms-, resp. idrotts- och friluftsledare, och den tvååriga kombinationsutbildningen av fritidsledare.

Folkhögskoleutredningen framhåller att önskemålet om en gemensam

37    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 573

grundutbildning motverkas av den nuvarande uppdelningen på tre olika utbildningsvägar med olika kurslängder, olika studie/läroplaner och skilda former för studieorganisation. Ett sätt att åstadkomma en högre grad av enhetlighet är att överföra hela denna utbildning till en skolform.

Hösten 1976 fanns 728 av de sammanlagt 946 antagningsplatserna till ungdoms- och fritidsledareutbildningen (dvs. drygt tre fjärdedelar) inom folkhögskolan. Utredningen har bl.a. mot bakgrund härav funnit det naturligt att pröva möjligheterna att till folkhögskolan överföra den utbildningskapacitet som representeras av specialkurserna för ungdomsledare (resp. idrotts- och friluftsledare) inom gymnasieskolan (numera utbildningslinjer inom kommunal högskola) och kombinationsutbildningen äv fritidsledare (numera utbildningslinje vid statliga högskoleenheter). Att dessa linjer enligt prop. 1976/77: 59 från den 1 juli 1977 skall tillhöra högskolan utgör inget hinder härför, eftersom viss utbildning vid folkhögskola såväl enligt prop. 1975: 9 som enligt utredningens i kapitel 3 redovisade uppfattning skall kunna betraktas som högskoleutbildning. Utredningen föreslår att ungdoms- och fritidsledarutbildningen inom statlig och kommunal högskola överförs till folkhögskolan.

Vid beräkningen av det antal elevplatser per årskurs som enligt utredningens förslag i betänkandet Folkhögskolans fritidsledarutbildning (Ds U 1974: 11) skulle berättiga till en särskild tilläggsresurs, förutsattes bl. a. att ca 240 studerande per år antogs till dåvarande gymnasieskolans och kombinationsutbildningens ungdoms- och fritidsledarkurser. Sedan dess har kombinationsutbildningen i Växjö tillkommit med en årlig intagning av 30 studerande. Den föreslagna överföringen av dessa kurser till folkhögskolor innebär inte någon ökning av den sammanlagda kapaciteten. Snarare kan en viss minskning komma i fråga. Den överföring av ungdomsledarutbildning från gymnasieskola till folkhögskola som redan skett i Stockholm har medfört att antalet studerande som årligen avslutar sin utbildning vid skolan har minskat från 48 till 40. Utredningen föreslår därför att de av riksdagen år 1975 fastställda tilläggsbidragen till fritidsledarutbildning i fortsättningen utgår till ytterligare 270 elevplatser per år. Dessa bör av SÖ fördelas efter de riktlinjer som anges i prop. 1975: 14 s. 65.

840 kr. utgår läsåret 1977/78 som tilläggsbidrag per elevplats för fritidsledarutbildningen inom folkhögskolan. För ytterligare 2X270 elevplatser skulle således vid oförändrad bidragsnivå erfordras ett belopp av 453 600 kr. under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Kapitel 5 behandlar information om folkhögskolan. En redogörelse lämnas för nuvarande informationsverksamhet och statistikproduktion.

När det gäller SÖ;s informationsinsatser på folkhögskoleområdet under de närmast liggande åren, finner utredningen anledning att föra fram särskilda synpunkter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet 579

Med anledning av 1977 års folkhögskolereform är det angeläget att informationsåtgärderna intensifieras för denna skolform. SÖ behöver ta fram en översiktlig broschyr över de nya bestämmelserna, verksamhetens inriktning, målgrupper och kursutbud. Denna kan sedan kompletteras lokalt av de olika skolorna på sätt som passar deras verksamhet bäst. Särskilda broschyrer för invandrare och för olika handikappgrupper kan också behöva produceras. Möjligen kan det finnas anledning att gå ut med en speciell annonskampanj för att ge informationen tillräcklig bredd.

Det är angeläget att folkhögskolan också bereds utrymme vid den regionala och lokala information som genomförs med allmänna medel. I sitt huvudbetänkande har utredningen betonat folkhögskolans betydelse i den återkommande utbildningen och i den förberedande teoretiska arbetsmarknadsutbildningen. Den undanskymda plats i detta sammanhang som utredningen menar att folkhögskolan fått, kan till stor del tillskrivas skolformens bristande resurser för information. Det är också rimligt att folkhögskolan regelbundet tas med som en alternativ skolform i kommunernas vuxenutbildningsinformation.

I ett alldeles speciellt avseende finns, enligt utredningen, ett klart behov av att vidta särskilda åtgärder på informationssidan, nämligen att åstadkomma en skrift på engelska om den svenska folkhögskolan avsedd för utiändsk publik.

Utredningen föreslår därför att det nu tas fram en skrift på engelska, eventuellt också på ytterligare språk, om den svenska folkhögskolan. Skriften bör ge en utförlig beskrivning av skolformens kännetecken, dess verksamhetsinriktning och gällande bestämmelser, avsedd för information till utländsk publik.

I kapitel 6, som behandlar tillsynsmyndigheten, skisseras tillsynsmyndighetens framtida uppgifter.

Folkhögskoleutredningen anser att det inte finns något skäl att komma med några mer definitivt utformade förslag till lösning på problemen med tillsynsfunktionen på folkhögskoleområdet. Det är, enligt utredningen, tvärtom angeläget att denna fråga ses i ett större sammanhang inom myndigheten, så att jämförelser med andra arbetsenheter kan göras och resursfrågan belysas utifrån vidare perspektiv.

I ett par avseenden anser sig utredningen emellertid redan nu ha anledning att föra fram sina synpunkter. Det ena gäller den konsulent på byrå V 1 på SÖ som arvoderas ur ett särskilt handikappanslag och det andra gäller regionala folkhögskolekonsulenter.

Handikapputredningen (S 1966: 38) har i sitt betänkande Kultur åt alla (SOU 1976: 20) föreslagit att det här aktuella handikappanslaget skall överföras från utbildningsdepartementets till socialdepartementets huvudtitel. Bidraget till konsulenttjänsten skulle därmed upphöra. I betänkandet föreslås därför att en motsvarande konsulenttjänst uppförs på SÖ:s personalstat.  Folkhögskoleutredningen understryker  det angelägna i att

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet        530

denna befattning bibehålls på SÖ.

Vidare föreslår utredningen inrättande av sex tjänster som regionala folkhögskolekonsulenter.

En huvuduppgift för dessa blir att verka för att de allmänna intentionerna i folkhögskoleverksamhetens mål uppfylls. Rådgivning och information måste få ett betydande utrymme i tillsynsmyndighetens kontakt med skolorna. Konsulenterna skall utöva en vägledande och hjälpande snarare än en inspekterande funktion, sammanträffa med olika grupper på skolorna och diskutera kursuppläggning och arbetsformer. Inför de utökade befogenheter som skolornas styrelser föreslås få kan man räkna med behov av hjälp och rådgivning, vilket konsulenterna kan bistå med inom ramen för sina uppgifter. I arbetet skall också ingå att informera om folkhögskolan som idé till det omgivande samhället och därvid ta kontakt med organisationer, föreningar och grupper utanför skolan.

Utredningen förordar en placering av de regionala folkhögskolekonsulenterna på lämpligt belägen länsskolnämnds expedition.

De sammanlagda kostnaderna för löner, resor och traktamenten för de föreslagna regionala folkhögskolekonsulenterna skulle belöpa sig på omkring 765 000 kr. per år. Utredningen beräknar vidare kostnader för sex halvtidstjänster som biirädeshjälp åt konsulenterna. Kostnaderna för dessa tjänster beräknas till totalt 190 000 kr. per år, inkl. sociala avgifter.

De förslag som utredningen presenterat i kapitlen 2, 4 och 6 iimebär en sammanlagd kostnad av 2 748 600 kr. för budgetåret 1978/79.

Efter remiss har yttranden över folkhögskoleutredningens betänkande avgetts av socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statistiska centralbyrån, statens avtalsverk, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), centrala studiestödsnämnden — efter hörande av ett antal studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder — skolöverstyrelsen (SÖ)

— efter hörande av lärarhögskolan i Linköping och länsskolnämnderna

— statens kulturråd, statens ungdomsråd, arbetsmarknadsstyrelsen, organisationskommittén (U 1970: 60) för högre musikutbildning, utredningen (U 1972: 06) om skolan, staten och kommunema, 1974 års läramtbildningsutredning (U 1974: 04), folkbildningsutredningen (U 1975:19) och utredningen (U 1976: 10) om den gymnasiala utbildningen. Vidare har yttranden avgetts av Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges folkhögskoleelevers förbund (SFEF), Centerns ungdomsförbund (CUF), Folkpartiets ungdomsförbund, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Sveriges riksidrottsförbund. Nykterhetsrörelsens landsförbund. Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Sveriges frikyrkoråd. Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS), Folkimiversitetet, Frikyrkliga studieförbundet. Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV), Studieförbundet Vuxenskolan, Sveriges kyrkliga studieförbund, Tjäns-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet        551

temannens bildningsverksamhet och Svenska samernas riksförbund. Dessutom har yttranden inkommit från Svenska Missionsförbundet/ Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMF/SMU), styrelsen för fritids-ledarskoloma, styrelsen för Stensunds folkhögskola, Birka folkhögskolas lokalavdelning av SFHL, Fritidsledarnas intresseorganisations utbildningsråd (FRIO:s utbildningsråd), utbildningsrådet för dramapeda-gogutbildningen (som består av representanter för dramapedagogut-bildningen vid Kalix, Ljungskile samt Västerbergs folkhögskolor och Svenska Teaterförbundet), lärarkandidaterna vid folkhögskollärargre-nen i Linköping läsåret 1976/77 och utbildningsnämndens arbetsutskott vid Värmlands läns landsting.

Remissyttranden

Ungdoms- och fritidsledarutbildning utanför folkhögskolan

Utredningens förslag att den ungdoms- och fritidsledarutbildning som när förslaget avlämnades bedrevs som specialkurs inom gymnasieskolan eller som kombinationsutbildning skall överföras till folkhögskolan kommenteras av ett flertal remissinstanser. Tillstyrker gör bl. a. socialstyrelsen, statskontoret, RRV, SÖ, statens kulturråd, statens ungdomsråd, LO, SFEF, CUF, RIO, Sveriges riksidrottsförbund. Nykterhetsrörelsens landsförbund, Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Sveriges frikyrkoråd, EFS, Frikyrkliga studieförbundet, NBV, Sveriges kyrkliga studieförbund, SMF/SMU, styrelsen för fritidsledarskolorna, styrelsen för Stensunds folkhögskola, Birka folkhögskolas lokalavdelning av SFHL, FRIO:s utbildningsråd och utbildningsrådet för dramapedagog-utbildningen.

LO anser att även för dem som kommer att verka som fritidsledare inom ungdomsskolan eller i övrigt inom kommunen, ger en folkhögskoleutbildning med förankring i olika folkrörelser angelägna kontakter och erfarenheter av samhälleligt demokratiskt arbete. CUF framhåller att med nuvarande ordning är fritidsledarutbildningen splittrad på flera olika utbildningar med olika huvudmän. Detta är en orimlig ordning, som medför problem både för studerande, utbildare och arbetsgivare. RIO anser att folkhögskolans arbetsformer, dess möjligheter till varierande utbud, dess förbindelse med folkrörelserna samt dess nära kontakter med den omgivande bygdens bildningsverksamhet gör folkhögskolan särskilt lämplig för fritidsledarutbildning.

Några av de remissinstanser som tillstyrkt förslaget, däribland Nykterhetsrörelsens landsförbund och NBV anser att en överflyttning av utbildningen i första hand bör ske till folkhögskolor som i dag har fritidsledarutbildning. Sveriges frikyrkoråd och SMF/SMU framhåller att vid ett eventuellt överförande av kombinationsutbildningen och gymnasieutbild-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet        582

ningen till folkhögskolan bör hänsyn tas till de folkhögskolor som i dag bedriver fritidsledarutbildning utan särskilt statsbidrag.

Svenska kommunförbundet framhåller att Stockholms kommun redan överfört den ungdomsledarutbildning som tidigare bedrivits som specialkurs inom gymnasieskolan till S:t Eriks folkhögskola. Styrelsen anser att denna särskilda ungdomsledarutbildning från primärkommunal verksamhetssynpunkt saknar tillräckligt självständig profil. Om utbildningen skall finnas kvar, tillstyrker styrelsen, att den förs över till folkhögskolan. Detta bör i så fall ske i samråd med berörda kommuner.

Styrelsen anser vidare att det finns svårigheter att anordna fritidsledarutbildning med integrerad praktik och med godtagbar verksamhetsanknytning. Detta gäller i varje fall den hittillsvarande kombinationsutbildningen, som även i den nya högskoleutbildningen kan komma att i likartade former helt eller delvis leva kvar under åtskilliga år. Styrelsen finner slutligen att frågan om huvudmannaskapet för fritidsledarutbildningen i första hand torde komma att prövas av den kommitté som skall utreda frågan om enhetiigt huvudmannaskap för högskolan. UHÄ vill erinra om att den fritidsledamtbildning, som tidigare anordnades som s.k. kombinationsutbildning, numera fått karaktär av allmän utbildningslinje och i samband härmed helt inordnats i den statliga högskoleorganisationen. I anslutning härtill har också en genomgripande bearbetning av utbildningsplanen gjorts. Den nya uppläggningen har tillstyrkts av de berörda remissinstanserna. Folkhögskoleutredningens utgångspunkter för förslaget om ett överförande av all ungdoms- och fritidsledamtbildning till folkhögskola är sålunda, såvitt gäller kritik mot förevarande kombinationsutbildning, enligt UHÄ:s mening inte relevanta. Också ungdomsledarutbildning förekommer i den nya högskolan som allmän utbildningslinje med kommunalt huvudmannaskap.

Flertalet remissinstanser inom UHÄ-området avstyrker utredningens förslag beträffande enhetligt huvudmannaskap för ungdoms- och fritids-ledamtbildningen. Att förlägga all sådan utbildning till folkhögskolan bedöms vara olämpligt, eftersom det inom fritidssektorn finns ett mångsidigt utbildningsbehov, som bör tillgodoses inom såväl folkhögskolans som högskolans ram. Vidare åberopas det principiella skälet att en allmän utbild-. ningslinje inte bör förekomma uteslutande inom folkhögskolan, vars högskoleutbildning ju i väsentliga avseenden föreslås följa regler som avviker från högskolans i övrigt.

UHÄ ansluter sig, som framgått i det föregående, till den sistnämnda uppfattningen. Om ett utbildningsbehov är av den arten att det av statsmaktema bedöms motivera en allmän utbildningslinje, måste enligt UHÄ:s uppfattning utbildningen också finnas tillgänglig enligt de principer som gäller för högskoleutbildning i allmänhet. Även om UHÄ delar utredningens synsätt att utbildning av ungdoms- och fritidsledare hör till folkhögskolans naturliga intresseområde, måste UHÄ sålunda bestämt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        533

hävda att möjligheterna att tillgodose motsvarande utbildningsbehov inom den statliga och — i någon mån — kommunala högskoleorganisationen inte får avskaffas. Enligt UHÄ:s uppfattning bör ungdoms- och fritids-ledamtbildningen vid folkhögskola och motsvarande utbildning vid i första hand statliga högskoleenheter på ett värdefullt sätt komplettera varandra inom högskolans ram. Regionalt blir det en uppgift för regionsstyrelserna och UHÄ i samråd att svara för erforderlig samordning i planerings- och utvecklingsarbetet liksom i fördelningen av utbildningskapacitet och resurser.

SACO/SR avstyrker att den ungdoms- och fritidsledarutbildning som hittills ägt mm inom gymnasieskolan och som kombinationsutbildning överförs till folkhögskolan. Organisationen erinrar om att de aktuella linjerna från den 1 juli 1977 tillhör högskolan och att organisationen inte anser att en utbildning som hör till högskolan samtidigt skall vara en del av folkhögskolans verksamhet. De flesta folkhögskolor eftersträvar, enligt SACO/SR, stark profilering ifråga om både innehåll och utformning av studierna, vilket inte bidrar till enhetlighet och likformighet. Det bör också finnas möjlighet för de studerande att välja en ungdoms- och fritidsledarutbildning som inte präglas av rörelsebunden profilering. Möjligheten att anordna fritids- eller ungdomsledarutbildning inom ramen för den kommunala högskolan bör också beaktas.

1974 års lärarutbildningsutredning ifrågasätter mot bakgrund av sitt arbete med att utforma förslag till kombinationstjänster bl. a. som lärare/fritidsledare folkhögskoleutredningens förslag att överföra all fritidsledarutbildning till folkhögskolan. Läramtbildningsutredningen hänvisar här till de synpunkter på lämpligheten av kombinationstjänster för skolans fria och frivilliga aktiviteter som framförs i prop. 1975/76: 39 om skolans inre arbete och som, enligt föredraganden, bör behandlas i samband med lärarutbildningsutredningens förslag.

Information om folkhögskolan

Utredningens förslag att åtgärder nu vidtas för att framställa en skrift på engelska, eventuellt också på ett par andra språk, om den svenska folkhögskolan, har berörts av få remissinstanser. Tillstyrker gör SÖ, TCO, SFEF, RIO, EFS och Folkuniversitetet.

SÖ har i särskild skrivelse den 6 oktober 1977 lämnat förslag om avveckUng av de s. k. kombinerade tjänstema vid folkhögskolor. Den totala resursen kombinationstjänster budgetåret 1976/77 representerade 21 stycken 2/3 lärartjänster, motsvarande ca 5 200 elevveckor (konsulenttjänsten vid Samernas folkhögskola är här borträknad eftersom den finansieras via särskilt anslag fr. o. m. budgetåret 1977/78). Av skrivelsen framgår bl. a. att förslaget bygger på grundtanken att tjänstema skall vara helt aweck-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet        584

lade den 1 juli 1980. Under den treåriga avvecklingsperioden bör den nuvarande resursen årligen reduceras med ca 1 300 elevveckor. En sådan reduktion har ägt rum redan budgetåret 1977/78.

SÖ har i en ytterligare skrivelse den 19 oktober 1977 föreslagit att Bosöns folkhögskola, Eskilstuna folkhögskola, den del av S:t Eriks folkhögskola som bedriver fritidsledarutbildning och Västanviks folkhögskola bör få ställning som självständiga skolor fr. o. m. budgetåret 1978/ 79. För övriga skolor, som kunnat övervägas för självständighet redan nu, beräknar SÖ lämna sina ställningstaganden inkl. förslag till tidsordning före budgetårets slut.

Föredraganden

Inledningsvis vill jag erinra om vad jag har anfört vid min anmälan om vissa gemensamma frågor inom vuxenutbildningen. Antalet elever på folkhögskolorna har under läsåret 1976/77 ytterligare ökat. Ökningen beror alltjämt på att antalet kortare kurser fortsätter att stiga i snabb takt. Jag bedömer det också som positivt att rekryteringen till långa kurser åter är i stigande.

1977 års riksdagsbeslut med anledning av regeringens proposition om folkhögskolan (prop. 1976/77: 55, UbU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 318) innebär bl. a. att administrationen har förenklats och att ett schabloniserat statsbidragssystem har införts. Riksdagsbeslutet innebär också att folkhögskolan garanteras rätten till profilering och att den enskilda skolan får ökad frihet att utforma sin verksamhet som den finner bäst. Beslutet innebar vidare att en resursförstärkning kom folkhögskolorna till del. Bestämmelserna i den nya folkhögskoleförordningen (1977: 551, ändrad 1977: 1089) bör kunna bidraga till att skolformen utvecklas positivt både när det gäller omfattning och kvalitet.

Betydelsefulla förändringar har således vidtagits beträffande folkhögskolan. Det är viktigt att skolformen nu får möjlighet att anpassa verksamheten till den nya förordningen och det nya statsbidragssystemet.

Jag beräknar att den totala utbildningsvolymen för budgetåret 1978/79 kommer att uppgå till ca 630 000 eleweckor, dvs. en ökning med 30 000 eleweckor. Bidraget till kostnader för lärarlöner har jag beräknat efter L 12: 3. Totalt beräknar jag kostnaderna för lärarlöner, inkl. de sociala avgifter till vilka statsbidrag i dag utgår, till 244 079 000 kr. budgetåret 1978/79. (1)

Skolöverstyrelsen (SÖ) har såväl i anslagsframställning som i särskild skrivelse föreslagit inrättande av ytterligare ett antal självständiga folkhögskolor. Jag tillstyrker att de nuvarande filialfolkhögskoloma Bosöns folkhögskola på Lidingö och Västanviks folkhögskola i Leksand skall få bli självständiga folkhögskolor fr.o.m. den 1 juli 1978. Huvudmän för dessa skolor blir Sveriges riksidrottsförbund resp. Sveriges dövas riksförbund. Jag är inte beredd att biträda SÖ:s förslag om att Eskilstuna

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet        585

folkhögskola och den del av S:t Eriks folkhögskola som bedriver fritidsledarutbildning får ställning som självständiga skolor från nämnda tidpunkt. De sammanlagda kostnaderna för de nya självständiga folkhögskolorna har jag beräknat till 372 000 kr. budgetåret 1978/79. (2)

Jag är inte nu beredd att biträda SÖ:s förslag om rätt för folkhögskollärare att i tjänsten leda universitetscirkel och att folkhögskollärare skall få rätt att i tjänsten räkna in de timmar han fullgör som expert i studiecirkel. (3.1 och 3.2)

För att lösa lärares anställningsproblem vid vikande elevunderlag beräknar jag ett oförändrat medelsbehov av 500 000 kr. budgetåret 1978/79. Jag är inte beredd att biträda SÖ:s förslag om ett garanterat statsbidrag till skolorna motsvarande 95 % av de tre senaste årens genomsnittliga verksamhet. (4)

Jag beräknar att antalet elever i fritidsledarutbildningen, för vilka till-läggsbidrag utgår, skall öka från 1 000 innevarande budgetår till 1 200 budgetåret 1978/79. Jag beräknar att det särskilda bidraget skall vara oförändrat, dvs. 840 kr. per studerande och år. Totalt beräknar jag att det särskilda bidraget för fritidsledarutbildning skall uppgå till 1 008 000 kr. (5)

För undervisning av handikappade elever vid folkhögskolor har jag beräknat ett totalt medelsbehov av 8 220 000 kr., vilket innebär en ökning med 320 000 kr. budgetåret 1978/79. Av beloppet utgör 4 795 000 kr. särskilt stöd i form av tilläggsschablon. Jag är inte beredd att förorda att det särskilda bidrag om 3 425 000 kr., som ställs till SÖ:s disposition för att användas när tilläggsschablonen inte räcker, fortsättningsvis skall utgå som förslagsanslag. Av sistnämnda belopp bör 1 milj. kr. användas för att göra fler folkhögskolor tillgängliga för handikappade. (6)

För musikutbildning vid folkhögskolor har jag beräknat en tilläggsresurs baserad på ett oförändrat antal elevveckor, dvs. 25 000. Den totala merkostnaden har jag beräknat till ca 5,6 milj. kr. (7)

Den totala merkostnaden för den högre musikutbildningen vid Framnäs och Ingesunds folkhögskolor har jag beräknat till ca 3 828 000 kn Jag får i denna del hänvisa till vad jag anfört under anslaget Utbildning för undervisningsyrken. (8)

För undervisning i samiska språk och sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk harjag beräknat ett medelsbehov av 100 000 kr. (9)

Jag beräknar en ökning av de speciella bidrag som utgår till Finska folkhögskolan i Haparanda och Samemas folkhögskola i Jokkmokk. Totalt beräknar jag således medelsbehovet budgetåret 1978/79, inkl. kostnaden för en konsulenttjänst vid folkhögskolan i Jokkmokk, till 800 000 kr. (10)

För de folkhögskolor som förberett sig att få bygga nya lokaler och vars ansökningar om prövning av lokalbehovet inkommit till SÖ före den 1 oktober 1976 beräknar jag ett oförändrat medelsbehov av 3 milj. kr. (11)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        586

Utöver sin andel i schablonen behöver de skolor vilkas rektorer och lärare uppbär tjänstledighetslöner få ersättning för sina kostnader härför. Jag beräknar för merkostnader i samband med sådan ledighet ett oförändrat medelsbehov av 3,2 milj. kr. budgetåret 1978/79. (12)

För skolor vilkas personal är berättigad till kallortstillägg beräknar jag ett något lägre belopp än vad SÖ föreslagit. Jag beräknar medelsbehovet till 550 000 kr. (13)

Jag har beräknat ett oförändrat medelsbehov till övergångstjänster för rektorer som är i behov av att övergå till lärartjänster, dvs. 300 000 kr. budgetåret 1978/79. (14)

Totalt har jag således i schablonbidraget beräknat 254 846 000 kr. De bidrag som ligger utanför schablonen har jag beräknat till sammanlagt 16 711 000 kr.

Jag övergår nu till de frågor som folkhögskoleutredningen tagit upp i sitt slutbetänkande.

Betydelsefulla förändringar har genom riksdagsbeslutet, som jag tidigare anfört, genomförts inom folkhögskolan. Vissa frågor som behandlas i folkhögskoleutredningens betänkande har nära samband med frågor som behandlas i andra utredningar. Mot denna bakgrund förordar jag att de delar av folkhögskoleutredningens slutbetänkande Folkhögskolan 2 (SOU 1977: 8) som berör lärarutbildningen och lärarfortbildningen tillsammans med därtill hörande remissvar överlämnas till 1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04) för att tagas i beaktande i det fortsatta utredningsarbetet. Av samma skäl förordar jag att de förslag som folkhögskoleutredningen lagt fram rörande tillsynsmyndigheten överlämnas till utredningen (U 1972: 06) om skolan, staten och kommunerna. Denna utredning har i uppdrag att bl. a. pröva SÖ:s framtida uppgifter och organisation och lägga fram de förslag som denna prövning kan ge anledning till. Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet Mogård.

Jag vill med anledning av slutbetänkandet från folkhögskoleutredningen vidare anföra att jag delar min företrädares uppfattning att viss utbildning vid folkhögskolor är av sådan karaktär att den bör betraktas som högskoleutbildning (prop. 1975: 9 s. 506, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Som jag i annat sammanhang anfört (prop. 1977/78: 14) får utvecklingen inom den nya högskolan inte medföra att högskolan börjar inkräkta på områden som folkhögskolan av olika skäl är bättre lämpad att sköta och där folkhögskolans speciella karaktär kan komma till sin rätt. I nämnda proposition betecknas utbildning på kulturområdet som ett sådant område. Utbildning av fritidsledare är ett annat.

Folkhögskoleutredningens förslag om överföring av all fritidsledarutbildning till folkhögskolan tillstyrks av bl. a. statskontoret, riksrevisionsverket, SÖ, statens ungdomsråd. Landsorganisationen i Sverige, Sveriges folkhögskoleelevers förbund (SFEF) och Centerns ungdomsförbund medan bl. a. universitets- och högskoleämbetet och Centralorganisationen SACO/SR avstyrker.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        587

För egen del ansluter jag mig till folkhögskoleutredningens förslag att den utbildning av fritidsledare som nu bedrivs inom statlig högskola samt den utbildning av ungdoms- samt idrotts- och friluftsledare som nu bedrivs inom kommunal högskola överförs till folkhögskolor som fritidsledarlinje. Såväl de lokala och regionala högskoleorganen som de folkhögskolor som kan tänkas överta nämnda utbildningar behöver emellertid ytterligare tid på sig för att förbereda övergången. Den bör därför, under förutsättning att överenskommelse kan träffas mellan berörda huvudmän och förberedelsearbetet i övrigt kan slutföras, ske den 1 juli 1979.

Mitt ställningstagande i fråga om antalet elevplatser med tilläggsbidrag inom fritidsledarutbildningen under budgetåret 1978/79 och tilläggsbi-dragets storlek har jag nyss redovisat.

Folkhögskoleutredningen föreslår att också andra utbildningar inom folkhögskolan skall betraktas som högskoleutbildning. Vissa av dem har jag berört i prop. 1977/78:14 om utbildning på musikområdet. De förslag som folkhögskoleutredningen presenterat bör kunna ligga till grund för regleringen av högskoleutbildning inom folkhögskolan. Vissa frågor behöver emellertid klarläggas ytterligare och jag har för avsikt att låta bereda dessa inom departementet.

De ytterligare överväganden och förslag som utredningen presenterat när det gäller fritidsledamtbildningen och därmed sammanhängande remissyttranden ämnar jag återkomma till i annat sammanhang.

Utredningens förslag om att en skrift om den svenska folkhögskolan avsedd för information till utländsk publik skall utges på engelska, eventuellt också på ett par andra språk, har kommenterats av ett fåtal remissinstanser. SFEF, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Folkuniversitetet m. fl. tillstyrker förslaget.

Jag anser i likhet med utredningen att det finns behov av en informationsskrift om svensk folkhögskola, åtminstone på engelska. I detta sammanhang vill jag erinra om att Folkbildningsförbundets tidskrift Folkbildningsarbetet nyligen kommit ut med ett temanummer på engelska om svensk folkhögskola. Mot denna bakgrund anser jag att det f. n. kan anstå med ytterligare informationsinsatser på främmande språk.

Jag biträder slutligen SÖ:s förslag till plan för avveckling av de s. k. kombinerade tjänsterna. Det innebär att resursen för kombinerade tjänster under budgetåret 1978/79 motsvarar ca 2 600 eleweckor och att de s. k. kombinerade tjänstema således skall vara helt avvecklade i och med utgången av budgetåret 1979/80. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 271 557 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 588

E 9. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet

1976/77 Utgift 12 108 986

1977/78 Anslag        21 753 000 1978/79 Förslag       24 253 000

Statsbidrag utgår fr. o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna för deras centrala kursverksamhet enligt beslut av statsmakterna år 1970 (prop. 1970: 35, SU 1970:107, rskr 1970: 273). Enligt bestämmelserna i förordningen (1970: 272) om statsbidrag till löntagarorganisationers centrala kursverksamhet (ändrad senast 1977: 239) utgår statsbidrag till kostnader för undervisning, resor, kost och logi. Till ersättning för undervisningskostnader utgår statsbidrag med 100 % av de faktiskt utgående ersättningarna, dock högst 135 kr. per elevvecka. Till kostnader för deltagares resor utgår bidrag med 75 % av de faktiska kostnaderna och för kost med 40 kr. för varje kursdeltagare och kursdag samt för logi med 40 kr. för varje kursdeltagare och övernattning.

Bidragsberättigad kurs skall omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas på flera kurstillfällen (delkurser), sammanlagt minst fem kursdagar. Vidare skall kurs för att vara bidragsberättigad till inte obetydlig del avse utbildning i allmänna ämnen som samhällskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, matematik eller produktionsteknik.

Skolöverstyrelsen

Verksamheten under budgetåret 1975/76 omfattade 682 kurser, 4 565 kursdagar och 19 107 kursdeltagare. Under budgetåret 1978/79 beräknar organisationerna att verksamheten kommer att omfatta 1 111 kurser, 6 754 kursdagar och 33 859 kursdeltagare.

Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har i en gemensam skrivelse till skolöverstyrelsen (SÖ) framhållit att de förändringar i bidragsbestämmelsema som föreslås i budgetpropositionen 1976/77 är otillräckliga. Kraftiga kostnadsstegringar drabbar den utbildning som löntagarorganisationerna bedriver. LO och TCO anhåller att en ändring av bidragsreglerna sker, så att bidraget för kost och logi jämställs med det inackorderingsbidrag som ingår i dagstudiestödet och att bidraget till föreläsare och lärare jämställs med bidraget till folkhögskolans ämneskurser.

SÖ föreslår att bidragsreglerna ändras så att bidraget för kost och logi jämställs med dagstudiestödet. Detta utgår under budgetåret 1977/78 med 100 kr. per dag. SÖ beräknar att förslaget innebär en ökning av kostnaderna med ca 4,1 milj. kr. Vidare föreslår SÖ att bidraget till medverkandekostnadema jämställs med bidraget till folkhögskolans ämneskurser och beräknas enligt reglema för statsbidrag till lärarmed-verkan i dessa. Ändringen beräknas med nuvarande avtal innebära en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 589

höjning av anslaget med ca 4,2 milj. kr.

SÖ uppskattar det totala medelsbehovet för de utbildningsinsatser som skall belasta detta anslag till 35 593 000 kr., dvs. en ökning med 13 840 000 kr.

LO och TCO har i gemensam skrivelse bl. a. anhållit om medel för utbildning av löntagarorganisationernas skolinformatörer och företrädare i de lokala planeringsråden.

Föredraganden

Bidraget infördes genom beslut av 1970 års riksdag och riktar sig i första hand till de grupper inom den fackliga rörelsen, vilka har kort grundutbildning.

Verksamheten under budgetåret 1976/77 omfattade 803 kurser och 21 971 kursdeltagare. Den planerade verksamheten under innevarande budgetår omfattar 980 kurser, 6 165 kursdagar och 29 521 kursdeltagare.

Jag förordar att bidraget till undervisningskostnader höjs från 135 kr. till högst 150 kr. per elewecka och att bidraget till kost höjs från 40 kr. till 45 kr. för varje kursdeltagare och kursdag samt att bidraget till logi höjs från 40 kr. till 45 kr. för varje kursdeltagare och övemattning. Jag är således inte beredd att tillstyrka att bidraget till föreläsare och lärare jämställs med bidraget till folkhögskolans kurser och att bidraget för kost och logi jämställs med dagstudiestödet.

Vid min beräkning av anslaget har jag efter samråd med statsrådet Mogård beaktat Landsorganisationens i Sverige och Tjänstemännens centralorganisations behov av medel för utbildning av skolinformatörer och organisationemas företrädare i de lokala planeringsråden inom en kostnadsram av högst 2 milj. kr.

Mot bakgrund av dels förslaget om ändring av bidragsreglerna, dels den relativt snabba kursexpansionen förordar jag att anslaget förs upp med 24 253 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 24 253 000 kr.

£ 10. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

1976/77 Utgift 88 462 545

1977/78 Anslag        59 616 000 1978/79 Förslag       83 616 000

Från anslaget bestrids kostnader för bl. a. grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 590

stadigvarande bosatta i Sverige samt kostnader för cirkelledarutbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete och administration. Från anslaget utgår även medel till försöksverksamhet med uppsökande verksamhet m. m. bland hemarbetande invandrare. Sedan budgetåret 1974/75 bestrids från anslaget också kostnader för skolöverstyrelsens (SÖ) register över den lagstadgade invandrarundervisningen (SFl-registret).

För anslaget gäller Kungl. Maj:ts bestämmelser den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. (ändrade senast den 26 maj 1977). Bestämmelserna innebär bl. a. att statsbidrag utgår vid undervisning i svenska språket med samhällsorientering samt vid särskild samhällsundervisning med högst 91 kr. 50 öre per studietimme fördelade på kostnader för ledararvode, studiematerial, lokaler, uppsökande verksamhet och lokal administration. Undervisningen, som bedrivs som försöksverksamhet, får innevarande budgetår, enligt statsbudgeten, omfatta högst 650 000 studietimmar. Undervisningen bedrivs av SÖ i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden.

Skolöverstyrelsen

Omfattningen av svenskundervisningen för invandrare under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning.

Budgetår	Deltagare	Studietimmar	Kostnader, kr.
1972/73	134 758'	515 227	33 952 097»
1973/74	127 439'	500 744	37 259 783»
1974/75	160 129'	713 320	55 904 433"
1975/76	182 631'	844 415	73 988 545''
1976/77	196 243'	957 909	89 887 909='»

' Cirkelledarna inräknade. Dessutom bör noteras att slopandet av den maximering av antalet studietimmar per cirkel (30 studietimmar) som gällde 1970/71 har medfört längre cirklar och därmed ett mindre antal registrerade deltagare.

' Inkl. kostnaderna för deltagare med utbildningsbidrag.

' Preliminär kostnad.

1. Skolöverstyrelsen (SÖ) erinrar om att de fackliga organisationerna även under budgetåret 1977/78 tilldelats medel för att på mindre arbetsplatser informera om invandrarnas lagfästa rätt till svenskundervisning. Uppsökande verksamhet riktad mot invandrare kommer också att genomföras inom andra statsunderstödda projekt. Man måste således enligt SÖ räkna med att imdervisningen under petitaåret kommer att omfatta minst 900 000 studietimmar, dvs. en ökning med 250 000 i förhållande till det fastlagda antalet studietimmar budgetåret 1977/78. Liksom tidigare år pekar SÖ på de negativa konsekvenser som det hittills tillämpade timtaks-förfarandet bar.

Enligt Kungl. brev den 25 maj 1973 får högst en sjättedel av antalet studietimmar i en studiecirkel utgöras av samhällsorientering, varvid fackman

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        591

(expert) och en eller två tolkar får anlitas. För sådan medverkan utgår bidrag med högst 40 kr. per studietimme för medverkande fackman och tolk. SÖ anser, att fackmannen och tolken bör arvoderas med samma belopp som cirkelledaren, varför bidraget föreslås höjt till det belopp som kommer att galla för cirkelledare budgetåret 1978/79.

Vad gäller bidraget till ledararvode förutsätter SÖ att statsbidraget anpassas till de centrala avtal som ingås mellan Folkbildningsförbundet och cirkelledarnas fackliga organisationer.

SÖ föreslår vidare en ökning av bidraget till studiematerial med 4 kr. till 12 kr. per studietimme och en ökning av bidraget till studieförbundens centrala administration med 1 kr. till 3 kr.

SÖ beräknar, efter föreslagna bidragshöjningar, att den genomsnittiiga kostnaden per studietimme kommer att uppgå till 100 kr.

2. Studieförbundens redogörelser för försöket med uppsökande verksamhet bland hemarbetande invandrare visar, enligt SÖ, att den uppsökande verksamheten är av stor betydelse för att man skall kunna nå främst mycket isolerade invandrargrupper. De kostnader för försöket med uppsökande verksamhet som studieförbunden redovisat till SÖ för budgetåren 1975/76 och 1976/77 översteg betydligt de belopp SÖ kunnat fördela. Mot den bakgrunden anser SÖ det motiverat med en ökning av bidraget till nämnda verksamhet med 100 000 kr. till totalt 750 000 kr. SÖ anser också att en del av anslaget bör kunna få användas för utvärdering av verksamheten.

3. Behovet av särskilda studiecirklar i sömnad och matlagning m. m. som även har karaktären av introduktionscirklar till språkundervisningen har enligt SÖ ökat genom att många invandrare, som kommit till landet under senare år, är kortutbildade samt saknar studievana och studietradition. SÖ anser det därför angeläget att upprepa kravet på en ökning av antalet studietimmar till cirklar i sömnad och matlagning m. m. inom ramen för den särskilda samhällsundervisningen. Studietimmarna till denna verksamhet bör enligt SÖ ej fixeras till antalet utan SÖ bör efter samråd med studieförbunden kunna fördela verksamheten inom en angiven totalram på 15 000 studietimmar. SÖ vill således att antalet studie-tiiTimar för den särskilda samhällsundervisningen skall öka med 2 000.

4. SÖ påpekar att de allmänna kostnadsstegringar som skett under året lett till att folkliögskolorna nödgats höja inackorderingspriserna. Vidare har kostnader för läromedel och barntillsynspersonal ökat. SÖ anser det angeläget, att de särskilda sommarkurserna i svenska och samhällsorientering som anordnats sedan år 1968 får fortsätta i oförändrad omfattning. För att möjliggöra detta krävs en anslagsökning med 150 000 kr. Anslagsposten bör således enligt SÖ inkl. sociala avgifter, uppräknas till 695 500 kr.

5. Fortbildningen av cirkelledare är enligt SÖ en viktig fömtsättning för att studieförbunden pedagogiskt skall kunna förnya och utveckla

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet 592

svenskundervisningen för invandrare. För cirkelledarutbildningen samt för SÖ:s kurser, konferenser och seminarier beräknar SÖ medelsbehovet till 550 000 kr. budgetåret 1978/79.

Kostnaderna för Sö:s framställning av informationsmaterial, lärome-delsförteckningar samt övrigt material avsett att främja undervisningen har ökat under budgetåret 1976/77. På gmnd härav har SÖ inte kunnat ge studieförbunden samma stöd och service som tidigare år. SÖ anser det emellertid angeläget att även i fortsättningen kunna i oförändrad omfattning tillhandahålla material för information och fortbildning. SÖ beräknar medelsbehovet för materialframställning, pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. till 350 000 kr.

Kostnaderna för SÖ:s administration, som i huvudsak omfattar kostnader för personal, har genom avtalsenliga löneökningar stigit under budgetåret 1976/77. Personalkostnaderna kommer att öka även under budgetåret 1978/79 och kan enligt SÖ beräknas till 350 000 kr.

För utbildning av cirkelledare, som undervisar utländska sjömän vilka enligt lag har rätt till ledighet och lön för att delta i svenskundervisning, beräknar SÖ oförändrat medelsbehov, dvs. 200 000 kr.

Den ökning som SÖ föreslagit under denna anslagspost uppgår således till 100 000 kr. Därtill kommer ökning i kostnadema för sociala avgifter. 6. SÖ framhåller att SFI-registret nu fått större uppgifter. I synnerhet har databehandlingen blivit omfattande och kostnadskrävande. Personalförstärkning har också krävts för skrivgöromål m. m. För budgetåret 1978/79 beräknas personallönerna uppgå till ca 225 000 kr. För framställning av informationsmaterial om lagstiftningen, anordnande av konferenser för studieförbunden, utbildning av cirkelledare som ansvarar för språktest i samband med den lagbundna undervisningen m. m. beräknas ca 150 000 kr. Totalt beräknas anslagsposten budgetåret 1978/79 uppgå till 639 000 kr. vilket innebär en uppräkning med 139 000 kr.

SÖ uppskattar det totala medelsbehovet för de utbildningsinsatser som skall belasta detta anslag till ca 98 650 000 kr., dvs. en ökning med drygt 39 milj. kr.

Föredraganden

Invandringen till Sverige har under senare år varit relativt konstant. Under åren 1975 och 1976 flyttade ca 38 000 resp, ca 40 000 utiändska medborgare till Sverige. Invandringsöverskottet uppgick under vart och ett av de nämnda åren till ca 18 000 personer. Invandringen har under senare år ändrat struktur. Arbetskraftsinvandringen dominerar inte längre. Under år 1976 var en stor del av invandrarna assyrier från Turkiet och Libanon. Genom strukturförändringen har Sverige fått en mera differentierad invandring. Nya, för Sverige hittills främmande kulturer, finns representerade i landet. Utbildningsnivå och utbildningsbakgrund hos många nya invandrare avviker starkt från vad som är genom-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 593

snlttligt i den svenska befolkningen.

Nämnda förhållanden har, som skolöverstyrelsen (SÖ) redovisat i sin anslagsframställning, i hög grad påverkat såväl omfattningen som inriktningen av studieförbundens invandrarundervisning. Under budgetåret 1976/77 har man haft en stor efterfrågan på undervisning. Assyrierinvandringen samt den uppsökande verksamheten bland hemarbetande invandrare och på arbetsplatsema, som genomförts under året, har bidragit till detta.

Det stora behovet av svenskundervisning medförde att SÖ i skrivelse den 30 november 1976 hemställde att timtaket skulle tas bort. Om detta ej gick att genomföra under budgetåret 1976/77 anhöll SÖ om statsbidrag dels för överskjutande studietimmar för budgetåret 1975/76 — 77 752 studietimmar för lagbunden undervisning och 60 027 studietimmar för övrig invandramndervisning — dels för beräknad verksamhet utöver tilldelade 625 000 studietimmar under budgetåret 1976/77 — 72 000 studietimmar för lagbunden undervisning och 219 650 studietimmar för övrig invandrarundervisning. För att tillgodose den ökade efterfrågan på undervisning medgav därför regeringen i särskilt beslut den 10 febmari 1977 att utöver tidigare anvisade 325 000 studietimmar för icke lagbunden undervisning ytterligare högst 200 000 studietimmar fick disponeras under budgetåret 1976/77. Regeringen lät också bero vid att antalet studietimmar överskridits för budgetåret 1975/76.

Behovet av undervisning har även under innevarande läsår varit stort. I skrivelse till regeringen den 14 oktober 1977 har SÖ därför hemställt om att ytterligare 320 000 studietimmar skall få disponeras för undervisningen budgetåret 1977/78. Av dessa avser 295 000 icke lagbunden undervisning. I särskilt beslut den 10 november 1977 medgav regeringen att utöver tidigare anvisade 350 000 studietimmar för icke lagbunden undervisning ytterligare högst 200 000 studietimmar får disponeras under budgetåret 1977/78.

Dessutom har regeringen i särskilt beslut den 24 mars 1977 gett SÖ i uppdrag att genomföra en mera övergripande utvärdering av den hittills bedrivna försöksverksamheten med imdervisning för invandrare i svenska språket m. m. Utvärderingen som skall gälla bl. a. resurs- och målfrågor, skall åtföljas av sådana förslag att verksamheten kan permanentas. Enligt vad jag erfarit kommer SÖ att genomföra utvärderingen i två etapper. Den första innehållande organisations- och statsbidragsfrågor beräknar SÖ kunna redovisa till regeringen någon gång under maj—juni 1978.

Jag beräknar det totala utbildningsbehovet för budgetåret 1978/79 till 850 000 studietimmar dvs. en ökning med 200 000. Jag beräknar att 400 000 studietimmar skall användas till undervisning som ges enligt 1972 års lag och att 450 000 studietimmar skall användas till undervisning av icke anställda invandrare: Jag betraktar av mig föreslagna antal studietimmar för undervisning av icke anställda invandrare som ett tak som

38    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 594

inte skall överskridas. Den angivna ramen för undervisning enligt 1972 års lag bör emellertid vid behov kunna ändras av regeringen.

Jag är inte beredd att tillstyrka SÖ:s förslag att fackman och tolk bör arvoderas med samma belopp per studietimme som det som kommer att gälla för cirkelledare budgetåret 1978/79.

Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag med 91 kr. 50 öre per studietimme till studiecirklarna i svenska språket med samhällsorientering samt särskild samhällsundervisning. Av nämnda bidrag får högst 54 kr. 50 öre per studietimme användas till verifierade kostnader för ledare och studiematerial. Jag saknar f. n. underlag för att nu kunna beräkna storleken på bidraget till ledare och studiematerial under nästa budgetår.

Jag är inte beredd att tillstyrka förslaget om en höjning av bidraget till studiematerial. Jag är heller inte beredd att tillstyrka en höjning av bidraget till studieförbundens centrala administration (1).

I den uppsökande verksamheten bland hemarbetande invandrare prövas olika metoder samt olika former av metodiskt och innehållsmässigt tillrättalagda kurser. Samtiiga studieförbund har under budgetåret 1976/ 77 medverkat i denna försöksverksamhet. Mot bakgrund av att SÖ fått i uppdrag att utvärdera den hittills bedrivna försöksverksamheten beräknar jag dock att medelsbehovet skall vara oförändrat, dvs. 650 000 kr. budgetåret 1978/79. Jag är inte beredd tillstyrka SÖ:s förslag om att en del av anslaget bör kunna få användas för utvärdering av verksamheten. (2)

Jag beräknar ett oförändrat antal studietimmar för den särskilda samhällsundervisningen, dvs. 13 000. Eftersom behovet av studietimmar till cirklar i sömnad och matlagning m. m. är stort bör antalet studietimmar till denna verksamhet inte maximeras. SÖ bör således fortsättningsvis efter samråd med studieförbunden kunna fördela verksamheten inom den av mig angivna totalramen. Kostnadema för den särskilda samhällsundervisningen beräknar jag tUl ca 986 000 kr. (3)

För de särskilda sommarkurser som anordnas vid folkhögskola för invandrare i svenska och samhällsorientering beräknar jag ett medelsbehov av 500 000 kr. (4)

Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet för ledarutbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete och administration till 1 350 000 kr. Statsrådet Mogård har dessutom under anslaget Fortbildning m. m. beräknat ökade medel för utbildningen av ledare inom invandrarundervisningen.

(5)

För det centrala register som SÖ ålagts att föra över invandrare som inte omfattas av lagen (1972: 650, ändrad senast 1976: 590) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning resp. invandrare som deltar i undervisning samt för framställning av informationsmaterial om lagstiftningen, anordnande av konferenser för studieförbunden, ut-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 595

bildning av cirkelledare som ansvarar för språktest i samband med den lagbundna undervisningen m. m. beräknar jag ett oförändrat medelsbehov av 500 000 kr. (6)

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Undervisning för invandrare i svenska språket m. tn. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 83 616 000 kr

E 11. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder

1976/77 Utgift 978 275 Reservation 541 139

1977/78 Anslag 218 000

1978/79 Förslag 353 000

Från anslaget disponerar skolöverstyrelsen vissa medel för fördelning till dels kurs- och konferensverksamhet av mer speciell natur, dels försöksverksamhet och undersökningar inom folkbildningsarbetet. Dessutom erhåller Föreningen Nordens institut och Hermods medel från anslaget.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Skolöver-	Föredra-
	Kurs- och konferens-		styrelsen	ganden
1.
	verksamhet	138 000	+ 12 000	of.
2.	Stöd åt försöksverksamhet och undersökningar inom
	folkbildningsarbetet	20 000	+ 5 000	of.
3.	Föreningen Nordens
	institut	30 000	+ 10 000	+ 135 000
4.	Hermods	30 000	-30 000	of.
		218 000	- 3 000	+ 135 000

Skolöverstyrelsen

Fr. o. m. budgetåret 1977/78 utgår bidrag till Hermods för den del av tentamensavgiften, som inte täcks via elevavgifter, från detta anslag. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår nu att bidragsposten flyttas till förslagsanslaget Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. För uppehållande av realvärdet föreslår SÖ vidare en uppräkning av delposterna 1_3 med resp. 12 000 kr., 5 000 kr. och 10 000 kr. Anslaget kommer således att minska med 3 000 kr.

Stiftelsen för Föreningen Nordens institut har i särskild skrivelse anhållit att regeringen måtte besluta om ett årligt bidrag på förslagsvis 175 000 kr. till verksamhetema på Biskops-Amö. Yttranden i ärendet har avgivits av SÖ den 13 januari 1977 och av statens kulturråd den 31 januari 1977.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 596

Föredraganden

Med  hänvisning  till  sammanstälhiingen  beräknar  jag  anslaget  till 353 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 353 000 kr.

E 12. Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet

1976/77 Utgift 276 294 Reservation 383 486

1977/78 Anslag 530 000

1978/79 Förslag 830 000

Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1970: 272) om statsbidrag till löntagarorganisationers centrala kursverksamhet (ändrad senast 1977: 239). Under innevarande budgetår har utgått statsbidrag till central kursverksamhet inom Lantbrukamas riksförbund inom en kostnadsram av 445 000 kr., Sveriges fiskares riksförbund inom en kostnadsram av 20 000 kr. och Sveriges hantverks- och industriorganisation inom en kostnadsram av 65 000 kr.

Skolöverstyrelsen

Eftersom samma bidragsregler gäller för de organisationer som erhåller bidrag från detta anslag som för löntagarorganisationerna borde anslaget enligt skolöverstyrelsen (SÖ) automatiskt uppräknas med 20 kr. per dag dvs. vid oförändrad volym med 114 000 kr.

Verksamhetsvolymen beräknas enligt SÖ öka med 22 %, vilket innebär en kostnadsökning för kost och logi för de tre organisationerna med sammanlagt 144 000 kr.

SÖ föreslår vidare, att bidraget till medverkande jämställs med bidraget till folkhögskolans ämneskurser i likhet med SÖ:s förslag för motsvarande verksamhet bekostad ur anslaget Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. Vid oförändrad volym innebär detta en kostnadsökning med 113 000 kr. Den ökade medverkandekostnaden på grund av volymökning beräknar SÖ till 46 000 kr.

Bidraget till resekostnader beräknas av SÖ öka med 78 000 kr.

Slutiigen framhåller SÖ, att även om bidrag medges utgå enligt samma grunder som till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet medger inte anslagskonstruktionen att bidragsreglerna kan följas eftersom kostnaden icke ryms inom f. n. främst Lantbrukarnas riksförbunds kostnader, varför anslaget således enligt SÖ måste ökas.

Föredraganden

Med hänvisning till de ändrade bidragsbelopp som föreslagits under anslaget Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 597

föreslår jag att det totala beloppet under detta anslag räknas upp till 830 000 kr. Jag är inte heller under detta anslag beredd att tillstyrka att bidraget till föreläsare och lärare jämställs med bidraget till folkhögskolans kurser och att bidraget till kost och logi jämställs med dagstudiestödet. Jag föreslår vidare att anslaget fr. o. m. budgetåret 1978/79 skall betecknas som förslagsanslag.

De medel som kvarstår vid utgången av budgetåret 1977/78 på det hittillsvarande reservationsanslaget Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet, bör få föras över till förslagsanslaget Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 830 000 kr.

E 13. Bidrag tiil kontakttolkutbildning

1977/78 Anslag'        2 948 000 1978/79 Förslag'       3 015 000

1 Avser merkostnader för kcntakttolkutbildningen, därutöver utgår medel till kostnaderna under anslagen Bidrag till studiecirkelverksamhet och Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Medlen disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ) för bidrag enligt förordning (1977: 461) om statsbidrag till kontakttolkutbildning.

Från anslaget bestrids kostnader för kontakttolkutbildning, utbyggd handledarutbildning, framtagning av studiematerial, administrativa och pedagogiska merkostnader för anordnarna, information samt central administration.

Utbildningen anordnas enligt förordningen inom fem huvudområden, socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning. För undervisning i studiecnklar utgår ett särskilt statsbidrag med 51 kr. 50 öre per studietimme. Ett särskilt stats-, bidrag med högst 1,1 lärartimmar för elev och kursvecka utgår för undervisning i ämneskurs på folkhögskola. Under budgetåret får högst 1 800 personer utbildas till kontakttolkar. Utbildningen bör utformas så att varje kontakttolk normalt får undervisning inom två av huvudområdena. Utbildningen av tolkar för arbetsplatstolkning får utgöra högst 40 % av det sammanlagda antalet studietimmar.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att samtliga kostnader för utbildning av kontakttolkar bestrids ur ett enda anslag benämnt Bidrag till kontakttolkutbildning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 598

F. n, bestrids kostnadema från tre olika anslag, nämligen Bidrag till studiecirkelverksamhet, Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. och Bidrag till kontakttolkutbildning. SÖ framhåller bl. a. att det ur administrativ och utvärderingssynpunkt är mycket otillfredsställande med den nu rådande kostnadsuppdelningen.

För budgetåret 1978/79 räknar SÖ med att den tidigare beräknade omfattningen av verksamheten, dvs. 1 800 personer X 180 timmar, skall kunna uppnås. SÖ framhåller också att verket finner det angeläget att förordningen (1977: 461) om statsbidrag till kontakttolkutbildning ändras så att utbildningen inte knyts till antalet personer utan till antalet utbildningsplatser per budgetår.

1—2. Kostnaden för studietimme vid tolkundervisning i studiecirkel har, enligt SÖ, tidigare beräknats med utgångspunkt från kostnaden för studietimme vid undervisning i studiecirkel för invandrare i svenska språket, dvs. 46 kr. + 51 kr. 50 öre = 97 kr. 50 öre. För budgetåret 1978/79 beräknas den genomsnittiiga kostnaden för undervisning i svenska språket m. m. till 100 kr. per studietimme. SÖ har räknat med samma höjning för tolkundervisning i studiecirkel. Liksom i skrivelse den 19 september 1976 anser SÖ att handledarutbildningen (2) skall bedrivas av fortbildningsavdelningen i Linköping, numera administrativt knuten till länsskolnämnden i Linköping men vad ledning av verksamheten m. m. beträffar direkt knuten tUl SÖ. Genom sin långa erfarenhet av utbildning av cirkelledare för studiecirklar i svenska för invandrare och av samarbete med studieförbund och folkhögskolor torde fortbildningsavdelningen vara väl lämpad för denna uppgift. En ledningsgmpp för verksamheten kommer att finnas inom SÖ med representanter för utbildningsanordnama, fortbildningsavdelningen i Linköping och tolkarna. För fortbildningsavdelningens administrativa arbete räknar SÖ med 37 000 kr.

3—5. Beloppen för framtagning av studiematerial, administrativa och pedagogiska merkostnader för anordnarna och information har uppräknats med hänsyn till kostnadsökningen. Beträffande studiematerial kan nämnas, att ordlistorna kommer att behöva utökas och framställas på ytterligare ett antal språk. Den redan påbörjade pedagogiska omarbetningen av det befintliga basmaterialet bör, enligt SÖ, fortsätta även under budgetåret 1978/79.

6.   SÖ räknar med någon minskning av den fast anställda personalen
inom verket genom att SÖ inte längre direkt anordnar kurser. Med hän
syn till att verksamheten fortfarande måste sägas vara under uppbyggnad
under budgetåret 1978/79 anser SÖ det angeläget att viss expertis får
anställas. I det föreslagna beloppet, 75 000 kr., har även inräknats kost
nader för de av regeringen den 5 maj 1976 beslutade grupperna.

Vidare har upptagits ett belopp, 20 000 kr., för expenser bl. a. för datakostnader.

7.   Såväl SÖ som departementschefen har tidigare understrukit att i

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 599

all tolkutbildning måste ingå god orientering om sociala, kulturella och politiska förhållanden i såväl invandrarnas hemland som i Sverige. Därför finner SÖ det angeläget, att möjlighet i viss utsträckning bereds tolkar att delta i utbildning i hemlandet. 20 000 kr. beräknar SÖ för ändamålet. SÖ:s förslag att samtliga kostnader för utbildningen av kontakttolkar skall belasta detta anslag medför att anslaget ökar från 2 948 000 kr. innevarande budgetår till 6 604 000 kr. budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Utbildning av kontakttolkar förekommer sedan slutet av 1960-talet. Arbetsgmppen för invandrarfrågor inom dåvarande inrikesdepartementet inledde år 1968 en försöksverksamhet i syfte att ge fortbildning åt redan verksamma invandrartolkar. Statens invandrarverk övertog denna verksamhet år 1969 och år 1974 överfördes den till skolöverstyrelsen (SÖ). Försöksverksamheten har bedrivits dels som intensivkurser på internat, dels som studiecirklar.

Av den plan för utbildning av kontakttolkar som SÖ presenterade år 1976 framgick att behovet av utbildning av kontakttolkar omfattar ca 7 200 personer. Utbildningen borde dock enligt SÖ genomföras under en fyraårsperiod, och för varje tolk i genomsnitt omfatta två huvudområden. Kontakttolkens verksamhet omfattar följande huvudområden, nämligen socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsplats- och arbetsmarknadstolkning samt rättstolkning.

I prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 455 har jag beräknat medel för iitbild-ning av ca 1 800 kontakttolkar under budgetåret 1977/78, så att varje tolk i genomsnitt får utbildning inom två huvudområden. Jag förordar nu att antalet kontakttolkar som skall utbildas under budgetåret 1978/79 skall vara oförändrat, dvs. 1 800.

För studiecirklar beräknade jag att ett särskilt bidrag på 51 kr. 50 öre skulle utgå från detta anslag, utöver det statsbidrag som utgår för allmänna studiecirklar utan tilläggsbidrag från anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet. För folkhögskolekurser beräknade jag att ett särskilt bidrag på 1,1 lärartimmar skulle utgå från detta anslag, utöver det statsbidrag som utgår för folkhögskolekurs från anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

För budgetåret 1978/79 föreslår SÖ att samtliga kostnader för utbildning av kontakttolkar skall belasta detta anslag. SÖ:s tidigare förslag att utbildningen av gmppen kontakttolkar borde kunna genomföras under en fyraårsperiod och att endast merkostnadema skall belasta detta anslag bör enligt min mening äga giltighet under hela fyraårsperioden. Jag beräknar därför även under budgetåret 1978/79 medel för denna utbildning från tre anslag, nämligen Bidrag till studiecirkelverksamhet. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. och Bidrag till kontakttolkutbildning. Jag är inte heller beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om att utbildningen fort-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 600

sättningsvis inte skall knytas till antalet personer utan till antalet utbildningsplatser per budgetår.

Under innevarande budgetår utgör bidraget per studietimme vid tolkundervisning i studiecirkel 46 kr. -|- 51 kr. 50 öre = 97 kr. 50 öre. Den första delen av bidragsbeloppet, dvs. 46 kr. är det bidrag som utgår per studietimme för allmänna studiecirklar utan tilläggsbidrag.

Jag vill här endast erinra om att jag i det föregående, under anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet, förordat en höjning av statsbidraget till allmänna studiecirklar med 4 kr. per studietimme och att denna höjning även gäller de studiecirklar som anordnas inom tolkundervisningen.

0)

En förutsättning för att utbildningen av kontakttolkar skall kunna genomföras i den takt SÖ föreslagit är att det finns tillgång till utbildade handledare. Dessa handledare saknar i stor omfattning erfarenhet från folkbildningsarbete och har därför stort behov av utbildning. En stor andel av handledarutbildningen är att betrakta som grundutbildning. I budgetpropositionen avseende budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 455) påpekade jag att utbildningsanordnama själva skall ha möjlighet att formulera de krav på önskade kunskaper och egenskaper som skall ställas på handledarna med hänsyn härtill. De utbildningsanordnare som själva vill svara för handledarutbildningen bör beredas tillfälle att göra det. Jag beräknar medelsbehovet till oförändrat belopp, dvs. 440 000 kr. budgetåret 1978/79. (2)

I likhet med SÖ anser jag att ordUstorna kommer att behöva utökas och framställas på ytterligare ett antal språk. För framtagning av studiematerial beräknar jag ett totalt medelsbehov av 115 500 kr., dvs. en ökning med 5 500 kr. (3)

För administrativa och pedagogiska merkostnader för anordnarna beräknar jag i likhet med SÖ en ökning av bidraget med 6 000 kr. till 129 000 kr. budgetåret 1978/79. (4)

Det är av stor betydelse att informationen om utbildningen av kontakttolkar når de personer som är intressanta ur rekryteringssynpunkt. Medelsbehovet för informationsåtgärder beräknar jag skall öka med 6 500 kr. till 136 500 kr. budgetåret 1978/79. (5)

Jag beräknar kostnaden för personal, resor och expenser till sammanlagt 401 500 kr. Jag är f. n. inte beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om medel för tillkallande av expertis. Jag är inte heller beredd att tillstyrka förslaget om att låta tolkar delta i utbildning i hemlandet. (6 och 7)

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 015 000 kr.

Prop. 1977/78:100   BUaga 12   Utbildningsdepartementet        601

F. STUDIESTÖD M. M.

Vissa gemensamma frågor

Studiestödsutrediiingen

Den 30 september 1975 tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet tio sakkunniga för att utreda det studiesociala stödet. De sakkunniga, som antog namnet studiestödsutredningen (U 1975: 16), har i juni 1977 till regeringen överlämnat ett principbetänkande (SOU 1977: 31) Studiestöd — Altemativa utvecklingslinjer. I betänkandet diskuteras olika alternativa utvecklingslinjer för studiehjälps- och studiemedelssystemen. Betänkandet har under hösten remissbehandlats.

Studiestödsutredningen visar hur sociala och ekonomiska faktorer fortfarande påverkar valet mellan utbildning och arbete samt valet mellan olika typer av utbildningar. Utredningen konstaterar att de för elevernas framtida utbildning och yrkesverksamhet avgörande valen till stor del sker redan i grundskolan. Den sociala bakgrunden påverkar valet av kurser och tillvalsämnen på grundskolans högstadium och sedan direkt eller Indirekt valet av utbildning på gymnasial nivå och senare högskolestudier, övergången till högskolestudier är således ofta enbart det sista steget i en urvalsprocess som sker fortlöpande under elevernas väg genom hela utbildningsväsendet.

Studiestödsutredningen anser det angeläget att en kraftig förbättring kommer till stånd av studiestödet för i första hand ungdomar i gymnasiala studier. Stödet bör, enligt utredningens mening, utformas så att det blir störst för de grupper vars utbildningsval i dag påverkas negativt av ekonomiska förhållanden. För dessa elevgrupper är det angeläget att försöka skapa ekonomiska möjligheter till ett mer förutsättningslöst utbildningsval.

Utredningen konstaterar att den åldersgräns som dragits mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen tidigare sammanföll med myndighetsåldern, dvs. 20 år. 1974 sänktes myndighetsåldern till 18 år men den studiesociala gränsen bibehölls.

Studiestödsutredningen diskuterar tre olika förslag till framtida gränsdragning mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen.

Det första förslaget innebär studiehjälp till 18 år och därefter studiemedel, det andra förslaget innebär studiehjälp till 18 år, därefter ett nytt särskilt studiesocialt stöd för 18—19-åringar och därefter studiemedel, medan det tredje förslaget innebär studiehjälp till 20 år och därefter studiemedel.

Utredningen menar att framför allt två principer bör läggas till grund för den framtida gränsdragningen. För det första bör myndighetsåldern

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet        602

utgöra den gräns efter vilken det skall vara möjligt att — med hjälp av det statliga studiestödet — själv finansiera sina studier. För det andra bör de ungdomar som kommer från hem med svag ekonomi inte behöva skuldsätta sig, i varje fall inte i högre utsträckning än i dag, för att skaffa sig en gymnasial utbildning.

Med ledning av bl. a. dessa principer föreslår utredningen att gränsen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemet även i fortsättningen dras vid 20 år. Utredningen föreslår emellertid samtidigt att myndighetsåldern får utgöra den gräns i studiehjälpssystemet vid vilken den studerande får lyfta så stort sammantaget studiesocialt stöd att det räcker för att på egen hand finansiera studierna. Samma maximala studiestöd som i studiemedelssystemet bör således kunna utgå till den som fyllt 18 år.

Utredningen föreslår att detta åstadkommes genom att den som är myndig ges rätt att utnyttja de återbetalningspliktiga studiemedlen i den utsträckning som krävs för att fylla ut skillnaden mellan studiemedelssystemets maximibelopp och det icke återbetalningspliktiga bidrag som i framtiden kan utgå i studiehjälpssystemet.

Utredningen föreslår att rätten att utnyttja återbetalningspliktiga studiemedel i studiehjälpssystemet för den som fyllt 18 år och läser i gymnasial utbildning skall införas som ett provisorium redan den 1 juli 1978. Reformen beräknas kosta ca 56 milj. kr.

Studiestödsutredningen har i sina överväganden om det framtida studiehjälpssystemet sökt ge en total bild av samhällets stöd till familjer med bam i gymnasieskoleålder. Utredningen konstaterar att det, på grund av de olika åldersgränserna i samhällets familjepolitiska stöd, uppstår besvärliga tröskeleffekter i barnfamiljernas ekonomi.

För att motverka dessa tröskeleffekter föreslår utredningen ett antal förändringar i det familjepolitiska stödet utanför studiehjälpens område. Utredningen föreslår bl. a. att bidragsförskott och barnpension från folkpensioneringen får utgå så länge studiehjälpsförmånerna utgår, dvs. längst tills dess att den studerande fyllt 20 år. Utredningen föreslår vidare att det statiiga bostadsbidraget upphör att utgå till den som får studiehjälp och att en fortsatt samordning av det statskommunala bostadsbidraget och studiehjälpen skall finnas.

Mot denna bakgrund diskuterar utredningen olika tänkbara förändringar i studiehjälpssystemet.

Utredningen framlägger tre alternativa förslag i fråga om studiehjälp. Enligt det första alternativet får grunden till nuvarande studiehjälp ligga fast men de inkomstprövade stöden ökas väsentiigt, enligt det andra förstärks det generella stödet i studiehjälpssystemet (dvs. studiebidraget) och de inkomstprövade stöden bortfaller, enligt det tredje utgår ett beskattat studiebidrag och de inkomstprövade stöden bortfaller. Utredningen anser att de sammanlagda förmåner som i framtiden

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        603

skall kunna utgå för de mest behövande ungdomarna i studiehjälpssystemet skall kunna konkurrera med arbetsmarknadsutbildningens utbildningsbidrag för ungdomar under 20 år. Detta bidrag utgår i dag med 1 430 kr. i månaden före skatt. Det innebär att de framtida studiehjälpsförmånerna för de mest hjälpbehövande bör utgå med ytterligare ca 750 kr. i månaden för att nå samma nivå som utbildningsbidraget efter skatt. Eftersom emellertid kostnaden för en sådan reform skulle bli ansenlig har utredningen även räknat med ett antal lägre nivåer på det framtida studiestödet.

Utredningen visar att om det framtida studiehjälpssystemet utvecklas enligt det första alternativet får samhället antingen acceptera att de s. k. marginaleffekterna blir höga i normala inkomstlägen eller att även höginkomsttagare får del av stödet. Enligt utredningens mening är den sistnämnda effekten att föredra.

Om studiehjälpen utvecklas enligt det andra alternativet uppnås ett system som är enkelt att administrera och lätt att överblicka. Dessutom uppstår inga problem med höga s. k. marginaleffekter. Nackdelen med . detta system är emellertid att kostnaderna för samhället blir ansenliga, om det framtida studiestödet skall ligga på en sådan nivå som utredningen har förordat.

Om studiehjälpen utvecklas enligt det tredje alternativet uppstår samma effekt. Stödet utgår till alla familjer med barn i gymnasiala studier. En förstärkning av den storleksordning som utredningen finner erforderlig blir därför mycket kostsam.

Även på studiemedelsområdet diskuterar utredningen alternativa utvecklingsmöjligheter. Utredningen presenterar här tre huvudförslag.

Enligt det första förslaget utgår hela studiestödet som bidrag, dvs. en form av studielön.

Enligt det andra förslaget utgår stödet i form av ett studielån på vars återbetalningspliktiga del betalas ränta som får dras av vid inkomsttaxeringen.

Enligt det tredje förslaget bibehålls nuvarande studiemedelssystem med vissa förändringar.

Studielönesystemet är i korthet konstmerat så att i botten finns ett grundbelopp på 2 500 kr. i månaden före skatt, dvs. netto ungefär vad som utgår i studiemedel i dag. Alla studerande som kan visa upp godtagbara studieresultat är garanterade detta grundbelopp. Den som tidigare haft förvärvsinkomster över grundbeloppet får en studielön som ersätter inkomstbortfallet under en studieperiod upp till 3 500 kr. i månaden före skatt, dvs. ungefär vad som maximalt i dag kan utgå i utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen. Merkostnaderna för studielönealternativet i förhållande till nuvarande studiemedelssystem beräknar utredningen till ca 1,2 miljarder kr. vid oförändrat studerandeantal, ca 2,3 miljarder kr. vid en 50-procentig ökning och 3,4 miljarder kr. vid en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        604

fördubbling av antalet studerande med studiestöd.

Studielånealternativet skiljer sig från nuvarande studiemedelssystem bara genom att det är räntebärande i stället för att räknas upp med ett särskilt regleringstal, och att denna ränta är avdragsgill vid inkomstbeskattningen. De jämförelser med nuvarande system som utredningen presenterar visar att studielånealternativet är fördelaktigare än nuvarande system i återbetalningshänseende först när den beskattningsbara inkomsten överstiger 65 000—70 000 kr. Räntan har då förutsatts uppgå till 8 resp. 10 %. För återbetalningsskyldiga med inkomster därunder blir studielånet oförmånligare än nuvarande system — ju lägre inkomst desto mer oförmånligt.

I utredningens tredje förslag skisseras olika förändringar i nuvarande studiemedelssystem. Utredningen diskuterar dels en höjning av totalbeloppet från nuvarande 140 till 150 resp. 200 % av basbeloppet (från 15 540 kr. till 16 650 kr. resp. 22 200 kr. för ett helt läsår räknat efter basbeloppet för höstterminen 1977, 11 100 kr.), dels en höjning av bidragsdelen som i dag utgår med 2 178 kr. dvs. 14 % av de totala studiemedlen till en fjärdedel resp. en tredjedel av totalbeloppet. Effekterna av dessa förändringar redovisas för olika studerandekategorier. Likaså analyseras effekterna av en beskattning av bidragsdelen. Enligt utredningens beräkning skulle en höjning av totalbeloppet till 150 % av basbeloppet innebära att studiemedlens köpkraft återställdes till den nivå de hade när systemet infördes 1965. En höjning till 200 % av basbeloppet skulle betyda att de studerande fick del av samma standardförbättring som andra jämförbara grupper i samhället.

Kostnaderna för en höjning av totalbeloppet till de nämnda nivåerna skulle bli ansenliga. Utredningen har räknat med en merkostnad i förhållande till nuläget på ca 140 resp. 630 milj. kr. med oförändrat antal studiemedelstagare. Med hänsyn bl. a. härtill är det enligt utredningens mening motiverat att, utöver en viss generell höjning, också överväga en höjning som endast tillkommer vissa studerandegrupper med större behov än andra.

En höjning av totalbeloppet medför en ökad skuldbörda om inte reglerna för återbetalning ändras och/eller bidragsdelen höjs. När det gäller återbetalningsreglerna bör, enligt utredningen, i första hand avgiftsgränsen höjas och reglerna för maximal avgift ändras. Utredningen belyser likaså effekterna av bl. a. en förlängning av återbetalningstiden.

Slutligen tar utredningen upp en rad andra frågor inom ramen för det studiesociala stödet. Bl. a. föreslår utredningen att kommunerna i framtiden får ett både sakligt och ekonomiskt ansvar för att ungdomar som bedriver gymnasiala studier bereds tillfredsställande inackordering eller skolskjuts. På studiemedelsområdet diskuteras bl. a. utformningen av den särskilda ersättningen till de högskolestuderande som har merkostnader vid studiepraktik m. m.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet        605

Föredraganden

Det studiesociala systemet omfattar tre huvudområden, studiehjälp till yngre elever i gymnasial utbildning, studiemedel till äldre elever och studerande i högskolan samt vuxenstudiestöd till vuxna med kort grundutbildning och flerårig yrkeserfarenhet.

Studiehjälpen utgår i form av studiebidrag, rese- och inackorderingstillägg, inkomst- och behovsprövat tillägg samt återbetabiingspliktiga studiemedel.

Studiemedlen är indexreglerade och består av en bidragsdel och en återbetalningspliktig del. Dessutom kan ett särskilt barntillägg utgå.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) har i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 aktualiserat en rad reformer inom studiehjälps-och studiemedelssystemen. Inom studiehjälpen föreslår CSN en höjning av samtliga bidragsbelopp samt en höjning av inkomstgränserna för inkomst- och behovsprövat tillägg. På studiemedelsområdet vill CSN slopa hänsynstagandet till makes ekonomi, höja såväl studiemedlens totalbelopp som dess bidragsdel, höja fribeloppet för inkomst när det gäller korttidsstuderande samt genomföra förbättringar ifråga om återbetalningstiden för studiemedel.

De nuvarande studiestödssystemen tillkom i mitten av 1960-talet. Under den tid som stöden existerat har betydande förändringar skett i samhället. Utbildningsväsendet har på samtliga nivåer varit föremål för genomgripande förändringar. På familjepolitikens område har omfattande reformer genomförts. För att anpassa studiestödssystemen till ändrade förutsättningar har en rad delreformer inom stöden genomförts. Detta har lett till att det studiesociala regelsystemet blivit svåröverskådligt.

Betydande förändringar har också skett på arbetsmarknaden och den situation som möter de studerande efter avslutade studier har i många avseenden förändrats.

Mot bakgmnd av här skisserade förhållanden uttalade riksdagen år 1974 (SfU 1974: 19, rskr 1974: 265) att de studiesociala systemen borde bli föremål för en förutsättningslös utredning. Ar 1975 tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet tio sakkunniga med uppdrag att utreda det studiesociala stödet. De sakkunniga (U 1975: 16), som tog namnet studiestödsutredningen, överlämnade i juni 1977 ett betänkande (SOU 1977: 31) Studiestöd — Alternativa utvecklingslinjer. Jag har nyss lämnat en redogörelse för innehållet i detta betänkande.

Betänkandet har remissbehandlats under hösten 1977 och jag avser att under våren föreslå regeringen att, mot bakgrund av de ställningstaganden som blir följden av utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter, i tilläggsdirektiv ge utredningen fortsatt uppdrag att framlägga konkreta förslag till förändringar av det studiesociala stödet. Med hänsyn till studiestödsutredningens arbete är jag f. n. inte beredd

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet        606

att föreslå några mer omfattande förändringar i nuvarande system. Jag föreslår därför endast förändringar som är motiverade med hänsyn till kostnadsutvecklingen.

Ambitionen att successivt avskaffa den s. k. makeprövningen i studiemedelssystemet — aviserad i fjolårets budgetproposition — kvarstår oförändrad. Till följd av rådande besvärliga statsfinansiella läge ser jag mig dock nödsakad att f. n. avstå från att framlägga förslag om fortsatt avveckling.

Studiestöd till vuxna utgår i form av tim- och dagstudiestöd för kortare studier samt särskilt vuxenstudiestöd för längre studier. Stödet finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift, vuxenutbildningsavgiften, om 0,25 % på lönesumman.

I föregående budgetproposition föreslog jag en höjning av vuxenutbildningsavgiften från 0,15 till 0,25 % fr. o. m. den 1 januari 1978. Riksdagen biföll förslaget. Denna höjning kommer således att få full genomslagskraft under budgetåret 1978/79. Detta innebär ett betydande reformutrymme. Hämtöver vill jag erinra om att jag i proposition 1976/77: 100 bil. 12 anförde att för budgetåret 1978/79 inga ytteriigare medel från vuxenutbildningsavgiften borde tillföras anslagen Bidrag till studiecirkelverksamhet. Bidrag till studieförbund och Studiemedelsfonden. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget och jag har därför beräknat medel från vuxenutbildningsavgiften under nyss nämnda anslag med oförändrade belopp.

Jag beräknar inkomstema från vuxenutbildningsavgiften och de beskattade vuxenstudiestöden till 546,3 milj. kr. I förhållande till föregående budgetår innebär detta ett reformutrymme på 135,4 milj. kr. En stor del av detta reformutrymme föreslår jag används till dels en höjning av bidragsbeloppen och dels en utökning av antalet särskilda vuxenstudiestöd och en mindre del tiU en ökning av antalet tim- och dagstudiestöd.

CSN fick den 17 februari 1977 regeringens uppdrag att utreda vissa frågor angående tim- och dagstudiestöd. CSN skulle enligt uppdraget göra en översyn av reglema för tim- och dagstudiestöd samt utreda möjligheterna att ge stöden till andra grupper än löntagare.

CSN har den 22 september 1977 överlämnat sin utredning. Jag kommer senare att referera utredningens huvudsakliga innehåll. Med anledning av översynen av reglema för att erhåUa tim- och dagstudiestöd föreslår jag en rad förändringar. Beträffande möjligheterna för nya grupper att erhålla stöden har inte CSN funnit det möjligt att på den tid som stått till förfogande lösa de praktiska problemen i sammanhanget. CSN konstaterar bl. a. att nuvarande stöd är konstruerade utifrån förutsättningen att de utgår till löntagare som en ersättning för ett dokumenterat inkomstbortfall. CSN anser inte att dessa stöd direkt kan överföras till grupper som inte är löntagare. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att ge CSN i uppdrag att utforma ett förslag till stöd

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 607

som kan utgå till andra grupper än löntagare och som i ekonomiskt hänseende motsvarar nuvarande tim- och dagstudiestöd. CSN bör i detta sammanhang också beakta finansieringsformen. Även frågan om vuxenutbildningsnämndernas verksamhet och sammansättning bör ses över. Arbetet bör bedrivas med skyndsamhet.

Slutligen föreslår jag vissa förbättringar vad beträffar det stöd som utgår till studerande i gmndutbildning för vuxna.

Väntetiderna vid behandlingen av studiemedelsansökningar vid början av höstterminen 1977 var oacceptabelt långa. För att lösa de akuta problemen har regeringen såväl för hösten 1977 som för våren 1978, med 400 000 kr. resp. 500 000 kr., medgivit överskridanden av anslaget till studiemedelsnämndema. Jag tog vidare initiativ till en överenskommelse mellan utbildningsdepartementet och en rad banker om ett provisoriskt system för förskottsutbetalning av studiemedel. Härigenom blev det möjligt för ca 22 000 studerande att i september få ut förskott på de studiemedel de ansökt om.

Hösten 1978 kommer studiemedelsnämnderna att i full utsträckning kunna utnyttja ett nytt datorbaserat system för behandling av studiemedelsansökningar.

Effektivare behandlingsmtiner i kombination med vissa resursförstärkningar till såväl CSN som studiemedelsnämnderna bör enligt min mening leda till kortare behandlingstider under budgetåret 1978/79. Men även om behandlingstiderna i normalfallen kan reduceras kan det ändå i enstaka fall uppstå problem som leder tiU längre väntetid. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att införa en möjlighet till förskottsutbetalning i de fall väntetiden för studiemedel överstiger fyra veckor. En departementspromemoria i vilken diskuterats olika tekniska lösningar av ett förskottssystem (Ds U 1977: 23) remissbehandlas f. n.

Genom beslut den 26 juni 1975 uppdrog regeringen åt riksförsäkringsverket att utreda frågan om utformningen av stödet vid sjukdom för bl. a. den som deltar i arbetsmarknadsutbildning och för den som bedriver vuxenstudier som förenats med rätt till särskilt vuxenstudiestöd. Riksförsäkringsverket har den 25 maj 1977 överlämnat sitt betänkande Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fl. (Ds S 1977: 4). Betänkandet har remissbehandlats.

De framlagda förslagen bereds f. n. inom regeringskansliet.

Med anledning av riksförsäkringsverkets betänkande har Sveriges förenade studentkårer i skrivelse till regeringen aktualiserat stödet vid sjukdom för studiemedelstagare.

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation har i en gemensam skrivelse tagit upp en rad frågor om bl. a. studiestödet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

608

F 1. Centrala studiestödsnämnden m. m.

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

26 595 733 30 833 000 34 036 000

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är enligt förordningen (1974: 433) med instruktion för centrala studiestödsnämnden (ändrad senast 1975: 1205) central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhängande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Nämnden är central myndighet för studiemedelsnämnderna och för de fr. o. m. budgetåret 1975/ 76 inrättade vuxenutbildningsnämnderna. CSN:s delegation för utländska studerande handlägger frågor rörande utländska studerandes formella rätt till svenskt studiestöd.

Studiemedelsnämnderna handhar ärenden om studiemedel samt särskilt vuxenstudiestöd fÖr högskoleutbildning. För studiemedelsnämnderna gäller förordningen (1965: 745) med instruktion för studiemedels-nämnderna (ändrad senast 1975: 1212).

För vuxenutbildningsnämnderna gäller förordningen (1975: 394) med instmktion för vuxenutbildningsnämnderna (ändrad 1975: 1215).

Centrala studiestödsnämnden och studiemedelsnämndema

	1977/78	Beräknad ändri	ng 1978/79
		Centrala	Föredra-
		studiestöds-	ganden
		nämnden
Personal
Handläggande personal	77	+ 10	+ 2
Övrig personal	93	+ 41	of.
	170	+ 51	+ 2
Anslag
Lönekostnader	14 825 000	+ 7 051000	+ 3 606 000
Sjukvård	40 000	of.	of.
Pv.eseersättningar	389 000	+   296 000	+     39 000
därav för utrikes resor	(12 000)	(.+       7 000)	(+       1 000)
Lokalkostnader	2 010 000	+   114000	+     87 000
Expenser	13 348 000	-   395 000	-   308 000
därav för engångsutgifter	(9 000)	—	—
Ej disponerat belopp	221 000		-   221000
	30 833 000'	+ 7 066 000	+ 3 203 000

' Under budgetåret har anslagsöverskridande medgivits med 900 000 kr.

Centrala studiestödsnämnden

1. Pris- och löneomräkning m. m. 4 351 000 kr.

2. I O-alternativet förordar centrala studiestödsnämnden  (CSN)  en minskning på personalsidan med 12,5 tjänster varav 8,5 tjänster vid

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet        609

CSN. Personalminskningen vid CSN skulle få konsekvenser för såväl det långsiktiga anvisnings-, tillsyns- och utvecklingsarbetet som den kortsiktiga löpande ärendehandläggningen. En ytterligare begränsning av en begränsad utvecklingsverksamhet skulle med nödvändighet indirekt medföra problem i studiestödshandläggningen vid studiemedels-och vuxenutbildningsnämnder. Nedskärning vid administrativa enheten enligt Pri O-förslag skulle innebära att verksamheten helt får inriktas på löpande verksamhet som därtill får fördröjningar i handläggningen till förfång för dels den administrativa utvecklingen och dels den personaladministrativa servicen. En personalminskning inom återkravs-funktionen skulle medföra ytterligare balanser inom återkravsverksam-heten med åtföljande mindre medelsinflöde. På beviljningssidan innebär Pri O behandlingstider på 5—6 veckor. Vid studiemedelsnämnderna innebär Pri O att målsättningen för behandlingstidernas längd inte i något avseende kan uppnås. Behandlingstidema kan svårligen understiga 5—6 veckor.

3. CSN beräknar att administrationen av vuxenstudiestöd vid myndigheten kräver motsvarande personalresurser som studiehjälps- eller studiemedelsadministrationen, dvs. ca 17 tjänster. Av CSN:s yrkanden om personalförstärkning med totalt 31 tjänster vid CSN hänför sig därför flertalet till administrationen av vuxenstudiestödsreformen och vuxenutbildningsnämnderna.

4. För förstärkning av CSN:s kansli bör, med placering på verksledningssekretariatet beräknas medel för en byrådirektör i hF 17 ( + 111 939 kr.).

5. På tillsynsenheten bör för anvisnings-/tillsyns- och uppföljningsarbete beräknas medel för en byrådirektör i F 17 och tre byrådirektörer i hF 17 samt för sekreterar- och kvalificerade skrivuppgifter en kansliskrivare/assistent i hF 5. Vidare bör för besvärshandläggning beräknas medel för en byrådirektör i hF 17, samt en kansliskrivare/assistent i hF 5 (+713 151 kr.).

6. På återbetalningsenheten bör för handläggning av uppskovs- och uppbördsärenden beräknas medel för 3 assistenttjänster i F 6 samt för registreringsarbete 2 kansliskrivare/assistenter i hF 5. För förstärkning av återkravsverksamheten bör medel beräknas för en byråassistent i F 7 samt en kansliskrivare/assistent i hF 5 ( + 530 357 kr.).

7. På beviljningsenheten bör medel beräknas för en kansliskrivare/ assistent i hF 5 för. studiestödshandläggning samt en assistent i F 6 för kombinerad studiestödshandläggning och uppskovshandläggning ( + 149 703 kr.).

8. På administrativa enheten bör medel beräknas för en byrådirektör i hF 17 för vidareutveckling och löpande administration av planeringssystemet. Medel bör även beräknas för en blankettekniker i hF 11. För förstärkning av personalsektionen bör medel beräknas för en byråas-

39    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        610

sistent/förste byråsekreterare i hF 13. Ytterligare medel för förstärkning av den löpande personaladministrationen bör beräknas under anslaget F 8. För kvahficerade sekreteraruppgifter bör medel beräknas för en kansliskrivare/assistent i hF 5 ( + 364 274 kr.).

9.   STIS-projektet avvecklas den 30 juni 1978. För vidareutveckling
av handläggningssystemen och den löpande datordriften bör medel
fr. o. m. den 1 juli 1978 beräknas för en chef i F 21/22, en driftplanerare
i hF 17, en databasadministratör i hF 17, tre systemmän/programmera
re i hF 17, en registervårdare i hF 15, en programmerare i hF 15, en
driftkontaktman i F 11 samt en kansliskrivare/assistent i hF 5
( + 1070 854 kr.).

10. För att acceptabla behandlingstider skall uppnås vid studiemedelsnämnderna bör medel beräknas för ytterligare 24 tjänster varav 20 beräknas under detta anslag (+1 591 127 kr.).

11. För övertidsersättningar, vikariatstillägg, tjänsteresetillägg, praktikverksamhet, ersättningar för uppdrag samt experter bör medel beräknas (+253 000 kr.).

12. För undvikande av vakanser vid längre sjukledigheter/föräldra-ledigheter vid CSN och studiemedelsnämnderna bör 200 000 kr. beräknas (+200 000 kr.).

13. För arvoden och ersättning för förlorad arbetsförtjänst bör ytterligare medel beräknas ( + 444 000 kr.).

14. För reseersättningar till ledamöter, tjänstemän och för konferenser bör ytteriigare medel beräknas ( + 466 000 kr.).

15. För omkostnader bör ytterligare medel beräknas för ökad blankettvolym, utökad publikationsverksamhet, ökade distributionskostnader samt ökade registreringskostnader. CSN föreslår dock minskningar av andra omkostnader vilket gör att inga ytterligare medel begärs.

Föredraganden

Riksdagen fattade vid 1975 års riksmöte en rad beslut (prop. 1975: 23, SfU 1975: 14, rskr 1975: 176) vilka ställer ökade krav på centrala studiestödsnämnden (CSN) och studiemedelsnämndema. Således beslöt riksdagen att införa nya studiestöd för vuxenstuderande i form av särskilt vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd och att inrätta särskilda vuxenutbildningsnämnder i varje län. CSN är central myndighet för vuxenutbildningsnämnderna. Det ökade antalet ansökningar om studiestöd liksom de växande resurserna för 'uxenstudiestödet ställer ökade krav på CSN:s administration, varför jag förordar att ledningsfunktionen förstärks med två byråchefstjänster.

Genom beslut den 17 maj 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt CSN att i samråd med statskontoret fortsätta utvecklingsarbetet i fråga om ett nytt registrerings- och utbetalningssystem baserat på automatisk databehandling (ADB).

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 611

Regeringen har den 13 november 1975 medgett att CSN för att täcka kostnaderna för utvecklingsarbetet under budgetåren 1974/75 och 1975/ 76 får överskrida anslaget för expenser med sammanlagt 5 048 000 kr. Riksdagen har för budgetåren 1976/77 och 1977/78 anvisat totalt 6 850 000 kr. för fortsättningen av denna verksamhet. Projektet beräknas vara slutfört med utgången av budgetåret 1977/78. Jag är inte nu beredd att ta ställning till personaldimensioneringen för ADB-funktio-nen, varför jag förordar att 812 000 kr. anvisas för budgetåret 1978/79. Definitivt ställningstagande till personaldimensioneringen bör tas inför budgetåret 1979/80.

Situationen vid studiemedelsnämnderna är inte tillfredsställande. Väntetiderna för de studerande är för långa. Under innevarande budgetår har regeringen medgivit anslagsöverskridande med 900 000 kr. Jag har därför beräknat en resursförstärkning med 500 000 kr. för tillfälligt anställd personal vid studiemedelsnämnderna.

Sedan budgetåret 1969/70 har det bedrivits en försöksverksamhet med studeranderepresentation i CSN:s styrelse. CSN har i skrivelse den 17 oktober 1977 redovisat sina erfarenheter av försöksverksamheten och ställer sig positiv till att försöksverksamheten permanentas. Jag delar CSN:s uppfattning och förordar nu att studeranderepresentationen i CSN permanentas. Det bör finnas en studeranderepresentant. Det bör ankomma på regeringen att fastställa för vilken mandatperiod studeranderepresentanten bör förordnas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Centrala studiestödsnämnden m. nt. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 34 036 000 kr.

F 2. Studiebidrag m. m.

1976/77 Utgift 649 003 006 1977/78 Anslag 716 000 000 1978/79 Förslag    809 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för studiestöd enligt studiestödslagen (1973: 349, omtryckt 1975: 359, ändrad senast 1977: 146 och 489), nämligen förlängt barnbidrag enligt 2 kap., studiebidrag jämte tillägg och resekostnadsersättning enligt 3 kap., studiebidrag enligt 4 kap., timstudiestöd enligt 5 kap., dagstudiestöd enligt 6 kap. samt vuxenstudiebidrag enligt 7 kap. Från anslaget bestrids även utgifter för studiestöd för vuxna enligt förordningen om timersättning vid gmndutbildning för vuxna (1976: 327, ändrad senast 1977:405). Av anslaget disponeras dessutom medel för brevskolestipendier samt medel för särskilt studiestöd till utlandssvenska elever. Utgifterna för timstudiestöd, dagstudiestöd och vuxenstudiebidrag täcks genom att medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgift m. m. förs tiU anslaget.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 612

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår en ökning av beloppet under detta anslag med 369 milj. kr. för nästa budgetår.

1. Under budgetåret 1976/77 har utbetalats 403,1 milj. kr. i förlängt barnbidrag och studiehjälp i form av bidrag och tillägg enligt studiestödslagen. I beloppet ingår också särskilt studiestöd till utlandssvenska elever med 73 500 kr. För innevarande budgetår har medelsbehovet beräknats till 462,2 milj. kr.

Vid oförändrade regler och bidragsbelopp beräknar CSN medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 467 milj. kr.

CSN föreslår höjda tilläggsbelopp så att studiehjälpens realvärde skall kunna återställas. Beloppen för resetillägg bör enligt nämndens mening höjas till resp. 115, 150, 190, 220, 265 och 300 kr. i månaden för avstånd om minst 6, 13, 19, 27, 36 resp. 46 km. Förslaget innebär fömtom en höjning av beloppen att en avståndsklass tillkommer samt att gränserna för nuvarande avståndsklasser ändras. Merutgiften härför beräknas till 12,1 milj. kr.

CSN föreslår i en skrivelse till regeringen den 17 oktober 1977 att resetilläggen inom studiehjälpen höjs utöver de i anslagsframställningen föreslagna beloppen med hänsyn till nya taxor vid statens järnvägar fr. o. m. den 1 september 1977.

Inackorderingstillägget föreslås höjt från 230 till 300 kr. i månaden, vilket beräknas medföra en merutgift på 16,3 milj. kr. Såväl inkomst-som behovsprövat tillägg föreslås kunna beviljas med högst 200 kr. i månaden. För inkomstpröval tillägg innebär det en ökning från nuvarande belopp om högst 75 kr. till högst 200 kr. För behovsprövat tillägg blir ökningen av det maximala beloppet 50 kr. från nuvarande högsta belopp i månaden som är 150 kr. Merutgiften har beräknats till 9,3 milj. kr. för inkomstpröval tillägg och till 1,1 milj. kr. för behovsprövat till-lägg.

För de inkomst- och behovsprövade tilläggen föreslår CSN dessutom höjda och till den allmänna inkomstutvecklingen anpassade inkomstgränser. För inkomstpröval tillägg föreslås gränsen höjd från 35 000 till 45 000 kr. Vid oförändrat tilläggsbelopp beräknas merutgiften för en sådan höjning till 4,6 milj. kr. Merutgiften för inkomstpröval tillägg vid en samtidig höjning av såväl inkomstgräns som tilläggsbelopp har beräknats till 21,6 milj. kr. För att möjliggöra en mer individuell och allsidig prövning av ansökan om behovsprövat tillägg föreslås en höjning av den ovillkorliga inkomstgränsen till 50 000 kr. CSN beräknar merkostnaden till 5,8 milj. kr. Vid en samtidig höjning av såväl tilläggsbelopp som inkomstgräns beräknar CSN merutgiften för behovsprövat tillägg till 8,8 milj. kr.

CSN föreslår härutöver ändrade regler för reduktion av studiehjälp enligt studiestödsförordningen 3 kap. 17 §. CSN föreslår att reduktions-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet        613

beloppen höjs från 12 kr. och 50 öre för varje påbörjat tusental kronor i ekonomiskt underlag mellan 32 000 och 54 000 kr. samt 20 kr. för varje påbörjat tusental kronor i ekonomiskt underlag utöver 54 000 kr. till resp. 25 och 50 kr. CSN föreslår vidare att det högre reduktionsbeloppet skall gälla vid ett ekonomiskt underlag över 64 000 kr.

De sammanlagda reformkostnadema för studiehjälp uppgår sålunda till 58,8 milj. kr. Anslagsbehovet för förlängt bambidrag och studiehjälp blir därmed 525,8 milj. kr. eller 95,6 milj. kr. mer än anslaget för innevarande budgetår.

2. Under budgetåret 1976/77 har till studerande i eftergymnasial utbildning och till äldre studerande i gymnasial utbildnmg utbetalats 231,0 milj. kr. i studiebidrag enligt 4 kap. studiestödslagen. För budgetåret 1978/79 beräknas medelsbehovet vid oförändrade regler till 242,4 milj. kr.

CSN föreslår att prövningen gentemot makes inkomst helt slopas på beviljningssidan fr. o. m. den 1 juli 1978 samt att lättnader på återbetalningssidan genomförs budgetåret 1979/80. Kostnadema beräknas till 6,2 milj. kr. för budgetåret 1978/79. CSN föreslår att fribeloppen för egen inkomst för korttidsstuderande höjs till 55, 75, 100, 125, 150 och 175 % av gällande basbelopp för ett kalenderhalvår vid studier under resp. 4—6, 3,5, 3,0, 2,5, 2,0 och 0,5 månader. Kostnadema för förslaget beräknas till 0,7 milj. kr. Nämnden föreslår vidare en höjning av totalbeloppet för studiemedel från 140 % till 150 % av basbeloppet för ett nio månaders läsår samt en ökning av studiebidraget som ingår i studiemedlen till 25 % av totalbeloppet. En höjning av bidragsdelen med nuvarande regler för totalbeloppet beräknas medföra ökade kostnader med 243,0 milj. kr. Om totalbeloppet höjs till 150 % av basbeloppet beräknas kostnaderna för ökningen av studiebidraget uppgå till totalt 278,0 milj. kr. Studiemedel föreslås kurma utgå till deltidsstuderande för 15-dagars-perioder i stället för som f. n. för 30-dagarsperioder. Förändringen antas medföra ökade utgifter med 0,1 milj. kr. CSN föreslår vidare en övergång till dagberäkning av studiemedlen. Därigenom uppnår man förbättringar för vissa grupper studerande för vilka den nuvarande 15-dagars-regeln är oförmånlig. Utgiften för en sådan ändring av reglerna beräknas till 1,6 milj. kr.

Enligt 4 kap. 16 § studiestödsförordningen krävs för beviljande av studiemedel för studier på gymnasial nivå i annat nordiskt land att studierna skall omfatta minst fyra månaders heltidsstudier. Motsvarande gäller för studiehjälpen. CSN föreslår att villkoret om minst fyra månaders studier slopas. Kostnaden för en sådan regeländring beräknas till 0,1 milj. kr.

CSN föreslår att bestämmelsen i studiestödslagen om utbetalnmg av barntillägg till vårdnadshavare skall upphöra att gälla. Enligt CSN har möjligheterna att göra särskild utbetalning av barntillägg till vårdnads-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 614

havare utnyttjats i mycket liten utsträckning samtidigt som sådana utbetalningar är krångliga och tidsödande. De minskade kostnaderna beräknas till 7 000 kr.

Med början hösten 1977 infördes nya datorbaserade rutiner för utbetalning av studiemedel, det s. k. STIS-systemet. I och med de nya utbetalningsrutinerna är det möjligt att införa fler utbetalningstillfällen för studiemedel. CSN föreslår att utbetalning av studiemedel sker vid två tillfällen under ett kalenderhalvår. Samtidigt föreslår CSN att beviljade studiemedel omprövas vid varje utbetalningstillfälle med hänsyn till inkomstförändringar samt att en mer långtgående anpassning av studiemedlen till basbeloppet sker.

CSN beräknar att det minskade utflödet av studiemedel på grund av ökad kontroll uppgår till ca 5,5 milj. kr. Förslaget om en mer långtgående basbeloppsanpassning beräknas kosta 4,2 milj. kr. Sammanlagt skulle de föreslagna reformerna medföra ett minskat anslagsbehov på 1,3 milj. kr.

I skrivelse den 14 mars 1977 har CSN föreslagit en decentralisering av beslutanderätten i ärenden som rör studiestöd till sådan icke svensk medborgare som är barn till invandrare. Beslutanderätten i dessa ärenden ligger f. n. hos CSN, men CSN hemställer i skrivelsen om sådan ändring av studiestödsförordningen (1973: 418, omtryckt 1975: 390, ändrad senast 1974: 546), att prövningen av rätt till studiestöd för den som är barn till invandrare och som inte fyllt 20 år decentraliseras från CSN till de lokala/regionala studiestödsmyndigheterna.

CSN hemställer i en skrivelse till regeringen den 26 november 1976 att anslagsposterna 3, 4 och 5 under anslaget F 2. betecknas som särskilda reservationsanslag. I sitt yttrande den 13 juni 1977 över CSN:s skrivelse förordar riksrevisionsverket (RRV) att ett reservationsanslag anvisas för vuxenstudiestöd. Alternativt pekar RRV på möjligheten att CSN, så snart nämnden fastställt storleken av det belopp som inte kunnat utnyttjas under det gångna budgetåret, hos regeringen begär att under löpande budgetår få överskrida ifrågavarande anslagsposter med högst motsvarande belopp.

De sammanlagda kostnaderna för genomförandet av CSN:s förslag på studiemedelsområdet uppgår vad avser studiebidrag till 240,4 milj. kr. Medelsbehovet blir därmed totalt 482,8 milj. kr., vilket utgör en ökning i förhållande till anslaget för innevarande år med 250,3 milj. kr.

3. Under budgetåret 1976/77 har särskilt vuxenstudiestöd beviljats till studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning och till studerande på grundskolenivå och gymnasieskolenivå.

Den totala beviljningen har omfattat ca 10 000 personer och uppgått till omkring 131 milj. kr. För budgetåret 1977/78 har anvisats 165 milj. kr., motsvarande ca 10 000 årsplatser.

CSN föreslår en kraftig utbyggnad av vuxenstudiestödet till 30 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 515

årsplatser. Medelsbehovet för vuxenstudiebidrag utgör 579 milj. kr. dvs. en ökning i förhållande till budgetåret 1977/78 med 414 milj. kr. CSN föreslår dessutom att det särskilda vuxenstudiestödét beräknas per dag, vilket innebär ökade kostnader med 6,1 milj. kr., att särskilt vuxenstudiestöd får utgå till studerande som får inkomstbortfall under julferie, vilket beräknas kosta 11,5 milj. kr. samt att särskilt vuxenstudiestöd får utgå till deltidsstuderande för 15-dagarsperioder. Förslaget rörande deltidsstuderande beräknas innebära en kostnadsökning med 0,6 milj. kr. Den totala kostnaden för vuxenstudiestöd blir således 597,2 milj. kr.

4.   Timstudiestöd har under föregående år beviljats för tid t. o. m.
februari 1977 med omkring 23,1 milj. kr. För budgetåret 1977/78 uppgår
anvisade medel till 44,0 milj. kr. motsvarande 57 000 timstudiestöd om
35 timmar.

CSN föreslår att antalet timstudiestöd för budgetåret 1978/79 ökas till 70 000 stöd om 35 timmar. Enligt CSN bör beloppet för timstudiestöd höjas från 22 till 35 kr. Medelsbehovet vid ett höjt antal stöd ökar med 9,9 milj. kr. Höjs dessutom beloppet per timme till 35 kr. ökar medelsbehovet med 31,9 milj. kr.

5.   Dagstudiestöd har under föregående år beviljats för tid t. o. m.
februari 1977 med totalt 10,7 milj. kr. Anvisade medel för budgetåret
1977/78 uppgår till 20,0 milj. kr.

CSN föreslår att antalet dagstudiestöd för budgetåret 1978/79 ökas från 19 000 till 29 000 stöd om 5 dagar. Nämnden anser vidare att inkomstbidraget i dagstudiestödet bör höjas från 110 kr. till 170 kr. och internatbidraget från 100 kr. till 150 kr. En ökning av antalet stöd till den nämnda nivån men med oförändrade belopp innebär en ökning av medelsbehovet med 10,5 milj. kr. Höjning av såväl bidragen som ett ökat antal stöd beräknas kosta 26,4 milj. kr.

CSN fick den 17 februari 1977 regeringens uppdrag att utreda möjligheterna att ge tim- och dagstudiestöd till andra grupper än löntagare samt att mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter göra en översyn av reglerna för tim- och dagstudiestöd. CSN har den 22 september 1977 överlämnat en rapport om tim- och dagstudiestöd.

CSN konstaterar att f. n. gäller en tidsbegränsning för utnyttjande av tim- och dagstudiestöd till två på varandra följande kvartal. Det har visat sig att kvartalsgränsema i vissa fall utgör hinder för ett effektivt utnyttjande av beviljade stöd. En del studiecirklar kan av olika anledningar inte bli helt klara under två kvartal. De fackliga cirklarna omfattar ofta 60 timmar eller mer och pågår under tre eller fyra kvartal. De fackliga organisationerna anser att man bättre än f. n. skulle kunna fördela beviljade medel, om dessa kunde disponeras under ett helt budgetår. CSN anser att man bör ändra reglerna om tidsperiod för utnyttjande av tim- och dagstudiestöd och att högsta antalet stödberättigande timmar därvid också ändras. CSN föreslår att timstudiestöd får utgå

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 616

för maximalt 70 timmar och dagstudiestöd för maximalt tio dagar under en tidsperiod som motsvaras av det statliga budgetåret.

För rätt till tim- och dagstudiestöd gäller minimigränser. Antalet stödberättigande timmar/dagar måste uppgå till tio timmar resp. två dagar under två kvartal för att stöd skall kunna betalas ut. Dessa krav har medfört svårigheter för vissa gmpper arbetstagare att utnyttja stödet. I fråga om timstudiestöd har detta särskilt gällt skiftarbetare. CSN föreslår att timstudiestöd resp. dagstudiestöd skall kunna utgå för varje timme/dag då inkomstbortfall uppstår på grund av deltagande i utbildning. Internatbidrag föreslås också kunna utgå för en dag.

Enligt nuvarande regler kan timstudiestöd resp. dagstudiestöd (inkomstbidrag) betalas ut för timme resp. dag som åtgår för resa i samband med utbildningen, under förutsättning att restimmen/resdagen medför inkomstbortfall och att den kan bytas ut mot en studietimme/ studiedag förlagd till fritiden. Reglerna har orsakat kritik och upplevts som orättvisa av dem som har hela utbildningen förlagd till arbetstid. Enligt CSN:s mening bör timstudiestöd resp. dagstudiestöd kunna utgå för timme/dag då den studerande måste ta ledigt från arbetet för resa i samband med utbildningen och på grund härav förlorar arbetsinkomst, oavsett om själva undervisningen är förlagd till arbetstid eller fritid. För att de som måste avsätta tid för resa i samband med utbildning inte skall få ett mindre antal timmar/dagar tillgängliga för studier, föreslås maximala antalet timmar med timstudiestöd och maximala antalet dagstudiestöd för sådan studerande uppgå till 90 timmar resp. 12 dagar.

CSN beräknar inte några memtgifter för de framlagda förslagen. Enligt CSN innebär en förändring av reglema på sätt som föreslås i princip endast att tillgängliga resurser för tim- och dagstudiestöd disponeras något annorlunda än f. n.

När det gäller frågan om möjligheten för andra gmpper än löntagare att erhålla tim- och dagstudiestöd anför CSN följande.

Tim- och dagstudiestödet är till sin karaktär i princip anpassat till löntagarkategorin, dels genom finansieringsformen, dels genom reglernas utformning. Stöd utgår till den som är arbetstagare och får inkomstbortfall på grund av deltagande i utbildningen. Vid en utvidgning av rätten till stöd till andra grupper måste bl. a. fastställas vilka kriterier för avgränsningen av dessa andra grupper som skall gälla. Vidare torde det bli nödvändigt att fastställa någon motsvarighet till kravet på inkomstbortfall för arbetstagare, t. ex. genom att redovisning görs av produktionsbortfall eller kostnader för anlitande av ersättare under tid som åtgår för deltagande i utbildningen. Därvid bör beaktas huruvida stödet skall utgöra skattepliktig inkomst.

. CSN konstaterar i sin rapport att det bland andra gmpper än löntagare finns korttidsutbildade som har behov av ekonomiskt stöd för att kunna delta i utbildning. Enligt CSN:s mening kan stödet till dessa

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        617

t. ex. få formen av en kostnadsersättning motsvarande tim- och dagstudiestöden. När det gMer avgränsningsfrågan anger CSN tre altemativ, nämligen att stöd utgår till

1) medlemmar i Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation,

2) medlemmar i samtliga näringslivs-, bostads- och handikapporganisationer och

3) alla grupper av korttidsutbildade, bl. a. hemarbetande.

CSN pekar på behovet av fortsatta analyser av de olika konsekvenser som ett införande av stöd till nya grupper kan medföra. CSN framhåller vidare att ytterligare tid erfordras för utvecklingen av de praktiska rutinerna för handläggningen av stödet.

I en skrivelse till regeringen tar vuxenstuderandes i Vätterstad elevförening upp försäkringsfrågor m. m. för vuxenstuderande. CSN har den 17 oktober 1977 avgivit yttrande i ärendet.

6. Fr. o. m. den 1 juli 1976 utgår timersättning till deltagare i gmndutbildning för vuxna. Ersättningen per timme är 18 kr. för den som förlorar arbetsinkomst (motsvarande) och 8 kr. för hemarbetande. Kostnaderna vid oförändrade regler beräknas under budgetåret 1978/79 uppgå till 35,2 milj. kr.

CSN föreslår att flertalet studerande skall få 35 kr./timme, dvs. även studerande som deltar i utbildningen utan att åsamkas inkomstbortfall. CSN föreslår vidare att en ersättning om 10 kr. per timme bör utgå till studerande vars uppehälle helt bekostas av stat eller kommun. Kostnaden för dessa reformer beräknas till 26,2 milj. kr.

CSN föreslår också att gäUande bestämmelser ändras så att det blir möjligt att erhålla timersättning även om studietiden inte uppgår till minst 5 timmar. Kostnaden beräknas tiU 0,1 mUJ. kr.

Statens invandrarverk

Statens invandrarverk har i en tiU skrivelse den 8 juni 1977 fogad PM tagit upp en rad problem i samband med gmndutbildningen för vuxna och föreslagit vissa iörändringar i gäUande bestämmelser.

Sveriges Förenade Studentkårer föreslår i skrivelse tiU regeringen att 45-årsgränsen för erhåUande av studiemedel slopas.

I en skrivelse till regeringen kräver lärarhögskolans i Mölndal elevkår bl.a. att studiemedlens bidragsdel skall höjas till minst 25 % av studiemedlen och att studiemedlen .skaU återstäUastill 1965 års köpkraft och betalas ut samma dag som studierna börjar. Vidare kräver elevkåren höjda och återbetalningsfria barntiUägg samt makeprövningens avskaffande.

Liknande krav framförs av journalisthögskolans i Göteborg elevkår i en skrivelse till regeringen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 61S

Moderata samlingspartiet i Stockholms stad har i en skrivelse tUl regeringen krävt att makeprövningen skaU avskaffas och att fribeloppet för egen inkomst skaU sättas så att de som använder sommaren till att skaffa sig arbetserfarenhet inte får minskade studiemedel.

Örebro studentkår har i skrivelse till regeringen krävt åtgärder för att förkorta de långa behandlingstidema vid studiemedelsnämndema och garantera möjligheter till förskott.

I skrivelse tiU regeringen anhåUer skolstyrelsen i Filipstads kommun att resetilläggen anpassas på ett sådant sätt att de täcker hela resekostnaden.

Föredraganden

Enligt min mening är det väsentligt att genomföra sådana förbättringar på studiehjälpens område att stöden inte urholkas av det rådande kostnadsläget. Därför förordar jag höjningar av de olika stödformernas belopp samt inkomstgränser. Däremot är jag inte, i avvaktan på den tidigare nämnda studiestödsutredningen, beredd att föreslå förändringar av stödens innehåU eller konstmktion.

Den 1 april 1978 böjs det aUmänna barnbidraget med 160 kr. per år. Därmed höjs också det förlängda barnbidraget och studiebidraget med motsvarande belopp, dvs. från 175 kr. tiU 188 kr. i månaden.

Enligt min mening bör resetilläggen höjas från 105, 140, 190, 220 och 255 kr. i månaden för avstånd om resp. 6, 15, 25, 35 och 45 km tiU 115, 150, 190, 220, 265 och 300 kr. i månaden för avstånd om resp. 6, 13, 19, 27, 36 och 46 km. Memtgiften för denna höjning av ersättningsbeloppen samt justering av avståndsintervaUen beräknar jag tUl 12,1 mUj. kr.

Jag förordar att inackorderingstUlägget höjs från 230 tiU 260 kr. i månaden. Merutgiften beräknar jag tUl 7,0 milj. kr.

Jag förordar vidare en höjning av inkomstgränserna för det inkomstprövade och det behovsprövade tiUägget från 35 000 kr. tiU 38 000 kr. Chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att det statiiga bostadsbidraget höjs. Med hänsyn härtiU bör också det inkomstprövade tillägget höjas från 75 kr. tiU 105 kr. i månaden. Denna höjning bör också föranleda att föreskriftema i 3 kap. 17 och 18 §§ studiestödsförordningen (1973:418) ändras såvitt avser de faU då tiU-lägget reduceras med hänsyn tUl inkomst och förmögenhet. Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser härom. Det behovsprövade tiUägget bör hämtöver höjas från 150 kr. tiU 175 kr. i månaden. Jag beräknar meratgiftema för dessa höjningar tiU 6,5 milj. kr.

Jag är i avvaktan på remissynpunkter inte nu beredd att ta ställning tiU det förslag om provisoriska åtgärder för 18—19-åringar som föreslås av studiestödsutredningen.

För studiehjälp och förlängt bambidrag beräknar jag det totala medelsbehovet tiU 555,1 mUj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 619

I avvaktan på studiestödsutredningens förslag är jag nu inte beredd att förorda några större förändringar när det gäller studiemedel.

Jag räknar med ett ökat antal studerande. Jag är inte nu beredd att tillstyrka en höjning av studiemedlens totalbelopp eller en höjning av bidragsdelen i studiemedlen. Jag är inte heller beredd att tillstyrka en ändring av nuvarande regel om en 15-dagarsperiod för beräkning av studiemedel till en dagberäkning eller en höjning av fribeloppet för korttidsstuderande.

I föregående budgetproposition förordade jag en stegvis avveckling av prövningen gentemot makes inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet. Som ett första steg förordade jag en höjning av fribelopps-gränsen för makes inkomst till 300 % av basbeloppet för heltidsstuderande och till 390 % av basbeloppet för deltidsstuderande per halvår. Riksdagen hade inget att erinra häremot (SfU 1976/77: 18, rskr 1976/77: 156). Jag förordar f. n. till följd av rådande statsfinansiella läge ingen ytterligare höjning av fribeloppsgränsen. Skälen för en avveckling av makeprövningen kvarstår med oförminskad styrka. Målsättningen måste vara att vuxna medborgare bör, också som gifta, i sammanhang som dessa behandlas som ekonomiskt självständiga individer.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) har föreslagit att prövning av rätt tiU studiestöd för sådan icke svensk medborgare som är under 20 år och är barn till icke svensk medborgare som fått arbetstillstånd decentraliseras till lokala regionala myndigheter (skolstyrelser, studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder). Jag tillstyrker en sådan förändring av gällande bestämmelser.

CSN har föreslagit, att regeln att minst fyra månaders studietid för att studiemedel skall kunna utgå vid smdier i annat nordiskt land, skaU slopas. Jag är inte beredd att nu ta ställning till detta förslag.

CSN har vidare föreslagit att studiemedel skall utbetalas två gånger per halvår. CSN genomför den 1 juli 1978 i full utsträckning ett datorbaserat utbetalningssystem, det s. k. STIS-systemet, för utbetalning av studiemedel. Jag anser att man bör avvakta resultatet av inkörningen av det nya systemet innan ytterligare rutiner införs.

Slutligen har CSN föreslagit att den regel som möjliggör att barntiUägg, som beviljats en studerande som ej är vårdnadshavare, utbetalas direkt till vårdnadshavaren, slopas. Enligt CSN utnyttjas denna regel endast undantagsvis och är administrativt krånglig att tillämpa. Jag förordar att bestämmelsen upphävs.

Timersättning vid grundutbildning för vuxna utgår med lägst 8 kr. och högst 18 kr. i timmen. Jag förordar att dessa belopp höjs tiU lägst 10 kr. och högst 25 kr. i timmen.

Jag förordar vidare att reglerna för utbetalning av sådan ersättning ändras så att ersättning kan utgå även för kortare tid än fem timmar per vecka. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser i denna fråga. Jag beräknar kostnaderna för detta stöd till 11,4 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 620

Vuxenutbildningsavgiften är f. n. 0,25 % av lönesumman. Jag beräknar inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften och de beskattade vuxenstudiestöden till 546,3 milj. kr. I proposition 1976/77: 100 bil. 12 redovisade jag hur inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften m. m. bör fördelas på olika ändamål budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80. Riksdagen hade inget att erinra häremot (SfU 1976/77: 18, rskr 1976/77: 156). Jag förordar i enlighet med detta att anslagen från vuxenutbildningsavgiften till bidrag till studiecirkelverksamhet och till studieförbund liksom överföringen av medel till studiemedelsfonden utgår med oförändrade belopp. Detta innebär att reformutrymmet för vuxenstudiestöd, administration av stöden samt uppsökande verksamhet på arbetsplatser uppgår till 135,4 milj. kr. Jag förordar en höjnmg av anslaget till uppsökande verksamhet på arbetsplatser med 10 milj. kr. tiU sammanlagt 25 milj. kr.

Jag förordar vidare ett ökat antal vuxenstudiestöd för längre studier. Beräknat efter det antal heltidsstuderande som skall kunna få stödet bör utrymme finnas för ca 12 800 årsplatser jämfört med f.n. ca 10 000. Resursema bör hksom under innevarande budgetår fördelas med huvuddelen på grundskole- och gymnasieskolenivå, med övervikt för den förra samt med en mindre del på högskolenivå. Även under budgetåret 1978/79 bör stöden för högskolestudier endast avse studerande i försöksverksamheten med yrkesteknisk högskoleutbUdning. Under den tid försöksverksamheten pågår bör dessa studerande, om de är behöriga att erhålla vuxenstudiestöd, garanteras det särskilda vuxenstudiestödet för sin utbildning.

Jag beräknar att det skaU finnas utrymme för 65 000 timstudiestöd, vilket innebär en ökning med 8 000 stöd jämfört med budgetåret 1977/78. Jag förordar dessutom en höjning av ersättningen per timme från 22 kr. till 25 kr.

Antalet dagstudiestöd bör enligt min mening ökas från 19 000 tUl 30 000 stöd. När det gäller dagstudiestöden har jag dessutom räknat med en höjning av internatbidraget från 100 kr. till 125 kr. per dag och av inkomstbidraget från 110 kr. tiU 125 kr. per dag.

CSN fick i enlighet med förslag i budgetpropositionen 1976/77: 100 bil. 12 den 17 februari 1977 regeringens uppdrag att utreda vissa frågor angående tim- och dagstudiestöd. Jag har tidigare redovisat CSN:s förslag i dessa avseenden. Jag är beredd att tillstyrka de förslag till förändringar av regelsystemet som CSN föreslår. Jag förordar således att timstudiestöd får utgå för maximalt 70 timmar under en tidsperiod som motsvaras av det statliga budgetåret och att dagstudiestöd får utgå för maximalt 10 dagar under motsvarande tidsperiod. Jag förordar också att tim- och dagstudiestöd skall kunna utgå för restid, oberoende av om studierna bedrivs på arbetstid eller fritid. Timstudiestöd för restid bör dock kunna utgå för högst två timmar för varje studietUlfälle. För studerande med restid får det maximala antalet timmar resp. dagar ökas till 90 timmar

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 621

resp. 12 dagar. Vidare förordar jag att timstudiestöd och dagstudiestöd skall kunna utgå för varje timme resp. dag som inkomstbortfall uppstår på grund av deltagande i utbildning.

Beträffande CSN:s uppdrag att utreda möjligheterna för andra grupper än löntagare att erhålla tim- och dagstudiestöd, har CSN på den tid som stått till förfogande inte funnit en tillfredsställande lösning av problemen i sammanhanget. Jag avser därför att ge CSN förnyat uppdrag att utarbeta konkreta förslag till lösningar som kan beaktas inför budgetåret 1979/80.

Jag är inte beredd att tillstyrka CSN:s i anslagsframställningen framlagda förslag om dagberäkning av särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd tUl studerande som får inkomstbortfall under julferie eller särskilt vuxenstudiestöd till deltidsstuderande för 15-dagarsperioder.

Med hänvisning tUl vad jag således anfört beräknar jag att det för budgetåret 1978/79 behövs 56,9 milj. kr. för timstudiestöd och 37,5 milj. kr. för dagstudiestöd samt 256,9 milj, kr. för särskilt vuxenstudiestöd eller totalt 351,3 milj. kr.

Jag förordar att 351,3 milj. kr. tillförs anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbUdningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden.

De förslag som jag i det föregående har lagt fram om ändrade regler och belopp för inackorderingstillägg, behovsprövat och inkomstpröval tillägg, timstudiestöd och dagstudiestöd kräver ändringar i 3 kap. 7, 10 och 11 §i§, 4 kap. 14 och 40 §§, 5 kap. 3 och 4 § § och 6 kap. 4, 5 och 6 §§ studiestödslagen. Förslag till ändringar i studiestödslagen bör fogas tUl detta protokoU som bilaga 12.5.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag tiU lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2. godkänna att 351 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Studiebidrag m. m.,

3. till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 809 000 000 kr.

F 3. Kosteader för avskrivning av vissa smdielån med statlig kreditgaranti

1976/77 Utgift 238 979

1977/78 Anslag 200 000

1978/79 Förslag 200 000

Från detta anslag bestrids kostnader dels för avskrivning med 25 %

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 622

av kapitalskulden på statsgaranterade studielån i enlighet med kungörelsen (1961: 384) om avskrivning av lån för studier, dels för avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig betalningsoförmåga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25 % har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det studiesociala stödet till studerande ungdom. Genom konstruktionen av den allmänna avskrivningen kommer dock anslaget att belastas med kostnader under en övergångstid.

Centrala studiestödsnämnden föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med ett belopp av 200 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

F  4.   Ersättning  till  postverket  och  riksförsäkringsverket  för  deras handläggning av studiesocialt stöd

1976/77 Utgift 1 471 964

1977/78 Anslag 2 601 000

1978/79 Förslag 4 600 000

Från detta anslag bestrids kostnader för postverkets handläggning av studielån resp. studiemedel. Dessutom utgår ersättning till riksförsäkringsverket för verkets och de allmänna försäkringskassornas handläggning av särskilt vuxenstudiestöd samt tim- och dagstudiestöd. Fr. o. m. den 1 juli 1977 infördes ett nytt system för utbetalning av studiemedel. Utbetalningarna sker via postgirot, varför riksbankens bestyr med studiestödsanvisningar bortfallit. För budgetåret 1978/79 beräknas ingen ersättning utgå tUl riksbanken.

Centrala studiestödsnämnden beräknar medelsbehovet för ersättning till postverket tiU 4 600 000 kr. och för ersättning till riksförsäkringsverket till 6 938 000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar medelsbehovet för ersätming till postverket till 4 600 000 kr. För ersättning till riksförsäkringsverket för verkets och de aUmänna försäkringskassornas kostnader i samband med utanordnade och beräkning av särskilt vuxenstudiestöd samt tim- och dagstudiestöd har jag beräknat 5 800 000 kr.

Jag förordar att 5 800 000 kr. skall tillföras anslaget av de medel som

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 623

tillfaUer statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 5 800 000 kr. av de medel som tiUfaUer statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd,

2. till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kr.

F 5. Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m.

1976/77 Utgift	243 500
1977/78 Anslag	505 000
1978/79 Förslag	600 000

Enligt förordningen (1945: 594) om statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1975: 397) får efter medgivande av skolöverstyrelsen statsbidrag med 10 000 kr. för år utgå till avlönande av föreståndare vid skolhem för elever vid vissa i förordningen angivna läroanstalter. Bidrag utgår endast för elevhem som har annan huvudman än primärkommun.

Skolöverstyrelsen

I anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 anmälde skolöverstyrelsen (SÖ) att, om resultatet av den aviserade utredningen angående personalsituationen vid gymnasieskolors elevhem så motiverade, SÖ ånyo skulle pröva frågan om avlösare av föreståndare vid elevhem.

SÖ föreslår nu på grundval av de synpunkter som kommit fram i SÖ:s utredning att bidrag utgår till avlösare för föreståndare för elevhem, som har annan huvudman än primärkommun. Denna avlösare skall även vara medhjälpare i elewårdsarbetet. SÖ framhåller att allt fler elever av sociala skäl är beroende av en god boendeform där möjligheter till vuxenkontakter ges. De elevhem det gäller har ett platsantal varierande mellan 30 och 80. Utan ansvarig personal som finns till hands för eleverna även under kväUar kan elevhemmet inte motsvara sin uppgift. Verksamheten vid elevhemmen är ett viktigt led i den förebyggande verksamheten bland gymnasieskolans yngre elever, som saknar föräldrahem på skolorten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 624

SÖ beräknar kostnadema för statsbidrag till avlösare tillika medhjälpare tni föreståndare till 30X10 000 kr. = 300 000 kr.

Föredraganden

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordar jag att bidrag utgår till avlösare för föreståndare för elevhem, som har annan huvudman än primärkommun. För detta ändamål beräknar jag medelsbehovet till 95 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

F 6. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande

1976/77 Utgift 1 867 700

1977/78 Anslag 2 050 000

1978/79 Förslag 2 255 000

Från detta anslag bestrids kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande enligt bestämmelser som regeringen har meddelat den 30 juni 1977.

Tillsyn över hälso- och sjukvården för studerande utövas av socialstyrelsen som har att pröva ansökningar om statsbidrag till sådan verksamhet. Statsbidrag utgår tUl kårortsnämnderna för hälso- och sjukvård i Borås, Göteborg, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö/Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö, Örebro och Östersund med 18 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 studerande och med 12 kr. för varje ytterligare studerande. Statsbidrag beräknas efter antalet studerande som under budgetåret aktivt bedriver studier. Socialstyrelsen har i sin beräkning av studerandeantalet tagit hänsyn till det genom högskolereformen ökade antalet högskolestuderande.

Socialstyrelsen föreslår en uppräknmg av bidraget tUl 21 resp. 14 kr., vilket medför en ökning av det totala medelsbehovet med 450 000 kr. Det statsbidragsgrundande antalet studerande beräknas under budgetåret 1978/79 uppgå tiU 145 000.

Kårortsnämnden i Växjö har i skrivelse till regeringen krävt att studerandehälsovården tUlförs resurser motsvarande övrig samhäUelig hälsovård samt att statsbidraget 1978/79 höjs tUl 175 000 kr. eUer 100 000 kr. jämte en rörlig del på 30 kr. per studerande och år.

Föredraganden

Studerandehälsovårdsutredningen har avlämnat betänkandet (SOU 1975:7)   Framtida   studerandehälsovård.   Betänkandet   har   remissbe-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 625

handlats. Frågan om studerandehälsovårdens framtida ställning är avhängig av frågan om obligatorisk anslutning till studentkår och därmed sammanhängande problem. Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare för att bereda dessa frågor.

I avvaktan på ställningstagande till studerandehälsovårdsutredning-ens betänkande samt till kårobligatoriefrågan förordar jag att bidraget till hälso- och sjukvård utgår enligt samma principer som tidigare. Jag förordar emellertid att bidraget räknas upp. Bidraget bör utgå med 20 kr. per studerande intUl ett antal av 10 000 och med 13 kr. för varje ytterligare studerande. Med hänsyn till den föreslagna förbättringen av statsbidraget och till det ökade studerandeantalet i den statliga högskolan beräknar jag medelsbehovet tiU 2 255 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 000 kr.

F 7. Ersättning till vissa lärarkandidater

1976/77 Utgift 33 094 504

1977/78 Anslag       36 308 000 1978/79 Förslag      41288 000

Ur anslaget bekostas ersättningar till vissa studerande enligt förordning den 9 juni 1977 om utbildningsarvode tUl vissa studerande som genomgår lärarutbildning och enligt förordning den 30 juni 1977 om förmåner till vissa lärare som genomgår lärarutbildning.

Medel under anslaget utgår med hänsyn tagen tiU intagningskapaciteten vid lärarutbildningsanstalter.

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet föreslår att traktamentskostnader-na för studerande på speciaUärarlinje och till denna knutna kurser samt för deltagare i fortbildningskurs för lärare i vissa yrkesinriktade ämnen för tjänstgöring i specialklass och särskola överförs från anslaget Utbildning för undervisningsyrken till förevarande anslag. Kostnaderna beräknas till 3 milj. ler. Motsvarande minskning beräknas under anslaget UtbUdning för undervisningsyrken.

Föredraganden

Jag har beräknat kostnadema under detta anslag med hänsyn till antagningskapaciteten vid berörda lärarutbildningar. Frågan om antagningskapaciteten har behandlats under anslaget Utbildning för undervisningsyrken.

Jag är inte beredd att förorda den av universitets- och högskoleämbetet

40    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

626

föreslagna överföringen till förevarande anslag från anslaget Utbildning för undervisningsyrken av traktamentskostnaderna för studerande på speciallärarlinje och tiU denna knutna kurser. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 41 288 000 kr.

F 8. Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.

1976/77 Utgift	—
1977/78 Anslag	1000
1978/79 Förslag	1000

Från anslaget bekostas utgifter dels för vuxenutbildningsnämndemas verksamhet, dels för centrala studiestödsnämndens administration av och information om vuxenstudiestöden.

Vuxenutbildningsnämnderna handhar ärenden om timstudiestöd, dagstudiestöd och särskUt vuxenstudiestöd i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Nämnderna handhar också ärenden om statsbidrag tiU uppsökande verksamhet på arbetsplatser. För vuxenutbildningsnämnderna gäUer förordningen (1975: 394) med instruktion för vuxenutbildningsnämnderna (ändrad 1975: 1215).

Vuxenutbildningsnämnderna

	1977/78	Beräknad än(	iring 1978/79
		Centrala	Föredra-
		studiestöds-	ganden
		nämnden
Personal
Handläggande personal	32	+ 18	+ 3
Övrig personal	18	+ 9	+ 3
	50	+27	+6
Anslag
Lönekostnader	6 741 000	+ 2 971000	+ 1 668 000
Sjukvård
Reseersättningar Lokalkostnader	1 683 000	+   129 000	+     68 000
Expenser
Medel till centrala studie-
stödsnäranden för informa-
tion om särskilt vuxenstudie-
stöd m.m.	2 633 000	+   620 000	+   358 000
Medel till centrala studie-
stödsnämndens administra-
tion av vuxenstudiestöd
m.m.	860 000	+ 1 966 000	+     86 000
	11 917 000	+5 686 000	+2 180 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 627

Centrala studiestödsnämnden

1. Pris- och löneomräkning 1 105 536 kr.

2. För vuxenstudiestödshandläggning m. m. bör medel beräknas för ytterligare 18 handläggartjänsler i F 8 och nio assistenttjänster i hF 5. Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar en minskning av medel för inlån från försäkringskassorna. Dessutom behövs medel för nämndledamöternas arvoden m. m. ( + 2 728 464 kr.).

3. För vuxenutbUdningsnämndernas omkostnader beräknar CSN 1 812 000 kr. (en minskning med 78 000 kr. före prisomräkning).

4. För information om vuxenstudiestöden behövs ytterligare medel (+93 000 kr.).

5. För den administration av vuxenstudiestöden som utförs vid CSN och studiemedelsnämnderna anser CSN att medel bör beräknas för viss administrativ personal. Vid CSN beräknas medel för två kansliskrivare/ assistenter i hF 5 och 0,4 byråassistent i F 9 samt vid studiemedelsnämnderna, för handläggning av särskilt vuxenstudiestöd tUl studerande på högskolenivå, nio handläggare i hF 11 och nio kansliskrivare/assistenter i hF 5 (+1 602 365 kr.). För utökad kontaktverksamhet meUan vuxenutbildningsnämnderna och CSN beräknar myndigheten att ytterligare medel för resor och omkostnader är nödvändiga ( + 234 635 kr.).

Föredraganden

Som jag tidigare nämnt förordar jag för budgetåret 1978/79 ett utökat antal studiestöd och vidgade resurser för uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Vuxenutbildningsnämnderna bör därför få mer personal så att de kan fylla sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. För inrättande av nya tjänster vid vuxenutbildningsnämnderna beräknar jag 480 000 kr. Till skillnad från centrala studiestödsnämnden (CSN) anser jag inte att inlåningen av personal från försäkringskassorna skall minskas och ersättas av tjänster vid vuxenutbildningsnämnderna.

Jag förordar nu att det utgår årsarvode till ordförande i vuxenutbildningsnämnd. För dessa arvoden har jag beräknat totalt 100 000 kr.

För vuxenutbildningsnämndernas personalkostnader beräknar jag sammanlagt 8 409 000 kr.

Medel bör även ställas till förfogande för nämndledamötemas resor och för täckande av kansliernas lokal- och expenskostnader m. m. Jag beräknar kostnaderna för dessa ändamål budgetåret 1978/79 tUl sammanlagt 1 751 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för vuxenutbildningsnämnderna uppgår således tiU 10 160 000 kr. ( +1 736 000 kr.)

För CSN:s administration av vuxenstudiestöd beräknar jag totalt 946 000 kr. ( + 86 000 kr.) och för information om vuxenstudiestödet totalt 2 991 000 kr. ( + 358 000 kr.). Från den senare anslagsposten utgår medel för information om vuxenstudiestöd till de fackUga organisa-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 628

tionerna. I fortsättningen bör också Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation få del av dessa medel. För administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. bör CSN budgetåret 1978/79 från detta anslag tillföras sammanlagt 3 937 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för administrativa och informativa uppgifter i samband med vuxenstudiestöden beräknar jag till 14 097 000 kr.

Jag förordar i likhet med innevarande budgetår att 1 000 kr. förs upp under förevarande anslag för budgetåret 1978/79. Anslaget bör tiUföras 14 097 000 kr. av de medel som tUlfaller statsverket genom inkomster från vuxenutbildningsavgiften och influtna skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 14 097 000 kr. av de medel som tiUfaUer statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tUlförs anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.

2. tUl Administration av och information om viixenstudiestöd m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag om 1 000 kr.

F 9. Bidrag tUl uppsökande verksamhet pä arbetsplatser m. m.

1976/77 Utgift —

1977/78 Anslag 1 000

1978/79 Förslag 501 000

Från anslaget bestrids enligt riksdagens beslut (prop. 1975: 23, SfU 1975: 14, rskr 1975: 176, UbU 1975: 16, rskr 1975: 177) kostnader för statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser enligt förordningen (1975: 305, ändrad 1977: 549) därom. Vidare bestrids från anslaget enligt samma riksdagsbeslut kostnader för bidrag till centrala fackliga organisationer för grundläggande utbildning av fackliga studieorganisatörer. Utgifterna under anslaget täcks genom att motsvarande belopp förs över tUl anslaget från inkomstskattetitehi. Därvid används dels de medel på inkomstskattetiteln som tiUfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och dels de skattemedel som flyter in från de beskattade vuxenstudiestöden. Härutöver tiUförs anslaget 500 000 kr. för informationsverksamhet bland invandrare. Under budgetåret 1977/78 har kostnaderna för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna beräknats

1 Föregående budgetår betecknat E 13. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 629

tiU högst 10 milj. kr. och för utbUdning av fackliga studieorganisatörer till högst 5 milj. kr.

I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisades som särskilt reservationsanslag under tolfte huvudtiteln, 1 milj. kr. för bidrag till dels lokala fackliga organisationer för information genom uppsökande verksamhet bland anställda invandrare om lagen om rätt till ledighet och lön för deltagande i svenskundervisning för invandrare, dels centrala fackliga organisationer för utbildning av kontaktmän för denna uppsökande verksamhet. För innevarande budgetår har i budgetpropositionen för samma ändamål anvisats 500 000 kr. Härutöver har ytterligare 500 000 kr. anvisats i tiUäggsbudget I (pröp. 1977/78: 25).

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har erhållit anslagsframställningar från Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt från vuxenutbildningsnämnderna.

LO framhåller i sin underpetita att den fackliga studieorganisationen är under kraftig uppbyggnad, vilket leder till ökad aktivitet. LO förutser en fortsatt utveckling av studiestöden och beräknar med hänsyn härtill att 22 milj. kr. bör svara mot det verkliga behovet för uppsökande verksamhet.

TCO anför att de ökade insatserna inom studieorganisationen ställer ytterligare krav på medel för uppsökande verksamhet. TCO anser att 20 milj. kr. bör fördelas till vuxenutbildningsnämnderna.

Inom Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO) samt Sveriges fiskares riksförbund planeras uppsökande verksamhet för budgetåret 1977/78. Eftersom dessa organisationer inte tidigare haft statliga medel för uppsökande verksamhet är omfattningen svår att förutsäga.

LRF har i skrivelse tiU regeringen begärt ett anslag på 260 000 kr. till informationsinsatser om vuxenstudiestöd m. m.

SHIO har i skrivelse tiU regeringen begärt ett anslag på 200 000 kr. till uppsökande verksamhet och information.

Av underpetita från vuxenutbildningsnämnderna framgår att de medel som stått till förfogande under budgetåret 1976/77 varit klart otillräckliga och att ett stort antal projektansökningar ej kunnat bevUjas på grund av bristande resurser.

SÖ framhåller att redovisningstekniska skäl kan göra det svårt för vuxenutbildningsnämnderna att under pågående budgetår överblicka möjligheterna att helt fördela det bidrag som står till förfogande. De organisationer som tiUdelats medel för uppsökande verksamhet under första och andra kvartalet redovisar sina projekt under juli månad. Projektens genomförande påverkas av olika omständigheter som inte kan förutses vid ansökningstUlfället. De eventuella överskott som uppstått

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 630

och återbetalas kan inte tas i anspråk för ny verksamhet. Eftersom behovet av ytterligare resurser är stort borde enligt SÖ en överflyttning av medel från ett budgetår tiU ett annat vara möjlig.

Vuxenutbildningsnämnderna beräknar behovet av medel för uppsökande verksamhet under budgetåret 1978/79 till ca 19 milj. kr.

SÖ anser att en fortsatt kraftig satsning på utbildning av studieorganisatörer och uppsökare är nödvändig för att uppnå önskat resultat. De nytiUkomna organisationerna innebär också ett ökat utbildningsbehov. LO beräknar behovet till 8 milj. kr. och TCO till 6 milj. kr.

SÖ, som finner vuxenutbildningsnämndernas beräkningar väl underbyggda, föreslår att totalt 25 milj. kr. anvisas för budgetåret 1978/79, varav 19 mUj. kr. (+9 milj. kr.) tiU uppsökande verksamhet och 6 milj. kr. (+1 milj. kr.) tUl utbildning av studieorganisatörer.

Statens invandrarverk

Statens invandrarverk (SIV) framhåller nu att många invandrare vid utgången av budgetåret 1978/79 kommer att förlora sin lagenliga rätt till svenskundervisning på betald arbetstid. Målet bör enhgt SIV vara att i tid söka upp och informera dessa invandrare om deras rätt. Hittills anvisade medel är enligt SIV:s bedömning otillräckUga för att nå detta mål. Mot bakgrund härav föreslår SIV en höjning av anslaget tUl 1,7 milj. kr.

Föredraganden

Från detta anslag utgår under innevarande budgetår 10 milj. kr. i bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser och 5 milj. kr. i bidrag till utbildning av fackliga studieorganisatörer. För att beslutade vuxenutbildningsreformer skall få önskad effekt är det viktigt att nå ut med information och erbjudande om utbildning till breda grupper av lag-utbildade på arbetsmarknaden. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. utgår till de fackliga organisationerna samt till Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation.

Enligt min mening är det viktigt att resurserna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. ökas. Jag räknar därför med en kostnad under budgetåret 1978/79 om 19 milj. kr. för denna verksamhet. För bidrag till de centrala fackliga organisationernas grundläggande utbildning av studieorganisatörer samt för viss planering äv denna verksamhet och den uppsökande verksamheten räknar jag med en kostnad av totalt 6 milj. kr. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser i denna fråga.

Efter samråd med statsrådet Ullsten föreslår jag att förevarande anslag ökas med 500 000 kr. Medlen skall användas för information genom uppsökande verksamhet på arbetsplatsema för att stimulera anställda

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 631

invandrare att delta i undervisning i svenska. Kostnaderna för verksamheten har under budgetåret 1977/78 bestritts från tolfte huvudtiteln under anslaget Åtgärder för invandrare, anslagsposten 5. Informationsverksamhet m. m.

Jag förordar att 25 milj. kr. skall tillföras anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Jag förordar vidare att anslaget fr. o. m. budgetåret 1978/79 överförs till centrala studiestödsnämndens ansvarsområde.

Under anslaget bör för budgetåret 1978/79 501 000 kr. tas upp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 25 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,

2. till informationsverksamhet bland invandrare för budgetåret 1978/79 anvisa ett belopp av 500 000 kr.,

3. till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 501 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 633

G. INTERNATIONELLT—KULTURELLT SAMARBETE

Under denna littera anvisas medel till olika ändamål inom det inter-nationellt-kulturella samarbetet såväl inom som utanför Norden. Bl. a. ingår kostnaderna för Sveriges deltagande i Unescos verksamhet. Vidare beräknas medel för Sveriges andel av den gemensamma verksamhetsbudgeten för nordiskt kulturellt samarbete, vilken dock behandlas i särskild ordning.

Kostnaderna för Sveriges deltagande i Europarådets kulturella verksamhet och i UtbUdnings- och forskningssamarbete inom OECD bestrids huvudsakligen under andra anslag bl. a. under tredje huvudtiteln.

Jag avser att under detta avsnitt även redovisa mitt ställningstagande till studiereseutredningens betänkande (SOU 1975: 64) Språkresor.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 634

Kulturellt utbyte med utlandet

G 1. Kulturellt utbyte med utlandet

1976/77 Utgift 938 373 Reservation 255 235

1977/78 Anslag 1 051 000

1978/79 Förslag        1 110 000

Ur detta reservationsanslag utgår bidrag tUl vissa ändamål inom det internationella kulturutbytet utanför Norden.

Belopp Anslagsfram-

1977/78 ställningarna

1. Deltagande i internationella organisationers konferenser och kurser m. m. 208 000                      —

2. Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet 1 000                      of.

3. Svenskt deltagande i europeiska

skoldagen 17 000 + 3 000

4. Svenska studenthemmet i Paris 80 000 +17 000

5. Nämnden för svensk-amerikanskt

forskarutbyte 130 000 +30 000

6. Sverige-Amerikastiftelsen 66 100 + 9 000

7. Till regeringens disposition 548 900                      —

1051000 +59 000

Anslagsframställningarna

Med hänsyn bl. a. till att studenthemmet hålls stängt för upprustning under en del av år 1978 och i avvaktan på en planerad intern utredning av hemmets framtida organisation och verksamhet föreslår styrelsen för Svenska studenthemmet i Paris endast prisomräkning av statsbidraget jämte ett fast bidrag för de svenska styrelseledamöternas och föreståndarens resor till och från Sverige. Styrelsen pekar på flera osäkra faktorer i beräkningsunderlaget och förbehåller sig rätten att under loppet av budgetåret 1978/79 inkomma med framställning om tilläggsanslag.

Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commis-sion), som högtidUghåller sitt 25-årsjubileum år 1977, föreslår med anledning härav en femårsplan för uppräkning av anslaget till en i förhållande till den amerikanska satsningen och övriga västeuropeiska länders bidrag rimligare nivå.

Sverige-Amerikastiftelsen begär prisomräkning av stiftelsens fyra statsstipendier, inklusive det särskilda kurativa bidrag som fr. o. m. budgetåret 1976/77 är knutet tiU dessa stipendier.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 635

Studiereseutredningen (U 1972: 03)

I juni 1972 tillkallades en sakkunniga för att utreda vissa frågor rörande svensk skolungdoms internationella kontakter m. m. Den sakkunniges uppgift var att, mot bakgmnd av den verksamhet som bedrivs av centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet, närmare analysera behovet av statliga insatser för skolungdomens reseverksamhet. En huvudpunkt i uppdraget var att pröva om någon annan organisationsform kan anses lämpligare för samhällets service än den som centralnämnden idag utgör. Den sakkunnige skulle vidare bl. a. överväga vilka nya grupper som kan behöva service vid utlandsvistelse i utbildnings-syfte, t. ex. vuxenstuderande och handikappade.

Utredningen har lagt fram sina förslag i betänkandet (SOU 1975: 64) Språkresor.

Förslag

Betänkandet innehåller förslag om stöd till skolungdomsresor och tiU vuxenstuderande för deltagande i huvudsakligen språkresor samt om bidrag och service till handikappade. Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet föreslås bli ombUdad till ett aktiebolag. Svenska AB Studieresor, med staten som huvuddelägare. Betänkandet innehåller även förslag om reseservice för ungdomsorganisationer och om ändring av gällande bestämmelser för det s. k. studentflyget.

Vad gäller skolungdomens resor föreslår utredningen att statsbidrag utgår för lägerskolor utanför Norden. Bidraget bör i princip täcka deltagarnas transportkostnader från hemorten till lägerskolorten. Kostnaderna i övrigt fömtsätts bli täckta genom kommunala bidrag och genom klassernas egna arbetsinsatser. Utredningen föreslår att ett statsbidragsbelopp av totalt 1,75 milj. kr. utgår för lägerskoleverksamhet. Däremot finner utredningen inte anledning föreslå särskilda statsbidrag för skolungdomens individuella språkresor utomlands. Utredningen har heller inte, med hänvisning till en av Nordiska ministerrådet tillsatt utredning, velat lägga fram förslag angående skolungdomens resor inom Norden. Det nordiska skolungdomsutbytet skulle enhgt utredningen dock underlättas vid en organisatorisk sammanslagning med övrigt skolungdomsutbyte.

Enligt utredningen bör samhället stimulera till ett ökat och breddat deltagande i studieresor för vuxna. Utredningen föreslår att vuxenstudiestöd utgår för detta ändamål enligt de principer som riksdagen faststäUt våren 1975 (prop. 1975: 23, UbU 1975: 16, SfU 1975:14, rskr 176 och 177). Bidrag bör sålunda enligt utredningen utgå till studerande inom kommunal och statiig vuxenutbildning och inom folkhögskolan för deltagande i språkkurser utanför Norden under minst

1 Riksdagsledamoten Bertil Zachrisson, som i november 1973 ersattes av riksdagsledamoten Doris Hävik.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 636

två veckor och högst tre månader. Vidare föreslår utredningen att deltagare i studieförbundens språkcirkelverksamhet, som aktivt deltagit i minst två terminers cirkelstudier, skall kunna få bidrag för deltagande i språkkurs utomlands om två veckors längd. Studerande som aktivt deltagit i fyra terminers cirkelverksamhet i följd bör kunna få bidrag för utlandsstudier under fyra veckor. Slutligen föreslår utredningen att stöd utgår till deltagare i kombinerade språk- och samhällsstudieresor i studieförbundens regi, förutsatt att resorna arrangeras som ämneskurser i samarbete med folkhögskola.

Studiestödet föreslås söka.s hos vuxenutbildningsnämnden i det län där den sökande är bosatt och enbart avse kurser, anordnade av kursarrangörer som godkänts av skolöverstyrelsen. Utredningen uppskattar kostnaden för de olika studiebidragen tiU sammanlagt ca 8 milj. kr.

I de fall handikappade deltagare i studieresor behöver åtföljas av ledsagare föreslår utredningen att bidrag skall kunna utgå för ledsagarens rese- och uppehållskostnader. För ändamålet bör ett särskilt anslag om 200 000 kr. anvisas. Utredningen förordar även en statlig informations-och kontaktservice för att underlätta utlandsresor för handikappade.

Utredningen framhåller behovet av billigare flygtransporter. Det s. k. studentflyget bör kunna utnyttjas även av andra grupper än de studie-medelsberättigade. Utredningen anser att bestämmelserna bör liberali-seras i första hand till att gälla skolungdom i gmnd- och gymnasieskolan och på sikt även deltagare i studieförbundens språkcirklar och viss föreningsungdom.

De föreslagna stödformerna bör enligt utredningen medföra att nya arbetsuppgifter läggs på det statliga språkreseorganet. Detta föreslås sålunda fördela anslagna medel till lägerskolor och vårdarbidrag för handikappade och samtidigt få ensamrätt till de researrangemang som bidragen är knutna tiU. Motsvarande ensamrätt vill utredningen inte förorda i fråga om studieresor för vuxna men förutsätter att sådana researrangemang i samarbete med studieförbunden blir ett stort nytt arbetsfält för den statliga språkreseorganisationen. Denna föreslås även kunna arrangera studieresor för ungdomsorganisationernas räkning. De nya uppgifterna ställer enligt utredningen krav på en större och mer ändamålsenlig organisation än den nuvarande. Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet har också uttalat sig för en annan juridisk form än den statliga nämndens för sin numera huvudsakligen affärsdrivande verksamhet. Utredningen delar denna uppfattning och föreslår därför att centralnämnden omorganiseras. Med anledning av de förutsatta uppgifterna på vuxenutbildningsområdet föreslår utredningen att den nya studiereseorganisationen bildas med staten och löntagarorganisationerna LO och TCO som huvudmän. Utredningen anser att den lämpligaste formen för en studiereseorganisation med de angivna arbetsuppgifterna är aktiebolagsformen. Utredningen föreslår därför att ett aktiebolag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        637

Svenska AB Studieresor, bildas för att fullgöra centralnämndens nuvarande och de tillkommande arbetsuppgifterna. Ändamålet med bolagets verksamhet bör vara att arrangera och sälja studieresor och driva därmed sammanhängande verksamhet i syfte att främja internationella kontakter. Bolagets verksamhet bör drivas utan vinstsyfte. Utredningen uppskattar behovet av aktiekapital tUl 1,6 milj. kr. Härav föreslås LO och TCO tillskjuta vardera 25 000 kr. och staten resten. Vidare föreslår utredningen att representanter för av verksamheten berörda myndigheter och organisationer bereds plats antingen i bolagets styrelse eller i ett till styrelsen knutet rådgivande organ, företagsrådet. Till de myndigheter och organisationer som enligt utredningen bör knytas till bolaget hör Reso och SJ, genom vUka bolaget kan tillföras reseteknisk expertis. Andra sådana instanser är skolöverstyrelsen. Riksförbundet Hem och Skola, elevorganisationerna, studieförbunden, statens ungdomsråd, statens handikappråd och Föreningen Norden.

Några av utredningens förslag innebär att bolaget får vissa förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen krävs att överlämnande av förvaltningsuppgift tUl annan än myndighet sker genom lag. Utredningen har lagt fram förslag till sådan lag.

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden avgivits av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), statens järnvägar (SJ), luftfartsverket, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), universitetskanslersämbetet (UKÄ), centrala studiestödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), statens handikappråd, statens ungdomsråd (SUR), centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet (centralnämnden), folkhögskoleutredningen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Folkuniversitetet, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV), Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV), Sveriges elevers centralorganisation (SECO), Sveriges folkhögskoleelevers förbund (SFEF), Sveriges förenade studentkårer gemensamt med Sveriges förenade studentkårers serviceverksamhet (SFS), Sveriges ungdomsorganisationers landsråd (SUL), De Handikappades Riksförbund, Handikappförbundens centralkommitté, Svenska Diabetesförbundet, Norrbacka-Eugenia-stiftelsen, Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond, Föreningen Norden, Riksförbundet Hem och Skola (RHS) och Scandinavian Airlines System gemensamt med Scanair och Transair (SAS). Linjeflyg har avstått från att yttra sig.

Dessutom har yttranden avgivits av Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Unga Örnars riksförbund, Ving-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 638

resor/SIS Division, Esperantoförbundet och People to People — Sweden.

Följande instanser har tiU sina remissyttranden fogat yttranden från underinstanser, nämligen socialstyrelsen från nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden, universitetskanslersämbetet frän universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping, och centrala studiestödsnämnden från studiemedelsnämnden i Umeå och vuxenutbildningsnämnderna i Jönköpings, Kalmar, Uppsala och Västernorriands län.

Utredningens allmänna målsättning vinner anslutning hos de flesta av remissinstanserna. En rad instanser pekar på det värdefulla i att även vuxenstuderande ges ökade möjligheter tUl studier utomlands.

Flera instanser, bl. a. LO och TCO, framhåUer att studieresorna är av betydelse inte bara ur språksynpunkt utan också för t. ex. studier av och kontakter med främmande samhällen och kulturer. Några av dessa instanser, bl. a. SUR, Studieförbundet Vuxenskolan och Unga Örnars riks förbund, menar att utredningen alltför mycket inriktat sig på språkresorna i stället för att ta upp främst ungdomsorganisationernas men även andra gruppers behov av kontakter med olika problem av samhällelig karaktär i andra länder. RHS å sin sida anser att förslagen mer tillgodoser de vuxenstuderandes intressen än skolungdomens. Universiteten, SACO/SR och SFS beklagar att utredningen inte tagit upp frågan om de universitets- och högskolestuderandes behov av studieresor utomlands.

Förslaget om bidrag till lägerskolor utomlands tUlstyrks av en rad instanser, bl. a. CSN, SÖ, SUR, centralnämnden, LO, SAF, TCO och RHS. Förslaget avstyrks av RRV som anser att betydligt större anslag skulle behövas för att en sådan verksamhet skulle få någon omfattning av betydelse. Det skulle också vara svårt att göra någon rättvis fördelning. Finansieringen av lägerskolor utomlands bör i första hand vara en kommunal angelägenhet. Svenska kommunförbundet, som i och för sig ser positivt på lägerskolor utanför Norden, menar att det finns en viss fara för att övervärdera lägerskolan ur språkfärdighetssynpunkt. Värdet torde snarare ligga i elevernas upplevelse av värdlandets miljö och kultur. Mot den bakgrunden antar man att en sådan verksamhet åtminstone i nuvarande kommunalekonomiska läge knappast kommer att prioriteras särskilt högt i kommunema.

SÖ och Föreningen Norden förutser ökad reseverksamhet mellan de nordiska länderna. Föreningen är intresserad av att även i framtiden administrera utbyte med anknytning till vänortssystemet och verksamhet med internordiska lägerskolor, vUket dock kan ske i nära samarbete med det statliga bolaget. Däremot anser föreningen det positivt om de delar av skolungdomens studieresor inom Norden som i dag saknar en planerande och organiserande ledning övertas av det nya bolaget. TCO anser att ansvaret för de nordiska skolungdomsresoma bör föras över tiU bolaget.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 639

Flertalet remissinstanser, bl. a. CSN, SÖ, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, LO, TCO, ABF och Folkuniversitetet, tillstyrker att stöd ges till språkresor för vuxna, och att därvid resor för kortutbildade prioriteras.

CSN pekar dock på att man måste göra en avvägning av hur tillgängliga resurser för studiesocialt stöd skall användas och därvid beakta att även andra grupper, t. ex. universitetsstuderande, torde komma att ställa krav på liknande stöd. Mot bakgrund av praktiska svårigheter med språkresor ifrågasätter RRV om inte andra åtgärder kunde komma i fråga för att underlätta de vuxnas språkstudier, t. ex. ökat antal undervisningstimmar, film- och TV-inspelningar och ökad medverkan av infödda lärare. Uppgiften att arrangera och sälja studieresor m. m. bör enligt RRV kunna handhas av en resebyrå, t. ex. SJ:s.

Vuxenutbildningsnämnden i Kalmar län ställer sig tveksam tUl en ny kostnadskrävande reform på det studiesociala området innan effekterna av 1975 års reform kunnat avläsas.

En rad remissinstanser, bl. a. LO, TCO och vissa vuxenutbildnings-nämnder, anser att stöd bör kunna utgå även för andra studieresor än språkresor.

Utredningens förslag till stödkonstruktion kommenteras av flera remissinstanser. CSN stäUer sig av praktiska skäl tveksam tUl om särskilt vuxenstudiestöd skall utgå för studieresor så som utredningen föreslår. Bl. a. skulle för en 15-dagars språkresa lånedelen av vuxenstudiestödet bli ett mycket litet belopp, för vilket dock reglema om återbetalning måste gälla. Vidare skulle även för de små belopp det här är fråga om de administrativa mtinerna med intyg från arbetslöshetskassorna krävas. CSN förordar i stället att man överväger införandet av en fast bidragsklass. Som ett alternativ tUl utredningens förslag föreslår CSN intematkurser för vuxna där resor, uppehälle och undervisning skulle vara kostnadsfria för deltagarna och medlen utbetalas direkt till kursarrangören.

Allmänt tillstyrks att särskUda åtgärder vidtas för att möjliggöra för handikappade att delta i studieresor. Man betonar också att de handikappades deltagande måste integreras helt i verksamheten. Studiemedelsnämnden i Umeå anser att studiestödet för handikappade snarast måste lösas i ett sammanhang. I denna paketiösning bör de handikappades språkresor ingå. Vissa instanser, bl. a. statens handikappråd och DHR, menar att man inte alltid behöver räkna med en egen följeslagare för varje handikappad. I vissa fall bör i stället andra åtgärder vidtas. Bl. a. CSN, vuxenutbildningsnämnden i Uppsala län, LO och SFEF anser att anslaget för vårdarhjälp också bör få användas för t. ex. anlitande av teckenspråkstolkar, studiemateriel och medicinska förberedelser.

Utredningens förslag angående reseservice åt ungdomsorganisationerna   får anslutning från bl. a. SUL och Utrikes-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet        640

politiska Föreningarnas FN-förbund. SUR m. fl. anser dock att utredningen inte tillräckligt analyserat bl. a. ungdomsorganisationernas behov av internationella kontakter och service härför.

De instanser som tar upp frågan om billigare flygtransporter är i allmänhet positiva tiU att studentflygningarna utvidgas tiU att avse fler grupper. Luftfartsverket anser samtidigt att reguljärflygets särskilda behov och förutsättningar måste beaktas och att redan befintliga möjligheter att arrangera resor med charterflyg bör utnyttjas. Verket tillstyrker att de svenska bestämmelserna för studentflygningar ändras så att den nedre åldersgränsen sänks tiU 16 år. En sådan ändring torde inte påverka linjefartens passagerarunderlag då den gmpp det här gäller (16—22 år) knappast utnyttjar reguljärt flyg i nämnvärd omfattning. ABF menar att de detaljerade bestämmelsema för charterflygningar kan hindra lämplig kursuppläggning, t. ex. för av- och hemresedagar, ev. familjeinkvartering och val av resmål.

Förslaget att ombilda centralnämnden tiU ett bolag. Svenska AB Studieresor, tillstyrks av en rad instanser, bl. a. socialstyrelsen, SJ, statskontoret, CSN, folkhögskoleutredningen, LO, TCO och Föreningen Norden. Ett antal av dessa instanser har också särskilda synpunkter på bolagets organisation m. m.

RRV finner inte förslaget övertygande motiverat. Uppgiften att arrangera och sälja studieresor m. m. anser RRV borde kunna handhas av en resebyrå eller annat affärsföretag. Även SUL, RHS och Unga Örtmrs riksförbund ar på olika grunder tveksamma till att ett särskilt statligt bolag bildas. SAF avstyrker förslaget och menar att statens engagemang bör inskränkas till översyn och rådgivning. Centralnämnden bör arbeta vidare med samma inriktning som f. n.

Centralnämnden å sin sida förordar ett helstatligt företag med en bred representation i styrelsen från ungdoms- och vuxenskola, folkrörelser och elevorganisationer. Härigenom skulle behovet av ett företagsråd falla bort. SAS påpekar att sedan utredningen lades fram har Sveriges intemationella sommarskolor (SIS) övertagits av SAS-ägda Vingresor. Det vore därför rimUgt att även SIS fick anordna bidragsberättigade studieresor. Ett samarbete meUan Svenska AB Studieresor och SIS antas ge stora fördelar. Vingresor är positivt tUl förslaget om ett bolag men ifrågasätter om det är rationellt att bilda det vid sidan av existerande SIS. Luftfartsverket menar att om utredningens förslag följs bör arbetsmarknadens huvudorganisationer vara symboliska delägare, ej endast LO och TCO. Folkuniversitetet och Studieförbundet Medborgarskolan samt SFS föreslår att bolagets styrelse ges en bredare sammansättning än den föreslagna bl. a. med hänsyn tiU skolungdomsverksamheten. NBV och Studiefrämjandet föreslår att de idéburna folkrörelseorganisåtio-nerna får inflytande i styrelsen genom att Folkbildningsförbundet får utse två styrelseledamöter. Enligt DHR och Svenska diabetesförbundet

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 641

bör i styrelsen ingå ledamöter med förankring i handikapprörelsen. Föreningen Norden ifrågasätter om inte föreningen bör vara representerad i styrelsen. Remissinstanserna framför även olika synpunkter på sammansättningen av det föreslagna företagsrådet.

Flera instanser, bl. a. statskontoret, RRV, Folkuniversitetet, SFS och SAS, anser att fördelning av anslag för lägerskolor och handikappades deltagande inte bör läggas på Svenska AB Studieresor utan på lämplig myndighet, företrädesvis SÖ. Vad gäUer förslaget om att bidragen till lägerskolor och handikappresor skall kunna utnyttjas endast inom ramen för Svenska AB Studieresors tjänster menar UKÄ och Uppsala universitet att de bör kunna användas för alla resor som anordnas av en av SÖ godkänd researrangör.

Föredraganden

Från anslagsposterna 1 och 7 har hittills utgått bidrag för svenskt deltagande i vissa intemationella sammanslutningar på kulturområdet, nämligen International Council of Graphic Design Associations (ICOGRADA), Association Internationale des Critiques d'Art, International Council of Museums (ICOM), Worid Crafts Council (WCC) och International Council of Societies of Industrial Design (ICSID). Ansökningar om bidrag till dessa ändamål bör fr. o. m. nästa budgetår prövas av statens kulturråd inom ramen för anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. Till nämnda anslag bör därför överföras ett belopp av 37 000 kr., vilket motsvarar vad som i genomsnitt utgått för ifrågavarande bidrag under de senaste tre budgetåren.

För nästa budgetår beräknar jag anslaget tiU 1 110 000 kr., vilket innebär en ökning med 96 000 kr. sedan hänsyn tagits till den nämnda överföringen. Jag har därvid beräknat 25 000 kr. för en höjning av anslagsposten till Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte. I likhet med innevarande budgetår beräknar jag att 200 000 kr. från anslagets dispositionsmedel skall kunna användas för ändamål som i första hand främjar folkrörelsernas utbyte med andra länder.

Studiereseutredningen (U 1972:03) har i betänkandet (SOU 1975: 64) Språkresor framlagt förslag, som till övervägande del berör centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. Då medel för centralnämndens verksamhet anvisas under förevarande anslag finner jag det lämpligt att i detta sammanhang anmäla betänkandet i dess helhet.

Jag vill inledningsvis betona att jag, liksom de flesta av remissinstanserna, självfallet delar den grundsyn vad gäUer värdet av internationella kontakter som varit vägledande för utredningsarbetet. Det är överhuvud taget angeläget att utbildningen fortlöpande anpassas till det aUtmer internationaliserade samhället. Riksdagen har sedan budgetåret 1976/77 anvisat särskilda medel för vissa inslag i arbetet med internationalisering av utbildningen inom högskolan. Jag hänvisar i denna del till vad jag

41    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 642

har anfört i det föregående under litt. D, avsnittet Vissa gemensamma frågor. I sammanhanget vill jag även erinra om den lärarfortbildning som sedan några år pågår kring undervisningens internationalisering.

Jag övergår till att redovisa mina ställningstaganden till utredningens olika förslag.

I likhet med riksrevisionsverket anser jag att finansieringen av lägerskolor utomlands i första hand bör vara en kommunal angelägenhet. Under en följd av år har statsbidrag utgått till lägerskoleverksamhet bl. a. för finska invandrarbarn. Jag är inte beredd att. nu förorda ett utvidgat statligt engagemang i detta slag av verksamhet. Här bör uppmärksammas att frågan om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på skolans område f. n. är under utredning.

Jag är heller inte beredd att tillstyrka en utvidgning av 1975 års vuxenstudiestöd enligt utredningens förslag. Ytterligare erfarenheter av vuxenstudiestödet bör enhgt min mening avvaktas innan man överväger att utsträcka detta till här aktuella grupper och ändamål.

Statsmakterna har nyligen fattat beslut om insatser för handikappades kultureUa verksamhet (prop. 1976/77:87, KrU 1976/77:44 och SoU 1976/77: 28; rskr 1976/77: 325 och 326). Jag är med hänsyn.härtiU inte beredd att föreslå ytterligare åtgärder på detta område till följd av utredningens förslag. Jag vill även erinra om att det i första hand åligger kommunerna att svara för färdtjänst och andra former av personlig service för handikappade. Enligt vad jag har inhämtat har t. ex. Stockholms kommun förra året tagit initiativ till en försöksverksamhet med ersättning åt handikappade för vissa merkostnader vid utlandsresor. Vidare viU jag erinra om den roll som vissa stiftelser spelar när det gäller finansiering av olika slags handikappservice. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för socialdepartementet.

Vad gäller frågan om billigare flygtransporter, vill Jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet anmäla att trafikniinist-rarna i Danmark, Norge och Sverige hösten 1976 enats om att göra bestämmelserna för det s. k. studentflyget tillämpliga även på skolungdorn i åldern 16 till 22 år. Därrned har.utredningens förslag delvis tillmötesgåtts. Jag anser inte att tillräckliga motiv, föreligger för att nu pröva frågan om en utvidgning avdessabestämmelsertiU ytterhgare grupper. .

Utgångspunkten för utredningsarbetet; har varit ;?tt, samhäUet även i fortsättningen genom ett särskilt organ skall ge viss,service i fråga oni utlandsvistelser i utbildningssyfte, Denna service har i första hand avsetts gäUa skolungdom, men även; yissa andra kategorier som t, ex. vuxen-studerande, handikappade och,dn organiserade ungdoiiieit.har ansetts ha behov av sådan service, Mqt bakgrund härav har; ptredningen haft att pröva frågan om ny organisaticmsform för yerksamheten,.

Utredningen föreslår att dn nuvarande,centralnärnndn för skolung domsutbytet med utiandet ombildas tiU ett aktiebolag. Vid.sjtt val av prga-

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet        643

nisationsform har utredningen utgått från en betydligt mer omfattande
och differentierad verksamhet än den centralnäminden bedriver idag. Ut
redningen framhåller dock att en omorganisation ät. motiverad redan
med hänsyn till centralnämndens nuvarande huvudsakligen affärsdrivan
de verksamhet. ,■.   i   ':,;''  ,

Jag delar utredningens uppfattning ahgående behovet äv en omorganisation. Jag förutsätter därvid att den nya organisationens tjäpster bör kunna omfatta även andra resandekategorier än iskolungdom. Innan jag är beredd att ta ställning för en viss juridisk form för verksamheten bör dock konsekvenserna av olika organisationsformer för denna, såsom aktiebolag, stiftelse eller ekonomisk förening, närmare belysas. En sådan utredning pågår f. n. inom utbildningsdepartementet. Jag avser återkomma till regeringen med förslag när resultat av denna utredning föreligger.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret; 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 110 000 kt;

G 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

1976/77 Utgift 6 459 194

1977/78 Anslag 5 483 000

1978/79 Förslag        7 144 000

Ar 1950 anslöt sig Sverige tUl Förenta nationernas organisation för UtbUdning, vetenskap och kultur, Unesco (SÖ 1950: 114). Svenska unes-corådet är ett med stöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift att i Sverige främja Unescos verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program. Nu gällande instruktion för rådet faststäUdes den 28 juni 1968.

Medel för den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco, för vilken Svenska FN-förbundet ansvarar, anvisas över tredje huvudtiteln.

	1977/78    ■	Beräknad ändring 1978/79 Unescorådet .Föredraganden
Årsbidrag till Unesco Svenska unescorådets utrednings- och programverksamhet Deltagande i Unescos generalkonferens Bidrag till vissa fonder	5 403 000 80 000 5 483 000	+ 1546 000          +1546 000 +     80 000    :i •+     25000 +     90 OÖO         +     90000 +   140 000     •                  - +1856 OOO     ■  +1661000

Frop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 644

Svenska unescorådet

Unescos generalkonferens faststäUde hösten 1976 organisationens budget för tvåårsperioden 1977—1978 tiU 224 413 000 doUar, varav 216 300 000 dollar skall täckas med bidrag från medlemsstatema. Sveriges andel utgör 1,19 %. Bidraget för år 1979, som betalas ut under budgetåret 1978/79, kan beräknas först när generalkonferensen hösten 1978 fastställer budgeten för perioden 1979—1980. Unescorådet räknar preliminärt med en ökning om 20 %. Sveriges bidrag skulle uppgå tUl 1 544 437 dollar för vart och ett av åren 1979 och 1980.

För att möjliggöra ett ökat svenskt engagemang i genomförandet av Unescos program och en utökad upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco föreslår unescorådet att anslagsposten för rådets utrednings- och programverksamhet räknas upp med 80 000 kr. Unescorådet beräknar vidare kostnaden för det svenska deltagandet i Unescos generalkonferens i Paris hösten 1978 tiU 90 000 kr.

Unescos kulturfond inrättades genom beslut vid 1974 års generalkonferens men har fått sin styrelse och börjat sitt arbete först under 1976. Enligt statuterna skall fonden främja nationeUa kulturers egenart och identitet, konstnärligt skapande i alla former och internationellt eller regionalt kulturellt samarbete. Fonden bygger huvudsakligen på frivilliga bidrag från Unescos medlemsländer. Fondstyrelsen har i skrivelse till utbildningsministern den 15 november 1976 hemställt om ett svenskt bidrag till fonden. Svenska unescorådet förordar att ett bidrag av 70 000 kr. utgår till fonden budgetåret 1978/79.

Vid 1972 års generalkonferens antogs en konvention om skydd för världens natur- och kulturarv. Genom konventionen har en särskild fond inrättats, ur vilken bistånd kan ges till bevarande av hotade natur- eller kulturmiljöer. Anslutna stater fömtsätts lämna ett årligt bidrag till fonden som uppgår till 1 % av årsbidraget till Unesco. Ett 30-tal stater, däribland Norge, har hittills anslutit sig till konventionen. Unescorådet förordar att en ratifikation förbereds även från svensk sida och att medel för bidrag till fonden beräknas fr. o. m. nästa budgetår.

Föredraganden

Jag anser att svenska unescorådets preliminära bedömning bör läggas till grund för anslagsberäkningen vad gäUer årsbidrag till Unesco. Därvid fömtsätter jag att anslaget under budgetåret 1978/79 får belastas med den svenska andelen av den budget som 1978 års generalkonferens slutligen fastställer.

Unescofrågornas förankring hos berörda myndigheter och organisationer i Sverige är en förutsättning för en effektiv och meningsfull svensk insats inom Unesco. Det är därför enligt min mening väsentligt att svenska unescorådet ges ökade möjligheter att bl. a. genom konferensverksamhet sprida kännedom om Unescos arbete och engagera berörda

Prop. 1977/78:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet        645

gmpper i genomförandet av organisationens program. Med hänsyn härtiU förordar jag en uppräkning av anslagsposten för unescorådets utrednings- och programverksamhet med 25 000 kr.

Enligt vad jag inhämtat har hittiUs endast elt fåtal länder, därav inget europeiskt, lämnat bidrag till Unescos år 1974 inrättade kulturfond. I avvaktan på närmare erfarenheter av verksamheten är jag för närvarande inte beredd att förorda ett svenskt bidrag till fonden.

Jag är heller inte beredd att nu ta stäUning tiU frågan om en svensk anslutning till konventionen om skydd för världens natur- och kulturarv.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 144 000 kr.

G 3. Bidrag till internationeUa kongresser m. m. i Sverige

1976/77 Utgift 844 395 Reservation 94 196

1977/78 Anslag 690 000

1978/79 Förslag 550 000

Från anslaget utgår efter särskUd ansökan bidrag tiU förberedelse-och administrationskosmader för i Sverige anordnade intemationella kongresser, symposier m. m. på forskningens, utbUdningens och kulturens områden.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 550000 kr. I likhet med innevarande budgetår bör från anslaget anvisas ett bidrag av 75 000 kr. tiU universitetet i Stockholm för ett antal symposier m. m. som universitetet avser att anordna med anledning av sitt 100-årsjubUeum år 1978. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kr.

G 4. Bidrag till svenska institut i utlandet

1976/77 Utgift 1036 000

1977/78 Anslag 1181 000

1978/79 Förslag        1 323 000

Under detta anslag utgår f. n. bidrag tUl fyra svenska icke-statliga institut i utlandet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartenientet 646

1977/78

Beräknad ändring 1978/79'

Instituten

Föredraganden

Svenska institutet i Rom Svenska institutet i Athen Tessininstitutet i Paris Svenska forskningsinstitutet i Istanbul

,921000, 119 000 1 l'i OÖO

30 000 1181 000

+411000 + 46 000 + 65 OÖO

+ 20 000 + 542 000

+ 110000 + 16 000 -L  lÄOOÖ

;   of., + 142000

Instituten , .,,

Styrelsen för Svenska institutet i; Rom begärj. förutom kompensation : för pris- och löneökningar, förstärkta resurser för undervisningen vid institutet.

Utöver prisomräkning av bidraget begär styrelsen för Svenska institutet i Athen medel för en tjänst som sekreterare, förhöjning avföreståndarens lön samt för bokinköp och höjning av stipendiebeloppen.

Styrelsen för Tessininstitutet begär, förutom prisomräkning, ett ökat bidrag för utstäUningsverksamhet och för underhåll av samlingarna.

Utöver ett oförändrat bidrag för lokalkostnader begär styrelsen för Svenska forskningsinstitutet i Jstanbjil 20,000 kr, ,för stipendier Och resebidrag tiU forskare.

Föredraganden

Under detta anslag förordar jag vissa generella höjningar av bidragen som kompensation för prisstegringar m. m.

Med hänvisning tiU sammanställningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Bidrag till svenska institut rutlandet för budgetåret 1978/79
anvisa ett anslag av 1 323 000 kr. ,i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 647

Nordiskt kulturellt samarbete

G 5. Nordisk kulturbudget m. ni.

I enlighet med bestämmelserna i det år 1971 ingångna nordiska kulturavtalet har en ordning med en gemensam verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet införts. Verksamhetsbudgeten avser ett budgetår som sammanfaUer med kalenderåret, I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under anslaget Nordiska samarbetsprojekt m. m. anvisats 19 525 000 kr. motsvarande dels den svenska andelen av 1978 års nordiska verksamhetsbudget, dels det svenska bidraget till Nordiska samarbetsrådet för kriminologi.

Föredraganden

1979 års nordiska verksamhetsbudget kommer att få sin huvudsakliga behandling inom Nordiska ministerrådet under våren 1978. Jag ämnar senare föreslå regeringen att lägga fram en särskild proposition rprande anslaget. I avvaktan härpå bör preliminärt beräknas oförändrat belopp. Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordisk kidtur-btidget m. ni. för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 19 525 000 kr.

G 6. Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m. m.

1976/77 Utgift 903 407 .   .

1977/78 Anslag 955 000

1978/79 Förslag        1 125 000

Nordiska afrikainstitutet, som är förlagt tUl Uppsala, inrättades genom statsmakternas beslut år 1962 (prop. 1962: 100, SU 1962: 135, rskr 1962: 313). Institutet har tUl uppgift att i Norden främja studiet av afrikanska förhållanden samt verka för den internationella biståndsverksamheten i vad denna berör Afrika. Det åligger institutet särskilt att främja utbildning av personal för biståndsverksamhet i Afrika, att sprida information rörande Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, att vara dokumentationscentrum för afrikaforskningen samt att främja vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika. Verksamheten leds av en styrelse, i vilken även ingår representanter för de övriga nordiska länderna. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1964 fastställt instruktion för institutet.

1 1977/78 Nordiska samarbetsprojekt m. m.

Prop. 1977/78:100   BUaga 12    UtbUdningsdepartementet        643

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Styrelsen

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Lokalkostnader

677 000

2 000

276 000

955 000

+ 1

+ 2

+3

+ 328 000

of.

+ 46 000

+374 000

of. of.

of.

+ 124 000

of.

+ 46000

+ 170 000

'■ Härutöver finns för institutet två tjänster inrättade vid universitetsbiblioteket Uppsala.

Styrelsen

Styrelsens förslag innebär i korthet följande.

1. Pris-och löneomräkning 120 000 kr.

2. O-alternativet innebär i första hand borttagande av arvoden till översättare och extra skrivhjälp (—16 320 kr.) och minskad städning (-20 000 kr.).

3. Nya tjänster som redaktör, assistent och expeditionsvakt samt ökade medel for extra arbetskraft (+254 000 kr.).

Föredraganden

Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m. m. för budgetåret ] 978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000 kr.

G 7. Nordiska afrikainstimtet: Driftkostnader

1976/77 Utgift 274 906 Reservation

464 000 506 000

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

309 175

Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för reseersättningar, expenser, bokinköp, seminarie- och föreläsningsverksamhet m. m. samt för resestipendier. Vidare får — tmder fömtsättning att medel ställs till förfogande från andra nordiska länder — från anslaget bestridas kostnader för tidsbegränsade extra tjänster som forskarassistent och sekreterare.

Styrelsen

Styrelsen begär, förutom prisomräkning, ökade medel för expenser, seminarieverksamhet och resestipendier. Vidare begärs medel för att in-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet        649

rätta studiestipendier för svenska studerande vid institutet. Totalt begärs en ökning om 176 000 kr., varav för prisomräkning 63 000 kr.

0-altemalivet skulle enligt styrelsen innebära minskad föreläsnings-och seminarieverksamhet samt minskad utdelning av resestipendier (-60 000krJ).

Föredraganden

Jag beräknar för nordiska afrikainstitutets drift under nästa budgetår 506 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 506 000 kr.

G 8. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.

1976/77 Utgift 2 317 038' Reservation 835 356

1977/78 Anslag        3 625 000' 1978/79 Förslag       4 815 000

Under deUa anslag förs vissa ändamål bl. a. av bUateral karaktär som inte ingår i den gemensamma nordiska kulturbudgeten. Av sammanställningen framgår anslagets disposition innevarande budgetår och begärda ökningar för budgetåret 1978/79.

Belopp 1977/78	Anslagsframställningarna m. m.
900 000 230 000	+ +	100 000 120 000
50 000	+	70 000
95 000	+	30 000
70 000	+	35 000
170 000	+	55 000
20 000	+	10 000
90 000 65 000	+ +	30 000 14 000
1 039 000 100 000	+	107 000 50 000

1.   Svenska föreningen Norden

a) Föreningens allmänna verksamhet

b) Nordisk lektoratsverksamhet

c) Lärarutbyte mellan de nordiska länderna

d)  Nordiska studieutbytesresor för
skolungdom

e)  Stipendier till svenska gymnasie
skolelever för studieresor i Norden

2.   Vuxenundervisning i svenska och
finska

a) Kurser i finska och svenska

b) Kurser i svenska för finländska lärare

3. Föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve

4. Nordiska kurser i språk och litteratur

5. Svenskhemmet Voksenåsen

a) Lokalkostnader

b) Stipendieverksamhet

6.  Bidrag till inköp av svensk litteratur

till Islands riksbibliotek 7 000 +       1000

7.  S:te Geneviéve-biblioteket i Paris

a)  Bidrag till lön för en nordisk

bibliotekarie 8 400 of.

b)  Inköp av svensk litteratur till

biblioteket 12 000 +       8 000

' Anslaget Bidrag tiil vissa bilaterala nordiska projekt m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        650

8. Kommittén för översättning till svenska av finsk facklitteratur

9. Nordiska författarstipendier

10. Stipendier till kuUurkritiker och kulturjournalister

11. Nordiskt musiksamarbete

12. Nordiskt författarsamarbéte

13. Kulturellt utbyte med Island

14. Kulturellt utbyte med Färöarria

15. Sverigefinska språknämnden

16. Stipendier ät isländska forskare

17. Stipendier åt islänningar för yrkesutbildning i Sverige

18. Till regeringens disposition

Nya ändamål:

1. Bidrag till Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland

2. Bidrag till uppförande av ett Nordens hus pä Färöarna

3. Kulturell verksamhet vid Svenskhemmet Voksenåsen

Belopp 1977/78	Anslagsframställningarna
	m. m;
30 000 26 000	+     10 000 +       8 000
27 000 85 000 10 000 75 000 20 000 75 000 66 100	+       3 000 +       9 000 +     20 000 +     25 000 +       5 000 +    168 000 +     23 000
30 000 324 500	+      10 000
—	+    300 000
—	+   700 000
-'	+     80 000
3 625 000	+ 1777 000   .

 För 1977/78 har 30 00Ö kr'anvisats från dispositionsposten under detta anslag.

A nslagsframställningarna

Svenska föreningen Norden, som för innevarande budgetår fått en höjning till 900 000 kr. av bidraget tiU föreningens allmänna verksamhet, ansöker om en uppräkning tUl 1 milj. kr. för att bibehålla verksamheten på oförändrad nivå. Föreningen begär dessutom höjningar av de särskilda anslagsposterna för lektoratsverksamhet och för lärar- och elevutbyte.

Det år 1976 bildade förvaltnmgsbolaget (prop. 1976/77: 25 s. 73—77; KrU 1976/77: 27; rskr 1976/77: 72) för Svenskhemmet Voksenåsen, beräknar hyreskostnaden år 1978/79 till 932 000 kr. Vidare begär bolaget 80 000 kr. för kulturell verksamhet vid hemmet under nästa budgetår.. För de av Svensk-norska samarbetsfonden förvaltade stipendierna för vistelse vid Voksenåsen begär fondstyrelsen ökade medel.

Sverigefinska s.pråknämndeti bildades år 1975 som ett icke-statligt organ för vård och utveckling av det finska språket i Sverige. Fr. o, m. budgetåret 1976/77 utgår statsbidrag tiU verksamheten, fördelat med 3/4 på Sverige och 1/4 på Finland. Nämnden anhåUer om ett svenskt statsbidrag av 243 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Direktionen för Hanaholmen — kulturcentrum för Sverige och Finland har i skrivelse den 29 augusti 1977 anhållit om ett svenskt bidrag av 300 000 kr. för svenskars deltagande i och anskaffning av svenskt material till verksamheten vid centret under budgetåret 1978/79.,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        651

Nordens hus på Färöarna

Mot bakgrund av Nordiska rådets rekommendation nr 17/1972 och' betänkandet (NU 1974: 6) Fser0erne i Norden fatiade Nordiska'rtiinis-terrådet i december 1975 ett principbeslut om att uppföra ett nordiskt kulturhus på Färöarna. Ministerrådet uppdrog åt en arbetsgrupp ätt i samråd med Färöarnas landsstyre utarbeta ett byggnads- och verksamhetsprogram. Arbetsgmppens förslag, presenterat i betänkandet (NU 1977: 4) Nordens Hus på Fser0erne, godkändes av ministerrådet i januari 1977. Ministerrådet fastställde i juni 1977 ett rambelopp av 9 milj. danska kronor för byggnadskostnaderna. Av beloppet förutsätts 2 milj. kr. belasta år 1978, 4 milj. kr. år 1979 och 3 milj. kr. år 1980. Kostnaderna fördelas mellan de nordiska länderna enligt gäUande fördelningsnyckel för den nordiska kulturbudgeten. En nordisk arkitekttävling om det bästa byggnadsförslaget har avgjorts under hösten 1977.

Föredraganden

Anslaget bör för budgetåret 1978/79 föras upp med 4 815 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 1 190 000 kr.

För Svenska föreningen Norden och dess särskilda verksamhetsgrenar har jag beriiknat en sammanlagd ökning av bidragen under anslagsposten 1 med 110 000 kr.

Som jag framhöU i föregående budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 487) anser jag det angeläget att den ideella inriktningen hos verksamheten vid Svenskhemmet Voksenåsen bibehålls. Regeringen har genom särskilda beslut hittills anvisat sammanlagt 50 000 kr. från dispositionsmedlen under detta anslag som bidrag tiU kulturell verksamhet vid hemmet under budgetåren 1976/77 och 1977/78. För nästa budgetår beräknar jag 80 000 kr. för ändamålet. För hyreskostnader vid hemmet beräknar jag vidare 932 000 kr.

För Sverigefinska språknämnden räknar jag med en ökning av bidraget med 75 000 kr. till 150 000 kr. Därvid fömtsätter jag att det bidrag, som kommer att lämnas från finländsk sida, uppgår tUl 50 000 kr. så att nämnden kan förfoga över ett samlat statsbidrag av 200 000 kr. nästa budgetår.

Riksdagen bar genom beslut den 8 december 1977 om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 (prop. 1977/78: 25 s. 55—56, KrU 1977/78: 15; rskr 1977/78: 55) under detta anslag anvisat 200 000 kr. som bidrag till verksamheten vid Hanaholmen i Finland för innevarande budgetår. Jag förordar att bidrag utgår med oförändrat belopp för budgetåret 1978/79.

För den svenska andelen av byggnadskostnaderna år 1978 för Nordens hus på Färöarna har jag beräknat ett anslagsbehov budgetåret 1978/79 av 700 000 kr.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12   UtbUdningsdepartementet        652

I övrigt har jag inom anslagsramen beräknat utrymme för mindre höjningar som kompensation för kostnadsstegringar m. m. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ell reservationsanslag av 4 815 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 653

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

Televerkets fond

I: B 2. Televisions- och ljudradioanläggningar

Föredraganden

Såsom angetts i inledningen tUl avsnittet B. Kulturändamål avser jag att föreslå regeringen att senare för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition angående rundradions fortsatta verksamhet m. m.

I propositionen kommer bl. a. det i statsbudgeten för innevarande budgetår  upptagna investeringsanslaget  Televisions-  och  ljudradioanläggningar att behandlas. I avaktan på den särskilda propositionen bör detta anslag tas upp i statsbudgetförslaget med ett oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Televisions-och ljudradioanläggningar för budgetåret 1978/79 beräkna ett investeringsanslag av 54 400 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 654

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

IL 13. Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett investeringsanslag av 1 000 kr. till vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio.

För nästa budgetår föreligger förslag tiU anslagsframstäUning från byggnadsstyrelsen om 9,5 milj. kr. Beredningen av hithörande frågor är ännu inte avslutad. Såsom angetts i inledningen tiU avsnittet B Kultur-ändamål avser jag att föreslå regeringen att senare för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition angående rundradions fortsatta verksamhet m. m.

I propositionen kommer bl. a. det i statsbudgeten för innevarande budgetår upptagna investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio att behandlas. I avvaktan på den särskilda propositionen bör detta anslag tas upp i statsbudgetförslaget med ett preliminärt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att rejgeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio för budgetåret 1978/79 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

II: 14. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets  verksamhetsområde

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett investeringsanslag av 130 milj. kr. till byggnadsarbeten inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde.

För nästa budgetår föreslår byggnadsstyrelsen ett investeringsanslag av 90 milj. kr. Beredningen av hithörande frågor är ännu inte avslutad. Jag avser att senare föreslå regeringen att för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition i ämnet. I statsbudgetförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 90 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1978/79 beräkna ett investeringsanslag av 90 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 655

IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER

IV: 5. Studiemedelsfonden

1976/77 Utgift 705 000 000 1977/78 Anslag 941000 000 1978/79 Förslag 1 020 000 000

1 Varav 135 milj. kr. har anvisats på tilläggsbudget 1 för budgetåret 1977/78.

Ur fonden utgår återbetalningspliktiga studiemedel till yngre elever i gymnasial utbUdning som beviljas studiehjälp, tiU studerande i eftergymnasial utbildning och äldre studerande i gymnasial utbildning som bevUjas studiemedel och till studerande som bevUjas särskilt vuxenstudiestöd.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår att anslaget förs upp med ett belopp av 1 124 milj. kr., vUket innebär en ökning med 288 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Dessa belopp inkluderar medel för de särskilda vuxenstudiestöden.

Till yngre elever i gymnasial utbildning utbetalades återbetalningspliktiga studiemedel under budgetåret 1916/11 med 7,1 milj. kr. Aterbetal-ningspliktiga studiemedel utgick vidare till studerande i eftergymnasial utbildning och tUl äldre elever i gymnasial utbildning med 1 019,9 mUj. kr. Till studerande som bevUjats särskilt vuxenstudiestöd beräknas Ster-betalningspliktiga studiemedel ha utbetajats med ca 25 milj. kr.

Enligt nuvarande regler får återbetahiingspliktiga studiemedel bevUjas till yngre elever i gymnasial utbUdning med högst 4 500 kr. för läsår. CSN föreslår en höjning av beloppet till 5 400 kr. Nämnden begär därutöver medel för att få möjlighet att tUlämpa en mindre restriktiv ekonomiprövning. Medelsförbrukningen beräknas till följd av ändringarna öka med 5,2 milj. kr.

CSN föreslår att studiemedleri till eftergymnasiala studerande och tUl äldre elever i gymnasial utbildning höjs från, 140 till 150 % av basbeloppet för ett nio månaders läsår. Ökningen av studiemedlen blir 1 250 kr. vid basbeloppet 12 500 kr. Om CSN:s förslag under anslaget Studiebidrag m. m. om höjning av bidragsdelen ay studiemedlen vinner bifall, minskar behovet av fondmedel med. 221,7 milj. kr. Belastningen på fonden beräknas då till 181 milj. kr. CSN föreslår vidare att prövningen gentemot makes inkomst slopas helt. Kostnaderna beräknas till 33,7 milj. kr. Höjning av fribeloppen för korttidsstuderande bör enligt CSN:s mening också medges. Deltidsstuderande föreslås få studiemedel per 15-da-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        656

garsperiod. För alt tillförsäkra alla studerande studiemedel under hela den tid av läsåret som de bedriver studier föreslår CSN att man upphör med nuvarande beräkning av studiemedlen i 15-dagarsperioder och övergår till dagberäkning. Utflödet för höjning av fribeloppsgränsen för korttidsstuderande beräknas till 4,4 milj. kr., för studiemedel under 15-dagarsperioder till deltidsstuderande tUl 0,6 milj. kr. och för införande av dagberäkning tiU 9,8 milj. kr.

För särskilt vuxenstudiestöd beräknar CSN medel för 30 000 helårs-platser. Aterbetalningspliktiga studiemedel utgör därvid 141 milj. kr. För studerande som beviljas sådant stöd föreslås också regeln om dagberäkning gälla. Utflödet av återbetalningspliktiga studiemedel beräknas då öka med ytterligare 3,5 milj. kr.

Medelsåtgången under 1978/79 för yngre elever beräknas uppgå tUl 14,2 milj. kr. Under året beräknas vidare omkring 92 500 eftergymnasiala studerande och äldre studerande i gymnasial utbUdning beviljas återbetalningspliktiga studiemedel. CSN har i sin beräkning utgått från basbeloppet 12 500 kr. Medelsbehovet avseende denna grupp utgör enligt nuvarande regler 1 452,3 milj. kr. och med föreslagna förbättringar, bl. a. innebärande besparingar, 1 358,3 milj. kr. Till studerande med vuxenstudiestöd beräknas utgå 144,5 milj. kr. i det fall antalet stöd bestäms till 30 000.

Det sammanlagda medelsbehovet för återbetalningspliktiga studiemedel uppgår sålunda tUl 1 517 milj. kr. Härifrån avgår dels en beräknad medelsreservation av 116 milj. kr., dels beräknade inflytande studiemedelsavgifter, frivUliga återbetalningar, inbetalningar på grund av åter-kravsbeslut och inflytande amorteringar av beviljade lån ur allmänna studielånefonden till 409 milj. kr. Det totala medelsbehovet utgör därför 1 044 milj. kr., inkl. en beräknad medelsreservation på 82 milj. kr. Medelsbehovet för särskilt vuxenstudiestöd, återbetalningspliktig del, uppgår till 144,5 milj. kr. av vUka 30 milj. kr. täcks med medel genom vuxenutbildningsavgift som tillförts statsverket.

CSN föreslår att makeprövningen vid återbetalning av studiemedel slopas fr. o. m. den 1 januari 1980. Tidpunkten är föreslagen med hänsyn till att studiemedelsavgiften faststäUs per kalenderår.

CSN föreslår att minimiavgiften vid återbetalning av studiemedel sänks från en tiondel av basbeloppet tUl 500 kr. Kostaaden beräknas tiU 3,6 milj. kr.

CSN tar vidare upp den regel som anger att skulder under två tiondelar av basbeloppet skall betalas i sin helhet under ett år. Denna regel bör enligt CSN ersättas av en regel som anger att skulder under den tidigare föreslagna minimiavgiften 500 kr., betalas i sin helhet under ett år. Kostnaderna beräknas till 0,3 milj. kr.

Studiemedelssystemet är utformat så att återbetalningstiden är relativt lång. Men eftersom återbetalningstiden normalt skall pågå tUl 50 års

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 657

ålder blir den för vuxenstuderande betydligt kortare än för ungdomsstuderande. CSN föreslår därför att återbetalningstiden förlängs till 20 år för dem som börjar återbetala i åldrarna 32—46 år. Förslaget bör enligt CSN genomföras den 1 januari 1979 och gälla för dem som börjar återbetala fr. o. m. kalenderåret 1979. Kostnaderna beräknas tUl 1,0 mUj. kr.

Studiestödsutredningen har i juni 1977 till regeringen överlämnat sitt principbetänkande Studiestöd — Alternativa utvecklingslinjer (SOU 1977: 31). Betänkandet remissbehandlas f. n. av berörda myndigheter och organisationer. I betänkandet framlägger utredningen förslag om omedelbara åtgärder för de studerande som är 18 och 19 år. Utredningen föreslår att den som fyllt 18 år och bedriver gymnasiala studier skaU få rätt att utnyttja de återbetalningspliktiga studiemedlen i studiehjälpssystemet i den utsträckning som behövs för att dessa tillsammans med studiebidraget och tUläggen skall ge ett studiestöd som i stort sett motsvarar det högsta beloppet inom studiemedelssystemet. Reformen föreslås genomföras den 1 juli 1978. Utredningen beräknar kostnaderna tUl 56 mUj. kr.

Föredraganden

Vid anslagsberäkningen för budgetåret 1978/79 har jag när det gäller yngre elever i gymnasial utbildning räknat med att högst 5 000 kr. per läsår skall kunna beviljas som återbetalningspliktiga studiemedel. Dessutom har jag räknat med att centrala studiestödsnämnden (CSN) inom ramen för det belopp som nämnden under innevarande budgetår har använt för återbetalningspliktiga studiemedel för yngre elever skall kunna tillämpa en något generösare ekonomisk prövning mot föräldrars och egen eUer makes inkomster och förmögenhet. Under förevarande anslag har jag tagit hänsyn tiU den ökade belastning detta kan medföra på studiemedelsfonden. Med hänvisning bl. a. till den sittande studiestödsutredningen är jag inte beredd att tiUstyrka CSN:s förslag om en höjning av studiemedlens återbetalningspliktiga del. Jag är heller inte beredd att föreslå en övergång från nuvarande beräkning av studiemedlen i 15-dagarsperioder tiU dagberäkning eUer att höja fribeloppet gentemot egen inkomst för korttidsstuderande.

I följande sammanstäUning har jag beaktat beräknade prisföränd-rmgar samt räknat med ett ökat studerandeantal.

När det gäller särskilt vuxenstudiestöd har jag beräknat en ökning med ca 2 800 årsplatser. Detta innebär ca 12 800 årsplatser totalt för budgetåret 1978/79. Jag beräknar kostnaden för dessa stöd tiU 35 milj. kr. I enlighet med den plan för avveckling av överföring av medel från vuxenutbildningsavgiften till studiemedelsfonden som jag aviserade i proposition 1976/77: 100 bil. 12 (SfU 1976/77: 18, rskr 1976/77: 156) förordar jag att ett oförändrat belopp, dvs. 30 000 000 kr., tiUförs ansla-

42   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Kartong: S. 658, hemställan 1., rad 4 Står: 1977/78 Rättat till: 1978/79

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 658

get av de medel som tillfaUer statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Budgetåret 1979/80 räknar jag med att inga medel tillförs studiemedelsfonden från vuxenutbildningsavgiften.

CSN har föreslagit att minimiavgiften vid återbetalning av studiemedel sänks från en tiondel av basbeloppet till 500 kr. samt att den regel som anger att skulder under två tiondelar av basbeloppet skall betalas 1 sin helhet under ett år, ersätts av en regel om att skulder under minimiavgiften betalas i sin helhet under ett år. Vidare har CSN föreslagit att återbetalningstiden förlängs till 20 år för dem som börjar återbetala i åldrarna 32—46 år. Jag är med hänsyn till det pågående arbetet i studiestödsutredningen inte nu beredd att biträda dessa förslag.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.).

Medelstillgång		Beräknad medelsförbrukning
Reservation 1977-06-30	95 000	1977/78	1 302 000
Anslag 1977/78	806 000	1978/79
Tilläggsanslag 1977/78	135 000	studiehjälp och
		studiemedel	1 510 000
Avgifter m.m. under 1977/78		särskilt vuxen-
studiemedelsfonden	309 000	studiestöd	35 000
f.d. allmänna studielåne-
fonden	43 000
Avgifter m.m. under 1978/79
studiemedelsfonden	366 000
f.d. allmänna studielåne-
fonden	43 000
Vuxenutbildningsavgift m.m.	30 000
Anslag 1978/79 (förslag)	1 020 000
	2 847 000		2 847 000

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 30 000 000 kr. av de medel som tillfaUer statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Studiemedelsfonden,

2. tUl Studiemedelsfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 020 000 000 kr.

FV: 6. Lånefonden för studentkårlokaler

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

10000000 1000

BehåUning

4 406 000

Denna fond tUlkom genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963:

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 659

172, SU 1963: 212, rskr 1963: 405). Enligt kungörelsen (1964: 398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler (omtryckt 1973: 384) kan lån från fonden utgå till studentorganisationer vid universiteten m. fl. läroanstalter för anordnande av studentkår- och restauranglokaler för anställda och studerande. Enligt kungörelsen (1970: 273) om lån för inredning och utrustning för vissa studentkårlokaler (ändrad 1973: 385) kan lån från fonden utgå för första uppsättningen av inredning och utrustning för restauranglokaler.

Till följd av statsmakternas beslut (prop. 1973: 1 bil. 13 s. 222, CU 1973: 10, rskr 1973: 110) har beslutanderätten i frågor om stöd tUl allmänna samlingslokaler flyttats över tUl en delegation inom bostads-styrelsen. Kungl. Maj:t har uppdragit åt delegationen att även vara beredande organ i frågor om lån från förevarande fond (jfr prop. 1973: 1 bU. 10 s. 531).

De lånebelopp som sammanlagt beviljats ur fonden intill utgången av budgetåret 1976/77 framgår av följande sammanstäUning.

	Låneunderlag	Lånebelopp	Ränte- och amorterings-fri del av lånebeloppet
Restauranglokaler Övriga kårlokaler Inredning och utrustning för restauranglokaler	16 491 000 26 491 000	16 491000 12 157 500 2 242 000 30 890 SOO	16 491000 8 266 000 2 242 000 26 999 000

För budgetåren 1964/65—1977/78 har under anslaget anvisats sammanlagt ca 36 milj. kr. Som framgår av sammanställningen har lån om sammanlagt ca 31 milj. kr. beviljats intill utgången av budgetåret 1976/77.

För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 10 milj. kr. Vidare får lån beviljas från fonden intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen föreslår att ett anslag av 1 000 kr. förs upp för budgetåret 1978/79. Lån bör under nästa budgetår få beviljas intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1 000 kr. Vidare bör lån under nästa budgetår få bevUjas intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

Prop. 1977/78:100   BUaga 12   Utbildningsdepartementet        660

1. medge att under budgetåret 1978/79 lån får beviljas från lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt belopp av 20 000 000 kr.,

2. till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

IV: 7. Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor

1977/78 Anslag       12 000 000 1978/79 Förslag       12 000 000

Denna fond tUlkom genom beslut av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77: 55, UbU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 318). EnUgt förordningen (1977; 552) om lån för byggnadsarbeten vid folkhögskolor kan lån från fonden utgå för byggnadsarbeten vid sådan folkhögskola som regeringen har förklarat berättigad tUl statsbidrag enligt folkhögskoleförordningen (1977: 551, ändrad 1977: 1089).

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen föreslår att lån får beviljas från förevarande fond intill ett sammanlagt belopp av 12 milj. kr. budgetåret 1978/79, alltså till oförändrat belopp.

Föredraganden

Jag förordar att ur lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor får tagas i anspråk 12 mUj. kr. under budgetåret 1978/79 och att fonden skall ha oförändrad omfattning, vUket innebär att till fonden bör anvisas högst 12 mUj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 12 OOOOOO kr.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsdepartementet 661

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

5. Lån för investeringar i bokhandel

Föredraganden

Sbm jag har angett under avsnittet B. Kulturändamål avser jag att senare föreslå regeringen att för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition med anledning av betänkandet (Ds U 1977:14) Statligt litteraturstöd. I propositionen kommer bl.a. det i statsbudgeten för innevarande budgetår upptagna investeringsanslaget Lån för investeringar i bokhandel att behandlas. I avvaktan på den särskilda propositionen bör detta anslag tas upp i förslaget till statsbudget med ett oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret 1978/79 beräkna ett investeringsanslag av 1 400 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 662

Bilaga 12.1

Avtal om Sveriges arkitekturmuseum 1977-11-10

Avtal

mellan svenska staten och stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum om överförande av museet till statUgt huvudmannaskap.

1  §

Staten övertager den 1 juli 1978 ansvaret för den verksamhet som bedrives vid Sveriges arkitekturmuseum, nedan kallad stiftelsen.

2  §

Stiftelsen överlåter den 1 juli 1978 vederlagsfrjtt samtUga tUlgångar och rättigheter på staten, som samma dag övertager betalningsansvaret för stiftelsens skulder och även i övrigt inträder i stiftelsens skyldigheter.

Protokollsanteckning

I de skyldigheter staten övertager ingår i samma omfattning som hittills ansvaret för av stiftelsen mottagna depositioner.

3  §

Arbetstagare, som är upptagen i den såsom bilaga 1 tUl detta avtal fogade förteckningen och den 30 juni 1978 fortfarande är anställd i den verksamhet som staten enligt 1 § övertager, skall, om vederbörande så önskar, beredas anställning inom den statliga museiverksamheten. Detsamma gäller arbetstagare som efter det att detta avtal träffats med statens godkännande anställes för berörd verksamhet.

Protokollsanteckning

Anställningsvillkor för arbetstagare som övergår i statlig tjänst, liksom bl. a. frågor om pensionsvillkor till den del förmånerna intjänats under tjänstetid hos stiftelsen, regleras i annan ordning.

4   §

Avtalet gäller under förbehåll att det godkännes av regeringen.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den 10 november 1977

För svenska staten För stiftelsen Sveriges

Statens förhandlingsnämnd arkitekturmuseum

Svante Englund Olof Eriksson

Bertil Westlin

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 663

Bilaga 12.2

Förslag tUl

Lag om ändring i högskolelagen (1977: 218)

Härigenom föreskrives att 18 § samt övergångsbestämmelserna till högskolelagen (1977: 218) skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 § 1 styrelsen för högskoleenhet skall ingå

1.   företrädare för allmänna intressen och

2.       företrädare för verksamheten inom styrelsens verksamhetsområde.
Företrädare för de anställda och de studerande inom styrelsens verk
samhetsområde har rätt att ingå i styrelsen.

Företrädarna för allmänna intressen skall utgöra omkring en tredjedel av antalet ledamöter.

Tredje stycket gäller ej styrelsen för högskoleenheten inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Föreskrifter om den närmare sammansättningen av denna styrelse meddelas av regeringen.

Regeringen kan föreskriva att i styrelse för högskoleenhet i Stockholm för konstnärlig utbildning skall ingå företrädare för yrkeslivet. I sådant fall gäller ej tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juU 1977 då lagen (1975: 168) om rätt för sammanslutningar av studerande eller anställda att utse ledamöter i styrelse eller annat organ vid läroanstalt för högre utbildning skall upphöra att gäUa. Regeringen eller myndighet som regeringen utser för tiden till och med utgången av juni 1978 föreskriver de undantag från föreskrift i högskolelagen som kan behövas i de fall då erforderliga förberedelser ej kunnat vidtagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juU 1977 då lagen (1975: 168) om rätt för sammanslutningar av studerande eUer anställda att utse ledamöter i styrelse eUer annat organ vid läroanstalt för högre utbildning skall upphöra att gälla. Regeringen eUer myndighet som regeringen utser får föreskriva de undantag från föreskrift i högskolelagen som kan behövas i de faU då erforderUga förberedelser ej kunnat vidtagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

Kartong: S. 663, rad 33—34 kursiveras

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet 664

Bilaga 12.3

Förslag tUl

Lag om ändring i lagen (1977: 219) om obligatoriska studerande-sammanslutningar

Härigenom föreskrives att 1 och 5 §§ lagen (1977: 219) om obligatoriska studerandesammanslutningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Studerande vid högskoleenhet skall vara medlem i studentkår eller elevkår som finns vid enheten.

Skyldigheten skall avse medlem- / fråga om högskoleenhet som

skåp i sådan kår har   tillkommit  den   1  juli  1977

skall  skyldigheten   avse  medlemskap i sådan kår

1. som omedelbart före den 1 juli 1977 fanns vid läroanstalt som helt eller delvis har gått upp i högskoleenheten och

2. som de studerande vid den tidigare läroanstalten omedelbart före den 1 juli 1977 var skyldiga att tillhöra enligt någon av följande författningar, nämligen universitetsförordningen (1964:461), förordningen (1964: 538) om socialhögskolorna, förordningen (1965: 494) med stadga för jordbrukets högskolor, förordningen (1967: 236) om journalisthögskolorna, förordningen (1967: 273) om gymnastik- och idrottshögskolorna, förordningen (1968: 318) om lärarhögskolorna, förordningen (1972: 308) om bibliotekshögskolan och provisoriska stadgan den 27 maj 1971 för musikhögskolorna.

/ fråga om högskoleenhet som har tillkommit den 1 juli 1978 skall skyldigheten avse medlemskap i sådan kår

1. som omedelbart före den 1 juli 1978 fanns vid läroanstalt som helt eller delvis har gått upp i högskoleenheten och

2. som de studerande vid den tidigare läroanstalten omedelbart före den 1 juli 1978 var skyldiga att tillhöra enligt stadgarna (1938: 485) för konsthögskolan eller enligt provisoriska stadgan den 27

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        665

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

maj  1971   för  musikhögskolan   i Stockholm.

5 §

Regeringen får föreskriva att de studerande vid viss utbildning ej skaU vara skyldiga att vara medlemmar i studentkår, elevkår, nation eller studentförening för fakultet. Regeringen får överlåta på förvaltningsmyndighet att meddela sådan föreskrift.

Föreskrift som avses i första stycket skall ha till syfte att ej utvidga den skyldighet att tillhöra studerandesammanslutningar som gällde omedelbart

1. före den I juli 1977 i fråga om utbildning vid läroanstalt som helt eller delvis har gått upp i högskoleenhet den 1 juli 1977,

2. före den 1 juli 1978 i fråga om utbildning vid läroanstalt som helt eller delvis har gått upp i högskoleenhet den 1 juli 1978.

Föreskrift som avses i första stycket skall ha till syfte att ej utvidga den skyldighet att tillhöra studerandesammanslutningar som gällde omedelbart före den 1 juli 1977.

Denna lag träder i kraft den 1 juh 1978.

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    UtbUdningsdepartementet 666

Bilaga 12.4

Förslag till

Lag med bemyndigande att upphäva föreskrifter om skyldighet att tillhöra särskild stnderandesammanslutning

Härigenom föreskrives följande.

Regeringen får upphäva föreskrifter om skyldighet för studerande vid konsthögskolan och musikhögskolan i Stockholm att tUlhöra sårskild studerandesammanslutning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 667

Bilaga 12.5 Avtal om Vetenskapsakademiens bibliotek 1977-10-12

AVTAL

mellan svenska staten och Kungl. Vetenskapsakademien om inordnande av akademiens bibliotek i biblioteket vid universitetet i Stockholm.

1  §

Staten övertager den 1 juli 1978 Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek för att inordna detta i biblioteket vid universitetet i Stockholm.

De i bilaga 1 tUl detta avtal upptagna samlingarna kvarblir dock i akademiens ägo men skaU deponeras hos universitetet. De skall förvaras tillsammans med och behandlas på samma sätt som de statUga samlingarna vid universitetsbiblioteket. Mer omfattande åtgärder beträffande dessa samlingar får vidtagas först efter samråd med akademien.

De bibliotek som finnes vid akademiens institutioner samt den del av det Bergianska biblioteket som förvaras hos akademien kvarblir i akademiens ägo och undantages från depositionen.

Protokollsanteckning

Vid inordnandet kommer samlingama från akademien att utgöra huvudparten av den matematiskt-naturvetenskapliga delen av universitetsbiblioteket. Akademien medger därför att universitetsbiblioteket för denna del får använda benämningen Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek.

2  §

Akademien upplåter från och med den 1 juli 1978 till staten för univer-sitetsbibUotekets räkning lokaler i akademiens huvudbyggnad. För upplåtelsen tiUämpas en ömsesidig uppsägningstid av tre år per den 30 juni.

Lokalernas läge och omfattning framgår av den såsom bilaga 2 till avtalet fogade förteckningen.

Protokollsanteckning

Ritningar över de upplåtna lokalerna förvaras hos universitetet, byggnadsstyrelsen och akademien.

3  §

Staten erlägger till akademien för de i enUghet med 2 § upplåtna lokalerna en hyra om 435 000 kronor per år i kostnadsläget i maj månad 1978. Med konsumentprisindex (totalindex) för maj månad 1978 som bas anpassas ersätmingsbeloppen till kostnadsutvecklingen enligt konsumentprisindex för maj månad det år utbetalningen avser.

Den fastställda hyran avser ersättning för kostnader enligt ett av byggnadsstyrelsen den 1 augusti 1970 upprättat fastighetsdriftprogram samt för tiUgång till vissa gemensamma utrymmen (uppackningsrum, kassavalv, lunchrum m. m.).

Mellan staten och akademien skall upprättas särskilt hyresavtal innehållande ovanstående och övriga hyresvillkor.

4  §

Akademien överlåter den 1 juli 1978 vederlagsfritt till staten de inventarier som nyttjas för bibliotekets verksamhet.

Antikviteter och konstföremål som är placerade i de upplåtna lokalerna

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet        668

förblir i akademiens ägo. En förteckning över dessa föremål skall upprättas per den 30 juni 1978 i två exemplar, av vilka universitetet och akademien tager var sitt.

5   §

Staten äger att från och med den 1 juli 1978 för bytesändamål köpa erforderligt antal exemplar av akademiens skrifter. Överenskommelse om viUkoren härför har denna dag träffats mellan universitetet och akademien.

6   §

Arbetstagare, som är upptagen i den såsom bilaga 3 till detta avtal fogade förteckningen och den 30 juni 1978 fortfarande är anstäUd vid biblioteket, skall om vederbörande så önskar, beredas anställning vid universitetet. Detsamma skall gäUa arbetstagare som, efter det att detta avtal träffats, med statens godkännande anstäUes vid biblioteket före den 1 juli 1978.

7  §

Staten övertager räknat från och med den 1 juli 1978 akademiens ansvar för pensionering av arbetstagare som enligt 6 § anställes hos staten och icke redan har uppfyllt fömtsättningarna för att få pension.

Akademien ersätter staten för dess åtagande enligt första stycket, tiU den del förmånerna intjänats under tjänstetid hos akademien, med ett engångsbelopp om 1 000 000 kronor att erläggas den 3 juli 1978.

8  §

Universitetet och akademien skall träffa särskild överenskommelse om omfattningen av och villkoren för viss service som akademien skall lämna universitetsbiblioteket.

9  §

Universitetsbiblioteket ombesörjer biblioteksservice till akademiens institutioner och övriga verksamheter samt service till nobelkommittéernas utredningsarbete mot ersättning enligt bestämmelser om ersättning för arbete m. m. inom högskolan.

10   §

I och med att detta avtal träder i kraft upphör avtalet den 7 november 1972 om deposition hos staten av viss del av akademiens bibliotek (Stockholms observatorium i Saltsjöbaden) att gäUa.

11   §

Avtalet gäller under förbehåU att det godkännes av regeringen.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt. Stockholm den 12 oktober 1977

För svenska staten För Kungl. Vetenskapsakademien

Statens förhandlingsnämnd

Svante Englund Frans E. Wickman

Ingrid Ericsson Söderlund C. G. Bernhard

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 669

Bilaga 12.6

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives att 3 kap. 7, 10 och 11 §§, 4 kap. 14 och 40 §§, 5 kap. 3 och 4 §§ samt 6 kap. 4, 5 och 6 §§ studiestödslagen (1973: 349)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

7   §2

Inackorderingstillägg utgår med Inackorderingstillägg utgår med
230 kronor i månaden till stude- 260 kronor i månaden till stude
rande som behöver inackordering, rande som behöver inackordering.
Tillägget omfattar dessutom rätt Tillägget omfattar dessutom rätt
till fria hemresor enligt de närma- till fria hemresor enligt de närma
re bestämmelser som meddelas av re bestämmelser som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen eller myndighet som
regeringen utser. regeringen utser.

10  §

Inkomstpröval tiUägg utgår med Inkomstpröval tillägg utgår med

högst 75 kronor i månaden. högst 105 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om inkomstpröval tillägg meddelas av regeringen.

11 §3

Behovsprövat tiUägg utgår med Behovsprövat tiUägg utgår med

högst 150 kronor i månaden. högst 175 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

4 kap.

14 §

Har den studerande vårdnaden om barn som ej fyllt 16 år eller är han skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhåUsbidrag till barn som ej fyllt 16 år, förhöjes det belopp som den studerande har rätt till enligt 13 § första stycket med bamtUlägg. Tillägget utgår för varje barn med 1,39 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och med 2,78 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar för deltidsstuderande.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntill-lägg, utgår endast ett bamtUlägg. Detta utges till fadern, eller, om för-

1 Lagen omtryckt 1975: 359. - Senaste lydelse 1977:146. 3 Senaste lydelse 1977: 146.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

670

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

åldrarna är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att utge underhållsbidrag som avses i första stycket, utges dock tillägget alltid till denne. Om synnerliga skäl föreligger, får barntillägg utgå till envar av föräldrarna.

Har studerande, som enligt första och andra styckena har rätt till barntillägg på grund av att han är skyldig att utge vmderhållsbidrag till ett barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma bam, utgår dock det nya barntillägget endast om han uppfyller något av. följande två villkor, nämligen

1. att i fråga om det senast be-vilfade barntillägget ha fullgjort den skyldighet som avses i 40 §,

2. att ha medgett att det nya barntillägget får betalas ut till den som har vårdnaden om barnet.

Har studerande, som enligi första och andra styckena har rätt till barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till ett bam, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn, utgår det nya barntill-lägget endast om han visar att han har betalat ut det barntillägg, som senast har beviljats, till den som har vårdnaden om barnet.

40 §

Studerande tiU vilken barntill-lägg utgått för ett barn enligt 14 § första och andra styckena på grund av att han är skyldig att utge underhåUsbidrag till barnet skall överlämna det belopp som han erhåller i barntillägg till den som har vårdnaden om barnet eller medge att beloppet betalas ut till vårdnadshavaren.

Studerande tUl vilken barntill-lägg utgått för ett bam enligt 14 § första och andra styckena på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till barnet skall överlämna det belopp som han erhåller i barntillägg tUl den som har vårdnaden om barnet.

Vid tiUämpning av första stycket anses utgående studiemedel i första hand utgöra barntillägg.

5 kap.

3 §

Timstudiestöd utgår för studietimme under vilken den studerande är närvarande och på grund därav förlorar arbetsinkomst för en arbetstimme. Den studerande skall ha minst tio sådana studietimmar under en tidsperiod som omfattar två på varandra fölfande kalenderkvartal. Timstudiestöd till samma studerande får ej avse mer än 35 studietimmar under nämnda tidsperiod.

Timstudiestöd utgår för

1. studietimme under vilken den studerande är närvarande och på grund därav förlorar arbetsinkomst för en timme,

2. timme för vilken den studerande förlorar sin arbetsinkomst på grund av resor till eller från den  plats  där  utbildningen  äger

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 671

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tidsperiod  som   avses  i  första Timstudiestöd enligt första styc-

stycket skall i sin helhet infalla ket 1 får under ett budgetår utgå
efter utgången av tidsperiod for till samma studerande för högst 70
vilken den studerande tidigare er- studietimmar. Utgår till den stu-
hållit timstudiestöd. derande timstudiestöd enligt såväl

första stycket 1 som första stycket 2 får timstudiestöd under budgetåret utgå för högst 90 timmar. Timstudiestöd enligt första stycket 2 utgår dock för högst två timmar för varje studietillfälle.

Studietimme omfattar det antal minuter som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

4 §*

Timstudiestöd utgör 22 kronor för studietimme.

Timstudiestöd utgör 25 kronor för studietimme enligt 3 § första stycket 1 och för timme enligt 3 § första stycket 2.

6 kap.

4 §

Inkomstbidrag utgår fÖr varje dygn under vUket den studerande deltager i ämneskurs och på grund därav förlorar arbetsinkomst.

Den studerande skall ha minst två sådana dygn under en tidsperiod som omfattar två på varandra följande kalenderkvartal. Inkomstbidrag till samma studerande får ej avse mer än fem dygn under nämnda tidsperiod.

Inkomstbidrag utgår för varje dygn

1. under vUket den studerande deltager i ämneskurs och på grund därav förlorar sin arbetsinkomst,

2. under vilket den studerande reser till eller från den plats där ämneskurs äger rum och på grund därav förlorar sin arbetsinkomst för detta dygn.

Inkomstbidrag enligt första stycket 1 får utgå till samma studerande för högst tio dygn under ett budgetår. Utgår inkomstbidrag till en studerande enligt såväl första stycket 1 som första stycket 2 får inkomstbidrag utgå för högst tolv dygn under ett budgetår.

Tidsperiod som avses i första stycket skall i sin helhet infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare erhållit inkomstbidrag.

4 Senaste lydelse 1977: 146.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    UtbUdningsdepartementet 672

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Internatbidrag utgår för varje dygn under vilket den studerande deltager i ämneskurs, om den studerande har sådana särskilda kostnader för resa, kost eller logi i samband med kursen som är av betydelse. Den studerande skall ha minst två sådana dygn under en tidsperiod som omfattar två på varandra följande kalenderkvartal. Internatbidrag till samma studerande får ej avse mer än fem dygn under nämnda tidsperiod.

Bestämmelsen i 4 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning.

Internatbidrag utgår för varje dygn

1. under vUket den studerande deltager i ämneskurs och på grund därav har sådana särskilda kostnader för resa, kost eller logi i samband med kursen som är av betydelse,

2. under vilket den studerande reser till eller från den plats där ämneskursen äger rum och på grund därav har sådana särskilda kostnader för resa, kost eller logi som är av betydelse.

Internatbidrag enligt första stycket 1 får utgå till samma studerande för högst tio dygn under ett budgetår. Utgår internatbidrag till en studerande enligt såväl första stycket 1 som första stycket 2 får internatbidrag utgå för högst tolv dygn under ett budgetår.

Inkomstbidrag utgör 110 kronor för varje dygn.

Internatbidrag utgör 100 kronor för varje dygn.

Inkomstbidrag utgör 125 kronor för varje dygn.

Internatbidrag utgör 125 kronor för varje dygn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

5 Senaste lydelse 1977:146.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet 673

Register

Sid.

1    Översikt

DRIFTBUDGETEN

9 10 11

11

16 19

22 23 28 30 30 33 36 37

41 49 54 58 61 63

67 68 70

A Utbildningsdepartementet m. m.

1. Utbildningsdepartementet

2. Kommittéer m. ni.

3. Extra utgifter

B Kuliurändamål

A llmänna kuliurändamål Statens kulturråd:

1. Förvaltningskostnader

2. Utrednings- och utvecklingsverksamhet

3. Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m.

4. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

5. Bidrag till särskilda kulturella ändamål

6. Bidrag till samisk kultur

7. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet

8. Bidrag till konstnärer m. m.

9. Inkomstgarantier för konstnärer

10.  Ersättning ät författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m.

Teater, dans och musik .

11. Bidrag till Svenska riksteatern

12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern

13. Rikskonsertverksamhet

14. Regionmusiken

15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner

16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

17. Musikaliska akademien

18. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

21 842 000

23 558 000

708 000

8 789 000

1 379 000

16 915 000

10 406 000

3 817 000

1 250 000

13 010 000

23 332 000

3 775 000

28 320 000

63 511 000
119 122 000

26 613 000

64 080 000

112 079 000

10 400 000

3 297 000

5 774 000

72 Film

72 19. Statens biografbyrå

75 20. Filmstöd

81 Litteratur ocb folkbibliotek

81 21. Vissa åtgärder inom litteraturområdet

81 22. Stöd till kulturtidskrifter

82 23. Bidrag till folkbibliotek

85 24. Bidrag til! Svenska språknämnden

87 Bildkonst

87 25. Statens konstråd

88 26. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.

91 27. Akademien för de fria konsterna

92 28. Vissa bidrag till bUdkont

1 862 000 13 190 000

»14 612 000

7560 000

19 100 000

661 OÖO

997 000 12 260 000 880 000 4 676 000 .

94 94

95

99 102 102

Radio och television

29.  Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar Riksarkivet:

30. Förvaltningskostnader

31. Datamediekontroll m. m.

32. Inköp av arkivalier och böcker m. m.

* Beräknat belopp. 43 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

M 100 000

17 265 000 250 000 286 000

Frop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildnuigsdepartementet        674

Sid.

104	34.
105	35.
106	36.
107	37.
109	38.
112	39.
114	40.
115	41.
118	42.
120	43.
123	44.
125	45.
126	46.
129	47.
131	48.
131	49.
133	50.
134	51.
136	52.
138	53.
143	54.
150	55.
152	56.
156	57.
161	58.
166	59.
168	60.
169	Um
169	61.
170	62.
171	63.

103    33. Landsarkiven 12 126000
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:
Förvaltningskostnader 5 972 000
Insamlingsverksamhet m. m. 1 015 000
Svenskt biografiskt lexikon 1 166 000
Bidrag till vissa arkiv 1 276 000
Riksantikvarieämbetet:
Förvaltningskostnader 24 754 000
Vård och underhåll av fornlämningar och kultur
historiskt värdefulla byggnader 4 187 000
Uppdragsverksamhet 8 863 000
Statens historiska museer: Förvaltningskostnader 10 616 000
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer:
Tekniska institutionen 1 000
Statens konstmuseer:

Förvaltningskostnader 18 789 000
Utställningar samt underhåll och ökande av sam
lingarna m. m. 2 367 000
Utställningar av nutida svensk konst i utlandet 623 000
Livrustkammaren 4 150 000
Naturhistoriska riksmuseet:

Förvaltningskostnader 16 668 000

Materiel m. m. 974 000
Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader 7 912 000

Underhåll och ökande av samlingarna 1 000

Etnografiska museet 6 814 000

Skoklosters slott 2 392 000

Arkitekturmuseet 806 000

Bidrag till Nordiska museet 18 393 000

Bidrag till Tekniska museet 4 341 000

Bidrag till Skansen 4 808 000

Bidrag till vissa museer 7 548 000

Bidrag till regionala museer 14 060 000

Riksutställningar 9 806 000

Inköp av vissa kulturföremål 100 000

Ungdoms- och nykterhetsorganisationer Statens ungdomsråd:

Förvaltningskostnader 1 360 000

Utrednings- och informationsverksamhet 917 000
Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala

verksamhet m. m. 36 297 000

175     64. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk-

samhet 84 000 000

176     65. Bidrag till Centralförbundet för alkohol-och

narkotikaupplysning 1 427 000

177     66. Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. 10 770 000

179 C Skolväsendet

205 Centrala och regionala myndigheter m. m.

205 1. Skolöverstyrelsen

211 2. Länsskolnämnderna

213 3. Statens institut för läromedelsinformation

217 4. Stöd för produktion av läromedel

219 5. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel åt

handikappade

222 6. Bidrag till vissa organisationer

101 186 000 44 703 000

1 023 000

2 585 000

4 586 000 800 000

224    För skolväsendet gemensamma frågor

224     7. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet 35 932 000

228      8. Fortbildning m. m. 64 788 000

Prop. 1977/78:100    BUaga 12    Utbildningsddpartementet 675

Sid.

238     9. Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. 77 473 000

243     10. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk

inom utbildningsväsendet 1 325 000

244    Det obligatoriska skolväsendet m. m.

244    11. Bidrag till driften av grundskolor ni. m. *7 760 000 000

244   12. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. 10 009 000

265     13. Sameskolor 8 325 000

Specialskolan m. m.:

266     14. Utbildningskostnader 84 154 000
275 15. Utrustning m. m. 3 231000
278    16.      Resor för elever jämte ledsagare 5 735 000

280    Gymnasiala skolor m. m.

280    17. Bidrag till driften av gymnasieskolor 2 269 500 000

299    18. Kostnader för viss personal vid statiiga realskolor 1000

299    19. Bidrag till driften av riksinternatskolor 9 870 000

301    20. Sjöbefälsskolorna 17 684 000

Statens skogsinstitut:

304   21.      Avlöningar till lärarpersonal m. m. 2 755 000

306   22.     Driftkostnader 1 058 000

Trädgårdsskolan i Norrköping:

307 23.      Utbildningskostnader 1 862 000

308 24.      Materiel m. m. 152 000

309 25. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad 1 890 000 311 26, Bidrag till driften av vissa privatskolor 17 521 000 314 27. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning 28 378 000 317   28. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverkmästare

m.m. 3 138 000
319   29. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesäll
prov 45 000
319   30. Vissa kurser för ingenjörer m. m. 720 000

Investeringsbidrag

321    31. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.       251 000 000
331    32. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasie
skolan m. m. 15 000 000

334   D Högskola och forskning

401    Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

401       1. Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltnings-

kostnader 37 237 000

402       2. Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar

m.m. 3 174 000

403 3. Regionstyrelsema för högskolan 8 843 000

404 4. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 5 947 000

Utbildning och forskning inom högskolan m. m.

406 5. Utbildning för tekniska yrken 376 392 000
413     6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och

sociala yrken 181 170 000

420     7. Utbildning för värdyrken 250 700 000

431      8. Utbildning för undervisningsyrken 426 165 000

456     9. Utbildning för kultur-och informationsyrken 146 284000

466   10. Lokala och individuella hnjer och enstaka kurser 208 954 000

469    II. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. 126 758 000

472     12. Forskningsanknytning av grundläggande högskole-

utbildning 8 000 000

473     13. Humanistiska fakulteterna 79 931000

475 14. Teologiska fakulteterna 5 988 000

476 15. Juridiska fakulteterna 7 946 000

• Beräknat belopp.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

676

Sid.

478 16.

483 17.

487 18.

488 19.
490 20.
493 21.
497 22.

506 23.

507 24.
510 25.

512 26.

513 27.

513 28.

514 29.

514 30.

515 31.

516 32.

Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Medicinska fakulteterna

Odontologiska fakulteterna

Farmaceutiska fakulteten

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Tekniska fakulteterna

Vissa kurser för utländska studerande

Vissa tandvårdskostnader

Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar

Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.

Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

Redovisningscentralerna vid universiteten

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer

Ersättning ät vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m.

Utbildningsbidrag för doktorander

Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m.

Vissa särskilda utgifter inom högskolan

95 830 000

232 862 000

38006000'

8 778 000

185 232 000

193 735 000 =

2 465 000

56 508 000

12 941 000

11 712 000
487 099 000.

1 000 2 100 000

4 650 000-53 856 000

17 635 000

12 037 000

518 Vissa forskningsändamål

520 33. Forskningsrådsnämnden

i22 34. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

525 35. Medicinska forskningsrådet

528 36. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

532 37. Europeiskt samarbete inom kärnfotskningen

534    38. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen

Forskningsinstitutet för atomfysik:

535 39.      Förvaltningskostnader

536 40.     Materiel m. m.

536 41. Kiruna geofysiska institut

538 42. Institutet för social forskning

540 43. Institutet för internationell ekonomi

540 44. Framtidsstudier

541 45. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i

Stockholm

542   46. Bidrag till Vetenskapsakademien
544 47. Bidrag till Riksföreningen mot cancer

544    48. Bidrag lill EISCAT Scientific Association

Inredning och utrustning

545    49. Inredning och utrustning av lokaler vid högskole-

enheterna m; m.

14 912 000 42 615 000 86 730 000 155 005 000' 38 690 000' 20 114 OOO'

6 302 000

1 549 000 5 062 000

2 288 000 1 716 000

3 672 000

600 000

4 715 000'
3 000 000
1 000 000

76 000 000

547    E Vuxenutbildning ,,

553      1. Sveriges utbildningsradio aktiebolag *60 493 000
Statliga skolor för vuxna:

554	2.
555	3.
556	4.
557	5.
566	6.
569	7.
572	8.
588	9.
589	10.
595	11.
596	12.

Utbildningskostnader 8 105 000

Material för självstudier 4 840 000'-

Undervisningsmateriel m. m. 340 000

Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. 364 500000

Bidrag till studiecirkelverksamhet 588 500 000

Bidrag till studieförbund 19 723 000

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. 271557 000
Bidrag till löntagarorganisationernas centrala

kursverksamhet 24 253 000
Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. 83 616 000
Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder 353 000
Bidrag till vissa organisationers centiala kursverk
samhet 830 000
597   13. Bidrag till kontakttolkutbildning 3 015 000

* Beräknat belopp.

Prop. 1977/78:100   BUaga 12   Utbildningsdepartementet        677

Sid.

601    F Studiestöd m. m.

608    1. Centrala studiestödsnämnden m. m. 34 036 000

611    2. Studiebidrag m. m. 809 000 000

621     3. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti 200 000

622    4. Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket

för deras handläggning av studiesocialt stöd 4 600 000

623    5. Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid

gymnasieskolor m. m. 600 000

624 6. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande 2 255 000

625 7. Ersättning till vissa lärarkandidater 41 288 000

626 8. Administration av och information om vuxenstudie-

stöd m. m. 1 000

628   9. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbets
platser m. ra. 501 000

633 G Internationellt-kulturellt samarbete

634 KultureUt utbyte med utlandet

634 1. Kulturellt utbyte med utlandet 1110 000

643 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. 7 144 000

645 3. Bidrag till internationella kongiesser m. m. i Sverige 550 000

645 4. Bidrag till svenska institut i utlandet 1 323 000

647    Nordiskt kuhurellt samarbete

647   5. Nordisk kulturbudget m. m. *19 525 000
Nordiska afrikainstitutet:

647 6.     Avlöningar m. m. 1125 000

648 7.     Driftkostnader 506 000

649 8. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. 4 815 000

Summa för driftbudgeten   17 920 014 000

KAPITALBUDGETEN

I  Statens afllärsverksfonder

Televerkets fond

653    Televisions- och ljudradioanläggningar *54 400 000

II  Statens allmänna fastighetsfond

654    Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio *1 000

654    Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets område        90 000 000

IV   Statens utlåningsfonder

655    Studiemedelsfonden 1020 000 000
658    Lånefonden för studentkårlokaler 1 000

660    Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolar 12 000 000

V  Fonden för låneunderstöd

661     Lån för investeringar i bokhandeln * I 400 000
Summa för kapitalbudgeten 1 177 802 000
Totalt för utbildningsdepartementet                                     19 097 816 000

* Beräknat belopp.

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1977    7706W

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 13

^{Jordbruksdepartementet}

ÖVERSIKT

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fiske, trädgårdsnäringen och rennäringen, högre utbildning, forskning och försök för dessa näringar liksom prisreglering på jordbrukets och fiskets områden samt miljövård, livsmedelsberedskap, djurskydd och djursjukvård, livsmedelskontroll, utsädeskontroll, idrott, jakt och viltvård m. m.

Riksdagen antog i december 1977 nya riktlinjer för jordbrukspolitiken på grundval av betänkande från 1972 års jordbruksutredning. Den nya jordbrukspolitiken har till syfte att främja ett rationellt utnyttjande av landets naturiiga resurser för jordbruksproduktion. Därmed tryggas en god livsmedelsberedskap liksom möjligheter att bidra till livsmedelsförsörjningen i övriga delar av världen. Familjelantbruket skall vara den dominerande företagsformen. Ett huvudsyfte med jordbrukspolitiken skall vara att tillförsäkra dem som är sysselsatta i jordbruket en ekonomisk och social standard, som är likvärdig med den som jämförbara grupper i samhället uppnår. Vidare bör konsumentemas krav på säker tillgång till livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser tillgodoses.

Jordförvärvsutredningen kommer att lägga fram förslag till ny jordförvärvslag i början av år 1978. Den kommande jordförvärvslagstiftningen avses bl. a. bli ett medel för att främja tillkomsten av rationella familjeföretag.

Inom 1973 års skogsutredning pågåren översyn av skogspolitiken. 1 utredningens arbete ingår bl. a. att beräkna i vilken omfattning avverkningar kan ske i framtiden inom ramen för en långsiktig, god hushållning med skogstillgångarna. Utredningen väntas lägga fram sina förslag i början av år 1978. Samtidigt pågår inom industridepartementet särskilt utredningsarbete rörande skogsindustrin. Avsikten är att ett samlat program för skogs-, näringen skall läggas fram våren 1979.

Fiskerikommittén har under hösten 1977 lagt fram förslag rörande fiskerinäringens framtid. En särskild proposition om riktlinjer för den framtida fiskeripolitiken kommer att läggas fram under våren 1978.

Insatser inom miljövården är angelägna. En särskild utredning tillsätts för att dra upp riktlinjerna för naturresurshushållningen och miljöpolitiken. En fortsatt satsning krävs på bl. a. tillsynsverksamhet, forsknings- och undersökningsverksamhet samt internationellt samarbete. Fortsatta insatser 1    Riksdagen 1977178. I saml. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 2

planeras för återvinning av och hushållning med naturresurser samt för förbättrad avfallshantering. Förslag om en smidigare tillämpning av renhållningslagstiftningen väntas läggas fram i början av år 1978. Den utredning som nu ser över miljöskyddslagen väntas under 1978 lämna förslag till åtgärder för att bl. a. förbättra tillsynen över miljöstörande verksamheter.

Jordbruksdepartementets budget präglas av den återhållsamhet som det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget f.n. kräver. Det har varit nödvändigt att noga prioritera de mest angelägna ändamålen inom ett begränsat totalt resursutrymme. Vissa områden får i realiteten vidkännas minskade resurser.

Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1978/79 omfattar 5657 milj. kr. Detta innebär en ökning med 211 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetär.

Den största utgiftsposten blir också under nästa budgetår subventioneringen av baslivsmedel. Syftet med subventioneringen är att begränsa konsumentemas kostnader för de viktigaste baslivsmedlen.

Jordbruket föreslås få ökade ramar för statliga lånegarantier. Likaså föreslås ökade kreditgaranti- och bidragsramar för stöd lill skärgårdsföretag. På tilläggsbudget för innevarande budgetår föreslås förbättrade lånemöjligheter för trädgårdsnäringen.

På skogsbrukets område föreslås oförändrad satsning på statsbidrag till skogsbilvägar och skogsvård i norra Sverige. På tilläggsbudget för innevarande budgetår föreslås en ökad satsning på statsbidrag till omplantering av skog som har skadats av insektsangrepp.

På fiskets område kommer stödet till fiskerinäringen att tas upp i den tidigare aviserade propositionen.

På miljövårdsområdet höjs anslagen till bl. a. återvinning och avfallsbehandling. Vidare föreslås fortsatt satsning på bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag som drabbats av försurning, liksom resurser för det program för övervakning av miljön som riksdagen under hösten 1977 fattat principbeslut om. Bidragsramama för avloppsreningsverk m.m. minskas med 40 milj. kr.

En ökning föreslås av organisationsstödet till idrotten.

Sveriges lantbmksuniversitet får förstärkta resurser till följd av tidigare beslutad ökad antagning av studerande till veterinärutbildning. Vidare föreslås ökade anslag till forskning om möjligheterna till minskad användning av kemiska medel inom jordbruket samt för forskning om vissa problem inom djurhälsoområdet.

Jordbruk, trädgårdsnäring och skärgårdsstöd

Jordbrukets produktionsvärde kan för år 1977 beräknas ha ökat med ca 8% jämfört med år 1976 och uppgår till ca 13 000 milj. kr. Av detta belopp

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 3

svarar vegetabiliska produkter för ca 23 % och animaliska produkter för ca 77%. Produktionsvärdet beräknas för år 1977 ha ökat med ca 3% för animaliska produkter.

Spannmålsskördens storlek år 1977 beräknas till totalt ca 5,5 milj. ton, varav ca 1,9 milj. ton brödsäd. Totalskörden är därmed ca 5% lägre än den beräknade normskörden men är större än de tidigare skördarna under 1970-talet med undantag för rekordskörden år 1974.

Till följd av sen sådd, sval sommar samt riklig nederbörd under hösten skördades spannmålen senare än normalt. Höstens stora nederbördsmängder medförde även höga vattenhalter och svåra bärgningsförhållanden, speciellt i norra Sverige.

Produktionen av animaliska produkter har under 1970-talet varierat relativt kraftigt. Mjölkproduktionen har efter en kraftig nedgång under 1960-talet åter ökat under 1970-talet och beräknas år 1977 uppgå till ca 3 250 milj. kg, vilket är ungefär oförändrat jämfön med år 1976. Köttproduktionen har efter en tillbakagång i början av 1970-talet åter ökat och beräknas år 1977 uppgå till ca 152 milj. kg, vilket är något lägre än under år 1976. Både mjölk- och köttproduktionen undergår sålunda f. n. inga större förändringar. Fläskproduktionen har under 1970-talet haft en uppåtgående trend och beräknas år 1977 uppgå till ca 302 milj. kg, vilket är ca 3 % högre än under år 1976. Produktionen har kraftigt förskjutits mot större besättningar. Den totala kött- och fläskproduktionen för år 1977 beräknas ligga något över 1976 års nivå.

Produktionen av mjölk och fläsk under år 1977 skulle därmed vara ca 11 % resp. ca 28% större än under år 1970 medan köttproduktionen skulle vara ca 9% mindre vid samma jämförelse.

Riksdagen beslöt våren 1977 om prissättningen på jordbruksprodukter, inkl. sockerbetor och socker, för perioden den 1 juli 1977-den 30 juni 1978. Till grund för prisregleringen låg de riktlinjer och regler som gällt under förutvarande prisregleringsperiod.

Under prisregleringsperioden 1977/78 kompenseras jordbruket dels per den 1 juli och den 1 januari till följd av ökade produktionskostnader, dels per den 1 juli till följd av inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. Kostnadskompensationen skall baseras på utvecklingen av produktionsmedelsprisindex och inkomstkompensationen på löneutvecklingen inom LO-SAF-området. För sockerbetor och socker sker en anpassning till vad som gäller för sockernäringen inom EG.

Den 1 juli 1977 tillfördes jordbruket 679 milj. kr. och den 1 januari 1978 ytterligare 600 milj. kr.

Avräkningspriserna till jordbrukarna steg under tiden juli 1976-juli 1977 med ca 8%. För vegetabilier var ökningen ca 2% och för animalier ca 10%. Avräkningspriset för mjölk ökade under samma period med ca 10%.

Kostnaden för livsmedelssubventioneringen uppgår efter den 1 juli 1977 till ca 3 500 milj. kr. räknat per år. F. n. omfattas mjölk, mjölkpulver, fler-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 4

talet ostsorter, kött, fläsk och mjöl av subventioneringen. Subventionseffekten på konsumentpriset utgör för mjölk ca 1,60 kr. per liter, för ost ca 3,85 kr. per kg, för nötkött ca 5,70 kr. per kg, för fläsk ca 2,75 kr. per kg, för mjöl ca 0,35 kr. per kg samt för matbröd ca 0,25 kr. per kg.

Statens jordbruksnämnd har fått i uppdrag att efter överläggningar med berörda parter avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen för jordbruksprodukter för tiden efter den 30 juni 1978. Särskild proposition i frågan kommer att föreläggas riksdagen under våren 1978.

Riksdagens beslut om jordbrukspolitiken innebär nya grunder för det statliga stödet till jordbrukets rationalisering. Detta kommer att bestå av ett allmänt och ett regionalt stöd. Det allmänna rationaliseringsstödet omfattar hela landet och utgår huvudsakligen i form av lånegarantier. Det regionala stödet, som är ett komplement till det allmänna stödet, utgår till jordbruket i norra Sverige i form av bidrag till inre rationalisering.

Under budgetåret 1976/77 har investeringsverksamheten inom jordbruket och trädgårdsnäringen varit stor. Ramarna för de statliga lånegarantierna har helt utnyttjats. För nästa budgetår föreslås en ökning av ramarna för lånegarantier till jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering med 90 milj. kr. till 470 milj. kr.

Ramarna för statsbidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering samt till särskilda rationaliseringsåtgärder m. m. i norra Sverige uppgår för budgetåret 1977/78 till sammanlagt 68 milj. kr. Efter att ha förlängts ett år upphör det särkilda statsbidraget till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag. För budgetåret 1978/79 föreslås en total ram för bidrag till jordbrukets rationalisering på 55 milj. kr.

Den nya jordbrukspolitiken innebär vidare att en ny låneform införs, lån med uppskjuten ränta. Den är avsedd att underlätta nyetablering inom jordbruket för personer med god jordbruksutbildning och med litet eget kapital. För ändamålet föreslås att 15 milj. kr. tillförs en särskild lånefond.

Lantbruksnämndernas inköp och försäljning av jordbruksfastigheter sker med anlitande av jordfonden. Kassabehållningen i fonden har minskat kraftigt de senaste åren. Vidare finns f.n. ett osedvanligt stort utbud av bl. a. större fastighetskomplex. En betydande del av denna mark kan vara lämplig för en fortsatt yttre rationalisering inom jordbruket och skogsbruket. Jordfonden föreslås därför tillföras 25 milj. kr. på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Vidare föreslås på tilläggsbudget en tillfällig röriig kredit hos riksgäldskontoret på 25 milj. kr. för jordfondsändamål. Med hänsyn härtill föreslås inga ytteriigare medel i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.

Rådgivnings- och kursverksamhet är en viktig del av det statiiga stödet till jordbrukets rationalisering. Förutom produktionstekniska och företagsekonomiska frågor tas andra för jordbruksnäringen aktuella frågor upp, t. ex. energifrågor samt arbetsmiljö- och djurskyddsfrågor.

För skador på 1976 års skörd utbetalades under år 1977 36 milj. kr. Skör-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 5

deskadefonden uppgår f n. till ca 300 milj. kr. Fonden föreslås också nästa budgetår tillföras oförändrat 30 milj. kr. av statsmedel. Skördeskadeskyddets framtida utformning utreds f n. av en särskild kommitté.

1974 års trädgårdsnäringsutredning har i uppdrag att överväga bl.a. trädgårdsnäringens omfattning, inriktning och lokalisering. Utredningen väntas avlämna sitt betänkande under år 1978.

Stödet till skärgårdsföretagen ökas med 3 milj. kr. till 6 milj. kr. för bidrag och med 2 milj. kr. till 6 milj. kr. för lånegarantier.

Skogsbruk

Lågkonjunkturen för skogsindustrin har fortsatt under år 1977. Den vir-kesförbrukande industrin har genom driftsinskränkningar försökt minska sina lager av färdiga varor. Sålunda beräknas sågverkens produktion ha minskat med drygt 5% i förhållande till år 1976 och produktionen av massa för avsalu med mer än 20%. Skogsbrukets möjligheter att avsätta sågtimmer har varit relativt goda, medan det har varit vissa avsättningssvårigheter för massaved, särskilt lövmassaved.

Skogsindustrins behov av virkesråvara vid fullt kapacitetsutnyttjande beräknas till ca 83 milj. skogskubikmeter (m''sk). 1973 års skogsutredning har redovisat att det under vissa förutsättningar skulle vara möjligt att långsiktigt avverka ca 75 milj. msk per år. Denna kvantitet skulle räcka för ett kapacitetsutnyttjande av ca 85%, vilket ungefär motsvarar genomsnittet hittills under 1970-talet. 1 förhållande till denna genomsnittsproduktion finns emellertid ett underskott på barrträdsvirke och ett överskott på lövträdsvirke. Skogsutredningen väntas inom kort redovisa nya, långsiktiga avverkningsberäkningar och sina förslag om skogspolitiken. Även utredningsarbetet inom industridepartementet om skogsindustrin väntas bli redovisat inom kort.

Skogsadministrativa utredningen som gör en översyn av skogsvårdsstyrelsernas organisation väntas framlägga sina förslag i slutet av år 1978.

Insektsskadorna på skogsplantorna har visat sig vara mer omfattande än vad som tidigare kunde beräknas. Regeringen föreslår därför i anslutning till tilläggsbudget för innevarande budgetår att ytteriigare 15 milj. kr. skall kunna beviljas som bidrag till s. k. hjälpplanteringar. Det totala bidraget under budgetåret 1977/78 blir därmed 20 milj. kr. För nästa budgetår föreslås för detta ändamål 5 milj. kr.

I övrigt föreslås oförändrad satsning på statsbidrag till byggande av skogsbilvägar och för skogsvård i norra Sverige med 30 resp. 49 milj. kr.

I anslutning till tilläggsbudget föreslås också att statliga kreditgarantier skall kunna lämnas med sammanlagt högst 13 milj. kr. för lån till skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet.

Fiske

Av den fisk som konsumeras inom landet svarar det svenska fisket för en tredjedel. En betydande del av det svenska fiskets fångster exporteras.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 6

År 1976 fångades i saltsjöfisket ca 203 000 ton fisk och skaldjur. Fångsterna var av samma storleksordning som under de senaste åren. Värdet av fångsterna ökade emellertid med 7% mellan åren 1975 och 1976 och uppgick sistnämnda år till 270 milj. kr.

Av fångsterna landades år 1976 ca 50 milj. kg till ett värde av 52 milj. kr. i utländska, främst danska, hamnar. Värdet av de fångster som landades utomlands ökade med 15% jämfört med år 1975. På västkusten ökade fångstvärdet med 13%. På ostkusten minskade fångsterna med 1,7 milj. kg eller 6% medan fångslvärdet var oförändrat. På sydkusten minskade fångsterna med 7% och fångstvärdet med 2%.

Under år 1977 har den förbättring i det internationella marknadsläget för fisk som inleddes under år 1976 fortsatt. Förstahandspriserna på de viktigaste fiskslagen har såväl i Sverige som vid landning i utlandet varit jämförelsevis goda under år 1977. Till de förbättrade priserna på fisk som landas inom landet har även de särskilda pristillägg som utgår av budgetmedel bidragit. Utlandslandningarna har minskat under året.

Det förbättrade avsättningsläget för fisk har även medfört lägre kostnader för minimi- och garantiprisreglering på fisk. Under budgetåret 1976/77 var koslnaderna för denna reglering 13,7 milj. kr. jämfört med 26 milj. kr. under budgetåret 1975/76. För budgetåret 1977/78 har 25 milj. kr. anvisats för minimi- och garantiprisreglering på fisk.

Med stöd av riksdagens beslut våren 1977 har regeringen beslutat utvidga den svenska fiskezonen fr.o.m. den 1 januari 1978. Utvidgningen omfattar Östersjön inkl. Ålands hav, Bottenhavet och Bottenviken samt Ska-gerrak. Den utvidgade fiskezonen ger Sverige en större andel av fisket i Östersjön men samtidigt också att större ansvar för vården av fiskebestånden.

Fr.o.m. den 1 juli 1977 har de nyinrättade fiskenämnderna övertagit lantbruksnämndernas befattning med fiskeärenden i länen. Fiskenämnderna är underställda fiskeristyrelsen.

Fiskerikommittén har i oktober 1977 avlämnat sitt huvudbetänkande (SOU 1977:74) Fiskerinäringen i framtiden. Betänkandet har remissbehandlats. Särskild proposition kommer att läggas fram under våren 1978 om riktlinjerna för den framtida fiskeripolitiken samt prisregleringen på fisk under budgetåret 1978/79.

Fiskeristyrelsen föreslås få vissa personalförstärkningar.

På tilläggsbudget för innevarande budgetår föreslås att 2 milj. kr. anvisas för statsbidrag till säkerhetsutrustning för fiskefartyg.

Service och kontroll

Service och kontroll innefattar livsmedelskontroll, veterinärväsendet, djurskydd och djursjukvård, lantbrukskemisk service, maskinprovningar och utsädeskontroll.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 7

Utredningen om den regionala laboratorieverksamheten kommer under år 1978 att avlämna förslag till organisation m. m. av den regionala laboratorieverksamheten för främst livsmedelshygien, veterinärmedicinsk diagnostik och miljövård.

Arbetsgruppen för översyn av rationaliseringsmöjligheterna inom frökontrollverksamheten har avlämnat ett betänkande. Betänkandet har remissbehandlats. Förslag till organisatoriska förändringar, som förbilligar frökontrollverksamheten, avses läggas fram. Dessutom har redan genomförts vissa tekniska förändringar i frökontrollbestämmelserna som lett till sänkta kontrollkostnader.

Utbildning och forskning

I enlighet med tidigare fattade beslut har jordbrukets högskolor {lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan) fr.o.m. den 1 juli 1977 sammanförts till en högskoleenhet, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet. I lantbruksuniversitetet har också inordnats statens skogsmästarskola och djursjukhuset vid veterinärinrättningen i Skara.

Resurserna för utbildning, forskning och försöksverksamhet på jordbrukets, veterinärmedicinens och skogsbrukets områden föreslås för nästa budgetår öka med sammanlagt ca 30 milj. kr. till ca 365 milj. kr.

Riksdagen har tidigare fattat beslut om en utökning från 50 till 75 studerande vid veterinärlinjen fr. o. m. hösten 1978. De nu framlagda förslagen innebäratt utbildningsresurserna förden ökade antagningen förstärks med två universitetsadjunkter.

En ökning föreslås av antalet studerande till lantmästarlinjen från nuvarande 134 till 140.

En ökad satsning på forskning vad gäller djurhälsofrågor är angelägen. Juverinflammation (mastit) hos nötkreatur orsakar årligen animalieproduktionen stora förluster. En tjänst som försöksledare i husdjurshygien inrättas med placering i Skara. Vidare ställs vissa medel till förfogande för forskning inom området. Ytterligare åtgärder förutsätts kunna vidtas genom en omfördelning av befintliga resurser.

Bekämpningsmedel används i stor utsträckning mot ogräs och skadegörare i växtproduktion. Det är angeläget att användningen nedbringas så långt det är möjligt under hänsynstagande till avkastning och produktionsförmåga. Medel föreslås för utökad försöksverksamhet rörande konsekvenserna av minskad användning av bekämpningsmedel och gödselmedel i jordbruket. Vidare förutsätts att medel som frigörs då äldre projekt avslutas delvis kan utnyttjas för ändamålet.

Växtförädlingsutredningen, som behandlar resurser och organisation för den svenska växtförädlingen, beräknas inom kort avlämna sitt slutbetänkande.

Under senare år har i anslutning till pågående omlokalisering och omor-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 8

ganisation av jordbrukets högskolor betydande insatser gjorts för att förse dessa med ändamålsenliga lokaler. För nästa budgetår föreslås till byggnadsarbeten åt bl.a. statens veterinärmedicinska anstalt och växtskyddet ett anslag av 100 milj. kr. och till inredning och utrustning ett anslag av 18,5 milj. kr.

Miljövård

Under år 1977 har bestämmelser som ytterligare begränsar utsläppen av svaveldioxid vid förbränning av olja och kol trätt i kraft. Syftet är bl. a. att motverka försurning av mark, sjöar och vattendrag. För att vissa försurade vatten skall kunna återställas och ytteriigare försurning begränsas har under år 1977 en försöksverksamhet med kalkning av sjöar och vattendrag påbörjats. För vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78 har 10 milj. kr. anvisats för statsbidrag till sådan kalkning.

Utbyggnaden av kommunala reningsverk har fortsatt också under år 1977. Under åren 1968-1977 beräknas totalt ca 3,5 miljarder kr. ha investerats i kommunala avloppsreningsverk. Till dessa investeringar har utgått ca 1,5 miljarder kr. i statsbidrag. Utbyggnaden av reningsverken under 1970-talet har lett till en kraftig minskning av utsläppen av föroreningar. F. n. är endast 0,2% av tätortsbefolkningen bosatt i orter utan anslutning till reningsverk. Mer än 70% av tätortsbefolkningen är nu ansluten till reningsverk med kemisk-biologisk eller kemisk rening. Ytterligare ett reningssteg, nämligen filtrering, har börjat införas vid byggandet av nya reningsverk vid särskilt känsliga vattenområden.

Också på industrisidan har utbyggnaden av reningsanordningar varit omfattande. Reningsåtgärderna inom industrin har lett till en avsevärd minskning av utsläppen av föroreningar. Numera utgår statsbidrag till industrin endast till sådana åtgärder som innebär att nya tekniska lösningar utprovas. Under år 1977 har dessutom 50 milj. kr. anvisats för bidrag till anordningar för mottagning och behandling av olja och oljeförorenat vatten från fartyg m.m.

Mark för allmänhetens rekreation och friluftsliv samt för kulturella eller vetenskapliga ändamål avsätts i första hand i form av naturreservat. Antalet reservat var den I juli 1977 något över 900. Genom olika skötselåtgärder görs dessa områden tillgängliga för allmänheten. Betydande insatser i detta sammanhang och när det gäller övrig landskapsvård görs också i form av beredskapsarbeten. Budgetåret 1976/77 beräknas sådana arbeten på naturvårdsområdet ha utförts till en total kostnad av ca 90 milj. kr.

Under hösten 1977 har riksdagen fattat principbeslut om att ett program för övervakning av miljökvalitet skall upprättas. Inom ramen för programmet skall kontinuerliga provtagningar och undersökningar genomföras vid mätstationer inom observationsytor över hela landet. Undersökningarna skall belysa hur olika föroreningar transporteras i luft, mark och vatten

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 9

samt hur föroreningarna påverkar miljön. Redovisningen avses ske så att det blir möjligt att följa långsiktiga förändringar i miljön.

Produktkontrollnämnden har under hösten 1977 redovisat förslag om den första etappen av upprättandet av ett produktregister. Insamlingen av uppgifter för denna första etapp avses ske under första halvåret 1978.

Regeringen har genom beslut i april 1977 förbjudit fortsatt användning av fenoxisyror av typen 2,4,5-T, som utnyttjats för lövbekämpning i skogsbruket.

Den år 1976 tillsatta energi- och miljökommittén har under år 1977 lagt fram betänkandet (SOU 1977:77) Energi, Hälsa, Miljö. I betänkandet redovisas riskerna för hälsa och miljö för vart och ett av de viktigaste energislagen - olja, kol, gas, vattenkraft och kärnkraft. Utredningens resultat avses ingå i underlaget för energikommissionens ställningstaganden.

Miljöskyddslagstiftningen ses över av en särskild utredning som också tillsatts under år 1976. Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits sedan miljöskyddslagens tillkomst år 1969 skall utredningen överväga vilka förändringar av lagstiftningen som behöver göras för att ytterligare förbättra samhällets möjligheter att ingripa mot och kontrollera miljöfarlig verksamhet. Enligt tilläggsdirektiv som lämnats under år 1977 skall utredningen också överväga åtgärder för att effektivisera tillsynen över miljöstörande anläggningar. Förslag från utredningen väntas underår 1978. Också miljökostnadsutredningen och naturvårdskommittén väntas redovisa sina förslag under år 1978.

En bättre hushållning med våra vattenresurser är angelägen. Under år 1977 har därför en kommitté tillsatts för att utreda och lägga fram förslag till former för vattenplanering.

En särskild utredning har tillsatts under år 1977 för att se över renhållningslagstiftningen. Utredningen väntas i början av år 1978 lägga fram förslag till åtgärder som syftar till en smidigare tillämpning av lagstiftningen.

Under senare år har betydande insatser gjorts för att begränsa utsläpp av luftföroreningar från olika källor. Också när det gäller luftföroreningarna från biltrafiken har bestämmelser om begränsning av utsläppen införts. Bilavgaserna har emellertid nu, trots de begränsningar av utsläppen som har skett, blivit det dominerande luftvårdsproblemet framför allt i de större tätorterna.

Två särskilda utredningar har tillsatts under år 1977, den ena för att överväga olika åtgärder för att effektivisera kontrollen av att gällande regler efterievs, den andra för att - mot bakgrund av en bedömning av bilavgasutsläppen från hälso- och miljösynpunkt - överväga vilka ytterligare åtgärder som på längre sikt behövs för att minska de luftvårdsproblem som orsakas genom föroreningsutsläpp från fordon.

En utredning tillsätts med uppgift att utvärdera den hittills förda miljöpolitiken och att dra upp riktlinjer för naturresurshushållningen och miljöpolitiken. Vidare tillsätts i början av år 1978 en utredning för översyn av produktkontrollens organisation.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 10

Förslagen för budgetåret 1978/79 innebär att anslagen till miljövård ökar med 13 milj. kr. till 335 milj. kr.

För säkerställande samt vård och förvaltning av naturvårdsobjekt föreslås en anslagshöjning med 1,7 milj. kr. till sammanlagt 35,8 milj. kr.

Anslagen till forsknings-, undersöknings- och utredningsverksamhet inom miljövårdsområdet föreslås öka med drygt 6 milj. kr. till sammanlagt 53 milj. kr. Därvid föreslås ett nytt anslag på 4 milj. kr. för det av riksdagen under hösten 1977 beslutade programmet för övervakning av miljökvalitet.

Till fortsatt försöksverksamhet med kalkning av sjöar och vattendrag föreslås ett oförändrat anslag av 10 milj. kr.

För bidrag till kommunala avloppsreningsverk minskar bidragsramen med 40 milj. kr. till 90 milj. kr. En översyn av bidragsreglerna avses genomföras.

Anslaget för stöd till avfallsbehandling m. m. föreslås öka med 10 milj. kr. till 34 milj. kr.

Sveriges åriiga bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ökas med 4 milj. kr. till 9 milj. kr.

Idrott

Den av 1970 års riksdag fastlagda inriktningen av idrottspolitiken har till syfte att göra idrotten tillgänglig för allt fler. För budgetåret 1978/79 föreslås det statliga stödet uppgå till ca 149 milj. kr., en ökning med 5,8 milj. kr. Med hänsyn till vissa överföringar mellan anslag, såväl inom jordbruksdepartementet som till försvarsdepartementets område, är den verkliga uppräkningen drygt 12 milj. kr. Av det totala anslaget föreslås ca 114 milj. kr. föras till idrottens organisationer och ca 35 milj. kr. till idrottsanläggningar m.m.

Härutöver kommer de betydande statliga insatser som görs med anlitande av medel som disponeras av myndigheter utanför jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Från utbildningsdepartementet utgår bidrag med ca 70 milj. kr. till idrottsorganisationernas lokala ungdomsverksamhet i form av lokalt aktivitetsstöd. Vidare utgår medel till utbildning vid idrottsskolor av olika slag. Fr.o.m. innevarande budgetår pågår bl.a. kombinerad idrotts- och gymnasieutbildning på ett antal gymnasieskolor i landet, vilket innebär ökade förutsättningar att kombinera elitidrott och utbildning. Inom ramen för arbetsmarknadspolitikens beredskapsarbeten byggs idrottsanläggningar m. m.

Under år 1977 har utredningen om förutsättningama för olympiska vinterspel i Sverige 1984 lämnat ett betänkande. Mot bakgrund av utredningens förslag har berörda kommuner, nämligen Göteborg, Falun, Åre, Ra-gunda och Östersund, samt Sveriges Olympiska Kommitté liksom riks-idrottsstyrelsen och regeringen ställt sig bakom en svensk ansökan från Göteborgs kommun att få arrangera dessa spel. Förhandlingar har påbör-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet II

jats inför ett slutligt ställningstagande av riksdagen, kommunerna m. fl. under våren 1978. I maj 1978 avgör Internationella Olympiska Kommittén vilken ort som skall ges uppdraget att arrangera 1984 års olympiska vinterspel. Om spelen förläggs till Sverige torde detta leda till ett begränsat medelsbehov under budgetåret 1978/79 för förberedande utredningar m. m.

Beredningen för planering och samordning av statliga insatser för rekreation har till regeringen anmält att den avser att i en rapport redovisa erfarenhetema av sitt hittillsvarande arbete, liksom vissa förslag rörande turism och rekreation. Efter sedvanlig beredning torde frågan under år 1978 kunna anmälas för riksdagen.

Jakt och viltvård

1 mars 1977 tillsattes en beredning för översyn av vissa jakt- och viltvårdsfrågor. Enligt direktiven skall beredningen behandla frågor rörande jaktvårdsområdes bildande, utformning av viltvårdsområden, samordning av viltforskning, skador förorsakade av vilt m.m. Nuvarande jaktlagstiftning skall ses över. Beredningen väntas under år 1978 lägga fram förslag bl. a. i fråga om jaktvårdsområdes bildande, viltskador och samordnad viltforskning.

Statens naturvårdsverk har fått i uppdrag att utreda frågor rörande jägar-utbildning. Uppdraget har redovisats och verkets förslag till anordnande av kompetensprov för jägare har remissbehandlats. Frågan bereds f. n. inom jordbruksdepartementet.

Internationellt samarbete

Regeringen beslöt den 11 augusti 1977 att utvidga den svenska fiskezonen i Östersjön och Skagerrak fr. o. m. den I januari 1978. Förhandlingar om fiskezonens avgränsning har under hösten 1977 ägt rum med alla berörda stater. Gentemot Norge kommer kontinentalsockelgränsen att gälla. Överenskommelse har nåtts med Finland om gränsen i Bottenhavet och Bottenviken. För övriga gränsavsnitt har i avvaktan på fortsatta förhandlingar regeringen den 8 december 1977 utfärdat temporära bestämmelser.

Avtal om fiskerättigheter har ingåtts med Finland, Sovjetunionen och Tyska demokratiska republiken. Förhandlingar om sådant avtal har även förts med Polen.

Med Norge och Danmark har samförstånd nåtts om gemensam reglering av fisket i Skagerrak. Vidare har Sverige och Danmark enats om en reglering av fisket i Kattegatt.

Vid sammanträde i Warszawa med fiskerikommissionen för Östersjön har beslut fattats om kvotering av fisket under år 1978. För Sverige betyder beslutet att det svenska fiskets fångstmöjligheter har säkrats. Samtidigt har den totalt tillåtna fångstmängden i Östersjön minskats.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 12

I enlighet med gällande bilaterala fiskeavtal har konsultationer om fiskekvoter ägt rum med Norge och med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EG).

Ytteriigare en session med FN:s havsrättskonferens hölls under året. Därvid fortsatte arbetet på utformningen av konventionstexter som bl.a. berör fiske- och miljövårdsfrågor. En ny session kommer att hållas under våren 1978.

GATT:s multilaterala handelsförhandlingar har bl. a. lett till en överenskommelse om en tidtabell för förhandlingar om reducering av olika handelshinder på jordbruksområdet.

Inom ramen för det integrerade råvaruprogram, som antogs vid den fjärde världshandelskonferensen 1976 (UNCTAD IV) har förhandlingar ägt rum rörande socker. Förberedande möten har hållits bl. a. rörande vegetabiliska oljor och fetter. Den internationella sockerkonferens som ägde rum i maj och september och i vilken Sverige aktivt deltog, resulterade i ett nytt internationellt sockeravtal, som avses träda i kraft år 1978. Avtalet kommer att föreläggas riksdagen för godkännande under våren 1978. Sverige har under år 1977 vidare deltagit i förberedande förhandlingar om ett nytt internationellt veteavtal och en ny konvention om livsmedelshjälp.

Inom EFTA har under året förhandlingar ägt rum med Spanien om avtal rörande frihandel för industrivaror. Dessa avtal avses komma att kompletteras med bilaterala jordbruksavtal mellan varje EFTA-land och Spanien.

Väridslivsmedelsrådets tredje ministersession ägde rum i Manila, Filippinerna, den 20-24 juni 1977. Vid mötet antogs ett handlingsprogram med förslag till åtgärder för att förbättra livsmedelssituationen i världen och söka komma till rätta med utvecklingsländernas försörjningsproblem i fråga om livsmedel.

Vid FAO:s I9:e konferens antogs ett förslag till handlingsprogram för åren 1978 och 1979. Handlingsprogrammet är inriktat främst på praktiska och konkreta åtgärder för att öka livsmedelsproduktionen och förbättra livsmedelsförsörjningen, särskilt i u-länderna.

Under året har forskarutbyte mellan Sverige och öststaterna ägt rum i sedvanlig omfattning på jordbruks-, skogsbruks- och miljövårdsområdena.

FN:s miljöstyrelse höll sitt femte sammanträde i Nairobi den 9-25 maj 1977. Det miljöprogram som miljöstyrelsen antagit omfattar bl. a. frågor om boende- och bebyggelsemiljö, hushållning med mark- och vattenresurser, skydd av oceanerna, bevarande av natur, vilda djur och genetiska resurser, uppbyggnad av ett globalt mätstationsnät för miljöföroreningar samt miljöaspekter på energiproduktion och energianvändning.

Sverige deltog i FN:s vattenkonferens som ägde rum i Mar del Platå, Argentina, den 14-25 mars 1977. Konferensen antog ett aktionsprogram med ett antal resolutioner om bl.a. samhällens vattenförsörjning, jordbrukets vattenutnyttiande samt forskning och utveckling av teknologi på vattenområdet. Inför konferensen utarbetade den svenska förberedande kommittén en nationalrapport.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 13

Arbetet inom ECE:s miljökommitté har under året omfattat bl. a. frågor rörande luftföroreningar, produktkontroll, naturresurser, buller och resurssnål teknik. Vidare har inom ECE diskussioner inletts om ett möte på hög nivå rörande miljöfrågor. Från bl. a. svensk sida har framhållits att de problem som orsakas av långväga transport av luftföroreningar borde behandlas vid ett sådant möte. Syftet borde därvid vara att söka nå fram tiU en konvention om minskning av utsläppen av främst svavelföroreningar.

OECD:s miljökommitté har behandlat bl. a. frågor om avfall, energi och miljö, samarbete rörande kontroll av kemikalier samt långväga transport av luftföroreningar.

Nordiska ämbetsmannakommittén för miljövårdsfrågor har under år 1977 utarbetat förslag till handlingsprogram för det fortsatta nordiska samarbetet på miljövårdsområdet.

Mellan Sverige och EG-kommissionen har överenskommelse träffats om former för fortsatt miljövårdssamarbete. Samarbetet avses omfatta informationsutbyte om bl. a. långväga transport av luftföroreningar, luftföroreningar från motorfordon, produktkontroll, miljöinformationssystem samt regionala åtgärder för att skydda den marina miljön.

Bland de konventioner som syftar till att begränsa föroreningar av den marina miljön har nu konventionen om förhindrande av havsföroreningar genom dumpning i Nordsjön och Nordatianten (Oslokonventionen), den globala konventionen om förhindrande av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall (Londonkonventionen) samt överenskommelsen mellan Sverige och Danmark för att skydda Öresund mot föroreningar trätt i kraft. Sverige har dessutom ratificerat konventionen om förhindrande av havsförorening från landbaserade källor (Pariskonventionen) och konventionen till skydd för Östersjöns marina miljö (Helsingforskonventionen). Också när det gäller de konventioner som ännu inte trätt i kraft har emellertid genom särskilda interimskommissioner inletts ett närmare samarbete för att utveckla de regler om begränsning av utsläpp av föroreningar m. m. som konventionerna innehåller.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

14

Sammanställning

Förändringama totalt inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning uttryckt i milj. kr.

	Anvisat	Förslag	Förändring
	1977/78	1978/79
DRIFTBUDGETEN
A. Jordbruksdepartementet m.m.	26,9	30,7	+    3,8
B.  Jordbrukets rationalisering m. m.	231,2	255,0	+ 23,7
C. Jordbruksprisreglering	3 849,0	3947,3	+ 98,4
D. Skogsbruk	175,0	191,8	+  16,8
E.  Fiske	76,3	81,1	+    4,8
F.  Service och kontroll	136,1	155,8	+  19,7
G. Utbildning och forskning	335,4	365,4	+ 30,0
H. Miljövård	322,2	335,1	+  12,9
I.   Idrott	143,5	149,3	+    5,8
J.   Diverse	10,2	11,1	+    0,9
Summa för driftbudgeten	5305,8	5522,6	+ 216,8
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond	60,0	100,0	+ 40,0
Statens utlåningsfonder	1,7	16,7	+  15,0
Fonden för låneunderstöd	-	—	—
Fonden för förtag till statsverket	50,0	-	- 50,0
Fonden för beredskapslagring	10,0	14,0	+    4,0
Diverse kapitalfonder	19,0	4,0	-  15,0
Summa för kapitalbudgeten	140,7	134,7	-    6,0
Totalt för jordbruksdepartementet	5446,5	5657,3	-h2I0,8

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 15

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN    Tionde huvudtiteln

A.    JORDBRUKSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Jordbruksdepartementet

1976/77 Utgift 9507562

1977/78 Anslag 10732000

1978/79 Förslag 13464 000

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Reseersättningar

Expenser

Ej disponerat belopp

1977/78	Beräknad ändring 1978/79
	Föredraganden
61 37	-
98	-
9948000 222000 457000 105000	+ 2 810000 +    27000 -   105 000
10732000	+2732000

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 13464000 kr.

Prop. 1911/IS: 100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

16

A 2. Lantbruksrepresentanter

1 662 000 1694 000

1976/77 Utgift 1614 218

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

Lantbruksrepresentanterna har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näringar ävensom miljövården i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. F. n. är lantbruksrepresentanterna placerade i Bryssel, Moskva, Nairobi, Rom och Washington.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Föredraganden
Personal
Handläggande personal	5	-
Övrig personal	3 8
Anslag
Lönekostnader	970000	+ 10000
Vissa biträdeskostnader	295 000	+ 5000
Sjukvård	5 000	-
Reseersättningar och expenser inom
verksamhetsområdet	128000	-
ErsäUningar för resor lill och från Sverige
vid tjänsteuppdrag och semester	1000	-
Ersättning för kostnader för förhyrning
av bostäder	263 000	+ 17000
	1662000	+ 32000

Med  hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 694 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

1976/77 Utgift 11492 727

1977/78 Anslag 13 963 000

1978/79 Förslag 15 000000

Reservation

973 893

Från anslaget bestrids, utöver utgifterna för bl. a. departementets kommittéer, kostnaderna för det arbete som miljödatanämnden enligt riksda-

Prop. 1911/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 17

gens beslut år 1974 bedriver rörande utvecklingen av ett informationssystem för miljövården (prop. 1974:46, JoU 1974:20, rskr 1974:218). Utvecklingsarbetet äger rum inom ramen för olika projekt, som fastställs för varje budgetår av regeringen efter förslag av miljödatanämnden. Miljödatanämnden, som innevarande budgetår disponerar högst 7428 000 kr., har för budgetåret 1978/79 begärt 9740000 kr. för sin verksamhet.

Miljödatanämnden har på regeringens uppdrag redovisat resultatet av sitt utvecklingsarbete och avgett förslag till den framtida utformningen och organisationen av arbetet inom miljövårdens informationssystem (Ml). Av rapporten framgår att nämnden hittills bedrivit 17 projekt, varav 14 pågått under budgetåret 1976/77. Inför det fortsatta arbetet föreslår nämnden att en mera ändamålsenlig indelning görs av verksamheten i två program betecknade Samordning av ADB och Informationsservice på miljöområdet. Miljödatanämnden pekar också på vissa inslag i verksamheten som är av sådan karaktär att de bör betraktas som permanenta funktioner. Vidare har uppmärksammats vissa frågor som enligt nämnden är av sådan vikt att de bör föranleda särskilda åtgärder, nämligen behovet av toxikologisk informationsservice, samlad redovisning av forsknings- och undersökningsverksamhet på miljöområdet, samordning av epidemiologiska undersökningar, information om naturresurser och energi samt rationalisering av insamling av uppgifter om miljöförhållanden. Miljödatanämnden har övervägt olika alternativ för den fortsatta verksamheten och funnit att nämnden tills vidare bör leda det fortsatta utvecklingsarbetet med Ml. Miljödatanämnden avser att i en rapport till regeringen under budgetåret 1979/80 återkomma med en redovisning av erfarenheterna av verksamheten och att då också lämna förslag om framtida organisation. Redan nu föreslås emellertid vissa tidpunkter då ansvaret för den fortsatta driften av vissa verksamheter bör övertas av de sakansvariga myndigheterna.

Reinissyllranden. Efter remiss har yttranden över miljödatanämndens förslag avgetts av datainspektionen, socialstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statistiska centralbyrån (SCB), statskontoret, riksrevisionsverket, naturhistoriska riksmuseet, universitets- och högskoleämbetet, statens naturvetenskapliga forskningsråd, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, konsumentverket, arbetarskyddsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens råd för vetenskaplig information och dokumentation, länsstyrelsernas organisationsnämnd, direktionen för karolinska sjukhuset, samtliga länsstyrelser, AB Atomenergi, Centralorganisationen SACO/SR, Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska kommunförbundet. Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund samt Tjänstemännens centralorganisation.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget att miljödatanämnden tills vidare skall leda det fortsatta utvecklingsarbetet med Ml. Flertalet 2   Riksdagen 1977/78. I saml. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 18

remissinstanser tillstyrker också eller lämnar utan erinran nämndens förslag om indelning av verksamheten i två program. Flertalet remissinstanser anser vidare att verksamheten successivt bör övert"öras till resp. sakansvarig myndighet. Vidare betonas att verksamheten skall bedrivas så att en redovisning kan ske till regeringen före utgången av budgetåret 1979/80. 1 remissvaren framhålls också den höga ambitionsnivå som präglat verksamheten vid miljödatanämnden.

Slalskoniorei anser att nämnden bör bestå så länge pågående projekt pågår, dvs. under ytterligare två år. Därefter lorde man kunna avgöra om det återstår något arbete .som inte omedelbart kan läggas på de sakansvariga myndigheterna. Enligt statens naturvårdsverk bör miljödalanämnden ses som ett sedvanligt utredande organ. Nya verksamheter bör efter slutförande överföras till befintliga myndigheter. Den nuvarande verksamhetsformen bör, enligt verket, inle ändras innan en utvärdering av den samlade verksamheten kommit till stånd. Verket betonar vidare att de projekt som nu pågår eller kommer att startas skall bedrivas så att de kan slutredovisas i samband med rapporten till regeringen budgetåret 1979/80. SCB vidhåller sin tidigare uttalade tvekan om lämpligheten av ett provisoriskt fristående organ som huvudman för Ml. SCB ser dock inte anledning att nu motsätta sig förslaget att miljödatanämnden under de närmaste två-tre åren skall leda utvecklingsarbetet med Ml. Liknande synpunkter framförs också av socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, skogsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län, statens råd för byggnadsforskning och AB Atomenergi.

Riksrevisionsverket pekar på att det finns betydande svårigheter i arbetet ined Ml. Verket anser att det finns stort behov av att nu sammanställa och analysera erfarenhelerna av den hittillsvarande verksamheten. 1 avvaktan på beslut om den framtida verksamhetens inriktning och omfattning bör nuvarande organisation behållas. Också Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anser i gemensamt yttrande att försök till en utvärdering av verksamheten bör göras redan nu. Cenlraliseringen av systemutvecklingen till miljödatanämnden bedöms som ett hinder för berörda myndigheter att snabbt kunna tillägna sig ett relevant informationsstöd. Liknande synpunkter framförs av Landstingsförbundet som varnar för en övertro på fördelarna med en totalsamordning. Landstingsförbundet ställer sig tveksamt till en utsträckt försöksperiod. Kommiiiiför-biiiidel anser att verksamheten med Ml bör omprövas samt att miljödatanämndens pågående projekt bör avslutas och överföras på de sakansvariga myndigheterna.

Föredraganden

Som underiag för en aktiv och medveten miljövårdspolitik behövs kunskap om bl. a. förhållandena i miljön och om resultaten av de olika åtgärder som vidtas. En effektiv informationshantering är därför en viktig del av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 19

miljövårdsarbetet. Arbetet med utveckling av miljövårdens informationssystem (Ml) leds sedan år 1974 av miljödatanämnden. Inom ramen för utvecklingsarbetet har nämnden bedrivit en rad projekt avseende såväl ADB-frågor som statistikfrågor. I några fall har utvecklingsarbetet redan lett till att beslut kunnat fattas om en fortsättning i fastare former av det arbete som nämnden påbörjat. Riksdagen har således under år 1977 dels godkänt förslag om successivt införande vid länsstyrelserna av ADB-rutiner i tillsynen enligt miljöskyddslagen (prop. 1976/77:100 bil. 13 s. 18. JoU 1976/77:13, rskr 1976/77:182), dels godkänt riktlinjer för upprättande av ett program för övervakning av miljökvalitet (prop. 1977/78:7, JoU 1977/78:6, rskr 1977/78:28).

Miljödatanämnden har på regeringens uppdrag gjort en översyn av det arbete som pågår inom Ml med förslag i fråga om verksamhetens fortsättning. Förslaget innebär att utvecklingsarbetet under de närmaste åren skall fortsätta i huvudsak i samma organisatoriska former som f. n. och att nämnden budgetåret 1979/80 skall återkomma med närmare förslag om en framtida organisation för verksamheten inom Ml. Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt förslaget att miljödatanämnden tills vidare skall leda det fortsatta utvecklingsarbetet.

För egen del vill jag framhålla att jag anser det angeläget att ställningstagande så snart som möjligt kan ske när det gäller frågan om Ml. Det fortsatta utvecklingsarbetet bör bedrivas med sikte pä en samlad redovisning till regeringen före utgången av år 1979. Därvid bör förslag lämnas om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten. Utarbetandet av förslag om den framtida verksamheten inom Ml bör på lämpligt sätt samordnas med arbetet i den utredning om naturresurser och miljö vars verksamhet påbörjas inom kort. Jag avser att senare återkomma till regeringen när det gäller de närmare formerna för denna samordning.

Under tiden fram till dess ställning har tagits i fråga om den framtida verksamheten inom Ml bör en fortlöpande utvärdering ske av de olika projekten och i samband därmed prövas den organisatoriska placeringen av resp. verksamhet. Härvid bör en utgångspunkt vara att den i det aktuella fallet närmast sakansvariga myndigheten skall överta ansvaret för verksamheten.

För miljödatanämndens verksamhet under budgetåret 1978/79 har jag beräknat ett belopp av 8 085 000 kr. vilket innebär en medelstiUdelning i enlighet med det av nämnden redovisade O-alternativet.

För den övriga verksamhet som bekostas från anslaget beräknar jag medelsbehovet till 6915 000 kr. Det totala anslagsbehovet uppgår således till 15 000000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. tn. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 15 000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 20

A 4. Extrautgifter
1976/77 Utgift	314 536
1977/78 Anslag	500000
1978/79 Förslag	500000

Reservation 233 933

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgijter för budgetåret 1978/79 anvisa elt reservationsanslag av 500000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

B. JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.

B 1. Lantbruksstyrelsen

1976/77 Utgift 26309994

1977/78 Anslag 26 775000

1978/79 Förslag 31238000

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering, trädgårdsnäringen och trädgårdsnäringens rationalisering, rennäringen och rennäringens rationalisering, stöd till skärgårdsföretag, kontroll och inspektion på växlskyddsom-rådet, den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendet, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud, distriktsvetennärorganisationen samt statens hingstdepå och stuteri. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över statens lantbruksinformation, statens centrala frökontrollanstalt och de lokala frökontrollan-stalter som är behöriga att utföra statsplombering av utsädesvara, statens maskinprovningar samt de lokala lantbmkskemiska kontrollanstalter vars stadgar styrelsen faststäUt. Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap för vilka styrelsen fastställt stadgar.

Lantbruksstyrelsen leds av en styrelse. Chef för lantbruksstyrelsen är en generaldirektör. Inom lantbruksstyrelsen finns fyra avdelningar, nämligen administrativa avdelningen, företagsavdelningen, växtodlingsavdelningen samt veterinär- och husdjursavdelningen. Dessutom finns särskilda arbetsenheter för översiktlig planering och internationella ärenden samt en revisionsenhet.

Styrelsen ställer personal till förfogande för statens lanlbruksinforma-tion.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Personal

Handläggande personal Övrig personal

	Lantbi	ruks-	Föredra-
	styrelsen		ganden
129		+ 2
97		-	-
226		+ 2	-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

22

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Lantbruks-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	19987000	+ 4 380000	+ 3 946000
Sjukvård	30000	+       1000	+       1000
Reseersättningar	1 226000	+   300000	+   198 000
Därav utrikes resor	(65000)	(+     10000)	(-)
Lokalkostnader	1 898 000	+   560000	+   560000
Expenser	2 587 000	+    58000	+     31 000
Därav engångsutgifter	(160000)	(-   160000)	{-   160000)
Upplysningsverksamhet	629000	+    88 000	-    25 000
Kostnader för viss
informationsverksamhet	171000	-	-
Ej disponerat belopp	248000	-   248000	-   248000
	26776000	+ 5139000	+4463000
Uppbördsmedel
Försålda formulär.
blanketter och
kungörelser m. m.	1000	-	-
Nettoutgift	26775000	+ 5139000	+4463000

Avgifter för växtskyddsinspektion m.m., som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 4,7 milj. kr. (1977/78 4,0 milj. kr.).

Lantbruksstyrelsen

Lantbruket genomgick en mycket snabb strukturomvandling under 1960-talet. Utvecklingen kännetecknades av en betydande minskning av antalet sysselsatta. Även antalet företag, den odlade arealen och antalet kor minskade. Däremot ökade bruttoinvesteringarna samtidigt som produktionsvolymen förblev i stort sett oförändrad.

Under 1970-talet har jordbrukets effektivisering fortsatt. Strukturomvandlingen har emellertid hittills fortgått i en långsammare takt än tidigare mätt i sysselsättningsminskning och företagsnedläggelser. Uppbyggnaden av större och effektivare företag har dock fortsatt som tidigare. Jordbrukets bruttoinvesteringar har ökat i omfaitning.

Minskningen av åkerarealen har upphört. Däremot har antalet lantbruksföretag fortsatt att minska, dock i långsammare takt än tidigare. Hittills under 1970-talet har ca 4000 företag upphört per år. År 1976 fanns 131 000 brukningsenheter med mer än 2 ha åker, vilket är ca 1000 foretag färre än föregående år.

Stora förändringar har skett i jordbrukets produktionsstruktur och resurssammansättning. De produktionstekniska och ekonomiska förutsättningarna för näringen ändras också efter hand, liksom de särskilda regler som motiveras av exempelvis miljöskyddet, naturvården, den regionala ut-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 23

vecklingen och hushållningen med markresurserna. 1 takt med att dessa förutsättningar ändras förskjuts också målen för den statliga rationaliseringsverksamheten inom ramen för gällande jordbrukspolitiska riktlinjer.

En fortsatt hög förändringstakt kan väntas inom jordbruket även under den kommande fem-tioårsperioden. Det är alltjämt nödvändigt att lantbrukets omstrukturering och förändring i takt med ändrade förutsättningar stöds och underiättas genom olika statliga insatser.

Målet för lantbruksverkets verksamhet i stort är att tillgodose efterfrågan från näringsutövarna inom jordbruket, trädgårdsnäringen och rennäringen på såväl statligt ekonomiskt stöd som rådgivning enligt gällande näringspolitiska beslut och i sådan omfattning och takt att en fortsatt rationalisering av berörda näringar underlättas. Härför behöver finnas tillräckliga resurser i fråga om personal samt tillgång på kreditgarantiramar och bidragsmedel. Ambitionsnivån har i stort sett kunnat uppfyllas under budgetåret 1976/77. För att det skall bli möjligt att även för budgetåren 1977/78 och 1978/79 upprätthålla hittillsvarande ambitionsnivå, behöver de personella resurserna behållas i stort sett oförändrade och tillgången på medel för stöd till jordbrukets rationalisering ökas.

Styrelsen behandlar därefter de särskilda yrkandena för budgetåret 1978/79.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 5 137000 kr.

2. O-alternativet innebär indragning av 15 tjänster.

3. Styrelsens investeringsenhet behöver förstärkas med en byrådirektör med uppgift att följa utvecklingen på arrendeområdet samt svara för rådgivning och utbildning i ekonomiska och juridiska frågor förknippade med arrendeformen (+ 136 000 kr.).

4. Personalenheten behöver förstärkas med en för lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen och statens jordbruksnämnd gemensam personalkonsulent (+114000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lanihriikssiyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 1 238 000 kr.

B 2. Lantbruksnämnderna

1976/77 Utgift 142 888255

1977/78 Anslag 135 580000

1978/79 Förslag        155 291000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling saml vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de ålgärder som är

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

24

påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en snabb strukturrationalisering inom lantbruket. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadebidrag, skördeuppskattning och jordbruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lantbrukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.

Vid lantbruksnämnd finns, om inte lantbruksstyrelsen bestämmer annat, en strukturenhei, en produktionsenhet, en administrativ enhet och vid nämnd i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län en rennäringsenhet.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Lantbruks-styrelsen

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

851 456

1307

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser Därav fältutrustning

Utrustning

Därav engångsutgifter

Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksorganisationen

Kostnader i samband med projekteringsverksamheten

Ersätlning för tjänster sammanhängande med kontakter mellan lantbruksnämnderna och näringsulövarna

Ej disponerat belopp

110663000	+ 20401000		+	17 104 000
100000	+	80000	+	80000
8676000	+	1324000	+	1 163 000
9875 000	+	2 255000	+	2 255 000
3581000	+	236000	+	176000
(150000)		(-)		(-)
716000	+	270000	+	160000
(50000)	(+	225000)	(+	115 000)
317000	+	264 000	+	25 000
300000		-		-
100000
1252000	-	1252000	-	1252000
135580000	+ 23578000		+	19711000

Inkomster vid lantbruksnämnderna, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 6,5 milj. kr. (1977/78 5,6 milj. kr.).

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall tas till uppbörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 25

Lantbriiksslyrelseii

Statskontoret har under budgetåret 1976/77 slutfört sin översyn av lantbruksnämndernas organisation. I avvaktan på beslut om lantbruksnämndsorganisationens slutliga utformning och den framtida utformningen av jordbrukspolitiken anser styrelsen att nuvarande resursram för lantbruksnämnderna bör bibehållas.

1. Pris- och löneomräkning m.m. 24 339000 kr.

2. O-alternativet innebär minskad rådgivningsverksamhet och indragning av 81 tjänster.

3. För extra pensonal för nematodprovtagning behövs 70000 kr.

4. För annonskostnader avseende biskötsel och bekämpning av fiyg-havre behövs 50000 kr.

5. För skyddsutrustning m. m. behövs 160000 kr.

6. För ökad internutbildning behövs 200000 kr.

Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om lantbruksnämndernas organisation. 1 januari 1977 har statskontoret avgett Rapport 1977:1 LN, Lantbruksnämndernas organisation, till lantbruksstyrelsen. Styrelsen har därefter den I september 1977 lämnat förslag till ny beslutsorganisation och kansliorganisation för lantbruksnämnderna.

Nuvarande.förhållanden. Utformningen av lantbruksnämndernas nuvarande organisation beslutades av 1967 års riksdag (prop. 1967:74, JoU 1967:10, rskr 1967:214).

I lantbruksnämnd ingår lantbruksdirektör och åtta andra ledamöter. Fyra av ledamöterna, däribland ordföranden, utses av regeringen och fyra av landstinget eller, i Gotlands län, av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Inom varje nämnd finns en strukturdelegation och en produktionsdele-galion. Ledamöter av siriikturdelegationen är lantbruksdirektören, tre andra ledamöter av nämnden som nämnden utser särskilt samt överlani-mätaren och länsjägmästaren. Ingår nämndens ordförande bland de särskilt utsedda ledamöterna, får nämnden utse ytterligare en ledamot av nämnden att ingå i delegationen. Ledamöter av produktionsdelegationen är lantbruksdirektören och högst fyra andra ledamöter som nämnden utser särskilt bland nämndens ledamöter och suppleanter.

Efter medgivande av lantbruksstyrelsen kan ytteriigare permanenta delegationer inrättas. Inom nämnderna i Jämtiands, Västerbottens och Norrbottens län finns en rennäringsdelegation.

Lantbruksnämndens kansli står under ledning av lantbruksdirektören. I övrigt ingår i lantbruksnämndens organisation - om lantbruksstyrelsen inte bestämmer annat - en strukturavdelning, en produktionsavdelning och en administrativ avdelning. Vid nämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län finns dessutom en rennäringsavdelning och vid nämnder-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 26

na i Malmöhus och Skaraborgs län en investeringsavdelning. Vid samlliga nämnder finns också ett planeringssekretariat.

Arbetsfördelningen mellan avdelningarna innebär i stort att strukturavdelningen svarar för frågor som gäller markanvändning samt köp och försäljning av jordbruksfastigheter. Avdelningen handlägger också ärenden avseende jordförvärvslagens tillämpning och vissa ärenden rörande ekonomiskt stöd till yttre rationalisering, jordförvärvslån och driftslån. Produktionsavdelningen handlägger övriga ärenden som gäller investeringar och ekonomiskt slöd saml svarar för ekonomisk och produktionsteknisk rådgivning och service. Till den administrativa avdelningens uppgifter hör bl. a. att verkställa nämndens beslut i fråga om lånegaranti och bidrag, köp och försäljning av fastigheter m. m. samt biträda vid beredningen av sådana ärenden. Planeringssekretariatet svarar bl. a. för den översiktliga planeringen inom lantbruksnämndemas område och i flertalet fall för planeringen av rådgivningsverksamheten m. m.

Lantbruksstyrelsen. Nuvarande organisation med uppdelning i en struktur- och en produktionsavdelning innebär enligt statskontoret att man gjort en åtskillnad mellan olika rationaliseringsmedel och mellan olika delar i en arbetsprocess som syftar mot samma mål.

Statskontorets förslag innebär att organisationen under lantbruksdirektören utformas med en företagsenhet och en administrativ enhet. Som en stödfunktion föreslås dessutom ett sekretariat direkt underställt lantbruksdirektören.

Till företagsenheten bör enligt statskontoret föras större delen av de uppgifter som nu utförs inom struktur- och produktionsavdelningen samt investeringsavdelningen där sådan finns. Den personal som arbetar med trädgårdsnäringens rationalisering bör ingå i företagsenheten. I Stockholms och Malmöhus län finns ett större antal tjänster för trädgårdsnäringens ralionalisering. 1 dessa båda nämnder bör, förutom en företagsenhet, finnas en särskild enhet för trädgårdsnäringens rationalisering. Rennäringsavdelningarnas ställning och arbetsuppgifter berörs inte av förslaget. Nuvarande beslutsorganisation innebär enligt statskontoret att en enhetlig beslutsprocess fördelats på två beslutsorgan. Sålunda bedöms ibland samma stödärende först i struktur- och sedan i produktionsdelegationen. Vidare har strukturdelegationen genom att i vissa fall besluta i principiella frågor övertagit plenums avsedda policyskapande funktion.

Statskontoret anser att den nuvarande beslutsordningen inte är tillfredsställande och föreslår därför att beslutsorganisationen skall bestå av plenum. Vidare skall vid behov utses ett arbetsutskott. Arbetsutskottet skall besluta i frågor som inte är principiella och i ärenden av mindre svårighetsgrad. Utöver delegering av vissa ärenden till arbetsutskottet förutsätter statskontoret att frågor som kan avgöras enligt tillämpade grundregler bör avgöras på tjänstemannanivå.

Plenum föreslås i förhållande till vad som nu gäller ha en oförändrad

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

27

sammansättning. Arbetsutskottet bör omfatta tre ledamöter från plenum jämte suppleanter. För alt säkra kontinuitet och samordning mellan beslutsorganen och kansliorganisationen bör lantbruksdirektören vara självskriven ledamot i både plenum och arbetsutskott. Statskontoret anser vidare att överlantmätaren och länsjägmästaren inte skall vara ledamöter i lantbruksnämndens beslutsorgan utan jämställas med övriga länsexperter.

Lantbruksstyrelsen har för yttrande remitterat statskontorets förslag till lantbruksnämnderna och personalorganisationerna. Remissinstanserna har överlag funnit organisationsöversynen motiverad bl. a. med hänsyn till att lång tid förflutit sedan organisationens nuvarande utformning fastställdes.

Lantbruksnämnderna avvisar i allmänhet statskontorets huvudförslag till organisation. Genomgående anses företagsenheten bli en alltför stor enhet. Det torde i praktiken bli svårt fören person, antingen det är lantbruks-direktören eller chefen för företagsenheten, att hålla samman och svara för nämndens hela operativa verksamhet. Utredningen kritiseras också för att den inte närmare har analyserat den inre organisationen av företagsenheten. Några nämnder anför att den eftersträvade samordningen av verksamheten kan uppnås inom nuvarande organisationsram.

Statskontorets förslag tillstyrks av ST-lantbruk (TCO-S) medan Lantbruksnämndernas akademikerförening och Föreningen Lantbruksnämndernas administratörer (SACO/SR) avstyrker förslaget.

Med hänsyn till de synpunkter och förslag som framkommit vid lani-bruksstyrelsens remiss föreslår styrelsen att lantbruksnämndernas organisation utformas som en variant av ett av utredningen framfört alternativt organisationsförslag enligt följande.

	Lantbruksdirektör
r 0
			Sekretariat
k t —
Företagsenhet		Jordbruksenhet	Administrativ enhet

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 28

Varje nämnd föreslås få en enhet för i huvudsak företagsuppbyggande verksamhet. Vid denna enhet, företagsenheten, skall struktur- och investeringsfrågor handläggas. Vidare bör vid varje nämnd finnas en jordbruksenhet för huvudsakligen växtodlings-, husdjurs-, vattenhushållnings- och trädgårdsfrågor. Vid lantbruksnämnderna i Malmöhus och Stockholms län föreslås på grund av verksamhetens stora omfattning särskilda enheter för trädgårdsfrågor. Administrativa enheten föreslås i stort behålla sina nuvarande uppgifter.

Enhetema bör samarbeta, så atl befintlig sakkunskap utnyttjas, oberoende av var denna kapacitet finns. Verksamhet som rör övergripande frågor m. m. bör bedrivas som projekt.

Lantbruksstyrelsen ansluter sig i stort till statskontorets förslag i fråga om beslutsorganisationen. Med hänsyn till remissynpunkterna föreslär dock styrelsen att det s. k. arbetsutskottet i stället skall benämnas delegation och bestå av fyra ordinarie ledamöter ur plenum samt av lantbruksdirektören som självskriven ledamot. Ärende bör hänskjutas till plenum om ledamot yrkar det. För varje ledamot bör utses en suppleant. Delegationens ledamöter och suppleanter föreslås utses av plenum för ett år i taget.

Ärenden som kan avgöras enligt tillämpade grundregler bör avgöras på tjänstemannanivå. Av instruktion och arbetsordning bör framgå arbetsfördelningen mellan plenum, delegation och tjänstemannanivå, regler för tillsättning av ledamöter i delegation samt formerna för redovisning av delegerade beslut.

Remissyltraiideii. Efter remiss av lantbruksstyrelsens förslag har yttranden över förslaget avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), skogsstyrelsen, statens lantmäteriverk, samtliga länsstyrelser. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR samt Landsorganisationen i Sverige (LO). Skogsstyrelsen och statens lantmäteriverk har bifogat yttranden från skogsvårdsstyrelserna resp. överlantmätarmyndigheterna i vissa län. TCO och LO har bifogat yttrande från ST-lantbruk resp. Statsanställdas förbund.

Kiinsliorgaiiisatioiien. De flesta länsstyrelser har ej yttrat sig över förslaget eller lämnat det utan erinran mot bakgrund av de marginella förändringar som förslaget innebär från länsstyrelsernas synpunkt. Lantbruksstyrelsens förslag tillstyrks av länssiyrelserna i Södermanlands, Älvsborgs och Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser dock att de tre enheterna bör benämnas företagsenhet, produktionsenhet samt administrativ enhet. Länsstyrelserna i Kalmar och Västerbottens län avstyrker förslaget och anser att nuvarande organisation bör bibehållas tills vidare. Länsstyrelsen i Norrbotiens län avstyrker förslaget och förordar i stället statskontorets huvudförslag.

LRF samt SACOISR har tillstyrkt lantbruksstyrelsens förslag medan statskontoret. RRV. TCO och LO har avstyrkt förslaget och i stället föror-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 29

dal statskontorets huvudförslag.

Genom att bilda projektgrupper för speciella arbetsuppgifter bör enligt LRF de effekter kunna uppnås som statskontoret önskat skapa med sitt organisationsförslag.

SACO/SR anser att lanlbruksstyrelsens förslag tillgodoser organisationens intressen.

Statskontoret och RRV ifrågasätter lämpligheten av att dela upp den operativa verksamheten på det sätt lantbruksstyrelsen föreslagit. Även TCO och LO menar att lantbruksnämndernas olika arbetsuppgifter har så många beröringspunkter med varandra att motiven för en uppdelning på två arbetsenheter är svaga. En uppdelning leder till ett sämre resursutnyttjande och gränsdragningsproblem med försämrad service till allmänheten som följd.

Beslutsorganisationen. Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget att erinra mot lantbruksstyrelsens förslag till beslutsorganisation. Vad gäller överlantmätarens och länsjägmästarens ställning i beslutsorganisationen betonar remissinstanserna vikten av att den föreslagna förändringen inte får uppfattas som ett uttryck för att behovet av samordning mellan länsorganen har minskat.

Föredraganden

Jag tar först upp frågan om lantbruksnämndernas organisation.

I likhet med flertalet av remissinstanserna ansluter jag mig till lantbruksstyrelsens förslag till ny beslutsorganisation för lantbruksnämnderna, vilken bör bestå av plenum. Vid behov och efter lantbruksstyrelsens bestämmande bör en delegation kunna utses för att avlasta plenum och besluta i ärenden som inte är principiella samt i övrigt i ärenden som inte behöver avgöras i plenum. Vissa grupper av ärenden bör liksom nu kunna avgöras av tiänstemän. Det ankommer på regeringen att besluta om sammansättningen av plenum och av delegation. Jag tillstyrker att plenum tills vidare får oförändrad sammansättning.

Vidare anser jag att delegationen bör bestå av ledamöter ur plenum samt av lantbruksdirektören som självskriven ledamot. För varje ledamot bör utses en suppleant.

Denna ordning innebär atl överiantmätaren och länsjägmästaren jämställs med övriga länsexperter. De får därmed inte ledamots ställning i lantbruksnämndens beslutsorgan. Tjänsteman hos överiantmätarmyndighet och skogsvårdsstyrelse bör få samma rätt som f. n. tillkommer tjänstemän hos vissa andra myndigheter att närvara vid sammanträde med nämnden. Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att ändamålsenliga samrådsrutiner utarbetas så att synpunkter från andra länsmyndigheter, exempelvis i lantmäteritekniska frågor, i veterinärmedicinska frågor och i frågor som rör skogsbruk, beaklas vid ärendenas handläggning. Rennäringsdele-gationema vid de tre nordligaste länen bör kvarstå oförändrade.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 30

Det ankommer på regeringen att besluta om lantbruksnämndernas kansliorganisation. Jag tillstyrker förslaget att i en företagsenhet sammanföra de delar av lantbruksnämndernas verksamhet som rör struktur- och investeringsfrågor. Jag anser också övervägande skäl tala för att en produktionsenhet liksom nu bör finnas för nämndens övriga produktionsbefrämjande insatser. Föratt nå jordbrukspolitikens syften är det dock väsentligt att verksamheten inom produktionsenheten effektivt planeras och samordnas med verksamheten inom företagsenheten. Med hänsyn till trädgårdsnäringens betydelse bör i Stockholms och Malmöhus län finnas särskilda trädgårdsenheter.

Den nya organisationen bör genomföras den 1 juli 1978.

Jag räknar med i stort sett oförändrat resursbehov för lantbruksnämnderna. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 155 291000 kr. Jag har därvid räknat medel för nematodprovtagning (3) samt för viss skyddsutrustning (5).

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna det förslag till organisation för lantbruksnämnderna som jag har förordat,

2. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 155 291 000 kr.

B 3. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.

1976/77 Utgift 4 918 765

1977/78 Anslag 5 340000

1978/79 Förslag 5 173 000

Anslaget används för att bestrida kostnader för kursverksamhet m. m. i syfte att främja rationaliseringen inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt den yttre rationaliseringen inom skogsbruket.

Lanlbruksstyrelsen

Rådgivnings- och kursverksamheten är ett av de viktigaste instrumenten för att främja jordbrukets rationalisering. Under budgetåret 1977/78 ägnas fortsatt stor uppmärksamhet åt att ge näringsutövarna och de anställda bättre kunskaper bl.a. på det produktionstekniska och företagsekonomiska området. Uppmärksamhet ägnas speciellt åt jordbrukets produktionsmedel i den delvis nya energisituationen, proteinfrågorna i foderproduktionen och utfodringen, frågor rörande samverkan, jordbrukets produktionsbyggnader, arbetarskydd och arbetsmiljö i jordbruket, de nya lagarna på djurskyddsområdet, risker med och livsmedelshygieniska aspekter på användandet av kemiska preparat, de nya bestämmelserna om jordbrukets beskattning m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 31

De medel som utgått till att bestrida kostnaden för inspelning av lantbruksprogram för TV, för budgetåret 1977/78 550000 kr., behöver efter omorganisationen av TRU ej längre disponeras för delta ändamål. Lantbruksstyrelsen anser i stället att motsvarande medel bör få disponeras för att framställa material och underiag för en intensifierad rådgivnings- och kursverksamhet inom glesbygdsområden där det av bl.a. sysselsättningsskäl är motiverat att stimulera verksamheten inom jordbruket.

Anslaget bör höjas med 783 000 kr. Höjningen avser ökade kostnader för rådgivnings- och kursmaterial, lärararvoden, annonser, resor m. m.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 5 173 000 kr. Jag har därvid beaktat att kostnader för inspelning av lantbruksprogram för TV bestrids i annan ordning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m.  för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 173 000 kr.

B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

1976/77 Utgift '42 575 335

1977/78 Anslag '53 000000

1978/79 Förslag 53 000000

' Anslagen Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. och Bidrag till särskilda ra-tionalisering.såtgärder i Norrland, m.m.

För innevarande budgetår används anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för bidrag till yttre och inre rationalisering enligt kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m., bidrag enligt kungörelsen (1972:247) om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk med mjölkproduktion, bidrag till jordbruksföretag enligt kungörelsen (1972: 293) om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag (ändrad 1977:172) samt bidrag lill återbetalning av lån från jordbrukets maskinlänefond som utfästs före den I juli 1967. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål.

Anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. används under innevarande budgetår för dels bidrag enligt kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. till särskild rationalisering inom norriandslänen, Kopparbergs och Värmlands län samt inom den del av Älvsborgs län, som omfattar landskapet Dalsland, dels bidrag enligt kungörelsen (1971:420) om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål i de delar av landet där verksamheten med särskild rationalisering bedrivs.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 32

Bidrag till jordbrukets rationalisering

Budgetår Ram Beviljade bidrag

m. m.

1976/77 '67000000 63941519

1977/78 -68000000

1978/79 (Förslag) 55 000000

' Varav 46000000 kr. avser bidragsram för anslaget Bidrag till jordbrukets ralionalisering, m. m. och 21 OOOOOO kr. avser bidragsram för anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m.m.

 Varav 46000000 kr. avser bidragsram för anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.och 22000000 kr. avser bidragsram för anslaget Bidrag till särskilda ra-tionaliseringsåtgärder i Norrland, m. m.

' Varav 43244 000 kr. avser anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. och 20697519 kr. anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m.

Lanihriikssiyrelsen

A.   Anslag ni. ni.

Anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. bör föras upp med 35 milj. kr. och därav bör få tas i anspråk medel för speciella ändamål i samma utsträckning som för innevarande budgetår. Anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. bör föras upp med 22 milj. kr.

B.   BIdrugsramur

I fråga om bidrag till yttre rationalisering har under budgetåret 1976/77 behovet kunnat tillgodoses. Fastighetsmarknaden har under senare år i samband med kraftiga prisstegringar förändrats så att lantbruksnämnderna allt mer sällan erbjuds köpa rationaliseringsfastigheter direkt av ägarna. Nämnderna måste för att kunna fullgöra sin uppgift atl underlätta strukturrationaliseringen allt oftare ta över köp efler det atl förvärvstillständ vägrats med stöd av 5 S jordförvärvslagen. Detta leder ibland till att köpeskillingar måste accepteras, som inte i sin helhet kan las ut, när nämnderna säljer marken vidare som tillskottsmark. Med anledning härav behövs ett ramutrymme för att täcka förluster eller ge värdeutjämningsbidrag beträffande sådana köp. Med hänsyn härtill och till väntade ökade kostnader för bidrag till lantmäteriförrättningar anser styrelsen - trots att hela ramen ej utnyttjats under budgetåret 1976/77 - att ramen för bidrag till yttre rationalisering bör behållas på nuvarande nivå av 12 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

1 fråga om bidrag till inre rationalisering har ökad investeringsvilja och stegrade byggnads- och anläggningskostnader medfört ett kraftigt ökat medelsbehov. Ramen för budgetåret 1976/77 under anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. uppgick ursprungligen till 25 milj. kr. men utökades genom jämkning och tillskott över tilläggsbudget II till 40 milj.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 33

kr., varefter behovet för budgetåret 1976/77 kunnat tillgodoses. De anvisade medlen har fördelats på ca 17 milj. kr. i bidrag till inre rationalisering och ca 21 milj. kr. i bidrag till miljövårdande åtgärder. Jämfört med förbrukningen under föregående år var ökningen 3 resp. 8 milj. kr.

Den största andelen av ökningen bestod således av bidrag till miljövårdande åtgärder. Statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruks-och trädgårdsföretag kan utgå intill utgången av budgetåret 1977/78. Ett mycket stort behov föreligger emellertid av fortsatta miljövårdande åtgärder inom jordbruket. Styrelsen anser det angeläget att kungörelsen (1972: 293) ges fortsatt giltighet och att medel ställs till förfogande för fortsatt verksamhet under budgetåret 1978/79.

Under anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. behövs för budgetåret 1978/79 ett utrymme för bidrag till inre rationalisering på 46 milj. kr., dvs. en ökning med 6 milj. kr. jämfört med budgetåret 1976/77.

Vid beräkningen av medelsbehovet har beaktats bl.a. de överskottsine-del som tillförs anslaget i samband med försäljning av jordfondsfasligheter. Vidare har beaktats ett beräknat medelsbehov under budgetåret 1978/79 av ca 1 milj. kr. för att bestrida statsbidrag till sådana torriäggnings- och andra rationaliseringsåtgärder i Kvismaredalen, Mosjöbotten och Västra Mosjön i Örebro län som ej belastar fastställda bidragsramar.

Efterfrågan på bidrag under anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m.m. ökade under budgetåret 1976/77 jämfört med föregående budgetår. Orsaken härtill torde vara en stigande investeringsvilja i mjölkproduktionen i förening med stegrade byggnadskostnader. Behovet av bidragsmedel för budgetåret 1976/77 översteg tilldelad ram på 22 milj. kr. med ca 6 milj. kr. Styrelsen bedömer att ramen för nästa budgetår behöver vara 30 milj. kr.

Föredraganden

1 prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m.m. föreslås nya grunder för det statliga stödet till jordbrukets rationalisering. Dessa innebär bl. a. att det statliga stödet i huvudsak bör utgå i form av lånegarantier. Bidrag föreslås utgå till yttre och i vissa fall till inre rationalisering i ett allmänt rationaliseringsstöd. Som ett komplement till detta stöd utgår ett regionalt stöd till jordbruket i norra Sverige i form av bidrag till inre rationalisering.

Enligt min mening bör kostnaderna för bidrag till jordbrukets rationalisering bestridas från anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. kan därvid utgå.

Nuvarande bestämmelser om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgärdsföretag upphör efter ett års förlängning att gälla vid utgången av budgetåret 1977/78. Jag vill dock erinra om att förslaget till nya grunder för det statliga stödet till jordbrukets rationalisering 3   Riksdagen 1977178. I saml. 100. Biltiga 13

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 34

innebär att stöd kan utgå till miljövårdande åtgärder enligt samma grunder som gäller för andra rationaliseringsåtgärder.

Behovet av bidragsmedel för budgetåret 1978/79 beräknar jag till 55 milj. kr., varav 12 milj. kr. för yttre rationalisering och 43 milj. kr. för inre rationalisering.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag framhållit i prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m.m.. nämligen att statsbidrag inte regelmässigt bör utgå med högsta möjliga procentsats. Jordbrukets naturliga förutsättningar och behovet av stimulans i det enskilda fallet bör sålunda påverka bidragets storlek. Bidragsgivningen bör planeras på ett sådant sätt att den ryms inom den totalram som jag här har angett.

Medelsbehovet på anslaget beräknar jag sammanlagt till 53 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge atl under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 55 000000 kr..

2. till Bidrag till Jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1978/79 anvisat ett förslagsanslag av 53 000000 kr.

B 5. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

1976/77 Utgift 189000 Reservation 119721

1977/78 Anslag 190000

1978/79 Förslag 150000

Från anslaget utbetalas dels bidrag som beviljas enligt kungörelsen (1968:377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering, dels bidrag som beviljas trädgårdsföretag enligt kungörelsen (1972: 293) om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver disponeras anslaget för bidrag lill Svenska fruktfrämjandet. Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet. Vidare utgår bidrag till statens plantskolenämnds verksamhel.

Laiithriikssiyrelseu

Statens plantskolenämnd skall fr.o.m. den I januari 1978 upphöra och dess uppgifter ingå i lantbruksstyrelsens verksamhet. Vidare utreds det statliga stödet till trädgårdsnäringen av 1974 års trädgårdsnäringsutredning. Med hänsyn härtill bör anslaget tas upp med 150000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 150000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för budgetaret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 150000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

1976/77 Utgift 417696

1977/78 Anslag 1000000

1978/79 Förslag 1000000

35

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka föriuster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, uppförande av lagerhus m.m. för jordbruksändamål, trädgårdsnäringens rationalisering m.m., rennäringens rationalisering m.m. samt inköp av avelshästar och ridhästar.

Ändamål		1975/76			1976/77			1977/78	Beräknad
									ändring
									1978/79
		fast-	jämkad	bevilj.	fast-	jämkad	bevilj.	fast-	Lant-	Före-
		ställd	ram	garanti	ställd	ram	garanti	ställd	bruks-	dra-
		ram			ram			ram	styrel-sen	ganden
		milj. kr.
1.	Yttre rationalisering	55,0	45,0	42,3	50,0	45,0	43,2	50,0	+   15,0	_
2.	Inre rationalisering	130,0	164,0	163,9	160,0	200,0	200,0	200,0	+ 80,0	+ 60,0
3.	.lordförvärvslån	42,0	31,0	30,4	42,0	36,0	32,3	38,0	+ 22,0	+ 12,0
4.	Driftslån	55,0	72,0	71,1	67,0	78,0	78,0	67,0	+ 43,0	+ 18,0
5.	Maskinlån	2,0	2,0	1,7	4,0	4,0	3,2	3,0	+    2,0	—
6.	Lagerhus m. m.	2,0	2,0	—	—	—	—	—	—	—
7.	Trädgårdsnäringens
	rationalisering m.m.	14,0	14,0	11,2	14,0	17,0	16,9	19,0	+    1,0	—
8.	Rennäringens ratio-
	nalisering m. m.	2,5	2,5	1,0	2,5	2,5	0,9	2,5	_____	—
9.	Inköp av avelshästar
	och ridhästar	0,5	0,5	—	0,5	0,5	—	0,5	—	—
		303,0	333,0	321,6	340,0	383,0	374,5	380,0	+163,0	+ 90,0

Laiithriikssiyrelseu

A.   Anslag III. III.

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

B.   Kreditgarantirainar

Ramarna för lånegarantier till inre rationalisering och driftslån har under budgetåret 1976/77 varit otillräckliga och har därför utökats genom jämkning med ramarna för yttre rationalisering och jordförvärvslån, varjämte riksdagen medgett en ökning av lånegarantiramen för inre rationalisering med 40 milj. kr. Nämnda tillskott har dock ej varit tillräckliga för behovet av lånegarantier för inre rationalisering. På övriga kreditgarantiramar har däremot behoven kunnat tillgodoses.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 36

Rationaliseringsbehovet inom jordbruket och då främst i form av investeringar i tillskottsmark. ekonomibyggnader och markanläggningar är belydande. Lantbrukarnas investeringsvilja synes därtill ha ökat väsentligt på grund av senare års goda sköldar och förbättrade lönsamhet inom bl. a. mjölkproduktionen. Ökade kostnader till följd av allmän koslnadsstegring samt höjda köpeskillingar till följd av allmän markvärdestegring m. m. har inneburit ökad belaslning på kredilgarantiramarna. Vidare har tillkommit ökade möjligheteratt lämna maskinlån. Efterfrågan på kreditgarantier kan därför vänlas fortsätta alt öka.

Mot bakgrund av behovet av kreditgarantier för jordbrukets rationalisering bör det totala ramutrymmet ökas med 162 milj. kr. jämfört med del ranuitrymme som fastställts för budgetåret 1977/78. Ramen för kreditgaranti till yttre rationalisering bör höjas till 65 milj. kr., ramen för kreditgaranti till inre rationalisering till 280 milj. kr., ramen för kreditgaranti för driftslån till 110 milj. kr., ramen för kreditgaranti förjordförvärvslån till 60 milj. kr. och ramen för kreditgaranti för maskinlån till 5 milj. kr. I ramarna för inre rationalisering och driftslån ingär stödet till nya samverkansformer i jordbruket.

Det totala ramutrymmet bör anvisas som en enda ram för kreditgaranti till jordbrukets rationalisering. Därigenom förenklas administrationen med fördelning av ramarna till nämnderna.

Om jordbruksutredningens förslag beträffande statligt finansieringsstöd genomförs torde det totala lånegarantibehovet öka med ca 10 milj. kr. Den totala ramen för kreditgarantier till jordbmkets rationalisering för budgetåret 1978/79 skulle under dessa förutsättningar behöva uppgå till 530 milj. kr.

Kreditgarantiramen för trädgårdsnäringens rationalisering m.m. avser garanti för rationaliseringslån. förvärvslån och driftslån lill trädgårdsföretag, lån till inrättande av lagerhus och auktionslokaler för trädgårdsprodukter samt till maskinlån.

Lönsamheten inom trädgårdsnäringen har som inom andra näringar blivit allt mer avhängig av rationaliseringsgraden. För att effektivt kunna utnyttja modern produktionsteknik erfordras att företagen uppnått en viss storlek. En av.sevärd del av trädgårdsföretagen ligger ännu under denna gräns. Investeringsbehoven inom näringen är därför fortfarande stora. Med hänsyn till den beräknade efterfrågan på garantier och ökade kostnader för åtgärderna bör ramen räknas upp med I milj. kr. till 20 milj. kr.

Kreditgarantiramen för rennäringens rationalisering avser garanti för rationaliseringslån, rendriftslån och redskapslån. Ramen bör behållas oförändrad. Kreditgarantiramen för lån till inköp av avelshästar och ridhästar bör likaså behållas oförändrad.

Föredraganden

Det statliga stödet till jordbrukets rationalisering utgår huvudsakligen i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 37

form av kreditgarantier. Efterfrågan på sådana garantier har ökat kraftigt det senaste budgetåret. De förslag som framförs i prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. innebär också vidgade möjligheter att lämna sådant stöd. Med hänsyn härtill och till väntad ökning av efterfrågan redan under innevarande budgetår räknar jag med att det totala rambeloppet för budgetåret 1978/79 behöver ökas med 90 milj. kr. till 470 milj. kr.

Det är min avsikt att i samband med tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 föreslå att en motsvarande uppräkning görs av den totala garantiramen.

För budgetåret 1978/79 bör statlig kreditgaranti beräknas för lån till yttre rationalisering med 50 milj. kr., för lån till inre rationalisering med 260 milj. kr., förjordförvärvslån med 50 milj. kr., för driftslän med 85 milj. kr., för maskinlån med 3 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 19 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt till lån för inköp av avelshästar och ridhästar med 0,5 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit att det totala ramutrymmet för kreditgaranti till jordbrukets rationalisering bör anvisas som en ram. Jag biträder detta förslag som innebär en avsevärd förenkling av administrationen.

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat I milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt högst 448 000000 kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med högst 19000000 kr., för lån till rennäringens rationalisering m.m. med högst 2500000 kr. samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 500000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 OOOOOO kr.

B 7. Odlings- och byggnadshjälp åt Innehavare av vissa kronolägenheter m. m.

1976/77 Utgift 2 128 360

1977/78 Anslag 2 300000

1978/79 Förslag 2 300000

Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar pä bestående kronolägenheter, till flyttnings-bidrag och avträdesersättning åt innehavare av kronolägenheter samt för att bestrida vissa andra utgifter för lägenheterna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 38

Lantbruksstyrelsen

Av inhämtade uppgifter från lantbruksnämnderna framgår att för vissa av de fjällägenheter som bedöms som på sikt bestående erfordras upprustning av byggnaderna. Dessutom behöver mindre förbättringar göras på en del lägenheter, som inte beräknas bestå på längre sikt, men som med hänsyn till gällande arrendeavtal samt arrendatorns ålder, familjeförhållanden och önskemål ej beräknas kunna nedläggas under de närmaste åren. Styrelsen bedömer det av sociala och glesbygdspolitiska skäl som angeläget all de planerade investeringarna kommer lill stånd utan dröjsmål.

Styrelsen bedömer medelsbehovet för statsbidrag och ersättningar för budgetåret 1978/79 till ca 600000 kr. Inkomsterna beräknas för samma period till ca 100000 kr. För ändamålet behövs sålunda 500000 kr.

Domänverket

Anslaget för budgetåret 1977/78 uppgår till 1.8 milj. kr. På grund av atl många avtal - i regel 30-åriga - utiöper under perioden 1975-1980 är belastningen på anslaget f. n. stor.

Regeringen har givit domänverket i uppdrag att efter samråd med Sveriges kronotorpare- och kolonistförbund inkomma med förslag avseende sådana ändringar av nuvarande regler för bestämmande av ersättning vid avträde av kronotorp m. m. att de tillgodoser skäliga önskemål från kronotor-parna. Den för ändamålet tillsatta utredningsgruppen avser att lämna ett förslag vid årsskiftet 1977/78.

För budgetåret 1978/79 behöver anslaget höjas med 500000 kr.

Föredraganden

Med anledning av pågående utredning om förvaltningen av fjällägenheter m. m. inom renskötselområdet är jag inte beredd att ändra bestämmelserna för flyttnings- och omställningsbidrag.

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolå-genheler m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 300000 kr.

B 8. Befrämjande av husdjursaveln m. m.

1976/77 Utgift 1387214 Reservation 37594

1977/78 Anslag 1440000

1978/79 Förslag 1440000

Från anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Detta koncentreras i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

39

huvudsak till hästpremiering. hingsthållning och bidrag till vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder. Från anslaget utgår även bidrag till främjande av mjölkavkastningskontroll m. m. samt till svinstamkontroll.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Lantbruks- Föredra-

styrelsen ganden

1. Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer

2. Stöd åt hästaveln

3. Befrämjande av mjölkavkastningskontroll m. m.

4. Bidrag till svinstamkontroll

210000 810000

350000 70000

1440000

+ .50000

+ 50000

Lanlbruksstyrelsen

1.   Anslagsposten tas i anspråk för bidrag till avelsorganisationer för nöt
boskap, svin, får, fjäderfä och kaniner, för rådgivnings- och upplysnings
verksamhet, för att främja och påskynda rationalisering av animaliepro
duktionen samt för stöd till nämnden för avkommebedömning av tjurar.
Anslagsposten bör räknas upp med 50000 kr. för att till viss del kompense
ra nämnden för avkommebedömning av tjurar samt avelsorganisationerna
för ökade kostnader.

2. Anslagsposten används för stöd ät hästaveln. Under budgetåret 1977/78 står ett belopp av 810 000 kr. till styrelsens förfogande. Styrelsen avser att i särskild framställning lägga fram förslag till ändring i hästpre-mieringsreglementet. Härvid kommer även frågan om penningpriser vid premieringarna att behandlas.

3. Fr.o.m. budgetåret 1968/69 har åriigen medel ställts till styrelsens förfogande för att stimulera till ökad anslutning till mjölkavkastningskontroll och andra åtgärder för att främja en rationell mjölkproduktion. Effekten av insatserna har varit utomordentligt god och det är angeläget att ytteriigare insatser kan göras. För ändamålet behövs för budgetåret 1978/79 oförändrat belopp.

4. Enligt beslut av 1975 års riksdag överfördes huvudmannaskapet för svinstamkontrollen den I oktober 1975 lill Svensk Husdjursskötsel ek. för. Därvid beslöts bl.a. att 70000 kr. övergångsvis åriigen skulle ställas till den nye huvudmannens förfogande för att bestrida vissa administrativa kostnader.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Befrämjande av husdjursaveln m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 440 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 40

B 9. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift —

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Statens hingstdepå och stuteri har till uppgift att främja den varmblodiga hästaveln inom landet genom tillhandahållande av goda beskällare. Depån står under överinseende av lantbruksstyrelsen.

Lantbriiksslyrelseii

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Resultatutvecklingen har de senaste åren inte varit tillfredsställande. Med anledning härav har styrelsen under år 1977 tillsatt en arbetsgrupp för att utreda hur driften skall kunna effektiviseras för att trygga en godtagbar resultatutveckling. Arbetsgruppens förslag torde föreligga under budgetåret 1977/78. Effekten av den under förra året beslutade höjningen av språngavgiften påverkar resultatet först innevarande budgetår. För innevarande budgetår planeras såväl en minskning av häslbeståndet som en ytterligare höjning av språngavgiften.

För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna till 3 079000 kr. och kostnaderna till 3 429000 kr. För budgetåret 1978/79 behövs därför ett driftsbidrag om 350000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens hingstdepå och stuteri:  Uppdragsverksamhet  för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

B 10. Bidrag till statens hingstdepå och stuteri

1976/77 Utgift 364926 Reservation

1977/78 Anslag 350000

1978/79 Förslag 250000

Under anslaget anvisas medel för att täcka beräknat underskott av verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri.

Laiubniksstyrclscn

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 250000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag til/ statens hingstdepå och stuteri för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 250000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 41

BII. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling

1976/77 Utgift 230752 Reservation 73815

1977/78 Anslag 215 000

1978/79 Förslag 215 000

Från anslaget utgår bidrag till främjande av biskötsel och till främjande av växtodling.

Lantbriiksstyrelsen

Anslagsposten till främjande av biskötsel används till utbildning av bitill-synsmän samt till bidrag ål Sveriges biodlares riksförbund. För att utbildningen av bitillsynsmän skall kunna genomföras i den omfattning som krävs för att bisjukdomslagstiftningen skall kunna fungera tillfredsställande bör anslaget räknas upp med 50000 kr. till 250000 kr.

Anslagsposten till främjande av växtodling har de senaste åren använts för svartrost- och berberisundersökningar samt databearbetning av mark-karteringsanalyser med avseende på markkemiska förändringar under en längre tidsperiod. Posten bör tas upp med oförändrat belopp 15 000 kr.

Föredraganden

Det är angeläget att utbildningen av bitillsynsmän genomförs i erforderlig omfattning. Detta bör emellertid kunna åstadkommas genom omprioritering inom anslaget. Anslaget bör därför föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till Särskilt slöd ål biskötsel och  vä.xtodling  för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 215 000 kr.

B 12. Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen

1976/77 Utgift 575000

1977/78 Anslag 575 000

1978/79 Förslag 575 000

Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukats till jordfräsar inom yrkesmässig trädgårdsodling. Medlen skall användas för bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål och disponeras av lantbruksstyrelsen efter samråd med styrelsens trädgårdsnämnd.

Lanihriikssiyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp 575 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 42

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Restitution av heiisinskait lill tiädgårdsnäriiigen för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 575 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 13. Främjande av rennäringen

1976/77 Utgift 1353 040 Reservation 1957 765

1977/78 Anslag 1030000

1978/79 Förslag 1080000

Anslaget används för upplysning, rådgivning och kontaktåtgärder på rennäringens område samt bidrag till konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund. Vidare används anslaget för att främja avsättningen av renkött och för mindre undersökningar av betydelse för renskötseln samt till bidrag avseende rennäringens katastrofskadeskydd. Anslaget används också till åtgärder till följd av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 1 340000 kr.

1. Styrelsen beräknar medelsbehovet för rådgivningsverksamheten
m.m. till 350000 kr.

Program för upplysnings- och rådgivningsverksamheten på kort och lång sikt har utarbetats. Målet är att få samebyarna att fungera rationellt och effektivt. Rådgivningen under föregående år skall därför följas upp och kompletteras. Dessutom skall verksamheten omfatta skatte- och produktionsrådgivning, sysselsättningsfrågor m. m.

För finansiering av samarbetsorganet för främjandet av renköttets avsättning. Renköttsfrämjandet, beräknar styrelsen 20000 kr.

För planering av renskötseldriften, betesgången m.m. är uppgiften om betestillgångarna inom samebyarna av grundläggande betydelse. På grund härav är det av värde att medel står till förfogande för mindre undersökningar gällande betestillgång och andra undersökningar som kan anses nödvändiga och som inte kan finansieras på annat sätt. Det kan förväntas att dylika undersökningar kan bli aktuella bl. a. för planering av insatser av förebyggande åtgärder i anledning av katastrofskadeskyddet för rennäringen samt vid justeringar och bestämningar av samebyarnas gränser. Vidare kan bl.a. svensk-norska renbeteskonventionen göra det nödvändigt med vissa undersökningar av berört slag.

2.  Behovet av medel för rennäringens katastrofskadeskydd är svårt att

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 43

uppskatta. Styrelsen beräknar medelsbehovet oförändrat till 330000 kr. Om större katastrofer inträffar under budgetåret får lantbruksstyrelsen återkomma med framställning om ytterligare medel.

3. För fortsatt konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund föreslås 130000 kr.

4. Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om renbetning m.m. anslutande stängselprotokoll skall Sverige uppföra, bekosta och underhålla vissa stängsel till en längd av 300 km. Större delen av dessa stängsel är nu byggda. Vidare ankommer det på Sverige att underhålla riksgränsstängsel i Jämtlands län enligt särskilt protokoll mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av dessa stängsel. Medelsbehovet för underhållet beräknas till 370000 kr. för ifrågavarande budgetår.

Föredraganden

Anslaget bör ökas med 50000 kr. för att täcka Sveriges årliga bidrag till underhåll av riksgränsstängsel (4). För övriga ändamål beräknar jag elt oförändrat medelsbehov. Anslaget bör således föras upp med 1 080000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av rennäringen för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 080000 kr.

B 14. Kompensation för bensinskatt till rennäringen

1976/77 Utgift 231000

1977/78 Anslag 280000

1978/79 Förslag 280000

Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas vid användning av snöskotrar inom rennäringen. Anslaget står till lantbruksstyrelsens förfogande och medlen betalas ut efter rekvisition till Svenska samernas riksförbund, som disponerar anslaget enligt landsmötets beslut för ändamål som gagnar renskötande samer.

Lanlbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp av 280000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör som lantbruksstyrelsen föreslagit föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 280000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop, 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 44

B 15. Stöd till skärgårdsföretag

1976/77 Utgift 817 044

1977/78 Anslag 3 000000

1978/79 Förslag 3 000000

Från anslaget utbetalas bidrag till skärgårdsföretag enligt förordningen (1976: 208) om statligt stöd till skärgårdsföretag. Därutöver används anslaget till att täcka förluster på grund av garantier för lån enligt nämnda förordning.

Lantbriiksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

För budgetåret 1978/79 behöver ramen för kreditgaranti höjas med 2 milj. kr. till 6 milj. kr. och ramen för statsbidrag med 3 milj. kr. till 6 milj. kr.

Föredraganden

Stödet till skärgårdsföretagen medverkar till att den bofasta befolkningen i dessa områden får förbättrade sysselsättnings- och utkomstmöjligheter. Enligt min mening har detta stöd vid sidan av andra statliga samt kommunala insatser stor betydelse för utvecklingen i skärgårdarna. Det är min avsikt att på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 föreslå att ramen för lånegarantier till skärgårdsföretag höjs från 4 milj. kr. till 6 milj. kr. och att ramen för statsbidrag till skärgårdsföretag höjs från 3 milj. kr. till 6 milj. kr. Motsvarande uppräkning bör göras för nästa budgetår. För budgetåret 1978/79 bör därför anvisas en ram för statsbidrag till skärgårdsföretag av 6 milj. kr. och en ram för lånegarantier av 6 milj. kr. Stödet bör planeras på ett sådant sätt att det ryms inom här angivna ramar.

För utbetalningar från anslaget beräknar jag 3 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6000000 kr..

2. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag till skärgärdsfö-retag beviljas med sammanlagt högst 6000000 kr.,

3. till Stöd till skärgård.sföretag för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

45

C. JORDBRUKSPRISREGLERING

C 1. Statens jordbruksnämnd

17 042 000 19 043 000

1976/77 Utgift 14 586299

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande prisreglering på jordbrukets och fiskets områden. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet.

Ledamöter i nämnden är en generaldirektör och de övriga ledamöter som regeringen utser särskilt. Vid handläggning av fiskeärenden ingår i nämnden ytterligare en ledamot. Chef för nämnden är generaldirektören. Inom nämnden finns två avdelningar, nämligen administrativa avdelningen och produktavdelningen samt en beredskapsbyrå, en internationell byrå och en utredningsbyrå.

Till jordbruksnämnden är knutna nämndens konsumentdelegation och beredskapsråd.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens jord-	Föredra-
		bruksnämnd	ganden
Personal
Handläggande personal	72	+ 5	-
Övrig personal	72	-	-
	144	+5	-
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	12843000	+ 3 356000	+ 2637 000
Sjukvård	48000	-	-
Reseersättningar	2039000	-  709000	-   861000
Därav utrikes resor	(15000)	(+     10000)	(-)
Lokalkostnader	1 526000	+   482000	+   482000
Expenser	827000	+    69000	-     82 000
Därav engångsutgifter	(228000)	(-   128000)	(-   228000)
Särskilda undersökningar	109000	+    21000	-
Ej disponerat belopp	160000	-   160000	-   160000
	17 552000	+ 3059000	+ 2016000
Uppbördsmedel
Ersättning från fonden för
beredskapslagring	510000	+     15000	+     15000
Nettoutgift	17 042 000	+ 3044000	+ 2001000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 46

Inkomster vid statens jordbruksnämnd, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhel, beräknas till 1347000 kr. (1977/78 1259000 kr.).

Statens Jordbruksnämnd

1.   Pris- och löneomräkning 1 935 000 kr.

2. O-alternativet innebär en minskning med fyra handläggare och fem biträden.

3. Beredskapsbyrån föreslås lillföras en byrådirektör, varvid en byråassistenttjänst dras in (+9000 kr.).

4. En byrådirektör för arbetsuppgifter inom skördeskadeskyddet behövs vid allmänna sektionen (+ 118000 kr.).

5. En förste byråsekreterare behövs vid restitutionssektionen (+ 103 000 kr.).

6. Vid utredningsbyrån behövs en avdelningsdirektör (+ 152000 kr.) och en byrådirektör (+118 000 kr.).

7. Vid internationella byrån behövs en förste byråsekreterare (+ 110000 kr.).

8. Fisksektionen föreslås bli ombildad till byrå.

9. För ökade resekostnader i samband med omlokaliseringen krävs ytteriigare 371000 kr.

10. För anskaffning av magnetkortskrivare behövs 85 000 kr.

11. För personalutbildning behövs ytterligare 15 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 19043 000 kr. Jag har därvid räknat 9000 kr. för en tjänst som förste byråsekreterare vid beredskapsbyrån samtidigt som en byråassistenttjänst dras in (3). Jag har vidare beräknat medel för ökade resekostnader till följd av omlokaliseringen (9).

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 19043000 kr.

C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

1976/77 Utgift 1733 654

1977/78 Anslag 1711000

1978/79 Förslag 1592 000

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

47

Samarbetsnämnden består av en ordförande, cheferna för lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån samt tre andra ledamöter. Chef för nämnden är ordföranden. Under ordföranden leds arbetet av en byråchef. Arbetet bedrivs främst genom särskilda expertgrupper.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Lantbruks-	Föredra-
		ekonomiska	ganden
		samarbets-
		nämnden
Personal
Handläggande personal	2	-	-
Övrig personal	1 3	:
Anslag
Lönekostnader	492 000	+ 53000	+ 53000
Sjukvård	1000	-	-
ReseersäUningar	36000	+ 30 000	+ 30000
Expenser	17000	-	-
Särskilda utredningar	1 153 000	-100000	-190000
Därav engångsutgifter	(2.50000)	(-250000)	(-250000)
Ej disponerat belopp	12000	-  12 000	-   12000
	1711000	- 29000	-119000

Lantbruks ekonomi ska sa ma rbe ts nämnden

1.   Löneomräkning av delposten lönekostnader 53 000 kr.

2. För ökade resekostnader till följd av statens jordbruksnämnds omlokalisering behövs ytterligare 30 000 kr.

3. Delposten särskilda utredningar utgörs till helt övervägande del av lönekostnader. För att verksamheten skall upprätthållas i oförändrad omfattning behövs ytteriigare 150000 kr. (- 100 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att till Lauibriiksekoiwmiska sainarhetsnämnden  för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 592 000 kr.

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Del är min avsikt att senare föreslå regeringen att lägga fram särskild proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. I propositionen avses komma att behandlas även övergångsbidrag ål jordbrukare.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

48

Med hänvisning härtill hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på Jordbrukets område för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 3 666 000000 kr.

C 4. Kostnader för beredskapslagring av Jordbruksprodukter m. m.

1976/77 Utgift '46076 909

1977/78 Anslag 60041000

1978/79 Förslag 64 085 000

' Anslaget Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.

För statens jordbruksnämnds beredskapslagring gäller vissa riktlinjer som. med stöd av riksdagens beslut, senast har fastställts av regeringen den 9juni 1977.

	1977/78	Beräknad ändi	ring 1978/79
		Statens jord-	Föredra-
		bruksnämnd	ganden
Anslag
Lagring av brödsäd och
olje kraft foder	13 783 000	+   267 000	+   267 000
Lagring av övriga livsmedel	12867 000	+ 1766000	+ 1600000
Lagring av gödsel- och
bekämpningsmedel	4 927 000	+ 1 540000	+   880000
Ränta på fondkapital
brödsäd och oljekraftfoder	11 360000	+   355 000	+   355 000
övriga livsmedel	12 740000	+   398 000	+   398000
gödsel-och bekämpningsmedel	3 200000	+   512000	+   512 000
Övergripande planering m. m.	720000	+   476000	+   476000
Ej disponerat belopp	444 000	-   444 000	-   444 000
	60041000	+4870000	+4044 000

Stillens Jordbruksnämnd

Chefen för handelsdepartementet har den 29 april 1977, i samråd med bl.a. chefen för jordbruksdepartementet, utfärdat anvisningar för programplanering för perioden 1978/79-1982/83 och anslagsframställningar för budgetåret 1978/79. Enligt anvisningarna är jordbruksnämnden programmyndighet för program I. Livsmedel. 1 anvisningarna anges vidare en planeringsram för investeringar för ekonomiskt försvar för perioden 1978/79- 1981/82. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i samråd med övriga planeringsmyndigheter fördelat medlen inom denna investeringsram. Till program I. Livsmedel har sålunda fördelats 99,6 milj. kr. i prisläget februari 1976 avseende de fyra första åren av programplaneperioden. Nämnden har i sin programplan, överiämnad till chefen för jordbruksde-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 49

partementet den 16 augusti 1977, utgått ifrån att 74,6 milj. kr. hänförs till delprogram 1.1 Livsmedel, fodermedel m.m. och 25 milj. kr. till delprogram 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel. Till det senare delprogrammet föreslås ytteriigare 6 milj. kr. i prisläget juli 1977 tillkomma genom särskilt yrkande i programplanen för att tillgodose vissa nya lagringsbehov på grund av företagsnedläggning. Räntan på ianspråktaget kapital har beräknats efter en räntesats på 8,25 %.

Lagring av brödsäd och oljekraftfoder

Den totala lagringen under budgetåret 1977/78 omfattar 220000 ton brödsäd och 75 000 ton oljekraftfoder. Det för denna lagring investerade beloppet är 142 milj. kr.

Nämnden föreslår för budgetåret 1978/79 en minskning av beredskapslagringen av brödsäd till 190000 ton och en ökning av bl. a. lagringen av oljekraftfoder till 90000 ton.

Koslnaderna för lagring, omsättning och administration har beräknals till 14050000 kr. Härtill kommer räntekostnaderna för disponerat kapital ur fonden för beredskapslagring, beräknade till 11 715000 kr., varför totalkostnaden blir 25765000 kr. (+622000 kr.). Kapitalbehovet har beräknats till 143,5 milj. kr.

Lagring av övriga livsmedel

För beredskapslagring av andra varor än brödsäd och oljekraftfoder disponerar nämnden för budgetåret 1977/78 159250000 kr. Mot bakgrund av förekommande prisvariationer bör nämnden bemyndigas att besluta om altemativ lagring av dels kaffe och te, dels köttkonserver och andra köttprodukter. Kostnaderna för beredskapslagringen i jordbruksnämndens regi under budgetåret 1978/79 har beräknats till 14 633 000 kr. Härtill kommer räntekostnader för vid budgetårets ingång disponerat kapital ur fonden för beredskapslagring, beräknade till 13 138000 kr., varför totalkostnaden blir 27 771000 kr. (+2 164000 kr.). För budgetåret 1978/79 framlagt lagringsförslag kräver en investering på 182 050000 kr.

Lagring av gödsel- och bekämpnings/nedel

Jordbruksnämnden har lämnat överstyrelsen för ekonomiskt försvar riktlinjer för lagring av gödsel- och bekämpningsmedel under programplaneperioden. Mot bakgrund härav har överstyrelsen beräknat lagringsbehoven samt kostnadema för lagringen under planeringsperioden. För budgetåret 1978/79 föreslås dels en utökad lagring av kvävegödsel- och bekämpningsmedel, dels en minskad lagring av kaliumgödselmedel. På grund av att den tidigare tillverkningen av vissa växtskyddsmedel vid ett företag i Skåne numera är nedlagd av miljövårdsskäl, krävs ökat medelsbehov enligt särskilt yrkande för att oförändrad beredskap skall kunna upprätthållas vad gäller bekämpningsmedel. Kostnaderna för beredskapslagringen av 4   Riksdagen 1977/78. I saml. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 50

gödsel- och bekämpningsmedel beräknas totalt uppgå till 6 432000 kr. Härtill kommer räntekostnader om 3712000 kr. och kostnader enligt särskilt yrkande om 35000 kr. (+2052000 kr.). Kapitalbehovet har beräknats till 53,3 milj. kr.

Övergripande planering m.m.

Anslagsposten för övergripande planering behövs för planläggning av livsmedelsberedskapen med LIBE-modellen (30000 kr.) och ADB-system (240000 kr.), utredningar och uppföljningar beträffande planläggningen av ersättningsproduktion inom livsmedelsområdet (75 000 kr.), planläggning av jordbrukets blockorganisation och utbildning av blockledare (791000 kr.) samt undanförsel- och ransoneringsförberedelser (60000 kr.) (+476000 kr.).

Föredraganden

Jag anser i likhet med statens jordbruksnämnd att en viss uppbyggnad och omstrukturering av beredskapslagren bör ske. En fortsatt ökning av lagringen av oljekraftfoder bör komma till stånd. En samtidig minskning av brödsädslagringen med 30000 ton under budgetåret 1978/79 är acceptabel från beredskapssynpunkt. Frågan om brödsädslagrens storlek under återstående delen av programplaneperioden bör prövas årligen till dess resultat föreligger av de pågående studierna av resursbehoven för en efter-kris(krigs)tid. Jag vill i detta sammanhang erinra om de förestående förhandlingarna rörande ett internationellt veteavtal som kan resultera i att nationella lager kommer att byggas upp. En fortsatt minskning av beredskapslagren av brödsäd bör därför eventuellt i fortsättningen kunna samordnas med uppbyggandet av lagren i veteavtalets regi.

Jag anser även att de av jordbruksnämnden föreslagna förändringarna av livsmedelslagringen bör fullföljas enligt planen. Dock hörde föreslagna ökningarna av kaffelagren ej genomföras.

För budgetåret 1978/79 medför lagerförändringama ett ökat kapitalbehov av 14 milj. kr., varav 5 milj. kr. skall användas för en ökning av lagren av gödsel- och bekämpningsmedel. Jag kommer att under Fonden för beredskapslagring, statens jordbruksnämnds delfond, ta upp frågan om medelsanvisning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 64085 000 kr. Jag hemställeratt regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för beredskapslagring av Jordbruksprodukter m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 64085 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 51

C 5. Stöd till jordbruket i norra Sverige

1976/77 Utgift 104 537454

1977/78 Anslag 105 000000

1978/79 Förslag        138300000

Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för pristillägg enligt kungörelsen (1971:421) om prisstöd till vissa jordbruk (ändrad senast 1977:413) och enligt kungörelsen (1973: 508) om prisstöd till rennäringen (ändrad senast 1977:171).

Statens Jordbruksnämnd

Mjölkinvägningen till mejeri har under budgetåret 1976/77 varit ungefär oförändrad i förhållande till föregående budgetår. Utgifterna för prisstödet under budgetåret 1976/77 fördelar sig med 82,5 milj. kr. till mjölk, 19,2 milj. kr. till kött av nötkreatur, får och svin samt 1,6 milj. kr. till renkött. För att ge kompensation för kostnadsutvecklingen sedan föregående översyn har enligt beslut av riksdagen (prop. 1976/77:94, JoU 1976/77: 28, rskr 1976/77:257) pristilläggen för norra Sverige justerats, varigenom kostnaden för stödet beräknas öka med 29,4 milj. kr. För budgetåret 1977/78 har riksdagen vidare beslutat att pristillägget för renkött skall öka från 55 kr. till 100 kr. per slaktkropp (prop. 1976/77:100 bil. 13, JoU 1976/77:13, rskr 1976/77:182). Pristillägget beräknas därvid öka med 1,5 milj. kr. 1 övrigt föreligger inga ändringar i fråga om stödnivåer och områdesindelning. Med hänsyn härtill och till produktionsutvecklingen beräknar nämnden medelsåtgången för innevarande budgetår till 136 milj. kr. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 upptas av nämnden till 136 milj. kr.

Föredraganden

Medelsbehovet för det hittillsvarande prisstödet till jordbruket och rennäringen i norra Sverige beräknar jag till 136 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Regeringen har i prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. lagt fram förslag om ett utökat stöd till jordbruket i norra Sverige. Utvidgningen av stödet avser prisstöd till smågrisproduktionen och getskötseln fr. o. m. budgetåret 1978/79. För budgetåret 1978/79 harjag beräknat kostnaderna för prisstödet till smågrisproduktionen och getskölseln tUl 1,8 milj. kr. resp. 0,5 milj. kr.

Anslaget bör föras upp med 138 300000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till Jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 138 300000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 52

C 6. Särskilt övergångsbidrag ät jordbrukare, m. m.

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten C 3 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskill över-gångshidrag ål Jordbrukare, in.iii. för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 1 400000 kr.

C 7, Bidrag till permanent skördeskadeskydd

1976/77 Utgift 30000000

1977/78 Anslag 30000000

1978/79 Förslag 30000000

Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.

Slaiens Jordhriiksnänind

Efter samråd med statistiska centralbyrån beräknas statsbidraget till skördeskadefonden för budgetåret 1978/79 till oförändrat belopp.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att   till  Bidrag  till permanent  skördeskadeskydd  för  budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 30 000000 kr.

C 8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

1976/77 Utgift 25 264 000

1977/78 Anslag 25 156000

1978/79 Förslag 26902 000

Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska centralbyrån. Under anslaget anvisas medel som disponeras av statistiska centralbyrån för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration, lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion samt jordbmksekonomiska undersökningen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

53

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statistiska	Föredra-
		centralbyrån	ganden
Anslag
Objektiva skördeupp-
skattningar	13464000	+ 2023 000	+ 1278000
Skördeskadeskyddets tekniska
administration	2491000	+   258000	+   233 000
Lantbruksregistret och därmed
samordnad statistikproduktion	6 547000	+   472 000	+   187 000
Jordbruksekonomiska
undersökningen	2 403 000	+   323 000	+   299000
Ej disponerat belopp	251000	-  251000	-   251000
	25156000	+2825000	+ 1746000

Sta tisiiska centralbyrån

F. n. sker en allmän genomgång av lantbruksstatistiken vid centralbyrån. Resultaten väntas bli presenterade i anslutning till nästa års anslagsframställning.

I samband med lokala skördeskador erfordras ofta tillfälliga åtgärder såsom ökad provtagning. Medel för sådan utökad verksamhet finns f. n. inte inom ordinarie anslag för de objektiva skördeuppskattningarna. En ökning av resurserna med 150000 kr. behövs för all lillgodose förstahandsbehovel av sådana extraordinära åtgärder.

Skördeskadeskyddets tekniska administration förutsätts få oförändrad omfattning och utformning i avvaktan på förslag som kan aktualiseras i samband med pågående utredning av skördeskadeskyddet.

Lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion utvidgas med tre-fem års mellanrum till en s. k. lantbruksräkning. En sådan räkning har genomförts år 1976 liksom en trädgårdsräkning år 1977. Under budgetåret 1977/78 utförs vissa specialstudier i anslutning till 1976 års lantbruksräkning. Centralbyrån anser att en utredning om möjligheterna att förenkla genomförandet av lantbruksräkningarna vad gäller t.ex. uppgiftsinsamlingen bör företas under budgetåret 1978/79. Tidpunkten för nästa lantbruksräkning har i långtidsplanen angivits till år 1980. Det beslutade uppskovet med fastighetstaxeringen till år 1981 kan leda till att även lantbruksräkningen bör genomföras först år 1981. För förberedande utredning inför nästa lantbruksräkning behövs 219000 kr. under budgetåret 1978/79 oavsett vilket år nästa lantbmksräkning kan komma att göras. För utvecklingsarbetet i anslutning till pågående översyn av den åriiga lantbruksregistreringen erfordras oförändrad medelstilldelning.

För jordbruksekonomiska undersökningen beräknas oförändrat medelsbehov.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 54

Föredraganden

Med   hänvisning  till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 26 902 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 26902 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

55

D. SKOGSBRUK

D 1. Skogsstyrelsen

1976/77 Utgift 14351580

1977/78 Anslag 16 018000

1978/79 Förslag 18433000

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om skogsbruket på mark, där skogsvårdslagen (1948: 237) äger tillämpning. Det åligger skogsstyrelsen särskilt att leda de statliga åtgärderna för att främja det enskilda skogsbruket och att verka för dettas och skogsnäringens utveckling. Styrelsen är ledande, samordnande och rådgivande organ för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och central myndighet för rådgivnings- och fortbildningsverksamhet rörande det enskilda skogsbrukets rationalisering samt för virkesmätning och skogsstatistik. Styrelsen bedriver den skogliga prognosverksamhet som behövs som underlag bl. a. för utformning och tillämpning av skogspolitiken.

Skogsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för skogsstyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns fyra huvudenheter, en för skogsfrågor, en för prognosverksamhet, en för rådgivning och en för administrativa frågor.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skogs-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal
Handläggande personal	72	+ 4	-
Övrig personal	49	-	-
	121	+4	-
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	11980000	+ 2426000	+ 1 873 000
Sjukvård	40000	+       1000	-
Reseersättningar	713000	+   203000	+   121000
Därav utrikes resor	(20000)	(+     10000)	(+      5000)
Lokalkostnader	1020000	+   200000	+   200000
Expenser	2128000	+   585000	+   368000
Därav engångsutgifter	(-)	(+    43000)	(-)
Provmätningar	23000	+      2000	+      2 000
Ej disponerat belopp	149000	-   149000	-   149000
	16053000	+ 3268000	+ 2415000
Uppbördsmedel
Inkomst av fotogrammetrisk
uppdragsverksamhet	35000	-	-
Nettoutgift	16018000	+3268000	+ 2415000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 56

Skogsstyrelsen

Skogsbrukets allmänna situation och problem gör det angeläget med en förstärkning av styrelsens resurser i främst personellt hänseende för att det skall bli möjligt att tillfredsställande fullgöra de mångskiftande viktiga uppgifter som ankommer på styrelsen såsom centralt statligt organ för det enskilda skogsbrukets och skogsnäringens förkovran.

Skogsstyrelsen behandlar härefter de särskilda yrkandena för budgetåret 1978/79.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2635000 kr.

2. O-alternativet innebär en minskning med sex tjänster, vilket inte är försvarbart med hänsyn till det ackumulerade behovet av intensifierade insatser från styrelsens sida.

3. För att öka effektiviteten i arbetet med att höja skogsproduktionen behöver huvudenheten för skogsfrågor förstärkas méd en förste byråsekreterare för planläggningsfrågor och en byrådirektör för diknings- och gödslingsfrågor (+247000 kr.).

4. För att möjliggöra en intensifiering av personalutvecklingsverksamheten inom skogsvårdsorganisationen behöver huvudenheten för rådgivning förstärkas med en byrådirektör (+ 128000 kr.).

5. Ökade krav i fråga om personaladministration gör det nödvändigt att förstärka huvudenheten för administrativa frågor med en byrådirektör (+127 000 kr.).

6. För ökad reseverksamhet och representation efter styrelsens flyttning till Jönköping behövs 103000 kr. För vidgat utnyttjande av datorsystemen m. m. och för motionsverksamhet bland de anställda behövs ytterligare 177000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag förevarande anslag till 18433000 kr. Jag har därvid beräknat bl.a. 50000 kr. för ökade resekostnader till följd av styrelsens omlokalisering. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 18433 000 kr.

D 2. Bidrag till skogsvärdsstyrelserna

1976/77 Utgift 68 101565

1977/78 Anslag 72 187000

1978/79 Förslag 86384000

Skogsvårdsstyrelserna har till uppgift att främja och stödja den enskilda skogshushållningen samt att verka för att skogsvårdsarbetet inom de en-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

57

skilda skogarna bedrivs på ett planmässigt sätt. Styrelserna skall också utöva den uppsikt och vidta de åtgärder som enligt gällande skogsvårds-, naturvårds- och andra författningar ankommer på dem.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skogsstyrelsen	Föredraganden
Personal
Förvaltningspersonal Teknisk personal	244 449	_	_
	693	-	-
Anslag
Avlöningar Lönekostnadspålägg Skogsvårdsstyrelsernas allmänna verksamhet Skogsvårdsgårdar, ersättning till domänverkets fond	43 359000 20613000 7979000 236000	+ 3 761000 + 4 109000 + 28841000 +       16000	+ 7814000 + 5 562000 +    805 000 +       16000
	72187000	+ 36727000	+ 14197 000

Skogsstyrelsen

Under budgetåret 1976/77 uppgick skogsvårdsstyrelsernas förrättningsverksamhet till drygt 265 000 dagar eller 7 000 dagar färre än under det närmast föregående budgetåret. Den offentliga verksamheten ökade med 300 dagar till 71 700 dagar. De skogliga beredskapsarbetena svarade för 52% av den totala verksamheten.

Behovet av skogsvårdande åtgärder inom det enskilda skogsbruket är mycket stort. Vidare är det synnerligen angeläget atl öka insatserna för att höja och förbättra virkesproduktionen. Skogsvårdsstyrelsernas medelsresurser bör därför förstärkas så att de kan dels fylla sin basuppgift att tillse att skogsvårdslagens grundkrav efterievs, dels verkställa de nya uppgifter av offentlig natur som efter hand har tillkommit.

Mot bakgrund härav bör antalet offentliga förrättningsdagar ökas med 17 800 till 88000. Anslaget till skogsvärdsstyrelserna bör grundas på kostnaden för den offentliga verksamheten och inte som hittills på genomsnittskostnaden för offentiig verksamhel och serviceverksamhet. Den förra har beräknats till I 072 kr. per förrättningsdag för budgetåret 1976/77. Den beräknas genom automatiska kostnadsökningar stiga till 1 108 kr. för budgetåret 1978/79.

Det statliga bidraget till skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet under budgetåret 1978/79 bör uppgå till 97 504000 kr. Vissa utgifter av offentlig natur som inte ingår i förrättningsdagskostnaden beräknas till 860000 kr.

Om den del av statens inkomst av skogsvårdsavgifter som tillförs skogs-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 58

vårdsstyrelserna via detta anslag kommer att uppgå till oförändrat 11,7 milj. kr. blir för budgetåret 1978/79 det totala statsbidraget till skogsvårds-styrelsemas verksamhet 110064000 kr. Beloppet bör fördelas på olika anslag enligt följande. Tjänstebrevskostnader bör bestridas från anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser. Utgifterna för reseersättningar till personal för viss kursverksamhet bör belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m.m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. Beloppen under nyssnämnda anslag bör tas upp med resp. 800000, 200000 och 150000 kr. eller sammanlagt I 150000 kr. Resterande 108914000 kr. bör anvisas under anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna.

Skogsstyrelsen bör bemyndigas att fördela anslaget på skogsvårdsstyrelserna.

1.   Pris- och löneomräkning 17005000 kr.

2,   O-alternativet innebär en minskning av anlalet tjänster med 35 och en
minskning av den allmänna verksamheten.

Föredraganden

Antalet förrättningsdagar i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet för budgetåret 1978/79 beräknar jag till 70 200. Medelstilldelningen per förrättningsdag bör höjas från 865 kr. till I 068 kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet blir med utgångspunkt i detta belopp 74 974000 kr. För vissa andra kostnader av offentlig natur bör beräknas 860000 kr. Av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter bör skogsvårdsstyrelserna över detta anslag tillföras 11,7 milj. kr.

Jag förordar att den totala kostnadsramen för den med statsmedel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret 1978/79 bestäms till 87 534000 kr. Fördelningen på olika anslag bör ske enligt följande. Tjänstebrevskostnaderna bör bestridas från anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser under sjätte huvudtiteln. Vidare bör utgifter för reseersättningar till personal för kursverksamheten belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m.m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för intensifierad skogsvård i norta Sverige, m.m. Dessa utgifter bör nästa budgetår beräknas till resp. 800000, 200000 och 150000 kr. eller sammanlagt 1 150000 kr. Återstående 86384000 kr. bör anvisas under förevarande anslag.

Liksom hittills bör regeringen fastställa stat för den av statsmedel finansierade delen av skogsvärdsstyrelsernas omkostnader samt bemyndiga skogsstyrelsen att i övrigt fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 86384000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

59

D 3. Bidrag till skogsförbättringar

12 000000 12 000000

1976/77 Utgift 11090874

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

Huvuddelen av anslaget utnyttjas för att lämna bidrag till skogsplantering. I övrigt lämnas stöd till iståndsättning av skogar med otillfredsställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar, till skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter, till inventering av vissa skador på växande skog samt till att täcka förluster till följd av sådan statlig kreditgaranti, som avses i kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid skada på skog. Bidragsbestämmelserna för anslaget finns i kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder (ändrad senast 1976:413).

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skogsstyrelsen	Föredraganden
Ram belopp
1.   Skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark 2.   Omplantering efter snytbaggeskador m. m. 3.   Övriga åtgärder	4 500000 •5000000 3000000	+ 4500000 + 10000000 +  1000000	-
	12500000	+ 15 500000	-
Anslag	12000000	+ 16000000	-

I anslutning till tilläggsbudget 11 föreslås ytteriigare 15 milj. kr.

Skogsstyrelsen

1. Under budgetåret 1976/77 har 3 700 ha definitivt nedlagd jordbruksmark skogsodlats med stöd av medel ur anslaget. Den anvisade bidragsramen har förbrukats helt. Efterfrågan på bidrag har överstigit tillgången.

Det uppdrag som skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket har haft att utarbeta förslag till åtgärder på mark som har tagits ur jordbruksproduktionen och inte har kommit till särskilt utnyttjande har redovisats för regeringen. Av redovisningen framgår bl.a. att ca 180000 ha nedlagd jordbruksmark kan disponeras för olika ändamål år 1980. Av denna areal beräknas ca 35 000 ha behövas för vägar, bebyggelse, naturvård m. m. och ca 30000 ha förbli outnyttjade. Resterande 115000 ha står därmed till förfogande för aktivt jordbruk och skogsbruk. Det är svårt att bedöma hur stor del som kan komma att återanvändas för jordbruksproduktion. Skogsodlingen på nedlagd jordbruksmark bör emellertid ökas från 4 500 ha per år till 7 000 ha. En förutsättning härför är bl. a. en intensifiering av markanvändningsplaneringen som görs av skogsvårdsstyrelserna och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 60

som innebär en sammanvägning av olika användningsintressen. Styrelsen föreslår att ifrågavarande bidragsram ökas med 4,5 milj. kr. till 9 milj. kr. Vidare föreslås att bidragsramen liksom hittills får i begränsad omfattning tas i anspråk för att upprätta nämnda planer.

2. Under budgetåret 1976/77 har 9 milj. kr. utbetalats i bidrag för omplantering efter snytbaggeskador m. m. Behovet av bidrag har varit avsevärt större. Snytbaggens härjningar har successivt ökat. Skogsvärdsstyrelserna får allt svårare att hävda skogsvårdslagens bestämmelser om snabba återväxtåtgärder. Vidare antas risken för skador göra markägarna tveksamma till slutavverkning. Detta leder i sin tur till råvaruförsörjningsproblem för främst sågverksindustrin.

Styrelsen föreslår att nuvarande bidragsbestämmelser ändras så att bidrag kan utgå dels tills nya bekämpningsmetoder som uppfyller skäliga krav på säkerhet har skapats, dels vid omplantering även efter skador som har inträffat efter år 1975, dels också om det behövs en andra omplantering. Styrelsen föreslår vidare att bidrag får beviljas inom en ram av 15 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Detta belopp räcker för plantering av ca 15 milj. plantor. Behovet av omplantering kommer dock troligen att bli avsevärt större varför styrelsen räknar med att ytteriigare medel kommer att behöva anvisas på tilläggsbudget. Mot bakgrund härav och mot bakgrund av behovet att påskynda och förenkla handläggningen är det enligt styrelsen önskvärt att regeringen får riksdagens bemyndigande att i mån av behov besluta om bidrag för ifrågavarande ändamål utan att bidragsramarna belastas. Sådant bemyndigande finns f.n. i fråga om bidrag till åtgärder mol insektshärjning av större omfattning i samband med skada på skog.

3.   Ramen för bidrag till övriga åtgärder används främst till åtgärder för
att häva otillfredsställande skogstillstånd på vissa försumpade marker i
södra och mellersta Sverige. Sammanlagt har ca 6400 ha dikats och 2 300
ha skogsodlats. Den anvisade bidragsramen har förbrukats helt. Den hit
tillsvarande verksamheten bör mot bakgrund härav bedrivas i oförändrad
omfattning. Bidragsramen för ändamålet bör ökas med 1 milj. kr. till 4 milj.
kr.

För att vid valet av dikningsobjekt möjliggöra en angelägen avvägning mellan skogsproduktions- och andra intressen behöver skogsvårdsstyrelsernas arbeie med översiktlig planläggning intensifieras. För ändamålet har medel beräknats under anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna.

Under budgetåren 1966/67-1971/72 och 1976/77-1977/78 har bidrag beviljats inom ifrågavarande ram för försöksverksamhet med mekaniserad dikning, gödsling och skogsodling av myrmark. Försöken skall nu revideras och utvärderas. Efter samråd med Sveriges lantbruksuniversitet föreslår styrelsen att under budgetåret 1978/79 får tas i anspråk 100000 kr. av ifrågavarande ram för ändamålet.

4.  Utbetalningarna under anslaget beräknas till 28 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 61

Föredraganden

I anslutning till tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår föreslår jag senare denna dag att ytterligare 15 milj. kr. skall kunna anvisas som bidrag till omplantering efter snytbaggeskador m. m. Jag föreslår samtidigt att bidrag skall kunna utgå även vid omplantering av skogskulturer som har skadats år 1976. Någon ytterligare vidgning av bidragsbestämmelserna är jag inte beredd att förorda bl.a. med hänsyn till att statsbidragen till skogsbruket ses över av 1973 års skogsutredning (Jo 1973:06). Utredningen kommer att redovisa sina förslag inom kort. Vid prövningen av utredningens förslag kommer behovet av åtgärder med anledning av bl.a. snytbaggeskador att övervägas. Visst statsbidrag bör emellertid kunna utgå även under nästa budgetår.

Jag föreslår att ramen för statsbidrag till skogsodling på nedlagd jordbruksmark tas upp med 4,5 milj. kr. (I). För statsbidrag till omplantering efter snytbaggeskador m.m. bör ramen tas upp med 5 milj. kr. (2). För statsbidrag till med anslaget i övrigt avsedda åtgärder bör ramen tas upp med 3 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn bl. a. till medelsbehovet för försöksverksamhet med mekaniserad dikning m.m. av myrmark (3). Regeringen bör kunnajämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 12 milj. kr. (4).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 12500000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagdjordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

2. till Bidrag till skogsförhättriiigar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 12000000 kr.

D 4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo

1976/77 Utgift 20 968629

1977/78 Anslag 20000000

1978/79 Förslag 20 000000

Statsbidrag utgår för atl bygga skogsbilvägar. Till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt kan förhöjt bidrag lämnas. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1943:530) angående statsbidrag till vissa väg-och fiottledsbyggnader m. m. (ändrad senast 1976:412).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

62

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skogs-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Rambelopp
1. Skogsvägbyggnadsföretag
i det inre stödområdet	21500000	+ 13 500000	-
2. Skogsvägbyggnadsföretag
utanför det inre stödområdet	8000000	+ 13 000000	-
3. Förhöjning av statsbidraget
till skogshuvudvägar av
särskild betydelse från
fritidssynpunkt	500000	-	_
4. Statsbidrag till drift
av skogsvägar	-	+ 19500000	-
5. Kreditgaranti till skogs-
vägbyggnadsföretag	-	+ 3000000	-
	30000000	+49000000	-
Anslag	20000000	+44500000	-

Skogsstyrelsen

1. Under budgetåret 1976/77 har bidrag beviljats till sammanlagt 840 km
skogsvägar i det inre stödområdet varav för ca 700 km från ifrågavarande
anslag. Ca 75% av skogsmarken i området finns nu inom acceptabelt av
stånd från väg. Resterande areal representerar avsevärd produktionskapa
citet och sysselsättning. Det är därför angeläget all skogsvägar byggs även
där. Visst behov finns att bygga om äldre skogsvägar.

Markägarnas intresse av att bygga skogsvägar är stort i området. Skogsvårdsstyrelserna kan om medel ställs till förfogande öka verksamheten till minst 25% över långtidsplanens 800 km per år. Styrelsen föreslår atl bidragsramen ökas med 13,5 milj. kr. till 35 milj. kr. för alt göra detta möjligt. Styrelsen föreslår vidare att 100000 kr. av ifrågavarande rambelopp får användas för undersökningar i syfte att anpassa de tekniska normerna och att erhålla metoder för effektivare användning av material och maskiner.

2. I övriga delar av landet har bidrag beviljats till ca 450 km skogsvägar
under budgetåret 1976/77. Viss ombyggnadsverksamhet har även skett.
Även om nybyggnad av skogsvägar fortfarande är nödvändig i detta områ
de är det mest angeläget att bygga om sådana vägar som har för låg stan
dard för nuvarande transportsystem. Drygt 50% av skogsmarksarealen be
tjänas av sådana vägar. Om- och nybyggnadsverksamheten behöver därför
ökas till minst 2 000 km per år. Av praktiska skäl bör verksamheten dock
begränsas till 1000 km under budgetåret 1978/79. För att detta skall bli
möjligt behöver rambeloppet för skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre
stödområdet ökas med 13 milj. kr. till 21 milj. kr.

För att ombyggnadsverksamheten i området skall få önskvärd omfattning och inriktning bör bidrag i fortsättningen kunna utgå med högst 60%

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 63

av godkänd kostnad mot nuvarande högst 50%.

3. Förhöjt statsbidrag till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt har inte utgått under budgetåret 1976/77. Efter regeringens medgivande har rambeloppet i stället utnyttjats för sedvanliga bidrag i det inre stödområdet. Visst behov av medel kan uppkomma under budgetåret 1978/79. Styrelsen föreslår därför att ramen tas upp med 500000 kr.

4 och 5. I skrivelse den 29 april 1974 har styrelsen hemställt att det statliga stödet till skogsväghållning utökas att omfatta drift av skogsvägar samt att den nuvarande låneformen ersätts med statlig kreditgaranti för lån. Det är angelägel att denna verksamhet kan påbörjas under budgetåret 1978/79. För dessa båda ändamål behöver anvisas två nya rambelopp av resp. 19,5 milj. kr. och 3 milj. kr.

6. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 64,5 milj. kr.

Föredraganden

Som jag tidigare har erinrat om gör 1973 års skogsutredning en översyn av statsbidragen till skogsbruket och utredningen kommer inom kort atl redovisa sina förslag. Jag är därför inte beredd att förorda någon ändring av bestämmelserna om statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag eller någon utvidgning av stödet. Jag föreslår att ramen för statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet tas upp med oförändrat 21,5 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn bl. a. till medelsbehovet för undersökningar rörande tekniska normer m. m. För statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet bör ramen tas upp med oförändrat 8 milj. kr. (1, 2, 4, 5). För förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt bör tas upp en ram av oförändrat 500000 kr. (3). Regeringen bör kunnajämka fördelningen mellan de olika ändamålen.

För utbetalning under anslaget beräknar jag 20 milj. kr. (6).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 30000000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

2. till Vägbyggnader pä skogar i enskild ägo för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 20000000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

D 5. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.

1976/77 Utgift 37679291

1977/78 Anslag 45 000000

1978/79 Förslag 45 000000

Statsbidrag utgår till markägare i Norrland utom Gästrikland samt inom vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län. Huvuddelen av anslaget

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

64

utnyttjas för bidrag till ålgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige. Viss mindre del används för att fullgöra tidigare planerade åtgärder inom s.k. samverkansområden i de fyra nordligaste länen. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1974:472) om statsbidrag till skogsvård i norra Sverige, kungörelsen (1940: 599) angående villkor för statsbidrag till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. samt i regleringsbrev för budgetåret 1960/61 angående bl. a. det särskilda stödet åt skogsbruket i övre Norriand.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Skogs-                  Föredra-slyrelsen               ganden
Rambelopp Intensifierad skogsvård i norra Sverige Anslag	49000000 45000000	+ 20000000 + 14000000

Skogsstyrelsen

Stödet till intensifierad skogsvård i norra Sverige har starkt stimulerat intresset för all utföra skogsvårdsåtgärder och öka självverksamheten. Bl. a. har ej godtagbara återväxter förbättrats i stor omfattning. Ungskogsröjningarna har ökat påtagligt och dikningsverksamheten har varit omfattande. Stödet har inneburit ett väsentligt tillskott till sysselsättningen. Den för budgetåret 1976/77 anvisade bidragsramen har förbrukats helt. Bidraget har fördelats med 27% till Norrbottens län, 21% till Västerbottens län. 14% till Jämtlands län. 11 % till Västernorriands län, 10% till Gävleborgs län, 9% till Kopparbergs län och 8% till Värmlands län. Fördelningen på ägargrupper har varit följande, nämligen 58% till privata skogsägare, 27% till bolag och 15% till staten och andra allmänna skogsägare. Sysselsättningseffekten har beräknats till sammanlagt ca 117000 dagsverken.

Med ledning av inkomna ansökningar om bidrag, del långsiktiga behovet av åtgärder och de praktiska möjligheterna att utföra arbetena har styrelsen efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen bedömt att rambeloppet för budgetåret 1978/79 bör ökas med 20 milj. kr. till 69 milj. kr. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 59 milj. kr.

Föredraganden

Jag föreslår att ramen för statsbidrag till intensifierad skogsvård i norra Sverige tas upp med oförändral 49 milj. kr. För utbetalning under anslaget beräknar jag 45 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret  1978/79 statsbidrag beviljas med

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 65

sammanlagt högst 49000000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige, 2. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 45 000000 kr.

D 6. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m.m.

1976/77 Utgift 1603 872

1977/78 Anslag 2 329000

1978/79 Förslag 2 515 000

Från anslaget bestrids kostnader för rådgivnings- och kursverksamhet riktad till skogsägare och skogsarbetare med syfte att främja skogsbrukets rationalisering samt för viss personalutbildning och information.

Skogsstyrelsen

Rådgivningsverksamheten, som planeras för femårsperioder, bedrivs dels i direkt kombination med skogsvårdsstyrelsernas serviceverksamhet, bidragsgivning och lagövervakning, dels som ren utbildning för skogsägare och anställda i privatskogsbruket. Rådgivningen bör under de närmaste åren inriktas främst på produktionsfrämjande åtgärder och arbetsmiljö. När det gäller produktionsfrämjande åtgärder är beståndsanläggningen det väsentligaste arbetsområdet. Rådgivning i återväxtfrågor kräver bl.a. stora insatser med uppsökande verksamhet för att skogsägare som inte bor på sina fastigheter skall nås. Intensivare rådgivning, bl.a. teknisk sådan, behövs i fråga om röjning och gallring. Styrelsen beräknar starta en ny rådgivningskampanj nästa budgetår med syfte att informera om den väntade nya skogsvårdslagstiftningen. Den pågående rådgivningen i skogsskyddsfrågor planeras fortsätta de närmaste åren. Med hänsyn till de stora riskerna för olycksfall och ohälsa i skogsarbete måste rådgivningen i arbetsmiljö-frågor ges hög prioritet. För denna krävs ökade resurser.

Informationen till den enskilde skogsbmkaren måste utökas i fråga om hans rättigheter och skyldigheter i olika sammanhang. Bl.a. gäller detta frågor om statsbidrag, skogsvårdslagens bestämmelser, skogsskydd, arbetsmiljöfrågor i allmänhet och den nya arbetsmiljölagen. För att skogsvårdsstyrelserna skall kunna lillgodose myndigheters, företags, organisationers, skolors och allmänhetens efterfrågan på skoglig information krävs väsentligt ökade resurser.

En förstärkning av personalutbildningen planeras främst i fråga om vidareutbildning av förmän, fortbildning av rådgivare och plantskolepersonal och i fråga om organisations- och samarbetsfrågor. De pedagogiska hjälpmedel som är nödvändiga i rådgivningsverksamheten behöver förnyas och utökas. 5    Riksdagen 1977/78. I saml. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 66

Styrelsen tillstyrker en hemställan från Sveriges skogsvårdsförbund om statsbidrag med 100000 kr. för intensifierad informationsverksamhet.

Mot denna bakgrund ökar medelsbehovet för budgetåret 1978/79 med 1 150000 kr. Anslaget bör tas upp med 3479000 kr.

1.   Pris- och löneomräkning 346000 kr.

2.   O-alternativet innebär en nedskärning av insatserna på områdena ar
betsmiljö, skogsvårdslagen, skogsskydd och beståndsanläggning (+212000
kr.).

Föredraganden

Anslaget bör höjas med 186000 kr. till 2515000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2515000 kr.

D 7. Främjande av skogsvård m. m.

1976/77 Utgift 8764 270 Reservation 1752017

1977/78 Anslag 7 500000

1978/79 Förslag 7 500000

Anslaget är avsett att användas för åtgärder som främjar skogsvård samt arbetarskydd och arbetsmiljö i skogsbruket. Regeringen har föreskrivit att skogsstyrelsen får disponera medlen efter beslut av regeringen i varje särskill fall efter förslag av skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen

Anslaget har under budgetåret 1976/77 använts för rådgivnings- och informationsinsatser inom områdena beståndsanläggning, beståndsvård, skogsskydd och naturvård samt för vissa utredningar och undersökningar inom nämnda områden. Vidare har inköp av maskiner och redskap för demonstration av avverkningsarbete finansierats från anslaget. Under innevarande budgetår kommer anslaget att användas även för bl. a. rådgivning om återväxtfrågor, arbetsteknik och arbetsmiljö.

För budgetåret 1978/79 föreslår styrelsen att medel tilldelas för att fortsätta de under tidigare budgetår inledda rådgivnings- och informationsåtgärderna bl. a. med de genomförda undersökningarna som underlag. Vidare bör bl.a. påbörjade undersökningar om yrkesskador bland skogsägare fortsätta.

Anslaget bör föras upp med oförändrat 7,5 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 67

Föredraganden

Anslaget bör som skogsstyrelsen har föreslagit föras upp med oförändrat belopp. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7500000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

68

E. FISKE

E 1. Fiskeristyrelsen

1976/77 Utgift 12 778039

1977/78 Anslag 12 779000

1978/79 Förslag 15 327000

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden angående fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården, i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för statens lokala fiskeriadministration.

Fiskeristyrelsen leds av en styrelse. Chef för fiskeristyrelsen åren överdirektör. Inom styrelsen finns en administrativ byrå, en fiskebyrå, en fiskevårdsbyrå samt ett havsfiskelaboratorium och ett sötvattenslaborato-rium.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Fiskeristyrelsen

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

34 64

98

+ 7 + 4

+ 11

+ 2 + 2

+ 4

Anslag

Lönekostnader för

tjänstemän Lönekostnader för annan

personal än tjänstemän Sjukvård Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Fiskeriundersöknings-

fartygens omkostnader Övriga utgifter Ej disponerat belopp

6386000	+ 2 283000	+ 1297000
2749000	+ 301000	+ 220000
22000	-	-
284000	+ 132000	+  28000
(15000)	(+  10000)	(+  2 000)
1 187000	+ 700000	+ 700000
337000	+ 444000	+ 348000
1 336000	+ 256000	+ 42000
391000	+ 128000	-
87000	- 87000	- 87000
12779000	+4157000	+ 2548000

Fiskeristyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 2017000 kr.

2. Alternativ O innebär ökning av anslaget med I 282000 kr. och medför

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 69

minskad insats av extra personal samt minskad verksamhet med fiskeriun-dersökningsfartygen.

3. Vid administrativa byrån krävs en amanuens för personalärenden. Dessutom behöver byrån tillföras ytterligare tre assistenter för ekonomiadministrativa uppgifter samt sekreterarhjälp åt verkschefen och fackbyråerna. (+321 000 kr.)

4. För internationella ärenden behövs en byråchef (+ 165 000 kr.).

5. För verksamhetsplaneringen behövs en planeringssekreterare (+144000 kr.).

6. Vid fiskevårdsbyrån behövs en handläggare för fiskodlingsverksamheten. Vidare behöver fritidsfiskesektionen en assistent och tillfällig arbetskraft för kartritning. (+228000 kr.)

7. Fiskebyrån behöver tillföras en assistent för bearbetning av fångststatistik (+84000 kr.).

8. Vid havsfiskelaboratoriet behövs ytteriigare en laborator för ledningen av det kemiska laboratoriet vid hydrografiska avdelningen. Samtidigt kan en tjänst som förste fiskeriinspektör dras in. (+29000 kr.)

9. Vid sötvattenslaboratoriet krävs ytteriigare en laborator för forskning rörande signalkräfta m. m. Till följd av att samförläggningen med naturvårdsverkets undersökningslaboratorium upphört behöver laboratoriet en telefonist. (+216000 kr.)

10.   För att bereda tio praktikanter sysselsättning krävs 120000 kr.

11.   Anslagsposten för reseersättningar behöver ökas för att ge utrymme
för informations- och utbildningsverksamheten bland de anställda och för
det ökade behovet av utrikes resor (+60000 kr.).

12. Anslagsposten för expenser behöver tillföras medel för årlig ersätlning till statens datamaskinfond. Vidare behöver posten räknas upp på grund av ökade tryckningskostnader för publikationstryck och för att täcka kostnader för utmärkelser, personalvård och höjda avgifter för anlitande av PK-bankens lönesystem. (+360000 kr.)

13. Anslagsposten för övriga utgifter behöver ökas för att bekosta söt-vattenslaboratoriets registrering och administration av fiskmärkning i sötvatten som f. n. finansieras med vattenavgiftsmedel (+60000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 15 327000 kr. Jag har därvid räknat medel för en handläggare för personalärenden (3) och en handläggare för bl.a. internationella ärenden (4). Jag har också räknat medel för två biträden och expenser för automatisk databehandling av fångststatistik och fiskelicenser som hänger samman med bilaterala avtal på fiskets område (12).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 15 327000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

70

E 2. Statens lokala fiskeriadministration

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

5 903 000 7 395000

Statens lokala fiskeriadministration omfattar fiskenämnderna, fiskeriin-lendenlorganisationen, statens fiskeriingenjör, statens fiskodlingsanstalt i Älvkarieby och statens fiskeriförsöksanstalt i Kälarne. Driften av anstalterna bekostas av vattenavgiftsmedel och visst bidrag av statens vattenfallsverk. Vissa utgifter för fiskenämnderna redovisas under anslaget Lantbruksnämnderna (punkten B 2).

	1977/78	Beräknad ändring	i 1978/79
		Fiskeri-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal
Handläggande personal	54	+ 1	—
Övrig personal	3	+ 1	-
	57	+ 2	—
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	5574000	+ 1838000	+ 1535000
Sjukvård	42000	-	-
Reseersättningar	150000	+    33000	+     13000
Lokalkostnader	303000	-	-
Expenser	51000	+      14000	+       2 000
Utredningar i vattenmål	-	+6260000	-
Driften av fiskodlings-
anstalterna	-	+   725000	-
Ej disponerat belopp	58000	-     58000	-    58000
	6178000	+8812000	+ 1492000
Uppbördsmedel
Bidrag av vissa fiske- och
arrendeavgiftsmedel	175000	-   175000	-
Ersättningar för undersökningar	100000	+ 6260000	-
	275000	+ 6085000	-
Nettoutgift	5903000	+ 2727000	+ 1492000

Fiskeristyrelsen

1. Pris- och löneomräkning I 608000 kr.

2. Alternativ O innebär ökning av anslaget med 1 235000 kr. och medför bl. a. vakantsättning av ett antal fiskerikonsulenttjänster vid fiskenämnderna.

3. Eftersom västra fiskeriintendentdistriktet fr. o. m. den 1 juli 1977 omfattar även sötvattnen i de län som ingår i distriktet behöver fiskeriinten-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 71

denten tillföras förstärkning med en biträdande fiskeriintendent och en kansliskrivare ( + 213000 kr.).

4. Den personal som är förtecknad under anslaget Kostnader för fiske-utredningar i vattenmål m. m. föreslås bli redovisad under förevarande anslag. Kostnaden beräknas tolalt till 6260000 kr. Den föreslås täckas genom taxeinkomster vilka bör tas till uppbörd under anslaget.

5. På grund av den begränsade tillgången på avgiftsmedel enligt 2 kap. 10 § vattenlagen bör den del av driftskostnaderna för fiskodlingsanstalten i Älvkarieby och fiskeriförsöksanstalten i Kälarne som f. n. bekostas av sådana medel i fortsättningen täckas från detta anslag. Medelsbehovet beräknas till 900000 kr. Därav upptas 725000 kr. som en särskild utgiftspost. Samtidigt föreslås uppbördsposien Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel utgå. ( + 900000 kr.)

Föredraganden

Jag är inte beredd att biträda fiskeristyrelsens förslag om ändrad finansiering av kostnaderna för den för handläggning av vattenmål anställda personalen. Till frågor som hänger samman med tillgången på avgiftsmedel enligt 2 kap. 10 § vattenlagen (1918:523) för fiskodlingsverksamhet avser jag att återkomma i den av mig under punkten E 3 aviserade propositionen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 395000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens lokala fiskeriadministration för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7395 000 kr.

E 3. Främjande i allmänhet av riskerinäringen

Fiskerikommittén har den 26 september 1977 avgett betänkandet (SÖU 1977:74) Fiskerinäringen i framtiden. De förslag som lagts fram av kommittén berör bl. a. anslagen Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. Särskilt omställningsstöd till fiskare, m.m., Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske och Prisreglerande åtgärder på fiskets område.

Det är min avsikt att senare föreslå regeringen alt lägga fram särskild proposition om riktlinjer för fiskeripolitiken samt om prisregleringen på fisk under budgetåret 1978/79.

Jag hem,ställer att regeringen föreslår riksdagen

att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1978/79 beräkna ett reservationsanslag av 1000000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

72

E 4. Kursverksamhet pä fiskets område

1976/77 Utgift 359661 Reservation 307271

1977/78 Anslag 455 000

1978/79 Förslag 455000

Anslaget används huvudsakligen för yrkesutbildning av fiskare, för viss fortbildning av fiskeritjänstemän samt för undervisningskurser och studieresor som är till nytta för verksamheten i sammanslutningar av större betydelse för fritidsfisket.

	1977/78	Beräknad ändring	; 1978/79
		Fiskeri-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Till fiskeristyrelsens disposition
för yrkesutbildning av
fiskare m.m.	380000	+ 100000	-
Fortbildning av fiskeritjänstemän	50000	+ 250000	-
Statsbidrag till Svenska
fiskarenas studieförbund för
dess allmänna verksamhet	25000	-	-
Statsbidrag till Sveriges fritids-
fiskares riksförbund för kurs-
verksamhet	-	+ 25000	-
	455000	+ 375000	—

Fiskeristyrelsen

1. Ansökningarna om bidrag till kurser för yrkesutbildning av fiskare uppgår f.n. till ca 700000 kr. Föratt täcka utgifter för höjda arvoden m. m. samt tillgodose ökade anspråk på kurser särskilt i ekonomiska och tekniska ämnen inom fiskets område behöver posten ökas med 100000 kr.

2. Omorganisationen av fiskeriadministrationen ställer ökade krav på personalutbildningen. Antalet anställda uppgår till ca 250. Medelsbehovet beräknas till 300000 kr.

3. Eftersom behovet av utbildning på fritidsfiskets område är mycket stort förordas att statsbidrag ulgår till Sveriges fritidsfiskares riksförbund fördess kursverksamhet med 25 000 kr.

Föredraganden

1 detta sammanhang vill jag omnämna att chefen för utbildningsdepartementet tidigare denna dag vid punkten D 5 under nionde huvudtiteln har förordat atl en allmän utbildningslinje benämnd fiskevårdslinjen inrättas vid universitetet i Göteborg.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 455 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 73

E 5. Bidrag till fiskehamnar m. m.

1976/77 Utgift 6 119224 Reservation 3 572 343

1977/78 Anslag 6450000

1978/79 Förslag 7323 000

Från anslaget utgår bidrag enligt kungörelsen (1971:384) om statsbidrag till fiskehamnar. Från anslaget täcks också underskott vid driften av statliga fiskehamnar och kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar samt för ulmärkning av fiskegränser. Vidare bestrids kostnadema för fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för fariedsverksamhelen, sjöräddningsväsendet, fyrar och andra säkerhetsanordningar m. m.

Fiskeristyrelsen

För verksamheten under budgetåret 1977/78 beräknas ett belopp av drygt 6,5 milj. kr. vara disponibelt. Medlen väntas komma att tas i anspråk under budgetåret. För budgetåret 1978/79 beräknas medelsbehovet till 8650000 kr. Därav upptas för statsbidrag till fiskehamnar 5711000 kr., för täckande av underskott vid driften av de statliga fiskehamnarna 500000 kr., för underhåll och drift av fiskefyrar och ulmärkning av fiskegränser 150000 kr. samt för fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för fariedsverksamhelen m. m. 2289000 kr.

Föredraganden

Det är min avsikt att föreslå regeringen att ge fiskeristyrelsen i uppdrag att mot bakgrund av bl.a. fiskerikommitténs förslag utreda behovet av hamnar för yrkesfiskets behov.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förordar jag att anslaget räknas upp med 873000 kr. till följd av ökade kostnader för att täcka fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten m. m.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 323 000 kr.

E 6. Isbrytarbjälp åt fiskarbefolkningen

1976/77 Utgift 43 107

1977/78 Anslag 20000

1978/79 Förslag 20000

Från anslaget utgår bidrag och ersättning i samband med isbrytning för fiskets behov.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 74

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 20000 kr.

E 7. Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen

1976/77 Utgift 1635 709 Reservation 872 869

1977/78 Anslag 1470000

1978/79 Förslag 1470000

Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukas i yrkesmässigt fiske. Medlen fördelas av fiskeristyrelsen och fiskenämnderna efter ansökan av fiskarorganisationer. Anslaget beräknas på grundval av kalkyler över bensinåtgången som utförs med tre års mellanrum.

Fiskeristyrelsen

Bensinåtgången i yrkesmässigt fiske harar 1974beräknats till 2 100400 liter åriigen för perioden 1976/77-1978/79. Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av I 470000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

E 8. Särskilt omstäUningsstöd till fiskare, m. m.

E 9. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten E 3 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

1. till Särskilt omställningsstöd till fiskare, m.m. för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 3000000 kr.,

2. till Täckande av förluster vid statUg kreditgaranti till fiske för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 75

E 10. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m.

1976/77 Utgift 128603

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Från anslaget bestrids kostnaderna för de fiskeutredningar i vattenmål som utförs inom statens lokala fiskeriadministration. Kostnaderna finansieras med ersättningar som las till uppbörd under anslaget. Ersättningarna betalas av sökandena i de vattenmål i vilka särskilda utredningar utförs. Regeringen meddelar årligen bestämmelser och fastställer stat för verksamheten.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Fiskeri- Föredra-

styrelsen ganden

Personal

Handläggande personal 19

Övrig personal 35

54

Fiskeristyrelsen

I enlighet med styrelsens förslag att den personal som f. n. är förtecknad under förevarande anslag fr.o.m. budgetåret 1978/79 skall redovisas under anslaget Statens lokala fiskeriadministration upptar styrelsen ej något anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten E 2 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för Jlskeutredningar i vattenmål m. in. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E II. Ersättning till strandägare för mistad iiskerätt m. m.

1976/77 Ulgift 535107

1977/78 Anslag 200000

1978/79 Förslag 100000

Från anslaget bestrids huvudsakligen ersättningar till strandägare enligt lagen (1950: 599) om ersättning för mistad fiskerätt m. m.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med 100000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 76

Föredraganden

Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag minskas  med 100000 kr. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 100000 kr.

E 12. Bidrag tiU fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten

1976/77 Utgift - Reservation 711017

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Från anslaget utgår bidrag till utövare av yrkesmässigt fiske inom vattenområde där möjligheterna till utkomst av fiske försämrats genom avlysning på grund av att fisk från området genom förorening får anses otjänlig till människoföda. Bestämmelser har meddelats i regleringsbrev för budgetåret 1977/78.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av I 000 kr.

E 13. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten E 3 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

till Prisreglerande åtgärder på fiskets område  för budgetåret 1978/79 beräkna ett förslagsanslag av 45000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

77

F. SERVICE OCH KONTROLL

F 1. Statens livsmedelsverk

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

33651001 35 859000 40512000

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Till verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinäror-ganisationen.

Statens livsmedelsverk leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns tre avdelningar, nämligen hygienavdelningen, undersökningsavdelningen och administrativa avdelningen.

250

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens                 Föredra-livsmedelsverk     ganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	95 155	+ 8 + 6

+ 14

Anslag

Lönekostnader	19812000	+ 5 389000	+ 3 386000
Sjukvård	36000	+      5 000	+       5 000
Reseersättningar	553000	+      2000	-    85000
Därav utrikes resor	(115000)	(+    37000)	(-)
Därav engångsutgifter	(128000)	(-   128000)	(-   128000)
Resor som ersätts av
uppdragsgivare	10000	-	-
Lokalkostnader	7605000	+ 1 167000	+ 1 167000
Expenser	2493000	+  609000	+   255000
Utrednings- och under-
sökningskoslnader	3 742000	+   774000	+   436000
Uppdragsverksamhet	60000	-	-
Kursverksamhet	504000	+    90000	+    50000
Informalionsverksamhel	454000	+    45000	+    27000
Teknisk expertis m. m.
på det regionala planet	306000	+    31000	-   306000
Kostnader för utförselkontroll
av livsmedel	1000	-	_
Kostnader för införselkontroll
av vegetabilier	1000	-	-
Ej disponerat belopp	282000	-	-   282000
	35859000	+8X12000	+ 4653000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 78

Inkomster vid statens livsmedelsverk, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1 milj. kr. (1977/78 1,0 milj. kr.).

Slutens livsmedelsverk

1. Pris- och löneomräkning 5 849000 kr.

2. Altemativ O skulle med hänsyn till trygghetslagarna medföra att ett tiotal tjänster inle kan återbesättas vid uppkommande vakans. Verkets möjligheter att anlita andra institutioner för undersökningsuppdrag skulle vidare reduceras. Verkets möjligheter att utarbeta nya moderna metoder för livsmedelsanalyser samt analyskapacitet skulle därigenom också minska liksom de vetenskapliga kontakterna med andra institutioner. (+1911000 kr.)

3. Livsmedelslaboratoriets kemiska sektion II leds av en förste kemist. På grund av ökade krav på kontroll av livsmedelstillsatser och främmande ämnen i livsmedel bör sektionen förstärkas med en laborator (+156000 kr.).

4. Näringslaboratoriets kostsektion behöver förstärkas med en tjänst som livsmedelstekniker och en laboralorieassistenttjänst (+ 169000 kr.).

5. Toxikologiska laboratoriet behöver förstärkning med personal för riskbedömningar samt uppställande av toleransgränser i vissa fall. En ytteriigare tjänst som assistent bör inrättas. För laboratoriets experimentella verksamhel behövs en tjänst som laboratorieassistent. För djurenheten vid toxikologiska laboratoriet behövs ytterligare två tjänster som försöksdjurstekniker. ( + 357 000 kr.)

6. Ökade resurser behövs för utrednings- och undersökningsverksamhet avseende bl. a. fett och mykotoxiner (+400000 kr.).

7. Med hänsyn till att normbyråns personalstyrka i relation lill arbetsområdets omfaitning visat sig vara underdimensionerad behöver byrån förstärkas med en tjänst som assistent för ärenden rörande främmande ämnen i livsmedel (+113000 kr.).

8. För tillsyn av anvisningslaboratorier och godkända livsmedelslaboratorier behövs en tjänst som livsmedelsmikrobiolog. Tjänsten bör benämnas statsinspektör och placeras på biologiska laboratoriet (+ 150000 kr.).

9. För att leda och samordna verkets kursverksamhet behövs en tjänst som utbildningsledare (+128000 kr.).

10. För att förstärka informationsenheten behövs ytteriigare en tjänst som assistent (joumalist) (-t-105000 kr.).

11. Anslagsposten Kursverksamhet bör i fortsättningen också användas för utbildning av egen personal. Anslagsposten bör med anledning härav räknas upp med 15000 kr. För ökade behov avseende extern utbildningsverksamhet bör anslagsposten räknas upp med 25000 kr. (+40000 kr.)

12. Verkets nuvarande sekretariat för Codex Alimentariusfrågor bör ombildas till en särskild internationell enhet och förstärkas med en tjänst som avdelningsdirektör (+ 161 000 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

79

13. För verkets planeringsverksamhet behövs en särskild planeringsenhet. För ändamålet behövs en tjänst som byrådirektör och en assistenttjänst. (+200000 kr.)

14. Med anledning av ökad tillsynsverksamhet bör medel avsedda för inrikes resor räknas upp med 50000 kr. För införselkontroll av animala livsmedel behövs ytteriigare 25000 kr. (+75000 kr.)

15. Ökade kostnader för förbrukningsmaterial med anledning av utökad laborativ verksamhet beräknas till 200000 kr.

16. Medel för representation bör räknas upp med 4000 kr.

17. För bidrag lill verkets idrottsförening bör anvisas 5000 kr. för motionsverksamhet.

Föredraganden

Medel för teknisk expertis m. m. på det regionala planet har beräknats under anslagsposten Utrednings- och undersökningskostnader. Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 40512000 kr.

F 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier

1976/77 Ulgift 13 669146

1977/78 Anslag 14 053000

1978/79 Förslag 16447000

Från anslaget avlönas personal som utför köttbesiktning vid kontroll-slakteriema. Statens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av slakteriföretagen.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Statens Föredra-

livsmedelsverk     ganden

Personal

Veterinärtjänster' Assistenttjänster

79

47

126

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Expenser

13 342000	+ 2322000	+ 2 322000
7000	_	-
690000	+ 69000	+ 69000
14000	+  3 000	+  3 000
14053000	+2394000	+ 2394000

' Härtill kommer ca 20 veterinärer som utför besiktning vid renkontrollslakterier under slaktsäsongen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 80

Avgifter för köttbesiktning, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 17,2 milj. kr. (1977/78 17,2 milj. kr.).

Statens livsmedelsverk

Pris- och löneomräkning 2 394000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av vi.ssa kostnader för köttbesiktning vid kontroll-slakterier för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 16447000 kr.

F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt

1976/77 Utgift 24 658 221

1977/78 Anslag 24 110000

1978/79 Förslag 27 198000

Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga undersökningar, vetenskaplig forskning och andra arbeten som äger samband därmed inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens områden. Anstalten producerar sera, vacciner och andra bakteriologiska preparat för djursjukvård. Anstalten bedriver upplysnings- och forskningsverksamhet bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar.

Statens veterinärmedicinska anstalt leds av styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet, som enligt särskilda föreskrifter även är styrelse för statens veterinärmedicinska anstalt. Chef för anstalten är en föreståndare. Inom anstalten finns åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, patologisk-anatomiska avdelningen, kemiska avdelningen, parasitologiska avdelningen, epizootologiska avdelningen, produktionsavdelningen och konsulentavdelningen samt en ekonomisektion.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

	1977/78	Beräknad änd	ring 1978/79
		Styrelsen	Föredra-
		för Sveriges	ganden
		lantbmks-
		universitet
Personal
Handläggande personal	55	+ 2	-
Övrig personal	156	-	-
	211	+ 2	-
Anslag
Lönekostnader	16803 000	+ 3 301000	+ 2693 000
Sjukvård	40000	+      5000	-
Reseersättningar	136000	+    76000	+     14000
Därav utrikes resor	(30000)	(+    35000)	(+      3 000)
Lokalkostnader	2860000	+   156000	+   156000
Expenser	272000	+   143000	+    27000
Särskilda undersökningar	166000	+    26000	+     17000
Övriga utgifter	3649000	+ 1421000	+   365000
Ej disponerat belopp	184000	-   184000	-   184000
	24110000	+4 944000	+3088000

Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 7,8 milj. kr. (1977/78 7,3 milj. kr.).

Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 4776000 kr.

2. Altemativ O innebär alt anstalten ej kan uppfylla sina uppgifter enligt instmktionen och att landets beredskap mol bl. a. smittsamma husdjurssjukdomar därigenom försvagas (+2216000 kr.).

3. För alt på elt tillfredsställande sätt bedriva såväl rutinverksamhet som forsknings- och utvecklingsarbete vid patologisk-anatomiska avdelningen är det angeläget med en förstärkning med en tjänst som laborator (+170000 kr.).

4. Epizootologiska avdelningens laboratorieveterinär har kvalificerade arbetsuppgifter. Till tjänsten har man dock ej fått kvalificerade innehavare. Genom att ändra tjänsten till laborator bör problemet avhjälpas (+20000 kr.).

5. Anslaget för utrikes resor är knappt och begränsar anstaltens möjligheter till snabb och effektiv information om den intemationella utvecklingen (+30000 kr.).

6. Genom intensifierade engagemang i miljökemiska och toxikologiska frågor behövs förstärkning med en förste kemist vid kemiska avdelningen (+132000 kr.).

6   Riksdagen 1977/78. I saml. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

82

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 27 198000 kr.

F 4. Veterinärstaten

1976/77 Utgift 36078636

1977/78 Anslag 32 145 000

1978/79 Förslag 37691000

Från anslaget avlönas personal i distriktsveterinärorganisationen. Vidare bekostas bl. a. viss kursverksamhet för veterinärpersonal m. fl.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Lantbruks-		Föredra-
		styrelsen		ganden
Personal
Distriktsveterinärer	310		-	-
Anslag
Lönekostnader	28075000	+ 4743000		+ 4743000
Sjukvård	11000		-	-
Reseersättningar	2754000	+	623000	+   613 000
Därav utrikes resor	(-)	(+	10000)	(-)
Expenser	356000	+	406000	-   173 000
Kursverksamhet	214000	+	43000	+    21000
Ersällning Ull avlägset
boende djurägare	560000	+	342000	+   342000
Anskaffning av viss
laboratorieutrustning	75000		-	-
Djurskyddsfrämjande
åtgärder	100000		—	—
Försöksverksamhel med fler-
veterinärstationer	-	+	300000	-
	32145000	+ 6457000		+ 5546000

Lantbruksstyrelsen

1.   Pris- och löneomräkning 5 736 000 kr.

2. För Utrikes studieresor begärs 10000 kr.

3. För att ge djurägarna bättre service begärs medel för inköp av biltelefoner (+725000 kr.).

4. För att möjliggöra försöksverksamhet med flerveterinärstationer behövs 300000 kr.

5. Försöksverksamheten med eU system för databehandling av uppgif-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 83

ter från den veterinära praklikverksamheten har bedrivits sedan flera år. Enligt avtal mellan Svensk Husdjursskötsel (SHS)och staten om finansiering av systemet skulle detta tillämpas i hela landet fr. o. m. den I januari 1978. SHS har under våren 1977 sagt upp avtalet men önskar att försöksverksamheten skall fortsätta. Även lantbmksstyrelsen har funnit att ett slutligt ställningstagande kräver ytterligare planering och försöksverksamhet. Styrelsen avser att återkomma då verksamheten har utvärderats.

Föredraganden

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 37 691 000 kr. Jag har därvid beräknat 150000 kr. för fortsatt försöksverksamhet med veterinärmedicinska data från praklikverksamheten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Veterinärstaten för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 37691 000 kr.

F 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.

1976/77 Utgift 10991039

1977/78 Anslag 6500000

1978/79 Förslag 9 000000

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, såsom sal-monellos och mul- och klövsjuka.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med 9 milj. kr. med hänsyn till de kostnader bekämpandet av smittsamma husdjurssjukdomar under senare år uppgått till och att styrelsen bemyndigas att liksom tidigare få disponera vissa medel för särskilda undersökningar bl. a. avseende salmonellos.

Föredraganden

Jag biträder lantbmksstyrelsens förslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 9000000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 84

F 6. Bidrag till djursjukvård i vissa fall

1976/77 Utgift 10096

1977/78 Anslag 150 000

1978/79 Förslag 50000

Anslaget disponeras för statsbidrag enligt förordningen (1975:540) om bidrag till djursjukvård i vissa fall.

Lantbruksstyrelsen

Bidrag till djursjukvård i vissa fall utgår för kostnader för veterinärvård till sådana djurägare med begränsad produktion och låg inkomst vilkas djurbesättningar särskilt hårt drabbats av sjukdomsfall. Bidrag utgår endast till djurägare som har sin huvudsakliga inkomst av jord- eller skogsbruk eller av rennäring och vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst ej överstiger 15000 kr. och som ej heller påförts förmögenhetsskatt.

Med hänsyn till belastningen bör anslaget föras upp med 50000 kr.

Föredraganden

Jag biträder lantbmksstyrelsens förslag. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 50000 kr.

F 7. Statens utsädeskontroU: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift '13 390 238

1977/78 Anslag '14 784000

1978/79 Förslag 16266000

' Anslaget Statens centrala frökontrollanstah: Förvaltningskostnader.

Statens utsädeskontroll, tidigare benämnd Statens centrala frökontrollanstalt (SCF), är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i syfte att främja tillhandahållandet av fullgott utsäde. Utsädeskontrollen bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterievnad av lagar och förordningar samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten. Utsädeskontrollen har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.

Statens utsädeskontroll leds av en styrelse. Chef för utsädeskontrollen är en föreståndare. Utsädeskontrollen omfattar enheter i Umeå. Solna och Lund samt en sluten filial vid W. Weibull AB.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

85

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens cen-	Föredra-
		trala frökon-	ganden
		trollanstalt
Personal
Handläggande personal	28	+ 8	+ 8
Övrig personal	122	-15	-15
	150	- 7	- 7
Anslag
Lönekostnader	10974000	+ 1362000	+ 1063000
Sjukvård	20000	+      5000	+      5000
Reseersättningar	123000	+    24000	+     12000
Därav utrikes resor	(11000)	(+      2000)	(+       1000)
Lokalkostnader	1296000	+   286000	+   286000
Expenser	184000	+    41000	+     14000
Ersättning till domänverkets
fond för upplåten mark	30000	+       1000	+       1000
Övriga utgifter	2023000	+  255000	+   235000
Ej disponerat belopp	134000	-   134000	-   134000
	14784000	+ 1840000	+ 1482000

Inkomster vid statens utsädeskontroll, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 11,2 milj. kr. (1977/78 10,5 milj. kr.).

Statens centrala frökontrollanstalt

1.   Pris- och löneomräkning m. m. I 974000 kr.

2. O-alternativet innebär en minskning av anslaget med 790018 kr.

3. Som en följd av ändrade regler och arbetsanpassning beräknas det vara möjligt att nedbringa antalet anställda med fem personer (-377000 kr.). Vidtagna och påbörjade åtgärder under budgetåren 1968/69- 1978/79 minskar personalen med sammanlagt 57 personer.

I detta sammanhang vill jag ta upp vissa frågor rörande utsädeskontrollen.

1 september 1977 avlämnade arbetsgruppen för översyn av rationaliseringsmöjligheterna inom frökontrollverksamheten rapporten (Ds Jo 1977: 7) Översyn av utsädeskontrollen.

Nuvarande förhållanden

Statens centrala frökontrollanstalt är centralt organ för frökontrollverksamheten. Anstaltens rutinmässiga, avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl. a. undersökning av utsäde i fråga om vissa egenskaper, t. ex. grobarhet, renhet och vattenhalt samt statsplombering av utsäde. Vid kontrollodling skall anstalten även insyna växande utsädesgröda. Till den allmännyttiga

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 86

verksamheten hör att verka för samarbete mellan frökontrollanstalterna och för tillämpningen av enhetiiga principer. Anstalten bedriver vetenskaplig forskning och utför praktiska försök i syfte att utveckla analysmetoder och förbättra möjlighetema att få fram fullgoda utsädesvaror. Anstalten skall även lämna råd, anvisningar och upplysning i ämnen som rör verksamhetsområdet. Anstalten skall övervaka atl lagstiftningen på utsädesområdet efterlevs. SCF skall lämna lantbruksstyrelsen de uppgifter om utsädeskvalitelen som fordras för bedömning av ulsädesförsörjningen. Anstalten sköter vidare plombering enligt OECD:s internationella plombe-ringssystem. Den skall också utöva tillsyn över utsädesbelningen med kvicksilverhaltiga bekämpningsmedel.

SCF slår under tillsyn av lantbmksstyrelsen. Anstalten leds av en styrelse. Den består av anstaltens föreståndare och sju andra ledamöter som utses av regeringen. Anstalten är organiserad på en huvudinstitution och tre filialer. Filialerna i Lund och Umeå är öppna för alla uppdragsgivare, medan filialen i Landskrona endast betjänar utsädesföretaget W. Weibull AB. Huvudinstitutionen består av enheterna kansli, analysexpedition, renhetsavdelning och groningsavdelning. Under renhetsavdelningen finns en sektion för rensningsfrågor med försöksrenseri. Vid groningsavdelningen finns en sektion för fröpatologiska undersökningar. Till huvudinstitutionen är även statens växtsortnämnds kansli förlagt.

Institutionen i Lund består av dels en fältkontrollavdelning, dels en filial med en renhets- och groningssektion samt en analysexpedition. Fältkon-trollavdelningens verksamhet omfattar bl.a. sortanalyser av lantbruks-och köksväxter, virustestning av utsädespotatis, fältbesiktning av utsädesodlingar, kontrollodling samt provodling av nya sorter. Fältbesiktningens syfte är att bedöma en odlings lämplighet till utsäde samt ge vägledning för odlingens och skördens vidare behandling.

Anstalten har 130 fast anställda, varav 36 handläggare. Härtill kommer 45 deltidsanställda proviagare. Genom rationalisering och minskad analysverksamhet har antalet tjänster vid anstalten minskat med 57 mellan åren 1968 och 1978.

I slutet av 1960-talet utförde riksrevisionsverket i samråd med lantbruksstyrelsen en taxeöversyn vid SCF. Översynen gjordes utifrån principen om full kostnadstäckning för efterfrågade tjänster. Taxeutredningen uppskattade kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten till 30 % och kostnaderna för rutinverksamheten till 70%. Denna fördelning gäUer alltjämt.

På begäran av W. Weibull AB inrättades år 1961 en s. k. sluten filial vid företagets anläggningar i Landskrona. Förhållandet mellan utsädesföretaget och SCF regleras i särskilt avtal. SCF skall tiUsätta den ledande och kontrollerande personalen.

De lokala frökontrollanstaltema i Linköping, Skara och Örebro har resp. hushållningssällskap som huvudman. Verksamheten står under till-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

87

syn av lantbruksstyrelsen. Föreståndaren för SCF är förordnad som inspektör i tekniska avseenden. Vissa begränsningar för plomberingsverk-samheten gäller vid dessa anstalter. Vid statsplomberingen skall lantbruks-styrelsens föreskrifter och taxor följas. Speciella plomberingsområden är fastställda.

Lantbmksstyrelsen och SCF har jämsides och i samverkan med arbetsgruppen för översyn av rationaliseringsmöjligheterna inom frökontrollverksamheten utrett de tekniska förutsättningarna för att minska kontroll-kostnadema vid statsplombering av utsäde genom ändring av plomberings-bestämmelser m.m. Kostnadsbesparingen till följd av de föreslagna och genomförda tekniska förändringarna i plomberingssystemet beräknas till ca 1,5 milj. kr./år.

Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen för översyn av rationaliseringsmöjligheterna inom frökontrollverksamheten anser att den icke avgiftsbelagda, allmännyttiga verksamheten är en nödvändig uppgift för SCF. För denna verksamhel bör särskilda medel lämnas. Tillsynen och efterlevnaden av lagar och förordningar bör även framdeles åvila SCF. Praktiskt inriktad forskning är en nödvändig uppgift. Behovet av fortsatt metodutveckling och en ökad satsning främst inom potatissektorn förordas. Arbetsgruppen förordaren mera långsiktig planering av programmen. Dessa bör bedrivas i projektform. Rådgivning och upplysning till såväl jordbmk som handel bör fortsätta.

Arbetsgmppen räknar med att arbetsvolymen förden icke avgiftsbelagda verksamheten kommer att vara i stort sett oförändrad. Angelägenheten av att handeln med prydnadsväxter underkastas statlig kontroll stryks under.

Arbetsgruppen räknar inte med några större förändringar i kvantiteten statsplomberat utsäde med undantag för potatis. Andelen statsplomberad potatis bör sålunda kunna ökas till 40-50% av det totala årliga behovet, vilket skall jämföras med nuvarande 30%. Behovet av fältbesiktningsverk-samhet torde i stort förbli oförändrad, medan provning av sort för växtför-ädlarrätt kommer att ställa större krav. Krav reses nämligen numera från andra länder att Sverige skall åta sig att prova fler växtslag än vad som f. n. sker. Arbetsgruppen räknar vidare med en ökad och mer komplicerad verksamhet inom provningsområdet. Man förordar också en iniensivare upplysning till jordbrukare om värdet av analysering av det egna utsädet.

Arbetsgruppen framhåller att betydande besparingseffekter kan påvisas hos företagen, om dessa rationaliserar hanteringen vid sina utsädesmagasin. Stora variationer föreligger för kostnaden för samma mängd plomberad vara mellan olika magasin.

Vad gäller laboratorieorganisationen har arbetsgmppen inte funnit motiv för att det vid huvudanstalten skall finnas skilda avdelningar för groning och renhet. Gruppen föreslår i stället att ett laboratorium inrättas i vardera

Prop, 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 88

Umeå, Solna och Lund under var sin laboratoriechef. Analysexpeditionerna med tryckerier underställs resp. laboratoriechef. Benämningen huvudanstalt och filial tas bort och ersätts med begreppet enhet. Anstalten bör vidare ändra namn till statens utsädeskontroll.

För samordning och planering av metodutveckling, annan projektverksamhet samt för vissa tekniska uppgifter m. m. föreslås att en tjänst inrättas direkt underställd föreståndaren.

Då verksamheten inom potatisområdet väntas öka bör potatissektionen brytas ut ur fålikontrollavdelningen och ombildas lill en självständig avdelning, direkt underställd föreståndaren. Arbetsgruppen finner det nödvändigt att avdelningen förstärks med en speciell tjänst för patologi och i övrigt ges sådana resurser att bekämpande av potatissjukdomar kan effektiviseras inom ramen för kontrollverksamheten och en bättre uppföljning ske i odlar- och handelsled.

Benämningen fältkontrollavdelning bör ändras till sortkontrollavdelning. Två Ijänster vid avdelningen kan dras in.

Arbetsgmppen har vidare övervägt att överföra vissa arbetsuppgifter från kansliavdelningen till lantbmksstyrelsen men inte funnit tillräckliga skäl för detta. Med hänsyn till arbetsbelastningen bör kansliet förstärkas med en handläggare. Detta kan ske genom omändring av annan tjänst.

Den föreslagna organisationen innebär - liksom den nuvarande - att större delen av verksamheten är förlagd till Lund. Arbetsgruppen har dock inte funnit skäl att föreslå ändrad lokalisering av föreståndare och kansli.

Liksom den tidigare kontrollanstaltutredningen framhåller arbetsgruppen betydelsen av konkurrensneutralitet inom frökonlrollområdet. En sådan kan uppnås om den slutna filialen i Landskrona dras in och de fullständiga analyserna förs över till Lund. Detta skulle också medföra ett rationellare utnyttjande av anläggningen i Lund. Då viss i Landskrona övertalig personal kan erbjudas arbete i Lund blir de arbetsmarknadspolitiska förändringarna begränsade. Med hänsyn till företaget och personalen bör omställningen ske successivt.

1 fråga om de lokala frökontrollanstalterna i Linköping, Skara och Örebro anser arbetsgmppen att arbetsmarknadspolitiska skäl, inlösen av fastigheter m.m. samt kostnads- och servicefördelar för näringen gör att någon förändring f n. inte bör vidtas. De tre lokala anstalterna bör även tills vidare kunna drivas under nuvarande tekniska förutsättningar för analys-och plomberingsverksamheten och under oförändrat huvudmannaskap.

Den av SCF vidtagna anpassningen av laboratoriepersonalen till de nya, tidigare omnämnda analysreglema beräknas fullt genomförd medföra att tolv tjänster kan dras in. Avvecklingen genomförs genom naturiig avgång. Kostnaderna beräknas härigenom minska med ca 850000 kr./år.

SCF:s biståndsarbete bedöms av arbetsgruppen vara värdefullt. Skall nuvarande ambitionsnivå på detta område upprätthållas bör två tjänster som handläggare stå till SIDÄ/FAO:s disposition för biståndsverksamhet i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 89

u-länder. Arbetsgruppen räknar med en årskostnad av 200000 kr. för dessa tjänster. Enligt arbetsgruppens mening bör kostnader härför särredovisas och särskilda medel anvisas.

De organisatoriska förändringar som arbetsgruppen föreslår innebär att antalet handläggare kan minska med sju, därav tre vid den slutna filialen. Kostnaderna bör härigenom kunna minskas med lägst 400000 kr./år. Arbetsgruppens förslag medför fullt genomfört en sammanlagd minskning av kostnaderna för SCF med ca 1,25 milj. kr.

Vad gäller taxesystemet anför arbetsgruppen att arbetsmetoder ändrats sedan taxan infördes. I den fasta plomberingsavgiften finns SCF:s kostnad för tillsynen m. m. av plomberingssystemet inräknad. Kostnaden beräknas på statsplomberad mängd utsäde vid SCF. Kostnaden bör enligt arbetsgruppens mening fördelas över hela den statsplomberade mängden. Ändras beräkningsgrunden på detta sätt bör detta kunna leda till att den fasta plomberingsavgiften sänks. Med hänsyn till att avtalsförhandlingarna ofta kan ta lång tid bör i taxan finnas inbyggd en viss bedömd löneutveckling. Vidare bör anges att den vid förrättningstillfället och inte vid beställningstillfället gällande taxan skall tillämpas.

Riksdagen har tidigare godkänt principen att analyser m. m. vid filialen i Umeå med hänsyn till målet för utsädeskontrollen, liksom av rättviseskäl, inte bör kosta mer än analyser utförda vid huvudenheten. Köksväxtanaly-ser bör inte heller kosla mer än analyser av motsvarande svårighetsgrad beträffande lantbruksväxter. Kostnader för analysverksamhet som inte täcks av avgifter bör betalas över statsbudgeten. Storleken av den verksamhet som inte täckts med motsvarande inkomster utgjorde budgetåret 1976/77 för Umeå ca 420000 kr. och för köksväxtsektionen ca 740000 kr. En omräkning av nuvarande fördelningsprinciper mellan den avgiftsbelagda och icke avgiftsbelagda verksamheten bör därför företas, varvid taxan även bör ses över.

SCF:s verksamhet finansieras f. n. över två anslag, nämligen förslagsanslaget Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader och reservationsanslaget Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning. Arbetsgruppen föreslår att det förstnämnda anslaget delas upp i ett förslagsanslag benämnt Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet och ett reservationsanslag benämnt Bidrag till statens utsädeskontroll. Under förslagsanslaget bör ett formelll belopp på 1 000 kr. tas upp för uppdragsverksamheten. Influtna avgifter fömtsätts finansiera de kostnader som är förenade med verksamheten. Denna anslagsform förutsätter att en röriig kredit ställs till förfogande. Från reservationsanslaget B/t/rag till statens utsädeskontroll bör bidrag utgå för att täcka kostnaderna för dels den icke avgiftsbelagda, allmännyttiga, verksamheten, dels underskott av verksamheten i Umeå och av köksväxtanalyser. Arbetsgruppen utgår vidare från att anstalten får ett särskilt reservationsanslag för investeringar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 90

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av SIDA, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), lantbmksstyrelsen, statens centrala frökontrollanstalt, statens växtsortnämnd, Sveriges lantbmksuniversitet, länsstyrelsen i Malmöhus län, Lantbmkarnas riksförbund, Svenska lantmännens riksförbund, Sveriges fröodlareförbund, Sveriges utsädesförening. Allmänna svenska utsädes AB, W. Weibull AB, Hushållningssällskapens förbund. Lokala frökontrollanstalterna i Linköping, Skara och Örebro, Trädgårdsnäringens riksförbund. Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen SACO/SR och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Yttranden har dessutom inkommit från Landskrona kommun samt Wei-bullsholms tjänstemannaklubb och lokala agrifackklubb.

Förslaget om den allmännyttiga verksamheten tillstyrks i huvudsak av remissinstansema. Förslaget om u-landsverksamheten tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.

Förslaget till organisation av enheterna i Solna, Lund och Umeå tillstyrks av det övervägande antalet remissinstanser. Några remissinstanser anser dock att hela verksamheten i Solna bör läggas ned. Av de remissinstanser som yttrat sig över frågan om lokalisering av ledning och kansli föreslår några lokalisering till Lund. 1 fråga om stabsfunktionen och kansliavdelningen framför några remissinstanser avvikande synpunkter i förhållande till arbetsgruppens förslag. Förslaget om att bilda en särskild potatisavdelning tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser, liksom förslaget om nedläggning av den slutna filialen i Landskrona. Några remissinstanser avstyrker dock det senare förslaget. Så gör också Landskrona kommun samt Weibullsholms ijänsiemannaklubb och lokala agrifackklubb. Tre remissinstanser anser sig inle kunna la ställning i frågan, medan två anser alt även uisädesföreningen bör få en sluten filial. Frågan om de lokala anstalterna tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Taxorna behandlas av flera remissinstanser, varvid bl.a. påtalas behovet av översyn.

Föredraganden

Statens centrala frökontrollanstalt (SCF) är centralt organ för frökon-trollverksamheten. SCF:s arbetsuppgifter indelas i rutinmässig, avgiftsbelagd verksamhet och verksamhet av allmännyttig karaktär.

1 likhet med remissinstansema kan jag i stort sett ansluta mig till de förslag som arbetsgruppen för översyn av rationaliseringsmöjligheterna inom frökontrollverksamheten lagt fram. Jag tillstyrker också förslaget om ändrad benämning av anstalten till statens utsädeskontroll (SUK).

Tillsynen och efterlevnaden av lagar och förordningar bör även framdeles åvila utsädeskontrollen. Jag vill här nämna att lanlbruksstyrelsen, SCF och statens växtsortnämnd kommit in med förslag till ny utsädeslag, som

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

91

även skall omfatta handeln med prydnadsväxter. Förslaget remissbehandlas f. n.

Praktiskt inriktad forskning är en nödvändig uppgift vid utsädeskontrollen. Behovet av fortsatt metodutveckling bör understrykas. Denna verksamhet bör i enlighel med arbetsgruppens förslag bli projektbunden.

I likhet med arbetsgmppen vill jag framhålla det värdefulla arbete som utsädeskontrollen utför åt SIDA och FAO. Jag vill här också framhålla a« Sverige i FAO har betonat betydelsen av insatser på detta område.

Jag delar arbetsgmppens bedömning att några större förändringar i kvantiteten statsplomberat utsäde, med undantag för en ökad plombering av potatis, inte torde komma att ske. I likhet med arbetsgmppen vill jag framhålla att betydande besparingseffekter kan uppnås hos företagen, om dessa rationaliserar hanteringen vid sina utsädesmagasin. Stora variationer i kostnader föreligger för samma mängd plomberad vara mellan olika magasin.

I likhet med majoriteten av remissinstanserna tillstyrker jag förslaget att verksamheten skall organiseras med ett laboratorium i vardera Umeå, Solna och Lund, underställt var sin laboratoriechef Analysexpedition bör ingå i resp. laboratorium. Benämningen huvudanstalt och filialer bör tas bort och ersättas med begreppet enhet. Jag tillstyrker också förslaget att fält-kontrollavdelningen ändrar namn till sortkontrollavdelningen, liksom att potatissektionen ombildas till en egen avdelning, direkt underställd föreståndaren. Avdelningen bör förstärkas med en handläggare, i syfte att effektivisera bekämpningen av potatissjukdomar.

Föreslagen organisation av statens utsädeskontroll

Styrelse

Föreståndare

Saraordning, planering m.m. med inspektion och magasinskontroll

Kansliavdelning

Laboratorium Solna

Laboratorium Lund

Sortkontrollavdelning I       Lund

Potatisavdelning Lund

Laboratorium Umeå

Lantbruksväxt-sektion

Köksväxtsektion

Enhet i Landskrona

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 92

Några remissinstanser har föreslagit att ledning och kansli skall förläggas till Lund. Arbetsgruppen har i sitt förslag inte funnit skäl att ändra lokaliseringen. Inte heller jag är nu beredd att föreslå någon ändrad lokalisering.

Arbetsgruppen har föreslagit atl den slutna filialen vid W. Weibull AB skall dras in. Med hänsyn till vad remissinstanserna anfört delar jag inte denna uppfattning. Den slutna filialen bör sålunda, i vart fall tills vidare, finnas kvar vid företaget. Vad gäller ersättning till utsädeskontrollen bör denna enhet även svara för sin del av administrationskostnader, tillsyn m. m.

I fråga om de lokala frökontrollanstalterna i Linköping, Skara och Örebro anser jag, i likhet med arbetsgruppen och flertalet remissinstanser, all någon förändring f n. inte bör ske i deras verksamhet och nuvarande huvudmannaskap. De lokala frökontrollanstalterna har i dag inte behörighet att plombera grundutsäde utan detta är förbehållet statens utsädeskontroll. Jag avser att senare pröva möjligheterna att vidga denna behörighet till att även gälla de lokala frökontrollanstalterna.

Förslaget att uppdragsverksamheten skall vara självbärande biträder jag. Jag ansluter mig även till riksrevisionsverkets uppfattning att i uppdragsverksamheten bör ingå också viss annan verksamhet, som har ett direkt samband med denna, såsom tillsyn och rationalisering av utsädeskontrollen samt samordning av kontrollverksamheten. Analyser m. m. som utförs i Umeå bör inte kosta mer än analyser utförda vid huvudenheten. Köksväxtanalyser bör inte heller kosta mer än analyser av motsvarande svårighetsgrad beträffande lantbruksväxter. Kostnaden för den analysverksamhet som inte täcks av avgifter bör tills vidare betalas över statsbudgeten. Jag tillstyrker även förslaget att kostnader för bl.a. tillsyn av plomberingssystemet fördelas över hela den statsplomberade mängden utsäde. 1 likhet med arbetsgruppen anserjag att taxan bör ses över. Jag avser att ge i uppdrag åt utsädeskontrollen att i samråd med riksrevisionsverket och lanlbruksstyrelsen se över denna. I fråga om ändrad anslagskonstruktion avser jag att återkomma nästa budgetår.

De av mig förordade organisatoriska förändringarna innebär att på sikt fyra tjänster som handläggare kan dras in.

Med hänvisning till det anförda bör anslaget Statens centrala frökontrollanstalt; Förvaltningskostnader fr. o. m. nästa budgetår benämnas Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för utsädeskontrollen som jag har förordat,

2. till Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 16266000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 93

F 8. Statens utsädeskontroll: Utrustning

1976/77 Utgift '66583 Reservation '210

1977/78 Anslag '60000

1978/79 Förslag 80000

' Anslaget Statens centrala frökontrollanstalt; Utrustning.

Stålens centrala frökontrollanstalt

Då anslaget utgått med samma belopp sedan budgetåret 1971/72 anser anstalten att anslaget bör höjas till 100000 kr. föratt möjliggöra fortsatt rationalisering.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 7 bör anslaget Statens centrala frökontrollanstalt; Utrustning fr.o.m. nästa budgetår benämnas Statens utsädeskontroll: Utmstning. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1977/78 finns kvar på det äldre anslaget bör föras över till anslaget Statens utsädeskontroll; Utrustning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens utsädeskontroll: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 80000 kr.

F 9. Bekämpande av växtsjukdomar

1976/77 Utgift	211626
1977/78 Anslag	150000
1978/79 Förslag	175 000

Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318, ändrad senast 1977: 351) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karantänsskadegörare bestrids också från detla anslag, liksom växtinspektionens koslnader för undersökningar av vissa växtprover.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med 250 000 kr. och att styrelsen bemyndigas att använda högst 150000 kr. för brådskande undersökningar i samband med växtinspektion samt högst 30000 kr. för täckande av kostnader för växlskyddsförsök vid lanlbmksnämnderna i Östergötlands, Kalmar och Skaraborgs län.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 94

Föredraganden Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 175000 kr.

F 10. Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av I 000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens lanlbrukskemiska laboratorium.

Statens lantbrukskemiska laboratorium är centralt organ för kemisk analysverksamhet i fråga om produkter från jordbmk, skogsbmk och trädgårdsnäring samt förnödenheter för dessa näringars behov. Laboratoriet utför analyser och undersökningar på uppdrag av myndigheter eller enskilda och fungerar som servicelaboratorium för forskning och försöksinstitutioner på jordbrukets, skogsbmkets och trädgårdsnäringens områden. Laboratoriet utvecklar analys- och provtagningsmetoder av betydelse för den lantbrukskemiska analysverksamheten samt lämnar råd och upplysningar i ämnen som hör till laboratoriets verksamhetsområde.

Statens lantbrukskemiska laboratorium leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en föreståndare. Inom laboratoriet finns två avdelningar, en uppdragsavdelning och en avdelning för metodutveckling samt en ekonomisektion. Dessutom finns en norriandsfilial i Röbäcksdalen.

Verksamheten finansieras med avgifter och bidrag. Avgifterna skall i princip täcka kostnaderna för uppdragsverksamheten. Täckning av eventuellt underskott för denna verksamhet och för metodutveckling m.m. sker genom att bidrag lämnas till verksamheten från reservationsanslaget Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium.

	1977/78	Beräknad ändring	• 1978/79
		Statens lanlbrukskemiska laboratorium	Föredraganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	13 54	+ 1 + 2	-

67 +3

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

95

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Statens lantbmkskemiska laboratorium

Föredraganden

Anslag

Utgifter Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

Därav representation Övriga utgifter

Därav inventarier och apparatur

Därav förbrukningsmateriel m. m. Ej disponerat belopp

Inkomster

Uppdragsverksamhet Forskningsbidrag Bidrag

6013000	+ 1637000		+	999000
14 000	+	6000	+	6000
52000	+	40000	+	5000
(9000)	( +	27000)	(+	2000)
1 500000	+	429000	+	385000
160000	+	138000	+	16000
(1 000)	( +	1000)		(-)
530000	+	202000	-	130000
(207000)	(-	207000)	(-	207000)
(323000)	(+	409000)	(+	77000)
38000	-	38000	-	38000
8307000	+ 2414000		+ 1243000
4470000	+ 1592000		+	737000
-	+	175000	+	175000
3 837000	+	647000	+	331000
8307000	+ 2414000		+ 1	1243000

Statens lanlbrukskemiska laboratorium

1. Pris-och löneomräkning 317000 kr.

2. Alternativ O innebär nedläggning av norriandsfilialen (-206000 kr.).

3. För utveckling av analysarbetet och för att möjliggöra ökad uppdragsverksamhet behövs medel för tre tjänster och reserv för extra arbetskraft (+214000 kr.).

4. För personalutbildning, effekter av arbetsrättsreform samt inrättande av åtta praktikantplatser begärs medel (+423 000 kr.).

5. Vidare begärs ytteriigare medel till resor, expenser och övriga utgifter (+170000 kr.).

Föredraganden

Under anslaget G 9. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. harjag beräknat medel för inköp av inventarier och apparatur för statens lantbmkskemiska laboratorium. Jag förutsätter därvid att laboratoriet kommer att kunna förbättra kostnadstäckningen i sin uppdragsverksamhet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 96

Fil. Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium

1976/77 Utgift 3 335 000 Reservation

1977/78 Anslag 3 837000

1978/79 Förslag 4168000

Under anslaget anvisas medel för metodutveckling m. m. och för att täcka eventuellt underskön i uppdragsverksamheten vid statens lantbrukskemiska laboratorium.

Statens lantbrukskemiska laboratorium Anslaget bör föras upp med 4484000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen under punkten F 10 beräknar jag anslaget till 4 168000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 168000 kr.

F 12. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av I 000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens maskinprovningar.

Statens maskinprovningar har till uppgift att prova i allmänna handeln förekommande maskiner för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och livsmedelsindustri samt att lämna upplysningar om deras beskaffenhet genom att ge ut tryckta meddelanden rörande verkställda provningar. Bland maskinprovningarnas uppgifter i övrigt ingår att lämna allmänheten råd och upplysningar samt att verka för en ändamålsenlig maskinanvändning. Maskinprovningama är riksprovplats för grävmaskiner.

Maskinprovningarna leds av en styrelse. Chef för maskinprovningarna är en föreståndare. Inom maskinprovningarna finns en huvudexpedition, tre allmänna avdelningar och en avdelning för livsmedelsindustrins maskiner.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

97

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Statens maskin-    Föredra-
provningar ganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

II 18

29

+ 1

+ 2

+ 3

Anslag

Utgifter Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

Därav representation Publikationstryck Övriga utgifter Ej disponerat belopp

Inkomster

Uppdragsverksamhet

Bidrag

2954000	+ 688000	+ 428 000
3 000	+  2000	+	2 000
140000	+  10000	+	10000
(7000)	(+  3 000)	( +	3 000)
859000	+  91000	+	85000
144 000	+  13 000	+	13 000
(2000)	(-)		(-)
324000	+ 22000	+	20000
240000	+ 1440000	+	31000
36000	- 36000	-	36000
4700000	+ 2230000	+ 553 000
1 100 000	+ 150 000	+ 139000
3 600000	+ 2 080000	+414 000
4700000	+ 2 230000	+ 553000

Statens maskinprovningar

1. Pris- och löneomräkning 1 006000 kr.

2. O-alternativet innebär en minskning av anslaget med 229000 kr.

3. Inrättandet av en trädgårdssektion för provning av arbetsmaskiner för parkskötsel kräver tre tiänster och viss utrustning ( + 5 10000 kr.).

4. För serieprovning begärs medel för inköp av traktorer ( + 600000 kr.).

5. Befrielse från riksrevisionsverkets krav att leverera in till inkomsttitel den del av avskrivningen på institutionens anläggningskapital som belastar provningar med full kostnadstäckning.

6. Slopande av maximering av medel för utlandsresor.

Föredraganden

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens maskiiiprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

7   Riksdagen 1977/78. I saml. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 98

F 13. Bidrag till statens maskinprovningar

1977/78 Anslag 3 600000

1978/79 Förslag 4 014000

Under anslaget anvisas medel för att täcka vissa kostnader för myndighetsuppgifter m. m. vid maskinprovningarna.

Statens maskinprovningar

Anslaget bör föras upp med 5 680000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen under punkten F 12 beräknar jag anslaget till 4014000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till statens inaskinprovningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4014000 kr.

F 14. Statens växtsortnämnd

976/77 Utgift	224 080
977/78 Anslag	240000
978/79 Förslag	240000

Statens växtsortnämnd handhar uppgifter enligt växtförädlarrättslagen (1971:392, ändrad senast 1977: 703) och lagen (1976: 298) om statsplombering av utsäde och om växtförädlingsavgift.

Nämnden består av ordförande samt 13 andra ledamöter. Inom nämnden finns en avdelning för växtförädlarrättsfrågor samt en avdelning för odlingsvärdesprövning med en sektion för lantbruksväxter och en sektion för köksväxter. Hos nämnden finns ett kansli som förestås av en kanslichef.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

99

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Statens växtsortnämnd	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal		1 1 2	-	-
Anslag
Utgifter Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Därav ulrikes i Lokalkostnader Expenser Övriga utgifter	■esor	286000 100 50000 (28000) 20000 22000 17900	+ 35 000 + 4000 (+ 2000) + 4000 + 2000	+ 35000 + 4000 (+ 2000) + 4000 + 2000
		396000	+ 45000	+ 45000
Uppbördsmedel
Avgifter		156000	+ 2 000	+ 45 000
	Nettoutgift	240000	+43000	-

Statens växtsortnämnd

Pris- och löneomräkning 43 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 240000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 100

G. UTBILDNING OCH FORSKNING

Sveriges lantbruksuniversitet

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1976/77:67, JoU 1976/77:17, rskr 1976/77:141) har jordbrukets högskolor (lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan) fr. o. m. den 1 juli 1977 sammanförts till en högskoleenhet, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet. I lantbruksuniversitetet har också inordnats statens skogsmästarskola och djursjukhuset vid veterinärinrättningen i Skara.

Lantbruksuniversitetet leds av en styrelse. Styrelsen är styrelse även för statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Beredande organ åt styrelsen är en planeringsberedning, en utbildningsberedning samt en forskarutbildningsnämnd.

För planering och ledning av den grundläggande utbildningen vid lantbruksuniversitetet har införts en linjenämndsorganisation, uppbyggd på samma sätt som inom högskolan i övrigt. Styrelsen har inrättat sex linjenämnder för de åtta utbildningslinjerna vid universitetet, nämligen för agronom- och hortonomlinjerna. landskapsarkitektlinjen, lantmästar- och trädgårdsteknikeriinjerna, jägmästarlinjen, skogsmästarlinjen och veterinärlinjen.

Forsknings- och forskarutbildningsområdena vid lantbruksuniversitetet har definierats som lantbruksvetenskaplig, skogsvetenskaplig resp. veterinärmedicinsk fakultet. Vid vaije fakultet finns en dekanus. en kollegienämnd, ett fakultetskollegium, en tjänsteförslagsnämnd samt planerings-och ledningsorgan för den programbundna forskningen och försöksverksamheten. Vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten sker liksom tidigare planeringen av försöksverksamheten i försökskollegiet med dess sektioner samt lokalt i distriktsförsöksnämnderna. Vid den skogsvetenskapliga och veterinärmedicinska fakulteten har nya forskningsnämnder inrättats.

Sveriges lantbriiksuiiiversitet

I sin anslagsframställning för budgelårel 1978/79 sammanfattar lantbruksuniversitetet huvudlinjerna i verksamheten vid lantbruksuniversitetet och ger en översikt över de delar av verksamheten som kommer till uttryck i budgetförslaget.

Anslagen till verksamheten vid lantbruksuniversitetet uppgår innevarande budgetår till sammanlagt ca 264 milj. kr. Antalet anställda är totalt ca 3 300.

Av de sammanlagda resurserna vid lantbruksuniversitetet beräknas ca 25 7r disponeras för utbildning. Åriigen antas till grundutbildning vid lantbruksuniversitetet sammanlagt ca 500 studerande. Antalet studerande, in-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 101

beräknat bl. a. forskarstuderande och specialstuderande, uppgår till drygt 2000.

Anslagsökningar begärs för fortsatt uppmstning av utbildningsresurserna för veterinämtbildningen med utgångspunkt i riksdagens beslut om ökad antagning till veterinärlinjen, förstärkning av basresurserna för att klara kostnadsökningar till följd av beslut om omlokalisering och organisationsförändringar, utbyggnad av personalutbildning och information, ordinariesättning av personliga tjänster för att säkerställa kontinuiteten inom väsentiiga utbildnings- och forskningsområden samt utbyggnad av forskning och försöksverksamhet om ökad användning av växtnäring m. m. samt problem kring bevattning, markbiologi och djurhälsa.

Lantbmksuniversitetet har utrett behovet av en utökad antagning av jägmästare och skogsmästare. Utvecklingstendenserna inom skogsbruket har bedömts peka på ett ökat behov av skogligt utbildad personal, vilket motiverar en ökning av utbildningskapaciteten på jägmästar- och skogsmästar-linjema. En särskild arbetsgmpp har utarbetat ett förslag till ny utbildningsplan för jägmästarutbildningen som totalt föreslås omfatta 200 poäng. Vidare föreslås att till lantmästarlinjen utöver nuvarande 134 studerande per år ytterligare sex studerande antas fr. o. m. den 1 juli 1978.

Jag vill här också ta upp frågan om riksskogstaxeringens organisation m. m. Statskontoret har på uppdrag av regeringen utrett vissa frågor om riksskogstaxeringen.

Nuvarande förhållanden. Riksskogstaxeringen är i dag knuten till institutionen för skogstaxering vid Sveriges lantbruksuniversitet. Taxeringen skall ge underlag för planering och kontroll på riks- och regional nivå av resursen skog samt ge underlag för den skogliga forskningen.

Statskontorets förslag. Statskontoret framhåller att riksskogstaxeringen fungerat väl i nuvarande organisation och föreslår en fortsatt anknytning till lantbruksuniversitetet med placering i Umeå.

Statskontoret föreslår i stort sett samma inriktning av verksamheten som tidigare. Enligt statskontoret bör dock framdeles samråd ske med den rådgivande grupp som är knuten till skogsstyrelsens prognosenhet.

Statskontoret förordar att nuvarande metodik och omfattning bibehålls under de närmaste åren. För att tillgodose kravet på redovisning för mindre område än f. n. erfordras enligt statskontoret ytterligare utredningsarbete.

Statskontoret föreslår att institutionen för skogstaxering omorganiseras och i fortsättningen leds av en prefekt med ett sekretariat. Sekretariatet föreslås utökat med en tjänst från fem till sex tjänster. I övrigt föreslås att institutionen uppdelas på fyra enheter, nämligen för datainsamling, data-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 102

behandling, resultatredovisning samt forskning och utveckling. Statskontoret föreslår en utökning med tre, en resp. tre tjänster för de tre förstnämnda enheterna samt att enheten för forskning och utveckling får två nya tjänster, tidsbegränsade till tre år. Statskontoret ifrågasätter om inte en sammanslagning med institutionen för skogsuppskattning och skogsindelning borde genomföras i samband med omorganisationen. Institutionens namn bör ändras till institutionen för riksskogstaxering.

Remissyttranden. Efter remiss har yttranden avgetts av statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens planverk, statens lantmäteriverk, domänverket, statens industriverk, styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus, Värmlands, Västernorrlands och Norrbottens län, 1973 års skogsutredning. Institutet för skogsförbättring. Lantbrukarnas riksförbund. Skogsindustriernas samarbetsutskott, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige, Svenska skogsarbetareförbundet. Tjänstemännens centralorganisation samt Svenska kommunförbundet.

Det stora tiertalet remissinstanser tillstyrker huvuddragen i statskontorets förslag eller lämnar det utan erinran.

Statistiska centralbyrån förordar en föriäggning av riksskogstaxeringen till den egna myndigheten medan riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län samt SACO/SR förordar en placering vid skogsstyrelsen.

Lanliiiäteriverkel och industriverket anser atl verken bör vara representerade i den rådgivande gruppen, medan länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att man bör överväga en representation av riksskatteverket.

Flertalet remissinstanser kräver resultatredovisning av riksskogstaxeringen på mindre områden än län.

Styrelsen jör Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt påpekar att institutionsindelningen vid högskolorna f.n. är föremål för styrelsens översyn. Skogsstyrelsen och 1973 års skogsutredning avstyrker förslaget om institutionssammanslagning.

Styrelsen för Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt framhåller vidare att föreslagna resursförstärkningar är otillräckliga och förordar ytteriigare resurser.

Skogsstyrelsen, länsstyrelsen i Malmöhus län och 1973 års skogsutredning anser att det föreslagna särskilda anslaget till riksskogstaxeringen skall kanaliseras via skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen framhåller vidare att det bör övervägas om inte större uppdrag till riksskogstaxeringen borde kanaliseras via styrelsens prognosenhet.

Industriverket finner statskontorets förslag om att riksskogstaxeringen organisatoriskt knyts till lantbruksuniversitetet välgrundat. Länsstyrelsen i Västernorrlands län menar att riksskogstaxeringen fungerar väl inom nu-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 103

varande organisation. Det bör därför finnas starka skäl om man skall ändra dess organisatoriska tillhörighet. Skogsindustriernas samarbelsiitskott anser en fortsatt organisatorisk placering vid lantbruksuniversitetet naturlig. Att det innebär övervägande fördelar om riksskogstaxeringen organisatoriskt knyts lill lantbruksuniversitetet anser också Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

Riksrevisionverkef finner den föreslagna inre organisationen lämplig. Statens planverk anser de organisationsförslag som lämnats i rapporten väl ägnade att ligga till grund för en omorganisation av riksskogstaxeringen. Statistiska centralbyrån har inget att erinra mot den föreslagna inre organisationen men noterar att ytterligare behov av statistisk expertis föreligger. Styrelsen för Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt har inget att invända mot den föreslagna organisationen av institutionen för skogstaxering.

Föredraganden

Det är angeläget att högre utbildning, forskning och försök inom jordbruksdepartementets område effektivt medverkar till att vidareutveckla resp. näring och till att lösa de problem som successivt framkommer inom den samhällssektor där universitetet arbetar. Inte minst de senaste årens utveckling har visat behov av ett ökat forsknings- och utvecklingsarbete för att bl.a. introducera ny teknologi. Härigenom kan berörda näringar bättre hävda sin konkurrensförmåga. Sveriges lantbmksuniversitet bör ha goda möjligheter att göra framträdande insatser inom dessa områden.

Näringslivets utveckling ställer emellertid andra krav på utbildning och forskning än tidigare. De mer lättuppnåeliga produktivitetsvinsterna har till stor del uppnåtts. Nu krävs en inriktning av utbildningen och forskningen som medger en fördjupad och bättre förståelse av biologiska, tekniska och ekonomiska sammanhang. Samtidigt har krav ställts på större hänsynstagande till miljön. Detta gäller såväl den fysiska miljön som förhållandena för dem som arbetar inom jord- och skogsbruket. Insatser som innebär kostnadsbesparingar kommer likaså med all sannolikhet att även i framtiden vara betydelsefulla. 1 all utveckling måste därtill uppmärksam-inas vilka konsekvenser ny teknik får i fråga om inkomstfördelning, regional utveckling etc.

Dessa förhållanden leder till att såväl utbildning som forskning i ökad utsträckning bör omfattas av en helhetssyn på jordbruks- och skogssektorerna, innefattande den teknisk-ekonomiska produktionsprocessen och dess inlemmande i ekologiska och sociala sammanhang. Forskningen måste därför inriktas på lösningar som resulterar i samordnade åtgärder med biologisk, teknisk, ekonomisk, miljömässig och regional innebörd.

Jag vill särskilt betona frågor som gäller användning av gödselmedel och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 104

andra kemiska medel i jord- och skogsbmket. En minskad användning av dessa medel är önskvärd. Jag har därför räknat medel (+ 175000 kr.) för utökad försöksverksamhet rörande minskad användning av kemiska medel i jordbruket. Jag förutsätter att universitetet vid dispositionen av anslaget under punkten G 3 ställer ytteriigare medel till förfogande för denna verksamhet. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag anmält att han i sin anslagsberäkning för naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) beaktat behovet av medel för ett forskningsprojekt om biologisk kontroll av skadeinsekter. Jag vill framhålla det önskvärda i en samverkan mellan lantbruksuniversitetet och NFR i denna fråga. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Juverinflammation (mastit) hos nötkreatur är tillsammans med andra frågor om djurmiljö och djurhälsa angelägna forskningsproblem. Mastit hos nötkreatur orsakar förluster i animalieproduktionen av ca 150 milj. kr. per år.- Vidare tillkommer koslnader för den statliga distriktsveterinärorganisationen. Jag har under punkten G 1 räknat medel till en försöksledare i husdjurshygien med placering i Skara. Vidare harjag räknat medel under punkten G 5 för forskning kring mastitproblemen (+ 100000 kr.). Jag räknar med att universitetet genom vissa omdispositioner av befintliga resurser kan avsätta ytterligare medel för denna forskningsverksamhet. För att uppnå bästa möjliga resultat av insatserna på detta område är det angeläget med en samordning av verksamheterna för utbildning, rådgivning och forskning.

Lantbruksuniversitetet har fått en organisation som möjliggör framtagande av helhetslösningar tillämpbara i näringarna. Jag förutsätter att universitetet genom noggrann planering och eventuell omfördelning av resurser verkar för att ytterligare framsteg kan åstadkommas i dessa avseenden. Jag förutsätter vidare att universitetet i enlighet med den nya högskolelagen och övriga författningar sprider kunskap om forskningen och utvecklingsarbetet till allmänheten och samtliga berörda näringar.

Frågan om riksskogstaxeringens organisation har utretts. I likhet med remissinstanserna delar jag statskontorets uppfattning att riksskogstaxeringen fungerat väl under nuvarande organisation. Jag finner därför ingen anledning att föreslå någon ändring i tidigare beslut om riksskogstaxeringens lokalisering till Umeå. Det ankommer på lantbmksuniversitetet att närmare besluta om den interna organisationen. När det gäller driftkostnadsmedel för databehandlingskostnader i Umeå återkommer jag i annat sammanhang. Jag har den 15 september 1977 gett statskontoret i uppdrag att utreda medelsbehovet för databehandling i Umeå för den skogsvetenskapliga fakulteten.

Jag delar universitetels uppfattning alt ytterligare utbildningsresurser för veterinärutbildningen bör tillföras universitetet. Antagningen av studerande till denna utbildning ökar enligt tidigare beslut från 50 studerande per är till 75 fr.o. m. höstterminen 1978. Jag kommer i det följande under

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 105

punkten G 1 att föreslå att två tjänster som universitetsadjunkt inrättas för att ge denna utbildning tillfredsställande resurser. Vidare föreslår jag en ökad antagning av studerande till lantmästariinjen från 134 till 140 per år fr. o. m. höstterminen 1978.

Den nya organisationen innebär att antalet anslag inom lantbmksuniver-sitetets område kan minskas. Den särskilda arbetsgmpp som jag gett i uppdrag atl se över vissa frågor rörande den programbundna forskningen vid lantbruksuniversitetet har bl. a. föreslagit att anslagen för försöksverksamhet läggs samman med motsvarande driftkostnadsanslag.

De förslag i det följande som avser verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet innebär en uppräkning för nästa budgetår med sammanlagt ca 37 milj. kr. till ca 301 milj. kr.

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift '159036 132

1977/78 Anslag        '168813 000

1978/79 Förslag 195 084000

' Anslagen Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt: Central förvaltning. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader, Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader, Skogshögskolan: Förvaltningskostnader samt del av anslaget Statens skogsmästarskola.

Från anslaget bestrids lönekostnader för den centrala förvaltningen, biblioteksorganisationen, lantbruksvetenskapliga, veterinärmedicinska och skogsvetenskapliga fakulteterna samt övriga driftkostnader för den centrala förvaltningen.

Den centrala förvaltningen består av bl.a. avdelningar för administration, utbildning, forskning, försök och information, basresurser och budget, försöksintendentens avdelning samt en serviceavdelning.

Biblioteksorganisationen är uppdelad på ett huvudbibliotek i Ultuna och filialbibliotek i Alnarp, Skara, Garpenberg och Umeå. Filialbiblioteket i Umeå har ställning som skogsbibliotek av rikskaraktär. Vid lantbruksuniversitetet finns en konsulentavdelning för forskningsinformation.

Vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten bedrivs forskning, försöksverksamhet och rådgivning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Försöksverksamheten omfattar även renskötseln. Den till fakulteten knutna grundläggande högskoleutbildningen utgörs av agronom-, hortonom- och landskapsarkitektlinjerna. Utbildningen av agronomer, hortono-mer och landskapsarkitekter är femårig. Varje år antas 150 studerande, varav 105 till agronomlinjen, 15 till hortonomlinjen och 30 till landskapsarkitektlinjen. Vid institutionen för lantmästar- och trädgårdsteknikerut-bildning antas årligen 134 studerande till lantmästarlinjen och 38 studerande till trädgårdsteknikerlinjen. Försöksverksamheten, som följer ett pro-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

106

gram som fastställs av universitetels styrelse (riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas försöksavdelningar och vid försöksstationer i skilda delar av landet.

Vid den veterinärmedicinska fakulteten bedrivs utbildning, forskning och försöksverksamhet på det veterinärmedicinska området samt djursjukvård. Ulbildningen på veterinärlinjen är femårig. Fr. o. m. år 1978 antas 75 studerande.

Vid den skogsvetenskapliga fakulteten bedrivs programbunden forskning på skogsbrukets område. Den lill fakulteten knutna grundläggande högskoleutbildningen utgörs av jägmästar- och skogsmästarlinjerna. Utbildningen på jägmästarlinjen är fyraårig. Undervisningen är under första läsåret föriagd till Garpenberg. Varje år antas 40 studerande till jägmästarlinjen och 30 till skogsmästarlinjen.

Verksamheten inom lantbruksuniversitetet bedrivs vid 50 institutioner, elva försöksdislrikt, en till Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker samt ett antal jordbmksegendomar och fältstationer.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Sveriges Föredra-

lantbruks- ganden

universitet

293

Personal

Cenlral förvaltning Handläggande personal Övrig personal

Bibliotek

Handläggande personal Övrig personal

Lantbruks vetenskapliga fakulteten Utbildning, forskning och försöksverksamhet Lärare, försöksledande personal m.fl.

Konsulenluvdelningcn Handläggande personal Övrig personal

Veterinärmedicinska fakulteten Ulbildning och forskning Lärare m.fl.

42	+ 5
136	+ 3
12	+   1
24	+ 2

18 12

+ 4

113

+ 4

+  1

+ 3

SkogsvelenskapligaJäkulleten
Ulbildning och forskning
Lärare, försöksledande personal
m.tl.	'144	+ 8
Övrig personal	10	+  1
	804	+ 28

+ 3

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

107

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Sveriges lantbruksuniversitet

Föredraganden

datamaskintid	1 120000	+     101000	+     101000
	168 894700	+ 29686 000	+ 26 271000
Uppbördsmedel Avgifter för bränsle och elektriskt ljus Försäljning av publikationer Hyresinkomster	7000 1 100 73 600	-	-
Nettoutgift	168813000	+ 29 686000	+26 271000

Anslag

Utgifter Lönekostnader Därav central förvaltning lantbruksvetenskapliga fakulteten

veterinärmedicinska fakulteten skogs vetenskapliga fakulteten Sjukvård Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Därav akademiska högtidligheter Utbildningsbidrag för

doktorander Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar Utländska forskare Bidrag till driften av

Norrvikens trädgårdar Kursmikroskop m. m. för

studerande Underhåll av park Utgifter för djursjukvården Ersättning till domänverkets

fond för upplåten mark Pedagogiskt utvecklingsarbete och internationalisering av utbildning Vissa kostnader för

87 790700	+ 14599000	+ 12 177000
(17573000)	(+ 3 922 000)	(+ 3 064000)
(39502000)	(+ 5 584000)	(+ 5 084000)
(13 703 000)	(+ 2 197 000)	(+ 2048000)
(17 012 700) 342000 706000 (32000) 74 582000 2887000	(+ 2 896000) +     196000 (+        2000) + 13 772000 +    457000	(+   1981000) +      51 000 (+        2000) + 13 772000 +     145000
(26000)	(+        3 000)	(-)
729000	+    536000	-
160000 39000	+       10000	+       10000
100000	-	~
.50000 13 000 1000	-	-

15 000

15 000

125 000

250 000

Därav sex befintliga tjänster vid statens skogsmästarskola. Därav en befintlig tjänst vid statens skogsmästarskola.

Sveriges lantbruksuniversitet

1. Pris- och löneomräkning 26314000 kr.

2. Alternativ O skulle enligt lantbruksuniversitetet leda till svåra konsekvenser eftersom 90 % av anslaget (exkl. lokalkostnader) går till löner (+18 438 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 108

3. Vid Garpenbergsbiblioteket finns f.n. endast en tjänst som biblioteksassistent. För att kunna erbjuda en tillfredsställande biblioteksservice erfordras en tjänst som bibliotekarie i Fe 13 (+112 000 kr.).

4. 1 Alnarp har en telefonväxel installerats för att klara förväntad expansion soin en följd av bl.a. växtskyddsverksamhetens utbyggnad. För att klara konsekvenserna av omlokaliseringen ertbrdras en assistent i högst Fe 5 vid telefonväxeln ( + 79000 kr.).

5. Den nya organisationen har medfört att antalet ledamöter i gemensamma organ och linjenämnder ökat. Anslagsposten Reseersättningar bör uppräknas med 145 000 kr.

6. Anslagsposten Expenser bör räknas upp med 300 000 kr. för förväntade ökade telefonkostnader och övriga expenser som en direkt följd av utlokaliseringen till Umeå, Garpenberg, Alnarp m.m.

7. För administration av skol- och praktikskedet i den föreslagna nya utbildningsplanen för jägmästarlinjen behövs en halv tjänst som amanuens/förste byråsekreterare ( + 45 000 kr.).

8. Personalutbildning har blivit en alll betydelsefullare del av en myndighets verksamhet. Hittills saknas tjänster för denna verksamhet vid centrala förvaltningen. En särskild personalutbildningsenhet bör därför inrättas vid centrala förvaltningen ( + 378000 kr.).

9. Informationsverksamheten vid lantbruksuniversitetet behöver förstärkas för att kunna möta de krav som ställs på ökad information från anställda, övriga myndigheter och allmänheten. En tjänst som informationschef behövs (+131 000 kr.).

10. En förstärkning med två biblioteksassistenter till biblioteket är angelägen (+158000 kr.).

11. Vid lantbruksuniversitetet finns fyra personliga tjänster som biträdande professor och två på övergångsstat. Lantbruksuniversitetets verksamhet är beroende av att dessa yänster finns. Främst gäller det den på övergångsstat förda biträdande professuren för Börje Lövkvist i prydnadsväxtodling och den för Ingvar Ekesbo personliga tjänsten som biträdande professor i sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Båda tjänsterna föreslås omvandlade till fasta tjänster.

12. För utbildningen av agronomer begärs två universitetsadjunkter ( + 216000 kr.).

13. En mer ingående kunskap om bevattningens anpassning till olika grödor och jordar är nödvändig. För ledning av försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom bevattningsområdet begärs en tjänst som statsagronom (+158000 kr.).

14. Utvecklingen inom området för prydnadsväxter och grönyteväxter är intensiv. För effektiv bevakning av området behövs ytteriigare en försöksledare (-t-126000 kr.).

15. För veterinärutbildningen krävs två universitetsadjunkter ( + 216000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 109

16. Undervisningen i husdjurshygien i Skara grundas väsentligen på en noggrann kännedom om miljö och djurhälsa i ett stort antal djurbesättningar. Medel behövs för en försöksledare (+ 132 000 kr.).

17. Lantbruksuniversitetet förordar att en tjänst som universitetslektor i medicin 11 inrättas (+ 141 000 kr.).

18. För att, i enlighet med lantbmksuniversitetets förslag, fr. o. m. läsåret 1978/79 kunna öka antagningen till jägmästarlinjen från 40 till 60 studerande per år erfordras en resursförstärkning med en universitetsadjunkt (+ 100000 kr.).

19. För att, i enlighet med lantbmksuniversitetets förslag, fr. o. m. läsåret 1978/79 kunna införa en ny utbildningsplan för jägmästarlinjen erfordras en förstärkning av speciallärarresurserna (+30000 kr.).

20. För att, i enlighet med lantbmksuniversitetets förslag, fr. o. m. läsåret 1978/79 kunna öka antagningen till skogsmästarlinjen från 30 till 45 studerande per år erfordras en resursförstärkning med en lektor och en adjunkt (+233 000 kr.).

21. Redan vid oförändrad intagning råder stor brist på lärarkapacitet vid skogsmästarskolan. En förstärkning med två adjunkter erfordras (+217 000 kr.).

22. Eftersom informationen från den skogsvetenskapliga fakulteten måste bedömas vara helt otillräcklig föreslås en tjänst inrättad som statskonsulent med uppgift att svara för redigerings- och publiceringsverksamhet inom skogsområdet. Som biirädeshjälp erfordras en kontoristtjänst. (+203 000 kr.)

23. Inom det nyligen påbörjade storprojektet "Markbiologi" erfordras förstärkning med en försöksledare (+126000 kr.).

24. Inom det vid institutionen för skogsteknik planerade projektet "Skonsam terrängmaskin" erfordras ytteriigare en tjänst (+126000 kr.).

Föredraganden

1 min inledande översikt av verksamheten vid lantbruksuniversitetet har jag förordat att ytterligare resurser tillförs universitetet för den ökade antagningen av studerande till veterinärlinjen. Jag har till följd härav räknat medel för två tjänster som universitetsadjunkt ( + 216000 kr.). Vidare har jag framhållit behovel av ökad forskning om juverinflammation hos nötkreatur tillsammans med andra frågor om djurmiljö och djurhälsa. Jag har därför räknat medel för en tjänst som försöksledare i husdjurshygien med placering i Skara (+132 000 kr.). Jag förutsätter därvid att försöksledaren kommer att medverka i undervisningen. Jag har också förordat en ökad antagning till lantmästarlinjen.

På förslag av universitetet har jag i min sammanställning överfört en tjänst för universitetets rektor från den lantbruksvetenskapliga fakulteten till den centrala förvaltningen.

Universitetet har begärt en tjänst som statskonsulent med uppgift att

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 110

svara för redigerings- och publiceringsverksamhet inom skogsområdet. Behovet av en förbättrad information från skogsvetenskapliga fakulteten synes väl styrkt. Jag förutsätter att behovet av information inom skogsområdet i ökad utsträckning kan tillgodoses inom den för universitetet gemensamma konsulentavdelningen.

Jag vill också anmäla atl regeringen beslutat ändra benämningen på vissa professurer och biträdande professurer vid lantbmksuniversitetet. Sålunda har den 24 febmari 1977 benämningen på professuren i radiobiologi ändrats lill professur i radioekologi, biträdande professuren i växtodling till biträdande professur i växtodling, särskilt foderväxtodling, samt professuren och biträdande professuren i husdjursfysiologi till professur resp. biträdande professur i husdjurens fysiologi vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten. Vidare har den 30 mars 1977 biträdande professuren i entomologi vid den lantbmksvetenskapliga fakulteten ändrats till biträdande professur i nematologi. Den 30 juni 1977 har biträdande professuren i nordisk skoglig växtgeografi vid den skogsvetenskapliga fakulteten ändrats till biträdande professur i skoglig vegetationsekologi. Slutligen härden 8 december 1977 biträdande professuren i växtfysiologi vid den lantbruksvelen-skapliga fakulteten ändrats till biträdande professur i växtfysiologi, särskilt ämnesomsättningens fysiologi.

Med hänsyn till vad jag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m. m. bör anslagen Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt: Central förvaltning, Lantbmkshögskolan: Förvaltningskostnader, Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader, Skogs-högskolan: Förvaltningskostnader samt del av anslaget Statens skogsmästarskola fr. o. m. nästa budgetår sammanföras till ett anslag, Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 195084000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.  godkänna vad jag har förordat om ökad antagning till lantmästar
linjen,

2.  till   Sveriges   lantbruksuniversitet:   Förvaltningskostnader   för
budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 195 084000 kr.

G 2. Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m.

1976/77 Utgift '989422 Reservation '411077

1977/78 Anslag '1356000

1978/79 Förslag 1449000

' Anslaget Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt; Bokinköp m. m.

Från anslaget bestrids omkostnaderna för biblioteksverksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitel.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 111

Sveriges taiitbriiksiiniversitet

1. Prisomräkning 166000 kr.

2. Medel behövs för upprätthållande av en tillfredsställande biblioteksservice på alla lokaliseringsorter (+136000 kr.).

Föredraganden

Med hänsyn till vad jag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m. m. bör anslaget Jordbmkets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt: Bokinköp m. m. fr. o. m. nästa budgelår benämnas Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1977/78 fmns kvar på det äldre anslaget bör föras över till anslaget Sveriges lantbmksuniversitet; Bokinköp m. m. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med I 449000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 449000 kr.

G 3. Sveriges   lantbruksuniversitet:    Lantbruksvetenskapliga   fakultetens driftkostnader

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

'55 908402 •59453 000 64715000

Reservation

'3 134 203

Anslagen Lantbrukshögskolan: Driftkostnader och Lantbrukshögskolan; Försöksverksamheten.

Från anslaget bestrids omkostnader m.m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnader för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Sveriges lantbruksuniversitet	Föredraganden
Driftkostnader Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark Ej disponerat belopp	57 380000 1497000 576000 59453000	+ 6857 000 -   576000 + 6 281000	+ 5 838000 -   576000 + 5 262000

Sveriges lantbruksuniversitet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 5 947000 kr.

2. 1 O-alternativet förordas i första hand en generell reduktion av insatserna för utbildning, forskning och försöksverksamhel (+ 1 554000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 112

3. Den spridda lokaliseringen över hela landet medför betydande resekostnader för att upprätthålla den kontakt mellan olika delar av verksamheten som är nödvändig ( + 200000 kr.).

4. Reformeringen av arbetsmarknadslagstiftningen kräver ökade administrativa insatser på institutionsnivå (+ 100000 kr.).

5. För att klara ett angeläget nordiskl samarbete inom forskning och forskarutbildning krävs ett resurstillskott (+ 110000 kr.).

6. För utökad försöksverksamhet inom områdena jordbruksproduktion vid minimerad bekämpningsmedelsanvändning, miljökonsekvenser vid ny teknik samt bevattning krävs ytteriigare medel ( + 500000 kr.).

Föredraganden

Med hänsyn till vad jag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m.m. bör anslagen Lantbrukshögskolan; Driftkostnader och Lantbmkshögskolan; Försöksverksamheten fr.o.m. nästa budgetår sammanföras till ett anslag. Sveriges lantbruksuniversitet; Lantbruksvetenskapliga fakultetens driftkostnader. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1977/78 tinns kvar på de äldre anslagen bör föras över till anslaget Sveriges lantbruksuniversitet; Lantbruksvetenskapliga fakultetens driftkostnader.

1 min inledande översikt över lantbruksuniversitetets verksamhet behandlade jag frågan om användningen av gödselmedel och andra kemiska medel i jordbruket. Jag har i min beräkning av anslaget räknat medel för utökad försöksverksamhet inom området (+175 000 kr.). Anslaget bör föras upp med 64715 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges lantbruksuniversitet: LanthriiksvelenskapligaJakid-teiens driftkostnader för budgelårel 1978/79 anvisa ell reservationsanslag a v 64 715 000 kr.

G 4. Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksdriften

1976/77 Nettoinkomst '173

1977/78 Anslag '1000

1978/79 Förslag 1000

I Anslaget Lantbrukshögskolan; Lantbruksdriften vid försöksstationerna m.m.

.anslaget avser de jordbruksegendomar som Sveriges lantbruksuniversitet disponerar för sin försöksverksamhet samt Alnarps trädgårdar. Regeringen fastställer åriigen en stat för jordbruks- och trädgårdsdriften vid dessa enheter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 113

Sveriges lantbruksuniversitet

Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Föredraganden

Jag biträder lantbruksuniversitetets förslag. Med hänsyn till vad jag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m. m. bör anslaget Lantbrukshögskolan; Lantbruksdriften vid försöksstationerna m.m. fr.o.m. nästa budgetår benämnas Sveriges lantbruksuniversitet; Lantbmksdriften. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges lanthrtiksuniversilet: Lanthriiksdriften för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

G 5. Sveriges lantbruksuniversitet: Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader

1976/77 Utgift '10969755 Reservation '2498824

1977/78 Anslag '12 431000

1978/79 Förslag 14 366 000

' Anslagen Veterinärhögskolan; Driftkostnader och Veterinärhögskolan; Försöksverksamhet.

Från anslaget bestrids omkostnader m. m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnader för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.

Sveriges lantbruksuniversitel

1.   Pris- och löneomräkning 2 048 000 kr.

2. Alternativ O innebär minskade resurser för utbildning, forskning och försöksverksamhet (+ I 082 000 kr.).

3. För utnyttjande av specialistkompetens och utbildningsadministration i Skara behövs ytteriigare medel ( + 261 000 kr.).

4. Ökat antal studerande medför merkostnader för materiel, djur, kemikalier etc, (+161 000 kr.).

5. Reformeringen av arbetsmarknadslagstiftningen kräver ökade administrativa insatser på institutionsnivå (+50000 kr.).

6. Ökade insatser behövs för forskning inom sjukdomsgenetikens område (+192000 kr.).

7. Medel erfordras för ökat nordiskt samarbete inom forskning och forskarutbildning (+60000 kr.).

8. Utökad försöksverksamhet behövs inom områdena mastiter, smågrissjukdomar, djurmiljö-djurhälsa och avloppsvattnets betydelse för djurhälsa och livsmedelshantering (+ 1 OOOOOO kr.).

8   Riksdagen 1977/78. I saml. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 114

Föredraganden

Med hänsyn till vad jag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m.m. bör anslagen Veterinärhögskolan; Driftkoslnader och Veterinärhögskolan; Försöksverksamhet fr. o. m. nästa budgetår sammanföras till ett anslag. Sveriges lantbruksuniversitet; Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1977/78 finns kvar på de äldre anslagen bör föras över till anslaget Sveriges lantbruksuniversitet; Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 14 366000 kr. Jag har i min anslagsberäkning förstärkt driftresurserna vid universitetet för den ökade antagningen av studerande till veterinärlinjen ( + 50000 kr.). Jag har vidare räknat medel för ökad forskning kring problemen med juverinflammation hos nötkreatur (+ 100000 kr.).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges ianthruksuniversitel: Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 14366000 kr.

G 6. Sveriges lantbruksuniversitet: Försöksgården i Skara

1976/77 Nettoinkomst       '1896
1977/78 Anslag '1000

1978/79 Förslag 1000

' Anslaget Veterinärhögskolan; Lantbruksdriften vid försöksgården.

Under anslaget redovisas driften vid försöksgården i Skara, som Sveriges lantbruksuniversitet disponerar för sin försöksverksamhet.

Sveriges lantbruksuniversitet

Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.

Föredraganden

Jag biträder lantbruksuniversitetets förslag. Med hänsyn till vad jag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m. m. bör anslaget Veterinärhögskolan; Lantbruksdriften vid försöksgården fr.o.m. nästa budgetår benämnas Sveriges lantbruksuniversitet; Försöksgården i Skara. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges lantbruksuniversitet: Försöksgården i Skara  för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

15

G 7. Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara

1976/77 Utgift '758 354

1977/78 Anslag '652000

1978/79 Förslag 652000

' Anslaget Veterinärinrättningen i Skara: Djursjukhuset.

Djursjukhuset i Skara är sjukvårdsanstalt för husdjur och utövar djursjukvård mot ersättning. Vid djursjukhuset får bedrivas vetenskapliga undersökningar och utbildning rörande husdjurens sjukdomar.

Djursjukhuset i Skara ingår som en arbetsenhet i lantbruksuniversitetet. Föreståndare för djursjukhuset är en chefveterinär.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Personal

Veterinär personal Övrig personal

	Sveriges	Föredra-
	lantbruks-	ganden
	universitet
8
21	+ 2	-
29	+ 2	—

Anslag

Utgifter

Lönekostnader

Omkostnader

Inkomster

Netloutgift

1 165 000	+ 171000	+ 186000
1610000	+ 656000	+ 528000
2 775 000	+ 827000	+ 714000
2 123 000	+ 714000	+ 714000
652000	+ 113000	-

Sveriges lantbruksuniversitet

1.   Löne- och prisomräkning 278 000 kr.

2. I O-alternativet reduceras möjligheterna till en effektiv djursjukvård ( + 47 000 kr.).

3. Djursjukhusets engagemang i utbildningen av veterinärer och den ökade verksamheten vid Axvalla travbana innebär en kraftigt ökad resefrekvens (+8000 kr.).

4. Det ökade antalet besökande, inte minst från utländska institutioner, medför krav på representation (+ 1 000 kr.). Den nya telefonväxeln och den utökade verksamheten beräknas påverka kostnaderna för telefon (+6 000 kr.).

5. 1 samband med atl nya lokaler tas i anspråk kommer utgifterna för underhåll och komplettering av inventarier att stiga ( + 9000 kr.). De förbättrade materiella förutsättningarna för djursjukvården genom de nya lokalerna behöver kompletteras med en tjänst som röntgenassistent ( + 70000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 116

kr.) och en tjänst som djurvårdare ( + 64000 kr.). Dessutom måste delposten arvoden till tillfällig personal räknas upp till en realistisk nivå ( + 400000 kr.).

Föredraganden

Med hänsyn till vad jag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m.m. bör anslaget Veterinärinrättningen i Skara; Djursjukhuset fr.o. m. näsla budgetår benämnas Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 652000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges lanibriiksiiniversitel: Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 652000 kr.

G 8. Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader

1976/77 Utgift '20811302 Reservation '437853

1977/78 Anslag ■'20871000

1978/79 Förslag 23 929000

' Anslaget Skogshögskolan; Driftkostnader.

 Anslaget Skogshögskolan; Driftkostnader samt del av anslaget Statens skogsmästarskola.

Från anslaget bestrids omkostnader m. m. för institutionernas verksamhel samt lönekostnader för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.

Sveriges lantbruksuniversitet

1.   Pris- och löneomräkning m. m. 6 813 000 kr.

Av detta belopp avser 746 000 kr. inplacering av den säsonganställda personalen (hantlangare/markkartörer) i befordringsgång I C fr.o. m. nästa fältarbetssäsong. Vidare avser I 232 000 kr. ändring av reglerna för traktamentsersättning till denna personal.

För merkostnader i samband med omlokaliseringen krävs medel för ökade resekostnader ( + 320000 kr.) och för ökade databehandlingskostnader (+900000 kr.).

För subventionering av kostnaderna för kost och bostad för de studerande på jägmästarlinjen under deras första studieår i Garpenberg behövs medel så att de studerande får likartade kostnader som andra studerande (+280000 kr., varav 140000 kr. engångsbelopp).

2.   O-alternativet innebär en reducering av den programbundna forsk
ningen (+3817000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 117

3. Ökat elevantal vid och ny utbildningsplan för jägmästarlinjen kräver ytterligare medel för resor (+ 150000 kr.).

4. Ökat elevantal vid skogsmästarlinjen kräver ytterligare medel (+150000 kr.).

5. Reformeringen av arbetsmarknadslagstiftningen kräver ökade administrativa insatser på institutionsnivå ( + 90000 kr.).

6. Medel behövs för ökat nordiskt samarbete inom forskning och forskarutbildning (+80000 kr.).

7. För storprojektet Markbiologi begärs biirädeshjälp och driftkostnadsmedel (+150000 kr.).

8. Till den under punkten G I begärda försöksledartjänsten i skogsteknik behövs driftkostnadsmedel (+ 100000 kr.).

Föredraganden

Med hänsyn till vad jag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m. m. bör anslagen Skogshögskolan; Driftkostnader samt del av anslaget Statens skogsmästarskola fr. o. m. nästa budgetår sammanföras till ett anslag, Sveriges lantbruksuniversitet; Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1977/78 finns kvar på anslaget Skogshögskolan; Driftkostnader bör föras över till anslaget Sveriges lantbruksuniversitet; Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 23 929 000 kr. Vid min beräkning av anslaget harjag beaktat behovet av medel för bl. a. resor orsakade av omlokaliseringen (+ 100000 kr.). Jag har även räknat medel förvissa särskilda kostnader som sammanhänger med undervisningen i Garpenberg.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges /anlbriiksuniversitet: Skogsveienskapliga fakultetens driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 23 929000 kr.

G 9. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

1976/77 Utgift '30334922 Reservation '18721567

1977/78 Anslag '30000000

1978/79 Förslag 18 500000

' Anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid Jordbrukets högskolor m.m.

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 118

Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor har till uppgift bl.a. att utarbeta utrustningsprogram innefattande förslag till kostnadsramar för nämnda institutioner. Kommittén skall successivt överlämna förslag till ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) som begär anslag i utrustningsfrågor och som sedan har att efter statsmakternas bestämmande vidta de åtgärder som behövs för programmens förverkligande. Byggnadsstyrelsen har hand om den verksamhet som avser planering och upphandling av inredning samt elarmatur och möbler m. m.

Inredning

Byggnadsstyrelsen

I fråga om inredningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen, eller för vilka föreslås nya eller ändrade kostnadsramar, anförs följande.

S\'eriges hi ni bruks universitet Ultuna

Markvetenskup. omdisposition. Inom institutionen för markvetenskap planerar byggnadsstyrelsen att dels göra vissa ombyggnader för att förbättra arbetsmiljön i vissa laboratorier, dels iordningställa lokaler för växt- och jord pro vsförvaring.

Inredningskostnaden för omdispositionen, ca 200000 kr., avser byggnadsstyrelsen att täcka från tillgängliga medel på inredningsramen Markvetenskap, nybyggnad.

Inredningen för växt- och jordprovsförvaringen består huvudsakligen av ca 9000 backar för förvaring av prover. Detta motsvarar en förvaringska-pacitet på 270000 prover. Inredningskostnaden har beräknats till 500000 kr. Byggnadsstyrelsen föreslår därför att en ny kostnadsram av 500000 kr. för inredning av lokaler för växt- och jordprovsförvaring förs upp i inredningsplanen.

Husdjursvetenskupligt centrum. Byggnadsstyrelsen har med anledning av den ökade antagningen till veterinärlinjen redovisat byggnadsprogram för om-och tillbyggnad av husdjursvetenskapligt centmm. Byggnadsstyrelsen uppskattar inredningskostnaderna till 1,1 milj. kr. Inom gällande kostnadsram för nybyggnad av husdjursvetenskapligt centmm finns möjlighet att inrymma 800000 kr. Som ny kostnadsram föreslås (7600000 + 300000 = ) 7,9 milj. kr.

Ultuna, Alnarp

Växtskyddscentrum, nybyggnader. Regeringen uppdrog den 30 juni 1977 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av förevarande objekt. Den inredda ytan för Ultunadelen uppgår till ca 5700 m, varav ca 4450 m insti-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 119

tutionslokaler och förråd m. m. samt ca I 250 m växthus. För Alnarpsde-len uppgår den inredda ytan till ca 5 100 m-. varav ca 3 100 m- institutionslokaler, skrivrum och arbetshallar samt ca 2 000 m växthus m. m. 1 byggnadsstyrelsens skrivelse den 24 maj 1977 beräknades inredningskostnaderna till 7 milj. kr. i prisläget den I april 1977, varav för Ultuna 3 250000 kr. och för Alnarp 3 750000 kr., vilket motsvarade en beräknad slutkostnad av 8,7 milj. kr. vid ett färdigställande av lokalerna under andra resp. fjärde kvartalet 1979. Byggnadsstyrelsen har nu beräknat inredningskostnaderna till 8 450000 kr.

Umeå

Nybyggnad. I gällande inredningsplan finns uppförd en definitiv kostnadsram av 6,8 milj. kr. Med anledning av kostnadsstegringar föreslås att ramen höjs med 150000 kr. till 6 950000 kr.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Centralblock, nybyggnad. I gällande inredningsplan finns uppförd en delram av 3,5 milj. kr. Verket har nu beräknat inredningskostnaderna till 11,7 milj. kr. vid ett färdigställande av lokalerna under tredje kvartalet 1979. Byggnadsstyrelsen föreslår att 11,7 milj. kr. förs upp som definitiv ram i inredningsplanen.

Diverse objekt

1 gällande inredningsplan är uppförd en delram av 3 474000 kr. Av beloppet får byggnadsstyrelsen ta i anspråk 2 524 000 kr. för oförutsedda mindre inredningsobjekt samt för sådana objekt för vilka verket beslutar om byggnadsåtgärder. Kostnadsramen i övrigt får tas i anspråk endast efter beslut av regeringen.

Som framgår av byggnadsstyrelsens redovisning har objekt till en kostnad av 369000 kr. slutredovisats, varför avrundat 3 110000 kr. återstår. Ramen bör enligt byggnadsstyrelsen höjas med 1 490000 kr. till 4,6 milj. kr. Av beloppet bör 3,2 milj. kr. ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för oförutsedda mindre inredningsobjekt samt för sådana objekt för vilka verket beslutar om byggnadsåtgärder.

Utrustning

Ulrustningsnämnden för universitet och högskolor

1 fråga om utrustningsobjekt, som tidigare inte har redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 120

Sveriges laiithriiksiiniversitet Ultuna

Telejonväxlar. Inom Ultunaområdet finns en telefonväxel av typ A 344 utbyggd för I 500 anknytningar. Växeln har anskaffats med anlitande av en i utrustningsplunen uppförd delrum av I 870 000 kr. Växeln bör kompletteras med utrustning för direkt val samt för individuell samtalsmätning. UUH föreslår att delramen höjs till 2655 000 kr.

Växtskyddscentriiin. Regeringen uppdrog den 30 juni 1977 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnader för växtskyddscentra i Ultuna och Alnarp. Inflyttning i Ultunaanläggningen beräknas kunna ske under sommaren 1979.

UUH föreslår att en definitiv kostnadsram av 5 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen.

Ökad antagning till veterinärlinjen. Fr.o. m. höstterminen 1978 skall antagningen av veterinärstuderande ökas med 25 till sammanlagt 75 studerande per år. 1 skrivelse den 22 augusti 1977 avseende tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78 föreslogs en delram av 635000 kr. för bl. a. utrustning till provisoriska lokaler. UUH föreslår - bl.a. för att möjliggöra anskaffning av utrustning med lång leveranstid - att delramen höjs lill 1 milj. kr.

Alnarp

Växtskyddscentrum. Regeringen uppdrog den 30 juni 1977 åt byggnadsslyrelsen att utföra nybyggnader för växtskyddscentra i Ultuna och Alnarp. Inflyttning i Alnarpsanläggningen beräknas kunna ske under våren 1980.

UUH föreslår att en definitiv kostnadsram av 6.5 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen.

Statens naturvårdsverk

Ersättningsanskaffningar m.m. I utrustningsplanen för innevarande budgetår är uppförd en kostnadsram Statens naturvårdsverk; Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1977/78 av 1 950000 kr.

Anskaffningsvärdet av verkets nuvarande utrustning kan uppskattas till 6.0 milj. kr. Av beloppet avser ca 3,7 milj. kr. undersökningslaboratoriet i Solna och ca 1,8 milj. kr. laboratoriets luftvårdssektion i Studsvik. Härtill kommer att anskaffningsvärdet av verkets inredning - möbler m.m. -kan beräknas till sammanlagt ca 1,3 milj. kr.

Naturvårdsverket har i anslagsfrainställning för budgetåret 1978/79 föreslagit att verksamheterna vid verkets limnologiska undersökning (NLU), specialanalytiska laboratorium (NSL) och brackvattentoxikologiska laboratorium (NBL) saml vid bilavgaslaboratoriet och forskningsslationen Grimsö fortsättningsvis skall finansieras med medel som anvisas under verkels myndighetsanslag.

Verket har i sin redovisning till UUH av utrustningsbehoven för budget-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 121

året 1978/79 beaktat även behoven vid ovannämnda enheter. Verket har därvid beräknat kostnaderna för ny- och ersättningsanskaffningar till ca 8,5 milj. kr. Utrustning för ca 5,3 milj. kr. har härvid bedömts som mycket angelägen.

Enligt UUH;s mening bör tills vidare medel inte beräknas under anslaget för utrustning till NLU, NSL, NBL, bilavgaslaboratoriet och forskningsstationen Grimsö. För budgetåret 1978/79 bör en kostnadsram av 2.2 milj. kr. föras upp i utrustningsplanen.

Statens strålskyddsinstitut

Ersättningsanskaffningar m.m. I sin anslagsskrivelse för budgetåret \911I1S konstaterade UUH att det förelåg ett behov av ersättningsanskaff ning av utmstning vid institutet. Kostnaderna för ändamålet beräknades av institutet till 862000 kr. UUH föreslog att kostnadema för ersättningsanskaffningar skulle fördelas på tre budgetår och beräknade 300000 kr. för budgetåret 1977/78. Beloppet motsvarade en genomsnittlig avskrivningstid för utmstningen av ca 15 år.

I utrustningsplanen för budgetåret 1977/78 finns uppförd en delram Statens strålskyddsinstitut: Övrig utrustning av 2 275 000 kr., varav 300000 kr. avser ersättningsanskaffningar.

Strålskyddsinstitutet har i skrivelse till UUH den 18 augusti 1977 föreslagit att 600000 kr. skall beräknas för ersättningsanskaffningar budgetåret 1978/79. Beloppets storlek motiverades bl.a. med att den genomsnittliga avskrivningstiden för utrustningen bör beräknas till tio år.

UUH delar institutels uppfattning att avskrivningstiden för den typ av utrustning som används inom institutet bör vara ca tio år. För budgetåret 1978/79 bör en kostnadsram av 500000 kr. föras upp i utrustningsplanen. Vidare bör den i utrustningsplanen uppförda delramen Statens strålskyddsinstitut; Övrig utrustning av 2 275 000 kr. fastställas som definitiv.

Statens lanlbrukskemiska laboratorium

Statens lantbrukskemiska laboratorium (SLL) har till UUH överlämnat ett utrustningsförslag som kostnadsberäknats till ca 4,7 milj. kr. Ca 2.1 milj. kr. avser ny- och ersättningsanskaffningar som enligt SLL kan fördelas över de kommande fyra budgetåren. Resterande belopp - ca 2.5 milj. kr. - avser brådskande anskaffningsbehov. Behovet fördelar sig på nyanskaffningar resp. ersättningsanskaffningar med ca 2.1 milj. kr. resp. 400000 kr.

För budgetåret 1978/79 bör enligt UUH en kostnadsram av 2 milj. kr. föras upp i utrustningsplanen.

Ersättningsanskaffningar lu. in.

För budgetåret 1977/78 uppfördes en kostnadsram för ersättningsanskaffningar m. m. av 3 465 000 kr. för Sveriges lantbruksuniversitet. Kost-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

122

nadsramen har visat sig vara otillräcklig för att tillgodose ett flertal angelägna behov. För budgetåret 1978/79 bör en kostnadsram av 5.0 milj. kr. föras upp i utrustningsplanen.

Föredraganden

Med utgångspunkt i de förslag som byggnadsstyrelsen redovisat förordar jag att följande inredningsplan läggs till grund för medelsberäkningen för nästa budgetår. Jag har därvid inom kostnadsramen Diverse objekt beräknat medel till byggnadsstyrelsens disposition för oförutsedda mindre inredningsobjekt m. m. samt medel till regeringens disposition för inredning av investeringsobjekt för vilka invesleringskostnadema i varje särskilt fall inte överstiger 2 milj. kr. Jag återkommer senare vid min anmälan av byggnadsarbeten inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde till sistnämnda fråga. Det ankommer på regeringen att besluta om det belopp, som skall stå till byggnadsstyrelsens disposition.

Byggnadsstyrelsen fick den 30 juni 1977 i uppdrag atl utföra nybyggnad för växtskyddscentra i Alnarp och Ultuna. Definitiva inredningsramar för dessa objekt bör nu föras upp i planen. Likaså bör definitiv inredningsram för nybyggnad av veterinärmedicinska anstaltens centralblock föras upp i planen.

Regeringen gav den 20 oktober 1977 byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera om- och tillbyggnader av husdjursvetenskapligt centmm för den ökade antagningen till veterinärlinjen. Jag förordar att högst 800000 kr. av inredningsramen Husdjursvetenskapligt centrum får tas i anspråk för inredning av lokalerna.

Inredningsplan (I 000-tal kr.)

Inredningsobjekl	Kostnac	sram	Medelsförbmkning
	defi-	delram   an	'      t.o.m.	Beräknad för
	•j* ,	tom	1977-06-30
	nniv ram	l'97'9- '		1977/78   1978/79
		06-30
Slutredovisade
objekt 1977-06-30	4 192		3598
Sveriges lantbruks-
universitet
Ultuna
Arbetsmetodik och teknik
samt Jordbrukstekniska
institutet	800		761
Kraftfoderfabrik, Lövsta	100		91
Markvetenskap, nybyggnad	2200		1875
Undervisningshus och aula	950		756
Försöksanläggning, Lövsta	3 800		3 675
Husdjursvetenskapligt cent-
rum	7600		6015
Fårstallar, Lövsta	125		114
Kliniskt centmm, nybyggnad	9350		8448
Djurstallar, Kungsängen	1400		1097

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

123

Inredningsobjekt	Kostnac	sram	Medelsförbrukning
	defi-	delram   art'	t. 0. m.   Beräknad för
	nitiv ram	i	197T
		i. 0. m. 1979-	06-30      1977/78   1978/79
		06-30
Bibliotek, nybyggnad	2 500		2 330
Restauranger, om- och
nybyggnad	865		686
Stora institutionsbygg-
naden, ombyggnad	2225		1928
Distriktsförsöksstation,
nybyggnad	390		350
Central förvaltning,
ombyggnad	445		372
Ny- och ombyggnader, skogs-
vetenskapliga fakulteten	5 200		2 256
Skoglig mykologi med
mikrobiologi m. fl..
om- och nybyggnader	800		668
Växtskyddscentrum            \
Alnarp	8250	3	-
Växtskyddscentrum
Trädgårdsvetenskap och
landskapsplanering.
nybyggnad	1600	1	1448
Skara
Fältstation	1600	1	1376
Garpenberg
Ny- och ombyggnader	5 190	1	4 273
Umeå
Nybyggnad	6800	1	200
Statens veterinär-
medicinska anstalt
Ultuna
Centralblock, nybyggnad	11000	2b	-
Sysselsättningsobjekt
budgetåren 1971/72
och T972/73	840	1	840
Sysselsättningsobjekt
budgetåret 1973/74	1000	1	891
Diverse objekt	4310	2a	753
	83532		44801     11000     9850
			65651

' Art av kostnadsram för resp. objekt.

1. Ay statsmakterna tidigare godtagen kostnadsram.

2a. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv ram).

2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3. Ny kostnadsram.

Anslagsbehovet för nästa budgetår för inredning beräknar jag till 4,5 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

124

Anslagsberäkning avseende inredning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Medelsreservation 1977-07-01 Anslag för 1977/78 Anslag för 1978/79 (förslag)

7350
9000	1977/78	11000
4 500	1978/79	9850

20850

20850

De kostnader som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas. Jag föreslår att en ram för ersättningsanskaffningar för utrustning vid statens strålskyddsinstitut nu förs upp i planen. Jag förordar även i enlighet med vad jag har anfört under punkten F 10 att en delram för ersättningsanskaffningar m. m. vid statens lantbmkskemiska laboratorium förs upp i planen.

För växtskyddsverksamhelen i Alnarp och i Ultuna bör nu defintiva utrustningsramar föras upp i planen.

Utrustningsplan (1 000-tal kr.)

Utrustningsobjekt	Kostnad	sram		Medelsförbmkning
	defi-	delram	art'	t.o.m.	Beräknad för
	nitiv ram	.		1977-06-30
		i. o. m. 1979-			1977/78   1978/79
		06-30
Sveriges lantbruks-
universitet
Ultuna
Telefonväxlar		2 655	2b	1702'
Husdjursvetenskapligt
centrum	9500			6906
Djurslallar m. m..
Kungsängen och Lövsta	4500			3 826
Kliniskt centrum, nybyggnad	17000			11 167
Bibliotek, nybyggnad	490			324
Restauranger, om- och					•   7600	■  6400
nybyggnad	560			424
Lantbrukets byggnadsteknik	200			68
Ny- och ombyggnader, skogs
vetenskapliga fakulteten	9700			2058
Ökad antagning till
veterinärlinjen		1600	2b
Växtskyddscentrum	5 000				1
Alnarp					600       2 500
Trädgårdsvetenskap och
landskapsplanering.
nybyggnader	5600		1	4651
Telefonväxel		700	1	219
Växtskyddscentrum	6000		3	—
Skara					300         200
Fältstation	2450		1	1649
Garpenberg					900         500
Ny- och ombyggnader	3 500		1	1346
Telefonväxel		390	1	336

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

125

t. o. m.

1977-

06-30

Utrustningsobjekt

Kostnadsram

defi- delram
nitiv t.o.m.
ram 1979-

06-30

Medelsförbrukning

Beräknad för 1977/78   1978/79

Umeå
Nybyggnad	11500                  1
Statens veterinärmedicinska anstalt
Centralblock, nybyggnad Telefonväxel	17000                  1 650       1
Statens naturvårdsverk
Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1977/78 Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1978/79	19502                1 2 200                 3
Statens strålskyddsinstitut
Telefonväxel Övrig utmstning Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1978/79	125     1 2275                 2b 350                 3

525

95

4 100        2 400

6800        4 500

1900

2 200

Statens lantbrukskemiska laboratorium

Ersättningsanskaffningar m. m.		1000
ErsättningsanskatTningar
Budgetåret 1976/77 Budgetåret 1977/78 Budgetåret 1978/79	3000 3465 4 500
Vissa utredningskostnader	300
	111040	7120

118160

1718

36 37050

500

1800      3 200

24000     22400

83450

' Art av kostnadsram för resp. objekt.

1. Ay statsmakterna tidigare godtagen kostnadsram.

2a. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv ram).

2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3. Ny kostnadsram.

2 Ramen upptagen i prop. 1977/78:25.

Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag till 14 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 126

Anslagsberäkning avseende utrustning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Medelsreservation 1977-07-01

Anslag för 1977/78

Anslag för 1978/79 (förslag)

11400
21000	1977/78	24000
14000	1978/79	22400

46400

46400

Byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden får för varje i inrednings-resp. utrustningsplanen upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de medel som förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetär innebär detta att medgivande bör lämnas att beställa inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. dels för byggnadsstyrelsen lill ett sammanlagt belopp av (83 532 000-65 651000=) avrundat 17,9 milj. kr., dels för ulrustningsnämnden till elt sammanlagt belopp av (118 160000-83 450000=) avrundat 34,7 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1979/80.

Med hänsyn till vad jag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m. m. bör anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. fr.o. m. nästa budgetår benämnas Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1977/78 finns kvar på det äldre anslaget bör föras över till anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående.

2. till Inredning och uirusining av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet III. in. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 18 500000 kr.

G 10. Ersättning till ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m.m.

1976/77 Utgift '490535

1977/78 Anslag 400000

1978/79 Förslag 400000

' Anslaget Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för ersättning till bl. a. vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder vid Sveriges lantbruksuniversitet och statens

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 127

veterinärmedicinska anstalt samt till vissa opponenter vid disputationer.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till ledamöter i Ijänsleförslagsiiämiider in. in. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 400000 kr.

G 11. Jordbruksforskning

1976/77 Utgift 12 589894 Reservation 767 479

1977/78 Anslag 13 787000

1978/79 Förslag 14 890000

Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbmksforskning för bidrag till forskning inom jordbmkets och trädgårdsnäringens områden.

Stålens råd.för skogs- och Jordbruksforskning

Jordbruket förändras snabbt och ständigt genom rationaliseringar, omläggningar i växt- och djurproduktionen samt införande av nya utvecklingslinjer inom livsmedelsindustrin. Våra kulturväxter och husdjur måste omsorgsfullare anpassas till dessa ändringar i produktionsmiljön för att produktiviteten skall kunna ökas samt för att sjukdomar och rubbningar i livsfunktionerna så långt möjligt skall kunna undvikas. Ekologisk forskning hos kulturväxterna med anslutande växtnäringsfrågor blir allt mera akluell. Likaså framstår behovet av parasitkontroll på biologisk väg. dvs. minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, som allt starkare beträffande såväl växter som djur. Vegetabilie- och animalieprodukternas kvalitetsegenskaper får allt större betydelse vid förädlingen till livsmedel. Ekonomiska undersökningar på jordbmks- och trädgårdsområdet måste i större omfattning än tidigare prioriteras. Här koncentreras intresset främst till bättre kunskap om jordbmks- och trädgårdsföretagens tillväxtproblem och till möjligheterna att kunna bedöma risker och osäkerhet i planerad produktion. Samspelet jordbmk-miljövård har fått ökad aktualitet, varvid bl.a. ett stort behov av ökad hydrologisk forskning anmäler sig. Arbetsmiljöfrågorna i lantbruksbyggnaderna och på fälten, vid hantering av den allt mera avancerade maskinparken, fordrar betydligt fiera forskningsinsatser än rådet hittills förmått understödja. Nya forskningsbehov med särskild tyngd gäller bl. a. s. k. närmiljö-forskning hos husdjuren, vidare rationell byggnadsplanering samt forskning inriktad på energibesparande ålgärder i djurstallar och i växthus. Slutligen bör framhållas att forskning rörande fiskodling även innefattande genetisk förbättring av fiskpopulatio-nerna förtjänar all uppmärksamhet.

Anslaget bör därför räknas upp med 4213000 kr. till 18 milj. kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 128

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med I 103000 kr. Jag hemställeratt regeringen föreslår riksdagen

att \\IIJ ordhruksforskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 14 890000 kr.

G 12. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning

1976/77 Utgift 1470000 Reservation

1977/78 Anslag I 470000

1978/79 Förslag 1823000

Statens nuvarande stöd till kollektivjordbruksteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska området. Avtalet avser tiden den I juli 1975-den 30 juni 1978. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av 1470000 kr., eller sammanlagt 4410000 kr., medan stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 1 990000 kr. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Jordbmkstekniska institutet.

Jag tillkallade med stöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 en förhandlingsgrupp med uppdrag att för statens räkning förhandla och -under förutsättning av regeringens godkännande - träffa nytt avtal med Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning om den fortsatta gemensamma finansieringen av forsknings- och utvecklingsarbetet på det jordbrukstekniska området. Förhandlingsgruppen skulle enligt direktiven beakta de "■ riktlinjer för statligt stöd till kollektiv forskning som angetts i prop. 1968:68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt i prop. 1971; 1 (bil. 15 s. 89).

Förhandlingsgmppen har i december 1977 överlämnat en promemoria (Ds Jo 1977:10) angående stöd till kollektiv jordbmksteknisk forskning. Till promemorian har som bilagor fogats dels ett under förbehåll av regeringens godkännande ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning, dels ett till avtalet fogat ramprogram för verksamhetens bedrivande. Enligt avtalet som avser tiden den 1 juli 1978-den 30 juni 1981 åtar sig staten att medverka i finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 5469000 kr., varav I 823 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1978/79-1980/81. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta lägst 2 468 000 kr. Ansvaret för prograirimets genomförande avses liksom hittills åvila Jordbrukstekniska institutet.

Föredraganden

Jag biträder förhandlingsgruppens förslag till avtal mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning om att det statliga stödet

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 129

ökas till de i avtalet föreslagna beloppen. Den av staten och näringslivet gemensamt finansierade kollektiva jordbmkstekniska forskningen utgör en betydelsefull del av den samlade jordbmksforskningen. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektivjordbruksteknisk forskning i enlighet med vad jag har anfört,

2. till Stöd till kollektiv jordhriiksleknisk forskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 823000 kr.

G 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening

1976/77 Utgift 12 068 289

1977/78 Anslag 11910000

1978/79 Förslag 13 831000

Sveriges utsädesförening har till uppgift att genom försöks- och förädlingsarbete verka för sädesslagens och frösorternas utveckling. Statsbidraget används till avlöning av vissa av föreningens ordinarie tjänstemän och av övrig personal samt till vissa omkostnader.

Sveriges utsädesföreiiing

1.   Löneomräkning I 921 000 kr.

2. Medel begärs för bl. a. lönekostnaderna för en tjänst som ekonomidirektör i lönegrad F 25 (-297 000 kr.).

3. Tjänsten som föreståndare bör omvandlas från F 23 till F 26.

4. En röriig kredit om 3 milj. kr. bör ställas till föreningens förfogande.

Yllrande

Sveriges lantbruksuniversitet tillstyrker i huvudsak utsädesföreningens anslagsframställning.

Föredraganden

Utredningen (Jo 1975:06) om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten har i uppdrag att utreda det statliga stödet till växtförädling och andra frågor som berör verksamheten vid Sveriges utsädesförening. Utredningen slutför sitt arbete i början av år 1978.

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 1921000 kr. till 13 831 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges iitsädesförening för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 13 831 000 kr.

9   Riksdagen 1977/78. i saml. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet 130

G 14. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling

1976/77 Utgift 460000

1977/78 Anslag 460000

1978/79 Förslag 460000

Från anslaget utgår bidrag till W. Weibull AB förden praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm och till den växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Bidragsmot-          Föredra-tagaren                 ganden
Bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm Bidrag till växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg och Söner AB	400000 60000 460000	-1-200000 -1-205000 -1-405000

W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt har anhållit om ett med 200000 kr. förhöjt statsbidrag av 600000 kr. Algot Holmberg och Söner AB har anhållit om ett med 205 000 kr. förhöjt statsbidrag av 265000 kr. för den fortsatta förädlingen av sojabönan.

Yttrande

Sveriges lantbmksuniversitet tillstyrker växtförädlingsanstaltens anslagsframställning.

Föredraganden

Utredningen om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten har i uppdrag att uireda del statliga stödet till växtförädling och andra frågor som berör den verksamhet som bedrivs av W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt och av Algot Holmberg och Söner AB. Utredningen slutför sin arbete i början av detta år.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädUng för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 460000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 131

G 15. Skoglig forskning

1976/77 Utgift 4766840 Reservation 149 171

1977/78 Anslag 7 334000

1978/79 Förslag 7057000

Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbmksforskning för bidrag till forskning, ägnad att gagna skogsbrukets utveckling och stärka skogsnäringens bärkraft.

Statens råd för skogs- och Jordbruksforskning

Med hänsyn till virkesbalansen krävs omedelbara och intensifierade forskningsinsatser med mål att söka klariägga olika produktionsbefrämjande åtgärders effekter och kostnader.

Skogsstyrelsens undersökningar av de senaste årens återväxtåtgärder visar för hela landet ett mycket dåligt resultat. Av den planterade arealen har endast 40% ett plantantal som uppfyller skogsvårdslagens minimikrav. Motsvarande tal för självföryngringar är 30 %. Då det dåliga föryngringsre-sultatet delvis kan hänföras till bristande kunskap om planteringsmetoder, planttyp och proveniensfrågor är det angeläget att ökade resurser kan avsättas till projekt inom delta ämnesområde.

Skogsarbetet måste ges en från hälso- och säkerhetssynpunkt mera ändamålsenlig utformning. Inom ergonomiområdet finns mycket angelägna forskningsuppgifter som kräver betydande resurser, vilka i dag saknas. Anslaget bör därför räknas upp med 2416000 kr. till 9750000 kr.

Föredraganden

Fr. o. m. den I januari 1978 finansieras viss nordisk skogsforskning över Nordiska ministerrådets budget. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 7057 000 kr. Jag har därvid beräknat 500000 kr. för det särskilda forskningsprojekt om slicklingsskogsbmk som påbörjats innevarande budgelår efter förslag av skogsstyrelsen. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Skoglig forskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 057 000 kr.

G 16. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.

1976/77 Utgift 1912000 Reservation

1977/78 Anslag 1912000

1978/79 Förslag 2 743 000

Statens nuvarande stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 132

Skogsförbättring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings-och utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Avtalet avser tiden den Ijuli 1975-den 30 juni 1978. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av I 912 000 kr., eller sammanlagt 5 736000 kr. medan stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 8864000 kr. Ansvaret för den avtalade verksamhetens bedrivande åvilar Institutet för skogsförbättring.

Jag tillkallade med stöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 en förhandlingsgrupp för alt för statens räkning förhandla och - under förbehåll av regeringens godkännande - träffa nytt avtal med Stiftelsen Skogsförbättring om den fortsatta gemensamma finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamheten rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. Förhandlingsgruppen skulle enligt direktiven beakta de riktlinjer för statligt stöd till kollektiv forskning som redovisals i prop. 1968:68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt i prop. 1971:1 (bil. 15 s. 89).

Förhandlingsgruppen har i december 1977 överlämnat en promemoria (Ds Jo 1977:11) angående stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Till promemorian har som bilagor fogats dels ett under förbehåll av regeringens godkännande ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring, dels ett till avtalet fogat ramprogram, dels även program för uvkommeprövning och skogsfröplanlager. Enligt avtalet, som avser tiden den 1 juli 1978-den 30 juni 1979, åtar sig staten att inedverka vid finansieringen av verksamheten genom bidrag av 2 743000 kr. Stiftelsen skall under avtalsperioden tillskjuta lägst 3 978 000 kr. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom tidigare åvila Institutet för skogsförbättring.

Föredraganden

Jag biträder förhandlingsgruppens förslag till avtal mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring om att det statliga stödet ökas till 2 743 000 kr. Den kollektiva forskningen rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m.. som staten och skogsbmket gemensamt finansierar, utgör en viktig del ;iv den samlade skogliga forskningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. i enlighet med vad jag har anfört,

2. till Stöd lill kollekliv forskning rörande skogsträd.sförudliiig och skogsgödsling III. III. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 743000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 133

G 17. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning

1976/77 Utgift 4 400000 Reservation

1977/78 Anslag 4 800000

1978/79 Förslag 5 040 000

Statens nuvarande stöd till kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det skogstekniska området. Avtalet avser tiden den I juli 1975-den 30 juni 1978. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 13.2 milj. kr., varav 4 milj. kr. under budgetåret 1975/76, 4,4 milj. kr. under budgetåret 1976/77 och 4,8 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Stiftelsen har under avtalsperioden bidragit med 19,8 milj. kr. Totalramen för hela forskningsprogrammet uppgår enligt avtalet till lägst 33 milj. kr. Ansvaret för den avtalade verksamhetens genomförande åvilar Nämnden för skogsteknisk forskning.

Jag tillkallade med stöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 en förhandlingsgrupp med uppdrag att för statens räkning förhandla och -under förutsättning av regeringens godkännande — träffa nytt avtal med Stiftelsen Skogsteknisk FoU om den fortsatta gemensamma finansieringen av forsknings- och utvecklingsarbetet på det skogstekniska området. Förhandlingsgruppen skulle enligt direktiven beakta de riktlinjer för statligt stöd till kollektiv forskning som angetts i prop. 1968:68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt i prop. 1971:1 (bil. 15 s. 89).

Förhandlingsgruppen har i december 1977 överlämnat en promemoria (Ds Jo 1977:12) angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning. Till promemorian har som bilagor fogats dels ett under förbehåll av regeringens godkännande ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU, dels ett till avtalet fogat ramprogram för verksamhetens bedrivande. Enligt avtalet, som avser tiden den I juli 1978-den 30 juni 1979, åtar sig staten att medverka i finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 5 040000 kr. Stiftelsen skall under avtalsperioden tillskjuta lägst 7 560 000 kr. Ansvaret för genomförande av den avtalade verksamheten avses liksom lidigare åvila Nämnden för skogsteknisk forskning.

Föredraganden

Jag biträder förhandlingsgruppens förslag till avtal mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU om att det statliga stödet ökas till de i avtalet föreslagna beloppen. Det är enligt min uppfattning angeläget att Nämnden för skogsteknisk forskning kan fungera som samordningsorgan när det gäller statligt stöd till skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Det är därför naturiigt att bl.a. Norrlandsfonden och styrelsen för teknisk ut-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 134

veckling anlitar nämnden för t.ex. beredning och uppföljning av sådana ärenden där nämnden har den erforderliga sakkunskapen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet med vad jag har anfört,

2. till  Stöd  lill  kollekliv  skogsteknisk  forskning   för  budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 5 040000 kr.

G 18. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1976/77 Utgift 410 267

1977/78 Anslag 385 000

1978/79 Förslag 428 000

Skogs- och lantbruksakademien har till ändamål att med slöd av vetenskap och praktisk erfarenhet verka för det svenska jordbmkets och skogsbrukets saint angränsande näringars utveckling och förkovran. Från anslaget bestrids kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.

Skogs- och lantbruksakademien

1.   Pris- och löneomräkning 43 000 kr.

2. Medel för en tjänst som skoglig sekreterare (-f81 000 kr.). Alternativt bör det nuvarande bidraget till ersättning åt skoglig expertis räknas upp med 30000 kr. till 60000 kr.

3. Ökad medelsanvisning för bl.a. bibliotekels verksamhet ( + 29000 kr.).

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 43 000 kr. till 428000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 428000 kr.

G 19. Reseunderstöd för studier m. m.

1976/77 Utgift 52009 Reservation 9 130

1977/78 Anslag 39000

1978/79 Förslag 39000

Från anslaget utgår bidrag till utrikes studie- och kongressresor.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 135

Lam briikssly re/sen

Anslaget bör räknas upp med 11 000 kr. till 50000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Reseunderstöd för studier ni. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 39000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

136

H. MILJÖVÅRD

H 1. Statens naturvårdsverk

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

47 129296 47 202000 56061000

Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvård, däri inbegripet vattenvård, luftvård och renhållning utomhus samt om röriigt friluftsliv, jakt och viltvård, allt i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan statlig myndighet. Till verkets förvaltningsområde hör även ärenden enligt miljöskyddslagen (1969:387) i den mån dessa ej ankommer på koncessionsnämnden för miljöskydd eller annan myndighet. Verket har tillsyn över efterlevnaden av lagen (1973:329) om hälso- och miljöfariiga varor och i anslutning därtill meddelade föreskrifter, i den mån tillsynen ej ankommer på annan myndighet. Verket har vidare till uppgift atl leda och främja företrädesvis målinriktad naturvårdsforskning och undersökningsverksamhet inom naturvårdsområdet.

Till verket är produktkontrollnämnden knuten. Nämnden prövar frågor som avses i lagen om hälso- och miljöfarliga varor, i den mån prövningen ej ankommer på annan myndighet.

Naturvårdsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra avdelningar, nämligen administrativa avdelningen, naturresursavdelningen, tekniska avdelningen och forsknings- och undersökningsavdelningen, samt ett planeringssekretariat.

Omgivningshygieniska avdelningen vid förutvarande statens institut för folkhälsan är provisoriskt inordnad i verket.

Vidare finns inom verket en forskningsnämnd och tre råd, naturvårdsrådet, vattenvårdsrådet och luftvårdsrådet, samt två delegationer, en för markfrågor och en för anläggningsstöd till idrotten.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Personal

Handläggande personal Övrig personal

	Statens natur-	Föredra	L-
	vårdsverk	ganden
267	-1-15		-1-1
103	-(- 2		-
370	-1-17		+ 1

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

137

	1977/78	Beräknad ändr		ing 1978/79
		Statens natur-		Föredra-
		vårdsverk		ganden
Anslag
Ulgi.flcr
Lönekostnader	36258000	+	9587000	+ 6 125000
Sjukvård	97000	4-	23000	+     10000
Reseersättningar	1448000	-1-	760000	+   144000
Därav utrikes resor	(120000)	( +	248000)	(-)
Resor som ersätts
av uppdragsgivare	6000		-	-
Lokalkostnader	5697000	-1-	1490000	+ 1 197 000
Expenser	3429000	-1-	3 848000	+ 1505 000
Vidareutbildning	115000	-1-	400000	-
Uppdragsverksamhet	30000		-	-
Särskilda undersökningar	10000		-	-
EJ disponerat belopp	122000	-	122 000	-   122 000
	47 212000	-M5986000		+ 8 859000
Inkomster
Ersättning för särskilda
undersökningar	10000		-	-
Nettoutgift	47202000	+ 15986000		+ 8 859000

Statens luttiirvårdsverk

1. Pris- och löneomräkning 6216000 kr.

2. Alternativ O innebären anslagsökning med 3 970000 kr., vilket medför att angelägna myndighetsuppgifter måste eftersättas.

3. Den tekniska avdelningen behöver tillföras en byrådirektör för miljöanknutna produktproblem, en byrådirektör för miljöfarligt avfall samt en byrådirektör för energifrågor ( + 336000 kr.).

4. Vid produktkontrollbyrån behövs en byrådirektör för allmänna biotoxikologiska frågor, en byrådirektör för tillsynsverksamhet och en byrådirektör för kontrollverksamhet som föranleds av produktregistrets uppbyggnad ( + 360000 kr.).

5. Naturvårdsbyrån behöver förstärkas med en byrådirektör för miljöskydd och energifrågor, en byrådirektör för vandringsleder samt en assistent vid rekreationsberedningens kansli (+295 000 kr.).

6. Inom planeringssekretariatet behövs en byrådirektör för samhällsplaneringsfrågor och en byrådirektör för dalatekniska frågor ( + 247 000 kr.).

7. Administrativa byrån behöver tillföras en byrådirektör för personaladministration, en byrådirektör för ekonomiadministration, en byrådirektör för dokumentation, en byrådirektör för utbildningsplanering samt en expeditionsvakt ( + 498000 kr.).

8. Forsknings- och undersökningsavdelningen behöver i samband med vissa organisationsförändringar förstärkas med en byråchef för markfrågor (+ 156000 kr.). Från anslaget Miljövårdsforskning bör överföras medel för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 138

personal och andra omkostnader för naturvårdsverkels limnologiska undersökning (NLU). naturvårdsverkets specialanalytiska laboratorium (NSL), naturvårdsverkets brackvattentoxikologiska laboratorium (NBL), Grimsö forskningssiation, forskningsfartygen samt ijällplaneringsprojek-tets faunadel - totalt 5 593 000 kr. Från anslaget Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m. bör bilavgaslaboratoriet i Studsvik överföras - totalt 1 087 000 kr. Slutligen bör från detta anslag till statens strålskyddsinstitut överföras 517000 kr. motsvarande kostnaderna för viss ra-dioekologisk undersökningsverksamhet.

9. För ökade kostnader för bl.a. automatisk databehandling behöver expensposten räknas upp med 2 777 000 kr. För vidareutbildning behövs ytteriigare 400000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 56061 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en handläggare på produktkontrollbyrån (4). Jag har vidare räknat medel för bl.a. ADB-kostnader i samband med upprättandet av produktregistret. Jag vill i detta sammanhang anmäla att den första etappen av uppbyggnaden av registret påbörjas under innevarande budgetår. Naturvårdsverket har i sin anslagsframslällning redovisal vissa förslag till omorganisalion av verkels forsknings- och undersökningsavdelning. Jag vill i anledning härav framhålla att jag ser del som angeläget att den undersökningsverksamhet som utförs inom verket i högre grad kan inriktas så att den tillgodoser de behov som bl. a. verkets övriga avdelningar och länsstyrelserna har av biträde i tillsynsarbetet och det löpande miljövårdsarbetet i övrigt. Jag är emellertid inte f. n. beredd att ta slutlig ställning till de förslag verket lagt fram.

Frågan om anknytning till socialstyrelsen av den omgivningshygieniska avdelningen vid naturvårdsverket utreds f. n. av en särskild arbetsgrupp. 1 avvaktan på förslag från denna harjag tills vidare räknat medel för omgivningshygieniska avdelningen under förevarande anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 56 061 000 kr.

H 2. Statens strålskyddsinstitut

1976/77 Utgift 7 404 149

1977/78 Anslag 9797 000

1978/79 Förslag 11 173 000

Statens strålskyddsinstitut är strålskyddsmyndighet enligt strålskyddslagen (1958:110) och har därjämte bl.a. till uppgift att vara samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landet. Institutet har vidare ett cen-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

139

tralt samordnande ansvar för den målinriktade strålskyddsforskningen och skall även självt bedriva målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete inom strålskyddsområdet.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet aren överdirektör. Inom institutet finns tre enheter, administrativa enheten, tillsynsenheten samt forsknings- och utvecklingsenheten. Vid institutet finns en rådgivande forskningsnämnd och en beredskapsnämnd inol atomolyckor.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Personal

Handläggande personal Övrig personal

	Statens	Föredra-
	strålskydds-	ganden
	institut
43	+ 21	+ 7
61	+ 3	-
104	+ 24	+ 7

Anslag

Uigi.fter

Lönekostnader

Sjukvård

ReseersäUningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Kostnader för drift av

stationer för mätning av

joniserande strålning m. m. Kostnader för vissa

beredskapsfunktioner inom

reaktorområdet Kostnader för

insamling och analys av

luftburen radioaktivitet Kostnader för riksmätplats

för joniserande strålning

Därav engångsulgift Kostnader för grupp för

akvatisk radioekologi vid

statens naturvårdsverk Övriga utgifter

Upphördsmedel

Inkomst av strålskydds-verksamhet

Ersättning för kostnader för beredskapsfunktioner inom atom reaktorområdet

Avgift för koncession för uppförande eller innehav av energiproducerande reaktor

Ersättning för kostnader för insamling och analys av luftburen radioaktivitet

Medel för riksmätplats för Joniserande strålning Därav engångsbelopp

Nettoutgift

9304000 10000 329000 (60000) 1339000 399000	+ 3 339000 +  1000 + 163000 (+ 106000) + 349000 + 340000		+ 1755000 + 63000 (+  20 000) + 79000 +  57 000
71000	+	7000	+	7000
217000	-1-	22000	+	22 000
-	+	865 000	+	865 000
(-)	+ ( +	720000 625000)		(-)
416000	-1-	500000 860000	+	29000
12085000	+ 7166000		+ 2 877 000
234000	+	140000	+	140000
228000	+	11000	+	11000

+   583 000

1826000

-H   485 000

+   865 000

+   720000 (+   625000)

+ 4847000

+   865 000

(-) 9797 000

(-) + 1376000

Prop, 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 140

Statens slrålskyddsiiistilul

1. Pris- och löneomräkning 1 376000 kr.

2. Alternativ O innebär en anslagsökning ined 818000 kr.

3. Den administrativa byrån behöver förstärkas med två assistenter, en telefonist, en verkstadsingenjör, en redaktör och en kamrer (+441 000 kr.).

4. Till forskningsbyrån bör överföras en fysiker från statens råd för atomforskning. Forskningsbyrån behöver vidare förstärkas med en forskningsingenjör för joniserande strålning (+201 000 kr.).

5. Tillsynsbyrån behöver tillföras tio strålskyddsinspektörer, två för tillsyn av kärnkraftverk, en för tillsyn av användningen av radioaktiva ämnen inom sjukvården, två för röntgenpatientskydd, en för tillsyn i gruvor och andra underjordiska rum, en för filmdosimetritjänsten, en för tillsyn av radioaktiva ämnens användning inom industrin, en för forskning och undervisning samt en för icke-joniserande strålning. Byrån behöver vidare tillföras en laboratorieassistent för strålskyddsmedicin (+ 1 080000 kr.).

6. För inköp och underhåll av inventarier och instrument samt för inköp av förbrukningsartiklar erfordras 860000 kr.

7. Institutet bör överta ansvaret för den verksamhet avseende insamling och analys av luftburen radioaktivitet som f. n. bedrivs vid försvarets forskningsanstalt ( + 865 000 kr.). Kostnaderna för verksamheten förutsätts täckas genom anslag från tredje och fjärde huvudtitlarna.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 173000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för tre handläggare på tillsynsenheten varav två för tillsyn av kärnkraftanläggningar och en för filmdosimetritjänsten. Kostnaderna härför beräknas täckas genom ökade avgifter (5). Vidare bör institutet överta ansvaret för den verksamhet avseende insamling och analys av luftburen radioaktivitet som f. n. bedrivs av försvarets forskningsanstalt. Efter samråd med cheferna för utrikes- och försvarsdepartementen beräknar jag ersättning från tredje och fjärde huvudtitlarna för att täcka kostnaderna för denna verksamhet (7).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens strålskyddsinslitut för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 11 173000 kr.

H 3. Koncessionsnämnden för miljöskydd

1976/77 Utgift 3 461969

1977/78 Anslag 3 615000

1978/79 Förslag 4 251000

Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger ärenden rörande tillstånd till eller förbud mot miljöfariig verksamhet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 141

Koncessionsnämnden för miljöskydd består av ordförande och tre andra ledamöter. I nämnden finns två avdelningar.

	1977/78	Beräknad ändr	ing 1978/79
		Koncessions-	Föredra-
		nämnden för	ganden
		miljöskydd
Personal
Handläggande personal	14	+ 3	-
Övrig personal	12	+ 2	-
	26	+ 5	-
Anslag
Lönekostnader	2 969000	+ 1330000	+ 326000
Sjukvård	2000	+      4000	_
Reseersättningar	267000	+   135000	+ 23 000
Därav utrikes resor	(-)	(+    20000)	(-)
Lokalkostnader	135000	+   152000	+ 92 000
Expenser	242000	+   351000	+ 195 000
	3615000	+ 1972000	+ 636000

Koncessioiisnämndeii för miljöskydd

1.   Pris- och löneomräkning 466000 kr.

2. Alternativ O innebär en ökning av anslaget med 262 000 kr.

3. Nämnden behöver tillföras en assistent. Dessutom bör vissa löner och arvoden höjas och en ny avdelning inrättas. (+932000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Koiicessioiisiiäniiiden för miljöskydd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 251 000 kr.

H 4. Miljövårdsiiiformation

1976/77 Utgift 3 217417

1977/78 Anslag 3 200000

1978/79 Förslag 3 400000

Reservation

101077

Anslaget används för information inom miljövårdsområdet. Från anslaget utgår också av regeringen bestämda bidrag till vissa organisationer.

Slutens naturvårdsverk

Informationsverksamheten syftar till att skapa förståelse och medverkan från olika parter i arbetet med aU förbättra den yttre miljön. Detta sker

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 142

bl. a. genom utgivande av olika publikationer, broschyrer och foldrar samt utarbetande av filmer och bildband. Verksamheten innefattar även olika utställningar, informationskampanjer samt besökscentraler, s. k. naturum. Vidare ges tidningen Miljöaktuellt ut med en spridning till f. n. ca 14000 läsare.

För att uppnå informationsverksamhetens syfte är det angeläget att den utvidgas till målgrupper som hittills inte i större omfattning nåtts av verkets information.

Betydande resurser satsas på forsknings- och utredningsarbete inom miljövårdsområdet. De forskningsrön och praktiska erfarenheter som görs måste kunna förmedlas snabbt och begripligt till dem som har ansvaret för olika miljöförhållanden. Detta ställer stora krav på informationsfunktionen.

Naturvårdsverket har under det senaste året fått ansvaret för ett antal nya uppgifter som kräver stora informationsinsatser. Som exempel kan nämnas vandringslederna i fjällen och nationalparkerna.

De ideella naturvårdsorganisationerna har också stor betydelse när det gäller att skapa intresse för naturen och miljövårdsarbetet. Deras verksamhet bör därför få ett fortsatt statligt stöd. Naturvårdsverket föreslår att bidraget till Svenska naturskyddsföreningen höjs med 60000 till 630000 kr., att bidraget till Riksförbundet för hembygdsvård höjs med 35000 kr. till 350 000 kr. och att bidraget till Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar höjs med 5 000 kr. till 45 000 kr. För övriga informationsinsatser föreslås ett oförändrat belopp om 100000 kr.

Naturvårdsverkets förslag för budgetåret 1978/79 innebär en anslagsökning med sammanlagt 925000 kr. till 4125000 kr. Av ökningen avser 825 000 kr. naturvårdsverkets informationsverksamhet och 100000 kr. naturvårdsorganisationerna.

Föredraganden

För nästa budgetår bör anslaget höjas med 200000 kr. till 3,4 milj. kr. Del ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande naturvårdsverket att besluta om anslagets fördelning på olika ändamål. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3400000 kr.

H 5. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.

1976/77 Utgift 14 779006 Reservation 3 570932

1977/78 Anslag 9000000

1978/79 Förslag 9000000

Från anslaget bestrids ersättningar enligt naturvårdslagen (1964:822,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 143

omtryckt 1974; 1025), 86 eller 122 S byggnadslagen (1947: 385) i dess lydelse intill den 1 januari 1965 samt lagen (1974:434) om bevarande av bokskog. Vidare kan från anslaget utgå statsbidrag till kommun eller kommunal stiftelse för förvärv av mark för naturvårdsändamäl. Dessutom får anslaget disponeras för förhandlings- och värderingskosinader i samband med säkerställande av mark för naturvårdsändamål.

Statens naturvårdsverk

Syftet med slaget är att göra det möjligt att med stöd av naturvårdslagen för framtiden skydda representativa områden och unika förekomster av svensk natur samt områden av betydelse för det rörliga friluftslivet. Anslaget används dels för att bestrida kostnaderna för sådana ersättningar till markägare och andra sakägare som föranleds av beslut enligt naturvårdslagen m. fl. författningar, dels för bidrag till kommuner och stiftelser vid säkerställande av naturvårdsobjekt.

Bidrag lill kommuner och stiftelser för förvärv av områden för naturvårdsändamål utgjorde under budgetåret 1976/77 ca 35 % av anslaget.

Målsättningen är alt det stora antal objekt som finns redovisade i naturvårdsplaner och i den fysiska riksplaneringen bör säkerställas. Med hänsyn härtill kommer säkerställandeåtgärder att dra ut över en mycket lång tidsperiod med hittillsvarande anslagstilldelning. Det är ytterst angeläget att naturtyper som är stadda i snabbt försvinnande såsom äldre odlingslandskap, urskogsområden, ädellövskogar och vissa våtmarker kan skyddas och bli föremål för vårdåtgärder.

Naturvårdsverket har inhämtat uppgifter om länsstyrelsernas medelsbehov för innevarande budgetår och för budgetåret 1978/79. Behoven uppgår till 46,4 milj. kr. resp. 36,6 milj. kr. Med ledning av länsstyrelsernas redovisning har verket utarbetat särskilda säkerställandeprogram för vissa typer av naturvårdsobjekt. Den sammanlagda kostnaden för dessa program som belastar anslaget uppgår till 38,5 milj. kr. för båda budgetåren.

För budgetåret 1978/79 föreslår verket att 15 milj. kr. anvisas under anslaget, vilket innebär en ökning med 6 milj. kr.

Föredraganden

Under de senaste åren har. delvis inom ramen för den fysiska riksplaneringen, ett omfattande inventerings- och planeringsarbete bedrivits inom flertalet län när det gäller den allmänna naturvården. Som ett resultat av detta arbete har förslag förts fram från olika håll om att ett mycket stort antal områden skall avsättas som naturreservat eller på annat sätt säkerställas enligt naturvårdslagen. Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning, såväl under detta anslag som under anslaget Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.. fört fram förslag om betydande anslagsökningar för säkerställande av mark för naturvårdsändamål.

Enligt min mening är det f. n. inte möjligt att öka anslagen för nu berörda

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 144

ändamål. Med hänsyn till att de av naturvårdsverket redovisade medelsbehoven avsevärt överstiger tillgängliga anslag är det nödvändigl att en noggrann planering och prioritering sker när det gäller anslagens avvändning. Utgångspunkten bör därvid vara att nu berörda anslag i första hand används för att säkerställa områden som är av klart riksintresse från naturvårdssynpunkt eller för friluftslivet.

Med hänvisning till vad jag här anfört förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett oförändrat belopp av 9 milj. kr. Jag vill i detta sammanhang nämna all jag senare denna dag vid min behandling av frågor om anslag på tilläggsbudget 11 för innevarande budgetår föreslår att 3 milj. kr. anvisas under anslaget Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. för att möjliggöra att vissa ärenden som är av särskilt naturvårdsintresse och där förhandlingar pågått under lång tid kan avslutas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar vid bildande av naturreservat ni. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 9000 000 kr.

H 6. Vård av naturreservat m. m.

1976/77 Utgift 16385 144 Reservation 2633018

1977/78 Anslag 21 100000

1978/79 Förslag 22 750000

Från anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning av sådana naturvårdsobjekt för vilka meddelats förordnande med stöd av naturvårdslagen (1964:822) eller vilka redovisas på naturvårdsfonden. Vidare bestrids från anslaget bl. a. vissa kostnader för landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet och för vård och föryngring av bokskog.

Slaiens naturvårdsverk

Den areal inom vilken kostnader för vårdåtgärder kan bestridas från anslaget har under senare år ökat kraftigt beroende dels på att ramarna för anslagets användning vidgats, dels på att antalet naturvårdsobjekt fortsatt att öka. Någon motsvarande uppräkning av anslaget har dock inte skett. Räknat per hektar har anslaget i stället sänkts under det senaste budgetåret. Detta innebär att den redan tidigare på grund av bristande resurser eftersatta vården av naturvårdsobjekten ytteriigare försämrats.

Naturvårdsverkets beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1978/79 sammanfattas i följande sammanställning (1 000-tal kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 145

Ändamål Anslag Statens naturvårdsverks

1977/78 förslag 1978/79

Totalt Förändring

1. Naturvårdsförvaltning 11962 25743 +13781

2. Investeringar m. m. 600 2 154 +   1554

3. Landskapsvård i odlingslandskapet 500 500

4. Vård och föryngring av

bokskog 1000 910 -      90

5. Vissa gemensamma kostnader

för naturvårdsförvaltningen 1530 2450 +    920

6. Central förvaltning 650 860 +     210

7. Tillsynsverksamhet 1258 1900 +    642

8. Markränta 3 600 4277 +     677

Summa 21100 38794 +17694

1. Den större delen av anslaget behöver användas till grundläggande
vårdåtgärder dels för redan skyddade nalurvårdsobjekt, dels för tillkom
mande objekt. Vidare behövs medel för att minska den eftersläpning av
vårdåtgärderna som uppkommit genom att tillräckliga medel inte tidigare
anvisats. Under de senaste tre åren har naturvårdsförvaltarnas medelsbe
hov kunnat tillgodoses endast till ca 60 %.

De vidgade ramar för anslagets användning som gäller fr. o. m. budgetåret 1976/77 bör särskilt beaktas. De möjliggör bl.a. bidrag till kostnader inom kommunala objekt. På grund av medelsbrist har denna bidragsgivning hittills dock inte kunnat motsvara intentionerna med de vidgade anslagsramarna. F. n. är det av formella skäl inte möjligt att med full kostnadstäckning bestrida kostnaderna för vården av objekt som förvaltas av annan än skogsvårdsstyrelse eller statiig myndighet. Naturvårdsverket finner det emellertid angeläget att reglerna för anslagets användning ändras så att full kostnadstäckning kan utgå i de fall objekt i enskild eller kyrklig ägo förvaltas av markägaren i samråd med skogsvårdsstyrelse eller statlig myndighet.

I enlighet med naturvårdsförordningen måsle skötselplan numera finnas för naturreservat. Resurser måsle därför skapas föratt denna bestämmelse skall kunna efterlevas. Med nuvarande utformning av bestämmelserna för anslagets användning kan anslaget inte belastas med kostnader för upprättande av skötselplaner för objekt som ännu inte är formellt avsatta enligt naturvårdslagen. Denna inskränkning är inte ändamålsenlig och bör därför ändras så att medel kan utgå även till objekt av sistnämnda slag.

Totalt beräknar verket medelsbehovet för naturvårdsförvaltning under budgetåret 1978/79 till 25 743000 kr., vilket innebär en ökning med 13 781000 kr.

2.   För investeringar m. m. avseende objekt bokförda på naturvårdsfon
den utgörs de största kostnaderna av investeringar i byggnader och anlägg
ningar för jordbruksdrift. För budgetåret 1978/79 beräknas ett belopp om
2 154000 kr. för investeringar m.m., vilket innebär en ökning med
1554000 kr.

10   Riksdagen 1977/78. I saml. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 146

3. För landskapsvård i odlingslandskapet beräknas ett oförändrat medelsbehov för budgetåret 1978/79 om 500000 kr.

4. För vård och föryngring av bokskog beräknar naturvårdsverket ett medelsbehov för budgetåret 1978/79 om 910000 kr., vilket innebär en minskning med 90000 kr.

5. Vissa gemensamma kostnader för naturvärdsförvaltning omfattar främst information om naturvårdsobjekt, objektens utnyttjande för studieändamål samt central upphandling av material. Totala medelsbehovet för budgelårel 1978/79 uppgår lill 2450000 kr., vilket innebär en ökning med 920000 kr.

6. Naturvårdsverket har fr.o. m. den I juli 1976 det formella huvudansvaret för vården och förvaltningen av naturvårdsobjekten samt har från samma tidpunkt övertagit förvaltningen av naturvårdsfonden från domänverket. Naturvårdsverket beräknar medelsbehovet för central förvaltning under budgetåret 1978/79 till 860000 kr., vilket innebär en ökning med 210000 kr.

7. Antalet besökare och deras krav på naturvård och friluftsliv har ökat kraftigt. Detta gäller särskilt fjällen och skärgårdsområdena men även andra betydande turistområden såsom delar av Öland och Gotland. Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser har härigenom erhållit ett ökat ansvar för dessa områdens natur och utnyttjande. För alt myndigheterna skall kunna leva upp till detta ansvar krävs resurser för en tillsynsverksamhet, som inte enbart har direkt anknytning till naturvårdsobjekten utan också avser de berörda områdena i sin helhet. För tillsynsverksamheten beräknas ett medelsbehov för budgetåret 1978/79 om 1,9 milj. kr., varav 1,1 milj. kr. avser verksamheten inom Norrbottens fjällvärld. Beloppet innebär en ökning med 642 000 kr.

8. För de fastigheter som redovisas på naturvårdsfonden skall ersättning till staten utgå för upplåten mark, s. k. markränta. Denna har för budgetåret 1978/79 beräknats till 4 277000 kr., vilket innebär en ökning med 677 000 kr.

Naturvårdsverket uppskattar således det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1978/79 till 38 794000 kr., vilket innebär en ökning av anslaget med 17 694 000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 22750000 kr., vilket innebär en ökning med I 650000 kr. Jag har därvid bl. a. räknat med att vissa kostnader för de s. k. fjällpatrullerna i Norrbottens län skall bestridas från anslaget. 1 sådana fall då det bedöms som nödvändigt att ha en färdig skötselplan som underiag för beslut om bildande av naturreservat bör naturvårdsverket kunna disponera medel från anslaget härför. I övrigt kan jag inte biträda naturvårdsverkets förslag om ändring av föreskrifterna för anslagets användning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 147

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 22 750000 kr.

H 7. Miljövårdsforskning

1976/77 Utgift 27937939 Reservation 7237216

1977/78 Anslag 32 900000

1978/79 Förslag 32 600000

Från anslaget bestrids utgifter för företrädesvis målinriktad miljövårds-forskning. Till denna forskning hör bl.a. vatten-, luft- och annan naturvårdsforskning, bullerforskning, viltforskning samt forskning om miljögifter. Forskningen leds av statens naturvårdsverk som haren särskild forskningsnämnd för denna uppgift.

Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverket vill understryka vikten av en fortsatt satsning på till-lämpad miljövårdsforskning, vilket är en förutsättning för att besluten på miljövårdsområdet skall grundas på ett bra sakunderlag. Forskningsnämnden avser att under det kommande budgetåret fördjupa uppföljnings- och utvärderingsinsatserna så att miljövårdsforskningens resultat i ökande grad kan komma till användning i miljövårdsarbetet.

Forskningsnämnden har utarbetat ett samlat program för forskningsverksamheten. Tillgängliga resurser kommer att koncentreras till vissa projektområden. En mindre del av resurserna måste dock reserveras för forskningsbehov som uppkommer efler hand.

Bland de prioriterade projektområdena kan nämnas ekologiska kriterier för planeringen av samhällets markanvändning. Sådana kriterier är en förutsättning för att riksdagens beslut om en ekologisk grundsyn i den fysiska planeringen skall kunna realiseras. Flertalet andra prioriterade projektområden syftar till att identifiera miljökonsekvenserna av olika miljöpåver-kande aktiviteter och av användningen av vissa hälso- och miljöfarliga varor. En ökad forskningsinsats är nödvändig när det gäller gödslingsintensitetens inverkan på yl- och grundvatten. Fördjupad kunskap krävs när det gäller bullrets utbredning och effekter på människan liksom när det gäller luftföroreningarna i tätorter. I båda fallen spelar bilarna en avgörande roll. Snabba forskningsinsatser behövs också för att man skall få fram metoder för bestämning av olika specifika ämnen i industriellt avloppsvatten. Ett stort forskningsprogram har antagits när det gäller försurningens effekter och då särskilt dess effekter på skogsproduktionen. Stora insatser planeras liksom hittills när det gäller hälso- och miljöfarliga varor. Insatserna från svensk sida bör koncentreras till ett begränsat antal ämnen, främst tung-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 148

metaller och PCB. Vidare krävs att relevanta testmetoder utarbetas för att möjliggöra en prövning av olika varors hälsoeffekter och miljöeffekter.

Den omorganisation av verkets forsknings- och undersökningsavdelning som planeras ske den I juli 1978 innebär bl. a. att vissa permanenta projekt som f. n. finansieras via forskningsanslaget föreslås fortsättningsvis finansieras från anslaget Statens naturvårdsverk.

Regeringen har i prop. 1977/78:7 lagl fram principförslag om att ett program för övervakning av miljökvalitet skall upprättas. Med anledning härav föreslås all 2,9 milj. kr. förs över till ett nytt anslag Program för övervakning av miljökvalitet.

För forskning inom området miljöskydd och produktkontroll beräknar verket ett medelsbehov för nästa budgetår av 26,5 milj. kr. Inom området naturvård samt rekreation och friluftsliv behövs 2,2 milj. kr. För vissa övriga verksamheter såsom publicering och information, symposier och resor samt forskningsadministration beräknas 3,8 milj. kr. Sammanlagt uppgår medelsbehovel under nästa budgetår för miljövårdsforskning till 42 milj. kr.

Föredraganden

För nästa budgetår beräknar jag en anslagsökning med 2,6 milj. kr. till miljövårdsforskningen. Under punkten H 12 kommer jag att förorda att ett nytt anslag förs upp för finansiering av det program för övervakning av miljökvalitet som riksdagen beslutat om under hösten 1977. Till det nya anslaget bör från förevarande anslag föras över etl belopp av 2,9 milj. kr. Med anledning härav bör anslaget Miljövårdsforskning för näsla budgetår föras upp med 32,6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 32 600000 kr.

H 8. Strälskyddsforskning

1916/11 Nettoinkomst 4 081307 Reservation 4581307

1977/78 Anslag 600000

1978/79 Förslag 650000

Statens strålskyddsinstitut har ansvaret för den målinriktade strålskyddsforskningen. Till denna forskning hör såväl strålskyddsforskning med anknytning till kärnkraftproduktion som annan strålskyddsforskning däri inbegripet forskning om icke-joniserande strålning. Den strålskyddsforskning som har anknytning till kärnkraftproduktionen finansieras genom avgifter som inbetalas av kärnkraftföretagen enligt förordningen (1976: 247) om vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut. För övrig strålskyddsforskning anvisas medel under förevarande anslag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

149

Statens strålskyddsinstitut

För budgetåret 1978/79 beräknas kostnaderna vid oförändrad målsättning och volym på verksamheten till 2,7 milj. kr. för kärnkraftanknuten forskning och 675 000 kr. för övrig målinriktad strålskyddsforskning. De forskningsprojekt som finansieras av dessa medel utförs av olika forskningsinstitutioner inom landet. Projekten beslutas av strålskyddsinstitutets styrelse efter hörande av dess rådgivande forskningsnämnd. Administrationen av projekten handhas av ett forskningssekretariat, som f. n. är förlagt till AB Atomenergi i Studsvik.

Ett förslag till långsiktigt forskningsprogram rörande strålskydd har utarbetats. I vad avser den kärnkraftanknutna forskningen är delta program preliminärt så till vida att någon närmare samordning med de projekt av strålskyddskaraktär som finansieras av nämnden för energiproduktionsforskning och där strålskyddsinstitutet sedan budgetåret 1977/78 har be-ställaransvar ej har kunnat göras.

Under budgetåret 1978/79 beräknas forskningssekretariatet kunna förläggas till strålskyddsinstitulet i enlighet med statskontorets förslag lill omorganisation. Kostnaderna härför under detta anslag beräknas till 175000 kr.

Institutets beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår framgår av följande sammanställning.

		Anslag 1977/78	Statens strålskyddsinstituts förslag 1978/79
Anslag
Utgifter
Anslaget Strälskyddsforskning Kostnader för kärnkraft-anknuten strålskyddsforskning		600000 2 400000	+   800000 +   300000
		3000000	+ 1100000
Uppbördsmedel
Medel för kärnkraft-anknuten strålskyddsforskning		2400000	+   300000
	Nettoutgift	600000	+   800000

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 50000 kr. till 650000 kr. Jag vill i detta sammanhang anmäla att jag avser alt senare föreslå regeringen att i motsvarande grad höja de avgifter som tas ut för sådan forskning som har betydelse för bedömningen av strålskyddsfrågor med anknytning till kärnkraftproduktionen. För budgetåret 1978/79 kommer därmed samman-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 150

lagt 3 250000 kr. att stå lill institutets förfogande för strålskyddsforskning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Strålskyddsforskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 650000 kr.

H 9. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet

1976/77 Utgift 3 800000 Reservation

1977/78 Anslag 3 800000

1978/79 Förslag 5 500000

Statens nuvarande slöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på vatten- och luftvårdsområdet. Avtalet avser tiden den Ijuli 1976-den 30 juni 1978. För budgetåret 1977/78 medverkar staten och stiftelsen i finansieringen av verksamheten genom bidrag med vardera 3,8 milj. kr. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.

Det är enligt min uppfattning angeläget att det pågående forskningssamarbetet mellan staten och näringslivet inom miljövårdsområdet fortsätter. Företrädare för staten har den 19 oktober 1977 under förbehåll av regeringens godkännande träffat nytt avtal med företrädare för Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom miljövårdsområdet. Enligt avtalet som avser budgetåret 1978/79 skall vardera parten medverka i finansieringen av verksamheten genom ett bidrag av 5,5 milj. kr. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom hittills åvila Institutet för vatten-och luftvårdsforskning.

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet i enlighet med vad jag har anfört,

2. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 5 500000 kr.

H 10. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor

1976/77 Utgift 1539 157 Reservation 787867

1977/78 Anslag 2 000000

1978/79 Förslag 2 160000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 151

Från anslaget bestrids efter beslut i varje särskilt fall av produktkontrollnämnden kostnader för undersökningar rörande hälso- och miljöfariiga

Statens naturvårdsverk

Forskning om hälso- och miljöfarliga ämnen och varor bedrivs inom ramen för miljövårdsforskningsanslaget. Som ett mellanled mellan forskningen och planerings- och beslutsprocesserna behövs medel för undersökningar inom området.

Flera nu pågående projekt kommer att avslutas under året, bl. a. utredningar om kvicksilver. Ett projekt rörande bly kommer att fortsätta och utvidgas till att även gälla annat än bly i motorbränsle. Vidare kommer bl. a. en materialströmsanalys för kadmium att utföras. Under budgetåret 1978/79 planeras bl.a. fortsatta undersökningar av bly och kadmium liksom av krom, beryllium och arsenik, kartläggning av produkter som bildas vid förbränning av t.ex. klorerade polymerer och mjukgörare, undersökning av motorbränslen, utveckling av kriterier för bedömning av miljöfarlighet, undersökning av ersättningsmedel för PCB, inledande studier av klorfenoler och dess toxiska föroreningar, kartläggning av kemikalieanvändningen inom industrin och undersökningar av bekämpningsmedel, framför allt med inriktning på utveckling av förbättrade mätmetoder.

Sammanlagt behovs under budgetåret 1978/79 3 milj. kr. för undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 160000 kr. till 2 160000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atttill Undersökningar av hälso- och niiljöfarliga varor för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 2 160000 kr.

H 11. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.

1976/77 Utgift 5 360 386 Reservation 4 260860

1977/78 Anslag 7 500000

1978/79 Förslag 8 100000

Anslaget används för att bekosta utredningar och undersökningar inom miljövårdsområdet, i första hand rörande vattenvårdsfrågor och restaurering av förorenade vattenområden m. m.

Statens naturvårdsverk

Det karakteristiska för den verksamhet som finansieras från anslaget är att den utgör ett mellanled mellan å ena sidan forskning och annan grund-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 152

läggande kunskapsinsamling och å andra sidan planerings- och beslutsprocesserna i samhället.

Ett viktigt medel i naturvårdsverkets arbete med detta anslag har under de senaste åren varit en fast planering och administration. Verket ser detta som helt nödvändigt då anspråken på medel till angelägna utredningar och undersökningar vida överstiger medelstillgången.

En genomgång inom verket visar ett behov av nya utredningar och undersökningar för över 13 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Härtill kommer de ackumulerade anspråken från innevarande år som uppgår till ca 4 milj. kr. De sammanlagda anspråken fördelar sig på följande sätt.

Miljövård i samhällsplaneringen m.m. 8020000

Tekniskt miljöskydd 5600000

Produktkontroll 300000

Naturvård 2 820000

Rekreation och friluftsliv 420000

Totalt 17160000

Efter en planering och prioritering av de mest angelägna uppgifterna har verket dock kommit fram till att med en anslagsram på 9,5 milj. kr. bör målsättningen med anslaget kunna upprätthållas. Verket har då räknat av kostnaderna för bilavgasverksamheten i Studsvik, som utvecklats till en löpande uppgift av sådan karaktär att den bör ingå i ett luftvårdslaboratorium inom forsknings- och undersökningsavdelningen och finansieras över verkets myndighetsanslag, liksom annan sådan verksamhet.

Föredraganden

Anslaget bör för näsla budgetår höjas med 600000 kr. till 8,1 milj. kr. Det ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens naturvårdsverk att besluta om anslagets fördelning på olika ändamål. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 8 100000 kr.

H 12. Program för övervakning av miljökvalitet

Nytt anslag (förslag) 4 000000

Riksdagen beslutade under hösten 1977 att godkänna ett principförslag om upprättande av ett program för övervakning av miljökvalitet (prop. 1977/78:7, JoU 1977/78:6, rskr 1977/78:28). Uppbyggnaden av programmet skall börja under budgetåret 1978/79. Inom ramen för programmet skall kontinueriiga provtagningar och undersökningar genomföras vid mätstationer och inom observationsytor över hela landet. Undersökningarna

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 153

skall belysa hur olika föroreningar transporteras i luft, mark och vatten samt hur föroreningarna påverkar miljön. Undersökningarna avses redovisas på etl sådant sätt att det blir möjligt att följa långsiktiga förändringar i miljön.

Statens naturvårdsverk

Som ett första steg föreslås ett undersökningsprogram som avser att belysa hur luft, mark och vatten påverkas av föroreningar saml att klarlägga hur olika föroreningar transporteras inom och mellan luft-, land- och vattenmiljöerna. Detta innefattar dels ett fast undersökningsprogram, dels vissa särskilda undersökningar samt utvärdering och rapportering. Det fasta undersökningsprogrammet skall ge kunskaper om föroreningar som man vet eller misstänker har negativa effekter på miljön. Dessa effekter kan vara av olika slag, t.ex. försurning av mark- och vattenmiljön, eutrofiering av sjöar och miljögiftspåverkan på olika ekosystem. Undersökningsprogrammet avser också att studera sådana förhållanden i miljön som tidigt kan varna för allvariiga miljöförändringar.

Vidare föreslås särskilda undersökningar för att utveckla och komplettera det fasta undersökningsprogrammet genom detaljstudier, metodutveckling m. m. Särskild vikt har lagts vid utvärdering och redovisning av resultaten från programmet.

Kostnaderna för programmet beräknas för nästa budgetår till 6,2 milj. kr., varav 2,9 milj. kr. avser sådan pågående verksamhet som f. n. finansieras från anslaget Miljövårdsforskning.

Föredraganden

Riksdagens beslut när det gäller upprättandet av ett program för övervakning av miljökvalitet innebär bl.a. att uppbyggnaden av programmet skall ske .successivt. Under budgetåret 1978/79 förutsätts bl.a. finansieringen av redan pågående verksamheter föras över från anslag från vilka sådan verksamhet f. n. finansieras till ett särskilt anslag för genomförande av övervakningsprogrammet. 1 enlighet med naturvårdsverkets förslag beräknar jag kostnaderna för budgetåret 1978/79 för sådan verksamhet som f. n. finansieras från anslaget Miljövårdsforskning men som är av den karaktären att den bör ingå i det föreslagna övervakningsprogrammet till 2,9 milj. kr. Härutöver beräknar jag ett belopp av 1,1 milj. kr. för att påbörja uppbyggnaden under nästa budgetår av programmet. För nu angivet ändamål bör ett särskilt reservationsanslag, benämnt Program för övervakning av miljökvalitet, föras upp på statsbudgeten fr.o.m. nästa budgetår. Anslaget bör med hänsyn till vad jag har anfört föras upp med ett belopp av 4 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens naturvårdsverk alt besluta om den närmare inriktningen av verksamheten inom programmet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Program för övervakning av miljökvalhei för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4000000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 154

H 13. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m.m.

1976/77 Utgift 204 332 525

1977/78 Anslag 140000000

1978/79 Förslag        120000000

Från anslaget ulgår bidrag för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk m. m. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk. Enligt övergångsbestämmelserna till kungörelsen får statsbidrag enligt kungörelsen (1959:251) om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar beviljas sådana vatten- och avloppsföretag som efter särskilt tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968.

Statens naturvårdsverk

Från anslaget har t. o. m. budgetåret 1976/77 sammanlagt 1 445 milj. kr. delats ut. därav 565 milj. kr. som förhöjda bidrag. De åtgärder som vidtagits har medfört en avsevärd förbättring inom vattenvårdsområdet.

Naturvårdsverket utreder f. n. vilka ytterligare åtgärder som behövs för att uppnå en acceptabel rening av det kommunala avloppsvattnet. Ett åtgärdsprogram kommer att tas fram. Sedan detta genomförts kan ifrågasättas om inte bidraget i sin nuvarande utformning bör avvecklas. F. n. studerar också riksrevisionsverket inom ramen för sin förvaltningsrevision bidragsgivningen till kommunala reningsverk. Resultatet av detta arbete bör avvaktas för att vägas in i diskussionen om den framlida utformningen av åtgärderna mot utsläpp av kommunalt avloppsvatten. Därvid kan vissa ändringar av bidragsreglerna komma att aktualiseras. Naturvårdsverket återkommer med ett förslag i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80.

Anspråken på medel för bidrag till kommunala reningsverk har ökat något under de senaste åren. Då bidragsramen varit oförändrad har därigenom det ackumulerade bidragsbehovet ökat. I avvaktan på resultatet av den översyn som pågår bör trots detta bidragsramen på 130 inilj. kr. behållas oförändrad ännu ett år.

Under budgetåret 1978/79 beräknas utbetalningarna under anslaget till 130 milj. kr.

Föredraganden

Som en följd av de insatser som gjorts under de senaste åren har tätorternas avloppsförhållanden starkt förbättrats. Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning framhållit att verket f. n. utreder vilka ytteriigare åtgärder som behövs för att en acceptabel rening av det kommunala avloppsvattnet skall uppnås. I samband därmed kommer också bidragsgivningen att ses över. Det är angeläget att ifrågavarande utredning snarast genomförs. Förslag bör redovisas i sådan tid att frågan kan tas upp i nästa års budgetproposition. I avvaktan härpå bör bidragsramen kunna minskas

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 155

med 40 milj. kr. till 90 milj. kr. Utbetalningarna av bidrag från anslaget under nästa budgetår beräknar jag till 120 milj. kr.

Enligt beslut av 1976 års riksdag har förhöjt statsbidrag med högst 75 % kunnat utgå för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk inom Vin-delälvsområdet om arbetena påbörjats före den 1 juli 1977. Eftersom ett flertal planerade reningsverksutbyggnader inom detta område ännu inte hunnit sättas igång, förordar jag att tiden för förhöjda bidrag inom detta område föriängs. Statsbidrag med upp till 75% bör efter särskild prövning av regeringen också kunna utgå i vissa andra fall för avloppsreningsanläggningar i mindre kommuner där kommunens kostnader blir mycket stora till följd av att reningsverken måste dimensioneras med hänsyn till en omfattande turism eller när det gäller områden för vilka med stöd av 8§ miljöskyddslagen meddelats särskilt förordnande för att skydda vattenområde mot utsläpp av avloppsvatten.

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1978/79 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas med sammanlagt högst 90000000 kr.,

2. godkänna vad jag har förordal i fråga om förhöjda statsbidrag lill avloppsreningsverk i vissa särskilt angivna fall,

3. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 120000000 kr.

H 14. Stöd till avfallsbehandling m. m.

1976/77 Utgift 70 194030 Reservation 240 125670

1977/78 Anslag 24 000000

1978/79 Förslag 34 000000

Från anslaget utgår bidrag till anläggning för återvinning eller annat nyttiggörande av hushållsavfall samt försöksanläggning för sådant ändamål. Bidrag utgår också till anläggning för konventionell behandling av hushållsavfall samt till anläggning för behandling av annat avfall än hushållsavfall. Garanti kan vidare lämnas för förlusler vid förvaring av annat avfall än hushållsavfall. Slutligen utgår bidrag till försöksanläggning i full storiek, som minskar vatten- eller luftförorening eller buller. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1975:495) om statligt stöd till avfallsbehandling m.m. Från anslaget får härjämte bestridas utbetalningar i anledning av före den I juli 1975 fattade beslut enligt tidigare gällande bestämmelser om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. Anslaget kan dessutom under år 1977 användas för bidrag till vissa anordningar för mottagning och behandling av olja och oljeförorenat vatten från fartyg m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 156

Statens naturvårdsverk

I den av riksdagen antagna propositionen 1975: 32 om återvinning och omhändertagande av avfall framhålls att de metoder för omhändertagande av hushållsavfall som tillämpas i dag i allmänhet inte är tillfredsställande. För att stimulera till en snabb utbyggnad har statsmakterna ställt bidragsmedel till förfogande. Nu gällande regler ger möjlighet till bidrag för i princip alla anläggningar, som medför den önskade behandlingsnivån. Bidragsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknas bli 80 milj. kr., vilket innebär en kraftig ökning. Om dessa medel inte anvisas får man enligt verkets mening lita till andra åtgärder, främst beslut enligt miljöskyddslagen för att propositionens mål skall uppnås. Naturvårdsverket förordar i en sådan situation att de bidragsmedel som ställts till förfogande används för att stimulera ny teknik för återvinning och behandling av avfall samt för att främja tillkomsten av regionala anläggningar.

Beräkningen av bidragsmedel för hushållsavfall bygger på förutsättningen atl förbränningsanläggningar förs över till bidragskungörelsen för energibesparande åtgärder. Skälen till detta är att förbränning ofta vidtas av energibesparingsskäl samt att sådana anläggningar kräver så stora investeringskostnader att de inte är jämförbara med anläggningar för t.ex. kom-postering.

För bidrag till behandlingsanläggningar för miljöfariigt avfall beräknas 11 milj. kr. behövas under budgetåret 1978/79, främst med tanke på SAKAB:s utbyggnad av en central anläggning. För behandling av annat avfall, t. ex. återvinning av kadmium ur skrot eller av träfiber ur avfallsvirke, behöver initieras etl bättre omhändertagande inom ett flertal industrigrenar. För budgetåret 1978/79 bedömer verket behov av bidrag om totalt 3 milj. kr. föreligga.

För försöksanläggningar i full skala beräknas bidragsbehovet uppgå till 10 milj. kr. bl. a. för rening av ventilationsluft innehållande kvicksilver, rening av nitrösa gaser från kemisk industri samt en ny metod för biologisk rening av avloppsvatten vid skogsindustrin.

Totalt bör således 104 milj. kr. anvisas för stöd till avfallsbehandling m.m.

Föredraganden

Det är angeläget att de insatser som görs för att utveckla och utprova nya tekniska metoder för att lösa miljövårdsproblemen kan intensifieras ytteriigare. Anslaget bör därför höjas med 10 milj. kr. till 34 milj. kr. för nästa budgetår. Bidragsgivningen bör också när det gäller anläggningar för behandling av avfall inriktas på att stimulera utvecklingen av ny teknik för återvinning och för bättre behandling av avfallet. I sådana fall där det från miljövårdssynpunkt är mycket angeläget att s. k. demonstrationsanläggningar kommer till stånd bör regeringen efter prövning i varje särskilt fall

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 157

kunna besluta att staten skall svara för mer än 50 % av kostnaden för anläggningen eller del därav. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 34000000 kr.

H 15. Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag

1976/77 Utgift 54902 Reservation 9945 098

1977/78 Anslag 10000000

1978/79 Förslag 10000000

Från anslaget utgår bidrag till kalkning som kan motverka försurning av sjöar och vattendrag. Bidrag bestäms med hänsyn till vattenområdenas värde från fiske-, naturvårds- och rekreationssynpunkler och utgår normalt med högst 75 % av godkänd kostnad. Fråga om bidrag prövas av fiskeristyrelsen. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1976:1056) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

Fiskeristyrelsen

Av anslaget för budgetåret 1976/77 har styrelsen efter samråd med bl. a. statens naturvårdsverk före den 1 juli 1977 disponerat ca 9900000 kr. för statsbidrag m.m.

Eftersom de sökta beloppen uppgick till sammanlagt ca 25 milj. kr. tvingades styrelsen till en hård prioritering, varvid endast verkligt angelägna projekt kunde bifallas. Vid statsbidragsgivningen har styrelsen i överensstämmelse med statsmakternas intentioner med en femårig försöksperiod bl. a. eftersträvat att tillgodose objekt, som möjliggör en allsidig prövning av olika kalkningsmetoder.

För budgetåret 1978/79 föreslår styrelsen att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp av 10 milj. kr. Av detta belopp beräknar styrelsen behöva disponera 250000 kr. för central planering och uppföljning av försöksverksamheten.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett oförändrat belopp av 10 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 158

H 16. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m.

1976/77 Utgift 2 587 104

1977/78 Anslag 2 450000

1978/79 Förslag 2450000

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om ersättning finns i 16 § jaktstadgan (1938:279) och förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Från anslaget utgår vidare ersättning enligt kungörelsen (1970:890) om ersättning för skada av kronhjort, m. m. Dessutom bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av rovdjur.

Statens naturvårdsverk

1.   Ersättning för rovdjursdödade tamdjur utgick under budgetåret
1976/77 med sammanlagt 2365 149 kr., vilket innebar en ökning med
347 559 kr. jämfört med budgetåret 1975/76. Ökningen berodde i avsevärd
grad på att ersättningsbeloppen för varje dödat djur kraftigt höjts, vilket in
te hunnit slå igenom förrän underde senaste budgetåren. Systemet för ut
betalning av ersättningar för rovdjursdödade tamdjur bör kunna förbättras
liksom uppföljning av anslagets funktion. Sannolikt kommer emellertid
systemet med utbetalning av ersättning inte att förändras i påtaglig grad
underde allra närmaste åren, även om ersättningsbeloppen säkert kommer
att stiga. Möjligen kan nu insatta forskningsresurser m.m. leda till vissa
förändringar av ersättningssystemet mot slutet av den närmaste femårspe
rioden. Till ersäuning för rovdjursdödade lamdjur uppskattas medelsbeho
vet under budgetåret 1978/79 till 2680000 kr.

2. Ersättning för skador av kronhjort inom det s. k. frireservatet i Skåne har under budgetåret 1976/77 förekommit i större omfattning än under föregående år. Sammanlagl har 104 954 kr. utbetalats med anledning av skador på gröda. För budgetåret 1978/79 beräknas ett oförändrat medelsbehov av 120000 kr.

3. För att verksamheten i syfte att förebygga skador av rovdjur skall kunna fortsätta behövs särskilda medel även för nästa budgetår. Insatser av della slag leder lill en minskning av de olägenheter som förekomsten av rovdjur medför. Medel för denna verksamhet begärs för budgetåret 1978/79 under anslaget Faunavård, som nu föreslås inrättas.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag är inte beredd att biträda förslaget om att föra upp ett nytt anslag. Faunavård. Jag hemställer au regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2450000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 159

H 17. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

1976/77 Utgift 8 711000

1977/78 Anslag 5 000000

1978/79 Förslag 9000000

Förenta Nationernas miljöstyrelse, som inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling, har bl.a. till uppgift aU fördela medel ur Förenta Nationernas miljöfond. Fonden skall finansiera kostnaderna för FN:s miljöprogram. Miljöprogrammet omfattar bl. a. frågorom boende- och bebyggelsemiljö, hushållning med mark- och vattenresurser, skydd av oceanerna, bevarande av natur, vilda djur och genetiska resurser, uppbyggnad av ett globalt mätstationsnät för miljöföroreningar samt miljöaspekter på energiproduktion och energianvändning. Under femårsperioden 1973-1977 uppgick miljöfonden totalt till 100 milj. dollar. Sverige bidrog till fonden med 5 milj. dollar under denna period.

Vid femte sammanträdet med FN:s miljöstyrelse i maj 1977 behandlades miljöprogrammets omfattning och inriktning samt miljöfondens storlek för år 1978 och följande år. Miljöstyrelsen godtog exekutivdirektörens förslag att söka erhålla frivilliga bidrag på upp till 150 milj. dollar under fyraårsperioden 1978- 1981. Sverige förklarade sig vara berett att svara för samma andel av bidragen till fonden som hittills. Den svenska regeringen har sedermera förklarat sig villig att bidra till fonden med sammanlagt 7,5 milj. dollar under fyraårsperioden 1978-1981 under förutsättning att verksamheten får den omfattning som framgår av exekutivdirektörens förslag. För budgetåret 1978/79 beräknar jag ett medelsbehov av 9 milj. kr. för detta ändamål.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 9000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 160

I. IDROTT

I 1. Stöd till idrotten: Organisationsstöd m.m.

1976/77 Utgift 89228295 Reservation 32417

1977/78 Anslag 107 130000

1978/79 Förslag 113 850000

Anslaget används för bidrag lill Sveriges riksidrottsförbund för den verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisationer. Från anslaget utgår också av regeringen särskilt fastställda bidrag till vissa utanför riksidrottsförbundet stående organisationer. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstödet till idrotten (prop. 1970:79, SU 1970:122, rskr 1970:291).

Sveriges riksidrottsförhuiid

Riksidrottsförbundet begär för budgetåret 1978/79 ett anslag av 134 milj. kr., vilkel innebär en ökning med 26870000 kr. i förhållande till anslaget för budgetåret 1977/78. Den största enskilda posten utgörs av bidrag till specialförbunden och utanför riksidrottsförbundet stående organisationer. Denna post uppgår till 89330000 kr. eller ca 2/3 av det totala beloppet. Till riksidrottsstyrelsen har anmälis medelsbehov som tillsammans uppgår till 156040000 kr. Riksidrottsförbundet har vid prövningen av medelsbehoven haft som mål att bibehålla den idrottsliga verksamheten i nuvarande omfattning. För att detta skall vara möjligt krävs att erforderliga resurser, i enlighet med föreliggande framställning, ställs till idrottsrörelsens förfogande.

För att idrottsrörelsen skall kunna ta emot fler ungdomar krävs betydande insalser. Delta gäller inte minst på utbildningssidan. Idrottsledare behöver fortbildas för att kunna motsvara SIA-skolans krav.

Betydligt fler män än kvinnor ägnar sig åt idrott. En särskild arbetsgrupp inom riksidrottsförbundet har utarbetat ett handlingsprogram för den kvinnliga idrotten. Medel behövs för att fullfölja intentionerna i handlingsprogrammet.

Utöver de allmänna prisstegringarna kan man peka på främst tre faktorer som bidrar till att idrottsrörelsen drabbas extra hårt av prisstegringar och kostnadsökningar. Statens järnvägar har fr. o. m. mars 1976 slopat den 25-procentiga konferensrabatten som idrottsrörelsen tidigare utnyttjat. Detta drabbar idrottsrörelsen hårt eftersom en stor del av idrottens kostnader gäller idrottsresor. Vidare belastas idrottens organisationer av utvidgningen av socialförsäkringsavgifterna till att omfatta avgiftsplikt på s. k.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

161

uppdragsinkomster. Detta drabbar speciellt ersättningar till ideellt arbetande idrottsledare. Slutligen får inte idrottens organisationer, till skillnad från egentliga statsmyndigheter, automatisk kompensation för lönehöjningar, höjda socialförsäkringsavgifter etc. Sammantaget innebär detta att en stor del av anslagen måste tas i anspråk för att kompensera prisstegringar och kostnadsökningar. Planerad verksamhet måste skjutas framåt i tiden.

Vidare firar riksidrottsförbundet sitt 75-årsjubileum år 1978. Avsikten är att utnyttja detta tillfälle att nå ut till ännu flera människor med idrottens budskap.

Svenska orienteringsförbundet har i skrivelse i mars 1977 till regeringen tagit upp orienteringssportens problem. I skrivelser till regeringen, liksom i den allmänna debatten, har olika uppfattningar om de s. k. O-ringentävlingarnas påverkan på fauna och flora framförts.

Riksdagen beslöt år 1969 (prop. 1969:118, ILU 1969:51, rskr 1969:344) om förbud mot professionell boxning. Något liknande förbud mot amatörboxning tillkom däremot inte mot bakgmnd av de föreskrifter som förordats av den nordiska läkarkommitté, som prövat frågan om boxningens verkningar. En åldersgräns om lägst 17 år för deltagare i tävlingsboxning var en av sexton punkter i förslaget.

Boxningsförbundet höjde år 1972 åldersgränsen för tävlingsboxning från 15 till 17 år. Sedermera har boxningsförbundet återigen sänkt åldersgränsen till 15 år, vilket riksidrottsstyrelsen godkände den 23 januari 1976.

Riksdagen uttalade år 1976 som sin mening att sänkningen av åldersgränsen är en väsentlig avvikelse från säkerhetsföreskrifterna (KrU 1976/77:19, rskr 1976/77:35). Regeringen överlämnade den 30 december 1976 utskottets betänkande till riksidrottsförbundet.

Riksidrotlsförbundel hemställde i skrivelse lill regeringen den 6 december 1977 att regeringen måtte förklara sig införstådd med att 15 år skall utgöra åldersgräns för tävlingsboxning. Som motiv anför man bl. a. att det är viktigt att låta nya boxare skaffa sig matchrutin, att boxningsförbundet infört speciella säkerhetsföreskrifter för 15- 16-åringar samt att de svenska juniorboxarna är avsevärt handikappade i tävlingsutbyte inom Norden.

Föredraganden

Satsningen på breddidrotten i överensstämmelse med de riktlinjer som 1970 års riksdag antog bör enligt min mening fortsättas. I årets anslagsframställning har Sveriges riksidrottsförbund framhållit betydelsen av att stödet till idrotten ges sådan omfattning att den idrottsliga verksamhetens nuvarande omfattning kan bibehållas. Jag delar denna uppfaUning. Samtidigt bör emellertid en noggrann granskning av medelsanvändningen övervägas och möjligheterna till omprioriteringar prövas. Särskilt bör därvid kvinnors möjligheter att utöva idrott uppmärksammas. I detla sammanhang finns också skäl att framhålla de besparingar för idrottsrörelsen som statens insatser för Idrottens hus medfört. 11    Riksdagen 1977/78. I saml. 100. Bilaga 13

Prop, 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 162

Orienteringsidrotten har sedan länge arrangerat uppmärksammade stortävlingar, bl. a. de s. k. O-ringentävlingarna. I massmedia och allmän opinion har dessa tävlingars inverkan på naturen varit föremål för debatt. Enligt min uppfattning bör del vara möjligt för orienteringssporten att i fortsättningen genomföra dessa tävlingar utan bestående skador av det slag som framhållits i diskussionen. Jag förutsätter också att orienteringsarrangörerna så långt möjligt tar hänsyn till de risker för kortsiktiga skadeverkningar som kan finnas.

Under innevarande budgetår disponerar Svenska orienteringsförbundet försöksvis under anslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. medel för framställning av orienteringskartor. Dessa medel, som förbundet disponerar enligt av naturvårdsverket givna riktlinjer, bör nu föras över till förevarande anslag.

Statsbidraget till delar av den frivilliga skytterörelsen bör i enlighet med riksdagens uttalande (KrU 1975/76:19, FöU 1975/76; ly, rskr 1975/76:47) och de berörda organisationernas egna önskemål nu föras över till försvarsdepartementets ansvarsområde. Della leder till en minskning av förevarande anslag med 5,7 milj. kr. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet. Bidraget till skytteorganisationerna Sportskyt-teförbundet och Svenska pistolskytteförbundet bör däremot även fortsättningsvis beräknas under detla anslag.

I detta sammanhang vill jag för riksdagens information la upp frågan om åldersgränsen för amatörboxning. Det är angeläget att likartade regler gäller för de nordiska länderna. Vissa överläggningar mellan ländernas idrottsorganisationer har ägt rum i denna fråga. F. n. är åldersgränsen 10 år i Danmark, 11 år i Finland samt 13 år i Norge. Bl. a. av denna anledning har idrottsrörelsen, genom framställning från riksidrotlsförbundel, anhållit om regeringens godkännande av den nu tillämpade åldersgränsen på 15 år.

Jag ansluter mig till idrottsrörelsens uppfattning i denna fråga och förordar att den av riksidrottsförbundet föreslagna åldersgränsen skall tillämpas. Jag fömtsätter att hänsyn tas lill aktuella kunskaper om boxningens medicinska verkningar.

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 6720000 kr. till 113850000 kr. Till följd av att skytterörelsen förs över till annan huvudtitel innebär det av mig förordade anslaget en verklig uppräkning med 12,4 milj. kr. Avvägningen mellan olika verksamheter bör ankomma på idrottsrörelsen aU själv göra inom ramen för dess totala resurser, av vilka det statliga orgatiisationsstödet är en del.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till idrotten: Organisationsstöd m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 113850000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 163

I 2. Stöd till idrotten: Anläggnuigsstöd m. m.

1976/77 Utgift 26242 178 Reservation 14638679

1977/78 Anslag 36370000

1978/79 Förslag 35 400000

Från anslaget lämnas bidrag till idrotts- och friluftsanläggningar enligt de riktlinjer som fastställts av 1970 års riksdag (prop. 1970: 79, JoU 1970; 33, rskr 1970:239) samt vissa på dessa riktlinjer grundade och av regeringen angivna normer. Bidrag utgår också för vandringsleder i fjällvärlden samt till s. k. riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov. Från anslaget utgår vidare ersättningar till vissa organisationer för serviceverksamhet samt för utvecklingsarbete rörande idrotts- och friluftsanläggningar. Anslaget disponeras även för bidrag enligt kungörelsen (1969: 323) om statsbidrag till hamn, brygga eller faried för fritidsbåtar samt för vissa serviceåtgärder för fritidsbåtstrafiken m. m.

Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverket anser det vara angeläget att staten i syfte att åstadkomma en ökad breddidrott ger ökade anslag till såväl den organiserade idrottsliga verksamheten via organisationsstödet som till de ylleriigare grupper som kan nås genom en ökad satsning på anläggningsstödet.

Antalet inneliggande bidragsansökningar som inte har kunnat behandlas vid utgången av budgetåret på grund av otillräcklig medelstillgång visar en ökning i förhållande till föregående år.

Naturvårdsverkets beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1978/79 sammanfattas i följande tabell. Verket vill särskilt, mot bakgrund av bidragsanspråken, framhålla att synnerligen stor återhållsamhet har iakttagits vid beräkningen. Beloppen anges i milj. kr.

Ändamål	Anslag	Anslag	Statens	naturvårdsverks
	1976/77	1977/78	förslag 1978/79
			Totalt		Ökning
1. Fritidsbåtstrafiken	9,9	11,4	15,55'		+  4,15'
2. Utvecklingsarbete	1,2	1,3	1,8		+ 0,5
3. Riksanläggningar	10,17	6,7	11,4		+ 4,7
4. Vissa organisationer	1,1	0,97	0,87		- 0,1
5. Idrottsanläggningar m. m.	8,0	16,0	20,0		+ 4,0
a) Mindre idrottsanlägg-
ningar som uppförs av
idrottsföreningar o. d.		(5,0)	(6,0)
b) Övriga idrottsanlägg-
ningar (friluftsan-
läggningar)		(8,0)	(9,0)
c) Anläggande och sköt-
sel av vandrings-
och skoterieder m. m.
i fjällväriden		(3,0)	(5,0)
Summa	30,37	36,37	49,62		+13,25

Därutöver begärs 2,0 milj. kr. för bidrag till byggande av småbåtshamnar.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 164

Fritidsbåtstrafiken har varit föremål fören statlig utredning. Nyligen har en kompletterande utredning (SOU 1977: 25) beträffande registreringsfrågan framlagts. Denna har remitterats under hösten 1977. I avvaktan på regeringens behandling av utredningens förslag upprepar verkel sitt tidigare framförda förslag om bidrag till båthamnar om 4,0 milj. kr. Tillsammans med sjöfartsverkets kostnader för fritidsbåtstrafiken, sjösäkerhetsrådets verksamhet, Falsterbokanalen m.m. är medelsbehovel under anslagsposten 1 sammanlagt 15 550000 kr. (+4 150000 kr.). Under anslagsposten föreslås dessulom atl 2,0 milj. kr. anvisas för bidrag till byggande av småbåtshamnar i anledning av riksdagens tidigare beslut (prop. 1969:58 s. 68, JoU 1969:17, rskr 1969: 243).

Utvecklingsarbetet är en viktig del av naturvårdsverkets arbete vad gäller planering av åtgärder för idrott och friluftsliv. Verksamheten bör utvidgas betydligt. Verket begär därför för budgetåret 1978/79 1,8 milj. kr. (+500000 kr.).

För riksanläggningar begärs för budgetåret 1978/79 11,4 milj. kr. De begärda medlen motsvarar de av riksidrottsförbundet. Åreprojektets Planerings AB (ÅPAB) och beredningen för planering och samordning av statliga insatser för rekreation beräknade kostnadema. (+4700000 kr.)

Naturvårdsverket föreslår att som ersättning till vissa serviceorganisationer anvisas 870000 kr. Därvid föreslår verket att kostnaderna för Riksorganisationernas campingkommittés verksamhet bestrids över annat anslag. (-100000 kr.)

Under anslagsposten 5 begär verket en kraftig ökning. Motivet härför är bl. a. att köerna för bidrag, framför allt för mindre idrottsanläggningar som uppförs och ägs av idrottsföreningar, tenderar att bli alltför långa. F. n. är väntetiden ca fyra år.

Regeringen har i beslut den 3 juni 1976 uppdragit åt naturvårdsverket att dels fr. o. m. den 1 juli 1977 svara för planering och samordning m. m. av s. k. huvudleder och sekundärleder i fjällvärlden, dels före den 1 juli 1977 närmare precisera vilka leder som är att betrakta som sådana leder.

Naturvårdsverket har således regeringens uppdrag att fr. o. m. den I juli 1977 vara huvudman för vandringslederna i Qällen. Länsstyrelserna skall svara för den löpande verksamheten samt skötsel och underhåll av vandrings- och skoterieder. Investeringsbehovet har beräknats till 4 milj. kr. för leder med tillhörande anordningar. Hälften av dessa investeringar beräknas kunna bekostas av beredskapsmedel. Verket föreslår att 5,0 milj. kr. avsätts för ändamålet, varav 3,0 milj. kr. för skötsel och underhåll och 2,0 milj. kr. för investeringar.

Naturvårdsverket har den 31 augusti 1977 lämnat ett förslag som bygger på en bedömning av friluftslivets behov av Qälleder, broar, raststugor etc. Förslaget omfattar 464 mil befintliga leder samt nyanläggande av 82 mil leder. Kostnaderna i 1977 års kostnadsläge för naturvårdsverkets förslag till ledsystem, fullt utbyggt, uppgår till 22,7 milj. kr., varav kostnaden för ny-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 165

anläggning av leder, raststugor och broar under en tioårsperiod uppgår till 12,3 milj. kr.

Kostnaderna för upprustningen av befintliga leder m. m. beräknas uppgå till 6,2 milj. kr. Kostnaden för drift och underhåll av befintliga ledsystem beräknas uppgå till 2.5 milj. kr. per år. Sammanlagt begär verket 20,0 milj. kr. under denna anslagspost. (+4000000 kr.)

Naturvårdsverket uppskattar således det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1978/79 till 49620000 kr. Verkets förslag innebär en ökning av anslaget med 13 250000 kr. eller med 36%. Därvid bör beaktas att en väsentlig del av ökningen hänför sig till redan fattade beslut, dels till riksanläggningar, dels för huvudmannaskapet för vandringsleder i fjällen. Till detta kommer 2,0 milj. kr. under anslagets anslagspost 1 för att avklara bristen på likvida medel till följd av tidigare beslut.

Stiftelsen Kurs- och konferenscentrum i Dalarö har i skrivelser den 10 januari 1977 och den 10 maj 1977 hemställt om medel för utbyggnaden av Smådalaröhalvön till en riksanläggning för de vattenanknutna idrotterna. Förslaget har remissbehandlats. Örnsköldsviks kommun har tidigare - liksom Svenska Skidförbundet - föreslagit att en riksanläggning för backhoppning kommer till stånd i kommunen. Förslagen har remissbehandlats.

Föredraganden

Under år 1977 har utredningen om registrering av fritidsbåtar slutfört sitt arbete. Förslagen har remissbehandlats. Dessa förslag samt de tidigare re-missbehandlade förslagen från fritidsbåtutredningen - framlagda i betänkandet (SOU 1974:95) Båtiiv - övervägs f.n. i jordbmksdepartementet. Jag avser att återkomma till dessa frågor i annat sammanhang.

Beträffande fritidsbåtsfrågorna har jag i min anslagsberäkning räknat 1 milj. kr. för bidrag till byggande av småbåtshamnar i anledning av riksdagens bemyndigande år 1969 (prop. 1969:58 s. 68, JoU 1969:17, rskr 1969:243). Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet harjag vidare beräknat 12 072 000 kr. för att täcka fritidsbåtstrafikens andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten. Denna beräkning innebär att televerket nu ges full kostnadstäckning för radiotjänster för fritidsbåtstrafiken.

Beredningen för planering och samordning av statliga insatser för rekreation har den 30 juni 1977 getts i uppdrag att i samråd med Sveriges turistråd utvärdera det s. k. Äreprojektel. I uppdraget ingick även atl med förtur lämna förslag angående vissa tidigare aktualiserade investeringar inom projektet. Beredningen avser vidare att inom kort till regeringen överlämna en rapport rörande bl.a. utbyggnad av de primära rekreationsområdena. Jag avser att återkomma till dessa frågor i annat sammanhang.

Naturvårdsverkets under hösten 1977 lämnade förslag om bl.a. omfattningen av det statliga ansvaret för vandringsleder i fjällen kan jag i huvudsak biträda. Förslaget innebär att vissa leder i Ijällvärlden, f.n. 465 mil.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 166

skall omfattas av statligt huvudmannaskap. Under en särskild anslagspost under förevarande anslag föreslår jag att 2 milj. kr. anvisas för ledernas skötsel. Jag har därvid räknai med att kostnaderna för skötsel av vandringsleder inom nationalparkerna, vilka kostnader hittills bestridits från anslaget Vård av naturreservat m. m., i fortsättningen skall betalas från förevarande anslag. Jag har vidare räknat med att från delta anslag skall bestridas de kostnader för Qäilpatrullerna i Norrbottens län som uppkommer i samband med underhåll och skötsel av vandringsleder. Jag ulgår också från all uppruslning och ulbyggnad av vandringsleder liksom hittills i slor utsträckning skall kunna utföras såsom beredskapsarbeten. Jag förutsätter att de medel som hittills anvisats till Svenska turistföreningen och som använts för viss skötsel av lederna i fortsättningen kommer att tillgodogöras utvecklingen av friluftslivet i fjällvärlden på annat sätt än genom skötsel av vandringsleder.

Vid min beräkning av anslaget harjag räknat medel för Idrottens hus. Under den tid som statliga insatser krävs för detta ändamål bedömer jag att förutsättningar att aktualisera ytterligare s. k. riksanläggningar inte finns. I min anslagsberäkning harjag vidare efter samråd med chefen för handelsdepartementet tagit hänsyn till att Riksorganisationernas campingkommitté fortsättningsvis kommer att erhålla ersättning från Sveriges turistråd för den service kommittén ger.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 35 400000 kr. Det bör ankomma på regeringen att ta ställning till frågan om vilket belopp som skall räknas av mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.m.  för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 35400000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 167

J. DIVERSE

J 1. Servitutsnämnder, m. m.

1976/77 Utgift 70372

1977/78 Anslag 200000

1978/79 Förslag 80000

Från anslaget bestrids kostnader för servitutsnämndernas verksamhet och för utbildning av synemän enligt jordabalken.

Lanlbruksstyrelsen

Medelsbehovet för servitutsnämndernas verksamhel beräknas till oförändrat 5 000 kr.

Utbildningen av synemän bedrivs på uppdrag av regeringen. Efter innevarande budgetår har 49 kurser genomförts med omkring 1 300 deltagare. Under budgetåret 1977/78 planeras tre femdagarskurser för grundutbildning av synemän med sammanlagt 75 deltagare för en kostnad av 195 000 kr. Under budgetåret 1978/79 behövs sex en- eller tvådagars kurser för fortbildning av synemän med sammanlagt ca 150 deliagare. Kostnaden beräknas till 75000 kr. Styrelsen föreslåratt anslaget beräknas till 80-000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 80000 kr. Jag hemställeratt regeringen föreslår riksdagen

att till Servitutsnämnder, m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 80000 kr.

J 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.

1976/77 Utgift - Reservation 6331307

1977/78 Anslag 1000000

1978/79 Förslag 1000000

Från anslaget utbetalas bidrag såsom ersättning för föriuster på grund av naturkatastrof m. m. i enlighet med föreskrifter som regeringen meddelar i vaije särskilt fall.

Anslaget bör föras upp med 1 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag vidför/itst på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 OOOOOO kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 168

J 3. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1976/77 Utgift 7 564 143

1977/78 Anslag 9018000

1978/79 Förslag 10043000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för internationellt samarbete på jordbrukets, skogsbrukets, fiskels och miljövårdens områden. Från anslaget utgår också bidrag till vissa organisationer för deltagande i intemationella konferenser m. m.

FAO

Världslivsmedelsrådet

FN:s miljöstyrelse

Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter

Europeiska växtskyddsorganisationen

Internationella veterådet

Internationella frysinstitutet i Paris

Internationella sockerorganisationen

Kommissionen enligt nordostatlantiska

fiskerikonventionen Internationella rådet för havsforskning Finsk-svenska gränsälvskommissionen Internationella byrån i Paris för bekämpande av

smittsamma husdjurssjukdomar Europeiska kommissionen för bekämpande av

mul- och klövsjuka Nordiska metodikkommittén för livsmedel Fiskerikommissionen för Östersjön Kommissionen enligt konventionen om skydd av

Östersjöområdets marina miljö Kommissionen enligt konventionen om

förhindrande av havsföroreningar genom

dumpning från fartyg och luftfartyg Bilateralt samarbete Diverse intemationella organisationer och

kongresser

1977/78	Beräknad
	änd	Iring
	1978/79
	Föredra-
	ganden
7020000	+	980000
75000		-
50000	+	25000
100000		_
48000		_
60000		-
20000		-
85000		-
40000		_
140000	+	10000
111000		-
50000		-
21000		_
23 000		-
40000	+	10000

100000

35000 400000

600000 9018000

+ 1025000

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 10043000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 169

J 4. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar

1976/77 Utgift 36053

1977/78 Anslag 5 000

1978/79 Förslag 5 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för dels syner och besiktningar på statens hus och byggnader, dels syneförrättningar enligt 10 kap. vattenlagen (1918:523), dels ock ersättning i visst fall till förvaltare av avlyst flott-led.

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 170

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

II: 15. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

1976/77 Utgift '95843454 Behållning '21190355

1977/78 Anslag '60000000

1978/79 Förslag        100000000

' Anslaget Byggnadsarbeten vid jordbmkets högskolor m.m.

Från anslaget anvisas medel till byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Byggnadsstyrelsen

I fråga om investeringsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

Förde projekt för vilka redogörelse lämnas nedan är byggnadsstyrelsen ännu ej beredd att redovisa förslag till kostnadsramar, utan verket avser att återkomma med detta. Byggnadsstyrelsen räknar emellertid med att byggnadsarbetena skall påbörjas under budgetåret 1978/79, varför verket tagit upp en beräknad medelsförbrukning för projekten i investeringspla-

Sveriges lantbruksuniversitet Ultuna

Ökad antagning till veterinärliiijen, om- och tillbyggnader, HVC. Byggnadsstyrelsen härden 31 januari 1977 och den 27 juni 1977 redovisat lokalbehoven vid en ökad antagning av studerande till veterinärlinjen. Den ökade antagningen medför behov av ombyggnader inom husdjursvetenskapligt- och kliniskt centrum samt tillbyggnader på ca I 100 m' resp. ca 750 m mmsyta. Byggnadsstyrelsen redovisade den 27 juni 1977 byggnadsprogram för om- och tillbyggnader inom husdjursvetenskapligt centrum. Byggnadsprogrammet förutsätter att försöksavdelningen för bin erhåller nya lokaler. För läsåret 1978-1979 planerar byggnadsstyrelsen f. n. provisoriska lokaler för anatomiundervisningen inom f. d. restaurangbyggnaden.

Övrigt Diverse objekt. I gällande investeringsplan har en kostnadsram av 18

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 171

milj. kr. förts upp. Regeringen har vidare i regleringsbrev den 9 juni 1977 ställt 10 milj. kr. till byggnadsstyrelsens förfogande för sådana smärre byggnadsåtgärder som byggnadsstyrelsen själv har att besluta om. För budgetåret 1978/79 föreslår byggnadsstyrelsen aU ramen ökas med 8 milj. kr. till 26 milj. kr. och att av ramen 15 milj. kr. ställs till byggnadsstyrelsens förfogande.

Projektering. Under förevarande anslag föreslår styrelsen att för budgetåret 1978/79 6,2 milj. kr. beräknas för projektering.

Tillkommande projekt. Byggnadsstyrelsen redovisade den 13 oktober 1975 byggnadsprogram för nybyggnad av produktionsavdelning vid statens veterinärmedicinska anstalt i Ultuna. Byggnadsstyrelsen fick den 30 juni 1977 uppdrag att projektera om- och tillbyggnad av panncentral m. m. i Alnarp. Kostnaderna för åtgärderna beräknades till ca 3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Byggnadsstyrelsen har vidare bl.a. redovisat byggnadsprogram för om- och nybyggnad för maskin- och lagerutrymmen i Röbäcksdalen. om- och nybyggnad för djurstallar och maskinförvaringsut-rymmen m. m. vid husdjursförsöksstationen i Öjebyn, djurstallar för nötkreatur i Alnarp, centrala servicefunktioner i Ultuna, djurstallar vid kliniskt centrum, sjövattenledningar m. m. vid sötvattenslaboratoriet i Drottningholm och tillbyggnad av kraftfoderfabrik i Lövsta.

För budgetåret 1978/79 bör under detta anslag anvisas 100 milj. kr.

Föredraganden

I investeringsplanen harjag under kostnadsramen Diverse objekt beräknat medel inom en till 21 milj. kr. förhöjd ram för sådana ny- och ombyggnadsobjekt m. in. för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 2 milj. kr. Vidare harjag biträtt byggnadsstyrelsens förslag om medel för projekteringskostnader.

Regeringen har den 20 oktober 1977 gett byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera om- och tillbyggnad för husdjursvetenskapligt centrum med anledning av riksdagens beslut om ökad antagning till veterinärlinjen från 50 till 75 studerande per år. Programytan omfattar en nybyggnad av ca 1 000 m- rumsyta och en ombyggnad av ca 400 m'. De sammanlagda kostnaderna för byggnadsåtgärderna vad avser om- och lillbyggnad av husdjursvetenskapligt centrum för bl.a. anatomiundervisningen, nya lokaler för försöksavdelningen för bin samt provisoriska lokaler för anatomiundervisningen beräknas till 8,7 milj. kr. i prisläget den I april 1977.

Alla övriga i investeringsplanen för nästa budgetår redovisade objekt har tidigare redovisats för riksdagen.

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 100 milj. kr. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört om ny organisation för Sveriges lantbruksuniversitet m.m. bör anslaget Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. fr.o.m. nästa

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

172

budgetär benämnas Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbmksuniversitet m. m. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1977/78 finns kvar på det äldre anslaget bör föras över till anslaget Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Bygg-start

Faktisk  Beräknad för

t.o.m.   ------------------

1977-

Kostnadsram       Medelsförbrukning

1976-      1977-

04-01      04-01      06-30      1977/78   1978/79 år/mån

Färdigställande

år/mån

Slutredovisat 1977-06-30 Färdigställda, ej slutredovisade objekt

Sveriges lantbruksuniversitet

Ultuna

Försöriningsanläggningar, etapp II Restauranger, om- och nybyggnad Stora institutionsbyggnaden,

ombyggnad Distriktsförsöksstation, nybyggnad Ny- och ombyggnader,

skogsvetenskapliga fakulteten Ökad antagning till veterinärlinjen, om- och tillbyggnad, HVC Växtskyddscentrum, nybyggnad

Alnarp

Växtskyddscentrum, nybyggnad

Skara Fältstation

Garpenberg

Ny- och ombyggnader

Statens veterinärmedicinska anstalt

Ultuna

Centralblock, nybyggnad

Statens lantbmkskemiska laboratorium Ombyggnad av ventilationsanläggning Diverse objekt Projekteringskostnader Tillkommande projekt

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

17805 17083

228235   228340   207750   12872      7 217

76-09 76-08

77-01 76-10

17500 18600 13075 1000 3 000 73-03

11370 11500 10899 500 100 75-04

8800 8800 8196 400 200 75-11

4600 4910 4170 500 200 75-10

49635     50500     39762     9500       1000     75-10      77-09

79-06 79-06

7 320 - 500      5 500     78-09

2544     7000     18000     77-10

73000     81760

76-08 77-04

79-06 79-05

1596     4000     16000     78-03      79-11

400

200     75-08

10700     11000     10332

500     75-04

39000    41000    37363     3000

95200   106400     19401   30000     35000    76-11

3400      3 810         -          400 2 500    78-05

18000     21000         781     4000 9000

1200 6000
8 500

577245   594940   372952   75272 112917

4272 12917

71000 100000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 173

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning

21000
'50000	1977/78	71000
100000	1978/79	100000

Behållning 1977-07-01 (avrundad) Anslag 1977/78 Anslag 1978/79 (förslag)

171000 171000

' Av anslaget för budgetåret 1977/78 har 10 milj. kr. förts till budgetutjämningsfonden.

Jag hemställer au regeringen föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid Sveri
ges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som jag
har förordat i det föregående,

2.  till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 100000000
kr.

IV. Statens utlåningsfonder

IV: 8. Fiskerilånefonden

IV: 9. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

IV: 10. Statens fiskredskapslånefond

De förslag som, i enlighet med vad jag har anfört under punkten E 3 på driftbudgeten, har lagts fram av fiskerikommittén berör bl. a. anslagen Fiskerilånefonden, Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. samt Statens fiskredskapslånefond.

Under nämnda punkt harjag även anmält min avsikt att senare föreslå regeringen att lägga fram särskild proposition om riktlinjer för fiskeripolitiken samt om prisregleringen på fisk under budgetåret 1978/79.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

1. till Fiskerilånefonden för budgetåret 1978/79 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

2. till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av .fisk m. m. för budgetåret 1978/79 beräkna eU investeringsanslag av 1700000 kr.,

3. till Statens fiskredskapslånefond för budgetåret 1978/79 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 174

IV:11. Lånefonden för lån med uppskjuten ränta. Regeringen har i prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbmkspolitiken, m. m. föreslagit att en lånefond inrättas, benämnd Lånefonden för lån med uppskjuten ränta. I nämnda proposition har även föreslagils grunder för utlåning från fonden. Riksdagen har sedermera godkänt förslagen. Fonden bör inledningsvis tillföras 15 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lånefonden för lån med uppskjuten ränta för budgetåret 1978/79 anvisa eU investeringsanslag av 15000000 kr.

V. Fonden för låneunderstöd

V:6. Lån till trädgårdsnäringen. På tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisades under denna anslagsrubrik ett investeringsanslag av 20 milj. kr. (prop. 1975: 85, JoU 1975:16, rskr 1975:183). Medlen har under tiden den I juli 1975-den 31 december 1976 disponerats av lantbruksstyrelsen för lån enligt förordningen (1975:545) om statligt stöd till vissa trädgårdsföretag. Fr. o. m. den 1 juli 1977 disponeras medlen för lån enligt förordningen (1977:174) om statligt stöd till vissa trädgårdsföretag som gäller intill utgången av juni 1979.

Lanlbruksstyrelsen

För budgelårel 1978/79 behöver ytterligare medel inle anvisas under fonden.

Föredraganden

I sammanhanget vill jag anmäla att jag har för avsikt att i anslutning till tilläggsbudget II för innevarande budgetår föreslå ändrade regler för lån från fonden till trädgårdsföretag.

Anslaget bör föras upp med I 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till trädgårdsnäringen för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

VII. Fonden för förlag till statsverket

Vn:A. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. För att finansiera inlösen av inhemskt oljeväxtfrö anvisades för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag av 50 milj. kr. För utlånade medel erläggs ränta som motsvarar gällande diskonto med tillägg av en halv procent.

Statens Jordbruksnämnd

Anslaget bör under budgetåret 1978/79 med oförändrat belopp få användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 175

Föredraganden

Jag biträder statens jordbmksnämnds förslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att det för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslaget Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret 1978/79 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

VIII. Fonden för beredskapslagring

Statens jordbruksnämnds delfond

VIII: 2. Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål. För

att finansiera jordbmksnämndens beredskapslagring anvisades för budgetåret 1970/71 ett investeringsanslag av 271250000 kr., för budgetåret 1974/75 30 milj. kr. och för budgetåret 1977/78 10 milj. kr. Av senast anvisade 10 milj. kr. får 5 milj. kr. disponeras under budgetåret 1977/78 medan anskaffning av varor för resterande 5 milj. kr. skall senareläggas enligt prop. 1976/77:150 bil. 2.

Statens Jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden hemställer att ytterligare 27,6 milj. kr., utöver de lill budgetutjämningsfonden förda medlen om 5 milj. kr., anvisas under investeringsanslaget Lagring av jordbmksprodukter m. m. för beredskapsändamål samt att de anvisade medlen i deras helhet, 338850000 kr., får användas under budgetåret 1978/79 för angivna ändamål.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten C 4 på driftbudgeten hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lagring av Jordbruksprodukter m. m.för beredskapsändamål för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 14000000 kr.

IX. Diverse kapitalfonder

IX: 5. Jordfonden. Fonden uppgår, sedan den för budgelårel 1977/78 tillförts 15 milj. kr., till 292 182000 kr. Fondens medel skall enligt beslut av 1948 års riksdag användas för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område.

Av medlen får högst 20 milj. kr. användas för inlösen av sådana ofullständigajordbruk, som ej behövs för rationaliseringsändamål, samt för in-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 176

lösen av avflyttad renägares bostad i enlighet med vad som anförts i prop. 1971:51.

Medlen skall vidare användas för investeringar på de fastigheter som av kronan upplåts till sambruksföreningar i enlighet med vad som anförts i prop. 1972:1 (bil. 11 s. 158).

Lanlbruksstyrelsen

Den kassamässiga behållningen i fonden har under budgetåret 1976/77 varierat mellan 20 och 40 milj. kr. och var vid utgången av budgetåret 20 milj. kr. Belastningen på fonden har ökat under senare år beroende på att fastighetsmarknaden har ändrat karaktär. Det har blivit allt vanligare att jordbruksfastigheterbjuds ut till försäljning genom anbudsförfarande eller på offentlig auktion för att därigenom ett högre pris skall erhållas. Detta har lett till att lantbruksnämnderna i mindre omfattning än tidigare kunnat förvärva fastigheter för rationaliseringsändamål direkt av ägaren. I stället har nämnderna i allt större utsträckning måst vägra förvärvstillständ för att fullgöra sin stmkturrationaliserande uppgift. Den andel av nämndernas fastighetsförvärv som följer på vägrat förvärvstillstånd enligt 5 § jordförvärvslagen (1965:290) har följaktligen ökat.

Nämndernas inköp har vidare omfördelats så aU de till större del än tidigare sker i jordbrukslänen, där markpriserna ligger på en hög nivå. Därför har prisförändringar i hög grad påverkat jordfondens likviditet. Under det senaste budgetåret har dessutom läget på kreditmarknaden medfört allt större svårigheter för lanlbmksnämnderna aU få reglerat köpeskillingarna för de försålda fastigheterna. Trots att de inköpta arealerna minskat och trots att nämndernas rationaliseringsreserv i hektar räknat minskat under senare år har fondens likviditet på några år sjunkit med ca 60 milj. kr. Den odisponerade kassabehällningen på jordfonden har minskat från ca 80 milj. kr. lill ca 20 milj. kr. Innevarande budgetår har fonden tillförts 15 milj. kr. Beloppet behövs bl. a. för alt möta kommande behov av förvärv av fastigheter för sambruksföreningsändamål.

Ytteriigare medelstillskott med 25 milj. kr. behövs för budgetåret 1978/79 för att verksamheten skall kunna hållas på en volymmässigt tillräckligt hög nivå.

Utvecklingen av inköps- och försäljningsverksamheten belyses av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	Inköp	Försäljning
1971/72	117,8	142,0
1972/73	122.8	132,1
1973/74	11.5,5	121,1
1974/75	150.5	137,2
1975/76	149.9	144,1
1976/77	141,4	130,5

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 177

Rationaliseringsreserven uppgick vid slutet av budgetåret 1976/77 till sammanlagt 13 800 ha åker och 102 100 ha skogsmark. Under budgetåret 1976/77 inköpte lantbruksnämnderna 4 300 ha åker och 18400 ha skog samt sålde 3 900 ha åker och 18 800 ha skog.

Föredraganden

Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet, som sker med anlitande av jordfonden, är av stor vikt för jordbmkets strukturrationalisering. Den odisponerade kassabehållningen på fonden har under senare år sjunkit så att svårigheter att upprätthålla verksamheten i hittillsvarande omfattning uppkommit.

Det Ur min avsikt att i samband med tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 föreslå att jordfonden tillförs 25 milj. kr. samt att t.o.m. den 30 juni 1979 en röriig kredit i riksgäldskontoret på 25 milj. kr. ställs till lantbruksstyrelsens förfogande. Med dessa tillskott räknar jag med att inköpsverksamheten m. m. skall kunna upprätthållas på en tillräcklig nivå även under budgetåret 1978/79. Anslaget bör därför föras upp med 1000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tillJordfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av I 000 kr.

Naturvärdsfonden

IX: 6. Markförvärv för naturvårdsändamäl, m. m.

1976/77 Utgift 5779326 Behållning 171697

1977/78 Anslag 4000000

1978/79 Förslag 4000000

Från anslaget bestrids koslnader för förvärv för statens räkning av värdefulla naturområden. De naturvårdsobjekt som förvärvas med anlitande av medel från anslaget och vissa andra naturvårdsobjekt i statens ägo redovisas på en särskild kapitalfond, naturvårdsfonden, som förvaltas av statens naturvårdsverk.

Statens naturvårdsverk

Uppfyllandet av målsättningen att säkerställa det stora antal objekt som finns redovisade i naturvårdsplaner och som framkommit i den fysiska riksplaneringen kommer, på gmnd av de begränsade resurser som står till förfogande, att dra ut över en mycket lång tidsperiod. Det är därför angeläget att naturtyper som riskerar att försvinna såsom urskogar, ädellövskogar och våtmarker kan skyddas i första hand och därmed bli föremål för vårdåtgärder. 12   Riksdagen 1977/78. I .mmi. 100. Bilaga 13

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 178

Länsstyrelserna har beräknat medelsbehovet för budgetåren 1977/78 och 1978/79 till 29,7 milj. kr. lesp. 29,1 milj. kr.

På grundval av länsstyrelsemas redovisning har naturvårdsverket utarbetat program för säkerställandet av vissa typer av naturvårdsobjekt. Den sammanlagda kostnaden för dessa program uppgår till 25,5 milj. kr. för budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Under de senaste åren har en väsentlig prisstegring skett i fråga om mark. På gmnd härav har anslagets köpkraft kraftigt minskats genom att anslaget varil oförändrat under hela 1970-talet. Nuvarande anslagsbelopp räcker härigenom endast för ett fåtal mindre fastighetsköp. Budgetförslaget innebär ett återställande av anslagets köpkraft till läget i början av 1970-talet.

Verket föreslås erhålla bemyndigande att - för särskilda fall inom en viss ekonomisk ram - byta och sälja mark i samband med förvärv för naturvårdsändamål. Vidare föreslås att för överföring av mark från annan statlig myndighet till naturvårdsfonden skall gälla samma bestämmelser som vid överföring till andra fonder.

Det totala medelsbehovet beräknas till 12 milj. kr., vilket innebär en ökning med 8 milj. kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten H 5 på driftbudgeten förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett oförändrat belopp av 4 milj. kr. Jag är inte beredd att godta naturvårdsverkets förslag om ändring av de föreskrifter som gäller i fråga om byte och försäljning av fastigheter redovisade på naturvårdsfonden eller beträffande överföring av mark mellan naturvårdsfonden och andra statliga fonder. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Markförvärv för naturvårdsändamål, m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 4000000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

179

Register

Sid.

I        Översikt

DRIFTBUDGETEN

A. Jordbruksdepartementet m. m.

15 Jordbruksdepartementet

16 Lantbruksrepresentanter 16     Kommittéer m. m.

20     Extra utgifter

13 464000

1694000

15000000

500000

30658000

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

21 Lantbruksstyrelsen

23 Lantbruksnämnderna

30 Kursverksamhet för jordbmkets rationalisering m. m.

31 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.

34 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

35 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

37     Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa krono-

lägenheter m. m.

38     Befrämjande av husdjursaveln m. m.

40 Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet

40 Bidrag till statens hingstdepå och stuteri

41 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling

41 Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen

42 Främjande av rennäringen

43 Kompensation för bensinskatt till rennäringen

44 Stöd till skärgårdsföretag

31238000

155 291000

5 173000

53 000000

150000

1000000

2          300000
1440000

1000 250000 215000 575 000 1 080000 280000

3    000000

254 993000

C. Jordbruksprisreglering

45 Statens jordbmksnämnd

46 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

47 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

48 Kostnader för beredskapslagring av jordbmksprodukter m. m.

51      Stöd till jordbmket i norra Sverige

52     Särskilt övergångsbidrag åt jordbmkare, m. m.
52 Bidrag till permanent skördeskadeskydd

52 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

19043 000

1592 000

* 3 666000000

64085000

138 300000

* 1400000

30000000

26902 000

3947322000

D. Skogsbruk

55      Skogsstyrelsen

56    Bidrag till skogsvårdsstyrelserna
59 Bidrag till skogsförbättringar

61 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo

63 Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.

65 Kursverksamhet för skogsbrukets ralionalisering m. m.

66 Främjande av skogsvård m. m.

18433000 86384000 12000000 20000000 45000000 2515000 7 500000

191832000

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

180

68

70 71 72 73 73 74 74 74 75 75 76 76

E. Fiske

Fiskeristyrelsen 15 327000

Statens lokala fiskeriadministration 7 395 000

Främjande i allmänhet av fiskerinäringen * 1000000

Kursverksamhet på fiskets område 455 000

Bidrag till fiskehamnar m.m. 7 323000

Isbrytarhjälp ät fiskarbefolkningen 20000

Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen 1 470000

Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. * 3000000

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske * 1 000

Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. 1000

Ersäuning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. 100000

Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten 1 000

Prisreglerande åtgärder på fiskets område * 45000000

81093000

F. Service och kontroll

77     Statens livsmedelsverk 40 512 000

79    Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid

kontrollslakterier 16447000

80    Statens veterinärmedicinska anstalt 27 198 000

82 Veterinärsiaten 37691000

83 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. 9000000

84 Bidrag till djursjukvård i vissa fall 50000 Statens utsädeskontroll:

84         Förvaltningskostnader 16266000

93         Utmstning 80000

93 Bekämpande av växtsjukdomar 175000

94 Statens lantbmkskemiska laboratorium;

Uppdragsverksamhet 1000

96     Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium 4 168000

96     Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet 1000

98     Bidrag till statens maskinprovningar 4014000

98     Statens växtsortnämnd 240000

155843000

105 110 111 112 113 114 115 116 117

126 127 128 129 130 131 131

133 134 134

G. Utbildning och forskning

Sveriges lantbruksuniversitet:

Förvaltningskostnader 195 084 000
Bokinköp m. m. 1 449000
Lantbruksvetenskapliga fakultetens driftkostnader 64 715000
Lantbruksdriften 1000
Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader 14366000
Försöksgården i Skara 1 000
Djursjukhuset i Skara 652000
Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader 23 929000
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lant
bruksuniversitet m. m. 18500000
Ersättning till ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m. 400000
Jordbruksforskning 14890000
Stöd till kollektiv jordbmksteknisk forskning 1 823 000
Bidrag till Sveriges utsädesförening 13 831 000
Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling 460000
Skoglig forskning 7 057000
Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling

och skogsgödsling m. m. 2 743 000

Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning 5040000

Bidrag till Skogs- och lantbmksakademien 428000

Reseunderstöd för studier m.m. 39000

365408000

* Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

H. Miljövård

136 Statens naturvårdsverk 56061000

138 Statens strålskyddsinstitut 11173 000

140 Koncessionsnämnden för miljöskydd 4251000

141 Miljövårdsinformation 3400000

142   Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. 9000 000
144 Vård av naturreservat m. m. 22750000

147    Miljövårdsforskning 32600000

148   Strålskyddsforskning 650000
150 Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet 5500000

150 Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor 2 160000

151 Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. 8 100000

152 Program för övervakning av miljökvalitet 4000000

154 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. 120000000

155 Stöd till avfallsbehandling m. m. 34 000000

157 Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag 10000000

158 Ersättning för vissa skador av rovdjur, m.m. 2450000

159 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond 9000000

335095000

I. IdroU

Stöd till idrotten: 160        Organisationsstöd m. m. 163        Anläggningsstöd m. m.

113 850000 35400000

149250000

J. Diverse

167    Servitutsnämnder, m. m. 80000

167 Bidrag vid föriust på gmnd av naturkatastrof m. m. 1000000

168 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. 10043000

169 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar 5 000

11128000

Summa för driftbudgeten 5 522 622 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet 182

KAPITALBUDGETEN Statens allmänna fastighetsfond

170    Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbmksuniversitet m.m. 100000000

Statens utlåningsfonder

173    Fiskerilånefonden * 1000
173    Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av

fisk m.m. * 1700000

173 Statens fiskredskapslånefond * 1 000

174 Lånefonden för lån med uppskjuten ränta 15000000

16702000

Fonden för låneunderstöd

174    Lån till trädgårdsnäringen 1000

Fonden för förlag till statsverket

174    Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö

Fonden för beredskapslagring

Statens jordbmksnämnds delfond:

175       Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål      14000000

Diverse kapitalfonder

175    Jordfonden 1000

Naturvårdsfonden:
177       Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. 4000000

4001000

Summaförkapitalbudgeten      134704000

Totalt för jordbruksdepartementet   5 657 326 000

* Beräknat belopp

Bilaga 14 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 14

Handelsdepartementet

ÖVERSIKT

Handelsdepartementets verksamhet omfattar utrikes- och inrikeshandeln, turism, ekonomiskt försvar, patent-och registreringsväsendet samt tullar och tullväsendet.

Inom utrikeshandeln handlägger tre för handels- och utrikesdepartementen gemensamma enheter bilaterala och" multilaterala frågor med anknytning till internationella organisationer som EFTA, EG, GATT, OECD och UNCTAD. Den kommersiella representationen i utlandet, exportfrämjande åtgärder och exportkreditgarantier hör till handelsdepartementets arbetsområde. Inom inrikeshandeln ansvarar departementet främst för pris-, konkurrens- och konsumentfrågor.

Krigsmaterielinspektionen inom departementet kontrollerar tillverkning och utförsel av krigsmateriel.

Till departementet hör de statsägda företagen Aktiebolaget Tipstjänst, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Oljetransit.

Ärenden rörande tullar och tullväsendet har under år 1977 överförts från budgetdepartementets till handelsdepartementets verksamhetsområde.

Departementets budget för budgetåret 1978/79 föreslås öka med 206,9 milj. kr. från 929,9 milj. kr. till I 136,8 milj. kr.

Sammanfattning

Världsekonomin har underdel gångna året utvecklats svagare än förutsett. Återhämtningen från efterkrigstidens djupaste och mest långvariga lågkonjunktur har gått långsamt. Den ekonomiska tillväxttakten i industriländerna har varit otillfredsställande. Arbetslösheten har förblivit hög, liksom inflationen. Näringslivets investeringar har utvecklats svagt. Världshandelns ökningstakt minskade från 12 % år 1976 till ca 5 % år 1977. Den viktigaste orsaken till detta var uppbromsningen av handeln mellan OECD-länderna.

Prognoserna för år 1978 pekar på en tillväxttakt av ungefär 1977 års storiek.

Konjunkturutvecklingen inom OECD-området under år 1977 var en besvikelse. Den samlade bruttonationalproduktens ökningstakt under år 1977 stannade vid ca 3,5 %' jämfört med 5,2 % år 1976. Endast i Förenta Staterna noterades en tillfredsställande återhämtning. I de nordiska länderna,

' Alla procenttal i det följande anger volym

1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

utom Norge, beräknas år 1977 bli ett år av stagnation eller minskning i den totala tillväxten. Även övriga Västeuropa upplevde en låg produktionstillväxt; ca 2 96. 1978 kan komma att uppvisa en ökningstakt för OECD-områdets bruttonationalprodukt på ca 4 96. Men då måste ytteriigare stimulansåtgärder sättas in. De utomeuropiska OECD-länderna förutses uppvisa en snabbare tillväxt än genomsnittet även år 1978.

Den dämpade ekonomiska aktiviteten under året slog snabbt igenom på sysselsättningen. 1 Västeuropa steg antalet arbetslösa fortlöpande. Inom OECD-området var under hösten ca 16,5 miljoner människor utan arbete, vilket motsvarar ca 5,5 % av den totala arbetskraften.

Näringslivets sviktande investeringsvilja har varit en viktig faktor bakom den svaga efterfrågeutvecklingen. Kvardröjande överkapacitet och osäkerhet om konjunkturutsikterna och därmed försäljningsmöjligheterna var viktiga orsaker.

Inflationstakten avtog totalt sett för OECD-området till ca 8 96, men de stora skillnaderna mellan länderna kvarstod. Prisstegringstakten förutses avta endast marginellt 1978.

OECD-områdets samlade export väntas öka med knappt 5 96 under år 1977. År 1976 var motsvarande ökning 10,5 %. Importökningen för år 1977 beräknas utgöra 5 96. För år 1976 utgjorde den 14 96. OECD-ländernas bytesbalansunderskott år 1977 väntas öka till drygt 30 miljarder dollar. 1976 års underskott var 26,5 miljarder dollar.

Nettoimporten av olja och oljeprodukter till OECD-länderna, vilken år 1976 beräknades utgöra ca 23 % av den totala importen, ökade med ca 6 96 år 1977. Volymökningen för år 1976 utgjorde 12 96.

Prognoserna för produktionsutveckling och internationell handel indikerar en viss nedgång i OECD-områdets samlade bytesbalansunderskott år 1978. En förutsättning för detta är att relativpriset på olja inte förändras nämnvärt.

Inom OECD-gruppen har den ekonomiska utvecklingen i Sverige varit svagare än genomsnittet. Bruttonationalprodukten beräknas år 1977 ha minskat med 2,4 96. Det är första gången under efterkrigstiden som Sverige har fått registrera en minskning. Den förklaras väsentligen av omslaget i lagerinvesteringarna.

Sveriges export under år 1977 beräknas ha varit oförändrad, att jämföras med en tillväxt på 5,8 96 år 1976. Det innebär en sämre utveckling än för OECD-området i genomsnitt. För importen var motsvarande siffror - 3,6 % och 7,2 96. Den svenska handelsbalansen för år 1977 väntas visa ett underskott på ca 5,7 miljarder kronor (3,8 miljarder kronor år 1976). Bytesbalansens underskott uppskattas bli 16 miljarder kronor. Detta innebär en ökning av underskottet från år 1976, då motsvarande siffra var 10,5 miljarder kronor.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

Utveckling av Sveriges handelsbalans under åren 1974-1978 Milj. kr. Löpande priser

	1974	1975	1976	1977 prognos	1978 prognos
Export av varor.
fob'	70 514	72 012	80195	84 740	94 510
Import av varor.
cif	72 800	74 000	84 000	90 440	99 030
Handelsbalans	- 2 286	- 1988	- 3 805	- 5 700	- 4 520

' Enligt handelsstatistiken. Begränsad jämförbarhet mellan 1977 och tidigare år på grund av nytt redovisningssystem.

Exporten till industriländerna uppskattas öka med 6,5 96  år 1977. Exporten till EFTA-länderna beräknas öka med 8,5 96. EFTA-ländernas andel av vår export blir därmed 22 96. Den svenska exporten till EG-länderna anses komma att öka med 6 96. EG:s andel av vår export skulle därmed bli oförändrat 46,5 96. Om man ser till enskilda länder är Storbritannien och Norge våra största exportmarknader.

Den totala svenska importen från industriländerna väntas öka med 10 96, varav 3,5 96 från EFTA-länderna och 11 96 från EG, Västtyskland och Storbritannien är de länder som exporterar mest till Sverige. Ca 17 96 av den totala svenska importen utgjordes år 1976 av olja och oljeprodukter och andelen beräknas under år 1977 ha varit ungefär oförändrad.

Under första hälften av 1970-talet ökade successivt statshandelsländernas, (dvs. främst Östeuropa och Kina), andel av vår totalhandel. Under år 1976 noterades en nedgång i handeln med dessa länder. Denna utveckling har fortsatt under år 1977. Totalt mottog dessa länder ca 5,5 % av den svenska exporten under år 1977, mot 6 % under år 1976. På importsidan var siffrorna ca 6 96 båda åren. Bakom utvecklingen för exporten under år 1976 och 1977 torde bl. a. ligga en mer restriktiv importpolitik som har sin grund i statshandelsländernas ökade skuldsättning i handeln med väst.

Utvecklingsländernas andel av svensk export resp. import beräknas under år 1977 bli 13,5 96, vilket är ungefär detsamma som för år 1976. Under år 1977 ökade den svenska exporten till utvecklingsländerna med ca 6 % mot 13,3 % för år 1976. Importökningen från denna ländergrupp under motsvarande tidsperiod var något högre än för år 1976 och uppgick till ca 12 96.1 motsats till de närmast föregående åren minskade vår utrikeshandel med OPEC-länderna under år 1977. Ökningen av importen från övriga u-länder beräknas bli hög under år 1977. Även exporten beräknas öka jämförelsevis mycket. Även om importökningen är spridd över ett ganska stort antal länder, kan en icke oväsentlig del hänföras till länder, från vilka vi importerar tekovaror samt kaffe.

2 Siffrorna i det följande anger värde och har för år 1977 beräknals på grundval av utvecklingen under årets 9 första månader.

prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 4

Utvecklingen av Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till olika länderområden under åren 1972-1978.

Expon till			Procentuell	volymföränd	ring		Andel av totalsumman
	1972-	1973-	1974-	1975-	1976-	1977-
	1973	1974	1975	1976	1977 prognos	1978 prognos	1976. %
OECD-ländernai	16,9	4,6	- 13,3	2,3	0	6,5	74
Övriga länder	15,6	27,8	1,7	-  7,9	-  4,0	6,5	26
därav: Osteuropa
och Kina	29,1	34,6	12,4	-18,1	-20,0	4	6
OPEC-län-
derna	21,7	39,6	60,2	21,3	-   9,5	10	6
Andra   län-
der	10,9	23,8	- 11,6	-12,0	5	6,0	14
Summa	16,6	9,6	-   9,5	-  0,4	-   1	6,5	100

' Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet,

2 Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen,

Algeriet och Nigeria.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

Enligt prognoserna väntas den svenska exporten kunna uppvisa en mer expansiv utveckling under år 1978 bl. a. till följd av vissa marknadsandels-vinster. Importen väntas visa en viss minskning.

Den internationella ekonomiska utvecklingen och den därav följande handelspolitiska situationen har skapat stora problem. Detta förhållande har krävt särskild uppmärksamhet från regeringens sida.

En svag efterfrågan på den internationella marknaden har lett till svårigheter att vidmakthålla den svenska exportnivån. Härtill kommer att bl. a. det höga kostnadsläget i landet försämrat konkurrenssituationen för svensk export. Nedgången i marknadsandelar för exporten synes ha fortsatt under år 1977 såväl till OECD-området som till OPEC-länderna och Östeuropa. Detta gäller i hög grad råvaruexporten. Även den importkonkur-rerande svenska industrin har underår 1977 tappat marknadsandelar.

En förbättrad konkurrenskraft efter devalveringen och en något starkare efterfrågan på i synnerhet de västeuropeiska avsättningsmarknaderna bör kunna förbättra utgångsläget för Sveriges export år 1978. Regeringens särskilda åtgärder för att främja exporten bör ytteriigare kunna bidraga till en återvinning av marknadsandelar under år 1978. Detta förutsätter att kostnadsutvecklingen kan begränsas till den genomsnittliga ökningen i våra konkurrentländer.

Den svaga konjunkturutvecklingen, de därmed sammanhängade stabiliseringspolitiska svårigheterna och växande strukturella anpassningsproblem har i många länder varit grogrund för protektionistiska strävanden. Samtidigt

Prop. 1977/78:100    BUaga 14    Handelsdepartementet 5

som man är medveten om att efterkrigstidens ekonomiska tillväxt ej kunnat ske utan en långtgående frigörelse av väridshandeln överväger man inte desto mindre ytteriigare handelshinder.

Även om de hittills vidtagna begränsningsåtgärderna internationellt sett varit relativt få har svensk export inte undgått att påverkas negativt. Detta gäller bl. a. exporten av specialstål. På stålområdet är situationen i väriden i dag bekymmersam. Det interna trycket att vidta handelsbegränsande åtgärder är i många länder avsevärt. Skulle protektionismen sprida sig kommer regeringen att ta ställning till vilka åtgärder som påkallas för att bevaka våra egna intressen.

Samtidigt som vi i enskilda fall kan tvingas att reagera på andra länders åtgärder måste vi ha klart för oss att ett fortsatt välstånd i vårt land inte kan säkras genom handelsrestriktioner. Tvärtom, för ett land som exporterar halva industriproduktionen - motsvarande en fjärdedel av bruttonational-proudukten - är frihandel ett oeftergivligt villkor för ekonomisk tillväxt.

Målet på det handelspolitiska området måste således vara att bevara och stärka det internationella handelspolitiska regelsystemet. Vi måste med kraft fortsätta kampen mot protektionismen både ute och hemma.

Mot denna bakgrund har samarbetet i de internationella organisationerna varit av särskild betydelse.

1 de pågående G/177-förhandlingarna stöder vi aktivt en fortsatt liberalisering av världshandeln. Tankarna på särbehandling av u-länderna där det är möjligt och lämpligt har svenskt stöd. En sådan särbehandling bör ta hänsyn till deras ekonomiska behov och konkurrenskraft. I OECD har vi medverkat till en deklaration på ministernivå - den s, k. trade pledge - enligt vilken medlemsländerna åtar sig att inte ta de nuvarande byiesbalanssvårigheierna lill intäkt för ensidiga begränsningar av handel och löpande betalningar.

När det gäller avsteg från frihandelsprincipen driver vi på svensk sida I injen att de måste följa internationellt överenskomna regler och bli föremål för insyn och övervakning i multilaterala organ. Detta ger större trygghet för länder med liten ekonomisk styrka.

Textilier är ett område där man internationellt har erkänt behovet av avsteg från en strikt tillämpad frihandelsprincip. Handeln regleras i ett internationellt avtal - det s. k. multifiberavtalet. Inom ramen för detta avtal har Sverige överenskommit med en rad lågprisländer om viss begränsning av importen. Mot bakgrund av tekoindustrins svåra läge söker regeringen nu få till stånd en mera effektiv tillämpning av systemet med begränsningsavtal. Först sedan det visat sig om detta är en framkomlig väg kommer vi att kunna ta ställning till vår fortsatta anslutning till multifiberavtalet, som från årsskiftet föriängls ytteriigare fyra år.

Sverige har också i handling bidragit till en liberalisering av handeln. Importrestriktionerna för skor, som varit föremål för diskussioner med bl. a. EG- och EFTA-länåerna, avskaffades fr. o. m. den 1 juli 1977. Vidare har de kvantitativa restriktionerna för importen av gummistövlar från EG- och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 6

EFTA-länderna tagits bort.

Tullfrihet råder sedan den 1 juli 1977 för de flesta industrivaror inom EG-och EFTA-staterna. På grund av särskilda regler inom Sveriges frihandelsavtal med EG kommer tullarna för vissa pappers- och stålprodukter dock att avvecklas långsammare.

Med hänvisning till konjunkturella svårigheter beslöt EG att för år 1977 hålla inne den sedvanliga åriiga ökningen om 5 96 för fyra av plafonderna. Risk syns f. n. föreligga att motsvarande beslut kommer att fattas för år 1978.

Under våren fattade EG-kommissionen beslut om att utvidga den s. k. Simonetplanen för stålindustrin. Planen som innebär frivilliga leveransbegränsningar på vissa stålprodukter inom CECA utvidgades nu till att omfatta även bl. a. övervakningslicenser, obligatoriskt minimipris och publicering av referenspriser.

Samarbetet med EG utanför frihandelsavtalets ram har under året vidareutvecklats på olika områden.

EFTA-ländernas regeringschefer möttes på österrikiskt initiativ i Wien i maj. EFTA:s framtida roll i det internationella ekonomiska samarbetet diskuterades. Man var överens om att stärka samarbetet inom EFTA på de ekonomiska och handelspolitiska områdena och att vidareutveckla förbindelserna med EG. Konferensen har givit viktiga impulser för det framtida ekonomiska samarbetet.

En industriell utvecklingsfond på 100 milj. dollar till förmån för Portugal etablerades den 1 februari 1977.

Sverige stod värd för en konferens om sysselsättning, ekonomisk tillväxt och stabilitet i Stockholm i februari 1977 inom ramen för EFTAis arbete. I konferensen deltog representanter för arbetsmarknadens parter och EFTA-ländernas regeringar.

EFTA-länderna har inlett förhandlingar med Spanien om ett multilateralt handelsavtal.

EFTA:s ministerråd har fatlat beslut om att inrätta en rådgivande
pariamentarikerkommitté. '

De nordiska statsministrarna höll sitt åriiga möte i Stockholm den 9 december. De diskuterade bl. a. ett ökat nordiskt samarbete rörande råvaror och resurser i ekonomisk mening, främst inom primärnäringarna.

De ekonomiska problemen har inte varit begränsade till industriländerna. En rad utvecklingsländer har brottats med växande ekonomiska problem. Många har drabbats särskilt hårt av en försvagad bytesbalans eftersom deras möjligheter till anpassning är mindre.

U-ländernas växande skuldbörda var också en av huvudpunkterna i konferensen för internationellt ekonomiskt samarbete (CIEC; Nord-Syddialogen). Den avslutades i juni 1977 med ett ministermöte i Paris. Konferensen behandlade under 18 månader de ekonomiska relationerna mellan industri- och utvecklingsländerna. Konferensen kan inte sägas ha varit odelat framgångsrik, även om vissa värdefulla resultat uppnåddes. De

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 1

båda länder-grupperna har gjort skilda bedömningar av konferensens resultat.

Konferensen fattade bl. a. ett principbeslut om att etablera en gemensam finansieringsfond som skall bidra till finansiering av råvarulagring i prisut-jämnande syfte. Fonden skall utgöra ett viktigt medel att nå de överenskomna målen i det s. k. integrerade råvaruprogram met. Programmet är för närvarande föremål för förhandlingar i UNCTAD.

Till de viktigare resultaten av CIEC-förhandlingarna kan vidare räknas åtaganden om en volymökning av det officiella biståndet och en överenskommelse om en särskild biståndsinsats om 1 miljard dollar till de fattigaste u-länderna.

Däremot lyckades man inte enas om hur u-ländernas växande skuldbörda skall lättas. Denna fråga blir nu ett huvudämne vid styrelsemötet på ministernivå i UNCTAD våren 1978.

Under året har från regeringens sida gjorts stora ansträngningar för att främja Sveriges export. På flera områden har åtgärder vidtagits för att underiätta för näringslivet att bryta den nedåtgående exportkurvan.

Sålunda har riksdagen under hösten 1977 godkänt regeringens förslag till exportfrämjande åtgärder för de mindre och medelstora företagen. Därmed ges Sveriges exportråd ökade resurser att genom konkreta åtgärder stimulera svensk export. Vidare får handelssekreterarkontoren en bättre lokal anknytning genom att s. k. exportfrämjanderåd av erfarna affärsmän på platsen bildas vid vissa handelssekreterarkontor.

Genom avtalet om svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken som undertecknades hösten 1977, lår svenska företag möjlighet att konkurrera om upphandling för en projektverksamhet av storleksordningen 35 miljarder kronor om året i de syd- och latinamerikanska länderna.

I januari 1977 tillsattes en utredning för att undersöka de svenska exportföretagens behov av statligt stöd för att likvärdigt kunna konkurrera med utländska företag i fråga om exportkrediter. Kommittén (H 1977:01) väntas lägga fram sitt betänkande i början av år 1978.

Vissa åtgärder för att förbättra de statliga exportkreditgarantierna har vidtagits under året. Vidare har konsultföretagen fått visst stöd för investerings- och projekteringsstudier.

Allmänt prisstopp infördes vid de båda tillfällen då den svenska kronan skrevs ned. Prisstoppet som gällde under begränsade perioder ersattes därefter med en skärpt prisövervakning. Statens pris- och kartellnämnd har givits särskilda riktlinjer i detta avseende.

Vad gäller inrikeshandeln kan vidare nämnas att riksdagen har fattat beslut om åtgärder på distributionsområdet. Åtgärderna innefattar bl. a. förbättrade förhållanden för lanthandeln, kommunalt ansvar för i första hand dagligva-ruservicen och utökat statligt stöd till denna service.

En särskild utredare har tillkallats för att uireda situationen för de mindre företagen inom servicenäringarna. Bl. a. skall bättre finansieringsmöjligheter

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 8

övervägas för företag som önskar stå särskilt obundna gentemot leverantörsintressena.

Konsumentverket kommer att tillföras nya uppgifter till följd av bl. a. införande av en konsumentkreditlag.

Den ekonomiska utvecklingen har också fått återverkningar på Sveriges ekonomiska forsvar. Strukturella förändringar och kraftigt ökad import under flera år har inneburit ett ökat hot mot den svenska försörjningsberedskapen. Särskilt har den svenska produktionen av skor och tekovaror minskat i omfaitning. Regeringen har mot denna bakgund underår 1977 i propositioner föreslagit åtgärder för atl söka trygga försörjningsberedskapen.

I samband med riksdagens totalförsvarsbeslut våren 1977 fastlades riktlinjer för del ekonomi.ska förvarets fortsatta utveckling samt riktlinjer för ett nytt program för beredskapslagring av olja m. m. för perioden 1978-1984. Det statsfinansiella läget har medfört att endast en begränsad del av det ekonomiska försvarets resursbehov för budgetåret 1978/79 kan tillgodoses. Målen för uthålligheten vid avspärrning och krig för huvuddelen av programmen bedöms bl. a. på grund härav kunna uppnås först ett år senare än tidigare beräknades, dvs. vid utgången av budgetåret 1982/83.

Förslag har lagts fram om en ny o/en/lagstiftning i Sverige för harmonisering med den s. k. europeiska patentkonventionen (EPC) från år 1973 och Patent Cooperation Trealy (PCT) som antogs år 1970. Avsikten är att söka minska det dubbelarbete som förekommer vid behandling av patentansökningar. Konventionerna beräknas få praktiska konsekvenser för Sverige omkring år 1980. Riksdagen vänlas ta ställning till propositionen under våren 1978.

Utvidgningen av den svenska fiskezonen fr.o.m. den 1 januari 1978 kommer att medföra väsentligt ökade övervakningsuppgifter för tullverkets kustbevakning. Ett utsjöbevakningsfartyg av ny typ anskaffas.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

Vid OECD:s rådsmöte på ministernivå i juni 1977 noterades med oro att bytesbalansproblemen, bestående hög arbetslöshet och svårigheter inom vissa industrisektorer, ökat det protektionistiska trycket. Mot denna bakgrund och OECD-ländernas ökade ekonomiska beroende av varandra beslöt man att för ytterligare ett år förlänga handelsdeklarationen (den s. k. "trade pledge") av år 1974. Deklarationen innebär ett åtagande att inte av bytesbalansskäl införa ensidiga restriktioner för handel och löpande betalningar samt att inte på ett konstlat sätt stödja exporten. Ministrarna var ense om att stora ansträngningar bör göras för att identifiera sektoriella problem och rådgöra om deras lösning innan de blir akuta.

Den ekonomiska utvecklingen kommer att följas uppmärksamt. Målen och formerna för tillväxt- och stabiliseringspolitiken kommer att variera mellan olika medlemsländer. Ministermötel i juni 1977 underströk dock

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 9

vikten av att OECD-området som helhet för en ekonomisk politik som lägger grunden till en varaktig icke-inflatorisk tillväxt.

I december 1977 anordnade OECD ett s. k. högnivåmöte om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i medlemsländerna. En förstärkt uppföljning av den ekonomiska utvecklingen och politiken i medlemsländerna kommeratt ske. Bland de sektoriella problem som OECD ägnat särskild uppmärksamhet kan nämnas stålindustrin. Den brottas med svåra kapacitets- och lönsamhetsproblem som nu närmare analyseras i en ad hoc-grupp inom OECD. Medlemsländerna har i detta sammanhang utfäst sig att inte göra bruk av kvantitativa restriktioner och beakta de externa effekterna av den strukturrationalisering som bedöms nödvändig.

Liksom tidigare har OECD under 1977 förberett många av de frågor som behandlats inom andra internationella organ såsom UNCTAD och GATT.

I det internationella energiorganet (lEA) har under 1977 frågan om ett minskat beroende av import av olja fortsatt beretts inom det långsiktiga samarbetsprogrammets ram. Vid elt ministermöte i oktober 1977 antogs som resultat härav dels ett mål för lEA-ländernas totala oljeimport år 1985, dels principer för medlemsländernas energipolitik. Etl antal nya samarbetsavtal för forsknings- och utvecklingsprojekt, där Sverige medverkar, har ingåtts. Komplettering av informationssystemet för den internationella oljemarknaden vad avser uppgifter om kapitalinvesteringar och finansiell struktur har genomförts. Oljefördelningssystemet för krissituationer har genom kontinuerlig översyn ytterligare förbättrats.

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)

År 1978 kommer att bli ett intensivt förhandlingsår då de multilaterala handelsförhandlingarna inom GATT går in i en slutfas. Flera viktiga beslut om förhandlingsproceduren fattades under år 1977 bl. a. avseende jordbruksprodukter och det icke-tariflara området. Överenskommelse om huvuddragen i en tullsänkningsplan har nåtts. Den förutsätter en genomsnittlig tullsänkning på omkring 40 % som skall genomföras etappvis. Högre tullar sänks mer än lägre tullar för att åstadkomma en harmonisering av tullnivåerna mellan länderna och underlätta en fortsatt tullavveckling på sikt. En särskild förhandlingsgrupp har upprättats för att se över GATT:s regler vad avser relationerna mellan i- och u-länder. Sverige deltar aktivt i detta arbete.

GATT:s internationella textilavtal, som bl. a. reglerar användningen av restriktioner på lextiihandelns område, löpte ut den 31 december 1977. Efter omfattande förhandlingar kunde GATT:s textilkommitté i december enas om formerna för en föriängning av avtalet på vissa överenskomna villkor. Dessa villkor innefattar bl. a. möjligheten till gemensamt överenskomna avsteg från avtalets bestämmelser. Sverige kommer att liksom Finland och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 10

Norge ta slutlig ställning till en eventuell anslutning först när vi slutfört viktigare bilaterala förhandlingar.

De europeiska gemenskaperna (EG)

Sedan den sista etappen av tullavtrappningen genomförts den 1 juli 1977 råder tullfrihet för de flesta industrivaror inom det västeuropeiska frihandelsområde som omfattar EG- och EFTA-staterna. Till följd av särregler i Sveriges frihandelsavtal med EG avvecklas tullarna för vissa stål- och pappersprodukter i långsammare takt varigenom full tullfrihet uppnås först den 1 januari 1980 respektive 1984.

Särreglerna för dessa s. k. känsliga varor ger EG bl. a. möjligheter att så länge tullavvecklingen pågår ta ut tredjelandstull i stället för preferenstull på den import som under visst år överstiger vissa i avtalet fastställda kvantitetsramar, s. k. plafonder. Den högre tullen tillämpas efter ett sådant beslut fram till varje års slut. 1975 och 1976 beslöt kommissionen att tredjelandstull skulle tas ut för vissa överskridna plafonder. Även 1977 har några plafonder överskridits och kommissionen har beslutat att med verkan från den 4 resp. 10 november utlösa den högre tullen för tre plafonder som alla inrymmer pappersprodukter.

Avtalet förutsätter alt plafonderna skall ökas med fem procent varje år, EG har emellertid möjlighet att innehålla denna ökning om konjunkturella svårigheter kan åberopas. 1976 beslöt EG om en sådan s. k. frysning för 1977 av fyra plafonder, varav tre inrymmer pappersprodukter och en stålprodukter. 1977 års EG-förordning innehåller inalles elva plafonder, varav åtta inrymmer pappersprodukter och tre stålprodukter. Risk syns f. n. föreligga alt motsvarande beslut kommer att fattas för 1978.

De blandade kommittéerna för EEC och CECA-avtalen - frihandelsavtalens förvaltningsorgan - har under år 1977 sammanträtt i juni och december. Tullkommittén, som har att behandla frågor som sammanhänger med den praktiska tillämpningen av avtalens ursprungsregler, har sammanträtt i maj och november. Blandade kommittén Sverige-EEC har under 1977 fattal beslut om ändringar i ursprungsreglerna i protokoll 3 till avtalet som följd av de ändringar i tullnomenklaturen som har rekommenderats av lullsamar-betsrådet (CCC) i Bryssel.

Vid blandade kommitténs Sverige-EEC möten har från svensk sida framförts önskemål om förenklade ursprungsregler, utvidgning av varuom-fatlningen i protokoll 2 (livsmedelsindustriprodukter), samråd rörande tekniska handelshinder, offentlig upphandling och industripolitiska frågor. Förslag har framlagts om regelbundna möten mellan ekonomiska experter från Sverige och EG-kommissionen. Ett första sådant möte ägde rum i november. Synpunkter har vidare framförts på den negativa utvecklingen av handeln med jordbruks- och fiskeprodukter sedan avtalets tillkomst liksom på EG:s tillämpning av särbestämmelserna för s. k. känsliga varor.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

11

De svenska importrestriktionerna för skor, som likaså diskuterats med EG, avskaffades den 1 juli 1977. EG-länderna har från årsskiftet avförts från importbegränsningen av gummistövlar.

EG:s stålprogram utvidgades våren 1977 till att omfatta bestämmelser om minimipriser och publicering av referenspriser, importlicensiering i övervakningssyfte m. m. De svenska exportörerna har åtagit sig att respektera minimipriserna. Vid mötet med den blandade kommittén Sverige-CECA i juni 1977 beklagades från svensk sida att Sverige, liksom övriga EFTA-länder med CECA-avtal, inkluderats i licensövervakningssystemet.

Samarbetet med EG utanför frihandelsavtalets ram har under år 1977 utvidgats på vissa områden. Regelbundna samtal i sjöfartspolitiska frågor har inletts. Ett avtal om ömsesidiga fiskerättigheter har undertecknats, varigenom svenska fiskare tillförsäkras fortsatt tillgång till EG:s fiskevatten i Nordsjön. En skriftväxling om miljövårdssamarbete mellan Sverige och EG har genomförts. Regelbundna möten mellan ekonomiska experter från Sverige och EG har - som tidigare nämnts - inletts. Samarbetet på det teknisk-vetenskapliga området inom ramen för COST-samarbetet (European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research) har fortsatt.

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

De sista tullsänkningarna, inom ramen för EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG har med vissa undantag fullbordats. På österrikiskt initiativ hölls med anledning bl. a. härav en konferens mellan EFTA-ländernas regeringschefer i Wien i maj 1977. Mot denna bakgrund diskuterade regeringscheferna EFTA-ländernas framtida roll inom ramen för ekonomiskt samarbete och utveckling i Europa och i väriden. Regeringscheferna var ense om behovet av ett intensifierat samarbete på ekonomins och handelns områden. EFTA-samarbetet borde stärkas. Handel och övriga ekonomiska förbindelser med EG borde vidareutvecklas på pragmatisk väg. Det ekonomiska och konjunkturpolitiska samarbetet borde aktiveras. Regeringscheferna bekräftade slutligen sin fasta anslutning lill en liberal världshandels-politik och förkastade protektionismen som en lösning på ekonomiska problem.

EFTA:s ministerrådsmöte i oktober 1977 beslöt att slutsatserna från Wienkonferensen skulle utgöra ett program på lång sikl för EfTA-länderna. Särskilt borde icke-tariffära handelshinder uppmärksammas. Former för ökade konsultationer om ekonomiska frågor av gemensamt intresse borde också studeras.

Ministrarna instruerade rådet vidare alt på tjänstemannanivå följa utvecklingen av de enskilda EFTA-ländernas ekonomiska relationer med EG.

Ministermötel beslöt atl inrätta en kommitté av parlamentariker i EFTA-länderna att tjäna som ett rådgivande organ i frågor som rör EFTA:s arbete.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 12

Underår 1977 har arbetet på atl avlägsna tekniska handelshinder fortsatt. Iriand har anslutit sig till konventionen om ömsesidigt godkännande av inspektion av läkemedelstillverkning. Italien har anslutit sig till överenskommelsen om ömsesidigt godkännande av provning av gasapparater. Tvä nya överenskommelser om ömsesidigt godkännande av provningsresultat har ingåtts under 1977. Det gäller lyftdon samt eldningsapparater för flytande bränslen.

Samrådet mellan EFTA-länderna har fortsatt i frågor av gemensamt intresse i frihandelsavtalen med EG. Detta gäller särskilt tillämpningen av ursprungsreglerna.

Den industriella utvecklingsfonden på 100 milj. dollar till förmån för Portugal trädde formellt i kraft den 1 februari 1977. Fonden har hittills beviljat lån för 38 projekt till ett värde av ca 70 milj. kr.

Genom en ändring av EFTA-konventionen kan Portugal av rådet bemyndigas atl införa, höja eller återinföra tullar på vissa varor.

De svenska importrestriktionerna för skor, vilka behandlats i EFTA, avskaffades per den 1 juli 1977.

EFTA-länderna har från årsskiftet avförts från importbegränsningen av gummistövlar.

Samarbetet mellan EFTA-länderna och Jugoslavien intensifierades under år 1977. Arbetsgruppen EFTA-Jugoslavien träffades för första gången sedan 1970. Man diskuterade exportfrämjande åtgärder, tekniska handelshinder, industriellt samarbete samt turist- och transportfrågor.

En särskild konferens om sysselsättning, ekonomisk tillväxt och stabilitet hölls i Stockholm i februari 1977 inom ramen för den till EFTA knutna rådgivande kommittén. I konferensen deltog representanter för arbetsmarknadens parter saml ekonomi- och handelsministrarna från EFTA-länderna.

Förhandlingar mellan EFTA-länderna och Spanien om etl multilateralt handelsavtal har inletts. Målet för förhandlingarna är att utsträcka det västeuropeiska frihandelssystemet med industrivaror lill handeln mellan EFTA-länderna och Spanien.

Nordiskt samarbete

Inom Nordiska ministerrådet har arbetet under år 1976 fördjupats och vidareutvecklats. Samarbetet omfattar i dag snart sagt alla samhällsområden, såsom energi-, konsument-, regional- och miljöpolitik, jämställdhets- och arbetsmiljöområdet samt turism. Sedan länge äger elt samarbele rum inom lagstiftnings- och kulturområdena samt i fråga om transport-, social- och arbetsmarknadspolitiken. Under ministerrådet leds och samordnas arbetet i särskilda ämbetsmannakommittér för varje område.

Den bredd som i dag kännetecknar det nordiska samarbetet har föranlett Ministerrådet att ta initiativ till utarbetandet av ett sammanhållande program

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

13

för hela det nordiska samarbetet. Ett förslag till sådant program har färdigställts under 1977 och föreläggs Nordiska rådet som ministerrådsförslag vid sessionen i februari 1978. Två andra ministerrådsförslag har också under år 1977 överiämnats till Nordiska rådet. Dessa gäller arbetsprogram på turistområdet och miljövårdsområdet. Vidare har ministerrådet fastställt arbetsprogram för det socialpolitiska samarbetet, arbetsmiljöområdet och byggsektorn. Ett förslag till handlingsprogram för jämställdhet mellan kvinnor och män förbereds f n.

I maj 1977 undertecknades en överenskommelse om gränskommunalt samarbete mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. Genom denna överenskommelse skapas en formell gmndval för ett utvidgat kommunalt samarbete i gränsområdet.

De nordiska statsministrarna möttes i Stockholm den 9 december. På dagordningen stod bl.a. ekonomi- och sysselsättningsfrågor, den nordiska råvaru- och resursutredningen och ministerrådets arbetsprogram.

Ministerrådet beslöt i november 1976 att verksamheten i den nordiska industrifonden skulle drivas vidare. Ministerrådet har också beslutat att införa industrifonden samt Nordtest, nordiska statistiska sekreteriatet, och nordiska kommittén för byggbestämmelser på ministerrådets allmänna budget fr. o. m. 1979. Arbetet på att skapa en större enhetlighet i finansie-rineen av det nordiska samarbetet kommer att drivas vidare.

Ministerrådets allmänna budget för 1978 fastställdes i mars 1977. Den omfattar totalt ca 49,4 milj. Nkr. (1976: 28,2 milj. Nkr), varav 10,6 milj. Nkr. avser utgifier för ministerrådets sekretariat i Oslo(1976: 8,4 milj. Nkr.) och 25 milj. Nkr. avser medel till projekt och 13,8 milj. Nkr. medel för institutioner (1976: sammanlagt 18,5 milj. Nkr.).

Dessa senare medel avser projekt och institutioner på nästan alla samhällsområden utom kultursektorn, för vilken ministerrådet har en särskild budget där medel för Sveriges del anvisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. Vid fastställandet av de indikativa ramarna har ministerrådet prioriterat forsknings- och utvecklingssamarbetet på energiområdet, samarbetet på arbetsmarknadsområdet och arbetsmiljöområdet.

Sveriges andel i budgeten uppgår till 42,9 %.

FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD)

Liksom fallet varvid UNCTAD IV koncentrerades intresset underår 1977 främst till råvarufrågoma och u-ländernas skuldbörda. Skuldfrågorna, som delvis hänskjutits till CIEC, fick ingen lösning där. De kommer att bli ett huvudämne vid ett möte på ministernivå med UNCTAD:s styrelse våren 1978. Möjligen kommer också råvarufrågoma att tas upp vid detta möte.

I enlighet med beslut från UNCTAD IV inleddes under år 1977 ett omfattande arbete inom ramen för ett sammanhållet program för råvaruför-handlingar(UNCTAD:s integrerade råvaruprogram). En gemensam fond för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 14

lagring av råvaror i prisutjämnande syfte har framför allt av u-länderna betraktats som en nödvändig sammanhållande länk i det integrerade programmet. Även andra uppgifter för fonden, närmast av biståndsnalur, har diskuterats, såsom åtgärder för att minska u-ländernas ensidiga beroende av enskilda råvaror eller för att öka möjligheterna till vidareförädling av råvaror i de producerande u-länderna. En förhandlingskonferens om en gemensam fond hölls i två sessioner i mars-april respektive november 1977, dock utan att man kom mycket närmare en överenskommelse.

Sedan hösten 1976 pågår vidare en omfattande mötesverksamhet belräffande enskilda råvaror. Syftet är att fastställa förutsättningarna för, och i förekommande fall komma överens om, internationella åtgärder för alt söka stabilisera de i många fall stark fluktuerande priserna för råvaror. Dessa förhandlingar avses bli avslutade år 1978.

En expertgrupp är sysselsatt med att utarbeta en kod för teknologiöverföring. Koden skall behandlas vid en FN-konferens under hösten 1978.

De särskilda tullförmåner (s. k. tullpreferenser) för u-länderna som Sverige införde år 1972 omfattade under år 1976 en handel om totalt 773 milj. kr. jämfört med 567 milj. kr. 1975.

Den 1 januari 1977 trädde vissa förbättringar av preferenssystemet i kraft. Samtidigt avskaffades tullen på mest-gynnad-nationsbasis för bl. a. kaffe. Dessa åtgärder innebär att numera cirka 90 % av den svenska importen från u-länderna är tullfri. För de minst utvecklade länderna är motsvarande siffra cirka 99 %.

Importkontoret för u-landsprodukter (Import Promotion Office for Products from Developing Countries, IMPOD), vilket är underställt handelsdepartementet, har under år 1977 fortsatt att bygga upp sin service och rådgivningsverksamhet. Den av riksdagen beslutade översynen av verksamheten har inletts.

I början av oktober 1977 nåddes överenskommelse om ett nytt internationellt sockeravtal. Efter undertecknande och ratificering beräknas avtalet träda i kraft under första halvårel 1978.

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)

Arbetet med olika handelspolitiska frågor har under år 1977 fortsatt inom ECE. Dessa aktiviteter syfiar bl. a. till alt undersöka möjligheterna att avveckla hinder för handeln inom regionen, framför alll i varuutbytet mellan statshandelsländerna i öst och marknadsekonomierna i väst. Stort utrymme har under året ägnats diskussionerom det multilaterala genomförandet av de avsnitt ur slutdokumentet från den europeiska säkerhets- och samarbetskon-ferensen (ESK) som berör det ekonomiska samarbetet. Årssessionen våren 1977 dominerades av denna fråga.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

15

Bilaterala frågor

De amerikanska restriktionerna mot specialstålimporten, som infördes den 14 juni 1976 är alltjämt i krafl och utsikterna att de skall upphävas eller lindras i någon mer betydande omfattning under 1978 förefaller för närvarande små.

Den starka opinionen i USA för ytteriigare skyddsåtgärder inom stålområdet har lett till ett politiskt tryck på den amerikanska administrationen att vidta åtgärder för att minska stålimporten.

De förhandlingar om ett nytt långtidsavtal för handeln med Bulgarien, som inleddes under 1976, har fortsatt under 1977. Förhandlingar om nya handelsavtal med Rumänien och Polen har inletts. Från svensk sida har härvid, som en uppföljning av den europeiska säkerhets- och samarbetskon-ferensen i Helsingfors, föreslagits att avtalen skall innehålla avsnitt om bl. a. underlättande av affärskontakter, ömsesidig information och upprättande av företagsrepresentation. Sedvanliga årsförhandlingar har förts med Bulgarien, DDR, Tjeckoslovakien, Polen, Rumänien och Kina inom ramen för Sveriges bilaterala handelsöverenskommelser med dessa stater.

Inom ramen för de samarbetsavtal som Sverige har med ett antal u-länder har kommissionsmöten ägt rum under år 1977 med Iran och Egypten. En ny handelsöverenskommelse med Tunisien undertecknades i september år 1977, Ett femte möte med en svensk-japansk blandad kommission har hållits.

Riksdagen beslöt i juni 1976 att regeringen skulle tillsätta en utredning om förbud mot kapitalexport till Sydafrika och Namibia i samband med företagsinvesteringar där. Regeringen utsåg i juli en parlamentarisk utredning och fastställde direktiv för denna. Utredningens arbete påbörjades i september år 1977. Regeringen utsåg vidare i oktober en särskild utredare med uppdrag att leda överläggningar med närmast berörda företag i syfte att åstadkomma en begränsning av dessas verksamhet i Sydafrika och i förekommande fall Namibia.

Begränsningsavtal avseende handeln med vissa tekovaror har, liksom tidigare, gällt belräffande Hongkong, Indien, Japan, Republiken Korea, Macao, Malaysia, Malta, Pakistan, Portugal, Singapore och Thailand. Varu-mässiga ändringar har här genomförts. Härutöver regleras importen av vissa tekovaror från Indien och Pakistan genom i Sverige administrerade importkontingenter. Som nya begränsningsländer har tillkommit Sri Länka och Mauritius med vilka avtal ingicks i juli respektive november. Vidare begränsas liksom tidigare tekoimport från statshandelsländerna.

Sverige har under hösten fört förhandlingar med ett antal länder i syfte att få till stånd ett bättre utformat skydd för svensk tekoindustri. Avsikten är att gå över till ett system med avtal som täcker samtliga känsliga varor på konfektionsområdet, dvs. i princip de varor inom kapitlen 60-62 i den svenska tulltaxan för vilka övervakningslicensiering infördes den 1 januari 1976.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet 16

Exportfrämjande åtgärder

Sveriges exportföretag möter en växande konkurrens på väridsmarknaden vilket tagit sig uttryck i sjunkande export och minskande marknadsandelar. I det uppkomna läget är det viktigt att staten, företagen och de anställda tillsammans arbetar på att förbättra del svenska näringslivets internationella konkurrenskraft. Det är nödvändigt att de exportfrämjande åtgärderna ges en annan dimension än lidigare. 1 detta sammanhang har Sveriges exportråd (SE) en viktig funktion att fylla.

Exportrådets uppgift är att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja Sveriges export.

Sveriges exportråd inrättades år 1972 genom ell avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening (SAE). Den 1 juli 1975 trädde ett nytt och inte tidsbegränsat avtal i kraft (prop. 1975:1 bil. 12; NU 1975:9; rskr 1975:72).

Sveriges exportråd leder och förvaltar handelssekreterarorganisationen. Handelssekreterarnas uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service särskilt i fråga om marknadsföring. Organisationen består av 27 kontor och en handelsavdelning varav 24 kontor är lokaliserade i i-länder och 3 kontor i u-länder. En handelsavdelning vid beskickningen i Caracas är under inrättande.

Riksdagen har under hösten 1977 beslulal alt med anledning av regeringens proposition om åtgärder för atl främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40) godkänna vissa riktlinjer för att stödja de små och medelstora företagens exportansträngningar. Sverige har en stor exportpotential särskilt i sina mindre och medelstora företag. För stöd till dessa företag föreslås insalser i form av uppsökande verksamhet såsom exportträffar och företagskonsultationer, undersökande verksamhet, såsom subventionerade marknadsundersökningar vid handelssekreterarkontoren och exportfrämjande verksamhet i form av fier säljresor och exportchefer att hyra.

Mot bakgrund av Sveriges allmänekonomiska läge föreslås i övrigt en förstärkning av de exportfrämjande åtgärderna i form av projektmedel för marknader och branscher som Sveriges exportråd skall prioritera under kommande budgetår.

Eftersom det därutöver kan bli nödvändigt att med kort varsel vidta ytterligare exportfrämjande åtgärder föreslås att en resursreserv ställs till regeringens disposition.

För att tillmötesgå en ökad efterfrågan på svenskt tekniskt och administrativt kunnande från utvecklingsländer, skall i enlighet med riksdagens beslut ett aktiebolag bildas. Bolaget skall ställa svensk kompetens och kapacitet inom hela tjänstesektorn till förfogande för utvecklingsländer. Bolaget skall till karaktären vara ett konsultföretag och drivas efter affärs-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet 17

mässiga principer. Det skall ägas gemensaml av staten och näringslivet.

Anslagen till exportfrämjande åtgärder m. m. föreslås höjda med 14,7 milj. kr.

Exportkreditnämndens (EKN) verksamhet 1976/77

I Exportkreditnämndens (EKN) verksamhet ingår förutom normal affärsmässig garantigivning (n-garantier) även garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling (u-garantier).

Riksdagen beslöt den 9 december 1976 höja ramarna för nämndens verksamhet till 35 miljarder kronor. 6 miljarder kronor reserverades för u-garantigivning. Vid samma tillfälle godkändes även en röriig kredit i riksgäldskontoret om 400 milj. kr. för att täcka eventuella påfrestningar på EKN:s likviditet i samband med skuldregleringar. Denna kredit har under det gångna budgetåret ej behövt utnyttjas.

Vid budgetårets slut uppgick EKN:s totala garantigivning till 27,0 miljarder kronor, varav 22,8 miljarder kronor för n-garantier och 4,1 miljarder kronor för u-garantier. Engagemanget för n-garantier bestod av 9,2 miljarder kronor i ingångna garantiförbindelser och 13,6 miljarder kronor i form av utfästelser om garanti. För u-garanlier var 1,6 miljarder kronor i förbindelser och 2,5 miljarder i utfästelser. Per den 30juni 1977 hade regeringen bemyndigat EKN att lämna garantier till ett högsta belopp av 19 miljarder kronor för n-garantier och 4 miljarder för u-garantier. Ramutnyttjandet uppgick då till 55 % för n-garantier och 72 % för u-garantier.

Utestående n-garan\\förbindelser ökade under 1976/77 med 21 % jämfört med föregående år medan u-garantiförbindelserna steg med hela 81 96. Två tredjedelar av det samlade försäljningsvärdet på de affärer som omfattas av garantiförbindelser hänförde sig lill varugruppen verksladsprodukter. Garantiförbindelserna för skogsprodukter ökade något till 12 % medan entreprenad- och konsulttjänsternas andel sjönk till 16 96. Östländernas andel av utestående förbindelser under n-garantisystemet kvarstod oförändrad vid 44 % (med Polen som största enskilda land), medan u-ländernas andel sjönk något till 33 %. Mer än hälften av alla garantiförbindelser gällde affärer med en kredittid överstigande 5 år.

Knappt hälften av utestående förbindelser under u-garantisystemet avsåg export till Afrika medan 42 % gällde Mellan- och Sydamerika, En kraftig nedgång skedde för länderna på den senare kontinenten från 65 % året innan. Per den 30 juni 1977 uppgick utestående förbindelser avseende export till u-länder beloppsmässigt till totalt 4,6 miljarder kronor, varav 3 miljarder kronor utfärdats som n-garanti och 1,6 miljarder kronor som u-garanti.

Utfästelser om garanti ökade något och uppgick vid årets slut till 16,2 miljarder kronor, varav  13,7 miljarder under n-garantisystemet och 2,5

2 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 18

miljarder under u-garantisystemet.

Under verksamhetsåret utbetalade EKN 129,4 milj. kr. i skadeersättning medan 29,2 milj. kr. återvanns. Föriuster i samband med uteblivna betalningar från Nordkorea svarade för största delen av skadefallen på garantier för politisk risk eller risk på offentlig köpare. Kommersiella skadefall har medfört utbelalningarav sammanlagt 1,7 milj. kr. 1,1 milj. kr. avfördes under året som definitiv föriust på grund av att fordringarna ej ansågs indrivningsbara. EKN:s premieintäkter uppgick under 1976/77 till 81,8 milj. kr. jämfört med 67 milj. kr. året innan.

Den internationella utvecklingen hardrivit fram en ökad kredilkonkurrens där de stora exportländerna i syfte att balansera sina importöverskott erbjuder köparna allt längre kredittider och lägre räntor. Denna exportsatsning har i betydande grad riktats mot öst- och u-länder, av vilka många fått en successivt försämrad betalningsförmåga på grund av lågkonjunktur och prishöjningar på importvaror. Utvecklingen har medfört kraftigt ökade risker för EKN:s garantiverksamhet, som följd dels av ökade antal åtaganden och dels dessas ökade storlek och koncentrationen till ett låtal länder. EKN:s säkerhetsreserver uppgick vid verksamhetsårets slut endast till 2,8 % av utestående garantiförbindelser under n-garantisystemet och 5,6 % under u-garantisystemet.

Varken EKN:s kursgarantisystem, som infördes 1 juli 1976 eller dess invesleringsgaraniisystem har utnyttjats under det gångna årel.

Sverige deltar aktivt i OECD:s pågående arbeie atl i en överenskommelse fastställa riktlinjer för statligt subventionerade exportkrediter.

Turism

Sveriges turistråd bildades år 1975 som en stiftelse av svenska staten, svenska kommunförbundet och landstingsförbundet. Det började sin verksamhet den 1 januari 1976.

Rådet har till uppgift att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder föratt främja marknadsföring av turism i Sverige. Därvid skall i första hand behovet av semester och rekreationsresor i Sverige och i de övriga nordiska länderna för de nordiska ländernas medborgare tillgodoses. Sveriges turistråd skall vidare söka ta tillvara möjligheterna till ett växande valutainflöde från utländska turister och därvid särskilt beakta marknadsföring av ledig kapacitet.

Turistrådets uppbyggnadsfas är nu avsl u tad och för verksam hetsåret 1978/ 79 kan större delen av resurserna inriktas på kraftfulla externa åtgärder.

För turistrådets verksamhet föreslås ett anslag om 24,8 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

19

Ekonomiskt försvar

Det ekonomiska försvaret bygger i allt väsentligt på det fredstida samhällets resurser. Planläggning och övriga beredskapsätgärder i fred inriktas på att göra det möjligt att vid krig, avspärrning och i viss utsträckning även andra kriser tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för landets försörjning och försvar. Det ekonomiska försvaret innefattar alla de personella och materiella resurser samt all den verksamhet i övrigt som krävs för att uppnå en tillfredsställande försörjningsberedskap. Sålunda ingår beredskapsätgärder som bl. a. berör råvaruproduktion, industriell förädling, handel, försörjning med energi och arbetskraft, iransportverksamhet, väghållning, posl- och bankväsende m. m.

En vägledande princip i beredskapsplaneringen är att den som ansvarar för en viss fördel ekonomiska försvaret betydelsefull verksamhet i fred också bör ha ansvar för denna verksamhet i kris och krig. Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- till kris- och krigssamhälle. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) svarar för den nödvändiga samordningen och för sådana åtgärder som inte faller inom annan myndighets ansvarsområde.

Sedan början av 1970-talet har inom det ekonomiska försvarel bedrivits försök med långsiktsplanering. Dessa har omfattat perspektivstudier (fas 1 och 2) och programplanering för det ekonomiska försvarel.

Efter förslag av regeringen godkände riksdagen i december 1976 ett avtal mellan staten och Tretorn AB om upprätthållande av viss produktion och produktionskapacitet i fråga om gummistövlar. (Prop. 1976/77:16; FöU:4; rskr 1976/77:31.)

I syfte att aktualisera beslulsunderiaget inför ett eventuellt förnyat ställningstagande till frågan om försörjningsuthållighet och försörjningsstandard på beklädnadsområdet tillkallades i september 1976 en särskild utredare. Utredaren överiämnade i december 1976 promemorian (Ds H 1976:7) Skor i kristid. Bl. a. mot bakgrund härav framlade regeringen i februari 1977 förslag lill riksdagen om mål för försörjningsberedskapen på skoområdet och om den produktion som bör upprätthållas i fråga om läderskor. Vidare lämnades förslag om vissa statliga stödåtgärder för att främja en viss omstrukturering av skoindustrin. Förslagen godtogs av riksdagen (prop. 1976/77:85; FöU 1976/ 77:11; rskr. 1976/77238).

ÖEF har med skrivelse den 8 mars 1977 lill regeringen lämnal rekommendationer för den fortsatia planeringen av ekonomiskl försvar.

I mars 1977 meddelade chefen för handelsdepartementet anvisningar för programplaneperioden 1978/79-1982/83 och anslagsframställningar för budgetåret 1977/78.

Regeringen lämnade i proposition 1976/77:74 riksdagen förslag till inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling.

Under våren 1977 beslutade riksdagen att i enlighet med propositionen godkänna riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsaita ulveckling samt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 20

riktlinjer forell nytt program för beredskapslagring av olja m. m. för perioden 1978-1984. Vidare godkände riksdagen riktlinjer för en ny organisation vid ÖEF samt bemyndigade regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och andra åtgärder som ansågs nödvändiga för genomförandet av den nya organisationen. Riksdagen antog dessutom förslag till lag om ändring i lagen (1957:343)om oljelagring m. m., lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar m. m. samt lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

Programmyndigheterna har i seplember \977 inlämnat programplaner liU regeringen. ÖEF har med yttrande över de myndighetsvisa planerna i september 1977 inlämnat Programplan för det ekonomiska försvarel lill regeringen.

Den särskilde utredaren överiämnade i juli 1977 promemorian (Ds H 1977:1) Kläder i kristid. Bl.a. mot bakgrund härav framlade regeringen i oktober 1977 förslag till riksdagen om vissa mål för försörjningsberedskapen på tekoområdel(prop. 1977/78:42). Riksdagen föreslogs bl. a. godkänna avtal mellan staten och de svenska bomullsförelagen med syfte atl trygga försörjningsberedskapen i fråga om bomullsgarn. Regeringens förslag har godtagits av riksdagen (FöU 1977/78:5, rskr. 1977/78:81).

Det rådande statsfinansiella lägel har medfört att endast en begränsad del av del ekonomiska försvarets resursbehov för budgetåret 1978/79 kan tillgodoses. Med hänsyn dels härtill, dels de resursinskränkningar som anmäldes i kompletteringspropositionen bedöms målen för uthålligheten vid avspärrning och krig för huvuddelen av programmen kunna uppnås först ett år senare än tidigare beräknades, dvs. vid utgången av budgelårel 1982/83.

För ekonomiskt försvar föreslås inom handelsdepartementets område anslag om ca 335,7 milj. kr., vilket är en ökning med ca 56,4 milj. kr. För utbyggnad av lagerutrymmen avses 6,9 milj. kr. och för beredskapslagring 38,5 milj. kr. Anslag för det ekonomiska försvaret tas även upp på jordbruks-, kommunikations- och arbetsmarknadshuvudtitlarna.

Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

Allmänna prisregleringslagen (1956:236) har varit i kraft under hela år 1977. De prisreglerande åtgärderna har haft följande omfattning.

Vid ingången av år 1977 gällde prisstopp för viktigare livsmedel (köttvaror, mjölk och ost samt mjöl och matbröd), pappersmassa, vissa slag av papper, papp och kartong samt sågade och hyvlade trävaror vid försäljning från sågverk. Skyldighet att fdrhandsanmäla prishöjningar förelåg i fråga om sågtimmer och pappersved, vissa trä- och pappersvaror (bl. a. toalettpapper, blöjor och menstruationsskydd), margarin, kaffe samt hudar och skinn.

Den 25 mars 1977 upphävdes prisstoppet på pappersmassa och pappers-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

21

produkter liksom skyldigheten att förhandsanmäla prishöjningar på andra pappersprodukter. Samtidigt infördes skyldighet att förhandsanmäla prishöjningar på mineralull, glasull och vissa ytterligare isoleringsmaterial.

Under perioden den 7 april-den 31 maj 1977 gällde - i anslutning till bl. a. höjning av mervärdesskatten - allmänl prisstopp.

Vid upphävandet av det allmänna prisstoppet återinfördes prisreglering i den omfattning som gällde vid del allmänna prisstoppets införande, med den skillnaden att skyldighet att förhandsanmäla prishöjningar på margarin inte återinfördes.

Skyldighet att förhandsanmäla prishöjningar på kaffe ersattes den 9 juli 1977 med prisstopp. Prisregleringen på kaffe avskaffades helt den 5 augusti 1977.

Den 2 september-den 31 oktober 1977 gällde - i anslutning till nedskrivning av kursen på den svenska valutan - allmänt prisslopp.

Prisregleringen återfick därefter den omfattning som gällde före den 2 september.

Den 21 december 1977 infördes prisstopp på takpannor av betong.

Vid utgången av år 1977 gällde sålunda prisstopp för viktigare livsmedel (köttvaror, mjölk och ost samt mjöl och matbröd), sågade och hyvlade trävaror vid försäljning från sågverk samt takpannor av betong. Skyldighet atl förhandsanmäla prishöjningar förelåg i fråga om sågtimmer och pappersved, vissa trävaror, hudar och skinn samt mineralull, glasull och vissa ytterligare isoleringsmaterial.

Statens pris-och kartellnämnd (SPK) administrerar prisreglering och svarar härutöver för en aktiv prisövervakning. SPK föreslås få en personalförstärkning för bevakning av förhållanden av betydelse för boendekostnadernas ulveckling.

År 1975 tillkallades en sakkunnig för utvärdering av prispoliliken (H 1975:06). Detta arbete har numera anförtrotts en kommilté, prisreglerings-kommittén. Kommittén har i uppdrag att med förtur studera vissa praktiska problem som har uppkommit på grund av det långvariga prisstoppet på baslivsmedel.

Konsumentverket som har till uppgift att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden har under årel börjat att ta fram riktlinjer för företagens marknadsföring och produktutformning. Konsumentverket kommer alt tillföras nya uppgifter till följd av bl. a. införandet av en konsumentkreditlag. Konsumentverket är huvudman för försöksverksamheten med allmänna reklamationsnämnden. En resursförstärkning för att möta ökande ärendebalanser vid nämnden föreslås.

Riksdagen har nyligen fattat principbeslut om åtgärder på distributionsområdet (prop. 1977/78:8; NU 1977/78:14; rskr. 1977/78:43). I enlighet med vad som då uttalades föreslås nu en uppräkning av medlen för investeringsstöd med 3 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 22

År 1976 tillkallades insynsutredningen (H 1976:03) för att utreda frågor om insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m. Utredningen har i januari 1977 fått tilläggsdirektiv.

En utredare har tillkallats för att förutsättningslöst utreda frågan om utjämning av regionala och lokala prisskillnader på eldningsolja och bensin (H 1977:03).

En särskild utredare har tillkallats för att utreda verksamhelsförhållandena och finansieringssiluationen för mindre företag inom servicenäringarna (H 1977:08).

En utredare har tillkallats för alt se över resegarantilagen (H 1977:07).

Hemförsäljningskommitténs (Ju 1973:10) delbetänkande (SOU 1977:32) Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil har remissbehandlats och bereds f n. inom handelsdepartementet.

1975 års affärstidskommitté(H 1975:05) barden 31 oktober 1977 lämnat belänkandet (SOU 1977:72) Affärstiderna. Förslag lämnas i fråga om reglering av affärstiderna. Belänkandet remissbehandlas f n.

Utredningen om insamlingar (H 1976:01) har i december 1977 slutfört sitt uppdrag genom betänkandet (SOU 1977:95) Måste insamlare kontrolleras?

Konsumentverket har överiämnat rapporten (1977:5) Konsumentskydd vid bilreparationer till regeringen. Rapporten remissbehandlas f n.

Sverige deltar i del internationella samarbetet i konkurrens- och konsumentpolitiska frågor som bedrivs inom bl. a. OECD och Europarådet. På konsumentområdel har därvid särskild tonvikt lagts på arbetet med marknadsförings- och produktsäkerhetsfrågor.

Det nordiska samarbetet i konsumentfrågor bedrivs inom en nordisk ämbetsmannakommitté. I detta arbete prioriteras bl. a. samordning av undersökningar och varuprovningar.

Patent- och registreringsfrägor

Sverige deltar i det internationella samarbetet som på patent-, varumärkes-och mönsterområdel pågår inom bl. a. väridsorganisationen förden intellektuella äganderätten (WIPO) och Europarådet. WIPO är sedan år 1974 ett fackorgan till FN. Sedan den konvention som benämns Patent Cooperation Trealy (PCT) antogs år 1970, har ell omfattande förberedelsearbete inför konventionens ikraftirädande ägt rum inom WIPO. Enligt PCT skall nyhelsgranskning och eventuellt också patenterbarhetsprövning ske endasl vid ett fåtal patentverk i väriden. Patent- och registreringsverket (PRV) har förutsättningar att bli etl av dessa verk.

År 1973 antogs den s. k. europeiska patentkonventionen (EPC). Sverige undertecknade tillsammans med 15 andra stater konventionen vilken innebär bl. a. att ett europeiskt palentverk med säte i Munchen skall kunna meddela patent som blir gällande i alla eller vissa av de anslutna staterna. Det europeiska patentverkel väntas öppna sin verksamhet i juni 1978. PRV

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 23

kommer att kunna verka som nordisk PCT-myndighet. En sådan lösning anses vara till fördel för nordiska patentsökande och nordisk industri.

Avsikten med PCT och EPC är att minska det dubbelarbete som f n. förekommer vid behandling av patentansökningar. Konventionerna beräknas medföra praktiska konsekvenser för Sverige omkring år 1980. PRV kan under 1980-lalet få räkna med en betydande minskning av antalet ansökningar.

Patentpolicykommittén (H 1969:10) har utrett de problem som för PRV:s del aktualiseras av PCT och EPC. Kommittén lade i juni 1974 fram ett delbetänkande (SOU 1974:63) Internationellt patentsamarbete I, som behandlar konsekvenserna av en svensk anslutning till PCT. I betänkandet förordas en sådan anslutning. Etl betänkande (SOU 1976:25) Internationellt patentsamarbete II, har lagts fram under våren 1976. I betänkandet förordades alt Sverige under vissa förutsättningar tillträder EPC.

Regeringen har i proposition (1977/78:1) lagt fram förslag om svensk anslutning till de båda konventionerna samt om ändringar i den svenska patentlagstiftningen för harmonisering till EPC och PCT. Riksdagen väntas ta ställning lill propositionen under våren 1978.

En utredning, varumärkesutredningen (Ju 1974:10), har till uppdrag att utreda vilka ändringar i varumärkeslagstiftningen och det administrativa förfarandet vid den svenska varumärkesregistreringen som skulle föranledas av svenskt tillträde till den överenskommelse om internationell registrering av varumärken (TRT) som Sverige undertecknade i december 1973.

PRV:s besvärsavdelning har från den 1 januari 1978 efter beslul av riksdagen (prop. 1976/77:96, NU 1976/77:29, rskr. 1976/77:237) givits ställning som förvaltningsdomstol och kallas patentbesvärsrätten.

PRV redovisar alt antalet patenlansökningar har gått ned jämfört med en period i slutet av 1960-talet då det största anlalet ansökningar sedan verkets tillkomst kunde noteras. Efterfrågan på varumärkes- och mönslerskydd samt på godkännande av namn beräknas öka något. Antalet bolagsbildningar ligger på en låg nivå jämfört med början av 1970-talet och väntas öka endast i långsam takt. Under en övergångsperiod fram till den 1 januari 1982 väntas dock en kraftig ökning av antalet registerändringsärenden lill följd av höjningen av minimikapitalet för aktiebolag.

För PRV föreslås en anslagsökning med 5,9 milj. kr. till 69,3 milj. kr.

Tullverket

Tullverket har till uppgift alt debitera, uppbära och redovisa tull samt vissa skatter och andra avgifter. Verket övervakar vidare efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av varor och utövar i övrigt uppsikt över trafiken till och från utlandet samt fullgör kontrolluppgifter, som sammanhänger därmed, och vissa andra övervakningsuppgifter. Verket svarar iiven för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 24

att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat, som är skadligt.

Tullverkets arbeie har under de senasle åren ändrats dels som följd av den nya tullprocedur och nya distriklsorganisation, som infördes den 1 januari 1974, dels genom frihandelsavtalen med bl. a. EG och den därav följande successiva avtrappningen av industritullarna med berörda länder.

Den nya organisationen och den förändrade tullproceduren har möjliggjort en successiv minskning av personalbehovet. Behovet av tulltaxeringsutbildad personal beräknades ursprungligen minska med 270 tjänstemän och minskningen av bevakningspersonal beräknades till 60 tjänstemän. Den avsedda minskningen beräknas vara fullt genomförd under nästa budgetår.

Inom den smugglingsbekämpande verksamheten har kampen mot olovlig införsel av narkotika givils hög prioritet. För all ylleriigare öka tullverkets insatser mol insmugglingen av narkotika föreslås åtta nya tjänster.

Genom beslut av regeringen kommer den svenska fiskezonen i Östersjön att utsträckas fr. o. m. den 1 januari 1978. Huvudansvaret för övervakningen av den utvidgade fiskezonen liksom erforderiig fiskekontroll kommer på molsvarande sätt som hittills att åvila tullverkets kustbevakning. Personella och materiella resursförstärkningar blir därför erforderiiga. Medel anvisas för ett nytt utsjöbevakningsfartyg till en kostnad av 22,5 milj. kr. Del projekt för byggande av minjaktfartyg i plast som utarbetats av Kariskronavarvet i samverkan med marinen utnyttjas. Projektet med plastfartyg av denna storiek är teknologiskt avancerat även internationellt sett. Projektet bedöms också vara av intresse ur exportsynpunkt.

En kommitté har tillsalts för alt utreda samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss.

För tullverket föreslås anslagen Förvaltningskostnader och Anskaffning av viss materiel öka med 68,6 milj. kr. resp. 20,5 milj. kr.

Lotterifrågor

Aktiebolaget Tipsljänst och Svenska penninglotteriet aktiebolag ökade sin omsättning det senaste verksamhetsåret.

Omsättningen hos Tipstjänst under år 1977 beräknas ha uppgått till 1 006 milj. kr. (908)'. Till statsverket beräknas 484 milj. kr. (437) ha inlevererats, därav 198 milj. kr. (179) i form av lotterivinstskatt och s. k. radskatt.

Penninglotteriets intäkter av lottförsäljningen under år 1977 beräknas ha uppgått till 704 milj. kr. (608). Tolv nummerlotterier anordnades under årel och 8,6 milj. (8,3) lotter såldes. I de sexton penninglotterierna såldes 25,2 milj. (20,7) lotter. Liksom under tidigare år anordnades elt särskill lotteri för kulturella ändamål. Av penninglotteriets bruttoomsättning beräknas 328,2

' Siffrorna inom parentes avser år 1976.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 25

milj. kr. (295,6) tillfalla statsverket. Härav utgörs 54,7 milj. kr. (44,3) av lotterivinstskatt. Från och med den 1 september 1977 anordnas två penninglotterier varje månad.

Frågan om spel på s. k. enarmade banditer har behandlats under hösten 1977 (prop. 1977/78:9; NU 1977/78:15; rskr. 1977/78:44). Därvid uttalade riksdagen att spel på enarmade banditer och annat automalspel där vinsten utgörs av pengar eller polletter bör förbjudas fr. o. m. den 1 januari 1979. Förslag till lagstiftning förberedes inom handelsdepartementet.

Lotterinämnden, som inrättades i juni 1974 i avvaktan på resultatet av lotteriutredningens arbete, fortsätter sin verksamhet. Regeringen har medgett att nämndens kansli flyttar till Strängnäs. Detta beräknas ske under år 1978.

Krigsmaterielkontroll

Krigsmaterielinspektionens kontroll av tillverkningen av krigsmateriel i landet omfattade vid årsskiftet 1977/78 123 enskilda tillverkare. Tillverkningsvärdet för år 1976 var 2 203 milj. kr., en ökning med 480 milj. kr. jämfört med år 1975.

Under år 1977 har ca 1 450 utförselansökningar behandlats. Beviljade utförseltillstånd under år 1977 avser utförsel till etl värde av ca 815 milj. kr. Medelvärdet av krigsmaterielexporten under perioden 1974-1976 var ca 0,6 ','6-0,7 % av den totala exporten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet 26

Sammanfattning

Anslagsförändringarna inom handelsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten 1977/78 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

	Anvisat	Förslag	Föränd-
	1977/78	1978/79	ring
Driflbudgelen
A.    Handelsdepartementet m. m.	30,7	32,9	+    2,2
B.     Främjande av utrikeshandeln m. m.	72,2	89,2	■¥   17,0
C.     Kommerskollegium m. m.	19,7	24,3	-I-    4,6
D.    Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor	62,7	72,3	+    9,6
E.     Patent- och registreringsverket m. m.	67,7	77,5	■y    9,8
F.     Ekonomiskl försvar	169,7	234,2	-1-   64,5
G.     Tullverket	406,0	496,9	-1-   90.9
Ej disponerat belopp	6,0		-    6,0
Summa för driftbudgeten	834,7	1 027,3	+ 192,6
Kapitalbudgeten
II      Statens allmänna fastighetsfond	0,2	0,6	-1-    0,4
V      Fonden för läneunderstöd	39,0	63,5	-F   24,5
VIII Fonden för beredskapslagring	21,0	38,5	-t-   17,5
IX    Diverse kapitalfonder	35,0	6,9	-   28,1
Summa för kapitalbudgeten	95,2	109,5	-h   14,3
Totalt för handelsdepartementet	929,9	1 136,8	-t- 206,9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

27

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder såvitt avser frågorna under littera A punkterna \-4, B, C, D, E, F, G på driftbudgeten samt kapitalbudgeten; statsrådet Antonsson såvitt avser frågor under littera A punkterna 5-6.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

A. HANDELSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Handelsdepartementet

1976/77 Utgift 9 152 734

1977/78 Anslag 9 931000'

1978/79 Förslag        11 941000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal
Handläggande personal Övrig personal	47 31	-1- 1
	78	-1-2
Anslag
Lönekostnader Reseersättningar (även utrikes resor) Expenser	8 894 000 209 000 828 000	-1- 1 935 000 +     21000 -t-     54 000
	9 931000	-1-2 010 000

' Inkl. överföring frän VIII:e huvudtiteln

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 28

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar  jag   anslaget   till II 941000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Handelsdepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 11 941 000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1976/77 Utgift 3 760 030 Reservation 798 876

1977/78 Anslag        4 670 000 1978/79 Förslag       4 060 000

För nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för kommittéverksamheten till 4 060 000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservalionsanslag av 4 060 000 kr.

A 3. Extra utgifter

1976/77 Utgift 143 482 Reservation 94 924

1977/78 Anslag        150 000 1978/79 Förslag       165 000

Anslaget bör för näsla budgetår räknas upp med 15 000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 165 000 kr.

A 4. Krigsmaterielinspektionen

1976/77 Ulgift 288 201

1977/78 Anslag       341 000 1978/79 Förslag       378 000

Krigsmaterielinspektionen inom handelsdepartementet utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export av sådan materiel.

Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhel skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

29

1977/78

Beräknad

ändring

1978/79

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

!98 000	-H 33 000
2 000	of
3 000	-1- 2 000
28 000	-f- 1000
10 000	-H 1000

341 000

-I- 37 000

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 378 000 kr.

A 5. Kostnader för nordiskt samarbete

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

263 977 250 000 275 000

Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för nordiska ministerrådet och nordiska ministerrådets ställföreträ-darkommitté samt för deltagande i andra former av nordiskt samarbete. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 275 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kr.

A 6. Nordiska ministerrådets allmänna budget

För innevarande budgetår har till Nordiska ministerrådets allmänna budget anvisats ett förslagsanslag av 16 092 000 kr. Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar ett budgetår som sammanfaller med kalenderåret. Nordiska ministerrådet fastställde den 24 mars 1977 ministerrådets allmänna budget för år 1978.1 statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har medel anvisats för alt bestrida Sveriges andel av kostnaderna för ministerrådets allmänna budget under år 1978 (prop. 1976/77:142, UU 1976/77:20, rskr 1976/77:324). Budgeten för år 1979 kommer att behandlas under våren 1978 inom Nordiska ministerrådet. Jag avser senare att föreslå regeringen att för riksdagen vid 1977/78 års riksmöte lägga fram en särskild proposition rörande anslag föratt bestrida Sveriges andel av kostnaderna för ministerrådets allmänna budget

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 30

under år 1979. 1 avvaktan härpå bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgelårel 1978/79 beräkna etl förslagsanslag av 16 092 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet B. FRÄMJANDE AV UTRIKESHANDELN M. M.

B. 1 Sveriges exportråd

31

1976/77 Utgift	2 700 000	Reservation
1977/78 Anslag	2 980 000
1978/79 Förslag	3 410 000

Sveriges exportråd (SE) inrättades den I juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening (SAE).

Den 1 juli 1975 trädde ett nytt avtal mellan staten och SAE i kraft (prop. 1975:1, NU 1975:9, rskr 1975:72). Rådet leds av en styrelse. Denna består av åtta ledamöter med sex suppleanter. Hälften utses av regeringen och hälften av SAE. Styrelsen utser inom sig ordförande. SE:s uppgift är att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för alt främja Sveriges export. För att lösa denna uppgift leder SE den kommersiella verksamheten vid den specialiserade kommersiella utlandsrepresentationen, dvs. handelssekreterarkontoren och de handelskamrar i utlandet som slutit samarbetsavtal med rådet. SE skall samråda med utrikesdepartementet vid behandlingen av sådana exportfrämjande uppgifter som fordrar medverkan av utrikesrepresentationen. Som rådgivande organ har SE tillsatt två delegationer, en för den mindre industrin och en för vidareutbildning i internationell marknadsföring.

Enligt 5 ij i avtalet om SE (bilaga till prop. 1975:1) skall den personal- och ekonomiadministrativa förvaltningen av handelssekrelerarorganisationen ombesörjas av SE med medel som staten ställer till förfogande. Vidare skall enligt 11 § i samma avtal staten bidra till SE:s finansiering med etl belopp, som motsvarar rådets nettokostnader för den mindre industrin. Principen för beräkningen av nettokostnaderna återfinns i budgetpropositionen 1975.

Näringslivets bidrag till finansieringen av SE utgörs av abonnemangsavgifter från företagen till rådet. SE bedriver därutöver uppdragsverksamhet för sina abonnenter mot särskild avgift. Abonnemang ger tillgång till SE:s och handelssekreterarnas tjänster samt ijänster av exportfrämjande art från utrikesrepresentationen. Vidare är abonnemang en förutsättning för rätt att delta i statsfinansierade exportfrämjande åtgärder som SE och utlandsmyndigheterna genomför. Abonnemang är vidare, enligt avtalet mellan sialen och SAE, en förutsättning för alt erhålla ijänster från de staissiödda handelskamrar i utlandet som slutit samarbetsavtal med rådet.

Sveriges exportråd

Arbetsuppgifterna inom SE är fördelade på projektverksamhet, uppdragsverksamhet,allmän service, publikationsverksamhet, utbildning samt planering och ledning av exportfrämjandet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 32

Vid beräkning av statsbidraget för exportservicen till den mindre industrin utgår SE ifrån att en ny beräkningsmetod kommer att fastläggas i samband med huvudmännens förhandlingar om etl nytt avtal. För budgetåret 1978/79 begärs därför endasl en uppräkning av anslaget med 230 000 kr., som svarar mot pris- och löneomräkning.

Vid nämnda förhandlingar anser SE att frågan om en justering av abonnemangsavgifterna framför allt för de mindre företagen bör behandlas.

Enligt avtalet mellan huvudmännen, 5 §, skall SE med statsmedel ombesörja den personal- och ekonomiadminislrativa förvaltningen av handelssekreterarorganisationen.

Efterhand som verksamheten utvecklas och utvidgas, erfordras ökade resurser för atl tillgodo.se kontorens efterfrågan på personalservice i samband med rekrytering m. m. Exportrådet begär en anslagsökning för inrättande av två tjänster för personalservice med 380 000 kr. saml för pris- och löneomräkning med 140 000 kr.

SE hemställer att anslaget B 1. Sveriges exportråd ökas med 750 000 kr. till 3 730 000 kr.

Föredraganden

Elt nytt avtal mellan staten och Sveriges allmänna exportförening avseende Sveriges exportråd (SE) trädde i kraft den I juli 1975 (prop. 1975:1 bil. 12 s. 25 och 26). Enligt detta avtal skall statsbidrag utgå dels lill den personal- och ekonomiadministrativa förvaltningen av handelssekreteraror-ganisalionen, vilken ombesörjs av SE, dels för kostnader för tjänster till den mindre industrin som ej motsvaras av abonnemangsinkomster från denna kategori.

Jag anser att förhandlingar bör inledas under innevarande budgetår mellan SE:s huvudmän om ett nytt avtal. I det sammanhanget bör frågor rörande finansieringen av SE;s verksamhet särskill tas upp lill behandling varvid alternativa finansieringssätt bör undersökas.

SE har i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 begärt ökade medel för den personal- och ekonomiadministrativa förvaltningen av handelssekreterarorganisationen.

För SE;s kostnader för den mindre industrin vilka ej motsvaras av abonnemangsinkomster frän denna kategori har SE för budgetåret 1978/79 begärt ökade medel för pris- och löneomräkning.

Jag beräknar 300 000 kr. för pris- och löneomräkning för anslaget i dess helhet.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges exportråd för budgelårel 1978/79 anvisa ell reservalionsanslag av 3 410 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 33

B 2. Handelssekreterare

1976/77 Ulgift 17403625' Reservation 6533918

1977/78 Anslag        18 655 000 1978/79 Förslag       21 170 000

Handelssekreterarnas uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service särskilt i fråga om marknadsföring. Handelssekreterarna rekryteras från tjänster i eller nära företagsledningen i svenska företag med exportinrikining.

F. n. är 27 handelssekreterarkontor och en handelsavdelning inrättade eller under inrättande. Av kontoren är sju placerade i Nordamerika - Toronto, Vancouver, Chicago, New York, Los Angeles, Detroit och Houston. I Europa finns 15 kontor, nämligen i Ziirich, Dusseldorf, Stuttgart, Hamburg, Milano, Prag, Budapest, Wien, London, Haag, Bryssel, Madrid, Helsingfors, Oslo och Köpenhamn.

På övriga industrimarknader finns kontor i Tokyo och Melbourne. Tre handelssekreterarkontor arbetar i utvecklingsländer nämligen kontoren i Mexico City, Jeddah och Teheran. Handelsavdelningen vid ambassaden i Caracas är under inrättande.

Handelssekreterarkontoren sysselsätter f n. 260 anställda. Förutom handelssekreterare utgörs personalen av marknadssekreterare, assistenter och biträdespersonal. Hos samtliga handelssekreterare finns praktikanter med statssiipendier som utdelas av Sveriges exportråd (SE).

Handelssekreterarkontorens verksamhet indelas i följande verksamhetsgrenar eller program, nämligen allmän verksamhet, numera kallad exportservice, projektverksamhet och uppdragsverksamhet. Dessutom finns ett internprogram för administrativ verksamhel.

I exportservice ingår de tjänster som handelssekreterarkontoren avgiftsfritt utför som t. ex. rådgivning till besökande affärsmän, enklare varuförfråg-ningaroch rutinkorrespondens. Denna verksamhet finansieras av staten och för budgetåret 1977/78 har anslagits 12,5 milj. kr.

Projektverksamhet omfattar de tjänster som handelssekreterarkontoren ulför på uppdrag av SE och som hell eller delvis finansieras av staten med särskilt anslagna medel för exportfrämjande ändamål.

Uppdragsverksamheten omfattar de tjänster som handelssekreterarkontoren utför på särskild beställning och mot särskild avgift för enskild abonnent eller myndighet.

' Under budgetåret 1975/76 har regeringsbeslut tagits att till byggnadsstyrelsen betala ut 735 000 kr. från handels- och sjöfartsfonden som likvid för förvärv av fastighet i New York avsedd som bostad för handelssekreterare.

Under budgetåret 1976/77 har regeringsbeslul tagits att till byggnadsstyrelsen betala ut 1 565 000 kr. från handels- och sjöfartsfonden som likvid för förvärv av fastigheter i Melbourne och Madrid avsedda som bostäder för handelssekreterare.

3 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

34

Hos samtliga handelssekreterare finns praktikanter med statsstipendier som utdelas av SE. Sammanlagt finns ett 60-tal stipendier.

Över anslaget finansieras även externa utgifter, s. k. gemensamma u igifter i handelssekreterarverksamhelen såsom för rekrytering, vissa resor. Hy ttning m. m.

Med anledning av proposition 1977/78:40 om ålgärder för atl främja de mindre och medelstora företagens utveckling har riksdagen beslutat (NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) alt lokala rådgivande organ skall knytas lill vissa handelssekreterarkontor. För budgetåret 1978/79 har beräknats ett behov av 100 000 kr. i arvoden till dessa organ.

Sveriges exportråd

De budgeterade resultaten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 för handelssekreterarorganisationen efter fördelning av internprogrammet administration framgår av följande sammanställning.

Verksamhet	1977/78			1978/79
	Intäkt	Kostnad	Resultat	Intäkt	Kostnad	Resultat
Projektverksamhet Uppdragsverksamhet Exportservice Summa	4 900 8 800 12 563 26 263	4 600 8 300 14400 27 300	-1-   300 -1-   500 -     1 837 -     1037	6 200 10 600 20 098 36 898	6 200 10 600 20 098 36 898	±0 ±0 ±0 ±0

Som en följd av de åtgärder SE föreslår under anslaget B 3. Exportfrämjande åtgärder framför SE behov av ökade resurser för programmet exportservice. En effektivt fungerande exportservice är en av grundförutsättningarna för en aktivt arbetande exportfrämjandeorganisation. Totalt begär SE 1 530 000 kr. i ökade medel för intensifierad exporlservice på av SE högprioriterade marknader under anslaget B 2. Handelssekreterare för budgetåret 1978/79.

Exportrådet finner det också nödvändigt atl intensifiera den uppsökande verksamheten på samtliga handelssekreterarkontor och även på ambassaderna. Härigenom möjliggörs utökad omfattning av sådana aktiviteter som snabbt kan leda till exportaffärer. SE begär under detta anslag en anslagsökning med 1 700 000 kr. för en intensifierad uppsökande verksamhet på utlandsmarknaderna.

OPEC-länderna Saudarabien, Venezuela och Nigeria har en alll mer betydande roll i utrikeshandeln. Exporten från Sverige lill OPEC-länderna har stigit från 1,5 96 år 1973 till 5,6 % år 1976. Som en följd av denna utveckling föreslår SE en förstärkt kommersiell bevakning i Lagos. Vid bifall till detta förslag avses verksamheten påbörjas under budgetåret 1977/78 med finansiering från reserverade medel under anslaget B 2. För budgetåret 1978/

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

35

79 begär SE en anslagsökning med 1 000 000 kr. för en fortsatt verksamhet i

Lagos.

SE begär I 000 000 kr. i ökade medel för att täcka kostnaderna för handelssekreterarnas ökade löneförmåner. Ett nytt avtal har träffats om en höjning av handelssekreterarnas lönegrad. Kostnaderna för lönegradshöjningen beräknar SE till 1 005 000 kr. därtill kommer en justering av utlandstillägg som automatiskt följer lönegraden samt vissa skatteförändringar. Sistnämnda effekter har dock inte medtagits eftersom beräkningssättet är oklart.

Förökade boendekostnader, ökat antal hemresor och ökade sjukvårdskostnader, yrkar SE en anslagsökning med 560 000 kr.

För budgetåret 1978/79 föreslår SE att ytterligare fem statssiipendier inrättas utöver det 60-tal som i dag finns för praktikanter vid handelssekreterarkontor och handelskamrar. De nya statsstipendierna föreslås i syfte att bereda praktikanter möjlighet till verksamhet vid ambassader. För dessa fem stipendier begär SE 300 000 kr.

Med hänsyn till de ökade krav som SE ställer på praktikanternas kompetens och deras medverkan i handelssekreterarkontorens uppdragsverksamhet, föreslår SE i övrigt att stipendierna höjs med totalt 700 000 kr.

För kompensation för kostnadsökningar begär SE 2 030 000 kr. i pris- och löneomräkning. Därutöver har SE i särskild skrivelse begärt 4 353 000 kr. i kompensation för effekterna av devalveringen av den svenska kronan under hösten 1977.

Verksamhet	1977/78	Beräknad	ändring 1978/79
		Mynd.	Föredraganden
1  Exportservice 2. Projektverksamhet 3  Uppdragsverksamhet 4  Gemensamma utgifter	12 563 1 1 5 905	-1-7 535 of of -1-1 285	-1-2 975 of of -H    625
Arvoden till lokala råd vid vissa handelssekreterarkontor	_	_	-1-    100
Summa Ej disponerat	18 470 185	-8 820	-I-3 700 -    185
Totalt	18 655		-f3515

SEhemställeratt anslaget B 2. Handelssekreterare ökas med 13 173 000 kr. från 18 470 000 kr. till sammanlagt 31 643 000 kr.

Föredraganden

Sveriges exportråd (SE) föreslår omfattande resursförstärkningar under anslaget B 3. Exportfrämjande åtgärder och som en följd av detta framför SE

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 36

behov av ökade resurser för programmel exportservice (lidigare allmän verksamhet). Mot bakgrund av de åtgärder jag föreslår under anslaget B 3. anser jag alt den intensifierade exporlservice på av SE högprioriterade marknader och den intensifierade uppsökande verksamhet på utlandsmarknaderna som SE föreslår bör ske inom ramen för befintliga medel.

SE föreslår att den kommersiella bevakningen i Lagos bör förstärkas. Jag är inte beredd atl nu tillstyrka detla eftersom en förstärkning hell nyligen har ägt rum genom utrikesdepartementets försorg. Jag anser att frågan bör tas upp till förnyad prövning sedan effekten av den genomförda förstärkningen kan bedömas.

För budgetåret 1978/79 föreslår SE att ytteriigare fem statsstipendier inrättas i syfte att bereda praktikanter möjlighet till verksamhet vid beskickningar och konsulat. Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet föreslår jag att medel anslås för två stipendiater för placering hos utrikesrepresentationen. Dessa stipendiater skall utses efter samråd med utrikesdepartementet. Jag beräknar 70 000 kr. för att täcka kostnaderna för dessa stipendier. Motsvarande minskning beräknas under anslaget B 4. Utbildning i internationell marknadsföring m. m. Genom lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges Exportråd beträffande handelssekreterare m. m. har till SE f n. överlämnats bl. a. att besluta rörande statliga stipendier till praktikanter hos handelssekreterare eller hos svenska handelskamrar i utlandet. Förslaget atl sådana stipendier också skall kunna gälla praktikant-tjänstgöring hos utrikesrepresentationen kräver att bemyndigandet i lagen anpassas härtill. Jag återkommer till denna fråga under anslaget El 4. i samband med ell annat förslag lill ändring i nämnda lag. I övrigl begär SE ökade medel för befintliga stipendier till följd av de höjda krav som SE ställer på praktikanternas kompetens. Jag räknar med en uppjustering av medelsramen för befintliga stipendier som svarar mot det förändrade prisläget och effekterna av devalveringen av den svenska kronan under hösten 1977.

Ett nytt avtal har träffals om handelssekreterarnas löneförmåner. SE begär medel i kompensation för de ökade kostnader som följer av det nya avtalet. Dessutom yrkar SE en anslagsökning till följd av högre omkostnader utomlands på grund av devalveringen av den svenska kronan. Vidare begär SE medel för ökade priser och löner. Av avtalet framgår att parterna är ense om att avtalet - förutom förbättringar avseende sociala förmåner - i princip inle skall medföra någon ändring av förmånsnivån. Med hänsyn härtill har jag endast beräknat medel för ökade sociala förmåner. Jag beräknar sammanlagt 2 530 000 kr. i pris- och löneomräkning för anslaget B 2.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) om rådgivande organ vid vissa handelssekreterarkontor beräknar jag att 100 000 kr. för arvoden och andra kostnader för dessa organ under budgetåret 1978/79.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Handelssekreterare för budgelårel 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 21 170 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

37

B 3. Exportfrämjande åtgärder

1976/77 Utgift 16 931000 Reservation O

1977/78 Anslag       21 656 000 1978/79 Förslag       32 636 000

Medlen under delta anslag är främsl avsedda för bransch- eller temabundna aktiviteter som stöder företagens exportansträngningar. Del är därvid fråga om kollekliva insatser som syftar lill ökad exportintäkt. Medlen disponeras av Sveriges exportråd (SE) i samråd och samarbele med den exportfrämjande utlandsorganisationen, främst handelssekreterarna. Verksamheten bedrivs under fortlöpande kontakt med svensk exportindustri. Medlen går vanligtvis under benämningen projektmedel och verksamheten betecknas som projektverksamhet.

Projektverksamheten är i hög grad knuten lill de svenska exportföretagens egna marknadsföringsåtgärder. Flertalet exportfrämjande projekt finansieras av staten och näringslivet gemensamt.

Sveriges exportråd

I syfte att samla de gemensamma resurserna till ålgärder som väntas ge maximal effekt föreslår SE att de ökade statliga medel som SE begär för budgetåret 1978/79 skall prioriteras till vissa branscher och företagsgrupper oavsett företagsstoriek resp. marknader. SE överväger alt högprioritera företag som samarbetar för försäljning av färdiga industrianläggningar, s. k. Turn-key samarbete, samt företag inom agro-industrin, skogsindustrin, specialstålindustrin och miljövårdsinduslrin.

Inom dessa högprioriterade branscher/företagsgrupper finns en konstaterad konkurrenskraft hos svensk industri och marknadsutvecklingen tyder på expansion - ökad efterfrågan. Dessutom krävs eller efterfrågas en aktiv samordning från exportrådets sida av företagen inom aktuella produktområden för att en samverkan skall komma till stånd.

Därutöver planerar SE att prioritera följande branscher: byggmaterial och byggutrustning, sjukhusutrustning, sport- och fritidsutrustning, offshore-utrustning, fordonsutrustning samt gruvutrustning.

Prioritering av branscher och företagsgrupper ger en koncentration av resurserna och därmed ökad slagkraft. Branschpriorileringarna skall göras rullande och gälla i två ä tre år för varje prioriterad bransch.

SE avser vidare att koncentrera resurserna till de marknader som uppfyller vissa kriterier. Oberoende av högprioriterade branscher anser SE att Norden, Västtyskland, Frankrike, USA, Saudiarabien, Nigeria, Venezuela och Japan är högprioriterade marknader. Bland de prioriterade marknaderna ingår Storbritannien som med avseende på de mindre företagen ulgör en för SE högprioriterad marknad.

SE föreslår att de resursförstärkningar som begärs för verksamhetsåret

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 38

1978/79,5 000 000 kr. i huvudsak avsätts förde högprioriterade branscherna vilket skulle medföra att aktiviteterna för dessa skulle kunna ökas.

Marknadsval för resp. bransch och företagsgrupp behöver inte helt sammanfalla med SE:s marknadsprioritering. Det är de företagsgrupper med vilka projekt- och samarbetsdiskussionerna förs som beslutar om marknad. SE:s allmänna marknadspriorilering medför dock att en viss del av den resursförstärkning som begärs för 1978/79 års exportfrämjande aktiviteter styrs över lill vissa högprioriterade marknader varvid verksamheten på dessa marknader härigenom kan utvecklas kraftfullt.

Utöver den redovisade prioriteringen avseende marknader och branscher föreslår SE i ett särskilt åtgärdspaket om sammanlagt 6 870 000 kr. riktat till mindre förelag och nyexporiörer prioritering av sådana marknader som dels erbjuder goda marknadsförutsättningar, dels är möjliga att bearbeta för ett litet företag. Riksdagen har med anledning av proposition (1977/78:40) om ålgärder för för alt främja de mindre och medelstora företagens utveckling, tagit ställning (NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) till SE:s förslag i detta avseende.

Under innevarande budgetår har 2 000 000 kr. avsatts för stöd lill försiudie-och anbudskoslnader avseende projekt i u-länder, det s. k. konsultstödet. SE finner det angeläget att denna verksamhet utvecklas även 1978/79. Någon ökning av anslaget härför begärs dock inte för budgetåret 1978/79.

SE föreslår atl de medel som anslås för tidskriften Sweden Now skall överföras lill utrikesdepartementet och sammanföras med övriga statliga bidrag till tidskriften. SE:s förslag innebär att 810 000 kr. skall överföras från anslaget B 3 till anslag under tredje huvudtiteln för budgetåret 1978/79.

SE beräknar 2 675 000 kr. för pris- och löneomräkning.

SE hemställer om en ökning av anslaget för export främjande åtgärder med 13 735 000 kr. till 35 391000 kr.

Föredraganden

Sveriges exportråd (SE) föreslår en omfattande förstärkning av medlen för exportfrämjande åtgärder.

De ökade statliga medel som SE begär för budgetåret 1978/79 förslår SE skall koncentreras till insatser i vissa prioriterade branscher och företagsgrupper oavsett företagsstoriek.

SE avser vidare att koncentrera sina insatser till marknader som uppfyller vissa kriterier oberoende av vilka branscher som prioriteras.

Jag anser del vara viktigt alt genom prioritering av branscher, företagsgrupper och marknader till viss del koncentrera resurserna. En ökad slagkraft bör därmed kunna uppnås och effekterna av de exportfrämjande åigärderna bör bli större. En viktig del i branschprioriteringen är atl denna görs rullande och därvid gällande i två ä tre år för varje prioriterad bransch.

Den av SE föreslagna koncentreringen av resurserna anserjag skall prägla

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

39

en betydande del av den projektverksamhet som SE bedriver. Jag beräknar 1 500 000 kr. i ökat medelsbehov för åtgärder avseende prioriterade branscher, företagsgrupper och marknader.

Med anledning av regeringens proposition (1977/78:40), om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling har riksdagen beslutat (NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) att vissa exportfrämjande åtgärder riktade till dessa företag skall vidtas. Sålunda har riksdagen beslutat att medel skall ställas till SE:s disposition för ett till småföretag riktat paket av åtgärder. 1 detta paket ingår exportträffar, individuella företagskonsultationer, subventionerade marknadsundersökningar vid handelssekreterarkontoren, utökat antal exportchefer att hyra och vidgad säljreseverksamhet. Jag återkommer nu till anslagsfrågan. Totalt har beräknats 4 000 000 kr. i medelsbehov för dessa åtgärder. Vad gällerden lidigare nämnda bransch- och marknadsprioriteringen vill jag erinra om riksdagens beslut alt denna bör göras mindre strikt när det gäller småföretagen.

SE föreslår att medel som anslås för tidskriften Sweden Now skall överföras till utrikesdepartementet och sammanföras med övriga statliga bidrag till tidskriften. Jag tillstyrker inte SE:s förslag.

För pris- och löneomräkning och som kompensation för devalveringens effekter beräknar jag sammanlagt 2 480 000 kr.

Med hänsyn till att särskilda exportfrämjande åtgärder kan komma all behöva vidtas på olika områden, som inle nu kan redovisas i detalj, anserjag att en medelsreserv bör ställas till regeringens disposition. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas inte bara projekt utan även informationsverksamhet, tidsbegränsad intensifierad kommersiell representation, utredningar och konsultinsatser. Jag beräknar 3 OOOOOO kr. för detta ändamål.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 32 636 000 kr.

B 4. Utbildning i internationell marknadsföring m. m.

1976/77 Utgift 2 012 000 Reservation 1144 610

1977/78 Anslag        2 133 000 1978/79 Förslag       2 174 000

Från anslaget bestrids statens utgifter för bidrag till vidareutbildning i internationell marknadsföring, bidrag till svenska handelskamrar i utlandet, praktikanter vid dessa handelskamrar saml exportfrämjande åtgärder i övrigt.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 40

	1977/78	Beräknad änd	ring 1978/79
		SE	Föredra-
			ganden
1.	Vidareutbildning i internationell mark-
	nadsföring                                                  941 000	-1- 115 000	-1-   59 000
2.	Svenska handelskamrar i utlandet             566 000	-  52 000	-  68 000
3.	Praktikantverksamhet vid svenska han-
	delskamrar i utlandet                                 197 000	-  40 000	-  47 000
4.	Särskilda exportfrämjande uppdrag           360 000	+   20 000	-1- 166 000
5.	Exportfrämjande åtgärder i övrigt               60 000	-	-  60 000
6.	Ej disponerat belopp                                   9 000		- 9 000
	2 133 000	+   43 000	+   41000

Vidareutbildning i internationell marknadsföring

Fr. o. m. budgetåret 1976/77 beräknas på detta anslag medel för vidareutbildning i internationell marknadsföring (prop. 1975/76:100 bil. 12 s. 29, NU 1975/76:36, rskr 1975/76:99). Medlen utgör bidrag för utveckling, regionalisering och modernisering m. m. av kurser inom detta utbildningsområde. Sveriges exportråd (SE) har tilldelats uppgifterna att bl. a. planera och samordna verksamheten samt besluta om bidrag. En särskild delegation för vidareutbildning i internationell marknadsföring har tillsatts av SE. Delegationen har i särskild skrivelse föreslagit att anslagets poster skall reduceras vilket kommer alt medföra att fördelningen av medel bättre kan anpassas till uttalade behov.

Riksdagen har hösten 1977 med anledning av regeringens propo;äition 1977/78:40 (NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling beslutat att medel som amslås för vidareutbildning i inlernationell marknadsföring även skall kunna användas för åtgärder som vidtas föratt komma till rätta med problemen med bristande språkkunskaper i småföretagen.

I avvaktan på den utvärdering av den verksamhet som har ålagts exportrådet beträffande vidareutbildning i internationell marknadsföring, äskas endast uppräkning med pris- och löneomräkning med 115 000 kr.

SE hemställer all anslaget för vidareutbildning i internationell marknadsföring ökas med 115 000 kr. till 1 056 000 kr.

Svenska handelskamrar I utlandet

De svenska handelskamrarna i utlandet beviljas statsbidrag enligt grunder som godkändes av riksdagen åren 1964 och 1965 (prop. 1964:1 bil. l2s.40,SU 1964:10, rskr 1964:10 och prop. 1965:1 bil. 12 s. 52, SU 1965:10, rskr 1965:10).

Statsbidraget utgörs av allmänt bidrag motsvarande 50 % av kamrarnas

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

41

intäkter från medlemsavgifter och av lönebidrag till handelskammarcheferna med belopp som varierar mellan 44 000 kr. och 60 000 kr.

För budgetåret 1977/78 har anvisats 566 000 kr. att fördelas mellan handelskamrarna i Paris, Buenos Aires och Sao Paulo. Handelskammaren i Buenos Aires upphör med sin verksamhet i och med utgången av innevarande budgetår.

Svenska utlandshandelskamrarnas förening hemställer att bidrag för budgetåret 1978/79 skall utgå med 514 000 kr. till kamrarna i Paris och Sao Paulo. Av beloppet utgör 376 000 kr. allmänt bidrag och 120 000 kr. chefslönebidrag. För ATP-avgifter beräknas 18 000 kr.

Praktikanter vid de svenska handelskamrarna i utlandet

Handelskammaren i Buenos Aires upphör med sin verksamhel varvid behovet av medel minskas för en praktikant (- 70 000 kr.).

SE hemställer att 157 000 kr. anslås för budgetåret 1978/79, (en nettominskning av anslaget med 40 000 kr. till följd av att antalet praktikanter minskas). Härvid utgör 30 000 kr. en uppräkning för kostnadsökningar.

Särskilda exportfrämjande uppdrag

Budgetåret 1976/77 påbörjades en översiktlig marknadskartläggning inom Amerikas förenta stater. SE föreslår att 380 000 kr. anslås budgetåret 1978/79 till en fortsättning av denna kartläggning. Härav utgör 20 000 kr. en uppräkning för kostnadsökningar.

Anslagsposten Särskilda exportfrämjande uppdrag har tidigare benämnts Marknadskartläggning inom Amerikas förenta stater.

Exportfrämjande åtgärder i övrigt

Till exportfrämjande ålgärder i övrigt har för innevarande budgetår beräknats 60 000 kr. bl. a. för vidareutveckling av metoder för exportstödet.

Föredraganden

För vidareutbildning i internationell marknadsföring föreslår jag att anslaget räknas upp med 59 000 kr. som kompensation för kostnadsstegringen. Vidare tillstyrker jag förslaget att antalet anslagsposter bör reduceras för atl en smidig anpassning skall kunna ske till behovet. Vidare bör bidragsandelen för ändamål för vilka bidrag utgått med mindre än 50 % höjas lill högsl 50%.

Statsbidraget till de svenska handelskamrarna i utlandet utgörs enligt beslut av riksdagen av ett allmänt bidrag motsvarande 50 % av kamrarnas

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 2

intäkter från medlemsavgifter och av lönebidrag till handelskammarcheferna.

Under innevarande budgetår kommer handelskammaren i Buenos Aires att upphöra med sin verksamhet. Mot bakgrund av detta beräknar jag statsbidraget till svenska handelskamrar i utlandet till sammanlagt 498 000 kr. vilket är en minskning med 68 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

För praktikanter vid de svenska handelskamrarna i utlandet beräknar jag med beaktande av såväl kostnadsstegringen (-(- 23 000 kr.) som att prsikti-kantplatser vid handelskammaren i Buenos Aires bortfaller(- 70 000 kr.) att medelsbehovet minskar med 47 000 kr.

För särskilda exportfrämjande uppdrag beräknar jag ett oförändrat medelsbehov till den del delta avser marknadskartläggning inom Amerikas förenta stater.

Därutöver beräknar jag 166 000 kr. till särskilda uppdrag för sakkunnig som ställs till SE:s förfogande.

För exportfrämjande åtgärder i övrigt beräknar jag att medelsbehovet helt utgår under detta anslag för att i stället tillgodoses under reservationsanslaget B 3. Exportfrämjande åtgärder.

Jagharlidigareipropositionl977/78:40(NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling framhållit betydelsen av goda språkkunskaper för framgångsrika exportaffä-rer. Jag har särskilt påpekat atl det bör åligga delegationen för vidareutbildning i inlernationell marknadsföring atl uppmärksamma problemen kring de bristande språkkunskaperna inom småföretagen. Delegationen bör kunna lägga fram förslag till SE om lämpliga ålgärder för att komma till rätta med dessa problem. Eftersom goda språkkunskaper är nödvändiga även i större företag och i exporlinriktade organisationer återkommer jag nu till denna fråga.

Företrädare för näringslivet har i den allmänna debatten pekat på att kunskaperna i bl. a. franska språket är mycket otillfredsställande hos många svenska exportörer. Jag har därför undersökt om del finns resurser för att bereda dem möjligheter att förbättra sina språkkunskaper. Det har därvid visal sig alt ett begränsat antal svenska exportörer åriigen skulle kunna beredas språkträning i Frankrike, bl. a. genom atl praktisera vid franska företag. En förutsättning är dock att de ekonomiska frågorna kan lösas tillfredsställande. Även andra former av språkutbildning i Frankrike är möjlig.

Mot denna bakgrund anserjag att en svensk-fransk språkfond bör bildeis ur vilken stipendier för språkutbildning med inriktning på franskt affärsspråk kan utdelas lill anslällda i svenska företag och organisationer. Fondens kapital kommer att bestå av medel som jag ämnar föreslå regeringen att tillskjuta från handels- och sjöfarlsfonden som står till regeringens förfogande bl. a. för exportfrämjande åtgärder. Fonden som kommeratt få ett startkapital

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

43

i storleksordningen 1,4 milj. kr. skall vara öppen för kapitaltillskott från andra t. ex. från näringslivet. Bidragen ur fonden avses utgå ur dess åriiga avkastning. Med hänsyn till bidragens syfte att underlätta våra exportansträngningar anserjag att SE bör få i uppdrag att besluta om bidragen. Ett sådant uppdrag kan dock komma att innebära att SE åläggs myndighetsutövning. En förutsättning för att förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning skall få överiämnas till annan än myndighet är att överiäm-nandet sker genom lag(11 kap. 6 § regeringsformen). Genom lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m. har tidigare vissa sådana arbetsuppgifter överiämnats till SE. Bemyndigandet att handha de nya uppgifterna kan lämpligen tas in i denna lag och uttryckas så att SE bemyndigas besluta rörande statliga bidrag till språkutbildning med inriktning på affärsspråk. Härjämtebör i enlighet med vad jag i det föregående har anfört bemyndigandet för SE att besluta rörande statliga stipendier till praktikanter hos bl. a. handelssekreterare utvidgas till att även avse praktikanter hos utrikesrepresentationen.

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m. Förslaget bör fogas till regeringsprotokollel i detta ärende som bilaga 14:1.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m.

2. till Utbildning i internationell marknadsföring m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 174 000 kr.

B 5. Importkontoret för u-landsprodukter

1976/77 Utgift 1 000

1977/78 Anslag        1 000 1978/79 Förslag        1 000

Importkonloret för u-landsprodukter inrättades den 1 januari 1975 (prop. 1974:57, UU 1974:7, rskr 1974:206). Kontoret har till uppgift att främja import till Sverige från u-länderna och därigenom bidra till dessa länders utveckling. Verksamheten finansieras från tredje huvudtitelns reservationsanslag C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, posten 6. Övriga multilaterala bidrag. Kontoret leds av en direktör. Till kontoret är knuten en rådgivande nämnd. Importkontoret har på engelska språket antagit benämningen Import Promotion Office for Products from Developing Countries (IMPOD).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

44

	1977/78	Beräknad ändring			1978/79
		Mynd		Föredra-
				ganden
Personal
Handläggande personal	4		of		of
Övrig personal	1		of		of
	5		of		of
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	582 000	-t-	72 583	-h	73 000
Sjukvård	2 000		of		of
Reseersättning (även utrikes resor)	98 000	-I-	10 000	-t-	10 000
Expenser	93 000	-	1250	-	6 000
Lokalkostnader	154 000	-1-	20 880	-1-	21000
Projektmedel	643 000	-1- 622 000		-1-	57 000
Till regeringens disposition	1 000 000		-	-H 300 000
EJ disponerat belopp	15 000			-	15 000
	2 587 000	-h 724 213		-1-440 000
Inkomster
Från anslag under tredje huvudtiteln	- 2 585 000			-	440 000
Uppdragsverksamhet	1000				of
Nettoutgift	1000				of

Den verksamhet som bedrivs av kontoret ligger inom handelsdepartementets verksamhetsområde men finansieras enligt riksdagens beslut med biståndsmedel. Kontoret har möjlighet att bedriva viss uppdragsverk.sam-het.

Föredraganden

Imporlkontorets för u-landsprodukter försöksperiod utlöper vid utgången av innevarande budgetår. Regeringen har nyligen givit riksrevisionsverket i uppdrag att genomföra en förvaltningsrevision av importkonloret vilken beräknas vara klar senast den 1 seplember 1978.

För budgetåret 1978/79 anserjag att projektmedlen bör ökas med 357 000 kr. varav 300 000 kr. bör ställas lill regeringens disposition.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, efter samråd med statsrådet Ullsten, att ett formellt belopp om I 000 kr. tas upp under anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Importkontoret för u-landsprodukter för budgelårel 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 45

B 6. Sveriges turistråd

1976/77 Utgift 23 000 000 Reservation O

1977/78 Anslag        23 000 000 1978/79 Förslag       24 759 000

Sveriges turistråd (ST) inrättades den I januari 1976 som en offentlig stiftelse av staten. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet (prop. 1975:47, NU 1975:34, rskr 1975:244). Rådet leds av en styrelse. Denna beslår av 17 ledamöter och lika många suppleanter. Styrelsen tillsätts av regeringen. Ledamöter och suppleanter representerar stiftarna samt (. n. LO, TCO, Svenska resebyråföreningen, Sveriges campingvärdars riksförbund, Sveriges hotell- och restaurangförbund, RESO, STF, SAS/Linjefiyg, SJ, Lantbrukarnas riksförbund och KF.

ST:s uppgift är att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja mai-knadsföring av turism i Sverige. Rådet skall därvid i första hand söka tillgodose behovet av semester och rekreationsresor hos en bred allmänhet i Sverige och de övriga nordiska länderna.

Rådet skall ta till vara möjligheterna till ett växande valutautfiöde från utländska turister i Sverige, varvid särskilt marknadsföring av ledig kapacitet inom hotell- och turistanläggningar skall beaktas.

För att lösa sin uppgift är ST organiserat på fem enheter nämligen tre marknadsenheter för Sverige, Övriga Norden och Övriga utlandet, en utvecklings/utbildningsenhet samt en administrativ enhet inom vilken ryms en intendentur för viss förvaltning av Sverigehuset.

Sveriges turistråd

Verksamheten under 1977/78 kommer i stor utsträckning att innebära vidareutveckling och konsolidering av aktiviteter som planerats och i vissa fall påbörjats under 1976/77.

Under 1978/79 kommer ST:s externa åtgärder i huvudsak att omfatta: utbildningsaktiviteteravsedda i första hand för personal vid de olika regionala turistorganisationerna, cost/benefit-analyser i syfte atl hjälpa kommuner, landsting och näring vid turistiska satsningar, medverkan vid produktion av kurspaket för vidareutbildning inom andra sektorer av turistnäringen, upprättande av datoriserade bokningscentraler i lämpliga geografiska områden som ett led i turistrådets ansträngningar att förbättra strukturen i svensk turistnäring samt genomförande av nationella och internationella marknadsförings- och informationskampanjer.

Ett mål är alt kontinuerligt öka andelen intäkter utöver medel över statsbudgeten. Utbudet av service från turistrådet kommer att avgiftsbe-läggas enligt principen för kostnadstäckning. Samfinansiering av aktiviteter kommer att eftersträvas i alla de fall där detta bedöms lämpligt.

ST har för budgetåret 1977/78 under anslaget B 6. Sveriges turistråd erhållit

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 46

23 milj. kr. att användas i enlighet med regeringens meddelade föreskrifter. Efter beslut av regering och riksdag har dock anslaget reducerats med två miljoner till 21 milj. kr. Med anledning av detta har ST förskjutit planerade åtgärder i tiden och genomför i stället en studie i effeklivitetshöjande syfte.

I en särskild skrivelse har ST begärt 442 000 kr. för kompensation för effekter av devalveringen av den svenska kronan under hösten 1977.

ST begär en ökning av anslaget med 11 359 000 kr. och begär således ett anslag för budgetåret 1978/79 med 34 359 000 kr. Denna begärda anslagsökning inkluderar även kostnader för första etappen i en utveckling av regionala produktions- och bokningsorgan samt för ulredning om datorisering av vissa administrativa rutiner. Riksdagen har fidigare beslutat i denna fråga med anledning av regeringens proposition 1977/78:40(NU 1977/78:34, rskr 1977/ 78:110) avseende slöd för småföretagare.

Föredraganden

Sveriges turistråd (ST) började sin veksamhet den I januari 1976.

ST:s uppgift är att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av turism i Sverige. Det är min uppfattning att marknadsföringen, som innefattar både undersökande, produktutvecklande och säljande åtgärder, är av central belydelse för en sund utveckling av turismen i Sverige. Om inte investeringar inom turistsektorn får det faktaunderlag som en grundlig kännedom om marknadens behov och önskningar innebär, är risken för felsatsningar stor.

Det åligger vidare ST särskilt atl söka tillgodose behovet av semester- och rekrealionsmöjligheter hos en bred allmänhet i Sverige och de övriga nordiska länderna. Vidare skall ST söka ta tillvara möjligheterna till ett växande valutainfiöde från utländska turister och därvid särskilt beakta marknadsföring av ledig kapacitet inom hotell- och turistanläggningar.

Inte minst genom det ytteriigare antal semesterdygn som den av riksdagen beslutade femte semesterveckan medför anserjag det viktigt att betona ST:s förstnämnda uppgift.

Mot bakgrund av Sveriges nuvarande betalninsbalansläge anserjag atl ST bör göra stora ansträngningar att öka valutainfödet från utländska turister.

Verksamheten har under ungefär ett och ett halvt år varit föremål för uppbyggnad och utveckling. Den kan nu sägas ha tagit form och ST har fått den profil som avsågs då riksdagen beslöt att staten tillsammans med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet skulle bilda ST. ST har som ett led i en fortsatt utveckling föreslagil en kraftigt ökad verksamhet och medelsram för budgetåret 1978/79.

Jag är emellertid f n. inte beredd att tillstyrka en kraftig expansion av verksamheten utan anser att ytteriigare erfarenheter måste inhämtas, innan

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

47

beslut kan fattas om kraftigt vidgad verksamhet. Däremot anserjag atl tiden är mogen för att närmare studera den övergripande styrningen av ST. Jag avser att i samråd med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet under det innevarande budgetåret låta studera denna fråga.

1 enlighet med vad ST framhåller i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 förutsätter jag att ST kommer att sträva efter att kontinueriigl öka intäktsfinansieringen. ST skall därvid även eftersträva samfinansiering av aktiviteter i de fall där detta bedöms lämpligt.

Med anledning av propositionen (1977/78:40) om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling har riksdagen beslutat (NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) att ST skall deltaga i arbetet med regionala produktions- och bokningsorgan. Jag beräknar därför att i enlighet med riksdagens beslut ett belopp av 1 OOOOOO kr. anvisas för detta ändamål.

För ökad projektvolym i övrigt beräknar jag 1 000 000 kr. I kompensation för ökade priser och löner samt för effekterna vid utlandskontoren av devalveringen beräknar jag 1 759 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges turistråd för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 24 759 000 kr.

B 7. Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken

1977/78 Anslag        6 000 000 1978/79 Förslag       5 000 000

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) inrättades år 1959. Banken har till uppgift att bidra till en ökad ekonomisk utveckling i de latinamerikanska medlemsländerna såväl individuellt som kollektivt. Härför skall banken bl. a. utnyttja egna resurser och upplånat kapital för finansiering av utvecklingsprojekt samt i övrigt främja investeringar av offentligt och privat kapital för utvecklingsändamål.

F. n. är 24 latinamerikanska u-länder, USA och Canada samt 15 icke regionala länder medlemmar i banken.

Nya regler för upphandling, som antagits av IDB:s direktion, trädde i kraft den 9 juli 1976 i samband med de försia icke-regionala ländernas inträde i banken. Enligt dessa regler är all upphandling som finansieras med IDB-medel numera begränsad till bankens medlemsländer. Vid sådan upphandling erhåller företag - på samma sätt som vid leverans till projekt finansierade av Världsbanken och andra multilaterala biståndsinstitutioner -kontant betalning.

IDB-projekten har en dominerande ställning inom många sektorer i åtskilliga latinamerikanska länder. Detta kan få lill följd att utrustning som köps till IDB-finansierade projeki, såsom kraftverk eller teleanläggningar, blir

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 48

standardbildande så att utrustning av samma fabrikat också köps in till icke IDB-finansierade projekt.

Latinamerika är traditionellt en viktig exportmarknad för svenska företag. Många av de projekt som finansieras av IDB ligger inom sektorer där svenska företag har goda möjligheter atl göra sig gällande. Detta gäller särskilt industrier, gruvor, elkraft, iransporter och kommunikationer (inkl. teleområdet).

Mot denna bakgrund beslöt riksdagen våren 1977 i enlighel med regeringens proposition 1976/77:83 om exportfrämjande åtgärder med avseende på u-länder atl regeringen skulle förhandla med IDB och sluta avtal om svenskl medlemskap (NU 1976/77:47, rskr 1976/77:332). Under förhandlingsskedet skulle regeringen ytteriigare analysera de aktuella omständigheterna i banken och värdera de tecken pä positiva förändringar i IDB:s (wlitik som åberopas i propositionen.

Under sommaren 1977 fördes förhandlingar mellan IDB och regeringen som företräddes av Sveriges ambassadör i Washington. I enlighet med riksdagens beslut insamlades under förhandlingsskedet ytteriigare uppgifter om bankens politik. Bland de dokument som sålunda har insamlats och studerats är dokument som är styrande för bankens långsiktiga policy samt interna bankdokument över planerad verksamhel. Dessutom har samtal förts med representanter för banken och för vissa medlemsländer. De uppgifter som härigenom har kommit lill regeringens kännedom bekräftar att IDB avser alt öka sina insatser till de minst utvecklade länderna och den fattigare befolkningen i regionen. Jag återkommer till detta.

1 september 1977 undertecknades en överenskommelse om svenskt medlemskap i IDB.

Bankens kapital och Sveriges andel

Bankens eget kapital består av dels aktiekapital s. k. ordinarie kapital och interregionalt kapital, dels en fond för särskild verksamhel. Vid utgången av år 1976 uppgick del ordinarie kapitalet till 6 893 milj. dollar, det interregionala kapitalet till 360 milj. dollar och fonden för särskild verksamhel lill 4 463 milj. dollar. Det ordinarie kapitalet och det interregionala kapitalel består av dels kapital som är inbetalat av medlemsländerna, dels kapital som skall inbetalas vid anfordran, s. k. garantikapital. Den senare delen är den största, ungefär 85%. Kapitalet i fonden för särskild verksamhet betalas in till fullo av medlemsländerna.

Bankens kapital kommer att öka genom slörre insalser från medlemsländerna. För perioden 1976-1978 skall bankens aktiekapital öka med 4 000 milj. dollar och fonden för särskild verksamhet med 1 045 milj. dollar. Under hösten 1977 har etl förslag lagts fram till bankens styrelse om alt aktiekapitalet skall öka med ytterligare I 300 milj. dollar, vilket till sin helhet skall vara garantikapital. Banken har inte föreslagit någon ökad insats från Sverige med

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 49

anledning av dessa kapitalökningar. Regeringen har inte heller för avsikt atl föreslå någol svenskt deltagande.

Vid sidan av aktiekapitalet och fonden för särskild verksamhel administrerar banken en rad andra fonder varav den svenska utvecklingsfonden för Latinamerika utgör en av de mindre. Denna fond som år 1966 upprättades genom ett avtal mellan IDB och svenska regeringen har tillförts 5 milj. dollar av statliga anslag för finansiellt utvecklingsbistånd. Fondmedlen har till fullo använts för ett vattenförsörjningsprojekt i Sao Paulo i Brasilien.

Enligt överenskommelsen om svenskt medlemskap i IDB har Sverige tecknat sig för ett kapital om sammanlagt 21,9 milj. dollar, vilket motsvarar ungefär 106,6 milj. kr. Som en jämförelse kan nämnas att Belgien har tecknat sig för 25 milj. dollar, Schweiz för 27,5 milj. dollar och Nederländerna för 18,7 milj. dollar.

Av Sveriges kapitaldel i IDB utgörs den ena hälften, 10,9 milj. dollar, av aktier som har tecknats i det interregionala kapitalel. Av det tecknade beloppet skall 1,8 milj. dollar dvs. ungefär 8,8 milj. kr. betalas in kontant under sjuårsperioden 1977-1983. Resterande aktieteckning, 9,1 milj. dollar, vilket motsvarar 44,5 milj. kr., utgör garantikapital.

Den andra hälften av Sveriges kapitaldel, 10,9 milj. dollar eller, 53,3 milj. kr. består av en andel i fonden för särskild verksamhet. Likvid för denna andel skall erläggas kontant under sjuårsperioden 1977-1983.

Inbetalning lill banken sker dels genom direkta kontantbetalningar i svenska kronor dels genom utställande av skuldbevis vilka inlöses i svenska kronor under den angivna sjuårsperioden. Under hösten 1977 har Sverige totalt eriagt drygt 6,5 milj. kr. till IDB.

Ar 1978 skall Sverige betala kontant ungefär 5 000 000 kr. till IDB avseende såväl direkl kontantbetalning som inlösen av skuldbevis vilka har utställts år 1977

Beloppen i svenska kronor är relativa. Detta beror på att Sverige i enlighet med avtalel om upprättande av banken har bundit sig för aktier resp. andel uttryckta i fasta dollarvärden. I det nämnda avtalet finns också en värdesäk-ringsklausul som innebär att medlemsländerna vid kursfiuktuationer antingen får göra fyllnadsinbetalningar för redan eriagda medel eller erhåller återbetalningar från banken.

Sveriges röstetal och representation i banken

Genom överenskommelsen har Sverige erhållit ett visst antal röster i banken. Röstetalet kommer att uppgå till 1 041 vilket, då Sverige har fullgjort sina belalningsåtaganden, motsvarar mindre än 0,2 % av totala röstetalet i banken.

Medlemsländerna representeras i bankens styrelse av var sin ledamot och en suppleant för denne. 1 bankens direktion finns elva exekutivdirektörer varav två representerar de icke-regionala medlemsländerna. Sverige företräds

4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 50

tillsammans med Belgien, Danmark, Finland, Italien, Nederiänderna, Storbritannien och Västtyskland av en västtysk exekutivdirektör.

Övriga icke-regionala medlemsländer dvs. Frankrike, Israel, Japan, Jugoslavien, Spanien, Schweiz och Österrike representeras av en japansk exekutivdirektör. Banken har nyligen beslutat att tillsälta ytteriigare en regional exekutivdirektör. Om bankens styrelse godkänner förslaget kommer antalet exekutivdireklörer alt uppgå till tolv.

Regeringen har genom den tyske exekutivdirektören fått en god insyn i banken. Bankens utlåningsverksamhet följs noga och regeringen utnyttjar möjligheten att påverka låneinriktningen då banken skall ta ställning till enskilda lån.

Bankens utlåningsverksamhet 1976, plan för 1977 och utfall .forsla halvåret 1977

Banken har i sin ullåningsverksamhet i ökad utsträckning orienterat sig mot de minst utvecklade länderna och regionerna i Latinamerika och mot de fattigaste samhällsskikten. Denna inriktning har kommit till uttryck inte bara i den prioritering som banken visar gentemot den grupp av länder som banken har klassificerat som de minst utvecklade i regionen eller som de med en begränad marknadspotential utan även i den speciella vikt banken lägger i atl stödja de underutvecklade regionerna eller den fattigare befolkningen som finns i de länder som är mer utvecklade. Banken har för avsikt alt fortsätta denna inriktning.

Banken beviljar lånemedel på dels kommersiella villkor från de ordinarie och interregionala kapitalen, dels särskilt gynnsamma, s. k. mjuka, villkor från fonden för särskild verksamhet till projeki i de latinamerikanska medlemsländerna. Ar 1976 uppgick den lotala beviljade utlåningen till 1 528 milj. dollar vilket innebar en ökning med 11 % mot tidigare år.

För år 1977 har banken planerat bevilja en utlåning om totalt 1 800 milj. dollar varav 54 % avses finansieras från de ordinarie och interregionala kapitalen med viss kompletterande finansiering och 39 % från fonden för särskild verksamhet. Lånen från fonden planeras öka med 48 milj. dollar från 662 milj. dollar till 710 milj. dollar.

I tabell 1 återfinns bankens utlåning resp. planerad utlåning fördelad mellan olika grupper av länder för år 1976 och år 1977. Av denna framgår att andelen beviljade lån lill de femton fattigaste länderna som enda:>t har ungefär 15 % av befolkningen i de regionala medlemsländerna beräknas öka från 36 96 till 38 %. För år 1978 förutses de femton minst utvecklade länderna erhålla en ytteriigare ökad andel av den totala långivningen. Vad gäller dessa länders andel av lånen på mjuka villkor dvs. från fonden för särskild verksamhel föruises denna uppgå till 65 % år 1977 mol 56 % år 1976. Utlåningen per capita till de fattigaste länderna var år 1976 drygt 7 gånger större än den till de rikare länderna. Denna inriktning förstärks ytterligare i planerna för år 1977.

Prop, 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 51

Tabell 1

Lån från IDB

Procentuell fördelning på ländergrupper och finansieringskälla

Ordinarie och Fonden för Övriga Totalt

interregio-      särskild finansierings-

nalt kapital     verksamhet källor

1976    1977    1976    1977 1976    1977    1976    1977

utfall   plan    utfall   plan utfall   plan     utfall   plan

Grupp  A:  Mera  ut-	74	76	8	14	16	_	41	46
vecklade länder
Grupp   B:   Medelut-	12	12	35	21	4	12	21	16
vecklade länder
Grupp C: Länder med	6	8	8	11	23	23	8	10
begränsad marknad
Grupp D: Mindre ut-	8	4	48	54	41	65	28	28
vecklade länder
Regionala projekt	-	-	1	-	16	-	2	_
Totalt	100	100	100	100	100	100	100	100

Grupp A: Argentina, Brasilien, Mexico, Venezuela

Grupp B: Chile, Colombia, Peru

Grupp C:  Barbados, Costa  Rica, Jamaica, Panama, Trinidad och Tobago,

Uruguay

Grupp D: Bolivia, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Nicaragua,

Paraguay, Dominikanska republiken

Regionala projekt: Karibiska staterna. Centralamerikanska staterna, Andinska

gruppen

De första lio månaderna år 1977 har IDB:s styrelse fattat beslul om mindre än hälften av den planerade totala utlåningen. En bidragande orsak till detta är den alltmer intensiva debatt som förs i banken om låneinriktningen. Under de månader Sverige har varit medlem har regeringen följt denna debatt med stort intresse och även sökt påverka bankens låneinriklning.

Trots att verksamheten under de tre försia kvartalen 1977 har legat på en låg nivå kommer sannolikt banken alt under år 1977 fatta beslul om utlåning i den för året planerade omfattningen.

IDB lägger i sin utlåning stor vikt vid projekt som är inriktade på landsbygdsutveckling och jordbruk, särskilt i fattigare delar av Latinamerika. Banken stödjer inte bara ökad jordbruksproduktion utan strävar även efter atl förbättra levnadsnivån för den fattigare befolkningen i regionen genom projekt för landsbygdselektrificering, bättre vägar lill marknadsplatser, dricksvatlensystem, bättre kommunikationer, bättre sjuk- och hälsovård och större utbildningsmöjligheter.

Som exempel på projekt för vilka lån har beviljats under år 1977 kan nämnas elektrificering av landsbygden i Brasilien (55,7 milj. dollar), Jamaica (2,5 milj. dollar), stadsutveckling i Colombia (41 milj. dollar) och byggnation av mindre vägar i Costa Rica (21,5 milj. dollar).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 52

Bankens utlåning är 1976 gick i stor utsträckning, 423 milj dollar, till kooperativa föreningar och liknande organisationer. Totalt gick 28 % av bankens lån lill jordbruk, 14 % till elektrisk energi och 16 % till transporter och kommunikationer Andelen län till jordbruk, transporter och konnnu-nikationer år 1976 var förhållandevis hög i jämförelse med planeringsramen för perioden 1975-1978. Andelen lån till elektrisk energi och social infrastruktur var däremot förhållandevis låg.

Vid sidan om låneverksamheten lämnar IDB visst bistånd i form av bidrag lill tekniskt samarbete, projeklering och dylikt. Totalt lämnade IDB 30,9 milj. dollar i sådant stöd år 1976. Principerna för inriktningen av denna stödverksamhet är i stort desamma som för låneverksamheten.

Vid jämförelse av utlåningen från IDB och Väridsbanken till IDB:s medlemsländer i Latinamerika under treårsperioden 1974-1976 kan noteras att 60 % av Väridsbankens lån gick till de mera utvecklade länderna medan motsvarande procenttal för IDB var 45 96. IDB hade däremot en förhållandevis högre andel lån till de fattigaste länderna, 37 9é, mot 23% för Väridsbanken. Totalt var utlåningen ungefär lika stor från de båda bankerna dvs. ungefär 4 miljarder dollar.

IDB finansierar i princip endast en del, 25 96, av de utvecklingsprojekt som bedrivs av de latinamerikanska medlemsländerna och som banken deltar i. Fram till utgången av år 1976 har banken finansierat drygt 10 000 milj. dollar, vilket i svenska kronor är knappt 50 000 milj. kr. i projekt som totalt kostar mer än 43 000 milj. dollar eller 200 000 milj. kr.

Med hänvisning till min redogörelse hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag om 5 OOOOOO kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

53

C. KOMMERSKOLLEGIUM M. M.

C 1. Kommerskollegium

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

16 875 495

18 119 000

19 753 000

Kommerskollegium är cenlral förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel.

Kommerskollegium leds av en styrelse. Chef för kollegiet är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande. Inom verket finns en planeringssektion, fyra utrikeshandelsbyråer samt en byrå för inrikeshandel och administrativa frågor.

Till kollegiet är knutet etl handelspolitiskt råd och en CECA'-nämnd samt rådgivande nämnder för frågor rörande auktorisalion och godkännande av revisorer samt för frågor rörande godkännande av tolkar och auktorisalion av översättare.

	1977/78	Beräknad ändring			1978/79
		Kommers-		Föredra-
		kollegium		ganden
Personal
Handläggande personal	86		-1-6		+ 2
Övrig personal	64		-H		-1
	150		-h7		■1-1
Anslag
Lönekostnader	13 789 000	-1-3 681000		-1- 2 111 000
Sjukvård	37 000		of	-	2000
Reseersättningar (även ulrikes resor)	176 000	-(-	65 000		of
Lokalkostnader	1 384 000	+	133 000	-t-	59 000
Expenser	733 000	-1-	225 000	-t-	15 000
(därav engångsutgifter)	(18 000)				(7 000)
Automatisk databehandling	126 000	-1-	2 000	-1-	35 000
Stipendier till svenska praktikanter vid inter
nationella organisationer	20 000		of		of
Till regeringens disposition	1 688 000		of	-	418 000
Ej disponerat belopp	166 000		-	-	166 000
	18119 000	-1- 4 106 000		-1-1634 000

Kommerskollegium

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2 224 620 kr.

2. 1 O-alternativet, som kräver en anslagsreducering med 1 017 898 kr. förordar kommerskollegium i första hand en nedskärning av kollegiets personalresurser.

' CECA = Europeiska kol- och stålgemenskapen

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 54

3. För att kunna uppfylla de krav som ställs på kollegiets utredningsförmåga behöver ulrikeshandelsbyråerna förstärkas med två handläggare (-1-277 839 kr.). På grund av ökade uppgifter på planeringssektionen samt ökat planeringsansvar med anknytning till den ekonomiska försvarsberedskapen föreslås en förstärkning med en handläggare (-1- 119 796 kr.). Inrikes-och administrativa byrån behöver förstärkas med två handläggare för ärenden rörande auktorisalion och godkännande av revisorer (-H 208 901 kr.), en handläggare för administrativa uppgifter (-!• 101 865 kr.) och etl biträde på tolkseklionens kansli (-1- 79 163 kr.).

4. För verksamheten med godkännande av tolkar och auktorisalion av översättare behövs arvodesmedel lill ökade konsultkostnader (-1- 600 000 kr.). Medel till ytterligare arbetskrafl och expertis bör anvisas med 115 000 kr.

5. Anslagsposten Reseersättningar bör räknas upp med 60 000 kr. på grund av ökade kostnader för tolk- och translatorsverksamheten samt med 5 000 kr. för ökade utbildningsinsatser. Personalökningar motiverar att anslagsposten Lokalkostnader räknas upp med 13 880 kr. För nyanskaffning av inventarier samt för täckande av följdkostnader för nya tjänster behövs ett engångsanslag på 41 000 kr. Anslagsposten Expenser behöver därutöver räknas upp med 76 625 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 19 753 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en handläggare på planeringssektionen.Detta sammanhänger med att sektionen i ökad grad inriktas på atl förslärka beredskapen på det handelspolitiska området. Jag har vidare beräknal medel för en handläggare på andra utrikeshandelsbyrån för det ökande arbetet med förberedelser inför bilaterala textilbegränsningsavtal respektive bilaterala handels- och samarbetsavtal. Jag har även beräknat medel för ökade konsultinsatser för verksamheten med godkännande av tolkar. Genom rationaliseringsåtgärder räknar jag med att en tjänst som expeditionsvakt kan dras in. Jag avser vidare att undersöka förutsättningarna för att höja avgifterna förautkorisation av revisorer samt för näringstillstånd och bolagsärenden.

Genom alt importövervakningssystemet för viss tekoimport inte längre omfattar EG- och EFTA-länderna har medelsbehovet beräknats minska för licensenheten. Det internationella ekonomiska lägel är emellertid osäkert vilket kan få handelspolitiska återverkningar. Sverige måste vara berelt att möta effekten på vår handel av åtgärder som andra länder vidtar. Även nu pågående eller förestående lexlilförhandlingar med andra länder kan fä återverkningar på den svenska licensadministrationen. Jag finner det därför vara väsentligt atl hålla beredskapen och vid eventuellt behov kunna öka insatserna. Om kollegiets verksamhet därvid skulle kräva resurstillskott, kan detta ges efter prövning av regeringen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 55

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att  till  Kommerskollegium  för budgetåret  1978/79  anvisa etl förslagsanslag av 19 753 000 kr.

C 2. Bidrag till vissa internationella byråer m. m.

1976/77 Ulgift 1 043 930

1977/78 Anslag        1019 000 1978/79 Förslag       3 709 000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges dellagande i vissa internationella organ. För budgetåret 1978/79 torde medel beräknas enligt följande.

1977/78 1978/79

Ändring

1.     Internationella byrån i Paris för utställningar (prop.

1947:1 bil. 12 s. 156) 23 000 -       3 000

2.    Världsorganisationen för intellektuell äganderätt,
internationella    byrån'    (WIPO/BIRPI)    (prop.

1956:1, bil. 12 s. 161, 1963:1, bil. 12 s. 152) 478000        -h   271000

3.     Internationella    rådgivande    bomullskommiltén

(ICAC) (prop. 1951:47) 18000 ■■       5000

4. Intemationella studiegruppen för bly- och zinkfrågor (prop. 1960:1, bil. 12 s. 284) 18000        -I-     27000

5. Internationella kaffeorganisationen (prop. 1962:1,

bil. 12 s. 281) 170000 -h     35 000

6.    Internationella      gummistudiegruppen      (prop.

1966:1, bil. 12 s. 168) 20000 -H       5 000

7.     Internationella       kakaoorganisationen      (prop.

1973:36) 32 000 •(-      10 000

8.     Organisationen   för  de  Järnmalmsexporterande

länderna (prop. 1975/76:24) 250 000 -I-     25 000

9.    Internationella rådet för samarbete på tullområdet -        -(-   353 000

10. Internationella tulltariffbyrån -        +     74 000

11. GATT-organisationen -        -1-1882 000

12. Övrigt 10 000

Totalt    1019 000 ■ 2 690 000

' A vgifter

Parisunionen, skydd av industriell äganderätt Niceunionen, varumärkesklassificering Locarnounionen, mönsterklassificering

Frivilliga bidrag

Konventionen angående internationellt patentsamarbete (PCT) Kommittén för internationellt samarbete för informationsåtervinning mellan patentverk (ICIREPAT) Konventionen angående intemationell patentklassificering (IPC)

2 Överflyttad frän VIII huvudtiteln

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 56

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 709 000 kr.

C 3. Kostnader för vissa nämnder m. m.

1976/77 Utgift 746 816

1977/78 Anslag        778 000 1978/79 Förslag       887 000

Från anslaget bestrids utgifter för arvoden, expenser m. m. för granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, resegarantinämnden, lotterinämnden, handelsprocedurrådet och oljekrisnämnden.

Lotterinämnden är central myndighet för frågor om tillämpningen av lotteriförordningen (1939:207, omtryckt 1974:221). Del åligger nämnden att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av förordningen och att handlägga besvär över länsstyrelses beslut enligt densamma. 1 anslutning härtill lämnar nämnden råd och anvisningar. Nämnden skall vidare verka för ändamålsenlig kontroll av lotterier.

Handelsprocedurrådet är ett organ som drivs gemensamt av svenska staten och Sveriges industriförbund. Rådet skall som centralt organ utarbeta och befordra utarbetande av lösningar, som innebär förenkling av handelsprocedurer. Med handelsprocedurer förstås de åtgärder, rutiner och formaliteter som är förknippade med insamlingar, presentation, överföring och behandling av information som är nödvändig i nationell och internationell handel. Rådet skall verka för att sådana lösningar kommer till användning inom den offentliga förvaltningen och inom näringslivet. Rådets verksamhet skall finansieras av parterna till lika delar.

Medelsförbrukningen för nämnda institutioner har för budgetåret 1978/79 beräknals enligt följande.

1977/78 Beräknad

ändring 1978/79

50 000	or
9000	- 9 000
25 000	- 5 000
450 000	+ 127 000
4 000	- 4 000
230 000	or
10 000	of
778 000	+ 109 000

1. Granskningsnämnden   för   försvarsuppfinningar (prop. 1971:138)

2. Oljelagringsrådet (prop. 1957:144 och 1969:136)

3. Resegarantinämnden (prop. 1972:92)

4. Lotterinämnden (prop. 1974:51) Ej disponerat belopp

5. Handelsprocedurrådet (prop. 1975:41)

6. Oljekrisnämnden (prop. 1975:42)

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 57

Föredraganden

Oljelagringsrådet upphör fr. o. m. budgetåret 1978/79 (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr. 1976/77:311).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 887 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 887 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 58

D. PRIS-, KONKURRENS- OCH KONSUMENTFRÅGOR

D 1. Marknadsdomstolen

1976/77 Utgift 1 133 960

1977/78 Anslag        1 187 000 1978/79 Förslag       1 408 000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet, marknadsföringslagen (1975:1418, ändrad 1976:55 jfr 1976:292) och lagen (1971:112) om förbud mol oskäliga avtalsvillkor (ändrad senast 1977:452).

Marknadsdomstolen beslår av ordförande och vice ordförande samt åtta andra ledamöter, av vilka två är särskilda ledamöter, en för ärenden om konkurrensbegränsning och en för ärenden enligt marknadsföringslagen jämte ärenden om oskäliga avtalsvillkor. Av övriga ledamöter företräder tre företagarintressen och tre konsument- och löntagarintressen. Till domstolen är knutet ett kansli.

	1977/78	Beräknad ä	ndring 1978/79
		Marknads-	Föredra-
		domstolen	ganden
Personal
Handläggande	4	+ 1	of.
Övrig personal	5	of	of.
	9	+ 1	oi.
Anslag
Lönekostnader	923 000	■H 313 070	-t- 103 003
Sjukvård	1000	-	-
Reseersättningar (även för utrikes resor)     33 000		-K     7 000	+    3 503
Lokalkostnader	180 000	-1- 107 900	-1- 104 503
Expenser	40 000	-H   30 000	-1-   20 000
Ej disponerat belopp	10 000	-	-   10 000
	1 187 000	-H 457 970	-H 221 00»

Xfarknadsdomstolen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 260 332 kr.

2. O-alternativet skulle medföra en nedskrivning av anslagsposten för lönekostnader med 70 251 kr. och nödvändiggöra en minskning av domstolens kansli. Konsekvenserna skulle bli ökad handläggningstid och växande ärendebalansering.

3. Med hänsyn bl. a. till de uppgifter som föranleds av den nya marknadsföringslagen erfordras en tjänst som kanslichef (-1- 173 138 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

59

4. Den ökade arbetsbelastningen erfordrar atl en skrivautomat hyrs (-1- 18 000 kr.) och atl en ny slencileringsmaskin inköps (-1- 6 500 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

atl lill /Marknadsdomstolen för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 408 000 kr.

D 2. Näringsfrihetsombudsmannen

1976/77 Ulgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

2 481 702 2 489 000 2 852 000

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) handhar uppgifter som tillkommer honom enligt lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet.

NO biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Verksamheten är uppdelad på rotlar.

	1977/78	Beräknad förändring 1978/79
		NO	Föredra-
			ganden
Personal
Handläggande personal	14	-H2	of
Övrig personal	6	-1- 1	of
	20	3	of.
Anslag
Lönekostnader	2 199 000	-(- 637 000	-H 353 000
Sjukvård	5 000	of	of
Reseersättning	31000	■H    3 000	+    3 000
Lokalkostnader	172 000	-t-   30 000	+   27 000
Expenser	59 000	-1-   28 000	-1-    3 000
Ej disponerat belopp	23 000	-	-  23 000
	2 489 000	-1- 698 000	-1- 363 000

Näringsfrihetsombudsmannen

1. Pris- och löneomräkningar m. m. 393 200 kr.

2. I O-alternativet förordas en personalminskning vilkel skulle medföra minskat utrymme för egna initiativärenden.

3. Personalförstärkningar erfordras till följd av atl anlalet ärenden ökar och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 60

att de tenderar alt bli mer omfattande och komplicerade. En f n. vakant-hållen tjänst som byrådirektör i Fe 16 yrkas återbesatt (-1- 77 000 kr.). Här jämte begärs en ijänsl som amanuens i högsl F 10 (-f 92 000 kr.) och en tjänst som kanslist i Fe 7 (-1- 89 000 kr.). Vidare yrkas utbyte av en amanuenstjänst mot en tjänst i högst Fe 13 (-1- 10 000 kr.) samt utbyte av 2 kontoristtjänster i Tl/Fl mot två kansliskrivareljänsler i högst F 5 (-(- 16 000 kr.). Engångsanslag för förnyelse av äldre möbelbestånd yrkas även (-t- 15 000 kr.). Härtill kommer följdkostnader (-1- 6 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 852 000 kr.

D 3. Statens pris- och kartellnämnd

1976/77 Utgift 22 230 573

1977/78 Anslag        20 186 000 1978/79 Förslag       23 320 000

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) är cenlral förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning och har till uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet med undanlag av bank- och försäkringsväsendet. Nämnden skall föra kartellregister samt utföra sådana utredningar som behövs för den löpande pris- och marginalövervakningen och för tillämpning av lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet och lagen (1971:112) om förbud mol oskäliga avtalsvillkor (ändrad senast 1977:452).

Nämnden leds av en styrelse. Denna består av generaldirektören, åtta andra ledamöter, som regeringen utser särskilt, samt två personalföreträdare.

Inom nämnden finns en avdelning för pris- och konkurrensövervakning saml utredande verksamhet och en avdelning för administration, statistik och information. Vidare finns ett planeringssekretariat.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 61

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Personal'

Handläggande personal Övrig personal

	SPK		Föredraganden
146 75		-(- 1 of	-t- 1 of

221 -1-1 +\

Anslag

Lönekostnader                                        15 884 000 -1-2 574 000 -1-2 526 000

Sjukvård                                                        47 000                    of of

Reseersättningar (även för utrikes resor)     153 000 -l-       2 000 -I-       4 000

Lokalkostnader                                         2 102 000 -l-    894 000 -l-    894 000

Expenser                                                   1 626 000 +   306 000 -     32 000

(därav engångsanvisningar)                                 (-)            (42 000) (-)

Allmän upplysningsverksamhet                  109 000 -I-       9 000 -)-       7 000

Ej disponerat belopp                                    265 000                       - -    265 000

20 186 000 -(- 3 785 000 -l- 3 134 000

' Inkl. extra anställd personal för bl. a. handläggning av prisstoppsärenden den 1 juli 1977.

Statens pris- och kartellnämnd

1. Pris- och löneomräkning 3 456 000 kr.

2. O-alternativet innebär för nämndens del minskad insats förden pris- och konkurrensövervakande samt utredande verksamheten (fem tjänster), nedläggning av storföretagsregisiret och minskning av kartellregislret (fyra tjänster) samt nedläggning av publikationen Marknad och fusioner.

3. Personalförstärkning yrkas vid avdelningen för pris- och konkurrens-övervakande verksamhet med en handläggare (-(- 130 000 kr.).

4. Medel begärs för omvandling av fyra tjänster i biträdeskarriär till handläggartjänsler (-t- 40 000 kr.).

5. Ökade resurser begärs för personalutbildning (h- 77 000 kr.).

6. Expensmedlen behöver räknas upp bl. a. för ökat utnyttjande av automatisk databehandling och för inventarier (-t- 82 000 kr.).

Föredraganden

Del är en viktig uppgift för samhället alt följa utvecklingen på områden av betydelse för boendekostnadernas utveckling. Efter samråd med statsrådet Friggebo tillstyrker jag den begärda personalförstärkningen för de uppgifter inom området som nämnden har att fullgöra.

Bl. a. för att möjliggöra denna personalförstärkning bör anslagsposten Expenser minskas. Jag vill härvid peka på att nämnden i sin anslagsfram-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 62

ställning visat att publikationen Marknad och fusioner, vilken - i enlighet med statsmakternas beslul -avses vara självbärande, måsle subventioneras med expensmedel.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet lill 23 320 000 kr. och hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens pris- och karteUnämnd för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 23 320 000 kr.

Konsumentverket

Del nuvarande konsumentverket bildades den 1 juli 1976 genom alt de tidigare myndigheterna konsumentombudsmannen och konsumentverket fördes samman till en myndighet.

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har lill uppgift atl stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. I anslutning härtill fullgörs de uppgifter, som enligt marknads-föringslagen(1975:1418, ändrad 1976:55 jfr 1976:292)ochlagen(1971:112)om förbud mot oskäliga avtalsvillkor (ändrad senasi 1977:452) ankommer på konsumentombudsmannen.

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Denne är tillika konsumentombudsman. Inom verket finns etl KO-sekretariat, två avdelningar för olika sakområden, en allmän byrå, en informationsbyrå, en teknisk byrå och en administrativ byrå. Till verket är knuten en rådgivande nämnd för glesbygdsfrågor, glesbygdsnämnden.

Konsumentverket är huvudman för försöksverksamheten med allmänna reklamationsnämnden.

Medel för verksamheten anvisas i första hand under följande anslag.

D 4. Konsumentverket: Förvaltningskostnader

D 5. Konsumentverket:   Undersökningsverksamhet   m.m.  (tidigare  benämnt Forskning m. m.) D 6. Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden

Konsumentverket ansvarar även för vissa medel, som anvisas under anslaget D 7. Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m.,och för medlen under anslaget V:8 Lån lill investeringar för kommersiell service i glesbygd.

Anslaget D4 är ett förslagsanslag. Medlen där anvisas i programtermer. Följande programindelning gäller lills vidare.

1. Marknadsinriktade aktiviteter.

2. Systeminriktade aktiviteter.

3. Allmän information.

4. Varuprovningar m. m. på uppdrag.

Programmel  Varuprovningar m. m.  på uppdrag redovisas under en

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

63

förslagsvis betecknad anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för verkets uppdragsverksamhet. Anslagsposten får inle belastas. För att lösa tillfälliga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten disponerar konsumentverket en röriig kredit hos riksgäldskontoret på högst 100 000 kr.

Anslaget D 5 är ett reservationsanslag, från vilket verkets bidrag till externa undersökningar och studieverksamhet utgår. Anslaget D 6 är etl förslagsanslag, som finansierar försöksverksamheten med allmänna reklamationsnämnden.

0 4. Konsumentverket: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift         29 363 477
1977/78 Anslag        31 350 000
1978/79 Förslag       35 625 000
Programsammanställning
	I 000-tal kronor
	1977/78 Anslag	1978/79 Beräknar
		Konsument-	Föredra-
		verket	ganden
\.     Marknadsinriktade aktiviteter	18 052	23 653	20 930
2.     Systeminriktade aktiviteter	7051	8 844	8 138
3.      Allmän information	8 091	10 902	9 606
4.      Varuprovningar m. m. på upp-
drag	1	1	1
Summa kostnader	33 195	43 400	38 855
Avgår intäkter under anslaget	2 345	3 230	3 230
Ej disponerat belopp	500	-	-
Summa anslag	31350	40 170	35 625

Konsumentverket

Det primära målet för verksamheten är atl stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. Arbetet inriktas härvid i första hand på problem som berör människors liv, hälsa och säkerhet, på mer betydande ekonomiska risksituationer, på svaga konsumentgrupper samt på frågor som hänger samman med möjligheterna att rationalisera hushållens arbete och minska hushållens energikonsumtion.

Programmet Marknadsinriktade aktiviteter

Målel för verksamheten inom programmet är att påverka producenter, distributörer och marknadsförare atl anpassa sin verksamhet efter konsu-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 64

meniernas behov och att för konsumenterna ange möjligheter till etl resursutnyttjande som tillgodoser deras behov.

Verksamheten inom programmet består i huvudsak av projekt av mer långsiktig och övergripande natur, handläggning av ärenden enligt marknads- och avtalsvillkorslagarna samt rådgivning och annan information till kommunala och regionala konsumentvägledare och till allmänheten. Det viktigaste medlet för programmel är producenlpåverkan genom sådana riktlinjer för företagens marknadsföring och produktutformning som verket enligt sin instruktion har att utfärda. Verksamheten inom programmet har därför i stor utsträckning inriktats på att ta fram riktlinjer.

Pris- och löneomräkningen under programmet uppgår till 3 224 000 kr. 10-allernativet förordas en minskad produktion av material till den kommunala verksamheten samt minskning av resurserna för konsulter och externa uppdrag. Åtgärderna skulle innebära en urholkning av servicen lill den kommunala verksamheten samt att projeki som ofta sträcker sig över fiera verksamhetsår, i vissa fall måste avbrytas och i andra fall kraftigt försenas.

Verkel begär en personalförstärkning för frågor enligt avtalsvillkorslagen främst med anledning av att lagen utvidgats till att omfatta fast egendom, för frågor enligt marknadsföringslagen (-1- 368 000 kr.) samt för frågor om bostadens försörjningssystem (värme, vatten, avlopp)(-(- 120 000 kr.). Konsu-mentkreditlagen, som nyligen antagils av riksdagen (prop. 1976/77:123, LU 1977/78:5, rskr 1977/78:25), innebäratt verket åläggs nya uppgifter. Verkel behöver ytteriigare resurser för denna verksamhet (-(- 711 000 kr.). Mera resurser behövs också för service till kommunal konsumentverksamhet (-1- 474 000 kr.). Medlen för konsultupphandling måste förstärkas (+ 495 000 kr). Ytterligare resurser krävs för biträdesgöromål (-(- 44 000 kr.).

Programmet Systeminriktade aktiviteter

Målet för programmet är att verka för en från konsumentsynpunkt önksvärd utveckling när det gäller distributionssystemets utformning, hushållens ekonomi, undervisning och ulbildning i konsumentfrågor samt den kommunala och regionala konsumentpolitiska verksamheten.

Verksamheten inom programmet riktar sig lill näringsliv, myndigheter, folkrörelser och enskilda konsumenter. Under budgetåret 1976/77 har verksamheten för stöd till kommersiell service i glesbygd intensifierats. Inom området distributionsfrågor har resurser satsats på projektverksamhet och kontaktskapande verksamhet med främst dagligvarublocken. Verket har samarbetat med skolmyndigheter för att stärka konsumentfrågornas ställning på olika nivåer inom skolan. Kurser för lärare har genomförts och läromedel har utarbetats. Utbyggnaden av konsumentverksamheten i kommunerna har fortsatt i den takt som verket tidigare förutsett. Under verksamhetsåret har antalet kommuner med konsumentpolitisk verksamhet

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

65

ökat från ca 100 till drygt 150. Samarbetet mellan verket och den regionala konsumentverksamheten har intensifierats under året.

Pris- och löneomräkningen uppgår till 1 238 000 kr. O-alternativet skulle innebära att verkets produklion av läromedel och material till den kommunala verksamheten måste skäras ner. Kursverksamheten för kommunala och regionala tjänstemän samt fortbildningsinsatser för lärare skulle vidare reduceras.

De ökande kraven på utbildningsinsatser på det konsumentpolitiska området inom alla stadier av skolan och för kommunala och regionala konsumentvägledare medför behov av resursförstärkning (-(- 200 000 kr.). Den ökande kommunala konsumentverksamheten ställer krav på etl resurstillskott (-1- 50 000 kr.). För hushällsbudgetfrågor föreslås en förstärkning (-t-170000 kr.).

Programmet Allmän information

Målet för verksamheten inom programmet är alt sprida kännedom om förhållanden av konsumentpolitiskt intresse. Det kan vara fråga om kampanjverksamhet i hushållsekonomiska frågor och prisfrågor eller information om ny lagstiftning på det konsumenlrättsliga området. Hit hör också information i olika former om den egna verksamheten.

Konsumentverkels arbete med icke periodiska publikationer har under 1976/77 expanderat både vad gäller intäkter och antalet sålda skrifter. Tidningen Råd och Röns prenumererade upplaga har ökat. Verket har drivit fiera olika kampanjer under budgetåret.

Pris- och löneomräkningen för programmet uppgår lill 1 519 000 kr. 0-alternativel skulle innebära att kampanjer om priser och andra hushållsekonomiska frågor inte kan genomföras samt att planerad informationsservice när det gäller bl. a. produktsäkerhets- och energifrågor, måste omprövas.

Resursförstärkningar behövs för kampanj om jämförpriser (-t- 300 000 kr.). Den alltmer utbyggda kommunala konsumentverksamheten kommer atl behöva ökat stöd i form av trycksaker och utställningsmaterial (-(- 175 000 kr.). För produktion av speciellt informationsmaterial avsett för invandrare och andra resurssvaga konsumentgrupper erfordras ytteriigare resurser (-t-110 000 kr.).

Programmet Varuprovningar m.  m. på uppdrag

Programmet omfattar varuprovningar m. m. som verket mot betalning åtar sig att ulföra. Verksamheten som bedrivs med full kostnadstäckning syftar till atl främja en för konsumenterna gynnsam produktutveckling.

Verksamheten antas öka med 20 96 i förhållande till budgetåret 1976/77, vilket innebär att intäkter och kostnader beräknas uppgå till 400 000 kr. vardera.

5 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 66

Gemensamma funktioner

Verket har under år 1977 erhållit ytterligare lokaler då de som f n. disponeras är otillräckliga. Koslnaderna för lokalvård har därigenom ökat (-»• 57 000 kr.). Medbestämmandelagen och jämställdhetsfrågor ställer vidare ökade krav på resurser (-t- 214 000 kr.). Resursförstärkning för personalvård erfordras (-1- 50 000 kr.). Personalutbildningen kräver ökade resurser (-)- 40 000 kr.).

Intäkter under anslaget

Under anslaget redovisas intäkter huvudsakligen från försäljning av publikationer.

Verket räknar med alt intäkterna under budgetåret 1978/79 kommer atl överstiga vad som beräknats i statsbudgeten för 1977/78 med 885 000 kr.

Föredraganden

Med   hänvisning  till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 35 625 000 kr. Jag har därvid beräknat pris- och löneomräkningen till 5 129 000 kr. Vidare harjag beräknat en förstärkning av anslaget för bl. a. nya uppgifter med anledning av konsumentkreditlagen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Konsumentverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 35 625 000 kr.

D S. Konsumentverket: Undersökningsverksamhet m. m.

1976/77 Utgift'        1805 000 Reservation 95 000

1977/78 Anslag'      2 052 000 1978/79 Förslag       2 052 000

' Anslaget Konsumentverket: Forskning m. m.

Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till externa projeki och studieverksamhet inom konsumenlpolitiska problemområden.

Konsumentverket

1. Pris- och löneomräkning 205 000 kr.

2. O-alternativet innebär alt antalet deltidsanställda forskare måste minskas samt atl bidraget till studieförbundens verksamhet måste reduceras.

3. Det forskningsarbete som påbörjats inom det konsumenlrättsliga området kommer alt fullföljas och uividgas. Det finns vidare elt påtagligt behov av forskning som belyser hur av samhället utfärdade lagar och normer

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 67

påverkar konsumenter och producenter. Effekterna av den utbyggda kommunala konsumentverksamheten bör särskill analyseras. Verket anför vidare att bidragen till studieförbundens verksamhet på det konsumentpolitiska området måste öka till följd av utbyggnad av den kommunala konsumentverksamheten. Anslaget föreslås uppräknat till 2 550 000 kr. (-1- 498 000 kr.).

Föredraganden

Med konsumentforskning avses i allmänhet vetenskapligt studium av konsumentens och hushållets problem i samband med förvärv och användning av varor och tjänster. Konsumentforskningen har stort tvärvetenskapligt inslag. Inom de samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteterna kan flertalet ämnen direkt eller indirekt föra konsumentforskningen framåt.

Konsumentforskningen finansieras via olika organisationer bl. a. forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling, högskolan, konsumentverket och olika organisationer i näringslivet.

Över konsumentverkets anslag Forskning m. m. finansieras olika projekt vars syfte är atl analysera viktiga konsumenlpolitiska problemområden. Avsiklen är alt den externa undersökningsverksamheten skall knyta an till verkets nuvarande och planerade arbete på etl sådant sätt alt idéer, metoder och resultat på ett naturiigt sätt integreras i den löpande verksamheten. Kravet på de externa projekten är att de har en problemuppfångande, problemanalyserande, problemlösande eller effektmätande karaktär och att de kan ge underlag för verkets konsumentpolitiska åtgärder.

Jag anser det angeläget att konsumentverket även fortsättningsvis har resurser för externa undersökningar som direkt knyter an lill verkets löpande arbete. Den beskrivning jag nyss har lämnat av verkets externa projekt antyder dock att det inte är helt korrekt att kalla denna verksamhet forskning. Konsumentverkels definition i det praktiska arbetet är också mycket snävare än den allmänna definition som jag tidigare har angivit. Enligt vad jag har erfarit prövar också konsumentverket f n. hur verkets framtida satsningar på den externa undersöknigsverksamhet som finansieras över detta anslag skall inriktas. Jag föreslår att anslaget benämns Undersökningsverksamhet m. m. Jag förordar atl konstruktionen med ett reservationsanslag lills vidare bibehålls.

Jag beräknar oförändral anslagsbelopp och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Konsumentverket: Undersökningsverksamhet m. m. anvisa etl reservationsanslag av 2 052 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 68

D 6. Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden

1976/77 Utgift 3 684 987

1977/78 Anslag        3 749 000 1978/79 Förslag       4 539 000

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift atl på begäran av enskild konsument pröva tvist mellan konsumenten och näringsidkare rörande vara eller tjänst samt besluta om hur tvisten enligt nämndens mening bör lösas. Nämnden avger därjämte på begäran av domstol yttrande jämlikt lagen om rättegång i tvistemål om mindre värden.

Verksamheten hos nämnden drivs f n. på försök med konsumentverket som huvudman. Hos nämnden finns en heltidsanställd ordförande, en heltidsanställd vice ordförande och sju ytteriigare vice ordförande samt sjuttiofyra ledamöter. Verksamheten är uppdelad på lio avdelningar. Till nämnden är knutet elt kansli.

Konsumentverket

1. Pris- och löneomräkning 819 800 kr.

2. O-alternativet innebär en kraftig minskning av antalet sammanträden vilket skulle medföra föriängda handläggningstider och ökade ärendebalanser.

3. För att minska ärendebalansen och handläggningstiderna krävs re.surs-förslärkningar (-1- 418 200 kr.).

4. Arvodena till de deltidsanställda vice ordförandena bör höjas (-H 83 000 kr.).

5. Medel för en sammanställning av nämndens avgöranden av intresse för bl. a. domstolar m. m. erfordras (-H 30 000 kr.).

Föredraganden

lag beräknar en ökning av anslaget med 790 000 kr. till 4 539 00*3 kr. Ökningen möjliggör bl. a. en förstärkning av nämndens kansli. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all   till   Konsumentverket:  Allmänna   reklamationsnämnden   för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 539 000 kr.

Stöd till kommersiell service

Sedan den I juli 1973 utgår statligt stöd till kommersiell service i glesbygd, främst inom det s. k. inre stödområdet. Sådant stöd utgår i form av dels hemsändningsbidrag lill kommun som subventionerar hemsändning av dagligvaror, dels investeringsstöd till näringsidkare som saluhåller dagligvaror. Investeringsstödet omfattar investerings- och avskrivningslån samt kreditgarantier.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 69

Från förevarande anslag bestrids utgifter för hemsändningsbidrag och för infriande av statlig kreditgaranti. För budgetåret 1977/78 har 2 300 000 kr. beräknats för hemsändningsbidrag och 200 OCX) kr. för infriande av kreditgarantier. Ramen för tecknande av garantier är f n. 2 000 OOQ kr.

Riksdagen har nyligen fatlat principbeslut om utbyggda stödåtgärder för kommersiell service (prop. 1977/78:8, NU 1977/78:14, rskr 1977/78:43). Det utbyggda stödet omfattar utöver de hittills gällande stödformerna även driftstöd i vissa fall till nedläggningshotade butiker. Stöd kan utgå i alla delar av landet, där servicesituationen påkallar det. Vid behandlingen av nu nämnda åtgärder uttalades, att berörda anslagsfrågor skulle las upp i budgetpropositionen för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

De medel som behövs för stödverksamheten bör tas upp under två anslag, dels liksom hittills ett förslagsanslag som bör avse hemsändningsbidrag och infriande av statlig kreditgaranti samt härjämte det nya driftstödet, dels liksom f n. ett investeringsanslag under Fonden för låneunderstöd för avskrivnings- och investeringslån. Förslagsanslaget bör benämnas Bidrag lill kommersiell service och investeringsanslagel bör benämnas Lån lill investeringar för kommersiell service.

D 7. Bidrag till kommersiell service

1976/77 Utgift' 220 750

1977/78 Anslag'       2 500 000 1978/79 Förslag       2 500 000

' Anslaget bidrag till kommersiell service i glesbygd

Belastningen på detta anslag har hittills varit låg. Ett ökat engagemang från kommunernas sida i hemsändningsverksamheten kan dock förmärkas. De nya reglerna för hemsändningsbidraget kommer vidare att medföra ökat medelsbehov. Jag beräknas medelsbehovet till I 800 000 kr.

För kreditgarantier förordar jag en oförändrad ram om 2 000 000 kr. och beräknar oförändral 200 000 kr. för infriande av sådana garantier.

För driftstöd bör i enlighet med vad jag har anfört i propositionen (1977/ 78:8) om ålgärder på distributionsområdet beräknas 500 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget kommer sålunda alt uppgå lill 2 500 000 kr.

Med hänvisning lill det anförda hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen att

I. till Bidrag till kommersiell service för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr..

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 70

2. medge att kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager under budgetåret 1978/79 beviljas intill etl belopp av 2 OOCi 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 71

E. PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET M. M.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket (PRV) handlägger ärenden angående patent, varumärken, mönster, namn, kommunala vapen och aktiebolag. PRV leds av en styrelse med sju ledamöter och två personalförelrädare. Chef för PRV är en generaldirektör, tillika styrelsens ordförande. Inom PRV finns en palentavdelning, ett bibliotek, en varumärkesbyrå, en mönsterseklion, en namnsektion, en bolagsbyrå, en administrativ byrå samt en planerings- och utvecklingsenhet. Till och med utgången av år 1977 har funnits en besvärsavdelning. Genom riksdagsbeslut (prop. 1976/77:96, NU 1976/77:29, rskr 1976/77:237) har besvärsavdelningen från den 1 januari 1978 formellt lått ställning som förvaltningsdomstol och kallas patentbesvärsrätten. Den skall dock alltjämt vara knuten administrativt till PRV. Fr. o. m. den I januari 1978 har ärenden om ulgivningsbevis för periodisk skrift överförts till PRV.

Patenlavdelningen består av nio byråer, varav en byrå är inrättad tills vidare, och elt patentkansli. Chefen för patenlavdelningen som är generaldirektörens ställföreträdare har tillsyn över biblioteket. Chefen för varumärkesbyrån har tillsyn över mönster- och namnsektionerna. Patentbesvärsrätten upptar besvär mol beslut av PRV angående patent, varumärken, mönster, namn och ulgivningsbevis.

Den 1 januari 1977 trädde en ny aktiebolagslag i kraft (1975:1385, ändrad senasi 1977:944). Den innebär vissa förenklingar men inte någon mera genomgripande ändring av den ordning som tidigare tillämpades vid handläggningen av aktiebolagsärenden. En del nya arbetsuppgifter har tillförts bolagsbyrån med den nya lagen.

Enligt övergångsbestämmelserna för höjning av minimikapitalgränsen som trädde i kraft den 1 januari 1974 (SFS 1973:1081) skulle alla aktiebolag före utgången av år 1978 ha ett aktiekapital på minsl 50 000 kr. I avvaktan på bl. a. resultatet av bolagskommitténs arbete har övergångstiden för de äldre bolag som måste höja sitt aktiekapital lill minst 50 000 kr. föriängls lill utgången av år 1981.

Enligt beslut av riksdagen år 1973 skall bolagsbyrån omlokaliseras till Sundsvall i elapp två av utflyttningen av statliga myndigheter. Planeringen av omlokaliseringen skall inriktas mot alt utflyttningen skall ske under juni månad 1980.

Vid PRV fanns den 1 juli 1977 674 anslällda, varav 300 utgjorde handläggande personal.

Följande programindelning gäller för PRV.

1. Patentärenden

2. Varumärkes- och mönsterärenden

3. Namnärenden

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 72

4. Bolagsärenden

5. Uppdragsverksamhet

PRV redovisar vidare två internprogram, Patentbesvärsrätten (tidigare benämnt Besvärsärenden) och Central administration. PRV anser att programmet Patentbesvärsrätten bör omvandlas lill ett huvudprogram.

PRV:s verksamhet under programmen 1-5 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Patent- och registreringsverket. Programmet Uppdragsverksamhet redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för PRV:s uppdragsverksamhet. Anslagsposten får inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likvidiielsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tillgodose behov av rörelsekapital disponerar PRV en röriig kredit i riksgäldskontoret om 100 000 kr.

E 1. Patent- och registreringsverket

1976/77 Utgift 58 479 312

1977/78 Anslag       60 074 000 1978/79 Förslag       69 265 000

Intresset för patent och varumärken samt frekvensen i fråga om bolagsbildning beror på aktiviteten i näringslivet. För PRV har efterfrågan varit ständigt stigande fram till början av 1970-talel i fråga om patent och varumärken. Under 1970-talet har en konjunkturförsämring inträffat i de västeriändska industristaterna vilken synes ha återverkat på efterfrågan. Om konjunkturerna, såsom förväntas, förbättras under de närmaste åren kan det antas få lill följd att efterfrågan på patent och varumärken åter kommer att öka. För bolagsbildningar har efterfrågan ständigt stigit fram till ändringen av 1944 års aktiebolagslag år 1973 då antalet bolagsbildningar sjönk kraftigt bl. a. till följd av höjningen av det minimikapital som erfordras för aktiebolags-bildning. Höjningen medför dock ökad efterfrågan på verkets tjänster fram till år 1982 i fråga om registerändringar i och med all kvarvarande bolag med lägre kapital än 50 000 kr. är tvingade att öka delta eller gå i likvidation.

PRV anser att man varken genom en ändrad avgiftspolitik eller genom ändrad kvalitet i ärendehandläggningen i någon nämnvärd grad kan påverka efterfrågan. Resurserna måste därför i stället anpassas till efterfrågan för att köbildning och ökade balanser inte skall uppstå. PRV fäster stor vikt vid att planerna på en förbättrad service inom alla verksamhetsområden fullföljs.

Kostnaderna för PRV:s verksamhet skall i princip täckas av de avgifter dess kunder eriägger.

1 anslagsframställningen lämnas uppgifter om de inkomster som uppbärs i form av avgifter m. m. samt om utgifterna för verksamheten.

prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

73

Milj. kr.

Inkomster

Utgifter

Resultat

1976/77	1977/78 Beräknat	1978/79	beräknar
Utfall		PRV	Föredraganden
62,3 58,6 +   3,7	75,4 63,4 -f 12,0	75,1 71,4 +   3,7	75,1 69,2 +   5,9

Programsammanslällning

	1 000-tal kr
	1976/77 Utfall	1977/78 Anslag	1978/79 beräknar
			PRV	Föredra-
				ganden
Program
1. Patentärenden	36 720	36 697	45 133	43 523
2. Varumärkes- och mönster-
ärenden	5 633	5 795	6 682	6 731
3. Namnärenden	1234	1 149	1399	1365
4. Bolagsärenden	15 041	16 077	17 981	17 820
5. Uppdragsverksamhet	0	1	1	1
Ej disponerat belopp	-	530	0	0
Summa kostnader	58 628	60 249	71 196	69 440
Avgår intäkter
under anslaget	-   145	-   175	-   175	-   175
Summa anslag	58 483	60 074	71021	69 265

Programmet Patentärenden

Programmel omfattar handläggning av ärenden angående patent på uppfinningar.

Budgetåret 1972/73 inkom 17 800 ansökningar. Därefter har antalet ansökningar successivt sjunkit och beräknas budgetåret 1977/78 bli ca 15 000. Antalet ingenjörer i manår räknat har under perioden minskat från 164 lill 137. Produktiviteten räknat på de effektiva resurserna har legat på en inlernationellt sett hög nivå. Då produklionen överstiger efterfrågan beräknas balansen av oavgjorda ansökningar minska från 55 000 för budgetåret 1972/73 till 51 000 för budgetåret 1977/78. Del motsvarar f n. en medelbe-handlingslid för beviljade patent på ca fyra år.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 74

Utfall PRV beräknar

1976/77        1977/78 1978/79

Antal ärenden (per år) Efterfrågan Produktion Balanser Kostnader (1 000-tal kr.)

14 900 16 100 51000 36 720

15 000 15 100 51 000 36 697

14 000 14 500 50 500 45 133

Under programmet Patentärenden finns elt delprogram. Teknisk information och dokumentation. Verksamheten för delprogrammel Teknisk information och dokumentation omfattar anskaffande, registrering och iordningställande av den dokumentation som ulgör underiaget för nyhelsprövning av patentansökningarsamt litteraturtjänst till verkets övriga verksamhetsområden.

PRV:s mål är atl i framtiden kunna erbjuda en i huvudsak lika snabb och omsorgsfull ärendebehandling som det blivande europeiska patentverkets. Samtidigt skall balansen av oavgjorda patentansökningar nedbringas till etl antal som medger en rationell arbetsplanering och en förkortning av behandlingstiden atl motsvara ungefär det dubbla under ett år inkomna ansökningar.

PRV:s verksamhel kommer under de närmaste åren i hög grad atl präglas av omställning och anpassning lill Patent Cooperation Trealy (PCT) och European Patent Convention (EPC). Inverkan av PCT och EPC ökar successivt varvid antalet patentansökningar som inlämnas för behandling vid PRV minskar och beräknas nå en stadigvarande nivå på omkring 7 000 ansökningar under senare delen av 1980-talet. Målel för patentavdelningen är alt anpassa verksamheten till utvecklingen och till de krav som uppfinnare och näringslivet kan ställa på PRV. Antalet ingenjörer som erfordras för atl anpassa produklionen till ulvecklingen minskar successivt med minskad efterfrågan. PRV räknar med att minskningen skall ske genom naturlig avgång till följd av pensionering och övergång till EPO.

Pris- och löneomräkning på befinlliga resurser har beräknals till 4 584 000 kr. PRV anser att ett förverkligande av det s. k. O-alternativet skulle medföra en produktionsminskning med ca 5 96.

PRV begär 615 000 kr. för omställning och anpassning till PCT och EPC -varav 270000 kr. avser språklig och palenträttslig utbildning. För fortsatt rationalisering av verksamheten begärs tillhopa 275 000 kr. För omklassning och komplettering av granskningsmaterialet begärs 280 000 kr. Därutöver äskas 350 000 kr. för utbyte av vissa patentskrifter mot mikrofilmat material. PRV begär vidare 200 000 kr. för inredning av nya arkivutrymmen. För externa informationsåtgärder till näringslivet och den patentsökande allmänheten beträflande omställningen till PCT och EPC begärs 200 000 kr. 1 övrigt begär PRV medel för ytteriigare hjälpmedel och för förbättrad säkerhet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

75

Ett belopp om 785 000 kr. som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnalur har räknats bort.

Programmet Varumärkes- och mönsterärenden

Programmet omfattar registrering och förnyelse av registrering av varumärken och mönster samt registrering av kommunala vapen. Efterfrågan ligger på en relativt stabil nivå med ca 6 000 varumärkesansökningar per budgetår. Den åriiga produktionen motsvarar i stort efterfrågan.

Antalet mönsteransökningar lyder på en någol stigande efterfrågan. Produktionen beräknas motsvara efterfrågan.

	Utfall 1976/77	PRV beräki	nar
		1977/78	1978/79
Antal ärenden (per år)
Efterfrågan,
varumärkesansökningar	5 900	6 000	6 000
Produktion,
varumärkesansökningar	5 800	6 000	6 000
Balanser	5 300	5 400	5 400
Efterfrågan,
mönsteransökningar	2 700	2 800	3 000
Produktion,
mönsteransökningar	2 600	2 900	3 000
Balanser	2 100	2 000	2 000
Kostnader (1 000-tal kr.)	5 633	5 795	6 682

PRV:s mål för programmet är att med bibehållande av nuvarande kvalitet i handläggningen av ärendena och med minsta möjliga resurstillskott fullfölja produktionsplanen som syftar till en produktion som motsvarar efterfrågan.

Pris- och löneomräkningen på befintliga resurser har beräknats till 717 000 kr. PRV anser atl ett förverkligande av O-alternativet skulle innebära en balansökning för såväl mönster- som varumärkesansökningar. De senare skulle öka med ca 450, dvs. en föriängd väntetid med omkring en månad.

Etl belopp om 170 000 kr. som för innevarande budgetår anvisats för utgifier av engångsnalur har räknats bort.

Programmet Namnärenden

Programmet avser handläggning av ärenden angående ändring av släktnamn och förnamn. Antalet inkomna namnärenden per budgetår visar en stigande trend.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

76

Utfall

PRV beräknar

1976/77   1977/78

1978/79

Antal ärenden (per år) Efterfrågan

Produktion

Balans

Kostnader (1 000-tal kr.)

4 300

5 000

4 200	5 000
900	900
1 234	1 149

5 200

5 100

900

1399

PRV:s mål för programmet är atl stimulera och tillgodose allmänhetens intressen för namnbyte. Pris- och löneomräkning har beräknals lill 162 000 kr.

Etl belopp om 100 000 kr. som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnalur har räknats bort.

Programmet Bolagsärenden

Programmet omfattar ärenden angående registrering av aktiebolag, ändringar i registrerade aktiebolag, firmaprövning, mottagande och granskande av räkenskapshandlingar m. m. samt registrering av utländska företagsfilialcr. Uppgifterna regleras i huvudsak i aktiebolagslagen (1975:1385, ändrad senast 1977:944).

Antalet bolagsbildningar nådde sin hittillsvarande höjdpunkt under budgetåret 1971/72 med 16 300 ärenden. En kraftig minskning har därefter ägt rum och för 1977/78 beräknas antalet bli 2 500. Minskningen beror bl. a. på företagna lagändringar om aktiekapitalets minimistorlek för nya bolag.

Antalet inkomna registerändringsärenden beräknas öka till 64 000 under budgetåret 1977/78 vilket medför att en balans på 8 500 ärenden uppstår.

	Utfall 1976/77	PRV beräk	nar
		1977/78	1978/79
Antal ärenden' (per år)
Efterfrågan,
bolagsbildningsärenden	1950	2 500	3 000
Produktion,
bolagsbildningsärenden	1970	2 500	3 000
Balanser	-	m-	-
Efterfrågan,
registerändringsärenden	62 000	64 000	66 000
Produktion,
registerändringsärenden	61700	64 000	66 000
Balanser	8 500	8 500	8 500
Kostnader (1 000-tal kr.)	15 041	16 077	17981

' övriga huvudprestationer inom programmet är beställningar och granskningar av räkenskapshandlingar samt vites- och likvidationsframställningar rörande försumliga bolag.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

77

Med hänsyn till kundernas krav är bolagsbyråns wa7 belräffande samtliga ärenden atl lillgodose efterfrågan utan att besvärande balanser uppkommer.

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 2 514 000 kr. PRV räknar med att antalet bolagsbildningsärenden åter kommeratt öka något efter den kraftiga minskning som var en följd av de ändrade bestämmelser om lägsta aktiekapital som infördes genom lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag. Till följd av det stora antal bolagsbildningar som har ägt rum i början av perioden kommer emellertid övriga ärendegrupper fortfarande att ligga på en hög nivå. Registerändringsärenden kommer att öka kraftigt på grund av bestämmelserna om lägsia aktiekapital. Bolagsbyråns ijänster karaktäriseras sålunda av en stigande efterfrågan.

Ett förverkligande av O-alternativet skulle enligt PRV medföra oacceptabelt höga balanser. Produktionen av registerändringsärenden och granskade räkenskapshandlingar skulle minska med 17 000 resp. 10 000.

Den nya aktiebolagslag som trädde i krafl den 1 januari 1977 innebär att vissa nya arbetsuppgifter tillförs bolagsbyrån. Granskning av räkenskapshandlingar blev betydligt mer arbetskrävande än lidigare. Föreläggande och utdömande av viten är nya ärenden av kvalificerad natur som tillkommit.

För att möta den kraftiga ökningen av arbetsbelastningen på registreringssektionerna och en onormalt hög personalomsättning inför omlokalisering av byrån har för innevarande budgelår anvisats medel för en resursförstärkning. För att kunna vidmakthålla en produktion som motsvarar efterfrågan och därigenom förhindra balanserna atl växa ytteriigare yrkar PRV att få behålla den resursförstärkningen som för 1978/79 beräknas till 1 300 000 kr. Antalet ärenden som föranleder kungörelse kommer alt öka kraftigt under de närmaste åren. PRV beräknar en ökad kostnad för detta med 475 000 kr.

Elt belopp om 2 406 000 kr. som för innevarande budgetår har anvisats för utgifter av engångsnalur har räknats bort.

Programmet Uppdragsverksamhet

Programmet omfattar bl.a. nyhetsgranskning av uppfinningar utan samband med patentansökan, publiceringsverksamhet, likhetsgranskning av varumärken och mönster utan samband med ansökan, utfärdande av registreringsbevis för aktiebolag, extern utbildningsverksamhet, information och service.

Programmet har successivt utökats och verksamheten anpassats inom gällande ramar till efterfrågan.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

78

	Utfall	PRV beräknar
	1976/77
		1977/78	1978/79
Efterfrågan' resultat
Efterfrågan,
nyhetsgranskning m. m.	2 409	2 750	3 0CO
Efterfrågan,
registreringsbevis	118 000	125 000	125 OCO
Kostnader (1 000-tal kr.)	10 876	11885	12 950
Intäkter (I 000-tal kr.)	11077	12 0702	12 1252
Resultat (1 000-tal kr.)	-h201	+ 185	-815

' Avser endast två av flera prestationstyper inom programmet. 21977 års prisläge.

Uppdragsverksamheten beräknas disponera sammanlagl 96 personår under budgetåret 1978/79.

Internprogrammet Patentbesvärsrätten

Patentbesvärsrätten, som tillkom den 1 januari 1978 genom omvandling av den hittillsvarande besvärsavdelningen, är en förvaltningdomstol, knuten lill patentverkel. Rätten prövar besvär över beslut av patentverkel enligt vad som föreskrivs i patentlagen, mönslerskyddslagen, varumärkeslagen, namnlagen och lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område.

Programmet Besvärsärenden utgör f n. ett inlernprogram. Som inteinprogram fördelas dess kostnader på huvudprogrammen med hänsyn till de resurser som erfordras för resp. ärendekategoris handläggning.

Antalet inkomna besvärsmål rörande patent beräknas till ca 9Ci0 för budgetåret 1977/78. Antalet oavorda mål motsvarar en väntetid på något över tre år.

Mål för programmet är en genomsnittlig behandlingstid för besvärsmål rörande patent som inte överstiger två år.

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknals till 307 000 kr. En medelsram enligt 0-alternalivel skulle medföra en balansökning med ca 50 patentmål vilkel anses orimligt.

PRV hemställer att internprogrammet besvärsärenden omvandlas till etl huvudprogram.

Internprogrammet Central administration

Programmets kostnader fördelas på huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning del tas i anspråk. Under programmet redovisas administrativa byrån samt planerings- och utvecklingsenheten.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

79

Administrativa byråns /må/är att tillhandahålla sådan central ekonomi- och personaladministrativ information och service att en effektiv styrning mot formulerade del- och huvudmål möjliggörs inom de olika programverksamheterna.

Xtfdiet för planerings- och utvecklingsenheten är bl. a. alt göra PRV bättre rustat för en anpassning av verksamhetens inriktning och den framtida verkspolitiken efter de krav som en ny internationell miljö och olika intressegrupper i framtiden beräknas komma att ställa på PRV samt atl genom rationaliserings- och utvecklingsarbete uppnå ett effektivare utnylljande av de resurser som ställs till PRV:s förfogande.

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 1 573 000 kr. O-alternativet skulle innebära en minskning av central administration med sex till sju personer. Delta skulle medföra försämrad intern service (vaklmäsleri, telefonväxel, kopiering m. m.) vilken även skulle drabba PRV:s kunder. För planerings- och utvecklingsenheterna skulle delta alternativ i försia hand medföra alt tidsplanerna för rationaliseringsprojeklen måste föriängas med åtföljande negativ inverkan på ralionaliseringsresultaten.

En starkt ökad arbetsbelastning vid administrativa byråns personalsektion gör det nödvändigt med viss personalförstärkning. PRV begär sammanlagt 305 000 kr. varav 195 000 kr. avser produktionsbortfall som orsakats av fackligt arbeie. PRV hemställer vidare om 750 000 kr. för elt rationaliseringsprojekt benämnl G 5 och som innebär en omläggning och ulbyggnad av ADB-verksamheten inom verkel. Ett genomförande av projektet beräknas leda lill väsentliga personalbesparingar.

Utredning om taxesättningen for patentärenden

Med anledning av riksdagens skrivelse 1975/76:199 uppdrog regeringen den 2 december 1976 åt PRV att i samråd med styrelsen för teknisk utveckling (STU) se över de nuvarande taxorna i syfte att bereda enskilda uppfinnare ökade möjligheter att dra nytta av de tjänster som PRV kan erbjuda.

PRV har med skrivelse den 25 oktober 1977 överiämnat en promemoria i ämnet som har upprättats efter samråd med STU.

I promemorian belyses de verksamheter av särskild betydelse för uppfinnare och mindre företagare som existerar i dag. Inom STU finns en särskild enhet för rådgivnings- och förmedlingsverksamhet som kostnadsfritt kan ge uppfinnare såväl råd i uppfinnarfrågor som bidrag med koslnader för patentsökning. Anslag kan även beviljas för projektets exploatering.

Enskilda uppfinnare har för budgetåret 1976/77 genom STU erhållit ca 8 procenl(ca 15 milj. kr.joch mindre och medelstora företag ca 10 procenKca 19 milj. kr.) av totalt beviljade anslag 189 milj. kr.

STU delar också ut stipendier till personer som anses ha förutsättningar för tekniskt nyskapande.

PRV nämner vidare att PRV:s bibliotek har en omfattande kostnadsfri

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 80

informationsservice. Bibliotekets samlingar har under senare år gjorts lättare tillgängliga för allmänheten. Vid sidan om denna biblioteksservice har PRV en informationscentral som på uppdragsbasis bl. a. granskar uppfinningar utan samband med patentansökan. PRV ställer därigenom hela sin tekniska sakkunskap - i dag ca 180 ingenjörer - lill kundernas tjänst. Ell uppdrag klaras i genomsnitt på 2-3 veckor. PRV har vidare satsat betydande reisurser på extern kursverksamhet bl.a. en- och tredagarskurser av informaliv karaktär. Dessutom har framställts en film om patent som kan lånas kostnadsfritt.

PRV anför atl del f n. finns vissa författningsmässiga möjligheter för patentverket att ekonomiskl stödja uppfinnare. Enligt patentlagen kan uppfinnare som har visat sig ha svårighet atl erlägga tryckningsavgiften erhålla befrielse från denna. Vidare kan anstånd med eriäggande av årsavgift medges under högst tre år från patentels meddelande. Trots att upplysning om dessa möjligheter lämnas i samband med handläggningen av det enskilda ärendet har de utnyttjats i ringa utsträckning.

Avgifterna för patentärenden är reglerade i patentkungörelsen (1967:838, ändrad senast 1977:144). Avgifternas storiek motsvafar i stort den genomsnittliga avgiftsnivån i jämföriiga europeiska industriländer. För PRV gäller alt kostnaderna för verksamheten skall täckas av de avgifter dess kunder erlägger. I samband med atl EPC träder i kraft kommer en minskning av inkomslflödel av årsavgifter atl uppstå. Någol utrymme för en generell sänkning av avgifterna torde därför inle komma att finnas.

PRV erinrar vidare om atl Pariskonventionen om skydd för den industriella äganderätten förhindrar verkel att göra åtskillnad i avgiftshänseende mellan inhemska patenlansökningar och dem som kommer från utlandet. En generell avgiftssänkning får följaktligen betydande ekonomiska konsekvenser. Dessutom skulle det ekonomiska stödet till största delen komma andra lill del än dem som del var avsett för.

Den enda möjligheten som låter sig förena med Pariskonventionen vore enligt PRV att genom en bedömning från fall till fall medge en lägre avgiftssats än som eljest skulle tillämpas. En sådan selektiv stödform förutsätter emellertid en administration för ändamålet. PRV ifrågasärter det lämpliga i att patentverkel vid sidan om den tekniska prövningen av uppfinningars palenterbarhet också har till uppgift alt värdera uppfinningar inom ramen för etl syslem för ekonomiskt stöd. PRV anser det både principiellt riktigt och rationellt alt verksamhet för atl finansiellt bistå uppfinnare vilar på myndigheter och organisationer utanför patentverket, i första hand STU som redan har en organisaiion för övriga stödformer för svenska uppfinnare. PRV menar att elt ökat samarbete mellan STU och PRV bör åstadkommas på så sätt att STU i större utsträckning än nu uppdrar åt PRV att utföra nyhetsgranskningar. Därigenom skulle snabbheten och utföriigheten öka samlidigl som STU:s arbetsbelastning skulle minska. Enskilda uppfinnare med lovande innovationer skulle på detla sätt få större möjligheter alt utnyttja PRV:s service och tjänster.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 81

Föredraganden

Patent- och registreringsverket (PRV) tar aktivt del i det internationella patentsamarbelet. Förden anpassning av PRV:s rutiner m. m. till konventionen om patentsamarbete (Patent Cooperation Trealy, PCT) och den europeiska patentkonventionen (European Patent Convention, EPC), som erfordras krävs enligt PRV etl ingående planerings- och förberedelsearbete. För berörd personal krävs en fördjupad språkutbildning och palenträttslig utbildning. Jag beräknar 420 000 kr. för dessa åtgärder varav 270 000 kr. för utbildning.

PRV har begärt medel för ytteriigare rationaliseringsverksamhei inom programmet Patentärenden. Jag beräknar 150 000 kr. för ändamålet varav 100 000 kr. avser fortsatt försöksverksamhet med mekanisk nyhelsgranskning i samarbete med del internationella patentinstitutet i Haag och 50 000 kr. en försöksverksamhel med lerminalsökning över telenätet som går ut på att förbättra nyhetsgranskningen på de kemiska områdena.

Enligt PCT-konventionens tillämpningsföreskrifter skall internationell granskningsmyndighel i sin granskning använda viss fastställd dokumentation vilket innebär att PRV för alt uppfylla detta krav måste delvis utöka och komplettera sitt granskningsmaterial. Jag beräknar 180 000 kr. för sådan komplettering av granskningsmaterialet. För utbyte av vissa patenlskrifler mot mikrofilmat material beräknar jag 200 000 kr. Jag beräknar vidare 150 000 kr. för inredning av nya arkivlokaler. Medlen bör ställas till PRV:s förfogande i den mån sådana lokaler blir tillgängliga.

För externa informationsåtgärder till näringslivet och den patentsökande allmänheten rörande omställningen till PCT och EPC beräknar jag 200 000 kr.

I fråga om ytterligare hjälpmedel och förbättrad säkerhet anser jag att kostnaderna bör rymmas inom del ordinarie anslag som PRV förfogar över.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:62, KU 1977/78:20, rskr 1977/ 78:78) har från och med den 1 januari 1978 tillsynen över tryckfriheten flyttals över från justitieministern till justitiekanslern. Det har haft lill följd att vissa nya arbetsuppgifter läggs på PRV i form av ärenden om utgivningsbevis för periodisk skrift. För de nya arbetsuppgifterna beräknar jag under programmet Varumärkes- och mönsterärenden en resursförstärkning med 200 000 kr. vilket motsvarar två biirädesijänsler saml omkostnader för dem.

Under programmet Bolagsärenden beräknar jag I 300 000 kr. för en fortsatt resursförstärkning för alt möta den kraftiga ökningen av efterfrågan på registerändringsärenden under de närmaste åren till följd av höjningen av minimikapitalet för aktiebolag. Efter övergångsperioden bör motsvarande resursminskning kunna ske. Samma princip bör gälla för de ökade kungö-relsekoslnaderna som jag här beräknar till 475 000 kr.

Härutöver beräknar jag 50 000 kr. för individuella besöksresor till Sundsvall med anledning av att bolagsbyrån skall omlokaliseras dit årl980. 6 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet S2

PRV hemställer att Internprogrammet Patentbesvärsrätten skall omvandlas lill ett huvudprogram. Jag anser att erforderiigt underiag för prövning av den frågan saknas. Erfarenheter från den ändrade organisation som patentbesvärsrätten innebär bör avvaktas. Jag är därför inte beredd att nu föreslå att internprogrammel Patentbesvärsrätten omvandlas till elt huvudprogram.

Under internprogrammet Central administration har PRV begärt medel för viss personalförstärkning. Jag anser atl en tjänst för handläggande av extern information bör inrättas men atl tjänsten är av den karaktären att den bör inordnas under programmet Uppdragsverksamhet och därigenom finansieras av programmets intäkter. Jag är inte beredd att tillstyrka att medel anslås för det produktionsbortfall som har uppstått på grund av fackligt arbete.

Beträffande det rationaliseringsprojekt som skulle innebära en omläggning och utbyggnad av ADB-verksamheten inom verket anserjag i likhet med remissinstansen statskontoret att projektet bör anstå till dess all en närmare analys har gjorts av den verksamhet för vilken ADB bör komma i fråga.

Kostnaderna för PRV:s verksamhet skall täckas av de avgifter dess kunder erlägger. Avgifterna under varje program skall i princip ge full kostnadstäckning. Enligt tidigare beslut av riksdagen gäller detta dock inte för programmet Namnärenden (prop. 1963:37, LIU 1963:31, rskr 1963:307). De avgifter som PRV;s kunder skall eriägga bör emellertid läcka de lotala kostnaderna för patent- och registreringsväsendet dvs. också externa kostnader t. ex. de som är förknippade med det internationella patentsamarbetet. Jag räknar med atl det målel kommer alt uppnås även under budgetåret 1978/79 med nuvarande taxor.

Den utredning som PRV i samråd med styrelsen för teknisk utveckling (STU) har gjort för atl se över de nuvarande taxorna i syfte att bereda enskilda uppfinnare ökade möjligheter alt dra nytta av de tjänster som PRV kan erbjuda pekar på att ett ökat samarbete mellan STU och PRV bör åstadkommas. Enskilda uppfinnare med lovande innovationer kan därigenom få slörre möjligheter att utnyttja PRV:s tjänster.

I likhel med PRV anserjag att en generell sänkning av PRV:s taxor skulle få belydande ekonomiska konsekvenser samtidigt som elt sådant stod lill största delen skulle komma andra till del än det var avsett för. Någon sådan ändring av nuvarande taxor bör därför enligt min mening inte företas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Patent- och registreringsverket för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 69 265 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 83

E 2. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register

1976/77 Ulgift 8 818 758

1977/78 Anslag       8 200 000 1978/79 Förslag       8 200 000

Från detla anslag bestrids länsstyrelsernas annonskostnader för att kungöra sådana anmälningar som skall tas in i förenings- och handelsregistren.

Avgifter, som fiyter in i samband med anmälningarna, redovisas på statsbudgetens inkomstsida under titeln Avgifter för registrering i förenings-m. fl. register. Avgifterna avses täcka kostnaderna under detta anslag samt länsslyrelsernas handläggningskostnader i samband med anmälningarna. För budgetåret 1976/77 har inkomsttiteln redovisats med 4 235 000 kr.

Den 1 januari 1978 träder lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m. i kraft (prop. 1976/77:63, KU 1976/77:45, rskr 1976/77:336). Reformen innebär bl. a. atl uppgifter ur handels-och föreningsregistren inte längre obligatoriskt skall kungöras i ortstidning. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen underströks dock lämpligheten av stödjande kungörande av registeruppgifter som har lokalt eller regionalt intresse. Härvid beräknades att ett slopande av ortstidningskungörandet budgetåret 1974/75 skulle ha motsvarat en besparing av knappt 5 milj. kr. Kostnaderna för stödjande kungörande i den mest spridda ortstidningen i resp. län beräknades för samma år ha blivit ca 1,5 milj. kr. Svårigheter föreligger f n. att beräkna de totala kostnaderna för kungörande av registeruppgifter efter reformens ikraftträdande. Annonspriset har också under de senaste åren undergått en väsenilig höjning. Anslaget bör därför tas upp till oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda kostnaderförförenings- m. .fl. register för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 8 200 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 84

F. EKONOMISKT FÖRSVAR

Långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret

1  Inledning

1 enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag den 29 juni 1970och den 21 juli 1972 lade överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) den 9 december 1971 och den 29 juni 1973 i samråd med berörda myndigheter fram förslag lill system för långsiktsplanering inom det ekonomiska försvarel. Kungl. Maj:l uppdrog därefter den 23 november 1973 åt ÖEF att i samråd med berörda myndigheter bedriva försök med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvarel.

2  Perspektivstudier

Chefen för handelsdepartementet utfärdade i samråd med övriga b<:rörda departementschefer i november 1973 anvisningar dels för långsiktsplaneringen i allmänhet, dels för de perspektivstudier som avsågs inleda försöksverksamheten.

Bakgrund och allmänna principer för studierna överensstämde i huvudsak med motsvarande anvisningar för perspeklivplaneringen inom del militära försvaret och civilförsvaret.

ÖEF, postverket, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverkel, luftfartsverket, transportnämnden, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen och statens vatténfallsverk skulle delta i perspektivstudierna. Riksbanken bereddes tillfälle delta.

Åt ÖEF uppdrogs att leda och samordna perspektivstudierna. Perspektiv-studiernas .fas 1 skulle avse läget vid 1990-talets början. Studierna av alternativa utformningar av det ekonomiska försvaret borde i största möjliga utsträckning bedrivas utan bundenhet till 1977 befintlig försörjningsberedskap.

För studierna meddelades säkerhetspolitiska utgångspunkter samt betonades betydelsen av att beakta den svenska samhällsutvecklingen inom de sektorer som är av betydelse för försörjningsberedskapen.

I anvisningarna angavs ett antal styrande kris- och angreppsfall i form av olika exempel på fredskriser, avspärrningssilualioner och krig. Vissa av dessa miljöer hade angetts också för fas 1-arbete inom det militära försvaret och civilförsvaret. Därutöver angavs utgångspunkter för studier av särskilda krav på det ekonomiska försvaret avseende skydd mot ABC-stridsmedel, verkan mot överraskande angrepp, uthållighet och försörjningsslandard samt samordning inom totalförsvaret. Kostnaderna förde beredskapsåtgärder som erfordrades i de alternativa utformningarna av det ekonomiska försvaret skulle redovisas oberoende av om de belastade statsbudgeten eller ej.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

85

I kompletterande anvisningar i juni 1974 meddelades säkerhetspolitiska och ekonomiska förutsättningar för olika alternativ i fråga om det ekonomiska försvarels utveckling 1977-1992. Härvid sammanfördes miljöexemplen till fyra kombinationer, vilka representerade olika ambitionsnivåer när det gällde svårighetsgraden i fråga om mål och uppgifter för det ekonomiska försvaret. Kombinationerna skulle sluderas i olika ekonomiska ramar.

Chefen för handelsdepartementet gav i februari 1975 anvisningar för perspeklivstiidiernas fas 2.

Syftet med fas 2 var att redovisa alternativ i fråga om försörjningsberedskapens Ulveckling under femårsperioden 1977/78-1981/82 och att bedöma vilka konsekvenser dessa utvecklingar skulle få när det gällde möjligheterna alt nå de under perspektivstudiens fas 1 för femtonårsperioden 1977/1992 uppställda målen med vissa angivna ambitionsnivåer.

Det säkerhetspolitiska underiag som meddelats för fas 1 skulle gälla även fas 2. Det miljöunderlag i form av angreppsfall, krisfall m. m. som meddelats inför fas 1 avsåg emellertid 1990-talets början. Vid utformningen av olika alternativ i ett kortare tidsperspektiv skulle prioriteringarna mellan olika åtgärder bygga på antagandet att krigsriskerna i Europa på kort sikl var små, men att utvecklingen på längre sikt var mera oklar samt att riskerna för någon form av fredskris på kort sikt kunde vara stora. De alternativ handlingsvägarna för del ekonomiska försvarets utveckling skulle mol bakgrund därav utformas så att rimlig försörjningsberedskap kunde erhållas i fredskriser och miljöer som motsvarade dem som innefattades i nivå I under fas 1-arbetet. För efterkris-(krigs)tid skulle vid otillräckligt resursutrymme inom aktuell ekonomisk studienivå endast administrativ beredskapsplanläggning förutsättas erforderlig. Vid ulformningen av alternativa handlingsvägar skulle vidare handlingsfrihet i möjlig mån behållas eller skapas för att på längre sikt nå godtagbar effekt i samtliga för fas I-arbetet angivna angrepps- och krisfall m. m.

Vid utformningen av olika av fredskriser motiverade åtgärder skulle beaktas alt de i det säkerhetspolitiska underiaget angivna fredskriserna endast utgjorde exempel. Andra tänkbara påfrestningar på vår försörjning i samband med möjliga fredskriser skulle därför beaktas i fas 2-arbeie.

För perioden 1977/78-1981/82 skulle olika handlingsvägar för det ekonomiska försvaret utarbetas och värderas i fyra ekonomiska siudienivåer. Av dessa ansågs den lägsta nivån motsvara en förlängning under femårsperioden av kostnaderna förekonomiskt försvar under budgetåret 1973/74 med tillägg av kostnaderna för bundna åtaganden avseende oljelagring 1977/ 78-1978/79.

1 samlliga handlingsvägar skulle inkluderas konsekvenserna av redan av riksdagen fattal beslut om utbyggnad av lager av råolja. Därutöver skulle undersökas möjligheterna alt inrymma en fortsatt utbyggnad. I beskrivningarna av handlingsvägarna skulle särredovisas de åtgärder som

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 86

primärt syftade till att åstadkomma beredskap mot fredskriser. Härvid skulle beaktas att kraven på försörjningsstandard i fredskriser i många avseenden bör sättas högre än vid krig och avspärrning.

I anvisningarna angavs också metoder för beräkning av koslnader och utgifter.

ÖEF har med skrivelser den 31 oktober 1974 och den 30 oktober 1975 till regeringen inlämnat perspektivstudie del 1 och 2.

1 perspektivstudie del 1 redovisas studerade inriklningar i stort av det ekonomiska försvaret på ca 15 års sikt. 1 del 2 analyseras olika inriktningar av det ekonomiska försvaret under en femårsperiod och därav betingade konsekvenser när det gäller atl nå de i del 1 redovisade målen.

3 Programplanering

I anvisningar den 11 mars 1976 meddelade chefen för handelsdepartemenlel anvisningar (ör programplanering för perioden 1977/78-1981/82 och anslagsframställningar för budgetåret 1977/78.

Anvisningarna bestod av två delar, dels allmänna anvisningar för planeringsarbetet, dels planeringsförutsättningar i fråga om säkerhetspolitik och ekonomiska resurser.

I de allmänna anvisningarna angavs inledningsvis alt programplaneringen inom det ekonomiska försvaret skulle syfta till att ta fram handlingsprogram för det ekonomiska försvarets ulveckling för en perod av fem år och att programplaneringen skulle dokumenteras i programplaner för resp. program (delprogram).

De i försöken deltagande myndigheternas programplaner skulle sammanställas av ÖEF till "Programplan för ekonomiskt försvar" till vilken även skulle fogas yttrande över myndigheternas programplaner och förslag till anslagsframställningar.

Al övriga myndigheter med uppgifter inom del ekonomiska försvaret, nämligen försäkringsinspektionen, lanlbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens pris- och kartellnämnd, statens krigsskadenämnd och statens krigsförsäkringsnämnd, uppdrogs atl vid behov medverka i programplaneringen enligt direkt Överenskommelse med ÖEF.

Dessa myndigheters inriktning av och resursbehov för beredskapsverksamhet under programplaneperioden skulle sammanställas av ÖEF i bilaga till "Programplan för ekonomiskl försvar".

Programplaner skulle upprättas och inlämnas för program enligt följande tabell.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 87

Program och programmyndigheter

Program Delprogram

Om/ällning

Programmen omfattar frågor

rörande försörjningen med:

Program myndighet

1.

2.

1.    Livsmedel

1.1 Livsmedel, fodermedel m. m.

1.2 Gödsel-  och   bekämpningsmedel

Livsmedel, fodermedel, utsäde och fetlråvaror Handelsgödsel- och bekämpningsmedel

Statens jordbruksnämnd

2.    Beklädnad

Beklädnads-,   övriga   textil och lädervaror

Överstyrelsen for ekonomiskt försvar

3.    Energi

3.1 Bränslen och drivmedel m. m.

3.2 Elkraft

Bränslen och drivmedel utom

gasbensin

Elektrisk energi

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar Statens vatténfallsverk

4. Övriga försörjningsviktiga varor

4.1 Kemiska produkter m. m.

4.2 Metaller m. m.

Andra mineraler än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska produkter, gasbensin, gummi- och plastvaror samt övriga kemiska produkter dock ej läkemedel Malmer, jäm, stål och andra metaller samt verkstadsprodukter dock ej sjukvårdsmateriel

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar'

5.    Transporter

5.1 Transportsamordning

5.2 Järnvägstransporter

5.3 Landsvägstransporter

5.4 Vägar

5.5 Flygtransporter

5.6 Sjötransporter

Transporter samt konsumtionsbegränsning av flytande drivmedel.

Transport nämnden

Statens järnvägar

Transportnämnden

Statens vägverk

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

6.    Tjänster

6.1 Arbetskraft

6.2 Penningmedel och betalningsförmedling

6.3 Postal kommunikation

6.4 Ledning och samordning

Arbetsmarknadsstyrelsen Riksbanken

Civil arbetskraft Penningmedel    och    betalningsförmedling

Postala tjänster

Poststyrelsen

ÖEF:s  ej   programanknutna     Överstyrelsen för ekono-
verksamhet miskt försvar

' I samråd med beredskapsnämnden för psykologiskt försvar avseende planering för försörining med materiel etc. för tryckning av skrifter m. m. 21 samråd med överbefälhavaren.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 88

Den del av anvisningarna som behandlade planeringsförutsättningar tog först upp frågan om säkerhetspolitiska utgångspunkter för planeringen. Härvid konstaterades atl de riktlinjer förden svenska säkerhetspolitiken som 1974 års försvarsutredning i betänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar föreslagit borde utgöra de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för programplaneringen 1977/78-1981/82.

Beträffande riktlinjer för programplaneringen angavs atl planeringen skulle inriktas mot alt det ekonomiska försvarel skall ha en sådan beredskap atl landels försörjning kan tillgodoses i rimlig grad om vi utsätts för de påfrestningar som fredskriser, avspärrning eller krig kan innebära.

Planeringen skulle omfatta all verksamhet inom det ekonomiska försvaret oavsett finansieringsform. Förändringar av regler som påverkar resursförbrukningen inom andra institutioner i samhället än statliga myndigheter och affärsverk för det ekonomiska försvaret fick ej förutsättas ske.

Vid planeringen skulle eftersträvas att nå en så jämn medelsförbrukning som möjligt över planeringsperioden. För budgetåret 1977/78 fick högst inplaneras en medelsförbrukning av en femtedel av planeringsramarna.

Beredskapsåtgärder som i perspektivstudiearbelet hade planerats; att bestridas över affärsverks driftbudget skulle i programplanearbetet planeras på enahanda vis.

Sådana åtgärder som i perspektivstudierna hade planerats att finansieras över affärsverks driftbudget fick behandlas översiktligt.

I programplaneringen för fredskriser skulle innefattas den av riksdagen lidigare beslutade lagringen av råolja, oljeprodukter och petrokemiska produkter i den omfattning som den förutsattes bli genomförd under programplaneperioden. I programplaneringen skulle däremoi inte n.igon ytteriigare lagring i statlig regi för främst fredskriser förutsättas ingå.

Beträffande programplaneringen för avspärrning och krig angavs att utöver det tidigare nämnda säkerhetspolitiska underlaget skulle det miljöunderlag som använts i perspektivstudiernas fas 2 utnyttjas föratt belysa påfrestningar på ekonomiskt försvar i avspärrnings- och krigssituatiner.

Programplaner skulle utarbetas i två ekonomiska alternativ för verksamhet som finansieras över statsbudgeten.

Utöver driftkoslnader skulle planeras investeringar inom två ramar jämte därav betingade följdkostnader på driftbudgeten. Åt ÖEF uppdrog:? atl fördela investeringsramarna i samråd med övriga programmyndigheter.

Beträffande anslagsframställningar för budgetåret 1977/78 avseende beredskapsverksamhel inom ekonomiskl försvar angavs att dessa skulle avse årl i programplanerna för perioden 1977/78-1981/82. Om någon myndighet i sin anslagsframslällning för budgetåret 1977/78 begärde mer medel än som motsvarade programplanens försia budgetår skulle innehållet i den vidgade verksamheten klart framgå av framställningen.

Programmyndigheterna inlämnade i september 1976 programplaner till regeringen. ÖEF inlämnade med yttrande över de myndighetsvisa planerna i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

89

oktober 1976 Programplan för det ekonomiska försvaret till regeringen.

ÖEF har med skrivelse den 8 mars 1977 till regeringen lämnat rekommendationer för den fortsatta planeringen av ekonomiskt försvar.

Regeringen lämnade i proposition 1976/77:74 den 10 mars 1977 riksdagen förslag till inriktningen av säkerhetspoliliken och totalförsvarets fortsatta utveckling. I propositionen (bil. 2,s. 159) anförde chefen för handelsdepartementet bl. a. att han efter en ulvärdering av försöken med långsiktsplanering avsåg återkomma med förslag till en mera definitiv utformning av den långsiktiga studie- och planeringsverksamheten inom det ekonomiska försvaret.

I avvaktan härpå meddelade chefen för handelsdepartementet den 29 april 1977 anvisningar för fortsatta försök med programplanering för perioden 1978/79-1982/83 och för anslagsframställningar för budgetåret 1978/79 avseende verksamheten inom det ekonomiska försvaret.

Programmyndigheterna har den 1 september 1977 inlämnat programplaner och anslagsframställningar till regeringen. ÖEF har med yttrande över de myndighetsvisa programplanerna och anslagsframställningarna den 12 september 1977 inlämnat Programplan för det ekonomiska försvaret lill regeringen.

4 Rekommendationer för den fortsatta planeringen av ekonomiskt försvar - ÖEF skrivelse 1977-03-08

4.1 Inledning

ÖEF hävdar inledningsvis atl långsiktsplaneringens syfte bl. a. är att ge statsmakterna underiag för successiva beslut rörande det ekonomiska försvarets inriktning och utveckling och att dessa beslut skall grundas på en inom hela totalförsvaret samordnad planering. Därför bör enligt ÖEF långsiktsplanering fortsättningsvis bedrivas inom det ekonomiska försvaret som en integrerad del av beredskapsverksamheten vid berörda myndigheter.

ÖEF anser att det under de genomförda försöken tillämpade planeringssystemet till sin allmänna uppbyggnad är lämpligt att tillämpa även fortsättningsvis och att erforderiiga personella resurser för den sålunda utvidgade studie- och planeringsverksamheten måsle ställas lill berörda myndigheters förfogande.

Långsiktsplaneringen har enligt ÖEF visat sig vara ett betydelsefullt instrument för samordning av beredskapsverksamheten inom del ekonomiska försvaret. ÖEF anser att behovet av långsiktighet belingas, dels av kravet på samordning med planeringen inom övriga delar av totalförsvaret, dels av samhällets komplexitet och successiva förändring.

ÖEF bedömer att en uppdelning av en planeringsomgång på tre klart avgränsbara faser - perspektivsludie fas I och fas 2 samt programplanering -

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 90

även fortsättningsvis bör ske. Innehållet i varje fas liksom avvägningen av studieinsatserna dem emellan bör dock modifieras i förhållande till vad som har gällt under de genomförda försöken.

4.2 Perspektivstudier

Under/os / skall enligt ÖEF översiktligt klarläggas de krav som på längre sikt kan komma att ställas på ekonomiskt försvar saml de olika typer av beredskapsätgärder som kan komma atl behöva tillgripas för alt lillgodose kraven. Utgångspunkterna härför skall främsl utgöras av dels bedömd utveckling pä sikl inom de samhällssektorer som har betydelse fcir vår försörjning, dels säkerhetspolitiska förutsättningar i form av bl. a. olika exempel på miljöer i vilka det ekonomiska försvarel i framliden skall kunna verka.

Fas 1 bör avse en period på 10 lill 20är. Tidshorisonten skall emellertid inte behöva fixeras alltför hårt utan kunna variera med de problem som sluderas.

I fas 1 genomförs en analys av nämnda utgångspunkter och undersöks på vilket sätt och i vilken omfaitning de i förekommande fall kan medföra behov av att förändra hittillsvarande planeringsinriktning. ÖEF anser att en från hävdvunna uppfattningar frikopplad idégenerering bör ges stort utrymme. Härvid skall enligt ÖEF, mot bakgrund av erhållen information om främst ulvecklingen i säkerhetspolitiskt avseende och i fråga om de för försörjningen mest betydelsefulla samhällssektorerna, prövas olika - såväl nya som ga mia -idéer om hur försörjningen skall kunna tryggas. De idéer som bedöms som realistiska skall utvecklas lill översiktligt beskrivna alternativ i fråga om det ekonomiska försvarets framtida utformning. Denna idégenerering bör avse såväl enskilda (del)program som hela det ekonomiska försvaret.

Fas 1 bör enligt ÖEF resultera i förslag till olika alternativa utformningar av ekonomiskt försvar på sikt. Alternativen bör värderas utgående från elt antal bedömningsgrunder, bland vilka även långsiktiga, översiktligt beräknade koslnader lorde behöva ingå. Ekonomiska ramar bör dock enligt ÖEF undvikas i fas 1. Fas 1 bör enligt ÖEF även utmynna i förslag lill angelägna studie- och forskningsuppgifter.

ÖEF framhåller att arbetsinsatserna under perspektivstudierna bör koncentreras till/as 2 och all denna fas bör ses som en direkt fortsättning på fas 1 och där konkretiseringsgraden ökas. I anvisningarna bör bl. a. ianges medelsramar, vilka alternativ som bör vidareutvecklas, eventuellt behov av värderingskriierier m. m.

Den mer detaljerade utformningen av olika alternativ bör enligt ÖEF ske i fas 2. Alternativen bör variera inte bara med avseende på miljöer som kan klaras, ulan i högre grad med avseende pä försörjningsstandard och servicegrad, liksom öven i fråga om de medel som väljs för att nä målen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

91

Det är först i fas 2, framhåller ÖEF, som det är nödvändigt att använda kvantitativa prognoser över samhällsutvecklingen och att utveckla kris- och angreppsfall till mera detaljerade miljöbeskrivningar med uppgifter rörande bedömd utrikeshandel m. m.

ÖEF anser alt fas 2, liksom hittills, främst bör avse en 5-ärsperiod. Önskemålet att fas 2 skall utgöra underlag för inriktning av programplaneringen - vilket då även bör gälla rullning av programplanen - talar enligt ÖEF för att hänsyn i förekommande fall också bör tas till den fortsatta utvecklingen under en lO-årsperiod.

4.3 Programplanering

Enligt ÖEF:s uppfattning skall programplanen vara elt handlingsprogram för den närmaste femårsperioden, och bör utgöra en vidareutveckling av ett, i undantagsfaP fiera alternativ frän fas 2. En klar koppling till fas 2 bör enligt ÖEF eftersträvas både i anvisningarna för planeringen och i själva planeringsarbetet.

4.4 Sammanfattning

ÖEF anser sammanfattningsvis dels att en samordnad långsiktsplanering bör bedrivas kontinuerligt inom del ekonomiska försvaret som en naturlig och grundläggande del av beredskapsverksamhelen, dels att det under försöken tillämpade planeringssystemet till sin allmänna uppbyggnad är lämpligt att även fortsättningsvis tillämpa inom det ekonomiska försvaret.

ÖEF föreslår i samråd med postverket, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, transportnämnden, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk och riksbanken att de lämnade rekommendationerna beaktas i kommande anvisningar för det ekonomiska försvarets planering.

5 Föredraganden

Inom det ekonomiska försvaret har sedan år 1973 bedrivits försök med långsiktsplanering. Postverket, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, transportnämnden, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk och riksbanken har deltagit. ÖEF har efter anvisningar frän mina företrädare lett och samordnat försöken. Försöken har omfattat perspektivstudier och programplanering. Perspektivstudierna har indelats i två faser, fas 1 och fas 2.

Perspekiivstudiernas fas 1 skulle avse läget vid 1990-talets början,dvs. en planeringshorisonl på 15-20 år. Studierna skulle bedrivas med utgångspunkt dels från vissa för totalförsvaret gemensamma säkerhetspolitiska förutsättningar, dels från vissa ekonomiska förutsättningar. Studiernas

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 92

syfte var att redovisa olika alternativ i fråga om det ekonomiska försvarets utveckling under perioden 1977-1992.

Syftet med fas 2 var att redovisa alternativ i fråga om försörjningsberedskapens utveckling under femårsperioden 1977/78-1981/82 och att bedöma vilka konsekvenser dessa utvecklingar skulle få när det gällde möjlighelerna att nå de under perspekiivstudiernas fas 1 för femtonårsperioden 1977/1992 uppställda målen.

För femårsperioden utarbetades och värderades olika handlingsvägar för det ekonomiska försvaret i olika ekonomiska siudienivåer.

Programplaneringens syfte var atl ta fram handlingsprogram för del ekonomiska försvarets ulveckling under femårsperioden 1977/78-1981/ 82. Planeringsarbetet dokumenterades i programplaner för respektive program. Dessa programplaner låg till grund för de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling som jag i mars 1977 förordade i propositionen om inriktningen av säkerhetspoliliken och totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1976/77:74 bil. 2). I detta sammanhang anförde jag (s. 159) att försöken med långsiktsplanering givit goda erfarenheter och att jag efler en utvärdering avsäg lämna förslag lill utformning av den långsiktiga studie- och planeringsverksamheten inom det ekonomiska försvaret. Jag återkommer nu till dessa frågor.

ÖEF har i mars 1977 lill regeringen i samråd med berörda myndigheter lämnat rekommendationer för den fortsatta planeringen av ekonomiskt försvar. ÖEF anser dels atl en samordnad långsiktsplanering bör bedrivas kontinuerligt inom det ekonomiska försvaret som en naturlig och grundläggande del av beredskapsverksamheten, dels att del under försöken tillämpade planeringssystemet till sin allmänna uppbyggnad är lämpligt att .även fortsättningsvis använda inom det ekonomiska försvaret.

ÖEF föreslår att en planeringsomgång, dvs. det arbete som skall ge underiag för femåriga försvarsbeslut, som hittills skall uppdelas i tre avgränsbara faser, perspektivstudie fas 1 och fas 2 samt programplanering.

Perspektivstudiernas fas Ibör enligt ÖEF avse en period på 10 lill 20 år. Tidshorisonten föreslås kunna varieras med de problem som studeras. Under fas 1 föresläs alt olika idéer prövas om hur försörjningen skall kunna tryggas mot bakgrund av bedömd säkerhetspolitisk utveckling och prognoser angående det svenska samhällets förändring. De idéer som bedöms som realistiska utvecklas lill översiktligt beskrivna alternativ i fråga om del ekonomiska försvarets framlida utformning. Översiktliga kostnadsberäkningar presenteras.

Perspektivstudiernas fas 2 börenligt ÖEF liksom hittills avise en period på fem är och syfta till att inom givna ekonomiska ramar konkretisera elt antal valda utvecklingsalternativ frän fas 1-arbetet. Resultatet av studierna skall utgöra underiag för inriktningen av programplanearbetet.

Programplaneringen, föreslår ÖEF, skall utgöra en vidareutveckling av främst ett alternativ frän perspektivstudiernas fas 2 och syfta lill alt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 93

utforma handlingsprogram - programplaner - för den närmaste femårsperioden.

Även jag anser att en samordnad långsiktsplanering bör bedrivas kontinuerligt inom det ekonomiska försvaret i syfte att åstadkomma en erforderlig samordning med totalförsvarets planeringsverksamhet. Jag delar ÖEF:s uppfattning att det under försöken tillämpade planeringssystemet lill sin allmänna uppbyggnad är lämpligt att använda även fortsättningsvis. I likhel med ÖEF anserjag att en planeringsomgång skall omfatta dels perspektivstudier i två faser dels programplanering. Tidshorisonten för perspektivstudiernas fas 1 bör inte fixeras för hårt utan kunna variera med det område som studeras. Det får senare övervägas i vilken utsträckning perspeklivstudierna skall inriktas på atl fullständigt belysa varje problemområde eller inriktas på problem som i utgångsläget betraktas som otillräckligt utredda. Planeringsinsatserna bör i enlighet med vad ÖEF framhåller koncentreras till perspektivstudiernas fas 2 och programplaneringen. Perspektivstudiernas fas 2 bör liksom hittills avse en period pä fem är och inom givna ekonomiska ramar syfta till att närmare utforma ett antal alternativ. Syftet med långsiktsplaneringen bör vara att stegvis ta fram beslutsunderlag för statsmakternas inriktning och utformning av det ekonomiska försvaret. Det bör ankomma på regeringen att i anvisningar ange den närmare inriktningen av de olika momenten i planeringsomgängen och de förutsättningar som skall ligga till grund för arbetet.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att yttra sig angående långsiktsplaneringen inom det ekonomiska försvaret.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 94

Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

Programplan för det ekonomiska försvaret

1.   Planeringsförutsättningar

ÖEF har sammanställt berörda myndigheters programplaner för perioden 1978/79-1982/83 till en programplan för det ekonomiska försvaret.

Programplaneringen har genomförts mot bakgrund av 1977 års försvarsbeslut gällande perioden 1977/78-1981/82 saml anvisningar från chefen för handelsdepartementet.

Förutsättningar av stor vikt för programplaneringen är säkerhetspolitiska utgångspunkter, totalförsvarets fortsatta utveckling, svensk samhällsutveckling samt ekonomiska planeringsförutsättningar.

När det gäller de säkerhetspolitiska utgångspunkterna har myndigheterna vid programplaneringen utgått från 1977 års försvarsbeslut.

I fråga om svensk samhällsutveckling konstaterar ÖEF bl. a. att strukturförändringarna inom svensk industri har lett till allt färre och större produktionsenheter, ett ensidigare näringsliv och mer specialinriktad produktion. Industrin har i växande grad blivit beroende av tillförseln av halvfabrikat, råvaror, komponenter och reservdelar från utländska leverantörer. Exportberoendet har ökat i takt med att grenar av industrin krävt större marknader än den som Sverige utgör. Vissa försörjningsviktiga varor och tjänster produceras av allt färre svenska företag. I vissa fall har tillverkningen helt lagts ner. Denna utveckling, som enligt tillgängliga prognoser i flera avseenden kommer att fortgå under överskådlig tid, innebär enligt ÖEF problem för försörjningsberedskapen.

Sammanfattningsvis bedömer ÖEF att utvecklingen på de flesta viktiga samhällsområden av betydelse för det ekonomiska försvaret har lett till och även fortsättningsvis kommer att leda till ökad sårbarhet för störningar i utrikeshandeln vid avspärrning och ökad sårbarhet för olika typtir av stridshandlingar i samband med krig.

2.   Beredskapsåtgärder under planeringsperioden

2.1 Livsmedel

Målet för uthålligheten är att livsmedelsproduktionen skall kunna ställas om till i huvudsak självförsörjning. Den måluppfyllelse som med nu rådande inriktning och resurser kan nås vid utgången av budgetåret 1981/82 är enligt myndigheten i huvudsak tillfredsställande.

För vissa varor planeras beredskapslagring. Detla gäller speciellt impor-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

95

terade förnödenheter. En successiv uppbyggnad och omstrukturering av nuvarande beredskapslager planeras. Detta innebär för delprogrammet Livsmedel, fodermedel m. m. en minskning av brödsäds- och sockeriag-ringen och en samtidig ökning av lagren av oljekraftfoder samt av främst importerade livsmedel och livsmedelsråvaror.

För delprogrammet Gödsel- och bekämpningsmedel planeras en fortsatt successiv omstrukturering av befintliga lager. Lagret av råfosfat utgår, lagret av kaliumgödsel reduceras och lagret av kvävegödsel och bekämpningsmedel utökas.

2.2 Beklädnad m. m.

Uthållighetsmålet på skoområdel för avspärrning och krig skall vara en ettårig avspärrningssitualion med en efterkristid på ca två är. För fredskriser gäller att uthållighetsmälet är tre månaders normal förbrukning av ändlösa syntetiska garner.

Den alltmer begränsade tillverkningskapaciteten gör atl beredskapsåtgärder i form av försök med ersättningsmaterial, ökad planläggningsverksamhet, studie- och utredningsarbete m. m. planeras i ökad utsträckning.

Beredskapslagren avses omstruktureras och kompletteras. Omsättning av buffertlager planeras som elt led i stödet till tekoindustrin för att bevara nödvändig tillverkningskapacitet.

Måluppfyllelsen vid utgången av budgetåret 1981 /82 bedöms som tillfredsställande pä skoområdel.

2.3 Energi

2.3.1 Bränslen och drivmedel m. m.

Oljelagringsprogrammet under perioden 1978-84 har inriktats mot samma uthållighetsmäl som gäller för huvuddelen av det ekonomiska försvarets övriga program.

Fredskrislagren skall motsvara ca tre månaders normal konsumtion. Uppbyggnaden av fredskrislager prioriteras.

Över oljelagringsfonden planeras en lageruppbyggnad av 9,6 milj. m råolja. 1 denna mängd ingår dels 3 milj. m råolja enligt riksdagens beslut är 1973delsytteriigare3milj. m råolja och/eller färdigprodukter som riksdagen fattade elt principbeslut om år 1975.

Målet för beredskapslagringen av fasta och flytande bränslen avses vara uppfyllt vid utgången av år 1984. Måluppfyllelsen vid utgången av budgetåret 1981/82 varierar mellan olika produkter.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 96

2.3.2 Elkraft

Målet för beredskapsverksamheten är alt trygga försörjningen av elkraft under olika kristyper så att motständsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Under perioden planeras revidering av den nuvarande planläggningen. Vidare bör enligt myndigheten bl. a. verkskydd, undanförsel och förstöring planläggas. För beredskapslagring planeras anskaffning av reserv- och reparalionsmaleriel. Enligt myndigheten bör kraftanläggningarna ges skydd i form av bevakning, civilförsvar och byggnadstekniskt skydd. En tillfredsställande måluppfyllelse anses kunna uppnås vid planeringsperiodens utgång.

Kostnaderna för beredskapsverksamheten bestrids av statens vattenfallsverk och den övriga elkraftindustrin.

2.4. Övriga varor

2.4.1 Kemiska produkter m. m.

Stora resurser beräknas behöva avsättas för alt en god beredskap för fredskriser skall kunna hållas. Områden som avses prioriteras är undersökning av möjligheter till ersältningsproduktion inom plastvaruindustrin saml planering för behov av kemiska varor för sjukvårdsmateriel.

Lageruppbyggnader för avspärrning och krig bör enligt myndigheten inriktas främst på material för tryckning, mineralolje- och mineraliska produkter, plaster, plastråvaror och lösningsmedel. Förutom uppbyggnad planeras även viss omstrukturering av lager.

Lageruppbyggnaden för fredskriser börenligt myndigheten inriktas främst på gasbensin, plaster och plastråvaror.

2.4.2 Metaller m. m.

Målet för fredskriser skall motsvara två månaders normal förbrukning av metaller direktimporterade från södra Afrika (krommalm, kobolt) samt en månads normal förbrukning av metaller där södra Afrika svarar för en stor del av väridsproduktionen (manganmalm, vanadinsyra). Fredskrislagringen planeras att genomföras fullständigt under perioden.

Lageruppbyggnaden avseende avspärrning och krig avses inriktas främst på legeringar, slipmedelsrävaror och elektrotekniska varor.

Övriga planerade beredskapsätgärder är undersökningar om möjligheterna till ersättningsproduktion samt utredning om näringslivets behov av reservdelar och komponenter.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 97

2.5 Transporter

Övergripande mål för programmet Transporter är att försörjningen genom transportreglering, transportledning, samt åtgärder för skydd och reparationer m. m. skall tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

2.5.1 Tiansportsamordning

Verksamheten avser främst transportreglering. Åtgärder som planeras under perioden är utbildning, studier och utarbetande av ett nytt system för ransonering av flytande drivmedel.

2.5.2 Järnvägstransporter

Mål för verksamheten är alt öka uthålligheten, begränsa verkan av skador på kommunikationsnätet, ge skydd ål personal och anläggningar samt anskaffa reserv- och reparalionsmalerial. Måluppfyllelsen vid periodens slut anses i huvudsak godtagbar.

2.5.3 Landsvägstransporter

Mål för verksamheten är att ta ut största möjliga effekt av landsvägstransporterna och säkerslälla deras genomförande genom transportledning. Åtgärder som planeras är revidering av planeringsanvisningar och fortsatt utbyggnad av radiokommunikationsnät för transportledning i krig. Måluppfyllelsen vid periodens slut bedöms i huvudsak vara tillfredsställande.

2.5.4 Vägar

Mål för verksamheten är att tillgodose totalförsvarets krav på väghållning. Åtgärder som planeras är studier, utredningar, utbildning, anskaffning av reservbromateriel och reservdelar samt uppbyggnad av skyddsrum, drivmedelsanläggningar och förråd. Måluppfyllelsen vid slutet av planeringsperioden är behäftad med allvariiga brisler enligt myndigheten.

2.5.5 Flyglransporter

Mål för verksamheten är alt hålla flygplatser i användbart skick under avspärrning och krig, alt tillgodose betjäning av transport- och sambandsflyg saml tillgodose tekniskt underhåll och service pä flygplanen och ulföra flyglransportledning.

Planerade beredskapsätgärder under perioden avser investeringar i mate-

7 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 98

riel, reservdelar och utrustning för att förbättra det tekniska underhållet av transportflygplan.

Måluppfyllelsen vid utgången av planeringsperioden anses behäftad med vissa brister.

2.5.6 Sjötransporter

Målet är att verksamheten snabbt skall kunna ställas om till beredskaps-och krigsförhållanden. Sjötransporter skall kunna tillgodoses och farleder skall kunna anordnas och upprätthällas. Beredskapsätgärder som planeras under perioden inbegriper studier saml anskaffning av materiel, huvudsakligen bojar och sjökort.

Måluppfyllelsen vid periodens utgång anses i huvudsak tillfredsställande.

2.6 Tjänster

2.6.1 Arbetskraft

Målet är att tillgodose behovel av civil arbetskraft för verksamhet som är a v betydelse för totalförsvaret. Planerade beredskapsätgärder är studier, planläggning samt utbildning av vapenfria tjänslepliktiga och personal i frivilliga försvarsorganisationer. För att de beredskapsåtgärder som planeras skall bli meningsfulla krävs enligt myndigheten en uppräkning av driftkostnaderna bl. a. för utbildning av vapenfria Ijänsleplikliga. Förutsatt alt de ovan nämnda medlen ställs lill förfogande bedöms måluppfyllelsen vara tillfredsställande.

2.6.2 Penningmedel och betalningsförmedling

Mål för verksamheten är att skapa förutsättningar för alt trygga penningmedelförsörjningen och betalningsförmedlingen under beredskap och krig. Beredskapsåtgärderna är främsl administrativa, av planläggande karaktär. Måluppfyllelsen vid periodens utgång bedöms som tillfredsställande.

2.6.3 Postal kommunikation

Verksamhetens syfte är att i kris- och krigssituationer tillgodose totalförsvarets behov av postala ijänster. Verksamheten skall bedrivas efter samma grunder som i fred.

Planerade beredskapsätgärder inbegriper främst administrativa ålgärder av planläggande karaktär. Planläggningen inriktas bl. a. på planering för att säkerslälla dataverksamhet i krig. Övriga beredskapsåtgärder omfattar bl. a. revidering av reglementen och anvisningar för krigsadministration samt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 99

utbildning av fältpostpersonal och inom driftvärn och civilförsvar. Måluppfyllelsen bedöms vid periodens utgång vara tillfredsställannde.

2.6.4 Ledning och samordning

Delprogrammet Ledning och samordning omfattar fyra av ÖEF:s interna delprogram, nämligen,

-   Information och utbildning

-   Ledning och samordning av långsiktsplanering

-   Informationsbehandling

-   Ledning och administration

Verksamhetens mål är att understödja och tillgodose krav från verksamheten inom övriga program inom det ekonomiska försvaret.

De beredskapsätgärder som planeras utgörs av studier, utredningar, planering, planläggning, administration och serviceverksamhet.

2.7 Övrig verksamhet

Vissa myndigheter med uppgifter inom det ekonomiska försvaret har enligt programplaneanvisningarna medverkat i planeringsarbetet efter direkt överenskommelse med ÖEF.

Dessa myndigheter är försäkringsinspektionen, lanlbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens pris- och kartellnämnd, statens krigsskadenämnd och statens krigsförsäkringsnämnd.

Särskilda programplaner för dessa myndigheters beredskapsverksamhet har inte upprättats. Verksamheten omfattar uppgifter inom programmen Livsmedel och Tjänster.

ÖEF har sammanställt dessa myndigheters inriktning av och resursbehov för beredskapsverksamheten under programplaneperioden i bilaga till Programplan för ekonomiskt försvar.

De föreslagna åtgärderna omfattar studier, planering, planläggning och utbildning. Det sammanlagda medelsbehovet under programplaneperioden beräknas av myndigheterna till ca 5,6 milj. kr.

3. Medelsbehov och finansiering

3.1 Investeringar

3.1.1 Statsbudgeten

Beräkningarna för invesleringar i varor, materiel, anläggningar samt län till försörjningsviktig produktion skulle enligt anvisningarna utgå från ett belopp på 483 milj. kr. för perioden 1978/79-1981/82.

ÖEF föreslår en prisuppräkning till prisläge juli 1977 med 60,1 milj.kr. samt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 100

återtagning av de i regleringsbrev för budgetåret 1977/78 återkallade medlen pä 20 milj. kr. vilkel ger en investeringsram på 563,1 milj. kr.

Härtill kommer 14 milj. kr. avseende gjorda åtaganden om olika former av stöd inom programmet Beklädnad under periodens första två år samt 8,7 milj. kr. för invesleringar inom programmel Flygtransporter budgetåret 1982/83. Tolalt uppgår således enligt ÖEF anvisade investeringar över statsbudgeten lill 585,9 milj. kr. under planeringsperioden.

3.1.2 Oljelagringsfonden

För perioden 1978/79-1982/83 skulle enligt anvisningarna investeringar som finansieras över oljelagringsfonden planeras inom en ram av 3 200 milj. kr. i prisläge 1976. I prisläge juli 1977 motsvaras detta enligt ÖEF av 3 624 milj. kr. De invesleringar som finansieras över oljelagringsfonden .avser uppbyggnad av anläggningar och varulager för i försia hand fredskriser på pelroleumområdel.

3.1.3 Sammanställning

Investeringsmedlen fördelas på program enligt tabell.

Fördelning på program av prisuppräknade investeringsmedel (milj. kr.) 1978/79-1982/ 83

Program/delprogram Stats-        Oljelag-     Totalt

budgeten   rings-fonden

1.	Livsmedel	128,2		128,2
1.1	Livsmedel, fodermedel m. m.	(92,8)		(92,8)
1.2	Gödsel- och bekämpningsmedel	(35,4)		(35,4)
2.	Beklädnad m. m.	15,0	5,0	20,0
3.	Energi
3.1	Bränslen och drivmedel	73,9	3 245,8	3 319,7
4.	Övriga varor
4.1	Kemiska produkter m. m.	100,6	371,4	472,0
4.2	Metaller m. m.	135,7		135,7
5.	Transporter
5.1	Järnvägstransporter	19,2		19,2
5.2	Landsvägstransporter	0,8		0,8
5.3	Vägar	58,4		58,4
5.4	Flygtransporter	52,7		527
5.5	Sjötransporter Sui	1,5		1,5
		mma   586,0	3 622,2	4 208,2

I planeringen har myndigheterna förutsatt att erforderiig priskompensation kommer att utgå under planeringsperioden, varför ingen reserv för föivän-tade prisförändringar har inplanerats.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 101

3.2 Driftkostnader

Myndigheternas beräknade driftkostnader för planeringsverksamhet, administration m. m. samt driftkostnader för beredskapslagring och fredskrislagring framgår av nedanstående sammanslällning. Av de totala driftkostnaderna på 2 497 milj. kr. avses 2,3 milj. kr. rekvireras från oljelagringsfonden. I de redovisade driftkostnaderna ingär följdkostnader till de under perioden gjorda investeringarna.

Driftkostnader 1978/79-1982/83 (milj. kr.)
Program/delprogram		Driftkostn	i.Följd-	Totala
		över stats-	• kostn.	driftkostn.
		budgeten	till in-
		inkl. Olf	vesteringar
1.      Livsmedel		310,4	69,9	380,3
2.      Beklädnad m. m.		246,5	1,9	248,4
3.      Energi
3.1    Bränslen och drivmedel m. m.		496,5	455,3	951,8
4.     Övriga varor
4.1    Kemiska produkter m. m.		197,9	150,7	348,6
4.2    Metaller m. m.		144,0	31,6	175,6
5.      Transporter
5.1    Transportsamordning		5,4		5,4
5.2   Järnvägstransporter		39,3		39,3
5.3    Landsvägstransporter		2,2	0,2	2,4
5.4    Vägar		22,8	1,0	23,8
5.5    Flygtransporter			6,2	6,2
5.6    Sjötransporter		3,2	0,3	3,5
6.      Tjänster
6.1    Arbetskraft		277,0		277,0
6.4    Ledning och samordning	Summa	34,5		34,5
		1 779,7	717,1	2 496,8
Därav från Olf (program 3.1)				2,3

3.3 Behov av betalningsmedel

Av myndigheterna beräknat behov av betalningsmedel vad avser statsbudgeten, inkl. oljelagringsfonden, framgår av nedanstående tabell.

Behov av betalningsmedel (milj. kr.)

Summa 1978/79-1982/83

Investeringar för avspärrning och krig Investeringar i fredskrislager Driftkostnader

Summa Därav från Olf

1 644,8

2 563,4

2 496,8

6 705,0

3 624,5

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 102

3.4 Totala kostnader för ekonomiskt försvar

Enligt anvisningarna för programplaneringen skulle programplaneringen omfatta all verksamhet inom det ekonomiska försvaret oavsett finansiering.s-form. Detla innebar att förutom kostnader, som finansieras över statsbudgeten och oljelagringsfonden, även kostnader pä affärsverkens budgetar liksom näringslivets kostnader skulle beaktas.

PrograiTivisa ungefärliga totala kostnader 1978/79-1982/83 (milj. kr.)

	Program	Statsbud-	Affärs-	Närings-	Summa
		geten	verk	liv
		inkl. Olf
1.	Livsmedel	508,5	_	3,0	511,5
2.	Beklädnad m. m.	268,4	-	-	268,4
3.	Energi	4 271,5	153,2	262,1	4 686,8
4.	Övriga varor	1 131,9	-	-	1 131,9
5.	Transporter	213,2	22,3	7,4	242,9
6.	Tiänster Summa	311,5	54,1	34,1	399,7
		6 705,0	229,6	306,6	7 241,2

3.5 Kostnader för ytterligare ålgärder

De ekonomiska resurserna enligt anvisad ram har av myndigheterna mom vissa program bedömls som otillräckliga för att man skall kunna lillgodose de uppgifter och mål som har framlagts i 1977 års försvarsbeslut. Därför föreslås i programplanen att ytterligare ett antal åtgärder vidtas.

Inom livsmedelsområdet yrkas ökade resurser för omstrukturering av beredskapslagret av bekämpningsmedel.

Inom området beklädnad föresläs en begränsad lagring av textilkenika-

lier.

Inom energiprogrammet äskas ytteriigare medel för bl. a.

- anskaffning av koks saml iordningställande av lagerplatser för kokslagringen

- verktyg och annan utrustning för att möjliggöra snabbare omställning lill gengasdrift

- uppfyllnad av byggda cisterner för iransformatorolja

- vidmakthållande av informations- och sparkampanjberedskapen för fredskriser pä energiområdet.

Inom delprogrammet kemiskaprodukter krävs enligt myndigheten fr. o. m. budgetåret 1982/83 investeringar i lager samt en förrådsanläggning för gasbensin för att under budgetåret 1986/87 nå full måluppfyllelse beträffande beredskapslagringen för avspärrnings- och krigssituationer.

Inom området m e t a 11 e r   m. m . föresläs lagerinvesteringar fr. o. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 103

budgelårel 1982/83 såväl för fredskriser som för avspärrnings- och krigssituationer för att uppnå full måluppfyllelse budgetåret 1986/87.

Inom transportprogrammet begärs ökade medel för utbildning, anskaffning av bromateriel, reservdelar och annan materiel samt investeringar i skyddsrum och drivmedelsanläggningar.

För medverkan i del långsiktiga studie- och planeringsarbetet samt förbättring av utrednings-, planläggnings och samordningskapaciteten fordras enligt myndigheterna en förstärkning av de personella resurserna i form av nya Ijänster och ökat konsultnyttjande.

I programplanen föreslås alt 12 nya tjänster inrättas vid berörda myndigheter under perioden.

De beräknade kostnaderna över statsbudgeten för dessa ytteriigare ålgärder framgår av följande tabell.

Kostnader för ytteriigare ålgärder (milj. kr.)

Program/delprogram	Inves-	Drift-	Summa
	teringar	kostn.
Livsmedel	6,0	1,5	7,5
Beklädnad m. m.	2,0	1,1	3,1
Bränslen och drivmedel m. m.	81,4	5,6	87,0
Kemiska produkter mm.	112,0	14,4	126,4
Metaller m. m.	31,0	2,0	33,0
Transportsamordning	-	0,9	0,9
Järnvägstransporter	19,5	30,2	49,7
Landsvägstransporter	-	-	-
Vägar	14,6	5,0	19,6
Flygtransporter	1,8	-	1,8
Sjötransporter	-	0,5	0,5
Arbetskraft	-	1,0	1,0
Ledning och samordning	-	1,8	1,8
Summa	268,3	64,0	332,3
Därav från oljelagringsfonden	37,0		37,0

4 Föredraganden

4.1 Grunder

Det ekonomiska försvarel bygger i alll väsentligt på de resurser som samhället har i fredstid. Planläggningen och övriga beredskapsätgärder i fred inriktas pä atl göra det möjligt atl vid krig, avspärrning eller annan kris tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för landets försörjning och försvar. Det ekonomiska försvaret innefattar alla de personella och materiella resurser samt all den verksamhet i övrigl som behövs för att uppnå en tillfredsställande försörjningsberedskap. Sålunda ingår beredskapsätgärder som bl. a. berör råvaruproduktion, industriell förädling, handel, försörjning med energi och arbetskraft, transportverksamhet, väghållning, posl- och bankväsende m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet '04

Beredskapsplaneringen bygger pä principen att den som ansvarar för en viss för det ekonomiska försvaret betydelsefull verksamhet i fred också skall ha ansvar för denna verksamhel i krig och kris. Härigenom möjliggörs en smidig övergäng frän freds- lill krigssamhälle. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) svarar för den samordning som behövs samt för sådana åtgärder som inte naturligen faller inom annan myndighets ansvaisom-råde.

Riksdagen har med 1977års försvarsbeslut beslutat (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) att följande allmänna mål skall läggas lill grund för det ekonomiska försvarels fortsatta utveckling.

Det ekonomiska försvarel skall, med en efter förhållandena anpassad försörjningsstandard, irygga försörjningen för det svenska samhället om vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser.

Tillgången pä oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Det ekonomiska försvarets resurser skall kunna sättas in på det sätt som i varje enskilt läge bedöms ge den bästa effekten, när det gäller att mildra påfrestningarnas konsekvenser för landet. Resurserna skall härvid föidelas med beaktande av atl befolkningens, de olika samhällsfunktionernas och totalförsvarsmyndigheternas behov av resurser kan förändras efter hand som ett kris- eller krigsläge utvecklas.

4.2 Uthållighet

Riksdagen har i försvarsbeslutet även beslutat om mål fördel ekonomiska försvarets uthållighet för dels fredskriser, dels avspärrning och krig.

Mål för uthållighet iörfredskriser har fastställls för programmen Beklädnad m. m.. Energi och Övriga varor.

Programmet Beklädnad m. m. skall i fråga om ändlösa syntetgarner ha en uthållighet för fredskriser motsvarande 3 månaders normal förbrukning. Målet kommer atl vara uppnått vid utgången av budgetåret 1978/79. (prop. 1975/76:152 s. 41, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

Programmet Energi, delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m. skall ha en uthållighet som motsvarar 90 dagars normalkonsumlion av olja. Målet skall vara uppnått vid utgången av är 1979 (prop.l976/77:74s. 168,FöU 1976/ 77:13, rskr 1976/77:311).

Programmet Övriga varor, delprogrammet Kemiska produkter m. m. skall i fråga om råvaror för petrokemiska produkter ha en uthållighet som motsvarar tre månaders normal förbrukning. Målet kommer att vara uppnått vid utgången av budgetåret 1980/81 (prop. 1975/76:152 s. 41, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

Inom programmet Övriga varor, delprogrammet Metaller m. m. skall en utbyggnad ske av ett beredskapslager för främst fredskriser. Lagret bör

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

105

omfatta ca tvä månaders normal förbrukning av de metaller som importeras direkt från södra Afrika (krommalm, kobolt) och ca en månads normal förbrukning av de metaller som vi importerar från andra delar av väriden men där södra Afrika svarar för en stor del av väridsproduktionen (manganmalm, vanadisyra) (prop. 1976/77:74 s. 204, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311).

Målel för uthålligheten för avspärrning och krig innebär atl huvuddelen av det ekonomiska försvarel vid utgången av budgetåret 1981/82 skall kunna klara de påfrestningar på vår försörjning som en cirka ettårig avspärrnings-eller krigssituation kan medföra. I planeringsarbetet inom det ekonomiska försvaret skall dock inte möjligheterna av avspärrnings- och krigssituationer av annan längd uteslutas.

De beredskapsätgärder som del ekonomiska försvaret vidtar mot påfrestningar av relativt kort varaktighet skall därför även syfta till att möjliggöra och underiätta belydande omställningar av samhällets försörjning på sikl för alt klara försörjningen under fleråriga kriser och krigssituationer. I avvaktan på att de studier som ÖEF bedriver rörande behovet av beredskapsåtgärder för efterkris- och efterkrigstid slutförs skall beredskapsåtgärder härför endast vidtagas i form av planering och åtgärder av administrativ natur.

Riksdagen har beslulat (prop. 1976/77:85, FöU 1976/7711, rskr 1976/ 77:238 samt prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81) all programmet Beklädnad skall kunna klara de påfrestningar som en cirka ettårig avspärrningssitualion följd av en efterkristid av ungefär den längd som har studerats i försöken med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret kan medföra. Delta mål kan redan nu innehållas.

Det rådande statsfinansiella läget har medfört alt endast en begränsad del av det ekonomiska försvarets resursbehov för budgetåret 1978/79 kan lillgodoses. Med hänsyn dels härtill, dels till de resursinskränkningar som anmäldes i kompletteringspropositionen (prop. 1976/77:150, bil. 2, sid. 8) bedömer jag att målen för uthålligheten för avspärrning och krig för huvuddelen av programmen kan uppnås ca ett år senare än tidigare beräknats dvs. vid utgången av budgetåret 1982/83.

4.3 Programvis inriktning

4.3.1 Programmet Livsmedel

Programmet omfattar frågor rörande försörjning med livsmedel, fodermedel, utsäde, fetträvaror samt handelsgödsel- och bekämpningsmedel. Programmyndighel är statens jordbruksnämnd.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag anföra följande.

I försvarsbeslutet angavs följande inriktning för programmet Livsmedel.

Försörjningen med livsmedel m. m. skall bidra till att det ekonomiska försvarets allmänna mål uppfylls. Därvid skall livsmedelsförsörjningen med

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 106

en efter förhållandena anpassad standard tryggas om värt land utsätts för fredskriser, avspärrningssilualioner, påtryckningar eller angrepp.

Livsmedelsförsörjningens mål är alt för aktuella varuområden tillgodose

- del nödvändiga behovet av varor som erfordras för folkförsörjningen

- försvarsmaktens och andra lotalförsvarsmyndigheters behov av vissa färdigvaror och råvaror m. m.

Jag anser atl den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

Den under 1977/78 inledda omstruktureringen av beredskapslagret innebärande en utökning av importerade livsmedel, fodermedel, kvävegöd.sel-medel och bekämpningsmedel samt en minskning av bl. a. spannmål och socker har i programplanen planerats fortsätta.

Som särskilt yrkande utöver anvisad planeringsram framförs omstrukturering av beredskapslagret av bekämpningsmedel, saml utökade planeringsresurser budgetåret 1978/79.

Jag anser att en nedskärning av brödsädslagren för avspärrning och krig kan ske även under budgetåret 1978/79 i enlighet med programplanen. Ändrade förutsättningar för ett mer långsiktigt beslut kan uppstå när resultat föreligger av nu pågående studier av en efterkris(krigs)lid.

1 övrigl finner jag all förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser att den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i den för programplaneringen anvisade ramen.

4.3.2 Programmet Beklädnad tn. m.

Programmet omfattar frågor rörande försörjning med beklädnads- samt övriga textil-, läder- och skinnvaror. ÖEF är programmyndighet.

1 försvarsbeslutet angavs följande inriktning för programmet Beklädnad m. m.

Försörjningen med beklädnad m, m. skall främst genom handels- och produktionsplanläggning, ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror, tryggas för totalförsvarsmyndigheterna och befolkningen ien sådan omfattning att motständsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas om Sverige på grund av krig eller avspärrning helt eller delvis blir hänvisat till egna försörjningsresurser. Kriser i fredstid kan leda lill att importen av väsentliga produkter hell eller delvis upphör. Lagring av spånadsämnen och garner skall medverka till att konsekvenserna för produktion, sysselsättning m. m. vid fredskriser mildras.

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

När det gäller vilka beredskapsåtgärder som skall vidtas under perioden vill jag hänvisa till de överväganden och förslag som lämnats riksdagen i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

107

propositionerna om ålgärder för försörjningsberedskapen på sko- och tekoområdena (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:232 samt prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). ÖEF bör i programplaneanvisningarna för perioden 1979/80-1983/84 ges uppdrag att inarbeta de av riksdagen beslutade beredskapsätgärderna i sin programplan.

4.3.3 Programmet Energi

Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande bränslen och drivmedel utom gasbensin. ÖEF är programmyndighet.

I ÖEF:s programplan föreslås för planeringsperioden följande inriktning för delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

Försörjningen med bränslen och drivmedel m. m. skall främsl genom förberedelser för förbrukningsreglering, aktivering av inhemsk ersättningsproduktion samt beredskapslagring av importvaror tryggas för totalförsvars-funktionerna och befolkningen i sådan omfatlning alt motständsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Jag biträder ÖEF:s förslag lill inriktning av delprogrammet.

I programplanen har bl. a. inplanerais den uppbyggnad av fredskrislager och beredskapslager för avspärrning och krig som ingär i det oljelagringspro-gram som riksdagen i försvarsbeslutet 1977 har fastställt.

Sotn särskilda yrkanden utöver anvisade planeringsramar framförs bl. a. anskaffning och lagring av koks, verktyg för produktion av gengasverk, anskaffning av transformatorolja.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser att den fortsatta planeringen bör inriktas mol de åtgärder som inryms i de för programplaneringen anvisade ramarna.

Delprogrammet Elkraft

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med elektrisk energi. Statens vattenfallsverk är programmyndighet.

Efter samråd med statsrådet Johansson vill jag anföra följande.

I försvarsbeslutet angavs följande inriktning för delprogrammet Elkraft.

Försörjningen med elektrisk energi skall under såväl fredskris som avspärrning, krig och eflerkris(krigs)tid tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

För att trygga angiven försörjning skall elkraftindustrin under ledning och samordning av statens vattenfallsverk

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 109

att mildra konsekvenserna på sysselsättningen och produktionen m. m. vid imporlstörningar.

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

I programplanen har i enlighet med försvarsbeslutet bl. a. inplanerats fortsatt uppbyggnad av fredskrislager av petrokemiska produkter saml utökad beredskapslagring för avspärrning och krig.

Som särskilda yrkanden utöver anvisade planeringsramar framförs bl. a. utökad beredskapslagring att inledas budgetåret 1982/83 samt en lagrings-anläggning för gasbensin.

Jag finner alt förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser atl den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i de för programplaneringen anvisade ramarna.

Delprogrammet Metaller m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med malmer, järn, stål och andra metaller samt verksladsprodukter utom sjukvårdsmateriel. ÖEF är programmyndighet.

I försvarsbeslutet angavs följande inriktning för delprogrammet Metaller m. m.

Försörjningen med malmer, metaller och verkstadsprodukter skall frimst genom handels- och produktionsplanläggning m. m., ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för lotalförsvarsrnyn-digheterna och befolkningen i en sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Planeringen inriktas främsl mot att säkerställa en omställning av samhället till en krishushållning. Beredskapslagringen inriktas på atl säkersitälla behoven under en omställningsperiod och på försörjningen under en längre krisperiod med råvaror, komponenter m. m. som inte i tillräcklig omfattning finns att tillgå inom landet.

Jag anser alt den angivna inriklningen alltjämt skall gälla.

I programplanen har i enlighet med försvarsbeslutet bl. a. inplanerats fortsatt uppbyggnad av fredskrislager av vissa metaller samt utökad beredskapslagring för avspärrning och krig.

Som särskilt yrkande utöver anvisad planeringsram framförs behov av utökad lagring att inledas budgelårel 1982/83.

Jag finner att förslagen i programplanerna ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser alt den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i de för programplaneringen anvisade ramarna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 108

-   ombesörja beredskapsplanering av rikets elkraftförsörjning syftande till att
säkerställa dels erforderiig produktion, överföring och distribution av
elkraft, dels en väl avvägd reparationsberedskap,

- ombesörja beredskapsplanering för elkraftmyndigheternas verksamhet under fredskriser, beredskapstillstånd och krig,

- förbereda försörjningsreglerande (konsumtionsbegränsande) åtgärder inom elkraftens område,

- ombesörja planering av undanförsel av sådan försörjningsviktig utrustning och materiel som kan bedömas primärt bli hotad vid krig,

-   ombesörja planering av förstöring av för en angripare betydelsefulla
elkrafianläggningar eller annan egendom inom ansvarsområdet, som ej
ankommer på överbefälhavaren att planlägga för.

Statens vattenfallsverk skall lämna myndigheter och kraftföreiag erforderliga anvisningar i ovan nämnda avseenden.

Vidare skall verkel medverka till att kraftanläggningarna ges ett mot betydelsen väl avvägt skydd i form av bevakning, civilförsvar och byggnadstekniska skyddsåtgärder.

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

I programplanen har i enlighet med försvarsbeslutet inplanerats revidering av viss planläggning, materielanskaffning samt skyddsåtgärder.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser att den fortsatta planeringen bör inriktas mot de föreslagna åtgärderna.

4.3.4 Programmet Övriga försörjningsviktiga varor

Programmet indelas i två delprogram. Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m.

Delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med andra mineraler än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska produkter, gasbensin, gummi- och plastvaror samt övriga kemiska produkter dock ej läkemedel. ÖEF är programmyndighet.

I försvarsbeslutet angavs följande inriktning för delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Varuförsörjningen skall främst genom handels- och produktionsplanläggning m. m., ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i en sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Försörjningsberedskapsätgärder mot kriser i fredstid som kan leda lill alt importen av väsentliga produkter helt eller delvis upphör skall medverka till

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet HO

4.3.5 Programmet Transporter

Programmet Transporter omfattar frågor rörande försörjning med transporter samt konsumtionsbegränsning av flytande drivmedel. Programmet indelas i delprogrammen Transportsamordning, Järnvägstransporter, Landsvägstransporter, Vägar, Flygtransporter och Sjötransporter. Programansvariga myndigheter är iransportnämnden, statens järnvägar, statens vägverk, luftfartsverket och sjöfartsverket.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet vill jag anföra följande.

1 försvarsbeslutet angiven Inriktning för programmet innebär att försörjningen med transporter skall kunna tryggas för totalförsvarsfunklionerna och befolkningen i sådan omfattning alt motständsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Jag anser alt den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

Delprogrammet Transportsamordning

Delprogrammel Transportsamordning, för vilkel Iransportnämnden är programmyndighel, omfattar frågor rörande förberedelser för samordning och prioritering av transportresurser främst genom iransportreglering. Nämnden skall också genomföra av regeringen beslutad drivmedelsransonering och verka för att landets civila transportresurser utnyttjas så att totalförsvarets behov tillgodoses. Transportnämnden skall även planlägga hur den civila trafiken kan inskränkas genom andra åtgärder än ransonering.

De beredskapsåtgärder som i enlighet med försvarsbeslutet inplanerats är av löpande studie- och planeringskaraktär, bl. a. fortsatt utveckling av ransoneringssystem för fiytande drivmedel och utbildning pä central, regional och lokal nivå avseende ransoneringssyslemet.

Som särskilda yrkanden framförs utökade planeringsresurser.

Jag finner atl förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser atl den fortsaita planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i den för programplaneringen anvisade ramen.

Delprogrammet Järnvägstransporter

SJ är programmyndighet för delprogrammel Järnvägstransporter. De beredskapsätgärder som i enlighet med försvarsbeslutet inplanerats syltar till att öka uthålligheten och begränsa verkan av skador på kommunikationsnätet.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser alt den fortsaita planeringen bör

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet Hl

inriktas mot de föreslagna åtgärderna.

SJ yrkar ca 50 milj. kr. i ersättning med statsmedel för vissa ytteriigare beredskapsåtgärder som anses angelägna, bl. a. utbildning av driftvärn och vapenfria tjänstepliktiga. Mot bakgrund av vad chefen för kommunikationsdepartementet lidigare denna dag har anfört beträffande dessa frågor finner jag inle skäl alt förorda den av SJ begärda ersätlningen.

Delprogrammet Landsvägstransporter

Delprogrammet Landsvägstransporter, för vilket transportnämnden är programmyndighet, omfattar frågor rörande förberedelser för iransportle-dande åtgärder av landsvägstransporter. Transportnämnden skall vid krig eller annars när regeringen förordnar del verka för alt de landsvägstransporter som är nödvändiga för totalförsvaret genomförs.

De i programplanen i enlighet med försvarsbeslutet inplanerade beredskapsåtgärderna är av i huvudsak löpande studie- och planeringskaraktär samt anskaffning av viss kommunikationsradiomateriel föratt kunna uppnå en effektiv transportledning i kris- och krigssituationer.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser all den fortsatta planeringen bör inriktas mot de föreslagna åigärderna.

Delprogrammet Vägar

Statens vägverk är programmyndighet för delprogrammet Vägar. De i programplanen i enlighet med försvarsbeslutet föreslagna åtgärderna syftar till att lillgodose totalförsvarets behov av väghållningsätgärder. Förutom åtgärder av studie-, utrednings- och planeringskaraktär föreslås anskaffning av reservbromateriel, reservdelar till vägmaskiner, byggande av skyddsrum och drivmedelsanläggningar samt utbildning av personal. Behovet av reservbromateriel och reservdelar har utretts.

Som särskilda yrkanden utöver anvisade planeringsram framförs utökad anskaffning av bromateriel och reservdelaratt inledas budgetåret 1982/83, utökad driftvärnsutbildning och utökade planeringsresurser.

Jag finner atl förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser att den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i de för programplaneringen anvisade ramarna. Jag förordar en utökning av driftvärnsutbildningen.

Delprogrammet Flygtransporter

Delprogrammet Flygtransporter omfattar beredskapsplanläggning m. m. för försörjning med flygtransporter. Luftfartsverket är programmyndighet för delprogrammet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 112

Uthålligheten och underhållssäkerheten avseende flyglransporter är för närvarande lägre än inom del ekonomiska försvarets övriga program. Tyngdpunkten i programplanen har därför i enlighel med försvarsbeslutel lagts vid åtgärder att öka uthålligheten och underhållssäkerheten mom flygtransportsektorn. Dessa åtgärder avser bl.a. fortsalt anskaffning av flygplantypbunden ramptjänstmateriel och reservdelar m. m. förde aktuella flygplantyperna.

Som särskill yrkande utöver för budgetåret 1982/83 anvisad ram framförs utökade resurser för materielanskaffning.

Jag finner alt förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser att den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i den för programplaneringen anvisade ramen.

Delprogrammet Sjötransporter

Delprogrammet S/öz/rms/Jw/w omfattar beredskapsplanläggning m. m. för sjötransporter. Sjöfartsverket är programmyndighet.

I programplanen har i enlighet med försvarsbeslutet inplanerats bl. a. allmänna studier och planeringsåtgärder och planering för att under beredskap och krig underhålla farleder och upprätthålla driften vid verkets anläggningar samt viss materielanskaffning.

Som särskilt yrkande utöver anvisad planeringsram framförs krav på resurser för ulbildning av krigslotsar och driftvärn.

Jag finner alt förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser all den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i den för programplaneringen anvisade ramen.

4.3.6 Programmet Tjänster

Programmel är indelat i delprogrammen Arbetskraft, Penningmedel och betalningsförmedling, Poslal kommunikation samt Ledning och samordning.

Delprogrammet Arbetskraft

Delprogrammet omfattar frågor rörande totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är programmyndighel.

Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vill jag anföra följande.

I försvarsbeslutet angavs följande Inriktning för verksamheten inom delprogrammet.

Behovet av civil arbetskraft för verksamhet som är av betydelse för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

113

totalförsvaret skall tillgodoses i sådan omfattning att motständsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas. Erforderlig planläggning skall göras härför.

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

1 programplanen föreslås åtgärder för alt komma lill rätta med eftersläpningar avseende såväl den översiktliga planeringen och personalplanläggningen som utbildningen av vapenfria ijänsleplikliga och av personal inom frivilligorganisalionerna. Som särskilt yrkande utöver anvisad planeringsram framförs krav på utökade planeringsresurser.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och förordar att antalet utbildningsdagar för vapenfria tjänstepliktiga ökas till 500 000. Jag förordar även en förstärkning av AMS planeringsresurser för totalförsvarsändamål.

Delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling

Riksbanken är programmyndighet för delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling.

I försvarsbeslutet angavs att verksamheten inom delprogrammet skall syfta till att trygga penningmedelsförsörjningen och betalningsförmedling i kris- och krigssituationer. Jag anser alt den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

I programplanen har i enlighet med försvarsbeslutet inplanerats beredskapsåtgärder av främsl planläggande karaktär.

Jag finner att de planerade åtgärderna ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Delprogrammet Postal kommunikation

Postverket är programmyndighel för delprogrammet Postal kommunikation.

I försvarsbeslutel angavs att verksamheten inom delprogrammet skall syfta till att tillgodose totalförsvarels behov av postala Ijänster i kris- och krigssituationer. Jag anser att den angivna inriklningen alltjämt skall gälla.

I programplanen har i enlighet med försvarsbeslutet inplanerats beredskapsätgärder av främst planläggande karaktär. Planeringen avser bl. a. krigsorganisationen, dataverksamhelen i krig samt fältpostens organisation och verksamhet.

Jag härefter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet funnit att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser att den fortsatta planeringen bör inriktas mol de planerade åigärderna.

8 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 114

Delprogrammet Ledning och samordning

Delprogrammel Ledning och samordning omfattar fyra av ÖEF:s interna delprogram nämligen

- information och utbildning

- ledning och samordning av långsiktsplanering

- informationsbehandling samt

- ledning och administration.

ÖEF är programmyndighet för delprogrammet. De i enlighet med försvarsbeslutel inplanerade ålgärdema utgörs av studier, planering, planläggning samt administration och serviceverksamhet.

Som särskilt yrkande utöver anvisad planeringsram framförs bl. a. krav på utökade personella resurser.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten och jag anser att den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i den för programplaneringen anvisade ramen.

4.4 Övrig verksamhet

Vissa myndigheter med uppgifter inom det ekonomiska försvarel har enligt programplaneanvisningarna medverkat i planeringsarbetet efter direkt överenskommelse med ÖEF.

Dessa myndigheterär försäkringsinspektionen, lanlbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens pris- och kartellnämnd, statens krigsskadenämnd och statens krigsförsäkringsnämnd.

Särskilda programplaner för dessa myndigheters beredskapsverksamhel har inte upprättats. Verksamheten omfattar uppgifter inom programmen Livsmedel och Tjänster.

ÖEF har sammanställt dessa myndigheters inriktning av och resursbehov för beredskapsverksamheten under programplaneperioden i bilaga till Programplan för ekonomiskt försvar.

De planerade åigärderna omfattar studier, planering, planläggning och utbildning. Det sammanlagda medelsbehovet under programplaneperioden beräknas av myndigheterna till ca 5,6 milj. kr.

Jag har efter samråd med cheferna för ekonomi- och jordbruksdepartementen funnit atl förslagen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

4.5 Kostnader 1978/79-1982/83

1 försvarsbeslutet angavs att kostnaderna för det ekonomiska försvaret under perioden 1977/78-1981/82beräknades uppgå till ca 6,3 miljarder kronor i prisläge februari 1976 för den verksamhet som finansieras över

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 115

statsbudgeten och oljelagringsfonden. Det sammanlagda beloppel inkluderade vissa beredskapsätgärder inom programmet Beklädnad m. m. i huvudsak pä skoområdet, dock icke de stödåtgärder till beklädnadsindustrin som sedermera kom att föreslås riksdagen i propositionen om åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet (prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81).

Jag beräknar atl för perioden 1978/79-1982/83 kostnaderna för det ekonomiska försvaret kommeratt uppgå till ca 7,3 miljarder kr. i prisläge juli 1977 förden verksamhet som finansieras över statsbudgeten och oljelagringsfonden.

Härav utgör ca 2,2 miljarder kronor investeringar avseende fredskrislagring.

Jag vill i detta sammanhang understryka att min bedömning av resursbehoven baseras lill del pä översiktliga kostnadsberäkningar från programplanerna. Den närmare bedömningen av resursbehoven får därför enligt min uppfattning göras budgetårsvis vid prövning av förslag till anslagsframställningar. Jag vill erinra om att denna prövning till följd av regeringens bedömning av de åtgärder som föreslås, del allmänna ekonomiska läget samt de övriga bedömningsfakiorer som aktualiseras, kan komma alt avvika frän den mer översiktliga bedömning jag nu gör.

4.6 Kostnader 1978/79

För budgetåret 1978/79 beräknar jag sammanlagda kostnader över statsbudgeten och oljelagringsfonden för verksamheten inom del ekonomiska försvaret till ca 884 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 116

	1 000-lal kr.
Program	Driftbudget	Kapilalbudget
Livsmedel	65 606	14 000
Beklädnad m. m.	50 637	60100
Energi
Bränsle, drivmedel	105 410	304 600
Övriga törsöoningsvikliga varor
Kemiska produkter m. m.	44 126	104 200
Metaller m. m.	29 089	14 000
Transporter
Transportsamordning och
Landsvägslransporter	3 027
Järnvägstransporter	_    1	3 100
Vägar	9 937
Flygtransporter	10000
Sjötransporter	1087
Tjänster
Arbetskraft	56 700
Ledning och samordning	7 436
Övrig verksamhet	1 127
Summa	384 182	500 000
varav från oljelagringsfonden	2 300	401 300

' 7,9 milj. kr. från IV huvudtiteln.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling som jag har förordal.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 117

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är cenlral förvaltningsmyndighet för den ekonomiska försvarsberedskapen. ÖEF har till uppgift att samordna landets förberedelser på del ekonomiska försvarets område. 1 den mån det inte ankommer på annan myndighet skall ÖEF också ombesörja att det totala försvarets behov av förnödenheter kan tillgodoses vid krig eller under utomordentliga, av krig eller krigsfara föranledda förhållanden.

ÖEF skall även förbereda och ansvara för sädana åtgärder för att möta fredskriser som regeringen i särskild ordning föreskriver.

Ny organisation för ÖEF enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) genomförs från I juli 1978.

Under fonden för beredskapslagring och förrådsfonden för ekonomiskt försvar redovisas samlliga intäkter och koslnader som uppkommer till följd av beredskapslagring hos ÖEF. Balans mellan intäkter och kostnader på driftsiaten för vardera fonden lås genom omföringar av erforderiiga belopp från anslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. De omförda beloppen bokförs som intäkter på driftstaterna.

Följande programindelning gäller:

Program Delprogram inom ÖEF:s ansvarsområde

Livsmedel Gödsel- och bekämpningsmedel

Beklädnad m. m.

Energi Bränslen och drivmedel m. m.

Sjukvård Läkemedel och sjukvårdsmateriel

Övriga varor Kemiska produkter m. m.

Metaller m. m.
Tjänster Ledning och samordning:

-   Information och utbildning

-   Ledning och samordning av  långsiktsplane
ring

-   Informationsbehandling

-   Ledning och administration

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

1976/77 Ulgift 136 955 764

1977/78 Anslag        170 423 000 1978/79 Förslag       234180 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

Överstyrelsen Jör ekonomiskt försvar Sammanställning

Program			I 000-tal kr
	1977/78		1978/79 beräknar
	Anslag		ÖEF		Föredragande
	Drift-	Kapital-	Drift-	Kapital-	Drift-	Kapital-
	budget	budget	budget	budget	budget	budget
Livsmedel	8 178	6 100	10 233	8 300	9 576	5 000
Beklädnad m. m.	46 597	62 300	50 406	20 000	50 637	60 100
Bränsle och
drivmedel m. m.	65 717	681 375	107019	328 400	105 410	304 600
Sjukvård	6 674	25 800	14 004	82 950	10 035	25 775
Kem.prod. m. m.	34 733	88 100	47 257	124 600	44 126	104 200
Metaller m. m.	27 143	16 200	29 451	37 400	29 089	14 000
Övrigt	8 276		7 721		7 436
Summa kostn.	197318	879 875	266 091	601 650	256 309	513 675
Avgår upp-
bördsmedel	-    500		-    500		-   500
Från jordbmks-
nämnden	- 8 127	-   5 000	-10 179	-   8 300	-9 519	-   5 000
Från social-
styrelsen	- 6 467	- 23 500	-13 778	- 81 950	-9 810	- 25 775
Från olje-
lagringsfonden	-12 505	-745 700	- 2 300	-397 300	-2 300	-4Cil 300
Just. av
medelsbehovet		- 13 675		■1- 23 675		+ 19 900
Ej disponerat
belopp	704
Summa anslag	170 423	92 000	239 334	137 775	234 180	101 500

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 119

1. Livsmedel

Gödsel- och bekämpningsmedel

Delprogrammet omfattar frågor avseende handelsgödselmedel och bekämpningsmedel. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering, förelagsplanläggning och beredskapslagring. Planerings- och lagringsverksamheten bedrivs efter anvisningar från statens jordbruksnämnd.

		ÖEF Beräknar (1 000-tal kr.)
		1977/78		1978/79
		Drift-kostnad	Investering'	Drift-kostnad	Investering'
Övergripande planering Företagsplanläggning Beredskapslagring Samordning Information, utbildning Administration		21 18 8 127 9 3	6 100	24 19 10 179 9 2	8 300
	Summa	8 178	6 100	10 233	8 300

1              VIII: 2 Lagring för beredskapsändamål 5 milj. kr. (1977/78) varav från jordbruks
nämnden 5 milj. kr., 8,3 milj. kr. (1978/79) varav från jordbruksnämnden 8,3 milj.
kr.

1X:8 Förrådsanläggningar m. m. 1,1 milj. kr. (1977/78)

2              Från jordbmksnämnden 8 127 000 kr. (1977/78) 10 179 000 kr. (1978/79).

1.1 Investeringar

1.1.1 Lagring .for beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret av gödsel- och bekämpningsmedel beräknas vid ingången av budgetåret 1978/79 uppgå till 56 resp. 9 milj. kr. i 1977 års prisläge.

Befintliga lager föresläs omstruktureras. Sålunda avses lagren av chilesalpeter och kaliumgödsel minskas och lagren av kvävegödsel och bekämpningsmedel utökas.

Förbudgeiäret 1978/79 begärjordbruksnämnden ett investeringsbelopp av 8,3 milj. kr. Härav avses 2,3 milj. kr. för bekämpningsmedel, 1,5 milj.kr. för merkostnad för övergäng till lagring av färdiga bekämpningsmedel samt 4,5 milj. kr. för kvävegödselmedel.

1.2 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m. m. pä befintliga resurser samt bortfall av engångsanvisningar har beräknats till ett med 1 560 700 kr. minskal medelsbehov.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 120

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transporl-och hanteringskostnader av engångskaraktär till ett belopp av 1 060 000 kr. samt driftkoslnader till elt belopp av 465 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering av beredskapslagrel uppgår till 2 091 000 kr.

De samlade driftkostnaderna under programmel beräknas för budgetåret 1978/79 uppgå till 10 233 000 kr. vilket innebär en ökning med 2 055 000 kr. Från jordbruksnämnden beräknas 10 179 000 kr. behöva lillföras, vilket belopp nämnden upptagit i sill förslag till anslagsframställning.

2. Beklädnad m. m.

Programmet Beklädnad m. m. omfattar frågor rörande beklädnads-, övriga textil- och lädervaror. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering, förelagsplanläggning, lagring och samordning. Häri ingår prövning av ansökningar om avskrivningslån och kreditgarantier till teko-, sko- och garveriindustrier samt försörjningsberedskapslån.

ÖEF beräknar (1 000-tal kr.)

1977/78 1978/79

		Drift-	Investe-	Drift-	Investe-
		kostnad	ring'	kostnad	ring!
Övergripande planering		557		613
Företagsplanläggning		372		415
Stödverksamhet		12 500	36 000	12 500	12 000
Förluster p. g. a. kreditgai	antier	500		500
Beredskapslagring		32 110	26 300	35 748	8 000
Samordning		239		265
Information, utbildning		48		66
Administration	Summa	271		299
		46 597	62 300	50 406	20 0i30

1 V:8 Lån till teko-, sko- och garveriindustrier 15 milj. kr. (1977/78) 10 milj. kr. (1978/

79)

V:10 Försörjningsberedskapslån 11 milj. kr. (1977/78), 2 milj. kr. (1978/79) V:II Skostrukturlån 10 milj. kr. (1977/78)

VIII:3 Lagring för beredskapsändamål 25 milj. kr. (1977/78) varav från oljelagringsfonden 5 milj. kr., 7 milj. kr. (1978/79) varav från oljelagringsfonden 5 milj. kr. IX:8 Förrådsanläggningar m. m. 1,3 milj. kr. (1977/78), 1 milj. kr. (1978/79)

2.1 Investeringar

2.1.1 Lån till teko, sko- och garveriindustrier

Amorterings- och räntefria lån till investeringar lämnas av beredskapsskäl till teko-, sko- och garveriinduslrierna. Lån beviljas enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet

121

Riksdagen har beviljat en investeringsram för Lån till teko-, sko- och garveriindustrier samt inom denna ram beviljat investeringsanslag. ÖEF äger vidare bevilja länegarantier.

F. n. gäller en av riksdagen beviljad investeringsram avseende avskrivningslän om 170 milj. kr. Härav har ÖEF utnyttjat 120,3 milj. kr. Beträffande lånegarantier har riksdagen ställt en ram av 85 milj. kr. till regeringens förfogande. Härav har ÖEF utnyttjat 35,5 milj. kr.

ÖEF har vid utgången av budgetåret 1976/77 träffat eller förhandlar om avtal på sammanlagt ca 120 milj. kr. och om kreditgarantier på sammanlagt 35 milj. kr.

För att fullfölja gjorda låneutfästelser till teko- och skoindustrier i form av avskrivningslån begär ÖEF 10 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Beträffande försörjningsberedskapslån begär ÖEF 2 milj. kr. under budgetåret 1978/79 för att kunna infria gjorda åtaganden.

2.1.2 Lagring for beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret beräknas vid utgången av budgetåret 1977/78 till ca 230 milj. kr. i prisläge våren 1977. Härtill kommer ett buffertlager av uniformsväv, ett buffertiager av sjukvårdstextilier och ett fredskrislager av syntetgarn.

En fortsatt uppbyggnad föreslås ske av fredskrislagret av syntetgarner med ett belopp om ca 5 milj. kr. Beloppet bör rekvireras från oljelagringsfonden.

För all möjliggöra planlagd produktion avses en lageruppbyggnad av texlilkemikalier och texlilfärger påbörjas. Investeringsbehovet för detta ändamål uppgår till 2 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Beredskapslagret bör enligt ÖEF i viss utsträckning omstruktureras. Bl. a. bör lagret av fibrer minskas och lagret av garner ökas.

2.1.3 Förrådsanläggniiigar m. m.

För sjukvårdslexlilier erfordras enligt ÖEF ett förråd. Koslnaderna härför under budgetåret 1978/79 beräknas av ÖEF till 1 milj. kr.

2.2 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m. m. på befintliga resurser har av ÖEF beräknats till 3 164 000 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-och hanteringskostnader av engångskaraktär till ell sammanlagl belopp av 300 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering av beredskapslagret uppgår till 295 000 kr.

För att genom s. k. försörjningsberedskapsstöd medverka till att statlig och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

122

kommunal upphandling av beklädnadsvaror sker vid förelag inom landel föreslås att 10 milj. kr. beräknas även under budgetåret 1978/79.

För avtalat ränte- och amorteringsfritt avskrivningslån till Stigtex AB bör 2,5 milj. kr. anvisas.

ÖEF begär ökade medel för konsultarvoden med 50 000 kr. för framtagning av försörjningsplaner, utarbetande av underlag för inköp av beredskapsplaner samt kartläggning av teknisk textil.

För budgetåret 1977/78 anvisades 500 000 kr. för föriuster på grund av kreditgarantier. ÖEF begär att samma belopp anvisas 1978/79.

3 Energi

Bränslen och drivmedel m. m.

Delprogrammet Bränsle och drivmedel m. m. omfattar petroleumprodukter inkl. smörjmedel, fasta fossila bränslen saml inhemska bränslen. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering, (bl. a. ransonerings- och regleringsförberedelser), företagsplanläggning, beredskapslagring och samordning.

	ÖEF beräki	nar (1 000-tal kr.)
	1977/78		1978/79
	Drift	Investe-	Drift-	Investe-
	kostnad'	ring	kostnad'	ring2
Övergripande planering	731		933
Gengasverksamhet	350		350
Företagsplanläggning	433		471
Beredskapslagring	63 135	681 375	104 130	328 400
Tvängslagring	300		300
Samordning	209		225
Information, utbildning	80		86
Administration	479		524
Summa	65 717	681 375	107019	328 400

1             Därav från oljelagringsfonden 12,505 milj. kr. (1977/78), 2,3 milj. kr. (1978/79)

2             V1II:3 Lagring för beredskapsändamål 515,5 milj. kr. (1977/78) varav från oljelag
ringsfonden 515,5 milj. kr., 152,8 milj. kr. (1978/79) varav från oljelagringsfonden 129,

3             milj. kr.

IX:8 Förrådsanläggningar m. m. 165,875 milj. kr. (1977/78) varav från oljelagringsfonden 145 milj. kr., 175,6 milj. kr. (1978/79) varav frän oljelagringsfonden 171,3 milj. kr.

3.1. Investeringar

3.1.1 Lagring.för beredskapsändamål

Oljelagringsprogrammet för perioden 1970-76, som föriängls med 1 är, innebär att 1977 års lagringsmål kvarstår oförändrat under 1978. Inom ramen

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

123

för detta program slutförs uppfyllnaden av en skyddad anläggning för

gasol.

ÖEF:s lager av fasta bränslen föresläs omstruktureras så att lagren av stybbkol minskas och koks ökas.

Det statliga finansieringsbidraget för 1970-1976 års lagringsprogram är fastställt lill 80 milj. kr., vilket belopp i och med anslaget för budgetåret 1976/ 77 i sin helhet beviljats av riksdagen. Behållningen på anslaget per den 30 juni 1977 utgör 7,7 milj. kr. Detta belopp föresläs få disponeras för att täcka eftersläpande utbetalningar.

För kokslagringen krävs enligt ÖEF anskaffning av koks. För budgetåret 1978/79 föreslås att 17,7 milj. kr. anvisas för inköp av koks.

För slutlig uppfyllnad av en gasolanläggning krävs enligt ÖEF 11,3 milj. kr. Medlen bör rekvireras frän oljelagringsfonden.

För uppfyllnad av den fiygdrivmedelsanläggning (anl. IV) som beräknas bli färdig under 1978/79 erfordras enligt ÖEF 40 milj. kr. Investeringsmedlen föresläs rekvireras från oljelagringsfonden.

För uppfyllnad av cisterner för transformatorolja uppbyggda i anslutning till flygdrivmedelsanläggning IV begär ÖEF 0,8 milj. kr.

För uppfyllnad av den lagringsanläggning för eldningsoljor i Göteborg som beräknas bli färdig under 1978/79 erfordras enligt ÖEF 78 milj. kr. Investeringsmedlen bör rekvireras från oljelagringsfonden.

3.1.2 Förrådsanläggningar m. m.

Ett antal tidigare påbörjade lagringsanläggningar för gasol, flygdrivmedel och råolja är under byggnad. Medelsbehovet härför uppgår till 81,3 milj. kr. enligt ÖEF under budgetåret 1978/79. Därtill erfordras 2,3 milj. kr. för eldningsoljeanläggningen i Göteborg. Detta medelsbehov redovisas i driftbudgeten.

Under budgetåret 1978/79 föreslås ytterligare en flygdrivmedelsanläggning (anl. VI) påbörjas. Totalkostnaden för anläggningen beräknas lill 12,7 milj. kr. Under budgetåret 1978/79 begär ÖEF 5,0 milj. kr. för detta ändamål. Investeringsmedlen föresläs rekvireras frän oljelagringsfonden.

Två lagringsanläggningar för tunna eldningsoljor och en lagringsanläggning för tjocka eldningsoljor bör enligt ÖEF påbörjas under 1978/79. Totalkostnaderna beräknas till 11,6 milj. kr. (tunn eldningsolja) resp. 12 milj. kr. (tjock eldningsolja). Under budgetåret 1978/79 behövs enligt ÖEF sammanlagt 19 milj. kr. för ändamålet. Medlen föreslås rekvireras från oljelagringsfonden.

För utbyggnad av den tredje räoljeanläggningen inom serie B (anl. B 1) beräknar ÖEF en totalkostnad av 105 milj. kr. Under budgetåret 1978/79 behövs enligt ÖEF 20 milj. kr. Investeringsmedlen bör rekvireras från oljelagringsfonden.

För övergång till gengasdrift pä kortast möjliga tid begär ÖEF verktyg och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet 124

annan utrustning för tillverkning av aggregat. Av totalkostnaden på 25 milj. kr. föreslår ÖEF att 5 milj. kr. ställs till förfogande för budgetåret 1978/79, samt att etl beställningsbemyndigande på 25 milj. kr. lämnas för ändamålet.

För iordningställande av lagerplatser för föreslagen lagerökning av koks föreslås investeringar till ett belopp av 300 000 kr.

3.2 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning samt bortfall av engångsanvisningar har av ÖEF beräknats till 32 977 900 kr.

För de varor för vilka invesleringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-och hanteringskostnader av engångskaraktär till ett belopp av 7 480 000 kr. samt driftkoslnader lill elt belopp av 285 000 kr.

Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering av beredskapslagret uppgår enligt ÖEF till 380 000 kr.

ÖEF begär medel för en särskild föreståndare vid den nytillkomna flygdrivmedelsanläggningen med 90 400 kr. under budgetåret.

För fortsatt informationsplanering saml aktualisering och översyn av sparkampanjberedskapen yrkar ÖEF ytteriigare 75 000 resp. 25 000 kr.

För uppföljning, utvärdering samt aktualisering av värmetaxeringssys-lemet erfordras enligt ÖEF 50 000 kr.

4 Sjukvård

Delprogrammet Läkemedel och sjukvårdsmateriel omfattar frågor rörande sjukvärds- och läkemedelsförnödenheter. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering, förelagsplanläggning, lagring och samordning. Verksamheten skall ske efter anvisning frän socialstyrelsen.

Socialstyrelsen anskaffar materiel och utrustning som behövs för alt uppsätta och iordningställa beredskapsjukhusen. Efter anvisning från socialstyrelsen anskaffar och lagrar ÖEF läkemedel, läkemedelsråvaror och vissa sjukvårdsförnödenheter som röntgenfotomateriel, förbandsgas m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

125

	ÖEF beräk	nar (1 000-tal kr.)
	1977/78		1978/79
	Driftkost nad	Investering'	Drift-kostnad	Investering'
Övergripande planering Företagsplanläggning Beredskapslagring Samordning Information, utbildning Administration	68 118 6 467 10 11	25 800	80 223 13 678 11 12	82 950
Summa	6 674	25 800	14 004	82 950

1             V1II:1 Lagring för beredskapsändamål 23,5 milj. kr. (1977/78), 23,5 milj. kr. tillförs
från socialstyrelsen; 81,95 milj. kr. (1978/79), 81,95 milj. kr. tillförs från socialstyrel
sen.

IX:8 Förrådsanläggningar m. m. 2,3 milj. kr. (1977/78) 1 milj. kr. (1978/79).

2             Från socialstyrelsen tillförs 6,467 milj. kr. (1977/78), 13,778 milj. kr. (1978/79).

4.1 Investeringar

4.1.1 Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagrel beräknas vid utgången av budgetåret 1977/78 till 105 milj. kr. i 1977 års prisläge.

ÖEF avser efter anvisningar från socialstyrelsen utöka beredskapslagret av läkemedelsråvaror m. m. För budgetåret 1978/79 begär socialstyrelsen ett belopp av drygt 30,9 milj. kr. Av detta belopp är en stor del redan inplanerat med stöd av det bemyndigande som regeringen budgetåret 1977/78 lämnat socialstyrelsen. ÖEF begär dessutom ett beställningsbemyndigande på 10 milj. kr. för förberedelser 1978/79 för fortsatt lageruppbyggnad 1979/80.

Vissa läkemedelssubstanser som av socialstyrelsen bedöms nödvändiga från beredskapssynpunkt är myckel dyra eller svåråtkomliga för beredskaps-lagringsändamål. Det är dock möjligt att efler avtal med leverantören förhyra varan. ÖEF begär medel härför med 500 000 kr. under budgetåret 1978/ 79.

ÖEF avser efter anvisningar från socialstyrelsen att säkra tillgången på vätska såsom infusionslösningar. För budgetåret 1978/79 begär socialstyrelsen ett belopp av 1,54 milj. kr. för detta ändamål.

ÖEF avser efter anvisningar från socialstyrelsen även att utöka beredskapslagren av sjukvårdsmateriel. Förbudgeiäret 1978/79 begär socialstyrelsen ett belopp av 49,5 milj. kr. För vissa förberedelser under 1978/79 för fortsatt lageruppläggning av sjukvårdsmateriel under budgetåret 1979/80 begär ÖEF ell beställningsbemyndigande på 30 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

4.1.2 Förrådsanläggningar m. m.

126

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter bedömer ÖEF att den utökade lagringen av läkemedelsrävaror bäst och ekonomiskt mest fördelaktigt kan genomföras i egna förråd. Dessa bör uppföras i anslutning till befintliga eller tillkommande förrädsbyar, De för programplaneperioden erforderliga investeringarna i förrådsanläggningar har beräknats till 3 milj. kr. Härav faller 1 milj. kr. på budgetåret 1978/79.

4.2 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m. m. har av ÖEF beräknats till 4 830 100 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transpon-och hanteringskostnader av engångskaraktär till ett belopp av 1 460 000 kr. samt driftkostnader till ett belopp av 440 000 kr.

De samlade driftkostnaderna beräknas för budgetåret 1978/79 uppgå lill 14 004 000 kr. vilket innebären ökning med 7 330 000 kr. Från socialstyrelsen beräknas 13 778 000 kr. tillföras.

5 Övriga varor

5.1   Kem iska produkter m .  m.

Delprogrammet omfattar frågor avseende mineraler andra än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska produkter, petroleumprodukter andra än bränslen och drivmedel, glas- och porslinsvaror, gummi- och plastvaror samt övriga kemiska produkter, dock ej läkemedel. Verksamheten beslår huvudsakligen av övergripande planering, företagsplanläggning och beredskapslagring.

ÖEF beräknar (1 000-tal kr.)

1977/78

1978/79

	Drift-	Investe-	Drift-	Investe-
	kostnad	ring'	kostnad	ring'
Övergripande planering	705		820
Förelagsplanläggning	250		267
Beredskapslagring	33 367	88 100	45 734	124 600
Samordning	52		55
Information, utbildning	57		61
Administration	302		320
Summa	34 733	88 100	47 257	124 600

' VIII:3 Lagring Ibr beredskapsändamål 63,2 milj. kr. (1977/78) varav 60,2 milj. kr. från oljelagringsfonden, 72,4 milj. kr. (1978/79), varav 49,7 milj. kr. från oljelagringsfonden.

IX:8 Förrådsanläggningar m.m. 24,9 milj. kr. (1977/78) varav 20 milj. kr. från oljelagringsfonden, 52,2 milj. kr. (1978/79), varav från oljelagringsfonden 42 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 127

5.1.1 Investeringar

5.1.1.1 Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret beräknas vid utgången av budgetåret 1977/78 till ca 350 milj. kr. i prisläge våren 1977. 1 syfte att förbättra försörjningsberedskapen inom det kemiska området planerar ÖEF under programplaneperioden en lageruppbyggnad pä ca 80 milj. kr. Som ett led i denna uppbyggnad föreslås för budgetåret 1978/79 lageri n vesteri ngar för 22,7 milj. kr.

Värdet av fredskrislagret av petrokemikalier beräknas vid utgången av budgetåret 1977/78 uppgå till 95 milj. kr. För atl uppbyggnaden av fredskrislagret av petrokemikalier, i enlighet med uttalande av föredragande departementschefen i prop. 1975/76:152 (s. 41), i stort skall vara avslutad budgetåret 1980/81 bör enligt ÖEF budgetåret 1978/79 nyinvesteringar i lagret göras i en omfattning av 49,7 milj. kr. Investeringsmedel föreslås rekvireras från oljelagringsfonden.

För att en fortsatt planmässig anskaffning av fredskrislager av petrokemikalier skall kunna ske under budgetåret 1979/80 önskar ÖEF under budgetåret 1978/79 vidta vissa förberedelser. För dessa åtgärder begärs etl beställningsbemyndigande på 20 milj. kr. utöver för budgetåret 1978/79 begärda medel.

5.1.1.2 Förrådsanläggningar m. m.

För lagring av kemikalier krävs enligt ÖEF berganläggningar samt torr- och kallförråd. Behovet av investeringsmedel för nya projekt uppgår till 9,5 milj. kr. under budgetåret 1978/79. För pågående byggnadsprojeki erfordras 1978/ 79 42,7 milj. kr.

5.1.2 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m. m. och bortfall av engångsanvisning har av ÖEF beräknats till 3 856 000 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-och hanteringskostnader av engångskaraktär till ett belöp av 6 854 000 kr. samt driftkostnader till ett  belopp av 1 744 000 kr.

För den nya förrådsbyn för petrokemikalier erfordras enligt ÖEF en förrådsförman och en förrådsmästare. ÖEF begär sammanlagt 147 300 kr. för detta ändamål under 1978/79.

För utredning och planering av ersättningsproduktion samt möjligheter till omställning av produktionsapparaten bedömer ÖEF att konsultmedverkan är nödvändig. Ökade resurser härför begärs med 70 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet 128

5.2 Metaller m. m.

Delprogrammel Metaller m. m. omfattar frågor avseende malmer, järn och stål och andra metaller samt verkstadsprodukter. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering, företagsplanläggning och beredskapslagring. Till della program hänförs även hjälpförnödenheter för gruv-, stål-, metall-och verkstadsindustri.

	ÖEF beräknar (1 000-tal kr.)
	1977/78		1978/79
	Driftkostnad	Investering!	Driftkostnad	Investering'
Övergripande planering Företagsplanläggning Beredskapslagring Samordning Information, utbildning Administration	488 398 25 880 60 44 273	16 200	530 452 28 110 96 58 205	37 400
Summa	27 143	16 200	29 451	37 400

! VII1:3 Lagring för beredskapsändamål 12,9 milj. kr. (1977/78), 34,2 milj. kr. (1978/

79).

IX:8 Förrådsanläggningar m. m. 3,3 milj. kr. (1977/78), 3,2 milj. kr. (1978/79)

5.2.1 Investeringar

5.2.1.1 Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret beräknas vid utgången av budgetåret 1977/78 uppgå till drygt 435 milj. kr. i 1977 års prisläge.

ÖEF föreslår i enlighel med statsmakternas beslut en fortsalt lageruppbyggnad av legeringar samt andra hjalpråvaror. Behovet av investeringsmedel 1978/79 uppgår till 24,2 milj. kr.

För uppbyggnad av ett fredskrislager av metaller från södra Afrika enligt prop. 1976/77:74 bilaga 2 begär ÖEF investeringsmedel under budgetåret 1978/79 till ett belopp av 10 milj. kr. för inköp av mangan och vanadin.

5.2.1.2 Förrådsanläggningar m. m.

För lagring av  metaller behövs enligt ÖEF torrförråd.  Behovet av investeringsmedel under budgetaret 1978/79 uppgår till 3 milj. kr. För pågående byggnadsprojekt erfordras enligt ÖEF 0,2 milj. kr.

5.2.2 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning samt bortfall av engångsanvisningar har av ÖEF beräknats till 1 273 300 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

129

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-och hanteringskostnader av engångskaraktär till ett belopp av 788 000 kr. samt driftkostnader till ett belopp av 247 000 kr.

6 Tjänster

Programmet innefattar delprogrammen Information och utbildning. Ledning och samordning av långsiktsplanering. Informationsbehandling samt Ledning och administration.

6.1 Information och utbildning

Delprogrammet inriktas främst mot atl skapa informationsberedskap inför olika slag av försörjningskriser och övning av verksamheten inför olika krissituationer.

ÖEF beräknar (1 000-tal kr.)

1977/78

1978/79

Driftkostnad	Driftkostnad
Samordning                                 35 Information, utbildning              720 Administration                            128	37 806 136
Summa   883	979

6.1.1 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning har av ÖEF beräknats lill 80 900 kr. ÖEF begär ökade resurser för publikationstryck och reseverksamhel med 15 000 kr.

6.2 Ledning och samordning av långtidsplanering

Inom delprogrammet leder och samordnar ÖEF den långsiktiga planeringen för det ekonomiska försvarets myndigheter i enlighet med regeringens anvisningar.

	ÖEF beräknar	(1 000-tal kr.)
	1977/78	1978/79
	Driftkostnad	Driftkostnad
Övergripande planering Samordning Informalion, utbildning Administration	528 29 49 31	642 101 52 33
Summa	637	828

9 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 130

6.2.1 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning har av ÖEF beräknats till 38 900 kr.

För samordningsuppgifter begär ÖEF 141 000 kr. för anställning av en kvalificerad handläggare. För ökad reseverksamhet begärs 10 000 i samband med utökning av de personella resurserna.

6.3 Informationsbehandling

Huvuddelen av verksamheten inom delprogrammet utgör stödlverk-samhet för övriga program inom ÖEF och andra myndigheter inom det ekonomiska försvaret.

	ÖEF beräknar	(1 000-tal kr.)
	1977/78	1978/79
	Driftkostnad	Driftkostnad
Samordning Informationsbehandling	135 2 057	173 2 362
Summa Avgår ersättning frän delprogram 6.4	2 192 -420	2 535 -512
Summa	1772	2 023

6.3.1 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m. m. har beräknats lill 150 500 kr. Ökade resurser för köp av datamaskintid och konsulttjänster begärs med 100 000 kr.

6.4 Ledning och administration

Delprogrammet omfattar ÖEF:s centrala ledning och administration.

	ÖEF beräknar (1 000-tal kr.)
	1977/78	1978/79
	Driftkostnad	Driftkostnad
Samordning Information, utbildning Administration	105 105 7 001	115 115 7 786
Summa Avgår: överskott från förrädsfonden	7211 -2 227	8 016 125
Summa	4 984	3 891

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

131

6.4.1 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m. m. beräknas medföra ett med 1 158 164 kr. minskat medelsbehov till följd av all överskottet på driftstaten för förrädsfonden beräknas öka.

Omfattningen pä det daiorbaserade redovisningsmaterialet har ökat på grund av att planerings-, kontroll- och uppföljnings verksamheten har utvidgats. ÖEF begär därför ytterligare resurser med 50 000 för främst databehandling.

En volymökning av representationsmedel motsvarande 15 000 kr. begärs av ÖEF.

7. Föredraganden 1.1 Sammanställningar

Program			I 000-tal kr
	1977/78		1978/79 beräknar
	Anslag		ÖEF		Föredragande
	Drift-	Kapital-	Drift-	Kapital-	Drift-	Kapital-
	budget	budget	budget	budget	budget	budget
Livsmedel	8 178	6 100	10 233	8 300	9 576	5000
Beklädnad
m. m.	46 597	62 300	50 406	20 000	50 637	60 100
Bränsle och
drivmedel
m.m.	65 717	681 375	107 019	328 400	105 410	304 600
Sjukvård	6 674	25 800	14 004	82 950	10 035	25 775
Kem.prod. m.m.	34 733	88 100	47 257	124 600	44 126	104 200
Metaller m. m.	27 143	16 200	29 451	37 400	29 089	14 000
Övrigt	8 276		7 721		7 436
Summa kostn.	197318	879 875	266 091	601 650	256 309	513 675
Avgår upp-
bördsmedel	-    500		-    500		-  500
Från jordbruks-
nämnden	- 8 127	-   5 000	-10 179	-   8 300	-9 519	-   5 000
Från    socialsty-
relsen	- 6 467	- 23 500	-13 778	- 81 950	-9 810	- 25 775
Från       oljelag-
ringsfonden	-12 505	-745 700	- 2 300	-397 300	-2 300	-401300
Just. av
medelsbehovet		- 13 675		-1- 23 675		+ 19 900
Ej disponerat
belopp	704
Summa anslag	170 423	92 000	239 334	137 775	234 180	101 500

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 132

Personal

		1976/77	1977/78	1978/79
				ÖEF	Föredragande
Personal Handläggare Övrig personal	Summa	125 67	5 1	-t-4 4-4	■H3
		192	6	-1-8	-1-3

Programmet Beklädnad m.  m.

Från oljelagringsfonden beräknas efter beslut av regeringen 5 milj. kr. tas i anspråk för inköp av ändlösa syntetiska garner.

På kapitalbudgeten beräknar jag 1 milj. kr. för förråd för sjukhustexli-lier.

Riksdagen beslutade efter förslag i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/ 77:100 bil. 14) att för avskrivningslån lill teko-, sko- och garveriindustrier för budgetåret 1977/78 anvisa etl anslag på 5 milj. kr.

Riksdagen beslutade i april 1977 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238) och i december 1977 om ålgärder för försörjningsberedskapen på tekoornrädet (prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81).Genom dessa beslut har för budgetåret 1977/78 anvisats för lån till teko-, sko- och garveriindustrier ytterligare 44,1 milj. kr. för försörjningsberedskapslån 48,85 milj. kr. och för skostrukturlån 10 milj. kr. Vidare har riksdagen medgivit en sammanlagd investeringsram för avskrivningslån på 205 milj. kr. Jag förordar att ramen justeras upp med 20 milj. kr. till 225 milj. kr.

Jag beräknar för budgetåret 1978/79 på kapitalbudgeten för län till teko-, sko- och garveriindustrier ytteriigare 10 milj. kr. för tekoområdel och 5 milj. kr. för skoområdet. För försörjningsberedskapslån beräknas 15,1 milj. kr. på tekoområdel och 19 milj. kr. på skoområdel. För skostrukturiån beräknas 5 milj. kr.

Under investeringsanslagel Försörjningsberedskapslän ingår offener för upprätthållande av försörjningsberedskapsvikiig produktion och produktionskapacitet pä skoområdel. För dessa offerter föreslår jag en investeringsram pä 25 milj. kr. för den närmaste femårsperioden.

Arbetet med omstruktureringen och effektiviseringen av skoindustrin pågår f n. under ledning av den av regeringen tillsatta skodelegationen. Det kan under detla arbete visa sig att ytterligare medel erfordras för alt försörjningsberedskapen på skoområdel skall tryggas. Jag avser i så fall att återkomma i denna fråga.

Pä driftbudgeten beräknar jag 10 milj. kr. för försörjningsberedskapsstöd.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 133

2,5 milj. kr. för lån till Stigtex AB och 500 000 kr. för samarbetsprojekl inom skoinduslrin. Jag föreslår vidare att ramen för avtal om statlig kreditgaranti för län till teko-, sko- och garveriindustrier ökas till 105 milj. kr.

Programmet Bränsle, drivmedel m.  m.

Från oljelagringsfonden beräknas efter beslut av regeringen 23,3 milj. kr. behöva tas i anspråk för uppbyggnad av nygdrivmedelsanläggningarna IV-VI och 40 milj. kr. för inköp av fiygdrivmedel. Dessutom beräknas 2,3 milj. kr. behövas för förvärv av dispositionsrätter för eldningsoljeanläggningar samt 78 milj. kr. för inköp av eldningsolja. Vidare beräknas behöva las i anspråk 12 milj. kr. för gasolanläggning 2, och 11,3 milj. kr. för inköp av gasol. För investeringar i eldningsoljeanläggningar beräknas 19 milj. kr. behöva tas i anspråk samt för räoljeanläggningar 71 milj. kr.

Dessutom har upptagils 50 milj. kr. avseende byggnadsobjekt i programplanen fr. o. m. 1979/80 som om tillfälle ges avses tidigareläggas.

Pä kapitalbudgeten beräknar jag 5 milj. kr. för erfarenhetsmässig justering av medelsbehovet,

På driftbudgeten beräknar jag medel för en ny föreståndare för den nytillkomna flygdrivmedelsanläggningen (anläggning IV)

Programmet Sjukvård

Statsrådet Troedsson har tidigare denna dag tagit upp frågan om medelsbehovet för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Programmet Kemiska produkter m. m.

För investeringar beräknas frän oljelagringsfonden efter beslut av regeringen tas i anspråk 49,7 milj. kr. för inköp av petrokemiska produkter för fredskrislagring saml 42 milj. kr. för anläggningar för lagring.

På kapitalbudgeten beräknar jag 10 milj. kr. för inköp av kemikalier. För anläggningar förordar jag 500 000 kr. för färdigställande av koksallförråd. För ev. försörjningsberedskapslän till gummiindustrin beräknar jag 2 milj. kr.

Pä driftbudgeten beräknar jag medel för tvä nya ijänster vid förrädsby n för petrokemikalier.

Programmet Metaller m. m.

För inköp av manganmalm och vanadinsyra för fredskrislagring samt andra metaller beräknar jag pä kapitalbudgeten 13,6 milj. kr. För färdigställande av förrädsby beräknas 400 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 134

8. Hemställan

Med hänvisning till programsammanställningen och till vad jag anfört i del föregående hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. till Överstyrelsen for ekonomiskt försvar för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 234 180 000 kr.

2. medge att avtal om statlig kreditgaranti lår ingås inom en ram av sammanlagt 105 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 135

G. TULLVERKET

G 1. Tullverket: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 390475 979

1977/78 Anslag       402 385 000 1978/79 Förslag       470 981000

Tullverket har lill uppgift att debitera, uppbära och redovisa tull samt vissa skatter och andra avgifter. Verket övervakar vidare efterievnaden av särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av varor och utövar i övrigt uppsikt över trafiken till och från utlandet samt fullgör kontrolluppgifter, som sammanhänger därmed, och vissa andra övervakningsuppgifter. Verket svarar även för åtgärder till havs och i kuslvattnen, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat, som är skadligt.

Den cenlrala ledningen för tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef för verket är en generaltulldirektör. Inom styrelsen finns två avdelningar, en driftavdelning och en tulltaxeringsavdelning. Inom driftavdelningen finns etl planeringssekretariat samt två byråer, personal- och driftbyrån och bevak-ningsbyrän. Tulllaxeringsavdelningen omfattar två byråer, tariflbyrån och tullfrihetsbyrån. Inom styrelsen finns ytterligare två byråer, kanslibyrån och ekonomibyrån, samt ell revisionskontor.

Tullverkets regionala och lokala förvaltning är indelad i fyra tullregioner och tre gränstulldislrikt. Tullregionerna kallas norra, östra, södra och västra tullregionen. Chefsmyndighet för tullregionerna är tulldirektionerna i resp. Sundsvall, Slockholm, Malmö och Göteborg. Tullregionerna indelas för annan verksamhet än kustbevakning i sammanlagt 19 tulldislrikt. Ledningsorgan för tulldislrikten är distriklstullkammare. Fömtom distriktstullkam-rarna finns 15 tullkammare och därutöver tullstationer och tullexpedilioner. Dessutom kvarstår övergångsvis tullkammaren i Oskarshamn, som kommer atl behållas längst intill utgången av budgetåret 1977/78. För kustbevakning är tullregionerna indelade i kuslbevakningsområden.

Gränstulldistrikten leds av gränstullkammare i Haparanda, Östersund och Karistad. Gränstulldistrikten är indelade i gränsbevakningsområden.

Generaltullstyrelsen

Tullverkets arbetsvolym, främst på tulltaxeringsområdet, påverkas starkt av utrikeshandelns utveckling. För åren 1978 och 1979 räknar styrelsen med en viss ökning av både import- och exportvolymen. Även i fråga om resandetrafiken räknar styrelsen med en fortsatt ökning.

Avvecklingen av tullarna på industrivaror, med undantag av vissa järn-och stålvaror, mellan Sverige och EG-länderna genomfördes slutligt den Ijuli 1977. Detta innebär atl ca 80 procent av importen, räknat efler anlalet varuposter, numera är tullfri. Styrelsen framhåller i detta sammanhang, alt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

136

	1977/78	Beräknad ändring		1978/79
		Generaltull-		Föredraganden
		slyrelsen
Personal
Generaltullstyrelsen
Handläggande personal	139	-h	10	-f	6
övrig personal	204	+	3	1	of
Tullstaten
Tulltaxeringsutbildad
personal	713	-	1	-	9
Be vakni ngspersonal	2 604	-(-	86	■-	13
Övrig personal	539	+	20	-	5
	4 199	■h	118	-1-15
Anslag
Lönekostnader  för tjän-
stemän hosgeneraliull-
styrel.sen	27 993 000	+	5 906 000	+	5 275 000
Lönekostnader för tjän-
stemän   inom   tullsta-
ten	306 798 000	+ 65 279 000		+ 56 844 m)
Sjukvård	675 000	-1-	15 000	+	5 000
Reseersättningar (även ut-
rikes resor)	5 990 000	+	883 000	-	600 0(50
Lokalkostnader	21365 000	-I-	3 267 000	-1-	2 715 000
Publikationstryck	2 960 000	-	75 000	-	249 000
Information	222 000	-(-	29 000	-1-	29 000
Automatisk databehand-
ling	2 358 000	-H	256 000	-1-	226 000
Särskilda utgifter	15000		-		-
Expenser	10919000	-h	922 000	-H	305 000
Därav engångsutgifter	(   936 000)	(+	147 000)
Drift  och  underhåll   av
fortskaffningsmateriel	13 989 000	-1-	4 856 000	-H	3 220 000
Därav engångsutgifter	(    297 000)	(+	103 000)
Utbildning i tulltjänsten	5 852 000	-(-	1 896 000	+	870 000
Beklädnad   och   beväp-
ning	918 000	-1-	270 000	-(-	118 000
Skadeersättningar	60 000	-h	20 000	■t-	20 000
Diverse utgifter	800 000	-1-	100 000	-h	89 000
Ej disponerat belopp	1 471 000		-	-	1471000
	402 385 000	-1- 83 774 000		■*■	68 596 000

EG-tullfriheten åtnjuts enligt särskilda regler om ursprung m. m., vars tillämpning ibland kräver ingående och kvalificerade bedömningar. Tullfriheten beräknas därför påverka det praktiska tulllaxeringsarbetet endast i relativt Uten omfattning. En arbetsgrupp har emellertid lillsalls av styrelsen för att se över gransknings- och kontrollrutinerna i tulllaxeringsarbetet. Med utgångspunkl frän de nya rutinerna för tulltaxeringsarbetet, vilka beräknas börja tillämpas senast den 1 juli 1978, har styrelsen för avsikt att senare

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

137

överväga arbetsformerna inom tariff- och tullfrihelsbyråerna.

Möjligheterna till minskning eller omfördelning av personal är små med hänsyn till atl omfattande procedur- och organisationsändringar genomfördes så nyligen som år 1974, varvid förefintliga möjligheter till rationaliseringar, omprioriteringar och omfördelning av resurser tillvaratogs. Dessa innebar bl. a. indragning av 19 tullkammare och en minskning av personalen med 345 tjänstemän, varav närmare 270 på lulltaxeringssidan, 60 på bevakningssidan och 15 biträden. Dessutom skedde en omfördelning av bevakningspersonal mellan olika tullanslalter (framför allt till orter med färjelrafik).

Efler ett avbrott på ca fem år har styrelsen under föregående budgetår återupptagit utbildningen av tulllaxerare. Under innevarande budgelår kommer tvä kurser atl påbörjas. För att anlalet tulltaxerare skall kunna hållas på ungefär oförändrad nivå under de närmaste åren begär styrelsen medel för kommande budgetår för atl öka antalet elever i tulllaxeringsulbildning.

Enligt de bedömningar som har gjorts med anledning av verkställda beslag och olika utredningar synes smugglingen av högbeskattade varor, främst sprit och cigaretter, ha försiggått i oförminskad omfatlning medan den illegala narkotikahanteringen har ökat. Styrelsen konstaterar därför alt de smugglingsbekämpande åtgärderna har varit otillräckliga för att pä etl avgörande säll begränsa tillgängen av narkotika pä den illegala marknaden, trots att narkolikabekämpningen har prioriterats och trots de ålgärder som har vidtagits i syfte all effektivisera samarbetet mellan tull, polis och andra berörda myndigheter såväl inom som utom landet. Styrelsen begär därför ytteriigare förstärkning av resurserna.

Efterfrågan på kustbevakningens tjänster överstiger dess resurser. Ökade krav på kustbevakningens personal och materiel särskilt i fråga om fiskeövervakning till följd av utflyttade fiskegränser i Östersjön med Ålands hav, Bottenhavet och Bottenviken samt i fråga om beredskap mol havsförore-ningar, sjötrafikövervakning och skyddsområdestillsyn gör del nödvändigt alt resurserna fortlöpande inriktas mot de vid varje tillfälle mest angelägna arbetsuppgifterna. Detta kräver ständig tillgång till informationer om fartygsrörelser och händelser i farvattnen kring Sverige. En viktig informationskälla i detla sammanhang utgör kustbevakningsflyget. Styrelsen redovisar särskilt den försöksverksamhet med flygpatrullering som har bedrivits inom södra och östra tullregionerna. Styrelsen pekar pä att tillgängen till kustbevakningsflyg har möjliggjort en betydande effektivisering av kustbevakningens arbeie inom den civila övervakningen till sjöss. Det har bl. a. varil en förutsättning för alt rationellt kunna utnyttja de sjögäende enheterna vid en ständigt växande efterfrågan på kustbevakningens tjänster. Styrelsen föreslår därför att den hittills bedrivna försöksverksamheten med kustbevakningsflyg permanentas och att kustbevakningsflygel byggs ul under nästa budgetär till att omfatta sammanlagt fyra flygkustposteringar, en inom varje region. En sådan utbyggnad skulle enligt styrelsen åtminstone till en del möta det ökade övervakningsbehovet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 138

I skrivelse den 1 juli 1977 har generaltullstyrelsen enligt regeringens uppdrag redovisat de konsekvenser från övervakningssynpunkt som en utvidgad svensk fiskezon kan beräknas medföra.

Generaltullslyrelsen erinrar om att för övervakningen av den hittillsvarande fiskezonen enligt meddelade anvisningar gäller att bevakningen bör utföras i den omfattning och på ett sådant sätt, att överträdelser av de bestämmelser som gäller för utländska fiskefartyg inom den svenska fiskezonen / allmänhet kan upptäckas och beivras. Styrelsen utgår från att samma ambitionsnivå skall gälla för en utvidgad fiskezon, dvs. att man i allt väsentligt skall kunna skydda den svenska fiskezonen frän obehörigt utnyttjande. Verksamheten kommer bl. a. att avse kontroll av utländska fartygs in- och utpassage av fiskezonsgränsen, kontroll av pågående fiske och använda fiskeredskap saml kontroll av fångstens omfatlning. Enligt styrelsens uppfattning kommer den nödvändiga kontrollen i flera avseenden atl bli mer omfattande och kräva mera kvalificerade hjälpmedel än som är aktuellt i dagens läge.

Generaltullstyrelsen ulgår från atl huvudansvaret för övervakningen av en utvidgad fiskezon liksom erforderiig fiskekontroll på motsvarande sätt som hittills skall åligga tullverkets kustbevakning. Vidare räknar styrelsen med att den samverkan som nu äger mm med andra myndigheter, främsl marinen, som har resurser för observations- och övervakningstjänsl inom aktiaella havsområden, skall kunna vidareutvecklas och fördjupas.Styrelsen redovisar i sin utredning att redan ålagda arbelsuppgifter inom havsövervakningen kräver resursförstärkningar. Därutöver kommer utvidgningen av fiskezonen att kräva betydande resursförstärkningar.

Styrelsen föreslår därför alt två utsjöbevakningsfartyg anskaffas och au etl lägesinformationssystem för kustbevakningen upprättas. Personalförstärkningar krävs bl. a. för besättningar till de föreslagna utsjöbevakningsfartygen, viss ökning av den flygföramlbildade personalen och förstärkt bemanning av kustbevakningens sambandscentaler. Övervakningsuppgifterna för den utvidgade fiskezonen ökar också behovet av att kustbevakningsflyget snarast byggs ut från nuvarande två till planerade fyra flygkustposteringar.

Yttranden över generaltullstyrelsens utredning har efter remiss avgetts av rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, sjöfartsverket, statskontoret och fiskeristyrelsen.

Rikspolisstyrelsen anser att de övergripande organisations- och samordningsfrågorna först måste utredas innan ställning kan las till så genomgripande förändringar av kustbevakningens organisation och arbetsmetodik som skulle bli följden av bifall lill generaltullstyrelsens framställning. Etl separat ställningslagande skulle på ett synnerligen olyckligt sätt föregripa arbetet i den kommitté(H 1977:05)som har tillkallats föratt utreda frågan om samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten lill sjöss.

Överbefälhavaren anför som sin mening att det inte är givet att de ökade

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

139

resurserna måste eller kan sökas inom tullverket. Resurser kan också tillskapas genom ett ökat samutnyltjande av olika statliga myndigheters tillgångar. Härvid kan ansvarsförhållandena vid övervakningen allsidigt prövas samt huvudmannaskap och bemyndiganden regleras. Nu befintliga resurser bör sä längt möjligt tas i anspråk.

Sjöfartsverket konstaterar alt utvidgningen av fiskezonen kan antas leda till ett ökat övervakningsbehov. Att kustbevakningen anförtros huvudansvaret för övervakningen av en utvidgad fiskezon ligger i linje med direktiven för sjöövervakningskommiltén.

Fiskeristyrelsen framhåller att den internationella ulvecklingen på fiskels område successivt har ökat behovel av kustbevakningens arbetsuppgifter i frågaom fisketillsyn. Kustbevakningen harenligt fiskeristyrelsens långvariga erfarenhet väl fyllt sin uppgift. Nägon annan organisation kan inte komma i fråga som ansvarig för fisketillsynen i den utvidgade fiskezonen. En omfattande kontrollverksamhet erfordras om den planerade regleringen av fisket skall bli effektiv. Generallullstyrelsens analys av övervakningsuppgiften slår i överensstämmelse med fiskeristyrelsens uppfattning i frågan.

Statskontoret anser atl det faller sig naturiigt alt förorda atl de föreslagna materiella och personella förstärkningarna som nu i första hand bör prövas inom kustbevakningen begränsas till åtgärder direkt föranledda av behov sammanhängande med utvidgningen av fiskezonen. I övrigt bör man avvakta en samlad bedömning från sjöövervakningskommiltén, inbegripet ställningstagande rörande samordningsansvaret.

Generahullsiyrelsen har i anslutning lill anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redovisat medelsbehovel för de resursförstärkningar som styrelsen anser vara erforderiiga i anledning av den utökade havsbevakning som krävs vid en utvidgning av den svenska fiskezonen.

Styrelsen konstaterar att de föreslagna utsjöbevakningsfartygen vid nybyggnad kan vara levererade tidigast i slutet av år 1979. Under mellantiden får övervakningsbehovet tillgodoses genom provisoriska lösningar. Styrelsen har funnit att i dagens läge bör utnylljande av tvä av kustbevakningens större miljöskyddsfartyg (260-450 deplacementton) vara den frän såväl ekonomisk som operativ synpunkt lämpligaste inlerimslösningen. Fartygen måste härvid förses med extra besättningar. Eftersom föriäggningsutrymmena ombord på miljöskyddsfartygen räcker för endast en besättning, kommer Ijänstgöringsskiflena att innebära problem. Styrelsen räknar dock med att delta under den begränsade lid (ca 2 år) som det här är fråga om skall kunna lösas genom att fartygen i vissa fall avbryter övervakningen och gär in i lämplig hamn eller genom att helikopter eller annat lämpligt transportmedel anlitas för transport av besättningarna från och till fartygen ute till havs. Ianspråktagande av miljöskyddsfartygen för havsfiskeövervakning innebär emellertid all beredskapen för oljebekämpning m. m. sänks under liden härför, bl. a. genom alt fartygen på grund av tjänstgöringens art inte kan medföra bekämpningsmaleriel i normal omfatlning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 140

1. Pris- och löneomräkning utgör 64 511 000 kr.

2. Sveriges på senare år kraftigt ökade internationella engagemang på miljöskyddsområdet har medfört att bevakningsbyrån behöver förstärkas med en byrådirektör för handläggning av främsl internationella samarbeisfrågor (-I- 131 772 kr.).

3. Bevakningsbyråns kustbevakningsseklion behöver tillföras en byrådirektör för bl. a. ledning av flygverksamheten inom tullverket i enlighet med luftfartsverkets bestämmelser (-1- 120 980 kr.).

4. Vid olyckor lill sjöss, där fartyg med för människan och den marina miljön fariiga ämnen är involverade, krävs en snabb akutinsats av specialutbildad kuslbevakningspersonal bl. a. för undanröjande av riskerna för övrig personal, som insätts för bekämpningsåtgärder. För att den viktiga första insatsen skall kunna ske med tillräcklig effektivitet och under betryggande säkerhet, bör för uppgiften lämplig personal organiseras i en särskild utryckningsstyrka med hög beredskap. Utryckningsslyrkan bör fortlöpande erhålla lämplig utbildning och övning samt erhålla för uppgiften anpassad materiel och skyddsutrustning. Hög ulryckningsberedskap bör säkras genom tillgång till flygtransport inom kort tidsrymd frän stationeringsorten till vilken plats som helst inom kustbevakningens övervakningsomräde. Utryckningsstyrkan bör bestå av en chef (ingenjörsulbildad), en ställföreträdare för denne (ingenjörsulbildad), två kusttullmästare och tvä kusltullassis-lenter (-1- 546 370 kr.).

5. Bevakningsbyråns fartygssektion behöver förstärkas med ett biträde för maierielredovisning, maskinskrivning och allmänl kontorsarbete (-1- 71 274 kr.).

6. Tre kammarskrivare vid tullstaten, som sedan längre lid har varil permanent beordrade atl tjänstgöra hos generaltullstyrelsen, bör med hänsyn till bl. a. kostnadsredovisningen omplaceras från tullslaten till styrelsen. Medel (258 756 kr.) motsvarande koslnaderna för tre kammarskrivare bör därför omföras frän lullstatens till generallullstyrelsens anslagspost för lönekostnader.

7. För underhåll och service av den pä senare år krafligl ökade volymen av elektronisk materiel inom tullverkets sambandsväsende behöver underhållssektionerna i norra och södra tullregionerna förstärkas med vardera en ingenjör (-1- 172 504 kr.).

8. Inom var och en av de fyra lullregionerna har inrättats ett regionbas-förråd för i första hand den mer kvalificerade utrustningen för olje- och kemikaliebekämpning. Som ansvarig för materielen och för andra uppgifter i samband med förrådshållningen behövs en förrådstekniker vid varje region-basförråd. Vid bifall lill framställningen kan sammanlagl fyra tulluppsy-ningsmans- och/eller kustuppsyningsmanstjänsler dras in (-1- 24 552 kr.).

9. Kustbevakningens övervakningsuppgifter har ökat i omfaitning, bl. a. till följd av att tullverkels ansvar för skadebegränsande insatser till havs och i kustvattnen m. m. har vidgats samt atl behov har uppstått av ökade insatser i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 141

fråga om havsfiskeövervakning. Delta har medfört ökade krav på de fyra regionala kuslbevakningssektionerna i fråga om planering, samordning och uppföljning av verksamheten. Därför behövs inom var och en av dessa enheter en kusttullmästare (-(- 335 268 kr.).

10. En omorganisation av bevakningsavdelningen vid distriklstullkam-maren i Helsingborg bör genomföras. 1 enlighet med förslag från en inom tullverket gjord utredning bör avdelningen delas upp på tre sektioner i stället för som för närvarande två i syfte att effektivisera bevakningsledningen. Då varje sektion bör förestås av en tullmästare (bevakningsledare) bör distriktslullkammaren tillföras en sådan tjänsi. I samband därmed kan en tjänsi som tullmäslare (bevakningsförman) dras in (-(- 18 048 kr.).

11. På grund av smugglingssiluationen, främst i fråga om narkotika, behöver tullkriminaltjänsten inom södra tullregionen ökade personalresurser. Tullkriminalsektionerna behöver förslärkas med två tullassistenter i Malmö och tre tullassistenter i Helsingborg (-f-419 085 kr.).

12. Med hänsyn till smugglingssiluationen inom narkotikaområdel behöver kontrollen av inkommande resande och transportmedel förstärkas på farjeorterna i södra tullregionen. Distriklsbevakningspersonalen inom regionen behöver därför utökas med 17 lulluppsyningsmän (-1- 1 211 658 kr.).

13. På grund av ändrade trafikförhållanden m. m. kan bevakningspersonalen på vissa orter minskas med sammanlagt 6 man (- 427 644 kr.).

14. Vid de centrala tulltaxeringsavdelningama i Stockholm, Göteborg och Malmö har biträdesgöromål hittills i viss utsträckning fullgjorts av tulltaxerare. Efter det atl överskottet på tulltaxerare har avvecklats behöver dessa avdelningar lillföras sammanlagt 7,5 assistenter, därav 4 i Stockholm, 2 i Göteborg och 1,5 i Malmö (-1- 593 723 kr.).

15. Trafikgrupperna vid distriktstullkammaren i Gävle behöver förstärkas med en tullmästare, vilket kan ske genom omplacering av den tullmäslare, som för närvarande har avdelats för farlygsklarering m. m. Dennes hittillsvarande arbetsuppgifter behöver därvid överföras pä ett biträde. Styrelsen föreslär därför att distriktstullkammaren tillförs en assistent. Samtidigt kan bevakningspersonalen i Gävle minskas med en lulluppsyningsmän (H- 7 889 kr.).

16. För kontroll av godsredovisning beträffande hemlagningsgods och exportredovisning behöver distriktstullkamrarna i Malmö och Helsingborg förstärkas med vardera två assistenter (-1- 316 652 kr.).

17. För kontroll av proviantredovisning för färjor och passagerarfartyg i trafik över Öresund behöver distriktslullkammaren i Helsingborg tillföras en assistent (-H 79 163 kr.).

18. Ändrade arbetsrutiner, ökad arbetsbelastning och behov all frigöra bevakningsljänstemän från kontorsarbete medför ett ökat behov av biträden. Vid tullanstalterna i Arianda, Jönköping, Trelleborg, Helsingborg, Lidköping och Svinesund behövs en förstärkning med sammanlagt två assistenter och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 142

tre biträden. Ett motsvarande antal ijänster beräknas kunna frigöras vid andra tullmyndigheter, varför behovet kan tillgodoses inom anslagels ram.

19. Uirikeshandelsstatislikulredningen (USU) föreslår i sitt slutbetänkande (SOU 1977:10) olika åtgärder, bl. a. utökning av den tulllaxerings-utbildade personalen, för atl höja kvaliteten hos utrikeshandelsslatistiken. Stora svårigheter föreligger atl under de närmaste åren utöka den tulltaxeringsutbildade personalen. Styrelsen räknar dock med att tulltaxeringsutbildad personal i viss omfaitning skall kunna frigöras för ifrågavarande ändamål genom överföring av arbetsuppgifter från tulltaxeringsutbildad till inte tulltaxeringsutbildad personal. För att möjliggöra en sådan omfördel ning av arbetsuppgifter behövs sex handläggare och sex assistenter (-t- 992 490 kr.).

20. Personalminskningen vid tullslaten till följd av 1974 års omorganisation av tullverket slutförs, vilket medför en minskning av medelsbehovet för budgetåret 1978/79 motsvarande lönekostnaden för sju kammarskrivare (-603 764 kr.).

21. Den minskning av anlalet tullkammare, som inleddes är 1974 som elt led i tullverkelsomorganisation, fullföljs genom indragning av tullkammaren i Oskarshamn fr. o. m. den 1 juli 1978. Anslagsposten för lönekostnader vid tullstaten kan härigenom minskas med elt belopp molsvarande lönekostnaden för en tullförvaltartjänst (- 116 059 kr.).

22. För att antalet tulltaxerare skall kunna bibehållas på ungefär nuvarande nivä under de närmaste åren måste ylleriigare kurser för utbildning till tulllaxerare anordnas. Kostnaderna för arvoden till deltagare i sådan utbildning ökar härvid (-1- 2 555 040 kr.).

23. Medelsbehovet i övrigl under anslaget beräknas öka med 3 725 000
kr.

1 detla belopp ingår bl. a. medel för förhyming, drift och underhåll av ytterligare två spaningsplan (I 806 000 kr.)

24. En minskning av resursinsatserna lill 0-allernativnivån skulle inne
bära stora påfrestningar för verket och dess personal och är enligt styrelsens
mening inle möjlig att genomföra utan att sänka ambitionsnivån på elt sätt
som inte kan anses godtagbart.

Ett nyanställningsslopp kommer att nödvändiggöra omfattande personal-omfiyltningar mellan olika orter för atl de mest angelägna personalbehoven skall kunna lillgodoses. Man kan inle räkna med all de berörda tjänstemännen i allmänhet kommer att fiytla frivilligt. Del skulle därför i stor utsträckning bli fråga om tvängsförflyttningar. Del ligger i sakens natur att sådana leder till sänkning av arbetseffektiviteten i verket.

25. En utvidgning av fiskezonen medför ökad arbetsbelastning för den centrala ledningen. Bevakningsbyräns kustbevakningsseklion behöver därför tillföras en kvalificerad handläggare (-t- 86 252 kr.).

26. För avsedd användning av de fartyg som föresläs anskaffa:» för övervakningen av fiskezonen och för att medge erforderiig uthållighet till

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

143

sjöss för dessa fartyg borde vara bemannade med vardera 12 man fördelade på två vakter. På varje vakt bör fartygschefen, styrmannen och maskinisten vara kusltullmästarulbildade. Motsvarande behov föreligger redan om tvä av kustbevakningens miljöskyddsfartyg som en interimslösning utnyttjas i avvaktan på att nya fartyg anskaffas. Delta innebär elt sammanlaget behov av 24 man. Medel beräknas för älta kusttullmästare, fyra kusttullassistenter och tolv kustuppsyningsmän {+ 1 921 740 kr.)

27. Vid en utvidgning av fiskezonen måste tillgängliga flygplan kunna utnyttjas i större utsträckning än som nu är fallet. För att möjliggöra detta bör nuvarande och föreslagna flygkustposteringar ha en bemanning av fyra tjänster i stället för nuvarande tre. Detta innebär elt behov av sammanlagt ytteriigare fyra flygförarulbildade kustuppsyningsmän (-1- 285 096 kr.).

28. Kuslbevakningsenheternas sambandscentraler har på senare år fått ökad arbetsbelastning. Inför den ytterligare belastning som kommer alt uppstå på dessa centraler vid en utvidgad fiskezon bör bemanningsplanerna överses. Styrelsen bedömer att samtliga med kustbevakningspersonal bemannade sambandscentraler nu behöver förstärkas med vardera en man. Därutöver krävs personaltillskott som följd av viss omläggning av nu gällande system för personalersätlning vid sjukdom och semestrar. För ändamålet behövs 17 kustuppsyningsmän (-1- 1 211 658 kr.).

29. Av de kustposteringar som är direkt engagerade i den inlernalionella fiskekontrollen i Östersjön med Ålandshav, Bottenhavet och Bottenviken är 14 utrustade med tulljakter. Dessa har normalt en besättning pä tre man, vilket inle är tillfyllest för att ulföra de arbetsuppgifter som anges i gällande plan för den internationella fiskekontrollen. Denna liksom även annan kontroll av utländska fiskefartyg kräver att inspektionsfartygen är bemannade med minst fyra man. För de tulljakter som i framliden mer aktivt skall delta i fiskezonsövervakningen och i den internationella fiskekontrollen föreligger behov av 20 kustuppsyningsmän (-1- 1 425 480 kr.).

30. En utvidgad fiskezon medför ökad arbetsbelastning på de fyra regionala kuslbevakningssektionerna, som därför behöver tillföras en kvalificerad handläggare inom var och en av dessa enheler (-1- 345 008 kr.).

31. Ökade medel krävs för lönetillägg enligt 7 kap. AST m. m.(-l- 1 403 000 kr.).

32. Bevakningen av den utvidgade fiskezonen beräknas medföra att medelsbehovel i övrigl under anslaget ökar med 2 410 000 kr. Denna ökning föranleds bl. a. av att koslnaderna för drift och underhåll av de miljöskyddsfartyg som tas i anspråk för havsövervakningsuppgifter beräknas öka med ca 850 000 kr. om året främsl genom att deras gångtid mångdubblas.

Medel för förhyrning, drift och underhåll av ytteriigare två spaningsplan har redovisats under p. 23.

Vidare har sammanlagt 1,1 milj. kr. tagits upp för utbildning i lullijänsten. Av beloppel hänför sig 500 000 kr. till kostnader för bevakningskurser av sedvanligl slag, som måsle anordnas för yrkesutbildning av de tjänstemän

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 144

som behöver nyanställas med anledning av den utvidgade havsövervakningen. Återstoden av beloppel utgör kostnader för ulbildning av fiygför-are.

Medel har inle tagits upp för anskaffning och drift av ett datorbaserat lägesinformationssystem, eftersom utredning fortfarande pågår i frågan.

Föredraganden

Tullverkels verksamhel påverkas i hög grad av utvecklingen i fråga om utrikeshandel och ulrikestrafik samt av den tull- och avgiftspolitik som förs i Sverige. 1 fråga om sjöövervakning och miljöskyddsåtgärder till sjöss sker verksamheten inom ramen för gällande nationella och internationella bestämmelser, konventioner m. m.

Tullverkets arbete har under de senaste åren ändrats dels som följd aiv den nya tullprocedur och nya distriklsorganisation, som infördes den 1 januari 1974, dels genom frihandelsavtalen med bl. a. EG och den därav följande successiva avvecklingen av industritullarna, som för varor i allmänhet genomfördes slutligt mellan Sverige och EG-länderna den 1 juli 1977. Den nya organisationen och den förändrade tullproceduren har möjliggjort en successiv minskning av personalen, som ursprungligen beräknades till sammanlagl 330 personer, varav 270 lulllaxeringsutbildade.Den avsedda minskningen beräknas vara fullt genomförd under nästa budgetår.

Tidigare fanns elt överskott pä tulltaxeringsutbildad personal. Detta har efterhand reducerats genom anställningsstopp och naturiig avgång. Underde närmaste åren kommer avgången av tulltaxerare att vara ca 45 man om året. Denna avgång måste läckas genom nyrekrytering. Under näsla budgetär beräknar generaltullstyrelsen avsluta två tulltaxeringskurser och påböija en. Jag finner del nödvändigt all utbildningen av tulltaxerare sker i den takt som har föreslagits av generaltullslyrelsen och beräknar erforderliga utbildnings-och lönekostnader under utbildningstiden (22).

Inom den smugglingsbekämpande verksamheten har kampen mot olovlig införsel av narkotika givits hög prioritet av tullverket. För innevarande budgetår beviljades medel för nio tjänster inom Öresundsområdel. General-tullstyrelsen har pekat pä alt de smugglingsbekämpande åtgärderna har varil otillräckliga för atl på etl påtagligt sätt begränsa tillgängen på narkotika pä den illegala marknaden och att smugglingssiluationen i södra tullregionen ytterligare förvärrats. Styrelsen har föreslagil förstärkning av tullkriminal-tjänsten och bevakningspersonalen i södra tullregionen. Jag anser det angelägel alt tullverkets insatser mot insmugglingen av narkotika kan ökas ytterligare. Jag beräknar därför medel för åtta lulluppsyningsmän till södra tullregionen (II, 12).

Arbetsbelastningen vid de cenlrala tulltaxeringsavdelningama i Sltock-holm, Göteborg och Malmö har blivit större än som beräknades vid övergången till en ny tullprocedur och en ny distriktsorganisation år 1974.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 145

Behovet av biträdespersonal vid dessa avdelningar har härigenom ökat i motsvarande grad. Under den tid då överskoll pä tulltaxeringsutbildad personal har förelegat har emellertid biträdesgöromälen i viss utsträckning fullgjorts av tulltaxerare. Dä överskottet av tulltaxerare beräknas vara slutligt avvecklat under näsla budgetär förordar jag att de centrala tulltaxeringsavdelningama tillförs fyra assistenter (14).

Vid medelsberäkningen beaktar jag det minskade behovet av bevakningspersonal på vissa orter (13) och minskningen av personalbehovet vid tullslaten till följd av 1974 års omorganisalion (20, 21). Detta motsvarar en minskning av sammanlagt 14 tjänster. Jag beaktar också omplaceringen av tre kammarskrivarljänsler från tullstalen lill generaltullslyrelsen (6). Dessutom förordar jag att fyra tjänster som förrädstekniker tillförs kustbe-vakningssektionema i utbyte mol fyra lulluppsyningsmans - eller kustuppsyningsmanstjänsler (8) samt alt en tjänst som tullmästare (bevakningsledare) tillförs distriktslullkammaren i Helsingborg i utbyte mot en tjänsi som tullmäslare(bevakningsförman)(10). Jag förordar vidare att en assistentljänsl tillföres distriktstullkammaren i Gävle och aU bevakningspersonalen därstädes minskas med en lulluppsyningsmän (15).

Det internationella samarbetet på miljöskyddsområdet har under de senasle åren ökat högst väsentligt lill följd av tillkomna konventioner och andra överenskommelser. Med hänsyn härtill förordar jag att generaltullstyrelsens bevakningsbyrå tillförs en byrådireklörtjänst (2).

Med anledning av tullverkels ansvar för skadebegränsande åtgärder vid utsläpp lill sjöss av miljöfariiga ämnen, såsom kemikalier, gifter och radioaktiva substanser har generaltullslyrelsen utrett formerna för uppbyggnaden av en lämplig beredskapsorganisation och härvid föreslagit atl en specialutbildad operaliv utryckningsgrupp för kvalificerade kemskyddsupp-gifter organiseras centralt vid styrelsens bevakningsbyrå. Som första steg i att organisera en särskild utryckningsgrupp förordar jag att generallullstyrelsens bevakningsbyrå förstärks med en ingenjörsljänsl (4).

Utrikeshandelsslalislikutredningen (USU) har i sitt slutbetänkande (SOU 1977:10) föreslagil olika ålgärder för att höja kvaliteten hos utrikeshandelsstatistiken. Utredningen har ansett att dessa bör ha sin tyngdpunkt i en utbyggd informationsverksamhet från tullverkets sida. Därutöver föreslås åtgärder för en förbättrad kontroll i direkt anslutning till in- och utförseln samt vid granskningen på central nivå av enskilda varuposter i maskinlistor och liknande material. Mot denna bakgrund föreslär utredningen också vissa personalförstärkningar hos tullverket.

Chefen för ekonomidepartementet har tidigare denna dag i samband med behandlingen av anslagen för budgetåret 1978/79 för verksamheten inom statistiska centralbyrån bl. a. understrukit betydelsen av att, såsom utrikes-handelsstatistikutredningen har föreslagit, åtgärder vidtas för alt förbättra kvaliteten på utrikeshandelsstatistiken.

Jag finner del angeläget att tullverket, inom ramen för de resurser som står

10 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 146

till buds, ger informations- och granskningsinsatserna den prioritet som är möjlig mot bakgrund av andra angelägna uppgifter för tullverket. Jag är emellertid inte beredd atl förorda några personalförstärkningar i della syfte (19). Jag vill i detta sammanhang peka på atl elt nytt maskinellt granskningssystem för importen, som har tagits fram av statistiska centralbyrån i samråd med generaltullstyrelsen, kommer att tas i bruk inom kort. Centralbyrån har också beviljats medel för utveckling av etl liknande granskningssystern för exportslatistiken m. m. De personalresurser som härmed frigörs bör kunna användas dels för alt förkorta granskningstiden, dels för andra ålgärder i syfte atl förbättra statistiken. Det kan vidare nämnas att regeringen nyligen har godkänt all en försöksverksamhet inleds beträffande användningen av etl nytt system för lokal dataregistrering i förtullningsverksamheten. Etl sådant syslem kan vänlas bidra lill en höjning av kvaliteten hos utrikeshandelsslatistiken samt möjliggöra en snabbare siatistikpublicering.

Genom beslut av regeringen kommer den svenska fiskezonen i Östersjön inkl. Bottenhavet och Bottenviken samt i Skagerack alt vidgas fr. o. m. den 1 januari 1978. Överläggningar har förts med berörda stater om gränsdragning och fiskerättigheter. Regeringen har därefter utfärdat föreskrifter om vilka havsområden den utvidgade fiskezonen skall omfatta.

Utvidgningen av den svenska fiskezonen medför ett behov av övervak ning i syfte alt kontrollera att fiske i den svenska zonen inte bedrivs i vidare mån än som följer av de avtal som har träffats med övriga länder. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag framhålla att ambitionen bör vara atl man skall övervaka fiskezonen och ingripa i sådan utsträckning alt obehörigt fiske kan beivras. Enligt nuvarande bedömning erfordras härför bl. a. en bevakning i anslutning till fiskeverksamheten med fartyg som kan vistas i aktuellt område under längre perioder. Ingripanden i anslulning till fiskeverksamheten kräver fartyg som kan uppträda lill sjöss under väderbetingelser dä fiske kan pågå.

När det gäller fisket inom den svenska fiskezonen har tullverkets kustbevakning huvudansvaret för övervakningen. Bestämmelser härom finns i kungörelsen (1955:275) angående skyldighet för befattningshavare vid tullverkets kust- och gränsbevakning alt utöva jakt- och fiskelillsyn m. m. (ändrad senast 1971:838). Enligt kungörelsen åligger det kustbevakningen att utöva tillsyn över efterievnaden av fiskeristadgan (1954:607, ändrad senast 1977:825) och andra föreskrifterom fiskels vård och bedrivande. Hit hör bl. a. de föreskrifter som har utfärdats på grund av Sveriges anslutning till nordatlantiska fiskerikonventionen och konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten (Gdansk-konventionen).

Huvudansvaret för övervakningen av den utvidgade fiskezonen och nödvändig fiskelillsyn bör liksom inom den hittillsvarande fiskezonen åligga tullverkets kustbevakning. En nära samverkan krävs mellan kustbevakningen och fiskeristyrelsen.  Det gäller bl. a.  information om lämnade

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet 147

fisketillslånd och rapportering av fiskefartygens inpassering och utpassering samt fångster. För sammanställning och redovisning av sådan information har regeringen ställt särskilda resurser till fiskeristyrelsens förfogande.

Den samverkan som nu äger rum med andra myndigheter, civila och militära, som har resurser för observations- och övervakningstjänsl, t. ex. landbaserade radarstationer, fartyg till sjöss och fiyg inom aktuella havsområden, bör enligt min mening kunna vidareutvecklas och fördjupas.

I della sammanhang vill jag erinra om att en särskild kommilté(H 1977:05) tillkallats för att utreda frågan om samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. Det ankommer pä denna kommitté att beakta också de samordningsproblem som kan uppkomma när del gäller fiskeövervakningen. Vidare har 1973 års fiskevatlensutredning (Jo 1973:07) fått tilläggsdirektiv all i sin översyn av fiskelagsliftningen bl. a. också uppmärksamma fisketillsynen.

Jag finner det angeläget att övervakningen inom den utvidgade svenska fiskezonen blir effekliv redan i inledningsskedet.

Generaltullslyrelsen har bedömt att havsfiskeövervakningen under inledningsskedet skall kunna utföras med utnyttjande av två av kustbevakningens större miljöskyddsfartyg (260-450 deplacementton), i förening med kustbevakningens flyg och med punktinsatser av kustbevakningens övriga utsjö-patrullerande fartyg (kryssare och tulljakter). Utnyttjandet av miljöskyddsfartygen innebär dock all beredskapen för oljebekämpning m. m. sänks under den tid fartygen används för havsfiskeövervakning. Generaltullstyrelsen har ansett alt detla kan endast accepteras som en interimslösning i avvaktan på nyanskalTning av lämpliga fartyg.

Jag delar styrelsens uppfattning alt utnyttjandet av miljöskyddsfartygen i dagens läge är den från såväl ekonomisk som operativ synpunkt lämpligaste lösningen. Såsom framgår av redogörelsen i det följande förordar jag alt medel nu anvisas för nyanskaffning av etl utsjöbevakningsfartyg. Utnyttjande av miljöskyddsfartygen för havsfiskeövervakning kommer sålunda vara aktuellt i första hand under en övergångstid. Detta är av särskild betydelse för alt kunna upprätthålla en hög beredskap också när del gäller oljebekämpningen.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet vill jag anmäla att även vissa av de fartyg, som marinen av beredskaps- och utbildningsskäl har rustade i fred, utgör en resurs som i viss utsträckning skulle kunna medverka i övervakningen.

För att miljöskyddsfartygen skall kunna utnyttjas i störte utsträckning än vad nu är fallet måste fartygen förses med extra besättningar. Jag beräknar medel för tvä extra besättningar, dvs. tolv tjänster (26).

Utvidgningen av fiskezonen kommer att medföra ökad arbetsbelastning för kustbevakningens centrala och regionala ledning, för kustbevakningens sambandscentraler och de kustposleringar, som mer aktivt kommer att della i fiskezonsövervakningen, liksom för fiygkusiposteringama. Jag beräknar

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

148

medel för förstärkning av den cenlrala och regionala ledningen med tre handläggartjänsler (25, 30). 1 avvaktan pä erfarenheterna av övervakningen i den vidgade fiskezonen är jag däremot inte nu beredd att förorda ytterligare personalförstärkningar (27, 28, 29).

Erfarenhelerna av den hittillsvarande försöksverksamheten med kustbevakningsflyget är mycket goda. Med hänsyn härtill bör verksamheten permanentas. Flyget kommer också all få nya arbetsuppgifter i den vidgade fiskezonen. Jag har beräknat medel för förhyrning, drift och underhåll av ytterligare etl spaningsplan (23).

Jag har vidare beräknat medel för ökade kostnader för drift och underhåll av de miljöskyddsfartyg som tas i anspråk för havsövervakningsuppgifter samt ökade medel för utbildning i lulltjänsten (32).

De ökade utgifter förden utvidgade fiskeövervakningen som blir aktuella redan under budgetåret 1977/78 får efter regeringens prövning täckas genom alt generaltullstyrelsen vid behov överskrider anslaget under nämnda budgelår.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Tullverket: Förvahningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 470 981 000 kr.

G 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel

1976/77 Ulgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

1 941 078

5 075 000

25 921000

Reservation

33 575

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och telemateriel. Utgifterna hänför sig i huvudsak till verksamhetsgrenen bevakning. De hittills använda beteckningarna "större motorbåtar" resp. "mindre motorbålar" ändras till "bevakningsfartyg" resp. "bevakningsbåtar".

Fördelningsplan	1977/78	Beräknad ändring	! 1978/79
		Generaltull-	Före-
		styrelsen	draganden
1.   Bevakningsfartyg	4 165 000	+ 33 155 000	-h 20 855 000
2.   Bevakningsbåtar,
motorfordon m. m.	540000	-       40000	40000
3.   Telemateriel	361000	-1-     392 000	-t-       40 000
Ej disponerat belopp	9000	-	9000
>	5 075 000	-t- 33 507 000	-t- 20 846 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 149

Generaltullstyrelsen

1. Prisomräkning 457 000 kr.

2. För vissa ur arbetarskyddssynpunkt nödvändiga tilläggsbeställningar på två tulljakter som har levererats i mars och maj 1977 behövs 100 000 kr. Åigärderna avser bl. a. förbättrad ljudisolering och ändrad inredning av befälshytt.

3. För budgetåret 1977/78 anvisades 3,6 milj. kr. för två tulljakter. Sedan förprojektet för dessa utformades har kustbevakningen fält ökade övervak-ningsuppgifler i fråga om havsfiskeövervakning och internationell kontroll av fisket inom Östersjöområdet. Till följd härav ställs slörre krav på bevakningsfartygens storiek och sjövärdighet. Därför har vid den fortsatta projekteringen av de nya tulljakterna skrovet ytterligare utökats och den elektriska utrustningen förbättrats med dubbla generatoraggregat och övergång från 220 till 380 V spänning. Dessutom har vissa kostnadskrävande skyddsåtgärder tillkommit. Detta har medfört en sammanlagd kostnadsökning i 1977 års prisläge med närmare 340 000 kr. per fartyg. Till detla kommer att för fartygen lämpliga motorer, som inte tillverkas i Sverige utan måsle importeras, beräknas kosta ca 400 000 kr. mer per fartyg än som tidigare antagits.

11977 års prisläge beräknas tulljakterna komma alt kosla 5 400 000 kr. För att möjliggöra anskaffningen av fartygen erfordras ett medelslillskotl av

I  476 000 kr. utöver prisomräkningen av disponibla medel, som uppgår lill
324 000 kr.

4. För kustbevakningens behov av bevakningsfartyg bör medel anvisas för
ersättningsanskaffning av tvä tulljakter. De nya tulljakterna, som är avsedda
alt användas i tullverkets övervakningsuppgifter till havs, bör vara av den
större, modifierade typ för vilka medel anvisades föregående budgetär (jfr
punkt 3). Kostnaden för dessa beräknas uppgå lill 5 400 000 kr. i 1977 års
prisläge.

5. För alt tillgodose de mest angelägna behoven i fråga om utökning av tullverkets fordonspark erfordras nyanskaffning av fyra personbilar, en lastbil, en husvagn och två skotrar med släpvagnar till en beräknad kostnad av 430 000 kr.

6. Medelsbehovet för fortlöpande ersättning och komplettering av telemateriel m. m. beräknas till 710 000 kr.

7. Som framgår av redogörelsen under anslaget G 1. Tullverket: Förvaltningskostnader har generaltullslyrelsen i sin utredning om de konsekvenser från övervakningssynpunkt som en utvidgad svensk fiskezon kan beräknas medföra föreslagil anskaffning av två fartyg av utsjöbevakningslyp. Styrelsen pekar pä att det nuvarande fartygsbeständet i varje fall inom egentliga Östersjön inle möjliggör den kontroll som måste anses behövas. Styrelsen redovisar två alternativ, dels nybyggnad av för ändamålet avpassade bevakningsfartyg (kostnader 2 x 15 milj. kr.), dels till-och ombyggnad av till salu befintliga fiskefartyg, t. ex. häcklrålare (kostnad 2 x 10 milj. kr.)

II Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil. 14

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 130

1 yttrande över generaltullstyrelsens utredning har synpunkter på anskaffningen av fartyg framförts av överbefälhavaren, sjöfartsverket, statskontoret och fiskeristyrelsen.

Sjöfartsverket anser alt beslut om nybygge av fartyg eller inköp av större fiskefartyg bör anstå tills sjöövervakningskommittén slutfört sitt arbete. Under mellantiden bör övervakningen till havs ske med hjälp av miljöskyddsfartyg, fartyg lånade från andra myndigheter, förhyrda fartyg eller på annat sätt.

Överbefälhavaren anför att inom försvarsmakten finns ett relativt stort antal enheter med prestanda jämförbara med i tullstyrelsens utredning angivna fartygsalternativ. Skulle redan i dagsläget utökade resurser erfordras kan bl. a. fartyg göras tillgängliga mot skälig kostnadsersättning. Kustmin-svepare typ Arkö kan t.ex. hållas rustade för angivna uppgifter, om så erfordras med kontrollutbildad personal från tullverket ombord. En ombyggnad av äldit; motortorpedbåtar för bevakningsändamål kan också tänkas som kortsiktig åtgärd.

Fiskeristyrelsen understryker vikten av att kustbevakningen tillförs enheter med lång uthållighet till sjöss.

Statskontoret finner inte anledning atl ifrågasätta tullstyrelsens bedömning vad avser nyanskaffning av fartyg för utsjöbevakningen, om den nuvarande kustbevakningsflotian av tekniska eller andra skäl inte tillfredsställande kan lösa uppgifterna.

Generaltullstyrelsen har i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 föreslagit att medel anvisas för anskalTning av två fartyg av utsjöbevakningslyp till en beräknad kostnad av 30 000 000 kr.

Föredraganden

Som jag tidigare har framhållit krävs del för kontrollen av den utvidgade fiskezonen bl. a. att bevakning kan ske i anslulning lill fiskeverksamheten med fartyg som kan vistas i aktuellt område under längre perioder och som kan uppträda till sjöss under väderbetingelser då fiske kan pågå. Jag har förutsatt att två av kustbevakningens större miljöskyddsfartyg skall kunna utnyttjas för detta ändamål i första hand under en övergångslid. Utnyttjandet av miljöskyddsfartyg innebär dock att beredskapen för oljebekämpning m. m. försämras under den tid fartygen används för havsfiskeövervakning. Jag finner det därför nödvändigt att åtgärder redan nu vidtas för anskaffning av utsjöbevakningsfartyg av lämplig typ.

Under beredningen av frågan om anskaffning av utsjöbevakningsfartyg har det framkommit att del projeki för byggande av minjaktfartyg som utarbetats vid Kariskronavarvet i samverkan med marinen kan vara lämpligt att utnyttja i detta sammanhang. Detla projekt som avser byggande av fartyg i plast torde med vissa mindre ändringar kunna användas för byggande av bevakningsfarlyg. Projektet med plastfartyg av denna sloriek är teknologiskt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 151

avancerat även internationellt sett. Projektet bedöms därför också vara av intresse ur exportsynpunkt. Jag föreslår därför alt medel anvisas för byggande av ett utsjöbevakningsfartyg av denna typ. Kostnaderna har beräknats till 22,5 milj. kr. i 1977 års prisläge. Med hänsyn till att byggnadstiden kommer att vara minst tvä år harjag beräknat medel för budgetåret 1978/79 med 20 milj. kr. för detta ändamål (7).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår lill 25 921 000 kr. Jag har därvid bl. a. också beräknal medel för modifiering av de två tulljakter för vilka medel anvisades innevarande budgetår saml ersättningsanskaffning av en tulljakt (1-6).

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

atl till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 25 921 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 152

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

16. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

1976/77 Utgift 77 084 Behållning 1029 841

1977/78 Anslag       200000 1978/79 Förslag       640000

Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av fastigheter och byggnader avsedda att tillgodose behovet av expeditionslokaler m. m. för de regionala och lokala tullmyndigheterna. Byggnadsverksamheten omfattar huvudsakligen tullstations- och bilvisilalionsbyggnader, förrådsbyggnader för förvaring av oljebekämpningsmateriel m. m. samt byggnader för sambandscentraler och radiolänkstalioner.

Generaltullstyrelsen

Generaltullslyrelsen föreslår atl medel beräknas för alt följande under punkterna 1-7 upptagna byggnadsobjekten skall kunna utföras under nästa budgetär.

1. Tullverkets fastighet i Grisslehamn, Stockholms län, behöver kompletteras med omklädnings- och duschulrymmen samt med en fristående garagebyggnad med plats för tre tjänstefordon. Dessutom behöver vissa markarbeten, asfaliering m. m., ulföras. Kostnaderna härför beräknas till 110 000 kr. vilkel med hänsyn till befintlig behållning av 15 000 kr. innebär ett anslagsbehov av 95 000 kr.

2. För ombyggnad och uppruslning av tullslaiionsbyggnaden och bositads-huset i Flötningen, Kopparbergs län, saml komplettering av garageplalser disponerar styrelsen 210 000 kr. Det ökade behovet av uppställningsytor för långtradare och andra fordon, som skall tullkontrolleras och klareras, har medfört att den planerade garagebyggnaden måste ges en ändrad placering. Detta i förening med mer omfattande markarbeten, ändrad dragning av ny avloppsledning, anordnande av ulvändig belysning m. m. medför att koslnaderna numera kan beräknas lill 370 000 kr. Ett anslagstillskott om 160 000 kr. är därför erforderiigt.

3. Tullverkets fastighet i Gryt, Östergötlands län, som inrymmer lokaler för kustpostering och sambandscentral, behöver kompletteras med en garage- och förrådsbyggnad med plats för tre tjänstefordon. Kostnaden beräknas till 60 000 kr.

4. För uppförande av mindre personal- och förrädsbodar m. m., huvudsakligen för kustbevakningen, har styrelsen tilldelats ett belopp om 50 000 kr. För att tillgodose ett ökat behov av dylika mindre bodar erfordras för budgetåret 1978/79 ytteriigare 40 000 kr.

5. Vid tullstationen i Eda, Värmlands län, har sedan länge funnits behov

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

153

av uppställningsytor för långtradare och andra fordon. Genom förvärv av ytteriigare mark i anslutning till tullstationen torde detta behov nu kunna tillgodoses. För ulförande av erforderliga markarbeien, anordnande av belysning m. m. erfordras elt belopp av 40 000 kr.

6. Vid tullverkets expeditionsbyggnader vid mellanriksvägarna mot Finland och Norge är belysningsanordningarna mestadels av otillräcklig kapacitet. Inte minsl från säkerhetssynpunkt torde del få anses nödvändigl att personalen även nattetid skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter utomhus under tillfredsställande belysningsförhållanden. Under budgetåren 1975/76 och 1976/77 har styrelsen haft möjlighet att använda mindre belopp av de under statens allmänna fastigheisfond för reparations- och underhållskostnader m. m. anvisade medlen för alt komma till rätta med en del av problemen, men mycket återstår. Med hänsyn till atl anordnandet av tillfredsställande belysning i mänga fall medför omfattande markarbeien, som måste anses falla utom ramen för normall underhåll, anser styrelsen alt utgifterna bör täckas av investeringsmedel. Arbetena kan delas upp på flera budgetår och styrelsen föreslär all etl belopp om 50 000 kr. anvisas för budgetåret 1978/79.

7. Under del gångna budgetåret har med anlitande av reparations- och underhållsmedel vissa energibesparande åtgärder vidtagits på några av tullverkets fastigheter. Främst har del rört sig om inmontering av reglemt-rustning, bl. a. termostatventiler, samt tätning av fönster. För alt möjliggöra mera effektiva åtgärder, såsom tilläggsisolering av tak, golv och väggar erfordras dock extra medelsanvisningar av storleksordningen 200 000 kr. per är under minst en femårsperiod, om underhållet av fastigheterna i övrigl inte skall eftersättas. Med hänsyn till atl ifrågavarande arbeten måste anses vara av sådant slag atl de ökar värdet på fastigheterna, lorde kostnaderna böra täckas av investeringsmedel. Styrelsen föreslår att 200 000 kr. anvisas för ändamålet för budgetåret 1978/79.

Under beaktande av medelsbehovel för ofömtsedda utgifter och av medelsbehållning under anslaget föreslär generaltullstyrelsen alt 200 000 kr. anvisas även för nästa budgetär.

I särskild framställning till regeringen den 23 augusti 1977 har generaltullstyrelsen hemslälll om godkännande av förslag till byggnadsprogram och köpeavtal avseende erforderiig mark för regionbas för oljebekämpning i Stockholms skärgård. Dessutom har styrelsen hemslälll om uppdrag alt på grundval av byggnadsprogrammel projektera fram till färdiga bygghandlingar saml verkställa gmndundersökning.

Enligt styrelsen har framställningen motiverats av atl inom östra regionen såväl personal som materiel och fartyg är utplacerade på olika ställen i lokaler och vid kajer av icke godtagbar standard.

Den mycket omfattande fartygstrafiken i Stockholmsområdet i kombination med en slor och miljökänslig skärgård förutsätter enligt styrelsen en välbelägen och rationell regionbas inom östra regionen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 154

1 samråd med länsstyrelsen har tullverket under ca tvä års tid undersökt länkbara lokaliseringsalternativ, i första hand inom Värmdö kommun, och därvid förordat en förläggning på Djurönäset. Televerkets behov av ariiets-central kan härigenom lillgodoses genom atl centralen med fördel kan placeras i anslutning till regionbasen. Kostnaderna för mark, markarbeten, byggnader och kajanläggningar beräknar styrelsen till ca 3,5 milj. kr.

Föredraganden

Jag förordar att de av generaltullslyrelsen under punkterna 1-7 föreslagna byggnadsobjekten utförs och alt kostnaderna härför påförs anslaget.

Vad  beträfTar generaltullstyrelsens särskilda  framställning angående regionbas för oljebekämpning i Stockholms skärgård föreslår jag alt 440 000 kr. anslås för markförvärv samt projektering och gmndundersökning. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 640 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 155

V. Fonden för låneunderstöd

7.   Lån till teko-, sko- och garveriindustrier

1976/77 Utgift 32 627 000 Behållning 24 439 888

1977/78 Anslag        15 000 000 1978/79 Förslag       15 000 000

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört vid anmälan av förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.    till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier för budgetåret 1978/
79 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 0(X) kr.

2. medge alt avtal om avskrivningslån till teko-, sko- och garve
riindustrier får ingås inom en sammanlagd investeringsram av
225 000 000 kr.

8.   Lån till investeringar för kommersiell service

1976/77 Utgift'        1 725 845 Behållning 3 728 499

1977/78 Anslag'      3 000000 1978/79 Förslag       6 000 000

Anslaget Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd

Från anslaget bestrids utgifter för investeringsstöd i form av avskrivnings-och investeringslån för kommersiell service Ofr. redogörelsen i anslutning till anslaget D 7. Bidrag till kommersiell service).

Föredraganden

I enlighet med vad jag har anfört i propositionen (1977:78:8) om åtgärder på distributionsområdet beräknar jag i ett inledningsskede medelsbehovet till 6 000 000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen

att lill Lån till investeringar for kommersiell service för budgetåret 1978/79 anvisa etl investeringsanslag av 6 000 000 kr.

9. Försörjningsberedskapslån

1976/77 Utgift 9 500 000

1977/78 Anslag        11000 000 1978/79 Förslag       36 075 000

1976/77 Utgift 9 500 000 Behållning 4 500 000

1977/78 Anslag        11000 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 156

Föredraganden

Efter samråd med chefen för industridepartementet anser jag att den behållning som vid utgången av budgelårel 1977/78 finns kvar pä XIV huvudtitelns anslag B 8. Stmkluråtgärder för skoindustrin bör föras över till anslaget Försörjningsberedskapslän.

Med hänvisning till vad jag lidigare anfört vid anmälan av förslagsanslaget Fl. Överstyrelsen för ekonomiskl försvar, hemsläller jag att regeringen föreslär riksdagen atl

1. till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 36 075 000 kr.

2. medge atl avtal om offerter avseende upprätthållande av försörjningsberedskapsviktig produklion och produktionskapacitet på skoområdet får ingås inom en sammanlagd ram av 25 000 000 kr.

10. Skostrukturlån

1976/77 Utgift

1977/78 Anslag        10 000 000

1978/79 Förslag 5 000 000

Föredraganden

Med hänvisning lill vad jag lidigare har anfört vid anmälan av förslagsanslaget Fl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Skostrukturlån för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

11. Lån till den europeiska patentorganisationen

1978/79 Nytt anslag (förslag) 1 400 000 kr.

Frän anslaget avses att bestrida koslnader för Sveriges andel av särskilda ekonomiska bidrag till det europeiska patentverket (EPO) som börjar sin verksamhet under är 1978.

EPO har sitt säte i Munchen. Förbundsrepubliken Tyskland har utan kostnad för den europeiska patentorganisalionen ställt mark till förfogande för erforderiig byggnad och har åtagit sig atl förskollera de medel som behövs för att täcka kostnaderna för uppförande av denna byggnad.

Den europeiska patentorganisationens verksamhel skall finansieras genom de avgifter som tas ul av sökande och andra parter samt genom att det europeiska patentverkel erhåller andel i de årsavgifter som tas upp i de fördragsslulande staterna för europeiska patent. EPO skall i princip vara självbärande ekonomiskl. Under de lio första verksamhetsåren kommer

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 157

detta dock inte att vara möjligt, och de fördragsslutande staterna skall därför under denna tid genom län ställa medel till den europeiska patentorganisationens förfogande. Dessa lån skall återbetalas under en därpå följande femtonårsperiod och beräknas vara återbetalade 26 år efler konventionens ikraftträdande.

1 proposition 1977/78:1, bilaga B, har för budgetåret 1977/78 beräknats 2 800 000 kr. för län till den europeiska patentorganisalionen. Riksdagen väntas ta ställning lill förslaget i början av är 1978.

Jag beräknar under förutsättning av riksdagens godkännande av regeringens proposition, medelsbehovet för de lån som Sverige skall ställa till förfogande för budgetåret 1978/79 till 1400 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Lån till den europeiska patentorganisationen för budgetåret 1978/79 anvisa etl investeringsanslag av 1 400 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet VIII. Fonden för beredskapslagring

Överstyrelsens for ekonomiskt försvar del fond

158

3. Lagring för beredskapsändamål

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

104 737 227 21000 000 38 500 000

Behållning

54 252 358

1 enlighet med vad jag tidigare anfört vid min anmälan av förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar förordar jag att medel för nästa budgetär anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan för lagring (1 000-lal kr.)

Program Varuslag	Medelsförbrukni	mg
	Beräknad 1977/78	Förslag 1978/79
Livsmedel Gödselmedel Bekämpningsmedel	2 600 2 400	2 700 2 300
Beklädnad m. m. Syntetgarner Sjukhustextilier	5 000 20 000	5 000
Bränsle, drivmedel m. m. Råolja Eldningsolja Gasol Flygdrivmedel	428 000 72 500 15 000	78 000 11300 40 000
Sjukvård Läkemedelsråvaror Reservanläggningar	21 100 2 400	24 235 1 540
Kemiska produkter m. m. Petrokemikalier Material för tryckning Diverse kemikalier	60 200 3000	49 700 2 000 8 000
Metaller m. m. Legeringsmetaller (fredskris) Diverse metaller Manganmim och vanadinsyra (fredskris)	10 000 2 900	3 600 10 000
Övrigl	39 000	7 252
Summa	684 100	245 627
Från jordbruksnämnden Från socialstyrelsen Från oljelagringsfonden	-        5000 -      23 500 -    580 700	-         5000 -      25 775 -184 000

Summa

74 900

30 852

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

159

Medel från oljelagringsfonden fördelade på program:
Beklädnad 5 000

Bränsle och drivmedel m. m. 129 300

Kemiska produkter m. m. 49 700

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång		Beräknad medelsförbmkn		ing
Behållning	1977-07-01	54 252	1977/78	684 100
Från oljelagringsfonden	1977/78	580 700	1978/79	245 627
Från jordbruksnämnden	1977/78	5 000
Från socialstyrelsen	1977/78	23 500
Anslag	1977/78	21000
Från oljelagringsfonden	1978/79	184 000	Beräknad	8 000
Från jordbruksnämnden	1978/79	5 000	behållning
Från socialstyrelsen	1978/79	25 775	1979-06-30
Anslag (förslag)	1978/79	38 500
Summa		937 727		937 727

Med hänvisning till vad jag förordat i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lagring för beredskapsändamål för budgetåret 1978/79 anvisa elt investeringsanslag av 38 500 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 160

IX. Diverse kapitalfonder

Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

7. Förrådsanläggningar m. m.

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

27 101 161

35 000 000

6 900 000

Behållning

15 094 511

1 enlighet med vad jag här och tidigare vid min anmälan av förslaget f 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har anfört förordar jag atl medel för nästa budgelår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan för anläggningar (1 000-lal kr.)

Byggnadsobjekl	Kosinadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start år-mån	ställande år-mån
	1/41976	1/4 1977	Faktisk t. 0. m. 1976/77	Beräknad
				1977/78	1978/79
Pågående objekt
1. Flygdrivmedelsanlägg-
ning IV	25 000	27 400	7 690	16 000	4000	76-09	78-08
2. Flygdrivmedelsanlägg-
ning V	12 200	28 000	-	4 000	14 300	78-05	80-04
3. Gasolanläggning 1	35 000	37 000	26 268	2 600	-	74-04	77-09
4. Gasolanläggning 2	-	30 000	-	8 000	12000	77-11	80-02
5. Råoljeanläggning Al	92 500	77 000	46 880	17 000	-	75-02	78-02
6. Råoljeanläggning A2	38 500	43 300	9 587	12 000	10000	76-06	79-10
7. Räoljeanläggning A3	123 000	110 800	15218	32 000	30 000	77-02	81-05
8. Råoljeanläggning B2	28 000	19000	-	10 000	5000	77-06	79-10
9. Råoljeanläggning B3	42 000	47 000	-	15000	6000	77-08	81-05
10. Smörioljefabrik	2 550	2 550	473	2000	-	76-04	78-10
11. Fältledningsförråd	175	175	-	175	-	77-07	77-10
12. Lagerplats för koks	100	100	-	100	-	77-10	78-01
13. Förrådsanläggningar	305 000	340 000	-	55 000
for oljelagring m. m.		-30000		-8 000
		310000		47 000
14. Koksaltförråd	3 800	4 100	2 516	1 100	500	75-09	78-09
15. Anläggningar för petroke-
miska varor	130 000	148 000	-	20 000	42 000	78-01	80-09
16. Fönådsby	6 800	7 800	360	6 300	400	77-06	78-09
17. Anläggningar för
läkemedelsråvaror	1000	1000	-	1000	-	77-12	78-07
18. Cisterner	2 500	2 500	-	2 500	-	77-12	78-07
19. Upplagsplatser, bulk-
förråd m. m.	2000	2000	-	2000	-	77-10	78-06
20. Tekoförråd	4 500	5000	4 745	-	-	76-07	77-07
21. Anläggning för
aluminiumråvaror	7 700	7 900	6317	-	-	76-02	77-07
22. Diverse mindre objekt	2 075	575	197	-	-	-	-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet

161

Byggnadsobjekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start år-mån	ställande år-mån
	1/4 1976	1/4 1977	Faktisk	Beräknad
			1976/77	1977/78	1978/79
Nya objekt
23. Fiygdrivmedelsanlägg-
ning VI	-	12 650	-	-	5000	79-05	81-05
24. Anläggning 1 för
molorbrännolje/lunn
eldningsolja	-	11550	-	-	6000	78-11	80-11
25. Anläggning 2 för
motorbrännolja/tunn
eldningsolja	-	11 550	-	-	6000	70-02	81-02
26. Anläggning 1 för
ijock eldningsolja	-	12000	-	-	7000	78-09	80-09
27. Råoljeanläggning Bl	-	105 000	-	-	20 000	78-11	82-01
28. FÖn-åd för sjukhus-
textilier	-	1000	-	-	1000	78-09	79-07
Erfarenhetsmässig
justering av
medelsbehovet				5 000	5000
Summa	864 400	1 085 750	120 251	203 775	174 200	-	-
29. Förrådsanläggningar
för oljelagring
m. m.	-	150000	-	-	50 000	-	-
Summa	864 400	1 235 750	120 251	203 775	224 200	-	-

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång			Beräknad medelsförbmk-
			ning
Behållning	1977-07-01	14510	1977/78	203 775
Från oljelagringsfonden	1977/78	165 000	1978/79	224 200
Anslag	1977/78	35 000
Från oljelagringsfonden	1978/79	217 300	Beräknad behållning 1979-06-30	10 735
Anslag (förslag)	1978/79	6 900
Summa		438 710		438 710

Med hänvisning till vad jag har förordat i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för förrådsanläggningar inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående

2. till Förrådsanläggningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 6 900 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

162

Bilaga 14:1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m.

Härigenom föreskrives atl 1 § lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

1§'

Nuvarande lydelse

Enligt de närmare föreskrifter regeringen beslutar får Sveriges exportråd

1. genom anvisningar för den allmänna inriktningen planera och leda handelssekreterarnas verksamhet,

2. besluta rörande handelssekreterares anställnings- och arbetsvillkor, i den mån dessa ej bestämmes genom avtal eller beslutanderätten enligt särskilda bestämmelser tillkommer myndighet, dock ej i fråga om tillsättning av eller skiljande från tjänst, läkamndersökning, disciplinär bestraffning, fiyttningsskyldig-hel eller avstängning frän tjänstgöring,

3. besluta rörande statliga stipendier till praktikanter hos handelssekreterare eller hos svenska handels-kamir i utlandet,

4. besluta rörande statliga bidrag till vidareulbildning i intemationell marknadsföring.

Föreslagen lydelse

Enligt de närmare föreskrifter regeringen beslutar får Sveriges exportråd

1. genom anvisningar för den allmänna inriktningen planera och leda handelssekrelerarnas verksamhel,

2. besluta rörande handelssekreterares anställnings- och arbetsvillkor, i den mån dessa ej bestämmes genom avtal eller beslutanderätten enligt särskilda bestämmelser tillkommer myndighet, dock ej i fråga om tillsättning av eller skiljande från tjänst, läkarundersökning, disciplinär bestraffning, flyltningsskyldig-hel eller avstängning från tjänstgöring,

3. besluta rörande statliga stipendier lill praktikanter hos utrikesrepresentationen, handelssekrtiterare eller svenska handelskamrar i utlandet,

4. besluta rörande statliga bidrag till språkutbildning med Inriktning på affärsspråk och till vidareulbilclning i internationell marknadsföring.

Vid utövande av befogenhet som enligt första stycket tillkommer rådet skall rådet i sak tillämpa de föreskrifter som skulle gälla för statlig förvaltningsmyndighet i motsvarande fall.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

' Senaste lydelse 1976:124

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

163

Register

Sid.

1    Översikt

XI. Handelsdepartementet DRIFTBUDGETEN

A. Handelsdepartementet m. m.

27 Handelsdepartementet 11941000

28 Kommittéer m. m. 4 060 000 28   Extrautgifter 165 000

28 Krigsmaterielinspektionen 378 000

29 Kostnader för nordiskt samarbete 275 000 29   Nordiska ministerrådets allmänna budget 16 092 000'

32911000

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

31   Sveriges exportråd 3 410000

33   Handelssekreterare 21170000

37   Exportfrämjande åtgärder 32 636 000

39   Utbildning i inlernationell marknadsföring m. m. 2174000

43   Importkontoret för u-landsprodukter 1 000

45   Sveriges turistråd 24 759 000

47   Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken 5 000 000

89 ISO 000

C. Kommerskollegium m. m.

53   Kommerskollegium 19 753 000

55 Bidrag till vissa internationella byråer m. m. 3 709 000

56 Kostnader för vissa nämnder m. m. 887 000

24 349 000

D. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

58 Marknadsdomstolen 1 408 000

59 Näringsfrihetsombudsmannen 2 852 000

60 Statens pris- och kartellnämnd 23 320 000

62 Konsumentverket:

63 Förvaltningskostnader 35 625 000
66       Undersökningsverksamhet m. m. 2 052 000

68 Allmänna reklamationsnämnden 4 539 000

69 Bidrag till kommersiell service 2 500 000

72 296000

E. Patent- och registreringsverket m. m.

71    Patent- och registreringsverket 69 265 000

83 Särskilda kostnader för förenings-m. fl. register 8 200 000

77 465 000

F. Ekonomiskt försvar

84 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 234 180 000

234 180 000

G. Tullverket

Tullverket:

135       Förvaltningskostnader 470 981000

148       Anskaffning av viss materiel 25 921 000

496 902 000

Summa fSr driftbudgeten 1 027 253 000

' Beräknat belopp

Prop. 1977/78:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet 164

II. Statens allmänna fastighetsfond

152   Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 640 000

V. Fonden Tor läneunderstöd

155   Lån till teko-, skO: och garveriindustrier 15 0(X) 000

155   Lån till investeringar för kommersiell service 6030000

155 Försörjningsberedskapslån 36 075 000

156 Skostrukturlån 5 030000 156   Lån till den europeiska patentorganisationen 140OOOO

63 475 000

VIII.  Fonden för beredskapslagring

Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond:
158   Lagring för beredskapsändamål 38 500 000

IX. Diverse kapitalfonder

Förrådsfonden för ekonomiskl försvar
160   Förrådsanläggningar m. m. 6 900 000

Summa För kapitalbudgeten 109 515 000

Totalt för handelsdepartementet 1 136 768 000

162   Förslag till lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m.

Gotab, Stockholm 57237

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 15

Arbetsmarknadsdepartementet

ÖVERSIKT

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbetsmiljö, invandring och svenskt medborgarskap samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det statsfinansiella lägel ställer osedvanligt höga krav på återhållsamhet under budgetåret 1978/79. Det begränsade utrymme som finns tillgängligt måste förbehållas åtgärder för att stärka den ekonomiska konkurrenskraften och att värna sysselsättningen. Detta innebär för arbetsmarknadsdepartementets del att arbetsmarknadspolitiska åtgärder prioriteras.

Arbetsmarknadspolitiken syftar till att skapa arbete åt alla. Arbetet för att nå detta mål innefattar åtgärder som syftar jämväl till regional balans samt jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Arbetslivet anpassas så att var och en kan delta efter sin förmåga. Tryggheten i anställningen värnas liksom demokratiseringen av arbetslivet.

Trots de senaste årens internationella lågkonjunktur och det ofördelaktiga konkurrensläget för svensk industri har sysselsättningen ökat i landet. Antalet sysselsatta överstiger nu fyra miljoner. Kraftfulla arbetsmarknads-politiska insatser har bidragit till att arbetslösheten har kunnat hällas på en relativt låg nivft.

Ansträngningarna att skapa meningsfull sysselsättning åt alla, inte minst nytillträdande ungdomar och kvinnor och andra med en svag ställning på arbetsmarknaden, måste fortsätta. Arbetsförmedlingen byggs nu ut ytterligare med personal och tekniska hjälpmedel. Försöken med allmän anmälan av lediga platser utvidgas till ytteriigare fyra lån. Samtidigt förbättras arbetsförmedlingens möjligheter att ge service åt dem som söker arbete på annan ort än hemorten. Ett nytt statsbidragssystem för kommunala beredskapsarbeten infors, vilket främjar arbeten som ger stor sysselsättningseffekt i förhållande till de insatta medlen.

En ny arbetsmiljölag träder i kraft den 1 juli 1978. Arbetarskyddsstyrelsen skall utarbeta de praktiska föreskrifterna för lagens tilllämpning i arbetslivet. För att möta de ökade kraven har verket byggts ut kraftigt under senare år. Ulbyggnaden fortsätter under nästa budgetår med bl. a. ytterligare personal.

En ny semesteriag som ger rätt till fem veckors semester träder i kraft den 1 januari 1978. 1 Riksdagen 1977/78. I .saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     2

Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag till ny organisation för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering. Det innebäratt verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete ställs under gemensamt statligt och landstingskommunalt huvudmannaskap i form av regionala stiftelser. En organisationskommitté tillsätts för att genomföra omorganisationen. Den yrkesinriktade rehabiliteringen skall samordnas under statligt huvudmannaskap. En särskild kommitté skall utreda formerna för denna förändring. Sysselsättningsutredningen (A 1974:02) kommer att lägga fram förslag under våren 1978 om åtgärder för att förbättra möjligheterna för arbetshandikappade att få arbete. I avvaktan pä detta läggs nu fram förslag om förbättrade bidrag till särskilda anordningar på arbetsplatsen och till anskaffning av motorfordon.

Inom ramen för 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken kommer fortsatta insatser att göras för att ge invandrarna och de språkliga minoriteterna samma villkor som befolkningen i övrigt och att tillförsäkra dem en verklig valfrihet i fråga om kulturell och språklig identitet.

I syfte att förkorta väntetiderna för beslut i utlänningsärenden avser regeringen inom kort förelägga riksdagen proposition om ändring i bl.a. utlänningslagen. Formerna för överföring och omhändertagande av flyktingar utreds f n, inom departementet.

Jämställdhelskommittén (Ju 1976:08) avser att i början av år 1978 lägga fram förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. I budgetpropositionen föreslås en omfördelning av resurser för forskning och utvecklingsarbete bl.a. till jämställdhetsområdet.

Arbetsmarknad

De tre senaste åren har präglats av en internationell lågkonjunktur. Flertalet industribranscher har berörts. Exportföretagens avsättningsmöjligheter har sedan slutet av år 1974 inte motsvarat produktionskapaciteten. Antalet sysselsatta i industrin har under det senaste året minskat med över 40000 enligt arbetskraftsundersökningarna' (AKU), men den minskningen har vägts upp av ännu fler nya sysselsättningstillfällen i offentlig verksamhet. Det totala antalet sysselsatta i landet har fortsatt att öka om än i väsentligt lägre takt än under åren 1974 och 1975. Antalet arbetslösa har hållits nere på en internationellt sett myckel låg nivå, f n. ca 1% av arbetskraften.

Sedan år 1976 har sysselsättningsökningen i stort sett varit begränsad till den offentliga sektorn, medan övriga delar av arbetsmarknaden har stagnerat eller krympt.

Enligt statistiska centralbyråns industristatistik var minskningen 30000 personer.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     3

Sysselsatta under åren 1973-1977 fördelade på näringsgrenar

Näringsgrenar

Jord- och skogsbruk

Industri

Byggnadsindustri

Samfärdsel, post, tele

Varuhandel

Övriga privata tjänster

Offentliga tjänster

Totalt

Antal	sysselsatta	i genomsnitt
för de tre försia 1
(tusental)
1973	1974	1975	1976	1977
280	267	265	258	249
1 106	1 169	1 192	1 159	1 118
316	293	291	295	298
270	271	270	275	280
546	556	585	592	591
207	210	213	240	245
1 148	1 186	1242	1271	1319

4100

3 872       3953       4057       4088

Källa: AKU

Under de tre första kvartalen 1977 har antalet sysselsatta varit i genomsnitt 10000 fler än ett år tidigare. Det totala antalet har underår 1977 varierat mellan 4,0 och 4,2 miljoner, vilket är fler än något tidigare år. Samtidigt har dock andelen deltidsarbetande ökat. Det sammanlagda antalet arbetade timmar har därför minskat. Ökningen av antalet sysselsatta personer har underår 1977 liksom år 1976 gällt huvudsakligen kvinnor över 20 år. av vilka närmare 40000 fier är sysselsatta nu än för ett år sedan. Antalet sysselsatta män i åldrarna 20-55 år är i slort sett oförändrat, medan sysselsättningen har minskat för män över 55 år och för både kvinnor och män under 20 år.

Sysselsatta under åren 1973-1977 fördelade på kön och åldersgrupper

Kön och ålder

Antal sysselsatta i genomsnitt de tre försia kvartalen (tusental)

Kvinnor under 20 år Män under 20 år

Kvinnor 20-54 år Män 20-54 år

Kvinnor 55-74 år Män 55-74 är

Summa kvinnor Summa män

Totalt

1973	1974	1975	1976	1977
97	103	111	113	107
112	121	127	127	119
1227	1280	1339	1360	1396
1710	1733	1756	1768	1767
253	255	265	273	277
473	462	458	448	434
1577	1638	1715	1746	1780
2 295	2315	2 342	2 343	2321
3 872	3953	4057	4089	4100

Källa: AKU

Andelen sysselsatta av befolkningen är bland både kvinnor och män störst i åldersgruppen 25-54 är. 1 de åldrarna förvärvsarbetar nu ca 75 9?

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     4

av kvinnorna och 95 9f av männen eller totalt 85 9f, vilket internationellt sett är en mycket stor andel. Hittills under 1970-talet har andelen som arbetar i dessa åldrar ökat med ca 11 9f för kvinnorna och ca 1 '7c för männen. I övriga åldersgrupper - dvs. både ungdom och äldre - har andelen sysselsatta ökat bland kvinnorna och minskat bland männen.

Under andra halvåret 1977 ökade arbetslösheten med omkring 0.5 9f till ca 17c av arbetskraften. Fortfarande är arbetslösheten lägre än under lågkonjunkturåren 1971-1973, då den uppgick till ca 2,5 9f. Inom gruppen ungdomar under 20 år är emellertid arbetslösheten jämförelsevis hög. Under tredje kvartalet 1977 var arbetslösheten I0,09f bland kvinnor under 20 år och 6,1 7c bland män under 20 år. Arbetslösheten varierar kraftigt mellan olika delar av landet, 1 Norrbottens län har arbetslösheten under hösten 1977 motsvarat inellan 4,5 och 5'/r,

Att den totala arbetslösheten under tre år har kunnat hållas nere trots en djup internationell lågkonjunktur beror till viisentlig del på kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser. Antalet personer som sysselsätts eller deltar i utbildning till följd av arbetsmarknadspolitiska insatser har fortlöpande ökat och motsvarar nu 4-5 7c av arbetskraften. Av dessa sysselsätts ca 30000 i beredskapsarbeten. 40000 i olika slags skyddad verksamhet för arbetshandikappade och över 100000 i arbetsmarknadsutbildning inkl. utbildning i företag.

Den förda politiken under åren 1975 och 1976 innebar bl.a. att drygt 1 miljard kr. betalades ut till industriföretag som tillverkade varor pä lager i stället för att minska sysselsättningen. De nya lagarna om anställningstrygghet och en ökad insikt hos företagen om ansvaret för de anställda bidrog också till att minskningen av industrisysselsättningen kunde begränsas. Samtidigt fortsatte utbyggnaden av arbetsförmedlingens resurser för att hjälpa t. ex. de nytillträdande på arbetsmarknaden,

I början av är 1977 stod det klart att lågkonjunkturen utomlands skulle bli så långvarig att den inte kunde bryggas över med fortsatt lageruppbyggnad. De lagerökningar som redan hade kommit till stånd med statligt stöd motsvarade ett värde av mer än 6 miljarder kr,, och någon väsentlig förbättring av avsättningsmöjligheterna utomlands kunde inte skönjas. Det var i det läget nödvändigt att upphöra med stöd till ökning av lager och att ersätta stödet med åtgärder som var ägnade att stödja industriföretagens sysselsättning utan att stimulera produktionen. 1 januari och februari 1977 beslöt regeringen om sysselsättningsfrämjande åtgärder för inemot 1,5 miljarder kr. Bl, a, tidigarelades statliga byggen och industribeställningar och statsbidrag utgick för tidigareläggning av motsvarande kommunala beställningar. Anslagen till beredskapsarbeten ökades, och möjligheterna för ungdom till utbildning och praktik i olika former förbättrades. Vidare höjdes bidraget till utbildning av anställda som riskerade att permitteras. Ett tillfälligt sysselsättningsbidrag infördes för vissa krisdrabbade företag, särskilt inom stål- och tekobranscherna. Av dessa insatser fick särskilt bidra-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     5

get till utbildning vid risk för permittering, den s. k, 25-kronan, mycket stor omfattning. Under första halvåret 1977 utbildades ca 100000 industrian-ställda som annars skulle ha löpt risk att permitteras. Dessutom betalades stöd till fortsatt lagerhållning för att toretagen skulle kunna avveckla lagren i lugn takt utan att drastiskt skära ner produktionen.

Under hösten 1977 beslutade regeringen om ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ca 2 miljarder kr, utöver vad som hade beräknats i budgeten för innevarande budgetår. Dessa extra åtgärder är ett led i regeringens stabiliseringspolitik för vinterhalvåret 1977/78,

Ansträngningarna att genom intensifierad arbetsförmedling och utbildning och praktik i olika former stödja de nytillträdande på arbetsmarknaden har ytterligare ökats under år 1977, För ungdom ordnas praktik och utbildning genom en rad insatser av skilda slag. Höstens arbetsmarknadspolitiska program omfattade bl,a, åtgärder för att öka den ordinarie arbetsmarknadsutbildningen, vilken hade minskat i omfattning under åren 1975 och 1976, Under åren 1977 och 1978 får AMU-centren ökad kapacitet och utbildningsbidragen höjs.

En viktig princip som skall tillämpas för arbetsmarknadspolitiska medel är att de skall främja en jämnare fördelning av kvinnor och män på olika arbeten. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har utformat en särskild plan för jämställdhet mellan könen. Den syftar till att öka valfriheten för alla arbetssökande.

Utsikterna inför är 1978 tyder på en fortsatt svag efterfrågan på industriprodukter. Enligt konjunkturinstitutet kan man visserligen räkna med en svag ökning av exporten, men samtidigt väntas efterfrågan på hemmamarknaden fortsätta att minska. Behovet av stöd till industrins sysselsättning måste därför förutsättas bli stort under hela första halvåret 1978,

Byggsysselsättningen har varit vikande. Under större delen av är 1977 har antalet påböijade byggen varit osedvanligt lågt. Det gäller både bostäder och industribyggen. Däremot har det offentliga byggandet ökat i omfattning. Under hösten 1977 har ett slort antal statliga och statsunderstödda byggen tidigarelagts. Många beredskapsarbeten i form av vägbyggen och kommunala husbyggen har också startats. 1 stora delar av landet har statsbidragsandelen vid kommunala beredskapsarbeten höjts från 33 9? till 509?. Trots detta krävs för hela år 1978 en stor beredskap för ytterligare sysselsättningsskapande åtgärder inom byggsektorn. Den ökade satsningen på energibesparande åtgärder i byggnader är en positivt verkande faktor för byggsysselsättningen.

Arbetsmarknadspolitiken måste under budgetåret 1978/79 liksom under de senaste budgetåren ha sin tyngdpunkt i ökad effektivitet i arbetsförmedlingen. Förmedlingen tillförs medel motsvarande 225 tjänster för att klara de särskilda insatser som behövs för ungdom och andra nytillträdande och för handikappade, liksom för att rörligheten på arbetsmarknaden skall kunna underlättas. De intensiva insatserna för ungdom måste således fort-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     6

sätta. Behovet av fördjupade förmedlingsinsatser ökar också långsiktigt till följd av bl. a. att allt större krav ställs på de arbetssökandes utbildning och att den växande arbetskraften innefattar allt fler personer som ställer särskilda krav på arbetet. En jämnare fördelning av kvinnor och män på olika yrken måste eftersträvas. Bl. a. därför är det viktigt alt se till att de arbetssökande informeras om alla möjligheter som står till buds pä arbetsmarknaden.

Förmedlingens arbetsmetoder utvecklas. Systemet med allmän anmälan av lediga platser lill förmedlingen prövas f. n. i sex län och utvidgas under år 1978 till ytterligare fyra län. Dagliga listor över lediga platser trycks vid slutet av innevarande budgetår i hela landet. Förmedlingens ADB-system byggs ut stegvis, bl. a. för att förbällra förmedlingens tjänster till dem som söker arbete på annan ort än hemorten.

Förslag läggs fram om ett nytt statsbidragssystem för kommunala beredskapsarbeten i syfte att stimulera kommunerna att ta fram objekt med låg dagsverkskostnad. Det kontanta arbetsmarknadsstödet höjs till 65 kr. per dag. Sysselsättningsutredningen har överlämnat ett förslag till åtgärder för att motverka arbetslöshet bland ungdom. Remissbehandlingen av förslaget har nyligen avslutats.

Arhetsinitjö

Sedan början av 1970-talet pågår ett omfattande reformarbete pä arbetsmiljöområdet. Viktiga reformer har genomförts. De syftar till att demokratisera arbetslivet, att öka tryggheten för de anställda och att anpassa förhållandena i arbetslivet till människans förutsättningar och behov. De syftar vidare till att förbättra möjligheterna för nya grupper av arbetssökande att komma in i arbetslivet liksom att underlätta för enskilda arbetstagare att vara kvar i arbetslivet när förutsättningarna för deras förvärvsarbete ändras.

Genom den av riksdagen nyligen antagna arbetsmiljölagen (1977:1160) har ett viktigt steg tagits mot en förbättrad arbetsmiljö. En grundregel i lagen säger att arbetet skall anpassas till människans förutsättningar i såväl fysiskt som psykiskt avseende. De anställdas medverkan i utformningen av arbetsmiljön framhävs starkt, bl.a. genom att skyddskommittéernas och skyddsombudens ställning ytterligare stärks. Arbetsmiljökrav skall i ökad utsträckning föras in redan på planeringsstadiet. Familjejordbruk, som undantas i arbetarskyddslagen, omfattas av arbetsmiljölagen. Skyddsföreskrifter om tekniska anordningar och fariiga ämnen blir tillämpliga även på ensamföretagare. Lagen skall i betydande utsträckning även gälla elever fr.o. m. grundskolans årskurs 7 samt vårdtagare och värnpliktiga. Sanktionssystemet byggs ut ytteriigare.

Förväntningarna på den nya arbetsmiljölagen är stora. Lagen är en ramlag och betydande insatser krävs av arbetarskyddsstyrelsen som har att utarbeta de praktiska föreskrifter som skall ligga till grund för lagens tillämp-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     7

ning ute i arbetslivet. Syftet är bl. a. att vidga kontrollen av ämnen och maskiner som når arbetsplatserna. För att möta de ökade kraven har arbetarskyddsverkets resurser byggts ut kraftigt under senare år. I budgetpropositionen föreslås att arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen tillförs 80 nya tjänster. Dessutom tillförs medel motsvarande 29 tjänster för det i prop. 1977/78:74 föreslagna nya informationssystemet om arbetsskador. Systemet bör genomföras fr. o. m. den 1 januari 1979. Det kommer att innebära avsevärt förbättrade möjligheter att bedöma insatser som krävs för att åstadkomma en tillfredsställande arbetsmiljö.

Arbetet inom utredningen om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten fortgår. Utredningen skall behandla bl.a. utbyggnadstakten för företagshälsovården, utbildningen av personal för företagshälsovården och frågan om en utbyggnad av de yrkesmedicinska klinikerna. Ett delbetänkande som behandlar den yrkesmedicinska verksamheten förbereds.

Yrkesinspektionens distriktsindelning utreds f. n. Utredningen har till uppgift att utvärdera erfarenheterna av nu gällande distriktsindelning och komma med de förslag som föranleds därav.

För att målet arbete åt alla skall kunna förverkligas behövs bl. a. särskilda sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser för arbetshandikappade. Den förstärkning och effektivering av arbetsförmedlingen som nu föreslås innebär ökade resurser även för dessa grupper. Möjligheterna för arbetshandikappade atl få arbete på den reguljära arbetsmarknaden är dock nära förbundna med efterfrågan på arbetskraft totalt sett i samhället. Förutom platsförmedlande åtgärder krävs ofta yrkesinriktad rehabilitering och andra arbetsförberedande åtgärder, men också insatser för att anpassa arbetet till individens förutsättningar. En rad olika åtgärder står till arbetsförmedlingens förfogande för arbetsförberedelse, arbetsplacering, anpassning av arbetet m. m.

Mer långsiktiga insatser för att öka kunskaperna om handikapp och arbetsmiljöns betydelse för att kunna bereda handikappade arbete är nödvändiga. Inte minst gäller detta de psykiska och sociala hindren i arbetsmiljön. För arbetsförmedlingen är här anpassningsgrupperna och den arbetsrättsliga lagstiftningen viktiga hjälpmedel.

I takt med atl bl. a. anpassningsgruppernas arbeie utvecklas är det viktigt all insalserna för arbetshandikappade i allt högre grad inriktas mot åtgärder som är förlagda till arbetsplatserna på den reguljära arbetsmarknaden. I detta syfte föreslås nu bl. a. en ökning av antalet platser i halvskyddad sysselsättning och förbättrade bidragsvillkor för särskilda anordningar på arbetsplatsen och för motorfordon. Trots insatserna för att i allt högre grad finna lösningar på den reguljära arbetsmarknaden kommer skyddad sysselsättning i olika former ändå att vara nödvändig för att bl. a. värna om de gravt handikappades rätt till avlönat arbete. Behovet av skyddad sysselsättning förstärks av den f n. svaga efterfrågan på arbetskraft totalt sett.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     8

Antalet platser i arkivarbete ökas mot denna bakgrund med 500.

Den 13 december 1977 antog riksdagen förslag till ny organisation för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. (prop. 1977/78:30, AU 1977/78: 16. rskr 1977/78:74). Den nya organisationen för skyddat arbete innebär bl.a. att verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete samordnas under regionala stiftelser med landstingskommunerna och staten som stiftelsebildare. Kostnaderna för verksamheten övertas helt av staten förutsatt att avräkning kan ske gentemot annan statsunderstödd kommunal verksamhet. En central stiftelse föresläs bildad för att överta huvuddelen av de funktioner som idag åvilar AMS. kommunförbunden m. fl. cenlrala organ. En organisationskommitté för skyddat arbete tillsätts nu för att genomföra den nya organisationen som beräknas träda i kraft den 1 januari 1980. Sammanlagt berörs närmare 27 000 anställda.

Riksdagen har genom nämnda beslut uttalat sig för en samordning också av den yrkesinriktade rehabiliteringen under elt statligt huvudmannaskap. Den närmare utformningen av organisationen övervägs av sysselsättningsutredningen och en särskild organisationskommitté. Förslag från sysselsättningsutredningen väntas under våren 1978. Utredningen kommer också att ge förslag till arkivarbetets framtida utformning samt ytterligare förslag till åtgärder för att förbättra arbetshandikappades möjligheter till arbete.

Drygt 450000 arbetsgivarrepresentanter och löntagare har deltagit i information och utbildning kring lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet. Verksamheten stöds med statsmedel som utbetalas via arbelar-skyddsfonden till de arbelsgivar- och löntagarorganisationer som bedriver sådan information och utbildning. Sedan avtal om medbestämmande träffats mellan arbetsmarknadens parter väntas verksamhetens omfattning öka ytterligare.

Centrum för arbetslivsfrågor har påbörjat sin verksamhet. Vid centret bedrivs forskning, information och utbildning kring luedbestämmande i arbetslivet samt arbetslivsfrågor i övrigt.

Remissbehandlingen av nya arbetsrättskommitténs (A 1976:02) delbetänkande (Ds A 1977:4) Fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning pågår f n. 1 betänkandet föreslås bl.a. att för-troendemannalagen utvidgas till att omfatta även sådan facklig verksamhet som bedrivs av förtroendeman som inte är anställd hos den arbetsgivare vilken berörs av uppdraget. För finansiering av bl.a. regionala fackliga förtroendemäns och sakkunnigas verksamhet föreslås att statsbidrag försöksvis skall utgå. Kommittén föreslår också rätt till möten med de anställda på betald arbetstid och, på vissa villkor, tillträde till arbetsplats för arbetslivsforskare.

Den nya semesterlagen som ger rätt till fem veckors semester träder i kraft den I januari 1978. Lagen innefattar långtgående förbättringar för bl.a. deltids- och korttidsanställda samt de nytillträdande på arbetsmark-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     9

nåden. Direktiv har utfärdats för en kommitté som skall undersöka bl.a. möjligheterna att införa ett fondsystem för administration av semesleriön. Också anställningsskyddslagen är numera föremål för kommittéöversyn i syfte bl.a. att uppnå förbättringar av anställningsskyddet i samband med permitteringar. En allmän, företrädesvis teknisk översyn skall också göras.

Delegationen (A 1974: 09) för arbelstidsfrågor fortsäiter sitt arbeie. Med utgångspunkt i remissyttrandena över betänkandet (SOU 1976: 34) Kortare arbetstid När? Hur? utreder delegationen i vilken takt och under vilka förutsättningar en allmän arbetstidsförkortning kan genomföras. I samråd med arbetsmarknadsdepartementet prövar socialdepartementet frågan om lagstadgad rätt till deltidsarbete för småbarnsföräldrar.

Invandring och svenskt medborgarskap

Sedan några år förekommer inte någon arbetskraftsinvandring i egentlig mening från andra länder än de nordiska, främst Finland. Den utomnordiska invandringen domineras alltmer av flyktingar och av anhöriga till i Sverige bosalla personer samtidigt som även många utländska studerande och adoptivbarn kommer hit. Detta mönster kännetecknade invandringen även under år 1977. Under året invandrade ca 39000 utländska medborgare, vilket är ungefår lika mänga som under år 1976, Då samtidigt utvandringen sjönk frän ca 18 700 personer under är 1976 till ca 15 000 personer under är 1977 uppgick nettoinvandringen av utländska medborgare under år 1977 till ca 24000 personer jämfört med ca 21 000 personer under året innan. Enligt preliminära beräkningar var invandringen från utomnordiska länder ungefär lika stor som frän de nordiska. Invandringsöverskottet var emellertid större för utomnordiska medborgare. Dessa har kommit från framför allt olika latinamerikanska länder samt Turkiet och Polen.

Invandringen till Sverige under efterkrigstiden har medfört en folkökning av i runda tal 750000 personer. Drygt en tiondel av de barn som har fölls i Sverige under de senaste åren har minst en förälder som är utländsk medborgare. Drygt en femtedel av de ca 430000 utländska medborgarna i Sverige är födda här. Ungefär en fjärdedel av de gifta utländska medborgarna i Sverige har en i Sverige född make/maka. Över hälften av de gifta invandrare som har fått svenskt medborgarskap har en här född make/maka. Majoriteten av de utländska barnen i Sverige är födda här och en betydande del av dem har någon förälder av svenskt ursprung.

Detta visar att invandringen på eU långtgående sätt har påverkat befolkningsutvecklingen i Sverige, Det går inte längre att tala om invandrarna som en från den övriga befolkningen klart avgränsbar grupp eller om invandrarpolitiken som om den enbart omfattade åtgärder för en begränsad del av invånarna i landet. Invandringen har i hög grad inverkat på den sam-hällspolitiska debatten och berikat del kulturella livet i Sverige, Dessa omständigheter måste vara grundläggande utgångspunkter i det fortsatta in-vandrarpolitiska reformarbetet. Det måste i än högre grad syfta till att

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    10

inom varje samhällssektor utforma insatserna med hänsyn till att Sverige har blivit en flerspråkig nation som genom invandringen har knutits än närmare till omvärlden.

På grundval av 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken (prop, 1975: 26, InU 1975:6, rskr 1975:160) har ett metodiskt arbete inletts på praktiskt taget varje område av svenskt samhällsliv för att ge invandrarna och de språkliga minoriteterna samma villkor som befolkningen i övrigt och tillförsäkra dem en verklig valfrihet i fråga om språklig och kulturell identitet. Åtgärder vidtas också för atl öka förståelsen för att invandrarna är en tillgång och inte en börda för Sverige,

I enlighet med nämnda riktlinjer har på förhållandevis kort tid många in-vandrarpolitiska reformer genomförts. Statens invandrarverk har omorganiserats för att bättre kunna fullgöra framför alll sina samordnande och informativa uppgifter. Invandrarnas riksorganisationer får statsbidrag för sin verksamhet. Projektbidrag ges till bl. a. kommuner och organisationer för verksamhet som rör invandrarfrågor.

Utbildningen och prövningen av tolkar har utvidgats. Invandrarna har fått rösträtt och valbarhet i kommun- och landstingsvalen. Rätten till svenskundervisning på betald arbetstid har förlängts för de invandrare som har arbetat här en längre tid och särskilda insatser har gjorts för att ge information om lagens innebörd.

Medborgarskapslagen har ändrats så att det har blivit lättare att få svenskt medborgarskap. Förhandlingar pågår med övriga nordiska länder för att bereda väg för vissa ytterligare lättnader.

Hemspråksreformen trädde i kraft år 1977. Kommunerna har därigenom blivit skyldiga att erbjuda och anordna hemspråksträning i förskolan och hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan. En särskild utbildning för analfabeter - grundutbildning för vuxna - inrättades med kommunerna som huvudmän. Studiestödet för dessa elever förbättrades. En ny utbildning för kontaktlolkar genom studieförbund och folkhögskolor inrättades. Riksdagen beslöt också att en särskild utbildning för hemspråkslärare skulle anordnas inom högskolan.

Stödet till invandrarnas och de språkliga minoriteternas kulturella verksamhet byggdes ut. Presstöd infördes för tidskrifter och tidningar på annat språk än svenska. Ett särskilt produktionsstöd för litteratur på minoritetsspråk inrättades. Anslaget för bidrag lill bibliotekens inköp av litteratur på minoritetsspråk höjdes.

Det sociala skyddet för invandrare har också förstärkts. Utländska medborgare som bor i Sverige är på de flesta områden likställda med svenska medborgare i socialförsäkringshänseende. I enlighet med de riktlinjer för socialförsäkringskonventioner som riksdagen har angett har konventionsförhandlingar under senare tid slutförts med Jugoslavien. Portugal. Spanien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Konventionerna med de två sistnämnda länderna har trätt i kraft. Konventionsförhand-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    11

lingar pågår med Frankrike, Grekland, Italien, Schweiz och Storbritannien,

Ett flertal samhällssektorer och ett stort antal myndigheter är berörda av invandrarfrågorna, I syfte att understryka vikten av särskilda samhällsinsatser för invandrare har en förordning (1976: 310) om åtgärder för invandrare in,fl, utfärdats. För att samordna den invandrarpolitiska reformverksamheten har regeringen underår 1977 inrättat en interdepartemental beredning för invandrarfrågor under statsrådet Ullstens ledning.

År 1975 inrättades invandrarrådet som är ett rådgivande organ till regeringen i invandrarfrågor. Det har fortsatt sin verksamhet underår 1977 under statsrådet Ullstens ledning. Ledamöterna i rådet företräder bl, a, berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter och invandrarnas egna organisationer.

Expertgruppen för invandringsforskning (A 1975:05) som också tillkom år 1975 har inlett en rad forskningsprojekt för att söka belysa invandrarnas situation och invandringens verkningar. Här kan särskilt nämnas att expertgruppen år 1976 fick i uppdrag att föreslå en statistik över befolkningens modersmål och år 1977 att undersöka orsakerna till den höga arbetslösheten bland invandrarungdom.

Riksdagen föreläggs nu förslag om fortsatta insatser på invandrarpolitikens område. Insatserna får bedömas vara icke oansenliga mot bakgrund av det statsfinansiella läget. Som har framgått av vad chefen för utbildningsdepartementet tidigare har anmält föreslås olika åtgärder på det kulturpolitiska området till förmån för invandrare och språkliga minoriteter. Förslag förs fram om ökade medel för teaterverksamhet inom den finskspråkiga gruppen och höjda bidrag till biblioteken för inköp av litteratur på minoritetsspråk.

Flera av förslagen avser utbildningsområdet. Sålunda har bl, a, föreslagits alt ytterligare 120 studerande tas in till tvåårig hemspråkslärarutbildning vid högskolorna. Insatser görs föratt få fram läromedel för grundskolans och gymnasieskolans undervisning för invandrarbarn. Vidare föreslås särskilda åtgärder på utbildningsområdet för finskspråkiga barn.

Som har framgått av vad chefen för handelsdepartementet har anmält föreslås en utökning av verksamheten vid kommerskollegium med prövning och godkännande av tolkar. Här kan nämnas att regeringen har anvisat medel sä att en utvidgning av denna verksamhet har kunnat ske redan under innevarande budgetår.

I en del kommuner finns idag tendenser till koncentrationer av invandrare till vissa bostadsområden. Inom regeringskansliet utarbetas f. n. ett förslag (promemoria) till förbättrade möjligheter för bostadsförmedlingarna att anvisa bostad. Avsikten är att bl, a, invandrare skall få ökad möjlighet att välja bostad. Sedan promemorian har remissbehandlats kommer förslag i frågan att remitteras till lagrådet under våren 1978.

Frågor som gäller invandrarnas anpassning och möjligheter till kontakter med svenskar i boendemiljön ingår i den försöksverksamhet som bo-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    12

stadssociala delegationen (B 1975:01) bedriver i bostadsområden med uthyrningsproblem. Delegationen kommer att avsluta sitt arbete under år 1978, varefter verksamheten avses få fastare former.

Statens invandrarverk har fått ökade resurser för innevarande budgetår. Bl. a. har verket genom verksamhetsbidrag till invandrarnas organisationer kunnat ekonomiskt stödja inte bara de större nationella riksorganisationerna, utan även vissa mindre riksorganisationer och tvärnationella sammanslutningar. Invandrarverket föresläs nu få resurser främst för insatser i syfte att vidga allmänhetens kunskaper om invandringen och dess orsaker för att på så sätt skapa större förståelse för invandrarnas situation. Konkret innebär detta att verket ges fortsatta möjligheter att sprida information och att stödja projekt som syftar till samverkan och solidaritet mellan svenskar och invandrare.

Handläggningstiderna för utlänningsärenden är otillfredsställande långa. Förstärkningen av invandrarverkets personal under innevarande budgetår i kombinalion med vissa tidsbegränsade extraordinära insalser hos verket har visserligen lett till att antalet icke avgjorda tillståndsärenden har minskat väsentligt. Det krävs emellertid mera genomgripande ålgärder för att handläggningstiderna skall kunna förkortas ytterligare. Utlänningslagkommittén (A 1975: 04) har i delbetänkandet (SOU 1977: 28) Kortare väntetider i utlänningsärenden föreslagit flera åtgärder i detta syfte. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen har i december 1977 till lagrådet remitterat ett förslag till ändring av bl. a. utlänningslagen. Proposition i frågan beräknas kunna föreläggas riksdagen inom kort.

Förhållandena för politiska flyktingar i skilda länder har under senare år blivit svårare. Sverige söker bidra till alt minska flyktingproblemen bl.a. genom att stödja de internationella organisationerna, främst FN:s flyktingkommissarie, i deras verksamhet för flyktingar och genom bistånd åt de länder som främst har drabbats av flyktingströmmar. Under budgetåret 1976/77 bidrog Sverige med sammanlagt 105 milj. kr. för sådana flyktinginsatser. Regeringen avsätter medel för dessa ändamål även under innevarande budgetär. Avsikten är att reservera medel också för budgetåret 1978/79. Den svenska flyktingpolitiken innebär därutöver att vi tar emot flyktingar och ger dem en fristad här, Sedan flera år har den organiserade flyktingöverföringen varit inriktad på att hjälpa flyktingar från framför allt vissa latinamerikanska länder. Under budgetåret 1976/77 överfördes drygt 1 350 flyktingar till Sverige. Över 1 250 av dessa kom från Latinamerika. Inriktningen är densamma under innevarande budgetår. För budgetåret 1978/79 föreslås en ram för kollektiv överföring av 1 250 personer, samma som för innevarande budgetår.

Ett stort antal flyktingar kommer därutöver till Sverige på egen hand vid sidan av den organiserade överföringen. Under förra budgetåret togs närmare I 000 sådana personer om hand av AMS. sedan de fått uppehållstillstånd och av invandrarverket bedömts som jämställda med överförda fly k-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    13

tingar. Det totala antalet flyktingar som har kommit hit pä eget initiativ är emellertid större, eftersom inte alla söker hjälp av AMS.

Under åren 1975 och 1976 kom ett stort antal turkiska assyrier till Sverige. Regeringen beslöt i november 1976 att de som kommit senast den 12 november 1976 skulle få stanna här. medan de som kommit därefter i princip skulle avvisas eller förpassas. Regeringens ställningstagande och den samtidigt genomförda skärpningen av gränskontrollen synes ha lett till att invandringen av assyrier har avtagit.

Det stora flertalet av de assyrier som har fått stanna här har tagits om hand på samma sätt som andra flyktingar. Därutöver har särskilda insatser gjorts för dem. Bl. a. har särskilt statligt slöd getts till Södertälje kommun, dit de flesta assyrierna har sökt sig. Medel har också anvisats för ett tvåårigt projekt, som syftar till att stärka både de nybildade assyriska föreningarna och de assyriska församlingarna.

Formerna för överföring och omhändertagande av flyktingar utreds f, n. av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet. Gruppen beräknas avge sin rapport inom kort,

Jtiinställdhei mellan kvinnor och män

Att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig strävan i regeringens politik. Arbetet för jämställdhet bedrivs pä många olika områden, Årenden rörande jämställdhet mellan kvinnor och män, utom vad beträffar statsförvaltningen, handläggs inom arbetsmarknadsdepartementet. Jämställdhetskommittén, i vilken samtliga riksdagspartier är representerade, utreder frågor av principiell belydelse, bedriver ett konkret arbete med skilda projekt för jämställdhet och verkar allmänt pådrivande i jämställdhetsarbetet. Den har därvid nära kontakt med regeringen och olika myndigheter, Jämslälldhetskommittén har också breddat sin förankring och sina kontakter i samhällel genom att bygga ul sina referensgrupper. Bl, a, har invandrarkvinnorna fått representation i den s, k, stora delegationen.

Arbetsmarknaden är ett centralt område för jämställdhetssträvandena. Rätten till förvärvsarbete mäste tillkomma kvinnor och män pä lika villkor. En viktig uppgift är att bryta könsuppdelningen av arbetsmarknaden, 1 ett svårt arbetsmarknadsläge har regeringen ansett det särskilt viktigt atl hävda kvinnors lika rätt till arbete. De omfattande insalser som görs för att klara sysselsättningen har stor betydelse för kvinnorna pä arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta kvinnor har ökat med ca 40000 mellan tredje kvartalet 1976 och tredje kvartalet 1977, medan antalet sysselsatta män minskat något under samma period,

1 syfte att bryta den könsbundna rekryteringen lill olika yrken har regeringen bl, a, höjt och vidgat jämställdhetsbidraget. Bidraget ulgår till arbetsgivare som anställer och utbildar kvinnor i traditionellt starkt mansdo-minerade yrken och män i traditionellt kvinnodominerade yrken. Bidraget

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    14

till utbildning i företag vid risk för permittering (den s, k, 25-kronan) kan numera också utgå för utbildning i jämställdhetsfrågor. Regeringen har också påbörjat viktiga åtgärder för att förbättra de deltidsarbetandes villkor, Ulbyggnaden av barnomsorgen fortsätter.

På regeringens uppdrag utarbetar jämställdhetskommittén ett förslag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män. En sådan lag kan bli av stor betydelse för att hindra diskriminering och främja jämställdhet.

Förutom åtgärder på arbetsmarknaden krävs insatser på andra områden, såsom samhällsservice, boendeplanering och utbildning. Jämställdhetskommittén avser att ytterligare belysa hur samhällsplaneringen påverkar möjligheterna att nå jämställdhet mellan kvinnor och män. Kommittén planerar också en särskild utredning om de hemarbetandes situation.

En förändring av människors attityder är avgörande för att arbetet för jämställdhet skall nä verklig framgång, Jämställdhelskommittén har intensifierat den opinionsbildande verksamheten. Genom ett nyhetsblad - Jämsides - och genom seminarier, konferenser, öppelhusverksamhet m, m, söker kommittén nu stimulera viktiga opinionsbildande grupper, såsom massmediafolk, lärare och arbetsledare, I opinionsbildningen finner kommittén del särskilt angeläget att samarbeta med enskilda organiationer. Arbetet i Sverige för jämställdhet bör kopplas samman med ansträngningarna i andra länder och i internationella organ, FN har beslutat om en internationell kvinnokonferens år 1980, Jämställdhetskommittén kommer att ha ett huvudansvar för det svenska föreberedelsearbetet.

Genom en omfattande enkätundersökning till organisationer och myndigheter lar jämslälldhetskommittén fram fakta om det jämställdhetsarbete som bedrivs och planeras i Sverige, Denna undersökning ger en viktig grund för etl förslag till regeringen under är 1978 om ett nationellt handlingsprogram för jämställdhet.

Internationellt samarbete

I arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden rörande förhållandet till internationella arbetsorganisationen (ILO), Villkoren för ILO:s verksamhet har under det gångna året kommit atl drastiskt ändras genom Förenta staternas beslut att lämna organisationen. Beslutet innebär bl, a, att en fjärdedel av budgeterade medel för åren 1978-1979 faller bort. Organisationen undersöker nu möjlighelerna alt få frivilliga bidrag från medlemsstaterna.

Under år 1977 har Sverige med trepartsdelegationer (företrädare för regeringen, arbetsgivarna och arbetstagarna) deltagit dels i internationella arbetskonferensens 63:e sammanträde, dels i industrikommitté- och andra tekniska mölen. Till etl sådant möte om arbetsförhållandena inom civil luftfart utsåg Sverige tillsammans med Danmark och Norge en gemensam skandinavisk ireparlsdelegalion,

1 november 1976 förrättade ILÖ:s styrelse val av medlemmar i organisa-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    15

tionens tio industrikommittéer för den period som börjar år 1978, Sverige, som f n. är medlem i kommittéerna för inlandssamfärdsel, järn-och stålindustri, verkstadsindustri, byggnads-, anläggnings- och offentliga arbeten samt i kommittén för tjänstemän och utövare av fria yrken, återinvaldes i de fem nämnda kommittéerna och valdes dessutom in i kommittén för den kemiska industrin.

Norden återfick vid det senaste valet till lLO:s styrelse år 1975 en ordinarie regeringsplats. Denna innehas under perioden 1975-1978 av Norge. Enligt en mellan de nordiska länderna tillämpad turordning kandiderar Sverige till en ordinarie plats i styrelsen under den period som börjar den I juli 1978.

Sverige ratificerade den 16 maj 1977 ILO:s konvention (nr 144) om samråd på irepartsbasis för alt främja genomförandel av ILO:s normer (prop. 1976/77:60. AU 1976/77:16. rskr 1976/77:180). Konventionen träder för Sveriges del i kraft den 16 maj 1978. 1 samband med ratifikationen uppdrog regeringen ät ILO-kommittén att utarbeta nya bestämmelser för kommitténs verksamhet. En förordning (1977:987) med instruktion för ILO-kommittén gäller fr. o. m. den I januari 1978.

Under år 1977 har Sverige genom arbetarskyddsfonden varit värdland för ett ILO-symposium om luftföroreningar i arbetsmiljön.

Ett inom ramen för det nordiska samarbetet utarbetat program på ar-betsmiljöomrädet förelades i form av ett ministerrådsförslag Nordiska rå-del vid dess 25:e session i Helsingfors. Nordiska ministerrådet har senare fastställt programmet. Det år 1975 antagna programmet för samarbete på arbetsmarknadsområdet följs upp i nordiska arbetsmarknadsutskottet och dess underorgan. I samband med det nordiska arbetsministermölet i november 1977 ägde en överläggning rum mellan ministerrådet och arbetsmarknadens parter.

Sysselsättningsfrågorna har under det gångna året ägnats stor uppmärksamhet i det internationella samarbetet. På förslag av EFTA:s rådgivande kommitté hölls i februari 1977 en specialsession om sysselsättning och ekonomi med trepartiskt deltagande. Sessionen ägde rum i Stockholm på inbjudan av den svenska regeringen. Inom OECD har sysselsättningen diskuterats bl. a. mot bakgrund av en rapport från en särskild arbetsgrupp av ekonomer, den s. k. McCracken-rapporlen om full sysselsättning och ekonomisk tillväxt. 1 december 1977 anordnade OECD ett s.k. högnivåmöte om åtgärder iriot ungdomsarbetslösheten i medlemsländerna.

Åven i Europarådet har frågor inom departementets verksamhetsområde bevakats. Särskild uppmärksamhet har ägnats frågor rörande migreran-de arbetare, däribland medborgarskapsfrågor. I november 1977 undertecknade Sverige en inom Europarådet utarbetad konvention om migrerande arbetares rättsliga ställning. Konventionen kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, I samband med undertecknandet föreslog Sverige sammankallande av ett möte med deltagande av ministrar som svarar för invandrarfrågor.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    16

Den I juli 1977 inträdde Sverige som femtonde medlemsstat i Europarådets s, k, Resettlement Fund, Fonden bildades år 1956 som ett instrument i flyktingpolitiken. Numera används fonden huvudsakligen för att stödja utvecklingsprojekt i sådana regioner som har drabbats eller hotar att drabbas av stora befolkningsomflyttningar.

Sverige deltar pä skilda säll i internationellt samarbete i frågor rörande skydd och omhändertagande av flyktingar. Huvudsakligen behandlas dessa frågor inom ramen för FN-samarbetet, särskilt i FN:s flyktingkommissaries exekutivkommitté, I början av år 1977 sammanträdde på inbjudan av flyktingkommissarien en konferens för all ta ställning till frågan om en konvention om s,k, territoriell asyl. Konferensen lyckades emellertid inte utarbeta nägon konventionstext och någon ny session har inte planerats,

FN:s generalförsamling har vid sin nyligen avslutade session behandlat förslag till en konvention om förbud mot diskriminering av kvinnor. Ärendet har av församlingen bordlagts till näsla ordinarie sammanträde.

Nordiska ministerrådet avser att till Nordiska rådets session år 1978 lägga fram ett förslag till handlingsprogram för det nordiska samarbetet i jämställdhetsfrågor.

År 1973 ingicks en överenskommelse mellan myndigheter och arbetsmarknadsorganisationer i Sverige och Finland om kanalisering av de svenskfinska arbetskraftsförnyttningarna genom arbetsförmedlingen. Överenskommelsens syfte är atl ge arbetsförmedlingen i de bägge länderna en bättre kontroll över flyttningsrörelserna med ökade möjligheter till information om lediga arbetstillfällen i bägge länderna. Överenskommelsen har år 1977 kompletterats med ett åtagande från Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets sida att följa avtalet.

Den år 1976 undertecknade konventionen med Förbundsrepubliken Tyskland om ersättning vid arbetslöshet ratificerades av Sverige den 29 september 1977 och träder i kraft den I januari 1978 (SFS 1977: 818),

För att bevaka frågor som rör arbetsmarknads- och socialdepartementens verksamhetsområden finns vid vissa utlandsmyndigheter arbetsmarknadsråd. De är f n, stationerade i Bonn, Bryssel, London, Ottawa och Washington, Fr, o, m, den 1 juli 1978 föreslås en motsvarande post inrättad i Geneve,

Saninianställning

Anslagsförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande anslag på statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    17

	Anvisat	Förslag	Föränd-
	1977/78	1978/79	ring
DRIFTBUDGETEN
A Arbetsmarknadsdepartementet m. m.	33,8	39,0	+    5,2
B Arbetsmarknad m. m.	4467,2	4 934,8	-f-467,6
C Arbetsmiljö	1471,1	1 907,5	-1-436,4
D Invandring m. m.	107,0	116,2	-h    9,2
Totalt för arbetsmark-
nadsdepartementet	6079,1	6997,6	+ 918,5

2 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Ahlmark såvitt avser frågor under littera A, B och C:

statsrådet Ullsten såvitt avser frågor under littera D,

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.

DRIFTBUDGETEN    Tolfte huvudtiteln

A. ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Arbetsmarknadsdepartementet

1976/77 Utgift 15 449 722

1977/78 Anslag 13 008 000

1978/79 Förslag 15 249 000

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbetsmiljö, invandring och svenskt medborgarskap, jämställdhet mellan kvinnor och män samt inlernationellt samarbete som berör dessa frågor.

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Reseersättningar

(även utrikes resor)

Expenser

Ej disponerat belopp

1977/78	Beräknad ändring
	1978/79
54	+ 5
46	-
100	+ 5
11817000	-1-2 260000
327 000	+    33 000
738000	+    74 000
126000	- 126000
13008000	4-2 241000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    19

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 15 249000 kr. Jag har därvid beräknat medel ytterligare fem tjänster för handläggare. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 15 249000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1976/77 Utgift 13761438 Reservation 3 160 156

1977/78 Anslag 13 297 000

1978/79 Förslag 14 697000

• För budgetåret 1977/78 begränsas utgifterna på kommittéanslaget, som etl led i regeringens besparingar för att förstärka statsbudgeten, med 1 milj. kr. till 2 297 000 kr.

För budgetåret 1978/79 förordar jag att anslaget förs upp med 14697 000 kr. Jag har räknat med 6 800 000 kr. till forskning och utveckling i arbets-marknadsfrägor och arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män, m. m. För övrig utredningsverksamhet räknarjag med elt medelsbehov av 7 897 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för nämnden för styrelserepresentationsfrågor som enligt regeringens beslut har förts över till arbetsmarknadsdepartementet från industridepartementet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Konunittéer iii. iii. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 14697 000 kr,

A 3. Extra utgifter
1976/77 Utgift	122 862
1977/78 Anslag	300000
1978/79 Förslag	200000

Reservation 207 457

För budgetåret 1978/79 förordar jag att anslaget förs upp med 200000 kr. (-100000 kr.).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

iUt till E.\tni tugiftcr för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 200000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    20

A 4.  Internationellt samarbete

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

6 071427

5 600000

6 425 000

Från anslaget skall betalas koslnader för Sveriges deltagande i internationella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet och för ILO-kommittén. Kostnader för annat internationellt samarbete inom departementets ansvarsområde betalas också från anslaget liksom kostnader för sådana internationella kongresser i Sverige, för vilka Sverige åtar sig värdskapet, bl, a, inom ramen för FN-samarbetet, Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Intemalionelll samarbete för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 6 425 000 kr.

A 5. Arbetsmarknadsråd'

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

1 349 122 1586 000

2 405 000

F. n. finns fem arbetsmarknadsråd som är stationerade i Bonn. Bryssel. London. Ottawa och Washington. Deras uppgifter regleras i förordningen (1977: 575) med instruktion för arbelsmarknadsattaché.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal	10	-1-2
Anslag
Lönekostnader	850000	4-549 000
Bostadskostnader	268000	-1- 80000
Sjukvård	10 000	-1-    2000
Reseersättningar (resor till och från Sverige vid
tjänsteuppdrag och semester)	76000	-1- 22 000
Expenser (inkl. reseersättningar inom verksamhets-
områdena)	114000	-1- 48 000
Vissa kostnader för biträden m. m.	267 000	+ 119 000
Ej disponerat belopp	1000	-    1000
	1586000	+819000

Anslaget benämndes tidigare Socialattachéer,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    21

Löne- och prisomräkning 418 000 kr.

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   lill 2 405 000 kr. Jag har därvid beräknal medel för ytterligare ett arbetsmarknadsråd och ett bilräde med placering i Geneve, Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsiiiarknadsråd för budgetåret  1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 405 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    22

B. ARBETSMARKNAD M. M.

Arbetsmarknaden under år 1977

År 1977 har liksom föregående år präglats av vikande sysselsättning i industrin och ökande sysselsättning i offentlig förvaltning. Sysselsättningsminskningen i industrin har skett snabbare än året före. Totalt sett har antalet sysselsatta ändå fortsalt att öka under år 1977. Under januari t. o. m. oktober 1977 har antalet sysselsatta varje månad utom juni varit större än samma månad något tidigare år. Samtidigt har emellertid andelen deltidsarbetande ökat, sä att det sammanlagda antalet utförda arbetstimmar har minskat med drygt en procent.

Ökningen av anlalet sysselsalla under år 1977 gäller nästan enbart vuxna kvinnor. Under de tre första kvartalen var i genomsnitt närmare 40000 fler kvinnor över 20 år sysselsatta än ett år tidigare. Samtidigt minskade sysselsättningen för kvinnor under 20 år, 1 åldersgrupperna 25-54 år är nu ca 75 7c av alla kvinnor sysselsatta, medan motsvarande andel för män i samma åldersgrupper är 95 7,. Antalet sysselsaUa män var under år 1977 oförändrat eller något ökande i åldersgrupperna 20-44 år, medan det minskade i övriga åldersgrupper.

Anta/ sysse/satla efter kön och ålder, genoinsnhl Jör de tre första kvartalen 1975-1977 (tusental)

1975 1976 1977

III	113	107
127	127	119
198	200	205
234	233	234
427	444	460
611	627	626
343	351	364
447	454	464
371	366	366
465	454	443
240	248	256
388	392	386
25	26	21
70	55	48
1715	1746	1780
2342	2343	2 321

Kvinnor under 20 år Män under 20 år

Kvinnor 20-24 år Män 20-24 år

Kvinnor 25-34 år Män 25-34 år

Kvinnor 35-44 år Män 35-44 år

Kvinnor 45-54 år Man 45-54 är

Kvinnor 55-64 år Män 55-64 år

Kvinnor 65-74 år Män 65-74 år

Summa kvinnor

Summa män

Totalt 4057 4 089 4100

Källa: AKU

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    23

Arbetslösheten har under hela år 1977 varit relativt låg. Under tredje kvartalet har dock arbetslösheten stigit med mellan 10000 och 15 000, Då var i genomsnitt 80000 arbetslösa, vilket motsvarar ca 2 9 av arbetskraften. Som jämförelse kan nämnas att arbetslösheten under 1971 t, o.m, 1973 var ca 2,5 9r, 1 åldersgruppen 16-19 år var arbetslösheten under tredje kvartalet 1977 10,0 9f för kvinnor och 6,1 9f för män,

Arhetslöshet efter kön och ålder i procent av arbetskraften, genoinsnhl för de tre.första kvartalen 1975-1977

1975 1976 1977

6,9	6.9	8.2
4,1	4.1	5.5
3,3	3.4	3.3
2,1	2.1	2.7
1,7	1.9	1.9
1,0	1.0	1.3
1,2	1.1	1.3
0,7	0.7	0.8
1,1	0.9	1.3
0,6	0.8	0.9
1,4	1.6	1.6
1,6	1.4	I.l
2,4	1.9	-
4.1	2.5	0.4
2.0	2.0	2.1
1.3	1.3	1.4

Kvinnor under 20 år Män under 20 år

Kvinnor 20-24 år Män 20-24 år

Kvinnor 25-34 år Män 25-34 år

Kvinnor 35-44 år Män 35-44 år

Kvinnor 45-54 år Män 45-54 år

Kvinnor 55-64 år Män 55-64 år

Kvinnor 65-74 år Män 65-74 år

Summa kvinnor Summa män

Totalt 1.6 1.6 1.7

Källa: AKU

Utvecklingen av efterfrågan på arbetskraft framgår av följande tabell och diagram. De visar antalet kvarstående obesatta platser vid arbetsförmedlingen resp, antalet nyanmälda platser.

Kvarstående lediga platser. Kvartalsgenomsnitt av niitlniånadsdala

1972 1973 1974 1975 1976 1977

l:akv.	26000	26000	36 000	49000	40000	39000
2:akv.	41000	42 000	65 000	73 000	65 000	58000
3:ekv.	34000	38000	50000	45 000	45 000	31000
okt.	25 000	33 000	45 000	34 000	38000	23000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    24

Till  arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser  åren  1975-1977 1  000-tal platser

1)

250

200

^anm

1975 76 T7

150

100

50

1:a kv 2:a kv 3:e kv h:e kv 1:a kv 2:a kv 3:e kv k:e kv

Samtliga yrken Industriarbete

' Eftersom allmän platsanmälan införts i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län fr, o, m, oktober 1976, är talen för4:e kvartalet inte helt jämförbara med motsvarande siffror lidigare.

Antalet lediga platser har minskat sedan slutet av år 1976, Sedan sommaren 1977 har antalet kvarstående lediga platser varil lika lågt som när del var som lägst under den förra lågkonjunkturen år 1972, Minskningen av antalet lediga platser gäller i särskilt hög grad för industrin. Enligt konjunkturinstitutets enkäter var andelen företag som sade sig ha brist på arbetskraft under hösten 1977 mindre än någon gång tidigare.

Industrins sysselsättningsminskning, som under år 1977 enligt AKU uppgick till ca 40000 personer', har till stor del skett genom s, k, naturlig avgång. Företagen har således begränsat sina nyanställningar, vilket förklarar den stora nedgången av antalet lediga platser. Detta har lett till ökade svårigheter för främst ungdomar och andra nytillträdande att få industriellt arbeie. Under andra halvåret 1977 har dessutom antalet varsel om uppsägningar och permitteringar ökat, I oktober 1977 fanns aktuella varsel om uppsägning eller permittering av ca 20000 personer, varav 11000 under den närmaste sexmånadersperioden. Se diagram sid. 25.

Byggsysselsättningen har minskat kraftigt under 1970-talets första hälft. Underår 1976 bröts den utvecklingen, och fram till mitten av år 1977 rådde i flera län en besvärande brist på byggnadsarbetare, särskilt träarbetare. Under andra halvåret 1977 har byggsysselsättningen åter minskat, så att det blev nödvändigt atl vidta en rad åtgärder för att främja byggandet under vinterhalvåret 1977-1978, Regeringen har exempelvis tidigarelagt offentliga byggen för 450 milj, kr,, och statsbidraget till kommunala beredskapsarbeten har höjts från 33 9f till 509? i tolv län.

Arbetsmarknadsläget har under år 1977 varierat relativt mycket mellan

' Enligt statistiska centralbyråns industristatistik minskade industrins sysselsättning med 30000 personer under är 1977.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet

25

Varsel om personalinskränkningar (samtliga berörda)

I I I I

-4-    I

8 000 --

(T februari 1977 var 13 1+29 personer varslade) I I I I 1

7 000

t K

76

I l\

I (

6 000 _.

5 000

4 000

1975

3 000

2 000 --

1 000 --

M

1

M

-I—I—r

JAS

-1-- 1—r

OND

olika län. De stora problemen inom industrin, särskilt i vissa branscher, har tagit sig uttryck i snabbt stigande arbetslöshet i några län. Under tredje kvartalet 1977 uppgick arbetslösheten enligt AKU sålunda till 4,3 7c i Norrbottens län, 3,09f i Värmlands län, l.A7c i Kalmar län och 137c i Västernorrlands län, Å andra sidan var arbetslösheten under tredje kvartalet så låg som 0,9 9?: på Gotland, 1,29? i Skaraborgs län, 1,3% i Kristianstads län samt 1,47c i Stockholms och Uppsala län,

Atl den totala arbetslösheten trots minskande induslrisysselsältning har kunnat hållas på en måttlig nivå beror till väsentlig del på de kraftiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder som har salts in under år 1977, Dessa insatser har följt två huvudlinjer, nämligen dels att förebygga uppsägningar och permitteringar i industrin och dels att motverka arbetslösheten bland dem som är nya på arbetsmarknaden.

De medel som har använts för att stödja industrins sysselsällning är främst lagerstöd, frisläppande av investeringsfonder och utbildningsbidrag samt tillfälligt sysselsättningsbidrag. Av dessa användes lagerstöd och fondfrisläpp i stor omfattning redan under år 1975, medan utbildningsbidraget hade blygsam omfattning fram till början av är 1977 då det höjdes

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    26

från 8 till 25 kr, per timme för upp lill 160 timmars utbildning, Lagerslödet avvecklades under första halvåret 1977, medan investeringsfonderna har bibehållits fria för utnyttjande. Utöver dessa åtgärder har regeringen under år 1977 ställt medel till myndigheternas förfogande för tidigareläggningar av offentliga beställningar i industrin för sammanlagt ca I 200 milj, kr.

Under våren 1977 infördes också tillfälligt sysselsättningsbidrag för att ge ökat rådrum vid nödvändiga personalinskränkningar i företag som dominerar sysselsättningen på resp, orter. För stålindustrin och tekoindustrin har särskilda stödåtgärder av stor omfatlning vidtagits för att de nödvändiga strukturella förändringarna skall kunna ske på ett sätt som är acceptabelt med hänsyn till arbetsmarknadslägel på resp, orter.

För dem som är nya på arbetsmarknaden har regeringen gjort stora ansträngningar all öka antalet tillfällen lill arbete, praktik eller utbildning. Sålunda har både statliga, kommunala och enskilda arbetsgivare stimulerats att ordna beredskapsarbelen med särskild inriktning pä att ge ungdom praktisk arbetslivserfarenhet. Antalet platser i AMU-kurser (arbetsmarknadsutbildning) har ökats och särskilda yrkeskurser i företag har ordnats för arbetslös ungdom. Gymnasieskolan har ökat sitt utbud av kortare yrkesinriktade kurser. Arbetslösa ungdomar kan f, n, få utbildningsbidrag enligt särskilda regler vid AMU-kurserna eller för all gå igenom gymnasieskolekurser på högst tio veckor. Under innevarande budgetår införs vidare s, k, planeringsråd (SSA-råd) för samarbete mellan skola, sociala myndigheter, arbetsförmedling och arbetsmarknadsparterna,

1 genomsnitt mellan 150000 och 200000 personer har under år 1977 varit sysselsatta i beredskapsarbeten eller skyddat arbete eller deltagit i arbetsmarknadsutbildning. Antalet utgör mer än 4 9r av arbetskraften. Av dessa var i oktober 1977 ca 50000 anställda i företag som fick statsbidrag för utbildning, 53 000 deltagare i annan arbetsmarknadsutbildning, 30 000 sysselsatta i beredskapsarbeten och 43 000 sysselsatta i s.k. halvskyddat eller skyddat arbete eller arkivarbete. Tillfälligt sysselsättningsbidrag ulgick under hösten till ca 25 företag med dominerande ställning på resp. orter. Dessa företag fick bidrag för att senarelägga uppsägningar av ca 6000 anställda som bedömdes vara övertaliga. Ca 550 tekoföretag fick tillfälligt sysselsättningsbidrag för närmare 12 000 anställda över 50 år. Under perioden januari-oktober 1977 har vidare lämnats ca 3 500 tillstånd för foretag alt utnyttja investeringsfonder för investeringar på sammanlagt ca 3.5 miljarder kr.

Ett väsentligt inslag i den förda arbetsmarknadspolitiken har varit att förstärka arbetsförmedlingen. Den kraftiga ökningen av förmedlingens personalresurser som har skett tidigare under 1970-talet har fortsatt under innevarande budgetår. Avsikten har varit främst att öka resurserna för att stödja de nytillträdande på arbetsmarknaden och dem som har särskilda svårigheter att få arbete. Utbyggnaden av förmedlingens ADB-resurser fortgår likaså. Försöken med allmän platsanmälan har utvidgats så att de nu omfattar sex län.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    27

Arbetsmarknaden under år 1978

Arbetsmarknadsutsikterna inför år 1978 präglas av stor osäkerhet. Den länge väntade uppgången i den internationella konjunkturen går sakta och förutses inte leda till någon ökning av efterfrågan på arbetskraft i svensk industri under detta är. Industriföretagen redovisar överlag lågt kapacitetsutnyttjande och stora varulager. Det innebär att företagen om efterfrågan ökar kan leverera avsevärt mer än nu utan att öka personalstyrkan. Anlalet industrianställda väntas minska även under år 1978, huvudsakligen genom att s, k, naturiig avgång inte ersätts fullt ut genom nyanställningar.

Företagen har f, n, en betydligt svagare ekonomisk ställning än för några är sedan. Det innebär en ökad risk för att de skall tvingas säga upp sådan personal som företagen behöver på längre sikt. Det är en viktig arbetsmarknadspolitisk uppgift att hjälpa företagen att behålla sin personalstyrka lills efterfrågan på deras produkter åter ökar. Detta är nödvändigt för att förebygga både arbetslöshet och framtida rekryteringssvårigheter och flaskhalsfenomen i industrin.

De arbetsmarknadspolitiska medlen utformas så att de främjar näringslivets utveckling och anpassning till ändrade förhållanden. De perioder när produktionen tilirälligt minskas skall så långt som möjligt utnyttjas för utbildning eller investeringar i företagen. Arbetskraftens rörlighet mellan företagen och mellan olika yrken måste underiättas, vilket sker främst genom arbetsmarknadsutbildning och en effektiv arbetsförmedling. De som måste flytta till annan ort behöver särskild hjälp och informalion av arbetsförmedlingen och de har också rätt till ekonomisk ersättning.

Inom vissa branscher såsom stålindustrin och tekoindustrin behövs omfattande strukturella förändringar, som kan medföra personalminskningar. De skall genomföras under största hänsynstagande till arbetsmarknadsläget. När uppsägningar är nödvändiga vidtas åtgärder för att de om möjligt skall senareläggas till en tidpunkt då de anställdas utsikter alt få nytt arbete är större än f, n.

På byggarbetsmarknaden har läget under senare delen av år 1977 försämrats avsevärt i stora delar av landet. Bl, a, har anlalet påbörjade bostadsbyggen blivit väsentligt mindre än väntat. Också industrins byggnadsinvesteringar utvecklades svagt under år 1977, och de väntas minska ytterligare under år 1978, Däremoi förutses en ökning av det offentliga byggandet. En rad åtgärder har som jag nyss nämnt varit nödvändiga för att hålla byggsysselsättningen uppe under vintern,

I prop, 1977/78: 32 om vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder inför vinterhalvåret 1977/78 redovisade jag ett arbetsmarknadspolitiskt åtgärdsprogram, som ingick som en del i regeringens stabiliseringspolitiska program för hösten och vintern 1977/78, Ålgärdsprogrammel omfattar en rad insalser för sammanlagt ca 2 miljarder kr,, av vilka de flesta sätts in under liden fram till den 1 juli 1978, Piogrammet väntas under denna tid ge sys-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    28

selsättning eller utbildning åt minst 30 000 personer utöver dem som omfattas av tidigare beslutade arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Programmet omfattar bl,a, följande:

- Ca 16000 extra élevplatser i AMU-kurser

- Särskilda kurser inom gymnasieskolan

- Ca 10000 fter sysselsatta i beredskapsarbeten

- Förlängning och förbättring av bidraget lill utbildning i företag vid risk för permittering (den s, k, 25-kronan)

- Förlängning av det tillfälliga sysselsättningsbidraget till företag som dominerar sysselsättningen på viss ort

- Tidigareläggning av offentliga industribeställningar

- Tidigareläggning av offentliga byggen

- Fortsatt frisläppande av investeringsfonder

- Ytterligare personalförstärkning vid arbetsförmedlingen.

Av dessa åtgärder är ökningarna av antalet AMU-kurser och beredskapsarbeten till stor del särskilt avsedda att ge arbetslös ungdom nya möjligheter till utbildning eller arbetslivserfarenhet. De ftesta av de övriga åtgärderna syftar till att förebygga uppsägningar i industrin och byggsektorn.

Det är inte möjligt att nu ta ställning till behovet av fortsatta särskilda insatser av detta slag efter den I juli 1978, Om utvecklingen gör det motiverat kommer regeringen att i särskild ordning pröva denna fråga. De ftesta av de åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet för vintern 1977/78 är av sådan art att de faller inom området för regeringens beslutanderätt. Det gäller exempelvis för de särskilda insatserna för ungdom inom arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten liksom för tidigareläggning av beställningar och byggen. Vid den medelsberäkning som redovisas i det följande harjag därför inte räknat med någon förlängning till nästa budgelår av de tillfälliga insatserna för vinterhalvåret 1977/78,

Arbetsförmedlingens utbyggnad måste enligt min mening fortsätta även under nästa budgetår. Den stora omfattningen på del arbetsmarknadspolitiska programmet ställer stora krav på arbetsmarknadsverkets personalresurser. De intensiva insatserna för att hjälpa arbetslös ungdom och andra nytillträdande måste dessutom fortsätta. Andelen arbetssökande som behöver mera ingående hjälp ökar trendmässigt i takt med att arbetskraften vidgas till att omfatta en allt större del av befolkningen. Vikten av att förmedlingen aktivt verkar för en jämnare fördelning av kvinnor och män mellan olika yrken ökar också.

Under budgetåret föreslås arbetsmarknadsverket få medel till personal motsvarande ytteriigare 225 tjänster. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av arbetsförmedlingens ADB-resurser, Vid slutet av innevarande budgelår beräknas den ADB-baserade produktionen av dagliga listor över lediga platser ha införts i hela landet. Försök med allmän platsanmälan görs nu i sex län, och under år 1978 kommer systemet att införas i ytterligare fyra län. Därigenom får arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) etl bättre underlag för den pågående utvärderingen av försöken.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    29

Ansträngningarna att förverkliga målet att alla ungdomar skall garanteras arbete, praktik och ulbildning fortsäiter, Ytteriigare åtgärder i detta syfte kommer att övervägas bl, a, på grundval av förslag som nyligen har lagts fram av sysselsättningsutredningen. Riksdagen har beslutat (AU 1977/78:15, rskr 1977/78: 51) att en särskild ungdomsdelegation skall inrättas.

Enligt riksdagens beslut (AU 1977/78:4. rskr 1977/78:17) skall datateknikens framtida effekter på arbetsliv och sysselsättning kartläggas.

Reglerna för den kontanta ersättningen vid arbetslöshet ändrades senast den I januari 1977. Då infördes tre nya dagpenningklasser i arbetslöshetsförsäkringen, samtidigt som statsbidragen till arbetslöshetskassorna förbättrades. Numera är omkring tre fjärdedelar av alla arbetslöshetsförsäkrade placerade i den högsta dagpenningklassen, vilken garanterar en dagpenning på 160 kr. Det kontanta arbetsmarknadsstödet höjdes från samma tidpunkt till 55 kr, per dag. Förslag läggs senare fram i särskild proposition om en ytterligare höjning av detta stöd till 65 kr, per dag. Under år 1978 vänlas utredningen (A 1974: 08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring lägga fram sina förslag. Arbetslöshetskassornas samorganisation har begärt att ytterligare fyra dagpenningklasser skall införas i arbetslöshetsförsäkringen. Framställningen remissbehandlas f, n,

I det följande föreslås ett nytt system för bidrag till kommunala beredskapsarbeten, vilket främjar en inriktning på dagsverksbilliga arbeten. Under senare år har allt större del av beredskapsarbetena utförts inom tjänste- och vårdområdena. Där är möjligheterna till lämplig sysselsättning och praktik för ungdomar, kvinnor m,fl, väsentligt större än i de traditionella invesleringsarbetena. Det föreslagna nya systemet innebär högre bidrag till de flesta arbeten i tjänste- och vårdområdena. Bidraget föreslås i fortsättningen ulgå med 75 9? av lönekostnaden för av arbetsförmedlingen anvisade arbetslösa. För investeringsarbeten föreslås därutöver utgå ett bidrag med som regel 209?, av övriga kostnader.

Till AMS verksamhetsområde hör också vissa frågor inom totalförsvaret, AMS registrerar och placerar ut vapenfria tjänstepliktiga för tjänstgöring vid olika myndigheter. Antalet platser för sådan tjänstgöring har under flera år varit otillräckligt i förhållande till antalet personer som har beviljats vapenfri tjänst. För budgetåret 1978/79 föreslås därför en väsentlig ökning av antalet platser för vapenfri tjänsi,

Jäinslulldhet mellan kvinnor och män

Kvinnorna har under lång tid svarat för huvuddelen av ökningen av antalet sysselsatta. Medan antalet sysselsatta män under 1970-lalet har varierat från år till år, till stor del i takt med industrisysselsättningens variationer, har antalet sysselsatta kvinnor ökat fortlöpande, 1 åldrarna 25-54 är nu 75 7c av alla kvinnor sysselsatta, medan motsvarande andel år 1970 bara var 649f, Att allt fler kvinnor deltar i arbetslivet är ett viktigt framsteg i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    30

kampen för jämställdhet mellan könen. Genom att i ökad utsträckning arbeta utanför hemmet får kvinnorna värdefulla erfarenheter av samhällslivet, samtidigt som de blir mindre beroende av männen i ekonomiskl hänseende.

Kvinnornas ökade deltagande i arbetslivet har emellertid inte inneburit någon väsentlig ändring av den traditionella uppdelningen mellan olika sysslor för kvinnor och män. Hälften av de sysselsatta kvinnorna arbetar inom offentlig tjänst, huvudsakligen inom vårdsektorn eller kontor. Detta är för övrigt den mest expansiva delen av arbetsmarknaden. Av männen arbetar fortfarande bara 117c i offentliga tjänster. Yrkesgruppen tillverkningsarbete sysselsätter däremot 43 9? av männen men bara drygt 109? av kvinnorna. Andelen av kvinnorna som har tillverkningsarbete har sjunkit kraftigt under en tioårsperiod, bl.a. till följd av tekoindustrins tillbakagång.

Kvinnorna har fortfarande avsevärt kortare genomsnittlig arbetstid än männen. Kvinnorna utgör ca 43 9? av alla sysselsatta, men utför bara 36 9? av antalet utförda arbetstimmar. Av antalet heltidsarbetande (35 timmar eller mer per vecka) är ca 309? kvinnor, jämfört med 289? för tio år sedan. Den genomsnittliga arbetstiden har under en tioårsperiod konstant varit ca 25 9? kortare för kvinnorna än för männen. Under år 1976 arbetade kvinnorna i genomsnitt 31 timmar per vecka, medan männen arbetade i genomsnitt 41 timinar. Totalt är f. n. över 900000 personer sysselsatta på deltid, varav drygt 100 000 män och nästan 800000 kvinnor.

Arbetsmarknadsverket har under 1970-talet satsat allt större resurser på alt med förmedlingsåtgärder och arbetsmarknadsutbildning stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. De nu redovisade uppgifterna visar att dessa ansträngningar har varit framgångsrika så tillvida som de flesta som sökt sig lill arbetsmarknaden verkligen har fått arbete. Även under år 1977 har förmedlingen lyckats skaffa arbete åt många kvinnor - den ökande arbetslösheten under andra halvårel har bara i mindre utsträckning drabbat vuxna kvinnor. Samtidigt visar de senaste årens utveckling att nya åtgärder måste till för att främja en jämn fördelning av könen mellan olika yrken.

Under budgetåret 1974/75 påbörjades försök i Kristianstads län och därefter i ytterligare fem län alt med särskilda förmedlings- och informationsåtgärder stimulera kvinnor att utbildas och anställas i traditionellt manliga yrken, Elt särskilt bidi"ag infördes för förelag som anställde och utbildade kvinnor till sådana yrken - det s, k, jämställdhetsbidraget. Dessutom anvisades medel för 100 extra arbetsförmedlare i hela landet, vilka fick till uppgift att särskilt ägna sig åt att öka kvinnornas sysselsättningsmöjligheter.

Under år 1977 har jämställdhetsarbelet utvidgats, AMS har antagit ett program för jämställdhet på arbetsmarknaden, vari slås fast att detta är en särskilt viktig uppgift för arbetsmarknadsverket. Jämställdhetsbidraget -som har utnyttjats i liten omfattning - höjdes från 8 till 14 kr, i timmen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    31

i vissa län samtidigt som det vidgades till fler yrken. Därigenom får regeringen vägledning om vilka förändringar som kan vara ägnade att göra bidraget effektivare. De 100 extra arbetsförmedlarna för jämställdhetsfrågor har inordnats i den reguljära förmedlingsorganisationen. Nu finns i varje distrikt en tjänsteman som har till uppgift att driva på och samordna jäm-ställdhelsarbetet. Rönen från de extra arbelsförmedlarnas verksamhet tas nu systematiskt till vara i det dagliga arbetet vid alla kontor. Erfarenheterna från Kristianstadsförsöken med att utbilda och anställa fler kvinnor i traditionellt manliga arbeten - vilka finns sammanfattade i rapporten (SOU 1976: 71) Roller i omvandling - har stor betydelse för motsvarande ansträngningar i andra delar av landel.

På förslag av jämställdhelskommittén (Ju 1976:08) har i Ludvika och Köping startats försök med vidareutbildning av kvinnliga verkstadsmekaniker, I budgetpropositionen föreslås att arbetsmarknadsutbildning till yrken som domineras av motsatt kön i viss omfattning skall kunna beviljas även dem som inte är arbetslösa. Bidraget till företagsutbildning vid risk för permittering, 25-kronan. får numera utgå också till utbildning i jämställdhet mellan kvinnor och män.

Flera landstingskommuner anstränger sig nu för att rekrytera män till vården. Jämställdhetskommittén följer nära dessa ansträngningar. Den har också fått i uppdrag att studera erfarenheterna av kvotering till förskollärarutbildning och att föreslå andra åtgärder för alt nå en jämnare könsfördelning bland personalen i barnomsorgen.

Reglerna om föräldraledighet i samband med barns födelse och reglerna om ledighet för vård av sjukt barn har ändrats för att göra det lättare för föräldrar atl både arbeta och dela ansvaret för barnen.

Det är angeläget att förbättra villkoren för personer som arbetar på deltid. Den stora dominansen av kvinnor bland de deltidsarbetande är olycklig från jämställdhetssynpunkl. Den bidrar lill att bevara det rådande köns-rollsmönstrel både på arbetsmarknaden och i hemmen. Därför bör fler män uppmuntras att ta vara på möjligheterna att arbeta pä deltid.

Deltidsarbete får inte vara detsamma som kvinnoarbete. Det får inle heller reserveras för mindre kvalificerade eller lågavlönade arbeten. De som arbetar på deltid måste ges större möjligheter till vidareutveckling och nya arbetsuppgifter.

Regeringen försöker på flera sätt förbättra de deltidsarbetandes villkor och skapa förutsättningar för ett i verklig mening friare val av arbetstid. Sysselsättningspolitiken siktar till att alla som vill ha ett heltidsarbete också skall kunna få det. Hinder för detta skall så långt möjligt undanröjas -vare sig de finns på arbetsplatsen eller består av dålig barnomsorg eller liknande. Samtidigt bör människor ha möjlighet att korta sin arbetstid under perioder av sitt liv när de vill ha mera tid för annat än arbete. Det kan vara vård av barn eller andra anhöriga eller studier eller - på äldre dagar - en försiktig övergång till pensionering.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    32

AMS genomför nu under medverkan av jämslälldhetskommittén en informationskampanj om de deltidsarbetandes sociala rättigheter. Därvid framhålls bl. a. möjligheterna till arbeie i andra yrken än dem som traditionellt domineras av kvinnor. Det är också viktigt att möjlighelerna till arbetsmarknadsutbildning blir kända av dem som berörs.

Inom social- och arbetsmarknadsdepartementen förbereds ett förslag lill lag om vidgad rätt till ledighet för småbarnsföräldrar, varmed avses bl, a, rätt till sex timmars arbetsdag t, o, m, barnets första skolår. Lagförslaget avses ge stöd inte minst för många småbarnspappor som vill korta sin arbetsdag, Jämställdhelskommittén utarbetar vidare ett förslag lill lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Skrivelse av riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har i skrivelse till regeringen den 26 maj 1977 framfört sina överväganden med anledning av en utförd granskning av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder, främst arbetsmarknadsutbildningen. Granskningen har gjorts på revisorernas uppdrag av en särskild arbetsgrupp under ledning av professor Anders Östlind och resulterat i fyra promemorior. De har remissbehandlats, varefter utredarna har redovisal sin syn på viss kritik som remissinstanserna riktade mot granskningen. Revisorerna framhåller för sin del att den genomförda granskningen måste ses mot bakgrund av de stora svårigheterna atl närmare värdera resultaten av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslösheten påverkas av en mängd olika faktorer, mellan vilka ett komplicerat samspel råder, framhåller revisorerna,

I en av granskningspromemoriorna (nr 7) lämnas en bred bakgrundsskildring av olika förhållanden som ligger till grund för arbetsmarknadspolitiken. Där visas bl, a, att den långa arbetslösheten, som främst drabbar arbetsmarknadens marginalgrupper, trendmässigt har ökat. De särskilt utsatta arbelstagargrupperna bedöms relativt sett ha vuxit under perioden. Det har skett parallellt med att samhället har höjt sina ambitioner att öka jämlikheten och satt in allt fler resurser på att skydda de svaga på arbetsmarknaden. Man har överfört många eljest arbetslösa till en arbetsmarknadens specialsektor. Därför ger statistiken över den öppna arbetslösheten enligt revisorerna inte längre tillräcklig information om det faktiska arbetsmarknadsläget. Särskilt framhålls det stora antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, liksom de sysselsatta i beredskapsarbeten och skyddad verksamhet. Den stora ökningen av antalet förtidspensionärer framhålls

också-

Revisorerna anser det angeläget alt koslnaderna för den arbetsmarknadsmässigt betingade förtidspensioneringen särredovisas i fortsättningen. Denna redovisning bör göras regionalt. För att en beräkning av dessa kostnader skall bli möjlig måste de förtidspensionerade delas upp på de båda kategorier som omfattas av pensioneringen, nämligen pensionerade hu-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    33

vudsakligen av arbetmarknadsskäl och pensionerade av medicinska skäl. Kostnadsutvecklingen för såväl de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som för den allmänna försäkringen skulle därigenom klarare kunna följas.

Revisorerna framhåller vidare vådorna av ungdomsarbetslösheten. Att på olika vägar aktivera arbetslös ungdom mäste enligt revisorerna vara en av de mera angelägna uppgifterna för statsmakterna, I så stor utsträckning som möjligt bör arbetstillfällen beredas ungdomen i yrken som kan utgöra grund för den framtida försörjningen,

I tre av de fyra åberopade granskningspromemoriorna (nr 7, 9 och 10) redovisas också resultat rörande arbetsmarknadsutbildningen. Bl, a,har effekterna av ulbildningen tagits upp till en mera ingående granskning. Den bygger i stor utsträckning på en intervjuundersökning som genomfördes av Svenska institutet för opinionsundersökningar (SIFO) sommaren 1974, Undersökningen utfördes i ell statistiskt urval som omfattade ca I 000 av de totalt ca 10 000 elever som hade avslutat sin yrkesinriktade utbildning i skolöverstyrelsens regi under andra halvåret 1971.

Vid intervjutillfället hade 77 9? av de f, d, eleverna anställning, medan andelen i egentlig mening arbetslösa endast var ca 5 9?, Före arbetsmarknadsutbildningen hade däremoi ca 46 9? av de intervjuade varit arbetslösa. Utredningen visar vidare alt endast 21 9? av eleverna hade ett yrke som var identiskt med utbildningsyrket. Av dem som flyttat till annan ort hade 28 9? anställning i utbildningsyrket.

Att arbetslösheten tre år efter utbildningen gått ned till en tiondel av vad den var före utbildningen kan enligt revisorerna synas vara ett gott resultat. Frågan är emellertid hur resultatet närmare skall tolkas. Revisorerna fäster uppmärksamheten på att SlFO-undersökningen gjordes sommaren 1974 vid god konjunktur, medan kursen ägde rum i en sysselsättningssvacka. Resultaten bedöms dessutom knappast tyda på att kurserna underlättar flyttning, Å andra sidan framhåller revisorerna att utbildning till visst yrke i många fall också kan komma till nytta i angränsande yrken.

Revisorerna pekar på behovet av att arbetsmarknadsutbildningens inriktning och resultat konlinueriigt följs, sä att utbildningen snabbt kan anpassas till växlande förhållanden på arbetsmarknaden. De betonar vikten av alt arbetsmarknadsutbildningen och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder ges en sådan inriktning att de i ett längre perspektiv är ägnade att stödja den nödvändiga dynamiken inom näringslivet och övriga samhällssektorer.

Granskningen har också omfattat arbetsmarknadsutbildningens effekter på inkomstfördelning och resursanvändning. Gjorda intervjuer pekar på att elevernas inkomster har stigit efter utbildningen. Resultaten bedöms dock lill denna del vara svårtolkade, liksom vissa kalkyler som har gjorts över utbildningens samhällsekonomiska effekter.

Med hänvisning till ytterligare en granskningspromemoria (nr 8) anför revisorerna att statistiska centralbyrån och AMS bör överväga vilka för-3 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    34

ändringar av den nuvarande statistiken som bör göras. Bl, a, börenligt revisorerna undersökas om inte vissa delar av det återkommande informationsbehovet skulle kunna täckas genom intermittenta undersökningar i stället för genom ett utbyggt fasl statistiskt system, I promemorian görs etl skissartat förslag till en samordning av statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar och AMS arbetssökandeslatislik samt en successiv utbyggnad av arbetslöshetsstatistiken till en arbetsmarknadspolitisk statistik. Statistiska centralbyrån och AMS har uttalat vissa tvivel på möjlighelerna alt genomföra förslagen.

Sammanfattningsvis föreslår revisorerna följande åtgärder med syfte att effektivera samhällets styrsystem på det arbetsmarknadspolitiska området,

1,    Statistiska centralbyrån och AMS bör i sitt utvecklingsarbete rörande
arbetsmarknadsstatistiken närmare överväga de förslag lill utvidgningar
och förändringar som har framkommit,

2, Kostnaderna för den arbetsmarknadsmässigt betingade förtidspensioneringen bör särredovisas i fortsättningen. Denna redovisning bör genomföras regionalt,

3, Arbetsmarknadsutbildningens inriktning och resultat bör följas kontinuerligt, så att utbildningen snabbt kan anpassas till de växlande förhållandena på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildningens effekter bör härvid även vägas mot kostnaderna.

För egen del får jag efter samråd med chefen för socialdepartementet anföra följande. Att i statistiken över förtidspensioner särredovisa dem som pensionerats huvudsakligen av arbetsmarknadsskäl möter inte några större praktiska svårigheter. En sådan särredovisning kommer därför att införas av riksförsäkringsverket.

Arbetsmarknadsutbildningens resultat redovisas fortlöpande i AMS statistik, som bl, a, innehåller uppföljningar av AMU-eleverna tre månader efter kursernas slut. Viss forskning om arbetsmarknadsutbildningen bedrivs av den s, k, FAMU-gruppen. som arbetar på uppdrag av AMS och skolöverstyrelsen, samt av expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor,

I övrigt ankommer det, som revisorerna påpekar, på statistiska centralbyrån och AMS att i sitt utvecklingsarbete rörande arbetsmarknadsstatistiken närmare överväga de olika förslag till utvidgningar och förändringar av statistiken som har kommit fram genom revisorernas granskning.

Programindelning

AMS får sina anslag i programtermer, F, n. gäller följande programindelning.

1. Arbetsmarknadsinformation

2. Yrkesmässig och geografisk rörlighet

3. Sysselsättningsskapande åtgärder

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   35

4. Regionälpolitiska stödåtgärder

5. Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade

6. Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade

7. Åtgärder för flyktingar

8. Kontant stöd vid arbetslöshet

9.   Totalförsvarsverksamhet
10. Förvaltning av utrustning

Programmet Arbetsmarknadsinformation omfattar insamling, bearbetning och spridning av sådan information som underlättar för arbetssökande att finna lämplig sysselsättning eller för arbetsgivare att finna erforderiig arbetskraft. Det omfattar vägledning vid val av yrke och utbildning och upplysning om åtgärder som är ägnade att förbättra vederbörandes möjligheter på arbetsmarknaden.

Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet omfattar dels bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och statens kostnader för att anordna särskilda AMU-kurser, dels ekonomiskt stöd åt flyttande arbetskraft,

1 programmet ingår delprogrammen Arbetsmarknadsutbildning, Flyttningsbidrag och Inlösen av egnahem m, m.

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder omfattar planering och drifl av arbetsmarknadsverkets beredskapsarbeten. Det omfattar vidare statsbidrag till motsvarande arbeten i annan regi och andra åtgärder med syfte att direkt påverka efterfrågan på arbetskraft hos olika arbetsgivare,

I programmet ingår delprogrammen Allmänna beredskapsarbeten. Särskilda beredskapsarbeten. Industribeställningar, Detaljplaneringsbidrag, Investeringsfondsärenden och Stöd till lageruppbyggnad.

Programmet Regionalpolitiska stöda t gärde r omfattar åtgärder för att främja lokaliseringen av företag till regioner där en expansion bör främjas enligt de riktlinjer som har dragils upp i den regionalpolitiska planeringen,

I programmet ingår delprogrammen Lokaliseringssamråd, Lokaliseringsbidrag, Utbildningsstöd, Introduktionsstöd, Sysselsättningsstöd och Lokaliseringslån,

Programmel Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade omfattar rehabilitering av arbetssökande, ekonomiskt slöd åt landstingskommun, kommun, förening eller stiftelse som anordnar arbetsprövning och arbetsträning samt särskild utbildning för arbetssökande med handikapp i arbetslivet,

1 programmet ingår delprogrammen Arbetsprövning/arbetsträning samt Utbildning av svårplacerade.

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade omfattar bidrag till arbetsgivare som ordnar halvskyddat arbete samt arkivarbeten och stöd till skyddad verksamhet hos landstings-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    36

kommun, kommun, förening eller stiftelse. Det omfattar vidare bidrag till
handikappade m, fl, för anskaffning av motorfordon eller för igångsättning
av eget företag samt bidrag till arbetsgivare för arbetsbiträde och anpass
ning av arbetsplatser, i!'

I programmet ingår delprogrammen Arbetshjälpmedel ål handikappade, Näringshjälp, Arkivarbete, Halvskyddad sysselsällning. Skyddad sysselsättning och Hemarbete,

Programmet Åtgärder för flyktingar omfattar överföring till Sverige och omhändertagande av flyktingar och vissa andra grupper av utlänningar tills de kan placeras på arbetsmarknaden,

1 programmet ingår delprogrammen Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.

Programmet Kontant stöd vid arbe t s lös het omfattar tillsyn av och stöd till erkända arbetslöshetskassor saml bidrag till arbetslösa som inle har rätt lill ersättning genom arbetslöshetsförsäkringen,

I programmet ingär delprogrammen Ersättning till arbetslöshetskassor. Kontant arbetsmarknadsstöd och Omställningsbidrag,

Programmet Totalförsvarsverksamhet omfattar karlläggning av arbetskraftsförhållandena i krig, upprättande av en krigsorganisation för arbetsmarknadsverket, personalplanläggning för det ekonomiska försvaret och handläggning av ansökningar om anstånd med militär tjänstgöring. Del omfattar också tillsyn av utbildning för vapenfria tjänstepliktiga samt placering och registrering av de vapenfria,

1 programmet ingår delprogrammen Försvars- och beredskapsplanering samt Vapenfria tjänstepliktiga.

Programmet Förvaltning av ut rus t n i ng avser förvaltning av mer kapitalkrävande utrustning, t.ex. förläggningsbyggnader och vägmaskiner. Sådan utrustning får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas så att alla uppkommande kostnader täcks.

I programmet ingår delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.

Den redovisade programindelningen bör gälla oförändrad under budgetåret 1978/79.

Flertalet av programmen finansieras från anslag som behandlas i det följande under förevarande avsnitt B. Arbetsmarknad m. m. Programmen Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade samt Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade finansieras från ett anslag som behandlas under avsnittet C. Arbetsmiljö. Programmet Regionalpolitiska stödåtgärder finansieras dels från ett anslag på driftbudgeten, benämnt Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhel. som behandlas under fjortonde huvudtiteln, dels från ett anslag på kapitalbudgeten benämnt Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån, Programmet Åtgärder för flyktingar slutligen finansieras från ett anslag som behandlas under avsnittet D, Invandring m, m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    37

Investeringar i utrustning finansieras från reservationsanslaget B 7, Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning,

Arbelsmarknadsverket. utgifter och anslag m.m. fördelade på program (kr.)

AMS

Program

\916lll Utgift

1977/78 Anvisat

Beräknad ändring 1978/79

Föredraganden

Arbetsmarknadsinformation 531205000 563 175000 +140825000

Yrkesmässig och geografisk röriighet 1347719000 13715.50000 +    9450000

Sysselsäuningsskapande åtgärder' 2000652000 1320700000 +260300000

Regionalpolitiska stödåtgärder 614 488000 858 450000 +115 050000
Rehabiliterings- och stödåtgärder för

svårplacerade 141891000 147300000 + 10000000
Sysselsättningsskapande åtgärder för

svårplacerade 1034658000 1067700000 +391000000

Åtgärder för flyktingar 102 038000 67000000 +   11000000

Kontant stöd vid arbetslöshet 462902000 761550000 +290450000

Totalförsvarsverkverksamhet 32602000 39130000 +   19 170000

Förvaltning av utrustning 589000 1000

+ 110205000 + 145 300000 + 371700000 +   14 850000

+ 23 900000

+ 342 600000 + 3 425 000 + 211750000 +   17570000

Exkl, stöd till lageruppbyggnad.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

AMS är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor, AMS är även chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen, 1 styrelsens uppgifter ingår att leda planläggning av och själv vidta åtgärder som betingas av arbetslöshet eller brist på arbetskraft. Styrelsen skall leda verksamheten i fråga om statligt regionalpolitiskt stöd och fullgöra uppgifter enligt lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd samt i övrigt bedriva rådgivning och upplysning rörande näringslivets lokalisering. Styrelsen handlägger ärenden om investeringsfonder, ersättning vid arbetslöshet och utlänningars deltagande i det svenska arbetslivet. Styrelsen skall också ha överinseende över den offentliga arbetsförmedlingen samt öva tillsyn över annan arbetsförmedling än den offentliga och över de erkända arbetslöshetskassorna, Årenden rörande utnyttjandet av landets arbetskraft vid krig eller krigsfara, uppskov eller anstånd med militärtjänstgöring samt vapenfria tjänstepliktiga handläggs också av AMS,

Chef för AMS är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen avdelningen för arbetsmarknadsservice, avdelningen för sysselsättningsplanering och avdelningen för ekonomi och administration, Inoin avdelningarna för arbetsmarknadsservice och sysselsättningsplanering finns vardera sex enheter och inom avdelningen för ekonomi och administration finns fem enheter.

Under AMS är länsarbetsnämnderna länsmyndigheter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. De leder arbetsförmedlingen i länen. De har ålagts vissa uppgifter enligt lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgär-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    38

der och ärenden om ersättning vid arbetslöshet. De skall biträda AMS vid planering för försvarsberedskap.

Varje länsarbetsnämnd har ett kansli som består av en förmedlingsavdelning, en planeringsavdelning och en administrativ avdelning. Arbetet hos länsarbetsnämnden leds av en länsarbetsdirektör.

Lokal myndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor är arbetsförmedlingen. Den skall inom sitt område utöva den offentliga arbetsförmedlingsverksamheten, vari ingår yrkesvägledning och arbetsvärd. Den skall därvid pröva frågor rörande enskilda peisoners arbetsmarknadsutbildning, ar-betsvård och hjälp vid arbetslöshet saml stöd vid flyttning och andra åtgärder som vidtas av sysselsättningsskäl. i den mån sädana frågor ej skall prövas av AMS eller länsarbetsnänmden.

Landet är indelat i 77 arbetsförmedlingsdistrikl. I varje dislnkl finns en arbetsförmedling, som består av ell dislriktskontor och elt antal lokalkontor, samt en distriktsarbetsnämnd. Förmedlingsarbetet i etl distrikt leds av distriktskontorschefen. Större förmedlingskontor är uppdelade i kundmottagning samt förmedlings- och utredningssektioner med vardera ett tiotal handläggare.

Förvaltningskostnaderna avser i huvudsak lönekostnader och andra omkostnader för personalen vid AMS. länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen samt kostnader för lokaler och automatisk databehandling (ADB). Förvaltningskostnaderna belastar programmen. Medel för att täcka dessa kostnader tas upp under samma anslag som övriga kostnader för resp. program. Liksom lidigare har AMS dock redovisat förvaltningskostnaderna gemensaml för alla programmen.

	1977/78	Beräknad ändring		1978/79
		AMS	Föredra-
			ganden
Personal
Handläggande personal	3 951	+ 325
Övrig personal'	1389	+ 125
	5340	+450		+ 225
Utgiftsposter
Lönekostnader	402 593000	+ 129 889000	+	99775 000
Personalutbildning	7425 000	+    2825 000	+	925 000
Reseersättningar	10 148000	+    3 152000	+	1381000
Expenser	27 720000	+    5 780000	+	2 887000
ADB, administration	8405 000	+    1345 000	+	840000
Lokalkostnader
a) AMS	13 500000	+      700000	+	700000
b) Länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedl.	61500000	+ 20 200000	+	11 190000
Arvoden	4 250000	-		-
Sjukvårdskostnader	1450000	+       100000	+	51000
Postavgifter	640000	+        60000	+	60000
Kapitalkostnader	2 860000	+    1240000	+	600000
	540491000"	+ 165291000	+ 118409000

' inkl, byråassistenter och assistenter

" Ej disponerat belopp för budgetåret 1977/78: 4609 000 kr, som inte redovisats i tabellen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    39

AMS

1,   Pris- och löneomräkning utgör 100,9 milj, kr,

2, O-alternativet skulle innebära en minskning av medlen för gemensamma förvaltningskostnader med 28,5 milj, kr,

3, Lönekostnader. Under denna utgiftspost faller dels avlöningsförmåner till personalen inkl, praktikanter vid AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen, dels ersättningar till experter och sakkunniga, dels arvoden till läkare, kontaktmän för yrkesvägledning, arbetsförmedlingsombud och särskilda mönstringsförrättare.

Det stora behovet av resurser för tunga och personalkrävande arbetsmarknadspolitiska åtgärder har medfört att arbetsmarknadsverket, trots väsentligt tillskott av personal under den senaste tioårsperioden, ej fått behovet av personal tillgodosett. Den utbyggnad av den egentliga platsförmedlingen, som nu föreslås, väntas medföra ett mycket stort behov av personal under den kommande femårsperioden. Om platsförmedlingen inte förstärks kommer samhället alt få slörre kostnader för alternativa åtgärder. Fördelningen av personaltillskott under en kommande femårsperiod kan anges på följande sätt.

Ändamål %

Platsförmedling 40

Utrednings- och vägledningsuppgifter 20

Kontorsnätets utbyggnad 20

Administration och planerande uppgifter

Distriktsarbetsnämnderna 5

Länsarbetsnämnderna 5

Biträdesuppgifter m, m, 10

100

För budgetåret 1978/79 föreligger ett behov av personaltillskott om 450 tjänster främst till den direkta platsförmedlingen. Tillskottet skall göra det möjligt att såväl i de sökandes som arbetsgivarnas intresse ta tillvara platsutbudet på arbetsmarknaden. De direkta platsförmedlande insatserna skall öka för handikappade, för nytillträdande ungdomar och kvinnor som gått igenom arbetsmarknadsutbildning. Anpassningsgrupperna skall användas som instrument för platsförmedling av äldre och arbetshandikappade, I arbetsförmedlingens försök med fasta arbetsformer skall även ingå system för att bevaka utplacering från arkivarbete, beredskapsarbete och skyddad sysselsättning.

Under anslaget B I, Arbetsmarknadsservice redovisas förslag rörande användningen av ADB i förmedlingsarbetet och försök med allmän platsanmälan, vilka medför nya personalbehov. För fortsatta försök med allmän platsanmälan i ytteriigare tio län behövs uppskattningsvis 120 handläggare. Under budgetåret 1977/78 inrättas länscentraler för interlokal förmedling

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   40

på försök i åtta län. Under budgetåret 1978/79 bör motsvarande länscentraler tillkomma i övriga län. Ett personaltillskott som idag uppskattas till två handläggare behövs vid var och en av de nya länscentralerna.

Den utbyggnad av kulturarbetsförmedlingen som tidigare har beslutats kommer också att behöva fortsätta och innebär ytterligare personalbehov. För att tillgodose behovel av arbetsförberedande åtgärder som vidtas som resultat av det utrednings- och vägledningsarbete som arbetsförmedlare, yrkesvägledare och arbetsvårdare gör, behövs ytterligare personal. Speciellt funktionerna arbetsvärd och yrkesvägledning är otillräckligt rustade i personellt avseende för att kunna fullgöra sina uppgifter. Krav ställs från allt fler grupper på att arbetsförmedlingen skall ge yrkesvägledningsservice. Om de arbetshandikappade inte kan få hjälp leder det till förtidspensionering, vilket är utomordentligt dyrt för samhället.

En viss utbyggnad av psykologorganisationen föreslås också med särskilda befattningshavare vid vissa länsarbetsnämnder för psykologiska utrednings- och konsultationsuppgifter.

En förstärkning av arbetsförmedlingens yttre organisation bör under budgetåret 1978/79 ske genom fortsatt utbyggnad av kontorsnätet lill de kommuner som idag saknar arbetsförmedling.

Införandel av distriktsarbetsnämnder innebär att distriktskontorens kanslier får nya administrativa och planerande arbetsuppgifter som kräver nya personaltillskott, Åven länsarbetsnämnderna som genom den förändrade distriktsorganisationen fått nya arbetsuppgifter behöver personalförstärkningar,

AMS beräknar det sammanlagda medelsbehovet för posten Lönekostnader till 532,5 milj, kr, (+ 129,9 milj, kr,). Av ökningen är 88,6 milj. kr. löneomräkning.

4. Personalutbildning. Sedan drygt ett år arbelar en utredningsgrupp inom AMS med atl kartlägga utbildningsbehov och utbildningsformer inom arbetsmarknadsverket. Utredningsgruppen räknar med att under år 1977 kunna lägga fram ett fortbildningsprogram för förmedlare och förslag lill utbildning för personal i biträdeskarriären.

En ökad satsning bör därför under budgetåret 1978/79 ske på vidareutbildning för personal i biträdeskarriären, samtidigt som grund- och fortbildningen för arbetsförmedlare mäste hållas på en fortsatt hög nivå.

Grundläggande utbildning för arbetsförmedlingens aspiranter som pågår under ett år och med tre intematkurser om vardera en vecka, bör anordnas för 400 aspiranter under budgetåret 1978/79, Medelsbehovet härför beräknas till 2,5 milj, kr.

För fortbildning av handläggare inom arbetsförmedlingen finns del sedan tidigare ett stort uppdämt behov. Medel har beräknats för sådan fortbildning av I 680 personer till en kostnad av 3 milj, kr. Fortbildningen kommer främst alt inriktas pä att öka personalens kunskaper och färdigheter i fråga om arbetsförmedlingens medel samt platsförmedlings- och vägled-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   41

ningsteknik. Vidare ingår utbildning för arbetsvårdare och yrkesvägledare liksom för arbetsförmedlare med speciella uppgifter som t, ex, kontaktman vid institutioner för arbetsprövning/träning och för kullurarbetsförmedla-

re.

Ökade resurser krävs också för fortbildning av övrig personal framför allt gäller detta personal med administrativa funktioner. Härför beräknas en veckas utbildning för 1080 deltagare. Medelsbehovel uppgår lill 1,9

milj, kr,

AMS beräknar vidare 520000 kr, för grundutbildning av personal som inte anställs som aspiranter, 200000 kr, för utbildning av skydds verksamma, 1,4 milj, kr, för utbildning av olika slag som ordnas lokalt inom verket eller som ordnas utom verket samt 700000 kr, för kapitalkostnader vid AMS kursgård Aske i Upplands-Bro,

5, E.xpenser. Anslagsposten omfattar möbler och inventarier samt telefon och telex. Vidare omfattar anslagsposten kostnader för bl. a. kontorsutrustning, kopiering, böcker och tidskrifter. Av ökningen av medelsbehovet på 5,8 milj, kr, avser 1,9 milj, kr, prisomräkning, 2 milj, kr, ökade följdkostnader till den begärda personalökningen och 100000 kr, förebyggande hälsovård och rekreation,

6, Loka/koslnader. För arbetsmarknadsverkets centrala förvaltning beräknas lokalkostnaderna under budgetåret 1978/79 till 14,2 milj, kr, varav 12,5 milj. kr. avser hyror, bränsle, lyse och vatten. Utgifterna för städning beräknas till 1,5 milj. kr. Övriga lokalkostnader på sammanlagt 200000 kr. omfattar inredningsarbeten samt reparations- och bevakningstjänster.

Beträffande länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen har regeringen meddelat en ram på 5,9 milj, kr, för lokalförändringar under budgetåret 1977/78, Ramen gäller för summan av ändringarnas engångskostnader och deras effekt pä de löpande lokalkostnaderna under ett helt år,

AMS har i tidigare anslagsframställningar i några punkter preciserat de viktigaste skälen till en vidgning av planeringsramen för förändringar av arbetsförmedlingslokaler,

-   Behov av ökad lokalyta i samband med personaltillskott vid förmed
lingen

-   Förbättring av arbetsmiljön för de anställda

- Behov av att öka lokalytan på grund av ökad tillströmning av arbetssökande till förmedlingen

- Kvarstående behov av lokalförändringar med anledning av den år 1973 beslutade förändringen av arbetsförmedlingens inre organisation.

Behovet av lokalförändringar är alltjämt avsevärt större än som kan tillgodoses med anvisade medel. Samtliga nyssnämnda skäl kvarstår därför fortfarande och kommer att bestämma behovet av lokalförändringar under flera år framöver. Som AMS lidigare framhållit erfordras en vidgad flerårig planeringsram för att tillgodose dessa behov av lokalförändringar.

Under de senasle två åren har ökade krav från personalens sida fram-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   42

förts på förbättring av arbetsmiljön, framför allt i kundmottagningen. För inkodning av lediga platser och för försök med sökning och matchning krävs utrymmen som uppfyller de krav som måste ställas på terminalarbetsplatser.

För de distriktskontor vid vilka det skall finnas distriktsarbetsnämnd erfordras enligt arkivmyndigheterna arkivlokaler av viss standard. Vidare behöver de rum där förmedlingens arbetssökandeblanketter skall förvaras i s. k. aktautomater, bli bättre rustade från säkerhets- och brandskydds-synpunkt.

AMS bedömer att en ökning av lokalytan bör ske med ca 16500m under budgetåret 1978/79. För detta krävs 12 milj. kr. beräknat för helt år. För befinlliga lokaler för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen beräknas medelsbehovet till drygt 71 milj. kr.

7. Sammanfattning. Medelsbehovet för de gemensamma förvaltningskostnaderna uppgår under budgetåret 1978/79 till totalt 705,8 milj, kr, (+ 1165,3 milj, kr,). Av ökningen utgör 100,9 milj, kr, pris- och löneomräkning.

Föredraganden

AMS har i sin anslagsframställning inte kunnat ta hänsyn till avtal om löner m, m, för år 1977, vilka träffats under andra halvåret 1977 mellan statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer. Därför har de av AMS i anslagsframställningen gjorda beräkningarna av lönekostnaderna justerats och redovisas med andra belopp än de som framgår av nämnda framställning.

Arbetsförmedlingens kontorsorganisation bestod vid utgången av budgetåret 1976/77 av totalt 77 distriktskontor och 152 lokalkontor. Inom varje arbetsförmedlingsdistrikt har inrättats distriktsarbetsnämnder. 1 Gotlands distrikt utgör länsarbetsnämnden distriktsarbetsnämnd.

Arbetsförmedlingen är arbetsmarknadspolitikens viktigaste instrument. En väl fungerande arbetsförmedling är av grundläggande betydelse för att utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden skall kunna mötas. Arbetsförmedlingen spelar också den viktigaste rollen när det gäller att föra ut beslut om olika arbetsmarknadspolitiska ålgärder i praktisk tillämpning. Kraven på arbetsförmedlingarna har i båda dessa hänseenden ökat under senare

år.

Under 1970-talet har arbetsmarknadsverket tillförts ca I 500 nya tjänster. Dessa har som följd av vad jag nyss sagt i huvudsak kommit den egentliga plaLsförmedlingen till godo. Behovet av individuella förmedlingsinsatser för framför allt ungdomar och andra nytillträdande motiverar att arbetsförmedlingen får ökade resurser även under nästa budgetår. I samband med olika arbetsmarknadspolitiska ålgärder under hösten 1977 har arbetsmarknadsverket fått tidigarelägga nyanställning av 150 aspiranter i syfte att öka de särskilda insatserna för arbetslös ungdom.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet

43

Jag kommer i det följande under anslaget B I. Arbetsmarknadsservice att redovisa försök med fortsatt utbyggnad av praktiska prov med sökning och bevakningsmatchning i samband med interiokal förmedling och allmän platsanmälan. Införandet av moderna arbelslekniska hjälpmedel i förmed-lingsarbelet är självfallet ägnat atl ytteriigare effektivera och underiätta arbetet för personalen vid förmedlingskontoren men ger också bättre möjligheter och överblick förde arbetssökande.

Jag förordar att arbetsmarknadsverket under nästa budgetår får disponera 502 368000 kr. för lönekostnader. Detta ger utrymme för en personalökning om 225 personer. I likhet med föregående år bör det ankomma på AMS att föreslå och på regeringen atl besluta om för vilket slags personal lönemedlen skall användas. Jag förutsätter dock att huvuddelen av ökningen kommer den egentliga platsförmedlingen till godo. Eventuella ytteriigare behov av personalförstärkning, räknarjag med att ta ställning till i samband med behandling av förslag från sysselsättningsutredningen om åtgärder för ungdomar och handikappade.

För personalutbildning behövs som AMS anför ökade resurser. Jag beräknar medelsbehovet för delta ändamål till 8 350000 kr.

Min beräkning av lokalkostnaderna grundas på en mindre personalökning än vad AMS begärt.

Jag vill vidare anmäla att Centralorganisationen SACO/SR. som tidigare varit representerad endast i vissa länsarbetsnämnder, numera sedan den I december 1977 är representerad med en ledamot och en suppleant i varje länsarbetsnämnd.

Med hänvisning i övrigt till den tidigare redovisade sammanställningen beräknar jag de gemensamma förvaltningskostnaderna under budgetåret 1978/79 till 658.9 milj. kr. (+ 118,4 milj, kr,) att fördelas mellan programmen. Som har nämnts i det föregående tas medel för dessa kostnader upp under samma anslag som övriga kostnader för resp, program. Kostnaderna under programmet Förvaltning av utrustning skall täckas av hyra som debileras de program som använder utrustningen.

Följande tablå visar hur de gemensamma förvaltningskostnaderna fördelar sig mellan programmen.

Program 1978/79

Beräknal

Arbetsmarknadsinformation 553 400000

Yrkesmässig och geografisk röriighet 33 600000

Sysselsättningsskapande åtgärder 22 400000

Regionalpolitiska stödåtgärder 5 300000

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade 4600000

Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade 15 200 000

Åtgärder för flyktingar 3 300000

Kontant stöd vid arbetslöshet 7 900000

Totalförsvarsverksamhet 11 900 000

Förvaltning av utrustning 1300000

658900000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    44

B 1. Arbetsmarknadsservice

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

604 924000

658 475 000 768 980000

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Arbelsmarknadsinfor-mation samt delar av programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet. Programmet Arbetsmarknadsinformation är inte uppdelat på delprogram, I programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet ingår delprogrammen Arbetsmarknadsutbildning, som numera redovisas under ett separat anslag (B 2, Bidrag lill arbetsmarknadsutbildning), Flyttningsbidrag och Inlösen av egnahem m, m.

Programmet Arbetsmarknadsinformation omfattar olika verksamheter som syftar till att ge arbetssökande stöd för bästa möjliga utbyte av sitt arbetskraftsutbud och att medverka till att arbetsgivare inom de arbels-kraftstillgångar som finns eller kan utvecklas finner erforderlig personal. Avdelningen för arbetsmarknadsservice vid AMS handhar verksamheten centralt. Länsvis och lokalt är länsarbetsnämnderna resp, arbetsförmedlingen ansvariga.

	1976/77 Utgift	1977/78 Anslag	Beräknad ändring 1978/79
			AMS	Föredra-
				ganden
Prograinincl Arhelsnuirkncids-
injönnation'	531 205 000	563 175 000	+ 140825 000	+ 110205 000
Programmet Yrkesmässig o.
geografisk rörli)>lu'l	73 719000	95 300000	+    3 700000	-
Flyttningsbidrag	72 635 000	93 800000	+    3 400000	-
Inlösen av egnahem m. m.	13 000	500000	-	-
Förvaltningskostnader	1071000	1 OOOOOO	+      300000	+      300000
	604924000"	2 658475 000	+ 144525 000	+ 110505 000

' Inberäknat förvaltningskostnader,

" Exkl. förvaltningskostnader för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning.

Arbetsförmedlingens verksamhet kan delas upp i en informationsfunktion, en platsförmedlande funktion och en arbetsförberedande funktion. Till informationsfunktionen hör alla allmänna upplysningar, muntliga, skriftliga eller via andra informationsmedia, som arbetsförmedlingen lämnar.

Arbetsförmedlingens platsförmedlande funktion avser den hjälp som lämnas till arbetssökande vid platsvalet och till arbetsgivare som söker arbetskraft. Denna hjälp kan lämnas under relativt enkla former men också kräva stora insatser av lid och pengar. Hjälpen till arbetssökande kan bestå i att förmedlingen lämnar individuella förslag på lediga platser, för sö-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    45

kandens räkning kontaktar arbetsgivare om lediganmäld plats eller anskaffar plats som inte har anmälts till förmedlingen. För att underlätta att anställning kommer lill stånd kan förmedlingen ge bidrag till flyttning eller olika slags arbetshjälpmedel. Arbetsgivarna kan få individuell hjälp genom att förmedlingen föreslår viss sökande till ledig plats, söker arbetskraft som inte finns anmäld hos förmedlingen eller ger bidrag till utbildning eller till särskilda anordningar på arbetsplatsen, Ackvisition av platser genomförs ofta i samband med besök av förmedlare på företagen. Därvid diskuteras även frågor rörande arbetstidens omfattning, arbetsplatsernas utformning, den kvinnliga arbetskraftens, de handikappades och äldres anställningsmöjligheter, förelagens personalpolitik m, m.

Arbetsförmedlingens arbetsförberedande funktion inriktar sig på sökande som inte direkt kan få arbete på hemorten eller annan ort. För att en anställning skall komma till stånd kan skilda åtgärder behövas. Det kan gälla yrkesbyte, ändrade arbetsuppgifter, flyttning, yrkesutbildning, anställning i skyddat arbete och näringshjälp till eget företag.

Arbetsförmedlingens användning av de rörlighetsfrämjande och sysselsättningsskapande åtgärderna liksom rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade utgör särskilda program och behandlas under anslaget C 5, Särskilda ätgärder för arbetsanpassning,

Programmel Arbetsmarknadsinformation

I september 1975 tillsattesen arbetsgrupp inom AMS med representanter för arbetsmarknadens parter med uppgift att föreslå förbättringar av den interlokala förmedlingens organisation, metoder och resurser. Arbetsgruppen skulle därvid särskilt ta hänsyn till det pågående utrednings- och utvecklingsarbetet beträffande ADB inom arbetsförmedlingen. Parallellt härmed har en särskild arbetsgrupp också med representanter för arbetsmarknadens parter och arbetsmarknadsverket arbetat med utveckling av ADB-resurser för arbetsförmedlingsverksamhelen och försök med allmän platsanmälan. Med skrivelse den 7 oktober 1977 har AMS överlämnal de rapporter som har utarbetats av dessa båda arbetsgrupper. Den första rapporten behandlar de regionala ADB-platslistorna, de centrala platslistorna och länscentraler för interlokal förmedling. Den andra rapporten behandlar bl, a, allmän platsanmälan och försök med ADB-assisterad sökning och bevakningsmatchning under budgetåret 1976/77, Jag vill också anmäla att Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) i gemensam skrivelse den 9 juni 1977 har begärt en utredning om den interlokala förmedlingen.

Al' AMS öveijäinnade rapporter

Allmän platsaniiiälan  Försöken med allmän platsanmälan i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län har visat alt lagen (1976:157) om skyldig-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    46

het för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen (ändrad 1977: 650) har haft avsedd effekt i fråga om tillskottet av lediga platser till arbetsförmedlingen. Ökningen av platsanmälningarna i dessa län har uppgått till ungefär 40%, vilket helt motsvarar de förväntningar som man i detta hänseende hade i utredningen om förbättrad platsinformation (UPI). Tillskottet av platser har varit betydelsefullt i det läge som har rått med en totalt sett begränsad efterfrågan på arbetskraft. Till de områden där platsutbudet har ökat kraftigast hör praktikarbete och sådana korttidsanställningar som lagen omfattar, något som i första hand kommer yngre arbetskraft till godo. Vidare har det skett en ökning av de ombytessökande som anlitat förmedlingen i försökslänen.

Enligt arbetsgruppens mening har försöken med allmän plalsanmälan gett sådana resultat att tillämpningen av lagen successivt skulle kunna utvidgas till att omfatta hela landet.

Under budgetåret 1977/78 införs allmän platsanmälan även i Stockholms. Uppsala och Södermanlands län. Som tidigare kommer verksamheten att fortlöpande följas upp och utvärderas.

ADB-platslistor. Publicering av arbetsförmedlingens informalion om lediga platser har diskuterats i flera utredningar och rapporter. I en organisationsutredning år 1968 föreslog statskontoret bl. a. att lediganmälda platser skulle publiceras i lokala plalslistor samt all ADB-resurser skulle utnyttjas för produktionen. 1 redovisningen av försöksverksamheten med öppen förmedling år 1971 konstaterades att lokala platslistor (veckolistor) framställdes vid ett 40-tal produktionsställen, dock med betydligt mindre utvecklad teknik än vad statskontoret i den tidigare nämnda utredningen förutsatt. Redovisningen resulterade i att åtgärder skulle vidtas för att förbättra informationens aktualitet och kvalitet samt nå ökade upplagor och kortare framställningstid. Vid storsladskontoren skulle ADB-teknik prövas för sortering, redigering och utskrift av platslistor.

Utredningsarbetet rörande ADB-användning i arbetsförmedlingen resulterade hösten 1974 i Arbets formed I ing med ADB-resurser, rapport I, I denna föreslogs att dagliga regionala platslistor, framställda med ADB-teknik, successivt skulle införas i hela landet. Utredningens förslag accepterades av statsmakterna och medel för genomförande har därefter anvisats budgetårsvis.

Under budgetåret 1975/76 övergick Stockholms, Uppsala, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län lill det nya systemet, samt senare under året också Södermanlands, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Älvsborgs Skaraborgs och Västmanlands län. Under budgetåret 1976/77 har Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Värmlands, Örebro och Kopparbergs län tillkommit. Totalt 19 län i landel har därigenom nu sådana listor. I de fem norriandslänen skall ADB-listorna införas budgetåret 1977/78, och därmed täcks hela landet av platslistor producerade med hjälp av ADB-teknik.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    47

1 februari 1977 genomfördes en studie av de ADB-assisterade listornas spridning. Under mälveckan var den sammanlagda upplagan i de tolv län som då hade dessa listor drygt 140 000 exemplar. Av dessa svarade Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län för två tredjedelar.

Ungefär 113 000 exemplar - 809? - av upplagan gick åt för distribution till arbetsförmedlingar och AMU-centra inom det egna länet. Variationen mellan länen var dock stor. I Blekinge och Kristianstads län fick arbetsförmedlingarna endast 45 resp. 54 9? av det egna länets upplaga, medan motsvarande siffra för Göteborgs och Bohus län var ca 909?,

Kostnaderna för papper och tryckning av ADB-platslistorna är förhållandevis stora. Detta påpekades i 1977 års budgetproposition (prop, 1976/77:100, bil, 15, s, 72), AMS anmodades därför att undersöka möjligheterna att göra besparingar i dessa avseenden. Detta har också skett. Efter inhämtande av yttranden från länsarbetsnämnderna, vilka bl.a. särskilt belyst principförslagets konsekvenser för arbetsförmedlingens verksamhet, och tryckerikonsultens undersökningar föreslås att de länsvisa ADB-assisterade platslistorna bibehålls. Utgivningen bör dock begränsas till tre dagar per vecka. Med hänsyn till behovet av hög aktualitet förordas att utgivningen kompletteras med listor med enbart nyanmälda platser under två dagar per vecka. Kostnadsbesparingen som härigenom kan göras beräknas till ca 10 milj, kr, och får effekt fr, o, m, budgetåret 1978/79, för vilket år AMS i anslagsäskandena beräknal produktionens medelsbehov till totalt 76,4 milj, kr. Efter omläggningen beräknas medelsbehovet till 65 milj, kr.

Centrala platslistor. Vad gäller platsinformationen i tidningen Arbetsmarknaden konstaterar utredningen att det, eftersom förmedlingskontoren t, v. kommer att ha platsnotiserna tillgångliga i form av länsvisa listor, alltjämt finns behov av en rikspublikation. Utredningen föreslår därför att tidskriftens platsdel i fortsättningen - efter erforderliga ytteriigare analyser - utges som en riksupplaga, framställd med ADB-stöd, Omläggningen till ADB-teknik kan pä grund av de omfattande förarbeten som krävs, beräknas vara genomförd först i december 1978, Tidningens artikelmaterial och annonser föreslås bli utgivet i en separat publikation.

När det gäller övriga centrala listor föreslår utredningen

1) att frågan om Lärariistans publicering med ADB-assistans prövas sedan erforderliga överläggningar med skolöverstyrelsen genomförts,

2) att AMS tar upp frågan om behovet av den Finska listan i samråd med de finska myndigheterna,

3) beträffande Läkariistan atl AMS tar upp förnyade överläggningar med berörda organisationer,

4) att Företagslistan läggs ner som separat publikation. Information till företag skulle i stället kunna införas i den omlagda tidningen Arbetsmarknaden samt

5) att stor återhållsamhet tillämpas beträffande tillskapande av nya centrala listor för speciella yrkeskategorier.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    48

För de resterande centrala listorna lägger utredningen inga omläggnings-eller översynsförslag. Utredningen har sålunda inte heller föreslagit införande av några nya, centrala listor. Den beräknade kostnaden för driften av de centrala platslistorna efter omläggningen blir oförändrad och bör ligga inom nuvarande medelsram, totalt 6,6 milj, kr. för budgetåret 1978/79,

Prov med ADB-assisterad sökning och bevakiiingsmatchning. I ADB-utredningens rapport I (1974) föreslogs bl, a, atl ett nytt system skulle utvecklas för ADB-baserad direkt sökning i datalagrad platsinformation samt för matchning av sökandeuppgifter mol uppgifter om lediga platser. Departementschefen bedömde i statsverkspropositionen 1975 att ytterligare beslutsunderlag erfordrades innan statsmakterna kunde ta ställning lill införande av elt sådant system. För denna fortsatta utredning anvisades ytterligare medel till AMS,

1 den därpå följande rapport 2 (1975) föreslog ADB-utredningen bl, a, alt begränsade, praktiska prov med terminalsökning och bevakningsmatchning skulle påbörjas under budgetåret 1976/77, Förslaget bifölls av statsmakterna och förberedelsearbetet inleddes under våren 1976,

Syftet med de praktiska proven har under detta skede varit att slå fasl hur sökning och matchning med hjälp av ADB bör och kan utformas från förmedlingssynpunkt. Del har med andra ord gällt att i samarbete med personalen på provkontoren utveckla systemen och rutinerna kring dessa, så att sökning och bevakningsmatchning kan integreras i del vanliga plalsför-medlingsarbelet. Ytterligare ett syfte har varit att erhålla erfarenheter för bedömning av den ADB-tekniska utformningen och dimensioneringen av systemen vid en framlida ulbyggnad.

Proven har - i enlighet med förslaget i ADB-utredningens rapport 2 -gjorts vid sex förmedlingskontor, som successivt infogats i verksamheten enligt nedanstående tablå.

Län Kontor Försöksstart

Vällingby	761004
Uppsala	761129
Nyköping	770124
Ronneby	770207
Landskrona	770307
Kristianstad	770404

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Blekinge

Malmöhus

Kristianstads

De kontor som valts ut är alla organiserade med kundmottagning och förmedlings- och utredningssektion. Med hänsyn till varje försökskontors sökandestruktur och för alt underiätta utbildningen har man begränsat sökningen till en viss sökandekalegori per kontor.

Förutsättningen för genomförande av praktiska prov med terminalbase-rad sökning och bevakningsmatchning är tillgång till datorlagrade uppgifter om lediganmälda platser (en ""platsbas"),  Datorlagrad platsinformalion

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   49

fanns vid budgetårets slut lagrad för platslistproduktion i 19 län. Under de praktiska proven med terminalbaserad sökning har man haft tillgång till åtta läns (AB, C, D, I, K. L, M. U) lediga platser omfattande ca 10000 notiser. I Blekinge. Malmöhus och Kristianstads län har samtidigt bedrivits försök med allmän platsanmälan, varför även dessa platser funnits i platsbasen.

Tack vare denna stora tillgång till datorlagrade uppgifter om aktuella lediganmälda platser har proven med sökning till stora delar kunnat bedrivas realistiskt enligt de förutsättningar som gäller för förmedlingsverksamheten. Via terminalerna har man haft omedelbar tillgång till det lokala platsutbudet, till hela platsutbudet i det egna länet samt till det totala platsutbudet i ytterligare flera län.

Trots de av naturliga skäl begränsade erfarenheterna kan vissa slutsatser av praktiskt slag för förmedlingsverksamheten dras som pekar på stora möjligheter till förbättring av den individuella platsförmedlingen. Slutsatserna kan sammanfattas sålunda:

- Genom sökordssystemet har det blivit möjligt att bättre än med platslistan hjälpa sökande som varit yrkesobestämda och behövt bredda sitt sökområde. I de flesta fall har dessa sökningar lett lill realistiska plats-förslag. Detta gäller t. ex. ungdomar som gått arbetslösa en längre tid.

- För sökande som varil yrkesbestämda och sökt väl avgränsade områden har man ofta fått fram lämpliga platsförslag även om den sökande inte varit med utan endast arbelssökandeblankellen utgjort underlag för sökningen.

- Genom platsbankens omfattning har det varit myckel lättare än med platslistan att söka och bevaka önskade anställningsmöjligheter även inom stora regionala arbetsmarknader. Della har underiältal överblicken framför allt vid interlokala förmedlingsåtgärder.

Interlokal förmedling. Den interlokala förmedlingen ingår som en del i övrig förmedlingsverksamhet. I del löpande arbetet på arbetsförmedlingarna skall alla förmedlare som tar emot enskilda sökande lämna upplysningar och förslag om lediga platser såväl lokalt som interiokalt.

Den interlokala arbetsförmedlingen måste, om den skall fungera effektivt, arbeta med en kombination av många olika åtgärder såväl av stödjande och arbetsförberedande art som direkt, individuell platsförmedling.

Till de allmänna förutsättningar, som har belydelse för såväl den lokala som den lotala arbetsmarknaden, hör alt arbetsförmedlingen genom allmän platsanmälan får kännedom om hela platsutbudet. Till de grundläggande förutsättningarna hör vidare att arbetsförmedlingen har möjlighet att med ADB-teknikens hjälp sprida information om detta platsutbud på sådant sätt att det är lätt tillgängligt. De arbetssökande kan därigenom få information om flera platser. Arbetsförmedlingen kan tillhandahålla information också till ombytessökande, varigenom arbetsgivaren får större möjlighet att tillgodose sitt behov av arbetskraft, 4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    50

Av största vikt för framtiden är att den individuella platsförmedlingen byggs upp och att därvid den interlokala förmedlingen får resurser för en ökad individuell hjälp åt de interiokalt sökande.

Det skall vara en rätt och en möjlighet för arbetssökande vid arbetsförmedlingen att få överblick över platserna i hela landet. Sökanden skall få hjälp att finna lämplig plats och, om sådan inte just vid besöket är anmäld, få förmedlingens hjälp med bevakning av nytillkommande anställningsmöjligheter var i landet de än yppas. Detta är möjligt endasl med hjälp av avancerad datateknik till tjänst för sökande och arbetsgivare.

Utredningsarbetet har innefattat kartläggningar och andra studier av den interlokala förmedlingens organisation, metoder och informationshjälpmedel samt resulterat i förslag avseende en effektivering av den individuella interlokala platsförmedlingen genom inrättande av s,k, länscentraler, till en början i form av försöksverksamhet.

På grundval av arbetsgruppens förslag hemställde AMS i skrivelse till regeringen den 8 oktober 1976 atl under budgetåret 1977/78 få starta försök med interlokal förmedling i åtta län. Vid dessa försök skulle del i varje försökslän finnas en centra/ för interlokal Jörmedling för sökande som önskar söka utanför det egna länet. Dessa länscentraler skulle ha tillgång till ADB-hjälpmedel för sökning och bevakningsmatchning mot ett mycket stort platsmaterial. De skulle vara föriagda till Stockholm (Norrmalm), Uppsala, Kristianstad, Malmö, Göteborg, Borås, Umeå och Luleå, Parallellt härmed skulle de under budgetåret 1976/77 påbörjade försöken med terminalbaserad sökning och bevakningsmatchning vid arbetsförmedlingarna i Vällingby, Nyköping, Ronneby och Landskrona fortsätta,

1 budgetpropositionen 1977 (prop, 1976/77: 100, bil, 15, s, 23) har departementschefen yrkat bifall till AMS förslag beträffande den sålunda utvidgade försöksverksamheten med ADB under budgetåret 1977/78,

Försöken har därefter detaljplanerats inom AMS, Detta har skett under medverkan av arbetsmarknadens parter i utredningen angående interlokal förmedling. För de organisatoriska förberedelserna har tillsatts en beredningsgrupp, bestående av verks- och personalrepresentanter från de berörda länen (AB, C, L, M, O, P, AC, BD) samt företrädare för AMS arbetsförmedlings- och metodenheter.

Det skall påpekas att försöken inle syftar till att skapa en särskild organisation för interlokal förmedling utan att denna inordnas i den befinlliga organisationen. Förstärkningen av den interlokala förmedlingen avses ske genom en särskild fördelning av arbetsuppgifterna, där länscentralerna, med utnyttjande av sina speciella tekniska och personella resurser, skall ge samlliga förmedlingar service i form av platsförslag för interiokalt sökande. För budgetåret 1977/78 har varje länscentral tilldelats två handläggartjänsler.

Länscentralernas uppgift skall i försia hand vara alt förmedla sökande i det egna länet till lediga platser i andra län. Regeln skall vara att centralen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    51

åtar sig förmedlingsuppgifter för sökande som är beredd att flytta till annat län och som stått anmäld viss tid på sin hemortsförmedling utan att kunna få lämpligt arbete,

I sitt arbete skall centralerna ha direkta kontakter med de sökande - per telefon och genom personliga besök - och med arbetsgivare. De skall lämna platsförslag till sökande, göra anvisning av sökande till arbetsgivare och åta sig att bevaka anställningsmöjligheterna för de sökande inom de delar av landet som centralen kan överblicka via ADB-systemet, Centralen skall dessutom ha vissa planenngsuppgifter beträffande kvarstående interiokalt sökande i länet. Den skall redovisa vidtagna förmedlingsåtgärder, följa upp gjorda anvisningar och interiokalt tillsatta platser. Centralen bör dessutom ha vissa uppgifter beträffande mottagande av arbetssökande frän andra län. Dessa senare uppgifter kräver dock fortsatt beredning med vederbörande kontor, innan uppgifterna slutligt kan fastställas. Länsarbetsnämnden skall lägga upp en verksamhetsplanering för länets hela interiokala planering.

Som nämnts kommer länscentralerna att förses med utrustning för ADB-assisterad sökning och bevakningsmatchning. Detta innebär alt vaije central under budgetåret 1977/78 har direkt tillgång från terminal till det samlade platsutbudet i 19 län, dvs, samtliga län utom norrlandslänen som emellertid under försöksåret infogas i systemet för ADB-assisterad platsinformation. Sökning och bevakningsmatchning sker på det sätt som utprövats under de praktiska proven budgetåret 1976/77 och bör, med de tekniska förbättringar som genomförts hösten 1977, utgöra länscentralernas väsentligaste informationshjälpmedel.

Sökningen innebär att länscentralen med ledning av uppgifter om bl, a, yrkesönskemål, sökt län och kvalifikationer går igenom det platsmaterial som finns aktuellt i platsbanken. Bevakning innebär att den sökande, efter att ha gett sitt tillstånd, fortlöpande matchas mot samtliga nyanmälda platser som inkommit under dagen. Bevakningsmatchningen sker automatiskt nattelid och platsförslag skrivs ut på terminalens radskrivare morgonen därpå. Ur bevakningssystemet erhålls ett meddelande för sökande vars önskemål bevakats under tre veckor vilket länscentralen kan utnyttja för uppföljande kontakter med sökanden och hemortsförmedlingen.

De sökande avaktualiseras vid länscentralen av den sökande själv resp, på initiativ av och genom samråd med den sökandes hemortsförmedling. För urvalet av sökande gäller följande riktlinjer,

- De sökande skall vara beredda att ta anställning utanför hemlänet (i något av de 19 län platsbanken till en början omfattar),

- De skall i regel under ca fyra veckor ha varit aktuella som sökande hos hemortsförmedlingen, som skall ha sökt anställning för dem i och utanför länet,

- Undantag från fyra-veckorsregeln kan dock behöva göras efter överenskommelse mellan centralen och hemortsförmedlingen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    52

Försöken med länscenlraler kommer att följas upp fortlöpande under budgetåret och avse såväl centralernas organisation som resultatet av verksamheten och centralernas funktion. Länscentralerna kommer också att beröras av de s,k, effektstudier som skall utföras för utvärdering av systemen för sökning och bevakningsmatchning.

Erfarenheterna av de under budgetåret 1977/78 påbörjade försöken med länscentraler avses alltså, om utvärderingen blir positiv, ligga till grund för en utvidgad verksamhet under budgetåret 1978/79. innebärande att en länscentral inrättas i vart och elt av de återstående länen. Under budgetåret kommer därigenom den interlokala förmedlingen mellan län att betjänas av ett nät av 24 länscentraler.

De nya länscentralerna förutsätts, liksom under det första försöksåret, i regel bli förlagda till distriktskontoret pä den ort där länsarbetsnämnden är belägen.

Länscentralernas förutsättningar alt fungera effektivt beror även på de förutsättningar platsförmedlingen får som helhet, exempelvis i fråga om utbyggnad av den allmänna platsanmälan och utvecklingen av platsförmedlingens arbetsformer. Ulbyggnaden av länscenlralerna får alltså alltjämt ses som en integrerad del av förstärkningen av den totala platsförmedlingsverksamheten. Enligt AMS anslagsframslällning för budgetåret 1978/79 skulle totalt 16 län del budgetåret omfattas av försök med allmän platsanmälan.

Under budgetåret 1978/79 kommer platsbanker alt finnas för hela landets arbetsförmedlingar. Centralerna kommer då alt kunna bevaka platsutbudet över hela landel för sina sökande.

A MS anslagsfrainställning Inledning

Den största förändringen av arbetsförmedlingens organisation under budgetåret 1976/77 var inrättandet av distriktsarbetsnämnder. Inom varje arbelsförmedlingsdistrikt skall finnas en distriktsarbetsnämnd. I Gollands distrikt utgör länsarbetsnämnden distriktsarbetsnämnd.

Enligt riksdagens beslul år 1976 skall den offentliga arbetsförmedlingen ha ansvaret för arbetsförmedling på hela kulturområdet. Beslutet innebär bl. a. att arbetsförmedlingens service skall byggas ut och omfatta även sådana grupper av kulturarbetare som hittills i endast ringa utsträckning haft möjlighet att anlita arbetsförmedlingens tjänster.

Fr. o. m. den 1 juli 1976 finns vid AMS en kulturarbetsdelegation. Delegationens uppgift är att tillföra AMS behövlig sakkunskap på kulturområdet och så långt som möjligt säkerställa att förmedlingsverksamheten utvecklas och bedrivs i enlighet med kulturpolitikens intentioner och kulturarbetarnas krav och önskemål.

Under februari 1976 undersöktes via arbetsförmedlingarna i vilken ut-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    53

sträckning de arbetssökande sökte arbete interiokalt genom förmedlingen, dvs, sådant arbete som skulle medföra byte av bostadsort eller veckopendling. Av samtliga arbetssökande i landet som under februari vant i kontakt med arbetsförmedlingen uppgav sig 15, 28 000 personer, söka arbete interiokalt. Bland de arbetssökande männen var 18 9? interiokalt sökande och bland kvinnorna var motsvarande andel 119?,

Bland de projekt som fortsatt under året och som syftar till att öka Jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden kan nämnas försök med att bereda kvinnor resp, män sysselsättning inom yrken som domineras av det motsatta könet. En sådan försöksverksamhet påbörjades i Kristianstads län är 1973, Den har senare vidgats till att omfatta ytteriigare fem län: Södermanlands, Kronobergs, Kalmar, Skaraborgs och Kopparbergs län. Inom projektets ram har över 2000 kvinnor fått anställning i typiskt manliga arbeten. Som sekundär effekt har man uppnått ett ökat intresse för att anställa kvinnor också i företag som inte deltog i försöksverksamheten.

Vid ett par länsarbetsnämnder gjordes i samarbete med arbetsmarknadsparterna särskilda insatser för att intressera kvinnor för utbildning inom byggnadsindustrin, Etl 30-tal kvinnor påbörjade grundutbildning för byggnadsarbetare.

Försöksverksamheten med intensifierad arbei.sjörmedling för ungdom under 20 år. som pågått vid 24 kontor, avslutades den 31 december 1976, Insatserna har möjliggjorts av att de berörda kontoren tilldelats sammanlagt 73 extra aspiranttjänsler, varigenom erfarna arbetsförmedlare helt kunnat ägna sig åt arbeie bland ungdom.

Försökskontoren hade tillsammans i genomsnitt 10 400 sökande under 20 år per månad under 1976, dvs, en fjärdedel av alla sökande i landet i denna åldersgrupp. Vid de fem ursprungliga försökskontoren (Södertälje, Halmstad, Karlstad, Söderhamn och Skellefteå) har ökningen av sökande under 20 år varit relativt sett kraftigare än vid andra kontor, vilket kan bero på alt dessa kontor kunnat bedriva uppsökande verksamhet av större omfattning.

För andra halvårel 1976 gällde att drygt hälften av de sökande under 20 år vid försökskonloren var ulan arbete och aktuella för omedelbar placering. Under loppet av en månad har en tredjedel av dessa sökande kunnat placeras i arbete eller motsvarande. Nära hälften (47 9? lav de arbetssökande ungdomarna har vid inskrivningen på arbetsförmedlingen inte kunnat ange något sökt yrke. De var yrkesobestämda och även i övrigt osäkra och bristfälligt orienterade.

Den statistiska planeringsinjörmationen har under budgetåret utvecklats ytterligare. Försök har under budgetåret inletts med inkodning av ar-betssökandestatislikens primärmaterial via de terminaler som tidigare installerats pä förmedlingskontoren för inkodning av platsinformation. Slutlig utvärdering av dessa försök beräknas kunna ske i början av budgetåret 1977/78.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    54

Medelsheräkniiig

AMS beräknar i sin anslagsframställning medelsbehovet för programmet Arbelsmarknadsinformation under budgetåret 1978/79 till 704 milj. kr. enligt följande. Efter anslagsframställningens avlämnande har AMS i särskild skrivelse den 7 oktober 1977 räknat ner medelsbehovet för ADB i förmed-lingsarbetel med 11.4 milj. kr. i förhållande till anslagsframställningen.

Ändamål

Psykologiska konsultinsatser ADB i förmedlingsarbetel. drift ADB i förmedlingsarbetet, utveckling Centrala platslistor Planeringsinformationsstatistik Extern informationsverksamhet Reseräkningar för inställelse till arbetsförmedlingen Läkarundersökning Tryckning av blanketter för arbetsförmedlingssökande Kostnader för blankettförrådet Utgifter för tryckeriverksamhet Tjänstebilar

Gemensamma förvaltningskostnader

1977/78	1978/79
AMS	AMS
budgetering	beräkning
	(petita)
24 200000	31300000
51800000	65 000000
16500000	21800000
4 720000	6600000
1780000	2 700000
5 400000	6 200000
250000	250000
450000	600000
1400000	1900000
750000	900000
600000	900000
500000	550000
108350000	138700000
454600 000	553 900000
562 950 000	692600 000

Huvuddelen av utgifterna för programmel avser gemensamma förvaltningskostnader. 1 det följande återges AMS redovisning i anslagsframställningen och nyss nämnda särskilda skrivelse av medelsbehovet för de övriga posterna under programmet.

Väl utprövade/).vvA7>/(),i,';.sA(( koiisultaiioiisformer fyller angelägna behov vid de förberedande åtgärderna i platsförmedlingen. Psykologinsatser bedöms av länsarbetsnämnderna vara viktiga för vissa nytillträdande (ungdomar och kvinnor) och sökande med arbelshandikapp. För budgetåret 1978/79 beräknas anslagsbehovet till 31.3 milj. kr.

AMS föreslår vidare att försöken medatlmåii platsaniiiälan utvidgas under budgetåret 1978/79 till ytterligare lio län. nämligen E. F. G. H, I, N, O, P, R och U län' och att länscentraler för interiokal förmedling som under budgetåret 1977/78 pä försök bedrivs i åtta län, utvidgas till samtliga övriga län, 1 särskild skrivelse har AMS biträtt förslaget frän den tidigare nämnda utredningen att av kostnadsskäl under budgetåret 1978/79 ändra utgivning-

' Mot beslutet alt föreslå en utvidgning av allmän platsanmälan har Svenska arbetsgivareföreningens (SAF) ledamöter i AMS styrelse reserverat sig.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    55

en av de regionala ADB-platslistorna samt genomföra vissa ändringar av de centralt utgivna platslistorna. Kostnaderna för utredning och praktiska prov med terminaler i del direkta förmedlingsarbetel uppgår lill sammanlagt 21,8 milj, kr, och för drift till 65 milj, kr, 1 koslnaderna för utvecklingsarbetet och de praktiska proven med förmedlingsterminaler ingår terminalsökning on-line, off-line-sökning och bevakningsmatchning samt projektpersonal och konsulter. Driftkostnaderna gäller ADB-producerade regionala platslistor i hela landel.

Kostnaderna för den externa inforniationsverksamhelen beräknas i stort bli desamma som för budgetåret 1977/78, eller 6,2 milj, kr. De största posterna avser koslnader för allmän arbetsmarknadsinformation och information om arbetsmarknadspolitiska åtgärder, information om arbetsmarknadsutbildning samt yrkesvägledningens tryckta yrkesinformation. Till övriga större poster hör informations- och konferensverksamhet avseende anpassningsgruppernas arbete och jämställdhetsålgärder.

Kostnaderna för de centrala platslistornas innehåll och produktion beräknas uppgå till ca 6,6 milj, kr.

Ett nödvändigt underlag för verksamhetsplaneringen utgör den statistiska p/«/u/7/!?i//;/«n?«;//o/k'/(, som under budgetåret 1978/79 bör utvecklas ytterligare såväl vad gäller arbetssökande- och platsstatistiken som redovisningen av de olika arbetsmarknadspolitiska och platsförmedlande åtgärderna. För arbetssökande- och platsstatistiken beräknas för budgetåret 1978/79 ett medelsbehov av 2,7 milj,kr,, varav 500 000 kr, avser utvecklingsarbete.

Programmel yrkesmässig och geograjisk rörlighet

AMS

Flyttningsbidrag. Utgifterna för verksamheten uppgick under budgetåret 1976/77 till 72,6 milj, kr. Utgifterna fördelade sig på de olika bidragsformerna enligt följande.

Bidragsform	Antal bevil-	Kostnader	Kostnader per
	jade bidrag	1 000-tal kr.	bidrag i kr.
Sökanderesor	16 944	4 453	269
Anställningsresor	13 702	2 477	181
Dagliga resor	6950	7 333	1055
Månadsresor	2 823	684	242
Återresor till hemorten	3	5	1667
Flyttningskostnader	7 296	13 929	1909
Bortavistelsebidrag	1225	2515	2053
Hyrestillskott	2708	7601	2 807
Starthjälp	18145	31670	1745
Utrustningsbidrag	1 176	1403	1 193
Särskilda familjebidrag	1	1	1000
Summa	70973	72 070	-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    56

Härutöver har hjälp till hemvändande utlandssvenskar lämnats med 494 000 kr. Utgifterna för månatliga hemresor för ungdom under 20 år har uppgått till 71000 kr.

Antalet flyttningar med flyttningsbidrag beräknas uppgå till 27 000 per budgetår. Detta innebär för budgetåret 1978/79 ett medelsbehov om 97,2 milj, kr.

Bidrag lill tur- och returresa för arbetstagare som reser från hemorten lill annan orl för att söka arbete (s. k. sökanderesa) utgår f. n. om resan är nödvändig för atl anställning skall komma till stånd. Sådan resa kan även ulgå för make (motsvarande) eller, om arbetstagaren är under 20 år, förälders eller vårdnadshavares resa.

Erfarenheterna visar att arbetssökande, som beviljats sökanderesa, i vissa fall har stora svårigheter att ordna barntillsyn under den tid de vistas på annan ort, AMS anser därför att bidrag lill sökanderesa skall kunna utgå även till barn som medföljer den sökande i de fall barntillsyn inte kan ordnas på annat lämpligt sätt. Merkostnaderna i anledning av detta förslag är obetydliga.

Inlösen av egnahem m.m. Under budgetåret 1976/77 inlöstes två egnahem till en kostnad av 64000 kr. varav 18000 kr. avser förvaltningskostnader. En fastighet såldes för 51000 kr. Anvisade medel för budgetåret 1977/78 möjliggör inlösen av 25 fastigheter. AMS bedömer dock att endast ett fåtal egnahem kommer att lösas in. Verksamheten beräknas under budgetåret 1978/79 få en mycket begränsad omfattning. De regionalpolitiska stödformerna har bidragit till att i ökad utsträckning ge arbetssökande sysselsättning på hemorten. Benägenheten atl behålla fastigheterna som fritidsbostäder eller försälja dem på egen hand har också ökat. Medelsbehovet beräknas uppgå till netto 500000 kr.

Föredraganden

Medelsbehovet under programmet Arbetsmarknadsinformation avser huvudsakligen programmets andel av de för programmen gemensamma förvaltningskostnaderna. Förvaltningskostnaderna består till övervägande delen av löner och andra kostnader för arbetsförmedlingen. Jag har nyss redovisat mina förslag till förstärkning av arbetsförmedlingens personal.

AMS har i två utredningsrapporter, som redovisats i det föregående, behandlat bl, a, allmän platsanmälan, regionala ADB-platslistor och länscentraler för interlokal förmedling.

Försöken med allmän platsanmälan i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län påbörjades i enlighet med riksdagens beslut (prop, 1975/76: 84, InU 1975/76: 28, rskr 1975/76: 222) den I oktober 1976, Av utskottsutlåtandet framgick att utskottet utgick från att det med tiden skulle visa sig ändamålsenligt att utsträcka verksamheten till att omfatta hela landet men att i vilken takl denna utbyggnad skulle ske fick avgöras med hänsyn till bl, a, erfarenhelerna av den nu aktuella försöksverksamheten, I den

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    57

ena av nämnda utredningsrapporter har AMS redovisat utfallet av verksamheten under det första försöksåret. Resultaten visar en genomsnittlig ökning av antalet lediga platser med ca 409? jämfört med övriga riket. Av rapporten framgår också att detta tillskott på platser varit betydelsefullt i ett läge med totalt sett begränsad efterfrågan på arbetskraft. Platsutbudet har ökat kraftigast beträffande praktikarbete och sådana korttidsanställningar som lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen (ändrad 1977:650) omfattar. Antalet arbetssökande som anlitat förmedlingen har också ökat, I en skrivelse den 11 november 1977 har AMS redovisat ytteriigare erfarenheter av dessa försök. Tillströmningen av antalet lediga platser håller i sig. Av skrivelsen framgår också att under år 1977 har tillströmningen av lediga platser i framförallt Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län minskat. Samtidigt har anlalet arbetslösa arbetssökande vid förmedlingen ökat vilket resulterat i att förhållandet mellan antalet lediga platser och antalet arbetslösa arbetssökande försämrats kraftigt.

Under innevarande budgetår har försöken med allmän platsanmälan enligt regeringens beslut den 24 augusti 1977 utvidgats fr. o. m. den I november 1977 till Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. AMS föreslår att verksamheten under budgetåret 1978/79 utvidgas till ytterligare tio län, nämligen Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Hallands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands län, I skrivelsen den 11 november 1977 har AMS föreslagit att denna utvidgning genomförs redan den 1 mars 1978 i sex län.

För egen del anserjag att försöksverksamheten ytterligare bör utvärderas innan allmän platsanmälan införs i den omfattning som AMS har föreslagit. För att fä ett bättre underlag för den fortsatta utvärderingen bör emellertid försöken utvidgas till ytterligare fyra län med olika struktur på arbetsmarknaden. Vid min medelsberäkning i det följande för dagliga platslistor harjag därför utgått från att bestämmelserna om allmän platsanmälan skall utvidgas till att gälla i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs och Värmlands län. Jag beräknar medelsåtgången för ADB i förmedlingsarbetet till 56,3 milj, kr.

Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att den pågående utvärderingen blir så grundlig och allsidig som möjligl. Utöver effekterna på platstillströmningen bör utvärderingen också så långt möjligt söka belysa hur allmän platsanmälan påverkar själva förmedlingsarbetet och arbetsförmedlingens möjligheter att fullgöra sina platsförmedlande uppgifter. Eftersom detta torde ställa större krav på utredningsresurser än vad som rimligtvis kan stå till förfogande för AMS vid given medelstilldelning harjag för avsikt att avsätta särskilda medel från arbetsmarknadsdepartementets forskningsanslag för ändamålet.

Under innevarande budgetår påbörjar AMS (prop, 1976/77:100, bil, 15„

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    58

AU 1976/77:20, rskr 1976/77:181) försöksverksamhet med länscentraler för interlokal förmedling i åtta län. Länscentralernas uppgift skall i första hand vara att förmedla arbetssökande i del egna länet till lediga platser i andra län. Vidare kommer länscentralerna att förses med utrustning för ADB-assisterad sökning och bevakningsmatchning. Detta innebär att varje länscentral under nästa budgetår kommer att ha direkt tillgång lill platsutbudet i samtliga län. För nästa budgetår har AMS föreslagit atl länscentraler införs i ytterligare 16 län. Eftersom detta är en försöksverksamhet och någon ulvärdering av verksamheten ännu inte har gjorts kan jag inle tillstyrka att verksamheten utökas på det sätt AMS har föreslagit. Emellertid bör försöksverksamheten utvidgas till ytterligare tre län för att pågående utvärdering skall kunna baseras på ett tillräckligt omfattande erfarenhets-matenal, LO och TCO har i gemensam skrivelse den 9 juni 1977 begärt en utredningom den interlokala förmedlingen. Jag vill erinra om alt den utvärdering som sker genomförs av en särskild arbetsgrupp inom AMS med representanter för arbetsmarknadens parter. Vidare bör den pågående utvärderingen av verksamheten redovisas av AMS i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret 1979/80. För fortsatta praktiska prov med ADB-system för arbetsförmedlingen beräknar jag 20 milj. kr.

Vad gäller psykologiska konsultinsatser har AMS föreslagil en uppräkning med 7,1 milj. kr. Jag tillstyrker en höjning med 2,2 milj. kr. för pris-och löneomräkning, vilket innebär att verksamheten under näsla budgetår kan få en i förhållande till innevarande budgetår oförändrad volym.

När det gäller centrala platslistor och extern informationsverksamhet har AMS föreslagit vissa ökningar förutom pris- och löneomräkningar för nästa budgetår. För egen del kan jag tillstyrka 850000 kr. för pris- och löneomräkning. Medelsbehovet beräknas därmed till 10,9 milj, kr,

AMS har sedan år 1971 varje år bemyndigats att ha visst utbyte av arbetsförmedlingstjänstemän med Finland, Senast ett sådant bemyndigande gavs var den 1 september 1977 att gälla för budgetåret 1977/78, Jag förordar att ifrågavarande samarbete mellan Finlands arbetskraftsministerium och AMS för utbyte av arbetsförmedlare mellan Finland och Sverige får bedrivas t, v,

1 fråga om delprogrammet Flyttningsbidrag vill jag först erinra om att förra årets riksdag (prop, 1976/77:100, bil, 15, AU 1976/77:20, rskr 1976/77:181) beslutade om en omfattande reformering av bidragssystemet varvid såväl villkoren som bidragsbeloppen ändrades. För nästa budgetår föreslår AMS endast en ändring i 34 § arbetsmarknadskungörelsen. Enligt denna paragraf utgår respenning inte bara till den arbetssökande själv utan också till medföljande make, eller om den sökande är under 20 år, förälder eller vårdnadshavare, AMS föreslår nu att sådan s, k, sökanderesa bör kunna utgå även till barn som medföljer den sökande i de fall barntillsyn inte kan ordnas på annat lämpligt sätt. Jag biträder AMS förslag. Jag beräknar medelsbehovel för flyttningsbidrag till 93,8 milj, kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    59

För inlösen av egnahem beräknar jag i enlighet med AMS förslagen belopp av 500000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och sammanställningen i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna den ändring av grunderna för flyttningsbidrag som jag
har förordat, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1978,

2,  till Arhetsmarknadsservice för budgetåret 1978/79 anvisa ett för
slagsanslag av 768980000 kr.

B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

276 2500002 1421550000

1976/77 Utgift       1955 975 000'

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

' varav 1 274000000 kr. utgör anslagsmedel och återstoden från influtna arbetsgivaravgifter. ■' exkl, 450000000 kr. enligt prop, 1977/78: 32, AU 1977/78:15, rskr 1977/78: 51,

Utgifterna för delprogrammel Arbetsmarknadsutbildning under program-inet Yrkesmässig och geografisk rörlighet bestrids från en särskild arbetsmarknadsutbildningsfond. Denna finansieras genom medel som dels anvisas under anslaget B 2, Bidrag till arbetsmarknadsutbildning, dels inflyter som avgifter från arbetsgivare enligt lagen (1975: 335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildning.

Arbetsmarknadsutbildning Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift	1977/78 Anslag	1978/79 Beräknad ändring
		AMS	Föredraganden
1929208000 26767 000	1250 000000 26 250000	+ 5 750 000	+ 139 250000 +    6050000

1955 975000

1276 250000

+ 5 750 000

+ 145 300000

Delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning omfattar sådan utbildning som någon genomgår av arbetsmarknadsskäl i enlighet med arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1977:141), Arbetsmarknadsmyndig-tieterna bedömer om arbetsmarknadsskäl föreligger för att bevilja arbetsmarknadsutbildning. Enligt kungörelsen får personer som är eller löper risk att bli arbetslösa eller är svårplacerade på arbetsmarknaden beviljas sådan utbildning. Den sökande skall i allmänhet ha fyllt 20 år och utbildningen skall dessutom vara lämplig från arbetsmarknadssynpunkt. För vissa s, k, bristyrken kan arbetsmarknadsutbildning beviljas utan att den enskilde är arbetslös.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   60

Utbildningen avser i första hand yrkesutbildning, men kan även omfatta grundläggande, förberedande och orienterande utbildning som bedöms nödvändig för en yrkesutbildning eller arbeie. Under senare år har, beroende på konjunkturutvecklingen, en slor del av arbetsmarknadsutbildningen bedrivits i form av utbildning i förelag. Normalt sker dock huvuddelen av arbetsmarknadsutbildningen i särskilt anordnade kurser (AMU-kurser), i det reguljära utbildningsväsendet samt i kurser anordnade av studieförbund, m,fl,

AMS och skolöverstyrelsen

Arbetsmarknadsläget under budgetåret 1976/77 har medfört ett stort behov av arbetsmarknadsutbildning. Under budgetåret har 210000 personer deltagit i arbetsmarknadsutbildning (exkl, lokaliseringsutbildning, utbildning av handikappade, introduktionsutbildning vid verkstad för skyddat arbete och anpassningskurser) - varav 77000 i AMU-kurser - och 180000 har påbörjat utbildning under samma år. Som framgår av tabellen i det följande har hälften av de som påbörjat en utbildning arbetat i företag där risk förelåg för permittering eller avskedande.

De totala utgifterna budgetåret 1976/77 för arbetsmarknadsutbildning har för AMS och skolöverstyrelsen uppgått till I 258,1 resp, 671,1 milj, kr. Häri inbegrips inle utgifter för anpassningskurser m, m, för handikappade inom delprogrammet Utbildning av svårplacerade.

Av följande sammanställning framgår hur antalet personer som påbörjat arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1976/77 har fördelat sig på skilda kursanordnare.

Antal kursdeltagare

Proc. fördelning

Utbildn. Antal ut-

genomsnitt     bildnings-
i veckor veckor

SÖ:s särskilt anordnade kurser/AMU-kurser

(exkl. anpassningskurser) Företagsutbildning vid permitteringshot Företagsutbildning, äldre, praktikanställning,

jämst,bidrag, "15-kronan" Det reguljära utbildningsväsendet Övriga kurser (korrespondenskurser, kurser i

studieförb, regi m,fl.)

Summa

59000	33	20	1 180000
90000	50	4	360000
2 000	1	13	26000
22 000	12	32	704000
7000	4	14	98 000
180000	100	_	2368000

Som tidigare framhållits har antalet personer som påbörjat arbetsmarknadsutbildning väsentligt överstigit vad som beräknades för budgetåret 1976/77, Förklaringen härtill är den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden som bl,a, inneburit att anlalet personer som påbörjat utbildning i företag stigit från 9000 budgetåret 1975/76 till 92000 budgetåret 1976/77, Åven deltagandet i skolöverstyrelsens AMU-kurser har vuxil. Under det gångna

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    61

budgetåret påbörjade 59 000 elever sådan utbildning mot 50000 budgetåret 1975/76, Beläggningen vid AMU-kurserna var som högst under mars månad 1977 då det fanns 25 000 personer i sådan utbildning. Detta antal överstiger med 4 000 personer ett tidigare maximiantal, uppmätt samma månad år 1976,

Om man undantar utbildning vid risk för permittering har de elever som påbörjat utbildning under budgetåret 1976/77 fördelat sig på yrkesområden enligt följande.

Yrkesområde

Procent

Män Kvinnor    Totalt

Tillverkningsarbete

Kameralt o. kont.tekn. arbeie

Servicearbete

Arbete inom hälso- och sjukvård

Tekniskt arbete

Övriga yrkesområden

Förberedande kursverksamhet

Summa

45	8	25
2	13	8
2	12	7
2	19	11
3	1	2
17	8	12
29	39	35

100

100

100

Vid jämförelse med föregående budgetår kan man konstatera att andelen i utbildning för tillverkningsarbete har sjunkit från 28 till 25 9?. Nedgången har varit mest markerad för kvinnor, 13 till 89?, Inom hälso- och sjukvård och förberedande kursverksamhet har andelen utbildade däremot vuxit, i synnerhet för kvinnor.

Under budgetåret 1976/77 har 1 230 företag beviljats bidrag för utbildning vid risk för permittering. De beviljade bidragen uppgår sammanlagt till drygt 365 milj, kr, och beräknas beröra 109000 personer. Huvuddelen av bidragen har beviljats efter det att bidraget för utbildning upp till 160 timmar fr, o, m, den I februari 1977 höjdes till 25 kr, per timme. Ca 40 9? av de företag som beviljats bidrag tillhör områdena metallframställning och metallvarutillverkning. Eftersom dessa företag har svarat för ca 60 9? av antalet berörda personer har ungefär lika stor andel av det totala bidragsbeloppet gått till dessa branscher. Utbildningstiderna har varierat mycket starkt mellan företagen, från någon dag till sex månader. Den genomsnittliga utbildningstiden per deltagare uppgår till 171 timmar. Vad gäller utbildningens innehåll har fortbildning inom det egna yrkesområdet och utbildning för att klara näraliggande arbetsuppgifter varit vanligt förekommande, 1 de flesta läroplaner har också ingått utbildning i anledning av medbestämmandelagen, AMS framhåller att de lokala och centrala parterna har lämnal ett verksamt stöd vid genomförandet av utbildningarna. Detta har gjort atl den delegering av beslutanderätten som AMS tidigt genomförde har underlättats.

Vad gäller övriga former av utbildning i företag konstaterar AMS att utbildning av redan anställda i samband med anställning av ersättare under

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    62

budgetåret har beviljats 50 företag för ulbildning av 558 personer, 229 personer har fått arbete som ersättare och det totalt beviljade bidraget uppgår till 4,2 milj, kr. Att utbildningsformen ej utnyttjats i någon större omfattning torde enligt AMS kunna tillskrivas det konjunkturläge som förelegat. Företagen har inte varit beredda att nyanställa, då flertalet haft svårigheter att behålla redan anställd personal. Jämställdhetsbidrag har beviljats för utbildning av 229 personer vid 60 företag till en sammanlagd kostnad av 1,5 milj, kr. Bidrag till utbildning av svetsare och plåtslagare inom varvsindustrin har ej utnyttjats då intresse saknats från företagen,

1 fråga om de olika formerna av utbildning i företag föreslår AMS följande förändringar. Regelsystemet måsle förenklas eftersom det av många uppfattas som alltför komplicerat. Ett sätt att förenkla systemet är enligt AMS att införa enbart ivå bidragsnivåer, 15 och 20 kr, per timme. Vid utbildning med stöd av jämställdhetsbidrag föreslår styrelsen att bidrag utgår med 15 kr, per timme i samtliga län. Utbildning av personer med nedsatt arbetsförmåga blir ofta mer kostsam för företagen. Bidraget för utbildning av äldre och handikappade bör därför enligt AMS uppfattning i normalfallet ulgå med 20 kr. per timme. Denna stödform behandlas närmare under anslaget C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning.

Utbildning vid risk för permittering och utbildning av anställd i samband med anställning av ersättare skall enligt gällande regler vara skild från produklionen. Med hänsyn bl. a. härtill och utbildningens användning i speciella konjunktursituationer bör bidraget enligt AMS ligga på en högre nivå än jämställdhelsbidraget och utgå med 20 kr. per timme. AMS föreslår vidare att denna ersättning bör gälla för hela utbildningstiden, dvs. högst 960 timmar. Styrelsen framhåller samtidigt att det i speciella konjunkturlägen kan bli nödvändigt att låta bidraget utgå med högre belopp än 20 kr. per timme. AMS pekar också på att det i nu gällande regler för utbildning i förelag finns inskränkningar vad gäller bidrag till arbetsgivare inom statlig och kommunal förvaltning. Styrelsen föreslår att bidrag skall kunna utgå till kommunal verksamhet och statliga affärsdrivande verk.

Styrelsen räknar med att under innevarande budgetår kommer 130000 personer att påbörja arbetsmarknadsutbildning, varav 60000 i AMU-kurser och 42000 i företag som alternativ till permittering. Antalet deltagare beräknas till ca 220000 personer. För budgetåret 1978/79 beräknar styrelsen en nedgång i antalet deltagare till 135 000 personer. Minskningen faller helt på ulbildning i företag. Uttryckt i antal påbörjade utbildningar räknar styrelsen med följande fördelning budgetåret 1978/79,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   63

Antal kursdeltagare

Proc, fördelning

Utbildning genomsnitt i veckor

Antal utbildningsveckor

SÖ:s särskilt anordnade kurser/AMU-kurser (exkl, anpassningskurser)

Företagsutbildning vid permitteringshot

Företagsutbildning, äldre, praktik-anst,, jämst.bidrag, '" 19-kronan"

Det reguljära utbildningsväsendet

Övriga kurser (korrespondenskurser, kurser i studieförb, regi m, fl,)

Summa

61000	61	20	1220000
I OOOO	10	8	80000
2 000	2	13	26000
20000	20	32	640000
7000	7	14	98000
100000	100	____	2064000

Enligt gällande regler får barntillsyn anordnas för den som inte kan få yrkesutbildning i sin hemkommun och därför genomgår arbetsmarknadsutbildning i annan kommun, AMS framhåller att i stora kommuner, främst i norrlandslänen, mäste en del kursdeltagare trots att utbildningen bedrivs inom kommunen bo och studera utanför hemorten. Mot bakgrund härav föreslår styrelsen att barntillsyn får anordnas även i dessa fall. Vidare föreslår styrelsen att antalet platser utökas till 400 vilket ryms inom en kostnadsram av ca 2,5 milj, kr. Utgifterna för internatundervisning i svenska språket för finska ungdomar som skall feriearbeta i Sverige sommaren 1978 beräknas till 500000 kr.

Skolöverstyrelsen framhåller att konjunkturläget under del gångna budgetåret har medfört att kapaciteten vid AMU-kurserna har tagits i anspråk på ett sätt som tidigare saknar motsvarighet. Den genomsnittliga beläggningen har varit 83 9? mot 73 9? för budgetåret 1975/76, Antalet kursstarter har uppgått till 600. För att öka beredskapen har förberedelser vidtagits för s. k. saxad undervisning. Ett annat sätt att öka utbildningskapaciteten är att köpa sådan hos foretag. Denna möjlighet har utnyttjats i betydande omfattning under det budgetår som gått,

Åven om den undervisning som ges vid AMU-kurser primärt syftar till en yrkesutbildning och därmed en arbetsplacering spelar arbetsmarknadsutbildningen enligt skolöverstyrelsen också en viktig utbildningspolitisk roll. Den motiverar många av deltagarna för fortsatta studier. Skolöverstyrelsen konstaterar också att andelen invandrare i arbetsmarknadsutbildningen har ökat markant under senare år. Medan ca 8 9? av grundskolans elever utgörs av invandrarelever, uppgår invandrarnas andel av det totala antalet kursdeltagare i arbetsmarknadsutbildningen till ca 25 9? och ca 50 språk finns representerade.

Inom skolöverstyrelsen pågår i samarbete med AMS ett rationaliseringsarbete i syfte att bl, a. delegera beslutanderätt till kursföreståndare. Vidare pågår försök med utvidgad information till blivande kursdeltagare för alt underiätta deras val av utbildning. Efter utredningsarbete och remiss till

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   64

berörda instanser har skolöverstyrelsen och AMS träffat överenskommelse om att skolöverstyrelsen skall överta del elevsociala ansvaret vad gäller den kurativa verksamheten, hälsovården, administrationen av bostäder för kursdeltagare, kosthållet och fritidsverksamheten.

För budgetåret 1978/79 räknar skolöverstyrelsen med 83 000 deltagare i AMU-kurser, vilket beräknas kräva en utökning av utbildningskapaciteten med ca 2 9?. Kostnaderna beräknas till 771,4 milj. kr. vartill kommer 500000 kr. för bidrag till vuxna svenska zigenare.

Med utgångspunkt från totalt 135 000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret beräknar AMS och skolöverstyrelsen medelsbehovet till 2 179.5 milj. kr.

Föredraganden

Jag har tidigare fr.im.hällit den betydande roll arbclsmarkni-idsutbikl-ningen haft i den arbetsmarknadspolitik som vi fört underde senaste åren. Arbetsmarknädsulbildningen har under budgetaret 1976/77 omfattat fler personer an vid något tidigare tilltalle. Av de 210000 personer som deltngit i utbildningen har över hälften utbildats i företagen. Riksdagens beslut (prop. 1976/77:65. AU 1976/77:21, iskr 1976/77: 179) atl frän den 1 februari 1977 tillfälligt höja stödet till utbildning vid risk för permittering till 25 kr. per timme under 160 ulbildningstimmar innebar ett definitivt genombrott för denna form av stöd i syfte att hålla sysselsättningen uppe. Över 100000 personer har med hjälp av detta bidrag kunnat få utbildning i stället för att bli permitterade eller avskedade. Utbildningarnas inriktning har i företagen blivit delvis annorlunda än vad som gäller för reguljära AMU-kurser. Inslagen av medbestämmandeutbildning, studier av arbetsmiljöfrågor m. m. har varit vanliga.

Den tillfälliga föriängning och utvidgning av stödet vid risk för permittering som riksdagen nyligen beslutat innebär ytterligare kraftfulla insatser för att hålla tillbaka avskedanden och permitteringar. Genom att 25 kr. per timme under våren 1978 kan utgå i upptill 480 timmar för yrkesutbildning ges företagen ökade möjligheter att vidga den samlade yrkeskunnigheten och de anställda blir bättre rustade att klara nuvarande eller nya arbetsuppgifter.

Jag är övertygad om att vi under det gångna året hade tvingats möta en arbetslöshet av hell annan storleksordning om vi inle haft detta bidrag för utbildning i företagen. Åtskilliga anställda har kunnat stanna kvar på sina arbetsplatser i stället för att behöva söka nya arbeten. Att på det sätt som skett kunna stödja utbildning i företagen som ett alternativ till arbetsmarknadspolitiska insatser i övrigt anserjag mycket värdefullt. Åven i framtiden kommer arbetsförmedlingarna att behöva ett instrument av detla slag för att redan i förelagen kunna möta en hotande arbetslöshet. Av de studier som utredningen om företagsutbildningen (UFU) gjort av denna form av utbildning i företag framgår också att verksamheten har fungerat bra trots

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    65

att man i många företag haft mycket kort tid på sig att planera utbildningen.

Arbetsmarknadsutbildning i företag kan också ske med hjälp av andra stödformer än den jag nyss talat om. Sedan den I januari 1976 kan slöd utgå under 960 timmar till företag som utbildar redan anställda och samtidigt ger en arbetslös fast anställning. Bidragets storiek var ursprungligen 15 kr. per timme men höjdes fr. o. m. den 1 juli 1977 till 19 kr. per timme. Riksdagen har nyligen (prop. 1977/78:32. AU 1977/78:15, rskr 1977/78: 51) beslutat atl tillfälligt under första halvåret 1978 höja detta bidrag till 25 kr. per timme. Denna stödform syftar till att stimulera företagen att tidigarelägga nyanställningar utan att förelagen samlidigl behöver öka produklionen. När efterfrågan på företagets produkter eller tjänster stiger har man tillgång till både en välutbildad redan tidigare anställd och en nyanställd som hunnit lära sig arbetet. Eftersom denna stödform bygger på en positiv förväntan när det gäller efterfrågan på produkter eller ijänster har det svaga konjunkturläget inneburit att stödet utnyttjats i begränsad omfattning. Under budgetåret 1976/77 har 50 företag beviljats stöd för utbildning av 558 redan anställda samtidigt som 229 personer, i första hand ungdomar, fält arbete.

Sedan budgetåret 1974/75 kan, som försöksverksamhel, bidrag utgå till arbetsgivare som anställer och utbildar kvinnor resp. män till vissa yrken som domineras av motsatta könet, det s. k. jämställdhetsbidraget. Bidraget som ursprungligen var 5 kr. per timme har successivt höjts och utgår nu med 8 kr. per timme. 1 åtta län utgår ett högre bidrag på 14 kr. per timme och i dessa län kan bidrag utgå för flera yrken än i övriga län. Avsiklen härmed är att tå belyst vilken belydelse bidragets sloriek har för att främja en jämnare personalrekrytering. Höjningen av jämställdhetsbidraget till 8 och 14 kr. per timme trädde i kraft i februari resp. maj 1977. De höjda bidragen har således gällt endast under en begränsad del av budgetåret. Under budgetåret 1976/77 fick 229 personer anställning och utbildning med stöd av jämställdhetsbidraget. Det är angeläget att denna utbildning får större omfattning. När försöken har bedrivits ännu en tid finns underlag för att bedöma hur det skall utformas för att bli effektivare. Information och andra insatser i anslutning till bidragsgivningen ger också effekter i form av ökad benägenhet hos arbetsgivare alt anställa kvinnor och män för otraditionella arbetsuppgifter och hos de arbetssökande att välja sådana uppgifter. Jag har för avsikt att uppdra åt AMS och jämslälldhetskommittén att inför nästkommande budgetbehandling komma in med en utvärdering av jämställdhetsbidraget och förslag om framtida åtgärder av denna karaktär. Intill dess förordar jag att försöksverksamheten får fortgå.

Den 1 januari 1976 infördes ett särskilt bidrag för utbildning av svetsare och plåtslagare inom varvsindustrin. Avsikten med bidraget var att under en försöksperiod om två år volymmässigt söka öka ulbildningen av dessa yrkesgrupper för att motverka den brist på yrkeskunnig personal som dä 5 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   66

förelåg. Under försöksperioden har inte någon ansökan om bidrag lämnats in. Jag har därför inte funnit anledning föreslå nägon förlängning av försöksperioden. Stödformen upphör den 31 december 1977.

AMS har föreslagit vissa förändringar av de bidragsniväer som gäller för utbildning i företagen. Styrelsens förslag syftar till en förenkling av regelsystemet genom en koncentration till två bidragsnivåer, 15 resp, 20 kr, per timme. Jag finner AMS målsättning att förenkla regelsystemet lovvärd, Alla möjligheter att åstadkomma förenklingar och därmed öka möjligheten till lättillgänglig information om stödformerna bör tas tillvara. Emellertid är jag inte beredd att nu föreslå förändringar i bidragsnivåerna. De tillfälliga höjningar riksdagen nyligen beslutat gäller t, o, m, den 30 juni 1978, Jag vill närmare avvakta utvecklingen på arbetsmarknaden under våren 1978 innan jag tar ställning lill fortsalt tillfälliga eller permanenta förändringar av bidragsniväerna. AMS har också tagit upp frågan om bidrag till utbildning hos statliga affärsdrivande verk och kommunala bolag o, dyl. Jag vill i anledning härav framhålla atl nuvarande regler inle lägget hinder i vägen för att bevilja bidrag annat än när det gäller statliga och kommunala myndigheter.

För budgetåret 1978/79 räknar AMS med att 135 000 personer kommer att delta i arbetsmarknadsutbildning. Del är ett betydligt lägie antal än vad som gällt för budgetåret 1976/77. Nedgången faller helt och hållet på utbildning i företagen. Jag har inget atl erinra mot styrelsens beräkning av antalet deltagare, men vill liksom styrelsen framhålla svårigheterna alt bedöma behovet av utbildning i företagen, AMS har i likhet med föregående är anhållit att få bestrida kostnaderna för barntillsynsplats inte endast för elever inom arbetsmarknadsutbildningen som utbildas utom sin hemkommun utan också i vissa fall för elever som utbildas inom hemkommunen men utom hemorten. Som jag tidigare framhållit är det kommunerna som har skyldighet att ordna barntillsyn för sina invånare och jag kan därför inte heller nu tillstyrka förslaget, I fråga om barntillsynen föreslår AMS vidare att antalet platser som arbetsmarknadsverket får bekosta i samband med arbetsmarknadsutbildning utökas från 200 till 400 platser. Under de senaste åren hat platsutnyttjandet legat på 150-175 platser. Av de uppgifter som föreligger för budgetåret 1976/77 framgår alt utnyttjandet legat på ca 170 platser. Att mot denna bakgrund nu höja antalet platser anserjag inte motiverat. När det gäller styrelsens förslag i fråga om finska ungdomar som skall feriearbeta i Sverige och skolöverstyrelsens förslag om bidrag till svenska zigenare harjag inga erinringar.

Inom arbetsmarknadsutbildningen har sedan 1966 även icke arbetslösa kunnat fä utbildning till vissa yrken med påtaglig brist på yrkesutbildade, s,k, brislyrkesutbildning. Verksamheten har alltsedan starten bedrivits som försöksverksamhet. De yrken som skall betecknas som bristyrken fastställs av regeringen efter förslag av AMS som i samarbete med arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter prövar vilka yrken som bör

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    67

betecknas som bristyrken. Under de första budgetåren var omfatlningen av bristyrkesutbildningen relativt liten. Budgetåret 1970/71 skedde en väsentlig ökning. Ca 1 900 personer påbörjade då bristyrkesutbildning. Under budgetåret 1976/77 påbörjade 6 133 personer sådan utbildning. Under de är som bristyrkesutbildningen har bedrivits har antalet sådana utbildningar ökat. Vid starten fanns 26 utbildningar inom sex yrkesområden. F.n. finns 108 läroplaner inriktade mot ca 80 individuella yrken inom 16 yrkesområden. Vilka yrken som är att betrakta som bristyrken varierar över tiden och bristyrkesutbildningens utbud måste anpassas härtill. Detta belyses av att 18 utbildningar inom fem yrkesområden utgått som bristyrken under försöksperioden.

Enligt min mening har bristyrkesutbildningen väsentlig betydelse bäde för tillgängen på yrkesutbildad personal och för den enskildes möjligheter att utbilda sig till ett yrke som kan ge en trygg anställning. De erfarenheter som har vunnits imder försöksperioden har visat att bristyrkesutbildningen bör vara ett permanent inslag inom arbetsmarknadsutbildningen. Eftersom AMS förslag till brislyrken i allmänhet inte skiljt sig från den bedömning regeringen haft harjag för avsikt att senare föreslå regeringen att AMS i samråd med parterna och berörda inyndigheter får fastställa bristyrken pä högst gymnasienivå.

Trots omfattande informationsinsatser frän bl.a arbetsmarknadsmyndigheterna väljer såväl män som kvinnor fortfarande i stor utsträckning yrke och yrkesutbildning pä ett könsmässigt traditionellt sätt. Inom t. ex. arbetsmarknadsutbildningen går endast 2 9? av männen i utbildning inom hälso- och sjukvård medan 199? av kvinnorna valt sådana utbildningar. Genom bristyrkesutbildningen kan män och kvinnor som har en anställning utbilda sig till ett nytt yrke och då också till ett könsmässigt otraditionellt sådant. Även vissa arbetsmarknadsutbildningar som leder tram till yrken som inte betecknas som bristyrken kan emellertid vara intressanta fiån jämställdhetssynpunkt. Om t. ex. kvinnor med typiskt kvinnoarbete skulle vilja satsa pä en sådan utbildning, kan de inte komma i fråga sä länge de inte är eller riskerar att bli arbetslösa. För att ge kvinnor resp. män vidgade möjligheter att utbilda sig för annat yrke förordar jag atl begränsade försök inleds med att bereda kvinnor resp. män som redan har en anställning arbetsmarknadsutbildning vid AMU-kurser till yrken som domineras av det motsatta könet även om det är fråga om en utbildning till etl yrke som inle är ett bristyrke.

Genom beslut vid riksmöte i december 1977 (prop. 1977/78:32, AU 1977/78:15, rskr 1977/78: 51) har stimulansbidraget höjts från 10 till 15 kr. per dag frän den I januari 1978. Som jag förut har nämnt har arbetslöshetskassornas samorganisation nyligen kommit in med en framställning om utökning av antalet dagpenningklasser i arbetslöshetsförsäkringen. En förändring av dagpenningen inom försäkringen kan komma att påverka nivån på dagpenningen inom utbildningsbidragen. Jag återkommer till denna frå-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    68

ga. liksom till stimulansbidragets nivå efter den 1 juli 1978. i samband med min anmälan under år 1978 av arbetslöshetskassornas samorganisations framställning. 1 samband därmed kommer jag att föreslå en höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) från 55 till 65 kr. per dag. Detta innebär en samtidig höjning av dagpenningen inom utbildningsbidraget till 65 kr. per dag för elever under 20 är som beviljas arbetsmarknadsutbildning och eljest är berättigade till KAS.

Riksförsäkringsverket har i en särskild utiedning lämnat förslag om ersättning vid sjukdom för bl. a. dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Förslaget som berör även andra ersättningar än utbildningsbidragen inrymmer vissa praktiska och principiella problem och fordrar därför ytterligare beredning i regeringskansliet.

1 regeringens förslag (prop. 1977/78:32, AU 1977/78:15, rskr 1977/78:51) om särskilda åtgärder för atl främja sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78 redovisade jag ett medelsbehov för arbetsmarknadsutbildningen på 450 milj. kr. utöver vad som för budgetåret anvisats och vad som kan beräknas inflyta i form av arbetsgivaravgifter. För budgetåret 1978/79 räknarjag med att de totala utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen inkl, förvultningskoslnader kommer att uppgå till 2 192 milj kr. I form av arbetsgivaravgifter kan 770 milj. kr. beräknas inflyta. Att finansiera över anslaget återstår således 1 422 milj.kr.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den ändring i fråga om rätten till arbetsmarknadsutbildning som jag har förordat i syfte att öka jämställdheten mellan kvinnor och män,

2. bemyndiga regeringen atl intill utgången av budgetåret 1978/79 förlänga försöksverksamheten med bidrag lill arbetsgivare som anställer och utbildar kvinnor resp. män för yrken som domineras av motsatt kön.

3. till Bidrag lill arbetsimirknudsuthildning för budgetåret 1978/79 anvisa etl anslag av 1 421 550000 kr.

B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder

1976/77 Utgift        2000652 000 Reservation 1257216881

1977/78 Anslag       1320700000 1978/79 Förslag      1692 400000

Frän anslaget bestrids utgifterna för programmet Sysselsättningsskapande ätgärder uiom delprogrammet Slöd lill lageruppbyggnad.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   69

Programmet Sysselsättningsskapande ätgärder består av delprogrammen Allmänna beredskapsarbelen. Särskilda beredskapsarbeten. Industribeställningar, Detaljplaneringsbidrag, Invesleringsfondsärenden och Stöd till lageruppbyggnad. Sistnämnda delprogram behandlas under anslaget B 4, Stöd till lageruppbyggnad.

	1976/77	1977/78	1978/79
	Utgift	Anslag	Beräknad ändring
			AMS	Föredra-
				ganden
Allmänna beredskapsarbeten	787 741000	600000000	_	+ 270000000
Särskilda beredskapsarbeten	990 522000	650000 000	+ 250000000	+ 100000000
Industribeställningar	174 304000	10000000	-	-
Detaljplaneringsbidrag	29 348 000	40000000	+   10000000	-
Förvaltningskostnader	18 737000	20700000	+      300000	+    1700000
	2000652 000	1320700000	+ 260300000	+ 371700000

Delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten omfattar statliga beredskapsarbeten i den mån de inte är särskilt avsedda för svårplacerad arbetskraft samt statsbidrag till motsvarande kommunala och enskilda arbeten, ävensom statligt stöd till tidsbegränsad fortsatt drift vid nedläggningshotade företag. Delprogrammet Särskilda beredskapsarbeten omfattar motsvarande arbeten för svårplacerade. Bestämmelser om beredskapsarbeten återfinns i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt 1977:141) och om företagsstöd i kungörelsen (1972:302) om statsbidrag i vissa fall till nedläggningshotade företag (ändrad 1974: 370).

Under delprogrammen Industribeställningar och Detaljplanenngsbidrag faller kostnader för statliga industribeslällningar som läggs ut av sysselsättningsskäl samt kostnader för projektering av vissa allmänna arbeten i syfte att öka beredskapen mot arbetslöshet.

Delprogrammet Investeringsfondsärenden belastas av administrationskostnader, vilka ingår i förvaltningskostnaderna.

AMS

Allmänna beredskapsarbeten. För budgetåret 1976/77 anvisades till allmänna beredskapsarbelen 650 milj. kr. pä statsbudgeten samt 575 milj. kr. på tilläggsbudget 111. sammanlagt 1225 milj. kr.

De allmänna och särskilda beredskapsarbetenas fördelning pä olika ändamål har under senare år utvecklats på sätt som framgår av följande tabell.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    70

Sysselsätlningsdagar i allmänna (A) och sär:ikilda (S) beredskapsarbeten (I 000-lal)

Ändamål och skig		Budgetår
av arbete		1972/73	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77
Vägarbeten	A	694	406	169	252	204
	S	293	316	246	351	279
Skogsvård	A	77	15	12	13	12
	S	874	832	612	706	635
Husbyggnad	A	488	202	118	85	62
	S	421	298	139	120	89
Vatten och	A	288	197	96	89	54
avloppsarbeten	S	299	253	193	235	246
Tjänstesektorn	A	968	979	409	1 199	2 200
	S	17	26	28	21	15
Industriella	A	—	—	__	____	____
arbeten	S	375	412	397	366	380
Övriga arb.	A	487	324	123	223	914
	S	1419	1288	1037	1095	1057
Summa	A	3002	2 123	927	1861	3 446
	S	3 698	3425	2652	2 894	2 701

Antalet sysselsättningsdagar och kostnader för olika slags allmänna be-redskapsaibetcn underdel senaste budgetåret fiamgår av följande tabell.

Sysscisälliiingsdagar och kostnader vid olika slag.s allniönna beredskapsarbelen under budgetåret 1976/77

Ändamål	Syssel-	Nedlagda	kostn.	Kostn,	per syssel-
	sätln.-	i milj. kr.		sättn,dag i kr.
	dagar
	1 000-tal	Totalt	AMS andel	Totalt	AMS andel
Vägar	204	199.5	189,5	978	929
Vatten och avlopp	54	56,7	18,9	1047	348
Husbyggnad	62	87,9	35,1	1414	565
Skogsvård	12	3,5	3,1	294	258
Natur- och landskaps-
vård	99	42,6	36,4	429	366
Kulturminnesvård'	5	1,8	1,7	398	373
Militära arbeten	3	0,8	0,8	335	335
Turism och fritid	10	10,5	4,1	1095	425
Tjänster och vård	2 200	477,9	351,3	217	160
Övrigt	797	180,4	85,2	226	107
Summa	3446	1061,7	726,1	308	211
Därav:
Statliga arbeten	922	392,7	376,2	426	408
Kommunala arb.	1789	539,2	296,1	301	165
Enskilda arbeten	735	129,8	53,8	176	73

' Objekt av kulturhistorisk karaktär kan ingå även i andra ändamålsgrupper, företrädesvis husbyggnad.

Det försämrade sysselsättningsläget medförde att volymen allmänna beredskapsarbeten under budgetåret 1976/77 ökade till ca 3,5 milj, sysselsättningsdagar mol ca 0,9 milj, 1974/75 och ca 1,9 milj. 1975/76, Huvuddelen av ökningen avsåg tjänste- och vårdsektorerna. Beredskapsarbetena inom dessa sektorer har tillkommit och utvecklats under 1970-lalet,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    71

För ungdomar har praktikarbete sedan ett par är anordnats hos statliga myndigheter och institutioner. För ungdomar under 20 år som saknar arbetslivserfarenhet har dessutom sedan år 1976 ordnats enskilda beredskapsarbeten hos företag och organisationer. Under 1976/77 var i medeltal 13 300 ungdomar per månad sysselsatta i skilda typer av beredskapsarbeten. Som mest var 17 000 ungdomar sysselsatta (maj 1977).

Av den nyss redovisade tabellen där antalet sysselsättningsdagar under den senaste femårsperioden i allmänna beredskapsarbeten fördelats på ändamålsgrupper, framgår atl tjänste- och vårdsektorerna under 1976/77 svarade för ca 64';? av den totala sysselsättningen. Resterande 369? utgör byggnads- och anläggningsarbeten, skogs- och naturvårdsarbeten samt övriga arbeten. En fortsatt bättre anpassning av arbetena till arbetslöshetens struktur har därmed skett.

Anlalet anvisade arbetslösa vid beredskapsarbeten och deras ålders- och

könsfördelning vid mitten av vissa månader. _

Månad

1975

Feb,

Maj

Aug.

Nov.

1976

Feb.

Maj

Aug.

Nov.

1977

Feb.

Maj

Antal	Allmänna 1	beredskaps;	irbeten	Särskilda	beredskap	sarbeten
totalt - män
	Antal	Därav 9r		Antal	Därav 9?
- kvinnor	anvisade arbets-			QM\/ICaHf
		45 år	24 år	—   dlivrbciuc arbets-	45 år	24 år
	lösa	och	och	lösa	och	och
		äldre	yngre		äldre	yngre
Totalt	3 672	25,1	43,9	10586	61,9	9,4
- män	2 079	38,1	29,0	9455	61,2	9,3
- kvinnor	1593	8,1	63,5	1 131	67,3	10,4
Totalt	4023	24,3	47,8	11 127	60,4	10,9
- män	2 487	36,0	35,2	9 865	59,9	10,6
- kvinnor	1536	5,6	68,1	1262	64,4	13,3
Totalt	810	50,6	26,5	8 063	61,9	8,5
- män	672	59,0	18,6	6 922	60,5	8,7
- kvinnor	138	9,4	65,2	1 141	70,6	6,8
Tolalt	3 183	17,3	60,8	10179	58,1	10,6
- män	1658	27,0	51,0	8949	56,8	10,9
kvinnor	1525	6,8	71,5	1230	67,0	8,8
Totalt	8 308	12,2	69,9	11269	57,0	11,4
- män	4 353	20,4	57,8	10018	56,2	11,1
- kvinnor	3 955	3,3	83,3	1251	63,7	13,4
Totalt	13 793	8,8	75,5	12 232	56,9	11,4
- män	7 056	14,8	66,3	10945	56,2	11.0
- kvinnor	6 737	2,7	85,2	1287	62,3	14,8
Totalt	7 247	7,6	83,2	7 784	59,6	9,4
- män	4 286	12,0	77,2	6 686	58,4	9,5
- kvinnor	2 961	1,5	92,0	1098	66,7	8,5
Totalt	15615	4,1	86,9	9 830	54,9	10,9
- män	7 775	6,3	84,2	8635	53,7	10,8
- kvinnor	7 840	1,9	89,7	1 195	63,3	11,5
Totalt	14 694	5,4	84,6	10413	55,0	10,9
- män	6 758	9,9	78,0	9 170	53,6	10,7
- kvinnor	7936	1,6	90,2	1243	65,5	12,0
Totalt	17 700	4,5	85,6	11093	53,0	12,4
- män	8 325	7,8	80,7	9 860	51,7	12,3
- kvinnor	9375	1,6	90,0	1233	63,7	13,1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   72

AMS räknar med en fortsatt ökning av beredskapsarbeten inom tjänstesektorn, huvudsakligen vård och administration. Åldre och arbetshandikappade, som vid strukturförändringar drabbas av arbetslöshet, har svårt att på nytt få arbete på öppna marknaden. Ett fortsatt behov av sysselsättningsskapande åtgärder föreligger därför för dessa arbetssökande. Åven för andra arbetstagare kommer det att finnas behov att anordna beredskapsarbeten på grund av säsongsvangningar i efterfrågan på arbetskiaft, regionala svärigheter på arbetsmarknaden eller strukturella förändringar i näringslivet. Dessa förhållanden gör del nödvändigt atl också fortsättningsvis driva beredskapsarbeten inom vissa områden och under vissa tider.

Under senare år har i sysselsättningsstödjande syfte tidigareläggning av byggnads- och anläggningsarbeten medgivits för vissa statsmyndigheter. Dessa arbeten har finansierats genom utökning av myndigheternas ordinarie anslag.

Efter förslag av AMS bör även i fortsättningen, efter utredning och förslag i varje enskilt fall. medel ställas till vederbörande myndigheters förfogande för att användas i sysselsättningsstödjande syfte.

Behovel av allmänna beredskapsarbeten är beroende av ulvecklingen på arbetsmarknaden med dess förändringar och därav följande krav på omedelbara sysselsättningsskapande åtgärder. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma utvecklingen föreslås en medelstilldelning för allmänna beredskapsarbeten motsvarande 2 milj. sysselsättningsdagar under budgelårel 1978/79 och en genomsnittlig bidragskostnad per sysselsättningsdag av 300 kr. Denna volym ligger under genomsnittet för den senaste femårsperioden och får betraktas som ett lägsia tal för behovet att anordna allmänna beredskapsarbeten. Dagsverkskostnaden har beräknats med hänsyn till den omstrukturering mot mera dagsverksbilliga arbeten som har skett under senare år. 1 detta sammanhang erinrar AMS om det förslag till ändrade statsbidragsgrunder som avgavs i anslutning till föregående års anslagsframställning. En ändring i den föreslagna riktningen skulle enligt AMS verksamt underlätta en fortsatt omstrukturering och anpassning av beredskapsarbetena till de aktuella behoven på arbetsmarknaden. Styrelsen måsle i likhet med tidigare år kunna anvisas ytterligare medel på tilläggsbudget om arbetsmarknadsläget så fordrar. Den under senare år gällande finansfullmakten för regeringen har i detla sammanhang visat sig fylla en viktig funktion.

Särskilda beredskapsarbeten

Under budgetåret 1976/77 anvisades till särskilda beredskapsarbeten 550 milj. kr. på statsbudgeten och 250 milj. kr. på tilläggsbudget III. dvs. sammanlagt 800 milj. kr. Antalet sysselsältningsdagar och kostnader vid olika slag av arbeten framgår av följande sammanställning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   73

Sysselsättningsdagar och kostnader vid olika slags särskilda beredskapsarbeten under budgelårel 1976/77.

Ändamål	Tusental	Nedlagda	kostnader	Kostnad per syssel-
	syssel-	(milj. kr.)		sättnin	gsdag (kr,)
	sättnings-
	dagar	Totalt	AMS andel	Totalt	AMS andel
Vägar	279	238,1	217,2	853	778
Vatten och avlopp	246	224,9	78,4	914	319
Husbyggnad	89	91,1	39,4	1019	441
Skogsvård	635	253,4	187,0	399	294
Natur- och landskaps-
vård	151	64,5	59,7	428	396
Kulturminnesvård'	71	34,1	27,5	479	386
Militära arbeten	26	13,4	13,0	511	494
Turism och fritid	31	22,1	10,9	722	356
Industriella beredskaps-
arbeten	380	190,6	80,2	502	211
Tjänster och vård	15	6,4	5,2	431	353
Övrigt	778	276,6	144,0	356	185
Summa	2701	1415,2	862,5	524	319
Därav:
Statliga arbeten	1659	841,9	645,4	508	389
Kommunala arbeten	1002	543,3	201,4	542	201
Enskilda arbeten	40	30,0	15,7	744	388

' Objekt av kulturhistorisk karaktär kan även ingå i andra ändamålsgrupper, företrädesvis husbyggnad.

Antalet sysselsättningsdagar i särskilda beredskapsarbeten minskade under budgetåret 1976/77 till ca 2,7 milj, frän ca 2,9 milj, året innan. Den relativa fördelningen på skilda sektorer har dock inte förändrats nämnvärt.

Sysselsättningsminskning noteras även för de industriella beredskapsarbetena, F, n, bedrivs sådana arbeten vid 46 arbetsställen i landet. Totalt sysselsattes 1 493 anvisade vid slutet av budgetåret 1976/77,

Vid de särskilda beredskapsarbetena sysselsätts till ca 70 9? äldre och/eller lokalt bunden arbetskraft, Dessulom sysselsätts vid AMS arbetsplatser för specialanvisad arbetskraft personer med olika slag av socialmedicinska eller psykiska arbelshandikapp,

AMS bedömer behovet av särskilda beredskapsarbeten till 2,2 milj, sysselsättningsdagar under budgetåret 1978/79, Vid en medelkostnad per sysselsättningsdag om 410 kr, behövs 900 milj, kr, för ändamålet. Den högre dagsverkskostnaden för särskilda beredskapsarbeten jämfört med den för allmänna beredskapsarbeten beror bl, a, på de begränsade möjlighelerna att sysselsätta anvisade i dagsverksbilliga arbeten inom vård och administration. Kostnaderna för etableringen av fredsförbandet i Arvidsjaur belastar dessutom anslaget liksom kostnaden för personal och förläggningar vid de s. k, specialarbetsplatserna.

AMS har under anslaget Särskilda ätgärder för arbetsanpassning pekat på behovet av särskilda beredskapsarbeten för arbetshandikappade och föreslår att som en utveckling av de särskilda beredskapsarbetena en en-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    74

skild utplacering av handikappade i form av beredskapsarbete hos kommunala och statliga myndigheter får ske. Med hänsyn till utplaceringens syfte föreslår AMS alt statsbidrag till kommun får utgå med 75 9? av de totala lönekostnaderna och med hela kostnaden för statligt beredskapsarbete.

Förslag rörande nytt slalshidragssysiem för koniiiiuiiulu beredskapsarbeten.

I anslagsframställningen för budgetåret \911/1 frunifördc AMS förslag till förändring av reglema för siaishidriiiy; lill kommim:ila beredskapsarbelen. Förslaget, jämte däröver avgivna lemissyttranden, återgavs i budgetpropositionen (1976/77:100, bil, 15, AU 1976/77:20, rskr 1976/77:181). 1 samband härmed anmäldes att frågan om ändring av stalsbidragsreglerna skulle beredas ytterligare inom arbetsmarknadsdepartementet. Därvid skulle också prövas de framtida kriterierna för val av sysselsättningsobjekl och de organisatoriska konsekvenser ändrade regler för bidraget skulle kunna medföra.

Dessa frågor har beretts av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet, i vilken även ingått företrädare för budget-, industri- och kommundepartementen samt för AMS och sysselsättningsutredningen. Arbetsgruppen har redovisat sitt arbete i departementspromemorian (Ds A 1977: 8) Förslag rörande nytt statsbidragssystem för kommunala beredskapsarbeten. Promemorian har remitterats till AMS som efter beslut i plenum avgivit yttrande den 25 november 1977. Promemorian och AMS yttrande redovisas i det följande.

Departementspromemorian (Ds A 1977:8) Förslag rörande nyll stalsbi-dragssvstein för kommunala beredskapsarbeten.

Huvudsyftet med statsbidraget till kommunala beredskapsarbeten är enligt arbetsgruppen att göra det ekonomiskl fördelaktigt och möjligt för kommunerna och landstingskommunerna att skapa sådan extra sysselsättning som svarar mot de arbetsmarknadspolitiska behoven. Inom ramen för detta övergripande mål har arbetsgruppen ställt upp följande delmål för en omkonstruktion av statsbidraget.

1.   Bidraget skall stimulera till anordnande av och planering för bered
skapsarbeten som svarar mot arbetslöshetsstrukturen. Detta innebär med
hänsyn till den nuvarande arbetsmarknadssituationen att normalbidraget i
högre grad än f. n. bör gynna arbeten som kan ge sysselsättning åt bl. a.
kvinnor och ungdomar.

2. Bidraget skall premiera arbeten med låga kostnader i förhållande till den eftersträvade sysselsättningseffekten. Detta kan ske genom en relativ premiering av arbelen med låga kostnader utöver de som är bundna till själva sysselsättningen, dvs. arbetsintensiva objekt. Del kan också ske genom en relativ premiering av arbeten med hög andel anvisade.

3. Bidragssystemet bör utformas på ett sådant sätt att handläggningen av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    75

beredskapsarbetsärendena blir enkel. Arbetsmarknadsverkets granskning och uppföljning bör begränsas till sysselsättningsaspekterna.

Bidragets konslruktion

Arbetsgruppen har i sina överväganden om ny bidragskonstruktion utgått från AMS förslag och de synpunkter på detta som framkommit i remissbehandlingen.

Enligt AMS förslag skulle bidraget utgå som en andel av de totala kostnaderna för ett objekt. Andelen föreslogs variera med typ av arbete (investeringsarbete och övriga) samt med hänsyn till konjunkturläge och geografiskt område. Dessa procentsatser skulle kompletteras med fasta högstbelopp per dagsverke. Åven högstbeloppen skulle varieras med hänsyn till typ av arbete och dessutom kunna jämkas i olika konjunkturlägen och för olika geografiska områden.

Enligt arbetsgruppens bedömning skulle den av AMS föreslagna konstruktionen medföra en press på kommunerna att iaktta en viss återhållsamhet i fråga om dagsverkskostnader. Objekt med dagsverkskostnader över de fasta högstbeloppen skulle ge allt lägre statsbidragsandel ju mer dessa högstbelopp överskrids och därmed bli mindre attraktiva för kommunerna. AMS förslag skulle emellertid inte premiera objekt med dagsverkskostnader som är lägre än det fasta högslbeloppet. Eftersom bidraget föleslås relaterat endast till de totala kostnaderna skulle systemet inte heller medföra något incitament att ta fram arbeten med hög andel anvisad arbetskraft.

Som AMS framhållit och som särskilt understrukits av ett flertal remissinstanser mäste i elt system med fasta högstbelopp dessa fortlöpande anpassas till löneutvecklingen i samhället. Sådana krav på ofta återkommande omprövningar av högstbeloppen medför enligt arbetsgruppens bedömning administrativa nackdelar. Dessutom skulle förväntningar om stegvisa uppjusteringar av högstbeloppen på ett negativt sätt kunna påverka möjligheterna att snabbt fä igång arbeten, eftersom det i allmänhet skulle löna sig för kommunerna att skjuta på igångsättningen till tidpunkten för en sådan uppjustering.

Behovet av enklare handläggning och en klarare anknytning till sysselsättningseffekten har påtalats av flera remissinstanser. Härvid har bl, a, förespråkats en ren löneanknytning av bidragen. Enligt arbetsgruppens bedömning skulle en sådan anknytning medföra stora principiella fördelar.

Bidraget skulle sättas i direkt relation till den uppnådda sysselsättningseffekten. Kostnader utöver lön skulle för arbetsmarknadsverkets vidkommande bli ointressanta och handläggningen därigenom kunna förenklas.

En ren löneanknytning av bidraget skulle emellertid också medföra vissa problem. För att göra bidraget tillräckligt attraktivt i fråga om investeringsarbeten mäste lönebidraget differentieras och sättas avsevärt högre än de faktiska lönekostnaderna. Detta skulle i sin tur medföra behov av nog-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    76

grann kontroll av antalet sysselsatta vid sådana arbeten, eftersom kommunen skulle "tjäna pä" att ha personal anställd utöver en erforderlig arbetsstyrka.

De här berörda förhållandena talar enligt arbetsgruppen för en konstruktion där bidraget delas upp på ett grundbidrag som utgår för alla typer av arbeten och som är direkt knutet till sysselsättningseffekten, och ett till-läggshidrag. som utgår enbart för investeringsarbeten.

Grundbidraget föreslås utgå som en fast andel av lönekostnaderna inkl. sociala kostnader för anvisad arbetskraft, lika för alla typer av arbeten. Kommunen får därigenom ersättning i direkl proportion till det man presterar i form av "extra" sysselsättning för arbetslösa. En sådan konstruktion bör enligt arbetsgruppen stimulera kommunerna och landstingskommunerna att anordna arbeten med en i förhållande till koslnaderna hög andel anvisad arbetskraft. Genom att bidrag utgår i relation till lönekostnaderna fär man också en enkel indcxanknytning till kostnadsutvecklingen.

Tilläggsbidraget föreslås utgå som en fast andel av de kostnader för etl investeringsarbete som återstår för kommunen sedan grundbidraget räknats bort. Avsikten med tilläggsbidraget är att det skall täcka de merkostnader kommunen belastas med genom a(( tidigarelägga ett objekt. Av administrativa skäl är det olämpligt att beräkna dessa kostnader för varje enskilt objekt. Arbetsgruppen finner det rimligt alt schablonmässigt fastställa tilläggsbidraget så att det läcker ränteutgifterna för kommunens återstående kostnader under ungefär två år.

Genom den föreslagna konstruktionen ges kommunerna möjligheter att tidigarelägga även objeki med hög kostnad per anvisad arbetslös, i den män detta är önskvärt från sysselsättningssynpunkt, Koirimunen garanteras alltid ett visst minimibidrag, som genom tilläggsbidraget är knutet till kommunens totala kostnader. Genom grundbidragets anknytning till lönekostnaderna kommer samtidigt statsbidraget för ett objekt att bli högre, ju större andel lönen för anvisade utgör av de totala kostnaderna. Arbetsgruppen anser att detta förhällande bör stimulera kommunerna att även inom investeringssektorn ta fram objekt som kan sysselsätta en hög andel anvisade arbetslösa.

Bidragets nivå

Ett av delmålen för övergång till ett nytt system är att få fram dagsverks-billigare arbeten. Kommunerna bör genom ett nytt bidragssystem stimuleras till och se klara fördelar i att anordna billigare arbeten. Arbetsgruppen anser det dock vara viktigt att kommunerna ges möjlighet till en successiv förskjutning mot billigare arbeten. Vid övergång till ett nytt system bör bidragsnivån därför fastställas så att kommunerna med oförändrad struktur på beredskapsarbetena erhåller ungefär samma totala kompensation som i nuvarande system. Detta kan åstadkommas genom att objeki med relativt sett låga dagsverkskostnader överkompenseras och objeki med relativt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    77

sett höga dagsverkskostnader underkompenseras i jämförelse med nuvarande bidragssystem.

Arbetsgruppen föreslår att normalnivån för grundbidraget sätts lill 15 7c av lönekostnaderna, inkl. sociala avgifter, för anvisade. Enligt arbetsgruppens beräkningar skulle detta ge en ungefåriig kostnadstäckning på mellan 50 och 60 9? för olika typer av arbeten utanför investeringssektorn. Liksom f, n, bordet vara möjligt att jämka bidragsnivån t, ex, vid långvariga lågkonjunkturer med stort behov av extraordinär sysselsättning eller för arbetslösa med arbelshandikapp. Grundbidraget bör dock aldrig överstiga 909? av hela lönekostnaden för anvisade.

För investeringsarbetena skulle elt grundbidrag på 75 9? av lönekostnaderna ge i genomsnill 109? kostnadstäckning. Till della kommer del till-läggsbidrag som för investeringsarbeten föreslås utgå i relation till kommunens återstående kostnader (kostnader utöver grundbidraget) för ett objekt. Arbetsgruppen föreslåratt tilläggsbidraget sätts till 209? av återstående kostnader. Tillsammans med grundbidraget ger detta för investeringsarbeten genomsnittligt en kostnadstäckning av ca 28 9? mot nuvarande normalbidrag pä 33 9f,

Tilläggsbidraget föreslås, i likhet med nuvarande statsbidrag, kunna höjas i områden med hög och långvarig arbetslöshet samt sjunkande befolkningstal, I dag utgår höjt bidrag med 40 resp, 509? av totalkostnaden. Ungefär samma spännvidd i totalkostnadstäckning för investeringsarbeten erhålles med det föreslagna systemet vid ett förhöjt tilläggsbidrag på upp till 40 9? av återstående kostnader.

Organisatoriska konsekvenser

I arbetsgruppens uppgifter har ingått att belysa de organisatoriska konsekvenserna av de förslag som gruppen presenterar rörande statsbidrags-konstruktionen. Arbetsgruppens förslag innebär, när det gäller arbeten utanför investeringssektorn, att den granskning som i nuvarande system görs av kostnader utöver lönekostnaderna bortfaller. Med hänsyn lill den relalivl enkla handläggningsordning som redan med nuvarande system till-lämpas för dessa arbeten kommer emellertid det föreslagna systemet knappast att medföra något större behov av organisatoriska förändringar. Arbetsgruppens förslag kommer inte heller i fråga om investeringsarbetena att medföra något automatiskt bortfall av administrativa rutiner.

Arbetsgruppen vill emellertid framhålla att en övergäng till det föreslagna systemet inte heller försämrar möjligheterna till administrativa förenklingar. Inom AMS avser man att, i anslutning till ett införande av nytt bidragssystem, företa en översyn av handläggningsrutiner, ' lankettmate-rial etc. i syfte att fä fram en smidigare administrativ behar.c ling av bered-skapsarbetsärenden på framför allt investeringssidan. Arbetsgruppen förutsätter att även de organisatoriska konsekvenserna av det föreslagna bidragssystemet beaktas i detta översynsarbete.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   78

Krilerier för bered skåp sarbeten

Enligt arbetsmarknadskungörelsen (78 §) skall som beredskapsarbete utväljas arbete som beräknas bli utfört under den närmaste tiden även om inte arbetslöshet råder, AMS anmälde i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 all denna formulering inte alltid svarar mot den tillämpning av beredskapsarbetena som f. n, sker med statsmakternas godkännande.

Så har t, ex, statsbidraget i vissa fall utnyttjats för investeringar, som med tanke på kommunernas ekonomiska läge knappast skulle ha kommit till utförande utan statsbidrag, AMS påtalar vidare att formuleringen i författningstexten främst tar sikte pä investeringsarbeten. När del gäller arbeten inom administration och service är det svårt atl avgöra vilka arbeten som skulle blivit utförda under den närmaste tiden. Inte heller de industriella beredskapsarbetena kan sägas svara mot det i kungörelsen angivna kriteriet.

Arbetsgruppen anser att en strikt tillämpning av det i kungörelsen angivna kriteriet skulle begränsa möjligheterna att bereda arbetslösa sysselsättning i beredskapsarbete. Åven om formuleringen i författningstexten i praktiken inte förhindrat en anpassning av beredskapsarbetena till de successivt förändrade förhållandena på arbetsmarknaden, bör reglerna avstämmas så att de svarar mol ett av statsmakterna avsett utnyttjande av beredskapsarbelena.

Den aktuella formuleringen i författningstexten är avsedd att garantera att den verksamhet som utförs i form av beredskapsarbete har hög angelä-genhelsgrad. Detta angelägenhetskrav blir emellertid enligt arbetsgruppens mening automatiskt tillgodosett genom ett bidragssystem där den, för vars räkning arbetet utförs, själv svarar för en betydande del av kostnaderna. Några särskilda krilerier för atl tillgodose angelägenhetskravel synes därför inte vara nödvändigt att ange i arbetsmarknadskungörelsen.

Arbetsgruppen framhåller att det är viktigt att beredskapsarbetena medför en utökning av verksamheten och att bidragen inte utnyttjas för att hålla igång ordinarie verksamhet till en reducerad kostnad. Det innebär att till beredskapsarbete endast bör utväljas sådant arbete som inte skulle utföras under löpande period för årsbudgeten om det inte fick utföras som beredskapsarbete. Ett sådant krav finns inte f, n, klart angivet i arbetsmarknadskungörelsen, men är naturligtvis underförstått. Arbetsgruppen föreslåratt den första meningen i 78 § arbetsmarknadskungörelsen utgår och ersätts med en formulering som svarar mot detta krav,

AMS yttrande

AMS tillstyrker i sitt yttrande arbetsgruppens förslag, såväl vad beträffar statsbidragets konstruktion som ifråga om kriterierna vid val av beredskapsarbete. Enligt AMS kommer den föreslagna bidragskonstruktionen att verksamt underlätta en fortsatt omstrukturering och anpassning av beredskapsarbetena till de aktuella behoven på arbetsmarknaden,  AMS

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    79

framhåller särskilt att behovet av jämkning av tilläggsbidraget i kommuner med svära sysselsättningsproblem kommer att kvarstå även med den föreslagna konstruktionen. Förhöjning av grundbidraget kan bli erforderlig även vid kraftiga konjunkturdämpningar eller till arbeten för grupper med särskilda svårigheter att få arbete pä den öppna arbetsmarknaden.

Industribeställningar

Under budgetåret 1976/77 har statliga industribeställningar lagts ut till ett värde av 159 milj, kr. Sysselsättningseffekten av dessa beräknas till 125 000 sysselsättningsdagar varav ca 95 000 faller på budgetåret 1977/78, För tidigareläggning av kommunala industribeställningar har dessutom beviljats bidrag om ca 57 milj, kr, motsvarande ett totalt inköpsvärde om 285 milj, kr, samt en sysselsättningseffekt om 90000 dagar. Huvuddelen av de statliga och kommunala beställningarna har gjorts till verkstadsindustrin.

Styrelsen räknar med att behov kan uppstå även i fortsättningen att punktvis lägga ul beställningar för att dels överbrygga tilltalliga störningar i sysselsättningen, dels ge rådrum för att skaffa nya anställningar eller anordna utbildning. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknas till oförändrat 10 milj, kr, motsvarande ca 10 000 sysselsättningsdagar.

Detalj plane ringsbidrag

Under budgetåret 1976/77 meddelade AMS beslut om kommunala byggnads- och anläggningsarbeten (exkl, bostäder) motsvarande en total projekteringskostnad av 31,0 milj, kr. Härav utgjorde statsbidraget 13,2 milj. kr. Byggnads- och anläggningskostnaden beräknas totalt uppgå till ca 400 milj, kr. Utförandet av dessa kommunala objekt projekterade med statsbidrag beräknas medföra etl sysselsättningslillskott av ca 550000 sysselsättningsdagar,

Pä skogs- och naturvårdsområdet har inventering och planering av sysselsättningsobjekt samt projeklering av skogsvägar ulförts till en sammanlagd projekteringskostnad av 6,3 milj, kr, (bidrag med 1009?) vilket motsvarar en beredskap av ca 725 000 sysselsättningsdagar. Härtill kommer beslut om projektering av bostadshus till en total projekteringskostnad av 19,8 milj. kr. och en bidiagskostnad av 9.9 milj. kr. vilket beräknas kunna ge 165 000 sysselsättningsdagar.

Under delprogrammet Detaljplaneringsbidrag har anvisats 40 milj.kr. Den härigenom stimulerade projekteringsvolymen beräknas till ca 2.2 milj. sysselsältningsdagar.

Under budgetaret 1978/79 beräknas kommunala arbeten med stöd av detaljplaneringsbidrag projekteras motsvarande 1.7 milj. sysselsättningsdagar. Statlig projektering av skogsvägar och skogsvårdsarbeten samt inventering av nalurvårdsobjekt beräknas kunna medföra 800000 sysselsättningsdagar. Medelsbehovet beräknas vid en bidragsgivning enligt normalprocenten till 50 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   80

Enligt nu gällande bestämmelser får ytteriigare statsbidrag inte utgå vid detaljplanering av vissa kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbelen om bidrag tidigare lämnats till grundläggande projektering. Kontrollen av att denna begränsning iakttas medför enligt styrelsen en betydande administrativ belastning. Uppdelning av projekteringen på etapper kan vara värdefull. Handläggningen av denna ärendetyp inom den kommunala förvaltningen fordrar ofta etl s.k. ivåstegsförfarande i beslutsordningen. Därför föreslår styrelsen atl bidrag får utgå till såväl grundläggande projektering som detaljprojektenng när det är fräga om ett och samma objekt, oavsett deras tidssamband.

Investeringsfondsärenden .

Till AMS har under budgetåret inkommit 2 700 ansökningar om att få ta i anspråk medel ur investeringsfonder för konjunkturutjämning. Under bud-getäiet 1976/77 har 2 200 beslut fattats för investeringar uppgående till sammanlagt 2 592 milj. kr. Fonderna har också tagits i anspråk för överföring till lagerinvesteringskonlo. 32 företag har under budgetåret medgivits överföringar uppgående till ett sammanlagt belopp om 42 milj. kr.

Antalet ansökningar att få använda medel som avsatts till arbetsmiljöfond har uppgått till 2600. Under budgetåret har 3 280 ärenden bifallits med en beräknad investeringskostnad av 515 milj. kr. och ett beräknat ianspråktagande av fondmedel med 457 milj. kr.

Antalet ansökningar att få använda medel som avsatts till särskild investeringsfond har uppgått till 370. Under budgetåret har bifall lämnats i 400 ärenden med en beräknad investeringskostnad av 290 milj. kr. och etl beräknat ianspråktagande av 224 milj. kr. Fonden har också i etl fall fått användas för lageruppbyggnad.

Beräknade investeringskostnader, för företag som budgetåret 1976/77 beviljats medel ur investeringsfonderna, fördelade på branscher och regioner (milj. kr.).

Bransch		Byggnads-	och mask	ininvesteringar	Lageruppbyggnad
					(medgivet	belopp)
		Inv,fond	Arbets-	Särskild	Över-	Särskild
		för konj.	miljö-	inv.fond	föring	inv,fond
		utjämn.	fond		till la- gerinv.- konto
Gruvor och	mineral-
brott		238,4	15,7	2,0	-	-
Livsmedel,	dryckes-
varor, tobak		111,2	21,4	9,1	0,1	-
Textil, beklädnad.
läder		54,5	5,6	2,5	2,9	-
Trävaru		192,2	26,5	20,4	6,5	-
Massa, papper.
grafisk		881,1	60,8	13,9	1,7	-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   81

Bransch	Byggnads-	och maski	ininvesteringar	Lagern	ppbyggnad
				(medgivet belopp)
	Inv,fond	Arbets-	Särskild	Över-	Särskild
	för konj.	miljö-	inv.fond	föring	inv,fond
	utj	fond		till la- gerinv. konto	-
Kemisk, gummivaror.
plast	231,9	45,1	29,3	0,2	-
Jord och sten	84,6	9,6	5,6	0,7	-
Järn, stål och metall-
verk	76,7	29,7	16,8	0,1	-
Verkstadsindustrin	698,2	178,4	79,1	29,0	0,4
Annan tillverknings-
industri	6,8	0,7	-	0,1	-
(Summa industri)	(2 574,8)	(393,5)	(178,7)	(41,3)	(0.4)
Byggnadsverksamhet	54,2	11,7	1,1	-   ,	-
Handel	449,9	39,2	38,2	1,0	-
Övriga	379,2	70,6	71,7	-	-
Summa	3458,1	515,0	289,7	42,3	0,4
Storstadslän	966,4	196,8	167,0	27,7	-
Skogslän	1 153,4	119,4	31,4	8,9	-
Övriga län	1338,3	198,5	91,3	5,7	0,4

Regeringen har beslutat att investeringsfonderna får tas i anspråk för byggnads- och markarbeten samt maskiner och inventarier t, o. m, utgången av år 1977, Inom stödområdet och Borås- och Eskilstunaregionerna är liksom tidigare användningen av dessa fonder tidsbegränsad, AMS äger även under budgetåret 1977/78 rätt att meddela beslut rörande arbetsmiljöfonder och särskilda investeringsfonder.

Näringslivets intresse för investeringsfonderna som konjunkturstimulerande medel är betydande. Detta framgår bl, a, av att antalet företag med fonder enligt den årliga registreringen av investeringsfonder hela tiden ökar. Med hänsyn till den betydelse ett frisläppande av fonderna har för att i ett försämrat arbetsmarknadsläge stimulera sysselsättningen, inle minst inom byggnadsverksamheten, utgår AMS från att systemet med investeringsfonder skall behållas med i stort sett nuvarande utformning.

För delprogrammet uppstår inga andra kostnader än administrationskostnader, vilka ingår i de för programmet gemensamma förvaltningskostnaderna.

Avskrivningar av fordringar

För budgetåret 1976/77 har styrelsen bemyndigats att under vissa förutsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkommande fordringar till ett belopp ej överstigande 10000 kr,

I enlighet med bemyndigandet har under budgetåret 1976/77 beslut fattats om avskrivningar av fordringar lill ett sammanlagt belopp av 463 528 kr. Avskrivningarna avser till större delen fordringar på flyktingar samt 6 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   82

personer som har erhållit lån till egen rörelse och handikappade som erhållit län till anskaffning av motorfordon.

Det totala medelsbehovet under budgetåret 1978/79 för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder utom delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad, beräknas till I 581 OOOOOO kr, (-H260300 kr.).

Föredraganden

Innan jag behandlar medelsbehovet under detta anslag vill jag anmäla del förslag lill nyll statsbidragssystem för kommunala beredskapsarbeten som har lagts fram av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet i en departementspromemoria (Ds A 1977: 8) Förslag rörande nytt bidragssystem för kommunala beredskapsarbeten.

Enligt nuvarande bestämmelser ulgår statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten med 33 9? av kostnaderna för arbetet. Föreligger synnerliga skäl får AMS höja statsbidraget lill arbeten som anordnas i områden med hög och långvarig arbetslöshet samt sjunkande befolkningstal.

I anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 föreslog AMS en omläggning av statsbidragsgivningen till kommunala beredskapsarbeten. Syftet med den föreslagna bidragsomläggningen var att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning till beredskapsarbete välja arbeten med låg dagsverkskostnad och arbelen som är väl anpassade till de arbetslösas förut sättningar. Jag anmälde i 1977 års budgetproposition att jag delar den uppfattning som ligger till grund för AMS förslag, men att jag med hänsyn till bl. a. de synpunkter som framfördes i remissbehandlingen avsåg alt inom arbetsmarknadsdepartementet ytterligare låta bereda frågan om förändrade bidragsregler.

Arbetsgruppen har i sitt förslag till konstruktion av statsbidraget utgått från AMS förslag och de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen. Arbetsgruppen föreslår en bidragskonstruktion som innebär att ett lönerelaterat grundbidrag för anvisad arbetskraft utgår för alla slag av arbeten. För investeringsarbeten skall dessutom utgå ett tilläggsbidrag som beräknas i förhållande till kommunernas kostnader för etl investeringsobjekt sedan avdrag gjorts för grundbidraget.

Från stalsfinansiell och samhällsekonomisk utgångspunkt är det viktigt atl med givna resurser kunna bereda arbeie åt så många arbetslösa som möjligt. Arbetsgruppens förslag innebär alt statsbidragets storiek relateras till den sysselsättningseffekt som utgör del primära syftet med beredskapsarbetena. Detta bör enligt min mening främja ett effektivt utnyttjande av beredskapsarbetsmedlen. Samtidigt ger det föreslagna tilläggsbidraget kommunerna ekonomiska möjligheter att i speciella fall anordna även mycket kostnadskrävande investeringsarbeten, om detta är nödvändigt av sysselsättningsskäl, AMS har tillstyrkt förslaget i denna del, Åven jag finner arbetsgruppens förslag ändamålsenligt i de här angivna avseendena och förordar därför att de nuvarande reglerna för statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten ändras i enlighel med arbetsgruppens förslag.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   83

När det gäller statsbidragets storlek föreslår arbetsgruppen att normalnivån på grundbidraget sätts till 75 9? av lönekostnaderna, inkl, sociala avgifter för anvisade, och tilläggsbidraget för investeringsarbeten till 20 9? av kommunens återstående kostnader. Tilläggsbidraget föreslås kunna jämkas i områden med svåra sysselsättningsproblem. Arbetsgruppen framhåller att kommunala beredskapsarbeten i form av investeringar kan vara myckel angelägna från regionaipolitisk utgångspunkt. Investeringar i infrastrukturen kan lägga grunden till en gynnsam utveckling på sikt i dessa områden. Även grundbidraget föreslås kunna höjas vid långvariga konjunkturdämpningar eller i fråga om arbeten avsedda för arbetslösa med särskilda arbelshandikapp.

För egen del finner jag att de av arbetsgruppen föreslagna bidragsnivåerna är väl avvägda. Den föreslagna nivån på grundbidraget ger en klart högre genomsnittlig kostnadstäckning än nuvarande normalbidrag för arbeten utanför investeringsssektorn. Detta främjar arbeten som är lämpliga för bl, a, kvinnor och ungdomar. Vid given sammansättning av beredskapsarbetena på olika typer av objekt ryms det av mig förordade systemet inom samma totala kostnadsram som gäller för nuvarande bidragssystem.

Liksom arbetsgruppen och AMS anserjag det angeläget att kunnajämka såväl grundbidraget som lilläggsbidraget, I likhet med arbetsgruppen anser jag att grundbidraget aldrig bör sättas högre än 90 9? av lönekostnaderna inkl, sociala kostnader för anvisade,

I fråga om kriterier för urval av beredskapsarbeten har arbetsgruppen föreslagit att de nuvarande bestämmelserna i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368) ändras så alt de överensstämmer med nuvarande, av statsmakterna godkända, tillämpning. Förslaget innebär att den formulering i författningstexten som anger att endast arbete som ändå skulle bli utfört under den närmaste tiden utgår. Kravet på att arbetena skall vara angelägna anses tillgodosett i och med att den, för vars räkning arbetet utförs, själv får svara för en del av finansieringen. För egen del kan jag ansluta mig till arbetsgruppens bedömning men finner ändock att kravet på arbetets angelägenhet klart bör framgå av bestämmelserna. Däremot harjag ingen erinran mot förslaget att beredskapsarbetets syfte atl öka sysselsättningen bör säkerställas genom en föreskrift atl till beredskapsarbete får utväljas endast sådant arbeie, som inte skulle komma lill stånd under löpande period för årsbudget om det inle får ulföras som beredskapsarbete. Jag biträder således arbetsgruppens förslag i detta avseende.

De av mig nu förordade förändringarna av reglerna för kommunala beredskapsarbeten bör gälla även för enskilda beredskapsarbeten. Vid sådana beredskapsarbeten bör dock liksom nu särskild hänsyn las till värdet för den enskilde av att arbetet kommer till stånd.

AMS har i sin anslagsframslällning för budgetåret 1978/79 föreslagit atl enskild utplacering av handikappade skall kunna ske i form av beredskapsarbete hos statliga och kommunala myndigheter. Statsbidrag föreslås utgå

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    84

med 75 9? av de totala lönekostnaderna för kommunala arbeten och med hela kostnaden för statliga arbeten. När det gäller de kommunala arbetena står AMS förslag i överensstämmelse med de av mig nu förordade förändringarna av reglerna för statsbidrag till kommunala och enskilda beredskapsarbeten. AMS förslag i fråga om statliga arbeten kommer jag alt närmare behandla under anslaget C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning.

Anslagsberäkning

Allmänna och särskilda beredskapsarbeten. Allmänna beredskapsarbeten är avsedda att temporärt bereda sysselsättning för arbetslösa i allmänhet. De särskilda beredskapsarbetena är däremot i princip avsedda för personer som på grund av ålder, nedsatt arbetsförmåga m. m. har svårt att oavsett arbetsmarknadssituation erhålla och behålla anställning på den ordinarie arbetsmarknaden. De särskilda beredskapsarbetena syftar således i likhet med olika former av skyddad sysselsättning till en tryggad inkomst genom meningsfullt arbete och om möjligt en långsiktig rehabilitering.

Av AMS anslagsframställning framgår att de allmänna beredskapsarbetena ökat väsentligt i omfattning som en naturlig följd av del försämrade sysselsättningsläget. Antalet dagsverken ökade således frän 1,9 milj, budgetåret 1975/76 till 3,5 milj, budgetåret 1976/77, Antalet dagsverken i de särskilda beredskapsarbetena har dock minskat något i omfattning från ca 2,9 milj, budgetåret 1975/76 till ca 2,7 milj. budgetåret 1976/77. Under budgetåret 1976/77 utfördes av det totala antalet sysselsättningsdagar i allmänna beredskapsarbeten 37,7 9? i skogslän, 22,8 9? i storstadslän och 39,5 9? i övriga län. Motsvarande tal för särskilda beredskapsarbeten var 49,9 9? för skogslän, 15,49? för storstadslän och 34,79? för övriga län, I överensstämmelse med det ökade antalet sysselsättningsdagar har också utgifterna för de allmänna beredskapsarbetena ökat väsentligt från 409,7 milj, kr, budgetåret 1975/76 till 787,7 milj, kr budgetåret 1976/77,

Åven utgifterna för särskilda beredskapsarbeten har ökat från 771,0 milj, kr, budgetåret 1975/76 till 990,5 milj. kr, budgetåret 1976/77,

Som jag tidigare nämnt har de allmänna beredskapsarbetena fortsatt att öka till följd av bl, a, det svaga konjunkturläget även under år 1977, Arbetena har bedrivits inom vissa regioner och speciellt för de arbetssökande som haft särskilda problem att få arbete pä den öppna marknaden t, ex, ungdomar och nytillträdande. Sedan år 1976 har t, ex. för ungdomar under 20 år förutom praktikarbelen hos statliga myndigheter även enskilda beredskapsarbeten ordnats hos företag och organisationer. Bidrag beviljades under budgetåret 1976/77 med 328 milj. kr. för kommunala praktikarbeten anordnade för ungdomar. Till statliga och enskilda praktikarbeten för ungdomar utgick bidrag med 136,5 milj. kr. resp. 62 milj. kr. Bidrag till praktikarbeten kan beviljas till utgången av budgetåret 1977/78.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    85

Den största delen av de allmänna beredskapsarbetena har varit föriagda till tjänste- och vårdsektorerna. Under budgetåret 1976/77 svarade de för ca 649? av den totala sysselsättningen vid allmänna beredskapsarbeten. Detta innebär en fortsatt anpassning av arbetena till arbetslöshetens struktur. Under budgetåret 1976/77 har andelen beredskapsarbeten på vägar ökat till följd av riktade åtgärder. Ramen för vägbyggandet - 200 milj. kr. - höjdes under budgetåret så att utgifterna för beredskapsarbetena på vägar kom att uppgå lill 270 milj. kr.

För innevarande budgetår anvisades ursprungligen I 250 milj. kr. för allmänna och särskilda beredskapsarbeten, varav högst 200 milj, kr. får användas för sådana arbeten på vägar. Genom särskilt beslut beviljade riksdagen i december månad 1977 (prop. 1977/78:32, AU 1977/78:15, rskr 1977/78:51) ytterligare 900 milj, kr, för ändamålet. Av detta belopp skall 300 milj, kr, användas för beredskapsarbeten pä vägar,

I enlighet med AMS bedömning bör medel beräknas för ett minimibehov av ca 2,0 milj, sysselsättningsdagar under budgetåret 1978/79, AMS har därvid beräknat en genomsnittlig bidragskostnad per sysselsättningsdag på 300 kr. Denna volym ligger under genomsnittet för den senaste femårsperioden och fär betraktas som ett lägsta tal för behovet att anordna allmänna beredskapsarbeten. Dagsverkskostnaden är beräknad med hänsyn till den ökning av andelen dagsverksbilliga arbeten som skett under senare år. Beredskapsarbeten på vägar bör få bedrivas i en omfattning som motsvarar en upparbetad kostnad av högst 200 milj, kr.

Behovet av särskilda beredskapsarbeten är mindre beroende av konjunkturväxlingarna än av den arbetssökandes situation. Dagsverkskostnaden för särskilda beredskapsarbeten är av flera skäl högre än för allmänna beredskapsarbeten. Möjligheterna att sysselsätta berörd arbetskraft i dagsverksbilliga arbeten inom vård och administration är begränsad. Jag beräknar med hänsyn till den allmänna trenden mot dagsverksbilliga objekt och till det nya bidragssystem som jag nyss har förordat medelsbehovet för allmänna beredskapsarbeten till 600 milj, kr, och för särskilda beredskapsarbeten till 750 milj, kr, (+ 100 milj, kr,). Av sistnämnda belopp är 73,8 milj, kr, avsedda att ställas till försvarets förfogande för det fredsförband som upprättas i Arvidsjaur, Del belopp som vid budgetårets slut har förbrukats för väg- och gatuarbeten skall räknas av mot automobilbilskaltemedlen, Beloppel kan i enlighel med vad jag tidigare anfört om vägbyggandels omfattning beräknas till 200 milj, kr, sammanlagt för allmänna och särskilda beredskapsarbeten.

Genom riksdagens beslut (prop, 1977/78:59, AU: 1977/78:17, rskr 1977/78: 85) kan fr,o,m, den 1 januari 1978 utgå tillfälligt sysselsättningsbidrag till företag inom stålindustrin med dominerande ställning på en ort vilka står inför nödvändiga personalinskränkningar. Siödet utgår med 75 9? av lönekostnaden för övertalig personal som sägs upp senare än som annars hade skett. Bidraget kan utgå under åren 1978 och 1979, Kostnaden

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   86

för detla bidrag beräknas i huvudsak falla på budgetåret 1978/79, Anslagsbehovet för bidragsgivningen beräknas till 270 milj, kr,

I syfte att senarelägga vissa uppsägningar inom tekoindustrin infördes dessutom i maj 1977 (prop, 1976/77:105, AU: 1976/77: 30, rskr 1976/77: 306) ett särskilt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft. Bidraget utgår till företag inom tekoindustrin med ett belopp av 15 kr, per timme för arbetstagare över 50 är under förutsättning att företaget ej varslar om driftinskränkning eller drar tillbaka redan meddelade varsel. Riksdagen har beslutat (prop. 1977/78:25, AU 1977/78:19. rskr 1977/78:87) att bidraget skall höjas till 20 kr. per timme frän den 1 januari 1978 och kunna utgå i föista hand fram till den I juli 1978 med bemyndigande för regeringen att vid behov förlänga hidragsperiudcn.

Industri beställningar

Inom ramen för detta delprogram får AMS lägga ut beställningar av förnödenheter som behövs i statlig verksamhet hos industriföretag som har varslat om nedläggning eller större driftinskränkningar om de anställda inte kan beredas sysselsättning på annat sätt. Härigenom kan sysselsättningen för begränsad tid upprätthållas inom ett företag i avvaktan på att förutsättningarna för företagets drift förbättras eller för att bereda rådrum för omplacering av personalen.

Under innevarande budgelår har AMS dessulom bemyndigats all medverka till tidigareläggning av offentliga industribeställningar. För delta ändamål har anvisats ytteriigare 243,6 milj. kr. varav 203,6 milj. kr. till statliga beställningar och 40 milj. kr. till bidrag med 20% för kommunala beställningar som läggs ut senast den I mars 1978. Behovet av industribeställningar under budgetåret 1978/79 kan f. n. inte bedömas. I likhet med AMS beräknar jag därför medelsbehovet till 10 milj.kr. Behovet av eventuella ytterligare insalser får bedömas med hänsyn till den aktuella arbetsmarknadssituationen.

Detalj planeringsbidrag

Under budgetåret 1976/77 har, som AMS anfört, detaljplaneringsbidrag beviljats för kommunala anläggnings- och byggnadsarbeten till en sammanlagd projekteringskostnad av ca 31 milj. kr. avseende projekt med en byggnads- och anläggningskostnad av ca 400 milj. kr. Utförandet av byggnadsarbetena beräknas medföra ett sysselsättningstillskotl av ca 550000 dagsverken. Härtill kommer bidrag för projeklering av bostadshus till en total projekteringskostnad av 19,8 milj, kr. vilket beräknas ge 165 000 dagsverken.

Bidrag till projektering av bostadshus kan enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:25, AU 1976/77:11, rskr 1976/77:75) utgå för sådan projeklering som avslutas senast den 30juni 1978. För att förbättra planeringsberedskapen inom bostadsbyggnadssektorn bör enligt min mening bidrag till projek-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    87

tering av bostadshus utgå också under budgetåret 1978/79. Jag förordar att sådant bidrag liksom f. n. får omfatta nybyggnad av flerfamiljshus och hus i blandad bebyggelse. Därutöver bör bidrag fr.o.m. den I juli 1978 kunna ulgå för projektering av dels ombyggnadsåtgärder, som gäller bostadshus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt och som är belägna i område med flerfamiljshus eller med blandad bebyggelse, dels sådan ombyggnad som är hänföriig till miljöförbättrande åtgärder enligt förordningen (1975:129) om bidrag till förbättring av boendemiljöer. Till skillnad från vad som gäller f. n. bör bidraget fortsättningsvis inte utgå till mera omfattande projektering än som behövs för att la fram erforderligt underlag för inhämtande av anbud för egentliga byggnadsarbeten. Projekteringsarbetet skall vara avslutat före den 30juni 1979.

Med hänsyn till behovet av en fortsatt god planeringsberedskap och de bestämmelser om bidrag till projektering av bostadshus jag nu har förordat beräknar jag medelsbehovet för detaljplaneringsbidrag under budgetåret 1978/79 till 40 milj. kr.

För innevarande budgetår har AMS bemyndigats att på oförändrade villkor besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket. Jag förordar att AMS även för näsla budgetår får bemyndigande att med oförändrade villkor avskriva lånefordringar.

Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet för anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder till 1 692,4 milj.kr. varav 22,4 milj. kr. avser förvaltningskostnader.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till kommunala och
enskilda beredskapsarbeten som jag har förordat.

2. godkänna vad jag har anfört om bidrag till projektering av bostadshus.

3. medge atl regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret 1978/79 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket, beträffande vilken antingen omständigheterna är sådana att vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande ingen eller nnga möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna inte är ekonomiskt lönande, allt under förutsättning atl sådana åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden.

4. lill Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av I 692 400 000 kr. varav förslagsvis 200000000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    88

B 4. Stöd till lageruppbyggnad

1976/77 Utgift 954505 952

1977/78 Anslag 400000000

1978/79 Förslag 10000000

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programmet Sysselsättningsskapande åtgärder ingående delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad. Delprogrammet avser dels statsbidrag till lagerökning i industriförelag under vissa perioder under åren 1975 och 1976, dels statsbidrag till fortsalt lagerhållning under första halvåret 1977, dels också statliga garantier för lån till finansiering av lageruppbyggnad. Bestämmelser om verksamheten finns i förordningen (1975:475, omtryckt 1976:1053, ändrad 1977:93 och 1977: 1102) om statligt stöd i vissa fall till lagerökning.

Slutliga ansökningar om statsbidrag enligt förordningen skall ha givits in till länsarbetsnämnden senast den 31 december 1977, Med hänsyn härtill beräknar AMS alt utgifterna för statsbidrag under budgetåret 1978/79 blir förhållandevis små.

Statliga lånegarantier kan enligt förordningen löpa längst till den 30 juni 1978, Eventuella anspråk från längivare på ersättning av staten med stöd av garantierna skall anmälas före utgången av juni 1980,

Föredraganden

Under åren 1975 och 1976, dvs, de två första åren av den lågkonjunktur som fortfarande präglar den internationella ekonomin, användes lagerstöd i stor omfattning för att motverka en nedgång i industrins sysselsättning. Totalt fick 971 företag med närmare 300000 anslällda enligt slutliga beslut statsbidrag med 1,3 miljarder kr, för lagerökningar på sammanlagt 6,6 miljarder kr.

Statsbidrag till fortsatt lagerhållning under första halvåret 1977 beviljades preliminärt 430 företag med ca 330 milj, kr, för forlsall lagerhållning. Slutliga beslut har fattats om bidrag till 186 företag med sammanlagt ca 220 milj, kr.

Lånegarantier beviljades i ca 70 fall för delar av resp, företags lagerök-ningskostnaderna som inte täcktes av bidragen. Garantierna uppgick till sammanlagt ca 180 milj. kr. De gällde ursprungligen i de flesta fall till den I april 1977 och förlängdes senare till den 1 oktober 1977. Riksdagen har nyligen (prop. 1977/78:25, AU 1977/78:19, rskr 1977/78:87) beslutat att garantierna vid behov skall kunna förlängas ytterligare t,o,m, den 30 juni 1978,

Utgifter för statsbidrag till lagerökning eller fortsatt lagerhållning beräknas inte uppstå under budgetåret 1978/79 annat än i enstaka ärenden som inte hinner bli slutbehandlade tidigare. Lånegarantierna kan medföra utgifter under tiden t. o, m, budgetåret 1980/81,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet

89

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till lageruppbyggnud för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 10000000 kr.

B 5. Kontant stöd vid arbetslöshet

1976/77 Utgift 462 902 000

1977/78 Anslag 761550000

1978/79 Förslag        973 300000

Från anslaget bestrids utgifter för programmet Kontant stöd vid arbetslöshet, 1 programmet ingår delprogrammen Ersättning till arbetslöshetskassor, Ömställningsbidrag och Kontant arbetsmarknadsstöd.

	1976/77	1977/78	1978/79
	Utgift	Anslag	Beräknad änd;	rmg
			AMS	Föredra-
				ganden
Ersättning till arbets-
löshetskassor	410452 000	691500000	+ 266500000	+ 210700000
Omställningsbidrag	2 171000	2000 000	-    1 OOOOOO	-    1000000
Kontant arbets-
marknadsstöd	43 855 000	61500000	+ 23 500000	+      700000
Förvaltningskostnader	■     6424000	6550000	+    1450000	+    1350000
	462 902000	761550000	+ 290450000	+ 211750000

Delprogrammet Ersättning till arbetslöshetskassor avser verksamhet enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring (ändrad senast 1976: 828), De erkända arbetslöshetskassorna får genom AMS bidrag för utbetalade ersättningar och förvaltningskostnader. Kassor med speciellt stora ersättningsutbetalningar eller med i övrigt otillräckliga ekonomiska resurser kan genom särskilt stöd få nödvändig förstärkning.

Under delprogrammel Omställningsbidrag redovisas koslnader för omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen, Bidragsgivningen är under successiv avveckling sedan den I januari 1974,

Delprogrammet Kontant arbetsmarknadsstöd avser verksamhet enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd (ändrad senasi 1976:1066), Stödet utgör ett komplement till arbetslöshetsförsäkringen och ger ett ekonomiskt skydd för nytillkomna på arbetsmarknaden,

AMS

Ersättning till arbetslöshetskassor. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 bestäms dels av statsbidragets storiek verksamhetsåret den 1 januari-den 31 december 1978, exkl, de a-contoutbetalningar som görs under tiden den I januari-den 30 juni 1978, dels av de a-contoutbetalning-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   90

ar som sker för tiden den 1 januari-den 30 juni av verksamhetsåret 1979. Medelsbehovel konuner således att baseras på det genomsnittliga förhållandet under såväl försäkringsåret 1978 som 1979. Avgörande för kostnadsberäkningen är det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per kassamedlem och år. Under de senaste åren har medlemsantalet i arbetslöshetsförsäkringen ökat med i genomsnitt ca 100000 per år. Denna ökning torde komma att fortsätta de närmaste åren. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 bör därför grundas på ell medlemsantal av 3 050000.

Den 1 januari 1977 infördes i arbetslöshetsförsäkringen tre nya dagpenningklasser om 140, 150 och 160 kr. samtidigt som den lägsta dagpenningklassen om 50 kr. logs bort. Kassorna har på grund av bl.a. inkomstutvecklingen i snabb takt anpassat dagpenningen till de nya dagpenningbeloppen. Den genomsnittliga tillförsäkrade dagpenningen var i juni 1977 147 kr. AMS anser därför att dagpenningklasserna 60, 70 och 80 kr, bör upphöra. Som en konsekvens av höjningen av dagpenningen bör följa motsvarande höjning av grundbidraget till arbetslöshetskassorna, AMS föreslår att grundbidraget ökas till 75 kr,

I budgetförslaget för 1976/77 kalkylerades antalet ersättningsdagar per årsmedlem till 4,0. Genom att den arbetsmarknadspolitiska beredskapen var hög och en rad sysselsättningsstödjande åtgärder saltes in kom antalet ersättningsdagar att uppgå till 2,9 för kalenderåret 1976,

Ersättningsutbetalningarna har liksom under tidigare budgetår legat på en relativt sett låg nivå, trots lågkonjunkturen. En prognos över antalet ersättningsdagar per årsmedlem är dock svår att göra eftersom ett flertal svårbestämda variabler måste ligga till grund för beräkningen,

AMS har i sina beräkningar utgått från 4,0 ersättningsdagar per årsmedlem. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknas då uppgå till 958 milj, kr. Fördelningen av kostnaderna framgår av följande tabell (kr,).

Statens kostnad för grundbidrag 305000000

Progressivbidrag 624249600

Förvaltningsbidrag 23 790000

Särskilt stöd till erkända arbetslöshetskassor 5000000

958039600

Ömställningsbidrag. Endast 266 personer fanns kvar i stödformen omställningsbidrag i januari månad 1977. Under budgetåret 1977/78 väntas verksamheten gå ned till en obetydlig nivå. Genom att det kontanta arbetsmarknadsstödet höjts successivt ställer sig denna stödform i flertalet fall förmånligare än omställningsbidraget. Bidragsformen väntas vara helt avvecklad till år 1980. AMS beräknar medelsbehovet till högst I milj. kr. under budgetåret 1978/79 för delprogrammet Omställningsbidrag.

Kontant arbetsmarknadsstöd. Delprogrammet Kontant arbetsmarknadsstöd infördes den I januari 1974. Stödels omfattning har successivt ökat. I genomsnitt uppbar drygt 14700 personer kontant arbetsmarknads-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet

91

stöd år 1976, jämfört med 12 000 under år 1975, Totalt beviljades 47 500 personer bidrag under år 1976 mot 40 500 året dessförinnan. Utbetalningarna för åren 1976 och 1975 motsvarade 2,7 resp, 2,3 milj, ersättningsdagar.

Det kontanta arbetsmarknadsstödet höjdes den 1 januari 1977 från 45 kr, till 55 kr. Med hänsyn till höjningen av dagpenningen i arbetslöshetskassorna anser AMS det vara skäligt att kontantstödet höjs till 75 kr, fr, o, m, budgetåret 1978/79,

Mot bakgrund av det hittillsvarande utfallet för kontant arbetsmarknadsstöd räknar AMS med att antalet ersättningsdagar de närmaste åren inte kommer att överstiga 3,5 milj. Statens utgiftsandel - en tredjedel av totalkostnaden - beräknas för budgetåret 1978/79 till 85 milj, kr.

Det totala medelsbehovet för programmet Kontant stöd vid arbetslöshet beräknas av AMS till I 052 milj, kr. för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

AMS har föreslagit att det kontanta arbetsmarknadsstödet och som följd härav också grundbidraget till de erkända arbetslöshetskassorna höjs från nuvarande 55 kr. till 75 kr. I skrivelse den 14 november 1977 har vidare arbetslöshetskassornas samorganisation föreslagit att fyra nya dagpenningklasser - 170, 180, 190 och 200 kr. - införs i arbetslöshetsförsäkringen från den I juli 1978. Förslaget remissbehandlas f. n.

Det kontanta arbetsmarknadsstödet höjdes senast den I januari 1977 från 45 kr. till 55 kr. per dag. Den allmänna löne- och inkomstutvecklingen motiverar enligt min mening en ytterligare höjning av detta stöd med 10 kr. per dag. Enligt de principer för bestämning av det kontanta arbetsmarknadsstödet och grundbidraget till de erkända arbetslöshetskassorna som lades fast i samband med 1973 års reform av arbetslöshetsförsäkringen (prop. 1973: 56 s. 225) bör dessa bidrag förändras samtidigt. Efter regeringens prövning av den förut nämnda framställningen från arbetslöshetskassornas samorganisation kommer jag därför att förorda att regeringen senare genom särskild proposition till riksdagen föreslär de ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd som följer av vad jag här har anfört.

Utgifterna på anslaget för budgetåret 1978/79 vad gäller ersättning till arbetslöshetskassorna och kontant arbetsmarknadsstöd bör därför t. v. tas upp med belopp motsvarande oförändrat grundbidrag och kontantstöd.

Med utgångspunkt i angivna förutsättningar beräknar jag medelsbehovet för detta anslag inkl. förvaltningskostnader till 973 300000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 973 300000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    92

B 6. Totalförsvarsverksamhet

1976/77 Ulgift 32602 000

1977/78 Anslag 39 130000

1978/79 Förslag 56700000

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Tolalförsvarsverksam-het som består av delprogrammen Försvars- och beredskapsplanering samt Vapenfria ijänstepliktiga.

Försvars- och beredskapsplanering Vapenfria ijänstepliktig Förvaltningskostnader Ej disponerat belopp

1976/77	1977/78	1978/79
Utgift	Anslag	Beräknad ändring
		AMS	Föredra-
			ganden
2 279000	3 790000	+   1710000	+     410000
20 152000	21840000	+ 16 360000	+ 18760 000
10 171000	10 200000	+   1 100 000	+   1700000
	3 300000		- 3 300000
32602000	39130000	+ 19170000	+ 17 570000

Delprogrammet Försvars- och beredskapsplanering omfattar dels planering för utnyttjande av landets arbetskraft under beredskaps- och krigstillstånd samt planläggning av arbetsmarknadsverkets krigsorganisation, dels statsbidrag till sådana frivilliga försvarsorganisationer som fyller viktiga uppgifter när det gäller utbildning av personal för arbetsuppgifter i krigstid inom totalförsvarets civila delar. Verksamheten, som huvudsakligen är av utrednings- och informationskaraktär, handhas i AMS av försvarsenheten och regionalt av länsarbetsnämnderna.

Delprogrammet Vapenfria tjänstepliktiga omfattar utbildning, redovisning och registrering av värnpliktiga som har fått tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst. Utbildningen syftar till att de vapenfria skall kunna fullgöra en för samhället betydelsefull tjänst inom totalförsvaret. AMS handhar redovisning och registrering av de vapenfria samt bestämmer vilket slags tjänst de skall fullgöra och när. Delprogrammet belastas av koslnader för ekonomiska och sociala förmåner åt vapenfria tjänstepliktiga. Dessa förmåner, som utgår enligt samma regler som gäller för övriga värnpliktiga, avser bl. a. lön. inkvartering, förplägnad, visst antal fria resor samt familjebidrag i vissa fall. Delprogrammet belastas vidare av ersättningar för vissa utbildningskostnader m, m, till myndighet eller annan som tilldelas vapenfria tjänstepliktiga,

AMS

Riksdagen beslöt våren 1977 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling. Därvid angavs även riktlinjer för det

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    93

ekonomiska försvarets utveckling under perioden 1977- 1982. Bl. a. uttalades att åtgärder bör vidtas för att eliminera eftersläpningen i såväl den översiktliga arbetskraftsplaneringen och personalplanläggningen som vad gäller utbildningen av vapenfria tjänstepliktiga. Utbildningen av personal inom frivilligorganisationerna borde utökas.

AMS anslagsframställning överensstämmer med innehållet i berörda avsnitt i den i särskild ordning inlämnade programplanen för totalförsvarsverksamheten.

Försvars- och beredskapsplanering. Under budgetåret 1976/77 har inom ramen för verkets försvarsplanering branschplanläggning färdigställts för ett betydande antal branscher. Verksamheten fortsäiter även under innevarande budgetår och följs upp av en beredskapsplan för arbetsmarknadsutbildning för alla planlagda branscher.

Den tidigare påbörjade överföringen lill ADB av siffermaterialet från personalplanläggningen inom tillverkningssektorn slutfördes under budgetåret 1976/77 och håller nu på att testköras, AMS räknar med att försöksverksamheten med förenklad personalplanläggning skall kunna slutföras och definitivt tillämpas inom vissa planeringsområden under budgetåret 1977/78,

Ca 101 000 män i 45-, 46- och 47-årsåldern har fördelats pä olika grenar inom totalförsvaret under budgetåret 1976/77, Också för innevarande budgetär kommer antalet att bli omfattande dä åldersklasserna 45- och 46-åringar skall fördelas. Därefter kommer den årliga fördelningen av värnpliktsavgångna män att omfatta huvudsakligen 45-åringar,

Genom en uppräkning av statsbidraget till frivilligorganisationernas verksamhet med 1,5 milj, kr, för budgetåret 1977/78 kommer utbildningsomfånget att kunna utökas något jämfört med tidigare. Med hänvisning till 1977 års försvarsbeslut föreslär AMS att bidraget uppräknas till 5,5 milj, kr,, varav 1,2 milj. kr. är föranledda av tidigare riksdagsbeslut om höjda förmåner och 300000 kr, till utökad repetitionsutbildning.

Vapenfria tj ä n s te pl i k t iga

Vid ingången av budgetåret 1976/77 väntade 2 400 vapenfria tjänstepliktiga på att få påbörja grundutbildning. Vid budgetårets slut beräknades antalet ha stigit till 3000, Väntetiden för vapenfria för inkallelse till grundutbildning uppgår f, n, till två ä tre år. Medan de ungdomar som gör militärtjänst inkallas till grundutbildning i åldern 18- 19 år kan många vapenfria inte inkallas förrän i åldern 22-23 år.

Under budgetåret 1976/77 har 1 080 vapenfria tjänslepliktiga påböijat grundutbildning. Tillsammans med överskjutande tjänstgöringsdagar och repetitionsutbildning motsvarar detta 360000 utbildningsdagar. För budgetåret 1977/78 har AMS tilldelats 325 000 utbildningsdagar för vapenfria tjänstepliktiga varav AMS fick bemyndigande att tidigarelägga 20000 dagar till budgetåret 1976/77,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   94

En ny vapenfrilag väntas träda i kraft i början av år 1978, Som följd av denna tror AMS att antalet ansökningar om vapenfri tjänst kommer att öka. Enligt en försiktig prognos kan antalet vapenfria fr. o,m, budgetåret 1978/79 antas rjppgå till cirka 1 500 per är. Detta ställer krav på en kraftig ökning av antalet utbildningsplatser.

AMS bedömer behovet av tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänslepliktiga under budgetåret 1978/79 till 500000. Detta skulle motsvara påbörjad grundutbildning för I 570 vapenfria. Ökningen av antalet utbildningsplatser antas främst kunna ske hos statliga myndigheter (socialstyrelsen, statens järnvägar och statens vattenfallsverk) men också inom den kommunala sektorn. Sedan någon tid tillbaka har överiäggningar pågått med naturvårds-, domän- och sjöfartsverken för utredning av tjänstgöringsalternativ hos dessa myndigheter. Sjöfartsverket har planer på atl under en tioårsperiod upprätta ett 20-tal räddningsstalioner för trafiken med fritidsbåtar. Stationerna skulle i huvudsak bemannas med vapenfria tjänstepliktiga, AMS framhåller emellertid att även om anlalet tjänslgöringsalternativ kan utökas betyder det inte att kön för grundutbildning snabbt kan minskas. Man får räkna med att det krävs en avsevärd tid att få i gång vapenfriverksamheten hos nya utbildningsanordnare.

Medelsbehovet för vapenfrias förmåner beräknas av AMS till 38,2 milj, kr, I jämförelse med 1976/77 års utfall är ökningen främst beroende på verksamhetens ökade omfattning. Genomsnittskostnaden för vapenfrias sociala och ekonomiska förmåner uppgår för närvarande till 76,35 kr, per vapenfri och dag. Härtill kommer AMS och utbildningsmyndigheternas kostnader för administration och utbildning.

För gemensamma förvaltningskostnader beräknar AMS medelsbehovet till 11,3 milj, kr, vilket innebär att totalutgifterna för anslaget 1978/79 uppgår till 55 milj, kr. (+-15,9 milj. kr.).

Föredraganden

Under våren 1977 fastställde riksdagen (prop. 1976/77:49, FöU 1976/77: 8 rskr 1976/77:153) nya regler för ersätlning till frivillig personal inom försvaret. Till följd härav och för att medge en viss ökning av utbildningsvolymen har bidraget till de frivilliga försvarsorganisationerna höjts kraftigt för innevarande budgetår. AMS har för budgetåret 1978/79 föreslagit ytterligare betydande höjning av bidraget. Eftersom riksdagens beslut har blivit tillgodosett genom uppräkningen av bidraget för budgetåret 1977/78 kan jag för egen del inte förorda annan höjning än den som är motiverad av inträffade kostnadsstegringar. Jag förutsätter därvid att den nuvarande utbildningsnivån kan bibehållas. Jag beräknar statsbidraget till de frivilliga försvarsorganisationerna till 4,2 milj. kr.

Utbildningen av vapenfria tjänstepliktiga - uttryckt i antal tjänstgöringsdagar - har under en följd av år varit oförändrat 325 000 dagar. Denna utbildningsvolym har medgivit att AMS kunnat kalla in ca 1 000 vapenfria

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet

95

årligen till grund- och repetitionsutbildning. Vapenfrinämnden har dock beviljat betydligt fier personer vapenfri tjänst. Följden har blivit atl väntetiden för att få fullgöra grundutbildningen har förlängts.

För innevarande budgetår fastställdes en utbildningsram av 400000 Ijänstgöringsdagar. Som ett led i regeringens besparingsprogram (prop. 1976/77:150) senarelades dock 75 000 dagar vilket medger en i stort sett oförändrad utbildningsvolym i förhållande lill tidigare budgetår. För budgetåret 1978/79 har AMS föreslagit en utökning av vapenfriverksamheten till 500000 tjänstgöringsdagar. För egen del anserjag det väsentligt att kön av vapenfria som väntar pä att få fullgöra sin grundutbildning kan minskas. Jag biträder därför AMS förslag och beräknar medelsbehovet till 40,6 milj. kr. för vapenfriverksamheten. 1 beloppet ingår ersällning för vissa utbildningskostnader.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Totalförsvarsverksanihet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 56700000 kr.

B 7. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

1976/77 Utgift 12904000 Reservation

1977/78 Anslag 7000000

1978/79 Förslag 7000000

6854000

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkets utgifter för anskaffning av utrustningsföremål med elt inköpspris överstigande 10000 kr. och med en beräknad livslängd av minst tre år. Åven engångsanskaffningar kan göras med medel från detta anslag. Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Investeringsobjekten utgörs till största delen av maskinutrustning för beredskapsarbeten och inventarier för arbetsförmedlingarna.

AMS

Utrustningskapitalets omfattning samt anskaffning under budgetåren 1977/78- 1978/79 framgår av följande sammanställning.

Utrustningens värde efter avskrivningar samt anskaffningar (lOOO-tal kr.)

Slag av utrustning	Värde	Plane-	Beräknat	Plane-	Beräknat
	1977-	rade	värde	rade	värde
	07-01	inköp	1978-	inköp	1979-
		1977/78	07-01	1978/79	07-01
Byggnader	16040	_	12410	_	9935
Aske gård	4 395	-	3 955	-	3 560
Entreprenadmaskiner
och fordon	3 780	2 110	4 440	2000	4 805

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   96

Slag av utrustning	Värde	Plane-	Beräknat	Plane-	Beräknat
	1977-	rade	värde	rade	värde
	07-01	inköp	1978-	inköp	1979-
		1977/78	07-01	1978/79	07-01
Vagnar och bodar	5 040	2010	5 825	2 500	6 895
Maskiner för industriella
beredskapsarbeten	7 275	3 145	8270	5 000	10 645
Maskiner för kontorsarbets-
centraler	2 120	120	1580	1500	2 375
Tjänstebilar och tryckeri-
maskiner	.455	175	450	400	635
Engångsanskaffningar
Teleutrustning	1790	3 180	-	2 900	-
Kontorsinventarier	130	320	_	200	-
Centralrcgisler	1070	890	-	500	-
Flyktingförläggningen i
Alvesta	5 300	-	-	-	-
Övriga engångsanskaff-
ningar	325	805	-	500	-
	47 720	12 755	36930	15500	38850

För att kunna slutföra det påbörjade utbytet av styrelsens starkt nedslitna fordonspark behöver ett 20-tal fordon ersättningsanskaffas, bl.a. bussar, lätta lastbilar och jeepar. (1.4 milj. kr.). Ett antal kompressorer köptes in i början på 1960-talet. De är starkt nedslitna och uppfyller heller inte dagens arbetsmiljökrav. Också servicemaskiner - pumpar, komprimeringsmaskiner, tryckluftsutrustning, värme- och upptiningsaggregat - behöver ersättningsanskaffas (600000 kr.). Ersättningsanskaffning av 40 personalvagnar, 40 personal/kontors vagnar och 15 dusch- och loalettvagnar erfordras (2.5 milj. kr.).

I mars 1977 hemställde AMS om ett särskilt anslag på 5 milj. kr. för alt förbättra arbetsmiljön vid vissa angivna industriella beredskapsarbetsplat-ser. Samtidigt angavs att behovet av medel för miljöinvesteringar vid övriga 41 arbetsplatser kunde överslagsmässigt beräknas till samma belopp. AMS har i juni 1977 begärt 4,6 milj, kr, för miljöförbättringar vid dessa senare.

Det totala återanskaffningsvärdel av den nuvarande maskinparken vid de industriella beredskapsarbetena beräknas till ca 40 milj. kr. Med en avskrivningstid av åtta år medför detta normalt ett ersättningsbehov av ca 5 milj. kr. per år. Under förutsättning, att styrelsen erhåller tidigare nämnda 5 milj, kr, resp, 4,6 milj, kr, för miljöinvesteringar kan behovet av investeringsmedel budgetåret 1978/79 beräknas lill 5 milj, kr. Beloppet innefattar förutom löpande miljöinvesteringaräven till viss del sådana kompletteringar och rationaliseringsinvesteringar som är nödvändiga för att upprätthålla produktionen.

Trots betydande maskininvesteringar vid konlorsarbetscentralerna under senare år återstår ännu mycket att göra. Förutom investeringar som är rent arbetsmiljöbetingade, behöver tekniskt föråldrad utrustning bytas ut. Maskinutrustningen måste vara på sådan teknisk nivå att produkterna som

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    97

framställs kan mäta sig med den öppna marknadens. Rehabiliteringsutsikterna har ett klart samband med den produktionstekniska utrustningen. Möjligheterna till anställning på den öppna marknaden minskar starkt, om de som sysselsätts vid konlorsarbetscentralerna, förutom att belastas av individuella arbelshandikapp fått sin arbetserfarenhet från ett tekniskt föråldrat produktionssystem. De investeringsutgifter AMS begär anslag för - 1,5 milj, kr, - utgör ett minimum.

För budgetåret 1978/79 beräknas ersättningsanskaffning ske av tio tjänstebilar. Utgifterna uppgår till 400000 kr. För ny- och ersättningsanskaffning av telefonväxlar, snabbtelefonanläggningar och övrig svagströmsut-rustning till länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna behövs 2,9 milj, kr. Drygt hälften avser ersättningsanskaffningar. Nyanskaffningarna har beräknats med utgångspunkt från planerade lokalutökningar.

Föredraganden

Till anskaffning av utrustning för innevarande budgetår anvisade riksdagen ett belopp av 7 milj. kr. Som elt led i regeringens besparingsprogram (prop. 1976/77:150) senarelades anskaffning av utrustning till ett belopp av 1,5 milj. kr. Jag förordar att dessa medel får tas i anspråk under budgetåret 1978/79.

AMS har för budgetåret 1978/79 bl. a. förordat omfattande investeringar vid de industriella beredskapsarbetena. Jag vill därvid erinra om riksdagens beslut (prop. 1977/78: 25, AU 1977/78:19, rskr 1977/78: 87) att för innevarande budgetår överföra medel om 3,6 milj. kr. från anslaget B 8. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för att bl. a. möjliggöra investeringar i arbetsmiljö och arbetarskydd vid de industriella beredskapsarbetena redan under innevarande budgetår.

Genom riksdagens beslut (prop. 1975:2 bil. 8, InU 1975: I, rskr 1975: 8) har 1,1 milj, kr, anvisats för investeringar vid ett industriellt beredskapsarbete i Överkalix, Dessa medel har ännu inte disponerats för avsett ändamål utan kvarstår som reservation på anslaget. Sedan ifrågavarande beredskapsarbete numera har upphört och verksamheten enligt avtal övertagits av Norrbottens Järnverk AB, förordar jag, atl dessa medel får disponeras för andra investeringar.

Jag förordar att anslaget anvisas med ett jämfört med innevarande budgetår oförändrat belopp, dvs, 7 milj, kr. Detta innebär att ett sammanlagt belopp av (1,5-1-1,1+7,0) 9,6 milj, kr, står till förfogande för invesleringar under anslaget. Från anslaget skall avräknas 250000 kr, av budgetmedel för f978/79 som AMS erhållit redan innevarande budgetår för att kunna tidigarelägga investeringar i telefonväxlar. De medel som slår till förfogande bör i första hand användas för investeringar i arbetsmiljö och arbetarskydd vid de industriella beredskapsarbetena och kontorsarbetscentralerna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Anskajfning av utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7000000 kr, 7 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknad,sdepartementet

98

B 8. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

1976/77 Utgift 589096 Reservation

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

11920 370

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning av utrustning, vilket utgör ett serviceprogram för försörjning av övriga progiam med mer kapitalkrävande utrustning. Sådan utrustning får hyras ut inom eller utom arbelsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas sä att samtliga uppkommande kostnader täcks. Programmet består av delprogrammen Föriäggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.

Förläggningsbyggnader. Föriäggningsbehov skall i första hand tillgodoses genom förhyrning på den allmänna bostadsmarknaden. Krav på snabba förläggningsinsatser och lokala föriäggningssvårigheter gör det dock nödvändigt för AMS att i viss omfattning själv kunna tillhandahålla förläggningsbyggnader.

Sedan flera år tillbaka har behovet av tillfälliga förläggningsplatser varit sjunkande och inom AMS pågår en successiv anpassning av det egna förläggningsbeståndet med hänsyn härtill. Under budgetåret 1976/77 minskades förläggningskapaciteten med 1036 platser och uppgick i juni 1977 till 5 685 platser. Kapacitetsutnyttjandet under perioden 1976/77-1978/79 redovisas i nedanstående tabell.

A n tal     jörläggningsplatser 1976/77-1978/79

vid     utgången      av      resp.      budgetår

Ändamål	1976/77	1977/78	1978/79
	Antal	Antal	Antal
	platser	platser	platser
Arbetsmarknadsutbildning	2099	2000	2000
Allmänna beredskapsarbeten Särskilda beredskapsarbeten FlyktingföHäggningar Vapenfria tjänstepliktiga Uthyrda till kommuner, företag m, fl. Oulhyrda byggnader	66 855 250 360 1653 402	60 800 250 360 1500 230	50 750 250 360 1400 190
	5685	5 200	5000

Såväl delprogrammets utgifier som inkomster uppgick till 12,9 milj, kr. Av inkomsterna var 4,2 milj. kr. försäljningsinkomster för avyttrade byggnader. Den beräknade utvecklingen av utgifterna och inkomsterna för perioden 1976/77- 1978/79 framgår av följande tabell.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    99

Koslnader och intäkter av föriaggningsverksainheten (milj. kr.)

Slag av kostnader/intäkter

1976/77 Ulfall

\911llii

1978/79

Kapitalkostnader Reparationer och underhåll Driftkostnader för outhyrda

byggnader Samkostnader Administration

Summa koslnader

Intern uthyrning Extern uthyrning Sålda byggnader

Summa intäkter

6.3 4,7	4,9 3,5	3,5 3,0
0,1 0,8 1,0	0,2 0,3 0,8	0,2 0,3 0,7
12,9	9,7	7,7
5,9 2,8 4,2	5,2 2,4 2,1	4,8 1,8 1,1
12,9	9,7	7,7

Delprogrammets intäkter har under en följd av budgetår överstigit kostnaderna varför reservationen under anslaget har ökat. Till största delen kan intäkterna hänföras till försäljning av byggnader. En förhållandevis kraftig realisationsvinst har uppkommit genom att byggnadernas restvärde har varit lågt jämfört med marknadspriserna som stigit mycket snabbt de sista åren. Mot den bakgrunden har AMS gjort en översyn av hyressätt-ningen vilket också avspeglas i tabelluppställningen.

Maskiner och fordon m, m. Under delprogrammet Maskiner och fordon m, m, förvaltas AMS maskinpark vilken är avvägd och sammansatt så att den till huvudsaklig del fyller behovet av maskiner för de arbeten styrelsen bedriver inom vägbyggnad, vatten och avlopp, skogsvård och annan anläggningsverksamhet, 1 övrigt täcks behovet genom inhyrning, Åven utrustningsbehovet för industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler skall, i avvaktan på att dessa verksamheter överförs till annan huvudman, tillgodoses genom delprogrammet.

Under budgetaret 1976/77 har maskinanskaffningarna under utrustnings-anslaget främsl avsett de industriella beredskapsarbetena och kontorsarbetscentralerna. De viktigaste förändringarna i maskinparken i övrigt har bestått i ersättningsanskaffning av terrängbilar. Därutöver har viss ersättningsanskaffning skett av manskapsvagnar. Delprogrammets utgifter har överstigit inkomsterna med 600000 kr. För budgetåret 1977/78 beräknas utgifterna överstiga inkomsterna med ca 1,6 milj, kr. Kostnadskrävande insatser behövs dels för att bygga om manskapsvagnar i enlighet med arbetarskyddsstyrelsens bestämmelser och dels för alt anpassa förråds- och verkstadsdriften till den nya inriktningen av beredskapsarbetena.

Den beräknade utvecklingen av kostnader och intäkter framgår av följande tabell.

Prop, 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  100

Kostnader och iniäkter.för maskinutrustning m.m. (milj. kr.)

Slag av kostnader/intäkter

1976/77 Utfall

1977/78

1978/79

Kapitalkostnader Reparationer och underhåll Förrådets drift m. m. Administration	7,0 7,5 2,3 0,6	7,5 8,8 2,4 0,5	8,7 8,8 2,4 0,5
Summa kostnader	17,4	19,2	20,4
Hyror från intern uthyrning Hyror från extern uthyrning Försäljningsintäkter	11,0 5,0 0,8	11,6 5,1 0,9	12,3 5,6 0,9
Summa intäkter	16,8	17,6	18,8

Föredraganden

Intäkterna under anslagets delprogram Förläggningsbyggnader har under en följd av år överstigit de debiterade kostnaderna varför reservationen på anslaget har ökat, Della är en följd av att vinster har uppkommit vid försäljning av byggnader eftersom det bokförda restvärdet har varit lågt jämfört med marknadspriserna, vilka stigit mycket snabbt de senaste åren.

Jag vill erinra om riksdagens beslut (prop. 1977/78: 25, AU 1977/78:19, rskr 1977/78:87) att för innevarande budgetår från förevarande anslag överföra 3,6 milj, kr, av uppkomna vinstmedel till anslaget B 7, Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning. Jag förordar att 6 milj, kr, från anslaget förs över till budgetutjämningsfonden.

Eftersom utgifterna från anslaget i princip skall täckas av intäkter från de program under vilka kostnaderna uppkommer bör det, i likhet med tidigare budgetår, föras upp med endast ett formellt belopp av 1000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsiuarknadsverkel: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av I 000 kr.

B 9. Arbetsdomstolen

1976/77 Utgift 2 846228

1977/78 Anslag 3 272000

1978/79 Förslag 3982000

Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal samt andra mål enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av tre ordförande, tre vice ordförande och 16 andra ledamöter.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  101

	1977/78	Beräknad änd	ring 1978/79
		Arbets-	Föredra-
		domstolen	ganden
Personal
Handläggande personal	14	+ 2
Övrig personal	10	+ 1
	24	+ 3
Anslag
Lönekostnader	2435 000	+ 742000	+ 507 275
Ersättning till ledamöter	412000	+ 53 000	+ 53000
Sjukvård	5 000	—	_
Reseersättningar	15 000	+   15 000	+  15 000
Lokalkostnader	205 000	+ 135 000	+ 135 000
Expenser	174 000	+ 76000	+ 26000
Ej disponerat belopp	26000	-	- 26000
	3272000	+ 1021000	+ 710000

Arbetsdomstolen

I och med genomförandet av 1974 års lagstiftning om rättegång i arbetstvister och ikraftträdande av den nya arbetsrättsliga lagstiftningen påbörjades en successiv utbyggnad av arbetsdomstolens personalorganisation för att möta den ökade måltillströmning som arbetslivsreformerna väntades medföra. 1 ett första steg fördubblades personalstyrkan fr. o. m. ingången av budgetåret 1974/75. Anlalet inkomna mål hade också fördubblats jämfört med tiden före den I juli 1974. Mältillströmningen till följd av den nya lagstiftningen skulle emellertid komma att öka långt utöver detta. Därför har under de följande budgetåren personalantalet ökats kraftigt. Målutvecklingen har dock även fortsättningsvis varit i kraftigt tilltagande, vilket medfört att också den förstärkta personalstyrkan tidvis ansträngts till det yttersta - bl. a. har övertidsarbete för så gott som all personal måst förekomma i beydande utsträckning.

Som ett led i strävandena att på olika sätt söka förbättra arbetsdomstolens verksamhet vidtogs med verkan fr.o. m. den 1 juli 1977 vissa förändringar av arbetslvistlagen med syfte att minska domstolens arbetsbörda och förenkla dess arbetsformer. Det viktigaste förslaget gick ut på att begränsa tillströmningen av mål till arbetsdomstolen såsom första domstol. Vissa mål fördes över till tingsrätt med möjlighet för part att överklaga hos arbetsdomstolen. Ett samarbete med statskontoret har vidare inletts för en översyn av de praktiska målhanteringsrutinerna och undersökning av möjligheterna att i ännu högre grad använda tekniska hjälpmedel i bl.a. utskriftsverksamheten.

Domstolens personal vid ingången av budgetåret 1977/78 omfattade 24 personer varav 14 ined handläggande uppgifter. Av dessa var sex sekreterare och två biträdande sekreterare anställda. Notarier tillförs domstolen fr. o. m. innevarande budgetår för perioder om högst tolv månader. Deras

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  102

tjänstgöring utgör ell led i befattningshavarnas notarieutbildning enligt notariekungörelsen och är ägnad att främja utbildningen av arbetsrättsjurister.

Med anledning av arbetstvistsreformerna bör enligt domstolens mening den utbyggnad av personalorganisationen som inleddes budgetåret 1974/75 slutföras genom kompletteringar av nuvarande organisation med en biträdande sekreterare, en notarie saml en expeditionsvakt. Förslaget innebar att en homogen juiisturganisaiion irppnås i vilken varje ordförande vid målhanteringen i princip arbetar med tre sekreterare och en notarie. Ytterligare en notarietjänst ställs därmed till förfogande som ett led i notarieväsendets fortsatta utbyggnad, I och med att domstolen i större omfattning börjar hålla flera huvudförhandlingar samtidigt med ianspråktagande av en andra sessionssal ställs större krav på service i samband med förberedelse-och huvudförhandlingssammanträdena. Vidare har den tekniska hanteringen av domar ökat avsevärt till följd av att målavverkningstakten höjts. Dessa förhållanden nödvändiggör inrättandet av en andra expedilionsvakt-tjänsl. Domstolen har redan sedan lång tid tillbaka arbetat med extra timanställd vaktmästarpersonal.

Ersättning lill ledamöter in. tu. avser i första hand års- och dagarvoden till domstolens deltidstjänstgörande ledamöter. Vid beräkningen av medelsbehovet för petitabudgetåret måste hänsyn tas till att anlalet berörda ledamöter (14) genom ändringarna i arbetstvisllagen fr, o,m, den 1 juli 1977 utökats med två ledamöter till 16 (ytterligare en ordinarie ämbetsman-naledamol samt en arbetsgivarledamot för den offentliga sektorn). Vidare innebär en ökande dubblering av huvudförhandlingarna genom utnyttjande av två sessionssalar att dessa ledamöter kommer att tjänstgöra i betydligt större omfattning än tidigare.

Medelsbehovet till reseersättningar har vuxit dels till följd av högre för-handlingsinställelsefrekvens för domstolens ledamöter bosatta utom Stör-Stockholmsområdet, dels till följd av domstolens breddade sekreterarre-krytering (rese- och flyttkostnader). Anslag yrkas med belopp motsvarande senast kända belastning, dvs, med 30000 kr.

Lokalkostnaderna har stigit som följd av att domstolen fått betydligt utökade lokalutrymmen från maj 1977, Anslaget härför bör därför räknas upp.

Den stora mältillströmningen under de senaste 3-4 åren har i första hand fått medföra en snabb utbyggnad av personalorganisationen. De därav föranledda lokalbehoven har inte fått en mera permanent lösning förrän under år 1977. Samtidigt har större delen av arbetsdomstolens expensan-slag årligen tagits i anspråk för löpande fasta utgifter. Under föregående budgetår svarade enbart stencil-, fotokopierings-, pappers- och telefonkostnaderna tillsammans för 55,5 9? av expensanslaget, inkl, ett beviljat överskridande, I och för sig välmotiverade anspråk på möbler, kontorsmaskiner och övrig kontorsutrustning har fått stå tillbaka för andra helt ofrån-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet 103

komliga expensutgifter, Åven redan beviljade medel har av dessa skäl i vissa fall fått omdirigeras för nya ändamål. Det gäller såväl den nytillkomna personalens tjänsterum som domstolens hittillsvarande sessionssal, sammanträdeslokaler och övriga allmänna utrymmen. Arbetsdomstolen yrkar därför medel för expenser med sammanlagt 250000 kr. Det totala medelsbehovel för arbetsdomstolens verksamhel beräknas för budgetåret 1978/79 till 4293 000 kr, (-1-1 021 000 kr.).

Föredraganden

Genomförandet och tillämpningen av en rad arbetsrättsliga reformer har på senare år medfört en kraftigt ökad måltillströmning till arbetsdomstolen. För att kunna möta de vidgade arbetsuppgifterna har domstolen också tillförts mer personal. För innevarande budgetår har domstolen fått sju nya tjänster. Domstolen har också fått ökade lokalutrymmen, bl, a, har en andra sessionssal tillkommit. Med verkan fr, o. m. den I juli 1977 har förändringar vidtagits i arbetstvisllagen som syftar till att minska domstolens arbetsbörda och förenkla målhanteringen. Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att tillstyrka ytterligare personal till domstolen. Jag beräknar anslaget till arbetsdomstolen till 3 982000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Arbetsdomstolen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 982 000 kr.

B 10. Statens förlikningsmannaexpeditlon

1976/77 Utgift 908400

1977/78 Anslag 837000

1978/79 Förslag 899000

Statens förlikningsmannaexpeditlon är central myndighet fördel statliga förlikningsväsendet och leds av en styrelse. Chef för förlikningsmannaex-peditionen är en byråchef.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Föriiknings-

manna-

expeditionen

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  104

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Förliknings-	Föredra-
		manna-	ganden
		expeditionen
Anslag
Lönekostnader	440700	+ 58 700	+ 58700
Ersättning till förlikningsmän
m.fl.	300000	-	-
Sjukvård	300	+     100	+     100
Reseersättningar	40 000	+ 2000	+ 2000
Lokalkostnader	4 000	+ 2 200	+ 2200
Expenser	9000	+  1000	+  1000
Ersättning till de fasta förlik-
ningsmännens expenser	3 000	+ 2000	+ 2000
Ej disponerat belopp	4000	-	- 4000
	837 000	+66000	+ 62 000

Förlikniugsniannuexpedi tionen

För egen och för förlikningsmannaorganisationens del förutser förlik-ningsmannaexpeditionen inga större förändringar från personal- och anslagssynpunkt under budgetåren 1978/79-1981/82. Avtalsrörelsen under dessa år kan emellertid i oförutsedd omfattning påkalla medverkan av såväl särskilda förlikningsmän som förlikningskommissioner. Härvid kan kostnader för arvoden samt expenser komma atl bli större än under senare år. Det totala medelsbehovet för förlikningsmannaexpeditionens verksamhet under budgetåret 1978/79 beräknas till 903 000 kr. (+66000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens föijikiiingsiminnaexpedition för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 899000 kr.

B 11. Statens nämnd för arbetstagares uppFmningar

1976/77 Utgift 33 814

1977/78 Anslag 30000

1978/79 Förslag 30000

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten lill arbetstagares uppfinningar (ändrad 1976: 191). Nämnden består av ordförande och sex ledamöter. Nämnden har en sekreterare som åtnjuter fast arvode. I övrigt har nämnden inte någon personal.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  105

Statens nämnd Jör arbetstagares uppfinningar

I förhållande till lidigare år begär nämnden en höjning av anslaget med 2 000 kr. Antalet sammanträden i nämnden kan väntas bli fler under budgetåret. Varje sammanträde medför arvodeskostnader av I 275 kr. Denna kostnad kan med hänsyn till de ändrade reglerna väntas bli något högre än tidigare.

Föredraganden

Anslaget bör för budgetåret 1978/79 föras upp med ett oförändrat belopp av 30000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd Jör arbetstagares iippjinningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 30000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  106

C. ARBETSMILJÖ

Begreppet arbetsmiljö omfattar arbetets villkor i vid mening. Här inryms frågor rörande medbestämmande i arbetslivet, arbetarskydd, arbetstidsfrågor, arbetsanpassning, anställningsskydd och åtgärder för att främja anställning av svårplacerade. Det finns sålunda ett starkt samband mellan människornas faktiska arbetsförhållanden och deras möjligheter att själva påverka dem. Vidare mäste insatser för en bättre arbetsmiljö innefatta ätgärder som förbättrar möjfigheterna till arbete för dem som av skilda orsaker står utanför arbetslivet,

liijlytaiide i arbetslivet

Under 1970-talet har en omfattande utbyggnad och modernisering skett av den lagstiftning som reglerar arbetslivets villkor, I syfte att förnya och demokratisera arbetslivet har tillkommit lagen (1974:12) om anställningsskydd, lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, lagen (1976: 355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinslitut och försäkringsbolag. En ny semesterlag (1977: 480) trädde i kraft den 1 januari 1978 och från den Ijuli 1978 kommer arbetsmiljölagen att gälla. Som en ytterst viktig del i lagstiftningsarbetet trädde lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet i kraft den 1 januari 1977,

Medbestämmandelagen förutsätter att avtal träffas mellan arbetsmarknadens parter om fortsatt utveckling av medbestämmandet. Under år 1977 inleddes över hela arbetsmarknaden förhandlingar rörande sådana avtal. Samtidigt fortsatte de omfattande utbildningsinsatser som påbörjades redan under hösten 1976 och till vilka staten lämnar ekonomiskt stöd. Sedan avtal träffats mellan parterna kommer ytterligare stora utbildningsinsatser att behövas för att förankra avtalen hos arbetsgivare och arbetstagare.

Den nya arbelsrättskommittén (A 1976:02) lade i oktober 1977 fram ett delbetänkande (Ds A 1977:4) om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid samt arbetslivsforskning. Kommittén föreslog att s. k, regionala förtroendemän tillsätts för att bevaka och stödja den fackliga verksamheten på små och geografiskt spridda arbetsplatser och att staten försöksvis bidrar till kostnaderna för denna verksamhet. Betänkandet remissbehandlas f, n.

Behovet av kunskaper på arbetsmiljöns och medbestämmandets område är omfattande. Som ett viktigt led i reformsträvandena har under 1970-talet ökade resurser därför anslagits till forskningen. Tillkomsten av arbetarskyddsfonden har möjliggjort en breddning av forskningen på arbetar-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   107

skyddsområdet. Fondens programansvar vidgades ytterligare genom riksdagens beslut i samband med medbestämmandelagen och omfattar nu hela arbetslivsområdet. Ett särskilt institut, centrum för arbetslivsfrägor, inrättades vid årsskiftet 1976/77 med uppgift att forska kring förändringar i arbetsformer och arbetsorganisation. Genom initiativ frän arbetsmarknadens parter har ett antal större forskningsprojekt igångsatts.

Arbetarskydd

Riksdagen har nyligen under stor enighet antagit arbetsmiljölagen (1977: 1160) som träder i kraft den 1 juli 1978. Lagen är en ramlag med allmänt hållna bestämmelser som arbetarskyddsstyrelsen skall utarbeta konkreta föreskrifter till.

De grundläggande krav som skall ställas på arbetsmiljöförhållandena anges i lagen. Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetet skall anpassas till människans förutsättningar i såväl fysiskt som psykiskt avseende. Man skall sträva efter att anor-dna arbetet så att arbetstagaren själv kan påverka sin arbetssituation. Tillsammans med annan lagstiftning om arbetslivet, framförallt medbestämmandelagen, skall arbetsmiljölagen ligga till grund för strävandena atl skapa säkra arbetsmiljöer och att varje människa skall kunna uppleva sitt arbete som meningsfyllt.

Jämfört med den nu gällande arbetarskyddslagen får arbetsmiljölagen elt vidare tillämpningsomräde. Den skall gälla för sä gott som alll arbete. Familjejordbruken förs in under lagen. Ensamföretagare kommer att omfattas av lagen genom att de skall följa skyddsföreskrifter om maskiner och annan teknisk utrustning samt om farliga ämnen. Verksamheten inom försvaret förs i princip in under lagen. Skyddsföreskrifterna skall gälla elever fr, o, m, grundskolans ärskurs 7 samt värnpliktiga och vårdtagare.

Lagstiftningen skall liksom hittills i huvudsak vara förebyggande. Regeringen har utfärdat en arbetsmiljöförordning. Enligt denna får arbetarskyddsstyrelsen långtgående befogenheter att i generella föreskrifter ställa krav pä prövning av arbetsprocesser, arbetsmetoder eller anläggningar innan de tas i bruk. Styrelsen kommer att kunna kräva godkännande innan kemiska produkter, maskiner eller annan teknisk utrustning börjar användas. Likaså skall det bli möjligt att utfärda föreskrifter om märkning och fortlöpande kontroller. Arbetsprocess, arbetsmetod, teknisk anordning el-er kemisk produkt skall i vissa fall kunna förbjudas. Arbetarskyddsstyrelsen kommer ocksä i betydligt större utsträckning än i dag att kunna meddela direkt straffsanktionerade föreskrifter.

Skyddskommittéernas och skyddsombudens ställning stärks ytterligare. Bl, a. får de ökade möjligheter att medverka redan pä planeringsstadiet. Skyddsombuden fär större möjligheter att ingripa mot ensamarbete.

Också när det gäller att fullfölja talan kommer nya regler. Bl, a, skall huvudskyddsombud eller om sådant inle finns, annat skyddsombud få föra talan mot beslut av yrkesinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  108

En omfattande informationsinsats av såväl lång- som kortsiktig karaktär genomförs för att sprida kännedom om den nya lagstiftningen. Inom arbetsmarknadsdepartementet kommer en broschyr att inarbetas som - förutom lagtexten och verkställighetsförordningen - även innehåller kortfattade kommentarer till dessa,

I samband med atl lagen träder i kraft genomför arbetarskyddsstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens parter och andra intressenter en informationskampanj. Dessutom kommer en mängd informationsåtgärder som är mer direkt anpassade lill det informationsbehov som uppkommer när den nya lagen skall tillämpas i arbetslivet. Som exempel på sådana ätgärder kan jag nämna information som är direkl anpassad efter olika verksamhetsområden eller branscher. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter skall i betydligt slörre utsträckning än f. n. kunna delas ut gratis.

Fram till den 31 oktober 1977 hade ca 1,7 miljarder kr, tagits i anspråk ur arbetsmiljöfonderna. Fonderna, som tillkom genom obligatorisk avsättning av vinstmedel för är 1974, har använts för extra arbetsmiljöinsatser i större företag, exempelvis för förbättring av ventilation och för bullerdäm-pande åtgärder.

Lånegarantierna för arbetsmiljöförbättringar används för att underlätta finansieringen av akuta arbelsmiljöålgärder i mindre och medelstora företag som saknar egna arbetsmiljöfonder. Lånegarantier hade vid utgången av september 1977 utgått med 145 milj. kr, till företag med sammanlagt ungefär 36 000 anställda. Garantierna förlängs nu till att gälla under hela är 1978. En utvärdering skall ske av systemet med länegarantier till arbetsmiljöförbättrande åtgärder.

En proposition (1977/78:74) med förslag till elt informationssystem för arbetsskador behandlas f.n. av riksdagen. Informationssystemet föresläs genomföras fr. o. m. den I januari 1979. Det kommer att innebära avsevärt förbättrade möjligheter att genom analys av olika typer av risker i arbetslivet få underlag för bedömningar och ställningstaganden när det gäller insatserna för att skapa en tillfredsställande arbetsmiljö.

Arbetet inom utredningen om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten fortgår. Utredningen skall bl.a. behandla utbyggnadstakten för företagshälsovården, ulbildningen av personal för företagshälsovården och frågan om en ulbyggnad av de yrkesmedicinska klinikerna. Etl delbetänkande som behandlar den yrkesmedicinska verksamheten förbereds.

Yrkesinspektionens distriktsindelning utreds. Utredningen har till uppgift att utvärdera erfarenheterna av nu gällande distriktsindelning saml avge förslag som detta ger anledning till.

Det lokala skyddsarbetet har vidgats under senare är och kraven på insalser har ökat kraftigt. Samtidigt har arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen fått omfattande förstärkningar. Tillkomsten av arbetsmiljölagen medför ytterligare ökad efterfrågan på insatser bl. a. i fräga om inspek-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   109

tionsverksamhet samt toreskrifts- och forskningsarbete. En fortsatt utbyggnad av styrelsens och yrkesinspektionens resurser är därför nödvändig. Arbetarskyddsverket föreslås ITi 80 nya tjänster och medel för bl.a. upplysning, utbildning och instrument. Därutöver har'medel motsvarande 29 tjänster ber-äknats för det för-eslagna informationssystemet om arbetsskador, 1 huvudsak motsvarande uppgifter utförs nu av riksförsäkringsverket.

Arbetstid och semester

Skyddsaspekten var tidigare ett av de starkaste motiven till att genom lagstiftning genomförda arbetstidsretbrmer. Under senare tid har en arbetstidsförkortning allt mer kommit att framstå som en möjlighet alt åstadkomma en standardförbättring för löntagarna. De reformer som genomförts eller förberetts irnder 1970-lalet har dels varit generella och dels selektiva. Exempel på allmänna arbetstidsförkortningar är den lagstadgade 40-tim-mars arbetsveckan samt den fr, o, m, år 1978 gällande rätten till fem veckors semesterledighet. Särlösningar har hittills motiverats främst utifrån arbetets art och den enskilde arbetstagarens förhållanden. Genom avtal mellan arbetsmarknadens parter har ocksä vikliga arbetslidsreformer uppnätts,

I strävan att förändra arbetslivet och öppna arbetsmarknaden lör nya grupper av arbetstagare har arbelslidslVägorna fått en delvis ny roll. Genom lagstiftning och avtal har en individuell anpassning av arbetstiderna för vissa grupper möjliggjorts. Sä är fallet med deltidspensionsreformen som trädde i kraft den I juli 1976, Deltidspensionsreformen medför dels att arbetstagare som uppnått 60 ärs älder kan trappa ned sin arbetstid, dels att fler personer nu än tidigare kan vara kvar i arbetslivet. I dag utnyttjar ungefär 30000 arbetstagare möjligheten till dellidspensionering. Den lagstadgade rätten till ledighet för studier möjliggör en kombination av arbete och vidareutbildning. Inom regeringskansliet prövas f.n. frågan om en lagstadgad rätt till deltidsarbete vid vård av minderåriga barn. Försöksverksamhet med flexibel arbetstid har genom avtal möjliggjorts inom den statliga sektorn.

Under våren 1976 fattade riksdagen beslut om ändring i den allmänna arbetstidslagen. Ändringen innebar generellt skärpta regler för övertidsuttag.

Inom regeringskansliet pågår arbetet med alt anpassa lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete till arbetsmiljölagen och den allmänna arbetstidslagen.

För all skapa överblick över pågående torändringar i arbetstidsfrägor och ta intiativ till analyser av förutsättningar för och effekter av kommande arbetstidsförkortningar tillsattes år 1974 delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrägor, 1 delegationen är arbetsmarknadens huvudorganisationer företr-ädda. Inriktningen av delegationens fortsatta arbete bygger pä re-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   110

missbehandlingen av den under våren 1976 presenterade rapporten (SOU 1976: 34) Kortare arbetstid När? Hur?.

Den nya semeslerlagen trädde i kraft den I januari 1978. Därmed förlängs semestern frän fyra till fem veckor. Arbetstagare fär rätt till semesterledighet redan under det första anställningsåret och rätten till ledighet förutsätter inle längre att arbete utförts under ett tidigare år. Semesterlön utgår däremot som lidigare endast i den mån sådan lön har tjänats in. Semesterlön beräknas pä all under intjänandeåret förfallen lön. oavsett arbetstidens längd. Rättigheterna förbättras därmed i betydande grad för bl. a. nyanställda, kort- och deltidsanställda. Genom att kollektivavtal kan träffas om medbestämmande i frågor om semesterförläggningen har arbetstagarnas inflytande förstärkts.

Under hösten 1977 tillsatte regeringen en ny semesterutredning med uppgift all bl. a. undersöka möjligheterna att utvidga rätten att tjäna in semester vid arbetslöshet, arbetsmarknadsutbildning m. m. Andra frågor avser möjligheterna att överföra semester vid byte av anställning och rätt att tjäna in semester vid föräldraledighet med särskild föräldrapenning. Utredningen skall ocksä pröva i vilken utsträckning fondsystem behöver inrättas för administration och betalning av semesterlön.

Arhelsaiipassiiiiig

För att målet arbeie åt alla skall kunna förverkligas även för de eftersatta grupperna pä arbetsmarknaden behövs bl. a. särskilda sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser för arbetshandikappade. Den f. n. låga efterfrågan på arbetskraft totalt sett har temporärt medfört en kraftig förstärkning av detta behov.

Inom anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning ryms åtgärder som är avsedda alt på olika sätt stödja och ge arbetshandikappade möjligheter lill arbete. Av de arbetssökande vid arbetsförmedlingen registreras ca 11 9? som arbetshandikappade. Del innebär att varje månad ca 24000 personer med arbelshandikapp är aktuella på förmedlingen. Av dem blir ca 15 9? föremål för någon form av åtgärd under månaden. Ca 75 9? kvarstår som aktuella vid månadens slut och av dessa har ca 509? varit anmälda mer än tre månader. Dessa personers behov av en i ökad grad individualiserad service är bärande motiv för en förstärkning och effektivisering av arbetsförmedlingen.

Insatserna för de arbetshandikappade måste i allt högre grad inriktas mot åtgärder förlagda till arbetsplatserna på den reguljära arbetsmarknaden. Detta gäller såväl arbetsförberedande som platsförmedlande åtgärder. Om arbetsmarknaden skall kunna göras tillgänglig för fler måste också arbetet i större utsträckning än nu anpassas till de arbetssökandes förutsättningar. Detta med avseende på arbetet och arbetmiljön i vid betydelse. Anpassningsgrupperna är här ett viktigt hjälpmedel som måste utvecklas och ges ökat stöd.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  111

Flera av de i anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning ingående delprogrammen berörs av pågående utredningsarbete.

I december 1977 antog riksdagen förslag till ny organisation för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. (prop. 1977/78:30. AU 1977/78:16. rskr 1977/78:74). Den nya organisationen för skyddat arbete innebär bl. a. att verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete samordnas under regionala stiftelser med landstingskommunerna och staten som sUftelsebildare, En organisationskommitté för skyddat arbete tillsätts nu för att utforma den nya organisationen. För den yrkesinriktade rehabiliteringen har riksdagen genom nämnda beslut uttalat sig för en samordning av verksamheten under ett statligt huvudmannaskap. Den närmare utformningen av organisationen övervägs av sysselsättningsutredningen och en särskild organisationskommitté. Förslag från sysselsättningsutredningen beräknas lämnas i ett delbetänkande om arbetshandikappade under våren 1978, De här redovisade organisationsförändringarna beräknas träda i kraft tidigast den 1 januari 1980,

Under sommaren 1977 avlämnade utredningen om näringshjälp betänkandet (SOU 1977: 22) Arbete med näringshjälp med förslag till ny utformning av näringshjälpen. Remissbehandlingen har nyligen avslutats.

Sysselsättningsutredningen fick sommaren 1977 regeringens uppdrag att ocksä överväga frågan om arkivarbetets framtida utformning och inriktning. Utredningen väntas lämna förslag i nämnda betänkande om arbetshandikappade under våren 1978, Utredningen kommer då också att ge förslag till en rad ytteriigare ålgärder för att förbättra de arbetshandikappades möjligheter till arbete.

För att underlätta anpassningsgruppernas och arbetsförmedlingarnas möjligheter till insatser på den reguljära arbetsmarknaden föreslås för nästa budgelår bl, a, en ökning av antalet personer i halvskyddad sysselsättning och förbättrade bidragsvillkor för särskilda anordningar pä arbetsplatsen samt arbetsbiträde. Fortsatta justeringar föreslås även i fråga om stödet till handikappade för inköp av motorfordon. Den försämrade arbetsmarknadssituationen har som tidigare berörts medfört en ökad efterfrågan på bl, a, skyddat arbete. Antalet platser i arkivarbete har mot denna bakgrund ökats med 500,

C 1. Arbetarskyddsstyrelsen

1976/77 Utgift 56 761062

1977/78 Anslag 69420000

1978/79 Förslag 85 742 000

Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor, däri inbegripet arbetsmedicinska frågor och frägor rörande

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  112

den centrala tillsynen  på arbetsplatserna enligt  produktkontrollagslift-ningen. Styrelsen är chefsmyndighet för yrkesinspektionen.

Arbetarskyddsstyrelsen leds av en styrelse. Denna utgörs av en generaldirektör, en överdirektör och nio ledamöter som representerar bl.a. parterna på arbetsmarknaden. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen tillsynsavdelningen, arbetsmedicinska avdelningen och administrativa avdelningen.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Arbetar-		Föredra-
		skydds-		ganden
		styrelsen
Personal
Handläggande personal	275		+ 89		+ 27
Övrig personal	209		+ 52		+ 13
	484		+ 141		+ 40'
Anslag
Lönekostnader	46 858000	+ 23 882 000		+ 14 226000
Sjukvård	81000	+	28000	+	10000
Reseersättningar	1553 000	+	788000	+	350000
därav utomnordiska resor	(175 000)		(-)		(-)
Lokalkostnader	6422000	+	1312000	+	526000
Expenser	5 254000	+	4 282 000	+	1 100000
därav engångsutgifter	(291000)	(+	1518000)	( +	500000)
Vissa kostnader för utbildning
av företagsläkare i social-
medicin	119 000	+	12 000		-
Upplysning m. m. på arbetar-
skyddets område	2810000	+	2 052000	+	2 683 000
Personalutbildning	-	+	700000	+	300000
Informationssystem för
arbetsskador m. m.	-	+	6 086000		-
Tillhandahållande av för-
fattningstryck	-	+ 10000000			-
Uppdragsverksamhet m. m.	5 780 000	-	2 330000	-	2 330000
Ej disponerat belopp	543000		-	-	543 000
	69420000	+46812 000		+ 16322000

' Härutöver har medel motsvarande 14 tjänster beräknats för det nya informationssystemet om arbetsskador.

Inkomster, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under Uppbörd i statens verksamhet, beräknas budgetåret 1978/79 till 3 820000 kr, (1977/78 till 7620000 kr,).

Arbetarskyddsstyrelsen

1,   Pris- och löneomräkning 8 475 000 kr,

2, O-alternativet kan uppnås genom en indragning av ett 30-tal tjänster. Detta skulle leda till en minskning av forsknings- och föreskriftsarbetet,

3, Tlllsvnsavdelningeii  behöver trots de senaste årens resurstillskott

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  113

förstärkas för att man skall kunna möta kraven i den nya arbetsmiljölag som träder i kraft den 1 juli 1978, Arbetsmiljölagen får ett utökat tillämpningsområde i förhällande till nu gällande arbelarskyddslag. Därtill kommer alt lagen blir en ramlag som översiktligt anger kraven pä olika arbetsmiljöfaktorer. De mer detaljerade tillämpningsbestämmelserna skall utarbetas vid tillsynsavdelningen. Ökade resurser behövs därför främst för föreskriftsarbete inom ett stort antal områden. Kraftiga förstärkningar behövs för samordning och effektivisering av yrkesinspektionens verksamhet och tillsynsavdelningens insatser i samband därmed. Samordningssektionen måste omorganiseras till byrå. En fortsatt förstärkning av byråernas ledningsfunktioner är nödvändig, Tolalt beräknas behovet inom avdelningen till en överingenjör, tvä bitr, överingenjörer, två avdelningsdirektörer, 26 byrådirektörer, fem byråingenjörer, en ingenjör, en byräsekretera-re, sex assistenter och åtta assistenter/kansliskrivare ( + 6287000 kr.),

4.  Arhetsinedicinska avdelningen behöver förstärkas för att möjliggöra
ytterligare forskning och utbildning pä arbetsmiljöomrädel. Vid avdelning
en i Stockholm bör sektionen för fysikalisk yrkeshygien med hänsyn till
dess centrala roll inom arbetsmedicinen tillföras en professorstjänst och
organiseras om till en särskild enhet. Den medicinska enheten i övrigt mäs
te tillföras ytterligare resurser när det gäller såväl yrkesmedicin som yrkes-
dermalologi. Den föreslagna yrkestoxikologiska enheten mäste byggas
upp. Vidare behöver de kemiska och tekniska enheterna tillföras tjänster
för metodforskning och analysverksamhet. Vid den arbetsfysiologiska en
heten fordras förstärkningar för bl. a. undersökning av kemiska och fysika
liska faktorers inverkan på människan under arbete. Pä den arbetspsykolo-
giska enheten behövs ökade resurser för såväl den psykosociala som den
psykofysiologiska och experimentella verksamheten. Vid arbetsmedicins
ka filialen i Umeå bör en viss utbyggnad ske av bl. a. de kemiska, tekniska
och arbetsfysiologiska enheterna. Totalt beräknas behovet av tjänster
inom avdelningen till en professor, tre forskningsassistenter, nio förste
forskningsingenjörer, en apotekare, en dokumentalist, tvä psykologer, en
forskningsingenjör, 13 ingenjörer, en intendent, en assistent, en förste la
boratorieassistent, en instrumenttekniker, två laboratorieassistenter, en
materialredogörare och fyra assislenter/kansliskrivare. Vidare bör tre
tjänster som instilutionsbiträde omvandlas till tjänster som laboratorieas
sistent (+4530000 kr,).

5,  Adininistraliva avdelningen har inte byggts ut så att den tillfredsstäl
lande kan svara mot de krav som verkets expansion i övrigt medfört. Årets
anslagsframställning präglas därför av en betydande satsning på admini
strationen och särskill på personaladministration och utbildning. Som sty
relsen tidigare framhållit är det angeläget att personalsektionen omvandlas
till byrå. Uppbyggnaden av en särskild fristående biblioteks- och doku
mentationsfunktion bör påbörjas, Ytteriigare resurser behövs för hand
läggning av ärenden rörande särskilda arbetarskyddsprojekt, allmänt ut-

8 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  114

redningsarbete samt för ekonomi- och driftfunktionerna. Den nya lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet som inom kort träder i kraft kommer att ställa stora krav på lagbyrån. Den bör därför utökas avsevärt, Åven arbetstidsbyrån, planeringsenheten, utbildningssektionen, informationssektionen och det internationella sekretariatet behöver förstärkas. Totalt beräknas behovet av tjänster inom avdelningen till en byråchef, sex avdelningsdirektörer, fem byrådirektörer, en pressombudsman/redaktör, elva förste byråsekreterare, tio assistenter, en tryckeriföreslåndare, 21 assislenter/kansliskrivare, en bilförare och en materialförvaltare ( + 4837 000 kr.),

6,  För bl, a, vikariatstillägg, medel för extra personal och lärare, expen
ser, upplysning m, m, på arbetarskyddets område, personalutbildning, för
söksverksamhet med miljöinformation och tillhandahållande av förfalt-
ningstryck behövs ytterligare medel (+19312000 kr,). Influtna medel för
försålt publikalionstryck bör få disponeras av styrelsen.

7.  För uppbyggnad av ett informationssystem för arbetsskador erford
ras medel ( + 5701 000 kr.).

Föredraganden

Arbetarskyddsverkel har i sin anslagsframställning inte kunnat ta hänsyn till avtal om löner m. m. för år 1977, vilka träffats under andra halvåret 1977 mellan statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer. Under budgetarbetet har därför de beräkningar av lönekostnaderna som arbetarskyddsverket gjort justerats och redovisas med andra belopp än som framgår av anslagsframställningen.

Den kraftiga utbyggnad av arbetarskyddsstyrelsen som inleddes budgetåret 1971/72 har resulterat i att antalet tjänster fram till innevarande budgetår i del närmaste fördubblats för att nu uppgå till 484. Därtill kommer ca 100 personer som avlönas genom forskningsanslag m. m. Denna utbyggnad har gjort det möjligt att satsa mer på forskning, att öka produktionen av föreskrifter samt att intensifiera informations- och utbildningsverksamheten. Samtidigt har medvetenheten om arbetsmiljöns belydelse för människans hälsa och säkerhet ökat och de anställda fåll förbättrade handlingsmöjligheter. Detta har lett till atl kraven från arbetslivet på insatser vuxit snabbare än styrelsens kapacitet.

Som framgått av den kortfattade redogörelse för innehållet i arbetsmiljölagen som jag inledningsvis lämnat, får styrelsen väsentligt utökade arbetsuppgifter och befogenheter inom en rad områden. Det gäller exempelvis det utökade tillämpningsområdet, de nya reglerna om förhandsbedömning och om fullföljd av talan. Förväntningarna på arbetsmiljölagen är stora vilket medfört ytteriigare krav på insatser av styrelsen som bl. a. skall utarbeta tillämpningsföreskrifter till den nya lagen. 1 styrelsens uppgifter ingår också rådgivning och information till yrkesinspektionen och till arbetsgivare, arbetstagare, leverantörer, branschorganisationer m.fl. Resultaten av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  115

den forskning som bedrivs inom styrelsen utgör underiag för föreskrifts-och tillsynsarbetet.

Regeringen har nyligen till riksdagen överlämnat förslag till informationssystem om arbetsskador (prop. 1977/78: 74). I propositionen har föreslagils att arbetarskyddsstyrelsen skall vara huvudman för systemet. Detta innebär att styrelsen ställs inför en rad nya uppgifter.

För att effektivt sprida kännedom om de föreskrifter som styrelsen utarbetar och få ut dem i praktisk tillämpning är informationsinsatser av olika slag givetvis av största vikt. Behovet av information ökar ytterligare i samband med att arbetsmiljölagen träder i kraft.

Mot denna bakgrund bör arbetarskyddsstyrelsen ytteriigare förstärkas. Jag föreslår att styrelsen får 40 nya tjänster. Till detta kommer medel motsvarande 14 nya tjänster för informationssystemet om arbetsskador.

För styrelsens tillsynsavdelning harjag beräknat medel för tio handläggande tjänstemän och sex biträden. Förstärkningen ger slörre kapacitet bl.a. när det gäller att utarbeta tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen och atl leda yrkesinspektionens verksamhet. Den innebär en fortsatt satsning pä förstärkning av ledningsfunktionerna inom avdelningens byråer. Övriga handläggartjänsler är bl. a. avsedda att öka resurserna för produktinformation och andra kemiska miljöfrågor, psykosociala frågor samt frågor rörande lyftanordningar och motorredskap. Fem av tjänsterna för biträden föreslås inrättade som ett led i strävandena att skapa utvecklingsmöjligheter för kontorspersonalen samtidigt som man avlastar handläggarna vissa arbetsuppgifter.

Jag har beräknat medel för tio tjänster varav nio för handläggare på den arbetsmedicinska avdelningen. Med hänsyn till yrkeshygienens centrala roll inom arbetsmedicinen förordar jag att en tjänst som professor inrättas. Detta innebär en kraftig förstärkning när det gäller studier av fysikaliska och kemiska miljöfaktorers akuta och kroniska effekter på nervsystem och sinnesorgan. Fortsatta förstärkningar av kapaciteten för epidemiologiska undersökningar och yrkesdermatologiska frägor samt för olycksfallsforskning föreslås. Betydelsen av det pågående arbetet med att standardisera metoder för mätning och analys av luftföroreningar samt för att utarbeta kravlistor och provningsmetoder för analysinstrument understryks genom att en handläggartjänst inrättas. Sedan början av 1970-talet pågår vid avdelningen forskningsprojekt om effektema av lösningsmedel. För fördjupade studier inom detta forskningsområde föreslås ökade resurser. Resultaten används bl.a. som underlag för att bestämma gränsvärden och är ocksä av stor betydelse i det internationella samarbetet på detta område. Sociala och psykologiska aspekter pä arbetsmiljön fär en allt större betydelse. Detta motiverar förstärkning av avdelningens kapacitet för socialpsykologisk forskning.

Den administrativa avdelningen föreslås få 14 nya tjänster varav åtta för handläggare. Dessutom beräknar jag medel motsvarande 14 tjänster för ad-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  116

ministr-ation och utveckling av det nya informationssystemet om arbetsskador. Arbetarskyddsverkeis expansion under senare år har medfört att styrelsens kapacitet för administrativ utveckling, samordning av resurser-na för tillsyn och forskning, utredningsarbete och verksamhetsplanering måste förstärkas. Till detta kommer informationssystemet om arbetsskador liksom frågor med anknytning till miljövärdens informationssystem. Dessa frågor har elt nära samband med den övriga planeringsverksamheten. Mot denna bakgrund föreslär jag att den nuvarande planeringsenheten omvandlas till en planerings- och utredningsbyrä och alt en tjänst som byråchef inrättas. Vidare behövs medel för tre handläggare och tre biträden för att utarbeta och leda arbetet med informationssystemet om arbetsskador. Jag beräknar också medel för två handläggare och fem biträden för kodningsarbete m,m. En förstärkning av personalfunktionen är nödvändig. Jag beräknar fyra tjänster för personaladministrativt arbete. Såväl i samband med forskningsverksamheten som i samband med föreskriftsarbetet pä lillsynsavdelningen finns slort behov av kvalificerad biblioleks-och dokumentationsverksamhet. För ändamålet föreslår jag förstärkningar. Jag förutsätter därvid att de resurser för dokumentationsarbete som i dag finns på den arbetsmedicinska avdelningen samordnas med den nya enhetens verksamhet. En fortsatt upprustning av den juridiska funktionen är nödvändig inte minst med tanke på det omfattande föreskriftsarbele som blir en följd av arbetsmiljölagen. Jag föreslår ytterligare en handläggare härför. Den interna och externa utbildningen behöver ocksä förstärkas. Jag föreslår att tre tjänster inrättas för detta ändamål.

Totalt beräknar jag medel för 54 nya tjänster vid arbetarskyddsstyrelsen. Av dessa avser 14 ijänster informationssystemet om arbetsskador. Av de nya tjänsterna bör 16 placeras vid tillsynsavdelningen, 10 vid arbetsmedicinska avdelningen och 28 vid administrativa avdelningen. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 85 742 000 kr, I detta belopp ingär en kraftig höjning av medlen för upplysning m, m, pä arbetarskyddels område. Härigenom blir det bl, a. möjligt att i ökad omfattning informera om och spnda styrelsens föreskrifter. Redan i dag kan yrkesinspektionen vid sina besök på arbetsställen gratis lämna den lokala skyddsorganisationen erforderliga föreskrifter som meddelats av arbetarskyddsstyrelsen. De ökade medlen för upplysning beräknas bl. a. göra det möjligt att irtvidga systemet med gratis föreskrifter i vissa fall. När det gäller personalutbildning harjag räknat med medel som skall möjliggöra en utvidgad utbildning av styrelsens personal. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 85 742 000 kr., varav 270000 kr, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   117

C 2, Arbetarskyddsstyrelsen: Inredning och utrustning

1977/78 Anslag 6 100000 Reservation 3000000

1978/79 Förslag 22 000 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för sådan inredning och utrustning som behöver nyanskaffas i samband med att arbetarskyddsstyrelsen erhåller lokaler i en nybyggnad i Västra Skogen i Solna, Under anslaget beräknas medel även för motsvarande koslnader för styrelsens arbetsmedicinska filial i Umeå.

Byggnadsstyrelsen

Gällande inrednings- och utrustningsplan (prop, 1976/77: 100 bil, 15, SoU 1976/77:22, rskr 1976/77: 191) upptar bl, a, kostnadsramar för inredning av arbetarskyddsstyrelsens nybyggnad i Västra Skogen i Solna och styrelsens nybyggnad för den arbetsmedicinska filialen i Umeå med 14,4 resp, 2,7 milj, kr.

Med anledning av den fr, o,m, den I juni 1977 höjda mervärdesskatten föreslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramarna höjs med 350000 kr. för inredning av nybyggnaden i Västra Skogen i Solna och med 50000 kr. för inredning av den arbetsmedicinska filialen i Umeä. Som nya kostnadsramar föresläs 14 750000 kr. resp. 2 750 000 kr.

Medelsförbrukningen för anskaffning av inredning för budgetåret 1978/79 beräknas till 12 milj.kr.

Uinistiuiigsnäiiiiiden för iiiiiversitet och högskolor

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor beräknar kostnaderna för utrustning av den arbetsmedicinska avdelningens filial i Umeå på sätt som framgårav följande sammanställning (kr.).

Utrustning för laboratorieenheterna m. m. 8 750000

Teleteknisk utrustning 135000

Konsulter, besiktningar m. m. 97000

Förbrukat av tidigare uppförd kostnadsram 718000

9700000

Ulrustningsnämnden föreslär att den i inrednings- och utruslningsplanen under rubriken Arbetsmedicinsk filial i Umeå, Övrig utrustning tidigare uppförda definitiva kostnadsramen på 1 milj, kr, ersätts med en definitiv ram på 9,7 milj, kr.

Medelsförbrukningen för anskaffning av utrustning under budgetåret 1978/79 beräknar ulrustningsnämnden till 13 milj. kr.

Föredraganden

Arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning utgörs av en del i Stockholm och en filial i Umeå. Inriktningen av forskningen är sädan att

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  118

verksamheterna i Stockholm och Umeå i huvudsak kompletterar varandra. Forskningen vid de olika enheterna i Umeä har således i stor utsträckning orienterats mot andra delområden än deras motsvarigheter i Stockholm. På detta sätt har det blivit möjligt att bygga upp kompetens inom ett brett forskningsområde.

Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats av byggnadsslyrelsen och utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår jag att följande definitiva inrednings- och utrustningsplan godtas. Mot bakgrund av vad jag nyss har nämnt förordar jag att det för övrig utrustning uppförs en gemensam kostnadsram för arbetarskyddsstyrelsens nybyggnad i Västra Skogen i Solna och för nybyggnaden i Umeå. Kostnadsramen för utrustning av nybygget i Västra Skogen uppgår därvid till 16 785 000 kr. (prop. 1976/77:100 bil. 15, SoU 1976/77: 22, rskr 1976/77:191),

Inrednings- och utrustningsplan ( I 000-tal kr.)

Objekt	Förordad ram eller ändring av tidigare ram	Kostnadsram definitiv    delram	art	Medelsför-- brukning t.o. m. 1977-06-30
A. Nybyggnad i Västia Skogen telefonväxel inredning		1920 14400	1) 1)
B. Nybyggnad i Umeä telefonväxel inredning		10 2 700	1) 1)	1
C.  Nybyggnader i Västra Skogen och i Umeå övrig utrustning	+ 7 800	25 585	2)	741
Summa	+ 7 800	42685         1930		742

1) Av statsmakterna redan godtagen kosinadsram.

2) Förslag till ändrad kostnadsram i stället för tidigare fastställd definitiv ram.

Med beaktande av reservationen under anslaget innevarande budgetår beräknar jag att medelsförbrukningen under nästa budgetår kommer att uppgå till 25 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning inom de kostnadsramar som jag har förordat i del föregående,

2. till Arbetarskyddsstyrelsen: Inredning och utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 22000000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet

19

C 3. Yrkesinspektionen

62 110000 79322000

1976/77 Utgift 5111111?,

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

Frän anslaget bekostas den allmänna yrkesinspektionen som skall utöva tillsyn över efterlevnaden av arbetarskydds- och arbetstidslagstiftningen m.m. samt - inom sitt verksamhetsområde - produktkontrollagstift-ningen. Den svarar även för att vägarbetstidslagstiftningen efterlevs. Den allmänna yrkesinspektionen är organiserad pä 19 distrikt. Tillsynen utövas i huvudsak genom besök på arbetsplatserna och genom förhandsprövning av ritningar m. m. till ny-, till- eller ombyggnad av arbetslokaler m, m.

1977/78 Beräknad ändring   1978/79

Arbetar- Föredra-

skydds- ganden

styrelsen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

382 120

502

+ 70

+25

+95

+ 30 + 10

+ 40'

Ansliig

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

därav engångsutgifter Utbildning och information

därav engångsutgifter Anskaffning och underhåll

av instrument

därav engångsutgifter EJ disponerat belopp

46371000	+ 20055 000	+ 13941000
55 000	+  19000	+	11000
4338 000	+ 1787000	+	850000
5 632000	+ 1466000	+	711000
2 225 000	+ 3 233 000	+	1 156000
(560000)	(+ 2 759000)	( +	1000000)
2 262000	+ 2874000	+	800000
(-)	(+  225 000)	( +	230 000)
663000	+  487 000	+	307000
(-)	(+  420000)	( +	240000)
564 000	-	-	564000
62110000	+ 29921000	+ 17 212000

' Härutöver har medel motsvarande 15 tjänster beräknats för det nya informationssystemet om arbetsskador.

Arbetarskyddsstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. ( + 9796000 kr.).

2. O-alternativet skulle medföra en generell minskning av arbetsplatsbesöken. Ett 30-tal tjänster för inspektörer och biträden skulle behöva dras in.

3. För att kunna svara mot de ökade kraven på yrkesinspektionen krävs en utbyggnad av personalresurserna med nio kvalificerade kemister, tio yrkesinspektörer/tekniker och 41 yrkesinspektörer ( + 7871 000 kr.).

4. För en utbyggnad av den juridiska sakkunskapen inom distrikten be-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  120

gärs fem byrädireklörstjänster. För att möjliggöra för kanslipersonalen alt fä utvecklingstjänster föreslås fem kvalificerade assislenltjänster. Åven i övrigt behöver distriktens kansliorganisation byggas ut. Förändamålel yrkas 25 tjänster som assistenl/kansliskrivare ( + 3 039000 kr.).

5. Ytterligare medel behövs för en ökad och förbättrad utbildning av såväl yrkesinspektionens egen personal som de kommunala tillsynsmännen ( + 2645000 kr.).

6. För resor, lokalkostnader och expenser samt anskaffning och underhäll av instrument m. m. erfordras ytterligare medel ( + 6570000 kr.).

Till anslagsframställningen har bifogats en skiljaktig mening av personalföreträdaren för i aibetarskyddsverket organiserade medlemmar i stats-tjänstemannaförbundets avdelning 301.

Föredraganden

Arbetarskyddsverkel har i sin anslagsframslällning inle kunnat ta hänsyn till avtal om löner m. m. för är 1977. vilka träffats under andra halvåret 1977 mellan statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer. Under budgetarbetet har därför de beräkningar av lönekostnaderna för yrkesinspektionen som arbetarskyddsverkel gjorl justerats och redovisas med andra belopp än som framgår av anslagsframställningen.

Elt stort intresse för arbetsmiljöfrägor har vuxit fram på arbetsplatserna under senare är. Detta har medfört att den lokala skyddsverksamheten byggts ut. Utvecklingen har ocksä medfört att det blivit nödvändigt för yrkesinspektionen alt göra mer noggranna och fördjupade arbelsplatsbesök. Åven förhandsgranskning, information och allmänt slöd till den lokala skyddsverksamheten tar mer tid i anspråk. Önskemålen om medverkan av yrkesinspektionen i det lokala skyddsarbetet har lett lill att inspektionens arbete i hög grad är efterfrägestyrl. Detta försvårar naturligtvis planeringen av inspektionens arbete,

Samiidigt har yrkesinspektionen fält ökade resurser. Totalt har inspektionen fält 252 nya tjänster sedan budgetåret 1971/72, En fortsatt utbyggnad är' nödvändig inte minsl med tanke på de vidgade arbetsuppgifter som blir en följd av att arbetsmiljölagen träder i kraft den I juli 1978,

Mot denna bakgrund föreslår jag att yrkesinspektionen tillförs ytterligare förstärkningar-. Av de 30 nya tjänster som beräknas för inspekterande personal är nio avsedda att förstärka yrkesinspektionens kapacitet när det gäller uppgifter för bekämpande av bl, a, de kemiska hälsoriskerna. Fem av tjänsterna för biträden föreslås inrättade som ett led i strävandena att skapa utvecklingsmöjligheter för kontorspersonalen samtidigt som man avlastar handläggarna vissa arbetsuppgifter. Medel motsvarande 15 tjänster avser regional kodning av arbetsskadeanmälningar.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 79 322 000 kr. Jag har därvid beräknat ökade medel för bl.a, inköp av mät-och  analysinstrument.   Detta  bör kunna  underlätta  inspektionsarbetet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  121

Åven utbildnings- och informationsverksamhet fär utökade resurser. Detta gäller speciellt för utbildning av samtliga kommunala tillsynsmän i landet. Därigenom understryks vikten av att yrkesinspektionen häller en nära kontakt med de kommunala tillsynsmän som ansvar-ar för kontrollen av ai--betsmiljön pä de mindi-e arbetsplatserna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinspektionen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 79 322 000 kr., vaiav 2240000 kr, att avräknas mot automobilskattemedlen.

C 4. Statens arbetsklinik

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

2 957 135

3 430000 3 976000

Statens arbetsklinik prövar handikappades och ftån arbetssynpunkt svårbedömbara personers förutsättningar för olika arbeten, medverkar vid utbildning av rehabiliteringspersonal och bedriver forskning och utvecklingsarbete inom arbetsprövningens omiäde,

Arbetskliniken leds av en styrelse om åtta ledamöter. Chef för kliniken är en överläkare.

	1977/78	Beräknad änd	ring 1978/79
		Arbets-	Föredra-
		kliniken	ganden
Personal	28	+ 7	-
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	2 925 000	+ 1461860'	+ 444000
Sjukvård åt personal	5 500	-	-
Reseersättningar	24 500	+       5 500	+    2 500
Lokalkostnader	190 000	+   222 000	+ 108 000
Expenser	79 000	+      9 500	+    4 500
Övriga utgifter	183 000	+    105 000	+  20000
Inkoniswr
Ersättningar för utfört arbete	10000	-	_
Ej disponerat belopp	33 000	-	- 33 000
Nettoutgift	3 430000	+ 1803 860	+ 546000

Därav för forskning/utveckling 300000 kr.

Styrelse It för statens arbetsklinik

1.   Pris- och löneomräkning m.m. 486 200 kr.

2.   O-alternativet innebär att såväl intern- som externutbildning måste
läggas ned och att kvaliteten pä den praktiska prövningen sjunker.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  122

3. Tjänsten som biträdande psykolog vid kliniken bör bytas ul mot en tjänst som psykolog. Tjänsten som kurator bör bytas ut mot en konsulenttjänst. Vidare bör arbetsprövningssektionerna tillföras ytterligare fyra ingenjörstjänster och en lärartjänst. En civilingenjör och en forskningssekreterare behövs för forsknings- och utvecklingsarbetet inom kliniken. Slutligen bör tjänsten som psykolog bytas ut mot en tjänst som forskningsledare. Kostnaden för omvandling av tre befinlliga tjänster och inrättandet av sju nya tjänster beräknas till 727 660 kr. Dessutom behövs 300000 kr. för forskningsarbetet.

4. Den riksomfattande informations- och uppföljningsverksamheten måste upprätthällas. Viss utökning av nuvarande medelstilldelning behövs. För utomnordiska resor bör avsättas 8000 kr.

5. Lokalprovisoriet för kliniken kvarstår och fortlöpande underhällsåtgärder krävs. Kontorsinventarier mäste bytas ut.

6. För upphandling av datatjänster och inköp av viss mätutrustning behövs 75 000 kr.

Kliniken disponerar inga särskilda medel för utbildnings- och instruktionsverksamhet och begär 10 000 kr. för detta ändamål.

Föredraganden

Statens arbetsklinik har i sin anslagsframställning inte kunnat ta hänsyn till avtal om löner m.m. för år 1977, vilka träffats under andra halvåret 1977 mellan statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer. Under budgetarbetet har därför klinikens beräkningar av lönekostnaderna i anslagsframställningen justerats och redovisas med andra belopp än som framgår av anslagsframställningarna.

Som jag tidigare har nämnt har riksdagen i december 1977 pä grundval av förslag i proposition 1977/78:30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m, m, bl, a, beslutat om en samordning av den yrkesinriktade rehabiliteringen under statligt huvudmannaskap. Förslag till utformning av organisalionen kommer inom kort atl presenteras av sysselsättningsutredningen. Statens arbetskliniks framtida ställning och verksamhetsinriktning är direkt avhängig vilken organisaiion den yrkesinriktade rehabiliteringen ges i sin helhet. Enligt riksdagens uttalande har sysselsättningsutredningen även lått till uppgift att pröva frågan om forskning och metodutveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Utredningen skall därvid pröva möjligheterna att utveckla och samordna resurserna vid statens arbetsklinik och psykotekniska institutet vid Stockholms universitet. Organisatoriska förändringar som kan beröra arbetskliniken beräknas kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 1980,

Jag beräknar det ytterligare medelsbehovet för arbetsklinikens verksamhet under budgetåret 1978/79 till 546 000 kr. Därvid harjag bl, a, beräknat medel för underhållsåtgärder av klinikens lokaler. Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget tas upp med 3 976000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  123

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens arbetsklinik för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 976 000 kr.

C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

1215 000000 1581500000

1976/77 Utgift 1 176 549 000 Reservation

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

120 849 478

Anslaget omfattar två program. Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade samt Sysselsättningsskapande ätgärder för svårplacerade, 1 det förstnämnda programmet ingår delprogrammen Arbetsprövning/arbetsträning samt Utbildning av svårplacerade. Det andra programmet omfattar delprogrammen Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp, Arkivarbete, Halvskyddad sysselsättning. Skyddad sysselsättning samt Hemarbete,

1976/77 Utgift

1977/78 Anslag

1978/79 Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

Programmel Rehabiliierings- och stödåtgärder för svårplacerade

Arbetsprövning/arbetsträning 41451000 57 500000         -    5900000         -    5900000

Utbildning av svårplacerade 96157000 86000000          +   15000000         +29 000000

Förvaltningskostnader 4 283000 3 800000          +       900000         +       800000

Programmet Sysselsäliningsskapande åtgärder för svårplacerade

Arbetshjälpmedel åt handikappade 29662000 38000000          +41500000         +   17500000

Näringshjälp 8 114000 9500000

Arkivarbete 703353000 599500000          +270500000         +275500000

Halvskyddad sysselsättning 125455000 230000000          +70 000000         +40000000

Skyddad sysselsäuning 153353000 176 100000          +    6900000         +    6900000

Hemarbete 1873 000 2 100000

Förvaltningskostnader 12848000 12500000          +    2 100000         +    2700000

1176549000 1215000000 +415000000         +366500000

Arbetsprövningen syftar till att genom medicinsk, psykologisk och social utredning samt praktiska arbetsprov under yrkesmässiga former kartlägga den arbetshandikappades intressen och anlagsriktning. Vidare skall arbetsprövning ge en bild av den fysiska och psykiska arbetskapaciteten samt arbetsmotivationen, Arbetslräningen skall ge en systematisk uppträ-ning av den arbetshandikappades fysiska och psykiska arbetskapacitet och är i många fall en naturlig fortsättning på en medicinsk behandling. Genom arbetsträning skall om möjligt prestationsförmågan utvecklas.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  124

Utbildning av svårplacerade omfattar kurser för omställning och träning, introduktionskurser vid verkstad för skyddat arbete samt företagsul-bildning för handikappade, I kurser för omställning och träning får arbetshandikappade träning i att självständigt klara vardagsrutiner såväl i arbete som pä fritid. Genom praktiskt arbete och teoretisk undervisning under yrkesmässiga former skall kursdeltagaren dessutom nå fram till ökad kännedom om förutsättningarna för arbete och/eller utbildning.

Arbetshjälpmedel ät handikappade omfattar bidrag till arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen, speciella arbelslekniska hjälpmedel samt bidrag och lån till motorfordon. Bidrag till arbetsbiträde skall göra det möjligl för arbetshandikappade att med hjälp av biträde kunna utföra i stort sett normala arbetsinsatser. Till arbetsgivare som anställer arbetshandikappade utgår bidrag för särskilda anordningar på arbetsplatsen som möjliggör och underlättar arbetet för den handikappade. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag lämnas även för sådana personer som blivit arbetshandikappade sedan de anställts. Bidrag utgår även till arbetshandikappade företagare eller fria yrkesutövare. Bidrag kan lämnas till arbetshandikappad för inköp av speciella och nödvändiga arbelslekniska hjälpmedel som arbetsgivaren normalt ej tillhandahåller. För atl möjliggöra för arbetshandikappade att få sin utkomst av arbete, eller förvärva yrkesutbildning, lämnas bidrag och lån till anskaffning av motorfordon för färd mellan bostad och arbetsplats eller skola.

Näringshjälp i form av bidrag eller lån skall ge arbetshandikappad, medelålders eller äldre arbetstagare, för vilken det inte finns någon annan lämpligare arbets vårdsåtgärd, möjlighet all starta ett företag eller, beträffande arbetshandikappad, att på vissa villkor fortsätta sådan verksamhet. Som förutsättning gäller att personen i fråga inte kan erhålla lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden men kan driva sin egen verksamhet och därigenom helt eller delvis få sin utkomst.

Arkivarbete är en sysselsättningsform för arbetslösa, som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som på grund av älder, hälsotillstånd eller andra särskilda personliga förhållanden inte lämpligen kan hänvisas till andra slag av beredskapsarbeten, Arkivarbetsplalser kan inrättas som statligt eller kommunalt arkivarbete. Arbetsuppgifterna kan variera från enkla arbeten i klipparkiv, gallring och sortering till biträde vid forskningsarbete. På flera orter har arkivarbele även inrättats vid särskilda kontorsarbetscentraler.

Bidrag till halvskyddad sysselsättning skall stimulera enskilda arbetsgivare, kommunala eller landstingskommunala myndigheter eller inrättningar samt statliga affärsdrivande verk att bereda sysselsättning åt arbetshandikappade och äldre med nedsatt arbetsförmåga som inte på vanliga villkor kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 1 vissa fall kan en person som redan är anställd hos förelag överföras till arbetsplats för halvskyddad sysselsättning. En förutsättning för verksamheten är att nära samverkan sker mellan arbetsgivare, fackliga organ och arbetsförmedling.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   125

Arbetshandikappad som inte kan få arbeie på den reguljära arbetsmarknaden kan beredas sysselsättning i verkstäder för skyddat arbete, som drivs av landstingskommuner, kommuner, föreningar och stiftelser.

Hemarbete kan beredas sådana arbetshandikappade, framför allt personer med rörelsehinder och svårare psykiska handikapp, som av olika skäl inte kan ta sig till en arbetsplats. Hemarbete administreras vanligen av en särskild hemarbetscentral knuten till verkstad för skyddat arbete.

AMS

Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svår-placeiade

Av de arbetssökande pä arbetsförmedlingen registreras ca 11 % som arbetshandikappade, dvs. varje månad är ca 24000 sökande med arbelshandikapp aktuella på arbetsförmedlingen. Av dem blirca 15% föremål för någon form av åtgärd under månaden. Ca 75 7c kvarstår som aktuella vid månadens slut, varav ca 50 7c, har varit anmälda mer än tre månader. Rehabilitering och andra arbetsförberedande åtgärder är i de flesta fall nödvändiga för att de kvarstående arbetsvårdssökande skall kunna ges möjligheter till arbete.

Arbetsprövning/arbetsträning. Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns 2 700 platser för arbetsprövning/arbetsträning vid arbets-vårdsinslituten. 6581 personer har under budgetåret beviljats arbetsprövning/arbetsträning. Den planerade utbyggnaden av arbetsvårdsinstituten har uteblivit i avvaktan på beslut om den yrkesinriktade rehabiliteringens fortsatta inriktning och organisation. Beläggningen på instituten har varierat kraftigt mellan länen. I vissa län påverkar de stora geografiska avstånden de arbetssökandes intresse och möjligheter för arbetsprövning/arbetsträning.

I några fall har huvudmännens (kommuner och landstingskommuner) ekonomi medverkat till atl platsantalet inte har kunnat utnyttjats till fullo. Den varierande beläggningen är dock lill största delen beroende på sammansättningen av arbetssökandegruppen och möjligheterna till andra rehabiliterings- och stödåtgärder. Antalet platser har på vissa håll inte kunnat utnyttjas då befintlig personal inte räckt till för att klara det ökande antalet sökande med svåra socialmedicinska och psykiska arbelshandikapp. Samtidigt har allt fler sökande med lättare arbelshandikapp erbjudits ALU-kur-ser i stället för arbetsprövning/arbetsträning. I avvaktan på beslut om den yrkesinriktade rehabiliteringens fortsatta inriktning och organisation beräknas inte heller under budgetåret 1977/78 nägon större förändring av antalet platser för arbetsprövning/arbetsträning vid arbetsvårdsinstituten. Fr. o. m. budgetåret 1976/77 svarar skolöverstyrelsen för utbildning av instruktörer och arbetsledare vid arbetsvårdsinstituten. AMS kommer atl genomföra kurser för övriga personalgrupper.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  126

AMS avstår från reformförslag inom delprogrammet Arbetsprövning/arbetsträning i avvaktan på ställningstagandet till den yrkesinriktade rehabiliteringens fortsatta inriktning och organisation. Om beslutet dröjer avser styrelsen att i särskild skrivese återkomma med förslag lill angelägna reformer pä detta område. Enligt upprättade planer beräknas vid utgången av budgetåret 1978/79 2 855 platser för arbetsprövning/arbetsträning finnas inrättade. För fortbildning av viss personal vid arbetsväidsinslituten erfordras 150000 kr.

Det tolala medelsbehovet under delprogrammet Arbetsprövning/arbetsträning beräknas för budgetåret 1978/79 till 51,6 milj.kr. (-5900000 kr.).

Utbildning av svårplacerade. Kurser för omställning och träning har under budgetåret 1976/77 anordnats för I 500 synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade och döva, intellektuellt eller psykiskt arbetshandikappade. Ca 3 000 personer har deltagit i introduktionsutbildning vid verkstäder för skyddat arbete och ca 300 personer i företagsutbildning för arbetshandikappade. Under budgetåret 1977/78 beräknas I 700 personer delta i kurserna Omställning och träning och antalet elevveckor väntas uppgå till 36000. Introduktionskurserna vid verkstäder för skyddat arbete antas öka och totalt omfatta ca 3 300 personer vilket motsvarar ca 36 800 elevveckor, Företagsutbildning för arbetshandikappade beräknas omfatta 400 personer under ca 6000 elevveckor, AMS utgifter för delprogrammet beräknas under budgetåret 1977/78 till 28 milj, kr, vartill kommer skolöverstyrelsens utgifter för kurserna Omställning och träning,

AMS utgifter för kurserna Omställning och träning beräknas under budgetåret 1978/79 uppgå till I 1,6 milj, kr,, vilket ger utrymme för 39000 elevveckor. Härtill kommer skolöverstyrelsens utgifter för dessa kurser med 71,0 milj, kr,, varför det sammanlagda medelsbehovet för detta ändamål uppgår lill 82,6 milj, kr. Utgifterna för 40000 elevveckor för introduktionskurser vid verkstäder för skyddat arbete beräknas till 16 milj, kr.

Vid företagsutbildning för arbetshandikappad utbetalas till arbetsgivaren ett bidrag om 8 kr, per utbildningstimme. Som villkor gäller bl, a, att den som genomgår sådan utbildning skall vara anställd i företaget redan från utbildningens början. Enligt särskilda föreskrifter har bidragsbeloppet vid utbildning för särskilt svårt arbetshandikappade jämkats uppåt till 75 % av lön inkl, lönebikostnader. Från de fackliga organisationerna har man samtidigt uttalat att man i sådana fall som här avses är beredd att medverka till att utbildningar får ske som företagsutbildning på prov. Mot bakgrund av den stora betydelse det har att arbetshandikappad i väsentligt slörre utstiäckning kan beredas företagsutbildning föreslås bidraget till arbetsgivaren höjt från 8 till 20 kr. per utbildningstimme. Styrelsen förutsätter atl den liksom hittills kan jämka bidraget uppåt vid utbildning av särskilt svårt arbetshandikappade.

För att de döva skall kunna tillgodogöra sig företagsutbildning fordras i mänga fall att teckenspråk används. Därför föreslår styrelsen alt ersättning

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  127

för teckenspråkstolk skall kunna utgå i anslutning till företagsutbildning. Ersättningen till tolk utgör f. n. 48 kr. per timme. Medelsbehovet för 9600 timmar beräknas tiil 345 000 kr.

Arbetsgivare är många gånger osäkra och försiktiga inför atl ge sig in på företagsutbildning för personer med svårare arbelshandikapp. Bidragets storlek spelar här inte den avgörande rollen. Styrelsen har vid överläggningar med arbetsmarknadens parter framhållit behovet av att ytterligare information ges om de möjligheter till provanställning som finns inom avtalens ramar. På motsvarande sätt kommer arbetsförmedlingarna att ges förbättrade kunskaper om dessa förhållanden. Därigenom bör det bli lättare förde arbetshandikappade att komma i kontakt med arbetslivet och erhålla anställning. Medelsbehovet för 6000 utbildningsveckor i företagsutbildning för arbetshandikappade beräknas under budgetåret 1978/79 till 2,4 milj. kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för kurserna Omställning och träning, introduktionskurser vid verkstad för skyddat arbete samt företagsutbildning för arbetshandikappade beräknas till 101 milj. kr. (+15 000 000 kr.).

Medelsbehovet för programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade beräknas för budgetåret 1978/79 för AMS del lill 86,3 milj, kr, och för skolöverstyrelsens del till 71 milj, kr,, sammanlagt 157,3 milj, kr, (+10000000 kr,).

Programmet Sysselsättningsskapande ätgärder för svårplacerade

Av de sökande med arbelshandikapp är ca 40% socialmedicinskt, psykiskt eller intellektuellt handikappade, I själva platsförmedlingen saknas ofta hjälpmedel för atl effektivt kunna stödja dessa grupper. Här krävs också långsiktiga förändringar av attityder och förbättrade kunskaper om de olika gruppernas problem, I detta arbete har anpassningsgrupperna en viktig funktion. Anpassningsgruppernas betydelse i detta avseende kan emellertid ännu inte redovisas.

Arbetshjälpmedel åt handikappade. Bidragen inom delprogrammet, som är avsedda att underlätta arbetshandikappades möjligheter till arbeie, har under budgetåret 1976/77 använts i visserligen ökad men fortfarande begränsad utsträckning. Vissa av bidragsformerna inom delprogrammet berörs f, n, av försöksverksamheter i sysselsättningsutredningens regi, AMS hänvisar därför till tidigare framförda förslag och vill särskilt understryka behovet av insatser för socialmedicinskt, psykiskt och intellektuellt arbetshandikappade. Bl, a, har förslag om faddrar för dessa handikappgrupper framförts. Styrelsen anser del angeläget att beslut snarast fattas.

Antalet bidrag till arbetsbiträde har under budgetåret 1976/77 ökat med 50 till 350. motsvarande en utgift av 2.5 milj. kr. Det innebär att bidraget fortfarande har en relativt sett liten omfattning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   128

Under budgetåret 1978/79 väntas antalet bidrag till arbetsbiträde öka lill ca 550, vilket medför ett medelsbehov om 4,6 milj. kr,

AMS föreslår fortsatt utbildning i teckenspråk för arbetsbiträde ät döva, vilket medför ett medelsbehov om 150000 kr.

De yrkesverksamma döva saknar i de flesta fall möjlighet atl delta i utbildning för nya arbetsirppgifter och övrig personalutbildning pä grund av atl del saknas teckenspräkstolk. De döva blir genom kommunikationssvä-righelerna ofta isolerade på arbetsplatsen. Det föreligger därför ett stort behov av insatser för att de skall erhålla samma möjligheter till vidareutveckling och byte av arbetsirppgifter som andra arbetstagare. Styrelsen föreslår att koslnaderna för teckenspråkstolk i samband med nyanställning och utbildning inom företag får belasta anslaget. Ersättning för teckenspräkstolk Ulgår f.n, med 48 kr, per timme. Medelsbehovet beräknas till 150000 kr,

Till särskilda anordningar på arbetsplatsen har under budgetåiet 1976/77 beviljats 748 bidrag till en kostnad av 8,4 milj. kr. Till .speciella arbelslekniska hjälpmedel beviljades I 157 bidrag motsvarande en utgift av 3 milj, kr. Jämfört med tidigare budgetår innebär detta ökningar för bidragsformerna med 242 resp, 286 bidrag. En betydande del av ökningen av bidrag lill särskilda anordningar på arbetsplatsen hänför sig till arbetsplatsanpassning inom jordbruket. Till stor del avser bidragen redan anställda, sannolikt som en följd av inriktningen av anpassningsgruppernas hittillsvarande arbete.

Informationen om lämpliga lösningar pä problem gällande arbetsplatsan-passning för handikappade förbättras kontinuerligt. Likaså utökas tillgången på expertis inom arbetsmiljöområdet. Detta påverkar behovet av bidragen till särskilda anordningar på arbetsplatsen och speciella arbetstekniska hjälpmedel och väntas innebära en ökning av kostnaderna för budgetåret 1977/78 utöver vad som beräknas kunna rymmas inom anvisade medel för delprogrammet. Kostnaderna för de två bidragsformerna beräknas för budgetåret 1977/78 uppgå till 12,8 milj, kr, resp, 4,6 milj, kr.

För budgetåret 1978/79 beräknas antalet bidrag till särskilda anordningar på arbetsplatsen till 1 200 och speciella arbetstekniska hjälpmedel till I 400, Medelsbehovet härför uppgår till 15,4 milj, kr, resp, 5,5 milj, kr. Styrelsen föreslår följande bidragsförändring.

Åtgärderna för arbetets anpassning måste byggas ut. Det nuvarande bidraget till särskilda anordningar har i många fall visat sig otillräckligt. Detta har negativt påverkat möjligheterna till nyanställning av arbetshandikappade. För alt stimulera till nyanställning av arbetshandikappade föreslår styrelsen att högstbeloppet vid bidrag till särskilda anordningar på ai-betsplatsen höjs frän nuvarande 20000 kr. lill 30000 kr. pä grund av de högre kostnader som blir aktuella vid ombyggnation etc. (+ 1 OOOOOO kr.).

Under budgetåret 1976/77 har antalet bidrag och lån till inotortördou uppgått till I 534 resp. 247. vilkel motsvarar en utgift av 16,0 milj, kr, Jäm-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   129

fört med tidigare budgetär innebär detta en ökning med 338 bidrag resp, minskning med 79 län. Medelkostnaden för bidragsdelen ökade lill 9493 kr, jämfört med 7 853 kr, tidigare budgetår, I anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 angav styrelsen det väntade anlalet bidrag och lån till motorfordon till 1 650 resp, 330, Med nuvarande ökningstakt och med de förbättrade bidragsbeslämmelserna beräknas det faktiska behovet under budgetåret till ca 2 000 bidrag och ca 330 lån. Behovet av bidrag till speciella anordningar på motorfordon väntas också stiga, främst genom ökad efterfrågan på mobiltelefoner. Detta innebär en kostnad av 24 milj, kr,, vilket överstiger anvisad beslutsram för bidrag och lån till motorfordon med 3 milj, kr.

Under budgetåret 1978/79 beräknas antalet bidrag och lån till motorfordon till 2 500 resp, 450. Medelsbehovet härför uppgår till 54 milj, kr. Styrelsen föreslår följande bidragsförändringar.

Många arbetshandikappade har en svag ekonomi till följd av bl, a, långvariga arbetslöshets- och rehabiliteringstider och har i dag inte möjligheter att utnyttja bidraget. Detta medför bl, a, att handikappade inte sällan ansöker om bidrag för inköp av begagnad bil. De kraftigt höjda bilpriserna, handikapprabattens slopande och bilbidragets eftersläpning i den totala kostnadsutvecklingen samt den restriktiva inkomstprövningen gör att åtskilliga handikappade bilägare inte har möjlighet att köpa fabriksny bil. En annan effekt av kostnadsutvecklingen är att den handikappade behåller sin bil trots att statens trafiksäkerhetsverk rekommenderar byte av fordonet från trafik- eller driftsäkerhetssynpunkt. Trafiksäkerhetsverket har pekat på negativa faktorer i samband med inköp av begagnad bil. Fordonets kondition och hållbarhet är ofta en svårbedömd faktor, Etl bilbyte kan snart bli aktuellt igen och därvid får de speciella anordningar på bilen som installerats genom bidrag från länsarbetsnämnden kort livslängd. Dessutom kan tekniska svårigheter uppstå vid installerandet av begagnade aggregat i nyare bilmodeller. De handikappade går även miste om accisbefrielse vid inköp av begagnad bil.

Det maximala bidraget föreslås därför höjt från 23 000 kr. till 33 000 kr. Inkomstgränsen för helt bidrag föreslås höjd från nuvarande 25 000 kr. lill 31 000 kr. Det övre inkomstgränsen för reducerat bidrag blir då 47 000 kr. Vidare föreslås att styrelsen med hänsyn till pris- och löneutvecklingen årsvis får justera upp inkomstgränserna efter en av regeringen fastställd indexskala och med utgångspunkt i de här föreslagna inkomstgränserna.

Det sammanlagda medelsbehovet under delprogrammel Arbetshjälpmedel åt handikappade beräknas till 79,5 milj, kr, ( + 41 500 000 kr,),

Näringshjälp, Under budgetåret 1976/77 beviljades 373 bidrag och 138 lån till egen rörelse i form av näringshjälp till en kostnad av 8,1 milj. kr. Antalet personer som erhållit näringshjälp uppgick till 385, vilket innebär en minskning med 40jämfört med tidigare budgetår, I avvaktan på behandling av förslagen från utredningen om näringshjälp tar styrelsen inte upp 9 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  130

några krav på förändrade bidiagsregler, Näringshjälp beräknas under budgetåret 1978/79 beviljas 400 personer.

Medelsbehovet under delprogrammet beräknas till 9,5 milj, kr.

Arkivarbete, Underjuni 1977 uppgick antalet sysselsatta i arkivarbete till 15 117, 1 AMS förra anslagsframslällning beräknades behovet av nya arkivarbetsplatser under budgetåret kunna tillgodoses med de platser som blev vakanta genom att pensionsåldern sänktes fr, o, m. den I juli 1976, Ca 700 personer lämnade då också sina platser. Den dämpade konjunkturutvecklingen och den avvaktande ulvecklingen inom den skyddade sysselsättningen har medfört att behovet ändå inte kunnat tillgodoses. Styrelsen har begärt att redan under 1976/77 fä öka det totala antalet sysselsatta i arkivarbele med I 500 till 16500. vilket också motsvarar det behov av arkivarbetsplatser styrelsen beräknar för budgetåret 1977/78.

För budgeLrct 1978/79 kvarstår styrelsen vid .sm tidigare hemställan atl få öka antalet arkivarbetsplatser frän 15 000 till 16 500. Styrelsen förutsätter alt i del totala antalet sysselsatta inte skall räknas in personer för vilka (let har inrättats personliga ijänster

Kostnaderna för delprogrammel Arkivarbele beräknas till 870 milj. kr. (+270500000 kr.).

Halvskyddad sysselsättning. Antalet anställda i halvskyddat arbete uppgick i juni 1977 till 10 813, vilket innebär en ökning jämfört med motsvarande tidpunkt året tidigare med 909 anställda. 1 avvaktan på de nya bestämmelserna, men sannolikt även på grund av konjunkturutvecklingen, dämpades verksamheten betydligt under senare hälften av 1976. Styrelsen anser det fortfarande för tidigt att bedöma vilken effekt de förändrade bidragsbestämmelserna haft på sysselsättningen. Under budgetåret 1976/77 har anordnats tre kurser för särskild fortbildning av arbetsledare vid arbetsplatser med halvskyddad sysselsättning, varav två kurser riktat sig till arbetsledare inom landstingskommuner och kommuner. Diskussioner med framför allt SAF:s utbildningsorgan ALI-RATI, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har hittills resulterat i atl vissa moment av denna utbildning till begränsade delar förts in i den ordinarie arbetsledarutbildningen. Kurserna har utvärderats och en rapport har lämnats till arbetsmarknadsdepartementet.

Den förbättrade bidragskonstruktionen kan komma att innebära att anlalet anställda i denna sysselsättningsform under budgetåret 1978/79 ökar kraftigt, kanhända till ca 18 000. Styrelsen avser att fortsätta diskussionerna med berörda parter om en integrering av den särskilda fortbildningen av arbetsledare vid arbetsplats med halvskyddad sysselsättning i den ordinarie arbetsledarutbildningen. Denna utbildning är en mycket viktig del av de långsiktiga insatser som måste göras för att attityder skall kunna förändras och kunskaperna om de olika handikappgruppernas problem förbättras. I avvaktan på resultatet av de fortsatta diskussionerna föreslår AMS sex ytterligare kurser. För fortbildningen beräknas medelsbehovet till 360000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   131

Skyddad sysselsättning. Under juni 1977 uppgick antalet sysselsatta vid verkstäder för skyddat arbete och i hemarbete till 16 800. Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns 16692 platser vid verkstäder för skyddat arbete. Detta innebär en ökning med 668 platser sedan föregående är. Anordnande av verkstäder för skyddat arbete har inte kunnat ske i önskvärd omfaitning. Del beror till stor del på att det statliga anordningsbidraget genom de kraftigt ökade byggnadskostnaderna har kommit att täcka en alll mindre del av erforderliga investeringar. Behovet av att ersätta nedslitna verkstäder har härigenom inte heller kunnat tillgodoses. Den regionala obalansen i fråga om antalet platser vid de skyddade verkstäderna kvarstår till följd av den låga utbyggnadstakten.

AMS hemställde den 30 november 1976 om att bidragsramen för budgetåret 1976/77 för anordnande av verkstäder för skyddat arbete skulle utökas från 40 till 70 milj. kr. Regeringen medgav ingen utökning av beslutsramen. En stor del av beslutsramen för 1977/78 måste därför tas i anspråk för bidrag som borde ha beviljats 1976/77. Beslutsramen om 40 milj. kr. kommer därför all vara otillräcklig för väntade ansökningar. Då ansökningarna oftast avser bidrag för uppförande av nya verkstäder, erforderliga som ersättning för gamla nedslitna lokaler, är situationen bekymmersam. Det är angeläget att denna ersättningsbyggnalion inte försenas pä grund av otillräcklig beslutsram. Bidrag till maskiner och annan utrustning avser främst kompletteringar som behövs till befintlig utrustning och utrustning till uppförda verkstäder, som ännu inte utrustats. Genom de ändrade produktionsinriktningar som verkstäderna nödgats välja för att erhålla arbetsuppgifter har kostnaderna för maskinutrustningen stigit kraftigt. Styrelsen räknar med att beslulsbehovet för verksladsanordningar under budgetåret 1977/78 kommer att uppgå till ca 80 milj,kr. En ökning av beslutsramen med ca 40 milj, kr, erfordras om anordningsbidrag skall kunna beviljas för planerade arbelsvårdsverkstäder.

Vid ett oförändrat huvudmannaskap under 1978/79 kan, under förutsättning att beslutsramen för 1977/78 medger att även det uppdämda beslutsbehovet från tidigare år blir tillgodosett, beslutsramen för 1978/79 sättas till 40 milj, kr. Vid slutet av kalenderåret 1978 beräknas antalet platser i skyddade verkstäder uppgå lill ca 17 160.

Det är angeläget att driften vid verkstäderna kan fortgå planenligt till dess att eventuellt en ny organisation träder i funktion. Om organisationsutredningens förslag inte leder till någon åtgärd under budgetåret 1978/79, måste väsentliga förbättringar av bidragsreglerna genomföras. Utan sådana förbättringar finns stor risk för att erforderliga nyetableringar och om-byggnation av gamla verkstäder med undermålig arbetsmiljö inte kommer till stånd, att nödvändig ny- och ersättningsanskaffning av maskinutrustning inte sker samt atl verkstädernas kapacitet inte utnyttjas och verksamheten stagnerar på nuvarande nivå. Styrelsen föreslår inga bidragsreformer men vill peka på sådana förslag i tidigare års anslagsframställningar.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  132

För fortbildning av befattningshavare inom arbetsvårdsföretagen erfordras för budgetåret 1978/79 600000 kr.

Hemarbetet fyller alltjämt ett behov när det gäller sysselsättningsskapande och rehabiliterande verksamhet för personer vilkas sysselsättningsproblem inte kan lösas pä annat sätt. Skäl för särskilt delprogram synes inte längre föreligga utan hemarbete bör fortsättningsvis ingå i delprogrammet Skyddat arbete. Antalet personer i hemarbete beräknas lill 825.

Sammanlagl uppgår medelsbehovet för delprogrammet Skyddad sysselsättning lill 185,1 milj. kr. (+6900000 kr.) vari också ingår 2,1 milj. kr. för hemarbete.

Del sammanlagda medelsbehovet för programmel Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade beräknas för budgetåret 1978/79 till 1458,7 milj, kr, ( + 391 OOOOOO kr).

Föredraganden.

Arbetsprov ni ng/:irbetslräning. Som jag tidigare har nämnt har riksdagen i december 1977 pä grimdval av förslag i prop, 1977/78: 30 om skyddal arbete och yrkesinriktad rehabilitering rn. m. bl. a, beslutat om en samordning av den yrkesinriktade rehabiliteringen under statligt huvudmannaskap. Förslag till organisation kommer att läggas fram av sysselsättningsutredningen under våren 1978, I enlighet med riksdagens bemyndigande kommer en organisationskommitté att tillsättas för att utforma organisationen i detalj m, m. Den organisaiion, som beräknas träda i krafl den I januari 1980, berör förutom här ifrågavarande verksamhet bl, a, kurserna Omställning och träning inom delprogrammet Utbildning av svårplacerade.

Jag beräknar medelsbehovet för delprogrammet Arbetsprövning/arbetsträning under budgelårel 1978/79 till 51,6 milj, kr, (-5 900000 kr,) Härav bör i enlighel med AMS förslag beräknas 150000 kr, för fortbildning av viss personal vid arbetsvårdsinstituten,

Ulbildning av svårplacerade. Delprogrammet omfattar kurser för omställning och träning vid AMU-centra. introduktionskurser vid verkstad för skyddal arbete samt företagsutbildning för arbetshandikappade.

AMS föreslär atl bidraget till arbetsgivaren vid företagsutbildning för arbetshandikappade höjs från 8 kr. till 20 kr. per ulbildningslimme. Delta bidrag fär AMS enligt gällande bestämmelser jämka uppåt vid utbildning av person med särskilt svårt handikapp. Med hänsyn till detta och till vad jag tidigare har anfört under anslaget B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning angående arbetsmarknadsutbildning i företag harjag inte funnit skäl att nu föreslå nägon ändring av gällande bestämmelser.

AMS medelsbehov under budgetåret 1978/79 för kurserna Omställning och liäning, introduktionskurser vid verkstad för skyddat arbete samt företagsutbildning för arbetshandikappade beräknas till 30 milj. kr. Härtill

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   133

kommer skolöverstyrelsens utgifter för kurserna Omställning och träning som sedermera beräknats till 85 milj.kr. I enlighet med dessa beräkningar uppgår det totala medelsbehovet för delprogrammet Utbildning av svårplacerade till 115 milj. kr. ( + 29000000 kr).

Det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1978/79 för de i programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade ingående delprogrammen beräknas sålunda till 166,6 milj. kr. Härtill kommer programmets andel av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Arbetshjälpmedel åt handikappade. Arbetets anpassning med avseende på arbetsmiljöns utformning i vid mening har en myckel avgörande betydelse för arbetshandikappades möjligheter till arbete. De fyra bidragsformerna inom delprogrammet är alla viktiga hjälpmedel. Bidrag kan utgå för arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen och speciella arbetstekniska hjälpmedel. Bidrag och lån kan också utgå för motorfordon som handikappad behöver för att kunna ta ett arbete eller genomgå yrkesutbildning.

Sysselsättningsutredningen har bedrivit försöksverksamhet inom detta område. En utvärdering pågår f. n. och som jag tidigare nämnt väntas utredningen till våren 1978 komma med elt flertal förslag som rör arbeteisan-passning och förbättrade arbetsmöjligheter för arbetshandikappade.

AMS föreslär att kostnaderna för teckenspråkstolk för döva i samband med nyanställning och utbildning inom företag får belasta anslaget. Enligt min mening bör detta kunna ses som en form av arbetsbiträde. Jag förordar därför att bidrag till arbetsbiträde även skall kunna utgå för teckenspråkstolk i enlighel med AMS förslag. Kostnaderna härför beräknar jag till 500000 kr. Enligt AMS bör också 150000 kr. beräknas för utbildning i teckenspråk för arbetsbiträden åt döva. AMS pekar vidare på att det nuvarande bidraget till särskilda anordningar på arbetsplatsen i många fall visat sig otillräckligt på grund av de höga kostnader som blir aktuella vid om-byggnation etc. I enlighet med AMS förslag bör därför det maximala bidragsbeloppet till särskilda anordningar på arbetsplatsen höjas från 20000 kr. till 30000 kr.

Den Ijuli 1977 genomfördes förbättringar av bidragsvillkoren för motorfordon till handikappade. AMS föreslår nu betydande justeringar av bidragsvillkoren. Jag tillstyrker att det maximala bidragsbeloppet för motorfordon höjs från 23 000 kr. till 30000 kr. Vidare bör inkomstgränsen för helt bidrag sällas till 28000 kr. jämfört med nuvarande 25 000 kr. Den övre inkomstgränsen för reducerat bidrag blir då 44000 kr. Jag beräknar att de här föreslagna förbättringarna bör rymmas inom en beslutsram om 30 milj. kr. för bidrag och lån till motorfordon.

Med hänsyn till det ökade utnyttjandet av bidragsformerna inom delprogrammet samt de här föreslagna förbättringarna beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1978/79 för delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade till 55,5 milj. kr. (+ 17500000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  134

Närings hjälp. Utredningen om näringshjälp överlämnade sommaren 1977 sitt betänkande (SOU 1977:22) Arbete med näringshjälp. Remissbehandlingen av betänkandets förslag till ny utformning av näringshjälpen har nyligen avslutats. Frågan bereds f. n. inom regeringskansliet. Jag avser att återkomma med förslag om näringshjälpens framtida utformning i samband med behandlingen av sysselsättningsutredningens väntade förslag till åtgäider för arbetshandikappade. 1 avvaktan på behandlingen av sysselsättningsutredningens förslag beräknar jag medelsbehovet för näringshjälp under budgetåret 1978/79 till oförändrat 9,5 milj. kr.

Arkivarbete. Sysselsättningsutredningen fick sommaren 1977 regeringens uppdrag att också överväga frågan om arkivarbetets framtida utformning och inriktning. Utredningen väntas lämna förslag under våren 1978.

Som jag lidigare har anfört har den f. n. låga efterfrågan på arbetskraft också medfört ökade svärigheter för arbetshandikappade all finna anställ-nrngar på den reguljära arbetsmarknaden. Ett exempel på detta är att den halvskyddade sysselsättningen inte har kunnat ökas I den utsträckning som tidigare väntades. För atl snabbt kunna möta utvecklingen har regeringen enligt riksdagens finansfuUmakt medgivit en ökning av antalet personer i arkivarbele från 15000 till 15 500 fr. o. m. den I januari 1978.

AMS har i sin anslagsframslällning för budgetåret 1978/79 under anslaget B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder, föreslagit att enskild utplacering av handikappade skall kunna ske i form av beredskapsarbete hos statliga och kommunala myndigheter. När det gäller de kommunala beredskapsarbetena står AMS förslag i överensstämmelse med de förändringar som jag har förordal lidigare. Den form av statligt beredskapsarbete som AMS samtidigt föreslår, ligger nära arkivarbetet. Med hänsyn till dels den översyn av arkivarbetet som f. n. görs och dels den ökning av anlalet sysselsatta som nu har skett harjag inte funnit skäl att förorda ytterligare en form av statligt beredskapsarbete. Jag räknar med att behovet av arkivarbetsplalser kommer att ligga på en oförändrat hög nivå under budgetåret 1978/79. Medelsbehovet för 15 500 personer i arkivarbete beräknas före 1978 års avtalsförhandlingar till 875 milj. kr. (+275 500000 kr.).

Halvskyddad sysselsättning. Den 1 januari 1977 genomfördes belydande förbättringar av bidragsvillkoren för halvskyddad sysselsättning. Som jag tidigare har anfört har de förbättrade bidragsvillkoren främsl på grund av den långvariga konjunkturavmattningen inte kunnat öka sysselsättningen i väntad utsträckning.

I en arbetsmarknadspolitik, där insatserna för de arbetshandikappade alltmer måste inriktas mot åtgärder förlagda till arbetsplatsema på den reguljära arbetsmarknaden kommer dock den halvskyddade sysselsättningen att spela en allt viktigare roll. Den halvskyddade sysselsättningen måsle ocksä ses som ett viktigt hjälpmedel för arbetsförmedlingen i dess arbete alt bevaka de arbetshandikappades möjligheter i den omsättning som alltid

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   135

sker på arbetsmarknaden. Jag vill i detta sammanhang nämna att sysselsättningsutredningen vid sin behandling av arkivarbetets framtida utformning och inriktning bl, a skall pröva möjligheterna att helt eller delvis knyta an till den halvskyddade sysselsättningen.

Jag beräknar medelsbehovet för halvskyddad sysselsättning till 270 milj. kr, (+40000000 kr,) under budgetåret 1978/79. Beloppet medger att antalet sysselsatta i halvskyddad sysselsättning under budgetåret ökas till 16000-17000, AMS har i särskild skrivelse redovisat den hittillsvarande fortbildningen av arbetsledare vid arbetsplats med halvskyddad sysselsättning, AMS avser att fortsätta diskussionerna med berörda parter om en integrering i den ordinarie arbetsledarutbildningen av här ifrågavarande utbildning och föreslär ytterligare kurser. Jag föreslär att AMS får använda högst 360000 kr, under anslagsposten för sådana fortbildningskurser och förutsätter att AMS i samband med nästa ordinarie anslagsframställning kan redovisa resultatet av de fortsatta diskussionerna med berörda parter.

Skyddad sysselsättning. Delprogrammet omfattar i huvudsak anordnande och drift av verkstäder för skyddat arbete. Som jag tidigare har nämnt har riksdagen i december 1977 på grundval av förslag i prop, 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m, m, bl, a, beslutat om en ny organisaiion för de skilda formerna av skyddat arbete under ell gemensamt huvudmannaskap. Den nya organisalionen, som beräknas träda i kraft tidigast den 1 januari 1980, omfattar förutom verksamheten vid verkstäder för skyddat arbete även industriella beredskapsarbeten, kontorsarbetscentraler och hemarbete. Dessa verksamheter, som f, n, bedrivs under skilda huvudmän, samordnas under regionala stiftelser med landstingskommunerna och staten som stiftelsebildare. En central stiftelse bildas för att bl.a. överta huvuddelen av de funktioner som i dag åvilar AMS, kommunförbunden m, fl. centrala organ. Sammanlagt beräknas närmare 27 000 anställda beröras av organisationsförändringen. En organisationskommitté tillsätts för att närmare utforma den nya organisationen.

Utöver den ökning av antalet platser i arkivarbele som jag tidigare re-dogjorde för, har regeringen mot bakgrund bl, a. av det försämrade arbetsmarknadsläget för arbetshandikappade beslutat att för budgetåret 1977/78 höja ramen för anordningsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden från 40 till 50 milj, kr.

Jag beräknar medelsbehovet för delprogrammet Skyddad sysselsättning till 183 milj. kr. ( + 6900000) under budgetåret 1978/79. Av detta bör i enlighet med AMS förslag 600000 kr. avsättas för fortbildning av befattningshavare inom arbetsvårdsföretagen. AMS bör vidare fä bevilja anordningsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden inom en ram av 40 milj. kr. Jag förordar i detta sammanhang att regeringen liksom tidigare budgetår utverkar riksdagens bemyndigande att vidga ramen om behov härav skulle uppkomma.

Hemarbete. Med hänsyn till vad jag tidigare har anfört beträffande

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   136

skyddad sysselsättning beräknar jag i enlighet med AMS förslag medelsbehovel under budgetåret 1978/79 till oförändrat 2,1 milj, kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1978/79 för de i programmet Sysselsättningsskapande ålgärder för svårplacerade ingående delprogrammen beräknas sålunda till I 395,1 milj, kr. Härtill kommer programmets andel av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Med hänvisning till sammanställningen och lill vad som nu har anförts hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1, godkänna de ändringar av grunderna för bidrag till arbetshjälp-medel åt handikappade som jag har förordat, att tillämpas fr, o,m, den Ijuli 1978,

2, bemyndiga regeringen att besluta om ram för bidrag till anordnande av verksläder inom arbetsvärden under budgetåret 1978/79,

3, till Särskilda åtgärder Jör arbetsanpassning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 581 500000 kr.

C 6. Bidrag tiil arbetarskyddsfonden

1976/77 Utgift 50000000

1977/78 Anslag 115 000000

1978/79 Förslag 135 000000

I samband med att lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet anlogs våren 1976 beslöt också riksdagen alt stödja information, utbildning och forskning rörande medbestämmande i arbetslivet (prop, 1975/76:182, InU 1975/76: 46, rskr 1975/76: 405), I beslutet innefattades även stöd till utbildning av representanter för de anställda i förelagens styrelser och medel för att bestrida fasta kostnader vid centrum för arbetslivsforskning.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Arbetarskydds-    Föredra-
fonden ganden

3 357000

1. Bidrag till forskningsprojekt m.m.

2. Bidrag till fackliga organisationer för utbildning av anställdas representanter

i statliga myndigheters styrelser och i företagsstyrelser

20000000      + 6 376000

20000000

+ 2000000

10000000

Bidrag till arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer för information och utbildning med anledning av lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 75 000 000

+ 54950000

115000000      +57969000

+ 28000000 + 20000000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  137

Styrelsen för arbetarskydd.sfoiiden.

Arbetarskyddsfonden redovisar för budgetåret 1978/79 ett bidragsbehov av 172969000 kr.

I anslagspost 1 ingår medel för fasta kostnader vid centrum för arbetslivsfrågor. Beträffande anslagsposterna 2 och 3 har fonden - utan eget ställningstagande - endast inhämtat och sammanställt berörda organisationers äskanden.

Föredraganden

Reformerna på arbetslivets område kräver omfattande kunskaper hos arbetsgivare och arbetstagare. Detta var också bakgrunden till riksdagens beslut att ekonomiskt stödja utbildning och information i samband med att beslutet om medbestämmandelagen (1976: 580) togs. För innevarande budgetår förfogar arbetsmarknadens parter via arbetarskyddsfonden över 75 milj. kr. för denna verksamhet.

Redan under hösten 1976 påbörjades en omfattande utbildning. Under 1977 har utbildningen expanderat ytterligare. För budgetåret 1978/79 räknar LO med 90000 deltagare i studiecirklar kring arbetsorganisationen, personalpolitik och företagsledningsfrågor. Också andra studiecirklar planeras för stora medlemsgrupper.

TCO planerar att utbilda ca 80000 förtroendevalda i studiecirklar. Dessutom planeras ett stort antal intematkurser. SACO/SR avser att bedriva utbildning i samtliga föreningar. Såväl SAF som Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet förutser en ytterligare utvidgning av utbildningen i samband med att medbestämmandeavtal kommer alt träffas.

Utbildningsinsatserna är ytterligt viktiga i strävandena atl i praktiken genomföra arbetsrättsreformen ute i arbetslivet.

Samhällets stöd till utbildningen kring medbestämmandet i arbetslivet avses ha permanent karaktär. Årligen utses elt stort antal nya förtroendemän i de fackliga organisationerna liksom det på arbetsgivarsidan fortlöpande tillkommer nya befattningshavare som behöver information och utbildning.

Lagen förutsätter att avtal träffas mellan arbetsmarknadens parter om fortsatt utveckling av medbestämmandet. Under år 1977 har över hela arbetsmarknaden inletts förhandlingar rörande sådana avtal. När dessa avtal har träffats krävs utbildningsinsatser för atl förankra avtalens innehåll hos arbetsgivare och arbetstagare.

Jag beräknar för budgetåret 1978/79 103 milj.kr. för utbildning och information kring medbestämmandet i arbetslivet att fördelas mellan arbetsmarknadens parter ( + 28 milj. kr.).

Det fortsatta reformarbetet på arbetsrättens område har bl.a. kommit till uttryck i att den nya arbetsrättskommittén tillsattes under år 1976. I oktober 1977 lade kommittén fram ett delbetänkande (Ds A 1977: 4) Fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och möjligheter för arbetslivs-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet 138

forskare att under vissa villkor direkt ute på arbetsplatserna bedriva forskning. En av de frågor som kommittén har aktualiserat är hur facklig verksamhet skall kunna bedrivas på små och geografiskt spridda arbetsplatser där effektiv facklig bevakning nu saknas. Kommittén föreslår att s.k. regionala förtroendemän utses med uppgift att stödja de anställda i sådana företag. Staten föreslås försöksvis bidra till kostnaderna för denna verksamhet.

Betänkandet remissbehandlas f. n.

Lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar trädde i kraft den 1 juli 1976 och ersatte då provisorisk lagstiftning i samma ämne. Också här är det av stor betydelse att fackliga förtroendemän får ökade kunskaper. Av del skälet ger staten ekonomiskl stöd lill de fackliga organisationernas utbildning av representanter i företagsstyrelser. Stödet utgår också lill utbildning av de anställdas sty-relserepresentanler enligt lagen (1974: 224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. (ändrad 1976:487 och 1976:1020). Kostnaderna är främst beroende av i vilken takt man på fackligt håll utnyttjar rällen att utse styrelserepresentanter. Genom att omsättningen av fackliga förtroendemän med sädana styrelseuppdrag allmänt är lägre än i övrig facklig verk-sar t kan föruises atl utbildningsverksamheten i framtiden stannar på en stabil lägre nivå. Jag beräknar 10 milj.kr. för ändamålet under kommande budgetåret (- 10 milj. kr.).

Demokratiseringen av arbetslivet förutsätter förutom utbildning och information även forskning. Denna forskning stöder utvecklingen av medbestämmande genom tillämpningsinriktade, konkreta och kritiskt granskande projekt kring de frägor som lagstiftningen och parterna i bl.a. medbestämmandeavtal aktualiserar. Forskningen omfattar således en rad problem — eller sakområden - bl.a. utformning av produktionstekniken, de administrativa styrsystemen och arbetsmiljön i övrigt.

Arbetarskyddsfondens programområde har vidgats till att även omfatta forskning om arbetslivet utöver de gränser som arbetarskyddet tidigare satte. Genom tillkomsten av centrum för arbetslivsfrågor har möjligheten att bedriva tillämpad forskning kring arbetsorganisation och medbestämmande i arbetslivet ökat väsentligt. Vid centret, som grundfinansieras med statsmedel, har urider hösten 1977 tre professurer i arbetsorganisation inrättats. Verksamheten börjar ta form och ett tiotal projekt, initierade av parterna, har påbörjats. För centret fastställer arbetarskyddsfondens styrelse, efler överläggningar mellan fonden och centret, en projektram inom vilken centrets styrelse beslutar om enskilda projeki. Därutöver söker centret för sina projekt, liksom andra forskningsinstitutioner, anslag hos arbetarskyddsfonden och andra fonder.

Jag beräknar preliminärt 22 milj. kr. som bidrag till arbetarskyddsfonden för forskning om rriedbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrågor i övrigt ( + 2 milj. kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  139

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till arbetarskyddsfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 135 000000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  140

D, INVANDRING M. M.

Allmänna synpunkter

Invandringen till Sverige har under tidigare år varit starkt konjunktur-bunden. Som framgår av tabellen över invandringen av utländska medborgare fr. o. m. är 1971 har detta mönster emellertid brutits under de två senaste åren. Trots lågkonjunkturen har nettoinvandringen ökat. Under år 1977 uppgick den enligt preliminära beräkningar lill ca 24000 personer.

Är	Brutloinvandring			Utvandring			Nettoin'	vandring
	Totalt	Nordbor	Ickenordbor	Totalt	Nordbor	ickenordbor	Tolalt	Nordbor	Ickenordbor
1971	38 700	20 700	18000	31400	23 800	7 600	7 300	3 100	10400
1972	25 600	13 600	12000	32 300	22 200	10100	-6700	-8600	1900
1973	24900	12 700	12 200	30200	20000	10200	-5 300	-7 300	2000
1974	31900	18000	13900	20 200	13 900	6300	11700	4 100	7600
1975	38000	25 400	12 600	20400	13 300	7 100	17600	12 100	5 500
1976	39 700	22 100	17600	18 700	12200	6 500	21000	9900	11 100
1977'	39000	20000	19000	15 000	11 000	4 000	24000	9000	15 000

' Siffrorna är preliminära

Arbetskraftsinvandring i traditionell mening förekommer numera endast från de nordiska länderna, främst Finland, Under år 1977 var nettoinvandringen frän Finland ca 10 000 personer. Ett stort invandringsunderskott för danska medborgare ledde dock till att nettoinvandringen från hela Norden stannade vid ca 9000 personer. Invandringen frän utomnordiska länder har däremot dominerats av främst flyktingar och nära anhöriga till personer som är bosatta i Sverige. Utlänningar som tillhör dessa kategorier kommer hit och tilläts att stanna här av andra skäl än arbelsmarknadsskäl. Detta slag av invandring är därför mindre konjunkturkänslig än arbetskraftsinvandringen. Ytterligare en förklaring till att nettoinvandringen ökar även under lågkonjunktur är att utvandringen av utländska medborgare från Sverige har minskat, sannolikt till följd av dels förändringen av invandringens struktur, dels det svåra sysselsättningsläget i ursprungsländerna och i andra invandringsländer.

Drygt 22000 personer fick svenskl medborgarskap under år 1976, Siffran för år 1977 beräknas bli något högre, Detla innebär en markant ökning i förhällande till år 1975, då motsvarande antal var ca 14300, Det totala antalet naturaliserade svenska medborgare som finns i Sverige uppskattas Ull närmare 300000.

Inledningsvis har framhållits all invandringen på ett avgörande sätt har påverkat befolkningsutvecklingen i Sverige. Invandringen inverkar i hög

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   141

grad pä den kulturella och samhällspolitiska utvecklingen och invandrar-, flykting- och minoritetsfrågorna spelar numera en betydelsefull roll i den politiska debatten.

Under senare år har en rad reformer pä detta område beslutats av statsmakterna på grundval av 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken. De förslag som nu läggs fram innebär ett fortsatt arbete enligt dessa riktlinjer. Händelser under år 1977 har på nytt påvisat behovet av långsiktiga insalser för att förstärka invandrarnas trygghet och skapa tolerans och ökad förståelse mellan den inhemska befolkningen och invandrarna. De resurser som jag föreslår i det följande har därför inriktats främst på ätgärder som syftar till att främja samverkan mellan invandrare och svenskar.

Resurserna inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde för olika ätgärder lill förmån för invandrare förstärktes under innevarande budgetår. Bl.a. höjdes invandrarverkets anslag för bidrag till invandrar-och minoritetsorganisationers verksamhet med 400000 kr. till sammanlagt 2,2 milj, kr. Verket har därigenom fi, o, m, della budgetår kunnat fördela bidrag även till vissa mindre nationella riksorganisationer och tvärnationella sammanslutningar. Organisationsbildningen bland invandrarna fortsätter. Jag kommer i det följande att föreslå fortsatta medel för stöd till in-vandrarorganisationerna.

Invandrarverket har med sina anslag också ekonomiskt stött olika projekt på lokal nivå lill förmån för invandrare, bl.a. via kon-imuner och svenska ideella organisationer. Under innevarande budgetär har dessutom medel nyligen beviljats för ett särskill projekt i syfte att stärka organisations- och församlingsbildningen bland assyrier här i landet (det s. k. assyrierprojektet). Projektet avses pågå t. o. m. budgetåret 1978/79. För att ge invandrarverket bättre möjlighet alt fånga upp och stödja det stora intresse som finns pä olika håll i samhället för insatser för invandrarna kommer jag i det följande att föreslå en ökning av projektmedlen.

Genom olika insalser har invandrarverket - ofta i samarbete med andra myndigheter - under läng tid informerat invandrarna om del svenska samhället. Det är emellertid ocksä mycket viktigt att svenskarna informeras om invandrarna och invandringens orsaker och verkningar. Invandrarverket har därför under senare är i allt högre grad inriktat sina ansträngningar på sådana insatser. Att förändra majoritetsbefolkningens attityder gentemot invandrarna är dock ett arbete på mycket lång sikl. Inför innevarande budgetår fick invandrarverket ökade resurser för informationsåtgärder. Därigenom har verket bl.a. fått möjlighet att fortsätta projekteringen av det s.k. svenska paketet. Projektet innebär en bred satsning pä information till svenskar genom bl.a. filmer, utställningar och studiematerial. Jag föreslår i det följande att medel för informationsåtgärder anvisas, bl, a, för den fortsatta utvecklingen av det svenska paketet. Vidare kommer jag att föreslå en personalförstärkning vid invandrarverkets samordnings- och informationsbyråer.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  142

Under är 1977 har en klar förbättring kunnat noteras när det gäller antalet icke avgjorda tillståndsärenden (ärendebalansen) vid verket. Balansen uppgick vid årsskiftet 1976-1977 till över 21000 ärenden. Genom personalförstärkningar under föregående och innevarande budgetår saml vissa tidsbegränsade extraordinära insatser hos verket hade balansen vid halvårsskiftet sjunkit till mellan 12000 och 13000 ärenden. Trots att de särskilda insatserna hur upphört fortsätter balansen att minska. Den uppgick i början av november 1977 till drygt 9000 ärenden. Den kvarvarande balansen består ernellerlid i slörre utsträckning än tidigare av kvalificerade ärenden.

Handläggningstiderna för utlänningsärenden är emellertid fortfarande alltför långa. För atl komma till rätta med detta krävs mera genomgripande och långsiktiga åtgärder. Utlänningslagkommittén (A 1975:04) har i sitt delbetänkande (SOU 1977:28) Kortare väntetider i utlänningsärenden föreslagit flera åtgärder i avsikt att förenkla förfarandet och minska antalet inblandade myndigheter samtidigt som rättssäkerheten ytterligare förstärks. Förslagen kräver lagändringar.

Regeringen har i december 1977 remitterat vissa förslag till ändringar i bl.a. utlänningslagen lill lagrådet för yttrande. Proposition i frågan beräknas kunna föreläggas riksdagen inom kort.

Genom de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 1976 kan utomnordiska medborgare efter ansökan hos invandrarverket få svenskl medborgarskap efler fem år och nordbor efter två år (naturalisalion). Medborgare i nordiska länder kan också få svenskt medborgarskap efler anmälan hos länsstyrelse. Från den I januari 1978 sänks kravet på hemvisttid i Sverige från sju till fem år vid sådan anmälan. Åndringen har skett sedan förhandlingar med de övriga nordiska länderna har slutförts under hösten 1977.

Inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetas f.n. förslag till sådana ändringar i medborgarskapslagen att barn till svensk mor. som är gift med utländsk man, blir svensk medborgare vid födelsen. I samband härmed övervägs också vissa andra åtgärder i syfte att utvidga möjligheterna för barn att få svenskt medborgarskap. I arbetet hålls kontakt med de övriga nordiska länderna. Övervägandena kommer att presenteras i en departementspromemoria under våren 1978.

Genom ändringarna i medborgarskapslagstiflningen har ett betydande antal invandrare fått möjlighet att få svenskt medborgarskap. Antalet ansökningar hos invandrarverket ökade under budgetåret 1976/77 jämfört med budgetåret 1975/76. Antalet avgjorda ärenden har emellertid, bl. a. på grund av rationaliseringar hos verket, under samma tid ökat i en avsevärt snabbare takt. Detta har lett till att antalet icke avgjorda medborgarskapsärenden minskat från ca 8800 den 1 juli 1976 till ca 7 200 den 1 augusti 1977.

Insatserna för att i Sverige ge en fristad åt politiskt förföljda människor fortsatte under budgetåret 1976/77. Kvoten för uttagning av flyktingar höj-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  143

des i november 1976 med 500 personer till lolall 1 250 personer. Flyktingkvoten är lika stor för innevarande budgetär. Under budgetåret 1976/77 överfördes sammanlagt över 1 350 flyktingar och anhöriga till dem. de flesta (drygt 1 250) från Latinamerika. Flyktingarna har liksom under tidigare år tagits om hand av AMS i styrelsens förläggningar. AMS har vidare pä samma sätt tagit hand om närmare I 000 personer, som har tagit sig till Sverige pä eget initiativ och därefter fått uppehållstillstånd och av invandrarverket bedömts som jämställda med överförda flyktingar. Det totala antalet flyktingar, som under budgetåret 1976/77 har fått stanna i Sverige, är dock större än dessa drygt 2 000, eftersom många av dem som kommer hit på egen hand inte söker hjälp av AMS.

Sverige bör även i forsättningen genom en generös flyktingpolitik solidariskt ta sin del av det internationella ansvaret för världens flyktingproblem. I det följande föreslås att medel anvisas så att insatserna under nästa budgelår för överföring och omhändertagande av flyktingar får samma omfattning som under de två senaste budgetåren.

Under åren 1975 och 1976 kom ett stort antal turkiska assyrier till Sverige. Regeringen medgav att de som hade kommit före den 12 november 1976 skulle få stanna här, medan de som hade kommit därefter i princip skulle avvisas eller förpassas. Regeringens ställningstagande, som därefter har kommit till uttryck i etl stort antal enskilda ärenden, och den samtidigt genomförda skärpningen av gränskontrollen synes ha lett till att invandringen av assyrier har avtagit. De assyrier som har fått stanna i Sverige har lagits om hand pä samma sätt som de flyktingar, som kommer till Sverige på egen hand och som jämställs med dem som överförs. Södertälje kommun, dit de flesta assyrier har sökt sig, har fått särskilt statligt stöd. Bl. a. har AMS där drivit en särskild arbetsförmedling för assyrier. Härigenom har ett stort antal assyrier kunnat lämna Södertälje. Del tidigare omnämnda s. k. assyrierprojektet är ytterligare ett exempel på de särskilda insatserna till förmän för assyrierna.

F. n. pågår en översyn av formerna för överföring och omhändertagande av flyktingar. En särskild arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet med företrädare för närmast berörda departement och centrala ämbetsverk samt Svenska kommunförbundet har arbetat sedan början av år 1977 och beräknas lämna sina förslag inom kort.

D 1. Statens invandrarverk

1976/77 Utgift '31322 128

1977/78 Anslag 31001000

1978/79 Förslag 35 556000

Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invandrar-och medborgarskapsfrågor i den mån de inle ankommer pä annan myndig-' Varav 75 194 avser budgetåret 1975/76

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  144

het. Verket har att fullgöra bl.a. de uppgifter som enligt utlännings- eller medborgarskapslagstiftningen eller annan författning ankommer på den centrala utlänningsmyndighet som avses i 3 S utlänningslagen. Verket skall vidare fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder till förmån för invandrare och språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör, som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer. Dessa är tillståndsbyrän, medborgarskapsbyrån, samordningshyrån, infor-mationsbyrän och administrativa byrån. Dessutom finns en registcrenhet. Till verket är knutet utlänningsnämndens kansli.'

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Invandrar-		Föredra
			verket		ganden
Personal
Handläggande personal		112		+ 16		+ 3
Övrig personal		1.50 262		+ 17 + 33		+ 3 + 6'
Anslag
Lönekostnader
a) Avlöningsförmåner		21697 000	+ 7 735 000		+ 3 920000
b) Ersättning för konsuln	jppdrag	148000	+	16000	+	461 000
Sjukvård		95 000	-	57 000	-	60000
Reseersättningar		356000	+	64000		-
därav utomnordiska resor		(35 000)	( +	4000)		1-)
Lokalkostnader		2 907 000	+	265 000	+	226000
Expenser		1516000	+	611000	+	130 000
därav representation		(6 000)	( +	4000)		(-)
Automatisk databehandli	ing	2 893 000	+	449000	+	300000
Översättningskostnader		730000	+	175 000	+	63 000
Utbildningsverksamhet		159000	+	16 000	+	15 000
Rationaliserings- och
utvecklingsarbete		223 000	+	177 000	-	223 000
Ej disponerat belopp		+ 277 000		-	-	277 000
		31 001 000	+ 9174000		+4555000

' Jfr. s. 148. Den avveckling av utlänningsnämndens verksamhet som blir följden av förslag till riksdagen inom kort innebär att fyra tjänster dras in.  Varav 30000 kr. avser engångskostnader.

Statens invandrarverk

1. Pris-och löneomiäkning 4944000 kr.

2. I fråga om O-alternativet anförs att en nedskärning av verksamhetens omfattning skulle medföra en betydande personalminskning. En sådan är utesluten pä tillstånds- och medborgarskapsbyråerna samt registerenheten, eftersom följden skulle bli ökande balanser och längre väntetider för de tillståndssökande med åtföljande negativa effekter på samhällsekono-

Jfr, s, 148,

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   145

min och pä personalens arbetssituation. Vidare skulle den sänkning av kvalifikationstiden för svenskl medborgaiskap, som genomfördes den 1 januari 1976, bli illusorisk.

En kiaftig personalminskning pä övriga byråer skulle bl, a, försvåra eller omöjliggöra genomförandet av angelägna projekt med syfte att förbättra relationerna mellan svenskar och invandrare. En sådan utveckling vore olycklig och oförenlig med de riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken som har lagts fasl av statsmakterna,

3, För verkets skilda arbetsenheter m, m, föreslås följande förändringar,

Samordningsbvrån. Efter att under flera år ha prioriterat tillstånds- och medborgarskapsbyråerna bör tonvikten nu läggas på den sociala sidan genom förstärkningar av resurserna för bl, a, stöd ål invandrarnas organisationer och kamp mot invandrarfientliga attityder. Det är svårt att förverkliga de av statsmakterna fastlagda riktlinjerna för invandrar- och minoritetspolitiken utan personalförstärkningar. För de skilda sektionerna yrkas nu sammanlagt fyra tjänster enligt följande ( + 389412 kr,).

Vid kommunsektionen en byråassistent och vid sektionen för organisa-tionskontakter, sektionen för myndighetskontakter resp, konsulentseklio-nen sammanlagt tre handläggare. Vidare bör den nuvarande tillfälliga förstärkningen med en byråassistent vid sektionen för organisationskontakler permanentas,

liiforinationsbyrån. De konflikter mellan minoritetsgrupper och svenskar som har kommit i dagen under senare tid är illavarslande tecken på att samhällets insatser i attitydpåverkande syfte har varit otillräckliga. En av framtidsfrågorna för vårt land blir att. bl. a. genom vidgad information om invandringen och invandrarna, skapa harmoniska relationer mellan majoritetsbefolkningen och de olika minoriteterna. Mot denna bakgrund bör informationsbyrån förslärkas med sammanlagt sju tjänster enligt följande (+641 196 kr.).

Byråledningen bör utökas med biträdande byråchef, en biträdande pressombudsman med uppgift att också vara ställföreträdande redaktör för verkets tidskrifter samt en assistent. Vidare bör dokumentations- och servicesektionen tillföras en handläggare, en dokumentalist, en byråassistenl och en assistent,

Tillståiulsbyrån. Förändringen av invandringens struktur från arbetskraftsinvandring mot en allt större andel invandring av flyktingar och anhöriga har medfört en ökad arbetsbelastning för tillståndsbyrän. Andelen komplicerade ärenden har vuxit.

Under budgetåret 1976/77 har invandrarverket handlagt drygt 13000 fler ärenden än underdel närmast föregående budgetåret, vilket innebären ökning med inemot 13%, Antalet ärenden i balans var den 30 juni 1976 ca 13 000 och ökade fram till årsskiftet till drygt 21 000, Genom särskilda insatser under våren 1977 hade balansen i slutet av mars 1977 nedbringats till \0 Riksdagen 1977/78. I suml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  146

ca 13 500 ärenden. Genom att enkla mängdärenden prioriterades ökade emellertid balansens andel av kvalificerade ärenden. För verksamheten vid byrån yrkas ett medelstillskott för fyra handläggare. Vidare bör sammanlagt nio tjänster inrättas för den nu disponerade tillfälliga förstärkningen. Slutligen bör byråns sekretariat förstärkas med tre assistenttjänster ( + 561 699 kr.).

Registerenheten. Enheten bör förstärkas med en tjänst som handläggare samt med två assistenter, för vilka tillfälliga medel begärs. Dessutom yrkas att tolv assislenltjänster. vilka har erhållits som tillfälliga, nu permanentas ( + 234771 kr.).

Mcdhori;arskapsbyråii. För budgetåret 1978/79 beräknas en i huvudsak oförändrat hög ärendelillslrömning jämfört med de två senaste budgetåren. Det är inte möjligt atl utan personalförstärkning nedbringa den alltför länga vänletiden för de sökande och darfor yrkas förstärkning med ytterligare tre handläggare, tvä assistenttjänstei saml medel lör tvä assistenttjänster vid sekretariatet. Vidare yrkas att tre tillfälliga tjänster permanentas (+536679 kr.).

Adininistrativa byrån. Byråns skilda sektioner bör förstärkas med sammanlagt fem tjänster enligt följande, nämligen planeringssektionen med en byråassistent, ekonomisektionen med en assistent samt kontorsdriftsek-tionen med två assistenter och en telefonist (+383 707 kr,).

Nuvarande tillfälliga förstärkning vid ekonomisektionen bör få behållas. Vidare yrkas att nuvarande tillfälliga tjänster som registrator vid kontors-driftsektionen och som personalkurator vid personalsektionen permanentas.

Sjukvård. Om yrkandena om nya tjänster bifalles behövs en mindre uppräkning. Anslagsposten kan dock skäras ned avsevärt mot bakgrund av belastningen under de senaste budgetåren (-57000 kr,),

ReseersäUningar. 55 000 kr, yrkas för tjänstemän som efler omlokaliseringen har fåll behålla tidigare stationeringsort. Verkets intensifierade fältarbete, pressombudsmannens ökade externa kontakter samt utökat antal tjänster beräknas ge ökade resekostnader (+64000 kr,),

Expenser. För yrkade personalförstärkningar måste vissa kompletterande inköp av maskiner, inventarier och kontorsmateriel göras. Dessutom ökar koslnaderna för mångfaldigande av handlingar. Vidare begärs medel för inköp av skrivmaskiner åt handläggarna och diktafoner till språkseklio-nens översättare ( + 324000 kr.).

Därutöver yrkas medel för ytterligare en s. k. skrivautomat (+ 30000 kr.). Anslaget för telefon och telex bör räknas upp om verket tillförs tjänster ( + 40 000 kr.). Medel begärs ocksä för att täcka vissa ADB-kostnader i samband med utbetalning av löner m. m. ( + 25 000 kr.) samt för utbyggnad av verkets biblioteksresurser (+ 10000 kr.).

Översåttningskostnader. Medelstillskott yrkas för bevakning och översättning av tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska (+95 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  147

Ralionaliserings- och utvecklingsarbete. I anslagsframställningen redovisar verket en plan för rationaliserings- och utvecklingsprojekt och yrkar ytterligare 152 000 kr. för dess genomförande.

Föredraganden

Invandrarverket har i sin anslagsframställning inte kunnat ta hänsyn till avtal om löner m.m. för år 1977. vilka träffals under andra halvåret 1977 mellan statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer. Under budgetarbetet har därför verkels beräkningar av lönekostnaderna i anslagsframställningen justerats och redovisas med andra belopp än som framgår av anslagsframställningen.

Som jag inledningsvis har framhållit har invandrarverket - genom de personalförstärkningar som har skett vid tillståndsbyrän och registerenheten, men också genom extra insalser av verkets personal - lyckats vända en balansutveckling som ett tag hotade att göra situationen ohållbar. Handläggningstiderna är fortfarande otillfredsställande långa, men det finns anledning att räkna med en gynnsam utveckling i forlsåttningen. För detta talar bl, a, att den nyanställda personalen med tiden bör bli allt effektivare. Vidare förbereds en proposition med förslag till ändringar i bl, a, utlänningslagen, vilka syftar till att förkorta handläggningstiderna,

Mol denna bakgrund är jag f.n, inte beredd all förorda att tillståndsbyrän förstärks med ytterligare handläggare. Av samma skäl anserjag att inte heller registerenheten bör förstärkas nu. De nämnda arbetsenheterna bör dock - liksom övriga enheter inom verket - få behålla nuvarande tillfälliga förstärkningar.

Den ökande tillströmningen av ärenden till tillslåndsbyrån - särskilt ökningen av andelen kvalificerade ärenden - har lett till ökad belastning för byråns sekretariat. Ökningen av antalet avgjorda ärenden verkar i samma riktning. Den tidigare genomförda resursförstärkningen på handläggarsidan bör nu balanseras med större sekretarialsresurser, för att hela arbetsprocessen vid byrån skall bli effektiv. Sekretariatet bör därför förstärkas med två kvalificerade biträden. Jag beräknar tillfälliga medel härför.

Åven vid medborgarskapsbyrån är balansutvecklingen positiv. Till följd av ett slörre antal avgjorda ärenden har dock arbetsbelastningen vid medborgarskapsbyråns sekretariat ökat. Sekretariatet medverkar också i allt högre grad i utredningar i medborgarskapsärenden. Sekretariatet bör därför förstärkas med ett kvalificerat biträde, för vilket jag beräknar tillfälliga medel.

Stor vikt måsle läggas vid strävandena atl stärka invandrarnas organisationer och vid arbetet på att motarbeta invandrarfientliga attityder. Lika viktigt är det att resurser skapas för att de flyktingar, som har fått en fristad här, skall få en bra start i sitt nya land. Mot denna bakgrund förordar jag att samordningsbyråns sektion för organisationskontakter och konsulentsektionen vid samma byrå förstärks med vardera en handläggare för in-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet 148

tensifierade kontakter med invandrarnas organisationer m, m, resp, handläggning av flyktingfrågor. Vidare bör dokumentationssektionen vid informationsbyrån förstärkas med en handläggare, för alt verket skall kunna möta ökade krav - både externa och interna - på fullgott underlag för bl, a, informalion om invandrarna och deras bakgrund. Jag beräknar tillfälliga medel för dessa förstärkningar.

Invandrarverket har i sin anslagsframställning presenterat en plan för rationaliserings- och utvecklingsarbetet inom verket. Under anslagsposten Ersättning för konsultuppdrag beräknar jag medel för angelägna rationaliseringsprojekt, bl, a, en översyn av verkels ADB-system för utlänningsärenden m, m.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 35 556000 kr. Jag har därvid förutsatt att utlänningsnämndens verksamhet upphör fr, o, m, den I juli 1978 som en följd av de förslag angående handläggningen av utlänningsärenden som inom kort kommer att föreläggas riksdagen. Vidare harjag räknat med att luftfartsverkets andel av kostnaderna för driften av den för de båda verken gemensamma telefonväxeln skall tillgodoföras anslaget.

Jag hemställer, att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens invandrarverk för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 35 556 OÖO kr.

D 2. Åtgärder för flyktingar

1976/77  Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

102 038 000 67000000 70 425 000

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för AMS upptagna programmel Åtgärder för flyktingar. Programmet beslår av dei-programmen Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.

		Utgift	Anslag	Beräknad ändring
		1976/77	1977/78	1978/79
				AMS	Föredra-
					ganden
1.	Överföring av
	flyktingar	2 970000	3 750000	+    550000	+   375000
2.	Omhändertagande av
	flyktingar	96 391000	60450000	+ 9950000	+ 2 550000
3.	Förvaltnings-
	kostnader	2 677000	2 800000	+    500000	+   500 000
		102038000	67000000	+ 11000000	+3425000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  149

AMS

Överföring av flyktingar. Den organiserade överföringen av flyktingar omfattade under budgetåret 1976/77 drygt I 350 personer. Av dessa kom över I 250 från Latinamerika och ca 75 från övriga länder. Därutöver överfördes drygt 20 anhöriga till tidigare anlända flyktingar. Utgifterna för överföringe', uppgick till inemot 3 milj.kr.

Styrelsen räknar preliminärt med att 2000 flyktingar kommer att överföras till Sverige under budgetåret 1978/79. Styrelsen beräknar medelsbehovel för delprogrammel lill 4,3 milj. kr. (+550000 kr.).

Omhändertagande av flyktingar. Under budgetåret 1976/77 har förutom nämnda överförda personer ytterligare 860 enskilt inresta utlänningar, som av invandrarverket jämställts med överförda flyktingar, tagits om hand i styrelsens permanenta förläggningar, i tillfälliga förläggningar eller i enskild inkvartering.

Dessutom har AMS under budgetåret 1976/77 enligt särskilda bemyndiganden tagit hand om mer än 2200 assyrier från Turkiel och Libanon. Assyrierna har i huvudsak kommit till Södertälje, men även andra kommuner har fått ta emot stora grupper. Bl. a. i syfte att avlasta Södertälje kommun har styrelsen där drivit en särskild arbetsförmedling för assyrier. I första hand har förmedlingen sökt placera assyrier med arbetstillstånd i arbete eller utbildning på andra orter. Genom arbetsförmedlingens åtgärder har totalt ca I 700 assyrier lämnat Södertälje. Dessutom har etl stort antal överförts till styrelsens egna eller tillfälliga förläggningar.

Styrelsen har under budgetåret haft permanenta mottagningsförläggningar i Alvesta och Flen. Då denna kapacitet har varit otillräcklig, har ett flertal tillfälliga förläggningar inrättats. Dessutom har ett stort antal flyktingar inkvarterats enskilt på mer än etl 20-tal orter. Den 1 mars 1977 togs en nybyggd permanent mottagningsförläggning i bruk i Alvesta,

Antalet inkvarteringsdagar i styrelsens förläggningar uppgick till ca 568 000, varav i enskild inkvartering ca 377000, Kostnaderna uppgick till sammanlagt nära 96,4 milj, kr, Rese- och starthjälp i samband med arbetsplacering lämnades med sammanlagt 14 milj, kr.

För budgetåret 1978/79 beräknar styrelsen medelsbehovet under delprogrammet lill 70,4 milj, kr, för omhändertagande av sammanlagt 3 000 flyktingar, varav 1 000 väntas komma till Sverige på egen hand ( + 9,9 milj, kr,).

Det totala medelsbehovet under budgetåret 1978/79 för programmet Åtgärder för flyktingar inkl, programmets andel av AMS förvaltningskostnader beräknas till 78 milj, kr, (+ 11 milj, kr,).

Föredraganden

De traditionellt omfattande insatserna för att ge flyktingar en trygg tillvaro i Sverige har fortsatt även under budgetåret 1976/77, Över I 250 personer har i samarbete med FN:s flyktingkommissariat överförts från olika

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   150

latinamerikanska länder. Vidare har insatserna till förmån för de assyrier, som har fått stanna i Sverige, fortsatt.

Någon minskning av behovet av svenska insatser för att bistå flyktingar kan inte förutses under nästa budgetår. Jag räknar därför med att överföringen av flyktingar under budgetåret 1978/79, liksom under innevarande budgetär, kommer att omfatta 1 250 personer. Inom denna ram bör också finnas utrymme för överföring av ett antal medellösa nära anhöriga till flyktingar som vistas här.

Jag förordar atl anslaget räknas upp med totalt 3 425 000 kr, för budgetåret 1978/79, Därvid förutsätter jag att regeringen kan besluta om överföring, omhändertagande och övriga åtgärder som bedöms nödvändiga. Vidare utgår jag ifrån att anslaget liksom hittills skall kunna användas för bidrag till hemresa för medellösa utomnordiska medborgare, som inte har fått tillstånd att vistas och arbeta här.

Med hänvisning till sammanställningen i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för Jlvklingar för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 70425 000 kr.

D 3. Åtgärder för invandrare

1976/77 Utgift 8533 129 Reservation 572173

1977/78 Anslag 8725 000

1978/79 Förslag 9950000

Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som ger ut Invandrartidningen, Vidare bekostas från anslaget sådana åtgärder i övrigt för invandrare och språkliga minoriteter, för vilka medel inte står till förfogande i annan ordning.

Stiftelsen Invandrartidningen och statens invandrarverk har inkommit med framställningar om anslag för dessa ändamål under budgetåret 1978/79.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Invandrar- Föredra-

verket' ganden

1. Bidrag till stiftelsen

Invandrartidningen 2625000 +   865000 +   200000

2. Bidrag till invandrar- och
minoritetsorganisationers

verksamhet 2200000 +1150000 +   22500»"

' Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

2 Från anslagsposten har 75 000 kr. avseende bidrag till Riksförbundet Invandrarnas

Kulturcentrum förts över till anslag under nionde huvudtiteln.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  151

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Invandrarverket'	Föredraganden
3. 4. 5.	Bidrag till avgränsade projekt m. m. Informationsverksamhet Bidrag till informationsverksamhet avseende svenskundervisning för invandrare	2 100000 1300000 500000"	+ 1900000 +   915000 + 1200000	+ 1000000 +   300000 -   500 OOO"
		8725000	+6030000	+ 1225 000

ä Härutöver har 500000 kr. anvisats på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78. ■" 500000 kr. har förts över till anslag under nionde huvudtiteln.

Stiftelsen Invandrartidningen

Pris- och löneomräkning 210000 kr.

Invandrartidningen ges f. n. ut på sex språk, nämligen finska, grekiska, italienska, serbokroatiska, svenska och tyska. Tidningen utkommer med ca 45 nummer per år. Den svenska editionen samt drygt 20 nummer av de finska och serbokroatiska editionerna omfattar normalt åtta sidor medan resterande nummer och övriga editioner omfattar fyra sidor. Den prenumerationsavgift som tas ut har den 1 april 1977 höjts från 15 kr, till 20 kr, per helår. Tidningens upplaga uppgår f, n, till ca 48 500 exemplar, varav ca 23 000 avser den svenska editionen.

Vid några tillfällen ärligen utges speciella temanummer i samverkan med nägon eller några centrala myndigheter, som därvid själva svarar för de merkostnader som uppstår vid utgivningen. Temanumren distribueras till i princip samtliga invandrare från berörda språkområden. Under budgetåret 1976/77 utgavs sådana temanummer vid fyra tillfällen.

Som komplement till Invandrartidningen ger stiftelsen ut en månadsbulletin på högst sju språk, som inte omfattas av den reguljära utgivningen. Bulletinens upplaga är f. n. ca 14 500 exemplar och tidningen distribueras kostnadsfritt till den som har anmält sitt intresse.

I fräga om 0-altemativet anför stiftelsen att en nedskärning av bidraget medför atl antalet åtlasidiga nummer av de finska och serbokroatiska editionerna reduceras med hälften.

Stiftelsen föreslår en utvidgning av verksamheten genom att fördubbla sidantalet för den grekiska editionen i hälften av numren, c//f öka sidantalet för den finska editionen till åtta i samlliga nummer samt att utöka den reguljära veckoutgivningen med ytterligare två språk. Vidare yrkar stiftelsen 150000 kr, för särskilda informationsinsatser vid oförutsedd flyktinginvandring till Sverige, Stiftelsens förslag beräknas medföra att underskottet i tidningsverksamheten ökar från drygt 2,6 milj, kr, till närmare 3,5 milj, kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  152

Reiiiissyttrande

Statens invandrarverk tillstyrker stiftelsens förslag.

Statens invandrarverk

1, Prisomräkning 610 000 kr,

2, En anslagsminskning enligt O-alternativet skulle bl, a, medföra att ytterligare invandrar- och minoritetsorganisationer av rikskaraktär inle skulle komma att få verksamhetsbidrag trots att de uppfyller ställda krav, att viktiga försöks- och utvecklingsprojekt till förmån för invandrare skulle gå om intet, alt verkets möjligheter att genom information bidra till ökad förståelse och samverkan mellan svenskar och invandrare försvåras «//«/ att etl stort antal invandrare lill följd av bristande information kan komma att gå miste om sin rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning,

3, För de olika anslagsposterna under anslaget föreslår invandrarverket följande förändringar.

Bidrag till invandrar- och ininoritetsorganisationers verksanihet. Under innevarande budgetär har verket fördelat bidrag inte endast till större riksorganisationer utan även till fem mindre, varav två tvärnationella. De riksorganisationer som har fåll bidrag beräknas under innevarande budgetår utöka sin verksamhet, vilket leder till ökade bidragsbehov för nästa verksamhetsår. Vidare väntas ytterligare någon eller några riksorganisationer komma att uppfylla kraven för att få verksamhetsbidrag. Mot denna bakgrund föreslås en uppräkning av anslagsposten till drygt 2,9 milj, kr, (+1,1 milj, kr.).

Bidrag tdl avgränsade projeki. Under budgetåret 1976/77 inkom lill invandrarverket nästan 300 ansökningar om projektbidrag motsvarande 11,5 milj, kr. Detta innebar en ökning jämfört med budgetåret 1975/76, då motsvarande siffror var drygl 200 resp. drygt 9 milj. kr. Verket disponerar under innevarande budgelår 2.1 milj. kr. för ändamålet. Antalet ansökningar vänlas öka ytterligare under innevarande budgetår. Anslagsposten föreslås bli höjd till 4 milj. kr. (+1.9 milj. kr.).

Informalionsverksamhel m. ni. Utöver medel för distribution av det s. k. invandrarpakelet beräknas medelsbehov bl.a. för fortsatt projektering av det omfattande informationsprojekt som benämns "Svenska paketet". Projektet innefattar en bred information till svenskar om invandringen och dess olika aspekter i syfte att öka förståelsen hos majoritetsbefolkningen. Vidare kommer verket atl under innevarande budgetår avsätta betydande personella resurser för ett projekt benämnt "Samverkan i grannskapet". Man planerar alt på olika sätt stimulera till samverkan mellan svenskar och invandrare inom några bostadsområden, särskilt vad gäller barn och ungdom. Under ifrågavarande anslagspost beräknas vissa medel för detta projekt. Dessutom yrkas medel för seminarier och konferenser för olika grupper i samhället som kommer i kontakt med invandrarfrågor. Anslagsposten föreslås bli höjd till drygt 1.9 milj. kr. (+915 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  153

Informationsverksamhet bland anställda invandrare. 1 statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisades som särskilt reservationsanslag I milj. kr. för bidrag till dels lokala fackliga organisationer för information genom uppsökande verksamhet bland anställda invandrare om lagen om rätt till ledighet och lön för deltagande i svenskundervisning för invandrare, dels centrala fackliga organisationer för utbildning av kontaktmän för denna uppsökande verksamhet, I statsbudgeten för innevarande budgetär har 500000 kr, anvisats för samma ändamål.

Många invandrare kommer vid utgången av budgetåret 1978/79 att förlora sin lagenliga rätt till svenskundervisning på betald arbetstid. Målet bör vara att i tid söka upp och informera dessa invandrare om deras rätt. Hittills anvisade medel bedöms vara olillräckliga för all nå delta mål, Mol bakgrund härav yrkas på nylt medel för ändamålet, nu med 1,7 milj, kr, (+1,2 milj. kr.).

Föredraganden

Stiftelsen Invandrartidningen har yrkat att antalet språkeditioner utökas samt att antalet sidor ökas i de finska och grekiska editionerna. Vidare har man begärt särskilda medel för information vid plötsliga flyktingströmmar. Jag är inle beredd att biträda dessa förslag. Jag förordar emellertid att bidraget till stiftelsens verksamhet höjs med 200000 kr.

Stödet till invandrarnas egna organisationer är av vital betydelse för att invandrarna skall finna sig till rätta här. Livskraftiga organisationer är en av förutsättningarna för atl invandrarna skall kunna bevara sin etniska och kulturella identitet. Organisationsbildningen bland invandrarna väntas fortsätta under budgetåret 1978/79. Jag förordar därför alt anslagsposten Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet höjs med 225 000 kr. Utöver detta harjag. efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet, räknat med att 75 000 kr, avseende stöd lill Riksförbundet Invandrarnas Kulturcentrum förs över från anslagsposten till nionde huvudtitelns anslag Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

1 det föregående harjag framhållit betydelsen av att invandrarverket har resurser för ekonomiskt stöd åt olika projekt till förmån för invandrare. För att förbättra verkets möjligheter till lokala insatser genom projektstöd förordar jag en uppräkning av anslagsposten med I milj, kr, till sammanlagt 3,1 milj, kr. Jag har därvid beräknat drygt 500000 kr, för assyrierprojektets genomförande under budgetåiet 1978/79,

Strävandena att genom informationsinsatser motarbeta invandrarfientliga attityder mäste fortsätta. För bl, a, fortsatt utveckling av del s, k, svenska paketet och intensifierat informationsarbete på lokal nivå, främst i bostadsområden med stor andel invandrare, föreslår jag att anslagsposten för informationsverksamhet höjs med 300 000 kr, till sammanlagt 1,6 milj, kr.

Sedan arbetsgivares skyldigheter enligt lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning utsträcktes när det gäller invandrare

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  154

som har arbetat här länge, har medel vid flera tillfällen anvisats för information genom uppsökande verksamhet till berörda anställda invandrare om deras rätt enligt lagen. Sedan riksdagen nyligen, enligt regeringens förslag, beslutat (prop, 1977/78: 25, AU 1977/78:19, rskr 1977/78: 87) att fördubbla anslagna medel, förfogar de centrala fackliga organisationerna under innevarande budgetår över 1 milj, kr. för detta ändamål. Verksamheten bör i fortsättningen betraktas som en del av övrig uppsökande verksamhet på arbetsplatserna för information om studiemöjligheter. Chefen för utbildningsdepartementet har därför tidigare denna dag föreslagit att medel för informationsverksamheten fr. o. m nästa budgetär skall utgå från nionde huvudtitelns anslag Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 9950000 kr.

D 4. Översättningsservice

1976/77 Utgift 303 000

1977/78 Anslag 300000

1978/79 Förslag 300000

Från anslaget bestrids de kostnader för statens invandrarverks språksektions verksamhet som inte täcks av intäkter.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Invandrar- Föredra-

verket ganden

Utgifter 1730000 +1085000 +570000

Intäkter 1430000 +  480000 +570000

300000 +   605000

Statens invandrarverk

1. Pris- och löneomräkning antas kunna kompenseras genom prisjusteringar på sektionens ijänster.

2. Efter förslag från invandrarverket togs anslaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 upp med oförändrat belopp i avvaktan på en långsiktig plan för språkservicen. I särskild framställning i augusti 1977 har verket lämnat förslag till utformning och inriktning av språksektionens framtida verksamhet. Förslaget innebär enligt verket att sektionen ges förutsättningar att verka för en i vid mening förhöjd översättningsstandård i sam-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  155

hällsinformationen till invandrare. Språksektionen bör enligt förslaget svara för samordning av det terminologiska arbetet på invandrarspråk i syfte att uppnå en större språklig enhetlighet i översättningar i landet, bl, a, genom periodisk utgivning av terminologiska ordlistor. Vidare bör verkets översättare i ökad omfattning ges möjlighet att ägna sig åt granskningsverksamhet samt information och rådgivning i översättnings- och allmänna språkfrågor. Förändringarna i verksamheten medför att andelen debite-ringsbar tid minskar och därigenom sektionens självförsörjningsförmåga.

Organisatoriskt innebär förslaget att språksektionen flyttas från administrativa byrån lill informationsbyrån. De resursmässiga konsekvenserna är dels att självfinansieringsgraden minskas från 70% till 40% och dels atl den fasta översällarstaben utökas med tre översättare ( + 375 000 kr,). Vidare föreslås att två nya befattningar - en språkkonsulent och en redaktör - inrättas på sektionen ( + 200000 kr,). Utgivningen av terminologiska ordlistor beräknas efter avdrag för intäkter medföra en årlig merkostnad av 30000 kr. Det totala medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till 905 000 kr, ( + 605 000 kr,).

Remissyttranden

Invandrarverkets förslag om språksektionens framtida uppgifter har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av rikspolisstyrelsen (RPS), socialstyrelsen. RRV, statskontoret, nämnden för samhällsinformation (NSI), skolöverstyrelsen (SÖ), universitets-och högskoleämbetet (UHÅ), svenska språknämnden, kommerskollegium, AMS, arbetarskyddsstyrelsen, ut-ledningen om kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan (den s.k. byråkratiutredningen), Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Riksförbundet för personal vid invandrarbyråer. Föreningen Auktoriserade Translatorer (FAT) och Tekniska Nomenklaturcentralen. Yttrande över förslaget har dessutom avgetts av Immigrant-Institutet.

RPS, socialstyrelsen. NSI. SÖ, arbetarskyddsstyrelsen. Landstingsförbundet, SAF, LO, TCO, Tekniska Nomenklaturceiitralen och Iminigrant-Institiitet tillstyrker i huvudsak förslagen eller lämnar dem utan erinran, Åven statskontoret tillstyrker förslagen, men anser att en förstärkning av språksektionens resurser bör ske successivt.

Invandrarverkets förslag om samordning av det terminologiska arbetet har emellerfid mötts av kritik från flera remissinstanser. Dessa instämmer visserligen i att ett behov av samordning föreligger, men anser att frågan bör ses i ett vidare perspektiv än vad som har skett i verkets förslag. UHÄ och svenska språknämnden hänvisar till ett förslag om samordning av terminologiskt utvecklingsarbete som den 18 maj 1977 överlämnades till UHÅ från dess tolkutredning (TU). TU:s förslag innebär att formerna för en samordning på det terminologiska området bör utredas ytterligare.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet 156

Svenska språknämnden bör enligt TU spela en central roll vad gäller både denna utredning och det samlade ansvaret för terminologiskt arbete i Sverige. Representanter för bl.a. SÖ och invandrarverket bör enligt TU:s förslag delta i utredningsarbetet. Mot denna bakgrund avstyrks verkets förslag i denna del.

Kritiska synpunkter har framkommit också när det gäller vissa övriga delarav förslaget. Bl. a. (inner byråkratiutredningen och FAT det tveksamt om verkets uppgifter ifråga om granskning av andra myndigheters information på invandrarspråk skall ha föreslagen omfaitning. RRV ifrågasätter om inte språksektionens insatser bör inriktas främst på översättningar av information där kravet på rättssäkerhet är framträdande.

RRV anser vidare att full kostnadstäckning i princip bör eftersträvas för alla statliga verksamheter av det aktuella slaget som riktar sig till ett urskiljbart kollektiv, om inte andra väsenlliga syften med verksamheten härigenom äventyras. Enligt RRV hade det härvid varit värdefullt om förslaget hade innehållit ett resonemang kring för- och nackdelar med bibehållen resp, utvidgad subventionering, FAT avstyrker, bl, a. av konkurrensbegränsningsskäl, en ökad anslagssubventionering av språksektionens verksamhel.

Föredraganden

Frågan om samordning av del terminologiska arbetet är övergripande och av betydelse inom en rad sektorer av vårt samhälle. Den bör därför, som några remissinstanser har framhållit, ses i ett större sammanhang än vad som har skett i invandrarverkets förslag. Förslaget bör i denna del tas upp i samband med behandlingen av UHÅ:s tolkutredning och har därför, efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet, överlämnats till UHÅ,

Remissbehandlingen har visat atl vissa delar av invandrarverkets övriga förslag behöver övervägas ytterligare innan slutlig ställning tas till dem. På grund härav föreslär jag alt anslaget tas upp med oförändrat belopp.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Översätiningsservice för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 300000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  157

Register

Sid. Anslag kr,
1   Översikt

17 DRIFTBUDGETEN

18 A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

18 1. Arbetsmarknadsdepartementet 15 249000

19 2. Kommittérm. m. 14697000

19 3. Extrautgifter 200000

20 4. Internationellt samarbete 6425 000 20  5. Arbetsmarknadsråd 2 405 000

38976000

22  B. Arbetsmarknad m. m.

22   Arbetsmarknaden under år 1977

27   Arbetsmarknaden underår 1978

34   programindelning

37   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

44     1. Arbetsmarknadsservice 768980000

59    2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 1421550000

68    3. Sysselsäuningsskapande åtgärder 1692400000

88 4. Stöd till lageruppbyggnad 10000000

89 5. Kontant stöd vid arbetslöshet 973 300000 92 6. Totalförsvarsverksamhet 56700000 95 7. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 7000000 98    8. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning 1000

100    9. Arbetsdomstolen 3 982000

103 10. Statens förlikningsmannaexpeditlon 899000

104 11. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar 30000

4934842 000

106  C. Arbetsmiyö

111   I. Arbetarskyddsstyrelsen 85 742000

117   2. Arbetarskyddsstyrelsen: Inredning och utrustning 22000000

119   3. Yrkesinspektionen 79 322000

121   4. Statens arbetsklinik 3976000

123   5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning 1581500000

136  6. Bidrag till arbetarskyddsfonden 135000000

1907 540000

140   D. Invandring m. m.

140   Allmänna synpunkter

143   1. Statens invandrarverk 35 556000

148  2. Åtgärder för flyktingar 70425000

150  3. Åtgärder för invandrare 9950000

154  4. Översättningsservice 300000

116 231000 Totalt för arbetsmarknadsdepartementet   6 997 589 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Bilaga 16 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 16

^{Bostadsdepartementet}

ÖVERSIKT

Till bostadsdepartementet hör ärenden angående bostäder, fysisk riksplanering och bebyggelseplanering samt byggnads-, lantmäteri- och karlfrågor. Departementet är organiserat på tre sakenheter, en för fysisk riksplanering, en för plan- och byggnadsärenden samt en för bostadsbyggande m, m. Till den förstnämnda enheten hör bl, a, ärenden angående prövning av industriutbyggnader enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385), Lantmäteri- och kartärenden samt vissa planverksärenden bereds inom planerings-och budgelsekretarialel.

Enligt gällande ärendefördelning ankommer det på statsråden Olsson och Friggebo att inom regeringen svara för vissa lagstiftningsfrågor som hör till justitiedepartementet.

Energihushållning

Åtgärder för hushållning med energi i den befintliga bebyggelsen är av avgörande betydelse för en framgångsrik energipolitik. Riksdagen beslöt år 1977 (prop. 1976/77:107, CU 1976/77:32 och 34, rskr 1976/77:244 och 246) om förbättringar och förstärkningar av det statliga energisparstödet avseende bostäder, allmänna samlingslokaler m. m. samt kommunala, landstingskommunala och civila statliga byggnader. Medel anvisades vidare för en undersökning av hur byggnadsbeståndet är beskaffat från energisynpunkt och för en forskningsinriktad experimentverksamhet. Särskilda medel anvisades även för information till brukare, politiker och yrkesverksamma inom olika led av byggnadsprocessen.

Proposition (1977/78: 76) med förslag till energisparplan för befintlig bebyggelse överlämnades i december 1977 till riksdagen. Planen innefattar riktlinjer för energihushållning i befintlig bebyggelse fram till år 1988, Målet är att nettoenergiförbrukningen i dagens byggnadsbestånd år 1988 skall vara 32 lill 39 TWh lägre än f, n. Sparmålet motsvarar en bruttoenergibesparing på mellan 39 och 48 TWh eller 3,4 resp, 4,1 miljoner ton olja, vilket utgör mellan 25 och 30% av den totala årliga energiförbrukningen i detla byggnadsbestånd,

I propositionen anges vidare riktlinjer för genomförandel av ett spar-program som omfattar investeringarom sammanlagt mellan 31 och 48 mil-

1    Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 2

jarder kr. under tioärsperioden. En omprövning av programmet föreslås ske efler tre år. En utgångspunkt för riktlinjerna är att det nu finns ett stort intresse för energisparande.

I propositionen läggs också fram förslag till ändring av underhållsbe-stämmelsema i byggnadsstadgan (1959:612). Ändringen innebär att det införs krav på atl byggnader i vissa fall skall underhållas så att möjlighelerna till god energihushållning behålls i skälig utsträckning. Åndringen föreslås träda i krafl den I juli 1978.

För budgelårel 1978/79 föreslås i budgetpropositionen ramar för beslul om statligt stöd till energisparande åtgärder m. m. - inkl. slöd lill kommunerna för att möjliggöra en besiktningsservice och en aktiv planering -samt medel för en utökad informations- och fortbildningsverksamhet med sammanlagt 1010 milj. kr. Härutöver föreslås en planeringsreserv om 400 milj. kr. som bör disponeras på det sätt som är lämpligt med hänsyn till främst sysselsättningsläget.

Arbetet med frågor rörande energisparplanens genomförande fortsätler under året. Senast i samband med den utvärdering av planen efter en treårsperiod som föreslås i propositionen bör behovet av obligatorier tas upp till förnyad prövning.

Regeringen har under innevarande budgelår givit planverket två utredningsuppdrag som avser energiområdet. Det ena avser behovet av särskilda föreskrifter för energihushållning i fritidshus. Det andra uppdraget avser behovet samt de tekniska och ekonomiska konsekvenserna av att införa krav på anpassningsbara uppvärmningssystem.

Bostadsförsörjning m. m.

Förslag läggs i syfte att stimulera byggande av nya bostäder. Förbättringar för i försia hand flerbarnsfamiljerna föreslås i fråga om de statliga och statskommunala bostadsbidragen. De finansieras huvudsakligen genom omfördelningar under anslaget Bostadsbidrag m. m. Reglerna för boendemiljöbidragen föreslås ändrade så att stödet förstärks för de bostadsområden där behoven av förbättrad miljö är slörst. Vidare föreslås att lånebestämmelserna ändras med syfte atl minska skillnaderna i ytstorlek mellan lägenheter i småhus och flerfamiljshus.

Riksdagen beslutade tidigare under detta riksmöte (prop. 1976/77:151, CU 1977/78:1, rskr 1977/78:7) om en ny lag, bostadsförvatlningslagen (1977:792), som ersätter 1970 års lag om tvångsförvaltning av bostadsfas-tighel. Den träder i kraft den 1 januari 1978. Lagens syfte är att förbättra samhällets och hyresgästernas möjligheter all ingripa mot fastighetsägare som missköter sina hyresfastigheter.

Möjligheten för bl.a. bostadsrättsföreningar atl få s.k. förvärvslån för förvärv av hyresfastigheter har under budgetåret 1976/77 för första gången tillämpats i större utsträckning. Genom förvärvslån har drygl 3 300 hyreslägenheter överförts i kooperativ ägo.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 3

Regeringen gav våren 1977 i uppdrag åt bostadsstyrelsen att undersöka förekomsten av spekulation med småhus och att föreslå åtgärder mol sådan spekulation. Bostadsstyrelsen kommer under innevarande budgetär att redovisa sitt uppdrag till regeringen.

Neutraliteten i kostnadsförutsättningar mellan skilda besittningsformer har i och med inflationen försämrats. Riksdagens beslul på grundval av prop. 1977/78:68 (SkU 1977/78:18, rskr 1977/78:114) om ändrade regler för beskattning av inkomst av en- och tvåfamiljsfastigheter har gett bättre förutsättningar i detta avseende.

Den minskning av bostadsbyggandet som har pågått under flera år fortsatte under del första halvåret 1977. Under senare delen av året skedde en återhämtning. Totalt under året torde antalet lägenheter, för vilka meddelades beslut om bostadslån eller tillstånd att bygga utan statliga lån, ha varit något lägre än år 1976, då antalet var 57000.

Vid 1976/77 års riksmöte fastställde riksdagen en bostadsbyggnadsplan för år 1977 om 8 160000 m. Denna förutsattes tillsammans med det beräknade bostadsbyggandet utan statliga lån ge möjligheter att börja bygga sammanlagt ca 73 000 lägenheter. Därtill kom en projektreserv på 10000 lägenheter jämte lokaler. Antalet lägenheter, för vilka det har meddelats beslut om statliga bostadslån eller tillstånd att bygga utan sådana lån, beräknas ha uppgått till ca 55000. Det antal som faktiskt började byggas kan beräknas bli lägre, ca 52000. Skillnaden beror huvudsakligen på den kraftiga ökningen av låne- och tillståndsgivningen under slutet av året, vilken medförde att många lägenheter inte hann registreras som påbörjade i statistisk mening. Ramen för beslul om tillstånd att bygga utan statliga lån har inle utnyttjats helt.

Ombyggnaderna av småhus har ökat under en följd av år. Till viss del torde ökningen under de senaste åren bero på stödet till energibesparande åtgärder. När det gäller flerfamiljshus har ombyggnadsverksamheten däremot minskat. Detta kan vara en följd bl. a. av att de förbättringar av låne-möjlighetema som skapades genom reglerna om ingångsvärdet ännu inte har fått full genomslagskraft.

Av det totala antalet lägenheter som påbörjades under år 1977 var 75% lägenheter i småhus. Andelen var därmed ungefär lika stor som året innan. Skillnaderna i lägenhetsstoriek mellan småhusen och flerfamiljshusen har ökat.

Liksom under tidigare år träffades även år 1977 en överenskommelse mellan bankerna och delegationen för bostadsfinansiering om byggnadskrediter lill det statsbelånade bostadsbyggandet. Trots bankernas åtagande uppstod under årel belydande störningar i kreditgivningen, vilket medförde att byggstarten försenades i ett stort antal fall. Sett över hela året medverkade störningarna också lill alt det blev färre lägenheter som påbörjades än det eljest skulle ha blivit. En huvudorsak till de problem som uppkom var atl det rådde delade meningar mellan bankerna om hur de

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 4

skulle fördela de överenskomna kreditåtagandena mellan sig. Inom delegationen för bostadsfinansiering pågår nu arbeie med att finna former för överenskommelserna som på ett bättre sätt tryggar kreditgivningen till bostadssektorn.

Byggpriserna steg kraftigt under våren 1977 liksom under året dessförinnan. Hösten 1976 höjde regeringen låneunderlags- och pantvärdenivän med ca 11 % genom en uppräkning av den s. k. tidskoefficienten. Under år 1977 har regeringen höjt låneunderiags- och pantvärdenivän vid tre tillfällen. Höjningarna som väl har täckt byggnadskostnadsökningarna, har utformats så att de särskilt skall stimulera byggandet av flerfamiljshus. Sammanlagl har regeringen höjt låneunderlags- och pantvärdenivän med ca 19% för flerfamiljshus och 14% för småhus för tiden mellan den I oktober 1976 och den 30 november 1977.

En fortsatt anpassning av låneunderlag och pantvärde till kostnadsutvecklingen skall i framtiden åstadkommas genom att tidskoefficienten prövas oftare än hittills. Bostadsstyrelsen skall varannan månad med början i februari 1978 redovisa förslag till den ändring av tidskoefficienten som kostnadsutvecklingen ger anledning till. Förslagen skall tjäna som underlag för regeringens beslut.

Byggmaterialbranschen har varit föremål för en intensiv prisövervakning. De prisstopp som gällde under delar av år 1977 omfattade också byggmaterial. Fortsatt uppmärksamhet kommer att ägnas byggmaterialbranschens prissättning.

Antalet outhyrda lägenheter har minskat successivt sedan år 1974. Mellan september 1976 och september 1977 minskade antalet från ca 18900 till ca 14400 lägenheter. Uthyrningssvårigheterna har gällt främst trerumslägenheter. På flera håll i landet har sådana lägenheter byggts om, i många fall till slörre lägenheter så att lägenhetsstrukturen har förändrats. I en del fall har lägenheter byggts om till daghem eller till lokaler för annan boendeservice.

Outhyrda lägenheter finns i flera större kommuner samt i vissa andra kommuner där strukturförändringar i näringslivet har medfört att efterfrågan på bostäder har minskat. Eftersom flertalet av de outhyrda lägenheterna fmns inom det allmännyttiga bostadsbeståndet, har vissa kommuners ekonomi blivit hårt ansträngd.

Regeringen föreslår därför ändring av reglerna för eftergift av hyresförlustlån. Förslaget innebär bl. a. att kommunen i vissa fall inte skall behöva lösa in sin del av hyresföriustlånet inom sex månader. I vissa fall skall kommunen i stället få möjlighet att överta den del av lånet som återstår sedan staten har eftergivit sin del och återbetala denna lånedel under en längre tid. Hyresföriustlån föreslås få ulgå även för föriuster som uppkommer underår 1979.

Ianspråktagandet av lägenheter har under senare år varit högre än färdigställandet av nya lägenheter. Till följd härav har lägenhetsreserven

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 5

minskat. Under senare år har allt flera kommuner böljat märka tendenser till allmän brist på bostäder eller brist på vissa lägenhetstyper.

Hyrorna har fortsatt att stiga, dock inte avsevärt mera än priser på andra nyttigheter.

I beståndet av bostäder är det främst drift- och underhållskostnaderna som har stigit och som har förorsakat hyresökningarna. Del är uppenbart att dessa frågor måste ägnas ett betydligt ökat intresse i framtiden och att det är angeläget att bereda de boende, oavsett besittningsform, ett så stort inflytande som möjligt över dessa frågor.

På grund av de stigande byggkostnaderna har, trots den kraftiga subventionen av räntekostnaderna inom låneunderlaget, inflyttningshyrorna stigit mer än tidigare. Åven lägenheter som påbörjas år 1978 skulle med nuvarande finansieringsvillkor få en i förhållande till tidigare färdigställda lägenheter hög hyresnivå. Regeringen föreslår bl. a. därför att den garanterade räntan sänks för hyres- och bostadsrättshus som påbörjas under åren 1977- 1978 samt för de egnahem som påbörjas under år 1978. Sänkningarna uppgår till 7-13 kr/m i hyres- och bostadsrättshus. 1 propositionen föreslås också en mindre ökning av upptrappningen av de garanterade räntesatserna fr, o. m. den 1 januari 1980. De föreslagna åtgärderna syftar såväl till att kraftigt stimulera nyproduktionen som till att åsiadkomma en bättre utjämning av kapitalkostnaderna i olika årgångar av bostadshus. Förslagen innebär också att den tid, under vilken subventioner utgår för bostäder som upplåts med hyres- eller bostadsrätt, anpassas till den i prop, 1974:150 beräknade dvs, till ca 23 år.

Subventionerna till bostadskonsumtionen är omfattande och kan väntas öka kraftigt. De har fördelningseffekter och bostadspolitiska effekter, som är föga uppmärksammade. Därför måste utvecklingen av dessa subventioner följas noggrant i framtiden.

De mest omfattande subventionsformerna är räntebidragen och bostadsbidragen, Åven skattereglerna medför effekter av liknande slag, eftersom småhusägare kan få en betydande skatteminskning på grund av reglerna för gäldränteavdrag,

Utgiftema för räntebidrag kan beräknas uppgå till inemot 2,9 miljarder kr, för budgetåret 1977/78, Bidragets grundläggande syfte är att göra boendekostnaderna rimliga. Det skall också utjämna skillnader i kapitalkostnader mellan olika årgångar av hus. De största bidragen utgår till de senast producerade husen. Därutöver avses bidragen skapa neutralitet mellan olika besittningsformer.

Individuellt bostadsstöd förekommer i form av statligt och slatskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. samt kommunalt bostadstillägg till folkpension och kommunalt bostadstillägg till handikappade. Stöden är inkomstprövade och utgör medel både i fördelningspolitiken och i bostadspolitiken. Statligt och slatskommunalt bostadsbidrag har under år I9¥7 utgått med ca 2 100 milj. kr. och kommunalt bostadstillägg till folkpension och kommunalt bostadstillägg till handikappade med ca 2 200 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 6

Skallesystemet medför en betydande skalteminskning för ägarna av högt belånade en- och tvåfamiljshus. Alt de skilda skattereglerna för olika besittningsformer innebär en skattefördel för den som äger sitt hus var en utgångspunkt för riksdagens beslut hösten 1974 om olika garanterade räntor för de skilda besiltningsformerna, 3,9% för lägenheter upplåtna med hyres- eller bostadsrätt och 6% för småhus med äganderätt under det första året. Effekterna av avdragsrätten blir självfallet beroende av marginalskatteförhållanden .

Mot bakgrund av bosladskostnadsutvecklingen och bostadsutgiftens tyngd i barnfamiljernas budget beslöt riksdagen tidigare under detta riksmöte (prop. 1977/78:61, CU 1977/78:7, rskr 1977/78:88) atl bostadsbidragen skulle förbättras för barnfamiljerna. De övre hyresgränserna höjdes med i genomsnitt ca 10%. De nya reglerna träder i kraft den 1 april 1978.

Också i denna proposition föreslås viktiga förändringar inom bostadsbidragssystemet.

Det statliga bostadsbidraget, som i dag är 900 kr. per barn och år, föreslås höjt med 360 kr.

Det slatskommunala bostadsbidraget utgår med 80% av bostadskostnaden inom vissa gränser. Den nedre gränsen, som i dag ligger vid en bostadskostnad på 350 kr. per månad, föreslås bli höjd till 400 kr. De övre hyresgränserna är differentierade med hänsyn till bostadsbehovet hos olika stora hushåll. Regeringen föreslår ytterligare höjningar för barnfamiljerna och höjda övre hyresgränser också för hushåll ulan barn, bland vilka pensionärerna är en stor grupp. De gränser som föreslås gälla är följande:

för ensamstående utan barn 650 kr.

för makar utan barn 750 kr.

för hushåll med 1-2 barn 975 kr.

för hushåll med 3-4 barn 1 150 kr.

för hushåll med 5 el. fl. barn I 350 kr.

I genomsnitt kommer därmed de övre hyresgränserna år 1979 att ligga ca 14% över nivån år 1977. För barnfamiljernas del ökar nivån mellan dessa år med nära 19% och för hushåll utan barn med nära 8%.

Genom förslaget ökar bostadsbidragens maximibelopp för alla barnfamiljer. Hushåll ulan barn får oförändrade maximibelopp.

Bostadsbidragen är inkomstprövade. Inkomstgränsen för oreducerat bidrag föreslås för barnfamiljerna bli höjd från 35000 kr. till 38000 kr.

Samtliga förändringar föreslås ske den 1 januari 1979.

Regeringens förslag innebär totalt sett en ökning av utgifterna under anslaget med ca 114 milj. kr. för helt år. De olika förslagen ger sammantagna en omfördelning till förmån för främst hushåll med stor försörjningsbörda.

Av hänsyn till dels bostadsbyggandets viktiga roll i samhällsekonomin, dels riskerna för svårigheter atl tillfredsställa en ökad bostadsefterfrågan

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 7

är del angeläget atl bostadsbyggandet ökar. Bosladsbyggnadsplanen för år 1978 föreslås mot denna bakgrund bli dimensionerad så att den ger utrymme för ett väsentligt ökat påbörjande i förhållande till utfallet de föregående åren. Ramen bör också ge utrymme för de daghem och fritidshem som planeras under år 1978.

Regeringen föreslår att bosladsbyggnadsplanen för år 1978 skall omfatta en nybyggnadsram av 7710000 m våningsyta. En ram av denna omfattning kan beräknas ge utrymme för en produktion av ca 60000 lägenheter jämte lokaler. För byggande utan statliga lån beräknas en ram på 8000 lägenheter. De båda ramarna ger alltså tillsammans utrymme för att sammanlagt ca 68000 lägenheter börjar byggas. Därutöver föreslås i likhet med tidigare år atl en projektreserv fastställs omfattande 10000 lägenheter jämte lokaler. Nybyggnadsramen har minskats något i förhållande både till 1977 års ram och till den ram som riksdagen preliminärt har fastställt för år 1978. Ramen för beslut om bostadslån för ombyggnad och räntebärande förbättringslån ökas och föreslås fastställd till 655 milj. kr. för år 1978. Del är en avsevärd ökning i förhållande till år 1977.

För beslut om förhöjt låneunderlag och lilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse föreslås en gemensam ram om 25 milj. kr. De antikvariska myndigheterna föreslås få ett ökat ansvar för prioriteringen av den bebyggelse som skall bevaras med hjälp av detta stöd. Vissa ändringar föreslås i grunderna för stödet.

För att öka förutsättningarna för kommunerna att få till stånd en lägenhetssammansättning som ligger i linje med deras bostadspolitiska intentioner föreslås att bostadslån i större utsträckning än f. n. skall kunna utgå till ändrad lägenhetssammansättning.

I propositionen konstateras också att grunden för att fastställa låneunderlaget vid ombyggnad skall vara den godkända ombyggnadskostnaden och alt nybyggnadspantvärdel är den övre gränsen för pantvärdel även vid ombyggnad. Därigenom säkras att lånemöjligheterna vid ombyggnad och vid nybyggnad blir likställda.

Ett finplaneringstillägg föreslås kunna medges inom låneunderlaget även för styckebyggda småhus.

Den nuvarande kostnadsgränsen för småhus som kan byggas med statligt bostadslån är f. n. i flertalet fall 200000 kr. före omräkning med koefficienter. Denna gräns föreslås sänkt till 190000 kr. Tillägg till kostnadsgränsen får liksom f n. göras för värmeproducerande anläggning, kostnader för tomt och grundberedning m. m. Förslaget innebär en begränsning av storleken på de hus som kan finansieras med statligt bostadslån. I dag kan etl småhus på närmare 200 m finansieras på detta sätt. Med förslaget begränsas storleken till ca 160 m- när det är fråga om hus i ett och ett halvt plan och till ca 150 m- för hus i ett plan, om husen byggs utan källare. Hus med källare kan maximall omfatta ca 120 m. De ändrade reglerna föreslås bli tillämpade i ärenden i vilka byggnadslov beviljas fr. o. m. den 1 januari 1980.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 8

Vissa förslag läggs också i syfte främst att förenkla administrationen av lån och bidrag till bostadssektorn. I samma syfte pågår inom bosladsstyrel-sen en mer genomgripande översyn av gällande regler.

I föregående års budgetproposition redovisades alt ett antal förslag i boende- och bostadsfinansieringsutredningarnas slutbetänkande (SOU 1975:51-52) och i byggadministrationsutredningens belänkande (SOU 1976: 26) övervägdes inom regeringskansliet. I denna proposition behandlas som tidigare har nämnts ett av dessa förslag, nämligen det som gäller frågan om statligt stöd lill lägenhetssammanslagningar. Andra frägor kommer alt behandlas i en särskild proposition senare detta år.

Inom regeringskansliet övervägs f n. frågan om att förbättra möjligheterna för bostadsförmedlingarna alt förmedla lägenheter.

Anslaget till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. är för budgetåret 1978/79 upptaget till 190 milj. kr., vilket innebär en minskning med 75 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår. Minskningen beror på att vin-lerbidrag enligt riksdagens beslul vid föregående riksmöte (prop. 1976/77:100, CU 1976/77:18, rskr 1976/77:187) inle utgår efter den 1 juli 1977,

Regeringen föreslår att inkomstgränserna för rätt till förbättringslån höjs från 26000 kr, till 28000 kr, för makar och från 17000 kr, till 18000 kr, för ensamstående.

Vidare föreslås bättre villkor för samers och övriga fjällbors rätt till förbättringslån. Den ränte- och amorteringsfria lånedelen skall enligt förslaget kunna höjas till 30000 kr. i vissa fall. Avsikten med regeringsförslaget -som är tidsbegränsat — är att möjliggöra en snabb avveckling av de kvarstående bristerna i dessa befolkningsgruppers bostadsförhållanden.

Till miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden har sedan den I juli 1975 utgått statligt bidrag med 50% av kostnaderna. Den 1 juli 1977 infördes efter beslut av riksdagen (prop. 1976/77:100 bil. 16, CU 1976/77:18, rskr 1976/77:187) en lånemöjlighet som komplettering till bidraget. Numera kan därför hela den godkända kostnaden för miljöförbättrande åtgärder finansieras med statliga medel. Vid bidragsgivningen skall företräde ges för åtgärder inom bostadsområden, där det föreligger svårigheter att få avsättning för lägenheterna. Sådana områden har dock hittills utgjort endast en mindre del av de områden för vilka bidrag har sökts. För alt få till stånd en angelägen miljöförbättring i områden med särskilt stora sociala problem föreslår regeringen att bidragsandelen i undantagsfall skall kunna höjas till 75 % och att bidrag i dessa fall skall kunna utgå med 3 000 kr. per lägenhet. Förskott på lån och bidrag föreslås kunna utgå när åigärderna har större omfattning.

Statsbidrag till miljöförbättrande åtgärder föreslås utgå med 35 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Det är samma belopp som riksdagen har anvisat för innevarande budgetår.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 9

Bostadssociala delegationen, som tillsattes år 1975 för att bereda frågor om åtgärder i vissa bostadsområden med uthyrningssvårigheter, kommer att avsluta sitt arbete under år 1978, En utvärdering kommer att göras av de projekt i vilka delegationen har varit engagerad. Efter det att delegationen har avslutat sitt arbete kommer dess verksamhet att övergå i mera fasta former. De närmare riktlinjerna härför kommer att läggas fast senare.

För lån och bidrag till allmänna samlingslokaler gäller för innevarande budgetår en ram på 30 milj, kr,, varav för bidrag högst 20 milj, kr. Ramen föreslås bli densamma för nästa budgetår.

Ramen för beslut om upprustningsbidrag m. m, till allmänna samlingslokaler fastställdes av riksdagen vid föregående riksmöte till 10 milj, kr, för innevarande budgetår. Ramen har därefter av sysselsättningsskäl vidgats till 18 milj, kr. För budgetåret 1978/79 föreslås en ram på 10 milj, kr.

Ramen för beslut om lån till kommunala markförvärv föreslås bli fastställd till oförändrat 208 milj, kr, I enlighet med riksdagens beslut vid 1976/77 års riksmöte (prop, 1976/77:100 bil, 16, CU 1976/77:22, rskr 1976/77: 222) vidgas den 1 juli 1978 tillämpningsområdet för markförvärvslångivningen.

Fysisk riksplanering

Den fysiska riksplaneringen förs vidare dels genom precisering av tidigare av riksdagen fastlagda riktlinjer för hushållning med mark och vatten, dels genom elt fortlöpande utvecklingsarbete.

Under hösten 1977 har riksdagen behandlat (CU 1977/78:8, rskr 1977/78:99) regeringens förslag (prop. 1977/78: 31) till riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vissa s. k. obrutna fjällområden. Vidare har riksdagen behandlat (CU 1977/78:9, rskr 1977/78:100) regeringens förslag (prop. 1977/78:57) till riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland.

Under år 1977 har kommuner, länsstyrelser och centrala ämbetsverk redovisat arbetet med att i planeringen fullfölja de av riksdagen år 1972 fastlagda riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Nästan samtliga kommuner har utarbetat s. k. kommunöversikter som översiktligt behandlar markanvändningsfrågorna inom hela kommunens område. Ett stort antal kommuner har också redovisat särskilda planer för markanvändningen och bebyggelseutvecklingen inom områden som berörs av riktlinjerna. Statens planverk har i uppdrag att senast den 1 mars 1978 till regeringen redovisa en översikt över resultatet av det utförda planeringsarbetet. Regeringen avser att under våren 1978 ta ställning till det hittillsvarande planeringsarbetet och att därefter lämna en redovisning till riksdagen.

För planering i områden, där överväganden från rikssynpunkt föranleder särskilda insatser men där berörda kommuner har begränsade planeringsresurser, kan statsbidrag utgå. Det kan förutses all medel behövs för att stödja fortsatta kommunala insatser som bedöms angelägna från riks-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 10

synpunkt. För budgetåret 1978/79 föreslås att statsbidrag skall utgå med 4 milj. kr.

I enlighet med tidigare redovisade planer inriktas arbetet med den fortsatta fysiska riksplaneringen på atl en rapport skall föreligga i slutet av år 1978. Efter remissbehandling bör rapporten kunna ligga till grund för en redovisning och förslag till riksdagen.

I rapporten avses ingå dels en utvärdering och uppföljning av den planering som inom ramen för den fysiska riksplaneringen hittills har genomförts på kommun-, läns- och riksnivå, dels en redogörelse för och en utvärdering av nya inventeringar och utredningar. Exempel på utredningar i arbetet inför rapporten är studier av naturförhållandena i och anspråken på våra havsområden samt en av naturvårdsverket utförd kartläggning av landets tillgångar på sötvatlen och olika verksamheters anspråk på dessa. Studier ulförda av industriverket rörande landels tillgångar på kalk, diabas och alunskiffer ger förutsättningar för atl i rapporten behandla vissa råva-rufrågor. Konflikter mellan tätortsutbyggnad och användningen av åkermark avses också att uppmärksammas. Vidare är avsikten alt i rapporten så långt möjligt behandla markanvändnings- och miljöaspekter på framtida energisystem.

Som underlag för fortsatt planering har gjorts en sammanställning och utvärdering av hittills genomförda undersökningar av natur- och miljöförhållandena i de industrilägen vid södra och mellersta Sveriges kust som har utpekats i riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Sammanställningen kommer atl remitteras inom kort. Beträffande Norrlandskusten har berörda länsstyrelser tagit fram ett planeringsunderlag som belyser lokali-seringsförutsätlningarna för sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen.

Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse har under året initierat vissa studier med anknytning till arbetet med den fysiska riksplaneringen. Det gäller bl. a. en utvärdering av arbetsmetodiken i den fysiska riksplaneringen och en kunskapsöversikt rörande olika aspekter på fritidsboendet.

Plan- och byggfrågor

Reformarbetet inom plan- och byggnadsområdel domineras av frågor om energihushållning i bebyggelse och arbetet med en ny byggnadslagstiftning. Andra viktiga frågor gäller uppruslning av den befinlliga bebyggelsen i olika avseenden samt hälso- och säkerhetsfrågor.

Arbetet med förslag till ny byggnadslagstiftning fortsätler inom departementet. Vissa begränsade reformer har ansetts så angelägna atl de inte bör anstå till dess att en helt ny byggnadslagstiftning kan träda i krafl. Det gäller t.ex. de under år 1977 genomförda ändringarna i byggnadslagen och byggnadsstadgan, varigenom det principiella kravet på detaljplan upphävdes i fråga om tätbebyggelse av mindre omfattning. Ett annat sådant områ-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 11

de där delreformer har ansetts angelägna är kommunernas gatuhållning. Under år 1975 tillkallades en utredningsman med uppgift att se över frågan. Utredningsmannen har nu avlämnat betänkandet (SOU 1977:76) Kommunernas gatuhållning, som f n. remissbehandlas.

Frågor om underhåll och upprustning av byggnadsbeståndet uppmärksammas. Regeringens energisparptan för den befinlliga bebyggelsen har nämnts. På grund av förslag i prop. 1977/78: 50 har riksdagen nyligen (CU 1977/78:6, rskr 1977/78:72) beslutat bl.a. om ändring i byggnadsstadgan som gör det möjligt att beträffande befintliga byggnader kräva att godtagbara arbetsförhållanden åstadkommes för dem som hämtar avfall från byggnaderna. Föreskrifter för verkställigheten av de nya bestämmelserna kommer att utarbetas snarast möjligt. På förslag i samma proposition beslöt riksdagen också att krav skall kunna ställas på skydd mot olycksfall vid portar och liknande anordningar i befintliga byggnader. Samtidigt bemyndigades regeringen att genom förordning meddela föreskrifter om besiktning m. m. av sådana portar och anordningar. Arbetet med föreskrifter pågår och skall bedrivas skyndsamt.

Många miljö- och säkerhetsfrågor gäller brister i befintliga byggnader och dessa måste ägnas ökad uppmärksamhet. Som exempel kan, förutom de redan berörda olycksriskerna vid vissa portar, nämnas riskerna med särskilt brandfarliga material - som utreds av statens planverk och konsumentverket - samt förekomsten av hälsofarliga byggnadsmaterial.

Åldringars och handikappades särskilda behov har ägnats ökad uppmärksamhet de senaste åren. En rapport med en sammanställning av kunskaper om de äldres boendeförhållanden och om deras önskemål om bl. a. boende och service i bostadsområden har utarbetats av institutionen för byggnadsfunklionslära vid Lunds universitet. Sammanställningen är utformad så att den kan utnyttjas också av dem som svarar för planeringen på lokal nivå och riksnivå, av olika forsknings- och utredningsorgan samt av organisationer och enskilda med intresse för boendefrågor rörande äldre.

Riksdagen beslöt år 1976 (prop. 1975/76:198, CU 1975/76:30, rskr 1975/76:360) om ändring i 42 a§ byggnadsstadgan. Åndringen innebar bl.a. krav på handikappanpassning av nya bostäder och skärpta krav på handikappanpassning av arbetslokaler och offentliga byggnader. Kompletterande verkställighetsföreskrifter såvitt gäller nybyggnad av bostäder fastställdes av regeringen i september 1976. Frågan om föreskrifter som rör arbetsplatser och ombyggnad av bostäder bereds f n. inom regeringskansliet.

Statens råd för byggnadsforskning har presenterat en plan för sin verksamhet fr.o. m. budgetåret 1978/79 t.o.m. budgetåret 1980/81. Formerna för finansieringen av byggnadsforskning m.m. kommer att tas upp till prövning i annat sammanhang.

Vid FN: s generalförsamlings 32: a session fattades beslut om formerna för det globala samarbetet inom boende- och bebyggelsesektorn som en

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 12

uppföljning av HABIT AT, FN:s konferens om boende- och bebyggelsemiljö år 1976, En kommission för dessa frågor skall inrättas under FN: s ekonomiska och sociala råd. Sekretariatet för kommissionen kommer att lokaliseras till Nairobi i Kenya. Det första mötet med kommissionen beräknas äga rum under år 1978.

Anslagen för budgetåret 1978/79

Anslagsyrkandena för nästa budgetår inom bostadsdepartementets verksamhetsområde uppgår till 10478,5 milj. kr.

Anslagsförändringarna i förhållande till statsbudgeten för innevarande budgetår framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Anvisat        Förslag        Förändring
1977/78 1978/79

DRIFTBUDGETEN

A, Bostadsdepartementet m. m. 16,1 18,7 +      2,6

B, Bostadsförsörjning m,m, 5302,8 6543,6 +1240,8

C, Planväsendet 27,9 28,3 +      0,4

D,   Lantmäteri-och kartväsendet 86,8 104,9 +     18,1

Totalt för driftbudgeten 5433,6 6695,5 +1261,9

KAPITALBUDGETEN

IV, Statens utlåningsfonder

2 205,0 100,0 •0,0	3 705,0 50,0 8,0	+ I 500,0 -  50,0 +      8,0
0,0 22,0	0,0 20,0	0,0 2,0
2327,0	3783,0	+ 1456,0
1,7	-	1.7
7 762,3	10478,5	+ 2716,2

Lånefonden för bostadsbyggande Lånefonden för kommunala markförvärv Övriga fonder

V. Fonden för läneunderstöd
Tilläggslän till kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse
Lån till experimentbyggande m, m.

Totalt för kapitalbudgeten

Ej disponerat belopp

Totalt för bostadsdepartementet

' Övriga fonder är investeringsanslag uppförda med 1 000 kr,  Endast eU formellt belopp om 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 13

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Olsson såvitt avser frågorna under littera A, B punkterna 8-11. C. D på driftbudgeten samt under punkterna IV: 14. 15 och V: 13 på kapitalbudgeten;

statsrådet Friggebo såvitt avser frågorna under littera B punkterna I -7 på driftbudgeten samt under punkterna IV: 12, 13 och V: 12 på kapitalbudgeten.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79, såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN    Trettonde huvudtiteln

A. BOSTADSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Bostadsdepartementet

1976/77 Utgift 9960681

1977/78 Anslag 11755 000

1978/79 Förslag 14 302000

1977/78 Beräknad ändring

1978/79

Personal

Handläggande personal 52 -

Övrig personal 35 -

87

Anslag

Lönekostnader 10608000 +1609000

Reseersättningar 260000 +    26000
(även utrikes resor)

Expenser 772 000 +1027000

Ej disponerat belopp 115000 -   115000

11755000 +2 547000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 14 302 000 kr. Jag har härvid beräknat medel för tillfällig re-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 14

sursförslärkning avseende en samlad redovisning av den fysiska riksplaneringen samt medel för publicering av redovisningen. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Bostadsdepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 14 302000 kr.

A 2. Konunittéer m. m.

1976/77 Utgift 2783 710 Reservation 2365 342

1977/78 Anslag 4000000

1978/79 Förslag 3 850000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 3 850000 kr. för näsla budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 850 000 kr.

A 3. Extrautgifter

1976/77 Ulgift 159737 Reservation 253 239

1977/78 Anslag 300000

1978/79 Förslag 300000

Anslaget bör för nästa budgelår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 300000 kr.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1976/77 Utgift 140037 Reservation 218 342

1977/78 Anslag '165000

1978/79 Förslag 210000

' Härutöver har på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisats ett reservationsanslag av 1 milj. kr.

Från anslaget bestrids koslnader för bl. a. Sveriges bidrag till vissa internationella organisationer och svenskl deltagande i det internationella samarbelel inom departementets verksamhetsområde. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 210000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet

15

B. BOSTADSFÖRSÖRJNING M. M. B 1. Bostadsstyrelsen

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

17 828 257 19937000 23 852000

Bostadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att främja bostadsförsörjningen. Den är också chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.

I styrelsens uppgifter ingår främst att handha den statliga låne- och bi-dragsverksamhelen för alt främja bostadsförsörjningen. Det åligger styrelsen vidare bl.a. att handlägga ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler, ärenden om statsbidrag till energibesparande ålgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader samt ärenden om statliga bidrag till förbättring av boendemiljöer.

Bostadsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för bostadsstyrelsen aren generaldirektör. Inom styrelsen finns fem byråer. Dessa är kanslibyrån, låne-och bidragsbyrån, planeringsbyrån, tekniska byrån och värderingsbyrån. Vidare finns en samlingslokaldelegation och en boendemiljödelegation.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Bostads-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal
Handläggande personal	94	+8	+ 1
Övrig personal	68	-1	+ 1
	162	+7	+ 2
Anslag
Utgifier
Lönekostnader	15 169000	+ 3 545 000	+2 233000
Sjukvård	35 000	+      5 000	+      5000
Reseersättningar	253000	+    22000	+    22000
därav utrikes resor	(12000)	(+      8000)	(-)
Lokalkostnader	1464000	+ 1766000	+ 1766000
Expenser	1427 000	+   119000	+   100000
Publikationstryck	250000	+    20000	+     15 000
Automatisk databehandling	1 363 000	+            0	-
Ej disponerat belopp	186000	-	-   186000
	20147000	+ 5477 000	+3955000
Uppbördsmedel	210000	-	+    40000
Nettoutgift	19937 000	+5477 000	+ 3915000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 16

Bostadsstyrelsen

1,   Pris- och löneomräkning m. m. 4439000 kr.

2, O-alternativet och därmed följande personalinskränkningar skulle drabba bl.a. rationaliseringsverksamheten, framiagning och spridning av information om god bostadskvalitet i ny- och ombyggnadsprojekt genom mönsterplaner, utveckling av boendeservice, metodutveckling, uppföljning av kostnadsutveckling samt utrednings-, kontakt- och informationsverksamhet. Styrelsen anför att alternativet innebär att angelägna arbetsuppgifter blir starkt eftersatta och att styrelsens möjligheter att genomföra sina bostadspolitiska uppgifter skulle väsentligt försämras,

3, Styrelsen anser alt verksledningen måste engageras mer aktivt i olika projekt och framför allt i den långsiktiga planeringen. Styrelsen föreslår att verkschefens ställföreträdare helt skall kunna ägna sig åt uppgifter inom verksledningen genom att en tjänst som överdirektör inrättas (+182 000 kr,). Vidare föreslår styrelsen att ett sekretariat för verksamhetsplanering inrättas för vilket erfordras två handläggare och en assistent (+ 385 000 kr,).

4, Med hänvisning till att funktionerna för personalplanering, personalutbildning och intern information är starkt underdimensionerade föreslår styrelsen att personalen vid kanslibyrån förstärks med två handläggare och elt biträde ( + 281 000 kr,),

5, För nytillkommande arbetsuppgifter i fråga om energisparstöd till forskningsinriklat experimentbyggande (prop, 1976/77:107, CU 1976/77: 32, rskr 1976/77: 244) och med hänsyn lill den allmänna höjningen av ambitionsnivån beträffande energisparålgärder föreslår styrelsen atl personalen vid värderingsbyrån förstärks med två handläggare (+204000 kr.),

6, Behovet av personal för telefonväxel och för expeditionsvaktsarbete har till följd av att länsbostadsnämnden i Stockholms län har flyttat till nya lokaler minskat med ett biträde och en expeditionsvakt (-142 000 kr,),

7, För kostnader avseende ersättning för konsultuppdrag till följd av utökad stansningsverksamhet vid uppläggning av lån samt utvecklingsarbete inom tekniska byråns område föreslår styrelsen att anslagsposten Lönekostnader förstärks med 128000 kr,

8, Styrelsen anför att såväl styrelsen som den till bostadsdepartementet knutna låneunderlagsgruppen har uppgifter som avser belånings- och värderingsmetoder samt uppföljning av produktionskostnader. Styrelsen anser att denna splittring inte är rationell men atl etl rådgivande organ är värdefullt och föreslår att ett råd för belånings- och värderingsmetoder m, m, knyts till styrelsen.

Föredraganden

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning bl, a. anmält behov av personalförstärkningar för uppgifter i samband med verksamhetsplanering (3), personalplanering m. m, (4) och administration av energisparstödet (5),

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

17

Jag avser att i en särskild proposition på grundval av byggadministrations-utredningens förslag (SOU 1976: 26) utföriigt behandla bl, a, frågan om inriktningen av styrelsens och länsbostadsnämndernas uppgifter. Jag kommer därvid alt behandla också möjligheten av att med befintliga resurser tillgodose nya arbetsuppgifter. Jag räknar med att styrelsen genom omdispositioner inom anslaget bör kunna genomföra de organisationsförändringar som styrelsen har bedömt som angelägna. Möjligheterna härtill underiättas av att personalen för telefonväxel och för expeditionsvaktsarbete (6) kan minskas. Detta gäller bl.a. i fråga om verksamhetsplanering och personalplanering. Vissa resursförstärkningar på grund av nya eller utökade uppgifter bedömer jag dock som ofrånkomliga i fråga om administrationen av energisparstödet. Jag vill också anmäla att jag har för avsikt atl i annat sammanhang föreslå regeringen att etl råd för belånings- och värderingsmetoder m. m. knyts till bostadsstyrelsen (8).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 23 852 000 kr. Jag har därvid beräknat pris- och löneomräkningen till 3828000 kr. Vidare harjag beräknat 168000 kr. för ytteriigare personal för uppgifter i samband med energisparstödet. Jag har också beräknat 145 000 kr. för uppgifter i samband med rådet för belånings- och värderingsmetoder m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 23 852000 kr.

B 2. Länsbostadsnämnderna

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

41727 191 43 417 000 37816000

I varje län, utom Gotlands län. finns en länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. Den fattar beslut om lån och bidrag m. m. samt förvaltar utestående lån. I Gotlands län fullgörs de uppgifter, som ankommer på länsbostadsnämnd, av länsstyrelsen.

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

Bostadsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Handläggande personal 174

Övrig personal 294

468

2   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 16

+    2 + 31

+ 33

+ 8

+ 12

+ 20

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

18

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Bostadsstyrelsen	Föredraganden
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Ej disponerat belopp	36915 000 50000 743000 3 911000 1408 000 390000	+ 10542000 +       20 000 +      90000 +    965 000 +    230000	+ 8 530000 + 20000 + 75 000 + 965000 + 199 000 -    390000
	43417 000	+ 11847 000	+ 9399000
Uppbördsmedel	-	-	+ 15000000
Nettoutgift	43417000	+ 11847 000	- 5 601000

Bostadsstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 9 164000 kr.

2. Beträffande O-alternativet redovisar styrelsen arbetsbelastningen för länsbostadsnämnderna under senare år och beräknar belastningen för de närmaste åren. Enligt styrelsen innebär alternativet atl administrationen av låne- och bidragsgivningen och låneförvaltningen skulle bli starkt försämrad med ökade ärendebalanser, kostnadsökningar för låntagare och hinder för produktionen som följd. Styrelsen erinrar samtidigt om att låneverksamheten ökar och därmed pantvårdsarbetet och att ändringarna av reglerna för energisparlån - särskilda låneansökningar, särskilda lånebeslut, förskott, särskilda säkerhetsregler - innebär behov av ökade resurser. Styrelsen anför också att nämnderna av statsmakterna befunnits i behov av personalförstärkning men att denna personalförstärkning på tillhopa 6 befattningshavare genom den enprocentiga nedskärningen av anslaget för budgetåret 1977/78 endast delvis kommit till stånd,

3, På grund av den ökade mängden ansökningar och lånestockens tillväxt föreslås - under förutsättning att avlöningsanslaget förstärks så att nämndernas personal kan ökas med sex personer - en förstärkning av den administrativa personalen med 33 tjänster, två handläggare och 31 biträden ( + 2 568000 kr,),

4, Med hänsyn till begärda personalförstärkningar föreslås anslagsposten Expenser förstärkt med 115 000 kr, för inköp av inventarier.

Föredraganden

Enligt statsmakternas beslut (prop, 1976/77:150 bil. 6, FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341) skall i vissa fall fr.o. m. den 1 januari 1978 eriäggas administrationsavgift för bostadslån m. m. Statens inkomster härav beräknas för budgetåret 1978/79 ;ill 15 milj.kr. Inkomsterna bör redovisas under della anslag.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 19

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 37816000 kr. Jag har därvid beräknat 1 620 000 kr, för ytteriigare personal för arbetsuppgifter som rör energisparstödet (3) och 70000 kr, för inköp av inventarier (4), Jag har då även tagit hänsyn till den ökade arbetsbelastningen genom det av statsmakterna nyligen (prop, 1977/78:50, CU 1977/78:6, rskr 1977/78:72) beslutade stödet till ombyggnad av soprum. Det bör ankomma på bostadsstyrelsen att bedöma i vad mån någon del av den föreslagna förstärkningen bör tillföras länsstyrelsen i Gotlands län, som fullgör de uppgifter som eljest ankommer på länsbostadsnämnd.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret   1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 37 816000 kr.

B 3. Bostadsbidrag m. m.

1976/77 Utgift 1472 732 811

1977/78 Anslag       1781000000 1978/79 Förslag      1785 000000

Från anslaget bekostas statliga bostadsbidrag till barnfamiljer och statsbidrag till statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn. Dessutom disponerar riksförsäkringsverket medlen under anslaget för de statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. fl. som kan utgå fr. o.m. år 1978.

Bostadsbidragen är inkomstprövade. De statliga bidragen bestäms enbart på grundval av inkomst och barnantal, medan de statskommunala bostadsbidragen dessutom är anknutna till bostadskostnaderna.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1976:263. ändrad 1977: 390) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer, förordningen (1976:262, ändrad senast 1977:1156) om statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m, fl, samt förordningen (1977:392, ändrad 1977:1157) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m, fl,

Bostadsstyrelsen

Inför bidragsåret 1977 användes en ny b/anketi.för ansökan om bostadsbidrag. Målsättningen när den konstruerades var att den skulle vara självbärande från informationssynpunkt och lätt att fylla i. Bostadsstyrelsen har följt upp blanketten och funnit att den har fått etl positivt mottagande. Bl, a. har andelen ansökningar som kommunerna har behövt sända i retur till sökanden för komplettering minskat från 359f till 97c. Genomsnittstiden för att fylla i blanketten var 12 minuter.

Den arbetsgrupp som bostadsstyrelsen tillsatte år 1975 för att se över ansökningsförfarandet och de administrativa rutinerna för bostadsbidragen

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 20

har biträtt bostadsdepartementet i frågor kring administration och rutiner för den nya bidragsgivningen till folkpensionärer m. fl.

Gruppen har vidare i sina överväganden om förenklingar i ansökningsförfarandet prövat elt system med automatisk omprövning av utgående bostadsbidrag. En utgångspunkt förarbetet har varit det förslag som boende- och bostadsfinansieringsutredningarna förde fram i betänkandet (SOU 1975: 51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.

Den omläggning av skatteadministrationen och taxeringen som kommer att göras taxeringsåret 1979 medför väsentligt ändrade förutsättningar för handläggningen av bostadsbidragen. Bostadsstyrelsen har i en särskild skrivelse till bostadsdepartementet redovisat sin syn på de konsekvenser som ändringarna får för bidragsgivningen.

Innan förslag om elt syslem för automatisk omprövning kan utformas måste beslut om sättet för bidragsprövning vid förlängd taxeringsperiod liksom beslul om inkomstförteckningens innehåll m. m. avvaktas. Arbetsgruppen avser att inrikta sitt fortsatta arbete på att söka klarlägga i vad mån automatiska beslut, som grundas på uppgifter som finns i bostadsbidragsregistret, kan bli felaktiga därför att registret inte avspeglar aktuella och korrekta förhållanden.

Genom en enkät till hushåll utan barn har bostadsstyrelsen försökt kartlägga i vilken grad sådana hushåll har nåtts av information om bostadsbidragen. Styrelsen har funnit att drygt 10% av ensamstående och knappt 10% av makar utan barn skulle kunna vara berättigade till bostadsbidrag utan att känna till det. Eftersom det fortfarande finns hushåll som går miste om sin rätt till bostadsbidrag finner styrelsen det angelägel att alla möjligheter prövas att inom en rimlig kostnadsram förbättra informationen till hushållen utan barn.

Bostadsstyrelsen nämner att antalet barnfamiljer med bostadsbidrag minskade mellan år 1975 och år 1976 med ca 72000. Minskningen gällde gruppen makar med barn medan antalet ensamstående med barn ökade något. Tyngdpunkten i bidragsgivningen förskjuts från familjer med två sammanboende föräldrar mot familjer med en förälder. Detta stämmer inte överens med de ursprungliga intentionerna. Utvecklingen förklaras enligt styrelsens uppfattning till stor del av att iiikomstgränsen för oreducerat bidrag inte har följt inkomstutvecklingen. Inte heller de inkomstgränser som har fastställts för bidragsåren 1977 och 1978 har följt inkomstutvecklingen om man tar medelinkomsten för makar med barn som mått på inkomst. För att komma i nivå med inkomstökningen skulle inkomstgränsen för år 1978 behöva vara ca 6000 kr. högre än den fastställda. För år 1979 behövs en ytterligare höjning med hänsyn till inkomstökningen mellan åren 1976 och 1977.

Mot bakgrund härav anser bostadsstyrelsen att inkomstgränsen för barnfamiljer bör höjas den I januari 1979 med 6000 kr. utöver den höjning som motiveras av inkomstökningen under år 1977. Sistnämnda ökning kan

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 21

bedömas bättre sedan säkrare uppgifter har erhållits om inkomstutvecklingen under år 1977. Styrelsen föreslår därför inte något absolut belopp.

Inkomstgränsen för hushåll utan barn bör höjas i proportion till höjningen för barnfamiljer. Det innebär en uppräkning med 4000 kr. utöver kompensation för inkomstökningen år 1977.

Bostadsbidragen reduceras för barnfamiljer med 15% av den taxerade inkomsten mellan inkomstgränsen för fullt bidrag och 54000 kr. och med 24% av inkomsten över 54000 kr.

Inkomsthöjningarna medför att en ökande del av hushållen får den större reduceringen. Detta är till stor del en inflationseffekt. Bostadsstyrelsen föreslår därför att gränsen för den lägre reduktionen höjs lika mycket som inkomstgränsen för helt bidrag.

Beträffande de hyresgränser inom vilka slatskommunalt bostadsbidrag kan utgå anför bostadsstyrelsen följande.

Mot bakgrund av hyresnivån år 1976 och därefter inträffade hyreshöjningar samt de ytteriigare ökningar som kan förväntas under åren 1978 och 1979 anser styrelsen att de övre hyresgränserna bör ökas den I januari 1979 med ca 25 %. Styrelsen föreslår följande övre hyresgränser att gälla fr. o. m.den I januari 1979.

Övre hyresgräns, kr. per månad
Nuvarande Förslag

600	750
700	875
825	1025
975	1200
1 125	1400

Ensamstående utan barn Makar utan barn Hushåll med 1-2 barn Hushåll med 3-4 barn Hushåll med 5 el. fl. barn

En höjning av de övre hyresgränserna medför, om den nedre gränsen bibehålls, att bostadsbidragets andel av bostadsutgiften kommer att öka. Styrelsen anser det motiverat att t. v. bibehålla samma maximala bidragsnivå som f.n. Därför föreslår styrelsen att den nedre hyresgränsen höjs från 350 till 400 kr.

De föreslagna ändringarna syftar till att återhämta eftersläpningar och korrigera de förändringar i stödets inriktning som huvudsakligen är en följd av inflation. Någon real förstärkning av bidragen i förhållande till 1975 års nivå torde inte erhållas.

Värdet av bidraget per barn har realt minskat avsevärt under senare år. Styrelsen anser att en ökning av beloppet per barn bör övervägas.

För att undvika felaktiga utbetalningar av bostadsbidrag till egnahemsägare i vissa fall föreslår bostadsstyrelsen att bestämmelsen i 16 § förordningen om statliga bostadsbidrag beträffande utbetalning till annan än bi-dragstagaren ändras så att bostadsbidrag till egnahemsägare inte utan kommunens medgivande får utbetalas lill kreditgivare.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 22

Föredraganden

Riksdagen beslutade vid 1975/76 års riksmöte om flera förändringar av bostadsbidragen (prop. 1975/76:145, CV 1975/76:25, rskr 197.5/76:308), De ändrade reglerna har varit i kraft sedan den 1 januari 1977, Också vid 1976/77 års riksmöte beslutade riksdagen om viktiga reformer inom bostadsbidragssystemet (prop, 1976/77:100 bil, 16, CU 1976/77:18, rskr 1976/77:187), Dessa träder i kraft den 1 januari 1978, De viktigaste ändringarna inför bidragsåret 1978 gäller dels möjligheterna för folkpensionärer utan barn att få slatskommunalt bostadsbidrag när det är gynnsammare för dem än vad det kommunala bostadstillägget till folkpension är, dels förbättringar av bostadsbidragen för de föräldrar som inte har sina barn stadigvarande boende hos sig. Vidare höjs inkomstgränserna för oreducerat bidrag liksom tidigare år med hänsyn till löneutvecklingen.

En av de ändringar som gjordes den 1 januari 1977 var att höja de övre hyresgränser upp till vilka slatskommunalt bostadsbidrag kan utgå. Under senare delen av år 1977 konstaterades att hyresutvecklingen hade varit sådan atl en betydande del av barnfamiljerna hade bostadskostnader som översteg de nya hyresgränserna och att denna utveckling kunde väntas fortsätta. Riksdagen beslöt därför (prop, 1977/78:61, CU 1977/78:7, rskr 1977/78: 88) att ånyo höja dessa gränser för barnfamiljernas del. Höjningen kommeratt skeden I april 1978,

Bostadsstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning att antalet barnfamiljer med bostadsbidrag minskade med ca 72 000 mellan åren 1975 och 1976, Antalet hushåll utan barn ökade däremot något. Styrelsen framhåller också att bidragsgivningen successivt förskjuts från familjer med två sammanboende föräldrar mot familjer med en förälder. Denna utveckling stämmer enligt styrelsens uppfattning inte med de ursprungliga intentionerna med bidragsgivningen.

För egen del vill jag anföra följande.

Bostadsbidragens syfte är tvåfaldigt. Dels är bidraget ett fördelningspo-litiskl instrument som skall öka betalningsförmågan för dem som har låga inkomster eller många barn. Dels skall bidraget stimulera de hushåll som bor under otillfredsställande förhållanden att skaffa sig bättre bostäder.

Flera undersökningar har visat att etl hushåll är mer mottagligt för stimulansen i bostadsstödet om det har en ekonomisk grundtrygghet som täcker de nödvändigaste levnadskostnaderna. Från såväl fördelningspolitiska som bostadspolitiska utgångspunkter finner jag det därför naturligt att tyngdpunkten i bostadsstödet ytterligare förskjuts mot de hushåll som har en stor försörjningsbörda eller en låg inkomst.

Detta i förening med kravet på stor återhållsamhet beträffande statens utgifter har varit utgångspunkten för mina överväganden beträffande förändringar inom bidragssystemet och för de förslag som jag lägger fram i det följande.

Bostadsbidraget, som är inkomstpröval. består av två delar. Den ena.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

23

det s. k. statliga bostadsbidraget, utgår med 900 kr. per barn och år. Den andra, det s. k. statskommunala bostadsbidraget, är beroende av hur stor bostadskostnaden är.

Det statliga bostadsbidraget har varit oförändrat sedan det infördes den I april 1972, Det bäringen anknytning till bostadskonsumtionen. Dess syfte är främst fördelningspolitiskt. Från mina utgångspunkter finner jag det naturligt att föreslå att en större del av bidragssumman läggs på denna del av bostadsbidraget framför allt med hänsyn till flerbarnsfamiljernas situation. Jag förordar därför att det statliga bostadsbidraget höjs med 40 %, från 900 kr, per år till 1 260 kr, per år.

Det statskoininunala bostadsbidraget utgår med 80 % av bostadskostnaden mellan vissa gränser. Den nedre gränsen är för alla hushållstyper 350 kr, per månad. Den övre gränsen är anpassad lill bostadsbehovet hos olika stora hushåll. Fr,o.m. den 1 april 1978 kommer de övre hyresgränserna att vara följande:

Kr. per månad

för ensamstående utan barn 600

för makar utan barn 700

för hushåll med I -2 barn 900

för hushåll med 3-4 barn 1075

för hushåll med 5 el. fl. barn 1 250

Bostadsstyrelsen har föreslagit att de övre hyresgränserna höjs med ca 25 % i jämförelse med 1977 års nivå och alt den nedre gränsen skjuts uppåt från 350 kr. till 400 kr. Om de övre hyresgränserna höjs och den nedre gränsen bibehålls blir effekten en viss omfördelning av bidragen från barnfamiljer till hushåll utan barn.

Jag har samma uppfattning som bostadsstyrelsen i fråga om den inriktning som del statskommunala bostadsbidraget bör ges. Enligt en undersökning som bostadsstyrelsen gjorde i augusti 1977 var det endast några få procent av bidragstagarna som hade bostadskostnader som var lägre än 400 kr. per månad. Den del av det statskommunala bostadsbidraget som hänför sig till hyror under 400 kr. har följaktligen för de allra flesta hushåll ingen bostadsstimulerande effekt utan är i huvudsak ett allmänt konsumtionsstöd. Jag förordar därför all den nedre hyresgränsen höjs från 350 kr. till 400 kr. Förändringen isolerad innebär att bostadsbidraget minskar med 40 kr. per månad. Ettbarnsfamiljerna kompenseras för större delen av denna minskning genom att det statliga bostadsbidraget samtidigt höjs med 30 kr. per månad. Hushåll som har två eller flera barn får ett högre totalt bostadsbidrag än de har idag. Ett lägre bostadsbidrag får däremot en del hushåll som inte har barn. Minskningen kan dock inte i något fall uppgå till mer än 40 kr. per månad.

Med hänsyn till bidragens bostadsstimulerande syfte är del angeläget att de övre hyresgränserna är anpassade till en aktuell hyresnivå. Mot bak-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 24

grund av bostadskostnadsutvecklingen anserjag att de övre gränserna bör höjas den 1 januari 1979. De bör för de olika hushållslypema sättas till följande belopp:

Kr. per månad

Ensamslående utan barn 650

Makar utan barn 750

Hushåll med 1 -2 barn 975

Hushåll med 3-4 barn 1 150

Hushåll med 5 el. fl. barn 1 350

De övre hyresgränserna för år 1979 kommer därmed atl ligga i genomsnitt drygt 14 % över 1977 års nivå. För barnfamiljernas del blir nivån nära 19 % högre och för hushåll utan barn ca 8 % högre.

Genom de förändringar som jag har förordat kommer de maximala bostadsbidragen att öka för samtliga familjer med barn. För hushåll som inte har barn blir maximibeloppen oförändrade. Jag redovisar de olika maximibeloppen i det följande:

Maximalt utgående		bostads-
bidrag, kr. per	år
enligt de reg-		enligt för-
ler som gäller		slaget
fr.o.m. den 1
april 1978
2400		2400
3 360		3 360
6180		6780
7080		8040
9660		10980
10 560		12 240
13 140		15 420
900		1260

Ensamstående utan barn Makar utan barn Hushåll med 1 barn Hushåll med 2 barn Hushåll med 3 barn Hushåll med 4 barn Hushåll med 5 barn För varje ytterligare barn

Jag övergår nu lill att behandla reglerna för inkomstprövning av bostadsbidragen.

Bostadsbidragen reduceras med 15 % av inkomsten över 35 000 kr. för barnfamiljer och 29000 kr. för hushåll utan barn upp till en inkomst av 54000 kr. För de hushåll som har inkomster över 54000 kr. reduceras bostadsbidraget med 24 % av inkomsten över detta belopp. Till grund för inkomstprövningen ligger i de flesta fall den senaste till statlig skatt taxerade inkomsten. För bidragsåret 1979 är utgångspunkten alltså den inkomst som bidragstagaren hade under år 1977.

Bostadsstyrelsen hävdar att den väsentligaste anledningen till att antalet barnfamiljer som får bostadsbidrag har minskat och till att minskningen främst har drabbat tvåförälderfamiljerna är att inkomstgränsema i bidragssystemet inte har följt inkomstutvecklingen. Som mått på inkomst använder styrelsen medelinkomsten för makar med barn. Styrelsen föreslår atl inkomstgränserna höjs inför bidragsåret 1979 på ett sådant sätt att eftersläpningen hämtas in. För barnfamljer bör gränsen för oreducerat bidrag höjas med dels 6000 kr., dels ell belopp som motiveras av inkomstökning-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 25

en mellan åren 1976 och 1977. Den inkomstgräns vid vilken en skärpt inkomstreducering sätter in bör enligt styrelsen höjas i samma mån. För hushåll utan barn bör en uppräkning ske med 4000 kr. utöver kompensation för inkomstökningen år 1977.

För egen del anserjag aft en viktig förklaring till att antalet barnfamiljer med bostadsbidrag minskade under år 1976 och till förskjutningen från två-förälderfamiljer till familjer med endast en förälder är reallöneutvecklingen under år 1974. Den medför givetvis att behovet av bostadsstöd blir mindre

än tidigare.

Mot bakgrund av min allmänna syn på bostadsbidragens syfte förordar jag att endast inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag för barnfamiljer räknas upp. Jag anser att den bör höjas med 3 000 kr. till 38 000 kr. Höjningen motsvarar den genomsnittliga löneökningen mellan åren 1976 och 1977.

Jag ber att avslutningsvis få la upp vissa frågor som rör administrationen av bostadsbidragen.

Enligt vad jag har erfarit är det inte ovanligt att det vid kommunernas kontroller visar sig att det har betalats ut för mycket bostadsbidrag. Krav på återbetalning uppstår då, vilkel vållar besvär för bidragstagaren och merarbete för den ansvariga myndigheten. Anledningen till kraven på återbetalning är ofta att bidragstagaren har haft en väsentlig inkomstökning sedan senaste taxering.

Enligt gällande regler skall en väsentlig inkomstökning föranleda att storleken av bostadsbidraget skall bestämmas med hänsyn till en beräknad bidragsgrundande inkomst för det kalenderår för vilket bostadsbidrag skall utgå. Del ankommer på bostadsstyrelsen att bestämma hur stor en inkomstökning skall vara för alt anses väsentlig i förordningens mening. Styrelsen har föreskrivit att inkomsten skall anses ha ökat väsentligt om bruttoinkomsten för det kalenderår för vilket bostadsbidrag skall utgå har ökat med mer än 20000 kr. i förhållande till bruttoinkomsten under det år som taxeringen avser. Därutöver har styrelsen föreskrivit att ansökan om bostadsbidrag skall avslås eller beviljat bostadsbidrag dras in, om summan av den bidragsgrundande inkomsten och hela ökningen överstiger vissa belopp. För bidragsåret 1977 har dessa belopp varit endast 5 000 kr. högre än den högsta inkomst vid vilken bostadsbidrag upphör att utgå för den aktuella hushållstypen. Sislnämnda regel har lett lill att även mycket måttliga inkomstökningar har förorsakat att bostadsbidrag skulle upphöra att utgå. Trots den informalion som bostadsstyrelsen har lämnat om de regler som gäller har uppenbarligen många hushåll inte känt till atl de har varit skyldiga att anmäla den inkomstökning som de har haft. Bostadsstyrelsen har därför höjt beloppet lill 15 000 kr. inför bidragsåret 1978. Detta lorde komma att minska antalet återkrav.

Enligt min mening skulle det underlätta både för bidragstagaren och för det ansvariga administrativa organet, om sådana inkomstförändringar som

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 26

skall påverka det utgående bostadsbidraget kunde komma till förmedlingsorganens kännedom utan att bidragstagaren behövde anmäla dem. Bostadsstyrelsen har på regeringens uppdrag prövat möjligheterna för förmedlingsorganen all få tillgång till uppgifter från försäkringskassorna om den sjukpenninggrundande inkomsten. Uppgifterna skulle användas i kontrollsyfte men inte automatiskt läggas till grund för omprövning av bidragen. Styrelsen redovisade sitt uppdrag den 30 seplember 1975 i en skrivelse lill bostadsdepartementet. Till skrivelsen var fogade yttranden över förslaget. Flertalet remissinstanser tillstyrkte det. Datainspektionen avstyrkte dock med motiveringen att det från integritetssynpunkt inte kan accepteras att den allmänna försäkringens ADB-register används för andra ändamål än för administrationen av försäkringen.

Jag vill för riksdagen anmäla att jag avser att närmare överväga de möjligheter till kontroll av den bidragsgrundande inkomsten som bostadsstyrelsen har anvisat och de betänkligheter mot förslaget som har anförts av bl. a. datainspektionen. Min strävan är att finna ett enkelt system som tillgodoser både angelägna krav på skydd för den personliga integriteten och krav på tillförlitlighet i de uppgifter som läggs till grund för kontrollen.

För att bidrag inte skall utgå i sådana fall då det är hell klart att familjens standard trots låg laxerad inkomst är sä hög att bidrag inte behövs finns en spärregel i 1 § förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer. Enligt 4 § förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. och 10 § förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl. skall den tillämpas även i fråga om slatskommunalt bostadsbidrag.

När det gäller slatskommunalt bostadsbidrag till folkpensionärer m.fl. är del försäkringskassan som är det beslutande organet i alla frågor av betydelse för rätten till bidrag, således även i sådana ärenden där spärregeln skall tillämpas. När det gäller bostadsbidrag till barnfamiljer och andra hushåll utan barn än folkpensionärer är det förmedlingsorganet i kommunen som fattar beslutet, dock inte i de ärenden där spärregeln är aktuell. Sådana ärenden avgörs av länsbostadsnämnden. Förmedlingsorganet skall med eget yttrande överiämna ärendet till nämnden.

Jag anser att kommunens förmedlingsorgan i fortsättningen bör göra den bedömning som krävs när spärregeln skall tillämpas i fråga om bostadsbidrag till barnfamiljer och andra hushåll utan barn än folkpensionärer. Jag förordar att beslutanderätten i ärenden av detta slag enligt förordningarna om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer och statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. läggs på kommunernas förmedlingsorgan.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att bostadsbidrag till egnahemsägare inte utan kommunens medgivande skall få betalas ut direkt till kreditgivare. Anledningen till förslaget är atl felaktigheter har visat sig kunna uppstå i sådana fall. då bidragstagaren har flyttat från egnahemmet utan att anmäla flyttningen till förmedlingsorganet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 27

Ett påpekande om risken för sådana fel har gjorts av Stor-Stockholms bostadsförmedling.

Möjligheten att fä bostadsbidraget utbetalat direkl till kreditgivaren har kommit till för att förenkla för bidragstagaren att betala lånekostnaderna. Enligt min bedömning måste de risker som bostadsstyrelsen har nämnt vara utomordentligt små. Jag är därför inte beredd att tillstyrka bostadsstyrelsens förslag.

De ändringar i reglerna för bostadsbidrag som jag har förordat bör träda i kraft den I januari 1979.

Nettokostnaderna för de föreslagna förändringarna beräknar jag till 114 milj. kr. för helt år. Av dessa koslnader faller 57 milj. kr. på budgetåret 1978/79.

Utgifterna för innevarande budgetår kommer enligt de beräkningar som nu kan göras att uppgå till ca I 640 milj. kr.

Anslagsbehovet under budgetåret 1978/79 beräknar jag till 1 785 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till helårseffekten av de höjningar av de övre hyresgränserna som görs den 1 april 1978. Från anslaget bör betalas kostnaderna för information till allmänheten rörande bostadsbidragen och för studier av bostadsbidragens effekter. Det bör ankomma på regeringen alt meddela bestämmelser om dispositionen av medel för dessa ändamål.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som jag har
förordat.

2. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för slatskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och till folkpensionärer m.fl., som jag har förordat.

3. godkänna den ändring i inkomstprövningsreglerna som jag har förordat.

4. godkänna den ändring som jag har förordat i fråga om beslutanderätten i vissa fall.

5. till Bostadsbidrag iii.ni. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av I 785 000000 kr.

B 4. Räntebidrag m. m.

1976/77 Ulgift 2 255 234602 1977/78 Anslag 2 560000000 1978/79 Förslag     3 345 000000

Från anslaget bekostas utgifter för räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946. omtryckt 1976:788, ändrad senast 1977: 738), bostadslånekungörelsen (1967:552, omtryckt 1973:534. ändrad senast 1977:334) och förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibe-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 28

sparande åtgärder i bostadshus m.m. samt för eftergift av räntelån m.m. enligt räntelånekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad 1977: 335). Från anslaget bekostas även utgifter för ersätlning lill kommun enligt 33 § i 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537, upphävd 1967:552). Vidare bekostas från anslaget utgifter för räntebidrag för vissa lån, som har beviljats för anordnande av studentbostäder, enligt bestämmelser meddelade den 24 april 1975.

Räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen utgår med belopp som motsvarar skillnaden mellan den verkliga räntekostnaden för bottenlån och bostadslån inom låneunderlaget för bostäder och en garanterad ränta beräknad på ursprungligt belopp av samma lånedelar. Vid ombyggnad av flerfamiljshus kan räntebidrag utgå för markkostnader även om de inle ingår i låneunderlagel. Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden är 6% om lånet avser småhus som skall bebos av låntagaren, 5 % i vissa fall om lånet avser ombyggnad av flerfamiljshus som ägs av låntagare som har möjlighet att göra avdrag vid inkomstbeskattningen för del av ombyggnadskostnaderna och 3,9% i övriga fall. Den garanterade räntan skall höjas på visst sätt för varje följande år av lånetiden.

Räntebidrag utgår även för hus med paritetslån eller nominellt lån enligt 1967 års bostadslånekungörelse.

Vidare utgår räntebidrag för hus färdigställda efter år 1957 med statligt lån enligt 1962, 1957 eller, i fråga om flerfamiljshus, 1948 års kungörelser, om låntagaren inte har räntelån.

Räntelån som avser tid efter utgången av är 1974 efterges med undantag av belopp som motsvarar amortering på det statliga bostadslånet eller motsvarande lån.

Enligt 33 § i 1962 års bostadslånekungörelse eller motsvarande äldre bestämmelser har kommun rätt att under vissa förutsättningar av statsmedel få ersättning med fyra femtedelar av vad kommunen har eriagt för att täcka förlust som har uppstått vid förvaltning av allmännyttigt företag tillhörigt hus, vilket har uppförts, ombyggts eller förvärvals med stöd av bostadslån.

Räntebidrag för vissa lån som har beviljats för studentbostäder ulgår med belopp som motsvarar skillnaden mellan faslställda annuiteter och den verkliga räntekostnaden.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1976/77 uppgick utgifterna under anslaget till ca 2 255 milj. kr., varav ca 1 485 milj. kr. avsåg räntebidrag och ca 764 milj. kr. eftergift av räntelån. Dessutom utbetalades 6,1 milj. kr. i ersätlning lill kommuner som i vissa fall hade täckt förvaltningsföriuster i allmännyttiga företag.

Räntesubventioner utgick under första halvåret 1977 till 1 273 000 lägenheter, varav 285 000 i småhus. Flertalet var lägenheter med pariletslån el-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 29

ler räntelån, 558000 resp. 500000. Antalet lägenheter med lån enligt bostadsfinansieringsförordningen var ca 63000, en ökning med ca 52000 vid jämförelse med första halvåret 1976,

Anslaget för budgetåret 1977/78 uppgår till 2 560 milj, kr. Styrelsen beräknar utgifterna för detta budgetår till 2820 milj, kr, och för budgetåret 1978/79 till 3 115 milj, kr. Utgifterna för de båda budgetåren fördelas på följande sätt (milj, kr,).

Låneformer'	Småhus		Flerfamiljshus		Totalt
	1977/78	1978/79	1977/78	1978/79	1977/78	1978/79
Nya hus (1974: 946)	220	500	145	300	365	800
Hus med paritetslån
(1967:552, 32§)	225	200	1225	1 175	1450	1375
Hus med räntelån
(1967:553)	90	80	775	735	865	815
Övriga hus (bl. a. med
lån enligt äldre kungörelser
och för vilka låntagaren
avstått från räntelån)	110	100	30	25	140	125
Totalt	645	880	2175	2 235	2820	3115

' Inom parentes anges aktuell författning m, m.

Bostadsstyrelsen tar i sin anslagsframställning upp vissa räntebidrags-frågor.

För småhus som skall bebos av låntagare är den garanterade räntesatsen det första året 6%, För småhus som hyrs ut är den motsvarande räntesatsen 3,9%,

Om en låntagare, som bebor sitt småhus, önskar hyra ut detta, krävs medgivande från länsbostadsnämnden. Sådant medgivande kan lämnas för kortare tid, i regel högst tre år, utan ändring av lånevillkoren. Är det fråga om permanent uthyrning skall bostadslånet sänkas från 25 % till 22% av lå-neunderiagel. Samtidigt sänks också den garanterade räntan från 6% till 3,9%,

Såväl uthyrning under kortare tid som uthyrning permanent, i det senare fallet med ändring av lånevillkoren, medför enligt bostadsstyrelsen ekonomiska fördelar för låntagaren. Dessa kan ibland vara anledningen till uthyrning.

Bostadsstyrelsen anser att bestämmelserna om räntebidrag inte bör få främja en permanent uthyrning av småhus och föreslår därför att bestämmelserna ändras så att, vid medgivande till permanent uthyrning av ett småhus med äganderätt, den garanterade räntan inte ändras.

Bostadsstyrelsen tar också upp frågan om räntebidrag till förbättringar och ombyggnader av småhus med ett låneunderiag på högst 25000 kr, I sådana fall kan bostadslånet fördjupas med 70% och kommunal borgen behöver inte ställas. Denna lånemöjlighet är en ersättning för den typ av för-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 30

bätiringslån soiu t,o, m, budgetåret 1965/66 kunde beviljas småhusägare sum inte var pensionärer eller handikappade och där den räntefria stående delen kunde utgöra högst 4000 kr.

Enligt styrelsen var denna låneiuöjlighet till en början av stor betydelse i samband med mindre men angelägna förbättringar. Under senare år har den förlorat väsentligt i intresse. Till detta har bidragit i första hand kostnadsutvecklingen. En annan omständighet är att räntebidrag inte ulgår. Styrelsen erinrar om det höga räntelaget och att det vid all umbyggnad av flerfamiljshus med stöd av bostadslån utgår räntebidrag,

Bostadsstyrelsen anser att räntebidrag bör utgå vid ombyggnader av småhus som sker med stöd av bostadslån även om låneimderlaget inte upp går till 25000 kr. Då erhålls samma regler som för fleifamiljshus. Vidare blir inte skillnaden i fråga om kapitalkostnad så stor mellan den som kan få förbättringslån och den som med hänsyn till inkomst- och förmögenhetsförhållanden är hänvisad till bostadslån.

I konsekvens härmed bör enligt styrelsen, i fall då bostadslån för ombyggnad kombineras med energisparlån, räntebidrag utgå även för energi-spariånet, trots att den sammanlagda godkända kostnaden, såvitt gäller bostäder, till äventyrs inte överstiger 25 000 kr.

Föredraganden

Innan jag går in på bostadsstyrelsens förslag tar jag upp vissa särski/da ränlebidragsfrågor.

Räntebidrag utgår med belopp som svarar mot skillnaden mellan de faktiska räntekostnaderna för bostadslån och bottenlån inom läneunderlaget för bostäder och en garanterad räntenivå för dessa lån. 1974 års bostadspolitiska beslut (prop. 1974:150. CU 1974:36, rskr 1974: 372) i fråga om räntebidrag och garanterade räntenivåer hade bl, a, till syfte att skapa neutralitet i fråga om kapitalkostnader mellan olika besittningsformer och att utjämna kapitalkostnaderna mellan hus som har uppförts vid olika tidpunkter.

Räntesubventionerna omfattar f n, I 273 000 lägenheter färdigställda efter år 1957, varav 988000 i fleifamiljshus och 285 000 i småhus. Det första halvåret 1977 var det totala räntebidragsunderlaget ca 56 miljarder kr. för hyres- och bostadsrältshus och ca 27 miljarder kr, för småhus som bebos av låntagaren. Räntebidragen kan för budgetåret 1977/78 beräknas uppgå till närmare 2900 milj, kr,, varav ca 2 200 milj, kr, för hyres- och bostads-rättshus och ca 700 milj, kr, för småhus som bebos av låntagaren.

Kapitalkostnaderna för hus med räntesubventioner bestäms i allt väsentligt av en garanterad ränta och bostadens produktionspris. Den garanterade räntan är under det första året 3,9 % för hyres- och bostadsrättshus och 6 % för småhus som bebos av låntagaren,

I vissa fall är räntan för hyres- och bostadsrättshus vid ombyggnad 5 %, För hyres- och bostadsrättshus räknas räntan upp med 0,15 procentenhe-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 31

ter vart och ett av de fem första åren och därefter med 0,2 enheter. För småhus som bebos av låntagaren räknas räntan åriigen upp med 0,2 enheter. Denna upptrappning sker i enlighet iried det i det föregående omtalade bostadspolitiska beslutet år 1974, Efter skatteavdrag ökar småhusägarnas kapitalkostnader med omkring 0,1 enhet åriigen. Uppräkningen innebär att kapitalkostnaderna stiger med inemot 4 % åriigen för nya hyres- och bostadsrättshus och 3 % för småhus som bebos av låntagaren.

Under senare år har kostnadsökningarna i bostadsbyggandet varit stora, Underde två senaste åren har byggprisstegringen åriigen överstigit 10 %, Jag kommer senare att lämna en redogörelse för byggprisutvecklingen under anslaget IV: 12, Lånefonden för bostadsbyggande. Samtidigt som byggprisökningarna har medfört stora ökningar av kapilalkoslnaderna i nyproducerade bostadshus har kapitalkostnaderna för beståndet av bostadshus med räntebidrag ökat i endast begränsad omfattning. Som jag nyss nämnde uppgår ökningen till 3-4 % för beståndet. Denna utveckling är även på kort sikt etl hot mot räntebidragssystemets syfte att utjämna kapitalkostnaderna mellan olika årgångar av hus. Enligt min mening måste nyproduktionens kapitalkostnadsvillkor förbättras i förhållande till vad som gäller för redan byggda hus. Det bör ske genom att räntesubventionerna minskar för redan byggda hus och ökas något för nyproducerade bostäder. Mot denna bakgrund behandlar jag i det följande både frågan om en sänkning av den lägsta garanterade räntesatsen för nya bostadshus och frågan om en snabbare avtrappning av räntebidragen i beståndet.

1 fråga om den lägsta garanterade räntesatsen för nya bostadshus vill jag anföra följande.

De snabba prisstegringarna i bostadsbyggandet har främst drabbat hus som har påbörjats under senare tid. Även hus som nu är aktuella för igångsättning påverkas härav. Prisstegringarna har varit störst för flerfamiljshusen. Av detta skäl har regeringen under år 1977 höjt låneunderlaget mer för flerfamiljshus än för småhus. Effekterna på kapitalkostnaderna av prisstegringarna blir också större för hyres- och bostadsrättshus. Det beror på att räntan för lån till s. k. överkostnader, dvs, skillnaden mellan faktisk produktionskostnad och pantvärdel, i hyresrättsfallet får betalas fullt ul av hyresgästerna via hyran. Detsamma gäller också i bostadsrättsfallet om lån för överkostnaden tas upp av bostadsrättsföreningen. De som äger sin bostad kan däremot utnyttja sin rätt till avdrag för skuldräntor också för överkostnadslån. Jag anser därför att det finns skäl att, när det gäller hus som har påbörjats år 1977, minska kapitalkostnaderna för enbart hyres-och bostadsrättshus. Även hus som påbörjas under år 1978 bör enligt min mening tå sänkta kapitalkostnader. Denna sänkning bör omfatta alla hus. För nybyggnad och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus bör den lägsta garanterade räntan avvägas enligt följande tablå.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 32

Hus påbörjade Ny lägsta Sänkning

år garanterad ränta, %

1977 3,6 -0,3

1978 3,4 -0,5

Till hyres- och bostadsrättshus påbörjade åren 1977 eller 1978 bör därvid i fråga om nybyggnad räknas alla hus i ärenden där de egentliga byggnadsarbetena har påbörjats eller påbörjas under denna lid. Vid ombyggnad bör som sådana hus räknas de för vilka del under denna lid har meddelats eller meddelas preliminärt beslul om bostadslån eller beslut om dispens för påbörjande.

Den garanterade räntan det försia året av låneliden är 5 % om lånet avser ombyggnad av flerfamiljshus som ägs av låntagare som har möjlighet att göra avdrag vid inkomstbeskattningen för del av ombyggnadskostnaderna. De ändringar av den lägsta garanterade räntan, som jag har föreslagit, bör inte gälla för sådant ombyggnadslån. Det finns anledning att ytterligare studera frågan om sambandet mellan reglema för den statliga bostadslångivningen och skattereglerna vid ombyggnad.

En sänkt lägsta garanterad ränta enligt mitt förslag sänker kapitalkostnaderna med ca 7 kr/m i 1977 års hus och 13 kr./m i 1978 års hus. De ökade räntebidragsutgifterna för dessa två årgångar kan för budgetåret 1980/81, då utgifterna kan förväntas slå igenom fullt ut, beräknas till 20 milj. kr. Vid bedömningen av beloppets storiek bör beaktas att anlalet lägenheter i dessa årgångar är förhållandevis lågt. För dessa hus avser jag att senare föreslå regeringen motsvarande förändringar av de räntetillägg som utgår för tiden mellan färdigställandet och utbetalningen av bostadslån.

Beträffande småhus som bebos av låntagaren bör för hus som påbörjas år 1978 molsvarande sänkning göras som för hyres- och bostadsrättshus. För småhus för försäljning, s. k. gruppbyggen, bör därvid vid nybyggnad gälla samma påbörjanderegler som för hyres- och bostadsrättshus. För övriga småhus skall vid ny- och ombyggnad under år 1978 till påbörjade hus räknas alla som meddelas beslut om bostadslån eller beslut om dispens för påbörjande under detta år. Den garanterade räntan bör alltså sänkas från nuvarande 6% lill 5,5%, Kostnaden för denna sänkning i form av ökade räntebidrag kan beräknas till ca 50 milj, kr, och belastar statsbudgeten fr,o, m. budgetåret 1979/80.

Ökningen av räntebidrag medför att småhusägarnas underskottsavdrag vid inkomstbeskattning minskar i motsvarande mån. Den totala offentliga utgiftsökningen till följd av räntesänkningen för småhus kan mot denna bakgrund beräknas till 20-25 milj. kr. för helår. Jag vill erinra om all denna kostnad även är en följd av dagens höga produktionsandel för småhusen.

I fråga om avtrappningen av räntebidraget är, som jag tidigare har nämnt, ett grundläggande syfte med 1974 års bostadspolitiska beslut att utjämna kapitalkostnaderna mellan hus som har uppförts vid skilda tidpunkter. Detla syfte bör alltjämt gälla och bör läggas till grund för ändringar i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

33

avtrappningsreglerna. Avtrappningstakten måsle således avvägas med hänsyn till byggprisstegringen. Jag förordar därför att räntebidragen för alla hyres- och bostadsrättshus avtrappas med 0,25 procentenheter per år från den 1 januari 1980,

För att uppnå en jämförbar kapitalkostnadsökning efter skatt för småhus som bebos av låntagaren förordar jag att räntebidraget för dessa hus avtrappas med 0,35 procentenheter per år från den I januari 1980,

Genom de föreslagna ändrade avtrappningsreglerna, som också bör gälla i fråga om basränta för hus med räntelån, minskar den tid det tar för den garanterade räntenivån att nå nuvarande marknadsräntenivå från 31 till 23 år för hyres- och bostadsrältshus och från 19 till 11 år för småhus som bebos av låntagaren, I sammanhanget vill jag erinra om att beräkningarna i prop, 1974:150 (s, 407) utgick från att räntebidragen skulle upphöra efter ca 23 resp, ca 10 år. En ökad avtrappning av räntebidragen enligt vad jag har förordat kan beräknas minska utgifterna för räntebidrag budgetåret 1980/81 med ca 140 milj, kr, vid i övrigt oförändrade förhållanden.

De ändrade reglerna för avtrappning av räntebidrag leder till en genomsnittlig höjning av kapitalkostnaderna i förhållande till nuvarande avtrapp-ningsregler med ca 2 kr,/m- och år fr, o, m, år 1980, Förslagen påverkar således inte kapitalkostnaderna de närmaste åren.

De förslag som jag nu har lagt fram innebär, om de genomförs, en kraftig stimulans för nyproduktionen av hyres- och bostadsrättshus samtidigt som rimliga kostnadsrelationer mellan olika årgångar av hus tryggas även på sikt. Jag går nu över till bostadsstyrelsens förslag som rör räntebidrag. Bostadsstyrelsen har tagit upp frågan om garanterad ränta vid uthyrning av småhus. Den garanterade räntan det första året för småhus som skall bebos av låntagaren är som tidigare har nämnts 6 %, Önskar låntagaren hyra ut huset krävs medgivande av länsbostadsnämnden. Är uthyrningen permanent skall bosladslåneandelen sänkas från 25 till 22 % av låneunderlaget. Enligt bostadsstyrelsen sänks samtidigt den garanterade räntan från 6 till 3.9 %. Bostadsstyrelsen anser att nuvarande bestämmelser medför omotiverade ekonomiska fördelar för låntagaren. Den garanterade räntan bör därför inte sänkas vid permanent uthyrning av småhus som är avsett att bebos av låntagaren.

Småhus som ägs av fysisk person schablonbeskattas i allmänhet oavsett om ägaren bor i huset eller hyr ut det, om uthyrningsverksamheten inte är yrkesmässig, I dessa fall är det inte motiverat med olika lägsta garanterade räntesatser beroende av om låntagaren bor i huset eller hyr ut det. Jag förordar därför i fråga om bostadslån till enskild person för småhus att den garanterade ränta (6 eller 5,5 %) som gäller när huset bebos av låntagaren skall tillämpas även vid uthyrning, om inte denna är yrkesmässig i den meningen att den föranleder att låntagaren beskattas enligt den s, k, konventionella metoden. I det senare fallet bör den garanterade räntan bestämmas enligt vad som gäller för hyreshus i allmänhet. 3   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 34

Bostadsstyrelsen har även tagit upp frågan om räntebidrag till mindre ombyggnader av småhus med ett låneunderlag på högst 25 000 kr. För lån till sådana ombyggnader gäller vissa särskilda regler som bl. a. innebär att räntebidrag inte utgår. Bostadsstyrelsen föreslår nu att räntebidrag bör utgå utan hänsyn till någon lägsta beloppsgräns.

Med hänvisning till vad jag kommeratt anföra under anslaget IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande i anledning av bosladsstyrelsens förslag att höja nämnda låneunderiagsgräns till högst 50000 kr. kan jag inte biträda förslaget.

Bostadsstyrelsen har för budgetåret 1977/78 beräknat medelsbehovet till 2 820 milj. kr. För budgetåret 1978/79 räknar styrelsen med ett anslagsbehov av 3 115 milj. kr. Med hänsyn till bl.a. konverteringar för lån enligt äldre bostadslånekungörelser och till de senaste årens koslnadsstegringar med åtföljande höjningar av lånetaket för statliga bostadslån räknar jag med elt medelsbehov för budgetåren 1977/78 och 1978/79 på inemot 2900 milj. kr. resp. ca 3 345 milj. kr. De reformer som jag kommer att behandla under anslaget IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande samt övriga utgifter under anslaget, vilka är obetydliga i förhållande lill de beräknade utgifterna för räntesubventionerna, har inte påverkat anslagsberäkningen i någon större omfattning.

Jag förordar att anslaget för budgetåret 1978/79 anvisas med 3 345 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat i fråga om lägsia garanterade rän
tesatser och upptrappning av dem,

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om räntebidrag vid uthyrning av småhus i vissa fall,

3. till Räntebidrag in. m. för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 3 345 OOOOOO kr.

B 5. Eftergift av hyresförlustlån

1976/77 Ulgift 45 079840

1977/78 Anslag 75 000000

1978/79 Förslag 75 000000

Från anslaget bekostas utgifter för eftergift av hyresföriustlån enligt förordningen (1976:260, ändrad 1977:167) om hyresföriustlån. T.o.m. budgetåret 1974/75 har eftergift av lån belastat fonden för oreglerade kapilal-medelsföriuster.

Ansökningar om eftergift m. m. prövas av bostadsstyrelsen. I de fall låntagaren gör anspråk på avvikelser från de i förordningen om hyresförlustlån intagna bestämmelserna är det regeringen som fattar beslut.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 35

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1976/77 beviljades ansökningar om eftergift av hyresföriustlån till ett belopp av 55,2 milj. kr. Totalt har intill utgången av nämnda budgetår beviljats 144,3 milj. kr. i sådana eftergifter.

Antalet outhyrda lägenheter har minskat under senare år men då hyresnivån samiidigt har stigit räknar bostadsstyrelsen med att hyresförlustlån i kronor räknat kommer att lämnas ungefär i samma omfattning som tidigare år. Erfarenheterna hittills tyder på att 25-30% av hyresförlustlånen kommer att efterges. Under dessa förutsättningar beräknar styrelsen utgiften för eftergifter till ca 75 milj. kr. för såväl innevarande budgetår som budgetåret 1978/79.

Bostadsstyrelsen föreslår, i syfte att förenkla och rationalisera handläggningen, att styrelsens beslutanderätt i frågor som rör ränte- och amorteringsfrihet av hyresförlustlån flyttas till länsbostadsnämnderna den I juli 1978.

Beslutanderätten i fråga om förskott på hyresförlustlån bör enligt styrelsen vid samma tidpunkt flyttas från regeringen till länsbostadsnämnderna.

Föredraganden

Antalet tomma lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus har minskat alltsedan år 1974. Nedgången under de båda senaste åren har varit påtaglig. Denna förbättrade uthyrningssitualion påverkar emellertid på kort sikl inte den pressade ekonomiska situationen för berörda bostadsföretag. Jag kommer att under anslaget IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande närmare redogöra för situationen på bostadsmarknaden och de allmännyttiga företagens situation. I det sammanhanget kommer jag alt förorda att hyres-föriustlångivningen, som nu omfattar hyresförluster uppkomna under åren 1971-1978, får omfatta även hyresförluster som uppkommer under år 1979.

Utbetalningarna av hyresförlustlån, som sker från anslaget Lånefonden för bostadsbyggande, beräknar bostadsstyrelsen till ca 250 milj, kr, under vartdera av budgetåren 1977/78 och 1978/79, Under budgetåret 1976/77 utbetalades ca 287 milj, kr, i hyresförlustlån.

Beträffande lån, som redan har beviljats för förluster under åren 1971 - 1976, sammanlagt ca 956 milj, kr,, har beslut om eftergift enligt bestämmelser som anges i förordningen (1976: 260) om hyresföriustlån meddelats för lån som uppgår till ca 395 milj. kr. Härav har statens eftergift utgjort ca 177 milj. kr. medan resten har fallit på bostadsföretagens ägare i form av inlösen av hyresförlustlån. I samband med eftergift beviljas räntebefrielse fram lill inlösningstillfållet. Räntebefrielse har därutöver, utan samband med eftergift, beviljats för hyresföriustlån som uppgår till ca 335 milj. kr. I ärenden som avser eftergift, räntebefrielse och senareläggning av amortering beslutar bostadsstyrelsen i normalfallen sedan den 1 juli 1976. I de fall låntagaren gör anspråk på avvikelse från de regler som gäller för normalfallen beslutar regeringen.

Prop. 1977/78: lOO    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 36

Under år 1977 har regeringen tagit ställning till flera ansökningar från kommuner som har anstikl om eftergift av hyresförlustlän med större belopp än som följer av normalrcglcma. Enligt dessa regler, som återfinns i förordningen om hyresförlustlån, beviljas eftergift när låntagarens hyresföriustlån sammanlagt uppgår till minst 2 % av taxeringsvärdet för byggnader exkl. centrumanläggningar. Eftergift beräknas på grundval av ett belopp som motsvarar lånet minskat med dels vinstutdelning, dels 0,5 % av det taxerade byggnadsvärdet såvida inte sådan minskning har gjorts i samband med tidigare beslul om eftergift. Av elt sålunda reducerat lån efterges 60 % om lånet avser bostadsrättsförening. Avser lånet enskilda eller allmännyttiga företag efterges normalt 50%. Eftergift i det senare fallet sker på villkor att låntagaren inom viss tid inlöser återstående del av lånet med kapitaltillskott som inte är förenat med återbetalningsskyldighet. Det innebär beträffande kommunala och allmännyttiga företag att kommunerna i praktiken får inlösa den del av lånet som inte efterges av staten.

Flera kommuner har eller har haft problem med tomma lägenheter. För en del av dessa kommuner kan kravet på inlösen vid eftergift av hyresförlustlån för allmännyttiga företag medföra ekonomiska problem. Det är emellertid inte rimligt att staten efterger någon större del av hyresförlustlånen än f n. Den grundläggande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun för bostadsförsörjningen bör liksom hittills innebära ett i huvudsak delat ekonomiskt ansvar. Systemet med hyresförlustlån och eftergift av sådana lån får inte bli ett allmänt kommunalekonomiskt stöd. Det finns dock anledning att i viss omfattning bedöma behovet av eftergift med ledning av grunderna för systemet med kommunal skatteuljämning. Mot denna bakgrund förordar jag att följande regler skall gälla vid eftergift av hyresförlustlån i kommunala och allmännyttiga bostadsföretag.

Liksom f. n. bör huvudregeln vara att staten och kommunerna vid eftergift av hyresförlustlån delar ansvaret lika för den del av hyresföriustlånet som återstår sedan reducering har skett med eventuell vinstutdelning och med 0,5 % av taxeringsvärdet. Det medför i praktiken att kommunen även fortsättningsvis får lösa in den del av lånet som svarar mot nämnda reducering. För de kommuner som staten ger extra skatteutjämningsbidrag för år 1978 bör statens eftergiftsdel vara 60 %. De kommuner som här avses är de som har fått extra skatteutjämningsbidrag för år 1978 i enlighet med regeringens beslut i september år 1977. Motsvarande regler bör gälla för kommuner som får extra skatteutjämningsbidrag för år 1979 så snart beslut härom har fattats. Eftergiftsdelen bör kunna vara 60 % också när extra skatteutjämningsbidrag inte utgår. Som förutsättning bör i detta fall gälla att den kommunala delen, uttryckt som summan av eventuell tidigare inlösen och aktuell inlösen, svarar mot en beräknad kommunal utdebitering på mer än 50 öre och kommunen har en sammanlagd kommunal utdebitering som överstiger gällande medelutdebitering i riket.

Som villkor för eftergift i båda dessa fall bör, liksom nu gäller vid eftergift med 50 %, föreskrivas att företaget inom sex månader med kapitaltill-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 37

skott som inte är förenat med återbetalningsskyldighet för bostadsföretaget löser in det lånebelopp som staten inle efterger.

Beslut i ärenden enligt dessa regler bör fattas av bostadsmyndigheterna. Bostadsstyrelsen har i syfte att förenkla ärendehandläggningen föreslagit att beslutanderätten i ärenden som avser förskott och eftergift i normalfallen flyttas från regeringen resp. bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna. Jag kommer vid min behandling av byggadministrationsutredningens förslag att allmänt ta upp frågor om decentralisering av beslutanderätten.

Enligt min mening bör den här redovisade ordningen kompletteras för att underlätta för vissa kommuner att inlösa sin del av lånebeloppet. Har eftergift av lån till allmännyttigt företag medgetts med 60 % bör regeringen efter ansökan av kommun kunna pröva om kommunen skall behöva lösa in sin del av företagets hyresförlustlån inom sex månader eller om inbetalningen bör fördelas över en längre tid. Finner regeringen att en inlösen inom sex månader är alltför betungande bör återstående lånedel helt eller delvis få övertas av kommunen som ett särskilt hyresförlustlån som dock inte betalas ut till kommunen. Innebörden härav bör anses vara att koiu-munen använder lånet för att lämna företaget ett bidrag som svarar mot lånet. Detta särskilda hyresförlustlån bör löpa med ränta och amorteras inom högst tio år.

Den ordning i fråga om särskilt hyresförlustlån som jag nu har förordat bör få tillämpas även i de fall eftergift har medgetts med 50 % under förutsättning att kommunens aktuella inlösen svarar mot en beräknad kommunal utdebitering med mer än 50 öre.

De av mig föreslagna ändrade grunderna för eftergift av hyresförlustlån bör få tillämpas omedelbart efter riksdagens beslut och avse inneliggande ärenden.

Det bör ankomma på regeringen att närmare ange grunderna för prövning av behovet av särskilda kommunala hyresförlustlån. Efter samråd med chefen för budgetdepartementet vill jag redan nu anmäla följande riktlinjer. Till grund för prövningen bör ligga en bedömning av kommunens ekonomi. Hänsyn bör tas till de ekonomiska insatser som kommunen har gjort för att stödja berörda kommunala och allmännyttiga bostadsföretag eller till andra åtgärder inom bostadsförsörjningens ram som har vidtagits i syfte att underlätta för bostadsföretagen att lösa problemet med tomma lägenheter.

De av mig föreslagna ändrade grunderna för hyresförlustlån innebär sammanfattningsvis följande. Eftergift med 50 % av hyresförlustlån sker liksom hittills när summan av beviljade hyresförlustlån uppgår till 2 % av taxeringsvärdet för byggnaderna exkl. centrumanläggningar. Eftergift med 60 % får beviljas när extra skatteutjämningsbidrag utgår till kommunen under år 1978 eller år 1979 samt när summan av kommunens inlösen av hyresföriustlån svarar mot en beräknad kommunal utdebitering med mer än 50 öre och kommunen har en sammanlagd kommunal utdebitering som överstiger gällande medelutdebitering i riket. Efter regeringens särskilda

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 38

prövning kan kommuner i de fall allmännyttiga eller kommunala företag har fått eftergift med 60 % få fullgöra sin inlösen genom att kommunen helt eller delvis övertar betalningsansvaret förden del som staten inte efterger. Motsvarande ordning kan få tillämpas också när eftergift har luedgetts med 50 % om kommunens aktuella inlösen svarar mot en beräknad kommunal utdebitering med mer än 50 öre.

Avslutningsvis tar jag upp anslagsbehovet för budgetåret 1978/79. Medelsbehovel för eftergifter kan inte beräknas med säkerhet. Jag biträder emellertid, med utgångspunkt i hittillsvarande omfattning av långivning och eftergifter, bostadsstyrelsens förslag om ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag av 75 milj. kr.

Jag heiuställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för efter
gift av hyresförlustlån,

2.   till Eftergift av hyresföriustlån för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 75000000 kr.

B 6.  Viss bustadsförbattrlngsverksamhet m. m,

1976/77 Utgift 215 496003

1977/78 Anslag 265 00001)0

1978/79 Förslag        190000000

Från anslaget bekostas utgifter för förbättringslån i den mån de är ränte-och amorteringsfria, bostadsanpassningsbidrag samt - övergångsvis -vinterbidrag som har beviljats före den 1 juli 1977 och bidrag till ombyggnad av bostadslägenheter, det s,k, initialstödet. Också utgifter för information till allmänheten rörande lån- och bidragsgivningen bekostas från anslaget.

Bestämmelserna om förbättringslån finns i kungörelsen (1962:538) om förbättringslån (omtryckt 1976:789, ändrad 1977:336), Lån utgår för förbättring och i vissa fall uppförande av bostad för åldringar, handikappade m, fl, samt under vissa förutsättningar för förbättring av annan bostad. Lånet får vara räntefritt och stående intill ett belopp av 17000 kr, per lägenhet, när det avser personer över 60 år, handikappade m, fl, i en- eller tvåfamiljshus, och intill etl belopp av 12 000 kr, i övriga fall.

Enligt kungörelsen utgår förbättringslån till ombyggnad eller annan förbättring av bostad även för den som tillhör befolkningsgrupp som lever under särpräglade förhållanden. Härmed avses bl, a, samer och sådana fjäll-bor som med hänsyn till sina levnadsbetingelser kan jämställas med samer. Förbättringslån kan också enligt särskilda av regeringen meddelade bestämmelser undantagsvis utgå för att uppföra en- eller tvåfamiljshus av enkel beskaffenhet inom Västernorriands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Såsom villkor för lån till dessa nybyggnadsförelag gäller att bostadsbehovet inte lämpligen kan tillgodoses på annat sätt. Om lånet

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 39

avser fast bostad åt same i något av de nämnda länen fär det vara räntefritt och stående intill ett belopp av 19000 kr. Är bostaden belägen i Karesuando församling är högsta räntefria stående lånebelopp 22000 kr,

Bostadsanpassningsbidrag utgår enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973:327) om bostadsanpassningsbidrag, Bostadsanpassningsbidraget utgår för åtgärder inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs för all handikappad skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt sätt. Bidrag utgår med högst 15 000 kr, men kan beviljas med högre belopp om det föreligger särskilda skäl.

Vinterbidrag beviljades enligt bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, omtryckt 1976:788, ändrad senast 1977:738) och kunde i samband med bostadslån utgå för den särskilda kostnad som beräknades ha uppstått genom att byggnadsföretaget utfördes vintertid. Riksdagen har (prop, 1976/77:100 bil, 16 s, 44 och 113 f, CU 1976:18, rskr 1976/77:187) beslutat att vinterbidragen skall avskaffas den 1 juli 1977 och ersättas av ell vintertillägg i låneunderiaget.

Initialstöd utgår enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973: 538) om bidrag i vissa fall till ombyggnad av bostadslägenhet. Bidrag utgår för ombyggnad av hus med mer än två lägenheter under förutsättning bl, a, att ombyggnaden sker med stöd av bostadslån enligt bostadslånekungörelsen eller bostadsfinansieringsförordningen och att lägenheterna före ombyggnaden inte fyller kraven på lägsta godtagbara standard. Bidrag utgår för ombyggnad som har påbörjats under tiden den 1 juli 1973-den 31 december 1975, dock under förutsättning att ansökan har kommit in till förmedlingsorganet senast den 30 juni 1975, Bidragsbeloppet utgör 20% av den godkända ombyggnadskostnaden, dock högst 6000 kr, för varje lägenhet.

För beslut om räntefria förbättringslån fastställer riksdagen årligen en ram för det löpande kalenderårel och en preliminär ram för det närmast följande. Riksdagen har medgivit att sådana lån får beviljas med högst 110 milj, kr, under år 1977 och 90 milj, kr, under år 1978 (prop, 1976/77:100 bil, 16, CV 1976/77:18, rskr 1976/77:187),

Härutöver har regeringen föreskrivit atl beslut om särskilda förbättringslån för energibesparande åtgärder enligt 2 a § förbältringslånekungö-relsen, vilka lån är räntefria och stående, får under budgetåret 1977/78 jämte andra lån och bidrag för energibesparande åtgärder meddelas inom en särskild ram uppgående till 429 milj, kr.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1976/77 inkom 4980 ansökningar om förhättringslån mot 5 807 under budgetåret dessförinnan. Under samma period meddelades 4561 beslut om lån, avseende 5056 lägenheter. Motsvarande antal var under budgetåret 1975/76 resp. 5486 och 6074. Av besluten under budgetåret 1976/77 avsåg 16 flerfamiljshus med sammanlagl 114 lägenheter.

Den under budgetåret 1976/77 beviljade lånesumman uppgick till 101,7 milj. kr., varav 53,0 milj. kr. utgjorde räntefria lån eller lånedelar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 40

Det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet uppgick under budgetåret 1976/77 till 18904 kr., varav 10221 kr. utgjorde räntefritt belopp.

Beslut om särskilda förbättringslån till energibesparande åtgärder meddelades under budgetåret 1976/77 till ett belopp av 8,9 milj. kr. Dessa beslut avräknades mot ramen för energibesparande åtgärder.

Bostadsstyrelsen föreslår beträffande förbättringslån följande. Inkomstgrånsen anpassas årligen till förändringen av folkpensionsförmånerna. Delta bör enligt styrelsen kunna ske genom en uppräkning i samma takt som det s. k. basbeloppet ändras.

Maximibeloppet för räntefritt stående lån anpassas till förändringarna i kostnadsläget. Uppräkning görs i samma takt som styrelsens s. k. värderingskoefficient förändras. Höjningen den 1 juli 1978 bör beräknas med hänsyn till värderingskoefficientens förändring under en tvåårsperiod, då maximibeloppen har varit oförändrade sedan den 1 juli 1976. Motsvarande höjningar av de särskilda beloppen för samer i de fyra nordligaste länen och i Karesuando församling bör göras.

Ramen för beslut om räntefria förbättringslån bör fastställas till 90 milj. kr. för år 1978 och preliminärt till 90 milj. kr. för år 1979.

Bostadsanpassningsbidrag beviljades under budgetåret 1976/77 till 7 095 lägenheter med ett belopp av 51,3 milj. kr. Budgetåret dessförinnan var motsvarande antal lägenheter 5 581 och bidragsbeloppet 42,0 milj. kr. Del genomsnittliga bidragsbeloppet per lägenhet var 7235 kr. under budgetåret 1976/77 och 7280 kr. under budgetåret dessförinnan.

I prop. 1973:1 bil. 13 (s. 173) anslöt sig föredragande departementschefen till handikapputredningens förslag om att bostadsanpassningsbidrag inte bör utgå för åtgärder som avser rehabilitering och funktionsträning.

Bostadsstyrelsen anser att en möjlighet bör öppnas att bevilja bostadsanpassningsbidrag för sådana åtgärder som har samband med rehabilitering och funktionsträning och som är av mindre omfattning men av väsentlig betydelse för den handikappade.

Bidrag för ombyggnad, s, k, initialstöd, utbetalas efter det slutliga beslutet om bostadslån. Under perioden den 1 juli 1973-den 31 december 1975 beviljades totalt 162 milj, kr. i initialstöd. Av detla belopp har vid utgången av budgetåret 1976/77 utbetalats endasl 61 milj. kr.

Utgifterna för vinlerbidrag avser endast ärenden i vilka beslut om bostadslån har meddelats före den 1 juli 1977.

I fråga om information anför bostadsstyrelsen följande.

Under innevarande budgetår får från anslaget betalas kostnader för information till allmänheten rörande lån- och bidragsgivningen intill ett belopp av högsl 595 000 kr.

För information om energisparstödet disponeras under detta budgetår elt belopp av 800000 kr. under anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Styrelsen anser atl del är en angelägen uppgift att fortlöpande kunna informera allmänheten om deras rättigheter och skyldigheter som boende.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 41

Infoimationen behöver förbättras på många punkter, bl.a. när det gäller bostadsanpassningsbidraget. Det finns också ett stort behov av information för personer som står inför ett småhusköp eller etl småhusbygge om vad de bör tänka på och vilka regler som gäller i olika avseenden. Länsbostadsnämnderna måste också kunna få ett bättre underiag från styrelsen för sin utåtriktade verksamhet. Mot bakgrund härav beräknar styrelsen för budgetåret 1978/79 att av anslaget behöver disponeras I 600000 kr. för information inkl. 800000 kr. för information om energisparstödet.

Utbetalningen av räntefria förbättringslån beräknas till ca 87 milj. kr. under budgetåret 1978/79. För samma budgetår beräknas utbetalningarna av bostadsanpassningsbidrag till 69 milj. kr., av s.k. inilialslöd till ca 50 milj. kr. och av vinterbidrag till 2 milj. kr.

Det totala anslagsbehovet kan således beräknas till 208 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Skrivelse från länsstyrelsen i Norrbottens län

I skrivelse den 29 oktober 1976 hemställde länsstyrelsen i Norrbollens län att regeringen måtte till underlättande av samernas bostadsförsörjning vidta sådana åtgärder

a) att amorteringstiden för räntebärande del av förbätlringslån vid nybyggnad ökas från 25 lill 40 år,

b) alt räntefri stående del av förbättringslån efler behovsprövning kan utgå med högre belopp än 19000 kr,,

c) au länsbostadsnämnden bemyndigas fatta beslul om en sådan ökning av den räntefria stående delen,

d) att nuvarande regler om avskrivning gäller även för det utökade för-
bätlringslånet.

Länsstyrelsen hänvisade i sin skrivelse till en kartläggning som gjordes år 1974 av samers och övrig fjällbefolknings bostadsstandard. Av den framgick att ca 40 % av de undersökta bostäderna var i behov av en omfattande upprustning. Bristerna gäller främst köksstandarden och den sanitära utrustningen. Vidare var den totala bostadsytan relativt liten; 13% av bostäderna hade mer än två boende per rum. En uppmstning inkl. en ökning av utrymmesstandarden så att den motsvarar högsl två personer per rum, köket oräknat (norm 1), skulle kosta ca 10 milj. kr. Om utrymmesstandarden ökas lill två boende per rum, kök och vardagsrum oräknade (norm 2), innebär detla en ytterligare kostnad om ca 10 milj. kr.

I sitt remissyttrande anför bostadsstyrelsen, efter att ha inhämtat yttranden från länsbostadsnämnderna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, att det är synnerligen angelägel att ett förbättrat ekonomiskt stöd utgår for ombyggnad och i begränsad omfatlning för nybyggnad (ersättningsbostäder) av fasta bostäder åt samer som har sin huvudsakliga försörjning från renskötsel, slöjd och liknande näringar. Stödet bör avse också sådana fjällbor som lever under förhållanden som kan jämställas med samernas. Amorteringstiden för den räntebärande delen av för-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 42

bättringslånet bör enligt bostadsstyrelsens mening ökas från högst 25 år till högst 30 år. Det räntefria slående beloppet bör begränsas lill 30000 kr. med rätt för länsbostadsnämnden att - om synnerliga skäl föreligger -medge ytteriigare förhöjning av sådan lånedel. Bostadsstyrelsen tillstyrker också länsstyrelsens förslag om alt de nuvarande reglema om avskrivning skall gälla även för det utökade förbätlringslånet.

De förbättrade lånemöjligheterna bör enligt bostadsstyrelsens uppfattning inle kunna tillämpas för samer och övrig fjällbefolkning enbart i Norrbottens län utan också i Västernorriands, Jämtlands och Västerbottens län. De bör dock inle tillämpas i områden där bostäderna har relativt höga andrahandsvärden.

Bostadsstyrelsen anser att en förbättring av utrymmesstandarden till den lägre utrymmesnormen bör eftersträvas och beräknar slaiens kostnad för de föreslagna förbättringarna till ca 10 milj. kr., varav högst 6 milj. kr. i räntefria stående länedelar.

Länsbostadsnämnden i Norrbollens län understryker, mot bakgrund av det svåra sysselsättningsläget inom fjällregionen, atl upprustningen av det befintliga bostadsbeståndet inte enbart är en bostadspolitisk fråga utan även en arbetsmarknadspolitisk. En naturlig form för ett statligt engagemang vore därför att upprustningen genomfördes som etl beredskapsarbete.

Föredraganden

Jag behandlar först frågor som rör förbättringslångivningen i allmänhet.

Inkomstgränsen, vilken anges i taxerad inkomst, höjdes för makar den 1 juli 1977 från 24000 kr. till 26000 kr. (prop. 1976/77:100 bil. 16, CU 1976/77:18, rskr 1976/77:187). För ensamstående har inkomstgrånsen varil 17000 kr. sedanden Ijuli 1975.

Enligt beslut av 1966 års riksdag (prop. 1966:1 bil. 13, SU 1966:38, rskr 1966:121) skall förbätlringslånet till enskilda hushåll förbehållas pensionärshushåll, handikappade och vissa andra befolkningsgrupper. Riksdagen har därtill avgränsat gruppen så att den omfattar dem som i huvudsak har sin folkpension att leva av eller en inkomst av annat slag av motsvarande storiek.

Bostadsstyrelsen föreslår att inkomstgränserna åriigen anpassas till ändringar av folkpensionen. Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till bostadsdepartementet anslutit sig till detta förslag.

Med hänsyn till låneformens syfte finner jag det naturiigt att inkomstgränserna anpassas till de ändringar som sker i fråga om folkpensionens storiek. Jag förordar därför att inkomstgränsen höjs med 2000 kr. för makar och med I 000 kr. för ensamstående. Inkomstgränserna bör således utgöra 28000 kr. resp. 18000 kr. Ändringen bör ske den 1 juli 1978.

Maximibeloppet för räntefritt förbättringslån har hittills under 1970-talet höjts tre gånger för de personer över 60 år, handikappade m.fl., vilka bor i en- eller tvåfamiljshus. Den senasle höjningen, från 15000 kr. till

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 43

17000 kr., gjordes den 1 juli 1976. Maximibeloppet för övriga låntagare är 12000 kr. per lägenhet.

Bostadsstyrelsen föreslår alt maximibeloppen för den räntefria stående delen anpassas till ändringarna i kostnadsläget.

Vid 1975/76 års riksmöte begärde riksdagen en översyn av förbättringslångivningen. Som skäl härför angav civilutskottet (CU 1975/76:22 s. 51) bostadspolitikens ändrade former. Den grundläggande frågan ansåg utskottet vara i vilken utsträckning förbällringslångivningen med dess inslag av kapitalsubventioner är etl nödvändigl komplement till de statliga bostadslånen, räntebidragen, bostadstilläggen och bostadsbidragen. Denna översyn pågår i regeringskansliet. Kommunalekonomiska utredningen har i sitt nyligen avlämnade slutbetänkande (SOU 1977:78) Kommunerna -utbyggnad, utjämning, finansiering föreslagit väsentliga ändringar vad gäller de kommunala bostadstilläggen till folkpension. Också detta förslag och remissbehandlingen av det måste beaktas vid den pågående översynen.

Mot bakgrund av det utredningsarbete som pågår är jag inte beredd att tillstyrka bostadsstyrelsens förslag att höja maximibeloppet för räntefritt förbätlringslån.

Jag går nu över till att behandla frågan om samernas och övriga fjällbors bostadsförhållanden.

De olika bostadspolitiska stödsystemen omfattar självfallet också samer och övriga fjällbor. På grund av deras särpräglade förhållanden har de emellertid åtnjutit vissa speciella förmåner. Sålunda har de kunnat få förbättringslån både för att modernisera och bygga om dåliga bostäder och i undantagsfall också för atl bygga en ersättningsbostad, när bostadsbehovet inle lämpligen har kunnat tillgodoses på annat sätt. Den ränte- och amorteringsfria lånedelen har för samerna varit större än för andra vilket har samband med avvecklingen av vissa rättigheter som lidigare tillkom dem.

Bostadsförbättringsutredningen gjorde i början av 1960-talet en undersökning för att belysa behovet av fortsatta särskilda insatser beträffande samers och övriga fjällbors bostadsförhållanden. Utredningen ansåg att sådana insatser behövdes men att behovet var av övergående art. Utredningen beräknade att stödet skulle kunna avvecklas efter budgetåret 1968/69. När riksdagen senare log ställning till utredningens förslag (prop. 1966:1 bil. 13, SU 1966:38, rskr 1966:121) angavs inte någon tidsbegränsning av stödets giltighet.

År 1974 gjorde länsstyrelsen i Norrbottens län en kartläggning av bostadsförhållandena för samer och övriga Qällbor. Länsstyrelsen konstaterade därvid att det alltjämt fanns stora brister. Trångboddhet, låg köksstandard och dålig sanitär utmstning var vanligt förekommande. De villkor som gällde för förbättringslån till dessa grupper hade enligt länsstyrelsens uppfattning inte gett avsedd effekt. I en skrivelse till regeringen föreslår

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 44

länsstyrelsen däiför vissa förbättringar. Bostadsstyrelsen har tillstyrkt för- slagen med vissa modifieringar.

För egen del vill jag anföra följande.

Samer och övriga fjällbor har givetvis samma rätt till goda bosläder som andra människor i vårt land. Därför är det angeläget att de kvarstående bristerna snarast avvecklas. Målet bör dock vara att ge berörda befolkningsgmpper förutsättningar att lösa sin bostadsfråga inom ramen för det stödsystem som finns för befolkningen i övrigt.

Jag delar emellertid länsstyrelsens och bosladsstyrelsens uppfattning all det nu är nödvändigt att särskilt förbättra villkoren för förbältringslånen till samer och övriga Qällbor för att deras bostadsfråga snabbt skall få en tillfredsställande lösning.

Kommunerna har det avgörande ansvaret för bostadsförsörjningen inom sitt område. Stora ansträngningar har gjorts av de berörda kommunerna för att undanröja de dåliga bostadsförhållandena. Jag har anledning räkna med att också det som återstår kommer att klaras av genom den uppsökande verksamhet som kommunema bedriver och med en praktisk planerings-hjälp från deras sida. Enligt vad jag har erfarit finns del förutsättningar för vissa av de berörda kommunema att inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska stödet få ekonomiska bidrag för sina insatser i delta sammanhang.

Länsstyrelsen har föreslagit alt den ränte- och amorteringsfria lånedelen skall efter behovsprövning kunna utgå med högre belopp än de som nu gäller för samer, nämligen 19000 kr. i de fyra nordligaste länen med undantag för Karesuando församling där beloppet är 22 000 kr. Bostadsstyrelsen har tillstyrkt förslaget men menar att beloppel bör begränsas till 30000 kr. med rätt för länsbostadsnämnden att, om synnerliga skäl föreligger, medge ytteriigare förhöjning.

För egen del anserjag alt den ränte- och amorteringsfria lånedelen bör kunna höjas lill 30000 kr., när de åtgärder som behöver göras är av större omfaitning och låntagaren inle har möjligheter att klara kapitalkostnaderna enligt de regler som gäller i normala fall. Någon ytterligare höjning anser jag dock inte vara behövlig med hänsyn bl.a. till de fördelaktiga kapitalkostnadsvillkor som gäller för den räntebärande delen av förbättringslånen. Mitt förslag avser såväl samerna som övriga fjällbor, vilka bor under förhållanden som kan jämställas med samernas.

Den del av det ränte- och amorteringsfria lånet som överstiger gällande maximibelopp bör i nämnda fall inte automatiskt skrivas av på det sätt som sker med nuvarande ränte- och amorteringsfria lånedelar. I stället bör vid utgången av en tioårsperiod prövas om låntagaren har ekonomiska förutsättningar att betala kapitalkostnader för denna extra lånedel. Mol bakgrund av denna prövning avskrivs lånedelen eller överförs till amorterings-lån. För sådant amorteringslån skall räntesatsen utgöra 4% och amorteringstiden det antal år som länsbostadsnämnden bestämmer. Ränta och amortering eriäggs i form av lika stora annuiteter.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 45

Bostadsstyrelsen har föreslagit en förlängning av amorteringstiden för förbättringslånen till 30 år. Detta är jag inte beredd att tillstyrka med hänsyn lill bl. a. de obetydliga effekter som en sådan föriängning har på kapitalkostnaderna.

Mot bakgrund av bl. a. vad jag har anfört om målet att berörda befolkningsgrupper skall kunna lösa sin bostadsfråga inom ramen för samma stödsystem som andra grupper i samhällel anserjag att de särskilda regler som nu gäller för bostadsstöd till samer och övriga Qällbor och de förbättringar av reglerna som jag har föreslagit bör ges en begränsad giltighet. Jag föreslår att de upphör alt gälla den 30 juni 1982.

För att inle förbättringsverksamheten skall stanna av i avvaktan på att nya regler skall träda i kraft förordar jag att de ändrade reglerna tillämpas även i sådana inneliggande ärenden i vilka beslut inte har faltals den I januari 1978.

Sedan Fjällsjö kommun den 1 januari 1974 flyttades från Västernorrlands län till Jämtlands län som del av Strömsunds kommun kan tillämpningsområdet för de särskilda reglerna för förbättringslån till samer och övrig fjällbefolkning begränsas till Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Den för år 1978 preliminärt fastställda ramen för räntefria förhättringslån utgör 90 milj. kr. Bostadsstyrelsen anser atl ramen bör fastställas slutligt till samma belopp. Jag ansluter mig till bosladsstyrelsens uppfattning och förordar att en ram på 90 milj. kr. fastställs för år 1978. Mot bakgrund av den beräknade efterfrågan på medel anserjag alt ramen för år 1979 bör bestämmas till ett lägre belopp. Jag förordar att denna ram preliminärt bestäms till 70 milj. kr. Liksom lidigare bör regeringen utverka riksdagens bemyndigande att vidga ramen för det första av de två åren om det behövs av sysselsättningsskäl.

Jag vill i sammanhanget erinra om att de särskilda förbätlringslån som utgår till energibesparande åtgärder avräknas mot ramen för det statliga stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus.

Jag övergår nu till frågan om alt anpassa bostäder med hänsyn till de särskilda behoven hos människor med handikapp.

Bostadsanpassningsbidrag utgår för åtgärder inom och i anslutning till bostadslägenhet, vilka behövs för att en person med handikapp skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt sätt. Del utgår normalt med högsl 15 000 kr. men kan beviljas med högre belopp, om det föreligger särskilda skäl.

Bostadsstyrelsen föreslår att en möjlighet öppnas att bevilja bostadsanpassningsbidrag för sådana åtgärder som har samband med rehabilitering och funktionsträning och som är av mindre omfattning men av väsentlig betydelse för den handikappade.

1973 års riksdag (prop. 1973:1 bil. 13, CU 1973:19, rskr 1973:208) lade fast huvudprincipen att bidrag skall utgå endast för sådana anpassningsåtgärder som har samband med primära bostadsfunktioner. Vissa möjlighe-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 46

ter atl medge undanlag från denna regel medgavs dock. Föredragande departementschefen framhöll också vikten av ett samarbele mellan de organ som hade ett ansvar för att tillgodose den handikappades behov. Tveksamhet om ansvarsfördelningen i gränsfall borde inte få leda till att den handi kappades behov blev bristfälligt tillgodosedda. Riksdagen anslöt sig till detta uttalande. Vid 1975/76 års riksmöte uttalade riksdagen (CU 1975/76: 22 s. 52) att nödvändiga kompletteringar i bostaden som skapade förutsättningar för den handikappade att utnyttja tekniska hjälpmedel bör kunna stödjas med bostadsanpassningsbidrag. Enligt min bedömning ger de riktlinjer som statsmaktema har dragit upp för verksamheten med bostadsanpassningsbidrag goda möjligheter att la de hänsyn som krävs i individuella fall. Jag anser därför att bostadsstyrelsens förslag inle kräver någon särskild åtgärd.

I proposition 1976/77:100 bil. 16 framhöll jag att det finns elt samband mellan åtgärder för bostadsanpassning och bostadsbyggnadsplanering sedd från de äldres behovssynpunkt. Jag anmälde också min avsikt att redovisa överväganden med anledning av civilutskottets tidigare uttalanden (CU 1975/76: 22 s. 23) om de äldres boendeförhållanden m. m.

Ett flertal utredningar som pä olika sätt berör de äldres behov och levnadssituation har nyligen avslutats eller håller på att avslutas. Så snart behandlingen av dessa utredningsförslag har slutförts bör dessa frägor tas upp i lämpligt sammanhang.

Medelsbehovel för nästa budgetår beräknar jag till 190 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel även för information. Det bör ankomma på regeringen att meddela bestämmelser om dispositionen av medel för detta ändamål.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränscr för förbätlringslån som jag har förordat,

2. godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån till samer och övriga fjällbor som jag har förordat,

3. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högsl 90000000 kr. under år 1978 och med 70000000 kr. under år 1979.

4. bemyndiga regeringen atl besluta om ändring av den under 3 upptagna ramen för långivning under år 1978, om det behövs av sysselsättningsskäl,

5. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 190000000 kr.

B 7. Bidrag till förbättring av boendemiljön

1976/77 Utgift 3 291423 Reservation 56509 141

1977/78 Anslag 35000000

1978/79 Förslag 35 000000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 47

Från anslaget bekostas utgifter för bidrag till förbättring av boendemiljön enligt förordningen (1975:129, ändrad 1977:168) om bidrag av statsmedel till förbättring av boendemiljöer. Bidrag kan utgå för olika åtgärder som förbättrar boendemiljön i första hand i flerfamiljshusområden men, om särskilda skäl finns, även i småhusområden. Husen skall ha färdigställts före år 1975 och prioritet skall ges åt områden med uthyrningssvårigheter. Bidrag utgår med högst 50% av kostnaden, dock i regel med högsl 1 000 kr. per lägenhet. Till den del av den bidragsgrundande kostnaden som inte täcks av bidraget kan bostadslån utgå.

Ärenden om bidrag till förbättring av boendemiljön handläggs inom bostadsstyrelsen av en särskild delegation, boendemiljödelegationen.

Från anslaget bekostas även utgifter för bidrag lill tävlingar och annat utvecklingsarbete som avser boendekvalileter efler beslut av regeringen i varje särskilt fall.

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen lämnar en redogörelse för bidragsgivningens omfattning och inriktning under budgelårel 1976/77.

Tolalt har under budgetåret kommit in ansökningar för 317 områden med ca 122000 lägenheter belägna i 93 kommuner. De sökta bidragen uppgår sammanlagt till 29,2 milj. kr. Bidrag har beviljats till etl belopp av ca 22 milj. kr., avseende 210 områden. Beslut om avslag har meddelats avseende 74 områden och ett belopp av 6,7 milj. kr. Avslagen har gällt småhusområden, områden där åtgärderna har varit påbörjade samt åtgärder som faller utanför bidragsgivningen. Vid budgetårets slut uppgick balansen till 150 ärenden.

35 av de 93 kommuner, från vilka ansökningar har kommit in, har minst I % outhyrda lägenheter i statsbelånade hus färdigställda efter år 1966. Endast för 25 av de 35 kommunerna gällde dock någon av ansökningarna områden med minst 1 % outhyrda lägenheter. Storstadsregionerna har ökat sin andel från en tredjedel till drygt hälften av ansökningarna. Andelen småhusområden har minskat markant.

Vad gäller flerfamiljshusområden dominerar ansökningar från bostadsrättsföreningar, 41% av ansökningarna. Andelen ansökningar från bostadsrättsföreningar har ökat i samma mån som andelen ansökningar från allmännyttiga förelag har minskat. De allmännyttiga företagen svarar för 26%, kommuner för 23% och privata fastighetsägare för 10%. För småhusområden står i de allra flesta fall kommuner som sökande.

Av ansökningarna gäller 78% förbättring av utemiljön, i första hand lekplatser. I drygt en tredjedel av ansökningarna gällande utemiljön kombineras åtgärderna med om- eller tillbyggnad av fritidslokaler och/eller tvättstugor. 26% av ansökningarna gäller fritidslokaler vilket är nästan en fördubbling i förhållande till budgetåret 1975/76. För småhusområden söks så gott som enbart för lekplatser (81 %).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 48

Genomsnittligt för alla områden uppgår det sökta beloppet lill 240 kr. per lägenhet vilket innebär en minskning med ca 100 kr. i förhållande till budgetåret 1975/76. De högsta beloppen har sökts för småhus- och flerfamiljshusområden i kommuner utan uthyrningsproblem, 560 resp. 1 200 kr. per lägenhet. För områden med uthyrningsproblem ligger genomsnittet på 300 kr. vilket också innebär en minskning i förhållande till budgetåret 1975/76.

Bland kommunerna och områdena dominerar de som saknar uthyrnings problem. Områden med uthyrningssvårigheter, som enligt forordningens bestämmelser skall prioriteras i bidragsverksamheten, utgör endasl en mindre del av de områden för vilka bidrag söks: i områden räknat 11 % och i lägenheter räknat 2b9o.

Bidragsverksamheten har inte - annat än i ett begränsat antal fall - blivit det avsedda redskapet för att förbättra boendemiljön i områden med uthyrningsproblem. En av anledningarna torde vara svårigheterna för kommuner och företag med omfattande ekonomiska och bostadssociala problem att själva svara för de 50% av kostnaderna som krävs. Förbättringarna av finansieringsvillkoren den 1 juli 1977, genom att statliga bostadslån kan utgå till den bidragsgrundande kostnad som inte täcks av bidragen, bör kunna leda till fler och mer ambitiösa ansökningar från dessa kommuner och företag. Det är dock troligt att denna förbättring i försia hand kommer att kunna utnyttjas av mindre problemtyngda kommuner och bostadsföretag.

Bostadsstyrelsen framhåller alt en annan anledning än finansieringsproblemen till att förbättringsverksamheten inte har fått den avsedda inriktningen på de områden, där behoven är störst, torde vara att problemen där ofta är av en mer komplex karaktär. Många hushåll med sociala och ekonomiska problem har hänvisats dit. För de hushåll som har möjlighet att på sikt skaffa sig en bättre bostadsmiljö har områdena blivit genomströmningsplatser. Det bidrar till rotlöshet och till alt andelen hushåll med ekonomiska och sociala problem successivt blir allt större. Denna successiva segregation är ett av de största bostadssociala problemen i dag. För att uppnå de bostadspolitiska ambitionerna om allsidig befolkningssammansättning och en rik social miljö behöver olika typer av åtgärder sättas in. En fysisk upprustning bör kombineras med ordentliga sociala insatser i bostadsområdena, som engagerar hyresgästerna och för in verksamheter för olika åldrar och intressen.

Många bostadsföretag och kommuner som brottas med de svåraste problemen saknar ofta resurser både för den nödvändiga fysiska upprustningen och för de lika nödvändiga sociala insatserna.

För atl få till stånd en angelägen miljöförbättring även i de områden där behoven är allra störst föreslår bostadsstyrelsen att en höjning av bidrags-andelen skall kunna ske när särskilda skäl föreligger, dock till högst 75 % av den godkända kostnaden. Boendemiljödelegationen anser att bidrag i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 49

undantagsfall och under fömtsättning atl miljöförbättringen kombineras med nödvändiga sociala insatser bör kunna utgå upp till 100%,

Erfarenheterna från de områden, där nödvändiga genomgripande förbättringsåtgärder har planerats, visar att kostnaderna blir mer än dubbelt så stora som nuvarande högsta bidragsbelopp på 1 000 kr, per lägenhet resp, 2000 kr, per lägenhet där särskilda skäl föreligger. Mot bakgrund härav föreslår bostadsstyrelsen att maximibeloppen höjs till I 500 kr. resp. 3 000 kr. per lägenhet. Styrelsen anför att detta är nödvändigt också med hänsyn lill förslaget om en höjning av bidragsandelen.

Mot bakgrund av en beräkning av omfattningen av ansökningar och beviljade bidragsbelopp räknar bostadsstyrelsen med ett anslagsbehov av 35 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Styrelsen säger vidare all i den mån förbättrade låne- och bidragsvillkor och ökad medvetenhet om behoven av miljöförbättring skulle leda till en betydligt större ökning av det sökta beloppet bör denna ökade efterfrågan tills vidare kunna mötas med en hårdare prioritering av de områden som har de största behoven.

Bostadsstyrelsen anser att, efter den erfarenhets- och kunskapssamling som har skett på styrelsen genom den centrala handläggningen, besluten om boendemiljöbidragen bör kunna flyttas över till länsbostadsnämnderna och delegationen avvecklas den I januari 1979.

Erfarenheterna från handläggningen under de gångna två åren visar att det finns ett stort behov av information och rådgivning i samband med planering och projektering av miljöförbättrande åtgärder. Detta gäller såväl kommuner och bostadsföretag som de boende och deras organisationer. Inför decentraliseringen måste de kunskaper och erfarenheter som har samlats genom den centrala handläggningen spridas till länsbostadsnämnder och kommuner.

Även boendemiljödelegationen anser att ärendehandläggningen bör decentraliseras men att det bör ske i sådan takl att de centralt insamlade erfarenheterna och kunskaperna hinner spridas. Innan utläggningen genomförs bör också verksamheten utvärderas med avseende på effekterna på boendemiljön till ledning för anvisningar och information till både kommuner, företag och boende. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av behovet av rådgivning är boendemiljödelegationen tveksam till en utläggning redan den I januari 1979.

Föredraganden

Det slalliga bidraget lill miljöförbättrande ålgärder i bostadsområden fyller en viktig uppgift. Med stöd av bidraget har under de gångna två åren ca 120000 lägenheter fått eller håller på att få en bättre boendemiljö. I flera projekt har de boende engagerats i boendemiljöns förbättring till nytta för grannkontakter och social miljö i bostadsområdena.

Områden med uthyrningssvårigheter m.m., som skall prioriteras i bidragsverksamheten, har t. o. m. budgetåret 1976/77 utgjort endast en mind-4   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 50

re del av de områden för vilka bidrag söks. Bostadsstyrelsen anger i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 att endast 11 % av ansökningarna i områden räknat och 26 % i lägenheter räknat avsåg sådana områden under budgetåret 1976/77. Andelen ansökningar gällande sådana områden har minskat i förhållande till närmast föregående budgetår. Den fortsatte atl minska under början av innevarande budgetår. Under perioden juli-september 1977 utgjorde således andelen i lägenheter räknat endasl 23 % och i områden 5 % av alla för vilka bidrag söktes. Också det sökta beloppet per lägenhet var i genomsnitt mycket litet och betydligt mindre än i områden där alla lägenheter var uthyrda.

Finansieringsvillkoren förbättrades den Ijuli 1977. Lån och räntebidrag utgår numera till alla företagskategorier för sådana bidragsgrundande koslnader som inle täcks av bidrag. Bostadsstyrelsen anser emellertid atl det finns risk för att de förbättrade finansieringsvillkoren i första hand kommer alt kunna utnyttjas av mindre problemtyngda kommuner och bostadsföretag. Uppgifterna om bidragsgivningen under början av innevarande budgetår styrker enligt min mening dessa farhågor. Styrelsen föreslår därför att bidrag skall kunna utgå med högre andel än 50 % när särskilda skäl föreligger, dock högst 75 %.

Bostadsstyrelsen föreslår vidare att bidragsbeloppels maximigränser höjs från 1 000 kr. till I 500 kr. och, då särskilda skäl föreligger, från 2000 kr. lill 3 000 kr.

För egen del anserjag atl de vidgade lånemöjligheterna med räntebidrag för lånet i dess helhet har medfört en väsentlig förbättring av finansieringsförutsättningarna. Det finns emellertid uppenbarligen kommuner och företag, som saknar resurser för att genomföra nödvändiga, ofta omfattande miljöförbättringsåtgärder trots de vidgade lånemöjligheterna. Jag anser därför alt bidrag i undantagsfall, när synneriiga skäl föreligger, bör kunna utgå med mer än 50 %, dock högst 75 %, av den godkända kostnaden. Som synnerliga skäl bör gälla t. ex. att området löper stor risk att på kort tid bli allvarligt förslummat och/eller att hushållsstrukturen avviker markant från den som gäller i bostadsområden i allmänhet, t. ex. genom att där bor särskilt många människor som behöver speciella insatser från de socialvårdande organens sida. Ett annat sådant skäl kan vara att andelen invandrare i området är extremt hög. Ofta är omflyttningen stor i dessa områden och andelen outhyrda lägenheter är eller har nyligen varit stor. Av betydelse vid prövningen av om det högre bidraget skall kunna utgå bör vara om kommunen kompletterar de fysiska miljöförbättringarna med sociala insatser.

Erfarenheterna från de områden, där nödvändiga genomgripande förbättringsåtgärder har planerats, visar att kostnaderna ofta blir mer än dubbelt så stora som nuvarande högsta bidragsbelopp. Jag förordar att bidragsbeloppels maximigräns i de fall där bidragsandelen utgör mer än 50 % höjs till 3 000 kr. per lägenhet. I övriga fall bör inte högre belopp än I 000 kr. per lägenhet kunna utgå.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 51

Vissa företag har svårigheter att finansiera de boendemiljöförbättrande åtgärderna under byggnadstiden. Jag anser därför att förskott bör kunna utgå på både lån och bidrag till miljöförbättrande åtgärder i de fall där åtgärderna är av sådan omfattning att bidragsbeloppet per lägenhet uppgår till 1 000 kr. eller mer. Frågan om förskott på lånedelar behandlar jag i det följande under anslaget IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande.

I likhet med vad riksdagen beslöt förra året (prop. 1976/77:100 bil. 16, CU 1976/77:18, rskr 1976/77:187) beträffande ikraftträdande av bestämmelsen om en lånemöjlighet i samband med boendemiljöbidrag förordar jag att den högre bidragsandelen, det högre beloppet och de nya förskottsmöjligheterna får tillämpas för projekt i vilka arbetena inte har satts igång före den 1 april 1978.

Jag vill i sammanhanget erinra om att chefen för arbetsmarknadsdepartementet tidigare denna dag har föreslagit att detaljplaneringsbidrag skall kunna utgå under budgetåret 1978/79 för projektering av miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning aktualiserat frågan om den administrativa hanteringen av boendemiljöbidragen. Styrelsen föreslår atl bidragen flyttas över till länsbostadsnämnderna och att boendemiljödelegationen avvecklas. Bostadsstyrelsen anser att ändringen bör göras den 1 januari 1979. Jag kommer som jag har nämnt under anslaget B I. Bostadsstyrelsen att senare behandla byggadministrationsutredningens förslag. Jag avser därvid att ta upp frågan om hur boendemiljöbidragen skall administreras i framliden.

I likhet med bostadsstyrelsen beräknar jag medelsbehovet till oförändrat 35 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,   godkänna vad jag har förordal i fråga om höjning av bidragsande
len,

2, godkänna vad jag har förordat i fråga om ändringar av bidragsbeloppens storlek,

3, godkänna vad jag har förordat i fråga om förskott på bidrag,

4, till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 35 000000 kr,

B 8. Byggnadsforskning

1976/77 Utgift 11000000

1977/78 Anslag 16000000

1978/79 Förslag 12 000000

Forsknings- och rationaliseringsverksamheten inom byggnads- och anläggningsområdet stöds finansiellt genom en särskild byggnadsforskningsavgift, beräknad på lönesumman inom byggnadsindustrin. Därjämte anvisas åriigen ett obetecknal anslag. Avgifterna och anslaget tillförs fonden för byggnadsforskning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 52

Enligt beslut av riksdagen (prop, 1975:30, CU 1975:28, rskr 1975:203) utgår byggnadsforskningsavgifien fr, o. m. den 1 januari 1976 med 0,7 % av avgiftsunderlaget.

Statens råd för byggnadsforskning har att fördela i fonden för byggnadsforskning tillgängliga medel dels lill verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning, dels till övriga forskningsinstitutioner, förelag och enskilda forskare. Dessulom skall rådets kanslikostnader och programverksamhet bestridas med dessa medel.

Inom det av riksdagen beslutade (prop. 1975: 30 bil. I, NU 1975:30, rskr 1975: 202) huvudprogrammet Energiforskning har rådet programansvar för program 3. Energianvändning för lokalkomfort. Fonden för byggnadsforskning har under budgetåren 1975/76-77/78 tillförts medel från anslaget F 13. Energiforskning under industridepariementets huvudtitel. Rådet har vidare för energiinriktad prototyp- och demonstrationsverksamhet disponerat medel från anslaget BII. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. anvisai under bostadsdepartementets huvudtitel.

I enlighet med statsmakternas uttalanden (prop. 1971:4, CU 4, rskr 24) utarbetar rådet med några års mellanrum planer för verksamheten på längre sikt. I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 redovisade rådet en plan (Verksamhetsplan 73) för forskningens inriktning och omfattning t. o, m. budgetåret 1978/79. Statsmakternas ställningstagande till denna redovisades i 1974 års slatsverksproposition (prop. 1974:1 bil. 14, CU 1974:14, rskr 1974:87). I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 lämnar rådet en redovisning av verksamheten under den gångna planperioden samt en plan för verksamheten under budgetåren 1978/79-1980/81 (för delar av verksamheten också för budgetåren 1981/82 och 1982/83).

Rådets plan för den energiinriktade verksamheten ingår som en del i det program för forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet (EFUD 78) som har sammanställts av delegationen för energiforskning (SOU 1977:56-62). Enligt vad jag har erfarit avser statsrådet Johansson att senare under år 1978 föreslå regeringen atl lägga fram en särskild proposition i dessa frågor. Här lämnas därför endast en översiktlig redovisning av dessa delar av rådets verksamhetsplan.

Statens råd.för byggnadsforskning Verksamhetsplan 73, mål och genomförande

Verksamhetsplan 73 (VP 73) redovisas utföriigt i prop. 1974:1 bil. 14 (s. 23-37).

VP 73, som var rådets första heltäckande plan, baserades på en undersökning av de totala forskningsinsatserna inom byggnadsindustrin (inkl, byggmalerialinduslrin) budgetåret 1970/71, Forskningsinsatserna ulgjorde detta år ca 0,7 % av produktionsvärdet inom branschen (inkl, underhåll och reparationer). Därav svarade den av rådet finansierade forskningen för omkring en femtedel.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 53

I VP 73 uppställde rådet som ett mål att de totala FoU-insatserna inom byggsektorn i början av 1980-lalet borde uppgå lill åtminstone 1 % av sektorns produktionsvärde. Man framhöll att även efler en sådan höjning skulle FoU-verksamheten ligga på en lägre nivå inom byggsektorn än inom andra industrisektorer. Rådet uppställde vidare det målel atl den av rådet finansierade FoU-verksamheten i början av 1980-talet borde uppgå till 0,25 % av branschens produktionsvärde.

Den av rådet finansierade forskningen, som budgetåret 1970/71 utgjorde 0,13 % av byggsektorns produktionsvärde, sjönk till 0,11 % budgetåret 1973/74 men har sedan ökat, främst till följd av de ökade anslagen för energiforskning, Budgetåiet 1976/77 utgjorde den av rådet finansierade forskningen 0,19 % av byggbranschens produktionsvärde och den andelen beräknas under innevarande budgetår komma att uppgå till 0,28 %,

Beträffande inriktningen av verksamheten anförde rådet att byggforskningen successivt hade fått ett vidgat arbetsfält. Från att tidigare främst ha omfattat frågor om byggnadsteknik och byggnadsproduklion, med tyngdpunkt på bostadsbyggandet, hade verksamhetsområdet utvidgats till att omfatta samhällsplanering, byggnads- och anläggningsverksamhet, byggnadsmaterialtillverkning samt förvaltning, underhåll och modernisering och allt större vikt hade med åren tillmätts frågor om den byggda miljöns egenskaper, koslnader och belaslning på naturresursema.

I VP 73 angavs en Önskad omfördelning av resurserna mellan olika delar av rådets arbetsområde. Forskning om planering och brukande av byggd miljö borde enligt rådet öka från 30 till 35 %, forskning om konstruktion och drift av tekniska syslem borde minska från 40 till 35 % medan forskningen om byggnadsproduklion borde vara oförändrad 30 %. Inom ramen för en total tillväxt skulle dock samtliga sektorer absolut sett öka väsentligt.

Med energiforskningens tillväxt enligt statsmakternas beslut ändrades denna målsättning i betydande grad. Resultatet har blivit en fördelning av ungefär 32 % på forskning om planering och ömkande av byggd miljö, 30 % på forskning om konstruktion och drift av tekniska system och 29 % på forskning om byggnadsproduktion under budgetåret 1976/77. Målsättningen att forskning om planering och bmkande skulle expandera kraftigt kan sägas vara uppnådd. Forskning om byggnadsproduktion har fått en mindre omfatlning än beräknat beroende på svårigheten atl finna tillräckligt med forskare och projektförslag. 1975 års energiforskningsprogram har i allt väsentligt genomförts enligt planerna.

Inom sektorn forskning om planering och bmkande av byggd miljö kan noteras att den planerade omfördelningen mot mer process- och melodin-riktad FoU inte har gått så snabbi som planerat. Inom sektorn konstmktion och drift av tekniska system har strävanden att inrikta den tekniska forskningen mer mot dels installationer, dels ytskikt och dels driftfrågor inte kunnat genomföras. Energiområdet har sugit upp all kapacitet inom in-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 54

stallationssektorn. Utbyggnaden av utbildningen har uteblivit. Även inom den traditionella byggnadstekniken har energifrågorna kommit att dominera. Det har därför varit svårt att få FoU-organen att la upp sådana vikliga och nya frågor som de nyss nämnda. Inom byggnadsproduktions-forskningen har främsl svårigheterna atl få igång den byggnadsekonomiska forskningen varit märkbara.

Rådet redovisar några av de FoU-resultat som har uppnåtts under perioden. Bl, a, nämns att ett omfattande geohydrologiskt FoU-arbete har gett underiag för en omprövning av hur samhällets tekniska system för omhändertagande av dagvatten skall utformas. Nya anvisningar som nu utformas av naturvårdsverket i samråd med planverket kan leda lill att huvuddelen av den planerade utbyggnaden av dubbla avloppssystem kan slopas med besparingar av miljardbelopp hos kommunerna som följd. Redan före energikrisen bedrevs med stöd från rådet FoU-arbete om energihushållning inom statens institut för byggnadsforskning. Ett bland flera resultat av denna FoU är metoder för inreglering av installationer i större byggnader och grupper av byggnader som med små investeringar ger betydande besparingar av energi. Mätt i kostnadsminskning för bostäderna skulle ett storskaligt tillämpande av metoderna ge besparingar om någol hundratal miljoner kronor varje år. Inom det byggnadstekniska området har kunskapsutvecklingen omkring grundläggning och stombyggande, isolering rn. m. fortgått med rader av betydelsefulla resultat. Exempel är bl. a. den utvecklade tunnplåtstekniken, nya metoder för brandteknisk dimensionering, ny kunskap om fuktproblem i byggnader. En stor del av den tekniska FoU-verksamhetens resultat har använts i arbetet med svensk byggnorm, byggstandardisering etc. I övrigt anför rådet att viktiga forskningsresultat har uppnåtts beträffande byggplatsen som arbetsmiljö, kostnadsstyrning av byggprojekt, samhällsplaneringsmetoder som utnyttjar koordinatsalta data och inom området boendesociologi.

Förutom det direkta stödet till FoU har rådet också understött uppbyggnaden av institutionella FoU-resurser inom vissa områden. Statens institut för byggnadsforskning har fått nya lokaler och laboratorier i Gävle. Rådet har dessulom stött FoU-inriktad uppbyggnad vid ett antal universitets- och högskoleinstitutioner och specialinriktade forskningsinstitut.

Enligt rådets uppfattning är bristen på institutionella resurser f n. särskilt besvärande då det gäller att få igång forskning som rör installationsteknik, samt byggprocess- och byggekonomifrågor.

Informationsverksamheten har byggts ut enligt planen för att så snabbt som möjligt nyttiggöra FoU-resultaten. Försök med aktiv uppsökande information pågår.

Vissa utgångspunkter för rådets förslag

Rådet framhåller att utvecklingen inom byggsektorn håller på att få en annan karaktär än den har haft under största delen av efterkrigstiden. Det

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 55

är enligt rådet angeläget att inrikta betydande forsknings- och utvecklingsresurser på de nya problemområden som därvid aktualiseras. Som en allmän bakgmnd för de prioriteringar av vissa problemområden som rådet föreslår i Verksamhetsplan 77, redovisar rådet sin syn på byggsektorns nuläge och utvecklingstendenser.

Efterkrigstidens bostads- och byggnadspolitik har enligt rådet präglats av ett huvudmål - all bygga bort bostadsbristen. Den fysiska samhällsplaneringen har huvudsakligen utgjort en förberedelse för nybyggande på orörd mark. Byggandet har industrialiserats för att ge maximalt utbyte av tillgängliga ekonomiska resurser och arbetskraft. Enhetliga normer och standarder har varil styrande för byggande inom allt större och mer specialiserade byggherreorgan och industriföretag. Brukarkrav har tillförts byggprocessen huvudsakligen genom forskning. Samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska aspekter på byggandet har spelat en viktig roll i bostadspolitikens uppläggning.

Under 1970-talet har denna situation enligt rådet förändrats på flera sätt. Bostadsbyggandet utgör nu endast en tredjedel av byggnadsverksamheten. Anläggningar och övrigt husbyggande dominerar således dagens byggande. Den period då tätortstillväxten har skett genom utbyggnad av hela stadsdelar under kort lid är avslutad. Beståndet av 40-50-talshus behöver successivt rustas upp. Den dominerande uppfattningen är numera att den äldre bebyggelsen bör bevaras och byggas om så långt det är möjligt. Medvetandet om att naturresurserna är ändliga har lett till en ändrad syn på många frågor, särskilt vad gäller hushållning med vatten och energi.

Samverkande önskemål om mindre sammanhängande utbyggnadsetapper, om en hög grad av omväxling inom bebyggelsen, om anpassning till lokala särdrag och till de boendes önskemål inom lokala områden etc. leder till nya krav på anpassning av produktionsapparaten. Att ett byggande i små, individuellt anpassade enheter efterfrågas samtidigt som byggbranschen nyligen har genomfört en omstrukturering för att bygga stora projekt med industriella metoder förklarar, enligt rådet, sannolikt en del av de senaste årens utveckling av produktionskostnaderna inom byggbranschen. En ny anpassning av branschen till bygguppgifterna kan därför bli nödvändig. Rådet påpekar att situationen är likartad på många håll i Europa.

Bebyggelseplaneringens roll från arbetsmiljösynpunkt bör enligt rådets uppfattning uppmärksammas bättre. Viktiga arbelsmiljöfrågor som samhällsplanering och lokalutformning faller inom rådets ansvarsområde. Rådet avser vidare att lägga stor vikt vid frågor om byggarbetsplatsen som arbetsmiljö och frågor om arbetsmiljön för fastighetsskötande personal.

I den fysiska planeringen bör synen på arbetsområden ändras. Arbetsområdena bör infogas i samhället som helhet på ett genomtänkt sätt och så att det underlättar ett rationellare utnyttjande av olika lokaler och av serviceapparat.

Inom bostadssektorn finner rådet atl intresset framför allt bör inriktas på

Prop, 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 56

frågor om lokalisering och kommunikationer, på servicefrågor och gemen-samhetslokaler, på saiuspel arbetsmiljö-bostadsmiljö samt på tillblivel-seprocess, förvaltning, upplåtelseform och inflytandefrågor.

Ett annat område som rådet avser ägna ökad uppmärksamhet åt har i verksamhetsplanen betecknats tätoristeknik. Rådet framhåller att till icke oväsentlig del är kommunernas ekonomi betingad av driftkoslnader för tekniska försörjningssystem och av mark- och exploaleringskoslnader i samhällsbyggandel. De tekniska försörjningsfrågoma har traditionellt behandlats som ett lekniskt-ekonomiskl problem, att tillhandahålla efterfrågade nytligheter till en rimlig kostnad. Nu skiftar försörjningsfrågorna karaktär. När det gäller trafik och energi är det en etablerad uppfattning att obegränsad konsumtion inte är möjlig. Den kommunala planeringen blir alltmer en fråga om att väga produktion och konsumtion mot varandra varvid båda sidor måste kunna påverkas.

Rådet framhåller att önskemål om att äldre bebyggelse i större utsträckning skall bevaras medför en rad konflikter med andra krav, t.ex. i fråga om handikappanpassning, förbättrad värmeisolering, bättre arbetsmiljö för driftpersona! etc, samtidigt som en ombyggnail i vissa fall kan vara väsentligt mindre energikrävande än alternativet rivning och nybyggnad.

Frågor om det befintliga byggnadsbeståndets förvaltning, underhåll och modernisering bereds också belydande utrymme i planen. Beståndet av byggnader och anläggningar uppskattas ha ett återanskaffningsvärde av omkring I 000 miljarder kr. i 1977 års priser. De studier som rådet har finansierat pekar på fortsatta mycket stora kostnadsökningar för drift och underhåll. Rådet förutser att dessa frågor vid 1970-talets slut bör vara föremål för lika intensiv uppmärksamhet som frågorna om byggnadsindustrins kapacitets- och kostnadsutveckling var inför miljonprogrammets start under 1960-talet. Både företagsdemokratiska och boendedemokratiska målsättningar medför krav inom förvaltningsområdet. Endast för en fjärdedel av det lolala beståndet av byggnader är ägare och bmkare samma person. Förändring och utveckling av förvaltningen medför därför också omfattande organisatoriska och personalpolitiska frågor.

Verksamhetsplan 77

I Verksamhetsplan 77 (VP 77) redovisar rådet inledningsvis mål för verksamheten som helhet och förde olika verksamhetsområdena. Därefter redovisas en plan för verksamhetens utveckling och resursernas fördelning mellan och inom de olika verksamhetsområdena och beskrivs FoU-arbe-lets önskade inriktning inom de olika delområdena. Rådet tar avslutningsvis upp vissa principfrågor dels om de institutionella förutsättningarna för FoU-verksamheten, dels om samspelet mellan de forskningsfinansierande organen, forskarna och forskningens konsumenter, dels om rådets verksamhet på del internationella planet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 57

Rådet anger följande överordnade mål för all sektoranknuten FoU-verksamhet:

- att belysa och kritiskt granska verksamhet och resultat inom samhällssektorn ifråga,

- att bidra lill uppställande av nya mål bl. a. genom att belysa olika handlingsmöjligheter och

- att bidra till uppnåendet av uppställda mål. Förden egna planeringsverksamheten uppställs målel

- atl upprätthålla och förnya kännedom om behov av nya kunskaper, metoder etc. och alt med denna kännedom som grund utveckla planer för forskningsinsatser inom långtidplanens ram.

För informationsverksamheten uppställs målet

-  att medverka till att FoU-resultaten blir kända och använda samt att ex
isterande kunskap är lätt åtkomlig.

För anslagsgivningen till FoU-verksamhet uppställs målen

- att få fram FoU-resultat som svarar mol behoven och som således är till praktisk nytta inom samhällssektor och bransch,

- att utveckla den allmänna kunskapsgrunden för verksamhet inom sektor och bransch,

- att utveckla FoU-verksamheten som sådan i fråga om teorier, meloder, databaser m. m. samt

- att stimulera framväxt av goda FoU-bedrivande institutioner.

Verksamhetens föreslagna omfattning och fördelning på verksamhetsområden

1 den följande redovisningen kommer rådets verksamhel att redovisas fördelad på följande verksamhetsområden:

- forskning och utvecklingsarbete om samhällsplanering, med särskild inriktning på kommunal planering (SFoU),

- forskning och utvecklingsarbete om byggande, bmkande och förvaltning av byggd miljö (BFoU),

- energiinriktad forskning och utvecklingsverksamhet (EFoU),

- energiinriktad prototyp- och demonstrationsverksamhet (EPD) samt

-   forskningsinriklat experimentbyggande (FExpE).

Rådet föreslår att FExpE- och huvuddelen av EPD-verksamheterna sammanläggs till ett program benämnt Energiinriktad experiment- och demonstrationsverksamhet (EXoD).

Verksamhetens föreslagna omfattning och fördelning på verksamhetsområden framgår av följande tablå (milj. kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

58

Budgetår	Löpande	priser		1977 ärs	prisläge
	75/76	76/77	77/78	78/79	79/80	80/81	81/82	82/83
	utfall	utfall	budget	plan	plan	plan	plan	plan
SFoU	13,0	16,3	18,1	20,0	23,0	26,0	26,0	26,0
BFoU	49,0	59.9	73,0	81,0	88,0	94,0	94.0	94,0
EF'oU	15,0	18,4	21,6'	32,8''	39,7=	49,8'')
EPD	6,0	6.0	6.3	6,6	8,0	7.2	92.0	92,0
FExpE	1.5	1,0	35,0'''	31,6	33.3	35,0 )
totalt	84,5	101,6	154,0	172,0	192,0	212,0	212,0	212,0

' varav 2 milj. kr. särskilt anslag för undersökning av byggnadsbeståndet.  varav 0.3 milj. kr. engångsanslag. ' varav 3 milj. kr. engångsanslag.

 inkl. 10 milj. kr. som rådet hemställt att riksdagen upptar på tilläggsbudget för budgetåret 1977/78.

 exkl. ett eventuellt utvidgat stöd till industriellt utvecklingsarbete inom EFoU-om rådet.

De i tabellen angivna beloppen inkluderar de olika verksamhetsområdenas andelar i rådets kanslikostnader, kostnader för planering, behovsutredning och uppföljning av FoU-verksamheten samt kostnaderför informationsverksamheten. Rådets kanslikostnader, som inkluderas i varje program uppgår totalt lill 6 % av rådels budgei. Rådet förutser med stigande budgetomslutning en sjunkande andel för kanslikostnader. För informationsverksamheten har under de närmast föregående åren anslagits i genomsnitt 17 % av resurserna inom de olika verksamhetsområdena. Informationsverksamheten föreslås få en oförändrad andel av rådets resurser.

Forskning om   samhällsplanering   -   med   särskild inriktning på kommunal planering (SFoU)

I VP 73 ingick FoU om samhällsplanering i samma verksamhetsområde som FoU om byggande, brukande och förvaltning av byggd miljö. Mot bakgrund av de utvecklingstendenser inom byggsektorn som tidigare har redovisats bryter nu rådet ut FoU om samhällsplanering - med särskild inriktning på kommunal planering (SFoU) som ett eget verksamhelsområde. Stora förändringar har under senare år ägt rum i kommunernas planering. Kommunerna har fått ett mycket slörre och mer heterogent geografiskt område atl planera för och ett stort antal nya planeringsuppgifter. Därmed ställs också nya krav på den kommunala förvaltningen att bedriva en integrerad samhällsplanering som förenar ekonomisk, social och fysisk planering. För den fysiska planeringen innebär detla att ett nära samarbete med budgetplanering och olika former av verksamhetsplanering har blivit nödvändigt. FoU-verksamheten påverkas starkt av detta. Enligt rådels erfarenheter tenderar FoU om samhällsplanering, som lar sin utgångspunkt i kommunernas uppgifter och problem, atl bli allt bredare. Avsaknaden av sektorknutna organ med direkt uppgift att stödja FoU om den ekonomiska

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

59

och sociala delen av integrerad planering leder enligt rådet till att det är svårt att finansiera forskning i sådana frågor. Byggforskningsrådels ansvarsområde inom samhällsplaneringen omfattar dels bostadspolitik, markpolitik, till viss del trafikpolitik, samt byggnadsväsendets samhällsplaneringsdel, dels sektorövergripande fysisk samhällsplanering, framförallt som kommunal verksamhet. Rådets avsikt är att slödel lill FoU om samhällsplanering - med bibehållen tyngdpunkt i den fysiska planeringens problem - skall kunna breddas mot ekonomisk och social planering samt mot miljövårdsplanering, så att rådet tillsammans med andra sektorknutna organ skall kunna stödja det forsknings- och utvecklingsarbete som efterfrågas inom den förändrade samhällsplaneringen. Rådet har vidare anmält till Forskningsrådsnämnden (FRN) alt samhällsplanering i vid mening också bör bli föremål för en riktad grundforskning genom FRN:s försorg. Därigenom hoppas rådet att den målinriktade SFoU som rådet stöder skall få en stabil teoretisk grund.

För FoU om samhällsplanering - med särskild inriktning på kommunal planering (SFoU) uppställs målet att bidra lill

- ett samhälle som särskilt i fråga om bebyggelsens egenskaper, utformning och rumsliga organisation svarar mot medborgarnas krav och samhällets mål med särskild betoning på jämlikhetsmålen,

- en utformning av samhällsplaneringen (process/organisation och metoder) som förenar effektivitet sett från de planeringsansvariga samhällsorganens synpunkt med öppenhet, medinflytande och möjlighet till medverkan sett från medborgarnas synpunkt.

Fördelningen av resurserna inom verksamhetsområdet görs efter en uppdelning på Bas-FoU och problemområden, I Bas-FoU ingår all grundläggande FoU som inte kan hänföras till något av de särskilda problemområden som redovisas, samt FoU inom problemområden som är så väl etablerade att några särskilda initiativ inte behövs för att upprätthålla en tillfredsställande FoU, Problemområdena omfattar den FoU som rådet särskilt önskar utveckla. Fördelningen på olika delområden inom SFoU-området framgår av följande tablå (milj, kr,).

	Löpande priser			1977 års	priser
	75/76	76/77	77/78	78/79	79/80	80/81
	utfall	utfall	budget	plan	plan	plan
SFoU totalt	13,0	16,3	18,1	20,0	23,0	26,0
varav
Bas-FoU	7,7	9,7	10,0	10,8	12,0	13,5
Problemområden	5,3	6,6	8,1	9,2	11,0	12,5
Fördelning på problemområden:
Kommunal planerings-
0. planläggningsprocess	3,6	4,6	5,3	6,0	7,0	8,0
Trafik o, bebyggelse	0,7	0,8	1,5	1,8	2,3	2,8
Byggnadsmarknad	1,0	1,2	1,3	1,4	1,7	1,7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 60

Beträffande Bas-Fou inom SFoU-området anför rådet att huvudvikten kommer att läggas på FoU om planering som verksamhet, dvs, hur samhället med olika planer och andra styrmedel påverkar samhällsutvecklingen socialt, ekonomiskl och fysiskt, FoU kommer särskilt atl inriktas på sambanden mellan olika plannivåer och planeringssektorer, mellan olika intressenter i planeringsprycessen samt mellan styrmedel och konseRven ser. Till viktiga problemområden hör sambandet mellan förändringar av markanvändningar, bebyggelsestruktur och lokaliseringsmönster och andra samhällsförändringar. Ett annat viktigt problemomiåde är utvecklingen av planeringsmetoder som ger information om styrmöjligheter och konsekvenser av olika handlingsaltemativ. Vidare krävs FoU om konsekvenser av planering. Hit hör dels sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvensbeskrivningar av planer, dels erfarenhetsålerföring från genomförda projekt. Till delområdet hör också planekonomisk forskning om såväl kostnadskalkyler i olika planeringsskeden, särskilt driftkostnadskalkyler, som samhällsekonomiska bedömningar.

Utöver BasFou redovisas inom SFoU-omrädet tre prioriterade problemområden.

Rådet har sedan 1975 ägnat särskild uppmärksamhet åt den kommunala planerings- och planläggningsprocessen. Ett program har utarbetats och rådet har fastställt en preliminär ram för forskning under budgeiåren 1977/78- 1979/80, Denna ram föreslås nu vidgad för de två sista åren. Inom ett "storprojekt" föreslås dels studier förlagda till ca tio kommuner, dels teori- och metodutveckling vid forskningsinstitutioner. Dessa relativt långsiktiga studier utgör ett experiment med avseende på målinriktning av FoU-arbete, De avses - tillsammans med annan utförd och pågående FoU

-    bl, a, bidra till förbättring av planeringsprocessen i fråga om arbetssätt
och metoder, politisk styrning och medborgarinflytande.

Byggforskningsrådets programgrupp för trafik och bebyggelse har lagl fram elt program (Byggforskningens skriftserie 122:1977) i vilken tonvikten läggs på en analys av trafikens roll från brukarnas utgångspunkter. Forskningsfältet indelas i fyra problemområden:

- människa och trafik

- Irafik och bebyggelsemönster

- trafik och bebyggelsemiljö samt

- trafikplaneringsprocessen.

Forskning med denna inriktning kräver mångvelenskapligt arbete. Det finns idag ganska få forskare som arbetar med den typ av problem som rådet finansierar. Rådet avser därför att i en inledningsfas låta utarbeta forskningsprogram för projekt inom de problemområden som arbetsgruppen har beskrivit.

Arbetet inom problemområdet byggnadsmarknad har sedan 1976 inriktats på alt stimulera en utveckling av den ekonomiska vetenskapens bidrag lill byggnads- och samhällsplaneringen. Marknadsforskningen kan grovt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

61

delas in i forskning knuten lill beståndet av byggnader och anläggningar och forskning knuten lill förändringar/tillskott av detta bestånd. I problemområdet ingår bl. a. forskning om bostadsförsörjningsfrågor.

Forskning om byggande, brukande och förvaltning av byggd miljö (BFoU)

FoU om byggande, brukande och förvaltning av byggd miljö (BFoU) skall enligt rådet medverka till

- en byggd miljö, som i fråga om ägande/upplåtande, egenskaper och utformning svarar mot brukarnas krav och samhällets mål med särskild betoning på jämlikhetsmålen

- en utformning av verksamheterna planering, byggande och förvaltande som är anpassad till det resultat i form av bruksfärdig byggd miljö som skall åstadkommas och till kraven på växande och jämlikt fördelat medinflytande och deltagande från brukare

- en god arbetsmiljö för dem som arbetar med byggande och anläggande samt med drift och underhåll av byggnader och anläggningar

-   en byggsektor som fungerar väl i samhällsekonomi och arbetsmarknad.
Fördelningen av resurserna inom BFoU-området bestäms delvis av pla
nerna för energiområdet. Vissa insatser t. ex. inom problemområdet Nya
byggsystem motiveras av energipolitiken och är avstämda mot EFoU-pla-
nen. Effektiv fastighetsdrift för bättre energihushållning kar. bara åstad
kommas med en allmän utveckling av förvaltandet som bas. Vidare ger
Bas-FoU inom BFoU-omrädet till stor del den allmänna kunskapsgrunden
också för energiområdet.

Fördelningen av resurserna på olika delområden framgår av följande tablå (milj. kr.).

Löpand	e priser		1977 års	priser
75/76	76/77	77/78	78/79	79/80	80/81
utfall	utfall	budget	plan	plan	plan
BFoU totalt                              49,0	59,9	73,0	81,0	88,0	94,0
varav
Bas-Fou                                27,9	34,1	37,0	36,0	36,0	36,0
Problemområden                  21,1	25,8	36,0	45,0	52,0	58,0
Fördelning på problemområden:
Tätortsteknik                          4,1	5,0	6,9	8,5	10,5	12,0
Stads- och bostadsförnyelse  2,5	3,1	4,9	6,0	7,5	8,5
Förvaltning                             3,2	3,9	6,0	8,0	9,5	11,0
Arbetsmiljö                            3,8	4,7	6,4	8,0	9,5	11,0
Nya byggsystem                     1,7	2,0	3,5	4,5	5,0	5,0
Byggnadsekonomisk FoU      4,6	5,7	6,0	7,0	•6,0	6,0
Brukarkrav och byggd miljö   1,2	1,4	2,3	3,0	4,0	4,0

Rådet framhåller alt del behövs en omorientering av forskningsresurserna för att möta en rad problem som bedöms ha stor aktualitet både nu och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 62

avsevärd tid framåt, I sina huvuddrag innebär planen att Bas-FoU hålls på oförändrad nivå under perioden medan de sårskildaprobleinoinrådena tilldelas kraftigt ökade resurser,

Bas-FoU inom BFoU-området omfattar 7 delprogram (med följande resurstilldelning), FoU om den byggda miljön och brukandet (7,8 milj, kr,) har sin tyngdpunkt i studier av bostadsmiljöns utformning på byggnads-och närmiljönivå med huvudinriktning på boendet och bostadsområdet, inklusive fritidshem och barnstugor. Även en begränsad insats avseende fritidsboende ingår. Inom FoU om processer och metoder i byggnadsplanering samt projekteringsmetodik (1,2 milj, kr,) ägnas slort intresse åt bru-karinflytande i planläggning och projeklering av bostadsområden och bosläder, FoU om brukarinflytande återfinns också inom problemområdet arbetsmiljö. En viktig, men hittills föga bearbetad fråga är problemlösning i tidiga projekteringsskeden inriktad på överföringen av brukarkrav till fysisk utformning. Rådet överväger att bryta ut frågan och bilda ett problemområde med koppling också till process- och metodfrågor inom problemområdena arbetsmiljö och stads- och bostadsförnyelse. Under rubriken Allmänt/tekniska frågor (8,2 milj. kr.) finns den allmänt kunskapsuppbyggande forskningen inom anläggnings-, byggnads- och installationstekniken. Speciellt intresse ägnas ål forskning om hur material och konstruktioner fungerar under användning och åt möjligheter att ange krav på en produkt i funktionstermer. För att kunna kontrollera ställda funktionskrav arbetar man med att utveckla nya provningsmetoder. Byggnads- och installationsteknik (6,6 milj. kr.) omfattar alla konstruktionstekniska frågor inklusive grundförstärkning, grundläggning och markstabilisering. Metoder för minimering av energiinvestering i byggnadskonstruktioner och för dimensionering av drift och underhåll är övergripande frågor. Utveckling av nya byggsystem måste bygga på generella teoretiska studier bl, a, av uppbyggnad och stabilisering av stommar. Fortsall satsning på FoU om byggnadsfysik, -kemi och -akustik planeras liksom på FoU om brand. Ytskikt och kompletteringar studeras med avseende på funktion och livslängd. FoU om anläggningsteknik (1,7 milj. kr.) behandlar övergripande och allmängiltiga frågor om vattenbyggnad, undermarksbyggnad, markbyggnad och lantbruksbyggnader.  I övrigt behandlas anläggningstekniken inom problemområdet Tätortsteknik. Inom FoU om tillverkningsteknik (3,4 milj. kr.) ägnas särskild uppmärksamhet åt toleransfrågorna, bl, a, med hänsyn till energinormernas krav på täthet och isolering. Kvalitetskravens betydelse för tillverkningens uppläggning och metoder analyseras liksom sammanhangen  mellan  byggnads- och  installationsarbete  på byggplatsen. Transporternas och materialhanteringens betydelse ökar. Byggforsknings-rådet stöderäven branschgemensamma verksamheter(7,1 milj. kr.)främst vid Byggtjänsl och Byggstandardiseringen. Sammanslagningen av Bygg-tjänst,   Byggandets   standardisering   AB   och   Egenskapsredovisnings-nämnden bör ge full effekt under perioden och skapa förutsättningar för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 63

bättre samordning mellan olika dokuiuent inom byggbranschen. Byggstan-dardiseringens verksamhet ökar på den internationella sektorn och i det nordiska samarbetet. Rådels insatser i den branschgemensamma verksamheten kommer att prövas på nytt sedan erfarenhet har vunnits av verksamhetens nya organisation. Inom BFoU-området föreslås sju prioriterade problemområden. Inom problemområdet tätortsteknik har sammanförts FoU om detaljplanering, byggande och förvaltande (drift och underhåll) av tätorternas allmänna platser, friluftsanläggningar och tekniska försörjningssystem, (System för energiförsörjning behandlas under EFoU,) Ekonomiska och fysiska begränsningar medför att planeringen inte längre kan syfta endast till att tillgodose alla konsumtionsönskemål utan måste också alltmer påverka konsumtionen. De tekniskt/fysiska frågorna får därmed en direkt koppling till välfärdsmål och fördelningspolitik. Metoder behövs för samordning med den övergripande samhällsplaneringen.

Problemområdet stads- och bostadsförnyelse omfattar frågor om det äldre bostads- och byggnadsbeståndets upprustning i funktionellt och tekniskt hänseende, frågor om handikappanpassning och energibesparing liksom frågor om bättre arbetsmiljö för driftspersonal. Andra frågor gäller trafiksäkerhetsåtgärder i äldre stadsdelar, liksom försörjning med social och kommersiell service. Genomförandet av stads- och bostadsförnyelse erbjuder speciella svårigheter genom att bostäder och lokaler är i bruk, samtidigt som detla förhållande skapar andra förutsättningar för brukarinflytande än som normalt fås vid nyexploatering. Fortsatt kunskap om hur olika områden fungerar ur bmkarsynpunkt samt vilka ekonomiska, fysiska och sociala konsekvenser olika slag av åtgärder i den befintliga bebyggelsen får för de boende och för samhället som helhet måsle utvecklas. Denna kunskap måste samtidigt kopplas till konkreta miljöbeskrivningar och analys av miljöns förutsättningar.

Förvaltningen har stor betydelse för bostadsmiljön och för den sociala utvecklingen i bostadsomi-ådet. Kostnaderna för förvaltandet av hela beståndet av byggnader och anläggningar är av samma storleksordning som kostnadema för investeringar i nya sådana. Prognoser för tiden 1975-1980 visar på en fördubbling av förvaltningskostnader i löpande priser. Rådet avser att under planperioden prioritera fyra delområden: förvaltning från brukarsynpunkt, driftteknik och driftorganisalion, förvallningsanpassat byggande samt ekonomisk FoU om förvaltningsprocessen.

FoU om arbetsmiljö stöds av arbetarskyddsfonden som har det samordnande ansvaret. Rådets stöd inriktas på sådana arbetsmiljöfrågor som har direkt samband med rådets övriga uppgifter. Ett delområde är FoU om utformning av fysisk arbetsmiljö med inriktning på arbetsområden och arbetsställen/lokaler. Till delta delområde hör den förändring av planerings-och projekteringsprocessen som är nödvändig för att brukarinflytande skall få göra sig gällande. Till delområdet förs också FoU omkring byggna-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 64

ders projektering med hänsyn till att deras fysiska utformning påverkar arbetsmiljön för dem som arbetar med byggande, underhåll och drift. Ett annat delområde avser studier av byggplats, fastighet och anläggning som arbetsmiljö, dvs. arbelsmiljöfrågor för dem som arbetar med byggande, underhåll och drift av byggnader och anläggningar och som bör behandlas tillsammans med forskning om byggande, underhåll och drift sett i ett företags- och marknadsperspektiv.

Problemområdet nya byggsystem omfattar bl. a. lätta byggsystem som ger möjlighet till god lokal anpassning av bebyggelsen, till ökad anpussbar-het efter nya brukarkrav. till sent produktval, malcri.slbesparine osv, Med nya byggsystem - hela hus eller delsystem - introduceras nya material eller används kända material på nytt sätt i nya kombinationer i såväl ny- söm ombyggnad. Till detta problemområde hör också frågor om nya hälsorisker kan uppstå på grund av nya material eller nya tekniker i byggandet.

Den byggiuidsekonomisku FoU-verksamheten är uppdelad på tre delområden: byggnadsmarknaden, kostnadskalkylering och kostnadsstyrning. Det senare delområdet avses få särskild inriktning på byggherrens problem samt resursbesparande produktionsmetoder för 1980-talets byggande, karaktäriserat av måttligt stora projekt, en processanpassning till brukarinflytande och höga krav på teknisk precision etc.

Problemområdet brukarkrav och byggd miljö omfattar bl, a, frågor om särskilda brukarkrav. De kunskaper om brukarkrav som FoU hittills har bidragit med har till stor del gällt normalhushåll. På senare år har tonvikten alltmer lagts på eftersatta och resurssvaga grupper och deras behov. Till de särskilda brukargrupperna räknas bl, a. barn, äldre och handikappade. Studier av barns närmiljö har haft stor omfattning medan de äldre barnens och ungdomarnas villkor inte har uppmärksammats i samma grad. Ett annat viktigt och snabbväxande problem är de äldres specifika behov som skall tillfredsställas i första hand i deras ordinarie miljöer men också i servicehus och på vårdinstitutioner. Handikappstudier har hittills främst gällt de rörelsehindrades problem. Däremot har andra fysiologiska handikapp såsom allergier liksom psykiskt och socialt funktionshindrades problem blivit mindre uppmärksammade. Till problemområdet hör vidare forskning kring metoder med vilka experter och beslutsfattare kan hanlera brukarkrav och väga dem mot andra krav, mol kostnader etc. Det behövs studier av hur brukarens värderingar kommer in i processen och hur olika bru-kargruppers värderingar kan tillgodoses.

Forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet (EFoU , EPD och FExpE)

Rådets planer för den energiinriktade verksamheten ingår som del i det program för forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet (EFUD 78) som har sammanställts av delegationen för energiforskning (SOU 1977:56-62). Här lämnas endast en översiktlig redovisning av dessa delar av rådets verksamhetsplan.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 65

Rådets verksamhet inom energiområdet är fördelad på tre huvudområden, Je/i energiinriktad forsknings- och utvecklingsverksamhet (EFoU) finansierad genom viss del av intäkterna från byggnadsforskningsavgiften och genom medel från anslaget F 13. Energiforskning under industridepartementets huvudtitel, dels energiinriktad prototyp- och demonstrations-verksamhet (EPD) finansierad genom medel från anslaget BII. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. under bostadsdepartementets huvudtitel, dels forskningsinriklat experimentbyggande (FExpE) omfattande lånemedel från anslaget V: 13. Lån till experimentbyggande m.m. under bostadsdepartementets huvudtitel och medel för planering och uppföljning av experimentbyggnadsprojekt från anslaget F 13. under industridepartementets huvudtitel. I rådets redovisning används beteckningen Energiinriktad experiment- och demonstrationsverksamhet (EXoD) som sammanfattande benämning på FExpE- och huvuddelen av EPD-verksamheten.

För det energiinriktade forsknings- och utvecklingsarbetet (EFoU) uppställs målet att minska åtgång och beroende av ändliga energiresurser

- genom att bidra till att spillvärme ges effektiv användning och att energiföriusterna i bebyggelsen som energisystem och energiåtgång i byggandet minskar,

- genom att bidra till att ändliga energislag kan ersättas med bruk av lokala, förnyelsebara energikällor,

- genom atl bidra till all planering och styrning av bebyggelsestruktur och försörjningssystem kan anpassas till hushållningsmålen,

- genom att bidra till att bebyggelsestrukturen och försörjningssystemen kan anpassas till hushållningsmålen och

- genom att ge kunskaper om bmkarkrav av särskild betydelse från energihushållningssynpunkt,

och samtidigt (enligt direktiven för energikommissionen) främja hög sysselsättning, fortsatt ekonomisk tillväxt samt ekonomisk och social utjämning.

För den forskningsinriktade experiment- och demonstrationsverksain-beten (EXoD) uppställs målet att genom metodiskt upplagda och vetenskapligt väl genomförda fullskaleexperiment med alla sorters byggnader och försörjningsystem i bebyggelsen

- ge kunskap om energihushållning som kan få mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden och

- ge förutsättningar för en praktisk utvärdering av långsiktiga utvecklingsprojekt med stor besparingspotential.

För att få underlag för FoU-insatserna på energiområdet har byggforskningsrådet tillsammans med planverkets råd för energihushållning låtit utföra vissa översiktliga studier av möjligheterna alt spara energi genom åtgärder i bebyggelsen. Räkneexemplen, som är behäftade med betydande osäkerhet, pekar sammanfattningsvis på 5   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 66

- att lokalerna har lika stor sparpolential som bostäderna,

- att sparpotentialen är ungefär lika för småhusen och för flerfamiljshusen,

- att åtgärder för bättre drift och service är vikliga i det korta perspektivet,

- att åtgärder i form av ombyggnad ger avtagande effekt mot sekelskiftet genom att husen successivt ersätts med nybyggnader och

- att nybyggnad dominerar bilden av sparpotentialen i det längre perspektivet. Nybyggnader med ny och avancerad teknik kräver sannolikt omsorgsfull drift och underhåll för att fungera väl från energihushållningssynpunkt.

Rådet har vidare skisserat en tänkbar strategi för energiförsörjning av bebyggelsen, FoU-verksamhelen skall bidra lill atl göra sådan utveckling möjlig. Rådet framhåller att i vilken utsträckning strategin i praktiken kommer alt förverkligas inte är avgörande. Strategins uppgift i FoU-planen är alt säkerställa att de huvudfaktorer som kan få avgörande betydelse i den framtida energipolitiken blir behandlade. Strategin innebär i korthet

- att bebyggelsen, som är den viktigaste potentiella konsumenten av överskotten på lågvärdig energi, överallt där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt bör förses med distributionssystem för sådan energi,

- att all annan bebyggelse på sikt bör försörjas med lokala energikällor -sol samt luft- och jordvärme,

- att el används endast övergångsvis för uppvärmning och reserveras på sikt för apparater och drivning av system för utnyttjande av lokala energikällor och

-     att bebyggelsens energianvändning skall göras effektivare i en takt som
är anpassad till strategin i övrigt och att all bebyggelse bör förberedas
för anpassning till strategin (flexibla uppvärmningssystem bl, a,).
Rådet framhåller vidare att byggsektorn (som huvudsakligen saknar ut
landskonkurrens) har behov av en "motor" för den tekniska utvecklingen.
En sådan var det bostadspolitiska s,k, miljonprogrammet under 1960-
talet. Energipolitiken har ännu inte konkretiserats så atl den har en mot
svarande verkan. För att den nya tekniken skall tas i bruk är det enligt rå
dets mening högst nödvändigt med marknadsskapande politiska beslut.
Endast då kan en utbyggnad av demonstrations- och informationsåtgärder
i FoU-program me t få någon avsevärd effekt.

Huvuddragen av rådets förslag till fördelning av resursema inom energiområdet framgår av följande tablå (milj. kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

67

	Löpand	5 priser		1977 års prisläge
	75/76	76/77	77/78	78/79	79/80	80/81
	utfall	utfall	budget	plan	plan	plan
EFoU totalt	15,0	18,4	21,6'	32,8=	39,P	49,8=
varav
Effektivare energi-
användning	7,0	8,7	12,2	16,0	18,0	21,0
Lokala energikällor	3,0	3,5	5,3	8,0	12,0	17,0
Planering m. m.	5,0	6,2	4,1	8,8	9,7	11,8
EPD totalt	6,0	6,0	6,y	6,6	8,0	7,2
varav
Kommunal energiplanering	2,0	2,0	1,8	2,2	3,3	2,2
Panntrimning m. m.	4,0	4,0	4,5	4,4	4,7	5,0
FExpE totalt	1,5	1,0	35,0" *	31,6	33,3	35,0
varav
Effektivare energi-
användning	-	-	6,0	5,6	7,3	9,0
Lokala energikällor	-	-	10,0	13,0	20,0	26,0
Ofördelad reserv	-	-	19,0	13,0	6,0	0,0

' varav 2 milj. kr. särskilt anslag för undersökning av byggnadsbeståndet,  varav 0,3 milj. kr. engångsanslag.  varav 3 milj. kr. engångsanslag.

•• inkl. 10 milj. kr. som rådet hemställt aU riksdagen upptar på tilläggsbudget för budgetåret 1977/78.

 exkl. ett eventuellt utvidgat stöd till industriellt utvecklingsarbete inom EFoU-området.

Förtiden efter 1980/81 räknar rådet med en fortsatt total insats på minst oförändrad nivå. Utgångspunkten är då nivån och fördelningen under den nu planerade treårsperiodens sista år. Del innebär bl.a. att den kraftiga omfördelning av resurserna mot FoU om lokala energikällor som nu genomförs består eller t. o. m. förstärks ytterligare.

Vid sidan om de egentliga FoU-insatserna räknar rådet med att särskilda insatser behövs i fråga om utbildning och information. Utbildningsinsatserna, som måste bli punktvisa och av stimulanskaraktär, kommer i huvudsak att inriktas på att öka tillgången på FoU-personal,

Delprogrammet effektivare energianvändning omfattar FoU som skall bidra till att existerande och tillkommande bebyggelse skall få god allmän utformning, värmeisolering, täthet etc, samt effektiva yttre och inre energiförsörjnings- och klimaliseringssystem samt alt byggandet som sådant skall bli energisnålt, I delområdet ingår forskning som syftar till en sådan utformning av bebyggelsen att ett framtida spillvärmeutnyttjande och tilllämpning av lokala energikällor möjliggörs.

Inom delområdet finns f n, en utvecklad demonstrationsverksamhet endast vad gäller panntrimning. Den är enligt rådet närmast unik genom sin inriktning på handhavande och användning av existerande teknik i stället för skapande av ny sådan. Rådet förutser att verksamheten kommer att fortsätta med bredare inriktning på t, ex. byggnaders installationssystem.

Prop, 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 68

Demonstrationsverksamheten inom förvaltningsskcdet förväntas överhuvud bli en viktig del i det fortsatta arbetet Detta under förutsättning av att incitament för energihushållning i befinlliga byggnader skapas.

Delprogrammet lokala energikällor omfattar FoU som syftar till att utveckla tekniken för de lokala energikällorna så att en betydande del av byggnadsbeståndet vid sekelskiftet kan få väsentliga bidrag till sin energi-försöijning från sådana källor. Delprogrammet omfattar tekniker för att med hjälp av värmepumpar och på andra sätt tillvarata solenergi och energi i luft- och markmagasin.

Försöks- och demonstrationsverksamheten inom solvärmeområdet måste täcka såväl komponenterna i ett system som det fullständiga systemet i funktion i byggnader.

Delprogrammen planering och energihiishålliung, mynnedel och kom-iiiiinal energiplanering omfattar FoU som skall bidra till organisation av och processer och metoder för en effektiv planering och styrning av lokalisering och utformning av ny bebyggelse och förändring av befintlig bebyggelse. Vidare avses FoU ge kunskap om de brukarkrav som måste beaktas och belysa sambandet mellan energiförsörjning och socioekonomiska för hållanden i bebyggelsen.

Den demonstrationsverksamhet som rådet nu svarar för avseende kommunal energiplanering avses få formen av samverkan i pilotprojekt för att utveckla metoder och former för kommunal energiplanering.

Informationsverksamhet

Rådets verksamhet med information kommer att vidareutvecklas enligt de riktlinjer som drogs upp av rådets informationsutredning. Det innebär en fortsatt satsning på mottagaranpassning av informationen och på service inom dokumentalionsområdei parallellt med ett upprätthållande av en omsorgsfull dokumentation av utförd FoU. Informationsprogrammets relativa storlek förändras mycket litet. En växande totalbudget medför ändock en avsevärd expansion - huvudsakligen inriktad på delprogrammet Stöd till information. Delprogrammet Rådels egen informationsverksamhet bedöms däremot kunna få en avsevärt långsammare utveckling bl.a. som ett resultat av successiva rationaliseringar. Inom energiområdet kommer experimentbyggnadsverksamheten att leda till en ökad satsning också pådenionstrationsverksamhet i anslutning till experimenten.

Rådet räknar med att den aktiva informationsverksamhet som har inletts med stöd till "Byggrundan" och genomförandet av EPD-verksamheten (panntrimning) på lång sikt kommer att utsträckas till hela BFR-området. Försök med demonstrationsprojekt bör kunna inledas tämligen omgående.

Den hileniatioiiellu kontaktverksamheten ingår i rådets informationsprogram. Internationellt och nordiskt samarbete intar traditionellt en viktig plats i byggforskningen. Rådet satsar årligen betydande belopp främst på de aktiva forskarnas internationella samarbete men också på egen kon-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 69

taktverksamhet. Officiella kanaler för samarbete är ECE, den internationella byggforskningsorganisationen CIB och de nordiska samarbetsorganen på byggforskningsområdet. Inom specialområden som kommunalteknik finns andra samarbetsorgan. Rådet är också svensk part i samarbetsavtalet med Ungern och deltar i samarbetet med Sovjetunionen och Polen. Under de senaste åren har rådet fått formella uppdrag att vara svensk part i samarbetsavtal inom det internationella energiorganets (lEA) arbete på energiforskningsområdet. Rådet anser all den aktuella utvecklingen mot fastare former för det internationella samarbetet på byggforskningsområdet är ändamålsenlig och förklarar att rådet, särskilt inom det nordiska samarbetet, är berett att successivt öka insalserna för att uppnå en samordnad byggforskning på viktiga delområden.

Statsmakterna har accepterat ett vidgat deltagande i u-landsforskningen från rådets sida men understrukit att ansvaret för finansiering av u-landsin-riktad forskning vilar på Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries (SAREC) och att gränsen mellan rådets och SA-REC:s ansvar bör klariäggas (prop. 1976/77:100 bil. 16, CU 1976/77:34, rskr 1976/77:245). Arbetet med gränsdragning och överväganden om lämpliga former för samarbete har inletts i en arbetsgrupp med företrädare för rådet, SAREC och SIDA.

Finansierings fr ägor

Rådet tar i anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 upp frågan om en omläggning av finansieringen av rådets verksamhet.

Den nuvarande byggforskningsavgiften infördes ursprungligen som ett medel att sammanföra FoU-resurser i en bransch med starkt splittrad organisation. Det statsanslag som utgick motsvarade i princip en avgift på statens byggande i egen regi. FoU-området har successivt vidgats och kommit atl omfatta allt fler problemområden för vilka enligt rådet en finansiering genom en avgift på byggnadsproduktionen ter sig mindre naturiig. Exempel på sådana inslag är FoU om samhällsplanering, förvaltningsfrågor och energihushållning. Statsanslagens storlek har underde senaste åren inte bestämts med utgångspunkt i volymen av statens eget byggande. Statsanslagen, som budgetåret 1974/75 svarade för omkring 15 % av rådets samlade inkomster har därefter vuxit så att de budgetåret 1977/78 uppgår till omkring 40 % (om medel för lån till experimentbyggande inte räknas med 30 %). Ökningen av anslagen ligger helt på energiområdet.

Rådet framhåller att ett skäl till avgiftens konstruktion var att anknytningen till yrkesskadeförsäkringen ursprungligen gav ett enkelt och billigt uppbördssystem som sköttes och fortfarande sköts av riksförsäkringsverket. Frågan om enhetliga och förenklade regler för debitering av arbetsgivareavgifter behandlas av pensionskommittén. Härvid aktualiseras ett avskaffande av byggnadsforskningsavgiften i dess nuvarande form.

Rådet påpekar att verksamhetsplan 77 (VP 77) förutsätter att fonden för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 70

byggnadsforskning tillförs väsentliga förstärkningar, genom höjda avgifter eller ökade statsanslag eller genom en kombination av dessa vägar. Rådet diskuterar mot denna bakgrund alternativa finansieringsprinciper för verksamheten. Ett alternativ är en finansiering helt genom anslag över statsbudgeten. Ett annat alternativ är ett nytt avgiftssystem som enligt rådet kunde knytas lill ägande och brukande av byggnudei och anläggningar. Därigenom skulle avgiften bättre än den nuvarande täcka rådets vidgade ansvarsområde. En avgift på ägande och brukande skulle medverka till att jämna ut kostnadsskillnaden mellan gamla och nya hus i stället för att öka den som den produktionsanknutna avgiften anses göra. Rådet föreslår att en utredningsman tillkallas för att närmare utreda frågan om avgiftssystemet.

I avvaktan på utredningsresultat och beslut om finansieringssystem föreslår rådet att det nuvarande avgiftsuttaget bör bibehållas oförändrat och att den föreslagna expansionen av verksamheten finansieras genom höjda statsanslag.

Genom byggnadsforskningsavgifter beräknas fonden för byggnadsforskning under budgetåret 1976/77 ha tillförts 78,4 milj, kr. Till detta kommer statsanslaget till byggnadsforskning som för samma budgetår var 11 milj, kr. Övriga intäkter, bl.a. ränteintäkter, utgjorde 11 milj, kr, (på grund av övergång till statsförvaltningens nya redovisnings- och revisionssystem, system S, har rådet detta år bokföringsmässigt tillförts två års räntor). Budgetåret 1976/77 tillfördes fonden för byggnadsforskning på detta sätt 100,4 milj, kr. Härtill kommer särskilda anslag för energiinriktade verksamheter som rådet administrerar. Totalt har rådet för verksamheten under budgetåret disponerat 112,4 milj, kr. Härav har 25,4 milj, kr, använts för energiinriktad verksamhet.

För innevarande budgetår räknar rådet med att fonden, exkl, särskilda anslag för energiinriktade verksamheter och vissa engångsanslag, tillförs 94 milj, kr, varav 11 milj. kr. utgör statsanslag. Rådet begär för budgetåret 1978/79 ett statsanslag av 19,8 milj. kr. varav 1,1 milj. kr, enligt rådet är att anse som prisomräkning och 7,7 milj. kr. utgör en resursförstärkning för alt möjliggöra en utveckling av verksamheten enligt verksamhetsplanen.

Föredraganden

I årets anslagsframställning redovisar statens råd för byggnadsforskning en flerårsplan för den samlade verksamheten under budgetåren 1978/79- 1980/81 och med utblick över ytteriigare två budgetår.

Rådets plan för den energiinriktade verksamheten ingår även som en del i det treårsprogram (SOU 1977:56-62) Energi - program för forskning, utveckling, demonstration, som har sammanställts av delegationen för energiforskning. Enligt vad jag har erfarit avser statsrådet Johansson att föreslå regeringen att lägga fram en särskild proposition om dessa frågor senare under år 1978. I det sammanhanget bör också beaktas de behov av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 71

forsknings- och utvecklingsinsatser som följer av statsmakternas beslut om en energisparplan för befintlig bebyggelse.

Medel för rådets energiinriktade prototyp och demonstrationsverksamhet upptas under anslaget B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. Under detta anslag upptas även den framställning som statens institut för byggnadsforskning gjort om anslag för vissa undersökningar. Frågor om lånestöd till forskningsinriklat experimentbyggande inom energiområdet redovisas under anslaget V: 13. Lån till experimentbyggande m. m.

Rådets icke energiinriktade verksamhet finansieras till största delen genom en avgift på lönesumman inom byggnadsindustrin. Avgiften ulgår L n. med 0,7% av avgiftsunderlaget. Pensionskommittén föreslår i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m., ett ändrat system för uppbörd av arbetsgivaravgifter. Kommittén föreslår i detta sammanhang också att byggnadsforskningsavgiften i dess nuvarande form upphävs. Rådet diskuterar bl.a. mot denna bakgrund alternativa former för finansiering av sin verksamhet. Ett alternativ är enligt rådet att den allmänna byggnadsforskningsverksamheten finansieras enbart genom anslag över statsbudgeten. Ett annat alternativ är att ett nytt avgiftssystem införs som enligt rådet kunde knytas till ägande och bmkande av byggnader och anläggningar. Enligt min bedömning föreligger inte nu tillräckligt underlag för beslut om framtida finansieringsform för verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning.

Den genom rådet finansierade verksamheten utgör endast en del av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom byggnadssektorn i Sverige. Stöd till industriellt utvecklingsarbete lämnas genom styrelsen för teknisk utveckling. Den största delen av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom byggnadssektorn finansieras av organisationer och företag på byggmarknaden, främst inom byggnads- och materialindustrin. Inom hela den svenska industrin utgjorde forsknings- och utvecklingsverksamheten år 1973 i genomsnitt omkring 1,5% av omsättningen. Forskningsinsatserna mätta i antalet årsarbetare har för industrin i dess helhet ökat under första halvan av 1970-talet enligt uppgift i forskningsavgiftskommitténs betänkande (SOU 1976:65) Finansiering av forskningsstöd. Enligt rådets uppgifter är dock forsknings- och utvecklingsinsatserna inom byggnadssektorn avsevärt lägre än genomsnittsvärdet för den svenska industrin. De utgjorde år 1971 endast 0,7% av produktionsvärdet (inklusive vissa verksamheter som ej medtages i genomsnittsvärdet för industrin) och utförda undersökningar tyder enligt rådet på att den totala forsknings- och utvecklingsverksamheten inom byggnadssektorn sedan dess har minskat trots att den samhällsfinansierade delen av verksamheten ökat.

Byggkoncentrationsutredningen anför i betänkandet (SOU 1977:43) Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin, att den påtagligt låga forsknings- och utvecklingsintensiteten inom byggnadsmaterialin-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 72

dustrin på kort sikt kan återverka oförmånligt på branschens utveckling. Denna fråga är enligt utredningens mening av så vital betydelse för branschen att åtgärder för att på lämpligt sätt stödja denna verksamhel bör övervägas. I industriverkets utredning, (SIND 1977:5) Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri, redovisas en bedömning av produktivitetsutveckling och teknisk förnyelse inom byggnadsindustrin och byggnadsmaterialindustrin. Av utredningen framgår att byggnadsindustrin under 1970-lalet har redovisal en liigrc produktivitetsutveckling än tillverkningsindustrin, medan byggnadsmaterialindustrin i stort sett följer genomsnittet för tillverkningsindustrin. Den tekniska förnyelsetakten är f n. låg och inga väsenlliga genombrott för ny teknik väntas under de närmaste fem till lio åren.

Enligi min uppfattning kan de beskrivna förhållandena vara en bidragande orsak till den kostnadsutveckling som vi har haft i byggandet under se nare år. 1 samband med övervägandena om elt eventuellt nylt system för finansiering av den statliga byggnadsforskningen bör frågor om den forsknings- och utvecklingsverksamhet som finansieras av organisationer och företag på byggnadsmarknaden och om dess samband med den statligt finansierade byggnadsforskningen övervägas. Jag avser att i annat sammanhang återkomma i denna fråga.

Den del av rådets verksamhet som inte avser energihushållning har i verksamhetsplanen fördelats på två verksamhetsområden, nämligen

- forskning och utvecklingsarbete om samhällsplanering, med särskild inriktning på kommunal planering (SFoU) samt

- forskning och utvecklingsarbete om byggande, bmkande och förvaltande av byggd miljö (BFoU).

Rådet framhåller att den kommunala samhällsplaneringen under senare år har utvecklats mot en allt närmare samverkan mellan olika kommunala planeringsformer. Kommunerna har fått mycket större och mer heterogena geografiska områden att planera för och ett [stort antal nya planeringsuppgifter. I utredningar och försöksverksamhet har krav ställts på kommunerna att bedriva en samhällsplanering som förenar ekonomisk, social och fysisk planering. Rådet anför att rådet inom samhällsplaneringsområdet stödjer dels den sektorövergripande fysiska samhällsplaneringen, dels vissa mer sektororienterade planeringsområden som bostadspolitik, markpolitik, delar av trafikpolitiken och byggnadsväsendets samhällsplaneringsdel. Rådet betonar behovet av att i samråd med andra berörda forskningsorgan bedriva en forskning i gränsområdena mellan fysisk planering och social och ekonomisk planering.

Rådet redovisar tre av rådet prioriterade problemområden inom verksamhetsområdet samhällsplanering nämligen den kommunala planerings-och planläggningsprocessen, trafik och bebyggelse samt byggnadsmarknad.

Forskning om byggande, bmkande och förvaltning av byggd miljö bör

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 73

enligt rådet inriktas på sju problemområden, nämligen tätortsteknik, stads-och bostadsförnyelse, förvaltning, arbetsmiljö, nya byggsystem, byggnadsekonomisk forsknings- och utvecklingsverksamhet samt bmkarkrav på byggd miljö. Användningen av resurserna inom dessa områden påverkas också av planerna för energiområdet. Så motiveras t, ex, vissa insatser bl, a, inom problemområdet nya byggsystem av statsmakternas energipolitiska ställningstagande. Den icke energiinriktade forskningen ger vidare en stor del av den allmänna kunskapsbakgrunden för verksamheten inom energiområdet.

Jag kan för egen del i huvudsak ställa mig bakom den av rådet föreslagna inriklningen av verksamheten. Särskilt vill jag betona den vikt som insatser beträffande förvaltning, inklusive drifts- och underhållsfrågor, har fått under senare år både då det gäller atl försöka minska hyreshöjningarna i bostadsbeståndet och då det gäller att åstadkomma en hushållning med energi i hela byggnadsbeståndet. Jag vill också betona vikten av en byggnadsekonomisk forskning som belyser byggnads- och fastighelsekonomis-ka frågor utifrån ett samhällsperspektiv. Jag instämmer vidare i vad rådet har föreslagit om inriktningen av samhällsplaneringsforskningen. Den föreslagna verksamheten i denna del innebär att forskningen i vissa fall kan komma att beröra områden där ansvaret i första hand åvilar andra statliga forskningsorgan, bl, a, transportforskningsdelegationen och humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet. Jag vill stryka under vikten av att rådets verksamhet inom sådana områden utformas i samråd med övriga berörda forskningsorgan och myndigheter.

Rådet framhåller att dess verksamhetsplan förutsätter att fonden för byggnadsforskning tillförs väsentliga förstärkningar. Innan beslut fattas om ett nytt finansieringssystem föreslår rådet att det nuvarande avgiftsuttaget behålls oförändrat och att den föreslagna expansionen av verksamheten finansieras genom höjda statsanslag, I det nuvarande statsfinansiella läget kan anslag till rådets verksamhet av sådan storlek att det möjliggör den av rådet önskade expansionen av verksamheten ej förordas. För budgetåret 1978/79 bör för den icke energiinriktade verksamheten kunna beredas ett utrymme av 95 milj. kr. För att göra detta möjligt beräknar jag att ett anslag om 12 milj. kr. erfordras.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsforskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 12000000 kr.

B 9. Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler

1976/77 Utgift 13432 100 Reservation 14804200

1977/78 Anslag '6000000

1978/79 Förslag 20000000

' Härutöver har på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisats ett reservationsanslag av 8 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 74

Från anslaget betalas ut dels anordnings- och inventariebidrag till allmänna samlingslokaler enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allm.änna samlingslokaler (omtryckl 1976:794. ändrad 1977: 337), dels bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler. Bidraget till dessa uppgår under budgetåret 1977/78 till 1 milj, kr. För anordnande av allmänna samlingslokaler utbetalas även lån från anslaget IV: 15. Lånefonden för allmänna samlingslokaler.

Bestämmelserna om anordningsbidrag och lån för anordnande av allmänna samlingslokaler innebär i korthet att bidrag och lån beviljas kommun, aktiebolag, förening eller stiftelse för nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnad i syfte att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler. Anordningsbidrag utgår med högst 30% eller, när särskilda skäl föreligger, med högst 35 % av låneunderiaget. Lån utgår med högst det belopp som tillsammans med anordningsbidraget motsvarar 50 % av låneunderlaget.

Bestämmelserna om inventariebidrag innebär att sådant bidrag beviljas för anskaffande av inventarier till allmänna samlingslokaler. Inventariebidrag utgår med högst 10% av låneunderiaget till den del detta inte överstiger 500000 kr, och 5% av överskjutande belopp. Bidrag får dock inte överstiga 300000 kr.

För beslut om bidrag och lån fastställs av riksdagen för varje budgetår en gemensam ram, av vilken en viss angiven del får tas i anspråk för bidrag. För budgetåret 1977/78 har ramen för lån- och bidragsgivningen fastställts till 30 milj. kr., varav högst 20 milj, kr, för bidrag (prop, 1976/77:100 bil, 16, CU 1976/77:31, rskr 1976/77:230),

Ärenden om bidrag och lån handläggs inom bostadsstyrelsen av en samlingslokaldelegation.

Bostadsstyrelsen

Samlingslokaldelegationen har avgivit yttrande till bostadsstyrelsen över frågor om anslag och ramar avseende stödet till allmänna samlingslokaler,

1 fråga om den gemensamma ramen för beslut om bidrag och lån anför styrelsen följande .

För budgetåret 1976/77 har gällt en ram för lån- och bidragsgivningen på 30 milj, kr,, varav högst 18 milj, kr, för bidrag. Mot ramen har avräknats lån och bidrag med totalt ca 27,3 milj, kr,, varav ca 18 milj, kr, i bidrag. Av detta avser 3,3 milj, kr,, varav 2,3 milj, kr, i bidrag, utökning av tidigare beviljade lån och bidrag i samband med slutligt beslut.

Vad beträffar ramen för innevarande budgetår framhåller styrelsen att samlingslokaldelegationen genom beslut redan har tagit i anspråk totalt 10,1 milj, kr,, varav 6,4 milj. kr. i bidrag. Delegationen har dessutom förhandsgranskat och lämnat positivt besked belräffande projeki för vilka lån och bidrag har sökts med 10,0 resp. 17,7 milj. kr. Mot denna bakgrund bedömer delegationen att ramen - 30 milj. kr. - kommer att till fullo tas i an-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 75

språk och att en betydande kö av låne- och bidragssökande kan uppkomma vid utgången av budgetåret 1977/78. Med utgångspunkt häri och det höga planeringsläge som föreligger inom såväl de samlingslokalägande riksorganisationerna som kommunerna samt med beaktande av kostnadsstegringen föreslår bostadsstyrelsen att ramen för budgetåret 1978/79 fastställs till 40 milj. kr., varav för bidrag högst 27 milj. kr.

Beträffande anslagsbehovet anför styrelsen atl det under budgetåret 1975/76 beviljades bidrag med sammanlagt 17,9 milj. kr. Bidrag beviljade under ett budgetår kan till en tredjedel beräknas bli utbetalade under följande budgetår och återstoden budgetåret därefter. I enlighet härmed skulle under budgetåret 1977/78 utbetalas bidrag med ca (2/3x 17,9+ 1/3x18 =) 18 milj. kr., vartill kommer bidraget till riksorganisationerna med I milj. kr., eller sammanlagt ca 19 milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningen samt de stora utbetalningarna i början av innevarande budgetår bör ett något högre belopp eller ca 21 milj. kr. beräknas, dvs. det belopp som motsvarar behållningen på anslaget vid utgången av budgetåret 1976/77 och anslaget för budgetåret 1977/78.

För budgetåret 1978/79 kan utbetalningarna av bidrag beräknas till ca (2/3x18+1/3x20=) 19 milj. kr.

I fråga om bidrag till riksorganisationerna stryker bostadsstyrelsen under betydelsen av att de samlingslokalägande riksorganisationerna tillförs erforderiiga medel för att bedriva den rådgivnings- och konsultverksamhet som knyter an till lån- och bidragsgivningen. Utan detta stöd till enskilda föreningar skulle dels anspråken på personalresurser inom styrelsen öka kraftigt, dels angelägna samlingslokalprojekt sannolikt inte komma till stånd, till men för föreningsliv och andra. Riksorganisationernas stöd kommer inte enbart medlemmar till godo utan riktas även mot utomstående. Styrelsen föreslår i enlighet med förslag från samlingslokaldelegationen att bidraget till organisationerna räknas upp till 1,1 milj, kr. Utbetalningarna skulle därvid kunna beräknas till ca 20 milj, kr. för budgetåret 1978/79.

Då någon behållning på anslaget inte beräknas finnas vid utgången av budgetåret 1977/78 skulle därmed behovel av medel för budgetåret 1978/79 uppgå till 20 milj. kr.

Föredraganden

Innan jag går in på ram- och anslagsfrågorna vill jag ta upp frågan om samlingslokalstöd till folkparkernas lokaler och anläggningar med anledning av en skrivelse från Folkparkernas Centralorganisation och några frågor som civilutskottet aktualiserade år 1977 (CU 1976/77:31). nämligen samlingslokalstöd till vissa expeditionslokaler, förskottsutbetalning av anordnings- och upprustningsbidrag samt bidrag till förprojektering av allmänna samlingslokaler.

Samlingslokalstöd utgår enligt gällande bestämmelser för sådana lokaler som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom or-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 76

ten, i första hand sådana lokaler som tillgodoser föreningslivets behov av utrymmen för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhel, förströelse, fritidssysselsättning eller liknande verksamhel.

Folkparkernas Centralorganisation anför att gällande bestämmelser för samlingslokalstöd inte medger stöd till folkparkerna i den utsträckning som borde vara fallet med hänsyn till folkparkernas betydelse, publika räckvidd och vidgade roll som fritids- och kulturcentra. Enligt organisationen bör förutsättningarna för samlingslokalstödet ändras så att stöd kan utgå till såväl folkparkernas lokaler som yttre miljöer.

Frågan om samlingslokalstöd till folkparkernas lokaler och anläggningar behandlades vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 14, CU 1975/76:22, rskr 1975/76:276). Departementschefen anförde därvid bl.a. atl huvudsyftet med samlingslokalstödet är att främja tillkomsten av fullständigt utrustade lokaler för föreningslivet och alt sådant stöd beviljades för folkparksanläggningar i samma utsträckning som för andra anläggningar som låg i linje med nämnda syfte. De frågor som folkparksorganisationen hade aktualiserat och som låg vid sidan av tillämpningsområdet för samlingslokalstödet fick enligt departementschefens mening studeras i annat sammanhang.

För egen del kan jag ansluta mig till vad dåvarande departementschefen anförde. Jag är därför inte beredd att förorda sådana ändringar i grunderna för samlingslokalstödet som Folkparkernas Centralorganisation åsyftar med sin skrivelse.

Vad beträffar den av civilutskottet aktualiserade frågan om samlingslokalstöd för expeditionslokaler för föreningslivets organisationer delar jag uppfattningen att det är angeläget att föreningslivets behov av expeditionslokaler tillgodoses. Efter vad jag har erfarit beviljas samlingslokalstöd för sådana lokaler i vissa fall. Det är då fråga om expeditionslokaler som är nödvändiga för att samlingslokalanläggningen i fråga skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt, t. ex. vissa expeditionslokaler i anslutning till studieförbundens utrymmen i allmänna samlingslokaler.

Syftet med samlingslokalstödet är att främja tillkomsten av fullständigt utrustade lokaler för föreningslivet och i första hand lokaler för gemensamma aktiviteter. Med hänsyn härtill och lill de stora stödanspråk som finns för lokaler som uppfyller förutsättningarna enligt gällande bestämmelser är jag inte beredd att förorda en utvidgning av tillämpningsområdet för samlingslokalstödet beträffande expeditionslokaler.

Frågan om förskottsutbetalning av anordnings- och upprustningsbidrag har samband med frågan om vilka allmänna förutsättningar som skall gälla för finansieringen av allmänna samlingslokaler under byggnadstiden. Civil-ulskoltet konstaterade år 1975 (CU 1975: 7) atl del inte förelåg några svårigheter alt få krediter för att under byggnadstiden finansiera allmänna samlingslokaler. Detta förhållande torde även ha gällt för åren 1975 och 1976. Under år 1977 skedde emellertid en allmän försämring i fråga om

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 77

möjligheterna att få byggnadskrediter. Detta fick återverkningar också på byggnadskreditgivningen lill allmänna samlingslokaler. Sålunda har det från några håll rapporterats att det under året varit svårt att få erforderiiga byggnadskrediter. Svårigheterna ledde till att igångsättningen i en del fall blev försenad eller fick ställas på framtiden.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till att det måste anses som ytterst angeläget alt säkerställa finansieringen av allmänna samlingslokaler finns det enligt min mening anledning att undersöka möjlighetema att förbättra finansieringen under byggnadstiden.

När det gäller lokaler som finansieras med stöd av bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) säkerställs finansieringen under byggnadstiden genom de åriiga överenskommelser som träffas mellan delegationen för bostadsfinansiering och bankerna angående det statsbelånade bostadsbyggandet.

Enligt min mening bordet i första hand undersökas i vilken utsträckning byggnadskreditgivningen till allmänna samlingslokaler kan förbättras inom ramen för dessa överenskommelser. Efter vad jag har erfarit kommer delegationen att ta upp denna fråga vid förhandlingarna med bankerna angående byggnadskreditgivning under år 1978.

Ell säkerställande av byggnadskreditgivningen till allmänna samlingslokaler genom överenskommelser med bankerna skulle enligt min mening innebära en fullgod ersättning för förskottsutbetalning av anordnings- och upprustningsbidrag. Att finansiering med byggnadskrediter medför att kapitalkostnaderna blir något större jämfört med om det statliga bidraget förskotteras anserjag inte vara ett tillräckligt tungt vägande skäl för att i nuvarande budgetläge införa en förskottsmöjlighet. Mot denna bakgrund är jag f n. inte beredd att förorda förskottsutbetalning av anordnings- och upprustningsbidrag.

När det gäller frågan om bidrag till förprojektering av allmänna samlingslokaler kan jag ansluta mig till synpunkten att det är angeläget att behovet av allmänna samlingslokaler tillgodoses även i områden där föreningslivet inte har hunnit utvecklas. I t. ex. nya bostadsområden kan det vara svårt för föreningslivets lokala organisationer att på egen hand klara bl.a. förprojekteringen. Enligt min mening är det i första hand en angelägenhet för riksorganisationerna för samlingslokaler att se till att de lokala organisationerna får den hjälp de behöver vid förprojekteringen. I sammanhanget vill jag erinra om att riksorganisationerna sedan år 1975 årligen har erhållit statligt bidrag för bl. a. projekteringsarbete.

Jag övergår nu till ram- och anslagsfrågorna.

Bostadsstyrelsen har föreslagit att den gemensamma ramen för bidrag och lån för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. vidgas från 30 till 40 milj. kr. Jag kan inte biträda styrelsens förslag och förordar alltså att ramen bestäms till oförändrat 30 milj. kr. Liksom tidigare bör regeringen utverka riksdagens bemyndigande att vidga ramen om det behövs av sysselsättningsskäl.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 78

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 20 milj. kr. Jag har därvid även beräknat medel för bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler med sammanlagt 1,1 milj, kr. Av beloppet bör liksom hittills 100000 kr, användas för sådant gemensamt tekniskt/ekonomiskt utrednings- och projekteringsarbete som utförs av riksorganisationerna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge alt beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1978/79 meddelas inom en ram av 30000000 kr,, varav högst 20000000 kr. tårtas i anspråk för bidrag,

2. medge att den under I angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

3. till Anardningsbidrag m.m. tiil allmänna samlingslokaler för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 20 000000 kr.

B 10. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler

1976/77 Utgift 9 279062 Reservation 8 217492

1977/78 Anslag '2000000

1978/79 Förslag 10000000

' Härutöver har på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisats ett reservationsanslag av 8 milj. kr.

Från anslaget betalas ut upprustningsbidrag enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad 1977:337). Bestämmelserna innebär i korthet att bidrag kan utgå med högst 50% av kostnaderna för upprustning av allmän samlingslokal, inkl. utbyte eller komplettering av inventarier i sådan lokal och betalning av skulder. För lokalanpassning och inventarieanskaffning som avser handikappades särskilda behov utgår upprustningsbidrag med belopp som motsvarar utgiften för åtgärderna intill i regel 100000 kr. För överskjutande utgår bidrag med högst 50%. Enligt kungörelsen kan vidare lån enligt äldre bestämmelser under vissa förutsättningar efterges, s.k. särskild eftergift.

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag och eftergifter. Denna ram har för budgetåret 1977/78 fastställts till 10 milj. kr. (prop. 1976/77:100 bil. 16, CU 1976/77: 31, rskr 1976/77:230).

Ärenden om bidrag och särskilda eftergifter handläggs inom bostadsstyrelsen av en samlingslokaldelegation.

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen erinrar om att den för budgetåret 1976/77 fastställda ramen på 5 milj. kr. genom beslut av regeringen den 30 december 1976 utvid-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

79

gades med 5 milj. kr., dock med den begränsningen aU sistnämnda belopp endast fick utnyttjas för sysselsättningsskapande reparationer, dvs. det fick inte användas till betalning av skulder, eftergifter eller anskaffande av lösa inventarier.

Under budgelårel 1976/77 har beslut meddelats i 73 ärenden angående upprustningsbidrag. I tre ärenden har dessutom meddelats beslut om särskild eftergift. Därvid har den för budgetåret fastställda ramen på 10 milj. kr. utnyttjats fullt ut för i huvudsak reparationer och anskaffande av lösa inventarier.

Beträffande ramen för beslut om bidrag och särskilda eftergifter under budgetåret 1978/79 anför styrelsen att samlingslokaldelegationen genom beslut under innevarande budgelår tagit i anspråk ca 5 milj. kr. av ramen. Dessutom hade delegationen den 30 juli 1977 inneliggande ärenden för vilka bidrag hade sökts med 4,5 milj. kr. Detta förhållande liksom aviserade ansökningar från de samlingslokalägande riksorganisationerna, kommunernas höga planeringsläge i fråga om lokalbehoven saml ökat intresse från fristående samlingslokalägare gör att samlingslokaldelegationen förutser stora anspråk på upprustningsbidrag. Med angivna förutsättningar kommer således en betydande kö av bidragsansökningar att föreligga vid ingången av budgetåret 1978/79. Mot bakgrund härav samt med hänsyn till kommande och redan inträffade kostnadsökningar föreslår styrelsen att ramen för budgetåret 1978/79 ökas till 20 milj. kr.

Vid beräkningen av anslagsbehovet antar styrelsen att hälften av de bidrag och eftergifter som beviljas under ett budgelår kommer atl utbetalas under samma budgetår och återstoden under närmast följande budgetår.

Med beaktande av besluten och utbetalningarna undel budgetåret 1976/77 samt de angivna ramama för budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknas utgifterna under nämnda budgetår till 10 resp. 15 milj. kr. Enligt denna beräkning skulle det vid utgången av budgetåret 1977/78 inte finnas någon behållning på anslaget. Med hänsyn härtill behöver anslaget anvisas med ett belopp av 15 milj. kr.

Föredraganden

Regeringen har, som framgick av min anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78, med hänsyn lill sysselsättningsläget vidgat ramen för beviljande av uppruslningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån under innevarande budgetår från 10 till 18 milj. kr. Det tillkommande ramutrymmel får utnyttjas för beslut om bidrag till upprustning av lokaler i vissa län om arbetena påbörjas före utgången av mars månad 1978.

Möjligheten att få upprustningsbidrag är enligt gällande bestämmelser tidsbegränsad (prop. 1973:1 bil. 13, CU 1973:10, rskr 1973:110). Ansökan om bidrag skall ges in före den I juli 1980. Jag avser att i annat sammanhang ta upp frågan om förlängning av stödformen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 80

Bostadsstyrelsen har föreslagit att ramen för beviljande av upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån vidgas från 10 till 20 milj. kr. Jag kan inte biträda förslaget och förordar alltså att ramen för nästa budgetår bestäms lill oförändrat 10 milj. kr. Liksom tidigare bör regeringen utverka bemyndigande att vidga ramen om det behövs av sysselsättningsskäl.

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 10 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter
av äldre lån meddelas inom en ram av 10000000 kr. under bud
getåret 1978/79,

2. medge att den under I angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

3. till Upprustningsbidrag m.m. lill allmänna samlingslokaler för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr.

Bil. Vissa energibesparande åtgärder Inom bostadsbeståndet m. m.

1976/77 Utgift 300012 566 Reservation 489798 424

1977/78 Anslag 500000000

1978/79 Förslag      1010000000

Från anslaget bestrids utgifter för statens ekonomiska stöd till energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader, bostadshus, allmänna samlingslokaler samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Vidare bestrids från anslaget bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet inom bostadssektorn, bidrag till kommuner för rådgivning m, m, i energisparverksamhet samt vissa kostnader för informations- och utbildningsverksamhet i energifrågor med inriktning på energiförbrukningen i byggnadsbeståndet.

Byggnadsstyrelsen handhar bidragsgivningen till energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader och statens råd för byggnadsforskning (BFR) handhar bidragsgivningen till prototyp- och demonstrationsverksamhet inom bostadssektorn. Särskilda bestämmelser om disposition av medel för bidrag till prototyp- och demonstralionsverksamhet har utfärdats av regeringen.

Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna handhar stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus, allmänna samlingslokaler samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Styrelsen disponerar innevarande års anslag för dels lån och bidrag enligt kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus (omtryckt 1976:791, upphävd 1977:332), energispariån och energisparbidrag enligt förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

;i

bostadshus m,m, och förbättringslån enligt 2aS kungörelsen (1962:538) om förbättringslån (omtryckt 1976: 789, ändrad 1977: 336), dels bidrag enligt 38 a § kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad 1977:337) och enligt förordningen (1977: 346) om statsbidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m, m,, dels ock information lill allmänheten rörande statligt stöd till energibesparande åtgärder inom styrelsens ansvarsområde.

Ansökningar om bidrag till kommunal rådgivning i energisparfrågor prövas av regeringen. Ärendena bereds inom bostadsdepartementet.

Bostadsdepartementet, skolöverstyrelsen och statens industriverk disponerar anslaget för information och utbildningsverksamhet i energifrågor avseende byggnadsbeståndet.

För disposition av innevarande budgetårs anslag för olika ändamål gäller följande av riksdagen fastställda ramar för beslut om lån och bidrag.

Ram för beslut

429 milj.	kr.
10 milj.	kr.
15 milj.	kr.
20 milj.	kr.
6 milj.	kr.
15 milj.	kr.

Bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet

Bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler

Bidrag för energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader

Bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader

Bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet

Bidrag till kommuner för rådgivning m. m.

Gällande bestämmelser Bostadshus

Stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus utgår fr.o.m, den I juli 1977 enligt förordningen (1977: 332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus i form av energisparbidrag, energispariån och räntebidrag, Energisparbidrag utgår dock bara för åtgärder beträffande bostadslägenheter och sådana lokaler som är avsedda att användas för annat ändamål än förvärvsverksamhet. Räntebidrag utgår till kostnaden för ränta på den del av energisparlånet som avser bostadslägenhet och vissa gemensamhetsanläggningar men inte lokaler. Räntebidrag utgår dock endasl om den godkända kostnaden avseende förstnämnda utrymmen uppgår till minst 25000 kr,

Energisparbidrag utgår med 35 % av godkänd kostnad för åtgärden, dock högst med 3 000 kr, per bostadslägenhet som berörs eller i fråga om lokal 30 kr, per m- våningsyta. Godkänd kostnad måste dock uppgå till minst 1 500 kr, Energisparlån utgår med belopp som motsvarar godkänd kostnad för åtgärden lill den del kostnaden inte täcks av energisparbidraget.

Under vissa förutsättningar får energisparbidrag och energisparlån beta-6   Riksdagen 1977/78. I .saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 82

las ut 1 föiskou. Möjligheterna till förskott avser dels flerfamiljshus i fall där den godkända kostnaden för åtgärden är högst 100000 kr,, dels småhus som skall bebos av låntagaren. Övriga förutsättningar för förskott är att kommunen har åtagit sig ansvar för återbetalning av förskottet och alt låntagaren på begäran av kommunen ställer säkerhet som kommunen har godkänt samt att låntagaren förbinder sig att underkasta sig den särskilda kontroll av arbetenas utförande som kommunen vill utöva.

Energisparlån löper med ränta från utbetalningsdagen. Räntesatsen fastställs av regeringen och är 9,75% för år 1977. Amorteringstiden är normalt 20 år. Kortare amorteringstid kan bestämmas. Ränta och amortering betalas i form av årliga annuiteter. För lån till annan än kommun skall ställas säkerhet om lånet eller summan av lånet och återstående skuld på tidigare beviljat energisparlån uppgår till minst 20000 kr.

Räntebidrag utgår med belopp motsvarande skillnaden mellan räntekostnaden för den del av energisparlånet som avser bostäder och vissa gemensamhetsanläggningar och en garanterad ränta, olika för olika låntagar-kategorier. För första året av lånetiden utgör den garanterade räntan 6% om lånet avser småhus som bebos av låntagaren, 5% i vissa fall om lånet avser flerfamiljshus som ägs av låntagare som kan göra avdrag vid inkomstbeskattningen för del av kostnaden för energibesparande åtgärder och 3,9% i övriga fall. Den garanterade räntan skall höjas på visst sätt för varje därpå följande år av lånetiden.

Lån för energibesparande åtgärder i bostadshus kan också utgå enligt kungörelsen (1962:538) om förbättringslån (omtryckt 1976:789, ändrad 1977:336). Sådant lån, s, k, särskilt förbättringslån, kan utgå till personer över 60 år med låga inkomster samt vissa andra grupper för åtgärder som kan få stöd enligt nyssnämnda förordning. Lånet utgår med belopp motsvarande godkänd kostnad, dock med högst 6000 kr. för varje lägenhet. Det är i sin helhet räntefritt och stående och skall under vissa förutsättningar avskrivas efter 10 år från utlämnandet. För räntefritt och stående lån över 5 000 kr. skall ställas godtagbar säkerhet. Förbättringslån för energibesparande åtgärder kan inte kombineras med stöd enligt förordningen om energibesparande åtgärder i bostadshus m. m.

Stöd enligt någon av nämnda författningar beviljas av länsbostadsnämnden efter yttrande av förmedlingsorganet i kommunen.

Allmänna samlingslokaler m. m.

Enligt 38a § kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976: 794, ändrad 1977: 337) utgår bidrag med 35% - i vissa fall 50% - av godkänd kostnad för energibesparande ålgärder, dock med högst 300000 kr. för varje projekt. Bidrag enligt dessa bestämmelser utgår även för vissa kyrkolokaler m. m. Frågan om bidrag till energibesparande åtgärder i samlingslokaler prövas av bostadsstyrelsen. Ärendena handläggs inom styrelsen av en samlingslokaldelegation.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 83

Kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. Enligt förordningen (1977: 346) om statsbidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. utgår bidrag med 35% av godkänd kostnad för åtgärden eller, om den slutliga kostnaden uppgår till lägre belopp, med 35% av detta belopp. Bidrag utgår dock med högst 300000 kr. för varje projekt. Stödet omfattar förutom kommunala och landstingskommunala byggnader även byggnader som tillhör ideell organisation om byggnaden används till folkhögskola eller kursgård som organisationen driver. Fråga om bidrag enligt denna förordning prövas av bostadsstyrelsen.

Undersökning av byggnadsbeståndets kvalitet från energihushållnings-synpunkt

Riksdagen har (prop, 1976/77:107, CU 1976/77:32, rskr 1976/77:244) ställt medel till förfogande för genomförande av en undersökning av byggnadsbeståndets kvalitet från energihushållningssynpunkt. Undersökningen finansieras av BFR och utförs av statens institut för byggnadsforskning i samarbete med statistiska centralbyrån. Arbetet skall enligt riksdagens beslut genomföras så att resultatet föreligger i tid för att tjäna som underiag för energikommissionens arbete och riksdagens beslut om energipolitiken under år 1978, Beslut om genomförande av den större undersökningen bör enligt riksdagens beslut anstå till dess resultatet av hittills beslutade undersökningar finns tillgängligt,

Anslagsframställuingar m. m.

Bostad sstyrelsen lämnar inledningsvisen redogörelse för stödverksamhetens omfattning under budgetåret 1976/77 såvitt avser bostadshus, allmänna samlingslokaler samt kommunala och landslingskommunala byggnader,

I fråga om bostadshus har stöd lämnats för 31 200 projekt, varav 26 700 småhus och 4500 flerfamiljshus. Projekten omfattade tillhopa 161000 lägenheter. Budgetåret 1975/76 lämnades energistöd lill 68 000 projeki, varav 61 OOOi småhus. Besluten under budgetåret 1976/77 har avsett ett belopp av 227 milj. kr., varav 102 milj. kr. bidrag (inkl. räntefria förbättringslån) och 125 milj. kr. lån, jämfört med 424 milj. kr. för budgetåret 1975/76, varav 182 milj. kr. i bidrag och 242 milj. kr. i lån.

Vid utgången av budgetåret 1976/77 återstod 129 milj. kr, av de disponibla medlen, som får utnyttjas under tiden I juli-31 oktober 1977, Vid samma tid fanns hos länsbostadsnämnderna 10800 ansökningar avseende tillhopa 50300 lägenheter.

Styrelsen anför att den jämfört med budgetåret 1975/76 begränsade omfattningen av lån- och bidragsgivningen under budgetåret 1976/77 beror på dels att under första hälften av budgetåret 1975/76 stöd alltjämt kunde läm-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 84

nas till utbyte av värmepannor och oljebrännare, dels att lån- och bidragsgivningen blev begränsad under början av år 1977 i avvaktan på de nya bestämmelserna. Av sistnämnda skäl var också balansen relativt stor vid utgången av budgetåret 1976/77,

I fråga om bidrag till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler samt i kommunala och landstingskommunala byggnader har under budgetåret 1976/77 beslut meddelats i 255 ärenden resp, 1 099 fall. Totalt har under budgetåret beviljats bidrag för ändamålet med 2,1 resp,, 25,0 milj, kr.

Bostadsstyrelsen tar vidare upp bl, a, frågan om ändrade regler för räntebidrag beträffande energisparlån och för förskott på energisparbidrag och energisparlån, 1 fråga om räntebidrag anför styrelsen att det i samband med bostadslån för det s, k, ingångsvärdet infördes en särskild garanterad ränta om 5% för konventionellt beskattade fastighetsägare och att en motsvarande regel har införts beträffande energispariån. Enligt styrelsen bör, lued hänsyn till att det vid energisparlån inte förekommer åtgärder som från skatterättslig synpunkt rimligen kan anses utgöra reparation eller underhåll, den garanterade räntesatsen 5% inte gälla sådana lån.

Beträffande förskott på energisparbidrag och energisparlån anför styrelsen att nuvarande begränsning av möjligheterna att i fråga om flerfamiljshus få förskott till de fall när den godkända kostnaden är högst 100000 kr, i ett kärvt kreditmarknadsläge kan bli ett hinder för genomförande av energibesparande ålgärder. Nämnda begränsning bör därför avskaffas.

Beträffande ram och anslag avseende energisparbidrag och energisparlån anför bostadsstyrelsen att för budgetåret 1977/78 har länsbostadsnämnderna beräknat att besluten om energisparbidrag kommer att avse ett belopp av 167 milj, kr, och besluten om energisparlån ett belopp av 370 milj, kr,, dvs, totalt ca 535 milj, kr. För budgetåret 1978/79 beräknar nämnderna att lån- och bidragsgivningen kommer att uppgå till i stort sett samma belopp,

I fråga om ramen för beslut under budgetåret 1977/78 om bidrag till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler anför bostadsstyrelsen alt den torde vara tillräcklig medan däremoi molsvarande ram avseende kommunala och landstingskommunala byggnader torde behöva ökas.

För budgetåret 1978/79 föreslår styrelsen med hänsyn till bl, a, hittillsvarande lån- och bidragsgivning att nämnda tre ramar fastställs till följande belopp,

Ram för beslut

Lån oi:h bidrag till energibesparande åtgärder

i bostadshus m,m. 510 milj, kr.

Bidrag till energibesparande ätgärder i allmänna

samlingslokaler 10 milj, kr.

Bidrag till energibesparande åtgärder i

kommunala och landstingskommunala byggnader 35 milj, kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 85

Med nuvarande anslagsteknik bör i enlighet härmed anvisas ett anslag av 555 milj, kr.

Byggnadsstyrelsen erinrar i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 om att för bidrag till energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader hittills har anvisats sammanlagt 65 milj, kr. Fram t, o, m, våren 1977 har separata åtgärder till en kostnad om sammanlagt 35 milj, kr, beslutats.

De åtgärder som hittills har utförts omfattar i huvudsak inreglering av värmesystem, upprustning av styr- och regleranläggningar, installation av utrustning för drifttidsbegränsning samt införande av återluftssystem.

Genomförda och planerade enkla VVS-åtgärder beräknas enligt styrelsen ge besparingar på 15-20% av värmeenergiförbmkningen. De totala kostnadema för att utföra dessa VVS-åtgärder har uppskattats till ca 105 milj, kr.

Byggnadsstyrelsen redovisar att den faktiska medelsförbrukningen per den 30 juni 1977 uppgick till 25 milj, kr, Medelsförbmkningen för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79 uppskattar styrelsen till 15 milj, kr. Några ytteriigare medel behöver därför inte anvisas för budgetåret 1978/79,

Statens råd för by ggnadsforskning anför i sin anslagsframställning följande. För den energiinriktade prototyp- och demonstrationsverksamheten (EPD) har för innevarande budgetår anslagits 6 milj, kr. Den del av denna verksamhet som avser kommunal energiplanering föreslås för budgetåret 1978/79 överförd till programmet Energiinriktad forsknings-och utvecklingsverksamhet. Detta program finansieras från anslaget F 13 under industridepartementets huvudtitel. Huvudparten av EPD-verksamheten föreslås sammanförd med programmet Forskningsinriklat experimentbyggande till ett program benämnt Forskningsinriktad experiment-och demonstralionsverksamhet. Den närmare inriktningen av verksamheten under detta program framgår av den flerårsplan för rådets verksamhet som har redovisats under anslaget B 8, För verksamheten under budgetåret 1978/79 begär rådet 17,6 milj, kr. För EPD-verksamhet enligt tidigare gällande avgränsning av programmet erfordras enligt rådet 6,6 milj, kr.

Statens institut för byggnadsforskning har i en särskild framställning föreslagit bl, a, att institutet i samarbete med statistiska centralbyrån under budgetåret 1978/79 får utföra en utvärdering av resultatet av de hittills beslutade undersökningama av byggnadsbeståndets kvalitet från energihushållningssynpunkl och en planering för den avslutande större undersökningen. Genom ett sådant planeringsarbete erhålles en kontroll av tillförlitligheten av de uppgifter som insamlas genom de hittills beslutade undersökningarna. Vidare avses mot denna bakgrund lämpliga metoder och rutiner utvecklas för den större undersökningen. För detta utvärderings- och planeringsarbete erfordras enligt institutets framställning 895 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 86

Föredraganden

Riksdagen beslöt våren 1977 (prop. 1976/77:107, CU 1976/77:22, rskr 1976/77:244) om förbättringar och förstärkningar av det statliga energisparstödet lill bostäder, allmänna samlingslokaler m.m.. kommunala och landstingskommunala byggnader samt civila slalliga byggnader.

När det gäller bostäder innebar beslutet bl. a. följande. Maximibeloppet för bidiag höjdes från 2000 kr. till 3 000 kr. per lägenhet. Räntebidrag in fördes för lån för energibesparande åtgärder. Lånens amorteringstid förlängdes från 10 år till normalt 20 år med möjlighet till ännu längre amorteringstid när lån för energibesparande åtgärder utgår i kombination med bostadslån för ombyggnad. Reglerna för återbetalning av lån ändrades så att lånen numera skall återbetalas i form av årliga annuiteter. Dessutom infördes en möjlighet att få förskott på bidrag och lån för energibesparande åtgärder och att få bidrag och lån för sådana åtgärder i vissa lokaler i bostadsområden. Den tidigare möjligheten atl få bostadslån för energibesparande åtgärder slopades. De nya bestämmelserna finns i förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. (energisparförordningen).

I fråga om kommunala och landstingskommunala byggnader innebar riksdagens beslul bl.a. att maximibeloppet för bidrag till energisparåtgärder höjdes från 150000 kr. till 300000 kr. per projekt. Regeringen har sedermera beslutat en motsvarande ändring av stödet till allmänna samlingslokaler.

Därutöver har regeringen, som jag aviserade i prop. 1977/78:76 med energispaiplan för befintlig bebyggelse, beslutat om ändring av bestämmelserna för energisparstödet till bostäder så att stöd får utgå även till åtgärder som avser injustering av befintliga värme- och ventilationssystem i flerfamiljshus. Som huvudregel gäller därvid alt injusteringen måste vidtas i samband med vissa andra stödberättigade åtgärder.

I prop. 1977/78: 76 harjag också berört frågan om energisparstödets inriktning. Jag framhöll därvid bl. a. att det finns anledning att överväga en differentiering av stödet med hänsyn till effekterna av och kostnaderna för olika energisparåtgärder och att jag har för avsikt att låta göra en samlad utvärdering av det hittillsvarande stödet. I avvaktan på resultatet av en sådan utvärdering bör inte göras några mer genomgripande förändringar i fråga om stödets utformning. Innan jag går in på ram- och anslagsfrågor vill jag dock med anledning av bostadsstyrelsens anslagsframställning ta upp frågan om vissa ändringar i de villkor som gäller för stödet till bostadshus m. m.

Som har redovisats i det föregående utgår numera räntebidrag i samband med lån enligt energisparförordningen, s.k. energispariån. Räntebidraget utgår med belopp motsvarande skillnaden mellan räntekostnaden för energisparlånet till den del det avser bostäder och vissa gemensamhetsanläggningar samt en garanterad ränta. För första året av lånetiden utgör den ga-

Prop, 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

87

ranterade räntan 6% om lånet avser småhus som bebos av låntagaren, 5% i vissa fall om lånet avser flerfamiljshus och låntagaren beskattas enligt s. k. konventionell metod, dvs. hans intäkt av faslighet bestäms enligt 24 § 1 mom. kommunalskaltelagen (1928:370), och 3,9% i övriga fall. För vaije därpå följande år höjs den garanterade räntan med 0,15 procentenheter om räntebidraget avser hyres- eller bostadsrättshus och med 0,2 enheter om huset bebos av låntagaren. Detta innebär således att räntebidragen trappas av successivt.

Enligt bostadsstyrelsen börden garanterade räntesatsen på 5% inte gälla energisparlån. Med anledning härav vill jag anföra följande.

Att räntebidrag för energispariån infördes hänger samman med att den samordning av reglerna för det statliga energisparstödet som riksdagen godkände på våren 1977 inte fick leda till försämringar i de fall där bostadslån tidigare hade kunnat utgå. Av den anledningen slopades också tidigare maximigräns för energisparlån. Sådana lån ulgår således till skillnad mot bostadslån för ombyggnad med samma belopp oavsett lånlagarkategori. Syftet med gällande differentiering av de garanterade räntesatserna i samband med bostadslån är att utjämna skillnader i kostnadshänseende mellan konventionellt beskattade ägare av hus och schablonbeskattade ägare. Motsvarande syfte har de garanterade räntesatserna för energisparlån. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att förorda någon ändring beträffande dessa räntesatser.

Statsrådet Friggebo har vid sin anmälan av anslaget B 4. Räntebidrag m. m. bl. a. föreslagit vissa ändringar i grunderna för beräkning av räntebidrag i samband med bostadslån. Förslaget innebär att de garanterade räntesatserna för hus som påbörjas år 1978 sänks till 3,4% för hyres- och bostadsrättshus och till 5.5% för småhus som bebos av låntagaren. Vidare sänks de garanterade räntesatserna för hyres- och bostadsrättshus som påbörjas under år 1977 till 3,6%, Förslaget innebär också att räntebidragen för alla hyres- och bostadrättshus med bostadslån skall trappas av med 0,25 procentenheter per år fr, o, m, år 1980 och för småhus som bebos av låntagaren med 0,35 enheter per år fr, o, m, detta år. Reglerna för räntebidrag i fråga om energispariån har av skäl, som jag har redovisat i det föregående, som förebild reglerna för räntebidrag i samband med bostadslån för ombyggnad. Det ärenligt min mening rimligt att även fortsättningsvis ha i huvudsak överensstämmelse mellan de båda regelsystemen. Mol denna bakgrund förordar jag att de garanterade räntesatserna för energisparlån fastställs till samma procenttal som vid bostadslån för ombyggnad med det undantaget att räntesatsen 3,6% för hus som påbörjas år 1977 bör avse endast energispariån i kombination med bostadslån. Som påbörjade under år 1977 eller år 1978 bör räknas alla hus för vilka beslut om bidrag och lån eller beslut om dispens för påbörjande har meddelats eller meddelas under denna tid. Räntesatsen 5% för låntagare som beskattas enligt s, k, konventionell metod bör vara oförändrad. Vidare bör räntebidrag för energispar-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 88

lån fr, o, m, år 1980 trappas av med 0,25 procentenheter när lånet avser hyres- eller bostadsrättshus och med 0,35 enheter i övriga fall.

Möjligheten att få förskott på energisparlån och bidrag enligt energisparförordningen, s. k, energisparbidrag, gäller dels flerfamiljshus där den godkända kostnaden för åtgärden är högst 100000 kr,, dels småhus som bebos av låntagaren. Förskottsmöjligheten infördes av samma anledning som möjligheten att få räntebidrag, Förskoltsreglerna i energisparförordningen har därför utformats efter förebild av motsvarande regler beträffande bostadslån för ombyggnad, Förskoltsreglerna såvitt gäller bostadslån har fått sin nuvarande utformning bl, a, efter beslut av riksdagen år 1969 och år 1974 (prop, 1969:1 bil, 13, SU 1969: 50, rskr 1969:141 och prop, 1974:1 bil, 14, CU 1974:14, rskr 1974:87), Avsikten med förskottsreglerna beträffande ombyggnad av flerfamiljshus var att undvika upptagandet av byggnadskreditiv i de fall där bostadslån för ombyggnad får - utan föregående prövning av sökandens möjligheter atl få underliggande kredil - fördjupas, dvs, ulgå med större belopp än normall.

För förskott krävs att kommunen har åtagit sig ansvar för återbetalning av förskottet. Kommunen har i sin tur rätt alt kräva säkerhet för förskottet av låntagaren och att kontrollera arbetenas utförande. Förskott betalas ut till kommunen som bestämmer hur förskottet skall tillgodoföras låntagaren, Förskottsrcglerna innebär att alla avgörande beslut i förskottsfrågan fattas av kommunerna.

Bostadsstyrelsen anser att begränsningen i möjligheterna att få förskott i fråga om flerfamiljshus kan bli elt hinder för genomförande av energisparålgärder i ett kärvt kreditmarknadsläge och föreslår att den avskaffas. Det är givetvis angeläget att finansieringen av energisparåtgärder säkerställs. Jag finner emellertid att delta, i här avsedda fall, lämpligen bör ske inom ramen för det syslem med överenskommelser som tillämpas mellan delegationen för bostadsfinansiering och bankerna. I underlaget för den överenskommelse som träffades för år 1977 ingick också här aktuella investeringar i allt väsentligt. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att förorda någon ändring i reglerna om förskott på energisparbidrag och energisparlån.

Jag går nu över till ram- och anslagsfrågor och tar först upp en anslags-teknisk fråga.

Från det nuvarande reservationsanslaget BIL Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. betalas ut såväl bidrag som lån. Räntor och amorteringar på utestående lån tillförs inkomsttiteln Diverse inkomster. I samband med att civilutskotlet (CU 1976/77:32) behandlade ram- och anslagsfrågor avseende budgetåret 1977/78 anförde utskottet (s. 23) bl. a. att det förhållandet att långivningen kommer att bli av reguljär natur enligt utskottets mening bör föranleda till överväganden i budgetsammanhang om lämpligheten av att i fortsättningen anvisa lånemedel, beräknade efter utbetalningar, på kapitalbudgeten.

Med hänvisning till vad jag har anfört i prop. 1977/78:76 bör fr.o.m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 89

budgetåret 1979/80 lån till energisparåtgärder inte längre direkt belasta statsbudgeten. I hithörande frågor avser jag att återkomma i annat sammanhang. Mot denna bakgmnd är jag inte beredd att förorda någon ändring av nuvarande anslagsteknik.

För beslut om lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. under budgetåret 1978/79 har bostadsstyrelsen föreslagit en ram av 510 milj. kr. Sedan styrelsens anslagsframställning avlämnades har emellertid efterfrågan på lån och bidrag för detta ändamål ökat kraftigt. Den 22 december 1977 beslöt regeringen att vidga det tillgängliga ramutrymmet för innevarande budgetår med tolalt 250 milj. kr., varav 235 milj. kr. avser bostadshus m. m., med stöd av den finansfullmakt som regeringen disponerar för att vidta åtgärder i sysselsättningsstimulerande syfte. Eftersom del är angeläget att energisparverksamhet i reguljär mening inte utsätts för störningar under återstoden av detla budgelår avser jag all senare denna dag i samband med min anmälan på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgelårel 1977/78 förorda en ytterligare vidgning av ramen i fråga med 150 milj. kr.

Mot bakgrund av vad jag har anfört i prop. 1977/78:76 förordar jag att beslut om lån och bidrag enligt energisparförordningen samt förbättringslån för energibesparande åtgärder under budgetåret 1978/79 får meddelas intill ett belopp av 864 milj. kr. Med hänsyn till bl. a. sysselsättningseffekterna av energisparstödet bör lån- och bidragsgivningen fördelas jämnt under budgetåret. Det bör ankomma på regeringen atl utfärda närmare föreskrifter härom.

Vid bifall till mitt förslag har därmed 2 354 milj. kr. ställts till förfogande för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet t.o.m. budgetåret 1978/79.

Den särskilda ramen för beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i allinäniiu samlingslokaler under innevarande budgetår har fastställts till 10 milj. kr., vilket innebär en ökning med 5 milj. kr. jämfört med budgetåret 1976/77. Jag förordar att det för budgetåret 1978/79 anvisas en ram för ändamålet om 10 milj. kr.

I fråga om bidrag för energisparåtgärder i kommunala och landslingskommunala byggnader gäller en ram för beslut under innevarande budgelår om 20 milj. kr. Med stöd av finansfullmakten har regeringen vidgat denna ram med 15 milj. kr. Med hänsyn till del underlag som jag har redovisat i prop. 1977/78:76 förordar jag att beslut om bidrag för ändamålet under budgetåret 1978/79 får meddelas intill ett belopp av 40 milj. kr.

För bidrag till energibesparande åtgärder i statliga byggnader har t.o. m. budgetåret 1977/78 medel ställts till byggnadsstyrelsens förfogande med sammanlagl 65 milj. kr. Enligt byggnadsstyrelsen har t. o, m, budgetåret 1976/77 disponerats 25 milj, kr. Mot bakgrund av de beräkningar om sparmöjligheierna som har redovisats i prop, 1977/78:76 förordar jag efter samråd med chefen för budgetdepartementet en ram för beslut om bidrag

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 90

till energibesparande åtgärder i statliga byggnader under budgetåret 1978/79 av 25 milj, kr.

Med hänsyn till bl, a, osäkerheten i beräkningarna av ramarna för olika angivna ändamål förordar jag att regeringen utverkar riksdagens bemyndigande att få göra utbyte mellan ramarna med hänsyn till den faktiska efterfrågan för olika ändamål.

Utöver de i det föregående föreslagna ramarna förordar jag mot bakgrund av vad jag har anfört i prop. 1977/78: 76 en planeringsreserv för beslul om bidrag och lån för energisparåtgärder i befintlig bebyggelse under budgetåret 1978/79 om sammanlagt 400 milj. kr. Planeringsreserven bör disponeras på det sätt som är lämpligt med hänsyn till främst sysselsättningsläget. Medel för ändamålet bör - i den omfattning planeringsreserven tas i anspråk - ställas till förfogande av regeringen med utnyttjande av den finansfullmakt för åtgärder i sysselsättningsstimulerande syfte under budgetåret 1978/79 som chefen för budgetdepartementet har förordat tidigare denna dag (prop. 1977/78:100 bil. 2).

I fråga om prototyp- och demoustratioiisverksamhet m.m. inom bostadssektorn har statens råd för byggnadsforskning föreslagit vissa ändringar i fråga om anslagsteknik. Jag är f n. inte beredd att förorda någon ändring härvidlag. Liksom hittills bör således särskilda medel ställas till förfogande för prototyp- och demonstrationsverksamhet. Jag förordar att medel för ändamålet ställs till förfogande inom en ram av 6,6 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Under anslaget BII. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret 1978/79 bör liksom tidigare anvisas medel med samma belopp som de förordade ramarna för olika ändamål.

Med hänvisning till vad jag har anfört i prop. 1977/78:76 förordar jag vidare att medel beräknas för bidrag till kommunerna för informations-och rådgivningsverksamhet med sammanlagl 60 milj. kr. Inom denna ram bör också bestridas kostnader för information och utbildning av förtroendevalda och vissa anställda inom kommunerna.

Beträffande övrig ulbildning och information vill jag anföra följande.

För innevarande budgelår disponerar statens industriverk 2 milj. kr. av anslaget BIL Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för bidrag lill framställning av studiematerial m.m. avseende fortbildningsverksamhet för yrkesverksamma i olika led i byggprocessen. Denna fortbildningsverksamhet har nära samband med de bestämmelser om energihushållning i byggnader som statens planverk har att meddela och de tekniska åtgärder som krävs för genomförandet av den energisparplan som regeringen har framlagt. En viktig fråga i detla sammanhang är att föra ut kunskaper om dessa bestämmelser och åtgärder till de yrkesverksamma i byggbranschen - byggnadsarbetare, projektorer m.fl. Jag har därför för avsikt atl efter samråd med statsrådet Johansson föreslå regeringen att det fr. o. m. budgetåret 1978/79 får ankomma på planverket alt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

91

svara för dessa insatser. Planverket bör samråda med industriverket bl. a. för att tillvarata erfarenheter och planering som finns hos industriverket. Jag beräknar behovet av medel för nämnda insatser till 2 milj. kr.

För information m. m. om energisparstödet beräknar jag att behovel av medel uppgår till 2 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare bestämmelser om dispositionen av dessa medel.

Jag beräknar slutligen 0,9 milj. kr. för den utvärdering av hittills genomförda undersökningar av byggnadsbeståndets kvalitet från energihushållningssynpunkt m.m. som har föreslagits av statens institut för byggnadsforskning.

Anslaget för budgetåret 1978/79 bör således avrundat uppgå till 1010 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1, godkänna vad jag har förordat i fråga om ändring i grunderna för beräkning av räntebidrag beträffande energisparlån,

2, medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. beviljas intill ett belopp av 864000000 kr. under budgetåret 1978/79,

3, medge att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10000000 kr. under budgetåret 1978/79,

4, medge att bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader beviljas intill ett belopp av 40000000 kr. under budgetåret 1978/79,

5, medge att bidrag för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader beviljas intill ett belopp av 25 000000 kr, under budgetåret 1978/79,

6, bemyndiga regeringen alt under de förutsättningar som har angetts i det föregående besluta om utbyte mellan de under 2-5 angivna ramarna,

7, medge regeringen att inom ramen för en planeringsreserv av 400000000 kr, besluta om utökning av de under 2-5 angivna ramarna enligt de grunder som jag har förordat,

8, medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m, m, disponeras för prototyp- och demonstrationsverksamhet m,m, intill ett belopp av 6600000 kr, under budgetåret 1978/79,

9,  medge att bidrag till kommunerna för informations- och rådgiv
ningsverksamhet m,m, beviljas intill ett belopp av 60000000
kr, under budgetåret 1978/79,

10, till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1010000000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

92

C. PLANVÄSENDET

C 1, Statens planverk

1976/77 Utgift 21507098

1977/78 Anslag 22 131000

1978/79 Förslag 24 281000

Statens planverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om planläggning av bebyggelse och om byggnadsväsendet. Det åligger verket atl i anslutning till den allmänna uppsikten över planläggningen och byggnadsväsendet ge råd och vägledning för planläggningen samt meddela föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsendet ävensom att verka för samordning mellan planverkets och andra myndigheters insatser på dessa områden.

Planverket leds av en styrelse. Chef för planverket är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer, administrativa byrån, byggnadsbyrån, planbyrån, regionbyrån och stadsbyrån.

	1977/78	Beräknad ändrir	Ig 1978/79
		Planverket	Föredra-
			ganden
Personal
Handläggande personal	105	+ 20	+ 3
Övrig personal	45	+ 11	-
	150	+ 31	+ 3
Anslag
Lönekostnader	17 161000	+ 6731000	+ 2 850000
Sjukvård	29000	+     II000	+      4 000
Reseersättningar	475000	+   269000	+     55 000
därav för utomnordiska
resor högst	(50000)	(+      7000)	(+      5 000)
Lokalkostnader	1688000	+   366000	+   366000
Expenser	1584 000	+   647000	+   279000
Extern information	990000	+     10000	-
Ej disponerat belopp	204000	-	-   204000
	22131000	+ 8034 000	+3350000
Avgår för typgodkän-
nandeverksamheten	-	-	-1200000
Nettoutgift	22131000	-	+ 2150000

Inkomster vid planverket, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, från försäljning av publikationer beräknas för budgetåret 1978/79 till 200000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

93

Statens planverk

Planverket har, sedan det bildades 1967, fått väsentligt vidgade arbetsuppgifter inom såväl byggnadsväsendets som planväsendets område. Det gäller bl, a, fysisk riksplanering, miljöutformning och energihushållning. Verket har därför och mot bakgrund av byggadministrationsutredningens förslag (SOU 1976: 26) ansett det angeläget att se över såväl sin verksamhet som sin interna organisation,

I likhet med byggadministrationsutredningen anser planverket att verksamheten inom nuvarande byggnadsbyrån inte längre bör eller kan hållas ihop inom en byrå. Verksamhetens bredd och stora omfattning gör det nödvändigt att dela upp enheten i fyra avskilda enheter inom ramen för en huvudenhet för byggnadsfrågor. Utvecklingsarbetet bör förläggas till tre sakenheter, nämligen en för konstruktionsfrågor, en för installationsfrågor och en för miljöutformningsfrågor. Större resursförstärkningar krävs till utformningsenheten och installationsenheten. Typgodkännandeverksamheten bör organiseras i en fristående enhet som finansieras genom den avgiftsbelagda verksamhel som bedrivs där. Samordning av verksamheten inom huvudenheten för byggnadsfrågor bör ske av en teknisk direktör tillsammans med byråcheferna. Den tekniske direktören bör ha det primära ansvaret för myndighetsfunktionerna inom verksamhetsområdet. Tekniske direktören bör för dessa uppgifter ha två sekretariat, etl för tillsynsfrågor och kontakter med kommunernas byggnadsnämnder och länsstyrelsernas planenheter (tillsynssekretariat) och ett för samordning och redigering av Svensk byggnorm (byggnormsekretariat).

Till planverket är f n, knutna statens betongkommitté och statens stålbyggnadskommitté. Kommittéerna utarbetar förslag till normer för betong- och stålbyggnadskonstruktioner. Planverket föreslår i likhet med byggadministrationsutredningen, att ansvaret för att utarbeta ifrågavarande normer bör övertas av verket och läggas på den föreslagna konstruktionsbyrån och kommittérna i fortsättningen få ställning som samarbetskommittéer i anslutning till planverkets tekniska råd.

Verksamheten inom planväsendets område har under flera år koncentrerats till bostadsmiljöutformning och fysisk riksplanering förutom den löpande ärendehandläggningen. Det angelägna arbetet med vidareutveckling av metoder för kommunal översiktlig planering har därför måst vila. Fullföljandet av den första etappen av den fysiska riksplaneringen visar nu på ett stort behov av samlade anvisningar för sådan kommunal planering. Dessa frågor bör hanteras inom en nyinrättad organisatorisk enhet, en komiTiunbyrå, Denna bör tillsammans med de befintliga byråerna på planväsendets område - planbyrån, regionbyrån och stadsbyrån - bilda en huvudenhet för planfrågor. Samordningsuppgifterna inom huvudenheten bör handhas av en teknisk direktör, tillika chef för den myndighetsutövande enheten, planbyrån, i samråd med byråcheferna.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 94

Till de två tekniska direktörerna bör vissa närmare angivna beslutsuppgifter delegeras från generaldirektören.

Generaldirektören har ansvar för verkets ledning och för beslut som inte fattas av verkets styrelse. Till sitt förfogande bör generaldirektören ha ett verksplaneringssekretariat. Till hjälp vid den dagliga ledningen av verket och vid samråd och förhandling med personalorganisationerna bör generaldirektören ha en verksberedning, bestående av de två tekniska direktörerna saml chefen för administrativa byrån.

I det följande sammanfattas de förstärkningar inom olika verksamhetsområden som verket anser nödvändiga för att fullgöra sina uppgifter i den föreslagna organisationen.

1, Pris- och löneomräkning 3 859 000 kr.

2. En anslagstilldelning enligt alternativ O skulle allvarligt försämra
verkets möjligheter att tillfredsställande fullgöra sina åligganden och inne
bära en minskning av anslaget med I 606000 kr., varav I 406000 kr. beräk
nas falla på lönekostnader och framtvinga personalminskning. Verket har
ingående övervägt vilka övriga anslagsposter som kan minskas. Därvid har
konstaterats att såväl anslagen för Reseersättningar som för Expenser f. n.
är så knappt tilltagna att någon minskning av dem inte bedöms möjlig. Res
terande minskning enligt alternativ O skulle drabba anslaget för Särskild
samhällsinformation, vilkel skulle minskas med 200000 kr.

Planverket delar upp föreslagna personalförstärkningar på fyra verksamhetsområden (A-D) nämligen utformningsfrågor (A), erfarenhetsålerföring och kostnadsbedömning (B), kommunal planering (C) samt installationsfrågor (D),

Verksamhetsområde A

Sedan byggnadsbestämmelser numera samlas i Svensk byggnorm (SBN) har planverket ett ansvar för utarbetande och samordning av föreskrifter, råd och anvisningar samt kommentarer till byggnadsstadgan då det gäller byggnads- och miljöutformning. Däri ingår såväl bostadens och den närmaste bostadsmiljöns utformning som arbetsmiljön. För fullföljande av verkets uppgifter inom detta område erfordras förstärkningar enligt följande,

3, Tre handläggare behövs till miljöbyrån, en för uppgifter rörande anvisningar för arbetsmiljöns utformning med särskild inriktning på bestämmelser rörande arbetslokaler och personalrum m, m., en för uppgifter rörande anvisningar för bostads- och arbetsmiljöns utformning, med särskild inriktning på bestämmelser rörande samordning av lokaler i bostadsområden, centmmanläggningar m.m. och en för uppgifter angående ombyggnadsverksamhet och bostadsutformning samt två assistenter varav den ena för medverkan i uppgifter inom arbetsmiljöområdet och den andra för vissa sammanställningsuppgifter m. m. ( + 488000 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

95

4. För medverkan i norm- och utvecklingsarbete rörande arbetsmiljöns yttre utformning behövs en assistent med placering på stadsbyrån (+84000 kr.).

5. För uppgifter rörande arbetsmiljöns utformning, med särskild inriktning på frågor rörande buller och vibrationsförhållanden erfordras en handläggare med placering på konstruktionsbyrån (+120000 kr.).

Verksamhetsområde B

Enligt verkets instruktion åligger det planverket att insamla och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom dess verksamhetsområde. En viktig uppgift i detta sammanhang är redovisning av metoder och faktiska kostnader för bedömning av ekonomiska konsekvenser av de förslag till bestämmelser, råd och anvisningar som verket utarbetar. Planverket har av resursskäl inte kunnat fullgöra sina uppgifter inom detta område, vilket också påtalats såväl av byggadministrationsutredningen som vid den genomgång av planverkets arbeie som utförts av riksrevisionsverket. För att fullgöra verkets uppgifter rörande erfarenhetsålerföring och kostnadsbedömning fordras följande förstärkning.

6. För utarbetande av meloder för planekonomiska bedömningar, beräkning av kostnader för alternativa planer m.m. erfordras en handläggare med placering på stadsbyrån (+120000 kr.).

7. En handläggare föreslås för alt kartlägga kostnadskonsekvenser av nya och ändrade föreskrifter på byggnadsväsendets område med placering på byggnormsekretariatet (+ 120000 kr.).

8. En handläggare krävs för analys, bedömning och uppläggning av utbildningen internt och på kommunal och regional nivå inom såväl plan-som byggnadsväsendets område med placering på administrativa byrån (+120000 kr.).

9. För organiserad insamling av erfarenheter från tillämpningen av SBN behövs en handläggare med placering på tillsynssekretariatet (+120000 kr.).

10. En handläggare bedöms erforderlig för erfarenhetsålerföring beträffande planjuridiska och redovisningsformella frågor med placering på planbyrån (+120000 kr.).

11. För insamling och bearbetning av ekonomiska och statistiska uppgifter rörande byggnadsbeståndets omfaitning, kvalitet, kostnadsförhållanden m. m. i anslutning till bl.a. arbetet med energibesparing i befintlig bebyggelse behövs en assistent med placering på konstruktionsbyrån (+84000 kr.).

Verksamhetsområde C

Utvecklingen mot större och mera självständiga kommuner, ökade planeringskrav och styrmedel i kommunerna, fortsatt utveckling av såväl den fysiska riksplaneringen som den långsiktiga ekonomiska planeringen och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 96

verksamhetsplaneringen i kommunerna samt utveckling av datatekniken i samhällsplaneringen ställer krav på råd och vägledning för metoder för kominuiuil översiktlig fysisk planering. Dessa frågor bör hanteras inom en särskild enhet, kommunbyrån. För uppbyggnaden av denna enhet kan uppgifter och tjänster överföras från de byråer där dessa uppgifter i viss utsträckning behandlas.

12. Till den föreslagna kommunbyrån erfordras för uppgifter rörande
tillämpning av ADB-teknik i samhällsplaneringen en handläggare och en
assistent (+204000 kr.) samt en handläggare för uppgifter rörande bebyg
gelse- och energihushållningsfrågor i kommunal översiktlig planering
(+120000 kr.). Vidare behövs en assistent för medverkan i projektarbete
och ytteriigare två assistenter för allmänna kontorsgöromål (+251 000 kr.).

Verksamhetsområde D

Installationsfrågornas lösning i byggnaderna påverkar starkt såväl bostadsmiljöns som arbetsmiljöns kvalitet. Möjligheterna till energibesparing såväl i nyproduktion som i befintlig bebyggelse är likaså i hög grad beroende av installationernas egenskaper och funktion.

13. För fullgörande av planverkets åligganden inom nyss nämnda områ
de erfordras lill den föreslagna installationsbyrån en handläggare för frågor
rörande energihushållning och arbetsmiljö (inneklimat), installationer i
byggnader, med särskild inriktning på uppvärmnings- och luftbehandlings
system samt en handläggare för elfrågor i anslutning till bl.a. kraven på
god energihushållning och arbetsmiljö med placering på installationsbyrån
(+240000 kr.). Vidare behövs för medverkan i arbete med frågor rörande
energihushållning och arbetsmiljö en assistent samt ytteriigare en assistent
för sedvanliga kontorsgöromål och vissa sammanställningsuppgifter
(+168000 kr.).

Utöver nämnda resursförstärkningar erfordras vissa punktförstärkningar knutna till pågående verksamhet, ytteriigare ett antal tjänster samt som en direkt följd av den föreslagna organisationsförändringen förändring av befintliga tjänster.

Beträffande den pågående verksamheten erfordras förstärkningar enligt följande.

14. För frågor rörande förnyelse och ombyggnad av bostads- och tätortsområden m.m. och för frågor rörande fritidsmiljön, rekreation och landskapsutformning m.m. behövs två handläggare med placering på stadsbyrån (+240000 kr.).

15. Förarbetet med råd och vägledning på det planjuridiska området behövs en handläggare med placering på planbyrån (+120000 kr.).

16. Samordning av byggnadsbestämmelser med övriga myndighelsnor-mer och med bl. a. byggbranschens frivilliga upphandlingsregler och standarder kräver en handläggare med placering på byggnormsekrelariatet (+120000 kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 97

17. För frågor rörande hälsofariigt material i byggnader m. m. behövs en handläggare med placering på konstruktionsbyrån (+ 120000 kr.).

18. Som en direkt följd av den föreslagna organisationsförändringen erfordras följande tre nya tjänster,

en tjänst för byråchef med placering på kommunbyrån, en tjänst för assistent som medhjälpare för samordningsuppgifter m. m. till tekniske direktören på planavdelningen med placering på planbyrån och

en handläggare för verksamhetsplanering, utredningsuppgifter och kontaktuppgifter med placering på verksplaneringssekretariatel(+369 000 kr.).

19. För sex befintliga tjänster erfordras förändringar av tjänsternas innehåll och uppgifter enligt följande, en överingenjörstjänst ändras lill tjänst som teknisk direktör på byggnadsavdelningen, en byråchefstjänst ändras till tjänst som teknisk direktör på planavdelningen, en tjänst som sektionschef ändras till Ijänsl som byråchef på konslruklionsbyrån. en tjänst som sektionschef ändras till tjänst som byråchef på miljöbyrån, en handläggartjänst till tjänst som sektionschef med placering på konstruktionsbyrån samt en handläggartjänst ändras till tjänst som sektionschef på byggnormsekretariatet.

20. Den ökade arbetsbelastningen hos statens va-nämnd kräver en förstärkning med ersättare för ordförande under fyra månader, en sekreterare samt en assistent ( + 271 000 kr.).

21. För ökad reseverksamhet samt som följd av föreslagen personalförstärkning krävs ökade medel för resor (+ 162 000 kr.).

22. Under anslagsposten Expenser beräknas ökade medel för inventarier, kopiering, läromedel, dataterminal för litteratursökning, ordbehandlingsmaskin och bidrag till arbetet med harmonisering av byggbestämmelser inom ramen för ECE —(Economic commission for Europe)verksamhe-ten ( + 380000 kr.).

Föredraganden

Som jag tidigare har redovisat föreslår planverket vissa ändringar i nuvarande organisation vad gäller både byggnadsväsendet och planväsendet. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till frågan om planverkets organisation samt belong- och stålbyggnadskommittéernas ställning. Jag vill redan nu anföra alt jag delar verkets uppfattning att det är angeläget atl organisationen anpassas lill nuvarande omfaitning och inriktning av verksamheten. Särskilda medel kan emellertid med hänsyn till nu föreliggande ekonomiska situation inte tillföras planverket härför.

Med hänvisning till sammanställningen i övrigt beräknar jag anslaget till 24281 000 kr. Jag har därvid beräknat 360000 kr, för handläggande personal med arbetsuppgifter avseende anvisningar för arbets- och bostadsmiljöns utforming (3) samt kartläggning av kostnadskonsekvenser av nya och ändrade föreskrifter på byggnadsväsendels område (7), Vidare harjag be-7   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 98

räknat 100000 kr, för att avhjälpa den ökade arbetsbelastningen hos statens va-nämnd (20) samt 60000 kr, som engångsanslag för viss maskinell utrustning m, m. avseende lypgodkännandeverksamhelen (22).

Enligt 4 § instruktionen (1967:329) för statens planverk utfärdar verket typgodkännande av konstruktion eller utförande i övrigt av byggnader och andra anordningar om vilka bestämmelser ges i byggnadsstadgan (1959:612). Verket biträderäven i övrigt utomstående med utlåtande, undersökning eller annat arbete, om det är av allmänt intresse för byggnadsväsendet. För bl. a. nämnda verksamheter uppbär verket ersätlning enligt bestämmelser som meddelas efter samråd med riksrevisionsverket. Jag har vid beräkningen av anslaget till planverket räknai med att kostnaderna för typgodkännandeverksamheten skall helt finansieras med intäkterna från densamma.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens planverk för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 24281 000 kr.

C 2. Bidrag till översiktlig planering m. m.

1976/77 Utgift 2 860000 Reservation 9570518

1977/78 Anslag 6000000

1978/79 Förslag 4000000

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag enligt kungörelsen (1958: 163) angående statsbidrag till vissa plankostnader samt bidrag till sådan översiktlig planering som hänger samman med den fortsatta fysiska riksplaneringen. För innevarande budgetår har regeringen föreskrivit att högst 6 milj. kr. får disponeras till från allmän synpunkt angelägna planeringsföretag i andra former än sådana som byggnadslagen anvisar, huvudsakligen till sådan översiktlig planering som hänger samman med den fysiska riksplaneringen.

Statens planverk

Den fysiska riksplaneringen berör ett stort antal av landets kommuner. Därigenom ställs anspråk på att kommunerna i sin planering beaktar av riksdag och regering fastlagda riktlinjer för användningen av mark och vatten (prop. 1972:111, CU 1972: 35, rskr 1972: 348 samt prop. 1975/76:1, CU 1975/76:1, rskr. 1975/76:45). Vidare har statsmakterna angett vissa riktlinjer för planering och samordning av samhällets insalser för turism och rekreation (prop. 1975:46, CU 1975/76: 2, rskr 1975/76:46). Stöd avses enligt angivna riktlinjer i första hand kunna komma ifråga till planering i regioner där överväganden från rikssynpunkt föranleder omfattande planeringsinsatser men där kommunerna har begränsade planeringsresurser. Prövning-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 99

en om och i vilken utsträckning bidrag skall lämnas åvilar regeringen och sker efter förslag av planverket med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall.

Under våren 1977 inkom till planverket ansökningarom statsbidrag från 152 kommuner och 25 planeringskommittéer. Till övervägande del har planeringsarbetet avsett fullföljande av statsmakternas riktlinjer för den fysiska riksplaneringen. Totalt uppgick de i ansökningarna redovisade kostnaderna till ca 32 milj. kr. Regeringen har efter framställning från planverket fattat beslut om bidrag lill kommunernas riksplanearbete med 6075 000 kr. för budgetåret 1977/78.

Enligt planverket har de hittills fördelade statsbidragen till översiktlig kommunal planering haft stor betydelse för kvaliteten i det bedrivna planeringsarbetet. Under våren 1977 avslutade kommunerna det s.k. planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen. Praktiskt taget samlliga kommuner har under våren 1977 genom beslut i kommunfullmäktige antagit kommunöversikter som ger riktlinjer för byggnadsnämndernas handläggning av plan- och byggnadsärenden.

Planverket konstaterar att belydande arbetsuppgifter kvarstår för kommunerna i de närmaste årens arbete med den fysiska riksplaneringen. Kommunöversikternas riktlinjer för bebyggelseutvecklingen behöver i många fall preciseras av kommunerna i samråd med länsstyrelserna. Ett statligt ekonomiskt stöd av stimulanskaraktär torde enligt planverket inte erfordras för denna verksamhet, som enligt verket bör betraktas som ett väsentligt inslag i den fortlöpande kommunala översiktsplaneringen.

Det finns emellertid enligt planverket en rad från rikssynpunkt mycket angelägna planeringsuppgifter som inte torde kunna utföras inom rimlig tid utan ett kraftfullt ekonomiskt stöd från staten. Verket konstaterar således att flertalet kommuner i fjällregionen och åtskilliga kustkommuner ännu inte har utarbetat översiktliga planer för den framtida markanvändningen. Den interkommunala samverkan som förutsätts i fråga om hushållningen med jordbruksmark har hittills kommit till stånd endast i begränsad omfattning. Planeringsläget i de primära rekreationsområdena varierar starkt och det är därför angeläget att statligt ekonomiskt stöd utgår till planering i dessa områden. Planverket finner vidare att statligt ekonomiskt stöd kan behöva utgå till åtskilliga kust- och insjöområden, till områden med miljöstörande industri eller omfattande fritidsbebyggelse, till större områden av betydelse från kulturhistorisk synpunkt samt till resurssvaga kommuner som berörs av planerad industriell verksamhet i stor skala.

En begränsad del av tillgängliga bidragsmedel bör enligt verket liksom hittills kunna utnyttjas för stöd till kommuner som prövar nya metoder för kommunal översiktsplanering.

Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter som är en följd av statsmakternas fastlagda riktlinjer bedömer planverket att kommunernas planeringsaktivitet kommer att ligga på en hög nivå även under budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 100

Planverket begär att 7 milj. kr. får tas i anspråk för bidrag till översiktlig kommunal planering under budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Anslaget som i huvudsak används till stöd för sådan kommunal översiktlig planering som hänger samman med den fysiska riksplaneringen är för innevarande budgelår 6 milj. kr.

Resultatet av arbetet med planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen har nyligen redovisals till regeringen. En utvärdering pågår f. n. inom bostadsdepartementet. Ett belydande arbete återstår för vissa områden. Detta gäller bl. a. de områden där markhushållningsprogram bör upprättas, de primära rekreationsområdena och vissa oinråden där konflikterna mellan olika markanvändningsintressen är särskilt uttalade. Det bör även upp marksammas att anslaget knu uinyitjas ock.så för att stödja sådan planering som innefattar ulveckling av planeringsmetoder.

Sedan planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen har avslutats torde behovet av medel för nästa budgetår vara något mindre än under föregående år. Mot den bakgnmden förordar jag att anslaget tas upp med 4 milj. kr. Jag anser det angeläget att medlen används för koncentrerade och därmed kraftfulla insatsci.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till översiktlig planering m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 101

D. LANTMÄTERI- OCH KARTVÄSENDET

Organisation, uppgifter m. m.

Det statliga lantmäteri- och kartväsendet är organiserat på tre nivåer: ett centralorgan (statens lantmäteriverk), i varje län en överiantmätarmyndighet .samt lokalt faslighetsbildningsmyndigheter. Centralorganet är sedan sommaren 1975 omlokaliserat till Gävle,

Statens lantmäteriverk (LM V) är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighets samverkan och fastighetsregistrering samt mätningsverksamhet och allmän kartläggning, I den sistnämnda uppgiften åligger det LMV särskilt att varje år upprätla förslag till plan för de allmänna kartar-betena samt utföra grundläggande kartläggning och utge kartor i skalor, serier och versioner anpassade till samhällets grundläggande och kontinueriiga behov,

LMV leds av en styrelse med en generaldirektör som ordförande och högst sex andra ledamöter, som regeringen utser särskilt. Generaldirektören är chef för verket. Inom verket finns fyra avdelningar, administrativa avdelningen, fastighetsavdelningen, kartavdelningen och produktionsavdelningen. Dessutom finns elt revisionskontor.

För samråd i mera betydelsefulla frågor om riktlinjer för de allmänna karlarbetena har till LMV knutits elt kartråd, bestående av företrädare för vissa myndigheter och Svenska kommunförbundet och med generaldirektören i verket som ordförande.

Överiantmätarmyndighet (ÖLM) har länet som verksamhetsområde. Chef för myndigheten är överlantmätaren, som dessutom är tjänsteman hos länsstyrelsen, Överlantmätarmyndigheten skall inom länet främst leda och utöva tillsyn över verksamheten vid de statliga fastighetsbild-ningsmyndighelerna, utöva tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för samordning av grundläggande mätnings- och kartläggningsverksamhet,

Fastighelsbildningsmyndighet (FBM) handhar lantmäteri- och kartverksamheterna på den lokala nivån. För dessa verksamheter är landet indelat i 87 lantmäteridistrikt. Varje lanlmäteridislrikt utgör verksamhetsområde för en fastighetsbildningsmyndighet. För särskilda fastighetsbild-ningsuppgifler finns f, n, ytterligare 26 statliga faslighetsbildningsmyndigheter, s, k, specialenheter. Av dessa har 25 fastighetsbildningsuppgifter som sammanhänger med jordbmkets och skogsbmkets rationalisering samt uppgifter som rör utvecklingen av tätbebyggelse. Chef för fastighetsbildningsmyndighet med lantmäteridistrikt som verksamhetsområde är en distriktslantmätare och för annan statlig fastighelsbildningsmyndighet en länslantmätare.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 102

Del statliga lantmäteri- och kartväsendet sysselsatte den 1 juli 1977 ca 2 500 personer varav ca 700 vid statens lantmäteriverk.

Utanför den nu beskrivna statliga organisalionen men underordnad denna i lillsynshänseende finns dels 42 kommunala fastighetsbildningsmyndigheter för utveckling av tätbebyggelse, dels 24 statliga och 34 kommunala fastighelsregistermyndigheter. Statlig fastighetsregislermyndighet är länsstyrelsen, där ärenden om fastighetsregistiering handläggs inom lant-mäterienheten,

Lantmäteriet deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller t. v,

1, Vissa allmänna myndighetsuppgifter

2, Förrällnings-och uppdragsverksamhet

3, Målning och kartläggning

4, Försvarsberedskap

Medel tas upp under följande sex anslag,

1, Lantmäteriet: Vissa allmänna myndighetsuppgifter

2, Lantmäteriet: Förrällnings-och uppdragsverksamhet

3, Lantmäteriet: Mätning och kartläggning

4, Lantmäteriet: Försvarsberedskap

5, Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet

6, Lantmäteriet: Utrustning.

Anslag nr 1 är ett förslagsanslag som skall finansiera verksamheten inom program 1.

Anslag nr 2 är ett förslagsanslag som tas upp med elt formellt belopp på I 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 2. Som intäkter under anslaget redovisas dels fakturerade avgifter, dels ianspråktagna medel från bidragsanslaget (nr 5), dels värdet av utförda men ännu ej fakturerade prestationer.

Anslag nr 3 är ett reservationsanslag som skall finansiera verksamheten inom program 3.

Anslag nr 4 är etl reservationsanslag som skall finansiera verksamheten inom program 4.

Anslag nr 5 är etl förslagsanslag med två delposter avseende

a. koslnader beroende på att nedsatt lanlmäteritaxa tillämpas på vissa
ärenden m. m.

b. statsbidrag lill kostnader för fastighelsbildningsförrättningar m. m.
Anslag nr 6 är ell reservationsanslag som skall finansiera lanlmäteriets

investeringar i utrustning m. m.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 103

D 1. Lantmäteriet: Vissa allmänna myndighetsuppgifter

1976/77 Utgift 30770430

1977/78 Anvisat        '30992000
1978/79 Förslag 37578000

' Därav ej disponerat belopp 309 000 kr.

Under anslaget redovisas kostnader för programmet Vissa allmänna myndighetsuppgifter.

Programmet Vissa allmänna myndighetsuppgifter

Programmet omfattar i huvudsak följande uppgifter av myndighetskaraktär:

- föreskrifter, råd och anvisningar för lantmäteri- och kartverksamheterna

- frågor om faslighetsregistrering

- biträde åt domstolar, service-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet åt andra statliga organ samt åt kommunala organ i fastighetstekniska, fastighetsrättsliga och fastighetsekonomiska frågor

- geodetisk, fotogrammetrisk och kartografisk service och rådgivning åt kommuner.

Statens lantmäteriverk

Verksamheten inom programmet kominer under planeringsperioden att inriktas på metodutveckling i syfte alt ytterligare rationalisera förrättnings-handläggningen saml metodutveckling och kursverksamhet beträffande mätnings- och kartframställningsleknik. Gränsen mellan arbete på föreskrifter, råd och anvisningar, å ena sidan, och allmänna utvecklingsarbeten, å andra sidan, är flytande. Detsamma gäller även i viss mån gränsen mellan allmänna utvecklingsarbeten och sådant samarbete som avses i del följande (övriga myndighetsuppgifter). Sammantaget syftar arbetet mot samma mål.

I övrigt inriktas verksamheten på all vidmaklhålla och intensifiera samarbetet med statliga organ och kommuner. Efterfrågan på lanlmäteriets biträde både när det gäller fastighetstekniska, fastighetsrättsliga och fastig-helsekonomiska frågor och när det gäller geodetisk, fotogrammetrisk och kartografisk service är mycket stor.

Pris- och löneomräkning har beräknals till 4 941 000 kr. Härvid har hänsyn tagits till minskat behov av medel för omlokaliseringskostnader.

En nedskärning av verksamheten enligt alternativ O bedöms som hell oacceptabel. Skulle den ändå komma i fråga bör nedskärning med 5 % göras på samlliga delprogram. En nedskärning medför atl anvisnings- och utvecklingsprojekt (delprogrammen 1 a och I d) måste läggas ned och att service- och rådgivningsverksamheten måste minska (delprogram 1 e). En

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 104

femprocentig nedskärning av anslaget för hela program 1 motsvarar arbetsinsatser från 18 personer.

LMV framhåller att det inom programmet finns uppdämda behov av en belydande vidgning av nuvarande anslagsramar. Med hänsyn lill föreskrifterna för myndigheternas arbete med anslagsframställningar finner verket sig emellertid förhindrat att framställa anspråk på sådana vidgningar. Mot denna bakgrund föreslår LMV all anslaget tillförs resurser enligt budgetalternativ 1 trots att alternativet enligt verket innebär en otillräcklig ambi tionsnivå. Utvecklings- och rådgivningsverksamheten måsle sålunda hållas nere på en enligt verkets mening oacceptabel nivå.

Föredraganden

Jag finner det synnerligen angeläget all verksamheten inom programmel speciellt inriktas på åtgärder i syfte alt rationalisera förrättningshandläggningen.

I anslaget inryms under särskilt delprogram (1 b) medel för lanlmäteriets medverkan i pågående arbete för att införa automatisk databehandling (ADB) inom faslighelsregislreringen och inskrivningsväsendet. Huvudinsatsen i arbetet görs av centralnämnden för fastighetsdata. Regeringen har under hösten 1977 avlämnat prop. 1977/78:15 med förslag lill ändrade riktlinjer för faslighelsdalaverksamheten. Riktlinjerna anger bl.a. en ram för fastighelsdataverksamhelen under en första etapp omfattande budgeiåren 1977/78-1981/82 och förutsätter ökade insatser från lanlmäteriets sida. På grund härav harjag räknai upp anslagsposten för ifrågavarande verksamhet med 2200000 kr.

Jag har, förutom det belopp som nyss har nämnts, beräknat medel under anslaget enligt budgetalternativ 1.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantinäteriet: Vissa allmänna myndighetsuppgifter för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 37 578 000 kr.

D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift O

1977/78 Anslag I 000

1978/79 Förslag 1 000

Anslaget las upp med etl formellt belopp och får normall inle belastas.

Programmet Förrällnings- och uppdragsverksamhet Programmel är indelat i tre delprogram: 2 a Förrättningsverksamhet

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

105

2 b Särskilda skiftesverksamheten i Kopparbergs län

2 c Uppdragsverksamhet

För förrällningsverksamheten utgår ersätlning enligt lanlmälerilaxan (1971: 1101, ändrad senasi 1977:974) som i princip avses täcka självkosl-naderna. Till viss del av förrällningsverksamheten utgår statsbidrag. Den särskilda skiftesverksamheten finansieras helt med sådant bidrag. Uppdragsverksamheten bedrivs i affärsmässig form.

Rörelsen (exkl. delprogram 2 b) 1976/77- 1978/79 framgår av följande tabell (I 000-tal kr.).

	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknat	1978/79
			Statens lant-	Föredra-
		Statens lant-	mäteriverk	ganden
		mäteriverk
Intäkter'	163 876	185712	206 114	206114
Kostnader	173 242	202912	206114	206114
Resultat	-9366	-17 200	0	0
Driftbidrag	3129	3 900	2610	3900
Balanserat
underskott	23 194

' Inkl. driftbidrag

Utvecklingen och sammansättning av till verksamhet inom programmet utgående bidrag från anslaget D 5. Lantmäteriet: Bidrag till förrätlnings-och uppdragsverksamhet beräknas bli följande (I 000-lal kr.).

Anslagspost	1976/77	1977/78
	Utfall	Anvisat
Kostnader för nedsättning av
ersättningsbelopp enligt
lantmäteritaxan	3 129	3 900
Verksamhet inom delprogram
2b	2452	2075
Bidrag till kostnader för
fastighetsbildningsförrätt-
ningar (statsbidrag) m. m.	596	700
Därav som utbetalas av
länsstyrelserna	(297)	(300)

1978/79

Statens länt-   Föredra-mäteriverk     ganden

2610 3677

700

3 900 2607

700

länsstyrelserna	(297)	(300)	(300)	(300)
Summa	6177	6675	6987	7 207
Därav statsbidrag till sakägare	596	700	700	700
Driftbidrag	5581	5975	6287	6507

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 106

Slaiens lantmäteriverk Förrällningsverksamheten

Efterfrågan på förrättningar växlar med konjunkturerna. Det är främst bostadsbyggandets och fritidshusbyggandets omfatlning och inriktning som är bestämmande, I viss utsträckning kan efterfrågan beräknas med utgångspunkt i den kommunala planeringen, Lanlmäteriets möjligheter atl påverka efterfrågan är begränsade. Genom information och samråd kan man dock stimulera efterfrågan på insatser för strukturrationalisering inom jord- och skogsbmket och på vissa typer av förrättningar, t, ex, enligt anläggningslagen (AL), ledningsrättslagen (LL), lagen om äganderättsutredning (ÄULL) samt lagstiftningen om jakt- och fiskevårdsområden. Länens bedömningar pekar på i slort sett oförändrad efterfrågan under planeringsperioden.

Planeringen är inriktad på alt åsiadkomma en successiv minskning av balanserna så att antalet oavslutade förrättningar år 1982/83 skall motsvara en arbetsinsats av åtta månader. För detta krävs ett fullföljande av den i föregående anslagsframställning aviserade, försikliga resursförstärkningen vilken under budgelårel 1976/77 har genomförls lill ungefär 25 %,

Lagaskiftesverksamheten

Enligt långtidsprogrammet, vilket upprättades 1973, skall verksamheten avslutas under budgetåret 1980/81, Resursbehovet varierar avsevärt från det ena verksamhetsåret till det andra, beroende på i vilken fas de olika förrättningarna för tillfället befinner sig. Genomförda beräkningar visar all anslagshöjning erfordras under budgetåren 1978/79 och 1979/80 för att lidsprogrammet skall kunna hållas. Därvid har hänsyn tagils lill förutom möjliga rationaliseringsvinster viss ursprungligen icke planerad arbetsinsats för rättelse och ändring i Solleröns laga skifte. De senare rättelserna och ändringarna har föreskrivits av fastighetsdomstolen, Koslnaderna för dessa åtgärder har inte kunnat beaklas i AF-76, Dessa uppskattas totalt lill 556 000 kr,, fördelade på budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80 med 264 000 kr,, 234 000 kr, resp, 58 000 kr, LMV avser att under budgetåret 1977/78 uppdatera tidigare utredning om skiflesverksamhetens slutförande och återkommer i AF-78 med reviderad tidsplan och kostnadsberäkning för skiftenas slutförande. Tills vidare redovisas verksamheten enligt 1973 års tidsplan och ursprunglig beräknad totalkostnad. Justering har dock gjorts för Solleröskiftet.

Uppdragsverksamhelen

Den i föregående anslagsframställning angivna utvecklingstrenden bedöms ligga fasl. Detta innebär någon ökning av den mätnings- och karttekniska servicen. En förutsättning för en mera markant ökning är emellertid en mera aktiv marknadsföring och ell mer diversifieral produktutbud, LMV;s marknadspolicy och hithörande frågor studeras f n.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 107

När det gäller de särskilda uppdragsområdena kan följande anföras.

En viss ökning förutses inom uppdragsområdena flygfoto, laboratorium saml automatisk karlering och ADB-behandling vid LMV, Minskningen i den geodetiska uppdragsverksamhelen väntas fortsätta. Den geodetiska beslällningsverksamheten har hittills varit mycket nära knuten till den pågående rikslrianguleringen.

Under perioden kommer fältarbete all bedrivas i Norrbotten där den prognosticerade nedgången i antal beställda kommunala slomnät kommer atl Slå sig, Arbelel inom riksavvägningen syftar både till en förbättrad noggrannhet och till ett finmaskigare nät och detta har medfört en markant ökning i beställningsvolymen. Trenden vänlas bestå.

Som ett led i uppbyggnaden av lanlmäteriets länsorganisationer till regionala kartmyndigheler pågår en uppruslning av ÖLM:s reproresurser. Denna uppbyggnad planeras medföra ökning av uppdragen inom sektorn reproarbeten.

Den i budgetpropositionen för budgetåret 1976/77 behandlade inriktningen av lanlmäteriets faslighetsvärderingsverksamhet har nu resulterat i närmare riktlinjer för nämnda verksamhet. Riktlinjerna innebär bl. a. en markerad satsning på värderingsuppdrag inom hela organisationen. Det är för tidigt atl göra någon närmare bedömning av vilken volymökning inom uppdragssektorn fastighetsvärdering som denna satsning kommer atl medföra.

En särskild del av lanlmäteriets värderingsverksamhet utgör medverkan iden fastighetstaxering som skall ske år 1981. På uppdrag av riksskatteverket medverkar LMV i utvecklingsarbetet för värdering av jordbruk, småhus och hyreshus. Uppdraget är av storleksordningen 1 milj. kr. årligen. Även ÖLM medverkar genom visst förberedelsearbete under tiden fram till genomförandet. I genomförandet (preliminärt budgetåret 1979/80) kommer en mycket stor insats att krävas av lantmäteriet, främst från FBM. Lanlmäteriets medverkan efter år 1980 är beroende av hur laxeringsarbe-let i framtiden organiseras.

Föredraganden

För åtgärder av olika slag inom förrättningsverksamheten (delprogram 2 a) tas ut avgifterav sakägare enligt lantmäteritaxan (1971:1101), ändrad senast 1977:974). Grunderna för taxesätlningen (prop. 1971:170, CU 1971:32, rskr 1971:322) innebär bl.a. alt kostnaderna för verksamheten i sin helhet skall täckas av avgifter. Regeringen har på min föredragning beslulat om höjning av lantmäteritaxan med i genomsnitt ca 40 % fr. o. m. den 1 januari 1978. En inte oväsentlig del av höjningen är betingad av förhållanden som jag kommer alt beröra i det följande.

Under de tre senaste budgeiåren har resullalel av förrättningsverksam-helen visat underskott. Vid utgången av budgetåret 1976/77 uppgick det balanserade underskottet lill nära 20 milj. kr. Jag har bedömt det orimligt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 108

att genomföra ytterligare laxehöjningar för att genom framtida överskutt i verksamheten täcka ackumulerade underskott. Regeringen kommer därför på min föredragning senare denna dag att föreslå riksdagen (prop. 1977/78:101, bil, 10) att på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 22 milj. kr. för täckning av ifrågavarande underskott om ca 20 milj. kr. jämte beräknade räntekostnader för detla.

Enligt de informationer jag har fått har LMV lagt ner elt omfattande arbete på atl kartlägga och analysera de olika faktorer som påverkar resultatet av verksamheten i syfte att komma tillrätta med vad som kan göras för alt förbättra resultatet. Ulvecklingen synes till viss del kunna förklaras av alt samhällsbyggnadsprocessen - inte minst i genomförandeledet - har blivit mer komplicerad samtidigt som exploateringar av större sammanhängande områden har minskat. Underiag av sådan art att det kan läggas lill grund för några bestämda slutsatser i fråga om förutsättningar för att framöver åter uppnå full kostnadstäckning har dock ännu inte kommit fram. Jag kommer all följa den fortsatta verksamheten med särskild uppmärksamhet. Självfallet förutsätler jag också att verket vidtar alla tänkbara åtgärder för att bryta trenden och uppnå etl tillfredsställande resultat.

Jag finner anledning alt i sammanhanget även ta upp elt särskill spörsmål som rör taxesättningen. Grunderna för denna innebär, förutom det nyss angivna kravet på full kostnadstäckning, alt avgifterna så långt möjligt skall beslämmas som s. k. sakersältning, dvs, ersällning med ell fasl belopp för varje särskild typ av åtgärd. Ordningen med sakersätlningsdebi-tering har genomförts successivt för olika förrättningstyper och ersatt tidersättningar, dvs. debitering per timme efler tidsåtgång. En väsentlig fördel med sakersältningen ansågs vara att den - till skillnad från tidersättningen - gör det möjligl att i förväg överblicka vilka kostnader en förrättning kommer att medföra för sakägaren. De angivna grunderna har tolkals så alt sakersältningen skall vara ell i krontal i förväg fastställt belopp. I nuvarande taxesyslem, som för del hell övervägande anlalet förrättningsåtgärder innebär sakersättningsdebitering, har ersättningarna fastställts på delta sätt. En viss jämkning har dock skett fr. o. m. den I juli 1976 genom en särregel för förrättningar som avslutas senare än två år efter del atl ansökan inkom. Dessa faktureras sålunda enligt den taxa som gällde två år före förrättningens slut.

Jag finner inte anledning att frångå principen med så långt möjligt fasta avgifter för lanlmäteriförrättningar. Nu gällande ordning med atl redan vid beställningen bestämma den exakta kostnaden för varje sakersätlningsfor-rältning har emellertid, i kombination med kravet på full kostnadstäckning, försvårat taxesätlningen och medfört andra inte önskvärda konsekvenser. Det har sålunda varil nödvändigt atl vid varje taxeförändring ta särskild hänsyn lill del beräknade ulfallet i pågående förrättningar med lång omloppstid, eftersom arbeie i dessa delvis måste ulföras i etl kost-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 109

nadsläge som kan vara väsentligt högre än det som legat lill grund för de avgifter som debileras för förrättningarna. Detta har inneburit viss osäkerhet och taxenivån har måst sättas högre än som eljest varit nödvändigt. Denna effekt har varil särskilt märkbar vid den nyss genomförda taxeändringen.

Mot den nu redovisade bakgrunden är del angeläget atl överväga en ny princip för sakersättningsdebitering. som så långt möjligl eliminerar angivna olägenheter. För att så skall kunna ske vill jag förorda att möjlighet ges att vid taxesätlningen beakta den allmänna pris- och löneutveckling som har skett under liden mellan beställning och slutförande av en förrättning. Det allmänna intresset av att en ändring på nämnda sätt kommer till stånd är enligt min mening så väsentligt att det, om det visar sig nödvändigt, bör tillåtas inkräkta på den i nuvarande taxesystem tillgodosedda möjligheten alt i förväg kunna överblicka kostnaderna för en enskild förrättning.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om taxesältning för lantmäteriförrättningar,

2. till Lantmäteriet: Förrättnings- och  uppdragsverksamhet  för budgelårel 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 3. Lantmäteriet: Mätning och kartläggning

1976/77 Utgift 43067640 Reservation 2 134056

1977/78 Anslag '45 581000

1978/79 Förslag 54 400000

' Därav ej disponerat belopp 481 000 kr.

Under anslaget redovisas kostnader för programmet Mätning och karlläggning.

Programmet Mätning och kartläggning

Programmet är indelat i fyra delprogram:

3 a Geodetisk verksamhet

3 b Kartläggning i skalor slörre än 1:25 000

3 c Kartläggning i skalorna 1:25 000-1:100 000

3 d Karlläggning i skalor mindre än 1:100 000

Programmet omfattar mätning och karlläggning av grundläggande natur, främst framställning av de allmänna kartorna. Verksamheten omspänner hela kartläggningsproceduren, dvs, geodetiska, fotogrammelriska och kartografiska arbeten fram till reproducerbara tryckoriginal, 1 verksamheten ingår vidare flygfotogiafering och bildframställning förden allmänna kartläggningens behov samt geodetiska riksnätsarbeten och geodetiska projekt, delvis internationella sådana.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet

110

Kostnader och intäkter budgetåren 1976/77- 1978/79 framgår av följande tabell (I 000-tal kr.)

Koslnader Avgår intäkter

under anslaget Utfall/Anslag

1976/77	1977/78 Anvisat 47600 2500 45100	1978/79
Utfall		Statens lantmäteriverk	Föredra ganden
46741 1985 44756		59088 1800 57288	54400 1 54400

' Intäkterna under anslaget redovisas på driftbudgetens inkomstsida och beräknas för budgetåret 1978/79 till 4300000 kr.

Statens lantmäteriverk Allmänt

LMV har i olika sammanhang, bl. a. i remissyttrande över kartulred-ningen (Ds B 1976: 1), dels analyserat förändringarna i samhällets behov av kartor och annan landskapsinformation, dels diskuterat olika åtgärder för att bättre tillgodose dessa behov.

Det har härvid framstått som nödvändigt alt göra utbudet av de allmänna kartprodukterna rörligare än vad nu gällande kartbrev medger. En rationalisering av verksamheten skulle vidare uppnås genom en samordning av den allmänna kartläggningens grundproduklion med följdproduklionen för att tillgodose särskilda behov.

Kraven på förbättrad landskapsinformation gäller i försia hand slörre aktualitet i kartmaterialet, bällre anpassning till aktuella behov och för många verksamheter en bättre bildförsörjning. LMV har sökt olika vägar - andra än ökad kartverksamhet genom ökade anslagsmedel - för atl i viss utsträckning lillgodose framförda krav. Delta kan ske genom minskade krav på andra kvaliteter hos materialet, t. ex. den geometriska noggrannheten eller fullständigheten beträffande innehållet. En möjlighet är således att genom ökad flyghöjd minska kostnaden för orlofotokartans framställning. Del medför då en minskning av noggrannheten, vilket i vart fall för vissa delar av landet är godtagbart. En annan möjlighet är atl revi-deringsinsalsen t. ex. vid vartannat revideringstillfälle görs grundare, och därmed billigare, vilket medför ett mindre fullständigt kartinnehåll. Enligt ett sådant system, som redan nu tillämpas för topografiska kartan, görs alltså revideringarna omväxlande fullständiga och partiella.

Nuvarande karlstandard innebär främst för den ekonomiska kartan stora kvalitetsskillnader och omfattande behov av aktualisering. Följande uppgifter om kartbeståndet i de tre främsta allmänna kartserierna belyser förhållandet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

	Karlo	irnas åldei
	< 5 år	5-9 år	10-19 år   s20år	Ej utgivna
Ekonomiska kartan Topografiska kartan Översiktskartan	15% 57% 47%	18% 18% (100%)'	33%          32% 13%	2% 12% 53%

' Hela serien av provisoriska översiktskartan har reviderats åren 1970-71.

I fråga om den ekonomiska kartan är önskemålet om behovsanpassad variation särskill framträdande. Möjligheter till besparingar genom övergång från skala 1:10 000 till 1:20 000 föreligger i vissa delar. I andra områden kan en övergång lill skala 1:5 000 vara rationell om kartan därmed kan ges ett bredare användningsområde, t. ex. som underiag för registerkarta eller för särskilda planeringsändamål. För vissa områden kan en förenklad karlbild eller en förenklad revideringsinsals godtas. Delta gör det angeläget atl detaljerat planera revideringsverksamhelen, 1. ex. genom att inför revideringen av kartor i elt län upprätta en särskild karlplan. Detta sker i Stockholms län genom en särskild ulredning som påbörjades som etl försök och som nu följts av nyligen igångsatta molsvarande utredningar i Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs län.

För den topografiska kartan finns starka önskemål, särskill från försvarshåll, om kontinuitet i produklionen och kartprodukten. En vid LMV pågående utredning om topografiska kartans framställning lar därför främst sikte på förenklingar i själva produktionen men syftar också till förbättringar i kartinnehållet utan förändringar av karltypen. Men också i fråga om topografiska kartan finns önskemål om behovsanpassning, vilka föranleder överväganden om särskilda versioner, t. ex. för planering, Iran— sporiändamål, turism etc.

I fråga om översiktskartorna i skalorna 1:250 000 och 1:500 000 är frågorna om regionanpassade blad och om varierade planeringsversioner aktuella.

Planeringen av kartverksamheten är f n. bunden av att de framtida förulsällningarna för samproduktion av de grundläggande kartorna och vissa följdprodukter inte är tillgängliga förrän beslut har fattats rörande de förslag som kartutredningen har lagl fram. Härigenom har ej heller framlida möjligheter att delfinansiera kartverksamheten genom bidrag från användare av olika kartprodukter kunnat tas i beaktande. Planeringen för budgetåret 1978/79 innebär därför till övervägande del en föriängning av nuvarande verksamhel. Nya produkter föreslås i mycket begränsad omfattning.

Frågan om i vilken utsträckning omdisponeringar i planeringen kan aktualiseras genom angivna möjliga förändringar i fråga om skala, flyghöjd m. m. är ännu inte tekniskt helt utredd, varför slutsatser har kunnat dras endast med stor försiktighet. Inför den ekonomiska kartans fortsalla revi-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 112

dering föruises alt länsplaner med bl. a. slark kommunal förankring skall utarbetas i vilka slutlig ställning las lill lämpliga omdisponeringar. Planeringen inom budgetalternativ 1 är därför definitiv endast för budgetåret 1978/79. För detla år styrs planeringen starkt av pågående produktion. Verksamheten berör dessutom i allt väsentligt geografiska områden där omdisponeringar av ovan diskuterat slag med nuvarande bedömningar inte är aktuella. Som grund för bedömning av verksamhet utöver alternativ 1 har kostnadsberäkningar gjorts dels utifrån hitintills tillämpad verksamhel och målsättning, dels i en modell med allmänt ökad ambitionsnivå där samtidigt omfattande omprioriteringar och omdisponeringar har gjorts.

Geodetisk verksamhel (3 a)

Återstående arbeten inom rikslrianguleringen har planerats så att de båda nordligaste regionerna mäts under fyra fältarbetssäsonger åren 1976-1979. Tre regiondelar i Västerbottens och Norrbottens län återstår att mäta (1977- 1979). Efler fältmälningen beräknas regionkoordinater.

Efter år 1980 återstår inom rikslrianguleringen en avslutande beräkning avseende hela rikets triangelnät. Beräkningen har främst vetenskapligt intresse och kommer inte att föranleda någon ändring av lidigare fastlagda regionkoordinater. För den slutliga beräkningen måste vissa förberedande arbelen ulföras, t. ex. måsle de ca 50 astronomiska punkterna av första ordningen nyberäknas för atl ge värden i elt enhetligt system.

Frågan om framtida arbeten med rikets höjdnät har varil föremål för särskild studie vid LMV. I fråga om huvudlinjenätet har en förtätning påbörjats och den planeras fortsätta. I samband med nämnda studie har föreslagits också en precisionsavvägning.

Sammantaget beräknas koslnaderna för den geodetiska verksamheten därmed bli i huvudsak konstanta under den första delen av planeringsperioden.

Karlläggning i skalor större än 1:25 000 (3 b)

Planeringen redovisas dels som en förlängning av nuvarande verksamhel, dels i en modell som förutsätler omfattande förändringar i fråga om prioriteringar och i det tekniska utförandet och som dessulom innebär en ambitionshöjning i fråga om bildförsörjning och revideringslakt.

För den ekonomiska kartan gäller målet att produktionen i första hand skall syfta till att höja aktualiteten. Tidigare har angivits att en långsiktig plan för revidering i första hand bör avse de områden där de äldre kartorna saknar höjdkurvor (ca 7 000 blad inkl. dem som är under revidering). Bedömningen består. Med hänsyn lill den för dessa blad låga aktualiteten planeras så gott som samtliga blad bli reviderade under perioden 1977-1985. Inom varje län planeras vissa blad bli reviderade fullständigt, andra partiellt.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 113

Av anslaget lill kartläggning anvisades för ajourhållning av den ekonomiska kartan för budgetåret 1976/77 500 000 kr. och för budgetåret 1977/78 ytteriigare 300 000 kr. Verksamheten bedrivs i de län där den ekonomiska kartan är relativt ny och utgiven med orlofotokarta. Förutsättningarna atl ajourhålla ekonomiska kartor ökar i takl med att reviderade kartor utges. LMV har i de två senaste anslagsframställningarna prioriterat en ökad ajourhållning mycket högt. Tillgången hos ÖLM på ett ajourhållet kartmaterial får stor betydelse för användningen av kartorna. Det är angeläget att verksamheten successivt byggs ut.

Kartläggning i skalorna 1:25 000 - 1: 100 000 (3 c)

Försiagångsutgivningen av topografiska kartan har hittills planerats kunna slutföras år 1978. Vissa förseningar i produktionen under 1976/77 kan komma alt äventyra denna målsättning, men LMV har hittills inte tagit ställning för en utsträckning av produktionstiden utan angett en positiv bedömning av möjlighelerna att ge ut återstående (f. n. 81) kartblad senast år 1978. En koncentration av resurserna fordras därmed under budgetåret 1977/78.

Den fullständiga revideringen har föreslagits öka till 40 blad per år. Under de närmaste två budgeiåren kan fullständig revidering inle ske i någon nämnvärd omfatlning till följd av prioriteringen av försiagångsutgivningen. Fr. o. m. budgelårel 1979/80 planeras däremot en jämn nivå om 40 blad per år.

Partiell revidering av topografiska kartan planeras som hittills för 45 blad per år. Utförandel har hillills varil med röd färg men försök med par-liell revidering i svart färg planeras ske budgetåren 1977/78 och 1978/79.

En översyn av revideringsförfarandet pågår och kommer att fortsätta under budgelårel 1977/78. I avvaktan på resullal från denna översyn har inte räknats med några ändringar av kostnadsläget under planeringsperioden.

Kartläggning i skalor mindre än  1:100 000 (3 d)

Utgivning av översiktskartan i 1:250 000 planeras ske med åtta blad per år. Hela serien kan då föreligga budgetåret 1980/81.

Frågan om olika versioner av översiktskartan kan las upp då nya riktlinjer för lanlmäteriets befattning med olika slag av förlagsprodukter har lagts fast. Någon hänsyn lill olika alternativ vid den framlida kartutgivningen har därmed inte tagits i förslaget till långtidsbudget.

Revidering av översiktskartan blir aktuell under mitten av planeringsperioden. En utgivning med tre blad budgetåret 1979/80 och därefter fem blad per budgelår har budgeterats. Ambitionen vid revideringen är svår alt bedöma men med hänsyn till att revideringsverksamheten inleds mindre än tio år efter försiagångsutgivningen torde koslnaderna kunna begränsas. 8   Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 114

Förslag

Pris- och löneomräkning har beräknats till 7 588 000 kr.

Alternativ O för programmel Mätning och kartläggning innebär en minskning av den finansiella ramen för verksamheten med etl belopp om ca 2,6 milj. kr. Därtill kommer att intäkterna till följd av lägre kartulgivning och minskad försäljning beräknas minska med 100 000 kr. En sådan reducering av anslaget medför att antalet utgivna karlblad m. m. måsle minskas. Resursminskningen medför vidare en försämrad kartsiandard och får också återverkningar i form av försämrad effektivitet ueh säm.ri planeringsmöjligheter för stora sektorer inom statlig och kommunal förvaltning. Särskill kan inaktualiteten hos kartbcståndet befaras medföra betydande olägenheter.

Nedskärningen av anslaget för hela programmet enligt alternativ O motsvarar arbetsinsatser från 20 personer. För att anpassa verksamheten till den ram som alternativet medger har budgetering enligt följande tillämpats.

Inom delprogram 3 a skulle alternativ O innebära atl insatserna för avvägning minskades med ca 25 %. Reduktionen innebär kostnadsminskningar om ca 0,4 milj. kr. per år.

Inom delprogram 3 b skulle alternativ O innebära att den partiella revideringen av den ekonomiska kartan till största delen måste inställas. Därtill måste resurserna för ajourhållning minskas. Med hänsyn till atl karlserien till stora delar är starkt föråldrad skulle alternativ O därför få mycket ogynnsamma effekter för den ekonomiska kartans användbarhet. Kostnadsminskningen beräknas bli ca 1,6 milj. kr. per år.

Inom delprogram 3 c skulle alternativ O innebära att utgivningen av fullständigt reviderade topografiska kartor minskades med 3 blad. Dessutom skulle produktionen av en topografisk karta i skala 1:100 000 behöva inställas. Kostnadsminskningen blir ca 0,4 milj. kr. per år.

Planeringen av verksamheten enligt budgetalternativ I innebär i stort att rikslrianguleringen slutförs år 1979, att försiagångsutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartserierna slutförs år 1978 med 68 resp. 20 blad samt att revideringen av dessa kartor ökas. Revideringen under budgetåret 1978/79 planeras omfatta 593 blad av den ekonomiska kartan, varav 393 fullständigt och 200 partiellt reviderade, samt 69 blad av den topografiska kartan, varav 24 fullständigt och 45 partiellt reviderade. I allernalivel ryms vidare en årlig utgivning av 8 blad av översiktskartan i skalan 1:250 000.

I budgetalternativ 2 föreslås särskilda medel för den ylleriigare ajourhållning av den ekonomiska kartan som blir möjlig under budgetåret 1978/79 genom att orlofotokarta då blir tillgänglig för ännu några områden (-1-400 000 kr.). Vidare begärs medel för utvecklingsarbete inom ett 5-årigt projekt för uppbyggnad av etl s. k. kartdatabanksystem (4-500 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 115

Verkel har under det gångna årel inom ramen för lillgängliga medel studerat förutsättningarna för att på sikt ta fram etl sådant system och därvid vunnit värdefulla erfarenheter men samtidigt har verket konstaterat all omfattande utrednings- och utvecklingsarbete återstår. Systemet motiveras bl. a. av den tekniska ulvecklingen inom olika delar av kartläggningsprocessen och bedöms kunna medföra arbelsbesparande rutiner. Det framstår som särskilt angeläget att så snabbt som möjligt kunna lösa de delar av kartdatabankstekniken som direkl kan ge kostnadsbesparingar i fråga om revideringsrutinerna.

Budgetalternativ 2 innefattar vidare förslag som innebär en mer behovsanpassad och lill slörre delen väsentligt ökad revideringslakt samt generellt en avsevärt bättre bildförsörjning. Förslaget grundas på en modell till ny kartläggningsplan som har utformats något schematiskt på grund av att flera faktorer ännu är osäkra. Det konstateras att den sedan 1960 alltjämt gällande planen för omdrevsfotografering bygger på andra förutsättningar än dagens och därför inle förslår att tillgodose konsumenternas nuvarande krav på kortare omloppstid samt mer aktuellt och bättre flygbildmaterial. Den föreslagna modellen innebär därför i stort att omdrevsfotograferingen, som f n. sker från 4 600 m. höjd och med 7-årsintervall i södra och mellersta delarna av landet upp till länsgränsen mellan Västernorriands och Västerbottens län samt - bortsett från fjällområdena - med lO-årsinter-vall i området norr därom, skall ske med betydligt talare intervaller och omväxlande från normalhöjd (4 600 m.) och höghöjd (9 200 m.). För huvuddelen av de områden där ekonomisk karta f n. framställs i skala 1:10 000 förutsätter modellen omdrevsfotografering i princip vart 5:e år. För förslagets genomförande förutses en utbyggnadsperiod av tre år till en total kostnad av 4 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknas medelsbehovel lill 1,5 milj. kr.

Särskilda resurser (-1-1,5 milj. kr.) begärs också för framställning av en karta i vissa delar av Slockholms län i skala 1:5 000 avsedd i försia hand som underiag för en registerkarta. Viss försöksverksamhel i länet har visat att framställningen lämpligast integreras med revideringen av den ekonomiska kartan och denna har nu fortskridit så långt atl det bedöms angeläget att finansieringsfrågan för den integrerade kartverksamheten blir löst. LMV finner det ändamålsenligt att resurser ställs direkt till verkets förfogande och har haft samråd i frågan med länsstyrelsen i Slockholms län som svarar för själva faslighetsregistreringen och därmed också registerkartan.

Föredraganden

Vissa uppgifter inom kartverksamheten utförs f n. av Liber Grafiska AB (Liber) på grund av bestämmelser utfärdade åren 1961 och 1966. Förslag om den närmare gränsdragningen mellan LMV och Liber lades fram av den s.k. karlutredningen under sensommaren 1976 (Ds B 1976:1). En huvudfråga för utredningen har varit den nu gällande ensamrätten för Liber

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 116

att använda de allmänna kartorna och grundmaterialet till dessa för följd-produktion. Förslaget ger LMV vidgade uppgifter och möjligheter att samordna och lämna service inom kartläggningens område. Del innebär också vissa lättnader i fråga om rätlen att utnyttja kartmaterialet. Statliga och kommunala myndigheter föreslås få generell rätt alt inom ramen för sina tjänsteåligganden utnyttja allmänna kartor för redovisning i utredningar och rapporter saml att i övrigl för eget behov kopiera kartorna på annat sätt än genom tryck, Liber får enligt förslaget använda materialet för kartläggningsändamål som är av annat slag än grundläggande karlläggning.

Kartutredningens förslag har remissbehandlats. Endast elt litet antal remissinstanser är positiva till att förslaget genomförs. Flera av dessa menar dessulom att de föreslagna ändringarna är otillräckliga och därför kan accepteras som lösning endast på kort sikt. Jag har för egen del kommit till den uppfattningen att utredningens förslag inte annat än till en mycket begränsad del kan lösa de gmndläggande problemen med uppdelningen av kartverksamheten på två statliga kartproducenier. Några mera påtagliga förbättringar kan enligt min mening åstadkommas bara genom en samman-föring av Libers följdproduktion från den allmänna kartläggningen och därmed sammanhängande verksamhet med LMV:s verksamhel. Jag har därför, med slöd av bemyndigande av regeringen, tillkallat en särskild utredare för att bl. a. utreda formerna för en sådan sammanföring och lägga fram de förslag till organisatoriska och andra åtgärder som sammanföringen kan föranleda. Utredaren skall enligt direktiven bedriva sitt arbete med stor skyndsamhet.

Försiagångsutgivningen av de två stora kartserierna, ekonomiska och topografiska kartorna, slutförs under år 1978. Någon plan för den fortsaita kartläggningen på lång sikt har ännu inte lagts fast. LMV presenterar i anslagsframställningen en schematiskt utformad modell till kartläggnings-plan. Verket framhåller emellertid att resultaten av vissa pågående försöksarbeten och utredningar måste avvaktas innan någon detaljerad plan kan läggas fram. Man syftar dels på vissa försök och utredningar i egen regi, dels på kartutredningen. Jag räknar med att verket genom det nyss redovisade principiella ställningstagandet lill sammanföring av Libers följd-produktion med LMV:s verksamhet skall ha bättre förutsättningar för att redovisa en konkret och mer detaljerad plan för den kommande karlverk-samhelen på lång sikl, framför alll vad gäller omfattning, innehåll och kostnader för den fortsatta anslagsfinansierade kartproduktionen.

Anslagsberäkningen innebär medelstilldelning enligi alternativ 1, minskat med ca 500000 kr, LMV har yrkat ytteriigare medel (400000 kr,) för utökning av verksamheten med ajourhållning av den ekonomiska kartan. Enligt min mening är denna verksamhet så angelägen att den bör prioriteras inom anslaget som helhet.

Ersättningen från Liber disponeras f n, av LMV och las upp som inläkt under anslaget, Underår 1978 skall ersätlningen i stället redovisas som in-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

117

komster under särskild titel på driftbudgetens inkomstsida. Effekten härav har beaktats vid anslagsberäkningen. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att  till Lantinäteriet: Mätning och kartläggning  för budgetåret 1978/79 anvisa elt reservalionsanslag av 54400000 kr.

D 4. Lantmäteriet: Försvarsberedskap

1976/77 Ulgift 1234439 Reservation 58876

1977/78 Anslag '1346000

1978/79 Förslag 1696000

' Därav ej disponerat belopp 13 000 kr.

Programmet Försvarsberedskap

Programmet är indelat i två delprogram:

4 a Säkerhetsskydd

4 b Beredskapsplanläggning

Programmet omfattar sådana uppgifter som åligger lantmäteriverket för att trygga kartförsörjningen i krig, vari ingår främst beredskapsplanläggning, förberedelser för krigskartetryckning, sekretessåtgärder i form av granskning av kartor och flygbilder saml vissa administrativa ålgärder i övrigl.

Statens lantmäteriverk

Målet för programmet Försvarsberedskap är

att till skydd för rikets säkerhet granska kartor och flygbilder,

alt svara för all lanlmäteriets verksamhet bedrivs så att de krav som rikels säkerhet ställer kan tillgodoses,

all medverka till atl trygga totalförsvarets behov av landskapsinformation och

atl verka för samordning av totalförsvarets och lanlmäteriets insatser när del gäller landskapsinformation.

Uppgifterna styrs lill väsenlliga delar av verksamheter som sammanhänger med utvecklingen i samhällel och särskilt inom totalförsvaret. Exempel på sådana verksamheter är krigsplanläggning inom totalförsvaret, extern kartproduktion, utvecklingen inom ADB-området och den tekniska utvecklingen inom bl. a. området för fjärranalys.

Verksamheten med säkerhetsskydd ökar inom främsl de regionala och lokala lantmäleriorganen. Detta kräver att den hillills starkt eftersatta utbildningen och informationen förstärks. Inom delprogrammet Beredskapsplanläggning kräver krigstryckningsorganisationen ökade resursinsatser dels för fortsatt utbyggnad, dels och i särskilt hög grad för oundvikligen erforderiig ledning av drift och underhåll utan vilken såväl kapitalförstöring som sänkt beredskap blir en omedelbar följd.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 118

Pris- och löneomräkningen har beräknats till 218 000 kr.

Allernaiiv O innebär en minskning av piogiammet.s resurser med 71 000 kr. Huvuddelen av uppgifterna inom programmet utgörs av åligganden som har lagts fasl i lagar och andra förordningar. Skulle alternativet genomföras berörs samhällsplaneringen liksom allmänheten, myndigheter och företag av de fördröjningar som ovillkoriigen uppstår. Personal måsle friställas.

Budgetalternativ 1 täcker inle medelsbehovet för verkets författningsenliga åligganden. Alternativet innebär att verksamheten får bedrivas med viss förskjutning mellan delprogrammen men med i övrigt i slort sett samma inriktning och i samma omfattning som budgetåret 1977/78,

I alternativ 2 har beräknats ytteriigare medel (-1-200 000 kr,) främst fören oundgänglig ledning av drift inom krigstryckningsorganisationen, väsentligt ökade arbetsuppgifter främst vad avser den regionala och lokala lanl-mäteriorganisationen saml för en belydande eftersläpning i beredskapsplanläggningen liksom för utredningar och utbildning avseende beredskapsplanläggning inom hela lantmäteriorganisationen, 1 alternativet har beräknats medel för en tjänsi som assistent (registrator).

Föredraganden

Jag beräknar behovet av medel under anslaget till I 696000 kr. Jag har därvid räknat med visst tillskott (-t-150000 kr,) för de av LMV angivna, ökade arbetsuppgifterna inom den regionala och lokala organisationen. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Lantmäleriet: Försvarsberedskap för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av I 696000 kr.

D 5. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet

1976/77 Ulgift 6 180878

1977/78 Anslag 6675 000

1978/79 Förslag 7 207000

Utvecklingen och sammansättningen av anslaget har redovisats under programmet Förrällnings- och uppdragsverksamhet. Anslaget skall läcka kostnader för nedsättning av ersättningsbelopp enligt lantmäteritaxan, för laga skiftesverksamheten samt för statsbidrag lill vissa sakägare.

Statens lantmäteriverk

Under planeringsperioden minskar andelen nedsättningar enligt äldre bestämmelser successivt. Behovel budgetåret 1982/83 uppgår enligt länens beräkningar lill ca 70 000 kr. Samtidigt ökar behovet av medel för nedsättningar enligt de nya reglerna (SFS 1976: 491). En stor osäkerhet präglar

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet

119

planerna i avvaktan på erfarenheter från tillämpningen av dessa regler när det gäller medelsbehovet.

Anslaget i den del del avser skiftesverksamheten har behandlats under program 2. Pris- och löneomräkningen har beräknals till 312 000 kr. Resursbehov därutöver för skiftesverksamheten (-t-l 310 000 kr.) budgetåret 1978/79 föreslås bli tiUgodosett genom omdisponering inom anslaget. Detta föreslås ske genom omföring från delposten för nedsättningsmedel.

Delposten för statsbidrag föreslås bibehållas oförändrad för planeringsperioden. LMV avser atl under budgetåret 1977/78 slutföra ett under budgetåret 1976/77 påbörjat arbete med atl se över stalsbidragsreglerna. Del nuvarande regelsystemet tas därvid upp till prövning liksom frågan om alternativa former för denna typ av sociala bidrag.

Sammantaget upptas anslaget för hela planeringsperioden på oförändrade grunder i avvaktan på tidigare omnämnd uppföljning av planer och resursbehov för skiftesverksamheten och nedsättningar saml översyn av stalsbidragsreglerna.

Föredraganden

LMV framhåller att ökade resurser behövs för den del av anslaget som avser kostnader för lagaskiftesverksamheten i Kopparbergs län (delprogram 2 b). Ökningen motiveras dels av en planerad arbetsinsats för alt hålla tidplanen och därmed slutföra verksamheten budgetåret 1980/81, dels av vissa oförutsedda rättelse- och ändringsarbeten i Solleröns laga skifte. Verket föreslår att medelsbehovet tillgodoses inom oförändrad anslagsram genom överföring från den förslagsvis betecknade anslagsposten för nedsättningar, LMV uttalar vidare atl verket avser atl efler ulredning återkomma med reviderad tidplan och kostnadsberäkning för skiftenas slutförande.

Jag kan inte ansluta mig till LMV:s förslag till lösning av det angivna resursbehovet. Jag finner det motiverat att anslaget, utöver löne- och prisomräkning (298000 kr.) för lagaskiftesdelen, tillförs ytteriigare medel (4-234000 kr.) för angivna arbetsinsatser i Solleröns laga skifte. För koslnader för nedsättning och statsbidrag räknarjag med oförändrat medelsbehov. Jag har tidigare under anslaget D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet redovisat fördelningen på de olika ändamålen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 207 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 120

D 6. Lantmäteriet: Utrustning

1976/77 Utgift 3 162442 Reservation 304644

1977/78 Anslag '3 000000

1978/79 Förslag 4000000

' Därav ej disponerat belopp 30 000 kr.

Under anslaget redovisas normalt kostnader för utrustning med anskaffningsvärde av minsl 10 000 kr.

Statens lantmäteriverk

LMV har som en åtgärd för ökad samordning av mätnings- och kartlek-nisk verksamhet i anslagsframställningen avseende budgetåret 1976/77 föreslagit följande investeringsplan (prisläget i febmari 1975 i milj. kr.).

Totalt Del som belöper sig j

utrustningsanslaget

Fastighetsbildningsmyndigheter	11,6	7,6
Tekniska enheter	2,7	2,0
Reproutrustning hos OLM	1,8	1,8

16,1 11,4

Den lämpliga tiden för atl genomföra en uppruslning enligi planen av den tekniska utrustningen bedömdes vara fem år. Det årliga behovel av medel beräknades därmed till 2,3 milj. kr.

Medel för nämnda upprustning har anvisats i tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 och i statsbudgeten för budgetåren 1976/77 och 1977/78. De medel som har erhållits har möjliggjort alt uppmstning framför allt inom den lokala organisalionen har kunnat inledas. LMV föreslår att den successiva upprustningen fortsätter. För detla ändamål fordras 3,0 milj. kr. Hänsyn har då lagils till prisstegringar sedan februari 1975.

De medel som har ställts till lanlmäteriets förfogande genom uppräkning av utrustningsanslaget de två senaste budgeiåren har använts för upprustning av den regionala och lokala organisationen. Investeringarna vid LMV har däremot legal på i stort sett oförändrad nivå, vilket har medfört att utbyte av slitna instrument samt anskaffning av nya instrument för rationellare kartframställning samt för angelägna utvecklingsarbeten har måst ställas pä framtiden.

Situationen vid LMV har sålunda nu blivit sådan alt det bedöms som mycket angeläget med kraftig ökning av investeringsmedlen för LMV:s del. Det uppskattade återanskaffningsvärdel på LMV:s samlade utrustningspark uppgår till 30,2 milj. kr. Man måste konstatera att det ej är möj-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 121

ligt att vidmakthålla en rimlig teknisk standard med nuvarande sloriek på utrustningsanslaget.

En stor andel av den tekniska utrustningen används även inom lanlmäteriets uppdragsverksamhet. Genom en god utruslningsstandard kan lantmäleriet därför ge effektiv service inom uppdragsverksamheten. Breddade användningsmöjligheter ger också bättre ekonomiskt utbyte av investeringar i teknisk utrustning.

Del sammantagna medelsbehovel för nyanskaffningar vid LMV uppgår lill 3,7 milj. kr.

Sammanlagt uppgår alltså medelsbehovet till 6,7 milj. kr. Av detta belopp faller ca 3,5 milj. kr. inom budgetalternativ 1 och återstoden inom alternativ 2.

Föredraganden

Jag beräknar behovet av medel under anslaget till 4 milj. kr. Jag förutsätter därvid atl liksom hittills den större delen av anslaget används till att förstärka den inslrumentpark som behövs för förrättnings- och uppdragsverksamheten i den lokala och regionala organisationen. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa elt reservationsanslag av 4000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 122

KAPITALBUDGETEN    Trettonde huvudtiteln IV.    STATENS UTLÅNINGSFONDER

IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande

1976/77 Utgift        2565 000000 Behållning 373 000000

1977/78 Anslag      2 205000 000 1978/79 Förslag     3 705 000000

Från fonden ulbelalas bostadslån, ränlelån, räntebärande förbätlringslån, lomträtlslån lill kommun samt lån avseende koslnader för outhyrda lägenheter.

Gällande bestämmelser om bostadslån finns i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, omtryckt 1976:788, ändrad senast 1977:738) som trädde i kraft den 1 januari 1975 och i bostadslänekungörelsen (1967:552, omtryckt 1973: 534, ändrad senast 1977: 334). Enligt dessa bestämmelser ulgår lån i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Bostadslånets sloriek bestäms så all det utgör en andel av ett i särskild ordning fastställt låneunderlag. Andelen är 30% för kommun eller allmännyttigt företag, 29% för bostadsrättsförening fristående från byggintressent och med kommunal insyn, 25% i fräga om småhus som skall bebos av låntagaren, 22% vid nybyggnad i övriga fall samt 15% vid ombyggnad med vissa undantag då andelen är 20%. Låneunderiaget bestäms i fråga om nybyggnad enligt en av regeringen fastställd metod som summan av beräknade koslnader för mark och dess iordningställande för bebyggelse samt för byggande. Vid ombyggnad utgör med vissa begränsningar den godkända kostnaden för arbetet låneunderlag. Vid ombyggnad av flerfamiljshus kan i vissa fall även beräknade kostnader för mark inräknas i låneunderiaget. Det förutsätts att underiiggande lån tas upp i öppna marknaden. För bostadslån skall eriäggas ränta efler en räntesats som fastställs av regeringen för etl kalenderår i sänder. Bostadslånet är förenat med räntesubventioner enligt regler som har redovisats under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Amorteringstiden för lån till nybyggnad är 30 år om lånet avser småhus som skall bebos av låntagaren. Med visst undantag är amorteringstiden för lån till nybyggnad i övriga fall beroende av förhållandet mellan garanterad ränta och faktisk räntekostnad under lånetiden. För lån till ombyggnad är amorteringstiden högst 30 år.

Bestämmelserna om ränlelån finns i räntelånekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad 1977:335). Räntelån utgår dels för bostadshus som har uppförts eller byggts om med stöd av statliga lån som har beviljats

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 123

enligt de bestämmelser som gällde före den I januari 1968, dock ej för hus som har färdigställts före år 1958. dels för bostadshus som har uppförts utan statligt lån, om räntebidrag förut har beviljats för huset. Fr. o. m. den 1 januari 1975 ulgår räntesubventioner också i samband med räntelån enligt regler som har redovisats under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

En redogörelse för bestämmelserna i kungörelsen (1962:538) om för-båttringslåii (omtryckt 1976:789, ändrad 1977:336) har lämnals förut under anslaget B 6. Viss bostadsförbättringsverksamhel m. m.

Tomträttslån till kommuner enligt tomträttslånekungörelsen (1965:905, omtryckl 1976:793) kan utgå till kommuner som har upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål.

Lån enligt förordningen (1976: 260, ändrad 1977:167) om hyresförlustlån ulgår för att täcka viss del av hyresförluster under åren 1971-1978.

För långivningen i form av bostadslån och förbätlringslån fastställer riksdagen årligen olika ramar. Regeringen har bemyndigande att under vissa förutsättningar utvidga de fastställda ramarna. Riksdagen har under 1976/77 års riksmöte beslulat att ramen för lån till nybyggnad för år 1977 fastställs till 8 160000 m våningsyta motsvarande ett beräknal antal lägenheter av 64700 jämte lokaler som ingår i låneunderiag och pantvärde för bostadslån. För vari och elt av åren 1978 och 1979 har ramen samma omfattning som för år 1977. Lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån får beviljas intill ell belopp av 450 milj. kr. under vari och ell av åren 1977 och 1978.

För vart och etl av åren 1977 och 1978 utgör 15 milj. kr. en särskild ram för beslul om höjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Anslaget till fonden, vilket anvisas med det belopp som behövs för utbetalning av beviljade lån, har förts upp med 2205 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen anför följande om bostadsbyggandets och långivningens omfattning och inriktning.

År 1976 färdigslälldes genom nybyggnad ca 55 800 lägenheter, vilket innebär en minskning med ca 18700 lägenheter i jämförelse med år 1975. Minskningen avsåg såväl småhus- som flerfamiljshusbyggandel. Antalet färdigställda lägenheter minskade sålunda med ca 11700 i flerfamiljshus och med ca 7000 i småhus.

Tillskottet av lägenheter under år 1976 fördelar sig med ca 40 100 på lägenheter i småhus och ca 15 700 på lägenheter i övriga hus - här benämnda flerfamiljshus. Andelen lägenheter i småhus uppgick därmed till 72%, vilket innebären ökning med 9 procentenheter jämfört med år 1975. Utvecklingen under perioden 1972- 1976 framgår av följande tablå.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 124

Antal färdigställda lägenheter

Är	Tolalt	1 småhus	Andelen lägenheter i småhus (%)	I tleifamiljs-hus
1972	104046	37 135	36	66 911
1973	97484	43 752	45	53 732
1974	85 311	46542	55	38 769
1975	74499	47057	63	27442
1976	55812	40141	72	15671

Av 1976 års tillskoll av lägenheter i flerfamiljshus utgjordes 642 av rum i s.k. specialbostäder, dvs. bosläder för studenter, åldringar i ålderdomshem, personal vid sjukhus och vårdanstalter etc. Tolalt ökade nyproduktionen av specialbostäder mellan åren 1975 och 1976 med drygl 160 rum.

Under år 1977 torde färdigställandet komma att uppgå till ca 54000 lägenheter, dvs. ca 2000 lägenheter mindre än under år 1976.

Under år 1976 påbörjades 57000 lägenheter, dvs. ca 5 700 lägenheter mer än under år 1975. Påbörjandet av småhus ökade med ca 6600 lägenheter. Andelen lägenheter i småhus ökade från 70 % till 75 % av totala påbörjandet. Påbörjandet av småhus var av speciella skäl emellertid onormalt lågt i början av år 1975. En förutsättning för kompensation för mervärdeskatt var nämligen att företagen påbörjades före utgången av år 1974 och färdigställdes under år 1975. En mera normal nivå för påbörjandet under år 1975 kan därför uppskattas lill ca 60000 lägenheter. I förhållande härtill har sålunda påbörjandet under år 1976 minskat.

I fråga om bostadsbyggandets regionala fördelning var storstadsområdenas andel av färdigställandet i hela riket under år 1976 28% jämfört med 32% under föregående år. Motsvarande minskning av antalet lägenheter var ca 8000. Minskningen var störst i Stor-Stockholm med nära 4 800 lägenheter. I landel i övrigl minskade färdigställandel med ca 11 000 lägenheter.

Antalet påbörjade lägenheter i storstadsområdena minskade med ca 3 300 lägenheter mellan åren 1975 och 1976 samiidigt som deras andel av det totala påbörjandet minskade från 32% till 23%. I landel i övrigl ökade påbörjandet med ca 9200 men minskade kraftigt återigen under första halvåret 1977jämfört med första halvåret 1976. Minskningen fortsatte däremot i storstadsområdena.

Jag redovisar i del följande en tablå över lägenheter i hus färdigställda under åren 1972-1976 fördelade på lägenhetstyper.

Som framgår av tablån minskade andelen I- och 2-rumslägenheter i flerfamiljshus mellan åren 1975 och 1976 medan lägenheter om 3 rum och kök ökade med nära 4 procentenheter. Även de största lägenheterna ökade något. För småhus skedde inga större förändringar i lägenhetsfördelningen mellan åren 1975 och 1976.

En aktuellare belysning av förändringarna i produktionens fördelning på lägenhelstyper kan erhållas med ledning av preliminära beslut om bostads-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet

Färdigställda lägenheter fördelade på lägenhelstyper

125

År för	Antal	Därav i %	om
färdigställande	lägenheter
		1 rok el.	2 rok	3 rok	4-1- rok
		utan kök
Samtliga
1972	104046	18,8	20,0	24,5	36,8
1973	97484	14,0	18,4	22,9	44,7
1974	85311	12,8	15,6	19,0	52,6
1975	74499	11,1	12,6	16,0	60,3
1976	55812	7,5	9,9	14,5	68,1
Småhus
1972	37135	1,4	2,5	7,9	88,2
1973	43 752	1,0	2,0	8,1	88,9
1974	46542	0,5	2,0	7,4	90,1
1975	47542	0,4	1,7	7,4	90,5
1976	40 141	0,4	2,1	6,7	90,8
Flerfamiljshus
1972	66911	28,4	29,6	33,7	8,2
1973	53 732	24,7	31,7	34,9	8,8
1974	38769	27,7	31,9	32,8	7,6
1975	27442	29,6	31,7	30,7	8,0
1976	15671	25,7	29,9	34,6	9,8

lån under år 1976 jämfört med preliminära lånebeslut lidigare år.

För flerfamiljshus med beslut om lån år 1976 har, jämfört med år 1975, skett en ökning av de minsta lägenheterna och en motsvarande minskning av lägenheter om 3 rum och kök.

Under år 1976 har inle skett några större förändringar av den genomsnittliga lägenhelsytan i flerfamiljshus.

Beträffande småhus med ett beslul har förändringen mellan åren 1975 och 1976 inneburit en minskning av andelen lägenheter om 4 rum och kök och en ökning av andelen 5 rum och kök och slörre. För småhus med två beslut har minskningen gällt lägenheter om 4 och 5 mm och kök och ökningen 6 eller flera rum och kök.

För småhus har våningsyian genomsnittligt ökat under år 1976 för praktiskt taget alla lägenhelstyper.

Vad gäller de färdigställda lägenheternas fördelning efter byggherrekategori har i fråga om småhusen den offentliga sektorns andel ökat under år 1976 medan den enskilda sektorns andel har minskat från 97% till 94%, Vad gäller flerfamiljshusen har både den offentliga och den enskilda sektorns andel minskal under år 1976 lill ca 65 resp, ca 14%, Den kooperativa sektorns har ökat till ca 19%,

Antalet färdigställda lägenheter utan statligt stöd minskade år 1976 till 7 350, dvs, med ca 4 200 lägenheter. Andelen lägenheter med statligt stöd var 87% jämfört med 85% under år 1975, Andelen småhus med statligt stöd ökade och uppgick till 83%, Andelen lägenheter i flerfamiljshus med statligt stöd var oförändrat 96%,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 126

Av antalet påbörjade lägenheter år 1976 var andelen med statligt stöd 87 %, Motsvarande uppgifter var 83 % för småhus och 97 % för flerfamiljshus.

Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar genom olika index byggnadskostnader för bostäder. Under åren 1974-1975 var den åriiga procentuella stegringen av byggnadskostnaderna för flerfamiljshus enligt faktorprisindex inkl. löneglidning 17,2, 14,2 resp. 15,9%.

Motsvarande faktorprisindex för gruppbyggda småhus var 17,1, 12,1 resp. 17,0%.

Procenttalen anger ökning av indexseriens årsmedeltal inkl. mervärdeskatt, men exkl. effekten av momskompensation och den tillfälligt nedsatta merväideskalicsalsen år 1974. och visar prisförändringen pä produk tionsfaktorerna luaterial, arbeie och omkostnader. Serien överskattar den faktiska kostnadsutvecklingen, eftersom hänsyn inle tas till eventuella rationaliseringseffekter, utbyten av material o. d.

Den starka kostnadsstegringen under år 1976 beror på såväl kraftiga ma-lerialprisökningar som starkt ökade lönekostnader.

Enligt SCB:s byggnadsprisindex, som tar hänsyn till bl. a. förändringar i produktivitetsutvecklingen och vinstmarginalen och därmed bättre torde belysa den faktiska prisutvecklingen, var de åriiga kostnadsstegringarna åren 1974, 1975 och 1976 för fleri"amiljshus 15,9%, 8,2% resp. 11,9% och för gruppbyggda småhus 10,3% 10,6%resp. 13,9%.

En jämförelse mellan de båda indexserierna ger vid handen en fortsalt produktivitetsökning och/eller sänkning av vinstmarginalen.

Konsumentprisindex har under åren 1974, 1975 och 1976 ökat med 10,1, 9,8 resp. 10,1%.

Enligt SCB:slåneobJektstatistik hårde faktiskagenomsniltskoslnaderna för statligt belånade flerfamiljshus och småhus med preliminärt beslut om bostadslån ökat enligt följande.

Är	Genomsnittlig yta, m'	Genomsnittlig byggnadskostnad
		Kr,/m2	Ökning i % från föregående år
Flerfamiljshus i exploateringsområden
1974 1975 1976	66,5 71,3 72,1	1285 1391 1637	15,6 8,3 17,7
Gruppbyggda småhus
1974 1975 1976	115,2 116,7 118,9	1 170 1289 1462	10,7 10,2 13,4

För flerfamiljshus bostadslägenhetsyta och för småhus bostadsyta.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 127

Kostnaderna inkluderar normal mervärdeskatt. Någon hänsyn har inle tagits till momskompensalion eller tillfälligt nedsatt mervärdeskatt. Ökningen av de faktiska genomsnittskostnaderna enligt låneobjektsstatistiken överensstämmer genomgående väl med molsvarande ökning av byggnadsprisindex, utom för flerfamiljshusen år 1976, Byggnadsprisindex, vilken korrigeras för projektförändringar och geografiska förskjutningar av produktionen, uppvisar en lägre ökning, bl, a, beroende på att vissa standardhöjningar har skett de senaste åren, såsom förbättrad värmeisolering och ökad användning av treglasfönster.

Relationen mellan byggnads- och produktionskostnader och motsvarande pantvärden - den s, k, överkostnaden - har i låneärenden med preliminärt beslut om bostadslån resp, år i genomsnitt varit följande.

Är Byggnadskostnadsdelen        Tolal prod, kostnad

kostnad/pantvärde, % kostnad/panlvärde, %

Flerfamiljshus i exploateringsområden
1974 1975 1976	102,1 103,7 104,8
Gruppbyggda småhus
1974 1975 1976	101,4 102,2 103,2

102,9 103,4 104,8

103,4 103,5 104,0

Som framgår av sammanställningen har överkostnaderna ökat något. För småhusen har överkostnaden varit högre för den totala produktionskostnaden än för byggnadskostnadsdelen, beroende på en hög överkostnad för tomt och grundberedning.

Av den totala produktionskostnaden utgjorde kostnaden för toml- och grundberedning år 1976 16 % för flerfamiljshus i exploateringsområden och 23 % för gruppbyggda småhus,

I fråga om kostnadsutvecklingen under år 1977 anför styrelsen alt lönekostnaderna under första halvårel har visat en fortsatt kraftig ökning medan materialpriserna har ökat endast obetydligt, bl, a, till följd av prissloppet den 7 april-den 31 maj. Sålunda ökade lönekostnaderna från l:a kvartalet år 1976 till l:a kvartalet år 1977 enligt faktorprisindex med ca 25%,

Basåret för schablonbeloppen för beräkning av låneunderiag och pantvärde för byggnader ändrades genom regeringens beslut i december 1976 från år 1968 till år 1977, varigenom tidskoefficienten 1,0 tillämpas fr, o, m, den I januari 1977 i nya låneärenden.

Den 1 juni 1977 höjde regeringen koefficienten för preliminära beslut om lån och i ettbeslutsärenden med 6 % till 1,06, Samtidigt höjdes grundbeloppet för lägenhet i flerfamiljshus från 82600 kr, till 87 000 kr, med tillämpning i ärenden där preliminärt beslut har meddelats efter den I januari 1977,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 128

Höjningen av mervärdeskatten den 1 juni 1977 medför inom byggnadssektorn normalt en prisökning på 1-1,5%. I de låneärenden där kompensation härför inte ges genom lidskoefficientens höjning får enligt beslut av regeringen särskilt tillägg göras.

Det finns enligt styrelsen inga tecken som tyder på att lönekostnaderna inkl. löneglidningen kommer atl få en lägre ökningstakt under andra halvårel 1977. Den avtalsenliga lönehöjningen för byggnadsindustrin den 1 juli slog i faktorprisindex igenom med 2,3% på lönedelen. Motsvarande löneökningar kommer successivt att slå igenom på byggmaterialsidan. Den skyldighet all anmäla och motivera prishöjningar på bl. a. byggnadsmaterial som gäller till utgången av november kan dock få en återhållande effekt på malerialprisutvecklingen.

De krav i SBN på förbättrad värmehushållning som måste uppfyllas då byggnadslov meddelas från den 1 juli 1977 liksom kravet från samma lidpunkl på förbättrad handikappanpassning av bostäder kommer atl medföra kostnadsökningar. I åtskilliga fall uppfylls kraven redan i pågående produklion och färdigställd bebyggelse. Det kan därför f n. inte bedömas vilken ytteriigare inverkan på den genomsnittliga kostnadsnivån som införandet av kraven i bindande form kommer all få. 1 förhållande lill tidigare normala utföranden lorde dock kraven innebära atl koslnaderna för etl projekt ökar med 5-10%. Denna kostnadsökning beaktas i huvudsak vid belåning enligt gällande bestämmelser.

Hyrorna i nyproducerade statsbelånade flerfamiljshus kan följas genom SCB:s åriiga undersökningar. I följande tablå belyses hyresnivån för lägenheter som färdigställdes under åren 1975 och 1976. Uppgifterna avser lä-genhetslypen tre rum och kök.

Hyrorna för lägenheter om tre rum och kök i allmännyttiga företag

Ar för färdigställande	Stor-	Stor-	Stor-	Kommuner	Övriga
	stock-	Göte-	Malmö	med över	kom-
	holm	borg		75000 invånare	muner
Hyra per lägenhet kr.' 1975
	8990	9840	9400	8 540	9050
1976	9720	11740	10 180	9680	10340
Hyra per m
bostads-
lägenhetsyta, kr.'
1975	118	126	113	112	116
1976	127	139	125	128	133
Bostadslägenhetsyta
per lägenhet, m-
1975	76	78	83	76	78
1976	77	85	81	76	78

' Hyra inkl. bränsle.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

129

Den genomsnittliga inflyltningshyran för en trerumslägenhet var år 1976 högsl i Stor-Göleborg, där även lägenhetsytan var störst. Även hyran per kvadratmeter var högst i Stor-Göteborg. Den i jämförelse med landel i övrigt låga hyresnivån i Stor-Stockholm hänger samman med speciella förhållanden i vissa nybyggda områden inom Slockholms kommun. Dels tar kommunen lills vidare inte ul hela tomträttsavgälden i dessa områden, dels debiterar bostadsföretagen inte full hyra vid inflyttningen med hänsyn fill att all service inte är utbyggd. Från och med den I april 1977 uttas full hyra.

Ser man till genomsnitlshyra per lägenhet och per m' bostadslägenhets-yta för alla kommungrupper och företagsformer för nybyggda tremmslä-genheler inom exploateringsområden steg den med dryft 12% mellan åren 1975 och 1976. Ökningen är väsentligt högre än under tidigare år.

Hyresförändringanui i hela bostadsbeståndet kan belysas genom de bostads- och hyresundersökningar som SCB åriigen genomför och som omfattar ett urval av hela landets bestånd av hyreslägenheter. Uppgifterna avser hyror inkl. bränsle.

Hyresförändringar i beståndet av hyreslägenheter åren 1973-1976

Byggnadsperiod	Ökning av	månadshyran i		% från december till
	december	resp.	år
	1973/74		1974/75	1975/76
-1920	12,9		9,4	10,4
1921-1940	14,1		9,7	12,7
1941-1950	13,4		9,4	11,2
1951-1960	11,2		8,2	10,6
1961-1965	10,7		7,4	9,7
1966-1970	9,6		6,6	9,4
1971-1974			5,6	9,0
1971-1975				8,8
Samtliga	11,4		7,9	10,4

För samlliga lägenheter ökade hyrorna i genomsnitt med 10,4% från år 1975 till år 1976 dvs, mer än närmast föregående år men mindre än mellan åren 1973 och 1974, Under alla de tre redovisade åren har den relativa hyreshöjningen varil större för de äldre årgångarna än för de yngre,

Anlalet outhyrda lägenheter har minskat fr, o, m, andra halvårel 1974, Uthyrningssituationen i nybyggda statligt belånade flerfamiljshus tre månader efter husens färdigställande enigt SCB:s undersökningar redovisas i följande tablå.

9   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop, 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 130

Andelen outhyrda lägenheter inom olika ortsgrupper tre månader efter färdigställandet (7c)

Färdig-	Stor-	Stor-	Stor-	Kom-	Övriga	Hela
ställande-	stock-	Göte-	Malmö	muner	kom-	riket
period	holm	borg		med över 75000 inv.	muner
1974
1 halvåret	22,0	7,4	12,4	13,3	11,0	13,9
2 halvåret	13,2	8,8	11,8	9,2	7,3	9,6
1975
1 halvåret	14,2	0,9	4,0	11,0	6,6	9,0
2 halvåret	5,9	2,6	11,3	3,6	4,4	4,9
1976
1 halvårel	9,8	3,4	3,2	1,4	1,6	4.0
2 halvåret	0,0	1,9	6,4	0,0	7,0	4,1

För hela riket kan för de tre senaste halvårens produktion konstateras en i stort sett oförändrad, och jämfört med de tre närmast föregående halvåren, låg andel outhyrda lägenheter. Samtidigt som andelen outhyrda lägenheter har minskat har också antalet färdigställda lägenheter kraftigt minskat.

Antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus som har färdigställts år 1967 och senare uppgick den 1 mars 1977 lill 16070, vilkel innebär en minskning med ca 4400 lägenheter jämfört med ett år tidigare, I samtliga kommungrupper har de outhyrda lägenheterna minskal såväl absolut som relativt.

Andelen oulhyrda lägenheter sedd i relalion till det totala antalet färdigställda lägenheter uppgick den I mars 1977 lill 3,1 % i hela landel.

Av de ca 16000 lägenheter som var outhyrda den 1 mars 1977 fanns två tredjedelar i de tre storstadsområdena. I dessa områden var andelen outhyrda lägenheter 4-6% mol omkring 2% för de övriga två kommungrupperna.

Den I mars 1977 var vidare andelen outhyrda lägenheter ca 4,4 % för allmännyttiga företag och knappt 1 % för kooperativa och enskilda företag. För samtliga företag har andelen outhyrda lägenheter minskat jämfört med ett halvår tidigare.

Bostadsstyrelsen har också redovisat uppgifter om outhyrda lägenheter i hela beståndet av flerfamiljshus i landet. Uppgifterna har samlats in av SCB. Den I mars 1977 uppgick antalet lägenheter "lediga till uthyrning" till ca 23000. Motsvarande uppgift ett år lidigare var ca 28000 lägenheter. Därmed hade andelen lediga lägenheter minskat från 1,6 lill 1,3% av hela beståndet av flerfamiljshus.

Beträffande kreditförsörjningen anför bostadsstyrelsen följande.

Under år 1977 har många företag som har avsett att påbörja ett byggande med stöd av statliga lån haft belydande svårigheter all erhålla kreditiv från kreditinstituten. Den sedvanliga, åriiga överenskommelsen som har träf-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

131

fals för år 1977 mellan delegalionen för bostadsfinansiering och kreditinstituten (affärsbankerna, sparbankerna, PK-banken och föreningsbankerna) angående tillhandahållandet av kreditiv har sålunda inle haft avsedd verkan.

Överenskommelsen gäller enbart kreditiv upp till ett belopp molsvarande statslånets övre gräns, Elt stort antal av de småhusärenden, som har anmälts som s, k nödlidande projekt, har haft behov av topplån för finansiering av kostnader utöver denna gräns. Finansieringen av dessa projekt har med hänsyn lill överenskommelsens innebörd inte kunnat lösas. För de flerfamiljshus och gruppbyggda småhus, som har haft svårigheter all få kreditiv, har i många fall så lång tid gått åt för att lösa kreditivfrågan att påbörjandet avsevärt har försenals.

I del följande redovisas vissa uppgifter om de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen för åren 1977-1981,

Efter det att kommunindelningsreformen har genomförts är samtliga kommuner numera ålagda atl upprälla bosladsbyggnadsprogram. Samtliga kommuner har med något undantag också redovisal sådana program.

Sedan programomgången 1976-1980 innehåller redovisningen av programmen detaljerade uppgifterom den planerade produktionen endast för de tre första åren av den femåriga programperioden. För hela programperioden redovisas endast mer översiktliga uppgifter,

I följande tablå redovisas det bostadsbyggande som kommunerna efter bedömning av bostadsbyggnadsbehov och resurser har ansett behövligt och, med hänsyn lill bl, a, marklillgång och förberedelseläge, möjligl atl påbölja.

Påbörjande enligt kommunernas program, antal lägenheter

	1977	1978	1979	1980	1981	1977-81
Stor-Stockholm	11500	12800	12 600	10400	8700	56000
Stor-Göteborg	4800	4000	4000	4400	4 300	21500
Stor-Malmö	3600	4100	3700	3 100	3 600	18 100
Summa storstads-
områden	19900	20900	20300	17900	16600	95 600
Övr, kommuner	52 100	50800	47200	44 300	42 100	236 500
Samtliga
kommuner	72000	71700	67 500	62200	58700	332100

De tre storstadsområdena svarar tillsammans för 29% av det totala antalet lägenheter. Storstadsområdenas andel har successivt minskat från programomgången 1969- 1973 då deras andel var 42%, Jämfört med närmast föregående programomgång har dock storstadsområdenas andel av det planerade påbörjandet ökat med 1 procentenhet. Under programperioden minskar det årligen planerade påbörjandet från 72 100 första året till 58 700 sista programåret.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 132

Jämfört med de närmast föregående programomgångarna har minskningen av det planerade påbörjandet i det närmaste upphört. Det planerade påbörjandet har enligt de tre senaste programomgångarna legat på ungefär samma nivå eller i genomsnitt 66000 lägenheter per år.

För programperiodens tre första år, 1977- 1979, görs dessutom en mera detaljerad projeklredovisning som inle helt överensstämmer med de uppgifter som har redovisats i kommuneras bosladsbyggnadsprogram. Av denna mera detaljerade projektredovisning framgår att det planeras 79000 lägenheter i flerfamiljshus, vilkel är en ökning med 7000 lägenheter, och 131000 lägenheter i småhus, varav 68200 planeras som gruppbyggen och 62 800 som styckebyggen. Andelen småhus planeras i genomsnitt bli 62% vilket är en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående programomgång, I gruppen övriga kommuner planeras andelen gruppbyggda småhus bli 47%, I storstadsområdena är motsvarande andel 70%,

I årets programomgång redovisas liksom i den föregående en fördelning av lägenheterna i flerfamiljshus efter antalet våningar. För de tre första programåren redovisas 30500 lägenheter i hus med högst två våningar och 34900 lägenheter i hus med tre eller flera våningar.

Andelen lägenheter i flerfamiljshus med tre eller flera vånigar planeras bli mer än dubbelt sä stor i storstadskommunerna som i riket i övrigt, 83 % mot 36%, vilket innebär att övriga kommuner till största delen, 64%, planerar att bygga lägenheter i flerfamiljshus på högst två våningar. Av storstadsområdena är det framför allt Slor-Malmö som planerar för en påtagligt ökad andel lägenheter i låghus,

1 den lolala produktionen - flerfamiljshus och småhus - har andelen lägenheter om fyra eller flera rum och kök ökat från 59% lill 69% mellan de fyra senaste programomgångarna. Andelen flerfamiljshuslägenheter om fyra rum och kök och större planeras öka med 5 procentenheter sedan föregående programomgång, medan andelen mindre lägenheter minskar i molsvarande grad.

Förden aktuella programperioden beräknas den genomsnittliga våningsytan fortsätta att öka och uppgå till 86 m i flerfamiljshus och till 131 mM småhus, vilkel är en ökning på 4 resp. 2 m

En viss olikhet i våningsytor kan konstaleras för flerfamiljshus av olika höjd. För lägenheter i flerfamiljshus om högst två våningar är den genomsnittliga våningsytan 81 m medan den i hus med tre eller flera våningar är 89 m-. Denna skillnad torde i försia hand bero på atl de högre husen till övervägande delen byggs i storstäderna, där det är betydligt vanligare med familjebostäder i flerfamiljshus.

Det planerade byggandet har fördelats på tre markägarekategorier. För programperiodens tre försia år planeras 70% av det lolala anialei lägenheter ligga på kommunmark, 13% på byggherremark och 14% på övrig mark. För 4% av antalet lägenheter saknas uppgift om markägare. Andelen lägenheter minskar på både kommunmark och byggherremark under perioden medan andelen ökar på övrig mark.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

133

Andelen lägenheter på kommunmark är avsevärt lägre i storstadsområdena än i övriga kommuner, medan andelen lägenheter på byggherremark i stället är betydligt större.

I föreliggande programomgång planeras 42 100 lägenheter, motsvarande ca 20% av det totala antalet saneringslägenheler, bli påbörjade under de tre första åren inom saneringsområden. Detta är två procentenheter mer än i föregående programomgång.

Av samlliga lägenheter i flerfamiljshus planeras 59% i exploateringsområden och 41 % i saneringsområden. De tre storstadsområdena svarar för över hälften av påbörjandet i saneringsområden. 76% av planerad produklion i saneringsområden avser lägenheter i flerfamiljshus och av dessa planeras 82 % i hus med tre eller flera våningar.

Den under första delen av 1970-talet pågående försämringen av planberedskapen har nu i stort sett upphört. I årets programomgång har dock läget försämrats någol för flerfamiljshus som planeras bli påbörjade under år 1977. För småhus har skett en förbättring av planberedskapen.

I den senaste programomgången har 97 kommuner redo\isatmodernise-ringsverksanihei i jämförelse med 78 kommuner föregående programomgång. Av de 34 600 lägenheter för vilka moderniseringsåtgärder redovisas ligger nästan två tredjedelar i storstadsområdena. Ca 31 100 är lägenheter i flerfamiljshus och ca 3 500 är småhuslägenheter. Det är mer än en fördubbling av antalet småhuslägenheter jämfört med tidigare programomgång.

Flerfamiljshuslägenheterna fördelar sig vad gäller upplålelseform med 98 % i hyresrätt och 2 % i bostadsrätt. Uppgifterna avser förhållandena före åtgärd. Kommunala och allmännyttiga bostadsföretag svarar för 52 % av de moderniseringsaktuella lägenheterna, kooperativa företag för 6% samt privata företag eller personer för 42 %. Det är en minskning av kommunala och allmännyttiga ägare och en ökning av privata ägare jämfört med tidigare.

Enligt de redovisade uppgifterna planeras moderniseringsverksamheten öka med ca 70% jämfört med 1976 års programomgång. Ökningen faller till största delen på Stor-Stockholm. 45% av lägenheterna eller ca 15 500 är planerade atl påbörjas under år 1977.

Bostadssaneringsprogrammen är avsedda alt dels utgöra en översiktlig planering av saneringsverksamheten på längre sikt, dels ge ell underiag för genomförandeplaneringen av saneringen i bostadsbyggnadsprogrammen. En omfattande inventeringsverksamhet har utförts av flertalet av de kommuner som inte är undantagna från skyldighet all upprätta bostadssaneringsprogram. Av de 110 kommuner som är ålagda att redovisa bostadssaneringsprogram har 100 kommuner redovisat sådana program.

Planeringen av saneringsverksamheten ställer stora krav på den kommunala planeringen. Hittills har resurserna i första hand inriktats på att inventera det bestånd som uppvisar brisler i något avseende. Redovisningen av planerade åtgärder omfattar därför ännu en mindre del av det inventerade

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 134

beståndet. Programmen förbältras dock år från år.

Totalt har 206000 lägenheter, varav 196000 i flerfamiljshus, redovisats i nu aktuella bostadssaneringsprogram jämfört med 170600 i den föregående programomgången. Av de förra har 186300 lägenheter (95%) fördelats på olika kvalitetsgrupper. Fördelningen framgår av följande tablå.

Rivning Ombyggnad Förbättring

Antal lägenheter 65900 72400 48000

Procent 35 39 26

Det totala antalet kvarvarande flerfamiljshuslägenheter avseende nybyggnad och förbättring (kvalitetsgrupp 3-7) torde i dag i hela landet uppgå till ca 195 000, Av dessa har ca 62% redovisals i bostadssaneringsprogrammen.

Uppgift om lägenhetsstoriek har lämnals för 177000 lägenheter eller 90% av samtliga redovisade lägenheter. Övervägande delen av lägenheterna utgörs av smålägenheter. Således är 49% lägenheter om högst elt rum och kök och 31 % lägenheter om två rum och kök.

Uppgift om planerade åtgärder anges endast för 52000 lägenheter eller 26% av del lotala antalet inventerade lägenheter,

Länsbostadsnämndernus bedömningar av bostadsbyggandets (påbör-jandels) omfattning för vart och ett av åren i programomgången 1977-1979 redovisas i följande tablå.

Påbörjande enligt länsbostadsnämnderna (i storstadsområdena de kommunala samarbetsorganen), antal lägenheter

1977 1978 1979

Storstadsområdena' 10000 10000 10000

Riket i övrigt 47500 45400 43300

Totalt' 57500 55400 53300

' Exkl, Stor-Göleborg,

Jämfört med kommunernas egna uppgifter för åren 1977- 1979 innebär bedömningen en minskning med 5 200 lägenheter per år för Stor-Stockholm, 800 lägenheter per år för Stor-Malmö och 3 600 lägenheter per år för riket i övrigl,

Bostadsstyrelsen har också redovisat uppgifter från 1975 års folk- och bostadsräkning (FoB 75). Uppgifterna avser bostadsbeståndet och vissa bostadsförhållanden år 1975 samt förändringarna under perioden 1971-1975.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

135

Antalet lägenheter var år 1975 ca 3 530000 och antalet rumsenheler ca 13817000. Ökningen sedan år 1970 var 11% för antalet lägenheter och 16 % för antalet rumsenheter.

Trots att nyproduktionen av färdigställda lägenheter minskade år för år från ca 110000 år 1970 lill ca 74500 år 1975 ökade bostadsbeståndet mer än under den föregående femårsperioden. Nettotillskottet av lägenheter var 349000 åren 1971-1975 mol 306000 åren 1966-1970.

Nettotillskottets fördelning på hustyper och mellan tätorter och glesbygd förändrades avsevärf mellan de båda femårsperioderna. Antalet lägenheter i småhus ökade avseväri starkare åren 1971-1975, medan tillskottet av flerfamiljshuslägenheter minskade. Andelen småhus av hela bostadsbeståndet var trots della oförändrad eller ca 42%. Minskningen av antalet lägenheter i glesbygd upphörde nästan helt.

De moderna lägenheterna utgjorde 86% av bostadsbeståndet år 1975. Halvmoderna och omoderna lägenheter utgjorde vardera 7 7o. De båda sistnämnda grupperna omfattade tillsammans 484000 lägenheter vilkel var en minskning med 226000 sedan år 1970. Del fanns dock fortfarande kvar nära 50000 lägenheter, motsvarande drygl I % av beståndet, vilka saknade vallen och/eller avloppsledning inom lägenheten.

Lägenheternas storlek ökade mellan åren 1970 och 1975 från i genomsnitt 3,76 till 3,91 rumsenheler, inkl. kök.

I flerfamiljshusen dominerade fortfarande de mindre lägenhelslyperna. Lägenhelerna i flerfamiljshus om högst två rum och kök utgjorde 60% av beståndet, medan drygt 60% av lägenheterna i småhus omfattade minst fyra rum och kök.

Lägenheter efter hustyp och lägenhetstyp år 1975

I 000-tal    Därav i %

lägen-        högst

heter 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 4- rok

Småhus	1469	4	12	23
Övriga hus	2061	26	34	28
Totalt	3530	17	25	26

31 31

8 3

18 15

Skillnaderna mellan småhus och flerfamiljshus i fråga om lägenhetsstorlek ökade mellan åren 1970 och 1975. Genomsnittsstorleken på lägenheterna var de båda åren 4,6 resp. 4,9 rumsenheler i småhus och 3,1 resp. 3,2 rumsenheter i flerfamiljshus.

Utnyttjandet av bostadsbeståndet förändrades mellan åren 1970 och 1975. Antalet lägenheter som var upplåtna till personer som inte var mantalsskrivna på fastigheten ökade således starkt, från 75000 lill 124000. Antalet lediga lägenheter mer än fördubblades, från 25000 till 55 000.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 136

Avgången av lägenheter mellan de båda senaste bostadsräkningarna uppskattas till ca 120000. Minskningen av antalet lägenheter gäller såväl småhus som flerfamiljshus. Avgången under perioden beräknas ha varit ca 56000 lägre än under perioden 1966- 1970.

Orsakerna till den minskade avgången har inte kunnat analyseras. Då det gäller småhusen, som svararde för en avgång på 75000 lägenheter, är dock en väsentlig faktor att ändring av tvåfamiljshus till enfamiljshus har minskat i omfattning. I fråga om flerfamiljshusen har antalet rivningar minskat bl. a. på grund av att modernisering nu sker i större utsträckning än tidigare. Därutöver torde avgång på grund av kontorisering ha minskat i omfaitning.

Tillväxten i efterfrågan på lägenheter var större åren 1971-1975 än under den närmast föregående femårsperioden. Den översteg också de prognoser som har gjorts i olika sammanhang. Anlalet hushåll ökade med i genomsnitt 54000 per år. Härtill kommer ökningen av anlalet lägenheter som var upplåtna till på berörd fastighet inte mantalsskrivna, ca 10000 per år.

Hur hushållsbildningen har förändrats går ännu inte att analysera på riksnivå. För några län finns dock uppgifter som entydigt visar en stark ökning av hushållsbildningen bland ungdomar under 25 år. Uppdelning av hushåll på grund av skilsmässor eller andra orsaker har vidare haft stor belydelse för ökningen av antalet hushåll i högre åldrar.

Av samma länsmalerial kan utläsas en avsevärd förbättring av utrymmesstandarden för alla hushållsgrupper. Det relativa anlalet trångbodda har ungefär halverats, vilkel, översatt till riksnivå, skulle innebära att omkring 8% av hushållen är trångbodda. Trångboddheten är framför allt stor bland familjer med flera barn.

En annan tendens, som framgår av det hittills redovisade länsmaterialel, är att andelen hushåll som bor i småhus har ökat relativt starkt bland flerbarnsfamiljer och minskat bland hushåll ulan barn.

Bostadsstyrelsen redovisar följande bedömningar och förslag vad gäller bostadsbyggnadsplan för åren 1978-1980.

De uppgifter som har redovisats från FoB 75 är olillräckliga som underlag för nya beräkningar och antaganden om efterfrågan på bostadslägenheter på längre sikt. Styrelsen utgår därför från de beräkningar som gjordes av boende- och bosladsfinansieringsulredningarna och redovisades i betänkandet (SOU 1975:51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Utredningarna angav 75 000 lägenheter per år som riktpunkt för den långsiktiga planeringen.

Någon ingående prövning av utredningarnas beräkningar har ännu inte kunnat göras. Ökningen av hushållsantalet är främst en följd av befolkningsförändringar. Den ökning av hushållskvolerna som utredningarna har antagit är emellertid liten i jämförelse med den faktiska under perioden 1971 - 1975. Delvis synes delta vara en följd av atl antalet gifta och övriga samboende par har överskattats. Även hushållsbildningen bland ungdomar

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 137

har av utredningarna antagits öka väsentligt svagare än den faktiska utvecklingen för åren 1971-1975.

Efterfrågan på bosläder är ytterst svårbedömbar. Den påverkas bl. a. av ulvecklingen mol en av flera orsaker betingad dubbelbosällning. De lägenheter som f n. disponeras av på berörd faslighet inte mantalsskrivna består lill stor del av smålägenheter med relativt låg standard.

Både den hushållsbildning och övriga efterfrågan som det här gäller kan vidare antas vara relativt känslig för pris- och inkomstförändringar.

Avgången och behovel av ersättningsproduktion anges i utredningarnas bedömning till i genomsnitt 45000 lägenheter per år under tioårsperioden 1976-1985. Under perioden 1971-1975 var avgången endast omkring 25 000 lägenheter om året. Efter år 1975 har den troligen minskat ytterligare. Under innevarande femårsperiod torde del f n. inte finnas förutsättningar för en ökning av ombyggnadsverksamheten och därmed avgången lill den nivå som utredningarna ansåg önskvärd på längre sikt. En stimulans till sammanslagning av halvmoderna smålägenheter skulle medföra en ökad avgång och bidra till att öka nybyggnadsbehovet.

De uppgifter som nu föreligger lyder enligt styrelsen på atl man bör räkna med en större tillväxt i efterfrågan på lägenheter än utredningarna gjorde.

Med hänsyn till dessa bedömningar är den nuvarande produktionsnivån för låg på längre sikt. Planeringen bör inriktas på att höja nivån för nyproduktionen med minst 10 000 lägenheter till slutet av 1970-lalet, dvs. till en nivå av 65 000-70000 lägenheter per år. Det är angeläget alt ombyggnadsverksamheten samtidigt ökas.

Förändringarna av bostadsmarknadsläget de senasle åren styrker bedömningen att nyproduktionen nu är för låg. Antalet oulhyrda lägenheter i hus från den senaste tioårsperioden har minskat med ungefär en tredjedel mellan september 1975 och mars 1977.

För landet som helhet är reserven av lediga lägenheter liten. De lokala överskott som finns kan snabbi förbmkas om samhällsekonomin förbättras och behovet av arbetskrafl ökar.

Kommunernas bedömningar i en enkät, som styrelsen gjorde vid årsskiftet 1976-1977, tyder också på att bostadsmarknadsläget i stort blivit kärvare. Antalet kommuner som uppgav all lägel hade försämrats de senaste två åren var 112 mot 72 i en motsvarande enkät två år tidigare. Ett 40-tal kommuner uppgav att bostadsbrist uppkommer eller att förekommande bostadsbrist ökar under år 1977.

De aktuella tendenserna inom bostadsbyggandet tyder på alt färdigställandet kan komma att minska ytterligare under år 1978. Det är därför stor risk för alt det på många håll uppkommer en allvarlig bristsituation med svåra såväl sociala som samhällsekonomiska följder.

För att nyproduktionen skall kunna öka upp till en nivå av 65 000-70 000 lägenheter per år och för att även ombyggnadsverksamheten skall kunna

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 138

öka måste i första hand de hinder som nu finns röjas undan. Dessa är enligt bostadsstyrelsen följande.

Byggnadskrediter måsle tillhandahållas i sådan takl och omfaitning all igångsättningen inte försenas. Kommunernas planberedskap är i många fall otillfredsställande och måste förbättras. Det är nödvändigt alt den statliga belåningen anpassas lill aktuellt kostnadsläge bl.a. genom tätare höjningar av lidskoefficienlen. Trots den låga produktionsnivån föreligger på sina håll arbelskraftsproblem särskilt när det gäller kvalificerad arbetskraft för ombyggnad. Del är därför angeläget alt tillräckliga resurser sätts in för planering, rekrytering och utbildning av sådan arbetskrafl. Stödet till ombyggnad måste anpassas med hänsyn till de problem som kan vänlas dominera på längre sikt.

För år 1977 har riksdagen (CU 1976/77:18) fastställt en ram om 8 160 000 m våningsyta för beslut om bostadslån till nybyggnad av bostäder jämte lokaler. Ramen har beräknats ge utrymme för beslut avseende 64 700 lägenheter jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde. Bostadsbyggnadsplanen omfattar därutöver ett byggande utan statliga lån med 8000 lägenheter. För båda ramarna gemensamt tillkommer en projektreserv om 10000 lägenheter jämte lokaler.

Enligt riksdagens beslul gäller för såväl år 1978 som år 1979 för beslut om bostadslån en ram av samma omfattning som den för är 1977, dvs. 8 160000 m våningsyla. Tillståndsgivningen avseende företag ulan statliga lån har av regeringen fastställls för år 1978 lill 5 700 lägenheter och för år 1979 till 4500 lägenheter.

Om man förutsätter alt av de för åren 1978 och 1979 fastställda ramarna 7 610000 m avser bostäder ger dessa ramar utrymme för beslut om lån till ca 64000 lägenheter. Jämte den under senare år normala ramen för bostadsbyggande ulan statliga lån på 8000 lägenheter skulle sålunda finnas etl ramutrymme på 72000 lägenheter för vart och etl av åren 1978 och 1979.

Den bedömning som har gjorts av de kommunala samarbetsorganen i Stor-Slockholm och Slor-Malmö resp. av länsbostadsnämnderna avseende de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen leder lill elt påbörjande av i genomsnitt 59000 lägenheter under åren 1977-1979.

Planeringen av nyproduktionen bör, som tidigare har redovisats, inriktas på att till slutet av 1970-talel höja produklionsnivån fill 65000-70000 lägenheter per år. Med hänsyn härtill bör en bostadsbyggnadsplan av den omfattning som har fastställts för åren 1978 och 1979 fastställas även för år 1980.

I de fastställda ramarna för åren 1978 och 1979 ingår en beräknad del för lokaler omfailande 550000 m

För år 1976 ingick i lånebeslulen lokaler med en total våningsyla av 420000 m varav för skollokaler i integrerade anläggningar 33000 m, för barnstugor 258000 m- och för övriga lokaler 129000 m'.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 139

Enligt länsbostadsnämndernas bedömningar kommer långivningen avseende lokaler all uppgå till ca 450000 m- under år 1977 och till 360000 m underår 1978.

Med hänsyn till osäkerheten i bedömningen av lokalbelåningens omfatlning och lill att även denna bör kunna få en omfattning som svarar mot föreliggande planer och uppkommande bygginiliativ - delta gäller särskill i fråga om barnstugor - bör alltjämt inom totalramen beräknas en post för lokalbelåning på 550000 m

Även av administrativa skäl bör ramarna för beslul om bostadslån till bostäder och lokaler vara så vida att man inle får fördelningsproblem. En alltför snäv ram i förhållande till en aktuell total planeringsnivå kräver ökade insatser vid den regionala och lokala fördelningen i fråga om bedömning av bostadsbyggnadsbehov och planeringsläge. Med en sådan ram uppkommer också behov av omfördelning och ramutvidgningar.

Styrelsen förutsätter atl ramen för beslut om byggnadstillstånd för företag utan statliga lån fastställs lill högst 8000 lägenheter per år.

Medelsramen för beslut om lån till nybyggnad för år 1978 beräknas i det följande med utgångspunkt i den tidigare angivna planerade produktionen.

De genomsnitfliga bostadslånebeloppen per lägenhet har antagits bli 69000 kr, för småhus och 77 000 kr. för lägenheter i flerfamiljshus. I fråga om flerfamiljshusen har förutsatts samma omfatlning av långivningen till barnstugor m. m. som under år 1976.

Bostadslån till nya flerfamiljshus 1 771 OOOOOO

(23000 Ighx 77000 kr.)

Bostadslån till nya småhus 2829000000

(41000 Ighx 69000 kr.)

Totalt 4600000000

Ramen för beslut om bostadslån lill ombyggnad och räntebärande förbätlringslån har fastställts till 450 milj. kr. för vart och etl av åren 1977 och 1978.

Länsbostadsnämnderna har beräknat atl beslut om bostadslån till ombyggnad kommer att meddelas för 445 milj. kr. resp. 465 milj. kr. under åren 1977 och 1978. Dessutom beräknar nämnderna atl meddela beslut om räntebärande förbättringslån till ett belopp av omkring 65 milj. kr. under vart och ett av dessa år.

För år 1977 innebär nämndernas beräkningar etl totalt medelsbehov av 510 milj. kr. och för år 1978 etl behov av 535 milj. kr.

T. o. m. juli 1977 har av ramen fördelats omkring 370 milj. kr. Ytteriigare anspråk på medel från länsbostadsnämnderna väntas under de närmaste månadema. Den för året gällande medelsramen torde därför behöva utvidgas för alt kunna tillfredsställa uppkommande behov.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 140

Bostadsstyrelsen föreslår atl ramen för år 1978 höjs lill 550 milj. kr. och alt en ram av samma sloriek fastställs även för år 1979.

Under vart och ell av åren 1977 och 1978 får beslut om förhöjt låneunderiag för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse meddelas inom en ram av 15 milj. kr. Ramen för år 1977 torde komma att utnyttjas helt. Med hänsyn till den ökade efterfrågan på kredifslöd i form av förhöjt låneunderlag bör ramen för år 1978 vidgas till 20 milj. kr. Även för år 1979 bör ramen fastställas till 20 milj. kr.

I fråga om anslagsbehov anför bostadsstyrelsen all anslagsbelastningen under budgetåret 1976/77 uppgick till 2 565 milj, kr, I sin anslagsframslällning föregående år beräknade styrelsen utgifterna till sammanlagl 2 515 milj, kr. Utbetalningen av lån blev ungefär som beräknat medan influtna medel blev mindre än beräknat, till en del beroende på att eftergift av hyresföriustlån och därmed sammanhängande inlösen av återstående delar av sådana lån fick mindre omfatlning än väntal.

Anslagsbelastningen för budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknar styrelsen enligt följande.

Beräknad anslagsbelastning för budgetåren 1977/78 och 1978/79

	Milj, kr.	Milj. kr.
	1977/78	1978/79
Utbetalning av:
lån till nybyggnad av flerfamiljshus	800	810
lån till nybyggnad av småhus	890	270
ombyggnads- och förbättringslån	515	570
räntelån	225	225
tomträttslån	200	200
lån för hyresförluster	250	250
Förskott, netto	0	0
Amorteringar och inlösen	900	950
Anslagsbelastning	2 980	3 375

Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns en behållning på anslaget på 373 milj, kr. För budgetåret 1977/78 har anvisats elt anslag på 2205 milj, kr. Då anslagsbelastningen beräknas till 2980 milj, kr, för innevarande budgetår erfordras elt tilläggsanslag på ca 400 milj, kr. För budgetåret 1978/79 beräknar styrelsen anslagsbehovet till 3 375 milj. kr.

Bostadsstyrelsen tar i sin anslagsframställning också upp vissa särskilda lånefrågor.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1975:51) att etl särskill bidrag skulle utgå vid sammanslagning av bostadslägenheter i flerfamiljshus med mer än fem bostadslägenheter. Behovet av atl del sker en radikal förändring i fördelningen på lägen-hetsstoriekar vid ombyggnad kvarstår enligt bostadsstyrelsen. Ett bidrag av denna typ skulle också kunna bli en allmän stimulans för ombyggnads-

Prop, 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

141

verksamheten. Bostadsstyrelsen anser därför atl etl sådant bidrag bör införas. Bidraget skall avse sammanslagning av lägenheter i samband med ombyggnad och bidragsbeloppets storlek skall uppgå till 15000 kr. för varje ytteriigare bostadslägenhet med mer än tre rumsenheter som lillkommer.

Som motiv för alt ombyggnader av flerfamiljshus behöver stimuleras anför styrelsen vidare följande. Det finns tendenser till att moderniseringsverksamheten minskar. Utvecklingen av antalet preliminära beslut om bostadslån till ombyggnad mellan åren 1975 och 1976 visar atl antalet ombyggda flerfamiljshuslägenheter har minskat från 12800 till 8400. Denna nedgång sammanhänger med att det s. k. initialstödet har upphört vid utgången av år 1975. Den förbättring av finansieringsmöjligheterna vid ombyggnad av flerfamiljshus som infördes år 1976 (prop. 1975/76:144, CU 1975/76:22, rskr 1975/76:276) genom alt viss del av ingångsvärdet kunde beaktas vid beräkningen av låneunderlag och räntebidragsunderlag har inte hell kunnat kompensera bortfallet av initialslödet.

Den kraftiga byggnadskostnadsökning som på senare tid har redovisats för i synnerhet flerfamiljshus drabbar saneringsverksamheten särskilt hårt. Projeklen är på grund av ägarförhållanden m. m. så små och splittrade att någon rationell och kontinuerlig produktion oftast inte är möjlig.

Genom bostadsstyrelsens höjning av saneringslillägget från högst 50 kr./m till högsl 100 kr./m våningsyta har dock vid nybyggnadssanering en belydande kompensation för kostnadsökningarna kunnat ges i belåningen. Vidare begränsas ombyggnadslåneunderlagel och -pantvärdel av låneschablonerna för en motsvarande nybyggnad, varför det inte finns någon möjlighet atl förbällra belåningsmöjligheterna lill ombyggnad utöver vad höjningar av nybyggnadsschablonerna medger. En ytterligare begränsning av pantvärdet sker i de fall de beräknade hyrorna det första året efter ombyggnaden inte kan antas förränta ett nybyggnadspantvärde. Utgångspunkten för detta avkastningsvärdebaserade pantvärde är de hyror som kan komma all uttagas enligt bl. a. kommunens bedömning.

Bostadsstyrelsen tar också upp den nuvarande lokalbelåningen. Styrelsen anför atl avgränsningen av vilka lokaler som är belåningsbara, dvs. får ingå i låneunderlag eller panlvärde med hänsyn till all de skall utgöra bostadskomplement, är svår i många fall men ändå kan göras tillfredsställande med ledning av gällande föreskrifter. Däremot är gränsen mellan låneunderiags- och pantvärdelokaler oklar och svårmotiverad. Bostadsstyrelsen föreslår därför att alla bostadskompletterande lokaler skall inräknas i låneunderlaget.

Bostadsstyrelsen avser vidare all överväga om inte mindre arbetslokaler i ökad omfatlning skulle kunna ingå i låneunderlaget. En sådan ordning skulle kunna främja tillkomsten av en varierad bebyggelse i den meningen au man får en blandning av bostäder och arbetsplatser.

Bostadsstyrelsen föreslår också, i syfte att främja ombyggnader av fler-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 142

familjshus, att i pantvärdet inräknas även vissa lokaler som inte ulgör bostadskomplement. En förutsättning bör enligt styrelsen vara atl lokalerna hade motsvarande användning innan ombyggnadsåtgärderna vidtogs.

I fråga om låneunderlag och pantvärde för småhus föreslår styrelsen vissa förändringar.

Bostadslån för nybyggnad av enfamiljshus utgår f n. inte om byggnadskostnaden för huset överstiger byggnadskostnaden i orten för ell enfamiljshus av normal standard med en lägenhelsyla av 125 m' i ett plan, hel källare och friliggande kallgarage. Byggnadskostnaderna skall härvid beräknas enligt grunderna för beräkning av låneunderlagel. Styrelsen har fastställt denna s.k. kostnadsgräns till 200000 kr. Under vissa förutsättningar får dock koslnadsgränsen utgöra 215 000 kr. Beloppet omräknas med orts- och lidskoefficienter. Utanför gränsen ligger belopp för värme-producerande anläggning, extra värmeisolering och anordningar för värmereglering.

Bostadsstyrelsen framhåller att den nuvarande kostnadsgränsen, som alltså är en förutsättning för bostadslån, är administrativt svårhanterlig och att den från de lånesökandes sida uppfattas som krånglig och svårbegriplig. Styrelsen föreslår därför att den nuvarande kostnadsgränsen avskaffas och ersätts av en annan typ av gräns att gälla såsom högsta låneunderlag för byggnadskoslnad för enfamiljshus.

För tvåfamiljshus bör molsvarande begränsning tillämpas på vardera lägenheten.

För att dämpa husens ytökning och för att medverka till hushållning med produktionsresurser och energi kan enligt styrelsen en något lägre låneunderiagsgräns vara motiverad än den som följer av den nuvarande kostnadsgränsen. För enfamiljshus bör gränsen sättas till högsl 200000 kr. men inrymma belopp för värmeisolering, värmereglering och andra energibesparande åtgärder som är vanliga eller som numera föreskrivs i Svensk Byggnorm (och som kan motsvara 10000-15 000 kr.). Den värmeproducerande anläggningen, som starkt kan variera såväl belräffande kostnad som ener-giulbyle, bör däremoi läggas utanför gränsen men ingå i låneunderlaget. Båda beloppen bör omräknas med orts- och tidskoefficienler.

Förslaget medger enligt styrelsen så stor valfrihet och elasticitet i fråga om bostadsyta alt några undantagsbestämmelser, avseende större yta för stort hushåll, handikapp, arbetsrum eller lantbmk, inle torde behövas. En möjlighet alt undanlagsvis utöka låneunderiaget kan emellertid vara behövlig om särskilda skäl föreligger. Sådana skäl kan t.ex. vara att huset har försetts med extraordinära tekniska anordningar för alt sänka driftkostnaderna eller spara energi.

Enligt bostadsstyrelsen innebär förslaget atl lånemyndighelens prövning blir enklare. Sökanden får valfrihet att bygga även större hus. Styrelsen menar dock alt svårigheten att anskaffa lopplån samt topplånens högre ränta och kortare amorteringslid kommer att verka återhållande på atl bygga stora hus med stöd av bostadslån.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

143

Med den föreslagna utformningen kommer den nya lånegränsen att gälla även för ombyggnader av småhus. Begränsningen blir tillämplig beträffande både låneunderiag och pantvärde, såvitt gäller byggnadskostnaderna. Med hänsyn till ombyggnadsobjektens skiftande karaktär bör dock pantvärdel enligt styrelsen kunna få ulökas ulöver begränsningen om särskilda skäl föreligger.

För kulturhistoriskt värdefulla småhus bör lånegränsen inte tillämpas.

Vad del gäller den nuvarande produktionskostnadsprövningen avseende ny- och ombyggda småhus, som bebos av låntagaren, anser styrelsen all en sådan prövning av de fakliska koslnaderna inle är möjlig att utföra.

Styrelsen anser också att en produklionskoslnadsprövning, som måsle försiggå på så lösa grunder som f.n., mest är ägnad att undergräva förtroendet för statsmakternas åtgärder. Redan på denna grund bör därför bestämmelsen avskaffas.

Mot bakgrund av de angivna skälen föreslår styrelsen alt bestämmelsen om kostnadsprövning inte skall gälla för småhus som skall bebos av låntagaren.

Under anslaget B 4. Räntebidrag har redovisats bostadsstyrelsen förslag vad avser räntebidrag till förbättringar och ombyggnader av småhus med ett låneunderlag på högst 25000 kr. Bostadslånet kan i vissa sådana fall fördjupas med 70% av låneunderlagel. Bostadsstyrelsen föreslår atl nämnda låneunderiagsgräns höjs till 50000 kr.

Beloppel är enligt styrelsen uträknat med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen under den senasle tioårsperioden och lill utvecklingen såvitt gäller förbättringslångivningen. För att undvika atl ofta behöva återkomma om ändring av beloppet hemställer bostadsstyrelsen om bemyndigande att höja maximibeloppet med ledning av kostnadsutvecklingen inom byggandet, t. ex. med den av styrelsen fastställda värderingskoefficienlen.

Styrelsen har i sammanhanget vidare anfört att en förutsättning för ombyggnadslån är att ombyggnaden inte är av endast ringa omfatlning och att styrelsen kommer att anpassa de nuvarande kostnadsgränserna på 4000 och 15 000 kr. för småhus resp. flerfamiljshus lill kostnadsutvecklingen.

Hyresförlustlångivningen tillkom år 1972 och avsåg till en början hyres-föriuster uppkomna under åren 1971-1973. Denna period har sedan årligen föriängls och f. n. kan hyresförlustlån utgå för förluster uppkomna t.o. m. är 1978. Lånemöjligheterna måste enligt bostadsstyrelsen utsträckas till alt även avse förluster under år 1979 eftersom det fortfarande finns kommuner med ett betydande antal outhyrda lägenheter. I några kommuner har antalet ökat under den senasle tiden.

Styrelsen anger dock att man har övervägt atl föreslå införandel av en bestämmelse om alt lån inte får utgå för oulhyrda lägenheter i hus färdigställda efter l.ex. år 1978.

Bostadsstyrelsen har i tidigare anslagsframställningar framhållit nackdelarna med att tidskoefficientjusteringar sker endast en gång per år. I lider

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 144

då kostnaderna ökar kraftigt uppstår problem p.g. a. den successivt alll oförmånligare relationen mellan å ena sidan kreditiv och belåning och å andra sidan produktionskostnaderna.

Styrelsen har med tillfredsställelse noterat att tidskoefficienten för preliminära beslut och endabeslui till styckebyggda småhus har justerats vid två tillfällen under budgetåret 1976/77. Även koefficienterna för slutliga beslut bör emellertid fastställas oftare än en gång årligen. En förskjutning av de slutliga ansökningarnas inlämnande lill en tidpunkt efter koefficientjusteringen blir annars följden. Detta innebär olägenheter både från administrativ synpunkt och för låntagarna.

Riksdagen (CU 1976/77:18, s. 36) har i denna fråga funnit alt en ordning som innebär alt lidskoefficienten räknas upp med kortare intervall kan ha fördelar. Bostadsstyrelsen ansluter sig till denna bedömning.

Lån för förvärv av bostadshus utgår i vissa fall enligt bestämmelserna i bl.a. 2, 10 och 29 §§ bosladsfinansieringsförordningen (1974:946). Beviljande av förvärvslån enligi nämnda förordning kan dock ske endasl om huset har nybyggts eller ombyggts med stöd av lån enligt den förordningen. I den mån beslutet om lån för ny- eller ombyggnad har meddelats enligt äldre författningar, skall lånet för förvärv beviljas enligt bostadslånekungörelsen (1967:552).

Enligt styrelsen finns det inte något sakligt motiv för denna uppdelning på två typer av lån för förvärv. Uppdelningen medför en administrativ belaslning och en risk för misstag.

Bostadsstyrelsen föreslår att bestämmelserna ändras så atl alla förvärvslån skall beviljas enligt bosladsfinansieringsförordningen.

I anslagsframslällning för budgelårel 1969/70 föreslog bosladsstyrelsen en ändring av bestämmelserna om egnahemslån enligt 1948 och 1957 års egnahemslånekungörelser som innebar all egnahemslån vid stadigvarande uthyrning inle skulle behöva sägas upp, om låntagaren inbetalade så slor del av lånet som motsvarar en sänkning av den övre lånegränsen från 90 lill 85%.

Föredragande departementschefen (prop. 1969:1 bil. 13, s. 229) anslöt sig inte lill förslaget, men förordade en vidgning av möjligheterna till uthyrning, särskill vid flyttning av sysselsätlningsskäl.

De egnahemslån som alltjämt ulestår är enligt bosladsstyrelsen så kraftigt amorterade atl endast en mindre låneskuld återstår. Med hänsyn härtill synes en fortsatt prövning av lånefrågan i samband med uthyrning över huvud tagel inle vara påkallad. Styrelsen föreslår därföratt uthyrning av eg-nahemsbelånade fastigheter får ske utan atl tillstånd härtill inhämtas från länsbostadsnämnden.

Bostadsstyrelsen lar vidare upp valmöjligheterna när det gäller amorteringsmetod för återbetalning av beviljade bostadslån. Vid nybyggnad av småhus som skall bebos av låntagaren kan låntagaren välja mellan rak amortering och amortering i form av lika stora annuiteter. För bostads-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 145

rättsföreningar finns i samband med nybebyggelse ytteriigare en valmöjlighet nämligen all skjuta upp amorteringen tills den garanterade räntan överstiger räntekostnaderna på låneunderlaget för bosläder.

Skillnaderna i kapitalkostnadernas fördelning i tiden blir små enligt de olika alternativen. Valmöjligheterna bidrar dessulom till atl bestämmelser och blanketter blir krångligare och atl informationen till låntagarna blir tidsödande.

Bostadsstyrelsen föreslår därför atl valmöjligheterna begränsas till an-nuiletslån för nybyggnad av småhus och systemet med uppskjuten amortering för bostadsrättsföreningar.

Under vissa förutsättningar kan förhandsbesked om bostadslån meddelas av bosladsstyrelsen.

Förhandsbesked innebär att stora enhetliga projekt om minst 1 000 lägenheter för flerfamiljshus och minsl 200 lägenheter för småhus, som avses byggas under två eller flera år, skall tilldelas utrymme inom låneramarna.

Under senare år har intresset för förhandsbesked varit myckel litet. Bostadsstyrelsen har endast haft atl behandla en ansökan sedan år 1973 vilken lämnades utan bifall med motivering att behov av förhandsbesked inte förelåg.

Bostadsmarknaden har förändrats väsentligt sedan möjlighelerna till förhandsbesked om bostadslån infördes år 1966. Något behov av förhandsbesked torde inte kunna förutses för åtskilliga år framåt. Bosladsstyrelsen föreslår därför att möjlighelerna att få förhandsbesked om bostadslån avskaffas.

Bostadsstyrelsen har slutligen lämnat ett antal förslag som rör decentralisering av beslutanderätten i vissa lånefrågor. Styrelsens ulgångspunkl har därvid varit atl förenkla och rationalisera handläggningen. Dessutom anser styrelsen alt en enhetlig beslutsnivå är av värde ur allmänhetens synvinkel.

I följande lånefrågor föreslår bosladsstyrelsen att beslutanderätten flyttas från regeringen lill länsbostadsnämnderna den Ijuli 1978. Hänvisningar inom parentes anger bestämmelser i bostadsfinansieringsförordningen om inte annat anges.

1. Bostadslån för ändrad lägenhetssammansättning 9 § andra stycket) och höjning av pantvärdel i samband härmed (regeringens särskilda bestämmelser till 24 §, II B andra stycket)

2. Dispens från markvillkoret (6 §, femte stycket)

3. Förvärvslån i de fall regeringen f n. beslutar (10 och 29 §§)

4. Godtagande av säkehet i vissa fall (18 S fjärde stycket)

5. Höjning av låneunderlagel för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (regeringens särskilda bestämmelser till 24 §, I B 4).

6.  Förskott på hyresförlustlån (förordningen om hyresförlustlån, 4 §).
Vidare föreslår bosladsstyrelsen att beslutanderätten i normalfallen i

fråga om tilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (kungörelse 10   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 146

1974:255, 7 §) den 1 juli 1978 flyttas från regeringen till styrelsen.

I några fall anser styrelsen att decentralisering bör ske genom att flytta besluten från bostadsstyrelsen lill länsbostadsnämnderna.

1. Bostadslån för integrerade skollokaler (24 S andra stycket; en utvärdering av den nuvarande långivningens inriktning bör dock göras före beslul om ulflytiningstidpunkt).

2. Beslul i vissa hyresförlustlåneärenden (förordningen om hyresförlustlån, 17,21 och 22 §§).

Föredraganden

Jag tar först upp frågan om bostadsbyggandets omfattning och inriktning m.m.

Antalet färdigställda lägenheter har under 1970-talet minskat år från år. År 1970 färdigställdes närmare 110000 lägenheter, varav ca 75000 i flerfamiljshus. Fyra år senare, år 1974, var motsvarande antal lägenheter ca 85000 resp. ca 39000. År 1974 var det första år som det färdigslälldes fler lägenheter i småhus än i flerfamiljshus. Det totala antal lägenheter, som har färdigställts, har halverats sedan år 1970. Anlalet färdigställda lägenheter under år 1977 kan således beräknas bli ca 55 000, varav endast ca 14000 i flerfamiljshus, vilket motsvarar ca 25% av det totala färdigställandet. I följande tablå redovisas utvecklingen under 1970-talel.

Är	Färdigställda	lägenheter		Totalt out-	Åriig förändring
				liy 1 Ud JaCII-
	flerfamiljs-	småhus	totalt	heter'
	hus
1970	75 250	34600	109850	1300	_
1971	75 250	31950	107 200	4300	4-3 000
1972	66900	37150	104 050	12500	4-8200
1973	53 750	43 700	97 500	21300	4-8800
1974	38750	46550	85 300	26600	+ 5 300
1975	27450	47050	74 500	23000	-3600
1976	15600	40100	55 700	18900	-4 100
1977	14000	41000	55000	14400	-4 500

' Avser oulhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda år 1967 och senare enligt bosladsstyrelsens undersökningar den 1 september resp. år.

Av tablån framgår alt under åren 1975-1977 har antalet ianspråktagna lägenheter i den stafligi belånade produktionen, som har färdigställts år 1967 och senare, varil slörre än del antal lägenheter som har färdigställts under samma tid. Samtidigt torde avgången av lägenheter ha fortsatt att minska.

Av tabellen framgår vidare att antalet småhus efter en avsevärd ökning åren 1974 och 1975, bl.a. lill följd av bestämmelserna om kompensation för mervärdeskatten, nu verkar ha stabiliserat sig på en nivå av ca 40000, Nästan alla småhus upplåts med äganderätt. Antalet lägenheter i flerfamiljshus har minskat med mer än 80% under en lid av sex år.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 147

De kvarstående problemen med outhyrda lägenheter finns i flera större kommuner samt i vissa andra kommuner där strukturförändringar i näringslivet bl, a, har medfört all efterfrågan på bostäder har minskat. Eftersom flertalet av de outhyrda lägenheterna har funnits i och alltjämt finns i del allmännytliga bostadsbeståndet har vissa kommuners ekonomi påtagligt påverkats. Jag har tidigare under anslaget B 5, Eftergift av hyresförlustlån tagit upp denna fråga och föreslagit vissa ändringar i nuvarande eftergiftsregler. Till frågan om fortsatt långivning för hyresföriuster som uppkommer under år 1979 återkommer jag i det följande.

Antalet kommuner som kan visa tendenser lill brist på bostäder upplåtna med hyres- och bostadsrätt ökar. De grupper som främst drabbas av en brist på lägenheter i flerfamiljshus är ungdomar, invandrare och ensamstående.

Behovet av nya lägenheter påverkas av en mängd föränderiiga och svårbedömbara faktorer. Exempel på vikliga sådana är hushållsbildningen bland ungdomar, ingångna och upplösta äktenskap och äktenskapsliknande förhållanden, avgången av lägenheter - bl.a. småhus som får ändrad användning och saneringsmogna fastigheter som rivs - och befolkningsförändringar som l.ex. immigrationens utveckling. Boende-och bostadsfinansieringsutredningarna angav i sitt slutbetänkande (SOU 1975:51-52) en produktion av 75 000 lägenheter per år som riktpunkt för planeringen av bostadsproduktionen på lång sikl. Prognosen baserades bl.a. på antaganden om utvecklingen av tidigare nämnda faktorer. Bl. a. osäkerheten i fråga om ökningen av antalet hushåll motiverade enligt utredningarna en marginal på minst ±10000 lägenheter per år. Avgången av lägenheter angavs till ca 45 000 per år. Bakom del antagandet låg enligt utredningarna bl. a. det stora behovel att bygga om och slå ihop smålägenheter i flerfamiljshus. Den faktiska avgången torde f. n. av olika skäl vara ungefär hälften så slor. Jag återkommer senare till bostadsbyggnadsplanens omfattning för åren 1978-1980.

För år 1977 har riksdagen fastställt en ram för del stafligt belånade bostadsbyggandet som beräknades ge utrymme för ca 65 000 lägenheter jämte lokaler. Byggandet utan statliga lån angavs av regeringen till 8000 lägenheter. Bostadsbyggnadsplanen gav därmed förutsättningar för att sammanlagt ca 73 000 lägenheter skulle kunna påbörjas.

En betydande del av ramen för beslul om bostadslån har i likhet med vad som har varit fallet underde senaste åren inte utnyttjats underår 1977. Enligt tillgängliga uppgifter har inte heller ramen för beslul om tillstånd för bostadsbyggandet ulan statliga lån helt utnyttjats under året. Denna ram har dessförinnan under en lång följd av år utnyttjats i sin helhet. Antalet lägenheter för vilka beslut om lån eller byggnadstillstånd har meddelats för år 1977 kan uppskattas till ca 55 000. Detta antal är något mindre än under år 1976 då antalet var 57000.

Deljaktiska påbörjandet har varit mindre än antalet lägenheter för vilka

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 148

beslut om lån eller byggnadstillstånd har meddelats. Del beror främst på att lån- och tillståndsgivningen ökade kraftigt under slutet av året. Många lägenheter som fick beslut om lån eller tillstånd hann alltså inte påbörjas i statistisk mening under år 1977. Påbörjandet kan f n. uppskattas till ca 52 000 lägenheter.

Anlalet småhus i 1977 års påbörjande kan uppskattas lill ca 39000 lägenheter. Antalet småhus minskade därmed med ca 4 000 i jämförelse med föregående år. Andelen småhus av påbörjandet var emellertid ungefär densamma som under år 1976.

Den genomsnittliga lägenhetsstorieken har totalt sett fortsatt att öka. För den produklion som färdigställdes år 1977, exkl. lägenheter i specialbostäder, kan det genomsnittliga anlalet rumsenheter per lägenhet beräknas till 5.20 jämfört med 5,05 årel innan. Del genomsnittliga antalet rumsenheter i småhus och flerfamiljshus kan för år 1977 beräknas lill 5,83 resp, 3,35, Anlalet rumsenheter i flerfamiljshus har minskat någol. Även den genomsnittliga lägenhelsytan i flerfamiljshus beräknas minska från ca 70 till ca 69 m. Motsvarande uppgift för småhusen är ca 128 m, dvs, en ökning med ca 5 m sedan år 1976, Andelen lägenheter om fyra eller flera rum och kök beräknas bli omkring 90% i småhusen mot ca 14% i flerfamiljshusen.

Av de år 1977 färdigställda lägenhelerna i småhus beräknas ca 92% bli upplåtna med äganderätt, 1 flerfamiljshusen var uppskattningsvis ca.72% av lägenhelerna avsedda att upplåtas med hyresrätt och ca 28% med bostadsrätt,

I fråga om ombyggnadsverksamhelen har bostadsstyrelsen lämnat en utföriig redovisning. Antalet lägenheter med beslut om bostadslån till ombyggnad ökade kraftigt under perioden 1971-1976,

Ökningen var särskilt stor för flerfamiljshusens del under åren 1974 och 1975, Den berodde på alt initialstödet kunde utgå endast lill sådana ombyggnader som påbörjades före utgången av år 1975,

Ombyggnaderna av småhus har stadigt ökat och var budgelårel 1976/77 större, räknat i antal lägenheter, än ombyggnaderna av flerfamiljshus. Del är rimligt all anta att ökningen till viss del beror på stödet till energibesparande åtgärder.

Bostadsbeståndets fördelning på flerfamiljshus och småhus samt beståndets kvalitet framgår av 1975 års folk- och bostadsräkning (FoB 75), I följande tablå redovisas bostadsbeståndels förändring sedan år 1970,

Bostadsbeståndet åren 1970 och 1975

År Hela Flerfa- Småhus Moderna Halv- Omoderna

beståndet miljshus moderna

1970	3 181000	1844000	1338000	2 471000	323 000	387 000
1975	3 530000	2061000	1469000	3 047000	246000	237000
Förändring
1970-1975	-f 349 000	+ 217000	+ 131000	+576 000	-77 000	-150000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 149

Tablån visar att antalet lägenheter ökade med ca 70000 per år under perioden 1970- 1975. Delta är ca 9000 fler per år än under femårsperioden 1965-1970. Skillnaden beror på att avgången av lägenheter har minskat under perioden 1970-1975. Den minskade produktionen uppvägdes således mer än väl av en minskad avgång. Av nettotillskottet på 349000 lägenheter utnyttjades 270000 av nya hushåll och 50000 av hushåll som inle bor sladigvarande i bostaden. 24000 lägenheter hade inte någon nyltjare under perioden.

Av det år 1975 kvarstående omoderna bostadsbeståndet var antalet små-huslägenheter mer än dubbelt så slorl som antalet lägenheter i flerfamiljshus medan förhållandet var i del närmaste del omvända vad gäller halvmoderna lägenheter. Jag återkommer senare till ombyggnadsverksamhelen och bosladsstyrelsens förslag att stimulera ombyggnader av flerfamiljshus. I fråga om kreditförsörjitingen för bostadsbyggandet vill jag anföra följande.

Delegalionen för bostadsfinansiering (DFB) träffade även år 1977 en överenskommelse med bankerna om byggnadskrediter till del statsbelånade bostadsbyggandet. Enligt överenskommelsen åtog sig bankerna att svara för byggnadskreditgivningen avseende statligt belånade nybyggnader och ombyggnader, inkl, krediter till kommun avseende tomträttsmark.

Trots bankernas åtagande uppstod under året betydande störningar i kreditgivningen, Anlalet anmälningar till DFB:s expertgrupp - som består av företrädare för bostadsstyrelsen, bostadsdepartementet och bankerna - om svårighet all erhålla byggnadskrediter låg på en avsevärt högre nivå än åren innan. Svårigheterna all lösa anmälda problem var dessulom väsentligt större.

Störningarna i kreditgivningen har medfört all igångsättningen under året blev någol lägre än vad den eljest skulle ha blivit. Igångsättningens tidsmässiga fördelning under året påverkades också.

En huvudorsak till de uppkomna problemen lorde ha varil att del har rått delade meningar mellan bankerna om fördelningen av den överenskomna kreditvolymen på olika banker. 1 likhet med tidigare innebär DFB:s överenskommelser med bankerna om kredilvolymen ett kollektivt åtagande för bankerna. Fördelningen på olika bankgrupper ankommer därför på bankerna själva. Tidigare år har della inte inneburit några problem. Att fördelningsproblem uppstod år 1977 torde även ha haft samband med förändringar i bl.a. inlåningsökningen för olika bankgrupper och med ändrade förutsättningar för etl av boltenlåneinslituten.

Erfarenhelerna av tillämpningen av 1977 års överenskommelse visar enligt min mening att en överenskommelse med en sådan konslruktion som användes för år 1977 inte är tillräcklig för all trygga byggnadskreditgivningen till det statsbelånade bostadsbyggandet. Systemet att genom överenskommelser med berörda kreditinstitut säkerställa kreditgivningen är emellertid förenat med så stora fördelar alt det inte bör överges förrän

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 150

tvingande skäl lalar för etl annat syslem. Del är därtor angeläget att finna former för överenskommelserna som gör del möjligt att på ett bättre sätt trygga denna kreditgivning. Efter vad jag har erfarit pågår sådant arbete inom DFB.

1 sammanhanget vill jag erinra om regeringens möjlighet atl enligt lagen (1974:922) om kreditpoliliska medel (ändrad senasi 1977:1098) meddela förordnande om särskild placeringsplikt för atl tillgodose behovet av byggnadskrediter. Med särskild placeringsplikt avses skyldighet för bank all lämna byggnadskredit för särskilt angivet byggnadsförelag, för vilket statligt bostadslån ulgår eller kommer att utgå och för vilkel kommunal borgen föreligger.

Avlyft av byggnadskrediter avseende färdigställda bostadsfasligheter har under året kunnat ske i stort sett utan problem. Till skillnad från vad som har gällt för de närmast föregående åren har det inte ansetts nödvändigt atl träffa någon formell överenskommelse om bankernas köp av bostadsobligationer.

Enligt bl, a, låneunderlagsgruppens undersökningar har priserna inom bostadsbyggandet — mätta som byggnadskostnad per kvadratmeter lägenhetsyta i statligt belånade bostadshus - ökat kraftigt underår 1977 framför allt under del första halvåret. Även under år 1976 var kostnadsstegringen stor, varför de båda senaste årens prisutveckling har medfört stora krav på utökade lånemöjligheter. Prisutvecklingen har föranlett regeringen att höja låneunderlags- och pantvärdenivän fyra gånger sedan november 1976,

Höjningarna har utformats så att de särskilt skall stimulera byggandet av flerfamiljshus av hänsyn lill både läget på bostadsmarknaden och sysselsättningen, Sammanlagl har regeringen höjt låneunderlags- och pantvärdenivän med ca 19% för flerfamiljshus och 14% för småhus för tiden mellan den 1 oktober 1976 och den 30 november 1977, Skillnaden mellan flerfamiljshus och småhus beror på atl kostnadsutvecklingen för flerfamiljshusen har varit mer oförmånlig än för småhusen. Den slörre höjningen för flerfamiljshus skall också ses mot bakgrund av att räntekostnaderna för lån till överkostnader blir betydligt högre för hyres- och bostadsrältshus än för småhus som skall bebos av låntagaren. De prisstopp som rådde under delar av år 1977 omfattade också byggnadsmaterial. Byggnadsmaterialbranschen har varit föremål fören intensiv prisövervakning. Byggnadsmaterialbranschens prissättning kommer atl ägnas fortsatt uppmärksamhet. Chefen för handelsdepartemenlel har tidigare denna dag föreslagit förstärkta resurser för bl, a, delta ändamål.

Elt glädjande inslag i prisbilden har varil att prisökningarna har dämpats avsevärt under slutet av år 1977.

Kostnadsbilden inom bostadsproduktionen har enligt låneunderiags-gruppens undersökningar förändrats under de senasle åren såtillvida att spridningen i koslnader för olika projekt i landel kraftigt har ökat. Samtidigt som låneobjekt i en region har visat mycket stora överkoslnader. dvs.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

151

stora skillnader mellan produktionskostnad och pantvärde, har andra objekt i andra regioner kunnat byggas till kostnader som har motsvarat eller varit lägre än pantvärdet. Utifrån tillgängligt statistiskt material har det inle varil möjligt atl närmare förklara ökningen i prisspridningen. Kostnadsskillnader mellan olika regioner korrigeras normalt genom ortskoefficien-ter som fastställs av bostadsstyrelsen. En översyn av systemet med ortskoefficienter pågår inom bostadsdepartementet.

Utvecklingen av hyror i nyproduktionen har varit mer gynnsam än byggprisutvecklingen. Delvis beror detta på att bostadsföretagen inte har kunnat täcka faslighelsomkoslnaderna med hyror.

När del gäller beståndet av bostäder är det framför allt de ökade kostnaderna för drift, underhåll och bränsle som har medfört att bostadskostnaderna stiger. Av en rapport utarbetad inom SABO (SABO-rapport nr 13) framgår det ekonomiska läget för de allmännyttiga bostadsföretagen. Rapporten visar att de faktiska ökningarna av kapitalkostnaderna för dessa företag under perioden 1971-1976 har varit 14%, medan drift- och underhållskostnaderna under samma tid har stigit med drygt 85%. Egnahemsägare och bostadsrältshavare kan genom eget arbete och andra åtgärder påverka bostadskostnaderna. Hyresgästerna har inte samma möjligheter. Det är troligt att dessa kostnader kommer alt öka kraftigt med motsvarande krav på hyreshöjningar. Vidare kommer bränslekostnadernas utveckling atl påverka hyresnivån. Del är bl. a. mol den här redovisade bakgmnden som jag anser del angelägel atl finna former för hyresgästernas möjligheter atl påverka koslnader för drift, underhåll och bränsle. Det ankommer i första hand på hyresmarknadens parter att gemensamt försöka finna sådana former.

Jag vill i detta sammanhang också beröra samhällets stöd lill bostadsproduktion och bostadskonsuintion.

Detta stöd uppgår åriigen till myckel betydande belopp och tillhandahålls inom såväl bostadspolitikens som skattepolitikens ram. De ekonomiskt helt dominerande stödformerna på det bostadspolitiska området är räntebidragen och bostadsbidragen. På det skaltepolitiska fältet spelar reglerna för beskattning av en- och tvåfamiljsfastigheter en belydande bostadspolitisk roll genom intäkts- och avdragssyslemet för dessa fastigheter.

Samtliga dessa stödformer ulgör elt stöd till produklion av bostäder -räntebidragen genom att de är koncentrerade till den nyare produklionen och allra störst för de senast producerade husen, bostadsbidragen genom att den högre hyresnivån i nyproduktionen leder till i genomsnitt större bidrag till boende i nyare bosläder samt reglerna för småhusbeskattningen genom att de genomsnittliga underskottsavdragen är störst för nyare småhus.

Samtidigt - och framför allt - innebär detta stöd också stöd till bostadskonsumtion. Av de nämnda stödformerna är enbart bostadsbidragen behovsprövade.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 152

Det nuvarande systemet med räntebidrag infördes den 1 januari 1975 som ett av resultaten av 1974 års bostadspolitiska beslut. Bidragen utgår till statligt finansierade ny- och ombyggnader och till energibesparande åtgärder i vissa fall. Dessa bidrag har - förutom det allmänna stödsyflet - två funktioner. Det ena är att utjämna kapitalkostnaderna och därmed boendekostnaderna för bostäder byggda olika år. Metoden för denna utjämning är att subventionerna successivt avvecklas genom att den av statsmakterna subventionerade räntan årligen trappas upp till dess att inga räntebidrag kvarstår.

Det andra syftet är att utjämna boendekostnaderna mellan de besill-ningsformer som dominerar svensk bostadsmarknad - hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Detta syfte uppnås genom att den besittningsform, äganderätten, i vilken den boende kan tillgodogöra sig underskotlsavdrag genom gäldräntor för bostadslån getts en mindre subventionerad ränta än de övriga två besiltningsformerna. De subventionerade räntesatserna under del försia året det slalliga bostadslånet utbetalas har hittills varil 6,0% för äganderätten och 3,9% för de övriga två besittningsformerna. Som jag har förordat vid min behandling av anslaget B 4. Räntebidrag m.m. bör dessa räntor för år 1978 sänkas till 5,5 resp. 3,4%. Denna differentiering bygger således på en direkt koppling till reglerna för beskattningen av småhus. Denna koppling är också tydlig genom all ökade räntebidrag till av de boende ägda småhus ökar statens inkomster medan avtrappningen av subventioner leder till minskade skatteinkomster. Under innevarande budgetår beräknas räntebidragen uppgå till närmare 2,9 miljarder kr.

Reglerna för beskattning av en- och tvåfamiljsfastigheter har i sina huvuddrag varit oförändrade sedan år 1953. Den boende har skyldighet att ta upp en schabloniserad intäkt av fasligheten som inkomst och har rätt att från den dra erlagda skuldräntor på fastighelslån, lomträllsavgälder samt ell s. k. exlra avdrag. Eventuella underskott i denna förvärvskälla (annan fastighet) får sedan dras av mot överskott i andra förvärvskällor, vanligen inkomst av tjänst. På samma säll som schablonintäkten beskallas hårdare ju högre inkomst och därmed marginalskatt den boende har så blir eventuella underskottsavdrag mer värda för den enskilde ju högre marginalskatt denne har.

Under en lång följd av år då schablonintäkten relativt väl svarade mot ränteavdragen för nyare småhus gav förvärvskällan annan fastighet ell beskattningsbart överskott för stat och kommun. 1 och med att den ökade inflationstakten under 1960- och 1970-talen åtföljdes av högre räntenivåer samtidigt som schablonintäkten vid beräkning av inkomst justerades nedåt uppstod med tiden ell nettounderskolt i förvärvskällan i fråga, dvs. i stället för atl öka den s. k. skallebasen så minskade förvärvskällan annan faslighet denna skattebas. Ökningen av detta nettounderskolt har varit snabb under 1970-talet. De av riksdagen beslutade ändringarna för år 1978 av reglerna för småhusbeskattningen beräknas medföra en dämpning av ökningslakten.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 153

Bostadsbidrag utgår i form av statligt och slatskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn inkl. vissa folkpensionärer samt kommunalt bostadstillägg till folkpension och till handikappade. Alla former av bostadsbidrag är inkomstprövade.

Detta individuella bostadsstöd är ett medel både inom bostadspolitiken och inom fördelningspolitiken. DeUa dubbla syfte har i belydande utsträckning styrt utformningen av detta stöd.

Vad gäller det statliga bostadsbidraget så skiljer sig det från de övriga bostadsbidragen genom att inte alls vara beroende av den individuella boendekostnaden. Det är i själva verket ett inkomstpröval barnbidrag och är därmed i huvudsak ett medel inom fördelningspolitikens ram.

Bostadsbidragen och bostadstilläggen i övrigt har en viktig funktion alt fylla som ett konsumlionsslöd till hushåll med ringa ekonomisk bärkraft och att därigenom minska de skillnader i bostadsstandard som beror av olika inkomst och betalningsförmåga. Det individuella bostadsstödet bidrar lill att fortlöpande förbättra bostadsstandarden förekonomiskt svaga grupper. Samhällets individuella bostadsstöd inklusive de kommunala bostadstilläggen till folkpension (KBT) kan för år 1977 beräknas ha uppgått till ca 4,5 miljarder kr.

Det är således fråga om betydande subventioner som samhället tillhandahåller. Det är inte rimligt att räkna med någon väsenilig höjning av sub-venlionsnivån i framliden. Det finns därför enligt min mening anledning att fortlöpande överväga inriktningen av dessa subventioner med hänsyn till såväl de fördelningspolitiska som de bostadspolitiska effekterna av systemet och till de ekonomiska konsekvenserna för stat och kommun.

Jag övergår nu till frågan om bosladsbyggnadsplanen.

Den preliminärt antagna bostadsbyggnadsplanen för år 1978 omfattar en ram på 8 160000 m våningsyta för beslut om bostadslån till nybyggnad av bostäder jämte lokaler. För bostäder har inom ramen beräknats 7610000 m. Med den produktionsinriktning som framgår av de kommunala bo-sladsbyggnadsprogrammen och med nuvarande genomsnittliga vånings-ytor skulle ramen medge lånebeslut för ca 64000 lägenheter. För lokaler inkl, förskolor och fritidshem har 550000 m beräknats.

Vidare beräknades preliminärt för år 1978 en ram om 8000 lägenheter för beslut om byggnadstillstånd för bostadsbyggande utan slafliga lån. De båda ramarna för bostadsbyggandet ger således utrymme för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnadsföretag med sammanlagt ca 72000 lägenheter under år 1978, För ramarna gemensamt tillkommer en projektreserv om 10000 lägenheter jämte lokaler som byggs med stöd av statliga lån.

Påbörjandet har genomsnittligt sett under treårsperioden 1975-1977 uppgått till ca 54000 lägenheter per år. För treårsperioden dessförinnan, åren 1972-1974, var motsvarande genomsnittstal ca 86000 lägenheter, Beslul om lån och byggnadstillstånd under år 1977 har enligt föreliggande

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 154

uppgifter avsett ca 55 000 lägenheter, varav ca 48 000 med beslul om bostadslån. Detta innebär att beslut om lån och byggnadstillstånd även under det gångna året väsentligt har understigit del utrymme för bostadsbyggande som ramarna har medgett.

Bostadsstyrelsen anser all förändringarna av bostadsmarknadslägel de senaste åren, som bl, a. tar sig uttryck i en minskning av antalet outhyrda lägenheter, styrker uppfattningen atl nyproduktionen nu ligger på en för låg nivå och att produktionsnivån i slutet på 1970-talet bör vara 65 000-70000 lägenheter. Mycket tyder vidare på att fårdigsläilandel minskar något under år 1978. Följden härav torde bli all anlalet orter som har brist på fullgoda bostäder ökar. Jag vill stryka under att allvariiga störningar i bostadsförsörjningen blir följden om bostadsbyggandet inte lar fart på nytt. Kommunernas åtgärder spelar härvidlag en avgörande roll. Planberedskapen enligt de kommunala bosladsbyggnadsprogrammen har försämrats under 1970-lalet. Bristerna i planeringssituationen kan komma att utgöra ett hinder för en angelägen ökning av bostadsbyggandet. Jag vill i sammanhanget framhålla alt det är en uppgift för bosladsstyrelsen atl bl. a. i sina råd och anvisningar för de kommunala bosladsbyggnadsprogrammen verka för alt planeringsfrågorna får en tillfredsställande behandling i kommunerna.

Jag vill i detta sammanhang ocksä erinra om det bidrag för detaljplane ring som utgår till kommuner och byggherrar inom arbetsmarknadsstödets ram. Chefen för arbetsmarknudsdepai tementet har tidigare denna dag föreslagit all bidrag för projektering av nya hyres- och bostadsrättshus får utgå också under budgetåret 1978/79 och all tillämpningsområdet vidgas till all avse också ombyggnad och miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden.

Bostadsbyggandet spelar en stor roll i samhällsekonomin. Statens industriverk har i en utredning (SIND 1977: 5) Byggnadsindustri och byggnads-materialindustri beräknat antalet direkt och indirekt sysselsatta i byggnadsverksamheten år 1974. Industriverkets utredning visar all ca 640000 personer eller närmare 16% av del lolala anlalet sysselsatta år 1974 direkt eller indirekt var verksamma inom byggnadsområdel. Del är därför uppenbart att stora variationer år från år i byggnads- och anläggningsverksamheten som inte uppvägs av andra eflerfrågeändringar påverkar sysselsättningen i samhället. Det är obestritt att det finns samband mellan samhällsekonomins utveckling och bostadsbyggandets omfatlning. Det saknas emellertid närmare kunskap om dessa samband.

Bostadsbyggnadsplanen för år 1978 bör mot redovisad bakgrund dimensioneras så alt den ger utrymme för en väsentlig ökning av bostadsbyggandet i förhållande till del faktiska påbörjandet de senasle åren. Ramen bör också ge utrymme för de daghem och fritidshem som planeras under år 1978. Jag vill i det sammanhanget erinra om den prioriterade ställning som

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 155

detta byggande bör ha enligt beslul av statsmakterna år  1972 (prop. 1972: 72. CU 1972:28. rskr 1972:201).

Jag räknar med en ökad ombyggnadsverksamhet underår 1978. Medelsramen för ombyggnad och räntebärande förbätlringslån för år 1978 behöver således ökas i förhållande till år 1977. Med hänsyn till att ny- och ombyggnadsramarna gemensamt bör ge uttryck för elt i förhållande till år 1977 oförändral utrymme kan nybyggnadsramen minskas i den utsträckning som ombyggnadsramen höjs. Nybyggnadsramen för år 1978 får härigenom en mindre omfattning än för år 1977. Den kommer ändå all ge tillräckligt utrymme för elt nödvändigl och angelägel bostadsbyggande.

För beslut om bostadslån till nybyggnad av bostäder jämte lokaler bör bostadsbyggnadsplanen för år 1978 omfatta en ram av 7710000 m våningsyta. Med nuvarande genomsnittliga våningsytor i nyproduktionen och med den av kommunerna planerade produktionsinriktningen ger ramen utrymme för en produktion av ca 60000 lägenheter. Någon ändring av den beräknade ramen på 8 000 lägenheter för beslul om tillstånd för bostadsbyggandet utan statliga lån bör inte göras. De båda ramarna ger således utrymme för ett sammanlagt bostadsbyggande av ca 68 000 lägenheter. Även under år 1978 beräknas det faktiska bostadsbyggandet, som det avspeglar sig i planer för igångsättningen m.m., bli lägre än vad ramarna ger utrymme för. Bostadsbyggandet under år 1978 kan f n, beräknas bli ca 60000 lägenheter. Skillnaderna mellan det av mig förordade ramutrymmet och det faktiska byggandet kommer dock att bli betydligt mindre än under senare år,

I likhel med vad som har gällt för tidigare år bör för ramarna gemensaml fastställas en projektreserv på 10000 lägenheter jämte lokaler som byggs med slöd av ställiga bostadslån.

För åren 1979 och 1980 bör bosladsbyggnadsplanen preliminärt ha samma omfatlning som den för år 1978 med undantag av atl planen för åren 1979 och 1980 inte bör inrymma någon projektreserv.

För år 1977 har gällt att ramarna för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättrings-verksamhet i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål. Ramen för beslut om bostadslån lill ombyggnad och räntebärande förbätlringslån har på motsvarande säll fått tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet. Jag förordar all samma ordning får gälla också under år 1978,

Beträffande medelsramen för nybyggnad vill jag anföra följande. Fram till i början av 1970-talet var bostadsbyggnadsramarna uttryck för ett program för det statsbelånade bostadsbyggandet. Ramarna var mindre än det byggande som ansågs nödvändigt med hänsyn till eftertVågan, Ramarna, som från början uttrycktes enbart i antal lägenheter och sedermera i kvadratmeter våningsyta, var primärt styrande för del statligt stödda bostadsbyggandet. Medelsramen för beslut om bostadslån som från början hade funktionen att begränsa anspråken på statsmedel till bostadsbyggandet

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

156

blev successivt av underordnad betydelse för bostadsbyggandets omfattning. Medelsramen lorde ha bibehållits närmast i informationssyfte.

Ramens funktion kan numera sägas vara att ge en uppfattning om vilka medel som behövs för framtida utbetalningar av bostadslån i del fall ytra-men utnyttjas i sin helhet. Enligt min mening bör medelsramen kunna slopas i sin nuvarande form. Jag kommer all i annat sammanhang utveckla min syn på ramfrågorna i bostadsbyggandet när jag behandlar byggadmini-strationsulredningens förslag.

Ramen för beslut om lån för ombyggnad och räntebärande förbätlringslån har preliminärt fastställts till 450 milj. kr. för år 1978. För år 1977 har avdelats sammanlagt 500 milj. kr. för denna verksamhel. Mot bakgrund av vad jag lidigare har anfört om ombyggnadsverksamheten och med hänsyn lill prisstegringarna inom bostadsbyggandet förordar jag att ramen får en Slörre omfattning för åren 1978 och 1979. Jag föreslår således att ramen under vart och etl av de båda åren fastställs till 655 milj. kr. Därvid harjag för år 1978 beräknat elt utrymme av ca 45 milj. kr. för de anspråk på bostadslån som regeringens förslag i prop. 1977/78:50 angående ombyggnad av soprum i bostadshus och bostadskomplement kan väntas medföra. Regeringen bör i detta sammanhang utverka riksdagens bemyndigande atl vidga medelsramen för sådan ökning av ombyggnads- och förbättringsverksamheten som behövs av sysselsättningsskäl. Omfatlningen av den av mig förordade medelsramen kan beräknas kräva byggnadskrediter på ca 1,7 miljarder kr. under år 1978.

Från informationssynpunkt är det av värde att redovisa bostadsbyggnadsplanen så all den ger en bild av det sammanlagda kreditbehovet.

I följande tablå redovisar jag det beräknade kreditbehovet för bostadsbyggandet såväl med som utan statliga lån. Förutsättningen för beräkningarna är att samtliga ramar tas i anspråk fullt ul. I redovisningen ingår också kreditbehovet för stalligl belånade ombyggnader.

Bostäder och bostadskomplement	Ytram, m	Antal lägenheter	Kreditvolym (prioriterade krediter), miljarder kr.
Bostadslån, nybyggnad
Småhus Flerfamiljshus Lokaler'	5 300000 1 860000 550000	38400 21600	10,4 4,1 1,1
Summa	7710000	60000	15,6
Bostadslån, ombyggnad	-	20000	1,7
Nybyggnad ulan stalligl låneslöd
Småhus Flerfamiljshus	—	7 600 400	2,3 0,1
Summa	-	8000	2,4
Summa investeringsvolym för bostadsbyggandet (avrundat)	-	-	20

Avser bostadslåneärenden med enbart lokaler.

Under år 1976 påbörjades endast 3% av samtliga flerfamiljshus utan statligt lånestöd.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet

157

Förutom den redovisade ny- och ombyggnadsverksamhelen förekommer en belydande långivning lill om- och tillbyggnad utan statligt lånestöd. Omfattningen av denna långivning är statistiskt osäker. Den beräknas emellertid ha ökat under hela 1970-lalet och kan år 1976 beräknas uppgå till närmare 2 miljarder kr. Dessutom tillkommer visst kreditbehov för energisparstödet.

Jag vill avslutningsvis i min behandling av ramfrågorna belräffande den särskilda ramen för beslut om höjning av låneunderiaget för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse hänvisa till anslaget V: 12. Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Belräffande anslagsbehovet under lånefonden för näsla budgetår får jag anföra följande. Behovet av medel har ökat kraftigt under senare år. För innevarande budgelår har anvisats ett anslag på 2 205 milj. kr. I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 beräknar bosladsstyrelsen atl på till-läggsbudget för innevarande budgetår behöver anvisas 400 milj. kr. och att anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 med beaktande härav uppgår lill 3 375 milj. kr. Styrelsen har därefter lämnat kompletterande uppgifter belräffande medelsbehovet.

Det ökade anslagsbehovet för budgetåret 1977/78 beror väsentligen på att utbetalningarna till ny- och ombyggnadsverksamheten av styrelsen beräknas bli närmare 300 milj. kr. högre och inflytande amorteringar något lägre än som tidigare har beräknats. De ökade utbetalningarna beror i sin lur av kosinadssiegringarna och därav föranledda ändringar av lidskoefficienlen.

Med understrykande av atl beräkningarna är osäkra och alt utbetalningarna påverkas av flera svårbedömda faklorer beräknar jag medelsbehovet till 3 150 milj. kr, för innevarande budgetår och 3 705 milj, kr, för budgetåret 1978/79, Med beaktande av en ingående behållning den I juli 1977 på ca 373 milj. kr. beräknar jag anslagsbehovet på tilläggsbudget till 600 milj. kr. 1 denna fråga gör jag hemställan i annat sammanhang denna dag.

Anslaget till lånefonden för nästa budgetår bör alltså anvisas med 3 705 milj. kr.

Jag går nu över till att behandla vissa särskilda lånefrågor och tar först upp frågan om stimidans till ombyggnad av Jlerfainiljshiis.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1975: 51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag alt ett särskilt bidrag skulle utgå vid sammanslagning av bostadslägenheter i flerfamiljshus med mer än fem bostadslägenheter. Bl. a. bostadsstyrelsen, som anser att en allmän stimulans av ombyggnadsverksamhelen behövs samtidigt som det finns ett behov av atl en radikal förändring sker i fördelningen på lägenhetsstorlekar vid ombyggnad, ansluter sig i stort till utredningarnas förslag. Bidragsbeloppet bör enligt styrelsen uppgå till 15 000 kr, för varje ytteriigare bostadslägenhet med mer än tre rumsenheter som lillkommer genom ombyggnaden, Bostadsstyrelsen föreslår också, i syfte alt främja

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 158

ombyggnader av flerfamiljshus, alt i pantvärdet räknas in även vissa lokaler som inte utgör bostadskomplement. Jag återkommer senare till frågan om lokalbelåning.

Stödet till ombyggnad av flerfamiljshus har förbättrats under 1970-talet. Sålunda genomfördes år 1973 flera förbättringar av låneslödet (prop. 1973: 21, CU 1973:19, rskr 1973: 208). Vidare infördes det s. k. initialstödet som ulgick vid ombyggnad av flerfamiljshus som påbörjades före den I januari 1976. De bostadspolitiska reformer som beslutades år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974: 36, rskr 1974: 372) har också varit av betydelse i fråga om de finansiella förutsättningarna för saneringsverksamhelen. År 1976 infördes ytterligare en förbättring av finansieringsmöjligheterna vid ombyggnad av flerfamiljshus. Reformen innebar att viss del av ingångsvärdet, dvs. värdet av fasligheten före ombyggnaden, nu kan beaktas vid beräkning av räntebidrag och i vissa fall vid beräkning av låneunderlagel.

Också ombyggnadsverksamhelen har under senare år drabbats av stora kostnadsökningar. Till svårigheterna att finansiera ombyggnader bidrar del i många fall tillämpade systemet all begränsa pantvärdel med ledning av en s. k. avkastningsvärdekalkyl som grundas på de beräknade hyrorna del första årel efler ombyggnaden.

Frågan om en sådan begränsning av pantvärdet som här avses behandlades i prop. 1973:21 (s. 90-91) på grundval av ell förslag från saneringsutredningen (SOU 1971:64 och 65). I propositionen uttalades atl det finns vissa skäl som talar för att bestämma pantvärdet för saneringsfasligheter med utgångspunkt i viss hyra. Bostadsstyrelsen fick sedermera uppdrag att, med beaktande av utredningens förslag, undersöka vilka ändringar i beräkningsmetoden som kan behöva göras och atl redovisa förslag i ämnet. I avvaktan på utredningsmaterial i frågan skulle den dittills tillämpade metoden all bestämma låneunderiag och panlvärde användas. I huvudsak innebär denna metod alt beräkningen grundas på faktisk ombyggnadskosl-nad och beräknad kostnad för motsvarande nybyggnad.

1 fråga om avkastningspanlvärdet vid ombyggnad vill jag anmäla följande. Syftet med bosladslångivningen är alt främja behövliga och ändamålsenliga ny- och ombyggnader. Någon uttalad eller självklar koppling mellan godtagbara produktionskostnader och systemet med bruksvärdehyror behöver inte finnas. Enligt min mening bör då inte heller ett på visst sätt beräknal avkastningsbaserat panlvärde kunna leda lill begränsning av i och för sig godtagbara ombyggnadskostnader som ryms inom ramen för motsvarande nybyggnadspantvärde. De synpunkter rörande bostadslånets läge från säkerhetssynpunkt som skulle kunna anföras mot elt sådant synsätt är inte specifika för ombyggnad och bör bedömas mot bakgrund av långivningens syfte. En annan sak är alt pantvärdet för en ombyggnad kan behöva reduceras något i förhållande till nybyggnadspantvärdel med hänsyn till alt standarden efter ombyggnaden inle i alla avseenden svarar mot den i ett nybyggt hus.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 159

Vad jag nu har anfört föranleder inte någon ändring av grunderna för beräkning av låneunderiag och pantvärde vid ombyggnad. Med hänsyn till den stora betydelse för ombyggnadsverksamheten som tillämpningen av lånereglerna har anserjag det vara lämpligt all för riksdagen anmäla min syn på denna fråga.

Av belydelse för en ökad ombyggnadsverksamhel är saneringstilläggen och lägestilläggen eftersom dessa tillägg anger nivån för del nybyggnadspantvärde som ulgör grunden för alt bestämma pantvärdel vid ombyggnad. Bostadsstyrelsen har under år 1977 höjt saneringslillägget, från högst 50 till högst 100 kr/m våningsyta. Lägestillägg bestäms av länsbostadsnämnden efter framställning av kommunen. Det utgår för högt faslighets-värde som beror på särskilt gott bosladsläge. Ett utökat samarbete mellan kommuner och lånemyndigheter i fråga om lägestilläggen kan bidra till alt förbättra de ekonomiska förutsättningarna för ombyggnader av flerfamiljshus.

Vad så gäller frågan om stöd till lägenhetssammanläggningar innebär gällande bestämmelser alt, vid ombyggnad av lägenheter som inte uppfyller lägsta godtagbara standard enligt 2 b § bostadssaneringslagen (1973: 531), lån kan utgå även till godtagbara kostnader för lägenhetssammanläggning. Efter medgivande av regeringen kan vidare bostadslån ulgå för ombyggnad som innebär ändrad lägenhetssammansättning i hus som har uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån, om kostnaderna för oulhyrda lägenheter är betydande och kan förmodas bestå under längre tid. Dessulom krävs atl ombyggnaden kan antas minska dessa koslnader och atl kommunen går i borgen för lånet som för egen skuld. I det förstnämnda fallet ulgår bostadslån till ändrad lägenhetssammansätlning vid sanering av det äldre bostadsbeståndet som i befintligt skick inte kan antas fylla framtida behov. I det senare fallet är det fråga om lån till ombyggnad av ett lägenhetsbeslånd som har färdigställts under främst 1960- och 1970-talen och där lägenhetssammanläggning bedöms kunna leda till all uthyrningsproblemen minskar.

En väsentlig del av beståndet av flerfamiljshus utgörs av hus med smålägenheter som uppfyller kravet på lägsta godtagbara standard och där några lomma lägenheter inle finns. Den ensidiga lägenhetsstrukturen medför med nödvändighet att också hushållssammansättningen blir ensidig. 1 områden med enbart små lägenheter kan barnfamiljer inte finna lämpliga bostäder. För att skapa förutsättningar för alla kategorier av hushåll behöver lägenhetssammansätlningen i många bostadsområden ändras. Ett hinder för att genomföra sådana ändringar i ifrågavarande bestånd kan vara att sådan ombyggnad inte anses medföra en väsentlig ökning av bostadsvärdet. Även om sådant hinder inte normall kan anses föreligga - jag har erfarit alt lånemyndigheterna i vissa fall redan har beviljat lån för ändrad lägenhetssammansättning i förevarande fall - behövs enligt min mening en uttrycklig bestämmelse i frågan. Jag förordar därför att lån till ombyggnad av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 160

flerfamiljshus som avser ändrad lägenhetssammansätlning får utgå utan hinder av kravet på väsenilig ökning av bostadsvärdet, om åigärderna medför ökade förutsättningar för en allsidig hushållssammansätlning och ligger i linje med kommunens bostadspolitiska intentioner. Motsvarande bör gälla om förändringen avser ombyggnad av bostäder lill lokaler som behövs i bostadsområdet.

Ett annat hinder för lägenhetsförändringar i nämnda fall kan vara atl ombyggnadskostnaden medför så höga hyror eller årsavgifter att påtaglig risk för förlust på statslånet uppkommer. Jag vill erinra om alt ombyggnadskostnaden skall rymmas inom ett beräknat nybyggnadspantvärde för fastigheten. Denna spärr torde i flertalet fall utgöra en garanti för att påtaglig förlustrisk inte skall uppkomma.

Enligt min mening bör ansvaret för den av mig förordade långivningen för ändrad lägenhetssammansätlning till en del vila på kommunerna. Det ansvaret bör komma lill uttryck genom att kommunen gentemot staten ålar sig ansvaret för förlust på en del av bostadslånet. Till omfattningen av detla ansvar återkommer jag i annat sammanhang när jag behandlar bygg-administrationsutredningens förslag.

Vad jag nu har förordal innebär inte någon ändring av grunderna för lån till ändrad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus med uthyrningssvårigheter. Mol bakgrund av de ökade möjligheter alt finansiera ändrad lägenhetssammansätlning som jag har förordal anserjag det inte vara nödvändigl alt införa särskilda bidrag för lägenhetssammanslagning.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning tagit upp frågor om lokal-belåningen. Jag har tidigare nämnt bosladsstyrelsens förslag att i samband med ombyggnader av flerfamiljshus öppna en möjlighet atl i pantvärdet räkna in även vissa lokaler som inte utgör bostadskomplement. Styrelsen föreslår vidare all alla bostadskompletterande lokaler räknas in i låneunderlaget vid nybyggnad därför att gränsen mellan låneunderlags- och pantvärdelokaler f n. är oklar och svårmotiverad.

För egen del anserjag att del från finansieringssynpunkt normalt inte är av någon slörre belydelse om lokaler vid nybyggnad hänförs lill låneunderlaget eller pantvärdel. För staten och kreditinstituten skulle emellertid förslaget att räkna in alla nuvarande pantvärdelokaler i låneunderiaget få konsekvenser beträffande bostadslånets storlek, storleken av prioriterade krediter m. m. Även om jag delar bostadsstyrelsens uppfattning alt nuvarande gränsdragning mellan låneunderiags- och pantvärdelokaler i vissa fall kan vara svår att motivera är jag inte beredd att föreslå någon ändring i nuvarande grunder. Jag kan inle heller ansluta mig lill styrelsens förslag beträffande vissa lokaler som f n. inle räknas in i pantvärdet vid ombyggnad. Äv särskild betydelse för mitt ställningstagande är att effekterna på kapitalmarknaden av båda förslagen inte har blivit belysta och att förslagen har samband med frågor som kapitalmarknadsutredningen har atl behandla. Bostadsstyrelsen har också som jag tidigare har berört under anslaget

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

161

B 4. Räntebidrag tagit upp frågan omförbättringar och ombyggnader av småhus med ett låneunderlag på högst 25000 kr. Räntebidrag ulgår inte i samband med bostadslån för sådan ombyggnad. Vidare gäller för lånet vissa särskilda regler. De innebär bl. a. att lånet kan fördjupas i sin helhet ulan prövning av möjligheterna atl få annan kredit och atl krav inte ställs på kommunal borgen för del av lånet. Bostadsstyrelsen föreslår att nämnda låneunderiagsgräns höjs till 50000 kr. och att bosladsstyrelsen får bemyndigande atl i framliden höja maximibeloppet med ledning av kostnadsutvecklingen inom byggandet.

Den särskilda låneform som bostadsslyrelsens förslag avser tillkom den 1 juli 1966 som en ersättning för de förbättringslån som fram till den tidpunkten kunde beviljas personer som inle var pensionärer, handikappade e.d. och där den räntefria slående delen kunde utgöra högst 4000 kr. Den nuvarande beloppsgränsen på 25000 kr. tillkom den I juli 1973. Dessförinnan gällde alltsedan lånens tillkomst 20000 kr. som gräns. Statsmakterna prövade frågan om en höjning av gränsen till 30000 kr. år 1974 (prop. 1974:1 bil. 14, CU 1974:14, rskr 1974:87).

Sedan låneformens tillkomst har kretsen som kan få förbätlringslån vidgats. Numera kan bl. a. även annan person än den som är pensionär, handikappad eller lever under särpräglade förhållanden få förbätlringslån under vissa förutsättningar. Behovet av ifrågavarande låneform har därigenom minskat. Mot denna bakgmnd finns det anledning alt överväga om låneformen i dagens läge fyller någon viktig funktion. Frågan bör emellertid enligt min mening övervägas ytterligare i samband med pågående överväganden beträffande förbättringslångivningen.

Jag vill också ta upp frågan om ålgärder som främjar och påskyndar en övergång till centrulantenner för radio och television i samlade bostadsområden, inte minst de som präglas av en kulturhistoriskt värdefull miljö eller eljest är känsliga. Frågan aktualiserades genom en motion vid 1975/76 års riksmöte. Civilutskotlet (CU 1975/76:28) anslöt sig till motionäremas utgångspunkl och förordade att de aktuella frågeställningarna kartläggs och alt en bedömning görs av möjligheterna att främja det angivna syftet. Utskottet anförde att genomgången också bör omfatta möjligheterna alt i delta hänseende påverka den befintliga bebyggelsen.

Jag vill för egen del anföra följande. Enligt regeringens särskilda bestämmelser till 24 § bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) får till det grundbelopp för byggnadskosinader som ingår i låneunderiaget för bostadslån läggas bl.a. kostnader för centralantenn. Bestämmelsen innebär atl bostadslån utgår för sådan åtgärd om den utförs i samband med ny- eller ombyggnad. Vad särskilt gäller befintliga hus harjag inhämtat alt både tekniska och ekonomiska skäl f n. talar för att installation av centralantenn bör ulföras bara i samband med ombyggnad. Med hänsyn härtill finns det enligt min mening inte anledning att överväga några särskilda åtgärder i del angivna syftet. Jag vill emellertid efter samråd med chefen för boslads-11    Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 162

departementet anmäla att frågan kommer alt övervägas ytterligare i samband med översynen av byggnadslagstiftningen. Jag övergår nu till frågan om kostnadsgräns för småhus.

På grund av sambandet mellan slallig långivning och kapitalsubventioner till nyproduktionen har statliga lån till småhus alltid varit förenade med en direkt eller indirekt övre gräns för småhusens storiek. Mellan åren 1948 och 1967 begränsades, med slöd av riksdagsbeslut, småhusens sloriek genom olika ylgränser vilka utgjorde förutsättningar för statliga bostadslån. På grundval av riksdagens ställningstaganden till prop, 1967:100 omformades gränsen till en kostnadsgräns som avsåg den normala byggnadskostnaden för ett småhus på 125 m av normal standard med hel källare och med friliggande kallgarage. Denna grund för storieksgränsen gäller alltjämt. Enligt bostadsstyrelsens anvisningar till 17 § bostadsfinansieringsförordningen är den högsta godtagbara byggnadskostnaden 200000 kr, eller undanlags vis 215 000 kr. Beloppen räknas om med tids- och ortskoefficienter. Utanför beloppen ligger kostnader bl, a, för värmeproducerande anläggning, viss isolering samt anordningar för värmereglering,

I anslagsframställningen har bosladsstyrelsen föreslagil att gränsen skall ändras från att vara elt lånevillkor lill att bli en maximigräns för låneunderlag och panlvärde och atl denna gräns skall sättas lägre än den nuvarande,

I fråga om koslnadsgränsens karaktär vill jag anföra följande. Utan tvivel skulle det innebära fördelar från administrativ synpunkt om kostnadsgränsen kunde göras om lill en maximigräns för låneunderlag och pantvärde. Förslaget liksom gällande bestämmelser måste emellertid bedömas mol bakgrund av syftet all främja ett småhusbyggande som är inriktat på måttliga ytor och en funktionell men inle lyxbetonad utrustningsstandard. Självfallet bör det liksom hittills finnas möjligheter att bygga småhus av annan sloriek och utformning, men i så fall utan direkl bostadspolitiskt slöd. Vid min bedömning av bostadsslyrelsens förslag harjag studerat effekterna av förslaget för alt se hur ekonomiskt fördelaktigt det kan bli att finansiera småhus med statliga bostadslån. Jag har därvid funnit atl del alllid skulle bli fördelaktigare atl finansiera även stora och dyra hus med statliga bostadslån med hänsyn lill nuvarande möjligheter att få bottenlån och s, k, topplån. Jag anser mot denna bakgrund att en kostnadsgräns även framdeles bör vara ett villkor för lån till småhus. Jag kan således inte biträda styrelsens förslag i denna del.

Den nuvarande kostnadsgränsen medger byggande av småhus på närmare 200 m i ett plan. Ytor och utrustningsstandard i statsbelånade småhus har under en lång följd av år ökat. De nyproducerade småhusen uppfyller högt ställda krav i fråga om såväl ytor som utrustning. Jag anser därför att kostnadsgränsen bör kunna sänkas ulan men för en god utrymmes- och utruslningsstandard. Den bör beslämmas till 190000 kr, före omräkning med koefficienter, alltså en minskning med lOOOO kr, i förhållande lill den gräns på 200000 kr, som gäller f n, i flertalet fall. Innanför gränsen bör ligga så-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 163

dana energibesparande ålgärder som föreskrivs i Svensk Byggnorm, Ulan-för gränsen bör liksom f n, ligga kostnad för värmeproducerande anläggning. För alt främja åtgärder för sådan energibesparing som inte föreskrivs i Svensk Byggnorm bör även koslnaderna för sådana åtgärder ligga utanför gränsen, I övrigt bör samtliga produktionskostnader utom kostnader för toml och grundberedning, lägestillägg och saneringstillägg, engångsavgift för elektrisk energi, räntor före bostadslånets utbetalning samt vintermer-kostnader ligga innanför gränsen.

De av mig förordade reglerna medger lägenhetsytor i normala fall på omkring 160 m i hus ulan källare med elt och elt halvt plan och ca 150 m i ell plan, om husen byggs utan källare. Hus med källare kan maximalt omfatta ca 120 m. Liksom hittills bör större yta medges om sökanden har stort hushåll m, m.

Den lägre kostnadsgräns som jag har förordat kan medföra vissa övergångsproblem för främst tillverkare av prefabricerade hus och husdelar. Jag förordar därför att de nya bestämmelserna skall gälla småhus för vilka byggnadslov söks fr, o. m. den I januari 1980,

I fråga om prövning av produktionskostnaden för småhus som skall bebos av lånesökanden (eltbeslutsärenden) har bostadsstyrelsen föreslagit att den nuvarande prövningen slopas.

Med hänsyn lill bl, a, de överväganden som bör göras i fråga om åtgärder för atl motverka spekulation i småhusbyggandet med anledning av riksdagens uttalanden (CU 1976/77:18) i frågan är jag inle beredd att f n, ta ställning lill styrelsens förslag.

Jag övergår nu till frågan om tillägg för .finplanering m. in. för småhus som skall bebos av lånesökanden. Sveriges irähusfabrikers riksförbund (STR) har hemställt om vissa ändringar av belåningsregler m, m, för småhus. Hithörande frågor har även behandlats i framställning av Sveriges villaägareförbund, I enlighel med bostadsslyrelsens anvisningar till 24 § bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) ulgår f n, finplaneringstillägg för småhus som uppförs för försäljning (tvåbeslulsärenden) och för flerfamiljshus, I yllrande över STR:s framställning har bostadsstyrelsen föreslagit alt finplaneringslillägg med högst 10000 kr, skall få utgå för småhus som skall bebos av lånesökanden.

Jag kan för min del ansluta mig till uppfattningen atl finplaneringstillägg bör ulgå även för sådana småhus. Enligt min mening är dock förutsättningarna för finplanering något annorlunda för dessa hus än för andra hus. Det torde t, ex, vara ovanligt att sådana arbelen omfattas av ett entreprenadåtagande. Bl, a, mot denna bakgrund kan del vara lämpligl all för småhus som skall bebos av lånesökanden ha ett lägre belopp, 1, ex, hälften av det belopp som gäller för småhus som uppförs för försäljning. Jag förordar således att finplaneringstillägg får ulgå även för småhus som skall bebos av lånesökanden. Liksom hittills bör del ankomma på bostadsstyrelsen att utfärda föreskrifter om beloppens storlek.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 164

Jag vill nu anmäla frågan om ändring av .systemet med tidskoefjlcienter.

Vid nybyggnad bestäms låneunderiag och pantvärde för byggnaden genom en schablonmetod. De olika låneunderlagsbeloppen uttrycks i prisläget den 1 oktober 1976, Beloppen anpassas lill byggprisutvecklingen genom en tidskoefficienl. I eltbeslutsärenden och preliminära beslut i tvåbeslutsärenden räknas beloppen om med den koefficient som är aktuell vid beslutstillfället. Vid slulliga beslut räknas beloppen om med elt vägt medeltal av de koefficienter som har gällt under byggnadstiden. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser om lidskoefficient. Eftersom frågan om tidskoefficient har aktualiserats av bl. a. riksdagen finner jag del lämpligl atl för riksdagen redovisa de ålgärder som regeringen nyligen har vidtagit i frågan.

Tidigare har lidskoefficienlen ändrats relativt sällan, i realiteten en gång per år. Nackdelarna med denna ordning är uppenbara när priserna stiger snabbi. 1 eltbeslutsärenden har lånen ofta blivit för små i förhållande lill produktionspriset. Också i tvåbeslutsärenden har byggnadskrediterna blivit för små om priserna stiger kraftigt före det preliminära beslutet. I två-beslutsärendena har dock låntagarna i efterhand kompenserats för prisökningar genom uppräkningen vid det slutliga lånebeslutel.

Eftersläpningarna i lånenivån har även påverkal igångsättningen av nya bostadshus. Bosladsstyrelsen har i flera anslagsframställningar begärt en tätare prövning av tidskoefficienten.

Också riksdagen har anfört (CU 1976/77:18 s. 36) att en tätare prövning av tidskoefficienten kan ha fördelar.

I samband med att regeringen fastställde nya tidskoefficienter den 15 september 1977 uttalade jag atl tidskoefficienten framdeles skulle prövas oftare än vad som dittills hade varil fallet. Den 24 november 1977 fastställde regeringen nya tidskoefficienler som skall gälla t. o. m. februari månad år 1978. Framdeles skall lidskoefficienlen prövas i följande ordning. Bo-stadsslyrelsen skall, varannan månad med början i februari 1978, redovisa förslag lill ny lidskoefficient för regeringen. Förslaget skall baseras på ulvecklingen av faktorprisindex för småhus, exkl, löneglidning och visst avdrag för produktivitetsutveckling. Den beräkningsgrund som bosladsstyrelsen enligt regeringens beslut har atl iaktta, när styrelsen avger förslag till ny tidskoefficienl, överensstämmer med beräkningsgrunden för bosladsstyrelsens värderingskoefficienl som används vid reglering av den godkända produktionskostnaden för småhus som skall försäljas. Regeringen kan fastställa ny tidskoefficienl snarast efter det att förslaget har redovisals. De sålunda fastställda koefficienterna kan även användas för retroaktiv uppräkning vid slutliga beslut. Några särskilda slufliga tidskoefficienter behöver således inte fastställas.

Vad jag nu har sagt innebär att lån till småhus som uppförs av lånesökanden kan fastställas i ett aktuellt prisläge under hela året och all man uppnår molsvarande förbättringar i fråga om byggnadskrediler för småhus som

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

165

uppförs för försäljning och fleifamiljshus. Därigenom underiättar regeringens åtgärder både igångsättningen av nya bostadshus och lånemyndigheternas arbete.

1 fråga om byggnadskrediter i tvåbeslulsärenden vill jag vidare anmäla följande. Tidigare har kommunernas borgensåtaganden för byggnadskrediler i princip begränsats till belopp som högst har motsvarat bostadslånets övre gräns i det preliminära lånebeslutel. Även om det preliminära beslutet framdeles kommer atl uttrycka etl aktuellt byggprisläge kan byggnadskrediterna ändå bli otillräckliga i vissa projeki med hänsyn till prisutvecklingen under byggnadstiden. Särskilt gäller detla projekt som är långvariga eller omfattande.

På grund av bestämmelserna i 7 § kommunallagen (1977:179) kan kommun utan regeringens medgivande ta upp lån med en återbelalningstid av högst fem år. Molsvarande gäller även för borgen. Del innebär att byggnadskrediter för bostadsbyggandet i alla normala fall inte behöver underställas regeringens prövning.

Trots atl kommunerna nu har en generell möjlighet att åla sig borgensansvar för byggnadskredit över bostadslånels övre gräns kan jag förstå om kommunerna önskar fasla riktlinjer för en förändrad praxis i fråga om borgensåtaganden. Därför har regeringen nyligen beslutat om en ändring av de särskilda bestämmelserna till 24 § bosladsfinansieringsförordningen. Ändringen gör del möjligt för länsbostadsnämnderna atl ompröva preliminära lånebeslul med hänsyn till prisutvecklingen under byggnadstiden. Därigenom kan kommunerna, om de finner det önskvärt, knyta utökade borgensåtaganden under byggnadstiden till bostadslånets övre gräns i ett omprövat preliminärt lånebeslut,

I fråga om bostadslån för förvärv, s, k, förvärvslån, gäller i princip atl köparen av elt hus med bostadslån för ny- eller ombyggnad kan få lån i samband med köpet om köparen är berättigad till högre övre lånegräns än säljaren. För förvärvslånet gäller samma amorteringstid, amorteringsmetod, ränta och räntesubvention som gäller för det ursprungliga bostadslånet, I det fall det ursprungliga lånet har bunden ränta löper dock förvärvslånet med bostadslåneränta, dvs. med f n. 9,75 % ränta, och förenas inte med räntebidrag.

Före den 1 juli 1975 innebar bestämmelserna om förvärvslån att länsbostadsnämnderna fick bevilja sådana lån dels när ett beviljat bostadslån inte hade betalats ut. dels när det fanns påtaglig risk för föriust på ett redan utbetalat bostadslån. I det första fallet ökades det ursprungligen beviljade lånet upp till köparens övre lånegräns. I övrigt var lånevillkoren oförändrade. 1 del andra fallet beviljades etl nytt lån som svarade mol skillnaden mellan den övre lånegräns som gällde för köparen resp. säljaren. I det senare fallet kunde dessulom, efter regeringens medgivande, lånets storlek och ränte- och amorteringsvillkor avvägas med hänsyn till syftet att undvika förlust på det ursprungliga lånet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet 166

Genom beslul av riksdagen år 1975 (prop. 1975:1 bil. 14, CU 1975:7, rskr 1975:61) utvidgades bl, a, tillämpningsområdet för förvärvslångivningen. Fr, o, m, den 1 juli 1975 kan efter regeringens medgivande bostadslån för förvärv ulgå i samtliga fall när statliga lån har beviljats för ny- eller ombyggnad och förvärvet ger förutsättningar för en effektivare fastighetsförvaltning eller om det finns andra godtagbara skäl för förvärvet. Det förhållandet att villkoren för förvärvslånet skall anknyta till villkoren för det ursprungliga lånet gjorde det lämpligt atl behålla bestämmelser om förvärvslån i bostadslånekungörelsen (1967: 552) med hänsyn till att kungörelsens bestämmelser om äldre lån kommer att tillämpas inom överskådlig framtid.

Enligt min mening är det lämpligt att nu göra vissa ändringar i reglerna om förvärvslångivningen, I det fall förvärvslån utgår i anslutning lill sådant bostadslån för ny- eller ombyggnad som inle har utbetalats, ökar länsbostadsnämnden i praktiken det beviljade lånet genom atl återkalla det första lånebeslutet och bevilja ett nyll lån på grundval av den övre lånegräns som gäller för köparen. Jag föreslår atl uttrycket förvärvslån las bort i dessa fall och att lånet i stället benämns bostadslån för ny- eller ombyggnad. Det innebär ingen ändring i bestämmelsernas materiella innehåll.

Jag anser vidare atl del inte längre finns något behov av alt i särskild ordning bevilja förvärvslån eller jämka lånevillkor i förlustriskfall. Lånereglerna har tillämpats endast i något enstaka fall. Förlustrisk får anses vara ell bland andra godtagbara skäl lill alt bevilja förvärvslån enligi riksdagens beslut år 1975, Jag föreslår därför all förlustrisk som särskild grund för all bevilja bostadslån för förvärv och medge jämkning av lånevillkor slopas.

De ändringar i fråga om förvärvslån som jag har förordat innebär alt bostadslån för förvärv framdeles kommer att utgå endasl enligt de regler som fastställdes av riksdagen år 1975. De innebär atl allmännyttiga bostadsföretag och vissa bostadsrättsföreningar som köper statsbelånade hus får förvärvslån till skillnaden mellan köparens resp. säljarens övre lånegräns tillämpad på låneunderiaget i det slutliga lånebeslutet. En förutsättning för lån är som jag har nämnt att köpet skall ge förutsättningar för en effektivare fastighetsförvaltning eller alt det annars finns godtagbara skäl för köpet.

De ändringar som jag har föreslagit i frågaom bostadslån för förvärv bör träda i kraft den I juli 1978.

Bosladsstyrelsen har föreslagit alt hyresföriustlångivningen utsträcks till alt även omfatta hyresföriuster som uppkommer under år 1979. Hyresföriustlån kan enligt gällande bestämmelser ulgå för sådana föriuster som har uppkommit under åren 1971-1978. Den förbättrade ulhyrningssitualionen under år 1977 medför all omfallningen av hyresföriustlångivningen kommer atl minska. I vissa kommuner kvarstår emellertid stora problem med tomma lägenheter och därmed behovel av all täcka hyresföriuster. Mol denna bakgrund förordar jag alt hyresföriustlån får utgå även för år 1979.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

167

I fråga omförskott på bostadslån till ombyggnad av flerfamiljshus gäller f. n. att sådant förskott kan utgå om låneunderiaget är högst 100000 kr. Sedan den I juli 1977 utgår bostadslån till boendemiljöförbätlrande ålgärder i huvudsak i enlighet med de bestämmelser som gäller för bostadslån till ombyggnad. Med hänvisning till vad jag under anslaget B 7. Bidrag till förbättring av boendemiljön har anfört om behovet av förskotlsmöjligheter för bidrag till miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden förordar jag att förskott på bostadslån lill sådana ålgärder får utgå även i de fall låneunderiaget överstiger 100000 kr. och om bidraget ulbelalas i förskott.

I fråga om amorteringsmetod för återbetalning av beviljade bostadslån finns f n. vissa valmöjligheter. Vid nybyggnad av småhus som skall bebos av låntagaren kan denne välja mellan annuitetslån och lån med rak amortering. För bostadsrättsföreningar finns vid nybyggnad ytterligare en valmöjlighet nämligen uppskjuten amortering. Detla innebär atl amorteringen skjuls upp tills den garanterade räntan överstiger ränlekoslnaderna på låneunderlagel för bosläder. Ordningen med uppskjulen amortering används för lån till låntagare som bygger flerfamiljshus och småhus för uthyrning. Vid ombyggnad med slöd av bostadslån används alltid annuitetslånefor-men. Med hänsyn lill all skillnaderna i kapitalkostnadernas fördelning i tiden blir små enligt de olika alternativen och att nuvarande ordning är administrativt betungande föreslår bostadsstyrelsen att enbart annuitetslån skall utgå för nybyggnad av småhus som skall bebos av låntagaren och att ordningen med uppskjuten amortering alltid skall gälla för bostadsrättsföreningar. Jag biträder bostadsslyrelsens förslag och förordar således de föreslagna ändringarna. Jag vill i sammanhagnel nämna atl låntagare självfallet alltid har möjligheter atl göra exlra amortering.

Enligt vissa äldre bestämmelser kan lån sägas upp helt eller delvis om huset används för annat ändamål än som förutsattes när lånet beviljades. 1 fråga om egnahemslån får dock uppsägning inte ske även om ändrade förhållanden har gett giltig anledning till den ändrade användningen. I prop. 1969:1 bil. 13 (s. 229) behandlade föredragande departementschefen denna fråga utan att föreslå någon ändring i gällande bestämmelser. I propositionen uttalades emellertid, utan någon riksdagens erinran, atl det av flera skäl var naturligt att lånemyndighelernas bedömningar i ifrågavarande ärenden borde medföra en vidgning av vad som skall anses vara uthyrning med giltig anledning.

Enligt bostadsstyrelsen är de egnahemslån som alltjämt uteslår så ned-amorterade atl endasl en mindre låneskuld återstår. Styrelsen föreslår därför att uthyrning av egnahemsbelånade fastigheter får ske ulan att tillstånd härtill inhämtas av länsbostadsnämnden. Även i denna fråga delar jag bostadsstyrelsens uppfattning. Jag föreslår därför atl nuvarande bestämmelser ändras så att egnahemslånet inte skall sägas upp på grund av uthyrning. Under vissa förutsättningar kan sedan år 1966 förhandsbesked om bostadslån meddelas. Bostadsstyrelsen fattar beslut i sådana ärenden sedan

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 168

år 1971. Intresset för förhandsbesked har varit mycket litet under senare år. Bostadsstyrelsen uppger att endast en ansökan har kommit in sedan år 1973 och föreslår att möjligheterna att få förhandsbesked om bostadslån avskaffas. Jag biträder styrelsens förslag.

Det har kommit in olika framställningar om alt markvillkoret inte skall gälla för vissa företagsformer och markinnehav. Vidare har bosladsstyrelsen i en särskild skrivelse aktualiserat en fråga om tillämpningen av della villkor i visst fall. Med anledning härav vill jag anföra följande. Riksdagen beslöt i bred enighet att markvillkoret skulle införas. Ett av de grundläggande syftena med markvillkoret är att skapa förutsättningar för konkurrens i det bostadsbyggande som sker med stöd av bostadslån. Det finns enligt min mening ingen anledning all överväga några grundläggande förändringar av markvillkoret. Däremoi kan del finnas anledning all när ylleriigare erfarenheter av tillämpningen har vunnits överväga vissa tillämpnings-frågor av bl. a. det slag som bostadsstyrelsen har aktualiserat i sin skrivelse. Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till dessa frågor.

Bl.a. Västerbottens byggbranschförening har aktualiserat en fråga om tUlämpningen av konkurrensvillkoret. Föreningen anser bl.a. att den omfattande tillämpningen av förhandlingsentreprenader medför en väsentlig inskränkning av konkurrensen på byggområdet inom föreningens verksamhetsområde. Enligt min mening torde en omfattande tillämpning av förhandlingsentreprenadformen i ett visst område inte ligga i linje med statsmakternas beslut år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974:36, rskr 1974:372). Frågan, som har visst samband också med tillämpningen av markvillkoret, avser jag återkomma till i annat sammanhang.

Sveriges Villaägareförbund har i skrivelse den 4 juli 1977 tagit upp frågan om ersättning till fastighetsägare som i vissa fall kan tvingas sälja sina hus till priser som ligger under nuvarande marknadspris. Som exempel anför förbundet egnahemsägare i Forsmark och Luleå.

Inom arbetsmarknadspolitikens ram finns redan nu en inlösningsverksamhet avseende egna hem. I 56 § arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368) finns bestämmelser om detta. Där sägs bl.a. alt egnahemsfastighel eller bostadsrältslägenhet får lösas in, om ägaren eller bostadsrätlshavaren inte kan beredas sysselsättning på den öppna marknaden på hemorten i sådan omfattning att han kan stadigvarande försörja sig och dem han har försörjningsplikt mot och om han till följd härav tvingas flytta till annan ort.

Inlösen får ske i Västernorriands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Om synneriiga skäl föreligger, får inlösen ske även i andra delar av landet.

Fråga om inlösen prövas av arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med bostadsstyrelsen.

Det finns alltså möjlighet att begära inlösen i de situationer som förbundet åsyftar. Några särskilda åtgärder är enligt min mening därför inte påkallade.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet

169

Avslutningsvis vill jag med anledning av bostadsstyrelsens förslag om decentralisering av beslutanderätten i vissa lånefrågor nämna all jag tar upp decentraliseringsfrågor i annat sammanhang vid min behandling av byggadministrationsutredningens förslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1978 med den omfatlning och fördelning som jag har förordat,

2. medge atl ramen för beslul om bostadslån till nybyggnad under år 1978 fastställs till 7710000 m våningsyla, motsvarande etl beräknat antal lägenheter av 60000 jämte lokaler som omfattas av låneunderiag och panlvärde för bostadslån,

3. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under vart och elt av åren 1979 och 1980 får samma omfattning som den under 2 föreslagna ramen för år 1978,

4. medge att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv för år 1978 i enlighet med vad jag har förordat,

5. medge alt beslul om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under vart och ett av åren 1978 och 1979 meddelas intill ett belopp av 655000000 kr.,

6. medge att under år 1978 ramarna för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål och ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån på motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

7. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts i det föregående besluta om ändring av den under 5 upptagna ramen,

8. godkänna vad jag har förordat om bostadslån till ändrad lägenhetssammansätlning i flerfamiljshus,

9. godkänna de ändringar av kostnadsgränsen vid nybyggnad av småhus som jag har förordat,

10, godkänna vad jag har förordat i fråga om finplaneringstillägg för
småhus,

11, medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägen
heter får avse även hyresförluster som uppkommer under år
1979,

12, godkänna vad jag har föreslagit i fråga om bostadslån för förvärv,

13, godkänna den av mig föreslagna ändringen i fråga om förskott på bostadslån till miljöförbättrande åtgärder,

14, godkänna de ändringar i reglerna för amortering av bostadslån .som jag har förordat,

15, godkänna vad jag har föreslagil i fråga om uthyrning av äldre
småhus med egnahemslån.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 170

16, godkänna vad jag har förordat i fråga om förhandsbesked om bostadslån,

17, till Lånefonden för bostadsbyggande för budgelårel 1978/79 anvisa elt invesleringsanslag av 3 705 000000 kr.

IV: 13. Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

1976/77 Inkomst 2 109055 Behållning 16835 580

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Från fonden bekostas utgifter för lån för anskaffning och förnyelse av inventarier i bostad, som är avsedd atl uthyras i möblerat skick och lillgodose ell mera kortvarigt behov för ensamstående person eller annat mindre hushåll. Lån kan beviljas bolag, förening eller stiftelse som svarar för inredning av sådan bostad. Lån kan beviljas intill 1 800 kr, per mm. Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1959: 371) om lån från lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder (omtryckl 1973: 328),

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1974/75 beviljades invenlarielån avseende 999 rum. Sedan dess har inga nya lån beviljats. Orsaken härtill är all byggandet av studentbostäder och liknande slag av kategoribostäder har upphört. I två län planeras dock enligt uppgift sådana specialbostäder, för vilka lån kan bli aktuella. Vidare kan lån komma atl efterfrågas vid förnyelse av inventarier i studentbostäder.

Bostadsstyrelsen anser atl det finns behov av stöd till finansiering av inventarier även i andra bostadsformer än de angivna, i första hand i kollektivhus och i andra bostadshus av kollektivhuskaraktär såsom servicehus för äldre och handikappade. Enligt styrelsen bör därför bestämmelserna rörande lån från lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ändras så att lån kan utgå även lill anskaffning och förnyelse av lös utrustning i de gemensamma utrymmena i kollektivhus. Långivningen bör enligt styrelsen i huvudsak omfatta möbler, gardiner och lösa armaturer.

Maximibeloppet för lån uppgår sedan den 1 juli 1973 till 1 800 kr. per mm. Bostadsstyrelsen föreslår med hänsyn till kostnadsutvecklingen alt beloppet höjs lill 3 000 kr. I fråga om lån till inventarier i kollektivhusens gemensamma utrymmen föreslår styrelsen att maximibeloppet fastställs till 500 kr. för varje lägenhet som de gemensamma utrymmena betjänar.

Bostadsstyrelsen räknar med en långivning omfattande högst 300 rum under budgetåret 1977/78 och beräknar det totala lånebeloppet för budgetåret till 0,5 milj. kr. För budgetåret 1978/79 räknar styrelsen med ungefär samma antal lägenheter som för budgetåret 1977/78. Det totala lånebelop-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 171

pel för budgetåret kan med hänsyn tagen lill den av styrelsen föreslagna höjningen av maximibeloppet beräknas till I milj. kr. Styrelsen antar för den föreslagna långivningen avseende gemensamma utrymmen i kollektivhus en långivning om 2 000 lägenheter och beräknar det tolala lånebeloppet förbudgeiäret till 1 milj. kr. Av bostadsstyrelsens anslagsframställning framgår bl. a. all inflytande medel och beräknad långivning för budgetåret 1978/79 uppgår till samma belopp. Det behövs därför endasl etl formellt anslag för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Bostadsstyrelsen har föreslagit alt lån skall kunna utgå till anskaffning och förnyelse av lös utrustning avseende kollektivhus och andra bostadshus av kolleklivhuskaraktär såsom servicehus för äldre och handikappade.

Etl ställningstagande till förslaget bör enligt min mening anstå i avvaktan på bl. a. den under anslaget B 6. Viss bostadsförbättringsverksamhel m.m. nämnda översynen av de äldres boendeförhållanden.

Bosladsstyrelsen har också föreslagit att maximibeloppet för lån höjs från I 800 lill 3 000 kr. per mm. Jag är f n. inte beredd alt förorda en höjning av beloppel.

Jag biträder bostadsstyrelsens förslag beträffande anslaget lill denna lånefond. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder för budgetåret 1978/79 anvisa etl investeringsanslag av 1 000 kr.

IV: 14. Lånefonden for kommunala markförvärv

1976/77 Utgift 118 442 555 Behållning 223446475

1977/78 Anslag 100000000

1978/79 Förslag 50000000

Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1968: 227) om markförvärvslån till kommun (omtryckt 1976: 792, ändrad 1977: 247). Dessa bestämmelser innebär i korthet alt kommun kan erhålla lån av statsmedel för förvärv av dels sådan fasl egendom i område utan samlad äldre bebyggelse (exploateringsområde) som med hänsyn till den framlida ulvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, dels sådan fast egendom i område med samlad äldre bebyggelse (saneringsområde) som efter ny- eller ombyggnad till större delen skall utnyttjas för bostadsändamål.

Bestämmelserna har ändrats såtillvida att lån ulgår för förvärv av fasl egendom som med hänsyn till den framtida ulvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning eller som behöver rustas upp samt tomträtt i sådan egendom. I fråga om fast egendom i område

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 172

med samlad äldre bebyggelse och tomträtt i sådan egendom utgår lån företrädesvis i fall där ny- och ombyggnad kan antagas komma att ske med slöd av statligt bostadslån. De nya bestämmelserna träder i krafl den I juli 1978 och skall tillämpas på förvärv för vilka förutsättningar för lån har uppkommit under år 1978.

För budgetåret 1977/78 har riksdagen fastställt en ram för beslut om lån till 208 milj. kr. (prop. 1976/77: 150 bil. 2, FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341).

Bostadsstyrelsen

Ansökningar avseende förvärv underår 1976 har inkommit från 81 kommuner med ett lotall belopp av 201 milj. kr., varav 123 milj. kr. avser förvärv i exploateringsområden och 78 milj. kr. förvärv i saneringsområden. Jämfört med år 1975 har det sökta beloppet avseende förvärv under år 1976 ökat med 49 milj. kr., varav 21 milj. kr. avser förvärv inom exploateringsområden och 28 milj. kr. förvärv inom saneringsområden. Ökningen av det sökta beloppet förklaras av dels atl Stockholms och Västerås kommuner har ökat sina sökta belopp med sammanlagt ca 26 milj. kr., dels att antalet kommuner som har sökt har ökat väsentligt.

Bostadsstyrelsen har beviljat lån med 139 milj. kr. Av lånen avser 88 milj. kr. förvärv inom exploateringsområden och 51 milj. kr. förvärv inom saneringsområden.

Det vanligaste avslagsskälet vid beslut om lån till förvärv inom saneringsområden är atl fastigheterna skall användas för huvudsakligen annal än bosladsändamål. De vanligasle avslagsskälen vid beslul om lån lill förvärv inom exploateringsområden är att ansökan har kommit in för sent saml atl fastigheten redan har lagits i anspråk för avsett ändamål eller all så skall ske inom en nära framtid.

Bostadsstyrelsen föreslår all rätten att besluta om markförvärvslån flyttas över från styrelsen till länsbostadsnämnderna. Enligt styrelsen finns flera fördelar atl vinna genom en sådan överflyttning. Den anhopning av ansökningar som uppkommer hos styrelsen till den 1 mars varje år skulle spridas ut på flera beslutsorgan. Den mindre ärendemängd, som varje nämnd skulle få och deras bättre lokalkännedom i jämförelse med styrelsen, skulle leda lill enklare administrativ hantering samt kortare handläggningstider. Möjligheterna skulle öka för kommunerna att före genomförandet av planerade förvärv diskutera med beslutande myndighet om möjligheten att erhålla markförvärvslån.

Bostadsstyrelsen anser atl besvär över nämndernas beslut skall kunna föras till styrelsen och därifrån vidare till regeringen.

Vad beträffar tidpunkten för överflyttningen av markförvärvslånen föreslår styrelsen den I juli 1978. Överflyttningen skulle då sammanfalla med ikraftträdandet av den nya ändamålsbestämningen.

Enligt de kommunala bosladsbyggnadsprogrammen för programperio-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet 173

den 1975-1979, 1976-1980 och 1977-1981 var andelen lägenheter på kommunägd mark 67, 68 resp. 70 %. För de tre första åren av de två senaste programperioderna var andelen lägenheter i flerfamiljshus belägna på kommunmark inom exploateringsområden 84 resp. 90 %. Molsvarande andelar var i saneringsområden 56 % för båda programperioderna. Andelen lägenheter i småhus belägna på kommunägd mark var 66 % för de båda programperioderna.

De förändringar som har skett i dessa relationer består således i all andelen lägenheter på kommunägd mark successivt har ökat. Detla torde kunna ses som ett resultat av bl. a. markvillkorets införande.

Markförvärvslånefondens utlåningskapacitel skall prövas mot bakgrund av redovisade behov och med hänsyn till vad det statsfinansiella läget vid varje tillfälle ger utrymme för. De avvägningar som kan komma att behöva göras mot budgetpolilisk bakgrund får, som riksdagen har uttalat, komma till uttryck i prioriletsreglerna för långivningen. Sådana regler finns numera införda i markförvärvslånekungörelsen.

Bostadsstyrelsen anser det vara angelägel att statsmakterna bistår kommunerna med lånemöjligheter i den utsträckning som kan komma alt krävas för att kommunerna skall kunna fullfölja intentionerna med markvillkoret.

Bostadsstyrelsen föreslår, mol bakgrund av alt ändamålsbestämningen utvidgas och av hänsyn till den fortgående kostnadsstegringen, att besluts-ramen för budgelårel 1978/79 höjs till 250 milj. kr.

Under förutsättning att utlåningsvolymen under budgetåret 1977/78 uppgår till 208 milj. kr. kan, med hänsyn till den beräknade behållningen samt lill inflytande amorteringar, anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknas till 95 milj. kr.

Föredraganden

Markförvärvslånefondens utlåningskapacitel skall, som riksdagen har uualal (prop. 1974:150, CU 1974: 36, rskr 1974: 372), prövas mot bakgrund av redovisade behov och med hänsyn till vad det statsfinansiella läget ger utrymme för.

För budgetåret 1977/78 har riksdagen fastställt en ram för beslut om markförvärvslån som uppgår till 208 milj. kr. (prop. 1976/77:150 bil. 2, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:341). Det är första gången som riksdagen har fastställt en sådan beslutsram. Ramens storiek fastställdes med utgångspunkt i utlåningskapacitelen under budgetåret 1976/77, som var 220 milj. kr.

Under budgetåret 1976/77 beviljades lån med 175 milj. kr. Avslag på ansökningar och nedskärningar av beviljat belopp jämfört med ansökt belopp skedde i huvudsak av formella skäl.

Beslutsramen för innevarande budgetår ger sålunda utrymme för en lån-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 174

givning som är (208-175 =) 33 milj. kr. slörre än långivningen under budgetåret 1976/77.

Enligt beslut av riksdagen vid 1976/77 ärs riksmöte (prop. 1976/77:100 bil. 16, CU 1976/77:22, rskr 1976/77:222) ändras tillämpningsområdet för markförvärvslångivningen den 1 juli 1978. Ändringen innebär atl ändamålsbestämningen för markförvärvslångivningen kommer atl sammanfalla med den som gäller i fråga om förköp enligt förköpslagen (1967: 868). Därjämte vidgas långivningen till att omfatta även förvärv av tomträtt.

Den beslutade vidgningen av tillämpningsområdet kan medföra att anspråken på markförvärvslån ökar. Den fortgående kostnadsstegringen torde också innebära ökade låneanspråk.

Mot bakgrund av att ramen för innevarande budgetår möjliggör en kraftig ökning av långivningen jämfört med budgetåret 1976/77, då hela låne-cfterfrågan kunde lillgodoses, och med hänsyn till det statsfinansiella läget kan jag inte biträda bostadsslyrelsens förslag att vidga beslulsiamcn för budgetåret 1978/79. Raiuen bör fastställas till oförändrat 208 milj. kr.

Om läncefterfrågan Överstiger utlåiiingskapaeiieicn skall enligt gällande besiäiumelser lån företrädesvis beviljas för förvärv i exploateringsöiiirå-den och för sådana förvärv i saneringsområden där ny- eller ombyggnad kan antas komma till stånd med stöd av statligt bostadslån.

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 50 milj. kr.

Bosiadsstyrtilsens förslag att flytta beslut om markförvärvslån från styrelsen till länsbostadsnänuidcma avser statsrådet Friggebo att ta upp i samband med behandlingen av byggadministrationsulicdningens förslag i betänkandet (SOU 1976:26) Bostadsvcrkcl - Samordning och decentralisering.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge atl beslut om markförvärvslån meddelas inlill ett belopp av 208000000 kr. under budgetåret 1978/79,

2. till  Lånefonden jör kommunala  markförvärv   för  budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 50000000 kr.

IV: 15. Lånefonden för allmänna samlingslokaler

1976/77 Utgift 4500000 Behållning 5 903 000

1977/78 Anslag '1000

1978/79 Förslag 8000000

' Härutöver har på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisats ett investeringsanslag av 8 milj. kr.

Från fonden ulbelalas lån till nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler enligt kungörelsen (1973: 400) om statligt slöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976: 794, ändrad 1977: 337). En redogörelse

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 175

för lånebestämmelserna har lämnats under anslaget B 9. Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler.

För vaije budgetår fastställes en ram för långivningen. Denna ram omfattar också bidragsgivningen från anslaget B 9. Ramfrågan har behandlats under sistnämnda anslag.

Bostadsstyrelsen

Under vart och ett av budgeiåren 1975/76 och 1976/77 beviljades lån till ett belopp av drygt 9 milj. kr. Normall bör detta leda till en utbetalning av lån av ungefär samma omfatlning under budgetåret 1978/79. Med hänsyn till oregelbundenheten i utbetalningarna bör anslaget ge utrymme för utbetalning av ell större belopp. Med beaktande härav och av inflytande amorteringar, som kan beräknas till 3 milj. kr., skulle anslaget behöva anvisas med 10 milj. kr.

Föredraganden

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 8 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lånefonden för allmänna samlingslokaler för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 8000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 176

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

V: 12. Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

1976/77 Utgift 4062 000 Behållning 39938000

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Från anslaget betalas ul lån enligt bestämmelserna i kungörelsen (1974: 255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Gällande ordning

Tilläggslån utgår för ombyggnad av hus som har förklarats för eller är av sådan beskaffenhet atl det kan förklaras för byggnadsminne enligt lagen (1960: 690) om byggnadsminnen. Som ytterligare förutsättning gäller atl huset byggts om med stöd av bostadslån enligt bosladsfinansieringsför-ordningen (1974:946). Tilläggslån utgår med belopp molsvarande skäliga kostnader utöver låneunderlaget för bostadslån, dock högst med 40 % av låneunderiaget utan sådan förhöjning därav som kan medges för kulturhistoriskt värdefull byggnad. Föreligger särskilda skäl kan större tilläggslån beviljas.

Ansökningarom tilläggslån prövas av regeringen. Lånet är räntefritt och slående under tio år räknat från halvårsskiftet närmast efter lånets utbetalning. Efter utgången av den tiden skall lånet löpa med ränta och amorteras enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt. Regeringen kan efler ansökan förlänga ränte- och amorteringsfriheten, dock högst med tio är. Undantagsvis, om synneriiga skäl föreligger, kan regeringen efler ansökan dessutom efterge tilläggslån helt eller delvis.

I fråga om säkerhet för tilläggslån saml uppsägning och övertagande av sådant lån gäller motsvarande bestämmelser för bostadslån i tillämpliga delar. Utgörs säkerheten av pantbrev skall inteckningen vara belägen närmast efter 100 % av det för bostadslånet fastställda pantvärdet.

För långivningen gäller en av riksdagen fastställd ram som för år 1977 uppgår till 20 milj. kr. och för år 1978 preliminärt till 5 milj. kr. (prop. 1976/77: 100 bil. 16. CU 1976/77: 18, rskr 1976/77: 187).

Bostadsstyrelsen

Av ramen för beslut om lilläggslån under år 1976 på 20 milj. kr. utnyttjades endasl 725 000 kr.

Vad gäller ramen för år 1977 har regeringen 1. o. m. den 30 juni inte meddelat någol beslut. I till regeringen överiämnade ännu inte avgjorda

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet

177

ärenden har bosladsstyrelsen tillstyrkt tilläggslån med totalt 3,5 milj. kr. Därutöver är 19 ansökningar under handläggning hos styrelsen. Vidare torde lill styrelsen under hösten komma in elt belydande antal ansökningar avseende kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Stockholm. Ramen för år 1977 lorde dock inte komma all hell tas i anspråk.

Ramen för vart och etl av åren 1978 och 1979 föreslås fastställd lill 20 milj. kr.

Beträffande anslagsbehovet konstaterar styrelsen atl det med hänsyn till bl. a. behållningen på anslaget endst lorde erfordras ett formellt anslag på 1 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Sedan år 1974 utgår statligt stöd till upprustning av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse i form av dels bostadslån med s. k. förhöjt låneunderlag, dels tilläggslån. För stödet finns vissa av riksdagen år 1974 beslutade allmänna riktlinjer (prop. 1974:1 bil. 14, CU 1974:13, rskr 1974:89).

Bostadslån bestäms på grundval av ett låneunderlag. Vid ombyggnad utgör låneunderiaget för bostadslån den i låneärendet godkända ombygg-nadskoslnaden. Låneunderlaget får dock inte överstiga låneunderlaget för en motsvarande nybyggnad eller husets värde efter ombyggnaden. För kulturhistoriskt värdefull bebyggelse får låneunderlaget beslämmas lill högre belopp än det som eljest skulle ha beräknats för den aktuella ombyggnaden. Gränsen för höjning av låneunderlaget är i fråga om flerfamiljshus de kapitalkostnader som kan förräntas inom ramen för bruksvärdehyran. En molsvarande gräns gäller för småhus.

Bostadslånets placering i säkerhetshänseende bestäms med ledning av ett pantvärde. Uppgår låneunderlaget vid ombyggnad inte till ett belopp som motsvarar fastighetens värde efter ombyggnaden får pantvärdel bestämmas till sistnämnda belopp. Pantvärdet får dock inte överstiga pantvärdel för en molsvarande nybyggnad. Vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla bostadshus gäller att pantvärdel regelmässigt fastställs till etl belopp som motsvarar summan av låneunderiag, inkl. eventuell förhöjning därav och det beräknade värdet av sådana lokaler som får ingå i fastigheten och vad som vid tidpunkten för byggnadsföretagets påbörjande ingick i eller hörde till fastigheten.

Bostadslån med förhöjt låneunderlag utgår inte bara för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i allmänhet utan också för ombyggnad av hus som är av betydelse för en från kulturhistorisk synpunkt värdefull miljö. Avser ombyggnaden en från kulturhistorisk synpunkt särskilt värdefull byggnad, dvs. om den är av byggnadsminneskaraktär, utgår dessutom vid behov elt under viss lid räntefritt och slående tilläggslån. Sådant lån avser all täcka rimliga ombyggnadskostnader utöver dem som omfattas av låneunderlaget för bostadslån, inkl. eventuell förhöjning. Lå-12   Riksdagen 1977/78. t saml. Nr 100. Bilaga 16

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 178

net får dock i allmänhet inte utgå med högre belopp än 40% av låneunderlaget före eventuell höjning. Undanlagsvis om särskilda skäl föreligger får tilläggslån beviljas med högre belopp. Urvalet av byggnader som kan stödjas med tilläggslån sker på riksnivå genom riksantikvarieämbetets försorg.

Ansökningar om bostadslån med förhöjt låneunderiag och/eller tilläggslän prövas f. n. av regeringen. 1 samband med frågan om ram för beslut om tilläggslån under år 1978 anförde jag (prop. 1976/77:100 bil. 16 s. 130) att det i anslutning till denna prövning inom regeringskansliet pågick vissa överväganden om ändringar i grunderna för tilläggslångivningen. Innan jag går in på ram- och anslagsfrågor vill jag med anledning av de överväganden som har gjorts la upp frågan om vissa ändringar i dessa grunder.

En fråga som jag vill ta upp i delta sammanhang är införandet av en övre gräns för tUlåggslån. De nuvarande riktlinjerna för tilläggslångivningen förutsätler bl. a. att en översiktlig vägning av bevarandeintresset mol beräknade kostnader kommer att göras på ett tidigt stadium (CU 1974:13 s. 9). Ett problem vid tillämpningen av nuvarande regler har varit att bestämma lilläggslånets storiek. Detta hänger samman med bl.a. svårigheterna att som riktlinjerna förutsätter göra en rimlig avvägning av bevarandeintresset mot beräknade kostnader och kravet på lokalt engagemang.

Erfarenhelerna från den hittillsvarande prövningen av ansökningar om förhöjt låneunderiag och tilläggslån visar att det numera finns förutsättningar för en precisering av statens engagemang i finansieringen av sådana ombyggnader. Den godkända ombyggnadskoslnaden, inkl. bevarandekostnaden, kan som regel hållas inom ett belopp som är lägre än dubbla ny-byggnadslåneunderiaget för den aktuella fasligheten. Med hänsyn till bevarandeintresset är det enligt min mening rimligt alt huvuddelen av kostnader inom det dubbla nybyggnadsvärdel finansieras med hjälp av del statliga stödet.

Del statliga stödet beräknat som summan av förhöjt låneunderlag och tilläggslån bör säkra finansiering inom 140% av låneunderlaget för en molsvarande nybyggnad. Fördelningen på tilläggslån och förhöjt låneunderlag bör bestämmas med ledning av vad som går att förränta inom bruksvärdehyran. När ombyggnadskostnaden överstiger 140% av nämnda låneunderlag bör statens engagemang begränsas något med hänsyn till det berättigade kravet på lokalt engagemang. För kostnader mellan 140 och 200% är det enligt min mening rimligt atl summan av förhöjt låneunderlag och tilläggslån svarar mot tre fjärdedelar av finansieringsbehovet. Till kostnader över 200% bör staten som huvudregel inte bidra. Jag förordar således att lilläggslån får utgå med högst elt belopp som tillsammans med låneunderiaget för bostadslån, inkl. höjning, motsvarar hela den godkända ombyggnadskoslnaden upp till 140% av låneunderlagel för en motsvarande nybyggnad och tre fjärdedelar av godkänd kostnad därutöver upp lill 200% av sådant låneunderiag. I undantagsfall om synneriiga skäl föreligger bör dock elt slörre tilläggslån kunna medges.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

179

De nuvarande reglerna för beräkning av tilläggslånets storlek blir därmed överflödiga och bör utgå. Förslaget innebär vidare att del hittillsvarande kravet på lokall engagemang bibehålls samiidigt som innebörden därav kommer lill klarare uttryck. Förslaget innebär också en automatisk anpassning till den kostnadsutveckling inom byggnadsbranschen som godtas inom ramen för den statliga bostadsfinansieringen. Samtidigt bibehålls möjligheten till nyanserad bedömning i det enskilda fallet genom den av mig föreslagna undantagsregeln.

Den av mig redovisade ordningen torde ligga inom ramen för regeringens befogenheter. Med hänsyn till frågans vikt anserjag det emellertid vara lämpligt alt för riksdagen redovisa denna ordning.

Vissa överväganden har också gjorts i fråga om övriga villkor för till-läggslån. Jag vill här ta upp frågan om ändrade regler för uppsägning i samband med övertagande av tilläggslån.

Tilläggslån är ränte- och amorteringsfria under tio år från det atl lånen har betalats ut. Därefter skall lånen enligt huvudregeln återbetalas. Undanlagsvis kan ränte- och amorteringsfriheten föriängas med ytterligare högst tio år.

Uppsägning av tilläggslån för omedelbar återbetalning kan ske under i huvudsak samma förutsättningar som uppsägning av bostadslån. Tilläggslån kan således sägas upp till omedelbar betalning bara om lånevillkor eller föreskrift för lånet åsidosätts, om huset vanvårdas eller används för annal ändamål än som var avselt vid lånets beviljande, eller om betryggande brandförsäkring inle finns.

Övergår den belånade fasligheten eller tomträtten lill ny ägare äger denne rätt all få överta lilläggslånet på oförändrade villkor. Någon omprövning av tilläggslånet med hänsyn lill förvaltningsform, försäljningspris o, d, sker inle.

Tilläggslånens syfte är alt möjliggöra att kulturhistoriskt särskill värdefulla byggnader kan bevaras. Tilläggslånen bidrag lill aU finansiera sådana kostnader som inte är fastighetsekonomiskt försvarbara. Avsikten är vidare att det stående kapital som lilläggslånet utgör skall återbetalas om och när så kan ske med hänsyn till avkastningen eller fastighetsvärdet.

Tilläggslån beviljas således mot bakgrund av bl, a, vissa antaganden om fastighetens värde efter ombyggnaden. Visar det sig emellertid all fastigheten efter ombyggnaden kan säljas lill elt pris som är högre än det antagna fastighetsvärdet ligger det enligt min mening i sakens natur att betrakta den överskjutande delen som en värdestegring som i försia hand bör användas för atl avveckla det stående tilläggslånet i fastigheten.

Det finns således enligt min mening skäl som talar för att behovet av till-läggslån skall omprövas i samband med försäljning. En sådan prövning bör - med beaktande av principen om att lilläggslånet skall återbetalas om och när så är möjligt med hänsyn lill avkastningen eller fastighetsvärdet - kunna utmynna i atl lånet helt eller delvis sägs upp. Mot denna bakgrund för-

Prop. 1977/78:100   BUaga 16    Bostadsdepartementet 180

ordar jag att lilläggslån får sägas upp helt eller delvis i samband med att den belånade fastigheten eller tomträtten överlåts, om försäljningspriset ger anledning anta att fastigheten kan bära en högre kapitalkostnad. Uppsägning bör kunna ske både vid överlåtelse av flerfamiljshus och vid överlåtelse av småhus. 1 övrigt bör gälla följande.

Tilläggslånet bör sägas upp om försäljningspriset överstiger det sammanlagda beloppet av pantvärde, inkl. godtaget ingångsvärde, och tilläggslån för huset. Lånet bör därvid sägas upp till den del varmed försäljningspriset överstiger detla belopp. Endast lilläggslån som är ränte- och amorteringsfria vid tidpunkten för försäljningen bör sägas upp. Vidare bör som huvudregel gälla att det uppsagda tilläggslånet eller den uppsagda delen av lånet skall återbetalas på en gång. Undantagsvis bör återbetalning få ske enligt amorleringsplan som fastställs vid uppsägning. Under tiden för återbetalning enligt fastställd amorleringsplan bör det uppsagda lånet löpa med ränta. Frågan om uppsägning av tilläggslån bör prövas av länsbostadsnämnden i samband med att ansökan om övertagande av lånet görs.

De av mig förordade ändringarna i grunderna för uppsägning i samband med överlagande av tilläggslån bör med hänsyn lill redan beviljade tilläggslån träda i kraft under innevarande budgelår.

Innan jag går in på ram- och anslagsfrågor vill jag också ta upp frågan om ändring i grunderna för prioritering av projekt .som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån.

En grundläggande utgångspunkt för långivningen är de antikvariska myndigheternas urval. Delta urval sker på rent antikvariska grunder. Härutöver har riksdagen (CU 1974:13 s. 3) förutsatt ytterligare prioritering i den mån ramar och anslag inte ger erforderligt utrymme.

Om anspråken på statligt stöd överstiger de av riksdagen fastställda ramarna för beslut om förhöjt låneunderlag resp. lilläggslån faller det f n. på lånemyndigheterna - dvs. för tillfället regeringen - att svara för prioriteringen mellan de enskilda låneobjekten. Detta är enligt min mening en olämplig ordning. De antikvariska myndigheterna bör i fortsättningen åläggas atl prioritera de ombyggnadsföretag som enligt deras mening bör komma lill utförande med statligt stöd. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet förordar jag en åriig kostnadsram för de antikvariska myndigheternas urval av ombyggnadsföretag som bör komma i fråga för det statliga stödet. Mot ramen avräknas sådana koslnader som hänför sig lill åtgärder för att bevara byggnaden i ursprungligt skick - i princip godkända ombyggnadskostnader ulöver normalt låneunderiag. Det bör ankomma på regeringen att meddela bestämmelser om den närmare tillämpningen av denna ram. Jag återkommer i del följande till storieken på denna ram.

Jag övergår nu till ram- och anslagsfrågor och lar först upp frågan om en gemensam ram för beslul om förhöjt låneunderiag och lilläggslån. Riksdagen har hittills varje år fastställt en ram för beslut om tilläggslån och en ram

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 181

för beslut om förhöjt låneunderiag. En gemensam ram ger enligt min mening en bättre bild av det slalliga kreditstödets totala omfattning. En gemensam ram ger också uttryck för del samband i olika avseenden som finns mellan å ena sidan bostadslån med förhöjt låneunderiag och å andra sidan tilläggslån. Jag vill också erinra om mitt förslag om en gemensam övre gräns för förhöjt låneunderiag och tilläggslån. Mol denna bakgrund förordar jag att för åren 1978 och 1979 fastställs en ram mot vilken avräknas såväl beslutade höjningar av låneunderiag som beviljade lilläggslån.

Beslut om lilläggslån fick under år 1977 meddelas intill ell belopp av 20 milj. kr. Även om antalet ansökningar om tilläggslån har ökat logs endast en mindre del av ramen i anspråk. Underår 1977 beviljade regeringen till-läggslån i 11 fall med tillhopa ca 1,9 milj. kr. Inte heller ramen för förhöjt låneunderiag på 15 milj. kr. under år 1977 logs i anspråk fullt ul. Totalt medgav regeringen drygl 4,4 milj. kr. i förhöjt låneunderiag under år 1977.

Jag har inhämtat att det f n. finns ett 20-tal ansökningar om lilläggslån under handläggning hos bostadsstyrelsen. Vidare är att förvänta ell betydande antal ansökningar avseende fastigheter i Slockholm. I fråga om förhöjt låneunderiag har styrelsen föreslagit att ramen för år 1978 vidgas till 20 milj. kr. Även om man således får räkna med ett stigande antal ansökningar torde dock de sammanlagda anspråken på lån under år 1978 fortfarande komma atl ligga på en lägre nivå än de ramar som hillills har gällt. Mot denna bakgrund förordar jag att den gemensamma ramen för beslut om förhöjt låneunderiag och tilläggslån under år 1978 bestäms till 25 milj. kr. För år 1979 bör ramen bestämmas till preliminärt samma belopp. Regeringen bör liksom hittills gällt i fråga om ramen för förhöjt låneunderlag utverka riksdagens bemyndigande alt få överskrida ramen om det behövs av sysselsättningsskäl.

Vidare bör, som jag har förordat i det föregående, fastställas en årlig ram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av projekt som bör komma i fråga för stödet. Jag föreslår att sådan tillstyrkan under vart och ett av åren 1978 och 1979 får ske intill en sammanlagd beräknad bevarandekostnad av högst 25 milj. kr.

Vid ingången av budgetåret 1977/78 fanns på anslaget för tilläggslån en behållning av ca 40 milj. kr. Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa budgetår tas upp med 1 000 kr. Från anslaget bör även betalas ul eventuella ränte- och amorteringsfria lån för ombyggnad av studentbostäder.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna de ändringar i grunderna för tilläggslån till kulturhisto
riskt värdefull bostadsbebyggelse som jag har förordat i del före
gående,

2. medge atl beslul om förhöjt låneunderiag för sådan bostadsbebyggelse som avses under 1 samt lilläggslån under vart och ett av åren 1978 och 1979 meddelas intill ett belopp av 25 000000 kr.,

3. medge att den under 2 angivna ramen får vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 182

4. medge atl den av mig förordade årliga ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderiag och/eller tilläggslån för vart och ett av åren 1978 och 1979 bestäms till 25 000000 kr.,

5. till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av I 000 kr.

V: 13 Lån till experimentbyggande m. m.

1977/78 Anslag 22000000

1978/79 Förslag 20000000

Från anslaget, som infördes den 1 juli 1977 utbetalas lån till experimentbyggande som ingår som ell led i forskning avseende energihushållning i byggnader. Medlen betalas ul av bostadsslyrelsen efter beslul av statens råd för byggnadsforskning. Föreskrifter för långivningen finns i regleringsbrev för budgetåret 1977/78 avseende anslag till byggnadsforskning m. m. För långivningen gäller en av riksdagen fastställd ram som för budgetåret 1977/78 uppgår lill 22 milj. kr. och för vartdera av budgetåren 1978/79 och 1979/80 till 20 milj. kr. (prop. 1976/77: 107, CU 1976/77:32, rskr 1976/77:244).

Föredraganden

Som jag lidigare har framhållit ingår rådets plan för den energiinriktade verksamheten i del Ireårsprogram delegationen för energiforskning lagt fram. Behovel av medel under budgetåret 1978/79 för lån till experiment-byggande m. m. bör bedömas i samband med ställningstagande till delegationens förslag. Jag ämnar därför återkomma senare med förslag i frågan. I avvaktan på detta bör anslaget Lån till experimenlbyggande m. m. i statsbudgeten las upp med preliminärt belopp, motsvarande den tidigare av statsmakterna angivna preliminära beslutsramen för budgetåret 1978/79. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för Lån till experimentbyggande m.m. för budgetåret 1978/79 beräkna etl invesleringsanslag av 20000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet

183

Register
Sid.	Översikt DRIFTBUDGETEN A. Bostadsdepartementet m. m.	Anslag kr.
13	Bostadsdepartementet	14302 000
14	Kommittéer m. m.	3 850000
14	Exlra utgifter	300000
14	Bidrag till vissa intemationella organisationer m. m. B. Bostadsförsörjning m. m.	210000 18662000
15	Bostadsstyrelsen	23 852000
17	Länsbostadsnämnderna	37816000
19	Bostadsbidrag m.m.	1785 000000
27	Räntebidrag m. m.	3 345 000000
34	Eftergift av hyresföriustlån	75 000000
38	Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.	190000000
46	Bidrag lill förbättring av boendemiljön	35 000000
51	Byggnadsforskning	12000000
73	Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler	20000000
78	Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler	10000000
80	Vissa energisparande åtgärder inom bostadsbeståndet
	m. m.	1010000000 6 543668000
	C. Planväsendet
92	Statens planverk	24 281000
98	Bidrag till översiktlig planering m. m.	4000000 28281000

D. Lantmäteri- och kartväsendet

Organisation, uppgifter m. m. Lantmäteriet:

103 Vissa allmänna myndighetsuppgifter 37 578000

104 Förrättnings-och uppdragsverksamhet 1000 109       Mätning och kartläggning 54400000

117 Försvarsberedskap 1696000

118 Bidrag till förrättnings-och uppdragsverksamhet 7 207000 120       Utrustning 4000000

104882000

Summa för driftbudgeten 6695493000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet 184

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

122    Lånefonden för bostadsbyggande 3705OOOOOO

170 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 1 000

171 Lånefonden för kommunala markförvärv 50000000 174    Lånefonden för allmänna samlingslokaler 8000000

3 763001000

V. Fonden för läneunderstöd

176    Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse 1000

182    Lån till experimentbyggande m. m. 20000000

Summa för kapitalbudgeten 3 783 002 000

Totalt för bostadsdepartementet 10478495000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 17

Industridepartementet

ÖVERSIKT

Till industridepartementets verksamhetsområde hör ärenden rörande den allmänna näringspolitiken, industri och hantverk, regional utvecklingsplanering och regionalpolitiskt stöd, mineralförsörjning, energihushållning, teknisk forskning och industrielh utvecklingsarbete, officiell provning och kontrollverksamhet saml flertalet statsägda företag.

Den snabba produktions- och produktivitetsökning som utmärkte industrins utveckling under 1960-lalet har avtagit. Produktionsvolymen har hittills under 1970-talet ökat med i genomsnitt 2,4% per år mot 6% per år under 1960-talet. Orsaken till den lägre tillväxttakten är att kapacitetsutnyttjandet har varit lågt under flera år på 1970-taIet och att stmkturom-vandlingen under 1970-talet synes ha fortgått i något långsammare takt.

Industrins andel av totala produktionen har sjunkit jämfört med år 1975. Antalet sysselsatta inom industrin har varit i stort sell oförändral under en längre tidsperiod, dock med en viss minskning under år 1977. Sysselsättnings- och produktionsutvecklingen inom industrin framgår av följande sammanställning.

1960       1965        1970       1975       1976        1977

(prel.)

Antal sysselsatta (1000-tal)      1040      1089       1055       1051       1040       1005

Andel av total syssel
sättning (%) 29,1        29,3        27,3       25,9        25,2        24,3

Industrins andel av totala
produktionen (%, löpande
priser) 28,8       27,7        27,7       28,9        27,2        27,1

Verkstadsindustrins andel

av totala industriproduktionen

(%, löpande priser) 36,6       37,1        39,7       43,3        44,1        44,7

Problemen inom vissa branscher har fortsalt. Således har produktion och sysselsättning fortsatt att minska inom textil- och konfektionsindustriema. De allvarhga strukturproblemen inom varvsindustrin och järn- och stålindustrin har ytterligare accentuerats. Även inom delar av skogsindustrin har problem uppstått. Den kemiska industrin saml delar av verkstads-1    Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 2

industrin har präglats av en fortsatt snabb tillväxt. Verkstadsindustrins andel av den totala industriproduktionen har fortsatt att öka, väsentligen beroende på besvärliga avsättningsförhållanden och ogynnsam prisutveckling inom andra branscher.

De senaste årens utdragna internationella lågkonjunktur och det svaga konkurrensläget för många svenska förelag, bl. a. genom den inhemska kostnadsutvecklingen, har medfört stora avsättningssvårigheter för den svenska industrin. Produktionen har stagnerat och strukturproblemen hotar sysselsättningen inom flera branscher och företag. Våra traditionella basnäringar som stål-, gruv- och skogsindustrin har att även långsiktigt möta en hårdnande konkurrens bl. a. från länder med rika och lättåtkomliga råvarutillgångar. Inom vissa delar av verkstadsindustrin är vårt teknologiska försprång inte längre tillräckligt för att uppväga höga produktionskostnader.

Denna utveckling har ställt mycket stora krav på en aktiv näringspolitik, där den första uppgiften har varit att föra den svenska ekonomin och näringslivet över de akuta svårigheterna och att minska de negativa konsekvenserna för de anställda och berörda kommuner och företag. Samtidigt behöver företagens konkunensmöjligheter långsiktigt stärkas och nytänkande och framtagande av nya produkter stimuleras för atl få lill stånd en expansion på de områden där goda konkurrensförutsättningar finns. Särskild tonvikt måste läggas på längre driven förädling och satsning på tekniskt avancerade varor och tjänster. Vidare behövs åtgärder för ökad nyetablering och inbrytning på nya marknader. Det är givet att denna politik måste gmndas på noggranna studier av den internationella industriella utvecklingen och att statsmakterna har en allt viktigare roll all spela när det gäller att underlätta samarbete på industriområdet med andra länder.

Mot bakgrund av denna utveckling har staten vidtagit åtgärder för att göra omställningen lättare inom flera industribranscher och medverka till atl strukturförändringarna kan ske i en kontrollerad och godlagbar takt. Vidare främjas nyföretagande och utvidgning av livskraftiga branscher och företag. Syftet med åigärderna är att skapa förutsättningar för företagen att genom långsiktig lönsamhet kunna fylla sin uppgift atl i en marknadsekonomi av Sveriges typ ta ansvar för sin verksamhet och sina anställda.

Näringspolitiken ses nu stegvis över och effektiviseras. Som etl första steg har beslut fattats om åtgärder för atl främja de mindre och medelstora förelagens utveckling. I ett andra steg vidtas åtgärder för atl underiätta de omställningar och strukturförändringar som är nödvändiga inom vissa branscher. Som ell tredje steg pågår en översyn av samhällets insatser för teknisk forskning och utveckling. Slutligen kommer i etl fjärde steg förslag till riktlinjer för näringspolitiken i etl längre perspektiv all läggas fram våren 1979. I detta sammanhang kommer bl. a. formerna för den näringspolitiska planeringen och de statliga förelagens roll i näringspolitiken alt tas upp.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 3

I del näringspolitiska planeringsarbetet medverkar aktivt näringspolitiska rådet. Inom rådet, som består av förträdare för näringsliv, statlig förvaltning och de anställda, diskuleras övergripande och principiella frågor av långsiktig belydelse för näringspolitiken. Under våren 1978 avser rådet att genomföra bl. a. konferenser med arbetsmarknadens parter.

Regeringens program, som syftar till all främja näringslivets ulveckling så alt målen tryggad sysselsättning, rimlig ekonomisk utveckling och regional balans kan uppnås, ställer stora anspråk på samhällets resurser. Redan beslutade eller aviserade åtgärder inom industridepartementets område för perioden 1976/77-1980/81 i form av lån och medelstillskott uppgår till ca 15 000 milj. kr. Härtill kommer statliga lånegarantier om ca 12500 milj. kr.

Den svenska stålindustrins problem har ytterligare accentuerats genom den långvariga lågkonjunkturen. En fömtsättning för att kunna minska den konkurrensnackdel som ligger i en delvis ogynnsam branschstruktur är samverkan eller i vissa fall samgående mellan företagen inom samma område. Beslut har nyligen fattals om tidsbegränsade åtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin. Lån med 700 milj, kr, och statliga garantier för 600 milj, kr, har ställts till dessa branschers förfogande för åren 1978 och 1979. En särskild statlig delegation har inrättats som skall svara för statens medverkan i strukturarbetet.

Avtal har träffats om att överföra handelsstål- och gruvrörelserna m, m, inom Gränges AB, Norrbotiens Järnverk AB (NJA) och Stora Kopparbergs Bergslags AB till elt nytt företag. Svenskt Stål AB, Bolaget avses få ett aktiekapital på 2 000 milj, kr, och en reservfond på 800 milj, kr. Det skall till 50% ägas av Statsföretag AB och till 25% av vardera Gränges och Stora Kopparberg. Bildandet av bolaget förutsätler en betydande finansiell medverkan från statens sida. Förslag härom kommer inom kort att föreläggas riksdagen. För överläggningar mellan bolaget och de mindre handelsstålverken har en särskild samrådsgrupp bildats.

Skogsindustrin har i likhet med andra basnäringar drabbats hårt av den internationella lågkonjunkturen. Resultatförsämringen under de senaste två åren har för flera förelag inneburit en markant försvagning av likviditet och soliditet. För träfiberskiveindustrin har en särskild utredningsman tillkallats för atl samordna åtgärder för att minska kapaciteten. Arbetet med alt ta fram underlag för näringspolitiska åtgärder för skogsindustrin pågår. Sedan detta utvärderats, har en grundval skapats för regeringens överväganden om den framtida skogsinduslripolitiken.

För att begränsa den kraftiga nedgång i produktion och sysselsättning som pågår inom textil- och konfektionsindustriema föreslås nu ytterligare åtgärder. Ramen för de särskilda slrukturgarantiema föreslås utsträckt med ett år och höjd med ytterligare 60 milj. kr. lill lolall 264,5 milj. kr. För räntebefrielse och avskrivning av lån föreslås en höjning med 29 milj. kr. till sammanlagt 52 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 4

De övriga branschinriktade åtgärder som industriverket svarar för förlängs med ytterligare elt år. Förutom textil- och konfektions-(teko)in-dustriema omfattar de den träbearbetande industrin, gjuteriindustrin, den manuella glasindustrin och metallmanufakturindustrin. Sammanlagl föreslås 77 milj. kr. bli anvisade, varav huvuddelen avser teko-industrin.

För löpande samråd mellan företagen, de anställda och berörda samhällsorgan har branschråd tidigare inrättats för byggnads-, skogs- och stålbranscherna. Är 1977 har ett branschråd inrättats även för teko-industrin. För byggbranschen pågår arbetet med atl ta fram ett program för näringspolitiska åtgärder för branschen. Detta avses bli redovisat under nästa budgetår.

Alternativa utvecklingsvägar för den svenska bilindustrin analyseras av en särskild utredningsman. Analysen skall föreligga under våren 1978.

Vidare genomför en särskild utredare en samlad analys och bedömning av bryggeribranschens nuvarande situation och utveckling på längre sikl.

Sveriges investeringsbank AB spelar en viktig roll i den pågående strukturomvandlingen genom att medverka till näringslivels finansiering av investerings- och exportprojekl. Investeringsbankens beviljade krediter uppgår f. n. till 6200 milj. kr.

Flertalet statsägda bolag har utsatts för samma påfrestningar genom konjunkturerna som näringslivet i övrigt. Statsföretag AB har drabbats hårt av lågkonjunkturen, eftersom företag med basindustrien verksamhet som Luossavaara-Kimnavaara AB (LKAB), NJA, AB Statens Skogsindustrier (ASSI) och Berol Kemi AB svarar för mer än hälften av förvaltningsgruppens omsättning. Företagsgmppen har nu, sedan varvsföretagen förts över till Svenska Varv AB, ca 42000 anställda. Omsättningen uppgick under år 1977 till ca 9000 milj. kr. Gruppens verksamhet beräknas för år 1977 resultera i ett underskott av ca 1500 milj.kr. före bokslutsdispositioner och skatter.

Berol Kemi planerar att uppföra en oxo-anläggning i Stenungsund till en beräknad kostnad av 700 milj.kr. För projeklel har beräknats ett statligt medelslillskotl om 300 milj. kr. Förslag avses bli förelagt riksdagen våren 1978.

Statsföretag har nu verkat sedan år 1970. Som ett led i översynen av näringspolitiken har en särskild utredare tillkallats för att behandla Statsföretags verksamhetsinriktning och mål. Ulredningen avses bli genomförd till utgången av år 1978.

Förslag (prop. 1977/78:73) har nyligen lagts fram om atl inom Statsföretag bilda en särskild teko-koncern genom att föra samman teko-bolagen inom Statsföretag med de förvärvade rörelserna från Algot Johansson AB:s och Algot Nord AB:s konkursbon. AB Eiser avses bli moderbolag i denna koncern. Koncernen föreslås fä ett medelslillskotl om 190 milj. kr.

Den I juli 1977 bildades en fristående statlig varvskoncern. Svenska

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 5

Varv AB, genom att AB Götaverken, Kariskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB fördes samman under ett bolag. Utvecklingen inom varvsindustrin ger anledning till fortsatt oro. Mycket betydande belopp i form av kreditgarantier och kapitaltillskott har tillförts varvsindustrin. Svenska Varv anmälde hösten 1977 mot bakgrund av utvecklingen på fartygsområ-del behov av ytterligare stora medelstillskoit. Frågan utreds f. n. i särskild ordning inom regeringskansliet. Förslag avses bli förelagda riksdagen under våren 1978.

För investeringar hos förenade fabriksverken föreslås 83,6 milj. kr. för nästa budgetår. Beslut har nyligen fattats om att fabriksverkens tvätterirö-relse skall överföras till landstingen.

De mindre och medelstora företagen med under 200 anslällda svarar i dag för ca hälften av sysselsättningen inom näringslivet. Dessa företag är bl. a. en viktig källa för teknisk förnyelse och för tillkomsten av nya affärsidéer.

Beslut har nyligen fattats om åtgärder för att främja dessa förelags utveckling. Besluten innebär åtgärder för alt undanröja förekommande utvecklingshinder och för atl ta till vara outnyttjade resurser till främst ökad sysselsättning, ökad produktivitet, ökad produktutvecklings- och innovationsverksamhet samt ökad export.

Inom industridepartementets område innebär besluten att regionala utvecklingsfonder byggs upp med de nuvarande företagareföreningarna som grund. Fonderna, som blir stiftelser med stat och landsting som huvudmän, skall börja sin verksamhel den I juli 1978 och ha till uppgift atl lämna de mindre och medelstora företagen informations-, rådgivnings-, utbildnings- och konsulttjänster samt lån på hög risknivå. Insatser för atl främja produktförnyelse och marknadsföring får hög prioritet i fondernas verksamhet. Som ett led i en decentraliserad verksamhet tillförs fonderna de nuvarande medlen i hantverks- och industrilånefonden och statens utvecklingsfond. Resurserna för kreditgivning och företagsservice förstärks väsentligt. Samtidigt avsätts särskilda medel för alt förstärka den företagsin-riktade fortbildningen.

Svenska industrietableringsaktiebolaget (SVETAB) får resurser för alt bygga upp två regionala investmentbolag, elt för Värmland/Bergslagen regionen, ett för mellersta Norrland. Dessa bolags främsta uppgift blir att främja etablering av nya företag.

Medel tas nu upp för dessa åtgärder. Sammanlagt föreslås närmare 550 milj.kr. bli anvisade.

En nära samordning mellan industri- och regionalpolitiken behövs för atl skapa etl mer decentraliserat näringsliv. Regionalpolitiken syftar till alt ge människor i olika landsdelar allsidig sysselsättning och service saml en god miljö.

Under 1960-talet skedde en belydande folkomflyttning mellan länen i riket vilken omkring år 1970 avlöstes av en påtaglig stabilisering i den regio-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 6

nala befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. Fortfarande finns dock stora regionala skillnader även om en förbättrad befolkningsmässig balans har uppnåtts mellan länen.

Del regionälpolitiska siödet har under den gångna tioårsperioden bl. a. inneburit faktiska sysselsättningsökningar hos de företag som har fått lokaliseringsstöd med närmare 400(X) personer.

Utanför slödomrädet har stöd lämnas dels till företag i vissa områden intill stödområdesgränsen, den s. k. grå zonen, dels till företag i orter med ensidigt näringsliv eller till företag i orter som drabbats av företagsnedläggelser. Sedan den 1 december 1977 jämställs temporärt vissa kommuner i södra Sverige med den grå zonen.

Ramen för regionalpoliliskl slöd löper ut med detta budgetår. Sysselsätl-ningsutredningen, som ser över formerna för del fortsaita siödet, beräknas lämna sitt förslag under år 1978. Förslag läggs nu fram atl ramperioden föriängs med ytterligare ett budgetår till alt omfatta perioden 1973/74-1978/79. Ramen föreslås bli fastställd till 4800 milj.kr. Förslag om den fortsatta regionalpolitiken avses bli framlagt våren 1979.

Stöd lämnas också till att bygga kommunala industrilokaler främst inom det inre stödområdet. Lokalerna är avsedda atl hyras ut till främst mindre och medelstora företag. För nästa budgetår föreslås 30 milj. kr.

En ny fullständig länsplaneringsomgång inleds hösten 1978. Den statliga verksamheten inom olika samhällssektorer påverkar på skilda sätt förutsättningarna för regionalpolitiken både när del gäller möjligheterna att erbjuda sysselsättning och service. För att få underlag till en samverkan skall myndighetema varje år före utgången av september lämna länsstyrelsen redovisning av planering inom myndighetens verksamhetsområde som kan påverka utvecklingen i länet. Vidare skall myndigheterna i sina anslagsframställningar till regeringen redovisa sådan planering inom myndigheten som kan påverka den regionala utvecklingen. Särskild vikt har därför lagts vid att samordna åtgärderna inom olika statliga myndigheter med regionalpolitiska åtgärder.

På gmndval av en särskild överenskommelse med Sveriges Industriförbund pågår samråd med de största industriföretagen i lokaliseringspolitiska frågor. Samrådet syftar till att skapa förutsättningar för att regionalpolitiska synpunkter beaktas på ell lidigl stadium vid industrins planering. Hösten 1977 har träffals överenskommelser med Lantbmkarnas Riksförbund och Kooperativa förbundet om motsvarande samråd med deras största tillverkande industriförelag.

För att samordna de regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska åtgärderna på orter som drabbas av sysselsättningsproblem till följd av struktur-omdaningen inom stål- och teko-branscherna har berörda länsstyrelser fått i uppdrag atl tillsätta särskilda arbetsgrupper med representanter för olika länsorgan. Företrädare för berörda kommuner, företag och de anställda knyts till dessa grupper. Vidare fuUgör Norrbottendelegalionen och den av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 7

länsstyrelsen i Värmlands län tillkallade Värmlandsdelegalionen motsvarande uppgifter. För all stödja verksamheten vidtas särskilda åtgärder inom regeringskansliet.

Med hänsyn till det statsfinansiella lägel har tillgängligt resursuirymme måst reserveras för vissa strikt avgränsade och högt prioriterade ändamål. Vad avser industridepartementets verksamhetsområde hör stora delar av näringspolitiken och därtill knuten forskning och ulveckling samt energibesparande åtgärder till det område som särskill prioriterats. Utgiftsprövningen i övrigt har skett inom ramen för en generellt sett mycket stram budgetpolitik. Även sådana reformer som framstår som utomordendigt angelägna måste i nuvarande statsfinansiella läge skjutas på framtiden till dess att ekonomiskt utrymme kan skapas.

Inom mineralområdet har den globala lågkonjunkturen lillsammans med en ökad konkurrens på världsmarknaden medfört stora avsättningssvårigheter för de svenska gruvföretagen och låga priser på flertalet metaller. Gmvindustrin har därför ekonomiska svårigheter. Jämmalmslagren uppgår nu lill ca en halv årsproduktion.

Det långsiktiga planeringsarbetet på råvaru- och naturresursområdet fortsätler. Mineralpolitiska utredningen har sålunda avlämnat ett belänkande om industrimineral. Industriverket har utrett vissa frågor rörande bl. a. kalksten och utvinning av diabas.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) och nämnden för statens gruvegendom föreslås få sammanlagt 112,6 milj. kr. i anslag. Nämnden föreslås erhålla resurser för prospektering i bl. a. Mellansverige och södra Norrland och för undersökningar rörande etl nickelprojekt i Västerbotten och industrimineral. Mol bakgrund av pågående undersökningar beträffande den geologiska karteringen föreslås en restriktiv anslagstilldelning till SGU för bl. a. detta område.

I Ranstad bedriver LKAB sedan år 1975 undersökningar för att utvinna alunskiffems innehåll av kolhaltiga bränslen, uran, gödningsämnen och olika metaller. Berörda kommuner har avstyrkt brytning av skiffer i området men förordal en fortsatt forsknings- och utvecklingsverksamhet. Regeringen avser att ta ställning lill verksamheten våren 1978.

Regeringens energipolitik syftar till alt trygga vår energiförsörjning. Energikommissionen, som har till uppgift att utarbeta alternativa förslag till ulformningen av energipolitiken fram fill år 1990, arbetar med sikte på att presentera sitt betänkande till mars 1978. Förslag om inriktningen av energipolitiken avses bli framlagda för riksdagen under nästa budgetår.

Energitillförseln uppgick under år 1977 till 442 TWh', vilket är ca 1 % mindre än föregående år. Även de prognoser som industriverket har redovisat hösten 1977 innebär en långsammare ökning av energianvändningen än vad man räknade med i 1975 års energibeslut.

' 1 TWh = I terawattimme = 1 miljard kilowattimmar

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 8

De kraftfulla insatserna för atl sfimulera till energisparande fortsätter med syfte att minska vårt beroende av omvärlden. Regeringen har nyligen lagt fram en energi sparplan för befintlig bebyggelse. För åtgärder i näringslivet har hittills anvisats 518 milj.kr. För budgetåret 1978/79 föreslås 295 milj. kr. I beloppet ingår medel för åtgärder i näringslivets byggnader och processer samt för slöd till prototyper och demonstrationsanläggningar för energisnål teknik. Vidare stöds åtgärder som syftar till alt ta till vara spillvärme från industriella processer och ull att bygga ut produktionen av moltryckskraft inom industrin. Väsenlliga besparingar av olja bedöms härigenom kunna uppnås. Resurser anvisas för kurs- och rådgivningsverksamhet på energiområdet. Energisparkommittén fortsätter sin informationsverksamhet.

Olika åtgärder vidtas för atl trygga vår försörjning med energiråvaror. Bl. a. har under år 1977 bilaterala diskussioner om framtida leveranser till Sverige av olja och naturgas ägt mm med Algeriet, Nigeria och Sovjetunionen. Diskussionerna om ett närmare samarbete mellan Sverige och Norge i första hand inom oljeförsörjning och petrokemisk industri fortsätter genom den svensk-norska kommittén för energi- och industrisamarbete. Svenska Petroleum AB undersöker också fortlöpande möjlighelerna att stärka den svenska oljeförsörjningen. Oljeprospektering AB har erhållit förlängd undersökningstid för fortsatta arbeten på svenskl område åren 1978-1982.

Likaså har förberedelserna för en introdukfion av naturgas i Sverige intensifierats. Under våren 1978 avses en proposition om vissa frågor rörande bränsleförsörjningen bli förelagd riksdagen.

Sveriges totala förbrukning av elektrisk energi uppgick under budgetåret 1976/77 till 86,5 TWh, vilket är en ökning med 3,9% jämfört med budgetåret 1975/76. Den genomsnittliga ökningen under perioden 1973-1977 har varit 3,3% per år, vilket är lägre än vad som beräknades i 1975 års energibeslut. Vår försörjning med elektrisk energi är till större delen baserad på inhemsk vattenkraft. På grundval av en utredning av statens indutriverk avser regeringen att senare lägga fram förslag om ålgärder för de små vattenkraftverken.

Kärnkraften är förenad med stora problem och risker. Regeringen har nyligen beslutat all godkänna fortsatt drift för Barsebäck 2 t. o. m. år 1979. Som en följd av villkorslagens krav genomför berörda kraftföretag ett utrednings- och utvecklingsprogram, projekt kärnbränslesäkerhet, avseende hantering och förvaring av använt kärnbränsle. En redovisning av hittills uppnådda resultat har nyligen lämnats. Vidare ökas resurserna för kärnsäkerhetsarbete hos statens kärnkraftinspektion vad gäller såväl fillsyn och kontroll som forskning. I energikommissionens uppdrag ingår bl. a. att undersöka frågan om kärnkraftens säkerhetsproblem. Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet på kärnsäkerhetsområdet, bl. a. i den på amerikanskt initiativ påbörjade internationella utvärderingen av kärnbränslecykeln, INFCE.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 9

Statens vatténfallsverk svarar för närmare hälften av de tolala elleveran-serna i landet. Frågan om investeringsanslag till verkel för nästa budgetår kommer att tas upp senare i en särskild proposition.

Med utgången av budgetåret 1977/78 har det treåriga energiforsknings-programmet genomförls. Sammanlagl har för programmet anvisats 390 milj. kr. inkl. medel till grundläggande forskning på energiområdet. Ökade insatser behöver göras för att utveckla teknik för användningen av förnyelsebara energikällor, såsom vindkraft, solenergi och biomassa, och för energibesparing inom främsl industri- och bebyggelsesektorema. Delegationen för energiforskning har lagt fram förslag till ett forskningsprogram för ytterligare en treårsperiod. Regeringen avser att lägga fram en proposition i frågan våren 1978.

För att den svenska industrins konkurrenskraft långsiktigt skall stärkas måste goda förutsättningar skapas för den industriella förnyelsen. En central fråga är härvidlag hur den industriella innovationsförmågan skall stimuleras. Åtgärder kan här bli aktuella inom elt stort antal områden, såsom utbildning, forskning, utvecklingsarbete, offentlig upphandling och finansiering. Stödet till teknisk forskning och utveckling för att ta fram nya idéer, produkter och processer är en väsentlig del i detla arbete. Våren 1978 kommer förslag att föreläggas riksdagen om utformningen av statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. I detta sammanhang kommer också organisationsfrågor att behandlas.

Regeringen kommer vidare inom kort att uppdra åt Ingenjörsvetenskapsakademien och styrelsen för teknisk utveckling atl göra studier av Sveriges tekniskt industriella kompetens.

Inom dataindustrin, som är av grundläggande betydelse för svensk industris förmåga att leverera avancerade produkter och system, har genom samgående mellan staten och Saab-Scania AB bildats etl halvstatligl bolag Datasaab AB. Delta får under perioden 1978-1981 etl åriigt statligt utvecklingsstöd. För nästa budgetär föreslås 105 milj, kr, i medeltillskolt och utvecklingsstöd. Datateknikens och elektronikens snabba utveckling gör också att ökat intresse måste ägnas deras effekter på produklion och arbetsliv.

På det nordiska planet fortgår det nära samarbetet rörande industri-, energi- och regionalpolitik. Den svensk-norska kommittén för energi- och industrisamarbete har lagt fram en rapport. Undersökningar och förhandlingar om lämpliga samarbetsprojekt fortsätter. Överväganden om den framtida verksamheten för nordisk fond för teknologi och industriell utveckling pågår. Vidare avses förslag till etl nytt nordiskt regionalpolitiskt handlingsprogram bli framlagt i slutet av år 1978.

På det internationella området i övrigt har samarbetet inom ramen för regeringsavtalen om ekonomiskt, industriellt, tekniskt och vetenskapligt samarbete med flertalet länder i Östeuropa fortsatt. Under år 1978 avses samarbetet i slörre utsträckning bli inriktat på de mindre och medelstora

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 10

företagens intressen. Det industriella och tekniska samarbetet med Algeriet, Egypten, Indien och Iran utvecklas och har fått en allt slörre betydelse. Kontakter på dessa områden finns även med vissa andra länder, såsom Columbia, Venezuela och Nigeria. Dessa kontakter följs upp under år 1978. Relationerna med Frankrike, Japan, Canada och Förenta Staterna i fråga om industriella och tekniskt-vetenskapliga frågor har under 1977 utvecklats betydligt. Utvecklingen visar vikten av en nära sammankoppling mellan bl. a. industri-, energi- och leknologifrågoma för att på elt tillfredsställande sätt tillgodose svenska intressen framför allt i förhållande till de oljeexporterande länderna.

Arbetet såväl inom OECD som FN beträffande de multinationella företagen, i vilkel Sverige genom industridepartementet lar en mycket aktiv del, fortgår. Betydande arbetsinsatser behövs även under nästa budgetår. I Sverige har en utredning lillsatts för atl undersöka de internationella investeringamas näringspolitiska effekter.

Sverige medverkar även aktivt i arbetet med en inlernationell kod för teknologiöverföring inom UNCTAD. Enligt planema skall en FN-konferens om kodens utformning hållas hösten 1978. Det tekniskt-vetenskapliga samarbetet inom OECD och med EG-staterna, bl. a. COST-samarbetet, har under år 1977 ylleriigare fördjupats.

Närmare redovisning för de frågor som har behandlats i denna översikt återfinns under inledningarna till resp. avsnitt.

Sammanfattning

Förändringarna inom industridepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning. Anslagsindelningen för budgetåret 1977/78 har justerats för att göra jämförelser med budgetförslaget 1978/79 möjliga. Medel på tillläggsbudget har inte tagits med. Beloppen anges i milj. kr.

Under littera B har för budgetåret 1977/78 tagits upp 1 735 milj. kr. som engångsanvisning för avskrivningslån och medelstillskott till den statliga varvskoncernen m. m. Vidare har under fonden för statens aktier för innevarande budgetår anvisats 535 milj. kr. för förvärv av aktier i samband med bildandet av varvskoncernen.

Om dessa engångsanvisningar räknas bort, skulle anslagen inom industridepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1978/79 öka med 543 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår. Motsvarande ökning för enbart driftbudgeten är 591 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

Anvisat

1911 ns

Förslag 1978/79

Förändring

DRIFTBUDGETEN Fjortonde huvudtiteln

A. Industridepartementet m. m.

B. Industri m. m.

C. Regional utveckling

D. Mineralförsörjning m. m.

E. Energihushållning

F. Teknisk utveckling m. m.

G. Statsägda företag

31.8	37,0	+      5,2
2006.2	604,3	-1401,9
292.0	324,3	-1-    32,3
112.1	114,0	-      1,9
212,6	336,2	-H   123,6
573,1	668,2	-1-    95,1
0,1	0,1	-

Summa driftbudgeten   3227,9 2084,1 -1143,8

KAPITALBUDGETEN

I.

Statens affärsverksfonder

E. Förenade fabriksverken

F. Statens vatténfallsverk

G. Domänverket

II.   Statens allmänna fastighetsfond

V. Fonden för låneunderstöd

VI. Fonden för statens aktier

Summa kapitalbudgeten Totalt för industridepartementet

86,2	83,6	-      2,6
2 265,0	2 265,0	-
1,7	-	-      1,7
0,1	-	-      0,1
655.1	636,6	-    18,5
635,0	75,0	-  560,0
3643,1	3060,2	-  582,9
6871,0	5 144,3	-1726,7

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

i:

IN DUSTRIDEPARTEM ENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1977-12-29

Föredragande: statsrådet Asling såvitt avser frågorna under littera A-D och G på driftbudgeten samt under punkterna I: E,l, V: 14-17 på kapitalbudgeten,

statsrådet Johansson såvitt avser frågorna under littera E och F på driftbudgeten samt under punkterna I: F,l och VI: 1 på kapitalbudgeten.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN   Fjortonde huvudtiteln

A. INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Industridepartementet

1976/77 Utgift 13 583 410 1977/78 Anslag 20 230000 1978/79 Förslag     25 125000

1977/78

Beräknad

ändring

1978/79

Personal

Handläggande personal		100	-1-            6
Övrig personal		50	-1-            3
		150	+            9
Anslag
Lönekostnader		16305000	+ 3631000
Regionalt utvecklingsarbete m.	m.	2218000	-1-1222000
därav engångsutgifter		-	(-1-   700000)
Reseersättningar (även för ulrikes resor)		495000	-t-   110000
Expenser		757000	+   101000
Publikationstryck		200000	-F    86000
Ej disponerat belopp		255 000	-   255000
		20 230000	-1-4895000

Utvecklingen under detta år inom industridepariementets tre huvudområden - industripolitiken, energipolitiken och regionalpolitiken - har in-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

13

neburit stora krav på arbetsinsatser inom departementet. Under nästa budgetår avses inom industridepartementets verksamhetsområde läggas fram bl. a. propositioner med förslag till riktlinjer för näringspolitiken i etl längre perspektiv, om inriktningen av energipolitiken till år 1990 och om den fortsatta regionalpolitiken. Vidare behövs förstärkta insalser från departementets sida i anledning av slatsmakternas beslut om åtgärder för att främja de mindre och medelstora förelagens utveckling (prop. 1977/78:40 bil. I, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110). För att bl.a. dessa arbetsuppgifter skall kunna genomföras är viss förstärkning av departementets personal nödvändig. Jag beräknar nu medel för ytterligare fem tjänster för handläggare och två biirädesijänsler.

En tjänst som statssekreterare med ansvar för energifrågor och frågor rörande teknisk utveckling har inrättats den I juli 1977. För dessa frågor bör nu tillkomma en tjänst som informationssekreterare och en biträdestjänsl. Jag beräknar nu medel för dessa tjänster.

Jag avser i annat sammanhang föreslå regeringen att en ny fullständig länsplaneringsomgång inleds hösten 1978. Jag har under anslagsposten Regionalt utvecklingsarbete m. m. beräknat bl. a. 700000 kr. som en engångsanvisning för informationsinsatser i samband härmed.

För pris- och löneomräkning harjag beräknat 2950000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetårfill 25 125000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Industridepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 25 125000 kr.

A 2. Teknisk attaché

1976/77 Utgift	220207
1977/78 Anslag	237000
1978/79 Förslag	255 000

Från detta anslag bestrids koslnaderna för en tjänst som teknisk attaché vid Sveriges delegation hos OECD i Paris.

	1977/78	Beräknad förändring 1978/79
Anslag
Lönekostnader	132000	-1-12000
Vissa biträdeskostnader	33000	+ 4000
Bostadskostnader	36000	of.
Sjukvård Expenser (och reseersättningar inom verksamhetsområdena)	1000 2)000	of, of.
Ersättning för resor till och från Sverige vid Ijänsteuppdrag och semester	14000	-1- 2000
	237000	-1-18000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 14

Den tekniske attachén har till uppgift att följa arbetet inom bl. a. OECD och den europeiska rymdorganisationen (ESA) samt att bevaka verksamheten inom andra internationella organisationer i Frankrike och närliggande länder.

Vid ambassaderna i Paris, Washington. Ottawa, Bonn, Moskva, Peking och Tokyo finns vidare teknisk-vetenskapliga attachéer, som även är kontaktmän för Ingenjörsvetenskapsakademien. Huvuddelen av kostnaderna för dessa attachéers avlöningar m. m. bestrids av styrelsen för teknisk utveckling.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 255 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Teknisk attaché för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 255000 kr.

A 3. Kommittéer m.m.

1976/77 Utgift 22 015 984 Reservation 18 836026

1977/78 Anslag 10825000'

1978/79 Förslag 11000000

' Härutöver har anvisats 22 800000 kr. på tilläggsbudget I.

Från detta anslag bestrids f. n., fömtom koslnaderna för industridepartementets kommittéer m. m., även koslnaderna för följande organ, nämligen näringspolitiska rådet inkl, den särskilda arbetsgrupp för råvamfrågor som är knuten till rådet, regionalpolitiska rådet, byggbranschrådet, skogs-branschrådet, stålbranschrådet, varvsrådet, tekobranschrådet, den svenska delegation som ingår i svensk-finsk arbetsgmpp för främjande av ekonomiskt samarbete mellan Sverige och Finland samt den svenska delegation som ingår i svensk-norsk kommitté för energi- och industrisamarbete. Regionalpolitiska rådet och tekobranschrådet har inrättats enligt regeringens beslut resp. den 12 maj 1977 och den 16 juni 1977. Vidare bestrids från anslaget koslnaderna för den utredare som enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 skall göra en analys av alternativa utvecklingsvägar för svensk bilindustri. Regeringen härden 1 december 1977 beslutat atl inrätta en delegation för småföretagsfrågor. Kostnaderna för denna bestrids från detta anslag. Nämnden för styrelserepresentationsfrågor (instruktion 1976:465, ändrad 1977:242), som tidigare bekostades från detta anslag, har den 1 maj 1977 överförts till arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde (jfr SFS 1977:120).

Under innevarande budgetår bestrids från anslaget kostnaderna för delegationen för informationssystemet företag-samhälle (DIS, instruktion 1976:463). Jag kommer i det följande att nästa budgetår beräkna medel för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 15

delegationens verksamhet under anslagen till statens industriverk (se s. 35).

I enlighet med statsmakternas beslut om åtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin (prop. 1977/78: 47, NU 1977/78: 30, rskr 1977/78: 84) inrättas den I januari 1978 en delegation för strukturfrågor inom vissa industribranscher. Kostnaderna för delegationens verksamhet skall bestridas från detta anslag. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill.

Inom industridepartementels område arbetar f. n. 19 utredningar. Under år 1977 har nio nya utredningar tillkallats, bl. a. kooperationsutredningen (I 1977:01), Göteborgsdelegalionen (I 1977:03), utredningen (1 1977:06) om de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter och utredningen (I 1977:07) om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål. Under nästa år beräknas några utredningar avsluta sitt arbeie, bl a redovisningsutredningen (I 1976:02) och energikommissionen (I 1976:05).

Jag räknar vidare med att verksamheten inom expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet (ERU) under nästa budgetår skall vara av i huvudsak samma omfattning som under della budgetår.

Med hänvisning till det anförda beräknar jag - efter samråd med statsrådet Johansson - medelsbehovet under anslaget budgetåret 1978/79 till 11 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 11 OOOOOO kr.

A 4. Extra utgifter

1976/77 Utgift 243 102 Reservation 469230

1977/78 Anslag 350000

1978/79 Förslag 385000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 385000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservalionsanslag av 385000 kr.

A 5. Bidrag till vissa internationella organisationer

1976/77 Utgift 164446

1977/78 Anslag 201000

1978/79 Förslag 256000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 16

Från detta anslag bestrids koslnader för Sveriges bidrag till internationella byrån för mått och vikt samt internationella organisationen för legal metrologi. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 256000 kr. Jag hemställer atf regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 256000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 17

B. INDUSTRI M. M.

Innan jag behandlar anslagsfrågorna under detta avsnitt vill jag översiktligt la upp vissa förhållanden som är av särskild betydelse för närings- och industripolitiken.

Internationellt perspektiv

Sveriges export består till övervägande del av industrivaror. Av den totala industriproduktionen går över en tredjedel på export. Sverige har därigenom, i likhet med andra mindre länder, etl relativt stort utlandsberoende. Större industriländer, t.ex. Förenta statema och Japan, är mer självförsörjande med industrivaror och har en exportandel av industriproduktionen som understiger 10%.

Norden har för svensk industri alltmer kommit att framstå som en naturlig hemmamarknad. Ungefär en fjärdedel av den svenska exporten går till de nordiska grannländerna. Norden, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Frankrike mottar tillsammans inemot 60% av Sveriges export. Vårt land är därför i hög grad beroende av den ekonomiska utvecklingen i dessa länder.

Den svenska ekonomins internationalisering är resultatet av en lång tids utveckling. Under efterkrigstiden och framför allt underde senaste 15 åren har utbytet med omvärlden ökat avseväri. På samma sätt som i andra jämförbara industriländer har för vår del ett växande antal svenska företag etablerat sig utomlands och elt ökat antal utländska företag etablerat sig i Sverige. Antalet anställda i svenskägda lillverkningsföretag i utlandet uppgår till ca 250000 personer, vilkel motsvarar ungefär en fjärdedel av den svenska industrisysselsättningen. Antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige är ca 100000 personer.

Det ökade utbytet har i huvudsak varit lill fördel för Sveriges del. Svenska företag - framför allt inom verkstadsindustrin - har i hög grad inriktat sin tillverkning mot relativt specialiserade produkter som har ett avsevärt innehåll av avancerad teknologi.

Produktionsinriktning och höga utvecklingskostnader kräver ofta längre tillverkningsserier än hemmamarknaden medger. Produkterna måste därför till stor del avsättas på utlandsmarknader. Den svenska industriproduktionens sammansättning medför därjämte atl andra industriländer är de viktigaste marknaderna.

Ett mått på industrialiseringsgraden är industriproduktionens andel av bruttonationalprodukten. Denna varierar ganska kraftigt även mellan olika industriländer. Som framgår av tabell 1 ligger andelen för de redovisade 2   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

18

OECD-länderna i allmänhet mellan 20 och 40% med tyngdpunkten kring 30%.

Tal>eli 1. Tillverkningsindustrins bidrag till BNP till mottagarpris år 1974 (enligt OECD National Accounts), procentintervall

<20	20-24	25-29	30-34	35-39             40-
Grekland	Canada	Danmark	Förenta	Frankrike
	Australien	Finland	statema	Förbundsre-
	Norge	Nederlän-	Japan	publiken
	Turkiet	derna Spanien Sverige Storbritannien	Österrike Belgien Portugal	Tyskland

Som framgår av tabell 2 har industrialiseringen i Japan, Spanien och Grekland gått relativt snabbt, medan Norges och Storbritanniens tillväxt av industriproduktionen har varit långsam. Övriga av Sveriges stora handelspartners ligger i samma grupp som Sverige i detta avseende. Den relativt kraftiga volymtillväxten, som i de flesta fall har varit större än bmttonationalproduktens tillväxt, har inte följts av en motsvarande ökning i resursåtgång. Industrins andel av bmttonationalprodukten i löpande priser har därför för flera länder minskat något sedan början av 1960-talet. Exempel härpå är Canada, Australien, Österrike, Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien.

Tabell 2. Industriproduktionens tiUväxt, fasta priser, 1964-73 (enligt UN, Yearbook of Industrial Statistics, 1974 Edition), procentintervall

2-3.9

4-5.9

6-7.9

8-9.9

10-11.9

12-13.9

Norge	Canada	Österrike
Storbri-	Förenta	Finland
tannien	staterna	Nederiän-
	Australien	derna
	Belgien	Portugal
	Danmark
	Frankrike
	Förbunds-
	republiken
	Tyskland
	Sverige
	Schweiz

Grekland Spanien

Japan

I branschstrukturens utveckling i OECD-ländema sedan början av 1960-talel kan vissa gemensamma drag urskiljas. Livsmedelsindustrins andel av industriproduktionen har i allmänhet minskal, i vissa fall avsevärt, t.ex. i Japan. Textil- och konfektions- (teko) industrins andel har likaså minskat betydligt. För flertalet länder har utvecklingen inom denna branch varit densamma som i Sverige de senaste 10 åren med relativt hög nedlägg-ningstakl och sysselsättningsnedgång.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

19

Tabell 3. Andelar av tillverkningsindustrins produktionsvolym (förädlingsvärde i fasta priser) Tor 16 delbranscher i några industriländer (i %).

	Danmark	Finland	Förenta staterna	Förbundsrepubliker Tyskland	Frank-irike	Norge	Storbritannien	Sverige
	1973	1975	1973	1973	1974	1974	1973	1973
Livsmedels-, dryckesvaru-
och tobaksindustri	19,6	12,2	10,8	10,2	15,0	13,8	12,5	8,8
Textil-, beklädnads-, läder-
och lädervaruindustri	7,8	9,0	7,6	7,0	10,6	5,5	8,8	5,0
Trävaruindustri	5,7	6,2	3,8	3,7	4,0	10,9	3,2	7,1
Massa-, pappers- och
pappersvaruindustri	2,8	14,0	3,6	2,3	2,6	5,8	3,0	7,6
Grafisk industri	6,4	6,4	5,3	2,6	4,6	6,4	5,0	4,8
Kemisk industri	8,1		10,4	12,3		6,6	10,8	6,5
Petroleumraffinaderier,
smöijmedels-, asfalt- och
kolproduktindustri	1,3	9,6	1,9	3,9	8,8	2,5	1,3	0,7
Gummi-och plastvamindustr	i   3,1		3,0	3,6		3,3	3,2	2,6
Jord- och stenvaruindustri	8,1	4,4	3,3	5,2	5,7	4,5	4,6	3,9
Jäm-, stål- och metallverk	1,6	4,4	7,1	9,3	6,3	11,2	7,5	7,2
Verkstadsindustri, därav	34,4	33,1	41,9	39,5	39,1	30,2	39,0	45,3
- Metallvaruindustri	7,5	-	8,2	6,9	7,7	7,1	6,4	7,8
- Maskinindustri	12,4	-	11,4	11,2	16,5	6,6	11,3	12,6
- Elektroindustri	7,1	-	8,3	11,2	6,4	6,8	9,6	7,2
- Transportmedelsindustri   5,9		-	11,6	8,9	8,5	8,4	9,8	16,9
- Industri för instrument,
foto, optik m, m.	1,5	-	2,4	1,3	-	1,3	1,9	0,8
Annan tillverkningsindustri	1,2	0,7	1,4	0,5	3,6		1,3	0,6
Tillverkningsindustri	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

Källa: Statens industriverk

Utvecklingen inom järn-, stål- och metallverk har varil svagt vikande i förhållande lill den totala industriproduktionen i flertalet länder.

Verkstadsindustrin har i de flesta länder ökat sin andel av industriproduktionen. Det är främst elektroindustrin men även maskinindustrin och transportmedelsindustrin som svarar för denna ökning.

Trots dessa gemensamma drag i utvecklingen kan starkt varierande branschstruktur urskiljas länderna emellan. Av tabell3 framgår atl Sverige har en jämförelsevis liten andel livsmedels- och tekoproduktion, närmast jämförbar med förbundsrepubliken Tysklands, Japans och Förenta staternas, I fråga om trä, massa- och pappersindustri har de nordiska länderna och Canada en påtalligt högre andel än övriga länder. Den kemiska industrins andel är relativt liten i Sverige, I fråga om verkstadsindustrin slutligen kan två ländergmpper ses. Den ena utgörs av Sverige, Japan, Förenta staterna, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien med en andel omkring 40-45% och den andra av de övriga nordiska länderna samt Canada och Belgien med omkring 30%,

De senaste årens utveckling i industriländerna kan inte beläggas med säkerställd statistik. Utvecklingen efter 1974 avviker dock från ulvecklingen

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 20

under 1960-talet. Industriländernas allmänna efterfrågan har visat stagnerande eller vikande tendenser, vilket i särskild grad påverkat importbehoven. Vidare har de tidigare vikande tendenserna för vissa branscher avsevärt förstärkts och utvidgats till ytterligare branscher, bl.a. därför att länder, som räknas till den tredje världen, inom vissa sektorer har utvecklat betydande kapacitet och konkunenskraft.

På teko-området har lågprisimporten, särskill från vissa ostasiatiska länder, ökat. Problemen inom branschen har främst som följd därav förvärrats i praktiskt taget hela Västeuropa. Flertalet västeuropeiska länder överväger begränsningsåtgärder inom multifiberavtalets ram.

Påjärn- och stålområdet har Japan utvecklat betydande kapacitet och konkurrenskraft. Därjämte har länder hörande till utvecklingslandskretsen kommit till som starka konkurrenter med stor kapacitet. Vidare är efterfrågan på stål dämpad, bl. a. beroende på den svaga utvecklingen i fråga om industriländernas investeringar. Som följd härav föreligger betydande överkapacitets- och strukturproblem för stålindustrin i både Västeuropa och Nordamerika. Detta är särskill påtagligt beträffande handelsstålindustrin, men gäller även specialstålindustrin, inte minst i vårt land.

Situationen inom stålindustrin har medfört återverkningar inom gruvindustrin. Av stor betydelse för bl. a. de svenska järnmalmsgruvorna är vidare nyöppnade gruvor i transoceana länder. Dessa konkurrenter har tillgång till rikhaltig fosforfri malm i dagbrott. Sjöfartsleknikens utveckling, särskill genom slortonnaget, har dessulom medfört atl den lidigare fraklkostnadsskillnaden gentemot svenska gruvor, kraftigt minskats såvitt gällerden västeuropeiska marknaden.

På sjöfartsområdet råder en betydande överkapacitet. Orsakerna härtill får främst sökas i att världshandeln och därmed behovet av sjöfartstjänster inte har ulvecklals såsom man antog vid tonnageuppbyggnaden och varvsindustriexpansionen tidigare under 1970-talel. Denna överkapacitet, som kan bli bestående långt in på 1980-lalet, har medfört djupgående verkningar för varvs industrin särskilt i Västeuropa. Totalt sett råder stor överkapacitet inom världens varvsindustri. Japan, som har världens slörsta varvsindustri, konkurrerar med priser som de västeuropeiska varven med sina kostnader inte förmår möta. Samiidigt har nya konkurrenter kommit till, som i pris- och kostnadshänseende hävdar sig väl gentemot Japan. På grund av bl. a. en tendens i flera länder med varvsindustri, som i förhållande lill egna frakter har en begränsad sjöfartskapacitet, att genom sin varvsindustri bygga upp en ökad kapacitel för egna sjöfrakter kan svårigheterna inom varvsindustrin särskill komma alt drabba bl. a. västeuropeiska länder med relativt stor varvskapacilet. Den bristande beläggningen inom varvsindustrin, som redan har medfört svårigheter, torde komma att medföra ytteriigare svårigheter också inom angränsande sektorer, som tyngre verkstadsindustri och motortillverkare vilka är leverantörer till varvsindustrin.

Inom skogsindustrin följdes den mycket höga internationella efler-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 21

frågan åren 1973-1974 av en drastisk nedgång år 1975. Nedgången var delvis betingad av en avveckling av tidigare lagerökning i köparländema men berodde ocksä på minskad förbmkning. På det trämekaniska området berodde förbmkningsminskningen på låga byggnadsinvesteringar, inte minst ifråga om bostäder. Vad gäller träfiberområdel minskade konsumtionen liksom under lågkonjunkturen 1971 och 1972. En återhämtning har därefter ägt mm. I Västeuropa, exkl. Norden, beräknas 1974 års nivå bli uppnådd under år 1978. De nordiska ländema har de senaste åren på sin huvudmarknad Västeuropa varit utsatta för en tilltagande konkurrens från Nordamerika. Det beräknas att Sveriges leveranser av massa, papper och papp under år 1977 har utgjort ca 70 % av 1974 års leveranser. Motsvarande siffra för Finland är 80 %, medan Canada torde ha ökat sina leveranser något.

Dessa industrigrenar - järn- och stål-, gruv-, varvs- och skogsindustrierna - har stor tyngd i Sveriges näringsliv. År 1974, då praktiskt tagel hela industrins kapacitet torde ha varit utnyttjad, svarade dessa industrigrenar, inkl. tekoindustin, för 10,3 % av bmttonationalprodukten, för 33,3 % av industriproduktionen och för 46,5 % av exporten.

Industrins produktionsresurser

De inhemska råvarorna har varit av stor betydelse för industralise-ringen i vårt land. Den ständigt ökande internationella efterfrågan på järnmalm och virke, men sedermera också på mer bearbetade produkter som stål och pappersmassa, var förutsättningar för att bygga upp industriell erfarenhet och infrastruktur som senare möjliggjorde ulveckling inom andra produktområden. Tyngdpunkten i den svenska industriproduktionen har förskjutits i riktning mot mer förädlade produkter. Denna utveckling fortgår ännu inom de industrigrenar som baseras på inhemska råvaror. Samtidigt har delta lett till att råvamberoendet har fått annan karaktär. Detta gäller både de traditionellt tunga branscherna i svensk industri och de nya branscherna.

Inom stålsektorn baseras alltjämt handelsstålindustrin på konventionell malmråvara och skrot, medan specialstålindustrin blir alltmer beroende av leveranser av ett flertal olika legeringsmetaller, av vilka de flesta inte produceras i Sverige. Massa- och pappersindustrin utnyttjar alll flera kemikalier, fyllnadsmedel, pigment m. m. för atl kunna åstadkomma bättre kvaliteter och mer differentierade produkter. Den kemiska industrin utnyttjar etl allt större sortiment råvaror och halvfabrikat. Den elektroniska industrin behöver alltmer exklusiva råvaror, t. ex. metaller som först i samband med elektronikens utveckling fått en praktisk industriell användning.

Den svenska stålindustrin är, trots våra stora malmtillgångar, i hög grad skrotbaserad. I genomsnitt för åren 1972-1975 utgjorde stålskrolet 56% av ingångsmaterialet för råstålsproduktionen och det malmbaserade råjär-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 22

net återstående 44%. Närmare två tredjedelar av det för råstålsproduktionen förbrukade skrotet under den nämnda perioden var skrot från resp. verks egna anläggningar. Det s. k. köpskrotet uppgick under perioden i fråga till i genomsnitt ca 1,1 milj. ton. Härav importerades i genomsnitt en fjärdedel. F. n. råder avsättningssvårigheter på skrot inom landet.

Genom den kraftiga utbyggnaden inom massa-, sågverks- och skivin-dustriema har den samlade produktionskapaciteten nått en sådan nivå att någon nämnvärd volymtillväxt inle är möjlig.

Under de senaste åren har Sverige haft en nettoimport av skogsråvara. Enighet torde dock råda om att denna import endast kan bli av begränsad betydelse för svensk skogsindustri.

Förbrukningen av relurpapper har ökat från 160000 ton år 1960 till 428000 ton år 1976, Inblandningen av returfiber var enligt preliminära beräkningar ungefär 9% år 1977, Prognosen för år 1981 är 870000 ton. Branschen beräknar att insamlingen kan ökas från ca 500000 ton till 700000 lon ä 750000 ton i början av 1980-t:ilet, Enligt detta blir en ökad import nödvändig.

Den ökade komplexitet som alltmer har kommit atl känneteckna den svenska råvaruförsörjningen, och råvarornas roll i produktionsprocessen har liksom ny utvinning av rika tillgångar i andra länder och begränsningen i bl, a, våra skogstillgångar medfört en ändrad råvarusituation för svensk industri.

Den långvariga lågkonjunkturen och de strukturella förändringarna inom industrin har inneburit alt efteifrågan på arbetskraft dämpats. Trots kraftiga arbetsmarknadspolitiska insatser och stödåtgärder från samhällets sida har efterfrågan på arbetskraft varit låg med undantag för vissa specialområden och yrken. Företagen synes, i den mån orderingången har ökat, inte nämnvärt ha behövt öka sin efterfrågan på arbetskraft på grund av tidigare lågt kapacitetsutnyttjande.

Svårigheterna inom näringslivet gäller främst stål- och gruvindustrin samt teko-, varvs- och skogsindustrin, Förändringama medför stora påfrestningar för sysselsättningen i samhällen och regioner med ensidigt näringsliv grundat på dessa branscher. Utvecklingen under de senaste åren har i varierande omfattning präglats av att företag har avvecklats och omstrukturerats samtidigt som samhället har vidtagit åtgärder för att ordna alternativ sysselsättning och främja utbildning både inom och utom företagen.

Industriverkels senaste prognoser hösten 1977 visar för industrisysselsättningen under prioden 1976-1982 en minskning av antalet arbetade timmar med i genomsnitt drygt 2 % per år under perioden, Detta är en snabbare nedgång i anlalet timmar än vad som har skett under någon av perioderna 1960-1969 och 1970-1976, Vid ett anlagande om en genomsnittlig arbetstidsförkortning av 0,8% per år innebär industriverkets bedömningar att antalet industrisysselsatta minskas med i mnt tal 85 000 personer under

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 23

perioden 1976-1982, Den procentuellt sett kraftigaste minskningen bedöms ske inom teko-, läder- och skoindustrin, varvsindustrin, jord- och stenvaruindustrin samt gruvor. Inte i någon av de 18 branscher som prognosen avser, väntas någon trendmässig ökning av antalet arbetade timmar under perioden 1976-1982.

I fråga om utvecklingen av real kapi talet steg industrins investeringar snabbt under början av 1970-talet fram lill år 1974. Efter år 1974 har en stagnation inträffat med en nedgång för åren 1976 och 1977. Även för år 1978 beräknas en nedgång. Huvudorsaken bedöms vara bristande lönsamhet. Även om nedgångarna är kraftiga innebär den beräknade investeringsnivån för år 1978 en utbyggnad av industrins totala kapacitet. Investeringsvolymen överstiger alltså den reinvestering som krävs för atl hålla industrins kapacitet intakt.

Industriverkets prognos för perioden 1977-1982, som grundar sig på förelagens förväntningar av investeringsutvecklingen visar att investeringarna under denna period väntas uppgå till endast 87 % av 1976 års nivå. Särskilt kraftiga förutspås neddragningarna bli inom tekoindustrin, massa-och pappersindustrin samt inom metallvaru- och varvsindustrin.

Nivån och bredden på tillämpad teknologi har stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen inom industrin. Efler en nedgång av industriföretagens satsningar på forskning och teknisk utveckling under slutet av 1960-talet har industrins kostnader och anlalet sysselsatta i denna verksamhet ökat under 1970-talet. Är 1975 uppgick personalinsatserna inom industrin på detla område till över 20000 årsverken, vilket motsvarar ungefär 2% av den totala arbetsinsatsen inom industrin.

Det är inle möjligt att utifrån uppgifter om kostnaderna för tekniskt utvecklingsarbete inom och utom industriföretagen bedöma i vilken utsträckning dessa satsningar påverkar den framtida konkurrenssituationen och produktivitetsutvecklingen. Internationellt brukar den tolala kostnaden för forsknings- och utvecklingsarbete ställas i förhållande till bruttonationalprodukten. I sådana jämförelser har Sverige legat relativt väl till, men länder som Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Storbritannien ligger högre. I många fall har delta berott på en stor satsning på speciella områden, t. ex. rymdprojekt, militära utvecklingsprojekt, civil flygfart eller kärnkraflleknologi. Många tecken tyder på att svensk industri ligger relativt väl framme när det gäller utvecklingen av verkstadsteknik och nya metoder inom den skogsindustriella sektorn. Däremot förefaller den tillämpade tekniska utvecklingen på t. ex. jäm- och stålområdet under senare tid ha gått snabbare utomlands.

Industrins finansiella situation

Förändringarna i industrins finansiella situation har under senare år varit stora. Avkastningen på det egna kapitalet låg mellan 10 och 15% under

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 24

åren 1969-1972. Detta var inte tillräckligt för att industrins investeringsökning skulle kunna självfinansieras. Soliditeten sjönk, som framgår av tabell 4, under dessa år från 34% till 29%. Den sjunkande tendensen hos soliditeten avbröts under högkonjunkturen åren 1973 —1974 och en viss stabilisering kom till stånd. Därefter har soliditeten åter sjunkit och torde för år 1977 inle överstiga 25 %.

TabeU 4. Räntabiliteten på eget kapital, arbetskraftskostnadernas andel av produktionsresultatet och soliditeten i tillverkningsindustri med mer än 20 anställda, (i %)

1969     1970     1971     1972     1973     1974     1975     1976

Räntabilitet på

eget kapital' 15,4     12,9     10,3     12,3     20,9     28,8     19,3     13,2

A Tn t K t*Jlf t —

kostnadsandel 73,3     75,6     77,8     76,9     71,0     65,7     74,9     79,5

Soliditet 34        31        30       29        29        28        28        26

Källa: SCB:s företagsstatistik 1969-1976

' Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i förhållande till eget kapital inkl. hälften av obeskattade reserver.

På grund av otillräcklig lönsamhet har industrin under hela 1970-talet haft ett negativt finansiellt sparande. Delta betyder att andra sektorer måste ställa finansiella resurser till industrisektorns förfogande för att finansiera investeringar i byggnader, maskiner och lager. Underskottet i finansiellt sparande varför industrisektorn åren 1966-1969 strax under 2 000 milj. kr. i genomsnitt per år. Under 1970-talet har underskottet successivt stigit. År 1974 var del trots de goda vinsterna 5000 milj. kr.

Lönsamheten har för perioden i sin helhet varit högst i trävaru-, massa-och pappersindustri samt kemisk industri. Dessa branscher samt järn-, stål- och metallverk har även haft de största variationerna i lönsamhet. Nedgången år 1976 var kraftigast inom järn-, stål- och metallverken och massa- och pappersindustrin. Verkstadsindustrin har haft betydligt jämnare lönsamhetsutveckling än industrin i övrigt.

Soliditetens utveckling har med några få undantag i stort sett varit likartad inom de olika branscherna. Verkstadsindustrins soliditet har under hela perioden legat någon procentenhet under genomsnittet. Sänkningen i soliditeten mellan åren 1962 och 1972 hänförde sig helt till företag med mer än 200 anställda. Mindre och medelstora företag har haft en i stort sett oförändrad soliditet, som dock har varit lägre än i de större företagen.

Industripolitikens inriktning

Den internationella ekonomiska ulvecklingen har sedan högkonjunkturen åren 1973 och 1974 haft etl förlopp som i flera hänseenden har varit ogynnsamt för svensk industri.

Den allmänt dämpade efterfrågan, inte minst i industriländema, har

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 25

medfört relativt vikande exportmarknader. För svensk industri, som i hög grad är exportberoende, har detta haft en negativ effekt.

Koslnaderna inom svensk industri har de senasle åren stigit snabbare än i de viktigaste konkurrentländerna. Till följd härav har svensk industri fått svårigheter både alt hävda sig på exportmarknaderna och att motstå importkonkurrens. Problemen har främst gjort sig gällande för vissa industrisektorer. Samtidigt har inom dessa sektorer strukturella förändringar ägt rum i omvärlden genom att nytillkomna konkurrentländer, företrädesvis utomeuropeiska, har utvecklat stor kapacitet och konkurrenskraft. Detta gäller sådana sektorer som järnmalmsutvinning, järn-och stålindustrin och varvsindustrin.

Allmänt sett står svensk industri i dag inför större svårigheter, till stor del av djupgående karaktär, än någon gång tidigare under efterkrigstiden. Denna situation kräver målmedvetna industripolitiska insatser. Sådana insalser vidtas i syfte att svara för sysselsättningen samtidigt som en på sikt livskraftig företagsstmktur uppnås i de utsatta branschema. Dessa åtgärder redovisas i det följande. Först bör emellertid den allmänna inriktningen av och målen för industripohliken beröras, sedda i ett samhällsekonomiskt sammanhang.

Statens industriverk bedömer i sin senaste prognos för åren 1977-1982, som är gmndad på uppgifter från företagen, att industrins förädlingsvärde skall öka med 3 % i genomsnitt per år i fasta priser, medan sysselsättningen - mätt i antal timmar - skall minska med 2,3 % per år. Utan att diskutera prognosens riktighet sedd i dagens perspektiv - i fråga om t.ex. varvsindustrin kan den komma att visa sig för optimistisk - bör det understrykas att prognosvärdena inte får accepteras som mål. Del är en uppgift för näringspolitiken och den ekonomiska politi'.en att åstadkomma den industrisysselsättning som behövs för att återställa yttre och inre balans. Detta betyder att en mer expansiv industriell utveckling måste eftersträvas.

Genom åtgärder som har vidtagits under år 1977, särskilt devalvering och sänkt arbetsgivaravgift, har de kostnadsmässiga förutsättningarna för en ökad export förbättrats. Från industripolitisk syn bör betydelsen av att våra kostnadsrelationer inte ånyo försämras kraftigt strykas under.

I detta sammanhang beröras också förhållandena inom vissa branscher, som är särskilt utsatta för stmkturomvandling, såsom jäm- och stålindustrin, varvsindustrin och tekoindustrin. På grund av stmktureUa förändringar i omväriden är problemen inom dessa branscher av sådan art och omfattning att enbart ett förbättrat kostnadsläge inte är tillräckligt. Särskilda insatser har behövts för att åstadkomma bättre branschstrukturer och för att ofrånkomlig neddragning av kapacitet och sysselsättning skall kunna genomföras i acceptabla former. I sammanhanget bör framhållas betydelsen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som har vidtagits för atl överbrygga dessa svårigheter. Dessa spörsmål har emellertid också en särskild regionaipolitisk aspekt. Företagen inom de utsatta branscherna

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 26

är inte sällan starkt dominerande pä de orter de är verksamma. Frågan om ersättningssysselsättning är av central belydelse för de berörda på de drabbade ortema. Denna har ett mycket nära samband med expansions-förutsättningama och därmed investeringsbenägenheten inom andra industrisektorer. För att samordna de regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska åtgärderna på orter som får svårigheter genom strukturomvandlingen inom stål- och tekobranschema, har regeringen uppdragit åt berörda länsstyrelser att tillsätta särskilda arbetsgrupper med represenlanler för olika länsorgan. Företrädare för berörda kommuner, företag och de anställda knyts till grupperna. För att stödja verksamheten vidtas särskilda ålgärder inom regeringskansliet.

Även från allmän, mera långsiktig sysselsättningssynpunkt är en industriell expansion angelägen. För att rätten till arbete skall kunna lillgodoses på etl likvärdigt sätt i olika delcu av vårt land behöver ett betydande antal nya arbetstillfällen skapas under början av 1980-lalel. En sådan sysselsättningsökning kan inte uppnås inom enbart den offentliga sektorn, ulan kräver en betydande tillväxt inom industrisektom, om standarden i övrigt inte skall eftersättas och om byt:esbalansen skall förbättras.

Beträffande inriktningen av de industripolitiska insatserna bör först behandlas industriföretagens/?«art5/>//ä situation. Såsom redan har nämnts torde den genomsnitfliga soliditeten nu ha sjunkit under 25 %. Detta innebär att ett stort antal företag alltmer närmar sig eller har underskridit den gräns som är kritisk med tanke på upplåning utomlands. Möjligheterna att utnyttja denna finansieringsmöjlighet, som sedan år 1974 har varit av slor betydelse för företrädesvis de större företagen, kan komma att begränsas. Utvecklingen på detta område kommer att följas uppmärksamt.

I den pågående strukluromvandligen spelar Sveriges investeringsbank AB en viktig roll genom sin medverkan till atl finansiera investerings- och exportprojekt. Bankens beviljade krediter uppgår f n. till 6200 milj. kr. En utvärdering av bankens hittillsvarande verksamhet och översyn av riktlinjerna för framtiden har genomförts inom industridepartementet. En redovisning härtor kommer inom kort att lämnas.

Besluten (prop. 1977/78: 40, NU 1977/78: 34, rskr 1977/78:110) om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling innebär också atl avsevärt ökade resurser anvisas för kompletterande krediter inom denna betydelsefulla sektor av näringslivet. De regionala utvecklingsfonder som skall byggas upp med de nuvarande företagareföreningarna som grund, tillförs som ett led i en decentraliserad verksamhet de nuvarande medlen i hantverks- och industrilånefonden och statens utvecklingsfond. För nästa budgetår föreslås fondema härutöver erhålla 322 milj. kr. Vidare föreslås Svenska industrietableringsaktiebolaget (SVETAB) bli tillfört 40 milj. kr. för att bygga upp två regionala investmentbolag, ett för Värmland/Bergslagenregionen och ett för mellersta

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 27

Norrland. Dessa bolag får till sin främsta uppgift atl främja etablering av nya företag.

Samhällets medverkan i risktagandet är av slor belydelse eftersom kompletterande krediter ofta är avgörande för om möjlighelerna till expansion skall bli utnyttjade. Inom ramen för regeringens allmänna prioritering av investeringarna inom näringslivet bör även på andra områden i princip eftersträvas finansiella lösningar som kan säkerställa en expansiv utveckling. Sådana lösningar har i vissa fall varit nödvändiga för en konstruktiv omdaning av de branscher som har utsatts för strukturpäverkan. Sålunda har lån med 700 milj. kr. och statliga garantier med 600 milj. kr. ställts till specialstålindustrins och stålgjuteriinduslrins förfogande för åren 1978 och 1979 i syfte att underlätta strukturomvandlingen inom dessa branscher (prop. 1977/78:47, NU 1977/78: 30, rskr 1977/78: 84).

Den svenska industrin har som tidigare nämnts haft svårigheter att upprätthålla sin internationella konkurrenskraft. Detla beror till en del på den tekniska utvecklingen. Det försprång bl.a. i fråga om teknisk kompetens och produktionsteknik, som under de senaste decennierna möjliggjort en högre lönenivå i Sverige än i många konkurrentländer, har dessa nu i många avseenden inhämtat. För alt den svenska industrins konkurrenskraft långsiktigt skall kunna bibehållas och stärkas krävs därför insatser föratt stimulera den industriella innovationsverksamheten. En omfattande produktförnyelse och processutveckling är nödvändig för att följa med i den internationella utvecklingen. Ökade möjligheter har som nämnts nyligen skapats för att stödja de mindre och medelstora företagens produktutveckling genom de regionala utvecklingsfonderna. Regeringen avser vidare att under våren 1978 lägga fram förslag om utformningen av statens stöd till teknisk forskning och ulveckling.

För att ge underlag för mer långsiktiga industripolitiska bedömningar på det tekniska utvecklingsområdet avser regeringen atl inom kort uppdra åt Ingenjörsvetenskapsakademien och styrelsen för teknisk utveckling att göra studier av Sveriges industriella kompetens. Dessa studier kommer att utgöra en del av underlaget förden proposition om långsiktiga näringspolitiska åtgärder som regeringen planerar lämna till riksdagen våren 1979,

De industrigrenar som mera direkt är baserade pä våra råvarurillgångar har f, n, belydande svårigheter. Som redan har framgått, beror detta i stor utsträckning på strukturella förändringar i omväriden. Orsakerna är därför i huvudsak inte av konjunkturell eller övergående natur.

Inom gruvindustrin har särskilt järnmalmsutvinningen drabbas av svårigheter, medan förhållandena belräffande sulfidmalm och industrimineral är bättre. Under år 1977 har mindre än 20 milj, ton av den till 36 milj, ton uppgående järnmalmskapaciteten kunnat utnyttjas. Priserna är pressade och förlusterna omfattande. Flera mellansvenska järngmvor har lagts ned på senare tid, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) kommer atl under första halvåret 1978 genomföra en utredning om LKAB:s framtida

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 28

struktur och inriktning. LKAB avser också att - efter medelstillskott från Statsföretag - genomföra vissa investeringar för atl motverka den pågående sysselsättningsminskningen. Beträffande gruvindustrin bör det vara en strävan att - i den utsträckning det är ekonomiskt motiverat - ersätta nedgången i järnmalmsutvinning med ökade insatser i fråga om utvinning av andra metaller och industrimineraler. Detta skulle bredda landets råva-mbas och ha en förmånlig inverkan på bytesbalansen.

Ifråga om stålindustrin har under våren 1977 avlämnats utredningar om handelsslålet (SOU 1977:15-16) och specialstålet (Ds I 1977:3). Avtal har träffats mellan Gränges AB, Norrbottens Järnverk AB (NJA) och Stora Kopparbergs Bergslags AB om alt bilda ett gemensamt företag Svenskl Stål AB, för handelsstål- och gruvrörelserna m. m. Det nya bolaget skall till 50% ägas av Statsföretag och till 25% vardera av de båda andra intressenterna. Bildandet av bolaget förutsätter en betydande statlig finansiell medverkan. Förslag härom kommer inom kort atl föreläggas riksdagen. En särskild samrådsgrupp har bildats med företrädare för de handelsstållillver-kande företagen och för de anslällda. Inom gruppen kommer frågor rörande handelsstålindustrins framtida struktur mot bakgrund av tillkomsten av det nya bolaget alt behandlas. Som redan har nämnts, har beslut nyligen fattats om ålgärder för att främja strukturutvecklingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin. I samband härmed har en delegation för strukturfrågor inom vissa industribranscher bildats. Denna skall svara för statens medverkan i strukturarbetet rörande bl.a. specialstålinduslrin.

Utredningsarbetet rörande skogsindustrin, som syftar till aft la fram underlag till ett näringspolitiskt program för branschen, har nu kommit in i en avslutande fas. Industriverket har gjort en studie rörande sågverks- och skivindustrierna (SIND 1977: 7). Vidare har genom industridepartementets försorg genomförts bl.a. en undersökning rörande den svenska massa- och pappersindustrins konkurrenskraft. För träfiberskiveindustrin, inom vilken speciella förhållanden råder, har en särskild utredningsman tillkallats för att samordna åtgärder för alt minska kapaciteten. När det pågående arbetet har utvärderats inom berörda departement finns en grundval för regeringens överväganden om den framtida skogsinduslripolitiken.

År 1977 har - liksom de båda närmast föregående åren - varit ogynnsamt för den svenska skogsindustrin. Den internationella marknaden har varit svag. Som helhet torde tillverkningskapaciteten avseende papper och papp ha utnyttjats med knappt 75% under år 1977. För pappersmassa beräknas kapacitetsutnyttjandet uppgå till ca 65 %. Prisutvecklingen har varit svag med fallande priser särskilt under det senaste halvårel. De överiager, som tidigare har byggts upp med stadigt stöd i syfte att upprätthålla sysselsättningen, är både finansiellt och marknadsmässigt tyngande. Avveckling pågår till rådande lägre priser. Utvecklingen under de senaste två åren har medfört att särsksilt vissa företags soliditet och likviditet blivit mycket ansträngd.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 29

Belräffande övriga industribranscher har utvecklingen inom varvsindustrin under året varit sämre än som kunde fömtses när förslag om att bilda Svenska Varv AB förelades riksdagen våren 1977. Orderingången har varit svag och prisema mycket hårt pressade. Svenska Varv anmälde hösten 1977 behov av ytterligare stora medelstillskott. Utredningsarbete har därför igångsatts rörande branschens framtida omfaitning. Detta arbete omfattar numera även Kockums AB. Förslag avses bli förelagt riksdagen våren 1978.

För att begränsa den kraftiga nedgången i produklion och sysselsättning inom tekoindustrin läggs nu, utöver de beslul som redan har fattats under år 1977, fram förslag om ytterligare åtgärder. Ramen för de särskilda strukturgarantierna föreslås utsträckt med ett ytterligare år och höjd med ytterligare 60 milj. kr. till totalt 264,5 milj. kr. För räntebefrielse och avskrivning av lån föreslås en höjning med 29 milj. kr. till sammanlagt 52 milj. kr.

De övriga branschfrämjande åtgärder som industriverket svarar för förlängs med ylleriigare ett år och uividgas på några punkter. Detla gäller trähusindustrin och vissa delar av metallmanufaklurinduslrin. Sammanlagt föresläs 77 milj. kr bli anvisade, varav huvuddelen avser teko-industrin.

Hösten 1977 tillkallades en särskild utredningsman för att skyndsamt analysera alternativa utvecklingsvägar för den svenska bilindustrin. Resultaten av analysen skall föreligga under våren 1978.

I avsikt att åstadkomma en konkurrenskraftig dataindustri har avtal träffats mellan SAAB-Scania AB och staten om att bilda ett halvstatligt databolag. Data Saab AB (prop. 1977/78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/78:87). En kartläggning och analys av den svenska dataindustrins och datatjänsteproduktionens utveckling saml marknadsutvecklingen för datorer och datakommunikaiionsutmstning beräknas föreligga från statens industriverk underår 1978.

Inom byggnadsindustrin har utredningsverksamhet som inleddes under år 1975 slutförts. Statens industriverk har under år 1977 avlämnat en rapport (SIND 1977:5) rörande byggnads- och byggnadsmaterialindustrins struktur och utveckling. Byggkoncentrationsutredningen har sommaren 1977 avgivit betänkandet (SOU 1977:43) Koncentrationslendenser inom byggnadsmaterialindustrin. Vidare har statens institut för byggnadsforskning hösten 1977 slutfört ett utredningsuppdrag rörande statsförvaltningens planering av byggnads- och anläggningsinvesleringarna på fem års sikl. Elt konsultuppdrag rörande byggherreledets stmktur och effektivitet har slutförts hösten 1977.

Gummivaruindustrin står inför betydande omställningsproblem. Mot den bakgrunden gav regeringen i december 1976 statens industriverk i Uppdrag att utreda vissa frågor rörande gummivamindustrin. Under innevarande budgetår beräknas en lägesrapport från gummiindustriutredning-en föreligga. Vidare har industriverket just färdigställt plastindustriutredningen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 30

Från den pågående utredningen om livsmedelsindustri vid statens industriverk har under år 1977 avlämnats delrapporter om djupfrysnings-och konservindustrin (SIND 1977:3), choklad- och konfektyrindustrin (SIND 1977:4) och multinationella företag i svensk livsmedelsindustri (SIND 1977:10).

En särskild utredare har tillkallats för att göra en samlad analys och bedömning av bryggeribranschens nuvarande situation och utveckling på sikt.

Petroindustriutredningen avgav hösten 1976 sitt slutbetänkande (SOU 1976: 59) Petroindustrin i Sverige - petrokemisk industri. Betänkandet har remissbehandlats. Inrättandet av ell särskilt branschråd för petroindustrin enligt utredningens förslag är f n. inte aktuell. Den fortsatta utvecklingen inom petroindustrin följs med stor uppmärksamhet.

Som redan nämnts, har beslut nyligen fattats om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling med syfte att undanröja förekommande utvecklingshinder och alt ta till vara outnyttjade resurser till främst ökad sysselsättning. Medel föreslås nu för förstärkta åtgärder rörande bl, a, information, rådgivning och företagsinriktad fortbildning. Sammanlagt tas för de mindre och medelstora företagen upp 550 milj, kr.

På det nordiska planet fortsätter det nära samarbetet inom industriområdet med våra grannländer. Den svensk-norska kommittén för energi- och industrisamarbete lade i början av år 1977 fram en rapport. Undersökningar och förhandlingar om lämpliga samarbetsprojekl pågår. Samarbetet inom ramen för en likartad svensk-finsk kommitté fortsätter.

Beträffande de multinationella företagen fortgår arbetet inom såväl OECD som FN, där Sverige genom industridepartementet lar en mycket aktiv del. Betydande arbetsinsatser på detta område behövs även nästa år, I Sverige har en utredning (I 1977: 06) tillsatts för alt undersöka de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter.

B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 22017 290

1977/78 Anslag 22 372000

1978/79 Förslag 26341000

Statens industriverk, som inrättades den 1 juli 1973, är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri, hantverk och energiförsörjning samt mineralhantering utom vad avser förvaltning och upplåtelse av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet

31

statens gruvegendom, Sislnämnda ärenden handläggs av nämnden för statens gruvegendom, varvid industriverket svarai" för de beredande och verkställande funktionerna. Sedan den I juli 1974 handhar industriverket även de uppgifter beträffande företagsutveckling, kursverksamhet m, m, som tidigare åvilade statens institut för företagsutveckling. Nämnden för energiproduktionsforskning, som inrättades den 1 juli 1975, har administrativt knutils till industriverket. Verket är chefsmyndighet för bergsstaten, sprängämnesinspeklionen och statens elektriska inspektion.

Industriverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör, Verkel är organiserat på sex enheter, nämligen planerings- och utrednings-byrån, industriavdelningen, energibyrån, mineralbyrån, enheten för företagsutveckling och administrativa byrån.

Till industriverket är knutna ett råd för mindre och medelstora företag, ett råd för förelagsutveckling, ett expertråd för långsiktiga prognoser, en hemslöjdsnämnd, en rådgivande nämnd för transporter av fariigl gods och etl råd för eldistributionsfrågor.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens in-	Föredra-
		dustriverk	ganden
Personal
Handläggande personal	121	+ 28	+4
Övrig personal	61	+ 14	+ 2
	182	+42	+6
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	18009000	+7686400	+ 3 645 300
Sjukvård	35 000	of.	of.
Reseersättningar	517000	+   270000	+   130000
därav för utrikes resor	(160000)	(+     15 000)	(+      5 000)
Lokalkostnader	2 247000	+   666300	+   252100
Expenser	1354 000	+   777300	+   173 600
därav engångsutgifter	(115 000)	(+   144000)	(-    70000)
Mervärdeskatt för sand-.
grus- och stentäkter	200000	of.	of.
Kungörelsekostnader
på mineralområdel	I OOOO	+       1000	of.
Ej disponerat belopp	200000	-	-   200000
	22572000	+ 9401000	+4001000
Uppbördsmedel
Avgifter för handläggning
av ärenden enligt lagen
(1976: 838) om allmänna
fjärrvärmeanläggningar	200000	of	+     32 000
Nettoutgift	22372000	+ 9401000	+3969000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 32

Avgifter till statens industriverk för tillstånd lill sand-, gms- eller slen-täkt på kontinentalsockeln redovisas på driftbudgetens inkomstsida under titeln Inkomster vid bergsstalen m, m, Gfr s, 131),

Statens industriverk

Industriverket anför att belastningen inom flertalet verksamhetsområden har ökat kraftigt sedan verkels tillkomst och att en rad nya arbetsuppgifter har tillkommit. Utvecklingen inom flera av verkets ansvarsområden har påkallat utökade stöd- och utvecklingsinsatser. Särskilt markant har detla varit inom de industri- och energipolitiska verksamhetsfälten. Verket anser att personalförstärkningar behövs vid samtliga enheter för att den fortsatta verksamheten skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt.

Övertagandel nästa budgetår av arbetsuppgifterna inom delegationen för informationssystemet företag-samhälle (DIS) kräver särskilda resurser inom planerings- och utredningsbyrån. Byrån planerar för nästa verksamhetsår därutöver bl, a, fortsatta och intensifierade utredningar rörande den kemiska industrin och verkstadsindustrin samt fördjupade marknads- och strukturanalyser för vissa andra branscher. Ökade resurser behövs för löpande branschbevakning och för uppföljning av tidigare gjorda utredningar. Också uppföljningen av stödinsatser samt metodstudier och metodutveckling i utredningsarbetet är angelägna arbetsområden. Verket understryker i sammanhanget vikten av alt i större utsträckning få möjlighet till egna utredningsinitiativ och av att ökad samordning sker av den industripolitiska utredningsverksamheten.

De olika stöd- och utvecklingsinsatser till mindre och medelstora förelag som industriavdelningen svarar för ställer enligt verkel krav på ytterligare personal inom områdena företagsservice och utbildning.

Ärendemängden inom energibyrån har ökat kraftigt. Nya arbetsuppgifter inom området kommunal energiplanering har dessutom tillförts byrån innevarande budgetår. Personal behövs för dessa uppgifter liksom för administrativa uppgifter, koncessions- och bidragsfrågor samt säkerhets- och behörighetsfrågor på elområdel.

Vid mineralbyrån finns inte resurser för egna utredningsinitiativ eller för atl bevaka den internationella råvarumarknaden på det sätt som förutsattes vid verkets bildande. Ytterligare personal behövs därför bl.a. för utredningsverksamheten, främst för frågor som rör mineralhushållning. Förstärkningar behövs också för att byrån skall kunna fullgöra myndighetsåligganden saml beredningsarbeten för nämnden för statens gruvegendom.

Det personaladministrativa arbetet kräver allt större arbetsinsatser beroende dels på det ökade antalet anställda, dels på den praktiska tillämpningen av den omfattande lagstiftning som har introducerats under de senaste åren. Ökade resurser behövs därför enligt verkel vid administrativa byrån, framför allt för personalinformation och personaltjänst.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 33

Mol denna bakgrund föreslår industriverket följande förändringar för budgetåret 1978/79.

1. I 0-altemativet föreslår industriverket att tio handläggartjänsler dras in, av vilka fyra vid planerings- och utredningsbyrån, fyra vid industriavdelningen och två vid energibyrån. Dessutom föreslår verket att en assistentljänsl vid administrativa byrån dras in. För planerings- och utredningsbyrån innebär O-alternativet att pågående utredningsuppdrag inte kan fullföljas inom fastställda tidsplaner och att nya utredningar inte kan påbörjas under överskådlig tid. För industriavdelningen innebär alternativet en förlängning av handläggningstiderna inom garanti- och låneverksamheten samt minskade insalser på företagsserviceområdet. För energibyrån innebär det förlängda handläggningstider för koncessions- och bidragsärenden samt minskade insalser vad gäller normer och föreskrifter inom elsäker-hetsområdel. För den administrativa byrån medför alternativet indragning av en assistenttjänst, vilket ger minskad kapacitet inom ett redan tidigare hårt ansträngt arbetsområde (-1 222000 kr. inkl. följdbesparingar).

2. Pris- och löneomräkning m. m. +3 476000 kr.

3. Under denna punkt anger verket medelsbehovet för verksamheter vilka enligt verkets mening inte bör betraktas som utökad verksamhet i vedertagen mening. Sålunda överförs den 1 juli 1978 - i enlighet med statsmakternas tidigare uttalanden - till industriverket den verksamhel som nu bedrivs av DIS. Enligt verket behövs för dessa arbetsuppgifter två handläggare och en assistent. Lönekostnaderna beräknas till 350000 kr. och följdkostnaderna till 73 000 kr.

Vidare har industriverket den 1 juli 1977 fått nya arbetsuppgifter avseende kommunal energiplanering. Vissa resurser för denna verksamhet förutsätts därför bli anvisade redan under innevarande budgetår. Kostnaderna för dessa resurser, två handläggare och en assistent, beräknas till 361 000 kr. och följdkostnaderna till 73000 kr. ( + 857 000 kr.).

4. För att kunna klara den ökande utredningsvolymen vid planerings-och utredningsbyrån och fortsätta utbyggnaden enligt tidigare angivna riktlinjer behövs enligt verket ytteriigare tolv tjänster under budgetåret 1978/79, varav tio för handläggare och två för assistenter. Lönekostnaderna härför beräknas till I 232 000 kr, och övriga kostnader till 286000 kr, (+1518000 kr,),

5. Vid industriavdelningen föreslår verket att fem nya tjänster inrättas för ökad företagsservice och utbildningsservice, varav fyra för handläggare och en assistenttjänst. Behovet skall ses främst mot bakgrund av förslagen i företagareföreningsutredningens betänkande (SOU 1977:3) Utbyggd regional näringspolitik. Vid sektionen för explosiva och brandfarliga varor behövs enligt verket en handläggare för omfattande och kvalificerade översättningsarbeten. Lönekostnaderna härför beräknas till 709000 kr. och övriga kostnader till 161 000 kr, (+870000 kr,),

6. För ökad verksamhet vid energibyrån behövs enligt verket åtta nya 3    Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 34

Ijänster, fyra handläggartjänsler och fyra assistenttjänster. En av handläg-gartjänsterna är avsedd för arbete huvudsakligen med kommunal energiplanering, en för prisreglerings- och konsumentfrågor, en för tillsynsärenden gällande icke provningsplikt ig elektrisk materiel och en för arbete med databanken för energistatistik. De fyra assistenttjänsterna avser arbete med föreskriftsrevisioner, kartor över kraftledningsnätet, diarieföring samt biträde åt byråns chef och åt byråns jurist. Lönekostnaderna för dessa tjänster beräknas till 811 000 kr, och följdkostnaderna till 192000 kr, (+1003000 kr,),

7. Mineralbyrån behöver enligt verket förslärkas med fyra handläggare, en assistent och ett biträde. En handläggare och en assistent krävs för statistik- och prognosverksamhet. En handläggare skall arbeta med mineraltekniska frågor. Ytterligare en handläggare och etl biträde skall arbeta med myndighetsärenden. Kanslifunktionen för nämnden för statens gruvegendom bör förstärkas med en handläggare för juridiska och administrativa uppgifter. De ökade lönekostnaderna beräknas bli 672 000 kr, och övriga kostnader 154 000 kr. ( + 826000 kr.).

8. Inom administrativa byrån behövs ytterligare en handläggare, två assistenter och en expeditionsvakt. Handläggaren skall avlasta verkels informationssekreterare. Assistenterna skall arbeta med personaladministrativa frågor och biträda med regislrators- och arkivuppgifter. De ökade lönekostnaderna beräknas lill 342 000 kr. och övriga kostnader till 87 000 kr. (+429000 kr.).

9. En stor del av industriverkets arbetsuppgifter medför resor. Enligt verkets mening behöver reseanslaget för nu befintlig verksamhet räknas upp med 50000 kr.

10. För att förverkliga skyddskommitténs förslag till bättre arbetsmiljö vid industriverket behöver anslaget räknas upptill 25 000 kr. (+ 10000 kr.).

11. Inom det administrativa området utvecklas tekniker och metoder i en takt och omfattning som gör det omöjligt för en enskild myndighet att på ett tillfredsställande sätt följa utvecklingen. Verket bör därför ha möjligheter till ökat utnyttjande av konsulter i sill utvecklingsarbete. Det ökade medelsbehovel för budgetåret 1978/79 uppskattas till 50000 kr.

12. Den oregelbundna ulbyggnaden av verket och den splittrade lokalsituationen har försvårat den administrativa servicen och samordningen. Enligt verket behöver därför expensposten räknas upp med 100000 kr. 1 denna summa ingår ocksä 35 000 kr. för inköp av offsetmaskin.

13. Vid industriverket pågår sedan hösten 1976 arbete med jämställdhetsfrågor. Resurser behövs främst för olika utbildningsinsatser såsom samarbetsträning och ledarutveckling. Verkel beräknar medelsbehovet till 100000 kr.

14. Industriverket har sammanställt personalens behov av utbildning. Medelsbehovet uppgår till 200000 kr. vilket innebär en ökning, exkl. prisomräkning, med 112000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 35

Föredraganden

Statens industriverk har del centrala ansvaret pä myndighetsplanet för industri-, energi- och mineralpolitiska frågor.

Det informationsutbyte mellan företag och samhällsorgan som avses med lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor leds av delegationen för informationssystemet företag - samhälle (DIS). I anslutning till delegationens bildande uttalades (prop. 1975/76:166 s. 126, NU 1975/76:68, rskr 1975/76:149) att ansvaret för ledningen och samordningen av informationssystemet borde övergå på statens industriverk vid ingången av budgetåret 1978/79.

För egen del anserjag att det ännu en tid finns behov av ett ledningsorgan av delegationens karaktär för fortsatt utvecklingsarbete. Jag förordar därför att delegationen t. v. består men fr. o,m, nästa budgetår i administrativt hänseende knyts till industriverket. Sekretariatsfunktionerna bör skötas av verket. För detta ändamål beräknar jag medel för en tjänst som handläggare och en assistentjänst vid planerings- och utredningsbyråns sektion för långsiktiga prognoser (3). Byrån behöver dessutom förstärkas med ytteriigare en assistent, främst för statistikarbeten vid sektionen för branschutredningar (4).

Vidare beräknar jag medel för två nya tjänster för handläggare vid energibyråns prognossektion. Handläggarna skall i försia hand svara för ärenden enligt den av riksdagen våren 1977 beslutade lagen (1977:439) om kommunal energiplanering (3). Jag kommer i det följande under anslaget Elektriska inspektionen alt behandla vissa frågor som berör energibyrån (se s. 162).

Utbyggnaden av den regionala näringspolitiska organisationen enligt förslagen i prop. 1977/78:40 (jfr s. 71) ställer ökade krav på service till de nya stiftelserna i form av information m. m. från industriverkets sida. Jag beräknar därför medel för en ny tjänst för handläggare vid industriavdelningens sektion för företagsservice (5). Jag vill i sammanhanget nämna att jag med stöd av regeringens bemyndigande helt nyligen har tillkallat en särskild delegation för småföretagsfrågor. Med hänsyn härtill anserjag alt det till industriverket knutna rådet för mindre och medelstora förelag bör upphöra. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag härom.

Vid min medelsberäkning harjag även tagit hänsyn till att verket i ökad utsträckning bör kunna anlita konsulter samt alt rese- och expensposterna behöver räknas upp.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 26 341000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvi.sa ett förslagsanslag av 26 341 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 36

B 2. Statens industriverk: Utredningar m. m.

1976/77 Utgift 2 147956 Reservation 1240789

1977/78 Anslag 4 820000'

1978/79 Förslag 7902000

' Av anslaget har 48000 kr. överförts till budgetutjämningsfonden.

Från anslaget bestrids kostnader för experter och tillfällig personal m.m., reseersättningar och publikationstryck samt övriga kostnader, som hänger samman med utredningar och informations- och kontaktverksamhet inom statens industriverks arbetsområde. Anslaget tillförs medel som flyter in dels vid försäljning av publikationer som bekostas från anslaget, dels som ersällning för utredningar som industriverket utför åt annan.

Statens industriverk

Industriverket anför att verkets näringspolitiska utredningsverksamhet sedan starten den 1 juli 1973 har ökat väsentligt. Huvuddelen av nu pågående och flera av de planerade utredningsprojekten utförs på uppdrag av regeringen. Resultaten av dessa avses ligga till grund för industri-, energi-och mineralpolitiska åtgärder.

Hela ulredningsanslaget utnyttjades budgetåret 1976/77. Kassamässigt uppkom dock en relativt betydande reservation. Endast begränsade delar av anslaget för budgetåret 1977/78 har kunnat tas i anspråk för planerade nya utredningar eftersom huvuddelen går åt för alt täcka kostnader för pågående projekt. Flera planerade projekt måste därför skjutas på framtiden eller skrinläggas.

Mot den bakgrunden föreslår verket att anslaget tillförs ytterligare 5 113 000 kr. för pågående och tillkommande utredningsaktiviieter. Av ök-ningsbeloppel hänförs 2,5 milj. kr. till den verksamhet som fr.o.m. budgetåret 1978/79 övertas från delegationen för informationssystemet företag-samhälle (DIS).

Medelsbehovet vid planerings- och utredningsbyrån fömtom DlS-verk-samheten uppgår till 4040000 kr. och avser utredningar som i flertalet fall redan har påbörjats eller avses bli påbörjade under senare delen av innevarande budgetår. Branschutredningarna omfattar bl.a. olika delar av verkstadsindustrin och den kemiska industrin. Verkstadsindustrin har. frånsett varvsindustrin och vissa delar av melallmanufakturindustrin samt dataindustrin, hittills inte analyserats mera genomgripande. Verket planerar atl etappvis studera ytterligare delbranscher och därvid närmast inrikta sitt arbete på bl. a. bilindustrin och dess underleverantörer samt på elektronikindustrin. Inom den kemiska sektorn har utredningarna hittills varit begränsade till plastindustrin och gummiindustrin. Mot bakgrund av kemisektorns snabba expansion planerar verket nu dels övergripande utred-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 37

ningar rörande bl.a, försörjningsstrukturen samt miljö- och forsknings-och utvecklingsaspekter, dels studium av ytterligare delbranscher. Den långsiktiga prognosverksamheten inom byrån innefattar bl. a. framtagande av den åriigen återkommande sirukturöversikten och underlag för långtidsutredningen år 1978. Inom området allmänna industripolitiska frågor planeras bl.a. utredningar rörande de mindre och medelstora företagen, multinationella företag och utvärdering av industripolitiska stödinsatser.

Inom industriavdelningens verksamhetsområde planeras främst speciella projekt med inriktning på småföretagsomrädet, bl, a, företagareföreningarnas informationstjänst samt uppföljning av de särskilda utvecklings- och etableringsfrämjande åtgärderna som har förordats i prop, 1976/77:95 (s, 26) om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder. Medelsbehovet vid byrån beräknas till 1 080000 kr.

På energiområdet planeras fortsalt utrednings- och prognosverksamhet i första hand genom ytterligare s, k, sektorstudier och fördjupade insatser rörande industrins energihushållning. Vidare planeras bl. a. ett projekt om behovel av nya större kraftöverföringsledningar. Medelsbehovet beräknas till 1365 000 kr.

Vid mineralbyrån beräknas etl behov av 685 000 kr. för bl. a. uppföljning av utredningarna rörande sand och grus samt alunskiffer, vilka beräknas bli avslutade innevarande budgetår. Vidare planeras utredningar rörande vissa industrimineral, bl. a. kaolin och apatit.

Under anslaget för näsla budgetår har beräknats även 215000 kr. för interna och externa informationsinsatser.

Verkel föreslår att anslaget nästa år tas upp med 9885000 kr.

Föredraganden

Under föregående budgetår har industriverket avgetl ett flertal utredningsrapporter, bl.a. (SIND 1977:2) Svensk gjuteriindustri, (SIND 1977:5) Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri, (SIND 1977:6) Industrins energihushållning samt (SIND 1977:7) Sågverks- och skivin-dusiri. Härutöver har flera delrapporter redovisats för utredningsprojekt som löper över flera budgetår, bl.a. ett flertal delstudier rörande livsmedelsindustrin. Inom ramen för den fysiska riksplaneringen har vidare utgivits rapporter rörande vissa industribranschers långsiktiga lokaliseringsbehov och anspråk på naturresurser. Rapporterna behandlar bl.a. gruvor och metallurgisk industri, kraftindustri, skogsindustri samt kalksten och dolomit.

Som exempel på utredningar vilka beräknas bli slutförda under innevarande budgetår kan nämnas utredningarna rörande livsmedels- och plastindustrierna, industrietableringar i Sverige, ägarkoncentrationen i det privata  svenska   näringslivet,   familjeföretagsfusioner,  diabas,   alunskiffer

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 38

samt sand och grus. Vidare kommer utredningar rörande bl.a. energibalanser, energiprognoser och energihushållning att redovisas.

Vid min medelsberäkning för budgetåret 1978/79 har jag beaktat dels verksamhet som redan pågår, dels verksamhet som beräknas bli påbörjad under senare delen av innevarande budgetår och som antas löpa även under nästa budgelår. Bland dessa utredningar ingår bl. a. uppföljning av dataindustriutredningen och utredningar rörande den kemiska industrin och verkstadsindustrin. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen nyligen har tillkallat en särskild utredningsman fören analys av alternativa utvecklingsvägar för svensk bilindustri, 1 anslulning härtill har även vissa utredningsuppgifter lagts på industriverket. Till pågående utredningsverksamhet hör också löpande branschbevakning och långsiktigt prognosarbete avseende såväl industri- som energiseklorn samt olika frågor rörande de mindre företagen, energisektorn, säkerhetsfrågor m.m. Fömtom de här nämnda aktiviteterna ryms i min beräkning medel även för projekt inom ramen för informationssystemet företag-samhälle (jfr s. 35).

Sammanlagt beräknar jag medelsbehovet under anslaget nästa budgetår till 7902000 kr., vilket innebären ökning med 3 082000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till Statens  industriverk:  Utredningar m.m.   för  budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 902 000 kr.

B 3. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m.

1976/77 Utgift	9113
1977/78 Anslag	1000
1978/79 Förslag	1000

Under anslaget redovisas utgifter och inkomster avseende verksamheten vid statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU).

Det åligger SIFU atl insamla och bearbeta kunskaper och erfarenheter i tekniska, administrativa, kommersiella och ekonomiska frågor av betydelse för utvecklingen inom näringslivet samt att genom kursverksamhet, rådgivande verksamhet, information eller på annat sätt främja utbildning av företagare och anställda inom näringslivet. Om det behövs för industriverkets uppgifter i fråga om företagsutveckling får försöks- och utvecklingsarbete bedrivas samt provningar och undersökningar utföras. Härvid får uppdrag utföras ät myndigheter eller enskilda. Tyngdpunkten i SIFU:s verksamhet ligger inom utbildningsområdet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 39

SIFU svarar även för administration av slipendiegivningen enligt kungörelsen (1971: 553) om stipendier för fortbildning av företagare och anställda inom industri och hantverk,

SIFU leds av en direktör. Verksamheten är uppdelad på sex operativa sektioner, nämligen för företagsekonomi, verkstadsteknik, byggnads- och VVS-teknik, elteknik, processteknik samt kemisk teknik. Dessutom ingår stabsorgan för marknads- och planeringsfrågor och en servicesektion. Filialkontor finns i Malmö, Göteborg, Växjö och Luleå. Den 1 juli 1977 fanns inom SIFU-verksamheten 196 tjänster, varav 39 var vakanta.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1973:55, InU 1973:22, rskr 1973: 220) skall del av SIFU omfattande ca 100 personer omlokaliseras till Borås.

Verksamheten vid SIFU omfattas av försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v.

1. Allmänna tjänster

2. Kursverksamhet

3. Teknisk facktjänst

Program 1. Allmänna tjänster omfattar sådan service till offentliga organ, företagareföreningar, branschorganisationer etc. som inte kan hänföras till industriverkets egen kursverksamhet eller till den tekniska facktjänsten. Vidare ingår administrationen av stipendier för fortbildning, viss extern informations- och dokumentationstjänst i tekniska och ekonomiska frågor, administration av kompetenser och behörigheter samt viss utredningsverksamhet i detla program.

Program 2. Kursverksamhet omfattar de av industriverket anordnade kurserna och föreläsningarna i praktiska och teoretiska ämnen saml det planerings- och utvecklingsarbete som är hänförligt till framtagande av nya kurser.

Program 3, Teknisk fa ek tjänsi omfattar sådana försöks- och utvecklingsarbeten samt provningar och undersökningar av material, arbetsmetoder, driftförhållanden, redskap, instrument och apparater som erfordras för industriverkets verksamhet under övriga program. Vidare ingår provningar och undersökningar som, inom ramen för industriverkets verksamhet, utförs mot ersättning på uppdrag av myndighet eller enskild,

SIFU:s verksamhet finansieras dels genom kursavgifter och andra ersättningar för tjänster provningar, undersökningar m,m,, dels genom statsanslag.

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag

B 3. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m.

B 4. Statens industriverk: Bidrag till Kursverksamhet m.m.

B 5. Statens industriverk: Utrustning.

Anslaget B 3 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2 och 3. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter, ersättningar, arvoden etc. och ianspråktagna medel från anslaget B 4 som är etl

Prop, 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

40

reservationsanslag över vilket statens bidrag till verksamheten utgår. Anslaget B 5 är ett reservationsanslag som skall finansiera investeringar i mer kostnadskrävande utrustning för verksamheten.

Anslaget B 3 får i princip inte belaslas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem och för att tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar industriverket en rörlig kredit i riksgäldskonlorei på 4 milj. kr.

Av följande sammanställning framgår omfattningen av SIFU-verksamheten (I 000-tal kr.).

	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknar	1978/79
		Statens industriverk		Föredraganden
1. Allmänna tjänster Intäkter Särkostnader Täckningsbidrag	876 876	819 819	900 900
2, Kursverksamhet Intäkter Särkostnader Täckningsbidrag	18697 22 153 -3456	20260 25716 -5456	22 952 30319 -7 367
3. Teknisk facktjänst Intäkter Särkostnader Täckningsbidrag	593 627 -34	280 416 -136	210 250 -40
Täckningsbidrag totalt Samkostnader (netto) Resultat Ingående reservation	-4366 5 608 -9974' 1448	-6411 5 543 -11 954 1354	-8307 5443 -13 750
Statens bidrag	9880	10600	13750	10400

' 1 354000 kr. är överskott varav 113 183 kr. utgör återstående belopp av den engångsanvisning som lämnades budgetåret 1974/75 för att täcka tidigare års förluster.

Statens Industriverk

Industriverket framhåller alt utvecklingen under budgetåren 1974/75-1976/77 har präglats av en strävan att stabilisera SIFU:s ekonomi. Detta har inneburit bl, a, en systematisk kostnadsuppföljning, nyanserade avgiftshöjningar, avveckling av olönsamma verksamheter och ralionaliseringar, SIFU har därutöver eftersträvat att lillgodose behoven inom medelstor och mindre industri samt hantverket. Detta mål är emellertid alltjämt svårt att uppfylla med bibehållande av nuvarande grad av självkostnadstäckning. Kursverksamheten måste ges optimal volym så alt SIFU har tillräckligt stort underiag för fördelning av kostnaderna för utveckling, administration och service. Att öka denna volym i kurser som är ensidigt riktade lill mindre och medelstora företag och hantverket är enligt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 41

verket inte möjligt. Avgiftsnivån blir för hög. SIFU måste därför satsa även pä sådana målgrupper som ger tillfredsstäilande kostnadstäckning, dvs. stora företag och offentliga arbetsgivare. På detta sätt får SIFU dels en större volym för kostnadsfördelningen, dels ett program av centrala kurser med relativt många deltagare per kurs som även vid en måttlig avgiftsnivå ger god kostnadstäckning.

En stor del av de kurser som riktar sig till mindre och medelstora företag måste genomföras lokalt. Här blir kostnaderna för resor, restid, traktamenten och transporter högre än för centrala kurser. Samtidigt blir intäkterna lägre eftersom dessa kurser i genomsnitt har färre deliagare per kurs än centrala kurser. Verket anser att dessa lokala kurser är angelägna och viktiga både för företagen och för samhället. Därför har ett betydande lokalt kursprogram successivt byggts upp. För alt underlätta de mindre och medelstora företagens deltagande i kurser förläggs dessa även till regionala centra. Den totala kursvolymen har från budgetåret 1973/74 till budgetåret 1976/77 ökat från 787 kurser till 1013 kurser. Deltagarantalet har under samma period ökat från 16500 deltagare till 21 500 deltagare, vilket innebär en ökning med ca 30%. Huvuddelen av denna ökning kan tillskrivas tillväxten av kurser i landsorten.

Den volymmässiga ökning av kursverksamheten som har skett under budgetåret 1976/77 har ökat behoven av personal. Internbudgelen för budgetåret 1977/78 rymmer 24 ålerbesättningar av tjänster eller nyanställningar. Största expansionen ligger inom sektionen för elteknik.

Utvecklingen har således i hög grad påverkats av de näringspolitiska prioriteringarna. Industriverket har även för budgetåret 1978/79 räknai med att den övervägande delen av SIFU:s kursutbud skall hållas tillgängligt för de medelstora och mindre företagen ute i landet. Detla kommer emellertid att leda till behov av ökad anslagstilldelning.

Industriverkets förslag redovisas enligt fyra alternativa ambitionsnivåer.

1 0-allernalivet förordar verket att anslaget - efter löne- och prisomräkning - reduceras med 600000 kr., vilket motsvarar det belopp som innevarande budgetår har avsatts för stipendier.

Alternativ 1 innebär en uppräkning av anslaget med 960000 kr. som kompensation för löne- och prisökningar.

I detta alternativ kommer huvudsakligen verksamheten inom områdena byggnads- och VVS-teknik, elteknik och processteknik att kunna uppehållas vid nuvarande nivå, men med en viss reduktion av volymen kurser i landsorten. Detta innebär också att SIFU inom dessa områden kan upprätthålla sin kompetens och fullfölja sitt planerade utvecklingsprogram.

Sålunda kan inom byggnads-och VVS-området utvecklas nya kurser för energioptimering av byggnadskonstruktioner, anpassning till nya lo-kaluppvärmningssystem, distribution av värme från industriella mot-trycksånganläggningar samt byggnadsproduklion med arbelsbesparande metoder.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 42

Inom det eltekniska området kan kurser utvecklas inom områdena elektronik, datorteknik, industriell elteknik och elsäkerhet.

Utvecklingen av nya kurser inom det processtekniska området beräknas omfatta bl. a. arbetsmiljö, bullerbekämpning, luftvård, industriell drift, avfallshantering samt hantering av farliga och vämjeliga ämnen. Inom området för energibesparing i industrin kommer kurser att utvecklas på såväl "nyckelnivå" som operatörsnivå.

Beträffande området kemisk teknik avses nya kurser bli utvecklade i ytbehandlingsteknik och livsmedelsteknik.

Vad gäller områdena verkstadsteknik och företagsekonomi fordras ett betydande utvecklingsarbete för atl ge SIFU erforderiig beredskap för alt täcka de mindre och medelstora företagens behov. Detta utvecklingsarbete har inom den Verkstadstekniska sektionen påbörjats budgetåret 1976/77 och beräknas fortsätta under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Inom den förelagsekonomiska sektionen kommer SIFU att ha en ökad utvecklingsverksamhet budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Den påbörjade utbyggnaden och utvecklingen av det lokala fortbildningsprogrammet för mindre och medelstora företag inom dessa sektorer torde inte kunna fullföljas inom ramen för alternativ I.

Alternutiv 2, prioritelsgrupp 2, som innebären medelsökning med I milj. kr. utöver alternativ 1, möjliggör enligt verket bl.a. en fortsättning av kursutvecklingen inom de Verkstadstekniska och företagsekonomiska sektionerna.

Enligt verkel finns behov av kursverksamhet för arbetsledare och produktionstekniker rörande bl.a. skärteknisk teori. Vidare finns behov av praktiskt inriktade kurser betriiffande svarvnings-, fräsnings- och borrningsarbeten. Därutöver planeras en lärarhandledning bli utarbetad för den företagsinterna utbildningen på detta område. Den sammanlagda kostnaden för dessa aktiviteter beräknas till 200000 kr.

Inom många små och medelstora företag saknas enligt verket kunskaper om kvalitetsstyrning. SIFU planerar därför alt utveckla ett kurssystem som omfattar kurser i bl.a. produktansvar och kvalitetsteknik. Utvecklingskostnaden budgetåret 1978/79 beräknas till 150000 kr.

Den s, k. NC-tekniken, som avser bl. a. numerisk styrning av verktygsmaskiner, kommer enligt verket atl få växande betydelse vid industrins strävan att sänka tillverkningskostnaderna. Det är viktigt att även medelstora och mindre industriföretag får tillgång till detta produktionsmedel. Det krävs emellertid både orienterande och fördjupade specialkunskaper för inköp och användning av NC-uirustning. SIFU planerar att utveckla ett kurssystem inom NC-området för bl. a. företagsledare, produktionstekniker och arbetsledare. Utvecklingskostnaderna beräknas till 150000 kr.

Inom sektionen för företagsekonomi prioriteras kursverksamhet som tar sikte på särskilda behov hos småföretagen inkl. hantverksföretagen beträffande deras planerings- och personalfunktioner. En kurs i långtidsplane-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 43

ring beräknas bli utvecklad till en kostnad av 150000 kr. För att åtta sådana kurser skall kunna genomföras lokalt till en acceptabel avgiftsnivå behövs enligt verket särskilda bidrag med totalt 90000 kr. Inom området personalutveckling planeras kurser i arbetsrätt och medbestämmanderätt till en sammanlagd kostnad av 160000 kr. Vidare planeras utveckling och genomförande av kursverksamhet i ämnet redovisnings- och kalkyleringstek-nik. Dessa aktiviteter beräknas kosta sammanlagt 100000 kr,

Alieriiativ 2, prioritelsgrupp 3, som innebär ett ökat medelsbehov av 1 190000 kr, i förhållande till prioritetsgrupp 2, gördel möjligt att ta fram ytteriigare kurser inom de Verkstadstekniska och företagsekonomiska områdena, bl, a. kurser i ritningstolkning och fräsning resp, personalutveckling och nyetableringsproblematik. Dessutom innebär alternativet en ökning av stipendiemedlen med 100000 kr,, kursutveckling inom området yttre arbetsmiljö, t, ex, bullermätning och luftrening, samt framtagande av arbets- och metodbeskrivningar för äldre byggnadsteknik.

Sammantaget begär verket sålunda 13 750000 kr, för SIFU:s verksamhet under nästa budgetår. Detla innebär en ökning med 3 150000 kr, i förhållande till anvisade och disponibla medel för innevarande budgetår.

Föredraganden

Med hänvisning till riksdagens beslut med anledning av propositionen om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop, 1977/78:40 bil, 1 s, 177-179 och 193, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) beräknar jag statens bidrag till SIFU:s kursverksamhet lill sammanlagt 10,4 milj. kr. Vid min medelsberäkning harjag lagil hänsyn lill kostnadsbortfallet lill följd av att SIFU:s filialkontor omorganiseras och att stipendieverksamheten upphör. Med hänsyn härtill innebär min medelsberäkning i praktiken en ökning med 1,3 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Kursverksamhet m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 4.Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m.

1976/77 Utgift 9973878 Reservation 1466984

1977/78 Anslag 10700000'

1978/79 Förslag 10400000

' Av anslaget har 100000 kr. överförts till budgetutjämningsfonden.

Som har framgått av redogörelsen under anslaget Statens industriverk:

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 44

Kursverksamhet m.m. föreslår 5/«?e/?i' industriverk atl bidragsanslaget lill SIFU budgetåret 1978/79 förs upp med 13750000 kr.

Som jag nyss har anfört vid min anmälan av anslaget till kursverksamhet m, m, beräknar jag för nästa budgetår statens bidrag till SIFU-verksamheten under detta anslag till 10,4 milj, kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10400000 kr,

B 5. Statens industriverk: Utrustning

1976/77 Utgift 327993 Reservation 258 110

1977/78 Anslag 150000'

1978/79 Förslag 180000

' Av anslaget har 4000 kr, överförts till budgetutjämningsfonden.

Över anslaget finansieras anskaffning av utrustningsobjekt för SIFU-verksamheten, vilkas anskaffningskostnad överstiger 10000 kr, och vilkas livslängd uppgår till minst tre år. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Statens iiidusiriverk

Utrustningsanskaffningen under senare år har i huvudsak begränsats till utbyte av försliten och otidsenlig materiel. En sådan prioritering har varit nödvändig i avvaktan på att frågor av principiell betydelse för SIFU-verksamheten närmare klarläggs. Kraven på SIFU som flexibel företagsserviceorganisation med tyngdpunkten i produktion av korta specialkurser av fortbildningstyp och provningsverksamhet kräver emellertid att SIFU förfogar över tidsenlig utrustning inom olika tekniska verksamhetsområden. En viss ökad nyanskaffning av utrustning måste därför påräknas för de närmast kommande åren.

Till följd av den begränsade nyanskaffningen under de senaste åren har reservationer uppkommit på anslaget. Med hänsyn härtill har industriverket beräknat medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 200000 kr.

Föredraganden

En viss uppräkning av anslaget bör ske. För nästa budgetår bör anslaget sålunda föras upp med 180000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens industriverk: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 180000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet

45

B 6. Sprängämnesinspektionen

1976/77 Utgift 2 191265

1977/78 Anslag 2 396000

1978/79 Förslag 2 707000

Sprängämnesinspektionen är statligt tillsynsorgan för ärenden rörande explosiva och brandfariiga varor och därmed sammanhängande frågor. Statens industriverk är chefsmyndighet för inspektionen.

Inspektionen leds av en sprängämnesinspektör. Inspektionen är organiserad på två civila sektioner och en militär sektion. Den ena civila sektionen handlägger ärenden rörande explosiva varor och brandfariiga gaser, den andra ärenden rörande brandfarliga vätskor.

T.o.m. utgången av innevarande budgetår är sprängämnesinspektören specialinspektör inom yrkesinspektionen och sprängämnesinspektionen underställd arbetarskyddsstyrelsen i fräga om arbetarskyddsärenden.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens in-	Föredra-
		dustriverk	ganden
Personal
Handläggande personal	14	+   1	of.
Övrig personal	5	-	of.
	19	+ 1	of.
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	1885000	+ 385 200	+269700
Sjukvård	3000	of	of
Reseersättningar	196000	+  64000	+ 34600
(även för utrikes resor)
Lokalkostnader	211000	+  20900	+ 21200
Expenser	81000	+ 36400	+    5 500
därav engångsavgifter	(2000)	(+ 24000)	(+    3 000)
Ej disponerat belopp	22 000	-	- 22000
	2398000	+ 506500	+ 309000
Uppbördsmedel
Försäljning av tekniska
meddelanden	2000	-    2 000	-    2000
Nettoutgift	2396000	+508500	+ 311000

Statens industriverk

Industriverket anför att tillsynsarbetet har ökat under de senaste åren, framför allt vad gäller brandfariiga varor. På grund av bristande resurser kan inspektionen inte bedriva tillsynen i önskvärd omfattning. Den snabba produktutvecklingen inom inspektionens arbetsområde ger ytteriigare press på de begränsade resurserna. Expansionen inom den petrokemiska

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 46

industrin fortsätter och ställer krav på ytterligare tillsyn, bl. a. i fråga om förebyggande åtgärder mol gasexplosioner.

1. I O-alternativet föreslår industriverket att en tjänst som byrådirektör dras in. Detta innebär minskade insatser inom området för brandfarliga vätskor (- 122 000 kr. inkl. följdbesparingar).

2. Pris- och löneomräkning m. m. 316300 kr.

3. En ökad tillsyn inom den petrokemiska industrin bedöms nödvändig. Verket föreslår därför att en ny tjänst som byrådirektör inrättas vid den civila sektionen för gaser och explosiva varor (+124 000 kr. inkl. följdkostnader).

4. Sekretariatet för European Commission for the Standardization of the Test of Explosives är sedan några år placerat i Stockholm. Som bidrag lill sekretarialskoslnaderna föreslås 10000 kr. Molsvarande belopp har tidigare utgått från industriverkels ulredningsanslag (+ 10000 kr.).

5. Behovet av ökad tillsynsverksamhet kräver en uppräkning av anslagsposten reseersättningar (+33400 kr.).

6. Under anslagsposten Expenser behövs ytterligare medel för inköp av laboratorieutrustning, kontorsmaskiner och skyddsutrustning m, m. Vidare föreslås under denna anslagspost ytteriigare 1 800 kr, för informationsåtgärder till lokala myndigheter och 1 000 kr. för personalutbildning (+22 800 kr.).

7. De inkomster av uppbördsmedel som tidigare har upptagits under anslaget avsåg försäljning av tekniska meddelanden angående typgodkännande av förvaringsanordningar för brandfarliga varor. Den 1 januari 1977 har den verksamheten överförts på AB Statens Anläggningsprovning. Posten bör därför utgå (-2000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 707000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 707000 kr.

B 7. Branschfrämjande åtgärder

1976/77 Utgift 26144673' Reservation 23236 114'

1977/78 Anslag 44 160000'

1978/79 Förslag        46 160000

' Reservationsanslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder, anslagsposterna Branschfrämjande åtgärder för textil-och konfektionsindustrierna och Branschfrämjande åtgärder för övriga branscher. Av anslaget för budgetåret 1977/78 har 3 milj. kr. överförts till budgetutjämningsfonden.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet

47

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostnaderna för utbildningsåtgärder, teknisk konsulentverksamhet, omställningsfrämjande åtgärder och exportfrämjande åtgärder enligt av statsmakterna fastställda tidsbegränsade program. För textil- och konfektions- (teko) industrierna beslutade riksdagen våren 1977 om utökade resurser till omställningsfrämjande och exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 och förlängning av programmet t.o.m. budgetåret 1978/79 (prop. 1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305). För den manuella glasindustrin beslutade riksdagen våren 1977 om utökade resurser för omsläll-ningsfrämjande och exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 samt föriängde programtiden t. o. m. budgetåret 1979/80 (prop. 1976/77: 61, NU 1976/77: 37, rskr 1976/77: 283), FYogrammen för den träbearbetande industrin, järn- och metallmanufakturindustrin och gjuteriindustrin föriängdes av statsmakterna år 1977 och löper t, o, m, utgången av budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77:100 bil. 17, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305). Administrationen av verksamheten är föriagd till statens industriverk.

Från det på statsbudgeten för innevarande budgetår uppförda anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder bestrids även kostnader för åtgärder för främjande av förelagsservice och regional utbildningsservice ål mindre och medelstora företag. Förslag om medelsanvisning för dessa ändamål tas nu upp under ett nytt anslag Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.

Av följande sammanställning framgår hur för budgetåret 1977/78 anvisade medel och för budgetåret 1978/79 föreslagna medel fördelar sig på olika branscher och åtgärdsprogram (i I 000-tal kr.).

Bransch/åtgärd	Anvisat 1977/78 fördelat på program	Beräknad änd	ring 1978/79
		Statens industriverk	Föredraganden
Teko-industrierna
Exportfrämjande åtgärder Övriga åtgärder	> 14500 M4500	+   1500 +   1500	+  1500 +  1500
	'29000	+ 3000	+ 3000
Övriga branscher in. m.
träbearbetande industrin gjuteriindustrin metallmanufakturindustrin manuella glasindustrin särskilda strukturinsatser	5 535 2150 1475 3000	+ 6465 + 2850 +  2 525 of +  1000	+  1300 +    325 +    375 of
	12160	+ 12840	+ 2000
Därav för exportfrämjande åtgärder	4975	+ 7025	+    400
Summa	41160	+ 15840	+ 5000

' Exkl. 3 milj, kr,, fördelat med 1,5 milj, kr, på vardera exportfrämjande och övriga ätgärder, som enligt regeringens beslut har överförts till budgetutjämningsfonden.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 48

För teko-industrierna infördes fr, o, m, budgetåret 1970/71 utbildnings-och exportfrämjande åtgärder (prop, 1970:41, SU 1970:60 och 61 samt BaU 1970: 23. rskr 1970:164, 165 och 188) som fyraåriga progiam. Omställningsåtgärder infördes året därpå (prop. 1971:1 bil. 15, NU 1971:13, rskr 1971:120) som ett treårigt program. Programmen har senare förlängts och förstärkts. Fr.o.m. budgetåret 1976/77 har ett särskilt rationaliserings-program för att stärka den långsiktiga konkurrenskraften inom i första hand konfektionsindustrin införts (prop. 1975/76:206. NU 1975/76:70, rskr 1975/76:415). Programmet, som från början var tvåårigt, omfattar avskrivningslån för investeringar i effeklivitetshöjande produktionsutrustning, ökat stöd till utveckling av produktionsmetoder och -system samt, genom en förstärkning av de omställningsfrämjande åtgärderna, bidrag till konsultinsatser vid införandet av ny produktionsteknik i företagen.

Riksdagen fattade våren 1977 med anledning av regeringens förslag lill ålgärder för beklädnadsindustrin beslut om föriängning t. o. m. budgetåret 1978/79 av rationaliseringsprogrammet för konfektionsindustrin samt omställnings- och exportprogrammen för teko-industrierna (prop. 1976/77: 105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305). Samtidigt gavs omställnings- och exporlprogrammen ökade resurser. Ramen för exportfrämjande åtgärder för teko-industrierna har därmed höjts med 6 milj. kr. till 16 milj. kr. och för utbildnings- och omställningsåtgärder med 4 milj. kr. till likaså 16 milj. kr. Enligt beslut av regeringen har för budgetåret 1977/78 en besparing gjorts med 3 milj. kr., fördelat med 1.5 milj. kr. på vardera omställnings-och exportprogrammen, genom senareläggning av vissa insatser.

Riksdagsbeslutet våren 1977 innefattade även s, k, extraordinära åtgärder för teko-industrierna. På det industripolitiska området infördes s, k, särskilda strukturgarantier under budgetåret 1977/78, Lån mot sådan garanti är ränte- och amorteringsfritt under två år, I vissa fall kan vidare sådant lån delvis avskrivas. På det arbetsmarknadspolitiska området infördes ett särskilt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft som kan utgå under år 1977 till de företag inom teko-industrierna som inte varslar om driftsinskränkning eller nedlägg,ning.

Fr, o,m, budgetåret 1974/75 omfattas även pälsindustrin av åtgärderna för teko-industrierna (prop, 1974:1 bil, 15 s, 44, NU 1974:35, rskr 1974: 227),

Åtgärderna för teko-industrierna administreras av statens industriverk.

Tidsbegränsade åtgärder för den träbearbetande industrin inleddes budgetåret 1972/73 (prop. 1972:46 och 47. NU 1972: 32 och 33, rskr 1972:195 och 196). Åtgärderna består av utbildningsinsatser, teknisk konsulentverksamhet och exportfrämjande åtgärder. Vidare ingår omställningsprogram för möbelindustrin och fr. o. m. budgetåret 1976/77 även snickeriindustrin. Programmen har senare förlängts. För exportprogrammet, som avser kollektiva insalser, har statens industriverk programansvar, medan Sveriges exportråd svarar för verkställigheten av de exportfrämjande åtgärderna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 49

Övriga åtgärder för den träbearbetande industrin administreras av statens industriverk.

För gjuteriindustrin infördes budgetåret 1973/74 teknisk konsulentverksamhet som etl treårigt program samt omställningsfrämjande åtgärder (prop, 1973:57, NU 1973:37, rskr 1973:149). Under budgetåret 1974/75 inleddes ett utbildningsprogram för gjuteriindustrin (prop. 1974:1 bil. 15 s. 41, NU 1974: 35, rskr 1974: 227), Åtgärderna, som administreras av statens industriverk, har förlängts.

För metallinanufakturindustriu inleddes budgetåret 191 A/15 ett treårigt program med teknisk konsulentverksamhet för branschens mindre och medelstora företag och exportfrämjande åtgärder för delar av branschen (}Mop. 1974:63, NU 1974:34, rskr 1974:226), Delar av branschen har sedan Dudgetåret 1974/75 omfattats även av omställningsfrämjande ålgärder. Åtgärderna har senare förlängts. För exporiprogrammet har statens industriverk programansvar, medan Sveriges exportråd svarar för verkställigheten av de exportfrämjande aktiviteterna. Industriverket administrerar övriga åtgärder för melallmanufakturindustrin.

Exportfrämjande åtgärder för den manuella glasindustrin inleddes som ett treårigt program budgetåret 1970/71 (prop. 1970:41, SU 1970:61 och BaU 1970: 23. rskr 1970:165 och 188). Branschen omfattas sedan budgetåret 1972/73 även av omställningsfrämjande åtgärder (prop. 1972:46, NU 1972: 32, rskr 1972: 195). Åtgärderna har senare föriängls.

Riksdagen fattade våren 1977 med anledning av regeringens förslag till åtgärder för den manuella glasindustrin beslut om fortsaita och ökade industripolitiska insalser för den manuella glasinduslrin under tre år t, o, m, budgelårel 1979/80, Ramarna för exportfrämjande och omställningsfrämjande åtgärder fastställdes till 2 milj, kr, resp, I milj, kr, för budgetåret 1977/78, Det totala medelsbehovet för dessa åtgärder har beräknats till 10 milj. kr. för hela treårsperioden. Vidare infördes avskrivningslån för effeklivitetshöjande invesleringar i produktionsutrustning och för investeringar som syftar till att förbättra arbetsmiljön. För budgetåret 1977/78 uppgår låneramen till 9 milj. kr. inom en ram av totalt 15 milj. kr. för treårsperioden.

Statens industriverk har programansvar för exporiprogrammet, medan Sveriges exportråd svarar för verkställigheten av de exportfrämjande aktiviteterna. Övriga åtgärder administreras av statens industriverk.

Statens industriverk

Etf grundläggande villkor för att de branschfrämjande åtgärderna skall få effekt på de olika branschernas struktur är enligt statens industriverk att åtgärderna får verka under tillräckligt lång tid. Industriverket bedömer med ledning av erfarenheterna hittills av branschprogrammen alt programperioder på mellan nio och tolv år kan behövas,

I fråga om exportprogrammen är det enligt verket viktigt att rimliga krav på långsiktig planering tillgodoses. En introduktion på en exportmarknad 4    Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet

50

måsle alltid ses i etl flerårsperspekliv med krav på omfattande personella och ekonomiska insatser från företagens sida. Lika viktigt är att den administrerande myndigheten ges möjligheter till långsiktig planering av verksamheten. Av slor betydelse är personalplaneringen vid hemmaorganisationer och de olika handelssekreterarkontoren. Kvalificerad branschkun-nig personal ute på marknaderna är enligt verkets åsikt en av de viktigaste förutsättningarna för att effektivt kunna stödja företagen. Verket anser all varje exportprogram bör innehålla en garanti om viss avtrappningsperiod avpassad till det löpande anslaget. För exempelvis teko-industrierna är programmet nu så pass stort alt en avtrappningsperiod på minst två år bör eftersträvas.

Inom branschprogrammens ram genomför statens industriverk sedan några år s. k. delbranschprojekt inom olika branscher. Delbranschprojekt innebär att grupper av förelag - oftast med likartad produktinriktning -engageras i ett långsiktigt planeringsarbete. Erfarenheterna av delbranschprojekten tyder enligt industriverket på att de utgör incitament till olika strukturåtgärder och påskyndar beslutsprocessen i företagen.

Industriverket föreslår att reglerna för konsult- och exportbidrag för olika branscher görs enhetliga genom atl reglema för teko-industrierna och i vissa fall den manuella glasindustrin får gälla även för övriga branscher, vilket innebär att

- exportstöd skall kunna utgå såväl kollektivt som företagsindividuellt,

- exportstöd skall kunna utgå för etablering av försäljningsorganisationer utomlands,

- konsultbidrag skall kunna ges för omorientering till nya produktområden.

Vidare föreslår industriverket att konsultbidrag skall kunna utgå för sortiments- och marknadsanalyser som ingår i företagens långsiktiga planering.

Följande ändringar i programmens bransch- och åtgärdsinriktning föreslås av industriverket.

Branschprogram

Statens industriverk

Branschomfattning

Åtgärdsinriktning

Träbearbetande industrin

Gjuteriindustrin

Metallmanufaktur-industrin

Särskilda struktur-insatser

Sågverksindustrin inkluderas i programmet

Verkstadsindustrin i övrigt inkluderas

Enligt vissa kriterier

Strukturstöd införs för trähusindustrin

Exportfrämjande åtgärder införs

Strukturprogrammet inriktas på delbranschprojekt, teknisk konsultverksamhet upphör

Programmet inriktas på delbranschprojekt

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

51

Statens industriverk överlämnade i april 1977 rapporten (SIND 1977:1) Den träbearbetande industrin 1976-1980. Utredningen utgör en uppföljning av den branschutredning som industriverket publicerade år 1975 (SIND 1975:1) Den träbearbetande industrin under 1970-talet. I ulredningen läggs inte fram några förslag till åtgärder. Industriverket redovisar i sin rapport en prognos för bl.a, sysselsättningsutvecklingen under perioden 1976-1980, Som framgår av följande uppställning väntas sysselsättningen minska något inom samtliga delbranscher. Jämfört med de av industriverket tidigare presenterade prognoserna har emellertid en avsevärd uppjustering skett vilken helt är hänförlig till snickeriindustrin.

	Antal s	ysselsatta
	1975	1980
		tidigare prognos		ny prognos
		högalternativ	lågalternativ
Trähusindustri Snickeriindusiri Trämöbelinduslri Övrig träbearbetande industri Hela den träbearbetande industrin	10100 15 100 16400 5 700 47300	9300 10300 16950 6100 42650	8450 9250 12950 5 500 36150	9080 14 970 14700 5 370 44120

Industriverket framhåller i sin anslagsframställning att flera av delbranscherna inom den träbearbetande industrin upprätthåller en kostnadskrävande överkapacitet, som under de närmaste åren medför behov av sanering och omstrukturering. Detta gäller inte minst trähusindustrin. Mot den bakgrunden föreslår industriverket, liksom i sin anslagsframställning hösten 1976, all trähusindustrin får tillgång till hela branschprogrammet för träbearbetande industri, dvs, inkluderas även i strukturstödet. Vidare föreslår verket att även sågverksindustrin, med tyngdpunkt på dess mindre och medelstora företag, innefattas i programmet. Verket hänvisar därvid till en utredning om träindustrin i Västerbottens län liksom delresultat från pågående utredningar inom verkets utredningsbyrå om sågverksindustrin, vilka visar på avsevärda rationaliseringsmöjligheter inom den träbearbetande sektorn genom förändringar i arbetsfördelningen mellan de olika till-verkarleden. De möjligheter till vertikal och horisontell samordning som kan finnas bör enligt verket beaktas. Vidare anförs att sågverksindustrin till struktur och i fråga om problemområden starkt påminner om förhållandena inom övriga stödbranscher. Den har bl, a, många små företag, krav på teknisk förnyelse, eftersatt produktutveckling och utrymme för samverkan för de mindre förelagen. Verket föreslår väsentligt höjda anslagsra-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 52

mar för programmet för träbearbetande industri, särskilt i frågaom exportfrämjande åtgärder.

Statens industriverk och Svenska Gjuteriföreningen har gemensamt följl upp 1972 års gjuteriutredning. Rapporten (SIND 1977: 2) Svensk gjuteriindustri överlämnades i maj 1977, År 1974 fanns i Sverige 229 gjuterier med minst 5 anställda. Branschens salu- och försäljningsvärde uppgick samma årtilldrygt 2 000 milj, kr, resp, 12000 milj, kr, vilket ulorde 1,5 % av tillverkningsindustrins förädlingsvärde. Sammanlagt sysselsattes inom branschen drygt 14000 personer. Branschen har en speciell karaktär genom att huvuddelen av produklionen utgörs av halvfabrikat, som levereras till främst verkstadsindustrin men även stålindustrin och byggnadsverksamheten, Gjuteriindustrins nära samband med främst verkstadsindustrin framgår av att ca 45 % av utgodsproduktionen levereras internt inom företagen,

1972 års utredning ansåg en efterfrågetillväxt på knappt 2 %• per år trolig för perioden 1970- 1975, Tillsammans med antaganden om en något minskad import och oförändrad exportandel beräknades den svenska produktionsökningen bli ca 3 % per år. Det nu framlagda utredningsmaterialet visar att utrikeshandeln har varit oväntat expansiv. Mellan åren 1970 och 1974 har exportandelen ökat från 4 till 8 %, medan importens viktmässiga andel av förbrukningen ökat från 18 till 24 7c. Mätt i ton var produktionen ungefär densamma de båda åren 1970 och 1974. men tekniska framsteg har medfört en genomgående minskning av produkternas vikt samtidigt som de blivit mer komplicerade. Tas hänsyn till denna ökade förädlingsgrad torde produktionsvolymen ha ökat under perioden.

1 den bedömning av utvecklingen fram till år 1980 som görs i rapporten antas såväl export som import fortsätta att öka i snabbare takt än produktionen. Med hänsyn tagen till en antagen höjd förädlingsgrad för produkterna beräknas produktionen fortsätta att öka med minst några procent om året. dvs. i ungefärligen samma takt som underförstå hälften av 1970-talet.

Enligt den tidigare prognosen väntades sysselsättningen inom branschen minska med 2 % om året mellan åren 1970 och 1974. Uppgifter från den nya utredningen visar att sysselsättningen i stort sett upprätthölls på oförändrad nivå mellan de båda åien. För perioden fram till år 1980 bedöms sysselsättningen komma att minska svagt eller med några hundra personer.

1 fråga om arbetskraft uppges det största problemet för gjuterierna vara bristen på personal. Utredningen framhåller atl utbildningsresurserna är otillräckliga på gjuteriområdet. En mindre tillfredsställande arbetsmiljö har vidare varit ett hinder vid rekryteringen av arbetskrafl men detta problem bör enligt utredningen bli mindre i takt med att arbetsmiljön förbättras.

Gjuteriindustrins struktur ändras successivt mot ett färre antal företag och ökad koncentration av produktionen till större enheter. Omstrukture-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 53

ringen medför positiva effekter pä produktiviteten inom branschen. Enligt den framlagda rapporten är större delen av den förbättrade produktiviteten under perioden 1970-1974 att hänföra till strukturella förändringar. Statens industriverk drar i sin anslagsframställning slutsatsen att en strukturell omdaning av branschen är etl livsvillkor för atl höja produktiviteten och konkurrenskraften. Enligt verket är det angeläget att omställningsprocessen underlättas och påskyndas med statligt stöd inriktat på en förbättrad och på sikt effektiv branschstruktur.

Förutom förlängning av nuvarande åtgärder för gjuteriindustrin föreslår industriverket, liksom i sin anslagsframställning hösten 1976, att exportfrämjande åtgärder införs för branschen. Industriverket refererar uttalanden från närmast berörda branschorganisationer. Svenska Gjuteriföreningen, Sveriges Järn- och Melallgjuteriers förening och Sveriges Mekanför-bund, vilka understryker behovet av exportfrämjande åtgärder. Vidare pekar industriverket på vissa produktområden, främst tyngre gjutgodsdetal-jer som stålverkskokiller, rör och valsar saml lättare detaljer i långa serier för transportmedelsindustrin, inom vilka en utökad exportmarknad är elt klart intresse. Av de europeiska marknaderna anses det vara möjligt att utveckla exporten på de norska och västtyska marknaderna. Utom Europa uppges den amerikanska marknaden vara den mest intressanta. Verket avser atl närmare undersöka exportförutsältningarna tillsammans med branschorganisationerna under innevarande budgetår.

1 fråga om programmet för metallmanufakturindustrin anför industriverket att inriktningen på vissa regioner, bl. a. Eskilstuna, i hög grad har försvårat genomförandet av delbranschprojekt genom att meningsfulla grupperingar av företag inte har gått alt bilda. Verket föreslår att programmets inriktning ändras. Enligt verket är problemen inom ett flertal av verkstadsindustrins delbranscher av samma slag som inom de avgränsade delar av järn- och metallmanufakturindustrin som hittills har ingått i branschprogrammet. Ett borttagande av avgränsningen skulle innebära att verket kan arbeta med ett vidgat område och bättre anpassa insalserna till delbranscher eller meningsfulla gruppbildningar av företag med akut behov av hjälp. Verket föreslår därför att nuvarande stödprogram för metallmanufakturindustrin utökas till att omfatta hela verkstadsindustrin samtidigt som programmet omformas så att strukturåtgärderna koncentreras lill delbranschprojekl och exportålgärderna till kollektiva satsningar. Vilka delbranscher som skall prioriteras föreslås verket besluta om efter samråd med den rådgivande nämnd som finns för programmet. Även Sveriges Me-kanförbund och Svenska Metallindustriarbetareförbundet anser att hela verkstadsindustrin bör omfattas av branschstödet.

En svaghet med nuvarande anslagskonstruktion - med resurserna bundna till bestämda branscher - är enligt industriverket att stödåtgärderna ofta kommer in i ett skede då branschkrisen har accentuerats i så hög grad atl verksamheten mera inriktas på alt mildra de negativa effekterna av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

54

strukturförändringarna än alt medverka lill förebyggande åtgärder. Strukturförändringar bör påbörjas i så god tid som möjligt så att omställning kan komma till stånd utan större sociala och ekonomiska påfrestningar. Genom den arbetsmetodik som har utvecklats inom branschprogrammen har möjligheterna att sätta in åtgärder av förebyggande art ökat. Delbranschprojekten, som omfattar omvärlds- och konkurrenskraftsanalyser av branschens nuläge och framtid, fungerar som incitament i en beslutsprocess inom företagen och utlöser därigenom snabbare anpassningsåtgärder. Verket föreslår att medel fr. o. m. budgetåret 1978/79 anvisas för särskilda strukturinsatser inom delbranscher som verket självt efler fastställda kriterier bör välja ut. Som exempel på delbranscher nämner verket bl. a. bryggerier, stenindustri och delar av den grafiska industrin.

Av följande sammanslällning framgår fördelningen på branscher och åtgärdsprogram av anvisade medel 1977/78 och industriverkels förslag för budgetåret 1978/79 (i 1 000-tal kr.).

Bransch/åtgärd

Anslag 1977/78 fördelat på program

Beräknad ändring 1978/79 enligt statens industriverk

Teko-industrierna

exportfrämjande åtgärder övriga åtgärder

Träbearbetande industrin exportfrämjande ätgärder övriga åtgärder

Gjuteriindustrin

exportfrämjande åtgärder övriga åtgärder

Metallmaniifaklurindustrin exportfrämjande åtgärder övriga åtgärder

Manuella glasinduslrin exportfrämjande ätgärder övriga åtgärder

Särskilda struklurinsatser Summa

■14500 '14500

2 200

3 335

2 150

775 700

2000 1000

41160

+   1500 +   1500

+  3 800 + 2665

+ 2000 +    850

1225 1300

of. of.

+   1000 + 15 840

' Exkl. 3 milj. kr., fördelat med 1,5 milj. kr. på vardera export- och omställningsprogrammet, som enligt regeringens beslut har överförts till budgetutjämningsfonden.

1 fråga om förlängningar av de olika branschprogrammen föreslår industriverket följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

55

Bransch	Beslutad löptid t.o. m. budgetåret	Statens industri'	verk
		löptid t.o. m. budgetåret	förlängning utöver redan beslutad löptid, antal år
Teko-industriema Träbearbetande industrin Gjuteriindustrin Metallmanufakturindustrin Manuella glasindustrin	1978/79 1977/78 1977/78 1977/78 1979/80	1981/82 1980/81 1981/82 1981/82 1979/80	3 3 4 4 0

Föredraganden

Under det på statsbudgeten för innevarande budgetår uppförda anslaget Förelags- och branschfrämjande åtgärder finns uppförda dels anslagsposter för branschfrämjande åtgärder, dels anslagsposterna Främjande av företagsservice och Regional utbildningsservice, som används för bidrag till serviceverksamhet resp. utbildningskonsulenter hos företagareföreningarna. Medel för dessa ändamål bör fortsättningsvis anvisas under ett nytt anslag Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. Förevarande anslag bör därför på statsbudgeten för budgetåret 1978/79 föras upp med benämningen Branschfrämjande åtgärder.

De branschfrämjande åtgärderna består av dels direkt strukturpåverkan-de insatser i form av bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte kompletterade med statliga lånegarantier - strukturgarantier -till vilka jag återkommer i det följande, dels exportfrämjande åtgärder, vissa utbildningsinsatser och stöd lill teknikspridning via tekniska konsulenter.

Branschprogram finns f. n. för teko-industrierna, vari pälsindustrin inräknas, den träbearbetande industrin, giuteriindustrin, metallmanufakturindustrin och den manuella glasindustrin. Vidare har för skoinduslrin medel för särskilda strukturinsatser och exportfrämjande insatser anvisats för budgetåret 1977/78 under anslaget Strukturåtgärder för skoindustrin. Med anledning av regeringens förslag om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet fattade riksdagen våren 1977 beslul om åtgärder under budgetåret 1977/78 för att främja en effektivisering och omstrukturering av skoindustrin (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238). Chefen för handelsdepartementet har tidigare denna dag lagt fram förslag om fortsatta åtgärder för skoindustrin under nästa budgetår. Medel för särskilda strukturinsatser och exportfrämjande insatser för skoindustrin bör därför inte anvisas under fjortonde huvudtiteln efter utgången av budgetåret 1977/78.

Statens industriverk föreslår att programmen för samtliga berörda branscher utom skoindustrin förlängs. Riksdagen har våren 1977 beslutat om

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 56

förlängda åtgärder för teko-industrierna t. o. m. budgetåret 1978/79 (prop. 1976/77:105. NU 1976/77: 41, rskr 1976/77: 305) och för den manuella glasinduslrin t.o.m. budgetåret 1979/80 (prop. 1976/77:61. NU 1976/77:37, rskr 1976/77:283), Jag förordar att de branschfrämjande åigärderna förlängs för övriga berörda branscher utom skoindustrin med ett år till atl omfatta budgetåret 1978/79, Industriverkets förslag innebär fortsatt löptid för samlliga branschprogram utom skoindustrin även efter budgetåret 1978/79, Med undantag för programmet för manuell glasindustri, vilket som jag har nämnt redan förlängts t.o, m, budgetåret 1979/80, anserjag det dock inte lämpligt att nu lägga fast inriktning och omfattning av verksamheten efter budgetåret 1978/79, Jag vill erinra om att samtliga branschfrämjande åtgärder är tidsbegränsade enligt principen att stöd av detta slag i huvudsak skall utgå endast under ett omställningsskede, när utsikter till egen konkurrenskraft på sikl föreligger. För vissa branscher har programmen nu pågått under en förhållandevis lång tid. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt industriverket att i anslagsframställningen för budgetåret 1979/80 mot bakgrund av bedömningar av de olika branschernas utveckling och behov av stödåtgärder om möjligt redovisa förslag om när de olika branschprogrammen lämpligen kan avslutas.

De branschfrämjande åtgärderna för teko-industrierna inleddes år 1970 och har under senare år förlängts och förstärkts. Under budgetåret 1976/77 infördes ett tvåårigt rationaliseringsprogram för konfektionsindustrin med som viktigaste komponent avskrivningslån till effeklivitetshöjande investeringar. Mot bakgrund av teko-industriernas ytteriigare försämrade läge fattade statsmakterna våren 1977 beslut om bl, a, extraordinära åtgärder för branschema (prop, 1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77: 305), På det industripolitiska området infördes under budgetåret 1977/78 statliga lånegarantier med särskilt gynnsamma villkor, särskilda strukturgarantier, för att stödja de livskraftiga företagen inom branscherna. På det arbetsmarknadspolitiska området infördes ett tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft fram till 1977 års slut. Beslut fattades också om förlängning av de löpande branschfrämjande åtgärderna vid statens industriverk under budgetåret 1978/79 och om vissa förstärkningar fr, o, m, budgetåret 1977/78, Ramen för konsultinsatser i omställningsfrämjande syfte och utbildningsinsatser höjdes med 4 milj, kr, lill 16 milj, kr, för budgetåret 1977/78, För exportfrämjande åtgärder beslutades om en höjning med 6 milj, kr, till likaså 16 milj, kr. samma budgetår. Genom denna resursförstärkning har totalt på detla anslag anvisats 32 milj. kr. för budgetåret 1977/78 för ålgärder inriktade på teko-industrierna. Den högre nivån skall enligt beslutet gälla även för den fortsatta verksamheten under budgetåret 1978/79. Enligt beslut av regeringen har för budgetåret 1977/78 en besparing gjorts med 3 milj. kr. genom senareläggning av vissa insatser.

I enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna beräknar jag nu för budgetåret 1978/79 16 milj. kr. för konsullbidrag och utbildningsåtgärder

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 57

och likaså 16 milj. kr. för exportfrämjande åtgärder för tekoindustrierna.

Branschfrämjande åtgärder för den träbearbetande industrin inleddes budgetåret 1972/73 som ett fyraårigt program, som senare har förlängts. Fr.o.m. budgetåret 1976/77 omfaUas. förutom liksom tidigare möbelindustrin, även snickeriindustrin av den omställningsfrämjande verksamheten med konsultbidrag och strukturgarantier.

Statens industriverk avgav i april 1977 rapporten (SIND 1977:1) Den träbearbetande industrin 1976-1980, Rapporten är en uppföljning av en år 1975 genomförd branschprognos. Liksom i den tidigare prognosen förutsätts sysselsättningen inom branschen minska fram till år 1980, För snicke-riinduslrin beräknas emellertid sysselsättningsutvecklingen bli väsentligt gynnsammare än vad som tidigare har prognostiserats.

Mot bakgrund av det behov av omstrukturering som enligt industriverket föreligger inom trähusindustrin föreslår verket att även denna delbransch ges tillgång till samtliga åtgärdskomponenter i programmet för träbearbetande industri, dvs, trähusindustrin bör inkluderas i strukturstödet. En svag utveckling av småhusbyggandet och konkurrensen från andra former av husbyggande har under senare år förstärkt problemen med överkapacitet inom trähusindustrin. Den omstrukturering som behövs inom branschen för att främja konkurrenskraft och lönsamhet torde väsentligt kunna underlättas genom det statliga strukturstödet. Genom att irähusindustrin har omfattats av övriga delar av programmet för träbearbetande industri ända sedan budgetåret 1972/73 räknarjag med att statens industriverk har möjligheter att snabbt göra effektiva insalser för branschens omstrukturering. Jag förordar mot denna bakgrund att fortsatta statliga åtgärder för trähusindustrin innefattar även bidrag till konsultundersökningar och strukturgarantier. Ramarna för de branschfrämjande åtgärderna för träbearbetande industri behöver förstärkas under nästa budgetår bl, a. till följd av att trähusindustrin innefattas i slmklurstöaet. För budgetåret 1978/79 beräknar jag en ökning av exporiprogrammet med 300000 kr. till totalt 2,5 milj, kr. För övriga åtgärder för den träbearbetande industrin beräknar jag en ökning med 1 milj, kr, till 4 335 000 kr,

Industriverket har föreslagit all även sågverksindustrin skall omfattas av branschfrämjande åtgärder. Jag vill erinra om att vissa samverkans- och samgåendeprojekl mellan sågverksförelag och företag inom de träbearbetande branscher som ingår i strukturstödet kan erhålla stöd enligt de riktlinjer som gäller för slrukturgarantiema. En vertikal eller annan integration över branschgränserna kan i vissa fall vara en strukturpoliliskt lämplig åtgärd som enligt gällande regler kan stödjas även om det övertagande företaget inte tillhör någon av de branscher som omfattas av stödformen. Vidare är det i undantagsfall möjligt att ge stöd när företag som tillhör de aktuella branscherna önskar förvärva företag utanför dessa branscher. Verksamheten i berörda företag skall därvid ha något slag av naturiigt inbördes samband, exempelvis så att det ena svarar för underleveranser av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 58

halvfabrikat. Eftersom branschavgränsningen för konsultbidrag och strukturgarantier bör överensstämma är det således möjligt att i vissa fall stödja projeki som även berör sågverksförelag med konsultbidrag. Däremot är jag {. n. inte beredd förorda att sågverksindustrin betraktad som bransch omfattas av de branschfrämjande åtgärderna.

Gjuteriindustrin omfattas sedan budgetåret 1973/74 av teknisk konsu-lenlverksamhet och omställningsfrämjande ålgärder med konsultbidrag och strukturgarantier och sedan budgetåret 1974/75 av utbildningsåtgärder. För branschfrämjande ålgärder för gjuteriindustrin näsla budgetår beräknar jag 2 475 000 kr, vilket är en höjning med 325 000 kr. jämfört med anvisade medel för innevarande budgetår.

Metallmanufakturindustrin omfattas sedan budgetåret 1974/75 av teknisk konsulentverksamhet och delar av branschen av exportfrämjande åtgärder och strukturstöd i form av konsultbidrag och strukturgarantier. Industriverket föreslår atl programmel utvidgas till att omfatta hela verkstadsindustrin och omformas så att strukturåtgärderna koncentreras till delbranschprojekt och exportåtgärderna lill kollektiva satsningar. Metall-manufaklurbranschen är sammansatt av stora och framför allt många mindre företag med skiftande produktionsinriktning. Förutsättningama för ett samlat åtgärdsprogram är därför annorlunda inom detta branschområde än inom vissa andra, mer homogena branscher. I likhet med industriverket anserjag mot denna bakgrund alt branschavgränsningen bör vidgas så att industriverket kan bättre anpassa insatserna till meningsfulla grupperingar av företag eller delbranscher. Att utvidga branschområdet för möjliga insatser till hela verkstadsindustrin är dock enligt min mening alltför vittomfattande. F.n. är programmets struktur- och exportstöd inriktat på vissa delar av metallmanufakturområdet, nämligen handverklygsseklorn, delar av metallkonslruktionsindustrin, främsl mindre företag med inriktning på plåtbearbetning och annan tillverkning för byggnadssektorn, och hushålls-metallvaruindustrin. Jag förordar att åtgärderna skall kunna omfatta även projekt inom sektorer som är nära angränsande lill dessa. Det bör ske genom atl två branschgrupperingar, som enligt svensk näringsindelning (SNI) benämns annan byggnadsmetallvaminduslri (SNI 38194) och annan metallvaruindustri (SNI 38199), innefattas i metallmanufakturpro-grammet. Även i fråga om åtgärdemas inriktning delar jag industriverkets uppfattning. Jag förordar således att åtgärderna för metallmanufakturindustrin, med den branschmässiga utvidgning som jag just har föreslagit koncentreras vad gäller strukturinsatser till i första hand delbranschprojekt och i fråga om exportfrämjande åtgärder till i första hand kollektiva projekt, företrädesvis i anslutning lill delbranschprojekl. Industriverket anför att den inriktning på vissa regioner, bl. a. Eskilstuna, som gäller för programmet i hög grad försvårar genomförandet av delbranschprojekt genom att meningsfulla grupperingar av företag ej gått alt bilda. Jag förordar atl den speciella inriktningen på vissa regioner upphör vid innevarande budgetårs utgång.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 59

Som en konsekvens av förslaget om att ändra programmets inriktning lill punktvisa insatser inom ett vidgat branschområde i stället för sammanhållna åtgärder med viss branschinriktning bör den tekniska konsulentverksamheten upphöra vid utgången av innevarande budgetår.

För branschfrämjande åtgärder för metallmanufakturindustrin under budgetåret 1978/79 räknarjag med 1 850000 kr., vilket är en höjning jämfört med innevarande budgetår med 375 000 kr.

För den manuella glasinduslrin infördes stöd lill utbildnings- och exportåtgärder under budgetåret 1970/71. Branschen omfattas också sedan budgetåret 1972/73 av verksamheten med konsultbidrag och strukturgarantier. Riksdagen beslutade våren 1977 om fortsatta och ökade insatser för den manuella glasindustrin under tre år t.o.m. budgetåret 1979/80. Som ny stödform infördes avskrivningslån för effeklivitetshöjande investeringar i produktionsutrustning och för investeringar som syftar lill att förbättra arbetsmiljön. Ramarna för exportfrämjande och omställningsfrämjande åtgärder fastställdes till 2 milj. kr. resp. I milj. kr. för budgetåret 1977/78 inom en total ram om 10 milj. kr. för hela treårsperioden. För exportfrämjande och omställningsfrämjande åtgärder för den manuella glasinduslrin nästa budgetår räknarjag med oförändrat 2 milj. kr. resp. 1 milj. kr.

Statens industriverk föreslår på vissa punkter ändrade bestämmelser för de branschfrämjande åtgärderna, bl. a. alt konsultbidrag skall kunna utgå för sortiments- och marknadsanalyser som ingår i företagens långsikliga planering. Konsultbidrag får enligt gällande riktlinjer inte ges för rena marknadsundersökningar. Enligt min mening bör detta inte hindra att stöd ges för sådana sortiments- och marknadsanalyser som, främst i samband med delbranschprojekt, syftar till att ge beslutsunderlag för förelagens mer långsiktiga ställningstaganden. Jag vill erinra om att riksdagen hösten 1977 har beslutat ändra bestämmelserna för konsultbidragen (prop. 1977/78: 25 s. 81, NU 1977/78:32, rskr 1977/78:108). Konsultbidrag skall enligt ändringen kunna ges för kollektiva marknadsföringsåtgärder med inriktning på hemmamarknaden. Ytterligare ändringar i bestämmelserna för de branschfrämjande åtgärderna anserjag inte bör göras f. n.

Behållningen vid utgången av budgetåret 1977/78 på reservationsanslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder bör vad gäller anslagsposterna Branschfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt Branschfrämjande åtgärder för övriga branscher tillföras förevarande anslag. Behållningen på anslagsposterna Främjande av företagsservice och Regional utbildningsservice bör tillföras det nya reservationsanslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder m.m.

Sammanlagt beräknar jag för branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1978/79 (16000000 + 16000000 + 2 500000 + 4335 000 + 2 475 000 + I 850 000 + 2 000 000 + I 000 000 =) 46 160 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 60

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna de ändringar i riktlinjerna för de branschfrämjande åt
gärderna som jag har förordat,

2.  till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 46 160000 kr.

B 8. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher

1976/77 Utgift 2040318 Reservation 3 156405

1977/78 Anslag 1000000'

1978/79 Förslag 2 200000

' Härutöver har 2000000 kr, anvisats på tilläggsbudget 1.

Från anslaget, som disponerjis av statens industriverk, bestrids kostnader för räntebefrielse vid stmkturgarantier som berör företag inom skoindustrin, möbelindustrin, snickeriindustrin, den manuella glasindustrin, gjuteriindustrin och vissa delarav metallmanufakturindustrin. Strukturgarantier och ränlebefrielse i samband härmed beviljas enligt riktlinjer som antagits av riksdagen (prop. 1972:46, NU 1972:32, rskr 1972:195, prop. 1973: 57, NU 1973:37, rskr 1973:149, prop. 1974:1 bil. 15, NU 1974: 7, rskr 1974:81, prop. 1974:63, NU 1974:34, rskr 1974:226, prop, 1975:1 bil, 15, NU 1975:15, rskr 1975:99, prop. 1975/76:100 bil. 15 och prop. 1975/76:206, NU 1975/76:70, rskr 1975/76:415, prop. 1976/77:100 bil. 17, NU 1976/77:36, rskr 1976/77:280, prop. 1976/77:61, NU 1976/77:37, rskr 1976/77:283 och prop. 1976/77:105 bil. 1, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305).

Riksdagen beslöt vid 1976/77 års riksmöte att förlänga verksamheten med strukturgarantier för den manuella glasindustriri t.o.m. budgelårel 1979/80 (prop. 1976/77:61) och att för textil- och konfektions(teko)in-dustrierna inkl. pälsindustrin systemet med strukturgarantier ersätts av särskilda strukturgarantier under budgelårel 1977/78 (prop. 1976/77:105 bil. 1).

Av slmkturgarantiramen, som under budgetåret 1976/77 var 125 milj. kr., hade t,o,m, den 30 juni 1977 utnyttjats 82,6 milj, kr. Garantiramen sänktes genom beslut av 1976/77 års riksmöte till 120 milj. kr. för budgetåret 1977/78 med hänsyn till att särskilda strukturgarantier infördes för företag inom teko-industrierna. Ej utnyttjad garantiram den 1 juli 1977 var 37,4 milj. kr. Riksdagen beslöt hösten 1977 att höja garantiramen med 20 milj. kr. lill 140 milj. kr. och anslaget för ränlebefrielse med 2 milj. kr. (prop. 1977/78:25 s. 82, NU 1977/78: 32, rskr 1977/78:108).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 61

Statens industriverk

Industriverket bedömer det som angeläget att strukturgarantier även i fortsättningen kan utgå till företag inom de branscher som omfattas av branschprogrammen. Verket förordaratt principbeslut fattas om programtider för strukturgarantisystemet som ansluter sig lill tiderna för branschprogrammen.

Med hänvisning lill att strukturgarantisystemet bör samordnas med övriga åtgärder inom branschprogrammen föreslår industriverket att sågverks-och trähusindustrierna innefattas i slrukturgarantisyslemel fr.o.m. budgetåret 1978/79. Vad gäller de branscher eller företag som kan bli föremål för ålgärder inom den av industriverket föreslagna ramen för särskilda struklurinsatser föreslår verket att även strukturgarantier skall kunna komma i fråga. 1 syfte alt öka möjligheterna till en för branschen gynnsam strukturomvandling bör enligt industriverkets mening strukturgarantier kunna beviljas för omslällningsåtgärder även inom ett enskilt företag, exempelvis vid övergång till annan produktion.

Mot bakgrund av de föreslagna förändringarna bedömer verket att garantiramen för budgetåret 1978/79 behöver höjas med 50 milj, kr,

T,o, m, den 30juni 1977 hade räntebefrielse medgivits med 4225 000 kr,, varav 2443 595 kr, utbetalats. Genom en betydande eftersläpning av utbetalningarna i förhållande lill fattade beslut värdet kassamässigt ej utnyttjade beloppet den 30 juni 1977 förhållandevis stort, drygt 3 milj, kr. Av anslagna medel var knappt 1,4 milj, kr, odisponerade vid förra budgetårets slut.

Räntebefrielse kan enligt nuvarande bestämmelser endast beviljas i undantagsfall om särskilda skäl föreligger, t, ex, vid företagssamgåenden med särskilt höga initialkostnader. Verksamheten med strukturgarantier har enligt industriverket visat att höga initialkostnader i samband med företagssamgåenden snarare är regel än undantag samtidigt som dessa kostnader ofta underskattas vid planeringen av den framtida verksamheten. Förutom att behovet av räntebefrielse är stort framhåller verket att en väl tilltagen räntebefrielse tjänar som stimulans vid förverkligandet av för branschen angelägna förvärv och fusioner. Den likviditetsutveckling som kan konstateras för företag som har fått strukturgaranti talar också för längre amorteringsanstånd än vad som kan medges enligt gällande riktlinjer.

Industriverket föreslår att ramen beräknas så att räntebefrielse kan beviljas för samtliga beviljade strukturgarantier under ett år och för hälften av garantierna även under ytterligare ett år. Med en beräknad garantigivning om 60 milj, kr, bedömer verket anslagsbehovet till 10 milj, kr, under budgetåret 1978/79,

Föredraganden

Strukturgarantisystemet omfattar under innevarande budgetår skoindustrin, möbelindustrin,  snickeriindustrin, den  manuella glasindustrin.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 62

gjuteriindustrin och delar av metallmanufakturindustrin. Med anledning av regeringens förslag om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet fattade riksdagen våren 1977 beslut om åtgärder under budgetåret 1977/78 för att främja en effektivisering och omstrukturering av skoindustrin. Chefen för handelsdepartementet har tidigare denna dag lagt fram förslag om fortsatta åtgärder för skoindustrin under nästa budgetår. Åtgärderna är motiverade av försörjningsberedskapsskäl. Strukturgarantier skall enligt gällande riktlinjer inle lämnas i försörjningsberedskapssyfte. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet föreslår jag mol denna bakgrund att skoindustrin inte längre skall omfattas av systemet med strukturgarantier. Nya strukturgarantier bör således inte beviljas skoföretag efter innevarande budgetårs utgång.

Vid min anmälan av anslaget Branschfrämjande åtgärder harjag förordat fortsatt verksamhet med bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte under budgetåret 1978/79 för berörda branscher. Jag har förordat att också trähusindustrin skall omfattas av systemet med omställningsbidrag och vidare att branschgrupperingarna annan byggnadsnietall-varuindustri och annan metallvaruindustri innefattas i verksamheten. Omställningsbidrag och strukturgarantier utgör kompletterande delar av strukturprogrammen för vissa industribranscher. Jag förordar därför att verksamheten med strukturgarantier fortsätter för nu ingående branscher utom skoindustrin under budgetåret 1978/79 och därvid omfattar även trähusindustrin och branschgmpperingama annan byggnadsmetallvaruin-dustri och annan metallvamindustri.

Genom beslut av riksdagen våren 1977 faslställdes garantiramen lill 120 milj, kr, för budgetåret 1977/78 och anvisades 1 milj, kr, till ränlebefrielse (prop, 1976/77:105 bil, 1, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305), Riksdagen beslöt nyligen atl höja garantiramen med 20 milj, kr, och anslaget för räntebefrielse med 2 milj, kr, på tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78 (prop, 1977/78:25 s, 82, NU 1977/78:32, rskr 1977/78:108), Med hänsyn till det fortsatta behovet av finansiellt stöd för atl genomföra strukturella förändringar inom berörda branscher förordar jag att garantiramen höjs med 30 milj, kr, lill 170 milj, kr. Regeringen bör alltså inhämta riksdagens bemyndigande atl inom en ram av sammanlagt 170 milj, kr,, inkl, redan löpande åtaganden, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med strukturgarantier.

Som en konsekvens av milt förslag om höjd garantiram bör ytterligare medel för räntebefrielse ställas till industriverkets förfogande. Jag förordar att anslaget för räntebefrielse för budgetåret 1978/79 förs upp med 2,2 milj, kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1, godkänna de ändringar i riktlinjerna för strukturgarantierna som jag har förordal,

2, bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 ikläda staten

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 63

förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 170000000 kr,, 3, till Kostnaderför ränlebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 200000 kr.

B 9. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher

1976/77 Utgift 2 835 268'

1977/78 Anslag 3 000000

1978/79 Förslag 6 000000

' Inkl, anslaget Täckande av förluster på grund av exportlånegarantier till företag inom textil-, konfektions- och manuella glasindustrierna.

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids utgifter för förluster i samband med strukturgarantier och särskilda strukturgarantier, som har beviljats enligt riktlinjer som antagits av riksdagen (prop. 1972:46, NU 1972:32, rskr 1972:195. prop. 1973:57, NU 1973:37, rskr 1973:149, prop. 1974:1 bil. 15, NU 1974:7. rskr 1974:81, prop. 1974:63, NU 1974:34, rskr 1974:226, prop, 1975:1 bil, 15, NU 1975:15, rskr 1975:99, prop, 1975/76:57, NU 1975/76:15, rskr 1975/76:107, prop, 1975/76:100 bil, 15 och prop. 1975/76:206, NU 1975/76:70, rskr 1975/76:415, prop, 1976/77:61, NU 1976/77:37, rskr 1976/77:283, prop, 1976/77:100 bil, 17, NU 1976/77:36, rskr 1976/77:280 och prop, 1976/77:105 bil. I.NU 1976/77:41, rskr 1976/77: 305).

Statens industriverk

På statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har ett förslagsanslag för Täckande av förluster på grund av exportlånegarantier till företag inom textil-, konfektions- och manuella glasindustrierna förts upp med 450000 kr. Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids utgifter för att täcka föriuster på grund av statsgarantier för lån som har lämnats i exportfrämjande syfte till förelag inom textil- och konfektionsindustrierna och den manuella glasindustrin (prop. 1970:41, SU 1970:61 och BaU 1970:23, rskr 1970:165 och 188). Garantierna beviljas enligt av regeringen den 29 juni 1970 (ändrade genom beslut den 10 juni 1976) och den 17 maj 1974 meddelade föreskrifter.

Garantier har hittills beviljats för lån på 4 milj kr, varav drygt I milj. kr. var utestående per den 30 juni 1976.

I enlighel med vad som anfördes i prop. 1976/77:100 (bil. 17 s. 78) har beviljandet av exporllånegarantier upphört i och med utgången av budgetåret 1976/77.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 64

Statens industriverk föreslår med hänsyn till det ringa utestående garantibeloppet och till att stödformen har upphört fr. o. m. innevarande budgetär att anslaget utgår och att eventuellt uppkommande förluster i stället får infrias från anslaget Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribianscher fr. o. m. budgetåret 1978/79.

För budgetåret 1976/77 redovisas under detta anslag en förlust på nära 3 milj. kr., vilken har infriats. Förlusterna för budgetåret 1977/78 beräknas lill 5 milj. kr.

Anslaget skall täcka förluster även på grund av särskilda strukturgarantier, vilka budgetåret 1977/78 ersätter strukturgarantier till teko-industrierna. Med hänsyn till ändamålet med de särskilda strukturgarantierna och de riktlinjer som statsmakterna har beslutat om för dessa finns det anledning att anla att denna kreditgivning blir mycket riskbetonad. Vissa förlusler kan därför väntas redan fr, o, m. året efter garantibeslut. Förlusternas storlek är emellertid svår att uppskatta.

Med hänsyn till väntade förluster på utestående strukturgarantier och att anslaget skall täcka även förluster på grund av särskilda strukturgarantier till teko-industrierna samt, enligt industriverkets förslag, exporllånegaran-tiföriuster hemställer industriverket atl 6 milj. kr. anvisas för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Jag vill erinra om vad jag vid min anmälan av anslaget Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher har anfört beträffande fortsatt verksamhet med strukturgarantier.

1 enlighet med industriverkets förslag förordar jag atl eventuellt uppkommande förluster på grund av exportlånegarantier till företag inom textil-, konfektions- och manuella glasindustrierna fr. o. m. nästa budgetår får täckas från detta anslag.

Jag förordar att anslaget för förlusttäckning för budgetåret 1978/79 förs upp med 6 milj, kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Täckande av förlusler på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 6000000 kr.

B 10. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil-och konfektionsindustrierna

1977/78 Anslag 13000000

1978/79 Förslag 27000000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostna-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 65

der för ränlebefrielse vid särskilda strukturgarantier som berör företag inom textil- och konfektions(teko)ihduslrierna, Strukturgarantier och räntebefrielse i samband härmed beviljas enligt riktlinjer som antagits av riksdagen (prop, 1976/77:105 bil, 1,NU 1976/77:41, rskr 1976/77: 305),

Ramen för statens åtaganden för lån mot särskild strukturgaranti har fastställts till 150 milj, kr, för budgetåret 1977/78, Med anledning av regeringens förslag om åtgärder för försörjningsberedskapen på teko-området beslutade riksdagen hösten 1977 att höja ramen med 54,5 milj, kr, till 204,5 milj. kr. för viss omstrukturering av bomullsindustrin (prop. 1977/78:42 bil. 3, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Vidare beslutades att detla anslag får disponeras även för räntebefrielse vid lån mol den angivna ramen för särskilda strukturgarantier för viss omstrukturering av bomullsindustrin. Den totala kostnaden för den mot ramen svarande räntebefrielsen har beräknats lill 49 milj. kr., varav 13 milj. kr. för den höjda ramen.

Statens industriverk

Enligt statens industriverk kan påfrestningarna för företagen inom tekobranscherna bedömas förbli besvärande även under budgetåret 1978/79. Befintliga företag står inför komplicerade beslut av långsiktig, strategisk art. Behov av statliga stödåtgärder i form av bl. a. särskilda strukturgarantier kan därför bedömas föreligga även under budgetåret 1978/79. Industriverket föreslår därför att stödtiden utsträcks lill att omfatta även budgetåret 1978/79.

I en särskild skrivelse den 25 oktober 1977 redovisar statens industriverk det stora intresse för särskilda strukturgarantier som föreligger från leko-företagens sida. Den 12 oktober 1977 hade i preliminära och definitiva ansökningar strukturgarantier sökts av ett 60-tal förelag till ett belopp av 311 milj. kr. Efter en översiktlig granskning av inkomna ansökningar bedömer industriverket atl beslut på grundval av dessa ansökningar bör kunna rymmas inom den beslutade ramen för budgetåret 1977/78 om 150 milj. kr. De inkomna ansökningarna innefattar inte strukturgarantier för omstruktureringen av bomullsindustrin. Då flertalet teko-företag ännu inle har sökt eller aviserat ansökningar om särskilda strukturgarantier väntar sig industriverket ytterligare ansökningar under budgetåret. Industriverket bedömer att ett mindre utrymme för ytterligare ansökningar finns inom garantiramen för innevarande budgetår. Hittillsvarande intresse för särskilda strukturgarantier visar dock enligt industriverket att den beslutade ramen för budgetåret 1977/78 med största sannolikhet förbrukas under budgelårel. Såvitt nu kan bedömas behövs för budgetåret 1978/79 en ram på ytterligare 150 milj. kr. Industriverket hemsläller således att ramen för särskilda strukturgarantier för teko-industrierna ökas med 150 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och att erforderliga medel för räntebefrielse ställs till verkets förfogande.

5   Riksdagen 1977/78. I suml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 66

Föredraganden

Mot bakgrund av etl alltmer försämrat läge inom teko-industrierna infördes genom beslut av riksdagen våren 1977 särskilda strukturgarantier som en extraordinär åtgärd under budgetåret 1977/78. På del arbetsmarknadspolitiska området infördes elt tillfälligt sysselsältningsstöd för äldre arbetskraft till utgången av år 1977.

Inom teko-industrierna upplever f n. många företag svårigheter sammanhängande med en svag utveckling på hemmamarknaden och en kraftig ökning av importen. Enligt enkätundersökningar som en arbetsgrupp för leko-frågor inom regeringskansliet låtit genomföra i augusti och oktober 1977 har orderingången till den plaggtillverkande industrin varit ytteriigt svag under hösten. För flertalet teko-företag har lönsamheten markant försämrats under senare år. Enkätundersökningarna visade att mer än hälften av de tillfrågade företagen arbetade utan att kunna täcka sina rörliga kostnader och atl andelen hade ökat från första till andra halvårel 1977. En bedömning som gjordes i anslutning till enkätundersökningarna pekade på en nedgång i antalet sysselsatta inom den plaggtillverkande industrin med 20-25 % räknai pä årsgenomsnitten för åren 1977 och 1978.

På mitt uppdrag har statens industriverk i oktober 1977 lämnat en framtidsbedömning (SIND PM 1977:11) av utvecklingen inom trikå- och konfektionsindustrin. Produktionsvolymen inom detta produktområde kan enligt industriverket väntas minska till början av 1980-talet med 30-35% jämfört med 1976 års nivå. Antalet anställda väntas samtidigt minska från ca 30000 personer år 1976 lill 15000-20000 personer eller med 30-50%. Nedgången i produktion och sysselsättning väntas enligt industriverket vara kraftigast under de första åren efter år 1976.

Under hösten 1977 fattades beslut om ytterligare åtgärder för tekoindustrierna. Riksdagen har med anledning av regeringens förslag rörande försörjningsberedskapen på teko-området fatlat beslut om åtgärder som är inriktade på att upprätthålla produktionskapacitet inom vissa avgränsade tillverkningsområden. främst grundtextil bomullsindustri (prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Med tanke på konsekvenserna för försörjningsberedskapen av en fortsatt, hastig nedgång inom trikå- och konfektionsindustrin har regeringen på del handelspolitiska området beslutat att söka få till stånd en mer effektiv tillämpning av det nuvarande systemet med bilaterala begränsningsavlal med en rad lågprisländer. På det arbetsmarknadspolitiska området har riksdagen beslutat förlänga och förstärka sysselsättningsstödel för äldre arbetskrafl under första halvåret 1978 med möjlighet för regeringen att förlänga stödperioden under hela år 1978 om arbetsmarknadsläget skulle påfordra det (prop. 1977/78: 25 s. 69, AU 1977/78:19, rskr 1977/78:87). Beslut har också fattats om att tillföra teko-industrierna statliga och kommunala beställningar.

Systemet med särskilda strukturgarantier har mötts av ett starkt intresse från branschernas sida. Den för budgetåret 1977/78 beslutade garantira-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 67

men om 150 milj. kr. beräknas av statens industriverk komma att utnyttjas helt under budgetåret. Samstämmiga bedömningar pekar på att nedgången inom främst trikå- och konfektionsindustrin kan bli mycket omfattande under de närmaste åren om åtgärder inte vidtas. Enligt min bedömning kommer påfrestningarna för företagen inom teko-industrierna alt bli mycket stora även under budgetåret 1978/79. Jag förordar därför alt systemet med särskilda strukturgarantier för teko-industriema förlängs under nästa budgetår och att garantiramen därvid höjs med 60 milj. kr. till 264,5 milj. kr. I sammanhanget vill jag erinra om vad riksdagen anförde våren 1977 (NU 1976/77:41 s. 9, rskr 1976/77: 305) om tidsgräns för beviljande av särskilda strukturgarantier. Vid beräkningen av den nödvändiga ramhöjningen har jag tagit hänsyn lill alt förslag har lagts fram om stöd i särskild ordning under åren 1978 och 1979 för de statliga företagen AB Eiser, SweTeco (Texti-le Products) AB och del nya bolag som övertar verksamheten vid Algot Johansson AB och Algots Nord AB (prop. 1977/78:73). Regeringen bör alltså inhämta riksdagens bemyndigande att inom en ram av 264,5 milj. kr. inkl. redan löpande åtaganden, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med särskilda strukturgarantier för teko-industrierna.

Kostnadema för räntebefrielse för lån mot den ursprungligen fastställda garantiramen om 150 milj. kr. för innevarande budgetår har beräknats till 36 milj. kr. för en tvåårsperiod. Motsvarande kostnad för den under hösten 1977 beslutade särskilda garantiramen för viss omstrukturering av bomullsindustrin har beräknats, likaså för en tvåårsperiod, till 13 milj. kr. Kostnaderna för en tvåårig räntebefrielse för lån mot den nu föreslagna garantiramhöjningen beräknar jag till sammanlagt 14.5 milj. kr. Totalt beräknar jag således 63,5 milj. kr. för räntebefrielse för lån mot särskilda strukturgarantier till teko-industrierna. För budgetåret 1978/79 förordar jag att 27 milj. kr. anvisas på detta anslag.

Med de åtgärder som har beslutats under hösten 1977 och den nu föreslagna förlängningen och förstärkningen av systemet med särskilda strukturgarantier borde det finnas vissa förutsättningar för en lugnare utveckling för trikå- och konfektionsindustrin under de närmaste åren än den drastiska nedgång som har förutsetts i bl.a. industriverkets framtidsbedömning. Även för textilindustrin bör åtgärderna kunna ge en god effekt.

Enligt de riktlinjer för särskilda strukturgarantier som har antagits av riksdagen skall säkerhet inte behöva ställas för dessa garantier (prop. 1976/77:105 bil. I s. 21, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305). Statens industriverk har påpekat att det i vissa fall kan vara olämpligt att ställa ut statlig garanti utan alt samtidigt kräva säkerhet. När det gäller strukturgarantier till övriga branscher kan säkerhet krävas om särskilda skäl föreligger. Jag förordar att reglerna för särskilda strukturgarantier ändras så att möjlighet ges för industriverket att om särskilda skäl föreligger kräva säkerhet även för dessa garantier.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 68

1.  godkänna den ändring i riktlinjerna för särskilda strukturgaranti
er som jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen atl under budgetåret 1978/79 ikläda staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 264500000 kr.,

3. till Koslnader för ränte befrielse vid särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 27000000 kr.

Bil. Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna

1977/78 Anslag 10000000

1978/79 Förslag 25 000000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids koslnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier till textil- och konfektions(teko)industriema enligt riktlinjer som har fastställls av riksdagen (prop. 1976/77:105 bil. 1, NU 1976/77: 41, rskr 1976/77: 305).

Med anledning av regeringens förslag om åtgärder för försörjningsberedskapen på teko-området beslutade riksdagen hösten 1977 att höja ramen med 54.5 milj. kr. till 204.5 milj. kr. för viss omstrukturering av bomullsindustrin (prop. 1977/78:42 bil. 3, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Vidare beslutades att detta anslag får disponeras även för avskrivning av lån mot ramen för särskilda strukturgarantier för viss omstrukturering av bomullsindustrin. Den totala kostnaden för den mot ramen svarande avskrivningen har beräknats till 32 625 000 kr., varav 13625 000 kr. för den höjda ramen.

Statens industriverk

1 prop. 1976/77:105 beräknades kostnaderna för avskrivning av lån mot särskild strukturgaranli till totalt 19 milj. kr. För budgetåret 1977/78 anvisades 10 milj. kr. Verket beräknar behovet av medel till 9 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

1 skrivelse den 25 oktober 1977 har industriverket hemställt att ramen för särskilda strukturgarantier för teko-industrierna ökas med 150 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och att erforderliga anslag för avskrivning av lån mot särskild strukturgaranti ställs till verkets förfogande.

Föredraganden

Jag har tidigare förordal alt ramen för särskilda strukturgarantier höjs med 60 milj. kr. under budgetåret 1978/79. För avskrivning av lån mot denna garantiramhöjning beräknar jag sammanlagt 5" 125 000 kr. Totalt beräk-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 69

nar jag anslagsbehovet för avskrivning av den sammanlagda garantiramen om 264,5 milj. kr. till 37 750000 kr., varav 10 milj. kr. har anvisats för budgetåret 1977/78. Jag förordaratt 25 milj. kr. anvisas för budgetåret 1978/79. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 25 000000 kr.

B 12. Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag

1977/78 Anslag 1 000

1978/79 Förslag 1000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids utgifter för infriande av garantier som har lämnats i syfte att få till stånd en ökad investeringsaktivitet inom industrin under år 1977 (prop. 1976/77:95 s. 19, NU 1976/77:35, rskr 1976/77:279).

Investeringsgaranlier beviljas och infrias av statens industriverk enligt förordningen (1977:387) om investeringsgarantier. Beslut fattas av regeringen om kostnaden för investeringen överstiger 50 milj. kr. eller om investeringen har särskild betydelse från regionaipolitisk synpunkt. Det sammanlagda beloppet av ställda garantier (garantiram) får inte översliga 1000 milj. kr. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1977/78:25 s. 126, NU 1977/78:32, rskr 1977/78:108) har möjlighet lämnats att bevilja garanU även under år 1978.

Enligt beslut om åtgärder för att underiätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin (prop. 1977/78:47, NU 1977/78:30, rskr 1977/78: 84) skall även föriuster på lånegarantier för dessa ändamål täckas från detla anslag.

Statens industriverk

Industriverket föreslår att anslaget las upp med ett formellt belopp av I 000 kr. nästa budgetår.

Föredraganden

Investeringsgarantierna har vid utgången av november 1977 inte utnyttjats. När jag förordade en föriängning av garantierna i prop. 1977/78:25 framhöll jag att det var väsentligt att i den svaga investeringskonjunkturen, som beräknas råda även under år 1978, i möjligaste mån stödja industrins investeringar. I en uppåtgående konjunktur kan det vara av stort värde alt stimulera till tidigareläggning av investeringsprojekt.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 70

Med hänsyn till osäkerheten beträffande förlusterna bör delta anslag nästa budgetår tas upp med ett formellt belopp av I 000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa förelag för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

B 13. Bidrag till regionala utvecklingsfonder m.m.'

1976/77 Utgift 316746532 Reservation 5 768426

1977/78 Anslag 40150000

1978/79 Förslag        58 150000

' Nya anslag.

 Reservationsanslagen Bidragtillforelagareforeningarm.fi.: Administrationskostnader samt Företags- och branschfrämjande åtgärder, anslagsposterna Främjande av företagsservice och Regional utbildningsservice.

Från det på statsbudgeten för innevarande budgelår uppförda anslaget Bidrag till företagareföreningar m.fl.: Administrationskostnader utgår statsbidrag till att läcka administrationskostnader för företagareföreningarna och vissa centrala organisationer på hantverkets, småindustrins och turistnäringens område. Bestämmelser rörande företagareföreningarnas kreditslödjande verksamhet återfinns i kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd lill hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973:550, ändrad senast 1976:471).

Från anslagsposten fz-ö/jyartc/e av företagsservice under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder ulgår statliga bidrag till företagareföreningarnas serviceverksamhet, i försia hand teknisk och ekonomisk rådgivning, kontaktförmedling och information. Riktlinjerna för verksamheten harangetts i prop. 1973:41 (s. 108, NU 1973:54, rskr 1973:225). Fördelningen av medlen grundas på programförslag från föreningarna. Fr.o.m. budgetåret 1976/77 bedrivs viss verksamhet med användarfräm-jande åtgärder på dataområdet.

Anslagsposten Regional utbildningsservice under anslaget Företags-och branschfrämjande åtgärder används till statliga bidrag till främst företagareföreningarnas utbildningskonsulenter enligt de riktlinjer som har angetts i prop. 1974:47 (NU 1974:35, rskr 1974:237). Fördelningen av medlen grundas på programförslag från föreningarna. Dessutom har under anslagsposten för budgetåret 1977/78 anvisats 200000 kr. till statens industriverk för en fortsatt försöksverksamhet - i samverkan med den kommunala vuxenutbildningen - i syfte att anpassa kursverksamhet i tekniska och ekonomiska ämnen till de mindre företagens behov. Vidare har 150000 kr. anvisats för vissa centrala kartläggningsinsatser.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 71

Statens industriverk

Industriverkets bedömningar beträffande företagareföreningarnas medelsbehov för budgetåret 1978/79 utgår i väsentliga delar från företagareföreningsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1977: 3) Utbyggd regional näringspolitik. Vidare konstaterar verket att småföretagens efterfrågan på föreningarnas kreditstöd och företagsservice har ökat samt torde komma atl öka ytterligare framöver.

Verket föreslår sålunda att statens bidrag till föreningarnas administrationskostnader räknas upp från f n. 25.7 milj. kr. till 34 milj. kr. nästa budgetår. Verket framhåller i sammanhanget behovet av utökad personal med bred kunskap och erfarenhet vid föreningarna. Samtidigt anser verket atl medlen bör kunna utnyttjas även för atl anlita utomstående konsulter i speciella frågor eller för tillfälliga behov.

Vid beräkningen har verket liksom tidigare tagit upp medel till utbildning och annan service för föreningarnas personal samt till bidrag till vissa organisationer på hantverkets, småindustrins och turistnäringens område.

I fråga om företagsservice pekar industriverket inledningsvis på betydelsen av föreningarnas informationsuppgifter. Ett program för informationsutbytet mellan verket och föreningarna har tagits fram. En särskild funktion för den företagsinriktade och den interna informationen bör enligt verket finnas vid varje förening.

Informationen till företagen kan avse bl. a. lagregler och andra bestämmelser samt kredilstöd- och serviceutbud.

Verket understryker vidare behovet av förstärkta insatser inom områdena produktförnyelse och marknadsföring liksom av särskilda åtgärder för att främja nyetablering och underleverantörsföretagens utveckling.

Verkel anser det också vara angeläget med fortsatt rådgivning till företagen inom området administration/ekonomistyrning och ADB. Härför krävs bl. a. vidgad utbildning på dataområdet för föreningarnas personal.

Totalt begär verket 15 milj. kr. för företagsservice under nästa budgetär, en ökning med 4 milj. kr.

För regional utbildningsservice vid företagareföreningarna begär verket 4450000 kr. för näsla budgetår. Beloppet, som innebär en ökning med 1 milj. kr., skulle möjliggöra en utbyggnad av konsulentfunktionerna och dessutom vissa centrala serviceinsatser från industriverkets sida.

Verket hemsläller även att en ny delpost - Stöd till utbildningsinsatser m. m. - inrättas under anslagsposten (se s. 76).

Sammanfattningsvis begär verket för budgetåret 1978/79 under nämnda anslag/anslagsposter (34000000+15000000+4450000 =) 53450000 kr.

Föredraganden

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ålgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40, NU 1977/78: 34, rskr 1977/78:110). Besluten innebär bl.a. att länsvisa utvecklingsfonder

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 72

byggs upp i stiftelseform med stat och landstingskommuner som huvudmän och med uppgift att till de mindre och medelstora företagen tillhandahålla informations-, rådgivnings-, utbildnings- och konsulttjänster samt lämna lån på hög risknivå. Fonderna, som skall börja sina verksamheter den 1 juli 1978. avses ta över de uppgifter som företagareföreningarna nu har.

F. n. anvisas medel för täckande av kostnaderna för företagareföreningarnas basorganisation över två anslag under fjortonde huvudtiteln, nämligen anslaget Bidrag lill företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader och de under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder upptagna anslagsposterna Främjande av förelagsservice och Regional utbildningsservice. För innevarande budgetår har totalt anvisats 40 150000 kr. för dessa ändamål. Jag finner det ändamålsenligt att statens bidrag till motsvarande kostnader vid de regionala utvecklingsfonder som skall bildas anvisas under ett och samma anslag. Ett nytt reservationsanslag benämnt Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. bör därför föras upp på statsbudgeten för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört i den nämnda propositionen (bil. 1 s. 192) beräknar jag under detta anslag 58 150000 kr., främst som bidrag till utvecklingsfonderna.

Medlen skall sålunda användas till att bestrida lönekostnader m. m. för fondemas personal inkl. kostnader för tillfälligt anlitande av konsulter och annan utomstående expertis. Jag vill i detta sammanhang också hänvisa till vad jag har anfört i prop. 1977/78: 40 (s. 176).

Medlen skall vidare användas för bidrag till företagens och de anställdas organisationer för informationsinsatser - som komplement till utvecklingsfondernas och industriverkets information — rörande frågor av speciellt intresse för småföretagens verksamhetsbetingelser.

Medlen är avsedda även som bidrag till kostnader för vidareutveckling av s. k. affärsidéseminarier vid Svenska Industrietableringsaktiebolaget (SVETAB) i syfte att främja etablering av nya företag.

Vid medelsberäkningen har tagils hänsyn också till utvecklingsfondernas behov av central service från industriverket, t.ex. i fråga om utbildning, information och verksamhetsrationalisering. Jag vill i det sammanhanget peka på bl.a. vad industriverket har anfört i sin anslagsframställning om behovet av fortsatt utbildning inom ADB-området.

Slutligen bör inom ramen för anslaget liksom hittills rymmas medel som bidrag till administrationskostnader hos vissa centrala organisationer på hantverkets, småindustrins och turistnäringens område.

De anvisade medlen bör disponeras av statens industriverk som har att fördela dem till de enskilda utvecklingsfonderna och till övriga ändamål enligt anvisningar som regeringen meddelar senare.

Den behållning som vid utgången av juni 1978 kan finnas på de nuvarande reservationsanslagen Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader och Företags- och branschfrämjande åtgärder, anslagspos-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 73

terna Främjande av företagsservice och Regional utbildningsservice bör föras över till detta anslag. Beträffande industriverkets förslag om stöd till utbildningsinsatser hänvisar jag till min anmälan i det följande av anslaget Bidrag till företagsinriktad fortbildning. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala utveckUngsfonder m. in. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 58 150000 kr.

B 14. Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder'

1976/77 Utgift        95 0000002 Behållning 20000000

1977/78 Anslag      900000002,3

1978/79 Förslag    322000000

' Nytt anslag.

 Investeringsanslaget Statens hantverks- och industrilånefond.

= Härutöver har 30000000 kr. anvisats på tilläggsbudget I.

Från det nuvarande anslaget Statens hantverks- och industrilånefond överförs medel för utlåning till företagareföreningarna, vilka i sin lur lämnar hantverks- och induslrilån till hemslöjds-, hantverks- och småindustri-företag. Ärende om lån till företag inom textil-, konfektions- och skoindustrierna prövas dock i vissa fall av regeringen. Långivningen regleras genom kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd lill hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973: 550, ändrad senast 1976:471), vilken även innehåller bestämmelser om statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag. Särskilda bestämmelser öm statlig garanti för lån lill turisthotell finns i brev den 30 juni 1965.

Ramen för statsgaranti till hantverks- och industriföretag m. fl. för innevarande budgetår uppgår f. n. till 300 milj. kr. Ramen inrymmer även nyssnämnda garantier för lån till turisthotell. Förslag läggs senare denna dag fram om att öka ramen med ytterligare 150 milj. kr. (prop. 1977/78:101).

Statens industriverk

Företagareföreningarna har beräknat sina behov av nya lånemedel - efter avdrag för inflytande amorteringar - för budgetåret 1978/79 till 246 milj. kr.

Föreningarna har under åren 1972-1976 beviljat lån i följande omfattning.

År Utlåning (milj. kr.)

1972 91,9

1973 91,9

1974 135,1

1975 121,3

1976 181,9

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 74

Industriverket anser med hänsyn till bl, a, föreningarnas personalresurser och lånens karaktär av kompletteringskrediter att ett tillskott till fonden på 135 milj, kr, under budgetåret 1978/79 är tillräckligt. Därvid har verket tagit hänsyn till att amorteringar på tidigare beviljade lån får tas i anspråk för nyutlåning.

Beträffande det statliga kreditstödet i form av lånegarantier till hemslöjd, hantverk och småindustri samt till turisthotell anmäler verket att garantier har beviljats under budgeiåren 1973/74- 1976/77 med följande belopp.

Budgetår Beviljade garantier (milj, kr.)

1973/74 79,1

1974/75 72,9

1975/76 98,6

1976/77 227,9

Som framgår av sammanställningen har garantigivningen ökat mycket kraftigt under budgetåret 1976/77, Detla hänger enligt verkel samman med alt garantier i ökad omfattning lämnas Ull stora företag. I vissa fall kan del röra sig om garantibelopp på tiotals milj. kr. Av den för budgetåret 1975/76 successivt utökade ramen utnyttjades 228 milj. kr. Härav beslutade regeringen om garantier för 130 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 bedömer verket att en kreditram om 300 milj. kr. behövs.

Föredraganden

Med hänvisning till riksdagens beslut med anledning av propositionen om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40 bil. 1, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) beräknar jag under detta anslag 322 milj. kr. som statligt bidrag till de regionala utvecklingsfondernas långivning.

Riksdagens beslut innebär även att de medel i hantverks- och induslrilå-nefonden som motsvarar fordringar på företagareföreningarna - f.n. ca 590 milj. kr. - och det kapital - 117 milj. kr. - som statens utvecklingsfond nu förfogar över skall föras över till de regionala utvecklingsfonderna.

Medlen under anslaget bör disponeras av statens industriverk som har atl fördela dem till de enskilda fonderna enligt anvisningar som regeringen meddelar senare.

Den behållning som vid utgången av juni 1978 kan finnas på det nuvarande investeringsanslaget Statens hantverks- och industrilånefond bör föras över till detta anslag. Till frågan om garantiramens sloriek återkommer jag vid min anmälan av anslaget Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag m.fl.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservadonsanslag av 322000000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 75

B 15. Täckande av föriuster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag m. fl.

1976/77 Utgift 8 384856

1977/78 Anslag 15 000000

1978/79 Förslag 10000000

Från della anslag infrias vid behov statens förbindelser till följd av utfärdade garantier för lån till hantverks- och industriföretag och för lån lill turistnäringen. Efter särskild prövning kan regeringen också bevilja bidrag ål företagareföreningarna frän detta anslag för att täcka förluster i föreningarnas långivning från statens hantverks- och industrilånefond. Sådana föriuster skall emellertid i första hand täckas med medel ur föreningarnas egna förlusttäckningsfonder. Frän anslaget bestrids ocksä kostnader för att täcka föriuster till följd av regeringens utlåning till teko- och skoföretag från hantverks- och industrilånefonden. Anslaget tillförs medel som flyter in genom utdelningar i konkurser o. d.

Statens industriverk

Omfattningen av industriverkets och Kungl. Maj:ts/regeringens beslut om förlusttäckning under budgetåren 1972/73- 1976/77 redovisas i följande tablå (milj. kr.).

1972/73      1973/74      1974/75      1975/76      1976/77

Infriande av garantier 10,1 14,2 8,7 '   6,1 8,1

Bidrag till företagare
föreningarna 3,5 5,0 - 2,3 1,5

13,6 19,2 8,7 8,4 9,6'

' Avser bruttoutgift. Samtidigt inflöt intäkter från utdelningar! konkurser o, d, med sammanlagt 1,2 milj, kr. Nettoutgiften för budgetåret uppgick därigenom till 8,4 milj, kr.

Industriverket anför att långivningen och därmed även förlustriskerna kommer att öka den närmaste tiden, Behovel av medel för att infria garantier beräknas uppgå till 20 milj, kr. nästa budgetår. Motsvarande behov för att läcka förlusler i företagareföreningarnas utlåning beräknas till 5 milj. kr. Totalt begärs sålunda 25 milj. kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört i propositionen om ålgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40 bil. I s. 162, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) om täckning av förluster i de regionala utvecklingsfondemas långivning beräknar jag under detta anslag för näsla budgetår medel enbart för infrianden av statliga garantier.

Vidare förordar jag i enlighet med riksdagens ställningstagande med an-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 76

ledning av nämnda proposition att ramen för statsgaianti lill hantverks-och industriföretag m. fl. fastställs till 300 milj. kr. för nästa budgetår. Jag vill nämna atl jag i det följande (s. 98) kommer att lämna vissa uppgifter om regeringens garantigivning.

Mot bakgrund av den hittillsvarande omfattningen av infrianden beräknar jag anslaget till 10 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge atl för budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån lill hantverks- och industriföretag m.fl. beviljas med sammanlagt högst 300000000 kr.,

2. till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag m.fl. för budgelårel 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 10000000 kr.

B 16. Bidrag till företagsinriktad fortbildning

Nytt anslag (förslag) 8000000

Statens industriverk

I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 har industriverket, bl. a. med hänvisning lill sin rapport (SIND 1975:6) Kursverksamheten m.m. vid statens industriverk, hemställt att 3 milj. kr. anvisas som stöd till utbildningsinsatser. Medlen föreslås bli uppförda på en ny delpost under anslagsposten Regional utbildningsservice. Från posten avses bidrag kunna utgå till utbildningsarrangörer för kostnader i samband med utveckling, anpassning och genomförande av småföretagsinriklade kurser. Kurserna förutsätts bli anordnade främst på regional och lokal nivä.

Föredraganden

Med hänvisning till riksdagens beslut med anledning av propositionen om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78: 40 bil. I s. 180, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) beräknar jag under detta nya anslag 8 milj. kr. som bidrag till olika kursarrangörer för företagsinriktad fortbildning. Medlen bör få disponeras av statens industriverk som fördelar dem efter ansökan av kursarrangörer.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till  Bidrag   till företagsinriktad fortbildning   för   budgetåret 1978/79 anvisa elt reservalionsanslag av 8000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 77

B 17. Främjande av hemslöjden

1976/77 Utgift 1543 900 Reservation 8560

1977/78 Anslag 1952000

1978/79 Förslag 2 212 000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, lämnas bidrag till olika hemslöjdsändamål i enlighet med riktlinjerna i prop. 1968:1 (bil. 9 s. 91-93. SU 1968: 7, rskr 1968: 7).

Statens industriverk

Inledningsvis anför industriverket att verket i annat sammanhang har hemställt att riktlinjerna för slödel lill hemslöjden ses över, I avvaktan på en förestående översyn begärs medel för enbart nuvarande bidragsändamål.

Industriverket framhåller dock att de statliga bidragen till de heltidsanställda hemslöjdskonsulenterna och till övriga hemslöjdsändamål - Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund, särskilda resebidrag, expertrådgivning, sameslöjden m, m, — med hänsyn till kostnadsstegringar och viss utvidgad verksamhet bör räknas upp med sammanlagt 593 000 kr. Verket föreslår sålunda alt anslaget för budgetåret 1978/79 tas upp med 2545 000 kr.

Föredraganden

Med stöd av regeringens bemyndigande den 30juni 1977 harjag tillkallat en särskild utredare med uppgift att se över riktlinjerna för det statliga slödel lill hemslöjden.

Utredaren, som har antagit namnet 1977 års hemslöjdsutredning (I 1977: 05), bör enligt sina direktiv (Dir 1977: 95) redovisa resultaten av sitt arbete före utgången av oktober 1978.

För nästa budgetår beräknar jag det statliga bidraget till hemslöjden lill sammanlagt 2 212 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2212000 kr.

B 18. Medelstillskott till Norrlandsfonden

1976/77 Utgift 5 000000 Reservation

1977/78 Anslag 10000000

1978/79 Förslag 10000000

Stiftelsen Norriandsfonden, som bildades år 1961 (prop.  1961:77, SU 1961:89, rskr 1961:233), härtill uppgift att främja näringslivels utvecklingi

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 78

Norrland. Fonden skall särskill verka för utveckling och differentiering av den norrländska företagsamheten genom att, med beaktande av den regionalpolitiska planeringen, stödja etablering och utbyggnad av dels manufak-tureringsindustri grundad på norrländska råvaror, dels sådan industriell produktions- och serviceverksamhet i övrigt, som är stödberättigad enligt normerna för det statliga lokaliseringsstödet. Fonden skall även ta initiativ till och stödja utredningar och inventeringar som bedöms vara av betydelse för det norrländska näringslivet, samt främja samordning av regional industriell service i Norrland. Vidare skall fonden ta initiativ till och stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att vidareförädla norrländska råvarutillgångar eller som på annat sätt är av betydelse för det norrländska näringslivet.

Norriandsfonden förvallas av en av regeringen utsedd styrelse. Fondens kansli ligger i Luleå. För fonden gäller en av Kungl. Maj:t den 17 december 1970 fastställd stadga (ändrad senasi den 22 december 1976).

Av de medel - 30 milj. kr. - som har anvisats för fondens verksamhet under kalenderåret 1977 belastar 20 milj. kr. resultatet för Statsföretag AB avseende räkenskapsåret 1976. Resterande 10 milj. kr. utgår över statsbudgeten och belastar den för budgetåren 1973/74- 1977/78 fastställda ramen för regionalpolitiskt stöd.

Föredraganden

Statsmakterna har beslutat (prop. 1975/76:200, NU 1976/77:7, rskr 1976/77:50) att Norrlandsfonden fr.o.m. år 1977 skall fortsätta sin verksamhet i stort enligt tidigare riktlinjer och med en ekonomisk ram av 30 milj. kr. under vartdera åren 1977 och 1978. Enligt beslutet skall härav 20 milj. kr. årligen belasta resultatet för Statsföretag AB.

Jag beräknar således i detta sammanhang 10 milj. kr. för finansiering av fondens verksamhet år 1978. Jag förordar att dessa medel liksom för innevarande budgelår belastar ramen för regionalpolitiskt stöd. Jag kommer i det följande att föreslå atl den för budgetåren 1973/74-1977/78 fastställda ramperioden för regionalpolitiskt stöd förlängs. Vidare avser jag att i annat sammanhang föreslå regeringen att förelägga riksdagen proposition om Norrlandsfondens verksamhet efter utgången av år 1978.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr.

B 19. Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolaget

Nytt anslag (förslag) 40000000

Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om åtgärder för att   främja   de   mindre   och   medelstora   företagens   utveckling   (prop.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 79

1977/78:40 bil. 1 s. 186, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110) skall Svenska Industrietableringsaktiebolagets (SVETAB) nyetableringsfrämjande insatser försöksvis organiseras inom ramen för två särskilda investmentbolag, belagda av SVETAB. Bolagens insatser avses bli koncentrerade till två geografiska regioner, Värmland/Bergslagen och mellersta Norrland.

För uppbyggnad av dessa båda regionala investmentbolag beräknade jag i nämnda proposition (s. 192) för nästa budgetår 40 milj. kr. Dessa medel bör nu anvisas under ett särskilt reservationsanslag.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolaget för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 40000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 117   Industridepartementet 80

C. REGIONAL UTVECKLING

Innan jag behandlar anslagsfrågorna vill jag kortfattat redogöra för dels utvecklingen i olika regioner, dels vissa regionalpolitiska ställningstaganden, dels frågan om skilda samhällssektorers betydelse för den regionala utvecklingen, dels ock nu pågående arbete pä det regionalpolitiska området.

Utvecklingen i olika regioner

Under 1960-talet skedde en belydande folkomflyttning i riket. Denna avlöstes omkring år 1970 av en påtaglig stabilisering i den regionala befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. Det allmänna stödområdet, som under 1960-talet hade en nettoutflyttning på mellan 10000 och 15 000 personer per år, fick efter år 1970 en nästan helt stabiliserad flyttningsbild och visade vissa år upp en viss nettoinflyttning. Denna inflyttning berörde i stort sett alla län som ingår i stödområdet. Men det var inte enbart i dessa län som befolkningsutvecklingen stabiliserades. Även i länen i södra och mellersta Sverige har befolkningsutvecklingen varit lugn under 1970-talet. Den tidigare omfattande inflyttningen till storstadslänen har i stort sett upphört.

Den totala bruttoflyttningen mellan kommuner och län är mycket omfattande. Mellan län flyttar varje år ca 200000 personer och mellan kommuner ca 450000 personer, dvs. ca 2% resp. 5% av den lotala folkmängden. Dessa tal har under lång tid varit påtagligt stabila. En viss minskning av del genomsnittliga flyttningsavståndet har emellertid noterats under 1970-talet.

Under 1970-talet har nettoeffekten av omflyttningen varit förhållandevis liten. I figur 1 anges nettoflyttningen i länen under åren 1965, 1970, 1976 och under det första halvåret 1977. Den omfattande invandringen påverkar värdena för åren 1965 och 1970. För t. ex. Stockholms län svarade år 1970 invandringen för nästan hela inflyttningsöverskottet på ca 1 %. Vidare bör observeras att de höga värdena under 1970-talet för Hallands och Älvsborgs län samt nettoutflyttningen från Göteborgs och Bohus län främst hänger samman med den pågående omfördelningen av befolkningen inom Göteborgs-regionen.

Stabiliseringen mellan län har sin motsvarighet i minskade befolkningsförskjutningar inom länen. Bl. a. genom en kraftigt ökad arbetspendling har många mindre kommuner kunnat behålla eller öka sin folkmängd.

Underde senaste åren har födelsetalen allmänt minskat i landet. Härigenom har allt fler regioner och kommuner med hög genomsnittsålder hos befolkningen kommit att visa upp ett lägre födelsetal än dödstal. År 1970

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 81

Fig. I. Nettoflyttning i relation till folkmängden länsvis åren 1965, 1970. 1976 och 1977 (första halvårel)

%             65                   70 76 77

		•C •N
+2	••CU •N	•M	•N
+1 -	•••DG M	•AB
	•AB	•MDEOP	••C W	•C
	•••K PT
		••G U	•L	•••AB G R
	•MFLO	•K	•E	••K AC
		•T              ••		••••E H IN Z
		•F	,X         AC BD	•W
	•ME HR	•MLRS	•MABH Y	•MF L S BD
r\	•X	••H X	•T                     •	•MM P T X Y
u -	••SY • 1 •AC •W	•Y •W ••1 AC •Z	-------- ma----------------- ••F U ••MO •K
-1  --9 -	•Z •BO	•BD

6   Riksdagen 1977/78. I samt. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 82

fanns en sådan s, k. naturlig folkmängdsminskning i ca 90 kommuner. År 1976 hade detta antal ökat till nästan 150, dvs. mer än hälften av landets kommuner. Bland länen hade år 1970 endast två län födelseunderskott jämfört med åtta län år 1976.

Den minskande regionala omfördelningen av befolkningen återspeglas också i lägre ökningstakt för tätortstillväxten. Folkmängden i glesbygd minskade under perioden 1965-1970 med nästan 15% mot endast ca 5% under 1970-talets första fem år. En motsvarande utjämning har skett i fråga om folkmängden i tätorter. De mindre tätortema har under den senaste femårsperioden haft den mest positiva befolkningsutvecklingen. Totalt sett ökade lätorisfolkmängden perioden 1971 -1975 med endast 3 % mot ca 9% under perioden 1966-1970.

Stabilisering av flyttningsrörelserna har en motsvarighet i sysselsättningsutvecklingen. Under perioden 1966-1970 ökade sysselsättningen mest i de tre storstadslänen samt Uppsala och Hallands län, medan under 1970-talets försia fem år de tre norrlandslänen Norrbotten, Västerbotten och Jämtland tillsammans med Hallands och Uppsala län hade den relativt sell mest positiva utvecklingen. Under den senare perioden minskade sysselsättningen endast i Jönköpings län, medan under den tidigare perioden tio län hade en minskande sysselsättning, däribland samtliga skogslän.

För perioden efter år 1975 finns regional statistik för sysselsättningsutvecklingen endast i arbetskraftsundersökningarna (AKU),

Av figur 2 framgår atl ökningen av sysselsättningen har saktat av i de flesta riksområden under år 1976, Preliminära data för år 1977 pekar mot en liknande utveckling även under detta år.

Utjämning av regionala inkomstskillnader är ett av regionalpolitikens mål. Man kan därvid konstalera att skillnaderna mellan länen i medelinkomst per inkomsttagare har minskat under 1960-talet. Denna tendens har fortsatt under 1970-talet. Som framgår av.figur 3 har Stockholms län dock fortfarande ca 17% högre medelinkomst än riket och Gotlands och Jämtlands län ca 15% lägre medelinkomst.

Det finns fortfarande kvar betydande regionalpolitiska problem även om en förbättrad befolkningsmässig balans har uppnåtts mellan länen. Det visar sig bl. a. i en bestående hög arbetslöshet i vissa län och i stora skillnader i framför allt kvinnornas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Flyttningsrörelserna har vidare medfört att länen och kommunerna blivit varandra myckel olika i fråga om befolkningens ålderssammansättning. Kommuner med hög andel äldre människor kan på sikt hamna i en svårbemästrad situation. Tillgången på kommersiell och offentlig service uppvisar också betydande regionala skillnader.

Förvärvsfrekvenserna varierar kraftigt mellan länen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

83

Fig.   2.   Sysselsättningsutveckling   för   riksområden   åren   1971—7976 (AKU) (Index 1971 = 100)

Index

115

övre Norrland

110   -

/ Västra Götaland

105

Södra Götaland Stockholms län -    , Mellersta Norrland ""y  Östra mellansverlge V Norra mellansverige

—--------- Småland med öarna

100

95

71

72        73

74

75        76

År

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 84

Fig. 3. Inkomst per inkomsttagare länsvis för åren 1960, 1965, 1970 och 1975 (Index riket = 100)

Index       1960                     1965                   1970                    1975

130 T

• A

»AB

120   -                                                                     »AB

»AB

110   -

•O

• O

•O •U

•T                              »M                           ••C M--------------------------- •M
----------------------------- •«------------------------- •--------------------------- •y-

100

»BD

••MY                                •C                                  •T                                ••CD

••CE                              ••ET                                 •E                                  •T

• D                                 •E

••DBD                             •Y                                  •F                                   •N

••F X                             ••DBD                                                          •••••FKPYAC

•  W                              »F                               ••RW                          •••CSX

• AC •••RXAC                     ••••GLNY                         •••L R W

»HK RXAC                 •H

90+                       »S                      •••••GH L NW                       ••S BD

KN

GHLR                      ••KP                                                                       •Z

• P                                 •Z                                  •Z                                   •I

•Z

80

• I

70-L

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 85

Som framgår av figur 4 har dock vad gäller andelen förvärvsarbetande kvinnor en viss utjämning skett under senare år. Om män och kvinnor i alla kommuner skulle ha samma sysselsältningsnivå som i de län som har de högsta värdena för resp, grupp, skulle ytterligare 400000 arbetstillfällen behöva skapas. En tredjedel av behovet gäller allmänna stödområdet, ca 20% storstadslänen och något mindre än hälften resten av södra Sverige,

1.figur 5 anges den registrerade arbetslöshetens genomsnittliga omfattning år 1976 och 1977 (första halvåret) länsvis. Inga större förändringar i länens relativa läge skedde mellan de två åren. Av figuren framgår att Norrbottens län har mer än dubbelt så hög arbetslöshet som riket i dess helhet. Även de tre övriga länen i övre och mellersta Norrland har höga värden liksom Värmlands och Blekinge län.

Regionalpolitiska ställningstaganden

Riksdagen tog ställning lill regional- och sysselsättningspolitiken under hösten 1976 (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7, rskr 1976/77:79). Därvid uttalades att regionalpolitiken borde få en mer decentralistisk inriktning. Politiken borde förstärkas så att människor i olika landsdelar ges allsidig sysselsättning och service samt en god miljö. Bebyggelsen i glesbygder och mindre tätorter bör underlättas. Strävan borde vara att med olika regionalpolitiska åtgärder inom länen tillgodose bygder och orter med en negativ utveckling så atl en bättre inomregional balans skapas. Riksdagen ställde sig i detta sammanhang också bakom en vidareutveckling av länsplaneringen.

För att ge arbetet med länsplaneringen erforderlig stadga har regeringen utfärdat en förordning (1977:88) om länsplanering. Därtill har regeringen lämnat närmare föreskrifter för arbetet med länsplaneringens planeringsunderiag. Förordning, föreskrifter m, m. har samlats i en handbok för länsplaneringen.

Jag ämnar föreslå regeringen att en ny fullständig länsplaneringsomgång startar hösten 1978, Avsikten är att i detta sammanhang ge landstingen en mer aktiv roll. Denna fråga utreds f. n, av länsdemokratikommitlén (Kn 1976:04). Jag vill erinra om att länsstyrelserna har givits en starkare läns-demokratisk förankring genorfi att ledamöterna i styrelsen numera utses av landstingen.

Riksdagen beslutade hösten 1976 an ortsplanen skall följas t. v. men att en bedömning av dess framtida roll i samhällsplaneringen skall göras och föreläggas riksdagen. För att regeringen skall få underiag för en sådan utvärdering har länsstyrelserna fått i uppdrag att - inom ramen för den fortlöpande utvärderingen av länsplaneringen - analysera konsekvenserna för det egna länet av ortsplanen som instrument i den regionala ulvecklingsplaneringen. En redovisning av länsstyrelsernas synpunkter skall lämnas i 1978 års länsrapport.

Den nuvarande ortsplanen ger inte tillräcklig vägledning vid fördelning

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

86

Fig. 4. Förvärvsarbetande (20—(u tim) uppdelade på män och kvinnor i relation till folkmängden i åldern 15—64 år för åren 1970 och 1975 (Index riket = 100)

75

70

Män                                               Kvinnor

70

•AB

Index 120 X

75

»AB

110 "

»M

•M

100

90   -

FNR GL PU DE MKT ••MX

•••IS W • O ••AB C

• Y

•AC

•Z •BD

•R

••G N

••FP
E KL U
DH MT
I S W------

••ABX ••CO

• Y ••AC BD

• Z

• I •L

••DG ••ET ••F U ••K N

•  H

•  R

•  Y
•S

MXZ

»WAC

••I P ••C O

EGT DL R U

FK N

HY S Z AC

• .X

• w

• BD

80 -L

»BD

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet

87

Fig. 5. Genomsnitthgt antal arbetslösa i relation till befolkningen i åldern 15—64 år länsvis för åren 1976 och 1977 (första halvåret)

%

76

77

4 -T

• BD

3 -

O -L

•BD

•S

SY
	• Y
K Z AC	• AC
	• Z
DX	••DT
MT	•MKMX
U Riket	•AW Riket
H	•••0 P U
E F L P W
CG O	••MEFHL
N R	•G
1	••N R
	••Cl
AB	•AB

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 88

av sysselsättningspolitiska insatser på olika orter. Ortsplanen i sin nuvarande form måste därför utvecklas så att den kan ligga till grund för en regional utjäniningspolitik. Förslag i denna riktning kommer att redovisas för riksdagen i den regionalpolitiska proposition som regeringen avser atl lägga fram våren 1979.

Riksdagen har antagit planeringsramar för länen för år 1985. Regeringen har därefter uppdragit åt länsstyrelserna att fördela ramarna på kommunerna i resp. län. Resultatet härav har av länsstyrelserna redovisats för kommuner och landsting i 1977 års länsrapport.

Riksdagens riktlinjer för regionalpolitiken innebar att vissa smärre ändringar måste göras i länsprogrammen under del forisatta länsplaneringsarbetet och att vissa frågor särskilt skall belysas i del sammanhanget. Regeringen lämnade därför under våren 1977 föreskrifter för länsstyrelsernas fullföljande av länsplanering 1974. För att i görligaste män undanröja förvärvshinder uppdrogs åt länsstyrelserna atl kartlägga lokala arbetsmarknader med avseende främst på sysselsättnings- och resemöjligheter, men även i fråga om bebyggelsestmkturen och all ange de åtgärder som behövs för att komma tillrätta med svagheterna i de lokala arbetsmarknaderna.

Vidare ingick i uppdraget alt analysera vilka konsekvenser den planerade utbyggnaden av barnomsorgen får på möjlighetema att undanröja hinder för dem som önskar förvärvsarbete. Åtgärder för alt underlätta övergången från skola till arbetsliv är ytterligare ett moment i föreskrifterna för länsstyrelserna, som syftar lill att undanröja förvärvshinder,

I föreskrifterna behandlas också möjligheterna att öka tillgången på arbete i olika delar av resp, län. Del föreskrivs därvid atl den lokaliseringspåverkan som centralt bedrivs av delegationen för etableringsfrågor bör fullföljas på regional nivå. Länsstyrelserna bör utnyttja den informalion om företagens utveckling som finns på länsplanet föratt påverka näringslivets utveckling så atl en bättre inomregional balans uppnås i resp, län.

En förbättrad inomregional balans förutsätter också att möjligheterna till decentralisering inom den offentliga sektorn på länsnivå tas till vara, I nyss nämnda föreskrifter för länsstyrelserna konstaterades att det bör vara en uppgift för de inom varje sektor ansvariga myndighetema att med länsplaneringen som utgångspunkt i den fortlöpande planeringen beakta möjlighelerna till decentralisering, 1 föreskrifterna anges vidare all länsstyrelserna i samverkan med landstingen och berörda statliga myndigheter bör överväga möjligheterna till en decentraliserad förläggning av arbelsuppgifter inom offentlig sektor i resp, län.

Utöver dessa föreskrifter som är gemensamma för samtliga län när det gäller fullföljandet av länsplanering 1974 har utfärdats även särskilda föreskrifter och riktlinjer för regionalpolitiken i varje län. Därvid har mer länsspecifika frågor behandlats och länsstyrelsernas syn på samhällsplaneringen i länet har kommenterats. Bl, a, har i dessa länsvisa föreskrifter redovisats allmänna ställningstaganden till den framtida inriktningen av regional-och sysselsättningspolitiken i resp, län.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 89

Regionalpolitiska insatser inom skilda samhällssektorer

Riksdagens beslut år 1976 (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7, rskr 1976/77:79) om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik innebar bl. a. en starkare betoning av att den statliga verksamheten inom olika sektorer bedrivs med hänsyn tagen till de regionalpolitiska riktlinjerna såsom de bl.a. kommer lill uttryck i länsplaneringen. Den statliga verksamheten inom olika samhällssektorer påverkar på skilda sätt förutsättningarna för regionalpolitiken både när det gäller möjligheterna att erbjuda sysselsättning och service. En samordning mellan regionalpolitiska åtgärder och åtgärder inom skilda statliga sektorer är således av betydelse för en framgångsrik regionalpolitik. Ett av länsplaneringens huvudsyften är att lägga grunden till en gemensam syn hos alla parter som fattar beslut av betydelse för den regionala utvecklingen, på hur olika insatser skall fördelas mellan skilda delar av ett län. Erfarenheten har visat att en effektiv påverkan förutsätter alt de regionalpolitiska aspekterna beaktas tidigt i planeringsprocessen vid de skilda sektorsorganen.

Regeringen har i sitt arbete lagt ökad vikt vid att bygga upp samverkan med statliga myndigheter i syfte atl förstärka de regionalpolitiska insatserna. För att få underlag till denna samverkan skall myndigheterna varje år före utgången av september lämna länsstyrelsen redovisning av planering inom myndighetens verksamhetsområde som kan påverka utvecklingen i länet. Vidare skall myndigheterna i sina anslagsframställningar till regeringen redovisa sådan planering inom myndigheten som kan påverka den regionala utvecklingen. Jag vill i detta sammanhang lämna en kort redovisning av åtgärder inom skilda samhällssektorer som medverkar till att de regionalpolitiska målen skall uppnås.

Industrin har stor betydelse för den regionala utvecklingen och utgör ryggraden i flertalet regioners näringsliv. Utvecklingen inom industrin får stora spridningseffekter även inom andra delar av näringslivet. Sysselsättningen inom industrin vänlas framgent, trendmässigt svara för en mindre del av den totala sysselsättningen. Mot bakgrund av att näringslivet i många orter är helt uppbyggt kring ett eller ett fåtal industriföretag kommer en sådan förändring att betyda förhållandevis allt mer för den totala utvecklingen i skilda regioner.

De regionala bedömningarna spelar en stor roll vid samhällets insatser för industrins utveckling. I samband med pågående och planerade strukturförändringar inom t.ex. stålindustrin och textil- och konfektions-(teko)induslrierna har de regionala konsekvenserna tillmätts en avgörande betydelse för de statliga insatserna. De mindre och medelstora företagen är av särskild betydelse fören mer decentralistisk regionalpolitik. Småföretagen spelar en viktig roll för utkomstmöjligheterna för människor på mindre orter och därmed också för dessa orters möjligheter att bibehålla sin livskraft. I prop. 1977/78:40 om åtgärder för all främja de mindre och medelstora företagens ulveckling ingick bl. a. förslag om att bygga upp regionala

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 90

utvecklingsfonder i varje län. I propositionen förutsätts ett nära samspel mellan industripolitiken och regionalpolitiken. Delta skall ske på länsplaneringens grund.

Prospektering efter mineralfyndigheter liksom brytvärdighetsundersök-ningar av dessa är av stor vikt för utvecklingen i vissa län, främst bergslagslänen och de nordligaste delarna av landet. Den prospekteringsverk-samhet som utförs av nämnden för statens gruvegendom är därvid av stor betydelse.

Jordbruket har som en geogrjtfiskt väl spridd näring en väsentlig roll för sysselsättningen i stora delar av landet. Jordbrukssysselsättningen och de jordbrukspoliliska åtgärderna har därmed ett stort regionalpolitiskt intresse. Bl. a. har särskilda stödåtgärder satts in i syfte att upprätthålla jordbruksproduktionen och därmed sysselsättningen inom jordbmket i norra Sverige. Riksdagen har hösten 1977 tagit ställning till riktlinjerna för jordbrukspolitiken (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). 1 samband därmed angavs bl.a. citt jordbmket och därtill knutna verksamheter kan medverka i en aktiv regionalpolitik. De jordbmkspolitiska insatsema bör så långt möjligt anpassas till de regionala och lokala förhållandena och därmed bli viktiga instmment för regionalpolitiken. Allmänna bedömningar av vad som är en lämplig regionaipolitisk utveckling sker inom länsplaneringen. I prop. 1977/78:19 fömtskickades vidare att regeringen senare under detta riksmöte avser förelägga riksdagen en särskild proposition till följd av förslag från 1972 års jordbmksutredning om särskilt regio-nalpolidskt jordbmksslöd.

Skogsbruket är liksom jordbmket genom sin geografiska spridning särskilt viktigt för ulvecklingen inom flera regioner. Som underlag för sysselsättningen har skogsbrukets betydelse visserligen minskat kraftigt totalt sett. Men för skogslänen och särskilt deras glesbygder är det fortfarande av stor betydelse i detta hänseende. Inte minst genom de möjligheter som kombinationen jord- och skogsbmk ger. 1 dessa områden bidrar skogsbmket därmed även i väsentlig utsträckning till det underlag som är nödvändigt för att bygga upp och vidmakthålla en service av rimlig kvalitet.

Förutsättningarna för skogsbmk i Norriands inland är sämre än inom andra delar av landel. Av ekonomiska skäl kan ofta inte ell så intensivt skogsbruk bedrivas som skulle vara angeläget från virkesförsörjnings- och regionalpolitiska synpunkter. Det har därför ansetts vara angeläget att genom elt särskilt statligt stöd till skogsbmket i norra Sverige öka skogsproduktionen. Det statliga stödet till skogsbmket är också av stor betydelse som sysselsättningsskapande åtgärd.

Fiske och fiskanknutna verksamheter är av betydelse främst i Göteborgs- och Bohus, Blekinge och Kristianstads län. I vissa kommuner i Göteborgs och Bohus län svarar fiske och till svenskt fiske knutna verksamheter för omkring 20% av sysselsättningen. Men även på flera andra platser efter våra kuster spelar fisket en stor roll. Fiskerikommittén har i oktober

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 91

1977 lämnal sitt huvudbetänkande (SOU 1977:74) Fiskeriindustrin i framtiden, med förslag till åtgärder i syfte alt stärka fiskerinäringens konkurrenskraft. Avsiklen är att i särskild proposition under våren 1978 lägga fram förslag bl. a. om riktlinjer för den framlida fiskeripolitiken.

Skilda aspekter pä miljön behandlas inom regionalpolitiken. Riksdagen har tidigare uttalat att en bättre samordning bör ske mellan den regionalpolitiska planeringen och planeringen på miljöområdet. Avvägningar mellan miljökrav och regionalpolitiska krav görs kontinuerligt i bl. a. länsstyrelsernas arbete. Samhällsplaneringen bör präglas av en helhetssyn på bebyggelseutvecklingen och dess konsekvenser i fräga om arbets-, service- och miljöfömtsättningar. Förutom kraven på en mångsidig arbetsmarknad och en tillfredsställande service bör även miljösynpunkter vägas in i bedömningarna av bebyggelsestrukturens regionala utveckling.

Jag går nu över till att redovisa verksamheter med anknytning till vissa statliga myndigheter och den betydelse de har för den regionalpolitiska verksamheten. En närmare redovisning lämnas i resp. bilaga lill budgetpropositionen.

Etl nära samband föreligger mellan arbetsmarknadspolitik och regionalpolitik. Exempelvis har beredskapsarbetena förutom belydande syssel-sättningsmässiga effekter i utsatta regioner också stor betydelse genom de förbättringar i samhällsfunktionerna som de genom dessa arbeten utförda investeringarna medför. Den förskjutning mot dagsverksbilliga och arbetskraftsintensiva arbeten som har skett under senare år är angelägen från sysselsättningssynpunkt och den underlättas genom det nya system för kommunala beredskapsarbeten som föreslås i budgetpropositionen 1978 (bil. 15). Även fortsättningsvis kommer regionalpolitiskt angelägna investeringar i betydande utsträckning alt kunna genomföras som beredskapsarbeten när sysselsättningsläget så kräver.

Arbetsmarknadsutbildningen har stor regionaipolitisk betydelse genom att dels utbildningsmöjligheter åstadkoms på orter där näringslivet hindras i sin utveckling genom brist på yrkesutbildad personal, dels kraven på flyttningar mellan regioner minskar då en smidigare anpassning av de sysselsattas yrkesinriktning kan ske. En sådan anpassning bör också kunna ge goda utvecklingsbetingelser för det lokala och regionala näringslivet. I detta samspel har arbetsmarknadsutbildning en viktig roll vid sidan av det ordinarie skolväsendet. För atl denna anpassning skall vara möjlig krävs att de utbildningsplanerande myndigheterna har en i görligaste mån korrekt bild av den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden. Ett utvecklingsarbete av länsplaneringens underlagsmaterial har startats i syfte att få elt förbättrat underlag för regionala bedömningar av efterfrågans framlida fördel ning på yrkesgrupper. Elt sådant underlag kommer också atl få betydelse för yrkesvägledningen.

En annan viktig regionaipolitisk aspekt är människornas möjlighet att få

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 92

del av arbetsförmedlingarnas service. Bl. a. därför föreslår regeringen en fortsatt utbyggnad av förmedlingarnas resurser.

Yrkesinspektionens nuvarande distriktsindelning trädde i kraft den 1 juli 1974. Den består av 19 distrikt i stället för tidigare elva. En ulredning har lillsatts för att utvärdera ertarenheterna av nuvarande distriktsindelning och att avge de förslag som föranleds härav.

Uthildningssektorn spelaren regionaipolitisk roll med avseende på både utbildningens lokalisering och innehåll. Allmänt kan sägas att de organisatoriska förändringar - inom såväl grundskolan och gymnasieskolan som högskolan - som har genomförts under det senaste årtiondet har skapat en regional utjämning av utbildningsutbudet. De regionala skillnaderna i fördelningen på yrken och utbildning är dock fortfarande markanta.

Det är angeläget att den från regionalpolitiska utgångspunkter positiva utvecklingen inom utbildningssektorn följs upp med bl. a. en planering som stärker utbildningens roll i ett regionalpolitiskt sammanhang. Länsplaneringen bör kunna spela en viktig roll i en sådan planeringsprocess. Det utvecklingsarbete om förbättrat underlag för utbildningsplaneringen och yrkesvägledningen som jag nyss har nämnt kan härvid innebära vissa framkomstmöjligheter.

Fr.o.m. budgetåret 1977/78 finns lokala (kommunvisa) planeringsråd (s. k. SSA-råd) för samverkan mellan skolan och arbetslivet. 1 planeringsråden skall behandlas frågor sorn rör bl. a. studie- och yrkesorienteringens organisation, former och innehåll. Vidare bedrivs försöksverksamhet med regionala planeringsråd i de tre storstadslänen. Rådens uppgift är att samordna de lokala rådens verksamhet inom resp. region, bl.a. med avseende på regionens gemensamma utbildningsutbud och arbetsmarknad. Planeringsråden är i detta avseende viktiga avnämare av länsplaneringens material om näringslivets utveckling i olika kommuner och regioner. Försöksverksamheten får visa vilka uppgifter av regionaipolitisk karaktär som är möjliga att lägga på de regionala råden. Det bör i detta sammanhang understrykas att resp. länsorgan för utbildning och arbetsmarknad även fortsättningsvis har ett ansvar för att utbildningsutbudet inom regionen svarar mot de behov som regionens arbetsmarknad uppvisar.

Den högskolereform som har trätt i kraft i och med budgetåret 1977/78 innebär dels en geografisk spridning, dels en mer decentraliserad planering av den högre utbildningen. Planeringen inom detta område skall i ökad utsträckning samordnas med samhällsplaneringen i övrigt. Det tidigare nämnda utvecklingsarbetet avses omfatta även den regionala högskoleutbildningen. På två av de ljugotre utbyggnadsorter som angavs i 1975 års riksdagsbeslut, Halmslad och Skövde, saknas f.n. statlig högskoleenhet. De avses få interimistisk högskolestyrelse fr. o. m. den I juli 1978.

Det är angeläget all den utbyggda organisationen utnyttjas bl. a. genom att lokala utbildningslinjer och enstaka kurser så långt möjligt förläggs till

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 93

utbyggnadsorierna. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhåller i sin anslagsframställning att nya typer av planeringsunderlag och nya samarbetsformer mellan centrala och lokala myndigheter behövs, bl. a. för att åstadkomma den i 1975 års beslut avsedda sammanvägningen av individernas och arbetslivets behov. Det är därvid av vikt atl UHÄ och regionstyrelsema på olika sätt tar initiativ till sådant samarbete varvid bl. a. länsplaneringens material bör utnyttjas.

Uppbyggnad av en ny utbildning på formgivningsområdet i Luleå har såväl regionalpolitiskt som näringspolitiskt intresse. Underiaget för ett ställningstagande måste dock preciseras på flera avgörande punkter. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare alt föreslå regeringen att UHÄ får i uppdrag att närmare utforma en arbetsmiljöutbildning inom formgivningsområdet.

Kommunikationernas roll förden regionala utvecklingen behandlas fortlöpande i länsplaneringen. Kopplingen mellan regionalpolitiken och trafikpolitiken beaktas redan på planeringsstadiet där goda förutsättningar för en samordning finns mellan länsplaneringen och trafikplaneringen inom ramen för länsstyrelsernas arbeie.

Under år 1978 avser regeringen att initiera en vidareutveckling och komplettering av den regionala trafikplaneringen. Arbetet skall främst inriktas på att dels finna olika vägar för att förbättra den kollekliva persontrafiken, dels upprätta förslag till långsiktig inriktning av det allmännas investeringar i olika slag av trafikanläggningar. Det gäller bl.a. vägar, hamnar och flygplatser. Arbetet kommer att samordnas med länsplaneringen och trafikverkens långtidsplanering.

Genom riksdagens ställningstagande till den framtida vägplaneringen (prop. 1977/78:10, TU 1977/78:10, rskr 1977/78:95) har det regionala in-ftytandet på vägplaneringen säkerställts. Vägverkets behovsinventering vidareutvecklas lill en perspektivplanering, som är utformad så att den ger underlag för en mer allsidig bedömning av den framtida väghållningens inriktning, I prop. 1977/78:10 föresläs att beredningsgrupper inrättas i länen för att förbättra samordningen mellan olika intressen på länsnivå.

En insats av regionaipolitisk betydelse är upprustningen av Inlandsbanan. Åtgärderna avser i första hand sträckan Storuman-Östersund.

Statens järnvägar (SJ) svarar för en stor del av sysselsättningen i Ange kommun. 1 regeringens föreskrifter och riktlinjer för regionalpolitiken i Västernorrlands län betonas särskilt att arbetsmarknadens stora beroende av SJ:s verksamhet i Ange även fortsättningsvis bör uppmärksammas i statsmakternas och SJ:s planering.

Den år 1976 beslutade nya organisationen för postverket genomförs nu successivt och kännetecknas av en decentralisering av arbetsuppgifter och beslutsfunktioner.

De senare årens utveckling inom hälso- och .sjukvården har känneteck-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 94

näts av en snabb utbyggnad av den decentraliserade öppna sjukvården vid läkarstationer och vårdcentraler samiidigt som ökade resurser har tillförts åldringsvården och psykiatrin. Den sjukvårdspolitiska målsättningen är inriktad på en fortsatt sådan utveckling. Socialstyrelsens principprogram, Hälso- och sjukvård inför 80-talet, ligger i linje med denna målsättning. Denna allmänna utveckling överensstämmer väl med de regionälpolitiska strävandena.

Ett reviderat principprogram för hälso- och sjukvården kommer att utarbetas till år 1981 för att kunna utnyttjas av sjukvårdshuvudmännen inför planeringen av hälso- och sjukvården för perioden 1985-1995, 1 detta arbete är det av slor vikt alt de regionalpolitiska strävandena förs vidare,

1 samråd med arbetsmarknadens parter har socialstyrelsen fått i uppdrag att utarbeta ett reviderat läkarfördelningsprogram (LP 82), Bristen på arbetskraft (läkare) och rekryteringsproblem i olika geografiska områden och medicinska verksamhetsområden uppmärksammas särskilt i programarbetet.

När det gäller barnomsorgen har regeringen, som nyss nämnts, förut uppdragit ät länsstyrelserna att analysera vilka konsekvenser kommunernas planerade utbyggnad av barnomsorgen får på sysselsättningen och möjligheterna att undanröja förvärvshinder. En första redovisning av länsstyrelsens analys har lämnats i 1977 års länsrapport. Resultaten visar att i många kommuner är bristen på platser i kommunal barnomsorg fortfarande ett stort hinder för jämställdhet och valfrihet på arbetsmarknaden.

Försvaret har stor betydelse för sysselsättningen på många orter i landet och måste därmed tillmätas en viktig roll för den regionala utvecklingen. De regionalpolitiska synpunkterna har ocksä i hög grad kommit alt påverka lokaliseringar inom försvarssektorn. Bl, a, har nedläggningar av fredsförband varit föremål för regionälpolitiska överväganden. Försvarssektorn kan inte heller fortsättningsvis ses isolerad från samhällsplaneringen. I regeringens föreskrifter och riktlinjer för regionalpolitiken i Blekinge och Skaraborgs län gjordes sålunda uttalanden beträffande Karlskrona och Karlsborg med innebörden att staten har ett särskilt ansvar för sysselsättningen i kommuner där staten är en stor arbetsgivare. Både Karlskrona och Karisborg har en förhållandevis stor andel försvarsanställda och antalet arbetstillfällen minskar.

Försvarets materielverk genomför en översiktlig kartläggning av behov och möjligheter att behålla inhemsk försvarsindustrieli kapacitet i framtiden med utgångspunkt från 1977 års försvarsbeslut. 1 detta arbete kommer även sysselsättningsaspekterna att belysas.

Ett regionalpolitiskt råd med företrädare för slalliga myndigheter, kommun- och landstingsförbund, fackliga organisationer och näringslivsorganisationer har inrättats. Rådet skall diskutera aktuella regionälpolitiska frågor och främst sådana som syftar till att skapa en bättre samordning

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 95

mellan de statliga myndigheterna i regionalpolitiska frågor.

Jag vill vidare nämna något om den statliga verksamheten för glesbygds-befolkningen.

Glesbygdsfrågorna ägnas ökad uppmärksamhet. En särskild glesbygds-delegation (I 1977:02) med pariamentariker samt företrädare för berörda departement och för kommuner, landstingskommuner och länsstyrelser tillkallades våren 1977, Delegationens uppgift är att bereda, samordna och intensifiera regeringens glesbygdsinsatser. Delegationen har bl, a, lill uppgift att ta upp frågan om statlig garanti för att upprätthålla servicen på vissa orter i de geografiskt större glesbygdskommunerna och behandla frågor som rör specifika sysselsättningsproblem i glesbygderna.

För all förbättra situationen för de människor som är bosatta i glesbygdsområden har riksdagen nyligen beslutat (prop, 1977/78:8, NU 1977/78:14, rskr 1977/78:43) bygga ut stödet till kommersiell service i glesbygd. Bl. a. slopas begränsningen fill det inre stödområdet. Stödet omfattar statsbidrag tiil kommuner som subventionerar hemsändning av dagligvaror, statliga lån- och kreditgarantier samt, i undantagsfall, driftsstöd lill näringsidkare. Samhällets bevakning av varuförsörjningen förutsätts i första hand vara en kommunal angelägenhet. Varuförsörjningsplaner bör genomföras för områden där servicen är eller väntas bli problematisk och där stödåtgärder är aktuella.

För alt bygga kommunala industrilokaler på mindre orter inom främst det inre stödområdet och på Gotland föreslås i det följande 30 milj. kr. bli anvisade. Vidare föreslås 21 milj. kr. bli anvisade för särskilda stödåtgärder i glesbygder. Dessa medel avser kommunala sysselsättningsinsatser och vissa åtgärder av de nya utvecklingsfonderna. Chefen för socialdepartementet föreslår vidare under femte huvudtiteln fortsaUa insatser på det sociala området.

Utöver de åtgärder som primärt är inriktade på att förbättra situationen i glesbygdsområdena tas i budgetpropositionen upp en rad förslag som har effekter för glesbygderna. Bl.a. kommer omorganisation inom lolsväsendel att påverka sysselsättning och service i skärgårdsområdena. Det är väsentligt att förändringar inom delta område sker under beaktande av de regionalpolitiska aspekterna. Vidare är poslservicen av stor betydelse. Postverkets diligenstrafik betyder särskilt myckel för serviceförsörjningen i framför alll de inre delarna i Norrland.

Regionalpolitiska stödåtgärder

Regionalpolitiskt stöd lämnas främst i form av lokaliseringsstöd vid investeringar samt introduktionsstöd, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd vid nyanställning av personal. Lokaliseringsstödets omfattning och geografiska fördelning under perioden den 1 juni 1965 - den 30 juni 1977 framgår av följande sammanställning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

96

Lokaliseringsstöd till företag under perioden 1965-07-01-1977-06-30

Län	Antal företag	Beviljat stöd			Fördel-	Beräknad syssel-
					—ning
		Bidrag	Lån	Summa	%	sättnings-förändring
Stockholms
Uppsala	7	1140	47 330	48470	1.1	195
Södermanlands	21		62 123	62 123	1,4	343
Östergötlands	9		35 266	35 266	0,8	565
Jönköpings	28	9472	86774	96 246	2,1	1414
Kronobergs	20		31805	31805	0,7	333
Kalmar	32	8681	93 480	102 161	2,2	1343
därav inom stöd-
området	12	4835	19055	23 890	0,5	254
Gotlands	24	20993	53215	74 208	1,6	338
Blekinge	7		69947	69947	1,5	1683
Kristianstads	18		28450	28450	0,6	350
Malmöhus	5		4649	4649	0,1	126
Hallands	3		17 820	17 820	0,4	332
Göteborgs och Bohus	34	9220	57 871	67091	1,5	888
därav inom stöd-
området	28	8855	40 139	48994	1,1	638
Älvsborgs	73	28690	193 598	222288	4,9	3 272
därav inom stöd-
området	40	28690	136073	164 763	3,6	1651
Skaraborgs	10	18375	107 285	125660	2,8	618
Värmlands	182	86518	448 661	535 179	11,8	4 298
därav inom stöd-
området	131	75 360	296 877	372 236	8,2	3068
Örebro	16	660	83 984	84644	1,9	-47
Västmanlands	15	2840	63 043	65 883	1,5	494
Kopparbergs	217	100758	433 303	534061	11,8	3 787
därav inom stöd-
området	204	97 590	371837	469427	10,3	3 300
Gävleborgs	114	8! 175	286678	367 853	8,1	5 586
därav inom stöd-
området	95	75 613	191907	267 520	5,9	4 978
Västemorrlands	157	154 151	518 356	672507	14,8	4521
Jämtlands	108	83 940	142 634	226574	5,0	2065
Västerbottens	185	162 252	438 042	600294	13,2	4819
Norrbottens	152	127 305	340303	467 608	10,3	2 327
Totalt	1437	896 170	3644 627	4540797	100,0	39650
Därav:
inom inre stödområdet	379	358282	544 198	902 480	19,9	9521
inom allmänna stöd-
området (exkl. det inre
stödområdet)	757	481302	2004 240	2485 542	54,7	18438
inom gränsområdet till
det allm. stödområdet
(grå zonen)	110	24 393	424 683	449076	9,7	3 156

Utanför stödområdet har stöd lämnats till dels företag i gränsområdet lill det allmänna stödområdet (den s, k, grå zonen), dels företag i orter med ensidigt näringsliv och orter som har drabbats av företagsnedläggningar, I prop 1976/77: 95 (bil, 3) om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder anmäldes att regeringen avsåg alt tillämpa en ordning, som innebär att regeringen efter framställning av länsstyrelse kan förordna att kom-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 97

muner utanför stödområdet och gränsområdet till detla för viss tid skall ingå i den grå zonen. Denna ordning har tillämpats för första gången under hösten 1977, varvid Kinda, Ydre. Nässjö, Uppvidinge, Högsby. Borås, Marks och Ulricehamns kommuner t. o. m. den 30juni 1979 i stödhänseende har jämställts med kommuner i gränsområdet till det allmänna stödområdet (SFS 1977:787). Jag vill i detta sammanhang framhålla att jag vid prövning av ansökningar om lokaliseringsstöd från företag utanför stödområdet och den utvidgade grå zonen kommer att föreslå regeringen att stöd skall lämnas endast i undantagsfall, främst när en ort som drabbas av förelagsnedläggning behöver tillföras ytterligare industrier.

Riksdagen beslutade år 1973 om formerna för det regionalpolitiska stödet under femårsperioden 1973/74-1977/78 (prop. 1973:50, InU 1973:7, rskr 1973: 248), Därvid fastställdes en medelsram om 2 500 milj. kr. för det regionalpolitiska slödel. Beslutsramen har därefter ökats till 4000 milj. kr. (prop. 1975/76: 100 bil. 13. InU 1975/76:37, rskr 1975/76:250). Av ramen har beräknats 850 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 325 milj. kr. för utbildnings- och introduktionsstöd, 150 milj. kr. för sysselsättningsstöd. 25 milj. kr. för bl. a. bidrag lill Norrlandsfonden och 2650 milj. kr. för lokaliseringslån. Dessutom får outnyttjat utrymme, ca 79 milj. kr., av de ramar som fastställdes för treårsperioden 1970/71-1972/73 tas i anspråk.

Sysselsättningsutredningen (A 1974: 02) har i maj 1976 genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över formerna för det regionalpolitiska stödet efter utgången av budgetåret 1977/78. Utredningen avser att lägga fram förslag i bl. a. denna fråga under september 1978. Proposition om regionalpolitiken avses bli förelagd riksdagen våren 1979. Mot denna bakgrund förordar jag att innevarande ramperiod föriängs till alt omfatta också budgetåret 1978/79. 1 samband därmed är det nödvändigt att räkna upp beslutsramen för perioden. Jag förordar atl en beslutsram på sammanlagt 4800 milj. kr. fastställs för regionalpolitiskt stöd under sexårsperioden 1973/74- 1978/79, vilket innebär en ökning med 800 milj. kr. jämfört med innevarande femårsperiod. Av ramen beräknar jag 1000 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 380 milj, kr, för utbildnings- och introduktionsstöd, 180 milj, kr, för sysselsättningsstöd, 40 milj, kr, för bidrag till Norrlandsfonden och 3 200 milj, kr, för lokaliseringslån. Vid beräkningen harjag tagit hänsyn till alt beslut om stöd som inte inom föreskriven tid tas i anspråk får återföras lill ramen, varvid motsvarande belopp kan användas för nya beslut.

Under perioden den 1 juli 1974-den 30 juni 1978 pågår en försöksverksamhet med könskvotering vid vissa former av regionalpolitiskt stöd (prop, 1974:1 bil, 13, InU 1974: 7, rskr 1974: 204 och prop, 1975/76:100 bil, 13, InU 1975/76:37, rskr 1975/76:250), Som villkor för lokaliseringsstöd, introduktionsstöd och utbildningsstöd gäller att minst 40% av det antal arbetsplatser som tillkommer hos den som har beviljats sådant stöd skall för-7   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 98

behållas vartdera könet. Under budgetåren 1976/77 och 1977/78 pågår vidare en försöksverksamhet med regionalpolitiskt slöd i form av lånegarantier vid marknadsföringsåtgärder (prop, 1975/76:185, InU 1975/76:43, rskr 1975/76: 369), Mot bakgrund av vad jag har anfört beträffande förlängning av ramperioden för regionalpolitiskt stöd förordar jag atl försöksverksamheterna med könskvotering vid vissa former av regionalpolitiskt stöd samt regionalpolitiskt stöd vid marknadsföringsåtgärder förlängs till att omfatta också budgetåret 1978/79,

Del ankommer på regeringen att besluta om handläggnings- och beslutsordningen i ärenden om regionalpolitiskt stöd. Under budgetåren 1976/77 och 1977/78 pågår en försöksverksamhet med decentraliserad beslutanderätt i sådana ärenden. Länsstyrelserna inom det allmänna stödområdet får besluta i vissa ärenden om lokaliseringsstöd och länsarbetsnämnderna i vissa sysselsättningsstödsärenden. Ärenden om regionalpolitiskt stöd avgörs i övrigt av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller regeringen. Huvudregeln för avgränsning av beslutanderätt mellan länsstyrelsen, AMS och regeringen bygger på investeringskostnadernas storlek när det gäller ansökningar om lokaliseringsstöd. Beloppsgränsen är f, n, 1,5 milj, kr, för länsstyrelsen och 5 milj, kr, för AMS. Vid större invesleringar beslutar regeringen. I fråga om regionalpolitiskt ulbildningsstöd har AMS beslutanderätt om stödet uppgår till högst 10 kr. per arbetstimme. Vid stöd med högre belopp beslutar regeringen. Jag avser atl i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om att försöksverksamheten med decentraliserad beslutanderätt i vissa ärenden om regionalpoliliskl slöd i likhet med de försöksverksamheter som jag tidigare berörde förlängs lill att omfatta också budgetåret 1978/79. 1 samband därmed avser jag att föreslå att beloppsgränserna för beslut om lokaliseringsstöd höjs till 3 milj. kr. för länsstyrelserna och till 8 milj. kr. för AMS. Vidare kommer jag att föreslå en höjning av beloppsgränsen till 15 kr. per arbetstimme för AMS beslutanderätt i fråga om utbildningsstöd. Skälen härtill är dels att penningvärdesförändringen motiverar en ökning av beloppen, dels att ökade regionala beslutsbefogenheter bör prövas. Jag anser det lämpligt att riksdagen informeras om vad jag har anfört i denna fråga.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1977/78:25. AU 1977/78:18, rskr 1977/78: 86) att bevilja Uddeholms AB elt lån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighel för att skapa förutsättningar för bolaget att genomföra nödvändiga förändringar av verksamheten i en balanserad takt. Beslutet skall ses mot bakgrund av bolagets avgörande betydelse för sysselsättningen på åtskilliga orter i Värmlands län och dessutom på några orter i Uppsala län och Örebro län.

Inom regeringskansliet arbetar en expertgrupp (EFSU) med uppgift att som försöksverksamhet samordna uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i företag som har fått statligt stöd. Gruppen har även till uppgift att arbeta fram förslag till åtgärder i enskilda uppföljningsärenden

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 99

och därvid både ta till vara statens rätt som fordringsägare och söka trygga sysselsättningen i de berörda företagen. Sådana ärenden har under år 1977 varit fler och av större omfattning än tidigare. Verksamheten har gett goda resultat, särskilt i fråga om att bevara sysselsättningen i krisdrabbade företag. Riksdagen bör i delta sammanhang underrättas om att regeringen i några fall har beviljat statligt regionalpolitiskt stöd och kreditstöd som inte helt har stämt överens med de av statsmakterna antagna grunderna för dessa stödformer. Orsaken till detta är att regeringen har bedömt att statligt stöd i dessa fall har varit nödvändigt med hänsyn till konsekvenserna för sysselsättningen vid ett uteblivet stöd. Det har varit fråga om företag med avgörande betydelse för sysselsättningen på en ort, Nägon för ändamålet helt lämpad stödform har inte funnits, och besluten har inte kunnat skjutas upp på grund av ärendenas brådskande natur. Ofta har det gällt alt vinna tid för alt få möjlighet att undersöka förutsättningarna för en rekonstruktion av det berörda företaget. Sålunda har i några fall statlig lånegaranti beviljats enligt kungörelsen (1960:372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri trots att det vid beslutstillfällel bedömdes som sannolikt alt staten redan efter kort tid skulle tvingas infria garantin och efterge sina krav gentemot låntagaren. Vidare har regeringen i ytteriigare några fall beviljat lånegarantier med mycket högt risktagande, I ett fall har lokaliseringslån lämnats till en intresseförening av anställda vid ett nedläggningshotal förelag för att föreningen skulle kunna överta aktierna i bolaget. Dessa aktier har pantförskrivits som säkerhet för lånet. Jag vill slutligen erinra om all frågor med anknytning till expertgruppens arbetsuppgifter f.n, utreds av företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03), Kommitlén beräknas lägga fram sina förslag under år 1978,

Riksdagen beslutade hösten 1977 (prop, 1977/78:54, SkU 1977/78:16, rskr 1977/78:50) som ett led i strävandena att stimulera näringslivets utveckling att minska arbetsgivareavgiften med två procentenheter. Den allmänna arbetsgivareavgiften avvecklas därmed helt i det inre stödområdet.

Övriga regionalpolitiska insatser

Regeringen träffade i april 1976 en överenskommelse med Sveriges industriförbund om samråd i lokaliseringspoliiiska frågor med koncerner/företag som inom landet sysselsätter minst 500 industrianställda. Syftet med samrådet är att skapa förutsättningar för att regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska synpunkter beaktas på ett tidigt stadium vid planeringen av investeringar inom industrin. Under år 1976 undertecknade ca 150 industrikoncerner/förelag en skriftlig förbindelse att della i samrådet. Samtidigt inrättades en särskild delegation för etableringsfrågor inom regeringskansliet för att handlägga samrådsverksamheten.

Delegationen startade sin verksamhet under hösten 1976 i samband med att en skriftlig enkät rörande sysselsättnings- och investeringsplaner för den närmaste femårsperioden sändes ut lill samrådsföretagen. Resultaten

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 100

av enkäten visar att samrådsförelagen år 1975 hade ca 475 000 anställda och därmed svarade för ungefär halva induslrisysselsättningen i landet. En regional uppdelning visaratt samrådsföretagen svarar för en markant större andel av industrisysselsättningen i allmänna stödområdet, eller nära 709, än vad de gör i övriga riket, I enkäten redovisade företagen planer på att öka sin sysselsättning med drygt 12 000 personer under perioden 1977-1979/80 samtidigt som man redovisade planer på en minskning av sysselsättningen med ca 10000 personer under samma period, 1 enkätresultaten redovisas också belydande investeringsplaner.

Huvudmomentet i samrådet är informella muntliga överläggningar mellan delegationen för etableringsfrågor och de enskilda företagen. I samband med dessa personliga kontakter har företagsledningarna möjlighet att informera om företagens planering, speciellt i frågor med anknytning till sysselsättning och investeringar. De uppgifter av känslig nalur som företagen lämnar har givits ett särskilt sekretesskydd. Etableringsdelegationen har samtidigt till uppgift att informera företagen om samhällets regionalpolitiska mål och de statliga stödåtgärder som slår lill förfogande.

Etableringsdelegationen inledde de muntliga kontakterna med samrådsföretagen i början av år 1977 och har nu haft minst en överläggning med flertalet av företagen. Resultaten av dessa överläggningar visar att företagsledningarnas bedömningar av marknads- och konjunktumtvecklingen i det stora flertalet fall har justerats ned kraftigt från enkättillfället hösten 1976 till de muntliga överiäggningarna under år 1977. I rådande konjunkturläge har de planer på expansions- och nyinvesteringar som uppgavs i enkätsvaren med några enstaka undantag skjutits på framtiden. Nytillkomna planer på investeringar av denna karaktär har inte kunnat noteras. 1 många fall har också företag som deltar i samrådet under året aviserat minskning av sin sysselsättning ulöver de planer som tidigare har angivits i enkätsvaren. Delegationen har i sädana fall ofta haft möjlighet att med företagsledningarna diskutera tidsförläggningen av sysselsättningsinskränkningar. I kretsen av sam råds före tag ingår även åtskilliga företag inom branscher som under året har drabbats av allvarliga strukturproblem. Delegationen har i flera fall engagerats för att medverka till lösningar på sådana problem,

I och med att delegationen för etableringsfrågor nu har knutit kontakter med samrådsföretagen anserjag att goda förutsättningar har skapats för atl påverka företagens investeringsplaner i enlighel med regionalpolitikens mål så snart konjunkturläget har förbättrats och företagen har återfått sin expansionskraft. Ett samråd av delta slag har då en viktig roll att spela. För att utvidga samrådet till en viktig grupp av industriföretag som inte omfattades av överenskommelsen med Sveriges industriförbund har regeringen hösten 1977 slutit liknande överenskommelser med Kooperativa Förbundet och Lantbrukarnas Riksförbund. Överenskommelserna omfattar resp. organisations industriföretag med minst 500 industrianställda.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 101

Samrådet med dessa företag kommer att inledas under våren 1978.

Elableringsdelegationens arbete följs inom regeringskansliet av en särskilt tillsatt arbetsgrupp med representanter för budget-, bostads-, arbetsmarknads- och industridepartementen. En särskild referensgrupp som består av företrädare för fackliga organisationer, intresseorganisationer, vissa sammanslutningar inom näringslivet och berörda statliga myndigheter kommer inom kort att tillsättas för atl följa samrådsverksamheten,

I december \916 tillsattes Norrbottendelegalionen (I 1976:04) med uppgift att lämna förslag till konkreta sysselsättningsskapande projekt och åtgärder inom industri, jord- och skogsbruk, näringslivsservice samt det mineralogiska området. Under innevarande budgetår har delegationen initierat en rad projekt. En del av dem har i enlighet med riktlinjerna för arbetet kanaliserats till olika organ och myndigheter såsom företagarföreningen. Norrlandsfonden, NJA-invesI, länsarbetsnämnden, lantbruksnämnden, skogsvårdsstyrelsen m, fl. Förslag har riktats även direkt till regeringen, I delegationens regi har bl, a, en försöksverksamhet inletts på jord- och skogsbruksområdet. Det gäller bl, a, åtgärder för iståndsättning av nedlagd åkermark och kompletterande sysselsättning inom jord- och skogsbruk. Särskilda medel har anslagits för denna verksamhel. Norrbottendelegationens arbete kommer att pågå ytterligare ett år.

Regeringen tillsatte våren 1977 Göteborgsdelegationen (1 1977:03) med uppgift att behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen. Delegationen verkar för att sysselsättningsplaneringen i regionen samordnas och överväger de åtgärder inom regionen i dess helhet som kan behövas för att förbättra sysselsättningsläget i Göteborgsregionen. För den sistnämnda uppgiften har till delegationen knutils en särskild arbetsgrupp.

Särskilda arbetsgrupper har tillsatts i vissa län för att samordna de regional- och sysselsättningspolitiska insatserna på orter som drabbas av sysselsättningsproblem till följd av strukturförändringar inom stål- och tekobranscherna. För att bl. a. stödja verksamheten i länen har inom regeringskansliet bildats en särskild arbetsgrupp med anknytning till etableringsdelegationen.

Sedan mitten av 1960-talet har forskning på det regionalpolitiska området initierats och samordnats av ERU (In 1967: 24, expertgruppen för regional utredningsverksamhet). Den nuvarande utredningsetappen kommer att vara i huvudsak avslutad under budgetåret 1978/79. För att förstärka samarbetet mellan forskare och planerare och förbättra kunskapsöverföringen från forskning till planering bör ERU:s verksamhet därefter bedrivas i mera decentraliserade former. ERU har bedrivit en viss försöksverksamhet på detla område. Uppdrag kommer att lämnas till ERU atl före utgången av år 1978 utarbeta förslag till forskningsprogram för den kommande utredningsetappen. Programmel skall utarbetas i samverkan med forskare och planerare i de skilda högskoleregionerna. Jag räknar med att en del av forskningsprojekten kan administreras i decentraliserade former.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 117   Industridepartementet 102

Sysselsättningsutredningen (A 1974:02) avser att lämna sitt slutbetänkande i september 1978. Bl. a. på grundval därav avser regeringen att i en proposition till riksdagen under våren 1979 redovisa förslag till en förstärkt regional- och sysselsättningspolitik.

På det regionälpolitiska fältet i Norden har bl. a. samarbetet mellan regioner och kommuner i gränstrakterna vidareulvecklats inom ramen för den nordiska ämbetsmannakommittén. En överenskommelse om gräns-kommunalt samarbete har träffats mellan länderna. Från Nordiska ministerrådet har ökade resurser tillförts samarbetet inom bl.a. Nordkalotten och Öresundsregionen. Försök med gränssamarbete i glesbygd har inletts i ytterligare en region, som för Sveriges del berör nordvästra Jämtland. Ämbetsmannakommittén har inlett en utvärdering av det hittillsvarande nordiska regionalpolitiska samarbetet och avser att mot bakgrund härav vid årsskiftet 1978-1979 lägga fram förslag till elt nytt nordiskt regionalpolitiskt handlingsprogram.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört beträffande regionalpolitiska stödåtgärder hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1. medge atl under budgeiåren 1973/74-1978/79 regionalpolitiskt stöd får beviljas - utöver outnyttjat utrymme av de ramar för beslut om regionalpolitiskt stöd har fastställts för treårsperioden 1970/71 - 1972/73 - med sammanlagt högst 4 800000000 kr. med den huvudsakliga fördelning som jag harangett i det föregående.

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om försöksverksamheten med könskvotering vid vissa former av regionalpolitiskt stöd och regionalpolitiskt stöd vid marknadsföringsåtgärder.

C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet

1976/77 Utgift 245 777 56(i

1977/78 Anslag 258450000

1978/79 Förslag        273 300000

Från anslaget bestrids utgifterna för de i programbudgeten för AMS under programmet Regionalpolitiska stödåtgärder upptagna delprogrammen Lokaliseringssamråd, Lokaliseringsbidrag (inkl, infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital och marknadsföringsåtgärder). Utbildningsstöd, Introdukiionsstöd och Sysselsättningsstöd, Delprogrammet Lokaliseringssamråd belaslas endast av förvaltningskostnader.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

103

1976/77 Utgift

1977/78 Anslag

1978/79 Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

Lokaliseringsbidrag	169337000	164000000
Utbildningsstöd	28679000	35 000000
Introduktionsstöd	13 647 000	23000000
Sysselsättningsstöd	28032000	30000000
Infriande av statlig garanti
för lån i lokaliseringssyfte
till rörelsekapital m. m.	1800000	1000000
Förvaltningskostnader	4 283 000	5 450000
	245 778000	258450000

-1-10000000 -1-10000000

■+ 5 000000 -I- 5 000000

-I-      50000 -     150000

+ 15050000 +14 850000

För femårsperioden 1973/74—1977/78 har riksdagen fastställt en medelsram för regionalpolitiskt stöd (prop. 1973:50, InU 1973:7, rskr 1973:248 samt prop. 1975/76:100 bil. 13, InU 1975/76: 37, rskr 1975/76: 250). Härvid har beräknats 850 milj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 325 milj. kr. för utbildnings- och introdukiionsstöd och 150 milj. kr. för sysselsältningsstöd. Dessutom får outnyttjat utrymme av de ramar för beslut om regionalpolitiskt stöd som fastställdes för treårsperioden 1970/71-1972/73 tas i anspråk.

Under budgetåret 1976/77 har beslut fattats om lokaliseringsbidrag/avskrivningslån med 193 milj. kr. Stödformen avskrivningslån har använts i endast begränsad omfattning.

Fem garantier för lån i lokaliseringssyfle till rörelsekapital har infriats lill ett belopp av 1,8 milj. kr. under budgetåret 1976/77.

Antalet deltagare i utbildning för vilken utbildningsstöd har lämnats uppgick under budgetåret 1976/77 till 3 100. Under budgetåret har beslul fattats om utbildning av I 400 personer till en sammanlagd kostnad av högst 25 milj. kr.

Under budgetåret 1976/77 beräknas 4600 personer ha deltagit i introduktion och inträning för vilken introduktionsstöd har lämnats. Beslut om introdukiionsstöd har under samma budgetår fattats för 14 milj. kr. vilket svarar mot inträning av 2700 personer.

Följande sammanslällning visar det beviljade sysselsäitningsstödet för kalenderåren 1973-1976.

Är

Beviljat sysselsättningsstöd (milj. kr.)

Antal årsarbetskrafter

1973	22,3	3 647
1974	26,8	4314
1975	27,8	4652
1976	21,0'	4000

' Beviljat 1,0. m. den 30 juni 1977.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 104

Genom lokaliseringssamråd lämnas information om lokaliseringsförutsättningarna på skilda håll i landet. F.n. gäller samrådsskyldighet endast inom vissa branscher i Stockholms-, Malmö- och Göteborgsregionerna. Under budgetåret 1976/77 har utfärdats 15 samrådsbevis varav tolv i Stockholmsregionen, ett i Malmöregionen och två i Göteborgsregionen, 1 inget fall ledde samrådet till beslut om annan lokaliseringsort.

Bestämmelser om den regionalpolitiska stödverksamheten återfinns i kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpoliliskl slöd (omtryckt 1976: 379; ändrad senast 1977: 787),

Arbetsmarknadsstyrelsen

Lokaliseringsbidrag. För budgetåret 1978/79 beräknar AMS medelsbehovet för delprogrammet Lokaliseringsbidrag till 175 milj. kr. Därav avser I milj. kr. infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital och 4 milj. kr. bankavgifter.

Utbildningsstöd. AMS uppskattar att 3800 personer kommer att omfattas av utbildningsstöd under budgetåret 1978/79. Behovet av medel för budgetåret 1978/79 beräknas lill 35 milj. kr.

Introduktionsstöd. AMS räknar med att under budgetåret 1978/79 ca 7 700 personer kommer atl genomgå inträning för vilken introduktionsstöd lämnas lill företag. Medelsbehovet under budgetåret 1978/79 beräknas till 23 milj. kr.

Sysselsältningsstöd. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknas lill 35 milj. kr.

Lokaliseringssamråd. Med hänsyn lill elableringsdelegationens verksamhet och till lokaliseringssamrådels begränsade omfaitning anser AMS att samrådet i dess nuvarande utformning bör kunna avvecklas.

Del tolala medelsbehovet - inkl. förvahningskostnader - för budgetåret 1978/79 beräknas till 273,5 milj. kr.

Föredraganden

Jag har tidigare behandlat frågan om förlängning av ramperioden för regionalpolitiskt stöd samt utökning av beslutsramen (se s. 97).

De medel som anvisas under delprogrammel Lokaliseringsbidrag utnyttjas dels för utbetalning av lokaliseringsbidrag, avskrivningslån och flyttningsersättning samt bidrag enligt den s. k. offertprincipen, dels för ersättning till banker för deras administrering av beviljat lokaliseringsstöd och dels för atl infria statliga garantier för lån i lokaliseringssyfle till rörelsekapital och marknadsföringsåtgärder. Liksom AMS anserjag atl 170 milj. kr. bör beräknas för utbetalning av bidrag m.m. under budgetåret 1978/79. För ersättning till banker bör 4 milj. kr. beräknas och för infriande av garantier I milj. kr. Totalt beräknar jag således medelsbehovet för delprogrammet Lokaliseringsbidrag till 175 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Stiftelsen Industricentras förvaltningskostnader täcks delvis genom bi-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 105

drag från detta anslag. Jag vill erinra om att regeringen under år 1977 har beviljat stiftelsen lokaliseringsstöd och kapilaltillskott för att bygga en ny anläggning i Ljusdal och bygga ut den befintliga anläggningen i Strömsund.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1977/78: 25 s. 88, AU 1977/78: 19, rskr 1977/78:87) att introduktionsstödet under år 1978 skall fyrdubblas i Norrbottens län. Liksom AMS beräknar jag medelsbehovet för delprogrammet Introduktionsstöd till oförändrat 23 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Även för delprogrammel Utbildningsstöd delar jag AMS bedömning av medelsbehovet och beräknar oförändrat 35 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Liksom AMS beräknar jag medelsbehovet för delprogrammel syssel-sättningssiöd lill 35 milj, kr. för budgetåret 1978/79. Med anledning av riksdagens uttalande (InU 1974:7, rskr 1974:204) pågår fn. en försöksverksamhet med sysselsältningsstöd i gränsområdet lill del inre stödområdet och på Gotland samt till turistnäringen. Jag vill erinra om att regeringen nyligen har beslulal att föriänga försöksverksamheten så atl den omfattar även sysselsättningsökning under kalenderåret 1978 (SFS 1977: 788).

Delprogrammet Lokaliseringssainråd belastas endast med administrationskostnader. F. n. omfattar samrådsskyldigheten endast vissa branscher i storstadsområdena. Med hänvisning dels lill samrådsverksamhetens ringa omfattning och resultat, dels till elableringsdelegationens verksamhet föreslår AMS en avveckling av lokaliseringssamrådet i dess nuvarande utformning. Jag biträder denna uppfattning och avser att senare återkomma till regeringen med förslag i frågan.

För förvaltningskostnader vid AMS beräknar jag 5,3 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anffrt och till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 273 300000 kr.

C 2. Särskilda stödåtgärder I glesbygder

1976/77 Utgift 28362965 Reservation 16361906

1977/78 Anslag 33 500000

1978/79 Förslag 21000000

Från anslaget bestrids kostnader för hemarbete m. m.. visst slöd till företagareföreningar, kommunala sysselsällningsinsatser och särskilda sysselsättningsinsatser. Under budgetåret 1976/77 anvisades vidare från anslaget medel för vissa vägarbeten i Vindelälvsområdet.

Verksamheterna handhas av statens industriverk. AMS, vissa företagareföreningar och kommuner.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

106

Hemarbete m. m.

Stöd till regionala utvecklingsfonder Kommunala sysselsättningsinsatser Ätgärder i Vindelälvsområdet Särskilda sysselsättningsinsatser

1976/77	1977/78	Beräknad änd	ring
Utgift	Anslag	1978/79
		Statens	Föredra-
		industriverk	ganden
		och AMS
4900000	3 500000	+ 2 500000	+  1500000
1 973 000'	1000000'	+ 2 500000'	+   1000000
9569000	12 000000	-	-
11921000	—	-	-
-	17000000	-	-15 000000
28363000	33500000	+5000000	-12 SOO 000

Stöd till företagareföreningar.

Under budgetåret 1976/77 uppgick utgifterna för Hemarbete m. m. till 4,9 milj. kr. Stödet har inneburit att ca 2 500 personer bosatta i glesbygd har kunnat beredas hel- eller deltidssysselsättning.

Stöd till företagareföreningar avser allmänna åtgärder av fonderna för att främja företagsamhet i glesbygder och skärgårdar. Under budgetåret 1976/77 uppgick utgifterna till ca 2 milj. kr.

Under budgetåret 1976/77 har Kommunala sysselsällningsinsatser i form av genomförande av sysselsättningsprojekt bedrivits i tolv kommuner. Under budgetåret har ca 9,5 milj. kr. utbetalats för ändamålet.

Från anslagsposten Särskilda sysselsättningsinsatser bekostas dels bidrag till kommuner i det inre stödområdet och på Gotland för att uppföra industrilokaler för uthyrning, dels projekt i Vindelälvsområdet, dels ock åtgärder som har föreslagits av särskilda arbetsgrupper i syfte att skapa ökad sysselsättning i glesbygder.

Statens industriverk

Hemarbete m,m. Statens industriverk bedömer att utbetalningarna under budgetåret 1977/78 kommer att uppgå till 5,3 milj, kr. Med hänsyn till att ingående reservation under anslagsposten därmed förbrukas beräknar verket medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 6 milj, kr.

Stöd till företagareföreningar. Statens industriverk bedömer alt utbetalningarna under budgetåret 1977/78 kommer all uppgå lill 3,6 milj, kr. Med hänsyn till att ingående reservation under anslagsposten därmed förbrukas beräknar verket medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 3,5 milj. kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Kommunala sysselsättningsinsatser. Arbetsmarknadsstyrelsen anser verksamheten vara ett värdefullt komplement till övriga sysselsättningsskapande insatser. I avvaktan på resultatet av pågående översyn av verksamheten föreslås oförändrad medelstilldelning.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 107

Föredraganden

Stödet till hemarbete administreras av företagareföreningarna vilkas uppgifter skall las över av de regionala utvecklingsfonderna (prop. 1977/78:40 bil. 1, NU 1977/78: 34, rskr 1977/78:110). Frågan om den framlida organisalionen av hemarbetet har behandlats i prop. 1977/78: 30 om skyddat arbeie och yrkesinriktad rehabilitering m.m. (AU 1977/78:16, rskr 1977/78:74). Besluten berör dock inte verksamheten under budgetåret 1978/79. Mot denna bakgrund bör verksamheten med hemarbete bedrivas i oförändrad form och omfattning under nästa budgetår. Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1978/79 lill 5 milj. kr.

Från anslagsposten Slöd till företagareföreningar, som i fortsättningen bör benämnas Stöd till regionala utvecklingsfonder, täcks kostnaderna för speciella projekt som främjar företagsamhet i glesbygder och skärgårdar. Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 2 milj. kr.

Från anslagsposten Kommunala sysselsällningsinsatser bekostas försöksverksamhet med intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) i tolv kommuner i det inre stödområdet. Verksamheten omfattas av sysselsättningsutredningens (A 1974:02) pågående översyn av bl.a. den regionalpolitiska stödverksamheten. Jag beräknar för budgetåret 1978/79 oförändrat 12 milj. kr. förändamålel.

Från anslagsposten Särskilda sysselsättningsinsatser bekostas under innevarande budgetår bidrag till kostnader för dels att uppföra kommunala industrilokaler i syfte att främja sysselsättningen pä längre sikt i det inre stödområdet och Gotlands län, dels åtgärder i syfte atl skapa ökad sysselsättning i glesbygder. Bidrag till kommunala industrilokaler bör i fortsättningen anvisas under elt särskilt anslag. Jag återkommer härtill i det följande. För övriga ändamål beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 2 milj. kr.

Anslaget bör sålunda för nästa budgetår tas upp med (5 + 2+ I2 + 2=)2I milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 21000000 kr.

C 3. Bidrag till kommunala industrilokaler

Nytt anslag (förslag) 30000000

F.n. bekostas från reservationsanslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder bl. a. bidrag till kommuner i det inre stödområdet och på Gotland för att uppföra industrilokaler för uthyrning. Riksdagen har nyligen behandlat frågan om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företa-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 108

gens ulveckling (prop. 1977/78:40bil. I, NU 1977/78: 34, rskr 1977/78:110) och därvid uttalat sig för bl.a ett ökat statligt stöd lill kommuner för att främst i mindre orter i det inre stödområdet bygga industrilokaler för uthyrning. 1 nämnda proposition beräknade jag 30 milj. kr. för ändamålet. Dessa medel bör nu anvisas under elt särskilt reservationsanslag. Samtidigt räknas motsvarande anslagspost under reservationsanslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder ned med 15 milj. kr. Den behållning som hänför sig till verksamheten med bidrag lill kommunägda industrilokaler och som vid utgången av budgetåret 1977/78 finns kvar på sistnämnda anslag bör föras över till detta nya anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill kommunala industrilokaler för budgetåret 1978/79 anvisa elt reservationsanslag av 30000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 109

D. MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

Under år 1977 beräknas 25,3 milj, ton järnmalm ha brutits i Sverige, vilket innebär en minskning från år 1976 med 4,4 milj, ton. Malmleveranserna från gruvorna beräknas ha minskat från 27,4 till 20 milj, ton, varav 18,7 milj. ton — en minskning från år 1976 med 4,8 milj. ton - beräknas ha exporterats.

Järnmalmslagren har ökat från 11,3 milj. lon till 14 milj. ton. Exportvolymen, som i stort sett har varit sjunkande sedan år 1974, är fortfarande mycket låg, vilket framför allt beror på den fortsatt mycket svaga internationella stålkonjunkturen, Sveriges andel av världsexporten har successivt minskal och är numera ca 5 7c.

Försäljningsminskningen och de strukturella problemen i stålindustrin har lett till stora svårigheter alt upprätthålla produktionen också i järnmalmsgruvorna, 1 Mellansverige har under år 1977 flera gruvor lagts ner.

Brytningen av sulfidmalmer beräknas ha uppgått till 12,1 milj, lon år 1977, vilket innebär en ökning i förhållande lill 1976 års brytning med 300000 ton. Metallinnehållet i den brutna malmen har för koppar uppgått till 42000 ton (45 000 ton år 1976), för bly 84000 ton (79000 ton år 1976) och för zink 132 000 ton (120000 ton år 1976).

Sverige är självförsörjande i fråga om järn-, bly- och zinkmalm. Förädling av zinkmalm till metall förekommer dock inte i Sverige. Brytningen av kopparmalm tillgodoser ungefär en tredjedel av landets behov. Däremot saknas brytvärda tillgångar av aluminium och av de allra flesta legeringsmetaller. Utvinningen av industrimineral, dvs, sådana mineral som utvinns i annat syfte än för sitt metall- eller bränsleinnehålls skull, täcker inte landets behov.

Den industriella utvecklingen i Sverige har inneburit att vårt beroende av oförädlade råvaror som en källa till exportintäkter har blivit obetydligt även om råvaruutvinningen i Sverige jämfört med vad som är fallet för övriga industriländer fortfarande ger upphov till stora exportinkomster. Däremot har vårt beroende av importerade råvaror ökat och blivit mer varierat. Detta är en följd av att Sverige, i likhel med andra industriländer, allt mer kommit att fungera som omvandlingsstation för råvaror. Medan importvärdet för en enskild råvara ofta är myckel litet, kan samma råvara vara nödvändig för att produklionen skall kunna upprätthållas i industrier som exporterar färdigvaror eller halvfabrikat för miljardbelopp och har tusentals anställda.

För många råvaror och flera viktiga metaller gäller atl de är föremål för kraftiga variationer i pris och förbrukning, Underår 1977 har dock priserna för de allra flesta metaller i stort sett legat stilla på den mycket låga nivå

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 110

som de sjönk till under åren 1974- 1976, Den viktigaste orsaken till de låga priserna är den alltjämt myckel låga industriella aktiviteten i västväriden,

1 syfte att motverka prisvariationer, som ger upphov till svårigheter för såväl företag som nationer, har under senare år allt flera krav ställts på att internationella överenskommelser skall träffas för att stabilisera råvaru-marknaderna. Dessa krav har förts fram främst av utvecklingsländer, vilka för sina exportintäkter och ekonomiska utveckling över huvud taget ofta är beroende av prisutvecklingen för en enstaka råvara. Under år 1976 fattades etl principbeslut om elt s, k, integrerat program för råvaror. De centrala delarna av programmet går ut på atl stabilisera råvarupriserna på en rimlig nivå genom buffertlagring och andra åtgärder. Lagringen avses bli finansierad genom en gemensam fond för flera råvaror. Under år 1977 har överläggningar pågått dels om uppbyggnaden av den gemensamma fonden, dels om prisstabiliserande åtgärder för ett flertal enskilda råvaror. Dessa överläggningar fortsäiter under år 1978,

Samarbete mellan råvaruproducerande länder förekommer för flera metaller och mineral, bl, a, koppar och bauxit. Strävanden att genom samordnat handlande uppnå högre priser har emellertid endast haft begränsad framgång hittills.

En annan inriktning har Organisationen för järnmalmsexporterande länder. Dennas huvuduppgift är att främja en balanserad global utveckling av järnmalmsindustrin genom att skapa bättre förutsättningar för varje enskilt medlemsland att vidta lämpliga åtgärder avpassade till de egna problemen. Sverige ingår i organisationen sedan dess grundande år 1975. Organisationen har utsett en generalsekreterare och ett mindre kansli samt under år 1977 fastställt ett arbetsprogram, i vilket ingår flera olika utredningar om järnmalmsmarknaden,

FN:s tredje havsrättskonferens höll under år 1977 en sjätte och en sjunde session i New York, Vid dessa sessioner diskuterades bl, a, vem som skall ha rätt .itt utvinna naturtillgångarna på och under den del av havsbottnen som ligger utanför nationell jurisdiktion och de grundläggande villkoren för sådan utvinning. Ett annal centralt ämnesområde för sessionerna gällde omfattningen av den del av havsbottnen som skall anses falla under nationell jurisdiktion. Konferensen avses sammanträda till ylleriigare en session i Geneve under våren 1978,

1 Sverige har råvaru- och naturresursfrågorna fått ökad betydelse under de senaste åren. Inte minst mot bakgrund av den internationella utvecklingen på råvaruområdet framstår del som angeläget atl dessa frågor ägnas fortsatt stor uppmärksamhet i samband med utformningen av industripolitiken på lång sikt. Industristrukturen påverkas av prisutvecklingen och produktionsförhållandena för råvaror. Anpassning till ändrade förutsättningar för råvaruförsörjningen kräver lång tid. Del är därför angeläget alt förändringar kan förutses i god tid och åtgärder vidtas för att underlätta industrins anpassning till förändrade villkor. Samtidigt är det en viktig upp-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 111

gift att skapa sådana förutsättningar för råvaruproduktionen att ett balanserat utnyttjande på lång sikt av våra egna naturresurser blir möjligt.

Utformningen av politiken såvitt gäller råvaru- och naturresursområdet förutsätter en samlad överblick över hela råvaruområdet och jämförelser mellan utvecklingen för olika råvaror. Under år 1977 har därför en betydande mängd beslulsunderiag i dessa avseenden tagits fram genom olika utredningar. Detta arbete fortsäiter år 1978.

Chefen för jordbruksdepartementet avser att inhämta regeringens bemyndigande att tillsätta en utredning om miljö och naturresurser.

Den år 1974 tillkallade mineralpolitiska utredningen (I 1974:02) har under år 1977 avlämnat delbelänkandet (SOU 1977:75) Induslrimineral, I början av år 1978 beräknas ett delbetänkande om metaller att kunna avlämnas. Utredningen har därefter till uppgift att överväga om en ändrad inriktning eller utformning av mineralpolitiken är motiverad med hänsyn till samhällets långsiktiga behov. Arbetet beräknas vara slutfört under andra hälften av år 1978.

På uppdrag av regeringen har statens industriverk utrett vissa frågor rörande kalksten, brytning av alunskiffer och utvinning av diabas. Utredningarnas resultat avses ligga till grund för bl, a, den fortsatta fysiska riksplaneringen. Utredningarna beträffande kalksten och diabas har avslutats under år 1977, Alunskiffemtredningen beräknas vara avslutad i början av år 1978,

Statens industriverk genomför vidare en särskild utredning om utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. Utredningen beräknas bli slutförd underår 1978,

Organisationskommittén för havsresursfrågor (I 1975:06) tillsattes hösten 1975 för att utreda frågan om inrättande av etl organ för havsresursfrågor, Kommitlén avgav i juni 1977 betänkandet (Ds I 1977:5) Samordning av havsresursverksamheten, vari föreslås bl, a, all en särskild delegation för samordning av havsresursverksamheten skall inrättas. Kommitténs förslag bereds f n, inom regeringskansliet,

Underår 1977 har pågått arbete också med övergripande frågor inom råvaru- och naturresursområdet.

Näringspolitiska rådets arbetsgrupp för råvamfrågor avlämnade i september 1977 rapporten (Ds I 1977: 8) Råvaror och råvarupolitik - underlag för svenska bedömningar, Målel för arbetsgruppens arbete har varit att söka väga samman skilda uppfattningar lill en samstämd bild av utvecklingen för olika industriråvaror och diskutera den näringspolitiska innebörden av denna utveckling, I arbetsgruppens rapport behandlas bl, a, utvinning av havsbottnens mineraltillgångar, samarbete mellan råvaruproducerande utvecklingsländer och råvarupolitiken i några andra länder.

Regeringarna i de nordiska länderna beslutade år 1975 all utreda den nordiska råvaru- och naturresurssiiuationen. År 1976 avgavs en första, beskrivande rapport. I november 1977 avlämnades en rapport med förslag belräffande nordiskt samarbele för olika råvaror.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 112

Arbete i syfte atl Irygga Sveriges försörjning med olika metaller och mineral pågår sedan många år. Sveriges geologiska undersöknings (SGU) arbete är härvid av grundläggande belydelse. SGU ulför dels karlerings- och dokumentationsarbeten som bildar den geovetenskapliga grundvalen för ett ändamålsenligt utnyttjande av våra naturtillgångar, dels prospektering som ger direkt kunskap om mineralresursernas belägenhet och egenskaper. Trospekteringen utförs huvudsakligen på uppdrag. Den största uppdragsgivaren är sedan budgetåret 1975/76 nämnden för statens gruvegendom, som förvallar statens mineralfyndigheter och ansvarar för all dessa tas till vara pä bästa sätt.

Innevarande budgelår har för statligt finansierad uranprospektering till SGU anvisats ca 10,2 milj. kr. I enlighel med tidigare ställningslagande om uranprospekteringens omfattning beräknas för budgetåret 1978/79 ca 9,6 milj. kr. i 1977 års pris- och löneläge.

Nämnden för statens gruvegendom föreslås budgetåret 1978/79 få disponera ca 45,9 milj. kr. för prospektering, vilket innebär en ökning med ca 9 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Nämnden föreslås dessulom få disponera ca 3,6 milj. kr. för brytvärdhetsundersökningar. Dessa undersökningar avser främst nickelfyndigheten Lappvattnet i närheten av Skellefteå.

Sedan början av 1940-lalet har brytningen av vissa staten tillhöriga gruv-rätter inom det s. k. Adakfältel i Norsjö kommun genom olika lego- och entreprenadavtal utförts av Boliden AB. Driften kommer att upphöra under första halvåret 1978 på grund av bristande malmtillgångar. För atl lösa vissa avvecklingsproblem tillkallades en särskild ulredning i november 1975 (I 1975: 10).

1 samband med alt den statligt anslagsfinansierade prospekleringen efler uran har minskat under budgetåret 1977/78 har Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) beslutat att inskränka sill undersökningsprogram för uranfyndigheten Pleutajokk i Arjeplogs kommun. Eftersom det har påträffats flera andra fynd av olika mineral, främsl koppar- och molybdenmalm, i området har LKAB föreslagil att ytterligare prospektering utförs i syfte att bedöma förutsättningarna för en framtida mineralutvinning och för att kompensera för sysselsättningsborlfallet till följd av inskränkningen i uranprospekte-ringen. Jag kommer senare denna dag atl föreslå regeringen att lägga fram förslag för riksdagen om att anvisa 10 milj, kr. på tilläggsbudget II för budgetåret 1977/78 i form av lån till LKAB för prospektering i Arjeplog.

Ranstad

LKAB har under år 1977 bedrivit fortsatt utvecklingsarbete på en process för att utvinna kolväten, uran, gödningsämnen och flera olika metaller ur alunskiffrarna i Ranstad, På uppdrag av regeringen har LKAB även redovisat konsekvenser av två altemativa produktionsnivåer. Härvid har också redovisals konsekvenserna av att enbart forskningsverksamhet bedrivs i Ranstad och av att all verksamhet upphör.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 113

Under våren 1977 inlämnade LKAB en ansökan om lokaliseringstillstånd enligt 136a § i byggnadslagen avseende brytning av 1 milj, ton skiffer per år. Berörda kommuner har avstyrkt bifall till ansökan, men förordar att en fortsatt forsknings- och utvecklingsverksamhet skall bedrivas i Ranstad, Regeringen avser att ta ställning till verksamheten under våren 1978,

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den centrala förvaltningsmyndigheten för ärenden som rör landels geologiska beskaffenhet. SGU skall

- ulföra allmän geologisk kartering,

- bedriva informations- och dokumentationsverksamhet på det geologiska området,

- på uppdrag uppsöka och undersöka förekomster av tekniskt användbara mineral, bergarter och jordarter samt grundvatten.

Verksamheten skall, med beaktande av den tekniska och vetenskapliga utvecklingens krav, bedrivas och resultaten redovisas så atl bästa möjliga ledning ges för beslut om utnyttjande av landskapet, särskilt berggrund, jordlager och grundvatten,

SGU åtar sig geologiska utrednings- och undersökningsuppdrag. Ersättning för dessa utgår enligt grunder som fastställs av SGU efler samråd med riksrevisionsverket, Uppdragsverksamhelen skall ge full kostnadsläckning.

SGU leds av en styrelse. Chef är en generaldirektör. Inom SGU finns fem byråer, nämligen berggrundsbyrån, kvartar- och hydrogeologiska byrån, geofysiska byrån, geokemiska byrån och administrativa byrån.

Den 1 juli 1977 fanns vid SGU med hänsyn lagen till säsonganställda extrageologer 751 anställda. För samma tidpunkt redovisar SGU 60 vakanta tjänster. Huvuddelen av personalen är stationerad i Stockholm. Filialer för vissa delar av verksamheten finns i Lund, Göteborg, Mala och Kiruna. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) skall den lill Stockholm förlagda delen av SGU lokaliseras till Luleå och Uppsala. Enligt gällande tidplaner sker omlokaliseringen under januari 1978 resp. februari 1979.

SGU tillhör de myndigheter som deltar i försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten.

1. Kartering

2. Information och dokumentation

3. Prospektering

4. Speciella undersökningar

Verksamheten under programmen I och 2 finansieras från reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation. 8   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet I14

Kostnader och intäkter för SGU :s verksamhet under programmen 3 och 4 redovisas under anslaget Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Detta är elt förslagsanslag vilket tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likvidiielsproblem för uppdragsverksamheten disponerar SGU en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 2 milj. kr.

Den verksamhet under programmen 3 och 4 som inte kan finansieras genom uppdragsintäkter finansieras från reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.

Investeringar i utrustning finansieras från reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Utrustning.

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation

1976/77 Utgift 20793202 Reservafion 2139218

1977/78 Anslag 24047000

1978/79 Förslag 27 982000

Från anslaget bestrids kostnader för programmen 1. Kartering och 2. Information och dokumentation. Utgifter och inkomster för dessa program redovisas under anslaget.

Programmet Kartering omfattar den verksamhet som syfiar lill alt ta fram och i form av kartor i reguljära serier tillhandahålla beslutsunderlag för samhällsplanering rörande utnyttjandet av landskapet, berggrund, jordlager och grundvallen. Programmet är indelat i delprogram för berggrunds-, jordarts-, geofysisk och hydrogeologisk kartering. Karlläggnings-arbeten i syfte att framställa beslutsunderlag för avgöranden i prospekte-ringsfrågor ingår i programmet Prospektering.

Programmel Information och dokumentation omfattar den verksamhet som syftar till alt genom insamling, bearbetning, bevarande och spridning av uppgifter om geologiska förhållanden på annat sätt än genom den reguljära karteringen tillgodose allmänna och enskilda behov av geologisk information. Programmet är indelat i delprogram för information, geologisk dokumentation, grundvattendokumentation, geofysisk dokumentation och geokemisk dokumentation.

Av följande sammanställning framgår hur koslnader och intäkter för verksamheten fördelar sig på program och delprogram (i 1 000-tal kr.). I redovisningen av SGU:s beräkningar för budgetåret 1978/79 ingår kostnader för viss materiel som föranleds av den föreslående omlokaliseringen. Dessa kostnader ingår också i redovisningen av de belopp under de olika delprogrammen som enligt SGU behövs fören oförändrad verksamhetsvolym under budgetåret 1978/79 i 1977 års priser och löneläge. I SGU:s beräkningar ingår också totalt 29000 kr. för ökad utbildningsverksamhet inom programmen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

115

Program/delprogram	1976/77 Utfall	1977/78 Anvisat	1978/79 beräknar
			SGU	Föredra-
				ganden
Program 1. Kartering
Berggrundskartering	5020	5 684	7581	6674
Jordartskartering	4 396	5 050	7044	6 201
Geofysisk kartering	1295	1332	1742	1534
Hydrogeologisk
kartering	2002	2042	2755	2426
	12 713	14108	19122	16835
Avgår i intäkter	54	75	85	85
	12 659	14033	19037	16750
Program 2. Informalion
och dokumentation
Information	2891	3 237	3 900	3 433
Geologisk dokumen-
tation	2 668	2674	3578	3 149
Grundvattendoku-
mentation	2344	2810	3 798	3 343
Geofysisk dokumen-
tation	1086	1091	1553	1367
Geokemisk dokumen-
tation	-	-	-	-
	8989	9812	12829	11292
Avgår i intäkter	27	40	60	60
	8962	9772	12 769	11232
Ej disponerat belopp	-	242	-	-
Medelsbehov	21621	24047	31806	27 982
därav engångsutgifter'		(406)		(81)

' Kostnader för inköp av materiel i samband med omlokaliseringen som finansieras över detta anslag.

Sveriges geologiska undersökning

I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 anför SGU i huvudsak följande.

Program 1. Kartering

Geologiska kartor skall tillgodose samhällets behov av geologisk information för samhällsplanering, för prospektering efter malmer, industrimineral och nyttiga bergarter samt jordarter och grundvatten samt för bedömning av miljövårdsfrågor m. m. Kartorna skall ge den grundliga kännedom om landels geologiska bildningar som är en nödvändig förutsättning för ett rationellt utnyttjande av landets naturtillgångar. Karteringen utgör därför i hög grad basen för SGU:s övriga verksamhet och är en viktig förbindelselänk mellan SGU och statliga och kommunala myndigheter samt andra presumtiva uppdragsgivare, särskilt i fråga om miljövård, regional planering samt mineral- och grundvalteninventeringar. Viktiga avnämarintressen kanaliseras numera genom SGU:s kartråd.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 116

Sedan år 1974 utger SGU separata berggrunds- och jordartskartor i skala I : 50000. SGU gav tidigare ut kombinerade kartor i olika skalor. Hittills har utgetts 18 berggrunds- och 32 jordarlskartblad över södra och mellersta Sverige- Härtill kommer 24 berggrundskartblad över norra Sverige, vilka är en biprodukt av malmprospekteringen. Detta motsvarar en täckningsgrad av 6 % av landets yta för berggrundskartor och 4 7c för jordartskartor. Vidare utges översiktliga separata jordartsgeologiska och berggrundsgeologiska s.k. länskartor i skala 1 :200000 och 1 :400000. Läns-karteringen är inriktad på landets norra delar och utgivna kartor täcker f. n. ungefär halva landets yta. Länskarteprojektet beräknas vara avslutat inom en tioårsperiod.

SGU:s kartering i reguljära serier omfattar även geofysiska kartor (f n. endast flygmagnetiska) och hydrogeologiska kartor. De geofysiska kartorna utges tillsammans med berggrundskartorna i skala 1:50000. Den hydrogeologiska karteringen, sorn har resulterat i sex kartblad i skala I : 50000, har hittills legat på försöksstadiet. Nuvarande resurser medger en produktion av ca 1,5 kartblad per år. Inom ramen för hydrogeologisk kartering medverkar SGU också i utgivning av en internationell hydrogeologisk Europakarta i skala 1 : 1 500000.

Den nuvarande kartutgivningens genomsnittliga kapacitet är ca fyra och ett halvt blad per år av vardera berggrunds- och jordartskartorna i skala 1:50000. Därutöver finns resurser för en viss produktion av de berggrundskartor som utgör en biprodukt av malmprospekteringen. Vidare finns resurser för en mindre produktion av länskartor över återstående delar av norra Sverige, Med hänsyn till landets geologiska uppbyggnad och till avnämarnas önskemål beräknar SGU atl totalt ungefär 500 blad av vardera berggrunds- och jordartskartorna i skala 1 : 50000 behöver framställas för att täcka de viktigaste delarna av landet.

Med hänsyn lill praktiska frågor, såsom rekrytering och inlärning, har SGU t, v, inle ansett det realistiskt att sikta till en snabbare utbyggnad av berggrunds- och jordartskarteringen i skala 1 :50000 än att resurser successivt tillförs under totalt nio år så alt därefter lio jordartsblad och tio berggrundsblad kan utges per är, vilket skulle medföra att ca 70 % av landets yta kan vara täckt av moderna berggrunds- och jordartskartor omkring år 2025,

Länskarteringen i norra Sverige i skala I : 200 000-1 : 400000 bör fullföljas, så att de delar av Sverige som över huvud taget inle har karterats får en sammanhängande provisorisk karta,

SGU föreslår alt elt nytt projeki inleds, vilkel skulle syfta lill att täcka delar av inre Norrland med översiktliga geologiska kartor i skala 1:250000.

Utbyggnaden av berggrundskarteringen i skala I : 50000 fordrar utbyggnad av den flygmagnetiska karteringen, bl. a. sä alt valfrihet vid upptagande av nya berggrundskartblad successivt erhålls.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 117

Regeringen härden 30 juni 1977 uppdragit åt SGU att utreda hur kostnaderna för framställning av geologiska kartor skall kunna minskas. Det slutliga resultatet skall redovisas senast den I maj 1978. SGU betonar atl frågan om prioritering mellan karteringsdelprogrammen kommer att behandlas i utredningen men framhåller dock att berggrunds- och jordartskartor bör utges väsentligen i samma takt och omfattning. SGU konstaterar att det vore mest rationellt att först skapa tillräckliga resurser för berggrunds-och jordartskartering, vilken därefter, om möjligl direkt samordnad, kunde följas av en hydrogeologisk kartering. SGU framhåller att vid en prioritering mellan berggrunds- och jordartskartering bör prioriteringen endast avse utbyggnad av resp. delprogram. Under denna förutsättning bör i dagens läge jordartskarteringen ges en något högre prioritering. Prioriteringen kan göras mot bakgrund av dels det mycket akuta behovet av främsl jordartskartor för samhällsplanering m. m., dels den omständigheten att en kommande berggrundskartering rent tekniskt underlättas om en modern jordartskarta redan föreligger.

En resurstilldelning enligt O-alternativet innebär enligt SGU för programmet Karlering en omfatlning av 16755 000 kr. Detta medför en minskning av personalinsatsen med 5,5 årsverken,

Berggrundskartering

I serien berggrundskartblad i skala 1:50000 har under budgetåret 1976/77 utgivits sju blad. Vidare har en karta över södra Norrbottenfjällen i skala 1: 400000 tryckts.

Under budgetåret 1977/78 planeras utgivning av 13 blad, varav sex blad för Norrland,

SGU räknar med att en oförändrad verksamhetsvolym under budgetåret 1978/79 innebär kostnader på 7 181 000 kr, i 1977 års priser och löneläge. Delprogrammet bör utökas med 400000 kr, till att omfatta 7 581 000 kr, för budgetåret 1978/79, vilket innebär att ytterligare ett kartblad i en ny region kan upptas för kartering. Vidare kan en försökskartering i skala 1 : 250000 i del inre av Norrland inledas,

Jordartskartering

Under budgetåret 1976/77 har i serien jordartskartblad i skala I : 50000 tryckts sju blad.

Under budgetåret 1977/78 planeras utgivning av fyra blad,

SGU beräknar kostnaderna för en oförändrad verksamhetsvolym under budgetåret 1978/79 till 6344000 kr, i 1977 års priser och löneläge.

Delprogrammet bör utökas med 700000 kr, till att omfatta 7 044 000 kr, budgetåret 1978/79, vilket innebär alt ytterligare elt kartblad kan påbörjas. Därutöver medges inledandet av en översiktligjordartskartering av de inre delarna av Norrland.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 118

Geofysisk kartering

Sju geofysiska kartblad har utgivits under budgetåret 1976/77 lillsammans med motsvarande berggrundskartor, därav fyra för norra Sverige.

Under budgetåret 1977/78 planeras utgivning av 14 kartblad tillsammans med motsvarande berggrundskartor, därav sex för norra Sverige.

Kostnaderna för en oförändrad verksamhetsvolym budgetåret 1978/79 beräknas av SGU till I 592000 kr. i 1977 års priser och löneläge.

Nuvarande resurser medger att produktionen håller ungefär jämn takt med berggrundskarteringen. Då del är viktigt atl den flygmagnetiska kartan föreligger i preliminärt tryck i god tid innan berggrundskarteringen startar, är det angeläget atl en utökning av den geofysiska karteringen sker. Delprogrammet bör utökas med 150000 kr. fill att omfatta 1742000 kr. budgetåret 1978/79.

Hydrogeologisk kartering

Den hydrogeologiska karteringen har hittills legat på försöksstadiet. Sedan 1976 har målet för denna karlering och ulformningen av kartorna utretts. Ulredningen har visat att behovel av hydrogeologiska kartor är mycket stort. Arbetet har resulterat i två kartmodeller i skala 1 :250 000 resp. 1 :50000.

Under budgetåret   1976/77  har ett  hydrogeologiskt  kartblad  i  skala

1 : 50000 utgivits. Under budgetåret 1977/78 planeras utgivning av fyra så
dana kartblad samt ett i skala I : 100000. Vidare färdigställs de svenska de
larna av två blad i Europakartan.

SGU beräknar kostnaderna för en oförändrad verksamhetsvolym till

2 605 000 kr. i 1977 års priser och löneläge.

SGU avser att övergå till kartering i enlighet med utredningens förslag och under år 1978/79 påbörja det direkta arbetet med ett första översiktsblad i skala 1 : 250000. Delprogrammet bör budgetåret 1978/79 utökas med 150000 kr. till alt omfatta 2 755 000 kr. vilket innebär att arbetet med det första översiktsbladet kan bedrivas i större omfattning.

Program 2. Information och dokumentation

En av SGU:s huvuduppgifter är att dokumentera olika geologiska företeelser och sprida information härom.

Begreppet "geologiska företeelser" används här som en sammanfattande benämning på iakttagelser inom de olika geovetenskapliga ämnesområden som faller inom SGU:s verksamhet och kompetens. Dokumentation av företeelser inom dessa områden är ett ordinarie inslag i SGU:s arbete inom programmen Kartering, Prospektering och Speciella undersökningar. Resultaten redovisas bl. a. i de ordinarie kartserierna med beskrivningar, i särskilda publikationer inom och utom SGU, på arbetskartor, i interna rapporter och i uppdragsrapporler.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 119

Annan dokumentation, dvs, sådan som inte las fram inom programmen Kartering, Prospektering och Speciella undersökningar, utförs inom ramen för programmet Information och dokumentation.

Programmet är i ett uppbyggnads- och utredningssladium. Det är än så länge svårt att ange den nivå inom de olika delprogrammen vid vilken skilda behov av uppgifter kan anses tillfredsställda,

SGU anser att inom delprogrammet Information hela den kunskapsfond som SGU förfogar över i form av rapporter, publikationer, arbetskartor, dagböcker, malmprover, borrkärnor, jordprover, observationer, mätdata o,d, snarast bör göras lättillgänglig genom uppbyggnad av ett geodataar-kiv, försett med ADB-anpassad teknik och utrustning för allsidigt användbara presentafionsmetoder. Enligt SGU:s uppfattning bör man vidare sträva efter att snarast bygga upp en informationsverksamhet utåt om sin existens, kompelens och kunskap inom olika verksamhetsområden. Ett annat delmål inom samma delprogram bör vara alt bygga upp en aktiv litteraturservice inom ramen för biblioteksverksamheten.

Inom delprogrammet Geologisk dokumentation bör en basorganisation snarast byggas upp för att kunna ställa samman och bearbeta de kunskaper inom industrimineralområdel som finns tillgängliga på olika sätt inom SGU.

En resurstilldelning enligt O-alternafivet innebär enligt SGU för programmel Information och dokumentation en omfatlning av 11 370000 kr. Personalinsatsen inom programmet måste då minskas med ca 3,6 årsverken.

Information

Verksamheten inom delprogrammet omfattar SGU:s bibliotek, museum med samlingar och utställningsverksamhet, extern och intern information samt publiceringsverksamhet och geodataarkiv.

Under budgetåret 1976/77 har sju arbeten tryckts i serie C. 1 denna serie utges resultat från praktiska och vetenskapliga undersökningar. En ny serie "Rapporter och meddelanden" har startats och en informationsbroschyr om SGU har utarbetats. Under årel har även en utställning om SGU:s kartproduktion anordnats.

SGU beräknar kostnaderna för en oförändrad verksamhetsvolym under budgetåret 1978/79 till 3 750000 kr. i 1977 års priser och löneläge.

Under budgelårel 1978/79 bör verksamheten utökas inte minsl beroende på att verkets omlokalisering till två huvudorter ställer ökade krav på den intema informationen. Den externa informationen är i nuvarande omfattning klart otillfredsställande. Ökad information kommer att ge ökad efterfrågan på SGU:s Ijänster och publikationer.

SGU beräknar de totala kostnaderna för verksamheten inom delprogrammet under budgetåret 1978/79 till 3,9 milj. kr. varav 150000 kr. utgör en ökning av verksamheten.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 120

Geologisk dokumentation

Verksamheten inom delprogrammet är f. n. indelad i tre projekt, nämligen allmängeologisk dokumentation, biostratigrafisk dokumentation och deltagande i International Geological Correlation Programme (IGCP),

Den allmänna geologiska dokumentationen har under budgetåret 1976/77 främst omfattat insamling av geologiska data från anläggningsarbeten i jord och berg. Denna verksamhet fortsätter under budgetåret 1977/78 liksom den biostratigrafiska dokumentationen, vilken främst inriktas på bearbetning av borrkämor från tidigare och pågående borrningar efter olja och naturgas. Genom omfördelning av tillgängliga resurser kommer en dokumentation av industriella mineral och bergarter att inledas.

En oförändrad verksamhets volym under budgetåret 1978/79 beräknas av SGU innebära kostnader av 3 428000 kr, i 1977 års priser och löneläge.

Under budgetåret 1978/79 behövs en utökning av verksamheten inom projektet industrimineraldokumenlation,

SGU beräknar de tolala kostnaderna för verksamheten inom delprogrammet under budgetåret 1978/79 till 3 578000 kr,, varav 150000 kr, beror på ökning av verksamheten.

Grundvattendokumentation

Verksamheten inom delprogrammet Grundvattendokumentation omfattar grundvattenobservalionsnätet, SGU:s brunns- och borrdalaarkiv samt den allmänna grundvatlendokumentationen.

För alt SGU skulle få en säkrad tillgång till brunnsdata infördes fr. o. m. den 1 januari 1976 lagstadgad uppgiftsskyldighet om brunnsborrning m. m.

Vid grundvattenobservalionsnätet beräknas under 1977/78 en viss utökning av bearbetningen av insamlade dala kunna ske.

En oförändrad verksamhetsvolym under budgetåret 1978/79 innebär enligt SGU kostnader på 3 448000 kr. i 1977 års priser och löneläge.

SGU bör satsa på utveckling av grundvaltenmodeller vilka skall kunna användas för prognosändamål och som underlag för konsekvensanalyser av förväntade eller länkbara grundvattenförändringar. För 1978/79 behövs för detla ändamål 75 000 kr. och för etablering och drift av s. k. fällforsk-ningsområden 200000 kr. utöver tidigare erhållna medel. Planläggningen av den fortsaita långsiktiga utbyggnaden och driften av fällforskningsom-rådena bedrivs i samverkan med naturvetenskapliga forskningsrådels hyd-rologikommilté och berörda myndigheter. Vid brunnsarkivet medges fortsatt utveckling av ADB- och registreringsrutiner för önskvärd ytterligare ralionalisering av verksamheten till en kostnad av 75000 kr.

De lolala kostnaderna för verksamheten inom delprogrammel under budgetåret 1978/79 beräknas av SGU lill 3 798000 kr., varav 350000 kr. beror på en ökning av verksamheten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 121

Geofysisk dokumentation

Verksamheten inom delprogrammet Geofysisk dokumentation, som innefattar bl. a, stationära geomagnetiska registreringar vid observatorier på Lovön, i Enköping och i Abisko, regionalgeomagnetiska mätningar som underlag för kartor över den magnetiska missvisningen samt magnetiska mätningar för undersökning av jordskorpans djupstrukturer, har under budgetåret 1976/77 fortsatt efter i stort sett samma linjer som tidigare. Inte heller under budgetåret 1977/78 förutses några större förändringar.

En oförändrad verksamhetsvolym under budgetåret 1978/79 innebär enligt SGU kostnader på 1 403 000 kr. i 1977 års priser och löneläge.

För budgetåret 1978/79 begär SGU 150000 kr. för att inleda en storregional analys av hittills ackumulerade data genom kartsammanställningar, utveckling av lämplig tolkningsmetodik, databaserad samordning av den geologiska och geofysiska informationen och i vissa fall kompletterande mätningar och undersökningar. Undersökningen avser elt område i övre Norrland och motiveras med alt kunskapema är av grundläggande betydelse för lokaliseringen av områden gynnsamma för prospektering efter malmer, industriella mineral och vatten samt för utvinning av geotermisk energi.

SGU räknar med att de totala kostnaderna för verksamheten inom delprogrammet under budgetåret 1978/79 bör uppgå till 1553000 kr., varav 150000 kr. beror på utökning av verksamheten.

Geokemisk dokumentation

Inom delprogrammet Geokemisk dokumentation bedrivs ännu ingen verksamhet.

Remissyttranden

Remissinstanserna framhåller i sina yttranden över SGU:s anslagsframställning avseende programmet Kartering betydelsen av en utökad verksamhet. Svenska Kommunförbundet betonar vikten av karteringen för planerings- och byggnadsverksamhet. Flera instanser redovisar vilken typ av karlering som bör prioriteras. Sålunda anser statens vägverk, skogsstyrelsen och Svenska Konsulterande Ingenjörers förening alt en utbyggnad av jordartskarteringen är mest betydelsefull. Samma uppfattning har/a«/-bruksstyrelsen, statens naturvårdsverk och statens planverk, vilka också tiUsammans med naturvetenskapliga forskningsrådet understryker behovet av hydrogeologisk karlering. Med hänsyn till att regeringen uppdragit åt SGU alt närmare utreda karteringsverksamheten har statens industriverk avstått från att närmare kommentera de olika delprogrammen, men uttalar sin tillfredsställelse över aU SGU avser att inleda berggrunds- och jordartskartering i skala 1:250000 i delar av inre Norriand. Nämnden för statens gruvegendom betonar allmänt behovet av ett tillfredsställande geo-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 122

logiskt kartunderlag i sin prospekleringsverksamhet. men har med samma motivering som statens industriverk avstått från att närmare kommentera delprogrammen. Statens planverk och Svenska Byggnadsentreprenörföreningen betonar med tanke på de begränsade resurserna viklen av alt karteringen inriktas mol de delar av landet som har hög utbyggnadstakt eller på annal sätt är av särskild vikt. Skogsstyrelsen, statens planverk och Svenska Gruvföreningen framliigger vissa förslag för alt förenkla karteringsverksamheten.

I fråga om programmet//;/or/?7 a r/o« och doku mental lon understryks behovel av ökade insatser inom delprogrammet gmndvatlendoku-mentation -av lanlbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens industriverk, naturvetenskapliga forskningsrådet och Svenska Kommunförbundet. Statens vägverk betonar att det är väsentligt att SGU:s faktamaterial kan arkiveras på ett systematiskt och för utomstående lätt tillgängligt sätt. Nämnden för slaiens gruvegendom framhåller att den allmängeologiska dokumentation som främst omfattar uppsökande och beskrivning av tillfälligt observerbara företeelser är synnerligen angelägen. Svenska Konsulterande Ingenjörers förening är av uppfattningen att SGU:s biblioteksverksamhet och informationsservice är av stort värde, men ifrågasätter den praktiska användbarheten av geodalaarkivel.

Föredraganden

SGU har begärt viss ökning av resurserna inom programmet Kartering. Remissinstanserna har också understrukit behovet av en ökning. Från flera håll har framför alll behovet av ökad jordarts- och hydrogeologisk kartering påtalats. Under programmet Information och dokumentation har SGU också begärt viss ökning av resurserna.

Jag vill i detta sammanhang erinra om atl regeringen den 30 juni 1977 uppdrog ål SGU alt uireda hur koslnaderna för framställning av geologiska kartor skall kunna minskas. Utredningsarbetet utförs i kontakt med avnämarna av kartorna. Därigenom kan de intressen tillvaratas beträffande karteringens utformning och inriktning som finns inom bl. a. gruv-, byggnads-och skogsindustrin och hos de avnämare som har behov av kartorna inom sin verksamhet med olika väg- och anläggningsarbeten. Samtidigt kan även användningen inom ramen för den fysiska riksplaneringen beaktas. Det slutliga resultatet skall redovisas senast den I maj 1978. Redogörelser för arbetet jämte planer för det fortsatta utredningsarbetet har lämnals den 15 seplember och den 15 oktober 1977.1 dessa redogörelser har SGU redovisat ell omfattande underlagsmaterial för utredningsarbetet. SGU har även angett vissa rationaliseringsmöjligheter bl.a. genom den förstärkta dator- och reproduktionsulmstning som SGU efter omlokaliseringen kommer all förfoga över.

Jag vill framhålla utredningens belydelse och erinra om att den syftar till ett bättre utnyttjande av SGU:s resurser inom ramen för en effektiv och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 123

avnämaranpassad karteringsverksamhet. Del är därför mycket viktigt att alla rationaliseringsåtgärder undersöks och att möjligheterna att öka intäkterna av karteringsverksamheten noga utreds. Som framgår av regeringens uppdrag till SGU är det vidare angeläget att konsekvenserna av föreslagna åtgärder så långt möjligt kan redovisas i mätbara, helst ekonomiska, termer. Jag vill slutligen även påpeka atl i samband med utvärderingen av SGU:s utredningsresultat bör naturligen beaktas även resultatet av den förvaltningsrevision av SGU:s karteringsverksamhet som riksrevisionsverket just har slutfört. 1 avvaktan på att regeringen kan ta ställning lill de nämnda utredningarna finner jag det motiverat att iaktta restriktivitet vid anslagsberäkningen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 27982000 kr. 1 detta belopp ingår 81 000 kr. för inköp av viss materiel i samband med omlokaliseringen till Luleå och Uppsala. Vid beräkningen har hänsyn tagits lill de ökade kostnader för lokaler, kallortstillägg och utrustningskapital som omlokaliseringen medför.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk karlering samt information och dokumentation för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservalionsanslag av 27 982000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Under anslaget redovisas utgifter och inkomster för programmen 3. Prospektering och 4. Speciella undersökningar.

Programmet Prospektering omfattar den verksamhet som syftar till att finna exploateringsbara tillgångar av mineral, bergarter, jordarter och grundvatten. Programmet är indelat i delprogram för uran, järn, övriga metaller, industriella mineral och bergarter, sand, grus och övriga jordarter, grundvatten saml regionala inventeringar. Delprogrammen Järn och Övriga metaller finansieras under innevarande budgetår hell genom intäkter från uppdragsverksamhet åt nämnden för statens gruvegendom.

Programmet Speciella undersökningar omfattar den verksamhet som syfiar till alt lillgodose allmänna och enskilda behov av sådana undersökningar inom SGU:s kompetensområde som inte kan hänföras till prospektering eller kartering. Programmel är indelat i delprogram för anläggningsgeologiska undersökningar, naturvårdsundersökningar, mätnings- och analysverksamhet saml övrig verksamhel.

SGU har genom särskild skrivelse den 21 september 1977 redovisat en

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

124

särskild resultat- och balansräkning avseende uppdragsverksamheten för tiden den 1 juli 1976 t. o. m. den 30 juni 1977.

Av följande sammanställning framgår hur kostnaderna för verksamheten fördelar sig på program och delprogram (i 1 000-tal kr.).

Program/delprogram	1976/77 Utfall	1977/78 Anvisat	1978/79 beräknar
			SGU	Föredra-
		resp.		ganden
		beräknat
Kostnader
Program 3. Prospektering
Uran	17 480	10256	9956	9627
Järn	725	218	-	-
Övriga metaller	23 575	33 359	48964	43772"
Industriella mineral
och bergarter	247	2003	350	350
Sand, grus och övriga
jordarter	1458	1757	1870	1805
Grundvatten	282	380	420	420
Regionala inventeringar	13 541	12 352	8000	8000

60325

57 308

Program 4. Speciella undersökningar

Anläggningsgeologiska

undersökningar 5 294

Naturvårdsundersökningar    636 Mätnings- och

analysverksamhet 761

Övrigl 63

6 754

Vinst av uppdrags
verksamhet 779
Ej disponerat belopp -

Summa program 3 och 4       64 841

Intäkter

Medel som tas i anspråk
från anslaget Prospek
tering m.m. 18550

därav engångsutgifter'
Övriga intäkter inom
programmen Prospek
tering och
Speciella under
sökningar 46291
Ej disponerat belopp' -

Summa intäkter 64841

63974

69 560

3315	7000	7 000
452	540	540
241	300	300
4008	7840	7840
475	-	-
64808	77 400	71814

11743 (320)

11 132

(53)

11 526

60682 71814

52590 475

64808

65 874 77 400

" Kostnader för inköp av materiel i samband med omlokaliseringen som bör finansieras över SGU:s prospekteringsanslag, 2 Inkl. vissa arbetsuppgifter på industrimineralområdel,

 Från anslagen D3 Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m, m, och D6 Statens gruvegendom ■* Innefattar 9000 kr för ökad utbildningsverksamhet inom programmen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 125

Sveriges geologiska undersökning

I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 anför SGU i huvudsak följande.

Program 3. Prospektering

Huvuddelen av SGU:s prospektering utförs numera på uppdrag. Den största uppdragsgivaren är nämnden för statens gruvegendom, som fr, o, m. budgetåret 1975/76 svarar för finansiering och styrning av delprogrammen Järn och Övriga metaller. Nämndens prospektering omfattar fr, o, m, budgetåret 1977/78 även industriella mineral. För uranprospektering samt prospektering efter sand och grus på kontinentalsockeln anvisas medel direkt till SGU under anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m, m. Verksamheten inom övriga delprogram har hittills finansierals genom uppdragsinläkier.

Det övergripande målet för SGU:s prospektering är att finna exploateringsbara tillgångar av mineraliska ämnen och gmndvatlen. Målet för den del av SGU:s prospektering som utförs på uppdrag anges av uppdragsgivaren.

Inom delprogrammet Industriella mineral och bergarter väntar SGU långsiktigt en stigande uppdragsvolym med hänsyn till det växande intresset för inhemsk industrimineralproduktion.

Intresset för grusinventeringar på land har ökat, SGU är kunskapsmäs-sigt väl rustad för uppdrag inom området.

Uran

För budgetåret 1977/78 har anslaget till uranprospektering reducerats avsevärt. Som angavs i prop. 1976/77:100 (bil. 17 s. 126) är avsikten aU den statligt finansierade uranprospekteringen skall dras ned till en miniminivå av 4 milj. kr. i 1976 års löne- och prisnivå där man endast tar tillvara den information som erhålls från de radiometriska mätningar som utförs i samband med flygmälningar för andra ändamål. Förutom en gradvis anpassning till en sådan miniminivå syftar arbetet inom delprogrammet även till avslutning och dokumentation av hittills ulförda arbeten.

SGU beräknar den totala omfattningen av delprogrammet under budgetåret 1978/79 Ull 9956000 kr.

Järn och Övriga metaller

Verksamheten inom dessa delprogram finansieras genom intäkter från uppdragsverksamhet åt nämnden för statens gruvegendom. SGU beräknar omfattningen av denna uppdragsverksamhet under budgetåret 1978/79 till 48964 000 kr. Detta innefattar även vissa arbetsuppgifter inom industrimineralområdel.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 126

Industriella mineral och bergarter

Prospekteringen efter industriella mineral och bergarter bedrivs i form av uppdragsverksamhet. Uppdragsvolymen för budgetåret 1977/78 beräknas till 2003000 kr.

Under budgetåret 1978/79 räknar SGU med en total uppdragsvolym på 350000 kr. Verksamheten kommer all bestå av uppdrag från andra uppdragsgivare än nämnden för statens gruvegendom.

Sand, grus och övriga jordarter

Uppdragsverksamheten inom delprogrammet har under budgetåret 1976/77 uppgått till 415000 kr.

Denna har bestått av dels en betydande arbetsinsats inom ramen för statens industriverks sand- och grusulredning, bl. a. översiktliga grusinventeringar i vissa tälortsregioner, dels flera undersökningar av grusfyndigheter på uppdrag av såväl statliga myndigheter som enskilda företag. De marin-geologfska undersökningarna i Öresund har avslutats i fält.

Under budgetåret 1977/78 beräknas uppdragsvolymen uppgå till 270000 kr.

SGU beräknar kostnaderna för den anslagsfinansierade verksamheten under budgetåret 1978/79 till 1 570000 kr. i 1977 års priser och löneläge. En resurstilldelning enligt O-alternativet innebär att personalinsatsen måsle minskas med 0,3 årsverken.

De under 1977/78 påbörjade systematiska undersökningarna i Östersjön som syftar till översiktlig kartläggning av havsbottnen inom området Får-ön—Gotska Sandön —Kopparstenarna föreslås fortsätta. Arbetet skall innefatta en preliminär inventering av påträffande sand- och grusförekomster. Samråd har ägt rum med statens industriverk om detla budgetförslag.

Uppdragsverksamheten under budgetåret 1978/79 beräknas uppgå lill 300000 kr. och beräknas fortsätta i huvudsak efter samma linjer som tidigare.

SGU räknar sålunda med alt delprogrammet budgetåret 1978/79 bör omfatta sammanlagt I 870000 kr.

Grundvatten

Delprogrammet omfattar uppdrag i fråga om grundvatienanskaffning och grundvattenutvinning. Volymen av dessa beräknas för budgetåret 1977/78 till 400000 kr., vilket är 20000 kr. mer än vad som har beräknats i regleringsbrevet.

För budgetåret 1978/79 beräknar SGU omfattningen av uppdragsverksamheten till 420000 kr.

Regionala inventeringar

Delprogrammet omfattar uteslutande uppdragsverksamhet och avser malmprospektering som inle redovisas under andra delprogram. Volymen

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 127

av denna uppdragsverksamhet beräknas för budgetåret 1977/78 till 9 milj. kr., vilket är 3,4 milj. kr. mindre än den i regleringsbrevet beräknade summan.

Budgetåret 1978/79 räknar SGU med atl uppdragsvolymen kommer alt sjunka till 8 milj. kr.

Program 4. Speciella undersökningar

Verksamheten under programmet omfattar uteslutande uppdragsverksamhet. Denna typ av uppdragsverksamhet har numera fått en ganska betydande omfaitning främst genom SGU:s medverkan vid utredningar för större långsiktiga projekt. Volymen beräknas för budgetåret 1977/78 till ca 9762000 kr. främst till följd av utredningsuppdrag som redovisas under delprogrammet Anläggningsgeologiska undersökningar. Volymen överstiger med 5,7 milj. kr. den i regleringsbrevet beräknade summan.

Budgetåret 1978/79 räknar SGU med en sammanlagd uppdragsvolym inom programmet på 7 840000 kr.

Remissyttranden

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) tillstyrker SGU:s anslagsframställning för delprogrammel Uran. SKBF förordar därutöver en ökad anslagsfinansierad uranprospektering.

Beträffande delprogrammet Sand, grus och övriga Jordarter framhåller i/fl/f/Ii vägverk behovet av vidare inventering av landets grus-tillgångar.

Föredraganden

Min beräkning av kostnaderna för resp. program och delprogram samt av medelsbehovet under SGU:s prospekteringsanslag och av övrig finansiering framgår av sammanställningen. För de uppdrag som redovisas under delprogrammel Övriga metaller kommer jag att beräkna medel under anslaget Statens gruvegendom.

Behovet av medel för de delar av programmet Prospektering, som nästa budgetår bör finansieras från anslag som står direkt till SGU:s förfogande, beräknar jag till 11 132 000 kr. För uranprospektering har medel beräknals i enlighet med slalsmaklernas ställningslagande i anledning av budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 126, NU 1976/77:25, rskr 1976/77: 207). I det beräknade beloppet ingår kostnader för viss materiel i samband med den förestående omlokaliseringen med 53 000 kr. 1 beräkningen har hänsyn tagits även till de ökade kostnader för lokaler, kallortstillägg och utrustningskapital som omlokaliseringen medför.

Under delprogrammet Sand, grus och övriga jordarter harjag för budgetåret 1978/79 beräknat 1 505 000 kr. för att fortsätta de undersökningar i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 128

Östersjön som under budgetåret 1976/77 inleddes i samråd med statens industriverk. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.

1976/77 Ulgift 17969054 Reservafion 1564281

1977/78 Anslag 11862000'

1978/79 Förslag II 132000

' Av anslaget har 119000 kr. överförts till budgetutjämningsfonden.

Anslaget är avsett att täcka kostnader för programmen Prospektering och Speciella undersökningar som inte kan finansieras genom uppdragsintäkter.

Sveriges geologiska undersökning

Som har framgått av redogörelsen under anslaget lill uppdragsverksamhet föreslår SGU för budgetåret 1978/79 ett anslag av 11 526000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört under SGU:s anslag Uppdragsverksamhet bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 11 132 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 11 132000 kr.

D 4. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

1976/77 Ulgift 4975577 Reservafion 3596944

1977/78 Anslag 12702000'

1978/79 Förslag 9266000

' Av anslaget har 77000 kr. överförts till budgetutjämningsfonden.

Anslaget är avsett att finansiera SGU:s investeringar i mer kostnadskrävande utrustning. Ränta och avskrivning på utrustningskapitalet belastar de program inom vilka utrustningen använts. Utrustning som anskaffas med anlitande av utruslningsanslaget tillförs SGU:s utrustningskapital. Medel molsvarande avskrivning och förräntning av ulruslningskapitalel omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

129

SGU:s utrustningskapital (1000-tal)

Oav-

Oav-

Objeklgrupp

Anskaffning 1978/79

skrivet       skrivet

Föredraganden

värde värde SGU

1977-07-01 1978-07-01---------

		Beräknar	Totalt	Härav	Totalt	Härav
		SGU		på grund av omlokalisering		på grund av omlok. (en- gångs- utgif- ter)
Borrningsulrustning	3 433	5 586	3 898	_	2 952	_
Förläggningar	196	2 720	197	-	44	-
Fordon	1968	1765	1755	-	1537	-
Geofysisk fältutrustning	1359	3 692	2 180	-	2 107	-
Geofysisk laboratorie-
utrustning	424	715	105	-	105	-
Kemisk laboratorie-
utrustning	2065	4480	1032	380	982	380
Verkstadsutrustning	782	1334	367	-	367	-
Övrig utrustning	624	3 175	1319	901	1 172	901
Beräknad reservation
1978-07-01			-		-
Totalt	10851	23467	10853	1281	9266	1281

Sveriges geologiska undersökning

Anslaget bör för budgetåret 1978/79 uppgå till 10853000 kr. Av beloppet avser 4941 000 kr. ersättning av äldre försliten utrustning medan 2 145 000 kr. hänför sig till sådan anskaffning som bör göras för ralionalisering och kvalitetshöjning av pågående verksamhet och 166 000 kr. avser anskaffningar i syfte atl höja driftsäkerheten och förbättra arbetsförhållandena. För att föreslagna utökningar av verksamheten skall kunna genomföras fordras vidare anskaffning av utrustning för 2 320000 kr.

Kostnaderna för nyanskaffning beroende på omlokaliseringen beräknas fill 1281000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för utrustningsdetaljer till ett värde av över 10000 kr. under budgetåret 1978/79 till 9266000 kr. Av beloppet avser 4941 000 kr. ersätlning av äldre, försliten utrustning. För nyanskaffning harjag beräknat 4325 000 kr., varav 1 395 000 kr. avser anskaffningar för rationalisering och kvalitetshöjning av pågående verksamhet, 166000 kr. anskaffningar i syfte all höja driflsäkerhelen och förbättra arbetsförhållandena samt I 281 000 kr. anskaffningar till följd av omlokaliseringen. 240000 kr. avser utrustning som behöver anskaffas för den föreslagna utökning av prospekteringsverksamheten som 9   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

130

jag kommer alt beräkna medel för under anslaget Statens gruvegendom. 1 243 000 kr. avser geofysisk fältutrustning för anläggningsgeologiska uppdragsarbeten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 9266000 kr.

D 5. Bergsstaten

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

1 035 922 I 183 000 1302000

Bergsstaten är den lokala statliga organisationen för ärenden rörande bergshantering och därmed sammanhängande frågor. I dess uppgifter ingår att handlägga ärenden om förvärv och försvar av gruvrältigheter, att anvisa områden i dagen för gruvarbete och all utöva teknisk inspektion av gruvfyndigheter, bl.a. för att säkerställa en god hushållning med landels mineraltillgångar.

Statens industriverk är chefsmyndighet. Bergsstaten är organiserad på ett nordligt och ett sydligt distrikt med expedition i resp. Luleå och Falun. Chef för varje distrikt är en bergmästare.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens	Föredra-
		industriverk	ganden
Personal
Handläggande personal	4	-H2	of.
Övrig personal	5	-1-1	of.
	9	-t-3	of.
Anslag
Lönekostnader	902000	-f-469 000	-1-124000
Sjukvård	1000	of	of.
Reseersättningar	64000	■¥ 28000	H-    6000
därav utrikes resor	(-)	(-1- 20000)	(-)
Lokalkostnader	83 000	-t-   14000	-H    9000
Expenser	72000	+ 30000	-    9000
därav engångsutgifter	(15 000)	(-1-    5 500)	(-)
Kungörelsekostnader	50000	of	of.
Ej disponerat belopp	11000	-	-  11000
	1183000	-1-541000	+ 119000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 131

Med slöd av gruvlagen (1974:342), lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter och molsvarande äldre lagstiftning tas genom bergsstatens försorg ut vissa avgifter på del gmvrättsliga området. Vidare skall enligt kungörelsen (1966:315) angående tillämpningen av lagen den 3 juni 1966 (nr 314) om kontinentalsockeln avgift erläggas till statens industriverk för tillstånd till sand-, grus- eller stentäkl på kontinentalsockeln. Samtliga dessa avgifter redovisas på driftbudgetens inkomstsida under titeln Inkomster vid bergsstaten m. m. Avgiftema beräknas uppgå till sammanlagl ca 4,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 4,6 milj, kr, för budgetåret 1978/79. Motsvarande avgifter uppgick budgetåret 1976/77 till 8,4 milj. kr.

Statens industriverk

Råvaruförsörjningsfrågornas ökande betydelse medför all slörre vikt bör tillmätas bergsstatens uppgifter inom mineralhushållningsområdet. Den ökande konkurrensen mellan olika markanvändningsintressen ställer ökade krav på samråd med övriga myndigheter och kommuner, vilket medför utökade arbetsuppgifter för bergsstaten.

1. Pris-och löneomräkning m. m. 131000 kr.

2. 0-altemalivel innebär för bergsstatens del indragning av en tjänsi som assisieni (-84000 kr.).

3. Den beräknade ökningen av tillsynsverksamheten som följd av den nya gruvlagstiftningen och befintliga ärendebalanser medför behov av ytterligare en gruvingenjörsljänsl i södra distriktet och en i norra distriktet samt en tjänsi som kontorsbilräde/kontorist (+345 000 kr.). Följdkostnader på grund av den föreslagna personalförstärkningen beräknas uppgå till 57200 kr., varav 17000 kr. utgör engångsutgifter.

4. Kostnader för ökade inrikes resor beräknas uppgå fill 28 000 kr. För utrikes resor bör disponeras 20000 kr.

5. En skrivmaskin bör bytas ul. Kostnaden härför beräknas till 3 500 kr. Beloppet utgör en engångsanvisning.

6. Ökade kostnader för personalutbildning beräknas uppgå till 5 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till bergsstaten för budgetåret 1978/79 till 1 302000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bergsstaten för budgetåret 1978/79 anvisa etf förslagsanslag av 1302000 kr,

D 6. Statens gruvegendom

1976/77 Utgift 48893 231

1977/78 Anslag 62336000

1978/79 Förslag 64303 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

132

Statens gruvegendom förvallas sedan den I juli 1973 av nämnden för statens gruvegendom. Från att lidigare i huvudsak endasl ha avsett gruvrät-ligheter enligt gruvlagen (1974:342) och dess föregångare, omfattar nu nämndens förvaltning fr, o, m, budgetåret 1977/78 även andra typer av mineralfyndigheter, bl.a, industrimineral. Nämnden, som har att besluta i frågor om upplåtelse av gruvegendomen, svarar för atl egendomen tas till vara på bästa sätt och, där så är lämpligt, utökas. En utökning av gruvegendomen sker genom prospektering. För sådan anlitar nämnden Sveriges geologiska undersökning (SGU). Nämnden skall särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta initiativ till åtgärder för att förbättra det ekonomiska utbytet av gruvegendomen.

Nämnden består av fem ledamöter. Statens industriverk svarar för kanslifunktionerna åt nämnden.

Anslaget avses innevarande budgetår täcka nämndens utgifter för dels drift, anläggningar, skatter och ersättning till Boliden Metall AB i samband med gruvdriften i Adakfältel, dels utgifter för prospektering, dels skatter för inkomster från ularrendering av staten tillhöriga gruvrätter, dels ock brytvärdhets-, utrednings- och förvaltningskostnader i samband med förvaltningen av gruvegendomen.

	1977/78	Beräknad änd	ring 1978/79
		Nämnden för	Föredra-
		statens gruv-	ganden
		egendom
Anslag
/, Akadentreprenaden
1. Driftkostnader	11000000	-II OOOOOO	-11000000
2. Äterställningsarbeten	1.500000	+   1500000	+  1500000
3, Ersättning till Boliden
Metall AB	1 100000	-    200000	-    200000
4,  Förvaltnings- och
ulredningskostnader	100000	of.	of
5. Mervärdeskatt	2 200000	-  1200000	-  1200000
6. Kommunala skatter	100000	of	of.
	16000000	-10900000	-10900000
//, Prospektering
7, Norra Norrbotten	6707000	+     573000
8, Södra Norrbotten	5 779000	+   1078 000
9, Västerbotten	5813000	+    792000
10, Fjällkedjan	3 862000	+    877000
11, Mellersta Norrland	6712000	+  1731000	+ 8492000
12, Södra Norrland	-	+ 2044 000	t           \J  -T . A*   \J\J\J
13. Mellansverige	2681000	+ 2 607000
14. Södra Sverige	696000	+    555 000
15. Regionala undersökningar	2812000	+ 3 645 000
16. Järnmalmsinventering	218000	-    218000
17, Inmutningskostnader	1500000	+    600000	+    600000
	36780000	+ 14284000	+ 9092000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

133

		1977/78	Beräknad ändr	ing 1978/79
			Nämnden för	Föredra-
			statens gmv-	ganden
	Övrig verksamhet		egendom
///.
18.	Brytvärdhets-
	undersökningar	1980000	+ 2020000	+  1600000
19.	Utniålsläggningar	250000	of.	of.
20.	Förvaltnings- och
	utredningskostnader	446000	+    254000	+      55 000
21.	Mervärdeskatt	4 500000	+  1500000	+  1500000
22.	Kommunala skatter	2000000	+  1000000	+  1000000
23.	Inköp av fyndigheter	-	+    750000	-

Ej disponerat belopp Totalt

9176 000

380000

62336000

+ 5 524000

+ 8908000

+ 4155 000

-    380000

+ 1967000

' Södra Norrland och södra Sverige är nya områden jämfört med indelningen i prop. 1976/77:100, (bil. 17 s, 133) liksom posten Regionala undersökningar som tidigare betecknades Flygmätning och då endast avsåg flygmätning.

Nämnden för statens gruvegendom

Enligt 1938 års och nu gällande 1974 års gruvlag har staten genom reglerna om kronoandel rätt till hälftenandel i nyupptäckta fyndigheter som har markerats genom utmålsläggning. Nämnden beslutar i frågor om avslående från sådan andel eller om upplåtelse därav. Nämnden har för avsikt att t, v. endast i undantagsfall avstå från kronoandel.

Förvaltningen av kronoandelarna ger nämnden en betydelsefull möjlighet att styra malmbrytningen i landet. Andelen ger sålunda nämnden s. k. brytningsvitsord, vilket innebär atl nämnden, även om annan delägare lill utmålet motsätter sig detta, kan sälta igång brytning. Kronoandelen har dock hittills inte begagnats som ett aktivt instrument för att få lill stånd malmbrytning.

Övergripande för inriktningen av nämndens förvaltning är alt skapa förutsättningar för och aktivera ett från kommersiell synpunkt effektivt utnyttjande av den vid varje tillfälle befintliga gruvegendomen. Nämnden skall bedöma hur staten lämpligast skall kunna utnyttja denna egendom, t. ex. genom ularrendering. annat samarbete med intresserade företag eller drift i egen regi. Det ligger ocksä i nämndens intresse alt ta initiativ av olika slag för att förbättra det ekonomiska utbytet och att utöka egendomen genom prospekleringsuppdrag.

I anslagsframställningen lämnar nämnden utföriiga uppgifter om omfattningen av statens nuvarande gruvegendom och dess förändring under senare år. Av redogörelsen framgår bl. a. att antalet utmål med statligt intresse den 31 december 1976 utgjorde 1343 stycken motsvarande 28% av samtliga utmål i landet. De statligt inmutade arealerna uppgick i juni 1977 till sammanlagt 185 000 hektar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 134

Exploatering inom statliga gruvrätter sker f n. genom driften i Adak -vilken avses upphöra under första halvåret 1978 - och vid fyndigheter som har utarrenderats lill Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) med dotterbolag, Boliden Metall AB samt Ställbergs Grufveakfiebolag.

Utöver avtal mellan nämnden och LKAB för statens järnmalmstillgångar i Norrbottens län föreligger ett avtal, som ger LKAB rätt att göra en samlad utvärdering och bedömning av de viktigaste järnmalmsfyndigheterna i Norrbotten i syfte att skapa förutsättningar för en långsiktig planering av malmbrytningen i området. Delta avtal kan f n. bedömas vara nämndens mest betydelsefulla avtal från samhälls- och näringspolitisk synpunkt. Avtalet kan få betydelse även för den planerade brytningen inom samhällena Kiruna och Malmberget. Liknande avtal finns för Kiruna slatsgruvefält. Optionsavtal finns vidare för vissa områden inom bl.a. Arjeplogs kommun.

Med Boliden Metall AB finns arrendeavtal för elva olika fyndigheter, bl. a. Aitik och Stekenjokk.

En slor del av statens gruvegendom betecknas som vilande och består av utmål, kronoandelar och inmutade områden beträffande vilka kännedom fortfarande saknas om de teknisk-ekonomiska förutsättningarna för en exploatering.

Nämnden finner det uppenbart atl det i framtiden kan bli aktuellt med gruvdrift på helt nya platser i landet. Del är enligt nämnden rimligt alt utnyttja de vilande fyndigheterna dels med tanke på de exportinkomster som erhålls, dels från allmän hushållningssynpunkt och dels med lanke på sysselsättningen.

Nämnden beräknar inkomsterna av statens gruvegendom, vilka redovisas på driftbudgetens inkomstsida, under budgetåret 1978/79 till 18 milj. kr. Inkomsterna inkl. sådana från Adakentreprenaden beräknas budgetåret 1977/78 uppgå till 20 milj. kr.

En redogörelse för nämndens diskussion av målen för prospekteringspo-litiken och för förvaltningspolitiken lämnas i det följande under rubrikerna II. Prospektering resp. III. Övrig verksamhet.

I. Adakentreprenaden

Som har utvecklats i olika sammanhang kommer verksamheten i Adak att upphöra under år 1978. Förutsättningar för produktion föreligger längst till den I april 1978. Avvecklingen och nödvändiga återslällningsarbeten inom industri- och bostadsområde påbörjas då och beräknas i huvudsaklig utsträckning vara slutförda i december 1978.

Nämnden avser att tillsammans med statens industriverk beakta de allmänna problemen vid nedläggningen av gruvdriften vid Adakfältel genom atl studera och utreda nedläggningen såsom ett praktikfall.

Till de olika utgiftsposterna i sammanställningen anför nämnden i huvudsak följande.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 135

1. Driftkostnaderna upphör på grund av nedläggningen

2. F. n. kan de lolala kostnaderna för återslällningsarbete inle överblickas. Nämnden föreslår all t. v. beräknas förslagsvis 3 milj. kr. för detla ändamål.

3. Ersätlning till Boliden Metall AB för återslällningsarbeten.

4. Utgifter för analyser och konsulter för löpande verksamhet inkl. externrevisor.

5-6. Beräkningar på grundval av beräknal resultat för entreprenaden.

II. Prospektering

Nämnden framhåller att i förra årets anslagsframställning redovisades de generella dragen i prospekteringens mål och inriktning. I framställningen angavs att vägledande för prospekteringspolitiken är bl. a. nämndens instruktion, uttalanden i propositioner och andra dokument som anknyter till den statliga prospekteringsverksamheten saml nämndens egen bedömning, influerad av den tekniska och ekonomiska utvecklingen på mineralområdel, inte minst vad avser prospekteringstekniken. Nämnden framhöll atl övergripande för inriktningen av nämndens prospekleringsuppdrag skulle vara att skapa förutsättningar för etl från kommersiell synpunkt sett skäligt utnyttjande av statens gruvegendom. Anslagsframställningen byggde därför på tanken att prospekteringsinsatserna borde koncentreras och inriktas på slutvärdering av fyndigheler från kommersiell synpunkt utan atl den långsiktiga prospekteringen eftersattes. Samma principiella målsättning gäller fortfarande.

Nämndens anger i årets anslagsframställning att målet för prospekteringen måste rymmas inom den ram som statsmakterna anger. Med utgångspunkt från att ett fundamentalt mål vid prospektering är att påvisa mineralfyndigheter som det finns tekniska och ekonomiskt godtagbara möjligheter att utvinna bör med hänsyn till kronoandelsinstilutel nämndens målsättning vara sådan alt det totala utfallet från ekonomisk synpunkt optimeras både för den egna prospekteringen och för presumtiv enskild prospektering. Nämnden kan och bör styra åtminstone delar av sin prospektering till områden och mot sådana nytligheter som det är mindre sannolikt att annan prospekterande organisation intresserar sig för, men som likväl är av intresse för Sveriges mineralförsörjning. Kravet på förväntad ekonomisk avkastning får dock aldrig åsidosättas.

Prospekleringen fick inledningsvis i stort sett samma inriktning och omfattade delvis samma områden som gällde för verksamheten i SGU:s regi. Del har ansetts nödvändigt alt under en övergångstid följa i den tidigare prospekteringens spår bl. a. med tanke på den stora mängd malmindikalio-ner. ofta i form av inmutningar, som staten har erhållit och som kräver en närmare granskning innan beslut kan fattas om att avstå från aktuellt område eller detaljgranska en presumtiv fyndighet. Vad avser nämndens eget

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 136

synsätt i fråga om prospekteringen börjar detta successivt att få genomslagskraft med avseende på uppdragens inriktning.

Genom den ökade resurstilldelningen till nämnden har nu även arbetet med all upprätla mera detaljerade planer för prospekteringens bedrivande kunnat påbörjas. En samrådsgrupp med representanter för SGU och nämnden har givit värdefulla bidrag lill prospekleringsplaneringen. Vid planeringen har man strävat efter atl i första hand fältmässigt konkretisera det mål och den inriktning som lidigare har uttalats. Prospekteringen avses få en industriell anknytning med en strikt sekvensbaserad uppläggning. Fördelen med en sådan uppläggning är alt man säkrare bör kunna ange behov av arbetskraft, material och kapital. Förutsättningen är dock att man har erfarenhetsmässig information om de skilda faserna, varaktigheten av varje fas och kostnaderna för varje del i projekten.

Prospekteringen avses bli indelad i tre steg, nämligen regional nivå, uppföljningsnivå och detaljnivå. Uppläggningen skulle därmed i tre skilda faser följa ell schema där varje fas innehåller delmomenten planering, aktivitet samt resultatvärdering med beslutsfattande om fortsatta prospekte-ringsinsatser. Från ekonomisk synpunkt utgör det viktigaste med denna fasuppdelade verksamhet förekomsten av successiva resullatvärderingar - kontrollstationer - vilka från varandra avgränsar faserna och förhindrar kostnader under en ny fas ulan ett positivt ställningstagande baserat på redan erhållet material.

Nämnden betonar att järn- och stålindustrin under en tid har haft stora svårigheter i landel. Utvecklingen på gruvsidan har också varit myckel negativ. Vissa gruvor har lagts ned och andra har stora svårigheter att uppnå lönsamhet. Det ses från nämndens sida som ett samhällsintresse att en intensifierad prospektering efter alla slag av mineralfyndigheter, bl.a. sådana som kan innehålla industriella mineral, tillgrips för atl på sikt kunna motverka den angivna utvecklingen.

En intensifierad prospektering kan genomföras med insatser på två olika nivåer; dels genom en ökning av borrningskapacitelen. speciellt vad gäller prospekteringsborrning, dels genom att bl.a. via geokemiska undersökningar öppna nya regionala områden av intresse.

Nämnden förordar en utökad intensiv prospekleringskampanj i främsl Mellansverige, men även i södra Norrland, med syfte att få fram nya arbetstillfällen i de mellansvenska gruvdistrikten.

Medelstilldelning enligt nämndens begäran medger att en omstrukturering och rationalisering av prospekteringen kan genomföras. Äldre uppslag på mineralförekomster kan genom en ökad borrningsinsats snabbare undersökas och utvärderas.

Till de olika utgiftsposterna i sammanställningen anför nämnden i huvudsak följande.

7. I norra Norrbotten beräknas under innevarande budgetår ett antal uppslag bli undersökta i tillräcklig omfaitning. Den fortsatta verksamheten

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 137

bör bibehållas på samma nivå, sä att en slutvärdering av kvarvarande uppslag sker inom rimlig tid.

8. Verksamheten i södra Norrbotten koncentreras vad gäller slutvärde-rände arbeten till Radnejaureområdet öster om Arjeplog, där kopparmine-raliseringar undersöks främst genom borrning,

9. Prospekteringen i Västerbotten inriktas dels på slutvärderande borrningsarbeten i Krislinebergsområdet, dels på prospektering i Storuman-området där volframindikalioner har erhållits.

10. Fjällprospekteringen inriktas bl.a. på förekomster av alunskiffer i fjällkedjans randzon inom Jämtland. Dessa alunskiffrar har tidigare undersökts i ytterst begränsad omfattning. Undersökningar av sulfidmineralise-ringar i nordvästra Jämtlands Qälltrakter planeras fortsätta.

11. För mellersta Norrland gäller alt det fmns oförändrat stort behov av en ökad borrningsinsats inom de nickelfyndigheler som har kunnat lokaliseras eller indikeras. Speciellt viktigt är atl vinna kunskap om samtliga fyndigheter som kan finnas i området så all möjlighetema att kunna utvinna dessa fyndigheter kan bedömas. Fyndigheten Lappvattnet utmälslades under budgetåret 1976/77 och undersökningar om dess brylvärdhet pågår.

12. I gränsområdena mellan Jämtland och Hälsingland påbörjas prospektering på översiktlig nivå i den nytillkomna regionen södra Norrland.

13. För Mellansverige gäller atl etl flertal uppslag har erhållits som resultat av den hittills genomförda prospekteringsaktivitelen. Dessa uppslag kräver en närmare undersökning genom ökad borrning. En forcerad prospektering i området mot bakgrund av konjunkturläget och gruvindustrins utveckling gör atl borrningsaktiviteten bör höjas ylleriigare. En fortsatt uppslagsgenererande verksamhet med samlade resurser krävs för att övervinna de initialsvårigheter som på grund av de metallogeneiiskt komplexa förhållandena råder i regionen.

14. Verksamheten i södra Sverige inriktas på fortsatta undersökningar i anslutning till kaolinförekomsten Odersberga i nordöstra Skåne.

15. De regionala undersökningarna skall sörja för att nya områden med möjliga mineraltillgångar lokaliseras.

16. Nämnden begär inte ytterligare medel för jämmalmsinventering.

17. Inmutningskostnaderna beräknas öka, eftersom en höjning av inmutningsavgifterna väntas underår 1978.

Nämnden anser att laxesystemet för prospekleringsuppdrag till SGU bör ändras och att frågan därför är under utredning inom nämndens kansli.

Ulöver anslagsframställningen har nämnden i särskild skrivelse den 14 oktober 1977 redovisat plan för prospekleringen budgetåren 1977/78 och 1978/79.

III. Övrig verksamhet

Som utgångspunkt för en diskussion av förvaltningspolitikens inriktning erinrar nämnden i sin anslagsframställning om kronoandelsinstitutet. vil-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 138

ket ger nämnden s. k. brytningsvitsord. Härvid finns olika möjligheter att effektivt utnyttja kronoandelarna. 1 vissa fall kan det vara lämpligt atl en kronoandel överlåts i utbyte mot en inmutarandel i annal utmål. Kronoandelen har dock hillills inte begagnats som ett aktivt instrument för att få till stånd malmbrytning. Nämnden anser atl den bör ha ekonomiska förutsättningar att inköpa gruvrätter eller delar av sådana i syfte att skapa bärkraftiga enheter. Nämnden aktualiserar därför frågan om medel för sädana ändamål. Vidare anser nämnden att den bör ges möjligheter att kunna sälja fyndigheter.

Nämndens arbete med beslut om upplåtelse av statens gruvegendom kan komma att expandera och därför bli alltmer resurskrävande och även kräva en utbyggd utredningsverksamhet. Förhandlingarna med presumtiva arrendatorer om de ekonomiska villkoren m. m. för arrenderingen kräver utvidgat kvalificerat tekniskt, ekonomiskt och juridiskt kunnande. Nämndens kansli har att utarbeta förslag lill arrendeavtal, medverka vid förhandlingar samt svara för uppföljning och kontroll av avtalens tillämpning. Förvaltningen av gruvegendomen kommer således att ställa ökade krav på industriverkels resurser. Även behovet av utanförstående experthjälp, bl. a. konsulter, väntas öka.

Till de olika utgiftsposterna i sammanställningen anför nämnden i huvudsak följande.

18. Den gruvegendom nämnden förvaltar utökas kontinuerligt genom prospekteringsverksamheten. För att närmare kunna utröna brytvärdhe-ten av intressanta fyndigheter krävs ingående utredningar av främst teknisk-ekonomisk art. Frågan angående fyndighetens brytbarhel i rent tek-niskt-praktiskt hänseende måste närmare belysas. Detla sker normalt genom en gmvundersökning, vilken ger svar på bl.a. frågor om bergmekaniska förutsättningar, den geologiska stmkturen i området samt vattentillströmningar. Vidare erhålls material för anrikningsförsök för att utröna fyndighetens anrikningsbarhet. Delar av sådana utredningar, främst vad avser undersökningar i laboratorie- och driftmässig skala (pilotförsök) kan inte genomföras vid industriverket eftersom utrustning saknas och det också skulle ställa sig orealistiskt att anskaffa sådan. Dessa arbeten måsle i stället genomföras av de företag och institutioner som har kapacitet och kunskap på resp. område. Inom nämndens ram är sammanhållning och ulvärdering av sådan extern verksamhet nödvändig bl.a. som bakgrund för förhandlingar om upplåtelse och då beslut skall fattas humvida utmål skall försvaras i fortsättningen eller ej.

Av ökningsbeloppet hänför sig 1,6 milj. kr. till nickelprojektet Lappvatl-net för vilken fyndighet en teknisk-ekonomisk undersökning har inletts. Fyndigheten har utmålslagts och utgör en typ av nickelmineralisering som lidigare inte är känd i Sverige. Den hittills kända tillgången är i dag inte tillräcklig för en ekonomiskt lönande fullskalebrytning. För att närmare utröna fömtsättningarna krävs dock en gmvundersökning. 1 ökningen ingår

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 139

även 180000 kr. föratt kunna fortsätta utvärderingen av befintliga industri-minei-alprojekt främst avseende kaolinlera.

19.    Det förutsätts alt staten även i fortsättningen skall utnyttja sin rätt
till kronoandel. Därmed får nämnden utgifter för ersättning till inmutare.

20. Nämnden har för avsikt att genomföra ett flertal utredningar beträffande den vilande statliga gruvegendomen. En viktig uppgift enligt nämndens bedömning är att tillsammans med berörda gruvföretag och myndigheter fastställa långsiktiga brytningsplaner, med målel att på sikt utnyttja samtliga mineraltillgångar optimalt. För de fall tillräcklig fackkunskap inte finns tillgänglig inom industriverket och SGU måste extern expertis anlitas. 1 beloppet ingår också kostnader för en begränsad representation i samband med förhandlingar och överläggningar.

21. Mervärdeskatt på gruvarrenden.

22. Beräkning på grundval av förväntade arrendeinkomster. Fr. o. m. budgetåret 1975/76 är nämnden ansvarig för prospekleringsverksamhet. Detla medför att motsvarande kostnader kan dras av på deklarationerna och atl de kommunala skatterna minskar i molsvarande grad.

23. Nämnden räknar med att på sikt behöva inköpa mineralfyndigheter eller andelar i sådana i syfte alt skapa bärkraftiga enheter. Sådana inköp kan i begränsad utsträckning antas bli aktuella redan under budgetåret 1978/79. Som Sveriges största gruvrättsinnehavare och även i egenskap av landets största prospeklör torde nämnden ha möjligheter att bl.a. genom inköp av gruvrätter kunna bidra till en rationellare samt ökad undersöknings- och bearbetningsaktivilet. En av nämndens huvuduppgifter kan således bli atl genom byte, köp och överlåtelser av gruvrältigheter skapa förutsättningar för ökad mineralexploatering.

Remissyttranden

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar framhåller Sveriges importberoende för sin försörjning med ferrolegerings- och icke-järnmetaller och alt detta har föranlett betydande beredskapslagring. Ökade insatser för prospektering som leder till resultat i form av brytvärda fyndigheter förbättrar beredskapen på längre sikt och minskar kraven på lagring. Överstyrelsen tillstyrker därför nämndens framställning om anslag för prospektering och brytvärdhetsundersökningar..

Länsstyrelserna i Älvsborgs. Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län betonar framför allt vikten av nämndens prospektering. Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstyrker nämndens nickelprojekt Lappvattnet, men anser att undersökningarna i fiällkedjan bör utökas utöver vad nämnden har begärt för atl skapa underlag för en allsidig bedömning av var i Sverige en framtida skifferbrytning skall förläggas. 1 likhet med länsstyrelsen i Norrbottens län anser länsstyrelsen vidare att utvärderingen av befintliga fyndigheter samt prospekteringsresultaten bör forceras. De biträder nämndens uppfattning att prospekteringen bör

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 140

inriktas även mot industriella mineral. Länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasätter om nämndens ambitionsnivå för Norrbotten är tillräcklig. Länsstyrelserna i Värmlands och Örebro län anser att ett samhällsekonomiskt länkande bör komina till användning i nämndens arbete. Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller viklen av alt nämnden ges resurser för ett intensifierat utnyttjande av mineraltillgångarna och att även regionalpolitiska aspekter bör läggas på verksamheten. Länsstyrelserna i Värmlands, Västmanlands och Kopparbergs län har yttrat sig över nämndens framställning om medel för inköp av fyndigheter. De tillstyrker framställningen och framhåller alt ett framtida rationellt utnyttjande av gruvfyndigheterna i Bergslagen kräver att ägosplittringen minskar.

Norrbottendelegalionen (I 1976:04) finner det angeläget att nämnden tilldelas resurser för en bättre planering och därmed hushållning med Norrbottens mineralresurser. I likhet med nämnden betonar delegationen vikten av arbetet med att prioritera insalser som syftar till att klarlägga exploateringsmöjligheter av vilande fyndigheter och att ägna större uppmärksamhet åt industriella mineral. Delegationen framhåller att intensifierade prospekleringsansträngningar kan utgöra ett viktigt medel för atl övervinna nuvarande problem i Norrbotten.

Föredraganden

Nämnden för statens gruvegendom har begärt ökade resurser huvudsakligen för prospektering och brytvärdhetsundersökningar. Vidare anser nämnden att den bör ges ekonomiska förutsättningar att kunna inköpa mineralfyndigheter eller delar av sådana i syfte alt skapa bärkraftiga enheter. Detta bör enligt nämnden kombineras med en rätt alt även kunna sälja fyndigheter.

Jag vill erinra om att nämnden sedan den inrättades år 1973 har erhållit avsevärda resursökningar delvis som en följd av utvidgningar av dess verksamhetsområde. Förutom ökningar av de medel som står direkt till förfogande för nämnden har även personalen förstärkts vid statens industriverks mineralbyrå. Denna byrå svarar för beredande och verkställande funklioner åt nämnden. Mot denna bakgrund bedömer jag nämndens förutsättningar för en effektiv verksamhet vara betydande.

Även för budgetåret 1978/79 harjag beräknat resursförstärkningar. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 64 303 000 kr. Inkomsterna under budgetåret har av nämnden beräknats till 18 milj. kr. Dessa hänför sig helt till ularrendering av fyndigheter.

Utgifterna för Adakentreprenaden harjag beräknat till 5,1 milj. kr. Av beloppet beräknas 3 milj. kr. avse återställningsarbeten. Enligt tidigare för riksdagen redovisade planer upphör brytningen helt år 1978.

Jag delar nämndens och remissinstansernas uppfattning atl prospekteringen bör utökas. För prospekteringen budgetåret 1978/79 harjag beräknat 45 872000 kr., varav för inmutningskostnader 2,1 milj. kr. Av detta be-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 141

lopp hänför sig 6 992000 kr. till taxehöjningar vid SGU. Jag har härvid utgått från det taxesystem som tillämpas innevarande budgetår. Nämnden har angett att systemets utformning bör ändras och att frågan är under ulredning. Jag delar nämndens uppfattning att systemet bör ändras. Av särskill intresse torde härvid vara alt undersöka möjligheterna att konstruera taxesystemet pä sådant sätt att effekterna av en ökad produktivitet beaklas. Utöver de belopp som behövs för oförändrad verksamhetsvolym bör nämnden fä disponera ytterligare 1,5 milj. kr, för prospekleringsuppdrag. Nämnden har angett en utökad prospektering vara motiverad främst i Mellansverige och södra Norrland enligt den av nämnden använda regionindelningen. Vid min medelsberäkning harjag utgått från att detta inte skall medföra någon neddragning inom de norra regionerna.

För nämndens övriga verksamhet harjag beräknal 13 331 000 kr. Härvid har jag främst beaktat angelägenheten av att resultatet av prospekteringen kan följas upp med undersökningar för att klariägga de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för gruvdrift. Medelsberäkningen för sådana brytvärdhetsundersökningar budgetåret 1978/79 avser nickelprojektet Lappvaltnel samt industrimineralprojekt avseende fyndigheler av kaolinlera.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens gruvegendom för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 64 303 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 142

E. ENERGIHUSHÅLLNING

Allmänt

Energisparkommittén (1 1974:05) har efter samråd med statens industriverk och statistiska centralbyrån redovisat en beräkning av hur användningen och tillförseln av energi har utvecklats under år 1977. En kortlids-prognos avseende utvecklingen under år 1978 har också gjorts.

Förbrukningen sammanfallas i följande tabell.

1976	1977       1978
	165	155       156
	82	84        86
	166	164       162
	413	403      404
	35	39        25
	448	442      429
	7,2	-1,2    -3,1
	442	440      429

TWh' år Förbrukningskategori

Industri Samfärdsel

Övrigt

Total slutlig förbmkning

Överförings- och omvandlingsförluster Totalt tillförd energi Ökning från föregående år, % (Temperaturkorrigerat)

' TWh (terawattimme) = I miljard kilowattimmar ' Preliminära värden

Förändringarna i verklig, slutlig energi- och elförbmkning mellan åren 1976 och 1977 och beräknade förändringar mellan åren 1977 och 1978 framgår av följande tabell.

Förbmkning år 1976  Procentuell förändring

TWh, totalt	(därav el)	1976-	1977	1977- 1978
		Totalt	(el)	Totalt     (el)
165 82 166	(39) ( 2) (37)	-6,0 3,4 -1.5	(-2,1) (   4,8) (   4,4)	0,6      (1,3) 2,0      (0,0) -1,2      (3,7)

Industri

Samfärdsel

Övrigt

Total slutlig

förbrukning 413 (78) -2,3 (    1,2)       0,2      (2,4)

Tillförseln av energi kan beräknas fördela sig på primärenergislagen på följande sätt.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 143

	1976		1977		1978
	TWh	%	TWh	%	TWh	%
Olja	.17	71	316	71	292	68
(därav för elproduktion)	(32)		(36)		(14)
Kol, koks	18	4	16	4	14	3
Lutar, ved, avfall	40	9	39	9	41	10
Vattenkraft	55	12	54	12	60	14
Kärnkraft	16	4	18	4	22	5
Nettoimport av el	2	0	-1	0	0	0
Totalt tillförd energi	448	100	442	100	429	100
(Temperaturkorrigerat)	(442)		(440)

En närmare redogörelse för förbrukning och produktion av elektrisk energi lämnas i det följande under rubriken Elförsörjning.

Statens industriverk presenterade i oktober 1977 en prognos för energianvändningen i landet fram till år 1995 (SIND 1977: 9). Industriverkets tidigare prognoser har i väsentliga delar baserats på 1975 års långtidsutredning. Den prognos som redovisades i oktober 1977 bygger på reviderade kalkyler från ekonomidepartementet över bl. a. produktionstillväxten inom olika samhällssektorer. Kalkylema innebär all tillväxttakten inom bl.a. energikrävande industribranscher som jäm- och stålindustrin och massa- och pappersindustrin antas bli lägre än vad som förutsågs i 1975 års långtidsutredning. Detla leder till en långsammare ökning av energianvändningen än vad industriverket tidigare räknade med.

1 den nya prognosen redovisas beräkningar enligt två alternativ. Det första bygger bl. a. på förutsättningen all stöd till energibesparande ålgärder i bostäder och inom industrin forlsättningsvis utgår i ungefärligen samma omfattning som f. n. Det andra innebär att volymen bidrag och lån lill energibesparande ändamål näslan fördubblas och att föreskrifterna om energihushållning skärps bl. a. i förhållande till de bestämmelser i Svensk byggnorm som har trätt i kraft under år 1977.

Den beräknade totala energianvändningen och dess ökningstakt enligt de båda alternativen framgår av följande sammanställningar.

Total slutlig energianvändning TWh,
1985 1990 1995

Alternativ A 457 473 490

Alternativ B 440 445 458

Ökning/år. %

1974-1985 1985-1990 1990-1995

Alternativ A 1,8 0,7 0,7

Alternativ B 1,5 0,3 0,5

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 144

Energikommissionen (I 1976:05) som tillkallades i december 1976 har till uppgift att utarbeta alternativa förslag lill utformning av energipolitiken fram till år 1990, Ett omfattande underiagsmalerial har lagits fram inom fem expertgrupper, fördelade på huvudområdena säkerhet och miljö, energitillförsel, energihushållning, styrmedel samt forskning och utveckling.

Detta material har redovisats till kommissionen i början av oktober 1977. Kommissionen arbetar nu med sikte på alt presentera sitt betänkande till den 1 mars 1978.

Energianvändning

Statens industriverk har fortsatt sitt arbete att undersöka industrins energianvändning. Verket har i rapporten (SIND 1977:6) Industrins energihushållning redovisat möjliga energibesparingar inom framför allt industriella processer. Rapporten och därav föranledda förslag behandlas närmare i det följande under anslaget Energibesparande ålgärder inom näringslivet m.m. Verkets undersökningar av energianvändningen inom industrin fortsätter.

Statens planverk har lagt fram rapporten Energihushållning i befintlig bebyggelse. 1 rapporten anges de åtgärder som kan vidtas för att minska energiförbmkningen i befintliga byggnader, hur mycket energi som kan sparas genom dessa ålgärder och de beräknade kostnaderna för åtgärderna. Enligt planverket kan genom dessa åtgärder sammanlagt upp till 70 TWh sparas under en 20-årsperiod till en kostnad av 80-90 miljarder kr.

Mot bakgrund av bl. a. planverkets rapport har regeringen i december 1977 lagt fram en proposition (prop. 1977/78:76) med energisparplan för befintlig byggelse. I propositionen redovisas bedömningen att stora besparingar av energi kan göras i det befintliga byggnadsbeståndet. Målet för energisparande i befintlig bebyggelse för perioden 1978-1988 bör enligt propositionen vara att spara mellan 39 och 48 TWh. Della motsvarar mellan 25 och 30% av den totala energiförbrukningen f. n. för uppvärmning, ventilation m. m. i byggnader. I propositionen föreslås också riktlinjer för genomförandet av energispan:)lanen. Planen omfattar investeringar om sammanlagt 31-48 000 milj. kr. under perioden 1978-1988. Avsikten är atl programmet skall omprövas efler tre år. Kommunerna avses få en central roll vid genomförandet av programmet. För budgetåret 1978/79 föreslås bl.a. en kraftig förstärkning av stödet till energibesparande åtgärder i byggnader och kommunernas information och rådgivning m. m.

Fr. o. m, den 1 januari 1977 gäller supplement lill Svensk byggnorm med bestämmelser om energihushållning. Dessa bestämmelser innebär att kraven pä energihushållning för alla nybyggnader har höjts väsentligt. Energiförbrukningen i byggnader som har uppförts enligt dessa bestämmelser nedbringas till omkring hälften i förhållande till byggnader som har uppförts enligt tidigare bestämmelser.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 145

Bl. a. föratt undersöka förutsättningarna atl begränsa ökningstakten i elförbrukningen har regeringen tillkallat en särskild utredare för att undersöka frågan om hur en begränsning av användningen av el för uppvärmningsändamål lämpligen kan åstadkommas. Utredaren har i december 1977 avgivit betänkandet (Ds I 1977: 9) Restriktioner för uppvärmning med elradiatorer. 1 betänkandet föreslås bestämmelser som i princip förbjuder uppvärmning med elradiatorer och till funktionssättet likartade anordningar i bebyggelse inom områden där fjärrvärme eller liknande centraliserat vattenburet syslem är inrättat eller lämpligen bör inrättas. Betänkandet remissbehandlas f. n. Regeringen kommer därefter att la ställning till förslaget.

Energisparkommittén har bl. a. i uppdrag alt undersöka förutsättningarna för att införa restriktioner eller förbud i syfte alt varaktigt sänka energiförbrukningen. Bland frågor som nu utreds kan nämnas maximerad inom-hustemperatur och restriktioner för energianvändning i fritidshus.

Kommittén har fortsatt sin informationsverksamhet under budgetåret 1977/78. Kommittén har bedrivit dels mera allmänl inriktade energispar-kampanjer dels kampanjer med särskild inriktning på arbetsplatser, skolor och småhus. En energisparbok för kommuner och landstingskommuner har getts ul. Dessutom har kommitlén arrangerat konferenser för kommuner och landstingskommuner i flera län. Under vintern 1977-78 genomför kommittén bl. a. försök i Blekinge län med intensifierad informationsverksamhet avseende energisparande. Informationen sker i samarbele med bl.a. länsstyrelsen, kommunerna, företagareföreningen och länsbostadsnämnden och är avsedd att nå ut till alla invånare i Blekinge län.

Statistiska centralbyrån arbetar tillsammans med flera andra myndigheter och organisationer med att förbättraenergistatistiken. Som etl led i detta arbete kommer centralbyrån bl, a. att under budgetåret 1977/78 börja bygga upp en löpande statistik över hushållens energiförbrukning. Statistiken syftar bl, a. till att belysa storleken av hushållens energikonsumtion och ge en bild av hur den fördelar sig på olika energislag och hushållstyper.

Statens industriverk har det övergripande ansvaret för kurs- och rådgivningsverksamheten på energiområdet. Sedan verksamheten inleddes har tyngdpunkten i arbetet legat på att genom bidrag stimulera olika kursarrangörer atl genomföra kurser i energifrågor avseende främst uppvärmning och ventilation.

Vidare har bl. a. verkets SIFU-enhet arrangerat kurser med inriktning på industrins energibesparing. Industriverket avser att under budgetåret 1977/78 inventera utbildningsbehovet inom olika industribranscher.

Den under hösten 1976 påbörjade verksamheten med gratis konsulthjälp i energifrågor fortsätter under innevarande budgetår som ett led i den av verkel bedrivna rådgivningsverksamheten. Erfarenheterna av verksamheten är goda. Under budgetåret 1976/77 har vidare en del av personalen vid företagareföreningarna utbildats i energiteknik genom industriverkets försorg. Denna utbildning fortsäiter under detta budgetår. 10   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 146

För att inför nästa energipolitiska beslut stimulera opinionsbildning och debatt i energipolitiska frågor har särskilda medel anvisats för konferens-och materialbidrag m. m. fill studiecirkelverksumhet i energifrågor. Genom bidragen skapas möjlighet för studieförbunden att bl.a. få fram studiematerial i energifrågor och utbilda cirkelledare. Medel har också ställts till förfogande för ekonomiskt stöd till information och kunskapsspridning som initieras av olika fristående organisationer och grupper.

Riksdagen antog våren 1977 lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Genom denna åläggs kommunerna all i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. De är skyldiga att på begäran av statens industriverk redovisa vidtagna och planerade åtgärder i dessa hänseenden.

Fjärrvärme har betydelse för energihushållningen bl. a. därigenom att denna uppvärmningsform gör det möjligt att producera elkraft i kraftvärmeverk eller att utnyttja industriell spillvärme. Utbyggnaden av Qärrvär-meanläggningar har emellertid hämmats av svårigheter för kommunerna alt finansiera invesieringarna. Efler överläggningar mellan represenlaner för intressenterna på kapitalmarknaden och för regeringskansliet har numera öppnats möjligheter för kommunerna all få särskilda annuitetslån för utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar. Amorteringstiden för dessa lån är betydligt längre än normalt för kommunala lån. Genom lånen lorde den fortsatta fjärrvärmeutbyggnaden underiättas avseväri.

Lokaliseringslillstånd enligt 136 a§ byggnadslagen (1947:385, 136 a § ändrad senast 1976:213) kan sedan den I juli 1975 förenas med särskilda villkor beträffande energianvändningen. Sådana villkor har under år 1977 fastställts för bl. a. Hyltebruk AB:s utbyggnad av massa- och pappersindustrin i Hyltebmk och Alby Klorat AB:s utbyggnad av kloratfabriken i Al-by.

Sedan stödet lill energibesparande ålgärder infördes våren 1974 har riksdagen hittills anvisat sammanlagt 2 204 milj. kr. för sådant stöd och för administration m. m. av stödet. Av beloppet avser I 686 milj. kr. åtgärder inom bostäder, slalliga, kommunala och landslingskommunala byggnader m. m. och 518 milj. kr. åtgärder inom näringslivet. Förslag om ytterligare medel för innevarande budgetår för stöd till energibesparande åtgärder i framförallt bosläder kommer att läggas fram senare denna dag. 1 syfte atl stimulera industrins investeringar och därmed förbättra sysselsättningsläget beslöt riksdagen våren 1977 (prop. 1977/78:95 bil. 3, NU 1977/78:38, rskr 1977/78:29) att tillfälligt förstärka siödet till energibesparande investeringar inom näringslivet. Beslutet innebar atl ett tillägg om 20 % skulle kunna lämnas utöver de normala bidragen på högst 35 %. Tillägget avsåg enbart åtgärder inom industriella processer. Riksdagen anvisade - utöver lidigare anvisade medel - 100 milj. kr. för bidrag och bidragsiillägg. Ett stort antal företag utnyttjade denna möjlighet atl få extra bidrag.

Den 1 oktober 1977 hade sedan stödet infördes bidrag lill energibespa-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 147

rande ålgärder inom näringslivet m. m. beviljats med sammanlagt ca 311 milj. kr. för ca 4000 projekt. Av beloppet avser 36 milj. kr. bidrag till prototyper och dcmonstrationsanläggningar m. m. för att introducera ny energisnål teknik. Mot bakgrund av bl.a. industriverkets rapport Industrins energihushållning och remissbehandlingen av denna saml förslagen i propositionen med energisparplan för befintlig bebyggelse (prop. 1977/78:76) föreslås nu en förstärkning av stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet med 295 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Totalt föreslås för detta budgetår 1 260 milj. kr. för stöd till energibesparande åtgärder i bostäder, statliga, kommunala och landslingskommunala byggnader, näringsliv m. m.

Energiskatten för elkraft höjdes i princip fr. o. m. april 1977 med I öre till 3 öre per kWh för annan förbrukare än industrin. Enligt vad chefen för budgetdepartementet lidigare denna dag har redovisat avses förslag komma att föreläggas riksdagen om en höjning av bensinskatten med 25 öre per liter och en motsvarande höjning av kilometerskatten från den I maj 1978.

Bränsleförsörjning

Världens förbrukning av olja ökade år 1976 med ca 7% efter några års tillbakagång. Under år 1977 har ökningen fortsatt i samma takt i Förenta staterna, medan den har saktat av i Japan och framför allt i Västeuropa som en följd av den svaga konjunkturen.

I Sverige uppgick leveranserna av oljeprodukter under budgetåret 1976/77 lill 30,5 milj. m, exkl. utrikes sjöfart men inkl. petrokemisk industri. Detta innebar en ökning med ca 17% från föregående tolvmånaders-period. Ökningen berodde huvudsakligen på atl leveranserna till el- och värmeverk mer än fördubblades från 2,7 till 6 milj. m'. Leveranserna av drivmedel ökade med ca 6%. Leveranserna till industrin av huvudsakligen tjock eldningsolja, visade emellertid en ökning med endast ca 3%. Under första halvårel 1977 skedde t.o.m. en absolut minskning i förhållande lill motsvarande period år 1976.

Under första halvåret 1977 baserades leveranserna till ca hälften på import av färdiga oljeprodukter, vilket innebär ett lågt kapacitetsutnyttjande i de inhemska raffinaderierna. Vid fullt utnyttjande kan 60 ä 70% av det svenska behovel av oljeprodukter täckas.

Flertalet länder inom Organization of the Petroleum Exporling Countries (OPEC) höjde sina officiella säljpriser för råolja med ca 10% i december 1976. Två medlemmar av OPEC, Saudiarabien och Förenade arabemi- raten, beslöt dock att höja priserna med endast ca 5%. Inför OPEC:s ministermöte i Stockholm i juli 1977 återställdes dock den tidigare enhetliga prisnivån genom alt de nämnda länderna höjde sina priser med ytterligare 5%. Därmed har priset för råoljekvalitelen Arabian Light, som utgör grunden för OPEC:s prissättning, fastställts till 12:70 US dollar per fat.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 148

Vid OPEC-mötet i Caracas i december 1977 diskuterades frågan om ytterligare prishöjningar. Enighet i frågan kunde inte nås.

Det råder f. n. överutbud på råolja med priser på korttidsmarknaden som ligger under de officiella OPEC-noteringarna. Till följd av bl. a. slor överkapacitet inom raffineringsindustrin i Västeuropa råder även pressade priser för oljeprodukter. Denna situation väntas allmänt komma att bestå under ytterligare någon tid. Prognoser som har utförts av såväl internationella organisationer som oljebolag och forskningsinstitutioner pekar emellertid på att det redan under första delen av 1980-talet kan komma att uppstå svårigheter att tillgodose en fortsatt ökning av väridens oljeförbrukning. Kritiska faktorer på tillförselsidan är bl. a. OPEC-ländernas utvinningspolitik och möjligheterna att på medellång sikt väsentligt öka användningen av alternativa energislag i de stora konsumentländerna, främst Förenta staterna.

En redogörelse för aktuella bedömningar av efterfrågan och tillgång på olja fram till år 1985 har lämnals av statens industriverk i studien (SIND PM 1977:8) Den internationella bränslemarknaden och Sverige. Studien grundas i huvudsak på OECD:s i januari 1977 publicerade rapport World Energy Outlook.

Stora ansträngningar görs internationellt för alt finna nya oljetillgångar genom prospektering. Petroswede AB, som har till uppgift att prospektera efter olja och naturgas utom Sverige, har under år 1977 deltagit i borrningar i bl. a. den norska delen av Nordsjön, Egypten och Tunisien. Överläggningar pågår f. n. mellan statliga och enskilda intressenter om den fortsatta verksamheten.

I Sverige har Oljeprospektering AB (OPAB) under år 1977 genomfört ett nytt borrprogram på mellersta Gotland. Arbetena har visat att det finns goda förutsättningar att hitta ytterligare ett antal små fyndigheter av det slag som i dag är i produktion på den sydöstra delen av ön. OPAB har meddelats förlängning av koncessioner och tillstånd för fortsatta arbeten på svenskt område under perioden 1978-1982.

I enlighet med beslut av statsmakterna år 1976 (prop. 1975/76: 124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262) har det helstalliga oljebolaget Svenska Petroleum AB övertagit statens vattenfallsverks och LKAB:s andelar av vardera 25% i OPAB. En molsvarande överföring av intressena i Petroswede pågår.

Svenska Petroleum undersöker fortlöpande möjlighelerna atl stärka den svenska oljeförsörjningen genom förvärv av råoljefyndigheter, avtal med producenter m. m. Bolaget har under år 1977 väsentligt ökat sin försäljning av främst tjocka eldningsoljor på den svenska marknaden. Bolagets andel av den lotala marknaden beräknas för året uppgå till 6-7%.

Förberedelsema för en introduktion av naturgas i Sverige har intensifierats. Swedegas AB för förhandlingar med det tyska företaget Ruhrgas rörande leverans till Sverige av en kvantitet av 1,2 miljarder m naturgas.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 149

motsvarande ca I milj. ton eldningsolja, om året med början hösten 1981. Avsikten är att en eventuell import skall ske genom en rörledning över danskt område och atl gasen till en början skall distribueras främst i sydvästra Skåne. Ell nära samarbete sker med Dansk Olie & Naturgas, som f n. förbereder en introduktion av naturgas i Danmark på grundval av de danska fyndigheterna i Nordsjön.

Därjämte har under år 1977 Swedegas haft kommersiella kontakter rörande leveranser av kondenserad gas (LNG) från Algeriet och Nigeria. Vidare har Kockums AB i februari 1977 presenterat en skiss till ett svenskt naturgassystem baserat på import i stor skala av LNG. Kockumsstudien förutsätter import från leverantörer i Mellersta Östern.

Med utgångspunkt i Kockumsstudien har en arbetsgrupp inom industridepartementet gjorl en översiktlig bedömning av de Ivå huvudalternativen för en naturgasintroduktion i Sverige, nämligen rörtransporterad gas och LNG. Denna bedömning har överiämnats till energikommissionen.

Parallellt med det tekniska och kommersiella arbetet med naturgasfrågan förbereds lagstiftning, nomier och säkerhetsföreskrifter. Regeringen har den 10 november 1977 remitterat ett förslag till lag om vissa röriedning-ar, m.m. till lagrådet.

Regeringen avser att våren 1978 lägga fram förslag fill riksdagen om vissa frågor rörande bränsleförsöijningen.

Frågor om möjligheterna till ökad användning av såväl kol som inhemska bränslen bearbetas bl. a. inom ramen för det treåriga programmet för forskning och utveckling på energiområdet. Delegalionen för energiforskning har i betänkandet (SOU 1977: 56-62) Energiprogram för forskning, utveckling och demonstration (EFUD 78) föreslagil starkt ökade insatser under nästa treårsperiod beträffande energiproduktion från bl.a. biosystem och torv.

Vidare har beslut fattats att uireda frågor om omslällningsbara eldningsanläggningar. Utredningen avser bl.a. frågor om att utforma värme- och elproducerande anläggningar så att de kan eldas med inhemska fasta bränslen samt naturgas eller kol som altemativ till olja.

Under år 1977 har bilaterala kontakter ägt rum på regeringsnivå med flera länder. Den norsk-svenska kommitté för energi- och industrisamarbete som tillsattes av industriministrarna våren 1976 redovisade i mars 1977 en gemensam rapport (Ds I 1977:2) om möjligheterna för ett närmare samarbete i första hand inom oljeförsörjning och petrokemisk industri. I samband med överlämnandet av rapporten undertecknades ett protokoll, i vilket överenskoms atl förhandlingar mellan de berörda förelagen om leveranser av norska raffinerade oljeprodukter och norsk marknadsföring i Sverige skulle las upp. I protokollet berördes även frågor om norska råoljeleveranser till Sverige och svenskl deltagande i letning efter och utvinning av olja och gas på norsk kontinentalsockel. Kommittén fortsäiter sin verksamhet. En lägesrapport avses komma atl läggas fram våren 1978.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 150

Bilaterala diskussioner om framtida leveranser till Sverige av olja och naturgas har under år 1977 ägt rum med Algeriet, Nigeria och Sovjetunionen, I samband med OPEC-mötet i Stockholm togs även informella kontakter från regeringens sida med företrädare för en rad producentländer.

Elförsörjning

Sveriges försörjning med elektrisk energi är till större delen baserad på inhemska vattenkrafttillgångar. Produktionen av vattenkraft under budgetåret 1976/77 uppgick till 50,2 TWh, vilket motsvarade 58.2 7c av den tolala elproduktionen inom landet. Trots ett produktionstillskott under budgetåret med ca 0,5 TWh understeg vattenkraftproduktionen närmast föregående budgetårs värde med över 6 TWh. Orsaken härtill var bl. a. att extrema torrårsförhållanden rådde under hösten 1976. 1 övrigt producerades 16,2 TWh (18,8%) i kärnkraftverk, 8 TWh (9,3%) i fossileldade mottrycksan-läggningar och 11,8 TWh (13,7%) i fossileldade kondenskraftverk och gasturbiner. Importen uppgick till 5,5 TWh och bestod huvudsakligen av vattenkraft från Norge, Exporten — i första hand till Finland - utgjorde 5,2 TWh,

Den totala förbrukningen av elektrisk energi i landet inkl, samtliga överföringsförluster uppgick budgetåret 1976/77 till 86,5 TWh, vilket innebär en ökning med 3,9%jämfört med förbrukningen budgetåret 1975/76, Motsvarande ökningstal budgetåret 1975/76 var 3,8% och budgetåret 1974/75 4,5%, Ökningen under budgetåret 1976/77 inom övrigsektorn, dvs, hushåll, handel, jordbruk, offentlig service m, m, uppgick till 7,5 % medan ökningen inom kommunikationssektorn var 4,8%, Förbrukningen inom industrin överskred föregående budgetårs förbrukning med 1,8%,

De riktlinjer för energihushållningen som riksdagen fatiade beslut om i maj 1975 (prop, 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975:202) utgår bl, a, från en väntad ökning av elförbrukningen med 6 % per är i genomsnitt under perioden 1973-1985, Den genomsnittliga ökningstakten sedan år 1973 har hittills varil lägre, t. o. ni. 1977 års utgång 3,3 % per år.

Statens industriverk har lagt fram prognoser vid två olika tillfällen under året över den framtida energikonsumtionen (SIND PM 1977: 5 och SIND 1977:9).

Inom centrala driftledningen (CDL) härunder vintern och våren 1977 utförts studier rörande den framtida elkonsumtionen.

Resultatet av de olika beräkningarna sammanfattas nedan.

I regeringens proposition 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland framhålls all elt sä stort tillskott genom vattenkraftutbyggnad till år 1985, som förutsågs i samband med riksdagens energibeslut år 1975 - 5 TWh - inte kan nås utan väsentliga skadeverkningar för de motstående intressena. I propositionen anges vilka vattendrag i norra Svealand och Norrland som bör undantas

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 151

Prognos                                    Elkon- Äriig Elkon- Årlig Elkon
sumtion ökning sumtion ökning sumtion
1975 1985 1990
Twh % TWh % TWh

SIND:s prognos,

mars 1977 81,5 5,5 138 3,1 160

CDL, alt, A 81,5 4,8 130 3,3 153

CDL, alt. B 81,5 6,2 149 4,1 182

SIND:s prognos alt. A

okt. 1977 81,5 4,5 127 2,7 145

SlND:s prognos alt, B

okt, 1977 81,5 4,3 124 2,5 140

från fortsatt vattenkraftutbyggnad. Förutom de outbyggda huvudälvarna Torne älv, Kalix älv, Piteälven och Vindelälven gäller det vissa av de s, k, skogsälvarna (bl, a, Byske älv) samt en rad outbyggda älvsträckor i älvar som redan byggts ut, t, ex, Mellanljusnan och Västerdalälven, Riksdagen har fattat beslut i enlighet med förslagen i propositionen (CU 1977/78:9, rskr 1977/78:100).

Statens industriverk har redovisat resultatet av sin utredning om frågor rörande små vattenkraftverk i rapporten (SIND PM 1977: 13) Små vattenkraftverk. Industriverket föreslår bl.a. att statligt ekonomiskl stöd skall kunna lämnas för åtgärder avseende vattenkraftverk som har eller beräknas få en effekt mellan 100 och 1500 kW. Slöd bör ulgå för reparation och renovering av kraftverk som är i drift, för restaurering av nedlagda kraftverk samt för nyanläggning.

Stödet bör enligt verket lämnas i form av bidrag och lån mot statlig garanti.

F. n. remissbehandlas förslaget. Regeringen avser att senare lägga fram förslag om åtgärder avseende de små vattenkraftverken.

Sex Aan7Ara//block - Oskarshamn 1 och 2, Ringhals 1 och 2 samt Barsebäck 1 och 2 - är i drifl. Valtenfallsverket har i december 1977 ansökt om tillstånd au ladda Ringhals 3 enligt lagen (1977: 140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m., den s. k. villkorslagen. Ytterligare tre block - Forsmark 1, Ringhals 4 och Forsmark 2 — befinner sig i olika ulbyggnadsstadier. Blocken planeras av kraftföretagen bli tagna i drifl åren 1978, 1979 resp. 1980.

Vattenfallsverket har pä regeringens uppdrag utrett konsekvenserna av en ändrad planering för kärnkraftblocket Forsmark 3 syftande till att bibehålla handlingsfrihet för att avbryta eller fullfölja projektet efter ett energi-politiskt beslul hösten 1978.

Några arbeten av större betydelse på byggnadsplalserna för Forsmark 3 och Oskarshamn 3 har ännu inte påbörjats. Dock pågår arbeten hos leverantörer av komponenter för dessa block.

Huruvida de block som ännu inte har tagits i drift eller är under utbyggnad kommer att byggas färdiga och bli tagna i drifl blir beroende av hur

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 152

kraftföretagen kommer att bedöma möjligheterna att uppfylla villkoren enligt den s.k. villkorslagen och på regeringens ställningstagande vid prövning enligt nämnda lag.

Regeringen anser att en utbyggnad av kraftvärmeverk är angelägen. I Göleborg projekteras ett kraftvärmeverk för eldning med såväl kol som olja. Projektering har nyligen inletts för etl kraflvärmeverk i Fittja söder om Stockholm. Förberedelser för utbyggnad av kraftvärmeverk pågår på flera andra håll i landet. En utredningsgrupp med representanter från industridepartementet och berörda organisationer arbetar på att ta fram förslag till åtgärder för att ytterligare främja utbyggnaden av kraftvärmeverk. Förslag kommer att redovisas under våren 1978.

Även en fortsatt utbyggnad av industriella mottryckskraftverk är angelägen. För att stimulera till installation av mottryckskraftverk utgår bidrag till företag som avser att installera sådana i befintliga industrianläggningar. Under år 1977 har beslut fattats om utbyggnad av sju större mottrycksan-läggningar med en sammanlagd effekt av ca 80 MW.

Eldistribution

Enligt lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen) är den som innehar områdeskoncession för yrkesmässig distribufion skyldig alt, om inte särskilda skäl föreligger, tillhandahålla ström ål var och en som har behov härav för normalt förbrukningsändamål. Genom lagändring, som trädde i kraft den 1 juli 1977, föreligger dock inte distributionsplikt för elektrisk ström för uppvärmningsändamål inom område där Qärrvärme distribueras eller avses att bli distribuerad.

Statens elektriska inspektion är den lokala slalliga organisationen för ärenden om tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed sammanhängande frågor.

Statskontoret har gjort en översyn av statens elektriska inspektion. Resultatet av översynen har redovisats i en rapport den 23 mars 1977. Innehållet i rapporten redovisas nännare i det följande under anslaget Statens elektriska inspektion.

Rådet för eldistributionsfrågor bislår industriverket vid behandlingen av ärenden som hör samman med eldistributionen. Rådet består av representanter för olika intressenter på eldistributionsområdet. Rådet är knutet fill industriverket. Rådet har under budgetåret 1976/77 hållit fem sammanträden. Härvid har bl. a. eldistributionen i sydvästra Skåne och i Ekerö m. fl. kommuner diskuterats. Industriverket har också redovisat en ekonomisk analys av eldislribufionen i landet.

Den I juli 1977 höjde valtenfallsverket sina lågspänningslariffer med ca 13%. Den 1 januari 1978 avser verket att höja såväl sina lågspännings- som högspänningstariffer. Lågspänningstariffen höjs med ytteriigare ca 13%. Högspänningstariffen kommer att höjas med 5-9% jämfört med 1975 års

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 153

tariff I de flesta fall kommer dock höjningen att bli 25-30%■ på grund av all de leveranskontrakt som skall förnyas i allmänhet baseras på 1973 års tariff

Regeringen har lämnat statens vattenfallsverk koncession för en hög-spänningsledning för 400 kV från Ritsem till Skjomen i Norge. Ändamålet med ledningen är atl föra över elenergi från Sverige lill de norra delarna av Norge. Utbyggnaden grundas på avtal mellan Statens vattenfallsverk och Norges Vassdrags- och Eleklrisiletsvesen.

För alt göra det möjligl att sänka elprisnivån på Gotland har vattenfalls-verket förhandlat med AB Skandinaviska Elverk om ett övertagande av elproduktions- och eldislributionsanläggningarna på ön. Förhandlingarna har resulterat i atl valtenfallsverket den I januari 1978 övertar samtliga dessa anläggningar. Verket kommeratt tillämpa samma högspänningstariffer som på fastlandet. Därigenom garanteras elkonsumenterna på Gotland samma pris för råkrafien som elkonsumenterna på fastlandet. Gollands kommun och vattenfallsverket har vidare beslutat att bilda ett gemensamt bolag, Gotlands energiverk AB, som skall äga och driva eldislributionsanläggningarna på ön inkl. det regionala nätet.

Kärnkraftens säkerhetsfrågor

Hittills har till regeringen inkommit två ansökningar om tillstånd enligt den s. k. villkorslagen. Den ena ansökningen avser fortsatt drift av Barsebäck 2. Regeringen har beslutat godkänna fortsatt drifl för Barsebäck 2 t.o.m. är 1979. Den andra ansökningen avser tillstånd atl ladda Ringhals 3.

Som en följd av de krav som villkorslagen ställer genomför de berörda kraftföretagen ett utrednings- och utvecklingsprogram, jro/eA-/ kärnbränslesäkerhet, avseende hantering och förvaring av använt kärnbränsle. En redovisning av hittills uppnådda resultat har lämnats i december 1977. Kostnaderna för projektet, som helt finansieras av kraftindustrin, beräknas uppgå till omkring 55 milj. kr.

Det internationella mellanstatliga samarbetet på kärnsäkerhetsområdet visar tydliga tendenser att intensifieras och fördjupas. För Sveriges del har delta tagit sig uttryck i bl. a. ell nytt kontrollavtal med Kanada och diskussioner med Frankrike i anslutning till de förhandlingar om upparbetning som Svensk kärnbränsleförsörjning AB har fört med det franska företaget Cogema.

Överläggningarna i den s. k. London-gruppen rörande gemensamma riktlinjer för export på det nukleära området har fortsatt under år 1977. Beslut har fattats om att offenfliggöra riktlinjernas text samt atl tillsätta en arbetsgrupp för översyn av riktlinjernas tillämpning.

Under hösten 1977 har på amerikanskt initiativ arbetet med en internationell utvärdering av kärnbränslecykeln - International Nuclear Fuel

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 154

Cycle Evaluation, INFCE - påbörjats. Sverige deltar aktivt i arbetet inom de grupper som behandlar kärnkraftens avfallsfrågor. Frågan om svenskt deltagande i INFCE behandlas i det följande under anslaget Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning.

Kärnkraftinspektionen har liksom föregående år gett ut kvartalsrapporter över driftstörningar vid de svenska kärnkraftverken. I rapporterna redovisas sådana driftstörningar som inspektionen har bedömt som särskilt intressanta. Det innebär främst att inspektionen redovisar störningar som är av allvariigare karaktär eller som är typiska exempel på komplikationer vid driften. Rapporterna innehåller också diagram över effektnivåer i de olika aggregaten, månad för månad.

Kärnkraftinspektionens sammanfattande kommentar har genomgående varit att aggregatens säkerhetssystem och deras reservsystem har fungerat på avsett vis och atl inga säkerhetsrisker har förekommit under den redovisade perioden. Att inga säkerhetsrisker har förekommit innebär att tillräckliga skyddsnivåer hela tiden har funnits tillgängliga vid varje kraftverk för att förhindra skadlig inverkan på allmänhetens hälsa och säkerhet.

Kärnkraftinspektionens arbete med en reaktorsäkerhetsstudie har avslutats med att rapporten överlämnades till regeringen den 30 juni 1977. Studien innehåller bl. a. avsnitt om följande ämnen: driftstatistik och drift-erfarenheter, möjligheter till analys och kontroll av lättvaitenreaktorers säkerhet, reaktorkonstruklionsnormer, kontrollprocesser för reaktorns trycksatta delar, driftorganisation och utbildning samt säkerhetsforskning. Vidare ger studien kärnkraftinspektionens sammanfattande bedömning, en granskning av drifterfarenheler, en redogörelse av tillståndsprövning och ansvarsförhållanden vid uppförande och drift av kärnenergianläggningar, en redovisning av principer för produktion av energi i tryckvatten- och kokarreaktorer samt en översikt över fysiskt skydd vid kärnenergianläggningar. Reaktorsäkerhetssludien har överlämnats till energikommissionen för att tjäna som underiag för dess arbete.

Programrådet för radioaktivt avfall har under året fullföljt utvecklingsarbetet pä de fyra huvudområdena hantering av låg- och medelaktivt avfall, transport och central lagring av utbränt bränsle och reaklorkompo-nenter, behandling av utbränt bränsle och lågaktivt avfall för slutförvaring samt slutlig förvaring. Det totala antalet projekt som drivs under ledning av programrådet uppgår lill omkring femton.

Under ledning av programrådet har genomförts en förstudie av ett centralt lager för använt kärnbränsle. Förstudien omfattar bl. a. en utredning om erforderlig lagringskapacitet, en preliminär studie över utformningen av byggnader och utrustning, tidplan för uppförandel, förslag till lokaliseringsansökan enligt byggnadslagen samt en utredning om transportkärl och fartyg. Materialet har överlämnats lill Svensk kärnbränsleförsörjning AB, som den 30 november 1977 har ansökt om tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen för etl centrallager för använt kärnbränsle. Ansökan prövas f. n. av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 155

regeringen. Enligt tidplanen i ansökningshandlingarna avses lagret stå färdigt att tas i bmk under år 1983. Ansökan om tillstånd enligt alomenergila-gen har lämnals in lill kärnkraflinspeklionen.

Arbetet med att vidga alomenergilagens tillämpningsområde till att gälla också hantering och förvaring av radioaktivt avfall pågår. Ett förslag från kärnkraftinspektionen om lagändring har remissbehandlats och bereds f n. i regeringskansliet. Nära kopplat lill detta pågår arbetet med frågorna om organisationen av hanteringen och förvaringen av radioaktivt avfall och utbränt bränsle.

På uppdrag av regeringen har statens planverk i samarbete med statens kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinslitut utarbetat en rapport om användning av marken kring kärnkraftverk. I rapporten ges en sammanfattning av säkerhetsmyndighelernas syn på markanvändningen kring kärnkraftverk och ges förslag till kommunernas fortsatta fysiska planering.

Beredskaps- och miljöfrågor

I samband med att riksdagen våren 1977 godkände bi. a. riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling godkände riksdagen även etl nytt program för beredskapslagring av oljeprodukter m.m. för perioden 1978-1984 (prop. 1976/77: 74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77: 311).

Enligt dessa riktlinjer skall den fortsaita uppbyggnaden av krigs- och avspärrningsreserverna av bränslen och drivmedel dimensioneras så att den ansluter till uthållighelsmålen fördel ekonomiska försvaret i övrigt. Dessa innebär att en ca ettårig avspärrnings- eller krigssituation skall kunna klaras.

Fredskrislagringen skall prioriteras i den fortsatta lageruppbygnaden. Sveriges åtaganden enligt det internationella energiprogrammet (lEP) innebär att Sverige fr. o. m. ingången av år 1980 skall hålla 90 dagars normalkonsumtion av olja i lager. Fredskrisreserven börenligt riktlinjerna vara så slor och så sammansatt alt landets åtaganden enligt lEP kan klaras utan att reserverna för krig och avspärrning behöver tas i anspråk för detta.

Finansieringen av det nya oljelagringsprogrammet skall ske genom uttag av särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

Energi- och miljökommittén (Jo 1976:02) avlämnade i september 1977 sitt betänkande (SOU 1977:67-70) Energi. Hälsa, Miljö. Kommittén har sökt fastställa riskerna för hälsa och miljö under hela processen från råmaterial till avfall för vart och ett av energislagen olja, kol, gas, vattenkraft och kärnkraft.

Enligt kommitlén finns inte några enkla svar på frågan hur Sveriges energibehov skall tillgodoses under de närmaste årtiondena ens om man bara skulle se lill verkningar på hälsa och miljö. Alla de energislag som i delta tidsperspektiv kan spela en mer betydande roll är enligt kommittén förknippade med skadeverkningar som är eller kan bli ett allvarligt hot mot

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 156

hälsa eller miljö. Osäkerheten om vissa väsentliga risker och skadeverkningar är dock så stor att resultat från fortsatta studie- och forskningsinsatser kan ge en annan helhetsbild från hälso- och miljösynpunkt.

Det står enligt kommittén emellertid klart att kraftfulla åtgärder i energibesparande syfte skulle kunna ge belydande och förhållandevis snabba vinster från hälso-och miljösynpunkt. Vidare förordar kommittén insalser med sikte på ökad användning av förnyelsebara energikällor. Många av dessa kan enligt kommittén jämfört med fossila bränslen och uran ge påtagliga fördelar när det gäller inverkan på hälsa och miljö. I övrigt förefaller del kommittén rimligast från hälso- och miljösynpunkt att Sverige vidmakthåller handlingsfriheten genom att bygga elenergiförsörjningen på en kombination av nu och i framliden lillgängliga energislag. Kommilléns betänkande remissbehandlas f. n.

Internationellt energisamarbete

Inom det internationella energiorganet, lEA, ägde ett ministermöte rum i oktober 1977. Därvid enades ländema bl. a. om alt fastställa ett mål för omfatlningen av gruppens oljeimport år 1985. Målet är att importen då inle skall överskrida 26 milj. fat om dagen ("million barrels a day", mbd), vilket kan jämföras med 22-23 mbd i dagens läge motsvarande resp. ca I 300 och ca I 100 milj. lon olja per år.

Samtidigt med gruppmålet anl:ogs tolv s. k. principer för energipolitiken, dvs. allmänt formulerade riktlinjer som medlemsländerna förbinder sig atl följa i sina ansträngningar att förstärka energipolitiken så att gruppmålet skall kunna uppnås. Dessa principer, som inte ulgör några legalt bindande åtaganden, avser energipolifikens allmänna inriktning, hänsyn till miljö och säkerhet, politik beträffande energipriser, kraftigare energisparande, åtgärder för att reducera oljeanvändning för generering av elkraft, åtgärder för att öka användningen av kol och gas, utbyggnad av kärnkraft, energiforskning, investeringar och prospektering, energipolitisk planering samt internationellt samarbete.

Principen om kärnkraft har fått en sådan utformning att den inte kunnat godtas från svensk sida. Sverige har därför avgett en reservation på denna punkl.

En första omgång ingående och sammanfattande examinationer av medlemsländernas energipolitik har genomförts. Fortlöpande analyser och informationsutbyte har ägt rum om utvecklingen på oljemarknaden, bl. a. genom konsultationer med oljebolag.

OECD publicerade i januari 1977 en ny studie över världens energiförsörjning pä lång sikt Worid Energy Outlook.

Under överläggningarna inom ramen för konferensen om internationellt ekonomiskt samarbete (CIEC; den s.k. "dialogen") kunde enighet inle uppnås om upprättandet av ett maskineri för fortlöpande diskussioner mel-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 157

lan i- och u-länder på energiområdet. Denna fråga är f n. föremål för intensifierad uppmärksamhet inom FN.

Inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) deltar Sverige i kommittéer för el, gas och kol. År 1976 föreslog Sovjetunionen att all-europeiska kongresser om bl. a. energi skulle hållas. Frågan härom har därefter följts upp inom ramen för det europeiska säkerhetsavtalet vid ett möte i Belgrad.

Det mer specialiserade energisamarbetet inom bl.a. det internationella atomenergiorganet (lAEA) har fortgått. Arbetet inom OECD:s kärnenergiorgan NEA har likaledes fortgått, med stark tonvikt på frågor rörande säkerhet, avfallshantering och strålskydd.

Det nordiska samarbetet på energiområdet har fortsatt på grundval av de riktlinjer som fastställdes av Nordiska ministerrådet i början av år 1975.

E I. Statens elektriska inspektion

1976/77 Ulgift 4 310918

1977/78 Anslag 4453 000

1978/79 Förslag 5 044000

Statens elektriska inspektion är den lokala statliga organisationen för ärenden om tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed sammanhängande frågor. Inspektionen inspekterar anläggningar, granskar ansökningar om tillstånd att få ha nya eller ombyggda elektriska ledningar i drift, utreder elektriska olycksfall och bränder samt besvarar förfrågningar från allmänheten. Vidare deltar inspektionen i elektriska normkommittéer och samrådsgrupper för översyn av de elektriska säkerhetsföreskrifterna, medverkar i viss undervisning i elektriska säkerhetsfrågor och besvarar remisser.

Inspektionen är organiserad på fem distrikt. Expeditionerna är förlagda för övre norra distriktet i Skellefteå, för nedre norra distriktet i Hudiksvall, för östra distriktet i Skärholmen i Stockholms kommun, för västra distriktet i Kristinehamn och för södra distriktet i Hässleholm. I varje distrikt finns en överinspektör. Denne har även uppgifter som specialinspektör inom yrkesinspektionen.

Elektriska inspektionen är egen myndighet med myndighetsansvar och budget. Statens industriverk är emellertid chefsmyndighet för inspektionen. Mellan industriverkels energibyrå och elektriska inspektionen råder ett nära samarbete som syftar till atl säkerställa en över hela landet likformig behandling av elsäkerhetsfrågor.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet

158

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Statens in-	Föredra-
		dustriverk	ganden
Personal
Handläggande personal	22	-f-l	of
Övrig personal	15	of	of
	37	+ 1	of.
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	3 528000	-1-336000	+ 530000
Sjukvård	5 000	of	of
Reseersättningar	248000	-1-66000	+ 49650
därav utrikes resor	(10 000)	(-1- 5 000)	of.
Lokalkostnader	425 000	-1-42 000	+ 43 850
Expenser	208000	-1-82 000	+    6500
därav engångsutgifter	(5000)	(-1-49000)	-
Ej disponerat belopp	39000	-	- 39000
	4453000	-1-526000	-1-591000
Uppbördsmedel
Försäljning av ritningar	1000	of.	of.
Nettoutgift	4452 000	-1-526 000	-1591000

Statskontorets rapport om översyn av statens elektriska inspektions verksamhet och organisation

Regeringen uppdrog den 6 maj 1976 åt statskontoret att göra en översyn av statens elektriska inspektions verksamhet och organisaiion. Översynen skulle framför alll riktas in mot följande fem huvudfrågor

- om vissa av inspektionens arbetsuppgifter kan föras över till andra organ eller förenklas genom samarbete med andra organ,

- om inspektionen kan handlägga vissa av industriverkets energibyrås nuvarande eller kommande arbetsuppgifter,

- om inspektionens nuvarande status som självständig myndighet skall bibehållas eller ej,

-   om inspektionens nuvarande distriktsindelning bör modifieras,

-   inspektionens behov av resurser med hänsyn till nuvarande och kom
mande arbelsuppgifter.

Statskontoret har redovisat sina förslag i en rapport den 23 mars 1977, Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av rikspolisstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, riksrevisionsverkel, skolöverstyrelsen, statens vatténfallsverk, statens provningsanstalt, statens industriverk, statens elektriska inspektion i övre norra distriktet, nedre norra distriktet, östra distriktet, södra distriktet samt västra distriktet, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kristianstads, Värmlands, Örebro, Gävleborgs, Jämtlands samt Västerbottens län. Centralorganisationen SACO/SR, Elektris-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 159

ka arbetsgivareföreningen. Riksförbundet eldistributörerna. Svenska elektriska materielkonirollanstalten AB, Svenska elektrikerförbundet. Svenska elverksföreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges hantverks- och industriorganisation samt Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).

Länsstyrelserna har överiämnat yttranden bl. a. från företagareföreningarna.

Torsten Westermark, statens elektriska inspektion, nedre norra distriktet och Jörgen Knutson, statens elektriska inspektion, södra distriktet, har inkommit med var sitt yttrande.

En översiktlig redogörelse över statskontorets förslag och remissvaren lämnas i det följande.

Statskontorets förslag

Överförande av arbelsuppgifter till andra organ

Inspektionens arbetsuppgifter föreslås i stort sett vara oförändrade. Det föreligger således inga skäl för alt föra över delar av arbetet till andra organ. Del finns inte heller något organ som i dag är lämpligt att överta hela verksamheten.

Nya arbetsuppgifter på energiområdet

Statskontoret har undersökt möjligheterna att till inspektionen decentralisera ärenden rörande bidrag lill energibesparande åtgärder inom näringslivet, kommunal energiplanering, allmänförklaring av fjärrvärmesystem samt lokaliseringsprövning enligt 136a§ byggnadslagen (1947: 385). Statskontoret har funnit skäl som talar för länsstyrelsens medverkan i dessa ärenden. Detta gäller även ärenden om energisparbidrag i vilka företagareföreningarna förutsätts samarbeta med länsstyrelserna.

Tillsynsverksamheten

Statskontoret framhåller att tillsyn med besök på anläggningar är inspektionens viktigaste verksamhet. I rapporten har redovisats en metod alt dimensionera inspektionens resurser efler de faktorer som styr dess verksamhet. Enligt statskontorets förslag bör ungefär 50% av arbetstiden ägnas åt tillsyn, I dag är den siffran väsentligt lägre. Med oförändrad personalstyrka är det i dag inte möjligl atl öka tillsynen. Härför är det nödvändigt att rationalisera verksamheten inom inspektionen.

Rationaliseringsålgärder

Statskontoret föreslår olika åtgärder för alt rationalisera verksamheten inom inspektionen, såsom förändring av rutiner, blanketter samt fördelning och delegering av arbetsuppgifter. En rad administrativa rutiner bör också ses över. Rationaliseringen bör bli föremål för utredning. Statskon-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 160

toret konstaterar också att koncessionsärendena f. n. medför en omfattande administrativ hantering på distriktskontoren. Statskontoret föreslår att ett centralt automatiserat anläggningsregister inrättas på industriverket, vilket skulle underlätta della arbeie.

Resursbehovet

Statskontoret föreslår inte någon förändring av inspektionens resurser i dagens läge.

Remissyttrandena Allmänna synpunkter

Ett stort antal remissinstanser delar statskontorets synpunkter och har inga invändningar mot förslagen. Statens elektriska inspektion, östra distriktet, anser att den nuvarande organisationen och verksamheten i stort sett inte bör förändras. Liknande synpunkter förs fram av statens elektriska inspektion, södra distriktet, och Centralorganisationen SACO/SR. Statens elektriska inspektion, västra distriktet, anser att utredningen inte lett fram till klara förslag beträffande verksamhet och resursbehov. TCO-S anser atl det underiag som har tagits fram i rapporten är otillfredsställande på flera punkter. Organisationen förordar därför inga förändringar vare sig beträffande överförande av arbetsuppgifter, inspektionens ställning eller distriklsindelning förrän ett fylligare material har tagils fram.

Tillsynsverksamheten

Elt flertal remissinstanser betonar tillsynsverksamhetens belydelse. Statens industriverk framhåller sålunda att elektriska inspektionens arbete i högre grad än f. n. bör inriktas på tillsyn genom besök på anläggningar. Statens elektriska inspektion, västra distriktet, anser också atl betydligt mer tid bör ägnas åt fält verksamhet. Statens vattenfallsverk vill understryka statskontorets uppfattning att tillsynsverksamheten är inspektionens viktigaste arbetsuppgift och att den bör intensifieras. Riksförbundet eldistributörerna och Svenska elverksföieningen anser också atl inspektionen skall få tillfälle att ägna större del av sin tid åt tillsyn.

Centralorganisationen SACO/SR framhåller att tillsynsverksamheten bör breddas och fördjupas för att kravet på ökad inspektionsverksamhet med tonvikt på arbetsplatser, vilket förts fram från bl. a. arbetsmiljöutredningen i betänkandet SOU 1976: 1, skall kunna tillgodoses.

Rationaliseringsåtgärder

Statens industriverk anser att det finns ett behov av ökad samordning av de fem inspektionsdistrikten beträffande dels tillsynsarbetets inriktning, dels administrativa frågor. Verket avser atl åstadkomma nämnda samordning och föreslå de ändringar i inspektionens instruktion vilka kan visa sig vara erforderliga.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 161

Statens vatténfallsverk framhåller att en ökad tillsynsverksamhet inte med nödvändighet skulle behöva medföra krav på väsentligt ökade resurser om beslutsbefogenheterna inom inspektionsdistrikten delegeras i en helt annan omfattning än f n. Statens elektriska inspektion, nedre norra och östra distrikten, tror inte att de rationaliseringsåtgärder, som föreslagits kan frigöra resurser i den omfattning som utredningen förutser. Centralorganisationen SACO/SR delar denna uppfattning.

Fortsatt utredningsarbete

Statens elektriska inspektion, övre norra distriktet, önskar att ytterligare ulredning av inspektionens verksamhet upphör eller i fortsättning begränsas. Statens elektriska inspektion, östra distriktet, bedömer att de i rapporten föreslagna ändringarna inte är större än alt de kan genomföras av inspektionen. Även statens elektriska inspektion, södra distriktet, framhåller att fortsatt utredningsarbete inte är nödvändigl. Statens elektriska inspektion, västra distriktet, anser att det krävs en kompletterande ulredning för atl visa resursbehovet och vinsterna med de föreslagna rationaliseringsåtgärderna. En sådan utredning kan ske internt. Det hade dock varit en styrka för inspektionen om en utomstående utredare konstaterat att en personalförstärkning är erforderlig. Centralorganisationen SACO/SR anser att utredningsarbetet bör avslutas.

Statens industriverk

I anslagsframställningen för nästa budgetår framhåller industriverket att inspektionen har behov av atl ytterligare utvidga tillsynen främsl av elanläggningar i explosiv atmosfär.

Med hänsyn till önskemålet, bl.a. från arbetsmiljösynpunkt, atl utvidga fältarbetet bör framför allt västra distriktets lillsynspersonal utökas med en handläggare. I förhållande till antalet tillsynsobjekt och distriktels storlek har västra distriktet f. n. det minsta antalet handläggare. Industriverket föreslår därför att en ny tjänst som förste distriktsingenjör vid västra distriktet inrättas.

Överinspektörerna kommer också i fortsättningen att i stor utsträckning delta i nationella och internationella kommittéer för norm- och säkerhels-arbete.

Det föreligger vidare behov av uppmstning av nedslitna möbler och anskaffande av diverse inventarier.

Industriverkets förslag för budgetåret 1978/79 innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 324800 kr.

2. Som förstärkning av tillsynsverksamheten i västra distriktet behövs en tjänst som förste distriklsingenjör (-)-114000 kr. inkl. följdkostnader.)

3. Under anslagsposten Expenser behövs en engångsanvisning av 50000 kr. för inköp av förvaringsskåp och instrument m. m. För personalut-

11   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 162

bildning bör posten räknas upp med 7000 kr. Anslagsposten Reseersättningar bör räknas upp med 30000 kr.

Föredraganden

Statskontoret har gjort en översyn av statens elektriska inspektion. Resultatet av översynen har redovisats i en rapport den 23 mars 1977. Rapporten har remissbehandlats.

Statskontorets förslag innebär inga slörre förändringar av inspektionens organisation och verksamhet. Statskontoret påpekar att tillsynen genom besök på anläggningar är inspektionens viktigaste verksamhet och att inspektionen bör ägna mer tid ål tillsyn. Med en viss rationalisering skulle en sådan ökad tillsyn kunna klaras inom ramen för nuvarande personal. Rationaliseringen bör, enligt statskontoret, bli föremål för utredning som också beaktar eventuella förändringar på industriverket.

Jag delar statskontorets uppfattning, vilken också har kommit till uttryck i en del av remissvaren, alt tillsynen är inspektionens viktigaste verksamhet och att den bör öka. Jag vill också erinra om atl överinspektörerna vid elektriska inspektionen f n. som specialinspektörer inom yrkesinspektionen utövar tillsynen över efterlevnaden av arbetarskyddslagslift-ningen beträffande skydd mot skada genom inverkan av elektrisk ström. Riksdagen har nyligen antagit en arbetsmiljölag som ersätter 1949 års arbetarskyddslag. Beslutet innebär bl. a. att löpande arbetarskyddstillsyn samlas inom allmänna yrkesinspektionen och att kvarstående specialinspektioner upphör vid arbetsmiljölagens ikraftträdande den 1 juli 1978. Detta innebär dock inte någon större förändring i myndighetemas tillsynsuppgifter. Tillsynsmännen över elektriska anläggningar har sålunda även i fortsättningen att beakta säkerhetsfrågor på arbetsplatserna inom ramen för den elektriska speciallagstiftningen.

Jag delar även statskontorets uppfattning att en viss rationalisering skulle kunna medföra atl inspektionens resurser i högre grad än f.n. skulle kunna användas för tillsynsverksamhet. I likhet med en del remissinstanser anserjag atl en sådan rationalisering bör komma till stånd. Däremot anserjag del inte vara erforderligt med en särskild ulredning härom. Del får i stället ankomma på industriverket att efter samråd med inspektionen bl. a. utnyttja möjligheterna att rationalisera verksamheten inom de områden som statskontoret har pekat på i syfte att friställa resurser för ökad tillsynsverksamhet. Jag vill särskilt framhålla vikten av att möjligheterna till delegering av beslutsfunktionen inom de enskilda inspektionsdistrikten tas till vara. Jag delar även utredningens förslag om ett centralt koncessionsregister vid verkets energibyrå. Detta bör byggas upp successivt inom ramen för verkets resurser.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 044000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 044000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 163

E 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

1976/77 Överskott'        1657482
1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

' Utgifterna för verksamheten har uppgått till 5 212 648 kr.

Statens kämkraftinspektion har till uppgift ~ att vara tillsynsmyndighet enligt atomenergilagen (1956: 306).

- att som central förvaltningsmyndighet följa utvecklingen på kärnenergiområdet, särskilt beträffande säkerhetsfrågor,

- att fullgöra uppgifter enligt kungörelsen (1968:46) med förordnanden enligt atomansvarighetslagen (1968:45).

-   att handha sådana uppgifter med avseende på kontroll av atområbränsle
och särskilt klyvbart material som följer av Sveriges internationella åta
ganden,

- atl pröva behovet av forskning och utveckling rörande säkerheten hos nukleära anläggningar av alla slag och vid transport av klyvbart material och ta initiativ till sådan forskning och ulveckling som rör säkerheten hos de nukleära anläggningar för vilka koncession har beviljats eller ansökan ingivits, i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan myndighet,

- att handlägga frågor om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Inspektionen leds av en styrelse. Till inspektionen är knutna tre rådgivande nämnder, av vilka en för frågor rörande säkerhetsnormer och reaktorsäkerhet i övrigt, en för frågor om kontroll av klyvbart material och en för frågor rörande forskning och utveckling på kärnsäkerhetsområdet.

Chef för inspektionen är en föreståndare. Inspektionen är organiserad på fem sakenheter och en administrativ enhet saml en verksledningsgrupp, samtliga direkl underställda föreståndaren.

Inspektionens verksamhet finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421, ändrad senast 1977:445) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion. Avgifterna avses medföra full kostnadstäckning för såväl förvaltningskostnader som kärnsäkerhetsforskning. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av I 000 kr,

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Inspek- Föredra-

tionen ganden

Personal

Handläggande 36 -i- 8 -1-2

personal

Övrig personal 9 -1-4 -i-3

45                       -H2                        -1-5

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

164

	1977/78	Beräknad ändring	; 1978/79
		Inspek-	Föredra-
		tionen	ganden
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	6669000	-3 232 920	-1-2 377000
Sjukvård	5000	-H      3 600	+       1500
Reseersättning
(även för utrikes resor)	328 000	-)■   177000	+    70000
Lokalkostnader	280000	-f   255 000	■+   186000
Expenser	365 000	-f  231600	-1-   137500
därav engångsutgifter	(131000)	(-1-    30600)	(-1-      5 500)
Ej disponerat belopp	74000		-    74000
	7721000	-3 900120	+2698000
Uppbördsmedel
Tillsyn av atomenergi-
anläggningar m, m.	7720000	■+3 900120	+2698000
Nettoutgift	1000	of.	of.

Statens kärnkraftinspektion

Det övergripande målet för kärnkraftinspektionens verksamhet är att se lill att den tekniska säkerheten vidmakthålls och utvecklas i takt med nya rön i kärnenergianläggningar och anläggningar för förvaring av använt kärnbränsle och kärnkraftavfall samt vid hantering av klyvbart material.

Omfattningen av verksamheten under budgetåret 1978/79 vad gäller tillsyn av kärnkraftverk blir beroende av regeringens ställningstaganden enligt den s.k. villkorslagen (1977:140) lill färdigställande och laddning av kärnkraftaggregaten Ringhals 3 och Forsmark 1 samt av del kommande beslutet om den framtida energipolitiken. Inspektionen baserar sin anslagsframställning på en oförändrad omfattning av kärnenergiproduktionen och erforderlig beredskap och handlingsfrihel i fråga om eventuell utbyggnad av kärnkraften. Resursbehovet för granskning av aggregaten Oskarshamn 3 och Forsmaik 3 är inte tillgodosett i inspektionens bedömningar.

Tidplanen för kärnkraftverkens byggande och drifttagande påverkar även behovel av arbetsinsatser för kontroll av klyvbart material. Kontrollkraven gäller även andra anläggningar än kärnkraftverk. I hög grad bestäms verksamheten av internationella överenskommelser och åtaganden. Tendensen till förstärkt inlernationell kontroll är tydlig.

Tillsyn och kontroll beträffande hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall kommer att intensifieras. Inspektionen räknar bl. a. med att en ansökan om tillstånd till uppförande och drift av en central förvaringsanläggning för använt kärnbränsle kommer alt behandlas under innevarande och kommande budgetår. Vidare avser inspektionen alt inleda ett utvecklingsarbete i syfte att, från de synpunkter inspektionen har att beakta, ställa upp allmänna regler för hantering och förvaring av använt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 165

kärnbränsle och radioaktivt avfall. Genom intemationell kontaktverksamhet och samarbete skall inspektionen söka åstadkomma allmänna internationellt vedertagna regler i den utsträckning detta är möjligt.

Ett omfattande kunskapsunderlag finns inom kärnsäkerhetsområdet. Inspektionen anser dock all kraven på säkerhet måste ställas utomordentligt högt och planerar därför att utföra fördjupade studier avseende bl. a. drift-och underhållspersonalens arbetssituation och utbildning, nödkylningsex-periment, förlopp vid reaktorhaverier och avfallshantering.

Kärnkraflinspektionens förslag för budgetåret 1978/79 innebär i korthet följande.

1. Pris-och löneomräkning m. m. 1291822 kr.

2. För ökad tillsyn av kärnkraftanläggningar behöver inspeklionsenhe-len förslärkas med en biträdande reaktorinspektör och en byråingenjör (+282 277 kr.).

3. För utveckling av säkerhetsbestämmelser och utvärdering av säkerhetsfrågor vid kärakraftverk erfordras förstärkning på tekniska enheten med två biträdande reaktorinspektörer och en byråingenjör (+417 165 kr.).

4. För ökat behov av bokföring av transaktioner med klyvbart material etfordras förstärkning på materialenheten med ett kvalificerat biträde (+94077 kr.).

5. För allmänna administrations- och sekreterargöromål på materialenheten erfordras förstärkning med ett kvalificerat bilräde (+90474 kr.),

6. För planläggning och uppföljning av kärnsäkerhetsforskningen erfordras på forskningsenheten förstärkning med en byrådirektör (+ 147 180 kr,),

7. För fullgörande av kontorsservicefunktionerna erfordras på administrativa enheten förstärkning med en expeditionsvakt och en telefonist (+169748 kr,),

8. Den nyinrättade avfallsenheten erfordrar förstärkning med en byrådirektör och en byråingenjör (+278 277 kr,),

9. För ytterligare konsultinsatser inom områdena tillsyn av kärnkraftverk, kontroll av klyvbart material samt hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall erfordras ökat anslag (+ I OOOOOO kr.),

10. På grund av ökat behov av resor för inspektionen och för personal
utbildning erfordras ökade resurser för resor (+50000 kr.),

11. Till följd av ökad verksamhet erfordras förstärkning av medlen för
expenser med 43 000 kr. Vidare erfordras till mätutrustning för säkerhets
kontrollen av klyvbart material som engångsanvisning 100000 kr.
(+143 000 kr.).

12. Anslag erfordras för avbetalning för inköpt datorutrustning samt för
kostnader i samband med databehandling (+70000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 166

Föredraganden

Som fiamgår av sammanställningen beräknar jag inspektionens utgifter under delta anslag till sammanlagl 10419000 kr. för nästa budgelår. Jag beräknar därvid medel för ytterligare fem tjänster enligt följande.

Som en följd av Sveriges åtaganden genom internationella överenskommelser ökar inspektionens arbete med atl bokföra, redovisa och rapportera transaktioner med klyvbart material. För dessa arbelsuppgifter harjag beräknat medel för en tjänst för biträde vid materialenheten (4),

Personalökningen vid inspektionen medför atl också konlorsservicen behöver förstärkas. Jag har därför beräknat medel för en tjänst för expeditionsvakt och en tjänst för telefonist vid administrativa enheten (7),

Verksamheten vid den nyinrättade enheten för kärnkraftavfall är under uppbyggnad. För inspektions- och granskningsarbete avseende anläggningar för hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall liksom för utformning av regelsystem för sådana anläggningar behövs ytterligare personal. För dessa uppgifter harjag beräknat medel för två tjänster för handläggare vid enheten (8).

Vid min medelsberäkning harjag också tagit hänsyn till inspektionens ökade behov av konsultinsatser och resor. Vidare har jag beräknat medel för mätutrustning för säkerhetskontroll av klyvbart material saml för datorutrustning och kostnader i samband med databehandling (9, 10, 11, 12).

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 3. Statens kämkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

1976/77 Utgift 69487" Reservation 8 514926

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

' Sedan under budgetåret 1976/77 tillförda medel räknats bort.

Statens kärnkraftinspektion har ansvaret för att beställa det forsknings-och utvecklingsarbete som inspektionen finner nödvändigl för alt trygga säkerheten i beslutade kärnkraftanläggningar. Det åligger dessutom kärnkraftinspektionen att pröva behovet av forsknings- och utvecklingsarbete av mer långsiktig karaktär.

Verksamheten finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421, ändrad senast 1977:445) om vissa avgifter till statens kämkraftinspektion. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av I 000 kr. Det får inte belastas.

På uppdrag av regeringen redovisade kärnkraftinspektionen den 30 juni 1977 en reaktorsäkerhetsstudie, i vilken inspektionen redogör för erfaren-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 167

heterna av kommersiella lättvallenreaktorer i drift. Studien innehåller bl. a. avsnitt om följande ämnen: driflsstalistik och drifterfarenheter, möjligheter till analys och kontroll av lättvaitenreaktorers säkerhet, reaktorkonstruklionsnormer, kontrollprocesser för reaktorns trycksatta delar, driftorganisation och utbildning samt säkerhetsforskning. Vidare ger studien kärnkraftinspektionens sammanfattande bedömning, en granskning av drifterfarenheter, en redogörelse av tillståndsprövning och ansvarsförhållanden vid uppförande och drift av kärnenergianläggningar, en redovisning av principer för produktion av energi i tryckvatten- och kokarreaktorer samt en översikt över fysiskt skydd vid kärnenergianläggningar. Reaktor-säkerhetsstudien har överlämnats till energikommissionen för all tjäna som underlag för dess arbete.

Statens kämkraftinspektion

Omfatlningen av forskningsverksamheten har för innevarande budgetår beräknats till 18 milj. kr. Denna summa innefattar 3 milj. kr. till ett internationellt reaktorsäkerhetsprojekl som genomförs med utnyttjande av utrustning vid Marvikenanläggningen.

Säkerhetsforskningen under budgetåret 1978/79 föreslås i stort ha samma inriktning som tidigare. En höjning av medelsramen jämfört med föregående år föresläs, huvudsakligen som en följd av att kärnkraftinspektionen numera har tillsynsansvar för hantering av radioaktivt avfall från kärnkraftverk. För budgetåret 1978/79 beräknas totalt 2,1 milj. kr. i 1977 års löne- och prisläge behöva användas till forskning avseende avfallshantering. Inspektionen förutser vidare ökat behov av insatser avseende analys av reaktorhaverier. Oförändrat behov föreligger av forskning rörande komponentprovning och instrumentering saml av värmetekniska försök och utveckling av datorprogram för nödkylningsanalys.

Inspektionen beräknar, med nu angiven ambitionsnivå för forsknings-och utvecklingsarbetet, medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 23,5 milj. kr. Detla belopp innefattar löne- och prisomräkning med 2,5 milj. kr.

Föredraganden Kämsäkerhetsforskning

Statens kärnkraftinspektion har numera etl samlat ansvar för all beställa del forsknings- och utvecklingsarbete som inspektionen finner nödvändigt för tryggande av säkerheten i beslutade kärnenergianläggningar. Detta ansvar innefattar också säkerhetsinriktat utvecklings- och forskningsarbete avseende använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Vid sidan härav bedrivs, huvudsakligen inom AB Atomenergi, visst forsknings- och utvecklingsarbete av mer långsiktig karaktär, vilket inte direkt kan utnyttjas för att förbällra säkerheten hos de anläggningar som nu är i drift eller under uppförande. Denna verksamhet finansieras inom

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 168

energiforskningsprogrammet. Statens kärnkraftinspektion medverkar på uppdrag av nämnden för energiproduktionsforskning i planeringen av dessa insatser.

Inspektionens samlade ansvar för kärnsäkerhetsforskningen ger goda möjligheter att överblicka pågående och planerad forskningsverksamhet. En sådan överblick ger i sin tur grund för att samordna och prioritera sådant forskningsarbete som är särskilt användbart som underlag för inspektionens tillsyns- och kontrollverksamhet. Den av inspektionen styrda kärnsäkerhetsforskningen kan mot denna bakgrund inriktas på aktuella behov och problem samtidigt som den utgör ett led i en strävan mot en högre säkerhetsnivå.

Jag delar i allt väsentligt kärnkraftinspektionens bedömning av säker-hetsforskningens inriktning för budgetåret 1978/79. I likhet med inspektionen förutser jag ett ökat behov av säkerhetsforskning avseende hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Jag beräknar atl anslaget för detta ändamål bör tillföras ytterligare 1,5 milj. kr. Till följd av kostnadsfördyringar bör anslaget räknas upp med 1,5 milj. kr. Jag beräknar således för den av inspektionen styrda kärnsäkerhetsforskningen under budgetåret 1978/79 21 milj. kr.

Genom att ambitionsnivån förden säkerhetsforskning som leds av kärnkraftinspektionen på detta sätt bibehålls och delvis förstärks kan den forskningskapacitet och kompetens på kärnsäkerhelsområdel som finns i Sverige vidmakthållas. Detta är väsenlligl, inte minst med tanke på att resultaten av energikommissionens arbete kan komma att påverka såväl inriktningen som omfattningen av forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnsäkerhetens område.

Internationell utvärdering av kärnbränslecykeln

Som ett led i en delvis förändrad amerikansk politik på kärnkraftens område inbjöd den amerikanske presidenten under våren 1977 intresserade stater till en intemationell utvärdering av kärnbränslecykeln. Denna ulvärdering, International Nuclear Fuel Cycle Evaluation (INFCE), har som främsta syfte att stärka den internationella medvetenheten om de risker för spridning av kärnvapen, som är förbundna med kärnkraften som energikälla. Frågorna om kärnkraftens säkerhet och miljöpåverkan får en central plats i arbetet, vilket skall ges största möjliga bredd.

Vid en organisatorisk konferens i oktober 1977 har de stater som har accepterat den amerikanska inbjudan lagt fast ramen för det fortsatta arbetet. Utvärderingen kommer att få en huvudsakligen teknisk inriktning samtidigt som det politiska syfte, för vilket jag tidigare har redogjort, kvarstår. Arbetet kan visserligen inte vänlas förena alla skilda uppfattningar om kärnkraften eller om lämpliga åtgärder mot spridning av kärnvapen. Däremot kan det bli möjligt att belysa olika vägar och i vissa frågor nå fram till gemensamma bedömningar. Utvärderingsarbetet har emellertid inte ka-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 169

raktär av förhandling utan bör ses som en så längt möjligt objektiv och analytisk studie av olika tekniska alternativ vad gäller kärnkraften som energikälla. Deltagandet innebär inte någon bindning vid de resultat som arbetet kan leda fram till. I sammanhanget vill jag också peka på att utvärderingsarbetet inte är tänkt att omvandlas till någon permanent inlernationell organisation. Tidplanen för arbetet förutsätter att det - med början under senhösten 1977 - pågår under två år och avslutas under hösten 1979.

Utvärderingen kommer att genomföras av olika internationella arbetsgrupper, en för vart och ett av de huvudämnesområden som har fastställts. Inom varje arbetsgrupp kommer ett flertal ämnesområden att behandlas, vilket delvis kan göra det nödvändigl att inrätta underarbetsgrupper. Huvudämnesområdena för arbetet är följande.

1. Tillgång till kärnbränsle och tungt vatten.

2. Tillgång till anrikningstjänsler.

3. Långsikliga leveransgarantier belräffande teknologi, kärnbränsle, tungt vatten och Ijänster i enlighel med nationella behov och med hänsyn till viljan atl förhindra kärnvapenspridning.

4. Upparbetning, plutoniumhantering och återföring av kärnbränsle.

5. Bridreaktorer.

6. Hantering av använt kärnbränsle.

7. Hantering och slutförvaring av radioaktivt avfall.

8. Avancerade alternafiv vad gäller bränslecykel och reaktorer.
Samordningen av arbetsgmppernas arbete skall skötas av en teknisk

samordningskommitté. Utvärderingsarbetet planeras bli genomfört under medverkan av det internationella alomenergiorganei lAEA, som dels ställer teknisk expertis och underiagsmalerial fill förfogande, dels bidrar med administrativa och organisatoriska funktioner.

Frågan om svenskt deltagande i arbetet har i samband med remissbehandling av ett utkast till arbetsprogram belysts av försvarets forskningsanstalt, statens strålskyddsinslitut, statens kärnkraftinspektion, programrådet för radioaktivt avfall, nämnden för energiproduktionsforskning, AB Atomenergi, AB Asea-Atom, statens vattenfallsverk, Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB, Sydkraft AB och Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Samtliga remissinstanser har uttryckt intresse för utvärderingsarbetet avseende ett eller flera arbetsområden. Störst intresse har visats områdena Hantering av använt kärnbränsle samt Hantering och slutförvaring av radioaktivt avfall.

Jag ansluter mig i stort lill den positiva syn på utvärderingsarbetet inom INFCE som remissinstanserna har givit uttryck för. Detta arbete kommer att innefatta analyser och, förhoppningsvis, val av teknik på den fredliga kärnkraftens område som är av stort värde för att hindra kärnvapenspridning. Av särskilt intresse är det arbete som inriktas på att bemästra kärnkraftens risker på ett betryggande sätt, bl. a. vad gäller hanteringen och förvaringen av det använda bränslet och det högaktiva avfallet. Lägel i frå-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 170

ga om upparbetning och avfallsförvaring är i dag oklart och en rad frågor kräver ytterligare utvecklingsinsatser. Arbetet på dessa områden har för svensk del nära anknytning till de krav som ställs i lagen (1977: 140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m.m., den s.k. villkorslagen. Även energikommissionens arbete knyter an till dessa frågor.

Ett svenskt dellagande i utviirderingsarbeiet inom INFCE är, mot den bakgrund som jag nu har tecknat, av stort värde. Medel för detta deltagande bör med hänsyn till arbetets karaktär och inriktning anvisas över anslaget för kämsäkerhetsforskning. Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 3 milj. kr. En betydande del av utvärderingsarbetet kommer att genomföras redan under våren 1978, Visst behov av medel för svenskt deltagande i arbetet uppkommer således redan under innevarande budgetår. Delta innebär att den ram för den under detta anslag bedrivna verksamheten som jag angav i budgetpropositionen 1977 (prop, 1976/77: 100 bil. 17 s. 172) för innevarande budgetår bör räknas upp med ytteriigare 500000 kr. lill totalt 18,5 milj. kr.

De ställningstaganden som jag har redovisal innebär sammanfattningsvis att jag för den verksamhet som finansieras över anslaget under budgetåret 1978/79 beräknar totalt 24 milj. kr.

Anslaget tillförs medel från kärnkraftproducenterna genom avgifter. Jag avser att före den 1 juli 1978 föreslå regeringen alt, genom ändring av förordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion (ändrad senast 1977:445), höja avgifterna för att ge utrymme åt nu angivna arbetsinsatser. Anslaget bör, liksom för innevarande budgelår, föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att  till Statens  kärnkraftinspektion:  Kärnsäkerhetsforskning  för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

E 4. Kostnader för vissa nämnder

1976/77 Utgift	77 583
1977/78 Anslag	135 000
1978/79 Förslag	135 000

Under anslaget redovisas arvoden och expenser för statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström, krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar och nämnden för värdering av eldistribulionsanläggning m. m. Prisregleringsnämnden tar upp de prisfrågor rörande slrömleveranser som av statens industriverk överlämnas lill nämnden. Krigsskyddsnämnden behandlar frågor bl.a. rörande kraftanläggningars skydd mot brand- och bomb-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 171

skador samt rörande skydd åt personal som är sysselsatt vid kraftanläggningar. Värderingsnämnden har till uppgift att på begäran av part yttra sig i fråga om ekonomiska villkor i samband med överiålelse av eldistributionsanläggning eller av eldistributionsrörelse. Nämnden inrättades den 1 juli 1976.

För budgetåret 1976/77 uppgick kostnaderna för prisregleringsnämnden till 33 691 kr., för krigsskyddsnämnden lill 35 600 kr. och för nämnden för värdering av eldistributionsanläggning till 8292 kr.

Krigsskyddsnämndens och prisregleringsnämndens verksamhel vänlas bli i slort oförändrad under nästa budgetär.

Några värderingsärenden har inte hänskjutits till nämnden för värdering av elektrisk distributionsanläggning m. m. 1 föregående års anslagsframställning uppskattade nämnden antalet till fyra ä fem per budgelår. Det är ännu för tidigt att avgöra om denna bedömning är realistisk för framtiden. Medelsbehovet bör. enligt nämnden, t. v. bedömas med utgångspunkt från denna uppskattning.

Prisregleringsnämnden, krigsskyddsnämnden och värderingsnämnden för eldistributionsanläggning m.m. beräknar för budgetåret 1978/79 koslnaderna till oförändrat belopp.

Föredraganden

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Koslnader för vissa nämnder för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 kr.

E 5. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.

1976/77 Utgift 45 542050 Reservation 279 135 754

1977/78 Anslag 170000000

1978/79 Förslag        295 000000

Från detta anslag bestrids utgifter för statsbidrag enligt förordningen (1975: 422) om statsbidrag till energibesparande ålgärder inom näringslivet m. m. (omtryckt 1977: 388), enligt förordningen (1977: 389) om särskih till-lägg till statsbidrag enligt förordningen (1975:422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. och enligt kungörelsen (1974: 250) om statsbidrag lill energibesparande ålgärder inom trädgårdsförelag. Bidragsverksamheten administreras, vad gäller de energibesparande åtgärderna inom näringslivet, av statens industriverk, vars utgifter för administration, information, utredning och uppföljning av verksamheten också täcks från anslaget. Medlen för bidrag till trädgårdsförelag disponeras av lanlbruksstyrelsen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

172

1977/78

1978/79

1.   Åtgärder i företagens
byggnader, processer m. m

2. Prototyper och demonstrations anläggningar inom näringslivet m. m.

3. Ätgärder i trädgårdsnäringens byggnader

4. Prototyper och demonstrations anläggningar inom trädgårdsnäringen

	Myndighetema	Föredraganden
125 000000	150000000	236000000
t 42 000000	70000000	55 000000
3000000	4000000	300000
	1000000	1000000
170000000	225000000	295000 000

Statens industriverks rapport Industrins energihushållning m. m.

Regeringen uppdrog den 22 maj 1975 åt statens industriverk att utreda frågor om energianvändningen inom industrin. Resultatet av den första etappen i detta utredningsarbete presenterades i juni 1976 i rapporten (SIND 1976: 3) Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning. Rapporten redovisades i prop. 1976/77:100 (bil. 17 s. 174, NU 1976/77: 38, rskr 1976/77: 298). Den andra etappen av utredningsarbetet redovisades i augusli 1977 i rapporten (SIND 1977: 6) Industrins energihushållning. Med dessa två rapporter har verket redovisal en försia genomgång av möjlighetema att spara energi inom landets industrier.

I skrivelse den 12 november 1976 har industriverket framfört att verket har kunnat konstatera att vissa energibesparingsprojekt trots lönsamhet inte kommer till stånd, därför att företagen saknar erforderligt kapital för att genomföra projekten. Detta gäller både sådana projekt som blir lönsamma med bidrag och sådana som är lönsamma redan utan bidrag. Verket bedömer att lån mol statlig garanti, som komplement till bidrag, skulle kunna underiätta genomförandet av sådana projekt. Verket hemsläller i skrivelsen att en sådan form av lån inrättas. Skrivelsen finns återgiven i rapporten Industrins energihushållning.

Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av riksrevisionsverket, tekniska fakulteten vid universitetet i Lund, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, statens naturvårdsverk, arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk, nämnden för energiproduktionsforskning, styrelsen för teknisk ulveckling, energisparkommittén (1 1974:05), delegationen (I 1975: 02) för energiforskning, fullmäktige i riksbanken. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kooperativa förbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund. Näringslivets energidelegation. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankföreningen, Sveriges hantverks- och industriorganisalion. Tjänstemännens centralorganisation (TCO). VVS-tekniska föreningen och Ångpanneföreningen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 173

Sveriges hantverks- och industriorganisation och Svenska arbetsgivareföreningen har som yttranden överlämnat yttrandet från Näringslivets energidelegation.

Den nu föreliggande rapporten behandlar framför allt möjligheterna till energibesparingar i befintliga industrianläggningar och förslag till åtgärder för atl få de energibesparande åtgärderna lill stånd. Rapporten innehåller också förslag från industriverket avseende prövningen enligt § 136 a byggnadslagen (1947:385) av tillkomst och lokalisering av energikrävande industri. Denna fråga kommer att behandlas i annat sammanhang och redovisas därför inte i det följande.

Rapportens uppläggning

1 rapporten Tätorternas och den tunga industrins energihushållning redovisades möjlighelerna att spara energi inom massa- och pappersindustrin samtjärn- och stålindustrin. Vidare redovisades bl.a. möjlighelerna att utnyttja spillvärme från landets industrier till uppvärmning av bostäder m. m. samt möjligheterna atl producera moltryckskraft inom industrin. I den föreliggande rapporten Industrins energihushållning redovisas möjligheterna att spara energi inom återstående industribranscher. Industriverket har baserat utredningen på ett urval av dessa branscher. Vägledande för urvalet har varit storleken på branschens energiförbmkning och frågan om branschen i övrigt är intressant ur energibesparingssynpunkt. Vidare görs bl.a. en ny bedömning av möjligheterna atl utnyttja spillvärme från industrin till uppvärmning av bostäder m. m.

I rapporten presenteras ett antal delstudier vilka ligger lill grund för verkets överväganden och förslag till ålgärder. Delstudierna behandlar bl. a.

-   kemiska processindustrier

industrin för oorganiska syror och salter

industrin för framställning av ammoniak och konstgödning

petrokemisk och organisk kemisk industri

petroleumraffinaderierna

elektrokemiska industrin

sockerindustrin

mineralulls- och glasindustrin

cement- och kalkindustrin

den primära icke-järnmetallindustrin

ferrolegeringsinduslrin

- verkstadsindustrin

- gruvindustrin

- livsmedelsindustrin

- fiberskiveindustrin

- textilindustrin

- trävaruindustrin

- ång- och hetvattencentraler inom industrin

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

174

Verket har huvudsakligen studerat åtgärder som bedöms möjliga att genomföra vid befinlliga anläggningar inom den närmaste 5- 10-årsperioden med känd teknik.

Energibesparingsmöjligheter inom industrin

Industriverket har bl. a. i samarbete med berörda branschorganisationer inventerat möjliga energibesparande ålgärder inom de redovisade branscherna. Vidare har investeringskostnaderna för de undersökta åtgärderna översiktligt kartlagts.

Energibesparingar och invesl:eringskostnader inom de olika branscherna m. ni. framgår av följande sammanställning. Av denna framgår vidare möjligheterna att spara energi inom massa- och pappersindustrin och järn- och stålindustrin samt beräknade investeringskostnader för att genomföra dessa besparingar.

	Möjlig oljebesparing			Investerings-
	1 000 toe' per	år		kostnad milj. kr.
Bransch m. m.	Totalt	Inom en 5-10-		Inom en 5- 10-
		årsperiod		årsperiod
Kemiska processindustrier m.	m.   181 ä 188	155		210
varav
petroleumraffinaderier	40	32		37
tillverkning av primära
icke-järnmetaller	30ä37	30		52
mineralulls- och glas-
industrin	30	27		34
Cement- och kalkindustrin	105 ä 150	105 ä	150
Verkstadsindustrin	124	86		230
Gruvindustrin	11	5		102
Livsmedelsindustrin	6	5		20
Fiberskiveindustrin	24	12		10
Textilindustrin	22	10		45
Trävaruindustrin	37 ä 54	40		80
Äng- och hetvattencentraler
inom industrin	185	100		460
Pappers- och massaindustrin	591	310		500
Järn- och stålindustrin	370	250		600
	1656 å1725	1078ä	1123	HÖS'

' toe = ton oljeekvivalenter

2 inkl. kostnaden för åtgärder att spara elenergi

 exkl. kostnaderna för åtgärder inom cement- och kalkindustrin

Av sammanställningen framgår att del finns möjligheter atl inom en period av fem lill tio år spara sammanlagt ca I.l milj. ton eldningsolja inom landets industrier. Detta motsvarar ca 20% av industrins totala oljeförbrukning och ca 8% av industrins totala energiförbrukning. Industriverket beräknar att de invesleringar som behövs för att dessa besparingar skall komma till stånd uppgår till ca 2 300 milj. kr.

Dessutom kan 230000-300000 ton olja sparas inom cementindustrin genom övergång från olja till kol som bränsle i processen.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 175

Härutöver finns möjlighet att utnyttja spillvärme från landels industrier till uppvärmning av bostäder m. m. Genom sådana åtgärder kan enligt rapporten sammanlagt ca 265 000 ton olja per år sparas. Vissa ytteriigare åtgärder, vilka inte har kunnat kartläggas i delalj, beräknar industriverket kunna leda till en sammanlagd besparing på ca 100000 ton olja.

1 rapporten framhålls att möjligheterna att minska elförbrukningen inom industrin är små. De enda väsentliga möjligheterna alt spara elenergi är övergång till varvtalsreglerade pumpar och förbättrad processreglering. Industriverket bedömer att sammanlagt ca 600 GWh' elenergi kan sparas inom industrin.

Den totalt installerade kapaciteten förproduktion av elkraft i mottrycks-anläggningar inom industrin uppgick år 1975 till ca 750 MW varav ca 650 MW inom massa- och pappersindustrin. Industrins produktion av mot-tryckskraft uppgick samma är till ca 3,5 TWh. I de energipolitiska beslul som fattades av riksdagen år 1975 förutsätts att produktionen av mot-tryckskraft inom industrin skall öka till ca 8 TWh år 1985.

I rapporten Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning redovisade industriverket sin bedömning av möjligheterna att bygga ut produktionen av elkraft i moltrycksanläggningar inom industrin. Verket bedömde att den installerade mottryckskraftskapaciteten inom industrin skulle kunna öka med ca 550 MW till ca 1 300 MW fram till år 1985 och att den ökningen skulle möjliggöra en elproduktion från moltrycksanläggningar inom industrin av 8 ä 9 TWh år 1985.

1 rapporten Industrins energihushållning redovisar industriverket omfattningen av beställningarna av mottrycksaggregat inom industrin sedan år 1975 och de mottryckskraflinstallationer m. m. lill vilka industriverket har rekommenderat bidrag enligt förordningen (1975:422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. Av redovisningen framgår alt dessa anläggningar beräknas öka kapaciteten för produktion av mottryckskraft inom industrin med sammanlagl ca 270 MW till ca 1 020 MW. Verket konstaterar att ytteriigare ca 280 MW måste installeras för att en produktion av 8 TWh skall uppnås.

Investeringskostnaden för att sänka den årliga energiförbrukningen med en toe varierar mellan 200 kr. och 5 000 kr. för de inventerade energisparande åtgärderna. Verket har jämfört investeringskostnaderna för energibesparande ålgärder inom industrin och motsvarande kostnad för sådana åtgärder inom bostadssektorn. Hittills tillgängliga uppgifter tyder enligt verkel på all investeringskostnaderna för alt få lill stånd en viss sänkning av den årliga energiförbrukningen är ca tio gånger högre för åtgärder inom bostadssektorn än för åtgärder inom industrin. Även om hänsyn tas lill

' 1 GWh (gigawattimme) = I miljon kilowattimmar

' 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt

' 1 TWh (terawattimme)  = 1 miljard kilowattimmar

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 176

bl. a. att livslängden för energibesparande investeringar i byggnader torde vara väsentligt längre än för investeringar inom industrin, lyder enligt verket uppgiftema på alt besparingseffekten av energibesparande invesleringar är betydligt större inom industrin än inom bostadssektorn.

Förslag till åtgärder

Flertalet av de inventerade energisparande åtgärderna har en återbetalningslid på mellan två och fem år och ligger därmed enligt verket på gränsen till den lönsamhet som företagen normalt kräver för att energibesparande åtgärder skall komma till stånd. Industriverket bedömer att det krävs någon form av exlra stimulans för att flertalet av de redovisade åtgärderna skall komma till stånd. Av de stödformer som verket har övervägt, ger enligt verket endast bidrag en sådan företagsekonomisk lönsamhet för åtgärderna att dessa kan väntas bli genomförda inom den studerade tidsperioden. Verket anser alt nuvarande bidrag, högsl 35 % av investeringskostnaden, är tillräckligt höga för atl stimulera till genomförande av åtgärderna.

För alt de redovisade åtgärderna skall komma till stånd inom en 5-10 årsperiod torde enligt verket erfordras bidrag om sammanlagl ca 700 milj. kr. Verkel bedömer behovel av statliga bidrag till ca 140 milj. kr. per år för energibesparande åtgärder inom industriella processer och 10 milj. kr. per år för åtgärder avseende industrins byggnader.

I rapporten Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning föreslog industriverket atl bidragen till energisparande åtgärder inom järn- och stålindustrin och pappers- och massaindustrin skulle fastställas genom en bidragsram som skulle gälla för tre år och därefter, om det bedömdes önskvärt, utökas med ytterligare två år. Därefter föreslogs bidragen upphöra. I rapporten Industrins energihushållning framhålls att energibesparingsmöjligheterna inom industrin troligtvis inte kan tas tillvara inom en period av tre år. En förlängning av bidragsramen bör därför övervägas när erfarenheterna från bidragsverksamheten har utvärderats.

Verket framhåller vidare att del är angeläget att forsknings- och utvecklingsresultat inom energiområdet kan prövas i full skala. Stöd till prototyper och dcmonstrationsanläggningar är därför en viktig del i energihushåll-ningsprogrammet. Av rapporten Industrins energihushållning framgår aU stöd till prototyper och dcmonstrationsanläggningar behövs inom bl. a. gruvindustrin, livsmedelsindustrin och träindustrin. Bidrag lämnas f. n. till vissa prototyper och demonstrationsanläggningar enligt förordningen (1975: 422) om statsbidrag fill energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. Verkets erfarenhet av bidragsgivningen är goda. Mot bakgrund av föreliggande utredningar om industrins energihushållning bedömer verkel behovet av bidragsmedel till prototyper- och demonstrationsanläggningar inom industrin till sammanlagl ca 40-50 milj. kr. per år. Härtill kommer behovet av bidragsmedel för de övriga prototyper och demonstrationsanläggningar, l.ex. inom transport och samfärdsel och vissa energiproduk-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 177

tionsanläggningar, som f.n. stöds med statliga bidrag enligt nämnda förordning. Verkets fortsatta utredningsarbete kommer att omfatta bl. a. prototyp- och demonstrationsanläggningar inom industrin.

Resultatet av undersökningar som industriverket har utfört i samband med utredningen om industrins energihushållning tyder på att det finns tekniska möjligheter att spara energi inom alla de branscher som har undersökts. Erfarenheterna från verkets bidragsverksamhet tyder dock på atl energibesparande åtgärder har genomförts i mycket olika omfatlning i olika branscher. Delta kan enligt verket bl. a. bero på att kunskapen om möjlighetema att spara energi varierar mellan olika branscher.

Industriverket disponerar sedan budgetåret 1975/76 medel för energirådgivning till framför allt mindre och medelstora industriföretag. Under budgetåret 1976/77 startade industriverket en försöksverksamhet med en dags gratis konsulthjälp till sammanlagt ca 100 företag i tre olika län. Under budgetåret 1977/78 fortsätter och utökar verket denna verksamhet. Erfarenheterna är goda enligt verket.

Mot bakgrund av erfarenheterna från verksamheten hittills och från utredningen om industrins energihushållning föreslår industriverket att rådgivningsverksamheten kompletteras med rådgivning från branschkunniga energikonsulter. Till en början bör försöksverksamhel bedrivas inom förslagsvis sågverksindustrin och glasinduslrin i samverkan mellan industriverket och berörda branschorganisationer. Verksamheten kan enligt verket ske inom ramen för anslaget Vissa utbildningsåtgärder i energibesparande syfte m. m.

Remissyttrandena Allmänna synpunkter

Flera remissinstanser framhåller att industriverkets rapport ger värdefull information om energianvändningen och energihushållningen inom de undersökta områdena.

Några remissinstanser däribland delegationen för energiforskning och energisparkommittén framhålleratt industriverket i utredningsarbetet inte har tagit hänsyn till eventuella strukturförändringar inom industrin. Tekniskafakulteten vid universitetet i Lund anser att det är angeläget även atl bedöma energisituationen utifrån en eventuell förändrad och energisnålare teknik. Liknande synpunkter har anförts av statens naturvårdsverk.

Besparingsmöj ligheter

Flertalet av remissinstanserna har inle framfört några invändningar mol industriverkets bedömning av möjliga energibesparingar och kostnader för energibesparande invesleringar. Ångpanneföreningen framhåller dock att industriverkels bedömning av möjliga energibesparingar är anmärkningsvärt hög och menar att den av verket angivna besparingsnivån är något osäker. Tekniska fakulteten vid universitetet i Lund anser atl industriver-12   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 178

ket inte har redovisat industrins möjligheter att använda alternativa bränslen och att de av verket redovisade oljebesparingarna därför är för låga.

Några remissinstanser har kommenterat industriverkets bedömning atl möjlighelerna att minska elförbmkningen inom industrin är små.

Energisparkonuuiitéii framhåller t, ex, att varvtalsreglering av pump-och fläktmotorer kan innebära avsevärda elenergibesparingar och föreslår att möjligheterna att påskynda en utveckling mot effektivare metoder vid processreglering undersöks. Styrelsen för teknisk utveckling pekar på att det finns tekniska möjligheter att minska elenergiförbrukningen. Att besparingarna bedöms bli små beror på att elenergin är lätt att hantera, har ett lågt pris och därför är attraktiv för företagen, Chalmers tekniska högskola menar att en höjning av priset på elenergi i förhållande till priset på värmeenergi snart torde komma och att en sådan höjning måste leda lill att elenergiförbrukningen dämpas.

Näringslivels energidelegation framhåller att åtgärder i industrin för bättre arbetsmiljö, rationellare drift och minskad total energikonsumtion ofta innebär övergång från olja till elenergi som energikälla.

Val av styrmedel m, m.

Flertalet remissinstanser däribland fullmäktige i riksbanken och delegationen far energiforskning delar eller har ingen erinran mot industriverkets bedömning att bidrag bör lämnas för att stimulera företagen att genomföra energibesparande investeringar.

Styrelsen för teknisk utveckling och Chalmers tekniska högskola understryker dock att bidrag till energibesparande åtgärder bör utgå endast under begränsad tid.

Delegationen för energiforskning betonar vikten av att förelagens struktur- och produktionsförhållanden beaktas vid bidragsgivningen. Delegationen pekar på att det samhällsekonomiskt sett är den totala energibesparingen under investeringens livstid och inte den årliga besparingen som bör jämföras med investeringskostnaden förden energibesparande åtgärden.

Tekniska fakidteien vid universitetet i Lund efteriyser en diskussion om möjligheterna att med andra medel t. ex. taxesättning, ransonering och avgifter påverka företagens energiförbmkning.

Några remissinstanser är tveksamma till bidrag som styrmedel. TCO menar att andra möjligheter bör prövas och framhåller att det är nödvändigt att på sikt fastställa normer för användningen av energi i industriella processer.

Riksrevisionsverket framhåller all energikommissionen (I 1976:05) har till uppgift att bl.a, undersöka olika medel att påverka energikonsumtionen. Verket framhåller att behovet av ekonomiskt statligt stöd lill energibesparande åtgärder i näringslivet påverkas av den framtida ulformningen av övriga styrmedel. Med hänsyn till den osäkerhet som f n. föreligger om effekten av olika medel att styra industrins energiförbrukning bör, enligt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 179

verket, viss försiktighet iakttas beträffande slöd i form av direkta bidrag. Verket föreslår att lån övervägs som alternativ till bidrag.

Flera av remissinstanserna bl, a. Kooperativa förbundet, VVS-tekniska föreningen och Ångpanneföreniiigen anser att bidragen till energibesparande investeringar bör kompletteras med lån. Näringslivets energidelegation framhåller att det förhållandet att lånemedel ställs till förfogande utan att belasta företagens reguljära kreditförsörjning många gånger kan möjliggöra att en investering kommer lill stånd. Fullmäktige I riksbanken menar att frågan om behovet av förstärkt säkerhet i form av statlig garanti för lån till energibesparande investeringar är ofullständigt belyst. Inte heller har utredningen enligt fullmäktige visat att det skulle vara mer betungande med direkt utlåning från en statlig fond än utlåning från kreditinstitut efter erhållande av statliga garantier. Om garanlilån ändå blir aktuella bör, understryker fullmäktige, lånen inordnas i kreditinstitutens normala utlåning och inte få en prioriterad ställning.

Energisparkotnmittén föreslår att bidrag och lån skall kunna kombineras. Bidragets sloriek i förhållande till lånet förutsätts kunna variera från fall till fall och bl.a. göras beroende av lånevillkoren. En sådan stödform ger enligt kommittén slörsta möjliga flexibilitet. Kommitlén framhåller bl. a. också att det vid projeklering av anläggningar alltid föreligger risk för att marginella energibesparande investeringar inte kommer med. Mot bakgmnd härav föreslår kommittén att en generell möjlighet till bidrag för energibesparande åtgärder vid nyanläggningar övervägs. Kommittén lägger också fram förslag om statligt stöd till kostnader för förprojektering av energisparprojekt.

Flertalet remissinstanser delar eller har ingen erinran mot industriverkets förslag att bidragets storlek - avseende åtgärder inom industrins processer - även i fortsättningen skall uppgå till högst 35% av koslnaderna för den energibesparande investeringen. Näringslivets euergidelegaiion menar dock att utredningen inte klart visar att den mest ändamålsenliga bidragsgränsen ligger vid 35 % utan att en höjning av gränsen bör övervägas. Kooperativa förbundet föreslår att bidragets storlek varieras med konjunkturiäget. Liknande synpunkter anförs av bl. a. Lantbrukarnas riksförbund. VVS-iekniska föreningen framhåller att förhållandena rörande industriella processer är så varierande från företag till företag att högsta bidragsandel inte bör fastställas i förväg.

Kostnaden för energibesparande investeringar inom olika samhällssektorer

Ingen av remissinstanserna har någon erinran mot industriverkets bedömning att besparingseffekterna av energibesparande investeringar är betydligt större inom industrin än inom bostadssektorn. Lantbrukarnas riksförbund framhåller att de redovisade uppgifterna om investeringskostnader och besparingar för energibesparande ätgärder inom olika samhälls-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 180

sektorer visar att stor uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna atl spara energi inom industrin. Liknande synpunkter anförs av bl. a. planverket och Näringslivets energidelegation.

Energisparkommittén erinrar om atl vissa energibesparande ålgärder inom bostadssektorn kan genomföras till kostnader motsvarande de som industriverket har redovisat för industrin.

Delegalionen för energiforskning menar att industriverkels bedömning att investeringskostnaden per årlig sparad energienhet är ca tio gånger högre inom bostadssektorn än inom industrin väl stämmer överens med de uppskattningar som har gjorts i samband med delegationens studie om energiförsörjningsalternativ år 2000 (EFA-2000). Även sedan hänsyn har tagits till atl livslängden normalt är kortare hos utrustningen inom industrins processer än inom byggnadssektorn kan enligt delegalionen investeringskostnaden per årlig sparad energienhet beräknas uppgå till ungefär tre till fyra gånger högre belopp inom byggnadssektorn än inom industrins processer. Med utgångspunkl i nämnda kostnadsuppgifter kan fördelningen av det statliga stödet till energibesparande ålgärder diskuteras. Delegationen framhåller dock att inriktningen av besparingsåtgärderna måste bestämmas utifrån vilka mål avseende bl. a. sparad energi som gäller för energipolitiken. Hittills har målet varit att spara energi i alla former. Är i stället målet att spara framför allt lätt olja kan detta exempelvis motivera atl man accepterar betydligt högre investeringskostnad per sparad energi-enhet för byggnadsbeståndet som uppvärms med lätt eldningsolja än för exempelvis industrin där tjock olja används.

Liknande synpunkter framförs av Lantbrukarnas riksförbund.

Prototyper    och    demonsirationsanläggningar,    information, rådgivning m. m.

Remissinstanserna har inte framfört någon erinran mot industriverkets bedömning att behovet av anslagsmedel för bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar inom industrin uppgår till ca 40-50 milj. kr. per år. LO framhåller att allmänna näringspolitiska synpunkter oftast är viktigare än energiaspekter för att bestämma lämplig anslagsram för siödet. Även TCO betonar vikten av att inte bara energiaspekter blir avgörande för hur demonslrationsanläggningarna ulformas. Effekter på bl. a. arbetsmiljö bör också beaktas. Energisparkommittén menar atl möjligheterna alt höja del maximala bidraget som f. n. uppgår till 50% av investeringskostnaden bör undersökas. Delegationen för energiforskning pekar på alt frågor rörande fördelningen av ansvaret för utveckling och demonstration av ny teknik på energiområdet och rörande samordningen mellan energiforskningsorganen och industriverket måste studeras. Liknande synpunkter anförs av bl.a. styrelsen för teknisk utveckling och nämnden för energiproduktionsforskning.

Industriverkets förslag att komplettera pågående rådgivningsverksam-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 181

hel inom energiområdet med rådgivning från branschkunniga energikonsulter bemöts positivt av remissinstanserna, TCO anser dock att energipolitiken bör utformas så att det ligger i företagens eget intresse att spara energi. Det bör därför i princip ankomma på branschorganisationerna och företagen att svara för kostnaderna för energikonsulter. Organisationen är dock beredd att acceptera stafligt stöd för sådana konsulter under ett uppbyggnadsskede. Lantbrukarnas riksförbund menar att en del av arbetsmarknadsutbildningen borde kunna inriktas på energifrågor. Näringslivets energidelegation framhåller atl om medvetandet om energihushållning skall höjas i förelagen krävs att motsvarande sker i samhällel i övrigt. Det är väsentligt att skolan deltar i detta informations- och utbildningsarbete.

Övrigt

Statens naturvårdsverk understryker vikten av samråd mellan verket och industriverket så att inte sådana energibesparande åtgärder stöds med bidrag som inte bedöms lämpliga från miljösynpunkt. Arbetarskyddsstyrelsen framhåller att som villkor för genomförande av energibesparande åtgärder måste gälla att arbetsmiljön inle försämras genom åtgärderna och att fömtsättningarna för fortsalt förbättring av arbetsmiljön bibehålls.

Skrivelse från 1974 års trädgårdsnäringsutredning

I skrivelse den 3 februari 1977 har 1974 års irädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09) framhållit bl.a. att bidrag enligt kungörelsen (1974:250) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsförelag utgår för energibesparande åtgärder avseende endast befintliga växlhusanläggning-ar. Utredningen pekar på att denna regel i många fall leder till att små, orationella och onödigt bränslekrävande växthusenheter bevaras i stället för att ersättas med nya mer energisnåla enheter. Utredningen hemställer därför att kungörelsen ändras så att statsbidrag kan utgå även för att uppföra nya energisnåla växthus till den del dessa ersätter äldre enheter som rivs.

Efter remiss har yttranden i denna fråga avgetts av lantbmksstyrelsen, statens industriverk. Svenska lantarbetareförbundet, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörer, Sveriges grossistförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund.

Slutens Industriverk framhåller att det i de flesta fall blir billigare att göra växthus eller andra produktionsanläggningar energisnåla om detla görs vid anläggningens uppförande än om det görs i ett senare skede och atl det därför enligt verket inte finns skäl att bevilja statsbidrag för energibesparande åtgärder vid nyanläggningar. Statsbidrag skulle inte beviljas för åtgärden ifråga om reglerna enligt förordningen (1975:422) om statsbidrag lill energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. tillämpades. Industriverket avstyrker utredningens förslag.

Övriga remissinstanser är positiva lill förslaget.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet

182

Anslagsframställningar för budgetåret 1978/79

De uppgifter som statens industriverk och lantbmksstyrelsen har lämnat belräffande bidragslägel m.m. den 1 juli 1977 sammanfattas i följande sammanställning (milj. kr.).

Av riksdagen Beviljade och av        Inneliggande
anvisade me- industriverket ansökningar

del t. o. m.      tillstyrkta bidrag        om bidrag budgetåret 1976/77

Antal Bidrags-    Bidragsbelopp

projekt      belopp

Anslagspost
- Åtgärder i företagens
bvggnader, processer, m. m.	283	3060	244	113
- Prototyper och demonstra-
tionsanläggningar m. m.	58	40	35	23
- Åtgärder i trädgårds-
näringens byggnader	7	670	7	-
	348	3770	286	136

Vanliga åtgärder avseende företagens byggnader, vartill bidrag har beviljats, är förbättring av isolering och av värme- och ventilationssystem, anslulning till fjärrvärme och övergång till eldning med fasta bränslen. Inom företagens processer är de vanligasle åtgärderna återvinning av värme ur gaser, vätskor, luft m.m., övergång till eldning med fasta bränslen samt pann- och ugnsbyten. En stor del av stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar har gått till olika projeki inom pappers- och massaindustrin för att pröva ny energisnål teknik inom branschens industriella processer. Bidrag har också lämnats bl. a. för att pröva en ny metod att framställa råjärn och till den kemiska industrin för att pröva en ny teknik vid klor-alkaliframställning.

De vanligaste åtgärderna avseende trädgårdsnäringens byggnader är by-le av värmepannor och förbättring av värmeinstallaiioner samt investeringar i isolerande skuggningsanläggningar och installationer för automatisk klimatreglering.

Statens industriverk

I anslagsframställning för budgetåret 1978/79 anför statens industriverk i huvudsak följande.

Fram till den 1 juli 1977 hade bidrag beviljats och tillstyrkts för ca 3 100 projeki med sammanlagda bidrag om ca 279 milj, kr. Vid samma tidpunkt fanns dessutom inneliggande ansökningar om bidrag på sammanlagt ca 136 milj. kr. avseende ca 580 projeki.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 183

En stadig ökning av antalet inkomna bidragsansökningar har skett under budgetåret 1976/77 vad avser åtgärder inom industriella processer samt prototyper och demonsirationsanläggningar.

I syfte att få till stånd tidigareläggningar av företagens energibesparande investeringar och därmed få fram beställningar till industrin av maskiner och utrustning beslöt riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:95 bil. 3, NU 1976/77: 38, rskr 1976/77: 298) alt ett tillägg på 20% skulle utgå, utöver de normala bidragen på högst 35 %, för energibesparande åtgärder inom industriella processer. Som villkor för tillägget gällde att maskiner och annan större utmstning för åtgärden skulle beställas före den I juli 1977 och levereras före den 1 januari 1978. Riksdagen anvisade - utöver tidigare anvisade medel - 100 milj. kr. för bidrag lill energibesparande åtgärder inom industriella processer och nämnda tillägg. Möjligheten att erhålla tillägget har enligt industriverket lett till ett myckel slort antal förfrågningar och ansökningar om bidrag och fillägg. Verket konstaterar att införandet av det särskilda tillägget har möjliggjort tidigareläggning av åtskilliga energibesparande investeringar inom industrin.

I och med att forsknings- och utvecklingsprogrammen inom energiforskningen har börjat ge resultat har ett ökat behov av stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar börjat framträda.

De projekt för energibesparing inom näringslivets byggnader och industriella processer, vartill bidrag hade beviljats eller tillstyrkts den I juli 1977, beräknas medföra en sammanlagd årlig energibesparing av ca 344000 toe (ton oljeekvivalenter) varav ca 45 000 toe avser besparingar i näringslivets byggnader. Härutöver beräknas 70000 toe sparas genom övergång från olja till kol.

Erfarenheterna vid bidragsgivningen pekar, enligt verket, på alt investeringskostnaden för att spara ett ton olja ligger omkring 2000 kr. för energibesparande åtgärder i näringslivet. Verket framhåller att denna kostnad är väsentligt lägre än kostnaden för t. ex. flertalet energibesparande åtgärder inom det befintliga bostadsbeståndet.

Gmndregeln vid verkets bidragsgivning är dels att energibesparingen skall vara av en viss minsta storlek i förhållande till investeringen, dels att bidragets storiek begränsas till vad som fordras för att företaget skall välja den energibesparande lösningen. Bidrag utgår således inte för åtgärder som är så lönsamma att de kommer till stånd ulan bidrag.

När det gäller prototyper och demonstrationsanläggningar skall bidraget kompensera dels de extra kostnader som en första anläggning medför jämfört med en anläggning som uppförs enligt konventionell teknik, dels risken för etl sämre utfall än beräknat hos utrustningen. Del är av stor belydelse atl erfarenheterna kan dokumenteras väl, vilket ofta leder till relativt omfattande utvärderingsprogram.

Verket kan inte bedöma i vad mån de under våren 1977 tillämpade generösare  bidragsreglerna  har påverkat  bidragsbehovet under budgetåret

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 184

1977/78. Verket konstaterar dock att kännedomen om möjlighetema att erhålla bidrag till energibesparande åtgärder är utbredd i näringslivet och atl verkets handläggning av bidragsärendena kan ske i den takt som ansökningarna kommer in. Verket framhåller vidare alt del under budgetåret 1977/78 bör ha tillräcklig erfarenhet från bidragsverksamheten för alt öka sin initierande och uppsökande verksamhet. Mot den bakgrunden finns det anledning att räkna med atl nu disponibla medel är helt utnyttjade genom fattade beslul om bidrag vid innevarande budgetårs utgång. Verket framhåller att redan om ett relativt litet antal mycket stora projekt aktualiseras kommer disponibla medel, inkl. de bemyndiganden som verket har att belasta även efterföljande budgetår, att utnyttjas helt. Det sistnämnda gäller särskilt beträffande anslagsposten Prototyper och demonstrationsanläggningar.

Utvärdering av bidragsverksamheten bör ske under budgetåret 1978/79. Verket avser att redovisa detta i en särskild rapport och därvid bl. a. lämna en bedömning av hur bidragsbehovet kan komma att utvecklas efter nämnda budgetår.

Vad avser stödet till prototyper och demonsirationsanläggningar kan en betydande ökning av bidragsbehoven väntas efter hand som satsningarna inom energiforskningsprogramrnets ram ger resultat. Det finns enligt verket anledning att tro att disponibla medel under anslagsposten Prototyper och demonstrationsanläggningar kommer att utnyttjas helt under budgetåret 1977/78. För att hålla oförändrad volym under budgetåret 1978/79 erfordras under sådana förhållanden ca 70 milj. kr. i anslagsmedel under nämnda post budgetåret 1978/79.

Under innevarande budgetår får industriverket, enligt bemyndigande, fatta beslut om bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet och till prototyper och demonstrationsanläggningar m. m. som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 25 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och 15 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Verket räknar med att behöva ta i anspråk nämnda bemyndiganden. Industriverket föreslår att verket får bemyndigande att under budgetåret 1978/79 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet och till prototyper och demonstrationsanläggningar vilken, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 25 milj. kr. under budgetåret 1979/80 och högst 15 milj. kr. under budgetåret 1980/81.

Mot bakgrund av bl. a. de utredningar om industrins energihushållning som verket har genomfört hemställer industriverket att sammanlagt 220 milj. kr. - 150 milj. kr. för Åtgärder i företagens byggnader, processer m.m. och 70 milj. kr. för Prototyper och demonstrationsanläggningar m. m. - anvisas förde bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet som administreras av verket. Av beloppet bör enligt verket en ram på ca 5,5 milj. kr. avsättas för att bestrida industriverkets utgifter för administration, information, utredning och uppföljning avseende bidragsverksamheten.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 185

Lantbruksstyrelsen

Sedan stödet lill energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader infördes våren 1974 och fram till den I januari 1977 hade ca 330 trädgårdsföretag erhållit bidrag för sådana åtgärder. Detla antal utgör ca 13% av totala antalet företag med uppvärmda växthus.

Efterfrågan på bidrag har ökat efter hand som oljekrisens verkningar för branschen har mildrats och investeringsbenägenheten till följd av förbättrad lönsamhet har ökat.

Med hänsyn till att 87% av lotala antalet företag med uppvärmda växthus den 1 januari 1977 ännu inte hade fått bidrag och antagligen inte heller hade vidtagit några mer kostnadskrävande energibesparande ålgärder torde efterfrågan på bidrag enligt styrelsen fortsätta alt öka. Besparingseffekterna inom trädgårdsföretagen är enligt styrelsen avsevärda. Beviljade bidrag fram lill den 1 juli 1977, 7 milj. kr., beräknas leda till en årlig oljebesparing på ca 11 000 m' eldningsolja. Styrelsen föreslår att 4 milj. kr. anvisas för bidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringens byggnader under budgetåret 1978/79.

Styrelsen framhåller vidare att högsta bidragsbelopp f n. utgör 50000 kr. per projekt. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen sedan detta belopp fastställdes och till förekomsten av nya mer kostnadskrävande meloder för energibesparing föreslår styrelsen att högsta bidragsbelopp höjs till 100000 kr.

Styrelsen föreslår vidare att en för trädgårdsnäringen ny form av slöd införs för att underlätta introduktion av ny i praktisk drift, oprövad teknik. Stödet skall kunna ulgå för åtgärder som avser framtagande av prototyper och demonstrationsanläggningar för att pröva ny energisnål teknik för trädgårdsnäringen. Styrelsens förslag läggs fram mot bakgmnd av att arbete pågår med all få fram ny teknik för energibesparing inom trädgårdsnäringen. Som exempel nämner styrelsen framtagandet av invändiga reflekterande gardiner, permanenlisolerade hus med täckmaterial av dubbelfolie med övertryck mellan folierna, användning av solfångarytor för att Ullgodogöra sig överskottsenergin från dagtid under natten, utnyttjande av värmepump m, m. Bidraget bör enligt styrelsen utgå med högst 50% av godkänd kostnad. Styrelsen begär att 1 milj, kr. anvisas för sådant stöd under budgetåret 1978/79.

Tolalt begär sålunda lantbruksstyrelsen 5 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Sedan stödet till energibesparande investeringar inom näringslivet m. m. infördes våren 1974 (prop. 1974:69, CU 1974:21, JoU 1974:19, rskr 1974:180, rskr 1974:196) har riksdagen anvisat sammanlagt 518 milj. kr. för sådant stöd och för administration m.m. av stödet. Av beloppet har 100

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 186

milj. kr. anvisats på lilläggsbudgel 111 för budgetåret 1976/77 med anledning av propositionen om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder (prop. 1976/77:95 bil. 3, NU 1976/77:38, rskr 1976/77:298),

Av de anvisade medlen har 408 milj, kr, beräknals för ätgärder i näringslivels byggnader och processer m, m., 100 milj, kr, för att ta fram prototyper och demonstrationsanläggningar m,m, och 10 milj, kr, för åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. Medlen för bidragsgivningen disponeras vad avser ålgärder i trädgårdsnäringen av lantbmksstyrelsen och i övrigt av statens industriverk.

Den 1 oktober 1977 hade, sedan siödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet infördes, bidrag beviljats med sammanlagl ca 311 milj. kr. Härav har ca 268 milj. kr. avsett åtgärder i näringslivets byggnader och processer m.m., ca 36 milj, kr, prototyper och demonstrationsanläggningar m, m, och ca 7 milj, kr, åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. Inneliggande ansökningar vid nyssnämnda tidpunkt uppskattas omfatta anspråk på bidrag om sammanlagl ca 100 milj, kr,, varav ca 75 milj, kr. för åtgärder i näringslivets byggnader och processer m. m. samt ca 25 milj. kr. för prototyper och demonstrationsanläggningar.

1 syfte alt stimulera industrins investeringar och därmed förbättra sysselsättningsläget beslöt riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:95 bil. 3, NU 1976/77:38, rskr 1976/77: 298) att tillfälligt förstärka stödet lill energibesparande investeringar i näringslivet. Beslutet innebar alt ett särskilt tillägg på 20% skulle kunna medges ulöver de normala bidragen på 35%. Tillägget avsåg enbart åtgärder inom industriella processer.

Som villkor för del särskilda tillägget gällde alt maskiner och annan större utrustning för åtgärden skulle beställas före den I juli 1977 och - enligt huvudregeln - levereras före den 1 januari 1978. Riksdagen anvisade - utöver tidigare anvisade medel - 100 milj. kr. för bidrag och nämnda tillägg lill energibesparande åtgärder inom industriella processer. Ett stort antal ansökningar om bidrag och tilliigg kom in till industriverket under våren och försommaren 1977. Särskilt tillägg har beviljats för omkring 160 projekt. Införandet av tillägget har således möjliggjort att åtskilliga energibesparande investeringar har tidigarelagts eller har kommit till siånd. Delta har inneburit ökade beställningEir hos framför allt verkstadsindustrin.

Enligt industriverkets och lantbmksstyrelsens preliminära bedömningar beräknas de åtgärder till vilka bidrag - till ett sammanlagt belopp av ca 286 milj. kr. - hade beviljats eller rekommenderats den 1 juli 1977 leda lill en sänkning av den årliga energiförbmkningen i näringslivet motsvarande ca 355 000 toe (toe = ton oljeekvivalenter). Härutöver beräknas ca 70000 toe sparas genom övergång från olja till kol.

Möj ligheter alt spara energi inom industrin

Regeringen uppdrog våren 1975 åt statens industriverk att utreda frågor om energianvändningen inom industrin. Resultatet av den första etappen i

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 187

detta utredningsarbete presenterades i rapporten (SIND 1976:3) Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning. Rapporten redovisades i prop. 1976/77:100 (bil. 17 s, 174, NU 1976/77: 38. rskr 1976/77:298). Den andra etappen av utredningsarbetet redovisas i rapporten (SIND 1977:6) Industrins energihushållning. Med dessa två rapporter har verket presenterat en första genomgång av möjligheterna alt spara energi inom industrin.

Industriverket bedömer alt ca 1,1 milj. ton eldningsolja kan sparas vid befintliga anläggningar inom industrin under en period av fem till tio år. Detta motsvarar ca 20% av industrins förbrukning av eldningsolja år 1976 och ca 8% av industrins totala energiförbmkning detta år. Besparingarna beräknas kräva investeringar om sammanlagt ca 2300 milj. kr. Härutöver beräknas 230000-300000 ton olja kunna sparas inom cementindustrin genom övergång från olja till kol som bränsle i processen. Vidare skulle ca 265 000 lon olja kunna sparas genom att spillvärme från industrin utnyttjas till uppvärmning av bostäder m. m. samt ca 100000 ton olja genom vissa ytterligare åtgärder. Möjlighetema atl spara elenergi är enligt verket små. En del av angivna besparingsmöjligheter ingår i de besparingar som jag nyss har nämnt för de åtgärder vartill bidrag hade beviljats eller rekommenderats fram till den 1 juli 1977.

Enligt industriverket behövs det någon form av stimulans för alt flertalet av de redovisade åtgärderna skall komma till stånd. En forlsall bidragsgivning med samma inriktning som hittills bedöms vara det mest effektiva sättet alt stödja sådana investeringar.

Industriverket uppskattar att statliga bidrag om sammanlagt ca 700 milj. kr. erfordras för atl de redovisade åtgärderna skall komma till stånd inom en period av fem till tio år. Verkel uppskattar behovet av bidrag till energibesparande åtgärder inom industrins processer och näringshvets byggnader till 150 milj. kr. per år. Bidragen till åtgärder inom industrins processer bör lämnas under flera år. Bidragsperiodens längd bör enligt verket bestämas efler det att bidragsverksamheten har utvärderats.

Industriverket bedömer - mot bakgmnd av föreliggande utredningarom industrins energianvändning - behovet av bidrag fill prototyper och demonstrationsanläggningar inom industrin till sammanlagt ca 40-50 milj. per år.

Industriverket har i skrivelse den 12 november 1976 hemställt att regeringen prövar frågan om att komplettera bidragen till energibesparande åtgärder i näringslivet med någon form av lån. Verkel föreslår lån mot statlig garanti. Verket framhåller i rapporten Industrins energihushållning att lån skulle utgöra ett lämpligt komplement till nuvarande bidrag för atl i vissa fall stimulera förelagen alt genomföra energibesparande investeringar.

Industriverket föreslår slutligen i rapporten att den av verkel bedrivna rådgivningsverksamheten i energifrågor kompletteras med rådgivning från

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 188

branschkunniga energikonsulter. Detta förslag återkommer jag till under anslaget Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte.

Flertalet remissinstanser delar eller har ingen erinran mot verkets uppfattning att bidrag bör lämnas enligt hittillsvarande riktlinjer för att stimulera företagen att genomföra de redovisade åtgärderna. Vissa av remissinstanserna, bl.a. Näringslivets energidelegation och energisparkommittén, menar dock att bidragen bör kompletteras med särskilda låneforiner. Några har synpunkter beträffande bidragets storlek.

I likhet med flera av remissinstanserna anserjag att industriverkets rapport Industrins energihushållning ger värdefull informalion om användningen av energi och möjlighelerna att spara energi inom de undersökta områdena. Mot bakgrund av bl. a. de möjligheter till energibesparingar som redovisades i en tidigare rapport beslöt riksdagen (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 173, prop. 1976/77:95 bil. 3, NU 1976/77:38, rskr 1976/77:298) under våren 1977 om en kraftig förstärkning av stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet. Den nu föreliggande rapporten visaratt ytterligare energibesparingar kan göras inom industrin. Enligt min bedömning bör möjligheterna vara goda att spara energi även i näringslivet i övrigt. Av vad jag tidigare har nämnt beträffande bidragsläget framgår också att efterfrågan på bidragsmedel är stor.

I propositionen med energisparplan för befintlig bebyggelse (prop. 1977/78:76), som regeringen nyligen har lagt fram, redovisas bedömningen att stora besparingar av energi kan göras i det befintliga byggnadsbeståndet i dess helhet.

Mot bakgrund av det anförda anserjag det lämpligt alt stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet förstärks kraftigt. Till näringslivet räknarjag i detta sammanhang även de statliga bolagen och affärsverken. Vid min beräkning av medelsbehovet under detta anslag har jag beaktat vad som anförs i propositionen med energi sparplan för befintlig bebyggelse.

Energikommissionen (I 1976:05) har bl. a. till uppgift att utarbeta förslag till åtgärder som medför en effektiv energianvändning. I samband med beredningen av kommissionens förslag kommer bl.a. formerna för stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet att övervägas. Kommissionen beräknas presentera resultatet av sitt arbete under våren 1978. Bl.a. med hänsyn härtill förordar jag - i avvaktan på att ställning tas till resultatet av energikommissionens arbete - att stöd till energibesparande investeringar i näringslivet under budgetåret 1978/79 liksom hittills lämnas enbart i form av bidrag. Bidraget bör även i fortsättningen uppgå till högst 35% av godkända kostnader för åtgärder i företagens byggnader och processer och högst 50% för prototyper och demonstrationsanläggningar. Frågan om stödperiodens längd är jag inte beredd att ta ställning till f n.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 189

Bidragsregler, administration m.m.

Företagareföreningarna har f.n. vissa uppgifter i samband med handläggningen av ärenden rörande bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader. Företagareföreningsutredningen (A 1977:3) har övervägt ett förslag från industriverket att föreningarna bl.a. skall få beslutsrätt i vissa bidragsärenden. Liknande förslag har också kommit från Företagareföreningarnas riksförbund.

Riksdagen har nyligen i samband med behandlingen av prop. 1977/78:40 om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling antagit lagen om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att på regional nivå främja näringslivets utveckling (bil, 1, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110). I propositionen (bil. 1 s. 146) anför industriministern efter samråd med mig att han främst av praktiska skäl finner det befogal att låta en väsentlig del av antalet ärenden om bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivet avgöras genom beslut av de stiftelser som i propositionen föreslås ersätta de nuvarande företagareföreningarna. Han förordar därför att stiftelserna erhåller beslutsrätt vad avser vissa bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet. Det bör enligt industriministern ankomma på regeringen att genom föreskrifter närmare avgränsa stiftelsernas befogenheter i detta avseende.

Enligt min mening bör en sådan delegering öka möjligheterna till en smidig och snabb handläggning av bidragsärendena. Förslag i denna del torde få anmälas för regeringen i annat sammanhang.

Enligt kungörelsen (1974:250) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsförelag (ändrad 1975: 546) utgår bidrag för åtgärd som möjliggör användning av andra bränslen än olja eller har bränslesparande effekt inom trädgårdsföretag. Bidrag lämnas för ålgärder i befintliga anläggningar med högst 35% av godkända kostnader. Bidraget får inte överstiga 50000 kr. per projekt.

Lantbruksstyrelsen har med hänvisning till bl.a. kostnadsutvecklingen sedan gränsen för bidragsbeloppets storlek bestämdes våren 1974, föreslagit en höjning av gränsen. I likhet med lantbmksstyrelsen anserjag att en höjning av gränsen är befogad. Jag förordar atl gränsen höjs från nuvarande 50000 kr. till 75000 kr.

1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09) har föreslagit att reglerna för bidrag till energibesparande ålgärder inom trädgårdsföretag ändras så all bidrag kan ulgå även för uppförande av nya växthus till den del dessa ersätter äldre enheler som rivs. Som jag tidigare har nämnt har energikommissionen bl. a. till uppgift alt utarbeta förslag lill åtgärder som medför en effekliv energianvändning. I samband med beredningen av kommissionens förslag kommer bl. a. formerna för stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet atl övervägas. Bl. a. mot den bakgrunden kan jag - i avvaktan på att ställning tas till resultatet av energikommissionens arbete -inle biträda förslaget. Bidrag till energibesparande åtgärder inom träd-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 190

gårdsnäringen bör liksom hittills lämnas endast för åtgärder i befintliga anläggningar.

Enligt förordningen (1975:422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. lämnas bidrag lill bl. a. framtagande av prototyper och demonstrationsanläggningar med inriktning på bl. a. effektivare energianvändning inom industrin.

Lantbmksstyrelsen har föreslagit att en liknande stödform införs för trädgårdsnäringen för att underiätta införandel av ny i praktisk drift oprövad energisnål teknik.

Enligt vad jag har inhämtat pågår arbete med att ta fram ny energisnål teknik för trädgårdsnäringen. Det är angelägel alt forsknings- och utvecklingsresultat inom energiområdet kan prövas i praktisk drift. Härigenom kan erfarenhet vinnas för en bedömning av om en introduktion i stor omfattning kan vara lämplig. Jag förordar därför att framtagandet av prototyper och demonstrationsanläggningar med inriktning på effektivare energianvändning inom trädgårdsnäringen stöds med statliga medel. Siödet bör lämnas i form av bidrag. De prototyper och demonstrationsanläggningar för vilka bidrag sålunda bör utgå bör innebära introduktion av ny tidigare i praktisk drift oprövad teknik eller utnyttjande av känd teknik i nytt sammanhang. Som villkor för bidrag bör gälla att erfarenhelerna av anläggningarna skall bli offentliga. Bidrag bör utgå med högst 50% av godkända koslnader för åtgärden. 1 investeringskostnaden bör även kostnaden för utvärdering av verksamheten få räknas in. Lägsta kostnad som berättigar till bidrag bör utgöra 5 000 kr. Någon högsta gräns för bidragsbeloppets storlek bör inle fastställas. Ansökan om bidrag bör prövas av lantbmksstyrelsen.

Jag beräknar behovet av medel för stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar för effektivare energianvändning inom trädgårdsnäringen till 1 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Jag har i sistnämnda frågor samrått med chefen för jordbmksdepartementet.

Medelsbehov m.m.

Industriverket har beräknat behovet av medel för sin bidragsgivning under budgetåret 1978/79 till sammanlagt 220 milj. kr., varav 150 milj. kr. avser åtgärder i företagens processer och byggnader och 70 milj. kr. prototyper och demonstrationsanläggningar m. m. Enligt industriverket beräknas disponibla anslagsmedel för innevarande budgetår i sin helhet bli utbetalade eller intecknade genom fattade beslut om bidrag under detta budgetår.

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört beräknar jag behovet av medel för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet, inkl. de statliga bolagen och affärsverken, till 295 milj. kr. Av beloppet beräknar jag 236 milj. kr. för ätgärder i företagens byggnader, processer m.m. -varav ca 100 milj. kr. för åtgärder i byggnader -, 55 milj. kr. för prototyper

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 191

och demonstrationsanläggningar, 3 milj. kr. för åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader och I milj. kr. för prototyper och demonstrationsanläggningar inom trädgårdsnäringen. Jag har vid min beräkning av medel tagit hänsyn också till industriverkets kostnader för administration, information, utredning och uppföljning av bidragsverksamhelen.

Min medelsberäkning innebär en kraftig förstärkning av anslaget jämfört med innevarande budgetår.

Industriverket har innevarande budgetår bemyndigande att fatta beslut om bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonsirationsanläggningar m. m. som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 25 milj. kr. under budgetåret 1978/79 och högst 15 milj. kr. budgetåret 1979/80.

Beträffande slöd till energibesparande åtgärder i näringslivet, erfordras ibland möjlighet att göra åtaganden som sträcker sig över flera budgetår. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande atl under budgetåret 1978/79 fatta beslut om bidrag lill ålgärder inom näringslivet samt lill prototyper och demonsirationsanläggningar m, m, som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 25 milj, kr, under budgelårel 1979/80 och högsl 15 milj, kr, under budgetåret 1980/81,

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1, godkänna de av mig förordade ändringarna av grunderna för bi
drag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag

2, bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 i enlighet med vad jag har anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknal löpande beslut innebär åtaganden om högst 25 000000 kr, under budgetåret 1979/80 och högst 15 000000 kr, under budgetåret 1980/81

3, till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 295 000000 kr,

E 6. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte

1976/77 Utgift 720961 Reservation 3 829670

1977/78 Anslag 3 000000

1978/79 Förslag 5 000000

Från detta anslag, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostnader för statliga bidrag till kursverksamhet på de uppvärmnings- och ventilationstekniska områdena och för slalliga bidrag lill kurser rörande pro-cessinriktade energifrågor inom industrin saml för statliga bidrag till företagareföreningarna avseende energirådgivning rörande bl.a. eldnings-, ventilations- och processteknik. Från anslaget bestrids även industriver-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

192

kels kostnader för administration av verksamheten. Riktlinjerna för verksamheten har angivits i prop. 1975:30 (bil. 1 s, 355, NU 1975:30, rskr 1975:202),

		1977/78	1978/79
			Statens	Föredra-
	Utbildningsåtgärder i syfte		industriverk	ganden
1,
	att minska energibehovet
	för lokaluppvärmning	1620000	5000000'	2000000
2,	Utbildningsåtgärder i syfte att minska energiförbrukningen inom olika industri-
	processer	490000	1500000	1000000
3.	Rådgivningsverksamhet i
	energifrågor	890000	3 500000	2000000
		3000000	10 000000'	5000000

' Inkl, 2000000 kr. som industriverket föreslår skall överföras från bostadsdepartementets anslag Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m, m.

Statens industriverk

Under budgetåret 1976/77 har industriverkels enhet för företagsutveckling (SIFU), Svenska kommunförbundet, ABF, Studieförbundet Vuxenskolan m,fl. kursarrangörer genomfört kurser med bidrag från anslaget inom området för lokaluppvärmning. Kurserna har vänt sig till olika typer av driftpersonal för industri-, bostads- och förvaltningslokaler samt till villaägare. Inkomna ansökningar om bidrag har under budgetåret 1976/77 överstigit tillgängliga medel vartör ell antal kursarrangörer inte har kunnat beviljas bidrag.

Kursarrangörerna har ansökt hos industriverket om bidrag till specificerade kurser. Verket har kunnat konstatera brisler i samordningen arrangörerna emellan och att vissa målgmpper saknas i planerade kurser. Verket framhåller att det behövs en bättre planering, samordning och initiering av utbildningsinsatserna inom lokaluppvärmningsområdet och avser därför alt utarbeta en utbildningsplan inom detta område. Planen väntas bli klar under innevarande budgetår. Som en följd härav beräknas medelsbehovet för bidrag lill kurser inom området alt öka.

Riksdagen har i enlighel med prop. 1976/77:107 (CU 1976/77:32, rskr 1976/77:244) beslutat all industriverket under budgetåret 1977/78 skall ha huvudansvaret för fortbildning i energifrågor av personer som arbetar med att uppföra byggnader - från projektering lill byggnadsarbete - och med byggnadernas drift och förvaltning. För denna uppgift disponerar industriverket för budgetåret 1977/78 högsl 2 milj. kr. under bostadsdepartementets anslag Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Den totala medelsram som verket disponerar för bidrag till kurser m.m. i energifrågor rörande byggnader för budgetåret 1977/78 uppgår härigenom lill 3620000 kr. I avvaktan på en plan för utbildningsbehovet inom områ-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 193

det kan enligt verket anslagsbehovet för budgetåret 1978/79 inte överblickas. Med hänsyn till bl. a. den efterfrågan på bidrag som har visats under budgetåiet 1976/77 föreslår verket atl 5 milj. kr. anvisas under anslagspos-len I för budgetåret 1978/79. 1 detla belopp inkluderas de 2 milj. kr. som industriverket under innevarande år disponerar från bostadsdepartementets huvudtitel för tidigare nämnda fortbildning av byggnadsarbetare m.m. Verket föreslår alt dessa medel fr. o. m. budgetåret 1978/79 överförs till anslagsposten I under förevarande anslag.

Behovet av utbildning som syftar till minskning av energiförbmkningen inom olika industriprocesser ärenligt verket betydligt svårare att klarlägga än vad gäller utbildningsbehovet inom området för lokaluppvärmning. Under budgetåret 1975/76 lät industriverket göra en enkät om behovet av energiutbildning inom olika industribranscher. Under budgetåret 1976/77 har en kurs i SIFU:s regi om energibesparing inom träindustrin genomförts på flera platser i landet. Erfarenheterna synes goda. Vidare har en kurs för ångpanneskötare i industrin tagits fram. Den avses bli genomförd under budgetåret 1977/78. Ett företag inom massaindustrin har vidare erhållit bidrag för att genomföra en kurs för driftpersonal vid sodahuspannor.

Industriverket avser alt under budgetåret 1977/78 inventera utbildningsbehovet inom olika industribranscher. Invenleringen avses leda fram till en utbildningsplan. För planering, samordning m. m. av ulbildningen inom området för industriella processer avser verket vidare att knyta lill sig en referensgrupp med representanter för branschorganisationer och statliga myndigheter.

Under anslagsposten 2 disponerar verkel för budgetåret 1977/78 drygt I milj. kr. inkl. medelsreservalioner från tidigare budgetår. Av verkel planerade åtgärder väntas öka efterfrågan på bidragsmedel. Verket bedömer att medels-behovet för budgetåret 1978/79 uppgår till 1,5 milj. kr.

För att nå de mindre och medelstora företagen bör utbildningsinsatserna kompletteras med uppsökande rådgivning av bred och allmän karaktär, omfattande såväl eldnings- som ventilations- och processteknik. Denna rådgivning, för vilken huvudansvaret åligger industriverket, bör kanaliseras via företagareföreningarna.

För att rådgivningen skall kunna bedrivas effeklivt fordras att personalen hos företagareföreningarna utbildas på området. Under budgetåret 1976/77 har den personal vid företagareföreningarna, som handlägger ärenden om bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivet, genom industriverkets försorg genomgått en tredagars utbildning i energiteknik. Under budgetåret 1977/78 upprepar och fördjupar verket kursen.

Under budgetåret 1976/77 har vidare en försöksverksamhet med gratis energikonsull till mindre och medelstora företag genomförts i tre län. Erfarenhetema från försöksverksamheten är mycket goda. För en kostnad av mindre än 1 000 kr. per besök har sammanlagt ca 100 förelag besökts i de tre länen. Konsulten har gett de besökta företagen en översiktlig bedöm-13    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 194

ning av möjligheterna till energibesparing hos företaget, uppskattat kostnaderna för behövliga åtgärder, anvisat behov av vidare utredningar samt påpekat möjligheterna till energisparbidrag. Konsulten har vidare upprättat ett besöksprotokoll som har tillställts företaget, företagareföreningen i länet och industriverket. Det omedelbara resultatet av besöken är ett antal ansökningar om energisparbidrag. Den långsiktiga effekten kan ännu inte uppskattas. Erfarenheterna synes dock så positiva att verket under budgetåret 1977/78 avser att utnyttja slörre delen av disponibla medel under anslagsposten 3 för detta ändamål. Verket bedömer att ca 2000 företag skall kunna besökas under året. Verksamheten planeras så att varje företagareförening skall komma in med en plan över informationsinsatser, tidplan och uppgift om konsulter, varefter industriverket prövar frågan om bidrag. Bidraget är avsett att täcka samtliga kostnader.

Under budgetåret 1978/79 planeras verksamheten med energirådgivningen att ske enligt samma riktlinjer. Ca 3 000 förelag vänlas kunna besökas under detta budgelår. Kostnaden för rådgivningsverksamheten inkl, företagareföreningarnas administration, information m,m, beräknas till 3,5 milj, kr.

Avslutningsvis framhåller industriverket att den nu påbörjade verksamheten med planering, samordning och initiering av kursverksamheten m, m, under budgetåret 1977/78 väntas medföra en kraftig volymökning av verksamheten under hela anslaget. Denna ökning kan enligt verket genomföras genom att dels medelsreservationer från tidigare budgelår används, dels särskilda medel har tillkommit från bostadsdepartementets huvudtitel. Industriverket bedömer att en fortsatt verksamhet, inom samma riktlinjer som nu gäller, erfordrar ett anslag av sammanlagt 10 milj, kr, under budgetåret 1978/79,

För administrationskostnader m, m, begär industriverket alt få använda 375 000 kr. av anslaget.

Remissyttrande

Energisparkommittén bedömer att det vore synneriigen värdefullt om den av industriverket föreslagna höjningen av anslaget kunde komma till stånd. Kommittén framhåller bl.a. alt enbart utbildning av bl.a. driftpersonal inom lokaluppvärmningsområdet ofta kan leda till bättre energihushållning. För att energibesparande investeringar i byggnader eller utrustning skall leda till god energihushållning krävs vidare enligt kommittén ofta att berörd personal är utbildad på området.

Kommittén anför vidare att den i sin pågående försöksverksamhet med intensifierad informationsverksamhet i Blekinge län avseratt i samråd med företagareföreningen i länet bl. a. informera mindre och medelstora företag om energifrågor vid besök hos företagen. Kommittén framhåller att, enligt dess erfarenheter, framför allt de mindre och medelstora företagen behöver information och rådgivning i energifrågor. Bl.a. på grund härav anser

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 195

kommittén det väsentligt att den av industriverket planerade energispar-handboken färdigställs så snart som möjligt.

Föredraganden

Medel för bidrag till kurser i energifrågor avseende uppvärmning av byggnader anvisades försia gången våren 1974 (prop. 1974:69, CU 1974:21, rskr 1974:180). Efler förslag i 1975 års energiproposition (prop. 1975:30 bil. I s. 355, NU 1975:30, rskr 1975:202) utvidgades verksamheten till att avse även bidrag till kurser om god energihushållning i industriella processer och till rådgivning i energifrågor till framför alll de mindre och medelstora företagen. Sedan våren 1974 har sammanlagt 9750000 milj, kr, anvisats för ändamålet.

Tyngdpunkten i verksamheten under anslaget har hittills legat på att med bidrag stimulera olika kursarrangörer att genomföra kurser i energifrågor avseende uppvärmning och ventilation. Under budgetåret 1976/77 har inkomna ansökningar om bidrag för sådana kurser överstigit anvisade medel för ändamålet. Industriverket har under innevarande budgetår också huvudansvaret för fortbildning i energifrågor av personer som arbetar med att uppföra byggnader - från projektering till byggnadsarbete - och med byggnadernas drift och förvaltning. Enligt vad jag har inhämtat har det även under innevarande budgetår hittills kommit in ett stort antal ansökningar om bidrag avseende kurser i uppvärmning och ventilation samt beträffande nämnda fortbildning.

Detta visar att det finns ett slort intresse för och behov av ulbildning inom dessa områden.

Den fortbildning i energifrågor av byggnadsarbetare m, m, som jag nyss har nämnt har nära samband med de bestämmelser om energihushållning i byggnader som statens planverk har alt meddela och med de tekniska åtgärder som krävs för att genomföra den energisparplan för åtgärder i befintlig bebyggelse, som regeringen nyligen har lagt fram förslag om (prop, 1977/78:76), En viktig fråga i detta sammanhang är att föra ut kunskaper om nämnda bestämmelser och åtgärder till de yrkesverksamma i byggbranschen - byggnadsarbetare, projektorer m.m. Chefen för bostadsdepartementet anmäler därför, efter samråd med mig, under trettonde huvudtitelns anslag Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. att hon avser atl föreslå regeringen att del fr.o.m. budgetåret 1978/79 får ankomma på planverket att handha nämnda fortbildning. Planverket bör bedriva verksamheten i samråd med industriverket bl. a. för alt ta tillvara erfarenheter och planering som finns hos industriveket.

Behovet av utbildning som syftar till god energihushållning inom olika industriprocesser är enligt industriverket betydligt svårare att klarlägga. Verket avser dock att under innevarande budgetår inventera utbildningsbehovet inom olika industribranscher och upprätla en utbildningsplan. I likhet med ftera av de remissinstanser som har yttrat sig över statens indu-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 196

striverks rapport (SIND 1977:6) Industrins Energihushållning, som jag nyss har behandlat under anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m., anserjag att utbildning och information är väsentliga medel för att få till stånd en bättre energihushållning inom bl. a. industrin. Inventering av utbildningsbehovet och planläggning av utbildningen på detla område är därför angelägna områden.

Industriverket disponerar även medel för rådgivning i energifrågor. Riktlinjema för verksamheten angavs i 1975 års energiproposition (prop. 1975: 30 bil. I s. 356, Nu 1975: 30, rskr 1975: 202). Enligt dessa skall rådgivningen bl. a. vara av uppsökande karaktär, i första hand inriktas på mindre och medelstora industriföretag och kanaliseras via företagareföreningarna. Under budgetåret 1976/77 började verket en försöksverksamhet med en dags gratis konsulthjälp till framför allt de mindre och medelstora företagen. Erfarenheterna av verksamheten är goda. Under innevarande budgetår fortsätter och utökar verket denna rådgivningsverksamhet. Verket räknar med atl sammanlagl ca 2000 förelag över hela landet skall kunna besökas under detta budgetår. På sikt kan viss avgiftsbeläggning av dessa tjänster övervägas. I rapporten Industrins Energihushållning föreslår industriverket att nämnda rådgivningsverksamhet kompletteras med rådgivning från mer branschinriktade konsulter. Denna verksamhet bör enligt industriverket ske i samverkan mellan verket och berörda branschorganisationer. Verket föreslår att verksamheten påbörjas som en försöksverksamhet inom förslagsvis sågverksindustrin och glasindustrin. De remissinstanser som har yttrat sig i frågan är positiva till förslaget. För egen del harjag inget att erinra mot att nuvarande rådgivningsverksamhet på försök kompletteras med rådgivning från mer branschkunniga konsulter om detta leder till att de medel som verket disponerar för rådgivningsverksamhet används pä etl från energihushållningssynpunkl effektivare sätt. Nämnda riktlinjer för verkets rådgivningsverksamhet bör gälla även försöksverksamheten.

För nästa budgetår beräknar jag behovet av medel under anslaget till 5 milj. kr. Vid medelsberäkningen harjag tagit hänsyn också till kostnaderna för att administrera verksamheten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 5 000000 kr.

E 7. Främjande av landsbygdens elektrifiering

1976/77 Utgift 5 242701 Reservation 4093052

1977/78 Anslag 15 000000

1978/79 Förslag 11000000

Från anslaget bestrids utgiftei enligt förordningen (1959: 369) om statligt stöd ål landsbygdens elförsörjning (omtryckt 1977: 348). Stöd kan beviljas

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 197

till nyanläggning och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden i form av bidrag och lånegarantier. Beslut om sådant stöd fattas av statens industriverk.

Av den I juli 1977 disponibla medel under anslaget får 180000 kr. användas för koslnader för arvoden lill ledamöter i rådet för eldistributionsfrågor och ersättning för resor m. m. för rådets ledamöter saml övrig expertis i elkraftfrågor och andra utredningskostnader i samband med industriverkets verksamhet på området. Övriga medel får disponeras av industriverket för utbetalning av beviljade bidrag.

I avvaktan på förslag om eldistributionens framtida organisation uttalade 1971 års riksdag (prop. 1971:1 bil. 15 s. 77. NU 1971:13 s. 26, rskr 1971:120) att stödverksamheten avseende landsbygdens elektrifiering borde fortsätta inom en total ram av 40 milj, kr. Bidragsramen har hell tagits i anspråk under budgetåret 1976/77,

Av bidrag som har beviljats inom bidragsramen återstod vid utgången av budgetåret 1976/77 att utbetala ca 10 milj, kr. Ca 8 milj, kr, beräknas blir utbetalade under budgetåret 1977/78 och ca 2 milj, kr, under budgetåret 1978/79,

1977 års riksdag (prop, 1976/77:100 bil, 17 s, 211, NU 1976/77:24, rskr 1976/77:206) uttalade att stödverksamheten för de närmaste tre budgetåren borde fortsätta inom en total ram av 25 milj, kr. Av dessa medel borde som bidrag till upprustningar och nyanläggningar under budgetåret 1977/78 utgå 9 milj, kr. Härtill anvisades under anslaget 6 milj, kr, för utbetalning av bidrag som har beviljats med stöd av lidigare bemyndigande.

Statens industriverk

Industriverket räknar med att under vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79 bevilja bidrag med ca 9 milj, kr. Utbetalningarna av en del större uppruslningsbidrag har fördröjts men beräknas ske under innevarande budgetår. Verket räknar med att totalt ca 10 milj. kr. kommer att utbetalas under budgetåret 1977/78. Vid ingången av budgetåret 1978/79 beräknas reserverade medel uppgå till ca 9 milj. kr.

Vid början av budgetåret 1977/78 förelåg ansökningar om sammanlagt drygl 38 milj. kr., varav ca 37,5 milj, kr, lill upprustning och ca 900000 kr. till nyanläggning.

Omfattande insalser har gjorts från samhällets sida för att lösa elektrifieringsproblemen på landsbygden. Företagna undersökningar visar emellertid att behov av aktiva åtgärder alltjämt föreligger. Sålunda framkom vid en undersökning för några år sedan att ca 400 helårsbebodda fasligheler då saknade elström.

Huvudparten av de återstående elektrifieringsobjekten i skogs- och fjällbygderna kännetecknas av att de ligger avsides med långa avstånd till befintliga kraftledningar med lämplig spänning. Detta medför höga elektrifieringskostnader.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 198

Det är från samhällsekonomisk synpunkt tveksamt om medel bör tas i anspråk i den omfattning som erfordras i sådana fall för vanlig elektrifiering. Andra vägar måste prövas om människor i avlägsna skogs- och fjällbygder skall kunna få den samhällsservice som det innebär alt ha tillgång till elkraft, Etl sådant alternativ är att förse den enskilda fastigheten med lokalt elverk. Kostnaden vid elektrifiering med exempelvis dieselelverk torde uppgå till mellan 100000 och 300000 kr. per fastighet beroende på vilka krav som ställs på utrustningen. Industriverket bedömer atl ca 50 fastigheter kan bli aktuella att förses med dieselelverk eller annan lokal kraftkälla. Detta motsvarar en anläggningskostnad av ca 10 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 beräknas att 2 milj. kr. erfordras för nyanläggningsbidrag fördelat på vanliga elektrifieringar och dieselelektrifieringar.

Omstruktureringen av landets eldistribution har skett genom frivilliga överenskommelser mellan berörda parter. Härigenom har en smidig förändring kunnat ske i riktning mot rationella större och färre distributionsenheter. Den statliga stödverksamheten till upprustning av nedslitna och underdimensionerade landsbygdsnät har aktivt medverkat lill detla. Därmed har distributionsförhållandena inom glesbygdsområden förbättrats. Sedan statsbidragen för upprustning av elnät infördes den I juli 1958 har drygt 100 milj. kr. lämnats i bidrag.

De återstående upprustningarna borde enligt industriverkets uppfattning genomföras relativt snabbt. Med hänsyn till den fortsatta frivilliga linje statsmakterna har valt för eldistributionens omstrukturering räknar verket emellertid med att verksamheten kommer att utsträckas över en femtonårsperiod. De preliminära beräkningar industriverket har redovisat visar att behovet av upprustningsbidrag under denna period kan uppskattas till ca 250 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 beräknas att 7 milj. kr. behövs lill upprustningsbidrag.

Under de senaste budgetåren har industriverket tillsammans med berörda intressenter utrett två projekt, vilka utöver den reguljära bidragsverksamhetens ram skulle kräva stadigt stöd.

Det ena projektet gäller nyeleklrifiering utmed Könkämä älv norr om Karesuando. Projektet är av gemensamt svenskl-finskt intresse. Intressenterna har efter utredningar kommit överens om hur såväl arbets- som kostnadsfördelningen bör ske. Denna fördelning innebär att Sverige bör svara för 1,5 milj. kr.

Det andra projektet gäller elförsörjningen i Storlien. Statens järnvägar handhar f n. eldistributionen till denna ort. Elkraften dit har hittills kunnat överföras på en kraftledning monterad på järnvägens kontaktledningsstol-par. Den expansion som har påbörjats och planerats, bl. a. inom turistsek-lorn, medför att möjlig överföringskapacitet på befintlig ledning hell är ianspråktagen under vintern 1977/78. Överiäggningar har ägt rum mellan intressenterna statens järnvägar, Åre kommun. Fjällkedjans Hotell AB och

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 199

Östersunds Elektriska AB. som handhar eldistributionen i Storliens omgivning, om de åtgärder som behöver vidtagas för att säkerställa elförsörjningen inom orten. Parterna är överens om hur elförsörjningen tekniskt skall lösas. Däremot har man inte nått nägon överenskommelse om finansieringen av åtgärderna, som beräknas kosta ca 5 milj. kr. Industriverket föreslår att 2 milj. kr. tillförs anslaget för att bidrag skall kunna lämnas till överföringsanläggningen.

Industriverket föreslår elt anslag av 14,5 milj. kr. nästa budgetår. Härav åtgår 2 milj. kr. för utbetalning av bidrag som har beviljats med stöd av tidigare bemyndigande, 9 milj. kr. för bidrag under budgetåret 1978/79 saml 3,5 milj. kr. för bidrag lill två särskilda elektrifieringsobjekt. Sistnämnda belopp föreslås bli tillförda anslaget utanför den av riksdagen beviljade ramen om 25 milj. kr.

Föredraganden

Den av riksdagen år 1971 fastställda ramen om 40 milj. kr. för fortsatt stöd för främjande av landsbygdens elektrifiering har helt tagits i anspråk under budgetåret 1976/77. Av bidrag som har beviljats inom bidragsramen beräknas 2 milj. kr. återstå alt betala ut under budgetåret 1978/79.

Riksdagen uttalade år 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 211, NU 1976/77:24, rskr 1976/77:206) att stödverksamheten för de närmaste tre budgetåren borde fortsätta inom en total ram av 25 milj. kr. Av dessa medel anvisades 9 milj. kr. som bidrag till upprustningar och nyanläggningar under budgetåret 1977/78.

Industriverket har föreslagit att 3,5 milj. kr. skall tillföras anslaget utanför den av riksdagen beviljade ramen om 25 milj. kr. för att bidrag skall kunna beviljas lill två särskilda elektrifieringsobjekt. Det ena avser nyeleklrifiering av bosättningar vid Könkämä älv, vilket har beräknats kräva 1,5 milj. kr. i bidrag, och det andra avser en överföringsanläggning, för att säkerställa elförsörjningen till Storlien. Härför behövs ett bidrag som har uppskattals till 2 milj. kr.

Jag anser att frågan om statsbidrag till en nyeleklrifiering vid Könkämä älv bör prövas av industriverket inom ramen för befintlig medelstillgång. Såvitt avser bidrag till överföringsledningen lill Storlien anser jag, med hänsyn till bidragsverksamhelens nuvarande inriktning, att anslaget inte bör tas i anspråk härför.

Under nästa budgetår bör 9 milj. kr. utgå till upprustningar och nyanläggningar, inbegripet anläggande av lokala elverk, såsom dieselaggregat för elproduktion vid avsides belägna fastigheter. Härtill bör under anslaget anvisas 2 milj. kr. för utbetalning av bidrag som har beviljats med stöd av tidigare bemyndigande. Anslaget bör för budgetåret 1978/79 alltså tas upp med 11 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 11 OOOOOO kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 200

E 8. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall

1976/77 Överskott'       1 154165 Reservation 1557258

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1 000

' Utgifterna för verksamheten har uppgått till 7 394742 kr.

Från anslaget bekostas utvecklingsarbete rörande radioaktivt avfall och utbränt bränsle frän kärnkraftanläggningar. Arbetet leds av programrådet för radioaktivt avfall. Kostnaderna för arbetet bestrids helt av kärnkraftproducenterna, varför anslaget har förts upp med etl formellt belopp av 1 000 kr. Det får inte belaslas. För innevarande budgelår har medelsförbrukningen beräknats till 10,1 milj. kr.

Programrådet för radioaktivt avfall har i sin verksamhetsplan för innevarande budgetår angivit huvudområdena för sitt arbete. Dessa är

- hantering av låg- och medelaktivt avfall,

- transport och central lagring av bränsle och reaklorkomponenter,

- behandling av utbränt bränsle och lågaktivt avfall för slutförvaring,

- slutlig förvaring.

Inom varje huvudområde bedrivs ett antal projekt, f. n. omkring 15 stycken.

Under ledning av programrådet har en förstudie genomförts av ett centralt lager för använt kärnbränsle. Förstudien omfattar bl. a. en utredning om erforderlig lagringskapacitet, en preliminär studie över utformningen av byggnader och utrustning, tidplan för uppförandet, förslag lill lokaliseringsansökan enligt byggnadslagen och en utredning om transporlkärl och fartyg. Materialet har överlämnats till Svensk kärnbränsleförsörjning AB, som den 30 november 1977 har ansökt om lokaliseringstillstånd för ett cen-trallager för använt kärnbränsle. Ansökan prövas f.n. av regeringen. Enligt lidplanen i ansökningshandlingama avses lagret stå färdigt all tas i bruk under år 1983.

Som en följd av de krav som ställs i lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m., den s. k. villkorslagen, bildade kärnkraftproducenterna i december 1976 Projekt Kärnbränslesäkerhet (KBS). Målet för dess verksamhet är att beträffande använt kärnbränsle och radioaktivt avfall

- konkret beskriva hur de olika hanteringsstegen fram t.o.m. slutförvaring tekniskt kan utformas,

- redovisa de geologiska förutsättningarna för ett slutförvar och peka ut en eller flera platser där dessa förutsättningar uppfylls,

- analysera säkerheten i hela hanteringskedjan, både för normala och onormala förhållanden, som underlag för regeringens prövning enligt villkorslagen.

Arbetet inom KBS har delats upp i skilda program. En huvudrapport om

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 201

hantering och slutlig förvaring av förglasat högaktivt avfall har lämnats i december 1977. Tidplanen förutsätter att KBS-projektet lill större delen skall vara avslutat den I juli 1978.

Föredraganden

Frågorna om kärnkraftens radioaktiva avfall underkastas f n. en ingående granskning. I underlaget för denna granskning ingår bl. a. de resultat som har kommit fram genom det av programrådet ledda arbetet, erfarenheterna av KBS-projektet samt studier som ingår i energikommissionens arbete. Utvecklingsarbetet på detla område har på mycket kort tid nått långt, såväl kvantitativt som kvalitativt. Därigenom har förutsättningarna förbättrats för konkreta diskussioner med sikte på mera långsiktiga ställningstaganden till de problem och risker som är förbundna med hanteringen och förvaringen av det radioaktiva avfallet och det utbrända bränslet.

Redan frän början förutsattes atl programrådet för radioaktivt avfall skulle ha en interimistisk karaktär, främst för att fullfölja sådant utvecklingsarbete som Aka-utredningen bedömde som angeläget och brådskande. 1 budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 212) framhöll jag atl programrådet, i avvaktan på en mera permanent lösning av frågorna om organisationen av hanteringen av del radioaktiva avfallet och det utbrända bränslet, borde fullfölja sitt arbeie enligt lidigare givna riktlinjer. Till gmnd för detta ställningstagande ligger min uppfattning att de organisatoriska frågorna med anknytning till hantering och förvaring av radioaktivt avfall och använt bränsle så långt möjligl bör lösas i ett sammanhang. Detla innefattar också ansvaret för utvecklingsarbete på området.

Arbetet med de organisatoriska frågorna bör bedrivas med sikte på atl ett förslag till samlad lösning av hithörande problem skall kunna presenteras senast under våren 1979. I avvaktan härpå bör programrådet för radioaktivt avfall under budgetåret 1978/79 fortsätta alt fungera i enlighet med de riktlinjer för programrådets verksamhet som lidigare har meddelats.

Jag vill i detta sammanhang nämna att Svensk kärnbränsleförsörjning AB planerar att i viss omfattning fortsätta det arbete som kärnkraftsproducenterna har bedrivit i KBS-projektet. Kärnbränslebolagets planerade insatser kommer bl. a. atl innefatta området hantering av låg- och medelaktivt avfall samt geologiområdet. Även andra insalser rörande förvaring och hantering av högaktivt avfall kan mot bakgrund av villkorslagens krav komma att genomföras av kärnkraflproducenterna. Jag anser atl det är av betydelse att programrådet vid sina överväganden om insatser inom huvudområdet Hantering av låg- och medelaktivt avfall samt belräffande det geologiska undersökningsarbete som bedrivs inom huvudområdet Slutlig förvaring, av bl. a. resursskäl beaktar den verksamhet som kärnbränslebolaget planerar bedriva. Jag fömtsätter att programrådet och kärnbränsle-bolaget i erforderlig grad samråder i dessa frågor.

Kostnaderna för arbetet undef detla anslag bestrids av kärnkraflsprodu-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 202

centerna genom åtagande av Svensk kärnbränsleförsörjning AB atl bekosta utvecklingsarbete under budgetåret 1978/79 till ett sammanlagt belopp av 7 milj. kr. Anslaget kan därför, liksom lidigare, föras upp med etl belopp av 1 000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall in. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

E9. Oljeprospektering

I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har för detla ändamål förts upp ell reservationsanslag av 20 milj. kr.

Frågan om organisationen och finansieringen av den svenska prospekteringen efter olja och naturgas är f. n. föremål för överläggningar mellan företrädare för statliga och enskilda intressen. Jag avser att senare föreslå regeringen att lägga fram särskild proposition i frågan. 1 avvaktan härpå bör anslaget föras upp med oförändrat belopp i statsbudgetförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Oljeprospektering för budgetåret 1978/79 beräkna ett reservationsanslag av 20000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 203

F. TEKNISK UTVECKLING M. M.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning

I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under dessa anslagsrubriker anvisats ett reservationsanslag av 280,5 milj. kr,, ett förslagsanslag av I 000 kr, och ett reservationsanslag av 10,8 milj, kr.

Statens slöd till teknisk forskning och ulveckling har under senare tid behandlats av ett flertal utredningar. Bl. a. har STU-kommittén (1 1974: 06) i september 1977 avgivit betänkandet (SOU 1977:64) STU:s stöd till teknisk forskning och innovation och teknikupphandlingskommittén (1 1973:05) i december 1976 betänkandet (SOU 1976:69) Teknikupphandling. Betänkandena har remissbehandlats och förslagen bereds f.n. inom regeringskansliet.

Jag avser att senare föreslå regeringen atl lägga fram särskild proposition med förslag till utformning av statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. I avvaktan härpå bör dessa anslag föras upp i statsbudgetförslaget med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1978/79 beräkna

1. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling ett reservationsanslag av 280500000 kr.,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer ett förslagsanslag av I 000 kr.,

3.  lill Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning ett reserva
tionsanslag av 10800 000 kr.

F 4. Europeiskt rymdsamarbete m. m.

1976/77 Utgift 39946673

1977/78 Anslag 48 360000

1978/79 Förslag 50840000

Statens delegation för rymdverksamhet inrättades den 1 juli 1972 (prop. 1972:48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216) och har till uppgift alt svara för utformning och organisation av den svenska rymdverksamheten. Det åligger delegationen att samordna tillämpnings- och grundforskningsverksamheten inom rymdområdet i samverkan med berörda myndigheter, institutioner och företag samt att ställa samman och redovisa underlag för stals-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 204

makternas rymdpolitiska ställningstaganden och deras långsiktiga planering av svensk rymdverksamhet. Delegationen är svenskt beredningsorgan för engagemanget inom det europeiska rymdorganet (European Space Agency, ESA) och för kontakterna med andra internationella rymdorganisationer. Delegationen har till uppgift att fördela de för den inhemska rymdverksamheten tillgängliga resurserna. Delegationen samordnar vidare den svenska fjärranalysverksamheten såväl inom landet som gentemot andra länder och internationella organisationer.

Delegationen består av elva ledamöter, bland vilka regeringen förordnar en verkställande ledamot. Delegationen har inrättat en forskningskommitté med uppgift att bereda ärenden rörande rymdforskning, en tillämpningskommitté med rådgivande funklioner beträffande rymdtillämpningsprojekt och rymdindustrifrågor samt en fjärranalyskommitté med uppgift att bereda ärenden rörande fjärranalys.

Det statsägda Svenska rymdaiktiebolaget (Rymdbolaget) svarar för verkställande funktioner inom svensk rymdverksamhet, såsom atl tekniskt verkställa de nationella rymdforsknings- och fjärranalysprogrammen, svara för driften av sondraket- och ballonguppsändningsplatsen Esrange, bereda ställningstaganden i intemationella rymdfrågor och nationella rymdpolitiska beslut samt främja marknadsföring av svensk industri inom rymdområdet. Bolagets verksamhet finansieras till stor del genom uppdrag från rymddelegationen.

Rymddelegationens verksamhet är organiserad enligt programbudget-principer med följande program och delprogram.

Program Myndighetsuppgifter Delprogram

Sekretariatsfunktioner

ESA-bevakning

Övrig internationell rymdverksamhet

Informationstjänst

Program Nationell rymdverksamhet Delprogram

Nationell rymdforskning

Nationella rymdtillämpningar

Program Europeiskt rymdsamarbete Delprogram

Deltagande i ESA:s grundprogram

Deltagande i ESA:s vetenskapliga program

Deltagande i ESA:s tillämpningsprogram

Deltagande i Esrange specialprojekt

Från förevarande anslag finansieras verksamheten inom programmel

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

205

Myndighetsuppgifter samt delprogrammen Deltagande i ESA:s grundprogram och Deltagande i ESA:s tillämpningsprogram Programmet Nationell rymdverksamhet finansieras dels från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, dels från anslaget under utbildningsdepartementets huvudtitel Naturvetenskaplig forskning. Delprogrammen Deltagande i ESA:s vetenskapliga program och Deltagande i Esrange specialprojekt finansieras från anslaget under utbildningsdepartementets huvudtitel Europeiskt samarbete inom rymdforskningen.

En redogörelse för de riksdagsbeslut som ligger till grund för Sveriges dellagande i ESA:s program har senast lämnats i prop. 1975:1 (bil. 15 s. 164). Härutöver har riksdagen beslutat om fortsatt deltagande i Esrange specialprojekt (prop. 1976/77:125 s. 53, NU 1976/77:40, rskr 1976/77: 345).

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten inom detta anslag (i 1 000-tal kr.).

Program/Delprogram	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknar	1978/79
		Delegationen		Föredraganden
Myndighetsuppgifter ESA:s grundprogram ESA:s tillämpningsprogram	1700 8882 30552	2048' 11902 34414	2492 12600 36519	2301 12600 36519
Summa kostnader	41134	48364	51611	51420
Avgår bidrag frän industrin	-1507	-580	-580	-580
Summa anslag	39627	47784	51031	50840

' Det i prop. 1976/77:100 (bil. 17 s. 232) beräknade beloppet har minskats med 20000 kr.

Delegationen för rymdverksamhet

Program Myndighetsuppgifter

Delegationen räknar med ett utökat medelsbehov till följd av att kostnaderna för bevakningen av del svenska ESA-engagemanget har ökat mera än anslaget under de senaste två åren. Anledningarna lill kostnadsökningarna är, förutom de inträffade löne- och prisstegringama, dels utvidgningen av ESA:s verksamhelsområde från enbart forskning till att innefatta även tilllämpningar, dels de ökade ansträngningar som har krävts för att marknadsföra svensk rymdindustri med dess förhållandevis höga kostnadsläge. För den förstärkta ESA-bevakningen hemsläller delegationen om en ökning av anslaget med 200000 kr. ulöver vad som motiveras av inträffade löne- och prisstegringar. Totalt beräknar delegalionen under programmet 2492 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 206

Deltagande  i  ESA:s  grundprogram  och  tillämpningsprogram

Kostnaderna för verksamheten inom dessa delprogram utgörs av avtalsbundna bidrag. Delegationen beräknar på ett preliminärt underlag kostnaderna under detta anslag för Sveriges deltagande till 49 119000 kr. budgetåret 1978/79. Som intäkt under anslaget räknas de medel som svensk industri enligt avtal med staten ställer lill delegationens förfogande. Dessa medel uppgår till minsl 580000 kr. och avgår vid anslagsberäkningen.

Delegationen anmäler vidare att avtal har träffats med ESA om att utnyttja Esrange för mottagning och bearbetning av fjärranalysdata från satelliter. Uppförande och utrustning av mottagningsstationen pågår f n. 1 början av år 1978 kommer stationen atl börja tas i operaliv drift.

Föredraganden

Som tidigare har redovisats för riksdagen (prop. 1976/77:125 s, 53, NU 1976/77:15, rskr 1976/77:114) undertecknade Sverige den 17 mars 1977 en överenskommelse om en förlängning till den 31 december 1980 av avtalet om ett specialprojekt för uppsändande av sondraketer vid Esrange i Kiruna, Föriängningen innebär en totalt sett oförändrad ambitionsnivå inom sondrakelområdet jämfört med lidigare avtalsperiod.

En mottagningsstation för flärranalysdata håller f n, på att uppföras vid Esrange, För detta ändamål har Rymdbolaget från statsbudgeten för budgetåret 1976/77 erhållit ett lån på 2 milj, kr. Förhandlingar med det europeiska rymdorganet (ESA) har förts om ett avtal för utnyttjande av stationen. Regeringen barden 29 september 1977 bemyndigat rymddelegationen atl underteckna avtalet. Detta avses gälla under fem år från undertecknandet och kommer att kompletteras med ett kontrakt om ersättning för driften.

Jag finner det mycket tillfredsställande att verksamheten vid Esrange genom nu nämnda överenskommelser inte bara tryggas utan också kan utökas och breddas. Mottagningsstationen för fjärranalysdata utgör ett värdefullt och på sikt utvecklingsbart komplement lill försöksverksamheten med sondraketer,

Degelationens beräkning av storleken på Sveriges bidrag till det europeiska rymdorganet för budgetåret 1978/79 bygger på gällande avtal och beräkningsprinciper som lidigare har redovisats för riksdagen. Jag godtar denna beräkning. Inom programmet Myndighetsuppgifter beräknar jag medel för en oförändrad ambitionsnivå.

Totalt beräknar jag för nästa budgetår ett medelsbehov under anslaget av 50 840000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 50840000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 207

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt är central förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll samt allmän och legal metrologi. Provningsanstalten har till uppgift att

organisera och samordna officiell provning och kontroll samt allmän och legal metrologi,

handha kontroll av ädelmetallarbeten,

verkställa probering av ädelmetaller och bestämning av vikt fin metall,

leda justeringsväsendel,

handlägga ärenden om mått och vikt samt utföra justeringar.

På uppdrag av myndigheter och enskilda utför anstalten provningar och undersökningar av material och konstruktioner och därmed förenad verksamhet.

Provningsanstalten bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde och ställer personal till förfogande för nationellt och internationellt standardiseringsarbete m, m.

Officiell provning och kontroll syftar ytterst till att skydda medborgarnas liv och hälsa samt att minska risken för ekonomisk skada. Grunden för denna verksamhet är de föreskrifter som utfärdas av närmare 30 olika myndigheter med ansvar för säkerheten inom skilda områden. Den officiella provningsverksamheten bedrivs lill övervägande del av andra provningsorgan än statens provningsanstalt, men anstalten har med vissa undantag samordningsansvaret. Anstalten bereder vidare ärenden om utseende av riksprovplatser för olika objekt som skall provas officiellt och är själv riksprovplats för vissa objektområden.

Provningsanstalten har även uppgiften att samordna institutioners och enskilda företags verksamhet inom den allmänna metrologin, vilket sker genom att anstalten föreslår vilka organ som skall utses till riksmätplatser samt själv utser och träffar avtal med auktoriserade matplatser.

Verksamheten leds av en styrelse. Chef för provningsanstalten är en generaldirektör.

Provningsanstalten är organiserad i tre tekniska avdelningar, tvä teknisk-administrativa enheter - mätcentrum och provcentrum - ett kansli samt tre regionala avdelningar i Stockholm, Lund och Göteborg. Provningsanstaltens centrala avdelningar och enheter har enligt statsmakternas beslut (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) omlokaliserats dll Borås. Flyttningen beräknas i huvudsak vara genomförd under innevarande budgetår.

Till provningsanstalten är knutna två rådgivande organ, nämligen ett råd för frågor om provning, kontroll och legal metrologi samt etl råd för frågor om allmän meirologi.

Antalet hel- och deltidsanställda inom provningsanstalten uppgick den 30 juni 1977 till 400 personer. Härull kommer ca 100 kontrollstämplingsför-rättare.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 208

Verksamheten vid provningsanstalten omfattas av försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten.

Program 1. Uppdragsverksamhet

Program 2. Egen forskning

Program 3. Myndighetsuppgifter

Program 1. Uppdrags verksamhel omfattar

att bedriva sådan materialprovning som traditionellt hänförs till ett lands centrala malerialprovningsanstalt,

all bedriva officiell provning och kontroll (inkl. juslering och ädelmetall-konlroll) saml allmän melrologisk verksamhet inom ramen för provningsanstaltens roll som riksprovplats och riksmätplats för vissa objekt och storheter,

atl bedriva annan provning och kontroll som har anknytning lill den officiella provningen och kontrollen vad avser proval objekt, provad egenskap eller i officiell provning utnyttjade resurser.

Program 2. Egen forskning omfattar

att ta fram nya och ändamålsenliga metoder för officiell provning och kontroll inom sådana områden som bedöms vara angelägna när del gäller att skydda liv, hälsa och egendom,

att utveckla mätmetoder och mätteknik samt provnings-och kontrollmetoder som stöd för den tekniska utvecklingen inom landet i takt med de krav som ställs på en industrination med omfattande utrikeshandel.

Program 3. M ynd ighelsuppgifler omfattar

att organisera och samordna utnyttjandet av landets resurser för officiell provning och kontroll samt föV legal och allmän metrologi och leda verksamheten på området i takt med den internationella utvecklingen,

att nationellt och internationellt verka för enhetliga och rimliga myndighetskrav på tekniska produkter och att medverka vid de tekniska undersökningar och utredningar som bör föregå sådana krav.

Medel för den programbudgeterade verksamheten anvisas under följande anslag

1. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

2. Bidrag till statens provningsanstalt

3. Statens provningsanstalt: Utrustning

Därutöver har medei hittills anvisats för planering och genomförande av anstaltens omlokalisering till Borås från det under budgetdepartemenlets huvudtitel uppförda förslagsanslaget Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet.

Anslag I är ett förslagsanslag, som tas upp med etl formellt belopp på

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

209

1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2 och 3. I program I ingår även uppdragsforskning, dvs, sådan forskning som finansieras med externa bidrag. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och ianspråktagna medel från anslag 2, Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av delar av utrustningskapitalet omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Anslag 2 är ett reservationsanslag, över vilket statens bidrag utgår i försia hand lill programmen 2 och 3, men även lill att täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamhelen.

Anslag 3 är ett reservationsanslag, som skall finansiera investeringar i kostnadskrävande utrustning.

Anslag 1 får i princip inte belastas. För alt lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten och för att tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar provningsanstalten en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 8 milj, kr.

F 5. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster av provningsverksamheten m. m, vid statens provningsanstalt.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av den verksamhet som omfattas av programbudgetering samt anstaltens förberedelser för och genomförande av omlokaliseringen lill Borås (I 000-tal kr,).

	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknar	1978/79
		Provningsans	italten	Föredragan den
Program 1 Intäkter	30096	33 200	37800
Kostnader	34911	37185	42075
Resultat	-4815	-3985	-4 275
Program 2 Intäkter	1310	2 220	3 200
Kostnader	4035	8670	11295
Nettokostnader	-2 725	-6450	-8095
Program 3 Intäkter	636	910	2 270
Kostnader	8 890	11 160	15 985
Nettokostnader	-8254	-10250	-13715

14   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

210

	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknar	1978/79
		Provningsanstalten		Föredragan den
Omlokaliserings-verksamhet
Kostnader	-6438	-5 540	-1990
Total nettokostnad	22232	26225	28075
Bidragsanslag	15 336'	18488'	26085)
Anslag för omlokalisering*	3 725	3 407	199oj	24389
Övriga anslagä	2000	2 133	-
Resultat	-1 1711	-2197	-

' Exkl, engångsanvisningar avseende tidigare budgetår,

2 Medlen har budgetåren 1976/77 och 1977/78 utgått från sjunde resp, åttonde huvudtitelns anslag E 18, Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet,  Från anslaget Statens provningsanstalt: Utrustning för planering av utrustning i samband med omlokalisering.

Innan jag går in på provningsanstaltens anslagsframställning för näsla budgetår vill jag anmäla frågan om avgifter m. m. inom riksprovplats- och riksmätplatssysteinet.

Statsmakterna har år 1972 (prop, 1972:54, NU 1972:38, rskr 1972:199) och år 1974 (prop, 1974:162, NU 1974: 52, rskr 1974: 349) fattat beslut om vissa riktlinjer för organisationen av officiell provning och metrologi m, m, i landet. Verksamheten vid riksprovplatser och riksmätplatser regleras i lagen (1974: 896) och kungörelsen (1974: 898) om riksprovplatser m, m, samt i lagen (1974: 897) och kungörelsen (1974: 899) om riksmätplatser m, m.

Officiell provning är sådan teknisk provning, kontroll eller besiktning som föreskrivs i lag eller annan författning och som inte är egenkontroll. Provningarna är således en direkt följd av författningskrav på olika produkter, anläggningar eller förfaranden, F, n. finns närmare 30 statliga myndigheter som i föreskrifter meddelar sådana krav. De ingår som väsentliga led i samhällets strävanden atl skydda liv, hälsa och egendom.

Tidigare har officiell provning bedrivits vid ett stort antal statliga, halvstatliga, kommunala eller enskilda institutioner och företag samt i viss omfattning även av enskilda personer. Statens provningsanstalts samordningsverksamhet har på vissa områden lett till förändringar i dessa förhållanden. På förslag av provningsanstalten har regeringen således utsett ett antal riksprovplatser för den officiella provningen. Under de närmaste åren beräknas ytterligare ett antal riksprovplatser kunna utses inom det område som skall omorganiseras. T, v, undantas härifrån kontrollen av livsmedel, läkemedel och fröer samt den yttre miljön.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 211

Statens provningsanstalt har även befogenhet alt utse auktoriserade provplatser för provning som inte är officiell. Denna möjlighet har hittills inte utnyttjats. De första auktoriserade provplalserna beräknas bli utsedda underår 1978,

Allmän metrologisk verksamhet sträcker sig frän vetenskapligt inriktat arbete i syfte att kunna bestämma måttenheter med minsta möjliga onoggrannhet till kalibrering av instrument och normaler som används i praktiskt arbete vid t, ex, forskning, utveckling och produktion,

Behovel av nationella normaler för olika mätstorheter skall täckas av riksmätplatser. Riksmätplats skall utses av regeringen på förslag av statens provningsanstalt och utgöras av statliga organ. De är således landets primärinstans för en eller flera mätstorheter, dvs. de skall representera rikels högsta sakkunskap och bästa resurser inom området. F. n. finns inga riksmätplatser utsedda med stöd av lagen om riksmätplatser m.m. Statens provningsanstalt, försvarets forskningsanstalt (FOA) och flygtekniska försöksanstalten har dock hittills fungerat som riksmätplats. Deras verksamhet grundar sig på överenskommelser mellan provningsansialten å den ena sidan samt FOA och flygtekniska försöksanstalten å den andra.

För mätteknisk verksamhet under riksmätplatsnivå kan statens provningsanstalt ge auktorisalion. Fram till den 1 juli 1977 har provningsansialten utsett 13 auktoriserade matplatser, flertalet inom privata företag. Inom en femårsperiod beräknas antalet auktoriserade matplatser komma att uppgå till ett trettiotal.

Inom statens provningsanstalt administreras denna typ av frågor om provning och metrologi av två särskilda enheter, provcenlrum resp. mätcentrum. Till deras verksamhet har knutits två rådgivande organ, rådet för provning, kontroll och legal metrologi samt rådet för allmän metrologi. Råden som representerar sakkunskap och erfarenhet inom de båda områdena, tillsätts av regeringen och behandlar principiella frågor om bl. a. riksprovplats- resp. riksmätplatsorganisalionemas uppbyggnad och verksamhet.

Statens provningsanstalt har i skrivelse den 1 juli 1977 föreslagit att, förutom provningsanstalten även flygtekniska försöksanstalten, televerket och statens strålskyddsinstitut utses till riksmätplatser för olika storheter. 1 skrivelsen redovisas bl.a. atl FOA, vilken under en följd av år faktiskt har fungerat som riksmätplats för tidintervall, tidpunkt, frekvens och vissa elektriska storheter, har avsagt sig delta åtagande fr. o. m. den I januari 1978. Skälen är bl. a. att berörd del av FOA flyttar lill Linköping under år 1978 samt att medlen för denna verksamhet är olillräckliga. Provningsanstaltens förslag bereds f n. inom industridepartementet.

Avgifter som f n. tas ut för den officiella provningen är avsedda att täcka kostnaderna vid riksprovplatserna. Avgifter till provningsanstalten tas dessutom ut från riksprovplatserna dels genom en fasl årlig avgift om 20000 kr., dels genom en procentuell andel med 0,5% av omsättningen i

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 212

den officiella provningen. Dessa är avsedda att täcka de kostnader inom provningsanstalten, som är hänförliga till provcentrum.

Av de auktoriserade matplatserna tar provningsanstalten ut en åriig avgift om 4 000 kr. för auktorisalion och tillsyn. Riksmätplatserna (provningsanstalten, FOA och flygtekniska försöksanstalten) tillämpar självständigt fastställda taxor för sin uppdragsverksamhet. Avgifterna bidrar till att täcka kostnader inom dessa mätningsorgan.

Riksre visionsverket

Riksrevisionsverkel (RRV) fick den 11 december 1975 regeringens uppdrag att se över de avgifter till statens provningsanstalt som tas ut i riksmätplats- och riksprovplatsorganisationen. RRV redovisade utredningen den 29 september 1976. Av utredningen framgår i huvudsak följande.

RRV utgår ifrån att verksamheten vid riksmätplatser och riksprovplatser skall finansieras med avgifter och anslag. För att bedöma vilken kombination av avgifter och skattemedel som är skälig, utgår verkel från de uttalanden som statsmakterna gjort i anslutning lill att beslul har fallats om riksprovplats- och riksmätplatssystemen. Riksrevisionsverket konstaterar därvid bl, a. att en fungerande mätningsverksamhet är en förutsättning för tillförlitlig provningsverksamhet. Det finns alltså ett starkt samband mellan mät- och provplalserna och dessa kan anses utgöra enheler inom en och samma organisation. Det motiverar att finansieringen av mät- och provplatser bedöms i ett sammanhang.

Eftersom sambanden mellan mätningar och provningar emellertid inte är lika klara på alla punkter, återstår att bedöma vilka kostnader inom mätningsverksamheten som skall finansieras via provningar, via anslag resp. via direkta avgifter vid mälningsuppdrag.

RRV har också analyserat verksamheten vid riksmätplatserna och funnit följande huvudaktiviteter.

1. Kalibreringsuppdrag lämnade till riksmätplatsen.

2. Utvecklingsarbete betingat av riksmätplatsverksamheten.

3. Allmän skötsel av matplatsens instrument och utrustning samt ej projektbunden nyanskaffning.

4a. Riksmälplatsens skötsel, kontroll och kalibrering av primärnorma-ler, instrument- och mätutmstning på riksmätplatsnivå.

4b. Rådgivning och konsultationer pä anmodan av mätcentrum eller kunder som ell led i mätplatsorganisationens uppbyggnad och utveckling,

5, Fortbildning, deltagande i kurser och konferenser, medverkan i arbetsgrupper och kommittéer med direkl anknytning lill riksmätplatsverksamheten,

6, Övrigt,

RRV föreslår följande avgiftsprinciper för att finansiera mätnings- och provningsverksamheten,

1, Auktoriserade matplatser och auktoriserade provplatser skall ersätla

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 213

självkostnaden för auktorisalion och tillsyn. Under de närmaste åren bör emellertid möjlighet finnas att nedsätta avgiften för auktoriserade matplatser om ett avgiftsuttag som motsvarar full kostnadstäckning påtagligt försvårar uppbyggnaden av mätorganisationen till eftersträvad nivå,

2. Självkostnaderna för kalibreringsuppdrag vid riksmätplatserna skall täckas med avgifter. Självkostnaden skall emellertid därvid definieras på så sätt atl uppdragsgivarna belastas med ulrustningskostnader enbart för den lid utrustningen används i samband med kalibreringen,

3. Riksprovplatserna föreslås få bidra till mätverksamhetens totalfinansiering genom att en omsällningsavgift utgår på den där bedrivna provningsverksamheten. Avgiften skall fastställas så att de totala kostnaderna för mätcentrum och provcentrum samt vissa av kostnaderna vid riksmätplatserna täcks, RRV har förordat ett alternativ som innebäratt kostnaderna för huvudaktiviteterna 2 Utvecklingsarbete och 4 a Rådgivning och konsultationer vid riksmätplatserna skall täckas av avgiftsintäkterna. Omsättningsavgiften bör redan från början anpassas till den nivä som kommer att krävas i fortvarighetsfillstånd, med en mindre modifiering för det underskott som kommer att uppslå under de första åren. Enligt gjorda beräkningar skulle detta innebära en omsättningsavgift på ca 1,3%, Ett andra alternativ, som innebär att avgiften förutom de i det första alternativet upptagna kostnaderna skulle täcka även hälften av övriga riksmätplatskostna-der, skulle resultera i en avgift på ca 1.6%. När auktoriserade provplatser längre fram utses bör man enligt RRV:s mening överväga att låta dessa dela finansieringsbördan med riksprovplatserna.

4. Provningsansialten bör ha ett samordningsansvar vad gäller utarbetandet av flerårigt planeringsunderlag, årsbudgelering och uppföljning av verksamheten inom mät- och provningsorganisationen. Härvid måste rutinerna anpassas till de principer sotn skall gälla för avgiftsuttag och finansiering i övrigt av mät- och provningsverksamheten.

5. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) ger under anslaget till teknisk forskning och utveckling medel till allmän metrologisk verksamhet med hänvisning till dess betydelse ur allmän teknisk-vetenskaplig och industriell synvinkel. För budgetåret 1977/78 har 1,6 milj. kr. läinnats. För atl uppnå en enhetlig handläggning av och prioritering mellan olika samhällsinsatser inom mät- och provningsområdet bör STU:s engagemang inom området successivt avvecklas.

Remissyttrandena

Efler remiss har yttranden över förslaget avgetts av FOA. flygtekniska försöksanstalten, statens maskinprovningar, statens pris- och kartell-nämnd, STU, AB Svensk Bilprovning, AB Statens Anläggningsprovning samt Svenska Elektriska Materielkonirollanstalten AB (SEMKO).

Flera remissinstanser anser att RRV i sin utredning har överbelonal sambandet mellan mätnings- och provningsverksamheten.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 214

FOA påpekar att metrologiska riksnormaler visserligen är nödvändiga för att utföra tillföriitliga provningar, men del är ingalunda endast eller ens huvudsakligen dessa, som motiverar riksmätplatsernas verksamhet. Den allmänna melrologin är av intresse för en mängd samhällssektorer och verksamheter. FOA understryker också atl kalibreringsverksamheten måste vara starkt begränsad för att inte ta resurser i anspråk på bekostnad av underhåll och kontroll av riksnormaler. Därmed kan verksamheten inte ge uppdragsintäkter i någon större utsträckning. Mot bakgrund av della och av atl den metrologiska verksamheten kräver långsiktig kontinuitet hävdar FOA atl riksmätplatsverksamheten bör vara reguljärt statsfinansierad, lämpligen över ett primäruppdrag. Om delta är omöjligt kan FOA acceptera finansiering genom en omsättningsavgift på provningsuppdrag.

Flygtekniska försöksanstalten betonar också all kalibreringsuppdrag endast kan utgöra en mindre del av riksmätplatsverksamheten. Del är därför självklart att medel i stor utsträckning måste tillskjutas utifrån. Anstalten anser att finansieringsfrågan inte är tillfredsställande belyst i utredningen. Även om vissa delar av riksmätplatsverksamheten kan finansieras genom avgifter från riksprovplatser, kvarstår problemet att finna skäliga finansieringssätt för övriga delar.

Statens maskinprovningar anser att den av RRV föreslagna avgiften från riksprovplatserna är orimligt hög i förhållande till den nytta provplatserna kan dra av mätningsverksamhelen. Del kan vara rimligt att belasta provningsverksamheten med en omsältningsavgift för att finansiera viss metodutveckling och tekniskt utredningsarbete; däremot inte t. ex. de rent administrativa uppgifterna.

Vidare anser statens maskinprovningar att utredningen ofullständigt anger varför och i vilken omfaitning kostnader inom mät- och provcentrum skall finansieras genom avgifter från riksprovplatserna. Om dessa istället anslagsfinansierades skulle avgiftsuttaget, enligt RRV:s första alternativ, minskas med mer än hälften. Den föreslagna omsättningsavgiften skulle därmed kunna bli skälig,

STU tillstyrker utredningsförslaget om finansiering genom en omsättningsavgift plus anslagsmedel. En preliminär fördelning mellan avgifter och anslag bör göras lills man har bättre erfarenheter av hur riksmätplatsernas tjänster efterfrågas av riksprovplatser, auktoriserade mät- och provplatser, industrin m. fl.

Statens pris- och karteUnämnd understryker att en eventuell omsättningsavgift bör vara framräknad på de faktiska kostnaderna, inte schablonvis fastställd.

AB Statens Anläggningsprovning tillstyrker att en omsättningsavgift tas ut av riksprovplatserna för att finansiera verksamhet vid provcenlrum. Däremoi kan verksamheten vid mätcentrum inte skäligen finansieras på det föreslagna sättet. Någon annan beräkningsprincip måste tillämpas för avgiften, om den inte skall drabba olika riksprovplatser mycket orättvist.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 215

Bolaget föreslår att man, för att bestämma avgiften för de olika riksprovplatserna, utgår ifrån den provnings- och mätutrustning var och en har. Förslaget om avgiftsuttag för finansiering av riksmätplatsernas verksamhel avstyrks av Statens Anläggningsprovning.

AB Svensk Bilprovning finner inget påtagligt samband mellan mät- och provningsverksamheten. Bilprovningen anser det rimligt att riksprovplatserna bidrar lill finansieringen av provcentrum. Eventuellt kan detta bidrag ha en fast och en rörlig del. Riksprovplatserna bör också i någon mån kunna bidra till finansieringen av mätcenlmm. Bilprovningen anser däremot att riksmätplatserna inte gör motprestationer som på något sätt moliverar att avgifter till dessa uttas av riksprovplatserna. Denna punkt i utredningsförslaget avstyrks därför.

SEMKO betonar att metrologi är en samhällsangelägenhet. Riksmätplatsernas verksamhet bör därför finansieras med avgifterna för deras egna uppdrag saml därutöver statsanslag. SEMKO tillstyrker att en omsättningsavgift tas ut av riksprovplatserna som bidrag till provcentrum. Avgiftsprincipen bör dock omprövas första gången efter fem år, därefter årligen.

Några remissinstanser har kommenterat RRV:s förslag att STU:s engagemang inom mät- och provningsverksamheten avvecklas.

FOA anser att mätplatsorganisationens anslag bör gå en sä direkt väg som möjligt och tillstyrker därför förslaget på denna punkt. Däremot bör STU även forlsättningsvis vara handläggande instans när det gäller att ge stöd till tekniska utvecklingsprojekt på området.

STU anser för sin egen del att statens provningsanstalt bör överta ansvaret för det stöd lill allmän uppbyggnad av riksmätplatser som STU f n. ger. Dels faller detta utanför STU:s normala uppgifter, dels har mätcentrum tillsammans med rådet för allmän metrologi den bästa överblicken över planering och behov inom området. STU avser dock att även fortsättningsvis ha grundläggande mätteknisk forskning och utveckling på sitt program.

AB Statens Anläggningsprovning anser att STU:s stöd till riksmätplatserna hellre bör bestå än alt dessa skall finansieras av riksprovplatserna.

RRV föreslår att statens provningsanstalt skall ha samordningsansvaret för planering, budgetering och uppföljning av verksamheten inom mät- och provningsorganisationen.

FOA anser att detta förslag bygger på utredningens missuppfattning om nära samband mellan officiell provning och metrologi. Det är därför fel att eftersträva samordnad planering i syfte att anpassa metrologin lill provningsverksamhetens intressen. Dessutom skulle delta, enligt FOA, strida emot riksdagens intentioner då den beslutade att skilda råd skulle inrättas för provning och allmän metrologi.

Statens maskinprovningar anser atl statens provningsanstalt, som är cenlral förvaltningsmyndighet, naturiigen bör ta del av provnings- och

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 216

mätorganisationens planering. Provningsanstalten bör själv kunna föreslå former för planeringssamarbete. Statens maskinprovningar understryker dock alt provningsanstallens styrning och samordning inte får medföra atl provningsverksamheten ytterligare belastas med avgifter. Samordnande funktioner inom provningsanstalten bör bedrivas med anslagsmedel.

Statens provningsanstalt

I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 har provningsansialten redovisat de effekter som omlokaliseringen till Borås har haft för anstaltens ekonomi och personalsituation.

Av de ca 200 tjänster i Stockholm som skulle flyttas lill Borås är i dag endast 15 tjänster besatta med sådana som var anställda vid omlokaliseringsbeslutet år 1971. Vidare har provningsanstalten belastats med kraftigt ökade hyres- och kapitalkostnader i och med inflyttningen i den nyuppförda Boråsanläggningen. I fysisk bemärkelse är omlokaliseringen genomförd vid kalenderårsskiftet 1977-1978 rnen enligt provningsanstalten torde verkningarna av omlokaliseringen i funktionellt avseende inte vara övervunna förrän i slutet av 1970-talet. I ekonomiskt avseende är verkningarna inte övervunna förrän framemot mitten av 1980-talet. Trots de ekonomiska, sociala m. fl. problem som omlokaliseringen har medfört för provningsanstalten och dess personal konstaterar provningsanstalten att omlokaliseringen ändå medfört en rad positiva effekter.

För att övervinna de ekonomiska svårigheter som betingas av de kraftigt ökade hyres- och kapitalkostnaderna föreslår provningsanstalten alt en ny finansieringsmodell tillämpas. Denna skulle ge provningsanstalten möjlighet atl med en i princip bibehållen nivå på bidragsanslaget stegvis anpassa sig till de ekonomiska betingelserna. Finansieringsmodellen innebär i korthet att de medel som provningsanstalten i dag har att betala som hyra för sina byggnader samt i förräntning av sitt utrustningskapital minskas lill hälften för att efter en tvåårsperiod öka med 20% av denna nivå per år.

För de tre programmen redovisar provningsanstalten följande.

Program 1. Uppdragsverksamhet

På grund av de omständigheter som just har redovisats, har kostnadstäckningsgraden för uppdragsverksamheten minskat i samband med omlokaliseringen. Den ökning av intäkterna som skedde mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76 har inle fortsatt under innevarande budgetår. Provningsansialten beräknar dock en något ökad uppdragsverksamhet underde närmaste åren.

Uppdragstaxorna vid provningsansialten är f n. föremål för en översyn vilken utförs av riksrevisionsverkel. De av riksrevisionsverket föreslagna och av regeringen antagna principerna för taxesättningen vid provningsanstalten införs successivt i anslutning till att de nya laboratorierna i Borås tas i bruk.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 217

För näsla budgetår beräknar provningsanstalten underskollet inom detta program lill 4 275 000 kr., vilket medför en ökning av bidragsbehovet av 1260000 kr.

Program 2. Egen forskning

Detta program innehåller förutom kostnader för provningsanstaltens forsknings- och utvecklingsarbete avseende provningsmetoder även de kostnader för den omläggning av provningsmetodiken som är nödvändig då den nya provningsapparaturen i Borås tas i bruk.

Kostnaderna för programmet har ökat kraftigt under de senaste budgetåren. Huvudsakligen beror detla på de ökade hyres- och kapitalkostnaderna i samband med omlokaliseringen. Budgetåret 1976/77 hänförde sig ca 2,7 milj. kr. av bidragsanslaget till detta program.

För innevarande budgelår har provningsansialten beräknat motsvarande belopp till ca 6,4 milj. kr. För budgelårel 1978/79 är 8,1 milj. kr. av det begärda bidragsanslaget beräknat för detta program.

Program 3. Myndighetsuppgifter

Provningsanstaltens myndighetsuppgifter består dels i verksamheten vid mät- och provcentrum, dels i kommitté- och remissarbete, kontakt med andra myndigheter i provnings- och kontrollärenden, provningsanstaltens funktion som riksmätplats samt stickprovskontroll av färdigförpackade varor enligt lagen (1971:1081) om volym och vikt. Etl särskilt förslag till finansiering av verksamheten vid mät- och provcentrum samt till verksamheten vid riksmätplatser har nyss redovisats. I det fall beslut fattas om att huvuddelen av verksamheten vid mät- och provcentrum samt vid riksmätplatser skall finansieras med bidragsmedel föreslår provningsanstalten i en skrivelse den 27 september 1977 att 3,1 milj. kr. anvisas för denna verksamhet från provningsanstaltens bidragsanslag.

För innevarande budgetår beräknar provningsanstalten att ca 10,2 milj. kr. av bidragsanslaget kommeratt tas i anspråk fördetta program. Motsvarande belopp för nästa budgetår beräknas till 13,7 milj. kr.

Övrigt

1. I de redovisade förslagen för program 2 och program 3 ingår pris- och
löneomräkning till ett sammanlagt belopp av 1937000 kr. Vidare avser
1 590000 kr. ökade hyres- och kapitalkostnader inom dessa program.

2. För utvecklings- och myndighetsinsatser i samband med uppbyggnaden av en fältorganisation för kontroll av byggnaders värmeisolering och täthet hemsläller provningsanstalten om 460000 kr.

3. Provningsanstalten hemställer att I 990000 kr. anvisas från det under budgeldeparlementets huvudtitel uppförda anslaget Förberedelser för omlokalisering av slallig verksamhel för kostnader i samband med genomförande av omlokaliseringen till Borås.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 218

Föredraganden

Huvuddelen av den ökning av bidragsanslaget som provningsanstalten begär för nästa budgetår är en följd av ökade hyres- och kapitalkostnader för anläggningen i Borås. Enligt provningsansialten medför omlokaliseringen lill Borås ett temporärt bortfall av uppdragsvolym. För att överbrygga dessa problem, föreslår provningsanstalten en finansieringsmodell som i korthet innebär att hyres- och kapitalkostnaderna sänks till hälften av nuvarande nivå för att sedan stegvis öka. Jag förordar alt provningsansialten i stället ges etl extraordinärt bidragstillskotl av 3,5 milj. kr. Detta tillskott innefattar även de särskilda medel för genomförande av omlokaliseringen som provningsanstalten har hemställt skall utgå från del under budgeldeparlementets huvudtitel uppföida förslagsanslaget Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet. Detla tillskott bör föras upp som en särskild post under anslaget Bidrag till statens provningsanstalt och successivt minskas under en fyraårsperiod. Provningsanstalten bör i sin långsiktiga planering utgå från att behovet av bidragsanslag skall kunna minska även sedan fyraårsperioden löpt ut.

I nuläget visar provningsansialten ett negativt resultat. Ytterligare kosl-nadsåtaganden i form av personalökning måste därför sättas i fråga så att provningsanstalten fortlöpande prövar planerna för sin personalökning.

Jag övergår nu till riksrevisionsverkets förslag till avgifter inom riksprovplats- och riksmätplatssystemet. Verket har föreslagit att kostnaderna för verksamheten vid mät- och provcentrum vid provningsansialten samt för en del av verksamheten vid riksmätplatserna skall täckas med en omsättningsavgift vid riksprovplatserna. Flertalet remissinstanser ifrågasätter om sambandet mellan provning och melrologisk verksamhet är av den arten att en sådan finansiering bör ske. Jag vill för egen del först erinra om atl det i lagen (1974:894) om riksprovplatser föreskrivs atl riksprovplatser skall lämna bidrag till den centrala förvaltningsmyndighetens koslnader för administration m. m. av riksprovplats- och riksmätplatssystemet. I kungörelsen (1974: 898) om riksprovplatser m. m. har provningsanstalten bemyndigats att i samråd med riksrevisionsverket fastställa dessa bidrag. Vid beräkningen av mitt förslag till bidrag till provningsansialten för nästa budgelår harjag därför utgått från att provningsansialten via en omsättnings-avgift från riksprovplatserna kan täcka kostnaderna för verksamheten vid mät- och provcentmm.

Vad gäller den övriga delen av riksrevisionsverkets förslag är jag inte beredd att nu ta ställning lill en finansiering av riksmätplatsverksamheten på det sätt verket föreslagit. Såväl denna fråga som frågan om uppbyggnaden av riksmätplatssystemet i stort behöver utredas ytterligare. 1 avvaktan på detla bör dock den nuvarande verksamheten vid riksmätplatser kunna for-maliseras. Jag avser all i annat sammanhang återkomma till regeringen dels med elt förslag till sådan utredning, dels med förslag om att formellt utse vissa riksmätplatser. För innevarande budgetår lämnar styrelsen för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 219

teknisk utveckling elt bidrag till riksmätplatserna av 1,6 milj. kr. 1 avvaktan på nyssnämnda utredning är jag inte beredd att nu föreslå att denna bidragsform avvecklas utan jag har räknat med alt denna finansieringsform kvarstår även under nästa budgetår. För de kostnader därutöver som uppstår bl, a, dä försvarets forskningsanstalt upphör att vara riksmätplats den 1 januari 1978 harjag i mitt förslag till bidragsanslag för nästa budgetår beräknat 900000 kr.

Utöver vad jag nu har redovisal har jag beräknat ett bidragsbehov till statens provningsanstalt av 19989000 kr, varför det totala bidraget till provningsansialten m,m, bör räknas upp med 5389000 kr, lill 24389000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

F 6. Bidrag till statens provningsanstalt

1976/77 Utgift 16317000 Reservation 510000

1977/78 Anslag 19000000

1978/79 Förslag 24 389000

Som har framgått av min redogörelse under anslaget till uppdragsverksamhet föreslår statens provningsanstalt att bidragsanslaget höjs med 7085000 kr. till 26085000 kr. I enlighet med vad jag just har anfört bör bidragsanslaget näsla budgelår föras upp med 24 389000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 24 389000 kr.

F 7. Statens provningsanstalt: Utrustning

1976/77 Utgift 18274674 Reservation 52759440

1977/78 Anslag 1 000

1978/79 Förslag 1000

Under detta anslag anvisas medel för utrustning för statens provningsanstalt. För utrustning av provningsanstallens nybyggnader i Borås är uppförd en definitiv kostnadsram v 70 milj. kr. (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 216, NU 1975/76:55, rskr 1975/76:329).

Statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt redovisar att de medel som hittills har anvisats

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 220

kommer att vara förbrukade under nästa budgetår. Provningsanstalten avser att återkomma vad gäller kompensation för de kostnadsökningar som har inträffat under upphandlingen av utmstningen till Boråsanläggningen. På gmndval av den upphandling som hittills har skett beräknar provningsanstalten denna kostnadsökning till i genomsnitt 23% och hemställer att regeringen lar ställning till om de redovisade principerna kan ligga till grund för en framlida uppräkning av kostnadsramen.

För kompletterings- och ersättningsanskaffning av utrustning m.m. hemställer provningsanstalten om 6,2 milj. kr. för nästa budgetår.

Föredraganden

I prop. 1975/76:100 (bil. 9 s. 59) har redovisals de principer som f n. gäller för anpassning av kostnadsramar för inredning och utrustning till förändringar i prisläget. Med hänvisning lill detta är jag inte beredd att i detta sammanhang förorda en uppräkning av kostnadsramen för utrustning till Boråsanläggningen som provningsansialten har föreslagit.

För nästa budgetår har jag vid min beräkning av medelsbehovet tagit hänsyn till kostnaderna för dels en fortsatt upphandling av utmstning till Boråsanläggningen, dels kompletterings- och ersättningsanskaffningar av utrustning m. m. inom en ram av 3 milj. kr. Kostnaderna kan med beaktande av den ingående reservationen enligt min beräkning bestridas av redan tillgängliga medel under anslaget. I enlighet härmed bör anslaget för budgetåret 1978/79 tas upp med I 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåiet 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av I 000 kr.

Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt

Statens skeppsprovningsanstalt utför på uppdrag av myndighet eller enskild provningar och undersökningar av betydelse för skeppsteknik och sjöfart samt, i den mån anstaltens utrustning och förhållanden i övrigt medger, även andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhelsområde.

Skeppsprovningsanslalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar, nämligen drifts- och verkstadsavdelningen, ritkontorsavdelningen och beräkningsavdelningen samt en administrativ avdelning.

Antalet anställda den 1 juli 1977 var 134.

Statens skeppsprovningsanstalt tillhör de myndigheter som omfattas av försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten.

1. Uppdragsverksamhet

2. Egen forskning

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

221

3. Myndighetsuppgifter

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag.

1. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet

2. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt

3. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formelll belopp pä 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2 och 3, 1 program 1 ingår även uppdragsforskning, dvs, sådan forskning som finansieras exempelvis av styrelsen för teknisk utveckling. Som intäkt under anslaget redovisas uppburna avgifter samt medel som i män av behov tagits i anspråk från anslag 2,

Anslag 2 är ett reservationsanslag, över vilket statens bidrag utgår i första hand till programmen 2 och 3, men även till att täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag 3 är elt reservationsanslag som skall finansiera anstaltens investeringar i mer kostnadskrävande utrustning.

Anslag 1 fär i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten disponerar statens skeppsprovningsanstalt en rörlig kredil i riksgäldskonlorei på 1,5 milj, kr.

F 8. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1976/77 Utgift 1000

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Under detla anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster för verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av den totala verksamheten vid anstalten (1 000-tal kr.).

	1976/77 Utfall	1977/78 Beräknar	1978/79
		Skeppsprovnings-anstalten		Föredraganden
Kostnader Program 1 Uppdragsverksamhet Program 2 Egen forskning Program 3 Myndighetsuppgifter Summa koslnader	14 139 2 505 734 17378	18120 2400 792 21312	15410 7000 1 1000 1 23410	3 850

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

222

		1976/77 Utfall	1977/78 Beräknar	1978/79
			Skeppspro' anstalten	vnings-	Föredraganden
Intäkter
Program 1 Statens bidrag Minskning av reservation		14143 3 100 139	18120 3 192	15410 8000	3 850
Summa i	intäkter	17382	21312	23410
Resultat		-f4	-	-

Statens skeppsprovningsanstalt

Program 1. Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamheten är inriktad på skeppsteknikens och sjöfartens område. Till ca 60% utgörs den av forsknings- och utvecklingsarbeten medan resten är miinbetonad provning av främst fartygs- och propeller-modeller. Uppdragen kommer från industrin och olika statliga institutioner. De dominerande uppdragsgivarna är den svenska varvsindustrin och rederinäringen samt försvarets materielverk. Uppdrag erhålls också från utländska kunder.

Uppdragsverksamheten fömtsätts lämna full kostnadstäckning. Ersättning för utförda uppdrag utgår enligt taxa, som anstalten fastställer. Eftersom anstalten arbetar i internationell konkurrens tas därvid hänsyn till utländska anstalters prisnivå. Trots det kärva läget inom världens varvsindustri ökade omsättningen uttryckt i löpande priser under budgetåret 1976/77 med 23%. Denna omsättningsökning uppnåddes fastän det nyuppförda manöver- och våglaboratoriet endast kunde användas i mindre utsträckning. Under år 1978 beräknas emellertid laboratoriet kunna las i anspråk i full omfaitning.

Program 2. Egen forskning

Skeppsprovningsanslalten framhåller atl en nödvändig förutsättning för att hålla den konsultativa och till övervägande delen projektbundna uppdragsverksamheten på en hög teknisk-vetenskaplig nivå och bedriva den med full kostnadstäckning är all utrymme finns för en egen långsiktig forsknings- och utvecklingsverksamhet. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen inom anstaltens verksamhetsområde och till anstaltens konkurrensläge är det angeläget att denna forskning inte eftersatts.

Tillkomsten av manöver- och våglaboraloriet innebär ett unikt tillskott till skeppsprovningsanstaltens resurser. Det gör det möjligt för anstalten atl utvidga verksamhetsfållel till nya och för svensk industri väsentliga områden, såsom havsleknik, sjösäkerhet och miljövård. Laboratoriet är

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 223

lämpligt även för att utveckla meloder att tillvarata energi i havsvågor. För verksamheten i det nya laboratoriet är det angeläget att så snabbi som möjligt bygga upp en hög effektivitet och teknisk-vetenskaplig nivå och därigenom skapa förutsättningar för den uppdragsverksamhet som behövs för att finansiera laboratoriet. För att stödja denna uppbyggnad har styrelsen för teknisk utveckling lämnat anstalten elt bidrag på 3,5 milj. kr. budgetåret 1977/78 till projekt av långsiktig och metodutvecklande betydelse och med anknytning till laboratoriet. Anstalten hemställer om alt detla bidrag fr.o.m. budgetåret 1978/79 anvisas över reservationsanslaget Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt. För nästa budgetår beräknar anstalten kostnaderna under programmel lill 7 milj. kr.

Program 3. Myndighetsuppgifter

Till myndighetsuppgifterna hänförs behandling av remisser och förfrågningar från departement och statliga myndigheter, diverse utredningar, försöksverksamhet med programbudgetering, intern utbildning samt studiebesök och visningar. Sammanlagt beräknar anstalten kostnaderna under programmet till I milj. kr. budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Skeppsprovningsanslalten har liksom fidigare år trots den besvärliga situationen inom varvsindustrin hävdat sig mycket väl och lyckats öka den uppdragsfinansierade verksamheten. Det manöver- och våglaboratorium som anstalten f. n. successivt tar i bruk kommer att avsevärt höja anstaltens konkurrenskraft och sannolikt medföra att uppdragsvolymen stiger snabbt. Jag finner detta vara tillfredsställande.

Anstalten erhåller under budgetåret 1977/78 ett bidrag på 3,5 milj. kr. från styrelsen för teknisk utveckling (STU) till stöd för uppbyggnaden av verksamheten vid manöver- och våglaboratoriet. Detta bidrag är beräknat så att det inledningsvis ger en större omfattning av forskningsverksamheten vid laboratoriet än vad som är motiverat vid en kontinuerlig drifl. Uppbyggnaden av verksamheten kommer att kräva betydande bidrag även under budgetåret 1978/79. Tillräckligt underiag finns dock inte idag för att bedöma det långsiktiga behovet av egen forskning vid laboratoriet. STU bör därför även nästa budgetår ges möjlighet att stödja projekt vid manöver-och våglaboraloriet som inte är av sekundäruppdrags karaktär utan av långsiktig och metodutvecklande betydelse. Jag avser att senare återkomma med förslag i delta avseende när jag tar upp anslagsfrågorna för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. För den egna forskning som f. n. ingår i program 2 harjag beräknat medel för en oförändrad ambitionsnivå.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet 224

F 9. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt

1976/77 Utgift 3 239062 Reservation 3 548

1977/78 Anslag 3 200000'

1978/79 Förslag 3 850000

' Av anslaget har 8000 kr. överföns till budgetutjämningsfonden.

Som har framgått av redogörelsen under anslaget till uppdragsverksamhet föreslår statens skeppsprovningsanstalt alt detla anslag höjs med 4 808000 kr. lill 8 milj. kr. budgetåret 1978/79. I denna ökning ingår en överföring av ett belopp motsvarande det bidrag på 3,5 milj. kr. som under innevarande budgetår ulgår från STU som slöd för all bygga upp verksamheten i det nya manöver- och våglaboraloriet.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört bör anslaget för näsla budgetår föras upp med 3 850000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservationsanslag av 3 850000 kr.

F 10. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

1976/77 Utgift 7 268971 Reservation 18019579

1977/78 Anslag 1000000'

.1978/79 Förslag 990000

' Av anslaget har 10000 kr. överförts till budgetutjämningsfonden.

Från anslaget bestrids skeppsprovningsanstaltens invesleringar i mer kostnadskrävande utrustning. Utrustning som har anskaffats med anlitande av anslaget tillförs anstaltens utrustningkapital. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Statens skeppsprovningsanstalt

För modernisering, nyanskaffning och komplettering av utrustning beräknar skeppsprovningsanslalten en kostnad av 1,5 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Skeppsprovningsanslalten beräknar att en personalökning med ca 20% blir aktuell under de närmast kommande åren. För att kunna placera denna personalstyrka och få utrymme för planerad utökad verksamhet behövs mer lokalutrymme. Anstalten föreslår därför att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta byggnadsprogram för lillbyggnad av befinlliga lokaler.

Yrkesinspektionen har anmodat skeppsprovningsanslalten atl byta nuvarande telefonväxel mot modernare utrustning. Kostnaderna för denna

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 225

beräknas uppgå lill 150000 kr., varför anstalten hemställer att detla belopp beviljas som ett särskill anslag för arbelsmiljöbefrämjande ålgärder.

Föredraganden

För fortlöpande modernisering och komplettering av skeppsprovningsanstaltens utrustning beräknar jag för nästa budgetår oförändral 990000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för budgelårel 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 990000 kr.

Fil. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

1976/77 Utgift 870000

1977/78 Anslag 970000

1978/79 Förslag 1085000

Ingenjörsvetenskapsakademien (I VA) är ett samfund av invalda ledamöter verksamma inom de tekniska vetenskaperna, industriell produktion och ekonomi. lVA:s syfte är alt lill samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten inriktas på atl följa, analysera och informera om den tekniska utvecklingen samt atl skapa kontakter och initiera samverkan inom och mellan olika teknikområden. Bidraget utgör statens stöd till IVA:s grundläggande verksamhet (jfr prop. 1968:68 s. 57, SU 1968:131, rskr 1968:304).

Ingenjörsvetenskapsakademien

Anslaget bör med hänsyn till ökade kostnader räknas upptill 1,1 milj. kr. För att få en samlad ekonomisk bas för verksamheten föreslår IVA dessutom att de bidrag som f n. utgår från styrelsen för teknisk utveckling (STU) till IVA:s grundläggande verksamhet och till den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten i stället skall utgå som direkta statsbidrag. Förutom dessa överföringar hemställer IVA om medel för en förstärkning av verksamheten. Förslagen innebär att anslaget ökas med

dels 2,2 milj. kr. för bibehållande av nuvarande ambitionsnivå inom IVA:s grundläggande verksamhet. Härav motsvaras ca 1 325 000 kr. av bidrag som f n. utgår från STU,

dels 900000 kr, för förstärkning av IVA:s grundläggande verksamhet avseende analys av olika problemkomplex, internationella akademikontakter och upplysningstjänslen,

dels 1,5 milj, kr, för ett storprojekt om Sveriges tekniskt industriella kompelens,

dels 4,6 milj. kr. för teknisk-vetenskaplig allachéverksamhet. Dessa medel motsvaras av det bidrag som f n. ulgår från STU, 15   Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 226

dels I milj. kr. för förstärkning av den teknisk-vetenskapliga attaché verksamheten.

Sammanlagt föreslås alltså att anslaget ökas med 10 330000 kr. till 11,3 milj. kr. Härav motsvaras ca 5 925 000 kr. av bidrag som f n. utgår från STU och ca 4 275 000 kr. av reella ambitionshöjningar.

Yttrande över I VA:s förslag har avgivits av STU.

Föredraganden

För nästa budgetår bör anslaget räknas upp med 115 000 kr. till totalt 1 085 000 kr. Jag vill nämna att jag i annat sammanhang avser att föreslå regeringen att ge IVA och STU i uppdrag atl göra studier av Sveriges tekniskt industriella kompetens m.m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av I 085 000 kr.

F 12. Bidrag till Standardiseringskommissionen

1976/77 Utgift 4610000'

1977/78 Anslag 5 265 000'

1978/79 Förslag 6 305 000

' Anslaget Bidrag till Sveriges standardiseringskommission.

SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige är centralorgan förden nationella standardiseringsverksamheten och företräder Sverige i det internationella standardiseringsarbetet. Kommissionen utarbetar och fastställer svensk standard samt verkar för alt denna används inom offentlig verksamhet liksom inom näringslivet. Den 1 juli 1977 bytte kommissionen namn från Sveriges Standardiseringskommission lill SlS-Standardiserings-kommissionen i Sverige.

Kostnaderna för verksamheten bestrids genom statsbidrag, kontantbidrag från näringslivet, ersättningar från statliga verk m. fl. samt genom försäljning av standardpublikationer. Sedan budgetåret 1966/67 utgör statsbidraget 60%' av näringslivets kontantbidrag under sistförflutna budgetår (jfr prop. 1966:1 bil. 12 s. 42, SU 1966:10, rskr 1966:10).

SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige

Tidsperioden efter införandet av principen om 60% statsbidrag har enligt kommissionen kännetecknats av en kraftig tillväxt av den offentliga sektorn, av stigande krav på samhälleliga insalser för säkerhet, hälsa och miljö samt av åtgärder från slatsmakternas sida för att främja utrikeshandeln. Detta har inneburit atl större krav successivt har ställts på standardiseringsorganen. Samiidigt är den årliga kostnadsstegringen slörre nu än

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 227

när principen infördes och det beslöts att bidraget skulle relateras till de näringslivsbidrag som utgick två år tidigare. Mot denna bakgrund hemställer standardiseringskommissionen dels atl procentsatsen höjs från 60 till 70, dels atl bidraget beräknas på gmndval av budgeterade näringslivsbidrag för innevarande budgelår. En slutkorrigering av det beviljade bidraget avses ske i efterhand sedan de verkliga näringslivsbidragen blivit kända. De budgeterade bidragen från näringslivet till kommissionen och dess fackorgan under budgetåret 1977/78 uppgår till 11 790000 kr. Kommissionen hemställer därför om statsbidrag för budgetåret 1978/79 med 70% av detta belopp, eller avrundat 8 250000 kr.

Standardiseringskommissionen hemställer härutöver för budgetåret 1977/78 om dels ett särskilt bidrag på 300000 kr. för vidgat internationellt samarbete rörande harmonisering av standarder, dels ett särskilt bidrag på 500000 kr. för standardiseringsuppgifter av allmän grundläggande och tvärteknisk nalur. Sammanlagt föreslås alltså atl bidraget ökas med 3785000 kr. till 9050000 kr.

Standardiseringsarbetets framtida utveckling har behandlats av kommissionen i en särskild studie. Denna omfattar bl. a. en prognos över standardiseringens inriktning, omfatlning och resursbehov för sexårsperioden 1977/78-1982/83. Enligt prognosen kommer standardisering även i fortsättningen att ha Slor betydelse för rationell framställning, distribution och användning av varor och tjänster. Ökade insatser väntas bli nödvändiga särskilt inom områden som berör miljö, säkerhet, resurshushållning och konsumentvaror. Vidare kommer det internationella standardiseringsarbetets kraftiga expansion all ställa ökade krav på svensk medverkan. Totalt förutses en ökning av resursbehovet med ca 30 % under sexårsperioden.

Föredraganden

I sin framtidsbedömning pekar kommissionen på att standardisering även i framliden kommer att ha stor betydelse och att ökade insatser behövs bl. a. inom områden som främst berör den enskilde konsumenten. Jag delar kommissionens uppfattning härvidlag och anser det väsentligt alt kommissionens resurser i ökad utsträckning satsas på projekt med denna inriktning. Jag är dock inle beredd alt nu föreslå någon ändring av den statsbidragsprincip som gäller för kommissionen, eftersom denna princip har medfört att kraftigt ökade resurser har ställts till förfogande från samhällets sida.

Jag vill i detta sammanhang nämna alt vissa frågor rörande standardisering, bl. a. SlS-märkningens roll, f. n. är föremål för utredning.

För standardiseringskommissionens allmänna verksamhel avseende nationellt och internationellt standardiseringsarbele bör i enlighet med vad jag nyss har anfört statsbidrag ulgå med 60% av näringslivels kontantbidrag under sistförflutna budgetår. Dessa bidrag uppgick under budgetåret

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 228

1976/77 lill 10512000 kr. Jag beräknar således ett statsbidrag om 6305000 kr. för budgetåret 1978/79. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Slandardiseringskoinmissionen  för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 6 305000 kr.

F 13. Energiforskning

F 14, Grundläggande forskning för energiområdet

F 15. Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi

F 16. Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi

I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under dessa anslagsrubriker anvisats fyra reservationsanslag av resp. 114,3 milj. kr., 6 129000 kr., 44 750000 kr. och 15 milj. kr.

Nu löpande treåriga energiforskningsprogram. Huvudprogram Energiforskning (prop. 1975:30 bil, 1 s. 431 och s. 475, NU 1975:30, rskr 1975:202, prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 224-244, NU 1975/76:42, rskr 1975/76:260 och prop, 1976/77:100 bil, 17 s, 247-279, NU 1976/77:24, rskr 1976/77: 206), upphör i och med utgången av budgetåret 1977/78, Delegationen (1 1975: 02) för energiforskning har den 28 september 1977 till industridepartementet inkommit med förslag till energiforskningsprogram för treårsperioden 1978/79-1980/81 (SOU 1977:56-62), Även Akfiebola-get Atomenergi har inkommit med förslag till verksamhetsprogram för samma period.

Jag avser att senare föreslå regeringen att lägga fram särskild proposition med förslag om fortsatt energiforskningsprogram, I avvaktan härpå bör dessa anslag föras upp i statsbudgelförslaget med oförändrade belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan  på särskild  proposition  i ämnet,  för budgetåret 1978/79 beräkna

1, till Energiforskning etl reservationsanslag av 114 300000 kr,,

2, till Grundläggande.forskning för energiområdet etl reservationsanslag av 6 129000 kr,,

3, till Bidrag lill verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi ett reservationsanslag av 44750000 kr,,

4, till Energiteknisk jorskning  och  utveckling   vid Aktiebolaget Atomenergi ett reservationsanslag av 15 000000 kr,

F 17. Nordisk fond för teknologi och Industriell utveckling

1 sialsbudgeien för budgetåret 1977/78 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 4290000 kr.

Medel för den verksamhet som bedrivs av nordisk industrifond skall fill-skjuias av de nordiska ländema. För verksamheten t.o.m. år 1978 skall

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 229

fonden lillföras totalt 50 milj. kr. Sveriges andel av dessa medel har anvisats under budgetåren 1973/74-1977/78. Fonden är underställd Nordiska ministerrådet. Frågan om fondens fortsatta arbete och medelsramar för verksamheten diskuteras inom Nordiska ministerrådet. Anslagsfrågorna för Sveriges del får därför tas upp under våren 1978. I avvaktan härpå bör anslaget nu föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordisk fond.för teknologi och industriell utveckling för budgetåret 1978/79 beräkna elt reservationsanslag av 4 290000 kr.

F 18. Utvecklingsbidrag till Datasaab AB

Nytt anslag (förslag) 48 750000

Den 21 september 1977 träffade staten och Saab-Scania AB ett som huvudavtal betecknat avtal om samarbete pä dataområdet. Avtalet syftar till att utveckla samarbetet mellan parterna inom dataområdet och att samordna de av Stansaab Elektronik AB och Datasaabdivisionen inom Saab-Scania AB bedrivna verksamheterna inom ett gemensamt ägt bolag Datasaab AB. Bolaget har fått ett aktiekapital om 360 milj. kr. Staten och Saab-Scania AB äger lika stora delar. Den närmare verksamheten inom bolaget regleras i ett i anslulning till huvudavtalet träffat konsortialavtal. Konsortialavtalet gäller t.o.m. den 31 december 1987. Huvudavialet och konsortialavtalet har redovisats för riksdagen som har fattat beslut om bl. a. medel för teckning av aktier i bolaget och om de ekonomiska förpliktelser i övrigt som följer av avtalet (prop. 1977/78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/78:98). Avtalen har godkänts av regeringen den 19 december 1977.

I huvudavtalet åtar sig staten att under åren 1978-1981 lämna bolaget visst utvecklingsstöd och andra tillskott. Dessa tillskott till bolagets rörelse är avsedda att dels stödja det tekniska utvecklingsarbetet inom bolaget, dels täcka det underskott i rörelsen som väntas de närmaste åren.

Enligt huvudavtalet skall utvecklingsstödet och medelstillskottet till bolaget uppgå till 32,5 milj.kr. resp. 37,5 milj.kr. per år under åren 1978-1981. Utvecklingsstödet resp. medelstillskotlet för år 1978 skall utbetalas under juli månad delta år. Övriga år skall utbetalningarna ske underjanuari och juli månader resp. år.

Enligt huvudavialet skall staten således under budgetåret 1978/79 utbetala dels ett utvecklingsstöd om 48750000 kr., dels ett medelstillskoit om 56250000 kr. lill Datasaab AB.

I prop. 1977/78:17 (s. 9) anförde chefen för industridepartementet bl. a. att värdet av en slark svensk dataindustri inte bara kan mätas från affärsmässiga utgångspunkter. Dataindustrin kommer att få en central betydelse inom större delen av den svenska industrin. En allsidigt utvecklad svensk

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 230

dataindustri kan därför få en allmän industripolitisk betydelse som kunskapsbas och förmedlare av ny teknik till andra delar av industrin. Det internationella konkurrenslägel inom dalabranschen har emellertid inle medgett den lönsamhet i svensk dalaindustri som har krävts för att tillräckligt utvecklingsarbete skulle kunna bedrivas. Ett statligt ekonomiskt slöd är därför nödvändigt under en övergångsperiod. Svensk dataindustri får genom det nya bolaget den strukturella styrka som krävs för att ett sådant stöd skall vara meningsfullt.

I enlighet med vad som nyss har angivits, bör nu under två nya reservationsanslag 48 750000 kr. anvisas som utvecklingsbidrag resp. 56250000 kr. som medelstillskott till bolaget för budgetåret 1978/79. Jag vill i detta sammanhang anföra följande.

Det finns i dag etl slarkl behov av fömyelse inom svensk industri. Till en del kan detta ske genom vidareutveckling av existerande produkter och ökad vidareförädling av svenska råvaror, men till stor del måste industrin finna helt nya produkter som kan få avsättning på den internationella marknaden. Valet av produktområden måste grundas bl.a. på en bedömning av vilka tekniska och industriella fördelar vårt land kan ha i förhållande lill omvärlden.

En faktor av särskild betydelse för våra konkurrensmöjligheter kan bli vår förmåga atl utveckla och leverera komplicerade syslem där kunskaper och produkter från olika delar av industrin ingår. De bidrag som nu enligt avtalet skall utgå till det nya svenska dataföretaget syftar till att möjliggöra ell omfattande utvecklingsarbete inom ett område som är av central betydelse för vår framlida konkurrenskraft när det gäller leveranser av avancerade produkter och system. Jag vill se detta som elt framträdande exempel på sådana satsningar som nu är nödvändiga inom teknisk forskning och utveckling för alt lösa de problem som svensk industri står inför. Som jag redan har anmält (se s. 203), avser jag att senare återkomma till regeringen med förslag om de åtgärder som jag bedömer erforderliga vad gäller statens medverkan i den industriella förnyelseprocessen och särskilt statens slöd till den tekniska forskningen och ulvecklingen.

Slöd till forskning och utveckling på det datatekniska området vad gäller universitet och högskolor samt de mindre företagen utgår genom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Jag anser atl det är angeläget att STU vid planeringen av denna verksamhet kan ta hänsyn till det utvecklingsarbete som bedrivs vid del nya bolaget. I avtalet mellan staten och Saab-Scania AB föruises alt det statliga utvecklingsstödet bl. a. kan komma att förknippas med villkor angående insyn och tillhandahållande av information (jfr prop. 1977/78:17 s. 35). Genom denna överenskommelse har förutsättningar skapats för att ge STU den information som krävs för atl en viss samordning skall bli möjlig. Det bör ankomma på regeringen atl utfärda närmare föreskrifter härom.

Till frågan om medel för förteckning av återstående andel av statens aktier i Datasaab AB återkommer jag i det följande (se s. 250).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 231

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB anvisa ett reservationsanslag om 48 750000 kr.

F 19. Medelsfillskott till Datasaab AB

Nytt anslag (förslag) 56 250000

Med hänvisning till vad jag just har anfört under anslaget Utvecklingsbidrag till Datasaab AB bör under denna anslagsrubrik anvisas 56250000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Medelstillskott till Datasaab AB anvisa ett reservationsanslag om 56250000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 232

G. STATSÄGDA FÖRETAG

Flertalet av de statsägda företag som industridepartementet svarar för ingår i Stalsföretaggruppen. Utanför gruppen står dels de statsägda varven, samlade inom moderbolaget Svenska Varv AB, dels ett mindre antal helt eller delvis statsägda företag.

Av de affärsdrivande verken hör domänverket, förenade fabriksverken (FFV) och statens vattenfallsverk till industridepartementet.

Statsförelags årsredovisning för år 1976 har varit föremål för riksdagens granskning (skr 1976/77: 152, NU 1977/78: 1, rskr 1977/78:6). Uppgifter i övrigt om de statsägda aktiebolagen och affärsverken har liksom under tidigare år sammanställts i den av industridepartementet utgivna publikationen Statliga företag. 1 denna finns en sammanslällning över samtliga statsägda företag och vissa andra företag, i vilka staten innehar en minoritet av aktierna.

Inom Statsföretaggruppen är företagen fördelade på många branscher. Under år 1977 har Kariskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB överförts från gruppen till en särskild varvskoncern. Företag med basindustrien verksamhet, såsom AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Norrbotiens Järnverk AB (NJA) och Berol kemi AB, svarar för mer än hälften av gruppens fakturering. Detta gör att företagsgruppen är starkt konjunkturkänslig. Eftersom den svaga konjunkturen främst har påverkal basindustrierna har den starkt inverkat på Statsföretaggruppens lönsamhet. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter beräknas för gruppen som helhet för år 1977 visa en förlust av ca 1 500 milj. kr. Är 1976 var underskottet 663 milj. kr. I detta belopp är inräknade kursförluster med 300 milj. kr. till följd av devalveringen under år 1977, den koncernmässiga realisationsförlusten med ca 250 milj. kr. till följd av avyttringen av de båda varven och en beräknad nedskrivning av balanserad kostnad för Stålverk 80. Fakturerad försäljning beräknas till ca 9000 milj. kr. Den var 9747 milj. kr. år 1976. varav varven utgjorde 1 150 milj. kr. Investeringarna beräknas under år 1977 uppgå till I 365 milj. kr., mot vilket svarar 1840 milj. kr. år 1976. Det genomsnittliga antalet anställda har under året minskat med ca 6000 personer, främst beroende på avskiljandet av varven, till ca 41 600.

En särskild utredare har nyligen tillsatts för att uireda Statsföretags verksamhetsinriktning och mål.

1975 års LKAB-NJA-utredning (I 1975:08) överiämnade den 12 maj 1977 betänkandet (Ds I 1977:4) Samordning av LKAB och NJA. I belänkandet anmälde utredningen atl den inte fann några skäl för ett närmare samgående mellan de båda företagen. Betänkandet härefter beslut av regeringen lagts till handlingarna.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 233

Under det gångna året har de statsägda varven, nämligen AB Götaverken, Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB, enligt slatsmakternas beslut (prop. 1976/77: 139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343) sammanförts till en statlig varvskoncern under etl särskilt moderbolag. Svenska Varv AB. Koncernen, som lyder direkt under industridepartementet, har ca 18 000 anställda.

I prop. 1977/78: 73 föreslår regeringen vissa åtgärder för atl en samordning av ägarintressena i de statliga textil- och konfeklionsföretagen skall kunna göras. Samordningen avses ske genom alt en teko-koncern bildas inom Statsföretag. AB Eiser avses bli moderbolag för koncernen. Eiser ägs f. n. med hälften var av staten och av Statsföretag. I koncernen avses ingå del av Sveriges Investeringsbank AB ägda SweTeco (Textile Products) AB, de av Statsföretag ägda Stigtex AB och Nyland Mattor AB, Trivab Konfektions AB, vars aktier f. n. förvallas av förenade fabriksverken, samt de av Statsföretag nyligen förvärvade rörelserna från konkursbona för Algot Johansson AB och Algots Nord AB. Koncernen beräknas till en början ha nära 5 000 anställda.

Efter förhandlingar mellan berörda parter har avtal träffats om att bilda ett nylt företag, Svenskt Stål AB. Detla företag avses komma att överta tillgångarna i handelsslål- och gruvrörelserna inom Gränges AB, NJA och Stora Kopparbergs Bergslags AB samt vissa därmed sammanhängande verksamheter. De anläggningar som tillförs Svenskt Stål har åsatts ett värde av 2 100 milj. kr. lika fördelal mellan de tre parterna. Dessutom förutsätts att Statsföretag tillskjuter 700 milj. kr. Aktiekapitalet i slålbolaget avses bli 2000 milj. kr., vartill kommer en reservfond av 800 milj. kr. Bolaget skall till 50% ägas av Statsföretag och till 25% av vardera Gränges och Stora Kopparberg. Bolaget kommer •. id starten att ha ca 18 000 anställda. Bildandet av bolaget förutsätter en betydande finansiell medverkan från statens sida. En proposition härom avses att inom kort föreläggas riksdagen.

Berol Kemi planerar att uppföra en oxo-anläggning i Stenungsund till en beräknad kostnad av 700 milj. kr. För projektet har beräknats ett statligt bidrag av 300 milj. kr. Förslag avses bli förelagt riksdagen våren 1978.

Domänverket

Domänverket blev i samband med budgetreformen år 1912 affärsdrivande verk.

Nya riktlinjer för verksamheten fastställdes genom beslul av 1968 års riksdag (prop. 1968:103, JoU 1968: 32, rskr 1968: 269).

Verket skall driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sammanhängande verksamhet, förvalta den fasla egendom och andra tillgångar som hör till domänverkets fond samt förvalta och öva tillsyn över vissa andra allmänna skogar.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 234

Målet för verksamheten vid domänverket är att gemensamt med AB Statens Skogsindustrier (ASSI) på lång sikl åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat.

Verksamheten vid domänverket och aktiebolag under verkets förvaltning skall bedrivas så alt den bidrar till atl målet för verksamheten uppnås.

Statens skogsbruk skall bedrivas där biologiska och ekonomiska förutsättningar föreligger och enligt de huvudriktlinjer som för övrigt skogsbruk är angivna i skogsvårdslagen (1948: 237).

Domänverket leds av en verksslyrelse.

Den beslår av chefen för domänverket, verkställande direktören i ASSI och fyra andra ledamöter samt personalförelrädare.

Styrelsen beslår lill övervägande del av samma personer som ingår i ASSLs styrelse. Detta långtgående personalsamband i styrelserna är etl viktigt led i samordningen mellan de båda företagen.

Chef för domänverket är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Centralförvaltningen är organiserad i två produktavdelningar, en för skogsbruk och en för nyltjanderätter, ett organ för cenlral planering saml enheter för stabs- och serviceuppgifter. Verket har sex regionförvaltningar. Inom varje region finns ett antal revirförvallningar. Dessutom finns inom de tre södra regionema fyra nyttjanderättsförvalt-ningar. Såväl produktavdelningarna som regionförvaltningarna har resultatansvar.

Kungl. Maj:t beslöt den 5 juni 1973 att verkets cenlrala förvaltning skall placeras i Falun. Utflyttningen som inleddes under år 1975 har skett successivt fram till år 1977 och är nu slutförd.

Domänverkets skogsmarksinnehav, exkl. renbetesfjällens skogar och nationalparkerna, uppgår till i mnt tal 4 milj. hektar produktiv skogsmark, varav ca 540000 hektar är belägna ovanför skogsodlingsgränsen. Verkets skogsmarksinnehav utgör närmare en femtedel av landets produktiva skogsmark. Det bokförda nettovärdet av verkets skogs- och jordbruksfastigheter uppgick år 1976 till 525 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde uppgick fill 2623 milj. kr.

Domänverkets omsättning omfattar intäkter för skogsprodukter, skogsentreprenader, ularrendering av jordbruk, tomter, materialintäkler, jakt och fiske samt uthyrning av bostäder. Försäljningen av skogsprodukter utgör ca 90% av omsättningen. Försäljningen av virke under de senaste fem åren framgår av följande sammanslällning.

1972 1973 1974 1975 1976

Milj. m3 fub'   6,9 7,6 6,9 5,8 6,5

' fub = fast mätt under bark

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 235

Domänverkets ekonomiska resultat under åren 1972-1976 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

	1972	1973	1974	1975	1976
Omsättning	519,0	670,5	832,8	934,8	1 128,2
Produktions-, försäljnings- och
administrationskostnader	454,8	508,7	569,0	686,8	871,7
Rörelseresultat före avskrivningar	64,2	161,8	263,8	248,0	256,5
Avskrivningar	39,5	46,4	50,1	58,5	69,8
Finansiella och extraordinära
poster	0,1	-1,7	-10,5	11,4	4,9
Resultat före bokslutsdis-
positioner och skatt	24,8	113,7	203,2	200,9	191,6
Bokslutsdispositioner	0,1	4,7	-4,8	-14,6	-21,4
Skatt	10,5	30,0	53,2	41,3	46,9
Årets resultat	14,4	88,4	145,2	145,0	123,3
Inlevererat till staten	23,0	22,9	22,9	20,0	63,5
Redovisat resultat före bok-
slutsdispositioner och skall
i % av i medeltal disponerat
statskapital	4,1	17,8	27,4	23,0	20,0

Av sammanställningen framgår att omsättningen har stigit starkt under åren 1973- 1976, Under år 1977 beräknas omsättningen komma att uppgå till ca I 300 milj, kr. Domänverkets resultat före bokslutsdispositioner och skatt beräknas bli ca 180 milj. kr. för år 1977.

Domänverkets investeringar under åren 1972- 1976 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).

1972       1973        1974        1975       1976

Investering i maskiner

och inventarier 54,0       43,9       44,8        72,3       96,1

Investering i byggnader

och anläggningar 7,6 4,5 3,7        12,5        14,2

Till skillnad från övriga affärdrivande verk erhåller domänverket i princip inte några invesleringsmedel över statsbudgeten. Verkets medelsbehov tillgodoses genom tillgång till röriig kredit i riksgäldskonlorei, vilken f, n, får uppgå till högst 350 milj. kr., och genom disposition av lillgängliga vinst- och fondmedel.

Domänverkets ekonomiska ställning vid utgången av vart och ett av åren 1972- 1976 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).

	1972	1973	1974	1975	1976
OmsäUningstillgångar
exkl. lager	231,0	305,5	341,8	442,2	458,4
Lager	64,9	55,7	84,4	99,6	134,1
Finansiella anläggningstillgångar	86,5	100,9	117,4	150,9	150,5
Övriga anläggningstillgångar	479,2	471,2	541,0	549,6	694,1
Summa tillgångar	861,6	933,3	1084,6	1242,3	1437,1
Röriig kredit	106,7	56,7	2,7		105,4
Övriga kortfristiga skulder	122,4	170,8	243,3	258,9	297,1
Särskilda avsättningar	34,6	34,0	38,8	48,2	68,4
Eget kapital (domänfonden)	597,9	671,8	799,8	935,2	966,2
Summa skulder
och eget kapital	861,6	933,3	1 084,6	1 242,3	1437,1

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 236

Antalet anställda inom domänverket de senaste fem åren framgår av följande sammanställning.

1972 1973 1974 1975 1976

Anställda        6500 60.50 5 900 6000 6 500

På grundval av en av domänverket upprättad femårsplan för verket har regeringen den 9 oktober 1975 bestämt den inbetalning av vinst till staten som verket årligen skall fullgöra för åren 1975-1979. Kravet innebär atl verket årligen skall till staten inleverera 20 milj. kr. plus 30% av årsvinsten, dock sammanlagt lägst 35 milj, kr. Den del av vinsten som återstår skall tillföras verkets dispositionsfond.

Med de nya reglerna för bestämning av den inbetalning av vinst till staten som verket årligen skall inleverera har för år 1976 inlevererats 63,5 milj. kr. För år 1977 beräknas inleveransen bli av samma storlek.

Verkets investeringsfond får utnyttjas för inköp av fast egendom och till investeringar med en varaktighet av minst tio år, t.ex. byggnader och skogsbilvägar. Genom avsättning till värdeminskningskonto för investeringar hålls fondens kapital intakt. Köpeskillingar för försäljning av kronoegendom tillförs investeringsfonden.

Uppläggningen av domänverkels finansiering av drift- och kapitalutgifter medför alt endast anslag till verket av speciell natur redovisas på statsbudgeten.

Domänverket förvaltar aktierna i ett förvaltningsbolag. Domänföretagen AB. som finansiellt och administrativt samordnar verksamheten i etl antal dotterbolag. Vidare förvaltar domänverket 50%- av aktierna i ytterligare ett förvaltningsbolag, AB Sågin vest. ASSI äger övriga aktier i detta bolag.

Domänverket med aktiebolagen under verkets förvaltning utgör domänkoncernen.

Domänkoncernens ulveckling åren 1974-1976 framgår av följande tabell (i milj. kr.).

1974 1975 1976

Omsättning 858.0 1054,2 1325.1
Resultat före boksluts
dispositioner och skaU 207,0 210,1 196,9
Anställda 6035 6475 7 340

Domänverket utger årligen en årsredovisning med tillhörande driftstatistik samt en delårsrapport.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 237

G 1. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal

1976/77 Utgift 124013

1977/78 Anslag 131000

1978/79 Förslag 117 000

Från anslaget bestrids ersättningar som föranleds av beslut av 1933 års riksdag (prop. 1933:233, BaJoU 1933:1, rskr 1933:269) angående indragning av viss personal vid domänverket.

Domänverket

Domänverket beräknar kostnaderna år 1978 till ca 258000 kr. Av kostnaderna beräknas kyrkofonden enligt sedvanliga beräkningsgrunder svara för 141000 kr. Domänverket föreslår därför att anslaget förs upp med 117 000 kr,

Föredraganden

Jag har ingen erinran mol domänverkets beräkningar och föreslår därför att anslaget förs upp med 117000 kr. Jag biträder vidare etl av verket lämnat förslag till fördelning enligt sedvanliga regler av de verkliga kostnaderna för år 1977 mellan anslaget och kyrkofonden.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt

1, besluta att kyrkofonden för år 1977 skall ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 141 000 kr,

2, till Ersättning lill domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för budgetåret   1978/79 anvisa elt förslagsanslag av

117000 kr,

G 2. Täckande av förluster pä grund av garantier till den statliga varvskoncernen

1977/78 Anslag 1000

1978/79 Förslag 1000

Enligt statsmakternas beslut (prop, 1976/77:139. NU 1976/77:53, rskr 1976/77: 343) kan särskilda värdegarantier om sammanlagt 800 milj. kr. ställas till den statliga varvskoncernens (numera Svenska Varv AB) förfogande för att täcka sannolika förluster på fartygsproduktionen under åren 1977. 1978 och större delen av 1979. Ett förslagsanslag av 1 000 kr. har anvisats för budgetåret 1977/78 för atl täcka eventuella infrianden av ställda värdegarantier.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 238

Ett molsvarande anslag bör finnas även under budgetåret 1978/79 atl användas för eventuella infrianden av ställda värdegarantier. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen för budgetåret 1978/79 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 239

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

E. FÖRENADE FABRIKSVERKEN

I. E:l. Byggnader och utrustning

1976/77 Utgift 68644405 Behållning 5273606

1977/78 Anslag 86 200000

1978/79 Förslag 83600000

Förenade fabriksverken (FFV) inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och fick sin nuvarande organisation och verksamhetsinriktning efter riksdagens beslul vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76:122, NU 1975/76:62, rskr 1975/76:420). FFV skall utveckla, tillverka, försälja och underhålla försvarsmateriel och civila industriprodukter. FFV driver även tvätlerirörelse och försäljer överskottsmateriel m. m.

FFV förvaltar de under fabriksverkens fond upptagna kapitaltillgångarna.

FFV uppbär och redovisar verkets inkomster samt bestrider därmed och med medel som i övrigt står lill dess förfogande verkets utgifter.

FFV är organiserat i fem sektorer nämligen försvarsmateriel, underhåll, industriprodukter (civila produkter), ivällerier och allmateriel (överskottsförsäljning). Dessutom finns en koncernledning, sex koncemstaber och vissa serviceenheter.

Inom försvarsmaterielsektorn finns produklenheler för grovkaliberma-teriel med tillverkning vid Zakrisdalsverken i Karlstad (Z), Vingåkersverken i Vingåker (Vå), Gällöverken i Gällö (Gv); för finkalibermaleriel med tillverkning vid gevärsfaktoriet i Eskilstuna (GF) och Vanäsverken i Karlsborg (V); för torpeder med tillverkning vid centrala torpedverkstaden i Motala (CTV); för krut med tillverkning vid Åkers krutbmk i Åkers slyc-kebruk (ÅKB).

Inom underhållssektorn finns följande produklenheler: elektronik, motor, flygplan, basmaleriel, tillverkning och materiallaboratorium. Produktionen bedrivs vid verkstäder i Arboga (CVA), Linköping (CVM) och Östersund (CVÖ).

Allmaterielsektorn. som handhar försäljning av övertalig och kasserad materiel samt vissa nyproducerade produkter, har försäljningsställen i Solna, Löddeköpinge, Göteborg, Arboga, Sundsvall och Luleå.

FFV:s tvätlerirörelse bedrivs f. n. vid 15 tvätterier. Efter beslut av riks-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 240

dagen (prop. 1976/77:155, NU 1977/78:11. rskr 1977/78:38) avses verksamheten vid 13 av tvätterierna att i juni 1978 överlåtas till berörda sjukvårdshuvudmän.

FFV:s koiifektionssektor är numera avvecklad sedan centrala beklädnadsverkstaden i Kariskrona har lagts ned.

FFV förvaltar ,s7c;/e«5 aktier och andra ägarandelar i Industri AB Gelfa, AB Avimat, FFV Sport AB, Telub AB, Innovations AB Projection KB, Innovations AB Projection, KB United Stiriing (Sweden) AB & Co. United Stirling (Sweden) AB, Stiriing Power Syslem Corp. och Trivab konfektions AB.

Ekonomisk översikt m. m.

Tillgångarna i fabriksverkens fond (exkl. försvarets materielverks anläggningar) uppgick den 30 juni 1977 till 1204 milj. kr. Sedan skulderna frånräknats var fondens kapitalbehållning 455.2 milj. kr. FFV:s resultaträkning för de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.

	1974/75	1975/76	1976/77
Rörelseintäkter	831,2	977,6	1225,9
Rörelseresultat efler
avskrivningar	44,3	29,3	62,6
Resultat efter extra-
ordinära intäkter och
kostnader men före bok-
slutsdispositioner och
skatt	34,4	5,1	42,9'
Förändring av lager-
reserv	-9,2	9,2	-
Övriga bokslutsdisposi-
tioner	-	13,5	-16,72
Kommunalskatt	-0,8	-0,7	-  1,1
Nettoresultat	24,4	27,0	25,1

' Extraordinära kostnader avser förutom finansiellt netto (3 milj, kr,) underskott vid tvätteriema i Eskilstuna, Norrköping och Karlskrona (9,7 milj, kr,) samt avvecklingskostnader för centrala beklädnadsverkstaden i Karlskrona (7 milj, kr,), 2 Avsättning till dispositionsfond.

Rörelseresultatet efter avskrivningar innebar för budgetåret 1976/77 en förbättring jämfört med föregående budgetår. Resultatet motsvarar den förräntning av statskapitalet på 8% som överensstämmer med den för ifrågavarande budgetår gällande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.

Den totala faktureringen vid FFV uppgick under budgetåret 1976/77 till 1 205 milj, kr,, vilket innebär en ökning med 236 milj, kr. i förhållande lill föregående år. Av faktureringen hänförde sig 380,8 milj. kr. till försvarsmaterielsektorn. 474,9 milj, kr. till underhållssektorn, 80.3 milj. kr. till allmaterielsektorn, 252.5 milj. kr. till tvältsektorn och 17 milj. kr. till övrig verksamhet. Faktureringen av varor och tjänster till försvaret exkl. allmateriel- och tvättsektorerna uppgick under budgetåret 1976/77 lill 629 milj.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 241

kr. och till civila kunder till 76 milj. kr. Faktureringen på exportmarknaden uppgick till 170 milj. kr.

Den lolala orderingången hos FFV uppgick under budgetåret 1976/77 till 1 216 milj. kr., vilket innebär en ökning med 199 milj. kr. i förhållande till föregående år. Beställningarna från det svenska försvaret, exkl. tvätt och allmateriel ökade härvid med 120 milj. kr. lill 709 milj. kr. samtidigt som exportbeställningama ökade med 27 milj. kr. till 131 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1976/77 uppgick orderslocken vid försvarsmaterielsektorn lill ca 700 milj. kr. och vid underhållssektorn till ca 160 milj. kr., vari inte har inräknats fasla underhållsåtaganden där formella beställningar successivt kommer atl erhållas.

Antalet anställda vid utgången av verksamhetsåret 1976/77 var ca 8800 (exkl. vikarier).

Medelsförbrukning

Vid början av budgetåret 1976/77 var den ingående behållningen av anslagsmedel till investeringar 2,9 milj. kr. Investeringsanslagel samma budgetår uppgick till 71 milj. kr. Den faktiska medelsförbrukningen uppgick till 68.6 milj. kr., varför den utgående behållningen vid slutet av budgetåret 1976/77 uppgick till 5,3 milj. kr. För budgetåret 1977/78 har investeringsramen fastställts till 82,5 milj. kr. Det outnyttjade beloppet på anslaget uppgick som nämnts vid utgången av budgetåret 1976/77 till 5,3 milj. kr. Eftersom anslaget för budgetåret 1977/78 utgör 86,2 milj.kr., står lillsammans 91,5 milj. kr. till förfogande under innevarande budgetår. FFV räknar med att invesleringsramen kommer att utnyttjas helt. En behållning av 9 milj. kr. kan alltså förutses vid budgetårets utgång den 30 juni 1978.

Förenade fabriksverken Investeringsprogram

FFV framhåller i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 att verksamheten under budgetåret 1976/77 har kännetecknats av att orderstocken inom försvarsmaterielsektorn är tillfredsställande men ojämnt fördelad mellan enheterna. Olika åtgärder har vidtagits som förbättrat leve-ranssitualionen och resultatet. Orderingången inom underhållssektorn har varit god och legat på en något högre nivå än planerat vilket har inneburit att vissa resursförstärkningar genomförts. Inom sektorn industriprodukter pågåren betydande utvecklingsverksamhet speciellt inom produktgruppen stiriingprodukler där framsteg kunnat noteras. Sysselsättningseffekterna av stiriingprojeklet framträder i större omfattning i början av 1980-lalet.

I avvaktan på slutligt ställningstagande angående nytt huvudmannaskap för tvätterierna i Ödeshög och Hagfors har FFV inte anmält något investeringsbehov för dessa för budgetåret 1978/79.

FFV anmäler att framtiden för försvarsmaterielsektorn nu framstår som något osäkrare än som tidigare bedömts, dels beroende på risken för mins-16   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet

242

kad orderingång på den svenska marknaden som konsekvens av försvarsbeslut, dels risk för minskade beställningar på grund av ökade produktionskostnader. Delta kan leda till allvarliga sysselsättningssvårigheter framdeles särskilt inom torped- och finkaliberenheterna. Situationen vid torpedverkstaden i Motala är redan nu besväriig.

FFV har i tidigare skrivelser till regeringen anmält ett framtida långsiktigt investeringsbehov på ca 100 milj. kr. per år i 1975/76 års kostnadsläge. Innevarande års planeringsarbete bekräftar riktigheten härav. Situationen kan komma att bli besvärlig om inte nödvändiga medel ställs till förfogande. Trots dessa relativt allvarliga farhågor beräknas verksamhetsvolymen ligga kvar på nuvarande nivå även efter budgetåret 1978/79. En förutsättning härför är att planerna för sektorn industriprodukter kan realiseras utan tidsförskjutning. I annat fall kan betydande svårigheter uppstå.

I följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och beräknad medelsanvändning budgeiåren 1976/77-1978/79 (milj. kr.).

	Faktisk 1976/77	Beräknad utgift
		1977/78	1978/79
Försvarsmateriel	28,5	37,8	52,4
Underhåll	13,9	18,5	29,7
Allmateriel	-	-	-
Industriprodukter	-	-	8,2
Tvätterier inkl.re-
investeringar	5,2	3,5	-
Reinvesteringar i
utrustnmg	21,0	20,5	26,0
Ej fördelat	-	2,2	-
Summa	68,6	82,5	116,3

Av de föreslagna investeringarna budgetåret 1978/79 ulgör 36,5 milj, kr, följdinvesteringar. Dessa framgår av följande sammanställning (milj, kr.).

Objekt

Beräknad kostnad

Tidigare anvisade medel

Beräknad

utgift

1978/79

1, Sprängämnesgjuteri (Vä)	49,0	16,8	20,0
2, Verkstadslokal (Z)	8,0	2,5	5.0
3, Teknikbyggnad (CVA)	11,5	2,0	7,5
4, Tillbyggnad
flygplanhall (CVM)	7,5	1,7	4,0

För nya investeringar  budgetåret   1978/79 har  FFV   beräknat  53,8 milj, kr, enligt följande sammanställning.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17   Industridepartementet

243

Objekt

1. Kontor (Z)

2. Markförvärv (Z)

3. Oljecisterner (Z)

4. Ombyggnad verkstadslokal (Z)

5. Central skäroljeanläggning (Z)

6. Energibesparande åtgärder (Z)

7. Lokaler för prototyputveckling (Z)

8. Sprängtekniska byggnader (Z)

9. Sprinkleranläggning (Z)

10. Minidatoranläggning (Z)

12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20.

11. Maskiner för tändhattstillverkning (Z)
Kapacitetshöjande maskininvesteringar (Z)
Halvfabrikatförråd (V)
Ammunitionsmaskiner (V)
Utrustning för kallsprutsmide (V)
Marketenteri (CTV)
Monteringshall elektronik (CVA)
Byggnad för sektion telemätinstrument (CVA)
Ytbehandlingsverkstad (CVA)
Tillbyggnad komponentverkstad (CVM)

21. Tillbyggnad mekanisk verkstad (CVM)

23, 24, 25.

22. Laboratoriebyggnad (CVM)
Kontor (CVÖ)

Maskiner och utrustning U-sektorn Maskiner och utrustning stiriingprodukler och ETP-bussning

Beräknad	Beräknad
kostnad	utgift
	1978/79
9,0	5,0
0,4	0,4
0,4	0,4
3,0	1,5
1,5	1,0
0,7	0,7
0,4	0,2
4,9	2,7
1,5	1,5
0.6	0,6
4,0	2,0
10,7	6,2
1,0	0,6
16,0	1,8
1,8	1,8
2,5	1,0
5,0	5,0
4,3	2,0
15,0	2,0
7,0	2,0
2.5	0,5
6,5	0,5
2,3	1,0
5,2	5,2

8,2

8,2

1 fråga om de större nyinvesteringarna anför FFV i huvudsak följande,

I,   Zakrisdalsverken har starkt behov av nya kontorslokaler och skydds
rum. Såväl stadsarkitekten som sprängämnesinspeklionen avvisar tillstånd
till ytteriigare provisorier,

4, Byggnad Z 47 vid Zakrisdalsverken byggdes år 1950 och inrymmer bl, a, verkstad för skärande bearbetning. Byggnadens lanternintak måsle bytas ut av skyddsskäl. Viss del av byggnaden behöver byggas om så att bl, a, bättre sanitära utrymmen kan erhållas,

8, Den sprängtekniska verksamheten bör rationaliseras genom att vissa äldre byggnader ersätts. 1 samband med detta kan nödvändiga förbättringar från skydds- och miljösynpunkt göras.

II.   Genom att förnya den nu hårt nedslitna maskinparken vid tändhatls-
tillverkningen i Zakrisdal kan lönsamheten förbättras och kunskapen om
denna speciella teknik bibehållas inom landet.

12. Den utökning av de mekaniska verkstadsresurserna för tillverkning av detaljer till pansarvärnsammunition vid Zakrisdal som har påbörjats bör fullföljas. Dessutom behövs viss utrustning för nya typer av försvarsmateriel,

14, Behovet av en ersättning och modernisering av maskinparken för handvapenammunition är mycket stort och sker successivt under ett antal år.

17. 1 anslutning till den nya eleklronikbyggnaden är det angeläget att

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 244

uppföra en monteringshall för elektronikavdelningen varvid en rationellare verksamhet möjliggörs.

18. De lokaler sektionen nu disponerar är utspridda över området och fyller inte kraven på en godlagbar arbetsmiljö.

19. 1 motoravdelningens produktion ingår kemisk ytbehandling på ett mycket stort antal detaljer. Befintlig ytbehandlingsverkstad är för liten samtidigt som dagens krav på arbetsmiljö och avloppsrening inle kan uppfyllas. Genom en utbyggnad av ytbehandlingsresurserna vid CVA undviks bl. a. investeringar i ökade buffertlager för reservdelar,

20. Apparatsektionen inom flygplanavdelningen har lokaler av hög ålder, ursprungligen planerade för annan verksamhet. Vissa lokaler är helt otidsenliga från arbetsmiljösynpunkt. Lokalerna behöver därför ersättas,

22, Materiallaboratoriet är inrymt i tre byggnader, varav den äldsta är från år 1917, Befintliga utrymmen är inte tillräckliga för nuvarande verksamhet samtidigt som miljö- och skyddsfrågorna ej kan få en tillfredsställande lösning. För att lösa lokalsituationen för laboratoriet behövs en nybyggnad.

24. Den materiel som underhållssektorn underhåller genomgår en stark teknisk utveckling för vilken resurserna måste anpassas. Inom sektorn finns vidare målsättningen alt minska beroendet av svenska försvaret och kunna utnyttja underhållssidans resurser och know-how för civila ändamål. Nya miljökrav och hanteringsföreskrifter medför vidare behov av ny typ av utrustning.

25. Enligt gällande tidplan för projektet med Stiriing Power Pack skall serietillverkning starta är 1980. Under år 1979 kommer förserietillvverk-ning att ske. Detta kräver uppbyggnad av produktionsresurser. För att uppnå erforderlig kapacitetshöjning för tillverkning av ETP-bussningar erfordras maskininvesleringar.

För reinvesteringar i maskiner och utrustning begärs 26 milj. kr., vilket motsvarar de kalkylmässiga avskrivningarna.

För budgetåret 1978/79 räknar FFV med en medelsförbrukning av 116,3 milj. kr.

FFV beräknar anslagsbehovet för budgetåret lill 118,9 milj. kr. Detla innebär en ökning av anslaget med 32,7 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Föredraganden

Riksdagen fattade våren 1976 beslut i fråga om FFV:s framlida verksamhetsinriktning, organisation m.m. (prop. 1975/76:122, NU 1975/76:62, rskr 1975/76:420). Beslutet innebär bl. a. att verksamheten i ökad utsträckning koncentreras till tillverkning och underhåll av försvarsmateriel samt till viss kompletterande civil produktion. Som en följd av beslutet har konfektionssektorn inom FFV avvecklats. Riksdagen har vidare fattal beslut om all tretton av de femton tvätterier FFV driver skall överlåtas lill nya

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17   Industridepartementet 245

huvudmän (prop. 1976/77:155, NU 1977/78:11. rskr 1977/78:38). FFV kommer vid ingången av budgetåret 1978/79 att vara organiserat i en koncernledning, staber samt fyra sektorer, nämligen försvarsmateriel, underhåll, industriprodukter och allmateriel.

FFV sysselsatte vid utgången av budgetåret 1976/77 ca 8800 personer, varav ca 2 350 personer inom tvätterisektorn. Omsättningen under samma budgetår uppgick till 1 226 milj. kr., varav 253 milj. kr. avsåg tvätterisektorn. Större delen av verksamheten vid FFV avser att tillgodose behov hos det svenska försvaret genom produktion av försvarsmateriel och tjänster. Budgetåret 1976/77 uppgick faktureringen till försvarel, exkl. allmateriel-och tvätterisektorn, till ca 629 milj. kr. Detta motsvarar 65% av verkels omsättning exkl. tvätteriverksamheten. FFV:s nettoresultat för verksamhetsåret 1976/77 uppgick till 25,1 milj. kr.

FFV har i sin anslagsframställning begärt 116.3 milj. kr. till investeringar under det kommande budgetåret, varav för försvarsmaterielsektorn 52,4 milj. kr., underhållssektorn 29,7 milj. kr. och sektor industriprodukter 8,2 milj. kr. För reinvestering i utrustning har FFV beräknat 26 milj. kr.

FFV:s främsta uppgift är ätt tillgodose det svenska försvarets efterfrågan på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel som FFV har på sitt tillverkningsprogram. Som komplettering förekommer också viss export. Försvarets behov av varor och tjänster från FFV är minskande. Den kompletterande civila produktion som finns och som planeras inom FFV kommer enligt min bedömning inle atl på alla enheter kunna uppväga den nedgång som blir följden av de minskande beställningarna från det svenska försvaret. FFV:s planerade investeringar för budgetåret 1978/79 avser främst objekt där efterfrågan är tryggad under de närmaste åren.

Jag beräknar för invesleringar inom FFV för nästa budgetår 84,2 milj. kr. Till reinvesteringar harjag räknat så stor del av medlen som motsvarar de kalkylmässiga avskrivningarna under budgetåret. Härtill kommer alt invesleringar för sammanlagt 10,8 milj. kr. av de av FFV planerade investeringarna under budgetåret 1978/79 genom beslut av regeringen har tidigarelagts och får utföras under innevarande budgetår. Därvid har regeringen utnyttjat det bemyndigande riksdagen lämnat regeringen atl besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 1 500 milj. kr. för att, om arbetsmarknadsläget kräver del, användas för finansiering av bl. a. tidigareläggning av stadiga investeringar (prop. 1976/77:100 bil. 2, FiU 1976/77:10, rskr 1976/77:133).

Anslagsbeloppet för budgetåret 1978/79 bör på sedvanligt sätt beräknas med en marginal av 10% utöver invesleringsramen för att möjliggöra en av konjunkturmässiga skäl påkallad ökning av medelsanvändningen. Den behållning på 9 milj. kr. som fömtses finnas vid budgetårets början skall vid beräkningen dras ifrån, varför jag förordar elt anslag av (84,2 -t- 8,4 -9,0=) 83,6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Byggnader och utrustning för budgelårel 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 83600000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 246

F. STATENS VATTENFALLSVERK

I. F: 1. Kraftstationer m.m.

1 statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 2265 milj. kr. Härutöver har på tilläggsbudget I anvisats 496.5 milj. kr. (prop, 1977/78: 25 s, 116, NU 1977/78: 32, rskr 1977/78:108),

I prop. 1976/77:150 (bil. 7) har regeringen bl.a. inhämtat riksdagens medgivande att disponera högst 163 milj. kr. av detta anslag även för alt täcka kostnader för åtgärder som bl. a. staten kan behöva vidta lill följd av en ändrad planering för kärnkraftblocket Forsmark 3 (FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341). Beredningen av denna fråga liksom av anslagsfrågorna för statens vattenfallsverk för nästa budgetår pågår. De får därför tas upp senare i en särskild proposition. I avvaktan härpå bör i statsbudgelförslaget anslaget föras upp med samma belopp som i budgetpropositionen 1977.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kraftstationer m.m. för budgetåret 1978/79 beräkna ett investeringsanslag av 2 265 000000 kr,

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 247

V. Fonden för låneunderstöd

V: 14. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån

1976/77 Utgift 368710558 Behållning 256536928

1977/78 Anslag 600000000

1978/79 Förslag        600000000

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för arbetsmarknadsstyrelsen under programmet Regionälpolitiska stödåtgärder upptagna delprogrammet Lokaliseringslån, Lokaliseringslån utlämnas enligt kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd (omtryckl senast 1977: 379: ändrad senast 1977: 787),

Under budgetåret 1976/77 har beslut fatlats om lokaliseringslån med 632 milj. kr. Den för femårsperioden 1973/74-1977/78 fastställda ramen för beslut uppgår lill 2 650 milj. kr. Dessutom får outnyttjat utrymme av den be-slulsram som fastställdes för treårsperioden 1970/71-1972/73 las i anspråk.

Ramen för statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte för rörelsekapital m. m. har innevarande budgetår fastställts till 30 milj. kr. Under budgetåret 1976/77 beviljades garantier till rörelsekapital lill ett belopp av 10,2 milj. kr. Inga garantier till marknadsföringsåtgärder har beviljats.

1 räntor och avbetalningar på uteslående lokaliseringslån har under budgetåret 1976/77 inbetalats 122,9 resp. 113,8 milj. kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 beräknas till 700 milj. kr.

Ramen för statlig garanti till rörelsekapital m. m. bör även under budgetåret 1978/79 uppgå till 30 milj. kr.

Föredraganden

Beträffande verksamheten med lokaliseringsstöd hän visar jag till vad jag har anfört under avsnittet Regional utveckling. Jag har därvid bl. a. behandlat frågan om förlängning av ramperioden för regionalpoliUskt slöd samt utökning av beslulsramen (se s. 97).

För budgetåret 1978/79 beräknar jag anslagsbehovet för lokaliseringslån till oförändrat 600 milj. kr.

Ramen för statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital m. m. bör likaledes fastställas lill oförändrat 30 milj. kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1978/79 statlig garanti för lån i lokalise-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 248

ringssyfte  till  rörelsekapital  m.m.   beviljas  med  sammanlagt högst 30000000 kr. 2. till   Regionalpolitiskt   slöd:   Lokaliseringslån   för   budgetåret 1978/79 anvisa elt investeringsanslag av 600000000 kr.

V: 15. Lån till rationaliseringsirivesteringar inom konfektionsindustrin

1976/77 Utgift 6322000 Behållning 13678 000

1977/78 Anslag 20000000

1978/79 Förslag 20000000

Rationaliseringslånen, som administreras av statens industriverk, lämnas för investeringar i sådan produktionsutrustning som påtagligt höjer effektiviteten inom arbetsintensiv produktion av i första hand plagg men även av andra konfeklionerade textil- och konfektionsprodukter. Lånen beviljas enligt riktlinjer som har antagils av riksdagen (prop. 1975/76: 206, NU 1975/76:70, rskr 1975/76:415 och prop. 1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305),

Rationaliseringslånen ingår i ett ursprungligen tvåårigt rationaliseringsprogram för konfektionsindustrin. Riksdagen fattade våren 1977 beslut om förlängning av programmet med ett tredje år, nämligen budgetåret 1978/79, med en för rationaliseringslånen oförändrad ram av 20 milj, kr.

Statens industriverk föreslår alt ett investeringsanslag om 20 milj, kr, anvisas för budgetåret 1978/79,

1 enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna bör för budgetåret 1978/79 nu anvisas 20 milj, kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 20000000 kr.

V: 16. Lån till investeringar inom manuell glasindustri

1977/78 Anslag 9000000

1978/79 Förslag 3 000000

Lånen, som administreras av statens industriverk, lämnas till företag inom manuell glasindustri för effeklivitetshöjande investeringar i produktionsutrustning och för investeringar som syftar till alt förbättra arbetsmiljön. Lånen beviljas enligt riktlinjer som har antagits av riksdagen (prop. 1976/77:61. NU 1976/77:37, rskr 1976/77:283).

För investeringsstödet, som löper under tre år, har beräknals en total

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet 249

ram om 15 milj. kr. För del första året. budgetåret 1977/78. har anvisats 9 milj. kr.

Statens industriverk anför att branschens läge ytterligare har försämrats och att det mot denna bakgrund finns anledning att tidigarelägga lönsamhetsfrämjande investeringar. Industriverket föreslår därför att återstående 6 milj. kr. av den totala ramen om 15 milj. kr. anvisas under budgetåret 1978/79.

Jag förordar atl för budgetåret 1978/79 anvisas 3 milj. kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Lån till investeringar inom manuell glasindustri för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 3 000000 kr.

V: 17. Lån till processutveckling i Ranstad

I statsbudgeten för innevarande år har för detta ändamål förts upp ett investeringsanslag av 13,6 milj. kr. På tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har dessutom anvisats 10,4 milj. kr.

LKAB har under är 1977 utrett fyra altemativ för fortsatt verksamhet i Ranstad avseende forskning för att ta tillvara skifferns innehåll av kol och mineral i eller utan anslutning till en produktionsanläggning för uran och mindre mängder metaller.

Jag avser att framlägga förslag till särskild proposition i ämnet. 1 avvaktan härpå bör i statsbudgelförslaget anslaget föras upp med samma belopp som i budgetproposition 1977. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, tillLån till processutveckling i Ranstad för budr.etåret 1978/79 beräkna ett investeringsanslag av 13 600000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 250

VI. Fonden för statens aktier

VI: 1. Teckning av aktier i Datasaab AB

Nytt anslag (förslag) 75 000000

Ett avtal mellan staten och Saab-Scania AB träffades den 21 september 1977 om bildandet av ell gemensaml ägt bolag inom dataområdet (prop. 1977/78:17, NU 1977/78: 31, rskr 1977/78:98), Avtalet har godkänts av regeringen den 19 december 1977,

Bolaget har ett aktiekapital om 360 milj, kr, och har skapats genom om-bildning av det gemensamt ägda Stansaab Elektronik AB, som hade ett aktiekapital om 60 milj. kr. Avtalet förutsätter att staten tecknar och betalar 150 milj. kr. av ökningen av aktiekapitalet med hälften inom en månad efter aktieteckningen, dock inte förrän i januari 1978, och återstående hälft. 75 milj. kr., senasi inom sex månader efter det att akliekapitalökningen har registrerats, dock inte senare än ijuli 1978.

För eriäggande av återstående del av köpeskillingen för statens andel av aktierna i Datasaab AB beräknar jag för nästa budgetår 75 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Teckning av aktier i Datasaab AB för budgetåret 1978/79 anvisa etl investeringsanslag om 75 000000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

251

Register

Sid.

Översikt 1    DRIFTBUDGETEN

A. Industridepartementet m. m.

12 Industridepartementet

13 Teknisk attaché

14 Kommittéer m. m.

15 Extrautgifter

15    Bidrag till vissa intemationella organisationer

25 125 000 255 000

11000000 385000 256000

37 021000

17    B. Industri m. m.

Statens industriverk:

30       Förvaltningskostnader 26341000

36       Utredningar m.m. 7 902 000

38        Kursverksamhet m. m. 1000

43 Bidrag till kursverksamhet m.m. 10400000

44 Utrustning 180000

45 Sprängämnesinspektionen 2707000

46 Branschfrämjande åtgärder 46160000 60    Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom

vissa industribranscher 2 200000

63   Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till

företag inom vissa industribranscher 6000000

64   Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier

för textil- och konfektionsindustrierna 27000000

68   Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier

för textil- och konfektionsindustriema 25000000

69 Täckande av förluster vid investeringsgaranlier till vissa företag 1 000

70 Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. 58150000 73    Medelstillskou till regionala utvecklingsfonder 322 000000

75    Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks-

och industriföretag m. fl. 10000000

76 Bidrag till företagsinriktad fortbildning 8000000

77 Främjande av hemslöjden 2 212000

77 Medelstillskou till Norrlandsfonden 10000000

78 Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolaget 40000000

604254 000

80 C. Regional utveckling

102 Regionalpolitiskt slöd: Bidragsverksamhet

105 Särskilda stödåtgärder i glesbygder

107 Bidrag till kommunala industrilokaler

273 300000 21000000 30000000

324300000

109 D. Mineralförsörjning m. m.

113    Sveriges geologiska undersökning:

114       Geologisk kartering samt information och dokumentation
123       Uppdragsverksamhet

128        Prospektering m. m. 128        Utrustning

130 Bergsstaten

131 Statens gruvegendom

27982000 1000

Il 132000 9266000 1302000

64 303000

113986000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 17    Industridepartementet

252

142   E. Energihushållning

157   Statens elektriska inspektion 5044000

Statens kärnkraftinspektion:

163       Förvaltningskostnader 1000

166       Kärnsäkerhetsforskning 1000

170 Kostnader för vissa nämnder 135 000

171 Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. 295 000000 191 Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte 5000000 196 Främjande av landsbygdens elektrifiering 11 OOOOOO 200   Ätgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. 1000

202   Oljeprospektering »20000000

336182 000

F. Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

203       Teknisk forskning och utveckling *280 500000
203 Drift av forskningsstationer * 1000
203 Utrustning »10800000
203 Europeiskt rymdsamarbete m. m, 50840000
209 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet 1 000
219 Bidrag till statens provningsanstalt 24 389000
219 Statens provningsanstak: Utrustning 1000
221 Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet 1000
224   Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt 3 850000

224 Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning 990000

225 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 1085 000

226 Bidrag till Standardiseringskommissionen 6 305 000 228 Energiforskning *114300000 228 Grundläggande forskning för energiområdet *6 129000 228 Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi *44750000 228   Energiteknisk forskning och utveckling vid

Aktiebolaget Atomenergi *15000000

228 Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling *4 290000

229 Utvecklingsbidrag till Datasaab AB 48750000 231    Medelstillskott till Datasaab AB 56 250 000

668232000

232   G. Statsägda företag

237    Ersättning till domänverkets fond för utgifter för

övertalig personal 237   Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga

varvskoncemen

117 000

1000 118000

Summa för driftbudgeten   2084093000

KAPITALBUDGETEN 1. Statens affärsverksfonder

E.   Förenade fabriksverken

239   Byggnader och utrustning

F.   Statens vattenfallsverk

246   Kraftstationer m. m.

83600000

*2 265 000 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 17    Industridepartementet 253

v. Fonden för låneunderstöd

247   Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån 600000000

248   Lån till ralionaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin 20000000

248 Lån till invesleringar inom manuell glasindustri 3 000000

249 Lån till processutveckling i Ranstad *13600000

636600000

VI. Fonden för statens aktier

250   Teckning av aktier i Datasaab AB 75 OOOOOO

Summa för kapitalbudgeten 3060200000

Totalt för industridepartementet 5144293000

* Beräknat belopp.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 18

Kommundepartementet

ÖVERSIKT

I kommundepartementets uppgifter ingår som en väsentlig del att biträda med samordning av regeringspolitiken i frågor som rör kommunal och landstingskommunal verksamhet.

I departementet handläggs ärenden som rör kommuner, landstingskommuner och kommunalförbund samt ärenden om landets administrativa indelning, allt i den mån sådana ärenden inte ankommer på annat departement. Även ärenden om den kommunala demokratin, folkrörelserna och fbrvaltningsdemokrati inom kommuner och landstingskommuner liksom frågor om förhållandet i allmänhet mellan staten samt kommunerna och landstingskommunerna hör till departementets uppgifter.

Till departementets arbetsområde hör vidare ärenden om länsstyrelserna, länsskatterättema, fastighetstaxeringsrätterna, länsrätterna, de lokala skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna och civilbelalhavarna.

1 departementet handläggs också ärenden om räddningstjänst inkl. oljebekämpning till havs m. m., förebyggande åtgärder mot brand och kommunemas beredskap samt frågor enligt allmänna ordningsstadgan och lagen om allmänna sammankomster.

Även ärenden om svenska kyrkan och andra trossamfund handläggs fr. o. m. den 1 juni 1977 i departementet.

Departementet är organiserat med ett sakområde för förhållandet mellan staten samt kommuner och landstingskommuner, administrativ indelning m. m., ett för kommunal demokrati och folkrörelserna, ett för länsstyrelsema m. m., ett för ärenden rörande bl. a. personal hos de myndigheter som hör till departementet och ett för ärenden om svenska kyrkan och andra trossamfund. Departementets planerings- och budgetsekretariat svarar också för viss utredningsverksamhet och för handläggningen av ärenden om kommunernas och landstingskommunernas ekonomi och av intemationella ärenden.

Under de senaste decennierna har skett en betydande omvandling av den kommunala verksamheten. En allt större andel av samhällets verksamhet återfinns inom det kommunala ansvarsområdet. Samtidigt kännetecknas utvecklingen av ett ökat samspel mellan staten samt kommunema och landstingskommunerna.

Kommunindelningsreformens syfte var att ge kommunema ökade förutsättningar att ta på sig betydelsefulla samhällsuppgifter. Samtidigt som den

1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bil. 18

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 2

nya kommunstrukturen har förbättrat förutsättningarna för kommunernas aktiva medverkan i samhällsbyggandet har den medfört nackdelar för den kommunala demokratin. Genom att de flesta kommuners geografiska områden har ökat väsentligt och genom att antalet förtroendevalda har minskat har kontakterna mellan de förtroendevalda och de enskilda kommunmedlemmarna försvårats. Dessa förhållanden har, i förening med samhällsverksamhetens alltmera komplicerade karaktär, fört fram frågor om den kommunala demokratin i den allmänna debatten.

Mot denna bakgmnd var demokratifrågorna en central utgångspunkt vid utarbetandetavdennyakommunallagen(1977:179),somgällerfr. o. m. Ijuli 1977. Arbetet med dessa angelägna frågor måste emellertid gå vidare. Därför har en ny kommitté (Kn 1977:07) tillkallats, med uppgift att överväga vissa kommunaldemokratiska frågor. Kommitténs uppdrag är att söka vägar föratt öka det aktiva medborgarengagemanget i kommunernas angelägenheter och att förbättra den kommunala verksamhetens lokala förankring. Kommittén kommer att behandla frågor om bl. a. distriktsnämnder och direktvalda kommundelsråd samt rådgivande kommunala folkomröstningar. Den grundläggande principen skall även i dessa sammanhang vara att kommunerna och landstingskommunerna skall ha största möjliga handlingsfrihet, när det gäller att utforma och anpassa sin verksamhet efter de lokala förhållandena.

Till 1968 års partiella författningsreform hörde beslut om en enhetlig treårig mandatperiod för såväl riksdag som landsting och kommunfullmäktige samt om gemensam valdag för riksdagsval och kommunalval. En sådan ordning diskuterades gmndligt inför reformen och har även senare varit uppe till debatt. Den gemensamma valdagen har ansetts kunna inverka ofördelaktigt i olika avseenden på den kommunala demokratin. Enligt en åsikt som ofta förs fram är också tre år en alltför kort mandatperiod. Den nya kommunaldemo-kratikommittén har därför fatt i uppdrag att undersöka vilka återverkningar den gemensamma valdagen och den treåriga mandatperioden har på den kommunala demokratin.

Antalet kommuner uppgår till 277. Framställningar om ändrad kommunindelning eller om utredning beträffande indelningen har hos regeringen gjorts rörande fyra kommuner. I liera kommuner diskuteras en ändrad indelning. I en del fall har frågan väckts genom motioner i kommunfullmäktige. I andra fall är det lokala grupper som har tagit upp frågan om ändring i kommunindelningen. Regeringen kommer inte själv att ta några initiativ till ändringar i den kommunala indelningen. Däremot kommer framställningar om indelningsändringar som iir motiverade av hänsyn till den kommunala demokratin att prövas positivt.

Regeringen har i direktiven för kommittén om vissa kommunaldemokratiska frågor angett att en utväidering bör göras av kommunindelningsreformens återverkningar i skilda hänseenden. Därigenom kan en samlad och allsidig bedömning av reformens för- och nackdelar göras. Kommittén skall

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 3

utarbeta ett program för utvärderingen som tar tillvara erfarenheterna från de indelningsärenden som kan komma att avgöras före 1979 års val.

Lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning ses över av indelningslagskommittén (Kn 1974:04). Översynen avser bl. a. de bestämmelser som reglerar förutsättningama för indelningsändring samt regleringen av de berörda kommunemas inbördes ekonomiska förhållanden vid delning av kommun. Kommittén undersöker också vilken hänsyn som bör tas till ortsbefolkningens inställning till en indelningsändring samt i vad mån beslutanderätten i vissa typer av indelningsärenden bör flyttas från regeringen till kammarkollegiet eller länsstyrelsen. Resultatet av utredningsarbetet väntas föreligga under första halvåret 1978.

En särskild sida av de kommunaldemokratiska frågoma är formerna för de anställdas inflytande. Utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin, som nu har avslutat sitt arbete, avlämnade under sommaren 1977 betänkandet (SOU 1977:39) Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. Betänkandet har remissbehandlats under hösten 1977. Proposition avses bli avlämnad under år 1978.

Demokratifrågorna har nära anknytning till folkrörelsernas roll i samhället. Kommundepartementet har ett särskilt ansvar för frågor som gäller folkrörelserna och dessas utvecklingsmöjligheter. Ett översynsarbete pågår angående relationerna mellan det allmänna och folkrörelserna. Därvid ägnas uppmärksamhet åt möjligheterna att vidga området för folkrörelse verksamhet. Som en självklar förutsättning gäller att folkrörelserna nu liksom tidigare står fria och självständiga gentemot staten. Arbetet bedrivs i nära samverkan med folkrörelserna genom en särskild referensgrupp för folkrörelsefrågor som är knuten till kommundepartementet. Särskilda initiativ har tagits för att, i nära kontakt med denna referensgrupp, behandla vissa frågor som sammanhänger med samhällets ekonomiska stöd till folkrörelserna m. m. Vidare har en särskild sakkunnig tillkallats för att inom folkrörelsearbetets allmänna ram se över frågor om stöd till folkrörelserna i deras intemationella arbete.

Ett nära samband föreligger mellan de kommunaldemokratiska frågorna och frågorna om förhållandet mellan stat och kommun. Förutsättningarna för att öka kommunemas och landstingskommunernas handlingsfrihet har underde senaste decennierna i hög grad förbättrats. Mot den bakgrunden har en kommitté (Kn 1976:06) tillsatts för att göra en samlad översyn av statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot kommunerna och landstingskommunerna. Syftet med utredningsarbetet är att pröva vilka förändringar som kan göras för att ge den kommunala självstyrelsen ett större reellt innehåll.

Kommittén har i nära kontakt med statliga myndigheter, kommunförbunden, kommuner och landstingskommuner gjort en kartläggning av aktuella problem rörande förhållandet mellan statliga och kommunala organ. I första hand kommer sådana förändringar att övervägas som framstår som särskilt angelägna och som kan göras oberoende av överväganden inom ett visst

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 4

sakområde. I direktiven anges att speciell uppmärksamhet bör ägnas beslut som kräver fastställelseprövning av statliga myndigheter. Kommittén har i ett delbetänkande (Ds Kn 1977:7) föreslagit att kommun, landstingskommun och kommunalförbund (ir ta upp lån och teckna borgen utan alt inhämta regeringens medgivande. I ett andra delbetänkande (Ds Kn 1977:8) föreslås att kommuns underslällningsskyldighet i fråga om brandordning slopas. Vidare har en rapport (Ds Kn 1977:9) utarbetats om forskning rörande statskontroll av kommunerna och landstingskommunerna. Betänkandena remissbehandlas f. n.

Det nu nämnda arbetet leder över till den större frågan om kontakterna mellan de enskilda medborgarna och samhällsorganen. Den offentliga verksamheten i vårt land har utvecklats snabbt underde senaste årtiondena. Samhällsorganens åtgärder och beslut griper i dag in i medborgarnas liv på ett helt annat sätt än tidigare. Allt fler människor har anledning att söka kontakt med myndighetema. De omfattande regleringar och den svåröverskådliga myndighetsorganisation som har vuxit fram för att förverkliga vårt välfärdssamhälle medför åtskilliga problem för de enskilda människorna. En pariamentarisk kommitté (Kn 1976:05) har därför fött i uppdrag att verkställa en allmän översyn av denna problematik och lägga fram förslag till förbättringar. Till denna kommitté har knutits bl. a. företrädare för kommunförbunden och vissa andra organisationer.

I direktiven anges att en central uppgift för kommittén blir att pröva om ändringar kan göras i sådana författningsbestämmelser som allmänheten uppfattar som omotiverade eller onödigt komplicerade. Kommittén har vid besök i några kommuner och i nära samarbete med dessa gett allmänheten tillfälle att framföra synpunkter och önskemål om förändringar. Kommittén har också att pröva möjlighetema att förbättra informationen om samhällsorganens verksamhet. Inom detta område är kommunbibliotekens roll i samhällsinformationen, kontaktpersoner vid myndighetema och lokalkontorsverksamhet av särskilt intresse. Frågor om myndigheternas språk och om utformningen av skrivelser och blanketter etc. är en väsentlig uppgift för kommittén. I samarbete med vederbörande myndigheter har vissa förenklingar i utformningen av blanketter genomförts. Ett annat viktigt område för kommittén omfattar frågor av juridisk karaktär där kommittén särskilt skall beakta synpunkter som gäller den enskildes rättssäkerhet inom förvaltningen.

Den regionala samhällsförvaltningen har fått en allt större betydelse framför allt genom statsmakternas beslut om en aktiv regionalpolitik och samhällsplanering. Åtskilliga utredningar har arbetat med dessa frågor under senare år och flera reformer har genomförts. En huvudlinje i reformarbetet har varit att stärka länsstyrelsernas ställning genom att anpassa deras organisation och arbetsformer till nya krav. Genom 1970 års länsstyrelsere-fonn beslöts bl. a. att länsstyrel.sen skall ha det samordnande ansvaret för den regionala samhällsplaneringen och att den skall stå under ledning av en förtroendemannastyrelse med landshövdingen som ordförande. För att

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 5

förtroendemannastyrelsens sammansättning skall återspegla de politiska partiernas styrka i länet har riksdagen vid 1976/77 års riksmöte på förslag av regeringen beslutat att landstingen skall utse samtliga ledamöter - utom landshövdingen - i styrelserna.

Hela uppbyggnaden av den regionala samhällsförvaltningen har varit ställd under debatt sedan början av 1960-talet. Elt viktigt reformkrav har varit att nå en omfattande decentralisering av uppgifter från central till regional nivå. Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01) arbetar f n. med dessa frågor. Ett annat viktigt reformkrav har varil atl landstingskommunerna skall utvecklas till verkliga regionala självstyrelseorgan med viktiga uppgifter på regional nivå, främst inom samhällsplaneringen. För alt pröva dessa frågor har regeringen tillsall utredningen om vidgad länsdemokrali (Kn 1976:04).

Medan man hittills främst har satsat på de statliga länsorganen, bör enligt direktiven till den nya utredningen huvudlinjen i framliden vara att stärka landstingskommunerna och därmed vidga utrymmet för den kommunala självstyrelsen. Utredningen skall ägna särskild uppmärksamhet åt sådana uppgifter som länsplaneringen, den regionala trafikplaneringen, naturvårdsplaneringen och den fysiska riksplaneringen. Rena myndighetsfunktioner skall beröras endast i den mån de är oundgängligen förenade med planeringsuppgifterna. En allmän strävan skall vara alt såvitt möjligt begränsa de personalorganistoriska konsekvenserna av utredningens förslag. Samspelet mellan landstingskommunerna samt regeringen och de centrala myndigheterna måste övervägas noga. Kommunernas ställning får inte försvagas genom en vidgad länsdemokrati. Syftet måsle i stället vara atl stärka den kommunala självstyrelsen i stort. Ulredningen kommer atl lägga fram ell belänkande i början av år 1978.

En kommitté (Kn 1977:01) har tillkallats för att verkställa utredning om de till länsstyrelsema knutna förvaltningsdomstolarnas ställning. Genom 1971 års förvaltningsrätlsreform omdanades förvaltningsrällskipningen i högre instans på ell genomgripande sätt. Kammarrättema har blivit allmänna förvaltningsdomstolar med en ställning motsvarande hovrätternas på den allmänna domslolssidan, och regeringsrätten har liksom högsta domstolen blivit väsenUigen prejudikatinstans. Mol bakgmnd av bl. a. denna reform och statsmakternas allmänna strävan under senare år atl så långt som möjligl skilja förvaltning och rättskipning från varandra anges i direktiven för den nya kommittén, alt starka skäl talar för att bryta ut länsdomslolarna ur länsstyrelsema och ge dem en ställning liknande tingsrätternas inom den allmänna domstolsorganisalionen. Kommitlén har nyligen lagl fram delbelänkandet (SOU 1977:80) Länsdomslolarna med etl principförslag av denna innebörd. I sill fortsatta arbeie kommer kommittén atl behandla bl. a. frågor om domstolarnas målområde.

Decenlraliseringsutredningen skall pröva decentraliseringsmöjlighetema över i stort sett hela del statliga förvaltningsområdet. Den skall också överväga om vissa uppgifter som länsorganen har bör decentraliseras till

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 6

kommunerna. Efter förslag från utredningen i betänkandet (Ds Kn 1977:2) Samordnad regional vägplanering har statsmakterna beslutat all i decentra-liseringssyfle, i samband med omorganisation av statens vägverk, förenkla vägplaneringssystemet och att föra vissa beslutsbefogenheter från central till regional nivå (prop. 1977/78:10, TU 1977/78:10, rskr 1977/78:95). Decentraliseringsutredningen har vidare lagt fram betänkandena (Ds Kn 1977:1) Decentralisering av beslut om investeringsfonder för konjunkturutjämning, (Ds Kn 1977:4) Decentralisering av beslut inom naturvården och (Ds Kn 1977:6) Decentralisering av beslut om hälso- och sjukvårdens byggnadsinvesteringar. Dessa förslag bereds f n. inom regeringskansliet.

Decentraliseringsutredningen har i skrivelse till regeringen hemställt om att de statliga myndigheterna i sina anslagsframställningar för budgetåret 1978/79 skulle åläggas att ange ärendetyper eller områden där en decentralisering är möjlig. Regeringen hav med anledning av utredningens begäran kompletterat anvisningama för budgetarbetet och myndigheterna har i sina anslagsframställningar redovi:5al synpunkter på möjlighetema atl decentralisera. Dessa kommer atl övervägas i del fortsatta utredningsarbetet.

Riksskatteverket har i samarbele med statskontoret bedrivit utvecklings-och försöksverksamhet med etl ADB-system inom exekutionsväsendet. Förslag om slutlig utformning av della system har redovisats lill regeringen. Efter remissbehandling av förslaget har Statskonsult AB på regeringens uppdrag gjort en utvärdering av del föreslagna systemet och elt annat system, som en av remissinstanserna tagit fram. ADB-beredningsgmppen (C 1973:06) har redovisat belänkandet (Ds Kn 1976:7) ADB i den regionala samhällsplaneringen. Dessa frågor bereds f n. inom regeringskansliet.

En kommitté (Kn 1977:03) har tillkallats med uppdrag alt undersöka i vad mån oljeutvinning i större skala i Nordsjön och erfarenheterna från oljeulflödet i april 1977 vid Iwrrplattformen "Bravo" på Ekofiskfältet bör föranleda ändring av de riktlinjer som nu gäller för den svenska beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp lill havs saml i kustvaltnen, Vänem och Mälaren.

Förhållandet mellan staten och svenska kyrkan har utretts i olika etapper sedan slutet av 1950-talet. I februari 1975 inleddes överiäggningar i stat-kyrka-frågan mellan staten och företrädare för svenska kyrkan. Dessa överläggningar har nu slutförts och ett betänkande kommer att läggas fram i början av år 1978. Om det vid remissbehandlingen av detla betänkande visar sig möjligl att uppnå en samlande lösning angående de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan avses all en proposition i frågan skall kunna läggas fram för riksdagen våren 1979.

Inom det kyrkliga området fortsätter för övrigt arbetet i 1968 års kyrkohandbokskommitlé(U 1969:44), 1969 års psalmkommitté (U 1970:47), utredningen om andlig vård (U 1974:10) och kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09). Lagen om församlingsstyrelse har inte berörts av kommunallags-reformen. Den likformighet som hillills har rått mellan församlingsstyrelse-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 7

lagen och kommunallagen har emellertid ansetts vara av så slort värde alt en särskild utredare (Kn 1977:04) har tillkallats med uppdrag all se över församlingsstyrelselagen i syfte all anpassa denna lill den nya kommunallagen.

Anslagen för budgetåret 1978/79

För nästa budgetår begärs anslag på 2 032,6 milj. kr. för verksamheten inom kommundepartemenlels ansvarsområde. De resursförstärkningar som begärs hänför sig till övervägande delen till skatteförvaltningen hos länsstyrelsema och de lokala skattemyndigheterna.

Länsstyrelserna m. m.

Förslag läggs fram om fortsall ulbyggnad av skatteadministrationen i enlighet med statsmakternas beslut om riktlinjer för ändrad skatteadministration och taxering i försia instans, m. m.(prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229). Länsslyrelsernas skatteavdelningar och taxeringsavdelningen hos länsstyrelsen i Stockholms län samt de lokala skattemyndigheterna föreslås fö 78 resp. 117 nya tjänster. Detla innebär att de lokala skattemyndighetema med hänsyn till budgetläget byggs ut i en någol långsammare takt än som har förutsatts tidigare. Länsstyrelsemas förvaltningsavdelningar och administrativa enheter föreslås vidare få viss personalförstärkning, de förra för atl möta ökningen av besvärsmål och de senare för uppgifter beträffande personalutbildning främst inom skalleadminislrationen. De ökade utgifterna för skatteutbildning under länsstyrelseanslagel finansieras genom en i huvudsak lika stor minskning av riksskatteverkets anslag för utbildning och information. Anslagen till kronofogdemyndigheterna tas upp med ett beräknat belopp i avvaktan på särskild proposition om dessa myndigheters framtida distriklsindelning, organisation m. m.

Kyrkliga ändamål

Statsbidrag föreslås lill yttre underhålls- och reparationsarbeten på Storkyrkan i Stockholm samt till förberedande åtgärder för restaurering av Skara domkyrka. Medel beräknas också för fortsaita restaureringsarbeten på Vadstena klosterkyrka.

Anslagen till andra trossamfund än svenska kyrkan räknas upp.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom kommundepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet

		Anvisat	Förslag	Föränd-
	UFTBUDGETEN	1977/78	1978/79	ring
DI
A.	Kommundepartementet m. m.	11,4	16,9	-t-   5,5
B.	Länsstyrelserna m. m.	1 638.2	1 938,9	-H 300,7
C.	Kyrkliga ändamål	49,5	54,6	+   5,1
D.	Räddningstjänst m. m.	22.6	22,2	-   0,4
Summa för driftbudgeten		1721,7	2 032,6	+310,9
Totah för kommiindeparlemenlei		1 721,7	2 032,6	+310,9

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

KOMMUNDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Antonsson

Anmälan till statsbudgeten För budgetåret 1978/79 såvitt avser Icommundepartementets verksamlietområde.

DRIFTBUDGETEN       Femtonde huvudtiteln

A. KOMMUNDEPARTEMENTET M. M. A 1. Kommundepartementet

1976/77 Utgift 5 346 225 1977/78 Anslag 5 761 000 1978/79 Förslag    8 769 000

1977/78

Beräknad

ändring

1978/79

Personal

Handläggande personal Övrig personal

35 24

59

Anslag

Lönekostnader	5 178 000	+ 2 839 000
Reseersättningar (även ulrikes resor)	200 000	+      52 000
Expenser	328 000	+    172 000
(varav engångsbelopp)		(+      50 000)
Ej disponerat belopp	55 000	-      55 000
	5 761 000	+ 3 008 000

Fr. o. m. den 1 juni 1977 handläggs ärenden om svenska kyrkan och andra trossamfund i departementet. Delta har medfört en personalökning för innevarande budgelår jämfört med de uppgifter som redovisades i prop. 1976/77:100, bil. 18.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

10

budgelår till 8 769 000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Kommundepartementet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8 769 000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1976/77 Utgift       2 295 251 Reservation 2 049 784

1977/78 Anslag     5 500 000 1978/79 Förslag     7 500 000

Med hänsyn till den beräknade omfatlningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 7 500 000 kr. för nästa budgelår. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

A 3. Extra utgifter

1976/77 Utgift        103 827 Reservation 69 655

1977/78 Anslag      150 000 1978/79 Förslag     590 000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 590 000 kr., varav 440 000 kr. i engångsanvisning för Europarådets kommunminislerkonferens i Stockholm år 1978. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 590 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 11

B. LÄNSSTYRELSERNA M. M.

B 1. Länsstyrelserna, B 2. Lokala skattemyndigheterna och B 3. Kronofogdemyndigheterna

Allmän översikt Länsstyrelserna

Landets 24 länsstyrelser svarar för den slalliga förvaltningen i länen. De har till uppgift all främja resp. läns utveckling och befolkningens bästa saml alt verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas lill de regionalpolitiska målen.

Länsstyrelsernas arbelsuppgifter är mångskiftande och omfattar bl. a. följande områden, nämligen den regionalpolitiska planeringen, plan- och byggnadsväsendel, fastighelsregistreringen, naturvården, miljöskyddet, livsmedelskontrollen, kulturminnesvården, den allmänna hälsovården, den sociala omvårdnaden, väg- och trafikväsendet, den civila försvarsberedskapen, räddningstjänsten, beskattningsväsendet, uppbördsväsendet, exekutionsväsendet och folkbokföringen. Länsstyrelsen har dessutom vissa tillsynsuppgifter gentemot andra statliga länsmyndigheter, kommuner, landstingskommuner och enskilda. Inom resp. län är länsstyrelsen högsta polismyndighet och överexekutor safnt huvudman för priskonlorsverksam-heten och hemkonsulentverksamheten.

Länsstyrelsen leds av en styrelse med landshövdingen som ordförande och med 14 andra ledamöter. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Som ställföreträdare för landshövdingen fungerar i Stockholms län en länsöverdirektör och i övriga län en av avdelningscheferna. Med undantag för länsstyrelsen i Stockholms län är länsstyrelserna organiserade med tre avdelningar nämligen planeringsavdelningen, skatteavdelningen och förvaltningsavdelningen. Dessutom finns en administrativ enhet. Avdelningschef är etl länsråd.. Länsstyrelsen i Slockholms län har följande avdelningar: planeringsavdelningen, taxeringsavdelningen, kameral- och uppbördsavdelningen, länsskatlerällsavdelningen och förvaltningsavdelningen. Vid alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län finns en länspolischefsexpe-dilion.

En länsskalterätt, en fastighetsiaxeringsrält och en länsrätt är knutna lill länsstyrelsen. Inom förvaltningsavdelningen finns kansli för rätterna. 1 Stockholms län utgör länsskatlerällsavdelningen dock kansli för länsskatte-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 12

rätten och fastighetslaxeringsrätien.

Under länsstyrelsen lyder i olika avseenden de lokala skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna, polisväsendet och civilförsvaret.

Antalet tjänster hos länsstyrelserna uppgår till ca 9 800.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medels-anvisningen för innevarande budgetår till ca 1 067 milj. kr.

Lokala skattemyndigheterna

De lokala skattemyndigheterna verkställer mantalsskrivning, upprättar allmän röstlängd, tar befattning med laxeringsarbete och debitering och uppbörd av skatt m. m., bestämmer pensionsgrundande inkomst samt utövar kontroll över att viss uppgiftsskyldighet inom den allmänna försäkringen fullgörs.

Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet. Den lokala skattemyndighetens verksamhelsområde är fögderiet. Chef för lokal skattemyndighet är en fögderidireklör eller en häradsskrivare.

Antalet tjänster hos landets 120 lokala skattemyndigheter uppgår till ca 3 800.

Om man bortser från särskill beräknade uppbördsmedel, uppgår medels-anvisningen för innevarande budgetår lill drygt 374 milj. kr.

Kronofogdemyndigheterna

Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för skaller, böter, allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Dessutom är kronofogde skyldig att handlägga ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs och alt efter länsstyrelsens förordnande vara överexekutor för särskild förrättning.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i kronofogdedistrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef Riksskatteverket är centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

Antalet tjänster inom de 81 kronofogdedislrikten uppgår till ca 2 700.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för innevarande budgelår till drygt 265 milj. kr.

Civilbefälhavarna

Landets sex civilbefälhavare verkar i fred för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Fömtom uppgiften att samordna viss planläggning har civilbefälhavaren att leda

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 13

stabsljänstövningar, utbilda eller verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig samt planera för den egna verksamheten i krig och vid krigsfara.

För dessa uppgifter biträds civilbefälhavaren av elt kansli, vilket är förlagt i anslutning lill en länsstyrelse.

Civilbefalhavarkanslierna har inemot 40 anställda.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd

Länsstyrelsernas organisationsnämnd är centralt rationaliserings-, samordnings- och utbildningsorgan för länsstyrelserna. Nämnden bistår länsstyrelserna i frågor som rör arbetsformer, personal- och ekonomiadministration och intern planering. Nämnden verkar för samordning mellan länsstyrelserna samt mellan länsstyrelserna och andra statliga myndigheter. I samråd med länsstyrelserna planlägger och anordnar nämnden utbildning och konferenser för länsstyrelsepersonal. Nämnden fastställer formulär lill vissa blanketter för länsstyrelserna, länsskatterätterna, fastighelslaxeringsrälterna och länsrätterna. Etl revisionskonlor och en redovisningscentral för länsstyrelserna är knutna till nämnden.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd består av ordförande och högsl tio andra ledamöter. Antalet Ijänster hos nämnden är 16.

Länsstyrelsernas anslagsframställningar Framställningarna

Länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret 1978/79 innehåller yrkanden om tolalt ca 1 100 ytterligare tjänster, varav ca 750 på länsstyrelserna, ca 250 på de lokala skattemyndighetema och ca 100 på kronofogdemyndigheterna. Omkring hälften av de begärda tjänsterna avser tjänster för bilrädespersonal.

Önskemålen om personalökningar hos länsstyrelserna avser i fråga om planeringsavdelningarna främst naturvårdsenheierna (ca 90 tjänster), regionalekonomiska enheterna (ca 50 tjänster), planeringskanslierna (ca 60 tjänster) och planenhelerna (ca 30 tjänster). För skatteavdelningarna - i Stockholms län taxeringsavdelningen - ligger tyngdpunkten i yrkandena på taxeringsenheterna och mervärdeskatleenheterna (ca 50 tjänster vardera). På förvaltningsavdelningarna samt länsskatlerällsavdelningen i Stockholms län avser yrkandena främst förstärkning av personalen för handläggning av skattemål (ca 30 ijänster). Länsstyrelserna begär dessulom förstärkning av sina administrativa enheler för bl. a. personaladministrativa uppgifter

De yrkade personalförstärkningarna för de lokala skattemyndighetema avser till övervägande del tjänster för utbyggnaden av den nya gransknings-organisationen enligt beslul vid 1975 års riksmöle om riktlinjer för ändrad

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 14

skatteadministration och taxering i första instans, m. m. (prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229).

Det beloppsmässigt lägsta alternativet - det s. k. 0-alternatlvet - som motsvarar anslaget enligt statsbudgeten för budgetåret 1977/78 uppräknat med pris- och löneomräkning och därefter reducerat med 5 % innebär en ökning av medelsbehovel med följande belopp.

Länsstyrelserna 75 906 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna 40 773 0(X) kr.

Kronofogdemyndigheterna 20 568 000 kr.

Summa 137 247 000 kr.

Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar redogjort för de beräknade följderna av detla alternativ och framhållit all nedskärningen skulle påverka främsl anslagen för lönekostnader. Vid länsskatterälten, fastighetslaxeringsrätien, länsrätten, bil- och körkortsregistrel, handels- och förenings-registret samt de delar av länsstyrelsen som handlägger besvär av olika slag kan, enligt vad länsstyrelserna framhåller, reduceringar betraktas som hell omöjliga så länge efterfrågan på dessa tjänster inte visar någon vikande tendens. Eventuella reduktioner måste därför drabba planeringsavdelningen och skatteavdelningen - i Stockholms län taxeringsavdelningen. Länsstyrelserna anser att sådana reduceringar skulle rimma dåligt med de mål som statsmakterna har satt upp på dessa områden.

I fråga om de lokala skallemyndigheterna framhåller länsstyrelserna att en anslagsminskning skulle medföra sämre service ål de skattskyldiga och åt taxeringsnämnderna. Della skulle medföra lägre kvalitet på laxeringsresul-tatet och i viss utsträckning rättsföriuster för de skallskyldiga. Kvaliteten på krediterings- och arbelsgivarkontrollen skulle fö sänkas med skatteförluster för del allmänna som följd.

För kronofogdemyndigheternas del hävdar länsstyrelserna alt en minskning av dessa myndigheters resurser skulle resultera i elt sämre indrivnings-resultat. Storieken av de föriuster som härigenom skulle drabba bl. a. statsverket är svår att bedöma, men enligt riksskatteverket skulle föriuslema inte läckas av utgiftsminskningen.

Alternativ 1 som skall utgöras av anslaget för budgetåret 1977/78 jämte pris- och löneomräkning innebär enligt länsstyrelsernas anslagsframställningar en ökning av medelsbehovet med följande belopp.

Länsstyrelserna 154 431000 kr.

Lokala skattemyndigheterna 63 095 000 kr.

Kronofogdemyndigheterna 43 497 OCK) kr.

Summa 261 023 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 15

Alternativ 2 som omfattar de begärda tjänster vilka inledningsvis har redovisats översiktligt innebär enligt länsstyrelsernas anslagsframställningar följande anslagsökningar utöver alternativ 1.

Länsstyrelserna 148 008 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna 44 764 000 kr.

Kronofogdemyndigheterna 23 249 000 kr.

Summa 216 021 000 kr.

Remissyttrandena

Remissyttranden över länsstyrelsernas anslagsframställningar har avgetts av rikspolisstyrelsen beträffande länspolischefsexpeditionerna,civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar beträffande försvarsen-helerna och civilbefälhavarnas kanslier, statens trafiksäkerhetsverk belräffande bil- och körkortsregistren, riksskatteverket beträffande laxeringsavdel-ningen, skatteavdelningarna, ulskänkningskontrollen, de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna, nämnden för samhällsinformation beträffande informationsverksamheten, riksantikvarieämbetet beträffande kulturminnesvårdens regionala organisation, lantbmksstyrelsen och statens livsmedelsverk beträffande länsveterinärerna, statens naturvårdsverk belräffande naturvårdsenheierna, statens pris-och kartellnämnd belräffande priskontoren, konsumentverket beträffande hemkonsulenterna, statens planverk beträffande planenheterna saml statens lantmäteriverk beträffande lantmäterienheterna.

Rikspolisstyrelsen är medveten om att några mera genomgripande förändringar inte lorde kunna genomföras i den regionala polisorganisationen i avbidan på resultatet av 1975 års polisutredning (Ju 1975:08). Styrelsen anser det emellertid angelägel all de mest akuta behoven tillgodoses även under pågående utredningsarbete. Detta bör enligt styrelsens uppfattning kunna ske genom alt inrätta göromålsförordnanden som biträdande länspolischef vid de mest arbetsbelastade länspolischefsexpeditionerna saml genom att medel ställs till länsstyrelsernas förfogande för att anställa administrativ arbetskraft i erforderlig utsträckning.

Civiiförsvarsstyrelsen finner inte anledning alt lämna synpunkter på enstaka yrkanden om uppgifts- och personalförändringar på försvarsenheierna på grund av den nyligen genomförda organisationsöversynen och den planerade omorganisationen den 1 juli 1978.

Statens trafiksäkerhetsverk betonar viklen av all medel ställs lill länsstyrelsens förfogande för kontroll av kilometerbeskattningen saml tillstyrker arbetsledarljänster på bilregistren hos länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Örebro och Västmanlands län.

Riksskatteverket framhåller atl verkel enligt beslut av regeringen år 1975 lillsammans med statskontoret bedriver en utredning, RS projektet. Enligt

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 16

beslul av riksdagen vid 1976/77 års riksmöle skall taxeringsavdelningen och skatteavdelningarna under innevarande budgelår organiseras om (prop. 1976/77:100 bil. 18, CU 1976/77:13, rskr 1976/77:164). Omorganisationen berör taxerings- och revisionsenheterna. Även de lokala skattemyndigheterna berörs av viss omorganisation i samband med utbyggnaden av organisationen för tjänstemannagranskning av deklarationer m. m. Beträffande uppbörds- och dataenheterna saml de lokala skattemyndigheterna, utom granskningsorganisatiorien, kommer förslag till organisation och bemanning att i en nära framtid redovisas till regeringen. Mol den bakgrunden avstyrker riksskatteverket av länsstyrelserna begärda förstärkningar till de nämnda enheterna och lokala skattemyndigheterna. 1 fråga om mervärdeskatteenheterna anser riksskatteverket alt en förstärkning av ledningsfunktionen behövs i samlliga län utom i Gotlands. För länsstyrelserna i Slockholms, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och Göteborgs och Bohus län föreslår verket nya tjänster på en nivå närmast under enhetschefen. För övriga län föreslås molsvarande tjänst i utbyte mol en lägre handläggartjänst. Dessutom tillstyrker riksskatteverket två handläggartjänsler hos länsstyrelsen i Stockholms län saml en handläggartjänst och medel motsvarande tre årsarbetskrafter i befordringsgång 1 C hos länsstyrelsen i Malmöhus län.

Riksskatteverket anser sig f n. inte ha tillräckligt underlag för att bedöma gjorda yrkanden i fråga om personalresurser för vägtrafikskattekontrollen.

Riksskatteverket vill minska sin centralt bedrivna utbildningsverksamhel genom att föra stora delar av den till länen. Därigenom kan den av verket drivna kostnadskrävande internatutbildningen minskas. För atl möjliggöra detta måste länsstyrelsernas personalresurser för att administrera och genomföra utbildning förstärkas. Verkel föreslår därför att hos samtliga länsstyrelser utom länsstyrelserna i Kronobergs, Gollands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Hallands, Örebro, Väsiernon-lands och Jämtlands län inrättas en tjänst som utbildningsledare för den regionala skatteförvaltningen med placering på skattechefens kansli. Hos länsstyrelserna i Slockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro och Västernorriands län förs enligt verkets förslag redan befintliga Ijänster för regionala utbildningsledare över till skattechefens kansli. Hos länsstyrelsema i Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Hallands och Jämtlands län skall tjänsi som utbildningsledare placeras inom administrativa enheten enligt riksskatteverkets förslag.

Belräffande ulskänkningskontrollen påpekar riksskatteverket alt frågan om antalet handläggartjänsler för denna verksamhet nyligen har prövats av statsmakterna (prop. 1976/77:108 bil. l,SkU 1976/77:40, rskr 1976/77:231). Verket avstyrker framställningar om ytteriigare handläggartjänsler inom' detta verksamhetsområde men tillstyrker inrättandet av en tjänst i befordringsgång 1 C hos länsstyrelsen i Västernorriands län.

Nämnden./ör samhällsinformation tillstyrker 5,8 milj.kr. lill informationsprojekt och 8,6 milj.kr. till kungörelseannonsering och framhåller därutöver

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 17

att det är nödvändigt alt länsstyrelserna förses med en permanent informationsfunktion.

Riksantikvarieämbetet betonar behovet av att resursema för den slalliga kulturminnesvården på regional nivå förstärks med hänsyn till arbetssituationen i varje län. Ämbetet ger högsta prioritet åt nya handläggartjänsler på byrådirektörsnivå i de tre storstadslänen samt i Östergötlands och Kalmar län. Vidare prioriterar ämbetet kvalificerade biirädesijänsler. Av de begärda utredningsmedlen ställer ämbetet regionala kullurminnesvårdsprogram och utredningsarbete av översiktligt slag för bl. a. fysisk riksplanering i första rummet.

Lanlbruksstyrelsen finner samlliga anslagsframställningar angelägna, men anser att biträdande länsveterinärtjänsler i försia hand bör inrättas i Skaraborgs och Jönköpings län. 1 den mån ytterligare nya tjänster inle kan inrättas bör medel anslås för anställande av lillfällig arbetskraft. Styrelsen framhåller viklen av atl erforderiig biirädeshjälp ställs lill länsveterinärernas förfogande.

Statens livsmedelsverk tillstyrker de av länsstyrelserna föreslagna förstärkningarna och framhåller särskilt behovet av de begärda tjänsterna som biträdande länsveterinär för Skaraborgs och Göteborgs och Bohus län. Även de för Örebro län och Uppsala län redovisade behoven förtjänar att beaktas. Övriga berörda länsstyrelser bör beredas möjlighet att under del av året genom medel för tillfällig personal anställa biträdande länsveterinär eller annan arbetskraft med livsmedelshygienisk utbildning. Livsmedelsverket framhåller - liksom lantbruksstyrelsen - vikten av att erforderiig biträdes-hjälp ställs lill länsveterinärernas förfogande.

Statens naturvårdsverk vill atl förstärkningarna på naturvårdsenheterna i försia hand sker på följande tre områden under budgetåret 1978/79.

1. De länsstyrelser som på den allmänna naturvården - bl. a. täktärenden,
vård och förvaltning av naturvårdsobjekt och fysisk planering - har högsl två
handläggartjänsler bör förstärkas. Det gäller länsstyrelsema i Uppsala,
Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gollands, Blekinge,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Gävleborgs och Jämtlands
län.

2. Tillsynsverksamheten inom de mest höginduslrialiserade länen bör fö förstärkningar.

3. Utbyggnaden av ADB i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen bör fortsätta med ytteriigare fyra län, varav tre är givna nämligen Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län.

Statens pris- och kartellnämnd framhåller atl priskontorens resurser är otillräckliga. Nämnden har vid olika tillfällen föreslagit all dess fältorganisation skulle tillföras en förstärkning med tolv handläggartjänsler och att 21 befintliga extra handläggartjänsler skulle omvandlas till exlra ordinarie tjänster. Detta innebär atl nämnden stöder de yrkanden om förstärkning på handläggarplanet som framförs i länsstyrelsernas anslagsframställningar för

2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil 18

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 18

budgetåret 1978/79. Nämnden tillstyrker vidare förstärkningar på biträdessidan vid priskontoren hos länsstyrelserna i Uppsala, Jönköpings, Kalmar, Malmöhus, Älvsborgs, Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län.

Konsumentverket konstaterar all del finns behov av ökade kansliresurser för hemkonsulenterna inom den nuvarande länsslyrelseorganisationen och tillstyrker att de länsstyrelser som har begärt sådana tjänster tilldelas medel för dem.

Överstyrelsen for ekonomiskt försvar tillstyrker samtliga framförda förslag beträffande försvarsenheterna. 1 fråga om civilbefalhavarkanslierna finner överstyrelsen begärd personell förstärkning vara mest angelägen i Västra och Södra civilområdet.

Statens planverk framhåller nödvändigheten av att planenhelema tillförs ökade resurser för att lillgodose kommunemas behov av service och råd belräffande den översiktliga planeringen som har initierats eller stimulerats av den fysiska riksplaneringen. De av länsstyrelsema begärda 35 tjänsterna prioriterar planverket i fem angelägenhelsgrupper med sju tjänster i varje gmpp.

Statens lantmäteriverk framhåller alt del råder en underbemanning på lantmäterienheterna i flertalet län. Denna är orsakad av ökade registreringsuppgifter på gmnd av ny lagstiftning och ökat antal tillförda register. Lantmäteriverket stöder därförde framförda yrkandena om personalförstärkning för detta ändamål. Verket tillstyrker begärda tjänster som biträdande överiantmäiare i följande angelägenhelsordning: länsstyrelserna i Uppsala, Blekinge, Norrbottens och Gotlands län. Lantmäteriverket understöder vidare slarkl inrättande av ijänster för lantmäterienheterna i de fall där underbemanningen hittills har klarats genom lån av tjänster från överlantmätarmyndigheten. Detta gäller lantmäterienheterna i Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus, Hallands, Västmanlands och Kopparbergs län. Verket stöder dessutom de anspråk på ytteriigare medel för tillfälligt inlån av personal från det regionala och lokala lantmäteriet för fullgörande av länsstyrelseuppgifter som har förts fram av länsstyrelserna i Uppsala, Blekinge och Koppjirbergs län. Lantmäteriverket tillstyrker slutligen inrättandet av tjänster för arkivvård samt att medel ställs lill förfogande för tillföllig personal och för ökade materialkostnader.

Föredraganden

Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar inte kunnat ta hänsyn till avtal om löner m. m. för år 1977, vilka har träffats under andra halvåret 1977 mellan statens avtalsverk och statstjänstemannens huvudorganisationer. Under budgetarbetet har därfijr länsstyrelsernas i anslagsframställningarna gjorda beräkningar av lönekostnaderna justerats och redovisas med andra belopp än de som framgår av anslagsframställningarna.

Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03) lämnade den 11 augusti

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 19

1977 betänkandet (SOU 1977:42) Kronofogdemyndigheterna. Utredningsförslaget har remissbehandlats. Remissbehandlingen avslutades den 30 november 1977. Ställningstagandet till förslaget kommer atl redovisas i särskild proposition under våren 1978.1 avvaktan på denna proposition lar jag nu upp anslaget till kronofogdemyndigheterna med ett beräknat belopp.

Många arbetsuppgifter hos länsstyrelserna och de lokala skallemyndigheterna är beroende av efterfrågan på dessa myndigheters tjänster från kommunema, allmänheten m. fl. Denna efterfrågan har inte minskal. Länsstyrelsema har i sina anslagsframställningar framhållit atl en anslagsberäkning enligt alternativ O påverkar främsl anslagen för lönekostnader och därmed omfattningen av de personalresurser som myndigheterna kan disponera för att tillgodose denna efterfrågan. Jag kan inte förorda en minskning av anslagen enligt detta alternativ som skulle medföra försämrad service gentemot kommunerna och allmänheten.

Det nya systemet för taxering i första instans varom riksdagen har beslulal (prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229) har byggts upp i etapper. Den första etappen som omfattade 163 tjänster har genomförts under budgetåret 1975/76. Den andra etappen som omfattade 275 ijänster har genomförts under budgetåret 1976/77. Den tredje etappen som omfattar 438 tjänster genomförs under innevarande budgelår.

Riksskatteverket har föreslagit att skatteadministrationen byggs ut med ytteriigare en etapp som omfattar 69 tjänster hos länsstyrelserna och 182 Ijänster hos de lokala skattemyndigheterna. Med hänsyn lill budgetläget förordar jag alt ulbyggnaden begränsas lill att omfatta de 69 tjänsterna hos länsstyrelserna och 117 tjänster hos de lokala skattemyndigheterna. Mitt förslag innebär att s. k. laxeringsnämndsrevisioner kan ulföras i lidigare planerad utsträckning medan omfattningen av tjänstemannagranskningen av löntagardeklarationer vid 1979 års taxering begränsas något jämfört med riksskatteverkets förslag. Vidare förordar jag att länsstyrelserna förstärks med 31 tjänster, varav fem på planeringsavdelningarna, nio på skatteavdelningarna, fyra på förvaltningsavdelningarna och 13 på de administrativa enheterna. Förstärkningarna på planeringsavdelningarna avses främst för tillsynsuppgifler enligt miljöskyddslagen och innebär alt befintliga arvodestjänster byts ut mot extra onJinarie ijänster. Förstärkningarna på skatteavdelningarna avses för arbetsuppgifter inom mervärdeskatleenheterna. På förvallningsavdelningarna är förstärkningen avsedd för arbetet vid förvaltningsdomstolarna. För arbetsuppgifter inom utbildningsområdet tillförs de administrativa enheterna förut nämnda 13 Ijänster. Med denna uppruslning har varje länsstyrelse tillförts ylleriigare en tjänst för personaladministrativa uppgifter. Jag räknar med alt dessa tjänster skall användas för arbetsuppgifter inom utbildningsområdet till en början uteslutande för skatteadministrationen under dess uppbyggnadstid. Därigenom kan en stor del av den av riksskatteverket centralt drivna utbildningen inom skatteområdet ersättas med utbildning i länen. Som jag lidigare har framhållit motsvaras utgiflsök-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 20

ningen för skatteutbildning under länsstyrelseanslagel av en i huvudsak lika Slor minskning av riksskatteverkets anslag för budgetåret 1978/79. Riksskatteverkets kostnader för utbildning av länsstyrelsepersonal torde kommande budgelår kunna begränsas ytteriigare. Jag räknar vidare med att länsslyrelsernas organisationsnämnd skall förstärkas med tre ijänster bl. a. för uppgifter av servicenatur till länsstyrelsema inom de delar av personaladministrationen som inle avser personalutbildning.

Inför genomförandet av det av statsmakterna beslutade ADB-systemet inom folkbokföring och beskattning (prop. 1975:57, SkU 1975:32, rskr 1975:230, prop: 1976/77:138, SkU 1976/77:49, rskr 1976/77:346) har riksskatteverket och statskontoret genomfört en organisationsöversyn av länsstyrelsernas dataenheter. Jag räknar med att vissa smärre organisationsförändringar kan behöva vidtagas vid dessa enheler. Det ankommer på regeringen att beslula om dessa förändringar.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsemas förslag, vilka redovisas närmare i det följande, innebär, med bortseende från de under resp. anslag beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om sammanlagl 2 026,8 milj. kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår lill 312,6 milj. kr. Av totalbeloppet avser 1 271,2 milj. kr. länsstyrelsema och 449,8 milj. kr. de lokala skattemyndigheterna. De särskilda uppbördsmedlen under dessa anslag beräknar jag till resp. 9,8 milj. kr. och 67,5 milj. kr., en ökning med 11,9 milj. kr. i förhållande till innevarande budgelår.

Prop, 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

21

I   I   I   I   I

I    I    I    I    I

2lt

. [i, 73

eä.j to

+ + +

+ +

Tf rrioc    I vi so r ■q- ON oo i •* r

+      +

:    I 5;   I vo

■ o    oo wn rsj r-»i-   t    I

■*VOO .—Tf rsiosoo

ror*    1 O u rsl TJ-(N

fN   r .— Tt oo Tj-

I   Ov Ov Ov

oo t r

— ov «S

oo --

+ +

"3

 I

'I

IJ

eS J tn

"-           -O

vo

+ +

rntr,    OQ

•rv)   p;

+ + +

oo o r — rs oo

ov — C-J

- oo '- Tf r>i v

00 r oo

in              

r-         —

+   I

+       +

I    I •*   I —

2

+

s	os OO rvi m TfOO	QOO O r Ov
f»V	so	\0 rOv

'ggffi

e

2

01

»   .1 .U.-0

—       I~-.

+ +

vo Os fsi oo r

1 Tf >/ ov r*

.- rn vo vo m

+ + +

SO fN OO  m

0 OJ (N W-» 0\

+  + +    I    +

.—     I   <:i

i.l

Isa

vo -     !>,

Ov r   VÄ

rr,r    fZ

+ +     +

rsl vo ors

+ +

+ + +

w-v vo —'     r-

+ + +

+

o oo	ao	\0 OJ OJ oo o- u-	r« OI W-) 0 oo ro OJ un t sO O* T OlOOrn
■ u-l	&\	oo	OJ OO O »O m

un Ov 1 —. r- o ■* oo wnin

■a XI «

=" to

.så

13

»a

i s

c

?i

U   CO

§

t       I

Si

■S    .S S    ib

E

ll

oo.S =S E

60
C
'C
v
V)
C
O
c
c
	u
	T3
o	OJ
b.	C
:0
U)	V)
C	O

"öö i"          r.

3

Ipll

DiiJ

c

60

2

- c -K c -o S j2 o. j2 >

'm

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

22

O Ov

IT)

r-

vo          o   5

vo rsl Ä

Ov          Tf   m

r-j         —.   r

Stockholms län

I  I  I  I I

I I   I

. O, -a

^s

J Si

=;:2   SRFJ ' '

ao tn

- vn r-

+ +

å

Tf r-iTf +        +

un    M

o —'       t:tr,tr,
os             *- r- vo

00    I

+

t- vo

00      -; -;      -"T ooun   I    I
+      — u->CM o

S:0  2 . t.-o

_I

_I.l

3

+ +

tr\ OsO rn
trttr, m tr,
t--               -tt.—,

•—t OI

+    +

+    +

:::S £   -'

~   '-      -       am      go-r

+ +

O -- 00

oo un	—-« vn oo (N r-	un	Ov	1 o	m
oo rv)	oo  rn vo	Tf	oo	rs	tr,
O	' un r- m	rsl	oo	Tf	t-

.u--a

;ct)

1  s

11;;

5

+ + +

ov

.       vo rn

+ + +

+ +  +

ä:

+ +

vD

rs m (N oo rn

l~- vornOTf

VO

oo m  Tf un Tf vo  vo un vO Ov    vo        rr,f

m

Si

I I

h= oo

_u

:rt   ta

f i

w.

c

_II

gje o.

Si2 o-3  «£

c

C

ils-

opg

CA J    nv

•o      ._

ig

₁

Z  tr,

ES

00

•n

6

ii S Is J=

to -o :M   a C :o   3  OJ  

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 14 065 000 kr.

2. Naturvårdsenheten bör förstärkas med en förste byråingenjör och en assistent. För planeringsavdelningens planberedning behövs på planenhelen en försie byråsekreie-rare. Ökad arbetsbelastning motiverar en tjänst som antikvarie.

3. På taxeringsavdelningen bör förstärkning ske med tre taxeringsintendenter, en förste byråsekreterare och en assistent.

4. På allmänna enheten behövs en byråsekreterare för ärenden om lotteri, bingo och TV-övervakning och en assisieni för handels- och föreningsregisiret. Trafikenheten bör förstärkas med en byråassistent och överexekulorsenheten med en förste byråsekreterare.

5. Länsskatlerällsavdelningen bör förstärkas med fyra länsassessorer, två förste byråsekreterare och två assistenter.

6. På personalenheten begärs tre förste byråsekreterare och en assistent för rekrytering och tjänstetillsättning. Uppbördsenheten bör lillföras en byrådirektör och en assistent för källskaltekontroll samt en byrådirektör för arbelsgivarkontrollen.

Under 2-6 upptagna tjänster begärs inrättade inom oförändrad anslagsram i utbyte mot andra tjänster eller genom omdisponering av medel. Länsstyrelsen hemsläller därutöver all den skall tillföras, inom planeringsavdelningen tre handläggare på naturvårdsenheten och en handläggare på planenhelen, inom laxeringsavdelningen en tjänst som allmänt ombud på mervärdeskatle-enheten,   inom   förvallningsavdel-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 23

ningen en handläggare på överexekulorsenheten, inom länsskatterättsavdel-ningen en handläggare och inom kameral- och uppbördsavdelningen en handläggare på kameralenheten och tre handläggare på personalenhelen, samt fyra kvalificerade biträden.

7. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 3 737 000 kr.)

8. Lantmäterienhelen. Löne- och prisomräkning m. m. 1 307 000 kr. Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne-och prisomräkning m. m. 10 158 000

kr.

10. Omkostnaderna beräknas öka (+ 1 500 000 kr.)

Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m. m. 7 379 000 kr.

12. Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 3 570 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen lill 202 057 000 kr. och för lokala skaltemyndigheterna till 104 289 000 kr. eller sammanlagl 306 346 000 kr. Jag har därvid beräknal pris-och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen till 24 848 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna till 15 140 000 kr. Vidare harjag beräknat 2 873 000 kr. för handläggare med uppgifter inom miljöskyddet, mervärdeskatteenheten och skattekontrollen. För engångsutgifter i samband med flyttningar och för inventarier m. m. har preliminärt beräknats 515 000 kr. Jag ha-- även beräknal 680 000 kr. till lokala skallemyndigheterna för handläggande personal förutbyggnaden av skattekontrollen. Slutligen harjag beräknat preliminärt 278 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för flyttningar av lokala skattemyndigheterna i Handens och Södertälje fögderier och för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndighetema i länet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

24

I   I   I

00

I     I   Tf   

e

ov

rn c-vi Ov r— H r.» c» oo —.       —    o.

+ +   I

O       i —'    I

+ +

r-.~ Ov ov fn r- Tf oo ?— vo —< —   r4

t- a

Si to 00 ii   —

C Ss o-

i »I 2

u. -a      «

ESZ.t c1oS

CO                          ---»

.J Ut

00

c

=   o   VU

E-S £

OT   CO   5

-ii

c-   W   o»

op.E J2-0

£13 5 5 — j: 00 M

=SE §.2

Uppsala län

OO    .    3 •O

c

:cO

■§  s

Ha >2 »;  c  ~

PQ I—I c/)

Ov       a>

-      I OO   .   5

•5

c

:cO

I  s

2S|.

PQ I—1  VI

C;   "O

 . S S; s Si

2::fe2

. Uh -a

S£

3

rvi vo    00

+ +  +

+ +  +

+ +     +

oo     rvl

M.

S ° C4 CO hh K.

a 00 J'

a :cd  & o S   60

Se-c euio

I   I   I   I   I

+ +

+ +

vo <-vi un   I    I
rn ■* o
oo r----- '

+ +

TJ-

+ +

+ +

—I o       O  »/~i '— 'a-fNj .—«       r- *o oo OI oo

+ + +

o 00 o — - oo »—i —H  o

vr\      o OJ

c»

o

Sp

to

oo c:

•a

CO

c

tf, •o "O

bo CO

C     i: 4> Sj —

tn -a :ca  S  >  S

- «.£ 1! S-S "

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 990 000 kr.

2. På priskontorel begärs en assistent. För alt kompensera tjänst som lämnats för notariemeritering behövs på juridiska enheten en försie länsnotarie. Regionalekonomiska enheten bör tillföras två byrådirektörer och en förste byråsekreterare för planerings- och utredningsarbete m. m. På naturvårdsenhelen fordras en byrådirektör för uppföljning av den fysiska riksplaneringen och en förste byråingenjör för vattenresurs-planering. På enheten behövs även en förste byråingenjör för arbete med ADB vid tillsyn enligt miljöskyddslagen, en byråinspeklör för vård och förvaltning av avsalta naturområden m. m. och en byråassistenl för den allmänna naturvården. Hos länsveterinären behöver förstärkning ske med en biträdande länsveterinär. (+ 1 121 595 kr.)

3. På skatteavdelningen behövs till följd av RS-projektet en förste byråsekreterare och två assistenter för uppgifter inom kanslifunktionen. På taxeringsenheten begärs personalförstärkning med två assistenter. Mervärdeskalteenheten behöver tillföras en förste byråsekreterare för utökad kontrollverksamhet och, på grund av ökad arbetsbelastning, en förste byråinspeklör och en assistent. Inom den nya taxeringsenheten (RS) fordras en handläggare för fastighetstaxering och två assistenter för granskningsarbete. (+ 896 766 kr.)

4. Ökad arbetsbelastning moliverar alt allmänna enheten tillförs en länsassessor. Enheten behöver även förslärkas med tre assistenter. På rällsenheien behövs på grund av

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 25

arbetsbelastningen en länsassessor. (+ 460 918 kr.)

5. På administrativa enheten behövs på grund av ny arbelsrättslig lagstiftning en försie byråsekrelerare, för personalutbildning en försie byråsekrelerare, för personal- och löneadministration en assistent saml en arkivassistent. (+ 330 631 kr.)

6. Vidare begärs medel för biirädesijänsler, lillfällig personal m. m. (+ 3 095 384 kr.)

7. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 773 000 kr.)

8. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 66 000 kr.

b) Enheten behöver ulökas med en biträdande överiantmäiare, en byrådirektör och en arkivassislent. Vidare begärs medel för tillfällig personal. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 615 273 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 548 000 kr.

10. I Enköpings fögderi begärs en expeditionsvakt. Tierps fögderi yrkar två
assistenter för arbetsgivarkontroll resp. serviceuppgifter. I Uppsala fögderi
begärs för källskalte- och arbetsgivarkontroll en fögderiassistent och en
assistent förden administrativa funktionen. Förgranskningsorganisalionen i
försia instans fordras i länet 19 handläggare, tre assistenter och nio biträden.
Gemensaml för lokala skattemyndigheterna krävs medel för fyra årsarbets
krafter. (+ 3 066 555 kr.)

11.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 826 000 kr.)
Kronofogdemyndigheten.  12. Löne- och prisomräkning m. m. 323 000

kr.

13. Till förstärkning på den exekutiva sidan yrkas en försie kronoassislent saml med hänsyn lill den ökade arbetsvolymen två kronoassistenter. Myndigheten behöver dessutom förslärkas med en förste byråsekreterare för personaladministraiiva arbetsuppgifter saml tre kontorsbilräden. (+ 722 147 kr.)

14. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 148 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 34 200 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna lill 10 413 000 kr. eller sammanlagt 44 613 000 kr. Jag har därvid beräknal pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 4 521 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna till 1 363 000 kr. Vidare har jag beräknat 266000 kr. för handläggare med uppgifter inom miljöskyddet, skattekontrollen och administrativa enheten och preliminärt 30 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Sludigen harjag beräknat preliminärt 10 000 kr. i engångsutgifter för inköp av utrustning till lokala skattemyndigheterna i länet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

26

o      —   I rn   r

            Tf         ov       1/1

m     oo     —   00

• - ii

00 5> _

Q. »r;          Q.

  5

'C '.5 " (U

«J c S       c
•.CO  >. >. 2

E2Z   &

93 J3

w-

Södermanlands län

0 (U

-    1

°o    .    cö

2:0   2

. Uh -o

I     "

+

»sa

CQ    V)

I    I

2:0   S

rsi   I

+

c;     -a 2:5 2

. Uh T!

un vo    •-

.-H 00    o

c o i2

I   CO

I   C

; o

_   00

« .2f

o T3

:o

a> :co   >« OQ i-J en

I    I    I    I    I

vo rvi

O rs + +

VJ3   I un   I

— o ov    I C — vo Tf i/n rvi

+ +

Tf r + +

+

+ +

vci oo vo  rs  vo
.-- ov oo rsl m rn h
Tj- m oo      H                         —

+ + +

rvi un     oo ov Tf  oo

oi un       r- vo rs . .—

rj            00 rvj o rvi

■*            U-» Tf m
rvi

E

(U

•o

00

c E-.

b.

■SicsS.,

gs oo.S  o-E:

53 J«!  c :co

<« I .E S    §S

OJ   CO

3

lu

to -o :co 2: Mi0.ä E S .3 u > " "

Länsstyrelsen 1. Lone- och prisomräkning m. m. - 2 877 720 kr.

2. Regionalekonomiska enheten behöver förstärkas med en amanuens för handläggande uppgifter. På grund av ökad arbetsvolym i samband med ändringar i naturvårdslagen fordras på naturvårdsenhelen en byrådirektör. På enheten behövs även en amanuens för inventering och planläggning inom den allmänna naturvården, en förste byråingenjör för arbeie med ADB vid tillsyn enligt miljöskyddslagen och en amanuens för miljöskyddstillsynen. Planenheten bör förstärkas med en byråingenjör. (+ 439 867 kr.)

3. På taxeringsenheten behövs en laxeringsintendent för att balansen av besvärsmål inte skall öka. På mervärdeskalteenheten begärs på grund av ökad arbetsvolym en byrådirektör. (-1- 208 984 kr.)

4. På allmänna enheten behövs en förste länsnotarie för att kompensera tjänst som lämnats för notariemeritering. På enheten fordras även förstärkning med en förste byråsekreterare för bl. a. kontroll och revision av kilometerskatt. (+186 282 kr.)

5. På länspolischefens expedition behövs en förste byråsekreterare för polismyndighetsärenden. (+ 84 167 kr.)

6. På administrativa enheten behövs en förste byråsekreterare för intern information, utbildning och introduktion. (+ 90 355 kr.)

7. Medel begärs för biirädesijänsler, tillfällig personal m. m. (+1 136 937 kr.)

8. Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 1 406 000 kr.)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 27

9. Lantmäterienhelen. Löne- och prisomräkning m. m. 49 000 kr. Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 589 136 kr.

11. Gemensaml för myndigheterna yrkas medel för vikarier för sjuk- och
havandeskapslediga samt för extra och lillfällig personal. (+ 540 000 kr.)

12.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 1 921 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m.m. 605 470

kr.

14. För de alllmer ökade administrativa arbetsuppgifterna fordras i Eskilstuna distrikt en kronokommissarie. Medel begärs för tillfällig eller exlra personal m. m. (+ 890 355 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas öka. (-1- 69 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 36 256 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 11 731 000 kr. eller sammanlagt 47 987 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 577 000 kr. och beträffande lokala skattemyndighetema till 1 572 000 kr. Vidare har jag beräknal 181 000 kr. för handläggare med uppgifter inom miljöskyddet och administrativa enheten och preliminärt 7 OCX) kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Slutligen harjag beräknal preliminärt 510 000 kr. i engångsutgifter till lokala skattemyndigheterna i länet bl. a. för flyttning av lokala skattemyndigheten i Eskilstuna fögderi.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

28

I    I    I     r-

r-   I    I     —

Östergiitlands län

(D

•O

2: .Q to .il,-o

rvi un + +

(S3

2|t

. u. -a

tr, rsl + +

Ä3s

rsl   I

+

2:g2

.Uh-O

— Tf

m — + +

Isa

o :co  >>

Ba>j t;;

vo m « rs

a

CO

c o

S o

as

c :to   o.

2 c c:

S « >

I   I o.   r~

Cvi m      m un o   1    1

s  oo  — H

Tf un     

+ +

+ +

I      I   Tf      TT

vo Ov rs - rn
rn —. -* rs rn
o ■*      un

O- 1 OO rn 00 OJ — OI —H so	un Tf	SO	1 O rn	Si TT ve
+   + + +	+	+	1	+

os vo      — r r— rs Tf

rs •* O  so oo

O + +

r-- o un so       rs

+ + +

o

rn o < oo OI so —' \o oo rn u-> Ol «n  —

,2-is

h=   oo

;   Ss   o. 1   3   U £

i »I 2

E-2

CO 01)

g* u . •o T3 :

=,        _          Oo CO •.

3     S t: « =

sz

S :n :b

si

o.|l||||-

c S ■? '

o "

— a> S (L> x- :sj w SS 3 T, 5Q-55

UJwoSii

UL)

•<-j JfPÄ

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 393 000 kr.

2. Priskontoret behöver tillföras en byråassistenl. På juridiska enheten behövs på grund av arbetsbelastningen en länsnotarie. På regionalekonomiska enheten fordras en biträdande planeringsdirektör för bl. a. sysselsättningsfrågor. På enheten behövs vidare på grund av arbetsbelastningen en assistent och för arbete med informationssystemet "företag-samhälle" en försie byråsekrelerare. På naturvårdsenheten begärs två avdelningsdirektörer för miljöskydd resp. allmän naturvård, två förste byråingenjörer för tillsynsverksamhet, två försie byråinspektörer för regional landskapsvård, täktärenden m. m. och en assistent. Hos länsveterinären fordras en assistent och hos länsantikvarien en biträdande länsanlikvarie. På försvarsenheten behövs för skyddsrumsfrågor två försie byråingenjörer samt för planläggning inom organi-sationsfunkiionen en förste byråinspektör och en assistent. (+1755 218 kr.)

3. På skatteavdelningen krävs en byrådirektör för intern information och utbildning. På grund av ökad arbetsbelastning begärs på laxerings-enheten en taxeringsintendent, två förste byråsekreterare och en assistent. På mervärdeskalteenheten fordras en byrådirektör för arbetsledande uppgifter m. m. och två förste byråsekrelerare för kontrollverksamhet. För fortsatt utbyggnad av RS-organisalionen behövs tre handläggare. (+ 1 046 202 kr.)

4. På allmänna enheten yrkas en förste byråsekrelerare för sliftelseä-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 29

renden och en assistent för frågor rörande alkoholförsäljning. (+ 161 663 kr.)

5. På länspolischefens expedition fordras en byråassistent för handläggning och en assistent för diariet. (+ 149 703 kr.)

6. På administrativa enheten behövs två byråassisienter. På servicefunktionen krävs vidare en förste byråsekrelerare och en arkivassistent. (+ 325 059 kr.)

7. Vidare begärs medel för biirädesijänsler, tillfällig personal m. m. (+ I 861 320 kr.)

8. Omkostnadema beräknas öka. (+ 1 555 000 kr.)

9. Lantmälerienheten.

a) Löne- och prisomräkning m. m. (+ 67 000 kr.)

b) Enheten bör utökas med ett biträde. (+ 71 307 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 1059 499 kr.

11. För den nya granskningsorganisationen inom skatteadministrationen
begärs för fögderierna inom länet fem handläggare och två assistenter. Ulöver
detla fordras medel motsvarande sju årsarbetskrafter i Linköping resp.
Norrköpings fögderier. (+ 1 068 371 kr.)

12.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 93 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m.m. 594 913

kr.

14. För Linköpings distrikt begärs två kontorsbilräden för bl. a. betjäning av telefonväxel m. m., en expeditionsvakt samt en byråassistent för huvudsakligen administrativa uppgifter. 1 Motala distrikt behövs en förste kronoassistent i utbyte mot en kronoassistent samt etl biträde. I Norrköpings distrikt finns behov av en förste byråsekrelerare för de ökade administrativa arbetsuppgifterna. Gemensamt för distrikten begärs vidare medel för vikarier vid sjukdom och barnbördsledigheter. (+ 604 627 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas öka (+ 32 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 47 783 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna lill 16 676 000 kr. eller sammanlagt 64 459 000 kr. Jag har därvid beräknal pris-och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen till 6 191 000 kr. och belräffande lokala skattemyndigheterna lill 2 369 000 kr. Vidare harjag beräknal 170 000 kr. för handläggare inom skattekontrollen och preliminärt 27 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknal 255 000 kr. till lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för ulbyggnaden av skattekontrollen. Slutligen harjag preliminärt beräknat 11 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skaltemyndigheterna i länet.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

30

I      I   Ov     00

os rn

OI

0 OJ

+   +

I     I  un    r-»

Oi r*

O-

+ +

ve +

+ +

t/i c S :q =

Jönköpings län

Sä 2

. Uh T3 t..

TD

OI    o»

+  +

C

a> :ca  03 .—4  en

C
CTV                o

« . g

2:o 2

. U. T3

v.. ■O

c

:ca

+ +  +

5    •   -

M 52 a

4> :cO  CQ .-J   en

—.  ;0    fc

. U. T3

b.

:cO

I   s

+ +  +

■ O    »fl

—■OJ    f

ii "=3 •o c

bli  Lm

c 2

S «J > BuKO

I    I    I    i    I

I   I   I    ;o

-•a-o—   I    I

rn S£> o \£)  O

OJ rO O-

« SO  - — m

 w-i o-   I

i/-i CT\ —I OJ m

I     I     I      «

ao

tn r       vo Os OI

r                oo rn

+ + +

Hu-i      ovvoununi       o      ■*

-.-.              TfTfrncvi                     ö        Ov

+ +

.— un - -       r--

+ +

-     .-.     m

o E-S

1.2

2 ts

s?

tn

täC t.-
) CO

•ts •g

._ S? S ir: *

OJ       OJ      «H

en        tn

C   >   O

c S- s-

c o c c

eo I- U v .2-a

fl)   M

3 J<:

1)  3   O) £ IS  CO ■'  >"

.S§| 2 t- -a "—  1)

a C s C

:cO   >v >, g

= «

w s:

:cO      c

m c

v-      CO

3

ESZS-

UJ

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 677 251 kr.

2. På grund av utökade arbetsuppgifter behöver regionalekonomiska enheten förslärkas med två försie byråsekreterare. På naturvårdsenhelen fordras två byråinspektörer och en byråingenjör för vård och förvaltning av naturvårds-objekt, täktärenden, tillsynsverksamhet m. m. Planenhelen behöver tillföras en byråingenjör för den fysiska riksplaneringen och samråd med kommuner m. m. För all avlasta länsveterinären behövs en biträdande länsveterinär. (+ 713 974 kr.)

3. På taxeringsenheten behövs med hänsyn till arbetsbelastningen en laxeringsintendent och för utbildning och information en försie byråsekrelerare. Vidare begärs förstärkning på mervärdeskatteenheten med en assistent. (+290 116 kr.)

4. På rättsenheten begärs på grund av arbetsbelastningen en länsassessor och på allmänna enheten fordras en assistent för bilregistret. (+ 178 176 kr.)

5. För alt avlasta länspolischefen behövs en biträdande länspolischef och länspolischefens expedition bör tillföras en assistent. (+219 910 kr.)

6. På administrativa enheten fordras en byråassistenl för lönega-rantiärenden och tillsättningsärenden, en assistent för arkivet och en materialförvaltare. (+ 223 246 kr.)

7. Vidare begärs medel för biirädesijänsler, tillfällig personal m. m. (+ 2 357 804 kr.)

8. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 350 000 kr.)

9. Lantmäterienhelen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 31

a) Löne- och prisomräkning m. m. 229 328 kr.

b) Enheten behöver tillföras en försie byråsekrelerare för registreringsuppgifter. Vidare begärs medel för biirädesijänsler och tillfällig personal. Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 439 627 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 485 890 kr.

11, Förden nya granskningsorganisalionen i försia instans fordras i länet
16 handläggare och två assistenter. Dämtöver begärs i Jönköpings fögderi en
kansliskrivare och elt biträde samt i Vetlanda fögderi en telefonist. Dessulom
yrkas medel för tillfällig personal i Eksjö och Jönköpings fögderier liksom
medel för deklaralionssorlering vid samtliga fögderier inom länet. Medel
begärs även för praklikverksamhet molsvarande två årsarbetskrafter.
(-1-2 529 012 kr.)

12.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 593 100 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 326 977

kr.

14. Värnamo distrikt bör förstärkas med två biträden. Vidare begärs medel för lillfällig personal och för praktikplatser. (+ 545 066 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 130 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 42 370 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 14 888 000 kr. eller sammanlagt 57 258 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 5 851 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna lill 1 812 000 kr. Vidare harjag beräknal 89 000 kr. för en handläggare inom miljöskyddet och preliminärt 24 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknal 1 275 000 kr. lill lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för utbyggnaden av skattekontrollen. Vidare har jag beräknat preliminärt 53 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. lill lokala skattemyndighetema i länet och 110000 kr. i engångsutgifter för flytlning av lokala skallemyndigheten i Vetlanda fögderi.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet

32

     00

O

o<

oo

+

S-S

— tu e ;0

<_1

Kronobergs län

r-   6  So

2:5  2

. U. T3

.— rvi   m + +    +

tu :ta  CQ J 

C

tu

Ov

oo   I

+

O

CQ I—]   CA

+

s:::S 2

. U. T3

+      +

3 ts

Tf CTv   fn + +    +

O. u "cö

"S = s °

CO   (n

e :co ". O -n 00 S   CO   >

ft.IO

I    I    I    I    I

O —       vO    I     I     I     I

+ +

I    I r-    OC

—   I r-   I    I

+ +

tr,  Ov un r-
CTv —. vO —' -
O              rs      oo

m   I  r-    -oo      so   r-

inrn          OOIO                              o      001

                rn         0 — oo               o      oo

+ +

m m      oo      •—' m
so

+ + +

Tf vo OJ O Q m SO r  O Tf       . — .—

	t	oo
	ÖÖ	u
c	o. o.	Cfi	£
2	3	u	O
J3	Sf		M
c	'*5	V) tS	cö OJ
vSj	c		c:
:ca	>.	>x	o
ESZ
c	CS	s	''B
CO
J			UJ

50

? (O

•a -o

QO 

r; «> S

tn

>- = o

.-.   u-   tn   Vr

C??»;

           Tf

"O   „	«
il	t/l c o C
Sti	C
	ea	.
oo.E	ä?	■s
c jn snö	:S	E
S J=	00	VI
=SE	C 3	O

Länstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 262 991 kr.

2. På planeringskansliet begärs på grund av ändrade arbetsuppgifter en förste byråsekreterare i utbyte mol en amanuens. På grund av ökad arbetsbelastning behövs på regionalekonomiska enheten en förste byråsekreterare. Naturvårdsenheten bör förstärkas med en förste byråingenjör för den allmänna naturvården. På planenhelen behövs en förste byråsekreterare för rådgivning, kontaktverksamhet m. m. Vidare fordras på planeringsavdelningen en assistent för layout-arbeten m. m. (+ 386 257 kr.)

3. På mervärdeskatteenheten behövs en biträdande enhetschef för bl. a. administrativa uppgifter. (+128 936 kr.)

4. På rättsenheten fordras från rekryteringssynpunkt två förste byråsekrelerare i utbyte mot lägre tjänster. (+ 15 095 kr.)

5. På administrativa enheten begärs en byråassistent för att förslärka personalfunktionen och en assistent för lönegaranliärenden, (+ 149 703 kr.)

6. Vidare begärs medel för biirädesijänsler, tillfällig personal m. m. (+2 098 210 kr.)

7. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 472 000 kr.)

8. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 141 000 kr.

b) Enheten bör tillföras en byråassistenl i utbyte mot lägre tjänst och en kartlagare. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (+ 121000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne-   och   prisomräkning   m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 33

472 000 kr.

10. Granskningsorganisationen inom skatteadministrationen bör byggas
ut med åtta handläggare och två assistenter. Vidare begärs medel för
praklikljänstgöring vid Ljungby fögderi. (+ 958 000 kr.)

11.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 34 000 kr.)
Kronofogdemyndigheten.   12. Löne- och prisomräkning m.m. 218 000

kr.

13. Myndigheten begär ulöver två assistenter och en expeditionsvakt en försie kronoassislent i utbyte mot en kronoassislent på fältavdelningen i Växjö. Vidare fordras medel för tillfällig personal liksom för ökade omkostnader. (+ 252 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 33 307 QOO kr. och för lokala skattemyndigheterna lill 8 925 000 kr. eller sammanlagl 42 232 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen lill 4 682 000 kr. och belräffande lokala skattemyndigheterna till 1 091 000 kr. Vidare harjag beräknat 92 000 kr. för en handläggare med uppgifter inom administrativa enheten och preliminärt 14 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknal 680 000 kr. till lokala skattemyndighetema för handläggande personal för utbyggnaden av skattekontrollen och preliminärt 33 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndigheterna i länet.

3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil. 18

Prop. 1977/78:100 Kalmar län

. :0  2 .Uh-o

rs   rs

+    +

w 52 SJ

ve +

2:0  2

.U- -a

vo r-   fn

o :co  >v 03 •—I  en

oo   ,   5

2:fe   2

. U. -o

+ +     +

ä-3

\0 <    9\

— —H   m

4>   Cd

-a c rt CO

2 C C

fti   03   > 6L.IO

34

Bilaga 18    Kommundepartementet

I t I I  I

Länsstyrelsen.  1. Löne- och prisomräkning m. m. - 2 065 389 kr.

I      I   I   I   '-

O

+

OJ oo

TT

O

+ +

Tf o      m so r   1  —«      so o OJ      Tt — r-      o       -

m rr OJ oo IO

2. På grund av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet behöver en särskild tjänst som landshövdingens sekreterare inrättas. På planerings-kansliet behövs en byrådirektör som ställföreträdare för byråchefen. Priskontoret bör förslärkas med två byråassistenter. Behovel av regional-politiska insatser inom länet moliverar att regionalekonomiska enheten tillförs en biträdande planeringsdirektör. På enheten behövs vidare två förste byråsekrelerare och en amanuens för länsplanering, trafikfrågor m. m. och en amanuens för ADB inom planeringsverksamheten. På naturvårdsenheten fordras en byrådirektör för vattenresursplanering, en försie byråingenjör för tillsynsverksamhet inom miljöskyddet och en förste byråingenjör för täktärenden. Vidare begärs på enheten en försie byråinspeklör för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt och en assistent. Hos länsveterinären bör personalen förslärkas med en assistent och hos länsanlikvarien med en amanuens. (+ 1 366 738 kr.)

OJ Os m OI Tj-oj r oo Ov —« o —< oo      —

TT       rn   I  rs o»             -.

-       Tf      m

Si «

oo

it: o.

en  o.

O

00 p Cl

U   3   o .2

 CO x; OJ .c U.2P-0

.a.SPj 2 t., -a" tu a c - c :ca >,'5, o

ESZS-

E-S

c: "U _

a 13 äo CO s: —

c     £; i) 5 r: — 10 5 33 j? -Q CO

m t-

U   (1>

J2 "O

=feS

00 

o v-  ca  R

3. Taxeringsenheten behöver lill
föras en assistent. Till förstärkning
av ledningsfunktionen behövs på
mervärdeskalteenheten en byrådi
rektör. Enheten bör även förstärkas
med två assistenter. Vidare begärs på
skatteavdelningen en förste byråse
kreterare för information och utbild
ning och två handläggare förden nya
granskningsorganisationen.

(+ 637 742 kr.)

4. Med hänsyn lill arbetsbelast
ningen  behöver  rällsenheien till-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 35

föras en länsassessor som ställföreträdare för enhetschefen. (+ 135 058 kr.)

5. För att avlasta länspolischefen fordras en biträdande länspolischef På länspolischefens expedition begärs även en byråassistent. (+ 232 769 kr.)

6. På administrativa enheten behövs tre förste byråsekrelerare för utbildningsverksamhet och personaladministrativa uppgifter samt en assistent. (+349 680 kr.)

7. Vidare begärs medel för biirädesijänsler, tillfällig personal m. m. (+ 2 751 973 kr.)

8. Omkostnaderna beräknas minska (-1 877 300 kr.)

9. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 93 000 kr.

b) Enheten behöver lillföras en byrådirektör och en assistent. Vidare begärs medel för omkostnader. (+358 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 511 923 kr.

11. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs
inom länet sex handläggare och två assistenter. På gmnd av arbetsbelast
ningen på expeditionen behöver Borgholms fögderi lillföras ett bilräde samt
medel för lillfällig personal. För Kalmar fögderi begärs två assistenter för
arbete med myndighetens fastighetsregister resp. expedilionsarbele samt
medel för tillfällig eller extra personal. Oskarshamns fögderi bör förstärkas
med två assistenter samt medel för tillfällig personal molsvarande 2,5
årsarbetskrafter. I Vimmerby och Västerviks fögderier begärs medel för
tillfällig personal. (+ I 787 395 kr.)

12.  Omkostnadema beräknas öka. (+ 231 000 kr.)
Kronofögdetnyndigheierna. 13. Löne- och prisomräkning m.m. 526 047

kr.

14. På grund av konstant ökande arbetsuppgifter yrkar såväl Kalmar som Oskarshamns distrikt vartdera ett biträde. 1 de olika distrikten begärs därutöver medel för tillfällig personal m. m. (+ 334 334 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 7 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 39 969 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 11 345 000 kr. eller sammanlagl 51 314 000 kr. Jag har därvid beräknal pris-och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen till 787 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna till 1 242 000 kr. Vidare har jag beräknat 372 000 kr. för handläggare med uppgifter inom mervärdeskatteenheten, skattekontrollen och administrativa enheten och preliminärt 29 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknat 510 000 kr. till lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för utbyggnaden av skattekontrollen. Vidare har preliminärt bieräknats 81 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för anskaffning av telefonväxel och för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndigheterna i länet.

Prop.1977/78:100 Gotlands län

I — — +   +

■2 c; !r

2:5 2

. U, X)

u. -O

CO

C :co

IU

OQ.

en

IU :cO   >v nft     1  ti

K: 5? 00

—   I     -"
+     +

ta.

..T
+    +   +

tu

o,

o S •o c c o

CO   en _-   00 V-

n oo J 2 2

a, KO

36

Bilaga 18   Kommundepartementet

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 755 263 kr.

r- rn un   1    l

2. På planeringsavdelningen fordras en byråchef för att bl. a. avlasta avdelningschefen. För att fullgöra vissa uppgifter inom länsläkarorganisationen och den tekniska naturvården behövs en länshälsovårdskonsulent. Vidare fordras en byråingenjör för att förstärka länsbostadsnämndsdetaljen och biträda plan- och försvarsenheierna. Regionalekonomiska enheten bör tillföras en byråsekrelerare och en byråassistenl. På naturvårdsenheten behövs en byråinspektör för att avlasta byrådirektören och en byråinspeklör för landskapsvårdsplanering. För ärenden om ekonomiskl försvar och transportplanläggning m. m. begärs på försvarsenheten en byråassistenl. (+ 781 724 kr.)

3. På administrativa enheten fordras en byråsekreterare för utbildning och information och en byråassistenl för bokföringsdeialjen. (+ 172 404 kr.)

I        — r~

r rs un O — Ov ■ rvi

VO rn tr,

rn

+

+ +

r.— oornmm.—      o

m r-vorsunun      -

o r-      O
O —'

4. Vidare begärs medel för biirädesijänsler, tillfällig personal m. m. (+ 813 558 kr.)

5. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 394 500 kr.)

6. Lantmälerienheten.

Tf   I VD   m

!t: 'öö

c Si2 o. IU 3 u .2

.c S-S)l 2

Ji n r: = tco Sn >, o

ESZ S-iU

Sv

Jo 3

JO       c  o

:co   CO

00   h.

x: u

•t3 T3

bo CO

Eej C

— »- c

weS   CO   1.

T tu tu

OO.E   to T3 C jn •fl3  CO

S S :0 S

ii x: OO H :co c c o

en  c

a) Löne- och prisomräkning m. m. 104 134 kr.

b) Enheten bör förstärkas med en biträdande överiantmäiare i utbyte mot annan tjänsi samt en biträdestjänsl. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (+ 152 366 kr.)

C   t-

C    s «> 5; g "2 S c g ö

■S   IU   5   5   1?   -   "

- :0   ä,

Lokala skattemyndigheten. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 161 281 kr.

ej      CO     .                                va

8. För granskningsorganisalionen

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 37

i försia instans begär myndigheten en handläggare. Vidare beräknas omkoslnaderna öka. (+ 100 719 kr.)

Kronqfögdemyndlgheien. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 97 000 kr.

10. Myndigheten yrkar medel för en tjänst som koniorsbiträde. (+ 64 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen lill 14 466000 kr. och för lokala skaltemyndigheten till 2 892 000 kr. eller sammanlagt 17 358 000 kr. Jag har därvid beräknat pris- och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen till 1 894 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheten till 374 000 kr. Vidare harjag beräknal 92 000 kr. för en handläggare med uppgifter inom administrativa enheten och preliminärt 14 (XX) kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Slutligen har jag beräknal preliminärt 3 000 kr. i engångsutgifter för inköp av utrustning till lokala skattemyndigheten.

Prop. 1977/78:100 Blekinge län

ov                    i>

t       "O

2=5 2

. Uh -o Lh

T3 C :cO

■a      c c      S

5 ■  =2 c "

—1   en

I m   fn +    +

U

•a

OÖ    .    S . U. T3

•5

e

:cO

.S ■ -2

  tn  a>

■2 c c

o :rt _ OQ hJ  en

r   rs +    +

0                       O

C;   ■=

2:S2 . U. T3

k.

T3

c

:cO

■O                   C

5    •   -

egga

IU eco   P3 I—)   en

vo iri    T

— —   m + +   +

3

2i

IU   CO

•o  C

S °

CO  en

C)0      

Äj  rt            >

euKO

38

Bilaga 18    Kommundepartementet

I      I      I     I      I

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 147 855 kr.

I           I      I      I       l£)

+   +

%,

rs   I O

+

ez) oo      rs un -   I

vo                              »O O ■

vo                              »ri m vo

2. På planeringskansliel fordras en byrådirektör för service, samordning och information. På kansliet begärs även två assistenter. På grund av ökad arbetsbelastning behövs på juridiska enheten en länsassessor. På regionalekonomiska enheten behövs en byrådirektör och en förste byråsekreterare för handläggande uppgifter. På naturvårdsenheten fordras på grund av arbetsbelastningen inom den allmänna naturvården en förste byråinspeklör, för tillsyn inom miljöskyddet en försie byråingenjör och för naiurinventering en förste byråinspektör. (+ 879 800 kr.)

3. På mervärdeskalteenheten behövs personalförstärkning med en byråinspeklör och uppbördsenhelen bör tillföras en assistent. Vidare begärs personal för den omorganiserade skatteförvaltningen. (+ 494 828 kr.)

O ' »   *  rsi   rn OI	1	g	m	i
+   +   +		+	1	m +
m rn v-i - w-i so oo OJ OJ rn Os r-- OJ  rn	o	rs oo un	1 1	Ov in o

+ +

S —   rn      2 "*

+ + +

+ +

m   I vo   m

<000     fl          T—ISO                                                                               vO—'■'

osoj   OJ       oiri                                                                              ——I.—.fNoo

»T - OJ —'

oo                                                              ,—.         fN

00 u _

c Ss    g-

IU   3   IU                    .2

tf   en JS                   IU

S-äs 2

'i-  —                            IU

3 c r;            f

:co   >. >, g

ESZ  &

_]               UJ

2       =

CO                             bo

1.          Oti                                      CD

       .—                                        bo CO

S        C t-        E: c

C       ii lU         S; -

■ T-l . tn                                           en

S  'S   C           ä   O

M 3 .« 2 O)          p .:«;

i5i$> 8 §■■§■«

CO t- - IU IU ■ .2 T3 !  ru  ta

1 :o i: ■' O" SS

4. För övervakning och förebyggande ålgärder belräffande utskänk-ningsärenden fordras på allmänna enheten en försie byråsekreterare och för bl. a. körkorlsärenden en assistent. På rällsenheien behövs personalförstärkning med en förste byråsekreterare och en assistent. (+313 801 kr.)

5. Administrativa enheten behöver tillföras en försie byråsekreterare för servicefrågor, en förste byråsekreterare för intern utbildning, information m. m., tre assistenter för personalärenden, expeditionsgöro-mål, biblioteket m. m. och en försie expeditionsvakt. (+ 559 314 kr.)

6. På länspolischefens expedition begärs en förste byråsekrelerare för

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 39

att  avlasta   länspolischefen   och  en  assistent   för  expeditionsgöromål. (+155 474 kr.)

7. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 1 169 000 kr.)

8. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 70 527 kr.

b) Enheten behöver förslärkas med en biträdande överiantmäiare och två assistenter. Vidare begärs medel för omkostnader. (+ 408 216 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 481 000 kr.

10. I Karlshamns fögderi fordras ett biträde och i Ronneby fögderi en
expeditionsvakt. Gemensamt för fögderierna inom länet begärs vidare medel
molsvarande tre årsarbetskrafter. (+ 324 000 kr.)

11.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 47 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 459 000

kr.

13. 1 Karishamns distrikt krävs en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekrelerartjänst. Vidare yrkas en kronoassislent samt medel för vikarier för tjänstemän som fungerar som fackliga förtroendemän. I Kariskrona distrikt yrkas en assistent och en expeditionsvakt. (+ 271 0(X) kr.)

14. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 3 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 27 304 000 kr. och för lokala skallemyndigheterna lill 7 920 000 kr. eller sammanlagl 35 224 000 kr. Jag har därvid beräknal pris- och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 3 450 000 kr. och beträffande lokala skaltemyndigheterna lill 1 093 000 kr. Vidare harjag beräknal 92 000 kr. för en handläggare med uppgifter inom administrativa enheten och preliminärt 24 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har slutligen beräknat preliminärt 10 000 kr. i engångsutgifter för inköp av viss utmstning till lokala skattemyndigheterna i länet.

Prop. 1977/78:100 Kristianstads län

■   U   00 '.:0   2

.u.-a

+ + +

t :c   I -J tn

-:0  2

. U- -a

un u-1   o + +    +

r-                  etJ

So 2 a

t3v         aj

T3

C

bs s; S>

. U. -o

 c Si

QJ :C0   >» EQ.J %

so vO rs un o VO  rs    m

D.

IU 'n -o c S o

CO    V)

S  rt   >

40

Bilaga 18    Kommundepartementet

]   I   I   I   I

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 370 910 kr.

so o o-    I

r-- OJ m

 :r i".  I

1/-1 Os Ol Ov - "

oo Tf O IY-) ,— —

r- r so   I

Tt — —

OI OJ m

«       m

Os *o >/*i   I

o    I  rn    —

oo o oo Tf e 1 rs r-~
-. — 13) rs r- -« vo
m               rs      Tf

+ +

2. På planeringskansliet begärs en byrådirektör. På gmnd av arbetsbelastningen behövs på naturvårdsenheten en biträdande naturvårdsdirektör. På planenheten behövs en förste byråsekreterare för översiktligt utredningsarbete och arbelel med den fysiska riksplaneringen. (+ 334 884 kr.)

3. På taxeringsenheten begärs på grund av ökad arbetsbelastning personalförstärkning med en taxeringsintendent och en förste byråsekrelerare. På enheten behövs även en laxeringsintendent för processföring i besvärsmål och en förste byråsekreterare för fastighetstaxering. På mervärdeskalteenheten begärs en byrådirektör i utbyte mot en landskanslist för att förstärka ledningsfunktionen och en förste byråinspeklör på grund av ökad arbetsvolym. För fortsalt utbyggnad av granskningsorganisationen begärs en handläggartjänst. (+ 687 733 kr.)

rv) -    '.o + +    +

r-un unrsvolO O rsov
-. Oetv O un VDOO
m               r- rn Tf      rs      -      un

+ +

+ +

Os i/        OJ rn t o- Tj-
\0 "            O " "  OJ

rn               os      m '- »—'

1.   IU

S'Sb c Sa o.

IU  3  IU   o

.c u.SP- I § J 2

'é    S

E-S

00

.0 v   C   C

'Cl "O — 5 e rt w ci;

_en -a (U   CO

00 S 3-

IU   ? J<  S ICO -JUJ(

1 'p :co

_ 8

3

!3

OJ ---- ,

4. Påallmännaenhelen behövs på grund av ökad arbetsbelastning en försie länsnotarie. (+ 106 869 kr.)

5. På administrativa enheten behövs som förstärkning av personalfunktionens kvalificerade personal en försie byråsekreterare i utbyte mot en landskanslist och för lönegarantiärenden en förste byråsekreterare. (+ 98 778 kr.)

6. För inspektion, samordning m. m. begärs en biträdande länspolischef (+ 148 602 kr.)

7. Vidare begärs medel för biträdestjänster, tillfällig personal m. m. (+1 130 224 kr.)

8. Omkostnaderna beräknas öka.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 41

(+ 880 000 kr.)

9. Lantmälerienheten.

a) Löne- och prisomräkning m. m. (+ 139 000 kr.)

b) Enheten behöver utökas med en byråingenjör och ett kartritningsbiträde. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (+ 265 (XX) kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 804 000 kr.

11. Förden utbyggda granskningsorganisalionen inom skatteadministra
tionen fordras fem handläggare och en assisieni inom länets fögderier. Vidare
begärs till Klippans fögderi en telefonist och en expeditionsvakt. Även till
Simrishamns och Ängelholms fögderier fordras en expeditionsvakt. För
fögderierna gemensaml begärs vidare medel motsvarande sju och en halv
årsarbetskrafter. (+ 1 257 000 kr.)

12.   Omkostnaderna beräknas öka. (+ 245 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna.  13. Löne- och prisomräkning m. m. 35 000

kr.

14. I Hässleholms distrikt begärs utbyte av två ijänster, dels en biträdande kronofogde mol en kronofogdesekreterare, dels en försie kronoassistent mot en kronoassislent. Vidare fordras ytteriigare etl bilräde på grund av den stora arbetsbelastningen. I Kristianstads distrikt begärs en kronokommissarie i utbyte mot en kronoassislent, en förste byråsekrelerare för administrativa uppgifter samt en expeditionsvakt. Ängelholms distrikt begär en förste kronokommissarie i utbyte mot en kronoassislent samt en assistent och ett bilräde. Gemensaml för distrikten yrkas vidare en kronofogdesekreterare för att tillgodose vikariatsbehovel på ijänster inom kronofogdekarriären samt medel motsvarande tre årsarbetskrafter. (+ 672 000 kr.)

15. Omkostnadema beräknas öka. (+ 680 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen til! 41 396 000 kr. och för lokala skallemyndigheterna lill 12 245 000 kr. eller sammanlagl 53 641 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 5 952 000 kr. och belräffande lokala skattemyndighetema till 1 785 000 kr. Vidare har jag beräknat 110 (X)0 kr. för en handläggare med uppgifter inom mervärdeskalteenheten och preliminärt 24 (XX) kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknat 340 CKX) kr. lill lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för ulbyggnaden av skattekontrollen. Vidare har jag beräknat preliminärt 114 000 kr. i engångsutgifter bl.a. för flyttning av lokala skattemyndigheten i Simrishamns fögderi och för inköp av inventarier m. m. till lokala skaltemyndigheterna i länet.

Prop. 1977/78:100 Malmöhus län

Bilaga 18   Kommundepartementet

42

I   I

I ' I   I   I   I

+  +      +

VO     I

+

OJ rn      in - SO

*n              CTs TT iri

+ + +

or-- ( - so
 so o so oo
oo (N OI -sr

rs    m

m   I     fn
+          +

- -       SÖ.

+ +    +

O oo .— m m Tf

o   CO CO   w

il-S'

4)   CO   >

BUlO

■■

2 c

= :0

c u ■o

é|

•o S

U, -a

S:0  2

.tt.-a

o ;co >v DO J «

2:=fe2

. U, TJ

+ +

I  I  I

9

vO Tf Tf

r— OJ un

+   +

I       I    Tf      TT

+ +

I       I       I

r- o O o -*n so rn — so

' 2 S

+ +

oo      VO

+ + +

o o

so K.n t~ KTi

O             -r r*) ,—

+ +

OI

+ +

Ov vO Tf OO Ov —	O rn r~ fn rn — m rvi fn —' vn vo m Tf fvi	§	'tj' OO	i   os oo	m rA
Ov	■f      —	—			O

■5) §?

8

Q.  v-    o.

c o

c c

CO    i-

_II

t:   en ji  n>

.pii"! 2

t  Z  en

00

c

IU   3   U   o —   en x:  O0j3

2,S cn'oJ

:5    .3

UJ

Ö £ £ OO.E 3u]t

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 5 754 147 kr.

2. På priskontorel yrkas en byråassistenl för prisövervakning. Juridiska enheten bör förstärkas med två assistenter. För uppföljning av planeringen, extern information m. m. behövs på regionalekonomiska enheten en biträdande planeringsdirektör. Enheten bör även förstärkas med en amanuens och en assistent. På naturvårdsenheten behövs en förste byråingenjör för arbetsuppgifter inom miljöskyddet (MI-01-projeklet) och en förste byråinspeklör för den allmänna naturvården. På planenheten begärs en biträdande länsarkitekt för samordnings- och samrådsuppgifter, en byrådirektör för bl. a. riksplaneringen och en byråingenjör för arbete med översiktsplaner. Hos länsantikvarien behövs förstärkning med en byrådirektör. (+1 158 378 kr.)

3. På taxeringsenheten behövs på grund av ell ökat antal besvärsmål fyra taxeringsinlendenier och för eftergranskning m. m. tre försie byråsekreterare. Enheten bör även utökas med två assistenter. Till förstärkning av ledningsfunktionen fordras på mervärdeskatteenheten en avdelningsdirektör och för utökad kontrollverksamhet fyra försie byråsekreterare. Vidare behövs på enheten två byrådirektörer för utökad revisionsverksamhet, en byrådirektör för ärenden om skattetillägg och restavgifter och en assistent. Dalaenheten bör tillföras en assistent. För ulbyggnad av granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs elva handläggare.

(+2 949 134 kr.)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 43

4. På allmänna enheten begärs en länsassessor för ärenden om TV-övervakning och två assistenter lill förenings- resp. handelsregistret. Vidare fordras en försie byråsekrelerare och en assistent för ärenden om kilometer-skatt. På rällsenheien behövs en byrådirektör för administrativa uppgifter och en försie byråsekrelerare för att tillgodose behovet av rekryteringstjänster, (+ 621 280 kr.)

5. På länspolischefens expedition fordras två handläggare för tillsyn av bevakningsföretag och en byråassistenl för personalärenden. (+282 642 kr.)

6. På administrativa enheten fordras en försie byråsekreterare för utbildningsärenden och en försie byråsekrelerare för samråd i personalfrågor. Vidare behövs två assistenter för arkiv och bibliotek. (+ 340 973 kr.)

7. Vidare begärs medel för biträdestjänster, tillfällig personal m. m. (+4 000 936 kr.)

8. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 5 209 000 kr.)

9. Lantmäterienhelen

a) Löne- och prisomräkning m. m. 356 0(X) kr.

b) Enheten bör förslärkas med en byråingenjör. (+ 84 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne-och prisomräkning m. m.2 100 000 kr.

11. För granskningsorganisationen i försia instans yrkas nio handläggare
och tre assistenter för fögderierna inom länet. 1 vartdera Eslövs, Landskrona,
Trelleborgs och Ystads fögderier kräver den ökande arbetsmängden en
förstärkning med en fögderisekreterare. I Helsingborgs fögderi behövs två
fögderisekrelerare för handläggning av personalärenden resp. arbelsgivar
kontrollen saml två assistenter. Lunds fögderi behöver förstärkas med en
fögderisekrelerare för personaladministraiiva frågor m. m., en fögderiassis
tent för arbelsgivarkontrollen saml tre assistenter. I Eslövs och Ystads
fögderier behövs en expeditionsvakt. Malmö fögderi bör tillföras medel för
anställning av extra landskanslisttjänster i befordringsgång och för praktik
platser. Gemensamt för fögderierna begärs vidare medel för tillfällig personal
motsvarande 18 årsarbetskrafter. (+ 2 099 674 kr.)

12.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ I 182 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 1 546 198

kr.

14. I Landskrona distrikt behövs en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare saml ett biträde. För arbete med löneexekution yrkar Lunds distrikt elt biträde. Malmö distrikt bör förslärkas med en kronofogdesekrelerare för intern utbildning och information. På grund av ökningen i enskilda mål behöver myndigheten vidare lillföras två förste kronoassislenleroch ell bilräde samt för handläggning av lönegarantiärenden en assistent. Därutöver begärs ytteriigare en förste byråsekreterare, en

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 44

kronoassislent samt en expeditionsvakt. För distrikten yrkas vidare medel för lillfällig personal och praktikanter. (+ 2 165 481 kr.) 15. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 421 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 93 854 000 kr. och för lokala skallemyndigheterna lill 40 924 000 kr. eller sammanlagl 134 778 000 kr. Jag har därvid beräknal pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 12 978 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna till 5 645 000 kr. Vidare har jag beräknal 1 164 000 kr. för handläggare med uppgifter inom mervärdeskalteenheten och skattekontrollen och preliminärt 160 000 kr. för engångsutgifter för transportbil, inventarier, flyttningar m. m. Jag har även beräknal 510 000 kr. till lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för utbyggnaden av skattekontrollen. Vidare har preliminärt beräknals 141 (X)0 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndighetema saml 80 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av lokala skattemyndigheten i Landskrona fögderi.

Prop. 1977/78:100 HaUands län

r-  6 a, 2 5 2

- rs   m + +    +

t- C 1:-

IU :co   >«

po-J ts

un   I

+

Ifl

+

oo        S

g tu a 2:5 2

. Uh T3

:cO

c      S

r~ rs + +

CC.

vo    I

+

IO

gr u ob S :o 2

.U. T3

e» un    m

+ +     +

:M   g   äi

tn  eu

:co   >< 1   rf

r rs    9, rs r-    »\

K

«    CO

B °

CO en _, 00 e-OS   00 U

SIS

S "O .9*

   c   Ufl

a> CO > O-IO

46

Bilaga 18    Kommundepartementet

I    I    I    I    I

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m, m. 2 251 939 kr.

m         _.      -

+ +

I     I   rs    O

tn     g-

Tf

+   +

+     -

+   +

un rs        r- oo -   I

e3v .-H     t fn r-

r--             (      Ov

so

m O oo H .—
— — O vo vo
o                .-H        eyn

+ +

I      +

Tf t3v      vo (N rs O ov

l-vl rs        eyn fn vo  Tf
e3v           Tf m er

+ +

+ + +

rvi    I   -vf     O

\o —« o o o m r

Tj- r*        sO so OJ vO o

r— r-  oo 1—' '—

m             -      OI

»i  en 00 IU

00

c -c

IU en

C O

c c

S o t) 2 :S£ g'S 3-

BO

lU

■g

2. För att leda arbetet vid planeringskansliets skrivcentral behövs en assistent. På regionalekonomiska enheten fordras en byrådirektör för viktigare planeringsuppgifler. Naturvårdsenheten bör förstärkas med en assistent för allmänna expeditionsgöromål m. m. (+ 254 553 kr.)

3. För processföring behövs på den nya besvärsenheten en taxeringsintendent. På grund av ökande arbetsbelastning behövs på mervärdeskatteenheten en byrådirektör. Vidare begärs tre försie byråinspektörer för ulbyggnad av granskningsorganisalionen. (+510 340 kr.)

4. På rällsenheien behövs på grund av ökad arbetsbelastning förstärkning med en förste länsnotarie. Ökade arbetsuppgifter avseende vägtrafikskalt motiverar en byråassistenl på allmänna enheten. (+ 180 511 kr.)

5. På länspolischefens expedition begärs en assistent. (+ 71 307 kr.)

6. På administrativa enheten begärs en förste byråsekrelerare för utbildningsfrågor och en assisieni för lönegarantiärenden m. m. (+ 161 663 ki.'>

7. Vidare begärs medel för lillfällig personal m.m. (+639 000 kr.)

8. Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 436 000 kr.)

9. Lantmäterienhelen.

 s.spiä

■■=•2     S

IU c s  c

CO        &0   L-

I  g' .l

2     £ Ir. =: c

ts -g :eO   g      g

st 9«M l: IU !3 .:«!

00.5 c 't«

'Sm •

:cO   c tn   C

tJ LO

eSz

a) Löne- och prisomräkning m. m. 200 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka. (+133 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne-   och   prisomräkning   m. m.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 47

693 633 kr.

11. För utbyggnaden av granskningsorganisationen inom skatteadmini
strationen begärs sju handläggare och två assistenter. Vidare begärs medel för
praklikplatser. (+ 836 253 kr.)

12.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 210 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m.m. 509 628

kr.

14. Halmstads distrikt kräver en förstärkning med en expeditionsvakt saml medel molsvarande 2,5 årsarbetskrafter på grund av den utökade arbetsbelastningen. Varbergs distrikt behöver förstärkas med en kronofogdesekreterare, ell biträde samt medel för utredningsarbete. Medel yrkas dessutom gemensamt för distrikten avseende praktikplatser. (+ 444 385 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 243 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 36 057 (X)0 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 9 883 000 kr. eller sammanlagt 45 940 000 kr. Jag har därvid beräknal pris- och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen lill 4 925 (XX) kr. och belräffande lokala skattemyndigheterna till 1 209 000 kr. Vidare harjag beräknat 563 000 kr. för handläggare med uppgifter inom mervärdeskalteenheten, skallekontrollen, förvaltningsrältsskipningen och administrativa enheten. För engångsutgifter för inventarier m. m. har preliminärt beräknals 61 000 kr. Jag har även beräknat 425 000 kr. till lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för utbyggnaden av skattekontrollen. Slutligen har jag beräknat preliminärt 27 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier och utmstning lill lokala skattemyndigheterna i länet.

Bilaga 18 län

Prop. 1977/78:100 Göteborgs och Bohus

.   rt

. U-, -a

rs ov    N +  +     +

=   s

i      .

i-     C  t-

lU :ce3  >v

CQ        i-J  en

VD o     vo

rs un    f- t-s    rs

s

m   I

+

+        — —

;   g   00

'■■p 2

. tL. -a

+    +        -

ITU

ve +

vO

+

CTV                 nv

2::S2

. U. -o

+ +    +

+ +

o O

 VD VD —■

i

u

o

Q> en •O c

■«.5? Q. o -o t» £ c c a» .5

48

Kommundepartementet

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 7 360000 kr.

oo

Tf

I

fn I un m m rs     ov

I        I    vo      Tf

ov    I   (-S
H         oo

+ + +

o o rs Q Ov Ov  vo o rs 1 un o —' fn

vS        vo O

H      vo rs

+ + +

+ +

2. På grund av utökade arbelsuppgifter behövs en biträdande länsveterinär. Vidare begärs hos länsanlikvarien förstärkning med en byrådirektör och en assistent. På juridiska enheten fordras en länsassessor för ärenden enligt naturvårdslagen, miljöskyddslagen och vattenlagen. På regionalekonomiska enheten behövs en assistent för kartrit-ningsuppgifler m. m. På naturvårdsenhelen behövs en byrådirektör för säkerställandeåtgärder i den fysiska riksplaneringen och arbetsledning inom den allmänna naturvården och en förste byråinspeklör för ärenden om naturreservat m. m. Vidare behöver enheten lillföras en assistent för analyser vid laboratoriet och en assistent för kartritningsuppgifter m. m. På planenhelen begärs en assistent. (+ 929 000 kr.)

3. På taxeringsenheten fordras en avdelningsdirektör för uppgifter som allmänt ombud i uppbörds- och mervärdeskattefrågor samt två assistenter. Till förstärkning av ledningsfunktionen behövs på mervärdeskalteenheten en avdelningsdirektör och för mapp- och deklarationsarkiv en assistent. (+ 489 000 kr.)

un - vo vo - Ov r- c» un .—I (N CN r- un rs

oo

IU

00

n

00 eu

- g.l 2

tu -ri T-l '—   h

    E-S "

t- S      -3 M  S

CO           c« 1- c c    2

tt       00               t IU _ c    c

Ji      c              "C "O = i;    c

2       t  S c .. r IU IU -r -a — h C     s IU & i: op.S " -o t", c — ri

00O.S j;gS.Sc = ££||';g-|

1 § = §äSa||E5.§|as--5

 -O ._ "                        O   <—   rn   -:       rt               —v

<_iv?Oi            JUJtUi       J             UJ

4. På rättsenheten fordras en assistent. På allmänna enheten behövs på grund av ökad arbetsbelastning en länsassessor och två assistenter för bilregistret resp. utskänk-ningsärenden. (+ 348 000 kr.)

5. På länspolischefens expedition behövs förstärkning med en biträdande länspolischef (+ 149 000 kr.)

6. Administrativa enheten bör bl. a. på grund av ny arbelsrättslig

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 49

lagstiftning tillföras en förste byråsekrelerare och två assistenter för personaladministrativa arbetsuppgifter. (+ 244 000 kr.)

7. På civilbefälhavarens kansli behövs en byrådirektör för utbildnings- och övningsverksamhet. (+ 135 000 kr.)

8. Vidare begärs medel för biirädesijänsler. (+ 441 000 kr.)

9. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 1 603 000 kr.)

10. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 344 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka (+ 300 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 3 022 000 kr.

12. I Göteborgs fögderi yrkas medel för personlig tjänsi.

13. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 402 000 kr.) Kronofogdemyndigheterna. 14. Löne- och prisomräkning m. m. 2 442 000

kr.

15. För prövning av löneutmätningsmål begärs i Göteborgs distrikt en förste kronoassistent. Myndigheten bör vidare förstärkas med en förste byråsekrelerare, fyra förste kronoassistenter, två assistenter, en materialför-vallare samt en telefonist. Därutöver behöver myndigheten tillföras ytterligare en kronofogde för handläggning av enskilda utsökningsmål saml medel för prakiikljänsler. 1 Uddevalla distrikt begärs medel för anställande av praktikanter. (+ 1 320 000 kr.)

16. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 192 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 93 266000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 53 773 000 kr. eller sammanlagt 147 039 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen till 12 711000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna lill 7 612 000 kr. Vidare har jag beräknat 556 000 kr. för handläggare med uppgifter inom mervärdeskalteenheten och skattekontrollen och preliminärt 75 000 kr. för engångsutgifter för tjänstebil, inventarier m. m. Jag har även beräknat 255 0(X) kr. lill lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för ulbyggnaden av skattekontrollen. Slutligen harjag beräknal preliminärt 11 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skallemyndigheterna i länet.

4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bil. 18

	c
	Ov           dj
	r-       -o
	c
	oo   ,   S
	r- OJ 3)
	< .i: a
	-H ;0 u;
	Uh-O
	•O
cO	C
C	:co
ö	"9     c
1	§
00 '■S	eräl äns yre
c >v E	CQ J ts
(U
•a
oo
g o

Prop. 1977/78:100 Älvsborgs län

SF   ■   CO

2:0   2

.tt. -a

b.

• O

c

00

+

en  tn IU ■2 C t' dl :ffl

m i-j Vi

c o

V) U-i

K

IU   CO

c o

CO   en

   00

a> rt >

50

Bilaga 18   Kommundepartementet

i    [    I    I    I

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 063 760 kr.

oo o i/ ( in rn

OJ   r—

r< r*       oo    I   O    I
n —      Os      oo
oo -      oo

m On OJ    I

— o o

Tj-    O

Ov

2. För utbyggnad av granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs fyra handläggare. (+ 336 668 kr.)

3. Ny lagstiftning på arbetsrällens område moliverar en byrådirektör på administrativa enheten. (+111939 kr.)

4. Vidare begärs medel för tillfällig personal m.m. (+110 000 kr.)

5. Omkostnaderna beräknas öka. (+.1 126 000 kr.)

6. Lantmäterienhelen.

r*\£i r    I OJ \o O TT O

a) Löne- och prisomräkning m.m. 318 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka. (+ 38 000 kr.)

I    I w-   »«

Tf OO 1/-1    I      I OJ rn "

.— so -

—                 O)

OS

Lokala   skattemyndigheterna.   1. Löne-   och   prisomräkning   m. m. ' 1 092 638 kr.

s; g g»			+	+    + + +	+	+	1	+
—» :0   2
U.-a
T3
C
ICO
"S    =	ir    1	un	m   1	Tf un rs vo em	O	oo	1
			Tf	vo r- Ov rs e3v	r~-	1 —
J         '      -TT	+	+		S3  Tf  Tf             Tf		Tf		O
Beräl Läns styre			+	+    + + +	+	+		+
	— vo	r-	Tf un	— vn — c~s rn	Tf	Ov	f	vo
	Ov r	vo	vo  Tf	r-~ IO vo vo <	OO	rs	1-
C» i—.	—' rs	Tf	ov	vn  rvi t-s	rn	un	m	ID

8. För den nya granskningsorganisationen inom skatteadministrationer fordras sex handläggare och tvä assistenter. Därutöver begärs för fögderierna gemensamt medel för tillfällig personal m. m. (+ 1 166 924 kr.)

9. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 278 000 kr.)

Kronofogdemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 599 196 kr.

t~ s

a In !t:öö 00 p

 . t; §J «

  _   IU

c S c

>i   >v  o

*=- —   e/3

ilT

OO

C

■c

IU en

C O

c c

CO IU

E-S

•■c3 rt

= g

S IU

"O -g

0 CO

t c

CO

C.

IU T3

en T3 ICO   zi   „        , ■2   OJ   i   ä)  5- IQ   eo .— ■

■<; J i/?D:!               UJ t

O) rt w

c o ri

5"J

én "O :« . o   >=  I"

11. 1 Trollhättans distrikt begärs en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. För distrikten gemensamt yrkas vidare medel för extra personal m. m. (+353 219 kr.)

12. Omkoslnaderna beräknas öka (+ 160 000 kr.)

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 51

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 54 628 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 19 175 000 kr. eller sammanlagt 73 803 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen lill 7 521 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna till 2 424 000 kr. Vidare har jag beräknat 442 000 kr. för handläggare inom skattekontrollen och förvaltningsrältsskipningen och preliminärt 82 000 kr. för engångsutgifter för flyllningar och inventarier m. m. Jag har även beräknal 595 000 kr. till lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för utbyggnaden av skallekontrollen. Vidare har jag beräknat preliminärt 109 000 kr. i engångsutgifter för bl. a. flytlning av lokala skattemyndigheten i Alingsås fögderi och för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndigheterna i länet.

Prop. 1977/78:100 Skaraborgs län

!t; f 00 2/5 2

. tt. TD

C T3

ov

+

oo     ,

t IU

2:0   2

.U.-a

00

0\ OJ

+ +   +

a> :cO  CQ vJ  Ul

R: " 00

2:S   2 . tt. TJ

:cO

S ■  2 Sg, QQ    c/)

in OO    rn

+ +  +

rn o-    ©

!3 H:

O.

• o c c o

rt  en

o-so

52

Bilaga 18    Kommundepartementet

I     I     I     I     I

Länsstyrelsen. I. Löne- och prisomräkning m. m. 1 501 778 kr.

■     c	1   vo	V0	vo rs	O	1   Ov    1      1
				ejv	o
s i	+	+	'-		m
1 g s			+ +	+	+
tiy '.a   >
fflJ :
	O rs	r<	Tf r-	rn	O    1     1
C30	— vo	r~	oo	r~~	r

—H 1/-1

+  +

T-                     -    —

+ +

+

TT —      -TM-- r- oo -      rN m o

0 - Os

o~ in OO rj- in	1       rr	O	ITi
r- OJ o- r-j	m	Os	rn
O)        OJ .—<	OJ	rN	1-

+ +

1 + +

o O           OJ —i o- m tn

o- <—'      OI oo I— r- OJ

Tj-             vo oo O) — m

r               ot -

+ +

I   + +

Os OJ       O Tf  O- O)

0\ m          m - OnI OJ OJ

O)              o* - rn OJ

sO             —       rn

o; en  00 00 JJ

S  3  S  o *  tn X; —

-gl>j2 '» "2 *- <"

-1        iU

i-å

:rt   rt

ty,

OO t.-

s: tu •a 'O

00

c

IU   IU .2-O

:g5 00 to

oo.i: E J£ SS — £

:co c en C .■ " UJ in

2. Länsstyrelsen behöver tillföras en informationssekreterare. På regionalekonomiska enheten begärs en byrådirektör för länsplaneringen. För tillsyn inom den allmänna naturvården behövs på naturvårdsenheten en förste byråinspektör. För planenheten begärs att en exlra tjänst som biträdande länsarkitekt omvandlas lill extra ordinarie samt att enheten förstärks med en byråingenjör. På grund av ökad arbetsbelastning fordras en biträdande länsveterinär. (+ 525 003 kr.)

3. För information och utbildning i skallefrågor fordras en byrådirektör. Taxeringsenheten behöver förstärkas med en laxeringsintendent och en assistent. På mervärdeskatteenheten behövs på grund av ökad arbetsbelastning en byrådirektör och en assistent. För fortsatt utbyggnad av granskningsorganisationen i första instans behövs två handläggare. (+667 150 kr.)

4. På allmänna enheten behövs en landskanslist och en assistent för vägtrafikskattefrågor och en förste länsnotarie för länsrätten. På grund av arbetsbelastningen fordras på rättsenheten en förste byråsekreterare. (+308 513 kr.)

5. Länspolischefens expedition behöver tillföras en assistent. (+ 73 542 kr.)

6. På administrativa enheten begärs en förste byråsekreterare för utbildningsverksamheten. (+ 90 356 kr.)

t-   c/1   «      O

3   IU

:3

7. Vidare begärs medel för biirä
desijänsler, tillfällig personal m. m.
(+1390 251 kr.)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 53

8. Omkostnaderna beräknasöka. (+ 2 840 000 kr.)

9. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 218 000 kr.

b) För ökade arbelsuppgifter avseende fysisk riksplanering och fastighetsregistrering fordras en tjänst som byrådirektör. Vidare begärs medel för biträdesljänster. (+- 213 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 761 340 kr.

11. För granskningsorganisationen inom skalleadministrationen begärs
för fögderierna nio handläggare och två assistenter. Därutöver behövs medel
för årsarbetskrafter. (+ 1 255 319 kr.)

12.  Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 125 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 661 814

kr,

14. Med hänsyn till den ökade arbetsmängden behöver Lidköpings distrikt förstärkas med ett biträde och medel motsvarande en årsarbetskraft. I Mariestads distrikt behövs en assistent i utbyte mot medel molsvarande 8 biirädesmånader. I Skövde distrikt begärs en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare samt ett biträde för handläggning av frågor inom det personaladministraiiva området. Vidare yrkas medel för anställande av extra personal. (+ 287 834 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 20 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen lill 38 972 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna lill 11 770 000 kr. eller sammanlagt 50 742 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen lill 4 610 000 kr. och belräffande lokala skattemyndigheterna lill 1 620 (XX) kr. Vidare har jag beräknal 262 000 kr. för handläggare med uppgifter inom skattekontrollen och administrativa enheten och preliminärt 25 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknat 765 (KX) kr. till lokala skattemyndighetema för handläggande personal för ulbyggnaden av skattekontrollen samt preliminärt 42 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndigheterna i länet.

«n

+

Prop. 1977/78:100 Värmlands län

f    IU    00

2:5  2

.— m + +

w 2 S

f> IU So

2:5   2

T3

C

v.! r-

=2 g Si

oo o   oo

+ + +

fn   1

2:5   2

+

+ + +

VD oo      Tf

:2s

5 ° _ Se

c H * '° .2?

5   CO   >

euSO

54

Bilaga 18    Kommundepartementet

I   I   I   I   I

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 808 080 kr.

5-

— r-      — orn   I    I
ov .       0\ -ttr,
O vn —I oo

Tf Tf fn   1 ov un Tf —      rs

 o un

m - -

rsrs

m

+

+ +

o fN       r Ov m   I    I
m rs      o moo
Tf              oo m rs

g ■     2'

2. På planeringskansliet begärs en assistent bl. a. som föreståndare för diariet. På grund av ökad arbetsbelastning behövs på juridiska enheten en länsassessor. En utvidgning av arbetsuppgifterna moliverar alt regionalekonomiska enheten tillförs en byrådirektör och en förste byråsekrelerare. På naturvårdsenhelen fordras en försie byråinspektör för den allmänna naturvården. På planenheten behövs på grund av ökad arbetsbelastning en byrådirektör. Vidare yrkas en biträdande länsveterinär. (+ 729 297 kr.)

3. Taxeringsenheten bör lillföras en arkivföreståndare. För arbetsledning m. m. behövs på mervärdeskalteenheten en byrådirektör. Vidare begärs två handläggare för g-ansk-ningsorganisationen inom skatteadministrationen. (+ 382 705 kr.)

4. Påallmännaenhelen begärs en assistent som gruppchef vid bilregistret. På grund av ökad arbetsbelastning behövs på rällsenheien en länsassessor, en försie byråsekreterare och en assistent. (+ 350 196 kr.)

+ + +

vo   I r-    r-

uno vooovrnm t»
r~ vo io-•—' rn Ov fn rs
o _ vo      —      —

:co

E

_ll

I-a

.gfeSi :ra .ä- >■ O

8      S

c

o I c ; C

il-i

=2 CO

00

5 K SS

Ä

i;«:

(A   C

00 '.

OÖ C'!

t"   c

3

ööQÄ

5. Ökad arbetsbelastning medför behov av en biträdande länspolischef På länspolischefens expedition behövs även en assistent för alt avlasta polispersonalen. (+ 222 144 kr.)

6. På administrativa enheten behövs en förste byråsekrelerare för ulbildning och information och en assistent för personaladministration. (+ 171 203 kr.)

7. Vidare begärs medel för biträdesljänster, tillfällig personal m. m. (+1950 079 kr,)

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 55

8. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 547 000 kr.)

9. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 327 000 kr,

b) Enheten behöver förstärkas med en assistent för arbete med fastighets-registret och en kartritare. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (+ 200 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m, 758 000 kr.

11. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen behöver
fögderierna inom länet tillföras åtta handläggare och tre assistenter. 1 Arvika,
Karistads, Kristinehamns, Sunne och Säffle fögderier begärs vidare samman
lagl sju assistenter. Gemensaml för fögderierna yrkas därutöver medel för
lillfällig personal, (+ 1 978 000 kr.)

12.   Omkostnaderna beräknas öka, (+ 44 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna.  13. Löne- och prisomräkning m.m. 547 000

kr.

14. 1 Arvika distrikt begärs för placering på cenlralavdelningen en assistent. I Karlstads distrikt fordrasen kronokommissarie. I distriktet begärs vidare förstärkning av personalen med en assistent och elt bilräde. (+ 353 000 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas minska. (-42 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 40 719 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna lill 13 846 000 kr. eller sammanlagl 54 565 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen lill 5 164 000 kr. och beträffande lokala skattemyndighetema till 1 822 000 kr. Vidare har jag beräknat 276 000 kr. för handläggare inom skattekontrollen och förvaltningsrältsskipningen och preliminärt 30 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknal 595 000 kr. lill lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för utbyggnaden av skattekontrollen. Slutligen harjag beräknat preliminärt 54 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndigheterna i länet.

Prop. 1977/78:100 Örebro län

Os        (11

OO        5

& å S

2:5 s

, tt.     -a

b.

C

:co        «

u. C i-

IU :C0  >v

aa         en

rn    I

+

2=5 2

. U, -o

un r

+ +

en   a> :co   >.

rs   I

+

ov       m

Er    -o K: " a

2:S  2

.tt, -o

r-1

+

+ +    +

fn fNi   tn

m -.-   - .—' t-s   fn

3

tu a.

u "cö ■5 ■= S o CO en   00 -

»> .2?Q.

2 c-c 5 « > 0h3:o

56

Bilaga 18   Kommundepartementet

Länsstyrelsen. 1, Löne- och prisomräkning m. m, 2 670 500 kr.

III-

Tf

o- TJ-        - Os

Os o o- m

00             m OJ rsl

+ +

OJ     I   Os     I      I

+ +

t— Os OJ    I      1 0 O sc <)■ " OJ

+      

+ +

rn m

rrj OI in

OO 01 00 Os

00 1—I tn I r- r—I rr r--- 00 rr a\ rs Os Os      O)

+ +

O —' Os '— -

O  tn

00 u

• C    (-i   j_i

di .rrrt ra

c •c

IU

tn

C O

c c

CO    l_

ru  u tu   CO

=5 5

glg

E-S

C:  IU

• 13 -a

00 CO

S 5 E

tn        en

5e2

-a

CO

c

en "P

.2iS >

en   c - 6:3  3   _

>s >, O

s x; ttJ

eSz&

>- v ? jx:

S lo .0 '

UJ

2. På planeringskansliet behövs en byrådirektör för information och ökad samordning av utredningsverksamheten och en assistent för ärenden om yrkesmässig trafik. För priskonlrollen fordras två byråassistenter. På regionalekonomiska enheten behövs för trafikplanering och länsplanering m. m. en försie byråsekrelerare och en amanuens. På naturvårdsenhelen begärs en förste byråingenjör för ärenden enligt miljöskyddslagen och en byrådirektör för arbeie med automatisk databehandling vid tillsyn enligt nämnda lag. På enheten behövs vidare en byråinspeklör för samråd och planering av primära rekreationsområden och en förste byråsekreterare för främsl administrativa uppgifter. På planenheten finns behov av en förste byråsekreterare och en assistent för bl. a. den fysiska riksplaneringen. Hos länsveterinären begärs på grund av ökad arbetsbelastning en biträdande länsveterinär och en assistent. Hos länsantikvarien behövs en amanuens. (+- 1 350 061 kr.)

3. På taxeringsenheten behövs på grund av ökad arbetsbelastning två assistenter och för deklaralionsar-kivet begärs en assistent. På mervärdeskalteenheten fordras en byrådirektör lill förstärkning av ledningsfunktionen och en assistent för utredningar vid mervärdeskalleregi-strering. För utbyggnad av granskningsorganisationen begärs en handläggare. (+ 498 365 kr.)

4. På allmänna enheten behövs en byråassistent och en assistent för bil- och körkortsärenden. På rällsen-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 57

heten medfören ökning av antalet mål vid länsskatterälten behov av en förste länsnolarie och en assistent. (+ 323 125 kr.)

5. På länspolischefens expedition fordras en biträdande länspolischef för alt avlasta länspolischefen och en byråassistent för kansliärenden. (+ 226 998 kr.)

6. På administrativa enheten begärs två förste byråsekrelerare och en assisieni för utbildning - bl, a. inom skatteområdet - information och introduktion. (+ 252 019 kr.)

7. Vidare begärs medel för biirädesijänsler, tillfällig personal m. m. (+ 1 806 134 kr.)

8. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 1 524 800 kr.)

9. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 160 000 kr.

b) Enhetens personal bör utökas med ett kartritningsbiträde. Vidare begärs medel för tillfällig personal och ökade omkostnader. (+ 285 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne-och prisomräkning m. m. 979 188 kr.

11. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs
fem handläggare och två assistenter. (+ 598 864 kr.)

12.   Omkostnaderna beräknas öka. (+ 458 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 621 844

kr,

14. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 292 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 40 257 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna lill 11 769 000 kr. eller sammanlagt 52 026 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 5 729 000 kr. och beträf fande lokala skattemyndigheterna lill 1 819 000 kr. Vidare harjag beräknat 177 000 kr. för handläggare med uppgifter inom skattekontrollen och administrativa enheten och preliminärt 22 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknat 255 QQG kr. till lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för utbyggnaden av skattekontrollen och preliminärt 11 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. lill lokala skattemyndigheterna i länet.

Prop.1977/78:100 Västmanlands län

. tt. -a

+    +

2:0   2 . tt. -O

+

, tu-o

■ OO     o»
—           o<

+ +   +

IU ICO  

CQ  tn

 so     o

OJ Os    Oi

a> rt

V- "=

rt (/5

 oo

g     O.

O "O   OO

aJ rt >

58

Bilaga 18    Kommundepartementet

I    I    I    I     I

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 326 693 kr,

+ +

I    I m    Os

8 =

1      M        ' rn

1 m    OJ

O

o

o> Os r-

00 s£) OO

rn rn

+ +

I   +

I        I        I

rn oo     »-           OO rn

N SO

+ + +   ;

+ +

sO O oo

O  OO

so cn

I     I   rn    O

m   I 

—     U-)

— OJ     Os

50 - oo    I   O

On rn r--      

ON

+   +

moo        TT nO OJ    1   TT          o

m o- Os oo      '—'      Os

m Os O) TT       —

+ +

oooj                     i-n—-'Tfoj*                -       iyi|in

— m                      rj-—.vmoj           o      rn      y—

so             ir— ■—(r-~-.—I—                      o      OJ

in                            —'      rN                                 -

OJ

		k.
		u.   IU
c
		00 !U
-c		ten supp hetsr :lopp
IU
en C
O c c CO	•§	erienhe ndighet lt fastig neråt tx
:5 00 C 3	rt C s	Lantmät a) My b) Ny Ej dispo:

<1j

_ll

:«   CO

■   <=   p
00       :r   IU__  

=     -aaS O ;::       c* CO w Cl

S S £ S op,S

Igglii

u

o

E iuJc

c :0 .2, OJ

2. På grund av ökad arbetsbelastning begärs på priskontoret en byråassistent, på juridiska enheten en länsassessor och på regionalekonomiska enheten en förste byråsekreterare. På naturvårdsenheten yrkas en byrådirektör för vattenresurs-planering och en byrådirektör för arbete med ADB vid tillsyn enligt miljöskyddslagen. På enheten begärs även en försie byråinspeklör för bl. a. frågor om naturreservat och en försie byråinspektör för förvaltning av nalurvårdsobjekt. På planenheten begärs med hänsyn till ökade krav på utrednings- och planeringsverksamheten en byråingenjör i utbyle mol lägre tjänsi. (+710 432 kr.)

3. Taxeringsenheten behöver förstärkas med en laxeringsintendent. För utbyggnad av granskningsorganisalionen inom skatteadministrationen yrkas tre handläggare. På mervärdeskatteenheten begärs en förste byråsekreterare för skatterevision. (+ 473 363 kr.)

4. På allmänna enheten behövs en länsassessor för bil- och körkortsärenden, exekutiva ärenden m. m. Enheten bör även tillföras en byråassistent för kommunalbesvärs-mål m. m., en byråassistenl för vägtrafikskatteärenden och två assistenter lill bilregistret resp, diariet. (+415 815 kr.)

5. På admini.straliva enheten behövs en förste byråsekrelerare för intern information, introduktion, intern utbildning m. m. och en byråassistent för arbetsuppgifter rörande personalsamverkan m. m.

(+ 176 057 kr.)

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 59

6, Vidare begärs medel för biirädesijänsler, tillfällig personal m.m. (-(- 1 365 502 kr.)

7, Omkostnaderna beräknas öka, (+ 877 000 kr,)

8, Lantmäterienhelen,

a) Löne- och prisomräkning m. m. 34 000 kr.

b) Enhetens personal bör ulökas med en assistent och en arkivassistent. (-1-139 863 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m, m. 625 999 kr,

10, För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs
en handläggare och två assistenter samt medel lor tillfällig eller extra personal
molsvarande elva biträden för fögderierna totalt. Härutöver behöver Västerås
fögderi på grund av nya arbetsuppgifter och ökad arbetsvolym inom vissa
ärendegrupper förstärkas med två handläggare, en assistent, fyra biträden och
en expeditionsvakt saml medel för tillfällig personal molsvarande fyra
årsarbetskrafter. 1 Köpings och Västerås fögderier yrkas vidare medel för
praktikanter. (+ 1 958 506 kr.)

11.  Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 565 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 413 256

kr.

13, Västerås distrikt begär en förste kronoassislent med uppgift att vara arbetsledare för en fältgrupp. Därutöver yrkas medel för tillfällig personal och praktikanter. (+ 244 849 kr.)

14, Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 10000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 37 685 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 11 332 000 kr. eller sammanlagl 49 017 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen lill 5 100 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna till 1 556 000 kr. Vidare har jag beräknat 372 000 kr. för handläggare med uppgifter inom naturvårdsenhelen, skattekontrollen och administrativa enheten och preliminärt 34 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknal 85 000 kr. till lokala skattemyndigheten i Sala fögderi för en handläggare för ulbyggnaden av skattekontrollen. Vidare har jag beräknat preliminärt 355 000 kr. i engångsutgifter för anskaffning av telefonväxel till lokala skattemyndighetema i Sala och Västerås fögderier. Slutligen har preliminärt beräknats 14 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m, m. lill lokala skattemyndigheterna i länet.

os	C	vo    1	>«
1	•g	+	+
é	CO
—, :o
" "ö
• 5
C
:co
•O CO C		vO —	r
	c OJ en	<~S eri +  +	+
■r    1
s£	IU
lU :rt	>.
pa	m
		tr, oc	rn
		Tf c	T»
oo			fn

Prop. 1977/78:100 Kopparbergs län

2:5  2 .U.-0

v..

-o

c

:tn

•a      c

:« - a

I   ov     0\

+   +

eu :co

ca   '

tr

D          CO

•a  c

C o

CO  tn

t:iO   I

hq

O*  rt  >

Q-a:-.o

oo

60

Bilaga 18    Kommundepartementet

I   [    I    [    I

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 611 000 kr.

■

Tr —< oo

r-I O)

+ +

Os o-		*n   1	v,	Ov rs	vri r m
		+	+	oo t3v	tj rs —
cc   ,
2:g				+ +	+       +
.tt.-ö
Um
• o
c
:rt
• O ra C		r- oo	tfl	O fn	VO om
	i::		rs	ob	oo un —
	a	+ +	+	O	• fl- Tf —
.:   '				Tf
S	a			+    +	+       +
=83	tn
		Tf t3v	r	VO t3v	r-- Tf r-
OO		rs oo		Q tni	f.-! r- Tf Ti-       —

I      I   Tf     IT)

I   I

vr   1 m    O

I   +

\C' so OO

C> Os —

oo - rn

OJl —

+ +

+ +

m   ir>

   "i f    vo

2. På planeringskansliel föreligger behov av en informationssekreterare och priskontoret bör tillföras en byrå-assistent. På grund av ökad arbetsbelastning behövs på juridiska enheten en länsassessor och en byråassistent. Regionalekonomiska enheten behöver förstärkas med en byrådirektör och en förste byråsekreterare. På naturvårdsenhelen fordras en försie byråinspektör för landskapsvårdsplanering och naturvårdsinvenlering och en förste byråinspektör för ärenden om naturvårdsreservat. Vidare bör enheten tillföras två förste byråingenjörer för inventering m. m. och en förste byråinspektör för arbete med ADB inom miljöskyddet. Planenheten bör förstärkas med en byråassistent och en byrådirektör. (+ 1 219 857 kr.)

3. På skalleavdelningen behövs en förste byråsekrelerare för utbildning och information. På grund av ökad arbetsbelastning behövs på mervärdeskatteenheten en förste byråsekreterare. Vidare begärs fem handläggare för utbyggnad av granskningsorganisationen inom skalleadminislrationen. (+ 642 816 kr.)

in 1— oo rn m so Os r-- ' »n

rn oo

QJ tn !s öö 00 IU

g,??J 2

'C -o                          O)

u c S c •ffl  >■ o

J ttJ

00

c -c

IU

en

c

O

C

c

E-S

1.       K      :g cg

-vS S

IU eu

IU   CO

-.5 S

00 en C O 3-i

CO

C   I-

c     r: IU  --

—' T-1 --   en                             tn

en  v3 -CO        Q

00 g <5 S2 «) a .i; £:g3SSQ

<_Jv?a:

Jttjc5n

4. På allmänna enheten begärs en försie byråsekrelerare för kontroll av kilometerskatt. Rättsenheten bör förstärkas med en länsassessor. (+225 414 kr.)

5. Pä länspolischefens expedition begärs en biträdande länspolischef och en förste byråsekreterare. (+ 238 958 kr.)

6. På administrativa enheten behövs en förste byråsekreterare för

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 61

bl. a. utbildning och personalsamverkan. Vidare fordras en byråassistent för att förstärka servicefunktionen och en assistent för främst bibliotek och arkiv. (+ 245 146 kr.)

7. Vidare begärs medel för biträdestjänster, tillfällig personal m. m. (+ 4 505 348 kr.)

8. Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 2 326 000 kr.)

9. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 178 000 kr.

b) Enheten bör tillföras en förste byråsekreterare och biträdesljänster. Vidare begärs medel för tillfällig personal och ökade omkostnader. (+ 875 000 kr.)

Lokala skattem.vndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m, m. 1 272 000 kr.

11. För läckande av nya arbelsuppgifter behöver Avesta fögderi förstärkas
med en assistent, Borlänge och Mora fögderier en assistent och två biträden,
Falu fögderi tre assistenter och fem biträden samt Ludvika en assistent och ett
bilräde. Vidare begärs till den nya granskningsorganisationen inom skatte
administrationen totalt för länets fögderier sju handläggare och en assistent.
(+ 1 844 000 kr.)

12.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 420 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m.m. 788 000

kr.

14. 1 Falu distrikt begärs en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. Vidare begärs biträdestjänster i samlliga distrikt samt medel för tillfällig personal m. m. (+ 765 000 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 267 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 41 555 000 kr. och för lokala skattemyndighetema till 13 348 000 kr. eller sammanlagl 54 903 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 5 309 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna lill 1 710 000 kr. Vidare har jag beräknat 552 000 kr. för handläggare med uppgifter inom skattekontrollen, förvaltningsrältsskipningen och administrativa enheten och preliminärt 86 000 kr. för engångsutgifter för tjänstebil, inventarier m. m. Jag har även beräknal 425 000 kr. till lokala skaltemyndigheterna för handläggande personal för ulbyggnaden av skattekontrollen och preliminärt 27 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. lill lokala skattemyndigheterna i länet.

t3v	(L>	1     1	1
K  ■ 5; B	1 1 2
— -o
tt.	T3
•a
c
:co
c	C	— fn r rs + +	5 +
'
as	a
a> -ci	>.
m -j	tn
		r- O	r
		rn t	un
oo r~-		— rs	fn

Prop. 1977/78:100 Gävleborgs län

   <"   OÖ

2:5   2 . tt, T3

+   +

:=0   2   K

Ov    I

+

-   v   OD

;:o 2

.tt. -a

Ov Tf   fn + +    +

5 o

CO   en

__ 00  « 00 S C S "* O .Q   00

£ cc

flj  rt  >

0,3:0

62

Bilaga 18    Kommundepartementet

I     I     I     I     I

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 350 000 kr,

m oi n   I Os r-~ rn —      m

+ +

m    I   On    I      I

I t-   —

Ov

tn

00

m m m   i

Os so o
—. t3-

— r-

+   +     +

O- o~      ooo rn -       in m m

oo             Tj-       o

•   8

ov © o r rvi    tn

OJ OJ

+    +

I   +

r— o Q in OJ o
r- OJ  O) oo so Os
r-- rN m      — m

+ + +

+ +

mo       vnmoooooo o oolOvOv

un m      vn Tf fn Tf rvi o vo      o   rvi

oo           Ov      unrs.—I tr,      fN

—      m „ tn

m

rs

	x;		ndemä n	i		pgiftei sregisti P
	o		Däiav engdngsutg Lokalkostnader Ersättning till nämi Samhällsinfomiatio	C S C		mäterienheten Myndighetsup NyU fastighet! isponerat belöp;
• o .CO >	'c tr tu	C		ta v, 1 00	1 rt s
3		X		c 3	s	ckS'
W	±			•		3         ilT

:3w'

2. Planeringskansliet behöver förstärkas med en byrådirektör för samordning, informalion, m. m. och en byråassistenl för arbetsuppgifter med priskontrollen. Vidare begärs förstärkning med en biträdande länsveterinär. För utökat arbete med byggnadsminnesförklaringar behövs hos länsanlikvarien en antikvarie och för bl, a. ett arbetsarkiv en assistent. För initiativ- och projektverksamhet m. m. fordras på regionalekonomiska enheten en avdelningsdirektör och två amanuenser. På naturvårdsenheten behövs en förste byråinspeklör för den allmänna naturvården, en byråingenjör för tillsyn och arbeie med ADB inom miljöskyddet och en försie byråinspektör för nalur- och landskapsvårdsplanering. Planenhelen behöver lillföras en byrådirektör och en assistent för arbete med översiktsplaner m. m. (+ 1 261 122 kr.)

3. För utbildning inom skatteavdelningen begärs en byrådirektör. Vidare begärs en byrådirektör för fastighetstaxering. På revisionsenheten fordras en avdelningsdirektör för att leda revisionsverksamheten. På mervärdeskatteenheten begärs en byrådirektör för en förstärkt ledningsfunktion och en förste byråinspektör för revision och kontroll. (+ 625 649 kr.)

4. På grund av arbetsbelastningen behöver rättsenhelen förstärkas med en försie byråsekreterare och en byråassistent. Allmänna enheten behöver lillföras en byråassistenl för vägtrafikskatteärenden. (+ 258 907 kr.)

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 63

5. Vidare begärs förstärkning med en biträdande länspolischef (+ 148 602 kr.)

6. På administrativa enheten fordras en byrådirektör för arbetsrätts- och förhandlingsfrågor,en förste byråsekrelerare förbi, a, verksamhetsplanering, en byråassistenl för frågor rörande arbetsordning m. m, och en förste byråsekreterare för lönegarantiärenden. Vidare bör enheten tillföras en assistent för ärenden rörande författningar m. m., en arkivassislent, en redaktör och en tryckare. (+ 687 817 kr.)

7. Vidare begärs medel för biträdestjänster, tillfällig personal m. m, (+ 1 918 404 kr,)

8. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 809 000 kr.)

9. Lantmälerienheten.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 158 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka. (+ 308 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 853 000 kr,

11. För granskningsorganisalionen inom skatteadministrationen behövs
för fögderierna nio handläggare och två assistenter. Därutöver begärs i
Bollnäs fögderi ett biträde och i Sandvikens fögderi en telefonist. För
fögderierna totalt yrkas vidare medel för fem årsarbetskrafter och vikarier för
sjuk- och havandeskapslediga (+ 1 626 000 kr.)

12.   Omkostnaderna beräknas öka. (+ 451 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 1 029 000

kr.

14. Personalen i Hudiksvalls distrikt behöver förstärkas med etl biträde på grund av ökade arbetsuppgifter. Vidare yrkas medel för praktikanter m. m, (+ 194 000 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 386 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 43 149 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 14 329 000 kr. eller sammanlagl 57 478 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen lill 5 483 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna till 1 870000 kr. Vidare harjag preliminärt beräknat 2 000 000 kr. för engångsutgifter i sambapd med flytlning. Jag har även beräknal 795 000 kr. till lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för utbyggnaden av skattekontrollen. Jag har slutligen beräknat preliminärt 32 000 kr, i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndigheterna i länet.

Prop. 1977/78:100 Västernorrlands län

, tt, "O

I É a

C IU

— .-o 2

un   I

+

elv

+     +

 c "

+     +

■   U   BO

::o 2

. U, -o

+ +     +

S3 C3V m rn r v« — t   m

3

ii ™

• a c

CO   tn

,5-o.SP

41   CO   >

eiuio

64

Bilaga 18   Kommundepartementet

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 489 550 kr.

SÖ —

I    I un   m

+    -

+ +

I     +

+ +

e3v rs      Tf —m   I     I
vn .—      Ov VD oo
rs              vo rvi o

+ +

I     +

oo

Ov

SR

.— o oo fN rn o rs
I— — vo t-- m f-vi oo
—              oo rn m      rn

+ + +

+ +

u-ioj         oo»no)oo-                                    04       o|o)0

mm           in r-~ oo o Ti-                             o                 «

so             — o 1 OJ —'                          — CnJ      Tf

00              m rn rn                                                        rN                  o

01                                                                                 Tf

Si   «

Is-

S »J 2

'h "S w IU IU c ti c

:cO .i' >■ o

eSz

j    ttj

		j:		S    1c
				£?     c .2
		b.		K        :eO   CO
OJ • a		ra		3) e-   C   P K   IU _   t
		C		■g,'i -= t2
rt J |2	■o «0 > 3 C??	C 1	en C X	Z)ä/-flv en, Lokal kostn Ersättning Samhällsin

C

o

c

rt   u-    OJ

fl>  to

•ö £

'oo «

2. Planeringskansliet bör tillföras en byrådirektör och på priskontorel föreligger behov av två assistenter. På juridiska enheten fordras en försie byråsekrelerare och en assistent för ärenden om älgjakt. På regionalekonomiska enheten begärs en avdelningsdirektör för atl avlasta planeringsdirektören. Vidare är handläggarpersonalen på enheten otillräcklig och bör utökas med två byrådirektörer, en förste byråsekreterare och två amanuenser. På naturvårdsenhelen behövs en byrådirektör för den allmänna naturvården och två förste byråingenjörer för tillsyns- och uppföljningsarbete inom miljöskyddet. Planenheten bör förstärkas med en byrådirektör och två karttekniker. För all avlasta länsveterinären behövs en avdelningsdirektör. Vidare begärs en länsgeolog, (+ 1 915 497 kr.)

3. Taxeringsenheten bör förstärkas med två förste byråsekreterare för bl. a. ärenden rörande skattetill-lägg. Pä mervärdeskatteenheten begärs en byrådirektör för arbetsuppgifter med anledning av RS-reformen och en förste byråsekreterare för ärenden om skattetillägg. Vidare bör uppbördsenheten lillföras en byråassistenl för gåvoskatleären-den, (+488 407 kr,)

4. Allmänna enheten bör förstärkas med en förste byråsekreterare för bilregistret och en försie byråsekrelerare för utskänkningsärenden. (+ 168 334 kr.)

5. För alt avlasta länspolischefen behövs en biträdande länspolischef På länspolischefens expedition förd-

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 65

ras vidare en  förste byråsekrelerare för administrativa arbetsuppgifter. (+ 232 385 kr.)

6. På administrativa enheten begärs en byrådirektör för verksamhetsplanering, en försie byråsekrelerare för arbelsuppgifter med anledning av trygghelslagsliflningen m. m. och en försie byråsekrelerare för rationaliseringsuppgifter. Enheten bör även tillföras en byråassistenl och en assistent för bibliotek och arkiv. (+ 438 400 kr.)

7. Vidare begärs medel för biträdestjänster, tillfällig personal m. m. (+ 1 709 070 kr.)

8. Omkostnaderna beräknas öka, (+ 1 081 000 kr.)

9. Lantmälerienheten.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 172 000 kr.

b) Enheten bör lillföras en byrådirektör, en byråassistent och ell bilräde. Vidare beräknas omkoslnaderna öka. (+ 303 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 833 248 kr.

10. Omorganisalion av telefonväxeln i Sundsvalls fögderi medför behov
av ytteriigare en telefonist. Vidare yrkas medel gemensamt för samtliga
fögderier. (+ 994 056 kr.)

11.  Omkostnadema beräknas öka. (+ 86 900 kr.)
Kronofogdemyndigheterna.  12. Löne-och prisomräkning m. m. 641 865

kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 44 969 000 kr. och för lokala skaltemyndigheterna till 13 166 000 kr. eller sammanlagt 58 135 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen belräffande länsstyrelsen till 1 799 000 kr. och beträffande lokala skattemyndigheterna till 1 850 000 kr. Vidare har jag beräknal 85 000 kr. fören handläggare inom skattekontrollen och preliminärt 2 059 000 kr. för engångsutgifter i samband med flytlning och för tjänstebil. Jag har även beräknal 425 000 kr. lill lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för ulbyggnaden av skattekontrollen och preliminärt 27 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndigheterna i länet.

5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bit. 18

Prop. 1977/78:100 Jämtlands län

Bilaga 18   Kommundepartementet

66

•r IU 00

2-.B 2

, tt., -o

b.

■a

c

rvi   I O   I    I m      rn

+      +

III                     Tf      I

1 c äi

 :

VO +

rv»      vo   I       Ov r-- un   i    1

+   22                 ::

rs   I

2:1  I

. tt, TJ

+    +

+

■      OJ   I        Osi Tj- m   I    I
,        »-.               rn fN »—.

fn  + +

IU .-CO   > CQ _)  cn

+       +

l      I   04     s«

rn 0< OJ    I rr rn OJ

OJ       Tj-

C7rn-|ln      in      Trirfin m o      —      —'      oo      o-    00

fN 'Tj-

• ■ä 2

,tt. T3

is cS3	c .i 0)	—« fN +   +	fn o< +	rn m rn	oo *n Tj- tn in o -	Os o-	0( oo	OI un	1	00
	CO			+ +	+      +	+	+	+		+
oo		\0\0 o O)	OI		w-i Tt <5 in fN in — fN so oo Os Tt oo —		oo Os	0(	5	OV

i- a

eu S?

IU

CO C O en

R

OJ   CO

S   O CO  tn

—  M iv

g :cO   »

!?•?

Gi rt  >

euEO

£■&

00

a>    E-,

c o

c c

eO   i_

IU   CO

■äs

■■CU ta

S   00 =

o .E —

c: u. g r; IU S

   tn &:§

.ifl 2

cn v ■ rv   »-?

i-  _ tu IU c ti c

B» 9

■- -J   >   «■'   -'

EZ g-

Sq

: :5 2, I

~l              ttJ

Länsstyrelsen. 1, Löne- och prisomräkning m, m. 1 420 442 kr.

2. Planeringskansliel bör lillföras en landskanslist. Priskontoret bör förstärkas med en byråassistenl. På grund av ökad arbetsbelastning behövs på juridiska enheten en byråassistenl. Regionalekonomiska enhetens personal bör utökas med en byråsekreterare och en byråassistenl. På naturvårdsenhelen fordras två förste byråinspektörer för främst inventering och planering inom den allmänna naturvården. På planenhelen fordras en karlrilare. Hos länsanlikvarien begärs en assistent. (+715 889 kr.)

3. För ulbildning och information i skallefrågor fordras en förste byråsekrelerare. Taxeringsenheten bör lillföras en laxeringsintendent för processföring i slörre rörelsemål i utbyte mot lägre tjänst. På mervärdeskatteenheten behövs en förste byråsekreterare för administrativa göromål och för att avlasta enhetschefen samt en assisieni fördeklara-lionskonlroll. (+321 757 kr.)

4. På grund av ökande arbetsbelastning behövs på rällsenheien en byråassistenl. På allmänna enheten behövs en förste länsnotarie för att kompensera tjänsi som lämnats för notariemeritering och en förste byråsekreterare för bingoärenden. (+ 265 929 kr.)

5. På administrativa enheten begärs en förste byråsekreterare för inlernutbildning och introduktion, en förste byråsekreterare för extern och intern information och en assistent för bibliotek och arkiv, (+ 259 323 kr)

6. På   civilbefälhavarens   kansli

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 67

fordras en försie byråsekreterare. (+ 84 167 kr.)

7. Vidare begärs medel för biträdesljänster, tillfällig personal m. m. (+ I 282 645 kr.)

8. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 961 000 kr.)

9. Lantmälerienheten

a) Löne- och prisomräkning m. m. 192 000 kr.

b) Medel begärs för ett biträde och lillfällig personal. Omkoslnaderna beräknas öka. (+- 225 000 kr.)

Lokala skattemyndigheten. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 499 254 kr.

11. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs
tre handläggare och en assistent. Dämlöver yrkas medel för extra personal.
(+512 048 kr.)

12.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 46 000 kr.)
Kronofogdemyndigheten.   13. Löne- och  prisomräkning m.m. 266 222

kr. 14. Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 51 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 28 944 000 kr. och för lokala skattemyndigheten lill 6 494 000 kr. eller sammanlagl 35 438 000 kr. Jag har därvid beräknal pris- och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 3 552 000 kr. och belräffande lokala skattemyndigheten till 1 148 000 kr. Vidare harjag beräknal 92 000 kr. för en handläggare med uppgifter inom administrativa enheten och preliminärt 233 000 kr. för engångsutgifter för telefonväxel och inventarier m. m. Jag har även beräknal 170 000 kr. lill lokala skattemyndigheten för två handläggare för utbyggnaden av skattekontrollen. Jag har slutligen beräknal preliminärt 7 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndigheten.

Prop. 1977/78:100 Västerbottens län

2:B2

C

I  rs    fvi

+    +

=2 sa

o :cO   >v oa -J  tn

C
v       o

"■o 2 .(1. -o

o un   1/) + +    +

tn (u

(23

—   I    
+     +

Os (L>

S:0   2

.u- -a

■o      c c     «

5   ■ .2!

egga

fll :C0  ffl    cn

cO C O tn

K

O) eo •O c C o cO tn —   00 ir

flj rt >

a.i-.o

68

Bilaga 18   Kommundepartementet

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 778 000 kr.

—  I t-  I   I

s

OO so OO     I Tt OO

I     Tf        -«

tn

m

+    ii        .iii

+

 r- so m T3-

Tt            ON

I    Tf       1-1

rs

00

ml —* Tt O   1  o»

m Os n so       rn

m sO O *n

TT —

1 tr, t f-vi r rs   00

S

 r OO OO rn

00 oo rn fN rn

sO  Os  OJ TJ-

m fN I—'

+       + + +

+ +    +

o o

O rn 00 fN o-

r- Tt o oo O Tt m rn OJ'—I

un   I  un    00 fn      t-s   00

rn        c-vi     VO

—                 t

m

O oo    00 m oo   T

t- ä cm u

sig

3  U  o

|2

CSC

00

c •c

IU

tu

E-S

ä- eg

■a«3,o

Ö 5 S oo.S

tn cn c cn C ä O •= = IU O Ji: C :co S-:c;15_.C

c c      u

i -

g  c

a> rt

:ÖS'3 OO V)   C

=■21

d tn

2. På planeringskansliel behövs en förste byråsekrelerare för främst extern information och en assisieni för att leda arbetet på skrivcentralen. Vidare bör priskontoret förslärkas med en byråassistenl. På gmnd av ökad arbetsbelastning m. m. fordras på juridiska enheten en förste byråsekreterare. På regionalekonomiska enheten begärs en biträdande planeringsdirektör för att bl.a, avlasta enhetschefen och en förste byråsekrelerare för serviceplanering m. m. Vidare bör enheten förslärkas med en amanuens och en byråassistent. På naturvårdsenheten fordras en försie byråinspeklör för förvaltning av naturreservat, en förste byråinspeklör för samrådsärenden och ärenden om lerrängtrafik och en förste byråinspeklör för planering av beredskapsarbeten. Vidare begärs på enheten tre byråinspektörer för naturinventeringar och en byråassistent och en assisieni för expeditionsgöromål. Arbetssituationen inom planenhelen medför behov av en byrådirektör. På enheten yrkas vidare en försie byråingenjör för fysisk riksplanering. Hos länsanlikvarien begärs en amanuens. Vidare behövs en länsgeolog. (+ 1 880 953 kr.)

3. För utbildning och information i skattefrågor föreligger behov av en byrådirektör. På mervärdeskatleen-heien fordras för en förstärkt ledningsfunktion en byrådirektör i utbyle mot lägre tjänst, (+ 127 051 kr.)

•p :et; C  er

rt .O

!:5.=

: JiT?

2ui

ilT

—. "i iy?0Ä

4. På grund av ökad arbetsbelast
ning bör rällsenheien förstärkas med
en länsassessor, en förste byråsekre-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 69

lerare och en assistent. För alt leda arbetet på allmänna enhetens skrivcentral fordras en assistent. (+ 379 787 kr.)

5. Administrativa enheten bör lillföras en förste byråsekreterare för intern utbildning, information m. m. Vidare behövs på enheten en bibliotekarie på halvlid och två assistenter för bibliotek och arkiv. (+ 276 480 kr.)

6. För alt avlasta länspolischefen begärs en biträdande länspolischef (+ 148 602 kr.)

7. Vidare begärs medel för biträdesljänster, tillfällig personal m. m. (+2 317 631 kr.)

8. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 4 455 000 kr.)

9. Lantmälerienheten.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 133 000 kr,

b) Enhetens personal bör utökas med två karlritningsbilräden och en arkivtjänsteman. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (+ 269 000 kr,)

Lokala skallemyndigheten. 10. Löne- och prisomräkning m.m. 779 000 kr.

11. Förutom medel för tillfällig personal yrkas nio handläggare och en
assisieni lill granskningsorganisalionen inom skalleadminislrationen för
samtliga fögderier inom länet. (+ 1 211 537 kr.)

12.  Omkostnaderna beräknas öka. (+ 223 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m.m. 456 000

kr.

14. I Umeå distrikt fordras en expeditionsvakt och i Skellefteå distrikt medel för extra personal. (+ 95 000 kr.)

15. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 40000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 39 558 000 kr. och för lokala skattemyndighetema lill 12 172 000 kr. eller sammanlagt 51 730 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 4 571 000 kr. och belräffande lokala skattemyndigheterna lill 1 647 000 kr. Vidare har jag beräknal 92 000 kr. fören handläggare med uppgifter inom administrativa enheten och preliminärt 1 754 000 kr. för engångsutgifter i samband med flytlning m. m. Jag har även beräknat 595 000 kr. till lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för utbyggnaden av skattekontrollen. Vidare har preliminärt beräknats 106 000 kr. i engångsutgifter bl.a. för flytlning av lokala skaltemyndigheten i Vilhelmina fögderi.

■vf Ov   m + +   +

0)

•o E    =i

tn "O :ai

en n •*  5 C :0   3   li

13

Prop. 1977/78:100 Norrbottens län

.T.          C

. b. -a

I fN   rs +    +

■■s

Tf

+

Ov                    D

oo   ,   S

K; s> S

2:fe 2 . U, -a

5 tM =2 S

c

oo

IU 2:i|

+ +   +

:2S 2

eu :ca   >v 0Q    en

Ov o     Ov

Tf fn   r-

.— tni    fn

3

v   CO

"2 £= C  o CO  en —  00 t?

«.2P8.

S ■o 60 £ c-c S « >

70

Bilaga 18    Kommundepartementet

Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 444 395 kr,

OO m .—   I

ON o- oo fN — tn

'

I vo   m

»n  O OO - v-» rN —< o-

t        +

+ +

+ +

I    I vo   fn

in I— Os "»o so   I

OJ Os  m

OI o lo o

o

t- O oo	1 M	r--	so	OJ	0
ON fN	rn			Tt	OJ
r-i      m			\o	OI	IT)

+ +

Tt fN -   I  un

OJ oo so       - m Tt m       i/~i

o

+ +

or- ootjviynoors -Irs
00 m .h ov rf
un —(-vif.—irnfN

4) tn 00 y

c SS g:

     W      M/.    flj

00

c -c S?

c o

c c

CO u. U IU jr T3

se g :o i:

00 en C  O

u ■ge

i-S

ICO    CO

Sv

s?

t  O

•Q -a

oc  t5 t c

W   tii *-»

S                     en

SQ-g

2. På planeringskansliet behövs en byrådirektör för samordning av utredningsverksamheten och en assistent som föreståndare för kansliels skrivcentral. På priskontorel begärs en förste byråsekrelerare för utökad övervaknings- och undersökningsverksamhet. För ärenden om yrkesmässig trafik, jakt m. m. behövs på juridiska enheten en byrå-assistent. På regionalekonomiska enheten begärs en förste byråsekreterare för ärenden om lokaliseringsstöd, en försie byråsekreterare för glesbygdsfrågor och vatlenregle-ringsärenden och en förste byråsekreterare för frågor om automatisk dalabehandling. På naturvårdsenhelen fordras en avdelningsdirektör med hänsyn lill utvecklingen inom miljöskyddet och den industriella ulbyggnaden i länet. På enheten begärs vidare en avdelningsdirektör och två försie byråinspektörer för den allmänna naturvården saml en assistent för att föra miljöskyddsregister m. m. För arbetet med den fysiska riksplaneringen m. m. behövs på planenheten en byrådirektör. På enheten yrkas även en förste byråingenjör för löpande ärenden och en förste byråsekrelerare för utredningsverksamhet. För länsstyrelsens planerings- och utvecklingsarbete krävs vidare en länsgeolog. (+ I 597 912 kr.)

C)

o

.a-.= "2 2

c   IU IU c :i c

cloS
rt                            ■—

J        tu

s •"

c

:co     c

en      C

t— co

3. På skatteavdelningen behövs en förste byråsekreterare för informalion och ulbildning. På taxeringsenheten krävs på grund av ökad arbelsbalastning en laxeringsintendent och två förste byråsekreterare.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 71

På mervärdeskatteenheten fordras bl. a. fören utökad ledningsfunktion två byrådirektörer i utbyte mot lägre ijänster. (+ 478 948 kr.)

4. På grund av ökad arbetsbelastning behövs på rättsenheten två länsassessorer. På allmänna enheten yrkas en byråassistenl för bingokontroll och en byråassistent för bil- och körkortsregistrel. (+ 380 670 kr.)

5. På grund av ökad arbetsbelastning begärs på länspolischefens expedition en byråassistent. (+ 78 396 kr.)

6. På administrativa enheten krävs en förste byråsekreterare för personaladministrativt arbete och en byråassistent för handläggning av lokalfrågor m. m. På enheten behövs även en försie byråsekreterare för lönegarantiärenden. (+ 259 108 kr.)

7. Civilbefälhavarens kansli bör utökas med en byråinspeklör och ell biträde. (+ 153 773 kr.)

8. Vidare begärs medel för biträdestjänster, tilllallig personal m. m. (+2 253 431 kr.)

9. Omkoslnaderna beräknas öka. (+ 1 654 000 kr.)

10. Lantmäterienhelen.

a) Löne- och prisomräkning m. m. 274 000 kr.

b) Enhetens personal bör ulökas med en biträdande överiantmäiare i utbyte mol en byrådirektör och med elt karlritningsbilräde. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (+ 457 000 kr.)

Lokala skattemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m, 1 554 723 kr.

12. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs
till fögderierna tre handläggare och tre assistenter. Därutöver bör Gällivare
fögderi förstärkas med etl bilräde och Piteå fögderi med ett bilräde och en
expeditionsvakt. På grund av ökat antal ärenden kräver Luleå fögderi en
förstärkning med en fögderisekreterare, en fögderiassistent samt två biträ
den. Gemensamt för fögderierna begärs vidare medel molsvarande sju
årsarbetskrafter. (+ 1 456 509 kr.)

13.   Omkostnaderna beräknas öka. (+ 631 000 kr.)
Kronofogdemyndigheterna. 14. Löne- och prisomräkning m. m. 1 562 904

kr.

15. Luleå distrikt behöver förstärkas med en förste kronoassislent och elt
biträde på grund av ökat antal ärenden. För lillfällig personal begärs
ytteriigare medel för distrikten gemensamt. (+ 345 348 kr.)

16, Omkostnaderna beräknas öka. (+ 196 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 47 614 000 kr. och för lokala skattemyndigheterna till 14 906 000 kr. eller sammanlagl 62 520 000 kr. Jag har därvid beräknat pris-och löneomräkningen beträffande länsstyrelsen till 6 629 000 kr. och beträf-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 72

fande lokala skattemyndighetema lill 2 259 000 kr. Vidare harjag preliminärt beräknal 20 000 kr. för engångsutgifter för inventarier m. m. Jag har även beräknat 340000 kr. lill lokala skattemyndigheterna för handläggande personal för ulbyggnaden av skattekontrollen. För flyttning av lokala skattemyndigheten i Kalix fögderi har preliminärt beräknats 100000 kr. i engångsutgifter. Slutligen harjag beräknat preliminärt 44 000 kr. i engångsutgifter för inköp av inventarier m. m. till lokala skattemyndigheterna i länet.

	S?		■g
	Ov	é
		:0	tZ
		u.	■a
	T3
CO	C
c	:eO
tu	"2
	CO
s	C
j:	J		■d
00	:eo		c
"•5 c	IU CQ
>v
E
IU
T3
00
eS O	tao
C	r--
P	r-

	r-,	"O
	oo   ,	g
	Cr IU	u>
	< fc	CO
	.—I :0	vZ
	.Uh	•O
	u.
rt	•a
C	c
It»	:c0
1 .2P	C	•g
'■B	'2	c
c	flj	>.

Prop. 1977/78:100 Diverse ändamål

a 2

Ov 4>

■§

gtuS

2:S   2

un

+       +

•o

e

o  to

00 C .E   S

5   «

tn .C 3   C

D

c u

en   C CO   IU

73

Bilaga 18   Kommundepartementet

Föredraganden

I   S3

I

rn       in fN        I

r-        r-- 00

Tt        — O

m        Tt —

+   + +

r- un      un   

un oo      OX t» o      t3v   —

-                rn

O    '« vr->    fn

CN   rs

+    +

I    Tf I

II       —   -<

s

§

+   +

—'       fN       rs

I3v Ov

Tf                 —

—i                l-vl

Jag räknar med all maskinhyrorna och koslnaderna för utrustning för dataenheterna ökar med anledning av det nya ADB-systemet inom folkbokföring och beskattning. Anslaget lill länsslyrelsernas organisationsnämnd höjs med 1 388 000 kr. varav pris- och löneomräkning 951 000 kr. Nämnden tillförs en handläggare för personaladministrativ service m. m., en handläggare för uppföljning av ny lagstiftning m. m. och en expeditionsvakt. Vidare har beräknats medel med 123 000 kr. för arbete med lokalplanering vid länsstyrelserna. Kostnaderna för landshövdingarnas ijänstebosläder beräknas öka med 2 000 kr. och koslnaderna för anstånd med omstationering m. m. med 40 000 kr. Vidare har jag i anslagsposten till regeringens disposition, vilken bör höjas med 1 000 000 kr. för vissa koslnader i samband med lokalfdrändringar för del nya ADB-systemet inom folkbokföring och beskattning, tagit upp medel för bl. a. större regionala undersökningar och tillfällig personalförstärkning på rättsenhelerna.

+   +

+    +

-      tao    —

oo_

c   eo

£i

CO   "2    I M

U  VÄ  S  eo       

3   >   o   IU   u«

u «'ö u(2 -a E :g 2P S -S, !r = h

"O   00

• 2-c

cn tu C c CO  o

• a'5

■o

c

E

:co tn C CO cn C C 5,9

ö S >. c

in C

O c c,o

00 S tn  ZX

CO -o 00:cO

.E :s

■a S > .o

;0   IU

.tr  ou c -Ti i- -. i-S  C  O .5?

Ec!S->EkEE

IU E

S-O 5 IU

tn  P O  

   t- in  c ■Oira

00

:rt

Jag har för avgifter för löneutbetalning saml för de s. k. löngivaravgifterna beräknat en minskning av kostnaderna för central löneutbetalning med 14 000 kr. för lokala skattemyndigheterna. För koslnader för s. k. flexlidsulruslning m. m. harjag räknai upp anslagsposten till regeringens disposition med 250 000 kr. för lokala skattemyndigheterna.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 74

Hemställan

Med hänvisning lill sammanställningarna hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.    till Länsstyrelserna för budgelårel 1978/79 anvisa ell förslagsan
slag av 1 261 3911)00 kr.

2. lill Lokala skattemyndigheterna för budgelårel 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 382 275 000 kr.

3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1978/ 79 till Kronofogdemyndigheterna beräkna elt förslagsanslag av 295 281000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 75

C. KYRKLIGA ÄNDAMÅL

C 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader

1976/77    Ulgift 6 185 596

1977/78   Anslag        6 800 000 1978/79   Förslag        7 864 000

Från detta anslag bestrids de kostnader för domkapitlen, stiftsnämnderna, ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva som framgår av sammanställningen i del följande.

I varje stift finns ett domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom fmns i lagen (1936:567) om domkapitel (ändrad senasi 1975:956). I varje stift utom i Stockholms stift finns också en stiftsnämnd. Stiftsnämnderna handlägger ärenden som främst rör kyrklig jord. De viktigaste bestämmelserna härom fmns i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord (ändrad 1975:1322), Enligt denna lag ankommer på sliftsnämnd dels vissa myndighetsfunktioner, dels förvaltningen av prästlönefondsfastigheterna och skogen på lönebosläl-lena i stiftet. Dessa uppgifter i Slockholms stift fördelas mellan stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs.

I andra stift än Stockholms fördelas kostnaderna för domkapitlen och stiftsnämnderna mellan staten, kyrkofonden och förvaltningen av prästlöne-fondsfastigheter och boslällsskog. På kyrkofonden och förvaltningen faller sammanlagt hälften av de beräknade kostnader som i sammanställningen anges under dels //. Övriga domkapitel, posterna lönekostnader, sjukvård, lokalkostnader och expenser, dels ///. Tillfällig personal hos domkapitlen m. m., enligt regeringens bestämmande. Dessutom faller på kyrkofonden och förvaltningen de beräknade kostnaderna under IV. Stiftsnämndema. Övriga kostnader som har beräknats under //. Övriga domkapitel betalas av staten. Denna fördelning grundar sig på uppfattningen att kostnaderna för stiftsnämnderna hell skall betalas av kyrkofonden eller, om koslnaderna avser förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog, av inkomsterna från denna förvaltning.

Förvaltningen av den kyrkliga jorden kan uppdras åt dels för domkapitel och sliftsnämnd gemensam kanslipersonal, dels sliftsjägmästare och viss annan skoglig personal hos nämnden, dels för förvaltningen särskill anställd personal. Även i den sist nämnda gruppen kan ingå kanslipersonal.

De anslag till avlöningar som beräknas i del följande avser samlliga

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

76

lönekostnader för den gemensamma kanslipersonalen saml förstiftsjägmäs-larna och den förut nämnda skogliga personalen hos stiftsnämndema. I den mån dessa båda personalgrupper anlitas för förvaltningen av prästlönefonds-fastigheter eller boslällsskog skall däremoi svarande lönekostnader tas upp som uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel skall beräknas av stiftsnämnderna. Detta kan ske först efter utgången av budgetåret 1978/79, Med hänsyn härtill kan i delta sammanhang uppbördsmedlen endast beräknas preliminärt. Det belopp som kan antagas bli aktuellt uppskattar jag till minst 600 000 kr. för budgetåret 1978/79. I delta sammanhang har jag inte belastat förvaltningen med kostnader för arvoden m. m. till stiftsnämnds ledamöter. Tilläggas bör all jag inte lar upp något anslag lill avlöningaråt den personal för vilken avlöningarna helt skall bestridas ur inkomsterna frän förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog.

Vad jag i det föregående sagt om lönekostnader gäller också för stifts-nämnds övriga koslnader. Det belopp som på denna punkt bör tas upp som uppbördsmedel för förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog beräknar jag preliminärt till 150 000 kr. för budgetåret 1978/79.

1 fråga om domkapitlet i Stockholm faller koslnaderna hell på staten. Kostnaderna för ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva faller helt på kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag las upp som uppbördsmedel.

1977/78       Beräknad ändring 1978/79

Domkapitlen     Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

71 92

163

+ 10

+  2

+   2

Anslag

Utgifier

I. Domkapitlet i Stockholm

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

// Övriga domkapitel

Lönekostnader Arvoden och särskilda

ersättningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Publikationstryck

422 000	+	70 800	+ 60 500
600		_	_
750	+	1200	+   100
41 850	+	3 800	+  3 800
27 600	+	13 200	+  2 800
9 586 000	+2 895 000		+ 1637 000
250 200	+	11 500	+ 11 500
20 100	+	1300	+  1300
126 500	+	62 600	+ 12 700
1 000 100	+	299 400	+ 299 400
657 600	+	214 400	+ 65 800
39 500	+	7 400	+  2 400

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

77

	1977/78	Beräknad ändr		ing 1978/79
		Domkapitlen		Föredragan-
				den
///.  Tillfällig personal hos domka-
pitlen m. m. enligt regeringens
bestämmande	370 000	+	74 000	+	70 000
IV. Stiftsnämndema
Lönekostnader	3 941 200	+	866 000	+	577 000
Sjukvård	2 950	+	250	+	250
Reseersättningar	424 800	+	62 700	+	67 500
Hyror för tjänstelokaler åt
stiftsjägmästarna	36 300	+	24 250	+	24 250
Exf>enser	177 000	+	35 100	+	42 700
Kostnader Ibr medlemskap i
Föreningen Skogsträds-
förädling m, m.	71300	+	12 500	+	12 500
Fortbildning av stiftsjägmästare
och biträdande stiftsjägmästare	27 500	+	3 000	+	3 000
Konferenser med ledamöter i
boställsnämnder, m, m.	54 850	+	7 400	+	5 500
V. Ärkebiskopens kansli
Lönekostnader	367 000	+	19 856	+	64 200
Reseersättningar	13 500	+	2000	+	1400
Underhåll	6000	+	1000	+	600
VI. Kyrkoherdar för döva
Lönekostnader	732 400	+	38 949	+	71400
Sjukvård	600		-		-
Reseersättningar	140 300	+	6 000	+	14 000
Ersätlning för tjänstebrevsrätt	3000	+	5 500	+	5 500
Expenser	31900	+	4 100	+	3 200
Uppbördsmedel
Bidrag från kyrkofonden	11 133 400	+2 738 200		+1 886 300
Frän förvaltningen av prästlöne-
fondsfastigheler och boslälls-
skog	700 000	+	50 000	+	50 000
Netloutgift	6 740000	+ 1955 005		+ 1 124000
Ej disponerat belopp	60000		-	-	60 000
	6 800 000	+ 1	955 005	+1	064 000

Domkaphlen

1. Löne- och prisomräkning m. m. + I 255 000 kr.

2. O-alternativet innebär för domkapitlens del huvudsakligen personalinskränkningar samt beträffande stiftsnämnderna och kyrkoherdarna för döva främst minskad reseverksamhel. Domkapitlen framhåller all alternativets genomförande skulle medföra stora svårigheter för stiftsmyndigheterna alt fullgöra sina åligganden.

3. Den av domkapitlet i Stockholm begärda höjningen av anslagsposten till expenser avser bl. a. renovering av stolar i sessionssalen (+- 5 000 kr.).

4. Domkapitlen i Uppsala, Linköping, Skara, Västerås, Växjö. Lund, Luleå

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 78

och Visby föreslår att en halvtidstjänst som l:e stiftsnotarie för personaladministrativa uppgifter m. m. inrättas vid resp, domkapitel (+438 000 kr). Domkapitlet i Strängnäs anhålleratl en tjänst som L.estiftsnoiarie inrättas vid domkapitlet och domkapitlet i Göteborg atl en halvtidstjänst som l:e stiftsnotarie ändras till heltidstjänst (+ 164 000 kr,). Domkapitlet i Skara anhåller också alt fä anställa en extra amanuens (+ 83 000 kr.). Vidare anhåller domkapitlet I Linköping om en ny biträdestjänsl, domkapitlet i Strängnäsom en tjänsi som sliftsjägmästarassistenl och en halvtidstjänst som assistent vid domkapitlet, domkapitlet i Västerås om en halvtidstjänst som kontorist, domkapitlet i Växjö om en halvtidstjänst som assistent vid stiftsnämnden i Växjö och domkapitlet i Visby om en halvtidstjänst som kansliskrivare,

5. Den föreslagna höjningen av expensposten under II. Övriga domkapitel innefattar bl, a. kostnader för möbler och utrustning (+ 106 000 kr.).

Föredraganden

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1976/77:100 bil. 12, KrU 1976/77:29, rskr 1976/77:117) får fr. o. m. innevarande budgetår ur kyrkofonden bestridas kostnaderna för tre halvtidstjänster för personaladministraiiva arbelsuppgifter inom svenska kyrkan. Jag föreslår att ytteriigare tre sådana halvtidstjänster får inrättas. Kostnaderna för tjänsterna bör hell bestridas ur kyrkofonden.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 864 (XX) kr. Jag har därvid med hänsyn till de kostnader förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog medför för stiftskanslierna räknat med ett ökat medelsbehov för lillfällig personal, reseersättningar och expenser vid stiftsnämndema.

Uppbördsmedlen från nämnda förvaltning har som jag redan anfört lagits upp endast med preliminärt teräknade belopp. Skulle det vid den slulliga beräkningen av bidragen från denna förvaltning - vilken beräkning kan ske först under andra halvåret 1978 - visa sig att förvaltningen bör belastas med andra belopp än jag har antagit, bör regeringen äga rätt atl besluta om den ändring av kyrkofondens bidrag som föranleds av den ändrade beräkningen.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen atl

1, till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvahningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 7 864 000 kr.,

2, bemyndiga regeringen att besluta om ändring av kyrkofondens bidrag enligt vad jag nyss har anfört,

3, medge atl ur kyrkofonden fr, o. m. den 1 juli 1978 t. v, får bestridas kostnaderna för ytterligare tre halvtidstjänster för personaladministrativa arbetsuppgifter inom svenska kyrkan.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 79

C 2. Ersättningar till kyrkor m. m.

1976/77	Utgifl	158 266
1977/78	Anslag	140 000
1978/79	Förslag	140 000

Della anslag belastas till största delen med ersättningar till domkyrkor och förutvarande domkyrkor. Ur anslaget ulgår också indelningsersältningar till vissa domkyrkosysslomän.

Tidigare utgick sammanlagl omkring 1 500 ersättningar till egentliga församlingskyrkorsamt vissa domkyrkor och förutvarande domkyrkor, Efler medgivande av kyrkomötet (kskr 1946:6)och enligt beslul av riksdagen (prop. 1947:46, SU 1947:65, rskr 1947:168) indrogs emellertid flertalet ersättningar, som hade utgått ur anslaget, vid utgången av budgetåret 1946/47. Undantag gjordes för domkyrkor samt de förutvarande domkyrkorna i Kalmar och Marieslad. Möjlighet finns för regeringen all om särskilda skäl föreligger låta församlingskyrka behålla sin ersällning eller fö goltgörelse för denna.

Föredraganden

Anslaget bör för näsla budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Ersättningar lill kyrkor m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kr.

C 3. Vissa ersättningar till kyrkofonden

1976/77    Utgifl 5 050 737

1977/78    Anslag        5 051000 1978/79   Förslag        5 051000

Enligt 11 § lagen (1970:940)om kyrkliga koslnader (ändrad 1975:1323) skall från staten för varje år ulgå ersättning lill kyrkofonden med 5 050 737 kr. för prästerskapets lill staten indragna tionde m. m. Ersättningen bestrids från detla anslag, som för innevarande budgelår är uppfört med ell avrundat belopp av 5 051000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändral belopp. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till  Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1978/79 anvisa etl anslag av 5 051 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 80

C 4. Kurser fijr utbildande av kyrkomusiker m. m.

1976/77   Utgifl	471 366
1977/78   Anslag	570 000
1978/79   Förslag	702 000

Enligt kyrkomusikerförordningen (1950:375; omtryckt 1973:681, ändrad senasi 1976:1041) skall kantorstjänst i regel vara inrällad i kyrkomusikerdis-trikl med lägre invånarantal än 5 000. Kanlorstjänst kan vara antingen skolkantorstjänst,dvs, tjänsi som kyrkomusiker och lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller mellanstadiet, eller kyrkokanlorsljänst, som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst, I mindre kyrkomusikerdistrikt, där kanlorstjänst av organisatoriska skäl inle lämpligen kan inrättas eller behållas, för s. k. orgelspelare anställas.

För utbildning av skolkantorer anordnas varje år särskilda sommarkurser som i första hand är avsedda för elever vid lärarhögskolans lågstadie- och mellanstadielärarlinjer och för lärare som genomgått ulbildning vid dessa linjer. Varje kurs får omfatta högsl 24 deliagare. I anslutning lill kurserna förrättas organist- och kanlo:rsexamen, som utgör del kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.

För behörighet lill kyrkokanlorsljänst krävs ulöver den kyrkomusikaliska behörigheten en särskild pedagogisk examen för kyrkokantorer. För avläggande av denna examen anordnas särskilda kurser, vilka utgörs av brevkurser i musikhisloria och pedagogik saml sommarkurser i metodik jämte övningsundervisning.

Från anslaget bestrids koslnader för arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten till kursledare, examinatorer och censorer samt andra utgifter i samband med kurserna och examina. För innevarande budgetår har vidare under detta anslag beräknals 125 000 kr, som bidrag lill kurser för orgelspelare. Bidrag kan utgå till orgelspelarkurs,som anordnas av Kyrkomusikerorganisationernas samarbeiskomimitié eller av annan huvudman i samarbete med kommitlén. Beslul om bidrag meddelas av Musikaliska akademiens styrelse, som har tillsyn över kurserna.

Musikaliska akademiens styrelse

Anslaget föreslås bli höjt med 134 000 kr. Härav beräknas lill ökade kostnader för arvoden åt kursledare och kurslärare 114 000 kr. Vidare begär styrelsen ytteriigare 20 000 kr. som bidrag till kurser för orgelspelare.

Föredraganden

Anslaget bör höjas med 132 000 kr. Jag hemsläller aU regeringen föreslår

riksdagen

atl till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 702 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 81

C 5. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

1976/77   Utgift 346 310 Reservation

1977/78   Anslag

1978/79   Förslag        1200000

För näsla budgelår föreligger framställningar om anslag lill restaurering av Storkyrkan i Stockholm och Skara domkyrka.

1. Storkyrkqförsamllngen i Stockholm har anhållit om statsbidrag till yttre
underhållsarbeten på Storkyrkan. De av församlingen föreslagna arbetena
omfattar bl. a. omputsning av samtliga fasader med specialbruk, avfärgning
av fasaderna med kalkfärg samt översyn och reparation av kyrkans fönster.
Församlingen framhålleratt den för närvarande inte har möjlighet alt av egna
medel bekosta dessa oundgängligen nödvändiga reparationsarbeten.

Riksantikvarieämbetet anser del ur sina synpunkter självklart all Storkyrkan hänförs till kategorin "äldre domkyrkor" och därmed kommer i åtnjutande av särskilda statsmedel för all möjliggöra kyrkobyggnadens fortsatta bestånd.

Byggnadsstyrelsen beräknar preliminärt medelsbehovet för arbetena till 3,5 milj. kr. enligt prislägel den 1 april 1976.

Kammarkollegiet framhåller att Stockholms kyrkliga samfällighet enligt 3 § 2 mom. lagen (1961:436) om församlingsstyrelse för bevilja församling anslag motsvarande högsl fyra femtedelar av kostnaderna för anskaffande av och vård om kyrka. Kollegiet har under hand inhämtat att samfällighelens byggnadskommitté enhälligt beslutat föreslå atl samfällighelen till arbetena på Storkyrkan skall bevilja ell anslag av 2,8 milj. kr., molsvarande fyra femtedelar av de av byggnadsstyrelsen beräknade koslnaderna för dessa arbelen. Frågan gäller därför om och i vilken utsträckning staten bör bidra till atl läcka återstående femtedel av kostnaderna.

Underhållsskyldigheten belräffande Storkyrkan har ansetts åligga församlingen. Storkyrkan är emellertid utan tvekan elt så förnämligt byggnadsminnesmärke att det är av intresse för hela riket alt kyrkan bevaras. Med hänsyn härtill och lill vad som har anförts rörande Storkyrkoförsamlingens ekonomiska ställning föreslår kollegiet att ett belopp av 700 000 kr. anvisas som statsbidrag lill arbetena på Storkyrkan under förutsättning att övriga kostnader bestrids av samfällighelen.

2. Domkapitlet i Skara har i egenskap av domkyrkostyrelse anhållit om
statsbidrag till vissa arbelen på Skara domkyrka. Arbetena avser yttre och inre
restaurering saml anordnande av toalettrum och handikappenlré. Domka
pitlet räknar med att restaureringen totalt skulle kosla 4 810 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1976. Av detta belopp avser 2 760 000 kr. koslnader för
den yttre restaureringen, 1 960 000 kr. kostnader för den inre restaureringen
och 90 800 kr. kostnader för toalettrum och handikappentré.

6 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil. 18

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 82

Domkapitlet framhåller alt del kan fmnas skador, som kan fastställas först vid en noggrann besiktning i samband med arbetets utförande. Först under arbetets gång kan t, ex. avgöras i vilken utsträckning dubbar av järn måste ersättas med dubbar av rostfritt stål. Dräneringssystemet och plåtbeläggningen behöver också undersökas.

Riksantikvarieämbetet tillstyrker med hänsyn till den säkerhetsrisk som föreligger samt till risken för ytteriigare skadeverkningar genom otäta takdelaljer alt medel ställs lill förfogande för de utvändiga arbetena. Ämbetet tillstyrker också statsbidrag till de invändiga arbetena. Dessa kan emellertid enligt ämbetet med vissa undantag förläggas till en senare tidpunkt.

För kulturhistorisk kontroll under byggnadstiden räknar ämbetet med etl tillägg av ca 5 % av restaureringskostnaderna eller 236 000 kr.

Byggnadsstyrelsen finner de föreslagna yttre åtgärderna rimliga och motiverade ur teknisk synpunkt. .Även del redovisade förslaget till invändig restaurering förefaller enligt byggnadsstyrelsen rimligt. Innan konstruktions-tekniska ålgärder vidtas bör dock enligt byggnadsslyrelsen samråd ske med verkets byggnadstekniska sektion.

I en inom kammarkollegiet upprättad promemoria har föreslagits att Skara domkyrkoförsamling ensam svarar för kostnaderna för anordnande av loaletlmm och handikappentré (90 8(K) kr.) samt bidrar med en femtedel (991 000 kr.) av koslnaderna för inre restaurering jämte kulturhistorisk kontroll samt alt de återstående koslnaderna för restaureringsarbetena och kontrollen (3 965 000 kr.) bestrids av statsmedel. I promemorian har vidare förutsatts all för del fall de tolala kostnaderna skulle överstiga de beräknade domkyrkoförsamlingen själv svarar för den överskjutarlde delen.

Kammarkollegiet har inhämtat yttranden över promemorian från domkyrkoförsamlingen och domkapitlet, vilka har godtagit förslaget med den reservationen att eventuella merkostnader bör delas mellan staten och domkyrkoförsamlingen efter samma grunder som har föreslagils belräffande de beräknade kostnaderna.

Enligt kollegiets mening bör ställning lill frågan om fördelning av eventuella merkostnader tas först på därom gjord framställning av domkapitlet. Kollegiet,som i övrigt ansluter sig till promemorieförslagel, föreslårall 3 965 000 kr. anvisas som statsbidrag till arbetena på Skara domkyrka.

Föredraganden

Enligt de riktlinjer som har tillämpats i fråga om kostnadsfördelningen vid restaurering av eller större reparationsarbeten på äldre domkyrkor bör, om domkyrkan har egna medel, dessa i första hand tas i anspråk. I övrigt bör arbeten som avser domkyrkoförsamlingens "gagn och bekvämlighet" bekostas av församlingen. Koslnader som avser domkyrkans "monumentala delar" bör fördelas mellan församlingen och staten. Därvid bör iakttas all församlingen inte betungas mer för sin kyrka än annan lika stor församling för sin kyrkas underhåll.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 83

Skara domkyrka har varit stiftskyrka sedan medeltiden. Storkyrkan i Stockholm blev däremoi domkyrka först sedan Stockholms stift bildats år 1942. Storkyrkan är alltså myckel ung som domkyrka. Formelll har den lill skillnad från de äldre domkyrkorna ställning som församlingskyrka. Den härstammar emellertid från medeltiden och är ur kulturhistorisk synpunkt jämförbar med de äldre domkyrkorna.

Storkyrkan har inte några egna tillgångar och Slorkyrkoförsamlingen har inle möjlighet all bekosta de nu erforderliga arbetena. Eftersom det är ell riksintresse att kyrkan bevaras tillstyrker jag att statsbidrag får ulgå med 700 000 kr. lill den föreslagna renoveringen av Storkyrkans fasader under förulsätlning atl övriga kostnader bestrids av den kyrkliga samfällighelen i Stockholm.

Den föreslagna restaureringen av Skara domkyrka omfattar såväl utvändiga som invändiga arbeten. Med hänsyn till all de utvändiga arbetena delvis är av brådskande karaktär tillstyrker jag att statsbidrag får utgå lill dessa arbelen. Behovel av invändiga reslaureringsarbeten bör utredas ytteriigare och jag är inle beredd att nu la ställning till förslaget i denna del. Beträffande fördelningen av kostnaderna mellan staten och domkyrkoförsamlingen har jag inte något att erinra mot kammarkollegiets förslag. Kostnadema för den yttre restaureringen har, inklusive kostnaden för kulturhistorisk kontroll, beräknats till ca 2,9 milj. kr. enligt prislägel den 1 april 1976. Av dessa kostnader bör staten bidra med fyra femtedelar under förutsättning all församlingen tar på sig den återstående femtedelen. Domkyrkan har inle några egna medel till restaureringen. För nästa budgetår föreslår jag all 500 000 kr. anvisas till förberedande åtgärder för samt etl påbörjande av den föreslagna yttre restaureringen av Skara domkyrka.

Anslaget bör alltså för näsla budgelår föras upp med sammanlagl 1,2 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag dll restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1978/79 anvisa etl reservalionsanslag av 1 200 000 kr.

C 6. Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka

1977/78   Anslag 1800 000

1978/79   Förslag        1 800 000

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den lOdecember 1971 tillkallade dåvarande statsrådet Myrdal samma dag professorn Nils Ahrbom som sakkunnig för alt utarbeta förslag till restaurering av Vadslena klosterkyrka. Den sakkunnige avlämnade sitt förslag i mars 1975 (Ds U 1975:6). Av förslaget framgår all kyrkans murverk är aUvariigt skadat av fukt, som genom bl. a. salt- och frostsprängningar försvagat den yttre bärande konstruktionen. Restaureringen föreslås ske i två etapper. Den första elappen, som beräknas ta 2 1/2 år, avser bl.a. ulvändig dränering, ultorkning och omfogning av

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 84

murverket i koret saml brandskyddsålgärder. Den andra etappen, som beräknas ta tre år, avser i huvudsak arbeten på långhuset. Kostnaderna för restaureringen beräknas till 9 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1975.

Regeringen har genom beslut den 15 december 1976 uppdragit åt byggnadsstyrelsen atl med ulgångspunkl i nämnda reslaureringsförslag dels projektera en första etapp av restaureringen t. o. m. bygghandlingar, dels upprätta och redovisa förslag rörande fortsatta restaureringsarbeten. Planeringen och projekteringen skall ske i samråd med riksantikvarieämbetet och Vadslena församling. Del för innevarande budgetår anvisade anslaget lill restaureringen avser kostnader för projekteringen och ett påbörjande av den försia etappen.

Föredraganden

Jag räknar med att byggnadsstyrelsen innevarande budgelår skall kunna redovisa ett detaljerat reslaureringsförslag med kostnadsberäkningar. Förhandlingar kommer därefter att tas upp med Vadstena församling om fördelningen av kostnaderna för restaureringen. Innan avtal träffals med församlingen är det inte möjligt alt närmare ange hur stor del av kostnaderna för restaureringen som bör falla på staten. För budgetåret 1978/79 räknarjag med ett oförändrat medelsbehov av 1,8 milj. kr. för slutförande av arbeten inom den försia etappen.

Anslaget bör alltså för nästa budgelår föras upp med oförändral belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka  för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 1 800 000 kr.

C 7. Bidrag till ekumenisk verksamhet

1976/77	Ulgift	180 000
1977/78	Anslag	230 000
1978/79	Förslag	270 000

Från anslaget utgår innevarande budgetår dels bidrag till Svenska ekumeniska nämnden med 215 000 kr. till bestridande av Sveriges årsavgift lill Kyrkornas väridsråd, dels bidrag till Nordiska ekumeniska institutet med 15 000 kr.

Svenska ekumeniska nämnden

Nämnden har för år 1977 beviljat Kyrkornas väridsråd ett lill 240 000 kr, höjt anslag. Kyrkornas världsråd har belydande ekonomiska svårigheter på grund av inflationen och ogynnsamma växlingskurser. Dessa svårigheter har trots belydande insalser från medlemskyrkorna inle hell kunnat övervinnas, vilkel tvingat Kyrkornas väridsråd till vissa begränsningar av sitt arbete.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 85

Medlemskyrkorna har med anledning härav uppmanats att för kommande år planera för en åriig ökning av anslagen som är tillräcklig för att kompensera verkningarna av inflationen. Nämnden anhåller för nästa budgetår om statsbidrag med 250 000 kr.

Nordiska ekumeniska institutet

Med hänsyn bl. a. lill de senaste årens koslnadsstegringar anhåller institutet om en höjning av anslaget till 20 000 kr.

Föredraganden

Med hänsyn till ökningen av årsavgiften till Kyrkornas världsråd förordar jag alt bidraget till Svenska ekumeniska nämnden höjs med 35 000 kr. Vidare tillstyrker jag att bidraget lill Nordiska ekumeniska institutet höjs med 5 000 kr.

Anslaget bör alltså för näsla budgelår räknas upp med 40 000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa elt anslag av 270 000 kr,

C 8. Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna

1976/77   Utgift 175 000

1977/78   Anslag        190 000 1978/79   Förslag        223 000

Enligt beslul av riksdagen (prop. 1966:34, SU 1966:51, rskr 1966:158) ulgår bidrag av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingarna. Beslutet avsåg de svenska församlingarna i Paris, London, Beriin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires, för vilka Kungl. Maj:l har fastställt kyrkoordning. Av anslaget för innevarande budgelår utgår 165 000 kr. som bidrag till avlöning av kyrkvaktmästare och biträden på församlingarnas pastorsexpeditioner, medan 25 000 kr: utgör goltgörelse åt den svenska församlingen i London för förlorad rätt till skeppsavgifter.

Domkapitlet i Uppsala

De kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare som bör beaktas vid bidragets bestämmande uppgår enligt domkapitlets beräkningar till 396 000 kr. budgetåret 1978/79. Domkapitlet hemställer, att bidraget för avlöningskoslnader bestäms lill hälften av detla belopp, dvs. lill 198 000 kr. Vidare föreslår domkapitlet, alt gottgörelsen till den svenska församlingen i London även för näsla budgetår skall utgöra 25 000 kr.

7 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 100. Bil 18

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 86

Föredraganden

På gmnd av församlingarnas ökade kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare förordar jag att anslaget för nästa budgetår höjs med 33 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna för budgetåret 1978/79 anvisa elt anslag av 223 000 kr.

C 9. Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader

1976/77   Utgifl 125 0013 Reservation

1977/78   Anslag 50 003

1978/79   Förslag        171000

Från anslaget utgår innevarande budgetår bidrag lill reparationsarbeten på svenska kyrkan i London. För nästa budgetår föreligger en ansökan om bidrag lill arbelen på svenska kyrkan i Oslo.

Svenska Margareiqförsamlingen i Oslo anhåller om statsbidrag med 171 000 kr. lill underhålls- och reparationsarbeten på församlingens kyrkobyggnad, som bl. a. inrymmer kyrkorum, utrymmen för församlingsverksamhet, expeditionslokaler och kyrkoherdeboslad. Del begärda beloppel avser kostnader för arbeten på värmeanläggningen samt reparation och upputsning av dels pannrummet, dels kyrkoherdebostadens representalionsdel.

Kammarkollegiet framhåller all församlingens ekonomi är hårt ansträngd och tillstyrker med hänsyn härtill all bidrag beviljas med av församlingen begärt belopp.

Föredraganden

\ proposition 1966:34 om bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna m. m. uttalade departementschefen (s. 27), att särskill bidrag borde kunna ulgå vid behov av större isläridsällningsålgärder beträffande kyrkobyggnader, Detla uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida (SU 1966:51, rskr 1966:158).

För nästa budgetår lillstyrkerjag au statsbidrag för ulgå med 171 000 kr, för arbeten på svenska församlingens i Oslo kyrkobyggnad.

Anslaget bör alltså för nlsta budgelår föras upp med 171 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader för budgelårel 1978/79 anvisa elt reservationsanslag av 171 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 87

C 10. Bidrag till trossamfund

1976/77   Ulgift 20 000 000 Reservation

1977/78   Anslag 25 000 000

1978/79   Förslag        27 000 000

Från detta reservationsanslag utgår bidrag till religiös verksamhet (verksamhetsbidrag) enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund (ändrad senasi 1977:106). Verksamhetsbidrag utgår lill församling som 1. tillhör annat kristet trossamfund än svenska kyrkan eller ingår i grupp av samverkande kristna församlingar utanför svenska kyrkan, 2, är anslutet till Sveriges frikyrkoråd eller på annat sätt samverkar med rådet och 3. tillhör sådant samfund eller ingår i sådan grupp av församlingar som beljänar minsl 3 CKX) personer i Sverige. Till församling som inte uppfyller villkoren under 1 och 2 ulgår bidrag om regeringen har förklarat alt del trossamfund församlingen tillhör kan komma i fråga lill statsbidrag enligt nämnda kungörelse. Sådana beslut föreligger beträffande estniska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, de förenade islamiska församlingarna i Sverige, katolska kyrkan i Sverige, de mosaiska församlingarna i Sverige, de ortodoxa kyrkorna i Sverige och ungerska protestantiska församlingen i Sverige.

Frågan om bidrag prövas av en samarbetsnämnd, vari ingår företrädare för alla samfund eller grupper av församlingar som är anslutna lill eller samverkar med Sveriges frikyrkoråd, I ärende om statsbidrag till församling inom samfund, som inle är anslutet till frikyrkorådei, skall samarbetsnämnden inhämta yttrande från en lill nämnden knuten delegation. 1 denna delegation ingår bl, a. företrädare för de trossamfund som inle är representerade i samarbetsnämnden men som enligt regeringens beslul kan komma i fråga till statsbidrag. Ledamöterna i nämnden och i delegationen utses av regeringen.

Ur anslaget utgår vidare sammanträdesarvoden och reseersättningar ål ledamöter och suppleanter i samarbetsnämnden och i delegationen samt ersätlning till frikyrkorådet för informalion och administrativt arbeie.

Sveriges frikyrkoråd

Verksamhetsbidraget har bidragit till atl församlingarna kunnat uppehålla verksamheten på ekonomiskt någoriunda oförändrad nivå. Från alla trossamfunden har efterfrågan på bidrag varit ständigt stigande. Inget trossamfund kan tillnärmelsevis tillgodose sina församlingars önskemål om anslag. För invandrarsamfunden har verksamhetsbidraget varit en förutsättning för all de över huvud laget skulle kunna ge sina medlemmar religiös service.

Frikyrkorådet har sedan statsbidragets tillkomst haft som mål att få ca 10 % av samfundens och församlingarnas uigiflsvolym täckt av statsbidrag. I

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 88

fjolårets anslagsframslällning framhöll frikyrkorådei all det för alt 10 96-målet skulle uppnås budgetåret 1980/81 krävdes årliga höjningar av anslagen till trossamfund på ca 10 milj. kr. För budgelårel 1978/79 anhåller frikyrkorådet att anslagen räknas upp med 9 milj. kr., varav 5 milj. kr, för verksamhetsbidraget och 4 milj. kr. för lokalbidraget. Frikyrkorådei förklarar all yrkandena medvetet har hållils tillbaka med hänsyn lill det ekonomiska läget. En minskning skulle innebära allvariiga faror för att verksamheten måste skäras ner, för all lokalernas underhåll måste eftersättas och för att lokalerna inte kan förnyas i tillräcklig utsträckning. Skulle trots detla en prioritering behöva göras, föreslår frikyrkorådet atl lokalbidragel prioriteras.

Norska församlingen I Stockholm har hos frikyrkorådei anhållit all fö komma i åtnjutande av dels verksamhetsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till vissa trossamfund, dels bidrag till att täcka kostnaderna för en av församlingen under åren 1976-1977 byggd kyrka, Kronprinsesse Marthas Kirke i Slockholm. Kyrkan har koslat drygt 4,6 milj. kr. all bygga. Till större delen har anläggningen finansierats genom insamlade medel. Församlingen har emellertid för all täcka kostnaderna varil tvungen all la vissa lån, bl. a. ell kortfristigt lån i Sverige på 600 000 kr.

Samarbetsnämnden finner att församlingen i och för sig uppfyller författningens krav på alt ge religiös service till minsl 3 000 personer. Enbart i Stockholms län bor ca 12 0(X)' personer av norsk härkomst. Av dessa har ungefär hälften kvar sitt norska medborgarskap och därmed i regel också sitt medlemskap i norska kyrkan. Församlingens medlemmar är i regel samlidigl medlemmar i svenska kyrkan och betalar skatt lill denna. Verksamheten i församlingen måste därför till större delen finansieras genom frivilliga bidrag.

Frikyrkorådei har full förståelse för del svåra ekonomiska läge som norska församlingen befinner sig i. Pådet vill emellertid inle avge något yttrande över församlingens ansökan om statsbidrag.

Föredraganden

Del statliga stödet till andra trossamfund än svenska kyrkan har ökat mycket snabbt under de senaste åren. Anslagen lill trossamfund har sålunda stigit från 2 milj. kr. budgetåret 1972/73 till 34 milj. kr. budgetåret 1977/78. Av sislnämnda belopp avser 9 milj. kr. bidrag lill anskaffande av lokaler för trossamfund. Med hänsyn lill den allmänna kostnadsutvecklingen behöver det ekonomiska stödet till trossamfunden ökas ytterligare.

Jag vill beträffande den sammanlagda ökningen av det statliga stödet till trossamfunden erinra om atl chefen för utbildningsdepartementet vid sin anmälan av anslaget Ulbildning för kullur- och informationsyrken efter samråd med mig har beräknat medel för stöd till de fria samfundens teologiska seminarier.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 89

Frågan om norska församlingen i Stockholm skall 11 komma i fråga till statsbidrag enligt kungörelsen om statsbidrag till trossamfund bör prövas i elt slörre sammanhang. Jag finner det naturiigt atl man i detta sammanhang också ser på de svenska utlandsförsamlingarnas möjligheter att finansiera sin verksamhet.

Jag vill emellertid understryka att verksamheten vid den norska församlingen i Stockholm ärav stor betydelse ur såväl kulturell som social synpunkt. För all hjälpa församlingen med de akuta ekonomiska problem som uppstått i samband med byggandet av den norska kyrkan i Stockholm föreslår jag därför alt församlingen ur anslaget Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund för ell engångsanslag på 200 000 kr.

Förevarande anslag bör för nästa budgetår räknas upp med 2 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservalionsanslag av 27 000 000 kr.

C 11. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

1976/77  Utgift 7 000 000 Reservation

1977/78  Anslag 9 000 000

1978/79 Förslag 10 200000

Från delta reservationsanslag ulgår särskill bidrag lill lokaler för religiös verksamhet (lokalbidrag) enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund. Lokalbidrag får utgå till församling som enligt bestämmelserna i samma kungörelse kan fö verksamhetsbidrag (se reservationsanslaget C 10).

Lokalbidrag får utgå för 1. anordnande av lokal genom nybyggnad, ombyggnad eller köp, 2. genomgripande uppruslning av befintlig lokal och 3. anskaffande av inventarier i samband med anordnande av lokal. Lokalbidrag utgår dock inle för lokaler eller inventarier för vilka statligt stöd utgår enligt kungörelsen (1973:400) om statligt slöd till allmänna samlingslokaler (omtryckl 1976:794).

Fråga om lokalbidrag prövas på samma sätt och i samma ordning som verksamhetsbidragen.

Sveriges Jrikyrkoråd

Efterfrågan på bidrag var även budgetåret 1976/77 slörre än medelslill-gången. Anlalet ansökningarom lokalbidrag har innevarande budgetår ökat betydligt. Om inle åtskilliga av de församlingar, som har anhållit om lokalbidrag, kan förmås alt senarelägga byggstarten, kommer bidragen innevarande budgetår att bli mindre både i procent på skäliga byggnadskostnader och i krontal. Till delta kommer ytteriigare två svårigheter som har

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18    Kommundepartementet 90

drabbat församlingarna. Byggnadskostnadema ökade förra budgetåret mer än någol lidigare efterkrigsår och den allmänna lånemarknaden var i det närmaste stängd för församlingarna. Frikyrkorådet finner det mot denna bakgrund motiverat all anslaget för näsla budgetår höjs med 4 milj. kr. till 13 milj. kr.

Föredraganden

Anslaget tillkom genom beslut av 1974 års riksdag (KrU 1974:9, rskr 1974:113) och ulgör etl komplement till de bidrag som ulgår enligt kungörelsen (1973:400) om stalligl stöd till allmänna samlingslokaler.

I en vid 1976/77 års riksmöle väckt motion (1976/77:1465) föreslogs alt stöd för handikappanpassning av kyrkolokaler för de fria samfunden skulle få lämnas på samma villkor som gäller i fråga om allmänna samlingslokaler. Motionärerna föreslog vidare att del budgelmässiga ansvaret för ell sådant stöd skulle övervägas ytteriigare. Civilutskottet förklarade (CU 1976/77:31) all etl eventuellt stöd till de aktuella frikyrkolokalerna m. m. inle borde ges inom bostadsdepartemenlels ansvarsområde. Utskottet anslöt sig lill meningen alt en översyn av det budgelmässiga ansvaret för dessa frikyrkolokaler borde göras för att motsvarande frågor i framliden skulle få en principiellt övervägd behandling. Riksdagen har (rskr 1976/77:230) som sin mening givit regeringen till känna vad utskottet anfört.

Jag finner del naturiigt alt eventuella statsbidrag till handikappanpassning av lokaler för trossamfund bestrids ur förevarande anslag. Frikyrkorådei bör i sina kommande anslagsframställningar beakta behovet av ålgärder pä detta område och inkomma till regeringen med förslag lill de ålgärder som anses erforderliga.

För näsla budgelår föreslår jag atl anslaget räknas upp med 1,2 milj. kr. I detla belopp ingår en engångsanvisning på 200 000 kr. till norska församlingen i Stockholm enligt vad jag anfört vid min anmälan av föregående anslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund för budgetåret 1978/79 anvisa elt reservationsanslag av 10 200 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

91

D. RÄDDNINGSTJÄNST M. M. Dl. Statens brandnämnd

1976/77   Utgifl 1977/78   Anslag 1978/79   Förslag

7 786 219

8 478 000

9 491000

Statens brandnämnd har som cenlral förvaltningsmyndighet tillsyn över brandförsvaret. I nämndens uppgifter ingår dels att meddela utbildning för brandpersonal och skorstensfejare, dels att lämna råd och anvisningar till länsstyrelser, kommuner och enskilda i frågor rörande sådan räddningstjänst som ankommer på kommunerna och rörande förebyggande åtgärder mot brand, dels också att biträda länsstyrelserna vid handläggning av sådana frågor.

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Brand-		Före-
		nämnden		draganden
Personal
Handläggande personal	18		+ 2		-
Övrig personal	15		+ 2		-
	33		+ 4		-
Anslag
Utgifter
Lönekostnader	5 354 000	+ 1 974 600		+	943 000
Sjukvård	6 500		-		-
Reseersättningar	182 000	+	68 000	+	18000
därav utrikes resor	(30 000)	(+	10 000)	(	-)
Lokalkostnader	1071000	+	120 800	+	109 500
Expenser	1530 000	+	535 200	-	12 000
därav engångsutgifter	(232 000)	(+	249 000)	(-	132 000)
Ersättning till kommuner för lokaler
och materiel, drivmedel m, m.	264 000	+	33 000	+	26 000
Visst  försöks-  och  utvecklingsar-
bete	99 000		-		-
Ej disponerat belopp	71500		-	-	71500
	8 578 000	+ ;	1731 600	+ 1 013 000
Uppbördsmedel
Försäljning av publikationer m, m.	100 000		-		-
Nettoutgift	8 478 000	+ 2 731600		+ 1013 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 92

Statens brandnämnd

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 764 500 kr.

2. 1 0-altemalivel förordar nämnden bl, a. en minskad utbildningsverksamhet.

3. Anslagsposten till lönekostnader bör räknas upp med medel för förstärkning av utbildningsenheten med en ijänsl som avdelningsdirektör för samordnings-, planerings- och utvecklingsarbete (+ 143 700 kr.). Enheten behöver vidare förslärkas med en assistent som kan fungera som schema-läggare av den centrala utbildningens klasser och kurser (+75 500 kr.). Organisationen av enheten för räddningstjänst med fem enmansseklionerär otillfredsställande, en Ijänsl som byrådirektör yrkas (+ 119 800 kr.). Administrativa enheten behöver ytteriigare etl biträde för all samordna de administrativa rutinerna mellan nämndens olika enheter (+71 300 kr.). Sammanlrädesfrekvensen har ökat och kommer att öka ytteriigare (+ 10 000 kr.). Medel behövs för alt kunna engagera gästföreläsare (+ 16 000 kr.),

4. Ökat behov av kontakter såväl inom som utom landel, ökad utbildningsverksamhet och svårigheter atl anställa deltidsanställda lärare inom Stockholmsområdet ökar bela;5lningen på anslagsposten lill reseersättningar (+ 49 800 kr.).

5. Den räddningstjänslulmstning som används i den praktiska utbildningen blir snabbi försliten och måsle ersättas (+ 168 000 kr.). Detsamma gäller undervisningsmalerielen för den teoretiska ulbildningen (+25 000 kr.). För den regionala utbildningen av dellidsanslällt befäl, brandbefälskurs C, måsle nämnden ställa materiel till kommunernas förfogande (+ 123 000 kr.). Ulbildningen av all brandpersonal har fött en mera målinriktad anknytning lill miljö- och arbetarskyddsproblem; medel härför erfordras (+ 20000 kr.). Eleverna bör ges möjlighet till praktisk utprovning av redskap och utrustning för räddningsljänstinsats (+ 90 000 kr.). Vidare föreligger behov av medel till en informationsbroschyr (+ 25 000 kr.) och till inventarier för nya tjänster (+ 30 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens brandnämnd för budgelårel 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 9 491 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

93

D 2. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m.

1976/77    Utgift 1977/78    Anslag 1978/79   Förslag

7 577 098

8 651 000 6 515 000

Enligt instruktionen (1973:884) för tullverket (ändrad senast 1976:135) svarar verket för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för alt avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annal som är skadligt. Från anslaget bestrids utgifter för bl. a. anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel, visst tekniskt utvecklingsarbete samt drifl och underhåll av teknisk materiel. Vidare för tullverket förskottsvis bestrida utgifter för sådan bekämpning av miljöfariiga utsläpp som har utförsl av eller på uppdrag av generaltullslyrelsen. Återbetalda förskottsmedel las upp som uppbörd under anslaget.

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Generaltull-      Före
styrelsen draganden

Kostnader för bekämpningsoperationer

Kostnader för anlitande av konsulter och annan exf)ertis

Anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m.

Tekniskt utvecklingsarbete och forskning beträffande medel och metoder för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs samt i kustvattnen, Vänern och Mälaren

Drift och underhåll av teknisk materiel för bekämpning av miljöfariiga utsläpp

1000

300 000

4 285 000

835 000

3 230 000 8 651000

+     75 000

2 500 000

+ 5 311000'

+    115 000 +     84 000

+   970 000 +    280 000

+ 6 471000 -2136 000

' Generaltullstyrelsen föreslår att för anskaffning av miljöskyddsfartyg m. m. anvisas medel under ett nyU särskilt reservationsanslag. I beloppel 5 311 000 kr. ingår 2 950 000 kr, som enligt styrelsen bör las upp under del nya anslaget.

Generaltullstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m. m. 922 000 kr.

2. I O-alternativet förordar styrelsen en minskad materielanskaffning.

3. Anslagsposten lill kostnader för anlitande av konsulter och annan expertis bör räknas upp (+75 000 kr.).

4. Fortsatt nyanskaffning av oljebekämpnings- och kemskyddsmateriel m. m. samt ersättning av föråldrad oljebekämpningsmateriel med ny sådan

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 94

medför ökat medelsbehov (+1 803 000 kr.). Under ell särskill reservalionsanslag har medel beräknats för etl medelstort miljöskyddsfartyg (+2 800 000 kr.) samt för två arbelsbåtar (+150 000 kr.).

5. Anslagsposten till tekniskt utvecklingsarbete och forskning bör räknas upp för alt möjliggöra fortsalt utveckling av fjärranalystekniken (+31 000 kr.).

6. Ökad materielanskaffning medför ökat medelsbehov för drift och underhåll (+100 000 kr.). Medel bör anvisas för ombyggnad av etl miljöskyddsfartyg som inte uppfyller de krav som i dag måste ställas på fartyget (+590 000 kr.).

Föredraganden

Regeringen har den 13 oktober 1977 bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med berörda myndigheter tidigarelägga statliga industribeställningar för sammanlagl högsl 180 milj. kr., som annars skulle ha lagts ul efler den 1 juli 1978. Enligt vad jag har inhämtat har arbetsmarknadsstyrelsen därvid i samråd med generaltullslyrelsen räknat med att kunna tidigarelägga beställningar av oljebekämpningsmateriel m. m. för 4 milj. kr. under budgelårel 1977/78. Med beaktande av detla beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 6 515 000 kr. Jag har därvid inte beräknal medel under anslaget för anskaffning av miljöskyddsfarlyg m. m.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Beredskap .för oljebekämpning till havs m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa elt förslagsanslag av 6 515 000 kr.

D 3. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

1976/77    Utgift 8 236 550

1977/78   Anslag        4 100 000 1978/79   Förslag        4 900 000

Från anslaget bestrids utgifter för skogsbrandbevakning och ersättningar enligt 20 §, 21 § första stycket och 21 § tredje stycket brandlagen (1974:80, ändrad senast 1977:493).

Statens brandnämnd

Risken för skogsbrand och därigenom också behovet av skogsbrandbevakning beror i hög grad på de väderieksförhållanden som råder under skogsbrandsäsongen. Ökade administrationskostnader, utökad flygbevakning och stigande flygtimpriser m. m. medför atl medlen för skogsbrandbevakning bör räknas upp (+385 000 kr.). Även för ersättning till kommuner för släckning av skogsbrand bör med hänsyn främst till ökade personalkoslnader beräknas ökat belopp (+700 000 kr.).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 18   Kommundepartementet 95

Föredraganden

Jag förordar atl anslaget för nästa budgetår höjs med 800 000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Ersättning for verksamhel vid räddningstjänst m. m.   för budgetåret 1978/79 anvisa ell förslagsanslag av 4 900 000 kr.

D 4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap.

1976/77   Ulgift 1045 000 Reservation   2 223 578

1977/78   Anslag 1400 000

1978/79   Förslag        1300 000

Från anslaget bestrids utgifter för bidrag lill kommuner och landstingskommuner för beredskapsplanläggning enligt 7 § lagen (1964:63) om kommunal beredskap (7 § ändrad 1977:417). Vissa bestämmelser för tillämpningen av nämnda lag har meddelats i kommunala beredskapskungörelsen (1964:722, ändrad senasi 1977:418), i förordningen (1977:419) om statsbidrag till landstingskommun enligt 16 § lagen om kommunal beredskap och i Kungl. Maj:ts brev den 14 maj 1971.

Riksnämnden för kommunal beredskap

Hittills anvisade medel har fördelats på 254 av landets 277 kommuner. Under hösten 1977 beräknas sammanlagl 235 kommuner ha genomfört planläggningen och föll sina beredskapsplaner godkända av länsstyrelsen. För innevarande budgetår har anvisats ett belopp av 1,4 milj. kr. De anvisade medlen medger nyplanläggning i 19 kommuner och allmän planrevision i två kommuner saml nyplanläggning av tre landstingskommuner och allmän planrevision av den beredskapsplan som upprättades under provplanläggning inom Östergötlands läns landstingskommun åren 1974/75. F. n. återstår 23 kommuner och 20 landstingskommuner alt nyplanlägga.

Enligt nämndens bestämda uppfattning bör den kommunala nyplanlägg-ningen ulan ytterligare fördröjningar slutföras under budgetåret 1978/79. Härför krävs, om de återstående 23 kommunerna - i likhel med de hillills planlagda - också skulle föredra schablonersältning framför ersättning enligt löpande räkning, etl belopp av 765 000 kr. Koslnaderna för den landslingskommunala beredskapsplanläggningen skulle vid tillämpning av förordningen om statsbidrag till landstingskommun enligt 16 § lagen om kommunal beredskap i dagslägel uppgå till ca 3 milj. kr. Därtill kommer ca 100 000 kr. för landstingskommunal planläggning inom Gotlands, Göteborgs och Malmö kommuner. Tillsammans behövs alltså 3,1 milj. kr. Med avdrag för redan anvisade medel om ca 600 000 kr. skulle den återstående kostnaden för nyplanläggning av landstingskommunerna uppgå lill ca 2,5 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18    Kommundepartementet 96

fördelade över fyra år. Från Landstingsförbundet har framhållits värdet av atl den landslingskommunala verksamheten beredskapsplanläggs civilområ-desvis. Nämnden delar denna mening. Den redan påbörjade beredskapsplanläggningen av landstingskommunerna inom östra civilområdel kan slutföras under budgetåret 1978/79 till en kostnad av 535 000 kr. inkl. Gollands kommun.

Medelsbehovel för budgetåret 1978/79 skulle därmed uppgå lill (765 000 + 535 000) 1,3 milj. kr. och överskrida den av regeringen angivna åriiga utgiftsramen av 1,1 milj. kr, med 200 000 kr. Medelsbehoven kommer i stället alt minska de efterföljande två budgeiåren till 1 milj. kr. vartdera året för alt ylleriigare sjunka till 600 000 kr. budgetåret 1981/82 då planläggningen i enlighet med 1977 års försvarsbeslut skulle vara slutförd.

Med hänvisning till del anförda skulle för budgetåret 1978/79 erfordras ett anslag av 1,3 milj. kr.

Föredraganden

Jag biträder riksnämndens beräkning av medelsbehovel under anslaget. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till kostnader for kommunal beredskap för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 18   Kommundepartementet 97

Register

1     Översikt

9     DRIFTBUDGETEN

9 A. Kommundepartementet m. m.

9 Kommundepartementet 8 769000

10 Kommittéer m, m. 7 500 000

10     Extrautgifter 590000

16 859 000

11      B. Länsstyrelserna m. m.

11 Länsstyrelserna 1261391000

12 Lokala skattemyndigheterna 382 275 000
12 Kronofogdemyndigheterna *295 281000

1 938 947 000

75 C. Kyrkliga ändamål

75 Domkapitlen och stiftsnämnderna m, m.:

Förvaltningskostnader 7 864 000

79 Ersättningar till kyrkor m. m. 140000

79 Vissa ersättningar till kyrkofonden 5 051000

80 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. 702 000

81 Bidrag lill restaurering av äldre domkyrkor 1200000

83 Bidrag lill restaurering av Vadstena klosterkyrka 1800 000

84 Bidrag till ekumenisk verksamhel 270000

85 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna 223 000

86 Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader 171000

87 Bidrag lill trossamfund 27 000 000
89 Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund 10 200 000

54 621 000

91 D. Räddningstjänst m. m.

91 Statens brandnämnd 9 491000

93 Beredskap för oljebekämpning lill havs m. m. 6 515 000

94 Ersäuning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. 4 900000

95 Bidrag till koslnader för kommunal beredskap I 300 000

22 206 000
Summa för driftbudgeten 2 032 633 000

Totalt för kommundepartementet     2 032 633 000 'Beräknat belopp

Bilaga 19 tUl budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 19

_{Oförutsedda utgifter}

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser oförutsedda utgifter

DRIFTBUDGETEN

Sextonde huvudtiteln

För bestridande av oförutsedda utgifter är i statsbudgeten vid sidan av departemenlshuvudtitlarna uppfört ett förslagsanslag, vilket såsom etl komplement till de beredskapsbudgetar för särskilda ändamål som årligen antas av riksdagen under vissa betingelser står till regringens förfogande.

Jag får först ge en redovisning för de utgifter som under år 1977 har anvisats utgå från detta anslag efter regeringens beslut i varje särskilt fall.

Utrikesdepartementet:

Kostnader för skadegörelse på främmande staters ambassa
der,   informationskontor  m. m.   (30/6)   .................................... ......... 20 729

Socialdepartementet:

Förskott på Södertälje kommuns kostnader för socialhjälp

m. m. till assyrier, samt kostnader för adminstration m. m.

(16/6, 20/10)   ...................................................................................       4 500 000

Förskott på medel till statens bosättningslånefond (8/12) ..    20 000 000

Utbildningsdepartementet:

Kostnader för utbildning av assyriska kontakttolkar (20/1)        430 000

Kostnader för undervisning av assyrier (9/6, 29/12)................. ....... 737 000

1   Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 19

Prop. 1977/78:100    Bilaga 19    Oförutsedda utgifter 2

Medel till reservationsanslaget Utbildning för kultur och

informationsyrken (30/6)i    .........................................................     (5 670 000)

Bidrag till skolhälsovård bland assyriska elever (22/9)  ........ 43 000
Ytterligare koslnader för utbildning av assyriska kontakt
tolkar (29/9)   ..,,....,..,,.....................................................................     ,        8465

Jordbruksdepartementet: Bidrag till vissa kostnader i samband med vårflodsöversvämningarna i  Örebro,  Gävleborgs, Västmanlands  och

Kopparbergs län år 1977 (2/6, 30/6, 7/7, 11/8)............................       3 765 000

Medel för länsstyrelsens i Malmöhus län utredning och
åtgärder vid BT-kemi KVK Aktiebolags anläggning i Tecko-
matorp (6/10)...................................................................................       9 500 000

Handelsdepartementet:

Kostnader för återanskaffning av beredskapslager av bom
ull  och svavel  (21/7)   .................................................................       2 385 000

Kommundepartementet:

Medel till ersättning för skador och förluster till följd av

vatlenreglerande åtgärder (17/11)   .............................................       2 170 000

Summa kr.    43 559 194

Dessulom fattade regeringen beslut den 14 april i år att bemyndiga socialstyrelsen att i mån av behov förskottsvis bestrida kostnader för vissa statsbidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. Socialstyrelsen har på grundval av detta beslut under året, utbetalat 125 521 000 kr. Totalsumman för ovanstående utgifter blir därmed 169 080 194 kr.

Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera över medel till täckande av utgiftsbehov som vid statsbudgetens fastställande inte kan överblickas. Jag förordar sålunda att för nästa budgetår förs upp ett anslag för ändam.ålet. Anslaget bör i princip få disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art att resp. ärenden inle hinner underställas liksdagen och atl utgifterna inte lämpligen kan bestridas av andra medel som slår till regeringens förfogande. Härmed avses även alt utgifter inte får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje stycket regeringsformen.

Beträffande gränsdragningen mellan utnyttjandet aV detta anslag och de under de olika deparlementshuvudtitlariiä uppförda reservationsanslagen till extra utgifter torde böra gälla att anslaget till oförutsedda utgifter huvudsakligen skall användas för större sådäha. Denna gränsdragning bör emellertid inte (olkas alltför snävt, utan regeringen bör

1 Riksdagen har sedermera återfört dessa medel till anslaget för Oförutsedda utgifter.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 19   Oförutsedda utgifter 3

härvidlag ges den handlingsfrihet som efter omständigheterna anses på kallad.

Det bör slutligen ankomma på regeringen att göra anmälan till riks dagen om de utgifter som under det senaste året anvisats utgå av anslaget till oförutsedda utgifter.

Härutöver bör följande speciella ändamål få tillgodoses av anslaget till oförutsedda utgifter.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att, under förutsättning atl andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från detta anslag bestrida belopp, som staten genom lagakraflvunnen dom har ålagts att ge ut. Detta bemyndigande har med verkan fr. o. m. budgetåret 1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ge ut som ersättning. Motsvarande bemyndigande bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1948: 282 medgav riksdagen (SU 1948: 207, rskr 1948: 406) att från anslaget till oförutsedda utgifier skulle t. v. under budgetåret 1948/49 få utgå ersätlning för förlust av eller skada på egendom utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44—1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena (prop. 1944: 183, SU 1944: 147, rskr 1944: 329). För budgetåren 1949/50—1977/78 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på samma villkor betala Ut ersätlning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (SU 1951:42, rskr 1951: 63) att från anslaget till oförutsedda Utgifter skulle t. v. under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53—1977/78 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn tiU att krigsskador, exempelvis genom minsprängning,, fortfarande kan, tänkas förekomma, bör riksdagens bemyndigande inhämtas till att även,under nästa budgelår på oförändrade villkor betala ut krigsskadeersättningar.

Jag får i detta sammanhang erinra om alt senast i prop. 1977/78: 25 har föreslagits, att de behov av medel utöver anvisade anslag som eventuellt kan uppkomma för svenska FN-styrkors verksamhet utomlands och övervakningskontingenten i Korea skall få tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda utgifter skulle få las upp framdeles. Mot detta har riksdagen inte gjort någon erinran (FöU 1977/78: 6, rskr 1977/78: 82).

Jag anser det rimligt att redan .budgetförslaget så,långt möjligt visar

Prop. 1977/78:100    Bilaga 19    Oförutsedda utgifter 4

de totala utgifter som kan väntas under budgetåret. Syftet med detta är att statsbudgeten skall ge en så god bild som möjligt av de samlade slutliga utgiftsanspråken. Någon ändring i lidigare gällande praxis och regler när del gäller att begära medel på tilläggsbudget avses således inte. Detta anslag kommer således inte att belastas med utgifter som normalt bör finansieras över tilläggsbudget.

Under löpande budgetår anvisar riksdagen på tilläggsbudget normalt medel för olika ändamål utöver vad som anvisats i statsbudgeten. Dessa medel avser i vissa fall åtgärder som sätts in i konjunkturstimulerande syfte. Regelmässigt anvisas emellertid medel även för utgifter som inte kunnat förutses vid upprättandet av statsbudgeten. Detta bidrar till att budgetutfallet oftast avviker från statsbudgeten.

Medel bör sålunda beräknas för att täcka behov som erfarenhetsmässigt uppkommer under löpande budgetår.

Även utgiftskrav härutöver kommer emellertid att bli aktuella. Detta gäller bl. a. stadiga insatser i de problemfyllda industribranscherna handelsstål och varv, inom vilka ett betydande behov av statliga medel föreligger även för budgetåret 1978/79. Vad gäller handelsstål har ett avtal träffats. Som framgår av chefens för industridepartementet anförande tidigare denna dag kommer en särskild proposition att inom kort föreläggas riksdagen i denna fråga. Jag vill vidare erinra om att, som anmälts av resp. statsråd, regeringen i vår avser att förelägga riksdagen särskilda propositioner på en rad andra områden. Medelsberäkningarna i budgetförslaget är i dessa fall ännu preliminära. Det ligger vidare i sakens natur att samtliga utgiftskrav som kan aktualiseras under kommande budgelår inte nu kan överblickas. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att anslaget till oförutsedda utgifter bör tas upp med 8 000 milj. kr.

Det kan nämnas att på tilläggsbudget I och II innevarande budgelår har anvisats resp. begärs anslag på tillhopa drygt 6,5 miljarder kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 000 kr. att stå till regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående.

NORSTEDTS TftVCKiM   STOCKHOIM t?78 77061»

Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978

Prop. 1977/78:100 Bilaga 20

Riksdagen och dess verk m. m.

BUDGETDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser riksdagen och dess verk m. m.

DRIFTBUDGETEN

Sjuttonde huvudtiteln

Fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens forvaltningsstyrelse har den 1 resp. den 8 december 1977 överlämnat forslag lill de anslag som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. för budgetåret 1978/79. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanslällning av forslagen, vilken bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 20:1. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt pröva de förslag till anslag som har avgetts av fullmäktige i riksgäldskonlorei och riksdagens förvaliningsslyrelse.

I Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil. 20

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 2

Bilaga 20:1

RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

SAMMANSTÄLLNING

AV

FÖRSLAG TILL MEDELS AN VISNING M. M.

DRIFTBUDGETEN

Sjuttonde huvudtiteln

Förslagen från fullmäktige i riksgäldskonlorei och riksdagens förvaltningsstyrelse angående regleringen för budgetåret 1978/79 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. har liksom föregående år av praktiska skäl sammanförts.

Sammanställning

Förändringarna inom riksdagen och dess verks område i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i 1 000-tal kr.

		Anvisat	Förslag	Förändring
		1977/78	1978/79
A.	Riksdagen	62 729	71087	+   8 358
B,	Den inre riksdagsförvallningen	76 430	124 296	+ 47 866
C.	Allmänt kyrkomöle	1	1	-
D.	Riksdagens verk	37 642	49 940	-1-12 298
E.	Diverse	202	202	-
		177 004	245 526	-1- 68 522

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 ANSLAGEN

A. RIKSDAGEN

A 1. Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter

1976/77 Utgift 38 396 857 1977/78 Anslag 38 315 000 1978/79 Förslag    44 179000

Arvoden till riksdagens ledamöter

Kostnadsersättningar

Arbetsgivaravgifter

a) arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen

b) arbetsgivaravgift lill den allmänna tilläggspensioneringen

c) avgift till grupplivförsäkringen

d) lönegaranliavgifl

e) arbetsgivaravgift   till   arbelslöshelsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet

O socialförsäkringsavgifi lill folkpensioneringen

g) arbetsgivaravgift till arbelsmarknadsutbildning

h) vuxenutbildningsavgift

i) delpensionsförsäkringsavgifi

j) barnomsorgsavgift

k) arbeisskadeförsäkringen

Uppbördsmedel

Ersättning frän försäkringskassor

1977/78	Beräknad
	ändring
	1978/79
31 100 000	+:	2 704 000
1274 000	-t-	1658 000
1 961 000	-	604000
1 862 000	■¥	88 000
85 000		-
5 000	-	14 000
98 000	-1-	9 000
1 642 000	-1-	576 000
98 000	-	9 000
37 000	-	30 000
91000		-
242 000	+	105 000
-	■■	67 000
38 495 000	-1-5 864 000
-180 000		-
38 315 000	+ 5 864 000

Från anslaget bestrids kostnader för arvoden och kostnadsersättningar lill riksdagens ledamöter samt arbetsgivaravgifter avseende dessa kostnader.

Av ökningen under anslaget avser 2 704 000 kr. löneomräkning.

Enligt riksdagens beslul (KU 1977/78:18, rskr 33) har reglerna för kostnadsersättning till riksdagens ledamöter ändrats, varvid ersättningen anpassats lill gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. De ändrade ersätiningsgrunderna beräknas medföra en ökning av anslaget med 1 658 000 kr.

Avgiften under k) har av riksdagen beslutats träda i tillämpning fr. o. m, den 1 juli 1977 (SfU 1976/77:21, rskr 201).

Belräffande pensions- och socialförsäkringskoslnader i övrigt för riksda-

1» Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil. 20

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 4

gens ledamöter upptas de faktiska utgifterna, beräknade på nu kända förhållanden (jfr BaU 1969:28, s. 2). Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

alt till Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter för budgetåret 1978/79 anvisas ett förslagsanslag av 44 179000 kr,

A 2. Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter

1976/77 Utgift 9 078 531 1977/78 Anslag 9 974 000 1978/79 Förslag     11474 000

Från anslaget bestrids dels koslnaderna för riksdagsledamöternas flyg- och järnvägsresor m. m. inom riket, dels traktamenten till riksdagsledamöter under tid riksmöte pågår enligt föreskrifter i ersätlningsstadgan (SFS 1971:1197) för riksdagens ledamöter. Från anslaget bestrids även koslnaderna för sådana resor, som riksdagsledamöterna företar med utskotten inom Sverige,

Anslaget har beräknals öka med 1 500 000 kr., varav 462 000 kr. avser prishöjningar på järnvägsresorm. m., 382 000 kr, höjda flygresekoslnader och 656 000 kr, traktamentsersättningar. Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

alt till Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter för budgetåret 1978/79 anvisas ell förslagsanslag av 11 474 000 kr.

A 3. Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet

1976/77 Utgift 355 853 1977/78 Anslag 450 000 1978/79 Förslag    450 000

Från anslaget bestrids kostnader för riksdagsledamöters dellagande i Europarådels verksamhet enligt bestämmelser den 5juni 1967 (RFS 1967:15, ändr. 1969:6).

Med hänsyn till den uppräkning av anslaget som gjordes för innevarande budgelår, torde anslaget för nästa budgetår kunna uppföras med oförändrat belopp.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande I Europarådets verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisas etl förslagsanslag av 450 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 5

A 4. Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige

1976/77 Utgifl 160 364

1977/78 Anslag      2 286 000 1978/79 Förslag     1 525 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för utskottens studieresor utom Sverige,

Anslagsberäkningen har grundats på uppgifter som lämnats av utskottet rörande planerade resor utom Sverige. Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

att lill Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige för budgetåret 1978/79 anvisas eu förslagsanslag av 1 525 000 kr.

A 5. Riksdagen: Parlamentariska delegationer

1976/77 Utgifl 296 863 1977/78 Anslag 310 000 1978/79 Förslag     360 000

Under förevarande anslag har medel beräknats för kostnader för padamen-lariska delegationer enligt följande:

1977/78 Beräknad

ändring 1978/79

1, Utländska delegationsbesök i Sverige 225 000 -(- 35 000

2. Delegationsbesök i utlandet 85 000 -H5 000

310 000 -I- 50 000

Från anslaget bestrids koslnader för vissa utländska delegationsbesök i Sverige och för vissa riksdagsdelegationers besök i ullandel. I del förra fallet avses sådana besök av officiella delegationer från andra länders pariamenl, vilka inbjudils av talmanskonferensen och för vilka riksdagen står för hela värdskapet (däremot inle representation gentemot parlamentariker och andra delegationer, som besöker vårt land på eget eller andra svenska myndigheters initiativ). I del senare fallet avses av talmanskonferensen utsedda svenska riksdagsdelegationers (men ej exempelvis utskotts) besök i utlandet.

En exakt beräkning av omfatlningen av ovannämnda besök under budgelårel 1978/79 är f. n. svår att göra. Antalet utländska delegationsbesök kan emellertid uppskattas lill minsl två, vilket på grund av väntade prishöjningar föranleder en uppräkning av anslaget med 35 000 kr. Av samma anledning bör delposten Delegationsbesök i utlandet uppräknas med 15 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

atl till Riksdagen: Parlamentariska delegationer för budgetåret 1978/ 79 anvisas ett förslagsanslag av 360 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 6

A 6. Riksdagen: Bidrag till studieresor

1976/77 Utgifl       110 225 Reservation 84 867

1977/78 Anslag 120 000 1978/79 Förslag    200 000

Från della anslag bestrids kostnaderna för bidrag lill riksdagsledamöternas enskilda studieresor. Bidragen beviljas av talmanskonferensen.

Talmanskonferensen barden 25 maj 1977 beslulal höja stipendiebeloppen med I 500 kr. för resor inom Eu ropa och med 2 500 kr. för resor utom Europa, varvid en ökning av anslaget förutsatts.

Med hänsyn härtill bör anslaget trots befintlig reservation uppföras med 200 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att lill Riksdagen: Bidrag till studieresor för budgetåret 1978/79 anvisas etl reservalionsanslag av 200 000 kr.

A 7. Riksdagen: Representation m. m.

1976/77 Ulgift 156 834 1977/78 Anslag 150 000 1978/79 Förslag    200 000

Liksom lidigare lorde anslaget komma att tas i anspråk för bl. a. en middag för utländska diplomater och företrädare för näringsliv m. m. saml för en sammankomst med riksdagsjournalisterna. Från anslaget bestrids även kostnader för mållider och liknande för ett slort antal utländska pariamen-larikergrupper eller molsvarande, vilkas Sverigevisielse i övrigl handhas och bekostas av utrikesdepartementet/Svenska institutet eller av de utsändande institutionerna själva.

Härtill kommer även vissa andra representationskostnader.

Med hänsyn till att besöksfrekvensen och utbytet med utländska parlament ständigt ökar har också omkostnaderna stigit varför anslaget bör uppräknas med 50 000 kr.

Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

alt till Riksdagen: Representation m. m. för budgetåret 1978/79 anvisas ett förslagisanslag av 200 000 kr,

A 8. Riksdagen: Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp

1976/77 Utgift 194 000 1977/78 Anslag 195 000 1978/79 Förslag    255 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 7

Styrelsen for riksdagens interparlamentariska grupp

För budgetåret 1978/79 bör della bidrag räknas upp med 60 000 kr. på grundval av nedanstående schematiska uppställning (med jämförelsebelopp för innevarande budgelår).

	1977/78	1978/79
Bidrag lill Inlerpariamentariska unionen och dess	78 000	98 000
generalsekreterarassociation
Utrikes mölen	105 000	144 000
Inrikes och nordiska samrådsmölen saml represen-	6 500	7 500
tation
Skrifter m, m.	3 200	3 200
Förvaltningskostnader	4 000	4 000
Summa kr.	196 700	256 700
Avgår medlemsavgifter	-    1700	-    1700
Medelsbehov	195 000	255 000

Riksdagens .förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaliningsslyrelse, som inte har någol atl erinra mol medelsberäkningen, föreslår

all till Riksdagen: Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret 1978/79 anvisas ell anslag av 255 000 kr.

A 9. Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare

1976/77 Utgifl 140 000 1977/78 Anslag 140 000 1978/79 Förslag     140 000

Styrelsen för Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO)

RIFO är ett forum för kontakt och information mellan riksdagsmän och forskare. En viktig uppgift är atl på ell tidigt stadium aktualisera sådana frågor, som på grund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen blir betydelsefulla i riksdagens arbeie.

RIFO:s arbetsformer har under de år verksamheten bedrivits kontinueriigl utvecklats. Tyngdpunkten har förflyttats från allmänna diskussionsmöten till studiegrupper inom specialområden. Kontaktförmedlingen mellan riksdagsledamöter, tjänstemän inom riksdagen och olika forskningsorgan ulgör en växande och alll viktigare del av verksamheten.

1** Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bil. 20

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 8

RIFO har beräknal sina kostnader för budgetåret 1978/79 till 161 000 kr. Fördelningen av kostnaderna framgår av nedanstående sammanställning.

1978/79

Lön och sociala kostnader, sekreteraren 62 000

Kontaktsekreierare och biirädeshjälp 46 000

Kontorskostnader 5 500

Arvoden lill studiegruppssekreterare 12 000

RIFO-nyU, redigering 7 500

Sammankomster 5 000

Externa föreläsningar 4 000

Resor 4 000

Konferensverksamhet 5 000

Kontaktman KV A IO 000

Summa kr. 161 000

Av budgeterat belopp kan ca 17 000 kr. täckas med medlemsavgifter. Vid oförändrat anslag, 140 000 kr., uppslår elt underskott på 4 000 kr., som dock kan täckas med sällskapets tillgångar.

Sällskapet anhåller därför om elt bidrag för verksamheten under budgetåret 1978/79 med 140000 kr,

Riksdagens forvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

att lill Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare för budgetåret 1978/79 anvisas elt anslag av 140 000 kr.

A 10. Riksdagen: Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet

1976/77 Ulgift 7 909

1977/78 Anslag     30 000 1978/79 Förslag     30 000

Bidraget är avsett all bestrida koslnader för informations- och studieverksamhet inom riksdagen i utrikespolitiska frågor, för representation gentemot utländska besökare i detla sammanhang saml för dellagande i internationella utrikespolitiska seminarier, konferenser och liknande.

Beslul om medelsdispositionen fattas av talmanskonferensen efter samråd med riksdagens utrikespolitiska klubb och riksdagens Europarådsdelegation.

I avvaktan på närmare riktlinjer för bidragets användning bör anslaget för budgetåret 1978/79 uppföras med oförändrat belopp.

Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

att till Riksdagen: Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisas etl anslag av 30 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 9

A 11. Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter

1976/77 Utgift 1 905 905 1977/78 Anslag 1 856 000 1978/79 Förslag    2 215 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för kontorshjälp lill riksdagsledamöterna.

Enligt beslut av 1975/76 års riksmöle skall beräkningsgrunderna för kontorshjälpen vara ett biträde pä var åttonde ledamot, dvs. 43 biträden. Till följd av lönehöjningar uppgår kostnadsökningen för budgetåret 1978/79 till ca 359 000 kr., varvid som ulgångspunkl för löneberäkningen tagits löneklass 1 på löneplan F.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

atl till Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter för budgetåret 1978/79 anvisas etl förslagsanslag av 2 215 000 kr.

A 12. Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl.

1976/77 Utgift 7 257 996 1977/78 Anslag 7 984 000 1978/79 Förslag    9 109 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för pensioneråt f. d. riksdagsledamöter saml efterlevande till riksdagsledamöter enligt ersättningsstadgan (SFS 1971:1197) för riksdagens ledamöter.

Enligt riksdagens beslut (KU 1977/78:18, rskr 33) ändras pensionsreglerna för riksdagens ledamöter fr. o. m. 1 januari 1978. Beslulel innebär att kvalifikationstiden för rätt till hel riksdagspension sänks och att vissa äldre pensioner, som ulgår enligt bestämmelser som gällde före år 1971, räknas upp.

Anslaget bör höjas för nästkommande budgetår med 1 125 000 kr. avseende dels kostnader för nämnda pensionsuppräkning, dels beräknat generellt tillägg. Övriga ändringar av pensionsreglerna synes inle komma att påverka anslaget förrän budgetåret 1979/80.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

all lill Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m.fl. för budgelårel 1978/79 anvisas ell förslagsanslag av 9 109 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        10

A 13. Riksdagen: Stöd till partigrupper

1976/77 Utgifl 724 875 1977/78 Anslag 744 000 1978/79   Förslag   725 000

Enligt beslul vid 1975/76 års riksmöte (KU 1975/76:35, rskr 148) har ell parligruppssiöd införts. Stödet ulgår i form av ell grundbidrag om 75 000 kr. samt med 1 500 kr. per mandat för oppositionsparti och 500 kr. per mandat för parti i regeringsställning, allt teräknal per budgelår.

En tillämpning av det sålunda fattade beslutet innebär atl anslaget för budgetåret 1978/79 skall uppföras med 725 000 kr. Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

alt till Riksdagen: Stöd till pariigrupper för budgetåret 1978/79 anvisas ett förslagsanslag av 725 (XX) kr.

A 14. Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

1976/77 Utgift       65 857 Reservation 203 711

1977/78 Anslag     175 000 1978/79 Förslag     225 000

Från anslaget bestrids utgifier för utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Anslaget disponeras av riksgäldskonlorei.

På förslag av riksgäldsfullmäktige tar riksdagen ställning till utgivnings-program som omfattar sex budgetår i tagel. Nu löpande program utgår med innevarande budgetår.

Kontrakterade protokoll, som f. n. är under utarbetande, är prästeståndets protokoll vid riksdagarna 1719-1720,1723 och 1734, ridderskapel och adelns prolokoll vid riksdagarna 175.5-1756 och 1778-1779 saml bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1771-1772 och 1778-1779.

För slutförandet av arbetet rned protokollen för innevarande utgivningsperiod erfordras för budgetåret 1978/79 enligt fullmäktiges beräkning 225 000 kr. utöver på anslaget beräknad behållning.

Fullmäktige kommer senare under riksmötet att föreslå riksdagen atl besluta om en ny utgivningsperiod för otryckta ståndsprotokoll omfattande budgetåren 1978/79-1982/83. Ytteriigare medel kan då komma att behöva anvisas.

Fullmäktige i riksgäldskonlorei föreslår

att til/ Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1978/79 anvisas etl reservationsanslag av 225 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978

11

B. DEN INRE RIKSDAGSFORVALTNINGEN

B 1. Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgifl 50 268 861 1977/78 Anslag 56 903 000 1978/79 Förslag    66 335 000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal
Kammarkansliet
Handläggande personal	35	-
Övrig personal	6	-
Uiskoiien
Handläggande personal	48	-
Övrig personal	26	-
Förvaltningskontoret
Handläggande personal	62	-
Övrig personal	115	-
	292	—
Anslag
Arvoden till ledamöter av förvaliningsstyrelsen
och suppleanter för dessa	100 000	-
Lönekostnader	26 698 000	-F 5 719 000
Sjukvård m. m.	300 000	-h      73 000
Reseersättningar	466 000	-     37 000
Riksdagens restaurang	186 000	+    344 000
Lokalkostnader	22 971000	-(- 1 318 000
Bostadsrättsföreningar m, m.	260 000	■¥     55 000
Expenser	5 967 000	-t- 1414 000
Kostnader för översätiningsarbete	30 000	-
Publikationstryck	270 000	+   420 000
Övriga utgifter	446 000	+     87 000

57 694 000     +9 393 000

Uppbördsmedel

Ersättning för utlånad personal Influtna hyror

Bostadsräilslägenheter m, m. Försäljning av informationsmalerial

-  1000

- 500 000
-234 000

-  56 000
56 903 000

-h 16 000 - 55 000 + 9 432 000

Ökningen under anslagsposten Lönekostnader har beräknats till 5 719 000 kr., varav 4 832 000 kr. utgör löneomräkning och 887 000 kr. kostnader för nya tjänster. Efter förslag av ulredningen för översyn av utskottens personalorganisation har inrättats tre tjänster som föredragande, två som byråassistenl

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        12

och en halv som kontorsassistenl inom utskoltsorganisalionen. Vidare har inom förvaltningskontoret inrättats ett antal tjänster, bl. a. för säkerhetstjänsten och för vissa servicefunktioner. Genomförande av del personalpolitiska program, som antagits av förvaliningsstyrelsen har påbörjats varvid personalutbildningen prioriterats. Programmet innebär bl. a. en systematisk personalplanering och åtgärder för personalutveckling och arbetsrotation och ställer ökade krav på personaladministrationen. Personal förstärkning för nämnda ändamål kan bli akluell under nästkommande budgetår.

Under anslagsposten Riksdagens restaurang har upplagils en ökning med 344 000 kr., som föranleds av nytt avtal rörande restaurangverksamheten.

Lokalkostnaderna beräknas öka med 1318 000 kr. för nästkommande budgelår. Härav ulgör 511 000 kr. hyra, 185 000 kr. kostnader för bevakning, 405 000 kr. koslnader för lokalvård, 50 000 kr. kostnader för el-förbrukning, 106 000 kr. kostnad för eventuell inlösen av de av Stockholms kommun gjorda ombyggnadsinvesieringarna för plan 5 i hotellbyggnaden saml 61 000 kr. övriga koslnader för lokalerna.

Anslagsposten till Expenser föreslås höjd med 1 414 000 kr. Utbyggnad av telefonväxeln och telexanläggning beräknas lill 200 000 kr. och övrig höjning av telefonkostnader till 255 000 kr. Förökade kostnader för kontorsmaterial, kopiering m. m. beräknas 265 000 kr., för nyinköp av offset- och kontorsmaskiner saml maskinunderhåll 200000 kr och för bokinköp och bokbindning 240 000 kr. Utveckling av ADB-verksamheten, bl. a. genom anslutning av riksdagen till informationssökningssystemet IMDOC, beräknas medföra en merkostnad om 124 0(X) kr. Övergång lill modernare syslem för dalorbaserad löneuträkning beräknas höja koslnaderna med 40 000 kr. Återstående del av ökningen under expensposten - 90 000 kr. - hänför sig till prishöjningar på förbrukningsartiklar m. m.

Anslagsposten till Publikationstryck uppräknas för nästkommande budgetår med 420 000 kr. Ökningen är betingad av kostnader för utgivning av dubbelvolym av årsbibliografi över Sveriges offentliga publikationer.

Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

alt lill Den inre riksdagsförvaltningen: Förvahningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisas ell förslagsanslag av 66 335 000 kr.

B 2. Den inre riksdagsförviiltningen: Kostnader för riksdagstrycket m, m.

1976/77 Utgift 9 502 771 1977/78 Anslag 16 000 000 1978/79 Förslag     17 000000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        13

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Utgifter
Riksdagshandlingar
Tryckningskostnader	14 080 000	+ 1400 000
Bokbinderikostnader	3 419 000	+   300000
Kommittétryck	lOOO	-
	17 500 000	1 700 000
Uppbördsmedel
Försäljning av riksdagstryck och makulalur	-  1500000	+    700 000
	16 000 000	+ 1000 000

Enligt meddelande från Grafiska industriförbundet utgör den beräknade kostnadsökningen för sättnings-, trycknings- och bokbinderiarbeten under tiden april 1976-maj 1977 i genomsnill ca 15,5 %. Mervärdeskallen har fr.o.m. 1 juli 1977 höjts med 2,98 96. Kostnadsökningarna inom här ifrågavarande verksamhetsområde har under de senasle åren legat på omkring 14,5 96. Med hänsyn till tidigare anslagsöverskridanden gjordes emellertid för budgelårel 1976/77 en uppräkning av anslaget med 30 96.

Ovannämnda beräkningar av kostnadsstegringarna för nästkommande budgelår saml en beräknad volymökning av riksdagstrycket, vilken erfarenhetsmässigt brukar inträffa under valår, skulle i och för sig motivera en 20-procenlig anslagsökning. Med hänsyn lill den höjning av anslaget, som skedde 1976/77 torde en uppräkning med ca 10 % vara tillräcklig.

Som en följd av höjda priser väntas inkomsterna vid försäljning av riksdagstryck öka med 700 (X)0 kr. Nettoökningen av anslaget beräknas sålunda till 1 000 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att lill Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnaderför riksdagstrycket m. m. för budgetåret 1978/79 anvisas ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

B 3. Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer

1976/77 Ulgift 189 228 1977/78 Anslag 155 000 1978/79 Förslag     170 000

Reservation

43 847

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978

14

Från anslaget bestrids koslnaderna för utgivningen av riksdagens årsbok. Trots reservationens storiek bör anslaget på grund av kostnadsökningar, höjd mervärdeskatt och förväntad volymökning av årsboken räknas upp med ca 1096. Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

att lill Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer för budgelårel 1978/79 anvisas elt reservalionsanslag av 170 000 kr.

B 4. Den inre riksdagsförvaltningen: Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet

1976/77 Utgift 511503 1977/78 Anslag 872 000 1978/79 Förslag    791 000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Utgifter
Serviceverksamhet lill massmedier	260 000	+ 20 000
Informationsmaterial till besökande i riksdagshuset	75 000	- 75 000
Riksdagens skoltjänst	637 000	-42 000
	972 000	-97 000
Uppbördsmedel
Försäljning av AV-maierial och studiematerial	-100 000	-16 000
	872 000	-81000

Från anslaget bestrids kostnader dels för viss serviceverksamhet till massmedier, dels för informationsmalerial elc. lill besökande i riksdagshuset, dels för riksdagens skoltjänst. Den verksamhel som bekostas från anslaget slår under ledning av riksdagens informalionsgrupp.

På gmndval av informationsgruppens planering beräknas för serviceverksamhet till massmedier 280000 kr. För informationsmaterial behöver för nästkommande budgetår inga medel anslås.

För riksdagens skoltjänst beräknas 595 000 kr. varav 274 000 kr. utgör kostnader för fortbildningskurser för lärare och resterande belopp avser kostnader för framställning av AV- och studiematerial, klassrumsmaterial, vissa tryckningskostnader m. m.

Försäljning av AV-material och studiematerial beräknas medföra en inkomst av 84 CKX) kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

atl lill Den inre riksdagsförvallningen: Riksdagens utåtriktade Informationsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisas etl förslagsanslag av 791 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 15

B S. Den inre riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus

1976/77 Utgifl 1977/78 Anslag     -1978/79 Förslag     40 000 000

Riksdagens förvaliningsslyrelse har i skrivelse den 28 september 1977 (förslag 1977/78:5) redovisat det arbete med riksdagens lokalfrågor som utförts av den av styrelsen den 2 september 1975 ut.sedda byggnadskommittén saml med tillstyrkan av det av kommitlén framlagda förslaget om återflyttning av riksdagen till Helgeandsholmen hemställt om riksdagens godkännande av kommilléns ombyggnadsförslag. För genomförande av förslaget har för budgelårel 1977/78 på tilläggsbudget begärts ell reservalionsanslag av 25 000 000 kr. och för budgetåret 1978/79 elt reservalionsanslag av 40 000 000 kr. Ärendet har ännu inte prövats av riksdagen.

Begärda medel utgör behov för de två försia åren i en redovisad tidsplan för budgeiåren 1977/78-1984/85, omfattande en tolal kosinadsram av 260 000 000 kr. i prisläge den 1 april 1977 för byggnaderna och 52 000 000 kr. för inredning och utrustning. Anslagsäskandel för budgetåret 1978/79 upptas av budgetlekniska skäl i förevarande sammanhang.

För närmare motivering hänvisas lill ovannämnda förslag 1977/78:5.

Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

all lill Den inre riksdagsförvahningen: Nylt riksdagshus för budgetåret 1978/79 anvisas ell reservalionsanslag av 40OOOOOO kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        16

C. ALLMÄNT KYRKOMÖTE C. Allmänt kyrkomöte

1976/77 Ulgift 35 651 1977/78 Anslag 1 000 1978/79 Förslag      1000

Allmänt kyrkomöte skall enligt föreskrift normalt hållas vart femte år. Allmänt kyrkomöte sammanträdde senast år 1975. Något kyrkomöte under budgetåret 1978/79 är således hittills inte beslutat. I likhet med föregående år bör därför endasl ell formellt belopp upptas.

Pågående överläggningar mellan staten och kyrkan rörande kyrkans framtida ställning väntas emellertid i början av år 1978 leda fram lill ett förslag i kyrka-stat-frågan. Såvitt är bekant har under övedäggningarna förekommit planer på etl kyrkomöte under hösten 1978. Skulle dessa förverkligas lorde man böra räkna med en kostnad av ca 3 000 000 kr. Om möte inle kan hållas i riksdagshuset tillkommer kostnader för lokalhyra, vakt- och vaktmästarpersonal, lokalvårdare och telefon som hittills inte belastat kyrkomötets budget.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

all lill Allmänt kyrkomöte för budgelårel 1978/79 anvisas etl förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978

17

D. RIKSDAGENS VERK

D 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

1976/77 Utgift 10 907 437 1977/78 Anslag 11 763 000 1978/79 Förslag     17 044 000

			1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal
Handläggande personal			28	+             6
Övrig personal			82 110	+             5 +            11
Anslag
Lönekostnader			8 510 000	+ 3 132 000
Sjukvård			35 000	+      5000
Reseersättningar			60 000	+   150 000
Därav ulrikes resor			(40 000)	+ (135 000)
Lokalkostnader			1 175 000	+   183 000
Expenser			571000	+   413 000
Publikalionstryck			50 000	+     16 000
Koslnader för maskinell kontroll av		inlösia vinster	1 200 000	+   920 000
Obligationssortering genom	automatisk databe-
behandling			160 000	+   465 000
Koslnader för vinstutlottning pä premielånen			107 000	+     27000
			11 868 000	+ 5 311000

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av publikationer 1 000

Inkomster i samband med datamaskin
dragning m. m. 104 000

105 000     +     30 000 11 763 000     + 5 281 000

Riksgäldskonlorei har som huvudsaklig uppgift att ombesörja den statliga upplåningen och förvalla statsskulden. Upplånade medel används för finansiering av kapitalbudgeten, driftbudgetens underskott samt rörliga krediter till vissa myndigheter och statliga förelag. Riksgäldskonlorei förvallar vidare vissa statliga kapitalfonder och administrerar lönsparandel. Kontoret har även fåll i uppgift atl ikläda svenska staten garantier och andra ansvarsförbindelser på olika områden, främst inom varvs- och rederinäringarna. Riksgäldskonlorei administrerar de nya statliga avskrivningslånen till rederierna. Kontoret kommer år 1979 all flytta lill nya lokaler inom Slockholm.

Emissionsverksamhelen har under senare år varil omfattande lill följd av det växande underskottet i statsbudgeten. Under innevarande budgetår beräknas underskottet komma att mer än fördubblas i jämförelse med förra budgetåret. För all bidraga lill täckningen av det stora bylesbalansunder-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 18

skottet har sedan början av 1977 en belydande del av den statliga upplåningen föriagts lill den internationella kapitalmarknaden.

Garantigivningen till varv och rederier för deras upplåning inom och utom landel visar en brant ökning, och garanliärendena har blivit alllmer komplicerade.

Mol bakgrund av de ökade arbetsuppgifterna för riksgäldskonlorei har riksgäldsfullmäktige under hösten inlett en översyn av kontorets organisation och resurser med hjälp av konsulter. En första etapp i form av en kartläggning av nuläget visar ett behov av omedelbara personal förstärkningar för atl möta kraven på en starkt stegrad emissionsverksamhel inom landet, en omfattande utländsk upplåning samt en avsevärd ökning av garanti- och långivningen till varv och rederier. Förstärkningar erfordras även på del personaladministraiiva området. Sålunda fordras en förstärkning av sekretariatet med en kvalificerad jurist, främst för handläggning av garantiärenden, av finansbyrån med en erfaren tjänsteman direkt underställd byråchefen för bevakning och analys av lånemarknader inom och utom landel och för arbeie med nya upplåningsformer m, m. Behovet av ytteriigare personal för förhandlingar om utlandslån lorde i försia hand få lillgodoses på konsullbas, på sätt som redan sker i viss utsträckning. För kontorels verksamhet som ett riksdagens organ på viktiga förvaltningsområden är det vidare angeläget all kontoret har tillgång lill samhällsekonomisk expertis i erforderiig omfaitning. En tjänst direkl underställd riksgäldsdirektören bör inrättas för denna uppgift.

På del personaladministraiiva området erfordras förstärkning, bl. a. för att genomföra del personalpolitiska program som antagits inom riksdagsförvaltningen. Personalförstärkningar kan även erfordras för att förbereda och genomföra inflyttningen i de nya lokalerna. Det är också angeläget att kontorets kapacitet för intern och extern information förbättras. Tre nya handläggartjänsler bedöms erforderliga för dessa arbetsuppgifter.

Fullmäktige finner det angelägel atl den inledda organisationsöversynen fullföljs och alt arbetet därvid också inriktas på alt tillvarataga rationaliseringsmöjligheter i verksamheten för all om möjligl uppnå vissa personalbesparingar även vid en starkt växande verksamhelsvolym. Medel har beräknats för fortsall konsulthjälp vid översynen. Resultatet av översynen beräknas föreligga hösten 1978. Förslag rörande kontorets organisaiion och arbetsformer kommer därefter all föreläggas riksdagen.

Fullmäktige räknar med alt vissa av de för kontoret nya eller utökade funktionerna skall kunna bemannas med befintlig personal, under förutsättning av bl. a. en intensifierad personalutbildning. För andra uppgifter måste dock specialister rekryteras utifrån, men de börda inplaceras i organisalionen så alt deras tjänstgöring i gödigaste mån också får gynnsamma utbildnings-effekter för kontorels nuvarande personal.

För innevarande budgetår har under anslagsposten Lönekostnader anvisats 8 510 000 kr. Anslaget kommer att överskridas, bl. a. på grund av all vissa

Prop. 1977/78:100    Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978 19

av tidigare nämnda personalförstärkningar beräknas vidtas redan under våren 1978. För nästkommande budgelår har fullmäktige nu beräknat kontorets lönekostnader till 11642 000 kr., innebärande en ökning med 3 132 000 kr. i förhållande till beräknat belopp för innevarande budgetår. Huvudparten av ökningen hänför sig till löneomräkning, medan 400 000 kr. avser ökade kostnader för konsulthjälp. Vidare har medel beräknals motsvarande sex nya handläggartjänsler och även för viss ökning av övrig personal.

För innevarande budgetår har under anslagsposten Reseersättningar anvisats 60 000 kr., varav för utrikes resor 40 000 kr. Anslaget kommer emellertid atl krafligl överskridas till följd av högre koslnader än beräknal för utrikes resor. För nästkommande budgetår beräknas medelsbehovet till 210 000 kr., innebärande en ökning med 150 000 kr.

Anslagsposten Lokalkostnader beräknas öka med 183 000 kr., främst lill följd av ökad hyreskostnad för kontorets lokaler, 118 000 kr., och för lokalvård 40 000 kr.

Under anslagsposten Expenser har för innevarande budgetår anvisats 571 000 kr. För nästkommande budgelår föreslås en uppräkning av anslags-poslen med 413 000 kr. till 984 000 kr. Ökningen hänför sig bl, a. till ökade koslnader för skrivmateriel och kopiering m. m. med 45 000 kr,, maskiner och inventarier 279 000 kr, och avgifter för telefon och telex med 25 000 kr.

Anslagsposten Kostnader för maskinell kontroll av inlösta vinster har uppräknats med 920 000 kr. till följd av beräknad ökad arbetsvolym och stigande priser. Av samma anledning har anslagsposterna Obligationssortering genom automatisk dalabehandling och Koslnader för vinstutlottning på premielånen räknats upp med 465 000 kr. resp. 27 000 kr.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

alt   lill   Riksgäldskontoret:  Förvahningskostnader för  budgetåret 1978/79 anvisas elt förslagsanslag av 17 044 000 kr.

D 2. Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m.

1976/77 Utgifl 7 390 850

1977/78 Anslag       9100 000 1978/79 Förslag     10 200 000

1977/78       Beräknad ändring 1978/79

1. Obligalionspapper 100 000

2. Värdepapperstryck 1 400 000     +   700 000

3. Reklam m.m, 7 600 000     +400 000

9 100 000     + 1 100 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978

20

Utgifternas sloriek är beroende av den statliga upplåningens omfaitning och inrikning. Belaslningen på anslaget för innevarande år beräknas nu lill närmare 9 000 000 kr. Vid beräkningen av anslaget 1978/79 har antagils en fortsall omfattande emissionsverksamhet. Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

alt till Riksgäldskontoret: Koslnader videmission av statslån m. m. för budgelårel 1978/79 anvisas ett förslagsanslag av 10 200 000 kr.

D 3. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet

1976/77 Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag	393 917 500 000 535 000
		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
1.    Vinstutlottning 2. Informalion om 3.  Övrigl	vinstuilottning och sparpremier	20 000 470 000 10 000 500 000	+  5000 + 30 000 + 35 000

Fullmäktige i riksgäldskontoret handhar administrationen av lönsparandet, bl. a. den åriiga vinstutlottningen. Anslag till vinster i vinstutlottningen, till sparpremier samt till sparkampanj äskas under sjunde huvudtiteln.

Under förevarande anslag beräknas för administrationskostnader i samband med utlottningen 25 000 kr. För information om vinstutlottningen och delgivande av utloltningsresullat, bl. a. genom annonsering i dagspress, samt för speciell information i form av annonsering och direktinformation till lönspararna i samband med utbetalningen av femårspremier beräknas 500 000 kr. I beräkningen har inte medtagits kostnader för det arbete som i samband med ulloitning och information ulföres av riksgäldskonlorels egen personal.

Fullmäktige i riksgäldskonlorei föreslår

att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader.för lönsparandet för budgelårel 1978/79 anvisas ell förslagsanslag av 535 000 kr.

D 4. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt

1976/77 Ulgift 1977/78 Anslag     1 000 1978/79 Förslag     1000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 tiil budgetpropositionen 1978        21

Regeringen har bemyndigats all, om konjunkturiäget moliverar del, besluta om premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt i huvudsaklig överensstämmelse med reglerna i tidigare gällande lag (SFS 1970:616) om premiering av visst frivilligt sparande. Riksgäldskonlorei skall handha administrationen vid eventuellt kommande premieringar. Anslaget bör för budgetåret 1978/79 uppföras med ett formelll belopp av 1 000 kr. Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

atl till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader I samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt för budgetåret 1978/79 anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 5. Riksgäldskontoret: Kostnader för inredning och utrustning i kv. Loen 4 och 5

1976/77 - Reservation

1977/78 Anslag 600 000 1978/79 Förslag    4 000 000

Med bifall lill finansutskottets hemställan i betänkandet 1976/77:29 med anledning av förslag från fullmäktige i riksgäldskontoret 1976/77:18 har riksdagen under punkten D 5. Riksgäldskontoret: Kostnader för inredning och utrustning m. m. i kv. Loen 4 och 5 för innevarande budgelår anvisai ell reservationsanslag av 600 000 kr.

Fullmäktige har vidare bemyndigats atl besluta om anskaffning av inredning och utrustning inom en kosinadsram av 4 440 000 kr.

Av fullmäktiges förslag framgick atl vissa av ifrågavarande koslnader var överslagsmässigt beräknade och alt fullmäktige därför avsåg att redovisa eventuella ändringar av de beräknade kostnaderna i samband med kommande anslagsframställningar.

En förnyad beräkning av kostnaderna väntas föreligga i början av mars 1978, och fullmäktige avser all då redovisa dessa för riksdagen. I avvaktan härpå bör anslaget Koslnader för inredning och utrustning m. m. i kv. Loen 4 och 5 las upp med preliminärt belopp i statsbudgeten.

Fullmäktige i riksgäldskonlorei föreslår

att, i avvaktan på särskilt förslag, till Riksgäldskonlorei: Kostnader for inredning och utrustning m. m. i kv. Loen 4 och 5 för budgetåret 1978/79 beräknas etl reservationsanslag av 4 000 000 kr.

D 6. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

1976/77 Ulgift 6 990 908 1977/78 Anslag 8 404 000 1978/79 Förslag     9 759 000

Justitieombudsmännen har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhel efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina

Prop. 1977/78:100    Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        22

åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för atl brisler i lagstiftningen avhjälps.

Verksamheten regleras av lagen (SFS 1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen.

Justitieombudsmännen

Den av riksdagen i november 1975 beslutade omorganisationen av JO-ämbetel är nu genomförd i enlighel med en 1 seplember 1976 fastställd organisationsplan.

1977/78       Beräknad ändring 1978/79

Personal

Handläggande f)ersonal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

33	-
27	-
60	—
7 188 000	+ 1 154 000
20 000	+  2000
150 000	+  40000
621000	+ 109 000
425 000	+  50 000
8 404 000	+ 1 355 000

Inspektionsverksamheten har under verksamhetsåret 1976/77 lått stå någol tillbaka för klagomålsprövningen och för uppgifter sammanhängande med omorganisationen av JO-ämbetet men beräknas komma all öka.

Antalet nya ärenden under verksamhelsårel 1976/77 var 3 170,därav2 933 klagoärenden och 204 initiativärenden. Under perioden 1977/78 beräknas antalet ärenden sliga någol.

Lönekostnaderna vid JO-ämibetel har för nästkommande budgelår beräknats lill 8 342 000 kr., innebärande en ökning av 1 154 000 kr. Ökningen hänför sig lill den genomförda omorganisationen och till löneomräkning.

I samband med omorganisationen har ämbetet erhållit utvidgade lokaler. För ökade hyreskostnaderna samt driftkoslnader, bevakning och lokalvård beräknas 109 000 kr.

Under anslagsposten lill expenser har för innevarande budgetår anvisats 425 (K)0 kr., bl. a. för att läcka kostnader för drift av datoranläggning och för informalionsverksamhel. Koslnaderna under anslagsposten väntas sliga till följd av ökad användning av repromaskiner och dator, utvidgad informations- och utbildningsverksamhet och tätare internationella kontakter. Ökningen beräknas till 40 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        23

Riksdagens förvahningsslyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte någol att erinra mot medelsberäkningen och föreslår

alt lill Riksdagens ombudsmän. Justitieombudsmännen för budgetåret 1978/79 anvisas etl förslagsanslag av 9 759 000 kr.

D 7. Riksdagens revisorer och deras kansli

1976/77 Ulgift 2 898 156 1977/78 Anslag 3 082 000 1978/79 Förslag    3 719 000

Riksdagens revisorer har lill uppgift alt på riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten.

För verksamheten gäller lagen (SFS 1974:1036) med instmktion för riksdagens revisorer.

Revisorerna

1977/78 Beräknad

ändring 1978/79

Personal

13	-
6	-
19	-
170 000	_
2 591000	+ 166 000
6000	-
50 000	-
185 000	+ 458 000
80 000	+ 13000
3 082 000	+ 637 000

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Arvoden till revisorerna

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Del belopp på 166 000 kr. varmed anslagsposten till lönekostnader har räknats upp utgör etl saldo mellan kostnadsstegringar om 308 000 kr. för löneomräkning och minskning med 142000 kr. avseende koslnader för ett göromålsförordnande på Ijänsl som avdelningsdirektör i F 21, vilket numera upphört.

Revisorerna anmäler atl lönekostnaderna under näsla budgetår kan komma att påverkas av resultatet av det översynsarbete som var anförtrott den s. k. RR-ulredningen. Uppdraget är nu slutfört, men revisorerna har ännu inte tagit ställning lill förslagen. Revisorerna avser alt senare återkomma i frågan.

Revisorernas kansli kommer under andra kvartalet 1978 att flytta in i nya

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        24

lokaler. Hyreskostnaderna inkl. kostnaderna för lokalvård beräknas för näsla budgetår stiga med 458 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaliningsslyrelse har inte något att erinra mol medelsberäkningen och föreslår

alt till Riksdagens revisorer och deras kansh för budgelårel 1978/79 anvisas elt förslagsanslag av 3 719 (XX) kr.

D 8. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader

1976/77 Ulgift 1 759 943 1977/78 Anslag 2023 000 1978/79 Förslag     2 245 000

Nordiska rådet, vars verksamhel regleras i samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet) 1962 med ändringar 1971 och 1974, är elt organ för samråd mellan de nordiska ländernas riksdagar och regeringar. Färöarna och Åland deltar i rådets arbeie.

Rådet består av 78 valda miedlemmar, av regeringsrepresentanler och av representanter för Färöarnas landsslyre och Ålands landskapsstyrelse.

Sveriges riksdag väljer 18 medlemmar. Dessa utgör lillsammans med av regeringen utsedda representanter rådets svenska delegation. Delegalionen bistås i sin verksamhet av ett kansli.

Delegationen

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
Personal
Handläggande personal	7	-
Övrig personal	7	-
	14	-
Anslag
Arvoden för medlemmars deltagande i
sammanträden	17000	-
Arvoden för medlemmar av arbetsutskoliet	15 000	-
Lönekostnader	1354 000	+ 197 000
Sjukvård	8000	-
Reseersättningar	260 000	-
Lokalkostnader	115000	-
Expenser	254 000	+  25 000
	2 023 000	+ 222 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        25

Ökningen under anslagsposten Lönekostnader hänför sig till 1977 års löneavtal.

Ökningen av anslagsposten Expenser avser allmänna kostnadsökningar jämte höjning av posten för representationskostnader.

Rådet anordnade en exlra session i Stockholm i november 1975. Delegationen kan inte f. n. förutse om del'under budgetåret 1978/79 kommer att anordnas exlra eller delade sessioner som skulle medföra oförutsedda utgifter. Nordiska rådets 27:e session 1979 kommer alt hållas i Stockholm.

Delegalionen reserverar sig för atl detla kan komma att medföra koslnader som f. n. inte kan förutses.

Riksdagens .forvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaliningsslyrelse har inle någol alt erinra mot medelsberäkningen och föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansh: Förvahningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisas ett förslagsanslag av 2 245 000 kr.

D 9. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

1976/77 Ulgift 2 013 000 1977/78 Anslag 2 169 000 1978/79 Förslag    2 437 000

Delegationen

Riksdagen beslöt den 24 maj 1973 all godkänna tilläggsprotokoll om Nordiska rådets presidiesekretariat och dess rättsliga ställning, vilket undertecknats av Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar den 15 maj 1973. Riksdagens beslut innebär alt samma principer som föreslagits gälla ministerrådets sekretariat i prop. 1973:122 angående godkännande av överenskommelse om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning kommer att tillämpas för presidiesekrelariaieis del. Överenskommelsen innehåller bl. a. bestämmelse om etl speciellt avgiftssystem för sekrelariatspersonalen. Detla innebär all skatten ersätts av avgift som tillfaller sekretariaten. Detla system tillämpas på presidiesekrelarialet efler regler som utformats i samarbele mellan presidiet och representanter för dåvarande finansdepartementet.

Rådels presidium har för 1978 antagit en budget om 5 680000 kr.

I följande sammanställning upptas Sveriges andel, beräknad efter 42,9 96 av hithörande budgetkostnader.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978       26

Andel i gemensamma koslnader for Nordiska rådet

1, Arvoden och löner 1 102 530

2, Förvalmingskostnader 377 520

3, Reseersättningar 141 570

4, Rådets tryck 858 000

5, Informalion 482 625

6, Konferenser 42 900

3 005145
Inkomster -568 425

2 436 720
Avrundning 280

2 437 000

Riksdagens .förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaliningsslyrelse har inle någol att erinra mol medelsberäkningen och föreslår

atl lill Nordiska rådels svenska delegatlon och dess kansli: Andel i gemensamma koslnader for Nordiska rådet för budgetåret 1978/ 79 anvisas ett förslagsanslag av 2 437 000 kr.

E. DIVERSE

E 1. Kommittéer m. m.

1976/77 Utgifl 159 107 1977/78 Anslag 202 000 1978/79 Förslag     202 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för kommittéer och utredningar genom särskilda sakkunniga m. m.

Kostnaderna för budgetåret 1978/79 beräknas för den inre riksdagsförvallningen till 192 000 kr. och för riksgäldskonlorei lill 10 000 kr., innebärande att anslaget uppföres med oförändral belopp.

Huvuddelen av beräknade koslnader hänför sig till den av talmanskonferensen tillsatta utredningen för översyn av riksdagens arbetsformer (KU 1973:26).

Riksdagens förvaliningsslyrelse föreslår

all till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisas ett förslagsanslag av 202 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        27

Register DRIFTBUDGETEN

Sjuttonde huvudtiteln Sid.

2     INLEDNING
ANSLAGEN

3

A. Riksdagen

44 179 000

11474 000

450 000

1 525 000

360 000

200 000

200 000

255 000

140 000

30 000

2215000

9 109 000

725 000

225 000

71087 000

66 335 000

17000000

170 000

791000

40 000 000

124 296 000

1000

1000

17 044 000

10 200 000

535 000

1000

4000 000

9 759 000

3719000

3 I, Arvoden m. m. lill riksdagens ledamöter

4 2, Reseersättningar m, m, lill riksdagens ledamöter

4 3. Riksdagsledamöters dellagande i Europarådets verksamhel

5 4. Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige

5 5. Parlamentariska delegationer

6 6. Bidrag lill studieresor 6 7, Representation m. m,

6 8, Bidrag till riksdagens inlerpariamentariska grupp

7 9, Bidrag lill Sällskapet Riksdagsmän och forskare

8 10. Bidrag lill utrikespolitisk informationsverksamhet

9 11. Kontorshjälp lill riksdagsledamöter 9 12. Pensioner ät f. d, riksdagsledamöter m. fl.

10 13. Slöd till partigrupper

10 14, Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

B. Den inre riksdagsförvaltningen

11 1. Förvaltningskoslnader

12 2, Koslnader för riksdagstrycket m. m.

13 3, Utgivande av särskilda publikationer

14 4. Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet

15 5. Nytt riksdagshus

C. Allmänt kyrkomöte

16 1.    Allmänt kyrkomöle

D. Ril(sdagens verk

Riksgäldskonlorei

17 1,        Förvaltningskoslnader

19 2.       Kostnader vid emission av statslån m. m.

20 3.       Administrationskostnader för lönsparandet

20       4.        Administrationskostnader i samband med premiering av

frivilligt sparande av överskjutande preliminär skall

21       5,        Kostnader för inredning och utmstning m, m. i

kv. Loen 4 och 5 21      6.    Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen 23       7.    Riksdagens revisorer och deras kansli

Prop. 1977/78:100   Bilaga 20 till budgetpropositionen 1978        28

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

24 8,       Förvaltningskostnader 2 245 000

25 9.       Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet 2 437 000

49 940 000 E.     Diverse

26 1.    Kommiltéer m. m. 202 000

202 000 Summa kr.        245 526 000

GOTAB 57144 Slockholm 1977

Bilaga 21 till budgetpropositionen 1978

Prop. 1977/78:100 BUaga 21

Riksgäldsfonden

BUDGETDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser riksgäldsfonden

Med skrivelse den 1 november 1977 har riksgäldskontoret överlämnat förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1978/79. Sedan skrivelsen inkom har förutsättningama för beräkningarna i vissa hänseenden ändrats. Sålunda beräknas nu underskottet på statsbudgeten under innevarande budgetår bli betydligt större än vad riksgäldskonlorei utgick från. Riksgäldskontorets förslag till stat har därför justerats sedan ytterligare information imder hand har inhämtats från kontoret. På utgiftssidan tas i detta förslag upp räntor till ett belopp av 9 792 901 000 kr. samt kapitalrabatter, kursförluster och diverse utgifter om sammanlagt 120 703 000 kr. Av utgiftsräntorna hänför sig 3 945 milj. kr. till de räntelöpande obligationslånen. Fördelningen av detta belopp på de olika lånen framgår av följande sammanställning.

Specifikation av ränta på räntelöpande obligationslän				Kr.
1934 ärs 3 % lån av 30/12				4 363 572
1937 "   3 % amorteringslän av		1/2		1300 518
1937 "   3 %		1/3		899 865
1941 "   3 1/2 % lån av 15/12				10 838 895
1942 "   3 1/2 % "	'  15/8	nr   1		11041016
1943 "   3 1/2 %  "	•  15/3		'   3	7 881 258
1943 "   3 1/2 % "	•  15/4		'   4	12 368 020
1943 "   3 1/2 %  "	•    l/ll		'   7	11031318
1944 "   3 1/2 %  "	•  15/3		'   9	7 281330
1944 "   3 1/2 %  "	'  15/12		' 10	16 732 380
1945 '•   3 %	"    1/7		' 11	10 776 570
1945 "   3 %	'    1/11		• 12	6 470 490
1946 "   3 %        "    "    1/2			' 13	17 494 710
1   Riksdagen 1977/78	. I saml.	Nr 11	W. Bilaga 21

Frop. 1977/78:100   Bilaga 21    Riksgäldsfonden

1946 års 3 %       län		av 15/12                    nr   14
1951  "	3 1/2 % "	" 15/6	•    19
1952 "	3 1/2 % "	"  10/2	•    20
1953 "	3 1/2 % "	"    5/10	'   31
1953 "	3 1/2 % "	"  14/12	•   32
1955 "	41/2 o/o "	"    9/5	'   42
1956 "	4 1/2 % "	" 20/3	•   43
1956 "	4 3/4 0/. "	"  10/12	•   46
1963 "	4 1/2 % ••	"  15/3	•   71
1964 ••	5 1/4 % "	"  18/3	•   77
1964 "	5 3/4 % "	"  19/3	■   78
1964 "	6 o/o         "	"  17/12	'    81
1968 "	61/2 0/,  ..	"  19/3	•   88
1968 "	6 %	•* 25/10	•   92
1969 "	6 %	" 23/1	•   93
1969 "	6 3/4o/„ ••	"    5/6	•   94
1969 "	7 1/4 o/o  "	"    3/9	•   95
1970 "	71/4 % amorteringslän av 20/1		'   96
1970 "	7 1/4 o/„ län	av 19/5	•   97
1970 "	7 1/4 % "	" 10/11	•   98
1971 "	7 1/4 % amorteringslån av 8/6		•   99
1971  "	7 1/4 o/„ lån	av 15/9	" 100
1972 "	7 o/o         "	" 20/1	• 102
1972 "	7 o/o	"    9/6	' 105
1972 "	7 % amorteringslän av 10/6		' 106
1973 "	7 o/o       lån	av 10/1	• 108
1973 "	7 o/o        "	"  11/4	• 111
1973 "	7 o/o         "	" 10/6	' 112
1973  "	7 o/o        ••	"  10/11	• 114
1974 "	7 %	" 10/1	• 116
1974 "	7 o/o        "	"  10/2	' 118
1974 "	7 1/2 0/, "	" 10/4	' 119
1974 "	7 1/2 o/„ "	"  10/7	' 120
1974 "	8 o/o        "	" 10/9	' 121
1975 "	8 o/„	" 10/1	' 122
1975 "	8 o/o          "	"  10/3	' 123
1975 "	9 o/o	"  10/6	• 124
1975 "	9 %	"  10/9	' 125
1975 "	8 o/o	" 19/11	' 126
1975 "	8 5/8 o/o '•	" 20/11	' 127
1976 "	9 o/o	"  10/1	' 128
1976 "	8 1/4 o/o "	" 20/2	' 129
1976 "	9 o/o	"  10/4	' 130
1976 "	9 o/o	"  10/6	' 131
1976 "	9 1/2 % "	"  10/11	• 132
1977 '•	9 1/2 % "	"   10/2	" 133
1977 "	9 1/2 % "	"   10/4	' 134
1977 "	9 1/2 % "	"   10/6	" 135
1977 "	9 1/2 % "	"   10/7	" 136
1977 "	9 1/2 % "	"   10/11	" 137

Kr.

6 475 290

8 601 583
6 949 915
3 485 073
3 477 810

19 543 028 11250000

9 519 000
18 000000
10 558 853
18 689 513
16 008 600

39 000000
69 750 000

48 000 000
60 750 000
58 000 000

45 675 000 58 000 000 58 000000

46 400 000 65 250 000

63 000 000
56 000 000
34 650 000

49 000 000
56 000 000
56 000 000
71750 000
51800 000

64 750000

63 750000
38 250000

64 000 000
112 000 000

72 000 000 171000 000 243 000 000

40 000 000
301 875 000
189 000 000

90 750 000 243 000 000 189 000 000 175 750 000 123 500 000 104 500 000 133 000 000 152 000 000 135 375 000

Summa kr.    3 944 563 607

Vinsterna på premieobligationslånen beräknas uppgå till sammanlagt ca 747 milj. kr. Fördelningen på de olika lånen framgår av följande sammanställning.

Specifikation av vinster på premieobligationslån

1968 års första premielån

1968 " andra

1969 " premielån

1970 " första premielån

Kr.

7 975 000

6 600 000

24 000 000

21 875 000

Prop. 1977/78:100    Bilagall    Riksgäidsfonden 3

Kr.
1970 ärs andra premielån 17 500 000

1971  "	premieläo	1
1972 "	första premielän
1972 "	andra
1973 "	första
1973 "	andra
1974 "	första
1974 "	andra
1974 "	tredje
1975 "	första
1975 "	andra
1975 "	tredje
1976 "	första
1976 "	andra
1976 "	tredje
1977 "	första
1977 "	andra
1977 "	tredje

17 700 000 35 400 000 17 700 000 32 600 000 25 200 000 35 600 000 23 740 000

42 000 000
48 000 000

35 200 000
37125 000
41 400 000
44 850 000
65 550 000

43 500 000

36 250 000
87 600 000

Summa kr.   747 365 000

Inkomsterna på riksgäldsfonden beräknas till 313 604 000 kr. Förslaget till stat utvisar således ett underskott av 9 600 milj. kr. som bör föras av statsbudgeten. Detta innebär en ökning med 3 350 milj. kr. i förhållande till det underskott som har tagits upp i statsbudgeten för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna bilagda förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1978/79 (bilaga 21.1),

2. för Riksgäldsfonden på driftbudgeten för budgetåret 1978/79 la upp ett underskott av 9 600 000 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 21   Riksgäldsfonden

Bilaga 21.1

Förslag till stat fiir riksgäldsfonden för budgetåret 1978/79

Utgifter

A Räntor på statsskulden

a. Råntor på upplåning inom landet Kr.

1.   Ränta på räntelöpande obligationslån,

förslagsvis 3 945 000 000

2.   Vinster på premieobligationslån,

förslagsvis 141000 000

3.   Ränta på statsskuldförbindelser,/örä/ajv/i       188 000 000

4. "     " sparobligationer,/ör.j/a5.rm 385 000 000

5. "     " av staten övertagna lån,/ör5/a5v/j 130 000

6. "     " lån hos statsinstitutioner och

fonder m. m., förslagsvis 160 000 000

7.   Ärlig ränta till Hans Maj:t Konungen (den

s k Guadelouperäntan) 300 000

8.   Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr

1 i kv. Lejonet i Stockholm 90 000

9.   Ränta på konung Carl XIII:s hemgiftskapital 7 500

10. "     " Göta kanals reparationsfond 7 045

11. "     " kortfristig upplåning hos banker

m. fl., förslagsvis 180 000 000

12.   Ränta på skattkammarväxlar, förslagsvis        2 025 000 000    7 630 534 545

b.   Räntor på upplåning i utlandet

1. Ränta på upplåning i utlandet för statens • vattenfallsverk, förslag.svis                                   25 200 000'

2. Ränta på lån av 1 mars 1977 hos internationell bankgrupp —1 000 milj US $,

förslagsvis 389 300 000

3.  Ränta pä lån på den internationella kapital
marknaden, förslagsvis 308 411 000'      722 911 000

c.   Ränta på beräknad ny upplåning inom och

utom landet, förslagsvis 1 439 455 455

9 792 901 000

B Kapitalrabatter, kursförluster m. m.

1.  Kapitalrabatter, förslagsvis 1 000

2. Kursförluster,/ör5/<7.?im 1 000

3. Walutaförluster, förslagsvis 1000 3 000

C Diverse utgifter

1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis 100 000 000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis 20 000 000

3. Övriga diverse utgifter, förslagsvis 700 000       120 700 000

Summa kr.    9 913 604 000

Anm Valutaomvandling har skett till kurser 1977-11-16 ' Motsvarar US $   2,6 milj och Bfr 93,7 milj.

"      US $ 81,1 milj.
» "      DM 16,25 milj, US $ 34,47 milj. Sfr 19,0 milj.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 21    Riksgäldsfonden 5

Inkomster

A Råntor Kr.

1.   Ränta pä uppköpta obligationer 5 000 000

2. "     " rörliga krediter 240 000 000

3. "     " kortfristig utlåning till banker m. fl. 1 000

4. "     " övriga utlånade medel 7 000 000        252 001000

B Uppgäld, kursvinster m. m.

1. Uppgäld 1000

2. Kursvinster 1 000

3. Valutavinster 1000 3 000

C Diverse inkomster

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m. 10 000 000

2. Dragningslistor på premielånen 100 000

3. Avgift för fartygskreditgaranti m. m. 50 000 000

4. Övriga diverse inkomster 1 500 000 61 600 000

313 604 000

Underskott att föras av pä statsbudgetens driftbudget 9 600 000 000

Summa kr.    9 913 604 000

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM l«7S 770(11

Bilaga 22 till budgetpropositionen 1978

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Prop. 1977/78:100 Bilaga 22

BUDGETDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppförs anslag för täckning av den formella investeringsförlust som enligt gällande budgetprinciper uppstår i samband med genomförandet av nya kapitalinvesteringar, som inte kan eller skall förräntas till sitt fulla värde. I likhet med vad som gäller för investeringsanslagen ställs avskrivningsanslagen direkt till de fondförvaltande myndigheternas förfogande.

Föreliggande förslag till statsbudget iiuiefattar åtskilliga anslag på kapitalbudgeten beträffande vilka en formell investeringsförlust måste beräknas. Jag skall nu i korthet redogöra för de fall där så är förhållandet. I anslutning till denna redogörelse kommer jag att hemställa om att avskrivningsanslag föreslås eller tas upp med beräknade belopp i förslaget till statsbudget.

Investeringsförlusten bestäms utifrån statens förräntningskrav. I förevarande sammanhang anses detta överensstämma med den för varje budgetår fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Normalräntan beräknas på grundval av kostnaderna för statens långfristiga upplåning. Regeringen har genom förordningen (1977: 567) om normalränta för lån från statens utlåningsfonder fastställt normalräntan för iimevarande budgetår till 8 1/4%. Jag har vid beräkningen av avskrivningsanslagen följaktligen utgått från ett förräntningskrav på 8 1/4 %.

Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bil. 19, SU 1969:117, rslcr 1969: 295) skall under deima huvudtitel också beräknas ersättning för tidigareläggning av vissa investeringar. I huvudsak iimebär bestäm-

1    Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 100. Bilaga 22

Prop. 1977/78:100 Bilaga 22 ÅTskrivaing av nya kapitalinvesteringar 2

melserna att ersättning kan utgå för anskaffningar som avser affärsverksfond, sjöfartsverkets fond eller statens vägverks förrådsfond och som i sysselsättningsfrämjande syfte tidigareläggs i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. I princip skall myndigheten ersättas för de merkostnader som tidigareläggningen förorsakar. I normalfallet kan en schablonregel tillämpas som innebär att myndigheten får ersättning med 10 % av anskaffningens belojjp. Ersättning i fråga om anskaffningar som finansieras över investeringsanslag sker således genom att 10 % av investeringen avskrivs på fönilagsvis beräknade avskrivningsanslag på statsbudgeten.

Tidigareläggning av vissa arbeten av investeringskaraktär som inte är värdehöjande ocli därför finansieras med affärsverks driftmedel kan också förekomma i sysselsättniagsskapande syfte. Även i sådana fall bör myndighetema ersättas för de merkostnader som tidigareläggnmgen av ifrågavarande arbeten förorsakar. Därvid bör i normalfallet samma schablonregel gäUa som vid finansiering över investeringsanslag. Efter samråd med chefen för arbetiimarknadsdepartementct förordar jag att sådan ersättning får bestridas från det av arbetsmarknadsstyrelsen disponerade anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder.

Statens affärsverksfonder. I överensstämmelse med vad chefen för kommimikationsdepartementet förordar bör enligt gällande principer avskrivas dels de medel som beräknats för försvarsberedskap vid televerket och statens järnvägar med 6,5 resp. 3,1 milj. kr., dels de medel som beräknats för statens järnvägars investeringar i det ersättningsberättigade nätet med 63,2 milj. kr. Jag tar upp ett avskrivningsanslag för televerket om 6,5 milj. kr. och för statens järnvägar om 66,3 milj. kr.

För att trygga Gotlands elförsörjning har särskilda insatser befunnits nödvändiga enligt den redogöi-else som lämnades i prop. 1977/78: 25 (s. 112—115). Den föreslagna lösningen som har godtagits av riksdagen (NU 1977/78: 32, rskr 1977/78:108), innebär bl. a. att medel i form av avskrivningsanslag skall ställas till statens vattenfallsverks förfogande för förvärv av aktier i AB Gotlands kraftverk och av elproduktionsanläggningar samt för atl uppföra ett dieselkraftverk på Gotland. 84 milj. kr. av kostnadema för dessa investeringar faller på budgetåret 1978/79. Efter samråd med statsrådet Johansson tar jag därför upp ett avskrivningsanslag för vattenfallsverket om 84 milj. kr.

Statens allmäima fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i aUmänna fastigbetsfonden utgör grundavskriv-ning vid nybyggnader för ämbetsverk 25 % av anläggningskostnaden och vid nybyggnader för civiifi3rsvaret, kriminalvården, sjuklius, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i mark avskrivs inte.

Med tillämpning av dessa {under bör avskrivningsanslagen i för-

Prop. 1977/78:100 Bilaga 22 AvskriTning av nya kapitalinvesteringar 3

slaget till statsbudget föras upp i enlighet med följande sammanställning. Investeringar under anslaget Anskaffning av vissa skyddsrumsanlägg-ningar bör, liksom hittills, skrivas av helt.

Anslag Investering    Avskriv-

kr. ning kr.

Justitiedepartementet

Polishus m. m. 40 000 000 10 000 000

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 5 700 000 1 425 000

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 10 700 000 5 350 000

Utrikesdepartementet
Inköp, uppförande och iståndsåttande av fastig
heter för utrikesrepresentationen 21 000 000       5 250 000

Försvarsdepartementet
Gemensamma myndigheter m. m.:
Anskaffning av anläggningar för försvarets forsk
ningsanstalt 2 170 000       1 085 000
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar                  8 000 000       4 000 000
Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 1 000 1 000

Socialdepartementet

Utbyggande av karolinska sjukhuset 55 000 000     27 500 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala       15 500 000       7 750 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte
mentets verksamhetsområde 12 000 000       6 000 000

Budgetdepartementet
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 400 000 000   230 000 000

Inköp av fastigheter m. m. 55 000 000 —

Utbildningsdepartementet
Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio *1 000 —

Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde 90 000 000     45 000 000

Jordbruksdepartementet

Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet

m.m. 100 000 000     50 000 000

Handelsdepartementet
Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 640 000 160 000

Summa kr.   815 712 000   393 521000

Under Byggnadsarbeten för statlig förvaltning upptas ett investeringsanslag på 400 milj. kr. I detta ingår investeringar som bör grundavskrivas med såväl 50 % som 25 %. Avskrivningsbehoven uppgår sammanlagt till 230 milj. kr.

Beträffande anslaget till vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio erinrar jag om att investeringar i radiohus enligt riksdagens beslut (prop. 1955:146, SU 1955: 125, rskr 1955: 288) helt skall finansieras med radiolicensmedel. Motsvarande finansieringsform tillämpas beträffande investeringar i televisionshus. Något avskrivningsanslag på statsbudgeten behövs således inte för detta ändamål.

• Beräknat belopp.

Prop. 1977/78:100 Bilaga 22 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 4

Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skall enligt gällande regler grundavskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt till 50 % av investeringar i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning tillämpas för investeringar i befästningars delfond. Nybyggnad för ämbetsverk grundavskrivs dock med endast 25 %. Investeringar i mark avskrivs inte.

Under försvarets fastighetsfond har investeringar beräknats om sammanlagt 423 800 000 kr. Härav beräknas för markförvärv 17 395 000 kr., för kasernbyggnader 302 670 000 kr. och för befästningar 103 735 000 kr. Avskrivningsanslagen beräkrias till sammanlagl avrundat 255,1 milj. kr.

Statens utlåningsfonder. Anslaget lill studiemedelsfonden bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget beräknas till 1 020 milj. kr. TiU lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. har, i avvaktan på särskild proposition i ärendet våren 1978, beräknats elt investeringsanslag av 1,7 milj. kr. Dessa lån är under viss lid räntefria och löper därefter med 5 % ränta. Jag tar här tills vidare upp elt avskrivningsanslag av 824 000 kr.

Fonden för låneunderstöd. Anslaget till lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. bör skrivas av helt och jag tar upp ett avskrivningsanslag av 5 milj. kr.

Till lån för investeringar i bokhandel har föreslagits ett anslag av 1,4 milj. kr. Vissa lån avses bli ränte- och amorteringsfria. Avskrivningsbehovet kan schablonmässigt beräknas till 50 %. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 700 000 kr.

Från anslaget Lån till teko-, sko- och garveriindustrier avses utgå lån som är ränte- och amorteringsfria, varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 15 milj. kr.

Statens Statens all- Försvarets
affärsverks- manna fas- fastighets
fonder tighetsfond fond

II. Justitiedepartementet                                   — 16 775 000                  —

III. Utrikesdepartementet                                — 5 250 000                 —

IV. Försvarsdepartementet                                — 5 086 000 255 070 000 V. Socialdepartementet                                     — 41 250 000                  —

VI. Koramunikationsdepartememtet     72 802 000 —                  —

Vin. Budgetdepartementet                                 — 230 000 000                 —

IX. Utbildningsdepartementet                           — 45 000 000                  —

X. Jordbruksdepartementet                              — 50 000 000                  —

XI. Handelsdepartementet                               — 160 000                 —

XiV. Industridepartementet                    84 001000 —                  —

Summa ler.   156 803 000 393 521000 255 070 000

Prop. 1977/78:100 Bilaga 22 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 5

	Statens	Fonden	Diverse	Summa
	utlånings-	för läne-	kapital
	fonder	understöd	fonder
II. Justitiedepartementet	—	___________	___	16 775 000
III. Utrikesdepartementet	—	—	—	5 250 000
IV. Försvarsdepartementet	—	—	—	260156 000
V. Socialdepartementet	—	5 000 000	—	46 250 000
VI. Kommunikationsdepai te-
mentet	—	—	2 000	72 804 000
VIII. Budgetdepartementet	—	—	—	230 000 000
IX. Utbildningsdepartementet	1 020 000 000	700 000	—	1 065 700 000
X. Jordbruksdepartementet	824 000	—	—	50 824 000
XI. Handelsdepartementet	—	59 075 000	6 900 000	66 135 000
XIV. Industridepartementet	—	—	—	84 001 000
Summa kr.	1 020 824 000	84 775 000	6 902 000	1 917 895 000

Till lån till investeringar för kommersiell service föreslås ett anslag av 6 milj. kr. Vissa lån avses bli ränte- och amorteringsfria. Den hittillsvarande erfarenheten av långivningen tyder på att avskrivningsbehovet schablonmässigt kan beräknas till 50 %. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 3 milj. kr.

De nya försörjningsberedskapslånen är ränte- och amorteringsfria under avtalstiden och skrivs av vid avtalstidens slut förutsatt att företaget har uppfyllt sina åtaganden, varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avslaivningsanslag av 36 075 000 kr.

Till skostrukturlån har föreslagits ett anslag av 5 milj. kr. Anslaget bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget föras upp med 5 milj. kr.

Från anslaget Lån till experimentbyggande avses utgå lån som är ränte- och amorteringsfria under högst 10 år, varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 20 milj. kr.

Diverse kapitalfonder. Till förrådsanläggningar m. m. under förrådsfonden för ekonomiskt försvar har föreslagits ett anslag av 6,9 milj. kr. Hela beloppet avser anskaffning som sker av beredskapsskäl och bör av-ckrivas helt. Jag tar alltså upp ett avskrivningsanslag av 6,9 milj. kr.

Sammanfattning  och  hemställan.  Avskrivningsanslagen uppgår  till

sammanlagt 1 917 895 000 kr. En översikt över hur anslagen fördelar sig

på olika fonder och departement har lämnats i närmast föregående tablå.

Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att

regeringen föreslår riksdagen att

1. under förutsättning att motsvarande investeringsanslag beviljas, anvisa följande förslagsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1978/79 i härefter angivna fonder, nämligen

Prop. 1977/78:100 Bilaga 22 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 6

Postverkets fond

Kommunikationsdepartementet
Posthus m. m. 1 000

Televerkets fond

Kommunikationsdepartementet
Teleanläggningar m. m. 6 500 000

Statens järnvägars fond

Kommunikationsdepartementet
Järnvägar m. m. 66 300 000

Luftfartsverkets fond

Kommunikationsdepartementet
Flygplatser m. m. 1 000

Fabriksverkens fond

Industridepartementet
Byggnader och utrustning 1 000

Statens vattenfailsverks fond

Industridepartementet

Kraftstationer m. m. 84 000 000

Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet
Statens vägverks förrådsfond:
Vägmaskiner m. m. 1 000

Sjöfartsverkets fond:
Sjöfartsmateriel m. m. 1 000

2. under fömtsättning att motsvarande investeringsanslag beviljas, anvisa följande reservationsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1978/79, i härefter angivna fonder, nämligen

Statens »llmänna fastlghetsfond

Justitiedepartementet

Polishus m. m. 10 000 000

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 1425 000

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 5 350 000

Prop. 1977/78:100 Bilaga 22 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 7

Utrikesdepartementet
Inköp, uppförande och iståndsåttande av fas
tigheter för utrikesrepresentationen 5 250 000

Försvarsdepartementet

Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar för försvarets forskningsanstalt     1 085 000
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 4 000 000

Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 1 000

Socialdepartementet
Utbyggande av karolinska sjukhuset 27 500 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala    7 750 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom social
departementets verksamhetsområde 6 000 000

Budgetdepartementet

Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 230 000 000

Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartemen
tets verksamhetsområde 45 000 000

Jordbruksdepartementet

Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbmks
universitet m.m. 50 000 000

Handelsdepartementet
Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 160 000

Försvarets fastighetsfond

Försvarets fastigheisfond 255 070 000

Statens utläningsfonder

Utbildningsdepartementet
Studiemedelsfonden 1 020 000 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet
Lån till nybyggnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbmkare m. m. 5 000 000

Utbildningsdepartementet
Lån för investeringar i bokhandel 700 000

Prop. 1977/78:100 Bilaga 22 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 8

Handelsdepartementet

Lån till teko-, sko- och garveriindustrier 15 000 000

Lån till investeringar för kommersiell service 3 000 000

Försörjningsberedskapslån 36 075 000

Skostmkturiån 5 000 000

Bostadsdepartementet

Lån till experimentbyggande 20 000 000

Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet

Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:

förrådsanläggningar m. m. 6 900 000

3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, beräkna följande reservationsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1977/78, i härefter angivna fonder, nämligen

Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet
Lånefonden till främjande av
beredning och avsättning av fisk m.m. *824 000

* Beräknat belopp.

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1977 770tll

Bilaga 23 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 23

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, som förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas förluster, som uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning regeringen bestämt för varje särskilt fall. Följande förluster skall inte redovisas på fonden, nämligen dels förluster för riksbanksfonden, dels sådana förluster för statens affärsverksfonder, statens pensionsfonder och riksgäldsfonden som är av sådan mindre omfattning att de normalt bör täckas av löpande inkomster eller för vilka täckning kan beredas av inom vederbörande fond verkställda avsättningar till förnyelsefond eller värdeminskningskonto. Innan jag går in på de frågor om avskrivning av på fonden redovisade förluster som nu bör anmälas för riksdagen, vill jag på sedvanligt sätt anmäla frågan om redovisning av vissa ackordsuppgörelser.

Ackordsuppgörelser angående lån från statens utlåningsfonder m. m.

Riksdagen har bemyndigat regeringen (prop. 1940: 281, SU 1940: 210, rskr 1940: 373) att i fråga om vissa statliga lån, i den mån ej annat föranleds av särskilda föreskrifter för viss låneverksamhet, efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord och att i vissa fall efterge lån.

Bemyndigandet omfattar såväl de flesta lån från statens utlåningsfonder som åtskilliga lån under fonden för låneunderstöd och vissa specificerade fonder. Beslutanderätten kan av regeringen delegeras till den förvaltande myndigheten.

1    Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 100. Bilaga 23

Prop. 1977/78:100 Bilaga 23 2

När detta bemyndigande lämnades uttalade riksdagen emellertid önskemålet, att redovisning i någon lämplig form årligen skulle lämnas riksdagen för beslut rörande ackordsuppgörelser och andra efterskän-kanden, som fattats på grund av bemyndigandet.

Den begärda redovisningen bör som tidigare skett få lämnas riksdagen i den formen, att avskrifter av de under föregående kalenderår fattade besluten angående biträdande av ackord samt andra eflerskänkanden av statens rätt tillsammans med en sammanfattande förteckning tillställs vederbörande riksdagsutskott.

Avskrivning av oreglerade kapitalinedelsförluster. I gällande statsbudget har under denna rubrik uppförts ett anslag av 1 milj. kr. för reglering av uppkommande kapitalmedelsförluster.

Av en av riksgäldskonlorei överlämnad redogörelse framgår att följande förluster av de fondförvaltande myndigheterna anmälts och per

Myndighet och fond

Reglering av oreglerade kapitalmedelsförluster

	Kr.
Statens järnvägar
Statens järnvägars fond	43 400 000
Byggnadsstyrelsen
Statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond	561 350
Kriminalvårdsstyrelsen
Statens allmänna fastighetsfond:
Kriminalvårdsstyrelsens delfond	105 474
Generaltullstyrelsen
Statens allmänna fastighetsfond:
Generaltullstyrelsens delfond	499
Fortifikationsförvaltningen
Försvarets fastighetsfond:
Kasembyggnaders delfond	319 942
Befästningars delfond	505 702
Bostadsstyrelsen
Länefonden för bostadsbyggande	16 389 032
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder	48 000
Länefonden för allmänna samlingslokaler	111 177
Kammarkollegiet
Lånefonden lill främjande av beredning och avsättning av fisk	201 000
Statens hantverks- och industrilänefond	3 564
Fonden för låneunderstöd:
Kammarkollegiets delfond	450 845 753
Statskontoret
Statens datamaskinfond	2 289 824-
Arbetsmarknadsstyrelsen
Fonden för låneunderstöd:
Arbetsmarknadsstyrelsens delfond	17 464 264
Sjöfartsverket
Sjöfartsverkets fond	33 987
Riksbanken
Statens bosättningsiånefond	229 057
Fonden för låneunderstöd:
Riksbankens delfond	168 112
Riksgäldskontoret
Fonden för förlag till statsverket	1 440 694

Summa kr. 534 117 431

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 3

den 30 juni 1977 överförts till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster redovisades den 1 juli 1976 som ingående behållning 22 178 377 kr. Fonden har under budgetåret 1976/77 tillgodoförts dels anslag från driftbudgeten om 901 000 000 kr., dels 25 074 kr. som influtit på tidigare avskrivna, fonden påförda förluster. Eftersom enligt den lämnade redovisningen fonden samtidigt belastats för förluster med 534 117 431 kr., utgjorde den utgående behållningen per den 30 juni 1977 389 086 020 kr., disponibla för reglering av oreglerade kapitalmedelsförluster. För budgetåret 1978/79 bör anvisas 1 milj. kr. för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 1 000 000 kr.

N0.1STEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM  1977 770623

Bilaga 24 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78: 100

Bilaga 24

_{Statens allmänna fastighetsfond}

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser stat för statens allmänna fastighetsfond

Inledning

Statens allmänna fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av civila statliga fastigheter, som inte hänförs till affärsverken. Fonden omfattar allmänna förvaltningsbyggnader, kriminalvårdsanstalter, fastigheter för undervisningsändamål, sjukhusbyggnader m. m. Allmänna fastighetsfonden är uppdelad på sju delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder. Av dessa förvaltas slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas, akademiska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder av byggnadsstyrelsen och de övriga av resp. myndighet. I fråga om akademiska sjukhusets delfond svarar dock sjukhusets direktion för fastighetsunderhåll m. m.

Byggnadsstyrelsen förvaltar sedan år 1966 försvarets forskningsanstalts delfond av försvarets fastighetsfond. I sitt förslag till anslagsframställning för budgetåret 1977/78 anmälde styrelsen atl en utredning pågick om överföring av fastigheterna under försvarets forskningsanstalts delfond till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Ett av skälen för en sådan överföring är atl nya byggnader för omlokaliserade delar av försvarets forskningsanstalt byggs med medel från investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond och in-värderas på byggnadsstyrelsens delfond. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till regeringen den 15 februari 1977 föreslagil att överföring bör ske fr. o. m. budgetåret 1978/79. Försvarets forskningsanstalt har, efter samråd med försvarsstaben, förklarat sig inte ha någol att erinra mot förslaget.

1    Riksdagen 1977178.1 saml. Nr 100. Bilaga 24

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastigheisfond   2

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att överföringen sker fr. o. m. budgetåret 1978/79.

Faslighetsfondens inkomster, utgifter och kapitalbehållning redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden fastställs årligen av riksdagen. Fonden är konstruerad som en produktiv fond.

Staten för statens allmänna fastighetsfond är uppdelad på följande titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter, B. Hyror och arrenden för lokaler och markområden som upplåts till enskilda och C. Diverse inkomster saml på utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto och C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. Inkomsterna och utgifterna under de angivna titlarna tas upp särskilt för de olika delfonderna. Fondens överskott redovisas under särskild titel på statsbudgetens inkomstsida.

Det förslag till stat för allmäima fastighetsfonden som framläggs i det följande bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 24.1. Till grund för förslaget ligger slatförslag, som vederbörande förvaltningsmyndigheter har lämnat för de olika delfonderna. Riksrevisionsverket har yttrat sig över statförslagen.

Förslaget till stat slutar på ett belopp av ca 1 785 milj. kr., vilket innebär en ökning av omslutningen med ca 304 milj. kr. Inkomstposten Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter ökar med ca 265 milj. kr. Fondens överskott ökar med ca 140 milj. kr.

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

Fr. o. m. budgetåret 1973/74 används något förändrade definitioner av underhåll m. m. vid beräkningen av fastighetsfondens stat (jfr prop. 1972: 1 bil. 21 s. 5). Fastighetsunderhåll omfattar sådan reparation och ersättning av förslitna eller på annat sätt skadade byggnads- eller an läggningsdelar som måste göras för att bibehålla fastigheten i dess byggnadstekniska skick och funktion. Till ombyggnad och komplettering hänförs ändringar av lokalerna föranledda av lokalnyttjarkrav, undei förutsättning att åtgärderna inte eller endast i ringa mån ökar värdet på den anläggning de avser. Ombyggnad skall ske inom befintlig byggnads volym eller, om utökning av volymen sker, utan att totalytan ökas. Vidare kan kompletteringar för rationalisering av drift och underhåll av fastigheter ingå i ombyggnad och komplettering.

I prop. 1972: 1 (bil. 21 s. 2) redovisades även principer för medelsberäkningen för fastighetsunderhållet. Enligt dessa principer beräknas, med hjälp av statistiska erfarenhetsdata, genomsnittliga underhållskostnader per kvadratmeter för olika lokaltyper. Dessa underhållskostnader läggs till grund för beräkning av det aktuella medelsbehovet.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond   3

De här berörda principerna för beräkning av medelsbehovet för del normala fastighetsunderhållet har införts i fråga om byggnadsstyrelsens delfond och skall successivt införas i fråga om kriminalvårdsstyrelsens, karolinska sjukhusels och akademiska sjukhusets delfonder. För slottsbyggnadernas och beskickningsfastighetemas delfonder skall medelsbehovel liksom tidigare beräknas erfarenhetsmässigt och med utgångspunkt i planerade arbeten. För generallullstyrelsens delfond används t. v. en enkel schablonmetod.

Medelsbehovet för ombyggnads- och kompletteringsarbeten bör beräknas på grundval av kostnadsberäkningar av planerade åtgärder.

Enligt bestämmelser för förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond som regeringen har meddelat skall förvaltningsmyndigheterna samråda med byggnadsstyrelsen om principerna för medelsberäkningen under de olika delfonderna.

Under särskilda delposter, benämnda Fastighetsdrift, beräknas inom slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder medel för fastighetstjänst — inkl. yttre renhållning — samt bränsle, lyse och vatten inom de fastigheter där byggnadsstyrelsen enligt särskilda avtal med lokalbrukarna har övertagit ansvaret för fastighets-driften. Delposterna är förslagsvis betecknade.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit att ansvaret för fastighetsdriften generellt skall åvila de fondförvaltande myndigheterna. Enligt styrelsen samverkar frågor som rör investeringar, fastighetsunderhåll och fastig-helsdrift i sådan omfattning att ett samlat ansvar för fastighetsförvaltningen är angeläget. Byggnadsstyrelsen har bl. a. pekat på vikten av en sådan samordning i fråga om åtgärder för energihushållning.

I beslut den 30 juni 1977 har regeringen ändrat bestämmelserna angående förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond med avseende på fastighetsdriften. Fr. o. m. budgetåret 1977/78 åvilar det fondförvaltande myndighet alt svara för fastighetsförvaltning inkl. fastighetsdrift. Regeringen har dock bemyndigat fondförvaltande myndighet att övergångsvis t. o. m. utgången av budgetåret 1978/79 medge lokalbrukare att fortsätta all svara för fastighetsdriften.

Samtidigt har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att gemensamt med resp. universitets- och högskoleämbetet samt Sveriges lantbruksuniversitet senast den 1 mars 1978 redovisa i vilken omfaitning särskilda former för samverkan bör tillämpas för fastighetsdriften inom högskoleområdet.

De ändrade bestämmelserna för fastighetsförvaltningen medför främst atl byggnadsstyrelsen får ansvar för driften inom ett ökat antal av de fastigheter som redovisas under styrelsens delfond. I fråga om kriminalvårdsstyrelsens, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets och generaltullstyrelsens delfonder är den fondförvaltande myndigheten samtidigt lokalbrukare.

Prop. 1977/78: 100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond   4

I beslut den 30 juni 1977 har regeringen vidare uppdragit åt ford-fikalionsförvallningen och byggnadsstyrelsen att gemensamt och i samråd med övriga berörda myndigheter, affärsverk m. fl. inventera möjligheterna till en successivt ökad samverkan vid driften av statens fastigheter.

Statsmakterna har år 1976 beslutat om riktlinjer för organisation m. m. av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret på regional och lokal nivå (prop. 1975/76: 100 bil. 6, FöU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 273). Riktlinjerna innebär bl. a. att de för en ort nödvändiga verkställighetsresurserna såväl inom maskintjänsten som för övrig verkställande fastighetsförvaltning inom försvaret samordnas till en myndighet inom garnisonsorten. Genom samordningen av resurserna för fastighetsförvaltning skapas enligt föredraganden goda förutsättningar för en framtida samordning med den civila fastighetsförvaltningen.

De förvaltningskostnader som är hänförliga till de av byggnadsstyrelsen förvaltade delfonderna belastar förevarande utgiftspost i staten för statens allmänna fastighetsfond. Dessa förvaltningskoslnader fördelas mellan slottsbyggnadernas delfond, beskickningsfastigheternas delfond och byggnadsstyrelsens delfond och förs upp i staten under särskilda delposter av förslagskaraktär, benämnda Förvaltningskostnader. Kostnadema beräknas till 49,3 milj. kr. för nästa budgetår och fördelas med 1,4 milj. kr. på slottsbyggnadernas delfond, 3,3 milj. kr. på beskickningsfastighetemas delfond och 44,6 milj. kr. på byggnadsstyrelsens delfond.

A 1. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Slottsbyggnadernas
delfond

1976/77 Utgift 13 615 654

1977/78 Anvisat 9 900 000

1978/79 Förslag 10 655 000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79 Byggnads-           Förestyrelsen              draganden
a)   Fastighetsdrift b)   Fastighetsunderhåll c)   Ombyggnad och komplet tering d)  Förvaltningskostnader Ej disponerat belopp	1 500 000 6 237 000 594 000 1 500 000 69 000 9 900 000	+   400 000 + 2 363 000 +   806 000 -   100 000 + 3 469 000	+ 105 000 +748 000 + 71000 -100 000 - 69 000 +755 000

Byggnadsstyrelsen

Styrelsen beräknar ca 4,6 milj. kr.  för löpande underhåll och ca

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond   5

5,4 milj. kr för vissa särskilda större arbeten. I det senare beloppel ingår fasadrenovering på Östra Koppartältet i Hagaparken och Ulriksdals slott samt takrenovering på Drottningholms och Vadslena slott.

Föredraganden '

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att till reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas delfond beräknas 10 655 000 kr. för nästa budgetår.

Omfattningen och det slutliga urvalet av de arbeten som avser annat än löpande underhåll bör bestämmas av regeringen i annat sammanhang.

A 2. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond

1976/77 Utgift 16 595 223

1977/78 Anvisat       22 726 000 1978/79 Förslag       22 396 000

1977/78

Beräknad ändring 1978/79

a) Fastighetsunderhäll

b) Ombyggnad och komplettering

Ej disponerat belopp

	Kriminalvårdsstyrelsen	Föredraganden
9 684 000	+  1 267 000	+1 267 000
12 815 000 227 000	+27 960 000	-1 370 000 -   227 000
22 726 000	+ 29 227 000	-   330 000

Kriminalvårdsstyrelsen

a) Behovet av medel för fastighetsunderhåll beräknas enligt tillämpade regler till 10 951 000 kr.

b) För ombyggnad och komplettering beräknas sammanlagt 40 775 000 kr. Härav beräknas 6 506 000 kr. för stark- och svagströmsanläggningar samt 9 181 000 kr. för anläggningar för värme, vatten, avlopp och ventilation. För modernisering av personalbostäder beräknas 650 000 kr. och för brandskyddsåtgärder 2 210 000 kr. Slutligen beräknar styrelsen 22 228 000 kr. för ombyggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstaller.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att till reparations- och underhållskostnader m. m. under kriminalvårdsstyrelsens delfond beräknas 22 396 000 kr. för nästa budgetår.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond   6

A 3. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Beskickningsfastighetemas delfond

1976/77 Utgift 1977/78 Anvisat 1978/79 Förslag

13 077 456

17 160 000

18 100 000

	1977/78	Beräknad ändri	ng 1978/79
		Byggnadsstyrelsen	Föredraganden
a)   Fastighetsdrift b)   Fastighetsunderhäll c)  Ombyggnad och komplet tering d)  Förvaltningskostnader Ej disponerat belopp	6 500 000 5 643 000 1 485 000 3 460 000 72 000 17 160 000	+ 2 657 000 + 1 515 000 -   160 000 + 4 012 000	+ 950 000 + 222 000 -160 000 - 72 000 + 940 000

Byggnadsstyrelsen

b) Den begärda ökningen med 2 657 000 kr. motiveras bl. a. av ökade kostnader för underhåll med ca 10 %, ett ackumulerat behov av upprustning av chefsbostäder samt åtgärder för energibesparing.

c) Anvisade och beräknade medel avser särskilda säkerhetsåtgärder inkl. förbättring av utrymningsvägar.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att till reparations- och underhållskostnader m. m. under beskickningsfastighetemas delfond beräknas 18 100 000 kr. för nästa budgetår.

A 4. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Karolinska sjukhusets delfond

1976/77 Utgift 1977/78 Anvisat 1978/79 Förslag

13 187 709 10 000 000 15 000 000

Direktionen för karolinska sfukhuset

För reparations- och underhållsåtgärder beräknas 27 075 000 kr. Härav utgör 6,8 milj. kr. ett på erfarenhetsmässiga grunder framräknat belopp för fastighetsdrift. Av resterande belopp, 20 275 000 kr., beräknas för underhållsåtgärder 15 635 000 kr. samt för ombyggnad och komplettering 4 640 000 kr.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond   ?

Föredraganden

För att möjliggöra en snabb uppruslning av sjukhusels fastigheter beräknas för budgetåret 1978/79 medel för fastighetsunderhåll utöver vad som följer av den vanligtvis tillämpade metoden för beräkning av underhållsmedel. Jag förordar att till reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets delfond beräknas 15 milj. kr. för nästa budgetår. Här beräknade medel avser endasl fastighetsunderhåll och sådana reparationsarbeten m. m. som ej skall bekostas av i annat sammanhang anvisade driftmedel. Det är angeläget att planeringen av dessa underhållsarbelen samordnas med planeringen av de byggnads-och upprustningsarbeten som bestrids av medel från investeringsanslagel Utbyggande av karolinska sjukhuset. Medel för erforderliga ombyggnads- och kompletteringsåtgärder bör under liden för den allmänna upprustningen av sjukhuset beräknas från det tidigare nämnda investeringsanslaget.

För bidrag till energibesparande åtgärder i statliga byggnader har medel beräknats inom del under trettonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

A 5. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Akademiska sjukhusets delfond

1976/77 Utgift 6 175 966

1977/78 Anvisat 7 047 000

1978/79 Förslag 8 047 000

Byggnadsstyrelsen

Behovet av medel för reparations- och underhållsåtgärder beräknas till 10,4 milj. kr., varav för fastighelsdrift 1,3 milj. kr., för underhållsåtgärder 5 milj. kr. samt för ombyggnad och komplettering 4,1 milj. kr.

Föredraganden

I enlighet med de regler som tillämpas under karolinska sjukhusets delfond beräknas under akademiska sjukhusets delfond endast medel för fastighetsunderhåll och sådana reparations- och översynsarbelen av driftanläggningarna m. m. som ej skall bekostas av i annat sammanhang anvisade driftmedel. Jag förordar atl till reparations- och underhållskostnader m. m. under akademiska sjukhusets delfond beräknas 8 047 000 kr. för nästa budgetår.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond   g

A 6. Reparations- och underhållskostnader m. m.:  Byggnadsstyrelsens delfond

1976/77 Utgifl 1977/78 Anvisai 1978/79 Förslag

306 394 380 316 239 000 371 961 000

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Byggnadsstyrelsen	Föredraganden
a)   Fastighetsdrift b)   Fastighetsunderhåll c)   Ombyggnad och komplet tering d)  Förvaltningskostnader Ej disponerat belopp	150 000 000 69 959 000 54 450 000 40 600 000 1 230 000 316 239 000	+40 000 000 + 14 952 000 +     550 000 +  4 000 000 + 59 502 000	+40 000 000 + 12 952 000 +  4 000 000 -  1 230 000 + 55 722 000

Byggn adssty relsen

a) Den av styrelsen förvaltade lokalarean inom byggnadsstyrelsens delfond uppgick budgetåret 1976/77 till 4 960 000 m'- och beräknas uppgå till 5 196 000 m2 budgetåret 1977/78 och 5 475 000 m budgetåret 1978/79. Styrelsen har i successivt ökad omfattning övertagit ansvaret för fastighetsdriften inom dessa lokaler. De genomsnittliga driftkostnaderna — exkl. städkostnader — uppgick budgetåret 1976/77 till 40: 52 kr./m. 1 denna kostnad ingår även kostnader för sådana smärre underhållsarbeten som med fördel utförs av den organisation som svarar för daglig drift och skötsel av fastigheterna. Byggnadsstyrelsen föreslår atl 190 milj. kr. beräknas för fastighelsdrift under nästa budgelår i det fastighetsbestånd där styrelsen ombesörjer driften. Hänsyn har därvid tagits till den ökade lokalarea där styrelsen f. n. har att svara för fastighetsdriften enhgt de ändrade bestämmelserna angående förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond. Utgifterna för fastighetsdrift täcks av hyror som erläggs av lokalbrukarna.

b) De genomsnittliga underhiUIskostnaderna för budgetåren 1969/70 —1976/77 med den gränsdragning som har nämnts i det föregående uppgick inom det av styrelsen förvaltade fastighetsbeståndet till 16: 36 kr./ m. Styrelsen föreslår att 82 milj. kr. beräknas för fastighetsunderhåll nästa budgetår.

Inom de fastigheter som nu redovisas på försvarets forskningsanstalts delfond beräknas kostnaderna för fastighetsunderhåll uppgå till 2 911 000 kr. under budgetåret 1978/79.

c)   Styrelsen föreslår att 55 milj. kr. anvisas för ombyggnads- och
kompletteringsarbeten under budgetåret 1978/79.

1 Inkl. de fastigheter som nu redovisas på försvarets forskningsanstalts delfond av försvarets fastighetsfond.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond   9

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag alt till reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens delfond beräknas 371 961 000 kr. för nästa budgetår.

A 7. Reparations-   och   underhållskostnader   m. m.:   Generaltullstyrelsens delfond

1976/77 Utgift 463 287

1977/78 Anvisat 505 000

1978/79 Förslag 517 000

1 Varav 500 000 kr. får disponeras av generaltullstyrelsen enligt regeringens beslut.

Generaltullstyrelsen

Behovet av medel till fastighetsunderhåll beräknas enligt gällande regler till 367 000 kr. För fastighetsskatter beräknar styrelsen därutöver 20 000 kr. För vissa arbeten ulöver löpande underhåll föreslår styrelsen 130 000 kr.

Föredraganden

I enlighet med generaltullstyrelsens förslag förordar jag att till reparations- och underhållskostnader m. m. under generallullstyrelsens delfond beräknas 517 000 kr. för nästa budgetår.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond ]o

B. Avsättning till värdeminskningskonto

De tillgångar som är bokförda på statens allmänna fastighetsfond skrivs av enligt vissa allmänna grunder. Avskrivningstiden är 60 år i normalfall och 40 år i fråga om byggnader för vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga (bl. a. kriminalvårdsanstalter, sjukhus, forskningsinstitutioner och skolor). Grundavskrivning sker i det förra fallet med 25 % och i det senare med 50 %. Avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1,25 %. För grundavskrivningen anvisas anslag på statsbudgetens driftbudget under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto förs upp på faslighetsfondens stat. Den årliga avsättningen påbörjas först under andra budgetåret efter det då byggnaden har färdigställts.

I enlighet med angivna grunder har riksrevisionsverkel vid den slulliga beräkningen av årsavskrivningen för budgetåret 1977/78 tagit upp denna till 87 894 587 kr.

Vid beräkningen av det belopp, som skall tas upp för avsättning till värdeminskningskonto på allmänna fastighetsfondens stat för nästa budgetår, bör till de fastställda årsavskrivningarna för innevarande budgetår läggas beloppet av den årliga avskrivningen på färdiga byggnader som har tillkommit under budgetåret 1976/77. I övrigt bör vid beräkningen hänsyn tas till de avskrivningsbelopp som faller bort på grund av slutförda årsavskrivningar. Riksrevisionsverkel har beräknat avsättningsbeloppet för budgetåret 1978/79 till 102 190 000 kr. I beloppet ingår, inom byggnadsstyrelsens delfond, ca 17 milj. kr. som utgör beräknade rundradioavgiftsmedel för avskrivningar av investeringar i radio-och televisionshus. Motsvarande belopp har tagits upp som inkomst under posten Diverse inkomster. Fördelningen av det sammanlagda avskrivningsbeloppet på de olika delfonderna framgår av bilagan. Jag har inget att erinra mot de sålunda beräknade beloppen.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastlghetsf ond 11

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m.

C 2. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond

1976/77 Utgift 1 056 961

1977/78 Anvisat 800 000

1978/79 Förslag 1 100 000

I enlighet med förslag av kriminalvårdsstyrelsen förordar jag att till hyres- och arrendeutgifter m. m. under kriminalvårdsstyrelsens delfond beräknas 1,1 milj. kr. för nästa budgetår.

C 3. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Beskickningsfastigheternas delfond

1976/77 Utgift 30 518 659

1977/78 Anvisat       36 950 000 1978/79 Förslag       43 130 000

Byggnadsstyrelsen

Posten bör föras upp med 45 150 000 kr. Styrelsen har därvid beräknat 3,6 milj. kr. för nya förhyrningar och bostadsrätter inkl. kostnader för erforderliga ändrings- och kompletteringsarbeten.

Föredraganden

Jag förordar att till hyres- och arrendeutgifter m. m. under beskickningsfastighetemas delfond beräknas 43 130 000 kr. för näsla budgetår. Jag har då beräknat 2,8 milj. kr. för nya förhyrningar och bostadsrätter inkl. kostnader för erforderliga ändrings- och kompletleringsarbeten. Jag har vidare beräknat 3 milj. kr. för säkerhetsarbeten.

C 4. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Karolmska sjukhusets delfond

1976/77 Utgift 1 805 202

1977/78 Anvisat 1 800 000

1978/79 Förslag 1 800 000

I enlighel med förslag av direktionen för karolinska sjukhuset förordar jag att till hyres- och arrendeutgifter m. m. under karolinska sjukhusets delfond beräknas 1,8 milj. kr. även för nästa budgetår.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond 12

C 5. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Akademiska sjukhusets delfond

1976/77 Utgift -

1977/78 Anvisat 1000

1978/79 Förslag 1000

1 enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att till hyres-och arrendeutgifter m. m. under akademiska sjukhusets delfond beräknas ett formellt belopp av 1 000 kr. för nästa budgetår.

C 6. Hyres- och arrendeutgifter m. m.; Byggnadsstyrelsens delfond

1976/77 Utgift 354 231 883 1977/78 Anvisat 360 560 000 1978/79 Förslag     435 180 000

Byggnadsstyrelsen

Den av byggnadsstyrelsen förhyrda lokalarean uppgick vid ingången av innevarande budgetår till ca 1 650 000 m och beräknas öka med ca 50 000 m- under de närmaste två budgetåren. Ersättnings- och nyanskaffning av inhyrda lokaler pågår kontinuerligt. Ersättningsanskaffningen beräknas årligen uppgå till ca 10 % av det inhyrda lokalbeståndet.

Erforderiigt belopp för budgetåret 1978/79 har beräknats till 435 milj. kr. Häri ingår de uppskattade utgifterna för ändringsarbeten i de förhyrda lokalerna.

Inom de fastigheter som tidigare redovisades på försvarets forskningsanstalts delfond beräknas hyres- och arrendeutgifterna uppgå till 180 000 kr. under budgetåret 1978/79.

Föredraganden

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att till hyres-och arrendeutgifter m. m. under byggnadsstyrelsens delfond beräknas 435 180 000 kr. för nästa budgetår.

C 7. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Generaltullstyrelsens delfond

1976/77 Utgift 15 417 940

1977/78 Anvisat 13 201 000 1978/79 Förslag       15 422 000

Generaltullstyrelsen

Posten bör tas upp med 15 422 000 kr. Förändringen hänför sig till ökning av hyrorna för befintliga lokaler (+832 000 kr.), ökning av hy-

 Inkl. de fastigheter som nu redovisas på försvarets forskningsanstalts delfond av försvarets fastighetsfond.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 24    Statens allmänna fastlghetsf ond 13

rorna med anledning av planerade ombyggnader m. m. ( + 431 000 kr.), omräkning från delårs- till helårshyra för lokaler som tillkommer under budgetåret 1977/78 ( + 295 000 kr.), ändrings- och kompletteringsarbeten av engångskaraktär ( + 150 000 kr.) och hyror för tillkommande lokaler ( + 553 000 kr.) samt frånlrädande av lokaler (-40 000 kr.).

Föredraganden

I enlighet med generaltullstyrelsens förslag förordar jag att till hyres-och arrendeutgifter m. m. under generaltullstyrelsens delfond beräknas 15 422 000 kr.

Inkomster

A. Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter

Lokalhyror bestrids från statsmyndigheternas myndighetsanslag eller i förekommande fall från sakanslag. Hyran skall efter särskild debiteringsuppgift från fastighetsfondförvaltande myndighet tillgodoföras denna inkomstpost under de skilda delfonderna av statens allmänna fastighetsfond. För flertalet av de fastigheter som redovisas under slottsbyggnadernas delfond täcker hyresintäkterna inte kostnaderna. Ett särskilt ersättningsanslag måste därför anvisas på statsbudgetens driftbudget för att balans skall erhållas i staten för slottsbyggnadernas delfond. Jag har tidigare denna dag vid min anmälan av åttonde huvudtiteln beräknat detta tillskott till 7 861 000 kr. för nästa budgetår.

Principer för beräkning av hyror för statliga fastigheter har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1970:1 bil. 2 punkt 5, SU 1970: 15, rskr 1970: 15). Syftet med beräkningsprinciperna är att hyrorna skall återspegla de verkliga kostnaderna och anpassas till marknadsmässiga förhållanden. Beräkningarna av medel till lokalkostnader för myndigheterna har gjorts med utgångspunkt i att de kallhyror som de fastighetsfondförvaltande myndigheterna aviserar i sina preliminära debiteringsuppgifter skall gälla under budgetåret så länge lokalerna är oförändrade.

För vissa fastigheter där byggnadsstyrelsen svarar för fastighetsdriften inkluderas driftkostnaderna i lokalhyrorna.

Enligt nu föreliggande beräkningar kommer ersättningar för lokaler som upplåts till statsmyndigheter för nästa budgetår att uppgå till sammanlagt 1 680 890 000 kr. Jag förordar att posten Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter för budgetåret 1978/79 förs upp med detta belopp och med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan.

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Statens allmänna fastighetsfond 14

B.     Hyror och arrenden för lokaler och markområden som upplåts
till enskilda

Förvaltningsmyndigheterna har för budgetåret 1978/79 beräknat denna inkomstpost efter samma grunder som för innevarande budgetår. Jag godtar myndigheternas beräkningar och förordar att posten för nästa budgetår förs upp med 80 714 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan.

C.   Diverse inkomster

Under denna inkomstpost godtar jag förvaltningsmyndigheternas förslag och förordar att posten förs upp med sammanlagt 23 405 000 kr. för nästa budgetår med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan. Häri ingår under byggnadsstyrelsens delfond ca 17 milj. kr. utgörande beräknade rundradioavgiftsmedel för avskrivningar av investeringar i radio- och televisionshus.

Överskott att tillföras statsbudgetens driftbudget

För samtliga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond tas överskottet upp med belopp som motsvarar skillnaden mellan de beräknade inkomsterna och utgifterna. Med tanke på arten av de fastigheter som redovisas på slottsbyggnademas delfond uppställs inte något förräntningskrav på denna delfond. Som överskott tas där upp endast ett formellt belopp av 1 000 kr.

Med de av mig förordade beloppen under de olika inkomst- och utgiftsposter för vilka jag nu har redogjort skulle i staten för statens allmänna fastighetsfond för nästa budgetår uppkomma ett överskott om 739 510 000 kr. Det innebär en ökning med 139 784 000 kr. i förhållande till den för innevarande budgetår fastställda staten, överskottet på statens allmänna fastighetsfond redovisas i statsbudgeten bland driftbudgetens inkomster under rubriken Inkomster av statens kapitalfonder (B III).

Överskottets fördelning på de olika delfonderna framgår av bilagan.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i det föregående beträffande överföringen av de fastigheter som nu redovisas på försvarets forskningsanstalts delfond av försvarets fastighetsfond till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond,

2. godkänna förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1978/79 (bilaga 24.1).

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24    Stateiis allmänna fastighetsfond 15

Bilaga 24.1

FÖRSLAG TILL

STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1978/79

Inkomster

A.  Ersättning för lokaler som upplåts till
statsmyndigheter

1. Slottsbyggnadernas delfond 8 655 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond 30 423 000

3. Beskickningsfastighetemas delfond 73 399 000

4. Karolinska sjukhusets delfond 60 240 000

5. Akademiska sjukhusets delfond 25 366 000

6. Byggnadsstyrelsens delfond 1 466 848 000

7. Generaltullstyrelsens delfond 15 959 000      1 680 890 000

B.  Hyror och arrenden för lokaler och markområden
som upplåts till enskilda

1. Slottsbyggnadernas delfond 1900 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond 3 199 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond 1 000 000

4. Karolinska sjukhusets delfond 5 400 000

6. Byggnadsstyrelsens delfond 69 000 000

7. Generaltullstyrelsens delfond 215 000           80 714 000

C.  Diverse inkomster

1. Slottsbyggnadernas delfond 101 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond 1 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond 1 000

4. Karolinska sjukhusets delfond 1 000

5. Akademiska sjukhusets delfond 3 300 000

6. Byggnadsstyrelsens delfond 20 000 000

7. Generaltullstyrelsens delfond 1000          23 405 000

Summa kr. 1785 009 000

Utgifter

A.  Reparations- och underhållskostnader m. m.

1. Slottsbyggnadernas delfond, förslagsvis 10 655 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond 22 396 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond,

förslagsvis 18 100 000

4. Karolinska sjukhusets delfond 15 000 000

5. Akademiska sjukhusets delfond 8 047 000

6. Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis 371 961 000

7. Generaltullstyrelsens delfond 517 000         446 676 000

B.  Avsättning till värdeminskningskonto

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis 4 028 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond,

förslagsvis 1 509 000

4. Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis 3 478 000

5. Akademiska sjukhusets delfond, förslagsvis 6 782 000

6. Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis 86 320 000

7. Generallullstyrelsens delfond, förslagsvis 73 000         102190 000

C.  Hyres- och arrendeutgifter m. m.

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis 1100 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond,

förslagsvis 43 130 000

4. Karolinska sjukhusets delfond, förslagsvis 1 800 000

5. Akademiska sjukhusets delfond, förslagsvis 1000

6. Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsvis 435 180 000

7. Generaltullstyrelsens delfond, förslagsvis 15 422 000         496 633 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 24   Statens allmänna fastighetsfond 16

överskott att tillföras statsbudgetens driftbudget

1. Slottsbyggnadernas delfond 1 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond 6 099 000

3. Beskickningsfastigheternas del fond 11661000

4. Karolinska sjukhusets delfond 45 363 000

5. Akademiska sjukhusets delfond 13 836 000

6. Byggnadsstyrelsens delfond 662 387 000

7. Generahullstyrelsens delfond 163 000         739 510 000

Summa kr. 1 785 009 000

NOKSTEDTS TftYCKEM   srOCKHOLM 1978 770614

Bilaga 25 till budgetpropositionen 1978 Prop. 1977/78:100

Bilaga 25

Försvarets fastighetsfond

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till statsbudgeten 1978/79 såvitt avser stat för försvarets fastighetsfond

Översikt av fastighetsfondens ställning m. m.

Försvarets fastigheisfond är en kapitalfond för redovisning av byggnader, anläggningar och mark som används för militära ändamål. Fonden omfattar övnings- och skjutfäll, kasern- och befästningsanläggningar, flygfält, förråd m. m. Försvarets fastigheisfond har sedan budgetåret 1964/65 varit uppdelad på tre delfonder, nämligen befästningars delfond, kasernbyggnaders delfond och försvarets forskningsanstalts delfond. Chefen för budgetdepartementet har vid anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser stat för statens allmänna fastigheisfond (prop. 1977/78:100 bil. 24) föreslagil att sistnämnda delfond avvecklas vid utgången av budgetåret 1977/78. Mark och byggnader som redovisas på denna delfond avses därvid föras över lill byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.

Försvarets faslighelsfonds inkomster och utgifier liksom dess kapitalbehållning redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och ulgiftsslat för fonden fastställs åriigen av riksdagen. Fonden är konstruerad som en produktiv fond. Fondens överskott redovisas under särskild titel på statsbudgetens inkomstsida. Inkomstema erhålls dels genom hyresinkomster för lokalupplåtelse till myndigheter och enskilda m. fl. inkomster, dels genom anslag till iståndsättning av befästningar och kasemer.

Av riksrevisionsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1976/77 framgår att fondens ställning den 30 juni 1977 var följande (milj. kr.).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond

	Befästningars delfond	Kasernbyggnaders delfond	Summa
Tillgångar Fast egendom Fordringar hos andra fonder Övriga fordringar	3 786,2 0,5	3 376,1 6,3 130,4	7 162,3 6,8 130,4
Summa tillgångar	3 786,7	3 512,8	7 299,5
Skulder Avskrivningskonton Diverse medel	3 585,9 0,5	1 956,0 6,3	5 541,9 6,8
Summa skulder	3 586,4	19623	5 548,7
Kapitalbehållning	200,3	1550,5	1 750,8

1 förhållande lill fondens ställning den 1 juli 1976 innebär de redovisade beloppen en ökning av värdet av den fasla egendomen (brutto) med 250,4 milj. kr. Nettoökningen av fondens kapital under budgetåret 1976/77 uppgår till 37,2 milj. kr.

Utfallet av staten för fastighetsfonden för budgetåret 1976/77 framgår av en sammanställning som finns inlagen i riksrevisionsverkets budgetredovisning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 129,1 milj. kr.

Den för budgetåret 1977/78 fastställda staten för fastighetsfonden balanserar på ell belopp av 794,7 milj. kr. Inkomsterna beräknas till delta belopp medan utgifterna och överskottet beräknas till 652,8 resp. 141,9 milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till stat för försvarels fastigheisfond för budgetåret 1978/79. Riksrevisionsverkel har yttrat sig över förslaget.

Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1978/79

Staten för försvarets fastigheisfond skall enligt beslut av 1948 års riksdag ta upp följande titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övnings- och skjutfält och D. Diverse inkomster saml på utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader m. m., B. Avsättning lill värdeminskningskonlo och C. Hyres-och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden samt Ö\>erskolt att tillföras statsbudgetens driftbudget. Inkomsterna resp. utgifterna under de angivna titlarna skall tas upp särskill för de olika delfonderna.

Förslaget till stat för försvarets fastighetsfond slutar på etl belopp av

Frop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 3

872 590 000 kr., vilkel innebär en ökning av omslutningen med 77 875 000 kr. Reparations- och underhållskostnaderna förutses öka med 55 029 000 kr. Avsättningen till värdeminskningskonto föruises öka med 3 365 000 kr. och hyres- och arrendeutgiflerna med 8 440 000 kr. Överskottet beräknas öka med 11 041 000 kr. I fråga om inkomster utom de under posten Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler föruises en ökning med 1,6 milj. kr. Posten till ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler förutses öka med 76 275 000 kr.

Vid beräkning av de olika posterna tar jag först upp fondens utgifter lill behandling.

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

För objekt som redovisas på befästningars delfond utom fiygfält, för vilka särskilda regler gäller, skall underhållskostnaderna enligt beslul av 1948 års riksdag (prop. 1948:157,SU 1948:79,rskr 1948:169) beräknas i förhållande lill anläggningsvärdet. Därvid skall en underhållskvol på anläggningsvärdet den 1 juli 1946 tillämpas. Enligt beslut av 1951 års riksdag (prop. 1951:88, SU 1951:61, rskr 1951:110) är underhällskvolen 0,6 % vid 1946 års prisnivå. Denna procentsats räknas för varje år om till gällande prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex. Underhållskvoten för år 1977 är 4,53 %. För iståndsättning av befästningar m.m., för underhåll av jordbruks- och skogsfasiigheler m. m., för skaller och för underhåll av enskilda vägar anvisas dessutom särskilda medel.

I enlighel med vad som anfördes i prop. 1960:1 (bil. 22) skall underhållskostnaderna för flygfälten beräknas i förhållande till anläggningsvärdet. För flygfälten med rullbanor och andra anordningar som är omedelbart avsedda för flygverksamheten skall därvid tillämpas en underhållskvot av 1,2 96 av anläggningsvärdet den 1 juli 1946. Underhållskvoten räknas om till gällande prisnivå med hjälp av fortifikationsförvaltningens flygfältsindex. Underhållskvoten för år 1977 är 7,13 96. För iståndsättning av flygfält anvisas dessutom särskilda medel.

För byggnader m. m. som redovisas på kasernbyggnaders delfond beräknas medelsbehovel för reparation och underhåll, med vissa i det följande angivna undantag, i enlighet med de principer som angetts i prop. 1945:180 och prop. 1970:1 (bil. 22). 1 överensstämmelse härmed beräknas medelsbehovel för reparation och underhåll lill viss procent av den faktiska byggnadskoslnaden för varje särskild fastighet, omräknad till 1935 års prisnivå. Byggnadsbeståndet delas därvid upp i tre grupper. Den första gruppen - äldre byggnader-omfattar byggnader som har färdigställts före den 1 juli 1938. Dessa byggnader redovisas i fastighetsfonden på grundval av särskild värdering.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 4

Den andra och den tredje gruppen - nyare byggnader - omfattar byggnader som har färdigställts efter nämnda datum och som varil i bruk längre resp. kortare tid än nio år. Nyare byggnader redovisas i fastighetsfonden med sitt anskaffningsvärde. Underhållsmedel beräknas första gången för andra budgetåret efter del budgelår under vilkel byggnaden har färdigställts. För byggnader som tillhör den första gruppen skall enligt beslut av 1961 års riksdag Ofr prop. 1961:59 s. 17) tillämpas en grundunderhållskvot av 1,2 96 vid 1935 års underhållskostnadsnivå. Underhållskvoten vid denna prisnivå utgör i andra och tredje grupperna 0,8 resp. 0,4 %. Omräknade till 1977 års prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskoslnadsindex (basår 1963) som per den 1 april 1977 har fastställls till 284,7 är underhållskvolerna i försia gruppen 14,7 % samt i andra och tredje grupperna 9,8 resp. 4,9 %. Ulöver de procentuellt beräknade underhållsmedlen anvisas särskilda medel för iståndsättning av byggnader m. m. samt för skatter och för underhåll av enskilda vägar.

Från den procentuella beräkningsmetoden undantas övnings- och skjut-fälten i enlighet med vad som anfördes i prop. 1948:157. Underhållsmedel för dessa skall fastställas efter uppskattning för vaije särskilt budgetår och medel för ändamålet anvisas på särskild delpost.

Vid beräkningen av de procentberäknade underhållskostnaderna för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen utgått från de byggnadsvärden som fanns redovisade på delfonderna den 30 juni 1977.

A 1. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Berästningars delfond

1976/77        Ulgift	110 301930
1977/78        Anvisat	176 090 000
1978/79        Förslag	197 385 000
	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Fortifika-	Föredra-
		tionsför-	ganden
		valtningen
a) Löpande reparation
och underhåll av be-
fästningar m. m.	72 930000	+ 13 520000	-1-13 520000
b) Iståndsäuning av be-
fästningar m. m.	21750 000	- 2 850000	- 6 700000
c) Underhåll av jord-
bruks- och skogsfas-
tigheter m. m.	300000	-	-
d) Skatter	100 000	-	-

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond

	1977/78	Beräknad ändring	1978/79
		Fonifika-	Föredra-
		tionsför-	ganden
		valtningen
e) Underhåll av enskilda
vägar	1480 000	-1-     255 000	+     255 000
0 Underhåll av flygfält
m.m.	21860000	-t-  3630000	+  3630000
g) Iståndsättning av flyg-
fält	2000 000	_	_
h) Fastighetsdrift,yo>-
slagsvis	55 670 000	+ 10 590 000	+ 10 590 000
	176 090 000	+ 25 145 000	+ 21 295 000

Fortifikationsförvaltningen

a) Medelsbehovel för löpande reparation och underhåll av befästningar
m. m. beräknas enligt följande. Det per den 30 juni 1977 bokförda byggnads
värdet (utom för flygfält) var 2 981 104 970 kr. Från delta byggnadsvärde skall
dras utbetalningar för ännu inte färdigställda anläggningar, 10,5 milj. kr.
Omräknad till 1946 års byggnadskostnadsnivå blir återstoden 1 731 934 640
kr. Delta byggnadsvärde skall användas vid beräkningen av underhållsme
del. Förvaltningen beräknar medelsbehovet enligt i del föregående angivna
gmnder till (4,53 96 x 1 731 934 640) 78 456 639 kr.

För det ökade underhållsbehov som fredsanvändningen av vissa anläggningar medför (jfr prop. 1973:1 bil. 22 s. 5) bör beloppet räknas upp med 8 milj. kr.

Förvaltningen beräknar alltså medelsbehovet för nästa budgetår under delposten till (78 456 639 + 8 000 000) avrundat 86 450 000 kr. eller 13 520 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

b)  För iståndsättning av befästningar m. m. beräknar förvaltningen i
enlighet med de programansvarigas anslagsframställningar för anslagen
Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Marinförband:
Iståndsättning av befästningar och kaserner. Flygvapenförband: Iståndsätt
ning av befästningar och kasemer, Central och högre regional ledning:
Iståndsättning av befästningar och kasemer samt Gemensamma myndig
heter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner medelsbehovet för
nästa budgetår till 18,9 milj. kr. eller 2 850 000 kr. mindre än för innevarande
budgetår. Det föreslagna beloppet avses för följande ändamål.

Arméförband

1. Iståndsättning av arméballerier 1000000

2. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 550 000

1 550 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 6

Marinförband

1. Ombyggnad av vissa anläggningar för kustartilleribatierier (totalkostnad 2,2 milj. kr.) 1 200 000

2. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 4 400 000

5 600 000

Flygvapenförband

1.    Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 2 000 000

Central och högre regional ledning

1. Ombyggnad av ett ammunitionsförråd till militärområdesförråd för materiel (totalkostnad 3,3 milj. kr.) 2 100 000

2. Ombyggnad av en stabsplats (totalkostnad 6 milj. kr.) 500 000

3. Ombyggnad av en stabsplats (totalkostnad 14,4

milj. kr.) 1 000 000

4. Ombyggnad av en berganläggning lill lokaler för

en datamaskinanläggning (totalkostnad 6,6 milj. kr.) 3 000 000

5. Ombyggnad av en slabsplats (totalkostnad 1 150 000

kr.) 850 000

6    Mindre iståndsältningsartelen på befästningar m. m. 2 100 000

9 550 000

Gemensamma myndigheter och funktioner

1.   Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 200 000

Totalt 18 900 000

Motiveringar lämnas under anslagen till iståndsättning av befästningar och kaserner i prop. 1977/78:100 (bil. 7, anslagen B 3, C 3, D 3, E 8 och F 23).

c) För underhåll av jordbruks- coh skogsfastigheter m. m. beräknar
förvaltningen medelsbehovet för näsla budgelår till oförändrat 300 000 kr.

d) För skatter beräknas medelsbehovel för näsla budgetår till oförändrat
100 000 kr.

e) För underhåll av enskilda vägar räknar förvaltningen med etl medels
behov av 1 735 000 kr. eller 255 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

O Förvaltningen beräknar medelsbehovet för underhåll av flygfält m. m. enligt följande.

Del per den 30 juni 1977 bokförda anläggningsvärdet var 753 716 222 kr. Från della värde skall dras dels anläggningsvärdena, sammanlagl 35 900 200 kr., för vissa flygfält m. m. som f n. inte används och inte heller underhålls Gfr. prop. 1960:1 bil. 22 s. 15), dels anläggningsvärdena för färdigställda

Prop. 1977/78:100    Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 7

reservvägbaser för vilka underhållsmedel beräknas särskilt, 14 002 000 kr., dels utbetalningar för ännu inte färdigställda objeki, 2,6 milj. kr. Omräknad lill 1946 års byggnadskostnadsnivå blir återstoden 354 695 112 kr. Detta anläggningsvärde skall användas vid beräkningen av underhållsmedel. Förvaltningen beräknar enligt i det föregående angivna grunder medelsbehovet till (7,13 96 X 354 695 112) 25 289 761 kr.

För underhåll av en vägbas 90 som beräknas bli färdig under nästa budgetår bör detla belopp räknas upp med 200000 kr. Vägbas 90 byggs för alt komplettera flygvapnets huvudbaser. Förvaltningen bygger dem i samarbete med statens vägverk. För ändamålet lämpade vägsträckor förbättras, hinder tas bort och uppställningsplatser för flygplan anordnas. Enligt avtal svarar vederbörande vägförvallning för underhållet i minst 30 år. Som ersättning härför skall forlifikationsförvaltningen betala etl engångsbelopp per bas som beräknas för varje särskilt fall. För alt betala underhållet för den vägbas 90 som beräknas bli färdig under nästa budgetår behövs 200000 kr.

Förvaltningen beräknar alltså medelsbehovet för nästa budgetår under delposten till (25 289 761 + 200 000) avrundat 25 490 000 kr. eller 3 630 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

g) För iståndsättning av flygfält beräknar förvaltningen medelsbehovel för nästa budgelår lill oförändrat 2 milj. kr.

h) För fastighelsdrift beräknar förvaltningen medelsbehovet för näsla budgetår till 66 260 000 kr. eller 10 590 000 kr. mer än för innevarande budgelår.

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen förordar jag att under befästningars delfond till reparations- och underhållskostnader beräknas 197 385 000 kr. Jag har härvid räknat med atl några medel för ombyggnad av en berganläggning till lokaler för en dalamaskinanläggning och för ombyggnad av en stabsplats, för vilken totalkostnaden beräknals till 1 150 000 kr., inle behövs för näsla budgelår.

A 2. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Kasernbyggnaders delfond

1976/77       Utgift 235 579 661

1977/78       Anvisat        390 590 000
1978/79       Förslag 426 963 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond

	1977/78	Beräknad ändring 1978/79
		Fortifika-	Föredra-
		tionsför-	ganden
		valtningen
a) Löpande reparation
och underhåll av
byggnader m. m.	95 129 000	+ 10 882 000	+ 10 882 000
b) Underhäll och iord-
ningställande av öv-
nings- och skjutfalt
m. m.	17 500000	+  5 200000	+   5200000
c) Iståndsäuning av
byggnader m. m.	132 250000	+ 19900 000	+  3 250000
d) Skatter	1800000	+     500000	+     500000
e) Undertiåll av enskilda
vägar	700000	+     200000	+     200000
0 Fastighetsdrift, r-
slagsvis	143 211000	+ 16 341000	+ 16 341 000
	39«590000	+ 53023000	+ 36 373 000

Fortifikationsförvaltningen

a) Det per den 30 juni 1977 bokförda byggnadsvärdet var 2 946 581 760 kr. Detta värde fördelar sig på éildre byggnader och nyare byggnader enligt följande sammanställning

	Äldre	Nyare
	byggnader	byggnader
I huvudboken redovisat bygg-
nadsvärde (2 946 581 760)	317 672 824	2628 908 936
Avgår
a) Värdet av till Norrbottens läns landsting
överlämnade byggnader	2 198 150	4157 945
b) Utbetalningar för ännu inte färdigställda
byggnadsobjekl	-	86 971 508
Byggnadsvärde att användas vid
procentuell beräkning av under
hållsmedel	315 474 674	2 537 779 483

Prop. 1977/78:100    Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 9

Det på delta sätt framräknade byggnadsvärdet för nyare byggnader (2 537 779 483 kr.) har reducerats lill 1935 års prisnivå.

Den procentberäknade delen av delposten har beräknats till 102 910 642 kr. enligt följande sammanställning.

	Byggnadsvärde reducerat till 1935 års prisnivå	Indexkor-rigerad underhållsprocent	Reparationsmedel
Äldre byggnader Nyare byggnader över 9 år Nyare byggnader under 9 år	315 474 674 491 873 849 170 045 466	14,7 9,8 4,9	46 374 777 48 203 637 8 332 228 102 910 642

Vid armén finns f n. ca 2 OCX) baracker som har anskaffats under andra världskriget. Dessa är i allmänhet inte i så gott skick atl de enligt förvaltningens mening bör värderas in i fastighetsfonden. Detsamma gäller ett antal baracker vid flygfälten och ett antal krigsbromaterielförråd som tillförts från försvarets materielverk. På grund av lokalbrist har nämnda baracker hittills utnyttjats som föriäggningar och förråd. Förvaltningen har emellertid påbörjat en inventering och klassning av barackerna för att iå underiag för beslut om invärdering av de baracker som är i godtagbart skick och som tillgodoser ett angeläget lokalbehov och för beslul om rivning av övriga baracker. Åtgärder av detla slag beräknas dock inle komma atl inverka på behovet av medel för underhåll av barackerna för nästa budgelår. Förvaltningen beräknar därför elt oförändrat medelsbehov av 1,3 milj. kr. för nästa budgetår för detta ändamål.

På vissa nya övningsområden finns ell stort antal byggnader som ännu inle har kunnat värderas in i fastigbetsfonden. För nödvändigl yttre underhåll av dessa byggnader beräknas elt oförändrat medelsbehov av 1,8 milj. kr. för nästa budgelår.

Förvaltningen beräknar alltså medelsbehovet för löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. lill (102 910 642 + 1 300 000 + 1 800 000) avrundat 106 011000 kr.

b) Utgifterna under delposten Underhåll och iordningställande av övnings- och skjutfält m. m. beräknas till 22,7 milj. kr. eller 5,2 milj. kr. mer än för innevarande budgetår. Av det beräknade beloppet avses 12 milj. kr. för underhåll och 10,7 milj. kr. för iordningställande av övnings- och skjutfäll m. m.

c) Under delposten Iståndsättning av byggnader m. m. beräknar förvaltningen i enlighet med de programansvarigas anslagsframställningar för anslagen Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner, Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner, Flygvapenförband:

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 10

Iståndsättning av befästningar och kaserner, Cenlral och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner saml Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner medelsbehovet för nästa budgetår lill 152 150 000 kr. eller 19,9 milj. kr. mer än för innevarande budgelår.

För fortsatta arbeten med uppruslning av kasernbeslåndet tas 40,4 milj. kr. upp för nästa budgelår, vilket är 2,4 milj. kr. mindre än för innevarande budgetår. Möjligheterna att förverkliga kasernrenoveringsprogrammet påverkas av många ovissa faktorer, bl. a. arbetsmarknadsförhållandena och möjlighetema alt utrymma de kasemer som skall renoveras. Renoveringsprogrammet bör därför inle låsas i detalj utan ges en viss flexibilitet. Av detta skäl har förvaltningen fört samman kasemrenoveringama under en punkt för varje försvarsgren. Av samma skäl har förvaltningen fört samman medelsbehovet för iståndsättning av arméns matinrättningar och sjukhus under var sin punkt. Beslul om vilka objekt som skall sättas igång anses böra anstå till dess atl det fortsatta planeringsarbetet har visat för vilka objekt förutsättningar för igångsättning föreligger.

Det belopp av 152 150 000 kr. som las upp under delposten Iståndsättning av byggnader m. m. avses för följande ändamål.

Arméförband

1. Kasernrenoveringar 25 (X)0 000

2. Iståndsättning av malinrällningar 800 000

3. Iståndsättning av sjukhus 6 100 000

4. I 2. Ombyggnad av kanslihuset (totalkostnad 4,3

milj.kr.) 3 000 000

5. K 3. Ombyggnad av kanslidelen av kanslikasernen 3 500 000

6. Lv 7. Ombyggnad av marketenleriet 700 000

7. S 2. Ombyggnad och iståndsättning av garnisons-hotellet 4 000 000

8. Skövde garnison. Ombyggnadsarbeten till följd av organisationsförändringar (totalkostnad 17 milj. kr.) 6 800 000

9. Iståndsättning av förråd och stabs- och förvaltnings-lokaler till följd av organisationsändringar 4 500 000

10. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. 12 050 000

11. Vissa tekniska försörjningsanordningar saml åtgärder

i syfte atl spara energi 14 000 000

80 450 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 11

Marinförband

1. Kasernrenoveringar 5 800 000

2. ÖriB S. Om- och lillbyggnad av kockskolan (totalkostnad 3,8 milj. kr.) 2 500 000

3. Diverse objekt 2 500 000

4. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, ulbildningsanordningar m. m. 7 700 000

5. Vissa tekniska försörjningsanordningar saml ålgärder

i syfte atl spara energi 4 000 000

22 500 000

Flygvapenförband

1. Kasernrenoveringar 9 600 000

2. F 4. Ombyggnad av en flygverkstad (totalkostnad

5,1 milj.kr.) 2 600 000

3. F 6. Ombyggnad av en hangar (totalkostnad 6,6

milj. kr.) 6 500 000

4. F 7. Ombyggnad av en hangar (totalkostnad 9,3

milj.kr.) 4 000000

5. Mindre islåndsällningsarbeten på byggnader, ulbildningsanordningar m. m. 13 000 000

6. Vissa tekniska försörjningsanordningar saml ålgärder

i syfte atl spara energi 5 000 000

40 700 000

Central och högre regional ledning

1. Delprogram 4.1. Mindre iståndsättningsarbeten på

byggnader m. m. 300000

2. MFÖN. Ombyggnad av f d. havremagasinet (totalkostnad 5,8 milj. kr.) 3 300 000

3. Delprogram 4.5. Mindre islåndsällningsarbeten på

byggnader m. m. 1 400 000

5 000 000

Gemensamma myndigheter och funktioner

1. Delprogram 5.3. Mindre iståndsättningsarbeten på

byggnader m. m. 500 000

2. Delprogram 5.4. Mindre iståndsättningsarbeten på

byggnader m. m. 700 000

3. Delprogram 5.6. Mindre iståndsättningsarbeten på

byggnader m. m. 1 000 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 12

4.     Delprogram 5.7. Mindre iståndsättningsarbeten på

byggnader m. m. 600 000

5.     Delprogram 5.10. Mindre iståndsättningsarbeten

på byggnader m. m. 400000

6.     Delprogram 5.15. Mindre iståndsättningsarbeten

på byggnader m. m. 100 000

7.     Delprogram 5.16. Mindre iståndsättningsarbeten

på byggnader m. m. 200 000

3 500 000 Totalt       152 150 000

Motiveringar lämnas under anslagen till iståndsättning av befästningar och kaserner i prop. 1977/78:100 (bil. 7, anslagen B 3, C 3, D 3, E 8 och F 23).

d) Under delposten Skatter beräknas för nästa budgetår ett medelsbehov
av 2,3 milj. kr. eller 500000 kr. mer än för innevarande budgetår.

e)  Förvaltningen beräknar medelsbehovet för näsla budgelår under
delposten Underhåll av enskilda vägar till 900 000 kr. eller 200 000 kr. mer än
för innevarande budgelår.

O För fastighetsdrift beräknar förvaltningen medelsbehovet för nästa budgetår till 159 552 000 kr. eller 16 341000 kr. mer än för innevarande budgelår.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under kasembyggnaders delfond till reparations- och underhållskoslnader m. m. beräknas 426 963 000 kr. Jag har därvid dels räknat med att några medel inte behövs för nästa budgetår för ombyggnad av kanslihuset vid I 2, ombyggnad av kanslidelen av kanslikasernen vid K 3 och ombyggnad av en flygverkstad vid F 4, dels räknat med ell medelsbehov av 2,5 milj. kr. för ombyggnad och iståndsättning av gamisonshotellet vid S 2, dels räknai med elt medelsbehov av 9 milj. kr. för armén, 7,2 milj. kr. för marinen och 12,5 milj. kr. för flygvapnet för mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. och etl medelsbehov av 12 milj. kr. för armén för vissa tekniska försörjningsanordningar samt åtgärder i syfte att spara energi.

B. Avsättning till värdeminskiningskonto

De tillgångar som är bokförda på försvarets fastighetsfond skrivs av enligt vissa allmänna grunder. För tillgångar som består av mark sker ingen avskrivning alls. För objekt på befästningars delfond sker grundavskrivning med 100 % vid anskaffningstillfället. I övrigt sker grundavskrivning med

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 13

50 % utom för förvaltningsbyggnader för vilka grundavskrivning sker med 25 %. Avskrivningstiden är 40 år i normalfall och 60 år för förvaltningsbyggnader.

För grundavskrivningen anvisas anslag på statsbudgetens driftbudget under huvudlileln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel till den åriiga avsättningen till värdeminskningskonto förs upp på faslighetsfondens stat. Den årliga avsättningen påbörjas under andra budgetåret efter del då byggnaden färdigställts.

B1. Avsättning till värdeminskningskonto: Befästningars delfond

1976/77	Utgift	7 169 147
1977/78	Anvisat	6 800 000
1978/79	Förslag	7 200 000

Fortifikationsförvaltningen För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 7,2 milj. kr.

Föredraganden

Jag förordar i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag att till avsättning till vänJeminskningskonto under befästningars delfond beräknas 7,2 milj. kr.

B 2. Avsättning till värdeminskningskonto: Kasernbyggnaders delfond

1976/77        Utgift 25 845 719

1977/78        Anvisat       28 300 000 1978/79        Förslag        32 300 000

Fortifikatlonsförvahningen För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 32,3 milj. kr.

Föredraganden

Jag förordar i enlighel med fortifikalionsförvaltningens förslag att till avsättning till värdeminskningskonto under kasembyggnaders delfond beräknas 32,3 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 14

C. Hyres- och arrende utgifter m. m.

C 1. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden: Befästningars delfond

1976/77       Ulgift 6 776 741

1977/78       Anvisai        8 800 000
1978/79       Förslag 7 800 000

Fortifikatlonsförvahningen

Medelsbehovet under denna posl för näsla budgetår beräknas till 7,8 milj. kr. eller 1 milj. kr. mindre än för innevarande budgetår. Av det föreslagna beloppet avses 5,7 milj. kr. för förhyrning av drivmedelsanläggningar, 600 000 kr. förändra förhyrningar, 1,1 milj. kr. för arrenderingar och 400 000 kr. för utgifter i samband med förhyrningar.

Föredraganden

Jag förordar i enlighet med fortifikalionsförvaltningens förslag att lill hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden under befästningars delfond beräknas 7,8 milj. kr.

C 2. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden: Kiisernbyggnaders delfond

1976/77       Ulgift 46 307 466

1977/78       Anvisai        38 000 000 1978/79       Förslag        48 OCO 000

Fortifikationsförvaltningen

Medelsbehovet under denna posl för nästa budgetår beräknas till 48 milj. kr. eller 10 milj. kr. mer än fö'r innevarande budgetår. Av del föreslagna beloppel avses 41,2 milj. kr. för hyresutgifter, 800 000 kr. för arrendeutgifter och 6 milj. kr. för utgifter i samband med förhyrningar.

Föredraganden

Jag förordar i enlighel med forlifikationsförvaltningens förslag atl lill hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden under kasernbyggnaders delfond beräknas 48 milj. kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 15

D. Överskott

Dl. Överskott   att   tillföras  statsbudgetens  driftbudget:   Befästningars delfond

1976/77        Utgift 19 503 635

1977/78        Anvisai        16140 000
1978/79        Förslag 16 600000

Fortifikationsförvaltningen

För att få balans i staten bör 16,6 milj. kr. las upp under denna post för nästa budgetår.

Föredraganden

Jag förordar i enlighet med fortifikalionsförvaltningens förslag att till överskott atl tillföras statsbudgetens driftbudget under befästningars delfond beräknas 16,6 milj. kr.

D 2. Överskott att tillfiiras statsbudgetens driftbudget: Kasernbyggnaders delfond

1976/77        Utgift 101505 554

1977/78        Anvisat        118 384 000
1978/79        Förslag 136 342 000

FortifikationsJÖi-vaUningen

För atl lå balans i staten bör 136 342 000 kr. las upp under denna post för näsla budgetår.

Föredraganden

Jag förordar i enlighet med fortifikalionsförvaltningens förslag att lill överskott att lillföras statsbudgetens driftbudget under kasernbyggnaders delfond beräknas 136 342 000 kr.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond

16

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler

Under denna rubrik redovisar fortifikationsförvaltningen de belopp som tillförs befästningars och kasernbyggnaders delfonder dels i form av ersättning för av myndigheterna disjDonerade lokaler, anläggningar och markområden, dels i form av anslag för iståndsättning av befästningar och kaserner.

Lokalhyror

Fortifikationsförvaltningen beräknar den ersättning som statsmyndigheterna skall eriägga i form av lokalhyror till sammanlagt 685 490 000 kr. Av detta belopp skall 208 585 000 kr. tillföras befästningars delfond och 476 905 000 kr. kasernbyggnaders delfond. Behovet av medel för lokalhyror har tagits upp av de nyttjande myndigheterna i deras anslagsframställningar.

Iståndsättnlngsanslag

De beräknade utgifterna på delposterna Iståndsättning av befästningar m. m., Iståndsättning av flygfält och Iståndsättning av byggnader m. m. har redovisats i del föregående. Täckning för dessa utgifier ingår inte i de lokalhyror som fortifikationsförvaltningen har bestämt. I stället skall utgiftema på dessa delposter balanseras mol inkomster som härrör sig från de särskilda driftbudgetanslagen till iståndsättning av befästningar och kaserner. Dessa anslag skall i sin helhet tillföras inkomstsidan i staten för försvarets fastigheisfond. Beloppen framgår av följande sammanställning.

Anslag	1 prop. 1977/78:100 (bil. 7) föreslagna belopp för 1978/79	Härav skall följande belopp tillföras
		Befästningars delfond	Kasernbyggnaders delfond
B 3.   Arméförband: Iståndsäuning av befästningar och kaserner C 3.   Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner	68 950 000 27 600 000	1550 000 5600 000	67 400 000 22 000000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond

17

Anslag	1 prop.	Härav skall följande
	1977/78:100	belopp tillföras
	(bil, 7) före-
	slagna belopp	Befäst-	Kasern-
	för 1978/79	ningars	byggnaders
		del fond	delfond
D 3.  Flygvapenförband:
Iståndsäuning av be-
fästningar och kaserner	41600 000	4000 000	37 600000
E 8.   Central och högre re-
gional ledning: Istånd-
sättning av belastning-
ar och kaserner	10 700 000	5 700 000	5 000 000
F 23. Gemensamma myndig-
heter m. m.: Istånd-
säuning av befästning-
ar och kaserner	3 700 000	200 000	3 500 000
	152 550 000	17 050 000	135 500 000

Jag förordar alt till ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknas (685 490 000+152 550 000) 838 040 000 kr. varav 225 635 000 kr. under befästningars delfond och 612 405 000 kr. under kasernbyggnaders delfond.

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden

Inkomsterna för nästa budgetår under denna post beräknar jag i likhet med fortifikationsförvaltningen till 10 650 000 kr. Av de beräknade inkomsterna hänför sig 650 000 kr. lill befästningars delfond och 10 milj. kr. till kasembyggnaders delfond.

C. Inkomster av övnings- och skjutfält

1 likhel med fortifikationsförvaltningen beräknar jag inkomsterna av övnings- och skjutfäll till 11,6 milj. kr. eller 1,6 milj. kr. mer än för innevarande budgetår. Av de beräknade inkomsterna hänför sig 400 000 kr. till befästningars delfond och 11,2 milj. kr. till kasernbyggnaders delfond.

D. Diverse inkomster

Inkomstema för nästa budgelår under denna posl beräknar jag i likhet med fortifikalionsförvaltningen lill 12,3 milj. kr., varav 2,3 milj. kr. under befästningars delfond och 10 milj. kr. under kasernbyggnaders delfond.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 18

Under kasernbyggnaders delfond ha därvid tagits upp även de ränteinkomster som beräknas uppkomma med anledning av försäljningen av vissa delar av Järvafältet. Dessa ränteinkomster har beräknats till 6,5 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna det förslag lill stat för försvarels fastigheisfond för budgetåret 1978/79 som finns fogat lill denna bilaga som bilaga 25.1.

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 19

Bilaga 25.1

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret 1977/78 samt enligt förslag till stat för budgetåret 1978/79

Inkomster

A. Ersättning for till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Befästningars del fond

2. Kasernbyggnaders delfond

3. Försvarels forskningsanstalts del-

fond

1977/78

204 480 000 545 674 000

11611000 761 765 000

1978/79

225 635 000 612 405 000

838 040 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Befästningars delfond

2. Kasembyggnaders delfond

C. Inkomster av övnings- och skjutfalt:

1. Befästningars delfond

2. Kasernbyggnaders delfond

D. Diverse inkomster:

1. Befästningars delfond

2. Kasernbyggnaders delfond

650 000	650000
lOOOOOOO	10000 000
10 650 000	10 650 000
400 000	400 000
9 600 000	11200 000
10 000 000	11600 000
2 300 000	2 300 000
10 000 000	10 000 000

Summa kr.	794 715 000	872 590 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskost-
nader m. m.:
1. Befästningars del fond, yörs/agsvK	176 090 000	197 385 000
2. Kasernbyggnaders delfond, förslags-
vis	390 590 000	426 963 000
3. Försvarels forskningsanstalts del-
fond	2 639 000	-
	569 319 000	624 348 000

Prop. 1977/78:100   Bilaga 25 Försvarets fastighetsfond 20

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

6 800000	7 200000
28 300 000	32 300 000
1 035 000	-
36 135 000	39 500 000

1. Befästningars delfond,rs/agsv/s

2. Kasernbyggnaders delfond,yo«/flgs-

vis

3. Försvarets forskningsanstalts del-

fond, yörs/agsWs

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. for av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

1. Befästningars delfond, förslagsvis

2. Kasernbyggnaders delfond,yörs/ags-

vis

3. Försvarets forskningsanstalts del-

fond, yörs/agsv/s

Överskott att tillföras statsbudgetens driftbudget:

1. Befästningars delfond

2. Kasernbyggnaders delfond

3. Försvarels forskningsanstalts del-

fond

Summa kr.

8 800000	7 800000
38 000000	48 000 000
560 000	-
47 360 000	55 800 000
16140000	16 600000
118 384 000	136 342 000
7 377 000	-
141901 000	152 942 000
794715 000	872 590 000

Bilaga 26 till budgetpropositionen 1978

Beredskapsbudget för totalförsvaret

Prop. 1977/78:100 Bilaga 26

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-29

Fiiredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser beredskapsbudget för totalförsvaret

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar.

Anslagen på beredskapsbudgelen är beräknade för de militära och civila utgifter som omedelbart föranleds av beslul om förstärkningar av försvars-beredskapen med undantag för sådana utgifter som kan bestridas från förslagsanslag på statsbudgeten och som inte skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen, som samtliga är betecknade som förslagsanslag, är beräknade för en lid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap.

1 detta sammanhang vill jag erinra om att utgifter för beredskapsförstärk-ningar också kan betalas på annal sätt än från anslag på beredskapsbudgelen eller förslagsanslag på statsbudgeten. Regeringen har sålunda bemyndigats att vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synneriig vikt för rikels försvarsberedskap disponera röriiga krediter i riksgäldskontoret om högst 50 milj. kr. för jordbruksdepartementets och högsl 1 000 milj. kr. för handelsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1970:1 bil. 11, JoU 1970:3, rskr 1970:125, prop. 1970:1 bil. 12, SU 1970:10, rskr 1970:10, prop. 1973:1 bil. 12, FöU 1973:9, rskr 1973:63 och prop. 1974:8, FöU 1974:8, rskr 1974:34).

Den beredskapsbudget för totalförsvaret som gäller för innevarande

Prop. 1977/78:100   Bilaga 26 2

budgelår (prop. 1976/77:100 bil. 26, FöU 1976/77:7, rskr 1976/77:126) tar på driftbudgeten upp anslag om sammanlagl 3 435 milj. kr. och på kapitalbudgeten anslag om sammanlagt 2 531 milj. kr. Medelsbehoven grundar sig på

beräkningar som har ulförts under är 1976 och redovisals iprop. 1976/77:100

(bil. 26).

Driftbudgetanslagen fördelar sig enligt följande (milj. kr.).

IV. Försvarsdepartementet
Psykologiska försvarel:

Statens upplysningscentrals utrustning och verksamhet 10

V. Socialdepariemeniet

Krigshjälp 775

Del allmänt civila medicinalväsendels utrustning
och verksamhet 2 260 3 035

VI. Kommunikationsdepartementet

Utgifter för del ekonomiska försvarel 133

VIII. Budgetdepartementet

Utgifter för civil försvarsberedskap 25

IX. Utbildningsdepartementet

Beredskapsåtgärder vid Sveriges Radio 22

X. Jordbruksdepartementet

Utgifter för det ekonomiska försvaret 64

XI. Handelsdepartementet

Utgifter för det ekonomiska försvaret 46

XIII. Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifier för del ekonomiska försvarel 80

XIV. Industridepartementet

Utgifter för det ekonomiska försvaret 20

3 435

Kapitalbudgelanslagen är uppförda under fonden för föriag till statsverket och fördelar sig enligt följande (milj. kr.).

Försvarsdepartementet

Beredskapsätgärder vid försvarsmakten 1 600

Kommunikationsdepartementet

Föriagskapital m. m. för komrnunikalionsverk 411

Prop. 1977/78:100   Bilaga 26 3

Ekonomidepartementet

Förlagskapital för reglering av krigsviktiga egendomsskador,
m.m. 400

Budgetdepartementet

Stärkande av den civila försvarsberedskapen i allmänhet 25

Handelsdepartementet

Föriagskapital för drivmedelsdistribution, m. m. 84

Industridepartementet

Beredskapsåtgärder vid statens vattenfallsverk 11

2 531

Alla anslag i beredskapsbudgelen för totalförsvaret bör liksom hittills vara förslagsvis betecknade. Samlliga medel på kapitalbudgeten bör även fortsättningsvis tas upp under Fonden för föriag lill statsverket.

Det anslag som las upp under åttonde huvudtiteln avses liksom hillills för sådana utgifter för civil försvarsberedskap, för vilka medel bör beräknas på driftbudgeten i beredskapsbudgelen men för vilka särskilda anslag inte förs upp.

Anslagen på beredskapsbudgeten bör för budgetåret 1978/79 föras upp med oförändrade belopp eller sammanlagt på driftbudgeten 3 435 milj. kr. och på kapitalbudgeten 2 531 milj. kr. Beloppen bör fördelas på de olika huvudtitlar m. m. och anslag som de tidigare sammanställningarna visar.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna förslaget till beredskapsbudgel för totalförsvaret för budgetåret 1978/79 (bilaga 26.1).

Prop. 1977/78:100   Bilaga 26 4

Förslag till Bilaga 26.1
beredskapsbudget för totalförsvaret
för budgetåret 1978/79

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter:

IV Försvarsdepartementet 10 000 000

V Socialdepartementet 3 035 000 000

VI Kommunikationsdepartementet 133 000 000 Vill    Budgetdepartementet 25 000 000

IX Utbildningsdepartementet 22 000 000

X Jordbruksdepartementet 64 000 000

XI Handelsdepartementet 46 000 000

XII Arbetsmarknadsdepartementet 80 000 000 XIV   Industridepartementet 20 000 000

3 435 000 000

Kapitalbudgeten

B. Kapitalinvestering:

VII Fonden för förlag till statsverket 2 531 000 000

Egentliga statsutgifter

IV Försvarsdepartementet

Psykologiska försvaret: a)       Statens upplysningscentrals utrustning och

verksamhet,.förslagsvis 10 000 000

V         Socialdepartementet

a) Krigshjälp,./c)>5/agsv/5 775 000 000

b) Del   allmänl   civila   medicinalväsendels

utrustning och verksamhet, förslagsvis 2 260 000 000

3 035 000 000

VI Kommunikationsdepartementet

a)       Utgifter   för  del  ekonomiska   försvaret,

förslagsvis 133 000 000

VIII    Budgetdepartementet

Utgifter för civil försvarsberedskap, för
slagsvis 25 000 000

Prop. 1977/78:100    Bilaga 26 5

IX Utbildningsdepartementet

a)       Beredskapsätgärder  vid   Sveriges  Radio,

.rörslagsvis 22 000 000

X        Jordbruksdepartementet

a)       Utgifter  för  det  ekonomiska   försvaret,

.förslagsvis 64 000 000

XI Handelsdepartementet

a)       Utgifter   för  del  ekonomiska   försvaret,

förslagsvis 46 000 000

XII Arbetsmarknadsdepartementet

a)       Utgifter   för  det   ekonomiska   försvarel,

förslagsvis 80 000 000

XIV   Industridepartementet

a)       Utgifter  för  del   ekonomiska  försvarel,

förslagsvis 20 000 000

Kapitalinvestering

VII     Fonden för förlag till statsverket

Försvarsdepartementet:

a) Beredskapsätgärder   vid   försvarsmakten,

förslagsvis 1 600 000 000

Kommunikationsdepartementet:

b)        Föriagskapital m. m. för kommunikations
verk, .förslagsvis 411 000 000

Ekonomidepartementet:

c) Föriagskapital för reglering av krigsviktiga

egendomsskador, m. m., förslagsvis 400 000 000

Budgetdepartementet:

d)        Stärkande  av   den  civila   försvarsbered
skapen i all mänhet,,/o/s/flgsv/s 25 000 000

Handelsdepartementet:

e)         Föriagskapital för drivmedelsdistribution,

m.m., .förslagsvis 84 000 000

Indusirideparlementet:
O        Beredskapsåtgärder vid statens vattenfalls-
verk , förslagsvis 11 000 000

2 531 000 000